Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att staten industriverks enhet för företagsut- veckling (SlFU) ombildas till en stiftelse med staten som huvudman. SlFU avses därigenom få en friare organisation som bättre svarar mot den verksamhet som bedrivs. Huvuddelen av den nya stiftelsens verksamhet kommer i enlighet med tidigare riksdagsbeslut att lokaliseras till Borås. I propositionen föreslås vidare att l3080000 kr. anvisas till SlFU och att 9924 000 kr. anvisas som bidrag till företagsinriktad fortbildning för bud- getåret l980/8l.

I Riksdagen [979/80. I sum/. Nr 88

• Sida 2
•  Original

Prop. 1979/80: 88

lx)

Utdrag INDUSTRIDEPARTEMENTE'I" PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

l980-(l2-28

Närvarande: Statsministern Fälldin, ordförande. och statsråden Ullsten. Bohman. Mundebo. Mogärd. Dahlgren. Åsling. Söder. Krönmark. Buren- statn Linder. Johansson. Wirtén. Holm. Andersson. Boo. Winberg. Adel- sohn. Danell. Petri

Föredragande: statsrådet Åsling

Proposition om ny organisationsform m. m. för statens industriverks enhet för företagsutveckling

! Inledning

Statens industriverks enhet för företagsutveekling (SlFU) upprättades den I juli l974 i samband med att huvuddelen av den verksamhet som bedrevs av dåvarande statens institut för f("iretagsutveckling fördes över till och integrerades med industriverket.

Riksdagen tog senast ställning till riktlinjerna för SlFU:s verksamhet i samband med behandlingen av propositionen om åtgärder för att främjade mindre och medelstora företagens utveckling (prop. l977/78:40 bil. l s. l77—182. NU 1977/78: 34. rskr 1977/78: HO). Enligt dessa riktlinjer har SlFU som huvuduppgift att genom fortbildning stödja mindre och medel- stora företags utveckling. Detta sker främst genom korta speeialkurser i aktuella ämnen inom teknik och ekonomi med stark anknytning till konkret arbetstillämpning. Utöver denna verksamhet utvecklar och genomför SlFU pä uppdragsbasis kurser även för andra målgrupper än småföreta- gen. SlFU utvecklar vidare kurser för andra utbildningsgivares eller myndigheters räkning.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 29 juni l978 tillkallade jag en särskild utredare för att utreda frågan om framtida organisationsform för SlFU:s verksamhet. Utredarenl. som för sitt arbete antog benämning- en SlFU-kommittén (| I978: ()3). har avlämnat betänkandet (Ds l 1978138) SlFU:s organisationsform. ] betänkandet föreslås att SlFU ombildas till en

' Riksdagsledamoten Johan A. Olsson

• Sida 3
•  Original

Prop. 1979/80: 88

'N

stiftelse med staten och vissa organisationer som huvudtnän. Betänkandet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av statskontoret. riksrevisionsverket (RRV). skolöverstyrelsen. universitets- och högsko- leämbetet (UHÄ). arbetsmarknadsstyrelsen. statens planverk, statens in- dustriverk. styrelsen för teknisk utveckling. statens provningsanstalt. sta- tens personalnämnd. statens personalutbildningsnämnd. länsstyrelserna i Stockholms. Kronobergs. Göteborgs och Bohus. Älvsborgs. Gävleborgs. Kopparbergs och Norrbottens län. stiftelseutredningcn. Centralorganisa- tionen SACO/SR. Svenska handelskammadörbundet. Institutet för före- tagsledning. Landsorganisationen i Sverige (LO). Landstingsförbundet. Svenska kommunförbundet. Svensk industriförening. Svenska arbetsgiva- reföreningen (SAF). Svenska företagares riksförbund. Sveriges industri- förbund. Sveriges hantverks- och industriorganisation—Familjeföretagen (SHlO—F). Tjänstemännens centralorganisation (TCO). de regionala ut- vecklingsfonderna i Stockholms. Uppsala. Södermanlands. Östergötlands. Jönköpings. Kronobergs. Kalmar. Hallands. Göteborgs och Bohus. Öre- bro. Kopparbergs, Västerbottens och Norrbottens län samt personalför- eningarna vid statens industriverk. SAF och SHlO-F har avlämnat gemen- samt yttrande.

Vidare har bifogats yttranden av länsarbctsnämnderna i Kronobergs. Göteborgs och Bohus och Norrbottens län. Borås kommun. Stockholms och Uppsala högskoleregioner. högskolorna i Borås och Luleå. Västsvens- ka Handelskammaren samt Sveriges Mekanförbund.

En sammanställning över remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

l prop. l979/80: l00 (bil. 17 s. 35—36 och s. 59) har regeringen föreslagit riksdagen att. i avvaktan på särskild proposition i ämnet. för budgetåret l980/8l beräkna

]. till Statens industriverk: Kursverksamhet m.m. ett förslagsanslag av | 000 kr..

2. till Statens industriverk: Bidrag till Kursverksamhet m.m. ett reserva- tionsanslag av 10.4 milj. kr..

3. till Statens industriverk: Utrustning ett reservationsanslag av ISO 000 kr..

4. till Bidrag till företagsinriktad fortbildning ett reservationsanslag av 9 [74 000 kr.

Jag anhåller nu om att få ta upp dessa frågor.

2. Föredragandens överväganden

SlFU ingår f. n. som en enhet i statens industriverk. Enheten. som leds av en direktör och en biträdande direktör, är uppdelad på sex operativa

• Sida 4
•  Original

Prop. 1979/80: 88 4

sektioner och vissa stabsfunktioner. Vid enheten finns f. n. ca [80 anställ- da.' En mer ingående redogörelse för SlFU:s nuvarande verksamhet och organisation lämnas i SlFU-kommitténs betänkande. Enligt riksdagsbeslut år l973 skall en enhet om ca 100 personer vid SlFU omlokaliseras till Borås (prop. l973255. an l973222. rskr 19731220). År 1978 fastställde regeringen vilka verksamhetsgrenar som skall omfattas av omlokalisering- en. Ca 120 anställda bcrörs direkt av omlokaliseringen. som beräknas kunna genomföras under sommaren 1982.

SlFU-kommitténs huvuduppgift har varit att utreda frågan om lämplig arganisatiwrsfarm för den framtida SlFU-verksamheten. Kommittén på— pekar att SlFU:s verksamhet numera saknar inslag av det som katt sägas vara det karaktäristiska för en statlig myndighet. s.k. myndighetsutöv- ning. SlFU:s uppgift är allmänt sett densamma som privaträttsliga utbild- ningsorgans. nämligen att mot avgift producera och genomföra kurser. ingen av SlFU:s kurser är obligatorisk för behörighet till visst yrke eller viss examen i den meningen att SlFU skulle ha exklusiv rätt att vara kursarrangör. SlFU har således ingen monopolställning som kräver sär- skild tillsyn.

För att fullgöra sin näringspolitiska uppgift måste SlFU enligt kommit— ten ständigt anpassa sin kursverksamhet till marknadens. framför allt småföretagens, krav och de fortlöpande förändringarna i samhället. För att kunna lyckas med detta krävs en flexibel organisation med smidiga be- slutsprocesser för SlFU. Kommittén anser att myndighetsformen passar mindre väl för de verksamhetsbetingelser som gäller för SlFU.

Den nuvarande organisationsformen. som innebär att SlFU från att ha varit en självständig myndighet har övergått till att vara en del i annan myndighet. medför enligt kommitteris uppfattning större nackdelar än för— delar.

De samordningsvinster i ett större näringspolitiskt perspektiv som var ett av målen för integrationen i industriverket kan enligt kommittén uppnås i andra former. Kommittén förutsätter därvid att Sll-"Uzs samverkan med industriverket måste bestå framöver. oavsett om SlFU ingår som en del av verket eller organiseras som ett fristående organ. SlFU:s roll som ett operativt industripolitiskt instrument och verkets roll som ett organ med bl. a. övergripande ansvar på myndighetsplanet för industrifrågor gör att ett fortsatt nära samarbete framstår som naturligt och självklart. De admi- nistrativa samordningsvinsterna som integrationen i industriverket har medfört torde enligt kommittén i allt väsentligt falla bort i och med SlFU:s lokalisering till Borås.

Sammantaget anser kommittén att SlFU skulle kunna fullgöra sina upp- gifter på ett effektivare sätt med en annan och friare organisationsform. Efter genomgång av olika tänkbara former för verksamheten föreslår kom- mittén att SlFU-enheten ombildas till en stiftelse.

Vidare föreslås att en organisationskommitté får i uppdrag att förbereda

• Sida 5
•  Original

Prop. 1979/80: 88

'I!

ombildningen och därvid bl.a. utarbeta slutligt förslag till stadgar och organisationsmodell för stiftelsen samt medverka vid överft'firing av perso- nal och egendom frän det nuvarande SlFU till stiftelsen.

Flertalet remissinstanser tillstyrker eller lämnar utan erinran förslaget att ombilda SlFU till en stiftelse. Några instanser. exempelvis statskon— toret. förordar dock att myndighetsformen behålls i avvaktan på vidare utredning av bl.a. vissa organisationsfrägor. Personalorganisationer-na vid statens industriverk/Sll'iU finner inte att de sakskäl som kommittén re- dovisar är tillräckliga för att förändra organisationsformen.

På i huvudsak de grunder som anges av kommittén och i likhet med det övervägande antalet remissinstanser förordar jag att SlFU-enheten vid statens industriverk ombildas till en stiftelse. SlFU får därigenom en friare organisation som bättre svarar mot den verksamhet som bedrivs.

Som jag tidigare har nämnt skall huvuddelen av SlFU:s verksamhet omlokaliseras till Borås. F.n. är ca |le personer anställda inom den verksamhet vid SlFU som direkt berörs av ornlokaliseringen. Flyttningen beräknas ske under sommaren 1982. Den nu förordade ändringen av SlFU :s organisationsform påverkar inte dessa lokaliseringsbeslut. Huvud- delen av stiftelsens verksamhet bör således lokaliseras till Borås.

Beträffande Imrudma"mrs/cuper för stiftelsen föreslår kommittén att staten och vissa företags- och fackliga organisationer genom avtal bildar stiftelsen och därvid tillför visst stiftelsekapital.

Statens industriverk och några andra remissinstanser föreslår att det statliga huvudmannaskapet utövas av industriverket. Därigenom skulle verket bättre kunna samordna utbildningsresurserna till småföretagen.

Säväl LO som TCO anser att staten ensam bör vara huvudman för stiftelsen. SlFU:s verksamhet skall som L(.) ser det vara ett inslag i den statliga näringspolitikcn och staten kommer att få svara för huvuddelen av finansieringen. Om de olika organisationerna ges plats i stiftelsens styrel- se. behöver deras engagemang i verksamheten inte bli mindre än om de, som kommittén föreslår. också deltar som stiftare med ett symboliskt stiftelsekapital. TCO anför liknande skäl och påpekar dessutom att flera av de organisationer som kommittén tänker sig som stiftare har egen utbild- ningsverksamhet som till en del konkurrerar med SlFU. Det kan enligt 'l'CO inte helt uteslutas att dessa organisationer skulle kunna passivisera eller t.o.m. motarbeta SlFU om de ingick som huvudmän för en SlFU- stiftelse. Denna risk framhålls också av personalorganisationerna vid sta- tens industriverk/SlFU.

För egen del linnerjag det väsentligt att företrädare för såväl företagens ägare och ledning som deras anställda aktivt medverkar i SlFU-stiftelsens fortlöpande verksamhet. Jag kommer att i det följande utveckla min syn pä hur organisationerna genom representation i stiftelsens styrelse kan med- verka till att lämplig kompetens och erfarenhet tillförs stiftelsen. ] likhet med bl. a. L(_) och TCO finnerjag det dock inte nödvändigt att organisatio-

• Sida 6
•  Original

Prop. 1979/80: 88 6

nerna medverkar som stiftare och huvudmän. Huvuddelen av det kapital som enligt kommittén behöver tillföras frän stiftarna skulle enligt förslaget tillskjutas av staten. Detta förhållande talar mot ett delat huvudmanna— skap. Jag förordar därför att staten ensam bildar stiftelsen. Något avtal mellan staten och organisationerna blir då inte aktuellt. Med hänsyn till industriverkets roll som näringspolitiskt organ är det naturligt att verket även i fortsättningen spelar en viktig roll när det gäller bl. a. samordning och fördelning av utbildningsrestu'scrna för småföretagen. Det ankommer på regeringen att närmare besluta om ansvarsfördelning m.m. när det gäller det statliga huvudmannaskapet för SlFU—stiftelsen.

.Jag övergår nu till att behandla frågan om lämplig tidpunkrjör tmthildun- dt'f till stiftelse. Kommittén föreslär att stiftelsen bildas den I juli l980. så att verksamheten i dess nya form kan inledas i god tid före den planerade utflyttningen till Borås. Remissopinionen är splittrad på denna punkt. Ett flertal instanser — bl.a. industriverket och Sveriges industriförbund — förordar att organisationslörändringen samordnas tidsmässigt med omlo— kaliseringcn. Som huvudsakligt skäl anförs att det löpande arbetet på det sättet drabbas av minsta möjliga störningar. Om två så genomgripande förändringar genomförs samtidigt antas verksamhetens problemperiod bli förkortad. Dessutom garanteras personalens omlokaliseringsförmäner om de vid flyttningen är statsanställda.

Jag har förståelse för de instanser som vill minska störningarna i SlFU:s verksamhet genom att föreslå att organisationsförändringen genomförs samtidigt med omlokaliseringen. Enligt min mening medför emellertid detta också risk för en sådan anhopning av praktiska omställningsproblem till samma tidsperiod. att den löpande verksamheten kan bli allvarligt lidande.

Den beslutade omlokaliseringen av huvuddelen av SlFU:s verksamhet till Borås beräknas. som tidigare har nämnts. kunna genomföras först sommaren 1982. Jag bedömer att fördelarna med att i god tid före flyttning- en till Borås bilda stiftelsen överväger nackdelarna. Å andra sidan behövs viss tid för att förbereda omorganisationen. En riktpunkt bör vara att stiftelsen skall kunna överta personal och verksamhet från den nuvarande SlFU-enheten under våren l98l. Dess verkställande ledning och personal hinner då aktivt delta i såväl planeringen av själva omlokaliseringen som uppbyggnaden av stiftelsens organisation och verksamhet före flyttningen. Jag kommer i det följande att ta upp frågan om SlFU-personalens önske- mål att erhålla sedvanliga statliga omlokaliseringsförmåner trots att stiftel- sen bildas innan omlokaliseringen genomförs.

Jag övergår nu till att behandla vissa frågor om hur stiftelsen bör styras. SlFU-kommittén har till sitt betänkande bifogat förslag till stadgar för stiftelsen. Rcmissinstanserna tillstyrker förslaget i allt väsentligt. Vissa instanser understryker vikten av att — såsom kommittén har föreslagit — inrätta rådgivande referensgrupper. knutna till stiftelsen. för att stärka de

• Sida 7
•  Original

Prop. 1979/80: 88 7

löpande kontakterna mellan SlFU och representanter för avnämarna. ln- stitutet för företagsledning pekar dock på risken att dessa grupper kan leda till en byråkratisk stelhet.

Förslaget till stadgar bör enligt min mening i sina huvuddrag ligga till grund för stiftelsens verksamhet. Det behöver emellertid omarbetas på några punkter till följd av dels att staten ensam bör bilda stiftelsen. dels vissa synpunkter som har kommit fram vid remissbehandlingen. Liksom kommittén anser jag vidare att det är en uppgift för stiftelsen själv att ta initiativ till eventuella rådgivande referensgrupper. Det ankommer på rege— ringen att fastställa stiftelsens stadgar.

Kommittén föreslär beträffande stiftelsens styrelse att näringslivets or- ganisationer ges så många styrelseplatser att de särskilda förhållanden som råder inom olika bransch- och företagstyper kan beaktas. Företagsorgani- sationerna bör enligt kommittén få fyra platser. Vidare anser kommittén det vara självklart att var och en av de tre centrala fackliga organisationer- na erbjuds en styrelseplats. Detta ger sju ledamöter. Kommittén anser också att ingen av organisationsgrupperna. dvs. näringslivsorganisatio- nerna å ena sidan och de fackliga organisationerna å andra sidan. bör ha fler styrelseplatser än staten. som bör bära huvudansvaret för verksamhe- ten. Regeringen bör därför utse fyra ledamöter för egen del. Det skulle medföra att styrelsen får elva ledamöter.

Kommittén betonar vikten av att ledamöterna har ingående erfarenhet och kunskap om SlFU:s målgrupper och verksamhetsområdc. Med hän- syn till stiftelsens särskilda beröringspunkter med de regionala utveck- lingsfonderna bör en yrkesverksam person från en sådan fond vara själv- skriven som ledamot bland dem som staten utser.

Liksom vad som gäller för myndigheters styrelser bör det enligt kommit- te'n finnas särskilda personalföreträdare i SlFU:s styrelse. under förutsätt- ning av att de fackliga organisationerna önskar det. Det innebär att perso- nalföreträdarna i enlighet med gällande regler skulle få rösträtt beträffande den interna verksamheten men endast närvaro- och yttranderätt vad gäller den utåtriktade verksamheten.

Flera remissinstanser har lämnat synpunkter på styrelsens sammansätt- ning. Olika förslag ges på organisationer som lämpligen bör vara före- trädda i styrelsen. 'l'CO ser det som naturligt att de anställdas organisatio- ner får lika många representanter som de organisationer som företräder kapitalägarna.

Enligt min mening bör styrelsen till större delen bestå av personer med praktisk erfarenhet från näringslivet — företrädesvis frän mindre och me- delstora företag — såsom företagsledare och företrädare för de anställdas eller företagens organisationer. Det är väsentligt att dessa företräder kom- petens och erfarenhet från olika bransch- och företagstyper. Därutöver bör i styrelsen kunna ingå representanter för sådana samhällsorgan som i hög grad berörs av SlFU:s verksamhet. t.ex. myndigheter. högskolor och

• Sida 8
•  Original

Prop. 1979/80: 88 8

regionala utvecklingsfonder. Vidare bör stiftelsens verkställande direktör kunna ingå i styrelsen. Utöver dessa ledamöter bör företrädare för stiftel— sens personal knytas till styrelsen med de befogenheter som kommittén har föreslagit. Jag anser vidare att antalet styrelseledamöter bör hållas relativt lågt för att medge smidiga arbetsformer och en snabb beslutspro- cess.

Dct ankommer på regeringen att bestämma antalet styrelseledamöter och att utse stiftelsens styrelse. Styrelsen har sedan att utse stiftelsens verkställande ledning. Nuvarande personal vid industriverkcts SlFU—en- hct bör erbjudas att övergå till stiftelsen. Jag har härvid utgått från att avtal om ansvarighetsförsäkring för personskada samt om avgångsbidrag och årlig ersättning inte skall gälla för den personal vid SlFU-enheten som anställs i den nya stiftelsen.

Enligt SlFU-kommittén bör stiftelsens personal åtnjuta sedvanliga stat- liga omlokaliseringsförmåner. trots att SlFU förutsätts vara ett privaträtts- ligt subjekt vid flyttningen till Borås. Vissa remissinstanser. såsom LO och TCO samt industriverket och dess personalorganisationer. stryker under vikten av att personalens förmåner i detta avseende inte försämras till följd av organisationsförändringcn.

Det ankommer på företrädare för stiftelsen resp. för personalen att förhandla om löner och övriga förmåner för personalen. Frågan om kom- pensation för personalens kostnader m. rn. i samband med omlokalisering— en får tas upp vid dessa förhandlingar.

Det ankommer på regeringen att svara för att omorganisationen genom— förs och därvid fatta de beslut som erfordras. Jag avser att inhämta rege- ringens bcmyndigande att tillkalla en organisationskommitté för att förbe- reda detta arbete. Den bör bl. a. utarbeta slutligt förslag till stadgar och intern organisation för stiftelsen. förbereda rekrytering av verkställande ledning. bereda frågan om arbetsgivarorganisation för stiftelsen samt med- verka vid överföring av personal och egendom från industriverket till stiftelsen.

Granskning av stiftelsens förvaltning och räkenskaper bör ske årligen genom revision. Regeringen bör utse två revisorer. varav en bör vara auktoriserad. Vidare bör RRV. liksom hittills. ha möjlighet att utföra förvaltningsrevision av verksamheten.

Jag övergår nu till att behandla frågor som rör SlFU:sframtidafinansi- ering.

Kommittén har enligt direktiven inte haft att ompröva principerna för SlFU:s finansiering. t.ex. graden av självfinansiering. olika former av subventioner etc. Sådana frågor har dock tagits upp av vissa remissinstan- ser. Jag vill därför redovisa min syn på dessa frågor och i detta samman- hang beröra SlFU:s roll vad gäller utveckling och genomförande av ange- lägna kurser för småföretag.

SlFU:s verksamhet — i huvudsak att utveckla och genomföra kurser —

• Sida 9
•  Original

Prop. 1979/ 80: 88 9

finansieras f. n. dels genom kursavgifter och ersättningar för vissa tjänster. dels genom statsanslag. Avgifterna fastställs av industriverket. SlFU:s totala verksamhet redovisas över förslagsanslaget Statens industriverk: Kursverksamhet m.m. Anslaget förs formellt upp med l000 kr. och färi princip inte belastas. SlFU finansierar f.n. ca tre fjärdedelar av sin verk- samhet genom avgifter. Statens bidrag. som anvisas från reservationsan- slaget Statens industriverk: Bidrag till kursverksamhet m.m.. uppgår för budgetåret [979180 till l0,4 milj. kr. Statligt stöd till SlFU:s verksamhet kan ges även från reservationsanslaget Bidrag till företagsinriktad fortbild- ning. Särskilda medel för investeringar i mer kostnadskrävande utrustning anvisas över reservationsanslagct Statens industriverk: Utrustning. som för budgetåret 1979/80 uppgår till [80000 kr. På sitt utrustningskapital betalar SlFU av driftmedel ränta och levererar in medel som motsvarar avskrivningar.

SlFU—kommittén bedömer att SlFU liksom hitills inom överskådlig tid kommer att behöva årliga bidrag från staten för den löpande driften. Detta hänger samman med att SlFU enligt statsmakternas riktlinjer skall anpassa sin verksamhet till småföretagens behov. För att stimulera denna målgrupp att i ökad omfattning delta i fortbildning och vidareutbildning krävs enligt kommittén särskilda utbildningsaktiviteter som inte kan avgiftsfinansieras till fullo. Syftet med statsbidraget är att täcka sådana merkostnader. Den löpande verksamheten förutsätts dock liksom hittills till övervägande de- len bli finansierad genom kursavgifter.

Kommittén anser sig ha kunnat konstatera den betydelse SlFU:s fort- bildnings- och rådgivningsverksamhet har för att uppnå den av riksdagen uttalade målsättningen rörande de små och medelstora företagen. Kommit- te'n finner mot denna bakgrund anledning att betona att i den fortsatta handläggningen av SlFU-frågorna utgångspunkten bör vara att SlFU skall få möjlighet att utvecklas till ett ännu effektivare och allsidigare servieeor- gan för företagen inom sitt området.

Det finns enligt kommittén flera luckor att fylla och ett behov av att utveckla områden där SIFU redan är verksamt. Inte minst uppbyggnaden av de. regionala utvecklingsfonderna inneär ökade uppgifter och möjlighe- ter för SlFU. Kommittén föreslår därför att staten tillför SlFU ökade driftsbidrag i framtiden. Detta ses som en åtgärd för att öka produktivite- ten i näringslivet vilket kommer hela samhällsekonomin till godo. Vidare påpekar kommittén att SlFU-stiftelsen inledningsvis kommer att befinna sig i en omställningsproeess med anledning av omlokaliseringen till Borås och därför så långt möjligt bör garanteras en god start så att den inte i onödan tappar marknadsandelar.

Remissutfallet är splittrat beträffande principerna för SlFU:s finansi— ering. Flera instanser betonar vikten av att verksamheten i så stor tit- sträckning som möjligt är självbärande. RRV och ytterligare några remiss- instanser mcnar i konsekvens härmed att det nuvarande bidraget. som är

• Sida 10
•  Original

Prop. 1979/80: 88 10

riktat direkt till SlFU. slopas. I några remissyttranden betonas risken för att SlFU med en betydande statlig subvention kan komma att bedriva en osund konkurrens med övriga utbildningsgivare. Bidrag borde därför läm- nas till SlFU endast i det fall där de används för utbildningsinsatser som inte finns att tillgå på den privata marknaden.

Från bl. a Svensk industriförening och vissa utvecklingsfonder hävdas att avgifterna för SlFU:s kurser har en mycket stor psykologisk betydelse och att antalet kursdeltagare har visat sig öka betydligt i de fall avgifterna har kunnat sänkas. Enligt Hallands läns utvecklingsfond är avgifterna så pass höga. trots statsbidraget. att de verkar avskräckande för de mindre företagen. Fonden anser att åtminstone de kurser som riktar sig direkt till dessa företag ytterligare bör subventioneras för att komma närmare vad som gäller övrig vuxenutbildning.

Enligt min mening ger stödet till fortbildning både näringsliv och samhäl- le cn god avkastning i form av konkurrenskraftiga företag. Det är angeläget att samhället stimulerar en ökad fortbildningsverksamhet i småföretagen. De speciella utbildningsbehoven hos dessa företag kräver ofta särskilt upplagda kursprogram. ] vissa fall är också antalet kursdeltagare begrän- sat. Det kan bl.a. gälla starkt specialiserade kurser. Möjligheterna att genom kursavgifter täcka utvecklingskostnaderna kan därigenom blir be— gränsade. För att kursavgifterna skall kunna hållas på en rimlig nivå är det enligt min mening motiverat att samhället i mån av behov bidrar till finansieringen av kursverksamheten. Även ambitionen att genomföra kur- ser med en bred geografisk spridning kan medföra särskilda kostnader.

Jag vill betona att samhällets stöd till fortbildning i småföretag bör lämnas i syfte att komplettera det befintliga privata kursutbudet. Det gäller framför allt utveckling av kurser. Stödet till SlFU är ett exempel på en viktig sådan kompletterande insats. Det ligger ett värde i att upprätthålla vissa basresurser vid SlFU. inte minst för att garantera ett utbud och en vidareutveckling av kurser som kan vara angelägna från samhällelig syn- punkt men kanske olönsamma i ett snävare perspektiv elleri övrigt mindre attraktiva för andra kursarrangörer. Det är i många fall angeläget att sådana kurser kommer till stånd även om de inte har tagits upp av privata fortbildningsorgan. SlFU:s verksamhet bidrar också till att göra kursutbu- det geografiskt heltäckande.

Vad jag nyss har anfört måste ses mot bakgrund av den grundläggande principen att SlFU:s verksamhet skall bedrivas i affärsmässiga former. Kostnadstäckning bör således eftersträvas. Jag vill också påminna om att SlFU i likhet med andra kursarrangörer kan erhålla stöd från anslaget Bidrag till företagsinriktad fortbildning.

