Prop. 1980/81:203

om läroplan för den kommunala vuxenutbildningen

Prop. 1980/81: 203

Regeringens proposition 1980/81 : 203

om läroplan för den kommunala vuxenutbildningen;

beslutad den 27 maj l98l.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN JAN-ERIK WlKSTRÖM

Prop. 1980/81: 203 17

2. Försöksverksamhet med etappindelade kurser

Regeringen har den 29 juni 1978 medgivit att fi.")rsöksverksamhet med etappindelning inom kommunal vuxenutbildning får bedrivas i 15 kom- muner under budgetåren 1978/79. 1979/80 och 1980/81. Komvux—utredning- en skall enligt sina direktiv nära följa denna försöksverksamhet och söka bedöma värdet av systemet med etappindelning för de studerandes del. Eftersom försöksverksamheten ännu inte är avslutad och en slutlig tttvär- dering således ännu inte föreligger har kommittén inte kunnat ta ställning till systemet med etappindelning i dess helhet. De två första årens försöks- verksamhet visar dock till övervägande del positiva resultat. Kommitténs förslag till läroplan för komvux innebär att grttndskolkttrserna inom kom- vux betraktas som en första etapp i en sammanhängande studiegång. Det måste också vara möjligt att avsluta studierna efter denna etapp resp. att påbörja studier i nästa etapp utan att ha genomgått den första etappen i komvux. Kommittén arbetar med en etappindelning av de teoretiska äm- nena på gymnasieskolnivå och avser att senare återkomma med förslag.

I fråga om uppdelning av kurserna i grttnddel och fördjupningsdel har försöksverksamheten givit positiva erfarenheter. Kommittén föreslår där- för att grttndskolkttrserna uppdelas i grttnddel och fördjupningsdel i enlig- 2 Riksdagen 1980/81. I sum/. Nr 203

• Sida 18
•  Original

Prop. 1980/81: 203 18

het med vad som skett inom försöksverksamheten med etappindelade kurser.

3. Samverkan mellan komvux grundskolkurser och preparandkurserna inom arbetsmarknadsutl)ildningen

Under budgetåren l977/78. 1978f'79 och 19791'80 har i Haninge kommun bedrivits försöksverksamhet med tillämpning i komvux av läroplanerna för preparandkurser inom arbetsmarknadsutbildningen. Försöksverksamhe- ten har bedrivits efter samråd med länsarbctsnämnden. Den har utvärde- rats av skolöverstyrelsen (SÖ). Utvärderingen visar att sådan samverkan är möjlig men att vissa problem kan uppstå i fråga om anpassning av preparandkurserna till den kommande yrkesutbildningen. Kommitténs för- slag till Mål och riktlinjer och till kursplaner ger möjlighet till samverkan mellan grundskolkurser inom komvux och motsvarande utbildning inom arbetsmarknadsutbildningen. när det finns behov av sådan samverkan. Det är dock nödvändigt att därvid beakta de krav på anpassning i fråga om organisation och innehåll som arbetsmarknadsutbildningen ställer.

4. Ämnen. timplaner

Komvux-utredningen föreslår i detta sammanhang huvudsakligen så- dana ändringar i fråga om ämnen som föranleds av de ändl'ingarsom riksdagen har beslutat angående läroplanen för grundskolan.

[ grundskolan ersätts ämnet Teckning av ämnet Bild. (_irumlskolkurs i teckning kan f. n. anordnas inom komvux efter särskilt medgivand ' av SÖ. Kommittén föreslår att Bild inte blir ett särskilt ämne inom komvux. Eftersom film- och 'I'V-kunskap redan ingår i ämnet Svenska. föreslår kommittén att de moment i ämnet Bild som handlar om bilden som kom- munikationsmedel förs till ämnet Svenska. Timtalet för ämnet Svenska bör därvid utökas något. Ämnet Teckning föreslås utgå ur komvux organisa- tion på grundskolnivå.

De samhällsorienterande ämnena och de naturorienterande ämnena förs i grundskolan samman till två stora block. Komvux har emellertid ett ämneskurssystem som gör det möjligt för vuxna att på deltid studera enstaka ämnen. En sammanslagning av orienteringsämnena till två stora block kan försvåra för vuxna att skaffa sig kompetens i enbart en del av dessa. Kommittén kommer i sitt fortsatta arbete att ytterligare överväga om det är möjligt att inom komvux sammanföra orienteringsämnena i block utan att de vuxenstuderande tvingas till mer omfattande studier än vad som är påkallat av vederbörandes utbildningsbehov. Kommittén före- slår att de olika orientcringsämnena t.v. får utgöra separata kurser inom komvux.

[ grundskolan införs Teknik som ett obligatoriskt huvudmomcnt inom

• Sida 19
•  Original

Prop. 1980/81: 203 19

naturorienterande ämnen och tilldelas två veckotimmar på högstadiet. Samhällsorienterande ämnen minskas med en veckotimme. Kommittén har övervägt att integrera Teknik i övriga naturorienterande ämnen. Men eftersom grundskolkurser som nämnts bör utgöra den första etappen i en sammanhängande studiegång i resp. ämne. har kommittén stannat för att föreslå att Teknik införs som 'ett separat ämne i komvux.

För att undvika en utökning av den utbildning och den studietid som krävs för fullständig grundskolkompetcns från komvux har kommittén övervägt olika alternativ att utesluta något ämne eller att minska timtalet i vissa ämnen. Kommittén har bl.a. övervägt att föreslå att Religionskun- skap inte skall förekomma som separat ämne på grundskolnivå inom komvux. Innehållet i Religionskunskap kunde då i stället föras dels till övriga samhällsorienterande ämnen på grundskolnivå. dels till en senare etapp i Religionskunskap. Kommittén avser att ytterligare överväga frågan i samband med kursplanearbetet för de följande etapperna och diskussio- nen om en eventuell organisation av orienteringsämnena i block. Kommit— tén har därför stannat för att inte nu föreslå några andra förändringar 1 f 'åga om orienteringsämnena än att Teknik införs som ett separat ämne. Kommittén har i stället i kursplanearbetet utgått från att en viss omfördel— ning av timmar mellan ämnena kan göras.

l grundskolan införs Svenska som främmande språk som ett separat ämne. För att invandrarbarn skall kunna följa undervisningen i andra ämnen bör de i ämnet Svenska få koncentrera sig på sådant som för dem utgör särskilda svårigheter. t. ex. uttal. stavning. ordkunskap och förmåga att använda svenska språket i tal och skrift. Undervisningen i Svenska bör för denna elevgrupp utformas som undervisning i ett främmande språk. Vuxna invandrare har i regel ännu svårare att tillgodogöra sig en svensk- språkig undervisning. De hari sitt modersmål byggt upp en Språkstruktur och vissa språkvanor. och undervisningen i svenska bör utgå från deras kunskaper och färdigheter i modersmålet och utformas som undervisning i ett främmande språk. Kommittén föreslår därför att Svenska som främ- mande språk införs även i komvux i form av en grundskolkurs med samma högsta timtal som grundskolkursen i ämnet Svenska.

Betyg i Svenska som främmande språk bör ge samma kompetens som betyg i Svenska. Invandrare som har genomgått kurs i Svenska som främmande språk bör dock ha rätt att genomgå även grundskolkurs i Svenska. om de har otillräckliga kunskaper för att fortsätta sina studier i ämnet på gymnasieskolnivå.

”F. n. kan grundskolkurser i tillvalsämnena Tyska. Franska och Finska anordnas inom komvux. Betyg i dessa ämnen krävs dock inte för slutbe- tyg. l grundskolan kommer Hemspråk att kunna vara tillvalsämne. Kom- mittén föreslår därför att kurser även i andra hemspråk än finska skall kunna anordnas i komvux och att Hemspråk skall kunna vara tillvalsämne även inom komvux.

• Sida 20
•  Original

Prop. 1980/81 : 203 20

l grundskolan kommer även i fortsättningen alternativa kurser allmän kurs och särskild kurs att anordnas i engelska och matematik men inte i B— språk. Kommittén föreslår att i komvux skall endast en kurs kunna anord- nas i Engelska. Matcmatik och B-språk. Den skall motsvara både allmän och särskild kurs.

Antalet undervisningstimmar skall enligt lo & förordningen om kommu- nal och statlig vuxenutbildning bestämmas av SO enligt riktlinjer som regeringen meddelar. Kommittén förutsätter att nuvarande riktlinjer inte skall ändras. SÖ bör därför få i uppdrag att revidera nuvarande timplaner och därvid beakta de förändringar som beslutats för grundskolan och som föreslås för komvux.

Komvux-utredningen har i kursplanearbetet utgått från att följande om- fördelning av timmar kan göras:

Nuvarande Föreslaget högsta antal högsta antal undervisnings- undervisnings- timmar timmar Svenska 175 200 Svenska som främmande språk — 200 Engelska 230 350 Matematik 270 270 Samhällskunskap 45 45 Historia 45 40 Religionskunskap 45 35 Geografi 45 40 Biologi 80 75 Fysik 80 75 Kemi 60 55 Teknik — 45 Tyska/Franska 230 160 Hemspräk (Finska) 85 85 Teckning 35 —

Prop. [980/81: 203 33

INLEDNING

Den kommunala vuxenutbildningen (komvux) inrättades fr.o.m. den 1 juli 1968. Primärkommuner och landstingskommuner fick därigenom möj- lighet att anordna utbildning för vuxna motsvarande den som ungdomar fick i grundskola. faekskola och gymnasium. Även yrkesskolans deltids- ktrrser fördes till komvux. Fr.o.m. 1971 byggdes komvux trt till att i princip kunna omfatta hela gymnasieskolans utbildning. Yrkesskolans del- tidskurser ersattes så småningom av delmomentskurser ur gymnasiesko— lans yrkesinriktade linjer och av särskilda yrkesinriktade kurser. Vuxna. som förut inte hade haft möjlighet att skaffa sig kompetens motsvarande grundskolan eller gymnasieskolan. fick därigenom tillfälle att bygga på sin tidigare utbildning. Det blev också möjligt för människor att efter några års yrkesverksamhet komplettera sin tidigare utbildning eller skaffa sig en utbildning med annan inriktning. Komvux har på detta sätt kommit att fungera som ett led i en återkommande utbildning.

Komvux var till en början huvudsakligen en fi*itidsutbildning på kvälls- tid. Komvux organiserades som separata kurser i enstaka ämnen. Under 1970-talet har emellertid reformer genomförts. som i viss mån förändrat komvux karaktär. Lagen om rätt till ledighet för studier och utbyggnaden av det särskilda vuxenstudiestt'idet har medfört. att utbildningen inom komvux nu till stor del sker på dagtid. Komvux har också fått en uppgift som ett arbetsmarknadspolitiskt instrument för att ge utbildning till arbets- lösa eller människor som hotas av arbetslöshet. Vidare har komvux kom- mit att spela en viss roll i fråga om utbildning av anställda inom företag och kommunala och statliga förvaltningar. Men trots att utbildning inom kom- VUx i större kommuner nu också finns som hcltidsutbildning på dagtid.' består komvux fortfarande till sin uppbyggnad av separata ämneskurser. vilka vanligen anordnas som koncentrationsläsning. Dessa kan kombine- ras så att de leder fram till en fullständig kompetens motsvarande grund- skolan eller en linje eller specialkurs i gymnasieskolan.

1 Bestämmelser för komvux

Verksamheten inom komvux regleras i första hand av förordningen om kommunal och statlig vuxenutbildning och dessutom av vissa speciella förordningar. Till de olika förordningarna har skolöverstyrelsen (SÖ) i förekommande fall utfärdat föreskrifter och anvisningar. Vissa bestämmel— seri skollagen och skolft'irordningen gäller också för komvux. Detta anges

• Sida 24
•  Original

' Prop. 1980/81: 203 24

särskilt i vuxenutbildningsförordningen. Bestämmelser om behörighet och tillsättning av lärare finns i en särskild förordning om tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun.

