om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge
Regeringens proposition
1983/84: 19
om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge; beslutad den 22 september 1983.
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar OLOF PALME
KJELL-OLOF FELDT
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen antar en lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge. Avtalet och ett till avtalet fogat protokoll har tagits in i lagen som bilaga.
Avtalet och protokollet avses bli tillämpliga på inkomst som förvärvas efter utgången av det år då avtalet och protokollet träder i kraft samt på förmögenhet på vilken skatt utgår på grund av taxering andra kalenderåret efter ikraftträdandet eller senare. Avtalet och protokollet ersätter gällande internordiska dubbelbeskattningsavtal beträffande inkomst och förmögenhet.
I Riksdagen 1983:84.1 samt. Nr 19
Förslag till Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland,
Island och Norge
Härigenom föreskrivs följande.
18 Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet som Sverige, Danmark, Finland, Island och
Norge undertecknade den 22 mars 1983 skall tillsammans med det protokoll som är fogat till avtalet och som utgör en integrerande del av detta gälla för Sveriges del. Avtalets och protokollets innehåll framgår av bilaga
till denna lag.
28 Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle
föreligga.
3 & Om en person anser att det vidtagits någon åtgärd som för honom medfört eller kommer att medföra en beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet, kan han ansöka om rättelse enligt artikel 28 punkt I i avtalet. Sådan ansökan skall göras hos riksskatteverket.
4 8 Även om en skattskyldigs inkomst eller förmögenhet enligt avtalet skall vara helt eller delvis undantagen från beskattning i Sverige, skall den
skattskyldige lämna alla de uppgifter till ledning för taxeringen som han annars skulle ha varit skyldig att lämna.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. I anslutning
härtill bestämmer regeringen från vilken tidpunkt lagen skall tillämpas på
inkomst och förmögenhet som omfattas av lagen och fram till vilken tidpunkt äldre bestämmelser fortfarande skall tillämpas.
Prop. 1983/84: 19 4 Bilaga
OVERENSKOMST Suomen, Islannin, Norjan, AVTAL meliem Danmark, Finland, Ruotsin ja Tanskan välinen mellan Finland, Danmark, Is- Island, Norge og Sverige til SOPIMUS land, Norge och Sverige för undgåelse af dobbeltbeskat- tulo- ja varallisuusveroja kos- undvikande av -dubbelbening for så vidt angår ind- kevan kaksinkertaisen vero- skattning beträffande skatter komst- og formueskatter tuksen välttämiseksi på inkomst och förmögenhet
Regeringerne i Danmark, Suomen, Islannin. Norjan, Regeringarna i Finland, Finland. Island, Norge og Ruotsin ja Tanskan hallituk- Danmark, Island, Norge och Sverige, set, Sverige har,
der gönsker at indgäå en haluten tehdä sopimuksen föranledda av önskan att
overenskomst til undgåelse tulo- ja = varallisuusveroja ingå ett avtal för undvikande
af dobbeltbeskatning for så koskevan = kaksinkertaisen av dubbelbeskattning beträf-
vidt angår indkomst- og for- verotuksen välttämiseksi, fande skatter på inkomst och
mueskatter, förmögenhet,
er blevet enige om föl- ovat sopineet seuraavasta: överenskommit om föl gende: jande:
Artikel 1 I artikla Artikel I
De af overenskomsten om- Henkilöt, jothin sopimusta Personer på vilka avtalet till-
fattede personer sovelletaan lämpas
Denne overenskomst skal Tätä sopimusta sovelle- Detta avtal tillämpas på finde anvendelse på perso- taan henkilöihin, jotka asu- personer som har hemvist i ner, der er hjemmeherende i vat — sopimusvaltiossa — tal en eller flera av de avtalssluen eller flere af de kontrahe- useissa sopimusvaltioissa. tande staterna. rende stater.
Artikel 2 2 artikla Artikel 2
De af overenskomsten om- Sopimuksen piiriin kuuluvat Skatter som omfattas av avfattede skatter verot talet
1. Denne = overenskomst 1. Tätä sopimusta sovelle- I. Detta avtal tillämpas på skal finde anvendelse på ind- taan veroihin, jotka määrä- skatter på inkomst och förkomst- og formueskatter, der tään kunkin sopimusvaltion, mögenhet, som påförs för enpålignes på en kontraherende sen valtiollisen osan tai pai- var av de avtalsslutande sta-
stats, dens politiske underaf- kallisviranomaisen — lukuun ternas, dess politiska under-
delingers eller dens tokale tulon ja varallisuuden perus- avdelningars — eller lokala myndigheders vegne. uden teella, verojen kantotavasta myndigheters räkning, obe-
hensyn til hvorledes de op- riippumatta. roende av det sätt på vilket
krzeves. skatterna uttages.
2. Som indkomst- og for- 2. Tulon ja varallisuuden 2. Med skatter på inkomst
mueskatter skal anses alle perusteella — suoritettavina och förmögenhet förstås alla
skatter, der pålignes hele veroina pidetään kaikkia ko- skatter, som utgår på in-
indkomsten, hele formuen el- konaistulon tai kokonaisva- komst eller förmögenhet i ler dele af indkomsten eller rallisuuden taikka tulon tai dess helhet eller på delar av formuen, herunder skatter af varallisuuden osan perus- inkomst eller förmögenhet,
fortjeneste ved afhandelse af teella suoritettavia veroja. däri inbegripna skatter på rärlig formuc eller fast ejen- niihin luettuina irtaimen tai vinst genom överlåtelse av dom, samt skatter på for- kiinteän omaisuuden luovu- lös eller fast egendom samt
mueforggelse. tuksesta saadun voiton pe- skatter på värdestegring.
rusteella suoritettavat verot
sekä arvonnousun = perus-
teella suoritettavat verot.
SAMNINGUR OVERENSKOMST AVTAL
milli Islands, Danmerkur, mellom Norge, Danmark, mellan Sverige, Danmark, Finnlands, Noregs og Finland, Island og Sverige til Finland, Island och Norge för Svibjödar til ad komast hjå unngåelse av dobbeltbeskat- undvikande av dubbelbe-
tvisköttun ad bvi er vardar ning med hensyn til skatter av skattning beträffande skatter
skatta å tekjur og eignir inntekt og formue på inkomst och förmögenhet
Rikisstjörnir Islands, Dan- Regjeringene i Norge, Regeringarna i Sverige, merkur, Finnlands, Noregs Danmark, Finland, Island og Danmark, Finland. Island og Svibjödar, Sverige. och Norge har,
sem &skja bess ad gera som gnsker å inngå en föranledda av önskan att samning til ad komast hjå overenskomst om unngåelse ingå ett avtal för undvikande tvisköttun ad bvi er vardar av dobbeltbeskatning med av dubbelbeskattning beträf-
skatta å tekjur og eignir, hensyn til skatter av inntekt fande skatter på inkomst och
hafa ordid åsåttar um eftir- og formue, förmögenhet.
farandi: er blitt enige om fölgende: överenskommit om föl-
Jjande:
1. gr. Artikkel I Artikel I Aödilar sem samningurinn De personer som overens- Personer på vilka avtalet till-
tekur til komsten gjelder' lämpas Samningur bessi tekur til Denne overenskomst får Detta avtal tillimpas på adila sem eru heimilisfastir i anvendelse på personer som personer som har hemvist i
cinu eda fMeiri adildarrikj- er bosatt i en eller flere av de en eller flera av de avtalssluanna. kontraherende stater. tande staterna.
2. gr. Artikkel 2 Artikel 2 Skattar sem samningurinn De skatter som overenskom- Skatter som omfattas av avtekur til sten gjelder talet
1. Samningur bessi tekur I. Denne = overenskomst I. Detta avtal tillämpas på til skatta af tekjum og cignum får anvendelse på skatter av skatter på inkomst och försem eru ålagdir vegna adild- inntekt og formue som ut- mögenhet. som påförs för en-
arrikis, opinbers aödila eda skrives for regning av enhver var av de avtalsslutande stasveitarstjörnar i pvi ån tillits av de kontraherende stater ternas, dess politiska undertil pess å hvern hätt beir eru eller deres regionale eller lo- avdelningars — eller lokala ålagdir. kale forvaltningsmyndig- myndigheters räkning, obe-
heter, uten hensyn til på hvil- roende av det sätt på vilket ken måte de utskrives. skatterna uttages. 2. Til skatta af tekjum og 2. Som skatter av inntekt 2. Med skatter på inkomst
eignum teljast allir skattar og formue anses alle skatter och förmögenhet förstås alla
sem lagdir eru å heildartekj- som utskrives av den sam- skatter, som utgår på in-
ur. heildareignir edöa å petti lede innickt, av den samlede komst eller förmögenhet i
tekna og cigna, bar med tald- formue, eller av deler av inn- dess helhet eller på delar av ir skattar af ågöda af sölu tekten eller formuen, her- inkomst eller förmögenhet,
lausafjår eda fasteigna, svo under skatter av gevinst ved däri inbegripna skatter på og skattar af verömeetis- avhendelse av lasegre eller vinst genom Överlåtelse av aukningu. fast eiendom samt skatter av lös eller fast egendom samt
verdistigning. skatter på värdestegring,.
3. De geldende skatter, 3. Tällä hetkellä suoritet- 3. De för närvarande ut-
på hvilke overenskomsten tavat verot, joihin sopimusta gående skatter på vilka avta-
skal finde anvendelse, er: sovelletaan, ovat: let tillämpas är: a) I Danmark: a) Tanskassa: a) I Danmark: 1) indkomstskatten til sta- 1) valtion tulovero; 1) inkomstskatten till sta-
ten; ten;
2) folkepensionsbidraget: 2) kansaneläkemaksu: 2) folkpensionsbidraget; 3) det serlige folkepen- 3) erityinen kansaneläke- 3) det särskilda folkpensionsbidrag; maksu; sionsbidraget:
4) bidraget til dagpenge- 4) päiväraharahastolle 4) bidraget = till dagpenfonden; suoritettava maksu; ningfonden; 5) spmandsskatten; 5) merimiesvero; 5) sjömansskatten; 6) den serlige indkomst- 6) erityinen tulovero; 6) den särskilda inkomstskat; skatten; 7) udbytteskatten; 7) osinkovero; 7) utdelningsskatten; 8) den kommunale ind- 8) kunnan tulovero; 8) den kommunala = inkomstskat; komstskatten; 9) kirkeskatten; 9) kirkollisvero; 9) kyrkoskatten; 10) den amtskommunale 10) maakunnan tulovero; 10) den amtskommunala indkomstskat; og ja inkomstskatten; och 11) formueskatten til sta- 11) valtion varallisuus- 11) förmögenhetsskatten ten; vero,; till staten; (herefter omtalt - som Gjäljempänä ”Tanskan (1 det följande benämnda ”dansk skat”). vero”'). ”dansk skatt”). b) I Finland: b) Suomessa: b) I Finland: 1) den statslige indkomst- 1) valtion tulo- ja varalli- 1) den statliga inkomstog formueskat; suusvero; och förmögenhetsskatten; 2) kommunalskatten; 2) kunnailisvero; 2) kommunalskatten; 3) kirkeskatten; 3) kirkollisvero; 3) kyrkoskatten; 4) sgmandsskatten; og 4) merimiesvero; ja 4) sjömansskatten; och 5) kildeskatten; 5) lähdevero: 5) källskatten: (herefter omtalt - som Gäljempänä "Suomen (i det följande benämnda "finsk skat”). vero'"'). "finsk skatt”). co I Island: c) Islannissa: c) I Island: D den = statslige — ind- 1) valtion tulovero; D den statliga inkomstkomstskat: skatten; 2) den kommunale ind- 2) kunnan tulovero; ja 2) den kommunala = inkomstskat; og komstskatten; och 3) den statslige formue- 3) valtion varallisuusvero; 3) den statliga förmögen-
skat; Gjäljempänä ”Islannin hetsskatten; (herefter omtalt som ”"is- vero”'). (i det följande benämnda
landsk skat”'). "isländsk skatt”). d) I Norge: d) Norjassa: d) I Norge: 1) indkomst- og formue- 1) valtion tulo- ja varalli- 1) inkomst- och förmögenskatten til staten; suusvero; hetsskatten till staten;
2) indkomst- og formuc- 2) kunnan tulo- ja varalli- 2) inkomst- och förmögen-
skatten til kommunerne; suusvero; hetsskatten till kommunerna; 3) indkomstskatten til fyl- 3) maakunnan tulovero; 3) inkomstskatten till fylkene: kena: 4) fellesskatten til skatte- 4) verojenjakorahastolle 4) den gemensamma skatfordelingsfonden; suoritettava yhteinen vero; ten till skattefördelningsfon-
den;
3. Gildandi skattar sem 3. De skatter som for ti- 3. De för närvarande utsamningurinn tekur til eru den utskrives og kommer inn gående skatter på vilka avtabessir: under overenskomsten er: let tillämpas är: a) I Danmörku: a) I Danmark: a) I Danmark: 1) tekjuskattur til rikisins; 1) inntektsskatten til sta- I) inkomstskatten till sta-
ten; ten;
2) ellilifeyristrygginga- 2) folkepensjonsbidraget; 2) folkpensionsbidraget; gjald; 3) sérstakt ellilifeyris- 3) det serskilte folkepen- 3) det särskilda folkpen-
tryggingagjald; sjonsbidraget; sionsbidraget;
4) sjäkradagpeningasjöös- 4) bidraget til dagpenge- 4) bidraget — till dagpen-
gjald; fondet; ningfonden; 5) sjömannaskattur; 5) sjämansskatten; 5) sjömansskatten; 6) sérstakur tekjuskattur; 6) den serskilte inntekts- 6) den särskilda inkomst-
skatten: skatten; 7) ågödahlutaskattur; 7) utbytteskatten; 7) utdelningsskatten; 8) tekjuätsvar til sveitarfé- 8) den kommunale inn- 8) den kommunala inlaga; tektsskatten; komstskatten; 9) kirkjuskattur; 9) kirkeskatten; 9) kyrkoskatten; 10) tekjuutsvar til amta; 10) den amtskommunale 10) den amtskommunala og inntektsskatten; og inkomstskatten: och 11) eignarskattur til rikis- 11) formueskatten til sta- 11) förmögenhetsskatten ins; (hér = eftir nefndir ten; (i det föalgende kalt till staten; (i det följande be- ”danskur skattur”'). ”dansk skatt”). nämnda ” dansk skatt'').
b) I Finnlandi: b) I Finland: b) I Finland: 1) tekju- og eignarskattur 1) inntekts- og formues- 1) den statliga inkomsttil rikisins; skatten til staten; och förmögenhetsskatten; 2) åtsvar til sveitarfélaga; 2) kommuneskatten; 2) kommunalskatten;
3) kirkjuskattur; 3) kirkeskatten; 3) kyrkoskatten;
4) sjömannaskattur; og 4) sjömannskatten; og 4) sjömansskatten; och 5) afdråttarskattur; — (hér 5) kildeskatten: (i det föl- 5) källskatten:; (i det föleftir nefndir ”finnskur skatt- gende kalt ”finsk skatt”). jande benämnda = "finsk ur"). skatt”). c) Å Islandi: c) I Island: co I Island: 1) tekjuskattur til rikisins; 1) inntektsskatten til sta- 1) den statliga inkomst-
ten; skatten: 2) tekjuuötsvar til sveitarfé- 2) inntektsskatten til kom- 2) den kommunala inlaga; og munene; og komstskatten; och 3) eignarskattur til rikis- 3) formuesskatten til sta- 3) den statliga förmögenins; (hér = eftir — nefndir ten; (i det fölgende kalt ”"is- hetsskatten; (i det följande ”islenskur skattur””). landsk skatt”). benämnda "isländsk skatt”).
d) I Noregi: d) I Norge: d) I Norge: 1) tekju- og eignarskattur |) inntekts- og formues- 1) inkomst- och förmögentil rikisins:; skatten til staten; hetsskatten till staten; 2) tekju- og eignarutsvar 2) inntekts- og formues- 2) inkomst- och förmögen-
til sveitarfélaga: skatten til kommunene; hetsskatten till kommunerna; 3) tekjuskattur til fylkja; 3) inntektsskatten til fyl- 3) inkomstskatten till fyl-
kene; kena;
4) tekjuskattur til skatta- 4) fellesskatten til Skatte- 4) den gemensamma skat-
jöfnunarsjööds; fordelingsfondet; ten till skattefördelningsfon-
den;
5) afgiften ul staten af 5) ulkomaisille taiteilijoille 5) avgiften till staten på
honorarer til udenlandske maksettavista — hyvityksistä ersättningar till utländska arkunstnere: og suoritettava maksu valtiolle: tister; och
ja
6) semandsskatten: 6) merimiesvero; 6) sjömansskatten;
(herefter — omtalt — som Gjäljempänä ”Norjan (i det följande benämnda "norsk skat"). vero"'). ”norsk skatt).
e) I Sverige: e) Ruotsissa: ce) I Sverige:
1) indkomstskatten til sta- 1) valtion tulovero, siihen 1) den statliga inkomstten, herunder spmandsskat- luettuina merimiesvero ja ku- skatten, däri inbegripna sjöten og kuponskatten: ponkivero; mansskatten och kupong-
skatten;
2) bevillingsafgiften = for 2) eräistä julkisista esityk- 2) bevillningsavgiften för
visse offentlige forestillinger: sistä suoritettava suostunta- vissa offentliga föreställning-
maksu: ar;
3) ”ersättningsskatten”'; 3) korvausvero; 3) ersättningsskatten:
4) ”utskiftningsskatten”'; 4) jakovero; 4) utskiftningsskatten;
5) den kommunale ind- 5) kunnan tulovero; ja 5) den kommunala = inkomstskat; og komstskatten; och
6) formueskatten til sta- 6) valtion varallisuusvero: 6) den statliga förmögen-
ten; ” (jäljempänä "Ruotsin hetsskatten:
(herefter - omtalt — som vero''). (i det följande benämnda
” svensk skat”). "svensk skatt").
