Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att ett nytt budgeteringssystem införs för de allmänna försäkringskassornas förvaltningsutgifter. Anslag till dessa utgifter skall anvisas på statsbudgeten enligt samma teknik som gäller för statliga myndigheter. Försäkringskassornas räkenskapsår föreslås ändrat från kalen- derår till statligt budgetår.

Avsikten är också att vissa administrativa bcslutsbefogenheter samtidigt skall decentraliseras från riksförsäkringsverket till försäkringskassorna.

De nya reglerna föreslås tillämpas fr. o. m. budgetåret 1982/83.

• Sida 2
•  Original

Prop. 1980/81zl35

Förslag till

(J

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 18 kap. 4, 8. 12—14 och 16 åå lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

18 kap. 4 &” För allmän försäkringskassas förbindelser häfta allenast kassans tillgång-

ar.

Utan riksförsäkringsverkets med- givande må allmän försäkringskassa ej överlåta eller med inteckning för giild belasta fast egendom och ej heller upptaga. övertaga eller ikläda sig ansvar för län eller åtaga sig annan förpliktelse. såvida ej denna har omedelbart sammanhang med kassans verksamhet.

Om vad som skall iakttagas beträffande allmän försäkringskassas tillgång- ar och skulder. därest kassan upphör eller dess vcrksamhctsområde ändras, meddelar regeringen bestämmelser i varje särskilt fall.

85

Styrelseledamot utses. om icke rege- ringen annat förordnar. för en tid av tre år, räknat från och med den I januari året näst efter det. då han blivit utsedd.

Styrelseledamot må skiljas från uppdraget genom beslut av den som utsett honom.

Avgår styrelseledamot innan den tid för vilken han blivit utsedd. gått till ända. skall för den återstående tiden utses ny ledamoti den ordning. vari den avgångne ledamoten blivit utsedd.

1 Lagen omtryckt 1977:630.

Sti'relselecla/nöter utses. om inte regeringen föreskriver annat. för en tid av tre år, räknat från och med den I juli året efter det år då val i hela riket till landsting och kommunfull- mäktige har ägt rmn.

En styrelseledamot kan skiljas från uppdraget genom beslut av den som utsett honom.

Avgår en styrelseledamot innan den tid. för vilken han blivit utsedd gått till ända. skall för den återståen- de tiden utses en ny ledamot i den ordning. vari den avgångnc ledamo- ten blivit utsedd.

2 Ändringen innebär att andra stycket upphävs.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1980/81 :135

Nuvarande lydelse

'.»)

Föreslagen lydelse

125

Hos allmän försäkringskassa skola vara anställda en direktör. vilken i enlighet med de anvisningar. som lämnas av kassans styrelse, har att leda arbetet inom kassan samt en eller flera föredragande för pensions- ärenden. Hos sådan kassa skola jäm- väl vara anställda en eller flera "för— troendeläkare och förtroendetand- läkare. Dessa hava att tillhandagå kassani frågor, som kräva medicinsk eller odontologisk sakkunskap, och skola söka främja samarbetet mellan kassan och inom dess område verk- samma läkarc och tandläkare. Utöver de befattningshavare. som avses i första stycket, skola hos all- män försäkringskassa vara anställda tjänstemän i erforderligt antal.

1 den allmänna försökringskassan skal/finnas en direktör. som har att leda arbetet inom kassan i enlighet med styrelsens anvisningar. Vidare skall finnas en eller flera förtroen- deläkare och förtroendetandläkare. Dessa skall biträda kassan i frågor som kräver medicinsk eller odonto- logisk sakkunskap samt verka för ett gottsatnarbete mellan kassan och de läkare och tandläkare som är verk- samma inom dess område. Därutö- ver skall finnas personal i mån av behov och tillgång på tnedel.

13%

Befattningshavare hos allmän för- säkringskassa tillsättas och entledi- gas

I) direktör. föredragande för pen— sionsärenden, förtroende/åkare, för— troendetandliikare ävensom annan tjänsteman. beträffande vilken rege- ringen så föreskrivit, av riksförsäk— ringsverket; samt

2) övriga tjänstemän av kassan. Riksförsäkringsverket skall vid tillsättande och entledigande av befattningshat-are hos kassan inhäm— ta yttrande frän kassans styrelse. För befattningshavare, för vilka regeringen så föreskrivit, skola anställnings- och arbetsvillkor fast- ställas under medverkan av rege- ringen eller myndighet som rege- ringen bestämmer.

Direktören och de andra tjänste- män. beträffande vilka regeringen föreskriver det, tillsätts och entledi- gas av riksförsäkringsverket. Övriga tjänstemän tillsätts och entledigas av kassan.

Riksförsäkringsverket skall vid tillsättande och entledigande av tjän- stemän hos kassan inhämta yttrande från kassans styrelse.

För de tjänstemän. för vilka rege- ringen föreskriver det. skall anställ- nings- och arbetsvillkor fastställas under medverkan av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1980/81zl35

Nuvarande lydelse

I den utsträckning regeringen förordnar må försäkringskassa inrät- ta ny tjänst endast efter medgivande av riksförsäkringsverket.

Föreslagen lydelse

I den utsträckning regeringen föreskriver det får försäkringskassmt inrätta nya tjänster endast efter med- givande av riksförsäkringsverket.

14%?"

Allmän försäkringskassas räken- skaper skola avslutas för år. Räken- skapsavslutningen skall vara verk- ställd före utgången av nästföljande mars månad.

Styrelsen skall senast den 15 april varje år till revisorerna avlämna en av styrelsens ledamöter underskri- ven förvaltningsberättelse för det senast förflutna året. Styrkt avskrift av berättelsen skall samtidigt över- sändas till riksförsäkringsverket samt" till vederbörande landsting eller kommunfullmäktige.

Före utgången av oktober månad varje år skall styrelsen tillställa riks- försäkringsverket en beräkning av kassans förvaltningskostnader för nästföljande år.

En allmän försäkringskassas rä— kenskaper skall omfatta perioden den ] juli—den 30 juni (budgetår).

Styrelsen skall senast den [ okto- ber varje år till revisorerna lämna en av styrelsens ledamöter underskri- ven årsberättelse innefattande för— valtningsberättelse, resultaträkning och balansräkning för det senast förflutna budgetåret. Styrkt avskrift skall översändas till riksförsäkringsverket av årsberättelsen samtidigt och till landstinget eller kommunfull- mäktige.

Styrelsen skall årligen tillställa riksförsäkringsverket de uppgifter om kassans förvaltning som fordras för framställning om anslag.

165

För granskning av styrelsens för- valtning och den allmänna försäk- ringskassans räkenskaper skola var- je år utses en revisor av riksförsäk- ringsverket och två revisorer av landstinget eller. där fråga är om kassa. vars verksamhetsområde ut- göres av kommun, av kommunfull- mäktige.

