om ändring i vallagen (1972:620), m.m.
Prop. :1981/82:83
Regeringens proposition
1981/82:83
om ändring i vallagen (1972:620), m. m.; beslutad den 10 december 1981.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regetingsprotokoll.
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN
CARL AXEL PETRI
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ändrade regler för extra val till riksdagen. Ett extra val kan i dag i praktiken haållas först omkring tre månader efter ett beslut om sådant val. I propositionen föreslås olika åtgärder som skall göra det möjligt att genomföra ett extra val inom ca 50 dagar.
En förkortning av tiden för extra val förutsätter att valförberedelserna påskyndas på olika sätt. Bl. a. krävs ett snabbare förfarande vid nomineringen av kandidater och vid framställningen av valsedlar och röstkort.
För att kunna förkorta tiden för extra val är det också nödvändigt att i någon mån begränsa perioderna för förtidsröstning vid sådana val. I propositionen föreslås att tiden för poströstning förkortas från 24 till 17 dagar före valdagen och att röstningen på fartyg skall få börja tidigast 45 dagar före valdagen i stället för som nu 55 dagar.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1982.
I Riksdagen 198182.1 saml. Nr 83
1 Förslag till Lag om ändring i vallagen (1972:620)
Härigenom föreskrivs I fråga om vallagen (1972:620)! =
dels att 7 kap. 2 §, 8 kap. 75, 10 kap. I och 13 8§§ samt I 1 kap. I. 3, 5 och 85§ skall ha nedan angivna lydelse,
dels att ilagen skallinföras tre nya paragrafer, 10 kap. 7 a och 12 a §§ samt 11 kap. 6a§, av nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
7 kap.
Röstkort upprättas för den som är Röstkort upprättas för den som är upptagen i allmän röstlängd av loka- upptagen i allmän röstlängd av lokala skattemyndigheten och för den la skattemyndigheten och för den som är upptagen i särskild röstlängd som är upptagen i särskild röstlängd av länsstyrelsen. Röstkorten skall av länsstyrelsen. sändas till de röstberättigade senast 30 dagar före valdagen.
"Vid ordinarie val ull riksdagen och
val i hela riket av landstingsledamöter
och kommunfullmäktige skall röst-
korten sändas till de röstberättigade
senast 30 dagar före valdagen. Vid
annat val skall röstkorten sändas till
de röstberättigade senast 20 dagar
före valdagen. |
För val som äger rum samtidigt upprättas gemensamt röstkort. .
8 kap.
Vid röstning med valsedelsförsän- Vid röstning med valsedelsförsändelse lägger väljaren för varje val in delse lägger väljaren för varje val in sin valsedel i ett innerkuvert. Tord- sin valsedel i ett innerkuvert. lordningställda kuvert lägges därefter in i ningställda kuvert läggs därefter in i ett ytterkuvert för valsedelsförsän- ett vtterkuvert för valsedelsförsändelse som tillslutes. Detta lämnas delse som tillsluts. Detta lämnas genom bud till valförrättaren eller genom bud till valtörrättaren eller röstmottagaren. röstmoöttagaren.
Avlämnas valsedelsförsändelse i vallokal. öppnar valförrättaren vtterkuvertet och lägger de innerkuvert som väljaren iordningställt i valurna.
Avlämnas valsedelsförsändelse på Avlämnas valsedelsförsändelse på postanstalt, hos utlandsmyndighet postanstalt. hos utlandsmyndighet eller på fartyg. lägger röstmottaga- eller på fartyg, lägger röstmottagaren in försändelsen tillsammans med ren in försändelsen tillsammans med väljarens röstkort i ett vtterkuvert. väljarens röstkort i ett ytterkuvert. I
I Lagen omtryckt 1979:456.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Med ytterkuvertet förfares därefter de fall som avses i II kap. 8 § andra så som anges i 6 §. stycket läggs adresskortet i viterkuvertet i stället för röstkortet. Med vtterkuvertet förfars därefter så som anges i 68.
10 kap. 15 Röstning får ske på varje postan- Vid ordinarie val till riksdagen och stalt inom riket från och med den val i hela riket av landstingsledamöter tjugofjärde dagen före valdagen till och kommunfullmäktige får rösmning och med valdagen, om ej annat följer ske på varje postanstalt inom riket av 2S. från och med den tjugofjärde dagen före valdagen till och med valdagen. Vid annat val får röstning på postanstalt ske från och med den sjuttonde dagen före valdagen till och med valdagen.
Att. röstning på postanstalt kan begränsas i vissa fall framgår av 2§.
7a§ '
Kuvert och sådana partimarkerade valsedlar och valsedelsblankerter som uvses i 6 kap. 9 § första stycket samt övrig materiel som behövs för röstning skall finnas tillgänglig hos de svenska — utlandsmyndigheter som centrala valmyndigheten bestämmer efter samråd med utrikesdepartementet.
l2a§
Kuvert och sådana partimarkerade valsedlar och — valsedelsblanketter som avses 16 kap. 9§ första stycket samt övrig materiel som behövs för röstning skall finnas tillgänglig på de svenska fartyg i utrikes fart som centrala valmyndigheten — bestämmer.
138 Röstning på fartyg får börja tidi- Vid ordinarie val till riksdagen och gast den femtiofemte dagen före valihela riket av lundstingsledamöter valdagen och pågå så länge att avgiv- och kommunfullmäktige får röstning na valsedlar kan beräknas vara cen- på fartyg börja tidigast den femtiotrala valmvadigheten till handa femte dagen före valdagen. Vid
Nuvarande Iydelse Föreslagen Ivdelse
senast klockan 12 dagen före valda- = annat val får röstning på fartyg börja gen. tidigast den fyrtiofemie dagen före
valdagen.
Röstning på fartyg får pågå så
länge att avgivna valsedlar kan
beräknas vara centrala valmyndighe-
ten till handa senast klockan [2 dagen
före valdagen.
Fartygets befälhavare bestämmer när och var röstning äger rum samt underrättar dem som betinner sig ombord om tid och ställe för röstningen.
Röstmottagare på fartyg är fartygets befälhavare eller den han utser.
I kap.
IS
Väljare som är gift får lämna valsedel genom sin make. Sådan valsedelsförsändelse anordnas på följande sätt.
Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedeli ett innerkuvert. I närvaro av ett vittne lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Därefter tecknar väljaren på vtterkuvertet försäkran på heder och samvete att han förfarit på detta sätt. Vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får ej vara vittne.
Valsedelsförsändelse får vara anordnad tidigast 24 dagar före valdagen. Försändelse som lämnas på fartyg får dock vara anordnad 55 dagar före valdagen. Dagen för försändelsens anordnande anges på ytterkuvertet.
Väljare, som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder ej kan inställa sig i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i röstlängd eller. om han vistas utomlands, hos närmaste utlandsmyndighet där röstning äger rum. får lämna valsedel genom bud. Bud får den vara som är väljarens barn, barnbarn. fader. moder eller syskon eller hans vårdare och som fyllt IS är. Sädan valsedelsförsändelse anordnas på följande sätt.
Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedeli ett innerkuvert. I närvaro av budet och ett vittne lägger han sedan in tördningställda innerkuvert i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Däretter tecknar väljaren på vtterkuvertet försäkran på heder och samvete att han förfarit på detta sätt samt att han av anledning som anges i första stycket ey kan inställa sig för röstning I vallokalen för valdistriktet eller hos utländsmyndigheten. Budet och vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran samt att något förhåtlande som strider mot innehållet ej är känt för dem. Vittne skall ha fyllt 18 ar. Väljarens make eller barn eller makens barn får ej vara vittne. |
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
Valsedelsförsändelse får vara anordnad tidigast 24 dagar före valdagen. Dagen för försändelsens anordnande anges på vtterkuvertet.
Väljare som betjänas av läntbrevbärare får lämna valsedel genom denne, om röstning äger rum vid den pöstanstalt till vilken lantbrevbäraren är knuten. Vid val som ej omfattar hela riket får dock centrala valmyndigheten på förslag av postverket begränsa antalet linjer vid vilka valsedel får lämnas genom Llantbrevbiärare.
Vaulsedelsförsändelse som avses i första stycket anordnas på följunde sätt. Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. [ närvaro av ett vittne lägger han sedan ip iordningställda innerkuvert i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Däretter tecknar väljaren på vtterkuvertet försäkran på heder och samvete att han förfarit på detta sätt. Vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran. Vittne skall ba fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn fär ej vara vittne. ej heller läntbrevbiiraren.
Valsedelsförsändelse får vara anordnad tidigast 24 dagar före valdagen. Dagen för försändelsens anordnande anges på viterkuvertet.
Viäljaren lämnar själv valsedelsförsändelsen och sitt röstkort till läntbrevbäraren. Väljare som ej är känd för lantbrevbäraren skall legitimera sig. Gör han ej det. får han icke lämna försändelsen. Eantbrevbäraren intvgar på vtterkuvertet att han mottagit försändelsen av väljaren.
hus
Vid ordinarie val ull riksdagen och
val i hela riket av ländstingsledamöter
och kommunftullmäktige får valse-
delsförsändelse vara anordnad tidi-
gast 24 dagar före valdagen. Försän-
delse som lämnas på fartyg tår dock
vara anordnad tidigast 55 dagar före
valdagen.
Vid annat val får valsedelsförsän-
delse som lämnas i vallokalen eller på
postanstalt vara anordnad tidigast 17
dagar före valdagen. Försändelse
som lämnas hos uttandsmyndighet
får vara anordnad tidigast 24 dagar
före valdagen och försändelse som
lämnas på fartyg tidigast 45 dagar
före valdagen.
Dagen för försändelsens anord-
nande anges på ytterkuvertet.
Nuvarande lydelse Föreslagen bydelse
Lämnas valsedelsförsändelse på postanstalt. hos utlandsmyndighet eller på fartyg, kontrollerar röstmottagaren att försändelsen är i föreskrivet skick och har anordnats inom föreskriven tid samt att vtterkuvertet är tillslutet. 1 närvaro av den som har limnat valsedelsförsändelsen lägger därefter röstmottagaren in försändelsen i ett vtterkuvert med fönster tillsammans med väljarens röstkort, vilket placeras närmast vtterkuvertets fönster. och tillsluter ytterkuvertet. Röstmottagaren tar slutligen hand om ytterkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning väljarens namn och den valnämnd till vilken ytterkuvertet skall sändas. På vtterkuvertet antecknas det värdepostnummer som är angivet i förteckningen,
Om den som vill lämna en valse-
delsförsändelse hos utlandsmyndig-
het eller på fartyg inte kan förete
väljarens röstkort, skall röstmottaga-
ren upprätta ett adresskort med led-
ning av väljarens pass och de uppgif-
ter om väljaren som budet kan läm-
na. Vid röstning på fartyg får välja-
rens sjöfartsbok eller annan giltig
identitetshandling företes i stället för
puss.
Är den som vill lämna valsedelsförsändelsen ej känd för röstmottagaren, skall han legitimera sig.. Gör han ej det. får han icke avlämna försändelsen.
Denna lag träder i kraft den I juli 1982.
2 Förslag till Lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval
Härigenom föreskrivs att 15, 30 och 37 §§ lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
I fråga om röstkort äger 7 kap. I $ I fråga om röstkort tillämpas 7 andra stycket, 2 § första stycket och kap. 1§ andra stycket, 28 första 3 § vallagen (1972:620) motsvarande stycket och 3 § vallagen (1972:620). tillämpning. Röstkorten skall sändas till de röstbe-
rättigade, vid val i hela riket senast 30
dagar och vid annat val senast 20
dugar före valdagen.
2 Senaste lydelse 1981:525. I Lagen omtryckt 1979:376.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
Röstning fär ske på varje postan- Röstning får ske på varje postanstalt mom riket från och med den stalt inom riket. vid väl i hela riket tjugofjärde dagen före valdagen till från och med den tjugofjärde dagen och med närmaste helgfria dag före och vid annat val från och med den valdagen, om ej annat följer av sjuttonde dagen före valdagen till och andra eller tredje stycket. med närmaste helefria dag före val-
dagen. om ej annat följer av andra
eller tredje stycket.
Röstning på postanstalt äger rum under tid då postanstalt är öppen för allmänheten. På förslag av postverket får centrala valmyndigheten begränsa den tid då röstning får ske på postanstalt. Röstning skall dock alltid kunna äga rum under minst en timme varje dag då postanstalten är öppen för allmänheten.
Finns det särskilda skäll får centrala valmyndigheten på förslag av postverket bestämma att röstmottagning skall anordnas endast på vissa postanstalter. Vid val som omfattar hela riket skall röstning dock alltid kunna äga rum på minst en postanstalt i varje kommun.
Inrättas med anledning av valet postanstalt vid sjukhus. ålderdomshem. kriminalvårdsanstalt eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt. äger röstning där rum på tid som postverket bestämmer efter samråd med valnämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning. dock tidigast sjunde dagen före valdagen. Postverket skall samråda med valnämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning om hur röstningen skall genomföras. På begäran av postverket skall valnämnden utse erforderligt antal personer att biträda röstmottagare på postanstalten.
I fråga om anordnande av valse- I fråga om anordnande av valsedelsförsändelse äger Il kap. I $ and- delsförsändelse tillämpas 11 kap. 1§ ra och tredje styckena, 3 § andra och andra stycket, 3 § andra stycket, 58 tredje styckena san 58 andra och andra stycket samt 6 a § tredje stycket tredje styckena vallagen (1972:620) vallagen (1972:620). Valsedelsförsmotsvarande tillämpning. I fråga om ändelse får vara anordnad, vid val i avlämnande av valsedelsförsändelse hela riket tidigast 24 dagar och vid till lantbrevbärare äger vidare 11 annat val tidigast 17 dagar före valdakap. 5 § fjärde stycket vallagen mot- gen. I fråga om avlämnande av svarande tillämpning. valsedelsförsändelse till lantbrev-
bärare tillämpas vidare 11 kap. 5§
tredje stycket vallagen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.
2 Senaste lydelse 1981:526.
3 Förslag till
Lag om ändring i folkomröstningslagen (1979:369)
Härigenom föreskrivs att 6 och 1088 folkomröstningslagen (1979:369) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
När folkomröstning skall förrät- När folkomröstning skall förrättas, skall, iden mån centrala valmyn- tas, skall. iden man centrala valmyndigheten inte förordnar annat, för digheten inte förordnar annat. för var och en som enligt gällande röst- var och en som enligt gällande röstlängd är röstberättigad vid omröst- längd är röstberättigad vid omröstningen upprättas röstkort med upp- ningen upprättas röstkort med uppgifter om den röstberättigade. Röst- gifter om den röstberättigade. Röstkortet skall dessutom innehålla upp- kortet skall dessutom innehålla uppgifter om omröstningen till ledning gifter om omröstningen till ledning för den röstberättigade. För folkom- för den röstberättigade. För folkomröstning och val till riksdagen som röstning och val till riksdagen som äger rum samtidigt upprättas gemen- äger rum samtidigt upprättas gemensamt röstkort. I fråga om röstkort samt röstkort. I fråga om röstkort tillämpas i övrigt 7 kap. 1§ andra tillämpas i övrigt 7 kap. IS andra stycket samt 2 och 3§§ vallagen stycket. 2 § första och tredje styckena (1972:620). samt 3 § vallagen (1972:620): Röst-
korten skall sändas till de röstherätti-
gade senast 30 dagar eller, om
omröstningen äger rum i samband
med extra val till riksdagen eller om
den inte omfattar hela riket, senast 20
dagar före valdagen.
Centrala valmyndigheten bör på lämpligt sätt sprida kännedom bland allmänheten om tid och sätt för röstning och om de bestämmelser i övrigt som gäller för folkomröstningen. Myndigheten bör vidare inför folkomröstning i grundlagsfråga på lämpligt sätt sprida kännedom bland allmänheten om Ivdelsen av det förslag som omröstningen avser.
Röstning sker på dagen för folkomröstningen i omröstningslokaten för det omröstningsdistrikt där den röstande är upptagen i röstlängd. Röstberättigad, som på grund av vistelse utom riket eller på annan ort inom riket eller av annat skäl finner sig vara förhindrad att rösta på tid och plats som nu sagts. får rösta på postanstalt inom riket, hos svensk utlandsmyndighet eller på svenskt fartyg i utrikes fart.
Om flera omröstningar äger rum samtidigt. skall den som röstar på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg vid ett och samma tillfälle utöva sin rösträtt i samtliga omröstningar som han vill deltaga i. Om omröstning äger rum i samband med val till riksdagen. skall röstande som nu har angivits. som önskar delta bade i omröstningen och i valet. avge sin röst i folkomröstningen samtidigt som han röstar i valet.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
I fråga om röstningen och om den I fråga om röstningen och om den vidare behandlingen av röster som vidare behandlingen av röster som har avgivits på postanstalt, hos har avgivits på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg till- utlandsmyndighet eller på fartyg tilllämpas i övrigt 8-12 kap. vallagen lämpas I övrigt bestämmelserna om (1972:620)). ordinarie val till riksdagen i 8-12
kap. vallagen (1972:620). Om foölk-
omröstning äger rum i stnband med
extra val till riksdagen eller om den
inte omfattar hela riket, tillämpas i
stället bestämmelserna om extra val i
Hoökal där röstning äger rum skall finnas tillgängliga ett exemplar av denna lag. av särskild tag för den ifrågavarande folkomröstningen. om sådan har beslutats. och av vallagen. Såvitt gäller folkomröstning i grundlagsfråga skall därjämte finnas tillgänglig texten till det förslag som avses med omröstningen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1981-12-10
Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande, och statsråden Ullsten. Wikström. Friggebo, Dahlgren. Åsling, Söder. Johansson, Wirtén. Andersson, Boo. Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Tillander, Ahrland, Molin
Föredragande: statsrådet Petri
Proposition om ändring i vallagen (1972:620), m. m.
1 Inledning
Tjanuari 1978 tillkallades en kommitté (Ju 1978:01) för att se över vallagen (1972:620, omtryckt 1979:456, ändrad senast 1981:525, Vall). Kommittén!
antog namnet 1978 års vallagskommitté.
Kommittén har avlämnat delbetänkandena (SOU 1978:64) Översyn av
vallagen 1 och (SOU 1980:45) Översyn av vallagen 2. På grundval av betänkandena och remissyttrandena över dessa har regeringen lagt fram tre
propositioner om ändringar i vallagen (1978/79:48. 1978/79:171 och 1980/ 81:170). Förslagen har antagits av riksdagen (KU 1978/79:15, KU 1978/
79:31. KU 1980/81:26, rskr 1978/79:77, rskr 1978/79:296, rskr 1980/81:392, SFS 1978:907, 1979:456, 1981:525).
Vad som nu äterstår enligt de ursprungliga direktiven för kommittén är i huvudsak frågor med anknytning till valprövningsnämndens verksamhet. Dessa frågor avser kommittén att redovisa i ett slutbetänkande i början av
1982. Genom tilläggsdirektiv den + juni 1981 uppdrog regeringen åt kommittén
att göra en översyn av förfarandet vid extra val till riksdagen med sikte på att
göra det möjligt att hälla sådana val inom kortare tid än som f. n. kan ske
t Riksdagsledamoten Sven-Erik Nordin, ordförande. ombudsmannen Ronny Karlsson, f.d. riksdagsledamoten Holger Mossberg. ombudsmannen Georg Pettersson, organisationssekreteraren Lars Pettersson. ombudsmannen Kerstin Schultz och riksdagsledamoten Per-Olof Strindberg.
(Dir. 1981:38). Kommittén har i september 1981 avlämnat betänkandet (Ds Ju 1981:21) Tiden för extra val till riksdagen. Till protokollet i detta ärende bör fogas kommitténs sammanfattning av sitt betänkande som bilaga I och de författningsförslag som läggs fram i betänkandet som bilaga 2. Beträffande kommitténs närmare överväganden hänvisas till betänkandet.
Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstansertna och en sammanställning av deras remissyttranden bör fogas ull protokollet i detta ärende som bilaga 3.
2 Allmän motivering 2.1 Allmänna synpunkter
Extra val till riksdagen skall hållas inom tre månader från det att regeringen har förordnat om sådant val (3 kap. +$ regeringsformen, RF). Valdagen bestäms av regeringen. Extra val kan äga rum också i anledning av att riksdagen fyra gånger har förkastat talmannens förslag till ny statsminister (6 kap. 3 § RF). Valdagen bestäms då av riksdagens talman efter samråd med centrala valmyndigheten. Även i det fallet är tidsfristen tre månader. Tiden för genomförande av extra val är alltså i regeringsformen angiven som en maximifrist. Det finns inte något lagligt hinder för regeringen Tesp. talmannen att besluta att extra val skall genomföras inom kortare tid än tre månader om så anses möjligt med hänsyn till partiernas och myndigheternas valförberedelser. |
För förberedelse och genomförande av extra val gäller nästan genomgående samma bestämmelser som för ordinarie val. En särbestämmelse finns dock beträffande fristen för registrering av partibeteckning, som vid ordinarie val utgår den 30 april under valåret men vid extra val utgår en vecka efter det att beslut om valdagen har meddelats (5 kap. 28 Vall).
