Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag till rekonstruktion av statens provnings- anstalts ekonomi. Särskilda åtgärder till ett belopp av ca 50 milj. kr. föreslås. I detta belopp ingår bl. a. medel för avskrivning av tidigare förluster och kostnader för en avveckling av stora delar av provningsan- staltens regionala och lokala organisation. Denna avveckling föreslås vara genomförd senast den 30 juni 1983.

I propositionen läggs vidare fram förslag till anslag till statens provnings- anstalt för budgetåret 1982/83.

Slutligen behandlas i propositionen vissa förslag från 1976 års företags- hälsovårdsutredning vad gäller ändring i lagstiftningen om riksprovplatser.

] Riksdagen 1981/82. [ saml. Nr IZI

• Sida 2
•  Original

I'J

Prop. 1981/821121

Utdrag

lN DU STRIDEPARTEM ENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1982-02—24

Närvarande: statsminister Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten. Wikström. Friggebo. Dahlgren, Åsling. Söder, Johansson. Wirtén. An- dersson. Boo. Petri, Eliasson. Gustafsson. Elmstedt. Tillander. Ahrland. Molin.

Föredragande: statsrådet Åsling

Proposition om statens provningsanstalts organisation m. m.

1. Inledning

Statens provningsanstalts nuvarande organisation grundar sig i huvud- sak på de överväganden som gjorts i samband med att statsmakterna beslutade att omlokalisera huvuddelen av verksamheten till Borås. Prov- ningsanstaltens huvudförvaltning är lokaliserad till Borås, där också prov- ningsanstalten bedriver uppdragsverksamhet. Därutöver har provningsan- stalten en omfattande regional och lokal organisation. Flertalet av dessa lokala enheter är kontor för justering och ädelmetallkontroll men på nio orter bedrivs även annan provningsverksamhet. En redogörelse för prov- ningsanstaltens nuvarande organisation m.m. bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1. Under de senaste åren har den regionala och lokala verksamheten lämnat ett kraftigt underskott varför en nedläggning av huvuddelen av denna verksamhet nu bör ske. Provningsanstalten har den 19 november 1981 redovisat en strukturplan för verksamheten. 1 ärendet har platschefen vid provningsanstaltens Stockholmsenhet. Stock- holms handelskammare, Sveriges grossistförbund och Statstjänstemanna- förbundet inkommit med skrivelser. En sammanfattning av provningsan- staltens förslag återfinnes i bilaga 1.

Riksrevisionsverket (RRV) har som ett led i sin förvaltningsrevision av statliga myndigheter granskat statens provningsanstalt. och i skrivelse den 9juni 1981 redovisat rapporten Statens provningsanstalt — styrning och finansiering. En sammanfattning av RRV :s förslag bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

1976 års företagshälsovårdsutredning har i sitt delbetänkande (DsA 1981: 1) Mät- och laboratorieresurser för bättre arbetsmiljö bl. a. föreslagit vissa ändringar av lagstiftningen om riksprovplatser och auktoriserade

• Sida 3
•  Original

Prop. 1981/82: 121 3

provplatser. Syftet är att de laboratorier som utnyttjas av företagshälso- vården skall kunna auktoriseras. En redovisning av företagshälsovårdsut- redningens förslag och en sammanfattning över remissyttrandena över detta bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

I avvaktan på att frågan om avvecklingen av provningsanstaltcns regio- nala och lokala organisation föreläggs riksdagen har regeringen i årets budgetproposition (prop. 1981/82: 100 bil. 17 s. 175) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1982/83 beräkna

1. till Statens prowzingszm..rtalt: Uppdragsverkstunht't ctt förslagsanslag av 1000 kr.,

2. till Bidrag till statens prm'ningsanstalt ett rcservationsanslag av 33189000 kr.,

3. till Statens prorningsanstalt: Utrustning ett reservationsanslag av 6000 000 kr.

Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.

2. F öredragandens överväganden

2.1. Allmänt

Statens provningsanstalt har genomgått en betydande omorganisation under 1970-talet samtidigt som huvuddelen av verksamheten omlokalise- rats från Stockholm till Borås. Samtidigt har provningsanstalten. genom flera nya lagar, tillförts nya och ändrade arbetsuppgifter. l llera fall har ändringar i dessa regelsystem aktualiserats.

1978 års mät- och kalibreringsutredning lämnade år 1979 i betänkandet (Ds I 1979: 6) Svensk mätplatsorganisation flera förslag till ändrad hand- läggningsordning inom provningsanstalten vad gäller de ärenden som handläggs inom ramen för verksamheten vid rådet för allmän metrologi och vid mätcentrum. Detta förslag har även aktualiserat motsvarande ändringar inom provningsområdet. Även riksrevisionsverket har i sin rap- port Statens provningsanstalt — styrning och finansiering aktualiserat den- na fråga. Vidare har näringsfrihetsombudsmannen hemställt att den off- ciella provningsverksamhctens organisation utvärderas. Dessa frågor utreds f.n. inom industridepartementet och jag räknar med att förslag i dessa avseenden. efter remissbehandling, skall kunna föreläggas riksdagen i samband med redovisningen av förslagen till anslag till provningsanstal- ten för budgetåret 1983/84. I det sammanhanget avserjag även att redovisa de förslag till omfattning och finansiering av den stickprovskontroll av färdigförpackade varor som har utarbetats med anledning av riksdagens beslut i ärendet år 1980 (mot. 1979/80r955. NU 1979/80:33. rskr 1979/ 80: 223).

• Sida 4
•  Original

Prop. 1981/82: 121 4

2.2 Statens provningsanstalts organisation och ekonomi m. m.

Provningsanstalten har i sin anslagsframställning för budgetåret 1982/83 hemställt om ett bidragsanslag i enlighet med huvudalternativet för myn- dighetsanslag samt om uppräkning av prtwningsanstaltens utrustningsan- slag.

Innan jag kommer in på anslagsberäkningen för nästa budgetår vill jag anmäla dels frågan om en finansiell rekonstruktion av provningsanstalten. dels frågan om provningsanstaltens regionala och lokala organisation. Des- sa båda frågor är nödvändiga beståndsdelar i mitt förslag till sanering av provningsanstaltens ekonomi.

2.2.1 Finansiell rekcmstruktimz av statens provningsanstalt

Provningsanstalten har i sitt förslag till strukturplan (se bilaga ”föresla- git att en finansiell rekonstruktion genomförs så att anstalten för täckning av sitt rörelsekapitalbehov tillförs ett engångsanslag av 15 milj. kr. över anslaget Statens provningsanstalt: Utrustning. Vidare föreslås att prov- ningsanstalten över sitt bidragsanslag tillförs ett engångsanslag av 19 832 000 kr. för täckning av balanserat underskott. Övriga förslag berör det sätt på vilket provningsanstaltens skulder och verkskapital bör redovi- sas, vissa frågor om sättet att beräkna kostnaderna för provningsanstaltens utrustningskapital samt storleken på provningsanstaltens utrustnings- anslag.

Jag avser att återkomma i annat sammanhang till regeringen med förslag till redovisning av provningsanstaltens kapital. 1 det följande. vid min anmälan av anslaget Statens provningsanstalt: Utrustning, kommerjag att ta upp frågor om provningsanstaltens kapitalkostnader samt grundavskriv- ning av de kapitaltillgångar som provningsanstalten disponerar.

Riksrevisionsverket (RRV) har i sin rapport Statens provningsanstalt — styrning och finansiering tagit upp flera frågor i anslutning till provningsan- staltens ekonomiska situation. I rapporten lämnas förslag till hur prov- ningsanstaltens styrning och finansiering bör vara utformad.

Flera av de förslag som förs fram i rapporten är av det slaget att de kräver statsmakternas beslut för att kunna genomföras.