För granskning av styrelsens för- valtning och den allmänna försäk- ringskassans räkenskaper skall för varje budgetår utses en revisor av riksförsäkringsverket och två reviso- rer av landstinget eller, där fråga är om en kassa. vars verksamhetsområ- de utgörs av en kommun, av kom- munfullmäktige.

För varje revisor utses en suppleant. Revisor må skiljas från uppdraget av den som utsett honom. Revisor skall hava den erfarenhet

En revisor kan skiljas från uppdra- get av den som utsett honom. En revisor skall ha den erfarenhet

• Sida 5
•  Original

Prop. 1980/8l:135

Nuvarande lydelse

beträffande bokföring och insikt i ekonomiska förhållanden, som med hänsyn till verksamhet erfordras för uppdraget. Till revisor må ej utses den som äri kassans eller styrelseledamots tjänst, ej heller nära anhörig till styrelseledamot.

kassans

U|

Föreslagen lydelse

av bokföring och den insikt i ekono— miska förhållanden som med hänsyn till kassans verksamhet fordras för uppdraget. Till revisor får inte utses den som är i kassans eller en styrel- seledamots tjänst eller den som är nära anhörig till en styrelseleda— mot.

1. Denna lag träderi kraft såvitt avser 18 kap. 14 & tredje stycketden 1 juli 1981. såvitt avser 18 kap. 8 5 den 1 januari 1983 och iövrigt den ljuli 1982. Vad som enligt 18 kap. 145 tredje stycket i dess förutvarande lydelse föreskrivs om skyldighet att tillställa riksförsäkringsverket en beräkning av kaSSans förvaltningskostnader skall dock gälla till utgången av år 1981.

2. Tiden den 1 januari—30 juni 1982 skall vid tillämpning av 18 kap. 14 å andra stycket i dess nya lydelse anses som ett budgetår.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1980/81zl35 6

Utdrag SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 198 l -02-26

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten. Bohman. Wikström. Friggebo. Mogård. Dahlgren. Åsling. Söder. Krön- mark. Burenstam Linder. Johansson. Wirtén. Holm. Andersson. Boo. Winberg, Adelsohn. Danell. Petri. Eliasson

Föredragande: statsrådet Söder

Proposition om former för styrning av försäkringskassornas förvalt- ningsutgifter, m. m.

1. Inledning

De allmänna försäkringskassorna och riksförsäkringsverket svarar för administrationen av större delen av samhällets ekonomiska trygghetssystem. Enligt 18 kap. 1 5 lagen (1962:381) om allmän försäkring. AFL. skall det finnas en allmän försäkringskassa i varje landstingskommun och i varje kommun som inte tillhör ett landstingsomräde. Totalt finns 26 försäkrings- kassor. Formellt är kassorna inte statliga myndigheter utan självständiga offentligrättsliga organ med egna styrelser. Riksförsäkringsverkct är central förvaltningsmyndighet och utövar tillsyn över kassornas verksamhet (18 kap. 2 & AFL).

Utgifterna för försäkringskassornas administration finansieras på samma sätt som sjukförsäkringcns utgifter. dvs. till 15. % med statsbidrag och till 85 % med arbetsgivaravgiftcr. l princip fastställer varje försäkringskassa sin egen budget och avgör därmed själv omfattningen av sina förvaltningsutgif- ter.

Riksrevisionsverket framförde i juni 1978 i en revisionsrapport om riksförsäkringsverkets tillsyn av de allmänna försäkringskassorna m. rn. vissa synpunkter beträffande försäkringskassornas organisation och förvaltnings- utgifter. I rapporten förordades bl. a. att ett system skulle införas för styrning av försäkringskassornas förvaltningskostnader. I rapporten framhölls vidare behovet av att riksförsäkringsverket som ett led i tillsynen i ökad omfattning följde utvecklingen av försäkringskassornas förvaltningsutgifter.

Chefen för socialdepartementet bemyndigades den 14 juni 1979 att tillkalla en kommitté — kommittén (S 1979108) för översyn av riksförsäkringsverkets

• Sida 7
•  Original

Prop. 1980/81zl35 7

organisation m. m.l — för att göra en organisationsöversyn av verket. Enligt direktiven (Dir. 1979:60) skulle kommittén även pröva frågan om formerna för styrning av försäkringskassornas organisation och förvaltningskostnader mot bakgrund av vad sotn anförts i riksrevisionsverkets revisionsrapport. Kommittén har redovisat sina överväganden och förslag i sistnämnda avseende i delbetänkandet (Ds S 1980:7) Former för styrning av försäkrings- kassornas organisation och förvaltningsutgifter. En sammanfattning av kommitténs förslag bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1. Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av riksförsäkrings- verket. riksrevisionsverket. statskontoret. statens arbetsgivarvcrk. Försäk- ringskasseförbundet ( FKF). Försäkringskassornas förhandlingsorganisation (FFO). Landstingsförbundet. Svenska kommunförbundet. Landsorganisa- tionen i Sverige (LO). Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Central- organisationen SACO/SR och Försäkringsanställdas förbund (FF). Försäkringskasseförbundet har bifogat yttranden från flertalet allmänna försäkringskassor. En retnissammanställning bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

2. Allmän motivering

2.1. Allmänt

Utvecklingen av samhällets ekonomiska trygghetsanordningar har inne- burit väsentligt utvidgade arbetsuppgifter för de allmänna försäkringskas- sorna. Detta har trots ökad användning av automatisk databehandling lett till en kraftig ökning av försäkringskassornas förvaltningsutgifter. För är 1980 har kassornas förvaltningsutgifter beräknats till 2 190 milj. kr. . vilket innebär en ökning med mer än 1 000 milj. kr. sedan år 1975. Antalet årsarbetare hos kassorna har ökat från 11 800 år 1975 till ca 17000 är 1980. Samtidigt har under denna period omslutningen inom den allmänna försäkringen ökat från ca 47 000 milj. kr. till ca 100000 milj. kr.

Före år 1974 finansierades försäkringskassornas förvaltningsutgifter helt med avgifter från de försäkrade. Tariffcrna för dessa avgifter. som även skulle täcka en del av sjukförsäkringskostnaderna. fastställdes för varje kassa av riksförsäkringsverket. Härigenom gällde i princip en ram för förvaltnings- utgifterna även om detta i praktiken inte medförde någOn direkt styrning av kassornas förvaltning. Sedan sjukförsäkringsavgifterna slopats för anställda fr. 0. m. är 1975 finansieras förvaltningsutgifterna numera med arbetsgivar- avgifter. egenavgifter från egna företagare och statsbidrag enligt samma regler som gäller för sjukförsäkringens utgifter.

