om Iag med anledning av Sveriges tillträde till konventionen 6 april 1974 om en uppförandekod för Iinjekonferenser
Regeringens proposition
1983/84: 17
om lag med anledning av Sveriges tillträde till konventionen den 6 april 1974 om en uppförandekod för linjekonferenser;
beslutad den 22 september 1983.
Regeringen föreslär riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.
På regeringens vägnar
OLOF PALME
CURT BOSTRÖM
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen ges en redogörelse för utvecklingen av den internationel-
la linjesjöfarten och systemet med linjekonferenser (sammanslutning av
linjerederier) samt för tillkomsten av och innehållet i en konvention om en
uppförandekod för linjekonferenser som utarbetats inom FN:s organ för handel och utveckling, UNCTAD.
Det föreslås att Sverige vid lämpligt tillfälle ansluter sig till konventionen. Sveriges anslutning föreslås i proposittonen anknyta till den lösning för anpassning till koden som utarbetats inom den Europeiska gemenskapen, EG.
I propositionen läggs fram förslag till den lagstiftning som erfordras för
att Sverige skall kunna tillträda konventionen. Denna lagstiftning innehäl-
ler jämväl bestämmelser som motsvarar rele vanta delar av den förordning som antagits av EG: s råd angående medlemsstaternas ratifikation av eller anslutning ull konventionen.
Riksdagen 1983/84.-1 saml. Nr 17
Förslag till Lag med anledning av Sveriges tillträde till konventionen den 6 april
1974 om en uppförandekod för linjekonferenser
Härigenom föreskrivs följande.
Allmänt 18 Denna lag skall tillämpas på den linjesjöfart som bedrivs av linjekonferenser i handeln mellan de stater som har anslutits till den i Genéve den 6 april 1974 avslutade konventionen om en uppförandekod för linjekonfe-
renser.
28 Kap. I-V samt kap. VE art. 23—25, 2612), 27, 29, 31-38 och 40—45 i
konventionen skall i sin engelska text gälla som svensk lag, om inte annat framgår av det följande. Konventionens engelska text jämte en svensk översättning är intagen i bilaga till denna Jag.
Regeringen fullgör de uppgifter som enligt konventionen ankommer på
behörig myndighet, om inte annat föreskrivs i denna lag. Vid tillämpningen av konventionen skall iakttas vad som föreskrivs i det följande.
3§& Frågan om ew linjerederi i Sverige skall få delta som svenskt natio-
nellt linjerederi i en konferens avgörs genom förhandlingar mellan de svenska medlemmarna av konferensen eller, i fråga om en ny konferens,
de svenska rederier som avser att ingå i konferensen. Uppnäs inte enighet,
kan regeringen på begäran av ett av de berörda rederierna utse det rederi eller de rederier som skall få delta i konferensen som svenskt nationellt linjerederi.
Undantag från tillämpning av konventionens regler om lastuppdelning m.m. 48 Reglerna i art. 2, 3 och 14 (9) i konventionen gäller inte i handeln mellan Sverige och andra stater som är medlemmar 1 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD-stater). Inom konferenser som betjänar handeln mellan OECD-stater skall förfarandet enligt kap. VI i konventionen inte tillämpas på tvist som enligt avtal mellan parterna skall biläggas genom annat förfarande.
Bestämmelserna i första stycket skall dock inte påverka möjligheterna för ett linjerederi hemmahörande i konventionsanslutet utvecklingsland att
delta som rederi från tredje land i handeln mellan Sverige och annan
OECD-stat i enlighet med principerna i art. 2 i konventionen. Detta gäller
under förutsättning att rederiet är erkänt som nationellt linjerederi och antingen är medlem i den konferens som betjänar handeln i fråga eller är berättigat att vinna inträde i en sådan konferens enligt art. I (3) i konven-
tonen.
58 När en linjekonferens tillämpar någon form av marknadsdelning enligt art. 2 i konveationen, skall den lastvolym omfördelas som enligt konventionen varje grupp av nationella linjerederier hemmahörande i OECDstater eller linjerederier från OECD-stater som deltar som tredjelandsseglare är berättigade till, om inte beslut om annat fattas av samtliga rederier
som är medlemmar av konferensen och omfattas av omfördelningsreglerna. Beslut om omfördelning skall syfta till att ge samtliga sådana rederier en rättvis andel av konferensens trafik.
De andelar som efter omfördelning tilldelas ett linjerederi skall bestäm-
mas med utgångspunkt i sedvanliga affärsmässiga principer med särskild
hänsyn till
a) den lastvolym som transporteras av konferensen och som härrör från de OECD-stater vilkas utrikeshandel den betjänar,
b) linjerederiernas tidigare deltagande i den linjefart som omfattas av
marknadsdelningen,
c) den lastvolym som transporteras av konferensen och som skeppas över OECD-staters hamnar, d) behoven hos de avlastare vars gods transporteras av konferensen.
Kan överenskommelse om omfördelningen av trunsportandelarna inte
träffas, skall frågan på begäran av någon av parterna hänskjutas till förlikning enligt detta stycke. Parterna skall utse en eller flera förlikningsmän. Kan parterna inte enas härom, skall vardera av dem utse en förlikningsman
och de sålunda utsedda förlikningsmännen tillsammans välja en tredje,
som skall fungera som ordförande. Skulle någon part underlåta att utse
förlikningsman eller kan de av parterna utsedda förlikningsmännen inte
komma överens om ordförande, skall presidenten i Internationella handelskammaren, på begäran av någon av parterna, utse de förlikningsmän
som behövs. Förlikningsmännen beslutar själva om det förfarande som skall följas. Deras arvode betalas av parterna. Tvist som inte biläggs genom förlikning kan hänskjutas till skiljedom, om parterna är eniga om
detta. Fördelningen av tränsportandelar skall regelbundet ses över vid i
förväg bestämda tidpunkter. Vid översynen skall särskilt beaktas att avlas-
tarna får tillgång till ändamålsenliga och effektiva transporter.
Ogiltighet 68 Villkor i konferensavtal som inte uppfyller de krav som ställs i konventionen kan förklaras vara ogiltigt i den del det strider mot konven-
tionen. Detsamma gäller i fråga om villkor i avtal om marknadsdelning och
I lojalitetsöverenskommelse. Har villkoret sådan betydelse för avtalet att
innehåll, fär avtalet i sin helhet lämnas utan avseende.
Jurisdiktion m. m. 78 ”Talan som gäller tillämpningen av bestämmelserna t konventionen eller som på annat sätt rör rättsförhällanden som är reglerade i denna lag
får väckas vid svensk domstol
a) om den gäller en konferens som betjänar svensk utrikeshandel, b) om talan riktas mot någon som har hemvist här i riket,
c) om talan rikas mot någon som på grund av avtal skall svara här,
d) om talan riktas mot någon som med hånsyn till sakens anknytning till
svenska förhållanden bör svara här. Talan kan avvisas, om tvisten på grund av anknytning till en annan stal
eller med hänsyn till omständigheterna inte är ägnad att avgöras här.
En fordran som grundar sig på ett rättsförhållande som är reglerat i
konventionen är preskriberad, om talan inte har väckts inom två är efter
det att fordringen uppkom. Har inom den tiden sådunt förlikningsförfa-
”rop. 1983/84: 17 4
ande som anges I kap. VI i konventionen inletts, preskriberas fördringen
ex mänader efter det att förfarandet avslutades, om inte preskription
uräftar senare enligt tvåårsregeln. Gäller talan annat än penningfordran äknas tiden från det att den omständigheten inträffade som yrkandet änför sig till.
& Angäende sådana förhandlingar som anges i kap. VI i konventionen äller
a) all linjekonferens och organisation av avlastare kan vara part,
b) att en underrättelse till en linjekonferens eller en organisation av vlastare skall anses utgöra underrättelse till varje medlem av en sådan :onferens eller avlästarorganisation,
ce) alt underrättelser tll en linjekonferens eller en organisation av avlasare skall sändas till adressen för konferensens eller avlastarorganisatiorens huvudkontor,
d) att, om linjekonferensen eller avlastarorganisationen underlåtit att 'epistrera adress eller inte har något huvudkontor, underrättelse till vilken som helst av medlemmarna skall anses utgöra underrättelse till konferensen eller avlastarorganisationen.
98 Mål angående tvist som avses i 7 § skall förklaras vilande, om
av tvisten rör en fråga som är föremål för internationellt förlikningsförfarande enligt bestämmelserna i kap. VI i konventionen,
b) tvisten inte har varit föremål för internationellt förlikningsförfarande av angivet slag och någon av parterna begär att tvisten skall hänskjutas till sädant förfarande.
Har ett mäl förklarats vilande enligt första sycket, får det återupptagas
när förlikningsförfarandet har avslutats utan att förlikning nätts eller det visas att frågan om förlikning eljest har förfallit.
108 Mål enligt 7§ prövas av den tingsrätt som är behörig enligt 336-337 §§ sjölagen (1891:35 s. 1). Finns inte behörig sjörättsdomstol, får talan väckas vid Stockholms tingsrätt.
Verkställighet av rekommendation efter internationell förlikning 118 En rekommendation som har utfärdats vid ett förlikningsförfarande
enligt kap. VI 1 konventionen gäller här i riket mellan parter som godkänt
den, om inte den part mot vilken rekommendationen åberopas visar,
a) att någon av de parter som godkänt rekommendationen inte var behörig till det,
b) att rättsstridigt tvång eller svikligt förledande inverkat vid ullkomsten
av rekommendationen, eller
c) att tillsättandet av förlikningsmännen eller förlikningsförfarandet stått i strid med bestämmelserna i konventionen.
En rekommendation gäller inte heller, om den är oförenlig med grunderna för rättsordningen här i riket.
Om någon av de omständigheter som anges i första och andra styckena
föreligger i fråga om endast en del av rekommendationen, skall denna gälla i äterstäende delar, om de kan särskiljas.
128 Ansökan om verkställighet av en rekommendation görs hos Svea hovrått. Rekommendationen skall ges in i original eller 1 bestyrkt kopia.
Om en handling i ärendet är avfattad på annat främmande språk än danska och norska, skall handfingen åtföljas av en bestyrkt översättning ull svenska.
Motparten skall beredas tillfälle att yttra sig över ansökningen.
Bifalls ansökningen, verkställs rekommendationen såsom lagakraftägande dom, om något annat inte förordnas med anledning av talan mot hovrättens beslut.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Bilaga
Oversättning
Convention on a Code of Conduct for Konvention om en uppförandekod för
Liner Conferences linjekonferenser
OBJECTIVES AND PRINCIPLES SYFTEN OCH PRINCIPER
The Contracting. Parties to the present De fördragsslutande parterna till denna Convention, konvention,
Desiring to improve the liner conference Som önskar förbättra linjekonferenssyste-
system, met,
Recognizing the need för a universally ac- Som inser behovet av en uppförandekod
ceptable code of conduct for liner confer- för liniekonferenser. som vinner allmänt in-
ences. ternationellt erkännande,
Taking into account the special needs and Som beaktar utvecklingsländernas speproblems of the developing countries with cielia behov och problem när det gäller verkrespect to the activities of liner conferences samheten hos linjekonferenser som betjänar serving their foretgn trade, deras utrikeshandel,
Agreeing to reflect in the Code the follow- Som enats om att i koden ge uttryck för ing fundamental objectives and basic princi- följande huvudsyften och grundprinciper: ples: |
(a) the objective to facilitate the orderly a) syftet att främja en ordnad utveckling av expansion of world sea-borne trade; den sjöburna världshandeln:
(b) the obejctive to stimulate the develop- h) syftet att stimulera utvecklingen av re-
ment of regular and efficient liner services guljär och effektiv linjetrafik som motsvarar adequate to the requirements of the trade den aktuella handelns behov: concerned:
(c) the objective to ensure a balance of c) syftet att säkra balans mellan intressen interests between suppliers and users of liner som erbjuder och som använder linjesjöfartsshipping services: trafik;
(d) the principle that conference practices d) principen att konferensernas agerande
should not involve any discrimination against inte får innebära någon diskriminering av re-
the shipowners. shippers or the foreign trade dare, avlastare eller något lands utrikeshanof any country: del;
(e) the principle that conferences hold e) principen att konferenserna håller memeaningful consultations with shippers” orga- ningsfulla konsultationer med avlastarorgantnizations. shippers” representatives and ship- sationer, med företrädare för avlastare och pers on matters of common interest. with, med avlastare i frågor av gemensamt inupon, request. the participation of appropri- tresse, med deltagande av berörda myndighe-
ate authorities: ter om dessa så begär:
(f) the principle that conferences should f) principen att konferenserna bör tillhan-
make available to interested parties pertinent dahålla intresserade parter lämplig informa-
information about their activities which are tion om sin verksamhet som är relevant för
relevant to those parties and should publish dessa och bör publicera relevant information
meaningful information on their activities. om sin verksamhet.
Have agreed as follows: Har enats om följande:
PART ONE DEL ETT
CHAPTER I: KAPITEL I
DEFINITIONS DEFINITIONER Liner conference or conference Linjekonferens eller konferens
A group of two or more vessel-operating En grupp av två eller flera rederier, som
carriers which provides international liner tillhandahåller internationell linjetrafik för services for the carriage of cargo on a par- transport av last på viss rutt eller vissa rutter ticular route or routes within specified geo- inom bestämda geografiska gränser och som graphical limits and which has an agreement har ett avtal eller ett arrangemang. av vad or arrangement, whatever its nature, within natur det vara månde. inom ramen för vilket the framework of which they operate under den utför transporter med enhetlig eller geuniform or common freight rates and any oth- mensam fraktsättning och eventuella andra er agreed conditions with respect to the pro- överenskomna villkor avseende tillhandahäl-
vision of liner services. landet av linjetrafik.
National shipping line Nationellt linjerederi
A national shipping line of any given coun- Ftt nationellt linjerederi i ett visst land är
try is a vessel-operating carrier which has its ett rederi, som har sitt huvudkontor och fak-
head office of management and its effective tiska ledning i det landet och som är erkänt control in that country and is recognized as som sådant av det landets behöriga mvynsuch bv an appropriate authority of that dighet eller enligt det landets lag. country or under the law of that country.
Lines belonging to and operated by a joint Linjerederier som tillhör och drivs av ett venture involving two or more countries and företag. med gemensamt risktagande mellan in whose equity the national interests. public medlemmar från två eller flera länder och i and/or private, of those countries have a sub- vars kapital nationella intressen i dessa stantial share and whose head office of man- länder — allmänna och/eter enskilda — har agement and whose effective control is in one en betydande andel och som har sitt huvudof those countries can be recognized as a kontor och faktiska ledning i ett av dessa national line by the appropriate authorities of länder, kan erkännas som ett nationellt linjethose countries. rederi av behöriga myndigheter i dessa
länder.
Third-country shipping line Tredie-lands linjerederi
ÅA vessel-operating carrier in its operations Ett rederi när det trafikerar två länder och between two countries of which it is not a inte är nationellt linjerederi i något av dessa national shipping line. länder.
Shipper Avlustare
A person or entity who has entered into, or Fysisk eller juridisk person som har inträtt who demonstrates an intention to enter into, i elter ger tillkänna en avsikt att inträda i ett a Contractual or other arrangement with a kontraktsbundei eller annat arrangemang conference or shipping line for the shipment med en konferens eller ett linjerederi för of gvods in which he has a beneficial interest. transport av gods i villget han har ett vinstin-
tresse.
Shipper's organization Avlastarorganisation
An association or equivalent body which En sammanslutning elter jämförbar organipromoates, represents and protects the inter- sation som främjar, företräder och skyddar
ests of shippers and. il those authorities so avlastares intressen och som är erkänd i
desire, is recognized in that capacity by the denna cgenskap av behörig myndighet eller appropriate authority or authorities of the myndigheter — om dessa finner det önskvärt country whose shippers it represents. — i det tand vars avlastare den företräder.
Goods carried hy the conference Gods som transporteras av konferensen
Cargo transported by shipping lines mem- Last som transporteras av linjerederier
bers of a conference in accordance with the som är medlemmar av en konferens i enlighet
conference agreement. med konferensavtalet.
Appropriate authority Behörig myndighet
Fither a government or a body designated En regering eller ett organ som av regering ay a government or by national legislation to eller nationell lagstiftning utsetts att utöva de perform anv of the functions asceribed to such funktioner som genom bestämmelserna i authority by the provisions of this Code. denna kod älägges sådan myndighet.
Promotional freight rate Främjande frakt
A rate instituted for promoting the carriage En frakt som tillkommit för att främja af non-traditional exports of the country con- transporten av icke-traditionell export från cerned. vederbörande land.
Special freight rate Speciell frakt
A preferential freight rate, other than a En preferensfrakt, annan än främjande promotional freight rate, which may be nego- frakt. som kan överenskommas mellan berörtiated between the parties concerned. da parter.
CHAPTER II: KAPITEL II RELATIONS AMONG MEMBER RELATIONER MELLAN KONFERENS- LINES MEDLEMMAR
Article I Artikel I
MEMBERSHIP MEDLEMSKAP
(1) Anv national shipping line shall have I. Varje nationellt linjerederi skall ha rätt the right to be a full member of a conference att vara fullvärdig medlem av en konferens which serves the foreign trade of its country, som betjänar dess lands utrikeshandel, på subject to the eriteria set out in Article 102). villkor att den uppfyller de förutsättningar Shipping lines which are not national lines in som anges i artikel I, punkt 2. Linjeredericer any trade of a conference shall have the right som inte är nationella linjerederier i någon del to become full members of that conference, av den handel som betjänas av konferensen subject to the eriteria set out in Article 1(2) skall ha rätt att bli fullvärdiga medlemmar av and (3) and to the provisions regarding the en sådan konferens på villkor att de uppfyller share of trade as set out in Article 2 as re- de kriterier som anges i artikel I, punkt 2 och gards third-country shipping lines. 3, och med iakttagande av bestämmelserna
om lastuppdelning som anges i artikel 2 be-
träffande tredje-lands linjerederier.
(2) A shipping line applying for member- 2. Ett linjerederi som ansöker om med-
ship of a conference shall furnish evidence of lemskap i en konferens skall bevisa sin för-
its ability and intention, which may include måga och avsikt — som, under förutsättning
the use of chartered tonnage, provided the att bestämmelserna i denna paragraf är upp-
criteria of this paragraph are met, to operate fyllda. kan omfatta användningen av chartrat a regular, adequate and efficient service on a tonnage — att driva en reguljär, lämplig och long-term basis as defined in the conference effektiv trafik under längre tid inom konfeagrecment within the framework of the con- rensens ram och i överensstämmelse med ference. shall undertake to abide by all the konferensavtalet: linjerederiet skall åtaga sig terms and conditions of the conference agree- att efterkomma alla konferensavtalets be-
ment. and shall deposit a financial guarantee stämmelser och villkor och skall — om konfe-
to cover any outstanding financial obligation rensavtalet kräver det — deponera en garantiin the event of subsequent withdrawal, sus- summa för att täcka varje utestående ekonopension or expulsion from membership, if so misk förpliktelse I händelse av senare utrequired under the conference agreement. träde, avstängning eller uteslutning från med-
lemskap.
(3) In considering an application for mem- 3. Vid behandlingen av en ansökan om
bership by a shipping line which is not a medlemskap från ett linjerederi som inte national ne in any trade of the conference nationellt Kinjierederi i någon del av den ha concerned. in addition to the provisions of del som betjänas av den berörda konfere Article 1(2). the following criteria, inter alia. sen. skall hänsyn tas till — förutom bestar should be taken into account: melserna I artikel I. punkt 2 — bl.a. följan
kriterier:
(a) the existing volume of the trade on the a) den befintliga omfattningen av hande
route or routes served by the conference and och dess ökningspotential på den rutt eller
prospects for its growth; rutter som trafikeras av konferensen:
(b) the adequacy of shipping space for the b) tonnagets tillräckhighet för den befintli existing and prospective volume of trade on och framtida omfattningen av handeln på d
the route or routes served by the conference: rutt eller de rutter som trafikeras av kon! rensen:
(c) the probale effect of admission of the c) den effekt linjerederiets inträde i kont shipping line to the conference on the effi- rensen kan antagas få på konferenstrafike
ciency and quality of the conference service: effektivitet och kvalitet: td) the current participation of the shipping d) linjerederiets mivarande marknadsane
line in trade on the same route or routes på samma rutt eller rutter utanför ramen f outside the framework of a conference; and en konferens: och
(e) the current participation of the shipping e) linjerederiets nuvarande deltagande : line on the same route or routes within the samma rutt eller rutter inom ramen för » framework ol another conterence. annan konferens.
The above criteria shall not be applied so Ovannämnda kriterier skall inte använd as to subvert the implementation of the provi- så, att de hindrar tillämpningen av de bestä
stons relating 10 participation in trade set out melser om marknadsandelar som anges i ar in Articke 2. kel 2.
(4) An application for admission or read- 4. En ansökan om medlemskap eller c
mission to membership shall be promptly de- förnyat medlemskap skall behandlas skyn
cided upon and the decision communicated samt och konferensen skall delge sökan
by a conference to an applicant promptly, beslutet skyndsamt, och i intet fall senare and in no case later than six months from the sex månader från ansökningsdatum. Om : date of application. When a shipping line is linjerederi nekas medlemskap eller förny refused admisston or readmission the confer- medlemskap skall konferensen samtid ence shall, at the same time, give in writing skriftligt ange grunderna för nekandet. the grounds for such refusal.
(5) When considering applications for ad- 5. Vid behandlingen av medlemsansö mission. a conference shall take into account ningar skall konferensen överväga de sy the views put forward by shippers and ship- punkter som framförs av avlastare och avl: pers” organizations of the countries whose tarorganisationer i de länder vilkas hanc trade is carried by the conference, as well as transporteras av konferensen så väl som ' the views of appropriate authorities if they so behöriga myndigheters synpunkter. om de:
request. så begär.
(6) In addition to the criteria for admission 6. Utöver de kriterier för medlemskap sc set out in Article 1(2), a shipping line apply- anges i artikel I, punkt 2. skall ett linjerede ing for readmission shall also give evidence som ansöker om förnyat medlemskap. ock of having fulfilled its obligations in accor- förete bevis på att det har fullgjort sina fi
dance with Article 401) and (4). The confer- pliktelser enligt artikel 4. punkt I och 4. Ko ence may give spectal scrutiny to the circum- ferensen får göra en särskild utredning «
stances under which the line Ieft the confer- omständigheterna när linjerederiet lämna ence. konferensen.
'Trop. 1983/84: 17
irticle 2 Artikel 2
'ARTICIPATION IN TRADE MARKNADSANDELAR
(1) Any shipping line admitted to member- 1. Varje linjerederi som beviljas medlem-
hip of a conference shall have sailing and skap I en konferens skall ha avgångs- och sading rights in the trades covered by that lastningsrättigheter i den trafik som konfeonference. rensen betjänar.
(2) When a conference operates a pool, all 2. Om en konferens driver en pool, skall hipping lines members of the conference alla linjerederier, som är medlemmar av den erving the trade covered by the pool shall konferens som betjänar den trafik som omfatiave the right to participate in the pool for tas av poolen, ha rätt att delta i poolen. hat trade.
(3) For the purpose of determining the 3. Vid fastställandet av vilken andel i trafihare of trade which member lines shall have ken som medlemslinjerna skall ha rätt att
he right to acquire, the national shipping uppnå, skall de nationella linjerederierna —
ines of each country, irrespective of the oavsett deras antal — i varje land anses som
wumber of lines, shall be regarded as a single en enda grupp av linjerederier för det landet.
iroup of shipping lines for that country.
(4) When determining a share of trade with- 4. Vid fastställandet av andel i trafiken
n a pool cf individual member lines and/or inom en pool för individuella medlemsrede-
2roups of national shipping lines in accor- rier och/eller grupper av nationella tinjerede-
lance with Article 202), the following princi- rier I enlighet med artikel 2, punkt 2, skall
nes regarding their right of participation in följande principer angående deras rätt till .he trade carried by the conference shall be marknadsandel i den av konferensen utförda >bserved, unless otherwise mutually agreed: trafiken iakttas, om inte annat ömsesidigt
överenskommits:
(a) The group of national shipping lines of a) den nationella gruppen av linjerederier 2ach of two countries the foreign trade be- från vart och ett av två länder där utrikeshan- .ween which is carried by the conference del dem emellan transporteras av konferenshall have equal rights to participate in the sen skall ha rätt till lika andel i den frakt och Teight and volume of traffic generated by den transportvolym som uppkommer av their mutual foreign trade and carried by the deras inbördes utrikeshandel och som hanzonference; teras av konferensen:
(b) Third-country shipping lines, if any. b) tredje-lands linjerederier, om sådana shall have the right to acquire a significant deltar i konferensen, skall ha rätt att uppnå part. such as 20 per cent, in the freight and en betydande andel, såsom 20946, i den frakt volume of traffic generated by that trade. och den transportvolym som hänför sig till
denna handel.
(5) If. for any one of the countries whose 5. Om det i något av de länder vars handel trade is carried by a conference, there are no betjänas av en konferens inte finns några nanational shipping lines participating in the tionella linjerederier som deltar i transporten
carriage of that trade, the share of the trade av denna handel, skall den andel i trafiken,
to which national shipping lines of that coun- till vilken detta lands nationella sjöfartslinje try would be entitled under Article 214) shall skulle vara berättigad enligt artikel 2. punkt be distributed among the individual member 4, fördelas på de individuella medlemslinjer
lines participating in the trade in proportion som deltar i trafiken i proportion till deras
to their respective shares. respektive marknadsandelar.
(6) If the national shipping lines of one 6. Om ett lands nationella linjerederier be-
country decide not to carry their full share of slutar att inte utnyttja hela sin andel i trafi-
the trade, that portion of their share of the ken. skall den del av deras andel i trafiken trade which they do not carry shall be distrib- som de inte utnyttjar fördelas bland de enskil-
uted among the individual member lines par- da linjerederier i konferensen som deltar i ticipating in the trade in proportion to their trafiken i proportion till deras respektive an-
respective shares. delar.
(7) If the national shipping lines of the 7. Om de nationella linjerederierna från countries concerned do not participate in the berörda länder inte deltar i träfiken mellan trade between those countries covered by a dessa länder som omfattas av en konferens, conference, the shares of trade carried by the skall de andelar i trafiken mellan dessa länder conference between those countries shall be som transporteras av konferensen tilldelas allocated between the participating member linjerederier i konferensen från tredje-länder
lines of third countries by commercial negoti- genom kommersiella förhandlingar mellan
ations between those lines. dessa rederier.
(8) 'Fhe national shipping lines of a region, 8. Nationella linjerederter i en konferens members of a conference, at one end of the från en region i början eller i slutet av den trade covered by the conference. may redis- konferensens traäfikrelation får genom ömse-
tribute among themselves by mutual agree- sidig överenskommelse omfördela mellan sig
ment the shares in trades allocated to them. de andelar i trafiken som tilldelats dem. i in accordance with Article 214) to (7) inclu- enlighet med artikel 2, punkt 4—7. sive.
(9) Subject to the provisions of Article 214) 9. På villkor att bestämmelserna i artikel 2.
to (8) inclusive regarding shares of trade punkt 4—8, angående enskilda linjerederiers among individual shipping lines or groups of eller grupper av linjerederiers andelar i trafishipping lines, pooling or trade-sharing ken iakttas. skall pool- eller trafikandelsöveragreements shall be reviewed by the conter- enskommelser ses över periodiskt av konfeence periodically, at intervals to be stipulated rensen på intervaller som skall vara fastin those agreements and in accordance with ställda i dessa överenskommelser och i encriteria to be specified in the conference lighet med kriterier som skall vara angivna i agreement. konferensavtalet.
(10) The application of the present Article 10. Tillämpningen av denna artikel skall shall commence as soon as possible after en- börja så snart som möjligt efter denna kontry into force of the present Convention and ventions ikraftträdande och skall vara fullshall be completed within a transition period bordad inom en övergångsperiod som under
which in no case shall be longer than two inga förhållanden fär överstiga två år. med
years. taking into account the specific situa- hänsyn tagen till den särskilda situationen tion in each of the trades concerned. inom var och en av de aktuella trafikretatio-
nerna.
(Il) Shipping lines members of a confer- I1. Linjerederier som är medlemmar av en ence shall be entitled to operate chartered konferens skall ha rätt att använda chartrade ships to fulfil their conference obligations. fartyg för att uppfylla sina förpliktelser i kon-
ferensen.
(12) The criterta för sharing and the revi- 12. Kriterierna för fördelning och revision sion of shares as set out in Article 201) to (Il av andelar som anges i artikel 2, punkt, I —- 11. inclusive shall apply when, in the absence of skall tillämpas när det — i frånvaro av en pool a pool. there exists berthing. sailing and/or — existerar avtal om anlöp, avgång och/eller any other form of cargo allocation agree- någon annan form av överenskommelse om ment. lasttilldelning.
(13) Where no pooling. berthing, sailing or 13. Där inga överenskommelser om pool. other trade participation agreements exist in anlöp, avgång eller annan marknadsdelning a conference, either group of national ship- existerar inom en konferens, kan varje grupp ping lines. members of the conference. may av nationella linjerederier som är medlemmar
require that pooling arrangements be intro- av konferensen begära att poolöverenskomduced, in respect of the trade between their melser skall införas med avseende på trafiken
countries carried by the conference. in con- mellan deras länder som omfattas av konfe-
formity with the provistons of Article 214): or rensen, i enlighet med bestämmelserna i arti-
alternatively they may require that the sail- kel 2, punkt 4: etter de kan alternativt begära ings be sö adjusted as to provide an opportu- att antalet avgångar skall anpassas sä, att de
nity to these lines to enjoy substantially the säkerställer möjlighet för dessa linjerederier
ame rights to participate in the trade be- att åtnjuta väsentligen samma rättigheter till ween those Iwo countries carried by the con- marknadsandel i konferenstraftken mellan
erence as they would have enjoyed under dessa två länder, som de skulle ha ätnjutit he provisions of Article 214). Any such re- enligt bestämmelserna i artikel 2. punkt 4.
puest shall be considered and decided by the Varje sådan begäran skall granskas och av- :onference. WH there is no agreement to insti- göras av konferensen. Om det inte mellan ute such a pool or adjustment of satlings konferensens medlemmar uppnås någon imong the members of the conference, the överenskommelse om inrättande av nagon roups of national shipping lines of the coun- sådan poal eller reglering av antalet avgångries at both ends of the trade shall have a ar, skall grupper av nationella linierederier I najority vote in deciding to establish such a länderna i början och i slutet av trafikrelano0l or adjustment of sailings. The matter tionen ha möjlighet att genom majoriletsbeshall be decided upon within a period not slut besluta om inrättandet av en sådan pool :xceeding six months from the receipt of the eller om reglering av antalet avgångar. Denna equest. fråga skall avgöras inom loppet av en period
som inte överstiger sex månader från motta-
gandet av begäran.
(14) In the event of a disagreement he- 14. I händelse av oenighet mellan de naween the national shipping lines of the coun- tionella linjerederierna i länderna i början rics at cither end whose trade is served by eller i slutet av den trafikrelation som betjähe conference with regard to whether or not nas av konferensen med avseende på huruookhing shall be introduced, they may require vida en pool skall införas eller ej. kan de hat within the conference sailings be so ad- begära reglering inom konferensens ram av
usted as to provide an opportunity to these antalet avgångar så. att de säkerställer möj-
ines to enjoy substantialty the same rights to” lighet för dessa linjerederier att åtnjuta våvarticipate in the trade between those two sentligen samma rättigheter till marknadsan- :ountries carried by the conference as they del i konferenstrafiken mellan dessa två xould have enjoyed under the provisions of länder, som de skulle ha ätnjutit enligt be- Article 2(4). In the event that there are no stämmelserna i artikel 2. punkt 4. För det fall vational shipping lines in one of the countries att det inte finns några nationella linjerederier whose trade is served by the conference, the t det ena av de länder vilkas handel betjänas rationat shipping line or lines of the other av konferensen, kan det andra landets natio- :ountry may make the same request. The nella linjerederi eller linjerederier göra :onference shall use its best endeavours to samma begäran. Konferensen skall göra sitt neet this request. If, however, this request is yttersta för att tillmötesgå denna begäran. 10t met. the appropriate authorities of the Om emellertid denna begäran inte tuillmötes- :ountries at both ends of the trade may take gås, får behöriga myndigheter i länderna i ip the matter if they so wish and make their början och i slutet av trafikrelationen ta upp views known to the parties concerned for frågan om de så önskar och tillkännage sina heir consideration. IH no agreement is synpunkter till berörda parter för deras över-
eached, the dispute shall be dealt with in vägande. Om ingen överenskommelse upp-
accordance with the procedures established nås, skall tvisten avgöras I enligt med den i n this Code. denna kod fastställda ordningen.
(15) Other shipping lines. members of a 15. Andra linjerederier som är medlemmar :onference. may also request that pooling or av en konferens kan också begära införande
sailing agreements be introduced, and the re- av överenskommelse om pool ciler reglering
quest shall be considered by the conference av antalet avgångar. och denna begäran skall n accordance with the relevant provisions of behandlas av konferensen i enlighet med tillhis Code. lämpliga bestämmelser i denna kod.
(16) A conference shall provide for appro- 16. En konferens skall se till att varje poolpriate measures in any conference pooling avtal inom konferensen anger lämpliga atagreement to cover cases where the cargo gärder för den händelse att ett linjeredev : has been shut out by a member line for any konferensen avvisar last av Varje annan osån
reason excepting late presentation by the än att avlastaren tillhandahäller godset för
shipper. Such agreement shall provide that a sent. Et sådant avtal skall ange att ett fartyg
vessel with unbooked space, capable of being med obokat utrymme, som går att använda, used, be allowed 10 lift the cargo, even in tilläts transportera lasten även om det linjereexcess of the pool share of the line in the deriets marknadsandel i poolen överskrids, trade, if otherwise the cargo would be shut om lasten i annat fall inte blir avsänd eller out and detayed beyond a period set by the försenas längre än en av konterensen fastconference. : ställd period.
(17) The provisions of Article 201) to tl6) 17. Bestämmelserna i artikel 2, punkt I— inclusive concern all goods regardless of their 16, gäller alla varor, oavsett deras ursprung. origin, their destination or the use for which deras destination eller den användning för
they are intended, with the exception of mili- vilken de avses, med undantag av militär
tary equipment for national defence pur- utrustning för nationella försvarsandamäl.
poses.
Article 3 Artikel 3 DECISION-MAKING PROCEDURES BESLUTSORDNING
The decision-making procedures embodied Den beslutsordning som ett konferensavtal in a conference agreement shall be based on innehäller skall grundas på principen om ala the principle of equality of all the full member fullvärdiga medlemmars likhet; denna ord-
lines: these procedures shall ensure that the ning skall säkerställa att röstningsreglerna
voting rules dö not hinder the proper work of inte hindrar en ordnad verksamhet i konfethe conference and the service of the trade rensen och i den handel den betjänar, samt and shall define the matters on which deci- skall ange de frågor vilka skall avgöras enhälsions will be made by unanimity. However, a ligt. Emellerud kan ett beslut i frågor som har decision cannot be taken in respect of mat- angetts I ett konferensavtal och som berör ters defined in a conference agreement relat- handeln mellan två länder inte fattas utan ing to the trade between two countries with- samtycke av de nationella hnjerederierna i out the consent of the national shipping lines dessa två länder. of those two countries.
Article 4 Artikel 4 SANCTIONS SANKTIONER
(1) A shipping line member of a conference 1. Ett linjerederi som är konferensmedlem shall be entitled, subject 10 the provistons skall vara berätttgad att — med beaktunde av regarding withdruwal which are embodied in de bestämmelser om utträde som ingar i poolpool schemes and/or cargo-sharing arrange- avtal och/etler i avtal om lastdelning -- utan ments, to secure ns release, without penalty, att ädra sig straff frigöra sig från konferensavfrom the terms of the conference agreement talets villkor efter tre månaders uppsägning, after giving three month” notice, unless the om inte konferensavtalet fastställt en annan conferenee agreement provides för a differ- tidsperiod: linjerederiet skall dock vara [örent time period, although it shall be required pliktat att fråm ull dagen för sitt utträde fullto fulbil its obligations as a member of the göra sina åligganden som konferensmedlem. conference up to the date of its release.
(2) A conference may, upon notice to be 2. En konferens får — efter varsel enligt specified in the conference agreement, sus- regler som skall vara angivna i konferensav-
pend or expet a member for significant failure talet — avstänga eller utesluta en medlem
10 abide by the terms und conditions of ihe som visar allvarlig brist i upptfyllandet av conference agreement. konferensavtalets villkor.
(3) No expulsion or suspension shall be- 3. Ingen utesiutning eller avstängning skall come effective until a statement in wriung of verkställas förrän skriftligt besked om orsa-
rop. 1983/84: 17 14
he reasons therefor has been given and until kerna därför har getts och varje tvist avgjorts iny dispute has been settiled as provided in så som anges I kapitel VI. shapter VI.
(4) Upon withdrawal or expulsion, the line 4. Efter utträde eller uteslutning skall ve- 2oncerned shall be required to pay its share derbörande linjerederi vara förpliktat att bea the outstanding financial obligations of the tala sin del av konferensens utestående finanzonferenee, up to the date of its withdrawal siella förpliktelser fram till datum för sitt utar expulsion. In cases of withdrawal, suspen- träde eller uteslutning. I händelse av utträde, sion or expulsion, the line shall not be re- avstängning eller uteslutning skall linjeredelieved of its own financial obligations under riet inte befrias från sina egna finansiella förthe conference agreement or of any of its pliktelser enligt konferensavtalet eller från obligations towards shippers. nägon av sina förpliktelser gentemot avlas-
tare.
Article 5 Artikel 5
SELF-POLICING EGENKONTROLL
(HD) A conference shall adopt and keep up to 1. En konferens skall antaga och hålla akdate an illustrative list, which shall be as tuell en åskådlig förteckning, vilken skall comprehensive as possible, of practices vara så täckande som möjligt, på handlingar which are regarded as malpractices and/or som anses som missbruk av och/eller brott breaches of the conference agreement and mot konferensavtalet, och skall för att undershall provide effective self-policing machin- söka dem tillhandahålla ett effektivt egenkonery to deal with ihem, with specific provi- trollsystem med särskilda bestämmelser som sions requiring: kräver:
(a) the fixing of penalties or a range of a) fastställande av stratf eller strafflatituder
penalties for malpractices or breaches, to be — som är relaterade till svårighetsgrad — för
commensurate with their seriousness; missbruk eler brott;
(b) the examination and impartial review of b) undersökning och opartisk granskning an adjudication of complaints, and/or deci- på begäran av konferensen elter annan berörd sions taken on complaints, against malprac- part, utförd av person eller organ som är tices or breaches, by u person or body uncon- obundet i förhällande till de linjerederier som necied with any of the shipping lines mem- är medlemmar av konferensen och dessas bers of the conference or their affiliates, on dotterbolag, av reglering av klagomål request by the conference or any other party och/eller beslut med anledning av klagomål concerned; avseende missbruk eller brott:
(c) the reporting, on request, on the action c) rapportering, på begäran, om åtgärder taken in connexion with complaints against vidtagna efter klagomål mot missbruk
malpractices and/or breaches, and on a basis och/eller brott, och på grundval av anonymi-
of anonymity for the parties concerned, to tet för berörda parter, tll behöriga myndighethe appropriate authorities of the countries ter i de länder vilkas handel betjänas av konwhose trade is served by the conference and ferensen och I de länder vilkas hnjerederier är of the countries whose shipping lines are medlemmar av konferensen. members of the conference.
(2) Shipping lines and conferences are enti- 2, Linjerederier och konferenser har rätt
tled to the full co-operation of shippers and till fullödigt samarbete från avlastare och av-
shippers” organizations in the endeavour to lastarorganisationer I sin kamp mot missbruk
combat malpractuces and breaches. och brott.
Article 6 Artikel 6
CONFERENCE AGREEMENTS KONFERENSAVTAL
All conference agreements, pooling, berth- Alla konferensavtal, avtal om pooler och
ing and sailing rights agreements and amend- om rättigheter till anlöp och avgångar samt
ments or other documents directly related to, ändringar till sådana avtal eller andra doku-
and which affect, such agreements shall be ment, som direkt hänför sig tull avtalen och made available on request to the appropriate påverkar dem, skall på begäran tillställas beauthorities of the countries whose trade is höriga myndigheter i de länder vilkas handel served by the conference and of the countries betjänas av konferensen och i de länder vilwhose shipping lines are members of the con- kas linjerederier är medlemmar av konferenference. . sen.
CHAPTER III: KAPITEL IH RELATIONS WITH SHIPPERS FÖRHÅLLANDE TILL AVLASTARNA
Article 7 Artikel 7 LOYALTY ARRANGEMENTS LOJALITETSARRANGEMANG (1) The shipping lines members of a con- 1. De linjerederier som är konferensmed-
ference are entitled to institute and maintain lemmar har rätt att upprätta och vidmakthålla loyahy arrangements with shippers, the form lojalitetsarrangemang med avlastare, vilkas
and terms of which are matters for consulta- form och innehåll skall göras till föremäl för
tion between the conference and shippers” konsultation mellan konferensen och avlasorganizations or representatives of shippers. tarorganisattoner eller företrädare för avlas- These loyalty arrangements shall provide tare. Dessa lojalitetsarrangemang skall ge
safleguards making explicit the rights of ship- garantier som tydligt anger avlastarnas och
pers and conference members. These ar- konferensmedlemmarnas rättigheter. Dessa rängements shall be based on the contract arrangemang skall grundas på kontraktsystesystem or any other system which is also met eller vilket annat system som helst som
lawtul. också är lagligt.
(2) Whatever loyalty arrängementis are 2. Oavsett vilka lojalitetsarrangemang som made, the freight rate applicable to loyal än träffas, skall den frakt som skall tillämpas shippers shall be determined within a fixed för lojala avlastare fastställas inom ett berange ol percentages ot the freight rate appli- stämt procentområde av den frakt som tillämcable to other shippers. Where a change in pas för övriga avlastare. När en ändring av the differential causes an increase in the rates rabattsatserna förorsakar en ökning av de charged to shippers, the change can be imple- frakter som debiteras avlastare, kan ändring-
mented only after 150 days” notice to those en tillämpas först efter 150 dagars varsel till
shippers or according to regional practice dessa avlastare eller i enlighet med regional and/or agreement. Disputes in connexion praxis och/eller avtal. Tvister i samband med with a change of the differential shall be set- en ändring av dessa rabattsatser skall avgöras tfed as provided in the loyalty agreement. så som föreskrivits i lojalitetsarrungemanget.
(3) The terms of loyalty arraängements 3. Lojalitetsarrangemangens bestämmelser shall provide safeguards making explicit the skall innehälla garantier som tydligt anger rights and obligations of shippers and of ship- rättigheter och skyldigheter för avlastare och ping lines members of the conference in ac- för linjerederier, som är medlemmar av koncordance with the following provisions, inter ferensen, bl.a. i överensstämmelse med fölalia: jande föreskrifter:
(2) The shipper shall be bound in respect a) avlästarens skyldigheter hänför sig till of curgo whose shipment is controlled by him last vars transport kontrolleras av honom or his affiliated or subsidiary company or his eller av honom beroende bolag eller dotterboforwarding agent in accordance with the con- lag eller av hans speditör i enlighet med förtract of sale of the goods concerned, pro- säljningskontraktet för de aktuella varorna, vided that the shipper shall not, by evasion, varvid förutsätts att avlastaren inte, medelst subterfuge, or intermediary, attempt to divert undanflykter, kryphål elter mellanhand, får cargo in violation of his loyalty commitment. försöka omdirigera last i strid mot hans för-
pliktelser enligt lojalitetsarrangemanget:
rop. 1983/84: 17 16
(b) Where there is a loyalty contract, the b) när det finns ett lojalitetskomtrakt skall
xtent of actual or liquidated damages and/or omfattningen av faktiskt eller fastställt ska-
renalty shall be specified in the contract. The destånd och/eller straff framgå av detta.
nember lines of the conference may, howev- Emellertid kan linjerederier, som är konfeer, decide 10 assess lower liquidated damages rensmedlemmar, besluta att fastställa ett r to waive the claim to liquidated damages. lägre skadestånd eller att avstå från skade-
n any event. the liquidated damages under stånd. I varje fall får det skadestånd, som
he contract to be paid by the shipper shall skall betalas av avlastaren enligt kontraktet, 101 exeeed the freight charges on the particu- inte vara högre än frakten för den last det ar shipment, computed at the rate provided handlar om, beräknad efter den i kontraktet inder the contract. angivna frakten;
(c) The shipper shall be entitled to resume c) avlastaren skall ha rätt att återfå fullstän- ”ull loyalty status, subject to the fulfilment of dig lojalitetsstatus om han fullgör de villkor Conditions established by the conference som fastställts av konferensen, vilka skall which shall be specified in the loyalty ar- anges i lojalitetsarrangemanget;
”angement.