RRV pekar bl.a. på behovet av en finansiell rekonstruktion av prov- ningsanstalten. Det ackumulerade underskottet i provningsanstaltens verksamhet uppgick den [juli 1981 till ca 19832 000 kr. sedan det ackumu- lerade överskottet i mät- och provccntrums verksamhet dragits bort. Detta belastar i dagsläget den rörliga kredit som provningsantalten disponerar i riksgäldskontoret. RRV anser att provningsanstalten behöver ett rörelse- kapital och en rörlig kredit. En avveckling av provningsanstaltens regiona- la och lokala organisation kommer. enligt RRV:s bedömning. sannolikt att leda till ett behov av ytterligare rekonstruktionskapital. RRV anser därför att en finansiell rekonstruktion bör komma till stånd.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1981/82: 121 5

Jag delar den uppfattning som framförts av provningsanstalten och RRV att en finansiell rekonstruktion bör genomföras. Jag förordar därför att provningsanstalten tillförs medel motsvarande det ackumulerade under- skottet i uppdragsverksamheten under de senaste budgetåren. Vid min anmälan av anslaget Bidrag till statens provningsanstalt avser jag att före- slå att en engångsanvisning av 19832000 kr. tillförs provningsanstaltens bidragsanslag. Samtidigt bör en avsevärd minskning kunna ske av den rörliga kredit som provningsanstalten f.n. disponerar hos riksgäldskon- toret. Denna kredit. vilken f.n. belastas av det ackumulerade underskot- tet, bör för nästa budgetår kunna begränsas till 5 milj. kr. Det ankommer på regeringen att besluta i denna fråga. Vidare bör provningsanstalten. i enlighet med sitt eget och RRV:s förslag. tillföras ett rörelsekapital. Jag avser därför att vid anmälan av provningsanstaltens utrustningsanslag föreslå att en särskild ram av 10 milj. kr. förs upp för detta ändamål. Kapitalet bör i sin helhet förräntas på samma villkor som provningsanstal- tens utrustningskapital men inte amorteras.

RRV:s förslag i övrigt bör kunna tjäna som underlag för det fortsatta arbetet med att förbättra provningsanstaltens ekonomi. bl. a. åtgärder för att förbättra produktiviteten inom anstalten och för att utveckla det ekono- miska styr- och redovisningssystemet. Det ankommer på provningsanstal- ten att fortlöpande. till regeringen. redovisa de åtgärder som vidtas med anledning av RRV:s förslag. 1 de delar RRV:s rapport berör provningsan- staltens roll som central förvaltningsmyndighet för officiell provning bör den kunna utgöra en del av underlaget för den pågående översynen av dessa frågor.

2.2.2. Avveckling av statens prot-'ningsansmlts regionala och lokala orga- nisation

Vid min anmälan av budgetpropositionen 1981 (prop. 1980/81: 100 bil. 17, s. 133) redovisadejag vad som dittills hade gjorts för att komma tillrätta med de stora underskotten i den regionala och lokala verksamheten vid statens provningsanstalt. Jag anförde då bl. a. att underskott av den storlek som hade redovisats för budgetåret 1979/80 inte var möjliga att godta i framtiden utan allvarliga effeker på provningsanstaltens verksamhet i stort. Vidare uttalade jag att om den resultatförbättring som provningsan- stalten räknade med för budgetåret 1980/81 inte skulle uppnås så att verk- samheten kunde finansieras med intäkter från uppdragsverksamheten. var det enligt min mening inte längre möjligt att undvika en nedläggning av verksamheten.

Tidigare under detta riksmöte konstaterade jag, vid min anmälan av anslag till statens provningsanstalt i 1982 års budgetproposition (prop. 1981/82: 100 bil. 17. s. 176) att provningsanstaltens prognos för verksamhe- ten under budgetåret 1980/81 inte har slagit in. Provningsanstalten har för budgetåret 1980/81 redovisat en förlust för den regionala och lokala organi-

• Sida 6
•  Original

Prop. 1981/82: 121 6

sationen av 3,6 milj. kr. Jag framhöll att det inte längre var möjligt att undvika ett slutligt beslut om nedläggning av provningsanstaltens regionala och lokala organisation. Jag anmälde samtidigt att jag avsåg att ta initiativ till en närmare prövning av de olika alternativen i provningsanstaltens strukturplan innan definitiv ställning kunde tas till hur en avveckling skall ske. Vidare påpekade jag att tidigare erfarenheter från avveckling av verksamhet inom provningsanstaltens regionala och lokala organisation dock talade för en snabb avveckling av hela denna organisation, med undantag för verksamheten inom områdena justering och ädelmetallkon- troll.

Provningsanstalten har i skrivelse den 19 november 1981 redovisat en strukturplan med förslag till avveckling av delar av den regionala och lokala organisationen. Förslaget omfattar två alternativ. Det ena. det s.k. B-alternativet. avser en koncentration av all verksamhet till Borås/Göte- borg. Detta avvecklingsalternativ kan genomföras enligt en snabbare och en långsammare modell. Det andra innebär en rekonstruktion av den regionala verksamheten (R-alternativet). R-alternativet medför att prov- ningsanstalten bedriver verksamhet endast inom områdena byggnadstek- nik. brandteknik och byggnadsfysik i Stockholm och Lund samt dessutom inom området polymerteknik i Stockholm. Båda altenativen innebär att ädelmetallkontroll ochjusteringsverksamhet bibehålls utanför Borås/Göte- borg. i Stockholm dock i reducerad omfattning. Provningsanstalten har förordat R-alternativet.

Vid behandlingen i provningsanstaltens styrelse har ledamöterna Len- nart Holm och Gunnar Rosenborg reserverat sig till förmån för B-alternati- vet. Som skäl anförs bl. a. att tekniska förändringar i byggandet kommer att medföra en radikal minskning av antalet rutinprovningar bl. a. inom det betongtekniska området. Detta drabbar främst de regionala enheterna i Stockholm och Lund samt provningsanstaltens betongtekniska filialer. Mot denna bakgrund ifrågasätter reservanterna den ekonomiska trovär- digheten hos det alternativ, R-alternativet, som förordats av styrelsemajo- riteten.

Platschefen vid provningsanstaltens Stockholmsavdelning, Stockholms Handelskammare och Sveriges Grossistförbund har i skilda skrivelser motsatt sig en minskning av Stockholmsenheten. Statstjänstemannaför- bundet har förordat det s. k. R-alternativet och bl. a. pekat på de konse- kvenser en snabb och omfattande nedläggning av verksamheten skulle få för den berörda personalen.

Jag delar den uppfattning som framförts av reservanterna i provningsan- staltens styrelse vad gäller verksamhetens omfattning. Under de år som den regionala och lokala organisationen fungerat har verksamheten inte täckt sina särkostnader utan givit ett negativt bidrag till täckning av för provningsanstalten gemensamma kostnader med sammanlagt ca 13 milj. kr. under budgetåren 1975/76— 1980/81. Som reservanterna i provningsan-

• Sida 7
•  Original

Prop. 1981/82: 121 7

staltens styrelse påpekat, kommer de ändrade förutsättningarna för den betongtekniska provningen dessutom att medföra ökade ekonomiska pro- blem för denna del av organisationen. Jag har också erfarit att-en bibehål- len konkurrenskraft hos denna organisation förutsätter en omfattande upp- rustning av bl. a. Stockholmsavdelningens resurser.

En sammanvägd bedömning av vad som bör göras för att förbättra provningsanstaltens ekonomi ger vid handen att stora delar av den regiona- la och lokala organisationen bör avvecklas. Jag har gjort denna bedömning med utgångspunkt i statsmakternas tidigare beslut att förlägga huvuddelen av provningsanstaltens verksamhet till Borås och den därav betingade stora investering som gjorts i anstaltens anläggningar där. Det ekonomiska utrymme som står till buds medger inte att Boråsanläggningen drivs i full omfattning samtidigt som den regionala och lokala organisationen dels behöver medel för en upprustning av sina resurser dels dras med stora förluster.

