Prop. 1982/83:2

om kompletteringar till 1982 års läroplan för kommunal vuxenutbildning m.m.

Prop. 1982/83: 2

Regeringens proposition 1982/83: 2

om kompletteringar till 1982 års läroplan för kommunal vuxenut- bildning m. m.;

beslutad den 24 juni 1982.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

JAN-ERIK WIKSTRÖM

Sammanfattning av komvux-utredningens skrivelse an- gående kompletteringar till läroplan för komvux

Inledning

Redan när komvux-utredningen överlämnade sitt förslag till läroplan för komvux aviserade kommittén att den skulle ytterligare överväga vissa frågor och återkomma med kompletterande förslag. Det gäller komplette- rande avsnitt i Mål och riktlinjer om studie- och yrkesorienteringen (syo) inom komvux, om gymnasieskolkurser och särskilda yrkesinriktade kurser samt kursplaner för gymnasieskolkurser och kompetensfrågor. Komvux- utredningen har också funnit det nödvändigt att komplettera Mål och riktlinjer med ett särskilt avsnitt om grundutbildningen för vuxna (grund- vux).

Enligt riksdagens beslut skall läroplan för komvux införas fr.o.m. läs- året 1982/83. Kommittén har därför med förtur behandlat de kompletteran- de delarna som skall fogas till läroplan för komvux för att de skall kunna träda i kraft snarast möjligt. dvs. fr.o.m. läsåret 1983/84. Eftersom etapp- systemet införs fr.o.m. läsåret 1982/83 bör de kursdeltagare som påbörjar sina studier i vissa ämnen i etapp 1 kunna fortsätta studierna i de följande etapperna fr.o.m. läsåret 1983/84.

Dessa förslag medför inga ökade kostnader. Avsikten är att de föreslag- na ändringarna skall genomföras inom ramen för det antal undervisnings- timmar som komvux disponerar enligt riksdagens beslut för det aktuella budgetåret.

Mål och riktlinjer för studie- och yrkesorientering

Kommittén har översiktligt behandlat studie- och yrkesorientering för vuxna i delbetänkandet Komvux och studieförbund. Regeringen har i proposition 1981/82: 15 behandlat studie- och yrkesorientering i grundsko- lan och gymnasieskolan. I propositionen hänvisar föredragande till kom- vux-utredningen och anför bl. a. följande:

”För den kommunala och statliga vuxenutbildningen har hittills gällt sam- ma läroplaner som för grundskolan resp. gymnasieskolan. Därmed har ungdomsskolans mål och riktlinjer för syo gällt även för syo inom dessa former av vuxenutbildning. Komvux-utredningen lade hösten 1980 fram ett förslag till läroplan för den kommunala vuxenutbildningen. Förslaget har remissbehandlats och beretts. Med anledning härav framlades under våren 1981 en proposition ( prop. 1980/81: 203 ) om läroplan för komvux.

] anslutning till förslaget om läroplan meddelade kommittén att den fortsätter att utreda frågan om syo för vuxna. Föredraganden utgick i propositionen från att principerna, som gäller för syons mål och innehåll i grund- och gymnasieskola, skall kunna vara vägledande för komvux-utred- ningens fortsatta överväganden när det gäller syo (s. 14)."

• Sida 25
•  Original

Prop. 1982/83: 2 25

Komvux-utredningen har i sitt arbete med studie- och yrkesorientering- en inom komvux beaktat vad regeringen föreslår i fråga om studie- och yrkesorientering i grundskolan och gymnasieskolan. De mål och riktlinjer för syo i komvux som kommittén föreslår överensstämmer i princip med de mål för syon som föreslås för ungdomsskolan, men de har anpassats till de annorlunda målgrupper och förutsättningar som gäller för komvux.

Om komvux skall nå de målgrupper som verksamheten främst skall vända sig till, ställer det stora krav på syo-insatser. Komvux-utredningen avser att återkomma till frågan i sitt huvudbetänkande och förutsätter att erforderliga resurser ställs till syo-verksamhetens förfogande. Eftersom _ kommittén enligt sina direktiv inte får föreslå åtgärder, som medför ökade kostnader, utgår kommittén ifrån att detta sker vid ett senare tillfälle eller genom lokala omprioriteringar inom ramen för schablontillägget.

Komvux-utredningen föreslår att i läroplan för komvux införs ett. avsnitt Mål och riktlinjer för syo inom komvux. (Förslaget redovisas i bilaga 2.)

Gymnasieskolkurser och särskilda yrkesinriktade. kurser

Komvux-utredningen föreslår också att Mål och riktlinjer i läroplan för komvux kompletteras med ett avsnitt om gymnasieskolkurser och särskil- da yrkesinriktade kurser. (Förslaget redovisas i bilaga 2.) Avsnittet bör tillämpas fr.o.m. läsåret 1983/84. Kommittén anför att följande förslag till förändringar kräver regeringens eller riksdagens beslut.

Etappindelade kurser inom komvux

Regeringen medgav genom förordning den 29 juni 1978 att försöksverk- samhet med etappindelning tick bedrivas inom komvux i högst 15 kom- muner under budgetåren 1978/79— 1980/81. Försöksverksamheten har ge- nom beslut den 25 juni 1981 förlängts tills vidare och utvidgats till de kommuner som SÖ medger. SÖ har kontinuerligt utvärderat försöksverk- samheten under de tre första budgetåren och till regeringen med en sär- skild utvärderingsrapport slutredovisat erfarenheterna av försöksverksam- heten med etappindelade kurser. SÖ:s slutrapport har överlämnats till komvux-utredningen för beaktande i det fortsatta utredningsarbetet.

I utvärderingen av försöksverksamheten har inga allvarliga invändningar mot själva etappsystemet kommit fram. Etappindelningen underlättar stu- dievalet för kursdeltagarna. De behöver inte från början bestämma sig för hur omfattande studier i ett ämne som de vill bedriva. Kursdeltagarna tas in i den etapp där de har förutsättningar att följa undervisningen och avgår efter den etapp där deras studiebehov år tillgodosett. Därigenom undviks återvändsgränder. .

Etappindelningen har också underlättat för framför allt mindre och me- delstora kommuner att starta kurser i etapp 2. I försöksverksamheten betraktas varje etapp som en kurs. Det har inneburit vissa svårigheter för kommunerna att starta kurser i etapperna 3 och 4. SÖ:s ursprungliga

• Sida 26
•  Original

Prop. 1982/83: 2 26

förslag innebar att samtliga etapper i resp. ämne skulle betraktas söm en enda kurs. Eftersom betyg från etapp 1 kan ingå i slutbetyg som ger grundskolkompetens, anser komvux-utredningen att etapp 1 kan betraktas som en avslutad helhet. Många kursdeltagare har heller inte för avsikt att omedelbart fortsätta sina studier i de följande etapperna i komvux. Kom- vux-utredningen föreslår därför att etapp 1 i resp. ämne betraktas som en kurs även i fortsättningen. '

Det är däremot svårare att göra samma uppdelning mellan etapperna 2, 3 och 4 (gymnasieskoletapperna). Några ämnen förekommer endast t.o.m. etapp 2, under det att åtskilliga ämnen har en fortsättning med etapp 3. I matematik, företagsekonomi. fysik och naturkunskap förekommer även etapp 4. En studerande i etapp 2 måste kunna garanteras att få fortsätta med etapp 3 och 4, om dessa finns i ämnet och ingår i hans studieprogram. Komvux-utredningen föreslår därför att alla gymnasieskoletapperna (dvs. etapperna 2,4) i ett ämne skall utgöra en kurs. Om antalet kursdeltagare vid övergången mellan två etapper går ner under det som är föreskrivet och om inte tillräckligt många nya kursdeltagare kan tas in i kursen till den följande etappen. skall antalet undervisningstimmar givetvis reduceras enligt gällande bestämmelser. '

Utvärderingen av försöksverksamheten har också visat på vissa pro- blem, som beror på att etappindelningen gjorts utifrån gymnasieskolans linjer och årskurser. Det har vållat svårigheter bl. a. vid betygsättningen på grund av oklarhet om vilka referensgrupper de komvux-studerandes pre- stationer skall jämföras med. Det har inte heller funnits några särskilda kursplaner för de etappindelade kurserna. För komvux gäller att SÖ fast- ställer timplan efter riktlinjer från regeringen. Vidare fastställer SÖ kurs- planer. Komvux-utredningen har låtit en arbetsgrupp utarbeta förslag till kursplaner för gymnasieskoletapperna i svenska, engelska, matematik och samhällskunskap/arbetslivsorientering. I dessa kursplaneförslag har äm- nesinnehållet delats upp i'etapper utifrån ämnenas egen struktur och inte i första hand i anslutning till gymnasieskolans linjer. De är att betrakta som modeller för hur kursplaner för gymnasieskoletapperna kan utformas.

Komvux-utredningen föreslår att ämnet arbetslivsorientering upphör som separat ämne och integreras med samhällskunskap till ett ämne. Detta blir den naturliga följden av kommitténs förslag att avgångsbetyg, som innehåller både allmänna och yrkesinriktade ämnen, skall kunna utfärdas i komvux. I kommitténs förslag till kursplan för samhällskunskap/arbets- livsorientering redovisas hur integreringen av de båda ämnena kan göras. Förslaget liggeri linje med gymnasieutredningens förslag, att arbetslivsori- entering skall upphöra som separat ämne i gymnasieskolan. Dess innehåll skall delas upp på samhällskunskap och de yrkestekniska blockämnena. Komvux-utredningen föreslår att SÖ får i uppdrag att se över etappindel- ningen och göra de ändringar som föranleds av utvärderingen. Etappindel- ningen bör utgå från ämnenas egen karaktär. I de modeller" för utformning-

• Sida 27
•  Original

Prop. 1982/83: 2 27

en av kursplaner som utarbetats har erfarenheterna från utvärderingen beaktats. '

SÖ bör få i uppdrag att fastställa timplan för etapper i samtliga allmänna ämnen på gymnasieskolnivå. Härvid bör i princip den timplan som gällt under försöksperioden kunna tillämpas. Om SÖ vid sin översyn finner att andra riktlinjer för timplanearbetet behövs, bör SÖ inge förslag härom till regeringen.

Komvux-utredningen föreslår att SÖ får i uppdrag att fastställa kurspla- ner i svenska, engelska, matematik och samhällskuns'kap/arbetslivsorien- tering i huvudsak i överensstämmelse med kommitténs kursplaneförslag samt att SÖ får i uppdrag att utarbeta och fastställa kursplaner i övriga etappindelade ämnen. '

I SÖ:s översyn av etappindelningen och vid utformningen av kursplaner bör också följande beaktas: '

a) Den försöksverksamhet som utvärderats har omfattat etappindelning av ämnen som ingår i utbildning som motsvarar de treåriga linjerna och tvåårig social och ekonomisk linje i gymnasieskolan. Även i utbildning som motsvarar tvååriga yrkesinriktade linjer och vissa specialkurser ingår all- männa ämnen, t.ex. svenska, engelska, matematik, psykologi. företags- ekonomi, maskinskrivning och kontorskunskap. Även dessa ämnen bör infogas i etappsystemet. .

b) I regeringens proposition 1981/82: 14 om Förändringar av gymnasiesko- lans utformning m.m. föreslås bl. a. en ny språkorganisation, samordning av N- och T-linjerna och samordning av timtal i samma ämne för fler linjer. c) Genom förordning den 13 september 1979 medgav regeringen att för- söksverksamhet fick bedrivas med etappindelning även av teknisk utbild- ning inom komvux. Försöksverksamheten omfattar ämnen inom maskin- teknisk och elteknisk gren av tvåårig och fyraårig teknisk linje. I försöks- verksamheten tillämpas ramtimplaner. Teknisk utbildning har mycket be- gränsad omfattning inom komvux och försöksverksamhet bedrivs endast i ett fåtal kommuner. Komvux-utredningen föreslår att SÖ får i uppdrag att följa försöksverksamheten och fastställa ramtimplan och kursplaner för etappindelning av de tekniska ämnena.

Betygsättning, behörighet

För betygsättningen i gymnasieskolkurser inom komvux gäller samma principer som i gymnasieskolan. Kursdeltagarna i komvux utgör inte en egen referensgrupp och ingår inte heller i referensgruppen för betygsätt- ningen i gymnasieskolan. Betygen i komvux relateras till prestationerna hos motsvarande elevgrupp i gymnasieskolan. Gymnasieutredningen dis- kuterar i sitt principbetänkande En reformerad gymnasieskola (SOU 1981: 96) alternativa möjligheter till utforming av ett nytt betygsystem för gymnasieskolan.

Komvux-utredningen anser att betygsättningen i gymnasieskolkurser

• Sida 28
•  Original

Prop. 1982/83: 2 28

inom komvux nu och i framtiden skall följa samma principer som betyg- sättningen i gymnasieskolan. Det förändrade betygsystem som kan komma att beslutas för gymnasieskolan bör därför också införas i gymnasieskol- kurser i komvux.

