Prop. 1980/81:89

om vissa frågor rörande glasindustrin

Prop. 1980/81: 89 Regeringens proposition

1980/81: 89

om vissa frågor rörande glasindustrin;

beslutad den 29januari 1981.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgärd och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDlN NILS G. ÅSLlNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

l propositionen föreslås ett fortsatt och utökat industripolitiskt åtgärds- program för den manuella glasindustrin under perioden IQXI/SZ— l983i'84.

En viktig del i det föreslagna programmet är insatser för att främja exporten. En avsevärd ökning av nuvarande exportfrämjande atgärder föreslås. Vidare läggs förslag fram om införande av särskilda strukturga- rantier i syfte att underlätta finansieringen av branschens marknads— föringsansträngningar. Fortsatt stöd till konsultinsatser föreslås. varvid Visst stöd för designverksamhet föreslås ingå. För att höja den tekniska kompetensen inom branschen föreslås teknisk fortbildning av vissa perso- nalkategorier. Fortsatt investeringsstöd med avskrivningslän för investe— ringar i effektivitetshöjande produktionsutrustning och bättre arbetsmiljö föreslås.

För de föreslagna åtgärderna tas upp en ram av 36.5 milj. kr. för hela treårsperioden. För särskilda strukturgarantier beräknas 25 milj. kr. För budgetåret 1981/82 föreslås 10.5 milj. kr.

I propositionen redovisas också vissa frågor rörande planglasindustrin och förpackningsglasindustnn.

l Riksdagen [980/81. I sum/_ Nr 89

Prop. 1980/81: 89

|.)

Utdrag

lN DU S'le DEPAR'l'l—ZMEN'l'F'l' PR('>T(')K(_)L1- vid regeringssammanträde 198 1—(11—29

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och stalsraden Ullsten. Bohman. Wikström. Friggebo. Mogärd. Asling. Söder. lx'rönmark. Buren- stam Linder. Johansson. Wirtén, Holm. Andersson. Boo. Winberg. Adel- sohn. Danell. Petri. Eliasson.

Föredragande: statsrådet Åsling

Proposition om vissa frågor rörande glasindustrin

1. Inledning

Glas tillverkas i Sverige huvudsakligen i tre branscher. nämligen den manuella glasindustrin. planglasindustrin och förpackningsglasindustrin.

lnom samtliga dessa tre branscher har under 1970-talet skett stora struk- turella förändringar.

[ fråga om den manuella glasindustrin har riksdagen vid flera tillfällen under 1970—talet beslutat om särskilda stödätgärder. Dessa atgärder inled— des budgetåret 1970/71 med treäriga utbildnings- och exportprogram (prop. 197014], SU [970161 och BaU 1970123. rskr 1970: 165 och 188). lixportpro- grammet har därefter förlängts vid flera tillfällen. Fr.o.m. budgetåret 1972/73 kompletterades åtgärderna med dels bidrag till konsultinsatser i omställningsfrämjande syfte. dels statliga läncgarantier. s.k. strukturga- rantier (prop. 1972z46. NU 197232. rskr 1972zl95). Vären 1977 beslutade riksdagen om ett treärsprogram för budgetären 1977/78—1979/80 med öka- de insatser ( prop. 1976/77:61 . NU 197of'77z37. rskr 19767771283). Därvid infördes avskrivningslän för effektivitetshöjande investeringar i produktionsutrustning och för investeringar som syftar till att förbättra arbetsmiljön. Åtgärderna har förlängts till att omfatta budgetåret 19801'81 ( prop. 1979/80:100 bil. 17 s. 42. NU 1979/8tlz43. rskr 1979/8013951. Åtgär- derna administreras av statens industriverk.

Den centrala anläggningen Glasma AB för tillverkning av färdigblandad glasråvara. s. k. mäng. för den manuella glasindustrin har kommit till stånd genom insatser inom ramen för de branschinriktade ätgärderna och statligt lokaliseringsstöd.

Riksdagen beslutade våren 1979 hemställa hos regeringen om att en samlad plan för samhällets insatser på glasindustriområdct skulle upprättas

Prop. 1980/81: 89 3

(NU 1978/79228. rskr 1978/79z207). Härvid framhölls bl. a. att målet när det gäller den manuella glasindustrin borde vara att bevara denna industris långsiktiga konkurrenskraft och konstnärliga kvalitet så att hittillsvarande sysselsättningsnivä kunde behållas. I fråga om åtgärder för den manuella glasindustrin betonades betydelsen av att forsknings- och utvecklingsarbe- te inom branschen beaktades och anfördes att särskilda insatser för att främja exporten sannolikt behövdes. Vidare underströks vikten av att den manuella glasindustrin också i fortsättningen kunde få tillgång till yrkes— kunnig arbetskraft. Enligt riksdagens mening var det naturligt att arbetet med en samlad plan för samhällets insatser på glasindustriomrädet innefat— tade också en nordisk aspekt. Riksdagen hemställde därför att regeringen skulle ta initiativ till överläggningar med övriga nordiska länder rörande gemensamma problem på glasindustrins område.

Med anledning av riksdagens beslut uppdrog regeringen den 20 april 1979 åt statens industriverk att utarbeta förslag till en samlad plan för samhällets insatser för glasindustriområdet i enlighet med vad näringsut- skottet hade anfört. l uppdraget angavs att de nordiska aspekterna speci- ellt med avseende på planglasindustrin borde tas upp i enlighet med vad utskottet anfört.

lnom industriverket har arbetet med anledning av uppdraget delats tipp i tre delar. nämligen manuell glasindustri. planglasindustri och emballage- glasindustri. lndustriverket lämnade i augusti 1980 rapporterna (SlND 1980z9) Manuella glasbruk i strukturomvandling. (SIND 19803) Planglas- industrin — planglas och isolerrutor inför 80-talet samt (SlND PM 1980: 12) Emballageglasindustrin —— en förstudie. [ oktober 1980 lämnade industri- verket rapporten (SlND PM 1980122) Manuella glasbruk i strukturomvand- ling: Forskning och utveckling. Rapporterna om manuell glasindustri och planglasindustri har remissbehandlats.

Yttranden över rapporten om manuella glasbruk i strukturomvandling har avgetts av skolöverstyrelsen. statens naturvårdsverk. koncessions- nämnden för miljöskydd. kommerskollegium (KK). näringsfrihetsombuds— mannen (NO). statens pris- och kartellnämnd (SPK), arbetsmarknadssty- relsen (AMS). arbetarskyddsstyrelsen. styrelsen för teknisk utveckling (STU). länsstyrelserna i Östergötlands. Kronobergs och Kalmar län. Ko- operativa förbundet. Landsorganisationen i Sverige (LO). Svenska arbets- givareföreningen (SAF). Svenska fabriksarbetareförbundet. Svenska in- dustritjänstemannaförbundet och Sveriges arbetsledareförbund. vilka tre organisationer har avgett ett gemensamt yttrande. Svenska glasbruksför- eningen. Sveriges cxportråd. Sveriges grossistförbund. Sveriges hant- verks- och industriorganisation — Familjeföretagen. Sveriges industriför- bund. Sveriges köpmannaförbund. Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Emmaboda och Nybro kommuner. vilka båda kommuner har av- gett ett gemensamt yttrande. samt Finspångs. Lessebo. Ronneby och Uppvidinge kommuner.

Prop. 1980/81 : 89 4

Vissa remissinstanser har till sina yttranden fogat yttranden från andra instanser. Sålunda har KK bifogat yttranden från handelskamrarna i Kal— mar län. i Kronobergs och Blekinge län samt frt'tn Stockholms handelskam- mare. Länsstyrelscn i Kalmar län har bifogat yttranden från länsarbets- nämnden och Kalmar läns utvecklingsfond.

Yttranden över rapporten om forskning och utveckling för den manuella glasindustrin har avgetts av skolt'iverstyrelsen. AMS. STU. Svenska glas- bruk—.forcningen. Glasforskningsinstitutets styrelse. SAF. Svenska fabriksarbetareförlmndet. Sveriges indtlstritjänstemannaförbund och Sve- riges arbetsledareförbund. vilka tre organisationer har avgett ett gemen- samt yttrande.

Yttranden över rapporten om planglasindustrin har avgetts av KK. Nt). SPK. AMS. bostadsstyrelsen. statens räd för byggnadsforskning. statens planverk. STU. länsstyrelsen i Hallands län. SAF. Svenska fabriksarbe- tareforbundet. Sveriges arbetsledareförhund. Sveriges ltantvcrks— och industriorganisation — Familjeföretagen. Sveriges industriförbund och TCO.

KK har till sitt yttrande fogat ett yttrande frän Skånes handelskammare. Länsstyrelsen i Kalmar län har till sitt yttrande fogat ett yttrande från Emmaboda kommun och länsstyrelsen i Hallands län har till sitt yttrande fogat ett yttrande från näringslivskommitten i Hallands län.

Sammanfattningar av industriverkets rapporter om glasindustrin bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1—4.

Sammanfattningar av inkomna remissyttranden bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5 och ().

Länsstyrelserna i Kronobergs och Kalmar län har gemensamt utarbetat rapporten Regionala och lokala konsekvenser av förändringar inom den manuella glasindustrin. Rapporten har sammanfattats i ett särskilt avsnitt i industriverkets rapport Manuella glasbruk i strukturomvandling.

Den i utredningen om manuella glasbruk i strukturomvandling genom- förda samhällsekonomiska analysen har industriverket redovisat ijanuari 1981 i en särskild rapport (SlND 1980: 24) Samhällsekonomiska analyser av sysseIsättningsproblem — exemplet manuell glasindustri.

Vidare har kommit in vissa skrivelser rörande glasindustrin från organi- sationer.

2. F öredragandens överväganden

Glasindustrin består i huvudsak av tre avgränsade delar. nämligen ma- nuell glasindustri. planglasindttstri och förpackningsglasindustri.

Den manuella glasindustrin tillverkar hushålls- och prydnadsglas samt belysningsglas. Den i vissa andra länder förekommande högautomatise- rade tillverkningen av hushållsglas saknar motsvarighet i Sverige.

Prop. 198018] : 89

'J-

Planglasindustrins huvudprodukt är glas för fönster i byggnader och fordon.

Förpaekningsglastillverkningen är huvudsakligen inriktad pä förpack— ningar för livsmedelsindustrins behov. bl. a. dryckesförpaekningar. Vidare tillverkas glas för medicinska ändamål.

Statens industriverk har med anledning av riksdagens beslut våren 1979 fått i uppdrag av regeringen att utarbeta förslag till en samlad plan för samhällets insatser på glasindttstriomrädet. lndustriverket har mot bak- grund av de stora olikheterna i problembild och bransehstruktur som gäller för glasindustrins olika delar bedrivit utredningsarbetet uppdelat på manu- ell glasindustri, planglasindustri och förpackningsglasindustri. Separata rapporter avseende dessa tre delar av glasindustrin har lämnats av industri- verket i augusti l98t). Därutöver har industriverket i oktober 1980 lämnat en rapport om forskning och utveckling för den manuella glasindustrin. Rapporterna rörande manuell glasindustri och planglasindustri har remiss— behandlats.

Statens industriverk har således inte funnit det ändamålsenligt att be— handla glasindustrins olika delar i ett sammanhang och har därför inte utarbetat något förslag till samlad plan för samhällets insatser på området.

För egen del vill jag beträffande behovet av en samlad plan anföra följande. I likhet med industriverket finner jag det naturligt att glasindu— 'strins olika delar behandlas var för sig med hänsyn till de stora skillnader som föreligger i fråga om struktur och problem. lndustriverkets utred- ningsarbete har täckt hela glasindustriområdet och behovet av insatser från samhällets sida har bedömts utifrån en analys av varje branschområde för sig. Jag bedömer därför att ett tillräckligt underlag har tagits fram för en samlad bedömning av behovet av åtgärder för glasindttstrin genom den genomgång av glasindustriområdet i sin helhet som industriverket har företagit.

Jag övergår nu till att behandla de olika delarna av glasindustrin och tar först upp den manuella glasindustrin.

2.1. Den manuella glasindustrin

Under 1970-talet har problemen inom den manuella glasindustrin föran- lett införandet av successivt breddade och förstärkta statliga åtgärder för branschen. Kostnaderna föri huvudsak exportfrämjande åtgärder. konsult- insatser. investeringslån och strukturgarantier uppgick under budgetåren l970/7l -— l979/80 till 32.5 milj. kr. Beviljade lånegarantier uppgick t. o. m. budgetåret 1979/80 till 20 milj. kr. i strukturgarantier och [.b milj. kr. i exportlånegarantier. För innevarande budgetår har riksdagen anvisat 4 milj. kr. för bransehfrämjande åtgärder i form av exportfrämjandc åtgärder och konsultbidrag. Av tidigare beviljade medel för lån till investeringar var vid budgetårcts början 6.9 milj. kr. inte utnyttjade. Vidare omfattas bran- schen liksom tidigare av systemet med strukturgarantier.

Prop. 1980/81 : 89 (»

lnom den manuella glasindustrin tillverkas som nämnts huvudsakligen hushälls— och prydnadsglas. 'l'illverkningen av belysningsglas har gått till- baka och skcr numera vid endast ett glasbruk.

Av industriverkUls utredning framgår att antalet anställda hösten 1980 uppgick till ca 1900 personer. Nedläggningar hade då under loppet av ett är skett av Flygsfors och Alsterfors glasbruk inom Orrefors-gruppen och av Skrufs glasbruk inom Kosta Boda-gruppen. Efter dessa nedläggningar tillverkas glas vid 19 bruk. Antalet företag är tolv. Branschstrukturen framgår av följande sammanställning.

Företag Glas— Anställda 1'—'örde1ningi bruk (7-2 av anställda All Orrefors Glasbruk I 3 517 27 Kosta Boda AB I 5 831 44 Reijmyre (.ilasbruk AB | 1 118 6 Fristående glasbruk 9 10 436 23 12 19 1902 100

Orrefors ägs av lneentive AB. Kosta Boda och Reijmyre ingår i Upsala Ekeby-koncernen. De fristående glasbrukcn ägs vart och ett av en begrän- sad krets privatpersoner.

Den nuvarande strukturen är resultatet av betydande omstruktureringar under 1970-talet. I slutet av 1960-talet bestod branschen av ett stort antal fristaende bruk. År 1971 bildades Äforsgruppen genom fusion av tre glas- bruk. När Upsala Ekeby år 1975 övertog företagsgruppen bestod den av fyra bruk. Senare ändrades namnet till Kosta Boda.

Vid årsskiftet 1974-75 bildades med hjälp av bl.a. det statliga struktur- stödet Krona-Bruken AB genom samgående av fem bruk. Den nya grup- pen gick i konkurs år 1977. varvid två av bruken inlemmadesi Kosta Boda- gruppen och ett bruk övertogs av Orrefors.

Incentive blev delägare i Orrefors är 1971 och ökade ägarandelen till 90% år 1976. Sedan är 1978 är Orrefors helägt av lneentive.

Stora investeringar har gjorts inom de båda flerbruksföretagen bl.a. i form av s.k. kontinuerliga vannor med hög kapacitet och effektivitet i syfte att trygga företagens långsiktiga lönsamhet. Enligt industriverket kan det dåliga resultatet för branschen år 1978 till stor del förklaras av stora inkörningskostnader av de kontinuerliga vannorna i Kosta oeh Orrefors. De gjorda investeringarna inom branschen är finansiellt mycket betungan— de. Branschens upplåning har ökat och lett till allt större räntekostnader.

Genomförda investeringar och svag utveckling på avsättningssidan har lett till en betydande överkapacitet. av industriverket beräknad till 50 milj. kr. eller 14% av kapaciteten år 1980.

Nödvändiga investeringar i ny teknik. som ersättning för förslitna an- läggningar. i miljöteknik och avseende vardagsrationaliseringar har enligt industriverkets rapport släpat efter. Branschen belastas av vissa föreläg-

Prop. 1980/81 : 89

x.]

ganden avseende yttre miljöproblem som måste lösas genom investeringar. Enligt en grov uppskattning skttlle kostnadsnivän inom branschen kunna sänkas med 50 milj. kr". 1nvesteringsbehovct uppgår härvid enligt en likaså grov uppskattning till mellan 75 och 100 milj. kr. under en femårsperiod. Besparingen avser huvudsakligen kostnader för arbetskraft och energi.

Utvecklingen ttnder 1970-talet för hushälls- och prydnadsglas samt pro- gnos för utvecklingen t. o. m. är 1985 enligt statens industriverk samman- fattas i följande tablå.

Milj. kr. Volytnmässig förändring är 1979 i '--i per är

1970— 1979 1979—1985

enligt industri- verkets prognos Tillförsel till den svenska marknaden 265 +2.5 — 1 Därav: lmport 114 +5.5 +4 Svensk tillförsel 151 +| —I Export 1qu 10.5 +5 Produktion 277 — 1.5 + 1.5

lmportökningen har således varit väsentligt större än ökningen för expor— ten. År 1979 vad dock fortfarande exportvärdet större än importvärdet. På hemmamarknaden har utvecklingen för den svenska industrin varit svag.

För sin prognos har industriverket antagit en årlig tillväxt 1979—1985 av bruttonationalprodukten med mellan 3 och 3.5'5'1- och en motsvarande ökning av den totala privata konsumtionen med 1532. Bedömningen av exportens utveckling 1979—1985 har gjorts ttnder antagande om oförändra- de marknadsföringsinsatscr och att relativpriserna for svensktillverkat glas inte försämras. Kraftiga marknadsföringsinsatser pä speciellt utvalda ex- portmarknader bör enligt industriverket kunna ge någon procentenhet högre exporttillväxt än angivna SC? men effekterna antas inte kunna upp- nås förrän 2—3 är efter det att åtgärderna har satts in.

lndustriverket räknar med en fortsatt förbättring av produktiviteten per anställd inom den manuella glasindustrin. för perioden 1979—1985 angiven till mellan 4 och 59/2- per år. Den prodttktionsökning med endast 1.5 9? per år som industriverket räknar med innebär således att en minskning i sysselsättningen måste ske till följd av en stigande produktivitet. Den har av industriverket angivits till ungefär 50 arbetstillfällen årligen.

Vid sina överväganden har industriverket prövat tre alternativa utveck- lingsvägar. Ett alternativ har därvid varit att bevara sysselsättningen oför- ändrad inom branschen i enlighet med ett av de mål som riksdagen har uttalat sig för. Enligt indttstriverkets bedömning skulle detta förutsätta 20—25 milj. kr. i årliga lönesttbventioner förutom stöd för att få avsättning

Prop. 1980/81 : 89 ts”

för den höga produktionsvolymcn. lndttstriverkct har inte bedömt det som realistiskt att kunna bibehålla nuvarande sysselsättningsnivå med hänsyn till att det skulle förutsätta stöd i sådan omfattning att åtgärderna skulle bryta mot internationella regler. lndttstriverket bedömer således det be- skrivna alternativet som orealistiskt att genomföra.

linligt ett andra alternativ. som industriverket har beskrivit som mark- nadsanpassad utveckling tttan branschstöd. förutsätts nttvarandc bransch- atgärder upphöra vid utgången av innevarande budgetår. Sysselsättnings- minskningen bedöms därvid bli avsevärd. Konsekvenserna för branschen och för hela den bygd i vilken branschen till stor del är lokaliserad skulle bli betydande. lndustriverket anser att detta skulle leda till en så negativ utveckling att det innebär samhällsekonommiska förluster.

Det tredje utvecklingsalternativet som industriverket har ställt upp be- skrivs som en marknadsanpassad utveckling med branschstöd. Under inverkan av fortsatta och förstärkta statliga åtgärder förutsätts enligt detta alternativ överkapaciteten inom branschen bli minskad samtidigt som möj- ligheterna till rationaliseringari produktionen tas till vara. Kapacitctsned- dragningen bedöms innebära en nettominskning av sysselsättningen med 285 anställda ttnder trei'irspcrioden 1981—1983. lndustriverket föreslår att detta handlingsalternativ genomförs och tar därmed ställning för att åtgär- der genomförs som kan öka branschens internationella konkurrenskraft.

lndttstriverkets konkreta förslag till branschåtgärder för treårsperioden 198118'2— 1983/84 omfattar kraftiga förstärkta export- och konsultinsatser uppgående till 22.5 milj. kr.. ytterligare 10 milj. kr. för lån till investeringar samt särskilda strukturgarantier för att tillgodose behovet av rörelsekapital för export inom en garantiram av 25 milj. kr. För tvåårig räntebefrielse vid sådana garantier föreslår verket 5 milj. kr. Slutligen föreslår industriverket i sin rapport om forskning och utveckling stöd till teknisk fortbildning med 1.5 milj. kr. Totalt innebär dessa förslag således 39 milj. kr. i anvisade medel ttnder tret'irsperioden och 25 milj. kr i garantier. Utöver branschåt- gärder föreslår industriverket att särskilda lånemedel ställs till förfogande för tttvecklingsfonderna i Kalmar. Kronobergs och Östergötlands län för att genom satsningar inom glasindustriortcrnas lokala arbetsmarknader skapa alternativ sysselsättning.

Flera rt';irissinstunsw'. bl.a. länsstyrelserna i Kronobergs och Kalmar län och de anställdas orrganisationer. tar avstånd från industriverkets bedömningar och anser att verket borde har redovisat åtgärder enligt det alternativ som skulle innebära oförändrad sysselsättning. Staten borde enligt några av dessa remissinstanser genom kraftigt ökat avsättningsstöd kunna medverka till att branschens nuvarande överkapacitet elimineras genom en avsevärd ökning av exporten. Sveriges exportråd. som svarar för genomförandet av exportfrämjandeprogrammet för glasindustrin. var- nar å andra sidan i sitt remissvar. mot bakgrund av sina erfarenheter. för att ställa alltför stora förväntningar på effekterna av exportfrämjande åt- gärder.

Prop. ]980/81: 89 ' t)

För egen del vill jag anföra följande.

Lönsamhctsläget är otillfrcdsställande för branschen som helhet även om stora skillnader finns mellan de enskilda glasbruken. Totalt har bran— schen uppvisat förluster under samtliga är under 1970-talet. Fr.o.m. år 1977 har lönsamhetsläget markant försämrats och är f.n. sådant att ätgär- der frän branschens sida mäste vidtas. Samtidigt måste enligt mitt mening även fortsatta åtgärder från samhällets sida övervägas.

Branschens utveckling ttnder 1970—talet har kännetecknats av törsämrad konkurrenskraft. lmportkonkurrensen. bl.a. i form av maskintillverkat hushållsglas. har vuxit. lmportandelen på den svenska marknaden för hushålls- och prydnadsglas har ökat från 329? år 1970 till 43 "(w är 1979.

Branschens bristande konkurrenskraft är i hög grad knttten till inrikt— ningen på arbetskraftsintensiv tillverkning och vårt internationellt sett höga kostnadsläge. Konkurrenskraften påverkas också av att den produk— tionstekniska standarden inom branschen enligt industriverket inte är fullt i nivå med den inom utländsk glasindustri. Bristen på lönsamhet under stora delar av 1970-talet har vidare lett till en situation med likviditetsbrist och stora räntekostnader.

En annan väsentlig förklaring till branschens svårigheter är att den totala efterfrågan på hemmamarknaden har ökat med endast ett par procent årligen i volym under 1970-talet. Även utan en ökad import skttlle således utrymmet för expansion ha varit så begränsat på hemmamarknaden att den fortlöpande stegringen i arbetsprodttktivitet med all sannolikhet skulle ha lett till en minskad sysselsättning inom branschen.

Exporten av hushålls- och prydnadsglas har ökat måttligt under 1970— talet och har inte merän delvis kunnat uppväga branschens svaga utveck- ling på hemmamarknaden. Exporttillväxten har skett under medverkan av det statliga exportfrämjandeprogrammet. Exportsatsningarna har dock förutsatt betydande insatser även från glasföretagens sida.

Sammanfattningsvis har flertalet av branschens företag efter otillräcklig lönsamhet under en följd av är nu begränsade möjligheter att av egen kraft genomföra de åtgärder som behövs för att ändra den nuvarande situa- tionen.

Riksdagen har beträffande den manuella glasindttstrin uttalat sig för att branschens långsiktiga konkurrenskraft och konstnärliga kvalitet skall be- varas så att nuvarande sysselsättningsnivä kan behållas. Konkurrenskraft och konstnärlig kvalitet skall således ses som grunden för att sysselsätt- ningen skall kunna tryggas på sikt. lndustriverket har i sin rapport pekat på möjligheter att åstadkomma vad riksdagen har uttalat sig för. nämligen långsiktig konkttrrenskraft. Dessa möjligheter består främst i minskning av nuvarande överkapacitet genom dels en viss kapacitetsneddragning. dels avsättningsökningar och i ökad effektivitet genom en prodttktionsteknisk upprustning. Att dessa möjligheter tas till vara är enligt min mening en förutsättning för att sysselsättningen inom branschen skall kttnna tryggas på sikt.

Prop. [980/81: 89 tt)

Jag vill i detta sammanhang ocksä beröra frägan otii importbegränsning kan vara en väg att stödja branschen. lndustriverket anför i sin rapport att lågprisimporten utgör ett så all -'arligt hot att åtgärder allvarligt bör övervä— gas. Verket har dock avstått från att lägga fram några förslag pä omrädet. Flera remissinstanser tar upp behovet av importbegränsningar. Glasbruks— föreningen aviserar sålunda sin avsikt att återkomma till regeringen beträf- fande den marknadsstörande importen. Importen av hushälls- och pryd- nadsglas kommer f. n. i stor utsträckning fran EG— och El—"l'A-länder. 'l're länder. Frankrike. Finland och Storbritannien. svarar tillsammans för 53 '75 av denna import. Samtidigt är importen av lägpriskaraktär åtminstone än sä länge av ganska begränsad betydelse. Mot denna bakgrund kan enligt min mening importbegränsande atgärder inte 'ara särskilt verkningsfulla.

Min bedömning är säledes i likhet med indttstrivcrkets att det bästa sättet att stärka den manuella glasindustrin är att främja en utveckling som förbättrar branschens konkurrenskraft. I detta syfte mäste möjligheterna att förbättra produktionsteknik och produktionsmetoder tas till vara. Jag vill emellertid understryka att denna linje mäste kombineras med att ett avsevärt inslag av hantverksmässighet bevaras. Branschens internationel- la konkurrenskraft får nämligen anses vara i hög grad beroende av skicklig hantverksmässighet och den kvalitet som följer härav. Som både industri- verket och mänga remissinstanser har strukit under är denna inriktning också av stor betydelse för berörda regioner från turistsynpunkt.

En viktig utgångspunkt vid överväganden om statliga åtgärder för bran- schen är enligt min mening den stora roll branschen spelar som livsnerv för en rad mindre orter. Detta har påvisats i bl. a. den utredning om regionala och lokala konsekvenser av förändringar inom den manuella glasindustrin som länsstyrelserna i Kronobergs och Kalmar län har genomfört. l mänga fall har glasbruken en stor betydelse för den lokala arbetsmarknaden. Ett väsentligt inslag därutöver är den turism som har uppstått sotn följd av det stora intresse som allmänheten visar den manuella glasindustrin.

En annan viktig utgångspunkt gäller fortlevnaden för de små företags- enheterna inom glasindustrin. Statliga åtgärder bör utformas så att de stärker fortlevnadcn på läng sikt av dessa enheter vid sidan av de större glasbruksföretagen. Förutom inriktningen av åtgärderna är det enligt min mening nödvi'indigt att de ges en sådan omfattning att även de små före- tagsenheternas existens tryggas. Det kan nämligen på goda grunder be- faras att det är i första hand de små glasbruken som riskerar att slås ut om inte tillräckligt branschstöd sätts in från samhällets sida. När det gäller den fortsatta driften av glasindustrins mindre enheter anser jag vidare att lösningar där verksamhet tas över och drivs vidare av löntagarna. exem- pelvis i form av arbetskooperativ. bör kunna vara ett alternativ till andra företagsformer.

Ytterligare en utgångspunkt är den stora betydelse som den manuella glasindustrin har från konstnärlig och kulturell synpunkt.

Prop. l980/8]:89 ' -. ll

Att bringa ned överkapacitcten kan somjag har berört göras dels genom att minska kapaciteten i form av anläggningar och sysselsättning något. dels genom ökad avsättning. inte minst pä export. Branschens lönsamhets- läge och likviditetsmässiga situation är som jag tidigare har berört sådan att företagen inte kan antas klara en rationalisering och exportsatsning enbart på egen hand. Jag delar industriverkets uppfattning att ett avbrytande av nuvarande branschätgärder skulle leda till en alltför snabb nedgång inom branschen. Även ett fortsatt. oförändrat branschstöd skulle med tanke på lönsamhetsläget och den brist på handlingskraft som torde följa härav sannolikt innebära en alltför snabb sysselsättningsminskning. Jag bedömer därför att en avsevärd ökning av de statliga insatserna för den manuella glasindustrin bör genomföras under treärsperioden I98l/82— |983184 i hu- vudsak i enlighet med industriverkets förslag. Jag anser emellertid att de av industriverket föreslagna särskilda strukturgarantierna bör få en gene- rell inriktning och i princip omfatta även satsningar på den svenska mark- naden.

Vilka utsikterna är för branschen att efter treårsperioden ha uppnått konkurrenskraft och förmåga att klara sig utan fortsatt statligt stöd är inte möjligt att bedöma nu. Ett kraftigt stöd för rationalisering och exportfräm- jande synes dock vara ett alternativ att föredra framför de andra handlings- linjer som står till buds — att försöka bevara en oförändrad bransehstruk- tur oeh branschomfattning med omfattande dril'tssubventioner eller att acceptera att branschen minskar i snabb takt. vilket sannolikt skulle bli följden om det statliga branschstödet inte ökas.

] samband med att förslaget om treårsprogrammet för perioden [977/ 78— l979/80 lades fram för fyra år sedan underströkjag att statliga åtgärder för branschen måste ses som ett tidsbegränsat stöd och som ett komple- ment tilI företagens egna ansträngningar. Jag vill understryka att detta synsätt gäller även för det nu aktuella treårsprogrammet.

Jag redovisar nu mina förslag till industripolirisku åtgärdar. B ra n sc h frä mj a n d e åtgä rd e r för den manuella glasindustrin be- står f. n. av exportfrämjande åtgärder och bidrag till konsultundersökning- ar i omställningsfrämjande syfte. För innevarande budgetår har 4 milj.kr. avsatts till branschfrämjande åtgärder för den manuella glasindustrin.

Av detta belopp används ca 3 milj.kr. för exportfrämjande åtgärder. Enligt gällande riktlinjer kan stöd utgå till kollektiva och i särskilda fall till företagsindividuella satsningar. ] praktiken utgår merparten av stödet till de två stora llerbruksföretagen Kosta Boda och Orrefors.

Statens industriverk har föreslagit att insatserna för exportfrämjande åtgärder och konsultbidrag höjs med 3.5 milj.kr. till 7.5 milj.kr. per år och vidare att stöd till fortbildning av teknisk personal och driftspersonal införs med 500000 kr. per år. Sammanlagt föreslår således verket en resursinsats

Prop. 1980/81: 89 12

om 8 milj.kr. per år eller 24 milj.kr. för en treårsperiod. Ökningen avser enligt förslaget i första hand de exportfrämjande åtgärderna,

Som jag tidigare har berört förespråkat" flera remissinstanser en större statlig satsning på exportfrämjande åtgärder än den som industriverket har föreslagit. (Jlasbruksföreningen förordar ett exportprogram som inte un- derstiger 10 milj. kr. och liknande synpunkter framförs av länsstyrelserna i Kronobergs och Kalmar län och av vissa kommuner. Sveriges exporträd tillstyrker en medelsram enligt förslaget. KK erinrar om de begränsningari handlingsfriheten som från handelspolitiska utgångspunkter finns vad gäl- ler användandet av statliga stödåtgärder.

Riksdagen uttalade våren 1979 att särskilda insatser för att främja den manuella glasindustrins export sannolikt behövs. För egen del finner jag att en ökad och långsiktigt stabil export är en grunt'lförutsättning föratt en inhemsk glasproduktion skall kunna bibehållas på sikt. För många glas— bruk är en omfattande export ett villkor för överlevnad. Jag förordar därför fortsatta och avsevärt ökade exportfrämjande åtgärder för den manuella glasindustrin under treårsperioden 1981/82—1983/84. Exportfrämjande in- satser bör dock från både statens och företagens sida begränsas till åtgär- der som innebär rimliga utsikter till resultat i förhållande till de insatta resurserna. De måste också utformas så att de inte strider mot Sveriges internationella åtaganden. Den mycket höga nivå för statliga exportsats- ningar som flera av remissinstanscrna förespråkat anserjag inte lämplig.

Som jag redan har berört utnyttjas f. n. en övervägande del av export- programmet av branschens två stora llerbruksföretag. De mindre glasbru- ken kan endast i mindre utsträckning dra nytta av åtgärderna. Jag vill erinra om att riksdagen våren 1979 slog fast att statliga insatser för att främja exporten borde utformas så att såväl de större som de mindre brukens olikartade behov kan bli tillgodosedda. Flera remissinstanser har tagit tipp denna fråga och krävt en inriktning av åtgärderna som främjar de mindre glasbrukens exportmöjligheter. Enligt min mening är det i och för sig naturligt att exportprogrammet har en viss inriktning på de två stora företagsgrupperingarna. som utgör en stor del av branschen. Jag vill emel- lertid understryka vikten av att de exportfrämjande åtgärderna utformas på ett sådant sätt att goda möjligheter ges för även de mindre enheterna att dra nytta av programmet.

Ett betydelsefullt led i de exportfrämjande åtgärderna är att ta fram underlag för exportarbetet i form av marknadsundersökningar avseende olika exportmarknader. Jag bedömer att marknadsundersökningar kom- mer att spela en roll även i det utökade exportfrämjandeprogram som jag just har förordat.

lndustriverket har föreslagit att generösare villkor skall gälla för stöd till marknadsetableringar. Sveriges exportråd anser emellertid att gällande regler är tillräckligt generösa i detta hänseende. Jag förordar att oförändra- de grunder för stöd skall gälla för de fortsatta exportfrämjande åtgärderna.

Prop. 1980/81: 89 . 13

Till behovet av finansieringsstöd i samband med intensilierade mark— nadsföringsansträngningar återkommerjag strax.

Förutom exportfrämjant'lc ätgå'irder ingår i de nuvarande branschfri'tm— jande åtgärderna för den manuella glasindustrin även bidrag till konsult- undersökningar i omställningsfrämjande syfte. Bidragen kan användas också för undersökningar som syftar till att i företagen införa redan utveck- lad produktionsteknik och/eller anpassa sådan teknik till företagens behov.

lndustriverket har föreslagit fortsatt verksamhet med konsultbidrag och att därvid stöd skall inrymmas till designverksamhet för den manuella glasindustrin.

Jag vill erinra om att riksdagen våren 1979 angav som ett av målen vad gäller den manuella glasindttstrin att bevara denna indttstris konstnärliga kvalitet. Som frairthålls i industriverkets utredning har de svenska formgi— varnas framgång en avgörande betydelse för den svenska glasindtlstrins konkurrenskraft. Samtidigt måste formgivningen anpassas till den konst- hantverksindustriella produktionsform som den svenska manuella glasin- dustrin representerar. Åtgärder behövs enligt utredningen för att stimulera rekryteringen av unga konstnärer till glasindustrin och för att över huvud taget främja den konstnärliga utvecklingen och formgivningen inom områ— det. Bland tnöjliga åtgärder nämns ärliga pristävlingar och stipendier.

För att hävda sin konkurrenskraft måste enligt min mening de svenska glasbruken utveckla produkter med en egen profil som skiljer dem från andra tillverkares produkter. Jag bedömer det därför väsentligt att i ett åtgärdsprogram för branschen den konstnärliga sidan uppmärksammas genom ett visst stöd till designverksamheten. Jag förordar att i enlighet med industriverkets förslag medlen för branschfrämjande åtgärder för manuell glasindustri får användas för stöd även av detta slag. Den närmare utformningen av stödåtgärder till designverksamheten bör ankomma på regeringen. Jag har i denna fråga samrått med chefen för utbildningsdepar- tementet.

] de branschfrämjande åtgärderna för manuell glasindustri ingick under perioden 1970/71—1972/73 vissa utbildningsinsatser. I sin rapport an- gående forsknings- och utvecklingsfrågor för den manuella glasindustrin anför industriverket att den tekniska kompetensen inom de enskilda före- tagen behöver höjas. Verket föreslår att ett särskilt stöd för fortbildning av i första hand teknisk personal och driftspersonal inom branschen vid Glasforskningsinstitutet i Växjö eller vid fristående utbildningsinstitut in- förs inom en kostnadsram av 500000 kr. per år under en treårsperiod. Utbildningsinsatserna föreslås inriktas på främst följande personalgrupper:

— tekniker. — förmän. verkmästare. operatörer. formgivare. marknadsförare. — kvalificerade glasarbetare.

Förslaget om ett särskilt stöd för utbildning har mottagits positivt av

Prop. 1980/81 : 89 14

samtliga remissinstanser som har yttrat sig i frågan. Även jag finner att ett sådant stöd behövs för att stärka och utveckla den manuella glasindustrin. Det bör kunna medverka till att det av riksdagen uttalade önskemålet om att den manuella glasindustrin också i fortsättningen kan få tillgång till yrkeskunnig arbetskraft tillgodoses. Det bör ocksä genom att den tekniska kompetensen inom branschen höjs underlätta för företagen att tillgodogöra sig resultaten av och öka intresset för den forskning och utveckling som bedrivs på glasomrädet. Jag förordar därför att ett stöd till utbildning med av industriverket föreslagen inriktning lämnas under treårsperioden I98li 82— l983/84. Jag beräknar kostnaden härft'ftr till högst 500000 kr. per år. Samtliga branschinriktade åtgärder för den manuella glasindustrin är som jag har framhållit tidsbegri-insade. När det gäller det föreslagna utbildnings- stödet vill jag särskilt understryka att genomförandet organiseras så att åtgärden tttan större olägenheter kan avslutas efter tre är.

Totalt för branschfrämjande åtgärder för manuell glasindustri —- export- främjande åtgärder. konsultbidrag. stöd till designverksamhet och utbild— ningsstöd —— beräknarjag för treårsperioden I98l/82— l983/84 22.5 milj. kr. För budgetåret 1981/82 bör alltså. i enlighet med vad jag har beräknat i budgetpropositionen l98l (Prop. l980/8l: ltl0 bil. I7 s. 42) under anslaget Branschfräntiande åtgärder. tas upp 6.5 milj. kr. till den manuella glasin- dustrin. vilket är en ökning med 2.5 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.