En avveckling av det slag jag nu förordar beräknas ge provningsanstal- ten en kortsiktig resultatförbättring av ca 6 milj. kr. per år. Dessutom bör provningsanstalten kunna uppnå ett bättre resursutnyttjande vid anlägg- ningen i Borås om hela verksamheten koncentreras till Borås/Göteborgs- regionen. Allt detta talar för att verksamheten vid enheterna i Stockholm och Lund samt vid filialerna i Norrköping. Jönköping. Karlskrona. Bor- länge. Härnösand och Luleå bör läggas ned i enlighet med provningsanstal- tens B-alternativ.

Genom denna lösning och genom de åtgärder för en finansiell rekon- struktion av provningsanstalten som jag har förordat i det föregående bör provningsanstalten få förutsättningar att i framtiden hålla verksamheten inom givna ekonomiska ramar. I samband med omlokaliseringen har provningsanstalten tillförts avancerade tekniska resurser. Dessa ger provningsanstalten förbättrad möjlighet att. vid sidan om rollen som cen- tral offentlig provningsinstitution. verka som ett kompetent serviceorgan för industriell teknisk utveckling.

Vid valet av nedläggningstidpunkt harjag haft att välja mellan att snabbt åstadkomma en förbättring samt provningsanstaltens och reservanternas förslag till en långsammare avveckling. Visserligen kan. som provningsan- stalten och Statstjänstemannaförbundet har framhållit. en snabb avveck- ling av verksamheten innebära problem för provningsanstaltens personal. En successiv avveckling intill år 1988, som föreslagits i provningsanstal- tens strukturplan skulle emellertid avsevärt försvåra provningsanstaltens möjlighet att snabbt uppnå ett tillfredsställande resultat. Vidare kan de delar av organisationen som berörs av nedläggningen knappast bedriva en effektiv och lönsam verksamhet under avvecklingsperioden. Jag har därför funnit att skälen för en snabb nedläggning. med gemensam avvecklingstid— punkt för all verksamhet. överväger och förordar att verksamheten av— vecklas successivt intill den 30juni 1983. Detta kan på kort sikt medföra

• Sida 8
•  Original

Prop. 198l/82:1121 8

vissa problem för betongvaruindustrin och Kontrollrådet för betongvaror (KRB). som i sin verksamhet utnyttjar provningsanstaltens regionala ratorier och filialer för provning av olika produkter. Jag har dock erfarit att statens planverk och provningsanstalten har fört diskussioner om möjlig- heterna att utveckla och förändra metoder och bestämmelser så att kon- trollen i ökad utsträckning skall kunna utföras som egenkontroll. Jag har vid min bedömning utgått från att arbetet med en förändring i denna riktning bedrivs med utgångspunkt i den nu föreslagna omstruktureringen.

Vid avvecklingen kommer ca 100 tjänster att dras in. Jag har erfarit att provningsanstalten har inlett kontakter med statens arbetsmarknadsnämnd för att undersöka förutsättningarna för en omplacering av berörd personal. Det är givetvis angeläget att statens arbetsmarknadsnämnd tidigt engage- ras i planeringsarbetet när en övertalighetssituation kan förväntas upp- komma. Nämnden har överblick över möjligheterna att omplacera perso- nal över myndighetsgränserna och förfogar över särskilda instrument ge- nom bl.a. omplaceringsförordningens (1974: 1006) regler om rekryterings- begränsningar på statligt reglerade tjänster. Arbetsmarknadsnämnden har även omfattande praktiska erfarenheter av hur olika problem i samman- hanget kan lösas.

2.2.3. Medelför avvecklingen

Jag övergår till beräkningen av de medel som. utöver det ordinarie bidragsanslaget. kommer att erfordras för den föreslagna avvecklingen. Provningsanstalten har beräknat att 24.7 milj. kr. behöver stå till anstaltens förfogande vid en avveckling av det slag jag nu har förordat.

Jag förordar att 21.2 milj. kr. anvisas för detta ändamål. Då det är svårt att i detta skede uppskatta bl.a. störningseffekterna för provningsanstal- tens övriga verksamhet är beräkningarna i vissa delar preliminära, varför medlen bör stå till regeringens disposition. Det ankommer på regeringen att besluta i denna fråga. Medlen bör anvisas över anslaget Bidrag till statens provningsanstalt. Jag återkommer senare till dessa medel vid min anmälan av detta anslag.

2.2.4. Behovet av konkurrensneutrala system

Provningsanstalten hari samband med redovisningen av strukturplanen påtalat de problem som uppstår då andra offentliga provningsinstitutioner kan bedriva konkurrerande verksamhet med skilda krav på kostnadstäck- ning och redovisning m.m. Flera offentliga organ som i dag konkurrerar med provningsanstalten saknar bl. a. de krav på kostnadstäckning i verk- samheten som statsmakterna har lagt på provningsanstalten. Även andra uppdragsmyndigheter har liknande problem varför frågan är av stor princi- piell betydelse. Jag avser därför att i annat sammanhang föreslå att denna fråga utreds i särskild ordning.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1981/82: 121 9

2.3 Företagshälsovårdsutredningens förslag Chefen för arbetsmarknadsdepartementet tillsatte enligt regeringens be- myndigande år 1976 den s.k. företagshälsovårdsutredningen, för att se över företagshälsovården och den yrkesmedicinska verksamheten. ldirek— tiven angavs att utredningen bl. a. skulle undersöka hur man på olika sätt kunde stärka företagshälsovårdsutredningens möjligheter till mätning, provtagning, analys och utvärdering av arbetsmiljöförhållanden. Vidare skulle den undersöka förutsättningarna för att nyttiggöra laboratorieresur- ser som finns inom den offentliga hälso- och sjukvården för viss analys- verksamhet genom köp av tjänster som betalas av arbetsgivaren. Möjlighe- ten att utvidga verksamheten vid sjukhus till att omfatta även mätning och provtagning på arbetsplatserna skulle bl.a. undersökas. Behovet av efter- utbildning av personal inom företagshälsm'ården borde också enligt direk- tiven ses över. mot bakgrund av den snabba utvecklingen inom arbetsmil- jöområdet. Utredningen har i delbetänkandet (DsA 1981: [) Mät- och laboratoriere- surser för bättre arbetsmiljö föreslagit att ett auktorisationssystem införs för laboratorier och mättekniska företag inom ramen för lagen (1974: 896) om riksprovplatser m.m. och vidare att denna lag ändras så att det blir möjligt att meddela auktorisation enligt lagen för officiell provning. Enligt utredningen behövs en garanti för att mätningar. provtagningar. analyser och utvärderingar inom arbetsmiljöområdet sker på ett tillfreds- ställande sätt. Man måste kunna vara säker på att det finns tillräcklig kompetens hos de laboratorier och mättekniska företag vilka utför sådana prover. analyser osv. som ofta ligger till grund för beslut av stor ekono- misk räckvidd. Av olika skäl. bl. a. ekonomiska, avvisar utredningen tan- ken att få en sådan garanti genom att inordna företagen i riksprovplatssys- temet. Däremot skulle auktorisation enligt riksprovplatslagen innebära en sådan kompetenskontroll. Den nuvarande utformningen av lagen innebär dock att auktorisation inte får meddelas för provning som är officiell, dvs. föreskriven i lag eller annan författning utan att vara egenkontroll. Arbe- tarskyddsstyrelsen skulle därmed inte kunna föreskriva att viss provning måste ske vid ett auktoriserat företag. Den föreslagna lagändringen syftar till att göra detta möjligt. Statens provningsanstalt har i skrivelse den 9juni 1981 med hänvisning bl.a. till företagshälsovårdsutredningens arbete framfört ett motsvarande förslag till lagändring. Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet vill jag för egen del framföra följande. Den föreslagna lagändringen har stor principiell vikt. då den innebär ett avsteg från en av de grundläggande principerna för gällande ordning på provningsområdet. nämligen att officiell provning skall ske vid riksprov- plats. Frågan om en lagändring måste övervägas mot bakgrund av dess

• Sida 10
•  Original

Prop. 1981/82: 121 [0

konsekvenser i fråga om grunderna för det nuvarande regelsystemet. För att belysa det sagda villjag kort redogöra för detta.

