Prop. 1981/82:83

om ändring i vallagen (1972:620), m.m.

Prop. -198l/82:83

Regeringens proposition 1981/82z83 om ändring i vallagen (1972z620). m. m.;

beslutad den 10 december 1981.

Regeringen föreslär riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. Pä regeringens vägnar

Tl-lORBJÖRN FÄLLI.)IN CARL AXEL PETRI

1 Inledning

ijanuari 1978 tillkallades en kommitté (Ju 197821'11 ) för att se över vallagen (l972:62()_ omtryckt 19792456. ändrad senast 198.11525. ValL). Kommitten' antog namnet 1978 ärs vallagskommitté.

Kommittén har avlämnat delbetänkandena (SOU 197S:64) Översyn av vallagen1 och (SOU 1980145) Översyn av vallagen 2. På grundval av betänkandena och remissyttrandena ("över dessa har regeringen lagt fram tre propositioner om ändringar i vallagen (1978179z—18. 1978/791171 och 1981)! 81:170'). Förslagen har antagits av riksdagen (KU 1978579zli. KU 197 ?/ 79:31. KU 19811181226. rskr l978i79z77. rskr 1978i79zl96. rskr l98()i81:392. SFS 1978:9(l7. 19795156. [Ut—11525).

Vad som nu äterstär enligt de ursprungliga direktiven för kommitten är i huvudsak frågor med anknytning till valprövningsnämndens verksamhet. Dessa frågor avser kommitten att redovisa i ett slutbetänkande i början av 1982.

Genom tilläggsdirektiv den 4 juni 1981 uppdrog regeringen ät kommittén att göra en översyn av förfarandet vid extra val till riksdagen med sikte på att göra det möjligt att hälla sadana val inom kortare tid än som f. 11. kan ske

' Riksdagsledamoten Sven-Erik Nordin. ordlörande. tnnbudsntatmen Ronny Karls— son. f. d. riksdagsledamoten llolger Mossberg. omlutdsmanncn Georg Pettersson. organisationssekreteraren Lars Pettersson. omlmdsmannen Kerstin Schultz och riksdagsledamoten Per—Olof Strindberg.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1981/82z83 11

(_Dir. 198138). Kommittén har i september 1981 avlämnat betänkandet (Ds .lu 1981121) Tiden för extra val till riksdagen. 'l'ill protokollet i detta ärende bör fogas kommitténs sammanfattning av sitt betänkande som bilaga 1 och de författningsförslag som läggs fram i betänkandet som bilaga 2. Beträffande kommitténs närmare övervägant'len hänvisas till betänkandet.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanser- na och en sammanställning av deras remissyttranden bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

2 Allmän motivering 2.1 Allmänna synpunkter

Extra val till riksdagen skall hällas inom tre månader frän det att regeringen har förordnat om sadant val (3 kap. —1 ;" regeringsformen. RF). Valdagen bestäms av regeringen. Extra val kan äga rum också i anledning av att riksdagen fyra gånger har förkastat tz'tlmannens förslag till ny statsminister (6 kap. 3 & RF). Valdagen bestäms da av riksdagens talman efter samråd med centrala valtnyndighcten. Även i det fallet är tidsfristen tre mänader. Tiden för genomförz'tnde av extra val är alltså i regeringsformen angiven som en maximifrist. Det finns inte något lagligt hinder för regeringen resp. talmannen att besluta att extra val skall genomföras inom kortare tid. än tre mänader om sä anses möjligt med hänsyn till partiernas och myndigheternas valförberedelser. _

För förberedelse och genomförande av extra val gäller nästan genomgå- ende samma bestämmelser som för ordinarie val. En särbestämmelsc finns dock beträffande fristen ' för registrering av partibeteckning. som vid ordinarie val utgör den 30 april under valäret men vid extra val utgär en vecka efter det att beslut om valdagen har meddelats (5 kap. 25 Vall.).

Med den nu gällande ordningen gär det knappast att anordna extra val inom en tid som nämnvärt understiger den grundlagsfz'ista maximitiden. Valförberedelserna med tryckning av röstkort och valsedlar samt distribu- tion av valmateriel till svenska utlandsmyndigheter och fartyg i utrikes fart är tidskrävande. Vidare är perioden för förtidsröstning förhållandevis läng. Redan 55 dagar före valdagen inleds röstningen på fartyg medan röstningen pä postanstalter och hos utlandsmyndigheter börjar 24 dagar före valdagen. Sammantaget gör detta att maximitiden för extra val inte kan underskridas med mer än en eller ett par dagar. Man måste alltså med nu gällande vallagstiftning räkna med en tid av tre månader för att genomföra ett extra val.

1978 års vallagskmnmitte' har haft i uppdrag att se över förfarandet vid extra val till riksdagen med sikte på att göra det möjligt att hälla sädana val

• Sida 12
•  Original

Prop. NSI/82:83 12

inom kortare tid än vad som kan ske f. n.

Kommittén har gjort en genmngäng av partiernas och myndigheternas ätgärder för att förbereda val samt övervägt röstningsperiodens längd vid poströstning och vid röstning hos utlandstnyndigheter och pä svenska fartygi utrikes fart. En förkortning av tidsfristen för extra val förutsätter enligt kommittén ändringar i flera delar av valförfarandet. främst i fräga om nmnineringcn av kandidater. tryckningen och distributionen av valsedlar och ' annan valtnateriel samt i fräga om röstningen pä postanstalter. hos utlandsmyndigltetcr och pä fartyg.

Kommitténs överväganden mynnar ut i förslag som innebär att tiden för att genomföra extra val i praktiken kan förkortas frän tre mänader till omkring 511 dagar.

Kommitténs förslag har fätt ett positivt mottagande under remissbehand- lingen. Förslagen tillstyrks eller lämnas utan erinran av de flesta remissin- stanserna.

För egen del vill jag till en början erinra om att det i Sverige har varit sällsynt med nyval under löpande mandatperiod. Den förkortning av mandatperioden frän fyra till tre är sotn ägde rum i samband med övergången till enkämmarriksdag har ocksä i viss män begränsat behovet av att använda möjligheten att anordna extra val. Även med trcäriga mandatperioder kan det emellertid i vissa fall uppkomma situationer dä det kan finnas anledning att utlysa extra val.

Som kommittén har papekat kan anledningarmt till extra väl vara |varierande. l—"ördelningen av mandat i ett ordinarie val kan ha blivit sädan att det visar sig omöjligt för riksdagens talman att finna en regeringsbildare som kan accepteras av riksdagsmajoriteten. Det parlamentariska underlaget för en sittande regering katt svikta med misstroendeförklaring som följd. Vidare kan upplösningen av en koalitionsrcgering leda till extra val.

Oavsett vilka (miständighcter som föranleder ett extra val är det angeläget

. att det films möjlighet att hälla ett sädant val titan onödigt dröjsmäl. Man kan inte komma ifrän att det i vissa fall katt innebära pätagliga olägenheter att extra val inte kan hällas förrän närmare trc mänader efter beslutet om extra val. Under den tiden och ända fram tills en ny regering har bildats är förutsättningarna för normalt regeringsarbetc avsevärt hämntadc. Det är därför önskvärt att man kan päskynda fi:")rfarandet sä att en arbetsduglig regering kan bildas sä snart som möjligt.

Samtidigt är det emellertid av utomordentlig vikt att hälla fast vid att valförfarandet skall vara tillförlitligt och att alla röstberättigade skall ha möjlighet att utöva sin rösträtt. Som kommittén har utvecklat närmare är det ocksä önskvärt att samma regler så längt som möjligt gäller för extra val som för ordinarie val.

Av kommittens betänkande fratngi'tr att tiden för att genomföra ett extra val kan förkortas betydligt utan nägon försämring av tillförlitligheten. lntc

• Sida 13
•  Original

Prop. NSI/82:83 13

heller skulle möjligheterna att delta i valet påverkas menligt. Enligt min mening bör man nu vidta sädana ätgärdcr som gör det möjligt att förkorta tiden för extra val enligt de riktlinjer som kommittén har dragit upp.

Kommitténs förslag innebäri praktiken att extra val kan hällas inom ca Sl) dagar frän ett beslut om sädant val. Förslaget innefattar dock inte nägon ändring av den maximifrist pä tre månader som anges i 3 kap. 4 ? RF. För min del ansluter jag mig till uppfattningen att nägon ändring inte bör göras i den grundläggande bestämmelsen i RF utan att man bör begränsa sig till att vidta sadana ätgärdcr som gör det möjligt att anordna extra val inom ca 50 dagar.

Som kommittén päpekar kan man inte generellt pästä att just 51) dagar är en lämplig frist för varje extra val. Om det under förberedelsctidcn för ett val infaller en eller flera större helger. kan det bli nödvändigt att förlänga fristen. Det kan ocksä tänkas att partierna är ense om att en viss fräga som är aktuell i Valet är av sädan beskaffenhet att det krävs längre tid än normalt för att informera väljarna. Vidare kan fristen för ett extra val i nägon män vara beroende av vilken veckodag som beslutet om valet fattas. Liksom kommitten utgär jag frän att samräd sker med företrädare för riksdagspar— tierna innan dagen för ett extra val bestäms.

De ätgärder som behöver vidtas för att förkorta tiden för att genomföra ett extra val berör dels valförberedelserna. dels fristerna för röstning. .lag börjar med att ta tipp sädana frågor som främst rör valförbercdelscrna och som inte kräver nägra nämnvärda författningsändringar. Därefter behandlar jag frägor om fi:")rtidsröstning och vissa andra frågor sotn fordrar ändringar i vallagen .

De förslag som kommittén lägger fram avser inte bara extra val till riksdagen utan ocksä omval till riksdagen och omval av landstingsledamöter. kommunfullmäktige och kyrkofullmäktige. Omval kan förekomma bl. a. när föreskriven ordning inte ltar iakttagits vid fi.")rberedande och gemmtförande av ett val. om det ntcd fog kan antas att vad som har förekomtnit har inverkat pä valutgängen. Valpt'i'ivningsnämnden kan dä förordna om omval i en eller flera valkretsar (15 kap. 7 # ValL och 51 & lagen f'1972z7tl4! om kyrkofull- tnäktigval). Kommittén fört'irdar dessutom att det enklare förfarandet skall användas när ny folkomröstning förrättas. Kommitténs överväganden i denna del har inte föranlett nägra im'ändningar under remissbehamlling- en.

Enligt min mening är det diskutabelt om det snabbare förfarande som föreslas för extra val bör gälla ocksä vid omval. Det kan' göras gällande att i princip samma bestämtnelser bör gälla vid omval som vid ordinarie val. 1 sädana fall dit det är särskilt angeläget att snabbt genmnföra ett omval katt detta redan med nuvarande regler underlättas genom att RSV beslutar om begränsningar av möjligheterna att rösta hos utlandsmynt'lighcter och pä fartyg (lll kap. 7 och 12 ss var). '

• Sida 14
•  Original

PrOp. NSI/82:83 14

Å andra sidan bör emellertid beaktas att det just i omvalsfallcn regelmässigt är önskvärt med en viss snabbhet i förfarandet. En förutsättning för att omval skall ske är ju att det har förekommit något som kan antas ha inverkat pä valutgången. Det är dä givetvis angeläget att omvalet kommer till stand sä snart som möjligt för att man skall fä ett slutgiltigt avgörande.

Med hänsyn till det anförda tillstyrker jag kommitténs förslag angäendc tillätnpningsomrädet för de nya bestämmelserna. Jag äterkommer till hithörande frägor i specialnn'ttivcringcn.

2.2 Valförberedelser 2.3.1 Indelning i valdistrikt m. ut.

För val till riksdagen är riket indelat i 28 valkretsar. Enligt 2 kap. ?. ä' ValL fastställer RSV antalet fasta valkretsmandat i varje valkrets före utgängcn av april varje år dä ordinarie val till riksdagen skall hällas. fördelningen av sädana mandat fastställs enligt 3 kap. 65 RF för tre är i sänder. Den fördelning som har gjorts för ett ordinarie riksdagsval gäller alltså även för ett ev. extra val under den följande mandatperioden.