4. Overenskomsten = skal 4. Tätä sopimusta sovelle- 4. Detta avtal tillämpas også finde anvendelse på alle taan myös kaikkiin samanlai- även på skatter av samma elskatter af samme eller vx- sin tai pääasiallisesti saman- ler i huvudsak likartat slag, sentlig samme art, der efter luonteisiin veroihin, joita on som efter undertecknandet denne overenskomsts un- sopimuksen allekirjoitta- av avtalet påförs vid sidan av derskrivelse pålignes som til- misen jälkeen suoritettava eller i stället för de för närvaleg ul eller i stedet for de tällä hetkellä suoritettavien rande utgående skatterna. geldende skatter. De kompe- verojen ohella tai asemesta. De behöriga myndigheterna i
tente myndigheder i de kon- Sopimusvaltioiden toimival- de avtalsslutande staterna
traherende stater skal give taisten viranomaisten on il- skall meddela varandra de hinanden underretning om moitettava toisilleen vero- väsentliga ändringar som vesentlige endringer, som er lainsäädäntöönsä tehdyistä vidtagits i respektive skatteforetaget i deres respektive olennaisista muutoksista. lagstiftning. skattelove.
S. Overenskomsten finder 5. Sopimusta er missään S. Avtalet tillämpas inte i
ikke for nogen af de kontra- sopimusvaltiossa = sovelleta fråga om någon avtalssluherende staters vedkom- erityiseen arpajaisista ja ve- tande stat på särskild bemende anvendelse på serlige donlyönnistä saadun voiton skattning av vinst på lotterier skatter af gevinster ved lot- verottamiseen eikä perinnön och vadhållning eller på beteri og veddemål eller på ja lahjan verottamiseen. skattning av arv och gåva.
arve- og gaveskatter.
Artikel 3 3 artikla Artikel 3
Almindelige definitioner Yleiset måäritelmät Allmänna definitioner
1. Medmindre andet frem- 1. Jollei — asiayhteydestä 1. Om inte sammanhanget
går af sammenhengen, har i muuta johdu, on tätä sopi- föranleder annat, har vid till-
denne overenskomst = föl- musta sovellettaessa seuraa- lämpningen av detta avtal gende udtryk den nedenfor villa sanonnoilla jäljempänä följande uttryck nedan angiangivne betydning: mainittu merkitys: ven betydelse:
5) gjald til rikisins af pökn- 5) avgiften til staten på 5) avgiften till staten på
un til erlendra listamanna: og honorarer ul utenlandske ersättningar till utländska ar-
kunstnere m.v.: og tister; och
6) sjömannaskattur; (hér 6) sjömansskatten; (i det 6) sjömansskatten; (ti det eftir nefndir ”norskur skatt- fölgende kalt ”norsk skatt"). följande benämnda ”norsk ur”). skatt”).
e) I Svipjöd: e) I Sverige: e) I Sverige:
1) tekjuskattur til rikisins, 1) inntektsskatten til sta- 1 den statliga inkomstpar med talinn sjömanna- (en, herunder sjömannsskat- skatten, däri inbegripna sjöskattur og ågödahlutaskatt- ten og kupongskatten: mansskatten och kupongur: skatten;
2) ”bevillingsavgiften för 2) bevillingsavgiften — for 2) bevillningsavgiften för vissa oflentliga föreställning- visse offentlige forestillinger: vissa offentliga föreställningars ar; 3) ”ersättningsskatten”'; 3) ersatningsskatten: 3) ersättningsskatten; 4) ”utskiftningsskatten”"; 4) utskiftningsskatten; 4) utskiftningsskatten;
5) tekjudtsvar til sveitarfé- 5) inntektsskatten til kom- 5) den kommunala = inlaga; og munene; og komstskatten; och
6) eignarskattur til rikis- 6) formuesskatten til sta- 6) den statliga förmögenins; (hér = eftir — nefndir ten; (i det falgende kalt hetsskatten; (i det följande ”s&nskur skattur'”'). "svensk skatt”). benämnda ”svensk skatt”).
4. Samningurinn tekur 4. Denne overenskomst 4. Detta avtal tillämpas
einnig til skatta sömu eda gjelder også skatter av sam- även på skatter av samma el-
svipadrar tegundar sem lagöd- me eller vesentlig lignende ler i huvudsak likartat stag,
ir verda å eftir undirritun art som etter undertegning av som efter undertecknandet samnings bessa til vidbötar overenskomsten utskrives i av avtalet påförs vid sidan av
eda i stadinn fyrir gildandi tillegg til eller i stedet for de eller i stället för de för närva-
skatta. Ber stjörnvöld i gjeldende skatter. De kom- rande utgående skatterna. adildarrikjunum skulu gefa petente myndigheter i de De behöriga myndigheterna i
hvert ööru upplysingar um kontraherende stater skal un- de avtalsslutande staterna meiri håttar breytingar sem derrette hverandre om ve- skall meddela varandra de
gerdar verda å skattalögum sentlige endringer som blir väsentliga ändringar som
hvers adildarrikis um sig. foretalt 1 de respektive vidtagits i respektive skatte-
staters skattelovgivning. lagstiftning.
5. Samningurinn tekur 5. Overenskomsten = får 5. Avtalet tillämpas inte i
ekki, ad pvi er neitt adild- ikke 1 noen av de kontrahe- fråga om någon avtalssluarrfikjanna vardar, til sér- rende stater anvendelse på tande stat på särskild bestakra skatta af ågööda af serskilte skatter av gevinster skattning av vinst på lotterier
happdretti og vedmålum eda ved lotterier og veddemål, el- och vadhållning eller på be-
skatta af arfi eda gjöfurn. ler på skatter av arv og skattning av arv och gåva. gaver.
3. gr. Artikkel 3 Artikel 3 Almennar skilgreiningar Alminnelige definisjoner Allmänna definitioner 1. I samningi bessum 1. Når ikke annet fremgår 1. Om inte sammanhanget merkja nedangreind hugtök av sammenhengen, har föl- föranleder annat, har vid tilleftirfarandi, nema annad gende uttrykk i overenskom- lämpningen av detta avtal
leidi af samhenginu: sten denne betydning: följande uttryck nedan angi-
ven betydelse:
a) ”Danmark” = betyder a) ”Suomi” tarkoittaa a) ”Danmark” åsyftar Kongeriget Danmark; ”Fin- Suomen Tasavaltaa; ”Is- Konungariket Danmark;
land” betyder Republikken lanti” tarkoittaa Islannin Ta- ”Finland” åsyftar Republi-
Finland; ”Island” betyder savaltaa; ”Norja” tarkoittaa ken Finland; ”Istand” åsyf-
Republikken Island; Norjan Kuningaskuntaa; tar — Republiken = Island;
"”Norge” betyder Kongeri- ”Ruotsi” tarkoittaa Ruotsin "Norge" åsyftar Konungariget Norge; ”Sverige” bety- Kuningaskuntaa; ”Tanska"” ket Norge; ”Sverige” åsyfder Kongeriget Sverige; tarkoittaa Tanskan Kunin- tar Konungariket Sverige;
gaskuntaa;
Udtrykket omfatter også sanonta käsittää myös uttrycket omfattar även ethvert område beliggende kunkin valtion aluevesien ul- varje utanför respektive stats
udenfor de respektive landes kopuolella olevat alueet, territorialvatten beläget om-
territorialfarvande, indenfor joilla tällä valtiola lainsää- råde, inom vilket denna stat
hvilket denne stat ifolge sin däntönsä mukaan ja kansain- enligt sin lagstiftning och i lovgivning og I overensstem- välisen oikeuden mukaisesti överensstämmelse med inmelse "med folkeretten har on oikeuksia merenpohjan ja ternationell rätt har rättigherettigheder med hensyn til sen sisustan luonnonvarojen ter med avseende på utudforskning og udnyttelse af tutkimiseen ja hyväksikäyt- forskning och utnyttjande av
naturforekomster på havbun- töön (tällaista aluetta kutsu- naturtillgångar på havsbott-
den eller i dennes under- taan tässä sopimuksessa nen eller i dennas underlag
grund (sådant område be- ”mannerjalustaksi”'); (sådant område benämns i
nevnes i denne overens- detta avtal ”kontinental-
komst ”kontinentalsokkel”'); sockel");
Udtrykket = ”Danmark” sanonta ”Tanska” ei kä- uttrycket ”Danmark” in-
omfatter ikke Fergerne og sitä Färsaaria eikä Grönlan- begriper inte Färöarna och
Grönland; udtrykket ”Fin- tia; sanonta ”Suomi” ei Suo- Grönland; uttrycket ”Finland” omfatter for så vidt an- men kunnallisveron osalta land” inbegriper inte land-
går den finske kommunalskat käsitä Ahvenanmaan maa- skapet Åland i fråga om den
ikke landskabet Åland; ud- kuntaa; sanonta ”Norja” ei finska kommunalskatten; ut-
trykket ”Norge” omfatter käsitä Huippuvuoria (jolla trycket ”Norge” inbegriper ikke Svalbard (herunder tarkoitetaan myös Karhu- inte Svalbard (med vilket
Björngen), Jan Mayen og de saarta), Jan Mayenia eikä avses även Björnön), Jan norske områder (”bilande"”) Euroopan ulkopuolelia ole- Mayen och de norska områudenfor Europa; via Norjan alueita (”bi- dena ("”biland"') utanför Eu-
land"); ropa;
b) ”person” omfatter en b) ”henkilö” käsittää b) ”person” = inbegriper
fysisk person, et selskab og luonnollisen henkilön, yhtiön fysisk person, bolag och anenhver anden sammenslut- ja muun yhteenliittymän; nan sammanslutning;
ning af personer; c) ”selskab” betyder c) ”yhtiö” tarkoittaa oi- c) ”bolag” åsyftar jurienhver juridisk person eller keushenkilöä tai muuta, jota disk person eller annan som i enhver sammenslutning, der verotuksessa käsitellään oi- beskattningshänseende bei skattemessig henseende keushenkilönä; handlas såsom juridisk perbehandles som en juridisk son; person;
d) ”foretagende i en kon- d) ”sopimusvaltiossa d) ”företag i en avtalsslutraherende stat” og ”foreta- oleva yritys”” ja ”toisessa so- tande stat” och "företag i gende i en anden kontrahe- pimusvaltiossa oleva yritys” annan avtalsslutande stat” rende stat” betyder hen- tarkoittaa yritystä, jota sopi- åsyftar företag som bedrivs holdsvis et foretagende, som musvaltiossa asuva henkilö av person med hemvist i en
drives af en person, der er harjoittaa, ja vastaavasti yri- avtalsslutande stat, respekti-
hjemmeherende i en kontra- tystä, jota toisessa sopimus- ve företag som bedrivs av
a) ”Danmörk” merkir a) ”Danmark"” betyr Kon- a) ”Danmark” åsyftar Konungsrikid Danmörk; geriket Danmark; ”Finland” Konungariket Danmark;
”Finnland” merkir Lyö- betyr Republikken Finland; ”Finland” åsyftar Republi-
s
veldid Finnland; Island” ”Island” betyr Republikken ken Finland; ”Island” åsyf-
merkir Lyöveldid Island; Island; ”Norge” betyr Kon- tar — Republiken = Island; ””Noregur” merkir Konungs- geriket Norge; ” Sverige” ”Norge” åsyftar Konungaririkidö Noreg; ”Svibjöd” merk- betyr Kongeriket Sverige; ket Norge; ”Sverige” åsyfir Konungsrikid Svipjöd; tar Konungariket Sverige;
hugtakid tekur einnig til uttrykket omfatter også uttrycket omfattar även
sérhvers svedis utan land- ethvert område utenfor ved- varje utanför respektive stats helgi hvers rikis bar sem rikiö kommende stats territorial- tertitorialvatten beläget omsamkvemt löggjöf sinni og i farvann, der denne stat i råde, inom vilket denna stat samremi vid bjödarétt å rétt samsvar med sin lovgivning enligt sin lagstiftning och i til rannsöknar og hagnytingar og folkeretten har rettigheter överensstämmelse med in-
å nåttäruaudlindum å hafs- med hensyn til undersgkelse ternationell rätt har rättighe-
botni eda I honum (slikt og utnyttelse av naturfore- ter med avseende på utsvedi er I samningi bessum komster på havbunnen eller i forskning och utnyttjande av nefnt ”landgrunn''); dens undergrunn (slikt områ- naturtillgångar på havsbott-
de kalles i denne overens- nen eller i dennas underlag
komst ”kontinentalsokkel'"'); (sådant område benämns i
detta avtal ”kontinental-
sockel”);
hugtakid ”Danmörk” tek- uttrykket ”Danmark” om- uttrycket ”Danmark” inur ekki til Fereyja og Gren- fatter ikke Fergene og Grén- begriper inte Färöarna och lands; hugtakid ”Finnland” land; uttrykket ”Finland” Grönland; uttrycket ”Fintekur ekki til landsve&disins omfatter ikke landområdet land”” inbegriper inte land-
Ålands aö bvi er vardar Åland for så vidt angår den skapet Åland i fråga om den
finnskt ätsvar til sveitar- finske kommuneskatten; ut- finska kommunalskatten; ut-
félaga; hugtakid ”Noregur” trykket ”Norge” omfatter trycket ”Norge” inbegriper
tekur ekki til Svalbarda ikke Svalbard (herunder inte Svalbard (med vilket (b.m.t. — Bjarnarey), Jan Björngya), Jan Mayen og de avses även Björnön), Jan
Mayen og norskra sveda norske biland utenfor Euro- Mayen och de norska områ- (C'biland"') utan Evröpu; på; dena (”biland"') utanför Europa; b) ”adili” merkir mann, b) ”person”' omfatter en b) "person" = inbegriper
félag og hvers konar önnur fysisk person, et selskap og fysisk person, bolag eller ansamtök; enhver annen sammenslut- nan sammanslutning;
ning;
c) ”félag” merkir lögadila c) ”selskap” betyr enhver c) ”bolag” åsyftar jurieda hvern bann annan sem Juridisk person eller enhver disk person eller annan som i
talinn er lögadili ad pvi er enhet som i skattemessig beskattningshänseende be-
skatta vardar; henseende blir behandlet handlas såsom juridisk per-
som en juridisk person; son;
d) ”fyrirteki I adildarriki” d) ”foretagende i en kon- d) ”företag i en avtalssluog ”fyrirteki i ödru adild- traherende stat” og ”foreta- tande stat” och ”företag i arriki” merkir annars vegar gende i en annen kontrahe- annan avtalsslutande stat” fyrinteki sem rekid er af rende stat” betyr henholds- åsyftar företag som bedrivs
adila, heimilisföstum i einu vis et foretagende som drives av person med hemvist i en adildarrfki og hins vegar fyr- av en person bosatt i en kon- avtalsslutande stat, respektiirteki sem rekid er af adila traherende stat og et foreta- ve företag som bedrivs av
PP
herende stat, og et foreta- valtiossa asuva henkilö har- person med hemvist i annan gende, som drives af en per- joiltaa; avtalsslutande stat; son, der er hjemmchörende i
en anden kontraherende stat:
e) ”statsborger” betyder e) ”kansalainen”” tarkoit- e) ”medborgare” åsyftar fysiske personer, der har ind- taa Iuonnollista henkilöä. fysisk person som har medfödsret i en kontraherende Jolla on sopimusvaltion kan- borgarskap i en avtalsslustat og juridiske personer el- salaisuus, sekä oikeushenki- tande stat och juridisk perler andre sammenslutninger, löä. yhtymää tai muuta yh- son eller annan sammanslut-
der består i kraft af geldende teenliittymää, joka on muo- ning som bildats enligt den
lovgivning i en kontraheren- dostettu sopimusvaltiossa lagstiftning som gäller i en de stat; voimassa olevan lainsäädän- avtalsslutande stat:
nön mukaan;
f) "international — trafik” f) ”kansainvälinen Hi- f) "internationell trafik”
betyder ved anvendelsen af kenne” tarkoittaa sopimusta åsyftar vid tillämpningen av
overenskomsten i en kontra- sopimusvaltiossa — sovellet- avtalet i en avtalsslutande herende stat enhver trans- taessa kuljetusta laivalla tai stat transport med skepp elport med et skib eller luftfar- ilma-aluksella, jota käyttä- ler luftfartyg som används av tvj, der anvendes af et foreta- vän yrityksen tosiasiallinen företag som har sin verkliga gende, hvis virkelige ledelse johto on toisessa sopimus- ledning i annan avtalsslu-
har sit sede I en anden kon- valtiossa, paitsi milloin lai- tande stat, utom då skeppet
traherende stat, bortset fra vaa tai ilma-alusta käytetään eller luftfartyget används tilfelde, hvor skibet eller ainoastaan ensiksi maini- uteslutande mellan platser i luftfartgjet udelukkende an- tussa valtiossa olevien paik- den förstnämnda staten: vendes mellem pladser i den kojen välillä; förstne&vnte stat;
g) ”kompetente myn- g) ”toimivaltainen viran- g) "behörig myndighet” dighed”" betyder: omainen” tarkoittaa: åsyftar:
1) i Danmark: ministeren 1) Tanskassa: vero- ja Di Danmark: ministern for skatter og afgifter; maksuministeriä; för skatter och avgifter:
2) i Finland: finansmini- 2) Suomessa: valtio- 2) i Finland: finansminissteriet; varainministeriötä: teriet:
3) i Island: finansmini- 3) Islannissa: valtio- 3) i Island: finansminissteren: varaimministeriä: tern:
4) i Norge: finans- og told- 4) Norjassa: valtiovarain- 4) i Norge: finans- och departementet; ja tullidepartementtiä; tulldepartementet;
5) i Sverige: finansmini- 5) Ruotsissa: valtiovarain- 5) i Sverige: finansminissteren: ministeriä: tern;
eller den myndighed i tai sitä kunkin valtion vira- eller den myndighet i en-
enhver af disse stater, til nomaista, jolle annetaan teh- var av dessa stater åt vilken
hvilken det overdrages at be- täväksi hoitaa tätä sopimusta uppdrages att handha frågor handle spargsmål vedreören- koskevia kysymyksiä. rörande detta avtal. de denne overenskomst.