Enligt lagen om riksprovplatser m.m. gäller som huvudregel att officiell provning skall utföras vid riksprovplats. Mcd officiell provning menas som nyss nämndes teknisk provning. kontroll eller besiktning. som är föreskri- ven i lag eller annan författning och som inte är egenkontroll. Det är alltså fråga om ett provningstvång. där den som är underkastad tvånget skall vända sig till ett utomstående organ för att få provningen utförd. Statens provningsanstalt har ansvaret för att provningsmöjlighetcr finns tillgäng- liga och att officiell provning samordnas på lämpligt sätt. En riksprovplats utses för ett visst objektområde. De nuvarande riksprovplatserna finns angivna i förordningen (1977: 608) om provning enligt lagen (1974:896) om riksprovplatser m. rn.

Enligt riksprovplatslagen skall en riksprovplats kunna antas utföra offi— ciell provning på ett opartiskt sätt. Vad detta innebär har utvecklats i förarbetena till lagen (prop. 1974: 162 s. 7 li) Där slås fast att ansvaret för den officiella provningen bör ligga på en enda riksprovplats. bl.a. av det skälet att konkurrens i samband med officiell provning skulle kunna inne- bära att kommersiella värderingar riskerar att inverka på sådant sätt att tilltron till provningarnas kvalitet minskar. Vidare anges att höga krav måste ställas på att en riksprovplats är opartisk och oberoende. De bedöm- ningar som måste göras innan ett organ utses till riksprovplats avser bl. a. dess ägarförhållanden. beslutsordning. vinstintressen och verksamhet vid sidan av officiell provning.

Regelsystemet bygger på att ett samspel äger rtrm mellan provningsan- stalten. föreskrivande myndigheter och provande organ. De föreskrivande myndigheterna har var och en inom sitt område ansvaret för skyddet av liv. hälsa och egendom. ] sina föreskrifter anger myndigheterna vilka krav som skall vara uppfyllda på egenskaper hos produkter och anläggningar. Ofta kompletteras detta med ett krav på någon form av provning eller kontroll av att kraven är uppfyllda. Eftersom rättsligt bindande och gene- rellt tillämpbara föreskrifter ges i författningsform. blir det då frågan om officiell provning. såvida inte den föreskrivna kontrollen får ske som egenkontroll.

Enligt riksprovplatslagen finns möjlighet till undantag från huvudregeln att officiell provning skall utföras vid riksprovplats. Förutsättningen är atti .föreskrifter om provning detta särskilt anges. Undantagsbestämmelsen öppnar en möjlighet att vid införande av viss officiell provning skapa en speciell ordning för provningen. Detta förutsätts ske endast om speciella skäl påkallar det.

Vid sidan av riksprovplatssystemet har provningsanstalten som framgått av det tidigare möjlighet att meddela auktorisation för visst organ att utföra provning som inte är officiell. Auktorisationcn innebär en prövning av att organet har kompetent personal och lämplig utrustning för den provning

• Sida 11
•  Original

Prop. 1981/82: 121 11

auktorisationen gäller. Däremot prövas inte frågan om organet intar en fristående ställning gentemot kommersiella och andra intressen. dvs. dess opartiskhet. Under auktorisationstiden kontrolleras fortlöpande att kom- petenskravet alltjämt uppfylls. Bestämmelserna har hittills tillämpats i mycket begränsad omfattning. Endast på två områden finns således s.k. auktoriserade provplatser. Innan provningsanstalten utvidgar auktorisa- tionssystemet till ett nytt område. görs en bedömning av behovet av ett sådant system på området från allmän synpunkt och vilka fordringar som bör ställas för auktorisation om möjlighet till sådan införs. Bakgrunden till begränsningen att auktorisera för provning som inte är officiell är givetvis att de auktoriserade provplatserna inte uppfyller de krav på opartiskhet och oberoende ställning som har ansetts böra krävas av sådana organ som handhar tvingande provning.

Som jag nämnde inledningsvis innebär den föreslagna lagändringen en viktig principiell förändring av grunderna för hur officiell provning skall bedrivas. Å andra sidan anser jag att de skäl som anförts för att t.ex. på arbetsmiljöområdet kunna utföra officiell provning inom ramen för ett auktorisationssystem har betydande tyngd. Auktorisationsfrågan har ock- så andra aspekter. De auktoriserade provplatsernas roll inom provnings- verksamheten berördes mycket knapphändigt vid tillkomsten av riksprov- platslagstiftningen och som nämndes har bestämmelserna tillämpats en- dast i ett par fall. Detta sammanhänger med att en viss oklarhet finns om deras roll. Det bör också nämnas att näringfrihetsombudsmannen (NO) i skrivelse till regeringen bl.a. kritiserat den nuvarande lagstiftningen från konkurrenssynpunkt.

Mot denna bakgrund anser jag att den föreslagna lagändringen behöver övervägas ytterligare. Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att detta sker inom ramen för en teknisk översyn av den nuvarande lagstiftningen. l denna översyn bör även NO:s synpunkter kunna behand- las.

3. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att godkänna de riktlinjer för en avveckling av statens provningsan- stalts regionala och lokala organisation somjag har förordat.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1981/82: 121 |;

4. Anslagsberäkningar m. m. för budgetåret 1982/83 Fjortorta'e hm-m'itireln

F. TEKNISK UTVECKLING M. M.

F 5. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet

1980/81 Utgift — 1981/82 Anslag 1000 .1982/83 Förslag 1000

Under detta anslag redovisas samtliga utgifter och inkomster av prov- ningsverksamheten m. rn. vid statens provningsanstalt.

I bilaga 1 lämnas en redovisning av provningsanstaltens förslag till anslag m. m. för budgetåret 1982/83.

Följande sammanställning är en ekonomisk översikt av den verksamhet som omfattas av programbudgeteringen (1000-tal kr.). Redovisningen är indelad i produktionsområden på det sätt som redovisats i bilaga I.

1980/81 1981/82 1982/832 Utfall Beräknar Provningsanstalten Föredra- ganden Produktionsområde 1 Provning och kontroll Intäkter 67 667 73 381 68 042 Kostnader 78 040 76 652 70 928 Resultat —- 10 373 —— 3 271 _ 2 886 Produktionsområde 2 Forskning och utveckling Intäkter 6 086 7 772 7 420 Kostnader 19 136 23 506 23 595 Nettokostnader - 13 050 , 15 734 — 16 175 Produktionsområde 3 Rådgivning till myndigheter intäkter 257 324 220 Kostnader 8 608 8 880 9 666 Nettokostnader - 8 351 ' 8 556 — 9 446 Produktionsområde 4 Riksmätplatsuppgifter intäkter 2 443 2 666 2 416 Kostnader 3 000 3 658 3 455 Nettokostnader -- 557 -— 992 — 1 039 Produktionsområde 5 Ovriga myndighets- uppgifter lntäkter 6 730 7 992 8 162 Kostnader 11 740 13 600 13 665 Nettokostnader -— 5 010 — 5 608 — 5 503 Total nettokostnad 37 341 34161 35 049 Bidragsanslagl 33 042 33 189 35 049 33 360 Resultat — 4 299 -— 972 —

' lnkl. engångsanvisningar. 2 Prel. budget enligt provningsanstaltens BZ-alternativ (dvs. endast Borås/Göte- borgsverksamheterna). '

• Sida 13
•  Original

Prop. 1981/82: 121 13

Provningsanstalten anför i sin anslagsframställning att anstalten alltmer anlitas som provnings- och expertorgan både av den offentliga sektorn och av näringslivet. Anstalten har under de senaste åren gjort en rad insatser för att förbättra ekonomin i verksamheten. De mål som satts upp har dock inte uppnåtts utan det ekonomiska resultat för budgetåret 1980/81 visade ett underskott av 4.3 milj. kr. Relationen mellan lönekostnader och upp- dragsintäkter har dock förbättrats och provningsanstalten beräknar att denna positiva utveckling skall fortgå under innevarande budgetår.