1 Ledamöter: generaldirektören Lars—Åke Åström, ordförande. avdelningschefen Jan Engman, revisionsdirektören. numera ehefrevisorn Wilhelm Engström, sekreteraren Gustav Persson och civilekonomen Jan Stephansson.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1980/8lzl35 8

För innevarande budgetår har medel för statens bidrag förts upp i statsbudgeten på ett särskilt anslag under socialhuvudtiteln. B 4. Bidrag till försäkringskassornas förvaltningskostnader. Förändringen är endast av formell naturi förhållande till närmast föregående budgetår. då försäkrings- kassornas förvaltningskostnadcr redovisades som en delpost under anslaget Bidrag till sjukförsäkringen. Anslagets storlek medför i princip ingen begränsning av kassornas förvaltningsutgifter eftersom anslaget kan över- skridas utan särskilda åtgärder.

i årets budgetproposition (prop. 1980/81:100 bil. 8. sid. 55) har riksdagen underställts uttalanden om att den restriktiva budgetprövning som gäller för statliga myndigheter bör tillämpas också för de allmänna försäkringskassor- na. Jag anförde där att riksförsäkringsverket i avvaktan på genomförandet av ett nytt budgeteringssystem bör få i uppdrag att följa kostnadsutvecklingcn hos försäkringskassorna och utfärda de anvisningar som behövs för att de principer som gäller för genomförandet av statliga myndigheters huvudför- slag skall tillämpas även för försäkringskassornas förvaltningskostnader under åren 1981 och 1982.

i enlighet med vad som förutskickades i budgetpropositionen återkommer jag nu med förslag i fråga om ett nytt budgeteringssystem för kassornas förvaltningskostnader.

Kommittén föreslår i betänkandet att ett system med ekonomisk ramstyrning införs för försäkringskassornas förvaltningsutgifter. Anslaget för ifrågavarande kostnader skall enligt förslaget behandlas enligt samma teknik som gäller för övriga anslag på statsbudgeten. Kommittén föreslår vidare att vissa administrativa beslutsbefogenheter skall decentraliseras frän riksförsäkringsverket till försäkringskassorna.

Remissinstanserna är positiva till huvudprinciperna i förslaget. Riksför- säkringsverket konstaterar att utredningsarbetct haft en bred förankring inom såväl verket som försäkringskasseomrädet. Försäkringskasseförbundet finner att kommitténs förslag i stort sett överensstämmer med den s. k. RFV/FKF-utredningens — med representanter för riksförsäkringsverket och försäkringskassorna — förslag. vilka i allt väsentligt godtagits av Försäkrings- kasseförbundets kongress i juni 1980.

Försäkringskassornas behov av medel för förvaltningsutgifterna bör enligt min mening — i likhet med vad som gäller för statliga myndigheter — bli föremål för årlig prövning av statsmakterna. Jag förordar därför i likhet med kommittén att ett system för anslagsstyrning av försäkringskassornas förvaltningsutgifter införs. Systemet bör utformas så att det ger statsmak— terna ett tillfredsställande underlag för prövning och kontroll av försäkrings- kassornas förvaltningskostnadcr på motsvarande sätt som gäller för de statliga myndigheterna. Det är också angeläget att få en ekonomisk redovisning som kan ge underlag för beräkningen av konsekvenser för organisation och förvaltningsutgifter av planerade regeländringar i trygg- hetssystemcn .

• Sida 9
•  Original

Prop. 1980/81:135 9

Genom en effektiv och ändamålsenlig styrning av de ekonomiska resurserna minskar behovet av annan administrativ styrning. Därvid ökar möjligheterna till decentralisering av administrativa beslutsbefogenheter till försäkringskassorna. Detta innebär en markering av försäkringskassornas självständiga ansvar för förvaltningen inom givna regler och anslagsramar. samtidigt som man uppnår en ytterligare renodling av riksförsäkringsverkets centrala ansvar för verksamheten.

2.2. Ekonomiska ramar för försäkringskassornas för 'altningsutgifter

Kommittén föreslär att statsmakternas anslag till försäkringskassornas förvaltningsutgifter skall ges i form av en totalram för kassornas samman— lagda förvaltningskostnadcr. Kommittén f("ireslär vidare en modell för dels beräkning av totalramcn dels fördelning av totalramen mellan försäkrings— kassorna. Enligt kommitten skall det ankomma pä riksförsäkringsverket att efter samråd med Försäkringskasseförbundct beräkna det sammanlagda medelsbelmvet och ge in anslagsframställning till regeringen i ("överensstäm— melse med vad som gäller för begäran om anslag på statsbudgeten. Beräkningen av totalramen skall enligt förslaget bygga pit dels vissa schablonberäkningar. främst baserade på im'änarantal samt uppgifter från försäkringskassornas s. k. arbetsredovisningssystem (som bygger på perso— nalstatistik och ärendestatistik). dels en bedömning av ekonomiska och andra uppgifter som hämtas in från kassorna. Dessa faktorer avses även ligga till grund för den f("irdelning mellan kassorna som skall ske sedan statsmakterna tagit ställning till totalramen. Fördelningen bör göras av riksförsäkringsvcrket efter samråd med Försäkringskasscförbundet.

Från flera remissinstanser har synpunkter anförts beträffande beräkning aven totalram och ft'_')rdelningen inom denna. Riksrevisirmsverket framhåller att resttrstilldelningen inte bör göras alltför schablonmässig eftersom det finns risk för att möjliga effektivitetsvinster då inte skulle tillvaratas. Riksförsäkringsverket understryker vikten av det analysarbete i anslutning till sehablonberäkningarna som skall åligga verket. Frän försäkringskassehäll pekar man bl. a. på att arbetsredovisningssystemet ännu inte är tillräckligt utvecklat samt att kassorna behöver ett bättre redovisningssystem.

För egen del finner jag det föreslagna budgetsystemet med en gemensam totalram i statsbudgeten lämpligt för kassornas förvaltningskostnader. Försäkt'ingskassmna är 26 till antalet och har i huvudsak samma organisatitm och verksamhetsft'örh'ällanden. Liksom kommitten anser jag att -det bör ankomma på riksförsäkringsverket att på grundval av uppgifter från försäkringskassorna och efter samråd med Försäkringskasseförbundet göra framställning om den totala anslagsramen för kassornas förvaltningsutgifter. Verket bör även disponera anvisat anslag och svara för fördelning av medlen mellan kassorna. Som kommittén anfört bör fördelningen göras av verket efter samråd med Försäkringskasseförbundet.

• Sida 10
•  Original

Prop. l980/81:l$5 lt)

När det gäller beräkningen av det samlade medelsbehtwet och fördelning- en av den anvisade totalramen är det av stor betydelse att beräkningarna grundas på tillräckligt väl underbyggda och tillförlitliga uppgifter. Beräk- ningarna avses enligt förslaget bygga pä dels vissa schablonberäkningar. dels en bedömning av andra uppgifter som hämtas in frän kassorna. Försäkrings- kassorna måste därför förse riksförsäkringsverket med de uppgifter om kassornas förvaltning som behövs för framställning om anslag samt fördelning av anvisade medel. Jag vill här betona vikten av det analysarbete som bör utföras på grundval av bl. a. dessa uppgifter.