Den här föreslagna kompletteringen till läroplan för komvux föreslås emellertid träda i kraft fr. o. m. läsåret 1983/84. Komvux-utredningen utgår ifrån att det nuvarande betygsystemet kommer att gälla i varje fall t'. o. m. läsåret 1984/85. Förslaget till komplettering till läroplan för komvux om betygsättningen i gymnasieskolkurser bygger på att det nuvarande betyg- systemet gäller.

Förslaget att ämnena indelas i etapper, som inte har sin direkta motsva- righet i gymnasieskolans linjer och årskurser, innebär emellertid att kurs- deltagarna i komvux inte utan vidare kan jämföras med någon motsvaran- de elevgrupp i gymnasieskolan. Kursdeltagarna i etappindelade kurser i komvux bör därför utgöra en egen referensgrupp. Utbildningen i komvux skall vara av samma kvalitet som utbildningen i gymnasieskolan. Betygen skall därför motsvara prestationer som ligger på samma nivå som presta- tionerna hos gymnasieskolans elever utan att innehållet behöver vara identiskt.

Av kursplanerna för de olika etapperna bör framgå, vilka prestationer som krävs. Komvux-utredningen föreslår att SÖ får i uppdrag att utfärda närmare föreskrifter för betygsättningen i gymnasieskolkurser inom kom- vux.

Även kraven för allmän behörighet och särskild behörighet till högskole- utbildning bör i fråga om sökande med betyg från komvux anges med ämne och etapp i stället för med linje och årskurs. Komvux-utredningen föreslår att UHÄ får i uppdrag att se över behörighetsreglerna och anpassa dem _till etappindelningen.

Avgångsbetyg

Vuxna, som inte är 25 år och har fyra års arbetslivserfarenhet, måste kunna dokumentera den allmänna behörigheten för högskoleutbildning med ett avgångsbetyg. Det sker nu genom att de skaffar sig ett avgångsbe- tyg som motsvarar en fullständig studiekurs av en linje i gymnasieskolan och innehåller minst två årskurser svenska och engelska. Även vuxna, som i och för sig uppfyller kraven för allmän behörighet på grund av sin ålder och arbetslivserfarenhet, kan vilja skaffa sig avgångsbetyg som gör det möjligt för dem att bli bedömda r kvotgrupperna [ eller.. 2 vid ansökan till högskoleutbildning. Ett sådant avgångsbetyg kan också utgöra merit vid ansökan om arbete.

Komvux-utredningen har föreslagit att" de allmänna ämnena indelas i etapper, som inte direkt motsvarar gymnasieskolans linjer. Det blir därför nödvändigt att även avgångsbetygen utformas något annorlunda än i gym- nasieskolans linjesystem.

• Sida 29
•  Original

Prop. 1982/83: 2 29

Komvux-utredningen föreslår därför att särskilda avgångsbetyg som ger allmän behörighet utfärdas inom komvux. 'På dessa avgångsbetyg har följande krav ställts: — de skall utgöra dokument över en utbildning. som är av samma kvalitet som utbildningen i gymnasieskolan, -de skall innehålla utbildning i svenska och engelska, som motsvarar ' minst två årskurser i gymnasieskolan, — de skall kunna innehålla både allmänna ämnen och yrkesinriktade äm- nen, —- de skall ge de vuxenstuderande viss frihet att själva välja vilka ämnen som skall ingå i avgångsbetyget, — avgångsbetyg skall kunna utfärdas på två nivåer, dels motsvarande en tvåårig utbildning, dels motsvarande en treårig utbildning i gymnasie- skolan. Dessutom skall avgångsbetyg motsvarande årskurs 4 av fyraårig teknisk linje kunna utfärdas även inom komvux. Komvux-utredningen föreslår att avgångsbetyg 2 (motsvarande en två- årig utbildning i gymnasieskolan) utfärdas när följande villkor är uppfyllda:

].

2.

4.

Utbildningen omfatter en volym enligt SÖ:s timplaner av ] 100—1400 undervisningstimmar i fråga om huvudsakligen allmänna ämnen eller lägst 1400 undervisningstimmar i fråga om huvudsakligen yrkesinrik- tade ämnen. Betyg i följande obligatoriska ämnen och etapper ingår, nämligen svenska etapp 2, engelska etapp 2, matematik etapp 2 och samhälls- kunskap/arbetslivsorientering etapp 2. . Betyg i vissa i förslaget till läroplanskomplettering (se bilaga 2) upp-

räknade karaktärsämnen inom ekonomisk, humanistisk-samhällsve- tenskaplig, naturvetenskaplig eller teknisk sektor eller i yrkesinrikta- de ämnen omfattande lägst 800 undervisningstimmar. Betyg i fritt valda ämnen inom ovan angiven utbildningsvolym. Komvux-utredningen föreslår vidare att avgångsbetyg 3 (motsvarande en treårig utbildning i gymnasieskolan) utfärdas när följande villkor är uppfyllda:

1.

lx)

4.

Utbildningen omfattar en volym enligt SÖ:s timplaner av lägst 1 500 och högst 1 700 undervisningstimmar. . Betyg i samma obligatoriska ämnen som för avgångsbetyg 2, i svens-

ka dock etapp 3. . Betyg i uppräknade karaktärsämnen inom ekonomisk, humanistisk-

samhällsvetenskaplig, naturvetenskaplig eller teknisk sektor. Betyg i fritt valda ämnen inom angiven utbildningsvolym. Komvux-utredningen föreslår dessutom att avgångsbetyg motsvarande årskurs 4 av fyraårig teknisk linje skall kunna utfärdas inom komvux enligt nuvarande regler.

• Sida 30
•  Original

Prop. 1982/83: 2 30

Grundvux

Mål och riktlinjer i läroplan för komvux skall i tillämpliga delar gälla även för den av kommunerna anordnade grundutbildningen för vuxna. Grundvux skiljer sig emellertid i väsentliga avseenden från övrig utbildning inom komvux. Komvux-utredningen har därför ansett det nödvändigt att utarbeta vissa tillägg om grundvux att fogas till Mål och riktlinjer. Där behandlas bl. a. mål och målgrupper för grundvux, undervisningens inne- håll och uppläggning, metoder och arbetsformer. Kommittén konstaterar att grundvux omfattar utbildning på vitt skilda nivåer och föreslår bl. a. att grundvux för invandrare bör ha ett annorlunda innehåll och en annan uppläggning på den grundläggande nivån än vad grundvux för svenskar bör ha. All grundvux för den som har ett annat modersmål än svenska bör enligt förslaget innehålla svenska som främmande språk, även om under- visningen i övrigt sker på hemspråk. Förslaget om tillägg till Mål och riktlinjer utgör i övrigt konkretiseringar och preciseringar av vad som redan nu gäller enligt förordningen om grundvux eller enligt SÖ:s föreskrif- ter. (Förslaget redovisas i bilaga 2.)

Genomförande

Enligt riksdagens beslut införs läroplan för komvux fr.o.m. läsåret 1982/83. Därmed börjar systemet med etappindelade kurser och kursplaner för etapp 1 att tillämpas. De kursdeltagare som läsåret 1982/83 börjar sina studier enligt läroplanen för komvux i etapp 1 bör fr.o.m. läsåret 1983/84 kunna fortsätta i de följande etapperna. SÖ bör därför snarast få i uppdrag att utarbeta och fastställa timplaner, kursplaner och kommentarmaterial för de följande etapperna med beaktande av vad komvux-utredningen här har anfört. Kursplanema för etapp 2 och följande bör fastställas att gälla fr.o.m. läsåret 1983/84.

Även de nya avgångsbetyg som komvux-utredningen föreslår bör infö- ras fr.o.m. läsåret 1983/84. Det är angeläget att kursdeltagare som läsåret 1982/83 börjar sina studier enligt den nya läroplanen och enligt etappsyste- met kan inrikta sina studier mot avgångsbetyg, som ger allmän behörighet enligt dessa förslag. Det krävs emellertid vissa övergångsbestämmelser för att kursdeltagare, som påbörjat sina studier enligt nu gällande bestämmel- ser och kursplaner, under en relativt lång övergångsperiod skall kunna avsluta dem utan att behöva läsa om något ämne enligt det nya systemet.

Målen för syo i komvux bör till sina huvuddrag överensstämma med målen för syo i ungdomsskolan enligt regeringens propositon 1981/82: 15. Det föreslagna avsnittet Mål och riktlinjer för syo i komvux bör därför införas i läroplan för komvux att gälla fr. o. m. läsåret 1983/84.

De ovan föreslagna förändringarna medför inga ökade kostnader, efter- som antalet undervisningstimmar för komvux fastställs av riksdagen i annan ordning.

Förslagen ligger i linje med gymnasieutredningens förslag om en ändrad

• Sida 31
•  Original

Prop. 1982/83: 2 31

studieorganisation i gymnasieskolan. Om komvux-utredningens och gym- nasieutredningens förslag genomförs. bör möjligheterna till samverkan mellan komvux och gymnasieskolan kunna öka i framtiden. Om betygsy- stemet ändras i gymnasieskolan med anledning av gymnasieutredningens förslag, bör motsvarande ändringar göras av betygsättningen i gymnasie- skolkurser i komvux.

De ovan föreslagna förändringarna av utbildningen inom komvux kräver emellertid informations- och fortbildningsinsatser både på central, regional och lokal nivå. Dessa insatser måste göras inom ramen för tillgängliga resurser, eftersom komvux-utredningen enligt sina direktiv inte får föreslå åtgärder, som medför ökade kostnader. SÖ och länsskolnämnderna bör avdela en del av sina resurser för genomförande av läroplanen för komvux.

Schablontillägget för stödundervisning. studiehandledning och syo, som står till kommunernas förfogande, bör få användas för information och planering på lokal nivå såsom skett inom försöksverksamheten med etapp- indelade kurser och får ske vid genomförandet av etapp 1 i komvux. Enligt propositionen om skolforskning och personalutveckling ( prop. 1980/81: 97 ) får kommunerna ansvaret och vissa resurser för personalutbildningen för skolväsendet.

Komvux-utredningen har föreslagit att SÖ skall få i uppdrag att se över etappsystemet med anledning av utvärderingen av försöksverksamheten med etappindelade kurser och därvid beakta kommitténs förslag och för- slagen i regeringens proposition om förändringar av gymnasieskolans ut- formning m.m. Komvux-utredningen har också föreslagit att SÖ skall utarbeta och fastställa tim- och kursplaner för de-etappindelade ämnena och utarbeta kommentarmaterial till läroplanen för komvux. Detta arbete kräver stora resurser under viss begränsad tid. Kommittén föreslår att SÖ genom omprioritering ser till att erforderliga resurser finns för översyn av etappsystemet och arbetet med tim— och kursplaner och kommentarmate- rial.

Hemställan

Åberopande vad som ovan sagts hemställer komvux-utredningen

att till läroplan för komvux fogas ett avsnitt om mål och riktlinjer för syo inom komvux enligt kommitténs förslag, att till läroplan för komvux fogas ett avsnitt om gymnasieskolkurser och särskilda yrkesinriktade kurser enligt kommitténs förslag, att till läroplan för komvux fogas ett avsnitt om grundvux enligt kommitténs förslag. att SÖ får i uppdrag att se över etappsystemet, utarbeta och fast- ställa tim- och kursplaner, utarbeta kommentarmaterial och ut- färda föreskrifter om betygsättning i komvux i enlighet med kommitténs förslag.

• Sida 32
•  Original

Prop. 1982/83: 2 32

att UHÄ får i uppdrag att utforma behörighetskraven för antagning till högskoleutbildning så att de också anges enligt etappsyste- met, att de föreslagna förändringarna införs fr.o.m. läsåret 1983/84 och att informations- och fortbildningsinsatser genomförs både på cen- tral, regional och lokal nivå inom ramen för tillgängliga resurser.

• Sida 33
•  Original

Prop. 1982/83: 2 ' ' 33

Komvux-utredningens förslag till kompletteringar till lä- roplan för komvux

Mål och riktlinjer för syo i komvux

Inledning

Studie- och yrkesorientering (syo) är det sammanfattande begreppet för inslag i undervisningen och enskild eller gruppvis vägledning som syftar till att ge kursdeltagamai komvux förberedelse för kommande yrke eller utbildning.