Med den nu gällande ordningen går det knappast att anordna extra val inom en tid som nämnvärt understiger den grundlagsfästa maximitiden. Valförberedelserna med tryckning av röstkort och valsedlar samt distribution av valmateriel till svenska utlandsmyndigheter och fartyg i utrikes fart är tidskrävande. Vidare är perioden för förtidsröstning förhållandevis lång. Redan 55 dagar före valdagen inleds röstningen på fartyg medan röstningen på postanstalter och hos utlandsmyndigheter börjar 24 dagar före valdagen. Sammantaget gör detta att maximitiden för extra val inte kan underskridas med mer än en eller ett par dagar. Man måste alltså med nu gällande vallagstiftning räkna med en tid av tre månader för att genomföra ett extra val.
1978 års vallagskommitté har haft i uppdrag att se över förfarandet vid extra val till riksdagen med sikte på att göra det möjligt att hålla sådana val
inom kortare tid än vad som kan ske f.n.
Kommittén har gjört en genomgång av partiernas och myndigheternas åtgärder för att förbereda val samt övervägt röstningsperiodens längd vid poströstning och vid röstning hos utlandsmyndigheter och på svenska fartve i utrikes fart. En förkortning av tidstristen för extra val förutsätter enligt kommittén ändringar i flera delar av valförfarandet. främst i fråga om nomineringen av kandidater. tryckningen och distributionen av valsedlar och ' annan valmateriel samt i fråga om röstningen på postanstalter. hos utlandsmyndigheter och på fartyg.
Kommitténs överväganden mynnar ut i förslag som innebär att tiden för att genomföra extra val i praktiken kan förkortas från tre månader till omkring 50 dagar.
Kommitténs förslag har fått ett positivt mottagande under remissbehandlingen. Förslagen tillstyrks eller lämnas utan erinran av de flesta remissinstänserna.
För egen del vill jag till en början erinra om att det i Sverige har varit sällsynt med nyval under löpande mandatperiod. Den förkortning av mandatperioden från fyra till tre år som ägde rum i samband med övergängen till enkammarriksdag har också i viss mån begränsat behovet av att använda möjligheten att anordna extra val. Även med treåriga mandatperioder kan det emellertid i vissa fall uppkomma situationer då det kan finnas anledning att utlysa extra val.
Som kommittén har papekat kan anledningarna till extra val vara Faricrande. Fördelningen av mandat i ett ordinarie val kan ha blivit sådan att det visar sig omöjligt för riksdagens talman att finna en regeringsbildare som kan accepteras av riksdagsmajoriteten. Det parlamentariska underlaget för en sittande regering kan svikta med misstroendeftörklaring som följd. Vidare kan upplösningen av en koalitionsregering leda till extra val.
Oavsett vilka omständigheter som föranleder ett extra val är det angeläget att det finns möjlighet att hålla ett sådant val utan onödigt dröjsmål. Man kan inte komma ifrån att det i vissa fall kan innebära påtagliga olägenheter att extra val inte kan hällas förrän närmare tre månader efter beslutet om extra val. Under den tiden och ända fram tills en ny regering har bildats är förutsättningarna för normalt regeringsarbete avsevärt hämmade. Det är därför önskvärt att man kan påskynda förfarandet så att en arbetsduglig regering kan bildas så snart som möjligt.
Samtidigt är det emellertid av utomordentlig vikt att hälla fast vid att vilförfarandet skall vara tillförlitligt och att alla röstberättigade skall ha möjlighet att utöva sin rösträtt. Som kommittén har utvecklat närmare är det också önskvärt att samma regler så långt som möjligt gäller för extra val som för ordinarie val.
Av kommittens betänkande framgår att tiden för att genomföra ett extra val kan förkortas betydligt utan någon försämring av tillförlitligheten. Inte
heller skulle möjligheterna att delta i valet påverkas menligt. Enligt min mening bör man nu vidta sådana åtgärder som gör det möjligt att förkorta tiden för extra val enligt de riktlinjer som kommittén har dragit upp.
Kommitténs förslag innebär i praktiken att extra val kan hållas inom ca 50 dagar från ett beslut om sådant val. Förslaget innefattar dock inte någon ändring av den maximifrist på tre månader som anges13 kap. 4 § RF. För min del ansluter jag mig till uppfattningen att någon ändring inte bör göras i den grundläggande bestämmelsen i RF utan att man bör begränsa sig till att vidta sådana åtgärder som gör det möjligt att anordna extra val inom ca 50 dagar.
Som kommittén påpekar kan man inte generellt påstå att just 50 dagar är enlärmplig frist för varje extra val. Om det under förberedelsetiden för ett val infaller en eller flera större helger, kan det bli nödvändigt att förlänga fristen. Det kan också tänkas att partierna är ense om att en viss fråga som är aktuell i valet är av sådan beskaffenhet att det krävs längre tid än normalt för att informera väljarna. Vidare kan fristen för ett extra val i någon mån vara beroende av vilken veckodag som beslutet om valet fattas. Eiksom kommittén utgår jag från att samråd sker med företrädare för riksdagspartierna innan dagen för ett extra val bestäms.
De åtgärder som behöver vidtas för att förkorta tiden för att genomföra ett extra val berör dels valförberedelserna. dels fristerna för röstning. Jag börjar med att ta upp sådana frågor som främst rör valförberedelserna och som inte kräver några nämnvärda författningsändringar. Därefter behandlar jag frågor om förtidsröstning och vissa andra frågor som fordrar ändringar i vallagen.
De förslag som kommittén lägger fram avser inte bara extra val till riksdagen utan också omval till riksdagen och omval av ländstingsledamöter. kommunfullmäktige och kyrkofullmäktige. Omval kan förekomma bl. a. när föreskriven ordning inte har iakttagits vid förberedande och genomförande av ett val. om det med fog kan antas att vad som har förekommit har inverkat på valutgången. Valprövningsnämnden kan då förordna om omval i en eller flera valkretsar (15 kap. 78 Vall och 518 lagen /1972:704/ om kyrkofullmäktigval). Kommittén förordar dessutom att det enklare förfarandet skall användas när ov folkomröstning förrättas. Kommitténs överväganden i denna del har inte föranlett några invändningar under remissbehandlingen.
Enligt min mening är det diskutabelt om det snabbare förfarande som föreslas för extra val bör gälla också vid omval. Det kan göras gällande att i princip samma bestämmelser bör gälla vid omval som vid ordinarie val. I sådana fall då det är särskilt angeläget att snabbt genomföra ett omval kan detta redan med nuvarande regler underlättas genom att RSV beslutar om begränsningar av möjligheterna att rösta hos utlandsmyndigheter och på
fartyg (10 kap. 7 och 128§ Vall). |
Å andra sidan bör emellertid beaktas att det just i omvalsfallen regelmässigt är önskvärt med en viss snabbhet i förfarandet. En förutsättning för att omval skall ske är ju att det har förekommit något som kan antas ha inverkat på valutgången. Det är dä givetvis angeläget att omvalet Kommer till stånd så snart som möjligt för att man skall få ett slutgiltigt avgörande.
Med hänsyn till det anförda tillstyrker jag kommitténs förslag angående tillämpningsområdet för de nya bestämmelserna. Jag återkommer till hithörande frågor 1 specialmotiveringen.
2.2 Valförberedelser 2.2.1 Indelning i valdistrikt m.m.
För val till riksdagen är riket indelat i 28 valkretsar. Enligt 2 kap. 2 § Vall fastställer RSV antalet fasta valkretsmandat i varje valkrets före utgången av april varje år då ordinarie val till riksdagen skall hållas. Fördelningen av sådana mandat fastställs enligt 3 kap. 6 § RF för tre år i sänder. Den fördelning som har pjorts för ett ordinarie riksdagsval gäller alltså även för ett ev. extra val under den följande mandatperioden.
Bestämmelser om kommunernas indelning i valdistrikt finns i3 kap. ValL. Beslut om indelningen i valdistrikt fattas av länsstyrelsen på förslag av kommunfullmäktige. Sådana bestut skall normalt meddelas senast en månad före ingången av det är under vilket beslutet skall tillämpas. Kommunerna är skyldiga att se över indelningen året närmast före sådana år då ordinarie val till riksdagen skall äga rum.
Kommittén har inte föreslagit några ändringar av bestämmelserna om valkretsar eller valdistrikt. Den har emellertid i sitt betänkande erinrat om ett uttalande av RSV i valhandboken för valnämnderna. RSV framhåller där att indelningen i valdistrikt kan behöva ses över även under meltanvalsåren, särskilt om större förändringar i befolkningsstrukturen inträffar i en kommun. t. ex. genom nybyggnation. Kommittén understryker vikten av att kommunerna följer RSV:s rekommendation. .
Under remissbehandlingen har inte kommit fram några förslag till ändringar av ifrågavarande bestämmelser. Inte heller för min del anser jag att det finns anledning att göra några ändringar av dessa bestämmelser för att kunna genomföra en förkortning av tiden för extra val. Jag utgår därvid från att kommunerna även under mellanvalsåren ser över indelningen i valdistrikt i enlighet med RSV:s uttalanden, så att indelningen är anpassad efter de aktuella befolkningsförhällandena också vid ett ev. extra val.
2.2.2 Vallokaler och valförrättare
19 kap. 6 § Vall. föreskrivs att kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I praktiken ankommer det på valnämnden att anskaffa vallokaler.
I många fall har valdistrikten naturligtvis samma lokaler år från år och valnämndens uppgift inskränks i sådana fall till att kontrollera att lokaler är tillgängliga och att det finns lämplig utrustning där.
Enligt 9 kap. I $ Vall skall vallokalerna hällas öppna för röstning mellan kl. 8& och 20 på valdagen. RSV kan dock medge att vallokalen för ett valdistrikt hålls öppen under kortare tid. Sådana tillstånd brukar lämnas för 300--400 valdistrikt. RSV kan meddela föreskrifter om när ansökningar om avkortat öppethållande skall göras. Vid ordinarie val är det vanligt att sådana ansökningar skall ges in senast kring månadsskiftet mars-april.
Röstkorten skall innehålla uppgifter om valet till ledning för de röstberättigade (7 kap. 18 Vall). På röstkorten finns tryckt bl.a. var den röstberättigade skall lämna sin röst och när vallokalen hålls öppen för röstning. Detta innebär att både vallokalerna och tiderna för deras öppethållande mäste vara bestämda innan tryckningen av röstkört kan börja.
Kommittén påpekar att valnämnden så snart ett beslut om extra val har fattats mäste kontrollera att valdistriktens vallokaler är tillgängliga på valdagen och. om så inte är fallet, anskaffa lokaler för de distrikt som saknar sädana. Kommuner som kommittén har varit i kontakt med har uppgett att denna procedur bör kunna genomföras i vart fall på kortare tid än tio dagar från ett beslut om extra val.
När det gäller tiderna för öppethållande av vallokalerna bör enligt kommittén RSV fatta beslut om avkortat öppethållande inom en vecka från beslutet om extra val. Valnämndens ansökan bör därför vara RSV ull handa inom 3-—4 dagar från sistnämnda tidpunkt. Kommittén utgår från att man vid ett extra val som regel har samma tider för röstning som vid det senaste ordinarie valet. .
Mot den angivna bakgrunden förutsätter kommittén att kommunerna inom tio dagar från ett beslut om extra val kan lämna uppgifter till länsstyrelserna om vallokaler och tider för röstning som underlag för röstkoörtsframställningen,
Remissinstanserna har inte haft några invändningar mot kommitténs överväganden i denna del. För egen del vill jag understryka vikten av att beslut både om vallokalerna och om deras öppethållande fattas utan onödigt dröjsmål för att valproceduren skall kunna komma igång så snart som möjligt. När det gäller tidsfristerna för sådana beslut ansluter jag mig till den bedömning som kommittén har gjort.
Vad särskilt angår frågan om vallokalernas öppethållande kan cdet övervägas att I 9 kap. 18 Vall införa en uttrycklig bestämmelse om att ansökningar om avkortat öppethällande vid extra val skall göras inom en viss kortare tid, t. ex. en vecka, efter det att beslutet om val har fattats. Jag anser dock inte att det är lämpligt att införa en sådan bestämmelse 1 själva lagen. bl. a. med hänsyn till att tidsfristen kan behöva anpassas efter hur Jäång vd
man I det särskilda fallet har till förfogande för att genomföra valet. Istället bör man överlämna ät RSV att meddela de föreskrifter i detta avseende som kan visa ste erforderliga.
Enligt 3 kap. 48 Vall ankommer det på valnämnden utt för varje valdistrikt utse minst fyra valförrättare. Kommittén konstaterar att det på sina håll vid de senaste valen har varit svårigheter att rekrytera tillräckligt antal valförrättare. Av de ca 4000 valtörrättarna som hade medverkat i 1976 års val i Stockholms kommun var det bara omkring 40 procent som på förfrågan var beredda att ställa upp i samma funktion vid 1979 års val.
Formerna för utbildning av valförrättare varierar från kommun till kommun. Vissa kommuner har särskilda genomgångar med ordförandena och vice ordförandena och sedan får dessa svara för erforderlig utbildning av övriga valförrättare. Andra kommuner samlar alla valförrättare till gemensam genomgang av valförfarandet.
Kommittén räknar med att rekryteringen av valförrättare bör kunna vara genomförd inom en månad efter ett beslut om extra val och att den utbildning som behövs kan ske i vart fall inom loppet av två veckor.
Remissinstanserna har i allmänhet godtagit vad kommittén har anfört rörande rekrytering och utbildning av valförrättare. Några remissinstanser påpekar emellertid att problem kan uppstå med att rekrytera kvalificerade valförrättare vid extra val. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhåller att särskilda svårigheter kan uppkomma vid extra val under sommaren. Valnämnden 1 Stockholms kommun för fram förslaget att man vid extra val antingen bör kunna reducera vallokalernas öppethällandetid eller slå ihop två valdistrikt till ett, bl.a. för att minska problemen med rekrytering av valförrättare.
För egen del vill jag framhålla att det naturligtvis är av största vikt att tillräckligt många kvalificerade valförrättare kan rekryteras även för extra val och att dessa kan få den utbildning som behövs.
Enligt min mening torde valnämnderna i allmänhet ha möjlighet att rekrytera valförrättare inom den tid som kommittén har räknat med. De rekryteringssvarigheter som kan föreligga 1 vissa fall torde inte vara vöverstigliga. Vissa kommuner har register över tidigare valförrättare. I de kommuner där sådana register finns bör det vara möjligt att under mellanvalsåren se över registren så att man fortlöpande kan hålla sig underrättad om vilka som är beredda att på nytt åta sig uppdrag som valförrättare. Även på andra sätt bör det vara möjligt att hålla en viss beredskap för att vid behov kunna rekrytera valförrättare med kort varsel.
Med anledning av vissa uttalanden under remissbehandlingen vill jag framhålla att det enligt min mening inte finns nagot behov av att vidta sådana åtgärder som att slå samman valdistrikt vid extra val eller att generellt begränsa vallokalernas öppethållande.
Vad beträffar utbildningen av valförrättare inför ett extra val kan konstateras att behovet av utbildning givetvis är beroende av hur många av valförrättarna som har tidigare erfarenhet som sådana och hur lång tid som har förflutit från det senaste valet. Som regel torde behovet av utbildningsinsatser vara mindre i samband med ett extra val än i samband med ett ordinarie val, bl. a... som kommittén påpekar, därför att det är fråga om bara ett vul.
Entigt min mening finns det inte anledning att befara att förkortningen av tiden för extra val skall leda till att valförrättarnas utbildning blir otillräcklig. Liksom kommittén anser jag därför att det inte finns skäl att föreslå några särskilda åtgärder i fråga om utbildningen av valförrättare.
2.2.3 Registrering av partibeteckningar och anmälan av ombud
Av 5 kap. 2 § Vall. följer att en ansökan om registrering av partibeteckning vid ordinarie val till riksdagen skall ha kommit in till RSV före utgången av februari månad under valåret för att partibeteckningen skall åtnjuta skydd vid valet. För extra val gäller den särskilda bestämmelsen att ansökan skall ha kommit in till RSV inom en vecka efter det att beslut om valdagen meddelades. Om partiet inte är representerat i riksdagen, skall ansökan om registrering åtföljas av egenhändigt undertecknade förklaringar av minst 1500 av partiets medlemmar att de biträder ansökan (5 kap. 3 § ValL).
För ett parti som har fått sin partibeteckning registrerad skall finnas ett hos RSV anmält ombud. Anmälan av ombud skall ske inom en månad efter det att RSV har kungjort att partibeteckningen har registrerats (5 kap. 5 § Vall). Endast det anmälda ombudet eller den person han befullmäktigar är behörig att anmäla kandidater för partiet. Sådana anmälningar görs hos RSV eller, om verket så förordnar, hos länsstyrelsen. RSV bestämmer inför varje val när anmälan av kandidater senast skall göras (5 kap. 88 ValL).
Enligt kommittén måste det antas bli mycket sällsynt att frågan om registrering av en partibeteckning väcks först vid ett beslut om extra val utan ätt den dessförinnan i nägon omfattning har förberetts. Skulle en sådan situation likväl inträffa, bör det vara möjligt att inom den utmätta tiden skaffa erforderlig bevisning om antalet medlemmar i partiet.
Kommittén påpekar att fristen för att anmäla ombud i realiteten blir begränsad för ett parti som har fått sin beteckning registrerad efter ett beslut om extra val. Det får nämligen antas att RSV vid ett sådant val kommer att besluta att anmälan av kandidater skall ske inom ca 20 dagar från beslutet om val. Om partiet vill anmäla kandidater för valet. mäste det därför anmäla ombud inom väsentligt kortare frist än den månad som anges i 5 kap. 5§ Vall. Kommittén anser emellertid inte att detta bör föranleda nagon ändring i vallagen. särskilt som anmälan av ombud nästan alltid sker samtidigt som partiet ansöker om registrering av partibeteckningen.
2 Riksdagen 1981:82, 1 saml. Nr 83
Under remissbehandlingen har inte framförts några synpunkter på frågorna om registrering av partibeteckningar och anmälan av ombud utom av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, som anser att det är tveksamt om ett parti på så kort tid som en vecka kan hinna anskaffa det antal namnunderskrifter som behövs för partier som inte är representerade i riksdagen.
En förkortning av tiden för att genomföra extra val påverkar inte förfarandet vid registrering av partibeteckningar och anmälan av ombud utom så till vida att fristen för att anmäla ombud i realiteten förkortas i sådana fall då RSV beslutar om kortare tid än en månad för anmälan av kandidater. I likhet med kommittén anser jag att det inte finns skäl att med anledning härav göra någon ändring i vallagen.
Den fråga som länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har tagit upp avser den frist på en vecka som vid extra val föreskrivs för ansökningar om registrering av partibeteckningar. Den fristen gäller emellertid redan nu och föreslås inte ändrad av kommittén. Det problem som länsstyrelsen pekar på torde f. ö. inte ha någon nämnvärd praktisk betydelse. I varje fall finns det enligt min mening inte avledning att i detta sammanhang föresla någon ändring av den åsyftade bestämmelsen.
22.4 Nominering och anmälan av kandidater
Nominering av kandidater
I Sverige finns inte. som i vissa andra länder. någon lagstiftning angående partiernas nomineringsförfarande imtör allmänna val. Man följer här principen att statsmakterna inte skall ställa upp några re uler för vad som betraktas som partiernas inre angelägenheter.
Partiernas arbete med nominering av kandidater inför ett ordinarie riksdagsval inleds vanligen redan omkring ett år före valdagen. Regler om förfarandet vid nomineringen finns i partiernas stadgar. som ofta kompletteras med särskilda rekommendationer för nomineringsförfarundet. Proceduren skiljer sig avsevärt mellan olika partier och kan variera krattigt även inom ett och samma parti. Beträffande det närmare förfarandet hänvisas till kommitténs betänkande (s. 59 ff).
Om ett extra val skall kunna genomföras inom rimlig tid. kan partierna givetvis inte genomföra en lika tidskrävande nomineringsprocedur som vid ett ordinarie val. Kommittén har gjört vissa beräkningar av hur lång tid som kan behövas. Eftersom det är en hävdvunnen prineip att partiernas nomineringsförfarande inte skall regleras 1 valförfattningarna. förestår kommittén emellertid inte nägra regler för partiernas nominering av kandidater. I stället har partiernas företrädare i kommittén enats om att en viss tid skall avsättas för nomineringsförfarandet. Denna tid har beräknats mot bakgrund av bl. a. följande överväganden.
ID
Det förekommer inom några partier att man vid nomineringen av kandidater inför ett ordinarie val bestämmer att summa nominering också skall gälla för ett ev. extra val under mandatperioden. I sådana fall behöver man I princip inte avsätta nagon tid för nominering i samband med ett extra val.
Av olika skäl kan emellertid ändringar bli nödvändiga i de valsedlar som har använts vid ett ordinarie val. Kandidater kan ha avlidit eller lämnat partiet. Ändringar i anledning av sådana händelser kan i vissa fall göras genom uppflyttningar av de kvarvarande kandidaterna. Handra fall krävs mer ingående överväganden. BL a. påverkas nomineringen av det förväntade antalet. mandat. Ofta ägnas större omsorg åt geografisk fördelning. könsfördelning. äldersfördelning m. m. när det gäller valbara platser än i fråga om platser längre ner på en lista. En annan omständighet som kan inverka på nomineringen är om någon av kandidaterna på en lista avviker från partilinjen i en fråga av stör betydelse i det extra valet.