Det föreslagna systemet kräver en väl utvecklad planerings- och budget- process hos försäkringskassorna. Det bör an komma på riksförsz'ikringsverket att med utgångspunkt i de statliga budgetanvisningarna lämna anvisningar och rekommendationer till kassorna för deras budget— och redovisningsar- bete. Enligt vad jag inhämtat pägär redan arbete med en utveckling av systemen beträffande arbetsredm'isning och kassornas redovisning.

Kommitténs förslag att försäkringskasst'rrna i samband med rambudget- systemet skall övergä frän kalenderår till att tillämpa det statliga budgetåret har inte väckt någon erinran frän remissinstanserna. .lag ansluter mig till förslaget. I samband med denna ändring bör även mandatperioderna för försäkringskassornas styrelseledamöter i enlighet med utredningens förslag ändras så att perioderna börjar den I juli — i stället för som f. n. den I januari.

Beträffande Försäkringskasseförbundets medelsbehov förutsätter kom- mitten att detta skall omfattas av anslaget till försäkringskassorna. Riksre- ' visionsverkct framhåller att medelsbehm'et för förbundet bör prövas på samma sätt som när det gäller försäkringskassorna samt att det i reglerings- brev skall anges inom vilka ekonomiska ramar förbundet får bedriva sin verksamhet. Verket föreslår vidare att — i likhet med vad som gäller för försäkringskassorna — riksförsäkringsverket fär utse en revisor att granska förbundets verksamhet.

För egen del vill jag anföra följande. Försäkringskasseförbundet är en service- och intresseorganisation för försäkringskassorna. Förbundet har bildats genom en överenskommelse mellan kassorna och handhar frågor inom kassornas område där gemensam behandling bedöms 'ara rationell. Förbundets verksamhet finansieras genom medlemsavgifter frän kassorna beräknade efter invånarantalet med belopp som fastställs vid kongress eller förbundsmöte.

[ likhet med kommitten finner jag att Försäkringskasseförbundets medelsbehov bör innefattas i anslaget'till försäkringskassornas förvaltnings- kostnader. Jag är f. n. inte beredd att föreslå några ändrade regler beträffande medlen till förbundets verksamhet. Jag förutsätter dock att motsvarande restriktiva ekonomiska bedömning. som när det gäller försäk- ringskassornas egna förvaltningsutgifter. kommer att tillämpas även när det gäller Försäkringskasscförbundets medelsbehov-'. Självfallet skall den på

• Sida 11
•  Original

Prop. l980/81:135 ] ]

detta sätt finansierade verksamheten begränsas till sådana gemensamma frågor som faller inom försäkringskassornas kompetensområde. Beträffande revisionen utgår jag från att kommittén i sitt fortsatta arbete prövar frågan huruvida revisionen av försäkringskassornas verksamhet även bör omfatta förbundet.

Kommittén förutsätter att statsbudgetens anslag till försäkringskassornas förvaltningsutgifter får karaktären av förslagsanslag. vilket är den form som används för flertalet myndighetsanslag. Det innebär vanligen att anslaget får överskridas endast efter regeringens medgivande. Vidare föreslår kommit- tén att detta budgetanslag skall omfatta det totala beloppet för kassornas förvaltningsutgifter. Förvaltningsutgifterna under anslaget skall till 85 % finansieras via avgifter. Avgiftsmedlen bör redovisas som en inkomstpost under förslagsanslaget. På samma sätt bör enligt kommittén ersättningsbe- loppet från allmänna pensionsfonden för kassornas administration av tilläggspensioneringcn redovisas som inkomst under anslaget.

Jag biträder kommitténs förslag som i dessa delar lämnats utan erinran av remissinstanserna. De närmare frågorna om den tekniska redtwisningen av anslaget på statsbudgeten bör behandlas i anslutning till det årliga budgetarbetet. Det gäller bl. a. frågan om det finns anledning att särbehand- la vissa utgifter som har karaktären av engångsbelopp. t. ex. utrustning av nya lokaler. Jag utgår från att sådana utgifter redovisas så att de kan avskiljas i anslagsframställningen.

Kommittén föreslår vidare att samma regler för överskridande m. m. i princip skall gälla för ifråga -'arande anslag som beträffande anslag till statliga myndigheter. Dock föreslår kommittén att. av de medel på anslaget som vid bttdgetårets slut eventuellt inte har förbrukats. hälften upp till ett visst belopp skall få användas av respektive försäkringskassa för vissa ändamål av värde för kassans utveckling. Härför skall dock krävas särskild prövning av regeringen. Förslaget motiveras med behovet av att stimulera till hushållning med resurserna.

Kommitténs förslag angående dispositionen av kvarstående anslagsmedel tas upp av flera remissinstanser. Statskontoret anför att man om förslaget genomförs bör pröva att införa samma princip också för statliga myndighe- ter. Riksrevisionsverket delar kommitténs uppfattning om behovet av att stimulera till bättre hushållning med tilldelade resurser. Verket "anser dock att man bör överväga även andra metoder eller i varje fall ställa som villkor dels att kvarstående medel kan hänföras till reella effektivitetsvinster. dels att anslaget totalt sett inte är förbrukat. Härvid förutsätts att riksförsäkrings- verket under löpande budgetår kan göra omdispositioner mellan kassor- na.

Från försäkringskassehåll är man positiv till förslaget att kassorna skall få disponera budgetöverskott. Man anser dock att förslaget har för många begränsningar. [ anslutning till frågan om förfarande med kvarstående budgetanslag erinrar man vidare om kassornas fonder avseende den

• Sida 12
•  Original

Prop. 1980/8lzl35 . 12

obligatoriska sjukförsäkringen. Försäkringskasseförbundet anför att fonder- na skulle kunna fylla en viktig utjämnande funktion vid överskott respektive underskott i budgetutfallet.

Enligt min mening är det i och för sig önskvärt att stimulera till sparande av anslagna medel. Detta är dock en fråga som gäller generellt för alla förvaltningsanslag. "Jag är därför f. 11. inte beredd att föreslå några särreglcr när det gäller anslaget till försäkringskassornas förvaltningsutgifter. Jag finner inte heller att det föreligger något behov av att i detta sammanhang använda de fonder som finns hos försäkringskassorna från tiden före 1974. Beträffande ifrågavarande fonder får jag framhålla att regeringen har gett riksförsäkringsverket i uppdrag att föreslå hur man skall förfara med dessa fonder sedan det efter ändring av finansieringsreglerna fr. o. m. är 1975 inte föreligger behov av fondering utöver den som sker i den allmänna sjukförsäkringsfondcn. Jag räknar med att en slutredovisning av uppdraget skall lämnas inom kort.