Bestämmelser om kommunernas indelning i valdistrikt finns i 3 kap. ValL. Beslut om indelningen i valdistrikt fattas av länsstyrelsen pä.förslag av kommunfullmäktige. Sädana beslut skall normalt meddelas senast en månad före ingängcn av det är under vilket beslutet skall tillämpas. Kommunerna är skyldiga att se över indelningen äret närmast före sädana är dä ordinarie val till riksdagen skall äga rum.

Kommittén har inte föreslagit nägra ändringar av bestämmelserna om valkretsar eller valdistrikt. Den har emellertid i sitt betänkande erinrat om ett uttalande av RSV i valhandboken för valnämndermt. RSV framhåller där att indelningen i valdistrikt katt behöva ses över även under mellanvalsären. särskilt om större förändringar i befolkningsstrukturen inträffar i en kommun. t. ex. genom nybyggnation. Kommittén understryker vikten av att kommunerna följer RSV:s rekommendation. .

Under remissbehandlingcn har inte kommit fram nägra förslag till ändringar av ifrägavarande besti'immelser. inte heller för min del anser jag att det finns anledning att göra nägra ändringar av dessa bestämmelser för att kunna genomföra en förkortning av tiden för extra väl. Jag utgär därvid frän att kommunerna även under mellam'alsären ser över indelningen i valdistrikt i enlighet med RSV:s uttalanden. sä att indelningen är anpassad efter de aktuella befolkningsförhi'tllandena ocksä vid ett ev. extra val.

2.3.2 Vallokaler ut'/t l'al/Örriittare

l 9 kap. () & Vall. föreskrivs att kommunen skall tillhandahålla lätnpliga vallokaler. I praktikenankommer det pä valnämnden att anskaffa vallokaler.

• Sida 15
•  Original

Prop. l981/82:83 15

I mänga fall har valdistrikten naturligtvis samma lokaler är fran är och valnämn'tlens uppgift inskränks i sädana fall till att kontrollera att lokaler- är tillgängliga och att det finns lämplig utrustning där.

Enligt 9 kap. 1 55 ValL skall vallokalerna hällas öppna för röstning mellan kl. 8 och 20 på valdagen. RSV kan dock medge att vallokalen för ett valdistrikt hälls öppen under kortare tid. Sådana tillstånd brukar lämnas för 300-400 valdistrikt. RSV kan meddela föreskrifter om när ansökningar om avkortat öppethållande skall göras. Vid ordinarie val är det vanligt att sadana ansökningar skall ges in senast kring månadsskiftet mars—april.

Röstkorten skall innehålla uppgifter om valet till ledning för de röstbe- rättigade (7 kap. lå ValL). Pä röstkorten finns tryckt bl. a. var den röstberättigade skall lämna sin röst och när vallokalen hälls öppen för röstning. Detta innebär att hade vallokalerna och tiderna för deras ("öppethållande måste vara bestämda innan tryckningen av röstkort kan börja.

Kommittén päpekar att valnämnden sä snart ett beslut om extra val har fattats mäste kontrollera att valdistriktens vallokaler är tillgängliga pä valdagen och. om sä inte är fallet. anskaffa lokaler för de distrikt som saknar sadana. Kommuner som kommittén har varit i kontakt med har uppgett att denna procedur bör kunna gemunföras i vart fall pä kortare tid än tio dagar från ett beslut om extra val.

När det gäller tiderna för öppethållande av vallokalerna bör enligt kommitten RSV fatta beslut om avkortat öjmethällande inom en vecka frän beslutet om extra val. Valnämndcns ansökan bör därför vara RSV till handa inom 3—4 dagar från sistnämnda tidpunkt. Kommittén utgår från att man vid ett extra val som regel har'samma tider för röstning som vid det senaste ordinarie valet. .

Mot den angivna bakgrunden fi'ärutsätter kommitten att kommunerna inom tio dagar från ett beslut om extra val kan lämna uppgifter till länsstyrelsermt om vallokaler och tider för röstning som underlag för röstkortsframställningen.

Remissinstanserna har inte haft nägra invändningar mot kommitténs överväganden i denna del. För egen del vill jag understryka vikten av att beslut bäde om vallokalerna och om deras öppethållande fattas utan onödigt dröjsmäl för att valproeeduren skall kunna komma igäng sä snart som möjligt. När det gäller tidsfristerna för sådana beslut ansluter jag mig till den bedömning som kommitten har gjort.

Vad särskilt angår frågan om vallokalernas öppethi'tllande kan det övervägas att i 9 kap. l & ValL införa en uttrycklig bestämmelse om att ansökningar om avkortat öppethållande vid extra val skall göras inom en viss kortare tid, t. ex. en vecka. efter det att beslutet om val har fattats. Jag anser dock inte att det är lämpligt att införa en sådan bestämmelse i själva lagen. bl. a. med hänsyn till att tidsfristen kan behöva anpassas efter hur läng tid

• Sida 16
•  Original

Prop. rost/82:83 a.

man i det särskilda fallet har till förfogande för att genomföra valet. l stället bör man överlämna ät RSV att meddela de föreskrifter i detta avseende som kan visa sig erforderliga.

Enligt 3 kap. _ls' Vall. ankommer det på valnämnden att för varje valdistrikt utse minst fyra vuljörrättare. Kommittén konstaterar att det pä sina häll vid de senaste valen har varit svårigheter att rekrytera tillräckligt antal valförrättare. Av de ca 4 000 valft'irrättarlm som hade medverkat i 1976 ärs val i Stockholms kommun var det bara omkring 40 procent som pä förfrågan var beredda att ställa upp i samma funktion vid 1979 ärs val.

Formerna för utbildning av valförrättare varierar frän kommun till kommun. Vissa kommuner har särskilda genomgängar med ordft'irandena och vice ordföramlena och sedan får dessa svara för erforderlig utbildning av övriga valft'irrättare. Andra kommuner samlar alla valförrättare till gemen- sam genomgäng av valförfarandet.

Kommittén räknar med att rekryteringen av valft'irrättare bör kunna vara genomförd inom en månad efter ett beslut om extra val och att den utbildning som behövs kan ske i vart fall inom loppet av tva veckor.

Remissinstanserna har i allmänhet godtagit vad kommitten har anfört rörande rekrytering och utbildning av valförrz'ittare. Nägra remissinstanser päpekar emellertid att problem kan uppstå med att rekrytera kvalificerade valförrättare vid extra val. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhäller att särskilda s iärigheter kan uppkomma vid extra val under s(unmaren. Valnämnden i Stockholms kommun för fram förslaget att man vid extra val antingen bör kunna reducera vallokalernas ("öppethällandetid eller slä ihop två valdistrikt till ett. bl. a. för att minska problemen med rekrytering av valförrättare.

För egen del vill jag framhälla att det naturligtvis är av största vikt att tillräckligt mänga kvalificerade valft'irrättare kan rekryteras även för extra val och att dessa kan fa den utbildning som behövs.

Enligt min mening torde valnämndermi i allmänhet ha möjlighet att rekrytera valförrättare inom (len tid som kommitten har räknat med. De rekryteringssvärigheter som kan föreligga i vissa fall torde inte vara oöverstigliga. Vissa kommuner har register över tidigare valförrättare. I de kommuner där sadana register finns bör det vara möjligt att under mellanvalsären se över registren sä att man fhl'llÖpill'lLlC kan hälla sig underrättad om vilka som är beredda att pä nytt äta sig uppdrag som valförrättare. Även på andra sätt bör det vara möjligt att hälla en viss beredskap för att vid behov kunna rekrytera valförrättare med kort varsel.

Med anledning av vissa uttalanden under l'emissbchandlingen vill jag framhälla att det enligt min mening inte finns nagot behov av att vidta sädana ätgärder som att slä samman valdistrikt vid extra val eller att generellt begränsa vallokalernas öppethällande.

• Sida 17
•  Original

Prop. 198 l/82:83 17

Vad beträffar utbildningen av valförrättare inför ett extra val kan konstateras att behovet av utbildning givetvis är beroende av hur mänga av valft'örrättarm't som har tidigare erfarenhet som sådana och hur läng tid som har förflutit fran det senaste valet. Som regel torde behovet av utbildnings- insatser vara mindre i samband med ett extra val än i samband med ett ordinarie val. bl. a.. som kommitten päpekar. därför att det är fräga om bara ett val.

Enligt min mening finns det inte anledning att befara att förkortningen av tiden för extra val skall leda till att valI't'irrättarmts utbildning blir otillräcklig. Liksom kommittén anser jag därför att det inte finns skäl att föreslä nägra särskilda ätgärder i fräga om utbildningen av valft'fn'rättare.

2.3.3 Registrering av partibeteckningar och anmälan av ombud

Av 5 kap. 2 5 Vall. följer att en ansökan om registrering av partibeteckning vid ordinarie val till riksdagen skall ha kommit in till RSV före utgängcn av februari månad under valäret för att partibeteckningen skall åtnjuta skydd vid valet. För extra val gäller den särskilda bestämmelsen att ansökan skall ha kommit in till RSV inom en vecka efter det att beslut om valdagen meddelades. Om partiet inte är representerat i riksdagen. skall ansökan om registrering åtföljas av egenhändigt undertecknade ft'irklaringar av minst 1 500 av partiets medlemmar att de biträder ansökan (5 kap. 3 & ValL).

För ett parti som har fått sin partibeteckning registrerad skall finnas ett hos RSV anmält ombud. Anmälan av ombud skall ske inom en månad efter det att RSV har kungjort att partibeteckningen har registrerats (5 kap. 5 # ValL). Endast det anmälda ombudet eller den person han befullmäktigar är behörig att anmäla kandidater för partiet. Sådana anmälningar görs hos RSV eller. om verket sä förordnar. hos länsstyrelsen. RSV bestämmerinför varje val när anmälan av kandidater senast skall göras (5 kap. 8 & ValL).

Enligt kommitten mäste det antas bli mycket sällsynt att frågan om registrering av en partibeteckning väcks först vid ett beslut om extra val utan att den dessft'örinnan i nägrm omfattning har förberetts. Skulle en sädan situation likväl inträffa. bör det vara möjligt att inom den utmätta tiden skaffa erforderlig bevisning om antalet medlemmar i partiet.

Kommittén päpekar att fristen för att anmäla ombud i realiteten blir begränsad för ett parti som har fält sin beteckning registrerad efter ett beslut om extra val. Det fär nämligen antas att RSV vid ett sädant val kormncr att besluta att anmälan av kandidater skall ske inom ca 20 dagar frän beslutet om val. Om partiet vill anmäla kandidater för valet. mäste det därför anmäla ombud inom väsentligt kortare frist än den mänad som anges i 5 kap. 5 s ValL. Kommittén anser emellertid inte att detta bör föranleda nagon ändring i vallagen. särskilt som anmälan av ombud nästan alltid sker samtidigt som partiet ansöker om registrering av partibeteckningen.

3 Riksf/agan ION/föl ] .vaml. Nr X_i'

• Sida 18
•  Original

Prop. 1981/82z83 ls

Under remissbelutndlingen har inte framförts nägra synpunkter pä frägorna om registrering av partibeteckningar och antnälan av ombud utom av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. som anser att det är tveksamt om ett parti pä sä kort tid som en vecka kan hinna anskaffa det antal namnunderskrifter som behövs för partier som inte är representerade i riksdagen.

En förkortning av tiden för att genomföra extra val päv'erkar inte förfarandet vid registrering av partibeteckningar och anmälan av ombud utom sa till vida att fristen för att anmäla ombud i realiteten fiftrkortas i sädana fall dä RSV beslutar om kortare tid än en mänad för anmälan av kandidater. I likhet med kommitten anser jag att det inte finns skäl att med anledning härav göra någon ändring i vallagen .

Den fräga som länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har tagit upp avser den frist pä en vecka som vid extra val föreskrivs för ansökningar om registrering av partibeteckningar. Den fristen gäller emellertid redan nu och föreslas inte ändrad av kommittén. Det problem som länsstyrelsen pekar pä torde f. ö. inte ha nägon nämnvärd praktisk betydelse. I varje fall finns det enligt min mening inte anledning att i detta sammanhang f("tresla nägon ändring av den äsyftade bestämmelsen.