2. Ved anvendelse af den- 2. Kun sopimusvaltio so- 2. Då en avtalsslutande ne overenskomst i en kontra- veltaa tätä sopimusta, katso- stat tillämpar detta avtal herende stat skal, med- taan jokaisella sanonnalla, anses, såvida inte sammanmindre andet fölger af sam- jota et ole sopimuksessa hanget föranleder annat, var-
menhengen, ethvert udtryk, määritelty ja jonka osalta je uttryck som inte definie-
som ikke er defineret deri, asiayhteydestä et muuta rats i avtalet, ha den betydeltillxegges den betydning, som johdu, olevan se merkitys, se som uttrycket har enligt
det har i denne stats lovgiv- joka sillä on tämän valtion den statens lagstiftning röning om de skatter, hvorpå sopimuksessa tarkoitettuihin rande sådana skatter på vilka overenskomsten finder an- veroihin sovellettavan lain- avtalet tillämpas. vendelse. säädännön mukaan.
heimilisföstum i ööru adild- gende som drives av en per- person med hemvist i annan arriki: son bosatt i en annen kontra- avtalsslutande stat;
herende stat:
e) ”rikisborgari” merkir ec) ”statsborger” betyr e) ”medborgare” åsyftar
mann sem å rikisfang i adild- enhver fysisk person som er fysisk person som har medarriki, svo og lögadila eda borger av en kontraherende borgarskap 1 en avtalsslu-
önnur samtök sem stofnad er stat og enhver juridisk per- tande stat och juridisk per-
ul samkvemt lögum sem son eller annen sammen- son eller annan sammanslutgilda f adildarrikinu; slutning som erverver sin ning som bildats enligt den
status som sådan i henhold til lagsuftning som gäller i en gjeldende lovgivning i en avtalsslutande stat:
kontraherende stat;
f) ”flutningar å alpjöda- f) ”internasjonal fart” be- f) "internationell trafik”
leidum” merkir i samningi tyr ved anvendelse av over- åsyftar vid tillämpningen av pessum flutninga med skipi enskomsten i en kontrahe- avtalet i en avtalsslutande
eda loftfari sem notad er af rende stat transport med skip stat transport med skepp el-
fyrirteki sem hefur raun- elter luftfartgy som drives av ler luftfartyg som används av verulega framkva&mdastjörn i et foretagende som har sin företag som har sin verkliga ödru adildarriki, nema pvi virkelige ledelse i en annen ledning i annan avtalsslu-
adeins ad skipid eda loftfarid kontraherende stat, unntatt tande stat, utom då skeppet
sé eingöngu notaö I förum når skipet eller luftfartöyet eller Juftfartyget används milli stada i fyrrnefnda går i fart utelukkende mellom uteslutande mellan platser i rikinu: steder i den förstnevnte stat; den förstnämnda staten;
gg) ”ber stjörnvöld” g) ”kompetent myndig- 2) "behörig myndighet”
merkir: het” betyr: äsyftar:
Di Danmörku: skatta- 1) i Danmark: ministeren Dh i Danmark: ministern målarådherra; for skatter og avgifter; för skatter och avgifter:
2) i Finnlandi: fjårmåla- 2) i Finland: finansmini- 2) i Finland: finansminis-
råduneytid; steriet; teriet:
3 å fslandi: — fjärmäla- 3) i Island: finansmini- 3) i Island: finansminisrådherra; steren; tern;
4) i Noregi: fjårmåla- og 4) i Norge: finans- og toll- 4) i Norge: finans- och tollaråduneytid; departementet; tulldepartementet;
5) i Svipjöd: fjårmåla- 5) i Sverige: finansmini- 5) i Sverige: finansminisrådherra; steren, tern:
eda bad stjörnvald i hverju eller den myndighet i eller den myndighet i en-
pessara rikja sem falid er ad enhver av disse stater som var av dessa stater åt vilken
annast — målefni = vardandi har fullmakt til å behandle uppdrages att handha frågor
samning bennan. spörsmål vedrärende denne rörande detta avtal.
overenskomst.
2. Vid beitingu adildar- 2. Ved en kontraherende 2. Då en avtalsslutande rikis å samningi bessum skal, stats anvendelse av denne stat tillämpar detta avtal
nema annad leidi af sam- overenskomst skal ethvert anses, såvida inte samman-
henginu, sérhvert hugtak uttrykk som ikke er definert i hanget föranleder annat, varsem ekki er skilgreint i overenskomsten, när ikke je uttryck som inte definie-
samningnum hafa på annet fremgår av sammen- rats I avtalet, ha den betydel-
merkingu sem hugtakiö hefur hengen, ha den betydning se som uttrycket har enligt
samkvamt löggjöf hlutaöd- som fölger av lovgivningen i den statens lagstiftning röeigandi rikis vardandi på vedkommende stat med hen- rande sådana skatter på vilka
skatta sem samningurinn tek- syn til de skatter som over- avtalet tillämpas. ur til. enskomsten får anvendelse
på.
Artikel 4 4 artikla Artikel 4
Skattemessigt hjemsted Kotipaikka Hemvist
1. I denne overenskomst 1. Tätä sopimusta sovel- i. Vid tillämpningen av betyder udtrykket ”en per- lettaessa sanonnalla ”sopi- detta avtal åsyftar uttrycket son, der er hjemmeherende i musvaltiossa asuva henkilö” ”person med hemvist i en en - kontraherende = stat” tarkoitetaan henkilöä, joka avtalsslutande stat” person
enhver person, som i hen- tämän valtion lainsäädännön som enligt lapstiftningen i hold til lovgivningen i denne mukaan on siellä verovelvol- denna stat är skattskyldig där stat er skattepligtig der på linen kotipaikan, asumisen, på grund av hemvist. bo-
grund af hjemsted, bopel, le- liikkeen = johtopaikan = tai sättning, plats för företagsdelsens s&ede eller ethvert muun sellaisen seikan no- ledning eller annan liknande andet lignende kriterium. jalla. Sanonta ei kuitenkaan omständighet. Uttrycket in- Dette udtryk omfatter dog käsitä henkilöä, joka on tässä begriper emellertid inte perikke en person, hvis skatte- valtiossa verovelvollinen son som är skattskyldig i pligt i denne stat er begren- vain tässä valtiossa olevista denna stat endast för in-
set til indkomst fra kilder i lähteistä saadun tulon tai komst från källa i denna stat denne stat eller der beroende sieHä olevan varallisuuden elter för förmögenhet belä-
formue. perusteella. gen där.
2.1 tilfelde, hvor en 2. Milloin — Iuonnollinen 2. Då på grund av bestämfysisk person efter bestem- henkilö on I kappaleen mää- melserna i stycke I fysisk
melserne i stykke I er hjem- räysten mukaan useassa Sso- person har hemvist i flera av-
meherende i flere kontrahe- pimusvaltiossa asuva, määri- talsslutande stater, bestäms rende stater, bestemmes tetään hänen kotipaikkansa hans hemvist på följande hans status efter fölgende seuraavasti: sätt:
regler:
a) Han skal anses for at a) hänen katsotaan asuvan a) Han anses ha hemvist i vere hjemmeherende i den siinä valtiossa, jossa hänen den stat där han har en bostat, i hvilken han har en fast käytettävänään on vakinai- stad som stadigvarande står bolig til sin rådighed; hvis nen asunto; jos hänen käytet- till hans förfogande: om han han har en fast bobhg til sin tävänään on = vakinainen har en sådan bostad i flera rådighed i flere stater, skal asunto useassa valtiossa, stater, anses han ha hemvist i han anses for at vere hjem- katsotaan hänen asuvan siinä den stat med vilken hans permeheörende i den stat, med valtiossa, johon hänen henki- sonliga och ekonomiska förhvilken han har de sterkeste lökohtaiset ja taloudelliset bindelser är starkast (centpersonlige og wekonomiske suhteensa ovat kiinteimmät rum för levnadsintressena); forbindelser (midtpunkt for (elinetujen keskus);
sine livsinteresser):
b) hvis det ikke kan af- b) jos et voida ratkaista, b) om det inte kan avgöras göres, i hvilken stat han har missä valtiossa hänen elin- i vilken stat han har centrum
midtpunkt for sine livsinter- etujensa keskus on, tai jos för sina levnadsintressen elesser, eller hvis han ikke har hänen käytettävänään ei ole ler om han inte i någon stat en fast bolig til sin rådighed i vakinaista asuntoa missään har en bostad som stadigvanogen af staterne, skal han valtiossa, katsotaan hänen rande står till hans förfogan-
anses for at vere hjemme- asuvan stinä valtiossa, Jossa de, anses han ha hemvist i hörende i den stat, i hvilken hän oleskelee pysyvästi: den stat där han stadigvaran-
han sedvanligvis har ophold; de vistas;
c) hvis han sedvanligvis C) jos hän oleskelee pysy- c) om han stadigvarande har ophold i flere stater, eller västi useassa valtiossa tai ei vistas i flera stater eller om hvis han ikke har sådant oleskele pysyvästi missään han inte vistas stadigvarande
ophold i nogen af dem, skal niistä, katsotaan hänen asu- i någon av dem, anses han ha
han anses for at vere hjem- van siinä valtiossa, jonka hemvist i den stat där han är mehpögrende i den stat, i hvii- kansalainen hän on: medborgare;
ken han er statsborger:
4. gr. Artikkel 4 Artikel 4 Heimilisfesti Skattemessig bopel Hemvist I. I samningi bessum 1. I denne overenskomst ]. Vid tillämpningen av
merkir hugtakiö ”adili heim- betyr uttrykket ”person bo- detta avtal åsyftar uttrycket ilisfastur i adildarriki” aödila satt i en kontraherende stat” "person med hemvist i en
sem aö lögum bess rikis er enhver person som i henhold avtalsslutande stat” person skattskyldur bar vegna heim- til lovgivningen i denne stat som enligt lagstiftningen i ilisfesti, båsetu, stjörnar- er skattepliktig der på grunn- denna stat är skattskyldig där aöseturs eda af ödrum svip- lag av domisil, bopel, sete for på grund av hemvist, boudum åstezdum. Hugtakid foretagendets ledelse, eller sättning, plats för företagstekur på ekki til adila sem er ethvert annet lignende krite- Jedning eller annan liknande skattskyldur i bessu riki ein- rium. Uttrykket omfatter omständighet. Uttrycket inungis af tekjum sem eiga imidlertid ikke noen person begriper emellertid inte peruppruna sinn bar eda af eign- som er skattepliktig i denne son som är skattskyldig i um sem bar eru. stat bare på grunnlag av inn- denna stat endast för in-
tekt fra kilder i denne stat el- komst från källa i denna stat
ler formue som befinner seg eller för förmögenhet belä-
der. gen där.
2. Pegar - maöur = telst 2. När en fysisk person et- 2. Då på grund av bestäm-
heimilisfastur i fleiri en einu ter bestemmelsene 1 punkt 1 melserna i punkt 1 fysisk per-
adildarriki samkvemt 1. tl: har bopel i flere kontrahe- son har hemvist i flera avskal örskurda um heimilis- rende stater, skal hans status talsslutande stater, bestäms festi hans eftir nedangreind- avgjöres etter = fölgende hans hemvist på följande
um reglum: regler: sätt:
a) Madur telst heimilis- a) han skal anses for bo- a) Han anses ha hemvist i fastur i bvi riki bar sem satt i den stat hvor han dis- den stat där han har en bo-
hann å fast heimili; eigi hann ponerer fast bolig. Hvis han stad som stadigvarande står
fast heimili i fleiri rikjum disponerer fast bolig i flere till hans förfogande: om han telst hann heimilisfastur i bvi stater, skal han anses for bo- har en sådan bostad i flera riki sem hann er nånast satt i den stat hvor han har de stater, anses han ha hemvist i tengdur persönulega og fjär- sterkeste personlige og oko- den stat med vilken hans perhagslega (midstöd persönu- nomiske forbindelser (sen- sonliga och ekonomiska förhagsmuna); trum for livsinteressene); bindelser är starkast (cent-
rum för levnadsintressena);
b) ef ekki er unnt ad å- b) hvis det ikke kan b) om det inte kan avgöras kvaröa i hvada riki madur bringes på det rene i hvilken i vilken stat han har centrum hefur - miöstöö = persöånu- stat han har sentrum for livs- för sina levnadsintressen elhagsmuna sinna eda ef hann interessene, eller hvis han ler om han inte i någon stat å ekki fast heimili i neinu ikke har en fast bolig i noen har en bostad som stadigvarikjanna telst hann heimilis- av de kontraherende stater, rande står till hans förfoganfastur i bvi riki par sem hann skal han anses for bosatt i de, anses han ha hemvist i
dvelst ad jafnadi; den stat hvor han har vanlig den stat där han stadigvaran-
opphold; de vistas;
c) ef madur dvelst ad c) hvis han har vanlig opp- c) om han stadigvarande jafnadi i fleiri en einu rikj- hold i flere stater eller ikke i vistas i flera stater eller om
anna eda dvelst ekki ad noen av dem, skal han anses han inte vistas stadigvarande
jafnadi i neinu beirra telst for bosatt i den stat i hvilken i någon av dem, anses han ha hann heimilisfastur f pvi riki han er statsborger; hemvist i den stat där han är
bar sem hann å rikisfang; medborgare;
d) er han statsborger i d) jos hän on usean val- d) om han är medborgare flere stater, eller er han ikke tion kansalainen tai ei ole i flera stater eller om han statsborger i nogen af dem, minkään valtion kansalainen, inte är medborgare i nägon skal de kompetente myn- On aäsianomaisten sopimus- av dem, avgör de behöriga digheder i de pågeldende valtioiden toimivaltaisten myndigheterna i berörda avkontraherende stater afgpre viranomaisten = ratkaistava talsslutande stater frägan ge-
spörgsmåälet ved gensidig af- asia keskinäisin sopimuksin. nom ömsesidig överenskomtale. melse.
