Prop. 1981/82:70

om ändrade regler för särskilt forskningsavdrag

Prop. 1981/82: 70

Regeringens proposition l981/82: 70 om ändrade regler för särskilt forskningsavdrag;

beslutad den 34 september 1981.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

Pä regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN ROLF WlRTEN

2 Förslag till _ Lag om ändring i lagen (l937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar

Ilärigenom föreskrivs att 17 s lagen ( 1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Ft't'reslugen lydelse

17 å'

Till myndighet avlämnade uppgifter till ledning för taxering. som avses i taxeringslagen (19561623). eller eljest för beräknande av skatt eller ock för beräknande av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (19622381) om allmän försäkring eller av arbetsgivaravgift enligt lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring m. m. må ej i andra fall än i därom gällande författning stadgas utan den skattskyldiges eller den försäkrades eller den avgiftsskyldiges samtycke utlämnas till annan tidigare än tjugo år efter uppgiftens datum. Vad nu sagts skall även gälla beträffande handling. som upprättats eller för granskning omhändertagits av myndighet vid taxeringskontroll enligt taxeringslagen eller eljest vid skattekontroll. vid beräknande av peusionsgrundande inkomst eller vid kontroll av uppgift för beräknande av arbetsgivaravgift. Uppgift. som av aktiebolag eller ekonomisk förening lämnats taxeringsmyndighet till ledning vid värdesättning av aktier i bolaget eller andelar i föreningen. må ej titan samtycke av den som lämnat uppgiften utlämnas till annan tidigare än tjugo år efter uppgiftens datum. Är det under pågående utredning rörande någons taxering av synnerlig vikt att innehållet i kontrolluppgift eller annan för taxeringskontroll enligt taxeringslågen avsedd handling icke kommer till den skattskyldiges kännedom. må myndighet. sotn innehar handlingen. vägra att utlämna denna.

Handlingar i ärenden angående sådant förhandsbesked. som enligt vad därom är särskilt stadgat kan meddelas i taxerings- eller skattefrz'igor. må ej

' Senaste lydelse [()781353.

• Sida 30
•  Original

Prop. 1981/82z7ll 30 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

utan samtycke av den soln sökt beskedet utlämnas till annan tidigare än tjugo år från handlingens dattan. llandlingar i ärenden angående befrielse från tillämpning av bestämmel- serna om beräkning av skattepliktig realisationsv-'inst vid avyttring av aktier eller liknande egendom i samband med strukturratirmalisering och angående rätt att erhålla avdrag vid taxeringen för avsättning till särskild nyanskaff— ningsfond må ej utan samtycke av den som sökt befrielse utlämnas till annan tidigare än tjugo år från handlingens datum. Handlingar i ärenden angående [mskningsstöd enligt lagen (] 98000) om stödförfm-xkning och utveckling tnä ej utan samtycke av den som ansökt (nn forskningsstöd utlämnas till mutan tidigare än tjugo är från handlingens datum. Bestämmelserna i första stycket tillämpas också i fråga om motsvarande handlingar. som ha upprättats eller inkommit med anledning av överenskom- melse med främmande stat om handräckning i skatte- eller avgiftsären- den.

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag. då lagen enligt uppgift på den kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.

• Sida 31
•  Original

Prop. |98l/82:70 31

[ Inledning

Sammanställning av remissyttranden över betänkandet Stimulans av forskning och utveckling (l)s B l981lzl)

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av riksrevisionsverket (RRV). riksskatteverket (RSV). allmänna ombudet för mellankommunala mäl (AO). kammarrätten i Stockholm. statistiska centralbyran (SCB). konjunkturinstitutet. arbetstnarknadsstyrelsen (AMS). statens industriverk (SIND). styrelsen för teknisk utveckling (S'l'U). lngenji"»rsvetenskapsakade- tnien (IVA). Industrifomlen. länsstyrelserna i Stockholms. Södermanlands. lN-lalmöhus. (.iötcborgs och Bohus. Örebro samt Västerbottens län. delega- tionen (B 1977le) för företagens uppgiftslätnnande (l.)l'iFLI). Centralorga- nisationen SAC(_).-""SR. Föreningen Auktoriserade revisorer (FAR). Koope- rativa förbundet (KF). l..:tmlsorganisatitmen i Sverige (1.0). l.:tndstingsför- . bundet. Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Svensk industriförening. Svens- ka arbetsgivareförenittgen (SAF). Svenska byggnadsentreprenörföreningen (SBI—ali). Svenska företagares riksförbund. Svenska kommunförbundet. Svenska konsultföreningen. Svenska revisorsamfundet. Svenska uppfinna- reföreningen. Sveriges hantverks- och indttstriotganisation — Familjeti'ireta- gen (SHl(_)—Familjeföretagen ). Sveriges industriförbund. Taxeringsnämnds- onlförandenas riksförbttnd ('l'()R) saint 'l'jänstemännens centralw'ganisa- tion ('I'C'O).

länsstyrelsen i Västerbottens län har till sitt yttrande fogat en reservation av tre ledami'iter satnt yttranden fran Västerbottens Itandelskammare och Västerbottens läns TC(.)-distrikt. LRF aberopar ett yttrande av Lantbrukar- nas skattedelegation. SAI" och Sveriges indttstriförbund äberopar ett yttrande av Näringslivets skattedelegation.

Som bilaga () till prop. NSU-'S'] : [fall om industripolitikens inriktning. m. ut. har fogats en sammanställning av remissyttrandena savitt avser dels allmänna synpunkter pä frägan om statligt stöd till forskning och utveckling inom industrin. dels stödets beräkning. dels ordningen för beslut och tillgodofi'i— rande av stödet. Retnissyttrandena i dessa delar redovisas inte i följande

satntnanställning.

2 Erfarenheter av tillämpningen av det nuvarande systemet

AO redovisar vissa erfarenheter av tillämpningen av det nuvarande systemet. Ombudet anför: Mellankommunala skatterätten prövar taxeringarna för de företag som bedriver verksamhet i förvärvskälla som skall tas till beskattning i flera län. Detsamma gäller om företaget tillhör koncern vilkas företag taxeras i flera

• Sida 32
•  Original

Prop. NSI/82:70 32

län. Detta innebär att samtliga bi'irsnoterade och manga andra större industriföretags taxeringat handläggs av allmänna ombudet för mellankom- munala mal. Därutöver handläggs ett mycket stort antal medelstora och mindre företags taxeringar. Det helt övervägande antalet företag som utnyttjat forskningsavdraget enligt nuvarande lagstiftning torde återfinnas inom detta företagsbestäml. Likasä torde det helt övervägande antalet skattcprocesser avseende forskningsavdrag som förekommit ha fötts i mellankommunala skatterätten i andra instans. De erfarenheter som vunnits av hittillsvarande lagstiftning bör tas till vara vid utarbetandet av ett Permanent system. Kommittén redovisar dock inte nägra som helst erfarenheter av vare sig materiella. formella eller processtekniska s 'ärighe- ter. Jag vill därför inledningsvis ge en provkarta av några av de problem som uppkommit vid tillämpningen av hittillsvarande regler.

Det vanligaste skälet till att taxeringsnämnderna vägrat avdrag torde ha varit att de personer som deltagitiforskningsarbete inte varits ' elsatta med forskning till övervägande del. dvs. tner än St) (ii.-. Ofta har angetts en sysselsättningsgrad av exakt SU'f-i. Regelmässigt har skattedomstolarna vägrat avdrag i sådana fall. Det har förekommit att företag yrkat avdrag med hänsyn till att den anställde under den tid forskning pägätt varit sysselsatt därmed under tner än St) '.3r- av tiden. Nägra processer har rört vilken personal Som skall inräknas i kostnadsunderlaget. t. ex. vaktmästare. bibliotekarier. sekreterare o. dyl. knutna till forskningsavdelningar. Andra har gällt konstnärer. modellörer och tecknare som arbetar med konstnärlig formgiv- ning. '

Begreppet "industriell tillverkning" har vallat tillätnpningssvärigheter i Vissa fall där verksamheten varit blandad.

Periodisering av kostnader har föranlett taxeringsprocesser. Förordningen talar om "kostnader för lön". "utgivit i bidrag". "kostnader för förvärv". "erhälliti bidrag". "influtit genom avyttring" Osv. Vidare har det varit oklart om intäkter och kostnader till följd av upplåtelse av rätt att utnyttja know-how. dvs. licensavgifter. skall påverka forskningsunderlaget eller om detta skall gälla endast beträffande överlåtelse av know-how. Det har hävdats att licensintäkter inte skulle ha utgjort intäkt av forskning utan ersättning för att licensbctalaren fatt ensamrätten för viss produktion pä viss geografisk marknad. I något fall har på faktura särskilt debiterad ersättning för forskningskostnader för viss leverans inte ansetts böra päverka forsknings— underlaget. Oklarhet har vidare rätt om licensbetalningar eller överlatelse av patent in. ni. som avser kunnande som utvecklats före förordningens tillkotnst skall beaktas.

Arrangemang som synes ha haft som sitt egentliga syfte att reducera skattekostnadermt har observerats. Sälunda har företag bildat handelsbolag som äger forskningsanläggningar eller patenträttigheter o. dyl.-' Gettotn att låta dessa debitera ägarföretagen avgifter har dessa belastats med särskilda forskningskostnader utöver lönekostnaderna. Dessa särskilda kostnader har dock förutsatts bli beaktade genom den uppräkning med 5/3 av lönekostna- derna som får göras. Genom konstruktionen har företaget kunnat tillgodo- göra sig dubbla avdrag. Genom att hänfi'ära forskningskostnader till skilda bolag inom en och samma koncern har företag på ett mycket enkelt sätt kunnat tillgt'xloföra sig extra ökningsavdrag. Genom att betala licenser till andra företag i koncernen sotn inte har egna forskningskostnadcr kan avdragsunderlag tillskapas.

• Sida 33
•  Original

Prop. l98ll82:70 33

En särskild svärighet som vidläder gällande förordning hänger samman med att avdragsrätten omfattar ett (")kningstwdrag. Detta har framkallat mycket besvärliga processuellasituationer. lin nedsättning av avdragsunder- Iaget vid ett ars taxering pä yrkande av en taxeringsintendent leder till att taxeringen ett pf'tföljande är päverkats i sänkande riktning. Flera ärs taxeringar mäste i sådana mäl hallas öppna i avvaktan pä laga kraftvinnande dom. Företag har yrkat att visst är fä avdraget beräknat på lägre kostnader än de faktiskt redovisade. vilket torde leda till större ökningsavdrag påföljande är.

För att förhindra att alltför komplicerade processuella situationer upp- kommer eller att företagen ges möjlighet att styra ökningsavdragets storlek. har det frän fiskalt häll hävdats att ett i deklarationen yrkat avdrag skall ligga fast och inte ändras genom bes 'är av företaget. Stöd för en sådan uppfattning har funnits i fi.”)rordningens 5.5.1 praxis har dock besvärsvis framställda yrkanden prövats beträffande det särskilda investcringsavdraget (SFS 197Szll—l7) som har en likalydande bestämmelse.

Sammanfattningsvis kan sägas att hittillsvarande regler om särskilt forskningsavdrag trots att de berört ett mycket begränsat avsnitt av beskattningsomrädet och ett tämligen litet antal skattskyldiga — vällat inte obetydliga tillämpningssvärighcter säväl materiellt som formellt och proces- suellt. Ändä torde granskningen av avdragsunderlaget ha skett relativt översiktligt. Redovisningen i deklarationerna har av praktiska skäl kunnat ske summariskt och forskningskostnadsbegreppet torde ofta uppfattas så diffust att resurskri'wande undersökningar företagits endast mera sällan. 'l'axeringsnämnderna torde ofta ha ansett sig sakna den särskilda tekniska kompetens som krävs för att göra bedömningen av om 'en arbetsprestation varit av det slaget att den kan betecknas som forskning och utveckling. De bedömningar som skall göras synes ocksä skilja sig frän dem som normalt faller inom taxeringsnämndcrnas erfarenhetsomräde.

3 Allmänna synpunkter på kommitténs förslag i jämförelse med det nuvarande särskilda avdraget

En allmän uppfattning bland remissinstansermt är att förslaget — inom ramen för ett generellt stimulanssystem — allmänt sett utgör en bättre lösning än det särskilda avdraget. Uttalanden av denna innebörd har gjorts av ett femtontal remissinstanser. däribland RSV. STU. IVA. Industrifonden. LO. Lantbrukarnas .vkttttetlelqgution. Näringslivets .vkattt'clt'legtttion och TCO. Kannnurrlltth i Stockholm förcwdar ett system med extra avdrag alternativt skattereduktion. i bäda fallen kombinerat med bidrag i de fall då företaget inte har vinst.