2.3. Deeentralisering av vissa administrativa uppgifter till försäkringskassor- na

Som tidigare nämnts föreslår kommittén att. i samband med att en ekonomisk ramstyrning införs. flera av de administrativa uppgifter som handläggs inom riksförsäkringsverket decentraliseras till försäkringskassor- na. Kommittén framhåller att den nuvarande fördelningen av ansvar och befogenheter mellan verket och kassorna grundar sig på de begränsade möjligheter som hittills funnits till ekonomisk styrning av kassornas förvaltning. Detta har medfört relativt omfattande och detaljerade administ- rativa anvisningar för kassornas verksamhet. Bättre ekonomiska styrmedel bör enligt kommittén möjliggöra en rationellare arbetsfördelning mellan riksförsäkringsverket och kassorna. Kommittén föreslår att försäkringskas- sorna själva inom ramen för vissa anvisningar och rekommendationer från riksförsäkringsverket får besluta om inrättande och tillsättande av huvudde- len av sina tjänster samt besluta i frågor om lokaler. inköp och försäljning m. fl. åtgärder rörande fast egendom. Riksförsäkringsverkcts uppgift att som tillsynsmyndigliet följa verksamheten och vid behov ingripa föreslås kvarstå oförändrad.

Remissinstanserna är positiva till en decentralisering till försäkringskas- sorna. Centralorganisationen SACO/SR framhåller dock att riksförsäkrings- verket bör besluta i tillsättningsärenden ned t.o.m. avdelningschefsnivå samt beträffande revisorer.

Från försäkringskassehåll anser man att ytterligare beslutsbefogenheter bör decentraliseras. I fråga om organisationen finner Försäkringsanställdas förbund att kassorna självständigt bör besluta om sektionsindelningen och därmed inrättandet av sektionschefstjänster. Någon försäkringskassa anser att lokalkontorsnätets utformning helt bör överlämnas till den enskilda

• Sida 13
•  Original

Prop. l98tl/Blzl35 ls

kassans avgt'årande. l-"örsäkringskasscförbunt'let och några försäkringskassor framhåller att förtrt'tendeläkare och förtrocndetandläkare bör l'örm'dnas av kassorna.

I likhet med kommitten anser jag att ökade möjligheter till ekonomisk styrning bör medföra minskat behov av annan administrativ styrning. Det här förordade budgeteringssvstemct bör skapa förutsättningar att i ökad omfattning decentralisera administrativa befogenheter till försäkringskas— stirna.

] fråga om decentraliscringcns omfattning bör kommittens förslag ktmna tjäna som vägledning för en decentralisering av administrativa beslut till kassastvrclscrna. När det gäller inrättande av tjänster liksom kassornas organisation och lokalkontorsnät är det fråga om beslut som innebär kostnader inte bara för det budgetår då t'ttgärden vidtas titan även l'ramdcles. Det gäller vidare att ge de försäkrade en i princip likvärdig service i alla kassorna. Riksförsäkringsverket bör därför på dessa omraden utfärda anvisningar för försäkringskassorna enligt kommitténs förslag.

Jag återkommer i specialmotiveringen till lagreglernas utformning. l fråga om tillsättande av tjänster bör i lagen anges att direktörstjänstcrna tillsätts av riksförsäkringsverkct. I övrigt bör det ankomma på regeringen att tttfärda bestämmelser om vilka tillsättningsbeslut som även i fortsättningen skall

ligga hos riksförsäkringsvcrkct.

2.4 Ikraftträdande m. m.

Kommittén föreslår att det nya systemet skall tillämpas fr. o. m. budget— året 1982.-Nl

Remissopinionen är delad i detta avseende. Kommitténs förslag om tidpunkt tillstyrks av riksförsäkringsverkct. statskontoret. landstingsförlmn- det och TCO. Några försäkringskassor lämnar förslaget tttan erinran men uttrycker oro för den korta ft'irberedelsetid det kan bli fråga om. L(f) samt flertalet remissinstanser från försäkringskasseomradct anser att man för att lämna en tillräcklig förberedelsetid bör avvakta till budgetåret IOSSEH—l.

Som jag tidigare nämnt har i årets budgetproposition riksdagen under- ställts ttttalanden om att de principer som gäller för genomft'irandct av statliga myndigheters htwudft'hslag :dvs. en reell kostnadsbcsparing med 2 C? — skall tillämpas också för de allmänna försäkringskassornas förvalt- ningskostnader. Genom beslut den lEfebruari 1981 harregcringen uppdragit åt riksförsåkringsverkct att — i avvaktan på riksdagens beslut i denna fråga samt den fortsatta behandlingen av ifrågavarande kommittéförslag — (mtbesörja att erforderliga ft'irberedclser vidtas hos verket och försäkrings- kassorna för att dels den avsedda besparingen skall kunna uppnåsi kassornas förvaltningsutgiftcr under åren l9Hl och lOHZ. dels erforderligt material skall kunna redovisas i den anslagsframställning bctrt'iffant'le försäkringskassornas förvaltningsu[gifter som skall lämnas tlen [ september lUSl.

• Sida 14
•  Original

Prop. 1980/81zl35 14

Genom att de principer som gäller för genomförandet av statliga myndigheters huvudförslag även avses tillämpas för försäkringskassornas förvaltningskostnader är det angeläget att snarast möjligt övergå till att tillämpa det statliga budgetåret. Jag förordar därför att övergången till budgetår som redtwisningsperiod samt tillämpning av det nya budgctsyste- mcti princip skall ske fr. o. m. budgetåret 1982./83. Liksom kommitten finner jag det naturligt att förberedelsearbctct sker under medverkan av berörda intressenter.

Dc invändningar som har anförts mot den angivna tidpunkten avser närmast den korta förberet'lelsetjd som skttllc bli följden och svårigheterna att göra tillräckligt noggranna beräkningar. I detta sammanhang får jag framhålla att det till en början sannolikt kommer att finnas en viss osäkerhet vid anslagsberäkning och fördelning av anvisade medel mellan de 26 försäkringskassorna. Det kan krävas något års erfarenhet innan man uppnår tillräcklig säkerhet vid beräkningarna. vilket givetvis får beaktas vid tillämpningen av det nya anslagssystcmet under den första tiden. Det nya budgeteringssystetnet bör således införas fr. o. m. budgetåret 1982/83. men tillämpningen bör vid övergången anpassas till det redovisningsmate rial som då finns tillgängligt.

Beträffande övergången från kalenderår till det statliga budgetåret anser jag i likhet med kommittén att första halvåret 1982 skall utgöra en särskild redovisningsperiod. Detta alternativ torde ge bättre underlag f("irjåmförelser och analyser än att låta ett redovisningsår omfatta 18 månader.

Liksom kommittén anser jag att det finns anledning att utvärdera det nya systemet sedan det variti funktion några år. Jag vill också betona vikten av en noggrann kontinuerlig uppföljning av systemets konsekvenser.

I fråga om resursmässiga konsekvenser av de förändringar jag här har förordat bör det för försakringskassornas del i stort sett inte bli fråga om något ändrat resursbehov. Vad beträffar riksförsäkringsverket torde det i viss mån krävas ökade resttrser för hanteringen av rambudgeteringsfrågor samtidigt sotn viss minskning av resttrsbehovet katt uppkomma till följd av decentraliseringen av uppgifter till försäkringskassorna. Jag förutsätter att kommittén i sitt fortsatta arbete rörande riksförsäkringsverkets organisation tar ttpp dessa frågor.