Jag återkommer nu till frågan om finansieringsstöd vid intensifi— erade marknadsföringsansträngningar inom den manuella glasindustrin. F.n. finns inga speciella kreditgarantier med exportinriktning för bran- schen i fråga. Ären l970/7l — l976./77 fanns statliga lånegarantier för finan- siering av cxportätgärder inom tekoindustrin och den manuella glasindu- strin. Stödet var ett komplement till övriga exportfrämjandc åtgärder för dessa branscher och kunde utgå för tröskelkostnader vid exportprojekt. Äterbetalningstiden för län mot sådan garanti var i normalfallet så kort som fem år. Garantin var inte kombinerad med någon subvention i form av räntebefrielse.

Den manuella glasindustrin omfattas tillsammans med vissa andra bran- scher sedan budgetåret l972/73 av systemet med strukturgarantier (prop. l972:46. NU l972232. rskr (9721195). Syftet med strukturgarantierna är att underlätta en planmässig strukturomvandling av berörda branscher. Garantin innebär att staten ikläder sig borgensansvar för lån som beviljas företag vid företagssamgåenden. exempelvis vid förvärv av andra företag eller driftsenhctcr. eller vid samverkansprojekt med flera företag involve— rade. Räntebefrielse kan beviljas om särskilda skäl föreligger.

Särskilda strukturgarantier infördes för tekoindustrin under budgetåret 1977/78 ( prop. 1976/77: 105 bil. 1. NU 1976/77: 41. rskr 1976/77: 305). Syftet var att dels medverka till en förbättring av tekoföretagens finansiella förhållanden. dels ge incitament till lönsamhetsbefrämjande strukturella

Prop. 1980/81 : 89 15

åtgärder från företagens sida. Den viktigaste skillnaden gentemot struktur— garantier är att särskild strukturgaranti kan utgå till företag individuellt. alltså utan krav på samgående eller samverkan mellan foretag. [ övrigt är villkoren förde båda garantislagcn likartade. l bägge fallen behöver säker— het inte lämnas annat ån om särskilda skäl föreligger. (_iaranti får i bägge fallen lämnas motsvarande högst det egna kapitalet. men särskild struktur— garanti kan överstiga det egna kapitalet om särskilda skäl föreligger. Län mot strukturgaranti kan beviljas amorteringsfrihet i högst fem ar men endast om särskilda skäl föreligger. I fråga om lån mot särskild strukturga— ranti gäller generell amorteringsfrihet under två ar. Äterbetalningstiden är vid strukturgaranti högst tio år eller om särskilda skäl föreligger. högst 15 år. Äterbetalningstiden vid särskild strukturgaranti är högst tolv är inkl. två års amorteringsfrihet. Vad slutligen räntebcfrielse beträffar kan sådan numera för bägge slagen av garantier beviljas under högst tre år om särskilda skäl föreligger. |")e särskilda strtlkturgarantierna för tekoindustrin infördes dock ursprungligen med generell. tvåårig räntebefrielse.

För båda slagen av garanti gäller som huvudsaklig bedömningsgrund för stöd att långsiktiga möjligheter att upprätthålla en lönsam produktion bedöms föreligga.

För att projekt skall stödjas med strukturgaranti krävs att detaljerade planer presenteras. Som villkor för särskild struktttrgaranti gäller att före- taget har fastställt en konkret plan för utveckling och rationalisering.

Ökade försäljningsansträngningar kan förväntas medföra större finan— sieringsbehov än vad branschen f.n. klarar av. lndustriverket föreslår. efter förebild från åtgärderna för tekoindustrin. att statliga lånegarantier i form av särskilda strukturgarantier införs för exportanstrångningar inom den manuella glasindustrin. Garantiramen föreslås uppgå till 25 milj. kr. för den aktuella treårsperioden. Vidare föreslås generell räntebefrielse under två år till en beräknad kostnad av 5 milj. kr. lndustriverket föreslår att villkoren i fråga om säkerhet. beloppsgräns. amorteringsfrihet och amorte— ringstid skall motsvara dem som gäller för särskilda strukturgarantier för tekoindustrin.

Vid remissbehandlingen har KK uppmärksammat nödvändigheten av att stödåtgärderna utformas i linje med Sveriges internationella åtaganden. Det fåtal övriga remissinstanser som berört förslaget har haft en positiv inställning. Glasbruksföreningen framhåller att förekommande säkerheter vid de föreslagna strukturgarantierna inte bör belasta företagens nuvaran- de banksäkerheter.

Med hänsyn till angelägenheten av att en ökad avsåttningi enlighet med vadjag tidigare har anfört kommer till stånd och till de uppenbara svårighe— terna inom branschen att på egen hand finansierat dessa ansträngningar förordar jag att särskilda strukturgarantier införs för den manuella glasin- dustrin under treårsperioden 1981/82—1983/84. Somjag tidigare har anfört bör garantierna ha en generell inriktning och i princip omfatta även sats- ningar på hemmamarknaden.

Prop. 1980/81 : 89 16

Samgående och samverkan mellan företag har inte fatt den betydelse inom den manuella glasindustrin som avsågs nar strukturpiwerkande åtgår- der i fortn av strukturgarantier och bidrag till konsultundersökningar inför- des år 1972. Enligt min mening finns det emellertid anledning att tttgä ifrån att stt'uklurstöd behövs även ttnder den kommande treårsperioden. bl.a. för att underlätta for de mindre glasföretagcn att genom samarbete effekti— visera sin marknadsföring. Jag förordar därför att förekommande fall av samgående— och samverkansprojekt inom den manuella glasindustrin skall kttnna stödjas med de särskilda strttktttrgarantier som jagjttst har förordat. Det nuvarande systemet med struktutgarantier bör därför upphöra att galla för branschen med utgången av budgetåret 1980181.

Ett villkor för att bevilja garanti bör vara att en konkret plan finns för företagens tnarknadsföringsprojekt eller. i fråga om projekt ntcd struktur- inriktning. för genomll'irandet av de strukturella förändringarna. Vid be- dömningen av marknadsföringsproiekt bör vidare stort avseende fästas vid vilka effekter som kan väntas uppstå för andra företag i branschen.

Med hänsyn till att glasföretagens negativ a räntenetto f.n. i många fall är en svår belastning bör riftntebefrielse lämnas generellt under två år för lån mot de föreslagna garantierna.

Jag förordar att i övrigt samma villkor som för särskilda strukturga— rantier för tekoindustrin skall gälla för de föreslagna garantierna för den manuella glasindustrin. Det innebär bl.a. att säkerhet behöver lämnas endast om särskilda skäl föreligger. Garanti får inte överstiga det egna kapitalet om inte särskilda skäl föreligger. Amorteringsfrihet skall gälla under de två första åren. Återbetalning skall därefter ske under högst tio år.

Jag beräknar ramen för särskilda strttkturgarantier för manuell glasin- dustri till 25 milj. kr. för perioden I981/82—l983f8-4. För räntebefrielse beräknar jag medelsbehovet till 2 milj. kr. per år eller totalt 6 milj. kr. ttnder treårsperioden. Jag återkommer till anslagsfrt'igorna i det följande.

Från anslaget 'fäckande av förluster på grund av strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher betalas utgifter för förluster i sam- band med strukturgarantier och särskilda strttktttrgarantier för tekoindu- strin. Uppkommande förluster i samband med särskilda strukturgarantier för manuell glasindustri bör få bestridas från samma anslag.

Lån till investeringar inom manuell glasindustri infördes under budgetåret 1977/78 (prop. l97ö/77:61. NU 1976177137. rskr 19761" 77z283l. Stödet kan utgå till effektivitetshöjande investeringar i produktionstttrustning. för investeringar som i första hand syftar till att förbättra arbetsmiljön och för investeringar som görs vid enskilda produk- tionsenheter som en direkt konsekvens av att mäng köps från en central råvaruanläggning. Lånen. som kan lämnas för högst 50 9? av investerings- kostnaden. är amorterings- och räntefria och skrivs av under högst tio år.

För treårsperioden 1977578—1979/80 anvisades sammanlagt 15 milj. kr.

Prop. 1980/81: 89 17

Vid utgången av budgetåret 1979i80 hade 8,1 milj. kr. utnyttjats. varav 3 milj. kr. för den gemensamma rävaruanläggningen Glasma AB.

Statens indttstriverk föreslår mot bakgrund av det beräknade investe- ringsbehovct inom branschen på 75 milj. kr. att ytterligare 10 milj. kr. anvisas. varigenom totalt med outnyttjade medel nära 17 milj. kr. skulle stå till förfogande under fyraårsperioden 1980/81—1983/84. Vidare föreslår industriverket att lånen får lämnas för energibesparande investeringar i ugnsanläggningar för smältprocessctt och för investeringar avseende för- bättrad yttre miljö. Lån för det senare ändamålet föreslås kttnna utgå för högst 80 % av investeringen.

Vid remissbehandlingen har Glasbruksföreningen anfört att en anledning till att lånen hittills inte utnyttjats mer är. förutom osäkerheten inom branschen. att företagen ofta saknar tillräckliga möjligheter i fråga om den egna insatsen. Glasbruksföreningen anser att de möjliga och angelägna kostnadssänkningar i produktionen som utedningen har redovisat. vilka förutsätter investeringar på 15—20 milj. kr. per år under en femårsperiod. inte torde kunna åstadkommas med den föreslagna nivån för stödet. För- eningen hemställer dätför om utvidgad låneram och höjd lånegräns.

Investeringsbehovet är av allt att döma stort inom branschen. Detta gäller såväl i och för sig lönsamma investeringar i effektivare produktions- teknik som företagsekonomiskt mindre intressanta investeringar avseende bl.a. den yttre miljön. Med hänsyn härtill och till branschens lönsamhets- läge och finansiella situation bedömcrjag det som nödvändigt att under en treårsperiod tillskjuta ytterligare medel för lån till investeringar. Jag beräk- nar härför 8 milj. kr.. varav 2 milj. kr.. för budgetåret 1981/82. Jag åter- kommer till anslagsfrågan för nästa budgetår i det följande.

För lånen bör gälla oförändrade regler. Vad gäller förslaget om utnytt- jande för energibesparande investeringar anserjag att nuvarande regler för lånen medger en sådan användning i den mån investeringen kan ses ..som en klar effektivitetshöjning. dvs. om kostnadsbesparingen på energisidan är tillräckligt stor.

Det treåriga program för den manuella glasindustrin som jag nu har redovisat bör ha följande omfattning.

1981/82 1982 '83 1983184 Totalt

Branschfrämjande åtgärder 6.5 7.5 8.5 22.5 Län till investeringar 2 3 x Räntebefrielse vid särskilda strukturgarantier 2 2 2 6 10.5 12.5 13,5 36,5

Totalt förordarjag för programmet alltså en ram av 36.5 milj. kr. Iindustriverkets rapport om forskning och utveckling inom den manuella glasindustrin behandlas framför allt den glasforskning som be- 2 Riksdagen [980/81. ! saml. Nr 89

Prop. [980/81 : 89 18

drivs inom Stiftelsen Glasforsknings ram vid (_ilasforskningsinstitutet i Växjö. Den svenska glasindustrin bedriver tillsammans med den nordiska glasindustrin gemensam glasforskning. som finansieras till hälften av med— lemsavgifter frän branschens olika företag. Den andra hälften utgörs av statligt stöd från STU. Därutöver drivs uppdragsforskning med kommersi- ell inriktning. Enligt rapporten tror den manuella glasindustrin att nyttan av grundforskning inom glasområdet är begränsad. Glasindustrin har inte utnyttjat sina möjligheter att styra forskningens inriktning. Ett visst främ- lingsskap har uppstått mellan institutet och branschen. Frånsett de bägge flerbruksförctagen är glasbrukens egen forsknings- och utvecklingsverk- samhet begränsad. Behovet av sådana insatser betecknas dock som stort. Enligt rapporten borde möjligheter finnas för Glasforskningsinstitutet att genom ökade internationella kontakter dra bättre fördel av forskningsre- sultat utomlands.

lndustriverkets slutsats är att den manuella glasindustrin behöver höja den tekniska kompetensen inom de enskilda företagen samtidigt som det är väsentligt att en viss glasteknologisk forskning kan upprätthållas inom landet. lndustriverket anser att nuvarande stöd från STU bör fortsätta i hittillsvarande former.

Betydelsen av en fortsatt forsknings- och utvecklingsverksamhet för glasindustrin understryks också av många remissinstanser. Flera instanser betonar vikten av ett tillräckligt statligt stöd på detta område.

Jag delar industriverkets bedömning att nuvarande stöd till Glasforsk- ningsinstitutet bör behållas och att det är angeläget att branschen mer aktivt än nu utnyttjar sin möjlighet att styra inriktningen på forskningsar- betet. Härtill bör det av mig föreslagna utbildningsstödet för att höja den tekniska kompetensen inom branschen kunna medverka. Vidare bedömer jag att det är viktigt med internationella kontakter inom forskningsverk— samheten. Det är därför angeläget att bibehålla kompetensnivån vid Glasforskningsinstitutet så att de utländska erfarenheterna kan tillgodo- göras på rätt sätt.

I fråga om regionalpolitisku insatser vill jag anföra följande. lndustriverket har föreslagit att speciella lånemedel skall ställas till vissa utvecklingsfonders förfogande för att inom glasindustriortcrnas lokala ar- betsmarknader skapa alternativ sysselsättning. Anledningen till detta är att ett flertal mindre orter i framförallt Kronobergs och Kalmar län är starkt beroende av sysselsättningen vid glasbruken. En snabb neddragning av branschen skulle därför enligt verket medföra svåra arbetsmarknadspoli- tiska och sociala anpassningsproblem.

Som jag tidigare har anfört är den stora roll branschen spelar som livsnerv för en rad mindre orter en viktig utgångspunkt vid mina övervä- ganden om statliga åtgärder för branschen. Åtgärderna har därför utfor- mats så och getts en sådan omfattning att de avses stärka möjligheterna till fortlevnad på lång sikt även för de små glasbruken.

Prop. 1980/81: 89 19

Av de kommuner där industriverket anser att regionalpolitiska åtgärder är befogade ingår Uppvidinge i stödområde. För övriga orter gäller att om avsevärda sysselsättningssvårigheter förutses eller uppkommer till följd av exempelvis industrinedläggning i samband med omfattande branschratio- nalisering kan regionalpolitiskt stöd till företag på orten utgå efter prövning av regeringen i varje enskilt fall.

Jag anser således att det nuvarande regionalpolitiska stödet bör använ- das för att skapa ny sysselsättning i den mån problemen blir så allvarliga att arbetsmarknadspolitiska åtgärder inte är tillräckliga. Behov av att ge utvecklingsfonderna speciella länemedel föreligger enligt min mening såle-

des inte.

2.2. Planglas- och isolerruteindustrin

[ sin utredning rörande planglas- och isolerruteindustrin har industriver- ket behandlat planglas- och isolerrutetillverkningen var för sig.

Det plunglax som framställs av planglasindustrin utgörs beroende på tillverkningsmetod av maskinglas och floatglas.

Tillverkningsmetoderna skiljer sig i första hand vid själva formningen av glasbandet. Vid tillverkning av maskinglas enligt den s.k. Pittsburgh- metoden dras glasmassan uppåt ur vannan medelst valsar och formas successivt under transporten genom ett kylschakt. Vid tioatmetoden for- mas glaset genom att glasmassan efter valsning får flyta ut horisontellt på en bädd av smält metall.

Planglaset används främst till fönster i byggnader och fordon av olika slag. Planglastillverkningen i Västeuropa domineras av tre multinationella företag nämligen Saint-Gobain—PONT—ä-Mousson (Saint-Cobain). BSN- Gervais Danone och Pilkington Brothers Limited. Under år 1980 har det amerikanska företaget Guardian Industries Corp. börjat bygga en floatglas- anläggning i Luxemburg.

Både Saint-Cobain och Pilkington har produktionsenheter i de nordiska länderna. F.n. har Saint—Gobain tillverkning av maskinglas vid Scanglas A/S i Korsör i Danmark. Pilkington tillverkar lloatglas vid Pilkington Floatglas AB:s anläggning i Halmstad i Sverige och som hälftenägare maskinglas vid Lahtis Glasbruk AB i Finland. Tidigare har Saint-Gobain tillverkat maskinglas vid Emmaboda Glasbruk AB i Sverige och vid A/S Drammens Glasbruk i Norge. Planglastillverkningcn i Drammen upphörde år 1976 och i Emmaboda år 1978.

Under första delen av 1970-talet producerades i Sverige ca 50000 ton maskinglas per år. Därefter minskade produktionen till 30000 ton och upphörde helt år 1978. Pilkington startade sin floatglasanläggning i Halm- stad år 1976 och under de två därpå följande åren producerades ca 140000 ton floatglas årligen.

Prop. 1980/81: 89 20

Utvecklingen av den totala produktionen. utrikeshandeln och tillförseln under perioden 1970—1978 framgår här av redovisad tabell. som även inkluderar bearbetat glas.

Produktion. utrikeshandel och tillförsel for planglasindustrin i Sverige ären [970— 1978i 1000-tal ton

Är mn 1975 1976 1977 1973 Produktion 54 46 84 174 165 Import 48 54 58 40 44 Export 3 h 33 llt» llt) 'l'illförsel 99 94 109 98 90

Bakom den förhållandevis jämna importnivän under perioden 1970— 1978 döljer sig betydande förskjutningar från maskinglas till lloatglas. Detta gäller i ännu högre grad exporten. som under första hälften av 1970- talet var nästan obefintlig och ökade kraftigt i och med att lloatglasverket i Halmstad startades.

Floatglastekniken är överlägsen som produktionsmetod och de kvarva- rande maskinglasverken i Lahtis och Korsör kommer sannolikt att få svårigheter. Pilkington har patent på lloatglasmetoden. Patentet löper ut i början av 1980-talet. Därefter kan konkurrensen mellan glastillverkarna ske på mera likvärdiga villkor. Då någon ny revolutionerande tillverk- ningsteknik inte är känd f.n.. inriktas den tekniska utvecklingen på att utveckla och förbättra floatmetoden.

Vad konkurrensen beträffar så konkurrerar inom planglastillverkningen ett fåtal företag med varandra på en oligopolistisk marknad. De övervakas av olika länders samt EG:s kartellmyndigheter.

Som ett led i kampen om marknadsandelar växer integrationen framåt till distribution och till vidareförädling av planglaset till isolerrutor i bety- delse. Genom etableringen av ett lloatglasverk i Halmstad har ett modernt planglasvcrk lokaliserats till Norden. Konkurrenskraften för nordisk glas- industri har därigenom stärkts.

Den tekniska utvecklingen och forskningen inom planglasindustrin be- drivs i stor utsträckning vid stora centrala forskningscentra. Saint-Gobain- koncernen har tre centra. utanför Aachen. Paris och Lyon. Pilkington har sin forsknings- och utvecklingsverksamhet förlagd vid St. Helens i Storbri- tannien. Utvecklingsarbetet inriktas på att utveckla och förbättra floatglas- metoden dels med avseende på processtekniken. dels på att få fram meto— der att belägga glasytan så att värmeutstrålningen från insidan till den yttre luften minskas.

lndustriverket konstaterar i sin utredning att omstruktureringen av planglasindustrin för svenskt vidkommande är klar för överblickbar tid. För Danmarks och Finlands del kan dock omstruktureringar bli aktuella under de närmaste åren.

lndustriverket anser vidare att det på goda grunder kan förutsättas att de

Prop. 1980/81z89 21 multinationella företag som nu äger och driver planglasverk i Norden inte kommer att acceptera att ansvaret för en planering avseende etableringar. sysselsättning. produktutveckling m.m. överförs till de nordiska staterna. om inte dessa samtidigt förvärvar äganderätten till företagen. På grundval av analysen av branschens teknologiska status. internationella karaktär och konkurrensförhållanden anser industriverket därför att det inte finns några motiv eller förutsättningar för att upprätta en samlad plan för de nordiska ländernas insatser inom planglastilIverkningen som innefattar genomförandet av en gemensam nordisk indttstriplanering. Av samma orsak ser industriverket inga skäl till en speciell satsning på forskning och produktutveckling med avseende på processerna för framställning av planglas.

lsolerrutor introducerades i Norden Linder 1960-talet och dess använd- ning har ökat starkt sedan dess. lsolerrutor är två eller tre glasrutor som sammansätts så att det uppstår ett slutet resp. två slutna luftmellanrum mellan rutorna. [ Sverige är isolerrutornas marknadsandel ca 70 (:P/:. 1 Danmark och Norge är den nästan 100 %.

1 Sverige finns relativt få isolerruteproducenter. ca 20 företag. Flest är antalet företag i Danmark som har ungefär 85 producenter. Finland och Norge har 30 resp. 35 företag. Den totala isolerruteproduktioncn i Norden beräknas 1978 ha uppgått till 5,8 milj. m2 (mätt i tväglas isolerrutor) varav Sverige svarade för 1.3 milj. mz. Danmark producerade mest i Norden — 2.2 milj. rn2 — och Finland minst — 0.6 milj. m:. Norge producerade 1.7 milj. m3. I alla de nordiska länderna är stora delar av produktionen koncentrerad till några få företag. Saint-Cobain svarar genom Emmaboda Glas AB för hälften av den svenska marknaden resp. genom A/S Drammens Glasverk för en fjärdedel av den norska marknaden. 1 Danmark domineras markna- den av ett par större företag utanför Saint-Gobain- och Pilkingtonkoncer- nerna. 1 Finland slutligen finns Pilkingtonkoncernen representerad genom isolerrutetillverkningen vid Lahtis glasbruk. Den största tillverkaren av isolerrutor i Finland är Lasitukku OY som svarar för ca 50% av produk- tionen.

De nordiska ländernas utrikeshandel med isolerrutor sker med undantag för Danmark huvudsakligen inom Norden. Den svenska importen ökade under senare delen av 1970-talet och uppgick år 1978 till ca 5000 ton vilket utgjorde ungefär 15 % av tillförseln. År 1979 hade importen ökat ytterliga- re och var då nästan dubbelt så stor som år 1978. Drygt 90 % importerades från nordiska länder. Exporten från Sverige har minskat under 70-ta1et och uppgick år 1979 till 500 ton. vilket torde vara i storleksordningen 2 % av den inhemska produktionen.

Den tekniska utvecklingen av isolerrutor är inne i ett mycket aktivt skede hes de enskilda företagen. Samtidigt pågår hos de svenska myndig- heterna ett arbete med att i samråd med företagen utarbeta regler för typgodkännande och tillverkningskontroll.

Prop. 1980/81: 89 ”

l fräga om isolerrutetillverkningen konstaterar industriverket att glaset som material i fönsterrutor i stort sett inte är hotat. En ökad samverkan och integration mellan fönsterglas- och fönstertillverkare har ägt rum och förväntas fortsätta.

Tekniken för beläggning av glasrutan. gasfyllning samt försegling av rutorna är under fortsatt utveckling. Nya produkter lanseras som underlät- tar användamlct av underhållsfritt material såsom plast och aluminium i bägar och karmar. Detta kan medföra ökad integration av tillverkningen av isolerrutor och fönster. Fönsterglastillverkningen karaktäriseras f. n. som en smäskaleindustri. Mer sofistikerade produkter kan dock ge stora före- tag konkurrensfördelar.

l samtliga nordiska länder har regionalpolitiskt stöd utgatt till isolerrute- tillverkarc. Överkapacitet har enligt industriverket delvis uppkommit som ett resultat därav. Produktutvecklingen har intensifierats inom företagen säsom en följd av konkurrensen samt av avnämarnas och myndigheternas ökade krav på funktionsnivån. Ökat samarbete mellan företagen och myn- digheterna samt mellan myndigheterna i de nordiska länderna vad gäller typgodkännande och kontrollprocedurer har konstaterats.

lndustriverket förutser att strukturförändringar även fortsättningsvis kommer att äga rum i samtliga nordiska länder på grund av den snabba utvecklingen av nya produkter kombinerad med en stagnerande marknad. Beroende på dess stora betydelse för sysselsättningen på orten intar isoler- rutetillverkningen i Emmaboda en särställning. Strukturförändringarna på- skyndas av rådande överkapacitet som hotar att öka. Stark återhållsamhet bör därför iakttas med lokaliseringsstöd till företag inom denna del av branschen anser industriverket.

Åtgärder för att skapa enhetliga regler för typgodkännande av produk- terna och system för produktionskontroll anser industriverket vara av stor betydelse för branschens utveckling. Det arbete som Nordiska kommittén för byggbestämmelser (NKB) har inlett på detta område bör enligt industri- verket intensifierats. eftersom enhetliga normer och bedömningsgrunder i de nordiska länderna skulle främja handeln och konkurrensen mellan före- tagen och gemensam forskning och utveckling inom Norden.

Vid remissbehandlingen har åtta remissinstanser lämnat synpunkter på industriverkets slutsatser och förslag rörande en samlad plan för planglas- industrin. Sex remissinstanser. däribland NO. länsstyrelsen i Hallands län och SAF. delar industriverkets bedömning att det inte föreligger några motiv för att upprätta en samlad plan för de nordiska ländernas insatser inom planglastillverkningen. Några av dessa remissinstanser har därutöver lämnat synpunkter på vissa frågeställningar i detta sammanhang. Skånes handelskammare och Näringslivskommittén i Hallands län har framhållit vikten av att konkurrensen inom Norden inte snedvrids genom statliga stödåtgärder i Danmark och Finland. Länsstyrelsen i Hallands län påpekar i sammanhanget att nya förutsättningar inom planglasindustrin kan komma

Prop. 1980/81:89 33 att kräva en nära samverkan mellan de nordiska länderna. N() framhåller att en statlig planering med syfte att förhindra en nödvändig strukturratio- nalisering sannolikt skulle leda till högre priser. sämre produkter och sämre konkurrenskraft.

Två remissinstanser. Svenska fabriksarbetareförbundet och TCO delar inte industriverkets bedömning. Fabriksarbetareförbundct anser att indti- striverkets slutsats att den svenska planglastillverkningen är färdigstruktu- rerad för överbliekbar framtid är otillräckligt analyserad. Dessutom pekar förbundet pä risken av att konkurrensen hårdnar i och med att patenten på floattekniken inom kort börjar löpa ut. Detta skulle kunna leda till ett ökat motstånd mot den svenska exporten på de utomnordiska exportmarkna- derna. Som en följd härav skulle den anställningstrygghct som normalt förknippas med en ny anläggning som Halmstadsverket drastiskt komma att minska. Avslutningsvis framhåller Fabriksarbetareförbundct att utred- ningen inte tillräckligt har undersökt vilka industriella förhållanden som skulle öka överlevnadsmöjligheterna för en nordisk planglasindustri.

Ingen av remissinstanserna har direkt redovisat några synpunkter på industriverkets bedömning att det inte föreligger någon anledning att före- slå en speciell satsning på forskning och produktutveckling med avseende på processerna för framställning av planglas. [ allmänna termer har 'l'CO framhållit att utvecklingen av planglasindustrin under 1970-talet aktualise- rar bl.a. frågeställningen hur den långsiktiga sysselsättningen skall tryggas i utlandsägda företag när forsknings- och utvecklingsarbetet är koncen- trerat till moderföretaget.

Samtliga remissinstanser. som har yttrat sig över industriverkets bedöm- ning att stark återhållsamhet med lokaliseringsstöd till isolerrutetillverk- ningen bör iakttas med hänsyn till bl.a. rådande överkapacitet. delar denna bedömning. Detsamma gäller i fråga om bedömningen att det är av stor betydelse för branschens utveckling att åtgärder vidtas för att skapa enhetliga regler för typgodkännande av produkterna och system för pro- duktionskontroll och att det är önskvärt att NKst verksamhet intensi- fieras inom detta område för att uppnå snabba resultat. Statens planverk reviderar f.n. typgodkännandcregler för isolerrutor. Vad beträffar samord- ningen av byggbcstämmelser i Norden anser planverket att de generella krav som berör fönster och isolerrutor torde vara väl harmoniserade och att eventuella kvarstående olikheter successivt kommer att tas upp i N KB- arbetet. De mer detaljerade typgodkännandcreglerna torde spela en större roll för den internordiska handeln. anser planverket. NKB har utarbetat internordiska ramavtal beträffande typgodkännande och kontroll. Dessa ramavtal skall kompletteras med internordiska regler för speciella pro- dukter. Denna verksamhet har påbörjats och torde enligt planverket kom- ma att omfatta även fönster och isolerrutor. Planverket informerar i sitt remissvar att verket avser att verka för att dessa produkter snarast möjligt tas upp på NKst projektprogram.

Prop. 1980/81: 89 34

Jag bedömer efter att ha tagit del av dels det underlag som industriverket har redovisat i frågan om en plan för de nordiska ländernas insatser för planglasindustrin. dels de remissvar som har lämnats haröver att några motiv för en sådan plan inte finns. Som industriverket har framhållit är floatglaset såväl kvalitetsmässigt som kostnadsmässigt överlägset ma- skinglaset. Oavsett var ett lloatglasverk skulle ha etablerats i Norden skulle därför maskinglasverk ha slagits ut. FloatglastiIlverkningcn startade betydligt tidigare och snabbare i andra länder än i Norden och floatglaset svarar fortfarande för en större andel av planglasft'irst'irjningen i Europa och i Nordamerika än i Norden. Genom etableringen av floatglasverket i Halmstad har den nordiska konkurrensstyrkan på planglasmarknaden ökat. Den fortsatta strukturomvandlingen i Norden. som torde komma att beröra anläggningar i Danmark och Finland. torde inte nämnvärt kunna påverkas av samnordiska industripolitiska åtgärder. En samordning av industripolitiken i denna fråga på nordisk nivå torde därför inte leda till några fördelar.

Riksdagen har uttalat att regeringen skall ta initiativ till överläggningar med övriga nordiska länder rörande gemensamma problem på glasindu- strins område. f-"örhållandena inom planglasindustrin har under senare tid aktualiserats inom Nordiska rådet. ] en skrivelse till rådet har den Nordis- ka fabriksarbetarefedcrationen i september 1978 bl.a. föreslagit rådet att verka för en gemensam industriplanering på planglassidan som avvärjer "konkurrensens utslagning" och mer långsiktigt ställer krav på sysselsätt- ningsplaner. produktions— och distributitmsförändringar samt produktkva- liteter. Med anledning av denna skrivelse väcktes i Nordiska rådet ett medlemsförslag av innebörd att Nordiska rådet skulle begära en skyndsam prövning hos Nordiska ministerrådet av förslagen till gemensamma nordis- ka åtgärder inom glasindustrisektorn. Nordiska rådet beslutade i mars 1980 att rekommendera ministerrådet att företa en genomgång av problemen för glasindustrin i Norden med sikte på att motverka monopoltendenserna och undersöka möjligheterna att bevara nordisk glasindustri. Ministerrådet beslöt i december 1980 att inte överväga nägra gemensamma industripoli- tiska åtgärder. Ministerrådet motiverade sitt beslut med att ett omfattande faktamaterial. bl.a. industriverkets utredning. föreligger och att den rå- dande och väntade situationcn inte ger anledning att överväga gemensam- ma åtgärder. l anslutning till sitt beslut påpekade ministerrådet att de allmänna frågeställningar som är förknippade med multinationella företags agerande på olika marknader har varit föremål för en gemensam nordisk utredning och fortsättningsvis torde komma att diskuteras på ett nordiskt plan.

Vad beträffar statliga insatser för forskning och produktutveckling med avseende på processerna för framställning av planglas delar jag likaså industriverkets bedömning att sådana inte erfordras. Som industriverket har framhållit bedrivs forsknings- och utvecklingsverksamheten inom om-

Prop. 1980/81: 89

IJ 'Jt

rådet vid de stora multinationella planglasförctagens forskningscentra. Forsknings- och utvecklingsarbete inom detta område kräver stora insat- ser av kapital och kvalificerad personal. Därav följer att detta arbete även fortsättningsvis bedrivs centralt av de stora planglastillverkarna i världen. Forsknings- och utvecklingsarbete med annan inriktning förekommeri mer begränsad omfattning vid de två multinationella företagens enheter i Sveri- ge. Denna verksamhet är i första hand inriktad på forskning och utveckling kring vidarebearbetning av planglas till isolerrutor och fönster. För att bibehålla och om möjligt stärka de svenska enheternas konkurrensft'irmi'iga bedömer jag det angeläget att forsknings- och utvecklingsarbetet så längt möjligt bedrivs vid produktionsenheterna i Sverige.

I fråga om isolerruteindustrin delar jag liksom remissinstanserna indu- striverkets bedömning att stark återhållsamhet med Iokaliseringsstöd bör iakttas med hänsyn till att det redan finns en viss överkapacitet inom denna bransch. Enligt AMS tillämpas detta redan och lokaliseringsstöd beviljas därför inte i de fall där konkurrensförhållandena påtagligt skulle påverkas.

I fråga om typgodkännande och system för produktionskontroll av iso- lerrutor instämmerjag efter samråd med chefen för bostadsdepartementet likaså i industriverkets och flertalet remissinstansers bedömning att det är av stor betydelse för branschens utveckling att det skapas enhetliga regler härför på nordisk nivå. Likaså delar jag uppfattningen att det är önskvärt att NKB:s verksamhet rörande typgodkännande och produktionskontroll intensifieras så att snabba resultat uppnås. Enligt planverket torde de generella kraven i byggbestämmelserna som berör fönster och isolerrutor vara väl harmoniserade och eventuella kvarstående olikheter kommer att tas upp successivt. ! fråga om typgodkännande och kontroll har. enligt planverket. NKB utarbetat ramavtal. Dessa ramavtal skall kompletteras med internordiska regler för speciella produkter. Denna verksamhet har påbörjats och torde enligt planverket även komma att omfatta fönster och isolerrutor. Då planverket i sitt remissvar har informerat om att verket avser att arbeta för att dessa produkter snarast möjligt tas upp på NKB:s arbetsprogram anser jag att några åtgärder från regeringens sida inte är nödvändiga i denna fråga.

2.3. Förpackningsglasindustrin

Tillverkningen av förpackningsglas är numera koncentrerad till glasbru- ken i Hammar i Örebro län och Limmared i Älvsborgs län. Glasbruken. som ingår i PLM AB. sysselsätter vardera ca 400 personer. På dessa orter är glasbruken de enda arbetsplatserna av betydelse. Tillverkningen är i Hammar inriktad på dryckesförpackningar och i Limmared på glas för livsmedelsindustrins behov i övrigt samt för medicinska ändamål.

lndustriverket pekar på att glas för de flesta förpackningsändamål har konkurrens från andra material. exempelvis bleckplät. aluminium. plast

Prop. 1980/81: 89 26

och papper. Prognoser avseende förpackningsglas är därför känsliga för bl. a. eventuella förändringar i styrmedlen på förpackningsområdet.

Enligt de prognoser avseende utvecklingen till år 1985 som redovisas i industriverkets förstudie om förpackningsglasindustrin förutses efterfrå— gan på förpackningsglas minska. lndustriverket räknar med att överkapa- citet som motsvarar sysselsättning för 125— 180 personer kommer att ha uppstått år 1985. ! förstudien pekar industriverket på att de två bruksor- terna är starkt beroende av sysselsättningen vid glasbruken. En nedlägg— ning skulle kunna sätta den berörda ortens existens i fara. Även måttliga neddragningar i takt med den naturliga avgången skulle enligt industriver- ket sannolikt få besvärande återverkningar för de berörda samhällena.

Mot bakgrund av de svårigheter som riskerar att uppkomma inom för- packningsglasindustrin föreslår industriverket i förstudien att denna följs upp av en utredning som bl.a. täcker en större del av förpackningsområdet än den genomförda förstudien.

Regeringen bemyndigade den 5 juni 1980 chefen för jordbruksdcparte- mentet att tillkalla en särskild utredare (Jo 1980:051 för att utreda återvin- ning av vissa dryckesförpackningar m.m. Utredaren har i december 1980 lämnat delbetänkandet (Ds Jo 1980: 13.) Återvinning av dryckesförpack- ningar. som i första hand behandlar frågan om produktion och återvinning av aluminiumburkar i Sverige. Utredaren avser att i det fortsatta arbetet bredare belysa dryckesförpackningsmarknaden och konsekvenserna av olika ekonomiska styrmedel. Möjligheterna att successivt övergå till an- vändning av returförpackningar för öl och läskedrycker skall ytterligare utredas. Enligt utredaren återstår dessutom att lämna förslag till ett äter- tagningssystcm för vin- och spritflaskor.

För egen del vill jag anföra följande. Som industriverket framhålleri sin förstudie är förpackningsglas bara en del av de förpackningar som används i Sverige. Utvecklingen på glas- området kan därför inte bedömas isolerat från utvecklingen på förpack- ningsområdet i stort.

På förpackningsglasområdet gäller vidare mycket speciella strukturför- hållanden i och med att all tillverkning sker inom ett enda företag. som dessutom dominerar även inom med förpackningsglas konkurrerande för- packningsområden. Det finns därför enligt min mening anledning utgå ifrån att uppkommande strukturproblem i första hand kan lösas genom föränd- ringar inom företaget i fråga.

Med hänsyn till vad jag här har anfört och till att ett utredningsarbete med förhållandevis bred inriktning på förpackningsområdet redan pågår är jag f. n. inte beredd att föreslå regeringen att ytterligare utredningsuppdrag ges i dessa frågor.

Prop. 1980/81: 89 27 3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen dels föreslår riksdagen att godkänna de av mig förordade riktlinjerna för åtgärder för den manuella glasindustrin. dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om planglasindustrin och förpack- ningsglasindustrin.

4. Anslagsfrågor för budgetåret 1981/82

FJORTONDE HUVUDTITELN B. Industri m. m.

B 20. Lån till investeringar inom manuell glasindustri

1979/80 Utgift 849900 Reservation 11044 300 1980/81 Anslag — 1981/82 Förslag 2000000

Med hänvisning till vad jag nyss har anfört (s. 16) i fråga om lån till investeringar inom manuell glasindustri bör ett anslag av 2 milj. kr. tas upp för budgetåret 1981/82.