Även grundutbildningen för vuxna (grundvux) administreras av kom- vux. men den följer en särskild förordning. Grundvux har till uppgift att ge grundläggande kunskaper och färdigheter i läsning. skrivning. räkning. samhällsorientering och naturorientering.

Lagar som rör förhållandena på arbetsmarknaden och i arbetslivet gäller också för komvux. Arbetsmiljölagen . lagen om anställningsskydd. lagen om offentlig anställning och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen innehåller föreskrifter om bl.a. skyddsombud och persona- lens anställningsförhållanden. Genom lagen om medbestämmande i arbets- livet (MBL) garanteras de anställda bl.a. rätt till information och förhand- lingar före beslut om viktigare förändringar i verksamheten. (.)lika lagar om arbetstagares rätt till ledighet. exempelvis för vård av barn och för studier. gäller också personalen inom komvux liksom lagen omjämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet.

Arbetsmiljölagen och tillhörande författningar. föreskrifter och avtal skall tillämpas i de sammanhang där de äger giltighet. Skolledning. lärare och annan personal skall i samverkan med de studerande i komvux verka för en god arbetsmiljö.

Föreliggande läroplan för komvux gäller i fråga om mål och riktlinjer all verksamhet inom komvux. dvs. både grundskolkurser. gymnasieskol- kurser och särskilda yrkesinriktade kurser.

2 Läroplanens utformning

Läroplanen för komvux består av två delar. en allmän del och ett kommentarmaterial som ansluter till denna. I den allmänna delen ingår mål och riktlinjer för verksamheten och kursplaner. Dessutom skall lokala arbetsplaner utarbetas. Endast mål och riktlinjer fastställs centralt av regeringen. SÖ fastställer timplaner och kursplaner och utarbetar kom- mentarmaterial.

Mål och riktlinjer utgår från de mål för vuxenundervisningen och för komvux verksamhet som fastställts av regering och riksdag. Dessutom behandlas allmänt övergripande mål som är gemensamma för all utbild- ning. Där angcs också den kunskapssyn som bör ligga till grund för verk- samheten inom komvux. Vidare anges riktlinjer för val av innehåll. arbets- former och utvärdering.

I timplanerna anges det antal undervisningstimmar som resp. grundskol- kurs högst 1"år omfatta.

I kursplanerna anges mål och huvudmoment för de ämnen som kan ingåi grundskolutbildningen inom komvux. Grundskolkurserna uppdelas i en

• Sida 25
•  Original

Prop. 1980/81 : 203 25

grunddel och en fördjupningsdel. Kursplanerna är vad innehållet beträffar så utformade att en samverkan skall kunna ske mellan komvux grundskol- kurser och motsvarande utbildning inom arbetsmarknadsutbildningen.

Till kursplanerna skall utarbetas ett kommentarmaterial som fortlöpande förnyas. Detta material kommer att utarbetas av SÖ och skickas ut till kommunerna allteftersom det blir färdigt. Det innehiilleringa föreskrifter. ] materialet belyses aktuella frågor och problem och diskuteras alternativa metoder att söka bemästra svårigheterna och arbeta i den riktning som målen för komvux anger. Resultat av forskning och försöksverksamhet och andra erfarenheter bör successivt arbetas in i kommentarmaterialet. 'l'illsammans med annan information. fortbildning. lokalt utvecklingsarbc- te och läromedelsutveckling bör kommentarmaterialet kunna bidra till en utveckling av innehåll. arbetssätt och organisation inom komvux.

För varje skolenhet skall dessutom utarbetas lokala arbetsplaner. Det finns inga föreskrifter om hur dessa arbetsplaner skall utformas eller vad de skall innehålla. Det bestämmer varje skolenhet själv. Arbetsplanerna utgör en konkretisering av de övergripande målen för verksamheten inom komvux och målen och huvudmomcnten i resp. ämne. Vid utarbetandet bör man naturligtvis också ta till vara de forskningsresultat. erfarenheter och synpunkter som publiceras i SÖ:s kommentarmaterial. Genom att arbetsplanerna utarbetas lokalt. kati de anpassas till de lokala förutsätt- ningarna. komvux organisation och kursernas omfattning och uppläggning i kommunen. De bör också ta till vara de möjligheter till kontakt med samhällsinstitutioner. näringsliv och kultur—aktiviteter som finns i kom- munen. ()m kurserna organiseras som sammanhållen utbildning. bör också möjligheterna till samverkan mellan olika ämnen beaktas. Dessa lokala arbetsplaner utgör alltså en grovplanering av undervisningen i de olika ämnena. De bör utarbetas gemensamt av skolledning. lärare och represen- tanter för kursdeltagarna. De bör utgöra underlag för utvärdering av verk- samheten inför varje nytt läsär och vid behov revideras och kompletteras.

Dessa arbetsplaner bildar sedan underlag för den kursplanering som läraren gör i samråd med kursdeltagarna. Därvid bör läraren ansvara för att undervisningen anpassas till deltagarnas förutsättningar och behov.

MÅL OCH RIKTLINJER

1 MÅL OCH MÄLGRUPPER

l.] Allmänna mål för vuxenutbildningen

Komvux utgör en del av den samhällsstödda vuxenutbildningen. Andra former av vuxenutbildning är folkhögskola, studiecirkelverksamhet och

• Sida 26
•  Original

Prop. 1980/81: 203 :s

arbetsmarknadsutbildning. Riksdagen har fastställt vissa mål som är gc- mensamma för all vuxenutbildning. De gäller alltså även för komvux. Dessa mål är följande: Vuxenutbildningen skall syfta till

I-J

'.'J

att minska utbildningsklyftorna och därigenom verka för ökad jämlik- het och social rättvisa.

. att öka de vuxnas förmåga att förstå. kritiskt granska och medverka i

kulturellt. socialt och politiskt liv samt därigenom bidra till det demo— kratiskå samhällets utveckling. . att utbilda vuxna för varierande arbetsuppgifter. medverka till arbets-

livets förändring och bidra till full sysselsättning samt därigenom främja utveckling och framsteg i samhället. . att tillgodose de vuxnas individuella önskemål om vidgade studie-

och utbildningsmöjlighetcr och att ge dem tillfälle att komplettera ungdomsutbildningen.

1.2 Särskilda mål för komvux

Komvux har vissa speciella uppgifter som skiljer komvux från andra vuxenutbildningsformer. Komvux uppgifter är följande:

Komvux skall medverka till att förverkliga vuxenutbildningcns allmänna mål genom

ro

att anordna utbildning såväl för kompetens i enstaka ämnen som för fullständig kompetens motsvarande läroplanen för grundskolan samt läroplanen för gymnasieskolans linjer och specialkurser. . att förmedla kunskaper i det egna yrket och utbilda för nytt yrke

enligt gymnasieskolans läroplan eller enligt läroplaner som fastställts efter samråd med arbetsmarknadens parter.

1.3 Målgrupper för komvux

Utbildningen inom komvux skall i första hand inriktas mot följande målgrupper och anpassas till deras behov: korttidsutbildade, resurssvaga och socialt utsatta personer.

En viktig målgrupp för komvux är också yrkesverksamma personer som har behov av att komplettera sitt yrkeskunnande och vuxna som vill förändra sin situation i arbetslivet. Ytterligare en angelägen målgrupp för komvux är människor som behöver komplettera sin tidigare utbildning för att skaffa sig behörighet för fortsatta studier. Komvux vänder sig till alla vuxna som har behov av kompetensgivande utbildning av det slag som komvux enligt ovanstående målformuleringar kan anordna.

• Sida 27
•  Original

Prop. 1980/81: 203 27

1.4 Prioritering av utbildningar inom komvux

När resurserna att anordna utbildning inom komvux är begränsade bör en prioritering ske. Med hänsyn till de mål som gäller för vuxenutbildning- en och de målgrupper som komvux skall vända sig till bör utbildning inom komvux prioriteras i följande ordning:

1. överbryggande utbildning motsvarande grundskolan.

2. arbetsmarknadsinriktad utbildning. dvs. yrkesinriktad utbildning som arbetsmarknadens parter rekommenderar samt utbildning i tekniska och naturvetenskapliga ämnen.

3. behörighetskomplettering. dvs. utbildning som ger formell och reell behörighet för högskolestudier.. . .

4. överbryggande utbildning motsvarande gymnasieskolan. dvs. full- ständig utbildning motsvarande tvä- eller treårig linje i gymnasiesko- lan.

2 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR UNDERVISNINGEN INOM' KOMVUX

Skollagens första paragraflyder:

"Den genom samhällets försorg bedrivna undervisningen av barn och ungdom har till syfte att meddela eleverna kunskaper och öva deras färdig- heter samt i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till har- moniska människor och till dugliga och ansvarskännande samhällsmed- lemmar."

Detta övergripande mål gäller i tillämpliga delar också undervisningen av vuxna. Utbildningen inom komvux är en del av den undervisning som samhället bedriver. "fill grund för undervisningen inom komvux skall ligga demokratins samhällssyn och människosyn: människan är aktiv. skapan- de. kan och måste ta ansvar och söka kunskap för att i samverkan med andra förstå och förbättra sina egna och sina medmänniskors livsvillkor. Undervisningens innehåll och arbetsformer måste vara så utformade att de befrämjar denna samhällssyn och människosyn.

2.1 Kunskap —— inlärning

Undervisningen inom komvux skall ge kunskaper och färdigheter som är likvärdiga med dem som grundskolan och gymnasieskolan ger. Den skall också ge vuxna utbildning för deras yrkesverksamhet.

Ett viktigt mål för komvux — liksom för övrig vuxenutbildning — är att medverka till att överbrygga utbildningsklyftor i samhället. Komvux skall därför i första hand rekrytera utbildningsmässigt eftersatta grupper. och

• Sida 28
•  Original

Prop. 1980/81: 203 28

undervisningen inom komvux skall anpassas till dessa gruppers behov och förutsättningar. Både undervisningens uppläggning. innehåll och arbets- former bör utformas så att dessa prioriterade målgrupper får reella möjlig— heter att fullfölja utbildningen.

Många kursdeltagare har vid början av studierna i komvux ett dåligt självförtroende och blir därför beroende av lärarens auktoritet. De väntar sig att läraren skall tala om för dem vad 'de skall lära sig. Läraren bör utgå från de förväntningar. frågor och problem som deltagarna bär med sig från sin vardagserfarenhet. Det är bra om läraren kan visa att sådana frågor är värdefulla tillgångar i studiearbetet och startpunkter för sökandet efter djupare kunskap. Det är dock viktigt att läraren inte alltför tidigt ställer krav påatt kursdeltagarna själva skall börja ta ansvar för sin inlärning och studieplanering. '

De vuxna som börjar studera i komvux har genom tidigare studier och i arbetslivet och vardagslivet bildat sig en uppfattning om vad kunskap år. Många vuxna anser att man har kunskap. om man känner till en mängd fakta. Att tillägna sig kunskap blir för många liktydigt med att prägla in och i minnet lagra fakta. som sedan kan redovisas vid prov och förhör. De vuxnas egna erfarenheter och reflexioner i yrkesarbetet. vardagslivet och som samhällsmedborgare betraktas av många inte som kunskap i egentlig mening. .

Det är viktigt att kursdeltagarnas uppfattning om vad kunskap är tas upp till diskussion och bearbetning tidigt i undervisningen. Deltagarnas själv- förtroende kan stärkas. om de kommer till insikt om att deras tidigare erfarenheter är av värde för studierna. Deltagarna bör göras medvetna om samspelet mellan de kunskaper som vardagslivet ger och innehållet i studierna. Deltagarna bibringas därigenom en vidgad syn på vad kunskap år.

Många vuxna har skaffat sig ett rikt mått av kunskaper och erfarenheter dels genom tidigare studier. dels i sitt yrkesarbete. i vardagslivet och som samhällsmedborgare. De har utvecklats genom att de varit tvungna att lösa konkreta uppgifter eller omedelbara problem och genom försök och miss- lyckanden. antaganden och funderingar över._upplevelser i vardagslivet, under resor eller som familjemedlemmar. Undervisningen i komvux bör ta till vara och knyta an till de kunskaper. erfarenheter. attityder och värde- ringar som de vuxna har med sig när de börjar studierna.