(d) The loyalty arrangement shall set out: d) lojalitetsarrangemanget skall ange:
(1) a list of cargo, which may include 1) en förteckning på laster, vilken kan
bulk cargo shipped without mark or count, inkludera bulklast transporterad utan
which is specifically excluded from the märkning eller räkning, som är särskilt un-
scope of the loyalty arrangement: dantagna från lojalitetsarrangemanget ;
(i) a definition of the circumstances in ii) fastställande av de omständigheter un-
which cargo other than cargo covered by der vilka annan last än sådan som avses
(1) above is considered to be excluded from under i) ovan anses undantagen från om-
the scope of the loyalty arrangement; fattningen av lojalitetsarrangemanget:
(iii) the method of settlement of disputes iii) metod för avgörande av tvister som
arising under the loyalty arrangement; uppstår med anledning av lojalitetsarrange-
manget;
(iv) provision for termination of the loy- iv) föreskrifter om upphörande av lojali-
alty arrangement on request by either a tetsarrangemanget på begäran av endera
shipper or a conference without penalty, avlastaren eller konferensen, utan straff,
after expiry of a stipulated period of notice, efter utgången av en fastställd uppsäg-
such notice to be given in writing; and ningsperiod, varvid uppsägningen skall ske
skriftligen: och
(v) the terms för granting dispensation. v) villkoren för meddelande av dispens.
(4) If there is a dispute between a confer- 4. Om en tvist uppstår mellan en konferens ence and a shkippers” organization, represent- och en avlastarorganisation. företrädare för atives of shippers and/or shippers about the avlastare och/eller avlastare om ett föreslaget form or terms of a proposed loyalty arrange- lojalitetsarrangemangs form eller villkor, kan
ment, either party may refer the matter for endera parten hänskjuta trågan för avgörande resolution under appropriate procedures as enligt tillämpligt förfarande som anges i set out in this Code. denna kod.
Article 8 Artikel 8 DISPENSATION DISPENS
(1) Conferences shall provide, within the I. Konferenserna skall, genom föreskrifter terms of the loyalty arrangements, that re- 1 lojalitetsarrangemangen, förplikta sig att quests by shippers for dispensation shall be snabbt granska och avgöra avlastarnas dis-
examined and a decision given quickly and, if pensansökningar samt skall om dispens vägrequested, the reasons given in writing where ras, skriftligen meddela skälen härför, om så
dispensation is withheld. Should a confer- begärs. Skulle en konferens underläta att —
ence fail to confirm, within a period specified inom en i lojalitetsarrangemanget angiven pe-
in the loyalty arrangement, sufficient space riod — bekräfta ullräckligt utrymme för att to accommodate a shipper's cargo within a transportera en avlastares last inom en period period also specified in the loyalty arrange- som likaledes anges i lojalitetsarrangemangment, the shipper shall have the right, with- et, skall avlastaren ha rätt att utan att ädraga out being penalized, to utilize any vessel för sig straff använda vilket fartyg som helst för the cargo in question. lasten i fråga.
(2) In ports where conference services are 2. I hamnar där konferenstransporter ararranged subject to the availability of a speci- rangeras endast om ett angivet lastminimum fied minimum of cargo (1.e. on inducement), finns tillgängligt tdvs. efter anmaning) skall but cither the shipping line does not call, avlastarna automatiskt ha rätt att — utan att despite due notice by shippers, or the ship- äventyra sin lojalitetsstatus — använda vilket ping line does not reply within an agreed time uillgänghgt fartyg som helst för tränsporten av to the notice given by shippers, shippers shall deras last, om linjerederiet untingen inte anautomatically have the right, without preju- gör hamnen trots vederbörlig avisering från dicing their loyalty status, to use any aval- avlastarnas sida eller inte inom överenskomabie vessel for the carriage of their cargo. men tid besvarar avlastarnas avisering.
Article 9 Artikel 9 AVAILABILITY OF TARIFFS AND RE- : TILLGÄNG TILL TARIFFER OCH TILE- LATED CONDITIONS AND/OR REGU- HÖRANDE VILLKOR - OCH/ELLER LATIONS REGLER
Tariffs, related condiuons, regulations, Tariffer, tillhörande villkor och regler samt and any amendments thereto shall be made varje ändring därav skall på begäran ullhan-
available on request to shippers, shippers” dahåällas avlastare, avlastarorganisationer organizations and other parties concerned at och andra berörda parter till ett rimligt pris,
reasonable cost, and they shall be available och de skall finnas tillgängliga för granskning for examination at offices of shipping lines på linjerederiers och deras agenters kontor. and their agents. They shall spell out all con- De skall ange alla villkor rörande vulåmpningditions concerning the application of freight en av frakter och rörande transporten av rates and the carriage of any cargo covered varje last vilken omfattas äv dessa. by them.
Article 10 Artikel 10
ANNUAL REPORTS ÄRLIGA RAPPORTER
Conferences shall provide annually to ship- Konferenserna skall årligen tillställa avlaspers” organizations, or to frepresentatives of tarorganisationer eller företrädare för avlasshippers, reports on their activities designed tare rapporter om sin verksamhet ägnade att 10 provide general information of interest to ge allmän information av intresse för dem, them, including relevant information about inklusive aktuell information om konsukha-
consultations held with shippers and ship- tioner som hållits med avlustare och avlastar-
pers" organizations, action taken regarding organisationer, om vidtagna ätgärder ancomplaints, changes in membership, and sig- gående klagomål. om ändringar i konferennificant changes in service, tariffs and condi- sens sammansättning och om väsentligare tions of carriage. Such annual reports shall be ändringar av service, tariffer och trunsportsubmitted, on request, to the appropriate villkor. Sädana ärsrapporter skall på begäran authorities of the countries whose trade is tillställas behöriga myndigheter i de kinder served by the conference concerned. vilkas handel betjänas av vederbörande kon-
ferens.
2 Riksdagen 198384. 1 saml. Nr 17
Article 11 Artikel I1
SONSULTATION MACHINERY KONSULTATIONSFÖRFARANDE
(1) There shall be consultations on matters I. Konsultationer i frågor av gemensamt a common interest between a conference, imtresse skall hällas mellan en konferens, av-
shippers” organizations, representatives of lastarorganisationer, företrädare för avlas-
shippers and, where practicable, shippers, tare och, där så är möjligt, avlastare, som kan which may be designated for that purpose by vara utsedda för detta ändamål av den behöthe appropriate authority if it so desires. riga myndigheten om denna finner det önsk- These consultations shall take place when- värt. Dessa konsultationer skall äga rum närever requested by any of the above-men- helst så begärs av nagon av de ovannämnda tioned parties. Appropriate authorities shall parterna. Behöriga myndigheter skall ha rätt have the right, upon request, to participate att på begäran deha fullt ut i konsultatiofully in the consultations, but this does not nerna; detta betyder emellertid inte att de mean that they play a decision-making role. deltar i beslutsfattande.
(2) The following matters inter alia, may 2, Bl.a. följande frågor kan vara föremål
be the subject of consultation: för konsultationer:
(a) changes in general tariff conditions and a) ändringar 1 allmänna tariffvillkor och i related regulations; tillhörande regler:
(b) changes in the general level of taritff b) ändringar i den allmänna nivån för taritfrates and rates for major commodities; frakter och i frakter för viktigare handels-
varor;
(C) promotional and/or special freight c) främjande och/eller särskilda frakter;
rates;
(d) imposition of, and related changes in, d) införande av tilläpgsavgifter och ändsurcharges: ringar i dessa:
(ec) loyalty arrangements, their establish- ce) lojalitetsarrangemang, deras upprät-
ment or changes in their form and general tande eller ändringar i deras form och allconditions; männa villkor;
(f) changes in the tariff classification of f) ändringar i tariffernas klassificering av
ports: hamnar;
(2) procedure för the supply of necessary 2) förfarande vid avlastarnas tillhandahål-
information by shippers concerning the ex- lande av nödvändig information rörande den
pected volume and nature of their cargoes; väntade volymen och arten av deras laster; and och
(h) presentation of cargo for shipment and h) avlämnande av last för transport och
the requirements regarding notice of cargo kraven angående varsel om att en last finns availability. tillgänglig.
(3) To the extent that they fall within the 3. I den utsträckning de faller inom en kon-
scope of activity of a conference, the follow- ferens verksamhetsram kan även följande
ing matters may also be the subject of consul- frågor bli föremäl för konsultation:
tation: (a) operation of cargo inspection services: a) drift av lastinspektionsverksamhet; (bh) changes in the pattern of service; b) ändringar i trafikmönstret; (c) effects of the introduction of new tech- cc) effekterna av införandet av ny teknologi
nology in the carriage of cargo, in particular i lästtransporten, särskilt övergång till en-
unitization, with consequent reducuon of hetslaster med därav följande minskning av
conventional service or loss of direct ser- konventionell trafik eller förlust av direkttra-
vices; and fik; och
(d) adegquacy and quality of shipping ser- d) sjötransporternas anpassning och kvalivices, including the impact of pooling, berth- tet, inklusive inverkan av avtal om arrangeing or sailing arrangements on the availability mang för pooler, anlöp eller avgång på tillof shipping services and freight rates at which gängen på sjötransporter och på de frakter till
shipping services are provided: changes in vilka sjötransporterna tillhändahältls; andthe areas served and in the regularity of calls ringar I de områden mom vilka transporter by conference vessels. utföres och i regelbundenheten i anloöp av
konferensfartyg.
(4) Consultations shall be held before final 4. Konsultationer skall hällas innan slutliga
decisions are taken, unless otherwise pro- beslut fattas, såvida inte annat föreskrives i
vided in this Code. Advance notice shall be denna kod. Avsikt att tå beslut i fragor som given of the intention to take decisions on anges it artikel 11, punkt 2 och 3, skall förmatters referred to in Arucle 11 (2) and (3). handsaviseras. Där detta är omöjligt. må Where this is impossible, urgent decisions brådskande beshit tagas i avvaktan på att may be taken pending the holding of consul- konsultationer skall hållas. tations.
($) Consultations shall begin "without un- 5. Konsultationer skall börja utan obefogad due delay and in any event within a maximum försening och i vart fall inom en maximipeperiod specified in the conference agreement riod fastställd i konferensavtaler eller, i tfranor. in the absence of such a provision in the varo av en sädan bestämmelse i avtalet, inte agreement, not later than 30 days after re- senare än 30 dagar efter mottagande av förceipt of the proposal for consultations, unless slag om konsultationer, sävida inte andra different periods of time are provided in this tidsperioder föreskrives i denna kod. Code.
(6) When holding consultations, the par- 6. När konsultationer hälls. skall parterna ties shall use their best efforts to provide göra sitt yttersta för att ullhandahälla rel-
relevant information, to hold timely discus- evant information, hålla diskussioner I rått tid
sions and to clarify matters for the purpose of och klarlägga förhållanden i syfte att finna seeking solutions of the issues concerned. lösningar på aktuella problem. De inblandade "The parties involved shall take account of parterna skall beakta varandras synpunkter cach other's views and problems and strive och problem och sträva efter att uppnå avtal to reach agreement consistent with their som är anpassade ull deras kommersiella commercial viability. livskraft.
CHAPTER IV: KAPITEL IV FREIGHT RATES FRAKTER
Article 12 Artikel 12 CRITERIA FOR FREIGHT-RATE DETER- FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BESLUT OM MINATION FRAKTER
In arriving at a decision on questions of När beslut skall tas i frågor om tariffpolntik tariff policy in all cases mentioned in this i alla de fall, som nämns i denna kod, skall. Code, the following points shall, unless oth- om ej annat föreskrives, följunde punkter erwise provided, be taken into account: beaktas:
(a) Freight rates shall be fixed at as low a a) frakter skall sättas på så låg nivå som är
level as is feasible from the commercial point praktiskt möjligt från kommersiell synpunki
of view and shall permit a reasonable profit och skall medge en skälig vinst för redarna: för shipowners;
(b) The cost of operations of conferences b) konferensens driftkostnader skal som shall, as a rule, be evaluuted for the round regel beräknas för en rundresa. varvid fartyvoyage of ships, with the outward and inward gens ul- och Återresor betraktas som en hel-
directions considered as a single whole. het. Där så är lämpligt bor ut- och uterresan
Where applicable, the outward and inward beaktas separat. Frakterna skall sättas med voyage should be considered separately. The hänsyn till bl.a. lästernas art. det inbördes freight rates should take into account, among förhållandet mellan lastens vikt och matt Ikother factors, the nature of curgoes, the inter- som också lastens värde: relation between weight and cargo measurement, as well as the value of cargoes;
(ce) In fixing promotional tfreight rates and; ce) vid fastställande av fråmjande och/eller ar special freight rates för specific goods, the särskilda frakter för bestämda varor skall :onditions of twade for these goods of the hänsyn tas till handelsvillkoren för dessa :ountries served hy the conference, particu- varor I de länder som bejänas av konferenarly of developing and land-locked coun- sen, särskilt u-länder och kustlösa länder. :ries, shall be taken into account.
Article 13 Artikel 13
CONFERENCE TARIFFS AND CLASSI- KÖNFERENSTARIFTER OCH KLASSI- FICATION OF TARIFT RATES FICERING AV TARIFFRAKTER
(1 Conference tariffs shall not unfairly dif- I. Konferenstariffer skall inte göra orättvis
ferentiate between shippers similarly situat- skillnad mellan avlastare i samma situation.
ed. Shipping lines members of a conference Linjerederier, som är medlemmar av en konshalt adhere strictly 10 the rates, rules and ferens, skall strikt bälla sig ill de frakter, terms shown in the tariffs and other currently regler och villkor som anges i tarifferna och i valid published documents of the conference andra publicerade giltiga konferensdokuand 10 any special arrangements permitted ment, samt även varje särskilt arrangemang under this Code. som tillåts enligt denna kod.
(2) Conferenee tariffs should be drawn up 2. Konferenstariffer skall avfattas enkelt simply and clearly, contuning as few classes/ och klart och innehålla så få klasser/kategocategortes as possible, depending on the par- rier som möjligt, beroende på trunsporternas ticular requirements of a trade, specifying a speciella behov, samt ange den särskilda freight räte for cach commodity and, where frakten för varje vara och, där så är lämpligt, appropriate, for cach class/category; they för varje klass/kategori; för att underlätta should also indicate, wherever practicable, in sammanställning och analys av statistik skall
order 10 facilitate statistical compilation and de också — där så är praktiskt möjligt — ange analysis, the corresponding appropriate code varans motsvarande tillämpliga kodnummer
number of the item in accordance with the enligt Standard International Trade Classifi- Standard International Trade Classification, cation, Brussels Tariff Nomenelature eHer the Brussels Tariff Nomenclature or any oth- annan nomenklatur som kan ha antagits interer nomenclature that may be internationally nationellt; klassificering av varor i tarifferna
adopted; the classification of commodittes in skall, så långt praktiskt genomförbart, utar-
the tanifts should, as får as practicable, be betas I samarbete med avlastarorganisatioprepared in co-operation with shippers” orga- nerna och berörda nationella och internationizations and otber national and international nella organisationer. organizations concerned.
Article IH Artikel I4 GENERAL EFREIGHT-RATE INCREASES ALEMÄNNA FRAKTHÖJNINGAR
(1) A conference shall give notice of not 1. En konferens skall minst 150 dagar i less than 150 days, or according to regional förväg, eller i enlighet med praxis och/eller practice and/or agreement, to shippers' orga- avtal, avisera avlastarorganisationer eller fönizatlons or representatives of shippers and/ reträdare för avlastare och/eller avlastare or shippers and. where sö required, 10 appro- samt, där så erfordras. behöriga myndigheter priate authorities of the coumries whose i de länder vilkas handel betjänas av konfe-
trade is served by the conterence, of its inten- rensen om sin avsikt alt genomföra en allmän
tion lo effect a general increase in freight höjning av frakter med angivande av höjningrates. un indication of its extent, the date of ens storlek, datum för genomförandet och de effect und the reasons supporting the pro- orsuker som motiverar den föreslagna höj-
posed inerease. ningen.
(CQ) At the request of any of the parties 2. På begäran, som skall framföras inom en
preseribed för this purpose in this Code. to be överenskommen tidsperiod efter mottagande
made within an agreed period of time alter av aviseringen. av någon av de parter som the receipt of the notice. consultations shall därtill berättigats enligt denna kod skall koncommence, in accordance with the relevant sultationer i enlighet med ullämpliga bestämprovisions of this Code. within a stipulated melser i denna kod påbörjas inom en fastperiod not exceeding 30 days or as previously ställd tidsperiod vilken inte får överstiga 30 agreed between the parties concerned; the dagar elter efter vad tidigare överenskommits consultations shall be held in respect of the mellan berörda parter: konsultationerna skall bases and amounts of the proposed increase hållas med avseende på grunderna för och and the date from which it is to be given storleken av den föreslagna höjningen och eftect. datum för dess genomförande.
(3) A conference, in an effort to expedite 3. En konferens kan. för att påskynda kon-
consultations, mav. or upon the request of sultationer, eller skall. på begäran av nägon
any of the parties prescribed in this Code as av de parter som i enlighet med denna kod är entitled to participate in consultations on berättigade att deltaga i konsukationer om gencral freight-rate increases shall. where allmänna frakthöjningar, där så är görligt.
practicable, reasonabiv before the consulta- inom rimlig tid före konsultationerna. tilltons. submit 10 the participating parties a ställa de deltagande parterna en rapport från
report from independent accountants of re- oberoende revisorer med gott anseende som
pute, including, where the requesting parties innefattar — i de fall då de parter som begärt
accept it as one of the bases of consultations, konsultationerna godtar den som en av grun-
an aggregated analysis of data regarding rel- derna för konsultationerna — en sammanlagd evant costs and revenues which in the opin- analys av de data rörande gällande kostnader ion of the conference necessitate an increase och intäkter vilka enligt konferensens åsikt in freight rates. nödvändiggör en höjning av frakterna.
(4) If acgreement is reached as a result of 4. Om avtal uppnås som ett resultat av the consultations, the freight-rate increase konsultationerna, skall frakthöjningen träda i
shall take effect from the date indicated in the kraft från den dag som angavs i aviseringen notice served in accordance with Article enligt artikel i4. punkt 1. om inte ett senare 1401). unless a later date is agreed upon be- datum överenskommits mellan de berörda tween the parties concerned. parterna.
(5) If no agreement is reached within 30 5. Om inget avtal uppnås inom 30 dagar days of the giving of notice in accordance från aviseringen enligt artikel 14, punkt 1. with Article 1409). and subject to procedures skall. med iakttagande av i denna kod förepreseribed in this Code, the matter shall be skrivet förfarande. frågan omedelbart hänsubmitted immediately to international man- skjutas till internationell obligatorisk förlikdatory conciltation. in accordance with chap- ning i enlighet med kapitel VI. Förlikningster VI. The recommendation of the concilia- männens rekommendation skall, om den antors. if accepted hy the parties concerned, tages av de berörda parterna, bli bindande för shall be binding upon them and shall be im- dem och tillämpas med beaktande av bestämplemented, subject to the provisions of Arti- melserna i artikel 14. punkt 9. med verkan cle 149). with effect from the date mentioned från det datum som anges i förlikningsmiänin the conciliators” recommendation. nens rekommendation.
(6) Subject to the provisions of Article 6. Med iakttagande av bestämmelserna i
1409), a general freight-rate increase may be artikel 14, punkt 9, kan en konferens tillämpa
implemented by a conference pending the en allmän höjning av frakterna i avvaktan på coneiliators” recommendation. When making förlikningsmännens rekommendation. När de ther recommendation. the — concihators gör sin rekommendation skall förlikningsshould take into account the extent of the männen ta hänsyn till storleken av den av above-mentioned increase made by the con- konferensen företagna. ovannämnda höjningference and the period for which it has been en och till den period under vilken den har in force. In the event that the conference varit + kraft. I händelse av att konferensen
rejects the recommendation of the concilia- förkastar förlikningsmännens rekommenda-
ors, shippers and/or shippers” organizations tion, skall avlastare och/eller avlastarorganishall have the right to consider themselves sationer ha rätt att efter lämpligt varsel anse 10t bound, after appropriate notice, by any sig själva obundna av något som hetst arranirrangement or other contract with that con- gemang eller annat kontrakt med den konfelerence which mav prevent them from using rensen, som kan hindra dem från att använda non-conference shipping lines. Where a loy- icke-konferensanslutna linjerederier. Om det alty arrangement exists, shippers and/or ship- föreligger ett lojalitetsarrangemang, skall avpers” organizations shall give notice within a lastare och/eller avlastarorganisationer inom period of 30 days to the effect that they no en period av 30 dagar varsla att de inte längre longer consider themselves bound by that ar- anser sig bundna av detta arrangemang. varrangement. which notice shall apply from the vid varslet skall gälla från det datum som date mentioned therein. and a period of not anges däri. och i lojalitetsarrangemanget skall less than 30 davs and not more than 90 days en period av minst 30 och högst 90 dagar vara shall be provided in the lovalty arrangement anslagen för detta ändamål. för this purpose.
(7) A deferred rebate which is due to the 7. En innehållen rabatt. som tillkommer
shipper and which has already been accumu- avlastaren och som hår hopsamlats av konlated by the conference shall not be withheld ferensen. skall inte kvarhållas eler konfisby. or förfeited to, the conference as a result keras av konferensen som ett resultat av en of action by the shipper under Article 14(6). handling vilken avlastaren företagit i enlighet
med artikel 14, punkt 6.
(8) If the trade of a country carried by 8. Om ett lands handel, som på en viss rutt shipping lines members of a conference on a transporteras av linjerederier som är medparticular route consists largely of one or few lemmar av en konferens. företrädesvis består basic commeodities. any increase in the av en eller nägra få basvaror. skall varje höjfreight rute on one or more of those commo- ning av frakten på en eller flera av dessa
dities shall be treated as a general freight-rate varor anses som en allmän frakthöjning, och
inerease, and the appropriate provisions of tillämpliga bestämmelser i denna kod skall this Code shatl apply. gälla.
19) Conferences should institute any gen- 9. Konferenserna bör genomföra varje alleral freight-rate increase effective in accor- män frakthöjning med giltighet enligt denna dance with this Code för a period of a stated kod för en bestämd minimiperiod. varvid de minimum duration, subject always to the alltid skall beakta reglerna om tilläggsavgifter rules regarding surcharges and regarding ad- och om anpassning av frakter som följd av justment in freight rates consequent upon fluctuations in foreign exchange rates. The der vilken en allmän frakthöjning skall tillämperiod over which a general freight-rate in- pas, är en fråga som bör behandlas vid konerease is to apply is an appropriate matter to sultationer förda i enlighet med artikel 14. be considered during consultations conduct- punkt 2. men om inte annat överenskommes ed in accordance with Article 14(2), but un- mellan de berörda parterna under konsulta-
less otherwise agreed between the parties tionerna. skall minimiperioden — mellan den
concerned during the consultations, the mini- dag då en allmän frakthöjning träder i kraft mum period of time between the date when och dagen för avisering enligt artiket 14.
one general freight-rate increase becomes ef- punkt I, av nästa allmänna frakthöjning —
fective and the date of notice for the next inte understiga 10 månader. general freight-rate increase given in accordance with Article 1401) shall not be less than 10 months.
Article 15 Artikel 15 PROMOTIONAL FREIGHT RATES FRÄMJANDE FRAKTER
(1) Promotional freight rates for non-tradi- 1. Konferenserna bör införa främjande tional exports should be instituted by confer- frakter på icke-traditionella exportvaror.
ences.
(2) All necessary and reasonable informa- 2. All nödvändig och rimlig information,
tion justifying the need for a promoational som motiverar behovet av en främjande frakt
freight rate shall be submitted to a conference skall föreläggas konferensen av de berörda by the shippers, shippers” organizations or avlastarna, avlastarorganisationerna eller representatives of shippers concerned. företrädare för avlastare.
(3) Special procedures shall be instituted 3. Ett särskilt förfarande skall införas för providing för a decision within 30 days from att beslut gällande ansökningar om främjande the date of receipt of that information, unless frakter skall kunna fattas inom 30 dagar från mutually agreed otherwise, on applications den dag då man mottog sådan information,
for promotional freight rates. A clear distinc- såvida inte annat ömsesidigt överenskom-
tion shall be made between these and general mits. En klar åtskillnad skall göras mellan
procedures for considering the possibility of detta förfarande och det allmänna förfarandet
reducing freight rates for other commodities vid en undersökning av möjligheten att redu-
or of exempting them from inereases. cera frakten på andra varor eller att undan-
taga dem från höjningar.
(4) Information regarding the procedures 4. Konferensen skall tillhandahålla avlas-
for considering applications for promotional tare och/eller avtastarorganisationer. samt på freight rates shall be made available by the begäran regeringar och/eller andra behöriga conference to shippers and/or shippers' orga- myndigheter i de länder vilkas handel betjänizations and. on request, to the govern- nas av konferensen, information angående ments and/or other appropriate authorities of förfarandet vid behandling av ansökningar the countries whose trade is served by the om främjande frakter. conference.
(5) Å promotional freight rate shall be es- 5. En främjande frakt skall normalt etabtablished normally for a period of 12 months, leras för en period av 12 månader, om inte unless otherwise mutually agreed between annat ömsesidigt överenskommits mellan de
the parties concerned. Prior 10 the expiry of berörda parterna. Före periodens utgång the period. the promoational freight rate shall skall den främjande frakten äter granskas på be reviewed. on request by the shipper and/ begäran av den berörda avlastaren och/eller or shippers” organization concerned, when it avkastarorganisationen, varvid det ankomshall be a matter for the shipper and/or ship- mer på avlastaren och/eHler avlastarorganisapers” organization, at the request of the con- tionen att på begäran av konferensen visa att ference, to show that the continuation of the det är motiverat att fortsätta med denna frakt rate is justified beyond the initial period. efter inledningsperioden.
(6) When examining a request for a promo- 6. Vid behandlingen av en ansökan om en tional freight rate. the conference may take främjande frkt kan konferensen ta hänsyn into account that, while the rate should pro- till att frakten, även om den skall främja exmote the export of the non-traditional prod- porten av den tcke-traditionella vara för viluct for which it is sought, it is not likely to ken den är sökt, sannolikt inte skapar väsentcreate substantial competitive distrotions in liga konkurrensstörningar i exporten av en the export of a similar product from another liknande vara från någon annat land som becountry served by the conference. tjänas av konferensen.
(7) Promotional freight rates are not ex- 7. Främjande frakter är inte undantagna clhuded from-the imposition of a surcharge or från tilläggsavgift eller valutaanpassningsfaka currency adjustment factor in accordance tor i enlighet med artiklarna 16 och 17. with Articles 16 and 17.
(8) Each shipping line member of a confer- 8. Varje linjerederi, som är medlem av en ence serving the relevant ports of a confer- konferens och som betjänar aktuella hamnar i ence trade shall accept. and not unreasonably konferenstrafiken, skall ta emot och inte utan
refuse. a fair share of cargo for which a pro- rimliga skäl vägra en rättvis andel last för motional freight rate has been established by vilken en främjande frakt har införts av kon-
the conference. ferensen.
Article I6 Artikel I6
SURCHARGUES TILLÄGGSAVGIUFTER
(1) Surcharges imposed hy a conference to IL Tilläggsavgifter. som införs av en konover sudden or extraordinary increases tin ferens för att täcka plötsliga eller icke-norcosts or lösses of revenue shall be regarded mala ökningar av kostnader eller intäktsbortis temporary. They shall be reduced in uc- fall. skall anses som tillfälliga. De skall reduzordance with improvements in the situation ceras tanslotmng till förbättringar i den situaar circumstances which they were imposed tion eller de omständigheter som de avsägs
to meet and shall be cancelled, subject to möta. och skall avskaffas med beaktande av Article 16(6), as soon as the situalion or cir- artikel 16, punkt 6. så snart som den situation
cumstances which prompted their imposition elter de omständigheter som påkallade deras cease to prevatl. This shall be indicated at the införande upphört att råda. Detta skall anges
moment of their imposintion. together, as far vid tidpunkten för deras införande, så längt
as possible, with a description of the change möjligt tillsammans med en beskrivning av
in the situation or circumstances which will
bring about their increase, reduction or can- heterna som kommer att medföra deras ökcellation. ning, minskning eller avskaffande.
(2) Surcharges imposed on cargo moving 2. Tilläggsavgifter som pålagts last på väg to or from a particular port shall likewise be till eller från en viss hamn skall tikaledes regarded as temporary and likewise shall be anses som tillfälliga och skall likaledes ökas, increased, reduced or cancelled. subject to minskas eller avskaffas, med beaktande av Article 16(6). when the situation in that port artikel 16. punkt 6, när situationen i denna changes. hamn ändras.
(3) Before any surcharge is imposed, 3. Innan nägon tilläggsavgift införs — vare whether general or covering only a specific sig generell eller gällande endast en viss port, notice should be given and there shall hamn — skall varsel lämnas och, på begäran, be consultation, upon request, in accordance konsultationer hållas i enlighet med förfaranwith the procedures of this Code, between det i denna kod mellan den berörda konferenthe conference concerned and other parties sen och de andra parter som direkt påverkas directly affected by the surcharge and pre- av tilläggsavgiften och som enligt föreskrift i seribed in this Code as entitled to participate denna kod är berättigade till att deltaga i såin such consultations, save in those excep- dana konsultationer, utom när exceptionella
tonal circumstances which warrant immedi- omständigheter motiverar omedelbart påläg-
ate imposition of the surcharge. In cases gande av tilläggsavgiften. I sådana fall där en where a surcharge has been imposed without tilläggsavgift har lagts på utan föregående prior consultation. consultations, upon re- konsultation. skall på begäran konsultationer quest, shall be held as soon as possible there- hållas så snart som möjligt därefter. Före såafter. Prior to such consultations, confer- dana konsultationer skall konferenserna ences shall furnish data which in their opin- framlägga de fakta som enligt deras äsikt moion justify the imposition of the surcharpge. tiverar att tilläggsavgiften käigps på.
(4) Unless the parties agree otherwise, 4. Om inte parterna överenskommer anwithin a period of 15 days after the receipt of norlunda. skall. om inte inom en period av 15 a notice given in accordance with Article dagar efter mottagandet av varsel enligt arti-
1603), if there is no agreement on the question kel 16, punkt 3. överenskommelse om
of the surcharge between the parties con- tilläggsavgiften uppnåtts mellan de berörda cerned referred to in that Article, the relevant parter som åsyftas I artikeln, tillämpliga föreprovisions for settlement of disputes pro- skrifter i denna kod om biläggande av tvister
vided in this Code shall prevail. Unless the få råda. Om inte de berörda parterna över-
parties concerned agree otherwise, the sur- enskommer annorlunda, får tilläggsavgiften charge may. however, be imposed pending emellertid läggas på i avvaktan på tvistens resolution of the dispute, if the dispute still biläggande. om tvisten fortfarande är olöst
remains unresolved at the end of a period of vid slutet av en period av 30 dagar efter mot- 30 days after the receipt of the abovemen- tagandet av ovannämnda varsel. tioned notice.
(5) In the event of a surcharge being im- 5. I händelse av att en tlläggsavgitt lägps posed in exceptional circumstances without på under exceptionella omständigheter utan prior consultation as provided in Articte föregående konsultation enligt föreskrifterna 1603), if no agreement is reached through sub- i artikel 16. punkt 3. och om ingen överenssequent consultations, the refevant provi- kommelse uppnås under efterföljande konsions for settlement of disputes provided in sultationer. skall tillämpliga regler 1 denna this Code shall preval. kod för biläggande av tvister få råda.
(6) Financial loss incurred by the shipping 6. Ekonomisk förlust som ffinjerederier.
lines members of a conference as a result of som är konferensmedlemmar. äsamkas som
any delay on account of consultations and/or ett resultat av försening — på grund av konother proceedings for resolving disputes re- sultationer och/eller förfaranden för lösande garding imposition of surcharges in accor- av tvister angående pålägg av tilläggsavgifter dance with the provisions of this Code. as t enlighet med föreskrifterna i denna kod — i
compared to the date from which the sur- förhållande till det datum från vilket tilläggs-
charge was to be imposed in terms of the avgilter i enlighet med föreskrifterna i denna notice given in accordance with Article 1613), kod skulle ha pålagts på grund av varsel en-
may be compensated-by an equivalent pro- ligt arvikel 16. purkt 3. kan kompenseras
longation of the surcharge before its removal. genom motsvarande förlängning av tillägps- Conversely, för any surcharge imposed hy avgiftens tillämpningstid före dess avskafthe conference and subsequently determined fande. Omvänt gåller att om det senare som and agreed to be unjustified or excessive as a ett resultat av konsultationer eller andra förresult of consultations or other procedures faranden fastställda I denna kod. fastslås och
prescribed in this Code, the amounts so col- Ööverenskommes att en tilläggsavmft pålagd lected or the excess thereof as determined av en konferens är obefogad eller omättlig,
hereinabove. unless otherwise agreed, shall skall — om annan överenskommelse ej förebe refunded to the parties concerned. if ligger — uppburna belopp eller den för höga claimed by them. within a period of 30 days andelen av sådant belopp fastställda som of such claim. anges ovan. återbetalas till berörda parter.
om dessa så begär, inom 30 dagar efter fraum-
ställningen av en sådan begäran.
Article 17 Artikel 17
CURRENCY CHANGES VALUTAKURSÄNDRINGAR
(1) Exchange rate changes, including for- I. Ändringar i valutakurser, inklusive formal devaluation or revaluation, which lead 10 mell devalvering eller revalvering. som ieder changes in the aggregate operational costs till ändringar i de sammanlagda driftkostnaand/er revenues of the shipping lines mem- derna och/eller intäkterna för linjerederier bers of a conference relating 10 their oper- som är konferensmediemmar, och som samations within the conference provide a valid manhänger med deras verksamhet inom kon-
reason för the introduction of a currency ad- ferensen, utgör ett gilugt skäl att införa en
justment factor or for a change in the freight valutaanpassningsfaktor i fråkterna eller för rates. The adjustment or change shall be such en ändring av dessa. Anpassningen eler änd-
that in the aggregate the member lines con- ringen skall företas på ett sådant sätt att — så
cerned neither gain nor lose, as far as possti- långt möjligt — respektive medlemsrederier ble. as a result of the adjustment or change. sammanlagt vare sig gör förluster eller vin- "The adjustment or change may take the form ster som ett resultat av anpassningen eller of currency surcharges or discounts or of in- ändringen. Anpassningen eller ändringen kan creases or decreases in the freight rates. ta formen av valutatifläggsavgifter eller rabat-
ter eller av ökningar eller minskningar av
frakten.
'rop. 1983/84: 17 26
(2) Such adjustments or changes shall be 2. Sådana anpassningar eller ändringar ubject to notice, which should be arranged skall varslas I överensstämmelse med region- 1 accordance with regional practice, where al sedvänja. där sådan sedvänja finns: därtill uch practice extsts, and there shall be con- skall i överensstämmelse med föreskrifterna I
ultations in accordance with the provisions denna kod konsultationer hållas mellan den
f this Code between the conference con- berörda konferensen och de andra parter som erned and the other parties directily affected detta direkt angår och som enligt denna kod
nd prescribed in this Code as entitled to är berättigade att deltaga it konsultationer,
articipate in consultations, save in those ex- utom i de undantagsfall som kräver ett omeeptional circumstances which warrant im- delbart införande av valutaanpassningsfakrediate imposition of the currency adjust- torn eller fraktändringen. I den händelse aent factor or freight-rate change. In the detta har gjorts utan föregående konsulta-
vent that this has been done without prior tioner skall konsultationer hållas så snart som onsultations, consultations shall be held as möjligt därefter. Konsultationerna bör gälla
oon as possible thereafter. The consulta- valutaanpassningsfaktorns eller fraktändring-
ions should be on the application, size and ens tillämpning, storlek och datum för inföate of implementation, of the currency ad- rande. varvid samma förfarande skall gälla
istment factor or freight-rate change, and som föreskrivs i artikel 16, punkt 4 och 5.
he same procedures shall be followed for med avseende på tilläggsavgifter. Sådana his purpose as are prescribed in Article 16(4) konsultationer bör äga rum och avslutas inom nd (5) in respect of surcharges. Such consul- en period som inte får överstiga 15 dagar från
ations should take place and be completed den dag då avsikten att tillämpa en valutati!lvithin a period not exceeding I5 days from läggsavgift eller företaga en fraktändring till-
he dåte when the intention to apply a curren- kännages.
:'y surcharge or to effect a freight-rate change
s announced.
(3) If no agreement is reached within IS 3. Om konsultationerna inte inom IS dagar
lays through consultations, the relevant pro- leder till att en överenskommelse uppnås.
'istons för settlement of disputes provided in skall tillämpliga föreskrifter för biläggande av
his Code shall prevail. tvister givna i denna kod följas.
(4) The provisions of Article 1666) shall ap- 4. Bestämmelserna i artikel 16, punkt 6, My, adapted as necessary, to currency ad- skall med erforderliga korrigeringar tillämpas ustment factors and freight-rate changes på valutaanpassningsfaktorer och = frakt- Iealt with in the present Article. ändringar som behandlas i denna artikel.
”HAPTER V: KAPITEL V
)THER MATTERS ÖVRIGA FRÅGOR
Irticle 18 Artikel 18 "IGHTING SHIPS "FIGHTING SHIPS” Members of a conference shall not use Konferensmedlemmar får inte använda sig
ighting ships in the conference trade for the av "fighting ships” i konferenstrafiken för att vurpoöse of excluding, preventing or reducing utesluta, hindra eller försvaga konkurrensen
:ompetition by driving a shipping line not a genom att driva bort ett linjerederi som inte nember of the conference out of the said är medlem av konferensen från trafiken.
rade.
Article 19 Artikel 19
ADEQUACY OF SERVICE TRAFIKANPASSNING
(1) Conferences should take necessary and I. Konferenser skall vidtaga nödvändiga ippropriate measures to ensure that their och lämpliga åtgärder för att säkerställa att
member lines provide regular. adeguate and deras medlemmar tillhandahäller regelbunefficient service of the required frequency on den. tillräcklig och effektiv trafik med erför-
the routes they serve and shall arrange such derlig turtäthet på de rutter de trafikerar och services so as to avoid as far as possible skall ordna trafiken så att man i görligaste
bunching and gapping of sailings. Confer- mån undviker såväl anhopning av fartvg som
ences should also take into consideration any länga uppehåll mellan avgångar. Konferenser
special measures necessary in arraängning ser- skall också överväga alla särskilda äåtpärder
vices tv handle seasonal variations in cargo som är nödvändiga när det gäller att inrätta
vöolumes. trafiken med hänsyn till säsongmässiga varta-
tioner i lastmängd.
(2) Conferences and other parties pre- 2. Konferenser och andra parter. som enseribed in this Code as entitled 10 participate ligt denna kod är berättigade att deltaga i in consultations. including appropriate auth- konsultationer, inklusive behöriga myndigheorities if they so desire, should keep under ter om de så önskar, bör i nära samarbete
review. and should maintain close co-opera- övervaka efterfrågan på lastutrymme. trafi-
tion regarding, the demand för shipping kens tillräcktlighet och lämplighet och — i space, the adequacy and suitability of ser- synnerhet — möjligheterna att rationalisera vice. and in particular the possibilities for trafiken och öka dess effektivitet. Vinster
rationalization and for increasing the efficien- som uppstår genom rationalisering av trafi-
cy of services. Benefius identified as aceruing ken skall rättvist återspeglas i fraktnivän. from rationalization of services shall be fairly reflected in the level of freight rates.
(3) In respect of any port for which confer- 3. När det gäller hamnar som konferensen ence services are supplied only subject to the trafikerar endast om lastmängden uppgår till
availability of a specified minimum of cargo. ett angivet minimum, skall detta minimum that minimum shall be specified in the tariff. anges I tariffen. Avlastarna skall ge lämplig Shippers should give adequate notice of the varsel om att en sådan lastmängd finns till-
avallability of such cargo. gänglig.
Article 20 Artikel 20 HEAD OFFICE OF A CONFERENCE HUVUDKONTOR FÖR EN KONFERENS
A conterence shall as a rule establish its En konferens skall som regel inrätta sitt head office in a country whose trade is served huvudkontor i ett land. vars handel betjänas by that conference, unless agreed otherwise av konferensen. om inte annat överenshy the shipping lines members of that confer- kommes av de linierederier som är medlemence. mar av konferensen.
Article 21 Artikel 21 REPRESENTATION REPRESENTATION Conferences shall establish local represen- Konferenser skall ha lokal representation i
tation in all countries served, except that alla länder som de trafikerar, men där prakwhere there are practical reasons to the con- tiska skäl talar emot det kan regional repretrary the representation may be on a regional sentation inrättas. Representanternas namn basis. The names and addresses of represen- och adress skall finnas lätt tillgängliga, och tatives shall be readily available. and these representanterna skall säkerställa att avlasrepresentatives shall ensure that the views of tarna och konferenserna skyndsamt får del av shippers and conferences are made rapidly varandras synpunkter för att få fram snabba known to each other with a view to expedit- beslut. När en konterens anser det ändamäls-
ing prompt decisions. When a conference enligt skall den sörja för att rätten att fatta
considers it suitable, it shall provide for ade- beslut i lämplig omfattning delegeras till requate delegation of powers of decision 10 its presentanterna. representatives.
rop. 1983/84: 17
Wriclke 22 Artikel 22 SONTENTS OF CONFERENCE AGREE- INNEHÅLL I KONFERENSAVTAL, AENTS, TRADE PARTICIPATION AVTAL OM MARKNADSDELNING OCH SGREEMENTS AND LOYALTY AR- LÖJALITETSARRANGEMANG RANGEMENTS
Conference agreements, trade participa- Konferensavtal, avtal om marknadsdelning ion agreements and loövalty arrängements samt löjaltetsarrangemang skall vara i överhall conförm to the applicable requirements ensstämmelse med tillämpliga krav i denna this Code and may include such other pro- kod men får innefatta sådana andra föreskrifsisions as may be agreed which are not in- ter som kan avtalas vilka inte står i strid med :onsistent with this Code. denna kod.
PART TWO DEL TVÅ CHAPTER VI: KAPITEL VI
”ROVISIONS AND MACHINERY FOR FÖRESKRIFTER OCH TILLVÄGAGÅNGS-
SETTELEMENT OF DISPUTES
SÄTT FÖR BILÄGGANDE AV TVISTER
4. GENERAL PROVISIONS ÅA. ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER
» Article 23 Artikel 23 (1) "The provisions of this chapter shall ap- I. Föreskrifterna i detta kapitel skall tillämsly whenever there is a dispute relating to the pas närhelst en tvist uppkommer rörande tillipplication or operation of the provisions of lämpningen ciler verkställandet av föreskrif-
his Code between the following parties: terna i denna kod mellan följande parter:
(a a conference and a shipping line: a) en konferens och ett linjerederi;
(hb) the shipping lines members of a confer- b) linjerederierna som är medlemmar av en nce: konferens:
(c) a conference or a shipping line member c) en konferens eller ett linjerederi som är hereof and a shippers” organization or repre- medlem därav och en avlastarorganisation sentatives of shippers or shippers: and eler företrädare för avlastare etler avlastare: och (d) two or more conferences. d) två eller flera konferenser.
For the purposes of this chapter the term I detta kapitel skall med beteckningen party” means the original parties to the dis- ”part ” förstäs de ursprungliga parterna i 1vissute as well as third parties which have ten såväl som tredje parter som har anslutit
oined the proceedings in accordance with (a) sig till förhandlingarna i enlighet med artikel Hf Article 34. 34, stycke a.
(2) Disputes between shipping lines of the 2. Tvister mellan linjerederier under
.ame flag, as well as those between organiza- samma flagg. såväl som mellan organisajons belonging to the same country, shall be tioner som hör hemma i samma land. skall ettled within the framework of the national biläggas inom ramen för detta lands nationelurisdiction of that country, unless this cre- la jurisdiktion. om inte detta skapar allvarliga «tes serious difticulties in the fulfilment of the svårigheter I uppfyllandet av föreskrifterna i
rrovisions of this Code. denna kod.
(3) The parties to a dispute shall first at- 3. Parterna i en tvist skall i första hand
empt to settle it by an exchange of views or försöka att bilägga den genom meningsutbyte lirect negotiations with the intention of find- elter direkta förhandlingar med mälsättningen
ng a mutually satisfactory solution. att finna en ömsesidigt tillfredsställande lösning.
(4) Disputes between the parties referred 4. Tvister mellan de parter som anges I
o in Article 2301) relating to: artikel 23, punkt I, angående: (a) refusat of admission of a national ship- a) att ett nationellt linjerederi vägrats in-
ping line to a conference serving the foreign träde i en konferens, som betjänar det linjeretrade of the country of that shipping line: deriets hemlands utrikeshandel;
(b) refusat of admission of a third-country bj att etl tredje-lands linjerederi vägrats inshipping line to a conference; träde i en konferens;
(c) expulsion from a conference: c) uteslutning ur en konferens;
(d) inconsistency of a conference agree- dr bristande överensstämmelse meilan ett ment with this Code; konferensavtal och denna kod;
(e) a general freight-rate increase; e) en allmän höjning av fråkter:
(f) surcharges: D ulläggsaventer;
(2) changes in freight rates or the imposi- &) ändringar i fråkter eller införandet av tion of a currency adjustment factor due to valutaanpassningsfaktor på grund av valuta-
exchange rate changes: kursändringar;
dh) participation in trade: and h) marknadsandelar: och
(1) the form and terms of proposed loyalty 1) formen och villkoren för ftörestagna löja-
arrangements litetsarrangemang, which have not been resolved through an ex- som inte har lösts genom meningsutbyte eller change of views or direct negotiations shall, direkta förhandlingar. skall, på begåran av at the request of any of the parties 10 the part itvisten, hänskjutas till internationell obdispute, be referred to international manda- ligatorisk förlikning i enlighet med foreskriftory conediaton in accordance with the pro- terna I detta kapitel.
vistons of this chapter.