Utöver de medel som provningsanstalten har begärt för en finansiell rekonstruktion och för avveckling av delar av verksamheten begär anstal— ten ett bidragsanslag för budgetåret 1982/83. Anslaget har beräknats på följande sätt ( 1 000 kr.).

Anslag 1981/82 33189 Avgår:

— extraordinärt anslag [ 000 — 2 % enligt årliga anvisningar 640 — 1 640 Tillkommer:

— pris- och lönekompensation +3 500 Anslag enligt huvudförslaget 35 049

För budgetåret 1982/83 har jag. med utgångspunkt i provningsanstaltens huvudförslag, beräknat provningsanstaltens bidragsanslag. exkl. de medel som erfordras för nedläggning av den regionala och lokala verksamheten. till 33 360000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens pravningsanstalt: Uppdragsverksamhet för budget- året 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

F 6. Bidrag till statens provningsanstalt

1980/81 Utgift 31 207 608 Reservation 2 883 920 1981/82 Anslag 33189000 1982/83 Förslag 74 392 000

Som har framgått av min redogörelse för provningsanstaltens och riks— revisionsverkets förslag till finansiell rekonstruktion av verksamheten bör 19 832000 kr. tillföras provningsanstalten för täckning av de underskott som har uppkommit under tidigare budgetår. Vidare har jag vid min redo- görelse under anslaget till uppdragsverksamhet redovisat att provningsan- stalten har föreslagit att bidragsanslaget höjs med 1 860 000 kr. till 35 049 000 kr. I enlighet med vad jag har anfört bör denna del av anslaget beräknas till 33 360000 kr. Till detta kommer det tidigare redovisade beho- vet av särskilda medel för avveckling av provningsanstaltens regionala och lokala organisation, som jag beräknat till 21,2 milj. kr. Dessa medel har

• Sida 14
•  Original

Prop. 1981/82: 121 14

beräknats för att i första hand täcka de förluster som kan förväntas i den regionala och lokala organisationen under avvecklingsskcdet. Medlen bör däremot inte användas för att täcka ev. förluster i provningsanstaltens verksamhet. Totalt bör således bidragsanslaget för nästa budgetår föras upp med (19832 000+33 360000+21200000 =).74 392 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 74 392000 kr.

F 7. Statens provningsanstalt: Utrustning

1980/81 Utgift 7 755 450 Reservation 8 869 907 1981/82 Anslag 6000 000 1982/83 Förslag 17 000 000

Under detta anslag anvisas medel för utrustning till statens provningsan- stalt. För nyanskaffning av utrustning till provningsanstaltens nybygg— nader i Borås är uppförd en definitiv kostnadsram av 70 milj. kr. (prop. 1975/76:100 bil. 15 s. 216, NU 1975/76: 55. rskr 1975/76z329 och prop. 1978/79: 100 bil. 17 s. 178. NU 1978/79: 28. rskr 1978/79: 207).

Statens provningsanstalt

Statens provningsanstalt har i skrivelse den 4 juni 1981 redovisat ett förslag till ökning av anstaltens resurser för energiteknisk provning. För- slaget innebär att laboratorierna för byggnadsfysik och VVS-teknik byggs ut. Kostnaderna för utbyggnaden. vilken delvis sker i förhyrda lokaler. beräknas till ca 7.8 milj. kr. varav huvuddelen avser anskaffning av utrust- ning.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1982/83 har provningsanstalten hemställt om utrustningsanslag till ett belopp av 16,3 milj. kr. Härav avser 10 milj. kr. komplettering och återanskaffning av befintlig utrustning. 5.7 milj. kr. utrustning för utbyggnaden av de energitekniska provningsresur- serna samt 0.6 milj. kr. utrustningsanskaffning till de institutioner som har utsetts till riksmätplatser.

Provningsanstalten har i sin anslagsframställning och i den strukturplan som redovisats för regeringen den 19 november 1981 tagit upp de regler som f.n. gäller för avskrivning och förräntning av provningsanstaltens utrustningskapital. I regel skall uppdragsmyndigheter med jämna intervall leverera in medel motsvarande avskrivning och förräntning av hela sitt utrustningskapital till statsverket. För provningsanstalten gäller dock att en grundavskrivning skett av utrustningskapitalet så att endast medel motsvarande 50% av detta skall levereras in. För provningsanstaltens brandlaboratorium samt verksamheten inom området justering och ädel- metallkontroll skall utrustningen inte omfattas av kravet på avskrivning och förräntning.

• Sida 15
•  Original

Prop. 1981/82: 121 15

Riksrevisionsverket och statens provningsanstalt har lämnat förslag till en ekonomisk rekonstruktion av provningsanstalten. I detta har provnings— anstalten utgått från att dessa regler gäller även i framtiden. Förslaget till rekonstruktion innebär bl. a. att provningsanstalten tillförs ett rörelsekapi— tal. Medlen bör anvisas som ett cngångsanslag över detta anslag. Prov— ningsanstalten hemställer att ett rörelsekapital av 15 milj. kr. anvisas. Detta motsvarar ungefär anstaltens omsättningstillgångar. Kapitalet bör förräntas enligt statens avkastningsränta. Vidare föreslår provningsanstal— ten att kravet på ekonomiskt resultat skall fastställas till en nivå som innebär att rörelsekapitalet förräntas.

Vad gäller den framtida storleken på utrustningsanslaget föreslår prov— ningsanstalten att anstalten i fortsättningen får ta i anspråk de medel som nu inlevereras för återinvesteringar samt att anstalten därutöver får ett årligt utrustningsanslag som motsvarar normalt avskrivnings- och förränt- ningskrav på den del av utrustningskapitalet som inte omfattas av sådana krav. Utöver detta bör provningsanstalten kunna anvisas medel för större behov av investeringar.

Innan jag går in på anslagsberäkningarna för nästa budgetår vill jag ta upp några principiella frågor i anslutning till detta anslag. Provningsanstal- ten har i sitt förslag till finansiell rekonstruktion lämnat ett flertal förslag dels till hur provningsanstaltens utrustningskapital skall redovisas. dels till principerna för beräkning av anslagets storlek samt förräntning och av- skn'vning m.m. av utrustningskapitalet. Jag kommer att i detta samman- hang ta upp förslagen i den del det ankommer på riksdagen att fatta beslut.

De nuvarande reglerna om en begränsad inleverans av avskrivnings- och förräntningsmedel har tillkommit i samband med provningsanstaltens om- lokalisering och syftar till att underlätta för provningsanstalten att konsoli- dera verksamheten i Borås. I samband med att jag nu föreslår åtgärder för en finansiell rekonstruktion av provningsanstalten bör förutsättningar ha skapats för att de medel som i fortsättningen anvisas för utrustningsan- skaffning från detta anslag inte skall grundavskrivas. Dessutom bör denna utrustning förräntas till sitt bokförda värde.