3. Upprättat lagförslag _

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

• Sida 15
•  Original

'Jl

Prop. l980/81:I35 . l

4. Specialmotivering

De grundläggande bestämmelserna om de allmänna försäkringskassorna finnsi 18 kap. AFL. I det ft':iljande behandlas de ändringar som föresläsi AFL till följd av det nya budgetsystcmet. I övrigt föreslås vissa språkliga ändringar. Som kommitten påpekat kan regeringen. eller efter regeringens bemyndigande riksförsäkringsverket. behöva meddela närmare föreskrifter för införandet av det nya systemet. Sådana föreskrifter får meddelas med stöd av 20 kap. 16.5 AFI...

18 kap. 4.5

Andra stycket i denna paragraf innehåller f. n. förbud för försäkringskas- sorna att utan riksförsåkringsverkets medgivande besluta om vissa åtgärder rörande den fasta egendomen. Som framgår av den allmänna motiveringen föreslås att försäkringskassorna. inom ramen för anvisningar från riksför- säkringsverket. själva får besluta om dessa åtgärder. Det föreslås därför att bestämmelsen i andra stycket upphävs.

8 &

Första stycket denna paragraf behandlar mandatperioden för styrelsele- damöterna. Eftersom försäkringskassornas räkenskapsår anpassas till det statliga budgetåret, föreslås att styrelseledamöternas mandatperiod beräk- nas med utgångspunkt i budgetårets början.

125

Denna paragraf behandlar vilka anställda som skall finnas hos en försäkringskassa. Som en följd av övergången till det nya bttdgetsystemet anges att det — förutom direktören. förtroentleläkare och förtroendetandlä- kare — skall finnas personal i mån av behov och tillgång på medel.

13.5

Som framgår av den allmänna motiveringen skall direktören för den allmänna försäkringskassan. i likhet med tad som.f. n. gäller. tillsättas av riksförsäkringsverket. Ifråga om ("övriga tjänster föreskrivs att det ankommer på regeringen att ange vilka tjänstcr som tillsätts av riksförsäkringsverket. IIärigenom uppnås ett flexibelt system för framtiden.

• Sida 16
•  Original

Prop. 1980/81:135 Jo

145

Denna paragraf innehåller de grundläggande bestämmelserna om försäk- ringskassornas räkenskaper och budget. Även med ett nytt budgetsystem för kassorna bör sådana bestämmelser återfinnas i AFL. De närmare bestäm- melserna om redovisningssystem. budgetarbete. fördelning av anvisade medel till försäkringskassornas förvaltningskostnader m. m. bör dock utfärdas av riksförsäkringsverkct. som enligt 18 kap. 2 %$ AI—"L får meddela anvisningar för verksamheten.

16 5 Ändringen i denna paragraf föranleds av att försäkringskassornas räken- skapsår anpassas till det statliga budgetåret.

Overgångsbeslämmelser

Som framgår av (len allmänna motiveringen bör det nya bttdgetsystetnet genomföras fr. o. m. budgetåret 1982./83. Flertalet ändringar i 18 kap. AFI. bör därför träda i kraft den ] jttli 1982. Med hänsyn till att riksförsäkrings- verket skall inge anslagsframställning för försäkringskassornas förvaltnings- utgifter före den 1 september 1981 bör dock den nya bestämmelsen i 18 kap. 14.5 tredje stycket träda i kraft redan den ] jttli 1981.

Styrelseledamt'åter i försäkringskassorna tttscs av bl. a. landstinget eller kommunfullmt'iktigc. Mandatperit.>den för de sittande styrelseledamt'jterna upphör vid utgången av år 1982. Som framgår av motiveringen till 18 kap. 8 .5 föreslås att en styrelseledamots mandatpcrit')d beräknas mcd utgångspttnkt i budgetårets början. Enligt huvudregeln är mandatperiodens längd tre år. Regeringen kan dock med stöd av nämnda paragraf föreskriva undantag från huvudregeln. I samband med ("övergången till det nya systemet bör mandatperioden som börjar den [januari 1983 utsträckas till tre och ett halvt år. Med hänsyn härtill bör den nya bestämmelsen i 18 kap. b'å om styrelseledamöter träda i kraft den 1. januari 1983.

Som framgår av den allmänna motiveringen bör det första halvåret 1982 utgöra en särskild redovisningsperiod.

5. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga ett inom socialdept'trtcmentet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (19621381) om allmän försäkring.

• Sida 17
•  Original

Prop. 1980/81:135 17

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredragan- den har lagt fram.

• Sida 18
•  Original

Sammanfattning 1.1 Allmänt

Riksförsäkringsverket. RFV. och de allmänna försäkringskassorna svarar för administrationen av större delen av samhällets ekonomiska trygghetssys- tem för medborgarna. RFV är central förvaltningsmyndighet. främst för ärenden som rör den allmänna försäkringen och har tillsyn över de allmänna försäkringskassornt-i som är regionala och lokala organ för den allmänna försäkringen m. m . '

Det finns en allmän försäkringskassa i varje landstingskommun och i varje kommun som inte ingår i landstingskommun (Malmö. Göteborg och Gotland). Totalt finns 26 försäkringskassor. Varje försäkringskassa är ett självständigt offentligrättsligt organ som leds av en styrelse. Styrelsen består av ordförande och vice ordförande som utses av regeringen samt i regel fyra ledamöter som utses av landstingen eller. om kassans verksamhetsomrade utgörs av kommun. av kommunfullmäktige. Härutöver får i styrelsearbetet delta t 'ä personalrcprcsentanter.

Utvecklingen av samhällets ekonomiska trygghetsanordningar har inne- burit väsentligt utvidgade arbetsuppgifter för såväl RFV som försäkrings- kassorna. För försäkringskassornas del har detta trots ökad användning av automatisk databehandling lett till en kraftig ökning av personalen. Sedan är 1963 har försäkringskassornas personal uttryckt i årsarbetare ökat från ca 6 000 till nära '1'7 000 vid utgången av år 1979.

För är 1979 uppgick kassornas förvaltningsutgifter till drygt 1 860 milj. kr.. vilket innebär en ökning med ca 1 000 milj. kr. sedan är 1975.

Finansieringen av kassornas förvaltningsutgifter sker med statsbidrag (15 %) och arbetsgivaravgifter (85 %]. I princip fastställer varje försäkrings- kassa sin egen budget och avgör därmed själv omfattningen av sina förvaltningsutgifter.

RFV lämnar dock varje år anvisningar och rekommendationer till kassornas styrelser inför deras budgetarbete. En viss ekonomisk styrning från verkets sida sker vidare utan samband med budgeten genom föreskrifter och rekommendationer rörande kassornas organisatitm. inrättande av vissa tjänster m. m.