Article 24 Artikel 24
(1) The conetliation procedure is initiated 1. Förlikningsförfarandet inledes på beat the request of one of the parties to the gäran av en av parterna i tvisten.
dispute.
(2) The request shall be made: 2. Begäran skall inges:
(a) in disputes relating tv membership of al i tvister angående medlemskap i konfeconferences: not later than 60 days from the renser: inte senare än 60 dagar från den dag date of receipt by the applicant of the confer- då sökanden mottog konferensens beslut och ence deciston, including the reasons therefor, skälen därför, i enlighet med artiklarna I, in accordance with Articles H4) and H3); punkt 4. och 4, punkt 3:
(b) in disputes relating to general freight- b) i tvister angäende allmänna tfrakthojrate incereases: not later than the date of ex- ningar: inte senare än att Uden för den piry of the period ot notice specified in Arti- varselperiod som anges i artikel 14, punkt 1. NESETEN löpt ut:
fe) in disputes relating to surcharges: not c) I tvister angående tilläggsavgifter: inte later than ihe date of expiry of the 30-day senare än alt tiden för den 30-dagarsperiod period specified in Article 16(4) or, where no som anges I artikel 16, punkt 4. löpt ut eller. notice has been given, not Jater than 15 days om ingen avisering har givits, inte senare än from the date when the surcharge was put 15 dagar från det datum då tilläggsavpiften into effect: and sattes i kraft; och
(d) in disputes relating 10 changes in d) i tvister angående ändringar i frakter freight rates or the imposition of a currency eler införande av valutaanpassningsfaktor på adjustment factor due to exchange rate grund av valutakursändringar: inte senare ån changes: not later than five days after the fem dagar efter att tiden för den period som date of expiry of ihe period specified in Arti- anges I artikel 17, punkt 3, löpt ut.
che 1705).
(3) Fhe provisions of Article 24(2) shall not 3. Föreskrifterna i artikel 24. punkt 2. skall
apply to a dispute which is referred to inter- inte tillämpas på en tvist som är hänskjuten
national mandatory coneihation In accor- till internationell obligatorisk förlikning i endance with Artucle 25(31. lighet med artikel 25, punkt 3.
(4) Requests for coneilation in disputes 4. Begäran om förlikning i tvister, andra än
other than those referred to in Article 2402) dem som anges i artikel 24, punkt 2, kan inges may be made at any time. vid vilken tidpunkt som helst.
(5) The time-limits specified in Arucie 5. Tidsgränserna som anges i artikel 24,
2402) may be extended by agreement between punkt 2, kan utsträckas genom överenskomthe parties. melse mellan parterna.
(6) A request for conciliation shall be con- 6. En begäran om förlikning skall anses
sidered to have been duly made if it is proved ingiven i vederbörlig ordning om det bevisas that the request has been sent 10 the other att den har avsänts till den andra parten i
party by registered letter, telegram or tele- rekommenderat brev, telegram eller telex printer or has been served on it within the elier har delgivits inom de tidsgränser som ume-limits specified in Article 24(2) or (5). anges i artikel 24, punkt 2 eller 5.
(7) Where no request has been made with- 7. Öm ingen begäran har ingivits inom de in the time-limis specified in Article 24(2) or tidsgränser som anges I artikel 24, punkt 2 (5), the decision of the conference shall be eller 5, skall konferensens beslut vara slutgilfinal and no proceedings under this chapter tigt och inga förhandlingar enligt detta kapitel may be brought by any party to the dispute to kan tagas upp av nägondera parten i tvisten challenge that decision. för att bestrida det beslutet.
Article 25 Artikel 25
(1) Where the parties have agreed that dis- 1. Om parterna har överenskommit att tvis-
putes referred to in Article 2314) (a), (bj). (0), ter som avses I artikel 23, punkt 4, stycke a, td), (h) and (1 shall be resolved through pro- b, c, då h och i, skall avgöras genom andra cedures other than those established in that förfaranden än dem som anges i den artikeln
Article, or agree on procedures to resolve a eller om de enas om förfarande för att lösa en particular dispute that has arisen between viss tvist som har uppstätt mellan dem, skall them, such disputes shall, at the request of sädana tvister, på begäran av någondera par-
any of the parties to the dispute, be resolved ten i tvisten. biläggas så som föreskrives i as provided for in their agreement. deras överenskommelse.
(2) The provisions of Article 25(1) apply 2. Föreskrifterna i artikel 25, punkt t, till-
also to the disputes referred to in Article lämpas också på de tvister som nämns i arti- 234) (ee), (f) and (2), unless national legista- kel 23, punkt 4, stycke ec, f och g, om inte
tion, rules or regulations prevent shippers nationell lagstiftning, regler eller förordningfrom having this freedom of choice. ar fräntager avlastarna denna valfrihet.
(3) Where conciliation proceedings have 3. Om förlikningsförhandlingar har inletts, been initiated, such proceedings shall have skall sådana förhandlingar ha företräde framprecedence over remedies available under för rättsmedel som tillhandahälles enligt nanational law. If a party secks remedies under tionell lag. Om en part vill utnyttja rättsmedel national luw in respect of a dispute to which enligt nationell lag med hänseende på en this chapter applies without invoking the pro- tvist, på vilken detta kapitel är tillämpligt,
cedures provided for in this chapter, then, utan att äberopa de förfaranden som föreupon Ihe request of a respondent to those skrives i detta kapitel, skall, på begäran av en
proceedings, they shall be stayed and the dis- svarande, förhandlingarna avbrytas och tvis-
pute shall be referred to the procedures de- ten — äv den domstol eller annan myndighet fined in this chapter by the court or other där de nationella rättsmedlen begärts —
authority where the national remedies are hänskjutas till de förfaranden som bestäms i
sought. detta kapitel.
Article 26 Artikel 26
(1) The Contracting Parties shall confer 1. De fördragsslutande parterna skall tillupon conferences and shippers” organiza- dela konferenser och avlastarorganisationer
tions such capacity as is necessary for the sådan behörighet som är nödvändig för till-
application of the provisions of this chapter. lämpningen av föreskrifterna i detta kapitel. I
In particular: synnerhet så att:
(a) a conference or a shippers' organiza- av en konferens eller en avlastarorganisa-
tion may institute proceedings as a party or tion kan inleda förhandlingar som part eller
be named as a party to proceedings in its anges som part i förhandlingar i sin kollektiva
collective capacity; egenskap:
(b) any notification to a conference or b) varje underrättelse till en konferens eller shippers' organization in its collective capac- avlastarorganisation 1 dess kollektiva egen-
ity shall also constitute a notification to each skap skall också utgöra en underrättelse till member ol such conference or shippers” or- varje medlem av sädan konferens eller avlas-
ganizalion; tarorganisation;
(c) a notification to a conference or ship- c) underrättelse till en konferens eller av-
pers” organization shall be transmitted to the lastarorganisation skall sändas till adressen
address of the head office of the conference för den konferensens eller den avlastaroror shippers' organization. Each conference ganisationens huvudkontor. Varje konferens or shippers” organization shall register the elter avlastarorganisation skall registrera address of its head office with the Registrar adressen till sitt huvudkontor hos den registappointed in accordance with Article 4601). rator, som utnämnts i enlighet med artikel 46,
In the event that a conference or a shippers” punkt I. Om en konferens eller en avlastaror-
organization fails to register or has no head ganisation underlåter att registrera adressen office, a notification to any member in the eller inte har något huvudkontor, skall en name of the conference or shippers' organi- underrättelse till vilken som helst av medlemzation shall be deemed to be a notification to marna i konferensens eHer avlastarorganisasuch conference or organization, tionens namn anses vara en underrättelse till
sådan konferens eller avlastarorganisation.
(2) Acceptance or rejection by a confer- 2. Om en konferens eller avlastarorganisa-
ence or shippers'” organization of a recom- tion godtager eller förkastar en rekommendamendation by conciliators shall be deemed to tion av förlikningsmännen, skall varje medbe acceptance or rejection of such a recom- lem av konferensen/avlastarorganisationen mendation by each member thereof. anses ha godtagit eller förkastat rekommen-
dationen.
Article 27 Artikel 27
Unless the parties agree otherwise, the Om inte parterna överenskommer om anconciliators may decide to make a recom- nat, kan förlikningsmännen besluta att utmendation on the basis of written submis- färda en rekommendation på grundval av sions without oral proceedings. skriftliga inlagor utan muntliga förhandlingar.
B. INTERNATIONAL MANDATORY B. INTERNATIONELL OBLIGATORISK CONCILIATION FÖRLIKNING
Article 28 Artikel 28 In international mandatory conciliation the Vid internationell obligatorisk förlikning appropriate authorities of a Contracting Party skall behöriga myndigheter i en fördragsslushall, if they so request, participate in the tande stat, om de så önskar, dehaga i förlikconciliation proceedings tn support of a party ningsförhandlingarna för att bistå antingen en
being a national of that Contracting Party, or part som är av den fördragsslutande statens
in support of a party having a dispute arising nationalitet eller en part i en tvist som upp-
in the context of the foreign trade of that kommit i samband med vederbörande foör- Contracting Party. The appropriate authority dragsslutande stats utrikeshandel. Den bemay alternatively act as an observer in such höriga myndigheten kan alternativt uppträda conceiliation proceedings. som observatör vid sådana förlikningstör-
handlingar.
rop. 19853/84: 17
rticle 29 Artikel 29 (1) In international mandatory conciliation I. Vid internationell obligatorisk förlikning ie proceedings shall be held in the place skall förhandlingarna hällas på den plats, som nanimously agreed to by the parties or, faitl- parterna enhälligt överenskommer om eller, ig such agreement, in the place decided om sådan överenskommelse inte uppnäs, på pon by the coneihators. den plats, som förlikningsmännen bestäm-
mer.
(2) In determining the place of concihation 2. När parterna och förlikningsmännen
roceedings the parties and the conciliators skall bestämma platsen för förlikningsför-
hall take into account, inter alia, countries handlingarna skall de taga i beaktande bl. a. shich are closely connected with the dispute, de länder som är nära förbundna med tvisten, :caring in mind the country of the shipping och därvid ha i åtanke det berörda linjeredene concerned and. especially when the dis- riets land och, särskilt om tvisten gäller lasute Is related t0 Cargo, the country where ten, det land varifrån denna härrör.
he Cargo originates.
wrtuicle 30 Artikel 30
(1) For the purposes of this chapter an In- I. För detta kapitels syften skall en internarnational Panel of Coneyiiators shall be es- uionell grupp av förlikningsmän imrättas, beablished, consisung of experts of high repute stående av experter med högt anseende eller r experience in the fields of law, economics erfarenhet inom juridik, sjötransportekonomi
d sca transport, or foreign trade and finance, ecHer utrikeshandel och finansiering, som det
s determined by the Contracting Parties se- bestäms av de fördragsslutande parterna som 2ctUunpg them, who shall serve in an indepen- utser dem; de utsedda skall handla i en obeent capacity. roende funktion.
(2) Each Contracting Party may at any 2. Varje fördragsslutande part kan när som ime nominate members of the Panel up to a helst utnämna medlemmar av gruppen intill otal of 12, and shall communicate their ett anptalav 12, och skall meddela deras namn iames to the Registrar. The nomimnations ull registratorn. Utnämningarna gäller sexball be för periods of six years each and may ärsperioder och kan förnyas. I händelse av en ie renewed. In the event ol the death, inca- gruppmedlems död, oförmåga eller avsägelse wacity or resignation of a member of the Pan- skall den fördragsstutande part som utnämnt I, the Contraeting Party which nominated vederbörande utnämna en ersättare för äteruch person shall nominate a replacement for stöden av hans tjänstgöringstid. En utnämhe remainder of his term of office. A nomi- ning gäller från och med den dag då registravation takes effect from the date on which the torn mottagit Meddelande om utnämningen. ommunication of the nomination is received ,y the Repistrar.
(3) The Registrar shall maintain the Panel 3. Repistratorn skall föra en förteckning ist and shall regularly inform the Contractng över gruppmedlemmarna och skall regelbun-
arties of the composition of the Panel. det informera de fördragsslutande parterna
om gruppens sammansättning.
Article 31 Artikel 31
t. Syftet med förlikningen är att uppnå att
(1) The purpose of conciliation is to reach
tvisten löses i godo genom rekommendain amicable settlement of the dispute through
tioner formulerade av oberoende förliknings- Tcommendations formulated by independent :onciliators. min.
2 Förlikningsmännen skall fastlägga och
(2) The conciliators shall identify and clar-
klargöra tvistefrägorna, för detta ändamäl infy the issues in dispute, seek for this purpose
fordra all slags information från parterna och, any information from the parties, and, on the
på grundval därav, förelägga parterna en rebasis thereof, submit to the parties a recom-
kommendation för biläggande av tvisten.
mendation for the settlement of the dispute.
3. Parterna skall uppriktigt samarbeta med
(3) The parties shall co-operate in good faith with the conciliators in order to enable förlikningsmännen för att möjliggöra för dem them to carry out their functions. alt utöva sina funktioner.
4, Med beaktande av föreskrifterna i artikel (4) Subject to the provisions of Article 25, punkt 2, kan parterna i tvisten vid vilken
25(2), the parties to the dispute may at any
time during the conciliation proccedings de- tidpunkt som helst under förlikningstförhand-
cide in agreement to have recourse to a dif- lingarna gemensamt besluta att utnyttja ett ferent procedure för the settlement of their annat förfarande för biläggande av deras dispute. The parties to a dispute which has tvist. Parterna I en tvist, vilken har blivit been made subject to proceedings other than föremål för andra förhandlingar än dem som those provided for in this chapter may decide föreskrivs I detta kapitel, kän genom omsesiby mutual agreement to have recourse to in- dig överenskommelse besluta att utnyttja in-
ternational mandatory conceiliation. ternationelt obligatorisk förlikning.
Article 32 Artikel 32
(1) The conciliation proceedings shall be I. Förlikningsförhandlingarna skall genomconducted either by one conciliator or by an föras antingen av en förlikningsman eller av uneven number of conciliators agreed upon ett ojämnt antal förlikningsmän, vilka paror designated by the parties. terna har enats om eller utsett.
(2) Where the parties cannot agree on the 2. Om parterna inte kan enas om antalet number or the appovointment of the concilia- elier utnämningen av förlikningsmännen som
tors as provided in Article 3201), the concilia- föreskrivs i artikel 32, punkt 1, skall förlik-
tion proceedings shall be conducted by three ningsförhandlingarna föras av tre förlikningsconciliators, one appointed by cach party in män; vardera parten skall i käromålet respekthe statement(s) of claim and reply respec- tive svarsskrivelsen/skrivelserna utnämna en tively, and the third by the two conciliators förlikningsman, varpå de två sålunda utthus appointed, who shall act as chairman. nämnda förlikningsmännen utser den tredje,
vilken skall vara ordförande.
(3) If the reply does not name a conciliator 3. Om svarsskrivelsen inte namnger en för- 10 be appovinted in cases Where Article 3202) likningsman, som skall utnämnas i de fall där would apply, the second concihator shall, artikel 32, punkt 2, tillämpas, skall. inom 30 within 30 days following the receipt of the dagar efter mottagandet av kåromåäölet. den statement of claim, be chosen by lot by the förlikningsman som utnämnts i käromälet concihator appointed in the statement of utse den andre förlikningsmannen genom claim from among the members of the Panel lottdragning bland de gruppmedlemmar som nominated by the Contracting Party or Par- utnämnts av den/de fördragsslutande parties of which the respondent(s) is (are) a na- ten/parterna och som är av samma nationalitional(s). tet som svaranden (a).
(4) Where the conciliators appointed in ac- 4. Om de förlikningsmän som utnämnts i
cordance with Article 3202) or (3) cannot enlighet med artikel 32, punkt 2 eller 3, inte agree on the appointment of the third concit- kan enas om utnämningen uv den tredje förtiator within 15 days following the däte of the likningsmannen inom 15 dagar efter dagen för appointment of the second conciliator, he utnämningen av den andre förlikningsmanshall, within the following 5 days be chosen nen, skall han, inom de följande fem dagarna, by lot by the appointed conciliators. Prior to väljus genom lottdrugning av de utnämnda the drawing by lot: förlikningsmännen. Före loutdragningen skall
följande beaktas:
(a) no member of the Panel of conciliators a) ingen medlem av förlikningsmannagruphaving the same nationality as cither of the pen Som är av samma nationalitet som endera 3 Riksdagen 1983/84,. I samt. Nr 17
two appointed conciliators shall be eligible av de två utnämnda förhkningsmiännen skall for selection by lot: vara valbar vid lottdragningen:;
(b) each of the two appointed vonciliators b) var och en av de två utnämnda förlikmay exclude from the fist of the Panel of ningsmännen kan utesluta från förteckningen conceiliators an equal number of them subject över förlikningsmannagruppen ett jämnt an-
to the requirement that at least 30 members tal förlikningsmän på villkor att ätminstone
of the Panel shall remain eligible för selection 30 gruppmedlemmar kvarstår som valbara by lot. vid lotidragningen.
Article 33 Artikel 33
(1) Where several parties request concilia- I. Om flera parter begär förhkkning med
tion with the same respondent in respect of samma svarande avseende samma tvistefräga
the same issue, or of issues which are closely eller tvistefrågor som är nära sammanhängconnected, that respondent may request the ande, kan svaranden begära sammanläggning consolidation of those cases. av dessa fall.
(2) The request for consolidation shall be 2. Begäran om sammanläggning skall consiedered and decided upon by majority granskas och beslut fattas genom mujoritetsvote by the charmen of the conciliators so votering av ordförandena för de dittills valda far chosen. If such request is allowed, the förlikningsmännen. Om sådan begäran be vilchairmen will designate the conciliators to Jas. utser ordförandena de förlikningsmän, consider the consolidated cases from among som skall granska de sammanlagda fallen,
the conciliators so far appovinted or chosen, bland de förlikningsmån som dittills är ut-
provided that an uneven number of conciltia- nämnda eller valda, förutsatt att ett ojämnt tors is chosen and that the conciliator first antal förlikningsmän väljes och att den förlik-
appointed by each party shall be one of the ningsman som först utnämnts av varje part
conciliators considering the consolidated skall vara en av de förlikningsmän som grans- Case. kar det sammanlagda fallet.
Article 34 Artikel 34
Any party, other than an appropriate au- Om förlikmngsförhandlingar har inletts, thoritly referred to in Article 28, if conceilia- kan varje annan part än en behörig myn-
tion has been initiated, may join in the pro- dighet, som omnämns I artikel 28, ansluta sig
cecdings: ull förhandlingarna: Either antingen
(1) as å party, in case of a direct economic a) som part, i händelse av ett direkt ekonointerest, miskt intresse; Or eller
(b) äs a supporting party to one of the b) som understödjande part ull en av de original parties, in case of an indirect eco- ursprungliga parterna, i händelse av ett indinomic interest, unless either of the original rekt ekonomiskt intresse, om inte endera av parties objects to such joinder. de ursprungliga parterna motsätter sig sådan
anslutning.
Article 35 Artikel 35
). Förlikningsmännens rekommendationer
(1) The recommendations of the conciliators shall be made in accordance with the skall avges i enlighet med föreskrifterna i provisions of this Code. | denna kod.
(2) When the Code is silent upon any point, 2. Om koden i någon fräga inte innehåller the concilators shall apply the law which the nägra föreskrifter, skall förlikningsmännen parties agree at the time the conceiliation pro- tillämpa den lag som parterna överenskom-
vv 'n
ceedings commence or thereafter, but not mer om vid tiden för förlikningsförhandling-
later than the time of submission fo evidence arnas inledande eller därefter, dock inte senato the conciliators. Falling such agreement, re än vid tiden för framläggande av bevismathe law which in the opinion of the concilia- terial för förhkningsmännen. I avsaknad av tors Iis most closely connected with the dis- sådan överenskommelse skall den lag ullämpute shall be applicable. pas, vilken enligt förlikningsmännens be-
dömning närmast anknyter tull tvisten.
(3) The conciliators shall not decide ex 3. Förlikningsmännen skall inte avpöra acquo et bono upon the dispute unless the tvisten ex acgquo et bono (efter rätt och bilparties so agree after the dispute has arisen. lighet), om inte parterna så överenskommer
efter det att tvisten har uppkommit.
(4) The concikators shall not bring a finding 4. Förlikningsmännen skall inte avge utlåof non liguet on the ground of obscurity of andet "non liguet"” trågan är oklar) på the law. grund av oklarhet i lagen.
(5) The coneiliutors May recommend those 5. Förhikningsmiännen kan rekommendera remedies and reliefs which are provided in de rättsföljder som anvisas i den lag som ullthe law applicable 10 the dispute. lämpas på tvisten.
Article 36 Artikel 36
The recommendations of the conciliators Förlikningsmånnens — rekommendationer
shall include reasons. skall även innefatta skälen för dessa.
Article 37 Artikel 37
(1) Unless the parties have agreed before, I. Om inte parterna före, under eller efter during or after the conciliation procedure förlikningsförfarandet har överenskommit att that the recommendation of the conciliwors förlikningsmännens rekommendation skall shall be binding, the recommendation shall vara bindande, skall rekommendationen bli become binding by acceptance by the parties. bindande genom parternas godtagande av A recommendation which has been accepted den. En rekommendation, som har godtagits
by some parties to a dispute shall be binding av några av parterna i en tvist, är bindande
as between those parties only. endast för dessa purter.
(2) Acceptance of the recommendation 2. Godtagande av rekommendationen must be communicated by the parties to the måste meddelas till förlikningsmännen, på av conciliators, at an address specitied by them, dem angiven adress, av parterna inte senare not later than 30 days after receipt of the än 30 dagar efter mottagandet av underriätnotification of the recommendation; other- telse om rekommendationen: I annat fall skall wise, It shall be considered that the recom- det anses att rekommendationen inte har godmendation has not been accepted. tagits.
(3) Any party which does not accept the 3. Varje part som inte godtager rekommenrecommendation shall notity the conciliators dationen skall inom 30 dagar efter den period and the other parties, within 30 days follow- som anges i arukel 37, punkt 2, detaljerat och ing the period specified in Article 37(2), of its skriftligen meddela förlikningsmännen och de grounds for rejection of the recommendation, andra parterna sina skäl för förkastande av comprehensively and in writing. rekommendationen.
(4) When the recommendation has been 4. Om rekommendationen har godtagits av accepted by parties, the conciliators shall im- parterna, skall förlikningsmännen omedelmediately draw up and sign a record ot settle- bart upprätta och underteckna ett protokoll
ment, at which time the recommendation om biläggande av tvisten, vid vilken tidpunkt shall become binding upon those parties. If rekommendationen skall bli bindande för
the recommendation has not been accepted dessa parter. Om rekommendationen inte har
by all parties, the conciliators shall draw up a godtagits av alla parter, skall förlikningsmänreport with respect to those parties rejecting nen, med avseende på de parter som förkasthe recommendation, noting the dispute and tar rekommendationen, sammanställa en rapthe failure ol those parties 10 settle the dis- port, I vilken anges att tvist föreligger och att pule. dessa parter inte lyckats bilägga tvisten.
(5) A recommendation which has become 5. En rekommendation som har blivit binbinding upon the parties shall be implement- dande för parterna skall ulämpas av dem ed by them immediately or at such later time omedelbart eller vid den senare tidpunkt som as Is specified in the recommendation. anges I rekommendationen.
(6) Any party may make its acceptance 6. Varje part kan sätta som villkor för sitt conditional upon acceptance by all or any of godtagande att alla eller några av de andra the other parties tö the dispute. parterna också godtager den.
Article 38 Artikel 38
(1) A recommendation shall constitute a I. En rekommendation skall utgöra ett slutfinal determination of a dispute as between ligt avgörande av en tvist vad den bewräffar de the parties which accept it, except to the parter som godtager den, utom It den omfattextent that the recommendation is not recog- ning rekommendationen inte är erkänd och nized and enforeed in accordance with the verkställd i enlighet med föreskrifterna I artiprovisions of Article 39. kel 39.
(2) ”Recommendation” includes an inter- 2. Rekommendation” innefattar en tolkpretation, clarification or revision of the rec- ning, ett klargörande eller en omarbetning av ommendation made by the conciliators be- rekommendationen som gjorts av förlikningsfore the recommendation has been accepted. männen innan den har blivit godtagen.
Article 39 Artikel 39 (1) Each Contracting Party shall recognize I. Varje fördragsslutande part skall er-
a recommendation as binding between the känna en rekommendation som bindande
parties which have accepted it and shall, sub- mellan de parter som har godtagit den och ject to the provisions of Article 39(2) and (3), skall, med beaktande av föreskrifterna i arti-
entförec, at the request of any such party, all kel 39, punkt 2 och 3. på begäran av nägon obligations imposed by the recommendation sådan part, verkställa alla förpliktelser älagda as if it were a final judgement of a court of genom rekommendationen som om denna that Conatracting Party. vore en slutlig dom av en domstol i den för-
dragsslutande staten.
(2) A recommendation shall not be recog- 2. En rekommendation skall inte erkännas nized and enforced at the request of a party och verkställas på begäran av part som åsyfreferred to in Article 3901) only if the court or tas I artikel 39, punkt 1. om domstol eller other competent authority of the country annan behörig myndighet i det land, där erwhere recognition and enforcement is sought kännande och verkställande begäres. är överis satified that: tygad om att:
(a) any party which accepted the recom- a) någon av de parter, som godtagit rekom-
mendation was, under the law applicable to mendationen, inte vid tiden för godtagandet
it, under some iegal incapacity at the time of hade full rättskapacitet enligt den lag som är
acceptance; tillämplig på den;
(b) fraud or coercion has been used in the b) bedrägeri eller tväng har använts vid making of the recommendation; utformningen av rekommendationen;
(e) the recommendation is contrary to pub- ce) rekommendationen stär i strid med grun-
liv policy tordre public) in the country of derna för rättsordningen tordre public) i det enfoöreement: or land där verkställighet begärs; eller
td) the composition of the conceihators, or d) förlikningsmännens sammansättning el-
the conciliatton procedure. was not in accor- ler förlikningsförfarandet imte var I överensdance with the provisions of this Code. stämmelse med föreskrifterna i denna kod.
(32) Any part of the recommendation shall 3. Ingen del av rekommendationen skall not be enforced and recognized if the court or verkställas och erkännas om domstol eller other competent authority is satisfied that annan behörig myndighet är övertygad om att
such part comes within any of the subpara- den delen faller inom något av styckena i graphs of Article 3902) and can be separated artikel 39, punkt 2. och den kan avskiljas från
from other parts of the recommendation. If övriga delar av rekommendationen. Om säåsuch part cannot be separated, the entire rec- dan del inte kan avskiljas, skall rekommendaommendation shall not be enforced and rec- tionen I sin helhet inte verkställas och erkänognized. nas.
Article 40 Artikel 40
(1) Where the recommendation has been 1. Om rekommendationen har godtagits av accepted by all the parties. the recommenda- alla parter, kan rekommendationen och skätion and the reasons therefor may be pub- len därför offenthggöras med samtycke av lished with the consent of all the parties. alla parterna.
(2) Where the recommendation has been 2. Om rekommendationen har förkastats
rejected by one or more of the parties but has av en ciler flera parter men har godtagits av been accepted by one or more of the parties: en eller flera parter:
(a) the party or parties rejecting the recom- a) skall den part eller de parter. som förmendation shall publish its or their grounds kastar rekommendationen, offentliggöra sina for rejection, given pursuant to Article 37(3). i enlighet med artikel 37. punkt 3, givna skäl
and may at the same time publish the recom- för förkastandet och de kan samtidigt offentmendation and the reasons therefor: liggöra rekommendationen och skälen därför; (b) a party which has accepted the recom- b) får en part som har godtagit rekommenmendation may publish the recommendation dationen offenthggöra rekommendationen
and the reasons therefor: it may also publish och skälen därför: den parten kan också ofthe grounds for rejection given by any other fentliggöra de skäl för förkastande, som givits party unless such other party has already av någon annan part, om inte denna andra
published its rejection and the grounds there- part redan har offentliggjort sitt förkastande
för in accordance with Article 40(2) (a). och skälen härför i enlighet med artikel 40,
punkt 2. stycke a.
(3) Where the recommendation has not 3. Om rekommendationen inte har godtabeen accepted by any of the parties, cach gits av någon part, kan varje part offentligparty may publish the recommendation and göra rekommendationen och skälen därför the reasons therefor and also its own rejec- och även sitt eget förkastande och grunderna tion and the grounds therefor. för detta.
Article 41 Artikel 41
(1) Documents and statements containing I. Dokument och förklaringar innehållande factual information supplied by any party to faktisk information, vilka av någon part överthe conciliators shall be made public unless lämnats till förlikningsmännen, skall offentthat party or a majority of the conciliators liggöras, om inte den parten eller en majoritet agrees otherwise. av förlikningsmännen överenskommer an-
norlunda.
(2) Such documents and statements sup- 2. Sådana dokument och förklaringar, som phied by a party may be tendered by that lämnats av en part, kan inlämnas av den par-
party in support of its case in subsequent ten till stöd för hans sak i efterföljande förproceedings arising from the same dispute handlingar rörande samma tvist och mellan
and between the same parties. samma parter.
,
Article 42 Artikel 42
Wherc the recommendation has not be- Om rekommendationen inte har blivit bincome binding upon the parties, no views ex- dande för parterna. skall inga av förliknings-
pressed or reasons given by the conciliators, männen uttryckta åsikter eller skäl. eller
or concessions or offers made by the parties medgivanden eller erbjudanden som gjorts av
for the purpose of the conciliation procedure, parterna som ett ted i förlikningsforhandling-
shall affect the legal rights and obligations of arna, påverka någon av parternas lagliga rätany of the parties. tigheter och skyldigheter.
Article 43 Artikel 43
(M) (a) The costs of the conciliators and all I. a Kostnaderna för förlikningsmän och costs of the administration of the conciliation alla kostnader för genomförandet av förlikproceedings shall be borne equally by the ningsförhandtingarna skall bäras lika av parparties to the proceedings. unless they agree terna i förhandlingarna, om dessa inte över-
otherwise. enskommer annorlunda.
(b) When the conciliation proceedings have b) Om förlikningsförhandlingarna har in-
been initiated, the conciliators shall be enti- letts, skall förhkningsmännen vara berättitled to require an advance or security for the gade att begära förskott eller säkerhet för
costs referred to in Article 4301) (a). täckande av de kostnader som avses i artikel
43. punkt 1. stycke a.
(2) Each party shall bear all expenses it 2. Varje part skall bära alla utgifter som incurs In connexion with the proceedings, un- den ådrager sig i samband med förhandlingarless the parties agree otherwise. na, om inte parterna öÖverenskommer annor-
lunda.
(3) Notwithstanding the provisions of Arti- 3. Oavsett föreskrifterna i artikel 43, punkt cle 4301) and (2), the conciliators may, having IL och 2. kan förlikningsmännen, sedan de decided unanimoustly that a party has brought enhälligt beslutat att en part har framställt a claim vexatiousty or frivolously, assess anspråk av okynne eller utan orsak, belasta against that party any or all of the costs of den parten med alla eller en del av de andra other parties to the proceedings. Such deci- parternas förhandlingskostnader. Ett sådant sion shall be final and binding on all the par- beslut är slutligt och bindande för alla parter.
ties.
Article 44 Artikel 44
(MM) Fatlure of a party to appear or to pre- 1. En parts underlåtenhet att inställa sig sent its case at anv stage of the proceedings eHer utföra sin talan under någon del av förshall not be deemed an admission of the other handlingarna skall inte anses som ett medgiparty's assertions. In that event, the other vande av den andra partens yrkanden. I såparty may, at its choice, request the concilia- dant fall kan den andra parten, efter eget val,
tors to close the proceedings or to deal with begära att förlikningsmännen antingen avslu-
the questions presented to them and submit a tar förhandlingarna celler behandlar de frågor recommendation in accordance with the pro- som har framlagts för dem och utformar en
visions for making redommendations set out rekommendation i enlighet med de föreskrif-
in this Code. ter för utfärdande av rekommendationer som
finns I denna kod.
(2) Before closing the proceedings, the 2. Innan de avslutar förhandlingarna. skall conciliators shall grant the party failing to förlikningsmännen bevilja den part. som un-
appear or to present its case a period of derläter att inställa sig eter utföra sin talan, grace. not excceding IN days. unless they are en frist, som inte får överstiga 10 dagar. så-
satisfied that the party does not intend to vida de inte är helt säkra på att den parten appear or to present its case. inte har för avsikt att inställa sig eller utföra
sin talan.
(3) Failure to observe proceduralt time-lim- 3. Underlätenhet att iakttaga de procesits laid down in this Code or determined by suella tidsgränser som fastställts i denna kod the conciliators. in particular time-limits re- eller bestämts av förlikningsmännen. i syn- Jating to the submission of statements or in- nerhet tidsgränser som avser inlämnanden av formation, shall be considered a failure to förklaringar eller information, skall betraktas appear in the proceedings. som underlåtenhet att inställa sig vid för-
handlingarna.
(4) Where the proceedings have been 4. Om förhandlingarna har avslutats på
closed owing to one partyv's failure to appear grund av att en part underlåtit att instä!la sig
or to present its case. the conciliators shall eller utföra sin talan, skall förbkningsmännen draw up a report noting that party's failure. upprätta en rapport i vilken de fastslår par-
tens underlåtenhet.
Article 45 Artikel 45
(1) The conciliators shall follow the proce- 1. Förlikningsmännen skall följa det förfadures stipulated in this Code. rande som fastställts i denna kod.
(2) The Rules of Procedure annexed to the 2. De regler om förfarandet som fogats till
present Convention shall be considered as denna konvention som bilaga skall anses som
Model Rules för the guidance of conciliators. typregler till vägledning för förlikningsmän-
The conciliators may, by mutual consent. nen. Om förlikningsmännen överenskommer use. supplement or amend the rules con- därom, kan de använda sig av, göra tillägg till
tained in the Annex or formulate their own eller ändringar I reglerna i bilagan eller fast-
rules of procedure (0 the extent that such ställa sina egna regler om förfarandet i den supplementary. amended or other rules are män sådana kompletterande, ändrade eller
not inconsistent with the provisions of this andra regler inte står i strid med föreskrif-
Code. terna i denna kod.
(3) If the parties agree that it may be in the 3. Öm parterna enas om att det kan underinterest of achieving an expeditious and inex- lätta uppnåendet av ett snabbt och ekono-
pensive solution of the conciliation proceed- miskt genomförande av förlikningsförhand-
ings. they may mutualiy agree to rules of lingarna, kan de ömsesidigt överenskomma
procedure which are not inconsistent with om förfaringsregler som inte står i strid med the provisions of this Code. föreskrifterna i denna kod
(4) The concihators shall formulate their 4. Förlikningsmännen skall utfärda sin rerecommendation by consensus or failing that kommendation i enhällighet eller, om enhälshall decide by majority vote. lighet inte kan uppnäs. efter majoritetsbeslut.
(5) The conciliation proceedings shall fin- S. Förlikningsförhandlingarna skall avstuish and the recommendation of the concilia- tas och förlikningsmännen utfärda sin rekomtors shall be delivered not later than six mendation inte senare än sex månader från months from the date on which the concilia- den dag då förlikningsmännen utnämndes. tors are appointed. except in the cases re- utom i de fall, som omnämnes i artikel 23,
ferred to in Article 2314) (e), (f) and (2, for punkt 4, stycke e. f och &£. för vilka de tids-
which the time-limits in Articles 1401) and gränser som angives i artikel 14. punkt I. och 16(4) shall be vatid. The period of six months artikel 16, punkt 4, skall gälla. Sexmånadersmay be extended by agreement of the parties. perioden kan förlängas genom överenskom-
melse mellan parterna.
CUNSTITUTIONAL MACHINERY C. ORGANISATORISKA ARRAÄANGE-
MANG Article 46 Artikel 46
(1) Six months before the entry into force 1. Sex månader innan denna konvention of the present Convention. the Secretary- träder i kraft skall Förenta nationernas gene-
rop. 1983/84: 17 40)
general of the United Nations shall, subject ralsekreterare, med förbehåll för Förenta naio the approöval of the General Assembly of tionernas gencralförsamlings godkännande :he United Nations. and taking into account och med hänsyn tagen till de åsikter som the views expressed by the Contracting Par- uttryckts av de fördragsslutande parterna, uttes, appoint a Registrar, who may be assist- nämna en registrator. som kan biträdas av 2d by such additional staff as may be neces- sådan ytterligare personal som kan vara ersary för the performance of the functions list- forderlig för utövandet av de funktioner som ed in Article 46(2). Administrative services är förtecknade i artikel 46, punkt 2. Administfor the Registrar and his assistants shall be rativa tjänster skall tillhandahållas registraprovided by the United Nations Office at Ge- torn och hans medarbetare av Förenta naneva. tionernas kontor i Genéve.
(2) The Registrar shall perform the follow- 2. Registratorn skall, i samråd — när så är
ing functions in consultation with the Con- lämpligt — med de fördragsslutande parterna. tracting Parties as appropriate: utöva följande funktioner:
(a) maintain the list of conciliators of the a) föra förteckningen över förlikningsmän-
International Panel of Conciliators and regu- nen i den internationella förlikningsmannalarly inform the Contracting Parties of the gruppen och regelbundet informera de förcomposition of the Panel: dragsslutande parterna om gruppens sam-
mansättning;
(b) provide the names and addresses of the b) på begäran tillhandahålla berörda parter
”concihators to the parties concerned on re- förlikningsmännens namn och adresser:
quest;
(c) receive and maintain copies of requests c) mottaga och förvara kopior av begäran
for conciliation, replies, recommendations. om förlikning, svar, rekommendationer, god-
acceptances. or rejections, including reasons taganden eller förkastanden, innefattande therefor: skälen därför:
(d) furnish on request, and at their cost, d) med beaktande av föreskrifterna i artikel copies of recommendations and reasons for 40 tillställa avlastarorganisationerna, konferejection to the shippers” organizations, con- renser och regeringar — på deras begäran och ferences and governments, subject to the bekostnad — kopior av rekommendationer provisions of Article 40: och skäl för förkastanden av dem;
(e) make available information of a non- e) tillhandahålla information — av icke-för-
confidential nature on completed conciliation trolig natur och utan angivande av de berörda cases, and without attribution to the parties parterna — om avslutade förlikningsfall för concerned, för the purposes of preparation of iordningsställande av material till den revimaterial for the Review Conference referred sionskonferens som omnämnes i artikel 52; to in Article 52: and och
(f) the other functions prescribed for the f) de övriga funktioner som i artiklarna 26, Registrar in Articles 26t1) (c) and 30(2) and punkt I. stycke c och artikel 30, punkt 2 och 3
(3). ålägges registratorn.
CHAPTER VII: KAPITEL VII FINAL CLAUSES AVSLUTANDE BESTÄMMELSER Article 47 Artikel 47 IMPLEMENTATION TILLÄMPNING
(1) Each Contracting Party shall take such I. Varje fördragsslutande part skall vidtaga legislative or other measures as may be nec- sådana lagstiftnings- och andra åtgärder som essary to implement the present Convention. kan vara erforderliga för att tillämpa denna
konvention.
(2) Each Contracting Party shall communi- 2, Varje fördragsslutande part skall över-
cate to the Secretary-General of the United sända till Förenta nationernas generalsekre-
Nations. who shall be the depositary. the text terare. som skall vara depositarie, texten till
of the legislative or other measures which it de lagstiftnings- och andra åtgärder, som har
has taken in order to implement the present vidtagits för att tillämpa denna konvention. Convention.
Article 48 Artikel 48 SIGNATURE, RATIFICATION, UNDERTECKNANDE, RATIFICERING, ACCEPTANCE, APPROVAL AND GODTAGANDE, GODKÄNNANDE OCH
ACCESSION ANSLUTNING
(I) The present Convention shall remain I. Denna konvention skalt vara öppen för
open for signature as from I July 1974 until undertecknande i Förenta nationernas huand including 30 June 1975 at United Nations vudkontor från den I juli 1974 till och med
Headquarters and shall thereafter remain den 30 juni 1975 och skall därefter vara öppen
open for accession. för anslutning.
(2) All States are entitled to become Con- 2. Alla stater är berättigade att bli förtracting Parties to the present Convention by: dragsslutande parter till denna konvention
genom:
(a) signature subject to and followed by a) undertecknande med förbehåll för och ratification, acceptance or approval: or följt av ratificering. godtagande eHer godkän-
nande:
(b) signature without reservation as to rati- b) undertecknande utan förbehåll för ratifification, acceptance or approval: or cering, godtagande eller godkännande: eller
(c) accession. c) anslutning.
(3) Ratification, acceptance. approval or 3. Ratificering, godtagande, godkännande accession shall be effected by the deposit of eller anslutning skall verkställas genom depo-
an instrument to this effect with the deposi- sition av ett instrument därom hos depositatary. rien.
Article 49 Artikel 49
ENTRY INTO FORCE IKRAFTTRÄDANDE
(1) The present Convention shall enter into 1. Denna konvention skall träda i kraft sex force six months after the date on which not månader efter den dag då minst 24 stater, less than 24 States, the combined tonnage of vilkas sammanlagda tonnage uppgår till minst which amounts to at least 25 per cent of 2590 av världstonnaget, har blivit fördragsworld tonnage, have become Contracting slutande parter enligt artikel 48. Vad beträf- Parties to it in accordance with Article 48. far denna artikel skall med ”tonnage” förstås For the purpose of the present Article the det tonnage som upptages i Lloyds's Register tonnage shall be decmed to be that contained of Shipping. Statistiska tabeller 1973. tabell 2 in Llovd's Register of Shipping. Statistical "Världens handelsflottor — fördelade efter Fables 1973, table 2 "World Fleets — Analysis huvudtyper” när det gäller styckegodsfartyg by Principal Types”, in respect of general (även kombinerade passagerar-/lastfartyg) cargo (including passenger/cargo) ships and och containerfartyg (med fullständig cellincontainer (fully cellular) ships, exclusive of delning) med undantag av Förenta staternas the United States reserve fleet and the reservflotta och de amerikanska och kana- American and Canadian Great Lakes Fleets! densiska flottorna på de Stora sjöarna!
"The tonnage requirements for the purposes of I Tonnagebestämmelserna jämlikt artikel 49. punkt Artick 4901) are set out in the report of the United I finns i rapporten från Förenta nationernas diplo- Nations Conference of Plenipotentiaries on a Code matkonferens angående en uppförandekod för linof Conduct for Liner Conferences on the second jekonferenser för den andra delen av dess session part of its session (TD/CODE/10). annex I. (TD/CODE/10). bilaga I.
(2) For each State which thereafter ratifies, 2. För varje stat. som därefter ratificerar. iccepts, approves or accedes to it, the pre- godtager, godkänner eller ansluter sig till ent Convention shall come into force six den. skall denna konvention bli gällande sex nonths after deposit by such State of the månader efter statens deposition av vederippropriate instrument. börligt instrument.
(3) Anv State which becomes a Contracting 3. Varje stat som blir fördragsslutande part Party to the present Convention after the en- till denna konvention skall. efter ikraftträdan-
ry into force of an amendment shall. failing det av en ändring, om den inte meddelar an-
an expression of a different intention by that nan avsikt. state:
(a) be considered as a Party to the present a) anses som part till konventionen i dess Convention as amended; and ändrade lydelse: och
(hb) be considered as a Party to the un- b) anses som part till den icke ändrade
umended Convention in relation to any Party konventionen i förhållande till varje part till
o the present Convention not bound by the denna konvention som inte är bunden av ändwumendment. ringen.
Article 50 Artikel 50
DJENUNCIATION UPPSÄGNING
(1) The present Convention may be de- 1. Denna konvention får av fördragsslui0unced by any Contracting Party at any tande part uppsägas när som helst efter utime after the expiration of a period of two gången av två år räknat från den dag. då years from the date on which the Convention konventionen trädde i kraft. nas entered into force.
(2) Denunciation shall be notified to the 2. Uppsägningen skall skriftligen meddelas
lepositary in writing, and shall take effect depositarien och blir gällande ett är efter da-
ne vear, or such longer period as may be gen för depositariens mottagande av upp-
specified in the instrument of denunciation, sägningsinstrumentet eller efter utgången av
after the date of receipt by the depositary. den längre period som angives i uppsägnings-
instrumentet.
Article 51 Artikel 51 AMENDMENTS ÄNDRINGAR
(1) Any Contracting Party may propose |. Varje fördragsslutande part kan föreslå ne or more amendments to the present Con- en eller flera ändringar i denna konvention vention by communicating the amendments genom att meddela depositarien ändringarna.
o the depositary. The depositary shall circu- De positarien skall sända ut sådana ändringar
ate such amendments among the Contracting till de fördragsslutande parterna för godta- Parties, for their acceptance, and among gande och till stater, som är berättigade att bli States entitled to become Contracting Parties fördragsslutande parter men inte är det. för
:o the present Convention which are not Con- deras information. :racting Parties, for their information.
