med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1980/81

Prop. 1980/81: 101

Regeringens proposition

1980/81: 101

med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret

1980/81;

beslutad den 23 december 1980.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgärd och -det ändamål som framgår av föredragandenas hemställan. På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN ROLF WIRTÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås utgifter m. m. på tilläggsbudget H till statsbudgeten för innevarande budgetår.

De anslag som begärs uppgår till ca 202 milj. kr. De största anslagen föreslås gå till vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. samt till byggnadsarbeten för statlig förvaltning.

I Riksdagen I1980!8]. I samt. Nr I01

Prop. 1980/81: 101 2

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1980-12-23

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande, och statsråden Ullsten. Bohman, Wikström, Friggebo, Mogäård, Dahlgren. Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder. Johansson, Wirtén, Holm. Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell. Petri, Eltasson

Föredragande: statsråden Wikström, Friggebo, Mogård,. Asling, Krönmark, Burenstam Linder, Wirtén, Holm, Andersson

Proposition med förslag om tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budget-

året 1980/81

Statsråden föredrar förslag till riksdagen i frågor angående anslag m. m.

på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetäret 1980/81, Anförandena

redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Wirtén anför: De anslag som riksmötet har anvisat sedan statsbudgeten för budgetåret 1980/81 fastställdes har uppförts på tilläggsbudget I (prop. 1980/81:25, FiU 1980/81: 16. rskr 1980/81: 135).

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att besluta om anslag m. m. på tilläggsbudget H till statsbudgeten för

budgetåret 1980/81 i enlighet med de förslag som föredragandena

har lagt fram.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört

för den åtgärd eller det ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen förordnar att de anföranden som redovisas i underprotokollen och en sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen som bilagor 1—9.

Prop. 1980/81: 101 3

Bilaga I

Utdrag

FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

Vid regeringssammanträde

1980-12-23

Föredragande: statsrådet Krönmark

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser försvarsdepartementets verksamhetsomräåde

FJÄRDE HUVUDTITELN

B. Arméförband

[1] B 2. Arméförband: Materielanskaffning. För budgetäret 1980/81 har riksdagen under detta anslag bemyndigat regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. för arméförband får läggas ut inom en kostnadsram av 687 milj. kr. och anvisat ett förslagsanslag av 947.7 milj. kr.

Överbefälhavaren har med yttrande överlämnat framställningar om yt-

terligare beställningsbemyndiganden för de tre försvarsgrenarnas materielanskalfningsanslag och flygvapnets anslag till forskning och utveckling.

Överbefälhavaren anför bl. a. att det finns mycket allvarliga brister i krigsorganisationen i förhållande till den inriktning som gavs i 1977 ärs försvarsbeslut. I överbefälhavarens årsredovisning hösten 1979 bedömdes bristen på medel till ca 2600 milj. kr. Överbefälhavaren framhåller vidare att en av orsakerna till detta är ofullkomligheterna i försvarets priskompensationssystem. Den dåliga tidsmässiga överensstämmelsen mellan försvarets prisoch löneförändringar och kompensationen enligt nettoprisindex var tillsammans med kompensationens storlek en av huvudorsakerna till de akuta likviditetsproblem som uppstod under budgetåren 1977/78 och 1978/79. Dessa likviditetskriser ledde till slopade eller uppskjutna materielbeställningar och utebliven repetitionsutbildning.

Enligt överbefälhavaren kommer likviditetsläget att förbättras under budgetäret 1980/81. Det är enligt överbefälhavaren utomordentligt betydel-

sefullt att de medel som nu disponeras utnyttjas för att så långt möjligt täcka brister i 1977 års försvarsbeslut och skapa största möjliga handlings-

frihet inför 1982 års försvarsbeslut. Nya beställningar kan emellertid inte läggas ut på grund av att tillräckligt stora beställningsbemyndiganden inte

disponeras, Överbefälhavaren anser att beställningsbemyndiganden om ca

Prop. 1980/81: 101

700 milj. kr. bör lämnas för de objekt som har tagits upp i framställningarna samt föreslår att bemyndiganden inhämtas för beställning av objekt för ytterligare ca 2400 milj. kr.

Chefen för armén har anmäl att kostnadsutvecklingen under 1970-talet

varit så kraftig att den materielanskaffning som förutsägs i 1977 ärs för-

svarsbeslut inte till alla delar har kunnat genomföras. Genom tillskott av prisregleringsmedel till anslaget för budgetåret 1979/80 och en väntad förbättring av medelssituationen för budgetåret 1980/81 skulle vissa angelägna anskaffningar kunna inplaneras. Chefen för armén anför vidare att de beställningsbemyndiganden som har tilldelats för budgetåret 1980/81 är så snävt tilltagna att ett eventuellt tillskott av medel inte kan användas. Chefen för armén har därför hemställt att beställningsbemyndiganden om 160 milj. kr. ställs till förfogande för renovering och modifiering av strids-

vagnar och för anskaffning av rökgranater ull granatgevär.

Överbefälhavaren har i sitt yttrande tillstyrkt chefens för armén fram-

ställning. Överbefälhavaren har också föreslagit att bemyndiganden om

ytterligare 50 milj. kr. inhämtas för armén för att öka anskatfningen av

tunga pansarvärnsrobotar.

Beställningsbemyndigandenas fördelning på primäruppdrag sedan kompletterande underlag har inhämtats framgår av följande tabell.

Beställningsbemyndigandent1000- tal kr. Primäruppdrag m. m. Bemyndiganden £

Cheten för urmén: Föredra-

överbefälhavaren ganden Arméförband: Centralt vidtagen materiel-

anskaffning m. m.. Mom av viss

sjukvärdsmateriel. för delprogrammet

Föredraganden

Utformningen av det priskompensationssystem (nettoprisindex) som

tillämpas för försvarsutgifterna har medfört att priskompensationen under

Under budgetåren 1977/78 och 1978/79 var det därför nödvändigt att upp-

skjuta materielanskaffning till avsevärda belopp och att låta även mycket angelägna anskaffningar utgå ur de planer som omfattades av 1977 års försvarsbeslut.

För budgetåret 1980/81 bedöms priskompensationen bli så stor att det

Prop. 1980/81: 101 An

finns ett större utrymme för materielanskaffning än vad som planerades när beställningsbemyndiganden begärdes för budgetäret 1980/81. Med hänsyn till den förbättrade likviditeten skulle det sålunda nu vara möjligt att

täcka vissa brister i materielanskaffningen i förhållande till 1977 års för-

svarsbeslut. Det är emellertid inte möjligt att lägga ut ytterligare beställningar under budgetåret 1980/81 utan att riksdagen lämnar nya beställningsbemyndiganden.

Jag förordar därför att riksdagen lämnar ytterligare beställningsbemyndiganden under förevarande anslag liksom under anslagen C 2. Marinförband: Materielanskaffning och D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning. Jag återkommer till mina förslag beträffande anslaget D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling under anslaget D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning. Min beräkning av beställningsbemyndigandena

har skett mot bakgrund av en samlad bedömning av likviditetssituationen

för budgetåren 1980/81 och 1981/82. Jag vill i detta sammanhang erinra om att jag tidigare denna dag förordat att betalningsmedel som svarar mot upp

till 4 Z av den till genomförandeprisläget omräknade utgiftsramen för budgetåret 1980/81 vid behov får föras över till budgetåret 1981/82.

Min beräkning av beställningsbemyndigandena under förevarande anslag framgår av sammanställningen. Av bemyndigandena utgör 21 milj. kr. prisregleringsbemyndiganden för omräkning från pristäget februari 1980 till

prisläget februari 1981. Beställningarna beräknas medföra utbetalningar

under budgetåret 1980/81 om ca 75 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m.m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel

m.m. för arméförband får läggas ut inom en kostnadsram av

ytterligare 231 000 000 kr.

C. Marinförband

[2] C 2. Marinförband: Materielanskaffning. För budgetåret 1980/81 har riksdagen under detta anslag bemyndigat regeringen att medge att beställ-

ningar av materiel m. m. för marinförband fär läggas ut inom en kostnads-

ram av 383,3 milj. kr. och anvisat ett förslagsanslag av 691 milj. kr.

Chefen för marinen har anmält att mycket stor restriktivnet iakuogs vid beräkningen av nya beställningsbemyndiganden i anslagsframställningen för budgetåret 1980/81. Därefter har överbefälhavaren gett direktiv om vissa beredskapshöjande åtgärder, vilket gör att ytterligare 70 milj. kr. i

beställningsbemyndiganden behövs. Vidare medför riksdagens beslut om

att tilldela Karlskronavarvet AB 75 milj. kr. i varvsstöd att vapenmateriel

Prop. 1980/81: 101 6

m. m. mäste beställas för ca 57 milj. kr. till de båda minröjningsfartyg som skall tillverkas med utnyttjande av bl.a. varvsstödsmedlen. Slutligen behövs beställningsbemyndiganden om ca 30 milj. kr. för vissa smärre objekt och prisregleringsbemyndiganden om 15,5 milj. kr. |

I en särskild skrivelse har chefen för marinen hemställt att med utnytt-

jande av varvsstödsmedlen få anskaffa två minröjningsfartyg. Utöver

varvsstödsmedlen behövs därvid bemyndiganden om 35 milj. kr. för varvsbeställningen och 20 milj. kr. för att täcka beräknade kostnadsökningar på de delar av anskaffningen som betalas av varvsstödsmedlen.

Överbefälhavaren har tillstyrkt chefens för marinen framställningar och föreslagit att beställningsbemyndiganden härutöver skall lämnas om totalt ca I 300 milj. kr. för ubåtar av tvp A 17 och minröjningsfartyg.

Beställningsbemyndigandenas fördelning på primäruppdrag sedan kom-

pletterande underlag har inhämtats framgår av följande tabell.

Beställningsbemyndiganden t1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. Bemyndiganden

Chefen för marinen/ Föredra-

överbefälhavaren ganden Marinförband: Centralt vidtagen materiel-

anskaffning m. m.. utom av viss

sjukvårdsmateriet. för delprogrammet För flera delprogram gemensamma led-

nings-, bas- och underbållsförband m. m. 11300

Marinförband: Centralt vidtagen materiel-

anskaffning m, m. av viss sjukvårdsmateriel för delprogrammet

Föredraganden

Beträffande medelstillgången och planeringssituationen inom försvaret m.m. ber jag att få hänvisa till vad jag har anfört under anslaget B 2. Arméförband: Matericlanskaffning.

Min beräkning av beställningsbemyndigandena framgår av sammanställningen. Jag har bl. a. beräknat vissa bemyndiganden för att förbättra ubåtsjaktkapaciteten hos marinens helikoptrar.

Prop. 1980/81: 101 7

Jag vill i detta sammanhang erinra om att riksdagen den 5 juni 1980 beslutade att dels intäkter om ca 18 milj. kr. av viss fartygsförsäljning och dels IS milj. kr. av anslaget under fjortonde huvudtiteln Avskrivningslån till varvsindustrin m.m. för budgetåret 1980/81 skulle användas för ombyggnad av motortorpedbåtar till vedettbätar. Regeringen uppdrog den 26 Juni 1980 åt försvarets materielverk att med utnyttjände av tidigare nämnda försäljningsintäkter låta bygga om fyra motortorpedbåtar till vedettbätar vid Karlskronavarvet AB. Efter samräd med chefen för industridepartementet förordar jag att de 15 milj. kr. som skulle avdelas av varvsstöds-

medlen får utnyttjas för anskaffning av två minröjningsfartyg.

Av bemyndigandena utgör 22 milj. kr. prisregleringsbemyndiganden för

omräkning från prisläget februari 1980 till prisläget februari 1981. Beställ-

ningarna beräknas medföra utbetalningar under budgetäret 1980/81 om ca 120 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning till

vilka anskaffningar m.m. som bör ske inom räumen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

I. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel

m.m. för marinförband får läggas ut inom en kostnadsram av

ytterligare 237000 000 kr..