Provningsanstalten har begärt att medel skall anvisas för uppbyggnad av anstaltens resurser för energiteknisk provning. Jag delar provningsanstal- tens uppfattning att detta är ett angeläget område. Regeringen har den 17 december 1981 ställt 2.3 milj. kr. till anstaltens förfogande för ändamålet från anslaget Energiforskning. Vidare har chefen för bostadsdepartemen- tet vid sin anmälan av anslaget Information och utbildning m.m. i energi- frågor budgetåret 1982/83 föreslagit att anslaget får omdisponeras så att 2 milj. kr. får användas för en uppbyggnad av provningsanstaltens resurser för energiteknisk provning (jfr prop. 1981/82: 100 bil. 16. s. 108). Resteran- de behov bör enligt min mening tillgodoses genom att provningsanstalten tar i anspråk befintliga medel under utrustningsanslaget.

l prop. 1979/80: 100 (bil. 17 s. 273) lämnades en redogörelse för finansi-

• Sida 16
•  Original

Prop. 1981/82: 121 16

eringen m.m. av verksamheten vid riksmätplatsernasamtidigt som särskil- da medel föreslogs bli anvisade för detta ändamål. Vissa myndigheter. som har utsetts till riksmätplatser. saknar medel för utrustningsanskaffning varför provningsanstalten föreslår att 0.6 milj. kr. anvisas för ändamålet under detta anslag. Då anslaget f. n. är helt inriktat på provningsanstaltens behov ärjag inte beredd att förorda en sådan lösning. Provningsanstalten disponerar under innevarande budgetår 2.9 milj. kr. för bidrag till verksam- heten vid riksmätplatserna. Medlen anvisas över en särskild anslagspost under anslaget Bidrag till statens provningsanstalt och används till att finansiera riksmätplatsvcrksamheten vid de myndigheter som utsetts för ändamålet. Provningsanstalten bör inom ramen för dessa medel även kun- na ge bidrag till utrustningsanskaffning vid riksmätplatserna.

I den s. k. strukturplanen föreslås att provningsanstalten i fortsättningen får ta i anspråk de förräntnings- och avskrivningsmcdel för utrustningska— pitalet som f. n. levereras in till statsverket. Dessutom begär provningsan- stalten därutöver ett utrustningsanslag som motsvarar de nuvarande efter- gifterna i kravet på avskrivning och förräntning av utrustningskapitalet. En sådan ordning skulle medföra en automatisk reglering av nivån på detta anslag. Regleringen av investeringsfrågor av detta slag är emellertid ett av statsmakternas styrmedel för verksamheten. Frågor om den nivå som bör gälla för provningsanstaltens utrustningsanskaffning är av det slaget att de bör underställas riksdagen varför jag inte är beredd att förorda någon ändring av nuvarande regler för bestämning av utrustningsanslagets stor— lek.

För nästa budgetår har jag beräknat den erforderliga anslagsnivån för kompletterings- och ersättningsanskaffning av utrustning till 7 milj. kr. I detta belopp ingår även de medel som. utöver vad som har anvisats i annat sammanhang. kan komma att erfordras för provningsanstaltens utbyggnad av resurserna för energiteknisk provning under nästa budgetår.

Jag har i det föregående redogjort för olika åtgärder för att genomföra en finansiell rekonstruktion vid provningsanstalten. En av dessa åtgärder är att tillföra provningsanstalten ett rörelsekapital. Jag förordar att 10 milj. kr. anvisas för detta ändamål. Medlen bör stå till provningsanstaltens disposition som ett stående lån. Dessa medel bör årligen förräntas enligt statens avkastningsränta. Det ankommer på regeringen att utfärda ytterli- gare föreskrifter för detta. Medlen bör anvisas över detta anslag.

Med hänvisning till vad jag har anfört har jag således beräknat ett medelsbehov för budgetåret 1982/83 av (10+7 =) 17 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens prot-'ningsanxtalt: Utrustnng för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 17 000000 kr.

• Sida 17
•  Original

Prop. 1981/82: 121 17 5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra— ganden har lagt fram.

Bilagor

Bilaga] Statens provningsanstalt, verksamhet och förslag till struk- turplan Bilaga 2 Riksrevisionsverkets förslag Bilaga 3 Företagshälsovårdsutredningens förslag samt remissyttrande över dessa

2 Riksdagen 198I/82. I saml. Nr IZI

• Sida 18
•  Original

Prop. 198l/82:121 18

Sammanfattning av RRV:s rapport ”Statens provnings- anstalt — styrning och finansiering”

Riksrevisionsverket (RRV) har som ett led i sin förvaltningsrevision av statliga myndigheter granskat statens provningsanstalt (SP). I detta projekt har granskats hur anstalten styrs och finansieras sett mot de övergripande mål och roller som gäller för anstalten. Anledningen till att projektet inriktats mot styrning och finansiering är att provningsanstalten i och med omlokaliseringen till Borås fick helt nya förutsättningar att arbeta under resurs-. personal- och marknadsmässigt. Den första fasen i denna kraftiga omställningsprocess kan nu anses vara avklarad. nämligen de rent prak- tiska svårigheterna i samband med omlokaliseringen. Det har därför be- dömts vara av intresse att se hur anstaltens styrning och finansiering bör vara utformad sett mot de mer normala förhållanden som kan väntas råda efter omlokaliseringen.

RRV finner SPs grundläggande inriktning av verksamheten rimlig, näm- ligen att tillgodose sådana behov av provning och kontroll som avser att utgöra underlag för myndighetsbeslut eller som eljest är föranledd av myndighetsregler. Likaså är det angeläget att. såsom SP gjort. även tillgo- dose andra provningsbehov så långt det är möjligt med anstaltens resurser.

Principiella invändningar kan dock resas mot den av SP tillämpade prioriteringen att helt inrikta även den anslagsfinansierade delen av verk- samheten inom produktionsområdena Forskning och utveckling samt Myndighetsrådgivning mot sådan verksamhet som förväntas ge framtida intäkter inom SPs uppdragsverksamhct. Ett fullföljande av en sådan priori- tering skulle — även om den är förståelig mot bakgrund av SPs ekonomiska situation — sannolikt snabbt accentuera de mål- och rollkonflikter som finns inbyggda i SPs uppgifter och som anstalten hitintills förefaller ha lyckats hantera på ett rimligt sätt. De föreskrivande myndigheterna dispo- nerar vanligtvis inte några egna resurser för att lägga ut uppdrag till SP. utan de kan endast uttrycka önskemål om vad de anser angeläget. SP gör själv de slutliga prioriteringarna av vilka insatser som skall komma till stånd. Det kan inte vara rimligt att SPs möjligheter till framtida provnings- intäkter blir helt avgörande för de föreskrivande myndigheternas möjlighe— ter att få angelägna insatser gjorda inom forskning och utveckling samt myndighetsrådgivning. Även inom uppdragsverksamheten kan det ges exempel på negativa konsekvenser av en renodlad företagsekonomisk inriktning av verksamheten. Anstalten måste dock bedriva sin verksamhet under starkt kostnadsmedvctande och en känsla för vad anstaltens kompe- tens kan nyttiggöras.

l riksprovplatssystemet intar SP en särställning. Samma myndighet är såväl provande organ som föreskrivande myndighet och central förvalt-

• Sida 36
•  Original

Prop. 1981/82: 121 36

ningsmyndighet med bl. a. tillsynsansvar över sin egen verksamhet. Dess- utom fastställcr SP sin egen taxa. Detta förhållande räder för hela eller delar av den verksamhet som avser skrivmaterial. ädelmetallkontroll och justeringsväsende. Såväl ädelmetallkontrollen som justeringsväsendet har utgjort och utgör den ekonomiska ryggraden i hela anstaltens ekonomi. Det är t.o.m. möjligt att dessa verksamheter skulle kunna bedrivas till lägre kostnader utanför SP än inom. Härutöver är SP en teknisk myndighet och därmed inte den naturliga prioriteringsinstansen för att göra avväg- ningar mellan olika slag av skydd för och nivåer på konsumentintresset. Dessa förhållanden sammantagna talar för att konstruktionen med SP som föreskrivande myndighet bör ägnas ytterligare uppmärksamhet. Det bör därför utredas om SP även i framtiden bör vara föreskrivande myndighet inom dessa områden och. om så inte bedöms lämpligt. vilka myndigheter detta ansvar kan föras till.

Enligt RRVs mening bör det även övervägas att föra ihop SPs två rådgivande organ i rollen som central förvaltningsmyndighet för allmän metrologi resp. officiell provning och kontroll till en beslutande nämnd i prov- och mätfrågor med ett gemensamt kansli som administrativt är knutet till SP.