(2) Each proposed amendment circulated 2. Varje föreslagen ändring som har sänts
nr accordance with Article SI(I) shall be ut enligt artikel 51, punkt 1, skall anses ha leemed to have been accepted if no Con- godtagits. om ingen fördragsslutande part :racting Party communicates an objection meddelar någon invändning däremot till de- :hereto to the depositary within 12 months positarien inom 12 månader från den dag då
following the date of its circulation by the depositarien utsände den. Om en fördragsslu-
depositary. If a Contracting Party communi- tande part meddelar invändning mot den
2ates an objection to the proposed amend- föreslagna ändringen, skall den inte anses ment. such amendment shall not be consid- som antagen och inte träda i kraft.
2red as accepted and shall not be put into
effect.
(3) If no objection has been communicated, 3. Öm ingen invändning har meddelats. the amendment shall enter into force for all skall ändringen träda I kraft för alla fördrags- Contracting Parties six months after the ex- slutande parter sex månader efter utgången
piry date of the period of 12 months referred av den 12-mänadersperiod, som anges i arti-
to in Article SH2). kel 51. punkt 2.
Article 52 Artikel 52
REVIEW CONFERENCES REVISIONSKONFERENSER
(1) A Review Conference shall be con- 1. En revisionskonferens skall sammankal-
vened by the depositary five years from the las av depositarien fem år efter den dag då
date on which the present Convention comes denna konvention träder i kraft för att
into force to review the working of the Con- granska konventionens verkan med särskilt vention, with particular reference to its im- hänseende till dess ullämpning samt för att plementation, and to consider and adopt ap- pröva och antaga lämpliga ändringar.
propriate amendments.
(2) The depositary shall. four years from 2. Depositarien skall. fyra år efter den dag
the date on which the present Convention då denna konvention träder i kraft. infordra
comes into force, scek the views of all States synpunkter från alla de stater som är berätti-
entitled to attend the Review Conference and gade att deltaga i revisionskonferensen och shall, on the basis of the views received. pre- skall. på grundval av de erhållna synpunkpare and circulate a draft agenda as well as terna, iordningställa och utsända ett utkast amendments proposed for consideration by till dagordning, liksom också ändringar som
the Conference. föreslagits att prövas av konferensen. (3) Further review conferences shall be 3, Ytterligare revisjonskonferenser skall ti-
similarly convened every five years, or at any kaledes sammankallas vart femte år eller. på
time after the first Review Conference. at the begäran av en tredjedel av de fördragsslu-
request of one third of the Contracting Par- tande parterna, när som helst efter den första ties to the present Convention, unless the revisionskonferensen, om inte denna beslutar first Review Conference decides otherwise. annorlunda.
(4) Notwithstanding the provisions of Arti- 4. Utan hinder av föreskrifterna i artike! che SXA0), if the present Convention has. not 52, punkt I, skall. om denna konvention intc
entered into force five years from the date of har trätt i kraft fem år efter dagen för anta-
the adoption of the Final Act of the United gandet av slutakten från Förenta nationerna: Nations Conference of Plenipotentiaries on a diplomatkonferens om en uppförandekod för Code of Conduct for Liner Conferences, a linjekonferenser. på begäran av en tredjedc Review Conference skall, at the request of av de stater som är berättigade till att b' one third of the States entitled to become fördragsslutande parter tull denna konven Contracting Parties to the present Conven- tion. en revisionskonferens sammankallas a tion, be convened by the Secrectary-General Förenta nationernas generalsekreterare. un of the United Nations, subject to the approv- der förutsättning av generalförsamlingen al of the General Assembly in order to review godkännande, för att granska föreskrifterna the provisions of the Convention and its An- denna konvention och dess bilaga samt för at
nex and to consider and adopt appropriate pröva och antaga lämpliga ändringar.
amendments.
Article 53 Artikel 53 FUNCTIONS OF THE DEPOSITARY DEPOSITARIENS UPPGIFTER
(1) The depositary shall notify the signato- I. Depositarien skall meddela signatärste ry and acceding States of: terna och anslutna stater om
(2) signatures, ratifications, acceptances, a) undertecknanden, ratificeringar, godt:
approvals and accessions in accordance with ganden, godkännanden och anslutningar i er
Article 48: lighet med artikel 48:
rop. 1983/84: 17 44
(b) the date on which the present Conven- b) datum för denna konventions ikraftträon enters into force in accordance with Arti- dande i enlighet med artikel 49; le 49;
fc) denunciations of the present Conven- C) uppsägningar av denna konvention i enion in accordance with Article 50: lighet med artikel 50:
(d) reservations to the present Convention d) förbehåll mot denna konvention och nd the withdrawal of reservations; återtagandet av förbehåll:
(et the text of the tegislative or other mea- €) texten till lagstiftnings- eller andra åtures which cach Contracting Party has taken gärder som varje fördragsslutande part har n order to implement the present Convention vidtagit för att tillämpa denna konvention i n accordance with Article 47: enlighet med artikel 47;
(f) proposed amendments and objections to f) förestagna ändringar och invändningar roposed amendments in accordance with mot föreslagna ändringar i enlighet med arti- Articke 51; and kel 51; och
(2) entry into force of amendments in ac- 2) ikraftträdande av ändringar i enlighet :ordance with Article 5113). med artikel 51, punkt 3.
(2) The depositary shall also undertake 2. Depositarien skall också företaga sådana
uch actions as are necessary under Article åtgärder som erfordras enligt artikel 52. 2
Article 54 Artikel 54
AUTHENTIC TEXTS -DEPOSIT TEXTERNAS VITSORD — DEPONERING
"The original of the present Convention, of Originalet till denna konvention. vars kine-
vhich the Chinese, English, French, Russian siska, engelska. franska, ryska och spanska ind Spanish texts are equalty authentic, will texter äger lika vitsord, skall deponeras hos
ye deposited with the Secretary-General of Förenta nationernas generalsekretcrare. he United Nations.
IN WITNESS WHEREOF the under- TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV har unsigned, having been duty authorized to this dertecknade, därtill vederbörligen bemyndi-
:ffect by their respective governments, have gade av sina respektive regeringar. under-
signed the present Convention, on the dates tecknat denna konvention på de dagar som
wppecaring opposite their signalures. anges mitt för deras underskrifter.
Annex to the Convention on a Code of Bilaga till konventionen om en uppföran-
Conduct for Liner Conferences dekod för linjefonferenser Model Rules of Procedure for International Typregler för förfarandet vid internationell Mandatory Conciliation obligatorisk förlikning Rule I Regel I
(1) Any party wWishing to institute concilia- 1. En part som önskar inleda förlikningstion proceedings under the Code shall ad- förhandhngar enhgt koden skall sända till den dress a request to that effect in writing, ac- andra parten, och i kopia till registratorn, en companied by a statement of claim to the skriftlig begäran därom, åtföljd av ett käroother party, and copied to the Registrar. mål.
(2) The statement of claim shall: 2. Käromilet skall:
(a) designate precisely each party to the a) exakt namnge varje part i tvisten och dispute and state the address of each; deras adress;
(b) contain a summary statement of perti- b) innehälla en kortfattad redogörelse för
nent facts, the issues in dispute and the aktuella fakta, tvistefrågorna och kärandens
claimant's proposal for the settlement of the förslag för biläggande av tvisten; dispute;
(c) stäåte whether an oral hearing is desired c) ange om muntlig förhandling önskas and, if so. and to the extent then known, the och, om så är fallet och i den utsträckning då names and addresses of persons to give evi- är känt, namn och adress på de personer, dence, including experts” evidence, for the inklusive expertvittnen, som skall vittna för
clatmant; käranden; (d) be accompanied by such supporung d) åtföljas av sådan understödjande doku-
dvocumentation and relevant agreements and mentation och aäktuella avtal och arrange-
arrangements entered into by the parties as mang som parterna har ingått, vilka käranden
the claimant may consider necessary at the kan anse erforderliga vid tiden för käromålet; time of making the claim;
(C) indicate the number of conciliators re- ce) ange begärt antal förlikningsmän och quired, any proposal concerning the appoint- förslag rörande utnämnandet av förlikningsment of conciliators, or the name of the con- män eller namnet på den förlikningsman som
ciliator appointed by the claimant in accor- käranden utnämner i enlighet med artikel 32, dance with Article 3202); and punkt 2; sumt
(f) contain proposals, if any, regarding f) innehålla förslag, om sådana finns, an-
rules of procedure. gående regler för förfarandet. (3) The statement of claim shall be dated 3. Käromålet skall dateras och skall under-
and shall be signed by the party. tecknas av parten.
Rule 2 Regel 2
(M) If the respondent decides to reply 10 1. Om svaranden beslutar att bemöta kärothe claim, he shall, within 30 days following målet, skall han, inom 30 dagar från den dag
the date of his receipt of the statement of då han mottog käromålet, översända ett svar claim, transmit a reply to the other party and till den andra parten och kopia därav till recopied to the Registrar. gistratorn.
(2) The reply shall: 2. Svaret skall:
(a) contain a summary statement of perli- a) innehålla en kortfattad redogörelse för nent facts opposed to the contentions in the de fakta som svaranden anför som invänd-
statement of claim, the respondent's propos- ning gentemot påståenden i käromälet, hans
al, if any, for the settlement of the dispute eventuella förslag för biläggunde av tvisten and any remedy claimed by him with a view och de rättsmedel som han gör anspråk på för to the settlement of the dispute; att bilägga tvisten;
rop. 1983/84: 17 46
(b) state whether an oral hearing is desired b) ange om muntlig förhandling önskas ind, if so, and to the extent then known, the och, om så är fallet och i den utsträckning då rames and addresses of persons to give evi- är känt, namn och adress på de personer, lence, including experts” evidence, for the inklusive expertvittnen, som skall vittna för respondent; svaranden;
(c) be accompanied by such supporting c) ätföljus av sådan understödjande doku-
Jocumentation and relevant agreements and mentation och aktuella avtal och arrangearraängements entered into by the parties as mang som parterna har ingått, vilka svaran-
:he respondent may consider necessary at the den kan anse erforderliga vid tiden för sva-
time of making the reply; rets avgivande;
(d) indicate the number of conciliators re- d) ange begärt antal förlikningsmän och
quired, any proposal concerning the appoint- förslag rörande utnämnandet av förlikningsment of conciliators, or the name of the con- män eller namn och adress på den förlik-
ciliator appointed by the respondent in accor- ningsman som svaranden utnämner i enlighet
dance with Article 32(2); and med artikel 32, punkt 2; samt
(e) contain proposals, if any, regarding e) innehålla förslag, om sådana finns, an-
rules of procedure. gående regler för förfarandet.
(3) The reply shall be dated and shall be 3. Svaret skall dateras och skall undertecksigned by the party. nas av parten.
Rule 3 Regel 3
(1) Any person or other interest desiring to 1. Varje person eller annan intresserad part participate in conciliation proceedings under som önskar deltaga i förlikningsförhandling- Article 34 shall träansmit a written request to arna enligt arukel 34 skall översända en the parties to the dispute, with a copy to the skriftlig begäran till parterna i tvisten och Registrar. kopia därav till registratorn.
(2) If participation in accordance with (a) 2. Om deltagande i enlighet med artikel 34,
of Article 34 is desired, the request shall set stycke a önskas, skall begäran ange skälen forth the grounds therefor, including the in- härför, inklusive den information som erfordformation required under Rule 1(2) (a), (b) ras enligt regel I, punkt 2, stycke a, b och d. and (d).
(3) If participation in accordance with (b) 3. Om deltagande enligt artikel 34, stycke b of Article 34 is desired, the request shall state önskas, skall begäran ange skälen härför the grounds therefor and which of the original samt vilken av de ursprungliga parterna som
pårties would be supported. avses stödjas.
(4) Any objection to a request for joinder 4. Varje invändning mot en sädan parts by such a party shall be sent by the objecting begäran om deltagande i förlikningshandling-
party, with a copy to the other party, within arna skall, med kopia till motparten, sändas
seven days of receipt of the request. av den invändande parten inom sju dagar från
mottagandet av begäran.
(5) In the event that two or more proceed- 5. I sådana fall att två eller flera förhand-
ings are consolidated, subsequent requests lingar är sammanlagda, skall efterföljande be-
for third-party participation shall be transmit- gäran om deltagande i egenskap av tredje part ted to all parties concerned, each of which översändas till alla berörda parter, av vilka
may object in accordance with the present var och en kan — i enlighet med föreliggande Rule. regel — motsätta sig sådant deltagande.
Rule 4 Regel 4
By agreement between the parties to a dis- Genom överenskommelse mellan parterna pute, on motion by either party, and after kan förlikningsmännen, på anhällan av en-
affording the parties an opportunity of being dera parten och efter det att parterna beretts
heard, the conciliators may order the consoli- ullfälle att höras, beordra sammanläggning dation or separation of all or any claims then eller åtskiljande av alla eller nägra av de tvispending between the same parties. ter som då föreligger mellan samma parter.
Rule 5 Regel 5
(1) Any party may challenge a conciliator 1. Varje part kan anföra jäv mot en förlikwhere circumstances exist that cause justifi- ningsman när omständigheter föreligger, able doubts as to his independence. vilka framkallar rättmätiga tvivel om hans
oberoende.
(2) Notice of challenge, stating reasons 2. Invändning om jäv med angivande av
therefor, should be made prior to the date of skälen därför skall göras före den dag dä för-
the closing of the proceedings, before the handlingarna avslutas och innan förlikningsconciliators have rendered their recommen- männen har avgett sin rekommendation. Sädation. Any such challenge shall be heard dant jäv skall behandlas skyndsamt och i för-
promptly and shall be determined by majority sta hand i egenskap av inledningsfråga och
vote of the concihators in the first instance, skall, i sädana fall där flera än en förlikningsas a preliminary point, in cases where more man har utnämnts, avgöras genom majori-
than one concihator has been appointed. The tetsutslag bland förlikningsmännen. Avgö-
decision in such cases shall be final. randet i sådana fall skall vara slutgiltigt.
(3) A conciliator who has died, resigned, 3. Om en förlikningsman avlider, avgår. become incapacitated or disqualified shall be blir arbetsoförmögen eller diskvalificerad, replaced promptly. skall han skyndsamt ersättas.
(4) Proceedings interrupted in this way 4. Förhandlingar, som avbrutits på detta
shall continue from the point where they sätt, skall fortsätta från den punkt, där de were interrupted, unless it is agreed by ihe avbröts, om inte parterna överenskommer
parties or ordered by the conciliators that a eller förlikningsmännen förordnar om en ge-
review or re-hearing of any oral testimony nomgång av eller upprepande av muntligt
take place. vittnesmål.
Rule 6 Regel 6
The conciliators shall be judges of their Förlikningsmännen skall själva fastställa own jurisdiction and/or competence within sitt eget kompetensområde och/elter sin egen the provisions of the Code. behörighet enligt föreskrifterna i denna kod.
Rule 7 Regel 7
(1) The concihlators shall receive and con- I. Förlikningsmännen skall mottaga och sider all written statements, documents, affi- granska alla skrivna förklaringar, dokument, davits, publications or any other evidence, beedigade skriftliga försäkringar, trycksaker including oral evidence, which may be sub- eller varje annat bevismaterial — inklusive mitted to them by or on behalf of any of the muntliga vittnesbörd — som kan framläggas
parties, and shall give such weight thereto as för dem av någon av parterna eller å någons
in their judgement such evidence merits. av parterna vägnar och skall lägga den vikt
därvid som detta bevismaterial enligt deras
mening förtjänar.
(2) ta) Each party may submit to the con- 2. a) Varje part kan framlägga för förlikciliators any material it considers relevant, ningsmännen allt material den anser relevant
and at the time of such submission shall de- och skall samtidigt överlämna bestyrkta ko-
liver certified copies to any other party 10 the pior till alla övriga parter i förhandlingarna:
proceedings, which party shall be given a dessa skall också givas skälig möjlighet att
reasonable opportunity to reply thereto. svara därpå;
(b) The conciliators shall be the sole b) förlikningsmännen skall ensamma beudges of the relevance and materiality of the döma relevansen och väsentligheten hos det :vidence submitted to them by the parties. av parterna framlagda bevismaterialet:
(c) The conciliators may ask the parties 10 c) förlikningsmännen kan infordra från parwoduce such additional evidence as they terna sådant kompletterande bevismaterial nay deem necessary 10 an understanding and som de kan anse nödvändigt för klargörande determination of the dispute, provided that, if och biläggande av tvisten, förutsatt att, om such additional evidence is produced, the sådant kompletterande bevismaterial företes, other parties to the proceedings shall have a de andra parterna i förhandlingarna skall få reasonable opportunity to comment thereon. en skälig möjlighet att kommentera det.
Rule 8 Regel 8
(1) Whenever a period of days för the do- 1. I alla de fall dä i koden eller i dessa regler
ing of any act is provided for in the Code or in har fastställts ett visst antal dagar för utföranthese Rules, the day from which the period de av en handling, skall den dag från vilken begins to run shall not be counted, and the perioden börjar löpa inte räknas, medan där-
last day of the period shall be counted, ex- emot den sista dagen skall räknas, utom när
cept where that last day is a Saturday, Sun- denna sista dag är en lördag, söndag eller day or a public holiday at the place of conci- allmän helgdag på den plats där förlikningen hation, in which case the last day shall be the äger rum, i vilket fall periodens sista dag skall next business day. vara nästföljande arbetsdag.
(2) When the time provided for is less than 2. När den period som fastställts är mindre seven days, intermediate Saturdays, Sundays än sju dagar, skall mellanliggande lördagar,
and public holidays shall be excluded from söndagar och allmänna helgdagar inte med-
the computation. räknas.
Rule 9 Regel 9
Subject to the provisions relating to procc- Med beaktande av kodens föreskrifter andural time-limits in the Code, the concihators gående processuella tidsgränser kan förlikmay, on a motion by one of the parties or ningsmännen, på anhållan av en av parterna pursuant to agreement between them, extend eller efter överenskommelse mellan dem, utany such time-limit which has been fixed by sträcka sådan tidsbegränsning som har fastthe conciliators. ställts av förlikningsmännen.
Rule 10 Regel 10
(Ch) The conciliators shall fix the order of 1. Förlikningsmännen skall fastställa förbusiness and, unless otherwise agreed, the handlingsordningen och, om inte annat överdate and hour of each session. enskommes, dag och timme för varje sam-
manträde.
(2) Unless the parties otherwise agree, the 2, Om inte parterna överenskommer an-
proceedings shall take place in private. norlunda, skall förhandlingarna äga rum ba-
kom lyckta dörrar.
(3) The conciliators shall specifically in- 3. Innan de förklarar förhandlingarna av-
quire of all the parties whether they have any slutade, skall förlikningsmännen uttryckligen further evidence to submit before declaring förfråga sig hos alla parter huruvida de har the proceedings closed, and a noting thereof något ytterligare bevismaterial att framlägga shall be recorded. — och en anteckning därom skall tagas till
protokollet.
Rule l1 Regel II
(1) Conciliators” recommendations shall Förlikningsmännens rekommendationer
be in writing and shall include: skall vara skriftliga och innehålla:
(a) the precise designation and address of a) noggrann angivelse av varje parts namn
each party; och adress;
(b) a description of the method of appoint- b) en beskrivning av metoden för utnäm-
ing conciliators, including their names; nande av förlikningsmän, samt deras namn;
(c) the dates and place of the conciliation c) datum och plats för förlikningsförhand-
proceedings; lingarna; (d) a summary of the conciliation proceed- d) kortfattad redogörelse för förlikningsförings, as the conciliators deem appropriate; handlingarna, såsom = förlikningsmännen anser lämpligt;
(e) a summary statement of the facts found e) kortfattad redogörelse för de fakta som by the conciliators; förlikningsmännen har konstaterat:
(f) a summary of the submissions of the f) kortfattad redogörelse för parternas inla-
parties; gor;
(g) pronouncements on the issues in dis- 2) beslut i tvistefrågorna med angivande av
pute, together with the reasons therefor; skälen därför;
(h) the signatures of the conciliators and h) förlikningsmännens underskrifter och the date of each signature; and datum för varje underskrift; samt
(i) an address for the communication of i) en adress till vilken meddelande om god-
the acceptance or rejection of the recommen- tagande eller förkastande av rekommendadation. tionen skall sändas.
Rule 12 Regel 12
The recommendation shall, so far as possi- Rekommendationen skall, så långt möjligt,
ble, contain a pronouncement on costs in ac- innehålla ett beslut om kostnaderna i enlighet cordance with the provisions of the Code. If med föreskrifterna i koden. Om rekommenthe recommendation does not contain a full dationen inte innehåller ett fullständigt beslut pronouncement on costs, the conciliators om kostnaderna, skall förlikningsmännen, så shall, as soon as possible after the recom- snart som möjligt och i varje fall inte senare mendation, and in any event not later than 60 än 60 dagar efter angivande av rekommenda-
days thereafter, make a pronouncement in tionen, meddela ett skriftligt beslut i fråga om
writing regarding costs as provided in the kostnaderna, såsom föreskrives i koden. Code.
Rule 13 Regel 13
Conciliators' recommendations shall also Förlikningsmännens rekommendationer
take into account previous and similar cases skall också ta hänsyn till tidigare och lik-
whenever this would facilitate a more uni- nande fall, närhelst detta underlättar en mera
form implementation of the Code and obser- enhetlig tillämpning av koden och iaktta-
vance of conciliators” recommendations. gande av förlikningsmännens rekommenda-
tioner.
4 Riksdagen 19831/84.1 saml. Nr 17
Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1983-03-17
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Rainer, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström
Föredragande: statsrådet Boström
Lagrådsremiss med förslag till lag med anledning av Sveriges tillträde till konventionen den 6 april 1974 om en uppförandekod för linjekonferenser
1 Inledning
Reguljär internationell linjesjöfart har under de senaste hundra ären bedrivits antingen av rederier som samverkar i s.k. konferenser eller av rederier som står utanför dessa, s. k. outsiders.
En linjekonferens är en grupp av rederier som avtalat om att erbjuda regelbunden linjetrafik mellan vissa hamnar efter i förväg publicerad tidtabell med enhetliga fraktvillkor. Konferenserna kan betraktas som karteller som är acceptabla därför att de stabiliserar linjesjöfarten och säkerställer tillgången till regelbundna, rationella och pålitliga transporter till bestämda frakter. Huvuddelen av trafiken i det världstäckande linjesystemet hanteras av konferensrederierna men outsiders är ett nödvändigt komplement främst för att upprätthålla konkurrensen.
Konferenssystemet har under årens lopp utsatts för kritik på olika sätt. Sedan mitten av 1960-talet har utvecklingsländerna inom UNCTAD (United Nations Conference on Trade and Development) krävt att konferensverksamheten skall regleras genom en internationell konvention som bl. a. ger utvecklingsländer en bestämd andel av konferenstraftken genom lastuppdelning. Bl.a. som en följd av detta antogs år 1974 en internationell konvention om en uppförandekod för linjekonferenser.
2¶Internationell linjesjöfart och internationella linjekonferenser
Den internationella sjöfarten kan grovt indelas i två verksamhetsområ-
den, nämligen linjefart och trampfart. Medan fartyg i linjefart trafikerar samma hamnar efter en bestämd ordning på i förväg fastställda tider får
trampfartyget gå dit där vid varje tillfälle last finns att hämta. Linjefartyget
skall avgå enligt sin tidtabell efter att i vissa fall ha tagit in endast en liten kvantitet last, och utan att kunna vänta på en ytterligare och större kvantitet som blir klar för lastning i samma hamn om några dagar. Trampfartyget
kan däremot ligga stilla utanför en hamn efter en lång barlastresa och vänta på att lastkvantitet och frakt skall öka från den hamnen. "Trampfartens laster är oftast hela fartygslaster av olja, kol, malm,
spannmål, bauxit, gödningsmedel osv. Linjefartens laster däremot är hög-
värdiga industrivaror som betalar en hög frakt också för en volym- och viktmässigt liten enhet. Dessa varor kräver emellertid regularitet i trafiken, snabbhet i transporten, pålitlighet i tidsangivning för ankomst och avgång,
speciell varsamhet i lasthantering ocu vård av lasten osv.
Den redovisade indelningen av sjöfarten är självfallet grovt förenklad. Under den i detta sammanhang intressanta tidsperioden av de senaste 100
å 150 åren har stora förändringar inträffat inom den internationella sjöfar-
ten på grund av ändringar av tekniska, kommersiella och andra faktorer. Likväl får konstateras att indelningens ytterligheter, den rena trampfarten
och den rena linjefarten, existerat under hela den aktuella tidsperioden.
Mellan ytterligheterna har förekommit och förekommer en rad mellanformer. Man kan exempelvis peka på två specialtransporter, där för övrigt svenska rederier intar en ledande position, nämligen biltransporter och
kylfarten. Bilen är en typisk, kvalificerad industriprodukt som under lång
tid enbart var linjegods. Huvuddelen av biltransporterna sker emellertid numera i hela fartygslaster i specialfartyg. Även kylfarten har sina speciella förhållanden liksom transporterna i vissa fall av raffinerade oljor, flytande kemikalier, skogsprodukter osv. De nämnda specialfarterna gäller ofta större kvantiteter som kräver många fartygslaster under en viss tid
mellan bestämda hamnar och för vilka transporten arrangeras genom ett
kontrakt för hela kvantiteten.
Det hgger i sakens natur att den som försökte driva linjefart så länge vindkraften var framdrivningsmedlet för världens handelsflottor hade sto-
ra svårigheter. Först när kolet och ångan under mitten av 1800-talet gjort sitt intåg inom sjöfarten förelåg den avgörande tekniska förutsättningen för
utvecklingen av ett världstäckande linjesjöfartssystem som trafikerade alla viktiga hamnar efter i förväg publicerad tidtabell och med enhetliga fraktvillkor.
Storbritannien var under hela 1800-talet och en betydande del av
1900-talet den helt dominerande sjömakten både militärt och kommersiellt.
Storbritannien stod också för mycket av den tekniska, industriella och
imansiella utvecklingen i övrigt. Dessa förhällanden samverkade till att rittiska intressen fick ett bestämmande inflytande över linjesjöfartens och injekonferensernas uppbyggnad eftersom denna sjöfarts främsta uppgift
var att tillgodose handelns behov, och då främst handeln med industrivaror.
Verksamheten hade till en början starka protektionistiska inslag. Genom Sika åtgärder ersatte emellertid en liberal ekonomisk ordning successivt.
med början i mitten av 1800-talet, en tidigare regleringsekonomi också på
sjöfartsområdet. Likväl skulle, i vart fall under en lång övergåängstid, andra metoder tillgripas som gav staten möjligheter att värna den egna linjesjöfarten men också i viss mån styra och reglera den.
Storbritannien överförde är 1840 posttransporterna från militära till civi-
la fartyg. Villkoren för att få föra post var att linjerederiet satte in stora
sjösäkra och snabba ångfartyg i trafiken och att regelbundenheten och kontinuiteten i trafiken kunde garanteras för långa perioder. För vissa
rederier som levde upp till kraven utgick betydande postsubventioner.
"Detta subventionssystem gav också som effekt att man minskade riskerna
för överetablering på de olika linjerna. De brittiska intressena i världens
tunga linjerutter delades upp mellan olika rederikonstellationer i Storbri-
tannien. Det var självfallet inte enbart Storbritannien som på detta sätt
stödde sina nationella linjeintressen. USA, Japan, Brasilien och flertalet av
de europeiska kontinentstaterna inklusive Sverige införde samma system.
Det skulle vidmakthållas under lång tid. Först efter första världskriget minskade dess betydelse utom i USA där det var betydelsefullt fram till
andra världskriget.
Postsubventionerna kompletterades och ersattes senare med renodlade investerings- och/eller driftsubventioner. I det här fallet var det Frankrike som gick före. Både investerings- och driftsubventioner infördes i fransk linjesjöfart under 1880-talet. Denna subventionsteknik spred sig också och ersattes eller kompletterades med ytterligare subventionsformer eller genom lastpreferenser. Uppbyggnaden av linjeflottorna i de industrialiserade länderna underlättades således till inte oväsentlig del av nationella stimu-
lans- och stödåtgärder. 1 flera länder såsom exempelvis USA har sådana åtgärder tillämpats fortlöpande också för att vidmakthålla en nationell linjesjöfart. Under den inledande linjesjöfartsperioden — mellan åren 1820 och 1870
— utvecklades och preciserades linjesjöfartens principer och villkor: linje-
rederiet var fristående från lastägarintressen, seglationen följde en geografiskt fixerad rutt, avgång från de olika harnnarna skedde enligt tidtabell oberoende av väderförhållanden och graden av utnyttjande av fartygets lastförmåga, rederiet accepterade varje godsparti oberoende av storlek och avsändare. Det var den snabba tekniska utvecklingen och industrialise-
ringen som krävde att linjerederiet fungerade enligt de redovisade principerna. Det var också den tekniska utvecklingen som skapade förutsätt-
Prop. 1983/84: 17 . 53
ningar för att linjerederierna över huvud taget skulle ha fysisk möjlighet att leva upp till lastägarnas/avlastarnas krav. Men även om de tekniska möjhig-
heterna snabbt förbättrades var linjesjöfartens principer och villkor likväl svåra att leva upp tilf i vart fall inom det liberala ekonomiska system som
vann insteg inom hela det ekonomiska livet i början av andra hälften av 1800-talet.
Genom en snabb teknisk utveckling kunde fartygens storlek och fartförmåga öka på ett sätt som innebar att linjefartygen snabbt blev omoderna och fick bytas ut långt innan den tekniska livslängden var slut. Detta ledde
till mycket stora investeringar eftersom på de långa distanserna i linjefar-
ten ett antal fartyg krävdes för att seglationen skulle få en hygglig täthet.
Den snabba tekniska utvecklingen ledde till ökad produktivitet och hård konkurrens med mördande fraktkrig under vissa perioder på de tunga
linjerutterna som följd. Utöver de stimulans- och stödåtgärder som redovi-
sats tidigare krävdes uppenbarligen också andra förändringar i de mark-
nadsmässiga villkoren för linjesjöfarten. Linjerederiernas speciella presta-
tioner och långsiktiga åtaganden i tonnage och regularitet m. m. måste på lämpligt sätt mötas av motprestationer från avlastarna. Det visade sig helt
enkelt att linjesjöfartens principer lät sig dåligt förena med en helt fri
konkurrens på en fri marknad.
Den första och naturligaste åtgärden var att söka minska konkurrensen genom att öka storleken på de olika linjerederierna. Bl.a. nya regler för
bolag med begränsad ansvarighet gjorde detta möjligt. Ett nödvändigt vida
mycket större kapital gick att mobilisera på detta sätt jämfört med vad som var fallet med tidigare i princip enskilt ägda rederier. Men det krävdes mer. Det behövdes en samverkan i utbudet av linjesjöfartstjänster på en och samma rutt och det krävdes någon form för lojalitetsförbindelse från de
stora avlastarnas sida. Lösningen på problemen i vart fall för en avsevärd
tid skulle visa sig vara det s.k. konferenssystemet för linjesjöfarten som började etableras under 1870-talet. Inom och utom konferensen skulle dessutom längre fram utvecklingen för samverkan mellan hinjerederierna drivas vidare mot poolarrangemang av olika stag och konsortiebildningar även över nationsgränserna. Metoden att minska konkurrensen genom sammanslagningar eller uppköp av linjerederier upphörde emellertid inte när linjekonferenserna etablerats och vunnit stadga. De ekonomiska kriserna i slutet av 1800-talet och i perioden mellan första och andra världskri-
get skulle leda till mycket stora förändringar genom sammanslagningar och köp av konkurrenter. Framförallt i Storbritannien och Tyskland skulle några linjerederier därigenom bli mycket stora och dominerande inte bara i
respektive land utan också internationellt inom konferenserna.
Liksom fallet varit med linjesjöfarten skulle det kräva nägra års utveckhing innan konferenserna funnit sin rätta form eller snarare former eftersom
modellen varierade något mellan olika konferenser. De grundläggande
principerna för en konferens skulle bli: konferensen är en frivillig sam-
'rop. 1983/84: 17 54
anslutning av rederier som trafikerar en bestämd linje och som avtalar att els reglera tonnageutbudet och frakterna på de aktuella trafikrelationerna 10m linjen, dels begränsa konkurrensen från rederier som inte är med i onferensen — dvs. från s.k. outsiders eller non-conference lines eller 1dependent lines — och dels binda avlastare till konferensen genom fraktabatter. Dessa principer kom bl. a. att i praktiken innebära dels att frakt-
örhandlingar mellan enskilda rederier och enskilda avlastare inte längre
iehövdes i någon större omfattning och risken för fraktkrig mellan olika ederier därigenom minskade, dels att hamnarna som trafikerades delades
ipp mellan konferensrederierna och att därvid de olika nationella delmarkiaderna ofta lades ut på rederier från det landet, dels att antingen fraktooler eller resultatpooler ofta etablerades som totalfördelade godset eller let ekonomiska resultatet i syfte att förhindra att ett konferensrederi till rackdel för ett annat sänkte konferensfrakterna under beslutad nivå och
nedgivna rabatter, och dels att konferensrederierna genomförde gemensamma aktioner riktade mot konkurrens från outsiders.
Alla konferenser var till en början s.k. slutna eller stängda konferenser
»å så sätt att ett utanförstående rederi inte kunde tvinga sig in i konferen- ;en mot konferensrederiernas vilja.
Inom ramen för en konferens kan graden av samverkan på olika sätt stärkas mellan vissa av konferensrederierna. Det är exempelvis vanligt ned samseglingsarrangemang mellan olika skandinaviska rederier som i
vissa fall kommit att utvecklas till resultatpooler och i sista hand i nägra fall ill konsortier. Kretsen av samverkande rederier eller partners har också 1tvidgats till att omfatta andra europeiska och utomeuropeiska rederier.
Det ligger i sakens natur att det med den relativt lösa formen för sammanslutning som konferensen utgör, är stora risker för att sammanhållningen
ach disciplinen inom konferensen försämras och konferensen löper risk att
ryta samman. Ökar exempelvis utbudet av tonnage inom en konferens zenom att nya medlemmar i konferensen släpps in eler istället lastmäng-
den minskar sätts konferenssammanhållningen på prov. Konferensen kan
dessutom samtidigt utsättas för yttre hot genom effektiva outsiders opera-
tioner. Frestelsen för konferensrederierna att sänka sina frakter kan bli mycket stor och ett fraktkrig är under uppsegling. Konferensen kan då tillgripa en typ av poolarrangemang som medför att varje medlem tillerkänns en viss andel av den totala lastkvantiteten eller frakten, eller en kombination av de två. Konferensredaren förbinder sig att lasta den ande-
len men han förbinder sig också att inte lasta mer.
En annan metod är genom s. k. rationalisering av konferensen. I syfte att
utnyttja konferensens samlade tonnage på ekonomiskt bästa sätt, bestäm-
mer man mellan rederierna antalet avseglingar och därigenom utbudet av
lastkapacitet, med utgångspunkt i ett försök att förutse lastflödet vid varje tillfälle. Ytterligare metoder för att stärka konferensen har också utveck-
lats. Konferensen utnyttjar exempelvis s.k. fighting ships mot outsiders
Prop. 1983/84: 17 a 55
dvs. ett konferensanslutet rederis fartyg seglar vid sidan av konferensen och pressar, på konferensrederiernas gemensamma bekostnad, frakten under outsiderns frakt — som i sin tur redan ligger något under konferens-
frakten. Genom att lägga avgångstiderna lämpligt i förhållande till outsiderns avgång från de olika hamnarna kan konferensrederierna effektivt
svälta ut outsidern. Ett annat sätt är att konferensrederierna utnyttjar s. k.
innehållen rabatt dvs. en avlastare, med vilken konferensen har en lojalitetsöverenskommelse, kommer ej i åtnjutande av sin rabatt för ett segla-
tionsår om avlastaren någon gång under det året utnyttjar outsiders.
Även om konferenserna formellt sett är svaga sammanslutningar finns likväl metoderna att göra dem utomordentligt starka, vilket framgått av vad nyss sagts. Det är också uppenbart att där konferensernas motpart
består av många små avlastarc, som på Afrikas västkust och i Fjärran Östern, kan den få en mycket dominerande position om avlastarna inte kan
samverka eller myndigheter ingriper. Konferensen som kartell kan då missbruka sin ställning. Den stängda konferensen med lastpool. rationali-
sering, fighting ship och innehållna rabatter osv., kan i sådana lägen vara mycket svår att hantera så att på nytt ett rättvist och balanserat läge uppstår mellan de som erbjuder linjetransporter och de som utnyttjar
dessa. Redan tidigt började därför avlastare i Europa att samverka. Vissa
länder med USA — där samverkan mellan avlastare inte är tillåten — i
spetsen skaffade sig efter första världskriget lagstiftning som gav medel att
motverka konferensernas monopolmöjligheter. Sådan lagstiftning tar bl. a. sikte på att förbjuda dels stängda konferenser, dels utnyttjande av fighting ships och dels innehållna rabatter i lojalitetsavtal. Lagstiftningen kräver i sin tur ett kontrollsystem som riskerar att i betydande omfattning byråkratisera och fördyra linjesjöfarten.
Den första linjekonferensen tillkom i slutet av 1860-talet mellan brittiska och amerikanska rederier på Nordatlanten. Konferensen utvidgades att omfatta också tyska rederier på 1880-talet. Internationella konferenser tillkom på rutterna Europa till Indien, Fjärran Östern, Australien, Afrika och Sydamerika i slutet av 1800-talet. I slutet av 1940-talet var antalet konferenser ca 250. Antalet hade ökat till ca 360 i slutet av 1960-talet och har därefter i stort sett varit oförändrat till antal.
Avlastarorganisationer började bildas i slutet av 1800-talet först för skilda varuområden men senare med uppgift att täcka allt linjesjöfartsgods i relationerna med konferenserna.
USA:s lagstiftning rörande linjekonferenser tillkom år 1916. Sydameri-
kanska länder, Australien och Nya Zeeland har i viss mån följt USA:s
exempel under 1920- och 30-talen och ökat sitt nationella engagemang i linjesjöfarten på olika sätt. Sedan början av 1960-talet har också utveck-
lingsländernas intresse för linjesjöfart ökat.
>rop. 1983/84: 17 56
V--Den svenska linjesjöfarten
I detta avsnitt redovisas i första hand förhållandena för den transoceana ;venska linjefarten. Närtrafikens reguljära sjöfart, som färjetrafiken o. d., ir mindre intressant i detta sammanhang.
År 1904 startade Rederi AB Transatlantic i Göteborg reguljär linjetrafik ill Södra Afrika och Rederi AB Nordstjernan en linje till Rio de la Plata. Några år senare fanns svenska eller skandinaviska reguljära linjer till samtliga avlägsna kontinenter. Det transoceana linjegodset till och från Sverige hade tidigare omlastats i kontinenthamn eller i brittisk hamn vilket förutsatte separat fartygstransport till och från svensk hamn. De nyetablerade svenska linjerederierna hade emellertid svårigheter att komma in på marknaden. Avlastarna var tveksamma om pålitligheten och uthålligheten hos de svenska rederierna. Även linjekonferenserna gjorde till en början motstånd mot skandinaviskt och svenskt inträde.
De svenska linjerederiernas överlevnad och vidareutveckling i inledningsskedet underlättades av de post- och driftsubventioner man erhöll under perioden 1906-1915. Till bilden kan också sägas höra att de olika svenska linjerederierna inte i någon nämnvärd grad inbördes bekämpade varandra. Världen "delades upp” mellan de svenska linjerederierna. Ett betydelsefullt steg konkurrensmässigt och i förhållande till konferenserna togs när de skandinaviska linjerederierna på sina transoceana linjer erbjöd samma frakt till och från svensk hamn som till och från kontinenthamn. Tillträdet till konferenserna slutligen underlättades sannolikt delvis av dessas eget behov av att bredda kretsen av konferensrederierna. Bakgrunden var den kritik som under några årtionden före första världskriget förekommit — inte enbart i USA — mot konferenssystemets slutenhet och bristen på konkurrens inom konferenserna.
Sverige hade under mellankrigsåren och perioden efter andra världskriget flera betydelsefulla fördelar vid vidareutvecklingen av sina linjesjöfartsintressen. BI. a. den svenska industrins expansionskraft och exportbehov, en god teknisk och administrativ innovationsnivå, skickliga sjömän och förutseende redare och i förhållande till vissa andra länder begränsade fartygsförluster under de två världskrigen, ledde till att Sverige under 1950-. 1960- och början av 1970-talen hade en mycket framskjuten position inom internationell konferenslinjesjöfart också som s. k. tredje-lands rederier dvs. rederier i trafik mellan andra länder. Dock gick flera linjer i ren tredje-lands trafik förlorade under 1960-talet som en följd bl. a. av lastuppdelning främst i trafiken mellan Nord- och Sydamerika.
Den senaste 10-årsperiodens förhållanden kommer att behandlas längre fram. Det svenska linjenätet i slutet av 1970-talet framgår av bild 1.
'rop. 1983/84: 17 58
Tillkomsten av FN:s konvention om en uppförandekod för linjeonferenser
I tidigare avsnitt har redovisats linjesjöfartens uppkomst och utveckling iternationellt och i Sverige samt framväxten av ett internationellt konfe- :nssystem. Med utgångspunkt i linjesjöfartens karaktär har också redoviits vissa fördelar och nackdelar med linjekonferenssystemet. Därvid har
tvecklingsländernas speciella aspekter från politisk, ekonomisk och soci-
I synpunkt inte direkt berörts. Med hänsyn till att den internationella
onventionen om en uppförandekod för linjekonferenser tagits fram inom
amen för Förenta nationernas konferens för handel och utveckling, UNC- AD. under starkt tryck från gruppen av utvecklingsländer — eller
7-gruppen som den benämns i UNCTAD -— är det naturligt att behandla
essa aspekter på linjesjöfart och konferenssystem i anslutning till redo-
örelsen för kodens tillkomst.
Linjekonferenssystemet togs upp till behandling inom UNCTAD i mit- :n av 1960-talet. Utgångspunkten var att det internationella konferenssy-
temet inom linjesjöfarten allmänt erkändes spela en nyttig och värdefull
all i den internationella handelns tjänst. Samtidigt ansågs att det var ödvändigt att genomföra förbättringar i systemet för att undanröja rättvisor och diskriminerande förhållanden och anpassa systemet till mo-
erna förutsättningar och krav. Som framhållits tidigare var det 77-grupen i UNCTAD som hårdast skulle komma att driva konferensfrågor inom rganisationen. Gruppens inställning kan sammanfattas på följande sätt
red utgångspunkt i uttalanden av 77-gruppens talesman vid den internatioella konferens som sammanträdde 1973 och 1974 för att behandla frågan. 'ör det första var kravet på lastuppdelning av fundamental betydelse för tt u-länderna snabbt skulle kunna bygga upp sin linjesjöfart. Detta innebar mellertid inte att man helt ville utestänga tredje-lands linjefartyg i konfe- 2nstrafiken mellan två länder som delade lasterna sig emellan. Dessa
irtyg måste emellertid hålla sig till den andel som den tilltänkta koden
unde komma att ange för dem. Man kunde heller inte i det sammanhanget
cceptera, att en övergång till utvidgad linjetrafik av outsider-redare från 1idustriländerna äventyrade den fördel u-länderna skulle ha av kodens wistuppdelning. För det andra ansåg man att regeringarna måste spela en ital rolli förändringen av linjekonferenssystemet. Det var inte acceptabelt
år u-länderna att deras ansträngningar att öka takten i sin ekonomiska
tveckling förhindrades av att linjekonferenserna levde sitt eget liv utan
tyrning och kontroll från regeringarna. Ett tredje vitalt krav var att en
-amtida kods tillämpning i sista hand efter konsultationer och förliknings- Srfarande vid tvister om koden kunde drivas igenom av ett obligatoriskt ch tvingande skiljedomsförfarande. Utvecklingsländernas inställning och krav kan ses mot bakgrund av att
en internationella linjesjöfarten var en angelägen sektor för de nu indu-
Prop. 1983/84: 17 . 59
strialiserade länderna under den industriella uppbyggnadsperioden under
1800-talet och början av 1900-talet. En utveckling av de nationella linjesjöfartsintressena sågs av mänga av dagens OECD-länder (OECD — Organi-
sationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) som en nödvändig del i
deras allmänna industriella utveckling. Som framgått av tidigare redogörelse har därför många OECD-länder under olika perioder med olika medel
som privilegier för viss trafik, postsubventioner, lastpreferenser och investerings- eller driftssubventioner stimulerat eller burit upp ett nationellt
engagemang i den internationella linjesjöfarten.
Utvecklingsländernas krav kan också ses mot bakgrunden av exempelvis USA:s negativa inställning till vissa element i konferenssystemet och
Argentinas och Brasiliens unilateralt eller bilateralt genomförda lastupp-
delningsregler som garanterar argentinska respektive brasilianska fartyg
bl. a. 5096 av allt linjegods till och från respektive land. Även västeuropeiska länder hade i början av 1960-talet vidtagit vissa åtgärder för att tillmötesgå kritiken av konferenssystemet. På olika sätt sökte man få linjerederier och konferenser att frivilligt etablera dels regler för konferenser och konferensrederiers uppträdande och dels ett system för egenkontroll inom
respektive konferens av dessa regler. Man ville också stärka förtroendet
för konferenserna genom att få till stånd en öppenhet som gav möjlighet till
viss insyn i konferensernas affärer. De nationella avlastarna/befraktaror-
ganisationerna i de västeuropeiska länderna fick också år 1963 ett gemen-
samt organ för förhandlingar med konferenser och konferensrederier (European Shippers” Councils — ESC). Den svenska avlastarorganisationen, Swedish Shippers” Council. är medlem sedan den bildades år 1966.