SlFU bör kunna tillämpa en differentierad prissättning inom ramen för sin samlade verksamhet. så att de speciellt priskänsliga målgrupperna inom småföretagssektorn stimuleras att delta i fortbildning som är angelä- gen från samhällets synpunkt. Det ankommer på stiftelsen att närmare bedöma hur en sådan differentiering kan åstadkommas.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1979/80: 88 l 1

Enligt min mening bör SlFU också ha möjlighet att till full kostnadstäck- ning offerera kurser. som normalt utvecklas för den primära målgruppen. även till andra grupper av företag och till statliga och kommunala myndig- heter. iden mån detta inte försämrar möjligheterna att bistå småföretagen.

SlFU :s kursverksamhet bör givetvis styras utifrån småföretagens utbild- ningsbehov. Samverkan med de regionala utvecklingsfonderna har därvid visat sig vara ett värdefullt komplement till SlFU:s direkta kontakter med småföretagen och deras organisationer.

En huvuduppgift för SlFU är att medverka till att kunskaper om ny teknik sprids bland småföretagen och snabbt kommer till praktisk till- lämpning. SlFU bör som hittills kunna anordna även kurser i anslutning till sådana förändringar i samhället som påverkar småföretagandets villkor. t. ex. ny lagstiftning.

SlFU—kommitten föreslår att staten förutom årliga statsbidrag till stif- telsens löpande verksamhet lämnar ett engångsbidrag på 5 milj. kr. såsom stiftelsekapital. Dessutom förutsätts att staten till stiftelsen utan vederlag överlåter SlFU:s nu befintliga egendom.

Enligt RRV beror behovet av stiftelsekapital bl.a. på möjligheten att ta upp län. Om SlFU bedrivs i stiftelseform med staten som en av huvudmän- nen. bör SlFU enligt RRV:s mening kunna ta upp tillfälliga lån genom rörlig kredit hos riksgt'ildskontoret. lndustriverket menar att ombildningen till stiftelse på kort sikt ökar SlFU:s kostnader och att det statliga bidraget således måste höjas. Mot bakgrund härav bedömer verket att stiftelsens riskkapital är för lågt beräknat.

Enligt min mening är det väsentligt att stiftelsen med sin i huvudsak affärsdrivande verksamhet har en tillfredsställande likviditet. Behovet av rörelsekapital bör emellertid kunna tillgodoses genom att stiftelsen dispo- nerar en rörlig kredit i riksgäldskontoret. i likhet med vad som f.n. gäller för industriverket för verksamheten vid SlFU-enheten. Denna kredit bör t.v. uppgå till 3 milj. kr. Efter samråd med chefen för budgetdepartementet förordar jag att regeringen föreslår riksdagen detta.

Liksom SlFU-kommittén finner jag att SlFU-enhetens nuvarande ut- rustning. kontorsmateriel ete. bör överlåtas till stiftelsen utan vederlag. Jag förutsätter att stiftelsen övertar även de övriga tillgångar och de skulder som är förknippade med SlFU-enhetens verksamhet. Jag förordar att regeringen inhämtar riksdagens tillstånd härtill. Dessa tillgångar. mins- kade med skulderna. avses utgöra stiftelsens eget kapital.

SlFU—kommitten har visat att de löpande kostnaderna för att driva SlFU i stiftelseform av olika skäl blir högre än vad som gäller f. n.. när SlFU är en del av en myndighet. Som exempel på sådana kostnadshöjande faktorer har nämnts högre personalkostnader. arvoden till styrelse och revisorer och bortfall av tjänstebrevsrätten. Vissa av dessa kostnadshöiningar mot- svaras av minskade kostnader eller ökade intäkter inom andra delar av statsförvaltningen.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1979/80: 88 lZ Jag avser att i det följande behandla frågan om bidrag till stiftelsen och vissa andra anslagsfrågor för budgetåret l980/8l . Jag kommer därvid att ta hänsyn till de merkostnader som även enligt min mening föranleds av övergången till stiftelseform. Merkostnader som föranleds av den besluta- de omlokaliseringen till Borås slår däremot igenom i huvudsak först efter budgetåret 1980/81. Dessa frågor får därför tas upp i annat sammanhang. Från åttonde huvudtitelns förslagsanslag E l4 Förberedelser för omloka- lisering av statlig verksamhet utgår bidrag till myndigheter för att täcka vissa kostnader i samband med åtgärder inför omlokalisering. Industriver- ket har under de senaste budgetåren erhållit bidrag från detta anslag för förberedelser inför utflyttningen av SlFU—enheten till Borås. Jag förordar. efter samråd med statsrådet Johansson. att medel från detta anslag får användas för att bekosta förberedelser och genomförande av SlFU—stiftel— sens överflyttning till Borås.

3. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att I. medge att enheten för företagsutveckling vid statens industriverk ombildas till en statlig stiftelse med i huvudsak den organisation och verksamhet som jag har förordat. . medge att tillgångar öveiförs från statens industriverk till den nya stiftelsen i enlighet med vad jag har förordat.

. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ställa en rörlig kredit av högst 3 000000 kr. till den nya stiftelsens förfogande. 4. medge att åttonde huvudtitelns förlagsanslag Förberedelser för omlokalisering av statlig verksamhet får användas i enlighet med

vad jag har förordat, IJ '_'-J

5. bemyndiga regeringen att vidta de övergångsanordningar och åtgärder i övrigt som behövs för att omorganisationen skall kun- na genomföras.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1979/80: 88 H

4. Anslagsfrågor för budgetåret 1980/81 DRIF'I'BUI)GETEN

FJORTONDF. HUVUD'flTlilN

B. Industri m. m.

B 3. Statens industriverk: Kursverksamhet m. m.

1978/79 Utgift [84 035 l979/80 Anslag l000 l980/8l Förslag l000

Under anslaget redovisas utgifter och inkomster avseende verksamhe- ten vid statens industriverks enhet för företagsutveckling (SlFU). Bland inkomsterna tas upp även de statsbidrag som lämnas med medel från anslaget B 4. Statens industriverk: Bidrag till kursverksamhet m. m. Ansla— get är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på | 000 kr. Anslaget får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller säsongmäs- siga likviditetsproblem och för att tillgodose behovet av rörelsekapital disponerar industriverket en rörlig kredit i riksgäldskontoret.

Av följande sammanställning framgår omfattningen av SlFU—verksam- heten' (! 000-tal kr.)

l978/79 l979/80 I980/8l Utfall Beräknar statens industriverk Kostnader 35 773 40 886 53 050 Egna inkomster 24 794 30 476 34 350 Resultat —10979 —10410 —l8700 Statens bidrag ' l0 400 ff) 400 18 700

Anslaget behövs till dess den nya stiftelsen har övertagit ansvaret för redovisningen av SlFU:s verksamhet. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Statens industriverk: Kursverkmnilict m.m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

' Medel från anslagen XlV B 5. Statens industriverk: Utrustning och Vlll F. l4. Förberedelser för omlokalisering av statlig verksamhet är inte medräknade.

• Sida 14
•  Original

Prop. 1979/80: 88 14

B 4. Statens industriverk: Bidrag till kursverksamhet m. m.

1978/79 Utgift 10979276 Reservation 10073 1979/80 Anslag lt) 400 000 1980/81 Förslag 7000000

Statens industrirw'k

lndustriverket föreslår i sin anslagsframställning för budgetåret 1980/81 en ökad betoning på hantverkskurser. etableringsfrämjande kurser och utbildning på elektronikområdet. Enligt verket bör bidraget till SlFU räk- nas upp med 7.5 milj. kr. av dessa skäl. Till följd av den föreslagna volymökningen i verksamheten och automatiska kostnadsstcgringar be- dömer verket att det statliga bidraget till SlFU-verksamheten behöver uppgå till l8.7 milj. kr. för budgetåret l980/Sl.

["ör'z'drugurnlwz

Jag har tidigare föreslagit att SlFU ombildas till en stiftelse med inrikt- ning på att stiftelsen skall kunna överta personal och verksamhet från industriverkets SlFU-enhet under våren 1981. Jag kommer i det följande att föreslå att ett nytt anslag för bidrag till denna stiftelse tas upp på statsbudgeten för budgetåret 1980/81. Till dess stiftelsen träder i funktion bör medel liksom hittills anvisas på SlFU:s nuvarande bidragsanslag. Jag har vidare funnit att särskilda medel för utrustning inte behövs under nästa budgetår. utan att sådana medel i fortsättningen får räknas in i det nya bidragsanslaget. Jag beräknar anslaget till 7 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Statens industriverk: Bidrag till kursverksamhet m.m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett rcservationsanslag av 7000 000 kr.

B 5. Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveekling

Nytt anslag (förslag) 6080 000

Bidrag till den föreslagna stiftelsen bör utgå över ett nytt anslag som bör benämnas Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling. När stif- telsen inleder sin verksamhet bör till anslaget överföras behållningen från anslaget B 4 Statens industriverk: Bidrag till kursverksamhet. Jag beräknar det nya anslaget till 6080000 kr. Jag har vid min beräkning av de båda anslagen tagit hänsyn till bl.a. de merkostnader som enligt min mening föranleds av övergången till stiftelseform.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företags/ttrm-kling för budgetåret l980/8l anvisa ett rcservationsanslag av 6080 000 kr.

• Sida 15
•  Original

Prop. 1979/80: 88 15

B 16. Bidrag till företagsinriktad fortbildning

l978/79 Utgift 4 548 876 Reservation 3 45! [24 l979/80 Anslag 9 174 000 |980/8l Förslag 9 924 000

Från anslaget lämnas bidrag till utbildningsarrangörer för kostnader i samband med utveckling. anpassning och genomförande av småföretagsin- riktade kurser U'fr prop. 1977/78: 40 bil. 1 s. |80).

Statens industriverk

lndustriverket delar upp anslaget i två olika bidragstyper samt därutöver kostnader för informations- och marknadstöringsinsatser kring småföre- tagsinriktad utbildning. Omfattningen av verksamheten samt industriver- kets fördelning och medelsförslag för nästa budgetår framgår av följande sammanställning tl 000-tal kr.)

Utfall/Beräknat I978/79 1979/80 l980/8l

Bidrag till kursgenomförandc 4 200 4 874 5 000 Bidrag till utveckling av nya kurser 2800 3000 4500 lnformation/"marknadsföring l000 | 300 1 500 8 000 9 174 I] 000

Med utgångspunkt i utvecklingsfondernas regionala utbildningsprogram tilldelas vissa utbildningsarrangörer medel för kursgcnomförande. Kurser inom följande ämnesområden prioriteras: marknadsföring. exportkunskap. produktutveckling. etableringsfrågor. produktionsteknik och personalad- ministration. För de prioriterade kurserna har kursavgiften genom bidraget sänkts med 40 %. Totalt för budgetåret l978/79 har 280 kurser med 5 300 deltagare fått genomförandebidrag.

Verket ser som sin uppgift att styra inriktningen till angelägna områden, utfärda principer för bidragets användning. samordna regionernas program gentemot större utbildningsarrangörer m.m. Det är verkets mening att medlen inom anslaget i större utsträckning skall styras till utvecklingsstöd. Under budgetåret 1978/79 har ca 40 utvecklingsprojekt beviljats bidrag.

De regionala utvecklingsfonderna bör. enligt verket. i sin företagsservi- ceverksamhet uppmärksamma återkommande problem som kan lösas med kollektiva utbildningsinsatser. Därvid ställs krav på utveckling av nya kurser med hjälp av medel från anslaget.

industriverket hemställer att sammanlagt ll milj. kr. anvisas till företagsinriktad fortbildning för budgetåret l980/Sl.

• Sida 16
•  Original

Prop. 1979/80: 88 to

Föredragande"

Den verksamhet som bedrivs med medel från anslaget har ännu inte helt funnit sina former. Den medverkar dock i betydande utsträckning till att relativt billiga kurser för småföretagen kan utvecklas och genomföras. Jag beräknar anslaget för nästa budgetår till 9924 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag rilljZ'irerugxinrikludfbr/bildning för budgetåret l980/ 81 anvisa ett reservationsanslag av 9924 000 kr.

5. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan- den har lagt fram.

• Sida 17
•  Original

Prop. 1979/80: 88 17

Bilaga 1

Framtida organisationsform m.m. för statens industri- verks enhet för företagsut-

veckling (SIFU)

Dsl 1978: 38

2 Rt'ks'dutu'n l979f80. I sum/. Nr 88

• Sida 18
•  Original

• Sida 19
•  Original

Prop. 1979/80: 88 19

Till statsrådet och chefen för industridepartementet

Regeringen bemyndigade den 29 juni 1978 chefen för industrideparte— mentet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda frågan om framtida organisationsform för verksamheten inom statens industriverks enhet för företagsutveckling (SlFU). Chefen för industridepartcmentet bemyndigades även att besluta om sakkunniga. experter. sekreterare och annat biträde åt utredaren. Med stöd av nämnda bemyndigande tillkallades den Sjuli 1978 såsom särskild utredare riksdagsledamoten Johan A. Olsson (c).

Till sekreterare förordnades den 5 juli 1978 departementssckreteraren Bo Strömgren (industridepartementetl. 'till biträdande sekreterare förord- nades den I september 1978 departementssekreteraren J. Bertil Carlstedt (industridepartementet).

Såsom experter förordnades den 5 juli 1978 hovrättsassessorn Per Erik Lindeberg (industridepartementet). den 7 augusti 1978 byråchefen Hans Janlinder (statens industriverk). dåvarande avdelningsdirektörcn numera verkställande direktören Christian Lindström tutvecklingsfonden i Söder- manlands län), assistenten Elise Nick-Huttunen (ST. statens industriverk/ SlFU), direktören Sigge-Wilhelm Pantzerhielm (statens industriverk/ SlFU). byrådirektören Björn Sellberg (SACO/SR, statens industriverk/ SlFU), maskinisten Gustav Wärnberg (SF. statens industriverk/SlFU). samt fr.o.m. den 19 september 1978 civilekonomen Anders G. Högmark (utvecklingsfonden i Kronobergs län).

Utredaren har under utredningsarbetet använt namnet SlFU-kommit- te'n.

Utredaren anser sig ha fullgjort sitt uppdrag och överlämnar härmed betänkandet (Ds ! 197838) SlFU:s organisationsförm.

Till betänkandet fogas särskilt gemensamt yttrande av experterna Nick-

Huttunen. Sellberg och Wärnberg. Stockholm i december 1978

Johan A. Olsson

/Bo Strömgren

J. Bertil Carlstedt

• Sida 20
•  Original

Prop. 1979/80: 88 20

l . Sammanfattning

Det förslag om framtida organisationsform för SlFU som läggs frarn grundas på kommitténs övertygelse om utbildningens betydelse för en positiv utveckling av småföretagen.

Kommittén har gjort en kartläggning av l'öretagsinriktade fortbildnings- organ bland vilka SlFU sedan länge intar en framträdande plats. Med utgångspunkt i direktiven (Dir l978:71 ) har därefter för— och nackdelar med SlFU:s nuvarande organisationsform undersökts och redovisats. Härvid har beaktats i vad mån de mål som utgjorde motiven för SlFU:s integration med statens industriverk (SlND) har uppnåtts. Kommittén har även analy- serat kretsen av SlFU-verksamhetens avnämnarc och intressenter. Sär- skild hänsyn har tagits till de synpunkter som kommit fram vid de över- läggningar som kommittén har haft med företagens och de anställdas organisationer.

Sammanfattningsvis har kommittén funnit att nackdelarna med nuvaran- dc organisationsform överväger fördelarna. varför skäl talar för en ny. friare organisationsform för SlFU. Efter att ha redovisat och diskuterat olika former för statlig. verksamhet lägger kommittén fram ett principför- slag som innebär ett framtida SlFU i stiftelseform.

Förslaget förutsätter att i den nya stiftelsen — Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling (SlFU) — förutom staten även Svensk industriför- ening. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). Sveriges hantverks- och industriorganisation -— Familjeförctagcn (SHlO-Familjeföretagen), Sveri- ges industriförbund samt Centralorganisationen SACO/SR. Landsorgani- sationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO) tillsammans blir stiftare och huvudmän.

Stiftelsen förutsätts särskilt beakta de utbildningsbehov på småföretags- området som förmedlas genom de regionala utvecklingsfonderna. Stiftel- sens styrelse föreslås bestå av elva ledamöter av vilka regeringen för egen del utser fyra. De övriga ledamöterna föreslås bli utsedda av regeringen efter anmälan av de nämnda organisationerna.

Kommittén föreslår vidare. för att möjliggöra ett SlFU i utveckling. att staten tillskjuter fem milj. kr. som stiftelsekapital samt dessutom ett ökat driftsbidrag för det första och de kommande verksamhetsårenjämte bidrag för eventuella f("iljdkostnader med anledning av övergången från statlig till privat verksamhet. Staten förutsätts bära huvudansvaret för den del av verksamheten som inte kan finansieras genom kursavgifter. Även intres- seorganisationerna förutsätts tillskjuta stiftelsekapital med ännu icke deli- nitivt fastställda belopp. Ett kapital i storleksordningen 50000 kr. per organisation har dock under hand diskuterats med representanter för intresseorganisationerna. Organisationerna förväntas dessutom kunna lämna ekonomiskt bidrag till särskilda projekt.

SlFU-kommittén föreslår vidare att en organisationskommitté bildas för att genomföra principförslaget. (_)rganisationskommitte'n bör bl. a. utarbeta slutligt förslag till eventuellt avtal mellan staten och intresseorganisation- erna samt en organisationsmodell för verksamheten. Vidare bör kommit- tén medverka vid överföring av personal och egendom från nuvarande SlFU till den nya Stiftelsen. Organisationskommitte'n bör också behandla de personalpolitiska konsekvenserna av en övergång från statlig till privat- rättslig verksamhet och frågan om stiftelsens organisationstillhörighet som arbetsgivare. Därutöver bör kommittén ta upp frågan om räkenskapsår och lämplig anslagskonstruktion vad aVscr de statliga bidragen till stiftelsen

• Sida 21
•  Original

Prop. 1979/80: 88 71

samt andra frågor av praktisk natur som hänger samman med ombildandct.

Tidsmässigt bedömer SlFU-kommittén att dess förslag kan genomföras så att den nya stiftelsen kan påbörja sin verksamhet per den 1 juli 1980 dvs. ca ett år före den planerade utflyttningen till Borås. Kommittén förutsätter härvid att tidpunkten för omorganisationen inte medför försämring för personalen vad gäller de statliga omlokaliseringsförmåncrna.

• Sida 22
•  Original

Prop. 1979/80: 88 ,,

2.1. Utredningsuppdraget

Enligt direktiven (Dir 1978: 71 ) skall utredaren redovisa för- och nackde- lar med SlFU:s nuvarande organisationsform samt mot bakgrund därav undersöka om det är motiverat med förändringar i organisationsformen. Eventuella förändringar kan föranledas av t.ex. karaktären på SlFU:s verksamhet och av behovet av ändamålsenliga former för inflytande från och samverkan med intressenter i verksamheten.

I direktiven framhålls som särskilt angeläget att beakta dels intressenter- nas roll dels SlFU i egenskap av utbildningsresurs för de regionala utveck— lingsfonderna vad gäller företagarutbildning.

Om skäl talar för en förändring av SlFU:s organisationsform bör ett principförslag härom redovisas. De kostnadsmässiga konsekvenserna av ett eventuellt sådant förslag bör också redovisas.

Däremot ingår det inte i uppdraget att utreda de eventuella organisatoris— ka förändringarna i detalj som ett principförslag medför. Inte heller skall verksamhetens inriktning prövas.

Utredaren bör enligt direktiven arbeta skyndsamt och redovisa resulta- tet av sitt arbete före den 1 januari 1979. Direktiven återges i sin helhet i bilaga 1.

2.2 Arbetets uppläggning

Utredningsarbetet har bedrivits i kontakt med intressenterna i SlFU:s verksamhet — SlFU-anställda. berörda myndigheter. bl. a. SlND. arbets- marknadsstyrelsen (AMS). skolöverstyrelsen (SÖ). statens personalutbild— ningsnämnd (PUN). statens provningsanstalt och styrelsen för teknisk utveckling (STU). samt arbetsmarknadens organisationer.

Överläggningar har fortlöpande hållits med representanter för Svensk industriförening. SAF. SHlO-l—"amiljeföretagen samt Sveriges industriför- bund. Överläggningar har även hållits med representanter för SACO/SR. LO och TCO. Överläggningarna har gällt möjligheterna till medverkan i och inflytande på SlFU:s framtida organisation och verksamhet. 1 över- läggningarna har även deltagit representanter för Svenska Företagares Riksförbund och Svenska handelskammarförbundet.

Utredaren har haft sex sammanträden med kommitténs experter. Ett studiebesök har gjorts vid Teknologisk Institut i Köpenhamn.

3.1. Den företagsinriktade forthildningens näringspolitiska betydelse

Utbildningens betydelse för en positiv utveckling av bl. a. de små företa- gen har slagits fast i olika näringspolitiska sammanhang under senare år. Med anledning av propositionen om åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling godkände riksdagen i december 1977 bl. a. de i propositionen förordade riktlinjerna för småföretagsinriktad fort- bildning (prop. l977/78240. bil. ]. NU l977/78:34. rskr 1977/782110). l denna del anförde föredraganden — chefen för industridepartementet —— inledningsvis följande (5. 177):

• Sida 23
•  Original

Prop. 1979/80: 88 23

"Utbildningsfrågorna har sin givna betydelse i en aktiv näringspolitik. Den tekniska utvecklingen och förändringarna i samhället i stort ställer höga krav på företagsledningcns och de anställdas kunskaps- och färdig- hetsnivå. Företagens förmåga att anpassa sig till och även dra fördel av dessa förändringar är i hög grad beroende av personalutvecklande insatser.

Välplanerade utbildningsinsatser ger näringsliv och samhälle en god avkastning i form av konkurrenskraftiga företag. Med hänsyn härtill är det en viktig uppgift för näringspolitiken att som komplement till det ordinarie utbildningsväsendet främja fortbildningen i företagen.

Många småföretagare anser sig sakna tillräckliga teoretiska kunskaper för rollen som företagsledare. Detta kan gälla ämnesområden som före- tagsekonomi. marknadsföring. bokföring osv. Samtidigt kan konstateras att såväl företagsledaren som de anställda i småföretagen i regel deltar i fortbildning i påfallande mindre omfattning än motsvarande personalgrup- per inom de större företagen. Tidsbrist. höga kursavgifter. svårtillgängligt kursutbud och i vissa fall bristande intresse är enligt småföretagarna själva de huvudsakliga faktorerna som hämmar utbildningsdeltagandet."

Riksdagsbeslutet innebär en fortsatt satsning på särskilda åtgärder från samhällets sida för att stimulera fortbildningen i företagen. SlFU:s. SlND:s industriavdelnings samt de nyinrättade regionala utvecklingsfon- dernas roller på utbildningsområdet slås fast. Rollfördelningen innebär i korthet att industriavdelningen inom SlND har övergripande samordnings- uppgifter rörande företagsinriktad fortbildning. att SlFU svarar för egen kursutveckling och egna genomföranden samt att utvecklingsfonderna analyserar utbildningsbehov samt initierar. informerar om och adminis- trerar kurser. Till grund för detta och tidigare riksdagsbeslut om statligt stöd till företagsinriktad utbildning finns ett omfattande utredningsmaterial i vilket behovet av sådan utbildning påvisas.

Här kan först nämnas SlND:s rapport (SlND !: 1974) Företagareutbild- ning i mindre och medelstora företag. Sammanfattningsvis hävdas där att den ökade utbildningen och den därigenom höjda kunskapsnivån inom alla skikt i samhället har varit en väsentlig faktor bakom de senaste årtiondenas ekonomiska framåtskridande och att det därför finns motiv för vidgade samhällsinsatser på detta område. Detta torde inte minst gälla i fråga om utbildning av personer med företagsledande uppgifter. Framför allt de mindre företagen har ännu inte utnyttjat det ökade utbildningsutbud som utvecklats av samhället och näringslivet under de senaste decennierna. En ökad satsning på företagarutbildning riktad till personer inom småföreta- gen borde därför ha klart positiva samhällsekonomiska effekter. l rappor- ten förordas mot denna bakgrund att en rad olika åtgärder vidtas för att stimulera till ökade utbildningsaktiviteter inom småföretagen i syfte att stärka dessas utvecklingsmöjligheter och konkurrenskraft.

Rapporten berördes i budgetpropositionen år 1975 (prop. 1975: I. bil. 15. s. 61 412). varvid föredragande departementschefen förutsatte att betydel- sefulla insatser på området torde kunna göras av de dåvarande företagare- föreningarnas utbildningskonsulenteri samarbete med SlFU.

len senare rapport. (SlND 1975: 6) Kursverksamheten m.m. vid statens industriverk. behandlade verket på uppdrag av regeringen ånyo olika ut- bildningsfrågor — och därmed sammanhängande problem — med inriktning på småföretagen.

SlND framhöll att olika utbildningsfrz'imjande åtgärder måste anses utgö- ra ett väsentligt inslag i en effektivitetsfrämjande industripolitik. Statligt stöd till industripolitiskt motiverade utbildningsinsatser borde i princip

• Sida 24
•  Original

Prop. 1979/80: 88 34

inriktas på att täcka behov och brister i det existerande utbildningssyste— met. särskilt sådana av betydelse för de mindre och medelstora företagen.

SlND:s insatser på utbildningsområdet borde enligt rapporten även i fortsättningen vara inriktade på fortbildning och vidareutbildning av i näringslivet yrkesverksamma personer. SlND ansåg emellertid att en kla- rare profilering av verkets utbildningsanknutna verksamhet var nödvän- dig. framför allt rollft'irdelningen mellan industriavdclningen och SlFU. I rapporten föreslogs vissa riktlinjer för SlND:s utbildningsanknutna verk- samhet samt vissa organisatoriska förändringar.

Företagareföreningsutredningen tog också upp vissa utbildningsfrägor i sitt betänkande (SOU 1977: 3) Utbyggd regional näringspolitik. Utredning- ens principiella utgångspunkt var att företagareföreningarnas utbildnings- service —— till vilken räknades främst uppgiften att genom sina särskilda utbildningskonsulenter informera om värdet av fortbildning samt inventera och analysera företagens utbildningsbehov — borde ses som en integrerad del av föreningarnas verksamhet med företagsservice. En annan utgångs- punkt var att regionala näringspolitiska insatser. bl.a. företagsinriktad utbildning. så långt möjligt borde kanaliseras geom ett organ, företagare- föreningarna. Mot den bakgrunden föreslog utredningen att funktionerna vid SlFU:s filialkontor i Malmö. Göteborg. Växjö och Luleå skulle föras över till töretagareföreningarna samt att motsvarande funktioner inrätta- des i Falun och Nyköping, alternativt Gävle resp. Stockholm.

SlND:s förslag i den sist nämnda rapporten och företagarcförenings- utredningens förslag togs upp av föredraganden i småtöretagsproposi- tionen och låg till grund för de i propositionen föreslagna riktlinjer om utbildning som godkändes av riksdagen.