STU: Utredningsförslaget innebär — — — en avsevärd förbättring av det generella FoU-stödet. Detta gäller särskilt:

bidragsformen som innebär att fler företag kan komma att utöka FoU—verksamheten

• Sida 34
•  Original

Prop. l98l/82:70 34

treärsperspektivet som skapar förutsz'ittningar för större långsiktighet i FoU-verksamheten samt den ökade möjligheten att införskaffa utländska kunskaper. licenser m. m.

IVA:

Akademien har i studien "Kunskap och konkurrenskraft" (op cit) bedömt att generella stödåtgärder. som påverkar de ekonomiska villkoren för företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet. kommer att erfordras under överskådlig framtid.

Därför föreslog IVA att det provisoriska s. k. särskilda forskningsavdraget skulle bibehållas och utvecklas. För att öka stimulanseffekten föreslogs att den del av avdraget som beräknades på den fasta FoU-kostnaden skulle fördubblas till 20 %.

Avdragssystcmet innebär att företag kan dra nytta av stödet bara om man ger vinst. Detta missgynnar bl. a. nyetablerade företag med syfte att utveckla ny teknik. eftersom dessa normalt ger vinst först efter läng tid. Akademien föreslog att rätten till ackumulering av avdraget skulle utökas till tio år.

Forskningsskattekommitténs förslag avviker i vissa avseenden frän IVA:s tidigare synpunkter. Förslaget bedöms dock innebära en förbättring av det nuvarande systemet pä de punkter akademien påtalat, och IVA tillstyrker därför kommitténs förslag i dess huvuddrag.

TCO:

Vid bedömningen av det föreliggande förslaget finner 'l'CO att detta är bättre än nuvarande ordning. eftersom det nya systemet innebär att avdrag byts ut mot bidrag. som således utgår även till företag som inte uppvisat vinst. TCO finner det likaså vara en förbättring att en ökad andel av stödet lagts på ökningsstöd. Det av utredningen framlagda förslaget är således enligt TCO:s mening bättre ägnat än nuvarande system att tillämpas under åtminstone en övergångstid intill dess att säkrare bedömningsunderlag föreligger som ett resultat av fortsatt utredningsarbete. När TCO säledcs förordar att det av kommittén föreslagna systemet med FoU-bidrag skall tillämpas tills vidare. har organisationen särskilt fäst avseende vid att mänga företag kan ha dimensionerat sina FoU-resurser med hänsyn till det nu gällande stödet och att en övergång till helt andra bedömningskriterier kan välla en åtminstone temporär osäkerhet. Risk föreligger att vissa företags FoU-verksamhet stagnerar eller trappas ned. Detta skulle också skapa otrygga anställnings- förhällanden för dem som arbetar inom FoU-omrädet.

4 Företagskategorier som bör omfattas av stimulanscn

Enligt nuvarande regler och även enligt kommitténs förslag är stimulanscn förbehållen företag som bedriver industriell tillverkning. Denna begränsning tillstyrks uttryckligen av Näringslivets skattedelegation. som anför:

I promemorian föreslås att Stimulansen liksom hittills skall ges till företag. som bedriver industriell tillverkning och omfatta kostnader för tekniskt och naturvetenskapligt FoU-arbete. Utredningen har enligt direktiven haft att överväga om även andra företag och annan forskning bör omfattas av

• Sida 35
•  Original

'Jl

Prop. 1981/82z70 3

systemet. Emellertid har den icke ansett att man bör överge nuvarande gränsdragning.

Vi ansluter oss till utredningens bedömning att en sådan utvidgning inte bör vidtas. Den skulle knappast inrymmas i ett stödsystem uppbyggt på samma sätt som det gällande eller nu föreslagna. Dessa system är lämpade för ett stöd till den tekniska och naturvetenskapliga FoU-verksamheten inom industrin men knappast för ett mera allmänt stöd till FoU-verksamhet inom näringslivet. Vi vill också erinra om att den i nuvarande lagstiftning valda begränsningen inte vallat nägra nämnvärda problem. Vi förutsätter emeller- tid att utvecklingen här följs med fortsatt uppmärksamhet.

Förutsättningarna för avdragsrätt skall alltså ofört'indrat vara att den skattskyldige driver industriell tillverkning och har kostnader för tekniskt och naturvetenskapligt FoU-arbete enligt den definition därav som utarbe- tats för statistiskt bruk. Vi delar som vi tidigare sagt denna kommitténs uppfattning att stödets nuvarande tillämpningsomräde inte bör ändras. Vi vill dock understryka angelägenheten av att begreppen industriell tillverk- ning oeh teknisk och naturvetenskaplig FoU—verksamhet inte tolkas restrik- tivt. Sälunda bör alltfort gälla att ett varuproducerande företag av mindre storlek inte bör vägras stöd på den grund att företagets verksamhet möjligen inte kan anses som industri.

Några remissinstanser önskarjen utvidgning av tillämpningsomrädet. Enligt STU bör utvecklingsbolag omfattas av stimulanscn. Styrelsen anför:

En central företagsgrupp för Sveriges framtida internationella konkur- renskraft är utvecklingsbolagen. [ utredningen sorteras de under kunskaps- producerande företag. lbland bildas ett utvecklingsbolag för att utveckla endast ett projekt i syfte att antingen sälja resultatet genom en licens eller marknadsföra slutresultatet efter legotillverkning eller egen produktion. Andra utvecklingslmlag bedriver kontinuerligt olika projekt och lever på intäkter av licenser. Utvecklingsbolag drivs ofta av engagerade perso'ner som tar betydande tekniska och inte minst privata ekonomiska risker. Även om en betydande del av utvecklingsbolagens projekt inte lyckas har dctzvisat sig att de som lyckas genererar ny industriell verksamhet och då ofta i nyetablerade företag. Enligt internationell erfarenhet är tillväxten betydligt snabbare. vinsten högre och antalet nyanställningar större än inom nyetablerade industriföretag i allmänhet.

Utredningen menar att dessa framtidsolrienterade företag inte skall omfattas av FoU-stimulans enligt förslaget. Motivet är att FoU-avdraget kan bli dubbelt. dvs. falla ut dels hos FoU-företaget dels hos licensköparen.

Detta innebär att utvecklingsbolagen. som ständigt tar stora tekniska och ekonomiska risker inte skulle stödjas. medan de liccnsköpande företagen. som tar minimala risker då de köper en färdigutvecklad produkt. skulle få bidrag. Inte heller fär utvecklingsbolag. som tänker starta tillverkning. stimulans. Ny företagsetablering baserad på FoU skulle inte alltid stimuleras. STU anser därför att förslaget inte tillräckligt stöder framtidsorienterade tekniska FoU-insatser.

• Sida 36
•  Original

Prop. I98|l82z70 36

ldetta sammanhangär det intressant att citera prop 19785791123 Riktlinjer för industripolitiken. m. m.

"När det gäller utvecklingen av nya affärsidéer bör man enligt min mening vara medveten om att politiska organ. statliga m_vmligheter och etablerade intresseorganisationer genom sin uppbyggnad ibland kan utgöra en återhål- lande kraft snarare än en pådrivamle. De kan ha svårare att se bade riskerna och möjligheterna i utvecklingen än enskilda människor och företag som är verksamma ute på fältet. Det finns åtskilliga exempel på personer och företag med nva idéer som länge har lätt slåss i motvind mot det samlade etablissemanget innan marknadskrafterna har visat att deras ideer har varit bärkraftiga."

Genomförs utredningens förslag bör även utvecklingsbolagcn omfattas av stödet. Risken för dubbelt stöd fär motverkas t. ex. genom att licensintäk- terna dras av pa det bidragsgrundande beloppet. dvs. pa samma sätt som för tillverkande företag.

ll-"l.l pekar på vissa potentiella gränsdragningsproblem vad gäller begrep- pen "industriföretag" och "teknisk och naturvctenskaplig FoU".

[ VA :

Det har i vissa sammanhang visat sig lämpligt att organisatoriskt skilja långsiktig utveckling frän företagets löpande verksamhet. Flera stora industriföretag har prövat att etablera separata utvecklingsföretag. new- venture-enheter etc. Även hos fristående tcknikbascradc nya företag förekommer i ökad utsträckning att företaget enbart ägnar sig ät utveckling och marknadsföring. medan all tillverkning läggs på umlerleverantt'irer.

Det är viktigt att man vid eventuella gränsfall av ovan skisserat slag tillämpar bidragsreglerna ktmstruktivt och ser mer till bidragssystemets syfte att stärka svensk industris konkurrensförmäga. än till strikt formella gränser. Hidragssystemcts tillämpning bör inte motverka [. ex. företagens strävan att finna en ändamålsenlig organisatorisk form för FoU.

FAR vill fästa uppmärksamheten på en situation. där begränsningen till industriföretag enligt föreningen kan få inte avsedda effekter. Föreningen anför:

Inom en koncern kan det vara rationellt att koncentrera FoU-arbetet till en för koncernen gemensam FoU-avdelning inom moderbolaget. Om moder- bolaget i övrigt driver annan verksamhet än industriell tillverkning. fär man inom koncernen forskningsstt.'>d enligt lagft'irslaget endast till den del dotterbolagen — industriföretagcn — lämnar bidrag till moderbolaget för de gemensamma FoU-kostnaderna. De kostnader. som ej täcks av dessa bidrag. grundar sälunda ej forskningsstöd. även om de avser FoU-arbete enligt 2 % i lagförslaget. FAR hemställer att även den berörda situationen beaktas vid den slutliga utformningen av lagtexten.

Svenska uppfinnarcft'v'reningen anser att det uppfinnar- och immvationsar- bete som utförs av de fria uppfinnarna mäste bli föremål för stimulansätgär- der som är jämft'fvrlmra med och helst av vidare omfattning än de av

• Sida 37
•  Original

Prop. NSI/82:70 37

kommitten föreslagna. Enligt Svenska konsultfc'ireningen bör konsultföretag omfattas av stimulanscn. SH[()—Familjcjtl'irr'ragcn föreslår att tillämpnings- omrädet utvidgas till att omfatta industriserviceföretag.

Svenska konsultförcningen:

Utredningen framhäller (sid. 57) att de kunskapsproducerandc företagen "indirekt fär del av stimulansen genom att denna omfattar sädana köpare av FoU—resultaten som levererar industriprt'nlukter. Om stimulans utgick direkt till sadana företag skulle samma FoU-insats kunna medföra rätt till stimulans tvä ganger. Sädana effekter skall som nämnts inte godtas”. Vi anser att den refererade ständpunkten bygger på en felaktig uppfattning om "FoU- verksamheten i bl. a. konsultföretaget]. Skall dessa kunna hävda sig säväl i konkurrensen pä utlandsrmirkmtden som på hemmamarknaden. måste de bedriva ett internt utvecklingsarbcte avseende egna rutiner i fråga om arbetsmctt.>dik och hur t.ex. pä annat hall uppnådda FoU—resultat skall omsättas i praktisk tillämpning. Exempel härpä är att utveckla dataprogram för ritningsproduktion. projektledning. beskrivningsarbete och liknande. Dessa insatser kommer främst till nytta i den löpande produktionen för uppdragsgivarna. dvs. i uppdrag som ingalunda blir betraktade som FoU—uppdrag. Eftersom FoU—potentialen i konsultft'iretagen är mycket hög. bl. a. beroende pä en hög ingenjörstäthet och en verksamhet som ligger i gränsskiktet mellan den renodlade forskningen och den praktiska tillämp- ningen, är det ur samhällsekonomisk s_vnpunkt i högsta grad rimligt att forskningsstöt'let också direkt kan utgå till konsultföretagen. Vi får därför föreslår att förslaget ändras på sadant sätt att forskningsstödet icke enbart utgär till tillverkande företag utan även till konsultföretag eller. enligt utredningens nomenklatur. "kunskapsproducerande företag".