Utbildningen inom komvux skall vara målinriktad och systematiskt upp- byggd. Den bör ge deltagarna möjlighet att skapa sammanhang i och överblick över de kunskaper de tidigare skaffat sig och de erfarenheter de gjort i vardagslivet. Den bör också ge deltagarna möjlighet att träna de grundläggande färdigheterna att tala. läsa. skriva och räkna.

De nya begrepp. kunskaper och färdigheter som deltagarna tillägnar sig under studierna kan hållas levande om de kommer till användning i var- dagslivct. Det är därför viktigt att sambandet mellan inlärningen under kursen och deltagarnas dagliga liv hålls aktuellt.

• Sida 29
•  Original

Prop. 1980/81: 203 29

Eftersom komvux har till uppgift att ge en kompetensinriktad utbildning. blir för många kursdeltagare betygsdokumentet i sig ett viktigt studiemål vid sidan av reella kunskaper och färdigheter. Strävan till höga betyg påverkar starkt både vad den studerande koncentrerar sitt arbete på och hur han arbetar. Lärarens uppgift att betygsätta deltagarnas prestationer gör deltagarna beroende av lärarens auktoritet. Det är därför angeläget att läraren och kursdeltagarna vid studieplaneringen kommer överens om vad som är viktigt i kursen och hur deltagarnas erfarenheter skall tillvaratas och deras behov bäst tillgodoses. Det är också viktigt att diskutera hur man bedömer kunskaper och färdigheter. Även deltagarnas förmåga att bedöma sina egna kunskaper och färdigheter bör utvecklas. Formella prov som endast tjänar till underlag för betygsättning bör inte få styra undervis- ningen. '

2.2 Ämnesövergripande frågor och kommunikationsfärdigheter

Innehållet i de olika ämnena anges i läroplaner och kursplaner. Det finns emellertid liksom i ungdomsskolan en rad övergripande frågor som bör belysas i flera ämnen. t.ex. frågor som har med miljö. hushållning med resurser och överlevnad att göra. frågor som gäller internationella förhål- landen. invandring och kultur. ekonomiska frågor och arbetslivs- och arbetsmarknadsfrågor. Detta bör i komvux ske på ett sätt som passar de vuxna och anknyter till kursdeltagarnas personliga erfarenhclcr.

Eftersom komvux har till uppgift att i första hand rekrytera korttidsutbil- dade vuxna. böri samtliga ämnen skapas möjligheter för deltagarna att öva de grundläggande färdigheterna att tala. läsa. skriva och räkna. De är nödvändiga både för fortsatta studier och återkommande utbildning. för yrkesverksamhet och inte minst för att ge människor möjlighet att hävda sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheteri samhället.

Även inom yrkesinriktad utbildning och i tekniska och naturvetenskapli- ga ämnen bör man välja metoder. exempel och arbetsuppgifter så att man medvetet skapar tillfällen att öva språkbehandling och räknefärdighet. Likaså bör i yrkesutbildningen behandlas arbetsplatsens skyddsfrågor. arbetslivsoricntering och yrkeslivets villkor i övrigt.

2.3 Attityder. normer och värderingar

Undervisningen i komvux skall aktivt och medvetet påverka och stimu- lera deltagarna att vilja omfatta vårt samhälles grundläggande värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Undervis- ningen skall därför utveckla sådana egenskaper som kan bära upp och förstärka demokratins principer om tolerans. samverkan och likaberätti- gande mellan människorna. Att väcka respekt för sanning och rätt. för människans egenvärde. för människolivets okränkbarhet och därmed rät-

• Sida 30
•  Original

Prop. msn/sr: 203 30 '

ten till personlig integritet är en huvuduppgift för undervisningen. Under- visningen i komvux skall också syfta till att åstadkomma jämställdhet mellan kvinnor och män. Den skall söka grundlägga solidaritet med efter- satta grupper inom och utom landet. Den skall aktivt verka för att invand- rarna i vårt land innefattas i samhällsgcmenskapen.

I vuxenundervisningen möts oftare än i ungdomsskolan människor med olika uppfattningar grundade på personliga erfarenheter. Det kan gälla livsåskådning. politik. sociala värderingar eller moral. Det kan också gälla människosyn och historieuppfattning. stilriktningar och smak. Lärarna i komvux skall vara öppna för att skiljaktiga värderingar och åsikter fram- förs men samtidigt skall de hävda vår demokratis väsentliga värden och klart ta avstånd från allt som strider mot dessa. Undervisningen skall alltså inte vara neutral eller passiv i fråga om det demokratiska samhällets grundläggande värderingar.

2.4 Personlighelsutveckling

En viktig uppgift för vuxerrutbildningen — liksom för all utbildning — är att bidra till de studerandes personlighetsutveckling. Det gäller därvid bl.a. att utveckla förmågan till kritisk analys av den egna situationen och det omgivande samhället och att stimulera till att inom ramen för demokra- tins arbetsformer medverka till förbättringar på skilda områden.

Undervisningen har vidare till syfte att främja deltagarnas utveckling till harmoniska människor. Undervisningen skall bidra till att deltagarna kan utveckla sitt känslo- och fantasiliv och aktivt ta del av och medverka i samhällets kulturliv. Undervisningen skall också medverka till att delta- garna utvecklar kreativitet och kritiskt tänkande. Den skall främja solidari- tet och samarbete. vilja och förmåga att ta initiativ och ansvar samt socialt och politiskt engagemang.

Undervisningen i komvux skall också medverka till att utveckla delta- garnas relationer till varandra. Det är viktigt att relationerna mellan kurs- deltagarna. lärarna och övrig skolpersonal är sådana att de befrämjar ett gott samarbete. Man bör därför vid planering. val av arbetsformer och aktiviteter av olika slag beakta att inte bara deltagarnas individuella önske- mål tillgodoses. utan att även deras förståelse för och solidaritet med andra utvecklas. För utvecklingen av goda sociala relationer krävs ett gott sam- arbetsklimat i undervisningen.

2.5 Goda arbets- och studievanor

Många vuxna. som inte har ägnat sig åt formella studier på åtskilliga år. saknar ungdomarnas sttrdieträning. De har i stället erfarenheter från ar- betslivet. Arbetsformerna i vuxenundervisningen måste därför bli annor- lunda än i trngdomsskolan och anpassas till de vuxnas tidigare erfarenheter och förutsättningar.

• Sida 31
•  Original

Prop. 1980/81: 203 3!

Undervisningen inom komvux måste metodiskt inriktas på att förbättra deltagarnas förmåga att på egen hand inhämta och tillägna sig kunskaper och färdigheter. Undervisningen inom komvux måste ge deltagarna tillfälle att öva sig i att planera. genomföra och utvärdera arbete. att utnyttja informationskällor såsom bibliotek. uppslagsverk. kataloger. massmedier m.fl. och att systematisera. kritiskt analysera och bedöma information av olika slag och att samarbeta med andra mot ett gemensamt mål.

För att deltagarna aktivt skall kunna medverka i planeringen av under- visningen, mäste de också få tillgång till information om olika slag av förutsättningar för undervisningens genomförande. Det gäller t. ex. ekono- miska och organisatoriska förutsättningar. innehåll i läroplaner och kurs— planer. skolstyrelsebeslut m.m.

2.6 Övergripande mål i ett ämneskurssystem

Komvux är uppbyggd av en rad fristående kurser. och många deltagare i komvux studerar bara ett ämne i taget eller deltar i en enda yrkesinriktad kurs. Åtskilliga komvux-lärare har endast fyllnadstjänstgöring i komvux eller fungerar som timlärare i ett enda ämne. Timtalet i teoretiska ämnen i komvux är ytterst begränsat i förhållande till i ungdomsskolan. Detta kan leda till att undervisningen begränsas till kursinnehållet i resp. ämne och att de övergripande målen försummas.

För både lärare och kursdeltagare kan det ibland vara svårt att se utbildningens innehåll som en helhet och åstadkomma samverkan mellan ämnena såsom kan ske i ungdomsskolan. Även då vuxna studerar enstaka ämnen. bör dessa framstå som en del av en större helhet. Detta leder bl.a. till att kursinnehållet måste bli annorlunda än i ungdomsskolan.

! yrkesutbildningen integreras visserligen ofta fackteori med arbetstek— nik. Viss samverkan mellan olika ämnen sker också framför allt i utbild- ningar som motsvarar specialkurser och i särskilda yrkesinriktade kurser. En ensidig inriktning på yrkeskunnande medför dock risk för att de över- gripande målen blir bortglömda.

Det är angeläget att man beaktar dessa problem. när man gör upp de lokala arbetsplanerna för skolenheten. Vid planeringen av undervisningen. vid val av innehåll och arbetsformer bör man inte bara utgå från mål och huvudmomcnt för ämnet i fråga. De övergripande mål som fastställts för undervisningen i dess helhet skall också beaktas.

Naturvetenskapliga och tekniska aspekter måste beaktas i undervisning- en i humanistiska och samhällsvctenskapliga ämnen. och omvänt bör mani undervisningen i naturvetenskapliga och tekniska ämnen även ta upp etiska frågor och samhällsfrågor. Energi och miljö är exempel på sådana områden som behöver belysas ur teknisk och naturvetenskaplig synvinkel och som samhällsföreteelser.

Vardagskunskaper och vardagsfärdigheter skall spela stor roll i under-

• Sida 32
•  Original

Prop. 1980/81: 203

v.» N

visningen. Dit hör kunskaper som berör hushåll. familj. arbetsliv. miljö. samlevnad. teknik och ekonomi. Deltagarna bör vidareutveckla sin förmä- ga att som konsumenter kritiskt kunna värdera de varor och budskap de utsätts för.

3 UTBILDNINGENS UPPBYGGNAD

3.1 Uppdelning i olika ämnen och kurser

Medel att uppnå vuxenutbildningens mål måste till väsentlig del sökas i utbildningens innehåll och uppläggning. En grundläggande förutsättning för att åstadkomma en framgångsrik utbildning är att dess innehåll och studieformer förmår skapa god motivation hos de studerande. Det är viktigt att de studerande kan se sambandet mellan de kunskaper de tilläg- nar sig och tillämpningen av dessa kunskaper i livssituationen eller i yrkeslivet.

Utbildningen inom komvux består av separata ämnen och kurser. Varje ämne och kurs måste kunna bilda en avgränsad helhet och kunna studeras fristående från andra ämnen och kurser. Men det måste också vara möjligt att kombinera olika ämnen med varandra till en sammanhängande utbild-f ning.

Denna uppdelning i ämnen medför också nackdelar. De problem vi möter i vardagen. i yrkesliv och i samhälle är ofta ämnesövergripande. - Förståelse av t.ex. miljöproblem. konflikter i världen och u-landsfrågor kräver kunskaper inom flera olika ämnesområden. Det är därför angeläget att möjligheterna till änmesövergripande studier beaktas också inom kom- vux.

3.2 Urval av stoff. saklighet och allsidighet

De kunskaper och färdigheter vi behöver behärska är av många slag och ställer stora krav på övning. Man måste därför strängt begränsa urvalet av stoffi undervisningen. lnom yrkesutbildningen får detta dock inte leda till att man eftersätter kravet på godtagbart yrkeskunnande. sett mot bak- grund av de kunskaper och färdigheter som utbildningen i fråga avser att meddela samt de säkerhetsaspekter som gäller för yrkesområdet.

Urvalet och behandlingen av stoffi alla ämnen skall präglas av saklighet och allsidighet. Genom att undervisningen görs saklig och allsidig. upp— fyller man på bästa sätt kravet på objektivitet. Därigenom kommer delta- garna att utveckla ett självständigt och kritiskt betraktelsesätt och en vilja till saklig bedömning. De stimuleras till ett personligt engagemang och ett fördjupat intresse.