Kommittén vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på ytterli- gare en i småföretagspropositionen behandlad fråga som ofta nämns i debatten om utbildningen i småföretagen. nämligen frågan om avdragsrätt för utbildningskostnader. Vid sin behandling av de särskilda beskattnings- reglerna för fåmansföretag anförde föredraganden — chefen för budgetde- partementet — följande ( prop. 1977/78: 40 . bil. 3. s. 40—41):

"I detta sammanhang villjag nämna att man från småföretagarhåll också har riktat kritik mot att taxeringsmyndigheterna ofta har intagit en restrik- tiv hållning till egenföretagares yrkanden om avdrag för utbildningskost- nader. Man har också efterlyst regler som skulle ge egenföretagarna möj- ligheter att vid taxeringcn få avdrag för konsultkostnader som uppkommer i samband med upprättandet av självdeklarationer och vid taxeringspro- cesser. Enligt min mening finns det dock inte något behov av att nu ändra bcskattningsreglerna på dessa områden. För fåmansföretagen gäller här samma regler som för andra skattskyldiga. Utbildnings—. konsult- och processkostnader är avdragsgilla endast under förutsättning att de kan anses ha nedlagts för att förvärva eller bibehålla intäkterna i den skattskyl- diges förvärvskälla. Detta är en för nuvarande avdragssystem grundläg- gande princip. som gäller för alla kategorier av skattskyldiga och för alla inkomstslag. Jag anser det varken lämpligt eller ens möjligt att i detta lagstiftningsärende ta upp dessa avdragsfrågor till omprövning."

Kommittén har i anslutning härtill inhämtat följande. ] praxis har avdrag för uppgivna utbildnings- och liknande kostnader inte medgivits i de fall fråga varit om levnadskostnader. Så har ansetts vara fallet t.ex. då en såsom studieresa betecknad resa i allt väsentligt haft karaktären av rekrea- tions- eller nöjesresa. Utbildningsmomentet har i sådana fall varit helt obetydligt medan nöjes- och rekreationsmomentet framstått som det helt

• Sida 25
•  Original

Prop. 1979/80: 88 25

dominerande. 1 andra fall har avdrag vägrats på den grund att studiernas väsentliga syfte varit att vinna viss formell kompetens. Det torde däremot knappast kunna hävdas att kostnaderna för t. ex. en två-dagars SlFU-kurs i företagsekonomi för en småföretagare utgör levnadskostnader. Avdrag syns normalt därför kunna påräknas för kursavgift. resekostnader samt logikostnader o. dyl.

Beträffande omfattningen och inriktningen av företagsutbildningen skall vidare nämnas att dessa förhållanden nyligen har kartlagts närmare i betän- kandet (SOU 1977: 92) Utbildningen i företag. kommuner och landsting. l betänkandet konstateras bl.a. att större företag i högre grad än mindre företag bedriver personalutbildning i systematiserade former. Praktiskt taget alla företag med 500 anställda eller fler hade sådan utbildning under år 1975 jämfört med under 15 % av företag med mindre än 20 anställda. När det gäller utbildningen inom olika näringsgrenar och branscher konstateras vidare att industrin har en något mindre andel utbildningsdeltagare i fort- bildning och vidareutbildning än företag inom flera andra sektorer.

! sammanhanget bör slutligen också nämnas att SlND helt nyligen har fått regeringens uppdrag att utreda vissa frågor om hantverkets situation och framtidsutsikter. Därvid förutsätts även hantverksutbildningen bli be- lyst.

3.2. Företagsinriktade utbildningsorgan

Det finns ett stort antal organ som bedriver företagsinriktad utbildnings- verksamhet. SlFU intar en framträdande plats bland dem. SlFU:s verk- samhet beskrivs utförligt i avsnitt 3.3 . 1 det följande anges ett antal andra utbildningsorgan som ofta utnyttjas som kursanordnare för företagen och av vilka flera i viss mån arbetar i konkurrens med SlFU:

ALI-RATI. SAF:s utbildningscentrum. bedriver en omfattande ut- bildningsverksamhet inom områdena lcdarskapsutveckling. samarbetsfrå- gor. personaladministration. produktionsteknik. administrativ rationalise- ring. produktionsekonomi och lönesättning. Vissa kurser är speciellt inrik- tade pä en viss bransch. ALI—RATl har ca 11000 deltagare per år och genomför både öppen och företagsintern utbildning samt konsultation. Utbildningen omfattade år 1977 ca 300 kurser med ca 11000 deltagare. Därtill kommer inom SAF-området utbildningen inom de olika arbetsgivar- förbunden.

Institutet för företagsledning. IFL. är en fristående. riksom- fattande stiftelse. Huvudmän är Handelshögskoleföreningen. SAF. Svens- ka Civilekonomföreningen. Sveriges civilingenjörsförbund och Sveriges industriförbund. Stiftelsen bedriver utbildning av personal för ledarupp- gifter och stöder vetenskaplig forskning som främjar sådan utbildning. lFL vänder sig till privata. kooperativa och offentliga företag och förvaltningar. Kurserna omfattar bl.a. företagsledning. ekonomisk analys. planering och styrning. marknadsföring. redovisning och finansiering. utbildningspro- gram för styrelseledamöter samt chefs- och organisationsutveckling. Kur- serna varar oftast flera veckor med uppföljningsseminarier på tre dagar. Under år 1977 deltog ca 1200 personer i kurser och seminarier. Antalet representerade företag eller organisationer bland deltagarna var ca 640. IFL används även för företagsintern utbildning. Institutet för försäkringsutbildning (ll—"U)ärenpartsamman- satt utbildningsorganisation som genomför utbildning inom försäkrings- branschen. lFU står under överinseende av skolöverstyrelsen och är en-

• Sida 26
•  Original

Prop. 1979/80: 88 26

skild yrkesskola med statsbidrag. Kurserna omfattar bl. a. personförsäk- ring. sakförsäkring, försäkringsredovisning. försäkringsjuridik. företags- ekonomi. administration och ADB. Lärare anlitas främst från försäkrings- bolag och universitet. Framför allt mindre företag inom branschen anlitar lFU:s tjänster. Huvuddelen av kurserna hålls på vcckohelger och kvällar. Under år 1977 var antalet kurser 72. antalet seminarier 32 och antalet deltagare totalt 1 730.

K ö p m a n n a i n s t i t u t et är Sveriges köpmannaft'irbunds organ för yr- kesutbildning. Institutet genomför dels rekryteringsutbildning. dels fort- bildning och vidareutbildning för den enskilda handeln. Rekryteringsut- bildningen vänder sig till ungdomar som efter avslutad gymnasieskola tänker ägna sig åt arbete inom part- eller detaljhandel. Utbildningen omfat— tar mellan en och två terminer. Fortbildningcn och vidareutbildningen drivs huvudsakligen i samarbete med enskilda företag. ekonomiska grup- peringar eller med handelns organisationer. Antalet elever var under stu- dieåret 1977/78 ca 1 340.

M e rc u r i i n st i ( ut et är ett konsultföretag som anordnar säljarutbild- ning. ledarutbildning och sekreterarutbildning men som framför allt anlitas som konsult för att lägga upp intern utbildning i företagen. Totalt genom- förs ca 1600 utbildningsdagar per år. varav 85 % sker internt i företagen.

S T F ln ge nj ö r s u t b i 1 d nin g är en sektion inom Sveriges civilingen- jörsförbund som anordnar teknisk fortbildning av olika slag. Kurserna omfattar bl.a. miljövärdsteknik. elektroteknik. energiteknik. maskintek- nik. processteknik. byggnadsteknik. datateknik samt administration oeh organisation. Vid S'l'F lngenjörsutbildning finns 30 personer som sysslar med utbildning. Närmare 170 kurser för ca 7650 deltagare genomförs per år.

Studierådet vid affärsbankerna är en partsammansatt ut- bildningsorganisation för utbildning inom bankväsendet. Verksamheten finansieras genom fasta årsavgifter frän affärsbankerna och genom kursav- gifter. Kurserna omfattar bl. a. bankjuridik. fond— och notariat. utlandsrö- relse. nationalekonomi och administration. Grundutbildning och arbetsle- darutbildning genomförs internt av bankernas utbildningsavdelningar. Stu- dierådet utbildar ca 4 000 personer per år.

Vår gård. Kooperativa förbundets skola. anordnar utbildning för anställda inom kooperationcns butiker. varuhus. industriföretag. lagercen- traler, bagerier. charkuterifabriker. kontor. restauranger etc. Kurserna omfattar ett antal grundkurser inom olika områden. t.ex. livsmedel. ar- betsledarutbildning för olika kategorier av arbetsledare. fortbildnings- kurseri bl.a. ekonomi. försäljningsledning. grupputveckling samt kurseri administration. inköp och marknadsföring. Under år 1977 var antalet elev- veekor ca 3 390.

Stats kon su 1 t gru p pe n — innefattande moderbolaget Statskonsult AB och åtta dotterbolag — bedriver kursverksamhet som omfattar organi- sation och administration. utveckling av individer och grupper. systemut- vecklingstekniker. rcaltids- och databasteknik. utveckling av manuella system samt metoder för styrning av administrativ utveckling. informa- tion. kommunikation och utbildning. Företaget arrangerar även företags- anpassade kurser. Per är genomförs ca 160 kurser med sammanlagt ca 2 000 deltagare.

S v e r i g e s m e kan fö r b u n d är verkstadsindustrins centrala bransch- organisation och anslutet till Sveriges industriförbund. Förbundets kurs- verksamhet otnfattar produktutveckling. planering. automatisering. under-

• Sida 27
•  Original

Prop. 1979/80: 88 27

håll och produktionsteknik. Arligen deltar ca 7000 personer i förbundets kurser och ca 3 500 personer i dess konferenser.

Institutet för Högre Marknadsföringsutbildning.IHM. är en stiftelse i vars styrelse ingår representanter för bl.a. Göteborgs universitet. TBV och Marknadsföreningen i Göteborg. Kursverksamhetcn är inriktad på marknadsekonomutbildning. internationell marknadsföring. marknadsrätt m.m. Per år genomförs ca 30 kurser med sammanlagt ca 1 000 deltagare.

L e d a r utv e e kl i n g A B: 5 kursverksamhet omfattar samordning och ledning av företag. utveckling av individer. grupper och organisationer. problemanalys och planering. personlig arbctsteknik. kommunikations—. informations—. mötes—_ föredragnings-. instruktions- och förhandlingstek- nik. Per år genomförs totalt ca 200 kurser med sammanlagt ca 4000 deltagare. Kursernas längd varierar från lägst en vecka till högst fyra veckor. I genomsnitt omfattar kurserna ca en—två veckor. 'l'otalt genom- förs 100 kursveckor per år.

Förutom ovan nämnda kursanordnare utnyttjar företagen även den kommunala vuxenutbildningen och studieförbunden för sin personalutbildning. Företagen begagnar sig även i förekommande fall av sina resp. b ran s e h fö rb un d s kursutbud. I sammanhanget bör näm- nas att frågan om den kommunala vuxenutbildningens framtida inriktning nu är föremål för översyn inom utbildningsdepartementet.

Bland organ på myndighetsplanet bör i detta sammanhang nämnas 5 Ö. som bl.a. är huvudman för den kommunala vuxenutbildningen och A M 5. som ansvarar för arbetsmarknadsutbildningen. D e te k n i s k a h ö g 5 k 0- lorna och deras samarbetsorgan på småföretagsområdet — Högsko- lornas samarbetsgrupp för utveckling av företagsamhe- te n (HÖSUF) — är också av stort intresse.

Av särskilt intresse är givetvis även de utbildningsuppgifter som ankom- mer på SlND. Verket skall enligt riktlinjer i prop. 1977/78z40 ha det övergripande ansvaret på myndighetsplanet för småföretagsinriktadc fort- bildningsinsatser. I denna ttppgift ingår att främja tillkomst och utveckling av företagsanpassade kurser och att samordna olika utbildningsaktiviteter. Verket skall också hålla sig underrättat om utbud och efterfrågan vad gäller kursverksamhet av intresse för småföretagen. För att fullgöra upp- giften har verket till sitt förfogande bl.a. ett särskilt anslag — XIV B 16 Bidrag till företagsinriktad fortbildning. Anslaget. som tillkom den 1 juli 1978. uppgår till 8 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Medlen skall användas som bidrag till utbildningsarrangörer och kursproducenter för utveckling och genomföranden av småföretagsanpassade kurser och till informations- insatser om sådana kurser på främst regional nivå. SIND fördelar bidragen efter hörande av resp. regionala utvecklingsfond. SIFU tillhör de utbild- ningsgivare som utnyttjar anslaget för sin kursverksamhet.

De regionala utvecklingsfonderna. av vilka det finns en i varje län. bildades den 1 juli 1978 med de tidigare företagareföreningarna som grund. Utvecklingsfondernas huvuduppgift är att genom kreditverk- samhet och företagsservice främja småföretagens utveckling. Varje fond har en utbildningsfunktion vars huvuduppgift är att — inom ramen för fondens företagsservice — informera om kursutbud. analysera företagens utbildningsbehov och söka påverka utbildningsgivare att anpassa sin kurs- verksamhet till småföretagcns behov. Därutöver finns vid fonderna i Malmö. Göteborg. Växjö. Nyköping. Falun och Luleå en särskild utbild- ningsenhet. som är gemensam för flera fonder. med främsta uppgift att

• Sida 28
•  Original

Prop. 1979/80: 88 28

planera samt medverka i genomföranden och uppföljning av regionala kurser. Varje utbildningsenhct har flera län som arbetsområde. Varje fond är sålunda knuten till en viss utbildningsenhet. vars verksamhet bestäms gemensamt av de fonder som ingår i området. Utbildningsenheterna har övertagit i princip de funktioner som tidigare utövades vid SlFU:s filial- kontor och kontorens personal. En väsentlig skillnad är emellertid att utbildningscnhetcrna inte är hänvisade till enbart SlFU:s kursutbud vilket var fallet med f'ilialkontoren.

3.3. SIFU 3.3.1 Historik

Tanken på en verksamhet syftande till att i kursform bereda speciellt yrkesutövare inom hantverk och mindre industri möjligheter att följa med i den tekniska utvecklingen och därmed öka deras yrkesskicklighet och produktionsförmåga går långt tillbaka i tiden. Redan då Sveriges Hant- verksorganisation (SHO) år 1905 bildades tog man upp frågan om en centralt ordnad fortbildningsinstitution för landets hantverkare.

Efter omfattande utredningar beslöt SHO vid årsmötet 1921 att bilda ett hantverksinstitut. Det invigdes år 1922 och drevs i egen regi eftersom begäran om statligt anslag hade lämnats utan bifall.

Sedan år 1916 hade SHO med statsbidrag ordnat sammanlagt 32 mästar- kurser med 1450 deltagare. Hantverksinstitutet ordnade såväl special- kurser som mästarkurser inom flertalet hantverksyrken. Fram till år 1939 var antalet deltagare omkring 600 per år.

Efter motion i riksdagen tillkallades 1936 års hantverkssakkunniga. I utredningen föreslogs att ett statligt hantverksinstitut skulle bildas. Försla- get bchandlades i prop. 1937: 141 (SU 1937: 147. rskr 1937: 320) och resul- terade i att statens hantverksinstitut (SHI) bildades och kunde börja sin verksamhet den ljuli 1940. Institutet organiserades som en myndighet och finansierades genom statsanslag.

Enligt instruktionen skulle institutet verka för höjande av yrkesskick- ligheten hos yrkesmän inom hantverket och den mindre industrin. Detta skulle ske genom kurser och föreläsningar med ändamål att bibringa prak- tisk-teknisk verkstadsutbildning och teoretisk utbildning. Institutet skulle också bl.a. bedriva konsulterande verksamhet. försöksverksamhet och teknisk information samt hålla ett centralt yrkesbibliotck. Styrelsen skulle bestå av tio av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter och institutets chef.

Medel anvisades av riksdagen för uppförande av institutsbyggnad med fast utrustning. Tomt ställdes av Stockholms stad kostnadsfritt till förfo- gande under förutsättning att byggnaden i framtiden skulle användas för institutets verksamhet. Byggnaden stod färdig år 1940 och hyser i dag SlFU:s personal för administration och huvuddelen av SlFU:s kursprodu- cerande sektioner. Utöver erforderliga lokaler kom staten att svara för allmänna adminstrationskostnader medan övriga kostnader skulle bestri- das med egna inkomster. bidrag m.m.

Under institutets första budgetår 1940/41 blev inkomsterna av kursverk- samheten 26910 kr. Kurserna ändrades emellertid snabbt till typ och inriktning och kursantalet ökade hastigt. Antalet kursdeltagare per år vari början av 1950-talet Omkring 6000 och tlnder 1960-talet ca 13000.

Institutet kom i allt högre grad att betjäna även industrin och år 1963 ändrades namnet. efter förslag av styrelsen ( prop. 1963: 1 . bil. 12. SU 1963: 10. rskr 1963: 10). till statens institut för hantverk och industri. Efter

• Sida 29
•  Original

Prop. 1979/80: 88 39

förslag av SHI-utredningen (Ds Fi 1968109. prop. 1970:1 . bil. 15. SU 1970: 13. rskr 1970: 13) ombildades institutet den 1 juli 1970 till statens institut för företagsutveckling (SIFU).

SIFU fick till uppgift att främja näringslivets tekniska och ekonomiska utveckling med särskild hänsyn till de mindre och medelstora företagen samt hantverket.

Sedan SlND inrättats år 1973 inordnades SIFU i detta verk den 1 juli 1974 ( prop. 1973:41 och 1974z47). "SIFU" kvarstår som beteckning för statens industriverks enhet för företagsutveckling. Utbildningsmomenten i de särskilda branschprogrammen överfördes därvid till SlND:s industriav- delning och SlFU:s regionala utbildningskonsulenter till resp. företagare- förening. Stora delar av provningsvcrksamhcten — vilken bl.a. omfattade målerikonsultation. vattenanalyser och pannprovningar — överfördes till andra huvudmän eller avvecklades. Filialkontoren i Malmö. Luleå. Göte- borg och Växjö överfördes fr.o.m. ljuli 1978 till de regionala utvecklings- fonderna.

Enligt beslut av regeringen den 8 juni 1978 — grundat på riksdagens ställningstaganden åren 1973 och 1974 (prop. 1973: 55. an 1973: 22. rskr 1973: 220 och prop. 1974z47. NU 1974: 35. rskr 1974z227) — skall SIFU. med undantag för elektronikenheten inom sektionen för elteknik. under sommaren 1981 omlokaliseras till Borås.

3.3.2 Mål och uppgifter SlND har enligt sin instruktion till uppgift bl.a. att främja näringslivets tekniska och ekonomiska utveckling med särskild hänsyn till mindre och medelstora företag. Till verket är bl. a. knutet ett råd för företagsutveck- ling. Rådet består av ordförande — SlND:s generaldirektör — samt högst femton ledamöter. Ledamöterna. som utses av SlND. representerar nä- ringslivets organisationer. de fackliga organisationerna. samt utbildnings- och forskningsorgan inom rådets verksamhetsområde. Vid rådets sam- manträden bör närvara chefen för SIN Dzs industriavdclning och chefen för SIFU. Rådets uppgift är att ge synpunkter på och förslag till SlND:s verksamhet beträffande företagsutveckling. Det åligger SIFU enligt SlND:s instruktion att bl.a. insamla och bearbe- ta kunskaper och erfarenheter i tekniska. administrativa. kommersiella och ekonomiska frågor av betydelse för utvecklingen inom näringslivet samt att genom kursverksamhet. rådgivande verksamhet. information eller på annat sätt främja utbildning av företagare och anställda inom näringsli- vet. Målet är att genom fortbildning ge kunskaper som direkt leder till förbättrade arbctsprestationer. Om det behövs för de företagsutvecklande uppgifterna får försöks- och utvecklingsarbete bedrivas samt provningar och undersökningar utföras åt myndigheter eller enskilda. Avsikten med denna s. k. tekniska facktjänst är att skapa erfarenhetsunderlag för kursverksamheten. [ prop. 1977/78z40 (bil. 1. s. 178) fastslås SlFU:s nuvarande inriktning mer i detalj varvid föredragande departementschefen understryker att SlFU:s primära uppgift även fortsättningsvis bör vara att genom fortbild- ning stödja småföretagens utveckling. "Detta bör kunna ske genom korta specialkurser i aktuella ämnen inom främst teknik och ekonomi med stark anknytning till praktisk tillämpning. Kurserna bör rikta sig till nyckelpersoner i företagen. SlFU:s kursverk- samhet bör givetvis styras utifrån småföretagens utbildningsbehov. Sam- verkan med de regionala utvecklingsfonderna torde därför bli ett värdefullt

• Sida 30
•  Original

Prop. 1979/80: 88 30

komplement till SlFU:s direkta kontakter med sina målgrupper och deras organisationer. SlFU bör vidare kunna anordna kurser i anslutning till förändringar i samhället. t. ex. ny lagstiftning. vilka påverkar småföreta- gandets villkor.

Utöver den primära verksamheten bör SlFU i viss utsträckning och under förutsättning av att det sker på uppdragsbasis kunna utveckla och genomföra kurser även för andra målgrupper än småföretagen. Vidare bör SIFU kunna utveckla kurser för andra utbildningsgivares eller myndig— heters räkning och också vid behov introducera dessa. Slutligen bör SIFU kunna bedriva konsult- och provningsverksamhet i anslutning till kurs- verksamheten.

Beträffande finansiering av SlFU:s primära verksamhet bör en grund- princip vara att verksamheten är självbärande. Denna princip kan dock inte tillämpas i samtliga fall. Av skäl som jag redan har berört är det angeläget att samhället stimulerar en ökad fortbildningsverksamhet i små- företagen. De speciella utbildningsbehoven hos dessa företag kräver ofta särskilt upplagda kursprogram. vilka medför onormalt höga kursutveck- lingskostnader. För att kursavgifterna skall kunna hållas på en rimlig nivå är det därför enligt min mening motiverat att samhället bidrar till finansi- eringen av kursverksamhcten. Jag erinrar om vad jag nyss har anfört om att SlFU skall konkurrera på lika villkor med andra arrangörer om bidrag till fortbildningsverksamhet. En differentiering i prissättning bör tillämpas så att de speciellt priskänsliga målgrupperna inom småföretagsscktorn stimuleras att delta i från samhällets synpunkt angelägen fortbildning.

SlFU:s uppdragsverksamhet bör däremot finansieras helt genom upp- dragsintäkter. Härigenom skapas möjligheter för SIFU att medverka i näringspolitiskt viktiga aktiviteter. vilka uteslutande bör finansieras av beställaren. Jag har nyss nämnt att såväl enskilda som offentliga organ bör kunna vara uppdragsgivare. SIFU bör ha möjlighet att till full kostnads- täckning offerera kurser som normalt utvecklas för den primära målgrup- pen även till statliga myndigheter i den mån inte detta försämrar möjlighe- terna att bistå småföretagen."

3.3.3 Organisation och verksamhet SlFU:s placering i SlND:s organisation framgår av fig. 1. Enheten. som leds av en direktör och en biträdande direktör. är uppdelad på sex opera- tiva sektioner nämligen för: verkstadsteknik. byggnads- och VVS-teknik. elteknik. processteknik. kemisk teknik samt företagsekonomi. Dessutom finns stabsorgan för marknads— och planeringsfrågor och en servicesektion (fig. 2). Den 1 juli 1978 fanns inom SIFU-verksamheten 193 tjänster varav 92 för handläggare. 81 för övrig personal. 1 1 för lokalvårdare och 9 för arkivarbe- tare. Av tjänsterna var 25 inte tillsatta. Enligt internbudgeten skall 12 av dessa hållas vakanta. Verksamheten vid SIFU omfattas av programbudgetering. Följande pro- gramindelning gäller t. v.:

1. Allmänna tjänster

__ll

Pl.—ner i n"| — mzh hyrfm

_ ____l_._

| |'n.-,—_ | . .

|!|:h','l"llt

linltl'l f*n I'nr

vockl i nu

Intl-ml r lnvdf'L" n ] n-Jmi

(1.1. kn

| örnL'Iqq'zc—rvice

llllul'l .

uransehfrfugor . ""

l-crlninr]

_uunlrhan

r— Löd

lånar—lktl'ln proqnnnnr

| . .

j !.nnr'untvodninfl— 1 | | ..linm-n i prof—.nmwr !

' Il'nnrq l html—a )" 1 ”(l:—'- ||—.i:1 rm,

"Jr-|"

_ . r.1.m'|r.t:t*.knik linnnsinl ] L

Allmänna ln— lluen'ipnl 1 t | ska frågor

Hy n- och vvs— t-, .'=- .-r— : .. Iran rhlrr vltL-r t.okntr. l'l'zii . ltrnnm—hj-rmlrnm ulinknik HldierihnLth

Multinationella ExportnekrntarlaL

.. Pr'ncr'mtnxnik [ort.—Lao Fxplur. i va nr:)! hrrmrlfnrllqa Va— ror

Kemisk teknik

InLnrnatlonella (ragu: I'Hrntnqr—oknnm-t]

|'-|-l'|l-/.mr1r— ||| 'l-lu

lvpvrlrådnt |il/t'lll':'f*1'

LI ll 'It-rl'retz

yu. |tuu=lkuiqn

uiduyvnndn nhmndvn 15. (nr] w! slrnrt av Påer fh| 1 rltan

tinn-

_ __l

.o-ls

ellhat_rllml.1(vns- ,

| (|| nm allt—frin

H','n-.I | (mnkr.-iren— ("h*n

Stal nur qrnv— nummer-tm- nnnlnoi

llturt nllnknilr.

lulm. nist rutit-a hyrf-n

lil-.rumr;

| 1 . | 'in' Flannrinnsrr 7.- 'En!" j

Jul i'hskn fria,-nr

Sprängmuuesut- spckt i onnn

Figur 2: Organisationsplan för SlFU år 1978.

r'lllirr (lirckljtr Ijiilanl')

Marknad (5 tjfin'ucrl

vla

Snktjonen för Sok !. immn för Sir—kt irmr-u för '..t ir-ll'lll ri-r vnrksLarlstck— hyn'u- :! - tv:—|| ink-ml: ,'lnr'r rlvknrl' nlk 'NS-t mk l-l'x Lj-umtml (lf. llvll'tflL'W'l (16 tjänster) 118 ”.men—()

v. . .n 1. Humor)

lSvkltnnrn |

Pr—rnr '="' ('t 1. )nnle-r)

—|_____

lnrhtqunknnr— nicka vLLI

L w.str-

] L____l

• Sida 32
•  Original

Prop. 1979/80: 88 32

och specialiserade kurser av fortbildningskaraktär. De är företagsanpas- sade. dvs. inriktade på att direkt tillgodose företagens fortbildningsbehov. Av SlFU:s 21000 kursdeltagare budgetåret 1977/78 korn två tredjedelar från näringslivet och en tredjedel utgjordes av stats-. kommunal- och landstingsanställda. Av 1034 genomförda kurser var 767 öppna och 267 företagsbeställda. Ca 13000 av kursdeltagarna — 61% — kom från de mindre och medelstora företagen.

Program 1: Allmänna tjänster omfattar sådan service till offentliga or- gan. regionala utvecklingsfonder. branschorganisationer etc. som inte kan hänföras till den egna kursverksamheten eller till den tekniska fack- tjänsten. viss extern informations- och dokumentationstjänst i tekniska och ekonomiska frågor samt viss administrations- och utredningsverksam- het.