SH I (.)—Fami/jejörcmgen:

Iden föreslagna lagen om stöd för forskning och utveckling anges att stödet avser företag som driver industriell tillverkning. Det framgär inte helt klart vad som skall menas med industriell tillverkning. lnnebörden torde dock vara att forskningsstödet föreslas gälla för tillverkningsindustrin. dvs. företag tillhörande grupp 3 inom svensk näringslivsindelning (SNI). Därmed skulle bvggnadsindustrin och servicenäringarna ligga utanför forskningsstödet. [ betänkandet diskuteras huruvida även s. k. industriservice skall få rätt till forskningsstimulans. Utredningen lämnar följande motiv för att inte utvidga den branschmässiga avgränsningen:

"Åtgärderna bör alltså utformas så att de får verkan främst för de - näringsgrenar som i stor utsträckning är utsatta för utlandskonkurrens — på främmande marknad och på hemmamarknaden. (...) I 1973 års lagstiftnings- ärende avv-'isades. som nämnts. propaer om att industriservicesektorn samt underhalls- och kunskapsproducerande företag skulle omfattas av stimulans. Självfallet fi.")rekommer det inte sällan att sådana företag har att verka i konkurrens med utländska företag. Generellt sett torde dock utlandskon- kurrensen inte vara lika uttalad i dessa näringsgrenar som för de varupro- ducerande företagen" (sid. 57).

• Sida 38
•  Original

Prop. 1981/82z70 38

I övrigt konstateras i promemorian att de kunskapsproducerande företa- gen indirekt kan få del av stimulanscn. Med avgränsningen önskar man i betänkandet förhindra möjlighet till missbruk eller onödiga kontrollpro— blem.

Enligt SHIO—Familjeföretagens uppfattning innebär resonemanget i betänkandet en överdriven tro på industriföretagen samtidigt som industri- serviceföretagens betydelse för den svenska ekonomin - i synnerhet i framtiden - beaktas i för liten utsträckning.

Det kan noteras att en diskussion beträffande målgrupp även fördes i regeringens smäföretagsproposition. prop. l977/"7b':4(). med anledning av inrättandet av de regionala utvecklingsfonderna. De tidigare företagare- förcningarna hade en målgrupp som i stort motsvarade den som föreslagits beträffande forskningsstödet. Föredragande statsradet (industrideparte- mentet) konstaterade pä sid. l49i bilaga 1 till smäföretagspropositionen. att målgruppen bör begränsas till att omfatta sädana tjänsteproducerande företag som har direkt anknytning till den primära mälgruppen - de tillverkande företagen. Företagens huvudsakliga verksamhet bör vara inriktad på tillverkande företag. Statsrädet syftar här pa de s. k. industriser- viceföretagen. Målgruppen definieras ocksä utifrän svensk näringslivsindel- ning enligt följande:

a) Företag inom jordbrukets binäringar som inte omfattas av det särskilda stöd som finns till jordbrukets och trädgårdsnäringarnas ratirmalise- ring.

b) Sand- och grustag. mineralbrott m. m.

c) Tillverkpingsindustri.

d) Byggnadshantverk.

e) Produktionsvaruinriktad partihandel och varuhandelsförmedling.

f) Lastbilstransporter och maskinuthyrning (vad gäller ft'fn'etagsservice. däremot inte kreditstöd).

g) Juridisk. ekonomisk. kameral och teknisk uppdragsverksamhet.

h) Renings-. renhållnings- och rengöringsverksamhet. reparation av motor- fordon samt tvätteriverksamhet.

Gemensamt för företagen inom dessa branscher är således att de är tillverkande företag och/eller s. k. industriserviceft'iretag.

Det som skiljer de tillverkande företagen frän industriföretagen är i stort sett att tillverkningsföretagen i första hand har produktutveckling medan industriserviceföretagen i första hand har metodutveckling. Det kan vidare noteras att servicenäringarna får en allt större betydelse för den svenska ekonomin. Utvecklandet av effektiva servicesystem är i vissa fall en nödvändig förutsättning för varuexport. ! sammanhanget kan hänvisas till de resonemang som förts i promemorian '"Systemleveranser till industri- och anläggningsprojekt — problem och möjligheter för svensk industri", Ds [ 1978z39. Det kan således noteras att servicem'iringarna i allt större utsträckning verkar i konkurrens med utlandet.

Det kan finnas anledning att exemplifiera den forskning och utveckling som sker inom industriscrviceföretagen. Vi utgår därvid från ovan gjorda uppräkning av de berörda näringsgrenarna.

• Sida 39
•  Original

Prop. 1981/82z70 39

”d) b)

d)

Jordbrukets binäringar behandlar vi inte här. Sand- och grustag. mineralbrott m.m. Effektiva företag inom detta område har stor betydelse framför allt för byggnadsverksamheten. Det gäller både husbyggnadsverksamhet och anläggningsverksamhet. I mänga delar av landet finns inte grustäkter att tillgå och man blir därför i allt högre utsträckning tvungen att utnyttja krossat berg för att få råvaror till betong. asfaltbetong m. rn. Här är det naturligtvis av stor ekonomisk betydelse att dessa företag utvecklar sin teknik för brytning och krossning av berget. Vidare är det ur landskapsvärds- och miljösynpunkt av utomordentlig betydelse att marken kan återställas. Någon exemplifiering av forskning och utveckling inom tillverkningsin- dustrin behöver här inte göras. Byggnadshantverket. Inom denna bransch finns bl.a. plätslagerier. rörlednings- och ventilationsföretag och elektriska installationsföretag. lnom plätslagerierna förekommer förtillverkning som är jämförbar med tillverkning inom tillverkningsindustrin. Dessa företag bör därför räknas som tillverkande företag. När det gäller företagen inom instz'tllationssck- torn behandlas branschens forsknings- och utvecklingsarbete i installa- tionsln'anschutredningens betänkande SOU 1974z47. Där konstaterades bl. a. att det utvecklingsarbete som bedrivs inom branschen är av största betydelse och bör främjas. Liknande synpunkter kan framföras beträf- fande övriga delbranscher inom hyggnadshantverket. e.f)Vi avstår från att lämna kommentarer till produktionsvaruinriktad

g)

h)

partihandel etc. samt lastbilstransporter m. m. Juridisk. ekonomisk. kamera] och teknisk uppdragsverksamhet. Både metodutvecklingsarbete och rent forskningsarbete förekommer inom dessa branscher och kanske framför allt då det gäller den tekniska uppdragsverksamheten. En del tekniska konsultföretag utför sitt forsk- nings- och utvecklingsarbete som direkt konsultarbcte åt industriföretag. Enligt förslaget i betänkandet skulle dessa företag indirekt få del av forskningsstimulansen. När det gäller utvecklingsarbetet inom andra konsultföretag. t. ex. byggnadstekniska konsultföretag. finns motsvaran- de koppling till tillverkningsindustrin. I den utsträckning byggnadsindu- strin inte berörs av forskningsstimulansen berörs dessa konsultföretag inte ens indirekt av det föreslagna forskningsbidraget. De byggnadstek- niska konsultfi'iretagen verkar i inte ringa omfattning även på utländska marknaden. Det vore därför olyckligt om dessa företag inte fick del av den föreslagna stimulanscn. '

Renings—. renhållnings- och rengöringsverksamhet. reparation av motor- fordon samt tvätteriverksamhet. Systematisk metodutveckling förekom- mer bland företagen inom dessa branscher. ] första hand kan en sådan utveckling medföra en betydande effektivisering av verksamheten. Som exempel kan nämnas att de privata städbolagcn har genom systematisk metodutveckling kunnat sänka städkostnaden från ca 90 kr. per kvm till knappt (.it) kr. per kvm. Siffrorna bygger på ett konkret exempel från ett bibliotek i Jönköping. Ett fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete inom dessa sektorer torde ha stor betydelse för möjligheterna att begränsa den kommunala utgiftsexpansit'men. Detta är f. n. av mycket stor samhällse- konomisk betydelse. Det kan vidare noteras att inom t. ex. städbransehen sker en viss verksamhet även på exportmarknaden. Denna exportstäd- ning skapar då ett direkt underlag för en varuexport av städutrust- ning.

• Sida 40
•  Original

Prop. 1981/82z7t) 40

Fiiirutom ovan nämnda branscher bör även den egentliga byggnadsindu- strin beröras av forskningsbidraget. Byggnadsindustrins samhälIsekonomis- ka betydelse torde vara så välkänd att ytterligare motivering inte behövs. Det kan dock noteras att även inom denna sektor har eh allt större utländsk verksamhet uppkommit.

lnom byggbranschen förekommer en särskild byggnadsforskningsavgift. Det s_vnes naturligt att denna avgift avvecklas i samband med att det f("ireslagna forskningsstt'idct genomföres.

En utvidgning av målgruppen skulle innebära en stimulans för forskning och utveckling av stort samhällsekonomiskt värde.

F.nligt [(I-'.'.s' erfarenhet förekommer ett betydande FoU—arbete pa trans- port- och distributitmsområdet. Även om grånsdragnings- och definitions- problem kan uppkomma ifrågasätter KF om inte tillämpningsomradct bör utvidgas till att omfatta l-"oU-vcrksamhct beträffande transport och distribu- tion.

Lamln'ukar/mx skalledelcgarion tar upp frågan om Ft.)U-arbetc i jordbruk och skogsbruk. Delegationen anför:

Vad gäller inskränlzningen att FoU-arbete skall avse industriell tillverk- ningi rörelse vidhåller delegationen den uppfattning delegationen framförde i remissutlåtande över l973 års lagstiftning om forskningsavdrag. l-läri anfördes bl. a.:

"Samma behov av stimulans i fråga om forsknings- och utvecklingsarbete föreligger" ocksa inom jm'dbruk och skogsbruk. Det torde för övrigt vara praktiskt omöjligt att avskilja de olika leden inom rät-'aruproduktion. förädling. distribution och försäljning av produkter på sätt som gjorts i förslaget. I vart fall finns inte skäl undanta forsknings- och utvecklingsarbete i fråga om råvaror som härrör från jordbruk och skogsbruk. då kostnaderna bestrids inom jordbruk och skogsbruk. Fn diskriminering av vissa f("ärvärvs- källor är dessutom opåkallad i en tid då förvärvskällornas särprägel och därmed deras gränser alltmer utsuddas. —- Delegationen framför därför det bestämda kravet att forsknings- och utvecklingsarbete i jordbruk och skogsbruk skall erhålla motsvarande stimulanszn'drag som föreslas för industrin".

Delegationen finner det oacceptabelt att samma slag av FoU—arbete skall behandlas olika bara av det skälet att arbetet utförts i anslutning till en jordbruksfastighct och därför inte kan betraktas som rörelse. Som typexem- pel på arbete med anknytning till jord- och skogsbruk kan nämnas växtförädling. Delegationen vill särskilt understryka betydelsen av att stimulera FoU-arbete som avser alternativa energikällor eller som syftar till energibesparing. Även sådant arbete har naturlig anknytning till jord- och skogsbruk.

5 Stimulansberättigande kostnader

Näringslivets skartedv/vguri(m godtar kommitténs förslag om att en utvidgning av stödet till att avse kostnader för administrativ utveckling m. m. inte bör ske. Enligt delegationen skulle en sådan utvidgning knappast

• Sida 41
•  Original

Prop. NSI/82:70 41

inrymmas i ett stödsystem uppbyggt på samma sätt som det nu gällande eller det föreslagna.

IV.—l tar också upp den s. k. mjukvaruutvecklingen inorn datateknikcn

ln. Ill.:

Elektronik och datateknik utgör expansiva områden av industrins FoU. llär utgör mjukvaruutvecklingen en stor och växande del av FoU- kostnaderna. Beroende på tillätnpningsomradc kan samma verksamhet benämnas "administrativ utveckling" eller "teknisk utveckling".

Det är viktigt att man vid eventuella gränsfall av ovan skisserat slag tillämpar bidragsreglerna konstruktivt och ser mer till bidragssystemets syfte att stärka svensk industris konkttrrcnsförmåga. än till strikt formella gränser.

Utvecklingen av "mjukvara" behandlas även av Svensk indttxtri/i'irc— ning:

Ifråga om stimulansberättigadc kostnader begränsar sig förslaget till industriellt utvecklingsarbete. För databelnmdling föreslås endast utveckling av den maskinella utrustningen s. k. hardware omfattas medan programva- ruutvecklingcn. software. exkluderas. Ftiireningen vill även här ha förtydli- gande. lnom elektronikindustrin och i allt större utsträckning inom den traditionella verkstadsindustrin används konstruktionslösningar baserade på den nya programmerlmra tnikroclektroniken. Det innebär att utvecklings- arbetet för en ny produkt till större delen kan bestå av program istället för trat'litit'mell sammankoppling av elektronikkomponenter. Det vore olyckligt om denna expansiva och för vår framtid så centrala bransch inte hade möjlighet att få stöd för den del av sitt utvecklingsarbete som bestod av programvara. Föreningen vill därför föreslå att programvaruutveckling skall jämställas med annat industriellt utvecklingsarbete i den mån programmet utgör en integrerad del av den nya produktens eller systemets egenfunktion. Programmering av mikroproccsser föreslås därför bli stödbcrättigat. Tillåtn- pat på administrativa datorer innebär detta att utveckling av s_vstcmprogram- vara blir stf'idberättigat medan applikationsprogratm'ara inte blir det.