3.3.4 Nominering och annu'i/an av kandidater thnninering av kandidater

lSverigc finns inte. som i vissa andra länder. nägon lagstiftning angäendc partiernas nomineringsförfarandc inför allmänna val. Han följer här

eler för vad som

principen att statsmakterna inte skall ställa upp nägra re betraktas som partiernas inrc angelägenheter.

Partiernas arbete med nrunincring av kandidater inför ett ordinarie riksdagsval inleds vanligen redan omkring ett är före valdagen. Regler om förfarandet vid mnnineringen finns i partiernas stadgar. som ofta komplet— teras ntcd särskilda rek(nnmemlationer för nomineringsförfaramlet. Proce— duren skiljer sig avsevärt mellan olika partier och kan variera kraftigt även inom ett och samma parti. Beträffande det närmare förfarandet hänvisas till kommittens betänkande (s. 51.) ff).

Om ett extra val skall kunna genomföras inom rimlig tid. kan partierna givetvis inte genomföra en lika tidskrävande nontineringsprocedur som vid ett ordinarie val. Kommittén har gjort vissa beräkningar av hur läng tid som kan behövas. Eftersom det är en hävdvunncn princip att partiernas nomineringsförfarandc inte skall regleras i valft'irfattningarna. föreslär kommitten emellertid inte nägra regler för partiernas nominering av kandidater. [ stället har partiernas företrädare i kommitten enats om att en viss tid skall avsättas för nomineringsförfarandet. Denna tid har beräknats

mot bakgrund av bl. a. följande ('n-'ervi'tgamlcn.

• Sida 19
•  Original

Prop. 1981/82183 lt)

Det förekommer inom nägra partier att man vid nomineringen av kandidater inför ett ("irdinarie val bestämmer att samma nominering ocksä skall gälla för ett ev. extra val under mandatpcrioden. l sädana fall behöver man i princip inte avsätta nagon tid för nominering i samband med ett extra val.

Av olika skäl kan emellertid ändringar bli nödvändiga i de valsedlar sotn har använts vid ett ordinarie val. Kandidater katt ha avlidit eller lämnat partiet. Ändringar i anledning av sädana händelser kan i vissa fall göras genom uppflyttningar av de kvarvarant'le kandidaterna. I andra fall krävs mer ingäende överväganden. Bl. a. päverkas nomineringen av det förväntade antalet mandat. (")fta ägnas större omsorg ät geografisk fördelning. könsfördelning. aldersfördelning m. ni. när det gäller valbara platser än i fräga om platser längre ner pä en lista. En annan omständighet som kan inverka pä nomineringen är om nägon av kandidaterna pä en lista avviker frän partilinjen i en fräga av stor betydelse i det extra valet.

Av betydelse är ocksä att utan inom partierna alltmer har strävat efter att läta de enskilda medlemmarna utöva ett direkt inflytattdc i viktiga fragor. Det katt därför te sig önskvärt att en sä väsentlig fräga som nomineringen av kandidater för ett riksdagsval inte avgörs titan att partierna har möjlighet att i nägon form inhämta partimedlemmarnas synpunkter.

l's'ommitten har mot bakgrund av dessa ("'n-'erväganden skisserat ett tänkbart nomineringsförfarande vid extra val. Detta innebär i huvudsak att partierna fär drygt tvä veckor pä sig att nominera kandidater. Senast 17 dagar efter beslutet om extra val skall anmälan av kandidater och beställning av valsedlar vara länsstyrelsen till handa.

Under remissbelutndlingen har kommitténs överväganden rörande nomi— neringsförfarandet berörts endast av länsstyrelsen i ('_iöteborgs och Bohus län. Enligt länsstyrelsen är det tveksamt om en tid pa 17 dagar för nomineringsfit'n'farandet är tillräcklig för de mindre partier som inte har länsorganisatitmer och för nya partier som vill ställa upp i ett extra val.

För egen del vill jag understryka vikten av att partiernas nomineringsfifw farande päskyndas. om tiden för extra val skall kunna förkortas. De nuvarande riksdagspartiernas företrädare i kommitten stär bakom den föreslagna tidsplanen för mnnineringsförfarandet. och denna har godtagits eller lämnats utan erinran av sä gott som samtliga remissinstanser. Även jag anser att planett är godtagbar och katt läggas till grund för övriga överväganden om fi'irkortning av tiden för extra val.

Mer i detalj innebär den föreslagna tidsplanen för notnineringsförfarandet vid extra val följande.

0 Samma dag sotn beslut om extra val meddelas eller nästa dag kallar ordförandemt i partiernas regionala och lokala styrelser till sammanträde. förfarandet i denna del kan päskyndas om man pä förhand har bestämt att styrelserna skall sammanträda dagen efter ett beslut om extra val.

• Sida 20
•  Original

Prop. NSI/82:83 20

0 Senast den tredje dagen efter beslutet om extra val samtmtnträder styrelserna för partiets lokala organ och kallar ev. till möte senast dag lll för beslut om förslag till kandidater och för val av ombud till distriktsstämman i de fall dä sädana inte är utsedda för hela perioden mellan ordinarie stämmor. Detta förfarande är onödigt om man redan tidigare har beslutat att ntmtineringen till det ordinarie valet ocksä skall gälla för ett cv. extra val och det inte behövs nagra ändringar i valsedlarna eller bara sädana ändringar som kan beslutas av dist riktsstyrelsen. . Inom samma tid sammanträder distriktsstyrelsen. Styrelsens uppgifter i detta läge beror på vilka beslut distriktssti'imman harfattat isamband med nomineringen till det ordinarie valet. (_)m stämman har beslutat att nomineringen till det ordinarie valet skall gälla ocksä extra val. behöver styrelsen bara konfirmera detta och göra de ändringar i valsedlarna som föranleds av dödsfall. avflyttningar m. ut. Om partiet vill ha en mer lokalt förankrad nomineringsproeedur. kan styrelsen bereda partiets lokala organ och ev. även partimedlemmarna tillfälle att senast den 12:e dagen efter beslutet om extra val (inom nio dagar) komma in med förslag till kandidater. Ett annat alternativ är att tillämpa ett provvalsliknande förfarande. med valsedeln till det senaste 'alet som provvalsedel.

. Senast den 10:e dagen efter beslut om extra val häller kretsen möte. Vid detta möte beslutar man förslag till kandidater och utser i ffu'ekommamle fall ombud till distriktsstämman.

. Senast den l4ze dagen efter beslutet om extra val ställer det valberedande organet pa distriktsnivä samman de inkomna förslagen till kandidaterocl't upprättar ev. ett eget förslag som underställs distriktsstämman för beslut.

. Senast den 15:e dagen efter beslut om extra val sammanträder distrikts— stämman och beslutar angäende nomineringen av kandidater för valet. . Senast dagen efter stämman inhämtas samtycke av dem som har nominerats som kandidater. I regel är de närvarande vid stämman och kan da ge sitt samtycke omedelbart efter det att nomineringen har beslutats.

. Senast den l7:e dagen efter beslutet om extra val skall partiernas anmälan av kandidater och beställning av valsedlar vara länsstyrelsen till han— da. Anmälan av kandidater

För att en registrerad partibeteckning skall atnjuta skydd vid ett val mäste partiet anmäla ett visst antal kandidater. för val till riksdagen minst 4 och högst 15 personer i varje valkrets. Anmälan skall göras skriftligen hos länsstyrelsen av partiets ombud eller den han utser. Med anmälan skall följa en skriftlig förklaring av varje kandidat att han har gett partiet—tillstand att

• Sida 21
•  Original

Prop. NSI/82:83 Zl

anmäla honom. RSV bestämmer inför varje val när anmälan av kandidater senast skall göras. bristen gar vanligen ut i början av maj manad vid ett ordinarie val (5 kap. Hä ValL). Ev. ändringar och kompletteringar av en ansökan kan göras hos länsstyrelsen. Den slutliga prövningen ligger hos RSV (5 kap. L) & ValL).

När aumälningsärendena har avgjorts upprättar RSV för varje slag av val och för varje riksdagsvalkrets. landstingskommun och kommun listor över de kandidater som partierna har anmält (5 kap. lllä Valls). linligt N kap. 12.5 Valle skall listorna över anmälda kandidater i valkretsen finnas anslagna i vallokalen. Pa postanstalter där röstning äger rtun skall lismrna för samtliga valkretsar finnas tillgängliga. Listorna bör ocksä finnas tillgängliga hos utlandsmyndigheter och pä fartyg där röstning sker.

l-:"insstyrelsen kontrollerar anmälningarna. I första hand kontrolleras att de anmälda kandidaterna har gett partiet sitt tillstand till anmälan. Dessutom förekommer en viss kontroll av att de anmälda kandidaterna är valbara (5 kap. as" och 14 kap. Ss' ValL). Kontrollen sker bl. a. mot uppgifterna i röstlängdsregistret.

Kommitten anser att länsstyrelsens granskning vid extra val kan klaras av inom en dag. Den sltttliga prövningen av ärendena hos RSV och tryckningen av listorna behöver enligt kommitten inte ta mer än en eller tvä dagar i anspräk. Därefter kan listorna omedelbart skickas ut till valnämnder och postkontor. liv. kande skickas ocksa till utlandsmyndigheter och fartyg med röstmottagning. om det kan antas att listorna när adressaten i tid till röstningsperioden.

Kommitténs överväganden pa denna punkt har lämnats utan erinran av de flesta remissinstanserna. l_.:'insstyrelsen i (iöteborgs och Bohus län hävdar dock att kommitten räknar alltför optimistiskt när den anser att granskningen kan klaras av pä en enda dag. Brister i fräga om kandidaternas personrmm. mer och förklaringar gör att man lär räkna med att anmälningarna inte katt färdigbelutmllas sa snabbt som kommitten förutsätter. Enligt länsstyrelsen behövs säkerligen minst tvä dagar för detta arbete.

För egen del vill jag understryka vikten av att länsstyrelserna vinnlägger sig om att sä snabbt som möjligt genomföra kontrollen av de anmälda kandidaterna. Kontrollen katt underlättas pä olika sätt. t. ex. genom att partiets ombud eller nägon annan företrädare för partiet finns tillgänglig under kontrollens gäng. I allmänhet torde det vara möjligt för länsstyrelsermt att klara av granskningen pä en dag. Även om granskningen i nagot fall skulle ta tvä dagar. bör det emellertid vara möjligt att skicka ut listorna över anmälda kandidater till valnämnder och postkontor inom den tid som krunmitten har räknat med. Jag anser därför inte att det föreligger nagon risk för rublmingar i den beräknade tidsplanen pä grund av arbetet med

3 Upprättade lagförslag

I enlighet nted vad jag tttt har anfört ltar ittottt justitiedepartetttetttet upprättats förslag till

1. lag om ändrittg i vallagen (19721620).

2. lag om ättdrittg i lagett (1977-5704) om kyrkofulltttäktigval.

3. lag om ättdrittg i folkontrii'tstningslagen (1979369).

l Förslag till

48

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Lag om ändring i vallagen (l972:620)

l-lärigenom föreskrivs i fräga orn vallagen(197216201' dels att 7 kap. 2 s. 8 kap. 7 s". 10 kap. 1 och 13 åå santt 11 kap. 1. 3. 5 och & åå skall lta nedan angivna lydelse.

dels att i lagett skall införas tre ttya paragrafer. 10 kap. 7 a och 12 a så samt 11 kap. 6 a så. av nedan angivna lydelse.

7 kap.

25

Röstkort upprättas för den som är upptagett i allmän röstlängd av loka- la skattemyndiglteten och för den som är upptagen i särskild röstlängd av länsstyrelsen. Röstkorten skall sändas till de röstberättigade senast 30 dagar före valdagen.

Röstkort upprättas för den som är upptagen i allmän röstlängd av loka- la skattemyttdigheten och för den som är upptagen i särskild röstlängd av länsstyrelsen.

Vid ordinarie val till riksdagen samt val i hela riket av lmtdstingslc- damötcr och kommartful/mäktige skall röstkorten sändas till de röstbe- rättigade senast 30 dagar före valda- gen. Vid annat val skall röstkorten sändas till de röstberättigade senast 20 dagar före valdagen.