Vid tiden för SlFU:s inordnande i SlND. dvs. den 1 juli 1974. omfattade programmet Allmänna tjänster drygt 8% av den totala verksamheten. SIFU har därefter sökt begränsa programmet och kostnadsandelen av detta var under budgetåret 1977/78 drygt 1 %. Inom programmet återfanns då främst kostnader för stipendieadministration (som numera har avskaf- fats) och för rådet för företagsutveckling och i minskande omfattning kostnader för rådgivning till allmänheten. SlFU:s medverkan i SlND:s remissarbete har i stort sett upphört.

Program 2: Kursverksamheten omfattar de av SlFU anordnade kurser- na och föreläsningarna i praktiska oeh teoretiska ämnen samt det plane- rings- och utvecklingsarbete som är hänförligt till framtagandet av nya kurser.

Under budgetåret 1977/78 har antalet kursgenomföranden bibehållits på 1976/77 års nivå. men det genomsnittliga antalet deltagare per kurs har sjunkit med 5 %. Detta i förening med en ökad satsning på kursutveckling medförde ett försämrat rörelseresultat. Nedan följer en redovisning av scktionernas verksamhet inom programmet.

Sektionen för verkstudsti'knik

Sektionens utbildning anknyter till företagens aktuella problem och kursinnehållet presenteras orienterande. informerande eller instruerande. Utbildningen avser främst att ge företagen kompletterande kunskaper för anpassning av företagets produktutveckling och tillverkningsteknik till den tekniska utvecklingen. Det nuvarande utbildningsutbudet berör i huvudsak områdena bearbetningsteknik. kvalitetsteknik. svetsteknik. träteknik och produktionsekonomi.

För att följa med i den tekniska utvecklingen inom branschen har under budgetåret 1977/78 utvecklingsarbetet prioriterats. Utveckling av nya kur- ser har främst skett inom områdena kvalitetsteknik och bearbetningstek- nik. Totalt har 20 nya kurser utvecklats under året. Bland avslutade och pågående utvecklingsprojekt finns flera kurser. som är avsedda för regio- nalt genomförande med lärare som rekryterats lokalt. Dessa kurser är i hög grad efterfrågade av bl.a. de regionala utvecklingsfonderna.

.S'ektiuncnför byggnads— ui'h VVS-teknik Verksamheten är inriktad på företag inom byggnads— och installations- branschcn. Denna kännetecknas av ett fåtal stora företag med rikstäckan- de aktiviteter och ett stort antal mindre företag med färre än 15 anställda. Dessa företags verksamhet bedrivs inom begränsade delar av landet. Sektionen erbjuder fortbildningskurser som har till mål att förmedla

• Sida 33
•  Original

Prop. 1979/80: 88 33

tekniska förbättringar inom byggnadsområdet. nya bestämmelsers till- lämpning inom Svensk Byggnorm. arbetarskyddsbestämmclsers tillämp- ning inom byggområdet samt ändrade ekonomiska förutsättningar för pla- nering. byggande och förvaltning. Kurserna riktar sig främst till beslutsfat- tare. konsulter. arbetsledare. kontrollanter. besiktningsmän samt drift- och underhållspersonal inom såväl byggande som förvaltande företag.

Efterfrågan på fortbildning inom speciellt VVS-området har ökat mar- kant sedan budgetåret 1976/77. Bland orsakerna märks den nya situationen på energiområdet som medfört ett ökat intresse för alternativ energiut- veckling. för lagstiftning om bättre encrgihushållning vid nybyggande samt för de lån och bidrag som finns tillgängliga för energibesparande åtgärderi befintlig bebyggelse. En annan orsak till ökad efterfrågan på fortbildning inom VVS-branschen är avsaknaden av en relevant VVS-teknisk grundut- bildning.

l begränsad omfattning driver sektionen alltjämt kurser inom hantverks- yrken såsom i golvläggning. fönstertätning samt underhåll av tvätt- och kylinstallationer m.m. Verksamheten inom sektionen ligger i princip helt inom program 2. Kursverksamhet.

Sektionen har utvecklat nya kurser inom såväl det byggnadstekniska som det VVS-tekniska området. bl.a. kurser för arbetsledare.

Sektionen för elteknik

Sektionen är verksam inom områdena elektronik. datorteknik och el- kraftteknik och svarar för utbildning. tekniskt utvecklingsarbete och råd- givning. Utbildningen ger kunskaper för anpassning av företagens presta- tioner. effektivitet och lönsamhet till den tekniska utvecklingen samt kun- skap för arbetsmetodik.

Vissa kurser har grundläggande och översiktlig karaktär. Flertalet kur- ser behandlar speciella ämnen inom områdena tillämpad analog och digital elektronik. optoelektronik. kraftelektronik. elektrisk mätteknik. servo- och reglerteknik. mini- och mikrodatorteknik. programmeringsteknik. in- dustriell elteknik. eldistribution. ellagstiftning. elsäkerhet samt besiktning av elanläggningar.

Utbildningen vänder sig till personer inom nyckelfunktionerna konstruk- tion. kontroll. produktion. drift och underhåll.

Budgetåret 1977/78 har karaktäriserats av en mycket stor efterfrågan på sektionens kursutbud främst inom elektronik och datorteknik. Kurserna är ofta fulltecknade flera månader i förväg. samtidigt som många företag beställer företagsanpassade kurser.

Under budgetåret 1977/78 har utvecklingsarbetet främst rön dator- och optoelektronikområdena samt området programmerbara logiska styrsys- tem.

Sektionen för processteknik

Den processtekniska sektionen sysslade tidigare till en stor del med integrerade tjänster (provning. rådgivning och kurser). Den officiella prov- ningen har nu helt överförts till andra huvudmän och den därvid samman- hängande rådgivningen upphört.

Sektionen gör numera insatser på åtskilliga nya områden där behov av kurs- och informationsverksamhet föreligger. Huvudområdena är miljö- skydd. industriell drift- och underhållsteknik samt energibesparing.

Sektionen har byggt upp egen kompetens inom bl. a. ämnesområdena teknisk fysik. akustik, miljölagstiftning. förbränningsteknik. ångteknik. 3 Riksdagen [979/80. I saml. Nr 88

• Sida 34
•  Original

Prop. 1979/80: 88 34

geologi. energiteknik. kemisk analysteknik. vattenkemi. reglerteknik samt drift— och underhållsteknik. Efterfrågan på kurser har varit god.

Under budgetåret 1977/78 har sektionens utvecklingsarbete fortsatt. Nya kursområden är ångpanneskötsel. drift och underhåll av ventiler. pumpar m.m. Sektionen har vidare inlett utveckling av ett stort antal kurser för kylbesiktningsmän. kontrollanter samt personal som ansvarar för hantering och transport av farligt gods.

Sektionen för kemisk teknik

Sektionen har aktiviteter inom de måleri-. rengörings- och livsmedels- tekniska områdena.

'l'yngdpunkterna i verksamheten ligger inom det måleritekniska områ- det. Den tidigare mycket omfattande konsult- och försöksverksamhetcn har successivt minskat och fortbildningsverksamheten är nu dominerande. Kurserna är ämnesorienterande och avser exempelvis färgsättningsteknik. entreprenadteknik. produktinformation om nyare och äldre material och metoder. renoverings- och reparationsteknik. besiktning och kontroll samt korrosionsskydd. Målgrupper är företagsledare, arbetsledare. lagbaser. kalkylpersonal. målare. kontrollanter samt beställare av målningsarbeten.

lnom det rengöringstekniska området bedrivs fortbildningsverksamhet för anställda vid fasadrengöringsföretag samt för städinspektörer och städ- ledare inom lokalvårdsområdet. Kurserna vänder sig primärt till personal med planerings- och arbetsledande funktioner.

lnom det livsmedelstekniska området genomförs en fortlöpande kurs- och rådgivningsverksamhet till små charkuteriföretag samt kursverksam- het för storkök, restauranger. hotell. bagerier och konditorier. Den livsme- delstekniska rådgivningsverksamheten omfattar i huvudsak produktut- veckling. produktionsteknik. livsmedelshygien och produktionsplanering.

Sektionens utvecklingsarbete har koncentrerats till områdena måleri- och livsmedelsteknik.

Sektionen för företagsekonomi

Sektionens verksamhet syftar till att genom information och utbildning skapa ökade förutsättningar för utveckling inom små och medelstora indu- stri- och hantverksföretag. Utbildningen omfattar ämnesområdena före- tagsledning. ekonomi. marknadsföring och personalutveckling. Sektionens kursutbud riktar sig främst till personal i företagens ledningsfunktioner.

Sektionen har i viss mån lyckats kompensera eftersläpningen i arbetet med kursutveckling. Sålunda har ett antal nya kurser inom bl.a. arbetsrät- tens område samt kurser om reklam. inköp och styrelsearbete framtagits eller vidareutvecklats.

Program 3: Teknisk facktjänst omfattar sådana försöks- och utvecklings- arbeten samt provningar och undersökningar av material. arbetsmetoder. driftförhållanden. redskap. instrument och apparater som erfordras för SlFU:s verksamhet under övriga program. Vidare ingår provningar och undersökningar som inom ramen för SlFU :s verksamhet utförs mot ersätt- ning på uppdrag av myndighet eller enskild.

Verksamheten inom programmet teknisk facktjänst har i det närmaste avvecklats dock görs alltjämt insatser inom främst de måleri- och charku- teritekniska områdena.

3.3.4 Ekonomi SlFU:s verksamhet finansieras dels genom kursavgifter och andra er-

• Sida 35
•  Original

Prop. 1979/80: 88 35

sättningar för tjänster. provningar. undersökningar m. m. dels genom stats- anslag. Kursavgifterna fastställs av SlND. Statens bidrag anvisas under fjortonde huvudtiteln anslaget B 4 (reservationsanslag).

Tabell ]: Statligt bidrag till SlFU:s verksamhet (1 000-ta1 kr.)

Anvisat Anvisat Begårdamedcl 1977/78 1978.-"79 1979i80

11 4: Bidrag till kursverksamhet m. m.. I" 10 600 10400 13 000

Vid medlesanvisningen för budgetåret 1978/79 (10.4 milj. kr.) har hänsyn tagits till kostnadsbortfallet till följd av att SlFU:s filialkontor överförts till annan huvudman och att stipendieverksamheten upphör. Med hänsyn härtill innebär medelsanvisningen i reala termer en ökning med 1.3 milj. kr. jämfört med budgetåret 1977/78.

Fr.o.m. budgetåret 1.978/79 finansierar SlFU sin verksamhet även med statliga bidrag över anslaget B lä.. Bidrag till företagsinriktad fortbildning.

Särskilda medel för investeringar i mera kostnadskrävande utrustning anvisas under anslaget B 5 (reservationsanslag).

"label/2: Statligt bidrag till SlFU:s investeringskostnader(1000-ta1 kr.)

Anvisat Anvisat Begärdamedel 1977/78 1978/79 1979/80

B 5: Utrustning. r 146 180 200

Tabe/13: Utveckling av intäkter och kostnader ( 1 000-tal kr.)

Utfall Utfall Utfall Anvisat 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 Intäkter 24 568 28717 33 061 (Kursintäkter) (16461) (19334) (22 204) (Statl. bidrag) ( 8107) ( 9383) (10 857) (10400) Kostnader 24 568 28 717 33 061 S_iälvfinansieringsgrad 67.0 % 67.3 % 67.2 %

På grund av den stora volymökningen av kursverksamheten steg mellan budgetåret 1975/76 och 1976/77 intäkterna med 23.5 % och kostnaderna med 23.3 %. Under budgetåret 1977/78 var kursverksamheten i stort sett av samma omfattning som 1976/77. Intäkterna mellan åren ökade med 9.2% och kostnaderna med 9.1 %.

Tabell 4: Utvecklingskostnader. Kostnaderna för utveckling av nya kurser inom program 2. Kursverksamhet (l 000-tal kr.)

Budgetår Utvecklingskostnader Procent av totalkostnaderna 1975/76 1 348 5.5 % 1976/77 2 206 7.9 % 1977/78 3 457 10.5 %

Utvecklingskostnadernas andel av totalkostnaderna har nästan fördubb- lats de tre senaste budgetåren. Orsaken härtill är den snabba tekniska utvecklingen inom främst verkstadstekniken som medfört att arbetet med utveckling av kurser prioriterats.

• Sida 36
•  Original

Prop. 1979/80: 88 ' 36

3.4 Intressenter i SlFU:s verksamhet

SlFU:s intressenter är i första hand dess målgrupper. dvs. främst de små och medelstora företagen. men också näringslivet i övrigt samt myndighe- ter och institutioner. Den största och i detta sammanhang mest intressanta målgruppen är småföretagen. SlFU:s kontinuerliga kursverksamhet ger dessa en möjlighet att möta ett föränderligt fortbildningsbehov. Företagsle- darnas och arbetstagarnas kontakter med SIFU kanaliseras dels genom direktkontakter vid kursverksamheten dels genom företagar- och närings- livsorganisationer samt föreningar och fackliga organisationer.

De regionala utvecklingsfonderna får en ökande betydelse som kontakt- förmedlare mellan småföretagen och SIFU. Till varje fond är knuten en utbildningsfunktion som har till uppgift att informera företag om kursut- bud. analysera företagens utbildningsbehov samt försöka påverka utbild- ningsgivare att anpassa sin kursverksamhet till småföretagens behov. Dessutom finns vid fondernai Malmö. Göteborg. Växjö. Nyköping. Falun och Luleå en särskild utbildningsenhet som är gemensam för flera fonder. Utbildningsenheterna har i princip övertagit de arbetsuppgifter som SlFU:s filialkontor hade — med en väsentlig skillnad: fondernas utbild— ningsenheter är inte hänvisade till enbart SlFU:s kursutbud. SlFU får här konkurrera på lika villkor med andra utbildningsgivare.

Under en följd av år har SIFU medverkat inom speciella kursområden för landstings- och kommunalanställda. En stor målgrupp är också statligt anställda. särskilt inom den affärsdrivande verksamheten. De stora företa— gen. såväl statliga som privata. utnyttjar ofta SlFU:s insatser där dessa är inriktade på starkt specialiserade funktioner.

En rad myndigheter är intressenter i SlFU:s kursverksamhet. Samver- kan förekommer sålunda med andra utbildningsmyndigheter. som SÖ och AMS. Vidare har föreskrivande myndigheter behov av att kännedom om nya bestämmelser når ut till näringslivet. Hit hör förutom den egna myn- digheten SlND. statens planverk. arbetarskyddsstyrelsen. naturvårdsver- ket. byggnadsstyrelsen. fortifikationsförvaltningen. konsumentverket samt patent- och registreringsverket.

En särställning bland SlFU:s intressenter intar STU som medverkar vid finansieringen av en rad kollektiva forskningsinstitut. Begreppet kollektiv forskning innebär i STUzs verksamhet den forsknings- och utvecklings- verksamhet som bedrivs i enlighet med ett av STU och en grupp av företag i stiftelseform gemensamt finansierat flerårigt ramprogram. Budgetåret 1977/78 utgick statligt stöd via STU till 16 kollektiva forskningsinstitut. Det statliga stödet uppgick i genomsnitt till ca 50% av totalkostnaderna. Svenska träforskningsinstitutet med ca 340 anställda är f.n. det största institutet. medan Glasforskningsinstitutet — tre anställda — och Svenska Silikatforskningsinstitutet — två anställda — är de minsta.

Under budgetåret 1977/78 bidrog STU med drygt 47 milj. kr. till den kollektiva forskningen. Där ingår även stöd till tio ramprogram som inte har anknytning till något särskilt institut. Forsknings- och utvecklingsin- satserna inom dessa program sker med hjälp av befintliga resurser vid högskolor. institut och företag. lnom ramen för den kollektiva forskningen har bedrivits en verksamhet kallad ökad service till småföretag. Denna verksamhet har bidragit till en starkt ökad efterfrågan på rådgivning. en uppgång av antalet uppdrag och ett tillskott av nya stiftelsemedlemmar. Det är i linje med SlFU:s verksamhet att medverka till att resultaten av den kollektiva forskningen ges en god spridning inom näringslivet. SIFU

• Sida 37
•  Original

Prop. 1979/80: 88 37

har fortlöpande kontakter med i första hand Korrosionsinstitutet. Möbelin- stitutet och Ytkemiska institutet.

Vad gäller kursutveckling har SIFU kontakter med främst universiteten och de tekniska högskolorna. 1 varierande grad samverkar SIFU även med en rad institutioner såsom Tekniska nomenklaturcentralen (TNC). Sveri- ges Mekanstandardiscring (SMS) och Sveriges Tekniska Kontrollinstitut (STK).

En sannolik utveckling är att SIFU efter lokalisering till Borås etablerar nära kontakter med statens provningsanstalt i Borås samt statens skepps- provningsanstalt. institutet för konserveringsforskning och institutet för verkstadsteknisk forskning i Göteborg. Vidare kan samverkan med Borås kommun förväntas i olika frågor. Tänkbar är också en ökad samverkan med de teknologiska instituten i Oslo och Köpenhamn.

Bland SlFU:s intressenter bör även nämnas övriga kursgivare inom fortbildningsområdet såsom Sveriges mekanförbund. ALI-RATI och IFL.

SlFU:s direkta och fortlöpande kontakter med branschspecifika organi- sationer sker direkt genom de kursproduccrande sektionerna. Detta kon- taktnät är mycket omfattande.

Sektionernas verksamhet har redovisats under punkten 3.3.3. Organisa- tion och verksamhet.

3.5 Internationella förhållanden

Från sin tillkomst år 1940 har SHI och senare SIFU samverkat med redan tidigare verksamma institut i de nordiska grannländerna. Det gäller Teknologisk Institut i Köpenhamn. Jydsk Teknologisk Institut i Århus. Statens Teknologiske Institutt i Oslo och Anstalten för yrkenas främjande i Helsingfors. Under en följd av år behandlades övergripande frågor vid s.k. Nortekmöten med deltagande av personal från institutsledningarna och pcrsonalrepresentanter. Möten anordnades vartannat år och instituten al- ternerade som värdar. Numera sker samverkan bl. a. i projektgrupper från intresserade institut.

Direktörsmöten hålls årligen för information om resp. verksamheter. Från SlFU:s sida söker man därvid finna konkreta samarbetsmöjligheter såsom utbyte av kursmaterial eller gemensamt utarbetande av kurskom- pendier.

SIFU-kommittén har besökt Teknologisk Institut i Köpenhamn för att närmare informera sig om institutets verksamhetsformer och finansiering. (En närmare redogörelse lämnas i avsnitt 3.5.1 ).

År 1969 deltog SI—II vid bildandet av en europeisk kommitté för företags- konsulter. SIFU medverkar alltjämt i kommittén även om konsultverk- samheten vid SlFU till stora delar avvecklats. Kommittén anordnar vart- annat år en konferens om hur man kan förbättra sina möjligheter att nå ut till och hjälpa småföretagen. Mellan konferenserna förmedlar kommitténs sekreteriat i Bryssel informationsmaterial mellan medlemsorganisatio- nerna. Dessa var år 1977 följande:

Belgien — Institut ec'onomique et social des classes moyennes (IESCM) Danmark — Danmarks Ehrvervsfond — Teknologisk Institut (TI) England — Council for small industries in rural areas Finland — Fonden för främjande av mindre och medelstor industri

• Sida 38
•  Original

Prop. 1979/80: 88 38

Frankrike —— Centre d'Etudes du Commerce et de la Distribution — Centre de Formation des Assistants Techniques du ('om- merce — Centre de Formation des Assistants en Gestion Industri- clle — Centre d'Etudcs et de Perfectionnemcnt de l'Artisanat et des Métiers I-Iolland — Centraal Instituut voor het Midden-en Kleinbedrijft Irland — Irish Productivitv Centre (IPC) Italien — Ente Nazionale per l'artigianato e le piccole industrie (ENAPI) — Entc per 10 sviluppo dell'artigianato net Friula—Venezia Geulia (ESA) Spanien — Comite' Nacional de la Pequena y Mediana Empresa (CNPME) Sverige — Statens industriverks enhet för företagsutveckling (SIFU) Västtyskland — Betriebswirkschaftliche Beratungsstclle för den Einzel- handel (BBE) — Rationalisierungs Kuratorium der deutschen Wirtschaft (RKW) Österrike — Wirtschaftsförderungsinstitut der Bundcskammer der Gewerblichen Wirtschaft (WIFI)

Dessa organisationers ändamål är i stort sett detsamma. Nästan alla sysslar med teknisk. administrativ och kommersiell hjälp till mindre och medelstora företag * i många fall även detaljhandels- och serviceföretag — i avsikt att utveckla företagen. Aktiviteterna täcker med några undantag hela landet. Flera sysslar med fortbildning av företagsledare och arbetsta- gare. De organ som är medlemmar i kommittén har olika organisations— former. De flesta är självständiga privata organ. l styrelsen ingår regelmäs— sigt representanter för intressentgrupperna, såsom stat. region. branschor- ganisation. handelskammare samt arbctsgivar- och arbetstagarorganisatio- ner. Verksamheten finansieras dels genom bidrag från myndigheter och organisationer som är representerade i styrelsen dels genom avgifter för utförda tjänster.

3.5.1 Teknologisk Institut. Danmark Teknologisk Institut som grundades år 1906 är SlFU:s motsvarighet och samarbetspartner i Danmark. Institutet uppvisar många likheter med SIFU men också en rad olikheter. Institutet är en "'selvejende institution". dvs. i princip motsvarigheten till stiftelse i Sverige. Institutet svarar för teknisk och annan utvecklingsfrämjande service till företag, i första hand småföre- tag. Serviceinsatserna spänner över ett brett område och omfattar bl. a. kursverksamhet. allmän information och rådgivning, provningar och tek- niskt utvecklingsarbete. Något förenklat uttryckt kan sägas att institutet fullgör vissa sådana uppgifter som i Sverige utförs av SIFU. statens prov- ningsanstalt. STU och de regionala utvecklingsfonderna. Institutet leds av en styrelse och en direktör. Styrelsen består av minst 11 och högst 15 ledamöter som representerar näringslivet (3). arbetsgivar- organisationer (I). arbetstagarorganisationer (4). akademien för tekniska vetenskaper ( 1 ). handelsminsteriet (1) samt institutets personal (4). Institu- tets direktör är ”faldt" medlem av styrelsen. Vidare finns bl. a. samarbets—

• Sida 39
•  Original

Prop. 1979/80: 88 39

och branschutskott som utses av styrelsen. Utskotten består av personal vid institutet och representanter för berörda industribranscher.

Institutet har omkring 540 anställda. Budgetåret 1977/78 hade det en omsättning på ca 110 milj. Dkr. Härav uppgick intäkterna. i form av kursavgifter och konsultarvoden o. d.. till ca 60 milj. Dkr. och bidrag från staten till ca 50 milj. Dkr. — en självlinansicringsgrad på ca 55 %. För verksamhetsåret 1979 (övergång till kalenderår) har budgeterats för ca 143 milj. Dkr. i omsättning. varav ca 83 milj. Dkr. utgör egna intäkter och ca 60 milj. Dkr. utgör statligt bidrag. vilket ger en självftnansieringsgrad på ca 58 %.

Det statliga bidraget till institutet kanaliseras via Teknologirådet. ett statligt organ vars verksamhet regleras i särskild lagstiftning och som har till uppgift att på ett övergripande plan främja den industriella utveckling- en. Rådet fördelar bl.a. ekonomiska bidrag till vissa institutioner och organ som aktivt bedriver företagsutvecklande verksamhet. Institutets årliga anslagsframställning ges, i form av detaljerade projektkataloger, in till Teknologirådet som beslutar om bidragets storlek.

Personalpolitiken vid Teknologisk institut präglas av en strävan efter stor personalrörlighet. Målet är att i framtiden en tredjedel av personalen skall utgöras av anställda som arbetat minst tio år i institutet och som förväntas fortsätta sin anställning. En tredjedel skall bestå av s. k. "junior- medarbeidere” av vilka en stor del förväntas ta anställning inom näringsli- vet. Den sista tredjedelen. slutligen. kommer att utgöras av projektan- ställda konsulter som slutar sin anställning i och med att projekten slut- förts.

I Århus finns ett motsvarande institut med Jylland som verksamhetsom- råde — Jydsk Teknologisk Institut. vars styrelse — 18 ledamöter — utses av ett representskap på 80 personer. Institutets direktör är dock ”fodt" medlem av styrelsen. Representantskapet i sin tur består av personer från bl. a. näringslivet samt arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna.

3.5.2 Statens Teknologiska Institutt. Norge Institutet. som är en myndighet underställd industridepartementet. grun- dades år 1917. Det leds av en styrelse på åtta personer som tillsätts av industridepartementet. I styrelsen ingår institutets direktör. två personal- rcprcscntanter, två representanter för LO. en representant för Industriför- bundet och en för Hantverksförbundet samt en representant för teknisk- naturvetenskapliga forskningsrådet. Detta råd har ungefär samma funktion som Teknologirådet i Danmark.

År 1978 hade institutet 350 anställda varav ca 250 personer i Oslo och ca 100 fördelade på åtta regionkontor.

Institutets budget ligger på 86 milj. Nkr. varav 70 milj. Nkr. eller 81 % utgör statsbidrag. De egna intäkterna -— 16 milj. Nkr. — fördelar sig lika på kurs- och konsultverksamhet.

3.5.3 Anstalten för yrkenasfi'ämjande. Finland

Anstalten är en självägande stiftelse. Den grundades år 1922. Stiftarna ingår i ett förvaltningsråd med 21 medlemmar. Bland dessa återfinns nä- ringslivets organisationer samt representanter för undervisningsministeriet och tekniska högskolan. Stiftelsen driver dels anstalten i Helsingfors. dels ett kurscentrum i mellersta Finland. Förvaltningsrådet utser en styrelse för den direkta ledningen av anstaltens verksamhet. I styrelsen ingår anstal- tens direktör och ytterligare sju ledamöter.

• Sida 40
•  Original

Prop. 1979/80: 88 40

Anstalten har 64 anställda och driver i huvudsak kursverksamhet men har även rätt att ägna sig åt konsult-. rådgivnings- och uppdragsverksam— het.

Statens bidrag till verksamheten uppgår till mellan 40 och S.t C'r av kostnaderna och resten finansieras med egna intäkter. Budgeten uppgår till sex milj. ka. Härtill kommer fem milj. ka för kostnaderna för kurscen- tret. vilka helt bestrids av statsmedel.

4.1. Allmänna utgångspunkter

Kommittén har inledningsvis erinrat om utbildningens betydelse för en positiv utveckling av småföretagen. De förslag som kommittén lägger fram i det följande grundas på bl.a. denna uppfattning. En annan väsentlig utgångspunkt är att just småföretagen — dvs. företag med upp till 200 anställda — är i behov av särskilda utbildnings- och andra företagsservi- ceinsatser från samhällets sida. Småföretagen — framför allt de allra mins- ta — saknar ofta erforderlig kvalificerad tekniskt och ekonomiskt skolad personal. Detta beror i hög grad på att sådana företag inte kan fullt utnyttja eller bekosta heltidsanställda specialister. Exempelvis anställs som regel färdigutbildade civilingenjörer och civilekonomer i större företag i den mån de söker sig till näringslivet. Detta innebär att de resurser som samhället via skattemedel avsätter till grundutbildning för blivande civilingenjörer och civilekonomer och liknande högt kvalificerade yrkesgrupper endast i mycket begränsad omfattning kommer småföretagen till del. Det kan där- för med visst fog hävdas som ett rättvisekrav att samhället ställer särskilda resurser på företagsserviceområdet till småföretagens förfogande. För— utom de rådgivnings-. konsult- och utbildningsinsatser för småföretagen som samhället stöder via de regionala utvecklingsfonderna behövs enligt kommitténs mening stöd till utveckling och genomförande av kursverk- samhet med inriktning på småföretagens speciella behov.