SBEF anser att stödet bör omfatta även kostnader för utveckling av

administrativa system. m. m.:

Ur principiell s_vnpunkt anser SBRF att stödet bör ges en vidare tillämpning än att avse enbart FoU-arbeten av teknisk och naturvetenskaplig art. lnom byggnadsindustrin ff'irekommcr nämligen FoU—arbeten av icke teknisk- och mrturvctenskaplig art som verksamt bidrar till att öka företagens konkurrenskraft inte minst på utländska marknader. Sålunda kan nämnas FoU-arbeten som syftar till att utveckla och f("irbättra olika organisatitms- och styrfunktioner (. cx. system för administrativ- och ekonomisk styrning. Eftersom f("irbättrad samordning av t. ex. materiallcverantörer och under- entrcprcni'hcr minskar kostnaderna vid total- och generalentreprcnadcr ökar möjligheterna att i utlandet konkurrera som total- och generalentrc- prcnör i takt med att nämnda styrfunktioncr förbättras. Med hänsyn härtill

• Sida 42
•  Original

Prop. 1981/82z70 43

anser SBEF att även denna typ av FoU-arbeten bör omfattas av den föreslagna generella stimulanscn.

6 Definitionen av F oU

Länsstyrelsen i Södermanlands län anser i likhet med kommittén att det hittills använda FoU-begreppet är väl inarbetat och bör behållas utan ändring i sak.

Kammarrätten [Stockholm anser att definitionen av FoU i den nuvarande lagen bättre svarar mot vad som är avsett än definitionen i den föreslagna nya lagen.

Näringslivetsskattedelegation understryker angelägenheten av att begrep- pet teknisk och naturvetenskaplig FoU-verksamhet inte tolkas restriktivt.

Frågor rörande tolkningen av FoU-begreppet tas ocksä upp av Svensk indit.vtri/öretling och SHIO-Familjejöretagwr:

Svensk in(lustrift'irening:

Ett klarläggande om vad som menas med FoU avseende utvecklingsarbete torde vara nödvändigt. Den definition som kommittén utan närmare kommentar slår fast i utredningens punkt 9.2.3 kan tolkas så att endast utvecklingsarbete baserat på forskningsresultat och vetenskapliga arbetsre- sultat i akademisk mening skulle vara stödberättigat. Denna tolkning anser föreningen vara alltför snäv och i grunden baserad på ett tidigare allmänt omfattat men numera förkastat synsätt om ett direkt samband mellan grundforskning och produktinnovation. Föreningens positiva grundsyn på föreliggande förslag är alltså avhängigt av tolkningen att utvecklingsarbete efter nya idéer oavsett ursprung syftande till nya produkter. nya system eller väsentliga förbättringar av redan existerande produkter och system skall vara stödberättigat. Om idéerna kommer från enskilda uppfinnare. försäljnings- ingcnjörer eller arbetare skall detta alltså inte spela någon roll.

SH I O—Familjeföretagen:

Enligt SHIO—Familjeföretagens uppfattning bör i forskningsbegreppet ingå grundforskning, tillämpad forskning. produktutveckling och metodut- veckling. Det är inte helt klart huruvida metodutveckling ingår i den definition av forskning och utveckling som anges i betänkandet. Där sägs att utvecklingsarbetet innebär att systematiskt och metodiskt utnyttja forsk- ningsresultat och vetenskaplig kunskap och nya idéer för att åstadkomma nya produkter. nya system eller väsentliga förbättringar av redan existerande produkter eller system.

llär behövs ett klarläggande att metodutveckling verkligen ingår i begreppet systemutveckling.

7 Lönekostnaderna som bas

Förslaget att lönekostnaderna skall användas som bas även i fortsättningen har inte föranlett nägra erinringar.

• Sida 43
•  Original

Prop. NSI/82:70 43

8 Lönebegreppet

Kommitténs bestämning av löncbegreppet har inte föranlett nägra crinringar. AO anför att begränsningen till kontant lön är välmotiverad.

9 Beräkningsperioden

Förslaget att stödet skall beräknas på grundval av förhållandena under räkenskapsåret har inte föranlett några erinringar. I-(insstyrelsen [ Söder— manlands [än ger dock uttryck för en viss tveksamhet. Länsstyrelsen anför:

När det gäller underlaget för beräkningen av stödet motsätter sig länsstyrelsen i och för sig inte att beräkningsunderlaget anknyts till beskattningsåret (räkenskapsåret) även om nuvarande ordning med kalen- deråret som bas fungerat relativt väl och torde ha vissa fördelar i mindre företag. Inom företagsbeskattningen används kalenderåret som bas för arbetsgivaravgifterna. varför utredningens slutsats att det är främmande för rörelsebeskattningcn att knyta an till kostnader för kalenderår inte är invändningsfri. Fördelarna med kalenderår torde f. ö. också bli större i ett bidragssystem än i nu använd stödform.

10 ”Överväganderegeln”

F. n. gäller att endast kostnad för personal som till övervägande del. dvs. minst 50 procent av arbetstiden. sysslat med FoU-verksamhet beaktas vid beräkningen av underlaget för avdraget. Kommittén anser att denna begränsning verkar till nackdel för mindre företag. I syfte att skapa bättre möjligheter för denna kategori att utnyttja stimulansen föreslär kommittén att regeln ändras så att det räcker med att den anställde till minst 'en fjärdedel sliall ha sysslat med FoU-verksamhet.

Förslaget har fått ett positivt mottagande av bl. a. näringslivets organisa- tioner. Flera av dessa (_)rganisationer anser dock att förslaget inte är tillräckligt långtgående. Från några håll framförs önskemål om alternativa beräkningsgrunder.

L(mtbrukarnas skattedelegation:

Delegationen ser i och för sig positivt på förslaget att minska kvalifika- tionstiden från 152 till it"-l av arbetstiden. Detta är dock enligt delegatitmens uppfattning inte tillräckligt för att åstadkmnma en effektiv stimulans i de mindre företagen. Dessa bygger ofta på en uppfinning som gjorts av företagsledaren själv. Denna arbetsinsats bör kunna räknas in i FoU- underlaget oavsett om kvalifikationsgrundande lön utgått härför. Bedrivs företaget i annan form än aktiebolag utgår ingen lön till egenföretagaren. Hans arbetsinsats kan alltså överhuvudtaget inte premieras med forsknings- stöd. Enligt delegationens uppfattning bör i princip allt FoU-arbete få medräknas såvida de sammanlagda kostnaderna överstiger Et) ()()(l kronor.

• Sida 44
•  Original

Prop. l98l/82z70 44

vad särskilt gäller uppfinnarnas skattesituation har denna berörts i proposition 1978579231lloch SkU 1978579157 om ändrad förctagsbeskattning. l-lärvid har uttalats att uppfinmtrnas skattcproblem skall behandlas i utredningen om kulturarbetarmts ställning.

Svensk imluslrf/i'ircning:

Föreningen anser inte att avgränsningen till viss person vars arbetstid till minst 25 '# upptages av l-'oU-verksamhet är riktig. Som ovan anförts i anslutning till den s. k. S'l'U-utredningen torde de mest produktiva insatserna i det tekniska förnyelsearbetet göras av de företag som av marknaden tvingas härtill. lin stor del av detta arbete sker i de mindre och medelstora företagen. Det torde tillhöra manligheterna att dessa företag har speciell FoU-personal anställd. lstället sker utvecklingsarbetena språngvis med stor personalinsats i de mest kritiska utvecklingsfaserna. Den totala vt'ilymen utvecklingsarbete kan därför ligga på manar titan att för den skull någon enda person uppfyller kriteriet att till en fjärdedel av sin arbetstid under året ha sysslat med FoU-arbete. Föreningen anser att det vore orättvist om inte ett sådant företag vore stödberättigat för sin FoU—insats och vill föreslå att den bindning till person och arbetstid soln kommitten föreslår inte bör ifrz'tgakrnnma. lstället bör stödet till företagets FoU-insats räknat på basunderlaget enligt kommitténs förslag utgå så snart detta överstigit en viss miniminivå. Det av kommittén föreslagna minimiunderlaget Zl) lllltl kronor verkar rimligt. Under förutst'ittning att den fi'ärcslagna inskränkningcn av rätten att utbekrnnma allmän handling för ärenden angående forskningsstöd införes anser föreningen att det dessutom bör åligga det företag som söker bidrag att i ansökan ange ändamål och syfte med sin FoU-insats. En produktrelaterad tidsredrwisning bör exempelvis krävas för att taxerings- myndigheterna vid en ev. taxeringsrevisitm skall ha möjlighet att granska uppgifternas riktighet.

rings/ircls sk(ll/(':lelegution.'

Kommitten anser att kravet på anställds arbetsinsats under året med FoU-arbete kan sänkas från nuvarande Stl ';'i- till 25 "i. Vi delar denna uppfattning. Ändringen bör medfi'jra att ett ökat antal mindre och medelstora industriföretag kan komma i i'ttnjutande av stöd. Ä andra sidan finns många företag som inte heller kan uppfylla detta sänkta krav trots att man bedriver intern l-ioU-vcrksamhet. Det kan därför ifrågasättas om inte en alternativregel. som inte ställer krav på viss FoU-arbetstid för varje enskild anställd utan för företaget som helhet. borde tillskapas. De kontrollsvärig- heter som en sådan alternativregel medför bör kunna bemästras genom en något ökad redovisnings— och uppgiftsskyldighet.

Svenska _/'t'it'('t(l_eure_v riksförbund:

Enligt förslaget skall kravet på en anställds arbetsinsats med FoU-arbete sänkas från nuvarande Stl till 25 ”fi:. Förslaget är självfallet ett steg i rätt riktning men förbundet hemställer dock att ytterligare en möjlighet öppnas till nytta särskilt för de mindre företagen nämligen att företagets totala FoU-verksamhet får bilda underlag för stödinsatser.

• Sida 45
•  Original

Prop. 198 l/82z70 45

XII/('.') —l'"a/niljefr'irelagen:

l betänkandet uttalas att en förutsättning för att forskningsbidrag skall utgå för anställdas arbete är att de till minst en fjärdedel har sysslat lned forsknings- och utvecklingsverksamhct. Jämfört med nuvarande regel -— minst Stl”? — innebär detta en förbättring. Fortfarande torde dock begränsningsregeln vara till nackdel för mindre företag. Genom att komplettera 35 '--regeln med att forskningsbidrag ska kunna utgå även för annat. väl avgränsat. forsknings- och utvecklingsarbete. skulle reglerna bli anpassade till förutsåttningarna i de mindre och medelstora ft.")retagen. Därmed skulle stimulanscn få möjlighet att helt nå ut till även dessa företag.

.S' IU:

lnom de mindre företagen är den tekniska kompetensen många gånger bristfällig. vilket medför att tekniska möjligheter inte tillvaratas. Detta leder på sikt till onödigt d_vra produktionsmetoder och mindre konkurrenskraftiga produkter. Ur SCB:s statistik redovisas följande rörande bl. a. FoU- kostnaden som funktion av antalet anställda.

Antal Löner för Följ-personal FoU-kostnader i '.'”r av föräd— anställda i "."å av totala personallöner lingsvarde le— 49 (l.: 0.3 Stl— W (1.7 [LS ltttl— lvl) 1.3 l.! lell — 499 LS 1.7 Son — WU (1.5 b.l lllllll— 7.7 8.” Total 5.4 5.4

I många länder har detta problem uppmärksammats allt mer under senare år. Samtidigt har allt fler internationella utredningar visat att det är bland de mindre företagen den största förnyelseförtmigan finns och därmed möjlig- heterna till bl. a. nya arbetstillfällen.

STU anser att utredningen inte tillräckligt uppmärksammat de mindre företagens problem. Det vore naturligt att de mindre företagen med ingen eller en begränsad Fr.vU—budget fick större stimulans att bedriva FoU- verksamhet och höja sin tekniska kompetens.

Sådan stimulans skulle erhållas om bidragsandelen gjordes beroende av företagets totala l-"oU. Ett exempel på en dylik konstruktion vore att låta ett procentpålägg utgå -när bidragsbelommt är litet för att sedan successivt avta.

STU föreslår att stödet inriktas så att företag med liten bidragsgrundande verksamhet får en större del av stödet.

Den föreslagna sänkningen av kvalifikationstiden har bemötts kritiskt av skattemyndigheterna. Myndigheterna framha'tller att förslaget medför ökade kontrollsvarigheter.