Kommittén anser att det numera saknas skäl att inte behandla försäkrings- kassornas förvaltningsutgifter på samma sätt som gäller för andra verksam- heter. Statsmakterna bör således enligt kommitténs mening få möjlighet atti

• Sida 19
•  Original

Prop. l980/8lzl35 19

sin helhet väga utgiftsökningar inom försäkringskassornas förvaltning mot andra utgiftsökningar. Förbättrade ekonomiska styrmedel skulle ocksä möjliggöra en rationellarc arbetsfördelning mellan RFV och försäkringskas- sorna. Härvid bör. enligt kommitténs mening. särskilt beaktas de fördelar som står att vinna genom en ytterligare renodling av RFV:s centrala ansvar för verksamheten i kombination med en medveten decentralisering av arbetsuppgifter till försäkringskassorna. Genom den utbyggnad som skett av försäkringskassornas administration finns nu ocksä där en större kompetens och möjlighet att överta arbetsuppgifter frän RFV än vad som tidigare -'arit fallet. '

Mot denna bakgrund föreslär kommittén att en ekonomisk ramstyrning införs för försäkringskassornas förvaltningsutgifter. Genom att en ekono- misk ram fastställs bör verkets administrativa anvisningar i ökad utsträckning ges formen av riktlinjer och ramar för kassornas agerande.

.

1.2 Ekonomiska ramar för försäkringskassornas förvaltningsutgifter

I ett nytt system med ekonomiska ramar för försäkringskassornas förvaltningsutgifter bör anslaget pä statsbudgeten till försäkringskassornas förvaltningsutgifter fä karaktären av totalram för kassornas sammanlagda förvaltningsutgifter. RFV förutsätts beräkna äskande av totalramen efter samråd med Försäkringskasseförbundet. FKF. och därefter ge in anslags- framställning till regeringen i överensstämmelse med vad som gäller för begäran av anslag på statsbudgeten.

Mot angivna bakgrund faller det sig enligt kommitténs mening naturligt att ' beräkningen av totalramen i tillämpliga delar följer de statliga budgetanvis- ningarna. Detta innebär bl. a. att de principiella uttalanden om riktlinjer för budgetpolitiken m. m. som regeringen ger till känna i de årliga anvisningarna fär beaktas beträffande totalramen för försäkringskassornas förvaltningsut- gifter. I sin tur medför detta att riktlinjerna även bör beaktas i kassornas eget budgetarbete.

Av mycket stor betydelse för möjligheten att erhälla ett fullgott beslutsunderlag för regering och riksdag är att beräkningen av den äskade totalramen grundas på tillräckligt välundcrbyggda och tillförlitliga data. En av grundfaktorerna för den föreslagna lösningen med en ekonomisk ram för försäkringskassornas förvaltningsutgifter utgörs av kassornas arbetsredovis— ningssystem. De tre huvudkomponenterna i arbetsret'lovisningssystemet är personalstatistik. ärendestatistik (antal ärenden av olika slag) och ärendeti- der (för nämnda ärenden).

Andra viktiga underlag för beräkningen av totalramen — utöver antal invånare och ärendetidsdagar — är redovisnings- och budgetdata frän försäkringskassorna. Sålunda bör RFV och FKF vid beräkningen ha tillgång till kassornas senaste årsbokslut och senare mänadsrcdovisningar. intern- budgetar för löpande budgetär. preliminära internbudgetar för nästkom-

• Sida 20
•  Original

Prop. 1980/8l : l35 lo

mande budgetär samt utkast till intcrnlntdgetar för det ar beräkningarna skall avse. För att en korrekt bedömning av dessa uppgifter skall kunna göras är det av stor betydelse att systemen bygger pa samma principer. vilket gör det möjligt att erhålla information för jämförelser och sammanställningar för alla l'örsz'ikringskassor. Detta förutsätter att [utvisningar för bl. a. redovisning och budgetering utfärdas som komplettering till de tncr allmänt hällna statliga budgetanvisningarna

lin redovisning frän kassorna av de faktiska kostnaderna på program eller kostnzulsbärare. t. ex. de olika försäkringsgrenarna vore av stort värde. Därigenom skulle bl. a. analyser av regelsystemändringars zulministrativa konsekvenser underlättas och fi'irbättras. Detta medges emellertid inte av försäkringskassornas nuvarande redovisningssystem. lin utveckling av detta system har redan påbörjats inom RFV.

Det föreslagna systemet kräver vidare enligt kommitténs—memng en väl utvecklad planerings— och budgetprocess hos försäkringskassorna. Kommit- ten förutsätter att RFV stöder försäkringskassorna i arbetet med utveckling— en härav.

Kommittén vill för sin del vidare framhälla vikten av ett noggrant analysarbete inom RFV och FKF som grund för beräkningen av äskandet av totalramen. llärvid bör stor vikt läggas vid en bedömning och eventuell justering av de schabloner som används vid beräkningen.

De uppgifter från försäkringskassorna som skall ligga till grtmd för beräkningen av totalramen — santt för den fördelning som i sinom tid skall ske — mäste insändas till "RFV i sådan tid att RFV och FKF far tillräckligt utrymme för sitt arbete med sannnanställningar och bedömningar. Samtidigt mäste beaktas att kassorna skall ges tillräcklig tid för sitt budgetarbete suttit att detta baseras pä sä aktuella uppgifter som möjligt. Kommittén ft'fn'esli'n' att uppgifterna skall lämnas till RFV före den I maj.

Fördelningen av totalramen anser kommittén skall göras av RFV efter samrad med l-"KF med hjälp av en metodik som i princip skall motsvara sättet att beräkna underlaget för totalratncn. llela ramen förutsätts fördelas vid ett och samma tillfälle. Kommittén vill särskilt framhålla vikten av att medelstilldelningcn till de enskilda kassorna bestäms — utöver vad som följer av de generella fördelningsinstt'umenten — även med hänsyn till inftn'mation frän kassorna själva. Kommittén menar att bl. a. sadana strukturella skillnader föreligger mellan de olika törsäkringskassorna att det ätminstone inte inom den närmaste framtiden torde vara möjligt att genom schabloner grundade pä arbetsredovisningssystemet _beakta alla de faktorer som bör bilda grundvalen för fördelningen. av totalramen. Vid fördelning av totalramen bör givetvis ocksä hänsyn tas till uppgifter om de enskilda kassorna som inhämtats pä annat sätt t. ex. genom RFV:s tillsynsverksam- het.

Anslaget i statsbudgeten för försäkringskassornas förvaltningsutgifter

öru sä s a '; ' ';'"et L" (' _”.Lst s1_. e t tll't'CI vtt igzsea sags- f t tt f ktraktu t ttftrsltg tnltg D ttt lt ttl__tt nl_

• Sida 21
•  Original

5 Prop. 1980/81:135 21

formen och används för flertalet myndighetsanslag. Anslaget bör uppta totala beloppet för försäkringskassornas förvaltningsutgifter. Avgiftsmedlen — 85 % av det hela — bör redovisas som inkomstpost på anslaget. På samma sätt bör ersättningen från AP-fonden för kassornas administration av tilläggspensioneringen redovisas som inkomst.