_S'a/t'lighet innebär bl.a. att innebörden i mångtydiga och vaga begrepp

• Sida 33
•  Original

'.'J '_4.)

Prop. 1980/8 |: 203

klargörs. Läraren måste avhålla sig från att använda tendentiösa beskriv- ningar och att själv dra förhastade slutsatser.

AI/sia'ig/tet innebär bl.a, att stoffurvalet skall vara sådant att centrala problem i ämnet. arbetsområdet eller projektet lyfts fram.

Skiljaktiga uppfattningar liksom problem och svårigheter skall öppet redovisas och bearbetas. Värderingar får givetvis förekomma. Samhälls- frågor är t. ex. aldrig värderingsfria. Men det skall alltid klart framgå vem det är som står för värderingarna.

Det är en viktig uppgift för läraren att klargöra för deltagarna vad som är kontroversiellt resp. okontroversiellt i sakfrågor liksom i värderings- och normfrågor och redovisa de argument som kan finnas för att inta en viss ståndpunkt.

3.3 Ämnenas uppbyggnad

Komvux omfattar utbildning motsvarande grundskolans högstadium och gymnasieskolan. Dessutom finns särskild yrkesinriktad utbildning.

Ämnen med samma beteckning förekommer inte sällan både i grundsko- lan och i gymnasieskolan men med olika omfattning och innehåll. Äm- nenas innehåll och omfattning skiljer sig också mellan de olika linjerna i gymnasieskolan. De teoretiska ämnena samt vissa yrkesinriktade ämnen uppdelas i komvux i etapper. Dessa bygger på varandra och ingår som delar i en sammanhängande studiegång. Varje etapp leder till en viss bestämd nivå.

De studerande inplaceras på den nivå där de har förutsättningar att följa undervisningen. Eftersom etapperna bygger på varandra. behöver de stu- derande i komvux inte från början bestämma sig för hur omfattande studier i ämnet de skall ägna sig åt. De som vill ha avgångsbetyg från komvux motsvarande någon studieväg i gymnasieskolan kan därför uppskjuta sitt val. tills de har skaffat sig viss erfarenhet av studierna i resp. ämne och känner sina förutsättningar och behov bättre. Vuxna som återvänder till studier i komvux efter tidigare studier i ungdomsskolan eller komvux kan tas in i lämplig etapp.

På gymnasieskolans yrkesinriktade linjer och specialkurser är det s.k. karaktärsämnct (yrkesämnet) i regel av mycket stor omfattning. För att underlätta vuxenstudierna har dessa ämnen uppdelats i mindre kurser. s.k. delmoment. Dessa måste av lokal- och utrustningsskäl i en del fall anordnas i form av s.k. modulkurser. Delmomentskurser och modulkurser kan läsas var för sig om de omfattar ett visst antal timmar eller kombineras med varandra efter vissa fastställda regler. Därigenom erhålls ett stort antal kombinationsmöjligheter.

På grund av bl.a. den tekniska utvecklingen och tillkomsten av nya yrken måste dock gymnasieskolans läroplaner kompletteras med s. k. sär- skild yrkesinriktad utbildning. Läroplaner för särskild yrkesinriktad utbild- 3 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 20]

• Sida 34
•  Original

Prop. 1980/81: 203 34

ning fastställs av SÖ efter samråd med arbetsmarknadens parter. ! läropla- nen för varje utbildning anges utbildningens mål. innehåll och omfattning. De yrkesinriktade kurserna bygger i vissa fall på tidigare utbildning inom samma område (påbyggnadskurser). Detta framgår i så fall i regel av kursernas namn. I de fall förkunskaper krävs för att en kursdeltagare skall kunna följa utbildningen i specialkurs eller särskild yrkesinriktad kurs. framgår detta också av läroplanen.

Möjligheten att uppdela vissa ämnen i fyra lika stora moduler ger tillfälle att bygga tipp modulkurs l-2-3-4. som följer på varandra på samma sätt som etappindelade kurser.

I vissa grundskolkurser. t.ex. engelska, svenska och matematik. kan studierna i komvux behöva påbörjas på en nivå som motsvarar grundsko- lans mellanstadium. ] engelska omfattar grundskolkursen också grundsko- lans lågstadium. eftersom undervisning i engelska kan anordnas som ny_- börjarundervisning inom komvux.

lnom komvux kan samverkan ske mellan-grundskolkurser och motsva- rande utbildning inom arbetsmarknadsutbildningen (AMU) efter samråd med länsarbetsnämnden. Samundervisning ordnas om särskilda skäl före- ligger. Det bör dock beaktas att den teoretiska utbildningen inom AMU utgör en förberedelse för yrkesutbildningen. ] inledningen till kursplanerna och i kursplanerna för resp. ämne anges ytterligare förutsättningar för samverkan mellan grundskolkurser inom komvux och motsvarande utbild- ning inom AMU.

3.4 Grunddel och fördjupningsdel

Många vuxenstuderande återupptar studier efter en tids yrkesarbete. De bör intas till den kurs (etapp) och på den nivå som är lämplig med hänsyn till deras föregående utbildning och deras möjligheter att följa undervis— ningen. I ett initialskede kan dock problem uppstå om tidigare kunskaper är inaktuella. Möjlighet till viss repetition bör därför finnas inom kursens (etappens) timram. I vissa ämnen med starkt reducerat timtal bör i stället stödundcrvisning ges till deltagare med bristande förkunskaper.

Vuxna har ett annat utgångsläge än ungdomar. Det ärinte nödvändigt att i alla ämnen behandla alla delar av kursen i samma omfattning som i ungdomsskolan. Många vuxna studerar ämnen med anknytning till sin yrkesverksamhet eller för att- uppnå ett väl preciserat mål. Detta bör påverka stoffurvalet. För att åstadkomma en sådan anpassning till delta- garnas behov och intressen delas kurserna in i en grunddel och en fördjup- ningsdel. I flertalet yrkesinriktade kurser förekommer dock inte denna uppdelning.

[ grunddelen behandlas vanligen allt det stoff som kursdeltagarna behö- ver för att kunna gå vidare till en följande kurs (etapp). [ fördjupningsdelen väljer deltagarna olika arbetsuppgifter. vilket således innebär att de priori-

• Sida 35
•  Original

Prop. [980/81: 203

'...) 'Jl

terar en del av kursen på bekostnad av andra delar. Studierna (inom fördjupningsdelen) kan t.ex. utformas som problemområden. Deltagarna har olika behov och intressen. som skall kunna tillgodoses i fördjupnings- delen. lnom denna bör deltagarna också ges möjlighet att välja arbetssätt. Fördjupningsdelen kan därför inte i sin helhet förläggas till slutet av kur- sen.

I vissa ämnen är det nödvändigt att deltagarna väljer vissa moment som i och för sig inte är nödvändiga för den kurs (etapp) de genomgår men som krävs som underlag för fortsatta studier i påföljande kurs (etapp). För att det skall bli utrymme för fördjupningsdelen och anpassning till deltagarnas erfarenheter. behov och intressen blir det nödvändigt att begränsa grund- delen.

3.5 Planering av studierna

De övergripande målen och målen för olika ämnen anger studiernas inriktning och de begrepp som varje kursdeltagare skall få insikt i liksom de färdigheter han skall tillägna sig. I huvudmomcnten anges det grundläg- gande stoff som deltagarna skall arbeta med liksom de nödvändiga färdig- heter som deltagarna skall öva sig i. Men även inom huvudmomenten måste lärare och kursdeltagare vid planeringen av kursen göra ett .urval av stoff som skall behandlas.

Följande riktlinjer bör kunna vara till ledning för ett sådant urval inom komvux:

- lärare och kursdeltagare måste söka komma överens om den kärna av kunskaper som är nödvändig för alla att känna till i dagens samhälle och som behövs för vuxnas fortsatta studier samt yrkesverksamhet och arbetsliv.

—tillfällen till övning av grundläggande kommunikationsfärdigheter och andra basfärdigheter som är väsentliga för en allsidig personlighetsut- veckling skall ges deltagarna i många ämnen och får inte ensidigt kon- centreras till svenska och matematik.

— inom yrkesinriktad utbildning bör kravet på godtagbart yrkeskunnande samt arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor vara avgörande för vad som skall tas med i undervisningen. . Planeringen i kurserna innebär att lärare och kursdeltagare tillsammans avgör hur lång tid de vill ägna åt olika moment. i vilken ordning de skall ta upp olika frågor. med vilka metoder frågorna skall bearbetas och vilka läromedel man kan använda.

Eftersom planeringen görs gemensamt av lärare och kursdeltagare. bör läraren ta hänsyn till deltagarnas olika förutsättningar och behov. Vid planeringen måste man utgå både ifrån de centrala begreppen i målen och från kursplanernas huvudmomcnt. Även SÖ:s kommentarmaterial och de lokala arbetsplanerna skall beaktas vid planeringen av undervisningen i den enskilda kursen. Valet av lämpliga läromedel — bl.a. material som

• Sida 36
•  Original

Prop. 1980/81: 203 36

kompletterar läroboken. studiebesök. tidningar. experiment ——hör ske med utgångspunkt i denna gemensamma planering. Behovet av yrkesinrik- tad undervisning och praktik måste avgöras med hänsyn till deltagarnas tidigare yrkeserfarenhet. '

Vid planeringen av den yrkesinriktade utbildningen skall beaktas att all yrkesinriktad utbildning bör ha inslag av arbetslivsoricntering. t.ex. skyddsfrågor. arbetsmiljöfrågor. yrkes- och arbetsmarknadsorientering. avtalsfrågor. facklig information. '

Vid den konkreta planeringen i kurserna skall man utgå från den tid som står till förfogande. Har man kommit överens om att en del av tiden i ett ämne skall anslås till temaarbete eller till fördjupningsdel. måste stoff- mängden i övrigt anpassas därefter. Tillräcklig tid måste avsättas för praktisk tillämpning. för bearbetning av aktuellt stoff och för ett undersö- kande arbetssätt.

Vid planeringen bör man också avsätta tid för oförutsedda händelser. Det kan under kursens gång inträffa att deltagarna vill ta upp något mo- ment mera utförligt än vad som från början var tänkt. Det kan också hända att redovisning av grupparbeten eller enskilda arbeten tar längre tid än beräknat. Det bör då finnas rescrvtid för sådana inslag.

3.6 Kursdeltagare med särskilda behov

Enligt de övergripande målen för vuxenutbildningen skall komvux med- verka till att överbrygga utbildningsklyftorna i samhället. Detta innebär att komvux i första hand skall rekrytera korttidsutbildade människor. dvs. människor som tidigare fått en relativt liten del av samhällets utbildning. Andra målgrupper som särskilt utpekats som angelägna för komvux att rekrytera är t. ex. invandrare. äldre personer. medicinskt och socialt han- dikappade. arbetslösa och interner. Eftersom komvux är en kompetensin- riktad och arbetsmarknadsinriktad utbildning som ställer stora krav på deltagarna. kan många av dessa människor få problem med studierna inom komvux.

Risken för studieavbrott är överhängande om kursdeltagaren möter pro- blem med studierna eller på det studiesociala området. Både lärare. skolle- dare. syo-funktionärer och övrig personal på skolan bör vara uppmärksam- ma på de risker för studieavbrott som finns och medverka till att studie- hinder undanröjs.

Det kan t. ex. vara nödvändigt att starta med en inskolningsperiod. där man ger möjligheter till studieträning för människor som saknar studie- vana. Korttidsutbildade kursdeltagare och invandrare kan också ofta ha svårigheter med den terminologi som används i läromedel och i undervis- ningen. Undervisningen bör utförmas så att i första hand de prioriterade målgrupperna ges möjlighet att fullfölja utbildningen.