2. godkänna vad jag har anfört om användningen av fjortonde hu-

vudtitelns reservationsanslag Avskrivningslån till varvsindu-

strin. m.m.

D. Flygvapenförband

[3] D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning. För budgetåret 1980/81 har riksdagen under detta anslag bemyndigat regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. för flygvapenförband får läggas ut inom en kostnadsram av 4345 milj. kr. och anvisat ett förslagsanslag av 1968.9

milj. kr.

Försvarets materielverk har hemställt om ytterligare beställningsbemyndiganden om 299 milj. kr. för budgetåret 1980/81 för att skapa ullräcklig

handlingsfrihet och säkerställa beställningsverksamheten.

Överbefälhavaren har tillstyrkt materielverkets framställning och föreslagit att beställningsbemyndiganden härutöver skall lämnas om totalt 1020 milj. kr. för bl.a. jaktrobotar till flygplan 37 och nya lägspaningsra-

darstationer. Beställningsbemyndigandenas fördelning på primäruppdrag framgår av

följande tabell. |

Prop. 1980/81: 101 8

Beställningsbemyndiganden t1 000-tal kr. Primäruppdrag m. m. Bemvyndiganden

Försvarets materielverk/ Före-

överbefälhavaren draganden Flygvapenförband: Centralt vidtaget

matericlunderhäll, utom av viss sjukvårdsmateriel. för delprogrammet

Gemensamma produktionsresurser 32.000 | 32000

Flygvapenförband: Centralt vidtagen

materielanskaffning m. m., utom

av viss sjukvårdsmateriel,

för delprogrammet För flera delprogram gemensamma

Gemensamma produktionsresurser 59 000

Kostnader 1445 000 : 775000 Överföring av bemyndiganden från :

anslaget D 4. Flygvapentörband:

Forskning och utveckling

Föredraganden

Beträffande medelstillgången och planeringssituationen inom försvaret ber jag att få hänvisa till vad jag har anfört under anslaget B 2. Arméförband: Matcrielanskaffning.

Min beräkning av beställningsbemyndigandena framgår av sammanställningen. .

Jag vill i detta sammanhang anmäla att försvarets materielverk har hemställt om ytterligare 73 milj. kr. i beställningsbemyndiganden under anslaget D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling. Under detta anslag finns emellertid 584 milj. kr. i beställningsbemyndiganden till regeringens disposition för materielobjekt som inte längre är aktucka. Jag förordar alt 73 milj. kr. av dessa bemyndiganden får omfördelas och användas enligt materielverkets förslag och att återstoden jämte prisregleringsbemyndiganden får föras över till förevarande-anslag.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m.m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

Prop. 1980/81: 101 9

1. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel

m.m. för flygvapenförband får läggas ut inom en kostnadsram av

ytterligare 291000 000 kr., 2. bemyndiga regeringen att föra över beställningsbemyndiganden

om 560 000.000 kr. från anslaget Flygvapenförband: Forskning

och utveckling till förevarande anslag.

| Riksdagen 1980/81.-1 samt. Nr 101

Prop.1980/81: 101 10

Biluga 2

Utdrag SOCIALDEPARTEMENTET | PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1980-12-23

Föredragande: statsrädet Holm

Anmälan till tiläggsbudget IT till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt

avser socialdepartementets verksamhetsområde

FEMTE HUVUDTITELN

G. Universitetssjukhus m. m.

IN) G 3. Karolinska sjukhuset: Utrustning. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisats ett reservationsanslag av 22 milj. kr. Härav har 3,5 milj. kr. beräknats för utrustning I samband med den allmänna upprustning av karolinska sjukhuset. som byggnadskommittén för upprustning av sjukhuset bedriver.

Byggnadskommittén för upprustning av karolinska sjukhuset utarbetar f.n. ett program för anskaffande av utrustning till behandlingsbyggnaden F, som uppförs vid karolinska sjukhuset. Byggnaden skall stå inflyttningsklar redan i början av år 1982. I byggnaden skall finnas operationsavdelning, intensivvårdsavdelning med uppvakningsenhet. akutmottagning

med intagningsavdelning, förlossningsavdelning, steriliseringscentral samt

tekniska försörjningsanordningar m.m. Kommittén bedömer preliminärt att kostnaden för utrustningen till nybyggnader kommer att uppgå till drygt

40 milj. kr. Upphandling av utrustning, som skall installeras under bygg-

nadsprocessen eller som har läng leveranstid, bör ske i ett tidigt skede.

Sålunda bör redan under budgetåret 1980/81 upphandling påbörjas av

operationsbord, viss röntgenutrustning och viss elektronisk övervakningsutrustning m.m. inom en kostnadsram av 20 milj. kr. i kostnadsläget april 1980. Vid upphandlingen måste i vissa fall förskottslikvider betalas.

Föredraganden

Byggnadskommittén för upprustning av karolinska sjukhuset anser att upphandling av utrustning till den nya behandlingsbyggnaden vid karolins-

ka sjukhuset, som skall stå färdig i början av är 1982, måste kunna påbörjas

Prop.1980/81: 101 1

redan under budgetåret 1980/81. Jag delar denna uppfattning. I avvaktan

på att ett slutligt utrustningsprogram skall kunna färdigställas och prövas,

är jag beredd att godta kommitténs förslag att beställning bör få ske inom

en ram av 20 milj. kr. I den mån beställningslikvider måste betalas får detta

ske inom ramen för de medel. som kommittén förfogar över för innevaran-

de budgetår.

Regeringen bör av riksdagen utverka bemyndigande för regeringen att

medge att utrustning till den nya behandlingsbyggnaden vid karolinska

sjukhuset beställs till en kostnad av högst 20 milj. kr.. att betalas under innevarande och kommande budgetår i takt med de medel. som anvisas. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att i enlighet med vad jag har anfört medge att utrustning till en ny

behandlingsbyggnad vid karolinska sjukhuset beställs till en kost-

nad av högst 20000 000 kr. att betalas av medel som anvisas under

reservationsanslaget Karolinska sjukhuset: Utrustning.

Prop. 1980/81: 101 12

Bilaga 3

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1980-12-23

Föredragande: statsrådet Wirtén

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser budgetdepartementets verksamhetsområde

ÅTTONDE HUVUDTITELN

B. Statlig rationalisering och revision, m. m.

[1] Fråga om ny organisation för statskontoret m. m. Bakgrund

Statskontorets verksamhet behandlades i prop. 1979/80:124 om den

centrala organisationen för rationalisering och ADB i statsförvaltningen.

Verkets huvuduppgifter bör enligt propositionen vara att fungera som utredningsorgan åt regeringen och att ge vägledning och stöd till myndigheterna i frågor om rationalisering, administrativ utveckling och ADB. Föredraganden anmälde också att han inom kort avsåg att inhämta regeringens

bemyndigande att tillkalla en organisationskommitté för att lämna förslag till ny organisation m. m. för statskontoret. En strävan i arbetet borde vara

att den nya organisationen skulle kunna tillämpas fr.o.m. den I januari

1981. : Vad som i propositionen anförts om statskontorets uppgifter och verk-

samhet föranledde vid riksdagsbehandlingen (FiU 1979/80:26, rskr 1979/80: 308) inga erinringar av betydelse. Däremot framkom erinringar

mot vad som anförts om en ny organisation för verket och dess genomförande.

Den nya organisattonen var enligt finansutskottets betänkande endast

löst skisserad. Frågan borde därför underställas riksdagen på nytt när

huvudlinjerna var klara. Enligt utskottets mening var det angeläget att den nya organisationen kunde byggas upp snarast möjligt och arbetsro skapas

inom verket. Om emellertid tidsschemat därvid blev alltför pressat, fick

den nya organisationen genomföras vid en senare tidpunkt än den föreslagna fdvs. den I januari 1980, dock senast den I juli 1981.

Prop.1980/81: 101 13

Den organisationskommitté', som min företrädare efter regeringens bemyndigande tillkaliade för att se över statskontorets organisation m. m., är nu färdig med sitt arbete. Det har redovisats i rapporten (Ds B 1980: 16) Statskontorets organisation m. m. Eftersom statskontorets nya organisa-

tion enligt riksdagens önskan bör börja genomföras under innevarande

budgetår, redovisas nu i samband med tilläggsbudget II för budgetåret 1980/81 huvudlinjerna i statskontorets nya organisation. Frågan om anslag

till statskontoret för budgetåret 1981/82 har jag tidigare denna dag behand-

lat vid min anmälan av anslagen under statsbudgetens åttonde huvudtitel

(prop. 1980/81: 100 bil. 11).

Organisationskommittén

Organisationskommittén för statskontoret har enligt sina direktiv (Dir. 1980: 43) haft till huvuduppgift att lämna förslag till programindelning och

Organisation för statskontoret. Vidare skulle kommittén pröva med vilka frågor och på vilket sätt statskontoret skall arbeta inom det kontorstekniska området, lämna förslag till ställning, uppgifter och sammansättning

för ett råd för metodfrågor samt föreslå de ändringar som fordras i stats-

kontorets instruktion.

Programindelning

Statskontoret har sedan länge fått anslag i programtermer. F.n. är verksamheten uppdelad på två program, nämligen Rationalisering samt Anskaffning och förvaltning av ADB-utrustning. Den anslagspost som

regeringen anvisar till det förstnämnda programmet är obetecknad, dvs.

anvisade medel får inte överskridas utan regeringens medgivande. Den anslagspost över vilken medel anvisas till det andra programmet. vilket finansieras via avgifter för anskaffad utrustning, är förslagsvis betecknad

och får således merbelastas utan särskilt medgivande. Viss överföring av

medel mellan programmen har medgivits.

Organisationskommittén anser att programindelningen bör ändras i enlighet med den beskrivning av statskontorets uppgifter som statsmakterna nyligen fastställt. Kommittén föreslår att verksamheten i framtiden delas

upp på följande tre program: — Rationaliseringsutredningar — Effektivitetsstödjande verksamhet

— Anskaffning och förvaltning av ADB-utrustning.

Indelningen av programmen i delprogram och programelement bör enligt kommittén göras av statskontoret på grundval av de avvägningar som är mest intressanta från ledningssynpunkt.

Den nya programindelningen föreslås av redovisningstekniska skäl till-

' Generaldirektören Sven Moberg, ordförande, riksdagsledamöterna Paul Grabö och Christer Nilsson, departementssekreteraren Bengt Lundberg samt överdirektören Alf Resare.

Prop. 1980/81: 101 14

lämpas först fr. o. m. ingangen av budgetåret 1981/82. Kommittén har, som framgår av min tidigare denna dag gjorda anmälan av frågan om anslag till

statskontoret för budgetåret 1981/82, räknat om statskontorets anslagsframställning för budgetåret 1981/82 så att den blir anpassad till den nya programindelningen.

Organisation

I organisatoriskt hänseende är f.n. statskontoret, under styrelsen och

verksledningen. organiserat på fem avdelningar, nämligen tre utredningsavdelningar, en teknisk avdelning, en planerings- och utbildningsavdelning samt en administrativ byrå. Vidare finns ett verksledningssckretariat som

är knutet till den administrativa byrån. Vid sidan av avdelningsorganisa-

tionen finns f.n. även en särskild utredningsgrupp. Statskontoret har f.n. ca 300 ärsarbetskrafter.

I statskontorets styrelse ingår företrädare för riksdagen. Verksledningen bestär av en generaldirektör och en överdirektör.

Organisationskommittén anser all statskontorets organisation i vissa avseenden bör ändras. Ett förslag till ny organisation har utarbetats med ledning av de riktlinjer för statskontorets omorganisation som angetts i

prop. 1979/80: 124 (s. 36) och kommitténs direktiv (Dir. 1980: 43). erfaren-

heterna från tidigare enhetsindelningar samt de krav på organisation och arbetsformer som verksamheten ställer.