På detta område har sedan länge SIFU spelat en central roll. Vid de överläggningar som kommittén fortlöpande haft med företagens och de anställdas organisationer under utredningsarbetet har organisationerna be- tonat värdet av ett organ med SlFU:s uppgifter. SlFU:s direktkontakter med företagen och deras anställda via kursverksamheten bekräftar denna uppfattning. Det är också kommitténs mening att SlFU:s utbildningsverk- samhet fyller en viktig funktion när det gäller att främja utvecklingen av småföretagen.

De samlade utbildningsbehoven inom småföretagsscktorn gör det vidare naturligt att betrakta SIFU som ett utbildningsorgan i utveckling. SIFU torde få vidgade uppgifter och ökad betydelse i takt med utbyggnaden av de regionala utvecklingsfondernas kontaktförmedling och annan service på bl.a. utbildningsområdet.

I den situation som svenskt näringsliv befinner sig med ökade krav på konkurrensduglighet gentemot omvärlden är det nödvändigt att samhällets industripolitiska instrument utnyttjas helt. SIFU är ett av dessa instru- ment. vars kunskaper och erfarenhet som utbildnings- och serviceorgan för främst småföretagen. måste tas till vara. Det är lika angeläget att SlFU:s utvecklingsmöjligheter utnyttjas.

Tekniskt kunnande och teknisk förnyelse är livsviktiga faktorer inom

• Sida 41
•  Original

Prop. 1979/80: 88 41

stora delar av näringslivet. På detta område liksom på andra områden av betydelse för företagens expansion och utveckling kan SlFU:s kompetens användas.

En viktig förutsättning är därvid att den yttre formen för verksamheten är anpassad till behovet av inflytande från och samverkan med SlFU:s målgrupper. Det är givetvis även angeläget att verksamheten ges de ekono- miska resurser som behövs för att svara upp mot de krav och önskemål som företagen har rätt att ställa på samhället.

De flesta länder i övriga Västeuropa har väl utbyggda organ med SlFU:s vcrksamhctsprofll. Aven sett i ett internationellt perspektiv finns därför anledning att satsa på ett SlFU i utveckling.

Bl. a. mot denna bakgrund analyserar kommittén i det följande för- och nackdelar med SlFU:s nuvarande organisation varvid tre alternativa ställ- ningstaganden belyses; nämligen ett bibehållande av nuvarande organisa- tion. en återgång till ett SIFU som självständig myndighet och slutligen en övergång till en självständig, fristående organisation vid sidan av myndig- hetsformen.

4.2. Fördelar och nackdelar med nuvarande organisationsform

Fram till den 1 juli 1974 utgjorde SlFU en egen myndighet direkt under- ställd regeringen — industridepartementet. Därefter ingår SlFU som en enhet i SlND. Riksdagen fattade år 1973 principbeslut härom (prop. l973z4l, NU 1973: 54, rskr l973: 225).

I prop. 1973: 41 angående industripolitisk verksorganisation m. m.. som behandlar bl.a. SlFU:s roll i relation till det föreslagna industriverket. anför föredragande statsrådet som motiv till integrationen med SlND det stora behovet av nära samordning mellan SlFU och SlN D.

Tre områden utpekades som särskilt viktigta i detta sammanhang: — samverkan mellan SlFU:s utbildningsverksamhet och företagareför- eningarna (numera de regionala utvecklingsfonderna). — kopplingen mellan SlND:s utredande verksamhet och SIFU (SlFU:s kurser skulle därvid nyttiggöra den information som kommer fram i de industripolitiska utredningarna), — samverkan mellan de särskilda branschprogrammen hos SlND, i vilka bl. a. utbildningsinsatser utgör viktiga komponenter. och SlFU. De närmare formerna för SlFU:s integration i SlND behandlades av riksdagen våren 1974. Riksdagen godkände dä riktlinjer för kursverksam- heten vid SlND (prop. 1974: 47, NU l974: 35. rskr 1974: 227). Enligt dessa skulle bl. a. följande gälla: — Den operativa verkamheten. dvs. planering. produktion och genomfö- rande av SIFU-tjänsterna skulle hållas samman i en enhet med stor självständighet. — De övergripande styrnings-, samordnings- och planeringsfrågorna för SlFU-verksamheten skulle föras över till SlND:s industriavdelning i den mån det gällde programformulerande och programstyrande upp- gifter. — SlFU:s uppgifter inom branschutbildningsprogrammen skulle föras över till industriavdelningen och inordnas i de särskilda branschpro- grammen. — En viss samordning skulle göras av de administrativa resurserna genom överföring av uppgifter från SlFU till SlND:s administrativa byrå. — Huvuddelen av SlFU:s laboratorie- och försöksverksamhet skulle föras över till andra huvudmän.

• Sida 42
•  Original

Prop. 1979/80: 38 42

— SlFU:s filialkontor skulle t.v. kvarstå i organisationen. (De har seder- mera överförts till de regionala utvecklingsfonderna fr.o.m. den I juli l978). Vid en bedömning av fördelar och nackdelar med nuvarande organisa- tion bör hänsyn tas även till de yttre faktorer som utgjorde förutsättningar- na för integrationen i SlND.

Dessa var: — SlFU organiserades i verket som en enhet med stor självständighet. — SlFU omfattades alltjämt av det statliga regelsystemet, — SIFU behöll sin tidigare anslagskonstruktion med anslag i program- termer enligt sedvanlig modell för en s. k. uppdragsmyndighet. — SIFU behöll och utvecklade sina tidigare planeringsinstrument och planeringsrutiner. — SIFU behöll till stor del sin serviceorganisation. — SIFU stannade kvar i sina tidigare lokaler.

Sammanfattningsvis innebär det sagda att integrationen inte var avsedd att leda till en total sammansmältning av SlND och SIFU.

1 det följande diskuteras den nuvarande organisationen med utgångs- punkt i fyra faktorer:

l. Myndighetsformen

Sammanfattningsvis kan sägas att på det övergripande personaladmini- strativa området. främst då vad gäller förhandlingsarbete och frågor i anslutning till MBL. har sannolikt nuvarande organisation medfört rationa- liseringsvinster. På de mera rutinbetonade områdena. som t. ex. löpande

• Sida 45
•  Original

Prop. 1979/80: 88 45

redovisning. är nuvarande organisation ej rationell. Problemen kan dock lösas inom ramen för myndighetsformen. Något skäl för en organisations- förändring enbart på grund av denna fråga finns därför inte.

Som tidigare har nämnts medför dock myndighetsformen som sådan betydande hinder för en rationell administration av en verksamhet som SlFU:s. som t.ex. komplicerad och krånglig budgetprocess. osmidiga redovisningssystem och en hårt regelstyrd personaladministration. Detta är dock en följd av myndighetsformen som sådan och har ej direkt att göra med att SlFU:s administrativa verksamhet delvis förts över till SIND. Slutsatsen är dock att det inte finns något som talar mot att man prövar en annan organisationsform för SIFU. I sammanhanget bör särskilt uppmärk- sammas att den administrativa kopplingen till SIND av geografiska skäl sannolikt måste upphöra då SIFU har lokaliserats till Borås. Denna om- ständighet talar för att ompröva organisationsformen.

4.3 Överläggningar med intresseorganisationerna

Utredningsuppdraget har i väsentliga delar kommit att bestå av diskus- sioner och överläggningar mcd intressentgrupperna om deras syn på Sl- FU:s organisation. Särskilt ingående diskussioner har förts med företräda- re för näringslivets organisationer, framför allt SAF. Sveriges industriför- bund. SHlO-Familjeföretagen och Svensk industriförening. men även fö- reträdare för Svenska handelskammarförbundet och Svenska företagares riksorganisation har deltagit.

Överläggningar har vidare förts med representanter för de fackliga cent- ralorganisationerna. LO. 'I'CO och SACO/SR.

Det sammanfattande intrycket från dessa överläggningar är att intres- seorganisationerna är positiva till SIFU som utbildningsorgan men att SIFU bör brytas ut ur myndighetsorganisationen. Vid överläggningarna har också framkommit att stiftelse kan vara en lämplig organisationsform för SIFU. I det sammanhanget har tagits upp frågan om enbart staten bör vara huvudman för en sådan stiftelse eller om staten och intresseorganisa- tionerna bör vara gemensamma huvudmän. Vad gäller det sistnämnda alternativet har diskuterats tänkbara tinausieringsprinciper varvid förts fram att 50000 kr. skttlle vara ett tänkbart stiftelsekapital från resp. organi- sation. Staten i sin tur skulle bidra med ett större stiftelsekapital samt med årliga driftsbidrag.

Slutligen har organisationerna fått ta del av och lämnat synpunkter på utkast till avtal om bildande av en eventuell stiftelse och till stadgar för en sådan stiftelse.

4.4 Sammanfattande slutsatser

I kapitel 4 har kommittén försökt att beskriva fördelar och nackdelar med nuvarande organisation av SlFU-verksamheten. främst med utgångs- punkt i motiven bakom integrationen i SIND. Vidare har summariskt redogjorts för kommitténs överläggningar med intresseorganisationerna om SIFU. Kommitténs slutsatser av denna genomgång kan sammanfattas på följande sätt.

SIFU saknar numera helt inslag av det som kan sägas vara det karaktä- ristiska för en statlig myndighet. s.k. myndighetsutövning. SlFU:s uppgift är allmänt sett densamma som andra. privaträttsliga utbildningsorgans. nämligen att mot avgift producera och genomföra kurser. SlFU:s kurser är

• Sida 46
•  Original

Prop. 1979/80: 88 46

öppna eller företagsbeställda. dvs. ingen av kurserna är obligatorisk för behörighet till visst yrke eller viss examen i den meningen att SIFU skulle ha exklusiv rätt att vara kursarrangör. SIFU har således ingen monopol- ställning som kräver särskild tillsyn. Vidare skall SIFU i princip vara självbärande. även om verksamheten av särskilda skäl till viss grad är statligt bidragsf'inansiera-td.

För att fullgöra sin näringspolitiska uppgift måste SlFU ständigt anpassa sin kursverksamhet till marknadens, framför allt småföretagens. krav och de fortlöpande förändringarna i samhället. För att kunna lyckas med detta krävs en flexibel organisation med smidiga beslutsprocesser för SIFU.

Detta gör att myndighetsformen, till vilken är knuten ett vittomfattande och från effektivitssynpunkt betungande regelkomplex. passar mindre väl förde vcrksamhetsbetingelscr som gäller för SIFU.

Ser man enbart till verksamhetens art ter sig således myndighetsformen som mindre lämplig för SIFU. Den nuvarande organisationen. som innebär att SIFU från att ha varit en egen självständig myndighet övergått till att bli en del i annan myndighet. har enligt kommitténs uppfattning medfört större nackdelar än fördelar.

De samordningsvinster i ett större näringspolitiskt perspektiv som var ett av målen för integrationen i SIND torde kunna uppnås i andra former. Kommittén förutsätter därvid att SlFU:s samverkan med SIND måste bestå framöver oavsett om SIFU ingår som en del av verket eller organi- seras som ett fristående organ. SlFU:s roll som ett operativt industripoli- tiskt instrument och SIND:s roll som ett organ med bl.a. övergripande ansvar på myndighetsplanet för industrifrågor gör att ett fortsatt nära samarbete framstår som naturligt och självklart.

Beträffande de administrativa samordningsvinsterna som integrationen i SIND har medfört bör understrykas att dessa i allt väsentligt torde falla bort efter SlFU:s lokalisering till Borås. Det framstår som mindre effektivt att sköta personaladministration och redovisningsfrågor avseende Borås- verksamheten i Stockholm.

Den påtagliga fördelen med myndighetsformen jämfört med varje annan organisationsform finns enligt kommitténs uppfattning på det personalpoli- tiska området. Kommittén har tidigare nämnt att anställningstryggheten generellt sett är störst i offentlig verksamhet. I praktiken torde dock skillnaden sakna betydelse. eftersom kommittén i sina förslag utgår från ett fortsatt statligt engagemang och ansvar även vid en förändrad organisa- tionsform. '

Av betydelse i sammanhanget. med hänsyn till Borås-lokaliseringen. är emellertid de särskilda omlokaliseringsförmåner som gäller inom den stat- liga sektorn. Kommittén förutsätter doek att — om statsmakterna godkän- ner kommitténs förslag och dessa förverkligas före omlokaliseringen — personalens förmåner i detta avseende inte försämras.

Sammantaget har kommittén kommit till uppfattningen att SlFU på ett mer effektivt sätt skulle kunna fullgöra sina uppgifter med en annan organi- sationsform än den nuvarande. Förutom de direkta nackdelarna och av- saknaden av påtagliga fördelar med myndighetsformen som sådan talar följande skäl för en omorganisation: — En självständig. mindre formbunden organisation ger större utrymme för inflytande från och samverkan med företagen och de organisationer som representerar intressenterna/kundkretsen. — En självständig organisation har bättre förutsättningar att genom styrel- se eller andra interna organ samarbeta på ett mer obundet sätt med

• Sida 47
•  Original

Prop. 1979/80: 88 47

intressenterna på avnämarsidan och med andra utbildningsgivare. — En fristående organisation har större möjligheter till flexibelt handlande i fråga om överenskommelser om projektsamverkan m.m. med intres- seorganisationer. andra rrtbildningsorgan m. fl. — Av effektivitets— och ansvarsskäl är det önskvärt att SIFU får en for- mellt självständig ledning som arbetar såväl med den långsiktiga plane- ringen och utvecklingen som det praktiska genomförandet av dessa planer. ] den nuvarande organisationen styrs i princip den långsiktiga utvecklingen av SIND centralt medan ansvaret för det praktiska genom— förandet och den kortsiktiga planeringen ligger hos SIFU. — En ny egen organisation ökar möjligheterna till en högsta ledning (sty- relse) med särskilt kunnande i och intresse för SIFU-frågor. — För en självständig organisation kan skapas/tillämpas regler och rutiner som bättre passar den löpande verksamheten samtidigt som samhälleli- ga tillsyns— och objektivitetskrav kan tillgodoses. — En annan form än myndighetsformen ger ett mer flexibelt lönesystem med generellt sett större möjligheter att rekrytera och behålla kvalifi- cerad personal samt en i övrigt större handlingsfrihet vid rekryteringar. — Ett fristående SIFU i nära samverkan med näringslivet och arbetstagar- organisationerna torde ha bättre möjligheter att knyta an till ett större industripolitiskt sammanhang än vad som blivit fallet i nuvarande or- ganisationsform. Intresset och förtroendet för SIFU torde härigenom öka inom främst näringslivet. Efter att sålunda ha konstaterat att övervägande skäl talar för en ny. friare organisationsform för SIFU presenterar och kommenterar kommit- tén under punkt 4.5 olika former för statlig verksamhet.

4.5 Former för statlig verksamhet

Statlig verksamhet kan ske i många olika former. Med verksamhetsform avses här den yttre form som ger det organ där verksamheten bedrivs dess rättsliga ställning utåt. De olika former som staten kan välja mellan för sin verksamhet har på senare tid beskrivits i flera olika sammanhang. Här kan nämnas att statskontoret i sin rapport (1976: 22) Myndighet. stiftelse eller aktiebolag analyserat de nämnda verksamhetsformernas egenskaper och användningssätt. Vidare finns i företagareföreningsutredningens betänkan- de (SOU 1977: 3) Utbyggd regional näringspolitik en utförlig redovisning av olika former för offentlig förvaltning. Även i STU-kommitténs delbetän- kande (Ds I 1975: 7) STUs organisationsform redovisas olika organisation- salternativ för statlig verksamhet. De olika formerna för offentlig förvalt- ning framgår av det följande.

4.5.1 Allmänt om formerför statlig verksamhet Verksamhet som bedrivs för det allmännas räkning, dvs. för stat och kommun, kan vara av mycket varierande beskaffenhet. En väsentlig del av den statliga verksamheten består i s. k. myndighetsutövning. [ förvalt- ningslagen (1971: 290) definieras detta närmare som utövning av befogen- het att för enskild bestämma om förmån. rättighet, skyldighet. disciplinpå- följd. avskedande eller annat jämförbart förhållande. För myndighetsut- övning gäller att verksamheten måste ske med stöd av lag eller förordning eller på annat sätt utgå från ett beslut av regering och riksdag. Myndighets- utövning utmärks således av att det är fråga om ensidiga beslut från statens sida, dvs. ej ett avtal.

• Sida 48
•  Original

Prop. 1979/80: 88 48

Sedan gammalt har myndighetsutövning utgjort kärnan i den statliga verksamheten. Efter hand har dock uppgifterna för denna vidgats. Numera finns många andra områden för statlig verksamhet som t. ex affärs-. plane- rings-. utrednings-. informations- och serviceverksamhet.

Ett sammanfattande nanm på den verksamhet som bedrivs för det all- männas räkning är offentlig förvaltning. Som förvaltning räknar man dock vanligen inte den verksamhet som utövas av riksdagen, regeringen och domstolarna. Det normala är att förvaltningsuppgifter ligger på myndighe- ter. som utan egen rättssubjektivitet. dvs. förmåga att förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. representerar det allmänna. De statliga myn— digheterna förutsätts således vara organ för ett och samma rättssubjekt. staten. De utgör en del av vad som med ett sammanfattande namn kallas statsförvaltningen. På motsvarande sätt är de kommunala myndigheterna organ för kommunen. Emellertid kan också som framgår av 11 kap. 6 & tredje stycket regeringsformen (RF) förvaltningsuppgift överlämnas till bl.a. bolag. förening. samfällighet eller stiftelse. De uppräknade organen är juridiska personer med självständig rättssubjektivitet. Formellt är de enskilda organ. Överlämnande sker normalt endast till rättssubjekt som ägs eller på annat sätt kontrolleras av stat eller kommun. Bakom valet av privaträttslig form för statlig verksamhet ligger framför allt två skäl. nämli- gen att verksamheten skall bedrivas i organiserat och permanent samarbe- te med utomstående intressenter eller att det är fråga om affärsverksamhet eller annan självbärande verksamhet.

Då en förvaltningsuppgift överlämnas till enskilt rättssubjekt kan detta i allmänhet ske utan särskilda yttre former. Ett undantag utgör det fallet att förvaltningsuppgiftcn innefattar myndighetsutövning. Enligt 11 kap. ss tredje stycket RF krävs i sådant fall att överlämnande sker med stöd av lag.

Myndighetutövning ställer särskilda krav på garantier för rättssäkerhet. Vid avgörande av frågan om myndighetsutövning bör ske via ett privat- rättsligt rättssubjekt måste en avvägning göras mellan å ena sidan de skäl som föranleder att verksamheten bör bedrivas av ett privaträttsligt rätts- subjekt och å andra sidan arten av myndighetsutövning och de garantier för rättssäkerheten som ställs upp. Eftersom SlFU:s verksamhet inte innefattar myndighetsutövning är dock denna fråga inte aktuell i detta sammanhang.

4.5.2 Statlig verksamhet genom myndighet Det finns inget enhetligt myndighetsbegrepp. vilket medför att myndig- hetsformen inom sig rymmer organ som organisatoriskt skiljer sig starkt åt. Som myndigheter räknas organ som ämbetsverk. affärsverk och uppdrags- myndigheter. Till kretsen av myndigheter kan i undantagsfall hänföras organ som är självständiga juridiska personer. t. ex. allmänna försäkrings- kassor. De är då så inordnade i det regelsystem som normalt gäller för myndigheter att de får anses som sådana. Trots de organisatoriska skillna- derna har myndigheterna — genom att de är en del av staten — åtskilligt gemensamt. Bl.a. är samtliga myndigheter underordnade regeringen. Den- na har således rätt att utfärda direktiv för verksamheten. Direktiven får dock inte strida mot gällande rätt. Av 11 kap. 7å RF följer vidare att varken regering eller riksdag får bestämma hur en myndighet skall besluta i enskilda ärenden som rör myndighetsutövning eller tillämpning av lag. De termer som används för att beteckna myndigeter svarar ibland inte mot någon enhetlig typ av organ. Termen nämnd används t. ex. både för

• Sida 49
•  Original

Prop. l979/80: 88 49

centrala ämbetsverk och för små organ med ett litet kansli eller sekretariat. Det senare slaget av nämnder är ofta nära knutna till eller underställda deparetmentet eller centrala ämbetsverk och affärsverk. Motsvarande oklarheter finns beträffande termer som styrelse. räd, institut. anstalt, fond och delegation. Termerna centralt ämbetsverk. affärsverk och upp- dragsmyndighet har dock en relativt klar innebörd.

Med ce n t ra ] t ä m b et s v e r k avses en myndighet som är direkt un- derställd regeringen. har hela landet som verksamhetsområde och är så stor att den är uppdelad i underenheter. Exempel på centrala ämbetsverk är statskontoret, riksförsäkringsverket. socialstyrelsen och SlND. Läns- styrelserna kan i praktiken föras till denna kategori. De är dock till skillnad från de uppräknade myndigheterna inte centrala organ.

Det finns åtskilliga organ som uppfyller ovanstående kriterier på centralt ämbetsverk men som trots detta inte brukar betecknas ämbetsverk eller ens myndighet. ] rättslig mening är de dock myndigheter. Hit hör bl.a. vissa utbildningsanstalter, forskningsinrättningar. muséer samt de militära staberna.

Affärsverken har större frihet i främst ekonomiskt avseende än ämbetsverken. Denna frihet tar sig uttryck i att affärsverken i allmänhet har rätt att självständigt använda sina löpande inkomster för bestridande av driftsutgifter. Endast överskottet redovisas i statsbudgeten. Däremot skall investeringsutgifter i regel fastställas av riksdagen och redovisas mot anvisade anslag.

Affärsverken beslutar i viss utsträckning själva om sina taxor. Oeksåi fråga om personalpolitiken är affärsverkens handlingsfrihet större än äm- betsverkens. Handlingsfriheten varierar dock något. Affärsverksformen är således inte enhetlig. Som exempel på affärsverk kan nämnas postverket. televerket. domänverket och statens järnvägar (SJ).

U p p d r a g 5 m y n dig h e t e r n & skiljer sig i ett väsentligt avseende från de egentliga ämbetsverken: de har i likhet med affärsverken möjlighet att använda löpande inkomster för att bestrida driftsutgifter. Uppdragsmyn- digheterna har dock inte samma frihet i övrigt som affärsverken. Dessutom anslagsfrnansieras vanligen delar av verksamheten. Trots detta kan upp- dragsmyndigheten ses som ett mellanting mellan centralt ämbetsverk och affärsverk. Som uppdragsmyndighet räknas bl. a. statistiska centralbyrån (SCB), statens bakteriologiska laboratorium och statens provningsanstalt. Hit räknas även SIFU. trots att SlFU organisatoriskt ingår som en del i SIND.

En statlig myndighet skapas genom att regeringen genom instruktion eller liknande föreskrift utfärdar de bestämmelser som behövs för den verksamhet myndigheten avses bedriva och vidare utser vissa befattnings- havare. Eftersom inrättande av nya myndigheter så gott som alltid kräver att medel anvisas för verksamheten. behövs i praktiken även beslut av riksdagen. Det förekommer också att i lag finns direkt bestämmelse om att viss myndighet skall finnas. Beslutet om inrättande har då skett direkt genom lagen och det ankommer på regeringen att utfärda föreskrifter om organisationen och utse befattningshavare.

När det gäller bedrivande av verksamheten finns viktiga principiella skillnader mellan myndigheter och enskilda rättssubjekt. En grundläggan- de olikhet följer av det nyssnämnda förhållandet att regeringen direkt kan ingripa med direktiv och föreskrifter i olika avseenden gentemot myndig- heter. För myndigheterna gäller vidare ett stort antal bestämmelser som ingående reglerar deras administration och handläggning av ärenden. 4 Riksdagen I979/80. I saml. Nr 88

• Sida 50
•  Original

Prop. 1979/80: 88 50

Grundläggande bestämmelser som gäller för de flesta myndigheterna finns i allmänna verksstadgan (19651600). där bl.a. föreskrivs att beslut och vissa uppgifter i samband därmed skall framgå av protokoll eller andra handlingar. För arbetet vid de särskilda myndigheterna gäller av regering- en meddelade instruktioner. som myndigheterna i allmänhet är skyldiga att komplettera med en intern arbetsordning.

För handläggning av ärenden hos myndigheter finns allmänna regler i förvaltningslagen . Av särskild betydelse är de bestämmelser som reglerar förfarandet i ärenden som gäller myndighetsutövning. Enskildas rättssä- kerhet tryggas också genom den rätt att anföra besvär över myndighets beslut som alltid finns. om inte besvärsrätten avskurits eller inskränkts genom uttrycklig bestämmelse i lag eller annan författning. Myndigheterna står under tillsyn av justitieombudsmannen (JO) och justitiekanslern (JK). Dessas tillsyn gäller också enskilda organ i den mån dessa handhar myn- dighetsutövning.

Av stor vikt för myndigheternas verksamhet är också principen att de skall arbeta under insyn och kontroll från allmänheten. I fråga om hand- lingar som inkommit till eller upprättats hos myndigheter gäller enligt tryckfrihetsförordningen den s.k. offentlighetsprincipen. Denna innebär att var och en har rätt att ta del av sådan handling. om inte uttryckligt stöd för hemlighållande finns i lagen (1937: 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar (sekretesslagen). Vidare är enligt service- cirkuläret (19721806) till statsmyndigheterna dessa skyldiga att gå allmän- heten till handa med att översända handlingar och lämna upplysningar av olika slag.

Det finns även anledning att något beröra personalens ställning i myndig- heter resp. i enskilda organ. Vissa olikheter ftnns. De viktigaste skillna- derna är att de statliga myndigheterna är bundna av regler för inrättande av tjänster. anställning och lönesättning. som saknar motsvarighet i enskild verksamhet. Olikheterna mellan anställda vid myndigheter resp. enskilda organ har minskat väsentligt i och med att ämbetsansvaret och ämbets- straffen togs bort är 1975. Även i fråga om anställningstryggheten gäller numera i stort sett samma regler för statligt och privat anställda. Vid omplaceringsärenden betraktas dock staten som en arbetsgivare, vilket kan medföra vissa fördelar för de myndighetsanställda.

Syftet med det regelsystem som gäller för statsmyndigheterna är att tillg0dose dels behovet av kontroll och god ordning inom statlig verksam- het. dels allmänhetens intresse av rättssäkerhet och korrekt behandling av de ärenden som handläggs. Regelsystemet ger en stadga åt verksamheten som knappast kan uppnås om den drivs i privaträttslig form. Nackdelen med myndighetsformen är att den i vissa lägen är stel och osmidig och att större risker för onödig byråkratisering finns än om verksamheten sker i friare former.