När man upptäcker att vissa kursdeltagare har brister i sina kunskaper eller färdigheter. vilket gör det svårt för dem att följa undervisningen. bör

• Sida 37
•  Original

Prop. 1980/81: 203 37

man utnyttja den resurs som finns för stödundervisning och sätta av tid för extra handledning för dessa kursdeltagare. Stödttndervisningen bör ordnas enskilt eller i små grupper. där deltagarna inte behöver vara rädda för att avslöja eventuella brister i fråga om kunskaper och färdigheter.

För vissa handikappade kan man ordna speciella kurser om antalet deltagare beräknas bli varaktigt lägst fem i kttrscn. men handikappade kan också integreras i vanliga kurser. Man bör observera att synskadade och hörselskadade clever ofta behöver längre tid på sig för att tillgodogöra sig ett stoff. Därför bör för dessa elever resursen för stödundervisning använ- das. Man bör också utnyttja möjligheterna'att använda tekniska stödåtgär- der. för vilka det finns särskilt statsbidrag.

Invandrare. som har svårigheter att delta i den reguljära undervisningen i svenska. bör kunna delta i kurs i svenska som främmande språk i stället. En sådan kurs inriktas betydligt mera på de svårigheter med språket som invandrare har. Vidare bör invandrare genom deltagande i kurs i hemspråk kunna få förstärkning av sin begreppsvärld. Men det kan ändå vara nöd- vändigt att sätta av en del av stödundervisningsresursen för att invandrare skall kunna följa undervisningen. Om möjligt bör invandrare kttnna få stödundervisning på sitt hemspråk.

3.7 Schablontilläggets användning

För studie- och yrkesorientering. studiehandledning och stödttndervis- ning inom komvux finns en särskild resurs. det s.k. schablontillägget. Bestämmelser om beräkning av schablontillä'ggets storlek och dess an- vändning finns'i förördhingen om kommunal och statlig vuxenutbildning.

Kommunerna har stor frihet att själva bestämma httr sehablontillägget skall användas för de ändamål som anges i förordningen. Kommunerna kan fördela resursen till olika aktiviteter allt efter kursdeltagarnas behov. Resursen kan användas både för personella insatser och för inköp av material — dock ej läromedel — för studie- och yrkesorientering. studie- handledning och stödundervisning.

Smu'ie- och _vrkcxuriwztering

Studie- och yrkesorienteringen (syo) vänder sig dels till allmänheten med information om studiemöjlighctcr inom komvux och hos andra ut- bildningsanordnare. dels till studerande inom komvux. En viktig uppgift för syo är att informera om behörighetskrav och intagningsbcstämmelser för olika utbildningar. Syon skall också kunna ge upplysningar om arbets- marknadssitttationen och möjligheterna att få anställning efter en viss utbildning. Man bör i detta sammanhang observera-möjligheten att anord- na en särskild kurs — utanför schablontilläggets ram — Orienteringskurs för vuxenstuderande. enligt av SÖ fastställd läroplan. Den ger orientering om studiemöjligheter och arbetsmarknad och viss studieteknisk träning.

• Sida 38
•  Original

Prop. 1980/81: 203 38

Studie/tandied/ling

Med studiehandledning avses dels information om undervisningens in- nehåll och uppläggning före kursens början. dels handledning av vuxna som stttderar ett ämne på egen hand eller vid statens skolor för vuxna. Vuxna som vill studera i komvux kan känna sig osäkra på om de har tillräckliga förkunskaper eller om kursens/ämnets innehåll motsvarar de behov de har. De kan då av en erfaren lärare i ämnet före studiernas början få information om vad som krävs för att kttnna följa ttndervisningcn på en viss nivå. De kan också med hjälp av diagnostiska prov undersöka sina egna förkunskaper.

Det händer emellertid också att vuxna behöver utbildning inom ett område där underlaget är för litet för att en kurs skall kunna starta. Det kan t. ex. gälla nödvändiga förkunskaper för en yrkeskurs eller ett ämne som krävs för behörighet för fortsatta studier eller för att vederbörande skall få fullständig kompetens. ] sådana fall kan den vuxenstuderande välja att studera ämnet på egen hand och lå viss studiehandlcdning av lärare i komvux. Den studerande får sedan dokumentera sina kunskaper och får- digheter genom särskild prövning. I vissa fall kan också handledning behöva ges till vuxna som studerar ett ämne per korrespondens vid statens skolor för vuxna. då inte kurs har kunnat anordnas inom komvux. Möjlig- heterna att ge sådan handledning med hjälp av schablontillägget får avvä- gas med hänsyn till andra angelägna behov och tillgången på resurser.

Slr'idtmderrisning

Genom att antalet undervisningstimmar i komvux är reducerat i förhål- lande till ungdomsskolans timtal blir studietakten ofta betydligt snabbare än i ungdomsskolan. Även om en fördelning av kursens innehåll i grunddel och fördjupningsdel i viss mån motverkar detta. kan det ändå medföra svårigheter för korttidsutbildade och studieovana vuxna att hänga med. Det är därför angeläget att schablontillägget används till att ge dessa grupper extra hjälp för att motverka risken för studiemisslyekanden och studieavbrott. Man bör särskilt observera handikappades behov av-stöd- undervisning. Det gäller t. ex. hörselskadade och synskadade som kan ha behov av extra hjälp för att de skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Vuxna har också ofta svårigheter att regelbundet delta i undervisningen. Stödttndervisning kan därför sättas in när deltagare varit frånvarande från undervisningen några lektioner. Det är viktigt att stödundervisningsresttr- sen används för dern som bäst behöver det och inte för hela undervisnings- gruppen.

Studieovana vuxna kan också behöva få en viss inskolning i ämnet. innan de deltar i den reguljära undervisningen. Det kan t. ex. gälla invand- rare som har otillräckliga kunskaper i svenska för att kunna delta i en kurs. I vissa ämnen. t. ex. matematik. kan ibland sådan inskolning eller förbere- dande undervisning behöva anordnas för en grupp av studerande. Även

• Sida 39
•  Original

Prop. 1980/81: 203 39

kursdeltagare i särskilda yrkesinriktade kurser kan behöva sådan inskol- ning. Många kursdeltagare behöver också en studieteknisk förberedelse för stttdier. En sådan träning kan ges med utnyttjande av schablontillägget. men även Sözs föreskrifter om möjligheten att under vissa förutsättningar dela kurs i mindre grupper för studietekniska övningar bör ttppmärksam- mas. Även Orienteringskursen för vuxenstuderande ger viss studieteknisk träning.

Material

Enligt 17% förordningen om kommunal. och statlig vuxenutbildning får schablontillägget användas oavsett utgiftsslag. Om man använder det för inköp av visst material. bör man observera att det skall vara material som används för studie— och yrkesorientering. studiehandlcdning och stödun- dervisning. alltså inte material som används i den reguljära undervisning- en. Det kan t.ex. vara material som används för information om studie- möjligheter. kursutbud och arbetsmarknad eller övningsuppgifter med fa- cit i matematik och språk eller kassettband för kttrsdeltagarnas individuella träning.

4 METODER OCH ARBETSFORMER

4.1 Deltagarmedverkan och ansvarsfördelning

Ett vidgat och fördjupat deltagarinflytande är ett medel att nå centrala övergripande mål och en metod att öka effektiviteten i undervisningen. En strävan bör vara att deltagarna skall medverka i stttdicplanering. i val av arbetsformer och material samt i utvärdering. Ett av de övergripande målen för undervisningen i komvux är att deltagarna skall lära sig planera och ta ansvar för sina stttdier.

Flera faktorer försvårar dcltagarmedvcrkan i planeringen av tmdervis- ningen i komvux. Ett konkret problem är det i förhållande till ungdomssko- lan låga timtalet. Deltagarmedverkan tar tid. En avvägning måste göras mellan den totala kurstid man har till sitt förfogande och den tid som t.ex. gemensam planering tar. '

Andra hinder för deltagarmedverkan ligger ofta hos de vttxna själva. Även om de vuxenstuderande i sitt arbete har fått vana att planera själv— ständigt och att ta initiativ. har de ibland bestämda och på tidigare skoler- farcnheter grundade förväntningar och krav på httr undervisning skall gå till och vilken roll läraren skall spela. Man har inte sällan en alltför stor- respekt för ämnet och läraren. Kursdeltagarna har ofta. helt oberättigat. dåligt självförtroende och en därav betingad rädsla för att ta ansvar för den egna inlärningssituationen.

Lärarstyrd undervisning får inte ersättas med styrning av en liten grupp

• Sida 40
•  Original

Prop. 1980/81: 203 40

deltagare. Både lärare och kursdeltagare måste arbeta för att samtliga skall få komma till tals. Det är läraren som framför allt i inledningsskedet har överblick över kursens omfattning och innehåll och kännedom om ramar och resurser. Kursen bör därför inledas med en inskolningsperiod. styrd och planerad av läraren.

4.2 Inskolning

Kursen bör börja med en inskolningsperiod som kan variera i längd beroende på kursens omfattning. lnskolningen syftar till att kursdeltagarna skall — börja lära känna varandra. — ta del av övergripande mål och kursplanens mål och httvudmoment och diskutera vad kunskap i ämnet är. — börja formulera egna mål för studierna. — börja diskutera studieteknik och pröva olika arbetsformer. — diskutera former för utvärdering av kunskaper och färdigheter och ar- betsformcr.

4.3 Studieplanering och kursvärdering

Lärare och kursdeltagare bör gemensamt utarbeta en studieplan för kursen. En studieplan behövs dels för att kursdeltagarna skall få en över- blick över studiernas omfattning. dels för att deltagare som är frånvarande från någon eller några lektioner skall ha möjlighet att arbeta på egen hand.

Deltagarnas förutsättningar. intressen och behov bör i stor utsträckning påverka planeringen. Planeringen bör avse fördelning av tid mellan grund- del och fördjttpningsdel i kursen och val av arbetsuppgifter gruppvis eller individuellt inom fördjupningsdelen. val av material som komplettering till de läromedel som finns tillgängliga för kursen. val av arbetsformer och former för utvärdering.

Inskolningsperioden och varje annan period av stttdierna bör avslutas med en kursvärdering. innan nästa period detaljplaneras. På så sätt kan man i det fortsatta arbetet ta vara på de erfarenheter och synpunkter som framkommit i kursvärderingen. I de återkommande kursvärderingarna. som kan vara muntliga eller skriftliga. kan man bl.a. ta upp frågor som gäller hur man lyckats uppfylla de mål som man ställt upp. om urvalet av stoff och avvägningen mellan olika moment varit tillfredsställande. htrr arbetsformer. läromedel. hcrnarbete och prov fttngerat osv. Vid slutet av kursen kan det vara lämpligt att göra en grundligare och mera övergripande utvärdering. Särskilt viktigt är det beträffande kttrser som är nya för skolenheten eller som man ordnar relativt sällan. t.ex. vissa slag av yrkes- _ inriktad utbildning.

• Sida 41
•  Original

Prop. 1980/81: 203 4|

4.4 Arbetsformer

Arbetsformerna skall varieras. Alla arbetsformer har sina för- och nack- delar och lämpar sig olika väl beroende på undervisningsgruppens sam- mansättning. stoff. syfte och arbetsmaterial. Det finns stora valmöjligheter för lärare och kursdeltagare att tillsammans pröva olika arbetssätt. lndivi- dualiscring måste så långt det är praktiskt möjligt få prägla arbetet. Det innebär en anpassning av stoffet till deltagarnas behov och intressen. Det innebär också att olika deltagare bör få olika lång tid för en viss inlärning. Ett och samma arbetssätt passar inte alla deltagare. Också arbetssättet måste individualiseras tttan att kravet på en allsidig träning åsidosätts. Reellt deltagarinflytande över valet av arbetsformer måste utgå ifrån att läraren styr gruppen till att pröva och utvärdera olika arbetsformer.