Av betydelse är också att man inom partierna alltmer har strävat efter att låta de enskilda medlemmarna utöva ett direkt inflytande i viktiga frågor. Det kan därför te sig önskvärt att en så väsentlig fråga som nomineringen av kandidater för ett riksdagsval inte avgörs utan att partierna har möjlighet att i någon form inhämta partimedlemnarnas synpunkter.
Kommittén har mot bakgrund av dessa överväganden skisserat ett tänkbart nomineringsförfarande vid extra val. Detta innebär i huvudsak att partierna får drygt två veckor på sig att nominera kandidater. Senast 17 dagar efter beslutet om extra val skall anmälan av kandidater och beställning av valsedlar vara länsstyrelsen till handa.
Under remissbehandlingen har kommitténs överväganden rörande nominerinesförfarandet berörts endast av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Enligt länsstyrelsen är det tveksamt om en tid på 17 dagar för nomineringsförfarandet är tillräcklig för de mindre partier som inte har länsorganisationer och för nya partier som vill ställa upp i ett extra val.
För egen del vill jag understryka vikten av att partiernas nominerimgsförfarande påskyndas. om tiden för extra val skill kunna förkortas. De nuvarande riksdagspartiernas företrädare i kommittén står bakom den föreslagna tidsplanen för nomineringsförfarandet. och denna har godtagits eller lämnats utan erinran av så gott som samtliga remissinstanser. Även jug anser att planen är godtagbar och kan lkäggas till grund för övriga överväganden om förkortning av tiden för extra val.
Mer i detalj innebär den föreslagna tidsplanen för nominerinastörfarandet vid extra val följande. e Samma dag som beslut om extra val meddelas eller nästa dag kallar
ordförandena i partiernas regionala och lokala styrelser ull sammanträde.
Förfarandet i denna del kan påskyndas om man på förhand har bestämt
att styrelserna skall sammanträda dagen efter ett beslut om extra val.
e Senast den tredje dagen efter beslutet om extra val sammanträder styrelserna för partiets lokala organ och kallar ev. till möte senast dag 10 för beslut om förslag ull kandidater och för val av ombud till distriktsstämman i de fall då sådana inte är utsedda för hela perioden mellan ordinarie stämmor. Detta förfarande är onödigt om man redan tidigare har beslutat att nomineringen till det ordinarie valet också skall gälla för ett ev. extra val och det inte behövs nagra ändringar i valsedlarna eler bara sådana ändringar som kan beslutas av distriktsstyrelsen. 9 Inom samma tid sammanträder distriktsstyrelsen. Styrelsens uppgifter i detta läge beror på vilka beslut distriktsstämman har fattat i samband med nomineringen till det ordinarie valet. Om stämman har beslutat att nomineringen till det ordinarie valet skall gälla också extra val, behöver styrelsen bara konfirmera detta och göra de ändringar i valsedlarna som föranleds av dödsfall. avflyttningar m. m. Om partiet vill ha en mer lokalt förankrad nomineringsprocedur, kan styrelsen bereda partiets lokala organ och ev. även partimedlemmarna tillfälle att senast den 12:e dagen efter beslutet om extra val (inom nio dagar) komma in med förslag till kandidater. Ett annat alternativ är att tillämpa ett provvalsliknande förfarande med valsedeln till det senaste valet som provvalsedel. e Senast den 10:e dagen efter bestut om extra val håller kretsen möte. Vid detta möte beslutar man förslag till kandidater och utser i förekommande fall ombud till distriktsstämman. e Scnast den I4:e dagen efter beslutet om extra val ställer det valberedande organet på distriktsnivå samman de inkomna förslagen till kandidater och upprättar ev. ett eget förslag som underställs distriktsstämman för beslut. e Senast den 15:e dagen efter beslut om extra val sammanträder distriktsstämman och beslutar angående nomineringen av kandidater för valet. e Senast dagen efter stämman inhämtas samtycke av dem som har nominerats som kandidater. I regel är de närvarande vid stämman och kan då ge sitt samtycke omedelbart efter det att nomineringen har beslutats. 6 Senast den 17:e dagen efter beslutet om extra val skall partiernas anmälan av kandidater och beställning av valsedlar vara länsstyrelsen till handa.
Anmälan av kandidater
För att en registrerad partibeteckning skall åtnjuta skydd vid ett val måste partiet anmäla ett visst antal kandidater. för val ull riksdagen minst 4 och högst 15 personer i varje valkrets. Anmälan skall göras skriftligen hos länsstyrelsen av partiets ombud eller den han utser. Med anmälan skall följa en skriftlig förklaring av varje kandidat att han har gett partiet tillstånd att
anmäla honom. RSV bestämmer inför varje val när anmälan av kandidater senast skall göras. Fristen går vanligen ut i början av maj manad vid ett ordinarie val (5 kap. S$ Vall). Ev. ändringar och kompletteringar av en ansökan kan göras hos länsstyrelsen. Den slutliga prövningen ligger hos RSV (kap. 9 § Vall).
När anmälninesärendena har avgjorts upprättar RSV för varje slåg av val och för varje riksdagsvalkrets. fandsuineskommun och kommun listor över de kandidater som partierna har anmält (5 kap. 108 Vall). Enligt 8 kap. 128 Vall skall listorna över anmälda kandidater i valkretsen finnas anslagna i vallokalen. På postanstalter där röstning äger rum skall listorna för samtliga valkretsar finnas tillgängliga. Cistörna bör också finnas tillgäneliga hos utländsmyndigheter och på fartyg där röstning skur.
Länsstyrelsen kontrollerar anmälningarna. I första hand kontrolleras att de anmälda kandidaterna har gett partiet sitt tillständ tillanmälan. Dessutom förekommer en viss kontroll av att de anmälda kandidaterna är valbara (5 kap. 95 och 14 kap. 58 Vall). Kontrollen sker blo a. mot uppgifterna i röstlängdsregistret.
Kommittén anser att länsstyrelsens granskning vid extra val kan klaras av inom en dag. Den slutliga prövningen av ärendena hos RSV och tryckningen av listorna behöver enligt kommittén inte ta mer än en eller två dagar i anspråk. Därefter kan listorna omedelbart skickas ut till valnämnder och postkontor. lv. kan de skickas också till uttandsmyndigheter och fartyg med röstmottagning. om det kan antas att listorna når adressaten i tid till röstningsperioden.
Kommitténs överväganden på denna punkt har lämnats utan erinran av de flesta remisstiostanserna. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län hävdar dock att kommittén räknar alltför optimistiskt när den anser att granskningen kan klaras av på en enda dag. Brister i fråga om kandidaternas personnummer och förklaringar gör att man får räkna med utt anmälningarna inte kan färdigbehandlas så snabbt som kommittén förutsätter. Enligt länsstyrelsen behövs säkerligen minst två dagar för detta arbete.
För egen del vill jag understryka vikten av att länsstyrelserna vinnlägper sig om att så snabbt som möjbgt scenomföra kontrollen av de anmälda kandidaterna. Kontrollen kan underlättas på olika sätt. t.ex. genom att partiets ombud eller någon annan företrädare för partiet finns tillgänglig under kontröllens gång. allmänhet torde det vara möjligt för länsstyrelserna att klara av granskningen på en dag. Även om granskningen i något fall skulle ta två dagar. bör det emellertid vara möjligt att skicka ut listorna över anmälda kandidater till valnämnder och postkontor inom den tid som kommittén har räknat med. Jag anser därför inte att det förehager någon risk för rubbningar i den beräknade tidsplanen på grund av arbetet med granskningen.
2.2.5 Valsedlar och övrig valmateriel
Bestämmelser om framställning av valsedlar finns i 6 kap. Vall. Där
föreskrivs bl. a. följande. Till valsedlar skall användas särskilda blanketter som tillhandahålls uv RSV (valsedelsblanketter). Valsedlarna skull vara ika till storlek och material. För riksdagsval används gula valsedlar. När val skall förrättas bestämmer RSV enligt 6 kap. 8 § Vall. sista dasen för beställning av valsedlar för att leverans skall kunna ske 45 dagar före valdagen. Enligt samma lagrum får RSV för särskilda fall bestämma en senare dag för beställning och, om det behövs, även en senare dag för leverans.
På begäran av ett parti som har beställt valsedelsblanketter förser RSV utan särskild ersättning blanketterna med partibeteckning. kandidatnamn samt valkrets- och valbeteckningar. Valsedlarna förses också med en särskild sifferbeteekning för att ange listtyp, Syftet med denna beteckning är att underlätta sammanräkningen. Listtypbeteckningen tjänar också som grund för den maskinella bearbetningen av valresultaten för att få fram mandat-
fördelning m. m. Regelmässigt tåter partierna RSV ombesörja också tryckningen av
valsedlarna.
Bestämmelserna om att statsverket tillhandahåller blanketter till valsedlar infördes till 1970 års val, då man för första gången samtidigt förrättade val till
riksdag, landsting och kommunfullmäktige. Tidigare hade partierna själva svarat för framställningen av valsedlar. Syftet med denna förändring var att
trygga ett smidigt och snabbt genomförande av valen. Att RSV tuillhandahäller valsedetsblanketter utgör också en garanti för att valsedlarna blir så utformade att skyddet för valhemligheten upprätthålls.
Vid ordinarie val trycks sammanlagt omkring 600 milj. valsedlar för de tre valen. Tryckningen sker hos ett 20-tal tryckerier på olika orter i landet. För ett extra val beräknar RSV att partierna kommer att beställa omkring 150
milj. valsedlar. För denna mängd valsedlar går det at drygt 300 ton papper. Partiernas beställningar av valsedlar inför ordinarie val sker omkring fyra mänader före valdagen. Så skulle t. ex. valsedlar till valet den 16 september
1979 enligt RSV:s beslut beställas senast den 7 maj för att leverans skulle garanteras senast 45 dagar före valdagen.
Frågan om tidsåtgången för tryckning och leverans av valsedlar vid extra val har tidigare berörts bl.a. i grundlagskommittens betänkande (SOU 1981:15) Grundlagsfrågor. I ett yttrande till grundlagskommittén lämnade RSV en ingående redogörelse för udsätgången. RSV ansåg då att det
behövdes minst fyra veckor för att trycka och distribuera valsedlar. Till detta
kom en ytterligare tidsatgång på tre veckor för partiernas distribution av valsedlar till väljare. partiarbetare m. fl. Med en uppskattad handläsenings-
tid hos myndigheterna på tre dagar kom RSV fram till en total tidsätgång på
52 dagar.
Vaullagskommittén har nu undersökt olika möjligheter att påskynda förfarandet för att trycka och distribuera valsedlar. EiberFörlag/Allmänna Förlaget (Liber), som enligt avtal med RSV svarar för de administrativa upppifterna i samband med tryckning av valsedlar. har haft nya förhandlingar med tryckerier för att engagera ett större antal tryckerier än tidigare och få en större spridning över landet och för att minska tiden för själva tryckningsförfarandet. |
Förhandlingarna har lett fram till att Liber i samråd med RSV har träffat avtal med 32 tryckerier om tryckning av valsedlar vid extra val. Tryckerierna har åtagit sig att sätta och lämna korrektur på två arbetsdagar efter mottagandet av manus och att avsluta huvudleveransen av valsedlar inom fem arbetsdagar från det trycklov har getts.
Vidare har Ciber slutit ett nytt avtal om leverans av papper som innebär att tiden för att leverera papper till tevckerierna förkortas från tre veckor till en vecka. I avtalen med tryckerierna har Liber åtagit sig att leverera papper inom en vecka efter ett beslut om extra val.
Kommittén har diskuterat möjligheten att låta partierna själva svara för tryckningen av valsedlar. Enligt kommittén är det inte uteslutet att något eller några av partierna skulle kunna ombesörja tryckningen snabbare än vad som är möjligt vid tryckning genom RSV:s försorg. Å andra sidan är det uppenbart att vissa partier. i den konkurrens om tryckerikapaciteten som råder intör ett extra val, skulle få stora svårigheter att få sina valsedlar tryckta eller i varje fall inte kunna få någon garanti för leverans inom rimlig tid före valdagen.
Med den avsevärda förkortning av trycktiderna som har kunnat uppnäs genom Libers förhandlingar med tryckerierna hav kommittén funnit det fördelaktigt att behålla den ordning för tryckning av valsedlar som gäller vid ordinarie val. På det sättet garanterar man att samtliga partier, oavsett deras egen tillgång till tryckerier. får tryckta namnvalsedlar 1 rimlig tid före valdagen. Vidare förebyggs sådana olikheter it valmaterielen som skulle kunna äventyra skyddet för valhemligheten och försvåra den maskinella bearbetningen av valresultatet. Kommittén föreslår alltså att den nuvarande ordningen för att framställa valsedfar behalls också vid extra val.
Kommittén har räknat med att följande tidsschema skall kunna hållas vid tryckning av valsedlarna genom RSV:s försorg. Utgångspunkt är den dag då partiet har avslutat nomineringsförfarandet och fattat beslut om vilka kandidater som skall sättas upp på valsedlarna.
Dagar efter nominering Atgärder
1-2 Partiet tördningställer manuskript till
valsedlar och lämnar in beställningen
till länsstyrelsen. ga Länsstyrelsen kontrollerar personnummer
och övriga identifieringsuppgitter sant
valbarhet m. m. +6 Valsedelsmanus till tryckeriet som sätter
och lämnar korrektur. Körrekturtäsning.
Trycklov lämnas. 7-12 Valsedlarna trycks och avhämtas för direkttransport
till partiet.
Om man räknar bort några arbetsfria dagar under perioden, skulle alltså valsedlar kunna vara partiet till handa inom 15 dagar från det att nomineringen har avslutats. Kommittén tillägger att trycktiden på fem dagar är beräknad för tryckning av valsedlar till samtliga partier. Om inte alla
partier utnyttjar hela den tid på 17 dagar som har beräknats för nominering av kandidater, kan tryckningen spridas över en längre period och trycktiden
för varje enskilt parti förkortas. Schemat förutsätter enligt kommittén att alla transporter sker omedelbart
och direkt: beställning av valsedlar från parti till länsstyrelse. valsedelsmanus från länsstyrelse till tryckeri samt valsedlar från tryckeri till parti. Kommittén
utgår från att partierna själva inför ett extra val är beredda att ordna sådana
direkttränsporter med bil eller på annat lika snabbt sätt. För att sehemat skall
hålla gäller vidare att någon företrädare för partiet är tillgänglig på
länsstyrelsen medan man kontrollerar kandidaternas valbarhet och de
identifieringsuppgifter som har lämnats om dem. På så sätt bör ev.
kompletteringar snabbt kunna göras. En förutsättning är också att någon företrädare för partiet och en tryckerikontrollant finns på tryckeriet så snart korrekturexemplar av valsedlarna är klara. De kan då omedelbart korrek-
turläsa på tryckeriet och där direkt ge anvisningar om ändringar och slutligen
meddela trycklov.
Kommittén erinrar om att RSV enligt 6 kap. 88 Vall skall bestämma den sista dag då beställning av valsedlar skall ha gjorts för att leverans skall kunna
ske 45 dagar före valdagen. Eftersom en så tidig leverans av valsedlar uppenbarligen inte kan ske. om ett extra val skall kunna genomföras inom
den tid som kommittén har tänkt sig. utgär kommittén från att RSV
bestämmer en senare dag för leverans med stöd av undantagsbestämmelsen i samma paragraf. Beräkningen av tiderna för beställning och leverans av valsedlar vid extra
vul bör enligt kommittén bestämmas med utgångspunkt från att partierna vill I ha valsedlarna levererade Isedl levererade innan poöströstningen börjar, innan poöströstningen börjar. alltså senast IN davar allt nast IN dar
före valdagen. om den av kommittén föreslagna poströstningsperioden på 17 dagar godtas. Med tillämpning av kommitténs tidsschema innebär detta att beställningen av valsedlar skall göras senast 17 dagar efter beslutet om extra val.
Kommitténs överväganden om framställningen av valsedlar har lämnats utan erinran av så gött som alla remissinstanser utom länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Länsstyrelsen anser att tiden för granskning av vilsedelsbeställningar och valbarhetskontrölf är alltför knäppt tilltagen och
att minst en vecka behövs för det arbetet. Vidare har postverket påpekat att
förslaget att valsedlar med kandidatnamn skall levereras till partierna senast
dagen imnan poströstningen börjar kan medföra att många väljare är hänvisade till att använda partimarkerade valsedlar. i varje fall under de
första dagarna av poströstningen. Jag delar kommitténs uppfattning att det är fördelaktiet om man vid extra val kan behålla den nuvarande ordningen att valsedlar trycks i RSV:s regi. Som kommittén påpekar får man därieenom garantier för att valsedlarna
trycks på ett sådant sätt att skyddet för valhemligheten inte äventyras,
Riskerna för fel på valsedlarna är små. Vidare kan de partier som är klara med sina nomineringar inom den beräknade tiden räkna med utt få tryckta
namnvalsedlar i rimlig tid före valdagen.
Vad heträffar tidssehemat för framställningen av valsedlar anser jag att
kommitténs beräkningar får bedömas som realistiska. Marginalen för att man skall hinna leverera valsedlar innan poströstningen börjar är visserligen knapp. Som har påpekats under remissbehandlingen finns det en viss risk för att väljare inte har tillgång till tryckta namnvalsedlar under de första dagarna av poströstningen. De olägenheter som detta kan innebära är emellertid
enligt min mening inte större än att de kan aevepteras. Väljarna har ju i varje
fall tillgång till partimarkerade valsedlar på poöstanstalterna. där dot dessutom skall finnas kandidatlistor för samtliga valkretsar i landet.
Jag vill tillägga att det i praktiken finns möjlighet att åstadkoniuma en längre
frist mellan leveransen av valsedlar och poströstningens början. Detta kan
ske genom att man påskyndar nomineringen av kandidater och beställningen
av valsedlar. Exempelvis kan valsedlar beställas tämligen omgående i sadana fall då ett parti går till väl med samma kandidater som i det senaste ordinarie valet. Det är givetvis en fördel om beställningen sker så snart som möjligt, så att man undviker arbetsanhopning på tryckerierna. Jag vill erinra om att papper för valsedlarna skall levereras till tryckerierna redan inom en vecka efter beslutet om extra val. Fö. har Liber ett lager på 40 ton papper för
valsedlar till riksdagsval. Detta papper kan distribueras till tryckerierna omedelbart efter ett heslut om extra val.
I fråga om övrig valmateriel har kommittén upplyst att tillräckligt antal
partimarkerade valsedlar kän tryckas på kortare tid än en vecka och att valkuvert och omslag finns Hager hos RSV- En förkortning av uden för extra val torde därför inte föranleda några problem beträffande sådan materiel.
2.2.0 Röstlängder och röstkort
Enligt 4 kap. 18 Vall skall lokala skattemyndigheten årligen upprätta allmän röstlängd för varje valdistrikt. RSV skall enligt 4 kap. 12.8 årligen upprätta särskild röstlängd för varje valkrets. I den särskilda röstlängden upptas utlandssvenskar som har rösträtt vid riksdagsval.
Både allmän och särskild röstlängd skall vara upprättad senast den 20 juni. De gäller I princip fr. o. m. den I september det år de upprättas t.o.m. den 31 augusti året därpå.
Bestämmelserna om röstlängd påverkas i och för sig inte av en förkortning av tiden för att genomföra extra val. De har emellertid indirekt betydelse för reglerna om röstkort, som berörs av de föreslagna ändringarna av förfarandet vid extra val.
Bestämmelser om röstkort finns 17 kap. Vall. Vid val upprättas ett röstkort för var och en som enligt röstlängden är röstberättigad och som har känd adress (7 kap. 1-8 Vall). På röstkoörtet finns uppgifter om den röstberättigade. hans nummer i röstlängden. valdistrikt och sammanräkningsmyndighet. Vidare anges vallokalens belägenhet och de tider då den halls öppen för röstning.
Lokala skattemyndigheten upprättar röstkorten för dem som är upptagna i allmän röstlängd. För personer. som är upptagna t särskild röstlängd. upprättar länsstyrelsen röstkorten (7 kap. 2 § Vall).
Röstkorten skall sändas till de röstberättigade senast 30 dagar före valdagen (7 kap. 2§ Vall). Eftersom röstning på postanstalt inte får ske utan att röstkort avlämnas (8 kap. 3 § Vall), har tiden för utsändning av röstkort bestämts bl. a. med hänsyn till poströstningsperioden. som inleds den tjugofjärde dagen före valdagen (10 kap. I $ Vall).
Underlaget för tryckning av röstkort hämtas dels från länsstyrelsens röstlängdsregister. dels från ett register hos länsstyrelsen som innehåller de uppgifter som valnämnderna har lämnat om vallokaler och röstningstider. På grundval av innehållet i dessa båda register trycks röstkorten med hjälp av automatisk databehandling genom länsstyrelsens försorg. Tryckningen och efterarbetet brukar ta ungefär en vecka.