Vuxenstuderande har behov av syo, dels när de skall välja studieform. dels under studietiden för att få hjälp att planera en eventuell fortsättning av utbildningen. Vuxna som vill komma ut på arbetsmarknaden eller byta arbete behöver också yrkesorientering. '

Extern syo

De vuxnas syo-behov avviker i många avseenden från ungdomars i grundskolan och gymnasieskolan. Det finns därför anledning att organisera syo för vuxna på ett delvis annorlunda sätt. Många vuxna behöver ta ledigt från arbetet för att studera. De skall inte sällan klara hemarbete och vård . av barn samtidigt med studierna. Vuxna har ofta behov av kvalificerad rådgivning vad gäller alternativa studievägar och ekonomiska och andra villkor i samband med studierna. En studierådgivning som skall kunna tillfredsställa vuxnas behov av hjälp inför studievalet bör nära samarbeta med skolor, komvux, studieförbund, arbetsförmedling, fackliga organisa- tioner och studiesociala myndigheter. Den externa syon som skall ge information och råd om hela vuxenutbildningen bör uppfylla följande krav: — vara fristående från enskilda utbildningsanordnares rekryteringsin-

tresse, — kunna ge övergripande information och rådgivning om all vuxenutbild- ning och om studiesociala frågor. — ha god kännedom om vuxnas studieförutsättningar och studiehinder.

Intern syo

Syo inom komvux planläggs vid pedagogisk konferens som sammankal- las av rektor minst en gång per termin. I den pedagogiska konferensen medverkar syo-funktionär, lärare, skolledare och elevrepresentanter från komvux. Inom komvux skall syo bedrivas integrerad med övrig pedago- gisk verksamhet. Det betyder att syo skall utgöra naturliga inslag i komvux kurser. Syo-inslagen skall komma in i undervisningen vid ett eller flera lämpliga tillfällen och skall bl. a. kunna bidra med uppslag till undersök- ningar, temastudier, individuella uppgifter, utställningar. studiebesök etc. 3 Riksdagen 1982/83. I saml. Nr2

• Sida 34
•  Original

Prop. 1982/83: 2 34

En meningsfull syo kan först uppnås då syo-stoffet blir ett naturligt inslag i undervisningen och därmed allas gemensamma ansvar.

Komvux skall verka för jämställdhet mellan könen. Syo-funktionären har här speciella möjligheter genom sin kunskap om arbetsmarknaden atti samverkan med lärare i skilda ämnen göra kursdeltagarna medvetna om företeelser som har sin grund i att samhället ännu inte nått fram till full jämställdhet mellan könen. Det blir härigenom möjligt att analysera och kritiskt granska sociala relationer i utbildning och på arbetsplatser, värde- ringar bland olika grupper i samhället, lönerelationer, yrkens status, köns- roller etc. Resultatet av granskningen kan sedan sättas i relation till den enskildes studie- och/eller yrkesval.

Komvux målgrupper omfattar bl.a. korttidsutbildade, invandrare och handikappade och andra utsatta grupper i samhället med stort utbildnings- behov. Det är viktigt att dessa grupper får tillgång till enskilda studieväg- ledningssamtal. Många i dessa grupper i komvux är dåligt orienterade om svensk arbetsmarknad. Hemarbetande som söker sig ut på arbetsmarkna- den, invandrare, arbetslös ungdom och handikappade saknar i hög grad arbetslivserfarenhet. Det är angeläget att dessa grupper inom komvux får praktisk arbetslivsorientering på olika områden och får möjlighet att bear- beta sina erfarenheter i undervisningssituationen.

Syo i komvux skall anknyta till deltagarnas erfarenheter och verklighets- uppfattning men också söka vidga deras perspektiv vad gäller studier och yrkesval. Ett undersökande arbetssätt bör tillämpas. Syo-funktionären anvisar litteratur eller ger råd till den enskilde som själv gör efterforskning- ar och undersökningar.

Syo-funktionären skall vara en resurs för lärare och kursdeltagare som har behov av kontakter med andra som arbetar i samhället t. ex. parterna på arbetsmarknaden, den offentliga sektorn, arbetsförmedlingen, företrä- dare för andra vuxenutbildningsanordnare etc.

För att deltagarna skall få en fördjupad insikt i studie- och yrkesliv kan det vara nödvändigt att genomföra studiebesök och/eller praktisk arbets- livsorientering i anslutning till något eller några moment i undervisningen. Dessa bör då planläggas och genomföras av deltagare, lärare och syo-funk- tionär gemensamt.

Inom komvux har syo en informerande, klarläggande och stödjande roll. Rådgivning blir då ett naturligt inslag i undervisningen i samverkan mellan deltagare, lärare och syo-funktionär.

• Sida 35
•  Original

Prop. 1982/83: 2 35

6 Gymnasieskolkurser och särskilda yrkesinriktade kurser

6.1 Komvux — ett ämneskurssystem

Utbildningen inom komvux är uppbyggd som ett ämneskurssystem. Varje ämne utgör i regel en separat kurs. Kursdeltagarna i komvux kan studera ett eller flera ämnen samtidigt eller efter varandra. De kan själva välja den kombination av ämnen som de har behov av för forsatta studier eller för sin yrkesverksamhet. De kan således kombinera studier i all- männa ämnen med yrkesinriktade ämnen. De kan också studera vissa ämnen på grundskolnivå och andra ämnen på gymnasieskolnivå beroende på förutsättningar och behov. De sökande tas in i en kurs i den etapp där de har förutsättningar att följa undervisningen.

De särskilda yrkesinriktade kurserna och vissa specialkurser får anord- nas endast som sammanhållen utbildning, även om de innehåller flera ämnen. SÖ föreskriver för varje specialkurs om de i specialkursen ingåen- de ämnena får anordnas som separata kurser eller inte.

De yrkestekniska blockämnena eller motsvarande ämnen på gymnasie- skolans yrkesinriktade linjer och specialkurser har delats upp i delmo- mentskurser av olika längd för att möjliggöra för vuxna att utbilda sig eller fortbilda sig inom en begränsad del av blockämnet. Delmomentskurser som innehåller arbetsteknik har dessutom delats upp i moduler. Moduler från flera delmoment kombineras till s.k. modulkurser enligt SÖ:s före- skrifter.

Skolstyrelsen i kommunen beslutar vilka kurser som skall anordnas inom komvux inom ramen för det antal undervisningstimmar som kom- munen disponerar. I fråga om yrkesinriktad utbildning måste skolstyrelsen samråda med arbetsmarknadens parter innan den beslutar vilka kurser som skall anordnas.

6.2 Gymnasieskolkurser i allmänna ämnen

Gymnasieskolkurser får inom komvux anordnas i de allmänna ämnen som finns upptagna i nedanstående tabell över etappindelade kurser. Gym- nasieskolkurser får också anordnas i följande allmänna ämnen som inte etappindelats, nämligen latin. grekiska, allmän språkkunskap, konsument- kunskap, redovisning, distribution, förvaltning, rättskunskap, maskin- skrivning och kontorskunskap, maskinskrivning, stenografi och oriente- ringskurs för vuxenstuderande. Gymnasieskolkurser får dessutom anord- nas i ergonomi, teknologi och tekniska ämnen enligt SÖ:s föreskrifter.

Gymnasieskolkurser får efter medgivande av SÖ i varje särskilt fall anordnas i följande ämnen, nämligen musik, teckning, konst- och musik- historia och musik/teckning och teckning/musik/dramatik - estetisk specia- lisering.

• Sida 36
•  Original

Prop. 1982/83: 2 36

Gymnasieskolkurser i C-språk får anordnas i följande språk, nämligen tyska, franska. ryska, spanska, italienska. portugisiska, finska och hem- språk. _

SÖ fastställer kursplaner bestående av mål och huvudmoment för ovan uppräknade ämnen. SÖ fastställer också timplaner enligt riktlinjer som regeringen meddelar. SÖ utarbetar successivt kommentarmaterial.

6.2.1 Etappindelning

De separata ämnena utgör grundstommen i komvux kursorganisation. De vuxenstuderande kan emellertid ha behov av att studera olika mycket av ett ämne. Vissa kursdeltagare har t. ex. genom studier i gymnasieskolan skaffat sig kunskaper i ett ämne till en viss nivå och behöver bygga på dessa kunskaper. De mera omfattande ämnena har därför indelats i flera etapper. I de ämnen som förekommer på grundskolnivå motsvarar etapp 1 grundskoldelen av ämnet och etapperna 2—4 motsvarar olika omfattande gymnasieskolkurser av ämnet. I de ämnen som inte förekommer på grundskolnivå utgör etapp 2 den första delen av ämnet på gymnasieskol- nivå. Etapperna bygger på varandra och utgör delar av en sammanhängan- de studiegång. Kursdeltagarna tas in i den etapp där de har förutsättningar att följa undervisningen. Varje-etapp utgör också en helhet och deltagarna kan avsluta sina studier, när de fått sitt utbildningsbehov tillgodosett. Deltagarna behöver inte från början bestämma hur omfattande studier i ett ämne som de skall ägna sig åt. dvs. hur många etapper de skall studera. Etapperna 2—4 utgör en sammanhängande kurs. men betyg utfärdas efter var och en av etapperna.

Varje etapp indelas i en grunddel och en fördjupningsdel enligt Mål och riktlinjer.

I nedanstående tabell redovisas nu gällande etappindelning och högsta antal undervisningstimmar förvarje' etapp.

Ämne Etapp 1 Etapp 2 Etapp 3 Etapp 4 Svenska 175 105 (+ 15) 60 Engelska 230 105 70 Matematik 270 100 1 15 100 Samhällskunskap 45 80 45 Historia 45 40 30 Religionskunskap 45 35 Geografi 45

Socialkunskap - 70 Företagsekonomi - 70 120 60 Filosofi — 35 Psykologi — 50

Franska/Tyska 160 75 105

C-språk — 160 75

Biologi 80 105 Fysik 80 80 60 70 Kemi 60 80 50 Naturkunskap _ 60 830 130

• Sida 37
•  Original

Prop. 1982/83: 2 37

6.2.2 Delning i undervisningsgrupper

Allmänna ämnen får indelas i två undervisningsgrupper i följande fall: — i nybörjarspråk under högst 20 undervisningstimmar om antalet kursdel- tagare är lägst 21, — vid laborationer, konstruktionsövningar m.m. i högst samma utsträck— ning som anges i gymnasieskolans läroplan om antalet kursdeltagare är ' lägst 17. Härvid skall en veckotimme anses motsvara 30 undervisnings- timmar vid kommunal vuxenutbildning, —för genomförande av studietekniska övningar, planering, utvärdering m.m. får gymnasieskolkurser i vissa ämnen och etapper delas under högst ett visst antal undervisningstimmar om antalet kursdeltagare är lägst 17. Ämnen, etapper och antal timmar framgår av nedanstående tabell.

Amne Etapp Antal utr Svenska 2—3 20 Engelska 2 20 Engelska 3 10 B-språk 2—3 10 Historia 2—3 10 Samhällskunskap 2—3 10 Fysik 2—4 10 Kemi 2—4 10 Naturkunskap 2—3 20 Företagsekonomi 3—4 20

6.3 Yrkesinriktade gymnasieskolkurser

6.3.1 Delmomentskurser och modulkurser

Flertalet tvååriga yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan innehåller ett dominerande yrkestekniskt ämne med 27—35 veckotimmar för eleverna. Beklädnadsteknik. bygg- och anläggningsteknik, el-teleteknik, fordonstek- nik, livsmedelsteknik, processteknik, träteknik "och verkstadsteknik är sådaha ämnen. Motsvarande eller liknande ämnen förekommer även i specialkurser. '

Yrkestekniska ämnen som innehåller arbetsteknik och fackteori anord- nas inte i sin helhet som kurser inom komvux. Delmomenten i supplemen- ten till Lgy 70 har i stället fått utgöra indelningsgrund för delmoments- kurser. Delmomentskursema kan anordnas i arbetsteknik med integrerad fackteori eller enbart i fackteori. Kurserna är sidoordnade och bygger således inte på varandra. Endast delmomentskurser som omfattar lägst 45 timmar får anordnas som separat kurs. Om en delmomentskurs omfattar ett lägre timtal, måste den kombineras med en annan delmomentskurs.

Gymnasieskolans skolverkstäder har inte tillräcklig utrustning för att en delmomentskurs som innehåller arbetsteknik skall kunna anordnas inom komvux med t. ex. 12—16 deltagare. Därför har delmomentskursema de-

• Sida 38
•  Original

Prop. 1982/83: 2 38

lats in i fyra ungefär lika stora delar — moduler. Moduler från flera delmomentskurser läggs samman till en modulkurs. Kursdeltagarna kan då placeras ut på olika studieplatser (stationer) i verkstaden och arbeta med olika delmoment samtidigt. De skiftar sedan efter ett uppgjort cirkulations- schema.

Amnet verkstadsteknik, årskurs 1, kan tjäna som exempel på hur syste- met fungerar.

Delmoments- Studie- Antal lekt. Antal lektioner/modul kurser platser A+ F

1 2 3 4

Bänkarbeten 70 15 15 20 20

Mätning Slipning Svarvning Fräsning

= NNIQ hash-394 N

Lödning m.m. 100 25 25 25 25 Metallbågsvetsning 80 20 20 20 20 Plåtbearbetning 150 40 40 35 35 760 190 190 190 190

Det inringade fältet omfattar delmomentskurserna mätning, slipning, svarvning och fräsning. För delmomentskurserna finns tillsammans 16 studieplatser. I en modulkurs om 90 lektioner — uppbyggd av moduler från dessa delmomentskurser — kan alltså 16 kursdeltagare tas in i komvux. Den som läser samtliga fyra modulkurserna har också klarat av delmo- mentskurserna i sin helhet.