Faktorer av mer allmän natur som kommittén beaktat vid sina övervä-

ganden om organisationen är det sannolikt ökade inslaget av besparingsin-

riktade utredningsuppdrag, de nya förutsättningar för rationaliseringsverksamheten som den arbetsrättsliga lagstiftningen och medbestämmandeavtalet för det statliga området (MBA-S) medfört samt det växande behovet av anvisningar och stöd till de statliga myndigheterna i frågor om rationalisering. administrativ utveckling och ADB. Nämnda faktorer medför bl. a. att kraven på projektledarnas och utredarnas omdöme, kunskaper och erfarenheter ökar.

Bland faktorer i statskontorets verksamhet, som kommittén tillmätt stor

vikt vid sina överväganden om organisationen, är behovet av samverkan

mellan statskontorets två huvudsakliga verksamheter, dvs. utrednings-

verksamheten och den effektivitetsstödjande verksamheten. Några klara

gränslinjer mellan dessa är inte möjliga att dra, Kvaliteten i utrednings-

verksamheten är delvis beroende av stödet från den effektivitetsstödjande verksamheten. Denna kan å andra sidan inte bedrivas isolerad från utredningsverksamheten utan måste i stor utsträckning grundas på praktiskt

rationaliseringsarbete.

Bland de speciella krav som ställs på den nya organisationen kan nämnas att organisationen skall ha-få handläggnings- och beslutsnivåer samt vara flexibel. Det sistnämnda kan åstadkommas bl. a. genom att arbetet i största möjliga utsträckning bedrivs i projektform med fastställda tids- och

Prop. 1980/81: 101 15

resursramar och genom en aktiv planering och samordning. Vidare bör huvudenheterna vara av hanterlig storlek. dvs. inte överstiga 30-40 perso-

ner.

Kommitténs förslag Innebär att statskontoret under styrelsen och verksledningen indelas i sju enheter, varav sex rationaliseringsenheter och en administrativ enhet. Tre av rationaliseringsenheterna bör ha huvudsakligen sektorinriktade arbetsuppgifter medan de tre andra bör ha huvudsakligen sektorövergripande uppgifter.

Vad gäller styrelsen. i vilken F.n. två av ledamöterna är tillsatta på

parlamentariska grunder, konstateras att denna enligt prop. 1979/80: 124 avses få ett ökat inslag av företrädare för riksdagen. Kommittén har därför inte funnit anledning att lämna förslag om detta. På denna punkt har emellertid ledamoten Grabö förklarat sig inte kunna dela majoritetens uppfattning. Han anser att I styrelsen bör ingå [vra representanter för riksdagspartierna — en av dem bör dessutom kunna utses tull vice ordförande — samt en företrädare för kommuner och landsting.

Verksledningen bör även fortsättningsvis bestå av en generaldirektör och en överdirektör. Därutöver bör verksledningen kunna knyta kvalificerade utredare till sig vid sidan av linjeorganisationen för vissa uppgifter eller för viss tid.

Statskontorets rationaliseringsutredningar rörande enskilda myndigheter och verksamhetsområden förläggs enligt förslaget till de tre sektorinriktade rationaliseringsenheterna. Varje sektorinriktad enhet svarar för utrednings- och remissverksamhet som avser sektorn i fråga. dvs. ett antal

departementsområden, samt för allmänna kontakter med och allmän räd-

givning till myndigheterna inom sektorn. Fördelningen av omräden mellan enheterna bör fortlöpande omprövas med hänsyn till uppdragens sammansättning. Fördelningen mellan de nuvarande utredningsavdelningarna bör ses över av verket inför den nva organisationens genomförande.

De sektorövergripande rationaliseringsenheterna föreslås få följande verksamhetsinriktning. En bör svara för behovsprövning, anskaffning och förvaltning av ADB-utrustning samt löpande samordning av utnyttjundet

av sädan utrustning. Enheten bör också svara för kontakter med och

rådgivning till myndigheterna i frågor om anskaffning av ADB-utrustning. De tvä andra bör svara för allmänt effektivitetsstödjande verksamhet inom områdena rationalisering. administrativ utveckling och ADB samt kunna

bedriva sektorövergripande utredningar. Den ena av dessa två enheter bör särskilt inriktas på rationaliseringsverksamhetens effektivisering och den

andra på kontorsarbetets rationalisering.

Den administrativa enheten bör svara för den centrala persoral- och ckonomiadministrationen. allmänna kansligöromål samt vissa andra uppgifter. Till denna enhet bör organisatoriskt även sådana verkets stabsuppgifter tövergripande plancring och vissa informationsfrågor) som i sakhän-

seende är underställda verksledningen.

Prop. 1980/81: 101 16

Vad gäller tjänster och personal har kommittén haft att utgå från att

verksamheten skall bedrivas inom oförändrad resursram. Kommittén före-

slår dock bl.a. att nuvarande tjänster för enhetscheferna — sex befattning-

ar som avdelningschef och en tjänst som organisationsdirektör — dras in och att i stället tio tjänster som rationaliseringsdirektör inrättas. Innehavarna av dessa tjänster skall antingen vara linjeansvariga chefer eller stå

till verksledningens förfogande för särskilda. kvalificerade uppgifter. Kommittén föreslår att genomförandet av den nya organisationen bör

inledas snarast möjligt sedan statsmakterna fattat sina beslut, dvs. redan under innevarande budgetår.

Övrigt

Organisationskommittén har även haft till uppgift att överväga statskontorets arbete. på kontorsområdet. Kommittén konstaterar därvid att ut-

kontorsarbetet i i snäv mening utan det administrativa arbetet över huvud taget. Både sättet att utföra enskilda arbetsmoment och arbetsorganisatio-

nen förändras.

Statskontorets roll bör enligt organisationskommitténs mening vara att ge vägledning och stöd i frågor om val av utrustning. rationalisering av arbetsrutiner och arbetsorganisation, standardisering av tekniska och manuella rutiner o.d.

Kommittén finner det angeläget att statskontoret mer aktivt än hittills går ut direkt till myndigheter eller grupper av myndigheter och ger råd och rekommendationer om tillgänglig teknik och lämpliga metoder.

Enligt kommittén behövs också en mer långsiktig planering av insalserna inom området kontorsautomatisering och kontorsutveckling för att ge

nödvändig stadga åt verksamheten. Statskontoret håller f. n. på att utarbeta ett handlingsprogram inom området. Kommittén anser att statskontoret bör fullfölja detta arbete och därefter lämna förslag till en konkret plan för

statskontorets verksamhet inom området.

Enligt riksdagsbeslutet med anledning av prop. 1979/80: 124 skall ett råd

för metodfrågor inrättas vid statskontoret. I organisationskommitténs uppgifter har ingått att lämna förslag angående rådets ställning. uppgifter och

sammansättning samt till de åtgärder som behövs för inrättandet. Rådet föreslås knytas till statskontoret som ett rådgivande organ I frågor om effektivitetsstödjande insatser inom rationalisering, administrativ ut- . veckling och ADB. Tyngdpunkten bör ligga på medverkan i att fånga upp

och värdera behovet av olika metodinsatser. Vidare bör rådet medverka vid planeringen av arbetet i dessa frågor.

Rådet bör bestå av personer som har egen erfarenhet av och kunskap om rationalisering och utvecklingsarbete på det administrativa området eller

som eljest arbetar med sådana problem. Rådet bör förutom ordföranden omfatta högst tolv personer och förordnas för en tid av tre år. Ledamö-

Prop. 1980/81: 101 17

terna i rådet bör tillsättas av regeringen efter förslag av statskontoret.

Ordförande bör vara statskontorets generaldirektör eller den person som

denne utser. Ledamöterna bör hämtas frän statliga myndigheter som arbetar med administrativt utvecklingsarbete säsom försvarets rationaliseringsinstitut, postverket och televerket, samt — för kontakter med teknisk forskning och utveckling — från styrelsen för teknisk utveckling. Härtill bör komma företrädare för statliga myndigheter eller andra offentliga organ som kan representera mottagarna av stöd i metodfrågor. som är engagerade i intressanta utvecklingsprojekt på det administrativa området eller som lämnar service inom området. Till rådet bör även knytas företrädare för de facktiga huvudorganisationerna på den statliga arbetsmarknaden.

Statskontoret bör svara för berednings- och sekretariatsfunktionen åt

metodrådet. Kommittén föreslår att metodrådet inrättas den I juli 1981.

Föredraganden

Organisationskommitténs huvuduppgifter har varit att lämna förslag till programindelning och organisation för statskontoret.

Vad gäller programindelningen, som det ankommer på regeringen all besluta om, föreslår kommittén att verksamheten i framtiden delas upp på

tre program, nämligen Rationaliseringsutredningar, Effektivitetsstödjande

verksamhet samt Anskaffning och förvaltning av ADB-utrustning. Statskontorets verksamhet styrs i första hand genom de uppdrag som regeringen lämnar verket. Programindelningen har emellertid även till uppgift att informera om verksamhetens allmänna inriktning och karaktär. Den föreslagna programindelningen avspeglar enligt min mening verksamheten bättre än den nuvarande och bör därför genomföras. Detta bör ske fr. o. m. budgetåret 1981/82. Jag avser att återkomma till regeringen i denna fråga i samband med att det blir aktuellt att ställa medel till förfogande för detta

budgetår.

Statskontorets organisation föreslås av kommittén ändras i vissa avseenden. Utredningsverksamheten bör även i fortsättningen bedrivas inom tre sektoriellt inriktade enheter. Deras arbetsområden bör fortlöpande omprö-

vas med ledning av uppdragens sammansättning. Den effektivitetsstöd-

jande verksamheten bör fördelas på tre sektorövergripande enheter. En av dessa bör svara för behovsprövning, anskaffning och förvaltning av ADB-

utrustning samt löpande samordning av utnyttjandet av sådan utrustning.

De två andra bör svara för effektivitetsstödjande verksamhet inom områ-

dena rationalisering, administrativ utveckling och ADB samt sektorövergripande utredningar. Den ena av dessa enheter bör särskilt inriktas på

rationaliseringsverksamhetens effektivisering och den andra på kontorsarbetets rationalisering. Vidare bör en särskild enhet inrättas för de administrativa uppgifterna m. m. +2 Riksdagen 1980/81-1 samt. Nr HOI

Prop.1980/81: 101 | 18

Den föreslagna organisationen är enligt min mening väl anpassad till statskontorets huvuduppgifter. Samtidigt innebär den inte så genomgripande förändringar att det behöver ta lång tid att genomföra den och få den att

fungera. Jag kan därför i huvudsak ställa mig bakom kommitténs organisa-

tionsförslag. Jag avser att, sedan riksdagen haft tillfälle att ta del av förslaget, återkomma till regeringen med förslag om de åtgärder som

behövs för att den nya organisationen skall kunna tillämpas. Det är angeläget att så kan bli fallet redan under innevarande budgetår. Riksdagen gav

också uttryck för detta i samband med behandlingen av prop. 1979/80: 124.

Jag vill beträffande statskontorets organisation särskilt framhålla att det

enligt min mening finns ett nära samband och ett starkt behov av samverkan mellan utredningsverksamheten och den effektivitetsstödjande verk-

samheten. För ett bra resultat av statskontorets arbete krävs därför att projekt sätts samman med hänsyn till befintlig kompetens oberoende av

var i organisationen denna finns. Detta ställer i sin tur krav på smidighet och flexibilitet i verkets organisation. arbetsformer och planering. Jag förutsätter att statskontoret efter omorganisationen fortlöpande följer hur samspelet mellan utredningsverksamheten och den etfektivitetsstödjande

verksamheten fungerar och vid behov vidtar åtgärder för att förbättra detta samspel.

Organisationskommittén har även behandlat statskontorets uppgifter inom området kontorsutveckling och kontorsautomatisering. Det är viktigt att statskontorets arbete på detta område inriktas på hela funktioner och inte enbart på enskilda arbetsmoment och på utrustningsfrågor. Den inriktning av verkets arbete på kontorsomrädet som kommittén föreslår tillgo-

doser enligt min mening behovet av att se tekniska förändringar av kontorsarbetet i ett vidare perspektiv och då beakta även arbetsorganisationsoch arbetsmiljöfrågor. Det handlingsprogram för arbetet på kontorsområdet som statskontoret håller på att utarbeta bör ge tillfälle att inhämta avnämarnas, dvs. de statliga myndigheternas, synpunkter på vilka frågor

som bör prioriteras. Jag anser också liksom kommittén att statskontoret mer aktivt än hittills bör gå ut direkt till myndigheterna med råd och

rekommendationer i olika frågor.