För val som äger rum santtidigt upprättas gemensamt röstkort.

8 kap. 7 s'

Vid röstning med valsedelsförsändelse lägger väljaren för varje val in sin valsedel i ett intterkuvcrt. lordningställda kuvert lägges därefter in i ett _vtterkuvcrt för valscdelsft'trsättdclse som tillsltttes. Detta lämnas genom bud till valförrt'ittaren eller röstmottagaren.

Avlämnas valsedelsförsättdelse i vallokal. öppnar valförrättaren ytterku- vertet och lägger de innerkuvert sotn väljaren iordttittgställt i valurtta.

Avlämnas valsedelsförsändeIse pä postanstalt. hos utlandsmynt'lighet eller pä fartyg. lägger röstmottaga— ren in försändelsen tillsammans med

] Lagen ottttryekt 1971):-15(t_

Avlämnas valsedelsförsändelse pä postattstalt. hos utlandsmyndighet eller pä fartyg. lägger röstmottaga— ren in försändelsen tillsammans med

• Sida 49
•  Original

Prop. NSI/82:83

Nuvarande lydelse

väljarens röstkort i ett ytterkuvert. Med ytterkuvertet förfares därefter sä som anges i 6 s.

49

l't'il't'slttgt'lt [_vtlclst'

väljarens röstkort eller. ifall som avses i ll kap. 8 s*" andra stycket. ctt för honom upprättat adresskort. i ett ytterkttvert. Med ytterkuvertet för— fares därefter sä som attges i o s.

10 kap.

Röstning får ske pä varje postan- stalt inottt rikct'frän och ttted den tjugofjärde dagett före valdagen till och ttted valdagen. om ej annatjölicr (tt-' .? .5.

l &

Vid ordinarie val till riksdagen saint val i hela riket av landstingsle- damöter och kontntttnfttllntäktigcfår röstning ske pä varje postattstalt ittottt riket frän och med den tjugo— fjärde dagett före valdagen till och ttted valdagen. l-"id annat val får rt'istning pä postanstalt ske frän och med den sjuttonde dagen före valda- gcn till och med valdagen.

.fltt röstning pd postanstalt i vissa fall kan begränsas framgår av 2 s*.

71115

13 t'

Röstning på fartyg får börja tidi- gast den femtiofemte dagen före valdagen och pägä sä länge att avgiv- na valsedlar kan beräknas vara cett- trala 'almyndigheten till handa

: Senaste lydelse ltt7s:()o7.

4 Riksdagen IOS/583. ] satnl. .N't' S.?

Kuvert och sådana partimarkerade valsedlar och valsedelsltltatketter som avses i 6 kap. 9 s*" första stycket samt övrig material som erfordras för röstning skall finnas tillgänglig ltos svensk utlandsm_vndighet som cen- tra/a t'alntyntligheth, efter samråd mcd tttrikcsdcpartcntcntcr, bestäm— mer.

s'

Kuvert och sådana parti/narkerade valsedlar och t'alsedelsblattkctter som avses i () kap. 9 ,»5 första styckct saint övrig materiel som erfordras för röstning skall finnas tillgänglig på svenskt fartyg i utrikes far! som centrala val/nytidig/teten bestäm- mer.

Vid ordinarie val till riksdagen santt val i hela riket av ltntdstingslc- dantölcr och kont/nunfullntt't'ktigcfär röv/ning päjarng börja tidigast den fettttiofetttte dagett före valdagen.

• Sida 50
•  Original

Prop. HMI/82:83 5”

.-"N'”ttraramh.' lule/se Ft'it'es/agen lydelse

senast klockan 12 dagett före valda- Vid annat val får röstning på fartyg gen. ' börja tidigast den fvrtio/emte dagen före valdagen Röstning på fartyg fär pägä så länge att avgivna valsedlar kan be- räknas vara centrala valmyndighe- ten till hattda senast klockan 12 dagen före valdagen.

Fartygets befälhavare bcstätntner när och var röstning äger rum samt underrättar dem som befinner sig ombord om tid och ställe för röstning- en.

R(j'istmottagare pä fartyg är fartygets befälhavare eller den han utser.

ll kap. ] åf.

Väljare som är gift får lämna valsedel genom sin make. Sädan valsedels- försändelse anordnas pä följande sätt.

Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett inncrkuvert. [ närvaro av ett vittne lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i 'ett _vtterkuvcrt för valsedelsförsz'indelse och tillsluter detta. Därefter tecknar väljaren pa ytterkuvertet försäkran pä heder och samvete att han förfarit på detta sätt. Vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran. Vittne skall ha fyllt 18 är. Väljaretts make eller barn eller makens barn fär ej vara vittne.

Valsedelsfr'irsändelse får vara att- ordnad tidigast 24 dagar före valda- gen. Försändelse som lämnas på fartyg får dock vara anordnad 55 dagarföre valdagen. Dagen förför— sändelsens anordnande anges på _vtterkuvertet.

'.)J ”f./2 4.

V ljarc. som pä grund av sjukdom. Rörelsehinder eller hög alder ej kan inställa sig i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i röstlängd eller. om han vistas utomlands; hos närmaste utlandsmyndighet (lär röstning äger rum. får lämna valsedel genom bud. Bud fär den vara som är väljarens barn. barnbarn. fader. moder eller s) "kon eller hans värdare och som fyllt 18 är. Sädan valsedelsförsändclse anordnas pä följande sätt.

Väljarett lägger för varje val själv in sin valsedel i ett intterkuvcrt. [ närvaro av budet och ett vittne lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i ett ytter-kuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Därefter tecknar väljaren pä ytterkuvertet försäkran pä heder och samvete att han förfarit pa detta sätt samt att han av anledning som anges i första stycket ej kan inställa sig för röstning i vallokalen för valdistriktet eller hos utlandsm_vndigheten.

7” Senaste lydelse lU7S:l)tt7. " Senaste lydelse lE)7(i:*-)tt.

• Sida 51
•  Original

Prop. NSI/82:83 il

.N'ttt'aramle lule/se Föreslagen lydelse

Budet och vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran samt att nägot förhållande som strider mot innehallet ej är känt för dem. Vittne skall ha fyllt 18 är. Väljarens make eller barn eller makens barn fär ej vara vittne.

l-"'alscdelsri'irsändelsc fiir vara att- ordnad tidigast 34 dagar före valda- gen. Dagen för i'alsedelsförsändel- sens anordnande anges [ai _vtterku— vertet.

5 :”

Viiljarc som betjänas av lantln'evbärare fär lämna valsedel genom denne. om röstning äger rum vid den postanstalt till vilken lantbrevbäraren är knuten. Vid val som ej omfattar hela riket fär dock centrala valmyndigheten pä förslag av postverket begränsa antalet linjer vid vilka valsedel fär lämnas genom lantbrevbärare.

Valsedelsft'ärsi'indclse som avses i första stycket anordnas pä följande sätt. väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett inncrkuvert. l närvaro av ett vittne lägger han sedan in iordningställda inncrkuvert i ett _vtterkuvcrt för valsedelsff'u'sändclse och tillsluter detta. Därefter tecknar väljaren pä _vttet'kuvertet försäkran pa heder och samvete att han förfarit pa" detta sätt. Vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat förs; kran. Vittne skall lta fyllt lh' ar. Väljareus make eller barn eller makens barn fär ej vara vittne. ej heller lantbrevbäraren.

t

Valscdelsförsändelse får vara (lll- ordnad tidigast 24 dagar före valda- gen. Dagen för _/örsätulelsens anord- nande anges på _vtterkuvcrtet.

Väljarett lämnar själv valsedelsfi'irsändelsen och sitt röstkort till lantbrev- bärarcn. Väljare som ej är känd för lantbrevbäraren skall legitimera sig. (iör han ej det. fär han icke lämna försändelsen. l.;ttttbrevbäraren intygar pa ytterkuvertet att hon mottagit försändelsen av väljaren.

o a &

Vid ('rrdinarie val till riksdagen santt val i hela riket av landstingsle— damöter oclt kommttnfitllmäktigefår 1'alsedelsförsi'indelse vara anordnad tidigast 24 dagarföre valdagen. För- sändelse som lämnas på fartyg fär dock vara anordnad tidigast55 dagar före valdagen.

5 Senaste lydelse l()75:3ltl.

• Sida 52
•  Original

'Jl lJ

Prop. l98 ll82:83

.N'avaratnle lydelse I'Tn'eslagen lydelse

Vid annat val än i första stycket sägs får t'alsedelsför.;"ättdelse som lämnas i vallokal och på postanstalt vara anordnad tidigast 17 dagar före valdagen. Fifirsändelse som lätnnas Itos utlands/nyttdighet får vara an- ordnad tidigast 24 dagar före valda- gen och försändelse som lämnas på fartyg tidigast 45 dagar före valda— gen.

Dagen för försätalelsens anord- nande anges på ytterkuvertet.

8 lätt

Lämnas valsedelsförsändelsc pä postanstalt. hos utlandsmyndighet eller pä fartyg. kontrollerar röstmottagaren att försändelsen är i föreskrivet skick och har anordnats inom föreskriven tid samt att ytterkuvertet är tillslutet. l närvaro av den som har lämnat valsedelsförsändelsen lägger därefter röstmottagaren in försändelsen i ett _vtterkuvert med fönster tillsammans med väljarens röstkort. vilket placeras närmast ytterkuvertets fönster, och tillsluter ytterkuvertet. Röstmottagaren tar slutligen hand om ytterkuvertet samt antecknar pa en särskild förteckning väljarens namn och den valnämnd till vilken ytterkuvertet skall sändas. Pä ytterkuvertet antecknas det värdepostnummer som är angivet i förteckningen.

Kan den som vill lämna valsedels- j't'ittst'indelse hos atlandsntyndighet el- ler pd fartyg ej förete väljarens röst- kort skall röstmottagaren. med led- ning av väljarens pass och de uppgif— ter ont väljaren som hade! kan lättt- na. upprätta ett adresskort. Vid röst- ning på fartyg får vt'iljarens sjöfarts- bok eller annan giltig identitetslmnd- littg företes i stället för pass.

Är den som vill lämna va|sedelsf£1$rsändelsen ej känd för rf'rstmottagaren. skall han legitimera sig. (.iör han ej det. fär han icke avlämna försändel-

SCI].

Denna lag träder i kraft den

" Senaste lydelse 198155.

• Sida 53
•  Original

Prop. NSI/82:83

2 Förslag till Lag om ändring i lagen (l972:704) om kyrkofullmäktigval

llärigenom föreskrivs att 30 och 37 ss lagen (I97lz7tl4) om kyrkofull- mäktigv'al] skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Röstning fär ske på varje postan- stalt inom riket frän och med den tjugofjärde dagen före valdagen till och med närmaste helgfria dag före valdagen. om ej annat följer av andra eller tredje stycket.

Föreslagen lydelse

?(l %*

l/"id val i hela riket av kyrkofull- mäktige får röstning ske på varje postanstalt inom riket frän och med den tjugofjärde dagen före valdagen till och med närmaste helgfria dag före valdagen. Vid annat val för

röstning pä postanstalt ske frän och med den sjal/onde dagen före valda- gen till och med nt't'rntastc helgfria dag före valdagen. .--ltt röstning på postanstalt i vissa fall kan ltegrt't'nsas framgår av andra och tredje styck- ena.

Röstning pä postanstalt äger rum under tid (lä postanstalt är öppen för allmänheten. Pa förslag av postverket fär centrala valmymligheten begränsa den tid dä röstning får ske pä postanstalt. Röstning skall dock alltid kunna äga rum under minst en timme varje dag då postanstalten är öppen för allmänheten.

Finns det särskilda skäl. fär centrala valmynt'ligheten pä förslag av postverket bestämma att röstmottagning skall anordnas endast pä vissa postanstalter. Vid val som omfattar hela riket skall röstning dock alltid kunna äga rum på minst en postanstalt i varje kommun.

inrättas med anledning av valet postanstalt vid sjukhus. älderdomshem. kriminalvärdsanstalt eller liknande värdinrättning eller vårdanstalt, äger röstning där rum på tid som postverket bestämmer efter samräd med valnämnden och med värdinrättningens eller värdanstaltens ledning. dock tidigast sjunde dagen före valdagen. Postverket skall samråda med valnämn- den och med värdinrättningens eller värdanstaltens ledning om hur röstningen skall genomföras. På begäran av postverket skall valnämnden utse erforderligt antal personer att biträda röstmottagare pä postansalten.