Under de senaste åren har SPs ekonomiska svårigheter helt dominerat problembilden. Dessa svårigheter har bestått i att dels hålla verksamheten inom de totala ekonomiska ramar som tilldelats anstalten, dels uppnå full kostnadstäckning i uppdragsverksamheten. SPs kostnadsläge i Borås är i dagsläget. trots de subventioner som anstalten erhåller. högt jämfört med många av konkurrenterna. Den viktigaste förklaringen till det höga kost- nadsläget är att andelen "debiterbar" tid vid de olika laboratorierna är låg. Därmed ger de höga fasta och gemensamma kostnaderna ett kraftigt utslag på den debiterbara tiden. Inom vissa boråslaboratorier finns även en betydande outnyttjad kapacitet på utrustningssidan. Möjligheterna att för- bättra det ekonomiska resultatet förutsätter en volymexpansion och högre taxor. Möjligheterna till väsentligt högre taxor, än de som f.n. tillämpas bedöms dock vara små. Förutsatt att produktiviteten inte kan förbättras krävs således en stor volymökning jämfört med de senaste budgetårens. Samtidigt måste dock understrykas vikten av att SP förbättrar sin produk- tivitet.

Den behövliga volymökningen torde bli svår att uppnå beroende på att det inte finns någon stor marknadspotential som lätt kan täckas in. Upp- dragsverksamheten vid laboratorierna i Borås utgör dock en resursmässigt sett integrerad del av den totala verksamheten. 1 de flesta fall går det alltså inte att avveckla olönsam Uppdragsverksamhet i Borås utan att det radikalt förändrar SPs möjligheter att tillhandahålla även forskning och utveckling. myndighetsrådgivning och normaliehållning för riksmätplats.

För att förbättra SPs ekonomi bör i första hand prövas om en överflytt- ning till Borås av delar av den regionala och lokala verksamheten är möjlig.

• Sida 37
•  Original

Prop. 1981/82:121 37

I andra hand måste hela SPs kompetens inom ett visst område omprövas mot de behov som föreligger på nationell nivå inom samtliga produktions— områden. Detta innebär rent konkret att man för uppdragsverksamheten i Borås kan tvingas acceptera förluster på ett annat sätt än exempelvis i den regionala och lokala verksamheten.

Den rekonstruktion av den regionala och lokala organisationen som SP påbörjade under år 1979 har inte lett fram till den eftersträvade resultatför- bättringen. Ytterligare kostnadsreducerande åtgärder måste därför övervä- gas. Särskild uppmärksamhet bör därvid ägnas åt följande delar av verk- samheten: programdelarna 31. 35. 41. 42. 43. 51 och 52 i Stockholm. tilialverksamheten samt programdelarna 35 (G 2") och 41 i Göteborg. I samband med denna prövning bör undersökas om det går att upprätta någon form av terminalfunktion på de orter som behövs.

1 ett något längre tidsperspektiv bör SPs behov av en kontaktyta gent- emot uppdragsmarknaden. utöver vad som kan tillgodoses av avdelningar- na i Borås. främst tillgodoses genom en flexibel fältorganisation av den typ som f.n. finns för det regionala justeringsväsendet, ädelmetallkontrollen och termograferingen. En integrering av dessa verksamheter i en enda fältorganisation med hög grad av flexibilitet i personalutnyttjandet bör eftersträvas. Endast i undantagsfall bör man med regionala laboratorier söka tillgodose de behov som SP i egenskap av landets centrala offentliga provningsanstalt skall tillgodose.

Det övergripande syftet med SPs ekonomiska redovisning är att den skall ge en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet inför beslut om verksamhetens inriktning. dimensionering och investeringar. resursutnytt- jande samt prissättning.

De komplicerade samband som råder mellan taxekalkylering och resul- tatredovisning och det sätt SP hanterat bägge dessa system har lett till att oklarheter uppstått om vad som är lönsamt eller ej. Den företagna gransk- ningen har givit anledning till följande förslag till åtgärder. Vid taxekalky- leringen måste mer realistiska bedömningar göras av kapacitetsutnyttjan- det. Både för- och efterkalkyler måste således utnyttjas. En så god kopp- ling som möjligt bör eftersträvas mellan den tid som utgör underlag för fakturering i uppdragsverksamheten och der. redovisade tiden i resultatre- dovisningen. En brist i SP5 ekonomiska redovisning är att den inte visar det ekonomiska utfallet för viktiga åtaganden som SP har. nämligen att vara riksprovplats och riksmätplats. Detta är information som oundgängli- gen behövs inför såväl dimensionerings- som investeringsbeslut. Vidare behövs denna information för att motivera SPs bidragsanslag. SP bör därför utveckla sin redovisning på dessa punkter.

Under förvaltningsrevisionens gång har behovet av en finansiell rekon- struktion av SP framstått allt klarare. De ackumulerade underskotten i SPs verksamhet efter omlokaliseringen uppgår i och med budgetåret 1979/80 till närmare 14,5 Mkr. Vidare har SP behov av 5—10 Mkr. i rörelsekapital och

• Sida 38
•  Original

Prop. 1981/82: 121 38

därutöver en rörlig kredit på ca 5 Mkr. En avveckling av delar av SPs regionala och lokala organisation kommer sannolikt att leda till behov av ytterligare rekonstruktionskapital. En finansiell rekonstruktion bör därför komma till stånd.

Enligt RRVs mening bör vidare prövas om SPs driftbidrag kan delas upp på ett antal delposter. En delpost bör därvid avse ev. under tidigare år ackumulerade förluster inom uppdragsverksamheten, i den utsträckning som statsmakterna beviljar förlusttäckningsbidrag härför. En annan del- post bör avse den anslagsfinansierade delen av forskning och utveckling samt myndighetsrådgivning och ev. anslagsfinansierade myndighetsupp- gifter. En tredje delpost bör avse SPs bidrag för normaliehållning för riksmätplats. Resursöverföringar mellan SPs verksamhet i rollen som cen- tral förvaltningsmyndighet å ena sidan och å andra sidan rollerna som central offentlig provningsanstalt och föreskrivande myndighet bör inte få förekomma.

Effekterna av grundavskrivningarna bör fördelas på så sätt att man får dels kongruens mellan statsmakternas resultatkrav på olika verksamhets- grenar och det sätt SP internt fördelar dessa. dels en bättre överensstäm- melse mellan systemen för taxekalkylering och resultatredovisning. SP bör därför aktualisera en omfördelning av grundavskrivningseffekterna inom nuvarande resursram. De ekonomiska förutsättningarna inom resp. verk- samhetsgren bör därvid vara utgångspunkten. Som en konsekvens härav bör sådan verksamhet som har kostsamma riksmätplatsåtaganden erhålla större grundavskrivningseffekt än f. n. Sådan verksamhet som bedrivs på författningsstyrda monopolmarknader bör erhålla mindre. Med hänvisning till de överväganden som gjorts beträffande den regionala och lokala orga- nisationens framtida utformning och uppgifter bör inte några ytterligare grundavskrivningar beviljas dessa enheter.

• Sida 39
•  Original

Sammanfattning

av betänkandet (Ds A 1981: 1) Mät- och laboratorieresurser för bätt- re arbetsmiljö vad gäller auktorisation av laboratorier samt remiss- yttranden över detta förslag

Utredningens förslag

Företagshälsovårdsutredningens huvuduppgift är att göra en översyn av företagshälsovården. I betänkandet redovisar utredningen överväganden om hur man skall kunna tillgodose behovet av arbetsmiljömätningar såväl kvantitativt som kvalitativt. Sådana mätningar har blivit ett väsentligt inslag i företagshälsovårdens arbete för att kartlägga och bedöma fysika- liska. kemiska. mikrobiologiska och ergonomiska miljöfaktorer.