Organisationskommittén har vidare lämnat förslag rörande det råd för metodfrågor som riksdagen uttalat sig för (FiU 1979/80: 26 s. 7). Jag har

inga erinringar mot vad som föreslås i fråga om rådets ställning och uppgifter samt formerna för att utse ledamöter. Det ankommer på regering-

en att besluta om metodrådets sammansättning och verksamhetsformer.

Som en förutsättning för den nya organisationen har bl. a. gällt att den inte skall leda till nägra ytterligare kostnader för statsverket utan att den skall kunna genomföras inom den anslagsram som riksdagen redan anvisat. Jag kan konstatera att organisationskommitténs förslag bygger på

detta. Det är således inte aktuellt att i detta sammanhang begära någon

ytterligare medelsanvisning av riksdagen. Inte heller förutsätts några nya tjänster som kräver riksdagens medverkan för att inrättas.

Prop. 1980/81: 101 19

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag anfört om genomförandet av en ny organisation

m.m. för statskontoret.

E. Statlig lokalförsörjning

[2] E 2. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Från detta anslag bestrids

utgifter för investeringar i byggnader för statlig verksamhet och för vilka medel inte har anvisats under annat anslag. För byggnadsobjekt som beräknas kosta mer än 2 milj. kr. förs separata kostnadsramar upp i den

investeringsplan som finns upptagen under anslaget. I statsbudgeten för

innevarande budgetår är under anslagsrubriken uppfört ett reservationsanslag av 200 milj. kr. Vid budgetårets ingång fanns en behållning av ca 173 milj. kr. under anslaget. Byggnadsstyrelsen har redovisat att medelsförbrukningen för de i gällande investeringsplan uppförda objekten beräknas

uppgå till ca 400 milj. kr.

För att bestrida kostnaderna för de i gällande investeringsplan uppförda

objekten förordar jag att 20 milj. kr. utöver tidigare anvisat belopp anvisas på tilläggsbudget II för innevarande budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bvggnadsarbeten för statlig förvaltning på tilläggsbudget II

till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservations-

anslag av 20000 000 kr.

Kartong: S. 20, rad 5 Står: punkterna I och 2 Rättat till: punkterna I, 2 och 5

Frop.1980/81: 101 20

Bilaga 4

Utdrag UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1980-12-23

Föredragande: statsrådet Wikström såvitt avser punkterna I, 2 och 5: statsrådet Mogård såvitt avser punkterna 3 och 4

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde

NIONDE HUVUDTITELN

B. Kulturändamål

[1] B 10. Bidrag till Svenska riksteatern. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 79 905 000 kr. I tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 har till bidrag till Svenska riksteatern anvisats ett reservationsanslag av 3 158000 kr. (prop. 1980/81:25. KrU 1980/81:14. rskr 1980/81: 124) med hänsyn till kostnadsökningar till följd av 1979 års löneavtal, ändrade sociala avgifter och höjda traktamenten. Riksteatern har anhällit om ytterligare medel för budgetåret 1980/81 med hänsyn bl. a. till kostnadsökningen med anledning av 1980 års avtal.

Föredraganden

Dä detta anslag anmäldes i prop. 1980/81:25 anförde jag att jag hade för avsikt att återkomma i annat sammanhang. Med hänsyn till beslutade ökningar med anledning av 1980 ärs avtal och ökade traktamentskostnader m. m. förordar jag att anslaget till bidrag till Svenska riksteatern höjs med 5659 000 kr.. varav för löner med högst 3 368 000 kr. Jag har för avsikt att återkomma i annat sammanhang beträffande medelsbehov med anledning av 1981 års löneavtal.

Jag hemställer utt regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Svenska riksteatern på tilläggsbudget II till stats-

budgeten för budgetäret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av

5659 000 kr.

Prop. 1980/81: 101 21

[21 B 11. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern, I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 153 780 000 kr. I tilläggsbudet I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 har till bidrag till Operan och Dramatiska teatern anvisats ett reservationsanslag av 6773 000 kr. (prop. 1980/81:25, KrU 1980/81:14. rskr 1980/81: 124) med hänsyn till kostnadsökningen beträffande 1979 års avtal m.m. Operan och Dramatiska teatern har anhållit om ytterligare medel för budgetåret 1980/81 med hänsyn till bl. a. kostnadsökningen med

anledning av 1980 års avtal.

Föredraganden

Då medelsbehovet under detta anslag anmäldes i prop. 1980/81:25 an-

mälde jag att jag hade för avsikt att återkomma i annat sammanhang beträffande ytterligare medelsbehov för budgetåret 1980/81. Med hänsyn

till beslutade ökningar med anledning av 1980 års avtal förordar jag att anslaget till bidrag till Operan och Dramatiska teatern höjs med 9321 000

kr. resp. 4522 000 kr.. varav för löner högst 6 471 000 kr. resp. 3214000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern på tilläggsbudget

II till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reserva-

tionsanslag av 13843 000 kr.

C. Skolväsendet

[3] C 21. Trädgårdsskolan i Norrköping: Utbildningskostnader. C 22. Trädgårdsskolan i Norrköping: Materiel m. m. I statsbudgeten har för innevarande budgetår under dessa anslagsrubriker anvisats dels ett förslagsanslag för utbildningskostnader av 2022 000 kr., dels ett reservationsanslag för materiel m. m. av 169000 kr.

Från anslaget bestrids, kostnader för utbildning vid trädgårdsskolan i Norrköping. Vid skolan bedrivs förmansutbildning och fortbildning på

trädgårdsnäringens område.

Föredraganden

I anslagsframställningen för budgetåret 1978/79 anförde skolöverstyrel-

sen (SÖ) att trädgårdsskolans i Norrköping situation på längre sikt borde utredas. Regeringen uppdrog sedermera genom beslut den 18 maj 1978 åt

SÖ att inom ramen för sitt löpande arbete utreda trädgårdsskolans situation på längre sikt.

Genom beslut i november 1978 uppdrog SÖ åt en särskild arbetsgrupp att företa utredning om trädgårdsskolans framtida organisation och verksamhet samt de övriga frågor som kunde aktualiseras under utredningsarbetet.

Prop. 1980/81: 101 22

Arbetsgruppen har bestått av. förutom tjänstemän i SÖ, representanter

för trädgårdsnäringen och personalen vid trädgårdsskolan. SÖ överläm-

nade i september 1979 till regeringen ett förslag beträffande trädgårdsskolans framtida organisation. Förslaget innebär att huvudmannaskapet för trädgårdsskolan i Norrköping fr.o.m. den 1 juli 1981 överförs från staten

till Östergötlands läns landstingskommun. En sammanfattning av SÖ:s

utredning och förslag bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som

bilaga 4.1. |

Efter remiss har yttranden över SÖ:s förslag om trädgårdsskolans i Norrköping situation på längre sikt avgetts av länsskolnämnden i Östergötlands län, länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands läns landstingskommun, Norrköpings kommun, Centralorganisationen SACO/SR,. Tjäns-

temännens centralorganisation (TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Trädgårdsnäringens Riksför-

bund (TRF). Länsstyrelsen i Östergötlands län har bifogat yttranden från bl. a. länsarbetsnämnden i Östergötlands län, lantbruksnämnden i Öster-

götlands län samt Östgöta Trädgårdshall.

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 4.2.

Följande information om trädgårdsskolans i Norrköping tillkomst m. m.

bör lämnas.

Riksdagen beslöt år 1962 att en trädgårdsskola för grundläggande yrkes-

kurs och förmanskurs skulle inrättas i Norrköping (prop. 1962:99, JoU

1962:15, rskr 1962:252).

Är 1970 beslöt riksdagen att gymnasieskolan skulle erhålla primärkommunalt huvudmannaskap. Alnarpsinstitutet, trädgårdsskolan i Norrköping och skogsinstituten skulle dock 1.v. förbli statliga (prop. 1970:4, SU 1970: 32. JoU 1970:4, rskr 1970:92 och 99). Vidare beslöt riksdagen att trädgårdsutbildning på gymnasial nivå, med undantag för dåvarande Alnarpsinstitutet och trädgårdsskolan i Norrköping, skulle ha landstingskommunalt huvudmannaskap (prop. 1970:159, LU 1970:95, SU 1970: 222, rskr

1970: 437 och 460).

För verksamheten gäller förordningen om statens trädgårdsskola i Norr- -.köping tämbetsskrivelse 1972-06-16; ändrad 1976-03-11, 1976-05-20, 1978- 06-15 och 1979-06-07). Den vid skolan bedrivna utbildningen anordnas dels som kurs i markbyggnad om 40 veckor, dels som kurs i trädgårdsodling om 40 veckor. Båda utbildningarna är högre specialkurser. Årligen intas f.n. 30 elever på vardera studievägen. |

Trädgårdsskolan i Norrköping är belägen på en tomt där det även finns en blomsterskola. som har primärkommunen som huvudman. Norrköpings kommun äger såväl mark som byggnader, vilka staten hyr av kommunen

för den del som avser trädgårdsskolan. Lokalfrågor och övriga frågor som

rör samordning mellan de båda skolorna m.m. regleras genom två avtal och en överenskommelse. Avtalen och överenskommelsen gäller för tiden

Prop. 1980/81: 101 23

t.o.m. den 31 december 1983. Om inte uppsägning skett senast ett år före avtalstidens utgång förlängs avtal resp. överenskommelse med fem är för

varje gång.

SÖ har föreslagit att huvudmannaskapet för trädgårdsskolan i Norrköping överförs från staten till Östergötlands läns landstingskommun fr. o. m. den I juli 1981, att staten härvid frigörs från nyss nämnda avtal och överenskommelse med Norrköpings kommun samt att erforderliga personalåtgärder vidtas. SÖ har vidare föreslagit att det skall uppdras åt statens förhandlingsnämnd att genomföra erforderliga förhandlingar.

Samtliga remissinstanser ansluter sig till förslaget att uvudmannaskapet för trädgårdsskolan överförs ull Östergötlands läns landstingskommun. Enligt landstinget i Östergötlands län är förutsättningen för övertagandet m.m. av skolan och dess fortsatta drift att godtagbara villkor härför kan uppnås samt att erforderliga förhandlingar förs med staten och Norrkö-

pings kommun.

Jag delar remissinstansernas uppfattning att det är till fördel för utveck-

lingen av trädgårdsutbildningen i regionen om trädgårdsskolan får landstingskommunal huvudman. Utbildningen vid trädgårdsskolan kommer där-

vid liksom den övriga trädgårdsutbildningen på gymnasial nivå att vara inordnad i gymnasieskolan. Statsbidrag kommer att utgå enligt gällande regler för kommunal gymnasieskolutbildning. Regeringen gav den I4 maj 1980 statens förhandlingsnämnd i uppdrag att förhandla om ett överfö-

rande av huvudmannaskapet för trädgårdsskolan i Norrköping från staten

till ländstingskommunen.

Förhandlingarna har slutförts under hösten 1980. Avtal. som reglerar

villkoren för övertagande av huvudmannaskapet för trädgårdsskolan i

Norrköping. har upprättats mellan svenska staten och Östergötlands läns landstingskommun och gäller under förbehåll av att det godkänns av regeringen samt av Östergötlands läns landsting genom beslut som vinner laga kraft. Avtalet bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 4.3.