3. I tilfelde, hvor en ikke- 3. Milloin muu kuin luon- 3. Då på grund av bestämfysisk person efter bestem- nollinen henkilö on I kappa- melserna i stycke I annan melserne i stykke 1 er hjem- leen määräysten mukaan person än fysisk person har mehgrende i flere kontrahe- useassa sopimusvaltiossa hemvist i flera avtalsslutande rende stater, skal den anses asuva, katsotaan henkilön stater. anses personen i fråga for at vere hjemmehorende i asuvan siinä valtiossa. jossa ha hemvist i den stat där den den stat, i hvilken dens vir- sen tosiasiallinen johto on. har sin verkliga ledning. kelige ledelse har sit sede.
Antikel 5 5 artikla Artikel 5
Fast driftssted Kiinteä toimipaikka Fast driftställe
1. I denne overenskomst I. Tätä sopimusta sovel- 1. ” Vid tillämpningen av betyder udtrykket = ”fast lettaessa sanonnalla ”kiinteä detta avtal åsyftar uttrycket driftssted” et fast forret- toimipaikka” — tarkoitetaan "fast driftställe” en stadigningssted, gennem hvilket et kiinteää liikepaikkaa, josta varande plats för affärsverkforetagendes virksomhed yrityksen toimintaa koko- samhet, från vilken ett förehelt eller delvis udgves. naan tai osaksi harjoitetaan. tags verksamhet helt eller
delvis bedrivs.
2. Udtrykket ”fast drifts- 2. Sanonta ”kiinteä toimi- 2. Uttrycket "fast driftsted” omfatter navnlig: paikka” käsittää erityisesti: ställe” innefattar särskilt:
a) et sted, hvorfra et fore- a) yrityksen johtopaikan; a) plats för företagsledtagende ledes:; ning;
b) en filial; b) sivuliikkeen; b) filial:
c) et kontor: c) toimiston;: c) kontor:
d) en fabrik; d) tehtaan; d) fabrik;
e) et verksted: og e) työpajan; ja e) verkstad; och
f) en grubc, en olhie- eller f) kaivoksen, öljy- tai kaa- f) gruva, olje- eller gas-
gaskilde, et stenbrud eller sulähteen, louhoksen = tai källa, stenbrott eller annan ethvert andet sted, hvor na- muun paikan, jossa luonnon- plats för utvinning av natur-
turforekomster udvindes. varoja louhitaan. tillgångar.
3. Et bygnings-, anlegs- 3. Paikka, jossa harjoite- 3. Plats för byggnads-, aneller monteringsarbejde ud- taan rakennus- tai asennus- läggnings- eller installationsgör kun et fast driftssted, toimintaa, muodostaa kin- arbete utgör fast driftställe hvis det varer mere end 12 teän toimipaikan vain, jos endast om verksamheten påmåneder. toiminta kestää yli kahden- går mer än tolv månader.
toista kuukauden ajan.
4. Uanset de foranstående 4. Tämän artiklan edellä 4. Utan hinder av föregå-
bestemmelser i denne artikel olevien määräysten estä- ende bestämmelser i denna skal udtrykket "fast drifts- mättä sanonnan ”kiinteä toi- artikel anses uttrycket ”fast sted” anses for ikke at om- mipaikka” ei katsota käsittä- driftställe” inte innefatta: fatte: vän:
d) ef madur å rikisfang i d) hvis han er statsborger i d) om han är medborgare fleiri en einu rikjanna eda I flere stater eller ikke i noen i flera stater eller om han engu beirra skulu ber stjörn- av dem, skal de kompetente inte är medborgare i någon völd hlutadeigandi adild- myndigheter i de angjeldende av dem, avgör de behöriga arrikja leysa måhd med kontraherende stater avgjöre myndigheterna i berörda av-
gagnkv&mu samkomulagi. spörsmålet ved gjensidig av- talsslutande stater frågan ge-
tale. nom ömsesidig överenskom-
melse.
3. Pegar aödili, annar en 3. Når en annen person 3. Då på grund av bestäm-
maöur, telst heimilisfastur Ii enn en fysisk person ifglge melserna i punkt 1 annan
fleiri en einu = aöildarriki bestemmelsen i punkt 1. person än fysisk person har
samkvemt I. tl. telst hann anses for bosatt (hjemmehg- hemvist i flera avtalsslutande
heimilisfastur i pvi riki bar rende) i flere kontraherende stater, anses personen i fråga sem <:raunveruleg = fram- stater, skal den anses for ha hemvist i den stat där den kvemdastjörn hans hefur hjemmehgégrende i den stat har sin verkliga ledning.
adsetur. hvor setet for den virkelige
ledelse befinner seg.
5. gr. Artikkel 5 Artikel 5
Föst atvinnustöd Fast driftssted Fast driftställe
1. I samningi bessum 1. Uttrykket ”fast drifts- 1. Vid tillämpningen av
merkir hugtakid ”föst at- sted” betyr i denne overens- detta avtal åsyftar uttrycket vinnustöd” fasta atvinnu- komst et fast forretningssted ”fast driftställe” en stadigstofnun bar sem starfsemi gjennom hvilket et foreta- varande plats för affärsverkfyrirtekis fer ad nokkru eda gendes virksomhet helt eller samhet, från vilken ett föreöllu leyti fram. delvis blir ugvet. tags verksamhet helt eller
delvis bedrivs.
2. Hugtakid = ”föst = at- 2. Uttrykket ”fast drifts- 2. Uttrycket ”fast driftvinnustöd”” merkir einkum: sted” omfatter serlig: ställe” innefattar särskilt:
a) adsetur framkvemda- a) et sted hvor foretagen- a) plats för företagsledstjörnar; det har sin ledelse; ning;
b) ttibö; b) en filial; b) filial;
c) skrifstofu; c) et kontor; c) kontor: d) verksmiödju: d) en fabrikk; d) fabrik; ec) verksteöd; e) et verksted; og e) verkstad: och
f) nåmu, oliu- eda gaslind, f) et bergverk, en olje- el- f) gruva, olje- eller gasgrjötnåmu eda annan stad ler gasskilde, et stenbrudd el- källa, stenbrott eller annan par sem näåttåruaudefi eru ler ethvert annet sted hvor plats för utvinning av naturnytt. naturforekomster utvinnes. tillgångar.
3. Athafnasve&di fyrir 3. Stedet for et bygnings- 3. Plats för byggnads-, anbyggingarframkvaemdir, arbeid eller anleggs- eller läggnings- eller installationsmannvirkjagerd eda uppsetn- monteringsprosjekt utgjör et arbete utgör fast driftställe ingarvinnu telst pvi adeins fast driftssted bare hvis virk- endast om verksamheten på-
föst atvinnustöd ad starfsem- somheten pågår i mer enn går mer än tolv månader.
in vari lengur en tölf månudi. tolv måneder.
4. Prått fyrir framangreind 4. Uansett de foregående 4. Utan hinder av föregå-
åkv&edi bessarar greinar bestemmelser i denne artik- ende bestämmelser i denna tekur hugtakid ”föst kel skal uttrykket ”fast artikel anses uttrycket ”fast
atvinnustöd”” ekki til: driftssted” ikke anses å om- driftställe” inte innefatta:
fatte:
2 Riksdagen 198384. I saml. Nr 19
a) anvendelsen af indret- a) järjestelyjä, jotka on a) användningen av anninger - udelukkende = til tarkoitettu ainoastaan yrityk- ordningar uteslutande för oplagring, udstilling eller ud- selle kuuluvien tavaroiden lagring, utställning eller utlevering af varer tilhgrende varastotmista, näytteillä pitä- lämnande av företaget till-
foretagendet; mistä tai luovuttamista var- höriga varor; ten;
b) opretholdelsen af et b) yritykselle kuuluvan ta- b) innehavet av ett företavarelager, tilhgrende foreta- varavaraston pitämistä ai- get tillhörigt varulager utegendet, udelukkende = til noastaan varastoimista, slutande för lagring. utställ-
oplagring, udstilling eller ud- näytteillä pitämistä tai luo- ning eller utlämnande;
levering; vuttamista varten;
c) opretholdelsen af et c) yritykselle kuuluvan ta- c) innehavet av ett företa-
varelager, tilhgrende foreta- varavaraston pitämistä ai- get tillhörigt varulager utegendet, udelukkende til bear- noastaan toisen yrityksen slutande för bearbetning eller
bejdelse hos et andet foreta- toimesta tapahtuvaa muok- förädling genom annat föregende; kaamista tai jalostamista var- tags försorg;
ten; d) opretholdelsen af et d) kiinteän liikepaikan pi- d) innehavet av stadigva-
fast forretningssted udeluk- tämistä ainoastaan tavaroi- rande plats för affärsverkkende for at foretage indkgb den ostamiseksi tai tietojen samhet uteslutande för inköp
af varer eller indsamle oplys- keräämiseksi yritykselle; av varor eller införskaffande
ninger til foretagendet; av upplysningar för företa-
get;
e) opretholdelsen af et fast e) kiinteän liikepaikan pi- e) innehavet av stadigva-
forretningssted udelukkende tämistä ainoastaan muun rande plats för affärsverkfor at udgve enhver anden luonteeltaan valmistelevan samhet uteslutande för att virksomhed for foretagendet, tat avustavan toiminnan har- för företaget bedriva annan
der er af forberedende eller joittamiseksi yritykselle; verksamhet av förberedande
hjelpende karakter; eller biträdande art;
f) opretholdelsen af et fast f) kinteän liikepaikan pi- f) innehavet av stadigvaforretningssted udelukkende tämistä ainoastaan a)—e) rande plats för affärsverktil samtidig udgvelse af flere kohdassa mainittujen toimin- samhet uteslutande för att af de i litra a)—e) nevnte tojen yhdistämiseksi, edel- kombinera verksamheter virksomheder, forudsat at lyttäen että koko se kiin- som anges i punkterna a)—e), det faste forretningssteds teästä liikepaikasta harjoitet- under förutsättning att hela samlede virksomhed, der er tava toiminta, joka perustuu den verksamhet som bedrivs et resultat heraf, er af forbe- tähän yhdistämiseen, on vid den stadigvarande platredende eller hjäelpende ka- luonteeltaan valmistelevaa sen för affärsverksamhet på
rakter. tai avustavaa. grund av denna kombination
är av förberedande eller bi-
trädande art.
5. Uanset bestemmel- 5. Jos henkilö, olematta it- 5. Om person, som inte är
serne i stykke 1 og 2 skal et senäinen edustaja, johon 6 sådan oberoende represenforetagende, i tilfelde, hvor kappaletta sovelletaan, toi- tant på vilken stycke 6 tillämen person, der ikke er en så- mii yrityksen puolesta sekä pas, är verksam för ett föredan uafhengig representant, hänellä on sopimusvaltiossa tag samt i en avtalsslutande
som omhandles i stykke 6, valtuus tehdä sopimuksia stat har och där regelmässigt handler på foretagendets yrityksen nimissä ja hän val- använder fullmakt att sluta vegne og har og sedvanligvis tuuttan siellä tavanomaisesti avtal i företagets namn, udgver i en kontraherende käyttää, katsotaan tällä yri- anses detta företag — utan
stat en fuldmagt til at indgå tyksellä 1 ja 2 kappaleen hinder av bestämmelserna i
aftaler i foretagendets navn, määräysten estämättä olevan styckena 1 och 2 — ha fast
a) nytingar aöstödu sem a) bruk av innretninger utc- a) användningen av anordeinskoröud er vid geymslu, lukkende til lagring, utstilling ningar uteslutande för lagsyningu eda afhendingu å eller utlevering av varer som ring, utställning eller utlämvörum I eigu fyrirtiekisins; tilhgrer forcetagendet; nande av företaget tillhöriga
varor;
b) birgdahalds å vörum I b) opprettholdelsen av b) innehavet av ett företaeigu fyrirtekisins sem ein- varelager som tilhörer foreta- get tillhörigt varulager utegöngu eru z&tladar — til gendet, utelukkende for lag- slutande för lagring, utställgeymslu, syningar = eda ring, utstilling eller utleve- ning eller uttämnande: afhendingar: ring;
c) birgdahalds å vörum Ii c) opprettholdelsen av et c) innehavet av ett företa-
eigu fyrirtekisins sem ein- varelager som tilhörer foreta- get tillhörigt varulager utegöngu eru etladar til vinnslu gendet, utelukkende = for slutande för bearbetning eller
hjä ööru fyrirteki; bearbeidelse ved et annet förädling genom annat före-
foretagende: tags försorg:
d) fastrar — atvinnustofn- d) opprettholdelsen av et d) innehavet av stadigvaunar sem eingöngu er notud fast forretningssted uteluk- rande plats för affärsverkvid vörukaup eda öflun upp- kende for innkjép av varer samhet uteslutande för inköp
lysinga fyrir fytirtekid; eller til innsamling av opplys- av varor eller införskaffande
ninger for foretagendet; av upplysningar för företa-
get:
e) fastrar — atvinnustofn- €) opprettholdelsen av et e) innehavet av stadigvaunar sem eingöngu er notud fast forretningssted uteluk- rande plats för affärsverktil ad annast sérhverja aöra kende for å drive annen virk- samhet uteslutande för att undirbånings- eda adstodar- somhet som for foretagendet för företaget bedriva annan starfsemi fyrir fyrirtekid; er av forberedende art eller verksamhet av förberedande
har karakteren av en hjelpe- eller biträdande art;
virksomhet;
f) fastrar — atvinnustofn- f) opprettholdelsen av et f) innehavet av stadigva-
unar sem nytt er eingöngu til fast forretningssted uteluk- rande plats för affärsverkad samhefa starfsemi sem kende for en kombinasjon av samhet uteslutande för att fellur undir stafldi a)—e), slike aktiviteter som nevnt i kombinera verksamheter enda felist öll så starfsemi underpunktene a)—e), forut- som anges i punkterna a)—e), sem fram fer i bessari föstu satt at resultatet av det faste under förutsättning att hela atvinnustofnun vegna bess- forretnignssteds samlede den verksamhet som bedrivs arar samhefingar i undirbån- virksomhet som skriver seg vid den stadigvarande platings eda adstodarstörfum. fra denne kombinasjon, er av sen för affärsverksamhet på
forberedende ar eller har grund av denna kombination
karakteren av en hjelpevirk- är av förberedande eller bi-
somhet. trädande art.