Den vanliga "klassrumsundervisningen". som består i att läraren med kursdeltagarna håller lektionen i form av frågor och svar. har sin givna plats inom komvux. t.ex. vid genomgång av nytt stoffeller presentation av ett avsnitt av grunddelen i en kurs. Men det bör inte vara den dominerande arbetsformen. Kursdeltagarna bör också få arbeta individuellt. i par och i grupper av olika storlekar. Arbete i grttpp ger social träning. ökad deltagar- aktivitet och större engagemang i studierna. Det underlättar för deltagarna att lära känna varandra. att väga yttra sig och att ägna sig åt problemområ- den som just de är intresserade av. Deltagarnas egna erfarenheter kan på detta sätt också bättre tas tillvara. '

I några ämnen kan det vara lämpligt att pröva mera omfattande enskilda arbeten eller grupparbeten i form av projekt eller teman. Om deltagaren eller deltagarna studerar flera ämnen samtidigt. kan man i ett sådant projekt arbeta över ämnesgränserna. Ett projektarbete ger deltagarna möj- lighet att ta ansvar för planering. genomförande och redovisning av en längre sammanhängande studieperiod.

4.5 Hemarbete

Hemarbete utgör en viktig del av arbetssättet inom komvux. Eftersom den lärarledda undervisningen är reducerad i förhållande till trngdomssko- lan. förutsätter stttdierna i komvux ett omfattande hemarbete. om kursdel- tagarna skall få samma kompetens som i ungdomsskolan. Hemarbetet har till syfte dels att befästa vissa kunskaper och färdigheter. dels att ge deltagarna tillfälle till en självständig genomgång och summering av vad som behandlats under lektionstid. Hemarbetet får då karaktären av en fortsättning av ett ttnder lektionstid påbörjat arbete. Genom hemarbetet och kttrsdeltagarnas egna studier kan en del avsnitt som inte kräver lärar- handledning klaras av.

4 Riksdagen 1980/8I. ! sum/. Nr 30]

• Sida 42
•  Original

Prop. 1980/81: 203 42

4.6 Läromedel

lnom komvux används i stor utsträckning samma läromedel som i ung- domsskolan. Endast i ett begränsat antal ämnen finns särskilda läromedel producerade för vuxentttbildningen. I vissa ämnen. särskilt inom den yr- kesinriktade utbildningen. saknas i stor utsträckning läromedel. [ sådana fall kan annat material. t. ex. informationsmaterial. bruksanvisningar eller lokalt producerat material. användas. .

Det finns en risk att läromedel styr innehåll och uppläggning i undervis- ningen. En strävan i komvux bör därför vara att frigöra sig från läromed- lets dominerande inflytande på undervisningen. Man bör arbeta med ett vidgat läromedelsbegrcpp. vilket innebär att allt material som kan använ- das för att uppfylla något eller några av läroplanens mål och httvudmoment betraktas som läromedel. Utnyttjande av bibliotek. uppslagsverk. tidskrif- ter. material producerat för andra ändamål än undervisning och studiebe- sök bör vara naturliga inslag i studierna.

Beslut om läromedel fattas i regel en termin eller ett läsår i förväg. Deltagarna har därför knappast några möjligheter att påverka valet av läromedel i den kurs de deltar i. Deras erfarenheter och synpunkter bör emellertid beaktas vid beslut om läromedel i kommande kurser. Delta- garna bör också få möjlighet att påverka valet av kompletterande material i kursen. Läroboken bör kunna användas som referensbok eller läsas i valda delar. där deltagarna kan vara med och göra urvalet.

Det bör vara lärarens uppgift att presentera olika alternativa läromedel som kan användas för att man skall uppnå målen i läroplanen eller i de lokala arbetsplanerna. Deltagarna bör sedan vara med och besluta om vilka läromedel man skall använda med hänsyn till deltagarnas förutsätt- ningar. intressen och behov.

4.7 Redovisningsformer och utvärdering

[ läroplanen eller i SÖ:s föreskrifter om betygsättning anges om betyg skall sättas eller om "Deltagit" skall anges.

Läraren bör för deltagarna redovisa och med dem diskutera på vilka grttnder betygsättningen sker. Utgångspunkten för denna diskussion bör vara kursplanens mål och httvudmoment och den planering som lärare och deltagare gjort tillsammans.

För att läraren skall kttnna sätta betyg måste han få reda på vilka kunskaper och färdigheter de olika deltagarna har i ämnet. Han behöver därför utnyttja olika redovisningsformer såsom redovisning av grupparbe- ten. projekt och individuella uppgifter. diskussioner. praktiska arbetsinsat- ser. muntliga och skriftliga prov m.m. Eftersom proven har en benägenhet att styra undervisningen. bör redovisningsformerna varieras. Skriftliga prov bör användas i begränsad omfattning.

• Sida 43
•  Original

Prop. l980/8 [: 203 43

Eftersom kursdeltagarna successivt får ta över mer och mer av ansvaret för studierna och inlärningen i komvux. bör de också mer och mer få ta över ansvaret för utvärderingen. De bör få träna sig i att bedöma sina kunskaper och färdigheter i förhållande till de mål som gäller för verksam- heten. Läraren bör tillhandahålla hjälpmedel för en sådan bedömning av de egna studieresultaten. Det kan vara lämpligt att läraren tar upp en diskus- sion om dessa frågor med den enskilde kursdeltagaren och försöker förkla- ra orsaken till eventuella skillnader mellan lärarens och deltagarens egen bedömning.

5 GRUNDSKOLKURSER INOM KOMVUX

5.1 Ämnen

Komvux har ett ämneskurssystem på grundskolnivå. dvs. varje ämne utgör en separat kurs. Vuxna kan alltså välja vilket eller vilka ämnen de vill studera i komvux. Kurserna kan också kombineras så att de ger en full- ständig grundskolkompetens. En vuxenstuderande i komvux kan också kombinera en eller flera grundskolkurser med gymnasieskolkurser eller särskilda yrkesinriktade kurser. Grundskolkurser kan anordnas i följande ämnen inom komvux:

Svenska. Svenska som främmande språk. Engelska. Matematik, Sam- hällskunskap. Geografi. "Historia. Religionskunskap. Fysik. Kemi. Biolo- gi. Teknik. Tyska. Franska och Hemspråk.

] ämnena Engelska. Matematik. Tyska och Franska förekommer endast en kurs i komvux. Den motsvarar både allmän kurs och särskild kurs. Variationen mellan allmän och särskild kurs tillgodoses inom ramen för fördjupningsdelen i resp. ämne.

För varje ämne fastställer SÖ kursplan bestående av mål och huvudmo- ment. Till kursplanerna utarbetar SÖ kommentarmaterial som ytterligare belyser undervisningens innehåll och uppläggning. Mål och riktlinjer. kurs- planerna och de lokala arbetsplanerna som skall finnas vid varje skolenhet utgör underlag för studieplaneringen i varje kurs.

Undervisningen i grundskolkurser bör organiseras så att samverkan med motsvarande utbildning inom arbetsmarknadsutbildningen är möjligt. om behov av samverkan föreligger.

5.2 Grundskolkompetens

i förordningen om kommunal och statlig vuxenutbildning anges i vilka ämnen det krävs betyg för att slutbetyg från komvux motsvarande fullstän- dig grundskolkompetens skall kunna utfärdas. Där anges också i vilka övriga ämnen betyg kan ingå i slutbetyget.

• Sida 44
•  Original

Prop. 1980/81: 203 44

Ämnet Svenska kan för invandrare med annat modersmål än svenska bytas ut mot Svenska som främmande språk. Betyg i Svenska som främ- mande språk är likvärdigt med betyg i Svenska. Invandrare som har betyg i Svenska som främmande språk men inte har tillräckliga kunskaper i svens- ka för fortsatta studier kan tas in i grundskolkurs i svenska och få nytt betyg i Svenska.

5.3 Timplaner

Enligt l6 å förordningen om kommunal och statlig vuxenutbildning bestäms antalet lektioner. tid för prov inräknad. som kurs högst får omfat- ta av SÖ enligt riktlinjer som regeringen meddelar. Det högsta antalet undervisningstimmar som SÖ faställt för resp. ämne meddelas i Sözs förteckning över läroplaner inom komvux.

5.4 Delning av kurs i undervisningsgrupper

Grundskolkurs får delas i två undervisningsgrupper — i Svenska. Svenska som främmande språk. Engelska. Matematik. Tyska och Franska under högst 20 undervisningstimmar i vartdera ämnet. om antalet kursdeltagare i resp. kurs är lägst Zl. — vid laborationeri Fysik. Kemi. Biologi under högst 30 undervisningstim- mar i vartdera ämnet och i Teknik under högst 20 undervisningstimmar om antalet kursdeltagare i resp. kurs är lägst 17.

5.5 Betygsättning i grundskolkurser

Betygsättning i komvux grundskolkurser följer i princip samma bestäm- melser som betygsättningen i grundskolan. Betyg skall sättas vid slutet av varje grundskolkurs och avse hela kursen. Betygen skall ges i en femgradig skala. där medelbetyget är tre. Någon given procentsats för de olika betygsgraderna skall inte finnas. Normalt skall dock antalet fyror och tvåor i en kurs vara fler än antalet femmor resp. ettor.

Betyget utgör en bedömning av vad kursdeltagaren vid betygsättnings- tillfället presterat. Vid betygsättningen skall läraren utnyttja all tillgänglig information om kursdeltagarens studieresultat. l betyget vägs samman prestationerna i olika delar av ett ämne. både grunddel och fördjupnings- del. Därvid bör kursplanens betoning av de olika momenten och deras omfattning vara vägledande. Brister på ett mindre väsentligt område bör inte få sänka betyget i samma utsträckning. som om det gällt ett mera väsentligt. Även kunskaper och färdigheter i ämnet som kursdeltagarna tillägnat sig vid tidigare studier eller på annat sätt skall beaktas. Betyg i vissa ämnen. där skriftliga prov ges. får inte göras beroende enbart av dessa prov. Samtliga prestationer skall inräknas. och läraren måste undvi- ka att övervärdera sådana resultat som lättare än andra låter sig bedömas.

• Sida 45
•  Original

Prop. 1980/81: 203 45

Sammanställning av remissyttranden över förslag till lä- roplan för komvux

Allmänt

Ingen tveksamhet har uttalats inför en särskild läroplan för komvux. Tvärtom är bl.a. .S'H-kmnmittén. TCO. SACO/SR. SAI-' och SOSVUX positiva till detta. 'I'('() noterar med tillfredsställelse att nu för första gången utarbetats ett förslag till Mål och riktlinjer som avser all utbildning inom komvux och som i huvudsak utgår från de vuxnas behov.

SÖ anför att förslaget till läroplan visar på de målkonllikter som finns inom vuxenutbildningen. Den skall i första hand anpassas till korttidsutbil- dade. resurssvaga och socialt utsatta personer. Samtidigt skall den erbjuda alla som behöver skaffa sig viss behörighet möjlighet härtill. Kopplingen mellan utbildningsinnehåll och målgrupp hade därför. enligt SÖ. kunnat göras något klarare t. ex. genom följande formulering "yrkesutbildningen skall i första hand vända sig till personer som är resurssvaga och socialt utsatta".

SACO/SR anmärker att de höga ambitionerna i Mål och riktlinjer inte motsvaras av förbättrade möjligheter att genomföra undervisningen. Även SAF finner ambitionsnivån hög. Många lärare speciellt i kurser med be- gränsad omfattning kan uppleva den som orealistisk. Deltagarna i komvux. speciellt i enstaka ämnen. kan uppfatta en breddning av undervisningen mot de övergripande målen som något ovidkommande.

SFI-kmmnitrén menar att en tydligare frigörelse från grundskolans läro- plan hade känts mera riktig. Vidare säger SFI—kommittén att invandrarnas situation i komvux bör belysas klarare och borde ha resulterat i en större anpassning av läroplanen till den relativt stora målgruppen invandrare.

Komvux-utredningen föreslår att förslagen skall genomföras fr. om. läs- året 1982/83. SÖ ansluter sig till uppfattningen. att de vuxna inte bör undervisas efter en äldre ungdomsskolläroplan (Lgr 69) än vad som kom- mer att ske i grundskolan och tillstyrker tidpunkten för genomförandet.