Övriga tvååriga yrkesinriktade linjer och specialkurser i gymnasieskolan innehåller flera yrkesämnen av skiftande karaktär och med varierande veckotimtal. Komvux tillämpar även i fråga om dessa ämnen genomgåen- de ett system med delmomentskurser. Ämnen som distributionskunskap, bostads- och miljökunskap och barnkunskap har delats upp i flera delmo- mentskurser som bygger på varandra. Andra ämnen utgör i sig en delmo- mentskurs.

Vissa specialkurser kan endast anordnas i sin helhet. Ingående ämnen kan alltså inte vart och ett för sig anordnas som delmomentskurser.

6.4 Särskilda yrkesinriktade kurser

Förutom yrkesinriktade .gymnasieskolkurser får inom komvux också anordnas särskilda yrkesinriktade kurser. Dessa kurser har ingen motsva- righet i gymnasieskolan. Läroplanerna för de särskilda yrkesinriktade kur- serna kommer till på initiativ av arbetsmarknadens parter, av kommuner eller av SÖ. Läroplanerna fastställs av SÖ efter samråd med arbetsmark- nadens parter. Läroplanerna tillgodoser främst behov av fortbildning eller vidareutbildning i ett yrke. Några läroplaner avser grundutbildning för yrkesgrupper som hittills saknat egentlig yrkesutbildning.

• Sida 39
•  Original

Prop. 1982/83: 2 39

6.4.1 Inventering av utbildningsbehov

Förändringar inom både den offentliga och den privata sektorn, omställ- ning till nya tekniker, datorisering m. m. skapar nya utbildningsbehov. Det är angeläget att dessa utbildningsbehov kartläggs och initiativ till nya läroplaner tas både lokalt och regionalt. Detta kan ske genom kontakter med de regionala utvecklingsfondema, med branschorganisationer, stat- liga och kommunala myndigheter och enskilda företag. Framför allt kan det lokala samrådet med arbetsmarknadens parter i yrkesråd eller SSA-råd ge kommunerna information om nya utbildningsbehov. Parterna kan också i skrivelser direkt till SÖ eller via den lokala skolstyrelsen initiera nya läroplaner för särskild yrkesinriktad utbildning.

6.4.2 Utveckling av läroplaner för särskild yrkesinriktad utbildning Framställning om en ny läroplan för särskild yrkesinriktad utbildning kan göras av någon av arbetsmarknadens parter, ett yrkesråd eller en branschorganisation, skolstyrelsen i en kommun eller annan kommunal ' eller statlig myndighet. SÖ prövar framställningen och utarbetar en läro- plan, fastställer timplan och medger att läroplanen får tillämpas i en eller ett par kommuner. Efter utvärdering'och eventuella ändringar fastställs läroplanen efter samråd med arbetsmarknadens parter för generell använd- ning. Parternas medverkan i läroplansarbetet både på lokal och central nivå ger en garanti för att läroplanerna blir arbetsmarknadsanpassade. Den bör också leda till att utbildningen inte blir alltför snäv och företagsinriktad utan får en sådan bredd att den stärker arbetstagarnas ställning på arbets- marknaden. Det är särskilt viktigt att utveckla läroplaner för yrkesgrupper som hittills saknat möjligheter till utbildning inom sina yrkesområden.

6.5 Betygsättning

6.5.1 Betygsättning :" allmänna ämnen

Betygsättningen i allmänna ämnen inom komvux följer i princip samma bestämmelser som gäller för betygsättningen i gymnasieskolan. Betyg skall sättas vid slutet av varje etapp och avse hela etappen. Betygen skall ges i en femgradig skala, där betyget 5 är det högsta betyget. Eftersom de olika etapperna i komvux inte har någon direkt motsvarighet i gymnasieskolan kan inte gymnasieskolans elever utan vidare utgöra jämförelsegrupp vid betygsättningen. Utbildningen i komvux skall ha samma kvalitet som utbildningen i gymnasieskolan. Betygen i komvux skall därför motsvara prestationer som ligger på samma nivå som prestationerna hos gymnasie- skolans elever, även om innehållet i undervisningen inte är identiskt. Av SÖ:s föreskrifter för betygsättningen framgår med vilka elevgrupper i gymnasieskolan som de olika etapperna skall jämföras.

• Sida 40
•  Original

Prop. 1982/83: 2 40

Betyget utgör en bedömning av vad kursdeltagarna vid 'betygsättnings- tillfället presterat. Vid betygsättningen skall läraren utnyttja all tillgänglig information om kursdeltagarens studieresultat. I betyget vägs samman prestationerna i olika delar av ett ämne, både grunddel och fördjupnings- del. Därvid bör kursplanens betoning avde olika momenten och deras omfattning vara vägledande. Brister på ett mindre väsentligt område bör inte få sänka betyget i samma utsträckning som om det gällt ett mera väsentligt område. Även kunskaper och färdigheter i ämnet som kursdelta- garna tillägnat sig vid tidigare studier eller på annat sätt skall beaktas. Betyg i vissa ämnen där skriftliga prov ges får inte göras beroende enbart av dessa prov. Samtliga prestationer skall inräknas och läraren måste undvika att övervärdera sådana resultat som lättare än andra låter sig bedömas.

6.5.2 Betygsättning i delmomentskurser och modulkurser

För delmomentskurser och modulkurser tillämpas inom komvux samma betygsystem som i gymnasieskolan, dvs. betygen 1—5, där betyget 5 är det högsta betyget. Delmoment som är kortare än 45 lektioner får inte anord- nas som separata kurser. För sådana delmoment som kombineras med annat eller andra delmoment till en kurs ges ett för delmomenten gemen- samt betyg. Modulkurser bestående av flera delmoment måste omfatta minst 90 lektioner. För sådan modulkurs ges ett för samtliga moduler gemensamt betyg.

Betyg i delmomentskurser och modulkurser sätts endast under förutsätt- ning att kursdeltagaren uppnått godtagbart yrkeskunnande. Frågan om kursdeltagaren uppnått godtagbart yrkeskunnande måste sättas i relation till kursens mål och omfattning.

6.5.3 Betygsättning i särskilda yrkesinriktade kurser

1 läroplanen för särskild yrkesinriktad kurs anges i regel omgraderade betyg skall sättas eller om "Deltagit" skall användas. Om kursen omfattar färre än 90 lektioner används ”Deltagit". Även då sådan kurs består av flera ämnen och något eller några av dessa omfattar färre än 90 lektioner används ”Deltagit". Graderade betyg och "Deltagit” används endast under förutsättning att kursdeltagaren uppnått fullgott yrkeskunnande.

6.6 Betygsdokument, avgångsbetyg

6.6.1 Betygsdokument

Utbildningen inom komvux är uppbyggd som ett ämneskurssystem där varje ämne i regel utgör en separat kurs. Ett samlat betygsdokument utfärdas när' en kursdeltagare avslutat sin utbildning i komvux. Ett sådant betygsdokument kan innehålla betyg både i allmänna ämnen och i yrkesin- riktade ämnen. Det kan innehålla betyg från olika etapper, från delmo-

• Sida 41
•  Original

Prop. 1982/83: 2 41

mentskurser och modulkurser. Det ger en samlad bild av vilken utbildning en kursdeltagare avslutat inom komvux och vilka betyg han eller hon fått.

6.6.2 Avgångsbetyg efter slutförd särskild yrkesinriktad utbildning Avgångsbetyg utfärdas efter slutförd särskild yrkesinriktad utbildning, om inte annat framgår av läroplanen. I avgångsbetyget anges utbildningens omfattning och i utbildningen ingående ämnen.

6.6.3 Avgångsbetyg motsvarande gymnasieskolans yrkesinriktade linjer och specialkurser '

Avgångsbetyg utfärdas inom komvux efter slutförd utbildning som mot- svarar fullständig studiekurs av gymnasieskolans yrkesinriktade linjer och specialkurser. I avgångsbetyget ingår inte betyg i gymnastik, musik eller teckning. För sådant avgångsbetyg krävs betyg i svenska från etapp 2 och betyg i samhällskunskap/arbetslivsorientering.

6.6.4 Avgångsbetyg som ger allmän behörighet

Avgångsbetyg som ger allmän behörighet utfärdas inom komvux på två nivåer, dels avgångsbetyg som motsvarar en tvåårig utbildning i gymnasie- skolan, dels avgångsbetyg som motsvarar en treårig utbildning i gymnasie- skolan. Dessutom utfärdas avgångsbetyg som motsvarar årskurs 4 av fyraårig teknisk linje.

Eftersom det betygsdokument som ger grundskolkompetens är att be- trakta som ett avgångsbetyg på den första nivån inom komvux, betecknas avgångsbetyg som motsvarar en tvåårig utbildning i gymnasieskolan som avgångsbetyg 2. Avgångsbetyg som motsvarar en treårig utbildning i gym- nasieskolan betecknas som avgångsbetyg 3.

6.6.4.1 Avgångsbetyg 2

Avgångsbetyg 2 som ger allmän behörighet utfärdas inom komvux när följande villkor är uppfyllda. Utbildningen omfattar 1. en volym av ] 100—1400 undervisningstimmar i fråga om huvudsakli- gen allmänna ämnen och lägst 1400 undervisningstimmar i fråga om huvudsakligen yrkesinriktade ämnen, 2. betyg i följande obligatoriska ämnen: Svenska, etapp 2 Engelska, etapp 2 Matematik, etapp 2 Samhällskunskap/arbetslivsorientering, etapp 2, 3. betyg i uppräknade karaktärsämnen inom en av följande sektorer:

• Sida 42
•  Original

Prop. 1982/83: 2

Ekonomisk sektor

Humanistisk-samhälls- vetenskaplig sektor

Naturvetenskaplig sektor

Teknisk sektor

och eller eller eller Byggteknik Fysikalisk kemi Konstruktion M Ellära Konstruktion Organisk kemi Produktion M Elelektronik _

betyg i yrkesinriktade ämnen

Företagsekonomi etapp 2 Företagsekonomi etapp 3—4 Maskinskrivning och kontorskunskap ADB

Historia etapp 2—3 Religionskunskap etapp 2 Socialkunskap etapp 2 Psykologi etapp 2 Tyska/Franska etapp 2 Matematik etapp 3 Fysik etapp 2—3 Kemi etapp 2 Biologi etapp 2

Teknologi etapp 2 Matematik etapp 3 Fysik etapp 2—3

yrkesinriktade ämnen motsvarande gymnasieskolans yrkesinriktade

linjer och specialkurser och

särskilda yrkesinriktade kurser i komvux omfattande tillsammans lägst 800 undervisningstimmar.

4. betyg i fritt valda ämnen inom ovan angiven volym: I avgånngetyget tas in betyg i fritt valda ämnen inom ramen för den totala utbildningsvolymen. Dessa kan utgöras av ytterligare karaktärs- ämnen från samma eller annan sektor, orienteringsämnen, språk, del- momentskurser, modulkurser eller särskilda yrkesinriktade kurser. I utbildningsvolymen räknas också in ytterligare etapper av obligatoriska ämnen eller karaktärsämnen. Betyg från etapp 1 räknas däremot inte in i avgångsbetyget.

6.6.4.2 Avgångsbetyg 3

42

Avgångsbetyg 3 som ger allmän behörighet utfärdas inom komvux när följande villkor är uppfyllda.

Utbildningen omfattar

1. betyg i ämnen som tillsammans omfattar- en utbildningsvolym enligt timplanen för komvux av lägst 1500 och högst 1700 undervisningstim-

mar,

2. betyg i följande obligatoriska ämnen:

Svenska, etapp 2—3 Engelska, etapp 2 Matematik, etapp 2 Samhällskunskap/arbetslivsorientering, etapp 2, 3. betyg i karaktärsämnen inom en av följande sektorer:

• Sida 43
•  Original

Prop. 1982/83: 2 43

Ekonomisk sektor Företagsekonomi etapp 2—4 Maskinskrivning och kontorskunskap ADB Engelska etapp 3 eller Tyska/Franska etapp 3 eller annat språk

Humanistisk-samhälls- Historia etapp 2—3 vetenskaplig sektor Religionskunskap etapp 2 Socialkunskap etapp 2 Psykologi etapp 2 Tyska/Franska etapp 3 Engelska etapp 3 eller annat språk

Naturvetenskaplig Matematik etapp 3—4 sektor Fysik etapp 2—4 Kemi etapp 2—3 Biologi etapp 2 Teknisk sektor: Matematik etapp 4 bygg. maskin. kemi. el Fysik etapp 4 Kemi etapp 3 Dessutom de för nivå 2 angivna specialämnena för var och en av de fyra specialiseringama

Fritt valda ämnen I avgångsbetyget tas in betyg i fritt valda ämnen inom ramen för den totala utbildningsvolymen. Dessa kan utgöras av ytterligare karaktärsämnen från samma eller annan sektor, orienteringsämnen, språk, delmomentskurser, modulkurser eller särskilda yrkesinriktade kurser. I utbildningsvolymen kan också räknas in betyg från ytterligare etapper av obligatoriska ämnen.