S. Ef adili, sem ekki er 5. Når en person, med 5. Om person, som inte är öhådur umboödsadili sam- unntagelse av en uavhengig sådan oberoende represen-
kvaemt åkvedum 6. tl., hefur representant som omhandlet tant på vilken punkt 6 tilläm-
å hendi starfsemi fyrir fyrir- i punkt 6, opptrer på vegne pas, är verksam för ett företeki og hefur heimild i adild- av et foretagende og har, og tag samt i en avtalsslutande arriki til ad gera samninga vanligvis utgver., i en kontra- stat har och där regelmässigt fyrir fyrirtekid og notar hana herende stat fullmakt til å använder fullmakt att sluta reglulega er fyrirteki betta — slutte kontrakter i foretagen- avtal i företagets namn, prått fyrir åkvaedi 1. og 2. tl. dets navn, skal foretagendet anses detta företag — utan — talid hafa fasta atvinnustöd uansett bestemmelsene I hinder av bestämmelserna i
i bvi riki vegna hvers konar punktene 1 og 2 anses for å punkterna 1 och 2 — ha fast
anses for at have et fast kiinteä toimipaikka tässä val- driftställe i denna stat i fråga driftssted i denne stat med tiossa jokaisen toiminnan om varje verksamhet som hensyn til hele den virk- osalta, jota tämä henkilö har- denna person bedriver för fösomhed, som denne person Joittaa — yrityksen lukuun. retaget. Detta gäller dock påtager sig for foretagendet, Tätä ei kuitenkaan nouda- inte, om den verksamhet medmindre denne persons teta, jos tämän henkilön toi- som denna person bedriver virksomhed er begrenset til minta rajoittuu sellaiseen, är begränsad till sådan som sådanne forhold, som er joka mainitaan 4 kappaleessa anges i stycke 4 och som —
nevnt i stykke 4, og som, ja joka, jos sitä harjoitettai- om den bedrevs från en stahvis de var udgvet gennem et siin kiinteästä liikepaikasta, digvarande plats för affärs-
fast forretningssted, ikke ei tekisi tätä kiinteää lHike- verksamhet — inte skulle ville gare dette faste forret- paikkaa kiinteäksi toimipai- göra denna stadigvarande
ningssted til et fast driftssted kaksi mainitun kappaleen plats för affärsverksamhet
efter — bestemmelserne = i määräysten mukaan. till fast driftställe enligt benevnte stykke. stämmelserna i nämnda styc-
ke. 6. Et foretagende skal 6. Yrityksellä ei katsota 6. Företag anses inte ha ikke anses for at have et fast olevan kiinteää toimipaikkaa fast driftställe i en avtalsslu-
driftssted i en kontraherende sopimusvaltiossa pelkästään tande stat endast på den stat, blot fordi det driver er- sen vuoksi, että se harjoittaa grund att företaget bedriver hvervsvirksomhed i 'denne liiketoimintaa siinä valtiossa affärsverksamhet i denna stat gennem en megler, kom- välittäjän, komissionäärin tai stat genom förmedling av missioner eller anden uaf- muun itsenäisen edustajan mäklare, kommissionär eller hengig representant, forud- välityksellä, jos tämä henkilö annan oberoende represensat at disse personer handler toimit säännönmukaisen lii- tant, om sådan person därvid inden for deres sedvanlige ketoimintansa rajoissa. bedriver sin sedvanliga aferhvervsvirksomheds ram- färsverksamhet. mer.
7. Den omstendighed, at 7. Se seikka, että sopi- 7. Den omständigheten att et selskab, der er hjemmehg- musvaltiossa asuvalla yh- ett bolag med hemvist i en rende i en kontraherende tiöllä on määräämisvalta yh- avtalsslutande stat kontrolstat, behersker eller be- tlössä — tai siinä on määrää- lerar eller kontrolleras av ett herskes af et selskab, der er misvalta yhtiöllä — joka on bolag med hemvist i annan hjemmehgrende i en anden toisessa — sopimusvaltiossa avtalsslutande stat eller ett kontraherende stat, eller som asuva taikka joka toisessa bolag som bedriver affärs- (enten gennem et = fast sopimusvaltiossa harjoittaa verksamhet i annan avtals-
driftssted eller på anden liiketoimintaa (joko = kiin- slutande stat (antingen från
måde) udgver erhvervsvirk- teästä — toimipaikasta = tai fast driftställe eller på annat somhed i en anden kontra- muulla tavoin), ei itsestään sätt), medför inte i och för sig
herende stat, skal ikke i sig tee kumpaakaan yhtiötä toi- att någotdera bolaget utgör
selv medfgöre, at et af de to sen kiinteäksi toimipaikaksi. fast driftställe för det andra. selskaber anses for et fast driftssted for det andet.
Artikel 6 6 artikla Artikel 6 Indkomst af fast ejendom Kiinteästä omaisuudesta Inkomst av fast egendom
saatu tulo
1. Indkomst, som en per- 1. Tulosta, jonka sopi- 1. Inkomst, som person son, der er hjemmehgrende i musvaltiossa asuva henkilö med hemvist i en avtalssluen kontraherende stat, oppe- saa toisessa sopimusval- tande stat förvärvar av fast berer af fast ejendom (her- tiossa olevasta kiinteästä egendom (däri inbegripen inunder indkomst af land- eller omaisuudesta (siihen luet- komst av lantbruk och skogs-
starfsemi sem hann gegnir ha et fast driftssted i denne driftställe i denna stat i fråga
fyrir fyrirtekid. Petta å bö stat for enhver virksomhet om varje verksamhet som
ekki vid ef starfsemi sem som denne person påtar seg denna person bedriver för föbessi adili annast fellur undir for — foretagendet. — Dette retaget. Detta gäller dock
og takmarkast af äkvxdum 4. gjelder dog ikke hvis virk- inte, om den verksamhet tl. og mundi ekki gera bessa somheten er begrenset til ä som denna person bedriver
föstu atvinnustofnun = ad omfatte aktiviteter nevnt i är begränsad till sådan som fastri atvinnustöd samkvemt punkt 4 og som, hvis de anges I punkt 4 och som — åkvedum téds tölulidar bött utpves gjennom et fast for- om den bedrevs från en stahän vä&ri innt af hendi ä fastri retningssted, ikke ville ha digvarande plats för affärs-
atvinnustofnun. gjort dette faste forret- verksamhet — inte skulle
ningssted til et fast driftssted göra denna stadigvarande
etter bestemmelsene i nevnte plats för affärsverksamhet
punkt. till fast driftställe enligt be-
stämmelserna i nämnda
punkt. 6. Fyrirteki telst ekki hafa 6. Et foretagende skal 6. Företag anses inte ha fasta atvinnustöd I adildarriki ikke anses for ä ha fast fast driftställe i en avtalsslupött baö reki par viöskipti driftissted i en kontraherende tande stat endast på den fyrir milligöngu miölara. um- stal bare av den grunn at det grund att företaget bedriver boösmanns eda annars öhåds driver forretningsvirksomhet affärsverksamhet i denna
umboösadila. svo framarlega i denne stat gjennom en stat genom förmedling av sem bessir adilar koma fram megler, kommisjon&er eller mäklare, kommissionär eller
innan marka venjulcgs annen uavhengig mellom- annan oberoende represenatvinnurekstrar beirra. mann, säfremt disse perso- tant, om sådan person därvid ner opptrer innenfor rammen bedriver sin sedvanliga af-
av sin ordinere forretnings- färsverksamhet.
virksomhet.
7. bött félag sem er 7. Den omstendighet at et 7. Den omständigheten att heimilisfast If adildarriki selskap hjemmeherende i en ett bolag med hemvist i en
stjörni eda sé stjörnad af fé- kontraherende stat kontrol- avtalsslutande stat kontrol-
lagi sem er hetmilisfast 1 ödru lerer, eller blir kontrollert av, lerar eller kontrolleras av ett adildarriki eda félagi sem et selskap hjemmehgrende i bolag med hemvist i annan stundar atvinnurekstur i ödru en annen kontraherende stat, avtalsslutande stat eller ett adildarriki (annadhvort frå eller som utgver forretnings- bolag som bedriver affärsfastri atvinnustöö eda å virksomhet i en annen kon- verksamhet i annan avtals-
annan hått) leidir pad eitt traherende stat (enten gjen- slutande stat (antingen från sér ekki til bess ad annad nom ct fast driftssted eller på fast driftställe eller på annat
hvort félagidö så föst atvinnu- annen måte), medförer ikke i sätt), medför inte i och för sig stöd hins. seg selv at noen av disse sels- att någotdera bolaget utgör
kaper skal anses å utgjsre et fast driftställe för det andra.
fast driftssted for det annet.
6. gr. Artikkel 6 Artikel 6
Tekjur af fasteign Inntekt av fast ceiendom Inkomst av fast egendom
1. Tekjur sem adili heimil- 1. Inntekt som en person 1. Inkomst, som person isfastur i adildarriki hefur af bosatt i en kontraherende med hemvist i en avtalsslu-
fasteign (bar med taldar tekj- stat oppeberer av fast eien- tande stat förvärvar av fast ur af landbånadi og nytingu dom therunder inntekt av egendom (däri inbegripen in-
skögar) I ööru adildarriki må jordbruk og skogbruk), som komst av lantbruk och skogs-
skovbrug), der er beliggende tuna maataloudesta ja metsä- bruk) belägen i annan avi en anden kontraherende taloudesta saatu tulo), voi- talsslutande stat, får beskatstat, kan beskattes i denne daan verotta tässä toilsessa tas i denna andra stat. anden stat. valtiossa.
2. a) Udtrykket ”fast 2. a) Sanonnalla ”kiinteä 2. a) Om inte bestämmelejendom” har — medmindre omaisuus” on, jollei b) koh- serna i punkt b) föranleder bestemmelserne i punkt b) dan määräyksistä muuta annat, har uttrycket "fast medfgrer andet — den be- jJohdu, sen sopimusvaltion egendom” den betydelse tydning, som udtrykket har i lainsäädännön mukainen som uttrycket har enligt lag-
lovgivningen 1 den kontra- merkitys, jossa omaisuus on. stiftningen i den avtalsslu-
herende stat, hvori ejendom- tande stat där egendomen är men er beliggende. belägen.
b) Udtrykket ”fast ejen- b) Sanonta ”kiinteä omai- b) Uttrycket ”fast egen-
dom” skal dog i alle tilfelde suus”” käsittää kuitenkin aina dom” inbegriper dock alltid omfatte tilbehgr til fast ejen- kiinteän omaisuuden tarpeis- tillbehör till fast egendom, ledom, besetning og redska- ton, maataloudessa ja metsä- vande och döda inventarier i ber,der anvendes i land- og taluodessa käytetyn elävän lantbruk och skogsbruk, rät-
skovbrug, rettigheder på ja elottoman irtaimiston, oi- tigheter på vilka bestämmel-
hvilke civilretten om fast keudet, joihin sovelletaan serna i privaträtten om fast ejendom finder anvendelse, yksityisoikeuden = kiinteää egendom tillämpas, nyttjanbrugsrettigheder til fast ejen- omaisuutta koskevia mää- derätt till fast egendom samt dom, samt rettigheder til va- räykstä, kiinteän omaisuu- rätt till föränderliga eller fasrierende eller faste ydelser. den käyttöoikeuden sekä oi- ta ersättningar för nyttjandet der betales for udnyttelsen af keudet määrältään muuttu- av eller rätten att nyttja mieller retten til at udnytte mi- viin tai kinteisiin korvauk- neralförekomst, källa eller
neralforekomster, kilder el- siin, jotka saadaan kiven- annan naturtillgång. ler andre naturforekomster. nälsestintymien, lähteiden ja
muiden luonnonvarojen hy-
väksikäytöstä tar otikeudesta
niiden hyväksikäyttöön.
3. Bestemmelsen 1 stykke 3. Tämän artiklan 1 kap- 3. Bestämmelserna i styc-
I skal finde anvendelse på paleen määräyksiä sovelle- ke I tillämpas på inkomst
indkomst, der hidrörer fra di- taan tuloon, joka saadaan som förvärvas genom omerekte brug, udlejning eller kiinteän omaisuuden välittö- delbart brukande, genom utenhver anden form for benyt- mästä käytöstä, sen vuok- hyrning eller annan användtelse af fast ejendom. ralle antamisesta tai muusta ning av fast egendom.
käytöstä.
4. Såfremt besiddelse af 4. Jos sellaisen yhtiön, 4. Om innehav av aktier
aktier eller andre andele i et jonka påääasiallisena tarkoi- eller andra andelar i bolag, selskab, hvis vesentligste tuksena on omistaa kiinteää vars huvudsakliga ändamål formål er at eje fast ejendom, omatsuutta, osakkeiden tai är att inneha fast egendom,
berettiger indehaveren af ak- muiden osuuksien omistus berättigar innehavaren av ak-
tierne eller andelene til at oikeuttaa osakkeiden tai tierna eller andelarna att
benytte fast ejendom, der osuuksien omistajan käyttä- nyttja bolaget tillhörig fast
ejes af selskabet, kan ind- mään yhtiölle kuuluvaa kiin- egendom, får inkomst, som
komst, som oppeberes ved teää omaisuutta, voidaan tu- förvärvas genom omedelban direkte brug, ved udleje eller losta, joka saadaan tällaisen brukande, genom uthyrning ved enhver anden anven- käyttövikeuden välittömästa eller annan användning av delse af sådan brugsret, be- käytöstä, sen vuokralle anta- sådan nyttjanderätt. beskatskattes i den kontraherende misesta tai muusta käytöstä, tas i den avtalsslutande stat
stat, hvori den faste ejendom verottaa siinä sopimusval- där den fasta egendomen är
er beliggende. tiossa, jossa kiinteä omai- belägen.
suus on.
skattleggja i sidarnefnda ligger i en annen kontrahe- bruk) belägen i annan avrikinu. rende stat, kan skattlegges i talsslutande stat, får beskat-
denne annen stat. tas i denna andra stat.
2. a) Hugtakid ”fasteign” 2. a) Uttrykket ”fast 2. a) Om inte bestämmelhefur, nema annad leidi af eiendom”' skal når ikke noe serna 1 punkt b) föranleder åkvedum staflidar b), sömu annet fremgår av bestemmel- annat, har uttrycket ”fast merkingu og hugtakid hefur sen i underpunkt b), ha den egendom” den betydelse
samkvemt lögum bess adild- betydning som det har etter som uttrycket har enligt lagarrikis par sem fasteignin er. lovgivningen i den kontra- stiftningen i den avtalsslu-
herende stat hvor eiendom- tande stat där egendomen är
men ligger. belägen.
b) Hugtakid = ”fasteign” b) Uttrykket ”fast eien- b) Uttrycket "fast egen-
felur på i öllum tilvikum i sér dom” omfatter imidlertid all- dom” inbegriper dock alltid fylgifé med fasteign, åhöfn tid tilbehör til fast eiendom, tillbehör till fast egendom, leog teki sem notud eru i land- besetning og redskaper som vande och döda inventarier i bönaö:i og vid skögarnytingu, anvendes I jordbruk og skog- lantbruk och skogsbruk, rät-
réttindi vardandi landeignir bruk, rettigheter som er un- tigheter på vilka bestämmelsamkvemt reglum = ein- dergitt privatrettens regler serna i privaträtten om fast kamålaréttarins, afnotarétt af om fast eiendom, bruksrett egendom tillämpas, nyttjanfasteign og rétt til breyti- til fast eiendom og rett til derätt till fast egendom samt
legrar eda fastrar böknunar varierende eller faste ytelser rätt till föränderliga eller fassem endurgjald fyrir hagnyt- som vederlag for utnyttelse ta ersättningar för nyttjandet ingu å eda rétt til hagnyt- av eller retten til å utnytte av eller rätten att nyttja mi-
ingar å nåmum, lindum eda mineralforekomster, kilder neralförekomst, källa eller
ödrum nättåruaudefum. eller andre naturforekoms- annan naturtillgång. ter.
3. Äkvedi 1. tl. gilda um 3. Bestemmelsen i punkt I 3. Bestämmelsernai punkt tekjur af beinni hagnytingu, får anvendelse på inntekt 1 tillämpas på inkomst som leigu eda hvers konar öörum som oppeberes ved direkte förvärvas genom omedelbart
afnotum fasteignar. bruk, utleie eller ved enhver brukande, genom uthyrning
annen form for utnyttelse av eller annan användning av
fast eiendom. fast egendom.
4. Ef hlutabréfaeign eda 4. Når besittelse av aksjer 4. Om innehav av aktier önnur hlutareign i félagi, sem eller andeler i et selskap, eller andra andelar i bolag,
hefur ad höfuömarkmidi ad hvis hovedsakelige formål er vars huvudsakliga ändamål eiga fasteign, veitir eiganda å ceie fast eiendom, gir inne- är att inneha fast egendom,
hlutabréfanna eda hlutanna haveren av aksjene eller an- berättigar innehavaren av ak-
rétt til ad nyta fasteign I eigu delene rett til å bruke fast tierna eller andelarna att
félagsins må skattleggja tekj- eiendom som tilhgrer selska- nyttja bolaget tillhörig fast ur af beinum notum, leigu pet, kan inntekt som oppe- egendom, får inkomst, som
eda annarri = hagnytingu beres ved direkte bruk, ved förvärvas genom omedelbart afnotaréttar i bvi adildarriki utleie eller ved enhver annen brukande, genom uthyrning
par sem fasteignin er. utnyttelse av slik bruksrett, eller annan användning av
skattlegges i den stat hvor sådan nyttjanderätt, beskat-
den faste eiendom ligger. tas i den avtalsslutande stat
där den fasta egendomen är
belägen.
5. Bestemmelserne i 5. Tämän arntiklan I ja 3 5. Bestämmelserna i stycstykke I og 3 skal også finde kappaleen määräyksiä sovel- kena 1 och 3 tillämpas även anvendelse på indkomst af letaan myös yrityksen omis- på inkomst av fast egendom fast ejendom, der tilhörer et tamasta kiinteästä omaisuu- som tillhör företag och på in-
foretagende, og på indkomst desta saatuun tuloon ja itse- komst av fast egendom som
af fast ejendom, der an- näisessä ammatinharjoitta- används vid självständig yrvendes ved udevelsen af frit misessa käytetystä kiinteästä kesutövning. erhverv. omaisuudesta saatuun tu-
loon.