Riksdagen har är 1979 medgivit att den 30juni 1980 inte utnyttjade medel på anslaget får disponeras till utgången av detta budgetår (prop. 1978/ 79: 100 bil. 17 s. 209. NU 1978/79: 28. rskr 1978/791207). De medel som kan kvarstå odisponerade vid utgången av budgetåret 1980/81. bör få dispone— ras för beslut om lån även fortsättningsvis under den nu aktuella program- perioden. Jag förordar att regeringen inhämtar riksdagens godkännande härav.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

I. godkänna vad jag har förordat om disposition av vid utgången av budgetåret 1980/81 tillgängliga medel på anslaget Lån till investe- ringar inom manuell glasindustri.

2. till Lån till investeringar inom nmnuell glasindustri för budget- året 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 2000000 kr.

Prop. l980/8l: 89 18

B 2]. Kostnader för räntehefrielse vid särskilda strukturgarantier för ma- nuell glasindustri

Nytt anslag (förslag) 2000000

Med hänvisning till vad jag nyss har anfört ts. 14) i fråga om särskilda strukturgarantier för manuell glasindustri förordar jag en garantiram av 25 milj. kr. för budgetåren 1981/82—1983/84. Regeringen bör alltså inhämta riksdagens bemyndigande att inom en ram av 25 milj. kr. ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med särskilda strukturgarantier för manuell glasindustri.

För kostnader för räntebefrielse vid särskilda strukturgarantier för ma— nuell glasindustri bör ett förslagsanslag benämnt Kostnader för räntebe- frielse vid särskilda strukturgarantier för manuell glasindustri föras tipp i statsbudgeten. Jag förordar att 2 milj. kr. anvisas för budgetåret 1981/82 på detta anslag.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1981/82—1983/84 ikläda staten förpliktelse i form av särskilda strukturgarantier för manuell glasindustri. som innebär åtaganden om högst 25000000 kr..

2. till Kostnader för räntcbqfi'iclu' vid särskilda struktm'guruntiw' för manuell glasindustri för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 2000000 kr.

5. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den åtgärd och det ändamål som föredraganden har hcmställt om.

Prop. 1980/81: 89 29

Bilaga [ SIND 1980: 9 Manuella glasbruk i strukturomvandling

15. Sammanfattande analys och slutsatser samt förslag 15.1 Uppdraget

Genom industridepartementets skrivelse 1979-04-20 erhöll SIND rege- ringens uppdrag att utarbeta förslag till en samlad plan för samhällets insatser på glasindustriområdet i enlighet med vad näringsutskottet. NU. anfört (NU 1978/79: 28).

Målet enligt NU:s betänkande bör vara att bevara den manuella glasin- dustrins långsiktiga konkurrenskraft och konstnärliga kvalitet så att nuva- rande sysselsättningsnivå kan bibehållas. (Vid riksdagens beslutsdatum den 21 mars 1979 sysselsattes ca 2050 anställda personer. eller ca 1850 helårsanställda. inom den manuella glasindustrin.)

Utöver dessa tre uttalade målsättningar som utredningen tolkat som huvudmålsättningar anges vissa andra riktlinjer.

l betänkandet angavs att vid bedömning av lämpliga former för fortsatt stöd bör betydelsen av FoU-arbete beaktas.

Vidare anförs i motionen att den manuella glasindustrin behöver ökad utbildningskapacitet på grundnivå och att det bör undersökas om inte en högre utbildning är motiverad.

Dessutom anförs att ett fortsatt stöd för exportfrämjande åtgärder i olika former är nödvändigt och att detta stöd skulle samordnas under ett gemen- samt bolag med uppgift att marknadsföra svenskt konsthantverk.

Beträffande de nordiska aspekterna anförs att dessa bör tas upp speciellt med avseende på planglasindustrin. Utredningen Finner ingen praktisk knytning mellan målet för den svenska manuella glasindustrin och övriga nordiska företag i denna bransch. varför de nordiska aspekterna har läm- nats utanför denna utredning.

15.2. Branschens utveckling, nuläge och förutsättningar

15 .2. I Bransclistrukturen

Ägarmässigt kan den manuella glasindustrin ses som tre delar: Kosta Boda AB. AB Orrefors Glasbruk samt de fristående bruken.

Kosta Boda och Reijmyre ingår i Upsala Ekeby koncernen och svarade 1979 för 42 procent av dess omsättning. Upsala Ekeby är sålunda i hög grad beroende av resultatutvccklingen inom glasrörelsen. För Upsala Ekeby är det av vital betydelse att tillfredsställande lönsamhet kan uppnås inom glasverksamheten. Med hänsyn till glasverksamhetens stora betydel- se för Upsala Ekeby finns det inom övriga delar av Upsala Ekeby icke några resurser som varaktigt kan kompensera bristande lönsamhet inom glasverksamheten.

Prop. 1980/81: 89 30

Orreforsgruppen. som ägs av incentive. svarar för en mycket blygsam . andel av dess verksamhet. Orrefors verksamhet är en artfrämmande del i lncentives övriga verksamhet. Att Incentive engagerade sig i Orrefors hade andra grunder än rent affärsmässiga. Efter genomförd omställning kontmer Incentive att kräva en rimlig avkastning på Orrefors verksamhet.

De fristående glasbruken ägs vart och ett av en begränsad krets privat- personer. Dessa ägare saknar väsentliga ekonomiska resurser som kan stötta glasrörelsen i den mån tillfredsställande lönsamhet ej kan uppnås.

Orreforsgruppen har genomfört nedläggning av Strömbergshyttan och Flygsfors samt Alsterfors (1980-05-27). Den sistnämnda nedläggningen kombineras med en viss investering i Gullaskruv och en överflyttning av Alsterfors personal och produktion till detta bruk. Orrefors har avtalat med huvuddelen av personalen om pendling i företagets regi.

Efter denna omstrukturering omfattar Orrefors följande tillverkningsen— heter:

Orrefors Glasbruk 342 anställda Sandviks Glasbruk 134 anställda Gullaskrufs Glasbruk 41 anställda Orreforsgruppen totalt 517 anställda

Kosta Boda AB har ganska nyligen sålt fabriksfastigheten vid Målerås glasbruk till kommunen och varslat om nedläggning av Skrufs glasbruk (1980-04-30) och avställt glasproduktionen 1980-06-19.

Efter nedläggningen av Skrufs glasbruk omfattar Kosta Boda följande tillverkningsenheter:

Kosta Glasbruk 440 anställda Boda Glasbruk 154 anställda Johansfors Glasbruk 77 anställda Målerås Glasbruk 31 anställda Afors Glasbruk 103 anställda tillskott från Skruf %*)

Kosta Boda totalt 831 anställda Reijmyre”) 118 anställda Upsala Ekeby totalt 949 anställda

*) Beräknat tillskott från Skrufs Glasbruk ") Reijmyre hänförs vanligen till de fristående bruken trots att det är direkt under- ställt Upsala Ekeby

Någon strukturell förändring inom gruppen fristående glasbruk har inte ägt rum under den tidsperiod som ovan beskrivits avseende flerbruksföre- tagen.

De 10 fristående glasbruksföretagen omfattar 11 tillverkningsenheter inklusive Reijmyre Glasbruk. I gruppen ingår ett belysningsglasbruk, AB Rosdala Glasbruk.

Sammantaget sysselsätts 436 anställda i de fristående glasbruken. (]

Prop. 1980/81: 89 ' 31

sysselsättningsuppgiften exkluderas Reijmyre Glasbruk. eftersom det ta— gits upp i samband med redovisningen av Kosta Boda.)

En summering av sysselsättningen i de tre redovisade grupperna ger sysselsättningen i branschen totalt.

Orreforsgruppen 3 bruk 517 anställda Kosta Boda 5 bruk R3I anställda Reijmyre Glasbruk 1 bruk 118 anställda ()vnga histäende glasbruk 10 bruk 430 ansudlda Totalt 19 bruk I 902 anställda

Från tidpunkten för uppdraget tilljuni 1980 har således antalet anställda i branschen minskat med ca 150 personer.

Strukturomvandlingen i den manuella glasindustrin kan inte betraktas som slutförd i och med att den ovan redovisade sammansättningen och storleken uppnåtts.

[5.2.2 Marknadens utveckling

Den svenska produktionen av HP-glas uppgick till ca 280 mkr 1979. Beloppet utgör summan av tillverkarnas fakturerade försäljning till svens- ka marknaden. utländska dotterbolag. agenter och andra importörer samt brukens egen bodförsäljning.

Fördelning av produktionsvärdet för HP-glas 1979

Övriga av marknaden 116 mkr

42%

Orrefors 84 mkr 30%

Produktionsvärdet har under 1970-ta1et ökat från 100 mkr till 280 mkr. Den uppskattade prisnivån för svenska glasprodukter, "glasprisindex", har stigit med 180 procent, medan konsumentprisindex stigit med ca 130 procent. Åren 1974/75 skedde en språngvis ökning i "glasprisindex” ut- veckling. Denna sammanhänger med kraftigt ökade energipriser. Den to- tala vikten av levererat glas beräknas uppgå till ca 100th ton 1979 mot ca 12000 ton 1970.

Prop. 1980/81 : 89 33

Den totala tillverkningen fördelar sig på produktomraden enligt nedan.

Prmluktområde l'roccntucll andel - servisglas Zl — tumblers h — prydnadsglas 42 — bruksglas 31 Simuna 100

På den svenska marknaden svarar svensktillverkat glas för 57 procent av försäljningen. Den svenska andelen är störst för prydnadsglas i kristall. 90 procent. och minst för tumblcrs i icke—kristall. 16 procent.

Den totala svenska glasexportcn omfattar 126 mkr och är således nägot större än importvärdet. 114 mkr.

Importen har dock vuxit snabbare än exporten. lmporthotet ökar speci— ellt på servisglas men man kan inte bortse frän risken av ökad import av prydnadsglas. En koncentration till större enheter i distributionsledct inne- bär också en risk för ökande import volym eftersom stora detaljhandelscn- heter förfogar över goda inkopsresurser.

Den svenska glasbranschen har förlorat marknadsandelar bl.a. på en så viktig marknad som USA. Företagen har klart uttalat sina ambitioner att satsa mer på närmarknaderna som tidigare bearbetats för lite.

Den av utredningen upprättade prognosen över efterfrågan efter svenskt hushälls- och prydnadsglas fram till mitten av 1980-talet visar på en årlig efterfrägeökning på i genomsnitt 1.5 procent. Därvid har antagits mark- nadsåtgärder med nuvarande omfattning. (När det gäller utvecklingen på längre sikt. se avsnitt 15.2.6 .)

Denna prognos är baserad på en stagnerande hemmamarknad. en något ökad bodförsäljning och en exportökning på 5 procent.

Vidare har konstaterats att branschen exklusive belysningsglas i ut- gångsläget (1980) har en överkapacitet på ca 50 mkr räknat i försäljnings- värde. Om detta skulle avsättas på export skulle det krävas en 40-proccntig ökning.

Produktiviteten per anställd förväntas öka med 4—5 procent per år. Den prognostiserade efterfrägeökningen på 1.5 procent per år räcker alltså inte till för att kompensera effektivitetsökningen. Sammantaget indikerar upp- gifterna ett behov av att minska antalet anställda i branschen med ungefär 50 personer per år.

Utredningen bedömer att andra antaganden till följd av exempelvis kraftiga marknadsföringsinsatser på export vad gäller marknadstillväxten inte påtagligt kan krympa gapet mellan efterfräge- och produktivitetsut- vecklingen före 1983.

[5.2.3 Arheiskrujlen

Hösten 1979 var totalt ca 2000 personer anställda i den svenska manu- ella glasindustrin. i runda tal (350 kvinnor och 1 350 män.

Prop. 1980/81: 89 ' ' 33

'lijänstemännen utgjorde knappt 15 procent av totala arbetsstyrkan vilket är en relativt låg andel ijämförelse "med totala industrins drygt 25 procent.

Männens åldersfördelning torde ganska väl motsvara den allmänna äl— dersfördelningen. Kvinnorna torde dock vara något överrepresenteradc inom de äldre åldersgrupperna. 1 den företagsvisa genomgången har dock framkommit högst betydande skillnader mellan enskilda glasbruk vad be- träffar äldersfördelningen.

Kvinnorna är hänvisade till de mindre kvalificerade yrkesgrupperna och arbetar nästan uteslutande inom efterbehandlingsavdelningarna. Andelen kvinnor inom hyttan är alltjämt mycket låg. bortsett från den minst kvalif- cerade yrkesgruppen.

Tyngdpunkten i framtidens rationaliseringar kommer att inriktas framför allt på efterbehandlingsenhetcrna. Ansträngningar görs för att mekanisera och eliminera befattningar med bl. a. besvärlig arbetsmiljö. Åtgärderna kommer i första rummet att medföra en minskning av antalet sysselsatta inom de mindre kvalificerade yrkesgrupperna. Rationaliseringsinsatserna kommer därför sannolikt att slå hårdast mot kvinnorna.

Den övertaliga personalen har i allmänhet inte sådana kvalifikationer att den utan vidare kan föras över till bristbefattningar inom företagen. Detta är en förklaring till att det trots den krympande sysselsättningen inom branschen föreligger brist på kvalificerade yrkesarbetare.

Även fortsättningsvis torde företagen få vissa bekymmer med att rekry- tera kvalificerad personal till hyttorna. För att underlätta rekryteringen av personal till den manuella glasindustrin behövs utbildningsinsatser. bl.a. vidareutbildning.

[5.2.4 Produktion och produktimtstcknik

Den svenska manuella glasindustrin är mycket arbetsintensiv och besit- ter en relativt låg produktionsteknisk standard jämfört med övrig svensk industri. I viss mån gällerjämförelsen även utländsk glasindustri.

Den beräkning av produktionskapacitet och marknadsefterfrågan som utförts under maj 1980 gav vid handen ett överskott av produktionskapaci- tet på ca 50 mkr mätt i glasbrukens försäljningsvärde i 1979 års priser.

För att klara den internationella konkurrensen är det dock nödvändigt att öka produktiviteten. vilket medför ett minskat arbetskraftsbehov om man inte kan öka sina marknadsandelar.

Investeringar måste göras för att ersätta förslitna delar av anläggningar- na. för att höja såväl den tekniska som arbetsmiljömässiga standarden. Detta galleri högsta grad efterbearbetningen. Även i hyttorna finns det en eftersläpning när det gäller arbetsmiljön speciellt avseende värmesträlning och buller. vilket bl. a. försvårar rekrytering av arbetskraft.

Branschen belastas också av vissa förelägganden avseende yttre miljö- problem som måste lösas genom omfattande investeringar. Erforderliga investeringar för att förbättra arbetsmiljön och för att lösa yttre miljöpro- 3 Riksdagen 1980/81. ! .t'aml. Nr 89

Prop. 1980/81: 89 34

blem är företagsekonomiskt improduktiva investeringar.

Enligt konsultutredningen finns det en besparingspotential som grovt uppskattat skulle sänka kostnadsnivån för branschen med ca 50 mkr. Huvuddelen utgörs av inbesparad arbetskraft och energi.

En grov uppskattning av kapitalbehovet för erforderliga investeringar uppgår till 75— 100 mkr för en femårsperiod. Dessa beräkningar baserades på de bruk som var i drift i oktober 1979.

[5 .2.5 F fire!ugsckonmnisku förmxä”ningar

Med undantag för några företag är verksamheten starkt förlustbring- ande. Totalt sett belastas branschen av en för stor skuldbörda som i dagens ränteläge ger ett betydande negativt räntenetto. Utvecklingstendensen är starkt oroande. Utvecklingen kan illustreras med vinsten efter kalkylmäs— siga avskrivningar men före statligt stöd och koncernbidrag.

1976 1977 1978 1979

Förlust i mkr 4 17 30 14

En prognos (upprättad maj 1980) för 1980 talar för en förlust av ca 24 mkr. dvs. ca 13000 kr. per anställd. Om resultatet uttryckes som vinst efter planmässiga avskrivningar men före statligt stöd och koncernbidrag ger prognosen för 1980 en förlust på ca 16 mkr.

1978 påverkades resultatet i hög grad av betydande inkörningskostnader för de nyinstallerade vannorna i Orrefors och Kosta. Första halvåret 1979 bclastades till viss del av fortsatta inkörningskostnader. 1979 var mark- nadsmässigt ett hyggligt år för glasbruken.

Ett vägt genomsnitt av lönekostnadernas andel av förädlingsvärdet ger för företagen 1978 värdet 101.2. dvs. intäkterna lämnar inte något bidrag till täckande av kapitalkostnaderna.

Som tidigare nämnts belastas branschen totalt sett av en för stor skuld- börda som i dagens ränteläge ger ett betydande negativt räntenetto. Likvi- ditetsbrist kan alltså inte lösas genom upplåning eftersom en bristande lönsamhet icke tål en högre räntebelastning. Likviditetsbristen är alltså i sin vida bemärkelse ett lönsamhetsproblem som inte kan lösas med volym- ökning. Företagen måste lösa sina likviditetsproblcm med volymanpass- ning kombinerat med lönsamhetsförbättringar som kan generera kapital för volymökning. Som nämnts i avsnitt 15.2.4 finns det en besparingspotential när det gäller de två tunga kostnadsposterna. löner och energi.

Det är för branschen nödvändigt att stigande löner kompenseras med ökad produktivitet och att åtgärder vidtages för att minska cnergiförbruk- ningen. I annat fall kommer priserna på branschens produkter att stiga snabbare än för andra branscher och förmodligen också snabbare än hos konkurrenterna. vilket innebär minskat marknadsutrymme.

Prop. 1980/81: 89 i 35

Under 1970-talet har produktiviteten i branschen stigit snabbare än marknadstillväxten. Detta kan inge vissa förhoppningar om den fortsatta utvecklingen ttnder förutsättning att en kraftigt ökande export kan uppnås och att branschens likviditetsproblem för en sådan volymökning kan lösas.

I5 ..?!) Su mlt('iIlse/tomvmiska ("gångs/Junkrer

Utredningen har genomfört en samhällsekonomisk analys föratt belysa konsekvenserna av strukturförändringar i den manuella glasindustrin.

Analysen avser en jämförelsevis måttlig minskning av sysselsättningen i branschen. netto 285 personer. En sådan neddragning leder. om den ge— nomförs nu. till samhällsekonomiska förluster i form av resursbortfall. Den avgörande faktorn är att möjligheterna till alternativ sysselsättning inom regionen är starkt begränsade. Arbetskraftsefterfrågan i andra branscher är mycket låg vilket får till följd att de lokala arbetsmarknaderna inte kan suga upp personal som måste lämna glasbruken. Med lokal arbetsmarknad menas arbetstillfällen inom pendlingsavstånd från respektive ort. Som acceptabelt avstånd har räknats en restid med bil på ca 30 minuter. En omfattande analys av glasbruksorternas lokala arbetsmarknader ligger till grund för bedömningarna av den alternativa sysselsättningen.

Den samhällsekonomiska analysen är beräkningsmässigt begränsad till en treårsperiod. l normalfallet är det den tidsrymd under vilken omställ- ningen efter en nedläggning har slutförts och läget stabiliserats. dvs. de personer som inte fått arbete inom perioden brukar erfarenhetsmässigt falla inom den grupp som långsiktigt hamnar utanför arbetskraften.

Enligt kalkylen ger en fortsatt användning av arbetskraften i manuella glasindustrin ett bidrag på 23 mkr årligen till samhällsekonomin för såväl omställningsperiod som efter omställning. En omallokering av arbetskraf- ten till alternativ sysselsättning ger ett bidrag till samhällsekonomin på 13 mkr och ca 17 mkr för respektive period. Detta innebär att den fortsatta användningen av arbetskraften i branschen ger ett bidrag på omkring 70 mkr för treårsperioden. På samma sätt ger en omallokering av arbetskraf- ten till alternativ sysselsättning ett bidrag på omkring 40 mkr under samma tid.

Jämförd med andra "krisbranscher" såsom varvs- och stålindustri har den manuella glasindustrin ett relativt högt förädlingsvärde per anställd. Branschgenomsnittet låg 1979 på uppemot 100000 kr.

Följande jämförelse visar att en fortsatt användning av arbetskraften i manuella glasindustrin ger det högsta bidraget till samhällsekonomin. Bi- dragsförlusten vid den marknadsanpassade nedskärningen med bransch- stöd framgår av tabellen nedan. För treårsperioden innebär detta ett sam- hällsekonomiskt bortfall på 25—30 mkri 1979 års priser.

Prop. 1980/81: 89 36

Tabell 15.1 Jämförelse mellan fortsatt användning av arbetskraften i den manuella glasindustrin och den marknadsanpassade utvecklingen med branschstöd. Löpande priser

Omställnings- Efter perioden omställning mkr mkr

Real (um/ys" Bidrag vid fortsatt användning i manu- ell glasindustri 23,6 23.0 Alternativ syssel— sättning 13.0 17.3 Bidragsförlust 10 _6 5.7

Starkt förenklad kan den samhällsekonomiska kalkylen illustreras med två kurvor. AB visar produktionen ("egentligen förädlingsvärdet) i de av omstrukturering berörda företagen. dvs. illustrerar bidraget till samhälls- ekonomin vid bibehållen företagsstruktur. Den stigande kurvan. CD. visar värdet av den alternativa sysselsättningen.

CD visar effekterna av att den från glasbruken friställda arbetskraften efter hand får sysselsättning i andra branscher där de bidrar till en produk- tionsökning. Kurvan planar ut något efter omställningsperioden. menjäm-

Figur 15.1 Utvecklingen över tiden av bidraget till samhällsekonomin vid bibehållen företagsstruktur respektive vid marknadsanpassad utveckling med branschstöd. Löpande priser

1 Mkr

Hänvisningar till S15-2

25. Bidrag vid bibehållen företagsstruktur—

A 20 D —B 15 | Bidrag vid marknadsanpassad utveckling med branschstöd C 1 1.0 |

1980 1981 1982 1983 19814 1 85 1 86 1 87 1 88 1989 1990 ffa

Prop. 1980/81: 89 37

fört med "bibehållen företagsstruktur" stiger den. Före tidpunkten E är avkastningen högre i glasbruken.

Av kurvorna framgår att skärningspunkten F. ligger bortom treårsperio- den. Det innebär att arbetskraften med nuvarande alternativa sysselsätt- ningsmöjligheter ger högst avkastning om den behålls i glasbruken.

Kalkylen omfattar enbart det korta perspektivet 1980—83. Mot bak- grund av osäkerhet om det manuella glasets efterfrågeutveckling på lång sikt, hemma och på exportmarknaderna. har utredningen inte bedömt det meningsfullt att försöka kvantifiera efterfrågan i ett längre perspektiv. Glasutredningen kan dock med utgångspunkt från vissa indikatorer och grundläggande förutsättningar ange följande utvecklingslendenser på längre sikt.

Ingenting tyder på att exportefterfrågan på svenskt manuellt glas kom- mer att öka så kraftigt att den kan eliminera kapacitetsöverskottet. Detta gäller även om förstärkta marknadsföringsinsatser skulle sättas in. När det gäller hemmamarknaden blir importkonkurrensen svår även fortsättnings- vis. Samtidigt kan man av konkurrensskäl förutsätta att det krävs en stark produktivitctstillväxt för att motverka kostnadsstegringarna. Allt detta talar för att behovet av arbetskraft snarare kommer att minska än öka.

Slutsatsen blir att de problem som den manuella glasindustrin har i dag sannolikt kommer att bestå för stora delar av branschen även i ett längre perspektiv. Detta innebär att möjligheterna att höja produktionen efter treårsperioden i syfte att bereda fler personer arbete eller dämpa syssel- sättningsnedgången i glasindustrin är starkt begränsade. Insatser i form av branschstöd kan dock mildra effekterna.

Man kan inte utesluta att det kan finnas andra strukturalternativ som i samhällsekonomisk mening är bättre än de studerade alternativen. Den genomförda analysen utvärderar inte den optimala strukturen för bran- schen.

Det bör framhållas att resultatet av analysen inte kan tolkas så att nuvarande bransehstruktur bör behållas. Däremot bör man ur samhällelig synpunkt sätta in åtgärder för att mildra effekterna av nedläggningarna. Detta kan ske dels genom branschstöd dels genom regionalpolitiska åtgär- der.

Det är inte särskilt meningsfullt att i dag föreslå att strukturförändringen skall genomföras vid en bestämd tidpunkt. Förutsättningarna både vad gäller arbetsmarknad och förädlingsvärde kan då se helt annorlunda ut. Två samtidigt verkande åtgärder kan minska förlusterna och underlätta omställningen. Begränsa nedläggningstakten genom branschstöd är den ena. Den andra åtgärden är att öka möjligheterna för alternativ sysselsätt- ning.

Möjligheten att undvika samhällsekonomiska förluster och mildra de negativa sociala konsekvenser som den marknadsanpassade nedskärning- en medför är att sätta in åtgärder för att skapa sysselsättning utanför

Prop. 1980/81 : 89 38

glasindustrin. dvs. höja kurvan DF,. Strävan bör vara att minimera resurs- bortfallet och underlätta omställningen socialt.

litt ller-tal mindre orter i glasriket är för sin miste/m nästan helt beroende av ortens glasbruk. Detta medför svära arbetsmarknadspolitiska och soci— ala anpassningsproblem vid en successiv neddragning av branschen.

15.3. Handlingsalternativ

[5.3.1 Uppdragets målsättning

Riksdagen har hemställt om förslag till en samlad plan för samhällets insatser som i fråga om den manuella glasindustrin syftar till att bevara branschens långsiktiga konkurrenskraft och konstnärliga kvalitet samt bi- behålla den nuvarande sysselsättningsnivän.

Målformuleringen innehåller således tre delmål: — konkurrenskraft. konstnärlig kvalitet och bibehållen sysselsättning

Begreppet konkurrenskraft kan ges många tolkningar. En vanlig tolk- ning är följande: En bransch (eller ett företag) som arbetar i en marknads— ekonomi är konkurrenskraftig om den i konkurrens med andra företag eller andra länders industrier kan fortleva och utvecklas utan speciella perma- nenta statliga stödinsatser. Detta kräver fortlöpande effektiviseringsin- satser och anpassning av produktion och produkter. Sysselsättningen i kvantitativa och kvalitativa termer blir då beroende på företagens förmåga att hävda sig på marknaden. len expansiv marknad kan produktionen ökai samma takt eller kraftigare än rationaliseringseffekten. Sysselsättningen blir då oförändrad eller stigande. 1 andra fall kan motsatsen gälla. försälj- ningsökningen understiger produktivitetsstegringen och sysselsättningen minskar. Företagen kan dock fortfarande vara konkurrenskraftiga i denna situation.

Beträffande produkternas konstnärliga kvalitet är denna relevant i sam- manhanget i den mån den förbättrar företagens konkurrensförmåga genom att produkterna blir mer attraktiva på marknaden. Konstnärlig kvalitet är emellertid ett ganska oprecist begrepp. Det kan avse själva produktutform- ningen (designen) men också framställningssättet (hantverksmässig till- verkning. handgjort glas). I detta sammanhang är det i första hand desig- nen som är relevant. i mindre utsträckning den hantverksmässiga tillverk- ningen. Den senare är kostnadskrävande (löneintensiv) vilket höjer pro- dukternas pris och därmed begränsar marknadsutrymmet. Den hantverks- mässiga tillverkningen inom svenskt glas hotas från två håll. Dels kan länder med lägre arbetskostnader framställa handgjort glas till kostnader som väsentligt understiger de svenska. dels har den tekniska utvecklingen fortskridit så att det i dag och ännu mer i framtiden är möjligt att framställa maskingiort glas som utseendemässigt och kvalitetsmässigt är väl i klass med det handgjorda men till lägre pris. Den svenska glasindustrin måste anpassa sig till förändringar i omvärlden. Hantverksmässigt utförande är

Prop. l980/8l: 89 39

fortfarande ett visst försäljningsargument men produkterna ['är dä inte ha ett alltför högt pris i förhållande till jämförbara maskingiorda produkter av hög kvalitet. Konstnärlig utformning och god glaskvalitct tenderar att bli väsentliga försäljningsargument.

Som framgätt av tidigare detaljanalyser är situationen i den svenska manuella glasindustrin sådan att det enligt SlND:s mening inte är möjligt att göra en plan för samhällets insatser för branschen som helt tillgodoser de syssclsättningspolitiska målsättningar riksdagen ställt upp. Delar av branschen är i dag ej konkurrenskraftiga och en realistisk marknadsbe- dömning tyder på att tillväxtmöjligheten i reala termer är starkt begränsa- de. I dag föreligger en icke obetydlig överkapacitet i förhållande till efter- frågan på företagens produkter. samtidigt krävs betydande effektivitetshö- jande insatser. Lönerna är branschens största kostnadspost. Allt detta talar för att en ytterligare reducering av sysselsättningen blir nödvändig om man på sikt skall nä balans på marknaden.

Skäl kan finnas för bibehållande av produktionskapacitet och sysselsätt- ning i vissa industriella verksamheter utöver vad som är motiverat ur marknadsekonomisk synvinkel. Sådana fall kan vara då försörjningsmäs- siga och bcredskapspolitiska motiv är starkt framträdande. som exempel kan nämnas delar av TEKO—industrierna och skotillverkningen. Ett per- manent statligt stöd kan då erfordras om andra alternativ inte föreligger. När det gäller den manuella glasindustrin kan enligt SlND:s mening sådana motiv inte åberopas. Motiven för samhällsstöd är i stället i första hand regionalekonomiska (bruksortsproblemet) och sysselsättningspolitiska samt i viss mån kulturpolitiska.

SIND tolkar riksdagens mening så att den manuella glasindustrins pro- blem främst är ett regionalekonomiskt problem och följaktligen bör be- handlas som ett sådant.

Mot bakgrund av ovanstående har verket valt att i fortsättningen disku- tera olika handlingsalternativ från samhällets sida som motsvarar de två väsentliga delmålen i riksdagens uttalande: bevarad sysselsättning respek- tive konkurrenskraftig industri.

[5.3.2 Bevarud S_vsselxälming i branschen

Enligt näringsutskottets mening skall man söka "bevara branschens långsiktiga konkurrenskraft och konstnärliga kvalitet så att nuvarande sysselsättningsnivä kan bibehållas". "Nuvarande sysselsättningsnivä" kan tolkas på olika sätt. En rimlig tolkning är att den nivå som rådde vid riksdagens beslutsdatum (mars 1979) avses. dvs. ca 2050 anställda perso- ner. Sannolikt avses inte det antal anställda som råder när föreliggande utredning läggs fram. ca 1900 personer. Andra bedömare har i debatten framfört andra sysselsättningstal. Hur sysselsättningsmålet skall tolkas med avseende på antal glasbruk togs inte upp av riksdagens utskott. SIND har inte närmare analyserat detta.

Prop. 1980/81: 89 44)

Oavsett vilket s_vsselsättningstal som väljs innebär uppdragets malsätt— ning en fixering av en lägsta gräns för sysselsättningen i branschen som skulle ligga högre än i dagsläget. dvs. bruken måste rekrytera folk. Det kan linnas skäl att se närmare på lörutsi'ittningarna att uppfylla detta.

Utgångsläget är att vi har svårt att hävda oss prismässigt förjämförbara produkter. Även med väsentligt ökade stödinsatser pä marknadstöringssi- dan skulle det ta mänga är att nå målet. Marknadsföringen mäst ' ändra inriktnig för att sälja högprissatta produkter med konstnärligt värde. Detta måste lyckas i konkurrens med läglöneländernas goda förutsättningar att tillverka jämförbara produkter till betydligt lägre priser. vilket vi redan i dag upplever sotn ett mycket svärhanterligt konkurrensförhällande. Det tar tid att bygga upp resurser i företagen för att genomföra de väsentligt utökade aktiviteterna. Vad skttlle hända med branschens struktur under tiden?

Om man utgär från att långsiktig konkurrenskraft skall bygga på konst- närlig kvalitet. och därmed avser hantverksmässigt utförande. så skulle nuvarande rationaliseringsinsatser i branschen inte genomföras i fortsätt- ningen. En ökad satsning på hantverksmässigt utförande innebär i stort sett en återgång till det vi lämnat pga. den mycket hårda internationella importkonkurrensen.

För att klara den internationella konkurrensen är det nödvändigt att öka effektiviteten vilket i sin tur medför ett minskat arbetskraftsbehov. Såvida inte marknadsandelen för svenskt glas kan ökas kraftigt.

Med utgångspunkt från de förutsättningar som framgår av tidigare av- snitt kan man följaktligen inte bedöma det som realistiskt att uppnå målet om bibehållande av nuvarande sysselsättningsnivä. De styrmedel som skulle behövas måste i så fall få sådan omfattning och inriktning att åtgärderna bryter mot internationella regler.

[5.3.3 Marknudsunpusn'ni utveckling utan branschstöd

Ett annat huvudmål kan vara en konkurrenskraftig industri pä markna- dens villkor. Det är utifrån denna målsättning naturligt att som ett steg i analysen se på vad som spontant kan förväntas ske i branschen om nuva- rande statliga SlÖd avvecklas. De som överlever är definitionsmässigt konkurrenskraftiga.

Risken är att en avveckling av branschstödet kan förväntas bli inledning- en till en spontan utveckling som företagen på egen hand inte kan stoppa varför följden ytterst blir konkurser. Även en del långsiktigt livskraftiga företag kan slås ut. De rationaliseringsmöjligheter som finns i branschen kan företagen inte på egen hand ta till vara. När i tiden är omöjligt att ange. Det är heller inte meningsfullt att spekulera i på vilken nivå. i produktions- volym eller antal anställda, som läget i branschen stabiliseras. dvs. kon- kurrenskraft uppnåtts.

Det är inte meningsfullt att spekulera närmare i vilka konsekvenser ett

Prop. 1980/81: 89 4]

bortdragande av det statliga stödet skulle få för enskilda tlerbruksforetag och/"eller fristående företag. Mot bakgrund av branschens och företagens situation står det helt klart att en sådan åtgärd i dagsläget leder till dels en snabbare krympning av branschen. dels en minskning av antal sysselsatta som väsentligen skulle överstiga de 285 arbetstillfällen som blir fallet i "En marknadsanpassad utveckling med branschstöd". vilket belyses i nästa avsnitt.

Den ovan skisserade sannolika utvecklingen vid ett borttagande av branschstöd leder till samhällsekonomiska förluster. För att söka motver- ka dcssa återstår i detta fall regionalpolitiska insatser.

[5.3.4 Markmtdsunpassud utveckling med hranst'ltstt'id

Med utgångspunkt från vad som på olika sätt blivit känt om flerbruks- företagens planer eller inriktning för de närmaste åren har SIND byggt upp ett scenario för Strukturomvandlingen t.o.m. [981 En viktig förutsättning för att omvandlingen ska ske i lugnare tempo är ett fortsatt stödprogram under åtminstone en treårsperiod. Utgångspunkterna är följande:

Kosta Boda har deklarerat ett behov att minska sin överkapacitet utöver vad avvecklingen av Skrufs Glasbruk medför.

Efter att Alsterfors glasbruk avvecklats kan man förutsätta att Orrefors omstrukturering är klar för perioden '1980—83 och förmodligen även på längre sikt om inga drastiska förändringar i omvärlden kommer att ske.

För de fristående glasbruken finns inga individuella planer som påverkar branschens struktur. [ utredningen har dock antagits att en viss minskning av sysselsättningen kommer att ske inom de fristående glasbruken.

SIND har utgått från den i utredningen beräknade nuvarande överkapa- citeten på ca 50 mkr i försäljningsvärde. SlND:s bedömning är att detta i kombination med vad som deklarerats från företagen eller av SIND ansetts bli en sannolik utveckling kommer brutto att medföra en reducering av 360 anställda t.o.m. 1983. Enligt den arbetskraftsprognos som upprättats kommer dock 75 av dessa att erhålla anställning i andra glasbruk. De anställs som ersättning för naturlig avgång och för att fylla vakanser. Dessutom efterfrågas arbetskraft i samband med planerad volymökning i vissa glasbruk. Härigenom kan produktionen öka med ca 10 mkr i de kvarvarande bruken. Nettoeffekten blir att ca 285 anställda kommer att lämna branschen och produktionen reduceras med ca 40 mkr.

Av andra faktorer som vägts in kan nämnas en erforderlig produktivi- tetshöjning som är ett villkor för ekonomisk överlevnad.

Det är ur branschsynpunkt angeläget att en kapacitetsneddragning kom- mer till stånd. Från denna utgångspunkt bör detta ske inom treårsperioden så att en livskraftig kärna kan bibehållas.

När man prövat olika nedläggningsaltcrnativ finner man att skillnaderna blir tämligen marginella under förutsättning att inte något av huvudbruken läggs ner.

Prop. 1980/81: 89 42

[5.3.5 Reginna/politiska åtgärder

Den manuella glasindustrins problem kan beskrivas som ett bruksorts- problem. dvs. ett Henal mindre orter i glasriket är för sin existens nästan helt beroende av ortens glasbruk. Detta medför svåra arbetsmarknadspoli- tiska och sociala anpassningsproblcm vid en snabb neddragning av bran- schen.

Anledningen till detta är främst glasindustrins starka regionala koncen- tration. 90 procent av de anställda finns i Kronobergs och Kalmar län där fyra kommuner för sin sysselsättning är starkt beroende av glasbruken.

De berörda länsstyrelserna har gjort en delutredning om regionala och lokala konsekvenser vid en nedbantning av den manuella glasindustrin. Denna visar att detta skulle få svåra konsekvenser för enskilda orter. Orterna har ofta endast en arbetsplats av betydelse — glasbruket. Alterna- tiva sysselsättningsmöiligheter är därför få.

Enligt SlND:s prognoser kommer sysselsättningen i den manuella glas- industrin att fortsätta att minska. Åtgärder krävs således för att skapa alternativ sysselsättning.

Förutom branschstöd föreslår industriverket att speciella lånemedel ställs till förfogande för satsningar att inom glasindustriortcrnas lokala arbetsmarknader skapa alternativ sysselsättning. Kommuner där sådana insatser kan vara befogade är Uppvidinge. Lessebo. Nybro och Emma- boda samt Finspång. Något längre gående regionalpolitiskt stöd kan med nuvarande regler ej utgå till dessa.

För att stödet snabbt ska få effekt föreslår industriverket att de speciella lånemcdlen kanaliseras via de tre utvecklingsfonderna i Kalmar. Krono- bergs och Östergötlands län.

Fonderna. med dess kompetens om näringslivsfrågor i dessa regioner är ett lämpligt forum. varigenom denna resurs bör kanaliseras.