Avtalet innebär att Östergötlands läns landstingskommun den 1 juli 1981 övertar huvudmannaskapet för trädgårdsskolan i Norrköping. I avtalet har överenskommits att staten ersätter landstingskommunen med 1250000 kr.

för uppförande av en markbyggnadshall samt för vissa andra åtgärder på trädgärdsskolans område. Avtalet innebär vidare alt arbetstagare som den

30 juni 1981 fortfarande är anställd vid trädgårdsskolan skall erbjudas

anställning hos landstingskommunen och att landstingskommunen inträder

som hyresgäst i statens ställe I det hyresavtal som träffats mellan bygg-

nadsstyrelsen och Norrköpings kommun den 25 februari/19 mars 1974 jämte därtill hörande tilläggsavtal och överenskommelser. Jug anser alt

avtalet innebär godtagbara villkor för staten.

För innevarande budgetår har i statsbudgeten under anslaget Bidrag till

byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. anvisats ett förslagsanslag av

Prop. 1980/81: 101 24

326,4 milj. kr. Av detta belopp bör I 250000 kr. få användas för statsbidrag till Östergötlands läns landstingskommun för uppförande av en markbyggnadshall samt för vissa andra åtgärder på trädgårdsskolans område. Avräk-

ning bör ske från den del av investeringsramen för budgetäret 1980/81 som

står till regeringens disposition.

Statsbidragsbeloppet skall enligt avtalet om trädgårdsskolan i Norrkö-

ping erläggas efter rekvisition senast den 30 juni 1981. Beloppet skall

återbetalas om inte markbyggnadshallen är färdigställd senast den I juli

1983.

Denna ordning för utbetalning av bidraget skiljer sig från vad som

föreskrivs i förordningen (1961:405) om statsbidrag till byggnadsarbeten

vid lantbrukets yrkesskolor vilken även gäller i fråga om lokaler för gymnasial utbildning för trädgärdsnäring. Enligt denna fär huvudmannen lyfta

beviljat statsbidrag hos SÖ i fråga om ny- eller tillbyggnad med hälften vid arbetets påbörjande och med en fjärdedel då byggnaden är under tak. Återstaende bidragsbelopp skall innehållas till dess byggnadsföretaget bli-

vit avsynat och godkänt. Regeringen bör därför inhämta riksdagens be-

myndigande att betala ut statsbidrag för uppförande av en markbyggnads-

hall m. m. i enlighet med de grunder som anges i avtalet.

Mot bakgrund av redovisat utbildningsbehov enligt SÖ:s längtidsbedömning. som bl.a. stöds av utredningen (A 1974:10) om jordbruks- och

trädgårdsnäringens arbetskraftsförhållanden i betänkandet (SOU 1978:29)

Arbete i jordbruk och trädgård. uttalade sig den av SÖ tillsatta utredningen för att trädgårdsskolans nuvarande organisation med högre specialkurser utökas med grundutbildning i form av tvåårig studieväg på trädgårdstutbildningens område. Remissinstanserna är positiva till en utökning av organisationen.

För egen del vill jag anföra följande. Inrättandet av en tvåårig studieväg vid trädgårdsskolan är en fråga som faller inom SÖ:s ansvarsområde. Framställning härom bör prövas av SÖ i vanlig ordning.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag att regeringen föreslår

riksdagen att

I. godkänna att huvudmannaskapet för trädgårdsskolan i Norrkö-

ping överförs från staten till Östergötlands läns landstingskom-

mun, |

2, bemyndiga regeringen att ikläda staten de ekonomiska förpliktel-

ser som följer av avtalet med Östergötlands läns landstingskom-

mun. 3. godkänna att statsbidrag till uppförande av markbyggnadshall

m. m. får betalas ut i enlighet med vad jag har anfört.

[4] C 28. Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. I stutsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 326.4 milj. kr.

Prop. 1980/81: 101 25

I regleringsbrev för budgetåret 1980/81 avseende anslag till investerings-

bidrag har under förevarande anslag meddelats bestämmelser om bl.a.

investeringsram för byggnadsarbeten inom skolväsendet under nämnda

budgetår. Enligt bestämmelserna skall 50 milj. kr. av investeringsramen

stå till regeringens disposition.

Fredrika-Bremer-Förbundet har anhållit om statsbidrag till kostnader för underhållsarbeten och inventarier vid lanthushållsskolan i Apelryd.

Riksdagen uttalade år 1961 (prop. 1961:1 bil. 11 s. 168. JoU 1961:1, rskr 1961:9) att bidrag till byggnadsarbeten vid enskilda lantbruksundervisningsanstalter får utgå efter riksdagens medgivande i varje särskilt fall.

En del av de medel som står till regeringens disposition innevarande budgetår bör enligt min mening få användas till underhållsarbeten och inventarier vid Fredrika-Bremer-Förbundets lanthushållsskola i Apelryd. Jag beräknar statsbidraget till ifrågavarande ändamål till högst 200000 kr. |

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att besluta om statsbidrag till lanthus-

hållsskolan i Apelryd i enlighet med vad jag har förordat.

[5] Radio och television

Föredraganden I budgetpropositionen 1980 beräknade jag att behållningen i rundradio-

rörelsens fond skulle uppgå till drygt 120 milj. kr. vid utgången av budgetåret 1980/81. Detta byggde bl.a. på att konsumentprisindex (KPI) skulle

öka med 7 26 under 1979/80 och lika mycket 1980/81. Den faktiska ökning-

en 1979/80 blev 10,87 § och även för 1980/81 kan man räkna med en högre

nivå än beräknat. Samtidigt har intäkterna från mottagaravgifterna blivit

lägre än vad man tidigare har räknat med. Om åtgärder inte vidtas kan som en följd av ovan berörda omständigheter radiofonden komma att tömmas vid budgetårets slutskede. | |

Mot denna bakgrund bör TV-avgiften höjas från den I april 1981. Jag

anser att den allmänna mottagaravgiften bör höjas med 96 kr. från 412 kr. till 508 kr. per år. Tilläggsavgiften för innehav av färg-TV bör vara oförändrad, 160 kr. Förslag till lag om ändring i lagen om avgift för innehav av

regeringsprotokollet som bilaga 4.4. Med den nu föreslagna höjningen bör avgiftsnivån kunna hållas oförändrad under budgetåren 1981/82 och 1982/83. i Under åberopande av det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen | | or

att antaga förslag till lag om ändring i lagen om avpift för televisions-

mottagare (1978: 478).

Prop.1980/81: 101 26

Bilaga 4.1.

Sammanfattning av skolöverstyrelsens utredning och förslag beträf-

fande trädgårdsskolans i Norrköping situation på längre sikt

I Bakgrund

Trädgårdsskolans uppgift är att bedriva förmansutbildning och fortbildning på trädgårdsnäringens område. Vid skolan anordnas dels kurs i markbyggnad om 40 veckor (högre specialkurs). dels kurs i trädgårdsodling om 40 veckor (högre specialkurs). Intagning sker f.n. med 30 elever på vardera studievägen. ”

På samma tomt som trädgårdsskolan finns en blomsterskola, vilken har primärkommunen som huvudman. Viss samverkan förekommer mellan trädgårdsskolan och blomsterskolan.

Sedan den 1 juli 1971 har trädgårdsskolan skolöverstyrelsen (SÖ) som

tillsynsmyndighet (före denna tid lantbruksstyretsen). Skolans styrelse

inkommer varje år till SÖ med förslag till anslagsframställningar.

Enligt utredningen uppgår personaluppsättningen vid skolan till 17 personer fördelat på rektor, fem lärare och elva övrig personal. I övrig personal ingår bl.a. trädgårdsmästare, husmor, kokerska. vaktmästare,

kontorist och lokalvårdare.

Statens trädgårdsskola ligger på samma tomt som blomsterskolan, som ingår i den primärkommunala gymnasieskolan. Norrköpings kommun äger

såväl mark som byggnader. vilka staten hyr av kommunen för den del som

avser trädgårdsskolan. Lokalfrågor, samordning mellan de båda skolorna m.m. regleras genom två avtal. Avtal mellan Kungl.” Maj:t och Norrköpings stad den 15 och 18 maj 1962 och överenskommelse mellan lantbruksstyrelsen och Norrköpings stad godkänd av Kungl. Maj:t den 11 maj 1963.

Enligt avtalet förbinder sig dåvarande Norrköpings stad att till kronan dels upplåta markområde, dels på detta markområde uppföra vissa lokaler för drivande av trädgårdsskola. Avtalet gäller t.o.m. den 31 december 1983. Om avtalet inte är uppsagt senast ett år före avtalstidens utgång är avtalet förlängt med fem år för varje gång.

Enligt överenskommelsen från maj 1963 medgavs Norrköpings stad rätt att på det till kronan för trädgårdsskolans verksamhet upplåtna markområdet uppföra byggnader för drivande av blomsterbindarskola, dels förslag till överenskommelse mellan Norrköpings stads skotlstyrelse och träd-

gärdsskolans ledning om samordning av verksamheten vid de bäda skolorna.

2 Trädgårdsutbildning

Enligt riksdagsbeslut år 1970 skall utbildningarna i gymnasieskolan inom

bl. a. jordbruk, skogsbruk och trädgård ha landstingskommun som huvud-

man (prop. 1970:159, 2 LU 1970:95, SU 1970:222. rskr 1970: 437 och 460).

Riksdagen hade tidigare samma år beslutat att dåvarande Alnarpsinstitutet och trädgårdsskolan i Norrköping t. v. skulle förbli statliga.

Utbildningsgängen för trädgårdsutbildning är följande. Grundutbildningen omfattar tvåårig trädgårdskurs (specialkurs) med samma organisatoris-

ka uppbyggnad som vissa tvååriga yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan.

Dessutom finns även kortare studievägar inom grundutbildningen. Efter två ars arbete inom yrkesområdet uppfylls det särskilda behörighetskravet

Prop. 1980/81: 101 | 27

för inträde vid antingen den högre specialkursen i markbyggnad eller trädgårdsodling som bl.a. finns vid trädgårdsskolan i Norrköping. Efter ytterligare sex månaders yrkesinriktad praktik kan antagning ske till träd-

gårdsteknikerlinjen vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Enligt SÖ:s organisationsbeslut omfattar tvåårig trädgårdskurs. grundutbildning, f.n. 300 elevplatser. På grund av brist på lämpliga lokaler kan

emellertid endast 275 intagningsplatser utnyttjas. Antalet sökande till tvä-

årig trädgårdskurs läsåret 1978/79 var 435. Enligt SÖ:s långtidsbedömning

bör tvåårig trädgårdskurs öka till att omfatta 500 platser och erbjudas i ett

ökat antal län. Antalet sökande till högre specialkurser motsvarar ungefär

antalet tillgängliga elevplatser.

3 Trädgårdsnäringen i Östergötland

Enligt utredningen bedöms östergötlandsregionen ha ett förhållandevis stort behov av utbildad arbetskraft inom trädgårdsnäringen. Härtill kom-

mer att antalet 16-åringar är stort i aktuella elevområden.

Representanter för trädgårdsnäringen i Östergötland har i utredningen lämnat information om både markbyggnadsområdets och trädgårdsproduktionens omfattning i länet och antal yrkesverksamma i regionen, Bl. a. anförs att utbildningsbehovet för parkpersonal ökar successivt och att särskilt fortbildningen kommer att bli av stor betydelse i framtiden. Vidare konstateras bl.a. att tillkomsten av Statens Trädgårdsskola i Norrköping aktivt påverkat intresset för näringen bland länets ungdom.

4 Överväganden och förslag .

Innebörden av nyssnämnda riksdagsbeslut år 1970 är att landsting är

huvudman För trädgårdsutbildning. Mot bakgrund av antalet 16-åringar och

trädgårdsnäringens situation i Östergötland uttalar utredningen att tvåårig trädgårdskurs bör finnas i regionen. En organisation av trädgårdsskolan som omfattar grundutbildning förutsätter emellertid att annan huvudman

svarar för verksamheten.