För anslaget bör i princip gälla samma regler som beträffande statliga myndigheter. På samma sätt som gäller dessa får därför t. ex. förutsättas att överskridanden av anslaget i princip inte skall ske.

För eventuella överskott på anslaget vid budgetårets slut gäller för statliga myndigheter i princip att dessa inte får föras över till kommande budgetår. Nackdelen med en sådan ordning är givetvis risken att eventuellt möjliga överskott förbrukas under senare delen av budgetåret. Systemet innehåller knappast något incitament till sparande. För försäkringskassorna vore det av värde om ett system kunde tillskapas som inom de ekonomiska ramarnas begränsning innehåller ett moment som stimulerar till hushållning med resurserna. Förslagsvis kunde detta konstrueras på så sätt att efter särskild prövning av regeringen hälften av ett eventuellt överskott upp till ett visst belopp kan användas för vissa särskilda ändamål av värde för kassans utveckling.

Överskottsmedlen bör kunna användas för att täcka kostnaden för lokala” utvecklingsprojekt inom resp. försäkringskassas område, t. ex. försök med nya metoder och arbetsformer rörande kassans medverkan i rehabilitering. Det får därvid förutsättas att RFV utfärdar vissa rekommendationer om inriktningen av projekten. granskar kassornas framställningar om att få disponera överskottsmedel och även följer upp resultaten.

Vissa av de utgifter försäkringskassorna bokför som förvaltningsutgifter kan bedömas ha karaktären av engångsutgifter. Det kan då naturligtvis övervägas att behandla dessa i särskild ordning, t. ex. som en särskild del av anslaget. Kommittén har emellertid. med hänsyn till den begränsade omfattningen av denna typ av utgifter (de beräknas uppgå till ca 2 % av de totala förvaltningsutgifterna). inte ansett särskilda åtgärder nödvändiga i samband med bestämningen av totalramen. De olika försäkringskassornas behov kan bedömas jämna ut varandra över tiden. Vid bestämning av basårets utgifter bör alltså även utgifter" av engångskaraktär innefattas. Vid fördelningen av totalramen bör däremot naturligtvis hänsyn tas till den enskilda kassans behov.

1.3 Decentralisering av vissa administrativa uppgifter till försäkringskassor- na

Ökade möjligheter till ekonomisk styrning bör enligt kommittén medföra minskat behov av annan administrativ styrning i motsvarande män. Det nu föreslagna systemet för styrning av försäkringskassornas förvaltningsutgifter bör således medföra möjligheter till att såväl decentralisera beslutsbefogen—

• Sida 22
•  Original

Prop. l980/8l : [35 32

heter i administrativa frågor till kassorna som att minska detaljeringsgraden i RFV:s administrativa anvisningar.

Kommittén föreslår således att kassorna själva inom ramen för vissa anvisningar och rekommendationer från RFV får besluta om organisation och l(.)kalkontorsnät. Kommittén föreslår att kassorna själva får besluta om inrättande och tillsättande av huvudparten av sina tjänster samt besluta i lokalfrågor och frågor om inköp. liksom frågor om försäljning av fast egendom m. m. ,

Kommittén vill härvid peka på att inrättande av tjänster och lokalkontor (inkl. filialexpeditioner) innebär kostnader inte bara för det budgetår då åtgärder vidtas. utan även för framtiden. En decentralisering av sådana uppgifter till kassorna skulle — i avsaknad av riktlinjer — kunna medföra att dessa genom egna beslut äsamkar det allmänna kostnader för avsevärd tid framöver. Kommittén förutsätter därför att RFV via anvisningar och rekommendationer till kassorna i anslutning till deras budgetarbete förebyg- ger de konsekvenser som kommittén här har pekat på.

RFV:s uppgift att som tillsynsmyndighet följa verksamheten och vid behov ingripa i efterhand föreslås kvarstå oförändrad.

Som kommittén redan framhållit medför det föreslagna systemet möjlig- heter att minska detaljeringsgraden i RFV:s administrativa anvisningar. Dessa anvisningar bör framdeles i större utsträckning än för närvarande få formen av rekommendationer. I vissa särskilda frågor. cxempelvisi vad avser användningen av ADB-systemen. torde dock instruktioner behöva utfärdas för kassapersonalen. Genom sådana förändringar läggs på den enskilda kassan ett större ansvar för den egna förvaltningen. Möjligheterna till lokal anpassning av administrationen blir också större än för närvarande vilket bör kunna bidra till ökad effektivitet i verksamheten.

1.4 Ikraftträdande m. m.

Kommittén föreslår att de nya reglerna skall tillämpas fr. o. m. budgetåret 1982/83 under förutsättning att erforderliga ställningstaganden till förslagen sker utan dröjsmål. Budgetåret 1982./83 är första möjliga genomförandetid för systemet i dess helhet med den årscykel för arbetet med försäkringskas- sornas ekonomiska ramar som föreslagits. Detta kräver att anvisningar för kassornas budgeteringsarbete avseende budgetåret l982/83 utfärdas i början av år 1981. Uppgifter från försäkringskassorna måste sedan komma in till RFVi sådan tid att bedömningar och analyser samt samråd med FKF kan ske under våren och försommaren 1981. RFV skall besluta om anslagsframställ- ning för försäkringskassornas förvaltningsutgifter och före den I september ge in denna till regeringen. Anslaget behandlas i budgetpropositionen i januari 1982. RFV gör efter samråd med FKF en preliminär bedömning av hur förslaget till anslag enligt budgetpropositionen bör fördelas mellan kassorna. Beslut fattas i riksdagen i maj 1982 varefter regleringsbrevutfärdas

• Sida 23
•  Original

Prop. l980/8l:l35 23 »

till RFV. Efter samråd med FKF meddelar RFV kassorna slutligt beslut om den ekonomiska ramen för förvaltningsutgifterna för budgetåret 1982/83.

En omläggning av försäkringskassornas budgeteringssystem från budget- året 1982/83 kräver att kassornas redm'isningsår samtidigt ändras från kalenderår till budgetår. Övergången kan ske antingen genom att ett redovisningsår förlängs till att omfatta 1.8 månader ( l981-01-01—1982-()6-30) eller genom att ett redovisningsår får omfatta endast 6 månader (1982- 01-01—1982—06-30). Det senare alternativet torde ge något bättre underlag för kommande jämförelser och analyser. Kommittén vill därför. trots att det medför ett visst merarbete i försäkringskassorna. förorda ett redovisningsår omfattande l982-t)l-(ll—l982-(l6-3t) i samband med genomförandet av ett nytt budgeteringssystem.

Ett genomförande av kommitténs förslag kommer att medföra betydligt förändrade villkor för försäkringskassornas förvaltning och för RFV:s styrning härav. Konunitten vill därför understryka vikten av en noggrann kontinuerlig uppföljning av systemets konsekvenser. Dessutom bör en total utvärdering göras sedan systemet varit i funktion under fem år.

• Sida 24
•  Original