37 s*"

l fräga om anordnande av valsc- I fräga om anordnande av valse- delsförsändelse äger ll kap. i sand- ra och tredje styckena. 3 5 andra och tredje styckena samt 5.5 andra och

* Lagen omtryckt 1979376. 3 Senaste lydelse 1981'520. 7' Senaste lydelse l*)73:31l.

delsfi'irsändelse äger ll kap. 1 sand- ra stycket. 35 andra stycket. 5.5 andra stycket samt ()asä vallagen

• Sida 54
•  Original

Prop. NSI/82:83

Nuvarande lydelse

tredje styckena vallagen (l.97'2:()20) motsvarande tillämpning. ] fråga om avlämnande av valsedelsförsändelse till lantbrevbärare äger vidare 11 kap. 5 åfjiirde stycket vallagen mot- svarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den

Föreslagen lydelse

(l972:620) motsvarande tillämp- ning. l fräga om avli'imnande av valsedelsförsändelse till lantbrev- bärarc äger vidare 11 kap. 5 & tredje stycket motsvarande tillämpning.

• Sida 55
•  Original

Prop. 198 ”82:83

'Jl 'Jl

Sammanställning av remissyttrandena över vallagskommitténs betänkande (Ds .lu 1981z21) Tiden för extra val till riksdagen

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av postverket. riksskatteverket (RSV). Sveriges ambassad i Washington. Sveriges ambas— sad i Nairobi. Sveriges ambassad i Oslo. Sveriges ambassad i Bonn. länsstyrelsen i Stockholms län. länsstyrelsen i Malmöhus län. länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. länsstyrelsen i Jämtlands län. lokala skattemyn- digheten i Stockholms fögderi. lokala skattemyndigheten i Kristianstads fögderi. lokala skattemyndigheten i Gällivare fögderi, Svenska kommunför- bundet. valnämnden i Stockholms kommun. Utlt'mdssvenskarnas Förening. Sveriges redareförening och Svenska sjöfolksförbundet.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har bifogat yttranden av lokala skattemyn- digheten i Malmö fögderi och valnämnden i Malmö kommun. Valnämnden i Stockholms kommun har såsom eget yttrande åberopat ett tjänsteutlåtande av valnämndens kansli.

] Allmänt om remissutfallet

Betänkandet har fått ett positivt mottagande. Kommitténs förslag tillstyrks eller lämnas i sina huvuddrag utan erinran av de flesta remissin- stanserna.

RSV framhåller att vallagskommitténs arbete har bedrivits i nära samarbete med RSV:s valsektion. som under utredningens gäng fätt tillfälle lämna synpunkter på de förslag till åtgärder som kommittén framför. RSV finner förslagen genomgående godtagbara från valadministrativ synpunkt och anser sålunda att tiden för att genomföra extra val kan förkortas till omkring 50 dagar genom de föreslagna lagändringarna och de i betänkandet redovisade rutinerna.

Länsstyrelsen i Malmöhus liin menar att kommitténs olika förslag till förkortning av tiden för extra val är realistiska och ägnade att läggas till grund för lagstiftning i ämnet. Kommitténs förslag bör därför genomföras.

Svenska kommunjörbundet tillstyrker de föreslagna ädnringarna som bör göra det möjligt att genomföra extra val inom en tid av omkring 50 dagar från beslutet.

Valnämnden i Stockholms kommun päpekar att fristen för planering och genomförande av extra val är beroende dels pä de övriga frister som gäller för val och dels på myndigheternas och partiernas interna administration. Den tidsfrist om ca 50 dagar som kommittén föreslär baseras pä en mängd aktiviteter som var och en är tidsmässigt härt reglerad. För att de snäva tidsramarna skall klaras är det mycket väsentligt att alla berörda kan hålla den uppsatta tidsplanen. Valnämnden. sotn svarar för mycket av den

Prop. tsm/82:83 so

praktiska hanteringen vid val. är beroende av att de statliga myndigheterna snabbt lämnar den information som är väsentlig för valnämtulernas planering. Vidare är valnämnden beroende av att erforderligt antal valförrättare kan anskaffas till valdagen. Övriga moment i t-falfi'irberedelser- na. där valnämnden själv svarar för planering och har egna resurser. borde inte innebära några större svårigheter. De löpande extrainsatser som erfordras för en högre beredskap innebär visst extra arbete och därmed ökade kostnader. Merkostnaderna torde dock vara marginella. Vid ett getmmförande av ett extra val med sä kort varsel som föreslagna St) dagar är det ofrånkomligt med vissa Iiliix'Ol'lll'nftlldt: kostnader. Med den korta tid som står till buds mäste kansliet vidtaga extraordinära insatser i form av extra personal och övertid för att klara det pressade tidsschemat.

2 Valförberedelser 2.1 Indelning i valdistrikt m. m.

Enligt valnämnden i Malmö kommun skeri Malmö kommun årligen en viss översyn av indelningen i valdistrikt. Om det under mellanvalsärcn inträffar större förz'indringar i befolkningsstrukturen tar valnämnden initiativ till en anpz'tssningtill de aktuella befolkningsförhällandena. Särskilt gäller detta om antalet röstberättigat'le i nägot valdistrikt under mellanvalsz'iren väsentligt kommit att överstiga | Stil). Befolkningsutveeklingen i Malmö har dock under senare år varit sådan att ändring i valdistriktsindelningen under mellanvalsärcn inte varit påkallad.

2.2 Vallokaler och valförrättare

Vad gäller an s k a ff n i n g av a] lo k a l e r anser Svenska kommun- förbundet att det bör vara möjligt för valnämnderna att hålla de tidsfrister som förutsätts i betänkandet. Redan i dag finns en viss framförhållning så till vida att valnämnderna vanligen har fi'irteckningar över aktuella vallokaler. Förteckningarna brukar kompletteras vid behov. t. ex. dä ny vallokal behövs efter ändrad indelning av valdistrikt och då andra omständigheter inträffar som gör att tidigare använda vallokaler inte kan utnyttjas.

Enligt valm'imnden i Stockholms kommun görs en översyn av vallokalerna under februari och mars valäret. Beslut fattas i valnämnden under april månad. Före utgängen av april lämnas besked till länsstyrelsen som underlag för röstkortsframställning. Enligt kommitténs förslag skall beslut om vallokaler föreligga inom tio dagar efter förordnt'tndet om extra val. Förslaget innebäratt kansliet löpande mäste ha en ajourförd förteckningöver lämpliga vallokaler. Här måste särskilt beaktas de lokaler som tilllunulahälls genom externa lokalupplätare såsom banker. försäkringskassor m. fl. Sadana

• Sida 57
•  Original

Prop. Hill/82:83

'Jl Xl

upplåtelser mäste fortst'ittningsvis regleras genom ett :wtalsft'irfarande som ontfattar minst tre år. Övriga lokalupplätelser som regleras inom kommunen torde inte medföra nägra problem. Kansliet har inget att erinra mot en tidsfrist på tio dagar för besked om vallokaler. lin viss merkostnad för ajourföring av vallokalft'irte'ekning uppkommer dock.

f*n/nämnden i il-"Idllllö kommun uppger att kontroll av att avsedda vallokaler är tillgängliga även sker under mellanvalsären.

[.t'inssryre/sen i .S'rcurklnz'tlms Ir'in tar upp frågan om ] 0 k a l f ö r r ö s l s a m - man rä k n i n ge n . De ökade kraven pä snabbhet förutsätter enligt länsstyrelsen givetvis en högre grad av beredskap hos de valadministrerandc myndigheterna. För länsstyrelsens del är det särskilt frågan om lämplig och tillräckligt stor lokal för sammanräkningen som kan bli svår att lösa med kort varsel. Eftersom länet vid ett extra val till riksdagen har att genomföra sammanräkningen av rikets två största valkretsar mäste länsstyrelsen organisera en stor satntnanräkningsapparat. Mer än lllt) personer mäste engageras i det direkta arbetet med sammanräkningen — länsstyrelsens dataenhet oräknad. Den stora persorutlstyrkan samt kraven på snabbhet. säkerhet (bevakning) och den omständigheten att valsammanräkningen är en offentlig förrättning kräver stora och ändamålsenliga lokaler — som länsstyrelsen inte disponerar i nuläget utan måste anskaffa inför varje val. Ytterligare ett krav på sammanräkningslokalen är att man där på valdagens kväll skall kunna organisera mottagningen av valmaterialet från Stockholms kommuns 432 valdistrikt. På kort tid skall nära 900 personer tas emot föratt lämna in sitt valmaterial. Detta ställer vissa krav på lokalens belägenhet och planering. Hösten 1979 kunde länsstyrelsen disponera ett stort nedlagt postkontor (gamla Stockholm 16). Inför den ordinarie valsammanräkningen hösten 1983 är lokalfrågan ännu inte löst. Vid en så viktig angelägenhet som att genomföra ett extra val till riksdagen anser sig dock länsstyrelsen kunna utgå från att sådana praktiska problem som tillgång till lämpliga lokaler och lösgörande av personal som skall ingå i sammanräkningsenhcten kommer att prioriteras mycket högt.

Flera remissinstanser har synpunkter på frågan om r e k r y t e r i n g 0 c 11 utbildning av valförrättare.

l'osn'erkel framhåller att verket pä begäran av grundlagskommitten sommaren 1980 genomförde en viss utredning för att få en närmare uppfattning om möjligheterna att genomföra poströstning med en total tidsåtgång för förberedelser och genomförande av 45 resp. ()() dagar. En av de faktorer. som ingick i utredningen. var utbildningen av röstmottagare. Behovet av en sådan utbildning är olika stort. beroende på om ett extra val (resp. ett omval) skall genomföras nära ett tidigare genomfört ordinarie val eller vid en senare tidpunkt. Man kan utgå från att om ett extra val skall genomföras relativt kort tid efter ett ordinarie val är en ny utbildning knappast erforderlig. Behovet ökar sedan i takt med avståndet i tid mellan

5 Riksdagen IVH/;S]. I .vuml. Nr 83

• Sida 58
•  Original

Prop. NSI/82:83 58

det ordinarie valet och ett extra val. — En annan orsak till att utbildning av ri'istmottagare behöver genmnföras är om nya röstnu'ittagare behöver anlitas. Behovet av utbildning är även av detta skäl beroende på tidsavståndet mellan ett ordinarie och ett extra val. Ju längre tid som har förflutit från det ordinarie valet. ju fler nya kassörer behöver få utbildning i röstmottagning. — Behovet av utbildning är också avhängigt av vilken typ av val som skall genomföras. Om det gäller ett extra val av kyrkofullmäktige i någon eller några församlingar är givetvis behovet av utbildning mindre. Vid sådana val behöver ju inte så många röstmottagare anlitas som vid ett extra val till riksdagen. — ] betänkandet föreslås att postri'istningstiden förkortas från 24 till 17 dagar. Postverket ser denna förkortning som en fördel när utbildning av röstmottagarc behöver genomföras. Det är angeläget att tiden från förordnandedagen till första poströstningsdagen inte blir kortare än ca fyra veckor.

Länsstyrelsen i (_"iörehorgs och Bolins [än uppger att rekrytering av kvalificerade valförrättare är ett problem som främst drabbar de större kommunerna. För Göteborgs kommun med 293 valdistrikt rör det sig om ca 2 Stil) valft'irrz'ittare. På grund av rörligheten bland befolkningen i en kommun av Göteborgs storlek måste man räkna med ett stort bortfall av valförrättare mellan valen. Eftersom vakanser skulle bli kända av valnämnden först ett par veckor före valdagen kan det uppstå svårigheter att garantera ett tillräckligt antal valförrt'ittare i alla vallokaler. Särskilda problem skulle uppstå vid ev. extra val under sommarperiodcn. då ett stort antal valförrättare har posten eftersänd eller är bortresta. Att enligt 3 kap. 5 & Vall- tvinga människor att tjänstgöra som valförrättare synes inte praktiskt genotttförbart.