4.5.3 Statlig verksamhet genom ekonomisk eller ideell förening

En ekonomisk förening är en sammanslutning av medlemmar som kan vara fysiska eller juridiska personer. Strukturen liknar ett aktiebolags på det sättet att en och samma organisation hela tiden anses föreligga, fastän föreningens medlemmar likaväl som dess ekonomiska tillgångar kan växla och utbytas mot andra. Som en sammanhållande formell faktor fungerar föreningens firma. En ekonomisk förening är en självständigjuridisk per- son. För föreningens förbindelser svarar föreningens tillgångar. Medlem- marnas ansvar gäller endast förfallna obetalda insatser och avgifter.

• Sida 51
•  Original

Prop. 1979/80: 88 st

Med hänsyn till de krav som lagen uppställer för erhållande av registre- ring som ekonomisk förening är det uteslutet för stat eller kommun att utöva offentlig förvaltning genom att bilda ekonomisk förening. Däremot föreligger inget hinder mot att överlämna förvaltningsuppgifter åt redan bildade ekonomiska föreningar. Eftersom syftet med föreningsvcrksamhe- ten skall vara att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. kan det dock mera sällan bli fråga om sådan verksamhet för statens del. Ett undantag var företagarföreningarna. vars verksamhet dock numera överta- gits av de regionala utvecklingsfonderna. som till formen är stiftelser.

En sammanfattandejuridisk beteckning på föreningar som inte är regist— rerade som ekonomiska föreningar är ideella föreningar. Definitionen är således formell och ideellt syfte med föreningens verksamhet krävs inte. även om sådant ofta finns. Det kan vara fråga om föreningar som driver ekonomisk rörelse men i annat syfte än att främja medlemmarnas ekono- miska intressen eller föreningar som har detta syfte men som inte driver ekonomisk verksamhet i föreningslagens mening. t. ex. arbetsmarknadens organisationer. Benämningen ideell förening är historiskt betingad.

För ideella föreningar finns ingen lagstiftning. Det finns dock i de flesta hänseenden klara regler i praxis. De tillerkänns självständig rättssubjekti- vitet under förutsättning att stadgar antagits. som ger omvärlden en klar bild av föreningen. och styrelse utsetts. En korrekt bildad ideell förening kan således förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. Den arbetar liksom en ekonomisk förening utan personligt ekonomiskt ansvar för med- lemmar, styrelse och funktionärer. Ideella föreningar har stor frihet att organisera sig på det sätt de finner lämpligt. [ allmänhet brukar de ha en organisation av liknande slag som ekonomiska föreningar. Någon möjlig- het att registrera ideell förening finns inte med undantag för att förening som driver näring skall föras in i det hos länsstyrelsen förda handelsregis- tret.

I fråga om möjligheterna att utöva offentlig förvaltning genom ideell förening är situationen principiellt densamma som då det gäller ekonomisk förening. Eftersom en förening bygger på medlemskap av fysiska eller juridiska personer kan staten inte utöva förvaltning genom att bilda en sådan, medan inget hinder finns mot att överlämna förvaltningsuppgifter till en existerande förening. Det är emellertid mindre vanligt att ideella föreningar har Sådana uppgifter. Exempel på ideella föreningar som utför sådana uppgifter är Riksidrottsförbundet och Jägareförbundet. I dessa fall avser förvaltningsuppgifterna bl. a. fördelning av statliga bidrag.

4.5.4 Statlig verksamhet genom aktiebolag Aktiebolags verksamhet regleras i aktiebolagslagen (l975: 1385). Aktie- bolag är alltid ett självständigt rättssubjekt. Det ägs av aktieägarna som inte svarar personligen för bolagets åtaganden och förpliktelser utan en- dast med insatt aktiekapital. Borgenärer får således hålla sig till bolagets tillgångar. I syfte att skydda borgenärsintressen finns regler om inbetalning av aktiekapital och skydd för detta. I aktiebolag skall finnas tre bolagsor- gan: bolagsstämma. styrelse och revisorer. I större bolag skall också ftnnas en verkställande direktör. Med innehav av aktier följer en viss rösträtt på bolagsstämma. Den grundläggande principen är att de som har majoriteten av rösträtten också bestämmer i bolaget. Det finns dock ett antal regler som syftar till att skydda minoriteter mot maktmissbruk. På bolagsstäm- man avgörs bl.a. frågan om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verk- ställande direktör. val av styrelse. ändringar i bolagsordning. aktieutdel-

• Sida 52
•  Original

Prop. 1979/80: 88 52

ning. ändring av aktiekapital m.m. Den löpande verksamheten leds av styrelsen och verkställande direktören, om sådan finns. För aktiebolag skall finnas en bolagsordning. där bl. a. bolagets firma och arten av bola- gets verksamhet skall anges. Aktiebolag skall registreras hos patent- och registreringsverket. som för ett offentligt register med olika uppgifter om aktiebolagen. Dessa är skyldiga att dit sända in sin årsredovisning. Aktiebolag förutsätter i princip att olika aktieägare genom att tillskjuta kapital samverkar för att driva en vinstinriktad verksamhet. Aktiebolagsla- gen är i allt väsentligt uppbyggd för detta. Det finns dock inget formellt hinder mot att det endast finns en aktieägare och inte heller mot att verksamheten drivs utan vinstsyfte. Aktiebolagsformen används i stor utsträckning för att driva statlig verksamhet i de fall då ett självständigt rättssubjekt anses lämpligt för uppgiften. Främst är det fraga om affars- mässig verksamhet t. ex. Statskonsult AB. Även andra hänsyn än affärs- intresset kan spela in. Vid bildandet av AB Svensk Bilprovning anfördes bl.a. samarbetet med olika organ inom motorbranschen som skäl för aktiebolagsformen. Detta bolag har en särskild ställning som riksprovplats för motorfordon m. m. Det förekommer någon gång att aktiebolagsformen används också för ändamål där affärsintresset är av underordnad betydel— se. Bl. a. bedrivs viss forskningibolagsform. Exempelpå detta är Studsvik Energiteknik AB (f. d. AB Atomenergi) och Svenska Rymd AB. Även kulturverksamhet bedrivs ibland i bolagsform. t.ex. Operan, Dramaten och Sveriges Radio. De icke-affärsmässiga användningarna av aktiebolags- formen är dock relativt ovanliga.

Om viss verksamhet skall drivas så att inte kostnaderna täcks. har aktiebolagsformen nackdelar. Det krävs då ett kontinuerligt inflöde av kapital. Om aktiekapitalet sjunker under en viss nivå, är nämligen bolaget skyldigt att gå i likvidation. Som exempel på överväganden om aktiebo- lagsformens lämplighet för statlig verksamhet vid fall av detta slag kan nämnas att för ledningen av de s.k. industricentra valdes formen stiftelse i stället för den av industricentrautredningen föreslagna aktiebolagsformen med hänvisning till att verksamheten skulle ha ren förvaltningskaraktär och inte drivas i vinstsyfte (prop. l973: 40 s. 79). Det kan också nämnas att vid val mellan formerna aktiebolag och stiftelse för arbetsvårdsföretagen stiftelseformen valts med hänvisning till bl.a. att betydande tillskott av allmänna medel krävs för verksamheten (prop. l977/78: 30 s. 84). Liknande överväganden gjordes då företagareföreningarna omorganiserades till stif- telser (prop. l977/78140. bil. 1 s. 137). Det bör påpekas att vid valet mellan aktiebolag och stiftelse även andra faktorer har stor betydelse. En väsent- lig skillnad mellan dessa verksamhetsformer är att för aktiebolag finns noga reglerat hur ansvarsfördelningen skall vara mellan de organ som handhar den ekonomiska kontrollen av bolaget. hur den ekonomiska redo- visningen skall vara ordnad m.m. För stiftelser har däremot stiftaren stor frihet att i avsaknad av lagregler utforma stiftelsens stadgar som han finner lämpligt.

Även statliga aktiebolag har naturligtvis att följa aktiebolagslagens be- stämmelser. Ett stort antal regler saknar dock sin avsedda betydelse för sådana bolag. Detta gäller t.ex. regler som har till uppgift att skydda aktieägarnas och bolagsborgenärernas intressen. Särskilt om verksamhe- ten inte är affärsmässig kan sådana regler i stället vara till hinder för statliga bolag.

Från den verksamhet som drivs av statliga aktiebolag bör skiljas verk- samhet som drivs av affärsverk. Även om affärsverken har en självständi-

• Sida 53
•  Original

Prop. 1979/80: 88 53

gare ställning än vanliga myndigheter, ingår de i den direkta statsförvalt- ningen och står i omedelbart beroendeförhållande till regeringen. I statliga aktiebolag gör sig däremot det statliga inflytandet gällande genom att staten uppträder som ägare på bolagsstämman. Ett statligt aktiebolag kan till skillnad från ett affärsverk på egen hand fatta beslut om investeringar och flertalet övriga förhållanden som påverkar företagets kapitalförsörj- ning. Bolaget är heller inte bundet av de personalpolitiska överenskom- melser som ingåtts för statstjänstemännen. Offentlighetsprincipen gäller inte för bolagets verksamhet. litt undantag är Svensk Bilprovning som genom en särskild bestämmelse i sekretesslagen likställs med myndighet såvitt avser bolagets myndighetsutövning.

Möjligheter till statlig kontroll över aktiebolag på annat sätt än genom ägarinflytande finns dock. Aktiebolagslagen medger att i bolagsordningen intas särskilda bestämmelser om styrelse, revisorer. ändring i bolagsord- ning m.m. Det är således möjligt att föreskriva t.ex. att ett visst antal styrelseledamöter skall utses av annat organ eller att ändring av bolagsord- ningen kräver godkännande av regeringen. Däremot torde aktiebolagsla- gens ingående regler om ansvarsfördelning förhindra att generell besvärs- rätt införs över bolagets beslut. Det förekommer att statsmakterna i sam- band med statsfinansiellt stöd till bolaget förbehåller sig ett mera ingående inflytande över ett bolags verksamhet genom att i bolagsordningen införa villkor av olika slag. Om ett statligt bolag behöver nytt aktiekapital har statsmakterna ett direkt inflytande genom att det är aktieägarna som beslu- tar om kapitaltillskott. Andra möjligheter till styrning finns också. Avtal kan finnas mellan staten och aktiebolaget. Så är fallet beträffande t.ex. Sveriges Radio.

4.5.5 Statlig verksamhet genom stiftelse Stiftelser har en helt annan struktur än bolag och föreningar. Det är i varje fall inte i första hand fråga om någon sammanslutning av personer för ett gemensamt ändamål. Karaktäristiskt för stiftelseformen är i stället att en eller flera fysiska eller juridiska personer (stiftare) avsätter en viss egendom (stiftelseförmögenhet) för ett bestämt ändamål. Stiftarnas före- skrifter kommer oftast till uttryck i en särskilt upprättad stiftelseurkund. Stiftarnas inflytande över stiftelsen — i deras egenskap av stiftare — upphör sedan stiftelsen bildats. Uppgiften att bestämma över egendomen tillkommer i stället förvaltare eller styrelse för stiftelsen. vilka i sin tur är bundna av stiftelseändamålet. I princip råder förbud att ändra vidtagna stiftelsedispositioner. Bundenheten gäller ändamålet och stiftelsens upp- lösning. I övrigt kan i de ursprungliga stadgarna ges anvisning om vem som skall ha rätt att ändra stadgarna. Permutationslagen (I972: 205) innehåller regler om ändring av stiftelsevillkor som har blivit föråldrade. orimliga eller annars inte kan iakttas. Från förening skiljer sig således stiftelse framför allt på det sättet att stiftelsen inte har några medlemmar och att stiftelsens-intressenter inte fritt kan ändra stadgarna. En stiftelse som står under egen förvaltning brukar man kalla självstän— dig stiftelse. En sådan tillerkänns självständig rättssubjektivitct och kan gentemot tredje man ikläda sig rättigheter och skyldigheter. Något erkän— nande av myndighet eller registrering behövs inte. Om förmögenhetsmas— san däremot inte står under egen förvaltning utan förvaltas av en existeran- de organisation brukar man tala om fond eller osjälvständig stiftelse. I praktiken behöver inte skillnaden bli så stor mellan självständiga och osjälvständiga stiftelser. I och med att stiftelseförmögenheten i en osjälv-

• Sida 54
•  Original

Prop. 1979/80: 88 54

ständig stiftelse skall hållas avskild. vilket regelmässigt är fallet, och också verkligen av förvaltaren hålls avskild från dennes egen förmögenhet, blir nämligen enligt lagen (1944: 181) om redovisningsmedel förmögenheten oåtkomlig för förvaltarens borgenärer vid en utmätning eller konkurs hos denne. Detta kallas med en juridisk term att stiftelseförmögenheten är sakrättsligt skyddad. En sådan stiftelse är också att anse som en juridisk person. Rättsverkningarna för stiftelser med olika förvaltningsformer är därför i stor utsträckning likartade. I det nu aktuella sammanhanget är det dock de självständiga Stiftelserna som är av intresse. Det bör nämnas att beteckningen självständig stiftelse ibland används om varje stiftelse som är självständigjuridisk person oavsett förvaltningsform.

Svensk rätt saknar en samlande lagstiftning om stiftelser av det slag som finns beträffande aktiebolag och ekonomiska föreningar. Hur förvaltning- en av en stiftelse skall gå till beror i första hand på vad som bestäms i stiftelseurkunden eller särskilda stadgar. Om inte annat har bestämts där. fattas beslut i stiftelsens angelägenheter av styrelsen med enkel majoritet. I stiftelser med omfattande verksamhet och då särskilt rörelsedrivande stifv telser förekommer det att vissa verkställande funktioner överlåts på en verkställande ledamot. Om inget annat är bestämt torde reglerna i aktiebo- lagslagen om styrelse och verkställande direktör vara vägledande för kom- petens- och ansvarsfördelning mellan styrelse och verkställande ledamot. Stiftelser kan naturligtvis också ha anställd personal.

Vissa stiftelserättsliga regler finns i lagen (1929: 116) om tillsyn av stif- telser. Enligt tillsynslagen skall stiftelser i princip anmälas till länsstyrel- sen. Om stiftelsen främjar ett allmännyttigt ändamål. skall länsstyrelsen utöva tillsyn att stiftelsens förvaltning sköts i enlighet med lagen och de föreskrifter som gäller för stiftelsen. Lagen innehåller vissa regler om styrelse, räkenskaper m.m. i syfte att göra denna kontroll möjlig. Till- synen av allmännyttiga stiftelser har ansetts påkallad dels med hänsyn till samhällets intresse av att ändamålet med stiftelsen tillgodoses och dels med hänsyn till att dessa stiftelser har en skatterättsligt gynnad position.

Betydelsefulla begränsningar finns i anmälningsplikten enligt tillsynsla- gen. Undantagna från anmälningsskyldighet — och därmed också från tillsyn — är bl.a. stiftelser som genom anknytning till staten eller särskilda institutioner antas vara förvaltade på ett betryggande sätt och stiftelser som har av regeringen fastställda stadgar och enligt dem står under särskilt anordnad tillsyn. I praktiken innebär detta att stiftelser som utövar statlig verksamhet inte står under tillsyn enligt 1929 års lag. Det bör nämnas att stiftelser som driver näring skall föras in i det hos länsstyrelsen förda handelsregistret.

En statlig stiftelse bildas i regel genom att regeringen fastställer stadgar för stiftelsens verksamhet och förvaltning samt utser styrelseledamöter, i den män inte i stadgarna har angetts att dessa skall utses på annat sätt. De statliga Stiftelserna bildas i allmänhet för att driva viss verksamhet. I praktiken har beträffande sådana stiftelser en väsentlig urholkning av stiftelscbegreppet skett. Vanligen är nämligen den för de enskilda stiftel- serna grundläggande förmögenhetsdispositionen inte det väsentliga. I all- mänhet utgör stiftelsekapitalet en relativt blygsam summa. som i vissa fall närmast är symbolisk. Verksamheten finansieras i stället helt eller delvis genom anslag över statsbudgeten. Det har förekommit att förmögenhets- dispositionen helt har ersatts med sådana anslag. Med denna utveckling blir den reella skillnaden mellan myndighet och stiftelse diffus och består närmast i att verksamhet i myndighetsform är bunden av ett relativt fast

• Sida 55
•  Original

Prop. 1979/80: 88 55

rcgelkomplex medan för verksamheten i stiftelseform gäller de regler som för varje särskilt fall fastställs i stadgarna för stiftelsen. Härvid kan erinras om det tidagare nämnda förhållandet att något fast myndighetsbegrepp inte finns och att vissa formellt enskilda rättssubjekt i vissa sammanhang kan inbegripas bland myndigheterna.

Stiftelseform för statlig verksamhet har särskilt under senare tid valts i åtskilliga fall där myndighetsformen ansetts mindre lämplig. Till grund för ett sådant val kan ligga flera skäl. Ett skäl är att verksamheten i stiftelse- form kan bedrivas mindre formbundet är i myndighetsform och dessutom förvaltningen anpassas till ändamålet med verksamheten. Ett annat skäl är att verksamheten kan bedrivas mer fristående från staten t.ex. för att tillgodose krav på konstnärlig frihet. Ett mycket viktigt skäl är slutligen att om man önskar bedriva verksamheten i organiserat och permanent samråd med utomstående intressenter Stiftelseformen lämnar helt andra möjlighe- ter än myndighetsformen att tillgodose alla parters intressen. Valet mellan stiftelse och aktiebolag har berörts tidigare. Principiellt kan sägas att aktiebolagsformen är särskilt lämpad för affärsmässig verksamhet. Man får ett beprövat regelsystem för ansvarsfördelning och ekonomisk kontroll. Stiftelseformens fördelar består främst i möjligheten att anpassa regelsy- stemet för den avsedda verksamheten. En nackdel är avsaknaden av regler för ekonomi-administration. Aktiebolagsformen ger automatiskt en ekono- misk stadga åt verksamheten, medan Stiftelseformens fördel är dess flexi- bilitet. Stiftelse- och aktiebolagsformerna tillskapades båda för att tillgodo- se enskilda behov och var från början inte avsedda att fungera som en form för statlig förvaltningsverksamhet. De har trots detta visat sig ändamålsen- liga i många fall. För de statliga stiftelsernas del har som nämnts utveck- lingen medfört påtagliga förändringar i hela stiftelsebegreppet. Detta sam- manhänger med att det f. n. saknas en helt ändamålsenlig verksamhetsform för icke-affärsmässig statlig verksamhet som skall bedrivas i själsvtändig form.

Stiftelseformen har av staten hittills använts för verksamhetsuppgifter främst inom områdena kultur och forskning. Det kännetecknande för de statliga Stiftelserna, förutom att de är undantagna anmälningsplikt enligt tillsynslagen, är att statsmakterna varit verksamma vid bildandet eller att de på ett eller annat sätt skaffat sig inflytande över förvaltningen i stiftelser bildade av enskilda rättssubjekt. Som exempel på det senare kan nämnas Stiftelsen Solstickan. Stiftelsen Danvikens hospital och Stiftelsen Drott- ningholms teatermuseum.

På det näringspolitiska området förekommer vissa stiftelser. Som exem- pel kan nämnas de regionala utvecklingsfonderna, där staten och lands- tingen tillskjutit tillgångarna. Norrlandsfonden och Stiftelsen Industricen- tra, där staten tillskjutit tillgångarna, och Stiftelsen Industriellt Utveck- lingscentrum i övre Norrland. som grundats av staten genom vissa myndig- heter, de två nordligaste landstingen och Norrlandsfonden.

Viss kollektiv forskning är organiserad så att forskning. vars inriktning bestäms av en programstyrelse, bedrivs inom en för ändamålet bildad stiftelse. Programstyrelserna, som tillkommit genom avtal mella STU och näringslivets branschorganisationer. saknar rättssubjektivitet och är köpa- re av tjänster medan själva forskandet utförs av universitet eller högskolor. En programstyrelse kan sägas vara arbetsgrupp tillkommen för att lösa vissa uppgifter inom ett ramprogram och ofta underställt ett kollektivt forskningsinstitut i stiftelseform med STU och näringslivet som huvud- män.

• Sida 56
•  Original

Prop. 1979/80: 88 56

Som exempel på ett kollektivt forskningsinstitut i stiftelseform kan näm- nas Svenska träforskningsinstitutet. Bakom detta står STU som represen- tant för staten och Stiftelsen svensk träforskning som representant för träindustrins branschorganisationer. Svenska träforskningsinstitutet till- förs medel från staten och industrin genom treårsavtal med STU och Stiftelsen svensk träforskning som avtalspartner.

På senare tid har påtalats att systemet med treåriga projekt som underlag för stiftelse- eller programstyrelseavtal gör det svårt för de kollektiva forskningsorganen att bära fullt arbetsgivaransvar. En arbetsgrupp med representanter från stiftelserna, STU och instituten utreder f.n. olika möjligheter att bedriva kollektiv forskning med full anställningstrygghet för personalen.

5.1. Ny organisationsform för SIF U — självständig myndighet, aktiebolag eller stiftelse?

Kommittén har i föregående kapitel förordat en ny organisationsform för SlFU samt redovisat olika alternativ till statlig verksamhet. I och för sig kan övervägas att ombilda SlFU till en självständig myndighet. Det bör därför nämnas att inte samtliga av de förut nämnda skälen för en omorgani- sation diskvalificerar myndighetsformen som sådan. SlFU som egen myn- dighet — således en återgång till förhållandet före den 1 juli l974 — torde givetvis få t. ex. ökad självständighet och handlingsfrihet bl.a. i kontak- terna med näringslivet. Myndighetsformen är dock i sig inte lämpad för SIFU. som kommittén tidigare framhållit. Myndighetsalternativet bör såle— des inte aktualiseras. Det finns i detta sammanhang anledning att erinra om att SlND i den förut nämnda rapporten (SIND 1975: 6) Kursverksamheten m.m. vid statens industriverk framhöll att myndighetsformen är mindre lämpad för direkt genomförande uppgifter som t. ex. SlFU:s kursverksam- het.

De alternativa organisationsformer som ligger närmast till hands med hänsyn till SlFU:s uppgifter och verksamhetsvillkor är enligt kommitténs uppfattning aktiebolag och stiftelse. Det kännetecknande för dessa organi- sationsformer framgår av det föregående kapitlet. Vid enjämförelse mellan de två formerna har kommittén funnit Stiftelseformen vara den mest lämp- liga. Anledningen härtill är framför allt att SlFU:s verksamhet i vissa avseenden inte är anpassad till det givna regelsystem — aktiebolagslagen -— som gäller för aktiebolag. Vinstintresset förutsätts vara själva drivkraften i ett aktiebolag och lagen är särskilt anpassad till de förhållanden som gäller för enskilt bedriven affärsverksamhet. Det betyder att åtskilliga bestäm— melser har som främsta syfte att skydda borgenärernas och aktieägarnas intressen. Sådana regler kan utgöra en onödig belastning för en verksam- het som SlFU:s. Exempel på detta är bestämmelsen i aktiebolagslagen om likvidationsplikt. om viss del av aktiekapitalet förbrukas.

Kommittén förutsätter att SIFU liksom hittills inom överskådlig tid kommer att behöva årliga bidrag från staten för den löpande driften. Detta hänger samman med SlFU:s profilering - enligt statsmakternas riktlinjer -— mot småföretagen. För att stimulera denna målgrupp att i ökad omfatt- ning delta i fortbildning och vidareutbildning krävs särskilda utbildningsak-

• Sida 57
•  Original

Prop. 1979/80: 88 57

tiviteter som svårligen till fullo kan avgiftslinansieras. Syftet med statsbi- draget är att täcka sådana merkostnader. Detta gör att SlFU. om det drevs som aktiebolag, för sin rättsliga existens skulle vara beroende av bidraget och ständigt verka Linder likvidationshot såvida det inte förfogar över ett aktiekapital med en avkastning motsvarande driftsbidragsbehovet. Med utgångspunkt i nuvarande omsättning och finansiering för SIFU skulle ett sådant aktiekapitaltillskott ligga i storleksordningen ca l00 milj. kr.

Kommittén anser att stiftelseformen bättre passar den verksamhet som SlFU bedriver. En väsentlig fördel med denna organisationsform är att den formella regleringen kan "skräddarsys" via stadgarna så att önskvärd hänsyn kan tas till den berörda verksamhetens särart och speciella förut- sättningar. Ett bra exempel på en väl fungerande stiftelse (motsvarande) med uppgifter liknande SlFU:s är Teknologisk lnstitut i Danmark. Kom- mittén förordar sålunda att SlFU omorganiseras till en stiftelse i hu vudsak- lig överensstämmelse med det förslag till avtal och stadgar som finns fogade som bilaga 2 och 3 till betänkandet.

5.1.1 SIFU i utveckling Statsministern anförde i den av riksdagen godkända s. k. småföretags— propositionen (1977/78z40. s. 6) bl. a. följande: "Genom sin flexibilitet och sin branschmässiga spridning spelar små- företagen. som jag redan understrukit, en viktig roll i näringslivsutveck- lingen. 1 ett läge då det framstår som särskilt angeläget att alla samhällets produktiva resurser tas tillvara på bästa sätt är det viktigt att småföreta- gens utvecklingsmöjligheter underlättas. Den viktiga produktionsfaktor som vilja och förmåga till företagande innebär måste tas tillvara på ett bättre sätt. Detta är en av de viktigaste förutsättningarna för att långsiktigt kunna stärka det svenska näringslivets konkurrensförmåga och trygga välstånd och sysselsättning." Kommittén har i sitt arbete kunnat konstatera den betydelse SlFU:s fortbildnings— och rådgivningsverksamhet har för att uppnå den av riksda- gen uttalade målsättningen rörande de små och medelstora företagen. Kommittén finner mot denna bakgrund anledning att betona att man i den fortsatta handläggningen av SIFU-frågorna bör utgå från att ge SIFU möjlighet att utvecklas till ett ännu mer effektivt och allsidigare serviceor- gan för företagen inom sitt område. Det finns flera luckor att fylla och att utveckla områden där man redan är verksam. Inte minst riksdagens satsning på utvecklingsfonderna innebär ökade uppgifter och möjligheter för SlFU. Ökat direkt engagemang från näringslivet kommer att verka i samma riktning. Kommittén föreslår därför att staten. vid en omorganisation av SIFU till stiftelse, tillskjuter fem milj. kr. som stiftelsekapital. Vidare anser kommit- tén att det mot den bakgrund som här anförts. bör övervägas att tillföra SlFU ökade driftsbidrag i framtiden. Detta får ses som en åtgärd för att öka produktiviteten i näringslivet vilket kommer hela samhällsekonomin till godo.

5.1.2. Avtal och stadgar för Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling ( SIF U )

Som en konsekvens av sitt förslag att ombilda SlFU till stiftelse framläg- ger kommittén ett förslag till stadgar. Förslaget att som stiftare för SlFU skalljämte staten ingå olika näringslivs- och fackliga organisationer kräver ett avtal till vilket läggs ett förslag i det följande.

• Sida 58
•  Original

Prop. 1979180: 88 58

Kommittén vill härvid understryka sin positiva inställning till att statens engagemang i SIFU kompletteras med ett ökat ansvar och inflytande för den primära målgruppens intresseorganisationer. Härigenom skapas vä- sentligt förbättrade möjligheter för SlFU att nå ut till målgrupperna även- som ökade möjligheter för målgrupperna att få sina speciella utbildningsbe- hov tillgodosedda.