I den totala utbildningsvolymen för avgångsbetyget nivå 3 inräknas utbildning som ingår i avgångsbetyget nivå 2.

6.6.4.3 Avgångsbetyg motsvarande årskurs 4 av fyraårig teknisk linje i gymnasieskolan

Inom komvux utfärdas avgångsbetyg motsvarande årskurs 4 av fyraårig teknisk linje i gymnasieskolan, när följande villkor är uppfyllda: 1. eleven har fått avgångsbetyg 3 med betyg i karaktärsämnena inom teknisk sektor, 2. betyg i tekniska specialämnen inom en av de angivna specialiseringama enligt SÖ:s föreskrifter.

• Sida 44
•  Original

Prop. 1982/83: 2 . _ 44

7 Grundutbildning för vuxna

7. 1 Inledning

Grundutbildning för vuxna (grundvux) skall organisatoriskt anknytas till en särskild skolenhet för vuxenutbildning, eller där sådan saknas, till en annan skolenhet dit komvux har förlagts. Om komvux saknas i kommunen eller om andra särskilda skäl föreligger får grundvux organisatoriskt an- knytas till grundskolan. Grundvux utgör en egen skolform med eget regel- system, som skiljer sig från bestämmelserna om komvux. Grundvux ingår dock som en naturlig del av kommunernas vuxenutbildning.

De mål och riktlinjer som gäller för verksamheten inom komvux gäller i tillämpliga delar också för grundvux. SÖ utarbetar kommentarmaterial även för grundvux. Lokala arbetsplaner skall finnas för grundvux liksom för komvux. Eftersom grundvux i väsentliga avseenden skiljer sig från komvux behandlas i detta avsnitt sådana frågor som är specifika för grund- vux.

7.2 Särskilda mål för grundvux

Grundvux har vissa speciella uppgifter som skiljer grundvux från annan vuxenutbildning. Grundvux uppgifter är följande:

Grundvux skall medverka till att förverkliga vuxenutbildningens all- männa mål genom att anordna grundläggande utbildning på en nivå som högst motsvarar utbildning enligt årskurs 6 i grundskolan. Grundvux skall ha till syfte ]. att förmedla kunskaper och färdigheter som är oundgängliga för den enskilde i samhället och som kan utgöra. grund för yrkesutövning och vidareutbildning samt '

2. att utveckla de studerandes förmåga att kritiskt undersöka sin egen situation och det omgivande samhället och stimulera dem till att med- verka i samhällets utveckling.

7.3 Målgrupper för grundvux

Berättigade till utbildning inom grundvux är alla vuxna som saknar grundläggande kunskaper och färdigheter i att läsa. skriva eller räkna. Undantagna är dock vissa psykiskt utvecklingsstörda. zigenare i arbets- marknadsutbildning. flyktingar i arbetsmarknadsstyrelsens flyktingläger och sådana utlänningar som inte är stadigvarande bosatta i riket. '

• Sida 45
•  Original

Prop. 1982/83: 2 45

7.4 Utbildningens uppbyggnad

Grundvux omfattar utbildning på flera-nivåer. Av praktiska skäl har en uppdelning gjorts på två nivåer. en grundläggande nivå som närmast kan . jämföras med grundskolans lågstadium, och en fortsättningsnivå jämförbar med grundskolans mellanstadium. Hela grundvux utgör dock en samman- hängande studiegång och bör betraktas som en helhet. Deltagarna inplace- ras på den nivå där de har förutsättningar att följa undervisningen. Svensktalande vuxna, som är grundvux-berättigade, har i allmänhet en minst 6-årig skolgång bakom sig. De saknar sällan helt läs-, skriv- eller - räknefärdigheter. Merparten av de svensktalande behöver därför inte delta i den mest elementära delen av grundvux.

7.5 Utbildningens innehåll

Utbildningen inom grundvux omfattar undervisning i att tala, läsa, skri- va och räkna. Samhällsorienterande och naturorienterande moment ingår också i utbildningen. Inget moment utgör ett separat ämne. .

All grundvux inleds med en inskolningsperiod. Under denna lär delta- garna känna varandra. En försiktig diagnostisering bör göras av varje deltagares kunskaper och färdigheter. Under inskolningsperioden skall man ta upp en diskussion av målen för grundvux och börja planera under- visningen med hänsyn till varje deltagares personliga mål, förutsättningar och behov.

7.5.) Den grundläggande nivån

Icke svensktalande deltagare som saknar grundläggande färdigheter i att läsa, skriva eller räkna på sitt hemspråk skall. om det är möjligt och om deltagaren Själv önskar det, få den grundläggande läs-, skriv- och räkneun- dervisningen på hemspråket. Grundläggande läs- och skrivfärdigheter på hemspråket är ofta en förutsättning för att deltagaren utan alltför stora svårigheter skall kunna lära sig läsa och skriva på svenska. Icke svenskta- lande deltagare som får den grundläggande läs- och skrivundervisningen på hemspråket behöver ofta samtidigt få allmän språkträning på och i svens- ka. Undervisningen i svenska som främmande språk för icke läs- och skrivkunniga förutsätter en väl genomtänkt gemensam planering av hem- språksläraren och svenskläraren. De samhälls- och naturorienterande mo- menten i undervisningen genomförs i huvudsak på hemspråket. När delta- garen har län sig de grundläggande färdigheterna i att läsa och skriva på sitt hemspråk och också skaffat sig en grundläggande funktionell språk- kompetens i svenska språket, bör läsning och skrivning på svenska komma in alltmer i undervisningen.

Då deltagare i grundvux inte önskar lära sig läsa och skriva på sitt hemspråk eller då det av andra skäl, t.ex. brist på hemspråkslärare, är

• Sida 46
•  Original

Prop. 1982/83: 2 46

omöjligt att genomföra detta, skall allmän grundläggande språkträning i och på svenska föregå läs- och skrivinlärning på svenska.

- 7.5.2 Fortsättningsnivån

Flertalet studerande i grundvux sätter målet högre än den grundläggande nivån. Undervisningen på fortsättningsnivån syftar till en färdighetsnivå - som är jämförbar med årskurs 6 i grundskolan. Denna nivå utgör de kunskaper och färdigheter, som den enskilde behöver i samhället, och som kan utgöra grund för yrkesutövning och vidareutbildning.

Icke svensktalande deltagare fortsätter att träna sig i att tala, läsa, skriva och räkna på svenska. Samhälls- och naturorienterande moment skall ingå i undervisningen även på denna nivå och kan användas för att befästa färdigheterna i att läsa och skriva på svenska. Detta utesluter inte att undervisningen delvis sker på hemspråk särskilt i början av fortsättningsni- vån, om det är möjligt. Svensktalande deltagare kan i regel efter en kort inskolningsperiod börja sina studier på fortsättningsnivån. De bör särskilt få träna moment där de har stora brister. Samhälls- och naturorienterande moment skall ingå i undervisningen även för dem.

Grundutbildningen bör så tidigt som möjligt byggas ut med yrkes- och arbetslivsförberedande inslag för att ge deltagarna möjlighet att tillämpa förmågan att tala, läsa, skriva och räkna. Deltagarnas arbets- och studiein- riktning efter genomgången grundvux bör prägla undervisningen i grund- vux på denna nivå då det gäller innehåll och arbetsformer. Det innebär att grundutbildningen inriktas mot och förbereder för t.ex. förvärvsarbete, studier inom arbetsmarknadsutbildning, komvux, på folkhögskola eller i studieförbund.

7.6 Undervisningens uppläggning

7.6.1 Enskild undervisning — gruppundervisning

Statsbidrag för undervisning inom grundvux utgår per deltagare. Det ger kommunerna stor frihet att organisera undervisningen med hänsyn till deltagarnas förutsättningar och behov. För vissa deltagare kan det vara nödvändigt att börja med enskild undervisning. En strävan bör emellertid vara att så snart som möjligt föra deltagarna samman till grupper för att möjliggöra en social träning. Gruppstorleken skall efterhand öka och bör mot slutet av studierna i grundvux vara relativt stor, så att övergången till annan utbildning underlättas.

7.6.2 Heltid — deltid

Pedagogiska skäl talar för att undervisningen i grundvux bedrivs som deltidsundervisning. För flertalet deltagare är det lämpligt med högst halv- tidsstudier till en början. Undervisningen per vecka kan emellertid ökas när deltagarna skaffat sig viss studievana och gjort sådana framsteg att det

• Sida 47
•  Original

Prop. 1982/83: 2 47

är motiverat. Endast i undantagsfall och när deltagarna bedöms ha särskilt goda förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen bör grundvux re- dan från början kunna läggas upp som heltidsstudier.

7.7 Planering av studierna

En effektiv undervisning förutsätter en väl genomtänkt planering. Det faktum att grundvux inte har kurs- och timplaner för separata ämnen kan betyda att planeringsarbetet medför vissa svårigheter. Sådana svårigheter får aldrig tas som intäkt för att inte planera studierna i grundvux. Studierna måste vara individuellt planerade för såväl varje deltagare som varje grupp. Planeringsarbetet skall ägnas stor omsorg. Det utgår från deltagar- nas mål med'studiema, deras behov. förutsättningar och intressen. Också grundvux syfte, SÖ:s kommentarmaterial och de lokala arbetsplanema skall beaktas vid planeringen av undervisningen i grundvux. Möjligheterna att göra studiebesök och att också ha arbets- och yrkeslivsförberedande inslag skall tillvaratas och planeras in.

Planeringen innebär att lärare och deltagare tillsammans avgör vad som skall ingå i utbildningen och hur lång tid de skall ägna åt olika moment, i vilken ordning de skall ta upp olika frågor, med vilka metoder frågorna skall bearbetas och vilka läromedel som skall användas. Planeringen skall fortgå under hela studietiden och påverkas därigenom av bl. a. studieresul- tat, innehåll i undervisningen och arbetsformer. Vid planeringen bör man också avsätta tid för oförutsedda händelser.

7.8 Metoder och arbetsformer

Ett vidgat deltagarinflytande är ett medel att nå centrala övergripande mål och en metod att öka effektiviteten i undervisningen. Genom undervis- ningen i grundvux bör deltagarna lära sig att planera och ta ansvar för sina studier.

Vissa deltagare i grundvux kan knappast förväntas klara detta redan från början av sina studier. Arbetet i grundvux börjar därför med en inskol- ningsperiod.

Deltagarna i grundvux bör successivt få vänja sig vid att utföra en del av studierna som hemarbete. Hemarbetet har till syfte att befästa kunskaper och färdigheter genom övning av framför allt läs- och skrivförmågan. Hemarbetet bör under studiernas gång få en allt större omfattning.

Arbetsformerna inom grundvux bör varieras. Både innehållet. arbetsfor- merna och inlärningen av vissa moment bör så långt som möjligt anpassas till deltagarnas individuella förutsättningar och behov. Undervisning i stör- re grupper bör växla med inividuellt arbete, arbete i par eller i mindre grupper. Även arbete utanför klassrummet, såsom studiebesök och prak- tiska övningar, bör vara naturliga inslag i undervisningen.

• Sida 48
•  Original

Prop. 1982/83: 2 43

Tillgången på läromedel som är anpassade för grundvux är begränsad. Därför bör de läromedel som används kompletteras med autentiskt materi- al och material som utarbetas av lärare och kursdeltagare gemensamt.

7.9 Utvärdering

Efter inskolningsperioden och med jämna mellanrum under studierna bör utvärdering ske, innan det fortsatta arbetet detaljplaneras. Deltagare. lärare. skolledare, syo-funktionär och kurator bör låta de erfarenheter och synpunkter som kommer fram vid utvärderingen påverka planeringen av det fortsatta arbetet. Utvärderingen skall också medverka till att höja motivation och effektivitet i grundvux och förhindra frånvaro och stu- dieavbrott.

Vid de återkommande utvärderingarna bör man ta upp frågor som t. ex. måluppfyllelse, urval av stoff. avvägning mellan olika arbetsformer. läro- medel. hemarbete osv. Utvärderingama bör också kunna ge underlag för en bedömning om deltagarna uppnått målet för grundvux och har tillräck- liga kunskaper och färdigheter för att övergå till annan utbildning eller till yrkesarbete. Vid slutet av utbildningen inom grundvux kan det vara lämp- ligt att göra en mera övergripande utvärdering som bl. a. kan ge underlag för revidering av de lokala arbetsplanema.