• Sida 46
•  Original

Prop. NSI/82:70 46

RS V:

Kommittén föreslär att endast kostnad för personal som till minst en fjärdedel skall ha utfört FoU-arbete i företaget får beaktas vid beräkningen av underlaget. Jämfört med den regel som för närvarande gäller — endast kostnad för personal som till övervägamle del utfört FoU-arbete beaktas — innebär förslaget att begränsningskravet mildrats betydligt. Förslaget synes stå i överensstämmelse med kommittedirektivens riktlinjer om att tillgodose mindre och medelstora företags behov att komma i åtnjutande av stöd till sin l—"oU-verksamhet. Emellertid medför förslaget nackdelar från kontrollsyn- punkt som gör att RSV är tveksamt till den föreslagna åtgärden.

Vid arbetet med att konstruera det nuvarande systemet ansåg RSV att det av tilli'impningsskäl skulle vara nödvi'indigt att begränsa underlaget för det särskilda avdraget till kostnader för sådan verksamhet. som är helt inriktad på FoU. dvs. till verksamhet som bedrivs inom särskild FoU—avdelning eller som på motsvarande sätt är klart avskild från annan verksamhet. Vidare föreslog RSV att som utgångspunkt för beräkningen av de interna FoU-kostnaderna borde väljas lönerna för personal som uteslutande eller så gott som uteslutande utfört FoU-arbete. Skälen för att välja den redovisade utformningen av systemet var i första hand att en sådan begränsning var nödvändig för att ktmtrollarbetet skulle kunna bedrivas på ett acceptabelt sätt. Det slutgiltiga lagförslaget innebär som nämnts att kraven på begränsning av underlaget sattes betydligt lägre än vad RSV föreslagit.

Erfarenheterna från det praktiska kontrollarbetet har visat att taxerings- nämndcrna vid prövning av underlaget ställs inför svåra bedömningsproblcm när det gäller att konstatera om arten av visst arbete är att hänföra till FoU-arbete och att upprätthålla kravet att tidsåtgången för det utförda arbetet till övervägande del belöper på FoU-arbete. Det ligger i sakens natur att fler problem möter när bedömningen är avhängig av att FoU-arbete utförs under viss minsta tid jämfört med ett system med krav att personalen uteslutande haft FoU-arbete. Kommitténs fi.")rslag i denna del leder till att taxeringsnämndernas svårigheter ("åkar ytterligare.

Den föreslagna utfornmingen av forskningsstimulansen när det gäller att fastställa underlaget kräver saledes ökade insatser från myndigheternas sida jämfört med rådande förhållanden. RSV vill därför framhålla att man vid bedömningen av kommitténs förslag måste beakta att en förstärkning av de administrativa resurserna kan bli aktuell.

:l 0:

Nedsättningen av kravet på lägsta forskningstid till 1/4 av faktisk arbetstid kommer att kraftigt utvidga tillämpningsområdet. Svårigheterna att göra denna bedömning kommer vidare att öka eftersom forskningskostnaderna i dessa fall säkerligen kornmer att vara sämre dokumenterad ' än när mera än hälften av tiden avsatts för forskning.

L('i/Liivtyrelsen [ Stockholms län: Förslaget att kravet på lägsta forskningstid sätts ned från nuvarande 50 % till 35 år"? av totalt arbetad tid innebär att kontrollen av underlaget i hög grad försvi'tras. Här skall erinras om att man i den promemoria som låg till grund i

• Sida 47
•  Original

Prop. BSI/82:70 47

för nuvarande lagstiftning föreslog att endast lönen för den som uteslutande eller så gott som uteslutande ägnat sig åt forskning skulle kunna räknas in i underlaget. Detta ändrades sedan till 50 %. en gräns som enligt länsstyrel- sens mening inte fär underskridas om det skall finnas rimliga möjligheter till kontroll.

Länsstyrelsen i .S'öderman/ands län:

Enligt förslaget vidgas underlaget på så sätt att kostnader får medtas för personal som till minst en fjärdedel utfört FoU-arbete. F. n. får endast beaktas kostnad för personal som till övervägande del haft sådant arbete. Länsstyrelsen har förståelse för motivet att stödja FoU-verksamheten i mindre företag. men redan nuvarande gräns vållar kontrollsvårighcter och leder till obehöriga avdrag. Den föreslagna uppmjukningen medför nära nog oöverstigliga kontrollproblem och (ökar påtagligt risken för missbruk. För en godtagbar kontroll behövde egentligen underlaget i stället begränsas ytterligare till att omfatta förslagsvis endast personer som så gott som uteslutande var sysselsatta med FoU-arbete. Länsstyrelsen kan därför inte biträda förslaget i denna del. '

I.änxxt_vr(-'l.s'wz i Göteborgs och Bohus län:

Kommittén föreslår. att kostnad för personal som till minst en fjärdedel utfört FoU—arbete i företaget skall få beaktas vid beräkningen av underlaget. [ det nuvarande systemet får endast inräknas personal som till övervägande del utfört FoU-arbete. Förslaget innebär en väsentlig utvidgning av underlaget. Avsikten är att tillgodose mindre och medelstora företag. där FoU-verksamheten inte är så koncentrerad till vissa befattningshavare som i de större företagen. -

Kommitténs förslag är inte bra från kontrollsynpunkt. Det torde vara praktiskt taget omöjligt att i efterhand kontrollera lönesumman och tidsåtgängcn för de personer som till minst en fjärdedel sysslat med FoU-arbete. Detta gäller oavsett om beslutsfattandet läggs på taxerings- nämnderna eller andra myndigheter.

Även TOR I/h'un/ni/lcr att förslaget medför ett behov av ökade kontroll- insatser.

ll Omräkning av lönekostnaderna

Kommitténs förslag att omräkningsfaktorn skall höjas från 5/3 till 2.5 har lämnats utan erinran.

12 De externa kostnaderna

12. [ Periodisering av de externa kostnaderna

AO och Näringslivets skattedelegation tar upp frågan om periodiseringen av de externa kostnaderna.

• Sida 48
•  Original

Prop. NSI/82:70 48

A (_):

När det gäller externa kostnader m. m. används såväl i motiven som i lagtextförslaget ord och uttryck som synes tyda på att underlaget skulle bestämmas på grundval av någon kontantprincip. Det talas sålunda om "gett ut i bidrag" och "erhållit i bidrag". Å andra sidan talas det också om "intäkter på grund av". För att full klarhet skall råda om periodiseringen bör lagtexten utformas entydigt. linligt min bedömningbörperiodiseringenske konsekvent i enlighet med bokföringsmåssiga grunder.

Niiringx/irc/x xkalm/clegulirm:

[ fråga om de externa kostnaderna och intäkterna innebär kommitténs förslag att köp och försaljningar av l'-'ol..l-resultat skall redovisas enligt btikföringsmässiga grunder men att utgivna och erhallna bidrag däremot skall redovisas enligt kontantprincipen. Enligt vår mening bör bokförings- mässiga grunder tillämpas även beträffande bidragen. Anledningen härtill är dels att det generellt sett är mest naturligt att tillämpa bokföringsmässiga grunder dels att användning av olika principer för de båda slagen av externa transaktitmer kan vålla vissa tillämpningsprohlem. Detta med hänsyn till att gränsdragningen mellan å ena sidan bidrag och å andra sidan köpift'h'säljning av FoU-resultat ingalunda är klar.

12. ?. Behandlingen av villkorliga bidrag och lån

F.nligt nuvarande regler och även enligt kommitténs förslag skall underlaget för beräkning av stimulanscn minskas med bl. a. vad företaget erhållit i bidrag för FoU-arbete. Kommittén har kompletterat denna föreskrift med en bestämmelse om att villkorliga bidrag som företaget kan bli skyldigt att betala äter inte skall föranleda minskning av underlaget vare sig vid utbetalningen eller när det i förekommande fall står klart att återbetal- ning inte skall ske. Detsamma skall gälla om företaget kan bli skyldigt att utge vederlag för bidraget på annat sätt. 1. ex. i form av royalty på försäljningen av produkter som utvecklats med hjälp av bidraget. Den omständigheten att ett villkorligt lån för FoU-arbete skrivs av bör enligt kommittén inte heller medföra reducering av underlaget. Kommittén anser att någon uttrycklig föreskrift i lagtexten om villkorliga lån inte är erforderlig.

Kommitténs förslag i ifrågavaramle hänseende har kritiserats av .--'1(_). krmmmrrällcn i Stockholm och STU.

.--'l (_) :

Kommittén fiiireslår vidare att villkorliga bidrag som ett företag kan bli skyldigt att återbetala inte skall föranleda minskning av underlaget för forskningsstt'id. Förslaget har inte närmare motiverats. Mot bakgrund av att viss osäkerhet råder beträffande rätt tidpunkt för när skatteplikt inträder för efterskänkta villkorliga län. kan det måhända bli problematiskt att bestämma

• Sida 49
•  Original

Prop. NSI/82:70 49

när ett i denna form erhållet stöd skall beaktas. Förslaget att helt bortse från bidraget synes dock sakligt sett helt obefogat och kan vålla tillämpningssvå- tigheter t. ex. om ett län efterskänks mycket snart efter det att det givits ut. Enligt min mening bör villkorliga bidrag beaktas. l avvaktan på en slutlig lagreglering av beskattningen av olika bidragsformer bör forskningsstödsun- derlaget justeras under det år resp. bidrag i enlighet med kommunalskatte- lagens regler skall tas till beskattning.

Kmnlnnrrr'illen [' Smek/mhn:

När bestämmelserna för beräkning av underlaget för ft')rskningsst('.idet har utformats har kommittén eftersträvat reciproeitet mellan bidragsgivare och mottagare av bidrag så att bidraget ökar underlaget för givaren och minskar underlaget för mottagaren. l betänkandet berörs ett par specialfall där principen om reciproeitet inte synes bli upprätthållen och där viss oklarhet om tillämpningen synes bli följden.

Det ena fallet gäller kommitténs förslag att bidrag. som ett företag under vissa omständigheter kan bli skyldigt att betala tillbaka eller utge vederlag för. inte skall f("iranleda att underlaget för forskningsstödet minskas. Den som har gett ut bidraget torde emellertid vara oförhindrad att öka sitt underlag med motsvarande belopp.

Kommittén anser vidare att den omstämligheten att ett villkorligt lån för — FoU—arbete skrivs av inte bör medföra att underlaget reduceras. Enligt kommitténs mening behövs inte någon uttrycklig föreskrift om saken. Kammarrätten anser dock att det avskrivna lånet kan för långivaren betraktas som ett bidrag som katt tänkas öka hans underlag för forsknings- stöd.

Kammarrätten finner angeläget att det av lagen klart framgår hur underlaget för forskningssti'idet skall beräknas i dessa båda fall. både för bidragsgivaren och mottagaren. Det kan tilläggas att motsvarande fråge- ställningar har vållat tolkningssvårigheter- vid tillämpningen av de bestäm- melser som gäller nu.

.S'I'l

En stor del av det statliga stödet till forsknings- och ntvecklingsprojekt ges med förbehåll om återbetalning om projektet ger eftersträvat resultat. Utredningen föreslår att forsknings- och utvecklingsstöd till företag inte skall minska det bidragsgrundande beloppet om stödet kan innebära återbetal- ning.

Detta förslags konsekvenser har troligen inte analyserats av utredningen. Ett exempel kan belysa konsekvenser. som knappast stimulerar FoU- verksamhet. Ett företag genomför ett utvecklingsprojekt på 100 ("101") kronor underett år. STU ger stöd på 71) ()()(l kronor med villkorlig återbetalning. Om företaget lyckas med projektet. bidrag utgår enligt förslaget och återbetal- ning sker blir det statliga stödet 32 f..-"(' . Om företaget däremot misslyckas blir det statliga stödet 102 C#.

Från STUs s_vnpunkt är detta otillfret'lsställande. STU föreslår att statligt stöd generellt inte görs bidragsgrundande. men att återbetalningarna. som belastar tidigare lyckade projekt blir det. 1 annat fall missgynnas företag som åtnjutit stöd från STU

• Sida 50
•  Original

Prop. l98l/82:70 St")

Det tidigare exemplet ger då att om företaget lyckas blir det statliga stödet 32 G'r om ej 8t.l'."E-. Detta medför ocksä att de rent bokfi'iringsmässiga problem som utredningens förslag skulle innebära, undanröjs och nuvarande praxis för bokföring av statligt stöd med villkorlig återbetalning kan bibehållas.