Som förebild till förslagen till avtal och stadgar har tjänat normalavtalen resp. stadgarna för de regionala utvecklingsfonderna. Principiella avvi- kelser finns dock. t. ex. i fråga om utseende av styrelseledamöter. Försla- gen har som förut nämnts utformats efter diskussioner med de intresseor- ganisationer som kommittén har överlagt med. Deras företrädare har un- der hand meddelat att förslagen i stort kan ligga till grund för fortsatta överläggningar.

Den nya stiftelsen föreslås få namnet Stiftelsen Institutet för Företagsut- veckling (SlFU).

I det följande skall innehållet i avtals- resp. stadgeförslaget kommente- ras.

Avtalet

l—Z 55 Här fastställs beslutet att bilda stiftelsen samt anges vilka som blir stiftare och vilken reglering som gäller för stiftelsen.

3.5 Här anges stiftelsens ändamål.

4—5 åå Här anges stiftelsens finansieringskällor. Kommittén har härvid utgått från att staten — förutom att till stiftelsen överlåta SlFU:s nu befintliga egendom — som stiftelsekapital tillskjuter dels ett engångsbelopp om förslagsvis fem milj. kr., dels ökade driftsbidrag jämte eventuella följdkostnader med anledning av övergången från statlig till privat verk- samhet. Engångsbeloppet från staten om fem milj. kr. är avsett att använ- das som rörelsekapital. Den nya stiftelsen, som inledningsvis kommer att befinna sig i en omställningsprocess med anledning av omlokaliseringen till Borås. bör enligt kommittén så långt möjligt garanteras en god start så den inte i onödan tappar marknadsandelar. Intresseorganisationerna förutsätts även tillskjuta stiftelsekapital.

Den löpande verksamheten förutsätts liksom hittills till övervägande delen bli finansierad genom kursavgifter. Men hänsyn till de givna riktlin- jerna för SlFU med inriktning på en viss målgrupp kan SlFU emellertid inte bedriva sin verksamhet enbart efter vad som är företagsekonomiskt lönsamt utan måste utforma sina mål så att de överensstämmer med riktlinjerna. Till följd härav kan intäkterna befaras bli lägre än kostna- derna. Av det skälet måste verksamheten sannolikt även i fortsättningen bidragsfinansieras. Enligt kommitténs mening bör huvudansvaret för den- na del av finansieringen åvila staten.

I detta sammanhang vill kommittén ånyo erinra om att SIFU fr. o .m. det innevarande budgetåret. alltså budgetåret 1978/79. kan tillföras statliga bidrag från två skilda anslag under fjortonde huvudtiteln (industrideparte- mentet). Förutom från anslaget B 4. Statens industriverk: Bidrag till kurs- verksamhet m. m., som är riktat direkt till SlFU, kan verksamheten finan- sieras även genom anslaget B 16. Bidrag till företagsinriktad fortbildning. Det sistnämnda anslaget står till SlND:s förfogande för fördelning — efter samråd med de regionala utvecklingsfonderna — till olika utbildningsgi- vare. Här får alltså SlFU direkt konkurrera med andra utbildningsgivare

• Sida 59
•  Original

Prop. 1979/80: 88 59

om medelstilldclning. Man kan dock förutsätta att t. ex. branschorganisa- tioner som har möjlighet utnyttja anslaget ofta finner det rationellt att använda SIFU som kursutvecklare och utbildningsgivare varvid medlen kommer att användas i SlFU:s verksamhet. Enligt kommitténs uppfattning finns skäl att överväga en sammanföring av de två anslagen.

Vid sidan av den statliga finansieringen av den löpande driften avses intresseorganisationerna kunna ge bidrag till speciella projekt som de finner angelägna men som inte ryms inom SlFU:s budget.

Sammanfattningsvis räknar kommittén med att verksamheten kommer att finansieras genom olika slags intäkter. Vidare anser kommittén att det är viktigt att den nya stiftelsen har en väl utvecklad långsiktig planering bl.a. vad gäller kostnads- och intäktssidan. För att underlätta en sådan planering föreslår kommittén att de statliga medlen till stiftelsen anvisas för en längre tidsperiod än ett år. Enligt kommitténs mening är det önsk- värt med en treårsbudget. Tekniska lösningar för en sådan form finns inom ramen för det statliga budgetsystemet.

oå En viktig punkt i avtalet är enligt kommittén det ansvar hos intres- seorganisationerna för marknadsföringen av SIFU-kurser som texten ger uttryck för. Detta får emellertid inte tolkas så snävt att SIFU ges monopol- ställning. Det måste givetvis stå organisationerna fritt att främja även annan kursverksamhet. SlFU:s uppgift blir bl.a. att täcka brister i det övriga kursutbudet.

75 Avtalet förutsätts gälla treårsperioder. vilket bl.a. ansluter till vad kommittén nyss har nämnt om ett treårsbudgetsystem .

Stadgarna

l—Zåå Dessa paragrafer innehåller i princip detsamma som anges i l— 5 åå avtalet.

I 25 andra stycket återges statsmakternas riktlinjer för den s.k. sekun- dära verksamheten som innebär att SIFU mot full ersättning kan utnyttjas även av stora företag och offentliga organ. t.ex. inom ramen för den statliga fortbildningen. i den mån detta inte försämrar tjänsteutbudet till småföretagen.

3.5 Här pekas på samspelet med de regionala utvecklingsfonderna. Sam- hället har i ökad omfattning satsat på utvecklingsfonderna bl. .a som kon- taktorganisationer mellan småföretagen och samhället. Det är därför följd- riktigt att SlFU:s verksamhet anpassas till de utbildningsbehov som fon- derna finner ute hos företagen. Kommittén vill härvid påminna om den speciella kompetens som finns hos fonderna på detta område och den utbildningsservice som de förmedlar. Som tidigare har beskrivits finns en särskild utbildningskonsultfunktion vid varje fond samt länsövergripande utbildningsenheter. Samspelet mellan SIFU och fonderna kan i princip beskrivas på det sättet att fonderna slussar utbildningsbehovet till SIFU som antingen genomför — centralt eller lokalt — befintliga kurseri samver- kan med fonderna eller också utvecklar nya kurser för genomförandet. I paragrafen framhålls också möjligheten för SIFU att ta på sig upp- dragsprojckt från bl. a. intresseorganisationerna.

45 Här anges styrelsens storlek och sammansättning. Kommittén anser det naturligt att näringslivets organisationer ges tillräckligt många styrelse-

• Sida 60
•  Original

Prop. l979/80: 88 60

platser så att de specifika behoven inom olika bransch- och företagstyper som företräds via skilda organisationer kan beaktas. De bör förslagsvis få fyra platser. Vidare anser kommittén det vara självklart att envar av de tre centrala fackliga organisationerna erbjuds en styrelseplats. Detta ger sju ledamöter. Kommittén anser också att ingen av organisationsgrupperna. dvs. när—ingslivsorganisationerna å ena sidan och de fackliga organisatio- nerna å andra sidan, bör ha fler styrelseplatser än staten, som får anses bära huvudansvaret för verksamheten. Regeringen bör därför utse för egen del fyra ledamöter — st. sammanlagt får styrelsen elva ledamöter. 1 och för sig kan kommittén tänka sig ytterligare ledamöter som utses av staten så att staten ges ökat inflytande. Ett alternativt förslag är alltså tretton ledamöter eller fler, av vilka sex (eller fler) utses av staten efter eget bedömande. [ sammanhanget kan hänvisas till det förut nämnda Teknolo— gisk institut. vars styrelse har femton ledamöter. Av dem representerar endast en ledamot det allmännas intresse. De övriga utses via näringsliv. fackliga organisationer. utbildningsväsendet osv.

Kommittén vill dock varna för en alltför stor styrelse. som kan försvåra smidiga arbetsformer. Viktigare än antalet ledamöter är dock enligt kom- mitténs mening kompetensen hos dem som väljs in i styrelsen. Kommittén vill betona vikten av att ledamöterna har ingående erfarenhet och kunskap om SlFU:s målgrupper och verksamhetsområde. Med hänsyn till stiftel- sens särskilda beröringspunktcr med de regionala utvecklingsfonderna bör en yrkesverksam person från en sådan fond vara självskriven som ledamot bland dem som staten utser.

Liksom vad som gäller för myndigheters styrelse bör finnas en särskild personalföreträdare i SlFU:s styrelse, under förutsättning givetvis att de fackliga organisationerna önskar det. Personalföreträdaren får enligt gäl- lande regler rösträtt beträffande den interna verksamheten men endast närvaro- och yttranderätt vad gäller den utåtriktade verksamheten.

5.5 Bestämmelsen om att styrelsen skall ha säte i Borås hänger samman med den beslutade utflyttningen.

65 För att stärka de löpande kontakterna i sakfrågorna mellan SIFU och representanter för avnämarna bör inrättas rådgivande organ eller referens- grupper knutna till stiftelsen och bestående av branschkunniga personer. Det bör ankomma på styrelsen att bestämma om detta och att i så fall närmare ange verksamhetsformer m. m.

7.5 Beträffande förslaget om verkställande direktörens befogenheter vid styrelsesammanträden kan också starkt övervägas att — till skillnad mot vad som anges i paragrafen — låta denne även få rösträtt. I sammanhanget bör nämnas att viss kritik har riktats mot att de verkställande direktörerna i de regionala utvecklingsfonderna inte har rösträtt.

8— 17 åå Dessa paragrafer behandlar firmateckning. ärendenas handlägg- ning samt räkenskaper och revision. Beträffande dem skall endast påpekas att av 15 & framgår att stiftelsens räkenskapsår skall sammanfalla med det statliga budgetåret. Kommittén har inte funnit några olägenheter med att behålla nuvarande räkenskapsperiod. En eventuell övergång till kalen- derår kan dock övervägas. Detta är en fråga som får avgöras i ett senare sammanhang.

• Sida 61
•  Original

Prop. 1979/80: 88 61

18% Det finns starka skäl för att låta intressenter utanför styrelsekretsen fåtal del av och ge synpunkter på SlFU:s verksamhet. Naturliga intressen- ter av detta slag är bl.a. de regionala utvecklingsfondernas utbildningsen- heter. skolöverstyrelsen. styrelsen för teknisk utveckling och arbetsmark- nadsstyrelsen. vissa bransch- och iritresseorganisationer osv.

19—21 åå Dessa paragrafer behandlar frågor om stiftelsens anslagsfram- ställning, arvoden till ledamöter. ändring av stadgarna samt stiftelsens upplösning och tillsyn. Granskningen av stiftelsens anslagsframställning till staten och beslut om medelstilldclning bör enligt kommittén kunna delegeras till SIND. Detta förutsätter emellertid en omläggning av nuva- rande anslagskonstruktion. Kommittén har tidigare anfört att det bör över- vägas att sammanföra anslaget B 4 och B 16. Hithörande frågor bör tas upp i annat sammanhang. .

5.2. Kostnadskonsekvenser vid ny organisationsform

Kommitténs förslag till ändrad organisation för SIFU. från del av myn— dighet till stiftelse. medför ekonomiska konsekvenser beträffande stiftelse- kapital och årliga driftsbidrag samt administrativa kostnader innefattande löner. pensioner. arvoden m. m. Direkta kostnader som förorsakas av SlFU:s omlokalisering till Borås beaktas inte i detta sammanhang.

5.2.1 Stiftelsvkapiml ()(-h årliga driftsbidrag m. m. Som framgått av förslagen till avtal och stadgar för stiftelsen förutsätts SlFU som stiftelsekapital få sig tillfört dels ett engångsbelopp från staten om fem milj. kr. och ökade driftsbidrag för det första och de följande verksamhetsårcn jämte eventuella följdkostnader med anledning av över- gången från statlig till privat verksamhet. dels engångsbelopp från intres- seorganisationerna. Staten förutsätts också överlåta SlFU:s befintliga egendom till stiftelsen. Vidare förutsätts staten även i fortsättningen ha huvudansvaret för den del av verksamheten som inte kan avgiftsfinansieras. Slutligen finns skäl att räkna med enstaka projektbidrag från intresseorganisationerna.

Storleken på de årliga statliga driftsbidragen och bidragen från intres- seorganisationerna går av naturliga skäl inte att ange f. n. De får fastställas i sedvanlig ordning i den statliga budgetprocessen resp. genom förhand- lingar med intresseorganisationerna.

Kommittén vill i detta sammanhang erinra om att SIND i den förut- nämnda rapporten (SIND 1975: 6) anser att det. med hänsyn till målen för den föreslagna inriktningen av SlFU:s verksamhet. är rimligt att utgå från att kostnaderna för SlFU:s administration och service liksom kursutveck- lingskostnaderna i princip skall täckas av statsmedel.

Kommittén förutsätter att stiftelen i likhet med de regionala utvecklings- fonderna kommer att medges skattefrihet enligt 535 1 mom. d) kommu- nalskattelagen (1928: 370).

5.2.2. Administrativa kostnader

I samband med integrationen överfördes vissa uppgifter från SIFU till SlND:s administrativa byrå. som idag ger SlFU service inom följande områden:

• Sida 62
•  Original

Prop. l979/80: 88 62

Ekonomiadministration

— bokföring, utbetalning m.m. (system 5) — bokslut

— systemfrågor — likviditetsbcräkning — arkivering av redovisningshandlingar

Pcrsonaladministration

— beredning av och beslut i tjänstetillsättningsärenden —— matrikelföring

— sjukrapportering — avtalsfrågor

Arbetsuppgifterna fördelar sig på anställda inom olika personalkategori- cr - verkschef. byråchef, scktionschefer. handläggare samt biträdes- och servicepcrsonal — som använder viss del av sin totala arbetstid för SlFU- uppgifter.

Ett självständigt SlFU måste tillföras resurser för att kunna ta över dessa arbetsuppgifter från SlND:s administrativa byrå. [ första hand bör medel härför föras över från SlND:s förvaltningsanslag eftersom admini- strativa byrån avlastas motsvarande arbetsuppgifter och kostnader. Even- tuellt krävs tillskott av medel, utöver vad som kan överföras från anslaget. för att förstärka SlFU:s administrativa funktioner på någon punkt.

I sin nya organisationsform kommer SIFU att behöva särskilda medel för att klara sina redovisningskostnader. Dessa har hittills huvudsakligen belastat SIN D. Vidare bör medel motsvarande värdet för tiänstebrei'srät- ten tillföras SlFU.

Den eventuella förändring av SlFU:s Iöne- och pensionskosmader som orsakas av övergången från det statliga lönesystemet till marknadsanpas- sade löner är f. n. svår att exakt beräkna. Det ankommer på arbetsmarkna- dens parter att förhandla och träffa avtal om lönerna.

Arvoden för styrelsens ledamöter och revisorerna kommer att belasta SIFU. Styrelsearvodena är avhängiga främst av den blivande styrelsens arbetsform. storlek samt antalet sammanträden per år.

Traktamenten och reseersättningar kommer i stort att följa de statliga normerna varför kostnaderna för dessa kan anses oförändrade liksom kostnaderna för läkarvård.

Vad slutligen gäller de statliga rabatterna vid inköp av inventarier och kontorsmateriel torde samma förmåner kunna erhållas även av privata inköpare om större inköp görs vid samma faktureringstillfällc.

5.3 Plan för genomförande Kommitténs förslag om ny organisationsform för SIFU är. i enlighet med direktiven. ett pricipförslag. Den närmare utformningen av organisa- tionen oeh verksamheten inom den nya stiftelsen har kommittén endast ytligt behandlat. Förberedelsearbetet i detalj inför ombildandet. om stats- makterna godkänner det lagda förslaget. bör lämpligen anförtros en organi- sationskommitté. Denna kommitté bör bl. a. utarbeta slutligt förslag till ett eventuellt avtal mellan staten och intresseorganisationerna om bildandet av stiftelsen liksom stadgar för denna. Vidare bör kommittén utarbeta en organisationsmodell för verksamheten samt medverka vid överföring av personal och egendom från det nuvarande SIFU till den nya stiftelsen. Organisationskommittén bör också behandla de personalpolitiska konse- kvenserna av en övergång från statlig till privaträttslig verksamhet och

• Sida 63
•  Original

Prop. 1979/80: 88 63

frågan om stiftelsens organisationstillhörighet som arbetsgivare. Därut- över bör kommittén ta tipp frågan om räkenskapsår och lämplig anslags- konstruktion vad avser de statliga bidragen till stiftelsen samt andra frågor av praktisk natur som hänger samman med ombildandet.

Tidsmässigt bedömer SlFU-kommittén att dess förslag kan genomföras så att den nya stiftelsen kan påbörja sin verksamhet per den I juli l980. Detta innebär att verksamheten i sin nya form kan inledas i god tid före den planerade utflyttningen till Borås sommaren 1981. vilket enligt kommitten är en fördel. Kommittén vill härvid omigen erinra om sin utgångspunkt att tidpunkten för omorganisationen inte får medföra försämringar för perso- nalen vad gäller rätten till omplacering.

l tidsplaneringen har kommittén tagit hänsyn till den tid som behövs för bl. a. remissbehandling. arbete i organisationskommitté inkl. förhandlingar med personal och andra intressenter samt propositionsarbete och riksdags- behandling.

Experterna Nick-Huttunen. Sellberg och Wärnberg har till SlFU-kom- mittén lämnat följande gemensamma särskilda yttrande:

"Pcrsonalföreningarna vid SlFU avlämnar härmed följande yttrande med anledning av SlFU-kommitténs förslag.

SlFU bör kvarstå i sin nuvarande organisationsform tills efter omlokali- seringen. Detta innebär bl.a. att vi kräver att staten tar personellt och ekonomiskt ansvar för omlokaliseringsbeslutet. och att förutsättningarna för ändrad organisationsform kan utredas när effekterna av omlokalise- ringen klarnat.

Om stiftelsen bildas före omlokalisering kräver vi att: — Erforderliga regler iakttas vid nedläggande av statlig verksamhet. — Avtalet för statlig omlokalisering förlängs för SlFU till ett år efter omlokaliseringen. Dessutom kräver vi att regeringens omlokaliseringsbeslut omprövas. och att man följer riksdagens omlokaliseringsbeslut.

För ST avd 309/SIND SACO/SR-SIND SF-SIND

Elise Nick-Huttunen Björn Sellberg Gustav Wärnberg"

• Sida 64
•  Original

Prop. 1979/80: 88 64

Bilaga 1 Kommittédirektiv

Framtida organisationsform för verksamheten inom statens industri- verks enhet för företagsutveckling (SIFU)

Dir 1978: 71

Beslut vid regeringssammanträde 1978-06-29

- Departementschefen. statsrådet Åsling, anför.

Statens industriverks enhet för företagsutveckling (SIFU) tillkom den 1 juli 1974 i samband med att huvuddelen av den verksamhet som bedrevs av dåvarande statens institut för företagsutveckling integrerades i verket.

SlFU har som huvuduppgift att genom fortbildning stödja mindre och medelstora företags utveckling. Detta sker främst genom korta special- kurser i aktuella ämnen inom teknik och ekonomi med stark anknytning till konkret arbetstillämpning. Utöver denna primära verksamhet utvecklar och genomför SlFU på uppdragsbasis kurser även för andra målgrupper än småföretagen. SlFU utvecklar vidare kurser för andra utbildningsgivares eller myndigheters räkning. Riktlinjerna för verksamheten har angivits senast i propositionen om åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling ( prop. 1977/78: 40 bil. ], NU 1977/78: 34. rskr l977/ 78: 110).

SlFU:s verksamhet skall i princip vara självbärande. Principen kan dock inte tillämpas helt när det gäller den primära verksamheten. dvs. de för småföretagen särskilt upplagda kursprogrammen. För att kursavgifterna skall kunna hållas på en rimlig nivå utgår därför anslag över statsbudgeten.

SlFU-enheten är indelad i sex operativa sektioner, nämligen för verk- stadsteknik. byggnads- och VVS-teknik. elteknik. processteknik. kemisk teknik samt företagsekonomi. Dessutom finns stabsorgan för marknads- oeh planeringsfrågor och en servicesektion.

Enligt beslut av regeringen den 8 juni 1978 — grundat på riksdagens ställningstaganden åren 1973 och 1974 (prop. 1973: 55. an 1973: 22, rskr 1973:220 och prop. 1974: 47. NU 1974135, rskr 19742227) — skall SIFU, med undantag för elektronikenheten inom sektionen för elteknik. under sommaren 1981 omlokaliseras till Borås.

1 rapporten tSlND 1975:6) Kursverksamheten m.m. vid statens indu— striverk föreslog industriverket att frågan om en ny organisationsform för SIFU skulle utredas närmare. Verket anförde därvid bl. a. att en fortsatt profilering av SlFU:s aktiviteter mot korta kurser av fortbildningskaraktär innebar att verksamheten helt skulle komma att sakna inslag av sådan art som normalt var förknippad med myndighetsutövning. Samtidigt ställdes stora krav på flexibelt handlande och snabba beslut. Skäl talade därför enligt verket för att SlFU borde ges en formellt fristående ställning utanför den centrala statsförvaltningen.

SIFU har enligt min uppfattning en viktig funktion att fylla på småföre- tagsområdet. Även i andra sammanhang, t.ex. i fråga om vissa avsnitt inom den statliga fortbildningen. bör SlFU:s kompetens och resurser med fördel kunna utnyttjas.

Behovet av god förankring av SlFU:s verksamhet hos avnämarna såväl

• Sida 65
•  Original

Prop. 1979/80: 88 (35

inom näringslivet som bland myndigheter och andra offentliga organ är stort. Jag har redan tidigare. i min anmälan till den förutnämnda proposi- tionen 1977/78: 40. angivit attjag avsåg att förutsättningslöst ta upp diskus- sioner med bl.a. företagens och de anställdas organisationer om för- och nackdelar med ett breddat huvudmannaskap för SlFU.

Jag finner det lämpligt att frågan om framtida organisationsform för SlFU-verksamheten nu utreds. Uppgiften bör anförtros en särskild utreda- re.

Utredaren bör redovisa för— och nackdelar med den organisationsform som nu gäller. Mot bakgrund härav bör undersökas om några förändringar i SlFU:s organisationsform är motiverade. Sådana förändringar kan föran- ledas t.ex. av verksamhetens karaktär och behovet av ändamålsenliga former för inflytande från och samverkan med de olika intressenterna i SlFU-verksamheten. Jag finner det särskilt angeläget att utredaren i sina förslag beaktar den senare aspekten. Som grund härför bör kretsen av intressenter såväl inom det privata näringslivet som inom den offentliga sektorn analyseras. Särskilt bör härvid beaktas SlFU:s roll som utbild- ningsresurs för de regionala utvecklingsfonderna i fråga om företagareut- bildning.

Utredaren bör vid sin översyn utgå från den verksamhet i stort som SlFU i dag svarar för. Det ingår således inte i Utredningsuppdraget att pröva verksamhetens inriktning.

Om skäl talar för en förändring av SlFU:s organisationsform bör ett principförslag härom redovisas. Utredaren bör således inte i en första omgång redovisa de organisatoriska konsekvenserna i detalj av ett sådant förslag.

De kostnadsmässiga konsekvenserna av ett eventuellt förslag till princi- piellt ändrad organisation för SlFU-verksamheten bör redovisas.

Utredaren. som bör utarbeta sina förslag i nära samarbete med berörda myndigheter och organisationer samt med företrädare för de anställda inom SIFU. bör arbeta skyndsamt och redovisa resultatet av sitt arbete före den ljanuari 1979.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för industridepartementet — att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda frågan om

framtida organisationsform för verksamheten inom statens industri— verks enhet för företagsutveckling. — att besluta om sakkunniga. Experter. sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställerjag att regeringen föreskriver — att kostnaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(lndustridepartementet)

• Sida 66
•  Original

Prop. 1979/80: 88 66

Bilaga 2 Förslag till avtal mellan staten och vissa intresseorganisationer

1 & Staten och följande intresscorganisationer. nämligen . . _l. åtar sig att i enlighet med detta avtal bilda och driva Stiftelsen lnstitutet för Företag- sutveckling — SlFU — fr.o.m. den ljuli 1980.

?. & Stiftelsens verksamhet regleras av detta avtal och stadgar för stiftel- sen. Stadgarna skall ha den lydelse som framgår av bilaga.

3 å Stiftelsen skall ha till ändamål att främst genom utbildningsverksam- het. bl. a. utveckling och genomföranden av kurser. anpassade till i första hand de små och medelstora företagens behov. främja fortbildningen i företag i syfte att stärka dessas livskraft. Stiftelsens verksamhet grundas på utbildningens betydelse för ett konkurrenskraftigt näringsliv som kan ge ökad produktion och trygg sysselsättning.

4 & Stiftelsen skall bestå av dels medel eller egendom som staten och organisationerna tillskjuter som stiftelsekapital: dels medel som stiftarna därutöver anvisar eller som på annat sätt tillförs stiftelsen eller uppkom- mer i dess verksamhet.

5 5 Den löpande verksamheten finansieras i första hand genom kursav- gifter och i mån av behov årliga bidrag från staten. För finansiering av främst kursutveckling kan enligt särskilt träffade överenskommelser pro- jektbidrag utgå från intresseorganisationerna.

6 & lntresseorganisationerna åtar sig att aktivt medverka till att sprida kännedom om SlFU:s kursutbud och att främja deltagandet i sådana kurser bland sina resp. medlemmar.

7 s Detta avtal träder i kraft när regeringen och berörd intresseorganisa- tion har godkänt avtalet jämte stadgarna för stiftelsen. Avtalet gäller t.o.m. den 30 juni 1983 (treårsperiod). Avtalet förlängs därefter i perioder om tre år såvida inte uppsägning av någondera parten sker. Uppsägning skall göras senast ett år innan ny avtalsperiod inleds.

Stockholm den . . .

F är _t'tarpn För resp. intressearganisation

' Här anges senare namnen på de intresseorganisationer som biträder avtalet. 3] det slutliga avtalet. dvs. det som förutsätts kunna träffas seudan statsmakterna tagit ställning" till kommitténs förslag. avses medelstlllskottet fran staten resp. be— rörd organisation bli fastställt i denna paragraf.

• Sida 67
•  Original

Prop. l979/80: 88 67 Bilaga 3

Förslag till stadgar för stiftelsen SlFU

Inledande bestämmelser

1 ?" Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling — SlFU — består av medel som enligt avtal mellan Staten och följande intresseorganisationer. nämligen .. .. eller på annat sätt tillförs SlFU samt medel bl. a. i form av kursavgifter som uppkommer i SlFU:s verksamhet.

Uppgifter

2 & SlFU har till ändamål att i enlighet med de grunder som riksdagen godkänt med anledning av propositionen 1978/79: 000 om SlFU:s organisa- tionsform. främst genom utbildningsverksamhet. bl.a. utveckling och ge- nomföranden av kurser som är anpassade till i första hand de små och medelstora företagens behov främja fortbildning i företag i syfte att stärka dessas livskraft. Stiftelsens verksamhet grundas på utbildningens betydel- se för ett konkurrenskraftigt näringsliv som kan ge ökad produktion och trygg sysselsättning. SlFU:s kursaktiviteter bör omfatta olika ämnesområ- den av betydelse för småföretagens verksamhetsvillkor inom t. ex. teknik och ekonomi.