Utredningen presenterar två alternativ för framtida organisation. Det första är utvidgning av trädgärdsskolans nuvarande organisation med grundutbildning under ny huvudman. Det andra alternativet är avveckling av nuvarande verksamhet vid trädgärdsskolan och inrättande av två motsvarande klasser vid befintliga gymnasieskolenheter med trädgårdsutbildning som ersättning för de båda högre specialkurserna vid trädgårdsskolan. Utredningen förordar det första alternativet till vilket SÖ ansluter sig. SÖ tar dock inte ställning till frågan om utökad organisation och lägger sålunda

inga förslag i denna del. Under hänvisning till vad arbetsgruppen för utredning av trädgårdssko-

lans i Norrköping situation på längre sikt anfört föreslår SÖ beträffande verksamheten vid statens trädgårdsskola i Norrköping

att huvudmannaskapet överförs från staten till Östergötlands läns landsting den 1 juli 1981.

att staten härvid frigörs från avtal den 15 och 18 maj 1962 och överens-

kommelse den 31 maj 1963 med Norrköpings kommun samt

att erforderliga personalåtgärder vidtas.

SÖ föreslår vidare att det uppdras åt statens förhandlingsnämnd att

genomföra erforderliga förhandlingar.

I anslutning till utredningen har SÖ lämnat vissa synpunkter beträffande

personalfrågorna vid skifte av huvudman.

Prop. 1980/81: 101 | 28

Bilaga 4.2

Sammanställning av remissyttranden över utredningen om träd-

gårdsskolans i Norrköping situation på längre sikt

Samtliga remissinstanser ansluter sig till utredningens förslag att huvudmannaskapet för trädgårdsskolan i Norrköping överförs från staten till

Östergötlands läns landstingskommun. Remissinstanserna erinrar bl. a. om att enligt riksdagsbeslut 1970 all trädgårdsutbildning, utom trädgårdssko-

lan i Norrköping och den utbildning som är förlagd till Sveriges lantbruksuniversitet. har laändstingskommun som huvudman. Det synes därför remissinstanserna naturligt att huvudmannaskapet för trädgårdsskolan i

Norrköping överförs till landstinget i Östergötlands län. Enligt landstings-

kommunen i Östergötlands län är förutsättningarna för överförande av

trädgårdsskolan från staten resp. inrättande av tvåårig grundutbildning att

för landstingskommunen godtagbara villkor kan uppnås rörande övertagande m. m. av skolan och dess fortsatta drift.

Beträffande inrättande av tvåårig trädgårdskurs anför LRF avt en utökning förefaller lämplig med hänsyn till de stora ungdomskullarna och till situationen på arbetsmarknaden. Även länsarbetsnämnden i Östergötlands län och TRF understryker, med hänvisning tll ökat behov av utbildad arbetskraft inom trädgårdsnäringen, behovet av att komplettera de

högre specialkurserna med grundutbildning. Enligt 7CO:s bedömning bör

vidare kapaciteten för den tvååriga trädgårdskursen totalt i landet ökas till

den i SÖ:s långtidsbedömning angivna nivån. Enligt TCO föreligger brist

på trädgårdsutbildad personal. TCO anser att utbildningsbehovet i fråga

om de högre specialkurserna inom trädgårdsutbildningen bör följas noga då det enligt förbundets mening föreligger brist på utbildad personal även här. LO vill inte motsätta sig att trädgårdsskolans nuvarande organisation utökas med tvåårig trädgårdskurs men påpekar samtidigt att trädgärdsnäringen f.n. upplever en ekonomisk kris på grund av kraftigt stegrade uppvärmningskostnader och hård importkonkurrens.

Flera av remissinstanserna anser att trädgårdsutbildningens elevomrddesindelning bör ses över. Länsskolnämnden i Östergötlands län anför att elevområdet för de tiotal trädgårdsskolorna på sikt bör omfatta hela riket. Länsskolnämnden förordar en central intagning till trädgärdsskolorna med hela riket som elevomraåde för att undvika uppdelning av riket i elevområden med stundom besvärliga gränsdragningar. Länsarbetsnämnden i Östergötlands län anser att elevområdesindelningen bör ses över för att

garantera Valstadskolan i Gamleby tillräckligt stort elevunderlag.

Även LO och LRF understryker vikten av en översyn av elevomrädena.

speciellt med hänsyn till Valstadskolan.

Remissinstanserna lämnar även vissa andra synpunkter. Sålunda konstaterar länsskolnämnden i Östergötlands län att den på samma tomt söm trädgårdsskolan belägna blomsterskolan har hela riket som elevomräde

och primärkommunen som huvudman. Länsskolnämnden anser att rege-

ringen bör göra det möjligt för primärkommunen och landstingskommunen att aktualisera frågan om byte av huvudman så att landstingskommunen så

småningom får det samlade ansvaret för hela skolanläggningen och all dess utbildning. | Från bl.a. Norrköpings kommun, Östgöta trädgårdshall och TRF un-

derstryks behovet av utbyggnad av trädgårdsskolans lokaler. Utvidgning av skolans verksamhet med grundutbildning förutsätter enligt remissin-

stanserna utbyggnad av skolans lokaler, vilket också utredningen utgår ifrån.

Prop. 1980/81: 101 29

Bilaga 4.3

Avtal om trädgårdsskolan i Norrköping

1980-11-18 AVTAL

mellan svenska staten och Östergötlands läns landstingskommun om trädgårdsskolan i Norrköping.

18 Östergötlands läns landstingskommun övertar den 1 juli 1981 huvudmannaskapet för trädgårdsskolan i Norrköping.

2§ Staten överlåter den 1 juli 1981 vederlagsfritt till landstingskommunen skolan tillhöriga inventarier och undervisningsmateriel.

3§

Staten ersätter landstingskommunen med 1250 000 kr. för uppförande av en markbyggnadshall samt för vissa andra åtgärder på trädgårdsskolans område. Beloppet skall erläggas efter rekvisition, senast den 30 juni 1981. Beloppet skall återbetalas om inte markbyggnadshallen är färdigställd senast den I juli 1983.

48 Alla inkomster och utgifter, som berör den överlåtna verksamheten och som belöper på tiden före den 1 juli 1981, tillkommer resp. faller på staten.

58 Arbetstagare, som är upptagen i den såsom bilaga I till avtalet fogade förteckningen och den 30 juni 1981 fortfarande är anställd vid trädgårdsskolan skall erbjudas anställning hos landstingskommunen. Motsvarande skall gälla arbetstagare som i samråd med landstingskommunen anställs efter det att detta avtal träffats.

6 §

Landstingskommunen inträder den 1 juli 1981 som hyresgäst i statens ställe i det hyresavtal som träffats mellan byggnadsstyrelsen och Norrköpings kommun den 25 februari/19 mars 1974 jämte därtill hörande tilläggsavtal och överenskommelser.

78 Avtalet gäller under förbehåll av att det godkänns av regeringen samt av Östergötlands läns landsting genom beslut som vinner laga kraft.

Prop. 1980/81: 101 30

Detta avtal är upprättat i två exemplar av vilka parterna tagit var sitt.

Stockholm och Norrköping den 18 november 1980 För svenska staten För Östergötlands läns Statens förhandlingsnämnd -landstingskommun

Svante Englund Ragnar Gustafsson

Ingrid Ericsson-Söderlund

Norrköpings kommun biträder avtalet i de delar det berör kommunens rätt eller intressen.

För Norrköpings kommun Kommunstyrelsen

Karl-Erik Wernersson

Berndt O. Ericson

Kanslichef

Prop. 1980/81: 101 31

Underbilaga

till bilaga 4.3

Bilaga I

till avtal 1980-11-18 om trädgårdsskolan

i Norrköping

Arbetstagare den 18 november 1980 vid trädgårdsskolan i Norrköping

Namn Personnummer

Prop. 1980/81: 101 32

Bilaga 4.4

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978: 478) om avgift för innehav av televisionsmottagare

Härigenom föreskrivs att I $ lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvurande Iydelse Föreslagen Iydelse

| 8!

Den som innehar mottagare som Den som innehar mottagare som är avsedd för mottagning av bild- är avsedd för mottagning av bildsändning med eller utan ljud (televi- sändning med eller utan ljud (televisionsmottagare) skall erlägga all- sionsmottagare) skall erlägga allmän mottagaravgift med 103 kronor män mottagaravgift med 127 kronor per kalenderkvartal. Är mottagaren per kalenderkvartal. Ar mottagaren avsedd för färemottagning av bild- avsedd för färgmottagning av bildsändning med eller utan ljud skall sändning med eller utan ljud skall innehavaren dessutom erlägga till- innehavaren dessutom erlägga tillläggsavgift med 40 kronor per ka- läggsavgift med 40 kronor per kalenderkvartal. lenderkvartal.

Skall avgift första gången erläggas under löpande avgiftsperiod, skall avgiften sättas ned till det belopp som svarar mot antalet kvarvarande dagar av perioden.

Avgift erläggs till myndighet som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den I april 1981.

! Senaste lydelse 1980: 134,

Prop. 1980/81: 101 33

Bilaga 5

Utdrag

HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1980-12-23

Föredragande: statsrådet Burenstam Lirider

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt

avser handelsdepartementets verksamhetsområde

ELFTE HUVUDTITELN

F. Ekonomiskt försvar o

[1] F 4. Industriella åtgärder. Under deniia rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag på 100 milj. kr. Medel har därvid för programmet Kemiska produkter m.m. beräknats till 9,5 milj. kr. På reservationsanslaget F 3. Beredskapslagring har därutöver för programmen Kemiska produkter im. m. och Metaller m. m. beräknats en

investeringsram på totalt 44,3 milj. kr. Regeringen har på tilläggsbudget I

till statsbudgeten för innevarande budgetår lämnat förslag om överföring

till anslaget F 4. Industriella åtgärder av ett belopp på 9,3 milj. kr. av medel

som anvisats på andra anslag. Jag återkommer nu med förslag om överföring av ytterligare medel till anslaget F 4. Industriella åtgärder för att tillgodose behovet av industristöd inom gummibranschen.

Strukturomvandlingen inom gummidäcksindustrin har föranlett översty-

relsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) att se över de åtgärder som erfordras

för att tillgodose beredskapsbehoven inom detta område.

ÖEF har med skrivelse den 29 oktober 1980 överlämnat två avtal som tecknats med Trelleborg AB, Trelleborg. Det ena avtalet avser en förläng-

ning av ett avtal om försörjningsberedskapen för upprätthållande av tillverkningskapacitet för cykeldäck. Detta avtal löper ut vid årsskiftet 1980/

81. Det nya avtalet har utvidgats till att gälla även mopeddäck samt slangar till cykel- och mopeddäck. Avtalet gäller för en treårsperiod fr. o. m. den I

januari 1981. Avtalet omfattar ett totalt medelsbehov av 3,3 milj. kr.. varav

1,1 milj. kr. utfaller under innevarande budgetår. Det andra avtalet avser ett försörjningsberedskapsläån för upprätthållande av tillverkningskapacitet av lastvagns- och bussdäck. Avtalet gäller för en period av 5 1/2 år fr. o. m.

den 1 juli 1980. Avtalet omfattar ett totalt medelsbehov av ca 2.6 milj. kr.,

Prop. 1980/81: 101 34

varav 960 000 kr. utfaller under innevarande budgetår. ÖEF hemställer att

finansiering av medelsbehovet för innevarande budgetår skall ske genom

omfördelning av medel som anvisats för beredskapslagring.

ÖEF har vidare med skrivelse den 19 november 1980 överlämnat ctt avtal som tecknats med Trellfax AB, Surahammar. Företaget är ett nystar-

tat dotterbolag till Trelleborg AB. Avtalet avser ett försörjningsberedskapslån för upprätthållande av produktionskapacitet för gummipulver/

regenerat (återanvändning av kasserade gummidäck). Genom att tillgodose beredskapsbehovet genom ett upprätthållande av produktionskapacitet

hos Trellfax AB minskar behovet av beredskapslagring av rågummi hos ÖEF. Avtalet omfattar ett totalt medelsbehov av 3.2 milj. kr.. som avses

utbetalas i sin helhet under innevarande budgetår. ÖEF hemställer att

finansiering skall ske genom inkomster frän försäljning ur befintliga be-

redskapslager.