12. 3 Utgifter för FoU i utlandet

Enligt nuvarande regler får bidrag och kostnader avseende FoU-arbete i utlandet som sammanlagt överstiger 250 000 kr. räknas in i underlaget endast om regeringen medger det. Enligt kommitten synes erfarenheterna från tillämpningen visa att en motsvarande föreskrift inte fyller något behov i ett framtida system. 1 kommitténs förslag har därför någon motsvarande föreskrift inte tagits in.

Kommitténs förslag tillstyrks av RSV. STU och Näringsliwts skattedelega- ri()rz.

R S V:

RSVs förslag till särskilt forskningsavdrag innehöll inte någon begräns- ningsregel utan den tillkom på senare stadium av lagstiftningsarbetet. Både enligt det nu gällande systemet och enligt förslaget betonas att det givetvis ankommer på de företag som yrkar forskningsstöd att visa att det utgivits bidrag och hafts kostnader med de belopp som yrkas. RSV vill därför instämma med kommitten att någon beloppsmässig begränsning av bidrag till och kostnader för FoU-arbete i utlandet inte kan anses erforderlig.

STU anför att bl. a. den ökade möjligheten att förvärva utländska kunskaper. licenser m. m. medför en avsevärd förbättring av det generella FoU-stödet.

:NViri/igslit'utr .vkallvdvluguli:m:

Den nu gällande bestämmelsen om att kostnader för FoU—arbetei utlandet överstigande 250000 kr. får räknas in i underlaget endast om regeringen medger det har i praktiken knappast inneburit annat än en onödig omgång. Kommitténs förslag att denna dispensregel slopas medför ett förenklande i förlarandet och bör genomft'iras.

Kommitténs förslag att slopa beloppsgränsen kritiseras av AU. [finn/yra!- .v('r/m i Södermmi/unds. fl'hI/IHÖ/IILN' samt ('i'r'ilt'lmrgs och Bohus län. kammar- rätten i Stockholm och Lt).

,-i():

På sid 70 anförs. beträffande det nuvarande kravet på tillstånd från regeringen för att kostnader för FoU i utlandet överstigande 250 000 kronor skall få inräknas i underlaget. att erfarenhetcrmt från tillämpningen visar att föreskriften inte skulle f_vlla något behov i ett framtida system. Det framgår inte närmare hur dessa erfarenheter förvärvats.

• Sida 51
•  Original

'Jl __

Prop. NSI/82:70

På senare tid har kunnat iakttas att allt fler internationellt verksamma företag med koncernbolag i flera länder etablerar olika samarbetsorgan för koncerngemensantnta angelägenheter. där fttrskningsverksamheten i regel intar den dominerande ställningen. Kostnaderna för dessa uppgifter fördelas enligt olika mer eller mindre sofistikerade metoder (cost sharing. cost funding m. ut.) mellan de samverkande företagen. Ibland kan forskningen bedrivas av visst eller vissa specialiserade företag. I andra fall ligger ' forskningen i resp. produktionsföretag. Forskningsresultaten ställs till de andra företagens förfogande mot ersättning av årliga avgifter. royalties. service fees och dylikt. För att undvika ett alltför komplicerat nätverk av bctalningsströmmar kan avgifterna samlas upp i ett företag i egenskap av innehavare av know—hoyv-råttigheter eller endast betalningsförmedlare.

Det ligger i öppen dag att risken för skatteundandraganden i sådana fall kan vara stor genom att vissa länders koncernföretag påförs oskäligt hög andel av forskningskoslnaderna utan att detta kan klarläggas. Svårigheterna att kontrollera underlaget är uppenbara. Det kan för övrigt diskuteras om faktiska kostnader utgör övre gräns för det belopp som kan fördelas ut på företagen. eller om det forskande eller know—hovv-ägande företaget har rätt att ta ut marknadsmässig ersättning enligt principen om armslängds avstånd fran varje företag. Ersättningen (service—fee-avgiften) inkluderar ofta hade forskning och utveckling satnt andra koncerngemensamma kostnader. vilket ytterligare komplicerar bilden. Ett problem uppkommer då att vid bidrags- beräkningen fastställa hur stor del av en service-fee-avgift eller royalty som avser bidragsgrundande forskningskostnader. Kostnaderna för forskning i internationellt verksamma företag uppgår ofta till flera tiotals miljoner kronor — i mycket stora koncerner till hundratals miljoner. Här kan mycket små relativa förskjutningar i grunderna för en cost-sharing—modell åstadkom- ma variationer i service—fee-avgifter för ett enskilt företag med miljontals kronor. Risken för att mindre seriösa företag kan utnyttja internationell kostmulsfördelning i skatteflyktssyfte måste anses mycket stor. Om kostna- den dessutom berättigar till ett skattefritt bidrag ökar risken. Det kan framhållas att kontroll av forskningsunderlaget i utländska företag torde kräva långtgi'iende bistånd fran dessa företag.

Till dessa synpunkter kan läggas att det knappast kan vara ett svenskt intresse att stödja forskningsverksamhet i utlandet på det föreslagna sättet. även om utnyttjandet av utländska forskningsresultat kan leda till sysselsätt- ningseffektcr och industriellt framåtskridande även inom Sverige. Vidare redovisar kommitten att många industriländer stöder sitt inhemska forskning på olika sätt.

Med hänsyn till de uppenbara riskerna för missbruk av reglerna och de stora kraven på kontrollresurser förslaget reser får jag på det bestämdaste avstyrka förslaget i denna del.

I.('i/t.vstyrelsen !" .S't'itt'ermunlun(ls ((i/l:

[ fraga om FoU-ersättningar till utlandet pekar depårtementschefen bl. a. på kontrt)llproblemen i direktiven och anför: "Det är under alla ("anständig- hetcr angeläget att reglerna utformas så att missbruk förhindras [. ex. just i samband med utlandsbetalningarna. Kontrollproblemen bör därför ägnas särskild uppmärksamhet'". Utredningen har helt ignorerat kontrollaspekter- na när den föreslår att nuvarande beloppsgräns på 250 00 kr. för förvärv av lot!-resultat fran utlandet slopas. Det är ett välbekant fk'irhallande att

• Sida 52
•  Original

'Jl IJ

Prop. l98l/82z70

betalningar för tjänster av skilda slag som uppges ha förvärvats fran företag i utlandet. speciellt s. k. l:"tgskatteländer. utgör ett allt allvarligare skatte- flykts— och valutaprtmlem. som på allt sätt bör motverkas. Den skatteflykt som äger rum i internationella förhållanden rör i stor utsträckning kostnader för tjänster sotn svenskt företag uppger sig ha haft till utlandet. t. ex. för utnyttjande av patent. varumärken. markmtdsföring. forskning eller liknan— de.

Förslaget öppnar möjligheter till missbruk i stor skala och länsstyrelsen motsätter sig bestämt att det genomförs. En relativt snäv beloppsspärr bör behållas för FoU—ersättningar till utlandet. L:"insstyrelsen vill i anslutning härtill anmärka att förslaget kan få till följd att FoU—verksamhet skärs ned i Sverige. dvs. effekter rakt motsatta dem man vill uppna. Rent principiellt är det också tveksamt om forskningsvcrksamhet i utlandet bör stödjas i denna form.

[.t'ius'xtyrelsen (' Halimi/rus län:

Länsstyrelsen är tveksam till förslaget i denna del. Det är framför allt kontrollfrågan som synes svårlöst. Om man helt släpper bidragoch kostnader till FoU—arbetet i utlandet. innebär detta ett starkt incitament för företag att förlägga forskning utomlands. I vissa s. k. "lågskatteländer" är det för närvarande praktiskt omöjligt att kontrollera om det finns ett samband mellan det utländska och det svenska företaget. Man kan även ifrz'igasätta om det kan vara ett svenskt intresse att lämna bidrag till olwgränsad forsknings— verksamhet i utlandet. l..;"insstyrelsen anser därför att den gamla regeln bör stå kvar. vilken innebär att FoU-arbete i utlandet överstigande 250 000 kr. far inräknas i underlaget endast om regeringen medger detta.

Kammurn'it/c/t i Stockholm:

I detta sammanhang vill kammarrätten erinra om att enligt direktiven ktintrtvllproblemen vid betalningar för forsknings— och utvecklingsarbete till utlandet bör ägnas särskild uppmärksamhct. Kommittén har funnit att nagra särskilda regler hårutinnan inte är påkallade med hänsyn till att erfarenhe- terna från tillämpningen av de provisoriska bestämmelserna synes ge vid battden att något behov av sadana regler inte föreligger. Kammarrätten sätter i fråga om vad kommittén har åberopat i denna del utgör tillräcklig grund för att helt avstå från särskilda kontrollregler när beloppsmässigt mer betydande betalningar för forsknings- och utvecklingsarbete går till utlandet. Det kan ju förhålla sig så att den nuvarande spärregeln har gett effekt genom sin blotta existens. Vidare bör beaktas att kontrollfrågan torde bli mera betydelsefull om en övergång sker till ett bidrags- i stället för ett avdragssystem. Problemet bör ägnas uppmärksamhet under den fortsatta behandlingen av lagstiftningsärendet.

Länsstyrelsen i .S'toc'k/m/ms [än anser att utgifter för FoU i utlandet över huvud taget inte skall omfattas av stimulanscn. Länsstyrelsen anför:

Kommittén föreslår att bidrag till och kostnader för FoU-arbete i utlandet skall i sin helhet få inräknas i underlaget och att nuvarande begränsning till 350 ("100 kr. således tas bort. Enligt kommitténs mening talar erfarenheterna från forskningsavdraget för en sådan ändring. Någon som helst redovisning av de kontrolltekniska erfarenheterna av forskningsavdraget har emellertid inte lämnats. Såvitt länsstyrelsen kan finna har kommitten här inte beaktat

• Sida 53
•  Original

'Jl '.)J

Prop. I98 [ /82:70

direktiven. där det sägs att effekterna av nu gällande bestämmelser skall undersökas. Hade en sådan underst'ikning företagits torde länsstyrelsen utifrån sina erfarenheter vid arbetet i främst de s. k. mellankommunala taxeringsnämnderna kunnat redovisa exempel på att möjligheterna till kontroll på den här punkten är ytterst små. Hur skall man t.ex. i ett internationellt verksamt företag kunna kontrollera om uppgivna kostnader för inköpt FoU från ett utländskt koncernbolag verkligen avser sådana kostnader? Någon tillgång till det utländska företagets räkenskaper har man inte. Andra gemensamma kostnader kan mycket väl ha lagts in i beloppet. Vidare kan det räda delade meningar om prissättningen på FoU-inköpet. Förutom motivet att rent allmänt söka föra ut vinster till utlandet skulle. om förslaget genomfi'irdes. ytterligare ett skäl finnas att debitera det svenska företaget höga kostnader. En sådan lucka i lagstiftningen får inte finnas. Länsstyrelsen avstyrker förslaget att kostnader för förvärv av FoU i utlandet skall få inräknas i underlaget.

12.4 Vissa övriga frågor rörande bestämningen av de externa utgifterna ,flO:

Det ärinte helt klart huruvida enligt nuvarande regler royalty-'ersättningar är avdragspåverkandc transaktioner eller om med förvärv resp. avyttring av forskningsresultat skall avses överlåtelse av själva rättigheten som sådan. Detta bör entydigt slås fast i den nya lagstiftningen.

Svenska konsn/tfört'ltingen:

Föreningen vill understryka vad utredningen framhåller på sid. 58. att fi'irvärv av FoU-resultat. bl. a. från konsultföretag. måste jämställas med den i företagen internt bedrivna FoU—verksamheten. llelst bör fullständig neutralitet råda mellan de båda formerna. Vid köp av FoU-insatsen från ett konsultföretag bör helt naturligt hela kostnaden bli bidragsgrundande och arvode och ersättningar till konsultföretagen bör sålunda inräknas i vad som i författningsfi'ärslagets 4 s* betecknas såsom "kostnader för förvärv av resultat av sådant (forsknings- och utvecklingsarbete) arbete". För tydlighetens skull borde lämpligen i anvisningarna till det nu citerade avsnittet i den föreslagna författningen anges att härmed bl.a. avses arvoden och ersättningar till konsultföretag som för uppdragsgivares räkning bedriver FoU-arbete.

13 Maximi- och minimibelopp

I det nuvarande systemet finns det inte någon begränsning uppåt av storleken av forskningsavdraget (bortsett från den särskilda bestämmelsen rörande FoU i utlandet ). Däremot anges ett minsta belopp för underlaget för basavdrag och ökningsavdrag. Underlaget för resp. avdrag måste således uppgå till minst 5 000 kr. för att avdraget skall medges.

Ktnnmitten anser inte att det finns anledning att införa en regel om något högsta stödbelopp. Enligt kommitten bör dock minimibeloppet höjas till Zl) ()(lll kr.