6. Bestemmelserne i 6. Tämän artiklan 4 kap- 6. Bestämmelserna i styc-
stykke 4 skal også finde an- paleen määräyksiä sovelle- ke 4 tillämpas även på invendelse på indkomst på tåan myös yrityksen omista- komst på grund av nyttjan-
grundlag af en brugsret, der masta tai itsenäisessä amma- derätt som innehas av företillkommer et foretagende, tinharjoittamisessa = käyte- tag eller som används vid eller som anvendes ved ud- tystä käyttöoikeudesta saa- självständig yrkesutövning. vvelsen af frit erhverv. tuun tuloon.
Artikel 7 7 artikla Artikel 7
Fortjeneste ved erhvervsvirk- Liiketulo Inkomst av rörelse
somhed
1. Fortjeneste indvundet I. Tulosta, jonka sopi- 1. Inkomst av rörelse,
af et foretagende i en kontra- musvaltiossa oleva yritys som företag i en avtalssluherende stat kan kun be- saa, verotetaan vain siinä tande stat förvärvar, beskatskattes i denne stat, med- valtiossa, joller yritys har- tas endast i denna stat, såvi-
mindre foretagendet driver joita liiketoimintaa toisessa da inte företaget bedriver rö-
erhvervsvirksomhed i den sopimusvaltiossa siellä ole- relse i annan avtalsslutande
anden kontraherende stat vasta kiinteästä toimipai- stat från där beläget fast
gennem et der beliggende kasta. Jos yritys harjoittaa driftställe. Om företaget befast driftssted. Såfremt fore- litketoimintaa tällä tavalla, driver rörelse på sådant sätt, tagendet driver en sådan voidaan tässä toisessa val- får företagets inkomst bevirksomhed, kan dets for- tiossa verottaa yrityksen saa- skattas i denna andra stat, tjeneste beskattes i den an- masta tulosta, mutta vain men endast så stor del därav den stat, men dog kun for så niin suuresta tulon osasta, som är hänförlig till det fasta vidt angår den del deraf, som joka on luettava kiinteään driftstället. kan henfgöres til dette faste toimipaikkaan kuuluvaksi. driftssted.
2. Under iagttagelse af 2. Jos sopimusvaltiossa 2. Om företag i en avtalsbestemmelserne i stykke 3 oleva yritys harjoittaa liike- slutande stat bedriver rörelse skal der i tilfelde, hvor et toimintaa toisessa sSopimus- I annan avtalsslutande stat
foretagende i en kontrahe- valtiossa siellä olevasta kiin- från där beläget fast drift-
rende stat driver erhvervs- teästä toimipaikasta, lue- ställe, hänförs, om inte be-
virksomhed i den anden kon- taan, johei 3 kappaleen mää- stämmelserna i stycke 3 för-
traherende stat gennem et räyksistä muuta johdu, kus- anleder annat, i envar av de
der beliggende fast drifts- sakin sopimusvaltiossa, jota berörda avtalsslutande sta-
sted, i hver kontraherende asia koskee, kiinteään toimi- terna till det fasta driftstället stat til dette faste driftssted paikkaan kuuluvaksi se tulo, den inkomst som det kan anhenfgres den = fortjeneste, jonka toimipaikan olisi voitu tagas att driftstället skulle ha som det kunne forventes at olettaa tuottavan, jos se olisi förvärvat, om det varit ett
ville have opnået, hvis det ollut erillinen yritys, joka fristående företag, som be-
havde veret et frit og uaf- harjoittaa samaa tai saman- drivit verksamhet av samma
hengigt foretagende, som luonteista toimintaa samojen eller liknande slag under
udgvede den samme eller lig- tai samanluonteisten edelly- samma eller liknande villkor
5. Åkvedi ll. og 3. tl. gilda 5. Bestemmelsene i punk- 5. Bestämmelserna i punk-
einnig um tekjur af fasteign i tene I og 3 får også anven- terna I och 3 tillämpas även eigu fyrirtekis og um tekjur delse på inntekt av fast eien- på inkomst av fast egendom af fasteign sem hagnytt er vid dom som tilhgrer et foreta- som tillhör företag och på in-
själfsteda starfsemi. - gende, og på inntekt av fast komst av fast egendom som
eiendom som anvendes ved används vid självständig yr-
utgvelse av fritt yrke. kesutövning.
6. Åkvedi 4. tl. gilda einn- 6. Bestemmelsene i punkt 6. Bestämmelserna 1
ig um tekjur af afnotarétti i 4 får også anvendelse på inn- punkt 4 tillämpas även på ineigu fyrirtekis eda hagnyt- tekt på grunnlag av bruksrett komst på grund av nyttjaningu hans vid själfströa som tilkommer et forcta- derätt som innehas av före-
starfsemi. gende eller som anvendes tag eller som används vid
ved utgvelsen av fritt yrke. självständig yrkesutövning.
7. gr. Artikkel 7 Artikel 7
Hagnaöur af atvinnurekstri Fortjeneste ved forretnings- Inkomst av rörelse
virksomhet
1. Hagnaöur af atvinnu- 1. Fortjeneste som oppe- 1. Inkomst av rörelse,
rekstri fyrirtekis i adildarriki beres av et foretagende i en som företag I en avtalsslu-
er einungis skattskyldur i pvi kontraherende stat skal bare tande stat förvärvar, beskat-
riki nema fyrirtekid hafi med kunne skattlegges i denne tas endast i denna stat, såvi-
höndum = atvinnurekstur I stat, med mindre foretagen- da inte företaget bedriver röödru adildarriki frå fastri det utgver forretnignsvirk- relse i annan avtalsslutande
atvinnustöd par. Ef fyrir- somhet i en annen kontrahe- stat från där beläget fast
tekid hefur slikan atvinnu- rende stat gjennom et fast driftställe. Om företaget berekstur med höndum må driftssted der. Hvis foreta- driver rörelse på sådant sätt,
leggja skatt å hagnad fyrir- gendet utöver slik forret- får företagets inkomst be-
tekisins i sföarnefnda rikinu, ningsvirksomhet, kan dets skattas i denna andra stat,
en pö einungis bann hluta fortjeneste skattlegges i den- men endast så stor del därav
hans sem stafar frå hinni ne annen stat, men bare så som är hänförlig till det fasta föstu atvinnustöd. meget av den som kan til- driftstället.
skrives det faste driftssted.
2. Pegar fyrirtieki i adild- 2. Når et foretagende i en 2. Om företag i en avtalsarriiki hefur med höndum at- kontraherende stat utgver slutande stat bedriver rörelse vinnurekstur i ööru adild- forretningsvirksomhet i en i annan avtalsslutande stat arriki frå fastri atvinnustöd annen kontraherende stat från där beläget fast driftbar skal hvert adildarriki, gjennom et fast driftssted ställe, hänförs, om inte benema annad leidi af Åå- der, skal det, med forbehold stämmelserna i punkt 3 förkv&dum 3. tl., åkvarda föstu av bestemmelsen i punkt 3, i anleder annat, i envar av de atvinnustödinni bann hagnad hver av de kontraherende berörda avtalsslutande stasem &etla må ad fallid heföi i stater tilskrives det faste terna till det fasta driftstället hennar hlut ef hån hefdi verid driftssted den = fortjeneste den inkomst som det kan an-
sérstakt og själfstett fyrir- som det ventelig ville ha er- tagas att driftstället skulle ha
teki sem heför med höndum vervet hvis det hadde ver et förvärvat, om det varit ett
sams konar eda svipadan at- serskilt og selvstendig fore- fristående företag, som be-
vinnurekstur vid sömu eda tagende som utgvet samme drivit verksamhet av samma svipadar adstedur og kami eller lignende virksomhet un- eller liknande slag under själfstett fram i skiptum vid der samme eller lignende vil- samma eller liknande villkor
nende virksomhed på samme tysten vallitessa ja itsenäi- och självständigt avslutat af-
eller lignende vilkår, og som sesti päättää liiketoimista sen färer med det företag till vilunder fuldstendig frie for- yrityksen kanssa, jonka kiin- ket driftstället hör.
hold afsluttede forretninger teä toimipaikka se on. med det foretagende, hvis
faste driftssted det er.
3. Ved fastsettelsen af et 3. Kiinteän = toimipaikan 3. Vid bestämmandet av fast driftssteds fortjeneste tuloa määrättäessä on vähen- fast — driftställes inkomst skal det vere tilladt at fra- nykseksi hyväksyttävä kiin- medges avdrag för utgifter
drage omkostninger, som er teästä toimipaikasta johtu- som uppkommit för det fasta
afholdt for det faste drifts- neet menot, niihin luettuina driftstället, härunder inbe-
sted, herunder generalom- yrityksen johtamisesta ja gripna utgifter för företagets
kostninger til ledelse og ad- yleisestä hallinnosta johtu- ledning och allmänna förvaltministration, hvad enten de neet menot riippumatta siitä, ning, oavsett om utgifterna er afholdt i den stat, hvori ovatko ne syntyneet siinä uppkommit i den stat där det
det faste driftssted er belig- valtiossa, jossa kiinteä toimi- fasta driftstället är beläget el-
gende, eller andre steder. paikka on, vai muualla. ler annorstädes.
4. Såfremt det har veret 4. Mikäli sopimusval- 4, I den mån inkomst hänsedvane i en kontraherende tiossa noudatetun käytännön förlig till fast driftställe brustat at fastsette den fortje- mukaan kiinteään toimipaik- kat i en avtalsslutande stat
neste, der kan henfgres til et kan kuuluvaksi Iuettava tulo bestämmas på grundval av fast driftssted, på grundlag af määrätään jakamalla yrityk- en fördelning av företagets
en fordeling af foretagendets sen kokonaistulo yrityksen hela inkomst på de olika de-
samlede fortjeneste mellem eri osien kesken, eivät 2 kap- larna av företaget, skall bedets forskellige afdelinger, paleen määräykset estä tätä stämmelserna i stycke 2 inte
skal intet i stykke 2 udelukke sopimusvaltiota määrää- hindra att i denna avtalsslu-
denne kontraherende stat fra mästä verotettavaa tuloa täl- tande stat den skattepliktiga at fastsette den skatteplig- laista jakamismenettelyä inkomsten bestäms genom
tige fortjeneste på grundlag noudattaen. Käytettävän ja- sådant förfarande. Den för-
af en sådan sxdvanemessig kamismenetelmän on kuiten- delningsmetod som används
fordeling; den valgte forde- kin johdettava tässä artik- skall dock vara sådan att
lingsmetode skal imidlertid lassa ilmaistujen periaattei- resultatet överensstämmer ve&re sådan, at resultatet den mukaiseen tulokseen. med principerna i denna artibliver i overensstemmelse kel.
med de principper, der er
fastlagt i denne artikel.
5. Ingen fortjeneste skal 5. Tuloa ei lueta kiinteään 5. Inkomst anses inte hän-
kunne henfgres til et fast toimipaikkaan = kuuluvaksi förlig till fast driftställe en-
driftssted, blot fordi dette pelkästään sen perusteella, dast av den anledningen att faste driftssted har foretaget että kiinteä toimipaikka os- varor inköps genom det fasta indkgb af varer for foreta- taa tavaroita yrityksen lu- driftställets försorg för före-
gendet. kuun. taget.
6. Ved anvendelsen af de 6. Sovellettaessa = edellä 6. Vid tillämpningen av
foranstående stykker skal olevia kappaleita on kin- föregående stycken bestäms
den fortjeneste, der henföres teään toimipaikkaan kuulu- inkomst som är hänförlig till
til det faste driftssted, fast- vaksi luettava tulo vuodesta det fasta driftstället genom
settes efter samme metode toiseen määrättävä samaa samma förfarande år från år,
hvert år, medmindre der er menetelmää noudattaen, jol- såvida inte goda och tillräckgod og fyldestgörende grund lei pätevistä ja rittävistä liga skäl föranleder annat.
til at anvende en anden frem- syistä muuta johdu.
gangsmåde.
fyrirteki pad sem hön er föst kår og opptrådte helt uav- och självständigt avslutat af-
atvinnustöd fyrir. hengig i forhold til det foreta- färer med det företag till vil-
gende hvis faste drifssted det ket driftstället hör.
er.
3. Vid åkvördun hagnadar 3. Ved beregningen av et 3. Vid bestämmandet av fastrar atvinnustöövar skal” fast driftssteds fortjeneste fast — driftställes inkomst leyfa sem frådrått wtgjöld skal det innrgmmes fradrag medges avdrag för utgifter sem leidir af bvi aö hän er for utgifter som er pålgpt i som uppkommit för det fasta
föst atvinnustöd, par med forbindelse med det faste driftstället, härunder inbetalinn kostnadur vid fram- driftssted, herunder direk- gripna utgifter för företagets kvemdastjörn og venjulegur sjons- og alminnelige admi- ledning och allmänna förvaltstjörnunarkostnadur, hvort nistrasjonsutgifter, uansett ning, oavsett om utgifterna
heldur kostnaöurinn er til om de er pålgpt i den uppkommit i den stat där det oröinn i pvi riki bar sem fasta kontraherende stat hvor det fasta driftstället är beläget elatvinnustödin er eda annars faste driftssted ligger eller ler annorstädes.
stadar. andre steder.
4. Ad pvi leyti sem venja 4. Hvis det har vert vanlig 4. I den mån inkomst hänhefur verid i adildarriki ad praksis i en kontraherende förlig till fast driftställe bruåkvarda = hagnad = fastrar stat å fastsette den fortje- kat i en avtalsslutande stat
atvinnustödvar å grundvelli neste som skal tilskrives et bestämmas på grundval av skiptingar — heildarhagnadar fast driftssted på grunnlag av en fördelning av företagets fyrirtekisins å hina ymsu en fordeling av foretagendets hela inkomst på de olika de-
hluta bess, skal ekkert i å- samlede fortjeneste på dets larna av företaget, skall bekvedum 2. tl. åtiloka pad forskjellige avdelinger, skal stämmelserna i punkt 2 inte adildarriki frå pvi ad åkvarda regelen i punkt 2 ikke vare til hindra att i denna avtalsslu-
skattskyldan hagnad med hinder for at denne kontra- tande stat den skattepliktiga peim hatti. Aöferö så sem herende stat fastsetter den inkomsten bestäms genom
notud er vid skiptinguna skal skattbare fortjeneste på den- sådant förfarande. Den för-
samt sem ådur vera slik ad ne måte. Den fremgangsmåte delningsmetod som används
nidurstadan verdi I samremi som anvendes, skal imidler- skall dock vara sådan att
vid meginreglur bessarar tid vere slik at resultatet blir resultatet överensstämmer greinar. overensstemmende med de med principerna i denna arti-
prinsipper som er fastsatt i kel.
denne artikkel.
S. Engan hagnaöd skal telja 5. Ingen fortjeneste skal 5. Inkomst anses inte hänfastri atvinnustödö eingöngu henföres til et fast driftssted förlig till fast driftställe envegna vörukaupa hennar utelukkende i anledning av dast av den anledningen att fyrir fyrirtekid. dettes innkjöép av varer eller varor inköps genom det fasta
ting for foretagendet. driftställets försorg för före-
taget.
6. Vid beitingu åkveda 6. Ved anvendelse av de 6. Vid tillämpningen av
framangreindra tölulida skal foranstående punkter. skal föregående punkter bestäms
hagnadur sem talinn er fastri den fortjeneste som til- inkomst som är hänförlig till atvinnustöd åkvardast eftir skrives det faste driftssted det fasta driftstället genom
sömu reglum frå åri til års fastsettes etter den samme samma förfarande år från år, nema fulinegjandi åsterda så fremgangsmåte hvert år, med såvida inte goda och tillräck-
til annars. mindre det er god og fyl- liga skäl föranleder annat.
destgjgrende grunn for noe
annet.
7. I tilfelde, hvor en for- 7. Milloin litiketuloon si- 7. Ingår i inkomst av rötjeneste omfatter indkom- sältyy tulolajeja, joita käsi- reise inkomstslag som bester, som er omhandlet szr- tellään erikseen tämän sopi- handlas särskilt i andra artikskilt i andre artikler 1 denne muksen muissa artikloissa, lar av detta avtal, berörs beoverenskomst, skal bestem- tämän artiklan määräykset stämmelserna i dessa artiklar melserne i disse andre ar- eivät vaikuta sanottujen ar- inte av reglerna i förevarande tikler ikke bergres af bestem- tiklojen määräyksiin. artikel. melserne i denne artikel.