Avtalen med Trelleborg AB och Trellfax AB gäller under förutsättning att regeringen ställer erforderliga medel till förfogande. |

I likhet med ÖEF anser jag att försörjningsberedskapen bäst tillgodoses om tillgången på gummidäck och andra gummivaror kan säkras genom

upprätthållande inom landet av produktionsförutsättningarna härför. ÖEF

bör därför erhålla de medel som krävs för avtalen med Trelleborg AB och Trelifax AB.

Jag förordar att det medelsbehov som erfordras för försörjningsbered-

skapslånen i fråga under budgetåret 1980/81 tillgodoses dels genom omför-

delning av redan anvisade medel över statsbudgeten, dels genom inkomster från försäljning ur beredskapslager. Jag räknar därvid med att det erforderliga beloppet på 2060 000 kr. för avtalen med Trelleborg AB skall föras över från anslaget F 3. Beredskapslagring ur den ram som där beräknats för programmen Kemiska produkter m.m. och Metaller m. m. till anslaget F 4. Industriella åtgärder. Av budgettekniska skäl mäste nya anslag tas upp på tilläggsbudget för industriella åtgärder. Motsvarande belopp kommer inte att utnyttjas under anslaget F 3. Beredskapslagring.

Jag räknar vidare med att det erforderliga beloppet på 3.2 milj. kr. för

avtalet med Trellfax AB skall tillgodoses genom inkomster från försäljning ur beredskapslager av rågummi inom programmet Kemiska produkter

m.m.

Medelsbehovet för budgetåret 1981/82 tillgodoses inom ramen för det

förslag som lämnas i budgetpropositionen under det berörda anslaget.

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen att

1. till Jadustriella åtgärder på uilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetäret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 2060 000 kr..

2. medge att under budgetåret 1980/81 realiserade inkomster från

försäljning ur beredskapslager till ett belopp av 3 200000 kr. får

disponcras för Industriella åtgärder. |

Prop. 1980/81: 101 ' An

G. Tullverket

[2] G 2. Tullverket: Anskaffning av viss materiel. Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag

av 3032000 kr. Vid budgetårets ingång fanns en behållning av 13 241072 kr. under anslaget. Från anslaget bestrids utgifter för anskaffning av fort-

skaffnings- och telemateriel. Utgifterna hänför sig i huvudsak till verksam-

hetsgrenen bevakning.

I framställning den 22 oktober 1980 har generaltullstyrelsen hemställt att på tilläggsbudget II för budgetäret 1980/81 anvisas dels 12401000 kr. för kontraktsenliga kostnadsökningar och kostnader för tilläggsbeställningar för utsjöbevakningsfartygen Tv 171 och Tv 172. dels 308 000 kr. för prisomräkning, konstruktionsförbättringar och arbetarskyddsåtgärder för det medelstora bevakningsfartyget Tv 282.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Tullverket: Anskaffning av viss materiel på tilläggsbudget Il

till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservations-

anslag av 5000 000 kr.

Prop. 1980/81: 101 36

Bilaga 6

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1980-12-23

Föredragande: statsrådet Andersson

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt

avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde

TOLFTE HUVUDTITELN

A. Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

[!] A 6. Jämställdhet mellan kvinnor och män. Under denna rubrik har på statsbudgeten för budgetåret 1980/81 (prop. 1979/80:92, AU 1979/80: 30.

rskr 1979/80: 327) anvisats ett reservationsanslag av 4 milj. kr. Härav har I milj. kr. preliminärt beräknats för jämställdhetsombudsmannen och jäm-

ställdhetsnämnden.

Kommittén (A 1980:01) med uppdrag att förbereda inrättandet av en jämställdhetsombudsman och en jämställdhetsnämnd har i juni 1980 redovisat sin bedömning av medelsbehovet budgetåret 1980/81 för ombuds-

mannens och nämndens verksamhet. Med reservatton för då pågående

löneförhandlingar beräknade kommittén medelsbehovet för budgetåret 1980/81 till I 241 000 kr.

Sedan lönerna fastställts för ombudsmannens kansli kan medelsbehovet

för jämställdhetsombudsmannen och jämställdhetsnämnden under budget-

året [980/81 beräknas till 1267 000 kr. Inom ramen för anslaget kan 67 000 kr. omdisponeras från andra anslagsposter varför behovet av ytterligare medel uppgår till 200 000 kr. Jag har härvid räknat med medel för omvand-

ling av en halv handläggartjänst till en heltidstjänst fr.o.m. den I januari

1981.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Jämställdhet mellan kvinnor och män på tvilläggsbudget II till

statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsan-

slag av 200000 kr.

Prop. 1980/81: 101 37

Bilaga 7

Utdrag

BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1980-12-23

Föredragande: statsrådet Friggebo

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt

avser bostadsdepartementets verksamhetsområde

TRETTONDE HUVUDTITELN

B. Bostadsförsörjning m. m.

[1] B 12. Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingstokaler. Under denna rubrik har i stätsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ctt reservationsanslag av 9 milj. kr.

Från anslaget betalas ut upprustningsbidrag enligt bestämmelserna i kungörelsen (1973: 400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler (omtryckt 1976: 794, ändrad senast 1980: 336). Bostadsstyrelsen har i en skrivelse den 10 september 1980 hemställt att

ett tilläggsanslag av 3 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1980/81. Styrelsen har därvid anfört bl. a. följande.

Reservationen på anslaget vid ingången av budgetåret 1980/81 var 170

kr. För samma budgetår har anvisats 9 milj. kr. T.o.m. utgången av augusti 1980 har från anslaget betalats ut ca 5,4 milj. kr. Med ledning av tidpunkten för de preliminära besluten bedömer styrelsen att de återstående utbetalningarna under budgetåret kommer att uppgå till 6—7 milj. kr.

Föredraganden

Det är enligt min mening angeläget att utbetalningen av ett beviljat bidrag kan ske så snart ett beslut härom har fattats. Därigenom undviks störningar I verksamheten och höga kreditivkostnader. Med hänsyn till

vad bostadsstyrelsen har anfört och till senare gjorda beräkningar av medelsbehovet under innevarande budgetår förordar jag ett tilläggsanslag

av 4 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Upprustningsbidrag m.m. till allmänna samlingslokaler på

tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 4 000000 kr.

Prop. 1980/81: 101 | 38

[2] B 17. Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår mot bakgrund av en bedömning av faktiska utbetalningar anvisats ett reservationsanslag av 800 milj. kr.

Från anslaget bestrids kostnaderna för statens ekonomiska stöd till

cnergibesparande åtgärder i statliga byggnader — exkl. byggnader för

statliga bolag och affärsverk — bostadshus, allmänna samlingslokaler samt kommunala och landstingskommunala byggnader. Från anslaget betalas också bidrag till energtiinriktad utvecklings- och demonstrationsverksam-

het inom bostadssektorn, bidrag till kommuner för rådgivning m.m. i energisparverksamhet. bidrag till utveckling av metoder för provning och

kontroll inom energihushållningsområdet samt vissa kostnader för informations- och utbildningsverksamhet i energifrågor med inrikning på cnergiförbrukningen i byggnadsbeständet.

För disposition av anslaget för olika ändamål under ett budgetår gäller vissa av riksdagen fastställda ramar för beslut om lån och bidrag. I fråga om stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus, i statliga byggnader samt i kommunala och landstingskommunala byggnader fastställde riksdagen för budgetåret 1979/80 en ram av 1175 milj. kr., 10 milj. kr. resp. 90 milj. kr. (prop. 1978/79:115 bil. 3. CU 1978/79:37. rskr 1978/79: 394). Därjämte bemyndigade riksdagen genom detta beslut regeringen att inom ramen för ett belopp av 640 mih. kr. besluta om utökning av de olika ramarna för lån och bidrag till energibesparande åtgärder i befintlig bebyg-

gelse på det sätt som är lämpligt med hänsyn till främst sysselsättningsläget. |

Den 14 juni 1979 meddelade regeringen bestämmelser om dispositionen av anslaget.

Föredruganden

I skrivelse den 29 junt 1979 och den 3 juni 1980 anmälde byggnadsstyrelsen att de sammanlagda kostnaderna som verket med dävarande planerad verksamhet skulle komma att ha engagerat sig för vid utgången av 1979/80 skulle komma att uppgå till 50 milj. kr. resp. 10 milj. kr. mer än de medel som stod till förfogande. I skrivelse den I november 1979 och den 21 februari 1980 hemställde bostadsstyrelsen att ramarna skulle vidgas för beslut om stöd till energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader resp. bostadshus.

Genom beslut den I november 1979 och den 19 juni 1980 medgav regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande enligt ovan att utöver vad som tidigare medgetts ytterligare 50 milj. kr. resp. 10 milj. kr. fick tas i anspråk för beslut om energibesparande ätgärder i statliga byggnader. Med hänsyn till arbetsmarknadsläget i de regioner där åtgärder var aktuella gällde enligt besluten vissa restriktioner.

Genom beslut den 21 december 1979 och den 27 mars 1980 medgav

Prop. 1980/81: 101 39

regeringen att utöver vad som tidigare hade medgetts ytterligare 35 milj. kr. resp. 300 milj. kr. fick tas i anspråk för beslut om energibesparande åtgärder i kommunala och ländstingskommunala byggnader resp. bostadshus. Med hänsyn till arbetsmarknadsläget i de regioner där åtgärder var aktuella gällde enligt besluten vissa restriktioner.

Enligt riksdagens beslut bör medel för ändamålet ställas ull förfogande endast i den mån planceringsreserven faktiskt tas i anspräk (prop. 1978/ 79: 115 bil. 3, s. 43. CU 1978/79: 37. rskr 1978/79: 394). Vad gäller stöd vid energibesparande åtgärder i statliga byggnader, kommunala och landstingskommunala byggnader resp. bostadshus har 60 milj. kr... 35 milj. kr. resp. 48 milj. kr. tagits i anspråk genom beslut. Det anstug som nu bör

anvisas uppgår sålunda till 143 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeständet

m.m. på ulläggsbudget IH till statsbudgeten för budgetåret 1980/81

anvisa ett reservationsanslag av 143 000000 kr.

Prop. 1980/81: 101 40

Bilaga 8

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde .

1980-12-23

Föredragande: statsrädet Åsling

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser industridepartementets verksamhetsområde

FJÖRTONDE HUVUDTITELN

B. Industri m. m.

[1] B5. Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling. I statsbudge-

ten för innevarande budgetår har under denna rubrik förts upp ett reserva-

tionsanslag av 6080 000 kr. Vidare har för Statens industriverk: Bidrag till kursverksamhet m. m. förts upp ett reservationsanslag av 7 milj. kr. (jfr prop. 1979/80:88, NU 1979/80: 41, rskr 1979/80: 274).

Som framgår av nämnda prop. 1979/80:88 om ny organisationsform m.m. för statens industriverks enhet för företagsutveckling skall under budgetåret 1980/81 denna enhet ombildas till en statlig stiftelse. Den nämnda fördelningen av medel mellan de båda anslagen gjordes med hänsyn till de bedömningar som kunde göras vid framläggandet av propositionen i februari 1980 om tidpunkten när stiftelsen kunde överta verksamheten vid enheten för företagsutveckling. Detta bedömdes då kunna ske i

början av år 1981.

Anslaget Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling disponeras för utbetalning till stiftelsen enligt bestämmelser som regeringen med-

delar. Regeringen fastställde den 10 juli 1980 stadgar för stiftelsen, utsäg styrelse och beslutade att stiftelsen får disponera 1 milj. kr. av anslaget.