Efter tryckningen skickar länsstyrelsen röstkorten till lokala skattemyndigheten för kontroll mot innehållet i röstlängden. I fråga om innebörden av denna kontroll hänvisas till betänkandet s. 78 1.
De röstkort som grundas på den särskilda röstlängden framställs av RSV vid ett motsvarande förfarande som hos länsstyrelsen. Tryckningen kan börja så snart den särskilda röstlängden är upprättad och RSV har fått in uppgifter från länsstyrelserna om valdistrikt (4 kap. 208 Vall). vallokaler och valtider. Framställningen av dessa röstkoört (ca 15 000) tär inte mer än en dar.
Efter tryckningen skickar RSV röstköorten till resp. länsstyrelse som
genomför i huvudsak samma kootroll som de lokala skattemyndigheterna gör beträffande andra röstkort.
Kommittén konstaterar att röstkorten inför ett ordinarie val skrivs ut så kort tid efter det att röstlängden har fastställts att man direkt kan utgå från röstlängdens innehåll vid utskriften. Vid ett extra val däremot har det förmodligen ofta gått så lång tid efter den s. k. kvalifikationsdagen för röstlängden (1 juni) att uppgifterna I röstlängdsregistret inte kan användas utan vidare. Kompletteringar måste göras på grund av flyttningar och dödsfall.
I samråd med företrädare för RSV. tänsstyrelser och lokala skattemyndigheter har kommittén utarbetat en plan för framställning av röstkort som innebär följande.
9 Så snart ett beslut om extra val har meddelats begär länsstyrelserna in
röstkortsunderlag. dvs. uppgifter om vallokaler och valtider. från
kommunerna. e På länsstyrelsen görs en första etapp i uppdateringen av röstlängdsregi-
atret. Detta register körs mot föolkbokföringsregistret. Pa så sätt får man
fram aktuella adresser på samtliga röstberättigade som bor kvar inom
länet. Personer i röstlängdsregistret som inte har sin mötsvariehet i
fölkbokföringsregistret har antingen avlidit. emigrerat eller kyrkobok-
förts i annat län i landet. De personer i fölkbokföringsregistret. som har
uppnått rösträttsalder men som inte har något motsvarighet i röstlängds-
registret. är inflyttade till länet efter kvalifikationsdagen för gällande
röstlängd. Denna första etapp I uppdateringen av röstlängdsregistret kan
inledas omedelbart efter beslutet om extra val och vara genomförd inom
två dagar. e Nästa steg I förfarandet är en eeotral uppdatering för hela landet
beträffande de personer som inte har återfunnits t bäde folkbokförings-
och röstlängdsregistret vid den länsvisa uppdateringen. Fdetta andra steg
får man fram aktuella adresser för dem söm har flyttat mellan län och även
uppgift om rösträtten för dessa personer. Vidare klarläggas vilka personer
som har avlidit eller flyttat utomlands. Denna centrala uppdatering görs
på den länsstyrelse som RSV bestämmer och kan genomföras inom loppet
av en dag. Efter uppdateringen återförs uppgifterna till resp. länsstyrel-
Se
Program för uppdateringen av röstlängdsregistren skull finnas färdiga.
Arbetet kan då genomföras inom kortare tid än en vecka från beslutet om
extra val. Poch för sig skulle tryckning från röstlängdsregistret enligt
kommittén kunna börja redan då det första steget har genomförts.
Emellertid har länsstyrelserna då inget röstkortsunderlag från kommun-
erna och inte heller blanketter till röstkoört. e [nom tio dagar från beslutet om extra val har länsstyrelsen tillvane till
kommunernas uppgifter om vallokaler m.m. Länsstyrelsen registrerar
uppsifterna som förberedelse för den maskinella framställningen av
röstkört. e Senast den tolfte dagen efter beslutet om extra val är blanketter för
röstkort levererade till fänsstyrelserna och tevekningen av korten kan
omedelbart sättas i gång. Tryckningen sker it dubbla banor och kan
genomföras på två-tre dagar. Alltså är röstkorten tryckta inom ca 15 dagar
från beslutet om extra val. Bsamband med tryckningen av röstkorten skall
länsstyrelsen enligt föreskrifter av RSV också framställa listor över
röstberättigade utan känd adress. Dessa listor översänds samtidigt med
röstkörten till den lokala skattemyodigheten.
Därefter skall röstkorten. om man förfar som hittills. översändas till lokala skattemyndieheten för kontroll: Detta arbete beräknas ta 2-3 dagar. Så snart kontrollen är klar kan röstkörten skickas ut till de röstberättivade. Detta kan alltså ske inom 20 dagar från beslutet om extra val.
Bland lokala skattemyndighetens uppgtter vid kontrollen ingår att skriva ut röstkort för de personer som efter ett anmärknines- eller rättelseförfarande har fått bifall till en begäran om ändring i röstlängden. För att underlätta arbetet för den lokala skattémyndigheten I denna del föreslär kommittén att samtliga ändringar i röstlängden på grund av beslut i anmärknings- eller rättelseärenden skall registreras direkt i röstlängdsreristret. Kommittén nämner också att man kan påskynda förfarandet genom att låta en företrädare för lokala skattemyndigheten granska röstkorten på länsstyrelsen I samband med tryckningen.
När det väller kontrollen av röstkorten ifrågasätter kommittén om det egentligen finns något behov av en efterkontroll från lokala skattemyndighetens sida. Eftersom kontrollen inte hindrar att man förkortar tiden för att genomföra ett extra val. avstår kommitten dock från att föreslå någon ändring i detta avseende.
Komnutten konstaterar att den plan som kommittén har utarbetat i och för sig medger att röstkorten liksom vid ordinarie val skickas ut till de röstberättigade 30 dagar före valdagen. Enligt kommitténs mening bör emellertid röstkorten inte distribueras alltför lång tid före poströstningens början. eftersom detta medför ökade risker för att röstkorten kommer bort vilket förorsakar den röstberättigade och myndigheterna ökat besvär med att utfärda duplettröstköort. Kommittén föreslar därför -- under förutsättning att poströstningsperioden förkortas till 17 dagar - att röstkorten vid extra val skall skickas ut till de röstberättigade senast 20 dagar före valdagen.
I fråga om röstkorten till utläandssvenskarna föreslär kommittén en ordning som innebär att de framställs på i huvudsak samma sätt som andra röstkort. Kommittén anser emellertid att det är angeläget att man inte dröjer med utsändningen av desså röstkort ända til tjugonde dagen före valet utan skickar i väg den så snart de är tryckta och kontrollerade för att de skall
kunna vara framme hos mottagarna innan röstmöttagningen hos utlandsmyndigheterna börjar.
Remissinstansernia har i huvudsak godtagit kommitténs förslag om framställning av röstkort. Några kritiska synpunkter har dock framförts. Postverket menar att röstköorten bör sändas ut så snart kontrollen av dem är
klar. Itt par remissinstanser vänder sie mot förslaget att en tjänsteman från
lokala skattemyndigheten skall bistå med granskningen av röstkorten hos
länsstyrelsen. Tin remissinstans anser att det klart måste sägas ut vilken
instans som har ansvaret för att ändringar vill följd av beslut i anmärknings-
och rättelseärenden förs in i röstlängdsregistret.
Vad kommittén har anfört visar att en förkortning av tiden för att genomföra att extra val inte försvåras av förfarandet för att framställa röstkort. Tvärtom framgår det att röstkorten. även om tiden för extra val
förkortas till 50 dagar. kan skickas ut lika tidigt som vid andra val. dvs. 30 dapar före valdagen. Med anledning av kommitténs förslag att man 1 vissa fall bör vänta med att skicka ut röstkorten vill jag framhålla att det är angeläget att de
röstberättigade verkligen får röstkorten innan poströstningen börjar. Risken för att röstkort kommer bort. om de skickas ut någon vecka tidigare än
nödvändigt, är knappast så stör att man av den anledningen bör vänta med att skicka ut röstkort som är färdiga för distribution. Enligt min mening bör man som regel skicka ut röstkorten så snart de är tryckta och kontrollerade inte
bara till utländssvenskarna utan också till de röstberättigade inom landet.
Imellertid kan man inte bortse från att det etter en förkortning av tiden för
att genomföra ett extra val kan inträffa att framställningen av röstkort kan ta
längre tid än beräknat, så att röstkorten inte kan distribueras redan 30 dagar före valdagen. Med hänsyn till sådana fall tillstyrker jag kommitténs förslag att minimitiden för distributionen av röstkorten förkortas från 30 tll 20 dagar.
Vad beträffar förfarandet vid framställningen av röstkort anser jag att det
är en fördel om förfarandet kan förenklas så långt som möjligt. Kommitténs förslag att ändringar i röstlängden på grund av beslut i anmärknings- och rättelseärenden skall införas direkt i röstlängdsregistret är ett exempel på möjliga förenklingar. Däremot ter det sig. med hänsyn till den tid som i
allmänhet bör stå ull förfogande. knappast påkallat att en tjänsteman från
lokala skattemyndigheten inställer sig hos länsstyrelsen för att delta i aranskningen av röstkoörten I samband med tryckningen.
Som kommittén och flera remissinstanser här påpekat kan det vidare
Hrågasättas om inte lokala skattemyndighetens efterkontroll av röstkörten kan undvaras. Hikhet med kommittén anser jag emellertid att den frågan inte
bör behandlas i detta sammanhang.
Vad beträffar önskemålet om klargörande av vem som har ansvaret för att beslut i anmärknings- och rättelseärenden förs in i länsstyrelsens röstlängds-
register får det ankomma på RSV att meddela de föreskritter som behövs i detta avseende. Förslagen föranleder ändringar 1 7 kap. 2 § Vall. Dessutom krävs
följdändringar i 15 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval och 6 §
folkomröstningslagen (1979:5609).
2.3 Förtidsröstning
2.3.1 Röstning på postanstalter
Poströstningen inleds den tjugofjärde dagen före valdagen och pågår t.o.m. valdagen (10 kap. I $ Valb). Antalet poströstande väljare har vid de
senaste valen stigit kraftigt. T 1968 års val var de 278158 (5,7 6 oav antalet röstande i riksdagsvalet). Motsvarande siffror för 1979 års val var I 517 623
(27.7 ). Postverket har erforderlig valmateriel för att genomföra poströstning till riksdagsval lagrad ute i postadistrikten. Valkuvert. partimarkerade valsedlar m. m. kan därför vara ute hos samtliga postkontor inom ett par dagar efter beslutet om extra val. Eftersom det är fråga om endast ett val kan
postpersonalen på betydligt kortare tid än inför ordinarie val instrueras om förfarandet vid röstmoöttagning. Från postverkets synpunkt skulle det entigt kommittén finnas gott om tid för de rent valtekniska förberedelserna även med en bibehallen poströstningsperiod på 24 dagar.
Emellertid är partierna eoligt kommittén eniga om att nominerinasförfarandet bör vara avslutat och att namnvalsedlarna bör vara tryckta och
distribuerade till partiernas valarbetare i sadan vid att de kan tilhandahatas
väljarna när poströstningsperioden börjar. Om man utgår från att extra val
skall kunna hållas inom ca 50 dagar från beslutet om val. kan ett sadant
villkor knappast uppfyllas utan en viss förkortning av poströstningsperio-
den.
Vid bedömningen av behovet av poströstning vid exira val konstaterar
kommittén attfrekvensen av poströstande relativt sett har varit låg under den
första veckan av poströstningspertoden. Vid 1979 ars val lämnade drygt 7
procent av de poströstande väljarna sin röst under den första poströstningsveckan. Vid valen 1973 och 1976 var motsvarande andel ännu lägre. Flertalet av de poströstande, omkring 70 procent. har vid 1970-talets val röstat under
veckan närmast före valdagen eller på själva valdagen. När behovet av tid för
poströstning vid extra val bedöms kan man enligt kommitténs mening utgå
ifrån att valrörelsen blir mer koncentrerad vid ett sådant val än vid ett
ordinarie val. Det finns därför skäl att anta att poströstningen vid ett extra val
i ännu högre grad än vid ordinarie val kommer att koncentreras till
poströstningsperiodens senare del.
På de anförda skälen anser Kommittén att poströstningsperioden vid extra val kan förkortas något utan att man menligt begränsar väljarnas möjligheter att delta i valet. Vid den närmare bestämningen av poströstningsperiodens längd har kommittén beaktat önskemålet att personer som lämnar Sverige omedelbart före poströstningsperiodens början bör ha möjlighet att rösta hos någon utlandsmyndighet. Efter hemställan av kommittén har UD varit i kontakt med samtliga röstmoöttagande utlandsmyndigheter som vid det senaste valtillfället avslutade röstmottagningen tidigare än två veckor före valdagen. Dessa myndigheter har med nagot enstaka undantag förklarat att de kan ha röstmoöttagning åtminstone fråm till två veckor före valdagen med bibehållna garantier för att rösterna kommer fram till RSV i tid.
Från de angivna utgångspunkterna har kommittén funnit att poströstningen vid extra val kan förkortas med en vecka och alltså inledas den sjuttonde dagen före valdagen. Kommittén föreslår att pöoströstningsperioden förkortas i samma mån vid omval till riksdagen och vid omval av kommunfullmäktige. landstungsledamöter och kyrkofullmäktige liksom vid ny omröstning enligt folkomröstningslagen.
Postverket har tillstyrkt kommitténs förslag i denna del. Förslaget har lämnats utan erinran av övriga remissinstanser.
Även jag anser att namnyalsedlar vid ett extra val bör vara tillgängliga för väljarna när poströstningsperioden börjar. Detta önskemal kan inte upptfvllas med nuvarande poströstningsperiod. om tiden för extra val förkortas till 50) dagar. eftersom nominering av kandidater och tryckning av valsedlar tar drygt en månads tid. Med hänsyn härtill bör poströstningsperioden förkortas. Jag ansluter mig till kommitténs uppfattning att detta kan ske utan att väljarnas möjligheter att delta i valet menligt begränsas. Jag tillstyrker därför kommitténs förslag att förkorta poströstningsperioden vid extra val till 17 dagar.
Som kommittén har påpekat medför en förkortning av poströstningsperioden en motsvarande begränsning av den tid då valsedelstörsändelse får anordnas.
Förslagen föranleder ändringar i 10 kap. I $ och TI kap. I. 3 och 5 §§ Vall. 30 och 37 §§ lagen (1972:704) om kyrkofullmäktieval samt 108 fölkomröstninaslagen (1979:369). Vidare föreslås att en ny paragraf. IE kap. 6 a 8. införs i Vall.
23.2 Röstning hos utlandsmyndigheter
Inför varje val bestämmer RSYV efter samråd med UD hos vilka svenska utlandsmyndigheter som röstning skall äsa rum. Särskilda bestämmelser om förfarandet vid röstning hos utlandsmyndigheter är intaena i 10 kap. 7-11 §§ Vall. som innehåller DE a. följande.
Röstping hos en utländsmyndighet får börja tidigast den tjugoftärde dagen före valdagen och påga så länge att avgivna valsedlar kan beräknas vara RSV till handa senast kl. 12 dagen före valdagen. Chefen för uttandsmyndigheten bestämmer när och var röstning äger rum hos myndigheten (10 kap. 78 Vall). Röstmoöttagningen tillgar i huvudsak som vid röstning på postanstalt. Det är dock inte obligatoriskt att väljaren företer röstkort. Denne kan i stället förete giltigt svenskt pass. I sådant fall upprättar röstmottagaren ett s.k. adresskört där han med ledning av uppgifterna i passet och väljarens muntliga uppgifter om senaste kyrkobokföringsort i Sverige gör anteckningar så att valförsändelsen kommer till rätt sammanräkningsmyndighet (valnämnd) (10 kap. & $ Vall). Också röstning genom bud kan ske hos utlandsmyndighet. I sådant fall måste dock väljarens röstkort företes (8 kap. 7 § och II kap. 5 § Vall).
Vid valet 1979 anordnades röstmoöttagning hos 250 uttandsmyndigheter och vid folkomröstningen 1980 var motsvarande antal 258.
För att kunna garantera att rösterna är RSV ull handa senast kl. 12 dagen före valdagen avbryter vissa myndigheter röstmoöttagningen redan omkring två veckor före valdagen. Enliat sina instruktioner skall dock uttandsmyndigheterna ta ecmot röster även efter det att den kungjorda tiden för röstmottagning gått ut. Sådana röster skickas omedelbart till Sverige men väljaren underrättas om att myndigheten inte kan garantera att valsedlarna kommer fram i tid för att kunna tas med i sammanräkningen.
Chefen för den röstmottagande myndigheten kan förordna en tjänsteman hos myndigheten eler någon annan person som röstmottagare på annan ort än den där myndighetens kansli är beläget. UD förordar en generös praxis när det är fråga om att anordna särskild röstmottagning. Vid 1979 års val anordnades särskild röstmottagning på ev 70-tal platser.
I 1979 års särskilda röstlängd var 15-319 röstberättigade utlandssvenskar upptagna. Emellertid röstar hos uttäandsmyndigeheterna också ganska många väljare som är utrikes ultfället. Totalt röstade omkring 20000 personer hos utlandsmyndigheterna vid 1979 års val.
UD:s förberedelser inför ordinarie val inleds vanligen redan året före valåret då man tar kontakt med utlandsmyndigheterna för att utröna behovet av röstmöttagningsmyndigheter. tider och platser för röstmoöttagning m.m.
Kommittén konstaterar att avgörandet av hos vilka myndigheter röstning skall äga rum och utsändningen av valmateriel till dessa myndigheter är de särskilda moment i förberedelserna för utländsröstningen som kräver mest tid. Det förberedelsearbete som utrikestförvaltningen och RSV genomför inför ett ordinarie val måste enligt kommittén väsentligt förenklas och förkortas vid extra val för att ett sådant val skall kunna genomföras inom den tid som kommittén föreslär.
Vad först angår proceduren för att bestämma hos vilka utlandsmyndighe-
ter röstning skall äga rum har kommittén vid överläggningar med företrädare för UD och RSV väckt frågan om man inte, liksom i den danska vallagstiftningen. skulle kunna ha en allmän regel om att röstning får ske hos svenska utlandsmyndigheter. En sådan lösning skulle innebära att samtliga utlaändsmyndigheter, drygt 550 mot f. n. omkring 250, skulle vara skyldiga att ta emot röster i allmänna val.
UD och RSV har emellertid ställt sig avvisande till förslaget. UD har därvid framhållit bl. a. följande. Ett stort antal av de olönade svenska konsulaten är lokaliserade till orter. ofta hamnstäder, där det inte finns några bofasta svenska medborgare. De sjömän som ev. anländer under röstningsperioden har möjlighet att rösta ombord på sitt fartyg. Något behov av att anordna röstmottagning i dessa orter föreligger därför knappast. På sina häll kan det också på grund av språksvårigheter vara bekymmersamt att informera befattningshavarna om det svenska valförfarandet. Om någon resande svensk medborgare skulle lämna sin röst hos en sådan myndighet. finns det, menar man från UD:s sida, en avsevärd risk för att formella fel skulle begås vid röstningen.
Med hänsyn till invändningarna från de närmast ansvariga myndigheterna har kommittén inte lagt fram något förslag om att röstning skall få ske hos alla svenska utlandsmyndigheter. I stället har kommittén i samverkan med UD och RSV utarbetat ett annat förslag till ett särskilt förfarande vid extra val vilket i sina huvuddrag innefattar följande åtgärder.
e Då RSV:s beslut rörande röstmottagningen hos utländsmyndigheterna
vid ett ordinarie val distribueras till de berörda myndigheterna erinras
dessa om att samma tider för röstmottagning (i förhållande till valdagen)
bör gälla vid ett ev. extra val under mandatperioden. e I sin förteckning över röstmottagande utlandsmyndigheter för UD
fortlöpande in ändringar i fråga om besöksadresser och andra förhållan-
den som kan påverka förutsättningarna för röstmottagning. e Senast dagen efter det att beslut om ett extra val har tillkännagetts
meddelar UD genom cirkulärtelegram samtliga de utlandsmyndigheter
där röstning ägde rum vid närmast föregående val om tidpunkten för det
extra valet. Dessa myndigheter bereds samtidigt tillfälle att inom viss tid
underrätta UD per telegram om det finns skäl att anordna röstmottagning
hos fler myndigheter inom området än vid det senaste valet. Likaså
anmödas myndigheterna att ange om deras valmateriel behöver komplet-
teras. När fristen gått ut upprättar UD förslag angäende röstmottagning
hos utlandsmyndigheterna med angivande av tid och plats för röstning.
Kommittén har räknat med att förslaget skall vara klart inom en vecka
från beslutet om extra val och att förslaget är RSV tillhanda dagen efter
det att det har upprättats. | e Så snart berörda utlandsmyndigheter har fått beskedet om extra val
3 Riksdagen 198182. I saml. Nr 8
undersöker de behovet av att anordna särskild röstmottagning på annan
ort än kansliorten samt förordnar röstmottagare, där så erfordras. 9 Samma dag som RSV får UD:s förslag fattar RSV beslut om utlandsröst-
ningen. Därefter trycks förteckningen över röstmottagande utlandsmyn-
digheter. Kommittén har räknat med att förteckningen är tryckt inom tolv
dagar från beslutet om extra val och att den omedelbart därefter kan
översändas till utlandsmyndigheterna. Samtidigt distribueras vallagen
(om ändringar i lagen har skett efter det senaste valet) och ev.
kompletterande anvisningar för röstmottagare och väljare. e Omedelbart efter det att RSV har fattat sitt beslut angående röstmottag-
ningen hos utlandsmyndigheterna underrättar UD telegrafiskt de berörda
myndigheterna. Dessa informerar i sin tur på sedvanligt sätt svenskarna i
det land där myndigheten verkar om plats och tid för röstmottagningen.