De västeuropeiska länderna Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Grekland. Italien. Nederländerna, Norge, Storbritannien och Sverige samt Japan beslöt i februari 1971, inom ramen för Konsultativa sjöfartsgruppen (Consultative Shipping Group — CSG — en sammanslutning för sjöfartssamverkan mellan de nämnda länderna inte
minst på linjekonferensområdet), att begära att konferensrederierna från
deras länder i samarbete med den europeiska avlastarorganisationen ESC, skulle utarbeta en regelbok för konferenserna efter riktlinjer som CSG-länderna fastställt. Uppdraget fullgjordes med tillkomsten av den s.k. CEN- SA-ESC- koden (CENSA är CSG-ländernas redarorganisation) som god-
kändes av CSG-länderna 1 slutet av år 1971. (Til CSG hade då även Spanien anslutit sig.) Emellertid hade arbetet om konferenserna inom UNCTAD gått in i ett produktivare skede vid sammanträden i maj 1970 och i april 1971 med
organisationens sjöfartskommitté och med denna kommittés arbetsgrupp för sjöfartslagstiftning i februari 1971 och i januari 1972. UNCTAD:s
styrelse för handel och utveckling beslöt också att frågan skulle tas upp vid UNCTAD: s tredje session i april/maj 1972 i Santiago i Chile. Inför denna session hade 77-gruppen — som inte godtog CENSA-ESC-koden — utarbe-
tat ett eget förslag till kod för linjekonferenser att ingå i ett internationellt instrument som skulle bli rättsligt bindande och därigenom möjligt att tvångsvis genomföra. Vid Santiago-mötet visade det sig inte möjligt att
uppnå enighet, främst i fråga om den tilltänkta internationella överenskom-
melsens bindande karaktär. 77-gruppen, stödd av de östeuropeiska statshandelsländerna och Kina, vidhöll sin uppfattning om nödvändigheten av en bindande konvention medan OECD-länderna förordade en rekommendation eller en resolution antagen av UNCTAD. Frågan hänsköts till FN: s
generalförsamling som i december 1972 beslöt — med 94 röster för, ingen emot och 28 länder som avstod från att rösta — dels att inkalla en diplomatkonferens ”för att överväga och anta en konvention, eller något annat multilateralt rättsligt bindande instrument, innehållande en uppförandekod
för linjekonferenser” och dels att låta UNCTAD etablera en förberedande
kommitté som skulle utarbeta ett utkast till kod att underställa diplomatkonferensen.
Den förberedande kommittén sammanträdde i januari och juni 1973.
Diplomatkonferensen sammanträdde i november/december 1973 och i
mars/april 1974. Konferensen antog med 72 röster för (samtliga deltagande u-länder och statshandelsländer samt Australien, Belgien, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Japan, Spanien och Turkiet) en konvention med en kod för linjekonferenser (koden). 7 länder röstade emot (Danmark,
Finland, Norge, Schweiz, Storbritannien, Sverige och USA) och 5 länder
avstod från att rösta (Canada, Grekland, Italien, Nederländerna och Nya Zeeland).
5¶EG-lösningen av en anpassning till koden
Medlemsstaterna i EG var, som tidigare framgått. djupt splittrade i inställningen till koden. Motsättningarna hade tydligt framkommit också vid antagandet av koden i april 1974. Av EG:s dåvarande medlemsstater röstade Belgien, Frankrike och Förbundsrepubliken Tyskland för koden, Danmark och Storbritannien mot, Nederländerna och Italien lade ner sina röster och Irland och Luxemburg deltog inte i FN-konferensen om koden.
Det skulle visa sig vara en svår, konfliktfylld och tidsödande uppgift att finna en attityd och en modell för handlande gentemot koden som var gemensam för EG-staterna. Arbetet inom EG påbörjades strax efter kodkonferensens avslutning. EG:s kommission inledde med att göra klart att man ansåg att kodens regler om medlemskap i en konferens och om lastuppdelning stod i strid med dels principen om fri etableringsrätt inom EG och dels principen om icke-diskriminering. Kommissionen hade också invändningar mot kodens regler angående relationerna mellan redare och avlastare som man ansåg
stå i strid med konkurrensreglerna i artiklarna 85 och 86 i Romtraktaten om etablerandet av EG.
Eftersom EG-länderna utgör en väsentlig del av OECD-kretsen och kodens inriktning inte är i samklang med bärande principer för
OECD-samarbetet kom EG:s ansträngningar att inriktas mot en lösning
fd som också kunde underlätta det framtida samarbetet. inte minst på sjö-
fartsområdet, inom OECD och med enskilda OECD-länder.
Kommissionens invändningar riktade sig också mot medlemsstaterna
Belgien, Frankrike och Västtyskland som röstat för koden och också
undertecknat den med förbehåll för ratifikation. De förhandlingar mellan EG-staterna som kommissionen initierade blev också påfrestande och det
skulle dröja ända till maj 1979 innan en lösning i princip var klar. Den
innebar formellt sett att EG: s råd antog en förordning (Council Regulation (EEC) No 954/79) angående medlemsstaternas ratifikation av eller anslutning till Förenta nationernas konvention om en uppförandekod för linjekonferenser med i bilagor intagna reservationer och föreskrifter om visst
förlikningsförfarande. Det förutsätts också i förordningen att EG kommer
att anta en förordning om tillämpningen av Romtraktatens konkurrens-
regler på sjöfartsområdet som kommer att ansluta till den nämnda 1979 års
förordning.
Även efter det att förhandlingarna om en EG-anpassning till koden lett fram till en principiell lösning i maj 1979 innebärande en anslutning i
praktiken till koden på visst sätt av EG-staterna, har samarbetet dem
emellan fortsatt med syftet främst att säkra en enhetlig tolkning och ett smidigt ikraftträdande av koden och EG-lösningen. I detta arbete har också företrädare för Finland, Norge och Sverige kunnat delta. De nordiska länderna har också samverkat inför kontakterna med de övriga icke-
nordiska EG-länderna.
6¶Koden och EG-förordningen
6.1 Kodens och EG-förordningens uppbyggnad och inbördes samband
m.m.
Koden är uppbyggd med inledning. tre sakavsnitt. slutartiklar och bilaga. Inledningen anger syftet med koden, de tre såkavsnitten behandlar dels lastuppdelning och övriga relationer mellan rederier i en konferens, dels relationer mellan rederier och avlastare/lastägare och dels regler för biläggande av tvister som har samband med koden. Slutartiklarna har det
innehåll som regelmässigt förekommer i en sådan del av en internationell
konvention. Värt att särskilt redovisa av denna del av koden torde vara reglerna om kodens ikraftträdande och reglerna om en obligatorisk revisionskonferens. Bilagan innehåller rekommenderade procedurregler vid biläggande av tvister genom internationell obligatorisk förlikning enligt kodens regler. Den för kodarbetet särskilt inkallade internationella
FN-konferensen antog också några resolutioner i anslutning till koden. En
av dessa behandlar en central sakfråga nämligen outsiders rätt att deltaga i den internationella linjesjöfarten.
EG-förordningen nr 954/79 av den 15 maj 1979 om EG-staternas ratifikation av eller anslutning till koden innehåller en inledande redogörelse för skäl och syfte med förordningen samt föreskrifter som ansluter till kodens sakavsnitt om relationer mellan rederier, om lastuppdelning, om relationer mellan rederier och avlastare och om tvistlösningsförfarandet. I bilaga 1 till förordningen anges tre reservationer och en tolkande reservation som skall avges av EG-land vid ratifikation av eller anslutning till koden. 1 bilaga 2 ges föreskrifter om förlikningsförfarande vid tvist med anledning av en föreskrift i förordningen.
Som framgått av redogörelsen för kodens och EG-förordningens tillkomst har de två instrumenten framkommit under betydande motsättningar och bär därför tydliga spår av nödvändiga kompromisser på en rad punkter. Redan möjligheten för EG-staterna att kompromissa sig fram till ett arrangemang för anpassning till koden — som gör att alla EG-stater oberoende av om de röstade för koden, mot koden eller avstod att rösta nu kan acceptera koden med EG-reservationer och förordningen — antyder ett betydande utrymme i koden för olika tolkningar och utfyllnader. Det kan för övrigt noteras att den fjärde EG-reservationen anges vara en s.k. tolkningsreservation. Det förhållandet att det internationella instrumentet har rubricerats som en uppförandekod och gäller för ett kommersiellt verksamhetsområde — där tvingande internationella regler tidigare saknats — har medfört att koden innehåller en blandning av tvingande regler, rekommendationer och fritt utrymme för kommersiella parters avtal och regelbildning.
Under sådana förutsättningar ligger det i sakens natur att införlivandet av koden och EG-förordningen för svensk del bör ske på ett sätt som tolkar och utfyller koden endast där detta är nödvändigt. Detta får främst betydelse när det gäller exempelvis valet av införlivandeteknik — mera om detta följer i ett senare avsnitt — men får också viss betydelse för utformningen av redogörelsen för kodens och förordningens innehåll. Där koden och EG-förordningen är otydliga eller svårtolkade bör för Sveriges del något försök till tolkning inte göras annat än om det behövs av någon särskild anledning. EG-förordningen och en översättning till svenska bör fogas som bilaga 1 till protokollet i detta ärende. Kodens originaltext på engelska och en översättning till svenska bör fogas till protokollet i detta ärende som underbilaga till lagförslaget i bilaga 2!.
6.2 Kodens och EG-förordningens innehåll
Vad först gäller kodens inledning har i tidigare avsnitt syftet med koden översiktligt redovisats. För helhetens skull bör likväl en redogörelse ges också här även om det i viss mån innebär ett upprepande. Därvid behand- ! Koden utesluten i remitterade lagförslaget.
Prop. 1983/84: 17 - 63
las i ett sammanhang kodens och EG-förordningens innehåll av icke sak-
karaktär. Därefter följer vissa definitioner och slutligen en redogörelse för sakinnehållet i kod och förordning och outsiderresolutionen.
Mot bakgrund av en önskan att förbättra linjekonferenssystemet genom en uppförandekod och därvid beakta utvecklingsländernas speciella behov och problem anger koden i inledningen följande syfte: att främja en ordnad utveckling av den sjöburna världshandeln genom att stimulera en reguljär och effektiv linjetrafik i former som ger balans mellan parter som utbjuder
och som nyttjar linjesjöfartstjänster. Koden skall också ge uttryck för följande principer: konferenserna bör tillhandahålla avlastare viss information, hålla konsultationer med avlastare och får inte agera på ett sätt
som medför diskriminering av redare, avlastare eller något lands utrikes-
handel. Kodens slutartiklar anger bl. a. att koden träder i kraft sex månader efter den tidpunkt då minst 24 stater med en samlad andel av minst 25 procent av världstonnaget av styckegodsfartyg och containerfartyg, beräknat på visst sätt år 1973, är ånslutna. Ändringar i konventionen skall kunna komma till stånd relativt snabbt och genom att anslutna stater inte aktivt
motsätter sig ändringsförslag som delgivits på visst sätt. En revisionskon-
ferens skall hållas fem år efter ikraftträdandet av konventionen för att
bedöma hur den fungerar och hur den genomförts.
EG-förordningens inledning anger bl. a. skäl till och syfte med förordningen och tillhörande reservationer. Mot bakgrund av att de frågor koden behandlar är betydelsefulla inte bara för EG:s medlemsländer utan också för EG — särskilt från handels- och sjöfartssynpunkt — är det viktigt med
en gemensam attityd till koden. En sådan attityd måste beakta Romtrakta-
tens principer och syften samtidigt som den påtagligt medverkar till att
stödja utvecklingsländernas ambitioner på sjöfartsområdet. Den måste också leva upp till syftet med en fortsatt tillämpning på detta område av
kommersiella principer som tillämpas av linjerederier i OECD-länder och i handeln mellan sådana länder. Eftersom koden inte ger utrymme för att EG ansluts till den är det viktigt att säkerställa att de nämnda principerna och syftena beaktas genom att medlemsstaterna gör förbehåll för vissa arrangemang enligt förordningen vid ratifikation eller anslutning. Förord-
ningens inledning anger vidare, att även om man erkänner konferensernas
stabiliserande roll när det gäller tryggheten i avlastarnas tillgång till pålitliga linjetransporter, risken likväl finns att konferenserna bryter mot Romtraktatens konkurrensregler. Mot bakgrund av detta aviserar EG-kommissionen sin avsikt att förelägga rådet ett förslag till förordning om tillämpningen av dessa Romtraktatens konkurrensregler på sjöfarten. Efter denna
inledning föreskriver artikel I i förordningen att medlemsstaterna när de
ratificerar konventionen eller ansluter sig till den skall ange att detta sker i enlighet med förordningen och att ratifikations- eller anslutningsinstru-
mentet skall åtföljas av de reservationer som återges i bilagan till förord-
ningen.
Förordningens avslutning anger bl.a. att denna är bindande i sin helhet och omedelbart tillämplig i alla medlemsstater. Förordningen kan emellertid cj leva något eget liv — dess materiella föreskrifter blir meningsfulla först i kombination med uppförandekoden när den är i kraft.
Av den tidigare redogörelsen har i stora drag framgått innebörden av vissa centrala begrepp som koden och EG-förordningen arbetar med. För
den fortsatta redogörelsen är det likväl lämpligt att återge nägra av de
definitioner som koden redovisar 1 sitt första kapitel. Koden definierar
sålunda linjekonferens eller konferens, nationellt linjerederi, tredje-lands
linjeredert, avlastare, avlastarorganisation, gods som transporteras av konferensen, behörig myndighet, främjande frakt och speciell frakt. Här behöver endast återges definitioner av linjekonferens eller konferens, nationellt och tredje-lands linjerederi samt avlastare. I övrigt hänvisas till koden och dess svenska översättning.
Med linjekonferens eller konferens åsyftas i koden en grupp av två eller flera rederier som tillhandahåller internationell linjetrafik för transport av
last på viss rutt eller vissa rutter inom bestämda geografiska gränser och som har ett avtal eller ett arrangemang, av vad natur det vara månde, inom ramen för vilket det utför transporter med enhetlig eller gemensam fraktsättning och eventuella andra överenskomna villkor avseende tillhandahållandet av linjetrafik.
Ett nationellt linjerederi i ett visst land anges vara ett rederi som har sitt huvudkontor och faktiska ledning i det landet och som är erkänt som sådant av det landets behöriga myndighet eller enligt det landets lag. Även linjerederier som tillhör eller drivs av ett företag med gemensamt risktagande mellan medlemmar från två eller flera länder och i vars kapital nationella intressen i dessa länder — allmänna och/eller enskilda — har en betydande andel och som har sitt huvudkontor och faktiska ledning i ett av dessa länder, kan erkännas som ett nationellt linjerederi av behöriga myndigheter i dessa länder.
Med tredje-lands linjerederi menas ett rederi när det trafikerar två länder och inte är nationellt linjerederi i något av dessa länder.
En avlastare är en fysisk eller juridisk person som har inträtt i eller ger tillkänna en avsikt att inträda i ett kontraktsbundet eller annat arrangemang med en konferens eller ett linjerederi för transport av gods i vilket han har ett vinstintresse.
I den följande redovisningen för kodens och EG-förordningens väsent-
liga sakinnehåll utgär jag från kodens regler och principer i den ordning de anges i koden och knyter an till förordningens föreskrifter när de på någon
punkt innebär avsteg från, anpassning till, tolkning av eller annan påver-
kan på kodregeln i fråga. Kodens första sakavsnitt innehåller kodens två centrala men också mest kontroversiella huvudregler nämligen:
| 6S Prop. 1983/84: 17
D att nationella linjerederier har en i allt väsentligt automatisk rätt till medlemskap i konferenser som betjänar deras hemlands handel:
2) att last som transporteras av konferenser normalt kommer att delas mellan de nationella linjerederierna från de två handelsparterna samtidigt som en betydande del säsom 20 procent kommer att vara tillgängligt för tredje-lands linjerederier. (Denna regel är känd som 40-40-20 principen i koden.)
Dessa två huvudregler modifieras av EG-förordningen i huvudsak på följande säll:
1) Romtraktatens etableringsregler medför att ett injerederi it ett EGland blir nationellt linjerederi oavsett om det har sitt huvudkontor och faktiska ledning där eller i ett annat EG-land:
2) efter kommersiella grunder kan en begränsmnr införas I rätten att vara nationellt linjerederi i en konferens;
3) kodens regler om lastandelar i en konferens vittämpas inte i trafiken mellan EG-lånder eller vid reciproettet mellan EG-land och annat kodan-
slutet OECD-land; 4) i twafiken mellan EG-land och icke OECD-land kommer linjerede-
rierna från EG-länderna att slå samman sina trafik- och lästandetar enligt koden, och omtördela dessa andelar mellan sig efter kommersiella kriteri-
er. I denna omfördelning kan också andra OECD-länder vid reciprocitet
dela.
Vad först gäller ett linjerederis tillträde till en konferens föreskriver koden i artikel I, att nationella linjerederier från länder vars utrikeshandel betjänas av en konferens har rätt ull medlemskap i den konferensen under förutsättning att man visar att man långsiktigt förmår upprätthälla reguljär,
lämplig och effektiv trafik inom konferensens ram. Linjerederiet får utnytt-
Ja främmande, inehartrat tonnage. Artikel I, punkt 3, föreskriver strängare krav för intrade i en konferens för linjerederi som inte år nationellt linjereder, dvs. tredje-lands rederier och linjerederier från land som betjänas av konferensen men som inte erhållit status av nationellt linjerederi. Utover de allmänna villkor för tillträde som gäller för ett nationellt linierederi skall konferensen avgöra om ett antal ytterligare villkor år uppfyllda, bl.a. att det finns behov av det tillkommande rederiet i trafiken. Konferensen fär emellertid inte utnyttja sin möjlighet att utestänga icke nationella linjerederier på ett sådant sätt att lästuppdelningsreglerna i artikel 2 äventyras.
För dessa föreskrifter innebär EG-förordningens artikel 2 en ändring så till
vida som att kommersiella förhandlingar mellan linjerederier av samma
nationalitet skall avgöra vem eller vilka av dessa som skull få status av
nattonellt linjerederi och vinna automatiskt tillträde till konferensen i denna egenskap. En sädan regel om prioritering blir nödvändig bl.a. av det skälet att antalet nationella linjerederier annars kan bli för stört eftersom alla ”EG-rederier” maste behandlas på samma sätt i varje EG-tand obero-
5 Riksdugen 1983/84.-1 samt. Nr 17
Prop. 1983/84: t7 66
nde i vilket EG-land huvudkontoret är beläget och den faktiska ledningen HÖVAS.
Artikel 2 innehåller den tidigare nämnda 40-40-20 regeln. Artikeln inle-
der med att stipulera att varje konferenslinjerederi skall ha avgångs- och
lastningsrätugheter i trafiken och ha rätt att deta i poolarrangemanp. Vad zälter fastundelar betraktas nationella linjerederier trån samma fand som en
arupp. Sådana grupper, eller enskilda nationella linjerederier, från två
kodansilutna länder vars utveikeshandel transporteras av en konferens skall ha rätt ull lika andeti den frakt och den transportvolym som genereras av deras inbördes handel och som hanteras av konferensen. Av denna frakt ch denna transpöortvolym skall emellertid icke-nationella finjerederier ha ätt till en betydande andel såsom 2077. 40-40-20 principen är emetlertid nte exakt. Den andel som ullfaller icke-nationela linjerederier kun, som framgätt av det nyss sagda, variera något och konferensen kan dessutom avtala om andra andelar än de koden ger rätt till. I sådant fall har dock enligt artiket 3 de respektive nationella linjerederierna en vetorätt når det gäller avtal inom konferensen som berör handeln mellan deras två länder. Vidare kan nationella linjerederier från en region i början eller i slutet av en konferens" trafikrelation inbördes komma överens om att omfördela andelar man ulldelats enligt kodens regler. Artikeln innehåller också föreskrifter om vad som skall gälla när det saknas nationella linjerederier helt och hället + en konferens eller det saknas sädana trån ett av två länder som konferensen betjänar. Föreskrifter ges bl.a. också om ätgärder för att praktiskt framtvinga och genomföra lastuppdelningen. Det föreskrivs slutligen att lastuppdelningsreglerna skall vara genomförda efter en Övergängsvid av maximalt två år efter konvenuonens ikrafiträdande och att de gäller alla varor med undantag av militär utrustning för nationella försvarsända-
mål.
Även när det gäller lastuppdelningsreglerna medför EG-förordningen ändringar och modifikationer. Till en början gäller, att den lästvolym
EG-linjerederier — nationella sådana eller icke nationella — är berättigade till enligt koden i konferenstrafik skall omfördelas efter kommersiella
principer, varav fyra sådana principer anges för särskilt beaktande, om
man inte enhälligt beslutar om motsatsen. Även omrfördelningsbeslutet
kräver enhällighet mellan EG-rederierna och kan således beröra mellan 40
och 6096 av lästvolymen eftersom vad nationella och icke nationella linjerederier från andra länder kan vara berättigade tull också kan uppgå till mellan 40 och 6066. "Tvist skall på begäran av part gå ull förlikning enligt
särskilda regler. Accepteras inte förlikningsresultatet kan parterna besluta att tvisten hänskjuts utt bindande skiljedomsförfarande. Artikel 4, punkt I, i EG-förordningen utvidgar omfördelningssystemet till att kunna omfatta också linjerederi från ÖECD-länder utantor EG-kretsen som är verksam i konferenstrafiken metfan EG-fand och kadanstutet icke ÖOECD-land. Förutsättningen för detta år emellertid, att deta ÖECDN-land behandlar EG-
staternas rederier reciprokt eller omsesidigt i motsvarande situationer. Artikel 4, punkt 2, föreskriver vidare att kodens lastuppdelningsregler inte
skall tillämpas i konferenstrafiken mettan medlemssuter i EG eller, på grundval av ömsesidighet, mellan EG-stater och: andra kodanslutna
OECD-stater. Denna sista föreskrift får emellertid i princip ej medföra att u-länder går miste om sin möjlighet som tredje-lands rederier i sådan trafik
enligt kodens 40-40-20 regel.
I kodens första saukavsniut. som reglerar förhåltanden inom konferenser,
ges också bl. a. föreskrifter om beslutsordning inom konferenser, om sanktioner av olika slag (uteslutning, avstängning efter annat straff) mot tinjere-
deri som bryter mot konferensens regler, om egenkontroll inom konterenser mot missbruk och brott mot konferensavtalet, om delgivning med myndigheter av konferensavtat osv. EG-förordningens artikel 4, punki 4, medför här ändring av kontferensernas beslutsordning vad gäller vetorätt
enligt kodens artikel 3 i konterenstrafik mellan EG-länder. Även denna punkt kan gälla för OECD-länder utanför EG under förutsättning av ömse-
sidighet.
Kodens föreskrifter I dess andra sakavsmt berör relationer mellan linjerederier och konferenser ä ena sidan och avlastare/lastägare/befraktare
andra sidan. Avsnittet inleds med föreskrifter i artikel 7 och 8 om loöjalitets-
arrangemang. Föreskrifterna anger bl.a. att avtal mellan avlastare och
linjerederiet eller konferensen skall ange maximalt straff vid brott mot lojalitetsavtialet. De stipulerar bl.a. också i vilka fall avlastare har rätt att nyttja annat tonnage än enligt lojalitetsavtalet. Artikel 9 och 10 i koden föreskriver att avlastare på begäran skall delges frakttariffer och övriga tränsportvillkor samt att ärsberättelser m.m. skall offentliggöras. I artikel
H anges regler för konsultationer — och procedur för sådana — mellan konterenser och avlastare. Konsultationer mäste komma till ständ, om en
sida begär det. Dessa kan gälla fråkthöjningar, ändring av övriga trunsportvillkor eller förändring av den service konferensen ger.
Artiklarna 12, 13, 14 och 15 ger regler för hur fråktnivåer bestäms och hur de kan förändras. Därvid gäller bl.a. att avlastare, avlastarorganisationer och i vissa fall behörig myndighet mäste varslas om allmänna fraktnivähöjningar minst 150 dagar innan ändringen avses träda i kraft. Eftersom det också föreskrivs att sådant varsel inte fär ges förrän tio månader efter föregående allmänna höjning, kan fraktrater inte bli föremål för en
allmän höjning med kortare tidsmellanrum än 15 månader. Aven i detta fall
har EG-förordningen en ändringsregel. Den innebär att tiomånadersregeln i koden inte skall tillämpas i konferenstrafik mellan EG-länder eHer mellan nägot av dessa och annat OECD-land vid ömsesidighet.
Artikel 16 behandlar olika tillägg på fråkttarifferna hos en konferens. Sådana tillfälliga tillägg är tillätna exempelvis vid långa väntetider i hamn eller vid en pätaglig höjning av bunkerpriset. I avtuikel 17 regleras förhällan-
dena vid valutakursförändringar. Artikel 18 förbjuder användandet av s. k. fighting ships.
Aruklarna 19, 20 och 21 behandlar bl.a. konferensens förpliktelser vad gäller regularitet i trafiken m. m., lokalisering av konferensens kontor och
representation m.m. Reglerna, som i viss mån kodilierar praxis, anger
bl.a. att regulariteten bör arrangeras så att luckor i avseglingsmönstret inte uppstär samtidigt som säsongmässiga variationer i lastmängd beaktas. Vidare anges att parterna enligt koden — konferenser, redare, avlastarorganisationer. myndigheter osv. — skall samverka när det gäller att vidareutveckla konferenslinjerederiernas service. Rationaliseringsmöjligheter skall tas tillvara och effekten äterspeglas i fraktnivån.
Artikel 22 avslutar kodens andra sakavsnitt. Artikeln stadgar att konte-
rensavtal, mårknadsdelningsavtal och lojalitetsarrangemang skall vara i överensstämmelse med kodens olika regler men får också innehålla sådant som inte står I strid med koden.
Kodens tredje sakavsnitt behandlar tvister. Tvister som uppstår mellan
konferenser och linjerederier, mellan linjerederier, mellan konferenser samt meHan konferenser eller linjerederier och avlastare eller avlastarorganisationer och som inte kan lösas genom förhandlingar kan av en part hänskjutas till internationell förlikning enligt kodens regler. Förfarandet
vid förlikningen har hkhet med skiljedomstörfarandet. Utslaget är emeller-
tid inte bindande annat än om parterna accepterar det. Om så sker kan utslaget verkställas på samma sätt som vid skiljedom. Förlikningsförfaran-
det enligt koden är komplicerat, tidsödande och kostbart och koden ger
parterna möjlighet att välja annan form för tvistlösning. FE EG-förordningen har detta tagits tillvara.
Den i anslutning till koden antagna resolutionen om outsiders — dvs. rederier som driver linjesjofart utan att tillhöra en konferens — anger att sädana rederter inte får hindras att bedriva linjetrafik om det sker med tillbörliga konkurrensmetoder på affärsmässiga grunder. Avlastare skall med de begränsningar som följer av lojalitetsarrangemang fritt kunna välja mellan konferensanslutna rederier och sådana rederier som stär utanför konferenser.
7¶Föredragandens överväganden
7.1 Sjöfartspolitiska överväganden m, m.
Den är 1974 beslutade internationella korventionen om en uppförande-
kod för linjekonferenser syftar bl.a. till att etablera ett globalt lästuppdel-
ningssystem inom den reguljära konferenslinjesjöfarten efter den s.k.
40-40-20 regeln. Som framgått av min tidigare redogörelse står denna
mälsättning, som starkt drivits av u-landsgruppen inom UNCTAD, i kon-
tlikt med principer för ekonomisk samverkan som upprätthålls inom
OECD. Som också framgått av min tidigare redogörelse har OECD-ländernas reaktioner på kodens innehåll varit varierande under kodens tillkomst och även därefter. Starkast har motståndet mot koden — och då främst mot lastuppdelningsreglerna — naturligt nog varit hos de OECD-länder som röstade emot koden i sin helhet vid konferensen i Geneve eller avstod från att ta ställning. Särskilt starkt har dessa länder —- som i och för sig uttryckte sympati för u-ländernas ambition att uppnå en ökande och reell
andel i sjötransporterna — reagerat mot att kodens lastuppdelningsregler
skall gälla också för sjötransporter av handetn mellan de utvecklade län-
derna. De OECD-länder å andra sidan som röstade för koden, får antas ha
utgått ifrån, att koden skulle ge utrymme för tolkningar som vid tillämpningen av koden skulle medge ett fortsatt iakttagande av aktuella OECDprinciper.
För svensk del har man konsekvent motsatt sig lastuppdelning samtidigt som man givit uttryck för sitt stöd för u-ländernas ambitioner att aktivt medverka inom den internationella konferenslinjesjöfarten. Sveriges linje har stöd — förutom i vår allmänna inriktning av u-landspolitiken — 1 ett betydelsefullt element i den traditionella svenska sjöfartspolitiken. nämli-
gen värnandet av en så långt möjligt fri internationell sjöfart. Riksdagen
har senast vid behandlingen av prop. 19797/80: 166 om sjöfartspolitiken m.m... haft möjlighet att ta ställning till denna traditionella inriktning av svensk sjöfartspolitik i anslutning till att riksdagen prövade och godtog den i propositionen föreslagna sjöfartspolitiken. I propositionen uttalas också.
att svensk sjöfart kommer att möta en hårdnande internationell konkurrens och marknadsbegränsningar. Föredraganden gör också bedömningen att fjärrlinjetrafiken är den sjöfartsform som vid tiden för propositionen är och
för då överblickbar framtid kommer att vara mest utsatt för diskriminering
och andra protektionistiska åtgärder. Likväl gör föredraganden bedömningen att de allmänna förutsättningarna för att i framtiden bedriva fjärrlin- Jetrafik under svensk flagg är goda. De svenska fjärrlinjerederierna och de konsortier som dessa i flera fall deltar i intar i många fall en ledande ställning i fråga om kommersiellt och tekniskt kunnande. Den långt drivna kommersiella och ekonomiska integrationen som svenska fjärrlinjerederier etablerat med utländska rederier medför att sårbarheten för olika diskriminceringsäåtgärder minskar och att förankringen på olika marknader stärks. De svenska fjärrlinjerederiernas och deras samseglingspartners ledande
ställning på den svenska och den nordiska marknaden är en annan faktor
av positiv betydelse.
I propositionen anförs vidare bl.a. att fjärrlinjetrafiken har stor betydel-
se för det svenska näringskvets möjligheter att under trygga former idka internationell handel. Det är därför av stor betydelse att en fortsatt hög svensk transportkapacitet kan bibehållas inom fjärrlinjetrafiken och att en successiv förnyelse av tonnaget kommer till stånd.
Vad gäller frågan om koden och EG-förordningen anger propositionen att uppgörelsen I maj 1979 mellan EG-länderna öppnar möjlighet till anslutning GH koden för EG-länder och för andra OECD-länder. Innebörden är
att kodens fastuppdelningsbestämmetser inte skall tillämpas mellan EG-
länderna och de andra OECD-tänder som ansluter sig till koden på samma illkor som EG-länderna. EG-modellen innebär också att kodens regler om traktsättning. tvister. m. m. ej skall tillämpas mellan dessa länder. Härigenom öppnas en möjlighet för Sverige att ompröva sin tidigare negativa inställning till koden utan att u-ländernas intressen motverkas. I propositionen redovisas också att en särskild arbetsgrupp vid kommunikationsdepartementet med företrädare för redare, avlastare och de ombordanställda vid tidpunkten för propositionen överväger Sveriges förhållande till koden och EG-förordningen.
För egen del vill jag anföra följande. Jag kan i allt väsentligt instämma i de uttalanden som görs i prop. 1979/80: 166 och som har samband med frågan om det svenska engagemanget i internationell linjesjöfart. de transoceana konferenslinjerederiernas direktantöp av svensk hamn och Sveriges inställning till koden och EG-förordningen. Jag kan vidare konstatera att berörda parter i den särskilda arbetsgruppen ställt sig bakom bedömningar och slutsatser I fråga om Sveriges inställning till koden och EG-förordningen. Företrädare för redare och avlastare har också haft möjlighet att delta i de nordiska överläggningar I saken som jag tidigare redovisat under 5.
Kodens lastuppdelninesregler är allmänt sett och frän principiella utgångspunkter klart negativa för svenska linjesjöfartsintressen och avlastare. Emellertid mäste beaktas, att tillgängliga bedömningar anger att ca 757 av alla laster som går med konfterenslinjetonnage avser transporter mellan OECD-länder. Detta medför, att så länge dessa trunsporter är öppna för fri konkurrens dvs. så länge OECD-principerna upprätthålls, kodens lastuppdelningsregler bör få begränsade negativa effekter i form av förlorad last exempelvis för svenska konferenshiinjerederier. Detta läge bör enligt min mening i stort föreligga oberoende av om Sverige ansluter sig till koden enligt EG-modell eller väljer att stå utanför koden. Skulle Sverige
välja att stå utanför koden skulle detta således få liten betydelse för de svenska rederiernas möjligheter i trafiken med andra OECD-länder dock
att kravet på reciprocitet enligt EG-förordningen kan få praktisk betydelse.
Skulle Sverige fullfölja sin linje från omröstningen vid diplomatkonfe-
rensen och inte ansluta sig till koden, skulle detta däremot sannohkt få
störst betydelse i förhållandet till utvecklingsländerna. Enligt min mening skulle ett sådant förfarande av u-länderna uppfattas som en handling mot
deras intressen och också kunna uppfattas som ett avståndstagande från
den positiva attityd till u-ländernas ambition inom konferenslinjesjöfarten
som Sverige gav uttryck för vid konferensen i Geneve även om Sverige
inte kunde acceptera kodens utformning. Alldenstund nägon sädan föränd”: ring i Sveriges attityd till u-ländernas intressen inom konferenslinjesjöfarten inte är avsedd skulle ett behov uppstå av överenskommelser bilateralt
Prop. 1983/84: 17 - 71
eller på annat sätt som från svensk sida tillgkodosåg u-ländernas intressen. Även praktiska skäl skulle tala för sådana överenskommelser eftersom u-länderna skulle vidhålla sitt krav på lastuppdelning av linjesjöfartens transport av varuotbytet med Sverige och då under hänvisning till de rättigheter koden ger dem 1 relationen med vissa andra OFECD-länder.
Sådana bilaterala eller andra avtal med enskilda u-länder efter grupper av
u-länder skulle också kräva särskilda föreskrifter som säkerställde att Sveriges åtaganden gentemot OECD-länderna uppfylldes, dvs. någon konstruktion som i stort gav samma resultat som EG-förordningen syftar till
vid ömsesidighet mellan OECD-länderna. Det ligger i sakens natur att den alternativa lösningen för Sveriges del, med bilaterala eller andra avtal
direkt med u-länderna, skulle kräva betydande förhandlings- och andra administrativa insatser inte minst med tanke på regleringen i avtalen av
svenska OECD-förpliktelser. Effektivitetsskäl talar således för alternativet
att ansluta sig till koden eftersom resultatet i förhållande till u-länderna i sak skulle bli likartat som vid en icke-anslutning.
Skäl talar således enligt min mening för att Sverige vid lämpligt ullfälle
ansluter sig till konventionen även om Sverige röstade emot den vid dess
tillkomst. Sveriges anslutning bör anknyta till den lösning för anpassning till koden som utarbetats inom EG. Därvid bör reservationer avges av Sverige som ansluter till de som anges i EG-förordningen. Även en deklaration till förmån för iakttagandet av outsiderresolutionen kan komma i
fråga.
Innan jag övergår till de lagsuftningsfrågor som aktualiseras av en svensk anshutoing vill jag något beröra frågan om s.k. outsiders betydelse inom den internationella linjesjöfarten. Outsiders inom linjesjöfarten är enligt min mening ett nödvändigt komplement ull konferenssystemet. Det skulle strida mot svenska sjöfartspolitiska och export- och importintressen om outsiders som en följd av koden skulle förhindras att verka eller deras rörelsefrihet inskränkas. Den resolution om outsiders som antogs vid diplomatkonferensen för koden och som jag tidigare redogjort för är därför viktig. Det är angeläget att resolutionens innehåll respekteras inom den internationella sjöfarten på samma sätt som skulle varit fallet om den varit en integrerad det av konventionen.
I anslutning till vad jag nu anfört om outsiders vill jag redan här förutskicka att det efterföljande lagförslaget innehåller ett föga långtgående stadgande om motmedel i situationer då någon bryter mot koden. Det kan t.ex. snart visa sig att outsiders rättigheter måste säkerställas genom möjlighet även för Sverige att i samverkan med andra OECD-länder tillgri-
på effektivast möjliga motåtgärder. En internationell sjöfart med på olika sätt tilltagande lastuppdelning och
annan protektionism kan i likhet med andra åtgärder som ändrar förutsättningarna för en fri internationell sjöfart tyvärr nödvändiggöra att Sverige också av andra skäl kan få behov av motmedelslagstiftning på sjöfartsom-
rädet. Jag kan därför få anledning återkomma i denna fråga.
7.2 Metod för införlivande av konventionen och EG-förordningen med svensk rätt
Genom en svensk anslutning till konventionen — med de reservationer som motsvarar dem som finns i EG-förordningen — åtar sig Sverige enligt art. 47 en fölkrättske förpliktelse att införliva konventionen med nationell rätt. Införlivandet kan ske på olika sätt. En metod är att konventionens innehåll förs över += transformeras — till svensk lagtext. Därvid har man
möjlighet att använda den redaktionella och lagtekniska utformning som
kan anses mest ändamålsenlig. En annan metod är utt föreskriva att kon-
blanketteknik. Linjekonferenskoden är upprättad på engelska. franska. kinesiska. ryska och spanska. Eftersom konventionen inte har någon autentisk svensk text blir det i så fall den elter de utländska texterna på främmande språk som blir svensk förfatningstext. Vanligtvis brukar man då till texterna på de autentiska språken foga en svensk översättning som hjälpmedel vid tolkningen av denna eller dessa texter. Det är emellertid alt märka att. om denna teknik används. texterna på de främmande språken äger vitsord framför översättningen.
En transformering innebär alltid risk för att man vid omskrivningen
oavsiktligt ger lagtexten ett annat innehåll än grundtexten. Då det gäller
linjekonferenskoden torde denna risk vara betydligt större än vanligt.
Konventionen är nämligen ett mycket omfångsrikt dokument som i fråga
om uppställning och utformning t övrigt högst väsentligt avviker från traditionell svensk lagtext. Den utgör resultatet av långdragna förhandling-
ar och politiska kompromisser. Konventionstexten bär tydliga spår härav och koden är i många hänseenden oklar och svårtolkad. På grund härav föreligger det avsevärda svårigheter att transformera koden till svensk lag. Fn sådan transformering måste under alla omständigheter innebära att den svenska lagtexten både i fråga om disposition och språklig utformning kraftigt avviker från koden. En jämförelse mellan koden och den svenska lagtexten skulle därför bli svår att göra.
Valet av metod för införlivande bör också ske mot bakgrund av att man så längt som möjligt skall försöka tillgodose kravet på att en författning ges en sådan utformning att tolkning och tillämpning blir så lätt som möjligt för
de myndigheter och enskilda som berörs av den. De bästa garantierna för
detta torde man i allmänhet få om reglerna rättstekniskt och systematiskt ansluter till det svenska regelsystemet i övrigt eller till det spectella syste-
met på det aktuella rättsområdet. Detta skulle närmast tala för en transfor-
mering.
Linjekonferensernas internationella karaktär och kodens syfte att vara ”självreglerande” måste emellertid tillmätas avgörande betydelse i detta hänseende. Sälunda innebär koden en ingående reglering av injekonferensernas verksamhet. Den innehåller utförliga föreskrifter om relationerna
mellan konferensmedlemmarna, såsom regler om medlemskap i en konferens. om marknadsdelning och om beslutstörfarandet inom konferensen. Vidare innehåller den föreskrifter om konferensernas förhållande till avlastare. om fraktsatser och om tillvägagangssättet för handläggning av tvister. Koden kommer i fortsättningen att i viss utsträckning utgöra grundvalen för konferensernas uppbyggnad och verksamhet. Reglerna kommer att ha sin största betydelse. inte för domstolarna eller andra myndigheter, utan för konferensmedlemmarna och för dem som använder sig av konferensernas tjänster. Domstolars och andra myndigheters befattning med problem i
samband med koden kan väntas bli helt marginell bl.a. på grund av dels att
koden har ett eget system för handläggning av tvister vilket träder i funktion om en av parterna begär det, dels att de flesta konferensavtal eller poalavtal — i vart fall f.n. — innehåller klausuler om skiljedom. Frågan om
val av metod för att ästadkomma en väl fungerande lagstiftning bör därför i första hand ta sikte på de enskilda intressenter som berörs, nämligen såväl
svenska som utländska redare och avlastare.
De fördelar som en transformering kan ge i fråga om redigering och lagteknisk utformning har därför enligt min mening liten bärkraft beträffande koden. Avvikelser från koden i dessa hänseenden i den nationella lagstiftningen torde 1 stället vara ägnade att komplicera den praktiska tillämpningen, eftersom der kan bli svårare att jämföra de olika staternas
regler. Varje skillnad mellan de olika konventionsstaternas nationella
regler försvårar möjligheterna att träffa överenskommelser inom ramen för en konferens och att överblicka konsekvenserna av ett ingånget konferensavtal. De fördelar som en bättre redigering eller lagteknisk utformning kan erbjuda svenska redare och avlastare torde därför mer än väl uppvägas av nackdelar i andra hänseenden.
Som redan har framhållits är syftet att koden skall vara självreglerande. De kommersiella parterna skall själva avhjälpa brister i koden genom förhandlingar. Något utrymme för särskilda nationeHa eller regionala tolkningar ges inte. Sädana skulle i stället. som nyss har fraomhällits, försvåra eller kanske t.o.m. omöjliggöra ett samarbete inom ramen för konferenser med medlemmar från andra stater.
Mot bakgrund av det sagda förordar jag att koden införlivas med svensk rätt genom inkorporering.
Som redan har framhållits torde koden huvudsakligen vara av intresse
för de rederier som deltar i linjekonferenser och för avlastare som använder sig av sådana rederters transporttjänster. Inom ramen för det
system som koden skapar torde avlastarnas intressen i huvudsak komma att tillvaratas av deras intresscorganisationer. För dessa kategorier torde
det vara naturligt att arbeta på främmande språk. i första hand på engelska. Enbart hänsynen till svenska domstolar eller myndigheter motiverar knappast att man gör översättningen till svensk lag. Jag anser därför att konven-
v tionen bör införlivas med svensk rätt i dess avfattning på ett av de auten-
diska språken, engelskan. Vid tolkningen kan det dock bli aktuellt att ta
aänsyn också till de andra autentiska texterna. Som hjälpmedel vid tolk-
ningen av de autentiska utländska texterna bör en översättning till svenska
fogas till den engelska texten.
7.3 Tillämpningsområde
En fördragsslutande ståt tkonventionsstat) måste tillse att kodens innehåll tillämpas på konferenser som ombesörjer sjötransporter av konventionsstatens egen handel. Detta gäller dock endast i den mån konferensen också ombesörjer annan konventionsstats handel. Detta innebär att när
koden trätt i kraft dess regler kommer att för svenskt vidkommande gälla
för konferenser som ombesörjer handeln mellan Sverige och annan konventionsstal. Kodens regler blir således inte tillämpliga på konferensburen handel mellan Sverige och stat som inte har anslutit sig till koden. Linjerederier från icke-konventionsstater som deltar i en konferenstrafik i handeln
mellan konventionsstater blir däremot bundna av kodens regler. Dessa
rederier från icke-konventionsstater har sålunda möjligheter att göra gäl-
lande rättigheter enligt koden. Om en konferens ombesörjer handel säväl
mellan konventionsstater som mellan konventionsstat och icke-konven-
tionsstat och mellan icke-konventionsstater kommer kodens regler att vara tillämpliga 1 vissa delar av konferensens verksamhet men inte i andra. Det
får ankomma på konferensen att tillse att kodens regler om medlemskap. lastuppdelning och beslutsfattande iakttas i den utsträckning som föranleds av respektive staters anslutning ull koden.
Det bör framhållas att koden är tillämplig på handeln mellan stater och
inte på sjötransporterna. Den relevanta omständigheten är ursprunget —
exportören — och destinationen — importören — inte det land från vilket
godset utskeppas eliter det där det lossas. Kodens regler kan alltsä t. ex. bli tillämpliga på sjöburen handel mellan Sverige och en stat som saknar kust.
Konventionens lastuppdelningsregler 40—40—20 får. som jag framhållit
under 6.2, anses svåra att förena med OECD-stadgans inriktning mot fria
kommersiella rörelser mellan de stater som tillhör organisationen. Den
förordning om medlemsstaternas tillträde till konventionen som EG antagit syftar bl.a. till att tillgodose innehållet i OECD-förpliktelserna. EG-staterna är skyldiga att vid ett eventuellt tillträde till konventionen samtidigt avge den reservation som EG-förordningen innehåller. Sverige bör därför som jag tidigare framhållit inta samma hållning genom att till sin anslutning foga reservationer som motsvarar dem som anges i förordningen. Om Sverige avger dessa reservationer kommer konventionens tillämpningsom-
råde att begränsas för svenskt vidkommande i samma omfattning som det begränsas för EG-staterna till följd av innehållet i EG-förordningen. Last-
uppdelningen enligt konventionen skall enligt EG-förordningen inte tillämpas i handeln mellan OECD-länder. I handeln mellan OECD-länder som är
konventionsstaler och konventionsstater som inte tillhör OECD skall den det av lastvolymen som tillkommer OECD-staten omfördelas mellan samt-
liga i konferensen ingående rederier hemmahörande 1 OFCD-stater efter
kommersiella överväganden. Omfördelningen förutsätter reciprociet.