Kommitténs ställningstagande att inte införa någon bestämmelse om högsta stödbelopp har inte mött någon erinran av remissinstanserna. I.t'insstyre/smz (' .S'ödw'ntan/(lnds [än vill dock peka på att det årliga stödet för

• Sida 54
•  Original

'Jl J..

Prop. DS]/82:70

vissa större företag kan komtna att röra sig i storleksordningen lU—l5 tnilj. kr.

Höjningen av minimibeloppet till minst 20 000 kr. kritiseras av Närings— livets skattt'tlt'legation. SIll()-Familj:'_l'c'irctagcn och Svenska I/örctagarcs riksförbund.

Nz'irings/it'cts .vkalter/('lcgation.'

Enligt kommitténs förslag skall stöd utgå endast om basunderlaget uppgår till minst 20 000 kr. Detta förslag innebär enligt vår mening en allför kraftig skärpning av det nuvarande minimiunderlaget på 5 000 kr. Vi ft'xrordar att minimibeloppet inte sätts högre än [0000 kr.

SHI()- Fantil/e/Örclngcn:

För att det administrativa förfarandet inte skall belastas med smabelopp föreslås dessutom att det skall finnas en minitniregcl knuten till storleken av basunderlaget. l betänkandet föreslås att gränsen bestäms till 20 000 kr.. en höjningfran nuvarande 5 000 kr. Vi förordar att minimibeloppet i stället sätts till 10 000 kr. Ett stort antal mindre och medelstora företag köper FoU-tjänster till kostnader melllan 10-20 000 kr, per år. Enligt organisatio— nens uppfattning är det väsentligt att även dessa företag far del av stimulanscn.

Även Svenska fi'irelagarcs riksjiö'rlnmd anser att gränsen skall sättas vid ltl()('l() kr.

[4 Regler mot obehöriga förfaranden

Har ett företag vidtagit åtgärd som kan antas ha kommit till uteslutande eller så gott som uteslutande i syfte att erhålla forskningsstt'id eller stöd med högre belopp än som eljest skulle ha utgått och kan åtgärden anses obehörig skall. enligt kommitténs förslag. stödet fastställas som om åtgärden inte vidtagits. Förslaget har kommenterats av RSV. länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. AO och kammarrätten i Stock/mln).

R S V

!

RSV vill understryka vikten av att kontrollaspekten beaktas. Det föreslagna systemet medför risker för missbruk från företagens sida i syfte att uppnå ett mera omfattande stöd än vad som annars skulle vara möjligt. Motsvarande synpunkt framfördes av företagsskatteberedningen i samband med införandet av det nuvarande systemet. Därvid påpekade beredningen att man inom koncerner och i andra former av intresse-gemenskap förhållandevis enkelt kan kringgå reglerna i syfte att nå större stimulans än sotn reglerna avsett. För att förhindra sådana ej avsedda verkningar av bestämmelserna borde enligt beredningen ("övervägas att införa en tilläggs- föreskrift av innebörd att koncern- och andra intresseft'öretag betraktades som en enhet i avdragshänseende.

RSV bedömer det som värdefullt att det införs en regel mot obehöriga förfaranden som komtnittén föreslår. RSV förutsätter därvid att de

• Sida 55
•  Original

'Jl 'Jl

Prop. l98l/82:70

situationer som företagsskatteberedningen fäste uppmärksamheten på i samband med 1973 års lagstiftning skall omfattas av kommitténs förslag.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län:

Enligt länsstyrelsens mening är det nödvändigt att införa bestämmelser mot obehöriga förfaranden. Riskerna för missbruk är stora i det föreslagna systemet. lnom koncerner och andra företag. med intressegemenskap finns möjlighet att kringgå reglerna och uppnå större stöd och stimulans än som aVsetts.

A 0 :

Förslaget innehåller en regel mot obehöriga förfaranden. Det är troligt att en sådan regel kommer att vara behövlig. Ovan har redovisats exempel på kringgåendez'trrangemang. Det torde dock vara lätt att ge skenbart välmoti- verade förklaringar till arrangemangen med hänvisning till företagseko- nomiska. konkurrensbetingade och andra omständigheter. Erfarenheterna visar att skattemyndigheterna har mycket svårt att hävda sig mot sådan argumentering. Stora anspråk bör därför ställas på de förklaringar företagen anför för att arrangemangen skall behöva accepteras.

Iv'atnnzarriitten i Stock/mhn."

Den reglering som har upptagits i I!) # i syfte att förebygga obehöriga förfaranden är oklar till sin innebörd och har inte utvecklats närmare i motiven. Det remedium som har föreslagits torde knappast vara ägnat att effektivt förebygga missbruk.

15 Vissa frågor rörande förfarandet 15.1 Tidsfrist för ansökan AO:

Det är från processuell synpunkt nödvändigt att företagen inte i efterhand ändrar sina yrkanden om forskningsavdrag. Detsamma torde i än högre grad gälla i ett system med ökningsunderlag baserat på kostnadsutvecklingen under fyra år. Kommittén föresli'tr att ansökan som inkommer under juni året efter taxeringsåret skall kunna prövas om taseringsintemlenten tillstyrker den. Eftersom sambandet med inkomsttaxeringen är avklippt saknas enligt min mening anledning att godtaga en så lang ansökansfrist som ett och ett halvt år efter utgången av det räkenskapsår som ansökan avser. Har företaget brutet räkenskapsår kan tidsfristen bli över två år. En kort ansökansfrist är särskilt motiverad av att forskningsstintulansen omfattar ett ökningsunder-

lag. lv'mntnarrt'itte/t i Stockholm:

Om forskningsstödet utformas som ett statsbidrag bör — i enlighet med vad kamimtrrätten har anfört i det f("iregäende — taseringsnämnderna inte vara beslutsmyndighet och inte heller den övriga taseringsorganisationen tas i anspråk för hamlläggningen. Därmed torde anledning saknas att anknyta ansökningsft'irfarandet till deklaratit'msförfarandet.

• Sida 56
•  Original

Prop. l98l/82z70 So

('.)m emellertid kommittens förslag skulle följas i denna del bör tiden för ansökan om forskningsstöd helt sammanfalla med den tid inom vilken självdeklaration skall avges. Kammarrätten kan näntligen inte finna att det föreligger" några bärande skäl för att utsträcka tiden till att gälla hela taxeringsperioden och i en del fall t. o. m. längre.

l5.2- Rätt taseringsnämnd för handelsbolag

l fråga om handelsbolag ges särskilda föreskrifter i am'isningarna till o ;. l.:"insstyrelscn i det län där handelslmlaget är registrerat skall avgöra vilken taxeringsnämtal som skall pröva ansökan. Mot denna fin-eskrift bör anmärkas att handelsbolag inte behöver registreras när det rör sig om sådan verksamhet som avses i l s 1029 års lmkft'äringslag.

15.3 lltredningsskyldighet I.ätt.v.v'tyrelsett i filtlllllÖ/llm' lz'i/t:

[ det provisoriska systemet. v" 5. ställs krav på tilll'redsstållamle utredning för bedönming av frågan om rätt till avdraget. Denna bestämmelse finns ej med i kommitténs" förslag. Den av kommitten föreslagna bestämmelsen för att förhindra missbruk (& lll) kan sägas vända på bevisbördan.

15.4 Beräkningsuntlcrlaget hör granskas av de fackliga organisationerna 'I'("(_):

Det anförs i betänkandet och även i l-ledborgs och Ljunghs yttrande att ett forskningssti'td av den föreslagna typen kan bli föremål för manipulationer från företagens sida. |an viss spärr har visserligen inbyggts såtillvida att ökningsstödct endast skall avse en varaktig ökning av FoU-insatserna över en tidsrymd av tre ar. Det föreslagna utvidgade stödet som speciellt riktar sig till mindre och medelstora företag med personal som till minst 25 procent sysslar med FoU—arbete kan också i vissa fall leda till manipulationer eller ski'insmässiga uppskattningar som granskningsmyndigheterna har svårt att bedöma. T("O f(fn'eslår därför att beräkningsunderlaget för ft'iretagens forskningsstöd underställs de fackliga organisationerna vid respektive företag för granskning. Därigenom lorde risken för ett otillbörligt utnyttjan- de av stödet i väsentlig utsträckning minska. Samtidigt ges de fackliga organisationerna insytt i och möjligheter till inflytande på företagens FoU-inriktning. Deras granskning av företagens beräkningsunderlag för erhållande av forskningsstöd skulle för övrigt komplettera deras redan nu lagstadgade skyldighet att godkänna företagens ansökningar att få använda vissa investeringsfonds— och arbetsmilji'ifondsmedel.

l5.5 l'ål'öljd för oriktiga uppgifter

Katntmtrrätten i Stockho/oi:

Frågan om påft'tljden för oriktiga uppgifter bör undersökas närmare. Det synes sålunda inte godtagbart att endast hänvisa till den allmänna översyn av lagstiftningen mot den ekonomiska brottsligheten som pågår inom brottsfö— rehyggande rådet.

• Sida 57
•  Original

'Jl x.l

Prop. NSI/82:70

[5.6 Skattelängd: instansordningen .!l ():

En särskild fråga är om beslutet om ftn'skningsbidrag skall vara en del av taxeringsnämndens beslut som skall föras in i skattelängd. llärom sägs ingenting i förslaget. Inte heller framgår om beslut angående forskningsbi- drag i en instans påverkar instansordningen för taseringsbesvär och vice versa. eller om processerna är helt f'rikoppladc fran varandra.

I5.7 Särskild bes ärsrätt tN-"z'iringslit'ets skalter/('legatio/t:

Kommittén har -- — — avvikit från taxeringslagens bestämmelser i det hänseendet att mail inte föreslagit att ltttl s* 'l'l- skall få något) motsvarande tillämpning i fråga om forskningsstöd. Vi anscri motsats till kommitten att en sadan bestämmelse om besvärsrätt i särskild ordning är nödvändig. I annat fall kan en rad ursäktliga fel. tes felaktig periodisering av FoU—utgift. medfi'öra ett omotiverat bortfall av stöd.

I5.8 'l'idpunkten för utbetalning l,(ittsstyt'elsen i Malmöhus lli/t:

'l'idigaste utbetalningstidpunkt efter beslut av TN har av kommitten angivits till 15 december under taseringsåret. Tidpunkten fram det TN skall ha avslutat sitt arbete. 30 november (f. n. ll oktober) till li december är avsedd som rådrum förTl att anmäla hinder mot utbetalning. Det torde vara helt uteslutet att 'l"| före IS december skall kunna ta ställning till dessa frågor. Allmänna ombudet för mellankommunala mål torde för sin del inte ha någon som helst möjlighet att få in aktuellt material från TN.

l5.9 Ränta Kammarrätten i Stockholm:

Kommittén förutsätter att bidrag skall utbetalas före utgången av mars månad året efter taxeringsäret. Utbetalas stöd senare skall enligt *) & utgå ränta från den tidpunkt som har sagts nu och till utgången av den månad da återbetalning sker.

Kammarrätten finner att den ordning som sålunda har föreslagits inte är im'ändningsfri. Frågan om när beslut kan fattas och utbetalning ske beror bl. a. av när en fullständig ansökan fran sökanden ges in. linligt kommittens förslag sträcker sig ansökningstiden från den tidpunkt då allmän självdekla- ration skall avlämnas till utgången av februari eller i vissa fall ända till den 30 juni året efter taseringsårct. Det kan alltsa tänkas att ansökan om stöd ges in efter den tidpunkt från vilken ränta skall räknas. Denna ordning är inte lämplig. Kamtmtrrätten sätter i fråga om ränta alls bör utga pa statsbidrag av aktuellt slag. [ vart fall bör ränteansprz'tk inte kunna göras gällande när ansökningen har getts in efter utgången av mars månad året efter taseringsaret.

• Sida 58
•  Original

Prop. l98l/82z70 58

!() Lagtexter] 3 s andra stycket Bestämmelsen bör utformas på följande sätt.

Beteckninwn' som används i denna lag har samma inncln'ird som i .5 . komm[um/skuttelugt'tl (IWC-370) och la_veringslngcn ”956.189 om ej annat .s'r'iles.

4.5

RSV anser att paragrafens sista mening — med hänsyn till lagförslagets uppbyggnad med lagpåragrafer och anvisningstext -- bör utgå och i stället tas in i aln-'isningarna.

5 .5 I/o'rsta stycket

Paragrafens andra mening synes inte helt motsvara vad kommitten avser skall gälla (jfr vad som föreskrivs i anvisningarmt till 5 s*). RSV anser att stycket kan ges följande lydelse.