7.10 Schablontilläggets användning

För information och uppsökande verksamhet. studiehandledning, stu- die- och yrkesorientering, studiebesök, kurativa insatser, tolkning och stödundervisning inom grundvux finns en särskild resurs, det s.k. scha- blontillägget. Kommunerna har stor frihet att själva bestämma hur scha- blontillägget skall användas för dessa ändamål. Utgångspunkten för hur kommunerna fördelar resursen till olika aktiviteter skall vara deltagarnas behov. Resursen kan användas både för personella insatser och för inköp av material för de i förordningen angivna ändamålen. Läromedel får inte bekostas från schablontillägget.

Schablontillägget för komvux får användas även inom grundvux. Scha- blontillägget för grundvux får däremot endast användas inom grundvux.

7.10.1 Information och uppsökande verksamhet

Varje kommun skall informera om grundvux i kommunen. Målet skall vara att nå alla som kan tänkas behöva grundvux. Informationen bör vända sig till såväl personer som kan behöva grundvux som myndigheter, organi- sationer. arbetsgivare m.fl.. som kan komma i kontakt med grundvux-be- rättigade personer. Den skall vara ofta återkommande och anpassas till olika målgrupper. Oftast måste informationsmaterial vara tillgängligt på flera språk.

• Sida 49
•  Original

Prop. 1982/83: 2 49

Kommunernas informationsinsatser om grundvux skall bedrivas i sam- verkan med andra utbildningsanordnare, statliga myndigheter och med arbetsmarknadens parter i syfte att nå dem som behöver grundvux och motivera dem att delta i utbildningen.

7.10.2 Studie- och yrkesorientering. studiebesök Mål och riktlinjer för syo i komvux gäller också i tillämpliga delar för grundvux. Både av vuxenutbildningens allmänna mål och grundvux sär- skilda mål framgår att grundvux har stor betydelse då det gäller att förbere- da de studerande för arbetslivet. Eftersom många deltagare i grundvux saknar fotfäste på arbetsmarknaden eller löper risk att förlora det, är det av särskild vikt att de får en väl anpassad studie- och yrkesorientering. Det är viktigt att studiebesök av olika typ och längd och yrkes- och arbetslivsförberedande moment planeras in i utbildningen. Dessa inslag medverkar till att höja motivationen hos deltagarna och gör det också möjligt för dem att i verklighetstrogna vardagslivssituationer tillämpa för- mågan att tala. läsa, skriva och räkna. Inom grundvux behöver otraditionella studie- och yrkesorienteringsin- satser användas. Ett nära samarbete krävs mellan lärare och syo-funk- tionär.

7.10.3 Kurativa insatser

Många deltagare i grundvux lever under mycket svåra förhållanden, ekonomiskt, socialt och psykiskt. Livssituationen är inte sällan så otrygg och fylld av problem att studierna försvåras. Det är därför viktigt att särskilt utbildad kurativ personal kompletterar de lärarinsatser som är ryggraden i hela verksamheten.

7 .10.4 Tolkning

I många situationer. t. ex. vid information om grundvux och då det gäller undervisning i samhälls- och naturorientering, är användandet av tolk en bra lösning. Det gäller särskilt i de fall då grundvux måste ske på svenska för icke svensktalande deltagare. Genom tolken kan den svensktalande läraren få en större förståelse för deltagarnas bakgrund och reaktioner.

4 Riksdagen 1982/83. ] saml. Nr2

• Sida 50
•  Original

Sammanställning av remissyttrandena över förslag till kompletteringar till läroplan för komvux

Allmänt

Komvux-utredningens förslag till kompletteringar till 1982 års lärOplan för kommunal vuxenutbildning (Lvux 82) tillstyrks i sin helhet av SAF. Även Svenska kommunförbundet tillstyrker men anger att utgångspunkten för det fortsatta arbetet måste vara att den nya läroplanen kan genomföras utan att kommunens kostnader ökar.

Kommittén (A 1980: 02) för arbetsmarknadsutbildningen och företagsut- bildningen (KAFU) har beslutat att avstå från att yttra sig över förslaget, medan Jämställdhetskommittén begränsar sitt yttrande till att gälla mål och riktlinjer för studie- och yrkesorientering (syo).

Landstingsförbundet vill invänta komvux-utredningens slutbetänkande för en samlad bedömning av den kommunala och statliga vuxenutbildning- en. Denna måste också ha ett nära samband med bedömningen av gymna- sieutredningens arbete.

UHÄ har överlämnat en promemoria utarbetad inom byrån för central antagning. Eftersom utbildningen skall ligga på samma nivå som gymnasie- skolan och betygsystemet skall vara detsamma torde det enligt denna promemoria finnas anledning att vänta med en genomgripande omorgani- sation av komvux till dess beslut fattats om genomförande av ny organisa- tion av gymnasieskolan.

Samtliga övriga remissinstanser är positiva i stort till komvux-utredning- ens förslag. SÖ hänvisar till riksdagens beslutom en särskild läroplan för komvux. Med den utformning läroplanen kommer att få i konsekvens med riksdagsbeslutet finner SÖ det både följdriktigt och nödvändigt att de av komvux-utredningen föreslagna kompletteringarna genomförs i sina hu- vuddrag. '

SOS VUX är positiv till att också gymnasieskolkursema och den särskil- da yrkesinriktade utbildningen nu kommer in i läroplanen men tillägger att formuleringarna i förslaget fortfarande ger en alltför stor koppling till ungdomsutbildningen.

Kompletteringar till läroplanens mål och riktlinjer

Komvux-utredningen föreslår tillägg till mål och riktlinjer i Lvux 82 om syo, om gymnasieskolkurser och särskilda yrkesinriktade kurser inom komvux samt om grundutbildning för vuxna (grundvux). De föreslagna tilläggen återges i bilaga 2.

• Sida 51
•  Original

Prop. 1982/83: 2 . . 51

Sya

Komvux-utredningen anger att förslaget till mål och riktlinjer för syo överensstämmer med de mål för syon i grundskolan och gymnasieskolan som riksdagen har fastställt. Kommittén har dock anpassat sitt förslag till de annorlunda målgrupper och förutsättningar som gäller för komvux.

SÖ delar kommitténs syn på vuxnas syo-behov och uppdelningen på extern och intern syo. Även LO och TC 0 tillstyrker kommitténs förslag.

Landstingsförbundet anser det positivt att de principer för mål och riktlinjer för syo som gäller för gymnasieskolan också skall gälla för kom- vux. Studievägledning är en viktig del i såväl syo-konsulenters som lärares m.fl. arbete. .

SOSVUX framhåller att nu när arbetsmarknaden blir allt hårdare blir också syon allt viktigare. Den är också nödvändig med tanke på att många av de kvinnor som går i komvux inte varit ute på arbetsmarknaden på väldigt länge.

Några remissinstanser har uttalat sig om finansieringen av syon. -

Enligt SAC O/SR:s uppfattning finns det starka skäl att organisera syo för vuxna på ett annat sätt än syo för ungdomar i grund- och gymnasiesko- la. En syo för vuxna riktar sig dels mot allmänheten (extern syo) och dels mot dem som studerar inom komvux (intern syo). SACO/SR anser att syo-avsnitten i mål och riktlinjer för komvux bör omarbetas och konkreti- seras. Det är svårt för att inte säga omöjligt att diskutera syons mål och riktlinjer utan att samtidigt behandla resursfrågan. SACO/SR delar inte kommitténs förslag att man skall finansiera syo genom omprioritering inom det s.k. schablontillägget. Finansieringen bör ske genom ett särskilt stats- bidrag för syo inom komvux. _

TCO instämmer med komvux-utredningen att, om komvux skall nå de målgrupper som verksamheten främst skall vända sig till, ställer det stora krav på anpassade syo-insatser för vuxna. TCO anser att extra resurser till riktad syo för vuxna skall garanteras och anser det tveksamt att man genom lokala omprioriteringar inom ramenför schablontillägget kan klara riktad syo enligt kommitténs intentioner och målen för komvux verksam- het.

SOSVUX förmodar att den externa syon är den syo som t. ex. vuxenut- bildningsnämndema erbjuder. Den är väldigt viktig och intimt samman- kopplad med den uppsökande verksamheten. SOSVUX anser att den målsättning, eller de krav. som förslaget ställer på den externa syon är riktig men hoppas att resurserna till den inte tas från komvux ”interna” resurser utan att den betalas med andra medel.

Extern syo tas upp av ytterligare några remissinstanser. Enligt CSN söker sig till komvux i dag en tämligen heterogen grupp elever med avseende på ålder, studieförutsättningar, studiemotivation, studiebakgrund etc. Detta ställer stora och delvis förändrade krav på utbildningsanordnare iallmänhet och på syo i synnerhet. I dag får de

• Sida 52
•  Original

Prop. 1982/83: 2 52

vuxenstuderande ofta en bristfällig och ensidig information via arbetsför- medling eller syo-funktionär vid en enskild skola. Tillräcklig kunskap om det studiesociala området saknas hos många utbildningsplanerare. CSN anser det därför mycket angeläget att den externa syon enligt mål och riktlinjer för syo i komvux blir en verklighet.

AMS menar att vuxna som står inför val av utbildning och yrke eller som står i begrepp att påbörja en omskolning eller en fortbildning har behov av en bred syo bl. a. för att undvika kostsamma felval. Personliga förutsätt- ningar, arbetsmarknadens utveckling, yrkeslivets förändringar är några av de områden som måste beaktas och diskuteras. Eftersom det ibland disku- teras att arbetsförmedlingen borde kunna åta sig uppgiften att ge vuxenstu- derande orientering och vägledning, framhåller AMS att förmedlingens möjligheter att ge denna service är begränsade. Och med den arbetsbelast- ning i övrigt som förväntas under de närmaste åren kommer dessa möjlig- heter inte att öka. AMS pekar på risken att den viktiga målgrupp som presumtiva vuxenstuderande utgör blir utan en adekvat syo-service.

Kraven på en extern syo, som skall ge information och råd om hela vuxenutbildningen. bör enligt SACO/SR ställas högre än vad komvux- utredningen har gjort. I målgruppen för komvux finns och kommer även i framtiden att finnas korttidsutbildade. resurssvaga och socialt utsatta per- soner. Syo för vuxna bör även omfatta insatser av socialt utbildad perso- nal. Skolkuratorerna inom komvux utgör enligt SACO/SR en viktig resurs i detta sammanhang.

SACO/SR anser att det är nödvändigt för vuxna att få en grundläggande syo inför studiernas början för att kunna välja den rätta utbildningsformen. Tidigare har arbetsförmedlingens yrkesvägledare spelat stor roll för de vuxenstuderandes val av Studieväg. När nu yv-enheterna vid förmedling- arna organiseras om blir det allt viktigare att få till stånd en fristående syo-resurs i varje kommun. En dylik central syo-resurs som i sig innefattar kuratorsresurs skulle då kunna ge övergripande information och rådgiv- ning om all vuxenutbildning och om studiesociala frågor. Speciellt för de prioriterade grupperna borde en dylik "Syo-central" vara av största bety- delse. En dylik syo-verksamhet bör både resursmässigt och organisato- riskt vara skild från syo i komvux.

Även den interna syon tas upp i remissyttrandena. - SOSVUX anser att komvux har stort behov av intern syo inte minst nu när den nya läroplanen skall genomföras. Syon skulle troligtvis nå sina mål bättre om man, som kommittén föreslår, integrerar syon med övrig verk- samhet. Bra vore också om man gick in i undervisningen inom de olika sektorerna och på så sätt nådde olika målgrupper med syo inom just deras område.

När det gäller den interna syon anser CSN det positivt att man i förslaget poängterar. att syon skall bedrivas integrerad med övrig pedagogisk verk- samhet. Som ett led i integrationen mellan syo och undervisning bör det

• Sida 53
•  Original

Prop. 1982/83: 2 53

också vara möjligt att inom komvux kombinera syo-tjänsten med en under- visningsdel.

CSN påpekar dessutom att syon inte som nämns i förslaget skall ha karaktären av rådgivning. En syo-funktionärs uppgift måste vara att ge vägledning till de studerande så att de själva med hänsyn till den informa- tion de fått kan ta ställning och fatta beslut.

SAC O/SR menar att den syo som riktar sig mot de studerande inom komvux har en starkare inriktning mot vägledning och stöd både enskilt och i grupp än syon i ungdomsskolan. Anledningen är dels att antalet undervisningstimmar i varje ämne inom komvux är litet i jämförelse med ungdomsskolan, varför samma utrymme för syo-integration inte står till- buds, dels att vuxenstuderande, särskilt de prioriterade grupperna. har ett stort behov av stöd och vägledning.

Syon inom komvux bör enligt SACO/SR huvudsakligen läggas utanför de lärarledda lektionerna i de olika ämneskursema. Det finns annars en betydande risk för att målen i ämnesutbildningen inte kan uppnås på den knappt tillmätta tiden. Särskild tid bör i stället sättas av för den interna syon. Detta bör ge möjlighet till en reell måluppfyllelse av syon för vuxna då man genom dylika arrangemang bättre kan få till stånd en fungerande samverkan mellan elever, lärare, syo-funktionärer och skolkuratorer.