7.4 Behovet av särskilda nationella regler
Koden är avsedd att vara i buvudsak självreglerande och myndigheternas roll begränsas främst till att följa utvecklingen och att ingripa på anmodan av part eller för att skydda egna nationella intressen inom ramen för koden. Koden är en konvention som är rättsligt bindande för anslutna stater. Art. 47 kräver att konventionsstat "genomför sådan lagstiftning eller vidtar sådana åtgärder som anses nödvändiga för att genomföra konventionen”. Jag avser att i det följande ta upp vissa frågor där sådan
lagstiftning kan komma i fråga.
7.4.1 Koödens förhållande till den svenska konkurrenslagstiftningen
Den I januar: 1983 trädde konkurrenstlagen (1982:729) i kraft. I likhet med den tidigare konkurrenslagstiftningen krävs för ingripande med stöd av lagens missbruksbestämmelse att en konkurrensbegränsning på ett sätt som är otillbörligt från allmän synpunkt har vissa negativa ekonomiska effekter, bb a. på prisbildningen. Det är förutsatt (prop. 1981/82: 165 s. 186)
att om staten anbefallt vissa beteenden staten därmed har tagit över
ansvaret för deras förenlighet med det allmännas intressen. Uppenbarligen saknas då fog att använda de former för samhällsingripanden på missbruksområdet som den nya konkurrenslagen inrymmer. Dock uppställs kravet alt de konkurrensbegränsande effekterna av särregleringen kan
sägas vara nödvändiga och med avsikt förbundna med denna eller en
ofrånkomlig följd därav. Det är därvid bl.a. fråga om vad som inte sträcker sig utöver direkta eller avsedda följder. Går förfarandet längre än så kan missbruksbestämmelsen vinna tillämpning.
[ den utsträckning linjekonferenssystemet godkänts av riksdagen kan detta system. mom de nyss angivna ramarna. inte anses strida mot konkurrenslagstiftningens missbruksbestämmelse. Nägon lagändring på denna
punkt krävs alltså inte med anledning av svensk anslutning till koden.
7.4.2 Sanktioner
Koden innehåller som tidigare nämnts åtskilliga föreskrifter för konfe-
renserna om hur dessa skall förfara i förhållande till avlastarna särskilt vad angår fraktsättningar och formerna för underrättelse och konsultationer. Vidare föreskrivs att konferenserna skall förse myndigheter med vissa uppgifter, offentliggöra vissa formalia beträffande konferensen såsom adress o.d. Det kan diskuteras om föreskrifterna i fråga medför att nationell
rop. 1983/84: 17 76
ig med nödvändighet upptar sanktioner för det fall konferensen inte ikttar sina skyldigheter.
Kodens regelsystem riktar sig således mot linjekonferenserna och den onkurrensreglering som konferensavtalen innebär. Möjligheterna att ge ffekt ät kodens regler beror därför ytterst på i vad mån man kan äsidosätta vital som strider mot koden eller eljest kan nå konferenserna med sankioner. Det är således mot konferensavtalen eller mot linjekonferenserna om eventuella sanktioner vid brott mot koden i princip skall riktas.
Beträffande sanktioner mot konferensen torde man emellertid vara hän-
visad till att ingripa mot det enskilda linjerederiet för att förmå detta att
väverka konferensen. Konferensen som sädan torde i allmänhet sakna väde medel och en lämplig ställföreträdare som kan göras ansvarig. Som sla. framgår av avsnittet 7.7.1 om linjekonferensernas processrättsliga
rehörighet får nämligen en konferens snarare ses som en benämning på ett
samarbetsavtal än som en administration — konferensens sekretariat — som eventuellt konstitueras genom konferensavtalet. Det samarbete som wonferensen innebär har sin grund i själva avtafet. medan dess mer eller nindre fasta administration. om den över huvud taget existerar, närmast 'ungerar som en brevlåda för gemensamma angelägenheter. Även om man
zenom lagstiftning ger konferenserna processhabilitet och föreskriver att
Ie kan delges genom medlem torde möjligheterna att direkt ingripa mot jälva konferenserna med sanktioner i syfte att ge effekt åt kodens regler
sara Små.
Visserligen förutsätter koden, säsom framgår av nyss nämnda avsnitt. ut man genom nationell lagstiftning ger konferenserna möjlighet att vara sart I tvist och att företräda de i konferenserna ingående linjerederierna i vissa sammanhang Gfr art. 26). Det gäller bl.a. verkan mot de enskilda
ederierna av delgivning med konferenserna. Det torde emellertid vara att
så för långt att utsträcka detta dithän att det även skall innefatta verkan av sanktioner som riktas mot själva konferensen, i varje fall om det gäller straffsanktioner. Ytterst komplicerade verkställighetsregler skulle bli nödvändiga och det är tveksamt om man utan en särskild överenskommelse nellan samtliga kodanslutna stater kan uppnå rättvisa och tillfredsställan-
de sådana. Frågan är emellertid i första hand om koden över huvud taget ställer xrav på nationella sanktionsregler och vilka dessa krav i så fall är. I
art. 47: 1 föreskrivs allmänt att konventionsstaterna skall vidta sådana lagstiftnings- och andra åtgärder som erfordras för att införliva koden med den nationella lagstiftningen. Bestämmelsen kan uppfattas som ett absolut krav på konventionsstaterna att. så långt som det är möjligt, genom sådan
agstiftning se till att kodens regler blir effektiva i alla hänseenden. Det
skulle bl. a. innebära ett fullt utbyggt och effektivt sanktionssystem mot varje åtgärd som kan uppfattas som ett brott mot koden.
Det är dock osäkert om föreskriften i art. 47 skall anses innefatta mer än
blott en allmän påminnelse till de stater för vilka en ratifikation inte omedelbart innebär att koden blir en del av den interna rätten. För en mera
restriktiv tolkning på denna punkt talar, förutom det förhållandet att koden
i flera hänseenden är löst formulerad och oklar, att den är avsedd att istort sett vara självreglerande och att den i mycket skall ses enbart som en
rekommendation till de kodanslutna staternas konferensrederier. Med ut-
gängspunkt i detta skulle nationella sanktionsregler behövas endast i de fall
då koden uttryckligen kräver det.
I art. 22 i koden föreskrivs uttryckligen att konterensavtal, avtal om
marknadsdelning och lojalitetsöverenskommelser skall uppfylla de krav som koden ställer på dessa avtal. Bestämmelsen måste anses förutsätta att de kodanslutna staterna har nägon form av sanktioner i sin nationella
lagsuftning som säkerställer detta.
Rent allmänt kan sägas att en vanlig sanktion I avtalsrättsliga sammanhang är ogiltighet om avtalsinnehället är otillåtet. Straffsanktion t.ex. 1
form av böter är också en tänkbar möjlighet att ge effekt ät olika regler i
koden. Vite eller skadeständsskyldighet kan också tänkas. Enbart en risk för skadeständsskyldighet om reglerna inte följs kan utgöra ullräckligt
påtryckningsmedel.
Det mest naturliga synes vara att de t art. 22 angivna avtalen inte kan göras gällande enligt sitt innehåll om de strider mot koden. Ett sådant avtal betecknas då i allmänhet som ogilugt. Vid de internationella överläggningar om hur koden bör tillämpas som har hållits mellan ett flertal västeuropeiska stater har man kommit till den gemensamma bedömningen att den del av avtalet som stär i strid mot koden bör anses ogilug. Man har även varit överens om alt I fall den ogiltiga delen av avtalet har varit väsentlig för övriga delar av avtalet — den har utgjort en förutsättning för övriga delar — hela avtalet bör kunna äsidosättas. Ogilugheten skall emellertid inte innebära att regler i koden sätts i stället för de avtalade så att avtalet blir gållande med andra rättsverkninpar.
Tänkbara tvångsmedel som reaktion mot andra brott mot föreskrifter i koden än de tidigare angivna fallen, då avtalet skall anses ogiltigt, är som nämnts straffsanktioner, vite eller skadeständ. Som redan har berörts torde dessa sanktioner endast kunna riktas mot det enskilda linjerederiet, eftersom konferensen som sådan i allmänhet saknar bäde medel och en ställföreträdare som kan göras ansvarig.
Möjlighet till sanktion mot enskilda linjerederier skulle syfta till att förmå rederiet att verka för att konferensen följer kodens regler. Det beteende som medför sanktion skulle säledes bestå i underlåtenhet från
rederiets sida att verka för detta. Svärigheterna att påvisa en sådan underlätenhet hos rederiet måste emellertid anses uppenbara.
I dessa sammanhang kan även nämnas att man vid de udigare angivna överläggningarna med de västeuropeiska staterna även har diskuterat frågån om åtgärder vid brott mot koden skall kunna vidtas på initiativ av
nyndigheter — ex officio — eller om det endast ankommer på en enskild vart att själv ingröpa. Vid överläggningarna har det framkommit att de teltagande lånderna har ett likartat synsätt, nämligen att det inte föreligger rägot allmänt, offentligrättsligt, intresse av att ingripa vid brott mot koden. det får därfor anses vara en angelägenhet enbart för dem som berörs.
Vidare bör man vara uppmärksam på att det finns risk för att sanktioner som riktar sig mot ett enskilt injerederi endast får begränsad räckvidd med vänsyn till att detta bara utgör en av flera medlemmar i konferensen. Det san vara osäkert vilka möjligheter rederiet har att påverka övriga medlemmar I konferensen. Sanktioner kan säledes få till följd att de genom sina 2konomiska effekter enbart försvårar för just det drabbade rederiet att detta it konferensen utan att man när det mäl koden syftar till i fråga om konferensen i övrigt.
Det är enligt min mening angeläget att samtliga kodanslutna stater har samma sanktionsregler vid samma typ av brott mot koden. Det gäller säviäl ogiltighetsregler som straff- och anära sanktioner i form av böter, viten . eller skadestånd. Det skulle leda tll otillfredsställande resultat om det i vissa länder t.ex. för en viss situation föreskrivs ogiltighet som sunktion, medan det i andra länder föreskrivs böter eller viten i samma situation. Det är tänkbart att vissa stater t.o.m. saknar sanktioner. Sverige bör därför under inga förhållanden införa någon form av sanktioner utan att en sumordning sker med övriga kodanslutna stater eller i vart falt de västeuropeiska staler som ansluter sig till den. En fullständig koordinering av sanktionsreglerna - som kan bli svär att genomföra — är säledes nödvändig, eftersom skillnader i dessa skulle teda till uppenbart orättvisa och 1.0. m. orimliga resultat. En sådan koordinering kan dock bli svår att genomföra.
Härvll kommer att svenska sanktionsregler endast kan omfatta sådana rättssubjekt som har den anknytningen till Sverige att de kan näs av sanktionerna. Sverige är enligt allmänna principer förhindrat att ingripa mot främmande staters rättssubjekt vid brott som begås inom annat lands territorium om gärningen inte är straffbar i den stat där den har begåtts och inte är riktad mot exempelvis svenskt offentligt intresse. Eftersom sanktioner mot själva konferensen, om den har sitt sekretariat i Sverige, enligt vad som nyss har sagts inte skulle få avsedd effekt, skulle vi endast kunna ingripa mot svenska rederter.
Frågan återstär emellertid om koden verkligen ställer krav på nationella
sanktionsregler utöver dem som anges i art. 22. Som redan har berörts
torde det vara mycket osäkert. Frågan är vidare om det över huvud taget
går att införa sädana regler som kan göra anspråk på att vara godtagbara från effektivitetssynpunkt. Mot bakgrund av den osäkerhet som maste anses råda om vilka möjligheter som ett enskilt svenskt rederi har att påverka övriga medlemmar i konferensen framstär det som föga memingsfullt att införa sådana regler i nu angivna hänseende. Jag anser därför att nägra sädana sanktionsregler inte bör införas.
| 79 Prop. 1983/84: 17
7.5 Specialdomstolar
Koden och även EG-förordningen förutsätter att i vart fall vissa tvister skall kunna lösas av nationella domstolar elter andra myndigheter. Sålunda föreskrivs i art. 23:21 koden att tvister mellan medlemslinjer av samma
nationalitet i en konferens är s. k. nationella tvister och skall biläggas inom
ramen för landets eget rättsväsende. Enligt art. 2: 1 första stycket I den reservation som EG-staterna enligt förordningen skall göra vid ullträdet vill koden skall nationella tvister som angär frågan om nationell linje i första hand avgöras genom förhandlingar mellan parterna. Varje stat som ansluter sig till reservationen skall ge regler för hur tvisterna skall lösas för det fall sådana förhandlingar inte leder till resultat. Fart. 25:3 i koden före-
skrivs bl.a. att om talan har väckts vid domstol eller annan nationell myndighet i en fråga som enligt koden kan bli föremål för internationell
förlikning, så skall frågan först hänskjutas ull sådan förlikning. Det kan vidare nämnas att det av bl. a. art. 42 i koden torde framgå att det förutsätts att de kodanstutna staterna tillhandahäller medel för att lösa tvister för det fall att de tvistlösningsregler som koden i första hand anvisar — internationell förlikning — inte leder tull resultat.
För svensk rätts del gäller att alla tvister mellan enskilda handläggs av allmän domstol om inget annat föreskrivs. Frågan om inrättande av specialdomstolar för handläggning av tvister som kan uppkomma med anledning av koden har diskuterats vid överläggningar mellan de nordiska länderna. Det har skett mot bakgrund av att den nu aktuella lagstiftningen, som innefattar koden och innehållet i EG-förordningen, utgör ett i flera
avseenden egenartat rättsområde och att de tvistemål som kan komma upp
med anknytning till detta rättsområde förutsätter särskild förtrogenhet
med sjötransporträttsliga och internationellrättsliga förhållanden.
Enligt min mening talar principiella skäl mot inrättandet av specialdomstolar. Mot bakgrund av kodens inriktning kan det dessutom förutsättas alt antalet mäl knappast kan motivera att man inrättar nya sådana domstolar.
Från svensk sida kan man därför i första hand tänka sig två möjligheter till tvistlösningsförfarande. Antingen kan man låta de allmänna domstolarna pröva de aktuella tvisterna eller också kan man läta marknadsdomstolen göra det. Övervägande skäl talar för att tvisterna bör handläggas av de allmänna domstolarna. För att undvika gränsdragningsproblem i relation
till andra tvister rörande förhållanden som avses i sjölagen bör tvister som
gäller tillämpningen av bestämmelserna i konventionen prövas av sjörättsdomstol. I den mån man i ett särskilt fall skulle behöva tillföra dessa ytterligare speciell sakkunskap kan det självfallet göras genom sakkunnigbevisning. Några särskilda regler härom är inte påkallade. Regeringen fullgör i övrigt de uppgifter som enligt koden ankommer på myndighet. Lagen bör innehälla föreskrifter harom.
7.6 Jurisdiktion
Atskilliga internationella konventioner förlägger uttryckligen tvistlösningen till nationella domstolar. Så är inte fallet med koden. Kodens tystnad på denna punkt ger säledes utrymme för nationella lösningar.
Om en svensk domstol är internt behörig på grund av att svaranden har hemvist i Sverige är den också behörig om tvisten är av internationell
karaktär. En eljest obehörig svensk domstol kan genom s. k. prorogations-
avtal (dvs. avtal att en viss domstol eller domstöl i ett visst land år ensam behörig) få processueclt kompetens. Om parterna avtalat att en tvist i stället
för alt avgöras av en svensk behörig domstol skall prövas av utländsk
domstol skall detta i princip godtas, förutsatt att parterna kan disponera
Över tvisteföremåälet. Den svenska domstolen skall i så fall avvisa målet om
en av parterna yrkar det. I det omvända fallet, att parterna utsett en svensk domstol, skall detta i princip godtas.
Syftet med prorogationsavtal kan vara att man vill få en eventuell tvist
upptagen till prövning inom ett land vars regler är särskilt förmånliga ur en parts synpunkt, s.k. forum shopping. Detta kan leda till otillfredsställande resultat. Domstolar kan i och för sig vägra att pröva tvister, vilkas anknyt-
ning till domstolslandet ter sig konstlad och som därför bör falla utanför
domstolens kompetensomräde — s.k. forum non conveniens.
Tillträde till koden förpliktar konventionsstaterna att införa sådan lag-
söftning att anhängig talan avvisas om förlikningsförfaraunde enligt konventionen pågär eller påkallas. En föreskrift om detta bör tas in i den svenska lagstiftningen. Fråga kan vidare uppkomma om vilandeförklaring av mäl elter avvisning av talan på grund av pågående prövning vid utländsk domstol eller annan nationell myndighet. Dessa frågor bör kunna avgöras med tillämpning av allmänna processuella regler.
7.7 Linjekonferensernas och avlastarorganisationernas processuella ställning
7.7.1¶Linjekonferenserna
Konferensen är som tidigare beskrivits ett samarbetsavtal och frågan är vilken juridisk status den har. En konferens som har sitt sekretariat i
Sverige är inte att betrakta som en juridisk person. Konferensen kan enligt
gällande rätt inte kära eller svara vid domstol och kan inte heller inneha egendom, Konterenssekretariatet har normalt inte heller sådana fullmakter från sina medlemmar att sekretariatet kan fungera som verkställighetsor-
gan för en juridisk person. Som jag har framhällit tidigare bör med linje-
konferens avses själva samarbetsavtalet medan sekretariatet ofta inte är mycket mer än en brevlåda för gemensamma angelägenheter. Detta medför att de enskilda medlemmarna — linjerederierna — oavsett avtalet i princip måste betraktas som juridiskt ansvariga, var och en för sin andel i
avtalets ingäende och dess genomförande i praktiken. Linjekonferensen blir inte något självständigt rättssubjekt i vidare mån än medlemmarna
genom särskild fullmakt ger det gemensamma sekretariatet sådana befo-
genheter. Konferensavtalen innehäller vidare vanligen en skiljedomsklau-
sul för det fall att tvist uppkommer mellan medlemmarna. Tvister mellan medlem i linjekonferens och avlastare handläggs vanligen vid domstot i det land och med tillämpning av den lagstiftning som framstår som naturlig
med hänsyn till rättsförhällandet.
Anslutning till koden förpliktar i nu förevarande avseende till följande.
— Linjekonferens och avlastarorganisation skall kunna vara part i tvist
(art. 26). — Linjekonferens och avlastarorganisation skall kunna delges genom med-
lem tart. 26). — Förlikningsutslag — rekommendation — skall under vissa förutsättningar
erkännas och verkställas som lagakraftvunnen dom (art. 39). .
Kodanslutning förpliktar således konventionsstaterna till att i frågor som härrör ur koden tilldela linjekonferenser och avlastarorganisationer sådan
rättslig ställning att de kan vara part i tvist vid domstol. Däremot synes
koden inte kräva att linjekonferensen identifieras med den medlem som mottagit stämning för konferensen. Part i mälet är således konferensen och inte den medlem som i förekommande fall faktiskt fört talan för konferensen.
En annan fråga är I vad mån en för konferensen förpliktande dom kan verkställas mot en medlem. Jag återkommer i det följande till den frågan. Det bör emellertid i sammanhanget framhållas att koden inte ställer nägot
krav på att Sverige skall erkänna och verkställa utltändska domar i tvister
som avses i koden. Däremot mäste Sverige vid en anslutning erkänna och verkställa avgöranden (rekommendationer) efter det i koden angivna för- Hkningsförfarandet.
Vidare medför en strikt tolkning av kodens krav beträffande delgivning
endast att om delgivning skett med en konferensmedlem av stämning mot konferensen delgivning skall anses ha skett med konferensen och med andra medlemmar av konferensen än den som mottagit delgivningen. För-
pliktelsen att låta en delgivning med en konferensmedlem få sådan verkan
medför inte heller att annan än konferensen blir part i tvisten.
För att uppfylla kodens krav att resultatet av internationell förlikning — rekommendation — skall erkännas och verkställas som lagakraftvunnen dom behövs lagstiftning. En fråga i det sammanhanget är om en rekommendation som är förpliktande mot en konferens bör kunna verkställas mot en medlem med egendom i Sverige. Här är dock att märka att även
enskild konferensmedlem kan vara part i internationell förlikning och att en rekommendation alltså även kan vara förpliktande för enskilt linjerederi med egendom i Sverige. Koden stadgar dock att sådan rekommendation
6 Riksdugen 1983/84. I samd. Nr 17
som avses vid kravet på erkännande för att vara verkställbar måste ha godtagits av båda parter i förlikningsförfarandet.
Det är av stor vikt för de svenska linjerederier som ingär som medlemmar i konferenser hur verkställighetstfrågan löses I Sverige. Resultatet av den svenska lagstiftningen får mte bli att den som har ett krav mot en konferens har möjlighet att få en mot konferensen förpliktande dom verkställd i svensk medlems egendom i Sverige samtidigt som andra länders lagstiftning inte erbjuder motsvarande möjlighet i fråga om respektive lands konferensmedlemmar.
Enligt svenska exekutionsrättsliga principer kan verkställighet som regel
tnte äga rum hos annan än den som i exekuttonstiteln anges som förpliktad.
Ett undantag härifrån är bl. a. dom mot partrederi, som i rättspraxis ansetts kunna verkställas mot de enskilda partredarna. Förhållandet mellan en linjekonferens och dess medlemmar kan emellertid inte jämföras med förhållandet mellan ett partrederi och de olika partredarna. Någon motsvarighet till ansvarsbestämmelserna 1 408 sjölagen (1891:35 s. D föreslås således inte beträffande linjekonferenser. Vidare fär en dom i ett mäl vari huvudredaren varit svarande anses rikta sig mot samtliga partredare tjir 42
$ sjölagen). Inte heller på den punkten föreslås någon motsvarighet när det
gäller konferenser, låt vara att en enskild medlem förutsätts kunna motta stämning på konferensens vägnar. Om inte annat sägs uttryckligen får alltså antas att en rekommendation teller dom), varigenom en konferens förpliktats, inte kan verkställas hos det enskilda rederiet.
Jag är sälunda inte beredd att nu gå längre än vad som följer av en strikt tolkning av kodkravet, nämligen att verkställighet av en rekommendation skall ske på samma sätt som av en svensk lagakraftägande dom. Att den svenska tolkningen och tolkningen I andra länder som ansluter sig till koden kan komma att i viss män skilja sig åt på denna punkt torde knappast medföra nägra större problem bl. a. med hänsyn till den allmänna förutsättningen för verkställighet, nämligen att båda parter i tvisten mäste ha godkänt rekommendationen (art. 39).
7.7.2 Avlastarorganisationens behörighet att företräda avlastare
I kodens kapitel I anges vad som avses med avlastarorganisation vid
tillämpningen av koden. Där anges att en avlastarorganisation är en sammanslutning eller motsvarande organisation som fråmjar, företräder och tillvaratar avlastares intressen. En sädan organisation skall på begäran av organisationen kunna godkännas såsom behörig företrädare av behörig myndighet. För Sveriges del bör enligt min uppfattning denna myndighet
vara regeringen. Behörighetsfrågan för avlastarorganisation synes främst aktualiseras i
tre sammanhang, nämligen dels i relationer mellan konferenser och avlastare, dels i sädana tvistsituationer mellan konferenser och avlastare som
skall hanteras enligt kodens regler — främst förlikningsförfarandet (kodens
kapitel VD) — och dels i tvister vid domstol.
När det gäller det sistnämnda fallet — tvist vid domstol — ålägger inte koden direkt konventionsstaterna att göra en avlastarorganisation behörig, även om koden förutsätter alt tvister i saker som rör koden skall kunna lösas vid nationell domstol.
I fråga om reglerna i kapitel IH om relationerna mellan konferenser och avlastare synes redan genom att koden görs till svensk lag genom den definition som jag nyss nämnde framgå att ”the appropriate authority” — 1 Sverige regeringen — är skyldig att ge behörighet ät avlästarorganisation i Sverige. En sådan behörighetsförklaring torde vara tillräcklig när det gäller behovet av behörighet enligt kodens kapitet HI.
För svenska förhållunden torde situationen vara sädan att Swedish Shippers” Council hos Sveriges Industriförbund f.n. får anses företräda i varje
fall en majoritet av svenska avlastarintressen. I första hand bör det falta på organisationen själv och dess huvudmän att arrungera sina förhållanden så att man såväl formellt som praktiskt företräder så många som möjligt av de
svenska avlastarna. Praktiskt sett törde det dock vara omöjligt att samtliga
är representerade liksom det inte heller kan uteslutas att andra organisationer med samma syfte kommer till stånd också i Sverige. Det får ankomma på regeringen att avväga eventuella motstridiga intressen i samband med begärd behörighetsförklaring.
7.8 Nationellt linjerederi
Koden definierar nationellt linjerederi från en kodstat enligt följande. "Ett nationellt linjeredert i ett visst land är ett rederi som har sitt huvudkontor och faktiska ledning i det landet och som är erkänt som sädant av det landets behöriga myndighet etler entigt det fandets lag.” Koden föreskriver en rätt för nationellt linjerederi att ingå som medlem i konferens som betjänar det egna landets utrikeshandel. Kodens art. I stadgar följände. Varje nationellt linjerederi skall ha rätt att vara fullvärdig medlem av en konferens som betjänar dess lands utrikeshandel på villkor att det uppfyller angivna förutsättningar. Linjerederier som inte är nationella lin- Jerederier för nägra konferenstransporter skall ha rätt att bli fullvärdiga medlemmar av en sådan konferens på villkor att de uppfyller vissa angivna förutsättningar och iakttar bestämmelser om lastuppdelning som anges beträffande linjerederier från tredjeland.
I Sverige gäller — liksom i fervalet andra OECD-länder — att det inte
finns några principiella hinder mot att utländska intressen via bolagsbildning etablerar rederirörelse i Sverige. Ett sådant svenskt rederibolag, som
helt eller delvis ägs av utländska intressen, skulle kunna vara svenskt nationellt linjerederi på samma sätt som ett svenskägt rederi, under förutsättning att svensk myndighet godkänner detta. Rederiet skulte därmed
automatiskt ha tillgång till medlemskap i konferens som betjänar svensk utrikeshandel och vars verksamhet regleras helt av koden. En konferens-
trafik mellan länder som tillträtt koden och som dessutom är bundna av
FG-förordningen eller har anpassat sin lagstiftning till den regleras dock på annat sätt. Status av nationellt linjeredert medför inte automatiskt att rederiet i fråga erhåller medlemskap i en konferens som upprätthäller trafik
mellan EG-länder elter mellan OECD-länder och EG-länder. Beträffande
sådan konferens skall medlemskapet avgöras av konferensmedlemmarna inbördes efter kommersiella överväganden. Uppkommer tvist skall denna lösas genom regeringsöverläggningar.
Med den lagstiftningsteknik som jag har förordat kommer innehället i koden att gälla direkt som svensk lag. De avvikelser härifrån som härrör ur Sveriges anpassning till innehället i EG-förordningen bör ingå i förslaget till den särskilda svenska lagstiftningen.
7.9 Preskription
Den i avsnitt 7.4.2 föreslagna sanktionen vid brott mot koden, som innebär att ett avtal är ogilugt, kan leda till krav på ersättning eller skadestånd. Kravet kan då riktas mot ett enskilt linjerederi, som har tillämpat det ogiltiga avtalet. Detsamma gäller om man inför regler som innebär att äldre tariffer alltjämt skall tillämpas vid underlätenhet att rjäktta kodens - föreskrifter i samband med frakthöjningar. Ett enskilt linjerederi kan i detta fall tvingas att betala tillbaka vad som har tagits ut för mycket enligt de nya tanfferna.
Sätts inte nägon tidsgräns för möjligheterna att framställa ersättningskrav kan den situationen uppkomma att det under lång tid räder osäkerhet om de rättsliga och kommersiella relationerna mellan parterna. Det kan lägga hämsko på linjekonferensernas verksamhet över huvud taget. Det är
därför önskvärt att tvister om sådan ersättning avvecklas inom en rimlig tid.
Koden innehåller inte nägra regler som begränsar möjligheterna att ställa
krav på ersättning i de nu aktuella fallen. Frågan har emellertid diskuterats
vid de tidigare angivna diskussionerna mellan företrädare för de västeuro-
peiska länderna. Nägon överenskommelse om särskilda preskriptionsregler har dock inte träffats. Man var emellertid överens om att det finns behov av sädana. Enligt huvudregeln om preskription i den svenska preskriptionslagen (1981: 130) är preskriptionstiden för fordringar tio år från fordringens tillkomst. Detta gäller även skadeståndstordringar. Preskriptionstiden för
konsumentflordringar är dock tre år. Särskilda regler om fordringspreskription finns även i ätskilliga andra författningar. Dessa avviker i flera hänseenden från bestämmelserna I preskriptionslagen bäde när det gäller preskriptionstidens längd och utgångspunkten för preskriptionstiden. Sälunda
Prop. 1983/84: 17 nea 85
är vi för svensk rätts vidkommande inte främmande för betydligt kortare preskriptionstider. Det föreskrivs t.ex. en ettårig tidsfrist i 548 köplagen
(1905: 38 s. 1) och likaledes ettårig reklamationsfrist i 118 konsumentköp-
lagen (1973: 877). Sjölagen (1891:35 s. D innehåller ett Mertal bestämmelser om preskription där preskriptionstiden för vissa fordringar är ett år och för
andra två är (se 347 §). Det finns fler exempel på korta preskriptionstider. Frågan hur lång preskriptionstiden vid ersättningskrav som grundar sig
på koden skall vara borde självfallet helst avgöras gemensamt för samtliga kodanslutna stater. Skilda regler kan leda till orättvisa resultat. Tiden bör av hänsyn till de enskilda medlemmarna 1 en konferens, mot vilka de aktuella ersättningskraven reses. göras så kort som möjligt. Medlemskapet i en konferens kan växla och det måste anses rimligt att de rättsliga och kommersiella relationerna som har sin grund i ett tidigare konferensavtal
avvecklas inom en relativt kort tid. Härtill kommer att en skyldighet att
återbetala t. ex. fraktavgifter som har uppburits under en längre tid kan få katastrofala följder för ett enskilt rederis fortsatta verksamhet. I de diskussioner om koden som förekommit mellan ett flertal västeuropeiska stater har riktmärket för övrigt varit en preskriptionstid om två år från fordringens uppkomst eller sex månader efter det att internationell förlikning avslutades. De av dessa stater som redan nu slutligt utformat sin nationella lagstiftning har också valt dessa preskriptionstider.
Det kan inte vara förenat med några mera påtagliga olägenheter för den som vill kräva ersättning med anledning av brott mot koden att det skall göras relativt snart. I detta sammanhang kan det nämnas att de tidsfrister som koden anger i art. 24 i fråga om rätten att begära internationell förlikning är mycket korta — i vissa fall rör det sig endast om dagar. En preskriptionstid om två år torde inte kunna anses för kort. Jag förordar därför att preskriptionstiden för sådana ersättningskrav bestäms till två år.
8¶Upprättat lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom kommunikationsdepartementet upprättats förslag till
lag med anledning av Sveriges tillträde till konventionen den 6 april 1974 om en uppförandekod för linjekonferenser.
Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.
9¶Specialmotivering
IS
Som jag har framhållit i den allmänna motiveringen under 7.3 är konven-
tionen — och därmed lagen — tillämplig på handeln mellan de fördragsslu-
tande staterna. Eagen och konventionen innefattar, som anges av rubriken. en uppförandekod för linjekonferenser. Emellertid innehåller konventionen även föreskrifter som rör enskilda medlemmar i en linjekonferens
och i visst fall även förpliktelse för linjekonferensens kommersiella mot-
part. avlastare eter organisation av avlastare. Även avlastare eller organisation av avlastare kan nämligen enligt art. 431 konventionen bli skyldig att erlägga kostnad för internationell förlikning enhigt kapitel VI13 i konventionen. Vidare ger art. 18 ett linjerederi som inte är medlem i en konferens = outsider — rätt att hindra konferensmedlem att använda s.k. fighting ships.
25 Beträffande metoden att införliva konventionen och innehållet i EG-för-
ordningen med svensk rätt får jag hänvisa till vad jag anfört i den allmänna motiveringen under 7.2. Jag vill dock framhålla att konventionens kapitel
VI. som innehåller avslutande bestämmelser. inte har någon direkt återverkan på enskildas rättsförhållanden. Detta medför att bl.a. art. SI med
bestämmelser om ändringar i konventionen inte omfattas av lagen. Ändras konventionen på sätt som anges i nämnda artikel kommer ändringen i förekommande fall att föreläggas riksdagen genom förslag till ändring i lagen.
Enligt konventionen faller åtskilliga funktioner på myndighet. Vissa
uppgifter — tvister enligt 8 § samt erkännande och verkställighet av rekom-
mendation efter förlikningsförfarande enligt 12§ — ankommer enligt lagen på domstol medan övriga myndighetsfunktioner enligt andra stycket faller på regeringen.
3§
Denna paragraf syftar till att göra det möjligt att reagera mot andra konventionsstater som inte uppfyller sina folkrättsliga förpliktelser enligt konventionen. Grunden är att Sverige — liksom andra fördragsslutande stater I samma situation — bör ha samma rättigheter enligt konventionen som vi tillförsäkrar andra stater genom anslutningen till konventionen. Detta kan t.ex. gälla om ett konventionsland som inte tillhör OECD inte medger tredjelandsseglation i sin konventionsbundna handel. I sådant fall skall rederi hemmahörande i landet i fråga t.ex. inte ha rätt att delta som
tredjelandsseglare i svensk konventionsbunden handel.
EN
Paragrafen motsvarar det för svensk del relevanta innehållet i art. 2: EG-förordningen. I övrigt får jag hänvisa till den allmänna motiveringen under 7.8.
55 Paragrafen motsvarar de delar av art. 41 EG-förordningen som anger
vilka delar av konventionen som inte skall gälla i handeln mellan EG-medlemmar inbördes samt mellan EG-medlemmar och övriga OECD-stater, under förutsättning av ömsesidighet. Genom paragrafen kommer konventionens lastuppdelning inte att bli tillämplig i de relationer som anges i paragrafen. Detsamma gäller tvistlösningsförfarandet enligt konventionen. Paragrafens andra stycke återger EG-förordningens art. 4:3 vari sägs att undantaget beträffande tillämpningen av konventionens lastuppdelnings-
regler för handeln mellan OECD-tänder inte skall påverka möjligheterna
för rederier från utvecklingsländer att konkurrera som tredjelandsseglare i enlighet med konventionens art. 2. I övrigt får jag hänvisa till den allmänna
motiveringen under 7.1 och 7.3 samt redogörelsen för konventionen och
EG-förordningen under 6.
68 Paragrafens första och andra stycken innehåller de centrala bestämmelserna om omfördelning av laster mellan OECD-stater I EG-förordningens art. 3 och art. 4: 1. Syftet med omfördelningen är, som jag nämnt I den allmänna motiveringen under 7.3. att tillgodose intresset av konkurrens på Jika villkor mellan de stater som tillhör OECD.
Paragrafens tredje stycke motsvarar innehältet i det tvistlösningsförfarande som anbefalls i art. 3:3 1 EG-förordningen och som utvecklas i det annex Il som är fogat till EG-förordningen.
Paragrafens femte stycke motsvarar stadgandet om reciprocitet i art. 4: 1 i EG-förordningen. Stadgandet bör förstås så att om en OECD-stat — oavsett konventionsanslutning — inte medger övriga OECD-stater tillgång till fastvolym enligt de principer som gäller för omfördelningen eniigt EG-förordningen, så skall rederier från förstnämnda stat inte kunna göra gällande rätt till deltagande i omfördelning enligt 68 i den svenska konventionsbundna handela.
7§
Första stycket hänför sig till art. 221 konventionen och tredje stycket till art. 14 och art. 16 i konventionen. Vad gäller ogiltighetspåföljden får jag hänvisa till den allmänna motiveringen under 7.4.2.
&$
Beträffande 8§ vill jag hänvisa till vad som anförts i den allmänna motiveringen under 7.6 och i frågan om preskription i paragrafens tredje
stycke till avsnitt 7.9 i den allmänna motiveringen.
Paragrafen tillgodoser kravet i art. 261 konventionen angående behörighet för linjekonferenser och avlastarorganisationer.
10 §
Paragrafen tillgodoser kravet i art. 25:3 1 konventionen att nationellt tvisteförfarande skall avbrytas om förlikningsförhandlingar enligt konventionens bestämmelser pågår eller påkallas.
IS
Beträffande frågan om vilken domstol som bör handlägga mål enligt lagen får jag hänvisa till den allmänna motiveringen under 7.5.
Paragrafen tillgodoser kravet i art. 39 i konventionen att fördragsslutande stat skall erkänna och verkställa en rekommendation under de förutsättningar som anges i artikeln. I övrigt vill jag hänvisa till vad som sagts i den allmänna motiveringen under 7.7.
13 §
Frågan om hur erkännande och verkställighet skall handläggas har i förslaget lösts efter mönster från lagen (1929: 147) om utländska skiljeavtal och skiljedomar.
Ikräaftträdandebestämmelser
Lagen bör träda i kraft den dag då konventionen träder i kraft för Sveriges del. Regeringen bör därför bemyndigas att bestämma när lagen skall träda i kraft.
10 Hemställan
Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över lagförslaget.
11 Beslut
Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
Bilaga I
Översättning
(ACS ävhose publication is obligatoryvi Dokument vilkas publicering är obligatorisk)
Council Regulation (EEC) No 954/79 Raädets förordning (EG) nr 954/79 av den of I5 May 1979 5 maj 1979
concerning the ratification by Member angående medlemsstaternas ratifikation States of. or their accession to, the United av eller anslutning till Förenta nationer-
Nations Convention on a Code of Conduct nas konvention om en uppförandekod för for Liner Conferences linjekonferenser
THE COUNCIL OF THE EUROPPAN EUROPPISKA GEMENSKAPERNAS COMMUNITIES. RAD.
Having regard to the Treaty establishing som beaktar det Fördrag som etablerar den the European Economic Community. and in Europeiska ekonomiska gemenskapen. i syn-
particular Article 84 (2) thereof. nerhet dess artikel 84.12).
Having regard to the draft Regulation sub- som beaktar det utkast vill förordning som mitted by the Commission. framlagts av Komnusstionen.
Having regard to the opinion of the Euro- som beaktar Europaparlamentets uppfattpean Parliament()). ning!,
Having regard to the opinion of the Econo- som beaktar den Ekonomiska och sociala
mic and Social Committee("r, kommitténs uppfattning”.
Whereas a Convention on a Code of Con- alldenstund en konvention om en uppfö-
duct for Liner Conferences has been drawn randekod för linjekonterenser har utarbetats up by a Conference conyened under the au- av en konferens som sammanträtt under be-
spices of the United Nations Conference on skydd av Förenta nationernas konferens för
Trade and Development and is open för ratifi- handel och utveckling och som är öppen föl cation or aceession: . ratifikation eller anslutning:
Wherceas the questions covered by the alldenstund de frågor som behandlas i upp-
Code of Conducet are of importance not only förandekoden är av betydelse inte bara för
to the Member States but also to the Com- medlemsstaterna utan också för Gemenskamunity. in particular from the shipping and pen — särskilt från sjöfarts- och handelssyntrading viewpoints, and it is therefore impor- punkt — och det därför är viktigt att en getant that a common position should be adopt- mensam ståndpunkt etableras i förhållande ed in relation to this Code: till denna kod:
Wherceas this common position should re- alldenstund denna gemensamma ständspect the principles and objectives of the punkt mäste beakta Fördragets principer och Treaty and make a major contribution to syften och påtagligt medverka till att möta meeting the aspirations of developing coun- u-ländernas strävanden inom sjöfarten samtitries in the field of shipping while at the same digt som den lever upp till syftet med en time pursuing the objective of the continuing fortsatt tillämpning på detta område av de application in this field of the commercial kommersiella principer som tillämpas av principles applied by shipping lines of the OECD-ländernas linjerederier och i handelr
OECD countries and in trades between these mellan dessa länder:
countries:
(0) OJ No C 131. 5.6. 1978. p. 34. | ÖJ NO C 131. 5.6. 1978. p. 34, CY OJ NO C 269,13. 11. 1978. p. 46. "ÖS NO CC 269013. 11. 1978. p, 46,
Whercas to secure observance of these alldenstund det. för att säkerställa beakprinciples and objectives. since the Code of tande av dessa principer och syften, är viktigt Conduct contains no provision allowing the att medlemsstaterna — då koden inte inneaccession of the Community as such. it is häller nägon bestämmelse som medger an-
important that Member States ratify or ac- slutning av Gemenskapen som sådan — ratifi-
cede to the Code of Conduct subject to cer- cerar eller ansluter sig ull uppförandekoden
Lun arrangements provided för in this Regu- med förbehåll för vissa arrangemang som fö-
lation: reskrivs i denna förordning:
Whercas the stabilizing rote of conferences alldenstund konferensernas stabiliserande in ensuring reliable services 10 shippers Is roll när det gäller att säkerstäla pålitliga recognized, but it is nevertheless necessary traänsporttjänster för avlastare erkänns. men
to avord possible breaches by conterences of det icke desto mindre är nödvändigt att und-
the rules of competition laid down in the vika möjliga brott av konferenser mot de kon- Treaty: whereas the Commission will accord- kurrensregler som fastställts i Fördraget: allinglv forward to the Council a proposal for a denstund Kommissionen därför kommer att Regulation concerning the application of överlämna till Rådet ett förslag till förordning those rules 10 sea transport. rörande tillämpningen av dessa regler på sjö-
transport, HAS ADOPTED THIS REGULATION: HAR ANTAGIT DENNA FÖRORD- NING:
Article I Artikel I
I. When ratifying the United Nations Con- 1. När medlemsstaterna ratificerar eller ventton on a Code of Conduct for Liner Con- ansluter sig till Förenta nationernas uppföferences, or when acceding thereto. Member randekod för linjekonferenser, skall de skrift- States shall inform the Sccretary-General of ligen underrätta Förenta nationernas generalthe United Nations in writing that such ratifi- sekreterare om att sådan ratifikation eller cation or accession has taken place in accor- anslutning har ägt rum i enlighet med denna dance with this Regulation. förordning.
2, The instrument of ratification or acces- 2. Ratifikations- eller anslutningsinstrusion shall be accompanied by the reserva- mentet skall åtföljas av de reservationer som tions set out in Annex I. återges i bilaga I.
Article 2 Artikel 2
1. In the case of an existing conference, 1. När det päller en befintlig konferens, sach group of shipping lines of the same na- skall varje grupp av linjerederier av samma tionality which are members thereof shall de- nationalitet, som är medlemmar. bestämma termine by commercial negotiations with an- genom kommersiella förhandlingar med ett other shipping line of that nationality whether annat hnjerederi av denna nationalitet. om the latter may participate as a national ship- det senare får delta som nationellt linjerederi
ping line in the said conference. i den aktuella konferensen.
Ha new conference is created, the shipping Om en ny konferens etableras, skall linjelines of the same nationality shall determine rederierna av samma nationalitet genom by commercial negotiations which of them kommersiella förhandlingar bestämma vilket may participate as a national shipping line in eller vilka av dem som får delta som natiothe future conference. nellt linjerederi i den framtida konferensen.
2. Where the negotiations referred to in 2. Om förhandlingarna, enligt punkt I, inte
paragraph I fail to result in agreement, each leder till enighet, kan varje medlemsstat. på Member State may. at the request of once of begäran av ett av de berörda linjerederierna the lines concerned and after hearing all of och efter hörande av dem alla, vidta nödvän-
them. take the necessary steps to settle the diga ätgärder för att avgöra tvisten. dispute. 3. Each Member State shall ensure that all 3. Varje medlemsstat skall säkerställa att
vessel-operating shipping lines established on alla linjerederier, som är etablerade på dess its territory under the Treaty establishing the territorium 4 enlighet med Fördraget som European Fconomic Community are treated etablerar den Europeiska ekonomiska gein the same way as lines which have their menskapen, behandlas på samma sätt som management head office on its territory and linjerederier som har sitt huvudkontor på the effective control of which is exereised dess territorium och vilkas faktiska ledning there. utövas där.
Article 3 Artikel 3
I. Where åa liner conference operates a pool I. När en linjekonferens driver en pool or a berthing. sailing and/or any other form of eller har ett avtal om anlöp, avrang och/eher cargo allocation agreement in accordance någon annan form av fastöilldelning i enlighet with Article 2 of the Code of Conducet, the med artikel 2 1 uppförandekoden. skall den volume of cargo to which the group of nation- lastvolym omfördelas som varje medlems-
al shipping lines of cach Member State par- stats grupp av nationella linjerederier som
ticipating in that trade or the shipping lines of deltar + den trafiken eller de linjerederier I the Member States participating in that trade medlemsstater som deltar som tredje-lands as third-country shipping Iines are enttled linjerederier i den trafiken är berättigade till under the Code shall be redistributed. unless enhgt koden. om inte ett beslut om motsatsen a decision is taken to the contrary bv all the tas av alla de linjerederier som är medlemmar lines which äre members of the Conference av konferensen och omfattas av dessa omförand parties to the present redistribution delningsregler. Denna omfördelning av lastrules. This redistribution of cargo shares andelar skall göras på grundval av ett enhälshall be carried out on the basis of a unani- ligt beslut av de Injerederier som är medlemmous decision by those shipping lines which mar av konferensen och som deltar i omförare members of the conference and partici- delningen. i avsikt att alla dessa linjerederier
pate in the redistribution. with a view to all transporterar en rättvis andel av konferens-
these lines carryving a fair share of the confer- trafiken. ence trade.