.S'venxku kommunförbundet påpekar att det finns en viss beredskap i fråga om valft'irrättarna. Valni'imnderna har i allmänhet register över de valförrät- tare som tjänstgjort vid tidigare val. Från dessa bör inom relativt kort tid besked kunna fås om de kan tjänstgöra vid det extra valet. Det går dock inte att utesluta att vissa svårigheter kan uppstå. särskilt i de största kommun- erna.

Genomförandet av extra val kräver enligt valru'immlen i Stockholms kommun en organisation av samma storleksordning som ordinarie val. Den största skillnaden är att det valadtninistrativa arbetet kan avslutas några timmar tidigare och att röstmottagningen under dagen går snabbare. Vid varje val har rekryteringen av valförrättare vållat de största bekymren. Det har helt enkelt varit svårt att få tillräckligt många och kvalificerade valförrättare. Rekryteringsperioden omfattar normalt ea sex månader. Rekryteringsrutinerna är också anpassade till den utsträckta rekryteringspe- rioden. Vid en tidsfrist på St) dagar ställs helt andra krav på både rekryteringsrutiner och valförrättarkåren. Så länge ett avkortat öppethållan- de i vallokalerna inte är möjligt erfordras i Stockholm ca 2 651) valfi'irrättare vid ett extraval. Härutöver engageras ytterligare ca 350 valfunktitmärer för

• Sida 59
•  Original

Prop. NSI/82:83 59

olika arbetsuppgifter. Hanteringstidcn för rekrytering av de ca 3 000 valfunktionärerna kan ncdbringas i erforderlig r:)mfattning genom den maskinella utrustning som kansliet avser att nyttja fr.o.m. de ordinarie valen [Ut-"42. Rekryteringsrutinerna fär här utformas sä att tidsfristen på 50 dagar klaras. Svårighetermt. som nämnden ser det. är att få ett tillräckligt antal valfi'irrättare att ställa tipp. Det är också väsentligt att så mänga som möjligt av de erfarna förrättarna har möjlighet att medverka då nägon mer omfattande utbildningsverksamhet inte torde hinnas med. Valnämnden fär bl. a. inrikta sig på att hitta nya målgrupper för rekryteringsarbetet. llär angivna problem torde främst gälla de större kommunerna.

Sammanfattningsvis konstaterar valnämnden att rekryteringen av valför- rättare inte bör innebära nägra oöverstigliga svårigheter. De administrativa systemen kan anpassas till tidsfristen. Arbetet som vt'tlförrättz'tre mäste dock göras attraktivare. sä att absoluta flertalet valförrättare hörsammar nämn- dens kallelse till förrättning. Rekryteringskampanjens inriktning får också ses över. Nämnden räknar med smärre kostnadsökningar för att hälla en högre beredskap avseende rekryteringsrutinen. uppskattningsvis ca (» 000 kr. per är.

Nämnden kan i detta sammanhang inte underlåta att åter föra fram sitt förslag om att vid extraval och folktinnröstningar antingen reducera öppethållandetiden eller slå ihop tvä valdistrikt till ett. Valens kostnader och problemen med rekryteringen skulle härvid minska.

l-"ulniimnrlen i Malmö kommun uppger att register över de valförrättare. som tidigare tjänstgjort i valdistrikten. förs i form av lösbladssystem. Under mellanvalsären sker översyn av detta register varje höst. Vidare upprätthål- ler valnämnden under mellanvalsären en viss beredskap så att man på mycket kort tid kan sända förfrågan till de personer. som tidigare anlitats som valförrättare. Sammanfattningsvis kan därför valnämnden uttala att den av kommittén angivna tiden om en månad för rekryteringså'ttgärder i fräga om valförrättare fär anses tillräcklig för Malmö kommuns vidkommande.

2.3 Registrering av partibeteckningar och anmälan av ombud

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län påpekar att en registreringsansökan skall ha kommit in till centrala valmyndigheten före utgången av februari månad 'aläret för att partibeteckningen skall åtnjuta skydd vid valet. För extra val gäller den bestämmelsen att ansökan skall ha kommit in till myndigheten inom en vecka efter det att beslut om valdagen meddelats. Om partiet inte är representerat i riksdagen skall ansökan åtföljas av egenhändigt undertecknade förklaringar av minst 1500 av partiets medlemmar att de biträder ansökan. Länsstyrelsen anser det tveksamt om ett parti på såkort tid som en vecka verkligen kan hinna med att införskaffa det antal namnunder- skrifter som erfordras.

• Sida 60
•  Original

Prop. l981/82:83 on

2.4 Nominering och anmälan av kandidater

Vad gäller no mine ri ng av ka n did ate r påpekar länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län att nomineringsarbetet vid ordinarie val i regel börjar året innan valäret och leds av partiernas distriktsstyrelser. Länssty- relsen delar kommitténs uppfattning att partierna inte kan tillåtas genomföra lika tidskrävande nomineringsprocedur vid extra val som vid ordinarie val. Partierna bör som kommittén fi'ircslagit kunna till länsstyrelsen insända anmälan om kandidater och bestå'illning av valsedlar senast 17 dagar efter beslut om extra val. Det är dock mera tveksamt om tiden räcker till för de mindre partier sotn inte har länsorganisationer och för de nya partier som — efter det registrering skett — även vill ställa upp i valet.

När det gäller a n m ä 1 a n av kan d ida te r framhåller länsstyrelsen f Göteborgs och Bohus lätt att länsstyrelsen granskar att kandidatanmälan upptar föreskrivet antal personer. att skriftlig förklaring frän varje kandidat finns med och att anmälan undertecknats av behörig företrädare för partiet. Länsstyrelsen kontrollerar vidare kandidaternas valbarhet och andra upp— gifter mot röstlängdsregister etc. Kommittén räknar enligt länsstyrelsens mening alltför optimistiskt med att granskningen skall klaras av på en enda dag. Brister i fråga om kandidaternas personnummer. vilket inte är ovanligt. och fö.")rklaringar gör att man får räkna med att anmälningartut inte kan färdigbehandlas så snabbt som kommitten förutsätter. Minst tvä dagar behövs säkerligen för detta arbete. Länsstyrelsen anser inte att partiernas företrädare behöver vara tillgängliga på länsstyrelsen utan att de istället katt stå till förfogande på hemorten för att snabbt kunna införskaffa och effektuera ev. brister i anmälan och valsedelsbestäIlning.

2.5 Valsedlar och övrig valmateriel

Postverket påpekar att det i betänkandet nämns att partierna vill ha valsedlarna levererade innan postri'istningen börjar. alltsa senast 18 dagar före valdagen med den av kommittén föreslagna poströstningsperioden. Vid ordinarie val brukar partierna enligt postverket i stor utsträckning sända ut valsedlar tillsammans med olika trycksaker till väljarna. Om. såsom nu föreslås för extra val. valsedlar med "kandidatnamn levereras till partierna dagen innan poströstningen börjar. är det givetvis inte att påräkna att också väljarna skall få valsedlar hemsända före p(.>str(')stningens början. (')m vidare poströstningen förkortas med en vecka. torde intresset och behovet av att poströsta vara stort redan första poströstningsdagcn. Ett stort antal väljare torde därigenom vara hänvisade till att använda sig av partitnarkcrade valsedlar. i varje fall under de första dagarna av poströstningen. Postverket anser sig inte kutma avgöra om detta innebär några större nackdelar för väljarna. partierna eller valförrättarna. Väljarna torde dock komma att förfråga sig om valsedlar mcd kandidatnamn pä postkontoren i än större

• Sida 61
•  Original

Prop. l98 ll82:83 nl

utsträckning än vad som är vanligt vid ordinarie val. Från postkontorens sida har man då endast att hänvisa väljarna. antingen till att använda partimar— kerade valsedlar eller att vända sig till partiernas expeditioner eller till partiernas valbyräer. om sådana finns pä orten.

Lt'ittsvryrt'ls'en ] (.7ö/e/n')rgs och Bohus län påpekar att centrala valmyndig- heten bestämmcr sista dag för beställning av valsedlar" föratt leverans skall kunna ske inom stipttlerad tid före valdagen. Vid extra val räknar kommittén med att tryckta valsedlar skall kunna vara partierna till handa redan 15 dagar fran det nomineringen avslutats. I.t'insstyrelsens granskning av valsedelsbe- ställningar och valbarhetskontroll har beräknats till tre dagar. Även denna tid är alltför knappt tilltagen. Minst en vecka behövs för detta arbete. Granskning av sådana beställningar kan delas in i två moment. Sedan beställningen granskats och befunnits riktig samt förskottsbetalning erlagts för i riksdagen ej representerade partier sänds valsedelsmanuskript till tryckeriet för sättning av korrektur. Först sedan tryckerikontrollanten gett tryckltw och underrättat länsstyrelsen härom samt lämnat ev. uppgifter om rättelseri manuskripten sket" databearbetning av dessa jämte vallmrhetskon— troll. Att manuskripten inte databehandlas förrän trycklov meddelats beror på att partierna under tiden hos tryckeriet kan ha ändrat valsedelskorrek- turet bl. a. genom att någon kandidat tagits bort och ersatts med någon annan eller att namnordningen på valsedeln ändrats.

l-"ulnt'imntlen i Stockholms kommun framhåller att det är av vitalt intresse för valnämnderna. framför allt för de större valnämnderna med en mer omfattande organisationsapparat. att övriga myndigheter — RSV och länsstyrelsermt — snabbt ger sädan information om valet som är styrande för valnämndens vidareinformation och det praktiska gcnt'nnförandet av valet. Här är RSV:s material särskilt viktigt. Det valmaterial som RSV svarar för måste vara Stockholms valnämnd till handa senast 15 dagar före valdagen. Valnämnden har ett omfattande packnings- och transportsystem för fördel- ning oeh distribution till ca 431) valdistrikt. RSV:s Handledning för valförrättare. vallagarna och förseglingsmaterialet måste vara valnämnden till handa senast 22 dagar före valdagen.

2.6 Röstlängder och röstkort

Postverket påpekar att röstkorten enligt vallagskt'nnmitten inför ett extra val kan sändas ut till de röstberättigade ca 20 dagar frän beslutet om extra val. Om valdagen bestäms till 50 dagar efter förordnamlet. vilket är kommitténs utgångspunkt i betänkandet. kan således röstkorten lämnas för postbeford- ran 30 dagar före valdagen. Kommittén anser dock att röstkorten inte bör distribueras alltför lång tid före poströstningens början och föreslär att röstkorten skall kvarligga hos de lokala skattemyndigheterna ytterligare lt) dagar. Röstkorten skulle sålunda lämnas för postbefordran Ztl dagar före

• Sida 62
•  Original

Prop. NSI/82:83 (12

valdagen eller endast tre dagar före postrt'istningens start.

Eftersom poströstnin gen förmodligen kotmner att få stor otnfattning redan från första dagen är det enligt postverket angeläget att de röstberättigade fär röstkorten senast dagen före poströstttingens start. Sä bör i all möjlig utsträckning vara fallet även när röstkorten skall eftersändas till en ny adress. Kommitténs motiv för att vid extra val lata röstkorten kvarligga hos de lokala skattemyndigheterna är. att det finns en risk för att röstkorten kommer bort om de när de röstberättigade alltför lång tid före poströstttingens början. Postverket anser den risken vara liten. Den kan inte jämföras med den risk som finns när röstkortet för kyrkofullmäktigvalet sänds ut tillsammans med röstkortet för septembcrvalen. som sker de är dä ordinarie val hålls. Postverket anser därför inte att rt'istkortet skall kvarligga hos de lokala skattemyndigheterna i tio dagar. Eftersom röstkorten kan sändas ut 30 dagar före valdagen. bör de också lämnas för postbefordran då eller senast 24 dagar före valdagen. Dä finns goda möjligheter att trots cv. trafikstörningar och eftersändningar distribuera röstkorten så att de när väljarna före poströst- ningens början.