SlFU kan också utveckla och genomföra kurser även för andra privata och offentliga målgrupper än småföretagen under förutsättning att detta sker på uppdragsbasis och med i princip full kostnadstäckning.

3 & 1 sin verksamhet skall SlFU särskilt beakta de utbildningsbehov på småföretagsomrädet som förmedlas genom de regionala utvecklingsfon- derna. SlFU skall vidare söka genomföra uppdragsprojekt från intresseor- ganisation eller branschförbund.

Organisation

4 & För stiftelsen skall finnas en styrelse som består av elva ledamöter med personliga suppleanter. Ledamöter och suppleanter utses av regering- cn. varav fyra efter anmälan från näringslivets organisationer och tre efter anmälan från de centrala fackliga organisationerna. En av ledamöterna och suppleant för denne skall vara yrkesverksam inom regional utvecklings- fond. Regeringen utser ordförande. Styrelsen utser inom sig vice ordföran- de.

[ styrelsen skall ingå även en personalföreträdare med personlig supple- ant. I fråga om dem skall tillämpas vad som enligt kungörelsen (1974: 224) om personalföreträdare i myndighets styrelse gäller för sådan företrädare i myndighet med lekmannastyrelse.

Ledamöter, suppleanter och personalföreträdare utses för en tid av högst tre år.

5 5 Styrelsen har sitt säte i Borås. (> 9" För varje huvudämnesområde inom stiftelsens verksamhet bör tin- nas en referensgrupp med rådgivande uppgifter för löpande samråd om kursframtagning och genomföranden. Sådana referensgrupper bör bestå av

• Sida 68
•  Original

Prop. 1979/80: 88 68

bl.a. berörd tjänsteman inom Sll—"U och företrädare för berörd bransch (motsvarande) inom näringslivet eller myndighet. resp. den offentliga sck- torn. Ledamot i referensgrupp utses av styrelsen efter anmälan från resp. organisation eller myndighet. Antalet referensgrupper samt deras närmare sammansättning. verksamhetsformer och uppgifter bestäms av styrelsen.

7 % SlFU skall ha ett kansli med en verkställande direktör. som utses av styrelsen. och annan personal som behövs. Verksamheten skall regleras i arbetsordning.

Verkställande direktören deltari styrelsens sammanträden men har inte rösträtt vid dessa.

Firmateckning

8 & SlFU:s firma tecknas. förutom av styrelsen. av den eller dem styrel- sen utser.

Ärendenas handläggning

95. Av styrelsen avgörs

1) frågor om planeringen och den närmare inriktningen av SlFU:s verk- samhet.

2) frågor om bestridande av kostnaderna för stiftelsens verksamhet. framställningar om anslag och andra ekonomiska frågor av större vikt.

3) frågor om organisation och arbetsordning. 4") frågor om anställande av verkställande direktör samt lön och andra anställningsförmåner för denne.

5) andra frågor som hänskjuts till styrelsen.

10 s Övriga ärenden avgörs av verkställande direktören. som handhar den löpande förvaltningen av stiftelsens angelägenheter. Verkställande direktören svarar för verkställighet av fattade beslut och sörjer för att stiftelsens bokföring fullgörs på föreskrivet sätt och att medelsförvaltning- en är tillfredsställande ordnad.

11 ä 1 arbetsordning eller genom särskilt beslut får överlämnas ät annan tjänsteman än verkställande direktören att avgöra ärende eller grupp av ärenden. som ej är av sådan beskaffenhet att prövningen bör ankomma på verkställande direktören.

12 5 Styrelsen sammanträder efter kallelse av ordföranden när förekom- mande ärenden så påfordrar. Styrelsen skall sammankallas. om tre leda- möter hos ordföranden begär att så sker.

13 5 Styrelsen är beslutför dä minst sju ledamöter är närvarande. När ärende av större vikt handläggs bör om möjligt styrelsen vara fulltalig. Som styrelsens beslut gäller den mening om vilken de flesta förenar sig. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

14 5 Vid styrelsens sammanträden förs protokoll. Av detta skall framgå vilka som har varit närvarande och de beslut som har fattats. Har skiljaktig mening förekommit skall denna antecknas i protokollet.

ProtokolletjUSteras av ordföranden och ytterligare en ledamot.

• Sida 69
•  Original

Prop. 1979/80: 88 69

Räkenskaper och revision

15 & Stiftelsens räkenskaper skall föras i enlighet med bestämmelserna i bokföringslagen (1976: 125). Stiftelsens räkenskapsår skall omfatta perioden den ljuli—den 30juni.

16 5 Styrelsen och verkställande direktören skall årligen före utgången av oktober månad avge årsredovisning bestående av resultaträkning. ba- lansräkning och förvaltningsberättelse. Årsredovisningen skall jämte revi- sionsberättelse inlämnas till stiftarna före utgången av november månad.

17 & Styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt stiftel- sens räkenskaper skall årligen granskas av två revisorer med personliga suppleanter. vilka utses av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. En av revisorerna jämte suppleant skall vara auktoriserade. Revisorerna utses för tre räkenskapsår.

Revisorerna skall avlämna revisionsberättelse senast den 15 november. Berättelsen skall innehålla uttalande i fråga om ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören.

Regeringen. eller myndighet som regeringen bestämmer. beslutar. efter hörande av de övriga stiftarna. om ansvarsfrihet för styrelsen och verkstäl- lande direktören.

Intressenter

18 & Myndighet. organisation eller annat organ som är intresserad av SlFU:s verksamhet kan anmäla sig till stiftelsen som intressent. Sådan intressent bör — enligt styrelsens närmare bestämmande — minst en gång årligen kallas till ett möte för närmare information om och diskussion kring stiftelsens verksamhet.

Övriga bestämmelser

19 & SlFU skall senast den 1 maj varje år till statens industriverk ge in framställning om bidrag till verksamheten.

20 .G Ersättning till styrelseledamot och revisor samt suppleant för sådan fastställs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

21 5 Beslut om ändring av SlFU:s stadgar fastställs av regeringen efter godkännande av de övriga stiftarna.

22 5 Skulle stiftelsen upphöra med sin verksamhet, skall dess tillgångar överlämnas till stiftarna och fördelas dem mellan efter särskild överens- kommelse.

23 & Stiftelsen är undantagen från tillsyn enligt lagen (1929: 116) om tillsyn av stiftelser.

• Sida 70
•  Original

Prop. 1979/80: 88 70

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttrandena över SIFU-kommittens betän- kande (I 1978: 38)

Remissammanställningen återger. med citat. samtliga synpunkter som har redovisats. Beskrivningar av rådande ordning eller rena referat av vad utredningen har anfört har dock inte tagits med. Synpunkterna hari sam— manställningen delats in i avsnitten l. SlFU:s mål och verksamhet. m.m.. 2. ()rganisationsfrågor samt 3. Firmnsieringsfrågor. För en fullständig version av enskilda remissvar hänvisas till resp. remissorgan.

]. SlFU:s mål och verksamhet. m. m.

1 SlFU-kommitténs uppdrag ingick inte att överväga SlFU:s roll med avseende på målsättning för verksamheten. arbetsuppgifter etc. Flera re- missinstanser framhåller att även dessa frågor bör ses över i samband med eventuella organisationsförändringar. Remissvaren innehåller också skilda synpunkter på bl.a. SlFU:s framtida verksamhet.

Statskontoret

"Enligt direktiven skulle det vara en särskilt angelägen uppgift för kommit- tén att studera såväl de offentliga som de privata intressenterna. Statskon- toret anser att kommittén bättre borde ha penetrerat denna fråga. granskat samtliga intressenter samt analyserat deras betydelse idag och förmodade betydelse för SlFU i framtiden.

Av betänkandet framgår att SlFU:s verksamhet kan spaltas upp i två dimensioner som var och en ställer sina speciella krav på organisatorisk form för att bedrivas rationellt. Kursverksamheten med deSs kringsrutiner är en intensiv produktion som kräver långtgående decentralisering och anpassning (till intressenterna) medan bevakningsansvaret kräver en viss samordning och styrmöjlighet för att utövas effektivt.

Med tanke på att SlFU:s verksamhet finansieras genom bidrag från staten är det dock nödvändigt att se till att denna verksamhet inte tillåts konkurrera med andra kursarrangörers.”

Riksrevisionsverket

"Riksrevisionsverket (RRV) anser att vid bedömning av SlFU:s framti- da organisationsform och finansiering tre förhållanden. som statsmakterna i olika sammanhang betonat. bör tillmätas avgörande betydelse. För det första gäller att åtgärder som vidtas från statens sida för att främja utbild- ning av småföretagens personal skall vara konkurrensneutrala.

SIFU skall konkurrera på lika villkor med andra arrangörer om de statliga bidragen till företagsinriktad fortbildning. Utöver den primära verksamheten kan SlFU i viss utsträckning och på uppdragsbasis utveckla och genomföra kurser även för andra målgrupper än småföretagen. Denna verksamhet skall helt finansieras genom uppdragsintäkter.

Ett ställningstagande till omfattningen av och inriktningen på SlFU:s

• Sida 71
•  Original

Prop. 1979/80: 88 71

framtida verksamhet förutsätter en analys av bl.a. konsekvenserna för SlFU av näringspolitikens regionalisering och principen om konkurrens- neutralitet i statens stöd till utbildningsfrämjande åtgärder samt konkur- renssitttationen inom företagsutbildningsområdet. Vidare måste SlFU:s nuvarande kursutbud och profilering analyseras dels ur näringspolitisk synvinkel. dels ekonomiskt och konkurrensmässigt. RRV anser det ange- läget att den av SlFU-kommitten föreslagna organisationskommittén får i uppdrag att skyndsamt analysera nu nämnda frågor och göra en förutsätt- ningslös bedönming av verksamhetens omfattning. personal- och lokalbe- hov samt etableringstakt vid omlokaliseringen. Mot bakgrund härav anser RRV att ändringen av SlFU:s organisationsform bör anstå till och samord- nas med omlokaliseringen till Borås 1981".

Unit'ersitets- och [lägs/t'oleämbelct (UHÄ)

"Enligt UHÄzs mening är en ökad samverkan mellan högskolan och SlFU värdefull.

lnom ramen för s.k. uppdragsutbildning kan myndigheter. organisatio— ner. företag. enskilda m. ti. hos en högskoleenhet "köpa" utbildning i form av kurser som tas fram efter beställarens krav eller kurser inom det reguljära utbudet. Uppdragsutbildningen kan därför vara en lämplig väg att utvidga samarbetet.

Den organisationskommitté som föreslås bör få i uppdrag att i sitt arbete beakta de möjligheter till samverkan med högskolan som ges bl.a. genom SlFU:s beslutade lokalisering till Borås. där det finns en statlig högsko- leenhet."

Statens plant't'rk

"När det gäller utbildning av ansvariga arbetsledare inom byggfacket bör det ankomma på SlFU att även utarbeta regler för kunskapsprov. Härigenom blir det lättare för dem som önskar skaffa sig behörighet att vara ansvarig arbetsledare att dokumentera att de har erforderliga teoretis- ka kunskaper."

Statens industriverk (SIND)

"SlND anser emellertid att det är mer angeläget att SlFU:s roll i nä- ringspolitiken klart definieras och att erforderliga ekonomiska resurser ställs till SlFU:s förfogande. ] annat fall saknar den förändrade organisa- tionsformen betydelse.

I avtalet och stadgan för den föreslagna stiftelsen har stiftelsens ändamål och uppgifter definierats. Av dessa framgår att det endast är olika utbild- ningsaktiviteter stiftelsen skall ägna sig åt. Som påtalats i andra samman- hang bl.a. i småföretagspropositionen 1977178: 40 kan inte en verksamhet isoleras från andra aktiviteter. Utbildningen är en del i en rad insatser och åtgärder som erbjuds småföretagaren. SlND förordar därför att stiftelsens ändamålsparagraf ges en vidare utformning enligt samma modell som gäller för SlFU idag.

SlND har i sitt remissvar över utredningen om statlig personalutbildning SOU l976:61 framfört synpunkten att SlFU skulle få ansvaret för den tekniska utbildningen inom statsförvaltningen. Enligt SlND skulle denna

• Sida 72
•  Original

Prop. 1979/80: 88 72

kunna vara en av grundstenarna i SlFU:s verksamhet och SlND anser det beklagligt att utredningen inte berört denna fråga närmare."

Statens prot'ningsanstalt (SP)

"SP vill därutöver framhålla det angelägna i att SlFU inte bygger upp egna resurser för teknisk utvecklingsverksamhet eller för teknisk provning och kontroll. SP hoppas att SlFU efter omlokaliseringen till Borås i möjlig omfattning replierar på SP:s kunnande och resurser."

Länsarlwlrnr'imndwz i Kronobergs Iiin

"Nämnden vill dock betona att även om målgruppen för SlFU:s verk- samhet allt framgent — i första hand — skall vara företag på småföretags- området är det värdefullt att SlFU:s kursutbud kommer även de medel- stora och större företagen samt den offentliga sektorn till del."

Länsstyrelsen i Kopparbergs län

"Vi vill därutöver understryka vikten av att de utbildningsbehov på småföretagsområdct som förmedlas genom de regionala utvecklingsfon- derna ges en framskjuten position inom SlFU:s verksamhet."

lnstitutctjör företagsledning

"Man bör vidare koncentrera sig på de utbildningsområden och bran— scher där inte marknaden har ett fullgott utbud. SlFU:s engagemang inom det företagsadministrativa området bör därför kunna begränsas med hän— syn till de goda möjligheter som där redan erbjuds."

Landsorganisationen i Sverige

"Den satsning som under senare år har skett på de regionala utveck- lingsfonderna kommer dessutom sannolikt att på olika sätt öka underlaget för SlFU:s verksamhet. Kommittén har dock inte haft till uppgift att behandla verksamheten vid SlFU och den har inte heller närmare sökt definiera SlFU:s roll i industripolitiken. LO anser dock att en precisering av SlFU:s roll i industripolitiken bör göras i samband med en eventuell organisationsförändring."

Sveriges Makan/inbitna

"Det är realistiskt att inse att en intressekonflikt skulle kunna uppstå mellan oss och SlFU med hänsyn till att vi delvis har sammanfallande mål. Detta blir särskilt väsentligt att beakta vid en konstruktion för SlFU som den föreslagna. där näringslivets organisationer är med som stiftare.

Vi skulle uppskatta om SIFU verkligen utvecklas till en organisation som är specialist på utbildning för de mindre företagen. Vi skulle i en sådan situation väl kunna tänka oss att SlFU marknadsförde och genomförde även vår utbildning i de mindre företagen. En sådan situation förutsätter emellertid en samplanering och ett ömsesidigt hänsynstagande."

Tjänstenu'innens C enim/organisation (TCO)

"SlFU bör i sina kontakter bedöma samtliga personalkategoriers utbild- ningsbehov. inte bara företagsledningcns.

I samband med att SlFU överfördes till industriverket var ett motiv att SlFU skulle tillgodogöra sig den information som fortlöpande kommer fram i de industripolitiska utredningarna. Dessutom var tanken att SIFU

• Sida 73
•  Original

Prop. 1979/80: 88 73

skulle kunna spela en roll i samband med industriverkets branschprogram.

Erfarenheterna visar att det varit svårt att leva upp till dessa målsätt- ningar. TCO anser emellertid att ambitionerna att uppnå ett sådant erfaren- hetsutbyte bör bibehållas.

[ stadgarnas 2 & anges att SlFU:s kursaktiviteter bör omfatta områden för småföretagens hela verksamhet. t. ex. teknik och ekonomi.

Det är viktigt att SlFU ges denna breda inriktning på småföretagens problem. Som framgår av organisationen har SlFU en stark teknisk inrikt- ning. [ framtiden torde olika områden inom ekonomi och administration bli allt viktigare för småföretagens utveckling.

i både 2 och 3 åå anges förutsättningarna för uppdragsverksamhet. Det bör framhållas att denna inte får bli av sådan omfattning att resurserna ej räcker till för utveckling av den löpande kursverksamheten."

Utbildningsrtfidet för utvecklingsfonderna i Stockholms. Södermanlands, Örebro och Östergötlands län

"Utredningsuppdraget har på ett olyckligt sätt begränsats till att endast gälla organisationsform. och ej behandla den viktigaste frågan nämligen: Vilka möjligheter SIFU har att uppfylla nuvarande och framtida mål för verksamheten.

1 första hand gäller detta koncentrationen till småföretagsscktorn. Det krävs en starkare styrning och kontroll av den statliga bidragsverksamhe- ten så att större företag får stå för sina kostnader även i så kallade öppna kurser."

Kronobergs läns utvecklingsfond

”Vi vill i detta sammanhang särskilt omnämna att SlFU under flera är skapat en stark ställning i egenskap av utbildningssakkunnig i äldre hant- verksteknik. Det är självklart att sådan verksamhet endast till en mindre del kan avgiftsfinansieras. Något underlag för att sådan verksamhet skall bedrivas av flera utbildningsgivare torde ej finnas. Det är därför angeläget att denna Speciella verksamhet samordnas av den nya stiftelsen. Särskilda statsanslag bör också utgå för att bedriva denna verksamhet.

Det är angeläget att SIFU ser över sina distributionsformer för sin utbildning. Det är. enligt vår erfarenhet. välgrundat att SIFU överför distributionsansvaret för vissa kurser till KOMVUX. studieförbund m. fl."

Kalmar läns utvecklingsfmzd

"Denna konkurrensneutralitet uppfattas' positivt av Utvecklingsfonden varför den föreslagna omorganisationen till stiftelse kan skapa förutsätt- ningar härför. Mot denna bakgrund synes förslaget att en av de av staten utsedda ledamöterna skall vara yrkesverksam i en Utvecklingsfond ej motsvara intentionerna om konkurrensneutralitet. På samma sätt synes det fortfarande motiverat att separera anslagen B 4 och B 16."

Landstingsförbundet

"Staten är tillsammans med respektive landsting stiftare och huvudman för de regionala utvecklingsfonderna. Landstingsförbundets styrelse vill därför betona vikten av att utvecklingsfondernas speciella kompetens tas till vara i styrelsen för den nya stiftelsen.

Kommitténs förslag att en yrkesverksam person från en regional utveck- lingsfond skall ingå i styrelsen finner förbundet inte helt tillfredsställande. Med hänsyn till vikten av ingående erfarenhet och kunskap om SlFU:s målgrupper och verksamhetsområde borde antalet ledamöter med sådan bakgrund vara minst två. Av dessa bör lämpligen en företräda utvecklings- fondernas styrelser och en utses bland fondernas ledande tjänstemän. Nomineringen av dessa båda ledamöter bör enligt styrelsens mening göras genom Landstingsförbundets försorg.

I övrigt anser förbundsstyrelsen att en snar omorganisation den 1 juli 1980 enligt förslaget torde vara till fördel för verksamheten. Förslaget om att en organisationskommitté snarast tillsätts för det vidare genomförande- arbetet tillstyrks."

Svensk Industriförening

"Beträffande omlokaliseringen skulle enligt föreningens mening inte de kriterier för att kunna ta ett omlokaliseringsbcslut i riksdagen ha förelegat om SlFU redan varit en stiftelse. Det måste därför vara synnerligen tveksamt om omlokaliseringsbcslut med SIFU-kommitténs egna argument för att bryta ut SIFU ur statsförvaltningen som bakgrund. skall anses vara bindande för stiftelsen i framtiden. Skall stiftelsens styrelse äga den hand- lingsfrihet som krävs för att på bästa sätt i första hand kunna främja vidareutbildningen av småföretagare måste styrelsen också vara oför- hindrad att besluta om lokaliseringen av dess resurser.”

• Sida 78
•  Original

Prop. 1979/80: 88 73

Svenska Arbetsgivarejöreningen samt Sveriges Hantverks- och Industri- organisation — Familje/öremgen

"Som inledningsvis framhölls anser organisationerna att utlokaliserings— beslutet bör omprövas. Skulle en dylik begäran inte tillgodoses. bör plane- ringen inriktas på att den nya stiftelsen startar i och med att utlokalise- ringen avslutats. För en dylik samordning talar såväl de ekonomiska följ- derna av en utlokalisering som de komplicerade pcrsonalfrågorna i sam- band med en omorganisation och en omlokalisering."

Sveriges Industriförbund

"Det är enligt Förbundets mening olyckligt att två genomgripande för- ändringar följer på varandra med ett års mellanrum. Två så vikiga och omfattande förändringar bör enligt Förbundets mening genomföras samti- digt."

Sveriges Mekanj'örbund

"Med hänsyn till verkstadsindustrins storlek och dominerande betydel- se för utvecklingen inom svensk industri över huvud taget och även till Mekanförbundets stora erfarenheter av utbildningsverksamhet och goda förankring inom industrin anser vi det rimligt att vi får en plats i SlFU:s styrelse.

'ch'instemännens ("entralorganisation

"TCO anser att SIFU :s organisation måste prövas utifrån vilken organi- sationsform för statlig verksamhet som är mest lämpad. Utredningen har inte haft denna utgångspunkt utan i stället tänkt att vissa intressenter skall få ställning som huvudmän jämte staten för verksamheten. Mot en sådan lösning talar vad som ovan anförts. nämligen att SIFU måste ses som ett näringspolitiskt medel. Därtill kommer att de olika intressenterna inte kan förväntas ta något betydande ekonomiskt ansvar för verksamheten.

Flera av de arbetsgivarorganisationer utredningen tänker sig som stiftare har egen utbildningsverksamhet som till en del konkurrerar med SIFU. Det kan inte helt uteslutas att dessa organisationer skulle kunna passivi- sera eller t.o.m. motarbeta SlFU om de ingick som huvudmän för en SlFU-stiftelse.

Utredningen anser att den nuvarande myndighetsformen försvårar möj- ligheterna till ökat samarbete med och intresse för SlFU:s verksamhet hos arbetsgivare och deras organisationer. Denna uppfattning verkar mer vara en schablonmässig bedömning än resultat av en verklig analys. SIFU har ju — som utredningen även påpekar — varit framgångsrikt i sin roll att genom fortbildning stödja de mindre och medelstora företagen. SlFU hari sin nuvarande organisationsform (uppdragsmyndighet) tämligen goda ar- betsbetingelser.

TCO vill samtidigt med detta konstaterande framhålla att stiftelseformen i och för sig inte behöver innebära nackdelar. Dessutom skulle den kunna innebära vissa fördelar när det gäller rekryteringen av personal med prak- tisk erfarenhet från företagsvärlden. Dessa aspekter är dock inte av den betydelse att de motiverar ett ändrat huvudmannaskap för SIFU.

TCO anser, som framgått ovan. att SIFU även i fortsättningen skall bedrivas i helstatlig form. Med en sådan lösning blir det avtalsutkast som återges i bilaga 2 inaktuellt.

• Sida 79
•  Original

Prop. 1979/80'. 88 79

Styrelsens sammansättning regleras i 4 &. Där föreslås att organisationer som representerar kapitalägarna skall ha fler representanter än de anställ- das organisationer. TCO anser det naturligt med enjämbördig representa- tion.

Det förslag om referensgrupper som återfinns i 6 s är värdefullt och bör genomföras även med bibehållen organisationsform.

I avsnittet om ärendenas handläggning (9 ä— l4 &) bör ingå en hänvisning till MBL och MBA.

Statsmakterna har beslutat att SlFU skall omlokaliseras till Borås. Detta beslut fattades under förutsättningen att SIFU var en statlig myndighet. Om SIFU skulle ombildas till stiftelse förändras förutsättningarna för omlokaliseringen.

För de anställda är det av vikt att oberoende av SlFU:s organisations- form de får del av de statliga förmånerna som gäller vid omlokalisering om en sådan skulle bli aktuell. Det är vidare viktigt att SlFU:s framtida arbetsförhållanden snarast fastlägges så att de anställda får arbetsro. SIFU har under den senaste lO-årspcriodcn varit föremål för en mängd utred- ningar.

Utbildningsråder för uti'ecklingsfondernu i .S'rot'kholms. Södermanlands. Orebro och Östergötlands län

"Bland stiftare och huvudmän återfinnes huvudorganisationerna inom näringslivet. fackförbunden och staten. Man saknar sådana stora intres- senter som exempelvis utbildningsväsendet och handelskammarväsendct. Statens representation bör med fördel kunna ske genom utvbecklingsfon- derna.

SlFU:s räkenskapsår bör vara kalenderår för att få en planmässig sam- stämmighet mellan näringslivet, utvecklingsfonderna och SIFU."

Jönköpings läns Utvecklings/ond tillstyrker helt utredningens förslag. I en reservation till fondens remissyttrande anför emellertid styrelseledamö- terna Gustavsson. Isaksson. Rask och Toll:

"Vi anser det därför vara ytterst beklagligt. att det nu föreslås en annan organisationsform och avstyrker helt utredningens förslag om att en ny organisation tillskapas i stiftelseform. lnga skäl talar för detta enligt vår uppfattning. Även om stiftelseformen som organisationsform för närvaran- de är "inne" utgör detta inte någon fördel för SlFU:s centrala verksamhet eller utvecklingsfondernas regionala utbud av utbildning och kursverksam- het till fondernas målgrupper. Snarare tvärtom. En ändring av en väl fungerande organisationsform kan till och med betraktas som klåfing- righet."

Kronobergs läns Utvecklingsfomi

"Vi stöder kommitténs uppfattning enligt & 6 i stadgarna (sid. 84) att referensgrupper bör knytas till stiftelsen. Vi ser det som en klar fördel om Utvecklingsfonderna blir väl företrädda i dessa referensgrupper främst vad avser kursutvecklingar.”

Kopparbergs läns Utvecklingsfond

"Fonden ansluter sig till det principförslag som SIFU-kommittén avgi- vit. vad avser organisationsformen.

• Sida 80
•  Original

Prop. 1979/80: 88 80

Genomförandet av planen anser fonden däremot bör anstå till dess att effekterna av den beslutade omlokaliseringen till Borås kan överblickas."

Personalarganisationerna vid statens imiustriverk/SIF U

"De av kommittén redovisade nackdelarna med SlFU:s nuvarande or- ganisationsform (del av myndighet) är enligt SlFU:s personal inte tillräck- liga som sakskäl för en förändring.

Personalen vid SIFU anser vidare att organisationsform och utlokalise- ringsbeslut är beroende av varandra. Vid ett oförändrat beslut om utlokali- sering måste ett eventuellt beslut om förändrad organisationsform genom- föras först efter omlokaliseringen.

SlFU-personalen vill vidare peka på att det kan uppstå situationer där stiftare och intressenter kan komma i konflikt gentemot egen organisation i händelse av konkurrerande utbildningsutbud.

Med hänvisning till ovanstående och tidigare framförda krav anför SIFU—personalen alltså ånyo; — att principförslaget om ändrad organisationform avvisas — att bedömningar betr SlFU:s organisationsform måste omfatta även analyser av utlokaliseringens för- och nackdelar kopplat till verksamhe- tens inriktning — att regeringsbeslutet l978-06-08 undanröjs

— att finansieringsformer skapas som säkerställer SlFU:s möjligheter att fullgöra sin näringspolitiska uppgift — att vid ev beslut om en förändrad organisationsform garantier skapas beträffande nuvarande personals förmåner och anställningsförhållan- den — att avtal och stadgar för en ev stiftelse bereds och fastställs i en organi- sationskommitté med representanter för personalen."