RSV informerar bl. a. utlandsradion, Utlandssvenskarnas Förening och
Föreningen Sverigekontakt om röstmottagningen.
För att en utlandsmyndighet säkert skall ha tillgång till valmateriel vid röstningsperiodens början föreslår kommittén att de utlandsmyndigheter som brukar anordna röstmottagning ständigt skall förvara tillräckligt med valmateriel för att genomföra röstmottagning. Eftersom det i några enstaka fall har visat sig svårt att få ut valmateriel till utlandsmyndigheterna också inför ordinarie val, föreslår kommittén att dessa valpaket även skall innehålla valsedlar för val av landstingsledamöter och kommunfullmäktige.
Kommittén erinrar om att röstmottagningen hos flera utlandsmyndigheter avslutas så tidigt som omkring två veckor före valdagen för att rösterna med säkerhet skall vara hos RSV senast kl. 12 dagen före valdagen. Eftersom många bland utlandssvenskarna har långa resor till röstmottagningsmyndigheten är det väl motiverat att röstning kan ske under flera dagar hos utlandsmyndigheterna. Kommittén anser därför att det är angeläget att tidsperioden för röstning hos dessa myndigheter inte förkortas vid extra val. Om beslutsprocessen för urval av myndigheter utformas i enlighet med kommitténs förslag och myndigheterna därtill ständigt är försedda med valmatericl, skall det enligt kommittén inte erbjuda några svårigheter att inleda röstmottagningen den tjugofjärde dagen före valdagen också vid.extra val.
Sammanfattningsvis menar komnuttén att man inte kan förkorta perioden för röstning hos utlandsmyndigheter utan att det menligt inverkar på. utlandssvenskarnas möjlighet att delta i val. En röstningsperiod på 24 dagar före valdagen bör därför behållas. För att möjliggöra detta föreslår kommittén en väsentligt snabbare procedur för att välja ut röstmoöttagande myndigheter. Vidare föreslår kommittén att röstmottagande utlandsmyndigheter ständigt skall vara utrustade med valmateriel, att användas såväl vid ordinarie som extra val.
Flertalet remissinstanser har tillstyrkt kommitténs förslag om röstning hos utlandsmyndigheter eller lämnat förslaget utan erinran. Ett par remissinstanser har uttalat sig till förmån för att röstmöttagning skall kunna ske hos alla svenska utläandsmyndigheter. En remissinstans har förordat en ordning som innebär att röstmottagning vid extra val skall ske hos samma utländsmyndigheter som har varit röstmottagare vid det senaste ordinarie valet med de ändringar som kan föranledas av att vissa utländsmyndigheter har lagts ner och andra kommit till. Utlandssvenskarnas Förening för fram tanken att man ätminstone i vissa länder skulle kunna utse Jokala myndigheter. t. ex. av typen notarius publicus, till röstmoöttagare.
För min del anser jag att det är önskvärt att påskynda och förenkla förberedelsearbetet för röstning hos utlandsmyndigheter. Samtidigt är det angeläget att inte utländssvenskarnas möjligheter att delta i valen försämras. Det förslag som kommittén har lagt fram är enligt min mening väl ägnat att tillgodose dessa önskemål.
En ordning som innebär att röstmottagning kun ske hos alla svenska utlandsmyndigheter skulle i och för sig kunna underlätta arbetet med att förbereda val vid utlandsmyndigheterna. Som kommittén har påpekat är emellertid en sådan ordning förenad med vissa olägenheter. Frågan hänger f.ö. samman inte bara med anordnandet av extra val utan också med bestämmelserna om ordinarie val. Eftersom saken inte har någon avgörande betydelse för möjligheterna att påskynda genomförandet av ett extra val, finner jag inte skäl att ta upp den till närmare övervägande i detta sammanhang.
Förberedelsearbetet skulle i och för sig kunna underlättas även genom cen ordning som innebar att de röstmottagande utlandsmyndigheterna vid ett extra val skulle vara desamma som vid det senaste ordinarie valet. En sädan ordning skulle emellertid inte skilja sig särskilt mycket från det förfarande som kommittén har skisserat. Det bör också beaktas att en viss översyn knappast kan undvikas. eftersom nya myndigheter kan ha kommit till och gamla lagts ner. Dessutom visar kommitténs undersökningar att det finns tillräcklig tid för att genomföra det förfarande för att fatta beslut om röstmottagande myndigheter som kommittén förordar. Jag vill därför inte tillstyrka nägra avvikelser från kommitténs förslag på denna punkt. Mot det förslag som Utlandssvenskarnas Förening har väckt — att röstmottagning i vissa fall skulle få ske hos utländska myndigheter — kan riktas invändningar av både praktisk och principiell natur. Jag kan därför inte heller biträda detta.
På grund av det anförda tillstyrker jag kommitténs förslag om röstning hos utlandsmyndigheter.
Kommittén har också tagit upp det krav som f. n. gäller att röstkort alltid skall företes för väljare som röstar genom bud hos en utlandsmyndighet. Vid röstning genom bud räcker det alltså inte, som när väljaren inställer sig
personligen, att väljarens pass visas upp. Kommittén påpekar att denna ordning i vissa fall kan hindra en väljare från att rösta genom bud, t. ex. om han inte har fått något röstkort. Kommittén föreslår därför att det även vid röstning genom bud skall räcka att väljarens pass företes. När så sker skall röstmottagaren, liksom när väljaren själv inställer sig utan att förete röstkort, upprätta ett adresskort för att valförsändelsen skall kunna skickas till den rätta valnämnden.
Kommitténs förslag i denna del har lämnats utan erinran under remissbehandlingen. Även jag tillstyrker förslaget.
Förslagen om röstning hos utlandsmyndigheter föranleder ändringar i 8 kap. 7§ och II kap. 88 Vall. Vidare föreslås att en ny paragraf, 10 kap. 738, införs i vallagen.
2.3.3 Röstning på fartyg
Vallagens bestämmelser (10 kap. 12-16 §§) om röstning på fartyg innebär bl. a. följande.
Röstning kan anordnas på svenska fartyg i utrikes fart. RSV bestämmer inför varje val på vilka fartyg röstning skall äga rum. Rätt att rösta ombord har den som tillhör besättningen eller annan personal på fartyget eller som är passagerare ombord (10 kap. 12§ Vall). Röstning på fartyg får börja tidigast den femtiofemte dagen före valdagen och skall avslutas i sådan tid att valsedlarna kan vara RSV till handa senast kl. 12 dagen före valdagen. Fartygets befälhavare bestämmer när och var röstning äger rum. Befälhavaren eller den han utser är röstmottagare (10 kap. 13.5 Vall).
Förfarandet vid röstning på fartyg är i stora drag detsamma som vid röstning på postanstalter. Dock är det inte nödvändigt att väljaren företer röstkort. Väljaren kan i stället visa upp pass. sjöfartsbok cHer annan giltig identitetshandling. Med ledning av den företedda handlingen och de uppgifter väljaren kan lämna upprättar röstmottagaren ett adresskort (10 kap. 148 Vall). Ytterligare en olikhet är att budröstning på fartyg endast fär ske genom äkta make.
Röstningen på fartyg har minskat väsentligt under senare år. I början av 70-talet anordnades röstning på ca 300 fartyg och antalet mottagna röster översteg 3 500. Vid 1979 års val skulle röstning enligt RSV:s beslut äga rum på 225 fartyg tillhörande 40 rederier. Av olika skäl genomförs inte röstmottagning på alla fartyg som omfattas av RSV:s beslut. Några av dem kommer till svensk hamn under tid då poströstning pågår. Andra inlöper i utländsk hamn där svensk utlandsmyndighet har röstmottagning. Vid 1979 års val genomfördes röstmoöttagning endast på 152 fartyg och antalet mottagna röster beräknas inte ha överstigit 2 000.
Förberedelserna för fartygsröstningen inleds med att RSV kontaktar organisationerna för redare och ombordanställda för att få uppgift om vilka svenska fartyg som under röstningsperioden kan antas komma att gå i utrikes
fart. När RSV fått in uppgifterna från organisationerna ger man samtliga redare tillfälle att yttra sig. Erfarenheterna från tidigare val visar att denna procedur tar omkring en månad att genomföra. Därefter beslutar RSV på vilka fartyg röstning skall äga rum. En förteckning över dessa fartyg trycks och sänds tillsammans med valkuvert, valsedelsblanketter och övrig valmateriel till fartygen. För distributionen av valmateriel till hamn för fartyg i utrikes fart beräknas det gå åt 20 dagar.
Om ett extra val skall kunna hällas inom kortare tid än vad som kan ske F.n... är det enligt kommittén nödvändigt med vittgående förändringar av förberedelserna för röstning på fartvg. Vidare är det nödvändigt att man nagot begränsar den tidsperiod på 55 dagar som gäller för röstning på fartyg.
De särskilt tidskrävande momenten i arbetet med att förbereda och ecnomföra röstning på fartyg är proceduren för att bestämma på vilka fartyg röstning skall äga rum, distributionen av valmateriel ull fartveen samt hemsändningen av rösterna.
Kommittén har i samråd med RSV samt redarnas och de omboördanställdas organisationer utarbetat ett förslag till förfarande som innebär följande.
Varje fartyg som går I utrikes fart skall ständigt vara utrustat med ett
”valpaket” som innehåller tillräckhig valmateriel för ett extra val till
riksdagen. För att underlätta distributionen av valmateriel även inför
ordinarie val skall valpaketen också innehålla materiel för val av
landstingsledamöter och kommunfullmäktige.
Genom samarbete med sjömansskattekontoret i Göteborg skall RSV
halla en ständiet aktuell förteckning över svenska fartyg i utrikes fart. Så
snart ett fartyg förts upp i förteckningen fattar RSV beslut att fartyget
skall utrustas med valmateriel och ombesörjer att sådan materiel skickas
ut. RSV:s förteckning får också ligga tll grund för beslutet om på vilka
fartyg röstning skall äga rum. Vidare inhämtas av varje redare ett
generellt sumtycke att RSV får besluta ätt röstning skall äga rum på de
fartyg han innehar eller kan komma att förvärva. Därigenom slipper man
det omständliga förfarandet med kontakter med samtliga redare inför
varje val. Innan RSV fattar beslut om fartvgsröstningen bör dock de
ombordanställdas organisationer beredas tillfälle att yttra sig.
Genom det angivna förfarandet bör RSV redan dagen efter ett beslut
om extra val kunna fatta beslut om på vilka fartyg röstning skall äga rum.
Ftt telegrafiskt meddelande om RSV:s beslut bör kunna vara resp. fartyg
till handa följande dag.
Detta tidsschema ger enhet kommittén vid handen att röstningen på fartvg vid extra val kan börja den fyrtiofemte dagen före valdagen. De erfarenheter nan numera har av enrelativt kört röstningsperiod på fartygen. vid 1980 års folkomröstning 30 dagar. talar enligt kommittén entydigt för alt en så
begränsad förkortning av tiden för röstning inte äventyrar de ombordanstilldas möjligheter att delta i val.
Kommittén föreslår också en mindre ändring av bestämmelserna om röstning genom bud. Med hänvisning tll vad som i motsvarande fråga har anförts beträffande röstning hos utlandsmyndigheter föreslår kommittén att budröstning genom äkta make skall kunna ske på fartyg även om inte väljarens röstkort företes. Det skall räcka att budet i stället visar upp väljarens pass eller annan giltig identitetshandling för honom.
Remissinstanserna har överlag godtagit komnutténs förslag om röstning på fartyg eller lämnat dem utan erinran. Jag kan för egen del ansluta mig till förslagen.
Förslagen förutsätter ändringar i 8 kap. 7 §. 10 kap. 13 § och I kap. I och 8 $$ ValL. Vidare föreslås två nya paragrafer i vallagen, 10 kap. 12 a § och 11 kap. 6 a §.
2.4 Övriga frågor
Enligt kommittén beräknas dess förslag till ändringar i valförfarandet inte medföra någon ökning av valmvndigheternas kostnader för val. Under remissbehandlingen har emellertid ett par remissinstanser uttalat att förkortningen av tiden för att genomföra ett extra val kan medföra vissa extra kostnader, t. ex. för övertidsarbete. De anser dock att kostnadsökningarna är marginella. Enligt min mening måste de ev. köstnadsökningarna anses vara så obetydliga att man kan bortse från dem i detta sammanhang.
Kommittén har vidare påpekat att partiernas kostnader för ett extra val kan innebära stora påfrestningar på deras ekononmi. Kommittén anser dock att frågan om statligt stöd tll partierna för sådana kostnader får prövas i anslutning till ett eventuellt extra val och avgöras utifrån de förutsättningar som råder vid varje valtillfälle. Jag delar kommitténs uppfattning på denna punkt.
Enligt kommitténs uppfattning bör den föreslagna förkortningen av tiden för extra val inte medföra några problem i fråga om myndigheternas information till allmänheten. RSV brukar inför valen ge information dels genom massmedierna, dels genom en broschyr som innehåller en kort redogörelse för förfarandet och som skickas till varje hushåll. Enligt kommittén kan innehållet i en kortfattad hushållsbroschyr inför ett extra val i stora drag vara klart i förväg. Efter ett beslut om extra val behövs då endast komplettering med närmare tidsangivelser för förtidsröstning m. m. Kompletteringen och tryckningen kan vara klara inom en vecka. Broschyren kan alltså vara ute hos hushållen i god tid före poströstningens början.
Kommittén har också undersökt de tekniska förutsättningarna för partiernas distribution av valbroschyrer o. d. inför ett extra val. Undersökningarna har visat att det finns förutsättningar för att påskynda både
tillverkningen av kuvert och distributionen av försändelser.
Under remissbehandlingen har ett par remissinstanser framhållit betydelsen av att information inför ett extra val ges till berörda myndigheter, partier och andra.
Även för min del vill jag understryka vikten av att tillräcklig information inför ett extra val ges såväl till myndigheter och partier som till allmänheten. Jag utgär från att RSV kommer att vidta de åtgärder som behövs i detta avseende. I det sammanhanget vill jag också erinra om att RSV kan meddela föreskrifter med stöd av förordningen (1975:6) med bemyndigande för centrala valmyndigheten att meddela vissa föreskrifter (ändrad senast 1980:30).
2.5 Ikraftträdande
I kommittéförslaget anges inte någon bestämd dag för ikraftträdandet av de nya bestämmelserna. Kommittén uttalar emellertid att det från valteknisk synpunkt inte föreligger något hinder mot att låta de föreslagna lagändringarna träda i kraft omedelbart efter ett riksdagsbeslut i frågan.
Under remissbehandlingen har RSV framhållit att de program som behövs för uppdatering av röstlängdsregistren med hjälp av ADB inte, som kommittén har förutsatt, finns färdiga och att de inte kan färdigställas förrän tidigast den 1 juli 1982. Anledningen till detta är att den projektgrupp som svarar för ADB-stödet på området är helt upptagen med arbete för att ADB-stöd skall kunna lämnas vid de ordinarie valen 1982 i enlighet med vad statsmakterna har förutsatt. Om personalen måste användas för andra arbetsuppgifter, föreligger stör risk för att ADB-stödet vid de ordinarie valen äventyras. Liknande synpunkter har framförts av länsstyrelsen i Stockholms län, som anser att valmyndigheterna behöver tid på sig för att inta den högre beredskap som är en förutsättning för ett snabbare genomförande av extra val.
På grund av det anförda föreslår jag att lagändringarna skall träda i kraft den I juli 1982.
2.6 Schematisk tidsplan över förslagen
Här redovisas schematiskt tidsplanen för att genomföra extra val till riksdagen, om förslagen i propositionen antas.
Antal dagar — Åtgärd före valdagen 50 - Beslut om extra val
45 - Röstmottagningen på fartyg börjar
- Partiernas nomineringsförfarande 33 Jär avslutat. Anmälan av kandidater ” > Å och beställningar av valsedlar
> Vär länsstyrelserna till handa
24 - Röstmottagningen hos utlandsmyndigheterna börjar
20 —- Sista dap för utsändning av röstkort 18 - Namnvalsedlar levereras till partierna 17 —- Poströstningen börjar
7 - Poströstning på vårdinrättningar
- Valdag
3 Upprättade lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats förslag till
1. lag om ändring i vallagen (1972:620). 2, lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, 3. lag om ändring i folkomröstningslagen (1979:369).
4 Specialmotivering 4.1 Förslaget till lag om ändring i vallagen 7 kap. 28
T andra stycket har införts den nya bestämmelsen att fristen för att skicka ut röstkort i vissa fall skall vara 20 dagar i stället för 30 dagar före valdagen. Bestämmelsen är tillämplig dels vid extra val till riksdagen, dels vid omval av landstingsledamöter och kommunfullmäktige.
Motiveringen har redovisats i avsnitt 2.2.6.
S kap. 7 § och II kap. 8§
Den som personligen lämnar sin röst hos en utlandsmyndighet kan. i stället för att lämna röstkortet. förete sitt pass och därutöver själv lämna uppgifter till ledning för valförrättaren så att denne kan fylla i ett adresskort (10 kap. 8§ Vall). Detta kort fyller då uppgiften att leda rösten till rätt sammanräkningsmyndighet. Röstning med bud hos utlandsmyndighet kan däremot enligt nuvarande regler inte ske utan att väljarens röstkort överlämnas till valförrättaren.
Ändringarna i 11 kap. 8 § innebär bl. a. att samma förutsättningar skall gälla i detta avseende oavsett om väljaren röstar själv eller genom bud. Om väljaren inte har tillgång till sitt röstkort, kan han alltså rösta med valsedelsförsändelse om han skickar sitt pass med budet.
Vid röstning på fartyg får budröstning endast ske genom äkta make (11 kap. 2 och 3 §§ ValL). I konsekvens med den nyss redovisade ändringen föresläs att även röstning på fartyg skall kunna ske enligt samma förutsättningar oavsett om väljaren röstar personligen eller genom bud. Det betyder att röstning genom äkta make skall kunna ske utan att maken företer något röstkort, under förutsättning att väljarens pass. sjöfartsbok eller annan giltig identitetshandling visas upp.
Ändringen i8 kap. 7 § är en följd av att röstmottagaren vid röstning med valsedelsförsändelse skall upprätta ett adresskort, om inte röstkort företes.
Motiveringen i övrigt har redovisats i avsnitten 2.3.2 och 2.3.3,
10 kap. Loch 13.85
I dessa paragrafer har införts de ändrade fristerna för förtidsröstning vid extra val och vid omval. Av 10 kap. I $ följer att poströstningen vid extra val skall börja tidigast den sjuttonde dagen före valdagen mot annars 24 dagar före valdagen. I 10 kap. 13 § föreskrivs utt röstning på fartyg får börja tidigast 45 mot annars 55 dagar före valdagen.
Motiveringen har redovisats I avsnitten 2.3.1 och 2.3.3.
I0 kap. 7a och 12 a §§
För att möjliggöra ett snabbare genomförande av extra val skall svenska utlandsmyndigheter och svenska fartyg som gär i utrikes fart ständigt vara utrustade med valmateriel. Avsikten är att i dessa valpaket skall ingå också materiel för val av landstingsledamöter och kommunfullmäktige. Valpaketen skall alltså komma till användning även vid ordinarie val. Beslut om att utrusta utläandsmyndigheter och fartyg med valmateriel fattas av RSV. Sådant beslut rörande utlandsmyndighet skall föregås av samråd med UD.
Motiveringen har redovisats 1 avsnitt 2.3.2 och 2.3.3.
I kap. I, 3.5 och 6 a §§
Innebörden av gällande bestämmelser är att valsedelsförsändelse inte fär vara anordnad tidigare än den dag då röstningen tidigast får börja i den lokal för röstning där valsedelsförsändelsen lämnas. Alltså får valsedelsförsändelse som lämnas på fartyg vara anordnad tidigast 55 dagar före valdagen och valsedelstförsändelse som lämnas hos utlandsmyndighet eller på postanstalt tidigast 24 dagar före valdagen. Dock får en valsedelstförsändelse som lämnas i vallkokalen vara anordnad när som helst under poströstningsperioden, alltsa tidigast den tjugofjärde dagen före valdagen. Dessa bestämmelser upprepas i var och en av de tre paragrafer sont reglerar olika slag av budröstning, alltså röstning genom äkta make, nära anförvant resp. lantbrevbärare. |
Tiden för anordnande av valsedelsförsändelse skall. på samma sätt som tidigare. vara anknuten till tiden för förtidsröstning. Med skiftande perioder för förtidsröstning vid olika slags val blir bestämmelserna ganska omfattande. Därför har bestämmelserna mönstrats ut ur de tre paragrafer som avhandlar olika former för budröstning och samlats i en paragraf. 6 a 8. Första stycket i den nya paragrafen innehåller bestämmelser för ordinarie val. andra stycket för extra val och omval.