Enligt förslaget skall lokala arbetsplaner utarbetas för varje skolcnhet. SACO/SR anser att vad som står i förslaget om lokala arbetsplaner bör tonas ned i den kommande läroplanen.

SOSVUX hoppas att man snabbt skall finna formerna för de lokala arbetsplanerna. Det är viktigt att kursdeltagarna är representerade.

I.undxrinngi'irhundet framhåller vikten av samordning vid planering av den totala utbildningsverksamheten. Vid en sådan planering bör man inte bara se på tillgången till de utbildningsresurser och ekonomiska resurser som finns för att kunna genomföra vissa kurser titan också på vilka möjlig- heter till arbete framöver som de olika utbildningarna kan ge.

• Sida 46
•  Original

Prop. 1980/81: 203 46 Grunddel och fördjupningsdel. Etappsystem

Kommittén föreslår att grundskolkurserna delas i en grunddel och en fördjupningsdel i likhet med vad som skett inom försöksverksamheten med etappindelade kurser. Förslaget innebär vidare att grundskolkttrserna be- traktas som en första etapp i en sammanhängande studiegång med möjlig- het att avsluta studierna efter denna etapp. '

TCO har liksom kommittén funnit att en anpassning till de vuxnas studiebehov kräver ett sådant system. SAF. SFI-kommittén och SOSVUX anser att uppdelningen av varje kurs i grunddel och fördjupningsdel ger stora möjligheter för komvux att tillfredsställa de vuxenstuderandes indivi- duella behov. intressen och mål med utbildningen.

SOSVUX ser positivt på en etappindelning därför att vuxna ofta har mycket skiftande bakgrund och kunskaper. En etappindelning underlättar inplacerandet på rätt nivå och gör det också lättare att återuppta studierna efter eventuella avbrott. Den största fördelen med en etappindelad kom- vttx är dock att det skulle underlätta rekryteringen bland de prioriterade målgrupperna som av olika anledningar är dåligt motiverade för studier och långa krävande utbildningar.

Enligt SACO/SR bör utvärderingen av försöksverksamheten med etapp- indelning avvaktas innan man tar ställning till om etappkurssystemet är ett bra arrangemang för den kommunala vuxenutbildningen.

Samverkan mellan komvux och AMU på grundskolnivå

Kommitténs förslag till Mal och riktlinjer och kursplaner har utarbetats så at' en samverkan mellan AMU och komvux skall vara möjlig beträffan- de utbildning i allmänna ämnen resp. grundskolkurser.

SÖ finner att detta bör vara möjligt efter begränsade justeringar av kurserna. Däremot är det inte lika självklart att preparandkurserna inom AMU kan anordnas separat från den efterföljande yrkesutbildningen. Hit- hörande frågor bör enligt Sözs uppfattning beaktas i kommentarmaterialet till läroplanen.

SAF framhåller att möjligheterna till samverkan mellan komvux och AMU i alla sammanhang bör utnyttjas och understryker nödvändigheten av smidiga samarbetsformer samt anpassning av utbildningen till de krav som AMU ställer.

KAFU meddelar att kommittén ännu ej i detalj har övervägt konsekven- sen av en eventuell samverkan mellan komvux och AMU.

• Sida 47
•  Original

Prop. ]980/8l : 203 47

Ämnen

Teckning. bild och svarts/(a

Komvux-utredningen föreslår att teckning skall utgå ur utbildningspro- grammet i komvux och att inte heller ämnet bild skall förekomma som särskilt ämne inom komvux. Kommittén föreslär också att moment i ämnet bild som handlar om bilden som kommunikationsmedel förs till ämnet svenska. varvid antalet undervisningstimmari svenska bör utökas med 25.

SOSVUX menar att ämnet bild mycket väl kan ingå i svenska. SÖ är inte berett att acceptera den föreslagna utökningen på grund av kostnadskonsekvenser. Enligt SÖ:s uppfattning bör nämnda moment ur grundskolans ämne bild kunna erbjudas inom fördjupningsdelen i ämnet svenska utan att timtalet ökas.

SACO/SR anser att kursen i svenska redan är mycket omfattande och timförstärkningen inte svarar mot det utvidgade ämnesinnehållet. Svensk— lärarna har dessutom ingen utbildning för att undervisa i bildämnet. Ämnet svenska måste få större timförstärkning än komvux-utredningen tänkt sig. om moment frän bildämnet skall föras dit. Vidare krävs enligt SACO/SR utbildningskomplettering för de lärare som skall undervisa inom komvux.

Samhällx- och nttrarorianterande ämnen

Komvux-utredningen föreslår att de olika samhälls- och naturoriente- rande ämnena t.v. skall studeras som enstaka ämnen. trots att de i Lgr 80 förs samman i två block. Kommittén föreslär också att ämnet teknik införs som ett separat ämne i komvux.

SÖ framhåller att bl.a. med hänsyn till önskvärdheten av ökad samver- kan mellan AMU och komvux skulle anordnandet av samhälIsorienterande och naturorienterande kurser som "blockkurscr" vara att föredra. En sådan samlad uppbyggnad av orienteringsänmena kan enligt SÖ också få betydelse för hur många och vilka ämnen som bör ingå i olika kompe- tenser. som studeras inom komvux.

SAI" anser att det t.v. är nödvändigt att de samhälls- och naturoriente- rande ämnen fär utgöra separata kurser med tanke på elevernas möjlighe- ter att välja inriktning och anpassning på sina studier.

TCO har observerat att kommittén övervägt att föreslå att religionskun- skap inte skall förekomma som separat ämne på grundskolnivä inom komvux. TCO anser att kommittén bör överväga att föreslå en sädan lösning i slutbetänkandet. Härigenom skulle ökat utrymme skapas för andra ämnen.

SOSVUX finner diskussionen om religionskunskap på grundskolnivä intressant och menar. att man redan nu kan skära ned religionskunskapen ytterligare till förmån för historia.

Föreningen Lärare iReligionsknnskap finner det anmärkningsvärt att en minskning av lektionsantalet föreslås för religionskunskap samtidigt som

• Sida 48
•  Original

Prop. 1980/81: 203 48

viktiga livsåskådningsmässiga mål anges i Mål och riktlinjer. De vuxnas erfarenheter och uppfattningar inom livsåskådningsområdet är mycket olika. Följaktligen blir det kanske viktigaste målet för religionsundervis- ningen att skapa förståelse mellan olika grupper. lnvandrarnas religiösa bakgrund bör också behandlas. För att kunna bidra till att motverka spänningar i samhället krävs. enligt Föreningen Lärare i Religionskun- skap. snarare en ökning än en minskning av religionskunskapens timtal och en annan syn på ämnets betydelse än den som kommer till uttryck i komvux-utredningens förslag.

Landstingsji'irbandet anser det konsekvent att ämnet teknik införs som ett separat ämne i komvux därför att ämnet införs som ett obligatoriskt moment i grundskolans naturorienterande ämnen.

SOSVUX framhåller att dagens samhälle ställer allt större krav på en teknisk allmänbildning. Frågeställningar som tidigare var uppdelade på de olika naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnena kan i ämnet teknik diskuteras som en helhet.

Enligt SACO/SR:s mening får studiet av teknik inte gå ut över andra orienteringsämnen.

Svenska .s'mnfrärnmande språk och hemspråk

Kommittén föreslår att det skall vara möjligt för invandrare att studera svenska som främmande språk i komvux som ett alternativ till ämnet svenska. Vidare föreslås att kurs i hemspråk skall kunna anordnas.

Förslaget tillstyrks av SÖ. AMS. SFI-kommittén. TCO. SACO/SR. SAF och SOSVUX. lnom komvux utgör enligt SÖ vuxna med annat hemspråk än svenska en betydande del av deltagarna i grundskolkurser. sannolikt minst l5'7a. Dessa kursdeltagare har stora svårigheter att följa undervis- ningen.

SFI-kmnminén bedömer att den grundskolkurs i ämnet svenska som främmande språk som komvux-utredningen föreslår mycket väl kan anpas— sas som en påbyggnad till den grundläggande utbildningen som SFI-kom- mittén kommer att föreslå.

Allmän och särskild kurs

Kommittén föreslår att endast en kurs skall anordnas i engelska. mate- matik och B-språk motsvarande såväl allmän som särskild kurs.

SOSVUX instämmer i kommitténs förslag. medan SACO/SR främst av pedagogiska skäl anser att allmän och särskild kurs i engelska och matema- tik bör bibehållas även i komvux.

AMS menar att kommittén borde ange hur elevernas studier kommer att "varudeklareras". Av läroplanen måste enligt AMS klart framgå. om dessa kurser ger behörighet till utbildningar där särskild kurs krävs.

• Sida 49
•  Original

Prop. 1980/81: 203 49 'l'im- och kursplaner

SÖ föreslås få i uppdrag att revidera timplaner och fastställa kursplaner samt att utarbeta kommentarmaterial till läroplan för komvux.

SÖ katt ansluta sig härtill men vill samtidigt påpeka att det innebär en väsentlig vidgning av arbetet med vuxenutbildningen inom SÖjämfört med nuvarande förhållanden.

TCO tillstyrker kommitténs förslag till timplan. . SACO/SR anser att timtalet i B-språk (tyska/franska) reduceras mycket kraftigt i komvux-utredningens förslag. från 230 undervisningstimmar till l60. Detta förslag till nedskärning görs utan att några som helst motiv anges. SACO/SR avstyrker bestämt den föreslagna reduktionen och förut- sätter att denna fråga blir föremål för särskilda överläggningar under den fortsatta handläggningen av kommitténs förslag.

SOSVUX framhåller att timtalet i dag är mycket lågt. Det gör att studie- takten blir hög och att studierna ofta upplevs pressande. En del av stu- dierna skall bedrivas på fritid. Det är enligt SOSVUX svårt att hitta tider för grupparbete härvid. SOSVUX föreslår därför att komvux-utredningen tar upp frågan om vad schemalagda icke lärarledda timmar utöver det föreslagna antalet lärarledda timmar skulle innebära för studietakt och arbetsformer.

En elevgrupp i Nllt'kll Vaxengymnas-iam protesterar mot nedskärning av timtalet i teoretiska ämnen. Utökat timtal i fysik och kemi behövs.

Betygs- och kompetensfrågor

Komvux-utredningen har diskuterat de graderade betygens roll och övervägt att föreslå att den femgradiga betygsskalan ersätts med bedöm- ningen Godkänd — leke godkänd i grundskolkurser inom komvux. Kom- mittén avstår dock från att föreslå förändringar i fråga om betygssystemet.

TCO anser att graderade betyg allvarligt kan ifrågasättas inom vuxenut- bildningen och ser fram mot att kommittén lämnar förslag till förändringar i nuvarande betygssystem.

SOS VUX anser att grundskolan inom komvux skall vara betygsfri och att gymnasiedelen skall ha ett system med Godkänt/Deltagit där alla ges reella möjligheter att uppnå godkänt.

SÖ pekar på några problem som är förknippade med betygsättningen i komvux. Deltagare i komvux skall jämföras med motsvarande grupper i grundskolan. Kurserna i komvux behöver emellertid inte vara identiska med ungdomsskolans. Riksdagen har under 1970-talet i olika sammanhang påtalat att utbildningen skall vuxenanpassas. Anknytningen till ungdoms- skolan när det gäller grunderna för betygsättning leder till likhet med ungdomsskolan även vad gäller undervisningens utformning. Försöksverk-

• Sida 50
•  Original

Prop. 1980/81: 203 ' so

samheten med etappindelade kurser har också visat sig innehålla problem i samband med betygsättningen. SÖ finner det angeläget att komvux-utred— ningen i sitt avslutande betänkande närmare belyser hithörande frågor.