Postverket föreslär vidare en följdändring i 15.5 lagen (1972z7t'l4) om kyrkofullmäktigval.

RSV framhåller att rt'iistlängderna. som upprättas ärligen. baserar sig på folkbt')kföringen per den 1 juni och fastställs den 1 september med giltighetstid till den 30 augusti päföljande är. En uppdatering av röstläng- derna framför allt beträffande förändringar av adresser och uppgifter om avlidna och utvant'lrat'le är som kommittén fratnhällit önskvärd vid utsänd- ningen av röstkort eftersom betydande skiljaktigheter kotntner att finnas om extra val hålls längre tid efter röstlängdernas upprättande. Kommittén förutsätter att program för uppdatering av röstlängdsregistren finns färdi— ga.

Dessa program kan emellertid enligt RSV med hänsyn till befintliga personalresurser inom den projektgrupp. som svarar för ADB-stödet inotn den här aktuella sektorn. inte fi'irdigställas förrän tidigast den 1 juli 1982. Anledningen härtill är att denna projektgrupp är helt upptagen med det arbete Som krävs för att det av statsmakterna förutsatta ADB-stödet skall kunna lämnas vid de allmänna valen 1982. För att utföra det nödvändiga systemarbetet krävs god kännedom om systemomrädet och sådan saknas utanför projektgruppen.

Om projektgruppens personal måste användas för andra arbetsuppgifter än dem som planerats föreligger stor risk att ADB-stödet vid d * allmänna valen äventyras.

Förhällandet att röstlängderna vid ett extra val som hälls längre tid efter längdernas fastställande inte återspeglar aktuella adresser m. m. medför inga rättsförluster för rösträttens utö 'ande men leder däremot till olägenheter för allmänheten och myndigheterna.

• Sida 63
•  Original

Prop. 198 1/82283 63

Lokala skattemyndigheten [ Sttn'kholtns fögderi anser att det mest tidsöt'lande momentet i myndighetens befattning med röstkort bortfaller vid extra val till riksdagen. nämligen avlägsnandet av makulerade röstkort för kyrkofullmäktigval. F. n. skall den lokala skattemyndigheten ocksä stick- provsvis kontrollera röstkortens uppgifter om valdistrikt. vallokaler och valtider. Lokala skattemyndighetcn i Stockholm har hittills inte konstaterat nägot behov av denna kontroll. Enligt myndighetens ttppfattning bör det därför inte uppstä nägon olägenhet för väljarna om röstkorten vid extra val till riksdagen skickas direkt från länsstyrelsen till de röstberättigade. — Sädana ändringar i röstlängden som f("iranletts av beslut i anmärkningsären— den förs f. n. inte in i länsstyrelsens röstlängdsregister. Dessa ändringar förs däremot manuellt in i längderna men släralltså inte igenom vid framställning av röstkorten. Kommittén föreslär att ändringar i röstlängden genom besluti anmärknings- och rättelseärenden skall införas i länsstyrelsens röstlängdsre— gister. Antalet sädana ändringar är marginellt och kan under valäret 1982 gissningsvis komma att uppgå till 2 500 för hela riket. Dä antalet ärenden är sä obetydligt finns väl en viss risk att de — ttnder rädande brädska — kommer bort i hanteringen. Det måste därför klart utsägas vilken instans som har ansvaret för röstlängdsregistrets aktualisering i detta hänseende. — Om ett extra val hälls vid sädan tidpunkt att ett rättelseft'irfarant'le är uteslutet. mäste informationen till väljarna klargöra detta.

Loka/tt skattetnytttligheten i Malmö fögderi päpekar att den väsentligaste arbetsuppgiften för lokala skattemynt'lighetens del när det gäller val till riksdagen utgörs av kontrollen av röstkorten. De i betänkandet föreslagna förändringarmt av förfarandet vid extra val innebär att lokala skattemyndig- heten har i det närmaste två veckor på sig för denna kontroll. Då denna tid får anses tillräcklig har myndigheten för sin del intet att invända mot vad kommitten föreslagit.

Loka/n skttttemyttrligheten i Kristianstads fögderi anser att med de av kommittén gjorda förslagen några större svårigheter inte skall behöva nppstä för myndigheten att medhinna sina uppgifter inför ett extra val, Med hänsyn till att röstkorten inte behöver sändas ut förrän tjugonde dagen före valet har myndigheten ca 14 dagar till sitt förfogande att verkställa erforderlig kontroll. Denna tidsperiod bör vara tillräcklig. Fifn'slaget att lata företrädare för lokal skattemyndighet granska röstkorten på länsstyrelsen direkt i samband med tryckningen synes därför ej erforderligt. — Ett ätgärd som skulle vara till stort gagn för myndigheten vore om samtliga ändringar i röstlängden registrerades i röstlängdsregistret. Eftersom antalet sädana ändringar är få skulle en sådan ätgärd inte förtnsaka mycket arbete. Förfarandet skulle emellertid medföra att myndighetens kontroll av röst- längden icke skulle vara erforderlig. Röstkorten kunde distribueras direkt fran datacentralen. En avsevärd rationaliseringsvinst både i tid och personalresurser skulle därmed vinnas. Aven om kommitten inte behöver ta

• Sida 64
•  Original

Prop. l98 l/82z83 04

upp frågan i detta sammanhang är det angeläget att förslaget genomförs med det snaraste.

Lokala skattemyndigheten i Gällivare fögderi ansluter sig till kommitténs förslag med följande invändningar. Att personal från lokala skattemyndig- heten tillfälligt skulle placeras hos länsstyrelsen för kontroll av röstkort avvisas. Ytterst liten. om alls någon. tidsvinst skulle uppnås härmed. Speciellt inte i större län med många lokala skattemyndigheter och länga reseavstånd. Eftersom röstkorten inte mäste skickas ut förrän den tjugonde dagen före valet har myndigheten i det närmaste två veckor för denna kontroll. vilket i vart fall torde vara tillräckligt för en mindre och medelstor lokal skattemyndighet. — Vidare ifrågasätter lokala skattemyndigheten starkt. i likhet med kommittén. om myndighetens kontroll av röstkorten numera är erforderlig. Frägan behöver. som kommitten framfört. inte tas upp i detta sammanhang. men det är däremot enligt myndighetens mening ytterst angeläget att den tas tlpp snarast. inte minst med hänsyn till lokal skattemyndighcts allt mer krympande personalresurser och med ökad kontroll av dataframställda produkter.

3 Förtidsröstning $.] Röstning på postanstalter

Postverket anser att en längre poströstningsperiod än 17 dagar inte är lämplig. om man behöver förkorta varseltiden för ett extra val. De åtgärder. som postverket behöver vidta före poströstningens start. kräver sin tid. En längre poströstningsperiod kan innebära onödig tidspress under planerings- stadiet med risk för att fel i olika avseenden uppstår. En kortare postrt'ftstningsperiod är heller inte att föredra. Kommittén har i sitt betänkande visat i en figur och en tabell hur antalet ptztströstande per dag stiger. ju närmare valdagen man kommer. Slopar man den första veckan av poströstningsperioden får man utgä från att de väljare som skulle ha utnyttjat möjligheten att poströsta under den första veckan i stället poströstar senare. Vid 1979 års val postri'istade ca 106 (_lt'ltl personer under den första veckan. Under den andra veckan poströstade inte mindre än ca 225 tltlt) personer. Med en ytterligare förkortad poströstningsperiod kan antalet poströstande per dag bli så stort. att stor köbildning ofta uppstår. Detta kan i mänga fall av väljarna anses vara besvärande och t.o.m. innebära att flera väljare avstår från att rösta.

Med hänsyn till det sagda anser postverket att en poströstningsperiod pä 17 dagar är att föredra vid ett extra val till riksdagen. Längden pä poströst- ningsperioden är lämpligt avvägd även vid omval till riksdagen och vid andra

extra val.

• Sida 65
•  Original

Prop. NSI/82:83 (15

3.2 Röstning hos utlandsmyndigheter

Sveriges alnbassad [ Washington har inte något att erinra mot kommitténs förslag i denna del.

Sveriges ambassad i Nairobi instämmer i UD:s förordande av en generös praxis när det gäller att anordna särskild rt'istmottagning. Ambassaden har däremot en annan mening i fraga om hos vilka utlandsmyndigheter röstning skall äga rtnn. Samma motiv som kan finnas bakom UD:s förordade generösa praxis i fräga om anordnande av särskild röstmottagning måste finnas för att öka antalet röstmottagande tttlandstnyndigheter. Med hänsyn till den veterligt höga kvaliteten hos de flesta honorärkonsuler torde det inte vara alltför svärt att utfärda för dem klarläggande anvisningar. Spräksvärighetcr- na torde ej heller vara alltför stora. särskilt som man fär förutsätta att konsulerna normalt lyckas med att kommunicera med svenska myndigheter och svenska medborgare. Formella fel torde ej kunna uteslutas i vissa fall. men sådana förekommer även vid röstningi Sverige och tas inte till intäkt för att minska medlmrgarnas möjlighet att utöva sin rösträtt. Det synes vara av stort värde. att varje svensk utomlands skall kunna räkna med att röstning är möjlig på varje utlandsmyndighet. Att den danska vallagstiftningen rymmer en sådan möjlighet talar för att hindren ingalunda är t'tt'iverstigliga. En fördel är ytterligare. att en generös regel eliminerar den särskilda beslutsomgängen för att fastställa vilka myndigheter som skall vara röstmottagande. Den svensk som av en eller annan anledning befinner sig i utlandet bör kunna utgä ifrän att närmaste utlandsmyndighet är säväl skyldig som behörig att motta en ri'isthandling. — Ambassaden instämmer i värdet av att ha förpackat valtnatcrial tillgängligt på utlandsmyndigheterna och finner förslagen om legitimation och tidsfristcr välmotiverade.

.SE-Wiges ambassad i Oslo konstaterar att den geografiska närheten till och de goda kommunikationerna med Sverige gör att det normalt inte är förenat med nägra svärigheter att genotttföra röstmottagningi Norge. I betänkandet föreslås bl. a. att UD genom cirkulz'irtelegram senast dagen efter att beslut om extra val tillkännagetts skall meddela samtliga de utlandsmyndigheter där röstning ägde rum vid närtttast ft'tregz'iende val om tidpunkten för det extra valet. Dessa myndigheter skall därvid samtidigt beredas tillfälle att inom viss tid till UD anmäla om det finns skäl att anordna röstmottagning på flera myndigheter inom (uttrådet än vid det senaste valet. Eftersom röstmottag- ning också äger rtnn vid olönade utlandsmyndighcter är innebörden av det sagda oklar för ambassaden. ()m meningen är att ocksä dylika röstmotta- gande utlandsmyndighcter skall tillställas UD:s eirkulärtelegram. föreställer ambassaden sig likväl att det inte är pa dern utan på vederbörande ambassad eller generalkonsulat det skall ankomma att ge besked om ev. behov av fler röstmottagningsmyndighetcr inom verksamhetsomrädet än förut. Ambassa- den föreslär emellertid att man överväger nödvändigheten av att man ocksä

• Sida 66
•  Original

Prop. [98 1/82z83 oo

vid ett extra val går ut och undersöker om det fintts behov av fler röstmottagningsmyndighetcr. Med hänsyn till tidsfaktorn och kravet på förenklade och snabbare rutiner inför extra val skttlle det därvid i stället kttttna beslutas att samtna myndigheter som vid föregående ordinarie val skall vara röstmottagare vid det extra valet (med ändring eller tillägg sotn kan f("iranledas av att utlandsmyndigltet nedlagts eller ny sådan upprättats"). Pä sätt som närmare beskrivs i betänkandet fastställs inför varje ordinarie val. dvs. vart tredje år. en förteckning Över vilka myndigheter som då skall vara röstmottagare. Förteckningen blir härigenom ft.)t'tl(")p'.tttde uppdaterad med regelbundna ntellanrum. Den tid sotn förflyter mellan de ordinarie valen är relativt kort och synes ej längre än att senaste förteckning alltjämt bör ha erforderlig aktualitet vid extra val. Om förhållandena likväl någonstans så avsevärt skttlle ändrat sig att ytterligare arrangemang för rt'istmottagning lokalt anses behövligt skulle detta kunna lösas ad ltoc genom att särskild röstmottagning utottt kansliortcn anordnas för just detta tillfälle.