Prop. 1981/82:83 = 43
4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen om kyrkofullmäktigval 15§
Ändringen innebär att den kortare frist på 20 dagar som föreslås för utsändning av röstkort vid extra val och vid omval enligt Vall skall gälla också vid omval av kyrkofullmäktige.
30 §
Ändringen innebär att den föreslagna förkortningen av poströstningsperioden från 24 till 17 dagar vid omval av bl. a. kommunfullmäktige skall gälla också vid omval av kyrkofullmäktige.
37§
Ändringarna i paragrafen är en följd av förslaget att bryta ut vallagens bestämmelser om när en valsedelsförsändelse tidigast får vara anordnad ur 11 kap. I. 3 och 5 §§ och sammanföra dem i en ny paragraf, 11 kap. 6 a §.
4.3 Förslaget till lag om ändring i folkomröstningslagen 65
Ändringen innebär att 20-dagarsfristen för utsändning av röstkort blir tillämplig vid en folkomröstning som äger rum i samband med ett extra val till riksdagen och vid en förnyad folkomröstning som inte omfattar hela riket.
Genom ändringarna I paragrafen anges vilka bestämmelser i Vall som skall tillämpas beträffande förtidsröstning i samband med folkomröstning. Normalt skall bestämmelserna om ordinarie val till riksdagen i 8-12 kap. Vall tillämpas. Om en folkomröstning äger rum i samband med ett extra val till riksdagen eller om det är fråga om en ny omröstning som inte omfattar hela riket, gäller dock bestämmelserna om extra val.
5 Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till
1. lag om ändring i vallagen (1972:620).
21 2 om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigeval,
3. lag om ändring i folkomröstningslagen (1979:369).
6 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fråm.
Bilaga I
Kommitténs sammanfattning av sitt förslag s
Av 3 kap. 4§ och 6 kap. 3§ regeringsformen följer att extra val till riksdagen skall hållas inom tre månader efter förordnandet. Fristen är alltså angiven som en maximitid. Valförberedelserna med tryckning av röstkort och valsedlar samt distribution av valmateriel till svenska utländsmyndigheter och fartvg i utrikes fart är dock tidskrävande. För att underlätta deltagande i val har vidare väljaren getts möjligheter att rösta på annan plats än i vallokalen under en förhållandevis lång period. Redan 55 dagar före valdagen inleds röstningen på fartyg medan röstningen på postanstalter och hos uttandsmyndigheter börjar 24 dagar före valdagen. Sammantaget gör detta att maximitiden för extra val inte kan underskridas med mer än en eller ett par dapar. Man måste alltså med nu gällande vallagstiftning räkna med en tid av tre månader för att genomföra ett extra val.
Kommitténs uppdrag har varit att göra en översyn av förfarandet vid extra val till riksdagen med sikte på att göra det möjligt att hälla sådant val inom kortare tid än som f.n. kan ske.
Kommittén har gjort en genomgang av partiernas och myndigheternas åtgärder för att förbereda val samt övervägt röstningsperiodens längd vid pöströstning sumt vid röstning hos utlandsmyndighet och på svenska fartyg i utrikes fart. Utgångspunkten för kommitténs översyn har varit att de mycket höga kraven på tillförlitlighet i valförfarandet och skydd för valhemligheten självfallet inte får efterges. Vidare bör den strävan att underlätta deltagande i val som kännetecknar svensk vallagstiftning och som utgör en av grunderna för det höga valdeltagandet vara utmärkande för förfarandet också vid extra val. Kommittén har också strävat efter att såvitt möjligt ha samma regelsystem för extra val som för ordinarie val.
Kommitténs överväganden mynnar ut i att tiden för genomförande av extra val bör kunna förkortas från tre månader till omkring 50 dagar. Beräkningen av tidsfristen har gjorts för vad som kan betecknas som ett normalfall. Vissa justeringar kan också bli erforderliga om större helger infaller under förberedelsetiden. Slutligen är fristen i någon mån beroende av vilken veckodag som beslut om extra val fattas.
En förkortning av tidsfristen för extra val förutsätter ändringar i flera detar av valförfarandet. främst i fråga om nomineringen av kandidater. tryckningen och distributionen av valsedlar och annan valmateriel samt i fråga om röstningen på postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg. Kommitténs förslag redovisas under särskilda rubriker i det följande.
De förslag som kommittén lägger fram avser, förutom extra val till riksdagen. också omval till riksdagen och omval av Jändstingsledamöter samt kommun- och kyrkofullmäktige.
Nominering av kandidater
Enighet råder om att det sedvanliga förfarandet för nominering av kandidater måste förkortas väsentligt vid ett extra val. Sådana förändringar kan emellertid ha inträffat efter det ordinarie valet att partierna också vid ett extra val måste ha möjlighet att inhämta medlemmarnas mening i nomineringsfrågan. Övervägandena mynnar ut i att partierna får drygt två veckor på sig att nominera kandidater för ett extra val. Senast 7 dagar efter beslutet om extra val skall anmälan av kandidater och beställning av valsedlar vara länsstyrelsen till handa.
Framställning och distribution av röstkort
Kommittén har med företrädare för RSV och länsstyrelser utarbetat en plan för uppdatering av röstlängdsregistren. som gör det möjligt att ha röstkorten tryckta mom 14 dagar från beshuet om extra val. Eftersom kommittén föreslår en viss förkortning av poströstningsperioden vid extra val bör man vid sådant val kunna dröja med att skicka ut röstkorten till de röstberättigade ull senast 20 dagar före valdagen. Vid ordinarie val sänds röstkorten ut 30 dagar före valdagen.
Tryckning och distribution av valsedlar
Liber har i samråd med RSV slutit avtal med ett ökat antal tryckerier. drygt 30 mot tidigare 20 för tryckning av valsedlar vid extra val. Tryckerierna har åtagit sig att sätta och lämna korrektur på två arbetsdagar efter manusgivningen och utt avsluta huvudleveransen av valsedlar inom fem arbetsdagar från det att trycklov lämnats. Med dessa avsevärt förkortade trycktider har kommittén funnit det fördelaktigt att bibehålla den ordning för tryckning av valsedlar som gäller vid ordinarie val. På detta sätt garanterar man att samtliga partier. oavsett deras egen tillgång till tryckerier, får tryckta namnvalsedlar i rimlig tid före valdagen. Vidare förebygps sådana olikheter i valmaterielen som skulle kunna äventyra skyddet för valhemligheten och även försvära den maskinella bearbetningen av valresultatet.
Enligt den tidsplan som kommittén räknat med skall valsedlarna vara levererade till partiet senast inom 15 dagar från det att manus lämnats.
Röstning på postanstalt
Kommittén konstaterar att röstningstfrekvensen den första veckan av poströstningspertioden varit låg under alla val på 1970-talet. Vid ett extra val kan förväntas en än starkare koncentration till periodens senare del.
Enligt kommitténs mening bör namnvalsedlar vara tillgängliga för väljarna när pöströstningsperioden börjar. Detta önskemål kan inte uppfyllas med
nuvarande poströstningsperiod, eftersom nominering av kandidater och tryckning av valsedlar tar drygt en månads tid.
Av ovan anförda skäl har kommittén föreslagit att poströstningen vid extra val förkortas från 24 till 17 dagar före valdagen.
Röstning hos utlandsmyndighet
Enligt kommitténs mening kan man inte förkorta perioden för röstning hos: utlandsmyndighet utan att detta menligt inverkar på utlandssvenskarnas möjlighet att delta i val. En röstningsperiod på 24 dagar före valdagen bibehålls alltså enligt förslaget. För att möjliggöra detta föreslås en väsentligt snabbare procedur för att välja ut röstmottagande myndigheter (1 princip desamma som vid senaste ordinarie val). Vidare föreslår kommittén att röstmottagande utländsmyndigheter ständigt skall vara utrustade med valmateriel, att användas såväl vid ordinarie som extra val.
Röstning på fartyg
Också för röstning på fartyg föreslås ett väsentligt snabbare förfarande för att välja ut de fartyg där röstning skall äga rum. Kommittén förestår också att svenska fartyg i utrikes fart. liksom utlandsmyndigheterna. skall vara utrustade med valmateriet. Dessa förslag gör det möjligt att väsentligt förkorta förberedelsetiden för röstning på fartyg.
Emellertid medger den beräknade tidsplanen för extra val inte att röstningen på fartyg inleds redan 55 dagar före valdagen. vilket sker vid ordinarie val. Mot bakgrund av de relativt goda' erfarenheterna av en väsentligt kortare röstningsperiod. 30 dagar, vid folkomröstningen 1980 har kommittén funnit att tiden för röstning på fartyg vid extra val kan förkortas med tio dagar. alltså från 55 till 45 dagar före valdagen. En så begränsad förkortning av röstningsperioden bör inte innebära att någon omboördanställd, under de förhållanden som normalt råder, berövas möjligheten att delta i val.
Kostnader
Kommitténs förslag beräknas inte medföra några kostnadsökningar vad gäller förberedelse och genomförande av extra val.
Bilaga 2
Kommitténs lagförslag
I Förslag till Lag om ändring i vallagen (1972:620)
Härigenom föreskrivs i fråga om vallagen (1972:620)'
dels att 7 kap. 2 §. 8 kap. 7 §. 10 kap. I och 13 §§ samt II kap. 1,3, 5 och & $$ skall ha necan angivna lydelse,
dels utt ilagen skallinföras tre nva paragrafer. 10 kap. 7 a och 12 a §§ samt Il kap. 6 a §. av nedan angivna Ivdelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
7 kap.
-
Nn
Röstkort upprättas för den som är Röstkort upprättas för den som är upptagen i allmän röstlängd av loka- upptagen i allmän röstlängd av lokala skattemyndigheten och för den la skattemyndigheten och för den som är upptagen i särskild röstlängd som är upptagen i särskild röstlängd av länsstyrelsen. Röstkorten skall av länsstyrelsen. sändas till de röstberättigade senast Vid ordinarie val tll riksdagen 30 dagar före valdagen. samt val i hela riket av landstungsle-
damöter och kommunfullmäktige
skall röstkorten sändas till de röstbe-
rättigade senast 30 dagar före valda-
gen. Vid annat val skall röstkorten
sändas till de röstberättigade senast
20 dagar före valdagen.
För val som äger rum samtidigt upprättas gemensamt röstkort.
8 kap.
Vid röstning med valsedelsförsändelse lägger väljaren för varje val in sin valsedel i ett innerkuvert. lordningställda kuvert lägges därefter in i ett ytterkuvert för valsedelstörsändetse som tillslutes. Detta lämnas genom bud till valförrättaren eller röstmottagaren
Avlämnas valsedelsförsändelse i vallokal, öppnar valförrättaren vtterkuvertet och lägger de innerkuvert som väljaren iordningställt i valurna.
Avlämnas valsedelsförsändelse på Avlämnas valsedelsförsändelse på postanstalt, hos utlandsmyndighet postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartvg, lägger röstmoöttaga- eller på fartyg, lägger röstmoöttagaren in försändelsen tillsammans med ren in försändelsen tillsammans med
I Lagen omtryckt 1979:456.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
väljarens röstkort i ett ytterkuvert. väljarens röstkort eller, i fall som Med ytterkuvertet förfares därefter avses I II kap. 8§ andra stycket, ett så som anges i 68. för honom upprättat adresskort. a eu ytterkuvert. Med ytterkuvertet förfares därefter så som anges i 6 §.
10 kap.
Röstning får ske på varje postan- Vid ordinarie val till riksdagen stalt inom riket från och med den samt val i hela riket av landstingsletjugofjärde dagen före valdagen till damöter och kommunfullmäktige får och med valdagen. om ej annat följer röstning ske på varje postanstalt av 2§. inom riket från och med den tjugofjärde dagen före valdagen till och med valdagen. Vid annat val får röstning på postanstalt ske från och med den sjuttonde dagen före valdagen till och med valdagen.
Att röstning på postanstalt i vissa fall kan begränsas framgår av 25.
7a§8
Kuvert och sådana partimarkerade valsedlar och — valsedelsblanketter som avses i 6 kap. 9 § första stecket samt övrig materiel som erfordras för röstning skall finnas tillgänglig hos svensk utlandsmyndighet som centrala valmyndigheten, efter samråd med utrikesdepartementet, bestämmer.
12a8
Kuvert och sådana partimarkerade valsedlar och — valsedelsblanketter som avses [6 kap. 9§ första stycket samt övrig materiel som erfordras för röstning skall finnas tillgänglig på svenskt fartyg i utrikes fart som centrala valmyndigheten — bestämmer.
13 8
Röstning på fartyg får börja tidi- Vid ordinarie val till riksdagen gast den femtiofemte dagen före samt val i hela riket av landstingslevaldagen och pågå så länge att avgiv- damöter och kommunfullmäktige får na valsedlar kan beräknas vara cen- rösming på fartyg börja tidigast den trala valmyndigheten till handa femtiofemte dagen före valdagen.
” Senaste Ivdelse 1978:907.
+ Riksdagen 1981S2.1 saml. Nr 83
s0
Nuvarande Ivdelse Föreslagen IWydelse
senast klockan 12 dagen före valda- = Vid annat val får röstning på fartyg gen. | börja tidigast den fyrtiofemte dagen
före valdagen
Röstning på fartyg får pågå så
länge att avgivna valsedlar kan be-
räknas vara centrala valmyndighe-
ten till handa senast klockan 12
dagen före valdagen.
Fartygets befälhavare bestämmer när och var röstning äger rum samt underrättar dem som befinner sig ombord om tid och ställe för röstningen.
Röstmottagare på fartyg är fartygets befälhavare eller den han utser.
HH kap.
1 Tv
Väljare som är gift får lämna valsedel genom sin make. Sådan valsedelsförsändelse anordnas på följande sätt.
Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedeli ett innerkuvert. I närvaro av ett vittne lägger han sedan in tordningställda innerkuvert i ett vtterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Därefter tecknar väljaren på ytterkuvertet försäkran på heder och samvete att han förfarit på detta sätt. Vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får ej vara vittne.
Vulsedelsförsändelse får vara anordnad tidigast 24 dagar före valdagen. Försändelse som lämnas på farivg får dock vara anordnad 55 dagar före valdagen. Dagen för försändelsens anordnande anges på yvtterkuvertet.
38”
Väljare. som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög älder ej kan inställa sig i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i röstlängd eller. om han vistas utomlands: hos närmaste utlandsmyndighet där röstning äger rum, får lämna valsedel genom bud. Bud far den vara som är väljarens barn, barnbarn. fader. moder eller syskon eller hans vårdare och som fyllt 18 år. Sädan valsedelsförsändelse anordnas på följande sätt.
Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedeli ett innerkuvert. I närvaro av budet och ett vittne lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i ett vtterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Därefter tecknar väljaren på ytterkuvertet försäkran på heder och samvete att han förfarit på detta sätt samt att han av anledning som anges i första stycket ej kan inställa sig för röstning i vallokalen för valdistriktet elter hos utlandsmyndigheten.
3 Senaste tvdelse 1978:907. + Senaste Ivdelse 1976:99,
Nuvarande Iydelse Föreslagen Ivdelse
Budet och vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran samt att något förhållande som strider mot innehället ej är känt för dem. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får ej vara vittne.
Valsedelsförsändelse får vara anordnad tidigast 24 dagar före valdagen. Dagen för valsedelsförsändel- Sens anordnande anges på viterkuvertet.
SEN
Väljare som betjänas av lantbrevbärare får lämna valsedel genom denne. om röstning äger rum vid den postanstalt till vilken tantbrevbäraren är knuten. Vid val som ej omfattar hela riket får dock centrala valmyndieheten på förslag av postverket begränsa antalet linjer vid vilka valsedel får lämnas genom lantbrevbärare.
Valsedelsförsändelse som avses I första stveket anordnas på följande sätt. väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel ett innerkuvert. I närvaro av ett vittne lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i ett vtterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Därefter tecknar väljaren på ytterkuvertet försäkran på heder och samvete att han förfarit pi detta sätt. Vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran. Vittne skall ha fyllt IN år. Väljarens make eller barn eter makens barn får ej vara vittne. ej heller lantbrevbäraren.
Valsedelsförsändelse får vara anordnad tidigast 24 dagar före valdagen. Dugen för försändelsens anordnande unges på vtterkuvertet.
Viljaren lämnar själv valsedelsförsändelsen och sitt röstkört till lantbrevbäraren. Väljare som ej är känd för lantbrevbäraren skall legitimera sig. Gör han ej det. får han icke lämna försändelsen. Lantbrevbäraren intygar på ytterkuvertet att hon mottagit försändelsen av väljaren.
has
Vid ordinarie val till riksdagen
samt val i hela riket av landstingsle-
damöter och kommunfullmäktige får
valsedelsförsändelse vara anordnad
tidigast 24 dagar före valdagen. För-
sändelse som lämnas på fartyg fär
dock vara anordnad tidigast 55 dagar
före valdagen.
5 Senaste Ivdelse 1975:310.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Vid annat val än i första stycket
sägs får valsedelsförsändelse som
lämnas i vallokal och på postanstalt
vara unordnad tidigast 17 dagar före
valdagen. Försändelse som lämnas
hos utlandsmyndighet får vara an-
ordnad tidigast 24 dagar före valda-
gen och försändelse som lämnas på
fartyg tidigast 45 dagar före valda-
gen.
Dagen för försändelsens anord-
nande anges på vtterkuvertet.
8 §"
Lämnas valsedelsförsändelse på postanstalt. hos utlandsmyndighet eller på fartyg. kontrollerar röstmoöttagaren att försändelsen är i föreskrivet skick och har anordnats inom föreskriven tid samt att vtterkuvertet är tillslutet. I närvaro av den som har lämnat valsedelsförsändelsen tägger diärefter röstmoöttagaren in försändelsen i ett vtterkuvert med fönster tillsammans med väljarens röstkört. vilket placeras närmast ytterkuvertets fönster, och tillsluter ytterkuvertet. Röstmottagaren tar slutligen hand om ytterkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning väljarens namn och den valnämnd till vilken ytterkuvertet skall sändas. På vytterkuvertet antecknas det värdepostnummer som är angivet i förteckningen.
Kun den som vill lämna valsedels-
försändelse hos utlandsmyndighet el-
ler på fartyg ej förete väljarens röst-
kort skall röstmottagaren, med led-
ning av väljarens pass och de uppgif-
ter om väljaren som budet kan läm-
na, upprätta ett adresskort. Vid röst-
ning på fartyg får väljarens sjöfarts-
bok eller annan giltig identitetshand-
ling företes i stället för pass.
Ar den som vill lämna valsedelsförsändelsen ej känd för röstmottagaren. skall han legitimera sig. Gör han ej det. får han icke avlämna försändel- Sen.
Denna lag träder i kraft den
> Senaste lydelse 1981:525.
2 Förslag till Lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval
Härigenom föreskrivs att 30 och 37 §§ lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
30 8”
Röstning får ske på varje postan- Vid val i hela riket av kyrkofullstalt inom riket trån och med den mäktige får röstning ske på varje tjugofjärde dagen före valdagen till postanstalt inom riket från och med och med närmaste helgfria dag före den tjugofjärde dagen före valdagen valdagen. om ej annat följer av ull och med närmaste helgfria dag andra eller tredje stycket. före valdagen. Vid annat val får
röstning på postanstalt ske från och
med den sjuttonde dagen före valda-
gen till och med närmaste helgfria
dag före valdagen. Att röstning på
postanstalt i vissa fall kan begränsas
framgår av andra och tredje sivck-
ena.
Röstning på postanstalt äger rum under tid då postanstalt är öppen för allmänheten. På förslag av postverket får centrala valmyndigheten begränsa den tid då röstning får ske på postanstalt. Röstning skall dock alltid kunna äga rum under minst en timme varje dag då postanstalten är öppen för allmänheten.
Finns det särskilda skäll får centrala valmyndigheten på förslag av postverket bestämma att röstmottagning skall anordnas endast på vissa postanstalter. Vid val som omfattar hela riket skall röstning dock alltid kunna äga rum på minst en postanstalt i varje kommun.
Inrättas med anledning av valet postanstalt vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalväårdsanstalt eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt, äger röstning där rum på tid som postverket bestämmer efter samråd med valnämnden och med vårdinrättningens eler vårdanstaltens ledning. dock tidigast sjunde dagen före valdagen. Postverket skall samråda med valnämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning om hur röstningen skall genomföras. På begäran av postverket skall valnämnden utse erforderligt antal personer att biträda röstmottagare på postansalten.
37 8
I fråga om anordnande av valse- I fråga om anordnande av valsedelsförsändelse äger 11 kap. 1 § and- delsförsändelse äger 11 kap. 1 § andra och tredje styckena, 3 § andra och ra stycket, 38 andra stycket, 58 tredje styckena samt 58 andra och andra stycket samt 6.a$ vallagen
F Lagen omtryckt 1979:376.