Jämställdherskommittén tillstyrker komvux-utredningens förslag i mål och riktlinjer för syo att komvux skall verka för jämställdhet. Jämställd- hetskommittén anser emellertid att det är nödvändigt att i högre grad än vad komvux-utredningen gör utveckla jämställdhetsmålen. De vuxnas be- hov av syo avviker visserligen i många avseenden från ungdomarnas, men situationen är när det gäller de könsbundna valen av utbildning och yrke mycket lika. Riksdagens beslut med anledning av propositionen om syo (1981/82:15) betonar nödvändigheten av särskilda insatser för flickorna bl.a. med hänvisning till propositionen om arbetsmarknadspolitiken.

Sådana åtgärder kommer, anser jämställdhetskommittén. att få avgöran- de betydelse för utbildningens roll som förändringsinstrument. Jämställd- hetskommittén föreslår därför att åtgärder i linje med dem som gäller för flickornas syo i ungdomsskolan förs in i syo för komvux. Vidare föreslår jämställdhetskommittén att studiebesök och praktisk arbetslivsorientering planeras så att män får inblick i kvinnodominerade yrken och kvinnor i mansdominerade.

Jämställdhetskommittén uttalar att en första förutsättning för jämställd- hetsarbetet i skolan är att all skolpersonal får utbildning i jämställdhetsfrå— gor.

Gymnasieskolkurser och särskilda yrkesinriktade kurser

Komvux-utredningens förslag till mål och riktlinjer för gymnasieskol- kurser och särskilda yrkesinriktade kurser kommenteras bl.a. av CSN. Enligt CSN:s uppfattning är det en stor och allmän efterfrågan på särskilda

• Sida 54
•  Original

Prop. 1982/83: 2 54

yrkesinriktade kurser. CSN ser det därför positivt att ett ökat samråd mellan berörda parter kommer till stånd och eventuellt medför en utbyggd utbildning. .

LO erinrar om att komvux-utredningen bl. a. föreslår att yrkesinriktade kurser kan anordnas på initiativ av ”utvecklingsfonder, branschorganisa- tioner, myndigheter och enskilda företag". LO understryker komvux- utredningens uppfattning att kurserna inte ges en alltför smal och företags- inriktad prägel. LO ställer krav på att varje sådan kurs måste garanteras en sådan bredd och ett sådant innehåll att den stärker arbetstagarnas möjlig- heter att ta tillvara och hävda sina intressen gentemot arbetsgivarna.

SOSVUX anser att det är viktigt att komvux också fortsättningsvis kommer att vara uppbyggt som ett ämneskurssystem. Då ges möjlighet att läsa det som behövs och på det sätt. tid och omfattning, som passar de vuxenstuderande bäst.

Vidare säger SOSVUX att vad det gäller yrkesinriktade gymnasieskol- kurser verkar systemet med delmoment- och modulkurser fungera bra. Beträffande den mer tekniskt inriktade utbildningen, verkstadsindustri m.m. har dock komvux vissa rent praktiska problem att ordna utbildning. SOSVUX föreslår därför ett bättre samarbete med AMU så att komvux t. ex. kan "köpa” platser av AMU. Utbildningarna inom AMU är så bra kvalitets-, lokal- och utrustningsmässigt att de borde vara tillgängliga även för dem som har behov av yrkesutbildning men inte är berättigade till arbetsmarknadsutbildning.

Grundvux

AMS framhåller att undervisningen i grundvux skall inriktas mot och förbereda för arbete alternativt fortsatt utbildning. Studiebesök och'yrkes-l och arbetslivsförberedande moment är viktiga som en integrerad del i utbildningen.

SACO/SR stöder kommitténs förslag till mål och riktlinjer för grundvux men saknar uttryck för det stora behovet av särskilt utbildad kurativ personal. En avsevärd del av de elever som studerar inom grundvux är i stort behov av kurativa insatser.

SOS VUX tillstyrker förslaget men menar att många som går i grundvux har problem inte enbart med sin läs- och skrivkunnighet. Det är därför viktigt att man under inskolningsperioden inte bara diagnostiserar delta- garnas kunskaper och färdigheter utan att man också försöker skapa sig en helhetsbild av deltagarnas situation så att alla verkligen kan få den hjälp och det stöd de behöver. Här krävs ett bra fungerande samarbete inom utbildningen men också med andra myndigheter och organisationer. Av samma anledning är också samhälls- och n'aturorienteringen i undervis- ningen viktig. Informationen utåt och den uppsökande verksamheten är också något. vars betydelse aldrig kan överdrivas. SOSVUX delar kom- mitténs mening att grundvux-studierna bör bedrivas på deltid i början.

• Sida 55
•  Original

Prop. 1982/83: 2 ' 55

Enligt SOSVUX är det nödvändigt att lärarna som skall undervisa i grundvux dels får en grrindläggande utbildning för detta, dels får möjlighet till fortbildning. Det är nämligen tre vitt skilda saker att undervisa barn, vuxna svenskar och invandrare även om målen för utbildningen är de- samma.

SÖ ansluter sig till att grundläggande läs-. skriv- och räkneundervisning bör ges på hemspråk (den grundläggande nivån). Detta är emellertid inte alltid möjligt. Syftet med grundvux är att förmedla kunskaper och färdighe- ter som är oundgängliga för den enskilde i samhället. Det innebär bl.a. vissa kunskaperi svenska. För invandrare som inte kan få sin grundläggan- de undervisning på hemspråket krävs; att kursdeltagaren redan inlednings- vis lär så mycket svenska att denne kan kommunicera med sin svenskta- lande lärare. Kommittén föreslår att svenska som främmande språk införs i grundvux, men har inte klargjort likheter och olikheter visavi svenska för invandrare (sil). SÖ erinrar om att SFI-kommittén har föreslagit att in- vandrare, som deltagit i grundvux, inte skall ha rätt till svenska för invand- rare. I avvaktan på ändrad-utformning av sfi bör dock de som genomgått grundvux ha rätt att delta i sfi liksom hittills. SÖ finner att besluten om ändring av grundvux för invandrare och svenska för invandrare bör sam- ordnas. Däremot tillstyrker SÖ förslaget vad gäller svenskar i grundvux.

Även med i stort sett oförändrad struktur bör emellertid undervisning- ens uppläggning, formema för studiernas planering, metoder och arbets- former samt utvärdering följa föreliggande förslag. vilka väl överensstäm- mer med SÖ:s föreskrifter och allmänna råd.

Ytterligare några remissinstanser har framfört synpunkter på vilka som skall ha rätt att delta i grundvux.

AMS erinrar om SFI-kommitténs förslag om att svenskundervisning för flyktingar, som är omhändertagna av arbetsmarknadsstyrelsen i förlägg- ning eller i enskild inkvartering, skall överföras till den nya sti-utbildningen med kommunen som huvudman, dels att invandrare. som har behov av grundvux, skall få sin sti-utbildning inom denna. Om dessa förslag reali- seras måste flyktingar i arbetsmarknadsstyrelsens flyktingförläggningar bli ' berättigade till grundutbildning inom kommunen.

AMS påpekar också att det i förslaget anges att merparten av de svensk- talande sällan helt saknar läs-. skriv- och räknefärdigheter och därför inte behöver delta i den mest elementära delen av grundvux. Det är oklart menar AMS om det mot den bakgrunden är komvux-utredningens mening att svensktalande vuxna med 6-årig skolgång skall kunna antas till grundut- bildning.

Enligt SOS VUX måste det åtgärdas att man tydligen inte får börja i grundvux om man har kunskaper motsvarande årskurs 5 samtidigt som man ju då naturligtvis inte kan tillräckligt för att man skall klara studierna på grundskolenivå i komvux. Detta måste ändras. Antingen måste även dessa få tillträde till grundvux eller också får man ordna en öve'rbryggande kurs i komvux.

• Sida 56
•  Original

Prop. 1982/83: 2 56

SOSVUX tar också upp lokalfrågan och menar att det är bra för rekryte- ringen och för tryggheten om undervisningen sker i egna lokaler ute i bostadsområden etc. Kanske vore det bra att i större utsträckning förlägga undervisningen på fortsättningsnivån till själva komvux-enheten. Det skul- le ge ett bättre samarbete mellan grundvux och komvux. Detta skulle också kunna bidra till att man fick bort det sociala glapp som på många håll råder mellan grundvux och komvux. I grundvux får eleverna ett helt annat socialt stöd än vad man får som elev i komvux. Övergången blir därför svår för många.

TCO föreslår att texten ändras i komvux-utredningens förslag till mål och riktlinjer bl. a. så att man beträffande undervisningen i svenska för dem som har annat modersmål än svenska konsekvent använder begreppet svenska som främmande Språk.

Fortsatt etappindelning

CSN, SÖ. TCO och SOS VUX tillstyrker förslaget att gymnasieskolkur- serna skall vara etappindelade i huvudsak enligt den struktur som prövats i försöksverksamheten.

Enligt CSN är det angeläget att etappsystemet införs eftersom det på ett bättre sätt kan ta tillvara den enskilde studerandes tidigare studieerfaren- heter och nuvarande studiebehov. Det blir lättare för utbildningsanord- nama att placera in eleverna på rätt nivå och på detta sätt undvika onödig omgång för berörda elever. I den mån förslagen påverkar studiestödssyste- met är CSN beredd att göra erforderliga justeringar.

Enligt SACO/SR:s uppfattning har någon egentlig utvärdering av för- söksverksamheten ej skett. Det föreligger alltså inga svar på de väsentliga frågorna om systemet underlättar att studier och arbete varvas. om åter- vändsgränder elimineras samt om systemet innebär att de vuxnas behov och intressen kan tillvaratas bättre i undervisningen. Det är SACO/SR:s uppfattning att den nuvarande linjesplittringen har betydande nackdelar. Ett mer enhetligt kursutbud bör eftersträvas. En genomförd etappindel- ning kräver en förändring mot nya undervisningsmetoder. En sådan för- ändring förutsätter att lärarna bereds tillfälle till fortbildning.

SOS VUX framhåller att etappindelningen gör att det blir lättare att återuppta studier efter eventuella avbrott. Systemet gör också att man kan läsa många ämnen tillsammans oavsett inriktning på studierna, dvs. man slipper den traditionella uppdelningen tvåårigt/treårigt och naturvetare/hu- manister etc. SOSVUX tror också att det är lättare att få korttidsutbildade att verkligen börja studera om man slipper dagens krångliga linjesystem.

SOSVUX föreslår en sänkning av delningstalet till åtminstone 30 delta- gare. I och med etappindelningen kommer förmodligen klasserna i de vanligaste ämnena att bli större än vad de är i dag. Redan i dag är grupperna i t. ex. storstäderna fyllda till delningstalet 36. Då det i komvux

• Sida 57
•  Original

Prop. 1982/83: 2 57

är relativt få lärarledda timmar kan det i så här stora grupper nästan verka omöjligt att uppnå de mål om deltagaranpassning och medinflytande/an- svar som den nya läroplanen talar om. De stora klasserna leder till att man får mindre kontakt med läraren och att gemenskapen i klassen blir klart sämre. Detta ökar avbrotten och det är de med sämst förutsättningar som först ger upp. En sänkning av delningstalet skulle minska avbrotten och ge ett bättre utnyttjande av undervisningen och på så sätt förmodligen inte bli någon förlust även om det skulle kosta några kronor.

Kursbegreppet

SACO/SR, TCO. och SOS VUX tillstyrker förslaget att etapperna 2—4 skall betraktas som en enda kurs. "SOSVUX framhåller att det är viktigt att inte de' studerande plötsligt står där med en halv utbildning och dryga studieskulder och inte kan fullfölja sin utbildning därför att de ”högre” etapperna inte kan anordnas. SACO/SR framhåller att det också är väsent- ligt att kursdeltagarna blir garanterade att kunna slutföra en kurs utan att ett minskat elevantal medför en minskning av antalet undervisningstim- mar.

SÖ förordar att de olika etapperna även framdeles betraktas som separa- ta kurser så länge resurserna till komvux är otillräckliga i förhållande till efterfrågan. Om komvux-utredningens förslag på denna punkt skulle ge- nomföras anser SÖ att det bör gälla även för yrkesinriktade utbildningar. I nuvarande läge med stark begränsning av resurserna till komvux är det nödvändigt att kunna genomföra en så långt möjligt rationell kursplane— ring. Eftersom närheten till utbildningen ofta är avgörande för om av- ståndskänsliga vuxna skall våga påbörja studier. är det viktigt att de inledande etapperna 1 och 2 — åtminstone i de obligatoriska ämnena svenska, engelska, matematik och samhällskunskap/arbets]ivsorientering — samt en rad yrkesinriktade utbildningar anordnas på så många platser som möjligt. Däremot bör senare etapper samt yrkesinriktade påbyggnads- kurser kunna koncentreras mera. Deltagarna i dessa har större studievana varför längre avstånd till utbildningen inte torde avskräcka från avslutande studier.