För beslut om dessa lån ska enligt verkets mening samråd ske med respektive länsstyrelse och länsarbetsnämnd samt industriverket. Lånen ska kunna lämnas med ränte- och amorteringsbefrielse upp till tre år. Lånen ska i huvudsak kunna lämnas till fondernas nuvarande målgrupp och inkludera personlån för aktieteckning.

Åtgärder: Speciella lånemm/el. IO mkr under en treårsperiod.

[5.3.6 Ägarefrågan

Som framgått av tidigare avsnitt består den manuella glasindustrin av tre block: Kosta Boda AB. AB Orrefors Glasbruk samt de fristående glasbru- ken.

Det går inte med nuvarande ägarstruktur att strukturera om branschen i samverkan mellan dessa block där de företagsindividuella intressena måste stå i förgrunden.

Prop. 1980/81: 89 43

Vill man styra över blockgränserna krävs en ägarmässig samverkan. Olika förslag har framlagts i den riktningen och kan beaktas oavsett vilket av de tre tidigare nämnda handlingsalternativ som diskuteras.

Förslagen kan formuleras som tre alternativ: I) En ny fusion mellan Kosta Boda och Orrefors. 2) Bildandet av ett Glas AB för hela eller stora delar av branschen.

3) Bildandet av utvecklingsbolag lokaliserat till "glasriket”.

Fusion

En fusion mellan Kosta Boda och Orrefors skulle kunna ge fördelar avseende en samordnad exportförsäljning och när det gäller styrningar av produktionen till specialiserade tillverkningsenheter.

Vilka förutsättningar finns det för en ny fusion”? De nuvarande flerbruksföretagen Kosta Boda och Orrefors har uppstått genom att ett antal fristående glasbruk fusionerats samman. För två år sedan avtalades ett samgående mellan de bägge tlcrbruksföretagen. Under en kortare tid drevs även företagen under gemensam ledning. Av olika skäl kom samgåendet att spricka efter ca tre månader. SIND har inte undersökt förutsättningarna men bedömer att ett spontant samgående eller djupare samverkan mellan de bägge tlerbruksföretagen inte är aktuellt.

Man kan utgå från att varken lntencive eller Upsala Ekeby kan betraktas som en potentiell intressent som går in i branschen med ett vidgat ägande.

Utanför branschen är det i dag svårt att finna intressenter som är villiga att gå in i den manuella glasindustrin.

Den nya koncernen skulle behöva stor ekonomisk styrka för att kunna ta till vara fördelarna. Om det skulle skapa förutsättningar för att bevara sysselsättningsnivån på lång sikt är svårt att sia om. men det är inte otänkbart att bygga upp en sådan koncern efter en genomförd rationalise- ringsfas. Oavsett hur man bedömer för- och nackdelar skulle en sådan fusion endast kunna komma till stånd om staten lockade med stora ekono- miska insatser och därmed styrde utvecklingen.

Glus A B

Vid diskussionerna om bildande av ett Glas AB har framförts tankar om ett sådant bolag skulle kunna bildas med Kosta Bodas och Orrefors till- verkningsenheter som enda produktionsställen. Detta skulle enligt verkets mening inte ge några andra för- och nackdelar än den ovan beskrivna fusionen.

Detta innebär att en ny företagsgrupp i så fall borde omfatta en större krets av företag.

Bildandet av Glas AB. en typ av investmentbolag. skulle kunna ske med tillskjutande av anläggningstillgångar genom apportförfarande. Därigenom skulle de två stora företagen. jämte ett antal fristående företag. bli aktie- ägare i det nya huvudföretaget.

Prop. 1980/81: 89 44

Staten kunde i samband med bildandet gå in med aktieteckning i bolaget. Huvuddelen av branschen skulle på så sätt tillföras ekonomiska resurser i ett sammanhang med målsättning att därefter vara självbärande.

För att inte förlora marknadsandelar kunde marknadsföringen ske över flera kanaler där man utnyttjar kända varumärken och där man profilerar sig efter något olika inriktningar.

Den övergripande målsättningen för ett sådant investmentföretag kan fastställas efter något olika inriktningar.

En övergripande målsättning skulle kunna vara att skapa förutsättningar för en strukturonwandling där man anpassar sig till rådande marknadsför- hällanden men samtidigt försöker reglera omställningsproeesscn så att de samhällsekonomiska konsekvenserna minimeras. Efter en successiv om— ställning skullc man kunna inrikta sig påen struktur som ger bästa effekti- vitet inom branschen.

Om målinriktningcn i stället skulle vara att snarast nå företagsekono- misk effektivitet. då skulle de samhällsekonomiska förlusterna inte komma att nedbringas.

De uppenbara nackdelarna med konstruktionen är att man "lägger alla äggen i en korg". Om man inte lyckas styra företaget rätt enligt givna målsättningar kan de negativa ekonomiska konsekvenserna bli betydande på grund av koncentrationen till ett företag. Med ett statligt delägarskap kan detta lätt medföra krav på fortsatta statliga bidrag under lång tid.

Ult'et'k/t'ngAlm/ug

De fackliga organisationerna har föreslagit bildandet av ett utvecklings- bolag. "Glasutvcckling AB". för den manuella glasindustrin. Vidare skulle ett exportbolag bildas. gemensamt ägt av deltagande företag samt nämnda utvecklingsbolag. Tanken är att Glasutveckling går in i nedläggningshotade bruk. såvida inte ägare och lokala fackliga organisationer är eniga om att stå utanför. 1 de fall utvecklingsbolaget träder in skall. enligt det fackliga förslaget. ägarna erbjudas skälig ersättning. Glasutveckling skall också kunna erbjuda utredningshjälp för att klargöra vilka insatser som skulle behövas i ett glasbruk.

Enligt ovan redovisade fackliga förslag skall Glasutveckling administre- ra branschstödet. [ förslaget diskuteras inte på vad sätt och i vilken omfattning medel i övrigt skulle tillföras Utvecklingsbolaget.

Bildandet av ett övergripande utvecklingsbolag efter det mönster som ovan beskrivs tillför inte branschen någon ny resurs i egentlig mening.

Genom att industriverkets branschstödpengar enligt förslaget skulle ka- naliseras över detta bolag skulle bolaget erhålla vissa styrmedel. Om samma bolag skulle äga några företag i branschen. och därmed stå i konkurrensförhållande till ””utomstående”" företag. skulle statens medel för branschstödet inte förvaltas av en neutral part.

1 sin yttersta konsekvens skulle detta kunna innebära att vid fördelning

Prop. [980/81: 89 45

av stödmedlen skulle "egna" ekonomiskt svaga företag kunna prioriteras.

Enligt de skisserade förutsättningarna skulle ett tänkt utvecklingsbolag endast köpa in nedläggningshotade företag. Därigenom skulle bolaget en- dast kunna påverka ägarstrukturen i ekonomiskt utslagna företag.

Det föreslagna bolaget får enligt verkets mening ingen slagkraft att styra en strukturomvandling. Bolaget skulle också komma att skapa nya pro- blem inom övriga delar av branschen vid fördelning av branschstödmedel.

I förslaget till utvecklingsbolagets konstruktion återfinns tanken om bildande av ett gemensamt exportbolag efter i stort sett samma grunder som framförts i NU:s betänkande.

Enligt verkets mening går det inte att genomföra något av dessa förslag med nuvarande ägarstruktur. De företagsindividuella intressena vid ex— portförsäljning går inte att samordna i ett gemensamt försäljningsbolag. Verkets erfarenhet av kollektivt exportstöd kontra företagsindividuellt stöd ger belägg för den uppfattningen.

15.4 lndustriverkets förslag

Av de handlingsalternativ som belysts under l5.3 anser verket att åtgär- der för en bevarad sysselsättning i denna bransch inte är rimliga att genomföra i enlighet med vad som beskrivits under 15.3.2. En överslags- mässig beräkning över de lönesubventioner som skulle krävas ger ett årligt belopp på 20—25 mkr. Därtill kommer subventioner som krävs för att få avsättning för den höga produktionsvolymen.

En marknadsanpassad utveckling utan branschstöd som beskrivits un- der l5.3.3 kan leda till ödesdigra konsekvenser för branschen och hela den bygd där branschen huvudsakligen är lokaliserad. Det är inte möjligt att med någon större precision ange storleksordningen pä de regionala stödin- satser som skulle behövas för att skapa de sysselsättningstillfällen som krävs för att motverka den mycket kraftiga nedbantning av glasindustrin det här är fråga om. Ett rimligt antagande är att sysselsättningsminsk- ningen blir åtminstone dubbelt så stor som vid den marknadsanpassade utvecklingen med branschstöd. Det samhällsekonomiska resursbortfallet blir mer än dubbelt så stort vid denna kraftiga nedskärning, dvs. ca 25 mkr. för omställningsperioden och ca [5 mkr. för perioden efter omställning. Finansiella analyser visar att den budgetmässiga "förlusten" för staten blir ungefär lika stor som det ovan angivna reala bortfallet. Slutsatsen av denna mycket överslagsmässiga beräkning blir att staten. genom minskade skat- teintäkter och kraftigt ökat behov av arbetsmarknadspolitiska åtgärder i alternativet utan branschstöd. finansiellt förlorar 60—70 mkr. över en treårsperiod. Det då inbesparade (dvs. nuvarande") branschstödet uppgår till knappt 5 mkr.

Verket har inte haft mandat att gå in i förhandlingar för att undersöka förutsättningarna för bildandet av ett nytt bolag av typen investmentbolag

Prop. [980/8 [ : 89 46

för huvuddelen av branschen. Verket kan därför inte uttala sig om de ekonomiska förutsättningarna för ett sådant bolag men att det skulle kräva en statlig medverkan av betydande storlek är mycket troligt.

Under l5.3.4 beskrivs en marknadsanpassad utveckling med bransch- stöd.

Verkets konkreta förslag till ett sådant branschstöd för en treårsperiod I98 I/82— l983/84 är följande: I. Exportstöd och konsultinsatser för omställningsfrämjande åtgärder ut- går för budgetåret l98tl/8l med 4 mkr. Verket föreslär att detta stöd höjs till 7.5 mkr. per år och beräknar att beloppet skall fördelas med 6 mkr. för exportstöd och l.5 mkr. för konsultbidrag. För exportstödet skulle gälla något generösare villkor för marknadsetableringar och i konsultbi— dragen skulle inrymmas ett visst belopp för att stödja designverksamhe- ten.

Totalt anslag för treårsperioden: 22.5 mkr.

2. För avskrivningslän under perioden l977/78—l979/80 har anslagits 15 mkr. Av dessa medel resterar ca 7 mkr. vid utgången av budgetåret l979/80. Verket föreslår att ytterligare IO mkr anslås för avskrivningslån. varige- nom resterandc medel jämte nytt anslag skulle uppgå till l7 mkr. för tre- årsperioden. Verket föreslår att avskrivningslån får gälla för energibesparande inves- teringar i ugnsanläggningar för smältprocessen. [ första hand skall de medel som anvisas för generella energibesparande åtgärder utnyttjas av företagen . Verket föreslår att avskrivningslån även får gälla för investeringar avse— ende förbättrad yttre miljö. Verket förcslår att följande procenttal får gälla för avskrivning: lnvesteringar för effektivare produktion och förbättrad arbetsmiljö: max. 50 procent. investeringar för förbättring av den yttre miljön: max. 80 procent. Villkoren för avskrivningslån i energibesparande syfte bör vara de- samma som gäller för generella energibesparande åtgärder. Nytt anslag för treårsperioden: 10 mkr.*).

3. För att lösa behovet av ökat rörelsekapital för export föreslår verket att särskilda strukturgarantier anvisas för detta speciella ändamål med ett belopp på 25 mkr. för treårsperioden. Verket föreslår vidare att villkoren för säkerhet, beloppsgräns. amorte- ringsfrihet och amorteringstid blir desamma som för teko-stödet men att räntebefrielsen fixeras till 2 år.

* Anm: Orsaken till att anslaget för den gångna treårsperioden inte har utnyttjats i högre grad kan tillskrivas den osäkerhet som rätt i branschen om kommande strukturförändringar.

Prop. 1980/81: 89 47

4. För de strukturgarantier avseende bl. a. företagssamgående som är anvisade för branschen föreslår verket ingen ändring.

5. För forskning och utveckling samt för visst tänkbart utbildningspro- gram knutet till Glasforskningsinstitutet i Växjö. eller fristående. ber verket att få inkomma med förslag Linder hösten l980 när en utredning för detta avsnitt beräknas föreligga. ö. Verket föreslår att l0 mkr. anslås för regionalpolitiska åtgärder under i första hand en treårsperiod enligt vad som beskrivits under I5.3.5. Verkets förslag till anslag för treårsperioden l98l/82— l983/84 kan sam- manfattas sålunda:

l—prortstöd och konsultinsatser 22.5 mkr Avskrivningslän. nytt anslag l0.0 mkr Räntebefrielser för särskilda strukturgarantier 5.0 mkr*l Räntebefrielse för regionala lånemedel 3.0 mkr*)

Totalt 40.5 mkr

Därtill ber verket att senare få inkomma med förslag till anslag för forsk- ning och utveckling.

*l Beloppen baseras på en antagen genomsnittsränta på 10 procent.

Prop. l980/8l: 89 48

SIND 1980: 8

Planglasindustrin — planglas och isolerrutor inför 80- talet

2 Sammanfattning. slutsatser och rekommendationer

2.1 Sammanfattning

P/(mglu.t'imluslrin

De olika produkter som framställs inom planglasindustrin är huvudsakli- gen av två slag:

— maskinglas och

* floatglas.

l')z'irutöver tillverkas bl.a. spegelglas. trädglas och gjutglas. Både ma- skin- och floatglas används främst till fönster i byggnader och fordon av olika slag.

Planglas tillverkas i Norden både enligt Pittsburgh- och lloatglasmeto- den. Vid Pittsburghmetoden formas glaset i vannan och under själva kyl— proeesscn dras glaset vertikalt. Formningsprocessen är annorlunda vid lloatglasmetodcn då glasbandet llyter på en bädd av tenn. Ytan blir polerad redan under formningsprocessen. Floatmetoden är tekniskt-ekonomiskt överlägsen.

Planglastillverkningen i Västeuropa domineras av tre multinationella företag nämligen Saint-Gobain-Pont-a—Mousson (Saint-Cobain). BSN-(ler- vais Danone (BSN) och Pilkington Brothers Limited (PB). Under l980 har det amerikanska företaget Guardian lndustries Corp. börjat bygga en lloatglasanläggning i Luxemburg. Enligt ett llertal bedömare i branschen kommer anläggningen att medföra en betydande överkapacitet för lloatglas i Västeuropa under den följande 5-årsperioden.

Både Saint-Cobain och PB har ekonomiska intressen. direkt eller indi- rekt. i dc nordiska länderna. dels vad gäller planglastillverkning och dels vad gäller vidareförädling av glaset till isolerrutor och bilrutor.

För närvarande har Saint-Gobain tillverkning av maskinglas vid Scan- glas A/S anläggning i Korsör i Danmark. Tidigare under l970-talct tillver- kades också maskinglas vid Emmaboda Glasverk AB (EGV) i Sverige och vid A/S Drammens Glassverk i Norge.

PB tillverkar floatglas vid Pilkington Floatglas AB:s (PFAB) anläggning i Halmstad i Sverige och som hälftenägare maskinglas vid Lahtis Glasbruk AB i Finland.

| Sverige producerades under första delen av l970-talet ca 50 kton' maskinglas årligen. 1976 sjönk produktionen till drygt 30 kton för att helt

' kton = l000 ton

Prop. 198018] : 89 49

upphöra under 1978. PFAB:s tillverkning av floatglas i Halmstad startade 1976 där det då producerades ca 50 kton. Under de två därpå följande åren uppgick produktionen till ca 140 kton vardera. Importen av maskinglas uppgick till ca 28 kton är 1970. nådde en topp 1973 med 37 kton och minskade till ca 24 kton för 1979. Imponen av tloatglas mer än fyrdubb— lades mellan 1970—1975 (från 6 kton till 27 kton). Åren 1976 och 1977 sjönk floatglasimporten kraftigt ned till 15 kton (PFAst etablering) medan preli- minära siffror för 1979 visar en fördubbling av volymen. Exporten av planglas var helt marginell under början av perioden. Först 1976 då PFAB startade sin tloatglastillverkning ökade exportvolymen lavinartat. från 31 kton 1976 till 142 kton 1979.

I produktionen uppgick saluvärdet för maskinglas (avsalukvantitetcn). floatglas och bearbetat planglas 1978 till ca 310 mkr. Därutöver tillver- kades ca 5 kton maskinglas som levererades internt där uppgift över saluvärdet saknas. Importen för planglasindustrin uppgick samma år till ca 113 mkr medan exporten var drygt 210 mkr.

I Danmark startade tillverkningen av maskinglas vid Korsöranläggning— en 1969. Produktionsvolymen har under perioden 1970—78. bortsett från några få år. varit relativt stabil på en nivå omkring 50 kton årligen. Både import- och exportkvantiteterna visar på ett livligt handelsutbyte. Impor- ten av maskinglas sjönk från 21 kton 1970 till 8 kton 1979 medan lIoatglas- importen ökade från 2 kton 1970 till 48 kton 1979. Exporten av maskinglas har under åren 1971—77 varierat omkring en nivå på 35 kton årligen. 1978 ökade exportvolymen av maskinglas (till 46 kton) och då främst till Italien. Sverige och Storbritannien. 1979 års preliminära siffror visar samma vo— lym.

Produktionen av maskinglas i Finland uppgick 1970 till ca 45 kton. sjönk till 37 kton åren 1973 och 1974 och ökade återigen till 45 kton 1975 och 1976. Under 1977 sjönk produktionen återigen ner till ca 40 kton för att öka (enligt preliminära siffror) till ca 50 kton för år 1978. Importen av maskin— glas har. med undantag av 1974 (15 kton), varit ganska liten. omkring 4 kton. Importen av floatglas har däremot ökat kraftigt från 1 kton år 1970 till knappt 40 kton för 1979. Exporten av maskinglas har varierat kraftigt under perioden. Åren 1970—73 uppgick exportvolymen till ca 10 kton årligen. År 1974 sjönk volymen till I kton för att år 1975 åter uppgå till drygt 10 kton. En kraftig ökning av exportkvantiteten skedde även under 1976 till 32 kton men under de tre därpå följande åren har exportvolymen uppgått till en nivå på omkring 23 kton årligen.

I Norge har det under åren 1970 till 1975 tillverkats omkring 10 kton maskinglas årligen. För 1976 och 1977 har inga produktionssiffror varit tillgängliga. Sistnämnda år. 1977. släcktes vannan i Drammen och ma- skinglastillverkningcn upphörde. Importen av maskinglas har under peri- oden varierat mellan 8—10 kton årligen bortsett från 1973 och 1974 då volymen uppgick till 17 respektive 13 kton. Importen av lloatglas var 4 Riksdagen [980/81. I saml. Nr89

Prop. l980/8l: 89 50

obetydlig i början av 1970-talet (ca 2 kton). Från 1975 och de därpå följande åren ökade floatglasimporten kraftigt för att 1977—79 uppgå till ca 40 kton årligen. Exporten av maskinglas har i Norge varit helt obetydlig.

Under första hälften av 1970-talet producerades totalt omkring 150 kton maskinglas årligen i de nordiska länderna. 1975 sjönk produktionen till omkring 140 kton och 1978 producerades ca 110 kton. Produktionen av floatglas uppgick till ca 50 kton 1976 och drygt 145 kton 1978. Utrikeshan— deln mellan de enskilda länderna i Norden och Västeuropa har under hela 1970-talet varit intensiv.

Vid Emmaboda Glasverk AB. numera Emmaboda Glas AB (EGAB). tillverkades maskinglas t.o.m. 1978. Därutöver bedrevs och bedrivs i dag tillverkning av isolerrutor och andra glasprodukter samt grossistverksan'i- het. Genomsnittligt antal anställda uppgick 1970 till 532 personer. ökade till 685 personer år 1974 och 1978 uppgick antalet i Emmaboda till 570 personer.

Vid Pilkington Floatglas AB tillverkas enbart tloatglas och antalet an— ställda uppgår till knappt 400 personer.

Isolerrutetillverkning bedrivs av såväl fristående isolerrutel't'iretag som av grossister. snickerifabrikcr (fönstertillverkare. husfabriker) och glas- måsten'er. Sveriges Planglasgrossisters förening består av 12 medlemsföre- tag. l Snickerifabrikernas Riksförbund ingår ca 240 snickerifabrikcr som tillverkar fönsteri större eller mindre utsträckning. Sveriges lsolerrutepro- ducenters Förening bildades 1979 och består av 16 medlemsföretag. Glas- mästeriförbundet omfattar ca 600 medlemmar. Dessa avnämare äri många fall integrerade med varandra. Exempelvis tillverkar EGAB f.n. isolerru- tor och bedriver grossistverksamhet medan man tidigare även producerade maskinglas. Ett flertal grossister har egen isolerrutetillverkning. vissa hus- fabrikcr har egen fönstertillverkning och/eller isolerrutetillverkning.

Den tekniska utvecklingen och forskningen bedrivs inom planglasindu- strin i hög utsträckning vid stora centrala forskningscentra. Saint-Gobain- koncernen har tre centra; utanför Aachen. Paris och Lyon. PB har ett center vid St. Helens i Storbritannien. Utvecklingsarbetet inriktas på att utveckla och förbättra floatglasmetodcn dels med avseende på processtek- niken och dels på att få fram metoder att belägga glasytan så att värme- utstrålningen från insidan till den yttre luften minskas.

Isolcrrutetillverkning

Efter isolerrutans introduktion i Norden under 1960-talet har dess an- vändning starkt ökat. 1978 bedömdes isolerrutans marknadsandel uppgå till ca 70 procent i Sverige medan den exempelvis i Danmark och i Norge var betydligt högre (närmare 100 procent).

Den klassiska isolerrutan består av två glasskivor åtskilda av ett slutet luftmellanrum. I samband med 1970-talets ökade krav på energihushållning har treglas-rutor utvecklats.

Prop. 1980/81: 89 51

lsolerrutan kan f("irseglas på olika sätt. Genom att:

— löda fast metallband

— smälta samman glasets kanter — "limma" med speciella fogmassor. Tillverkningen kan ske både manuellt och maskinellt. Det råderen bred enighet om att några större stordt'iftsfördelar inte uppnås vid produktions- processen.

] Sverige finns det relativt få isolerruteproducenter. ca 20 företag. I Finland och Norge uppgår antalet företag till 30 respektive 35. I Danmark däremot finns inte mindre än ca 85 företag som tillverkar isolerrutor.

Den totala produktionen av isolerrutor i Norden beräknas 1978 ha upp- gått till ca 5.8 miljoner m:. mätt i tvåglas-isolerrutor (vilket motsvarar knappt 120 kton). Därav svarade Danmark för ca 2.2 miljoner. Norge 1.7 miljoner. Sverige 1.3 miljoner och Finland 0.6 miljoner m:.

Gemensamnt för de nordiska länderna är att stora delar av produktionen är koncentrerad till några få företag. Saint-Gobain kontrollerar ca 1/4 av den norska marknaden genom A/S Drammens Glassverk och hälften av den svenska marknaden genom Emmaboda Glas AB. I Danmark domine- ras marknaden av ett par stön'e företag utanför Saint-Gobain- och Pilking- tonkoncerncrna. I Finland är Pilkingtonkoncernen representerad genom isolerrutetillverkning vid Lahtis Glasbruk AB.

Utrikeshandeln är. bortsett från Danmark. inriktad mot samhandel mel- lan de nordiska länderna.

Den svenska importen ökade under senare delen av 1970-talet och uppgick 1979 till 9.3 kton. Drygt 90 procent kom från de övriga nordiska länderna: Danmark 3,3 kton. Norge 3 kton och Finland 2.6 kton. Exporten från Sverige har minskat från 3.2 kton 1970 till 0.5 kton år 1979.

Danmarks import minskade från 15 kton 1970 till knappt 2 kton 1979. lmportandelen. mätt i volym. från de övriga nordiska länderna uppgick 1979 till ca 35 procent. Den danska exporten har ökat från 0.4 kton 1970 till 6.1 kton 1979. Av exporten gick 2.8 kton till Sverige medan resten levere- rades tiIl Västtyskland. Frankrike—Monaco och Storbritannien.

Den finländska importen har under hela 1970-talet varit obetydlig. För exporten gäller samma förhållande 1970—75. De senaste åren. 1978 och 1979. har dock exporten uppgått till 2.2 respektive 3.0 kton. vilka har levererats till Sverige och Norge.

Norges import sjönk från 10.2 kton 1970 till 1 kton 1979. Exporten var obetydlig i början av 1970-talet medan den ökade under slutet för att 1979 uppgå till ca 3 kton, vilken huvudsakligen gick till Sverige.

Den tekniska utvecklingen av isolerrutor är inne i ett mycket aktivt skede hos de enskilda företagen samtidigt som de svenska myndigheterna och företagen diskuterar och gemensamt söker utarbeta regler för typgod- kännande och tillverkningskontroll.

Prop. 1980/81: 89 52

Eller:/l'alma”t'ct'Å/ing

Den framtida efterfrågan på fönster. isolerrutor och planglas i Sverige bestäms i huvudsak utifrån byggandets utveckling. dels nybyggnation och dess fördelning på småhus respektive flerfamiljshus. dels på R(Ä)'I"-sek- torns utveckling och dels marknadsutvecklingen för isolerrutor.

Med utgångspunkt från 1978 års förbrukning av fönster och därtill höran- de råglasbchov har tre alternativ över efterfrågeutvecklingen för planglas beräknats. Alternativen har skilda antaganden vad gäller nybyggnationen. dess fördelning på småhus och flerfamiljshus samt R()'I'—sektorns utveck- ling. Råglasbehovet beräknas öka med 9.9 procent. 20.7 procent eller 36.8 procent totalt fram till 1985. Ett tekniskt genombrott i isolerrutetillverk- ningen mot dubbelrutor med beläggning skulle dock kunna leda till en minskning av efterfrågan på råglas. Råglasbchovet beräknas i de olika alternativen då minska med 4.7 procent. öka med 4,7 procent eller med 18.6 procent.

2.2 Slutsatser och rekommendationer

Utredningens slutsatser och rekommendationer baseras på en problem- analys i kapitel 6. I kapitlet analyseras företagsstrategier och samhälleliga aspekter inom planglasindustrin och isolerrutebranschen. Följande slutsat- ser har dragits i analysen.

I Plan;:Iusindllslrin

A Företagsstrategier

1. Floatglastekniken har slagit igenom och dominerar inom planglastill- verkningen. Sannolikt kommer de kvarvarande maskinglasverken. t. ex. de i Lahtis och Korsör. att få svårigheter att överleva.

. PB:s patent på floattekniken löper ut i början av 1980-talet. varigenom

konkurrensen mellan glastillverkarna kan ske på likvärdiga villkor.

3. Någon ny. revolutionerande tillverkningsteknik. ärinte känd. Den tek- niska utvecklingen inriktas på att utveckla och förbättra floatmetoden. dels med avseende på slutprodukten (beläggningar rn. m.) och dels med avseende på processtekniken (energibesparingar m.m.). |.)

4. Någon konkurrensbegränsande samverkan mellan företagen eller domi- nans av ett enda företag har ej kunnat konstateras. Ett fåtal företag. varav PB och Saint-Gobain dominerar. konkurrerar med varandra på en oligopolitisk marknad. De övervakas av olika länders samt EG:s kar- tellmyndigheter.

5. Integration framåt i fråga om vidareförädling av planglaset till isolerru- tor m.m. samt av distributionen växer i betydelse som ett led i kampen om marknadsandelar.

' ROT—sektorn = reparation. ombyggnad och tillbyggnad.

Prop. 1980/81: 89 53

B Samhälleliga aspekter

l. Genom etableringen av ett lloatverk i Halmstad har ett modernt platt- glasvcrk lokaliserats till Norden. Konkurrenskraften för nordisk glasin- dustri har därigenom stärkts. Cirka 400 nya arbetstillfällen har tillkom- mit.

I-J . Maskinglasverkcn i Emmaboda och Drammen har nedlagts. De nega- tiva effekterna på sysselsättningen har motverkats genom vidareut- veckling av annan tillverkning inom förädling av planglas. En viss nettominskning av sysselsättningen har skett. 'JJ . Under de närmaste åren är det sannolikt att maskinglasverken i Korsör och Lahtis läggs ner. Sysselsättningsproblemen vid en nedläggning kommer dock inte att bli lika framträdande som de hotade bli i Emma- boda.

4. Forskning och produktutveckling sker i huvudsak inom de multinatio— nella företagens centrala forsknings- och prodttktutvecklingsavdelning- ar. ] de lokala enheterna i Norden förekommer en del utvecklingsarbete inom vidareft'irädlingen. Glasforskningsinstitutet i Växjö sysslar myc- ket litet med problem inom planglasindustrin. . Med undantag för visst tullskydd för den finska maskinglasindustrin har inga statliga stödåtgärder vidtagits i samband med genomförda struktur- förändringar inom planglasindustrin i Norden. Däremot har samråd '_II skett och överenskommelser om sysselsättningsgarantier förekommit i samband med tillstånd om nyetableringar för företagsförvärv.

II lsolerrule— ochförts!emil/verkning

A Företagsstrategier l. Annat material som ersättning för glas i fönstret. t.ex. plast. är att räkna med endast i mindre utsträckning och för speciella ändamål. Glaset är i stort sett ohotat.

. Den i Sverige förhärskande 3 mm—rutan får ökad konkurrens från 4 |») mm-rutan som dominerar i Norge samt i länder utanför Norden.

3. 3-glasfönster är standard i nya hus och i äldre hus i takt med att fönster byts ut.

4. Z-glasisolerruta med en ruta belagd på innersidan kan uppfylla nuva- rande norm för k-värde men torde inte slå ut 3-glasfönstret med tanke på sänkta k-värden som en fortsatt reell energiprishöjning sannolikt kommer att leda till.

5. En ökad samverkan och integration mellan fönsterglas- och fönster- tillverkare har ägt rum och kan förväntas fortsätta.

6. Tekniken för beläggning av glasrutan. gasfyllning samt försegling av rutorna är under utveckling.

7. Nya produkter lanseras som underlättar användandet av underhålls- fritt material såsom plast och aluminium i bågar och karmar. Detta kan medföra en ökad integration av tillverkningen av isolerruta och föns- ter.

Prop. l980/8l : 89 54

s. l'-'önstcrglastillvcrkning kan karakteriseras som en smäskaleindustri. 'l'illverkningstekniken är enkel och kapitalbchovct litet. Närhetsförde- larna i distributionen är stora. Mer sofistikerade produkter enligt (7) kan dock ge större företag konkurrenslördelar.

9. Marknaden karakteriseras av konkurrens mellan många företag. Han— deln mellan de nordiska länderna är fri men en begränsande faktor är svårigheter med transport på längre avstånd. Il). Samråd och information myndigheterna emellan i de nordiska län- derna förekommer. Däremot har man ännu inte utformat gemensamma normer och regler för typgodkännande m. m.

B Samhälleliga aspekter

l. Konkurrensen sker mellan ett stort antal företag som föranlett mänga nedläggningar och en betydande rationalisering. Priserna på isolerrutor har ökat långsammare än för byggmaterial i övrigt. Lönsamheten har tidvis varit mycket låg.

. Produktionen av fönsterglas (enkelglas och isolerrutor) har i stort sett varit stabil medan sysselsättningen minskat. Även i fortsättningen för- väntas en liknande utveckling för såväl produktion som sysselsättning. Såväl Emmaboda kommun som Emmaboda Glas AB:s verksamhet i Emmaboda är särskilt sårbar genom EGAst stora andel av sysselsätt- |.) ningen på orten.

'JJ . I samtliga nordiska länder har regionalpolitiskt stöd utgått till isolerrute- tillverkare. Överkapacitet har uppkommit delvis sotn en följd härav.

4. Produktutveckling har intensifierats inom företagen såsom en följd av konkurrensen samt av avnämarnas och myndigheternas ökade krav på

funktionsnivån.

'JI . Ökat samarbete mellan företagen och myndigheterna samt mellan myn- digheterna i de nordiska länderna vad gäller typgodkännande och kon- trollprocedurer har konstaterats.

Utifrån analysen och slutsatserna har följande REKOMMENDATlO- NER lämnats i kapitel 6.

I plu"glasindustrin

(.)mstruktureringen av planglasindustrin är för svenskt vidkommande klar för överblickbar tid. För Danmarks och Finlands del återstår dock omstruktureringar som kan bli aktuella under de närmaste åren. De förslag till åtgärder i form av främst gemensam nordisk planering av planglasin- dustrin har växt fram ur händelserna i Emmaboda i samband med omstruk- tureringen av glastillverkningen och de problem dessa förde med sig för de anställda och för kommunen. Såväl facket som kommunen kämpade länge hårt för att bevara planglastillverkningen i Emmaboda. i första hand genom att bygga ett floatverk därstädes, i andra hand. då PB etablerade i Halm- stad. genom att uppskjuta en släckning av maskinglasvannorna. Facket

Prop. NSU/81:89 55

har. som försvarslinje två. sedan det stått klart att maskinglasverket trots protester skulle nedläggas. hävdat att Saint-Gobain skttlle uppfylla sin sysselsättningsgaranti genom att upptaga tillverkning av nya produkter. Såsom redan skildrats har detta också skett. dock icke i den utsträckning att sysselsättningen helt kunnat vidmakthållas i glasföretaget.

En planering på nordisk basis av planglasindttstrin vad avser etablering- ar. sysselsättning. produktutveckling m.m. skulle förutsätta ett överför- ande av äganderätten till existerande och framtida planglasverk till de nordiska staterna. Det kan nämligen på goda grunder förutsättas att de multinationella företag som nu äger och driver planglasverk i Norden inte kommer att acceptera att ansvaret för planeringen överföres till de nordis- ka staterna. om inte dessa samtidigt förvärvar äganderätten till företagen.

Såsom framgått av den genomförda analysen av branschens teknolo- giska status. internationella karaktär och konkurrensförhällanden finns därför inga motiv eller förutsättningar för upprättande av en samlad plan för de nordiska ländernas insatser inom planglastillverkningen innefattan- de genomförandet av en gemensam nordisk industriplanering.

Glasframställning och vidareförädling av glas —— planglas. emballageglas och manuellt glas — har betydande omfattning i de nordiska länderna. Såväl grundforskning som tillämpad forskning och produktutveckling inom det glaskeramiska området har därför betydelse för dessa industrier. Så- som redovisats i problemanalysen om planglastillverkningen finns däremot inte anledning att föreslå någon speciell satsning på forskning och produkt- utveckling med avseende på processerna för framställning av planglas.

ll lsolerrule- ochfönstertillt'erkning

l motsats till planglasindustrin kommer strukturförändringar att även fortsättningsvis äga rum inom isolerrutehranschen i samtliga nordiska länder. Detta beror på den snabba utvecklingen av nya produkter kombi- nerad med en stagnerande marknad. Det är svårt att förutsäga hur dessa förändringar kommer att påverka enskilda företag och regioner. Uppen- bart är dock att isolerrutetillverkningen i Emmaboda är speciellt sårbar och därmed intar en särställning beroende på dess stora betydelse för sysselsättningen på orten.

Struktur-förändringarna påskyndas av rådande överkapacitet som hotar att öka. Det finns med hänsyn härtill anledning att särskilt noga beakta det regionalpolitiska stödets sekundära effekter för företag i andra regioner. Sålunda är det uppenbart att ett nytt "Emmabodaproblcm" kan återuppstå om lokaliseringsstöd ges till konkurrerande företag. Stark återhållsamhet bör därför iakttagas med lokaliseringsstöd i denna bransch.

Av stor betydelse för branschens utveckling är åtgärder för att skapa enhetliga regler för typgodkännande av produkterna och system för pro- duktionskontroll. Det arbete som nu inletts på detta område inom Nordis- ka kommitten för byggbestämmelser (NKB) — ett samarbetsorgan för de

Prop. [OSO/8! : 89 56

fem olika ländernas centrala byggtrtyndigheter — går ut på att förbättra samordningen av byggbestämmclseri Norden. Ett mera allmänt införande av typgodkännanden och produktionskontroll — som detta arbete åsyftar — skulle underlätta utveckling och marknadsföring av ändamålsenliga produkter. Enhetliga normer och bcdömningsgrunder i de nordiska län- derna skulle dessutom främja handeln och konkurrensen mellan företagen samt gemensam forskning och utveckling inom Norden. Önskvärt är att NKst verksamhet intensifieras inom detta område för att uppnå snabba resultat.

Prop. 1980/81: 89 57

[ii/(lya _?

SIND PM 1980: 12 Emballageglasindustrin — en förstudie Sammanfattning

Starkt koncentrerat ger förstudien ett antal utgångspunkter som är vä- sentliga för en bedömning av svensk emballageglasindustri. — En svag emballagemarknadsutveckling kan förväntas. l förening med konkurrens från andra förpackningsmaterial resulterar detta i en minsk- ning av efterfrågan efter emballageglas i Sverige. — lmporten fortsätter att ta ytterligare andelar. Dock i relativt långsam takt. Transportkostnaderna utgör i viss utsträckning ett skydd för hem— maproduktionen. — Nuvarande höga exportvolyrner av tomma förpackningar är svåra att behålla. Det befarade bortfallet kan sannolikt delvis kompenseras med export av fyllda förpackningar (dryckesförpackningar). — En utvärdering av de under 1979 inledda satsningarna på fyllda förpack- ningar kan göras först under slutet av 1980.

— 1980 är kapacitetsutnyttjandet gott

— SlND:s kalkyler visar att redan 1982 saknas enligt huvudalternativet beläggning för 70 miljoner förpackningar. d.v.s. ca 1,5. produktionslinje. eller 90—100 personer. Även det optimistiska alternativet ger ett överskott på personal i stor- leksordningen 20—30 personer.

— PLM har i företaget expansiva produkter som delvis bör kunna kompen- sera för neddragningar i de svenska glasbruken. — PLles glasbruk är inte kortsiktigt hotande på företagsekonomiska grunder.

Förslag

SlND:s prognoser över efterfrågan efter svenskt emballageglas fram till 1985 visar på en fortsatt vikande marknad. "Nya" dryckesförpackningar kan under vissa förutsättningar begränsa nedgången men det är ännu för tidigt att bedöma effekterna.