Sveriges ambassad i Bonn påpekar att den föreslagna ordningen för röstrting titan svårighet kan genomföras vid ambassaden och vid de lönade generalkonsulatcn och de olöttade konsulat. vid vilka röstmottagning tidigare ägt rttttt i Förbundsrcpublikett Tyskland.

Ullandssvenskarnax Förening anser att det är väsentligt att man bibehåller tillräckliga tidsmargittaler för röstning Itos utlandsntyndigltet även vid extra val. Det är därför tillfredsställattde att kommittén gör ett direkt uttalande i denna riktning. — Vad gäller kommitténs resonemang om tanken att låta sattttliga utl'.tndsmynt'ligheter bli röstmottagare ifrågasätter föreningen däremot om inte svårigheterna överdrivs från UD:s och RSV:s sida. Även om det i vissa enstaka fall. med hänsyn till spräksvärigheter eller av andra orsaker. skulle visa sig olämpligt att anförtro röstmottagning ät en utlandstnyndighet förefaller det rimligt att i princip utgå frän att santtliga dessa myndigheter skall kttnna fullgöra uppgiften i fråga och alltså lta ett äliggande att stå röstberättigade svenskar till tjänst. ()m den danska t-".tllagstiftttittgett innefattar en dylik förpliktelse för danska utlandsmyndig- heter är det svårt att inse varför så inte skttlle kttnna bli fallet i Sverige. — Föreningen aktttaliserar också till tanken att man åtminstone i vissa länder skulle kttnna utse lokala myndigheter. t. ex. av typen notarius publicus. till röstmottagare. Självfallet fifn'utsätter ett sådant arrangemang att vederbö- rande svenska utlandsmyndighet övertygar sig om att röstmottagning kan ske på sådant sätt att vallagens bestämmelser uppfylls. l lättder med långa avstånd från de platser där svenskar bor och arbetar till närmaste beskickning eller konsulat skttlle det väsentligt underlätta röstningsproceduren om möjligheter av nu antytt slag öppnades. Föreningen anser att man i vart fall borde göra ett begränsat försök i dettna riktning vid nästkommande allmänna val. Eftersom proceduren vid extra val alltid kontmer att innebära särskilda praktiska svårigheter för utlandssvenskarna i vad avser rösträttens tttövttittg i praktiken skulle emellertid möjligheter till röstmottagning hos lokal myndighet bli av särskilt värde just vid dessa val.

• Sida 67
•  Original

Prop. NSI/82:83 (,7

3.3 Röstning på fartyg

Sverige's redarejk'jnfning anser att kommitténs förslag innebär en väsentlig rationalisering av nuvarande t'nnständliga fi'irfarande. F.nligt föreningens uppfattning kan härigenom sänkningen av tidsramen inom vilken röstning till extra val far ske pä fartyg i utrikesfart från 55 dagar till 45 dagar före valdagen godtas. Detta kan ske utan att de ombordanställdas möjligheter att delta i valet äventyras. Förslaget innebär också lättnader av administrativ art för rederierna. vilket noteras med tillfredsställelse.

Svenska sjå/blits/i'irhundet hänvisar till kommitténs redovisning av de tidpunkter under vilka fartygsröstningen till l979 ärs val och folkomröst— ningen 1980 företogs. Enligt förbundet konstaterar kommitten att endast tio av 152 fartyg l't'fwrrättat röstning ombord under den förlängdt't röstningsperio- den som då för första gängen kunde utnyttjas. Enligt förbundets uppfattning är det ringa antalet fartyg som utnyttjade den förlängda röstningsperimlen ingen direkt mätare pä behovet och nödvändigheten av längre rt'vstningspe- rioder för sjöfolk. Försenad ankomst ombord av utsänt valmaterial kan ha fördröjt röstmottagningen ombord. resans längd och möjligheten att avlämna post frän fartyget är ett par andra faktorer som kan ha haft betydelse på beslutet om vilken dag rt'ästmrntagning skulle ske. Den allmänna tendensen bland väljarna att först i slutskedet av valperioden definitivt besluta sig för vilket parti man skall rösta pä kan naturligtvis ocksä ha inverkat pä beslutet om när röstningen ombord skulle ske.

Vad avser de ("h-'erväganden och förslag kommitten framfi'ir när det gäller sjöfolkets möjligheter att genom valförrättning ombord delta i extra val. ansluter förbundet sig till kommitténs förslag. Under förutsättning att nödvändigt material finns lagrat ombord och att beslut om på vilka fartyg röstmottagning får äga rum snabbt kan fattas av RSV bör 45 dagar vara till fyllest när det gäller att efter förrättat val frän hamn fartyget ankommer kunna få hem försändelse med röstsedlar i tid för sammanräkningen.

Förbundet finner det enbart-pt')sitivt att kommittén föreslär att fartygens valpaket ocksä skall innehålla material för val av landstingsledamt'frter och kommunfullmäktige sä att en viss beredskap inför alla valtillfällen finns framdeles. Förbttndet har redan tidigare föreslagit att problemet med att få ut valmaterial till fartyg som medgivits rätt att företa val ombord skulle lösas på så sätt att materialet alltid fanns tillgängligt ombord.

När det gäller frågan om på vilka fartyg röstmottagning skall anordnas har förbundet tidigare föreslagit att samtliga fartyg som normalt sysselsätts i utrikes fart skulle medges denna rättighet. Att undanta fartyg som under perioden för förtidsrt'istning ankommer svensk hamn för lossning. lastning eller varvst'åvcrsyn innebär egentligen en väsentlig begränsning av rösträtten för ornhordanställda pä dessa fartyg. Röstavlämning pä postanstalt förutsät- ter ju att den röstande medför sitt röstkort och det är på detta krav möjligheten för de allra flesta av nämnda sjömän att delta i valet strandar.

• Sida 68
•  Original

Prop. 198 [.,/82:83 (»8

Att fä tag på sitt röstkort är nämligen förenat med stora svårigheter för envar ombtu'dansti'tlld som inte är bosatt pä den ort fartyget ankommer till. Tilläggas kan att för lastning eller lossning ligger de flesta fartyg numera endast några timmar i hamn.

Sä länge beslut om fartygsröstning fastställs på nuvarande sätt. nämligen av RSV inför varje val, anser förbundet det säväl önskvärt som nödvänt'ligt att de ombordanställdas organisationer liksom hittills beretts tillfälle yttra sig över förslag till förteckning över fartyg pä vilka val får förrättas. Remisstiden kan göras mycket kort. konstaterades vid det samtmtnträffande berörda parter hade med kommitténs ordförande och sekreterare.

4 Övriga frågor

Svenska kommanförhanclet anser att vissa kt')stnadsökningar uppkommer i kommunerna för den ökade beredskap som blir följden av att tiden för extra val förkortas. Även genomförandet av ett extra val i enlighet med förslaget torde medföra ökade kostnader. bl. a. för övertid.

Frågan om kommitténs förslag kommer att medföra nägon ökning av kostnaderna tas också upp av valnämnden i Stockholms kommun. Synpunk- terna har redovisats under avsnitten 1 och 2.2.

Postverket noterar med tillfredsställelsc att informationsbrosehyren till hushållen bör kunna färdigställas så snabbt. att den kan nå hushållen i god tid före poströstningens början.

_S'venska kommanför/uttalet fäster uppmärksamheten pä att en förutsätt- ning för att ett extra val skall kunna genomföras på så kort tid som omkring SU dagar är att berörda valmyndigheter. partier och andra erhallcr tillräcklig information om förfarandet m.m. Det övergripande ansvaret för denna inftn'mation bör ligga pä riksskatteverket.

l-"a/nz't'mnden i Stockholms kommun framhäller att det är av vitalt intresse för valnämnderna. framför allt för de större valnämnderna med en mer omfattande organisationsapparat. att övriga myndigheter — RSV och länsstyrelserna — snabbt ger sådan information om valet som är styrande för valnämndens vidareinformation och det praktiska genomft'ärande av valet. Här är RSV:s material särskilt viktigt. Det valmaterial som RSV svarar för måste vara Stockholms valnämnd till handa senast 15 dagar före valdagen. Valnämnden har ett (")mfattande packnings- och transportsystem för fördel- ning och distribution till ca 430 valdistrikt. RSV:s Handledning för valförrz'ittare. vallagarna och förseglingsmaterialet mäste vara valnänmden till handa senast 32 dagar före valdagen.

Nämnden päpekar ocksa att det uppstår vissa speciella problem för nämnden. Behandlingen av f("ärtidsröster. totalt ca 21.10 (ltlt). sköts med hjälp av postverket. Det är postverket som svarar för merparten av den praktiska hanteringen. Valnämnden bör ha ett avtal med postverket som garanterar erforderligt bistånd vid extraval. Lokalfrägan vid poströsthanteringen bör

• Sida 69
•  Original

Prop. 198 l/82:83 ol)

ägnas särskild uppmärksamhet. Valnämndens mottagning av valmaterialct pä valdagens kväll har samordnats med överlätnnandet till länsstyrelsen. Det är således en organisations- och lokalmässig samordning som avsevärt har underlättat hanteringen för bägge parter. Det är önskvärt att denna samordning kan genomföras även vid ett extraval. Lokalfragan kan vara svår

att lösa med kort varsel.

S Ikraftträdande

Enligt länsstyrelsen iStork/m/ms [än behöver valmyndigheterna rimligen tid på sig för att inta den högre beredskap som utgör en förutsi'ittning för det snabbare valgenomförandet. Länsstyrelserna haller pä att byta datorer. lnkörningsproblem och svärigheter med att framställa nya program gör att dataenhetcrna f.n. har stora problem att klara sin ordinarie produktion. Länsstyrelsen. som haft tillfälle att inhämta vad RSV anfört i sitt yttrande. delar de farhågor som verket anmält att ett omedelbart ikraftträdande kan föranleda med nuvarande dataresurser.

Vad gäller reformens ikraftträdande kan även hänvisas till RSV:s synpunkter under avsnitt 2.6 .

• Sida 70
•  Original

Prop. 1981/82:83

[innehållsförteckning

Propositionens huvudsakliga innehäll ..........................

lagförslag ..................................................

l 2 3

lag om ändring i vallagen (19721620) ...................... Lag om ändring i lagen (1972170—1) om kyrkofullmäktigval. . . . Lag om ändring i folkmnröstningslagen (197936?) ..........

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 10 december

1981 ....................................................... 1 Inledning ............................................... 2 Allmän motivering ...................................... 2.1 Allmänna synpunkter .............................. 2.2 Valft'irberedelser .................................. 2.2.1 Indelning i valdistrikt m.m ................... 2.2.2 Vallokaler och valförrättare ................. 2.2.3 Registrering av partibeteckningar och anmälan ay ombud .................................... 2.2.4 Nominering och anmälan av kandidater ....... 2.25 Valsedlar och övrig valmateriel ......... _ ..... 2.2.6 Röstlängder och röstkort .................... 2.3 1—"örtidsrt'istning .................................... 2.3.1 Röstning pä postanstalter ................... 2.3.2 Röstning hos utlandsmyndigheter ............ 2.3.3. Röstning på fartyg .......................... 2.4 Övriga frågor ..................................... 2.5 Ikrafttri'idande .................................... 2.6 Schematisk tidsplan över förslagen .................. 3 Upprättade lagförslag .................................... 4 Specialmotivering ....................................... 4.1 Fi:")rslaget till lag om ändring i vallagen ............... 4.2 Ft'irslaget till lag om ändring i lagen om kyrkofullmt'iktig- val ...............................................

4.3 Förslaget till lag om ändring i folkomröstningslagen5 Hemställan ............................................. (1 Beslut .................................................

Bilagor

Bilaga ] Kommitténs sammanfattning av sitt förslag ............. Bilaga 2 Kommitténs lagförslag ............................... Bilaga 3 Remissammanställning ...............................

lnnchallsfört eckning .........................................

. 711

1-4

li

?

11) m 11 11 14 14 14

38 31) 30 41 41 41