Artikel 8 8 artikla Artikel 8 Skibs- og luftfart Meri- ja ilmakuljetus Sjöfart och luftfart
1. Indkomst ved skibs- el- 1. Tulosta, joka saadaan 1. Inkomst genom anler luftfartsvirksomhed i in- laivan tai ilma-aluksen käyt- vändningen av skepp eller
ternational trafik kan kun tämisestä kansainväliseen lii- luftfartyg i internationell tra-
beskattes i den kontrahe- kenteeseen, verotletaan vain fik beskattas endast i den av-
rende stat, i hvilken foreta- siinä sopimusvaltiossa, jossa talsslutande stat där företagendets virkelige ledelse har yrityksen tosiasiallinen johto get har sin verkliga ledning. I sit sede. I det omfang denne on. Mikäli tämä valtio lain- den mån denna stat på grund
stat ifglge sin lovgivning ikke säädäntönsä johdosta ei voi av sin lagstiftning inte kan kan beskatte hele indkom- verottaa koko tulosta, vero- beskatta hela inkomsten, besten, kan indkomsten kun tetaan tulosta vain siinä val- skattas inkomsten endast i beskattes i den stat, i hvilken tiossa, jossa asuva yritys on. den stat där företaget har
foretagendet er hjemmehg- hemvist.
rende.
2. Såfremt den virkelige 2. Jos merikuljetusta har- 2. Om företag som bedriledelse for et foretagende, joittavan yrityksen tosiasial- ver sjöfart har sin verkliga
der driver skibsfartsvirk- linen johto on laivassa, joh- ledning ombord på ett skepp, somhed, har sit sede om don katsotaan olevan siinä anses ledningen belägen i bord på et skib, skal foreta- sopimusvaltiossa, jossa lai- den avtalsslutande stat där
gendet anses for at have sit vanisäntä asuu. skeppets redare har hemvist. sede 1 den kontraherende stat, i hvilken skibets reder er hjemmehvgrende.
3. Bestemmelserne i styk- 3. Tämän artuklan 1 kap- 3. Bestämmelserna i stycke I skal også finde anven- paleen määräyksiä sovelle- ke 1 tillämpas även på indelse på fortjeneste, som op- taan myös tuloon, joka saa- komst som förvärvas genom peberes ved deltagelse i en daan osallistumisesta poo- deltagande i en pool, ett gepool, i et konsortium eller i liin, yhteiseen liiketoimin- mensamt företag eller en in-
en international driftsorgani- taan tai kansainväliseen kul- ternationell — driftsorganisa-
sation. jetusjärjestöön. tion.
Artikel 9 9 artikla Artikel 9
Indbyrdes forbundne foreta- Etuvhteydessä keskenään Företag med — intressegegender olevat yritykset menskap
1. I tilfelde. hvor 1. Milloin 1. I fall då a) et foretagende i en kon- a) sopimusvaltiossa oleva a) ett företag I en avtals-
traherende stat direkte eller yritys välittömästi tai välilli- slutande stat direkt eller indi-
indirekte deltager i ledelsen sesti osallistuu totsessa sopi- rekt deltager i ledningen eller
af, kontrollen af eller kapita- musvaltiossa olevan yrityk- övervakningen av ett företag
len i et foretagende i en an- sen johtoon tai valvontaan i annan avtalsslutande stat den kontraherende stat, eller tahi omistaa osan sen pää- eller äger del i detta företags omasta, taikka kapital, eller
7. begar hagnadur af at- 7. Hvor fortjenesten om- 7. Ingår i inkomst av rövinnurekstri felur i sér tekjur fatter inntekter som er s&r- relse inkomstslag som besem sérstök åkvirdi eru um I skilt omhandlet i andre ar- handlas särskilt i andra artiköörum greinum samnings tikler i denne overenskomst, lar av detta avtal, berörs bepessa skulu åkvxdi bessarar skal bestemmelsene i disse stämmelserna i dessa artiklar greinar ekki hafa åhrif å gildi artikler ikke bergres av reg- inte av reglerna i förevarande peirra åkveda. lene i nerverende artikkel. artikel.
8. gr. Artikkel 8 Artikel 8
Siglingar og loftferöir Skipsfart og luftfart Sjöfart och luftfart
1. Hagnadur af rekstri 1. Fortjeneste ved driften 1. Inkomst genom an-
skipa eda loftfara å alpjöda- av skip eller luftfartgyer i in- vändningen av skepp eller leidum skal einungis skatt- ternasjonal fart skal bare luftfartyg i internationell tralagöur i bvi adildarriki par kunne skattlegges i den kon- fik beskattas endast i den avsem =<:raunveruleg = fram- traherende stat hvor den vir- talsslutande stat där företakvemdastjörn fyrirtekisins kelige ledelse for foretagen- get har sin verkliga ledning. I hefur adsetur. Geti petta riki det har sitt sete. I den ut- den mån denna stat på grund ekki samkvaemt eigin löggjöf strekning denne stat ikke kan av sin lagstiftning inte kan
skattlagt allan hagnadinn skattlegge hele foretagendets beskatta hela inkomsten, be-
skal einungis skattleggja fortjeneste, skal inntekten skattas inkomsten endast i
hann i bvi rikt par sem fyrir- bare kunne skattlegges i den den stat där företaget har t&kid er heimilisfast. stat hvor foretagendet er hemvist.
hjemmehgrende.
2. Ef adsetur raunveru- 2. Når et foretagende som 2. Om företag som bedri-
legrar framkvemdastjörnar driver skipsfart, har sin vir- ver sjöfart har sin verkliga åtgerdarfyrirtekis er um kelige ledelse ombord i et ledning ombord på ett skepp, bord I skipi skal telja aöd- skip, anses foretagendet for å anses ledningen belägen i setur hennar vera i pvi adild- ha setet for sin virkelige le- den avtalsslutande stat där
arriki bar sem ätgerdarmadur delse i den kontraherende skeppets redare har hemvist. skipsins er heimilisfastur. stat, hvor skipets reder er
bosatt (hjemmehgrende).
3. Åkvedi I. U. eiga einn- 3. Bestemmelsene i punkt 3. Bestämmelserna i punkt
ig vid um hagnaö sem hlyst af I får også anvendelse på for- I tillämpas även på inkomst påttöku i rekstrarsamvinnu tjeneste oppebåret ved delta- som förvärvas genom delta-
(CCpool'), sameiginlegu fyrir- gelse i en ”poal”, et felles gande i en pool, ett gementeki eda albjödlegum rekst- forretningsforetagende eller i samt företag eller en internararsamtökum. en internasjonal driftsorgani- tionell driftsorganisation.
sasjon.
9. gr. Artikkel 9 Artikel 9
Tengd fyrirteki Foretagender med fast til- Företag med intresse-
knytning til hverandre gemenskap
1. Pegar: 1. I tilfelle hvor 1. I fall då
a) fyrineki i adildarrifki a) et foretagende i en kon- a) ett företag i en avtalstekur beinan eda Öbeinan traherende stat deltar direkte slutande stat direkt eller indi-
pått i stjörn eda yfirrådum elier indirekte i ledelsen, rekt deltager i ledningen eller fyrirtakis I ööru adildarriki kontrollen eller kapitalen i et övervakningen av ett företag
eda å hluta af fjärmagni bess, foretagende i en annen kon- i annan avtalsslutande stat eda traherende stat, eller eller äger det i detta företags
kapital. eller
b) samme personer direk- b) samat henkilöt välittö- b) samma personer direkt te eller indirekte har del i le- mästi tal välillisesti osallistu- eller indirekt dehager i leddelsen af, kontrollen af eller vat sekä sopimusvaltiossa ningen eller övervakningen
kapitalen i såvel et foreta- olevan yrityksen että av såväl ett företag i en av-
gende i en kontraherende toisessa — sopimusvaltiossa talsslutande stat som ett föstat som et foretagende i en olevan yrityksen johtoon tai retag i annan avtalsslutande anden kontraherende stat, valvontaan tahi omistavat stat eller äger del i dessa föskal fölgende iagttages. osan niuden pääomasta, retags kapital,
noudatetaan seuraavaa. iakttages följande.
Såfremt der mellem de på- Jos jommassakummassa Om mellan företagen i frågeldende foretagender er af- tapauksessa yritysten välillä ga om handelsförbindelser
talt eller fastsat vilkår ved- kaupallisissa tai rahoitussuh- eller finansiella förbindelser rorende deres kommercielle tcissa sovitaan ehdoista tai avtalas eller föreskrivs vill-
eller finansielle forbindelser, määrätään ehoja, jotka poik- kor, som avviker från dem der afviger fra de vilkår, som keavat siitä mistä riippumat- som skulle ha avtalats mellan
ville vere blevet aftalt mel- tomien yritysten välillä olisi av varandra oberoende före-
lem uafhengige = foreta- sovittu, voidaan kaikki tulo, tag, får all inkomst, som utan
gender, kan enhver fortje- joka ilman näitä ehtoja olisi sådana villkor skulle ha till-
neste, som, hvis disse vilkår kertynyt toiselle näistä yri- kommit det ena företaget
" ikke havde forehigget, ville tyksistä, mutta näiden ehto- men som på grund av villvere tilfaldet et af disse fore- jen vuoksi ei ole kertynyt yri- koren i fråga inte tillkommit
tagender, men som på grund tykselle, lukea tämän yrityk- detta företag, inräknas i detta
af disse vilkår ikke er tilfal- sen tuloon ja verottaa siitä företags inkomst och beskatdet dette, medregnes til dette tämän mukaisesti. tas i överensstämmelse där-
foretagendes fortjeneste og med.
beskattes i overensstemmelse hermed.
2. Opstår der i en kontra- 2. Jos - sopimusvaltiossa 2. Då i en avtalsslutande herende stat spgrgsmål som syntyy I kappaleessa tarkoi- stat uppkommer fråga som omhandlet i stykke 1, skal tettu kysymys, on tästä il- avses i stycke 1, skall behö-
den kompetente myndighed i moitettava toisen sopimus- rig myndighet i annan aven anden kontraherende stat, valtion, jota asia koskee, toi- talsslutande stat som berörs som bergres af spörgsmålet, mivaltaiselle viranomaiselle av frågan underrättas i syfte underrettes med henblik på siinä tarkoituksessa, että voi- att Överväga justering i fråga af overveje en regulering taisiin — harkita = tällaisessa om beräkningen av inkomsvedrgrende opggarelsen af toisessa valtiossa asuvan yri- ten för det företag som har
fortjenesten for det foreta- tyksen tuloa koskevan las- hemvist i sådan annan stat.
gende, der er hjemmehg- kelman tarkistamista. Mil- När anledning därtill föreligrende i sådan anden stat. Så- loin syytä on, toimivaltaiset ger, kan de behöriga myndigfremt der er anledning hertil, viranomaiset voivat koh- heterna träffa skäligt avgökan de kompetente myndig- tuullisella tavalla sopia kes- rande om inkomstens fördelheder treffe serlig aftale om kenään tulon jakamisesta. ning.
fortjenestens fordeling.
Artikel 10 10 artikla Artikel 10
Udbytte Osinko Dividend
1. Udbytte, som udbetales 1. Osingosta, jonka sopi- 1. Dividend från bolag af et selskab, der er hjemme- musvaltiossa asuva yhtiö med hemvist i en avtalsslu-
hgrende i en kontraherende maksaa toisessa sopimusval- tande stat till person med
stat, til en person, der er tiossa asuvalle henkilölle, hemvist i annan avtalssluhjemmehgrende i en anden voidaan = verottaa = tässä tande stat får beskattas i den-
b) sömu aödilar taka beman b) samme personer deltar b) samma personer direkt
eda öbeinan pått i stjörn eda direkte eller indirekte i ledel- eller indirekt deltager i led-
yfirrådum fyrirtakis i adild- sen, kontrollen eller kapita- ningen eller övervakningen
arriki, svo og fyrirtekis i len i et foretagende i en kon- av såväl ett företag i en avööru adildarriki, eda eiga traherende stat og et foreta- talsslutande stat som ett fö-
hluta af fjärmagni beirra gende i en annen kontrahe- retag I annan avtalsslutande
rende stat, stat eller äger del i dessa fö-
retags kapital,
skulu eftirfarandi åkvedi skal falgende gjelde: iakttages följande. gilda:
Ef hlutadeigandi fyrirteki Hvis det mellom vedkom- Om mellan företagen i fråsemja eda åkveda skilmäåla mende foretagender blir av- ga om handelsförbindelser um innbyröis samband sitt å talt eller pålagt vilkår i deres eller finansiella förbindelser
viöskipta — eda — fjärmåla- innbyrdes kommersielle eller avtalas eller föreskrivs villsviöinu sem eru fråbrugönir finansielle samkvem, som kor, som avviker från dem
bvi sem veri ef fyrirtekin avviker fra dem som ville ha som skulle ha avtalats mellan
v&ru hvort ödru öhåd må vert avtalt mellom uavhen- av varandra oberoende före-
telja allan hagnad, sem ån gige — foretagender, kan tag, får all inkomst, som utan pessara skilmäla hefdi runnid enhver fortjeneste som uten sådana villkor skulle ha tilltil annars fyrirtekisins en slike vilkår ville ha tilfalt et kommit det ena företaget rennur ekki til bess vegna av foretagendene, men i kraft men som på grund av villskilmälanna, sem hagnad av disse vilkår ikke har tilfalt koren i fråga inte tillkommit bess fyrirtekis og skatt- dette, medregnes i og skatt- detta företag, inräknas i detta
leggja hann i samr&mi vid legges sammen med dette företags inkomst och beskatpad. fortagendets fortjeneste. tas i överensstämmelse där-
med.
2. Risi upp mål i adild- 2. Når det i en kontrahe- 2. Då i en avtalsslutande arriki sem åkvedi I. tl. taka rende stat oppstår spörsmål stat uppkommer fråga som
til skal beru stjönvaldi i ööru som omhandlet i punkt 1, avses I punkt 1, skall behörig adildarriki sem målid vardar skal den kompetente myn- myndighet i annan avtalsslu-
gert aövart svo ad bad megi dighet i den annen kontrahe- tande stat som berörs av frå-
ihuga hvort breyta skuli rende stat som bergres av gan underrättas i syfte att uppgjöri å hagnaödi fyrirtaekis spersmålet, underrettes med överväga justering i fråga om
sem heimilisfast er i pvi riki. henblikk på å overvele juste- beräkningen av inkomsten
Ef svo ber undir geta ber ring av inntektsberegningen för det företag som har hemstjörnvöld gert samkomulag for det foretagende som er vist i sådan annan stat. När um skiptingu hagnadarins. hjemmehgrende i denne an- anledning därtill föreligger,
nen stat. Når det foreligger kan de behöriga myndighe-
grunn til det, kan de kompe- terna träffa skäligt avgörande
tente myndigheter treffe ri- om inkomstens fördelning.
melig avgjgrelse om inntektens fordeling.