Den s.k. återflaskan är en produkt som om den införs för vin- och spritförpackningar skulle höja efterfrågenivån med omkring 25 procent (räknat på prognosen för 1985). Äterllaskan kan dock av flera skäl sanno- likt inte bli aktuell före 1985. varför den av SIND prognostiserade överka- paciteten (enligt huvudprognosen nära 120 miljoner förpackningar 1985) kvarstår under perioden. oavsett om återglas införs eller inte. Enligt pro- gnosen resulterar detta i ett minskat personalbehov 1985 på 125 till 180 personer.

Prop. 1980/81: 89 58

lndustriverket finner i den genomförda förstudien att den vikande efter- frågan efter emballageglas inte kan ses isolerat som ett emballageglaspro- blem. Emballageglaset är för de flesta ändamål en av flera alternativa förpackningsmaterial. Glaset konkurrerar med exempelvis emballage av bleckplät. aluminium. plast och papper. Det är således inte särskilt me- ningsfullt att genomföra partiella studier och föreslå åtgärder på delområ- den utan att beakta substitutsförhi'tllandena.

Emballageglas tillverkas vid PLM:s glasbruk i Hammar och Limmared. I dessa orter är glasbruken de enda arbetsplatserna av betydelse. Alterna— tiva sysselsättningsmöjligheter inom pendlingsavstånd är få. Detta gäller speciellt Limmared som ligger i Sjuhäradsbygden. Sysselsättningsneddrag— ningar får därför negativa återverkningar i de berörda orternas lokala arbetsmarknader. 'l'ill emballageglasproblcmet är således också kntrtet ett bruksortsproblem.

Mot denna bakgrund föreslår industriverket att föreliggande förstudie följs upp av en bredare utredning pä emballageomrädet. Därvid bör konse- kvenserna för emballageindustrin av eventuellt förändrade styrmedel* på dryckesförpackningsomrädet särskilt beaktas.

I den föreslagna utredningen bör vidare de regionala konsekvenserna av omstruktureringar i emballagebranschen belysas.

* Jordbruksdepartcmenlet har uppdragit åt särskild utredare att överväga frågor om återvinning av vissa dryckesförpackningar.

Prop. 1980/81: 89 59

Manuella glasbruk i strukturomvandling: Forskning och utveckling

Sammanfattning

Den svenska glasindustrin bedriver tillsammans med den nordiska glas- industrin gemensam glasforskning inom Stiftelsen Glasforskning och dess underorgan.

Antalet forskare är ett femtontal och den årliga budgeten omsluter omkring 3 miljoner kronor. Personalens kompetens är kvalificerad och utrustningen är högklassig.

Verksamheten finansieras dels av medlemsavgifter från branschens oli- ka företag och dels genom bidrag från Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU). Bidraget från STU regleras i ett flerårigt avtal som styr forskning- ens inriktning inom ett ramprogram. Knappt en tredjedel av verksamheten är uppdragsforskning som drivs med kommersiell inriktning.

Glasindustrin har ej utnyttjat sina möjligheter att styra forskningens inriktning. Detta har i stor utsträckning lämnats åt forskarna själva. Bland annat till följd av glasindustrins bristande styrning av forskningen har ett visst främlingsskap uppstått mellan Glasforskningsinstitutet och glasindu- strin.

De svenska manuella glasbrukens egen FoU-verksamhet är mycket be- gränsad. Egentliga FoU-insatser görs i huvudsak endast vid de bägge stora llerbruksföretagen. Insatserna inriktas främst på att öka produktiviteten. Behovet av FoU-insatser är dock stort.

Den manuella glasindustrin tror för egen del att nyttan av grundforsk- ning inom glasömrådet är begränsad. Även en betydande ökning av grund- kunskapen inom glas skulle. menar företrädarna för den manuella glasin- dustrin. inte innebära något väsentligt bidrag till den industriella utveck- lingen för den manuella glasindustrin.

En jämförelse har gjorts med branschforskningen inom den keramiska industrin. Denna bransch omfattar ett färre antal relativt stora företag. Företagens egna tekniska kompetens är mer utvecklad. Samarbetet mellan företagen vad gäller teknisk utveckling är mer öppen.

De olika företagen är direkt engagerade i branschforskningcn och styr forskningsinsatserna i enlighet med deras egna intressen.

En summarisk undersökning har gjorts om den västtyska glasforskning- ens organisation. Till skillnad från vad som gäller i Sverige är bransch- forskningsinstitutets egna forskningsresurser mycket begränsade.

Branschforskningsinstitutet arbetar främst med att organisera forsk- ningsprojekt. Själva forskningsinsatserna genomförs av institutioner knutna till högskolor och universitet eller privata företag. Något offentligt

Prop. 1980/81: 89 ha

stöd till ramforskning förekommer ej. Allt offentligt stöd inriktas på be— stämda projekt. Stor vikt läggs påatt projekten är förankrade i de enskilda företagen och påatt uppgjorda tidsplaner infrias. Någon ambition att bygga upp egna forskningsresurser finns sålunda ej. Det sammanlattande intrycket för utredarna är: — Glasforskningsinstitutet måste sträva efter att engagera glasindustrin i sitta forskningsprojekt. lnsatserna av karaktären grundforskning bör begränsas ytterligare till förmån för mera jordnära projekt. —- Glasindustrin måste själv härdare engagera sig i styrningen av Glas— forskningsinstitutet. — (_ilasforskningsinstitutet bör öka sina internationella kontakter och dra bättre fördel av de forskningsresultat som där uppnås. — Ökade anslag till branschgemensamnta forskningsinsatser leder ej med nuvarande arbetssätt till att FoU-insatserna inom den manuella glas- industrin gagnas. S'l'Uzs egna insatser ligger dock utanför detta om- dömes räckvidd.

— Allmänt borde Glasforskningsinstitutet i valet mellan att bygga upp egna forskningsresurser och att externt upphandla forskningsinsatser till be- stämda projekt i ökad utsträckning köpa forskningsinsatser utifrän. — Ett område bör dock tillföras nya resurser. Detta gäller teknisk fortbild- ning på alla nivåer inom företagen. Glasforskningsinstitutets egen perso- nal skapar en värdefull resurs som bör användas till att genom utbild- ningsinsatser höja den tekniska kompetensen inom den manuella glasin- dustrin.

lndustriverkets förslag

Den manuella glasindustrin behöver höja den tekniska kompetensen inom de enskilda företagen. Samtidigt är det väsentligt att en viss glastek- nologisk forskning kan upprätthållas inom landet.

lndustriverket anser att nuvarande stöd från STU bör fortsätta i hittills- varande former.

lndustriverket ser det som angeläget att stödja fortbildningen av teknisk personal och driftspersonal inom den manuella glasindustrin. Denna fort- bildningsverksamhet kan drivas av Glasforskningsinstitutet eller av fristå- ende utbildningsinstitut. lndustriverket anser att denna fortbildning bör ges statligt stöd.

Utbildningsinsatserna bör inriktas på främst följande personalgrupper: -— Tekniker — Förmän. verkmästare. operatörer. formgivare, marknadsförare - Kvalificerade glasarbetare.

Verkets konkreta förslag till branschstöd för treårsperioden l98l/82 till I983/84 är följande:

Prop. 1980/81: 89 m

Verket föreslår att stöd för fortbildning av teknisk personal och drifts- personal inom den manuella glasindustrin utgår med 0.5 Mkr per år under treårsperioden. Angivna stöd föreslås förmedlat genom statens industri- verk.

Totalt anslag för treårsperioden: l.5 Mkr.

Prop. [980/81: 89 62

(SIND 1980: 9)

Manuella glasbruk i strukturomvandling och

(SIND PM 1980: 22) om forskning och utveckling för den manuella glasindustrin

1 Allmänna synpunkter på utredningens förslag till målsättning för branschens utveckling och statliga åtgärder under en treårsperiod

Ett antal remissinstanser, bl.a. länsstyrelser. de anställdas organisatio— ner och nästan samtliga kommunala instanser. har starka invändningar mot statens industriverks (SlND:s) bedömningar och förslag och anser att SIND borde ha redovisat åtgärder enligt det utvecklingsalternativ som står i överensstämmelse med vad riksdagen uttalat sig för och som innebär oförändrad sysselsättning i branschen.

Industrins centrala organisationer har principiella invändningar mot fort- satt statligt stöd men är dock. liksom branschorganisationen Svenska glasbrttksföreningen. i huvudsak positiva till SlND:s förslag. Glasbruks- föreningen anser dock de föreslagna resursinsatserna otillräckliga på vissa punkter.

Övriga myndigheter som yttrat sig i frågan är i huvudsak positiva till SlND:s förslag.

De remissinstanser som är negativa till SlND:s förslag i fråga om bran- schens utveckling anför i huvudsak följande.

Länsstyrelsen i Östergötlands län : Utredningen har — -— — gjort en allvar- lig avvikelse från uppdraget som det formulerats av riksdagen där det klart sägs att nuvarande nivå i branschen bör behållas. —- — — Bransehmedlen framstår som otillräckliga om man menar allvar med att behålla branschen på en livskraftig nivå.

Länsstyrelsen ställer sig tveksam till den klassning som görs av det fysiska tillståndet i byggnader och maskiner vid Reijmyre glasbruk. Den är alltför ytlig och stämmer inte med verkligheten som är klart bättre än vad som framgår av bedömningen.

Tyngdpunkten bör ligga på insatser för att göra glasbruksföretagen kon- kurrenskraftiga. Reijmyre glasbruk är ensamt i Skandinavien med tillverk- ning av eldfast glas som används i en rad produkter där det ställs stora krav på hållbarhet mot temperaturväxlingar och kemisk resistens. Produktionen har stort värde från beredskapssynpunkt. Det materialtekniska området är under snabb utveckling. Det är naturligt att det strukturstöd som föreslås. inriktas bland annat på utveckling av Reijmyres produktion av eldfast glas.

Reijmyres produktion av hushålls- och prydnadsglas utgör ett nödvän- digt komplement till produktionen av eldfast glas. Produktionen utgör

Prop. l980/8l: 89 63

ocksä förutsättningen för den omfattande turismen i Rejmyre. Nämnda samband gör att stora insatser bör göras för att bevara även denna produk- tion i Rejmyre.

I den mån det vid beslut om fördelning av struktttrstödet blir nödvändigt att välja mellan företag och glasbruksorter bör beaktas orten Rejmyres speciella förhållanden.

Beträffande Reijmyre är länsstyrelsens bestämda uppfattning att det i första hand är nödvändigt att finna former som gör det möjligt för bruket att fortsätta och förnya sin verksamhet. Bruket ligger isolerat fran annan glasindustri och kan av det skälet inte pä samma sätt som smalandsbruken ingå i strukturändringen med inskränkningar och nedläggningar utan att de lokalt får mycket starkt negativa konsekvenser.

I.änsstyrelsmr i It'rmmhw'gs län: SIND anför en pessimistisk syn på branschens framtid. Detta återspeglar sig i det förslag som SIND lägger fram. Länsstyrelsen anser att SIND borde ha anvisat offensiva åtgärder och då framför allt kraftfulla exportsatsningar. Först när ordentliga sats- ningar har genomförts och utvärderats kan enligt länsstyrelsens mening branschens framtida storlek diskuteras.

SIND behandlar strukturproblcmen i huvudsak utifrån treårsperioden

l98l182— l983/84. — —- —- Det är — — —- en alltför kort tidsperiod när läng- siktiga strukturproblem skall lösas. Länsstyrelsen anser att SIND — — — borde ha redovisat alternativet om

oförändrad sysselsättning med de åtgärder och kostnader som alternativet skulle innebära. Detta alternativ skulle då av remissinstanserna kunnat vägas mot SlND:s alternativ om s.k. marknadsanpassad utveckling med

branschstöd. -— — - SIND har sålunda frångätt riksdagens uppdrag att utreda alternativet om oförändrad sysselsättning inom den manuella glas- industrin. — — — Med hänsyn till att SlND enligt länsstyrelsens mening

inte föreslagit ett tillräckligt offensivt åtgärdsprogram för den manuella glasindustrin. kan länsstyrelsen inte utan vidare acceptera en sådan ned- skärning av branschen. En fortsatt kraftig minskning av antalet glasbruks- arbetare i en region med svåra strukturproblem i andra branscher får oacceptabla konsekvenser för befolkningen i glasbrukskommunerna. Länsstyrelsen anser att SIND i första hand borde ha anvisat vägar för kraftfulla exportsatsningar. Eftersom exportansträngningar många gånger ger resultat först efter ett par är. bör kompletterande ätgärder sättas in som ger branschen möjligheter till andhämtning under den närmaste treårspe- rioden.

Det finns ett ömsesidigt starkt beroende mellan turism och glasindustri. Turismen har uppstått som en följd av glasbrukens existens och glasbruken är i hög grad beroende av en omfattande turism.

En nedskärning av den manuella glasindustrins produktionskapacitet enligt SlND:s huvudalternativ kommer med all sannolikhet att innebära nedläggningar av mindre glasbruk och en koncentration av produktionen till de stora bruken. Enligt länsstyrelsens mening är en sådan utveckling olycklig. eftersom "Glasriket" med dess stora och varierade utbud av glas liksom av intressanta bruks- och hantverksmiljöcr härigenom får en mins- kad attraktionskraft på turister. Detta får inte bara konsekvenser på turist- näringen i området. Rimligen bör även den för glasbruken så lönsamma och viktiga bodförsäljningen drabbas. Enligt utredningen ”'l'urism i Glasri- ket" (Högskolan i Kalmar) uppgick år l978 antalet besökare vid glasbru- ken i området till ca 1.4 miljoner. Turismen beräknas totalt ge ett tillskott

Prop. [980/81: 89 64

pä ca 700 arsarbetskrafter till sysselsättningen i de fyra glasbrukskominu- nerna. SlNl') borde i sin totalbedömning av glasindustrin tagit hänsyn till det ömsesidiga beroendet mellan branschen och turistnäringen i omrädet.

Eftersom den manuella glasindustrin är sä starkt geografiskt koncen- trerad borde den samhällsekonomiska analysen tagit större hänsyn till lokala och regionala aspekter med utgängspunkt frän den analys som redovisas i den utredning som länsstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län genomfört "Regionala och lokala konsekvenser av förändringar inom den manuella glasindustrin". Bl.a. borde närmare ha beaktats att vid nedläggningar av glasbruk drabbas i första hand äldre och kvinnor inom ett omrädc med även i övrigt svära sysselsättningsproblem.

Länssryrv/sen i Kalmar län." lndustriverkets förslag uppfyller inte riks- dagens mälsättning om en bevarad sysselsättning. bevarad konstnärlig kvalitet och konkurrenskraft. lndustriverket bör därför omedelbart fä i ttppdrag att skyndsamt utarbeta ett förslag till branschstöd som uppfyller riksdagens målsättning.

Länsstyrelsen anser — — —— det vara — — — viktigt att slä vakt om de enskilda glasbruken och de enskilda glasbruksorterna. Det är en väsentlig brist i industriverkets utredning att verket inte redovisar en konkret under- sökning av förutsättningarna för att samtliga nti bestående glasbruk skall kunna bibehållas som lönsamma företag för framtiden.

Länsstyrelsen bedömer möjligheterna att skapa nya arbetstillfällen i berörda glasbruksorter som mycket begränsade. Förutsättningarna att ska- pa nya arbetstillfällen inom pendlingsavständ är något större men länssty- relsen är tveksam till en sådan utveckling. Erfarenhetsmässigt leder pend- ling efter hand till utflyttning. särskilt av yngre personer. Detta lederi sin tur till en försämring av ortsbefolkningens äldersstruktur och som en följd härav en gradvis försvagning av underlaget för servicen på orten. För mänga glasbruksorter är en minskad sysselsättning inom branschen ett direkt hot mot ortens existens. Det skulle dessutom vara ett hårt slag mot strävandena att stödja utvecklingen i glesbygden och i de mindre samhäl- lena. Till detta skall läggas att många av de anställda vid bruken är äldre personer vilka vid en eventuell friställning skulle få mycket svårt att erhålla ny anställning.

Vidare vill länsstyrelsen peka på att en fortsatt krympning av branschen innebär en minskad rekryteringsbas. Den traditionella inriktningen mot glasarbetaryrket försvinner på de orterna som drabbas av att glasbruket läggs ner eller att verksamheten inskränks. Möjligheterna för kvarvarande bruk att rekrytera yrkeskunniga arbetare minskar därför. Redan i dag är det brist på kvalificerad personal.

Länsstyrelsen finner det beklagligt att industriverket även ser målet om en bevarad konstnärlig kvalitet helt utifrån konkurrenskraften. Länsstyrel- sen vill för egen del framhålla att det är av mycket stort värde att den unika kultur och miljö som inrymmes inom den manuella glasindustrin bibehålls, —- — — I detta sammanhang vill länsstyrelsen också peka pä den betydelse bevarad konsthantverkstradition har för områdets turistiska attraktivitet. Det finns ett ömsesidigt starkt förhållande mellan turismen och glasindu- strin. Turismen har uppstått som följd av glasbrukens existens och glasbru- ken är i hög grad beroende av en omfattande turism. — — — Glasindustrins betydelse för turismen i området liksom kopplingen mellan turismen och den manuella glasindustrin har inte tillräckligt beaktats i förslaget.

Med hänsyn till den manuella glasindustrins särskilda roll som kulturbä-

Prop. 1980/812 89 '._, ;: . (35

rare anser länsstyrelsen att det kulturellt/konstnärliga stödet bör ges större utrymme.

Smådrift och stordrift har behandlats i utredningen. — — —— Länsstyrel— sen anser att smådrift har fördelar frän kommunal-. samhälls—. företagseko- nomisk och social synpunkt samt rent allmänt frän regionalpolitisk syn— punkt. — -— — Länsstyrelsen vill bestämt avvisa tankar på ytterligare fu- sioner i glasriket. Tidigare fusioner har enbart inneburit flera nedlagda glasbruk. minskad sysselsättning och förlorade marknadsandelar.

R('S('I'l'(lfl(')ll inom länsstyrelsen i Kalmar län: Ledamöterna Bengt Chris- tersson. Tor Johansson. Anita Jonsson och Bernt Nilsson samt tjänstgö— rande suppleanterna Göran Adolfsson. lngvar Gustavsson och ()ve Loths— son reserverade sig mot länsstyrelsens yttrande i sin helhet till förmän för ett yttrande i enlighet med följande skrivning: "Länsstyrelsen finner det mycket anmärkningsvärt att industriverket i sin utredning helt nonchalerat riksdagens givna uppdrag och klart uttalade målsättning om att bevara den manuella glasbruksindustrins längsiktiga konkurrenskraft och konstnärliga kvalitet så att nuvarande sysselsättningsnivä kan bibehållas. Därför före- slår länsstyrelsen att industriverket omedelbart får i uppdrag att skynd- samt utarbeta ett förslag till branschstöd som uppfyller riksdagens målsätt- ning.

Svenska fabriksarberarefi'irbundet. Svenska industritjäns!emannaji'ir- bundet och Sverige.? (Irhelslea'aref'örhand: De fackliga organisationerna vill — — — som sin uppfattning framhålla, att den framlagda utredningen präglas av en starkt defensiv syn. Vi hemställer till regering och riksdag att avslå industriverkets förglag till förmån för den utvecklingslinje vi föror- dar.

SIND har. trots de fackliga varningarna — och förslag till alternativlös- ningar — under utredningstidcn. argumenterat sig fram till en avvecklings-

linje. — — — Till en del är resultatet en följd av att SIND inte ser det som möjligt att komma förbi de två stora ägarnas tlncentives och Upsala Ekebys) planer och motstånd mot alla andra tankar. — — — Därför blir

också deras planer på en krympning av sysselsättningen och en upptrapp— ning av ugnstekniken samt en traditionell mekanisering styrande för vad SIND kommer fram till. —— — — Det är en avgörande brist i SlND:s utred— ning att man inte har haft förmåga att ställa sig utanför de stora arbetsgivar- nas historiebeskrivning.

Utredningen har inte i erforderlig utsträckning beaktat de möjligheter till framtida struktur som grändar sig på att företagen gjorts skuldfria och sanerats med hänsyn till kapitalkostnaderna genom föreslaget utvecklings- bolag.

SIND gör. enligt de fackliga organisationerna. ett grundläggande fel när man likställer en hög hantverksnivå med en "återgång till det vi lämnat". SIND har härigenom intagit en passiv och osjäIVständig hållning till de två stora ägargrupperna genom att okritiskt acceptera dessas argumentering. Från fackligt håll har vi klargjort att även en hantverksmässig karaktär på glasindustrin måste hävdas med hjälp av ny teknik. både i materialet och i produktionen.

Möjligheten för svensk småglasindustri ligger i — som vi ser det — att branschen genom bibehållande av hantverksmässigheten. förbättrad de- sign och hög kvalitet ständigt måste hålla ett försprång gentemot konkur- rensen utifrån. På detta sätt vänder man småskalighetcn till en fördel i

5 Riksdagen 1980/81. ] .t'aml. Nr 89

Prop. 1980/81 : 89 Ma

stället för en nackdel. Detta är ett överlevnadsvillkor. da de langa serierna redan har erövrats av de stora europeiska glasbruken. ')e har ocksa ett förstcg genom mycket större hemmamarknader.

Det bör vidare finnas utvecklingsmöjligheter för smäglasindustrin i Sve- rige genom ett samarbete att tekniskt utveckla ugnstekniken och material— hanteringcn utan att släppa på de olika glasbrukens oberoende frän varand— ra. Nya glasmatcrial och nya användningsomraden ha:" inte diskuterats av SIND.

Av naturliga skäl ger den mindre skalan fördelar i de smä serierna där det är möjligt att ta ut ett pris som även skulle kunna täcka en arbetsinten- siv produktion.

SIND har inte utrett dessa mi.")jligheter. Därför är det en ofullständig utredning.

Som en sammanfattning av SlND:s förslag vill vi beteckna det som "en marknadsanpassad avveckling med traditionellt branschstöd". Det förslag vi förordat kunde med samma utredningsspräk betecknas som "en mark— nadsanpassad utveckling med ett icketraditioncllt branschstöd".

Lund_wrgunimtitnn'n [ Sverige hänvisar för sin del till det yttrande som lämnats av Svenska fabriksarbetarcförbundct m.fl.

Tjiinxtumänn('nx (wi”alm-gunisulimz: lndustriverkets rapport har klart visat att det är samhällsekonomiskt och regionalpolitiskt motiverat att bibehålla och under en övergångstid utveckla branschstödet till den manu- ella glasindustrin. Denna har för närvarande en mycket stor betydelse för sysselsättningen i de berörda kommunerna. TCO vill vidare starkt under- stryka att samtidigt som branschstödet genomföres mäste initiativ tas för att skapa nya arbetstillfällen i de främst berörda delarna av Kronobergs och Kalmar län. Målsättningen bör därvid vara att skapa mer differentiera— de lokala arbetsmarknader samtidigt som glasindustrin kan fortleva.

lndustriverkets utredning om den manuella glasindustrin illustrerar risk- erna med det stora konsultberoende verket har. Detta har T(TO varnat föri flera sammanhang. I den nu aktuella rapporten har utomstående konsulter ansvarat för bedömningarna pä strategiskt viktiga omräden. lndustriverket är därför helt beroende av konstllternas bedömning när det gäller bran- schens framtidsmöjligheter. Den ganska pessimistiska syn utredningen har står i motsats till lokala fackliga organisationers bedömning. Dessa menar — i enlighet med TCO:s mening —- att en offensiv satsning frän de berörda företagens sida skulle kunna hålla uppe sysselsättningen på nuvarande nivå. Det är mycket otillfrcdsställande att industriverket inte har egen branschkompetens. Konsulterna saknarju i regel erfarenhet av industripo- litikcns mål och medel och kan därför lätt bli alltför päverkade av aktuella företagsekonomiska svårigheter.

Den manuella glasindustrins problem hänger ocksa samman med ägar— nas agerande. lndustriverket har inte diskuterat hur man skall komma till rätta med deras agerande utan endast hänvisat till detta som en restriktion. Enligt vad som kan bedömas ser ägargrupperingarna verksamheten i den manuella glasindustrin som en kapitalplacering. Ur facklig synpunkt är det ett krav att företagen drivs i syfte att trygga den långsiktiga sysselsättning- en.

TCO vill avslutningsvis erinra om att statsmakterna bestämt att målet för branschen bör vara att bevara den långsiktiga konkurrenskraften och

Prop. 1980/81: 89 ' ' 67

konstnärliga kvaliteten så att nuvarande sysselsättningsnivä kan bibehäl- las. Enligt TCO:s uppfattning har utredningen ej framlagt förslag som gör att målsättningen kan uppnås.

Emma/Jada och Nybro komm/mer: Även — — — är det mycket anmärk— ningsvärt att industriverket ej har presenterat ett genomarbetat förslag i enlighet med närningsutskottets uttalade målsättning.

lndustriverkets förslag har som utgångspunkt en beräknad överkapacitet pä 50 milj. kr. Enligt vår uppfattning får ej denna "överkapacitet" tas till intäkt för en reducering av antalet anställda. utan åtgärderna borde ha inriktats på hur denna "överkapacitet" kan avsättas pä marknaden.

Utredningen har ej tillräckligt beaktat turismens betydelse i omrädet. Glasbrukens bodförsäljning spelar en stor roll för glasbruken och utgör i sig en betydande turistattraktion. Glasriket beräknas ta emot ea ISttötttm turistbesök per är. Det råder således ett ömsesidigt förhållande mellan dagens turism i Glasriket och glasbruken. Turismen synes ha uppstätt som följd av glasbruken och glasbruken kan inte överleva utan en omfattande turism. "'l'uristtryckct" bedöms vara klart högre än vad omrädet kan svara för i fråga om övernattningskapacitet. Utredningen borde därför enligt vår mening föreslagit åtgärder som även inkluderar turistverksamhe- ten. Vidare bör det undersökas om försäljning och ev. tillverkning av hantverKSprodukter i andra material än glas i glasbruksorterna kan öka det turistiska Värdet och därmed stimulera till ökad glasförsäljning.

Vi finner det mycket allvarligt att industriverket så ensidigt har betonat målsättningen om konkurrenskraft. Vi befarar att en ökad mekanisering innebär bl. a. att "Glasriket” förlorar sin turistiska attraktion. Vilka turis- ter vill komma till glasriket och se på hur maskiner "spottar” fram glas? Dessutom kan ej vära glasbruk konkurrera med de utländska pä markna- den maskintillverkade glas. där stordriftens fördelar väger sä tungt.

Föreslagna medel 40.5 milj. kr. är klart otillräckliga och avser en alltför kort period. men föreslagna åtgärder bör verkställas och kompletteras med åtgärder som uppfyller näringsutskottets målsättningar.

Vi kräver att föreslagna medel 40,5 milj. kr. för branschstöd snarast beviljas och att industriverket omedelbart får i uppdrag att skyndsamt lägga förslag till branschstöd som uppfyller näringsutskottcts målsättning- ar för branschen. dvs. bevarad sysselsättning. bevarad konstnärlig kvalitet och konkurrenskraft. Utredningen bör närmare granska förslag om . ökad export och marknadsföring . ökad bodförsäljning genom ex. turistbefrämjande åtgärder . turismens betydelse i omrädet . Glasutveckling AB . att särskilt beakta konsekvenserna av minskad hantverksmässighet och sociala konsekvenser för bruksortcrna. |» |__) _.

'.!-h

Finspångs kommun: Medel bör — — — anvisas för branschens utveckling och inte som nu föreslagits — en temporär avveckling.

För Reijmyre glasbruks vidkommande innebär utredningen med förslag till åtgärder en något verklighetsfrämmandc bild. Av utredningen framgär ej att Reijmyre glasbruk tillverkar eldfast glas. vilket är av stor betydelse vid bedömning av brukets framtid. Det eldfasta glaset användes till labora- torieglas. behållare i mjölkningsanläggningar. luckglas i tvättmaskiner. Iuckglas i braskaminer och till andra produkter där det ställs stora krav på hållbarhet mot temperaturväxlingar och kemisk resistens. — — — Reijmyre

Prop. |980/8l : 89 . 68

är den ende tillverkaren i Skandinavien av eldfast glas och förbrukningen i Sverige kan uppskattas ha ett värde av ca 50 milj. kr per är. Om Reijmyres eldfasta glasproduktion skttlle upphöra blev Sverige helt beroende ax import och detta skulle medföra stora svärigheter ej minst i händelse av en avspärrning.

Tillverkning av eldfast glas är betydligt mera komplicerad än av vanligt hushällsglas. För att fa en tekniskt modern pröduktionsutrustning så att Reijmyre kan konkurrera med utländska tillverkare och få en god lönsam- het krävs investeringar inom de. närmaste aren pä närmare l0 milj. kr.

Reijmyre glasbrttks företagsledning har tncddelat att principbeslut fat— tats i bolagets styrelse om investeringar i en ny större smältvanna och produktit'msutrustning för eldfast glas pä ea I0 milj. kr. Finspangs kommtut vill därför understryka att det är av utomordentlig stor betydelse för sysselsättningen och kommunen i sin helhet att det föreslagna glasbruks- stödet utformas sä att erforderliga finansiella resurser ställs till Reijmyre glasbruks förfogande sä att denna investering skall kunna genomföras. om inte koncernen har möjlighet att helt eller delvis finansiera denna.

Särskilt viktig är den hantverksmässiga prydnads- och hushällsglastill— verkningen med tanke pa det stora antal turister. ca 250000. som ärligen besöker glasbruket. Denna turism är inte enbart av stor betydelse för Reijmyre glasbruk utan utgör även ett betydelsefullt underlag för Rejmyres servicerörelser och den verksamhet som bedrivs av smähantverkare pä orten.

Finspångs kommun har under de senaste ären gjort omfattande investe- ringar i Rejmyre. främst då i ett nytt avloppsreningsverk för 4 milj. kr. I är har päbörjats. i den kommunala bostadsstiftelsens regi. uppförande av affärshus och radhus om 26 lägenheter till en beräknad kostnad av l2.5 milj. kr. (ienom dessa stora satsningar har Finspångs kommun velat skapa de bästa samhälleliga förutsättningar för en gynnsam utveckling av Reij- myre glasbruk. och Östergötlands läns landsting har tillsammans med kommunen uppfört kombinerat sjukhem och ålderdomshem. Dessutom finns det i Rejmyre apotek. försäkringskassa och bank.

Lt'A'A'G'bU kommun: Det är uppenbart att utredningen inte mer än i ringa omfattning följt — — — direktiv eller målsättningar —— — —. Särskilt vad avser sysselsättningsmälsättningen har avgörande avsteg gjorts. Lessebo kommun tvingas säledes konstatera att utredningsuppdraget inte fullföljts.

De uppgifter som lämnas för l977 och l978 är sannolikt inte representa- tiva för den ekonomiska situationen för branschen som helhet. — — — I977 och 1978 förelåg inkörningsproblcm av vannorna i Kosta och Orrefors. — _ — Ett längre tidsperspektiv maste anläggas för att ge en mer rättvisande bild härvidlag.

I utredningen anges att det ej kan påvisas att smädrift eller stordrift ger klara för- eller nackdelar för ett företag. Enligt kommunens äsikt talar mycket för att de smä enheterna kan hävda sig mycket väl.

Den samhällsekonomiska analysen tar inte sin utgångspunkt i de speci- fika problem vilka är karaktäristiska för glasbrukskommunerna. varför de negativa effekterna av förlust av arbetstillfällen kraftigt underskattas. Möj- ligheterna till alternativ sysselsättning (är) överdrivna.

Kommunen anser att stöd till exportbefrämjande åtgärder bör utgä i betydligt större omfattning. En mängdubblering av exportstödet förefaller rimligt. Likaså är det föreslagna regionalpolitiska stödet om I0 milj. kr. satt i relation till föranstaltad sysselsättningsntinskning helt otillräckligt.

Prop. 1980/81:89 ' * of;

Lessebo kommun tolkar denna brist pä konstruktiva förslag utanför bi- dragsfloran som ett uttryck för uppgivenhet och pessimism.

Kommunen linnet" följande faktorer tala för ett bibehällande av den sysselsättningsnivä som rådde i mars l979. I. Esportökning genom systematisk bearbetning av närmarknader och USA i gemensamt exportbolag.

2. Stärkt ställning pä hemmamarknaden genom importrestriktioner frän öststaterna. Begreppet "svensk design" förbehålls produkter producerade inom landet. ?. Utbildningen stärks. Yrkesteknisk högskoleutbildning.

4. Planerade turistsatsningar i Glasriket ger ökat tillskott.

5. Statliga exportlanegarantier och andra bidrag./"län under ett övergängs— skede.

6. En ytterligare reducering av branschen kan få till följd att esportsats- ningar och personalrekrytering försvåras. Bodförsäljningen minskar ge— nom försämrad turistisk attraktionskraft. Lessebo kommun anser att branschen ur dimensioneringssynpunkt nått sin miniminivå vid tiden för riksdagens beslut l979 vad avser möjligheterna till kraftfulla esportsatsningar. personalrekryteringen och turism. Ytterli— gare nedskärningar kan därför på sikt hota den manuella glasindustrins övedevnad.

Uppvidinge kommun: Enligt Uppvidinge kommun har industriverket frangf ttt direktiven och I stället presenterat ett förslag om marknadsanpas- sad utveckling med branschstöd vilket under den kommande trearsperio- den sannolikt kommer att medföra en reducering med 360 arbetstillfällen inom näringen. Kommunen anser att industriverket borde utrett och pre- senterat olika alternativ för att bibehålla glasindustrin i nuvarande omfatt- ning och kostnader härför.

Den i utredningcn nämnda kvinnliga arbetskraften mäste ses som ett argument att satsa på befintlig glasindustri inom kommunen dä det är svårt att skapa alternativ sysselsättning för denna arbetskraft. När det gäller den äldre arbetskraften är glasindustrins tillverkning sådan att erfarenhet och rutin är mycket avgörande. medan det däremot föreligger svårigheter att skapa alternativa sysselsättningar även för dessa.

Bodförsäljningen utgör — - — en betydelsefull del av glasbrukens för- säljning och sålänge den manuella glasindustrin kan bibehållas i nuvarande omfattning och även bibehålla sin hantverksmässiga och konstnärliga stan- dard kommer säkert glasbruken och turismen att ha en mycket stor ömse- sidig betydelse för varandra.

För att utöver industriverkets förslag. underlätta för branschen föreslär — — — Uppvidinge kommun följande stödinsatser: [. Branschstöd motsvarande TEKO- stödet för äldre arbetskraft.

2. Utökade län och bidrag till energibesparande åtgärder.

3. Stöd även till de mindre glasbruken för avhjälpande av de miljöproblem som finns inom branschen.

De remissinstanser som är positiva till eller inte har några erinringar mot det utvecklingsalternativ för branschen som SIND förordar anför i huvud- sak följande.

Kommerskollegium: Den bild SlND:s utredning ger av situationen för den svenska manuella glasindustrin (närmast hushålls- och prydnadsglas)

Prop. l980/8l : 89 70

tyder pä att branschens tillväxtmöjligheter i reala termer är starkt begrän- sade. Det föreligger vidare en icke obetydlig överkapacitet inom branschen i förhällande till efterfrägan pä företagens produkter. För att motverka kostnadsstegringcn ställs samtidigt krav pä betydande effektivitetshöjande insatser. Den av riksdagen uppställda mälsättningen om en oft'irändrad sysselsättningsnivä torde mot den bakgrunden vara svår att tillgodose.

Sverige har pä det handelspolitiska planet iklätt sig en rad förpliktelser vad gäller statliga stödätgärdcr. Dessa förpliktelser tar sig främst uttryck i bestämmelser inom ramen för (iA'l'T och EFTA-konvention samt genom vara frihandelsavtal med EG. Därutöver har OECD—länderna (inkl. Sveri- gc) antagit vissa rekommendationer om hur selektivt statsstöd bör vara utformat.

Enligt GATTzs artikel XVI är för andra varor än vissa rävaror export- subventioner förbjudna. Den i GATT nyligen överenskomna s. k. subven- tionskoden vilken utgör en tolkning av bl.a. nämnda artikel innehåller en illustrativ lista över sådana förbjudna exportsubventioner. Andra subven- tionsformer än renodlade exportsubventioner är i och för sig inte förbjudna enligt subventionskoden. Dock har andra länder rätt att vidta motåtgärder om sädan subventioncring förorsakar skada på andra länders intressen.

Enligt EFTA-konventionen föreligger förutom förbud mot ett flertal angivna exportsubventioner även förbud mot andra slags stödåtgärder som direkt eller indirekt skadar handeln mellan länderna. 1968 antogs en tolk- ningsövercnskommelse beträffande grundbestämmelserna i EF'I'A på det- ta omräde. Härvid gäller undantag från förbudet för bl. a. allmänt export- främjande stöd av typ nationella veckor, varuhuskampanjer och industri- mässor samt regionalpolitiskt stöd, i den mån det inte inkräktar på sunda konkurrensförhällanden i EFTA-handeln.

Sveriges frihandelsavtal med EG innehåller ett generellt utformat förbud mot sådana stödåtgärder som snedvrider konkurrensen så att handelsutby- tet påverkas.

Utöver de förbud som gäller för exportsubventioner torde enligt kolle- giets mening st('>datgärdernas selektiva effekter — pris/volympäverkan på enskilda varor producerade av en viss bransch — vara det som främst kan komma att uppmärksammas internationellt. Av särskild relevans är härvid i vilken utsträckning de gynnade företagen kan väntas öka sina marknads- andelar utöver vad som kan anses normalt. Utredningen räknar för den manuella glasindustrin med möjligheten av en fcmprocentig eller något större ökning av exportvolymen per år fram till 1985 — på hemmamarkna- den väntas en ärlig volymökning av ca en procent.

De ovan redovisade handelspolitiska bindningarna innebär klara be- gränsningar i handlingsfriheten vad gäller användandet av statliga stödåt- gärder. Detta gäller särskilt åtgärder i stil med det här föreslagna export- stödet till en så starkt exponinriktad bransch. Den svenska stödaktiviteten på detta område har i och för sig hittills inte föranlett några handelspolitis- ka rcaktioner i andra länder men kollegiet får i sammanhanget erinra om att de handelspolitiska aspekterna pä statligt stöd kommer att aktualiseras innevarande höst genom bl. a. den granskning av medlemsländernas stat- liga stödåtgärder som skall äga rum i EFT A. Vidare förutses efter initiativ av EG överläggningar mellan Sverige och EG rörande stödfrågor.