Senaste lydelse 1981:520. 3 Senaste lydelse 1975:311.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
tredje styckena vallagen (1972:620) (1972:620) motsvarande = tillämpmotsvarande tillämpning. I fråga om ning. I fråga om avlämnande av avlämnande av valsedelsförsändelse valsedelsförsändelse till lantbrevtill lantbrevbärare äger vidare 11 bärare äger vidare 11 kap. 5§ tredje kap. 5 § fjärde stycket vallagen mot- stycket motsvarande tillämpning. svarande tillämpning.
Denna lag träder i kraft den
Bilaga 3
Sammanställning av remissyttrandena över vallagskommitténs betänkande (Ds Ju 1981:21) Tiden för extra val till riksdagen
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av postverket, riksskatteverket (RSV). Sveriges ambassad i Washington, Sveriges ambassad i Nairobi, Sveriges ambassad i Oslo. Sveriges ambassad i Bonn, länsstyrelsen i Stockholms län, länsstyrelsen i Malmöhus län, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, länsstyrelsen i Jämtlands län, lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi, lokala skattemyndigheten i Kristianstads fögderi, lokala skattemyndigheten i Gällivare fögderi, Svenska kommunförbundet, valnämnden i Stockholms kommun, Utlandssvenskarnas Förening, Sveriges redareförening och Svenska sjöfolksförbundet.
Länsstyrelsen i Malmöhus län har bifogat yttranden av lokala skattemyndigheten i Malmö fögderi och valnämnden i Malmö kommun. Valnämnden i Stockholms kommun har såsom eget yttrande åberopat ett tjänsteutlåtande av valnämndens kansli.
1 Allmänt om remissutfallet
Betänkandet har fått ett positivt mottagande. Kommitténs förslag tillstyrks eller lämnas i sina huvuddrag utan erinran av de flesta remissinstanserna.
RSV framhäller att vallagskommitténs arbete har bedrivits i nära samarbete med RSV:s valsektion, som under utredningens gång fått tillfälle lämna synpunkter på de förslag till åtgärder som kommittén framför. RSY finner förslagen genomgående godtagbara från valadministrativ synpunkt och anser sålunda att tiden för att genomföra extra val kan förkortas till omkring 50 dagar genom de föreslagna lagändringarna och de i betänkandet redovisade rutinerna.
Länsstyrelsen i Malmöhus län menar att kommitténs olika förslag till förkortning av tiden för extra val är realistiska och ägnade att läggas till grund för lagstiftning i ämnet. Kommitténs förslag bör därför genomföras.
Svenska kommunförbundet tilstyrker de föreslagna ädnringarna som bör göra det möjligt att genomföra extra val inom en tid av omkring 50 dagar från beslutet.
Valnämnden i Stockholms kommun påpekar att fristen för planering och genomförande av extra val är beroende dels på de övriga frister som gäller för val och dels på myndigheternas och partiernas interna administration. Den tidsfrist om ca 50 dagar som kommittén föreslår baseras på en mängd aktiviteter som var och en är tidsmässigt hårt reglerad. För att de snäva tidsramarna skall klaras är det mycket väsentligt att alla berörda kan hålla den uppsatta tidsplanen. Valnämnden, som svarar för mycket av den
praktiska hanteringen vid val, är beroende av att de statliga myndigheterna snabbt lämnar den information som är väsentheg för valnämndernas planering. Vidare är valnämnden beroende av att erforderligt antal valförrättare kan anskaffas till valdagen. Övriga moment i valförberedelserna, där valnämnden själv svarar för planering och har egna resurser. borde inte innebära några större svårigheter. De löpande extrainsatser som erfordras för en högre beredskap innebär visst extra arbete och därmed ökade kostnader. Merkostnaderna torde dock vara marginella. Vid ett genomförande av ett extra val med så kort varsel som föreslagna 50 dagar är det ofrånkomligt med vissa tillkommande kostnader. Med den korta tid som står till buds mäste kansliet vidtaga extraordinära insatser i form av extra personal och övertid för att klara det pressade tidsschemat.
2 Valförberedelser
2.1 Indelning i valdistrikt m. m.
Enligt valnämnden i Malmö kommun sker i Malmö kommun ärligen en viss översyn av indelningen i valdistrikt. Om det under mellanvalsåren inträffar större förändringar i befolkningsstrukturen tar valnämnden initiativ till en anpassning till de aktuelta befolkningsförhållandena. Särskilt gäller detta om antalet röstberättigade i något valdistrikt under mellanvalsåren väsentligt kommit att överstiga I S00. Befolkningsutvecklingen I Malmö har dock under senare år varit sådan att ändring i valdistriktsindelningen under mellanvalsåren inte varit påkallad.
2.2 Vallokaler och valförrättare
Vad gäller anskaffning av vallokaler anser Svenska kommunförbundet att det bör vara möjligt för valnämnderna att hålla de tidsfrister som förutsätts i betänkandet. Redan i dag finns en viss framförhållning så till vida att valnämnderna vanligen har förteckningar över aktuella vallokaler. Förteckningarna brukar kompletteras vid behov. t. ex. då ny vallokal behövs efter ändrad indelning av valdistrikt och då andra omständigheter inträffar som gör att tidigare använda vallokaler inte kan utnyttjas.
Enligt valnämnden i Stockholms kommun görs en översyn av vallokalerna under februari och mars valåret. Beslut fattas i valnämnden under april månad. Före utgången av april lämnas besked till länsstyrelsen som underlag för röstkortsframställning. Enligt kommitténs förslag skall beslut om vallokaler föreligga inom tio dagar efter förordnandet om extra val. Förslaget innebär att kansliet löpande mäste ha en ajourförd förteckning över lämpliga vallokaler. Här måste särskilt beaktas de lokaler som tillhandahålls genom externa lokalupplåtare såsom banker, försäkringskassor m. fl. Sådana
upplåtelser mäste fortsättningsvis regleras genom ett avtalsförfarande som omfattar minst tre är. Övriga lokalupplåtelser som regleras inom kommunen torde inte medföra några problem. Kansliet har inget att erinra mot en tidsfrist på tio dagar för besked om vallokaler. En viss merkostnad för ajourföring av vallokalförteckning uppkommer dock.
Valnämnden i Malmö kopumun uppger att kontroll av att avsedda vallokaler är tillgängliga även sker under mellanvalsåren.
Länsstyrelsen i Stockholms län var upp frågan om lokal för röstsammanräkningen. De ökade kraven på snabbhet förutsätter enligt länsstyrelsen givetvis en högre grad av beredskap hos de valadministrerande myndigheterna. För länsstyrelsens del är det särskilt frågan om lämplig och tillräckligt stor lokal för sammanräkningen som kan bli svår att lösa med kort varsel. Eftersom länet vid ett extra val till riksdagen har att genomföra sammanräkningen av rikets två största valkretsar måste länsstyrelsen Organisera en stor sammanräkningsapparat. Mer än 100 personer måste engageras i det direkta arbetet med sammanräkningen — länsstyrelsens dataenhet oräknad. Den stora personalstyrkan samt kraven på snabbhet. säkerhet (bevakning) och den omständigheten att valsammanräkningen är en offentlig förrättning kräver stora och ändamålsenliga lokaler — som länsstyrelsen inte disponerar i nuläget utan måste anskaffa inför varje val. Ytterligare ett krav på sammanräkningslokalen är att man där på valdagens kväll skall kunna organisera mottagningen av valmaterialet från Stockholms kommuns 432 valdistrikt. På kort tid skall nära 900 personer tas emot för att lämna in sitt valmaterial. Detta ställer vissa krav på fokalens belägenhet och planering. Hösten 1979 kunde länsstyrelsen disponera ett stort nedlagt postkontor (gamla Stockholm 16). Inför den ordinarie valsammanräkningen hösten 1982 är lokalfrågan ännu inte löst. Vid en så viktig angelägenhet som att genomföra ett extra val till riksdagen anser sig dock länsstyrelsen kunna utgå från att sådana praktiska problem som tillgång till lämpliga lokaler och lösgörande av personal som skall ingå i sammanräkningsenheten kommer att prioriteras mycket högt.
Flera remissinstanser har synpunkter på frågan om rekrytering och utbildning av valförrättare.
Postverket framhåller att verket på begäran av grundlagskommittén sommaren 1980 genomförde en viss utredning för att få en närmare uppfattning om möjligheterna att genomföra poströstning med en total tidsåtgång för förberedelser och genomförande av 45 resp. 60 dagar. En av de faktorer, som ingick i utredningen, var utbildningen av röstmoöttagare. Behovet av en sådan utbildning är olika stort, beroende på om ett extra val (resp. ett omval) skall genomföras nära ett tidigare genomfört ordinarie val eller vid en senare tidpunkt. Man kan utgå från att om ett extra val skall genomföras relativt kort tid efter ett ordinarie val är en ny utbildning knappast erforderlig. Behovet ökar sedan i takt med avståndet i tid mellan
5 Riksdagen [9Y8LS2, I saml. Nr 83
det ordinarie valet och ett extra val. — En annan orsak till att utbildning av röstmottagare behöver genomföras är om nya röstmottagare behöver anlitas. Behovet av utbildning är även av detta skäl beroende på tidsavståndet mellan ett ordinarie och ett extra val. Ju längre tid som har förflutit från det ordinarie valet, ju fler nya kassörer behöver få utbildning i röstmottagning. — Behovet av utbildning är också avhängigt av vilken typ av val som skall genomföras. Om det gäller ett extra val av kyrkofullmäktige i någon eller nägra församlingar är givetvis behovet av utbildning mindre. Vid sädana val behöver ju inte så många röstmottagare anlitas som vid ett extra val till riksdagen. — I betänkandet föreslås att poströstningstiden förkortas från 24 till 17 dagar. Postverket ser denna förkortning som en fördel när utbildning av röstmottagare behöver genomföras. Det är angeläget att tiden från förordnandedagen till första poströstningsdagen inte blir kortare än ca fyra veckor.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län uppger att rekrytering av kvalificerade valförrättare är ett problem som främst drabbar de större kommunerna. För Göteborgs kommun med 293 valdistrikt rör det sig om ca 2 500 valförrättare. På grund av rörligheten bland befolkningen i en kommun av Göteborgs storlek måste man räkna med ett stort bortfall av valförrättare mellan valen. Eftersom vakanser skulle bli kända av valnämnden först ett par veckor före valdagen kan det uppstå svårigheter att garantera ett tillräckligt antal valförrättare i alla vallokaler. Särskilda problem skulle uppstå vid ev. extra val under sommarperioden. då ett stört antal valförrättare har posten eftersänd eller är bortresta. Att enligt 3 kap. 5 § Vall tvinga människor att tjänstgöra som valförrättare synes inte praktiskt genomförbart.
Svenska kommunförbundet påpekar att det finns en viss beredskap i fråga om valförrättarna. Valnämnderna har i allmänhet register över de valförrättare som tjänstgjort vid tidigare val. Från dessa bör inom relativt kort tid beskec kunna fås om de kan tjänstgöra vid det extra valet. Det går dock inte att utesluta att vissa svårigheter kan uppstå, särskilt i de största kommunerna.
Genomförandet av extra val kräver enligt valnämnden i Stockholms kommun en organisation av samma storleksordning som ordinarie val. Den största skillnaden är att det valadministrativa arbetet kan avslutas några timmar tidigare och att röstmottagningen under dagen går snabbare. Vid varje val har rekryteringen av valförrättare vållat de största bekymren. Det har helt enkelt varit svårt att få tillräckligt många och kvalificerade valförrättare. Rekryteringsperioden omfattar normalt ca sex månader. Rekryteringsrutinerna är också anpassade till den utsträckta rekryteringsperioden. Vid en tidsfrist på 50 dagar ställs helt andra krav på både rekryteringsrutiner och valförrättarkåren. Så länge ett avkortat öppethållande i vallokalerna inte är möjligt erfordras i Stockholm ca 2 650 valförrättare vid ett extraval. Härutöver engageras vtterligare ca 350 valfunktionärer för
olika arbetsuppgifter. Hanteringstiden för rekrytering av de ca 3000 valfunktionärerna kan nedbringas i erforderlig omfattning genom den maskinella utrustning som kansliet avser att nyttja fr.o.m. de ordinarie valen 1982. Rekryteringsrutinerna får här utformas så att tidsfristen på 50 dagar klaras. Svårigheterna. som nämnden ser det. är att få ett tillräckligt antal valförrätture att ställa upp. Det är också väsentligt att så många som möjligt av de erfarna förrättarna har möjlighet att medverka då någon mer omfattande utbildningsverksamhet inte torde hinnas med. Valnämnden får bl. a. inrikta sig på att hitta nva målgrupper för rekryteringsarbetet. Här angivna problem torde främst gälla de större kommunerna.
Sammanfattningsvis konstaterar valnämnden att rekryteringen av valförrättare inte bör innebära några oöverstigliga svårigheter. De administrativa systemen kan anpassas till tidsfristen. Arbetet som valförrättare måste dock göras attraktivare. så att absoluta flertalet valförrättare hörsammar nämndens kallelse till förrättning. Rekryteringskampanjens inriktning får också ses över. Nämnden räknar med smärre kostnadsökningar för att hålla en högre beredskap avseende rekryteringsrutinen. uppskattningsvis ca 6 000 kr. per år.
Nämnden kan i detta sammanhang inte underlåta att åter föra fram sitt förslag om att vid extraval och folkomröstningar antingen reducera öppethållandetiden e!ler slå ihop två valdistrikt till ett. Valens kostnader och problemen med rekryteringen skulle härvid minska.
Valnämnden i Malmö kommun uppger att register över de valförrättare. som tidigare tjänstgjort i; valdistrikten. förs i form av lösbladssystem. Under mellanvalsåren sker översyn av detta register varje höst. Vidare upprätthåller valnämnden under mellanvalsåren en viss beredskap så att man på mycket kort tid kan sända förfrågan till de personer, som tidigare anlitats som valförrättare. Sammanfattningsvis kan därför valnämnden uttala att den av kommittén angivna tiden om en månad för rekryteringsätgärder i fråga om valtörrättare får anses tillräcklig för Malmö kommuns vidkommande.
2.3 Registrering av partibeteckningar och anmälan av ombud Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län påpekar att en registreringsansökan skall ha kommit in till centrala valmyndigheten före utgången av februari månad valåret för att partibeteckningen skall åtnjuta skydd vid valet. För extra val gäller den bestämmelsen att ansökan skall ha kommit in till myndigheten inom en vecka efter det att beslut om valdagen meddelats. Om partiet inte är representerat i riksdagen skall ansökan åtföljas av egenhändigt undertecknade förklaringar av minst 1 500 av partiets medlemmar att de biträder ansökan. Länsstyrelsen anser det tveksamt om ett parti på så kort tid som en vecka verkligen kan hinna med att införskaffa det antal namnunderskrifter som erfordras.
2.4 Nomincring och anmälan av kandidater
Vad gäller nominering av kandidater påpekar länsstvrelsen i Göteborgs och Bohus län avt nominetingsarbetet vid ordinarie val i regel börjar året innan valåret och leds av partiernas distriktsstyrelser. Länsstyrelsen delar kommitténs uppfattning att partierna inte kan tillåtas genomföra lika tidskrävande nomineringsprocedur vid extra val som vid ordinarie val. Partierna bör som kommittén föreslagit kunna till länsstyrelsen insända anmälan om kandidater och beställning av valsedlar senast 17 dagar efter beslut om extra val. Det är dock mera tveksamt om tiden räcker till för de mindre partier som inte har länsorganisationer och för de nya partier som — efter det registrering skett — även vill ställa upp i valet.
När det gäller an mälan av kandidater framhåller länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län att länsstyrelsen granskar att kandidatanmälan upptar föreskrivet antal personer, att skriftlig förklaring från varje kandidat finns med och att anmälan undertecknats av behörig företrädare för partiet. Länsstyrelsen kontrollerar vidare kandidaternas valbarhet och andra uppgifter mot röstlängdsregister ete. Kommittén räknar enligt länsstyrelsens mening alltför optimistiskt med att granskningen skall klaras av på en enda dag. Brister i fråga om kandidaternas personnummer. vilket inte är ovanligt. och förklaringar gör att man får räkna med att anmälningarna inte kan färdigbehandlas så snabbt som kommittén förutsätter. Minst två dapar behövs säkerligen för detta arbete. Länsstyrelsen anser inte att partiernas företrädare behöver vara tillgängliga på länsstyrelsen utan att de i stället kan stå till förfogande på hemorten för att snabbt kunna införskaffa och effektucra ev. brister i anmälan och valsedelsbeställning.
2.5 Valsedlar och övrig valmateriel
Postverket påpekar att det i betänkandet nämns att partierna vill ha valsedlarna levererade innan poströstningen börjar. alltså senast 18 dagar före valdagen med den av kommittén föreslagna poströstningsperioden. Vid ordinarie val brukar partierna enligt postverket i stor utsträckning sända ut valsedlar tillsammans med olika trycksaker till väljarna. Om, såsom nu föreslås för extra val. valsedlar med 'kandidatnamn levereras till partierna dagen innan poströstningen börjar. är det givetvis inte att påräkna att också väljarna skall få valsedlar hemsända före poströstningens början. Om vidare poströstningen förkortas med en vecka. torde intresset och behovet av att poströsta vara stort redan första poströstningsdagen. Ett stort antal väljare torde därigenom vara hänvisade till att använda sig av partimarkerade valsedlar. i varje fall under de första dagarna av poströstningen. Postverket anser sig inte kunna avgöra om detta innebär några större nackdelar för väljarna, partierna eller valförrättarna. Väljarna torde dock komma att förfråga sig om valsedlar med kandidatnamn på postkontoren i än större
utsträckning än vad som är vanligt vid ordinarie val. Från postkontorens sida har man då endast att hänvisa väljarna. antingen till att använda partimarkerade valsedlar eller att vända sig till partiernas expeditioner eller till partiernas valbyråer, om sådana finns på orten.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län påpekar att centrala valmyndigheten bestämmer sista dag för beställning av valsedlar för att leverans skall kunna ske inom stipulerad tid före valdagen. Vid extra val räknar kommittén med att tryckta valsedlar skall kunna vara partierna till handa redan 15 dagar fran det nomineringen avslutats. Länsstyrelsens granskning av valsedelsbeställningar och valbarhetskontroll har beräknats till tre dagar. Även denna tid är alltför knappt tilltagen. Minst en vecka behövs för detta arbete. Granskning av sådana beställningar kan delas in i två moment. Sedan beställningen granskats och befunnits riktig samt förskottsbetalning erlagts för i riksdagen ej representerade partier sänds valsedelsmanuskript till tryckeriet för sättning av korrektur. Först sedan trvckerikontrollanten gett trvcklov och underrättat länsstyrelsen härom samt lämnat ev. uppgifter om rättelser i manuskripten sker databearbetning av dessa jämte valbarhetskontroll. Att manuskripten inte databehandlas förrän trycklov meddelats beror på att partierna under tiden hos tryckeriet kan ha ändrat valsedelskorrekturet bl. a. genom att någon kandidat tagits bort och ersatts med någon annan eller att namnordningen på valsedeln ändrats.
Valnämnden i Stockholms kompum framhåller att det är av vitalt intresse för valnämnderna, framför allt för de större valnämnderna med en mer omfattande organisationsapparat, att övriga myndigheter — RSV och länsstyrelserna — snabbt ger sådan information om valet som är styrande för valnämndens vidareinformation och det praktiska genomförandet av valet. Här är RSV:s material särskilt viktigt. Det valmaterial som RSV svarar för måste vara Stockholms valnämnd till handa senast 15 dagar före valdagen. Valnämnden har ett omfattande packnings- och transportsystem för fördelning och distribution till ca 430 valdistrikt. RSV:s Handledning för valförrättare, vallagarna och förseglingsmaterialet måste vara valnämnden till handa senast 22 dagar före valdagen.
2.6 Röstlängder och röstkort
Postverket påpekar att röstkorten enligt vallagskommittén inför ett extra val kan sändas ut till de röstberättigade ca 20 dagar från beslutet om extra val. Om valdagen bestäms till 50 dagar efter förordnandet, vilket är kommitténs utgångspunkt i betänkandet, kan således röstkorten lämnas för postbefordran 30 dagar före valdagen. Kommittén anser dock att röstkorten inte bör distribueras alltför lång tid före poströstningens början och föreslår att röstkorten skall kvarligga hos de lokala skattemyndigheterna vtterligare 10 dagar. Röstkorten skulle sålunda lämnas för postbefordran 20 dagar före
valdagen eller endast tre dagar före poströstningens start.
Eftersom poströstningen förmodligen kommer att få stor omfattning redan från första dagen är det enligt postverket angeläget att de röstberättigade får röstkorten senast dagen före poströstningens start. Så bör i all möjlig utsträckning vara fallet även när röstkorten skall eftersändas till en ny adress. Kommitténs motiv för att vid extra val låta röstkorten kvarligga hos de lokala skattemyndigheterna är. att det finns en risk för att röstkorten kommer bort om de når de röstberättigade alltför läng tid före poströstningens början. Postverket anser den risken vara liten. Den kan inte jämföras med den risk som finns när röstkortet för kyrkofullmäktigvalet sänds ut tillsammans med röstkortet för septembervalen. som sker de år då ordinarie val hålls. Postverket anser därför inte att röstkortet skall kvarligga hos de lokala skattemyndigheterna i tio dagar. Eftersom röstkorten kan sändas ut 30 dagar före valdagen. bör de också lämnas för postbefordran då eller senast 24 dagar före valdagen. Då finns goda möjligheter att trots ev. trafikstörningar och eftersändningar distribuera röstkorten så att de når väljarna före poströstningens början.