2, The share finally allocated to each par- 2. Den andel som slutligen tilldelas varje ticipant shall be determined by the applica- deltagare skall bestämmas genom tillämpning
tion of commercial principles. taking account av kommersiella principer. under särskilt
in particular of: hänsynstagande till:
av the volume of cargo carried by the con- a) den fastvolym som transporteras av kon-
ference and generated by the Member States ferensen och som härrör från de medlemswhose trade is served by in: stater vilkas handel betjänas av den:
tb) past performance of the shipping lines b) kinjerederiernas tidigare prestationer i in the trade covered by the pool: den trafik som omfattas av poolen:
(ce) the volume of cargo carried by the con- ce) den lastvolvm som transporteras av konference and shipped through the ports of the ferensen och som skeppas över medlemssta- Member States: ternas hamnar:
(d) the needs of the shippers whose cargoes dt) de avlastares behov, vilkas laster transare carried by the conference. porteras av konferensen.
3. If no agreement is reached on the redis- 3. Om ingen enighet uppnås om den lasttribution of cargoes referred to in paragraph omfördelning som avses I punkt I. skall frå- I. the matter shall. at the request of one of gan, på begäran av en av parterna, hänskjutas
the parties, be referred to conciliation in ac- till förlikning i enlighet med det i bilaga II
cordanee with the procedure set out in Annex fastställda förfarandet. Varje tvist som inte
I. Any dispute not settled by the conciliation biläggs genom förlikningsförfarande kan,
procedure mav, with the agreement of the med parternas samtycke. hänskjutas ulf skilparties, be referred to arbitration. In that iedom. I sådant fall skall skiljedomarens dom event. the award of the arbitrator shall be vara bindande. binding.
4, At intervals to be härd down in advance. 4. De andelar, som tilldelats i enlighet med shares alflocated in accordance wuh para- punkt I, 2 och 3. skall regelbundet. efter i 2raphs 1. 2 and 3 shall be regularly reviewed. förväg bestämda intervall. omprövas med aking into account the eriteria set out in hänsyn tll de kriterier som anges i punkt 2 paragraph 2 and in particular from the view- och i synnerhet med hänsyn till avsikten att antmt of providing adequate and efficient ser- tillhandahälla avlastarna lämpliga och effekvices to shippers. tiva traänsporttjänster.
Article 4 Artikel 4
1. In a conference trade between a Member I. I konferenstrafik mellan en medlemsstat State of the Community and a State which is 1 EG och en stat som är ansluten till uppföa party fö the Code of Conduct and not an randekoden och inte ett OECD-land, kan ett OECD country, a shipping line of another linjerederi från en annan OECD-medlemsstat Member State of the OECD wishing to par- som önskar delta + den omfördelning som
ticipate in the redistribution provided för in föreskrivs i artikel 3 i denna förordning göra Article 3 of this Regulation may do so subject så under förutsättning av ömsesidighet som
tv reciprocity defined at governmental or den preciserats på regerings- eller redareship-owners' level. nivå.
2. Without prejudice to paragraph 3 of this 2. Utan hinder av punkt 3 i denna artikel. Article. Article 2 of the Code of Conduct skall uppförandekodens artikel 2 inte tillämshall not be applied in conference trades be- pas på konferenstrafik mellan medlemsstater tween Member States or. on a reciprocal ba- eller. på grundval av ömsesidighet, mellan sis. between such States and the other OECD sådana stater och de andra OECD-tänder countries which are parties to the Code. som är anslutna till koden.
3. Paragraph 2 of this Article shall not af- 3. Punkt 2 i denna artikel skall inte påverka fect the opportunities for participation as möjligheterna för hnjerederter i ett u-land att third country shipping lines in such trades, in delta som 1tredje-lands-linjerederier i sådan accordance with the principles reflected in trafik. i enlighet med de principer som åter-
Article 2 of the Code of Conduct. of the ship- speglas i artikel 2 i uppförandekoden, om de
ping lines of a developing country which are är erkända som nationella linjerederier enligt recognized as national shipping lines under koden och som: the Code and which are:
(a) already members of a conference serv- a) redan är medlemmar av en konferens ing these trades: or som betjänar denna trafik; eller
(hb) admitted to such a conference under b) är beviljade inträde i en sådan konferens
Article I (3) of the Code. enligt kodens artikel 1. punkt 3. 4. Articles 3 and 14 19) of the Code of 4. Artiklarna 3 och 14. punkt 9 i uppföran-
Conduct shall not be applied in conference dekoden skall inte tillämpas på konferenstratrades between Member States or. on a recip- fik mellan medlemsstater eller. på grundval
rocal basis, between such States and other av ömsesidighet, mellan sådana stater och
OECD countries which are parties to the andra OECD-länder vilka är anslutna till kocode. den.
5. In conference trades between Member 5. I konferenstrafik mellan medlemsstater
States and between these States and other och mellan dessa stater och andra OECD- OECDN countries which are parties to the länder. som har tillträtt uppförandekoden. Code of Conduct, the shippers and ship-own- skall avlastarna och redarna från medlemsers of Member States shall not insist on ap- länderna inte kräva tillämpning av de förfaplying the procedures for settling disputes randen för biläggande av tvister som ges I
provided for in Chapter VI of the Code in kapitel VI i koden i förhållande dem emellan
their mutual relationships or. on a reciprocal och ej heller. på grundval av ömsesidighet, i
basis, in relation to shippers and ship-owners förhållande till avlastare och redare från and-
of other ÖECD countries where other proce- ra OECD-länder. om andra förfaranden för
dures för settling disputes have been agreed biläggande av tvister har överenskommits
between them. They shall in particular take mellan dem. De skall särskilt fullt ut otnyttja full advantage of the possibilities provided by der kodens artikel 25, punkt Föch 2, erbjud- Article 25 (1) and (2) of the Code för resolving na möjligheterna att bilägga tvister medelst disputes by means of procedures other than annat förfarande än det som föreskrivs i kothose laid down in Chapter VI of the Code. dens kapitel VI.
Article 5 Artikel 5
For the adoption of decisions- relating 10 För dehagande i beslut i frågor som anges matters defined in the conference agreement konferensavtalet angående en medlemsstats concerning the trade of a Member State, oth- handel — dock ej de frågor som avses I artikel er than those referred to in Article 3 of this 3.1 denna förordning — skall de nationella Regulation, the national shipping lines of linjerederierna i en sådan stat rådfråga alla de such State shall consult all the other Commu- andra linjerederierna från EG som är mednity lines which are members of the confer- lemmar av konferensen innan de ger eter ence before giving or withholding their as- vägrar ge sitt bifall. sent.
Article 6 Artikel 6
Member States shall, in due course and Medlemsstater skall, i vederbörlig ordning
after consulting the Commission, adopt the och efter all ha rädfrågat Kommissionen,
laws, regulations or administrative provi- anta de lagar, föreskrifter eller administrativa sions necessary for the implementation of bestämmelser som erfordras för ullämpningthis Regulation. en av denna förordning.
This Regulation shall be binding in its en- Denna förordning skall vara bindande i sin
tirety and directly applicable in all Member helhet och omedelbart tillämplig i alla med-
Stutes. lemsstater.
Done at Brussels, 15 May 1979. Som skedde i Bryssel den I5 maj 1979.
För the Council För radet The President Ordföranden
R. Boulin R. Boulin
Annex I Bilaga I Reservations Reservationer
When ratifying the Convention or when När medlemsstaterna ratificerar eller anaceeding thereto, Member States shall enter sluter sig till konventionen, skall de anföra the following three reservations and interpre- följande tre reservationer och följande tolktative reservation: ningsreservalion:
1. For the purposes of the Code of Con- I. Vad avser uppförandekoden kan termen duct, the term "national shipping line” may, in "nationellt linjerederi” när det gäller en med-
the case of a Member State of the Communi- lemsstat i EG omfatta varje linjerederi som är ty, include any vessel-operating shipping line etablerat på en sådan medlemsstats territo-
established on the territory of such Member rium i enlighet med Fördraget om EG. Stale in accordance with ihe EEC Treaty.
2. (a) Without prejudice 10 paragraph (b) of 2.a) Utan hinder av punkt b) i denna reser-
this reservation, Article 2 of the Code of Con- vation, skall kodens artikel 2 inte tillämpas på
duct shall not be applied in conlference trades konferenstrafik mellan medlemsstater i EG between the Member States of the Communi- eller, på grundval av ömsesidighet, mellan ty or, or a reciprocal basis, between such sädana stater och de andra OECD-länder States and the other OECD countries wich som är anslutna till koden.
are parties to the Code.
(b) Point ta) shall not affect the opportuni- b) Punkt a) skall inte påverka möjligheterties for participation as third country ship- na för linjerederier från ett u-land att delta ping lines in such trades, in accordanee with som tredje-lands linjerederier i sådan trafik, i the principles reflected in Article 2 of the enlighet med de principer som äterspepglas i Code, of the shipping lines of a developing artikel 21 koden, om de är erkända som natiocountry which are recognized as national nella linjerederier enligt koden och: shipping lines under the Code and which are:
(1) already members of a conference (1) redan är medlemmar av en konferens
serving these trades; or som trafikerar dessa träder; etler
(1) admitted to such a conference under (1) är beviljade inträde i en sådan konfe-
Article I (3) of the Code. rens enligt kodens artikel I, punkt 3.
3. Articles 3 and 14 (9) of the Code of 3. Artiklarna 3 och 14, punkt 9, i uppföran-
Conducet shall not be apphed in conference dekoden skall inte tillampas på konferenstratrudes between the Member States of the fik mellan medlemsstater i EG eller, på Community or, on a reciprocal basis, be- grundval av ömsesidighet, mellan sädana tween such States and the other OECD coun- stater och de andra OECD-länder vilka är
tries which are parties to the Code. anslutna till koden.
4. In trades to which Article 3 of the Code 4. För trafik där artikel 3 i uppförandekoof Conduct applies, the last sentence of that den är tillämplig tolkas den sista meningen i Article is interpreted as meaning that: den artikeln som följer:
(a) the two groups of national shipping a) de två grupperna av nationella linjerelines will coordinute their positions before derier kommer att samordna sina ständvoting on matters concerning the träde punkter innan de röstar i frågor som berör between their two countries; trafiken mellan deras två länder;
(b) this sentence applies solely to matters b) denna mening gäller endast frågor vilka i which the conference agreement identifies as konferensavtalet anges säsom fordrande bi-
requiring the assent of both groups of nation- fall av bäda de berörda grupperna av natioal shipping lines concerned, and not to alt nella linjerederier, och inte alla frågor som
matters covered by the conference apgree- omfattas av konferensavtalet.
ment.
Annex II Bilaga II
Conciliation referred to in article 3 (3) Förlikning som avses i artikel 3, punkt 3
The parties 10 the dispute shall designate Parterna I tvisten skall utse en eller flera once or more conciliators. förlikningsmän.
Should they fail to agree on the matter, Skulle de inte lyckas komma överens i each of the parties to the dispute shall desig- denna sak, skall var och en av parterna i nate a conciliator and the concilators thus tvisten utse en förkkningsman och de sälunda
designated shall co-opt another conciliator to utsedda förlikningsmännen skall llsammans
act as chairman. Should a party fail 10 desig- välja en annan förlikningsman som skall fun-
nate a conceiliator or the conciliators designat- gera som ordförande. Skulle en part under-
ed by the parties fail 10 reach agreement on låta att utse en förlikningsman eller de av the chairman, the President of the Interna- parterna utsedda förlikningsmännen inte tional Chamber of Commerce shall, at the kunna komma överens om ordföranden, skall request of one of the parties, make the neces- presidenten + Internationella handelskamsary designations. maren, på begäran av en av parterna, göra de
erforderliga utnämningarna.
The conceiliators shall make every endea- Förlikningsmiännen skall göra sitt yttersta
vour to settle the dispute. They shall decide för att bilägga tvisten. De skall besluta om
on the procedure to be followed. Their fees den procedur som skall följas. Deras arvode
shall be paid by the parties to the dispute. betalas av parterna i tvisten.
Bilaga 2
Det remitterade förslaget
Förslag till
Lag med anledning av Sveriges tillträde till konventionen den 6 april
1974 om en uppförandekod för linjekonferenser
Allmänt 1 8 Denna lag skall ullämpas på den linjesjöfart som bedrivs av linjekonferenser i handeln mellan de stater som har anslutits till den i Geneve den 6 april 1974 avslutade konventionen om en uppförandekod för linjekonferenser.
28 Kap. I-Vl av konventionen skall i sin engelska text gälla som svensk lag. Konventionens engelska text jämte en svensk översättning är intagen i
bilaga till denna lag!.
Regeringen fullgör de uppgifter som enligt konventionen ankommer på svensk myndighet, om inte annat föreskrivs I denna lag.
Vid tillämpningen av konventionen skall iakttas vad som föreskrivs i det följande.
Ömsesidighet 3 & Den som hör hemma i annan stat som har anslutit sig till konventionen kan inte äberopa rättigheter enligt denna lag, om inte staten i fråga ger motsvarande rätugheter till den som hör hemma I stat som är medlem i
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD-stat).
Nationellt linjerederi m. m.
4 8& Frågan om ett linjerederi i Sverige skall få delta som svenskt natio-
nellt linjerederi i en konferens avgörs genom förhandlingar mellan de svenska medlemmarna i konferensen eller, i fråga om en ny konferens, de svenska rederier som avser att ingå i konferensen. Uppnäs inte enighet, kan regeringen på begäran av ett av de berörda rederierna utse det rederi eller de rederier som skall få delta i konferensen.
Regeringen beslutar om vilka organisationer av avlastare som kan ätnjuta rättigheter eller ha skyldigheter enligt konventionen.
Undantag frän tillämpning av konventionens regler om lastuppdelning m. m. 5 & Reglerna i art. 2, 3, 149) och kap. VI i konventionen gäller inte i handeln mellan OECD-stater. Dessa regler skall dock helt eller delvis tillämpas i handeln mellan Sverige och annan OECD-stat, om staten i fråga gör motsvarande regler tillämpliga.
Bestämmelserna t första stycket skall dock inte påverka möjligheterna för linjerederi hemmahörande i utvecklingsland. som är anslutet till konventionen, att delta som rederi från tredje land i handel mellan Sverige och annan OECD-stat i enlighet med principerna I art. 21 konventionen. Detta
I Bilagan hår utesluten.
gäller under förutsättning att rederiet är erkänt som pationell linje och medlem i en konferens som betjänar handeln i fråga.
Om parterna I handeln mellan Sverige och andra OECD-stater har träffat särskilda avtal om förfarandet vid biläggande av tvister mellan linjerederierna inbördes eller mellan linjerederierna och avlastarna skall detta avtal gälla. Har sådant avtal inte träffats, skall reglerna i kap. Vii konventionen gälla utan hinder av vad som föreskrivs i första stycket.
6 & När en liniekonferens tillämpar någon form av marknadsdelningsavtal i enlighet med art. 2 1 konventionen, skall den transportandel som tillkommer ett linjeredeni från en OECD-stat omfördelas mellan samtliga rederier från OECD-stater, om inte enighet råder om motsatsen. Beslut om omfördelning skall syfta till att ge samtliga sådana linjerederier en rättvis andel av konferensens trafik.
De transportandelar som efter omfördelning tilldelas ett linierederi skall hestämmas med utgångspunkt i sedvanliga affärsmåssiga principer och med särskild hänsyn till
a) den tastvolym som transporteras av konferensen och som härrör från de OECD-stater vilkas utrikeshandel den betjänar.
bi linjerederiernas tidigare deltagande i den linjefart som omfattas av marknadsdelningen,
ce) den lastvolym som transporteras av konferensen och som skeppas över OECD-staters hamnar.
dt) behoven hos de avlastare vars gods transporteras av konferensen.
Kan enhälligt beslut om omfördelningen av transportandelarna inte träffas. skall frågan på begäran av nägon av parterna hänskjutas till förlikning
enligt vad som sägs it detta stycke. Parterna skall utse en eler flera
förlikningsmän. Kan parterna inte enas härom skall vardera av dem utse en förlikningsman och de sälunda utsedda förlikningsmännen tillsammans
välja en tredje. som skall fungera som ordförande. Skulle någon part underlåta att utse förlikningsman eller kan de av parterna utsedda förlikningsmännen inte komma överens om ordförande, skall presidenten i Internationella handelskammaren, på begäran av någon av parterna. utse de förlikningsmän som behövs. Förlikningsmännen beslutar själva om det förfarande som skall följas. Deras arvode betalas av parterna. Tvist som inte biläggs genom förlikning kan hänskjutas till skiljedom. om parterna är eniga om detta.
Fördelningen av transportandelar skall regelbundet ses över vid i förväg bestämda tidpunkter. Vid översynen skall särskilt beaktas att avlastarna
får tillgång till ändamålsenliga och effektiva transporter.
Reglerna om omfördelning gäller inte till förmån för linjerederi hemmahörande i en OECD-stat som inte medger motsvarande omfördelning.
Ogittighet 7.8 Villkor i konferensavtal som inte uppfyller de krav som ställs i konventionen är ogiltigt i den del det strider mot konventionen. Detsamma gäller för avtal om marknadsdelning och lojalitetsöverenskommetser.
Villkor som avviker från konventionens regler om konferenstariffer i art. 1301) är ogiltiga i den del de avviker.
Förekommer allmänna höjningar av trakterna eller införs tilläggsavgifter
utan att det förfarande som har föreskrivits i konventionen har iakttagits.
är höjningarna eller införandet av tillöggsavgifter helt eller delvis ogiltiga. 7 Riksdagen [Y8284. I samt. Nr 17
rop. 1983/84: 17 98
Jfurisdiktion m. m. 8 Tvist som gäller tillämpningen av bestämmelserna i konventionen ller som på annat sätt rör förhållanden som är reglerade i denna tag får väckas vid svensk domstol
ar om den gäller en konferens som betjänar svensk utrikeshandel. b) om talan riktas mot någon som har hemvist här i riket, ce) om talan riktas mot nagon som på grund av avtal skall svara här,
dr om talan riktas mot någon som med hänsyn till sakens anknytning till svenska förhållanden bör svara här.
Talan kan avvisas, om tvisten på grund av anknytning till en annan stat ller med hänsyn till omständigheterna inte är ägnad att avgöras här.
En fordran som härrör ur ett sådant rättsförhällande som är reglerat i konventionen är preskriberad, om talan inte har väckts inom två år efter det att fordringen uppkom eller sex månader efter det att internationell förlikning avslutades.
9 & En linjekonferens eller en organisation av avlastare kan vara part i
sådana tvister som avses i 8§.
Ett linjerederi som är medlem i en konferens och har säte här i riket är
behörigt att ta emot delgivning för konferensen. Sådan delgivning skall då
anses ha skett med varje enskild medlem av konterensen. Motsvarande gäller för en organisation av avlastare och för medlem i sådan organisation.
10. & Har talan väckts t fråga som enligt konventionen kan bli föremål för internationell förlikning. skall rätten på begäran av nägon av parterna avvisa talan. Väcks talan efter det att begäran om internationell förlikning har framställts. skall rätten avvisa talan.
11 8 Mål enligt 8§ prövas av den tingsrätt som är behörig enligt 336—
337 §§ sjölagen (1891:35 s. ND. Finns inte behörig sjörättsdomstol, får talan
väckas vid Stockholms tingsrätt.
Verkställighet av rekommendation efter internationell förlikning 12. 8 En rekommendation som utfärdats med anledning av förlikningsförfarande enligt art. 39 i konventionen gäller här i riket mellan de parter som har godkänt rekommendationen. På ansökan av en sådan part får rekommendationen också verkställas här mot annan godkännande part.
En rekommendation skall dock inte erkännas och verkställas här. om det visas
I. att en part som godkänt rekommendationen inte var behörig därtill.
20 att rekommendationen tillkommit under inflytande av tväng eller svikhigt förledande,
3. att valet av förlikningsman eller förfarandet inte gått till på det sätt som föreskrivs i konventionen eller
4. att rekommendationen är oförenlig med grunderna för rättsordningen här i riket.
Om nägon omständighet som anges i andra stycket 1—4 endast berör en del av rekommendationen. skall denna erkännas och verkställas i åäter-
stående delar. om dessa kan särskiljas från rekommendationen i övrigt.
13 8 Ansökan om verkställighet av en rekommendation görs hos Svea hovrätt. Rekommendationen skall ges in i huvudskrift eller i avskrift som bestyrkts av myndighet. Om en handling i ärendet är avfattad på annat främmande språk än danska och norska, skall handlingen åtföljas av en översättning till svenska.
Motparten skall beredas tillfälle att yttra sig över ansökningen. Bifalls
ansökningen. verkställs rekommendationen säsom lagakraftägande dom,
om något annat inte förordnas med anledning av talan mot hovrättens beslut.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Utdrag
LAGRÅDET PROTOKOLL.
vid sammanträde
1983-05-27
Närvarande: justitierådet Eredlund. regeringsrådet Brodén. justitierådet Palm.
Enligt lagrådet den 28 mars 1983 tillhandakommet utdrag av protokoll
vid regeringpssammanträde den 17 mars 1983 har regeringen på hemställan av statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet beslutat in-
hämta lagrådets yttrande över förslag till lag med anledning av Sveriges
tillträde till konventionen den 6 april 1974 om en uppförandekod för linjekonferenser.
Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Ingrid
Forsström.
Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet:
Allmänt
I det remitterade lagförslaget har regler från skilda häll sammanförts. Genom den föreslagna lagen görs sålunda huvuddelen av bestämmelserna i 1974 års FN-konvention om en uppförandekod för linjekonferenser till svensk lag. Vidare upptar den föreslagna lagen regler som hämtar sitt
innehåll från en av EG:s råd år 1979 utfärdad förordning angående EG-sta-
ternas ratifikation eller anslutning till nämnda FN-konvention. De från
EG-förordningen härrörande reglerna modifierar i skilda hänseenden bestämmelserna i konventionen. Dessutom innehåller lagförslaget vissa be-
stämmelser som ansetts behövliga för genomförandet av koden och förordningen.
När konventionen för nio år sedan lades fram inom FN var Sverige bland de länder som röstade emot att den skulle antas. Enligt vad som
upplysts i remissen är avsikten numera att Sverige vid lämpligt tillfälle
skall ansluta sig till konventionen. Det tillhör inte lagrådets uppgifter att ta
ställning till frågan om Sverige bör ansluta sig till konventionen eller inte. Ett ställningstagande till den frågan kräver nämligen beaktande även av synpunkter som lagrådet inte har att företräda. t.ex. samhällsekonomiska och politiska överväganden. Konventionens rättstekniska beskaffenhet som lagrådet har att bedöma kan emellertid ingå som ett moment bland andra i bedömningen av anslutningsfrågan. Konventionen måste —- även med beaktande av att den är en internationelt produkt tillkommen under hänsynstagande till många motstridiga intressen — anses vara en omständlig, svåröverskådlig. och i stor utsträck-
ning oklar författningsmateria. Som belysande exempel kan nämnas det för
konventionens syften centrala avsnittet i artikel 2, som i en svårtillgänglig
reglering söker bestämma, hur stora marknadsandelar som skall ullkomma olika i en konferens ingående linjeredener, utan att lämna något användbart besked om vad andelarna skall beräknas på fr Berniz m. f. ”Sjöfart och konkurrensrätt” s. 39). Mänpa av oklarheterna i konventionen beror på att olika bestämmelser är för allmänt hällna eller eljest har ett oprecist eller svårgripbart innehåll. Som exempel kan nämnas bestämmelserna i artikel I punkt 3 om rätt till medlemskap i en konferens, inte minst den i andra stycket upptagna regeln, samt föreskriften i artikel 3 att omröst-
ningsreglerna i en konferens skall vara sådana att de inte hindrar en ordnad
verksamhet i konferensen eller den handel den betjänar. Andra oklarheter kan sägas vara av strukturell natur. Konventionen innehäller sålunda en blandning av bestämmelser, som har karaktär av rättsligt oförbindande rekommendationer, och regler med rättslig effekt utan att i erforderlig utsträckning klargöra till vilken kategori en viss konkret föreskrift skall höra. I den mån det rör sig om rättsregler är det inte sällan tveksamt, om en viss regel skall vara dispositiv, dvs. gällande endast om något annat inte har avtalats, eller indispositiv, dvs. gällande trows att nägot annat avtalats.
Reglerna om marknadsdelning förefaller t. ex. vid läsningen av artikel 2 att
vara dispositiva men vid läsning av artikel 22 att vara indispositiva. De lösningar på rättsliga problem som valts i konventionen är emellanåt disku-
tabla, 1. ex. försöken att behandla linjekonferens både som rättssubjekt fr
artikel 26) och som organisation utan egen rättssubjektiviet fr definitio-
nen på linjekonferens i kap. 1). Med hänsyn till konventionens beskaffen-
het och till att remissbehandling inte skett är det svärt att förutsäga vilka lösningar av olika sakfrågor som konventionsbestämmelserna kan leda till i praktisk tillämpning. Vad man däremot kan vara övertygad om är, att bestämmelserna kommer att vålla avsevärda tillämpningssvärigheter och
skapa betydande osäkerhet på de områden av rättslivet som berörs av
konventionen. Som helhetsomdöme kan sägas, att konventionen bedömd som rättsteknisk produkt framstår som föga agnad att läggas ull grund för lagstiftning. I detta sammanhang kan tilläggas, att även EG-förordningen i sig utgör en komplicerad materia. Att med konventionen och EG-förord-
ningen som huvudsakliga beständsdelar åstadkomma ett funktionsdugligt
regelsystem är utomordentligt svårt. Frågan år om det ens är möjligt.
Om Sverige ansluter sig till konventionen, mäste denna i erforderliga delar införlivas med svensk rätt. Detta avses I det remitterade förslaget ske genom inkorporation i den formen att vissa kapitel t konventionen förklaras skola i sin engelska text gälla som svensk lag. När såsom i föreliggande fall en konvention saknar svensk autentisk text leder inkorporationsmetoden till att en svensk författning kommer att utfärdas enbart på frammande
språk. Ett starkt allmänt intresse talar emot att i sädana fall använda inkorporationsmetoden. Säsom framhållits av utredningen om författningspublicering I dess betänkande om internationella överenskommelser
och svensk rätt (SOU 1974: 100 s. 98) bör den viktiga grundsatsen att 8 Riksdagen 1983/84.1 saml. Nr 17
svenska författningar skall utfärdas på svenska språket i princip följas
också när det är fråga om konventionsbestämmelser som införlivas med svensk rätt. I det nu aktuella lagstiftningsärendet talar ytterligare ett vägande skäl emot en användning av inkorporationsmetoden. För att inte lägstiftningen skall bli alltför svårtillgänglig bör om möjligt varje från EG-förordningen hämtad bestämmelse placeras i anslutning ull den konventionsbestämmelse som den modifierar, nägot som inkorporationsmeto-
den inte tillåter. Lagrådet bedömer det som en lagteknisk och för tillämp-
ningen stor fördel, om i stället för 5 och 688 i lagförslaget den text som anges där kan inarbetas på de ställen i lugen där den sakligt hör hemma. Även med beaktande av att det är fräga om lagstiftning som i första hand är av intresse för personer med vana att i sin yrkesutövning nyttja främmande språk vill lagrädet förorda, att någon typ av transformation kommer till användning i stället för inkorporation. Att välja den typ av transformation, som brukar kallas den traditionella och som går ut på att i grunden omarbeta konventionsbeståmmelser till en med svensk lagteknik och svenskt . lagspråk överensstämmande författningstext, torde väsenuigen på de skäl depurtementschefen anfört inte kunna ifrågakomma i förevarande falt. Den
metod för införlivande som i nyssnämnda betänkande (s. 99f) kallats transformation genom översättning bör däremot kunna användas. Meto-
den kan sägas innebära att svensk översättning av konventionstexterna
görs till svensk lag. Den hindrar inte, att uppenbart obehövliga konven-
tionspartier utesluts eller att en försiktig omredigering av materialet sker, när det ökar läsbarheten. Inte heller hindrar metoden, att bestämmelser härrörande från EG-förordningen placeras i sitt sammanhang. I de danska författningarna om linjekonferenser har denna metod med framgång använts. Det mäste emellertid betonas, att man varken med denna eller med nägon annan införlivandemetod kan eliminera det stora flertalet av de oklarheter som förekommer i konventionen. Oavsett införlivandemetod behöver den översättning som bifogats remissen överses I vissa delar.
28 Lagrädet har i det allmänna avsnittet förordat, att transformation av visst slag användes i stället för inkorporation, när konventionen i erforderliga deltar skall införlivas med svensk rätt. I anslutning till förevarande
paragraf vill lagrådet tillägga följande. I paragrafen föreskrivs, att vissa angivna delar av konventionen skall i
sin engelska text gälla som svensk lag. Konventionen är avfattad på engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska språken. Alla fem texterna äger enligt artikel 54 lika vitsord. Den föreslagna bestämmelsen att endast en av de autentiska texterna skall gälla som svensk lag stär inte väl samman med denna artikel. Även i övrigt kan lämpligheten av en sådan ordning ifrågasättas. Inkorporation i egentlig mening innebär att konventionsbestämmelser som skall tolkas med utgångspunkt i sina autentiska
texter görs till svensk författning. Det är väl känt. att konkreta tillämpningsfrågor ofta aktualiserar skillnader mellan de olika autentiska texterna i en konvention. Valet av en av de autentiska texterna till svensk lag kan innebära ett omedvetet ställningstagande i olika tolkningsfrågor. Ett mera korrekt förfarande synes vara att dels föreskriva. att vissa närmare angivna delar av konventionen skall gälla som svensk lag, dels i paragrafen hänvisa till den traktatsamling där konventionen i sin helhet är publicerad dels att som bilaga tull tagen föga minst en autentisk text jämte översättning därav tifr SOU 1974: 100 s. 1069). I ett sådant förfaringssätt bör inkorpora-
tionen även omfatta en bestämmelse av det stag som finns i artikel 54. Den i 28 föreslagna inkorporationen omfattar också konventionsbestämmelser som riktar sig till de fördragsslutande staterna med äläggande att vidtaga åtgärder med avseende på deras nationella lagstiftning. Bestäm-
melser av denna typ kan under inga förhållanden inflyta i svensk lag. Till
bestämmelser som på grund härav eller av liknande skäl måste utgå ur lagförslaget hör artikel 26 (eventuellt med undantag av punkt 2 vars funktion I denna artikel förefaller oklar). artikel 30 och artikel 39 samt artikel 46
jämte den närmast föregående rubriken.
Bestämmelsen i andra stycket bör enligt lagräådets uppfattning anknyta till uttrycket "behörig myndighet” sådant det definierats i koden och endast innehålla att regeringen fullgör de uppgifter som ankommer på sådan myndighet.
Lagförslagets senare paragrafer upptar i flera avseenden undantag från de lagbestämmelser som skall gälla genom införlivandet av koden. Detta bör uttryckas tydligare än genom den föreslagna bestämmelsen i tredje stycket av 28. Om lagtekniken i remissförslaget vidhålls bör stycket utgå och ersättas genom att till första stycket första meningen läggs orden ”om inte annat framgår av det följande”. Med den uppbyggnad av lagen som lagrådet förordat blir det däremot möjligt att i stältet anknyta de olika undantagen direkt till de konventionshbestämmelser som berörs.
38 Konventionen utgör ett resultat av ett meltanstatligt samarbete för harmoniscering av vissa näringsrättsliga normer på Iinjesjöfartens område. I och med att konventionens bestämmelser blir införlivade med svensk lag skall lagen takttas av i första hand enskilda linjerederier som är verksamma i en linjekonferens. Lagen kan även komma att tillämpas av svensk dom-
stol i fall av tvist som avses 1 88. I lagförslaget upptas i 3§ en regel om begränsad tillämpning av lagens bestämmelser i fall då en konventionsstat brister i ömsesidighet i något hänseende som föreskrivs i konventionen. Enligt den föreslagna regeln
skall sålunda rättigheter enligt, lagen inte kunna åberopas av den som hör hemma i en konventionsstat, om denna stat inte medger motsvarande rättigheter till den som hör hemma i en OECD-stat.
Det framgår av vad som anförs i den allmänna motiveringen tavsnitt 7.1) utt det föreslagna stadgandet är avsett att användas som ett motmedel i de situationer där en konventionsstat inte uppfyller sina folkrättshga förplikelser. Frågan hur och av vem det skall fastställas att det i en viss situation öreligger ett konventionsstridigt handlande från en ansluten stats sida rerörs dock inte i motiven. Fnligt förslagets avfattning torde det komma tt åligga berörda svenska domstolar när part yrkar det — och även inicrederier i deras verksamhet — att göra en egen bedömning av frågan
mm ömsesidighet samt i vad mån en avvikelse från lagens bestämmelser bör ifrågakomma i händelse av bristande reciprocitet. Med hänsyn till
arten av bedömningarna synes den föreslagna ordningen vara mindre ämplig. Om konventionsstridiga åtgärder skall kunna bemötas på ett ef- ”ektivt sätt. bör dessutom inte motmedlen göras beroende av medverkan "rån enskild part. Förslaget får ses mot bakgrund av att det i vårt land inte :orde vara konstitutionellt möjligt att lägga avgörandet på regeringen och
nte heller, så som i Danmark. på ministernivå. Det bör enligt lagrådets
mening ankomma på riksdagen att. när behov uppkommer, genom tillägg
ull eller ändring i lagen besluta i vilken omfattning avsteg skall göras från
agens bestämmelser i förhållande tll viss angiven konventionsstat. Om agrådets nu nämnda uppfattning godtas, bör den föreslagna regeln i 38
itgå ur lagförslaget.
Om en bestämmelse av ifrågavarande slag likväl skall kvarstå i lagen bör dess utformning övervägas ytterligare. Det är t.ex. inte i alla lägen klart vad som skall förstås med det i paragrafen använda uttrycket ”motsvaran-
de rättigheter”. Även andra rekvisit i bestämmelsen behöver omprövas.
Bestämmelsen är enligt specialmotiveringen bl.a. avsedd att användas som motmedel mot konventionsansluten stat som söker hindra annan sådan stat att utnyttja sin fördragsenliga rätt att i sin konventionsbundna handel anlita rederi från tredje land tjfr art. I p. 1 och 3 och art. 2 p. 4).
Denna fördragsenliga rätt gäller oberoende av om tredjelandsrederiet hör
hemma i OECD-stat eller inte. Varför den föreslagna lagbestämmelsen det oaktat endast tar sikte på fall då ett tredjelandsrederi kommer från en OECD-stat framgår inte av remissen. I den mån lagbestämmelsen avser annat än rätten till tredjelandsseglation är den för vidsträckt, därför att
fördragsslutande stat inte kan vara skyldig att låta OECD-stat som inte är
konventionsansluten komma i åtnjutande av rättigheter enligt konventionen.
48 Denna paragraf innehåller enligt sin rubrik de bestämmelser som skall
zälla om nationellt linjerederi. Huvudbestämmelserna härom återfinns 2mellertid i konventionens kap. 1—-11, vilka enligt 2 §i förslaget skall gälla som svensk lag.
Ett nationellt linjerederi i ett visst land är enligt definitionen i kap. I i
konventionen ett rederi som har sitt huvudkontor och sin faktiska ledning i det landet och som är erkänt såsom nationellt linjerederi av det landets behöriga myndighet eller det landets tag. Linjerederier som ägs och drivs av ”a joint venture” med huvudintressenter frän två eller flera länder och med huvudkontor och faktisk ledning t något av länderna kan enligt en specialbestämmelse i kap. Hi konventionen av behörig myndighet erkännas som nationellt linjerederi i vart och ett av dessa länder. Huruvida sådant erkännande från behörig myndighets sida, som avses i de båda bestämmelserna om nationellt linjerederi i kap. i konventionen. skall vara relaterat till viss linjekonferens eller ha karaktär av generell statusförklaring utan anknytning till någon bestämd liniekonferens är något oklart i konventionen, men man torde få utgå ifrån att det är sistnämnda alternativ som är det i första hand avsedda fjfr t.ex. art. 2 p. 7). Ett rederi. som uppfyller rekvisiten rörande huvudkontor och faktisk ledning och som fått föreskri-
vet erkännande såsom nationellt linjeredert, skulle sålunda — på villkor
som anges i artikel I punkt 2 — äga rätt att bli medlem i varje konferens som betjänar landets handel med annan konventionsstat.
EG-staterna kommer beroende på Romfördragets etableringsregler att
vid tillträde reservera sig mot konventionens bestämning av begreppet
"nationellt linjerederi” (se art. 2 p.31i EG-förordningen och p. I i den till
förordningen hörande reservationen). I en EG-stat kommer begreppet
"nationellt linterederi "i stället att betyda ett linjerederi som i Romfördragets mening är etablerat på den statens territorium. Ett till en EG-stat hörande rederi, som I nämnda mening är etablerat i ett flertal EG-stater. kan sålunda komma ifråga som nationellt linjerederi i varje sådan stat.
oheroende av var rederiet har sitt huvudkontor eller sin faktiska ledning.
Denna vidsträckta innebörd av begreppet nationellt linjerederi” kan. vid tillämpning av bestämmelserna i konventionens artikel I om rätt för nationelit linjerederi i visst Jand att på angivna villkor bli medlem i linjekonfe-
rens som betjänar landets utrikeshandel, lätt leda till att nationella linjere-
derier för en EG-stat anhopas 1 de konferenser som transporterar den statens import- och exportvaror. Som antytts i remissen torde det vara för att motverka detta som bestämmelserna i artikel 2 punkterna I och 2 i EG-förordningen har kommit till. Dessa bestämmelser innebär i korthet
följande. Linjerederier av samma nationalitet i en existerande konferens skall genom förhandlingar med annat rederi av samma nationalitet avgöra. om detta rederi skall få delta som nationellt rederi i konferensen. Besvaras
denna fråga jakande av de förhandlande rederierna, torde det jämlikt
artikel I i konventionen likväl ankomma på konferensen att pröva. om de
kommersiella förutsättningarna för att det nya rederiet skall beviljas medlemskap i konferensen föreligger (ifr det förhållandet att EG-staterna enligt den till EG-förordningen hörande bilagan inte reserverar sig mot art. I i konventionen). Skulle de förhandtande rederierna inte uppnå enighet får
medlemsstaten i fråga vidta åtgärder för att avgöra tvisten. Ett liknande förfarande skall iakttas, när en ny konferens skall bildas.
Första stycket i 48 i lagförslaget är avsett att vara en motsvarighet till de närmast av Romfördragets etableringsregler föranledda bestämmelserna i artikel 2 punkterna I och 21 EG-förordningen. Lagförslaget innehåller i denna del, att frågan huruvida ett linjerederi i Sverige skall få delta som svenskt nationellt linjerederi i en konferens skall avgöras genom förhand-
lingar mellan de svenska medlemmarna i konferensen eller. i fråga om ny
konferens, de svenska rederier som avser att ingå i konferensen samt att regeringen vid bristande enighet mellan de förhandlande kan utse det eller de rederier som skall få delta i konferensen.
Eftersom Sverige inte är bundet av Romfördragets etableringsregler har vårt land emellertid inte samma skäl som EG-staterna att reservera sig mot den snävare bestämning av begreppet "nationellt linierederi” som konventionen innehåller eller att införa regler av den typ som förekommer i artikel 2 punkterna I och 2 i EG-iorordningen. Några andra skäl för Sverige att på denna punkt följa EG-staterna har inte redovisats i remissen. Om sädana skäl av tillräcklig styrka inte kan påvisas. bör stadgandet utgå.
För den händelse tagen anses böra på nu aktuell punkt innehålla ett stadgande motsvarande EG-förordningens reglering vill lagrådet framhål-
la, att stadgandet inte bör röra frågan huruvida ett hinjerederi skall få medlemskap i en konferens celler inte (jfr sista meningen i första stycket av
4§), vilket skulle kräva reservation från svensk sida mot artikel I i konventionen. utan avse frågan huruvida ett linjerederi som önskar medlemskap i
en konferens skall kunna få ställning som nationellt linjerederi för visst
land och därmed i den egenskapen få delta i konferensen i fall den beviljar medlemskap. I de förhandlingar som avses i 48 första stycket bör även det rederi som önskar medlemskap i en bestående konferens få deha (jfr första meningen i första stycket och art. 2 p. I första stycket i EG-förordningen). Slutligen vill lagrådet påpeka att, om Sverige reserverar sig mot konventionens i kap. I upptagna bestämning av termen "nationellt linjeredert””. detta bör komma till synes i lagen, där det nu inte alls framgår. att 4§ är ett
undantag från kap. 1 i konventionen.
I andra stycket av 4§ upptas en bestämmelse enligt vilken regeringen beslutar vilka organisationer av avlastare som kan åtnjuta rättigheter eller ha skyldigheter enligt konventionen. Bestämmelsen har, enligt vad som
upplysts för lagrådet. till uppgift att ange att det skall ankomma på rege-
ringen att besluta om sådant erkännande som avses i definitionen av
begreppet avlastarorganisation i kap. I i konventionen. Den föreslagna
bestämmelsen behövs emellertid inte för detta ändamål. Av definitionsbestämmelsen framgår, att erkännande av nämnt slag i avsaknad av särskild
lagbestämmelse utfärdas av behörig myndighet. och regeringen är enligt 2 § andra stycket i den föreslagna lagen för svensk del behörig myndighet. Lagrådet föreslår, att också andra stycket i 4 § utgår.
5 och 6 §§
Den lösning som enligt EG-förordningen skall gälla när en '"EG-stat tillträder koden innebär, förutom de nyss berörda särreglerna om nationellt linjerederi, väsentligen följande avvikelser från eller förklaringar till koden
så som lagrådet tolkar dem.
1. Fkonferenstrafik mellan EG-länder och — vid ömsesidighet — mellan EG-land och annat konventionsanslutet OECD-land gäller inte kodens artikel > om marknadsandelar, utom såtillvida att reglerna om lastulldel-
ning för s.k. tredjelandsrederi skall kunna åberopas av nationellt linjerederi i ett utvecklingstland, om rederiet tillhör konterensen eller är berättigat att vinna inträde enligt artikel I punkt 3 i koden (EG art. 4 p. 2 och 3).
Artikel 3 om beslutsordning inom en konferens och artikel 14 punkt 9 om minimiperioder för giltighet av allmän frakthöjning skall inte heller tilläm-
pas (EG art. 4 p. 1). 2. I trafik som sägs under 1 ovan skall part från EG-land inte päkalla
sådant förlikningsförfarande som anges i kodens kap. VE. I förhållande till part från annat OECD-land förutsätts härvid, förutom ömsesidighet, att
avtal har träffats om något annat förfarande (EG ant. 4 p. 9).
3. Lannan trafik — dvs. när artikel 2 1 koden i och för sig är tillämplig — kan ett eller flera av medlemsrederierna från EG-länderna i en konferens
påkalla en omfördelning av de kvoter som enligt koden skulle ha tillfallit
dem. De nya kvoterna kan, om parterna inte är överens om dem och ett
förlikningsförfarande enligt Annex H i EG-förordningen inte lett till resul-
tat, bestämmas genom bindande skiljedom, om parterna är ense om det (EG ant. 3).
4. I konferenstrafik mellan ett EG-land och ett konventionsanslutet
icke-OECD-land kan — vid ömsesidighet — också medlemsrederier trån
OECD-länder utanför EG delta i omfördelning enligt 3 ovan (EG art. 4 p. D).
5. I vissa frågor som anges I konferensavtalet skall i en konferens som betjänar ett EG-land de nationella linjerederierna från det landet inte ta ställning innan rederierna från övriga EG-länder inom konferensen konsulterats (EG art. 5).
6. Artikel 3 i koden skall, när den är tillämplig, tolkas och tillämpas på visst sätt i fråga om vetorätten för nationella linjerederier i de två länder som betjänas av en konferens (EG-reservationen nr 4). Enligt vad departementschefen anför är avsikten att de svenska reglerna skall ansluta till
EG-lösningen och det förutskickas att man från svensk sida också skull vid
tillträde till koden göra reservationer motsvarande dem som fopats till EG-förordningen. Lagrädet har i det inledande avsnittet av detta yttrande förordat, att koden, om den antas, skall införlivas med svensk rätt genom transformation i en översättning som nära följer konventionstexten men
med en försiktig omredigering bl.a. så att modifikationerna på grund av
anpassningen enligt EG-modellen anges i anslutning till den kodtext som
berörs. Den omarbetning som behövs kan inte ske inom ramen för lagradets befattning med ärendet. Hur de regler som skall motsvara de nu föreslagna 5 och 685 bör utformas i en sådan lag kan därför inte bedömas i detalj. F anslutning ull texten i lagförslaget kan ändå anföras nägra synpunkter som huvudsakligen gäller också om reglerna skrivs om vid en ändrad lagteknisk lösning.