Med hänsyn till ovannämnda förhållanden kan ifrågasättas lämpligheten av att utöka och introducera nya och i hög grad exportinriktade stödåtgär- der som utredningen föreslagit. Kollegiet är emellertid samtidigt medvetet

Prop. Häll/81:89 1.- .'J 7!

om behovet. inte minst frän regionalpolitisk synpunkt. av fortsatta stödin— satser frän statens sida och vill därför inte motsätta sig ett fortsatt bransch- stöd. Syftet med ett sädant stöd bör emellertid da vara att möjliggöra en anpassning av industrins struktur till marknadens utveckling. Stödet bör vidare vara temporärt och enligt kollegiets mening begränsas till den före— slagna treärsperioden. Betrt'tfftmde stödets utformning fär kollegiet under- stryka de pätagliga risker för handelspolitiska komplikationer som enligt kollegiets bedömning föreligger framför allt dä atgarderna fär karaktären av cxportsubvention — risker som enligt kollegiet inte kan negligeras.

Niiringsj/i'i/wlsombmlsmmm('n INU): N() har i olika sammanhang. bl. a. i remissyttrande över "Den manttella glasindustrin i Sverige" (SIND PM ”976: 3). understrukit vikten av att statliga stödätgärder blir tidsbegränsade och att de alltsä avvecklas sä snart branschen i fräga fält tillräckligt livskraftig struktur och konkurrenskraft. Det statliga stödet till den manu- ella glasindustrin infördes i början av l97tt—talet och har därefter successivt utvidgats och förlängts. Enligt utredningen behövs fortsatt stöd under "ätminstone en treårsperiod" tsid. 255l. Mot bakgrund av att stöd tttgätt under hela l97tl-talet och att utredningen nu föreslär ytterligare stöd hade det varit värdefullt om utredningen tner än sotn gjorts försökt analysera effekterna av det tidigare lämnade stödet bl. a. utifrån de uppställda målen för detta. NO vill inte motsätta sig att stödet förlängs i tre är till men anser att en noggrann utvärdering av stödets effekter därefter bör göras innan frägan om en ytterligare förlängning av detta aktualiseras. NO vill vidare ifrågasätta om inte mälet att åstadkomma en rationell bransehstruktur skttllc främjas genom att stödet under den kommande treärsperioden suc- cessivt avtrappades.

Ett alternativ skttlle enligt utredningen vara att verka för en fusion mellan de båda llerbruksföretagen Kosta Boda och Orrefors. Även om en betydande importkonkurrens föreligger pä glasomrädet. vorc enligt NU:s uppfattning ett samgående mellan de tvä dominerande inhemska glastill- verkarna olyckligt frän konkurrenssynpunkt. Ett sädant samgäende skulle vidare kunna få negativa effekter på innovation och produktutveckling och på den konstnärliga utvecklingen i företagen. N() noterar därför med tillfredsställelsc att utredningen inte anser att samhället bör vidta nägra åtgärder i syfte att underlätta en fusion mellan Kosta Boda och Orrefors.

Statens pris- och korte/[minut:]: Nämnden finner att industriverkets utredning väl belyser den manuella glasindustrins produktions— och mark- nadsförhällanden. Nämnden kan också i stort instämma i de. bedömningar och de förslag till konkreta åtgärder som industriverkets utredning innehäl- ler.

Arbetsmarknadsstyrclsen delar industriverkets uppfattning att de stat- liga stödinsatserna bör inriktas pä att få till stånd längsiktig konkurrens- kraft och därmcd stabil sysselsättning inom den manuella glasindustrin. En marknadsanpassad utveckling utan branschstöd skulle — som framhälles i rapporten — snabbt leda till en krympning av den manuella glasindustrin och stora påfrestningar för berörda lokala arbetsmarknader. som ofta är mycket starkt beroende av glasbruken. Det är mot denna bakgrund angelä- get att en fortsatt minskning av sysselsättningen inom den manuella glasin- dustrin planeras så att omvandlingen sker i socialt acceptabla former och att alla möjligheter att skapa nya arbetstillfällen pä berörda orter samt att

Prop. 198018] : 89

_.J | J

erbjuda berörd personal andra arbetstillfällen tas tillvara. Det är därvid ocksä väsentligt att underlätta pendling till närliggande orter genom för— bättrad kollektivtrafik.

ls'ulnmr läns ltttndelskuntnmre och Kronobergs och Blekinge handels- kammare: l-"tfn'eliggande utredning har enligt handelskammaren på ett kon— kret och rättvisande sätt redovisat den manuella glasindustrins nuvarande konkttrrensförutsättningar. Utredningen utgör därför ett tillförlitligt under- lag för myndigheternas beslut om åtgärder inom branschen. Handelskam— maren ansluter sig i hög grad till de analyser och slutsatser som redovisas i utredningen.

Malsättningen för branschen bör enligt utredningens direktiv vara att bibehälla den manuella glasindustrins långsiktiga konkurrenskraft och konstnärliga kvalitet så att nuvarande sysselsättningsnivä kan bibehällas. För en bibehållen konkurrenskraft erfordras emellertid enligt handelskam- marens mening en ökad produktivitet utan att man för den skull skall minska kravet på konstnärlig kvalitet i slutprodukten. Enligt utredningens bedömning ökar produktiviteten per anställd med 4—5 ':'/'s per år. Eftersom den prognosticerade efterfrägeökningen på 15% per år inte räcker till för att kompensera denna elfektivitetsökning kommer nuvarande sysselsätt- ningsnivä ej att kunna bibehållas i branschen. Det ter sig därför enligt handelskammaren omöjligt att samtidigt förena de tre uppställda delmålen om langsiktig konkurrenskraft. konstnärlig kvalitet och bibehållen syssel- sättningsnivä.

Enligt handelskammaren är det helt orealistiskt att bevara sysselsätt- ningen i branschen. Härför skulle erfordras onormalt stora subventioner och den manuella glasindustrin i landet skulle sannolikt aldrig bli ekono- miskt självbärande. Handelskammaren stödjer principiellt en marknadsan- passad utveckling titan branschstöd. Men med tanke på branschens stora regionalpolitiska betydelse för enskilda bruksorter kan handelskammaren acceptera att visst branschstöd utgär även under den kommande treårspe- rioden i syfte att anpassa glasbruksindustrins struktur inför framtiden. För en sund utveckling av branschen krävs enligt utredningen en minskning av antalet anställda med ca 285 personer t.o.m. l983. Under denna över- gångsperiod kan handelskammaren acceptera att visst branschstöd utgär för den manuella glasindustrin. Handelskammaren tillstyrker utredningens förslag — — — (till branschätgärder) —— — — men betonar att dessa i första hand endast skall utgå under en övergångsperiod t. o. m. 1983. Därefter bör de äterstäende konkurrenskraftiga delarna av branschen kunna fortleva titan statliga stödinsatser.

Is'oopvrurira förbundet (KF): KF har i tidigare remissvar avseende den manuella glasindustrin i Sverige betonat flera viktiga styrkefaktorer för branschen. Design och kvalitet är av högsta internationella klass. arbetar- stammen inom bruken är skicklig och kontakterna mellan prodttcentled och distributionsled fungerar bra. Branschen står dock inför betydande problem. med krav pä ytterligare statliga stödåtgärder.

KF delar utredningens uppfattning att besparingsinsatser är nödvändiga mot bakgrund av den ansträngda finansiella situationen och marknadsut— sikterna. En viss neddragning av produktionskapaciteten torde vara ofrån- komlig. Att upprätthålla nuvarande sysselsättningsnivä med hjälp av olika handelshinder för importen och mer omfattande statliga engagemang löser enligt KF:s uppfattning inte branschens långsiktiga problem. KF förutsät-

Prop. 1980/81 : 89 -.5:

ml b.:

ter härvid att en eventuell anpassning av produktionskapacitetcn kan skei sädan takt att de lokala effekterna kan mildras genom rcgit'nnalpolitiska insatser. De samhällsekonomiska kalkyler utredningen presenterat under- stryker vikten av ett sådant hänsynstagamle.

Den föreslagna inriktningen av branschstödet för den kommande trcärs— perioden sammanfaller till väsentliga delar med de synpunkter KF tidigare givit uttryck för. Exportsatsningar ges betydande utrymme. liksom invcs- teringar i encrgisparsyfte och i förbättrad arbetsmiljö. Med hänsyn till konkurrenssituationen inom branschen torde inriktningen pä företagsindi- viduella insatseri nuvarande läge vara att föredra.

.S't'cns/tu urin-'tsgit'urq/i'urvningen: Avsättningsproblemen är stora inom landet och bedömningen i utredningen att esportandelcn skulle komma att öka nagot far betecknas som tveksam. Utsikterna för glasindustrin att själv bli lönsam fär anses vara smä. ()m industrin skall kunna bibehällas utan fortsatta nedläggningar och nedskärningar mäste ekonomiskt tillskott kom- ma från annat hall. — Vi anser det principiellt betänkligt att — säsom företrädare för ett fritt näringsliv — förorda samhälleligt stöd. I detta fall räder emellertid speciella förhållanden. Som framgår av SlND:s utredning har riksdagen hcmställt om förslag till samlad plan för samhällets insatser som syftar till att bevara branschens långsiktiga konkurrenskraft och konstnärliga kvalitet samt bibehålla den nuvarande sysselsättningsnivän. Med utgångspunkt häri tillstyrks SlND:s förslag till åtgärder.

Svenska glasbruks/öreningen: SIN Dzs utredning om den manuella glas— industrin har på ett klargörande och enligt föreningens uppfattning rättvi- sande sätt redovisat den manuella glasindustrins aktuella läge. — — — Det sätt på vilket SIND valt att verkställa departementets uppdrag bör enligt vår uppfattning ge ett tillförlitligt underlag för blivande beslut i frågorna. Genom att anlita utomstående. väl kvalificerade specialister för uppdrag på noggrant avgränsade delområden har det varit möjligt att tillföra utred- ningen inte bara ett väldokumenterat basmaterial utan också okonventio- nella idéer och uppslag. Synpunkter frän utomstäende sakkunniga har därigenom kunnat bidraga till att slå hål på ett konventionellt tänkande inom branschen.

Utredningens prognos över efterfrågan på svenskt hushälls- och pryd- nadsglas visar för de närmaste åren pä en ärlig efterfrägeökning pä i genomsnitt 1.5 .”?- med nuvarande marknadsätgärder. Utvecklingen efter det denna prognos gjordes pekar dock mot att efterfrågeökningen svärligen kan nå denna nivå såvida inte marknadsföringen pä exportomrädet ges väsentligt ökade resurscrjämlört med nuläget.

Enligt konsultutredningen avseende produktion och produktionsteknik finns en besparingspotential som skulle kunna sänka kostnadsnivan för branschen med ca 50 milj. kr. per är. Kapitalbehovet för att nå detta mål har samtidigt beräknats uppgå till 75 a ltltl milj. kr. under en 5-årsperiod. En kostnadssänkning i denna storleksordning skulle avsevärt öka konkur- renskraften för svenskt glas och torde sannolikt vara nödvändig om upp- ställda mal för glasexporten skall kunna nås. Föreningens bedömning är att nu redovisade beräkningar är realistiska. Det investeringskapital som er- fordras stär emellertid ej till förfogande i branschen och möjlighet att generera eget investeringskapital i denna storleksordning finns ej.

Föreningen ansluter sig i allt väsentligt till såväl de analyser SIND för sin del gjort som till de slutsatser SIND lagt fram.

Prop. 1980/81 : 89 74

Handlings:llti'rnulirt'l nu'cl In't'urml s_vss(limit/ning. — —- — l—Ärforderliga subventioner skulle fä en onormal storleksordning. Om de infördes torde möjligheten att fä den manuella glasindustrin i landet att nägonsin bli självbärande vara utesluten.

Ilan(Ilingsulll'r/mIit't'l med Iiiul'Åru/c/sun/mssua' illrar/ding man bransch- stöd. — — — Samtidigt vill föreningen dock framhålla att ur näringspolitisk synpunkt är en marknadsanpassad utveckling titan branschstöd i och för sig målet för den manuella glasindustrin. Branschens medansvar för en hel bygd och för enskilda bruksorter och de där verksamma gör dock att det är omöjligt att nu förorda en handlingslinje som medför så allvarliga syssel— sättningsproblem som kan ftiirväntas med detta alternativ.

Hund/ili_i_'.mlr('rnulii'ul mcd mur/tmulm/ipnssuc/ utveckling med bransch- stöd. Den nettominskning med ca 285 anställda fram t.o.m. 1983 som SIND räknar med är enligt vär uppfattning ofränkomlig för en sund utveck— ling av branschens företag.

Föreningen tillstyrker att ett samhällsstöd till branschen läggs upp efter de riktlinjer SIND föreslagit. — — — Mot bakgrund av den för branschföre- tagen utomordentligt ansträngda finansiella situationen och med hänsyn till de krav som icke minst frän samhällets sida ställs på den manuella glasin- dustrin och dess förmåga att upprätthålla rimlig verksamhet är stödets

totala nivä dock ej godtagbar om uppställda mäl skall näs. — — — Förening- en hemställer samtidigt — — — om utvidgade ramar för esportstöd .och avskrivningslän — -— —.

Sveriges grossis[fiir/nuit! hänvisar till och instämmer i det yttrande som avgivits av Sveriges industriförbund.

Sveriges Imnlvwks- Ol'/I in(lusIriorganisalion — Funrii/"q/i'irt'lugcn: ()rga- nisationens målsättning är enligt sina stadgar att verka för fri en_skild företagsamhet grundad på fri marknadshushällning under socialt ansvar. Den viktigaste förutsättningen för full sysselsättning är ett expansivt nä- ringsliv. Statsmakterna måste därför i första hand bedriva en ekonomisk politik som främjar företagsamhet och investeringar. Den ekonomiska politiken och den allmänna näringspolitiken är samhällets bästa redskap för att skapa full sysselsättning. Näringspolitiken får därför inte ha sä starka selektiva inslag som f.n. Stödet till svaga branscher och företag riskerar att allvarligt snedvrida konkurrensnormerna. Vidare anser organi— sationen att arbetsmarknadspolitiken mäste främja rörlighet på arbets- marknaden och underlätta omställningar vid exempelvis strukturföränd- ringar. Parallellt med rörelsefrämjande insatser bör samhället emellertid genom regionalpolitiken stödja områden med svag sysselsättningsutveck- ling.

De generella åtgärderna för att vidmakthålla en hög sysselsättning är inte alltid tillräckliga. l tider med akuta sysselsättningsproblem i vissa bran- scher är det naturligt att statsmakterna direkt angriper arbetslösheten. Förutsättningen för samhällets åtgärd mäste vara att omställningsproces- sen i den nödvändiga strukturomvandlingen blir så mjuk som möjligt. Vi har tolkat utredningens förslagjust som en serie åtgärder för att underlätta en nödvändig strukturomvandlingsprocess på ett så skonsamt sätt som möjligt. Av detta skäl tillstyrks i huvudsak utredningens förslag.

Sveriges industriförhmid: Stödet till den manuella glasindustrin löper f. n. på sitt elfte år och i den nu aktuella utredningen föreslås en ytterligare

Prop. 1980/81: 89 .. .. 75

förlängning på tre är. Samtidigt framgär det av utredningen att de framtida konkurrensutsikterna för stora delar av branschen inte är goda. Mot denna bakgrund kan det hävdas att det ursprungliga industripolitiska malet inte kunnat uppnäs och att idag de industripolitiska motiven för fortsatt statligt stöd till den manuella glasindustrin fär anses vara svaga. Uppenbarligen har detta stätt klart för regeringen och riksdagen. — — — Mi'tlfornutleringen har — — —— en uttalad sysselsättningspolitisk tyngdpunkt.

Enligt utredningen skulle ett bibehållande av nuvarande sysselsättning i branschen kräva betydande statliga lönesubventioner och därtill subven- tioner för att få avsättning för produktionsvolymen. Det kan enligt indti— striförbundets uppfattning inte anses vara rimligt att enbart av sysselsätt— ningsskäl bevara sädana industriella verksamheter som utan hjälp av stat- liga subventioner saknar förutsättningar att uppnä internationell konkur- renskraft. Det finns heller inte nägra andra vägande motiv för att längsik- tigt bevara produktionskapacitet och sysselsättning inom den manuella glasindustrin på en högre nivå än som är förenlig med företagsekonomisk lönsamhet. Den sysselsättningsminskning inom branschen som en fortsatt anpassning till rådande konkurrens- och marknadsförhällanden ger upphov till mäste därför accepteras.

En omedelbar avveckling av det nuvarande branschstödet skulle enligt utredningen sannolikt medföra en så snabb minskning av sysselsättningen att svära arbetsmarknads- och sociala problem skulle uppstå lokalt på bruksorterna. 1 ett medelfristigt perspektiv skulle detta enligt utredningen också vara samhå'tllsekonomiskt mer kostsamt än att med hjälp av statliga stödinsatser låta sysselsättningsminskningen ske i ett lugnare tempo. Sve- riges industriförbund delar därför utredningens uppfattning att branschstö— det bör finnas kvar under ytterligare en begränsad tidsperiod. Sveriges industriförbund vill — — — förorda att statsmakterna i anslutning till ett beslut om fortsatt — — —- stöd uttalar att inga statliga subventioner kommer att utgå till branschen efter denna periods utgäng. Stödet bör under denna period vara klart inriktat på att tillvarata alla de potentiella rationaliser- ingsmöjlighcter som finns inom de företag som fortfarande har förutsätt— ningar att utvecklas och där ägare och ledning i medvetande om att det statliga stödet kommer att upphöra ändå har en framtidstro.

Sveriges köpmunnafi'ir/mml: Den svenska glasindustrin har sedan läng tid tillbaka byggt upp ett kunnande som även nätt internationellt erkännan- de. Mycket talar därför för att de stöd som industriverket föreslär bör realiseras.

Utan att i detalj analysera de synpunkter som utredningen redovisar beträffande detaljhandeln vill vi framhålla vikten av att det även framledes upprätthålls en aktiv konkurrens mellan glasbruken i Sverige. —— — — Ett direkt statligt engagemang bör — — — undvikas. I stället ser vi det som angeläget att förutsättningar skapas för drift av minst tvä jämbördiga glasbruk alternativt flerbruksföretag. Exempel inom andra branscher visar att detaljhandeln kommer i en alltför stark beroendcställning då det enbart finns ett dominerande tillverkande företag på konsumentvaruomrädet. Däremot ser vi gärna att det utvecklas fristående serviceföretag — om nödvändigt med statligt stöd — som kan erbjuda hjälp med marknadsfö— ring. forskning och exportkunnande.

Ronneby kommun finner i likhet med utredningen att det inte är realis- tiskt att upprätta en plan för samhällsinsatser i branschen som garanterar

Pmp. 1980/8 I: 89 %

en oförändrad sysselsättningsniva. Lönsamhetsproblent i kombination med överkapacitet samt behov av effektivitetshöjande insatser talar för en sådan slutsats. Regionalpolitiska och sysselsättningspolitiska skäl innebar samtidigt att marknadskrafterna inte fritt kan tillåtas styra utvecklingen framför allt dit den samhällsekonomiska kalkylen visar att samhället här— igenom åsamkas höga kostnader. l likhet med industriverket vill därför Ronneby kommun förorda handlingslinjen "markmtdsanpassad utveckling med branschstöd". Även beträffande utformningen av ett branschstöd tillstyrker Ronneby kommun utredningens förslag — —— —.

2 Åtgärder mot marknadsstörande lägprisimport

I fråga som det avsnitt i SlND:s utredning som rör marknadsstörande lägprisimport efterlyser flera remissinstanser atgärder.

Länssrvrelsen i It'rmmhergs Iiin: Ett annat allvarligt förhållande som här bör uppmärksammas är den allt mer förekommande försäljningen i bl.a. varuhusen av glas med beteckningen "Swedish design". Konsumenten kan förledas tro att det är glas som tillverkats i Sverige. På något sätt måste åtgärder vidtas för att komma ät denna missledande marknadsföring.

Svenska fuhriksarhetttrt-j/i'irhundet. Svenska industritii'inslt'rmtnna/i'ir- hundel och Sveriges urhelsledal-cffi'irbima': Utredningen pekar på att det i andra länder inte är onormalt med olika typer av importrestriktioner. Sverige skulle således genom ett liknande system fä förbättrade konkur- rensförhållanden på hemmamarknaden. Det är därför anmärkningsvärt att SIND inte pä något sätt kommenterat detta förhållande i förslagsdelen.

Svenska glasbruksfi'ircningvn: Samhällets stödåtgärder mäste med kraft sättas in på offensiva åtgärder av den typ SIND redovisat. Men den viktiga frågan om glasimporten i vårt land kan ej förbigås. Exportökningen har varit för svag och den oskyddade hemmamarknaden har varit vidöppen för import. Den svenska exporten av hushälls- och prydnadsglas var ännu är l979 värdemässigt något större än värdet av importen. Siffrorna för årets första sex mänader visar nu att importvärdet för första gången är större än exportvärdet. Under hand som andra länder med egen manuell glastill- verkning med olika. ofta väl dolda. tekniska handelshinder häller tillbaka glasimport av för dem icke önskvärt slag blir vär oskyddade hemmamark— nad alltmer intressant för andra exportländer. Utredningen tar upp dessa frågor till behandling och betydande arbete har nedlagts för att kartlägga de alltmer besvärande importproblemen. Man är dock inte beredd att lägga fram några förslag till åtgärder. Föreningen avser att senare återkomma med en redovisning av de frågor som sammanhänger med den marknads- störande glasimporten.

Lessebo kommun: Utredningen föreslår att åtgärder vidtas som kan mildra effekterna av lägprisimporten. Dessvärre har förslaget fallit bort i den samlade redovisningen av slutsatser i avsnitt l5. Lessebo kommun vill på denna punkt instämma i utredningens förslag. Införandet av temporära skyddstullar från ovan nämnda öststater framstår som angeläget för vår egen industris överlevnad. Likaså mäste begreppet "svensk design" för—

Prop. l980/8l: 89 -— . ??

behållas glas sotn framställs inom landet. 'fendenscn att förlägga tillverk- ningen utomlands skulle därmed sannolikt minska nagot.

Uppvidinge kommun: Som framgått av utredningen har de flesta med vårt landjämförbara länder betydligt högre skyddstullar mot lt'tgprisimport. För att skydda landets manuella glasindustri mäste frågan om tidsbegränsade skyddstullar. främst från vissa i utredningen namngivna stater. noga över- vägas.

KlHm"L'I'.S'/(()/f(',L'fllHI pekar emellertid på att tullhöjningar inte är effektiva mot marknadsstörande lägprisimport. För att få verklig effekt måste i så fall tullskyddet sättas så högt att det blir rent prohibitivt. Om det emellertid trots detta skttlle bli aktuellt titt överväga höjning av tullarna som komple- ment till det av tttredningen föreslagna branschstödet. vilket i så fall bör särskilt utredas. vill kollegiet erinra om att tttllarna för hushålls- och prydnadsglas är bundna i CiA'l'T - —— —. En tttllhöjning skulle därför kräva omförhandlingar i GA'I'T och sannolikt medföra krav på kompensation från andra länder.

3 Åtgärder för att främja exporten

Utredningens förslag har i huvudsak mottagits positivt. Några remissin— stanser anser dock att det föreslagna stödet är otillräckligt. Sveriges ex- porträd tillstyrker förslaget men varnar för att ställa alltför stora förvänt- ningar på effekten av enbart exportstödsätgärder. Andra remissinstanser betonar behovet av samordning och gemensam marknadsföring. liksom att åtgärderna skall komma även de mindre glasbruken till godo. Kommers- kollegium framhåller att fortsatt individuell inriktning och ökat stöd inne- bär handelspolitiska risktaganden.

Kom/nersknllcgimn: Kollegiet har i tidigare sammanhang framhållit att de individuella bidragen med hänsyn till våra handelspolitiska åtaganden på stödområdet bör ges en begränsad omfattning och främst täcka tröskel- kostnader av initial karaktär. En fortsatt satsning av exportstödet på huvudsakligen företagsindividuella projekt innebär enligt kollegiet han- delspolitiska risktaganden som dessutom accentueras av den föreslagna fördubblingen av stödbeloppet. I samma riktning verkar enligt kollegiet utredningens förslag om särskilda struktttrgarantier med ett belopp på 25 milj. kr. för att täcka behovet av ökat rörelsekapital vid export.

Länsatyrelmrn i Kronoborgs lön: Som länsstyrelsen tidigare framhållit är det absolut nödvändigt att snarast sätta in kraftfulla exportsatsningar. Detta är ett livsvillkor för den manuella glasindustrins framtid. SIND föreslår att exportstödet (inkl. konsultinsatser för omställningsfrämjande åtgärder) höjs från nuvarande 4 till 7.5 milj. kr. per år. Med hänsyn till esportens strategiska betydelse för branschen och den outnyttjade export- potentialen anser länsstyrelsen att SlND:s föreslagna höjning är alldeles för blygsam. Denna bedömning ligger i linje med vad glasbruken efterlyser. nämligen "en höjning av exportstödct till minst lO milj. kr. per år och nya stödformer".

Prop. 1980/8] : S*) 78

l'ixportstt'idet bör fa en sadan utformning att det stimulerar glasbruken att tillsammans i en samordnad exportorganisation göra ordentliga sats- ningar pä utlandsmarknaderna. l-lärvid är det viktigt att stödet inte upplevs som byräkratiskt. Dä är det risk att de mindre glasbruken avstär fran att söka stödet.

Exportökningar ställer stora och betungande krav pä rörelsekapital. För att öka exportft'irsäljningen med lt) milj. kr. behövs enligt utredningen 5 milj. kr. i ökat rörelsekapital. Länsstyrelsen tillstyrker SlND:s förslag att särskilda strukturgarantier anvisas för detta ändamäl. Det föreslagna be- loppet uppgär till 25 milj. kr. Mot bakgrund av länsstyrelsens krav pä intensifierade exportansträngningar är det tveksamt om det föreslagna beloppet är tillräckligt. De svenska glasbruken saknar. som utredningen konstaterar. nödvändiga resurser för att på egen hand klara denna finansi- ering.

Länssryrclsun i Kalmar län: Det borde finnas förutsättningar att sälja en större volym svenskt glas pä export. Sveriges andel av världsmarknaden uppgick [978 till endast ca 2.5 'å'-i. Länsstyrelsen anser det nödvändigt att insatserna för marknadsföringen ökas. (fb-'erkapaeiteten bör genom mas- siva marknadsft'jringsinsatser kunna nedbringas till en sådan nivä att det räder balans mellan kapacitet och efterfrågan. Länsstyrelsen finner därför att det föreslagna exportstödet bör prioriteras och väsentligen höjas så att nuvarande marknadsandelar kan ökas.

Lundm)rgmu'mtionen i Sverige: Landsorganisationen vill — — — erinra om den ide — som också överensstämmer med de nu nämnda förbundens förslag — som framfördes i 1976 års yttrande rörande bildandet av ett särskilt statligt exportbolag inriktat pä svensk kvalitetsproduktion såsom glas. hemtextilicr. möbler etc. Ett sådant bolag med inriktning på att kunna sälja hela "inredningsmiljöer" grundade på svensk design borde ha goda förutsättningar att få framgäng.

Svenska glashruks/Zh'eningen : Nivån på det föreslagna exportstödet är 6 milj. kr. per år under en treårsperiod. Detta skall ses mot bakgrund av de marknadsföringskostnader som företagen f.n. lägger ner. Enbart dessa kostnader kan beräknas uppgå till ca 25 milj. kr. för en export är l979 på 126 milj. kr.. en exportvolym som dock är otillräcklig. För att åstadkomma en exportökning med 5 % per är på en allt kärvare marknad krävs export- insatser av betydligt kraftfullare slag än hittills. Exportstödet mäste anpas- sas till dessa marknadskrav och inte understiga lt) milj. kr. per är. Stödet bör dessutom kombineras med smidigare bestämmelser för dess använd- ning. lndividuella uppföljningar av helkollektiva exportsatsningar bör kun- na medges väsentligt högre stödandel än 50 G?. Samma gäller i fråga om exportsatsningar som görs i samverkan med andra branscher säsom pors- lin. bestick. textil m.fl.

Möjlighet till en kompletterande konstruktion exempelvis med avskriv- ningslän för vissa former av exportmarknadsinsatser bör också övervägas.

Stödformen (strukturgarantier för ökat rörelsekapital vid export) är vär- defull. Det är dock angeläget att stödet får en sådan administrativ upplägg— ning att förekommande säkerheter ej belastar sökandeföretagets normala banksäkerheter.

Sveriges ('.t'plll'frtidi Exportrådet har ansvar för verkställigheten av ex- portstödsprogrammet för den manuella glasindustrin fr.o.m. budgetåret

Prop. HSO/81:89 ' . ?g

l973f74. Exportstödet har ökat frän 575000 kr. vid stödperiodens början l970f'7l till 3 milj. kr. för innevarande budgetar och uppgår totalt till l4725 milj. kr.

För de svenska glasbruken är esportft'trst'iljningen av avgörande betydel— se för möjligheterna att leva vidare. En målsättning för exportstödsprö- grammet har därför varit att hos utvecklingsbara företag genom ökat exportengagemang minska beroendet av den svenska marknaden. Export- andelen utgör nu 45.55? av den totala prodttktititnen av httshälls- och prydnadsglas. År l975 var motsvarande siffra 37'52 räknat i löpande priser. Volymmässigt har inte exportft'irst'iljningen ökat — den har först nu kommit upp på samma nivä som I974 efter en kraftig nedgång.

De gemensamma ätgärderna har. som ett komplement till företagens egna åtgärder. lett till synbara långsiktiga resttltat på vissa marknader. På andra marknader har stödet i viss mån bidragit till bibehållna positioner trots vikande konjunkturer och andra svi'irigheter. En annan effekt av exportprogrammet är det närmare samarbete i marknadsföringen mellan olika företag som programmet initierat. Detta gäller i synnerhet för de fristående bruken. Det är osannolikt att gemensamma kraftfulla exportät- gärder skttlle komma till stånd tttan en aktiv insats frän den exportfräm- jande organisationen.

Som en följd av — — — svårigheter att åstadkomma en breddning av den gemensamma marknadsföringen. anslås numera största delen av export- stödet till företagsindividuella ätgärder. Exportrådet kräver då (en) mark- nadsplan av företagen för att kunna bedöma var åtgärderna skall sättas in. Härigenom har man också uppnått en bättre och långsiktigare marknads- planering bland företagen. Tillsammans med företagen eftersträvas en koncentration av insatserna genom att prioritera vissa marknader för att inte splittra de begränsade resurserna. Som ett resultat av detta kan man nu börja skönja en något större koncentration av exportförst'tljningen till vissa marknader. —— — — De individuella exportstöden har möjliggjort satsv ningar som företagen annars inte skulle kunna genomföra.

Exportstöd som sätts in till företag i verklig kris — ekonomiskt och personellt — är inte till hjälp för dessa företag. Exportaktiviteter som erbjuds inom exportstödsprogrammct kan utnyttjas effektivt endast av företag som passerat ur krisen eller frän början är livskraftiga. har attrakti- va produkter och en vilja att satsa pä export. Därför anser vi att det ligger en viss fara i att ställa alltför stora förväntningar pä effekten av enbart exportstödsätgärder. Som framgå-"tr ovan har en volymökning ej kunnat uppnås trots exportsatsningar på senare är.

I syfte att uppnå den volymmässiga ökningen om 5.9? per år som SIND räknat med i den presenterade marknadsprognosen bedömer vi att det kommer att krävas mycket kraftiga insatser på marknadsföringssidan. En förutsättning för att det uppställda mälet skall kunna uppnäs är självfallet att företagen använder ett utökat exportstöd till met-aktiviteter utöver marknadsplanen i dess nuvarande omfattning. Även under sädana förut- sättningar föreligger risk att den 5-procentiga volymökningen ej kan upp- nås. SIND föreslår att 22.5 milj. kr. anslås för exportstöd och konsultinsatser för treårsperioden 198 [:"82— I983/84. Exportrådet tillstyrker sådant stöd att utgå till de utvecklingsbara företagen i branschen och under förutsättning att beslutet tages snarast möjligt för hela treårsperioden. Beslut för ett äri taget försvårar den långsiktiga planering som eftersträvas. Denna utökning av exportstödet kommer till största delen att tillfalla de båda flerbruksföre-

Prop. 1980/8 !: 89 st)

tagen. De fristäcnde bruken har begränsade möjligheter att satsa ytterliga— re medel pä marknadsft'tringen. (iällande regel om mittimum 50 procents företagsinsats för erhallande av ittdtviduella exportstöd begränsar de frista- ende brttkens möjligheter att utnyttja exportstödet ytterligare. Var uppfatt— ning är dock att denna regel bör bibehällas för individuella exportstöd. En minskning av företagsbidraget skulle ktttttta bidraga till mindre seriösa satsningar i vissa fall. Vid borttagande av regeln om 50 procents företagsin- sats vid individuella atgärder finns inte längre. samma möjlighet att styra exportstödet till de utvecklingsbara oclt livskraftiga företagen inom bran— schen.

Ansträngningarna hittills har gätt ut pa att fa glasbruk att samarbeta med varandra. Eftersom de olika glasbrukens produkter I allmänhet är direkt konkurrerande är det tnte alltid en fördel att samarbeta. Exportradet ser uppenbara fördelar med atgärder som riktar sig till företag med olika produktomräden men med samma mälgrttpp. exempelvis att glasproduk— terna marknadsförs tillsammans med andra presentartiklar och heminred— ningsprodukter. Sädana strävanden har ej underlättats av den snävt branschinriktade stödlltrmett.

Med nuvarande ägarstruktur och produktinriktning ser vi inga tttöjlighe- ter att utöka den gemensamma marknadsföringen pä exportmarknaderna till ett gemensamt exportbolag. Dessutom anser vi inte att ett sädant exportbolag skttlle främja den totala glasexporten bl.a. pa grund av att efterfrägestrttktur och marknadsorgattisation skiljer sig starkt ät i olika länder.

I industriverkets förslag anges att något generösare villkor för mark- nadsetablcring bör gälla. Enligt vår mening är gällande regler tillräckligt generösa. Stöd utgär redan i dag för kostnader vid marknadsetablcring (bildande av säljbolag etc.). till olika former av kostnader tttover investe— ringar ttnder första äret. exempelvis advokatarvoden. löner. hyror_ rage. kostnader och olika typer av driftskostnader.

Emma/mdr: m-lt Nyhm kmunumur: [ utredningen beskrivs marknadsför— ingen som bristfällig och osystematisk. De svaga marknadsandelarna pä närmarknaderna. t.ex. Beneluxländerna. Storbritannien nt. fl.. borde kun- na förbättras bctydligt genom en aktiv och systematisk marknadsföring. lndttstriverket har föreslagit ökade anslag till exportbefrämjande atgärder. För att öppna nya marknader borde marknadsföringen kttnna ske genom en för branschen gemensam kanal. Sävitt vi katt bedöma är föreslaget exportstöd ej utformat pä sadant sätt att gemensam marknadsföring stimu- leras. Exportstödet synes tidigare ha utnyttjats av flerbruksföretagen. Effekten bedöms ha varit mindre god. Ett riktat exportstöd borde fram— deles i första hand komma de mindre brttkcn till direkt nytta.

[Jesse/m kommun finner för sin del —- —— — att en systematisk marknads— föring med tillskott av resurser i ett gemensamt exportbolag bör kttnna höja exportandelen högst avsevärt. ] vart fall bör det föreslagna exportstö— det utformas sä att gemensam marknadsföring stimuleras. Då en export- ökning ställer höga krav på rörelsekapital bör exportlänegaranti från staten tillförsäkras branschen.

Uppvidinge kommun: Vad gäller exporten anser kommunen att en sam- ordning av insatserna är nödvändig dels för att återta förlorade marknads- andelar och dels för att finna nya marknader. Fördelarna med ett gemen-

Prop. l980/81: 89 . -- Xl

samt exportbolag kan ifrågasättas men stöd bör utgä för att ge alla de mindre glasbruken möjligheter till en omfattande marknadsföring av sina produkter på exportmarknaderna.

4. Län till investeringar

Nägra remissinstaser tar ttpp förslaget rörande län till investeringar. Dessa anföri huvudsak följande.

Styrelsen för teknisk utveckling (STU): Inom avsnittet om företagen — — — granskas investeringarna och utredningen finner att det finns flera lönsamma investeringsprojekt inom den manuella glasindustrin. STU in- stämmer i behovet av att satsning görs i dessa lönsamma investeringar. Speciellt bör påpekas vikten av investeringar i mjukvara såsom organisa- tionsutveckling, utbildning och teknisk kompetens vilka vid lönsamhets- problem oftast först drabbas av neddragningar.

Svenska glasbruksfiiireningen: Anledningen till det kvarstående outnytt- jade anslaget är förutom osäkerheten i branschen den att företagen alltför ofta saknar egna insatsmöjligheter — — —. — — — De möjliga men också minst sagt angelägna kostnadssänkningar i produktionen som utredningen redovisat och som förutsätter investeringar på 15 a 20 milj. kr. per är under en femårsperiod torde ej kunna nås med nu föreslagen nivå och konstruk- tion beträffande avskrivningslånen.

5. Nuvarande strukturgarantier

Av remissinstanserna är det endast Svenska glasbruksföreninng som tar upp frågan. Föreningen tillstyrker SlND:s förslag att den befintliga stödformen bibehålls.

6. Särskilda regionalpolitiska lån

lndustriverkets förslag har i huvudsak mottagits positivt. fränsett att regionala och lokala myndigheter i några fall har bedömt satsningen som otillräcklig. Arbetsmarknadsstyrelsen erinrar om att stöd enligt gällande bestämmelser kan utgå även utanför stödomrädet.

Arbet.fmarknadszrryrelxcn.' För att skapa ökade möjligheter till alternativ sysselsättning föreslår industriverket i rapporten särskilda regionalpolitis- ka insatser inom Uppvidinge. Lessebo. Nybro. Emmaboda och Finspångs kommuner. Förslaget innebär att speciella lånemedel — 10 milj. kr. under en treårsperiod — kanaliseras via utvecklingsfonderna i berörda län. Sty- relsen ser för sin det inga bärande skäl för att i detta sammanhang föra över ansvaret för regionalpolitiska insatser från länsstyrelsen. som reguljärt arbetar i nära kontakt med utvecklingsfonden. Styrelsen vill också erinra

6 Riksdagen ]980/8l. 1 mm!. Nr 89

Prop. 1980/81: 89 33

om att gällande förordning om regionalpolitiskt stöd innehäller bestämmel- ser om förutsättningar för sådant stöd även till verksamhet utanför stöd— området.