Utredningen redovisar en översiktlig beskrivning av nuvarande resurser inom företagshälsovården samt inom de yrkesmedicinska klinikerna lik- som resurser inom allmän hälso- och sjukvård (förutom de yrkesmedi- cinska klinikerna). inom arbetarskyddsverket och andra statliga myndighe- ter samt inom universitet och högskolor. Här beskrivs vidare konsultföre- tagen och de enskilda laboratorierna och de resurser för mätningar som företagen internt förfogar över vid sidan av företagshälsovården.

Utredningen ägnar stort utrymme åt att belysa företagshälosvårdens förutsättningar att mäta olika fysikaliska. kemiska. mikrobiologiska och ergonomiska faktorer mot bakgrund av utvecklingen av mätmetoder. mät- instrument och andra hjälpmedel.

Utredningen belyser också behoven av mätningar i arbetsmiljön. Utredningen har analyserat företagshälsovårdens förutsättningar att kla- ra de uppgifter den ställs inför i detta sammanhang.

Utredningen har ägnat frågan om mätningar—nas kvalitet och tillförlit— lighet stor uppmärksamhet. Utredningen har bedömt att en officiell auk— torisation är ett bra sätt att garantera kvaliteten på verksamheten. Syftet med auktorisationen bör i huvudsak vara följande:

— Garantera att det auktoriserade företaget har förutsättningar att bedri-

va sin verksamhet på viss nivå. — Allmänt förbättra-kvaliteten genom att erbjuda auktoriserade företag

stöd i form av rådgivning. kursverksamhet etc. Utredningen har kommit fram till att auktorisationen bör ske inom ramen för den befintliga lagstiftningen om riksprovplatser m.m. med sta- tens provningsanstalt som huvudman. Utredningen föreslår att arbetar- skyddsstyrelsen med hjälp av denna lagstiftning i de fall det är motiverat föreskriver att officiell provning skall ske. För att underlätta kopplingen mellan arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter och auktorisationen bör lag- stiftningen om riksprovplatser ändras så att även s.k. auktoriserade riks-

• Sida 40
•  Original

Prop. 1981/82: 121 40

provplatser skall få utföra officiell provning. För närvarande får sådan provning endast utföras av s. k. riksprovplatser.

Utredningen föreslår att auktorisationen finansieras genom avgifter en- ligt samma system som nu gäller för provningsverksamhet enligt lagen om riksprovplatser m.m.

Statens provningsanstalt har uppgivit sig ha resurser att omedelbart sätta igång med planering för verksamheten. att inleda diskussioner med arbetarskyddsstyrelsen. att kartlägga företag som är intresserade av auk- torisation. att utforma lämpliga auktorisationsområden och att inventera utbildningsresurser.

Slutligen konstaterar utredningen att utbudet av mätinstrument och ut- rustningar för provtagning har blivit stort och delvis svårövcrblickat. De olika instrumentens prestanda är ofta dåligt kända och deras lämplighet inom företagshälsovården är inte alltid den bästa.

Utredningen förordar därför en utvärdering av arbetsmiljöinstrument.

Remissyttrandena

Yttrande över delbetänkandet Mät- och laboratorieresurser för bättre arbetsmiljö har avgivits av socialstyrelsen. sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut, statens strålskyddsinstitut, arbe- tarskyddsstyrelsen. arbetarskyddsfonden. styrelsen för teknisk utveckling (STU). statens provningsanstalt. direktionen för Karolinska sjukhuset. direktionen för akademiska sjukhuset, Stockholms. Östergötlands. Jönkö- pings. Kronobergs. Kalmar. Malmöhus. Göteborgs och Bohus. Älvsborgs. Skaraborgs. Örebro, Västmanlands. Gävleborgs. Jämtlands. Västerbot- tens samt Norrbottens läns landsting. Gotlands. Malmö och Göteborgs kommuner. Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet. Tjänste- männens centralorganisation (TCO). Centralorganisationen SACO/SR. L'andsorgansiationen i Sverige (LO) efter hörande av Svenska metallarbe- tareförbundet, Svenska Fabriksarbetareförbundet. Statsanställdas för- bund och Svenska transportarbetareförbundet. Svenska arbetsgivareför- eningen (SAF). Statshälsan, Föreningen teknisk företagshälsovård. Svensk förening för radiofysik. Svensk yrkeshygienisk förening. Svenska kemi ingenjörers riksföreningllnnovation AB har vidare inkommit med skrivelse med anledning av utredningens förslag.

Utredningens förslag att auktorisationen skall genomföras av statens provningsanstalt inom ramen för lagstiftningen om riksprovplatser till- styrks eller lämnas utan erinran av majoriteten av remissinstanserna. Åsik- ten att arbetarskyddsstyrelsen som i sitt dagliga arbete har direkt koppling till verksamheten och därmed bästa förutsättningarna att auktorisera före- träds av Älvsborgs läns landsting och Föreningen tekniskföretagslu'ilso- vård. Statens provningsanstalt anger att provcentrum som är den enhet inom myndigheten som svarar för organisation och samordning av prov-

• Sida 41
•  Original

Prop. 1981/82: 121 41

ningen i landet påbörjat förberedelser för införande av ett auktorisations- system.

Utredningen har ansett att det bör vara möjligt att koppla den föreslagna auktorisationen till arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter på så vis att obli- gatoriska mätningar och analyser skall genomföras av auktoriserade före- tag. Teknisk provning. kontroll eller besiktning som föreskrivs i lag eller annan författning är enligt lagen om riksprovplatser officiell provning och skall utföras vid riksprovplats. Lagens nuvarande utformning medger emellertid att auktorisation endast kan meddelas för provning som inte är officiell. En ändring i lagen om riksprovplatser som innebär att man tar bort auktorisationens begränsning till ej officiell provning, bör enligt utred- ningens mening därför vidtas.

LO anser det väsentligt att fler av arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter kopplas till krav på mätningar av arbetsmiljöfaktorer och att kvaliteten på mätningarna garanteras. Det vore enligt LO önskvärt att kunna täcka behovet av arbetsmiljömätningar via systemet med riksprovplatser, men man bedömer att detta inte är realistiskt i dagsläget. LO anser därför att man snabbt bör satsa på att vidga de auktoriserade provplatsernas upp- gifter i anslutning till arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter.

Statens provningsanstalt beklagar att utredningen inte närmare analyse- rat frågan om en riksprovplats på miljöområdet. Ansvariga myndigheter kan finna skäl att i högre grad än hittills kräva att kontrollen av miljön skall utföras genom opartisk provning. Det är angeläget att provningsanstalten och andra berörda myndigheter får information om föreskrivande myn- digheters långsiktiga planering. Utredningen borde därför ha tagit upp en policydiskUSSion om den framtida utvecklingen. Frågan om möjligheterna att samordna delar av kontrollen inom områdena inre miljö, yttre miljö, livsmedel och produktkontroll kunde ha belysts i sammanhanget. anser provningsanstalten.

Utredningens förslag att auktorisationssystemet bör finansieras genom avgifter som tas ut av berörda företag har kommenterats av Göteborgs kommunstyrelse som menar att auktorisationsförfarandet och kontroll- verksamheten kommer att fördyra analyser och mätningar. Det är därför enligt Göteborgs kommunstyrelse angeläget att förslaget i denna del över- arbetas i syfte att tona ner den byråkratiska apparaten och effektivisera den föreslagna verksamheten. TCO framhåller att auktorisationssystemet måste utformas så att de anställdas möjligheter att initiera mätningar inte begränsas av ekonomiska faktorer eller kommunikationsbarriärer.

Föreningen teknisk företagshälsovård delar utredningens uppfattning att kostnaderna för auktorisationen bör bäras av företagen och täckas genom avgifter. Även den interlaboratoriekalibrering som utredningen anser vara en nödvändig beståndsdel i kvalitetsövervakningen av laboratorier anser Föreningen teknisk företagshälsovård skall finansieras genom avgifter som tas ut av företagen.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1932

• Sida 42
•  Original