I 5§ första stycket första meningen förutsätts inte uttryckligen — som i EG-lösningen — att vederbörande OECD-land är anslutet ull koden. Lag-
rådet ifrågasätter om inte texten bör lyda: ”——-—- gäller inte i handeln mellan konventionsänslutna OECD-stater”. Orden ”gör motsvarande regler tillämpliga” i den följande meningen synes vidare inte vara ett adekvat uttryck för vad som äsyftas. Beträffande ömsesidighetsrekvisitet i den meningen har lagradet emellertid en mer principiell invändning av samma slag som anförts I anslutning till 3§ och som också gäller 68 sista stycket. Med hänvisning till vad som sagts vid 338 förordar lagrådet att de
nämnda villkoren om ömsesidighet fär utgå och i stället lagstiftning tillgrips
i fall där det kan bli aktuellt att göra undantag på grund av att omsesidigheten brister. Enligt våd som framgår av motiven tull de danska författningsbestämmelserna har man vid de nordiska överläggningar som förekommit ansett sig kunna utgå från Omsesidighet i alla relevanta avseenden inom samtliga OECD-stater. Mot den bakgrunden torde omgången med lapstfttning knappast bli aktuell såvitt gäller bestämmelserna i 5 och 6 88.
Bestämmelserna i remissförslaget angående tillämpningen av förlik-
ningsförfarundet enligt kap. VI i koden avviker formellt från EG-lösningen
genom att i 58 första stycket förfarandet generellt ställs ät sidan inom OECD-omrädet tyfr ovan under 2). Sista stycket i 5§, vilket modifierar första stycket, torde inte ha annat syfte än att tillgvdose det särskilda villkoret rörande OFECD-stater som lagrådet redovisat ovan under 21 sista meningen. Eftersom remissförslaget avviker från EG-förslaget när det gäller huvudregeln om tillämpligheten av kap. VI 1 koden maste också villkoret skrivas om. Någon begriplig lagtext kan man enligt lagrädets mening emellertid knappast få, om inte huvudregeln och villkoret förs samman på i princip följande sätt: ”Inom konferenser som betjänar han-
deln mellan konventionsanslutna OECD-stater skall förfarandet enhyt kap. VI i konventionen inte tillämpas på tvist som enligt avtal mellan parterna skall biläggas genom annat förfarande.” I och för sig ställer sig tagrädet
frågande till behovet och funktionen av regleringen med hänsyn ull innehället i artikel 25 punkterna I och 21 konventionen.
En jämförelse mellan bestämmelserna i 5 och 6 §§ och EG-texten visar också en del andra skillnader som inte har kommenterats i motiven. De särskilda föreskrifterna i artikel 5 resp. reservationen nummer 4 i EG-lös-
ningen (se under 5 och 6 ovan) har inte tagits med i remisstörslaget. De tycks också vara betingade av rent interna EG-tförhällandean. I sista meningen av andra stycket i 5§ finns däremot en avvikelse som inte törefaller
befogad. Enligt EG-förordningen (se referatet under I ovan) förutsätts det inte att ett rederi frän utvecklingslandet i fråga redan skall vara medlem i en konterens utan artikel 21 koden skall också gälla rederi som har rätt till inträde enligt bestämmelserna i kodens artikel I punkt 3. Beträffande slutligen 6§ första stycket har uttrycken ”ett linjerederi” respektive ”enighet” fätt ersätta en mera preciserad text i EG-förordningens artikel 3. Lagrädet ifrågasätter om inte något utförligare text behövs.
75 I den allmänna motiveringen (avsnitt 7.4.2) diskuteras frägan i vad mån konventionen ställer krav på att ep ansluten stat skall i sin lagstiftning införa sanktionsregler som säkerställer efterlevnaden av konventionens bestämmelser. I det sammanhanget uttalas att artikel 22 i konventionen är att se som en sådan bestämmelse som måste anses förutsätta att sanktioner skall införas I nationell lagstiftning. Lagrådet finner denna bedömning tveksam. Artikel 22 anger enligt sin lydelse endast att vissa slags avtal som
ingäs av linjekonferenser — konferensavtal, avtal om marknadsdelning och lojalitetsöverenskommelser — skall överensstämma med tillämpliga krav i uppförandekoden men fär innefatta andra föreskrifter, om de inte strider
mot koden. I denna bestämmelse behöver inte inläggas något krav på att nationella sanktionsregler skall införas av en stat som tullträder konven-
tionen. Inte heller av annan konventionsbestämmelse framgär något sådant krav. Bestämmelsen i artikel 22 synes likväl ha stätt i blickpunkten
vid de överläggningar om hur uppförandekoden bör tillämpas som med svenskt deltagande ägt rum mellan ett antal västeuropeiska stater. Enligt vad som anförs + motiven har därvid den gemensamma bedömningen framkommit att ett avtal av sädant stag som anges i artikel 22 bör anses ogiltigt i den del avtalet strider mot koden. Enighet har även rätt bl. a. om alt ett sådant avtal bör kunna i sin helhet äsidosättas, om den ogiltiga delen varit väsentlig för övriga delar av avtalet.
I första stycket av 78 upptas I lagförslaget en sanktionsregel enligt vilken villkor i konferensavtal som inte uppfyller de krav som ställs i konventionen är ogiltigt I den del det strider mot konventionen. Samma ovgiltig-
hetspäföljd föreslås gälla beträffande avvikande villkor i avtal om mark-
nadsdelning och lojalitetsöverenskommelser. Enligt den föreslagna regeln torde varje villkor som ingår i exempelvis ett poolavtal och som innebär en avvikelse från en tvingande regel i koden vara att bedöma som ogiltigt. oavsett vad som i övrigt överenskommits och utan hänsyn till andra föreliggande omständigheter. Enligt lagrådets mening kan en sådan stel ogiltighetsregel komma att medföra oförutsebara verkningar och i vissa fall leda till en tillämpning som inte är avsedd.
1 7§ andra och tredje styckena föresläs opiltighetsregler även på vissa
punkter utanför det område som berörs av artiket 22. Dessa förslag gäller
avvikelser från konventionens bestämmelse i artikel 13 punkt 1 om frakt- 9 Riksdagen 1983/84.- 1 saml. Nr 17
rop. 1983/84: 17 IO
ariffer samt avvikelser från de förfaranderegler vid allmänna höjningar av rakterna och införande av tilläggsavgifter som finns i artiklarna 14 och 16. "rägan om lämpligheten av sanktioner mot konventionsbrott på omrädet nanför artikel 22 behandlas relativt utförligt i motiveringen. Departenentschefen stannar för att sådana sanktionsregler inte bör införas. Lagrälet delar i huvudsak de synpunkter som anförs i denna del och anser alt örslagen i 78 andra och tredje styckena bör utgä.
Med anledning av det anförda föreslår lagrädet att ogiltighetsregeln egränsas att avse avtalsvillkor som avviker från konventionens tvingande aestämmelser om konferensavtal, avtal om marknadsdelning och lojalitetsäverenskommelser samt att förslaget i denna del ges följande lydelse:
”Villkor i konferensavtal som inte uppfyller de krav som ställs i konvenuionen kan förklaras vara ogiltigt i den del det strider mot konventionen. Detsamma gäller i fråga om villkor i avtal om marknadsdelning och i loöjalttetsöverenskommelse.”
Lagrådet vill påpeka att, om avsikten är att fullfölja den uppfattning som framgätt som ett resultat av överväganden inom den västeuropeiska länderkretsen, förslaget efter mönster av regeln i 368 första stycket andra meningen avtalslagen (1915: 218) synes böra kompletteras med en bestämmelse om att ett avtal i vissa fall skall kunna ogiltigförklaras i sin helhet.
83 Vilka överväganden som ligger bakom preciseringen i denna paragral av gränserna för svensk domstols behörighet i mäl om ullämpning av den nya lagstiftningen framgår inte av remissen (fr specialmotiveringen och avsnitt 7.6). I de danska lagbestämmelserna finns en jurisdiktionsbestämmelse av samma innebörd. Med hänsyn till svärigheterna att bedöma vilka regler i koden som är av beskaffenhet att kunna genomdrivus domstolsvägen är det inte möjligt att bedöma. om regeln är påkallad och om den har fätt den lämpligaste utformningen. Den ger emellertid genom bestämmelserna i första stycket d och i andra stycket utrymme för en relativt fri bedömning av domstolarna, som därvid bör kunna använda sig av principer när det gäller behörigheten som har kommit till uttryck i praxis på andra liknande
rättsomräden.
Den särskilda preskriptionsregeln i sista stycket förefaller att kunna tolkas alltför vitt genom att det talas om en fordran ”som härrör ur” ett sädant rättsförhållande som är reglerat i konventionen. Vidare är uttrycket "inom två är efter det att fordringen uppkom eller sex månader efier det att internationell förlikning avslutades” inte entydigt. Om det inte strider mot vad som har avsetts kan bestämmelsen lämpiigen lyda: ”En fordran som
grundar sig på ett rättsförhållande som är reglerat I konventionen är pre-
skriberad, om talan inte har väckts inom två år efter det att fördringen
uppkom. Har inom den tiden sädant förlikningsförfarande som anges i kap.
VI i konventionen inletts, preskriberas fordringen sex månader efter det
att förfarandet avslutades, om inte preskription inträffar senare enligt
tvåärsregeln.”
Slutligen kan anmärkas, att den föreslagna preskriptionsregeln inte sätter någon gräns för rätt att med stöd av någon bestämmelse I lagen vacka talan i annat hänseende än i fråga om fördringsanspråk, dvs. exempelvis inte för talan om fastställande av rätt till medlemskap I en konferens eller
om ogiltighet av ett avtalsvillkor. Av ett företett utkast till införlivande av
koden med engelsk lagsuftning framgår, att preskriptionsregeln där mer generellt angetts avse tvist I anledning av tillämpningen eller genomförandet av koden. Motiven i remissen tyder på att en relativt kort talefrist funnits behövlig i fråga om de rättsliga relationerna överhuvudtaget inom en linjekonferens. Om detta är en riktig tolkning, bör preskriptionsregeln byggas ut.
98 Partsbehörigheten, dvs. förmågan att vara part i rättegång, följer rätts-
subjektiviteten. dvs. förmågan att vara bärare av rättigheter och skyldigheter. Endast den som kan förvärva rätugheter eller ikläda sig skyldigheter, dvs. fysisk och juridisk person, kan alltså inta ställning som part i process (se II kap. I och 288 rättegångsbalken). Som berörts i remissen, torde en linjekonferens inte Kunna betraktas som något rättssubjekt. Linjekonferens är närmast en samlingsbeteckning på kontrahenterna i ett för internationell linjesjöfart träffat samarbetsavtal mellan rederidrivande rättssubjekt. Nägon ändring härav torde inte vara avsedd i konventionen fr definimonen i
kap. I i konventionen). Av vad som nu sagts följer. att en linjekonferens
inte för närvarande kan vara part i rättegång. Enligt bestämmelsen i artikel 26 punkt Ii konventionen skall ftördragsslutande stat tilldela linjekonferenser och avlastarorganisationer den behörighet som är nödvändig för ullämpning av konventionens kapitel VI, som handlar om biläggande av tvister. Konventionsbestämmelsen nämner särskilt behörighet för linjekonferens eller avlastarorganisation att ”i sin kollektiva egenskap” kära och svara såsom part. Den nu berörda konventionsbestämmelsen har föranlett föreskriften I 95 första stycket i remissförslåget, enligt vilken en linfekonferens eller avlastarorganisation kan vara part I tvister som avses i
884 förslaget. En liknande föreskrift har upptagits i 751 den danska lägen
om linjekonferenser. Till den del stadgandet i 98 första stycket avser sådana avlastarorganisationer som är juridiska personer är det obehövligt. Alt sädana avlastarorganisationer äger partsbehörighet följer redan av I kap. 2§ rättegångsbalken. I den mån der föreslagna städgandet avser linjekonferenser och sädana avlastarorganisationer som saknar juridisk personlighet innebär det den avvikelsen från gällande rätt, alt nagon som inte kan förvärva rättigheter eller ådra sig förpliktelser utrustas med partsbehörighet. En rättegångsordning eller annat förfarande, som syftar till att
nå rättsligt verksamma avgöranden av tvister, kan inte fylla sin uppgilt när
på ena eller båda sidor förekommer part som inte kan berättigas eller förpliktas till någonting i saken. Det kan möjligen förefalla ligga nära till hands att som en åtgärd för anpassning till konventionen tillskapa regler
som skulle göra linjekonferens till rättssubjekt. Ett sådant förfaringssätt
skulle emellertid av allt att döma förfela sitt syfte, därför att en linjekonferens I konventionens mening inte torde kunna bestä bara äv ett enda
rättssubjekt (jfr konventionens bestämning av begreppet linjekonferens).
För någon speciell lagstiftning av den typ som finns i 3 kap. sjölagen ges inte något underlag vare sig It konventionen eller i remissen.
Den föreslagna regeln i 9§ första stycket är, till den de! den handlar om linjekonferens och avlastarorganisation utan juridisk personlighet, av säådan beskaffenhet att den i varje fall inte bör ges tillämplighet på ett
vidsträcktare område än konventionen gör nödvändigt, dvs. vid internatio-
nell medling som avses i kap. VI 1 konventionen.
banslutning till frågan om partsbehörighet för linjekonferens må nämnas att konventionen, fastän den i vissa avseenden behandlar konferensen som om den vore ett rättssubjekt, inte tycks innehålla några bestämmelser om
vem som äger företräda en linjekonferens ”i dess kollektiva egenskap” (frånsett speciella fall såsom mottagande av delgivning). I avsaknad av
klara bestämmelser om annat får åtminstone för svensk rätts del i så fall
antas gälla, att linjekonferens som kollektiv inte kan handla annat än
genom samtliga medlemmar : förening.
Medlem kan härvid uppträda personligen eller genom legal ställföreträdare eller genom ombud som befullmäktigats av medlemmen i konferens-
avtalet eller på annat sätt. Konventionen förutsätter säsom praktiskt när-
liggande att sådana representanter som avses i artikel 21 när så behövs befullmäktigas att i lämplig omfattning fatta beslut för konferensen. Det
som nu sagts har — frånsett vad som rör representation enligt artikel 21 — motsvarande tillämpning på sådan avlastarorganisation som inte har karak-
tär av juridisk person. Emeltertid bör påpekas att konventionen ibland
tycks utgå ifrån att en linjekonferens kan vara företrädd av någon som inte
härleder sin behörighet frän samtliga medlemmar i konferensen. I bestäm-
melsen i artikel 26 punkt 2 anges sålunda, att om ”en konferens” godtagit
eller förkastat en av förlikningsmän framlagd rekommendation, varje medlem av konferensen därmed skall anses ha godtagit eller förkastat rekommendationen. Om innebörden härav är, att någon utan bemyndigande frän konferensmedlem skall kunna med bindande verkan för denne godta eller
förkasta förlikningsförslag, finns anledning för Sverige att reservera sip
mot bestämmelsen såsom ur rättssäkerhetssynpunkt otillftredsställande.
Detsamma gäller beträffande den likaledes I artikel 26 punkt 2 upptagna
bestämmelsen att avlastarorganisation utan bemyndigande från medlemmarnas sida skall äga att med bindande verkan för dem godta eller förkasta
förlikningsförslag.
I 98 andra stycket i lagförslaget anges, utt ett Hinjerederi, som är medlem
i en konferens och som har säte här t riket, är behörigt att ta emot delgivning för konferensen och att sådan delgivning ”då” skall anses ha skett med varje medlem i konferensen. Det ullfogas att motsvarande gäller
för en organisation av avlastare och för medlem i sådan organisation.
Innebörden härav torde vara, att en här i riket domieilierad medlem av en avlastarorganisation är behörig att tå emot delgivning för organisationen och att delgivning som medlem med stöd av denna behörighet mottagit anses ha skett också med övriga medlemmar i organisationen. Dessa bestämmelser torde vara föranledda av artikel 26 punkterna Ib och Ice i
konventionen. De avviker emellertid i skilda hänseenden från konven-
tionen. Bestämmelsernas tillämplighetsområde är sålunda inte begränsat
till medlingsförfarande enligt kap. VI i konventionen (jfr ingressen till artikel 26) utan gäller också i exempelvis rättegång. Behörigheten för
medlem i linjekonferens eller avlastarorganisation att på konferensens eller organisationens vägnar motta delgivning är i konventionen men inte i 9§ andra stycket begränsad till fall då konferensen eller organisationen inte har något i vederbörlig ordning registrerat huvudkontor. En till en konferens eller avfastarorganisation ställd underrättelse som överbringas till konferensen eller organisationen på annat sätt än genom medlem, t. ex. genom att sändas till registrerat huvudkontor, gäller enligt konventionen men inte enligt 9§ andra stycket som en underrättelse till varje medlem i konferensen eller organisationen.
De i artikel 26 punkterna Ib och Ic avsedda bestämmelserna är ur rättssäkerhetssynpunkt diskutabla. Försiktigheten talar därför för att i vart
fall inte ge bestämmelserna 198 andra stycket ett vidare tillämpningsområ-
de än en anslutning till konventionen gör nödvändig. Bestämmelserna bör m.a.o. endast tillämpas i medlingsförfarande enligt kap. VI i konven-
tionen. Även i övrigt torde bestämmelserna i 9 § andra stycket böra anpas-
sas till vad konventionen kräver (jfr 568 i den danska kungörelsen om linjekonferensen). I rättegång kommer med den nu angivna ordningen vanliga delgivningsregler att gälla.
Kap. VI i konventionen innehåller omfattande regler (art. 23—46) om ett internationellt förlikningsförfarande för biläggande av tvister angående
tillämpningen eller verkställandet av föreskrifterna i uppförandekoden.
Förlikningsförfarandet beskrivs vara obligatoriskt men parterna i en tvist
är enligt artikel 25 punkterna I och 2: princip oförhindrade att avtala om
att tvisten skall biläggas i annan ordning.
Artikel 25 punkt 3 upptar bestämmelser om förhållandet mellan det internationella förlikningsförfarandet enligt kap. VI och den tvistemålsord-
ning som tillhandhbhålls enligt nationell lagstiftning. Det stadgas där att
förlikningsförhandlingar, som har inletts, har företräde framför ett förfarande enligt nationell lag. Vidare föreskrivs att om en part har påbörjat ett
rättshet förfarande enligt nationell flag utan att anlita internationell förlikning. det nationeHa förfarandet på begäran av motparten skalt avbrytas och tvisten hänskjutas till internationell förlikning enfigt kap. VI.
I den allmänna motiveringen (avsnitt 7.6) uttalas med hänsyftning på de
nämnda bestämmelserna I artikel 25 punkt 3 att tillträde till konventionen förpliktar konventionsstaterna att införa sådan lagstiftning att en anhängig talan skall avvisas om förlikningsförfarande enligt konventionen pågår cHer påkallas. Höverensstämmelse med denna uppfattning tas i 108 lagför-
slaget upp föreskrifter om att rätten skall av visa en talan dels när denna har väckts efter det att begäran om internationell förlikning har framställts och dels, på begäran av part, när talan eliest väckts i en fråga som enligt konventionen kan bli föremål för internationellt förlikning.
Lagrådet ifrågasätter, om bestämmelserna I artikel 25 punkt 3 i konventonen I själva verket har den innebörd som angetts i motiveringen och som föranlett förslaget 1 108 om avvisningsregler. I konventionsbestämmelsen sägs endast att inledda förlikningsförhandlingar ”skall ha företräde” fram-
för ett förfarande enligt nationell lag, i den engelska texten ”shall have
precedence”. och vidare att förfarandet enligt nationell lag på begäran av
part "shall be stavyed”". Sistnämnda uttryckssätt torde i engelskt lagspråk
inte innefatta annat eller mer än ett uppskov av exempelvis en dom eller en
förhandling till ett senare tillfälle. Konventionstexten synes därför i sig inte
tvinga Gl slutsatsen, att om Sverige tillträder konventionen. en vid svensk domstol anhängig talan mäste vika för ett förhkningsförfarande enligt konventionen på det sättet att talan skall avvisas. Det är att märka att ett internationellt förlik mingsförfarande inte med nödvändighet leder ull ett slutligt avgörande av en uppkommen tvist. Ett slutligt. för parterna bindande avgörande kommer enligt artikel 38 till stånd endast i den mån parterna godtar den rekommendation av förlikningsmännen som förfarandet skall utmynna i. I angivna förhållande heger enligt lagrädets mening ett starkt skäl för att en anhängig talan i en fråga som är eller kan bli föremål för ett förlikningsförfarande enligt konventionen i stället för att avvisas bör
förklaras vilande I avbidan på resultatet av förhikningsförfarandet. Med en
sådan ordning undgår man även att kärandeparten utsätts för risken att lida rättsförlust genom preskription om förlikningsförhandlingarna skulle bli resultatlösa.
Fagrådet föreslår med stöd av det anförda att bestämmelserna om det
inbördes förhållandet mellan rättegång och förlikningsförfarande utformas
på följande sätt: "Mål angående tvist som avses i (85) skall förklaras vilande om, I. tvisten rör en fråga som är föremål för internationellt förlikningsförfarande enligt bestämmelserna i kap. VI i konventionen,
2. tvisten inte har varit föremål för internationellt förhikningsförfarande som nyss sagts och någon av parterna påkallar att tvisten skall hänskjutas till sädant förfarande.
Har mål förklarats vilande enligt första stycket. får det återupptagpas när förlikningsförfarandet har avslutats utan att förlikning nätts eller det visas att frågan om förlikning eljest har förfallit.”
12 och 13 8§
I konventionens artikel 39 åläggs de fördragsslutande staterna att. utom i vissa angivna fall. erkänna en sådan rekommendation som avses i kap. VI av konventionen som bindande mellan de parter som godtagit den, samt på
begäran av någon av parterna låta verkställa den som en lagakraftägande dom. Lagrådet har i yttrandet vid 28 anmärkt. att artikel 39 som sådan.
dvs. såsom en anmaning till fördragsslutande stater, inte kan tas med i en
svensk lag. Remissförslaget innehåller emellertid också i 12 och 138§
motsvarande bestämmelser i form av materiella regler om erkännande och
verkställighet. I den formen skall regleringen naturligtvis tas med om
konventionen antas. I fråga om utformningen skulle det entigt lagrådets mening vara till fördel. om bestämmelserna — liksom motsvarande regler angående utländsk skiljedom i lagen (1929: 147) .om utländska skiljeavtal och skiljedomar — uppdelas så att giltighets- och verkställighetsbestäm-
melserna hälls isär. Lagrådet föreslår, med vissa närmast redaktionella
ändringar också I övrigt. att 128 (eller den motsvarande paragraf som en omarbetning av lagförslaget kan leda till) får nedan angiven lydelse. I fråga om innebörden av uttrycket ”parter som godkänt” en rekommendation hänvisas till vad lagrådet har anfört i anslutning till 9§ andra stycket i lagförslaget.
"En rekommendation som har utfärdats vid ett förlikningsförfarande enligt kap. VI 1 konventionen gäller här i riket mellan parter som godkänt den. om inte den part mot vilken rekommendationen åberopas visar.
|. att någon av de parter som godkänt rekommendationen inte var behörig till det.
2. att rättsstridigt tväng eller svikligt förledande inverkat vid tillkomsten av rekommendationen, celler
3. att tillsättandet av förlikningsmännen eller förlikningsförfarandet stått i strid mot bestämmelserna I konventionen.
En rekommendation gäller inte heller, om den är oförenlig med grunderna för rättsordningen här i riket.
Om någon av de omständigheter som särs I första och andra styckena föreligger i fråga om endast en del av en rekommendation, skall denna gälla
i återstående delar, om de kan särskiljas.”
De nu föreslagna ändringarna behöver inte föranleda att bestämmelserna i 138 sådana de utformats i remissförslaget behöver ändras. Bestämmelsen om att avskrift av en rekommendation måste vara bestyrkt av myndighet är dock enligt lagrädets mening onödig och bör ersättas av en sedvanlig
regel om krav på bestyrkt avskrift. Också beträffande sådan översättning
som sägs i första stycket bör krävas att den skall vara bestyrkt.
'kraftträdandet
Lagen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Lagen skulle
därigenom, i frånvaro av särskilda övergångsregler. bli tillämplig på avtal
som ingätts av en linjekonferens även före lagens ikraftträdande. Beträflande en betydelsefull avtalstyp, avtal om marknadsdelning, föreskriver konventionen en övergångsperiod om högst två är men denna period räknas från konventionens ikraftträdande (art. 2 p. 10). De spörsmål som kan uppkomma i samband med lagens tillämpning på existerande affärsförhällanden har inte belysts i remissen. Behovet av särskilda övergångsregler synes böra övervägas i det fortsatta lagstftningsarbetet.
Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1983-09-22
Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden L Carlsson. Lundkvist. Feldt. Sigurdsen. Gustafsson. Eeton. Hielm-Watlén. Peterson. Andersson, Rainer. Boström. Göransson. Gradin. Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Thunborg
Föredragande: statsrådet Boström
Proposition om lag med anledning av Sveriges tillträde till konventionen den 6 april 1974 om en uppförandekod för linjekonferenser
1¶Anmälan av lagrådsyttrande
Föredraganden anmäler lagrädets yttrande! över förslag till lag med anledning av Sveriges tillträde till konventionen den 6 april 1974 om en uppförandekod för tinjekonferenser.
Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.
Lagrådets helhetsomdöme om konventionen är att denna bedömd som rättsteknisk produkt framstår som föga ägnad att läggas till grund för lagstiftning. Lagrådet har vad gäller metoden för att införliva konventionen med svensk rätt förordat att någon typ av transformation kommer till användning i stället för den inkorporation som använts i remitterade förslaget.
Jag kan dela lagrådets helhetsomdöme om konventionen som rättsteknisk produkt. Emellertid talar — som jag framfört i lagrädsremissen — numera starka skäl för att Sverige tillträder konventionen och den omständigheten att lagstiftningsprodukten blir svårtillgänglig föranleder mig inte till annan bedömning av anslutningsfrågan.
Vad gäller metoden för att införliva konventionen med svensk rätt vill jag hänvisa till vad jag anfört i remissprotokollet om att det bäst gagnar de kommersiella intressenterna — inte bara i Sverige — att man inte genom omredigering skapar osäkerhet även i frågan om det föreligger skillnader meltan den nationella lagstiftningen och konventionens grundtext. För de kommersiella intressenterna måste koden i dess ursprungsversion under alla omständigheter vara vägledande eftersom det rör sig om internationel-
! Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 17 mars 1983.
ja kommersiella förhållanden. Jag kan därför inte biträda tlagrädets förslag
angående införlivandemetoden.
Efter lägradsföredragningen har granskning av översättningen skett varvid smärre justeringar har gjorts i vissa delar.
Jag går nu över till att behandla de olika frågor som tas upp i lagrådets yttrande.
2§
Lagrådet framför principiella invändningar mot att endast en av de fem autentiska texterna förklaras gälla som svensk lag. Den metod som an-
vänts i remitterade förslaget innebär givetvis att den engelska versionen
kommer att gälla som svensk lag medan de övriga autentiska texterna endast kan få betydelse som hjälpmedel vid tolkningen av den engelska
texten. Enligt min mening skulle det emellertid inte vara lämpligt att låta
samtliga autentiska texter gälla som svensk lag. Det skulle givetvis kunna
medföra svårigheter om t.ex. den kinesiska texten införlivades med
svensk rätt. Eftersom det för den som I första hand har intresse av koden är naturhigt att arbeta på engelska, anser jag det ändamålsenligt att endast den engelska texten införlivas med svensk rätt.
I sin kommentar till 28 i remitterade förslaget påpekar lagrådet bl. a. att vissa av artiklarna i konventionen riktar sig till de fördragsslutande staterna och att dessa föreskrifter inte är av den karaktären att de kan förklaras gälla som svensk tag. Jag biträder lagrädets förslag att artiklarna i fråga utesluts ur lagen. Detta innebär att kap. I-V samt kap. VI art. 23— 25, 26 (2), 27. 29, 31—38 och 40-45 i konventionen i sin engelska text bör gälla som svensk lag. Emellertid medför den omständigheten att t. ex. art. 26 (1) i konventionen inte kommer att gälla som svensk lag att vissa där ingående moment måste tillföras den svenska lagen på annat sätt eftersom de till sitt innehåll är föreskrifter riktade till de kommersiella parterna. De
rör ordningsfrågor om att ange adress o.d. Föreskrifterna i fråga har därför
tillförts lagen i 8 §.
Jag biträder även lagrådets förslag vad gäller formuleringen av regering-
ens roll vid tillämpningen av lagen.
38 Lagrådet har i sitt yttrande över 3 § i remitterade förslaget påtalat svärig-
heterna att söka lösa problemet med bristande reciprocitet och motmedel
som reaktion häremot. Eftersom konstitutionella skäl hindrar den lösning som valts i t.ex. Danmark har i remitterade förslaget bedömningen av om reciprociteten brister lämnats till domstolarnas prövning. Eagrådet förordar att paragrafen utgår och att — om förhållandena ger anledning därtill — riksdagen får ta ställning i ett eventuellt konkret fall av bristande reciproci-
tet och att därvid riksdagen även har att ta ställning till metoder att reagera
mot detta.
Prop. 1983/84: [7 | 119
Såsom jag anfört i motiveringen i remissen kan det komma att bli aktuellt med en mer penerell motmedelslagstiftning med en utformning som i huvudsak överensstämmer med den lagstiftning som redan finns 1 vissa EG-länder och som förbereds i övriga. De skäl lagrådet redovisar mot 3 8:i remissen finner jag övertygande och jag biträder alltså förslaget att paragrafen utgår. Frågan om motmedel kommer jag att anmäla i annat sammanhang.
4§
Mot 4 § första stycket har lagrådet den invändningen att uttormningen
ger intryck av att även Sverige är bundet av etableringsreglerna inom EG. Vidare anför lagrådet att begränsningen i rätten för nationellt linjerederi att
få deltaga i konferens inte överensstämmer med konventionen varför i
sädant fall en svensk reservation mot konventionen på denna punkt skulle vara nödvändig. Sammanfattningsvis anför lagrådet att paragrafens första stycke torde kunna utgå eftersom konventionens regler avses gälla, I konventionen stadgas nämligen att frågan om nationellt linjerederi avgörs antingen genom nationell lagstiftning eller av behörig nationell myndighet. Om paragrafens första stycke utgår innebär detta att nägon nationell lag-
stiftning i frågan inte finns och att alltså beslut fattas av nationell behörig
myndighet — enligt 28 regeringen — vilket är avsikten enligt 48 första stycket.
Härtill vill jag anföra följande. Avsikten är inte att inskränka tillämpligheten av konventionen vad gäller innebörden av kodens definition av nationellt linjerederi. Som lagrådet påpekar gäller enligt konventionen att ett linjerederi som uppfyller vissa krav beträffande anknytningen till ett land för att vara nationellt knjerederi dessutom skall erkännas som sådant av behörig myndighet eller enligt landets lag. Om nationell lagstiftning inte innehåller något stadgande som kvalificerar ett linjerederi som nationellt Iinierederi gäller således automatiskt enligt konventionen att beslut om erkännande fattas av behörig myndighet — i remitterade förslagets 2 § regeringen. Emellertid innehåller EG-förordningen på denna punkt ett moment som utgör ett tillägg ull konventionens definition av ”nationellt
, linjerederi””. Avsikten entigt EG-förordningen är bl. a. att frågan om vilket eller vilka rederier som skall få delta i en viss konferens med ställning som
nationellt linjerederi skall i första hand bestämmas efter överläggningar
mellan de berörda rederierna. Detta förfarande är väl förenligt med konventionens krav att ett nationellt linjerederi skall ha sitt huvudkontor och
faktiska ledning i det aktuella landet. Endast det rederi som uppfyller dessa
krav kan vara aktuellt i överläggningar i frågan. Konventionen föreskriver
vidare att rederiet skall vara erkänt som nationellt linjerederi enligt natio-
nell lag eller av nattonell behörig myndighet. Den i remitterade förslaget förordade lösningen är att svensk lag anvisar överläggningar mellan berörda rederier och — om enighet inte uppnås — beslut av regeringen för att
avgöra vilket eller vilka rederier som i en viss konferens har ställning av svenskt nationellt linjerederi. Någon reservation på denna punkt mot konventionens föreskrifter är således inte aktuell för svenskt vidkommande.
bapradets förslag att 4 § tredje stycket om avlastare utgår såsom överflödigt kan jag godta.
58 Angäende första stycket har lagradet framfört bl.a. samma påpekande
om ömsesidighet som beträffande 38 i remitterade förslaget. Lagrådet har vidare föreslagit att det utsägs att undantaget gäller konventionsanslutna OFCD-stater. detta för att uppnä likhet med EG-förordningen. Jag delar lagrådets åsikt angående frågan om ömsesidighet och kan vitsorda intresset av överensstämmelse så långt möjligt med EG-förordningen även om konventionsanslutningen är underförstådd. Konventionen och därmed lagen jämte där! intagna undantagsregler kan dock aldrig gälla i en handelsrelation om inte båda parter är konventionsanslutna. Eftersom ”konven-
tionsanslutna” I lagrädets förslag är överflödigt och ett förtydligande i
detta sammanhang skulle kräva motsvarande förtydligande på andra ställen anser jag inte att bestämningen bör tas med.
Beträffande tredje stycket i paragrafen har lagrådet föreslagit en annan
utformning av stadgandet angående tillämpningen av kap. VI i konventionen. Jag biträder lagrådets förslag i denna del, vilket medför att tredje stycket kommer att ingå i första stycket såsom ett tillägg till detta.
Jag godtar lagrådets påpekande beträffande andra stycket.
Eftersom 3§ i remitterade förslaget föreslås utgå kommer denna para-
graf att betecknas 45§.
6§
Jag godtar lagrådets påpekande. Första stycket av bestämmelsen - som nu betecknas 5§ — föreslås därför få följande lydelse:
"När en linjekonferens tillämpar någon form av marknadsdelning enligt art. 21 konventionen. skall den lastvolym omfördelas som enligt konventionen varje grupp av nationella linierederier hemmahörande i OFECD-
stater eller linjerederier från OECD-stater som deltar som tredjelandsseglare är berättigade till, om inte beslut om annat fattas av samtliga rederier
som är medlemmar av konferensen och omfattas av omfördelningsreglerna. Beslut om omfördelning skall syfta till att ge samtliga sådana rederier en rättvis andel av konferensens trafik.”
Tredje stycket av paragrafen bör utgå av samma skäl som 3 8 i remittera-
de förslaget. Frågan om motmedel vid bristande reciprocitet avser jag att
ta upp i senare sammanhang.
|
78 Lagrådet har föreslagit en mera inskränkt ogiltighetsregel än den som finns i remitterade förslaget. På de skäl lagrådet anfört godtar jag lägrädets förslag med hänsyn till att en ev. bristande överensstämmelse med andra nationella lagstiftningar i den västeuropeiska länderkretsen synes bli mar-
ginell. |
Jag ansluter mig till lagrädets bedömning aut bestämmelsen behöver kompletteras med en möjlighet att avtal skall kunna ogiltigförklaras i sin
helhet, efter mönster från avtalslagen.
8§
Jag ansluter mig till lagrådets bedömning och godtar lagrädets förslag till ändrad utformning av preskriptionsregler för penningfordringar. Som lagrådet påpekat bör preskriptionsregler även finnas för andra krav än penningfordringar. Vad gäller preskription av talan när förlikningsförhandlingar enligt konventionens regler föregått talans väckande bör samma regel gälla som för penningfördringar.
Med hänvisning till vad jag nu har sagt bör numera 7§ tredje stycket ges följande lydelse:
”En fordran som grundar sig på eu rättsförhäallande som år reglerat i
konventionen är preskriberad, om talan inte har väckts inom två är efter
det att fordringen uppkom. Har inom den tiden sädant förlikningsförfarande som anges i kap. VI 1 konventionen inletis, preskriberas fordringen sex månader efter det att förfarandet avslutades, om inte preskription inträffar senare enligt tväärsregeln. Gäller talan annat än penningfordran räknas tiden från det att den omståndigheten inträffade som yrkandet
hånför sig till.”
98 Lagrådet har riktat principiella invändningar mot stadgandet i första stycket att konferens och organisation av avlastare skall kunna vara part i domstolstvist enligt lagen. Lagrådet har vidare päpekat att stadgandet i fråga går wmöver vad konventionen kräver, nämligen att konferens och avlastarorganisation skall kunna vara part i de förhandlingar som avses i kap. VE i konventionen. Lagrådet förordar att den svenska lagen inte går längre än vad konventionen kräver under förutsättning att detta är lämpligt
med hänsyn till det samarbete med den västeuropeiska länderkretsen vari
Sverige deltagit.
Som framgår av resonemanget i remissen gär förslaget där inte längre än att ge bl.a. konferens partshabilitet vid domstol i mål enligt lagen och
koden. Något ansvar för konferensens förpliktelser enligt ett domstolsut-
slag lades — enligt det remitterade förslaget — aldrig på den enskilde medlemmen i konferensen. Att över huvud taget stämma en konferens enligt det remitterade förslaget framstär säledes som mindre välbetänkt
eftersom utsikten att kunna verkställa en förpliktande dom synes [iten. Lagrädets förslag att inte ge konferens partshabilitet vid domstol innebär alltså I praktiken — jämfört med remitterade förslaget — att möjligheten att föra en meningslös talan vid domstol bortfaller. Jag godtar lägrädets kritik
och förordar att föreskriften angående konferensers och avlastarorganisa-
tioners partshabilitet begränsas till att avse förhandlingar som avses i kap. VI i konventionen.
Lagen bör innehälla ett stadgande av denna innebörd eftersom artikeln vari fördragsslutande part åläggs tillse detta efter lägrådets påpekande inte kommer att omfattas av inkorporeringen.
Med hänsyn till det sagda bör stadgandet som 88 erhålla följande ly-
delse:
”Angäende sädana förhandlingar som anges i kap. VI i konventionen gäller
a) att linjekonferens och organisation av avlastare kan vara part,
b) att en underrättelse till en linjekonferens eller en organisation av
avlastare skall anses utgöra underrättelse till varje medlem av en sådan konterens eller avlastarorganisation, c) att underrättelser till en linjekonferens eller en organisation av avlas-
tare skall sändas till adressen för konferensens eller avlastarorganisationens huvudkontor,
d) att, om linjekonferensen eller avlastarorganisationen underlätit att registrera adress eller inte har något huvudkontor, underrättelse till vilken som helst av medlemmarna skall anses utgöra underrättelse till konferen-
sen eller avlastarorganisationen.”
Lagrådet har förordat att regeringen avger reservationer i fråga om artikel 26 (2) eftersom det framstår som otilltredsställande ur rättssåkerhetssynpunkt att svenskt rederi som medlem av konferens blir bundet av förlikning som godtagits av annan medlem av samma konferens. Detsamma gäller för avlastare som är medlem av avlastarorganisation.
För egen del finner jag visserligen att det finns fog för lägrädets oro. Jag anser mig dock kunna utgå från att konferenser respektive avlastarorganisationer internt har sådana bestämmelser att det inte kommer att inträffa
att någon medlem godkänner förlikning som kommer att binda annan
medlem som inte kan acceptera avgörandet. Konferensavtalen kommer
således sannolikt att innehålla sädana bestämmelser som föreskriver alt medlem mäste ha samtliga andra medlemmars godkännande för att uccep-
tera en förlikning å konferensens vägnar. Eftersom artikeln i konventionen
har en central ställning kan det inte komma i fråga att Sverige reserverar
sig på denna punkt. Inte heller andra länder inom den västeuropeiska kretsen har övervägt sådan reservation.
10, 12 och 1388
Jag ansluter mig till lagrådets resonemang och godtar lagrådets förslag till avfattning av paragraferna.
Lagrådet har slutligen i sitt yttrande tagit upp frågan om övergångsbestämmelser, i synnerhet frågan om konventionens och lagens ullämplighet på redan ingångna avtal.
Villkoren för konventionens ikraftträdande har numera uppfyllts och
den kommer att träda i kraft den 6 oktober 1983. För svensk del blir
konventionen emellerud bindande först sex månader efter der att Sveriges anslutningsinstrument deponerats hos Förenta nationernas generalsekretefare. Bedömningen av den lämpliga udpunkten härför bör ankomma på regeringen. Som lagrådet påpekar innehäller konventionen en tväärig övergångsperiod beträffande avtal om marknadsuppdelning, tiden räknad från konventionens ikraftträdande. Vad gäller övriga skyldigheter, t.ex. innehället i lojalitetsöverenskommelser och den föreskrift i tagen som härrör ur EG-förordningen och som avhandlar omfördelning av lastvolymer gäller följande. Frågor av denna typ har inte varit föremål för diskussion i den västeuropeiska länderkretsen och de länder som slutligt har utformat sin nationella lagsuftning här inga föreskrifter I ämnet. Det naturliga vore att i den svenska lagstiftningen föreskriva att bestämmelserna endast gäller avtal som Ingas efter det att konventionen trätt i kraft för svenskt vidkom-
mande. Emellertid skulle en sådan inskränkning endast kunna göras gäl-
lande vid svensk domstol. Hur man skulle resonera vid törlikningstörfarande enligt VI kap. I konventionen eller vid utländsk domstol kan inte förutsägas. Därtill bör anmärkas att loöjalitetsöverenskommelser normalt inte ingas för längre tid än sex månader. I sådant föll skulle det inte vara nägon större ofägenhet att låta konventionens bestämmelser gälla även ingängna avtal eftersom det mäste vara känt för parterna når de ingår avtalet vid vilken udpunkt konventionens bestämmelser kommer att gälla även för avtal ingänget desstörinnan. Motsvarande skulle då gälla avtal mellan rederier, som utesluter den tredjelandsseglation som härrör ur EG-förordningen. Den svenska lagen bör således inte ha nägon särskild Övergängsbestämmelse. 2 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen
dels att anta det av lagrädet granskade lagförslaget med vidtagna ändringar,
dels alt godkänna den i Geneve den 6 april 1974 avslutade konventionen om en uppförandekod för linjekonferenser.
3 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredrugandens överväganden och beslutar att genom proposition föresla riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fråm.
Innehäll
PropoöstlONeh ooososse ser ss sees sr rs ea Propoösitionens huvudsakliga innehöll Propositionens lagförslag med Convention on a Code of Conduet for fäner COMUICNCCY oss eereer ere r ere rer rer r reses ses ses esse Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1983 I IDICdniNg oooeooseeeereeereee rer ere rrrre reser r esse ss essens 2 Internationell Hnjesjöfart och internationella linjekonferenser 3 Den svenska linjesjölarlenh —ooooossesrseresrsreerrsr sees ess sea 4 Tillkomsten av FN:s konvention om en uppförandekod för linje- KODfCICNSET ooo eee rer ere re ere er rr ere reser re rss ss seneste sn Sd 'n EG-lösningen av en anpassning till koden 60 6 Koden och EG-CfOrordningen sosse eerrererersres ss sis ss sees 61 6.1 Koden och EG-förordningens uppbyggnad och inbördes sam- [BAT Lb 1 VR 6.2 Kodens och EG-förordningens innehäll 7 Föredragandens ÖvVervägandeD sossssssesesrssessee ss rss erna 7.1 Sjöfartspolitiska överväganden M.M. oossoosossssss sense. 7.2 Metod för införlivande av konventionen och EG-förordningen Med SVENSK fällo ooosssossss rr errssee rer ere rs rss este ses ena
7.3¶Tilkumpningsområde soccer errerrerrreresrrse rr sr serna
7.4 Behovet av särskilda nationella regler sosssssssss sov ss sena 7.4.1 Kodens förhållande ull den svenska konkurrenslagsutt- TT SKE VR
7.4.2¶Sanktioner
7.5 Specialdomstolar 7.6 Jurisdikuion 80 7.7 Einjekonferensernas och avlastarorganisationernas proces-
suella ställning ooocosossoser esse ser reser sr rss rer seneste [0
7.7.1 linjekonferenseffa oosssssrrsrssrerrrss ss esse reses öl 7.7.2 Avlastarorganisationernas behörighet att företråda av- ÅaSlåft oss seeeeerer rer are r rr rer rer ers rr rer er sea 52 7.8 Nationellt linjerederi 83 7.9 Preskription ooososssserere ere reser rer ere rss se see res nea 54 8 Upprättat lägförsläg oocssosss see rr reser rer rr rss r ers see se sea 85 9 Specialmotiverilg ooscossseeeesr rer rer rr rer r arr rer rr erste Så 10 Hemställan oosossooroeserer rer rr rr rr rer reser r rss rr sr rr ta [1 Beslöt mosse sseeeerr ers er er reser s rer ere rer e res ses str tta
Biluga I Council Regulation (EEC) No 954/79 of 15 May 1979
concerning the ratification by Member States of, or their
accession to, the United Nations Convention on a Code of Conduct for Liner Conferences ssssossos ses s ss ss.
Bilaga 2 Det remitterade lagförslaget = oocssssssssss rss rs serna Utdrag av lagrädets protokoll den 27 maj 1983 0 e ere era Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 22 september 1983
I Anmälan av lagrädsyttrande ooo esse rrrere rer rer rer rr rna
2 Hemställätt ooooooossosser rr rer ere ers rer ers rr rss rr rss sr tr 0 STSES [TT
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983