Länsstyrelsen i Ös'tm'götlands län: Den riktade regionala statliga utlä- ningen tar sikte på att redan nu etablera nya arbetsplatser pa glasbruksor- terna. Länsstyrelsen ser detta sotn principiellt riktigt. 'l'yvärr visar erfaren- heten att statliga krediter i den utformning som är tänkt inte kan förväntas locka fram de investeringar och ge de nya arbetsplatser som är avsikten. Nivån på de skisserade regionala länen är lägre än vad som gäller lokalise- ringsstödet i stödområde [ och där (exempelvis Ydre och Kinda i (')stergöt- land) har stödet hittills avsatt synnerligen blygsamma spär.

Om glasbruken kommer att krympa sin verksamhet och nya arbetsplat— ser blir nödvändiga anser länsstyrelsen att berörda orter./kommuner ttnder viss tid exempelvis tre är inplaceras i gällande stödomräde 3. Därav följer att lokaliseringsstödet kan användas på en relativt kraftfull nivit. Vidare innebär det att staten inte behöver införa någon ny stödform. Aktuella anslag till lokaliseringsstöd torde räcka ocksä för insatser på glasbruksor- terna.

Läns.i'tyrclsen i Kmnulwrgs Hin: Om offensiva ätgärdcr inte ger tillräck- liga effekter för att hålla uppe sysselsättningen inom branschen. mäste kraftfulla regionalpolitiska åtgärder sättas in. SlND:s förslag om att ställa speciella lånemedel pä lt) milj. kr. till förfogande i syfte att skapa alterna- tiv sysselsättning är enligt länsstyrelsens mening alldeles otillräckliga för att kompensera det beräknade bortfallet på ca 285 arbetstillfällen. Enligt de principer som tillämpas inotn ramen för det statliga regionalpolitiska stö- det. skulle SlND:s föreslagna räntebefrielse pä ca 3 milj. kr. överslagsmäs- sigt i stödområde ] ge ea |2t) nya arbetstillfällen. i stödomräde 3 ca 25 nya arbetstillfällen och i stödområde 6 ca ltt nya arbetstillfällen.

Län.s'sryrelst'n i [(a/mar län: Föreslagna regit'inalpolitiska insatser be— döms få marginell betydelse för möjligheterna att skapa alternativ syssel- sättning.

Svenska glasbrnksji'ireningen: Förslaget som möjliggör för utvecklings- fonderna i glaslänen att aktivt arbeta för skapandet av alternativ sysselsätt- ning stöds helt av föreningen.

Sveriges lmmvarks- ut'/t industriurganisurimt — Fumiqu/i'ircragen: Ut- redningens förslag om speciella lånemedel tillstyrks.

Sveriges industriförbund: Stödet till företagen bör kombineras med för- stärkta regional- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder med syfte att bere- da de personer som friställs inom den manuella glasindustrin ny sysselsätt- ning inom andra verksamhetsomräden. Viktigt i det sammanhanget är att insatserna inte alltför hårt inriktas på att skapa alternativ sysselsättning enbart på de lokala arbetsmarknaderna ide olika bruksorterna. Även om sådana åtgärder självfallet måste finnas med så bör ändä tyngdpunkten i denna del av stödprogrammet ha en vidare regional snarare än lokal betoning.

De regional- och arbetsmarknadspolitiska insatserna kan troligen behö- va komma att fortsätta efter det att det företagsinriktade stödet upphört.

Prop. 1980/81: 89 83

Emmaboda ut'/t Nybro kmnmttner: Förslaget om regionalpolitiska insat- ser med lt) milj. kr. är ett bra förslag och hälsas därför med tillfredsställcl- se. Regionalpolitiskt stöd behövs som kompensation för redan vidtagna strukturförändringar.

Ronneby kommun menar i motsats till utredningen att även utvecklings- fonden i Blekinge måste ges möjligheter till samma insatser som i övriga län. Glasbruksindustrin i Ronneby får inte ställas ät sidan när det gäller möjligheter till stöd från samhällets sida. inte minst mot bakgrund av de sysselsättningsproblem som finns och kan förväntas i länet. Storleken på industrin i Blekinge kan dock motivera att stödet till Blekinge administre- ras av fonden i Blekinge i samverkan med exempelvis utvecklingsfonden i Kronobergs län.

Uppvidingt-l kommun: Inom Uppvidinge kommun föreligger stort behov av regionalpolitiskt stöd som kompensation för de strttkturomvandlingar

som redan förekommit. De föreslagna medel torde — — — vara för små för att de uttalade målsättningarna skall kunna uppfyllas. — — — Kommunen anser — — — att ett betydande regionalpolitiskt stöd mäste utgå för sats- ningar inom turism— och servicenäringarna i "Glasriket". för att ta tillvara de möjligheter till ökad sysselsättning det ligger häri för såväl turism- och servicenäringarna som för glasbruken.

7. De fackliga organisationernas förslag rörande investmentbolag och utvecklingsbolag

De remissinstanser som tar upp förslagen om investmentbolag och ut- vecklingsbolag har övervägande kritiska synpunkter.

Näringsjriltetsombudsmannen (NO): NO delar — -— — utredningens uppfattning att något initiativ till bildande av ett branschomfattandc Glas AB inte bör tas från samhällets sida. eftersom detta skulle medföra en ännu mer långtgående begränsning av konkurrensen inom glasindustrin än fu- sionsalternativet.

De berörda fackliga organisationerna har till utredningen framfört för- slag om bildande av ett särskilt utvecklingsbolag med uppgift att admini— strera branschstödet och gå in som delägare i nedläggningshotade glasbruk för att driva dessa vidare. Bildandet av ett dylikt bolag skulle enligt NO:s uppfattning kunna medföra att överkapaciteten bibehålls och att från sam- hällssynpunkt önskvärda strukturförändringar inom glasindustrin snarare fördröjs än påskyndas. NO delar därför utredningens bedömning att försla- get inte bör genomföras.

Statens pris- och kartellnämnd: Nämnden ställer sig — liksom industri- verket — tveksam till att särskilda bolag bildas. som med aktivt statligt deltagande skall styra Strukturomvandlingen av den manuella glasindu- strin.

De fördelar. som eventuellt skulle ligga i en långtgående produktions- samordning inom den svenska glasindustrin. bör vägas mot de nackdelar en ökad företagskoncentration kan få ur konkurrenssynpunkt. Det finns risk för att —— om inte de genom samordningen lägre produktionskostna-

Prop. 1980/81: 89 84

derna leder till lägre priser i konsumentledet och därigenom totalt sett en ökad marknadsandel för svenska produkter — den svenska glasindustrins ställning ytterligare försvagas i förhållande till sina utländska konkurren- ter.

Svenska fahriksurherure/ör/nmdet. Svenska indttstritjii/tstentanna/ör- bundet (N'/I .S'veriges urbetsledare/i'irhttnd: SIND har framställt vårt förslag angående glasutveckling på ett mycket tendensiöst sätt. genom att påstå att effekten av vårt förslag blir att vi skapar en räddningsplanka för ineffek- tiva och olönsamma bruk.

Det finns därför anledning att i korthet redovisa förslaget om glasutveck- ling. Glasutveckling är ett uttryck för de fackliga organisationernas offen— siva syn på glasindustrins framtid. Vi vill genom glasutveckling möjliggöra. för både flerbruksföretagen och de fristående glasbruken. att i större utsträckning komma in på olika utlandsmarknader. Genom det av oss föreslagna exportbolaget tillförs branschen i samlad form en kompetent försäljningsorganisation. Vi vill vidare med glasutveckling säkerställa att glasindustrin kontinuerligt får tillgång till yrkesutbildad arbetskraft. Glas- utveckling förutsätts få en aktiv roll i strukturomvandlingen. Det skall t. ex. vara möjligt för glasutveckling att gå in som delägare i företag som hotas av nedläggning. Dessa insatser skall dock inte syfta till att hålla dödsdömda företag ttnder armarna. däremot torde ett direkt engagemang av Glasutveckling i nedläggningshotade företag vara betydelsefullt. då ft- nansiella insatser. som ofta är nödvändiga. härigenom underlättas. Avslut- ningsvis kommer Glasutveckling att innebära ett kompetenstillskott genom att de anställda får ett inflytande. vilket i sig torde vara mycket betydelse- fullt för att uppnå en långsiktig konkurrenskraft för den manuella glasin- dustrin.

SlND:s framställning tyder på sådana uppenbara missförstånd att det lett till en klar vrångbild. Man har inte med särskilt stort allvar lyssnat på synpunkterna från den fackliga sidan.

Svenska gIasbrttksji'ireningen: Det måste anses som tveksamt om en bransch som den manuella glasindustrin som i så hög grad är beroende av inte minst konstnärligt skapande insatser har rätta förutsättningar att sam- las i ett framgångsrikt investmentbolag.

SlND:s bedömning av — — — (förslaget om ett utvecklingsbolag) — — — delas i allt väsentligt av föreningen. De med en dylik bolagskonstruktion följande problemen är uppenbara. Samtidigt vill vi understryka att vi nu liksom tidigare är klart positiva till varje samverkan som har rimliga förutsättningar att bidra till ökad export. Icke minst angelägen är sådan samverkan som kan förbättra möjligheterna för de mindre bruken att öka exporten. Sådan samverkan förekommer mellan olika företag sedan länge och fortsatt utbyggnad pågår. Men det är en utbyggnad som bäst sker inifrån företagen och knappast genom administrativa beslut från annat håll.

Sveriges intittstriförhttnd: Med anledning av utredningens diskussion om branschens ägarförhållanden vill Sveriges industriförbund beträffande för- slaget att sammanföra alla de olika företagen i ett gemensamt investment- bolag "Glas AB". framhålla att detta. såsom påpekas i utredningen. säker- ligen förutsätter statligt delägarskap. Erfarenheterna från andra branscher där situationen är likartad och där staten engagerat sig ägarmässigt pekar på att de strukturella förändringar som måste ske ofta fördröjs och att krav

Prop. 1980/81: 89 .- 85

reses på fonsatta statliga subventioner under lång tid för att bevara icke konkurrenskraftig produktionskapacitet. Beträffande förslaget att inrätta ett utvecklingsbolag. "Glasutveckling AB". vill vi framhålla att detta i väsentlig grad synes syfta till att garantera bevarandet av produktionska- pacitet som saknar eller har mycket svag konkurrensförmäga. Sveriges industriförbund tar därför avstånd frän båda dessa alternativ.

Lessebo kommun anser — — — att de fackliga organisationernas förslag om ett utvecklingsbolag måste utredas närmare. Skulle det visa sig att nuvarande ägareförhållanden omöjliggör en samlad exportsatsning. bör regering och riksdag fatta nödvändiga beslut för branschens överlevnad.

8. Forskning och utveckling samt teknisk utbildning

Frågor rörande forskning och utveckling för den manuella glasindustrin har SlND i huvudsak behandlat i en särskild rapport. som även innefattar ett förslag om stöd till fortbildning av teknisk personal och driftspersonal. Rapporten har remitterats till endast ett begränsat antal remissinstanser.

Flera remissinstanser. främst styrelsen för teknisk utveckling. Glas— forskningsinstitutet samt industrins och de anställdas organisationer. har lämnat ingående synpunkter på FoU-verksamheten inom branschen. För- slaget om teknisk fortbildning stöds av en enhällig remissopinion.

Sko/('iversryrelsen anser — — — att det är viktigt att viss glasteknologisk forskning finns i landet. Det bör finnas kunskaper och teknisk kompetens på de olika företagen och det är önskvärt att kunskaperna och erfarenhe- terna tas till vara genom samverkan mellan de olika företagen.

Skolöverstyrelsen delar industriverkets mening att det är angeläget att stödja fortbildning av teknisk personal och driftspersonal inom den manu- ella glasindustrin och att fortbildningen ges statligt stöd. Skolöverstyrelsen vill i sammanhanget erinra om möjligheterna att i gymnasieskolan anordna s.k. högre specialkurs för kvalificerade glasarbetare med den tvååriga kursen i manuell glastillverkning som grund.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser det — — — - mot bakgrund av den ak- tuella utvecklingen inom den manuella glasindustrin — angeläget att få till stånd forsknings- och utvecklingsinsatser som svarar mot glasföretagens behov och som på ett smidigt sätt kan föras ut till företagen. Styrelsen delar utredningens uppfattning om den betydelse för den manuella glasin- dustrin en teknisk fortbildning kan ha.

Styrelsen för teknisk utveckling (STU): [ utredningen konstateras att flertalet medlemmar i Stiftelsen Glasforskning avstår från sina möjligheter att styra det gemensamma FoU-arbetet. l krisbranscher där de enskilda företagen har stora interna problem torde det tyvärr vara naturligt att företagsledningen ägnar mindre uppmärksamhet åt styrning av branschor- ganen. Detta ställer forskningspersonalen inför stora problem då den inte upplever ett aktivt gensvar på sitt arbete från företagen. En följd blir även att tillgängliga personal- och utrustningsresurser inte utnyttjas optimalt. Behovet av aktivt deltagande i styrningen bör därför poängteras för före-

Prop. l980/8l: 89 86

tagslcdningen. Den företagare som aktivt deltari styrarbetet tordc även ha större förutsättningar att inom sitt företag snabbt tillgodogöra sig tekniska utvecklingsresultat.

De fackliga organisationerna har liten förståelse för Glasforskningsinsti- tutets grundforskning. Enligt STUzs uppfattning kan inte det arbete som bedrivs vid institutet karaktäriseras som grundforskning. Däremot bör arbetssättet vid angripande av problem kunna anges som tekniskt-veten- skapligt.

STU instämmer med Stiftelsen Glasforskning om att en neddragning av verksamheten skulle påverka effektiviteten i FoU-verksamheten mycket menligt.

Vid utvecklingen av de kontinuerliga vannorna förekom med hänsyn till förväntade konkurrensfördelar mycket litet av samarbete mellan de före- tag som införde denna teknik. Detta fick till följd att samma dyrköpta erfarenheter vid utveckling och inkörning av processerna gjordes vid flera företag. I efterhand kan därför konstateras att ett större samarbete och erfarenhetsutbytc hade varit till fördel för alla parter. För kommande utvecklingsprojekt bör därför de positiva effekterna av samarbete tas bättre tillvara.

En jämförelse har gjorts med forskning och utveckling inom den väst- tyska glasindustrin. Såsom inledningsvis konstateras har den västtyska glasindustrin en väsentlig betydelse för den totala sysselsättningen. Enbart detta medför att det är tveksamt att dra alltför många paralleller mellan svensk FoU och västtysk. STU anser att det hade varit värdefullt med någon analys av hur FoU bedrivs i även något eller några andra länder där glasindustrin intar en mindre central plats i samhället.

Den kollektiva forskningen inrymmer vanligen både forskning dvs. kunskapsuppbyggnad och teknisk utveckling. Verksamheten bör även vara anpassad till målgruppen. Detta innebär att en acceptabel teknisk- vetenskaplig nivå på arbetet måste förenas med kravet på att resultaten skall kunna förmedlas till målgruppen. Forskningsuppdragen skall även vara användbara för de små företagen om sådana ingår i kollektivet. Enligt STU:s uppfattning ligger Glasforskningsinstitutets värde mer i att verk- samheten bedrivs på ett sätt som effektivt stöder de små företagen än i att FoU-arbetets teknisk-vetenskapliga nivå hålls hög.

Såsom tidigare angivits har STU förståelse för svårigheterna att bedriva långsiktigt syftande forskning i en bransch med akuta ekonomiska svårig- heter. Samtidigt måste dock poängteras faran med att överge den långsik- tiga forskningen för att satsa på de dagsaktuella problemen. En parallell bör här kunna dras till investeringar kontra underhåll.

STU delar åsikten om behovet av ökade internationella kontakter. En neddragning av den egna forskningsverksamheten kan dock sänka kompe- tensnivån på institutet så att de utländska erfarenheterna inte kan tillgodo- göras på rätt sätt.

En inte oväsentlig del av verksamheten vid Glasforskningsinstitutet består av kunskapsuppbyggnad. Det är därvid viktigt att dessa kunskaper sprids till alla inom glasbranschen som kan ha nytta av dem. STU delar därför uppfattningen att en ökad satsning bör göras på utbildningsverksam- heten. STU tar inte nu ställning till i vilken form utbildningen bör bedrivas.

STU delar sammanfattningsvis industriverkets bedömning att nuvarande stöd till Glasforskningsinstitutet bibehålls. att branschen mer aktivt bör utnyttja sin möjlighet att styra forskningsin- riktningen. att fortbildning av glasindustrins personal bör främjas.

Prop. [980/81 : 89 87

(y'/us!:»rskningsinsri/nlt'rs styrt-Isu anser att relationerna mellan (_ilas- forskningsinstittrtct och de manuella medlcmsföretagen beskrivs på ett sätt som ger ett alltför negativt intryck.

Styrelsen. de anställda vid institutet liksom även STU har haft intrycket att just de goda relationerna mellan institutet och företagen varit en stor tillgång för verksamheten under de snart 35 är institutet existerat.

Enligt styrelsens asikt kan de problem. som tydligen uppstått på senare tid. i stor utsträckning hänf't'iras till branschens akuta ekonomiska svarig- heter sarnt struktur— och personförändringar i den manuella industrin.

Utredningen säger att medlemsföretagen brister då det gäller styrningen av institutets verksamhet och det är riktigt att sällan några konkreta förslag till FoU-insatser till institutet läggs fram.

Denna situation är dock den vanliga för alla branschförskningsinstitut och i stor utsträckning även för de större industriföretagens utvecklingsav- delningar. Genom att man vid institutet systematiskt bygger upp kompe- tens är det naturligt att flertalet förslag till FoU—projekt tillkommer på initiativ från instituten och i mindre utsträckning från produktionssidan.

Ett effektivare utnyttjande av institutets resurser synes inte i större utsträckning ktrnna förväntas genom "ökad styrning" från industrins sida. men däremot genom att betydligt större resurser sätts in för direktkontak- ter och ömsesidig information sä att institutets medarbetare fär förbättrad insikt i företagens närliggande behov av FoU och teknisk service och kan inrikta verksamheten på dessa behov.

En ökad satsning på utbildning vid företagen inom institutets kompetensområde skulle underlätta effektivt samarbete mellan företag och institut.

Styrelsen vill även fästa uppmärksamhet vid att de kostnader. dels i form av konsultationsarvoden till institutet och kanske i än högre grad för brukens egna arbetsinsatser och ev. produktionsbortfall. som uppstår i samband med överföring av FoU-resultat till produktion. f.n. allvarligt minskar de manuella brukens vilja och förmåga att utnyttja institutets förslag. idéer och tjänster.

De manuella företagen borde i nuvarande läge få möjlighet att erhålla bidrag föratt minska sina kostnader i samband med överföring av FoU— resultat till praktisk användning.

Vid bedömning av institutets verksamhet måste klargöras att resurserna är relativt små. Hela omsättningen för institutet och servicebolag är ca 3 milj. kr. Antalet anställda är 15 personer. härav trc med akademisk utbild- ning. en med speciell glasteknisk utbildning samt tre ingenjörer. Antalet medlemsföretag är f. n. 38. varav lZ manuella bruk. Samtliga ställer givet- vis vissa krav på insatser.

Eftersom såväl institutets styrelse som STU uttryckt åsikten. att effektiv FoU-verksamhet vid ett branschforskningsinstitut knappast kan bedrivas. om omfattningen minskar väsentligt under den som f.n. gäller för Glas- förskningsinstitutet. har en medveten satsning skett för att successivt kompensera minskningen i den manuella branschen genom att rikta verk- samheten även mot andra områden. som kan utnyttja den kompetens och utrustning som byggts upp under institutets '_lS-åriga tillvaro.

] utredningen sägs att institutet lägger ned betydande arbete på grund- forskning. l verkligheten har dock institutet inte resurser för sådan forsk- ning. Den kollektiva FoU-verksamhetcn som stöds av STU och industrin ägnas praktiskt taget uteslutande åt tillämpad forskning och ideutveckling. Det hade varit värdefullt. om utredningen framhållit. att de resultat som

Prop. 1980/81: 89 88

sadan forskning ger och den kunskapsbank. som därigenom uppbyggs. är en väsentlig förutsättning för industribransehens utveckling tjfr [VA:s studie: "Kunskap och konkurrenskraft". [VA:s meddelande nr 223. l979).

Uttalandet att ökade ”grundkunskaper" inom glas inte skulle innebära något väsentligt bidrag till den industriella utvecklingen för den manuella glasindustrin är lörvänande och det är snarast genant för utredningen. att den icke dementerar ett sädant uttalande. Det är snarare sä att bristen på glastekniska kunskaper och kanske speciellt materialegenskaper är ett handikapp för svensk manuell glasindustri ijämförelse med motsvarande industri i andra länder t.ex. Tyskland och öststaterna. Grundkunskaper krävs också för att genomföra "jordnära" projekt.

Utredningen har studerat det tyska HVG. HVG är huvudsakligen till för att organisera. men inte självt driva FoU. Verksamheten skiljer sig således väsentligt frän den som drivs vid branschforskningsinstitut och är därför inte något lämpligt jämförelseobiekt.

Det hade varit värdefullt om utredningen studerat verksamheten vid de glasbranschinstitut som finns i Europa t.ex. det tyska institutet i Wärts— burg. det engelska BGIRA i Sheffield. det belgiska i Charleroi. det ita- lienska i Venedig. det tjeckiska i Hradec Kralove eller det polska i Warsawa-Krakow.

Dessa institut är väsentligt större och mer välutrustade än Glasforsk- ningsinstitutet i Växjö. Om vi bortser frän de östeuropeiska och möjligen från det italienska. finansieras dessa huvudsakligen av stora maskinella glasföretag samt vissa statliga anslag. Av denna anledning ägnar sig dessa institut i mycket ringa grad ät manuella glasbruk och driver i huvudsak långsiktiga och relativt vetenskapligt avancerade projekt av intresse för storföretagen.

Det är intressant att konstatera att åtskilliga utländska manuella glaspro- ducenter uttrycker intresse för institutet i Växjö. därför att man där bygger upp kunskap för att lösa uppgifter just inom de manuella brukens intres- seområde med inriktning pä praktisk tillämpning och teknisk service.

Styrelsen föreslår att glasforskningsinstitutet får ökade resurser för kon- täktverksamhet. information samt insatser i samband med överföring av FoU-resultat till praktisk användning vid företagen.

Anslaget föreslås uppgå till 200000 kr. för vart och ett av de tre närmaste åren. alltsä totalt 600000 kr.

Alternativt föreslås att STU under motsvarande period höjer sin finan- sieringsdel för institutets ramprogram från nuvarande 50% till 60% för den del som utgörs av de manuella brukens insats.

Styrelsen ser med tillfredsställelse förslaget om stöd för utbildning och anser att detta bör användas för undervisning och framtagning av undervis- ningsmaterial med utnyttjande av institutets personal och övriga resurser.

En sådan utbildningsverksamhet skulle leda till ett effektivare utnyttjan- de av institutet genom ökade kunskaper på företagen om glasets teknologi och matcrialegcnskaper och om de tekniska problem. som finns och upp- träder inom glasindustrin.

Kooperativaförbundet (KF): Man kan befara att branschens ansträngda finansiella situation tillsammans med osäkerhet beträffande marknadsför- utsättningar och strukturförändringar medfört betydande negativa äter- verkningar för FoU-verksamheten. Ökade statliga insatser torde enligt KF:s uppfattning därför bli avgörande för branschens långsiktiga utveck- ling. Arbetsmiljöfrågorna bör beredas central plats i samband med bran-

Prop. 1980/8lz89 '. . 89

schetts tekniska förnyelse. Den materialtekniska kompetensen kan utveck- las i samspef med andra material och branscher. Slutligen vill KF starkt betona vikten av att konsumenternas intressen och behov tilläts päverka produktutveckling och sortimentsplancring.

Svenska arbvt.vgii'urq/örwu'ngmi: En orsak till svårigheterna för glas- forskningsinstitutet att överföra sitt kunnande till glasbruken kan vara att dessa har haft en relativt hög omsättning på sin tekniska personal och tvingas rekrytera sådan med allmänteknisk utbildning men utan egentlig utbildning i glasbranschens speciella teknologier.

Mot bakgrund av dessa förhållanden framstår utredningens förslag att eventuellt stöd till branschen bör utgå för utbildning genom glasforsknings- institutets försorg av teknisk personal och driftspersonal inom den manu- ella glasindustrin som naturligt.

Föreningen tillstyrker förslaget men vill framhålla att innan några som helst bidrag utbetalas bör en detaljerad utbildningsplan föreligga. Utbild- ningens innehåll för olika målgrupper. utbildningens längd och förläggning i tiden under stödperioden och fördelningen av de olika kostnadselementen för utbildningen måste ha de berörda parternas fulla acceptans för att stödet skall bli utnyttjat på rätt sätt. Det kan i sammanhang härmed erinras om att ett utvecklingsprogram för glasindustrin genomfördes i början av 70-talet. vari ingick utbildningsstöd — —— —. En stor del av utvecklingsstö- det ätgick då till industriverkets egen administration av utvecklingspro- grammet. En redovisning och utvärdering av den tidigare utbildningsinsat- sen har varit naturlig i anslutning till de nu framlagda förslagen.

Svenska glasbruksförcningen: SIND har i den nu framlagda delutred- ningen redovisat det faktiska läget beträffande FoU för landets glasindu- stri. Redovisningen har kompletterats med en deljämförande material från förhållandena i Västtyskland. Västeuropas största glasnation. Såväl vid en jämförelse med förhållandena i Västtyskland somjämfört med andra glas- nationer i Europa framstår de resurser som byggts upp inom Glasforskn- ingsinstitutet i Växjö som aktningsvärda. Kompetensen hos personalen är avsevärd och likaså är den tekniska utrustningen betydande även vid en internationelljämförelse.

Emellertid är det uppenbart att den ekonomiska belastning det inneburit för vår manuella glasindustri att aktivt medverka i forskningsinstitutets uppbyggnad och verksamhet medfört andra problem. Svårigheter har före- legat att på ett praktiskt och effektivt sätt omsätta institutets kunnande i resultat på glasbruken. Orsakerna till att man härvidlag inte alltid varit så framgångsrik är säkerligen flera.

Främsta orsaken torde vara glasbrukens ekonomiska situation. En i och för sig angelägen kontakt och konsultation med Glasforskningsinstitutet kan snabbt utveckla sig till en fråga om kostnader som skall betalas tämligen så omgående. Den återbäring som bruket rimligen bör erhålla efter en konsultation och eventuell investering i form av förbättrad teknik eller på annat sätt ligger ofta så långt fram i tiden att bruket i en trängd ekonomisk situation kanske hellre väljer att avstå från konsultationen.

En annan orsak till svårigheterna att omsätta institutets kunnande i praktiska resultat på bruken är uppenbarligen den generationsväxling som skett under senaste decenniet i branschen. Denna generationsväxling be- rör inte bara företagsledningarna utan också den tekniska personalen på många bruk. Ett antal nya medarbetare har tillförts glasbruken och i flera fall har den tekniska personalen rekryterats från annan bransch än glasin-

Prop. [980/81: 89 90

dustrin. Den i och för sig utomordentligt angelägna kontakten med glas- forskningsinstitutet för den nya personalen har dock ofta fått stå tillbaka för andra mer akuta uppgifter på bruket. uppgifter som omgående måste lösas.

Det förslag som SIND nu lägger fram. att statligt stöd lämnas för fort- bildning av teknisk personal och driftspersonal. ligger helt i linje med vad föreningen anser vara högst angeläget. För föreningen synes det naturligt att denna fortbildningsverksamhet bedrivs med Glasforskningsinstitutet som huvudman. Vi vill emellertid samtidigt framhålla som angeläget att stödet till den föreslagna fortbildningsverksamheten får en sådan utform- ning att nu förefintlig grundutbildning av glasarbctare i glasskolan och på företagen positivt påverkas.

Föreningen vill slutligen understryka hur väsentligt det är att stödåtgär- derna beträffande FoU utformas så att glasbruken inte av ekonomiska skäl skall nödgas avstå från att utnyttja den kompetens och de resurser som byggts upp inom Glasl'orskningsinstitutet.

Svenska fabrik.rarbeturcf/örhunde!. Svenska indl!.t'lriljänslavrunna/ör- bundet och Sveriges (trhetslcdurelät-lmnd: Enligt vår uppfattning saknas de större företagens ledande roll inom glasforskningen. Många av företa- gen visar också otillräckligt intresse för institutets ramprogram. Detta kan bero på att det f.n. saknas expansiva produktidéer där glasmaterial är insatsvara. Vi anser det därför nödvändigt att samhället går in som bestäl- lare av grundläggande forskning. Detta kan t.ex. ske genom att Glas- forskningsinstitutet uppdras att föra hem och dokumentera de rön som görs utomlands. SIND pekar på att grundforskning äger rum utomlands.

Samhällets insatser som beställare fritar inte glasbruken från uppgiften att forma verksamheten med hänsyn till inriktning. antal projekt osv.

SlND:s uppfattning att de fackliga organisationerna skulle brista i förstå— else för institutets grundforskning finner vi något förvånande. De fackliga organisationerna har i olika sammanhang hävdat betydelsen av långsiktig utveckling av glasmaterial och glasteknologi. ] detta sammanhang vill förbunden betona vikten av en ökad facklig representation i de tre aktuella styrelserna.

De fackliga organisationerna stöder utredningens förslag till utbildnings- insatser. Vi förutsätter därvid att de föreslagna beloppen utgår netto till utbildningsändamäl. Förbunden anser vidare att förutom den i utredningen berörda personalen skall också forskarna ges möjlighet att utvecklas ge- nom utbildning om det praktiska arbetet och dess förutsättningar.

Enligt vår uppfattning hade SIND också bort beröra hur glasskolan skall innefattas i utbildningsarbetet och den kontaktskapande verksamheten.

Förbunden vill slutligen kraftigt betona vikten av forsknings— och ut- vecklingsarbetet inom den manuella glasindustrin. Glasforskningsinstitutet måste i framtiden integrera grundforskning. tillämpad forskning. design och teknisk produktionsutveckling. Glasforskningsinstitutet skall kunna hyra ut kunskaper på dessa områden till företagen. Kompetensen måste alltså vara lättillgänglig för företagen. Här finns också anledning att inte- grera verksamheten med ett framtida glasutvecklingsbolag. som förbunden föreslagit — -— —.

— — -— De fackliga organisationerna förutsätter att statliga medel ställs till Glasforskningsinstitutets förfogande i sådan omfattning att forskning kring glasets alternativa användningsområden och teknisk utveckling i industrin blir meningsfull.

Prop. l980/81: 89 91

9 Tillgången på utbildad arbetskraft och behovet av annan utbild- ning än den tekniskt inriktade

Många remissinstanser tar upp frågor rörande bristen på kvalificerad ar- betskraft. Flertalet remissinstanser anser att problemet bör mötas med ökade utbildningsinsatser. De anställdas organisationer betecknar det som anmärkningsvärt att SIND inte närmare har behandlat dessa frågor (från- sett förslaget om utbildning av teknisk personal och driftspersonal).

Sko/o'var-styrelsen: ] utredningen görs gällande att det finns 33 elever vid glasskolan varav en betydande del går den konstnärliga linjen. Skolöver- styrelsen vill här erinra om att den utbildning som bedrivs inom gymnasie- skolans ram i Nybro är inriktad på manuell glastillverkning i ordets egent- liga mening. Den konstnärliga linje som nämns måste vara den orienter- ande utbildning som är avsedd för formgivare och glaskonstnärer. Det är emellertid troligt att utbildningen även är attraktiv för många andra elever med konstnärliga ambitioner i gymnasieskolan.

i utredningen konstateras vidare att det är angeläget att det finns en konstnärlig inriktning på utbildningen för elever som i framtiden skall formge glasprodukterna. Vidare konstateras att det finns svårigheter att rekrytera elever till rent hantverksmässig utbildning. Skolöverstyrelsen är medveten om en viss konkurrens mellan konstnärlig och hantverksmässig utbildning. och anser för sin del inte att den hantverksmässiga utbildningen får åsidosättas. Kvaliteten kan inte bibehållas utan hantverksmässig skick- lighet.

Skolöverstyrelsen utgår från att elevgruppen har en allsidig sammansätt- ning och att elever rekryteras med hänsyn till de krav som kommer att ställas i yrkesutövningen. Den syn som kommer till uttryck i betänkandet att utbildningen skulle rikta sig till s. k. lågpresterade och dåligt studiemoti- verade delas således inte av skolöverstyrelsen.

Skolöverstyrelsen anser bl.a. med hänsyn till att rekryteringen till sko- lan i Nybro omfattar hela Sverige — ibland internordiska elcvcr — att fördelningen av kostnaderna mellan stat och kommun bör ses över för den här aktuella utbildningen.

Skolöverstyrelsen delar — — — uppfattningen att en kvalificerad yrkes- arbetare från varje glasbruk bör få en pedagogisk instruktörsutbildning men ifrågasätter om inte instruktionsarbete borde kombineras med pro— duktivt arbete. Genom ett sådant förfarande skulle instruktören ges möjlig- het att hålla sig äjour med utvecklingen.

Skolöverstyrelsen anser det värdefullt om de avtalsslutande parterna inom branschen tecknar ett utbildningsavtal och vill i sammanhanget fram- hålla att läroplaner alltid utfärdas i samråd med berörda parter.

Avslutningvis konstateras (i industriverkets utredning) "Även fortsätt- ningsvis torde företagen få vissa bekymmer att rekrytera kvalificerad personal till hyttorna. "Skolöverstyrelsen kan dela denna uppfattning och anser liksom utredningen att det behövs utbildningsinsatser. bl. a. vidare- utbildning. men anser att det också krävs andra åtgärder bl.a. en bred information om den manuella glasindustrins arbetsmiljö och möjligheter för att säkerställa rekrytering av elever och arbetskraft.

Arbetsnmrkn(triss—tyrelsen: Utredningen konstaterar att det. trots nedgång-

Prop. [980/81: 89 92

en i sysselsättning. föreligger brist på kvalificerad arbetskraft inom den manuella glasindustrin. varför möjligheterna till yrkesutbildning bör för— stärkas. Ungefär en tredjedel av samtliga sysselsatta inom den manuella glasindustrin är kvinnor och dessa är i huvudsak hänvisade till mindre kvalificerade uppgifter inom cfterbehandlingsavdelningarna. Enligt utred- ningen kommer tyngdpunkten i de framtida rationaliseringarna främst att ligga på efterbehandIingsavdelningarna. Det finns därför enligt styrelsens mening starka skäl för utbildningsinsatser som på sikt också kan leda till en ökad andel kvinnor i kvalificerade uppgifter vid glasbruken.

Länsstyrelsen i (:)Xlt'l'gt'lflllntlS län: Yrkesutbildningen på glasbruksom- rådet behöver förstärkas och ges en förändrad geografisk lokalisering. Detta är särskilt viktigt för Rejmyre. En anknytning till gymnasieskolan i övrigt i Finspång är lätt att åstadkomma. Där finns administrativa och pedagogiska basresurscr som kan komma glasbruksutbildningen till godo.

Länsstyrelsen i Kronobergs liin: Glasutbildningen har under många år förekommit i olika former dels genom utbildning vid de skilda glasbruken och dels inom den inbyggda glasskolan vid Orrefors glasbruk. Vid glas- skolan föreliggcr svårigheter att rekrytera ungdomar till utbildning inom den hantverksmässiga produktionen. Detta är kanske en spegelbild av de inte alltför ljusa framtidsutsikterna för den manuella glasindustrin. Som tidigare nämnts är just tillgången på kvalificerade glasarbetare av strate- gisk betydelse för branschen. Med hänsyn till rekryteringssvårigheterna föreslår länsstyrelsen ett lokalt utbildningsstöd. dvs. enskilda glasbruk får ersättning för att utbilda ungdomar. Glasskolan skulle för vissa delar vara utbildningsansvarig. Ersättningen till företagen bör motsvara kostnader för en elevplats i gymnasieskolan.

Länsstyrelsen i Kalmar län: Som — — — nämnts har branschen trots den krympande sysselsättningen brist på kvalificerade yrkesarbetare. Även framöver bedöms företagen få vissa bekymmer att rekrytera kvalifi- cerad personal. Länsstyrelsen anser det därför angeläget att utbildningsin- satserna förstärks så att behovet av kvalificerade yrkesarbetare kan tillgo- doses. lnsatscr bör vidtagas för att öka rekryteringen till glasskolan. Den utbildning som syftar till arbete inom den hantverksmässiga produktionen bör prioriteras.

Svenska arbersgit'are/öreningen: Den utbildning för glasindustrins yr- ken som ges dels i företagen och dels vid glasskolan i Orrefors har tillkom- mit efter försök och utredningar. med partsmedverkan. under många år. Den bör bedrivas i de former som nu etablerats så länge att resultaten kan utvärderas.

Svenska fabriksarhetarqlörbundet. Svenska industriljänsremannuför- bunder och Sveriges arbersledareförhund: Vi menar att den brist på kvali- ficerade glasarbetare. som uppstått. bl. a. har sin grund i sättet att minska produktionen. strukturförändringar och allmän oro i branschen. Företagen har ofta valt att lägga ned hela bruk i stället för att göra partiella neddrag- ningar i de olika enheterna. De grupper ur vilka den kvalificerade persona- len rekryterats har genom detta valt att lämna branschen för att finna mera stadigvarande försörjning på annat håll. Vår uppfattning är att antalet tillverkningsenheter nu understiger den nivå vid vilken den i traditionell bemärkelse kvalificerade personalen på sikt kan behållas och förnyas.

Prop. 1980/81: 89 93

SIND har på en mycket avgörande punkt inte slutfört sitt uppdrag. Verket har — trots uppmaningar från den fackliga sidan — inte närmare granskat villkoren för att få tillgång till yrkeskunnigt folk till branschen. Detta är anmärkningsvärt eftersom alla är överens om att det finns en brist inom branschen på yrkesutbildad arbetskraft.

Sveriges exportriid: I utredningen nämns behovet av stöd för utbildning i exportmarknadsföring. Bland de fristående bruken råder på vissa håll stor brist på kvalificerad personal inom marknadsföringsområdet. Behov av såväl utbildning som anställning av exportmarknadsft'irare föreligger.