Uppdelning i grunddel och fördjupningsdel

SAC O/SR anser att timfördelningen mellan grund- och fördjupningsdel inte får låsas genom centrala bestämmm'elser. Sådana bestämmelser kan motverka en nödvändig individualisering då elevernas förkunskaper ofta är varierande. Fördelningen av undervisningstiden bör vara en gemensam fråga för skolledning, lärare och elever. '

• Sida 58
•  Original

Prop. 1982/83: 2 ' 58

Utbildningsprogram i komvux

SÖ konstaterar att komvux-utredningens förslag till mål och riktlinjer för gymnasieskolkurser och särskilda yrkesinriktade kurser omfattar en upp- räkning av de allmänna ämnen som bör få anordnas i komvux. Vissa ämnen anordnas trots att de inte utgör krav för högre studier. I en del fall krävs SÖ:s medgivande. Med hänsyn till de begränsade resurser som står till komvux förfogande, finner SÖ att de ämnen som inte krävs för allmän eller särskild behörighet,bör få anordnas endast efter SÖ:s medgivande. För många deltagare i dessa ämnen torde deltagande i studiecirklar kunna tillgodose utbildningsbehovet.

Enligt LO:s uppfattning bör arbetslivsorientering bibehållas som separat ämne eftersom det rätt utformat har betydelse för individens framtida yrkesval, men också för den aktiva roll som löntagarna förväntas spela i utformningen av det framtida arbetslivet. Även pedagogiska motiv talar för ämnets självständighet. Genom att ta tillvara de vuxna elevernas arbets- livserfarenhet redan tidigt i undervisningen ges eleven en möjlighet att bidra med värdefull kunskap. Om sambandet mellan tidigare yrkeserfaren- het och den planerade yrkesinriktningen blir ordentligt belyst kan de övriga ämnena framstå i sitt sammanhang. Motivationen kan därmed ökas för de fortsatta studierna.

Med den tradition som 'samhällskunskapen har och den låga status arbetslivsorienteringen fått riskeras att arbetslivsorienteringen blir ytlig och abstrakt och därför inte ges den funktionella kunskap som krävs för de framtida uppgifterna som löntagare. LO menar därför att arbetslivsoriente- ringen skall ges status av självständigt ämne och ges samma vikt som andra ämnen när det gäller krav på studieprestationer.

Timplaner och kursplaner

SÖ instämmer i förslaget att de timplaner som använts i försöket med etappindelade kurser i princip bör gälla. SÖ utgår ifrån att vissa. begränsa- de förskjutningar mellan etapperna 2 och 3/4 kan visa sig ändamålsenliga i några ämnen.

SAC O/SR påpekar att om ämnet arbetslivsorientering skall upphöra som separat ämne och integreras med ämnet samhällskunskap. förutsätter detta ett ökat timtal för samhällskunskapen. . . SOSVUX hoppas att SÖ vid utarbetandet och fastställandet av de slut- giltiga kursplanerna tar hänsyn till de studerandes behov, intressen och synpunkter.

• Sida 59
•  Original

Prop. 1982/83: 2 59

Betygs- och kompetensfrågor

Komvux-utredningen föreslår att samma betygsystem bör gälla i kom- vux som i gymnasieskolan.

TCO delar uppfattningen att betygsättningen i gymnasieskolkurser inom komvux nu och i framtiden skall följa samma principer som gäller för betygsättningen i gymnasieskolan. Det förändrade betygsystem som kan komma att beslutas för gymnasieskolan bör därför också införas i komvux.

Även Landstingsförbundet och SAC O/SR tillstyrker samma betygsy- stem.

Landstingsförbundet föreslår att benämningen "Deltagit" utgår och er- - sätts med samma utformning av betygen som finns i motsvarande gymna- sieutbildning. Förklaringen att man med "deltagit" menar godtagbart yr- keskunnande har haft lika svårt att få genomslag vid ansökan om yrkesar- bete som vid ansökan till vissa studier, särskilt till högskoleutbildning.

SAC O/SR anför att de länge har krävt en förändring av det relativa betygsystemet. SACO/SR avser i detta avseende att återkomma i samband med sitt yttrande över gymnasieutredningens betänkande.

LO förordar att elevernas prestationer under studietiden skall belysas ' genom samtal och informella bedömningar och om acceptabla resultat uppnås skall ett godkännande tilldelas eleverna. För utövande av vissa yrken som så kräver skall certifikat eller annan form av legitimation kunna utfärdas för att visa att innehavaren har en definierad minimikunskap inom ett visst område. _

Inte heller SOS VUX delar kommitténs mening när det gäller betygsätt- ningen. Utbildningen inom komvux bör ha ett betygsystem med godkänd/ deltagit där alla ges verklig möjlighet att uppnå godkänd. Den främsta anledningen till att SOSVUX inte vill ha någon 5-gradig betygskala i komvux är att betygen försämrar utbildningen och lägger hinder i vägen när det gäller att nå både målen för vuxenutbildningen och de mål som finns i den nya läroplanen. På många håll är betygsjakten i komvux långt värre än i t. ex. ungdomsgymnasiet. Genom att i stället ha ett system med godkänd skulle komvux fortfarande vara en "sista chans" — men det skulle vara utbildningen som var möjligheten, inte betyget. Skall man ha en komvux som anpassas till korttidsutbildade. socialt, utbildningsmässigt. arbetsmarknadsmässigt och ekonomiskt utsatta grupper går det inte att ha ett betygsystem som endast de välmotiverade, målinriktade elever som redan har viss studiebakgrund klarar av.

Referensgrupp

SÖ anser att deltagarna i komvux framdeles bör utgöra en egen referens- grupp. Kursplanerna i komvux kommer inte att överensstämma med ung- domsskolans. Under försöksverksamheten har just anknytningen till gym- nasieskolans linjesystem inneburit stora problem vid betygsättningen.

• Sida 60
•  Original

Prop. 1982/83: 2 60

Avgångsbetyg

Om etappsystemet införs blir det nödvändigt att utforma avgångsbety- gen på annat sätt än i gymnasieskolan.

SÖ konstaterar att vuxenutbildningen skall vara överbryggande och svara mot de vuxnas behov. Det innebär att många vuxna inte har behov av eller önskan om en utbildning som motsvarar hela grundskolan eller en hel linje eller specialkurs i gymnasieskolan. Framför allt har de ofta behov av att kombinera ämnen på olika nivåer och av olika slag. Emellertid kan de behöva ett samlat betygsdokument som motsvarar ett avgångsbetyg från gymnasieskolan. SÖ finner att kommitténs förslag till avgångsbetyg 2 är väl anpassat till vuxnas behov. Dock bör även etapp 1 i franska och tyska kunna ingå. Viss tvekan kan råda till behov av ett avgångsbetyg 3. Den som har behov av studier i ämnen utöver dem som ryms i avgångsbe- tyg 2 kan genomföra dem utan att erhålla ytterligare ett avgångsbetyg. Om ett avgångsbetyg 3 skall finnas bör dock enligt SÖ:s uppfattning även yrkesinriktade ämnen av påbyggnadskaraktär kunna ingå.

SÖ framhåller vikten av att man klart markerar innebörden av ett av- gångsbetyg från komvux. SÖ ansluter sig till kommitténs förslag att av- gångsbetyg skall ge allmän behörighet. Därutöver kan den som har behov därav studera ytterligare ämnen antingen för att kunna uppfylla särskilda behörighetskrav eller för att uppfylla de krav på ”godtagbart yrkeskun- nande" som kan finnas.

SOSVUX anser att det är en självklarhet att ett betygsdokument skall innehålla alla de kurser man läst. oavsett inriktning. SOSVUX tillstyrker de föreslagna avgångsbetygen. Kommittén har lyckats kombinera behovet av grundläggande kunskaper och speciella sektorskunskaper väl med vux- nas egna behov av att kunna anpassa sin utbildning till just det yrke eller den vidare utbildning de kanske siktar på. Systemet gör att det blir enklare att komplettera upp en tvåårig utbildning till en treårig, att ändra inrikt- ningen på studiema och att få allmän behörighet till högskolan även om man läst i huvudsak yrkesinriktade ämnen.

UHÄ påpekar att det är av största vikt att betygen utformas så att det klart framgår vad betygsdokumentet avser. Sökande har ibland dokumen- terat sin behörighet inte med avgångsbetyg från komvux utan med en mängd utdrag ur liggare, kopior av elevkort osv. Hittills har det låtit sig göras att kontrollera om sådana sökande varit berättigade till avgångsbe- tyg. I fortsättningen kommer denna kontroll ej att kunna göras av antag- ningspersonalen, varför högskoleförordningen bör ändras så att endast fullständiga avgångsbetyg ger behörighet i grupperna [ och 2.

Enligt SACO/SR:s mening är det bra att komvux-utredningens förslag till vuxengymnasiekompetenser ger de studerande en ökad frihet att välja ämnen. Emellertid borde man kunna gå ännu något längre. Förslaget till kurssystem ger möjlighet att sätta samman mycket gedigna och omfattande vuxenanpassade studieprogram som dock inte ger avgångsbetyg enligt de föreslagna reglerna.

• Sida 61
•  Original

Prop. 1982/83: 2 61

Kvotgrupp

SÖ påpekar att den frihet i fråga om avgångsbetygets utformning som kommittén föreslår kan skapa svårigheter då det gäller att vid meritvärde- ring jämföra gymnasieskolans och komvux elever. Möjligheter för den enskilde kursdeltagaren att själv avgöra vilka betyg som skall införas i dokumentet saknar motsvarighet i gymnasieskolan. SÖ anser därför att UHÄ bör överväga behovet av en särskild kvotgrupp eller undergrupp för elever från komvux. . -

Även SACO/SR betonar vikten av uppmärksamhet åt de viktiga princi- piella problem som uppstår vid en jämförelse mellan dels gymnasieskolan och komvux vad gäller kursinnehåll och kvalitetsaspekter och dels betyg- systemet och högskolans antagningssystem.

UHÄ menar emellertid att det förhållandet att komvux-eleverna utgör en egen referensgrupp inte behöver innebära att nya kvotgrupper skall inrät- tas för sådana elever. Till kvotgrupperna 1 och 2 hänförs redan nu inte enbart personer med avgångsbetyg från tre- och tvååriga linjer i gymnasie- skolan utan också sådana som har likvärdiga utbildningar, ofta äldre, där kursinnehållet inte är identiskt med gymnasieskolans och där principerna för betygsättning också varit andra än i gymnasieskolan. Antalet elever med fullständiga avgångsbetyg från komvux. vilka hittills sökt till utbild- ningslinjer inom den statliga högskolan, har varit förhållandevis litet. Detta skulle kunna innebära att kvotgrupperna blev så små att de vid proportio- nell kvotering ej erhöll någon utbildningsplats.

Om en förändring skulle inträffa. så att antalet elever med avgångsbetyg från komvux skulle öka drastisk, kan enligt UHÄ den situationen uppstå att dessa elever kommer att erhålla en orimligt "stor andel av platserna i kvotgrupperna [ och 2 på grund av att avgångsbetyg från komvux ofta är högre än i gymnasieskolan. Det förhållande att komvux-elevema i fortsätt- ningen skulle få stor frihet att själva bestämma vilka ämnen de vill studera och få införda i sitt avgångsbetyg skulle förmodligen ytterligare markera denna skillnad. Detta skäl kan möjligen tala för ett införande av egna kvotgrupper för komvux-elevema. Då man ännu inte vet om antalet elever med fullständiga avgångsbetyg från komvux kommer att öka eller ej torde det dock vara lämpligt att avvakta med ett eventuellt införande av egna kvotgrupper för dessa elever. '

Genomförande

Komvux-utredningen föreslår att samtliga föreslagna förändringar skall gälla fr.o.m. 1983/84.

Med hänsyn till riksdagens 1981 fattade beslut finner SÖ det mest ändamålsenligt att följa kommitténs förslag beträffande tidpunkten. SÖ understryker vikten av att resurser för betydande informationsinsatser och personalfortbildning i erforderlig omfattning verkligen ställs till förfogan- de.

• Sida 62
•  Original

Prop. 1982/83: 2 - 62

Även SOSVUX tillstyrker att dessa kompletteringar skall genomföras läsåret 1983/84, så att de': elever som påbörjar sin grundskoleutbildning inom etappsystemet nu till hösten har möjlighet att fortsätta inom samma system också på gymnasiet.

SOSVUX framhåller att alla, skolledning, lärare och elever, måste få information och få vara med så att det hela kan genomföras på bästa möjliga sätt och så att målen och intentionerna i läroplanen verkligen uppfylls. SOSVUX begär extra resurser just för genomförandet och under övergången mellan de två utbildningssystemen annars är risken stor att det hela kommer att tas emot negativt ute i kommunerna.

• Sida 63
•  Original

Prop. 1982/83: 2 63