AMS menar att några förtydliganden måste göras i fråga om vilket betyg som skall meritvärderas för de elever som först läst svenska som främman- de språk och därefter kompletterar sina studier med grundskolkursen i svenska. Det förra betyget kan vara högre än det senare. AMS föreslår att det högre betyget får räknas. eftersom det annars finns risk att invandrar- elever undviker nödvändig komplettering för att inte få ett lägre betygsme- delvärde. AMS anser också att avsnitten om ämnenas grunddel och för- djupningsdel måste förtydligas. Frågan hänger enligt AMS samman med vilken kurs som ger behörighet.

Studie- och yrkesorientering

AMS framhåller att samarbetet mellan komvux-syo och arbetsft'jrmed- lingen är av stor betydelse.

T(.'O anser att studie- och yrkesorienteringen måste ske i andra kanaler och organiseras på annat sätt än den yrkesorientering som ges för ungdo- mar.

SACO/SR understryker betydelsen av att komvux-utredningen i sitt slutbetänkande särskiljer å ena sidan syo för studerande inom komvux. å andra sidan det allmänna informationsbehov som finns hos allmänheten. Enligt SACO/SR:s åsikt finns ett stort behov av insatser på båda dessa områden. Också frågan om ett nytt statsbidragssystem för syo inom kom- vux bör aktualiseras enligt SACO/SR.

SAF menar. i anslutning till ett resonemang kring kursdeltagare med särskilda behov. att syo-funktionen'i detta sammanhang har en betydelse- full uppgift att fylla._Genom en realistisk information om utvecklingsmöj- ligheter och utbildningskrav kan deltagare få hjälp att ställa upp mål som är möjliga att nå. Upplevelsen av att ha nått ett mål är sannolikt en av de starkaste drivkrafterna för att fortsätta en studiegång.

Kostnadskonsekvenser

Kommunförbundet har noterat. att komvux-utredningen haft som ut- gångspunkt att förslagen inte skall medföra några kostnadsökningar. [ det fortsatta arbetet med läroplanen för komvux måste självfallet denna ut- gångspunkt bibehållas. '

Enligt Landstings/Yirblmder finns det i dag ingen möjlighet att till alla delar överblicka. vilka eventuella ekonomiska konsekvenser som kan följa om komvux-utredningens hittills framlagda förslag skulle genomföras.

• Sida 51
•  Original

Prop. 1980/81: 203 Sl

Landstingsförbundet vill därför invänta slutbetänkandet för en total be- dömning av den kommunala vuxenutbildningen. Denna måste enligt lands- tingsförbundet dessutom ha ett starkt samband med bedömningen av gym- nasieutredningens arbete. Vidare säger landstingsförbundet att behovet av ller undervisningstimmar i vissa ämnen inte behöver höja de totala kostna- derna. Om hårda prioriteringar görs kan kostnaderna t.o.m. bli lägre än nu.

Genomföranderesurs

Komvux-utredningen föreslår en särskild genomföranderesurs för infor— mation, planering och införandct av läroplanen av samma karaktär som anvisats för införandet av Lgr 80. "

SÖ finner det nödvändigt att så sker. inte minst mot bakgrund av att någon tidigare läroplan inte införts speciellt för komvux. Komtnmtfr'jrbun- det framhåller också att särskilda medel måste ställas till förfogande för information. planering och genomförande som komvux-utredningen föror- dat.

TCO anser att särskilda resurser bör avsättas för information om den nya läroplanen för komvux till lärare. studieorganisatörer och personalut- bildare. Härutöver krävs särskilda utbildningsinsatser för komvux-lärarna.

Kommentarer till komvux-utredningens förslag till text i Mål och riktlinjer

Utöver vissa förslag till omformuleringar har remissinstanserna framfört bl.a. följande synpunkter.

Prioritering av utbildningar inom komvux

SACO/SR framhåller. att även den som saknar utbildning motsvarande gymnasieskolan inom en nära framtid kommer att anses som korttidsutbil- dad. Det kan därför inte vara rimligt att prioritera överbryggande utbild- ning motsvarande gymnasieskolan så lågt som i komvux-utredningens förslag.

Kunskap — inlärning

SFI-kommittén säger att invandrarnas "annorlunda och skiftande bak- grUnd och förutsättningar hör beskrivas i detta avsnitt.

SOSVUX vill att det klarare skall framgå att arbetet skall nå fram till att deltagarna själva tar ansvaret för sin utbildning. inlärning. planering och utvärdering. Det bör också tilläggas att kunskapssynen skall tas upp till diskussion under hela utbildningen. Man får då möjligheter att omvärdera

• Sida 52
•  Original

I'd

Prop. 1980/81: 203 5

sin kunskapssyn utifrån de erfarenheter man gjort av studier och kunska- per.

Attityder. normer och värderingar

SOSVUX anför att det enligt läroplansförslaget är läraren som skall tolka begrepp som bl.a. "vårt samhälles grundläggande värderingar" och se till att kursdeltagarna håller sig inom ramarna. En alltför snäv tolkning kan dock lätt leda till en alltför samhällsbevarande och passiv inställning. Stycket bör därför omformuleras. menar SOSVUX.

P(IrsonIighetsutvet'kiing och övergripande mål i ett [imnexkurssyxrem

SÖ framhåller att många deltagare studerar endast ett eller ett par ämnen. Det är tveksamt om det då finns reella möjligheter att till fullo uppnå vad som sägs om personlighetsutveckling och om att "åstadkomma samverkan mellan ämnena". SÖ föreslår en nedtoning. Även SACO/SR föreslår detta.

Goda arbets- och .S'tudievanor

SÖ menar att erfarenheter från monotona och tcmpobetonade arbetssi- tuationcr inte alltid pekar på det inlärningssätt som läroplansförslaget betonar.

SOSVUX föreslår att skolledningen åläggs att informera de studerande och deras organisationer om ekonomiska och organisatoriska förutsätt- ningar. innehåll i läroplaner och kursplaner. skolstyrelsebeslut m.m. Den- na information fungerar enligt SOSVUX mycket dåligt i dag.

Kunde/tagare med särskilda behov

SACO/SR anser att de åtgärder som komvux-utredningen föreslår för elever med problem är otillräckliga och menar att kommittén borde ägnat betydligt större utrymme för att analysera behovet av studiesociala insat- ser för denna grupp. Vidare anser SACO/SR det vara en brist att komvux- utredningen inte här behandlat skolkuratorns funktion. _

SAF menar att för kursdeltagaremed särskilda behov måste betydelsen av anknytning till den personliga erfarenheten och kunskapen vara av stor betydelse. Deltagarnas yrkes- och arbetslivserfarenheter bör alltså tas till vara som en ingångsväg till studier och som stöd och stimulans i undervis- ningen.

SOSVUX menar att det är synnerligen viktigt att så klart sägs att under- visningen skall anpassas till de utbildningsmässigt svagaste.

Schablontilläggvts användning

SÖ påpekar att användningsområdet för schablontillägget vidgas i försla- get till att omfatta även studiehandlcdning för elever som är inskrivna vid statens skolor för vuxna (SSV). Enligt SÖ:s uppfattning bör kostnaderna

• Sida 53
•  Original

Prop. 1980/81: 203 53

för den handledning av SSV-elever som kan ske på hemorten bestridas ur de resurser som tilldelats SSV.

Deltagarmedverkan ot:/z ansvursfördelning

SÖ understryker vikten av att deltagarna lär sig planera sitt arbete och framhåller att deltagarmedverkan i planering och utvärdering måste ges tillräckligt stort utrymme.

Inskolning

SÖ framhåller vikten av inskolningsperiod och att ett omsorgsfullt för- beredelsearbete i samband därmed från kursledning och lärares sida görs inför kursstarten.

SOSVUX menar att en inskolningsperiod vore mycket värdefullt för kontakten mellan kursdeltagarna och för att få nya kursdeltagare att känna sig säkrare. Det skulle ge färre avbrott i början av terminen.

Hemarbete

Enligt SÖ får det som sägs om hemarbete inte tas till intäkt för att kursinnehållets omfattning inte sätts i relation till tillgängligt timtal och andra resurser. Det är således viktigt att urvalet av stoff planeras noga och ges en rimlig omfattning.

Lz'iromedel

SÖ föreslår att avsnittet om läromedel omformuleras enligt följande:

"Läromedel är sådant som lärare och kursdeltagare kommer överens om att använda för att nå uppställda mål.

Närsamhället bör utnyttjas för iakttagelser och undersökningar. l sam- hället finns också ett rikligt informationsutbud genom etermedia. facklit- teratur. tidskrifter. broschyrer och tidningar. De studerande måste övas att kritiskt granska och bearbeta sådan information och lära sig att utnyttja biblioteken. De vuxenstuderandes egna erfarenheter av samhälls- och arbetsliv är en viktig resurs. som bör utnyttjas i skolarbetet samt vid studiebesök och exkursioner.

'l'ryckt material som täcker väsentliga delar av ämne. ämnesgrupp eller kursmoment kan spela en viktig roll för att ge fasthet och sammanhang i studierna. Speciellt för vuxenundervisningen producerade läromedel finns emellertid inte alltid att tillgå. Ungdomsskolans läromedel kan ofta använ- das. men man måste särskilt uppmärksamma att de inte alltför mycket påverkar valet av innehåll och uppläggning.

Skolstyrelsen antar läromedel som skall användas för att ge överblick och sammanhang för kursmoment. ämnen eller ämnesgrupper. Rektor skall lämna förslag i ärendet efter samråd med berörda lärare och företrä- dare för berörda elever. ()m övriga läromedel beslutar rektor efter liknan- de samråd. Han kan emellertid fördela uppgiften på lärare och elever. Läromedelsvalet bör vara en del av skolans arbetsplanering.

Endast genom ett lokalt val av läromedel knutet till lärares och elevers planering av arbetet kan läromedel bli de flexibla redskap som behövs för att nå de uppställda målen."

• Sida 54
•  Original

Prop. 1980/81: 203 54

Enligt SOSVUX framhävs i förslaget ett vidgat läromedelsbegrepp men fortfarande framstår läroboken som självklar. Det måste klarare framgå att fördjupningsdelen i möjligaste mån bör klaras utan lärobok. då denna annars kan styra både valet av och arbetet med fördjupningsdelen.

AMS anser att man bör peka på vikten av att läromedel avpassade för vuxenstuderande framställs. vilket är särskilt betydelsefullt om man vill nå de utbildningsmässigt eftersatta grupperna.

SACO/SR framhåller att traditionella läromedel inte förslår för att ett undersökande arbetssätt skall kunna uppnås. Detta förutsätter också till- gång till ett välutrustat bibliotek.

Redovisningsformer och utvärdering

SOSVUX anser att kursdeltagarna själva. med hjälp av varandra och läraren. skall utvärdera sina studier. Skrivningar och andra redovisningar skall ha till uppgift att visa om gruppen som helhet inhämtat det som satts upp som mål. Det måste tydligare framgå att skrivningar och övriga redo- visningsformer inte får styra undervisningen.

• Sida 55
•  Original

Prop. 1980/81: 203 55

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Propositionen ................................................ ] Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... l l Inledning ................................................. 3 2 Föredragandens överväganden .............................. 4 2.1 Bakgrund ............................................ 4 2.2 Läroplanens utformning ............................... 5 2.3 Samverkan mellan komvux och AMU på grundskolnivå . .. 6 2.4 Grunddel och fördjupningsdel. Etappsystem ............. 7 2.5 Utbildningsprogram i komvux .......................... 7 2.6 Tim— och kursplaner. Kommentarmaterial ............... ll 2.7 Betygs- och kompetensfrågor .......................... l2 2.8 Studie- och yrkesorientering ........................... l4 2.9 Kostnadskonsekvenser ................................ l4 2.l(l Genomförande ....................................... 15 3 Hemställan ............................................... l6 4 Beslut ................................................... l6 Bilagor

Bilaga 1 Sammanfattning av komvux-utredningens skrivelse om läroplan

för komvux

"Bilaga 2 Komvux-utredningens förslag till läroplan för komvux Bilaga 3 Sammanställning av remissyttranden över förslag till läroplan för

komvux

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981

• Sida 56
•  Original