'Ijänsremiinnens eentra/organisation: Trots att de fackliga organisatio- nerna prescntcrat konkreta förslag när det gäller utbildningsfrågor har verket ej berört detta viktiga område. Detta är anmärkningsvärt.

Emmaboda och Nybro kommuner: Vi vill — — — framhålla angelägenhe- ten av att en utökad utbildning av instruktörer och handledare kommer till stånd. Vidare bör förslag till en yrkesteknisk högskoleutbildning presente- ras. Vi vill också påminna om att en tvåårig gymnasicutbildning bedrivs vid en nybyggd glasskola. Härigenom har förutsättningar skapats för att tillgodose glasindustrin med yrkeskunnig arbetskraft.

Finspångs kommun: Vad avser utbildningen bör påpekas den möjlighet som nu finns genom lärlingsutbildning enligt förordning om försöksverk- samhet med gymnasial lärlingsutbildning (SFS 1980: 533). Här skapas möj- lighet att genom samarbete mellan företag och skola även i "udda" yrken bereda ungdomar fullständig gymnasial yrkesutbildning. varvid avtal teck- nas mellan arbetsgivaren och skolstyrelsen om kursplanen.

Detta innebär för eleven att han/hon erhåller lön under utbildningstiden enligt gällande branschavtal samt att eleven efter avslutad utbildning er- håller tillsvidareanställning i företaget.

Det skall även framhållas att något hinder ej bör finnas för den lokala gymnasieskolan att inrätta lärlingsplatser även om linjer och platser finns tillgängliga på den riksyrkesskola som finns i Nybro för glasbruksarbctare.

Den situation får nämligen inte uppstå att en eventuell elev skall tvingas bedriva sin utbildning långt från hemorten och för den skull hellre avstår från denna utbildning.

Lessebo kommun: Under nuvarande förhållanden torde det vara ytter- ligt svårt att i större omfattning locka ungdomarna till utbildning inom glasyrket.

De fackliga organisationerna föreslår att en utökad utbildning av instruk- törer och handledare kommer till stånd för att stärka gymnasieutbildning- en. Lessebo kommun vill tillstyrka förslaget. med det tillägget att även den s.k. yrkesintroduktionsutbildningen inkluderas i dessa åtaganden.

För att kunna upprätthålla hantverkets yrkesskicklighet — vilket i sin tur är en förutsättning för såväl branschens konkurrens- som. vid nyrekryte- ring. attraktionskraft -— krävs goda vidareutbildningsmöjligheter. lnom Glasn'ket ryms. förutom glasutbildning på gymnasial nivå. även två hög- skolor och glasforskningsinstitut. De utbildningsmässiga förutsättningarna för en eftergymnasial glasutbildning borde rimligen finnas här. Lessebo kommun anser att möjligheterna att anordna yrkesteknisk högskoleutbild- ning med det snaraste bör granskas.

Prop. l980/81:89 9.4

Ronneby kommun understryker utredningens konstaterande att svarig— heter föreligger att rekrytera kvalificerad arbetskraft till glasbruksindu— strin. Svårigheterna är enligt kommunens uppfattning sannolikt speciellt stora i Ronneby eftersom endast ett företag finns representerat i regionen. Det är därför av största vikt att en samverkan sker mellan länsarbetsnämn- den i Blekinge och Kronobergs respektive Kalmar län i syfte att tillfreds- ställa efterfrågan pä arbetskraft i sä stor utsträckning som möjligt. I sam- manhanget bör även svårigheterna att rekrytera elever till utbildning inom den hantverksmässiga produktionen ytterligare uppmärksammas.

(_!ppridingc kmnmun: För att bevara den manuella glasindustrins kon- kurrenskraft på sikt erfordras. bl. a. med tanke på den höga medeläldern i branschen. en utbildningsplan och ett aktivt utbildningsstöd. Här vill kom- munen föreslå ett utbildningsstöd motsvarande bidrag för gymnasieplats som knytes direkt till varje enskilt glasbruk som är villigt att ställa upp med utbildningsplatser. För den mera teoretiska utbildningen torde handledare vid den befintliga glasbruksskolan lämpligen anlitas.

10 Arbetsmiljön

Några remissinstanser tar upp frågor rörande arbetsmiljön. Dessa anför i huvudsak följande

Arbc'tsmarknudssryrclswr: Som påpekas i utredningen förligger — — —— i många fall brister vad gäller arbetsmiljön vid bruken. vilket — — — försvå- rar rekryteringen av arbetskaft. Förbättringar i detta avseende är således nödvändiga för att på sikt säkra en tillräcklig tillgång till kvalificerade yrkesarbetare.

Arb(=turskydds'sfyrelsvn: Arbetsmiljöproblemen i den manuella glasindu— strin gäller faktorer som värmestrålning. klimat. buller och kemiska hälso- risker (t.ex. bly. arsenik och lluorvätesyra. tills nyligen även asbest).

Vissa arbetsmiljöproblem kan underlättas genom samarbete mellan glas- bruken. Sälunda innebär en gemensam pelleteringsanläggning att man inte behöver mängkammare på varje glasbruk. Man kan då begränsa dam- mande arbetsmoment som satsning och blandning av glaskemikalier till en anläggning. Andra moment som t. ex. syrapolering måste av praktiska skäl vara kvar vid de glasbruk som tillverkar polerat glas.

På grund av glasindustrins geografiska lokalisering till i huvudsak två län är tillsynsverksamheten också begränsad till i huvudsak två yrkesinspck- tionsdistrikt. Yrkesinspektionen har under en följd av år bedrivit tillsyn för att driva fram arbete med att förbättra arbetsmiljön. inte minst för att nedbringa blyexponcringen. som har varit ett stort problem. främst för mänghlandare och iläggare. Yrkeshygieniska mätningar har varit ett viktigt led i denna verksamhet. Vidare har man tagit aktiv del i försöken att minska spridningen av blydamm genom användning av blysilikat i stället för blymönja och genom införande av central pelletering. Slutligen har användningen av asbest på glasbruken nu upphört.

Det är styrelsens uppfattning att arbetsmiljöproblemen inom glasindu- strin bör kunna lösas på ett acceptabelt sätt oavsett strukturen hos glasin- dustrin. även om den svaga ekonomiska bärkraften hos glasbruken har försvårat investeringar i bättre arbetsmiljö. Från arbetsmiljösynpunkt be- höver därför ingen struktur anses på förhand utesluten.

Prop. l980/8l : 89 95

ll Den yttre miljön

Nägra remissinstanser tar upp frågor rörande den yttre miljön. Dessa anför i huvudsak följande.

Sta/ens ”(ile'l'ärXm't'I'Å' har inga principiella invändningar mot den redo- visning av de yttre miljöfrågorna som görs i SIND-utredningen. Det är svårt att i dag säga hur stora miljt'ikostnaderna kommer att bli de närmaste ären. När Kosta och Orrefors åtgärdat sina utsläpp har de största investe- ringarna vid enskilda bruk gjorts. ] övrigt beror storleken av och takten för framtida miljöinvesteringar på ett llertal faktorer bl. a. branschens framtida struktur. Den i utredningen nämnda miljökostnaden (ca 2 milj. kr./är) kan vara riktig men måste betraktas som en grov uppskattning.

Kom'em-innmr'imudenför mil/'(.iskydd: Från de synpunkter koncessions— nämnden har att beakta har nämnden ingen erinran mot industriverkets förslag till plan för samhällets insatser i fråga om den manuella glasindu- strin.

Länsus-tyrelsen i Kronobergs län: Branschens dåliga lönsamhet har lett till att investeringar för såväl den inre som (len yttre miljön i många glasbruk har blivit eftersatta. Länsstyrelsen tillstyrker därför SlND:s för— slag om avskrivningslån för inre och yttre miljöinvesteringar (inkl. energi- besparande investeringar i ugnsanläggningar). För att glasbruk som redan nu är tvingade att genomföra vatten- och luftrenande atgärder inte skall komma i ett sämre ekonomiskt läge gentemot glasbruk som kan skjuta på dylika investeringar och därmed kunna komma i åtnjutande av det före- slagna stödet. föreslär länsstyrelsen att det särskilda investeringsstödct för den manuella glasindustrin under innevarande budgetår även kan använ- das för yttre miljöinvesteringar. Detta anser länsstyrelsen vara möjligt med hänsyn till att avsatta medel inte till fullo utnyttjats.

12 Övriga synpunkter

Några remissinstanser tar därutöver upp en del övriga frågor. Dessa re- missinstanser anför därvid följande.

Statens prix- och korte/[nämnt]: Bland de punkter i utredningen nämn- den vill fästa uppmärksamheten vid är den roll de prissättningsprinciper som tillämpas inom detaljhandeln haft för marknadsutvecklingen för de inhemska glasvarorna. Av utredningen framgår att detaljhandeln i sin prissättning regelmässigt tillämpar procentuella pålägg baserade på glas- brukens nettopriser. Användningen av fasta procentuella omräkningstal vid genomförande av leverantörsprishöjningar leder dels till att detaljhan- delns priser höjs utan något direkt samband med kostnadsförändringarna inom handeln. dels att det svensktillverkade glaset prismässigt missgynnas i förhållande till det importerade. eftersom det svenska glaset är dyrare. Enligt nämndens mening bör handelns prissättningsbetecnde ytterligare undersökas med sikte att få till stånd en mer kostnadsanknuten prissätt- ning som leder till en utjämning av priserna mellan inhemska och importe- rade glasvaror.

Prop. 1980/8 I: 89 %

_S'w'rigcx Imnn't'rks- ut'/I industri:"'_uunismi:m —- Funiiliq/i'irt'lngr'n.' Glas- bruksstudien aktualiserar ett genomförande snarast möjligt av de förslag till ytterligare reformering av familjeföretagens beskattning. som f.n. är under utredning. Skyndsamma reformer för att underlätta familjeft'ireta- gens förutsättningar att överleva och utvecklas är nödvändiga inte minst för den hårt pressade glasbruksnäringen.

Prop. l980/8l: 89 97

Sammanställning av remissyttranden över rapporten (SIND 1980: 8) Planglasindustrin — Planglas och isolerrutor inför Stl-talet

] Plan för planglasindustrin

Remissinstanserna ansluter sig i allmänhet till industriverkets bedöm- ning att det inte finns några motiv eller förutsättningar för en samlad plan för planglasindustrin.

Skånes hunde[skammarc/Näringslivxkonunmen i Hallands län delar ut- redningens uppfattning i denna del. Kammarens/Näring]ivskommitte'ns ställningstagande baseras därvid främst på det förhållandet att branschen konkurrensmässigt är utomordentligt väl strukturerad och således därige- nom effektivt motverkar olika i sammanhanget inte önskvärda utvecklings- tendenser. Det är emellertid för den fortsatta utvecklingen ytterst angelä- get att den konkurrenssituation som nu föreligger icke kommer att snedvri- das genom olika samhälleliga insatser såvitt avser planglasindustrin i de andra nordiska länderna. Utredningen redovisar visserligen inte närmare vilka omstruktureringar som kan bli aktuella under de närmaste åren i dessa länder men synes närmast utgå ifrån att de befintliga maskinglasver- ken kommer att läggas ned. Om så inte blir fallet utan samhället av sysselsättnings- eller andra liknande skäl bidrar till att skapa förutsättning- ar för etablering av en floatprocess i något av länderna får den överkapaci- tet som då uppstår på den nordiska marknaden mycket snabbt allvarliga konsekvenser av sysselsättningskaraktär i Sverige både vad gäller räglas- produktionen och inom vidareförädlingslcdet. Handelskammaren/Närings- livskommitte'n får således betona vikten av att endast renodlat marknads— mässiga aspekter läggs till grund vid överväganden rörande produktion i framtiden av planglas i Danmark och Finland.

Näringsfrihcis-ombudsmannen: På rägiassidan är det uppenbarligen risk för att Pilkington så småningom kan komma att bli ensamtillverkare i Norden. Om så blir fallet förefaller risken för monopolmissbruk dock inte vara alltför stor med tanke på att konkurrerande tillverkare av betydenhet finns i Europa och att Pilkingtons patent på floattekniken snart löper ut. En av konkurrenterna. Saint Gobain. har redan nu en stark ställning i föräd- lingsledet i Norden. lmportkonkurrensen kommer med all sannolikhet att vara en realitet under dessa förutsättningar. En statlig planering för plan- glasindustrin med syfte att — som Nordiska fabriksarbetarefederationen angett — "avvärja konkurrensens utslagning" kan knappast leda till annat än högre priser. sämre produkter och sämre konkurrenskraft, om avsikten är att bibehålla alla befintliga tillverkningsenheter och kanske sammanföra dem i någon form av gemensamt agerande. insatser för att genom övergång till annan verksamhet mildra verkningarna av en industriell anpassning till nya förutsättningar bör givetvis ske både från samhällets och företagens sida. Att detta är möjligt visas bl. a. av vad som uppnåtts i Emmaboda och Drammen. Detta kan inte kräva någon sådan närmast planekonomisk satsning som bl. a. fabriksarbetarefederationen tycks ha åsyftat.

7 Riksdagen l980/81. I saml. Nr 89

Prop. 1980/81: 89 98

Läns.s'!_vrt-'Isen i Hallands län: I likhet med utredningen bedömer ej heller länsstyrelsen sådana ingrepp som nödvändiga. — — —.

I den mån nya förutsättningar skulle bli aktuella för planglasindustrin vill dock länsstyrelsen framhålla vikten av en nära samverkan mellan de hör. diska länderna.

Sveriges industri/Firman! och Svenska arhetsgivureffireningen: Utred- ningen kommcr mot denna bakgrund fram till samma uppfattning som organisationerna tidigare framfört. nämligen att det saknas både motiv och förutsättningar för en gemensam nordisk planering och styrning av utveck- lingen inom planglasindustrin.

Svenska fabriksurhutarg/örhundel: lndustriverkets slutsats att den svenska planglastillverkningen vore färdigstrukturcrad för överblickbar framtid är enligt Svenska fabriksarbetareförbundet otillräckligt analyse- rad.

Utredningen beskriver hur konkurrensen sannolikt hårdnar när floatpa- tenten inom kort börjar utlöpa. Den befintliga överkapaciteten i Västeuro- pa förstärks genom Lux Guards satsning i Luxemburg med starkt statligt stöd. Från Pilkingtons anläggning i Halmstad exporteras stora kvantiteter glas till Storbritannien. västeuropeiska kuststater och Nordamerika. Från flera av dessa utomnordiska exportmarknader signaleras ett ökande mot- stånd mot den svenska exporten.

Samtidigt importerar Sverige. i stor utsträckning genom Scan Gobain. stora kvantiteter floatglas för isolerrutetillverkning.

I en framtid kan detta komma att drastiskt minska den anställningstrygg- het som normalt förknippas med en ny anläggning som Halmstadsverket.

Sveriges hamverks- och industriarganisation-Famiquföretagan: Från bl.a. fackligt håll har föreslagits någon form av samnordisk planering av planglasindustrin vad gäller etablering. sysselsättning m.m. Enligt utred- ningens analys av branschens teknologiska status, internationella karaktär och konkurrensförhållanden finns dock inga motiv eller förutsättningar för upprättande av en sådan samlad planering.

SHIO-Familjeföretagen delar utredningens bedömning. Tjänstemännens ('entra/organisation: lndustriverket fick den 20 april 1979 i uppdrag av regeringen att utarbeta "en samlad plan för samhällets insatser på glasindustriområdct". Bakgrunden till regeringens uppdrag var bl. a. ett riksdagsbeslut i frågan.

[ industriverkets nu föreliggande utredning sägs beträffande planglasin- dustrin att "omstruktureringen av planglasindustrin är för svenskt vidkom- mande klar för överblickbar tid". Vidare sägs att "inga motiv eller förut- sättningar finns för upprättande av en samlad plan för de nordiska länder- nas insatser inom planglastillverkningen innefattande genomförandet av en gemensam nordisk industriplanering". lndustriverket anför inga ändrade förutsättningar som motiv till sitt ställningstagande utan anser uppenbarli— gen att riksdagens beslut inte haft någon grund.

Ej heller har den av riksdagen begärda samlade planen för glasindustrin tagits fram. TCO anser att regeringen i rådande läge skyndsamt mäste utarbeta denna samlade plan i samråd med de fackliga organisationerna.

Prop. 1980/81: 89 99

2 Forskning och utveckling inom planglastillverkningen

Endast en remissinstans. Styrelsen för teknisk utveckling. har redovisat några synpunkter på industriverkets slutsatser rörande behovet av spe- ciella satsningar på forskning och utveckling inom planglastillverkningen.

Styrelsen för teknisk utveckling: Såsom framgår av utredningen styrs utvecklingen av glastillverkningsprocessen i mycket hög grad från utlandet genom de multinationella företagen. Dessa har centrala utvecklingscentra med avsevärda t'orsknings- och utvecklingsresurser. F.n. finns endast ett glastiIlverkningsföretag etablerat i Sverige. Av detta skäl saknas f. n. motiv för ett svenskt övergripande FoU-stöd till utveckling av tillverknings- processen för planglas.

3 Regionalpolitiskt stöd

Samtliga remissinstanser som haft synpunkter på industriverkets be— dömning rörande det regionalpolitiska stödet har delat industriverkets uppfattning.

Skånes handelskammare och Niiringslit'skummitrén i Hallands län: Handelskammaren/Kommittén är i det sammanhanget särskilt angelägen understryka utredningens uppfattning att stark återhållsamhet mäste iakt- tas med lokaliseringsstöd i detta sammanhang. Handelskammarens/Kom- mittc'ns erfarenheter sammanfaller väl med utredningens uppfattning att lokaliseringsstöd kan medföra mycket allvarliga effekter av sekundär ka- raktär för företag i andra regioner och således bör användas ytterst spar- samt.

Näringsfrihelsombudsmannen: När det gäller förädling av planglas i form av isolerrutetillverkning ger rapporten vid handen att marknadsför- hållandena från konkurrenssynpunkt i stort sett är tämligen tillfredsställan- de. Konkurrensen konstateras vara betydande. etableringströskeln är låg. närhet till marknaden är en fördel av större betydelse än storskalighet och prisutvecklingen har varit förhållandevis måttlig. Samhälleliga stödåtgär- der anses dock ha rubbat konkurrensförhållandena och medfört tendenser till överkapacitet. Produktutvecklingen är snabb och fortsatta strukturför- ändringar väntas. Utredningen rekommenderar stark återhållsamhet med lokaliseringsstöd eftersom problemen annars övervältras på företag i andra regioner. Från konkurrenssynpunkt är det också av vikt att eventuella stödåtgärder inte går längre än att extra kostnader för viss lokalisering kompenseras.

Arbetsmarknads.rr_t-'relsen: Med hänsyn till rådande överkapacitet inom isolerrute- och fönstertillverkningen understryker utredningen. att det finns skäl att särskilt noga beakta det regionalpolitiska stödets sekundära effekter för företag i andra regioner och att stark återhållsamhet bör iakttas med lokaliseringsstöd i denna bransch. bl.a. med hänsyn till isolerrutetill- verkningen i Emmaboda. Arbetsmarknadsstyrelsen delar denna uppfatt- ning och beviljar normalt sett ej lokaliseringsstöd till denna bransch. Sty-

Prop. l980/81: 89 löt)

relsen har vid handläggning av sådana stödärenden regelmässigt haft sam- råd med statens industriverk. Lokaliseringsstöd som påtagligt kunnat pii— verka konkurrensförhällanden i branschen har ej heller utgått under de senaste åren.

Länsstyr:'lsen i Kalmar län: Till följd av att staten givit stöd till etable- ring av företag inom isolerrutebranschen har konkurrensförhällandena rubbats. Dessa stödåtgärder har bl.a. bidragit till rådande överkapacitet och även medfört negativa sysselsättningseffekter för industrin inom andra delar av landet. Bland annat har Emmaboda Glas AB indirekt drabbats med sysselsättningsminskning som följd.

Länsstyrelsen anser därför att det finns stor anledning att här särskilt noga beakta det statliga stödets effekter för företag i andra regioner. Länsstyrelsen är av den uppfattningen att statligt stöd till konkurrerande företag kan medföra en uppenbar risk för allvarliga sekundära konse— kvenser. som man från samhällets sida mäste väga in i varje stödprojekt.

Mot denna bakgrund och med hänsyn till den svåra arbetsmarknaden i Emmaboda delar länsstyrelsen helt utredningens uppfattning att stor åter- hållsamhet bör iakttagas med lokaliseringsstöd och andra former av statligt stöd till denna bransch. Utvecklingen inom nåringsgrenen är sådan att det nu allvarligt måste övervägas införande av etableringskontroll för närings- grenen.

Emmaboda kommun: Enligt kommunens mening är "stark återhållsam- het" med lokaliseringsstöd till konkurrerande företag i branschen ett otill- räckligt tillgrepp. I stället bör totalt stopp för statligt stöd överhuvudtaget omedelbart införas för samtliga isolerrutcproducerande företag i Sverige. utom för tillverkningen i Emmaboda med hänvisning till den sysselsätt- ningsgaranti som tecknats 1974 mellan Saint-Cobain och regeringen. Det är obestridligt ett primärt samhällsintresse att pågående och kommande anpassning av produktionen i branschen till marknaden — som stagnerar —— sker vid företag och orter där de negativa konsekvenserna blir minst. Vid de företag där isolerrutetillverkningen endast är en del av företagets totala produktion kan en nedläggning avjust den produktionen ha en förhållande- vis marginell betydelse för företagets fortbestånd.

Sveriges irrdu.slrifi"irlmnd och Svenska arbe!sgivareföreningen: Vi anser inte heller att statligt stöd i syfte att bevara sysselsättningen bör ges till befintliga företag som på grund av svag konkurrensförmåga står inför nedläggning eller mer omfattande neddragning av produktionskapaciteten.

Svenska fabriksarhetareförundeI: Utredningen konstaterar i avsnittet om handel med isolerrutor att Sverige utgör den stora nordiska import- marknaden. Främst Norge och Danmark. men även Finland är de stora exportörerna hit.

Den svenska importvolymen nära fördubblades under 1979. Under anta- gande att den svenska produktionen inte minskade under l979 (statistik föreligger ej) skulle efterfrågan på isolerrutor i Sverige ännu 1979 vara Ökande. SlND:s prognoser pekar också mot en ökad efterfrågan fram till l985.

Mot bakgrund av att åtminstone de norska och danska lönekostnaderna motsvarar de svenska torde det vara möjligt att ersätta en del av importen med svensk tillverkning.

lndustriverket manar till försiktighet med lokaliseringsstöd till den svenska isolerruteindustrin.

Vi menar att de förhållanden som möjliggjort grannländernas export till Sverige borde utförligare ha kartlagts mot bakgrund av vad som sagts ovan.

Prop. mao/sr : 89 nu

.S'verigm arbalsladara/örhuml: Fönster och fönsterglastillverkningen är idag en smäskalig industri. 'l'illverkningstekniken är enkel och kapitalbcho— vet litet. Fördelarna med att produktionen ligger nära marknaden är stora. Därför bör även i framtiden produktionsenheterna vara geografiskt spridda över landet.

SALF vill dock understryka att samhället mäste vara ytterst äterhäll- samt med lokaliseringsstöd. för att motverka överkapacitet inom planglas- industrin. Risken linns annars att problemen flyttas mellan företag och Iandsändar.

Sveriges ltwrtvcrks— or'lr in(INSrriorgarrixaliun — Famil/"tf/i'iralaywr: SHl()-Farniljeföretagen delar utredningens uppfattning att stark äterhäll- samhet mäste iakttas med lokaliseringsstöd i denna bransch. Vi vill dessut- om päpeka att detta problem inte är begränsatjust till isollerrutebranschen titan torde gälla glasindustrin. för att inte säga hela näringslivet som helhet. De negativa sekundära effekterna av en selektiv Iokaliserings- och regio- nalpolitik tas alltför sällan med i beräkningarna.

4 Typgodkännande och produktionskontroll

Samtliga remissinstanser som yttrat sig över industriverkets bedömning rörande betydelsen av enhetliga regler för typgodkännanden och system för produktionskontroll samt behovet av att det nordiska samordningsar- betet inom ramen för nordiska kommittén för byggbestämmelser (NKB) intensifieras har delat industriverkets bedömning.

Krmrmer.—"kollegialt:: Allmänt sett vill kollegiet dock understryka vad utredningen själv anför beträffande de framförda rekommendationerna angående tillskapandet av i Norden samordnade regler för typgodkän- nande och system för produktionskontroll (kvalitetsaspekter) för isoler- rutor nämligen att dessa åtgärder bör vara ägnade att underlätta utveckling och marknadsföring av ändamålsenliga produkter och främja handeln och konkurrensen inom berörd bransch. Kollegiet tillstyrker således dessa rekommendationer och delar även utredningens uppfattning om önskvärd— heten av att verksamheten inom nordiska kommittén för byggbestäm- melser (NKB) intensifieras på detta område.

Skå/ras handelskammare och Näringslivskommirrén i Hallands län: Handelskammaren/Näringslivskommittén får därjämte understryka vad utredningen framhåller beträffande behovet av enhetliga regler för typgod- kännande av produkter och system för produktionskontroll. En harmoni- sering härvidlag är ägnad att stärka industrins ställning på exportmarkna- derna och främjar en sund konkurrens.

Näringsfrihersombudsmannen: NO vill i anslutning härtill endast betona vikten av att olika godkännandeförfaranden i största möjliga utsträckning baseras på funktionskrav och att detaljstyrning av konstruktioner undviks. Det får inte heller bli så att stora. etablerade företags produkttyper och möjligheter styr kravutformningcn och ger försteg i konkurrensen. ! annat fall kan produktutvecklingen låsas — vilket är särskilt betänkligt på ett område som det aktuella där produktutvecklingen är snabb — och små eller nyetablerade företags konkurrensmöjligheter elimineras. Det är också som utredningen framhåller viktigt att söka harmonisera normer och bedöm-

Prop. 1980/81: 89 [02

ningsgrunder i olika länder. Detta bör även gälla en vidare krets av länder än de nordiska. Nationella bestämmelser kan komma att fungera som handelshinder och försvaga konkurrensen.

Bygg/inskningsrådcr: [ Byggforskningsrädets arbete med fönsterproble- men har under hand framkommit skaderapporter pä isolerglas i Sverige. Likasä har rapporter frän Danmark och Västtyskland visat på relativt omfattande skador och korta livslängder hos isolerglas. Det är därför mycket angeläget att få till ständ utveckling av metoder för tillverkning av fönster med isolerrutor som har likvärdig livslängd som övriga fönster. Provningsförfarande och typgodkännanderegler bör snabbt tas fram.

Statens plam-ark: Planverket utarbetar för närvarande typgodkännan- deregler för isolerrutor i samarbete med lsolerruteproducenternas förening i Sverige lSlP). Härvid är det önskvärt med en utförligare redovisning av hittillsvarande erfarenheter beträffande rutornas livslängd. För att ge ett visst skydd för att isolerrutor har god kvalitet lämnar tillverkarna idag ovannämnda S-ärsgaranti. Aven om typgodkännande ges anser planverket att denna garanti hör bibehållas och helst utvidgas till en lO-årsgaranti.

Fördelar finns med att isolerrutor kan typgodkännas och tillverknings- kontrolleras. Vissa möjligheter att uppnå jämnare kvalitet vid tillverkning uppnäs. Detta gäller kanske i första hand de mindre tillverkarna. De större tillverkarna säger sig redan nu i stort sett följa de föreslagna reglerna. Dvs. att netto-resultatet av typgodkännandet kanske inte blir så stort på tillver- karsidan. Därutöver finns ett stort behov av att glasmästeriarbetet — insättningen av rutorna — förbättras säväl konstruktivt som utförandemäs- sigt. Detta kan endast delvis påverkas genom att isolerrutor typgodkännas.

Vad beträffar samordningen av byggbestämmelser i Norden torde de generella krav som berör fönster och förseglade rutor vara väl harmonise- rade och eventuella kvarstående olikheter kommer successivt att tas upp i NkB-arbetet. För den internordiska handeln spelar de mer detaljerade typgodkännandereglcrna en större roll. NKB har utarbetat förslag till internordiskt ramavtal beträffande typgodkännande och kontroll. Detta ramavtal skall kompletteras med internordiska regler för speciella pro- dukter. Denna verksamhet har påbörjats och torde även komma att omfat- ta fönster och förseglade rutor. Planverket avser att verka för att dessa produkter snarast möjligt tas upp på programmet.

Emmaboda kommun: Föreslagen intensifiering av NKst arbete an- gående samordning av byggbestämmelser etc. är angelägen och nödvän- dig. Genom införandc av gemensamma enhetliga nordiska bestämmelser förhindras undermåliga produkter att nå marknaden.

Sveriges arh(»rslwlarcy'i'irbrmd: SALF delar utredningens uppfattning att ett ökat samarbete mellan företag och myndigheter vad gäller typgodkän- nande och kontrollprocedurer är nödvändig för att konkurrensen inte skall snedvridas.

Sveriges hantverks- och industriorganisation — Familjef'öremgen: SHlO-Familjeföretagen delar utredningens uppfattning härvidlag. I detta sammanhang vill vi peka på de insatser som redan nu vidtagits inom glasbranschen genom skapandet av Glasbranschrådct. Glasbranschrådet är en forskningsstiftelse som genom en utvecklingsavgift på planglas skall få ekonomiska resurser att initiera och stödja forskning och utveckling. Initiativtagare till detta råd är det till SHIO-Familjeföretagen anslutna branschorganet Glasmästeriförbundet. Samverkande i rådet är dessutom Sveriges Planglasgrossisters Förening.

Prop. 1980/81: 89 HB

5 Övriga synpunkter

Ett flertal remissinstanser har utöver synpunkter på utredningsförslagen pekat på bostadsbyggandcts betydelse för förbrukningen av planglas och isolerrutor.

Skånes hundelskmnmare och ,N'äringslirskommillen i Hallands län: Därtill får handelskammaren/näringslivskommitten för egen del foga att det ur branschens synvinkel skulle vara ytterst angeläget och välkommet med mera långsiktig planering av bostadsbyggandet i vårt land.

Arhetsnmrknadsstyrelsen : Av avgörande betydelse för den framtida ef- terfrågan på planglas. vilket främst används till fönster. är utvecklingen av byggandet. Arbetsmarknadsstyrelsen har i olika sammanhang starkt un- derstrukit behovet av ett ökat bostadsbyggande och vikten av ett högt och jämnt utnyttjande av produktionskapaciteten inom byggsektorn. Även för berörda glasindustribranscher är detta väsentligt. Under andra hälften av 70-talet utnyttjades inte möjligheterna till ett ökat bostadsbyggande. Avse- värda investeringar i bostadsbyggande bortföll jämfört med uppställda planer. Under perioden l975— l979 byggdes ca 30000 färre lägenheter än planerat. vilket motsvarar ett bortfall av investeringsvolym på ca 15 mil- jarder kronor. Utredningen anser att det främst är arbetskraftsbristen som förklarar nedgången i bostadsbyggandet under slutet av 1970-talet och att det indikerar att tillgången på arbetskraft torde bli den begränsade faktorn när det gäller utvecklingen av bostadsbyggandet under l980-talet. Enligt styrelsens mening är detta en alltför förenklad beskrivning av problemet. Nedgången av bostadsbyggandet under de senaste ären beror enligt styrel- sens uppfattning i första hand på de problem som skapats av kostnadsut- vecklingen. kreditivfrägor och olika typer av planhinder. Den ryckighet som kännetecknat bostadsbyggnadsvolymen sedan mitten av 1970-talet har medfört en långsiktigt alltför stor avgång av byggnadsarbetare och försvårat rekryteringen till branschen. något som i hög grad bidragit till den brist som f. n. råder på arbetskraft i stora delar av landet.

Länxsti-rels'en [ Kalnmr län: Den framtida efterfrågan på isolerrutor hängeri hög grad ihop med utvecklingen på byggsidan. Länsstyrelsen vill i detta sammanhang uttrycka sin oro över det låga bostadsbyggandet. Mins- kar bostadsbyggandet ytterligare kan det få allvarliga konsekvenser för bland annat isolerruteindustrin. Det minskade bostadsbyggandet under 1980 har i kombination med nyetableringen av isolerrutetillverkning resul- terat i att Emmaboda Glas AB tvingats permittera flertalet av de anställda under elva dagar under de kommande två månaderna.

Emmaboda kommun: Slutligen skall nämnas att det akuta läget med neddragning av produktionen i Emmaboda genom införande av korttids- vecka huvudsakligen är föranlett av den låga bostadsproduktionen i Skan- dinavien. Stimulansåtgärder för ökad byggnation i Sverige måste enligt kommunens mening snarast vidtagas genom regeringens försorg.

Två remissinstanser har tagit upp frågan om förbättrade energiegen- skaper hos nya glastyper.

Skånes handelskammare och Näringslivskommitten i Hallands län: I det sammanhanget får handelskammaren/kommittén även efterlysa en mera realistisk syn på fönstret i energisammanhang. Genom den snabba

Prop. l980/8l: 89 |o4

utveckling som varit pä fönstersidan -— vilken också beskrivs i utredningen — finns enligt handeIskammarensikommittens mening ur energisynpunkt grundad anledning omvärdera fönstrets roll i byggnader m.m. Enligt vad handclskammaren/kommitten inhämtat kan relativt sett stora fönsterytor med s. k. energisparglas i väsentlig män bidra till en god energianvändning i byggnader. Detta förhållande bör ocksä i motsvarande män komma till uttryck i framtida byggnormer.

Frågan om priskontroll har tagits upp av

Statens pris— och kartellm'imml: SPK följer pris- och kostnadsutveck- lingen pä planglas och isolerrutor också genom överläggningar med de prisledande företagen. Pilkington Floatglas AB och Emmaboda Glas AB. Till följd av SPKzs prisövervakning har icke kostnadsmotiverade prishöj- ningar kunnat förhindras. Risken för monopolprissättning pä planglas till följd av Pilkingtons allt mer dominerade ställning pä marknaden har kunnat motverkas.

Mot bakgrund av den starka koncentration sotn räder på marknaderna för planglas och isolerrutor är det nödvändigt att samhället även fortsätt- ningsvis har en intensiv prisövervakning pä dessa områden. Byggkoncen- trationsutredningen (SOU 1977:43) framhöll att det allmännas inflytande över prissättningen hos företag som arbetar på marknader med hög kon- centration i första hand bör uppnås genom frivilliga överenskommelser mellan samhället och aktuella företag. Avtalet mellan staten och Cementa AB kunde — enligt utredningen — tjäna som förebild. Enligt detta avtal skall Cementa tillämpa en prissättning som innebär att dess ställning på den svenska marknaden ej missbrukas. Det förutsätts att de rationalise- ringsmöjligheter. som uppstår i tillverkning och distribution. i skälig ut- sträckning skall päverka prissättningen. Cementa har förbundit sig att fortlöpande informera SPK om företagets kostnads- och marknadssitua- tion och att till nämnden meddela planer på prishöjningar pä cement till den svenska marknaden samt skälen för dessa. Anmälan om planerad prishöjning skall ske senast 30 dagar före ikraftträdandet.

Frågan om forskning och utveckling inom isolerrute- och fönsterindu— strin samt eventuellt behov av stimulansätgärder tas upp av

.S'tyrelsenför teknisk utveckling: lsolerrute- liksom fönstertillverkningen är under stark utveckling. Denna utveckling sker vid många relativt små företag. Av utredningen synes framgå att isolerrutetekniken vunnit större marknadsandelar i övriga Norden än i Sverige. Det bedöms även att mycket utvecklingsarbete återstår. Det bör därför vara angeläget att inom detta område ge innovationsstöd.

Huvudanvändningsomrädet för planglas är som fönsterglas. Möjlighe- terna till nya tillämpningsområden liksom de speciella krav som kan ställas inom dessa bör undersökas. Såsom exempel på nyare tillämpningar kan nämnas solfångare där kraven på glaset i många fall avviker från vad som krävs vid fönsterapplikationer.

STU vill även instämma i behovet av fortsatt forskning och utveckling inom området fönsterteknik och fönstrens energibalans. Morgondagens fönster bör bättre fylla de funktions- och underhållskrav som finns anled- ning att ställa än vad dagens fönster gör. Vidare erfordras ett omfattande

Prop. 1980/81: 89 [05

arbete för att avgöra fönstrets roll i byggnadens energibalans. Framför allt den senare frågan bör lösas genom internationellt samarbete mellan olika forskningsorgan.

Slutligen tas risken med dumping av planglas från utomnordiska tillver- kare upp av

Skånes handelskammare och Näringslivskummitten i Hallands län: Till följd av tillverkningsprocessens höga fasta kostnader sker marginalpro- duktionen till förhållandevis sett ringa kostnad för tillverkaren. Detta i sin tur har lett till en relativt omfattande import till Norden av överskottsglas från vissa utomnordiska glasbruk. Det kan här ofta vara frågan om rena dumpingpriser. Naturligtvis finns vissa fördelar ur brukarsynpunkt för- knippade med detta system men sannolikt innebär ändå den instabilitet. som systemet medför på sikt. en försvagning av den nordiska marknaden. vilket knappast är ägnat att främja den inhemska produktionen. [ takt med den kärvare marknadssituationen har också olika mer eller mindre dolda rabattsystem kommit att vinna insteg. Även dessa system kan naturligtvis på sikt verka i riktning mot en alltmer instabil marknad och komma att påverka den inhemska industrin om inte effektiva motmedel kommer till användning.

Prop. 1980/81: 89 106

Innehå" Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... l l. Inledning ................................................. 2 2. Föredragandens överväganden .............................. 4 2.l Den manuella glasindustrin .............................. 5 2.2 Planglas- och isolerruteindustrin ......................... 19 2.3 Förpackningsglasindustrin .............................. 25 3. Hemställan ............................................... 27 4. Anslagsfrägor för budgetåret 1981/82 ........................ 27 5. Beslut ................................................... 28 Bil. ! SIND l980:9 Manuella glasbruk i strukturomvandling ....... 29 Bil. 2 SIND l980: 8 Planglasindustrin — planglas och isolerrutor inför 80-talet .................................................... 48

Bil. 3 SIND PM l980: l2 Emballageglasindustrin — en förstudie ... 57 Bil. 4 SIND PM 1980: 22 Manuella glasbruk i strukturomvandling:

Forskning och utveckling .................................... 59 Bil. 5 Sammanställning av remissyttranden över rapporterna om den

manuella glasindustrin ...................................... 62 Bil. () Sammanställning av remissyttranden över rapporten om plan- glasindustrin .............................................. 97

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981