Postverket föreslår vidare en följdändring i 15 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval.
RSV framhäller att röstlängderna, som upprättas årligen, baserar sig på folkbokföringen per den 1 juni och fastställs den 1 september med giltighetstid till den 30 augusti påföljande år. En uppdatering av röstlängderna framför allt beträffande förändringar av adresser och uppgifter om avlidna och utvandrade är som kommittén framhållit önskvärd vid utsändningen av röstkort eftersom betydande skiljaktigheter kommer att finnas om extra val hälls längre tid efter röstlängdernas upprättande. Kommittén förutsätter att program för uppdatering av röstlängdsregistren finns färdiga.
Dessa program kan emellertid enligt RSV med hänsyn till befintliga personalresurser inom den projektgrupp. som svarar för ADB-stödet inom den här aktuella sektorn. inte färdigställas förrän tidigast den 1 juli 1982. Anledningen härtill är att denna projektgrupp är helt upptagen med det arbete Som krävs för att det av statsmakterna förutsatta ADB-stödet skall kunna lämnas vid de allmänna valen 1982. För att utföra det nödvändiga systemarbetet krävs god kännedom om systemområdet och sådan saknas utanför projektgruppen.
Om projektgruppens personal måste användas för andra arbetsuppgifter än dem som plancrats föreligger stor risk att ADB-stödet vid de allmänna valen äventyras.
Förhållandet att röstlängderna vid ett extra val som hålls längre tid efter längdernas fastställande inte återspeglar aktuella adresser m. m. medför inga rättsförluster för rösträttens utövande men leder däremot till olägenheter för allmänheten och myndigheterna.
Lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi anser att det mest tidsödande momentet i myndighetens befattning med röstkort bortfaller vid extra val till riksdagen. nämligen avlägsnandet av makulcerade röstkort för kyrkofullmäktigval. F.n. skall den lokala skattemyndigheten också stickprovsvis kontrollera röstkortens uppgifter om valdistrikt, vallokaler och valtider. Lokala skattemyndigheten i Stockholm har hittills inte konstaterat något behov av denna kontroll. Enligt myndighetens uppfattning bör det därför inte uppstå någon olägenhet för väljarna om röstkorten vid extra val till riksdagen skickas direkt från länsstyrelsen till de röstberättigade. — Sådana ändringar i röstlängden som föranletts av beslut i anmärkningsärenden förs f. n. inte in i länsstyrelsens röstlängdsregister. Dessa ändringar förs däremot manuellt in i längderna men slår alltså inte igenom vid framställning av röstkorten. Kommittén föreslär att ändringar i röstlängden genom beslut i anmärknings- och rättelseärenden skall införas i länsstyrelsens röstlängdsregister. Antalet sädana ändringar är marginellt och kan under valåret 1982 gissningsvis komma att uppgå till 2 500 för hela riket. Då antalet ärenden är så obetvdligt finns väl en viss risk att de — under rådande brädska —- kommer bort I hanteringen. Det måste därför klart utsägas vilken instans som har ansvaret för röstlängdsregistrets aktualisering i detta hänseende. - Om ett extra val hålls vid sådan tidpunkt att ett rättelse förfarande är uteslutet. måste informationen till väljarna klargöra detta.
Lokala skattemyndigheten i Malmö fögderi påpekar att den väsentligaste arbetsuppgiften för lokala skattemyndighetens del när det gäller val till riksdagen utgörs av kontrollen av röstkorten. De i betänkandet föreslagna förändringarna av förfarandet vid extra val innebär att lokala skattemyndigheten har i det närmaste två veckor på sig för denna kontroll. Då denna tid får anses tillräcklig har myndigheten för sin del intet att invända mot vad kommittén föreslagit.
Lokala skattemyndigheten i Kristianstads fögderi anser att med de av kommittén gjorda förslagen några större svårigheter inte skall behöva uppstå för myndigheten att medhinna sina uppgifter inför ett extra val, Med hänsyn till att röstkorten inte behöver sändas ut förrän tjugonde dagen före valet har myndigheten ca 14 dagar till sitt förfogande att verkställa erforderlig kontroll. Denna tidsperiod bör vara tillräcklig. Förslaget att låta företrädare för lokal skattemyndighet granska röstkorten på länsstyrelsen direkt i samband med tryckningen synes därför ej erforderligt. — En åtgärd som skulle vara till stort gagn för myndigheten vore om samtliga ändringar i röstlängden registrerades i röstlängdsregistret. Eftersom antalet sådana ändringar är få skulle en sådan åtgärd inte förorsaka mycket arbete. Förfarandet skulle emellertid medföra att myndighetens kontroll av röstlängden icke skulle vara erforderlig. Röstkorten kunde distribueras direkt från datacentralen. En avsevärd rationalseringsvinst både i tid och personalresurser skulle därmed vinnas. Även om kommittén inte behöver ta
upp frågan i detta sammanhang är det angeläget att förslaget genomförs med det snaraste.
Lokala skattemyndigheten i Gällivare fögderi ansluter sig till kommitténs förslag med följande invändningar. Att personal från lokala skattemyndigheten tillfälligt skulle placeras hos länsstyrelsen för kontroll av röstkort avvisas. Ytterst liten, om alls någon. tidsvinst skulle uppnås härmed. Speciellt inte i större län med många lokala skattemyndigheter och långa reseavstånd. Eftersom röstkorten inte måste skickas ut förrän den tjugonde dagen före valet har myndigheten i det närmaste två veckor för denna kontroll, vilket i vart fall torde vara tillräckligt för en mindre och medelstor lokal skattemyndighet. — Vidare ifrågasätter lokala skattemyndigheten starkt, i likhet med kommittén, om myndighetens kontroll av röstkorten numera är erforderlig. Frågan behöver. som kommittén framfört. inte tas upp i detta sammanhang. men det är däremot enligt myndighetens mening ytterst angeläget att den fas upp snarast. inte minst med hänsyn till lokal skattemyndighets allt mer krympande personalresurser och med ökad kontroll av dataframställda produkter.
3 Förtidsröstning 3.1 Röstning på postanstalter
Postverket anser att en längre poströstningsperiod än 17 dagar inte är lämplig, om man behöver förkorta varseltiden för ett extra val. De åtgärder. som postverket behöver vidta före poströstningens start, kräver sin tid. En längre poströstningsperiod kan innebära onödig tidspress under planeringsstadiet med risk för att fel t olika avseenden uppstår. En kortare poströstningsperiod är heller inte att föredra. Kommittén har i sitt betänkande visat i en figur och en tabell hur antalet poströstande per dag stiger. ju närmare valdagen man kommer. Slopar man den första veckan av poströstningsperioden får man utgå från att de väljare som skulle ha utnyttjat möjligheten att poströsta under den första veckan i stället poströstar senare. Vid 1979 års val poströstade ca 106 000 personer under den första veckan. Under den andra veckan poströstade inte mindre än ca 225 000 personer, Med en vtterligare förkortad poströstningsperiod kan antalet poströstande per dag bli så stort, att stor köbildning ofta uppstår. Detta kan i mänga falt av väljarna anses vara besvärande och t.o.m. innebära att flera väljare avstår från att rösta.
Med hänsyn till det sagda anser postverket att en poströstningsperiod på 17 dagar är att föredra vid ett extra val till riksdagen. Längden på poströstningsperioden är lämpligt avvägd även vid omval till riksdagen och vid andra extra val.
[0
3.2 Röstning hos utlandsmyndigheter Sveriges ambussad i Washington har inte något att erinra mot kommitténs förslag i denna del.
Sveriges ambassad i Nairobi instämmer i UD:s förordande av en generös praxis när det gäller att anordna särskild röstmottagning. Ambassaden har däremot en annan mening i fråga om hos vilka utlandsmyndigheter röstning skall äga rum. Samma motiv som kan finnas bakom UD:s förordade generösa praxis i fråga om anordnande av särskild röstmottagning måste finnas för att öka antalet röstmottagande utlandsmyndigheter. Med hänsyn till den veterligt höga kvaliteten hos de flesta honorärkonsuler torde det inte vara alltför svärt att utfärda för dem klarläggande anvisningar. Språksvårigheterna torde ej heller vara alltför stora. särskilt som man får förutsätta att konsulerna normalt lyckas med att kommunicera med svenska myndigheter och svenska medborgare. Formella fel torde ej kunna uteslutas i vissa fall, men sådana förekommer även vid röstning i Sverige och tas inte till intäkt för att minska medborgarnas möjlighet att utöva sin rösträtt. Det synes vara av stört värde, att varje svensk utomlands skall kunna räkna med att röstning är möjlig på varje utlandsmyndighet. Att den danska vallagstiftningen rymmer en sådan möjlighet talar för att hindren ingalunda är oöverstigliga. En fördel är ytterligare. att en generös regel eliminerar den särskilda beslutsomgången för att fastställa vilka myndigheter som skall vara röstmottagande. Den svensk som av en eller annan antedning befinner sig i utlandet bör kunna utgå ifrån att närmaste utlandsmyndighet är såväl skyldig som behörig att motta en rösthandling. — Ambassaden instämmer i värdet av att ha förpackat valmaterial tillgängligt på utlandsmyndigheterna och finner förslagen om legitimation och tidsfrister välmotiverade.
Sveriges ambassad i Oslo konstaterar att den geografiska närheten till och de goda kommunikationerna med Sverige gör att det normalt inte är förenat med några svårigheter att genomföra röstmottagning i Norge. I betänkandet föreslås bl. a. att UD genom cirkulärtelegram senast dagen efter att beslut om extra val tillkännagetts skall meddela samtliga de utltandsmyndigheter där röstning ägde rum vid närmast föregående val om tidpunkten för det extra valet. Dessa myndigheter skall därvid samtidigt beredas tillfälle att inom viss tid till UD anmäla om det finns skäl att anordna röstmottagning på flera myndigheter inom området än vid det senaste valet. Eftersom röstmottagning också äger rum vid olönade utländsmyndigheter är innebörden av det sagda oklar för ambassaden. Om meningen är att också dylika röstmottagande utlandsmyndigheter skall tillställas UD:s cirkulärtelegram. föreställer ambassaden sig likväl att det inte är på dem utan på vederbörande ambassad eller generalkonsulat det skall ankomma att ge besked om ev. behov av fler röstmottagningsmyndigheter inom verksumhetsomrädet än förut. Ambassaden föreslär emellertid att man överväger nödvändigheten av att man också
vid ett extra val går ut och undersöker om det finns behov av fler röstmoöttagningsmyndigheter. Med hänsyn till tidsfaktorn och kravet på förenklade och snabbare rutiner inför extra val skulle det därvid i stället kunna beslutas att samma myndigheter som vid föregående ordinarie val skall vara röstmottagare vid det extra valet (med ändring eller tillägg som kan föranledas av att utlandsmyndighet nedlagts eller ny sådan upprättats). På sätt som närmare beskrivs 1 betänkandet fastställs inför varje ordinarie val. dvs. vart tredje år. en förteckning över vilka myndigheter som da skall vara röstmoöttagare. Förteckningen blir härigenom fortlöpande uppdaterad med regelbundna mellanrum. Den tid som förflyter mellan de ordinarie valen är relativt kört och svnes ej längre än att senaste förteckning alltjämt bör ha erforderlig aktualitet vid extra val. Om förhållandena likväl någonstans så avsevärt skulle ändrat sig att ytterligare arrangemang för röstmottagning lokalt anses behövliat skulle detta kunna lösas ad hoc genom att särskild röstmottagning utom kanskörten anordnas för just detta tillfälle.
Sveriges umbussud i Bonn påpekar att den föreslagna ordningen för röstning utan svårighet kan genomföras vid ambassaden och vid de lönade generalkonsulaten och de olönade konsulat. vid vilka röstmottagning tidigare ägt rum i Förbundsrepubliken Tyskland.
Utlandssvenskarnas Förening anser att det är väsentligt att man bibehåller tillräckliga tidsmarginater för röstning hos utlandsmyndighet även vid extra val. Det är därför tillfredsställande att Kommittén gör ett direkt uttalande i denna riktning. — Vad gäller kommitténs resonemang om tanken att låta samtliga utlandsmyndigheter bli röstmottagare ifrågasätter föreningen däremot om inte svårigheterna överdrivs från UD:s och RSV:s sida. Även om det i vissa enstaka fall, med hänsyn till språksvärigheter eller av andra orsaker. skulle visa sta olämpligt att anförtro röstmottagning åt en utlandsmyndighet förefaller det rimligt att i princip utgå från att samtliga dessa myndigheter skall kunna fullgöra uppgiften i fråga och alltså ha ett alievande att stå röstberättigade svenskar till tjänst. Om den danska vullagstiftningen innefattar en dylik förpliktelse för danska utlandsmyndigbeter är det svårt att inse varför så inte skulle kunna bli fallet i Sverige. = Föreningen aktualiserar också till tanken att man åtminstone i vissa länder skulle kunna utse lokala myndigheter. t. ex. av typen notarius publicus, till röstmottagare. Självfallet förutsätter ett sädant arrangemang att vederbörande svenska utlandsmyndighet övertygar sig om att röstmottagning kan ske på sadant sätt att vallagens bestämmelser uppfylls. I länder med långa avstånd från de platser där svenskar bor och arbetar till närmaste beskickning eller konsulat skulle det väsentligt underlätta röstningsproceduren om möjligheter av nu antytt slag öppnades. Föreningen anser att man i vart fall borde göra ett besränsat försök i denna riktning vid nästkommande allmänna val. Eftersom proceduren vid extra val alltid kommer att innebära särskilda praktiska svårigheter för utlandssvenskarna i vad avser rösträttens utövning i praktiken skulle emellertid möjligheter till röstmoöttagning hos lokal myndighet bli av särskilt värde just vid dessa val.
3.3 Röstning på fartyg Sveriges redureförening anser att kommitténs förslag innebär en väsentlig rationalisering av nuvarande omständliga förfarande. Enligt föreningens uppfattning kan härigenom sänkningen av tidsramen inom vilken röstning till extra val får ske på fartyg i utrikesfart från 55 dagar till 45 dagar före valdagen godtas, Detta kan ske utan att de ombordanställdas möjligheter att delta i valet äventyras. Förslaget innebär också lättnader av administrativ art för rederierna, vilket noteras med tillfredsställelse.
Svenska sjöfolksförbundet hänvisar till kommitténs redovisning av de tidpunkter under vilka fartygsröstningen till 1979 års val och folkomröstningen 1980 företogs. Enligt förbundet konstaterar kommittén att endast tio av [52 fartyg förrättat röstning ombord under den förlängda röstningsperioden som då för första gången kunde utnyttjas. Enligt förbundets uppfattning är det ringa antalet fartyg som utnyttjade den förlängda röstningsperioden ingen direkt mätare på behovet och nödvändigheten av längre röstningsperioder för sjöfolk. Försenad ankomst ombord av utsänt valmaterial kan ha fördröjt röstmottagningen ombord. resans längd och möjligheten att avlämna post från fartyget är ett par andra faktorer som kan ha haft betydelse på beslutet om vilken dag röstmoöttagning skulle ske. Den allmänna tendensen bland väljarna att först i slutskedet av valperioden definitivt besluta sig för vilket parti man skall rösta på kan naturligtvis också ha inverkat på beslutet om när röstningen ombord skulle ske.
Vad avser de överväganden och förslag kommittén framför när det gäller sjöfolkets möjligheter att genom valförrättning ombord delta i extra val, ansluter förbundet sig till kommitténs förslag. Under förutsättning att nödvändigt material finns lagrat ombord och att beslut om på vilka fartyg röstmottagning får äga rum snabbt kan fattas av RSV bör 45 dagar vara till fvHest när det gäller att efter förrättat val från hamn fartyget ankommer kunna få hem försändelse med röstsedlar i tid för sammanräkningen.
Förbundet finner det enbart positivt att kommittén föreslår att fartygens valpaket också skall innehålla material för val av landstingsledamöter och kommuntullmäktige så att en viss beredskap inför alla valtillfällen finns framdeles. Förbundet har redan tidigare föreslagit att problemet med att få ut valmaterial till fartyg som medgivits rätt att företa val ombord skulle lösas på så sätt att materialet alltid fanns tillgängligt ombord.
När det gäller frågan om på vilka fartyg röstmottagning skall anordnas har förbundet tidigare föreslagit att samtliga fartyg som normalt sysselsätts i utrikes fart skulle medges denna rättighet. Att undanta fartyg som under perioden för förtidsröstning ankommer svensk hamn för lossning. lastning eller varvsöversyn innebär egentligen en väsentlig begränsning av rösträtten för ombordanställda på dessa fartvg. Röstavlämning på postanstalt förutsätter ju att den röstande medför sitt röstkort och det är på detta krav möjligheten för de allra flesta av nämnda sjömän att delta i valet strandar.
Att få tag på sitt röstkort är nämligen förenat med stora svårigheter för envar ombordanställd som inte är bosatt på den ort fartyget ankommer till. Tilläggas kan att för lastning eller tossning ligger de flesta fartyg numera endast några timmar i hamn.
Så länge beslut om fartygsröstning fastställs på nuvarande sätt, nämligen av RSV inför varje val, anser förbundet det såväl önskvärt som nödvändigt att de ombordanställdas organisationer liksom hittills bereds tillfälle yttra sig över förslag till förteckning över fartyg på vilka val får förrättas. Remisstiden kan göras mycket kort. konstaterades vid det sammanträffande berörda parter hade med kommitténs ordförande och sekreterare.
4 Övriga frågor
Svenska kommunförbundet anser att vissa kostnadsökningar uppkommer i kommunerna för den ökade beredskap som blir följden av att tiden för extra val förkortas. Även genomförandet av ett extra val i enlighet med förslaget torde medföra ökade kostnader, bl. a. för övertid.
Frågan om kommitténs förslag kommer att medföra någon ökning av kostnaderna tas också upp av valnämnden i Stockholms kommun. Synpunkterna har redovisats under avsnitten 1 och 2.2.
Postverket noterar med tillfredsställelse att informationsbroschyren till hushållen bör kunna färdigställas så snabbt. att den kan nå hushållen i god tid före poströstningens början.
Svenska kommunförbundet fäster uppmärksamheten på att en förutsättning för att ett extra val skall kunna genomföras på så kort tid som omkring 50 dagar är att berörda valmyndigheter. partier och andra erhåller tillräcklig information om förfarandet m.m. Det övergripande ansvaret för denna information bör ligga på riksskatteverket.
Valnämnden i Stockholms kommun framhäller att det är av vitalt intresse för valnämnderna. framför allt för de större valnämnderna med en mer omfattande organisationsapparat. att övriga myndigheter — RSV och länsstyrelserna — snabbt ger sådan information om valet som är styrande för valnämndens vidareinformation och det praktiska genomförande av valet. Här är RSV:s material särskilt viktigt. Det valmaterial som RSV svarar för måste vara Stockholms valnämnd till handa senast 15 dagar före valdagen. Valnämnden har ett omfattande packnings- och transportsystem för fördelning och distribution till ca 430 valdistrikt. RSV:s Handledning för valförrättare. vallagarna och förseglingsmaterialet måste vara valnämnden till handa senast 22 dagar före valdagen.
Nämnden påpekar ocksa att det uppstår vissa speciella problem för nämnden. Behandlingen av förtidsröster, totalt ca 200 000. sköts med hjälp av postverket. Det är postverket som svarar för merparten av den praktiska hanteringen. Valnämnden bör ha ett avtal med postverket som garanterar erforderligt bistånd vid extraval. Lokalfrågan vid poströsthanteringen bör
ägnas särskild uppmärksamhet. Valnämndens mottagning av valmaterialet på valdagens kväll har samordnats med överlämnandet till länsstyrelsen. Det är således en organisations- och lokalmässig samordning som avsevärt har underlättat hanteringen för bägge parter. Det är önskvärt att denna samordning kan genomföras även vid ett extraval. Lokalfrågan kan vara svår att lösa med kort varsel.
5 Ikraftträdande Enligt länsstyrelsen i Stockholms län behöver valmyndigheterna rimligen tid på sig för att inta den högre beredskap som utgör en förutsättning för det snabbare valgenomförandet. Länsstyrelserna haller på att byta datorer. Inkörningsproblem och svårigheter med att framställa nya program gör att dataenheterna f.n. har stora problem att klara sin ordinarie produktion. Länsstyrelsen, som haft tillfälle att inhämta vad RSV anfört i sitt yttrande, delar de farhågor som verket anmält att ett omedelbart ikraftträdande kan föranleda med nuvarande dataresurser.
Vad gäller reformens ikraftträdande kan även hänvisas till RSV:s synpunkter under avsnitt 2.6.
Innehällsförteckning Propositionens huvudsakliga innehåll sossosoossss rss ss ess see ess lagföÖrSslägt sosse see e rer rer rr rer ere rer ers s rs sasse reses sees [EE I ooLag om ändring i vallagen (1972:620) ssssssssss ses sosse es oa [Ng