Under det fortsatta arbetet har det visat sig att överförandet av verksamheten till stiftelsen kommer att ta något längre tid än som ursprungligen beräknades. Enligt vad jag har erfarit beräknar stiftelsens styrelse nu att personalen skall kunna övergå till stiftelsen i april eller maj 1981. Detta innebär att möjlighet bör föreligga för regeringen att använda bidragsanslaget till stiftelsen även till bidrag för den verksamhet som under detta

budgetår bedrivs vid industriverkets enhet för företagsutveckling. Hur stor

Prop. 1980/81: 101 41

del av anslaget soni kommer att behöva tas i änspråk, kan avgöras först i

samband med personalövergången. Jag förordar därför att regeringen inhämtar riksdagens godkännande av att anslaget Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företugsutveckling används som bidrag till statens industriverks enhet för företagsutveckling i enlighet med de riktlinjer som gäller för bidrag till denna enhet.

Jag hemställér att regeringen föreslår riksdagen

ätt godkänna vad jag har förordat om användningen av reservations-

anslaget Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling.

[21 B 15. Täckande av förluster i anledning äv statliga industrigärantilån

m.m. Under denna anslagsrubrik redovisas bl. ä. ramen för statlig garanti enligt förordningen (1978:507) om industrigarantilån m.m. samt statlig

garanti för län till turisthotell enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1965.

Ramen för beslut om sådana garantier uppgär för budgetåret 1980/81 till 300 milj. kr.. varav 150 milj. kr. ställts till statens industriverks disposition.

Med hänsyn till dels de kreditgarantier som industriverket och regering-

en hittills under detta budgetår har beviljat, dels inneliggande ansökningar

beräknas ca 130 milj. kr. av ramen ha tagits I anspråk till den I mars 1981.

Därutöver har regeringen den Il decémber 1980 beslutat att bevilja

Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (NCB) en lånegaranti på 100 milj. kr. på grund av de svårigheter som har uppkommit i bolaget. Regeringen återkommer till riksdagen våren 1981 med förslag om NCB:s framtida

struktur och finansiering. Vidare har regeringen ställt i; utsikt att det krisdrabbade Vänerskog AB under vissa villkor kommer att beviljas garan-

ti för ett län på 50 milj. kr. |

Jag förordar därför att garantiramen utökas med 150 milj. kr. till sammanlagt högst 450 milj. kr. för innevarande budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl medge att för budgetåret 1980/81 statlig garanti för lån enligt

förordningen (1978: 507) om industrigarantilån m.m. och för lån

till turisthotell beviljas med ytterligare I 150000000 kr. till sam-

manlagt högst 450 000 000 kr. |

[3] B 22. Lån till rationaliseringsinvesteringar inom konfektionsindustrin. För budgetåren 1976/77—-1978/79 har under denna rubrik anvisats ett investeringsanslag om sammanlagt 60 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1979/

80 var 23,5 milj. kr. inte utnyttjade. Vid samma tidpunkt hade beslut inte

fattats om användningen av 9.6 milj. kr. Något anslag för ändamålet har

inte tagits upp I statsbudgeten för innevarande budgetår.

Rationaliseringslånen. som administreras av statens industriverk, läm-

nas för investeringar i sådan produktionsutrustning som påtagligt höjer effektiviteten vid arbetsintensiv produktion av i första hand plagg men även av andra konfektionerade tekoprodukter.

Prop. 1980/81: 101 42

Genom riksdagens beslut våren 1979 har de industripolitiska åtgärderna

för tekoindustrin, inkl. stödet till rationaliseringsinvesteringar inom konfektionsindustrin, förlängts 1. o. m. budgetåret 1981/82 (prop. 1978/79: 145, NU 1978/79: 48, rskr 1978/79:390). Tekodelegationen (I 1978:B). som har regeringens uppdrag att bl.a.

samordna berörda myndigheters arbete med att utreda och lämna underlag till regeringen för den fortsatta långsiktiga planeringen av de statliga åtgärderna för tekoindustrin. har i skrivelse den 20 oktober 1980 anfört att de medel som statens industriverk disponerar för avskrivningslån för inneva-

rande budgetår praktiskt taget helt har utnyttjats. Med hänsyn till nu kända

anspråk och mot bakgrund av det försämrade läge för tekoindustrin som avtecknar sig i form av bl.a. kraftigt försämrad efterfrågan under de senaste kvartalen är det enligt delegationen angeläget att industriverket tillförs ytterligare medel för innevarande budgetär.

Statens industriverk redovisar i skrivelse den 27 oktober 1980 att drygt

hälften av de 9.6 milj. kr. som inte hade disponerats genom beslut vid budgetårets ingång redan har tagits i anspråk. Med hänvisning till de skäl

som tekodelegationen har anfört hemställer industriverket att ett tilläggsanslag av 15 milj. kr. anvisas för ändamålet under innevarande budgetår.

Föredraganden |

När regeringen våren 1979 (prop. 1978/79: 145) föreslog att de industri-

politiska åtgärderna skulle förlängas under en treårsperiod till utgången av budgetäret 1981/82 förelåg inget behov av medelsförstärkning vad gäller

län till rationaliseringsinvesteringar inom konfektionsindustrin. I proposi-

tionen angavs all av den beviljade medelsramen om sammanlagt 60 milj. kr. hade ca 29 milj. kr. utnyttjats i form av beslut om lån. Inneliggande

låneansökningar uppgick till drygt 6 milj. kr.

Vid ingången av budgetåret 1980/81 uppgick det belopp som inte hade disponerats genom beslut till 9,6 milj. kr. Härav hade enligt industriverkets månadsvisa rapportering 5.7 milj. kr. utnyttjats t.o.m. den 30 november 1980. vilket innebär att 3,9 milj. kr. kan utnyttjas för beslut om lån under resten av budgetåret. Inneliggande låneansökningar omfattade den 30 no-

vember lånecanspråk på 3.2 milj. kr. Såvitt nu kan bedömas kommer säledes hittills anvisade medel att inom kort vara helt utnyttjade. Jag förordar därför att ett reservationsanslag av 5 milj. kr. förs upp på statsbudgeten för budgetåret 1980/81 för lån till rationaliseringsinvesteringar

inom konfektionsindustrin. För låneverksamheten bör tidigare beslutade riktlinjer gälla (prop. 1975/76: 206. NU 1975/76:70, rskr 1975/76:415 och

prop. 1976/77:105, NU 1976/77:41, rskr 1976/77: 305). Den medelsreserva-

tion som finns kvar på investeringsanslaget Län till rationaliseringsinves-

Prop. 1980/81: 101 43

teringar inom konfektionsindustrin bör föras över till detta reservationsanslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att ull Län till rationaliseringsinvesteringar inom konfektionsindu-

strin på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1980/81

anvisa ett reservationsanslag av 5000 000 kr.

F. Teknisk utveckling m. m.

l4] F 24. Forskningsstation i gruvbrytning. Under denna anslagsrubrik har i

statsbudgeten för budgetäret 1979/80 anvisats ett reservationsanslag av 35

milj. kr. Motsvarande anslag har inte tagits upp i statsbudgeten för inneva-

rande budgetär.

I syfte att främja sysselsättningen i bl.a. Norrbottens län föreslog Norrbottendelegationen att en forskningsstation i gruvbrytning skulle inrättas vid Luossavaara-gruvan I Kiruna. Enligt riksdagens beslut (prop. 1978/ 79:127 bil. I s. 17, NU 1978/79:42, rskr 1978/79: 326) skall en stiftelse genomföra detta projekt. Styrelsen för teknisk utveckling (STU) har av regeringen den 28 juni 1979 fått i uppdrag att utarbeta förslag till stadgar m.m. för stiftelsen. För projektet har anvisats 35 milj. kr. för en beräknad genomförandeperiod om tre år.

STU har med skrivelse den 18 september 1980 redovisat uppdraget och lämnat förslag till stadgar m.m. för stiftelsen. Uppdraget har utförts av STU genom en styrgrupp med företrädare även för gruvindustrin, högskolan i Luleå och arbetarskyddsstyrelsen. Efter ingående överläggningar har styrgruppen funnit att projektet på två punkter inte kan genomföras som planerat. Dels kommer det att krävas ca fem är i stället för tre är för att slutföra projektet, dels kommer det beviljade anslaget på 35 milj. kr. att inte räcka till för att genomföra projektet i planerad omfattning. Enligt de kostnadsberäkningar som gruppen redovisar behövs ytterligare 7 milj. kr. STU har den 16 december 1980 fattat beslut om att av sina medel skjuta till 3 milj. kr.

På grund av att beräknade inkomster av planerad malmförsäljning utfaller först under senare delen av projekttiden behöver vidare stiftelsens

likviditet förstärkas under den första delen av projektuden. En rörlig kredit

på 16 milj. kr. behöver därför ställas till stiftelsens förfogande. Denna

kredit beräknas att tas i anspråk under räkenskapsåret 1981/82.

Föredraganden

Forskningsprojektet i Luossavaara-gruvan innebär ett försök att tilläm-

på en modifierad dagbrottsteknik vid underjordsbrytning samt att utveckla nya bergmekaniska metoder och anordningar.

Jag anser att projektet Forskningsstation i gruvbrytning väl uppfyller de

Prop. 1980/81: 101 44

regionalpolitiska mål som har uppställts av regering och riksdag. Den planerade forskningsgruvan i Kiruna kommer att erbjuda nya arbetstillfällen på kort sikt för de personer som är direkt sysselsatta med forskningsarbetet men även på lång sikt för säväl gruvindustrin som de mekaniska

industrier som deltar i forskningsprojektet. Projektet bör vidare ha en positiv effekt för forsknings- och utbildningsverksamheten vid högskolan i Luleå.

Jag finner det därför motiverat att projektet fullföljs med den av STU föreslagna inriktningen och omfattningen. Regeringen har denna dag godkänt förslaget till stadgar för den stiftelse som skall svara för projektet.

Utöver tidigare anvisade medel krävs ytterligare 7 milj. kr. Som redan framgått har STU beslutat att bevilja projektet 3 milj. kr. av sina medel.

Jag förordar att återstående 4 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget II till statsbudgeten för innevarande budgetår under ett reservationsanslag till

forskningsstation i gruvbrytning. Detta belopp bör belasta den för budgetåren 1979/80— 1983/84 fastställda ramen för regionalpolitiskt stöd. Vidare bör den blivande stiftelsen för gruvteknik få disponera en rörlig kredit i

riksgäldskontoret av högst 16 milj. kr. Jag förordar att regeringen inhämtar

riksdagens medgivande härtill. Jag utgår från att ytterligare medel från statsbudgeten inte kommer att krävas för projektet. Det faller därför ett

stort ansvar på berörda intressenter att se till att ytterligare statsfinansiell belastning inte blir aktuell. Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

I. medge att en stiftelse för gruvteknik får disponera en rörlig kredit

i riksgäldskontoret av högst 16 000000 kr..

2. ull Forskningsstation i gruvbrytning på tilläggsbudget II till stats-

budgeten för budgetäret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av

4000 000 kr.

Prop. 1980/81: 101 45

Bilaga 9

Förteckning

över av regeringen hos riksdagen i prop. 1980/81: 101 begärda anslag

på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1980/81

Statsutgifter

VIII. Budgetdepartementet

E 2 Byggnadsarbeten för statlig förvaltning,

reservationsanslag 20000 000

IX. Utbildningsdepartementet B 10 Bidrag till Svenska riksteatern.

reservationsanslag 3659 000

B li Bidrag till Operan och Dramatiska teatern,

reservätionsanslag 13 843 000

XI. Handelsdepurtementet

F4 Industriella åtgärder, reservationsanslag 2060 000

G2 Tullverket: Anskaffning av viss materiel,

reservationsanslag 5000 000

XII. Arbetsmarknadsdepartementet

A 6 Jämställdhet mellan kvinnor och män,

reservationsanslag 200 000

XIII. Bostadsdepartementet B 12 Upprustningsbidrag m. m. till allmänna

samlingstokaler. reservationsanslag 4000 000

B 17 Vissa energibesparande åtgärder inom

bostadsbeståndet m. m., reservationsanslag 143 000 000

XIV. Industridepartementet B 22 Län till rationaliseringsinvesteringar inom

konfektionsindustrin, reservationsanslag 5000 000 F 24 Forskningsstation i gruvbrytning,

reservationsanslag 4000 000

Summa statsutgifter : 202762000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980