Ökningsunderlaget utgör summan av ökningarna av lntsunderlagen avseende det senaste beskattningsåret och de två närmaste föregående beskattningsåren f_l'r'irdz'Inings/n'rimlen). för vart och ett beskattningsi'u' i förhz'tllande till basunderlaget beskattningsåret före. Om det under .l'ördel- ningsperioden inträjl'l'ar att lmsnnderlaget ett ln'skattningsår minskar iförhål- lande till underlaget närmastjk'iregiiende år .skall o'kningsiorder/age! reduceras med skillnaden mellan bastmde/*Ingen.

of”.

RSV anser att det skulle vara att föredra att det i (ss uttryckligen anges vilka regler i taseringslagen som avses. För det fall en sådan uppräkning inte kan göras föreslår RSV att as" far följande utformning.

I fråga om ansökan och beslut om_l?msk/lingsstöd giiller [' till/itnpliga delar reglerna i taxeringslagen (lf)5(1:(m23) om taxering för inkomst om ej annat sägs. Ansökan skall avges på heder och samvete och avfattas på blankett enligt formulär som fastställts av riksskatteverket.

(Se vidare atn'isningarna.)

aln/ra stycket av attvisningarna till 5 s* Andra stycket av anvisningarmt till 5 & bör ha följande lydelse.

Vid beräkning . . . 5. (_)kningen mellan beskattningsåren f och 2 ligger däremot för langt tillbaka i tiden för att kunna beaktas.

• Sida 59
•  Original

Prop. NSI/82:70 59

anvisningarna till () s” jörsla stycket Följande ändring bör företas i första stycket.

Ansökan om forskningsstöd . . . inrättat. finst'ikan avjuridisk person som är helt frikallad frän skattskyldighet enligt lagen (1947.'57()) om statlig inkomstskattgörs hos tascringsnämnd som bestämts av lättsstyrelscn i det län där jörctagct skulle ha la_verats till statlig inkomstskatt om det varit skat/skyldigt för inkomst. .fi-Iotsl'aratulc gäller för sådant dödsbo som skall

behandlas som handelslmlag i beskattnings/u'inseende. Företag...förc utgången av den tid som avses [ 71.5 taxerittgslagcn...nämnden. Sådan . . . ärendet.

andra stycket

l-lår ansökan kommit in till taseringsnämml inom föreskriven tid men senare än två nuinaderl/t'n'e den tidpunkt då ttt.veringsm'inindens arbete skall vara avslutat för nämnden. om skäl därtill föreligger. genom särskilt beslut lämna över ärendet till länsrätten för prövning.

tredje stycket

RSV anser att detta stycke bör ha följande lydelse (jfr dock huvudan- mårkningen mot (» s).

Utnlerränelse om beslut rörande forskningsstöd skall alltid sändas till företaget. Reg/erna i taxeritigslagen ( ] 956.123) om underrättelse om avvikelse från sjäh'deklaralion och om verkan av att skattskyldig inte erhtillit sådan utulerrt'ittelse under taverittgstiret .skall i tillämpliga delar gälla för underrättelse enligt _l'örsta meningen.

l/järdc stycket

RSV anser att stycket bör ha följande lydelse.

LTS!”tlllfl)/'SkIIflIgXSlfllI. . . isärskildordning. Istället/örbestätnmclsernai IN!). It)] och 1017 N' skall därvid gälla. Besvär får anföras . . . länsrätt.

RSV anser att anvisningarna bör innehålla ett förtydligande av innebörd att med länsrätt avses normalt även den mellankommunala skatterätten. RSV föreslår att ett femte stycke införs med följande lydelse.

Med länsrätt_liiirsu'is även den nu'llankotnmuna/a skatterältcn om inte amiat _l'ratngiir av ()nistt'i/ulighctt'rna.

Som ovan nämnts torde de flesta skattskyldiga som är berättigade till forskningsavdrag enligt nuvarande bestämmelser vara mellankommunalt skattskyldiga. Av förslaget framgår inte uttryckligen huruvida mellankom-

• Sida 60
•  Original

Prop. 1981/82z70 (ut)

munala skatterätten även i det föreslagna systemet skall vara rätt forum för prövning av bidrag. Eftersotn stödet inte päverkar inkotnsttaseringarna är detta i och för sig inte nödvändigt. l)e skäl sotn kommitten anför föratt göra bidraget till en taseringsnätnndsangelägenhet talar dock för att det är avsett att besvär i förektnnmande fall skall prövas av mellankotnmtlnala skatterät— ten. Detta bör dock uttryckligen anges i lagtexten som i förslaget endast talar om "länsrätt".

lx'amnuu'rt'ittcn i Stockholm:

l l s* förslaget till lag om stöd för forskning och utveckling har kommitten nagot jämkat definitionen för begreppet FoL? i t't'n'hällande till motsvarande begreppslmstätnning i Z & f*Al-Ä l-Iärvid anges att justeringen endast är av redaktionell natur och syftar till att otvetydigt sla fast att även grundforskning skall omfattas av stödet.

Kammarrätten häller före att definitionen i dess utformning i FAF bättre svarar mot vad som är avsett än vad kommitten har föreslagit. Enligt FAF förutsätts nämligen för avdrag att FoLl—verksamheten skall ha betydelse för rörelsen genom att leda till förbättrade produkter etc. I | % förslaget stadgas att stöd medges när forskningen har eller kan antas fä betydelse för rörelsen. Skillnaden i sak mellan lagförslaget och FAF kan illustreras med följande exempel: Ett företag lämnar forskningsbidrag till ett annat företag som för egen räkning bedriver l-"oU enligt 2- .ä lagförslaget. När det gäller det förra företaget kan l-'oLT-verksamheten ha betydelse för rörelsen t. ex. i reklam- hänseende. F.nligt l & lagförslaget synes det bidragsgivande företaget dä ha rätt till forskningsstt'id. Detta är uteslutet enligt bestämmelserna i FAF.

Enligt [ å andra stycket skall forskningsstöd inte räknas sotn skattepliktig inkomst. Eftersom fraga här är om :.tatsbidrag i näringsverksamhet synes bestämmelsen i stället böra tas in i 1955 kommunaIskattelagen (lUZSLWII).

]";le

l'AR ltnner ytssa formulertngar ] det av kotntnttten lratnlagda laglorslaget svartolkade. För att undvika tolkningssvi'n'igheter bör enligt FA Rs uppfatt— ning en översyn ske av lagtexten. särskilt av 5 s*. [.a/tt/n'ukarnas sku/u'delegution:

Beträffande lagförslaget anser delegationen att detta bör göras till föremal fören grundlig översyn. Detta gäller framför allt Z & andra stycket. -l och 5 ss samt anvisningarna. Svenska bygg/uulsentrt'Itrenr'i/j/i'it'etti/tge/t anser att lagtexten bör kttnna .förenklas och ti'n'tydligas.

()t'ergtutgs/u'suitnmclserna

R S l-

punkten 3.

• Sida 61
•  Original

Prop. l98l/82z70 (vl

Enligt l & förordningen (lU't'fvz-lll) om särskilt forskningsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt gäller att avdrag kan medges för kostnader för FoU—arbete som uppkommit senast den _"wl december NSU. (.)m giltighetstiden inte förlängs upphör förordningen automatiskt att gälla. Nägon särskild föreskrift om att den nya lagen upphäver förordningen är därför ej erforderlig. Punkt Z torde därför kunna tttgä.

Iv'antmarrt'itten i Stockholm anser att punkt 3 i övergangsbestämmelserna bör ges en mer lättfattlig utformning.

l7 Vissa övriga f'ägor S(fl'f:

SCB anser det vara angeläget att det föreslagna skatteadministrativa systemet och SCBs FoU—statistik samordnas sä att dubbelredovisning undviks och sä att uppgiflslämnarln'irdan begränsas. Därvid är det bl.a. viktigt att det skatteadtninistrativa materialet görs tillgängligt för FoU— statistiken.

S("'B utgav ifran att verket bereds möjlighet att medverka i det fortsatta utredningsarbetet pa sätt sotn gör det möjligt att beakta hithörande

fragor.

DIC/"(:":

Samhället har ett betydande intresse av att kontinuerligt följa utvecklingen av de insatser sotn görs i näringslivet i fraga om forskning och utveckling (l"ol.|l. För närvarande finns endast begränsad statistik inotn omrädet. liörutom riksrev'isionsv'erkets arliga urvalsundcrsökning av aktiebolagens avdrag för forskningskostnader enligt nuvarande lwstännnelser är statistiska centralbyräns v artannatarsundersökning av ca Fllll företag i stort sett vad sotn nu föreligger.

Den senare undersökningen är för de berörda l'in'etagen tämligen omfattande. RRVs insamling är däremot enkel att besvara. eftersom det endast är uppgift om totalt _vrkat I'-'ol.?—avdrag och den del som utgör basavdrag sotn infordras.

l)|il"l_l har mot bakgrund av den kritik sotn ttppgiftslamnarna riktat mot den nuvarande S("ll—enkäten nägot studerat möjligheterna att minska ttppgiftslämnandet. I samband härmed har framkommit att behovet av statistik om företagens forskningsinsatser är patagligt. Ftn'skningsrädsnämn— den har f. ö fält i ttppdrag att närmare utreda behov en av t'orskniuilsstatis— tik.

Vissa av de ändringar sotn tttredningen föresli'u' är intressanta frän utgängspttnktcn att kunna använda den infortnation i deklarationerna sotn gäller forskningen även för att producera statistik. Hit hör bl.a. att den anställde enligt förslaget endast behöver lta anv'ant l.:'-l av sin arbetstid i l'foll-arbete för att detta skall grunda rätt till bidrag. Vidare innebär t'vvergangen fran avdrag till bidrag att information ur deklaratitmerna skall lämnas till länsstyrelsertuts ttppbördsenheter för tttbetalning av bidragen. Den rutin sotn utredningen skisserar leder därmed till att det pä ett enkelt itt kommer att ga att fänga upp underlaget avseende samtliga forskningsbi—

drag.

• Sida 62
•  Original

Prop. 198 l/82z70 62

Enligt DEFUs uppfattning är det angeläget att de fortsatta övervägandemt om forskningsbidraget inkluderar hänsynstagande till möjligheterna att producera en ärlig statistik med utnyttjande av de uppgifter sotn ända mäste lämnas för beräkning och beslut om bidrag.

En lösning kan vara att blanketten för forskningsbidrag lämnas i tva exemplar i deklarationen. 'l'axeringsnämndens beslut dokumenteras. varef- ter ena exemplaret sänds till länsstyrelsen för utbetalning. Denna rutin ger den fördelen att underlaget för forskningsbidraget finns samlat pa ett ställe vid v'al'le länssöTelse. Vid sadant förln'tllande torde det vara relativt enkelt för statistiska centralbyrän att utnyttja inlormationen för statistikproduk- tion.

DEFU har inte närmare undersökt om det är nödvändigt att i lag reglera S("Bs rätt att för statistikproduktion använda forskningsinformationen i deklarationerna. Det är däremot av väsentlig betydelse att statstmtkterna slär fast att de uppgifter som tas in för beslut om forskningsbidrag skall kunna användas för produktion av forskningsstatistik och att SCB skall ha möjlighet att paverka hur rutinerna slutligen utformas.

DEFU är fullt medvetet om att en rutin enligt det föreslagna mönstret inte löser de behov som finns inom forskningsstatistikens omrade. Det är emellertid klart att förutsättningarna för att pä ett effektivt sätt komplettera med riktade undersökningar ökar om en ärlig komplett ratn ifräga om forskningsinsatset'iindustrin föreligger. Konkret leder detta till bl. a. mindre urval och eliminering av risken att i stort sett samma uppgifter skall lämnas vid olika tillfällen säväl för forskningsbidrag som för statistikändamal.

Svensk industri/i'irt'niug:

Den mindre och medelstora industrin som utgör föreningens medlemsan- derlag bidrar erfarenhetstnässigt med ett stort antal nya produkter varje ar trots att de statistiskt sett har en |n'oportionsv'is väsentligt lägre FoU— verksamhet än storindustrin. l-"öreningen ifragasätter om den mindre industrins l-"oL."-v'erksamhet skulle vara sa pätagligt mycket mindre än storindttstrins. Kanske beror skillnaden pa Statistiska ('entralbyrans defini- tion av f-"oU. Om det nu aktuella förslaget genomft'n'des inklusive förening— ens ändringsft'ärslag finge man kanske en mera rättvisande bild om hur mycket som satsas pä FoU-arbete inom olika delar av industrin och ett underlag för en bedömning om var insatserna gav den största effekten.