10. gr. Artikkel 10 Artikel 10 Ägödahlutir Dividender Utdelning
1. Ågödahluti sem félag 1. Dividender som utdeles 1. Utdelning från bolag heimilisfast i — adildarriki av et selskap hjemmehgren- med hemvist i en avtalsslu-
greidir adila heimilisföstum i de i en kontraherende stat til tande stat till person med ööru adildarriki må skatt- en person bosatt i en annen hemvist i annan avtalssluleggja i siöarnefnda rikinu. kontraherende stat, kan tande stat får beskattas i den-
kontraherende stat, kan be- toisessa valtiossa. na andra stat.
skattes i denne anden stat. 2. Såfremt en udbytte- 2. Milloin sopimusval- 2. I fall då mottagare av modtager, der er hjemmehg- tiossa asuvalla osingon saa- dividend med hemvist i en rende i en kontraherende jalia on kiinteä toimipaikka avtalsslutande stat har fast stat, har et fast driftssted el- tai kiinteä paikka muussa so- driftställe eller stadigvarande
ler et fast sted i en anden pimusvaltiossa kuin siinä, anordning i annan avtalsslukontraherende stat end den, i jossa hän asuu, ja osingon tande stat än den där han har hvilken han er hjemmehg- maksamisen perusteena hemvist samt den andel på
rende, og den aktiebesid- oleva osuus tosiasiallisesti grund av vilken dividenden
delse, der ligger til grund for littyy kiinteästä toimipai- betalas äger verkligt sam-
udlodningen, har direkte for- kasta harjoitettuun liiketoi- band med rörelse som be-
bindelse med erhvervsvirk- mintaan tai kiinteästä pai- drivs från det fasta driftstälsomhed, som drives fra det kasta harjoitettuun itsenäi- let respektive självständig
faste driftssted, respektive seen ammattitoimintaan, voi- yrkesverksamhet som utövas
frit erhverv, som udgves fra daan, I ja 3 kappaleen mää- från den stadigvarande andet faste sted, skal, uanset räysten estämättä, osingosta, ordningen, får, utan hinder bestemmelserne i stykke 1 og jonka sopimusvaltiossa av bestämmelserna i styck- 3, udbytte, der udbetales fra asuva yhtiö maksaa tällai- ena 1 och 3, dividend från
et selskab, der er hjemmehg- selle saajalle, verottaa 7 tai bolag med hemvist i en av-
rende i en kontraherende 14 artiklan määräysten mu- talsslutande stat till sådan
stat, til en sådan modtager, kaisesti siinä sopimusval- mottagare beskattas i enlig-
beskattes i overensstem- tiossa, jossa kiinteä toimi- het med bestämmelserna i armelse med bestemmelserne paikka tai kiinteä paikka on. tikel 7 respektive artikel 14 i henholdsvis i artikel 7 eller i den avtalsslutande stat där
artikel 14 i den kontrahe- det fasta driftstället respekti-
rende stat, hvor det faste ve den stadigvarande anorddriftssted, henholdsvis det ningen finns.
faste sted, er beliggende. 3. Udbytte fra et selskab, 3. Osingosta, jonka sopi- 3. Dividend från bolag
der er hjemmehgrende i en musvaltiossa asuva yhtiö med hemvist i en avtalsslukontraherende stat, til en maksaa toisessa sopimusval- tande stat till person med person, der er hjemmehg- tiossa asuvalle henkilölle. hemvist i annan avtalsslurende i en anden kontrahe- voidaan verottaa myös siinä tande stat får beskattas även rende stat, kan tillige be- sopimusvaltiossa, jossa i den avtalsslutande stat där skattes i den kontraherende asuva osingon maksava yhtiö bolaget som betalar dividenstat, hvori det selskab, der on, tämän valtion lainsää- den har hemvist, enligt lagbetaler udbyttet, er hjemme- dännön mukaan, mutta siten stiftningen i denna stat, men hörende, og i henhold til lov- määrättävä vero ei saa olla den skatt som sålunda påförs
givningen i denne stat, men suurempi kuin: får inte överstiga: den skat, der pålignes, må ikke overstige: a) 5 pct. af bruttobelgbet a) 5 prosenttia osingon ko- a) 5 procent av dividenaf udbyttet, hvis modtageren konaismäärästä, jos saajana dens bruttobelopp, om moter et selskab (bortset fra per- on yhtiö (lukuun ottamatta tagaren är ett bolag (med un-
sonsammenslutninger og henkilöyhteenliittymää = ja dantag för personsammandädsboer), der direkte ejer kuolinpesää), joka välittö- slutning och dödsbo) som di-
mindst 25 pct. af kapitalen i mästi hallitsee vähintään 25 rekt behärskar minst 25 pro-
det selskab, som udbetaler prosenttia osingon maksavan cent av det utbetalande bolaudbyttet; yhtiön pääomasta; gets kapital;
skattlegges i denne annen na andra stat.
stat.
2. Pegar viötakandiägöda- 2. Bestemmelsene i punk- 2. I fall då mottagare av hlutar er heimilisfastur I tene I op 3 far ikke anven- utdelning med hemvist I en adildarrikt en hefur fasta delse når mottageren av divi- avtalsslutande stat har fast atvinnustöd eda fasta stoln- dendene er bosatt i en driftställe eller stadigvarande
un i ödru adildarriki en bar kontraherende stat og har et anordning i annan avtalsslu-
sem hann er heimilisfastur og fast driftssted eller et fast tande stat än den där han har
hlutareignin sem af er greidd- sted i en annen kontraher- hemvist samt den andel på
ur ågödahluturinn er raun- ende stat enn der hvor han er grund av vilken utdelningen
verulega bundin vid atvinnu- bosatt og de aksjer hvorav betalas äger verkligt sam-
rekstur sem rekinn er af hinni dividendene utdeles reelt er band med rörelse som be-
föstu atvinnustöd eceda vid knyttet til nexringsvirksom- drivs från det fasta driftstäl-
själlsteda — starfsemi sem het som drives fra det faste let respektive självständig stunduöd er i hinni föstu stofn- dnrftssted eller til utgvelse av yrkesverksamhet som utövas
un, mega, brått fyrir äkvdi fritt yrke fra ct fast sted. I så från den stadigvarande an-
1. og 3. tl. ågådahlutir sem tilfelle skattlegges dividen- ordningen, får, utan hinder fölag heimilisfast f adildarriki dene etter bestemmelsene i av bestämmelserna i punk-
greidir slikum = vidtakanda henholdsvis artikkel 7 eller terna 1 och 3, utdelning från
skattleggjast samkväemt å- artikkel 14 i den kontraher- bolag med hemvist i en avkv&dum 7. gr. cda 14. gr., ende stat hvor henholdsvis talsslutande stat till sädan eltir bvi sem vid ä I det faste driftssted eller det mottagare beskattas I enligpvi adildarriki par sem faste sted er beliggende. het med bestämmelserna i arfasta atvinnustödin eda fasta tikel 7 respektive artikel 14 i stofnunin er. den avtalsslutande stat där
det fasta driftstället respekti-
ve den stadigvarande anord-
ningen finns.
3. Ågödahluti sem félag 3. Dividender fra et sel- 3. Utdelning från bolag
heimilisfast i — adildarriki skap hjemmehyrende i en med hemvist i en avtalsslugreidir adila heimilisföstum Ii kontraherende stat til en per- tände stat till person med
ööru adildarriki må einnig son bosatt i en annen kontra- hemvist i annan avtalsslu-
skattleggja I bvi adildarriki herende stat, kan også skatt- tande stat får beskattas även
par sem félagid sem ågöda- legges i den kontraherende där bolaget som betalar uthlutina greidir er heimilisfast stat hvor selskapet som ut- delningen har hemvist, enligt samkvemt löggjöf bess rikis, deler dividendene er hjem- lagstiftningen i denna stat,
en så skattur sem bannig er mehoerende og i henhold til men den skatt som sålunda
ålagdur må ad håmarki vera: lovgivningen i denne stat. påförs får inte överstiga:
Den skattesats som an-
vendes må imidlertid ikke
Overstige:
a) 5 af hundradi af vergri a) 5 prosent av dividen- a) 5 procent av utdelning-
fjärhxd ågödahlutanna ef vid- denes bruttobelap hvis mot- ens bruttobelopp, om motta-
takandi er félag (ad undan- tageren er et selskap (unntatt garen är ett bolag (med unskildum samtökum adila og personsammenslutning = og dantag för personsammandånarbåum) sem r&dur beint dödsbo) som direkte kontrol- slutning och dödsbo) som diyfir ad minnsta kosti 25 af lerer minst 25 prosent av det rekt behärskar minst 25 pro-
hundradi eignarhlutdeildar i utdelende selskaps aksjeka- cent av det utbetalande bolafélaginu sem ågödahlutina pital: gets kapital:
greidir:
3 Riksdagen 1983!84. I saml. Nr 19
b) 15 pet. af bruttobelgbet b) IS prosenttia osingon b) 15 procent av dividenaf udbyttet i alle andre ul- kokonaismäärästä muissa ta- dens bruttobelopp i: övriga felde. pauksissa. fall.
4. Uanset bestemmelserne 4. Tämän artiklan 3 kappa- 4. Utan hinder av bestämi stykke 3a) kan islandsk leen a) kohdan määräysten melserna i stycke 3 a) får isskat på udbytte forhvjes fra 5 estämättä voidaan osingosta ländsk skatt på dividend höpet. til hyjst 15 pet. i det om- suoritettavaa Islannin veroa jas från 5 procent till högst 15
fang, sådant udbytte er fra- korottaa 5 prosentista enin- procent i den mån sådan divi-
draget ved opgörelsen af det tään 15 prosenttiin, sikäli dend dragits av från det utbeudbyttebetalende = selskabs kuin tällaista osinkoa on vä- talande bolagets inkomst vid indkomst ved fastsäettelsen hennetty maksavan yhtiön bestämmandet av isländsk af islandsk skat. tulosta Islannin veroa mää- skatt.
rättäessä.
5. Uanset bestemmelserne 5. Tämän artiklan 3 kappa- 5. Utan hinder av bestämi stykke 3 a) kan norsk skat Ieen a) kohdan määräysten melserna i stycke 3a) får på udbytte forhgjes til höjst estämättä voidaan osingosta norsk skatt på dividend höjas 15 pet. Denne bestemmelse suoritettavaa Norjan veroa till högst I5 procent. Denna
gelder, så lenge norske sel- korottaa enintään 15 prosen- bestämmelse gäller så länge
skaber er berettigede til fra- tiin. Tämä määräys on voi- norska bolag är berättigade drag for udloddet udbytte massa niun kauan kuin norja- till avdrag vid statsbeskatt-
ved statsskatteberegningen. laisilla yhtiöllä on oikeus val- ningen för utdelad vinst.
tionverotuksessa — vähentää
jaettua voittoa.
6. De — kontraherende 6. Sopimusvaltioiden toi- 6. De behöriga myndighestaters kompetente myndig- mivaltaiset viranomaiset so- terna I de avtalsslutande staheder skal ved gensidig aftale pivat keskenään, miten 3—5 terna skall träffa överensfastsette de nermere regler kappaleen mukaisia rajoituk- kommelse om sättet att gefor gennemforelsen af be- sia sovelletaan. nomföra begränsningarna engre&nsningerne i henhold til Tämän artiklan 3—5 kap- ligt styckena 3—5. stykke 3—5. paleen määräykset eivät vai- Bestämmelserna 1 styc-
Bestemmelserne i stykke kuta yhtiön verottamiseen kena 3-5 berör inte bolagets 3-5 bergrer ikke adgangen sitä voitosta, josta osinko beskattning för vinst av viltil at beskatte selskabet af maksetaan. ken dividenden betalas. den fortjeneste, hvoraf udbyttet er udbetalt.
7. Udtrykket ”udbytte” 7. Sanonnalla ”osinko” 7. Med uttrycket ”divibetyder i denne artikel ind- tarkoitetaan tässä artiklassa dend” förstås i denna artikel komst af aktier, andelsbe- tuloa, joka on saatu osak- inkomst av aktier, andelsbeviser eller andre rettigheder, keista, osuustodistuksista tai vis eller andra rättigheter, det ikke er geldsfordringer, muista voitto-osuutcen oi- som inte är fordringar, med og som giver ret til andel i keuttavista oikeuksista. rätt till andel i vinst, samt in-
fortjeneste, sävel som ind- jotka eivät ole saamisia, sa- komst av andra andelar i bo-
komst fra andre selskabsret- moin kuin muista yhtiö- lag, som enligt lagstiftningen tigheder, der er undergivet osuuksista saatua tuloa, jota i den stat där det utdelande samme skattemessige be- sen valtion lainsäädännön bolaget har hemvist i skattehandling som indkomst af ak- mukaan, Jossa asuva voiton hänseende behandlas på tier i henhold til lovgivningen jakava yhtiö on, kohdellaan samma sätt som inkomst av i den stat, i hvilken det sel- verotuksellisesti samalla ta- aktier. skab, der foretager udlodnin- voin kuin osakkeista saalua gen, er hjemmehgrende. tuloa.
8. Uanset bestemmelserne 8. Tämän artiklan I kappa- 8. Utan hinder av bestämi stykke I skal udbytte fra et leen määräysten estämättå melserna i stycke I skall diviselskab, der er hjemmehe- vapautetaan osinko, jonka dend från bolag med hemvist
b) 15 af hundradi al vergri b) 15 prosent av dividen- b) 15 procent av utdeltjärhrd — ågdjdahlutanna I denes bruttobelöp i alle and- ningens bruttobelopp i övriga öörum tilvikum. re tilfelle. fall.
4. brått fyrir åkvedi staf- 4. Uansett bestemmelsene 4. Utan hinder av bestämlidar a) I 3. tl. må hakka i punkt 3 av kan islandsk melserna i punkt 3 a) får isislenskan skatt af åg6dahluta skatt av dividender forhgyes ländsk skatt på utdelning höår 5 af hundradi i ad håmarki fra 5 prosent til hvyyst 15 pro- jas från 5 procent till högst 15 15 af hundradi, ad svo miklu sent i den utstrekning slike procent i den mån sädan ut-
leyti sem slikur ågödahlutur dividender er fratrukket i det delning dragits av från det ut-
hefur verid dreginn frå tekj- utdelende selskaps inntekt betalande bolagets inkomst
um félagsins, sem ågödahiut- ved fastsettelsen av islandsk vid bestämmandet av is-
inn greiddi, vid ålagningu skatt. ländsk skatt. islensks skatts.
S. Prått fyrir åkvedi staf- 5. Uansett bestemmelsene 5. Utan hinder av bestäm-
lidar a) I 3. tl. må hekka i punkt 3 a) kan norsk skatt melserna I punkt 3 a) får norskan skatt af ägvdahluta i av dividender forhöyes til norsk skatt på utdelning höad håmarki IS af hundradi. höyst 15 prosent. Denne be- jas Gill högst [5 procent. Den- Petta åkvedi gildir medan stemmelse gjelder så lenge na bestämmelse gäller så
norskum félögum er heimil norske selskaper ved staäts- länge norska bolag är berättifrådråttur vegna uäthlutads skatteligningen er berettiget gade till avdrag vid statsbeågöda vid ålagningu skatta til til fradrag i inntekten for ut- skattningen för utdelad vinst. rikisins. delte dividenter.
6. ber stjörnvöld i adild- 6. De kompetente myn- 6. De behöriga myndighearrfikjunum skulu gera med digheter i de kontraherende terna i de avtalsslutande stasér samkomulag um hvernig stater skal treffe avtale om terna skall träffa överens-
beita skuli takmörkunum fremgangsmåten for gjen- kommelse om sättet att ge-
samkvamt 3.—5. tl. nomföringen av begrensnin- nomföra begränsningarna en-
gene i henhold til punktene ligt punkterna 3—5.
3—5.
Åkvadi 3.—5. tl. eru övid- Bestemmelsene I punktene Bestämmelserna i punkkomandi skattlagningu félags 3—5 bervrer ikke skattieggin- terna 3—5 berör inte bolagets
af ågöda sem åghdahluturinn gen av selskapet for så vidt beskattning för vinst av vil-
er gretddur af. angår den fortjeneste hvorav ken utdelningen betalas.
dividendene utdeles.
7. Hugtakid ”ägbdöahlut- 7. Uttrykket = ”dividen- 7. Med uttrycket ”utdelur” merkir I bessari grein der” betyr i denne artikkel ning” förstås i denna artikel tekjur af hlutabréfum, hlut- inntekt av aksjer, andelsbe- inkomst av aktier, andelsbedeildarskirteinum eda ödrum vis eller andre rettigheter, vis eller andra rättigheter, réttindum sem ekki eru som ikke er gjeldsfordringer, som inte är fordringar, med skuldakröfur en veita rétt til med rett til andel i over- rätt till andel i vinst, samt inhlutdeildar i ågöda, svo og skudd, samt inntekt av andre komst av andra andelar i bo-
tekjur af öörum félagsréttind- selskapsrettigheter som etter lag. som enligt lagstiftningen um sem vid skattlagningu er lovgivningen i den stat hvor I den stat där det utdelande
farid med å sama hått og tekj- det utdelende selskap er bolaget har hemvist i skatteur af hlutabréfum = sam- hjemmceheörende er undergitt hänseende = behandlas på kvemt löggjöf bess rikis par den samme skattemessige samma sät! som inkomst av sem félagid sem öthlutunina behandling som inntekt av aktier. framkv&mir er heimilisfast. aksjer.
8. Prått fyrir äkvedi t. tl. 8. Uansett bestemmelsene 8. Utan hinder av bestämskal ågådahlutur greiddur af i punkt I skal dividender fra melserna i punkt 1 skall ut-
félagi heimilisföstu i adild- et selskap hjemmehvende i delning från bolag med hem-
rende 1; en kontraherende sopimusvaltiossa asuva yhtiö i en avtalsslutande stat till stat, til et selskab, der er maksaa muussa sopimusval- bolag med hemvist i annan hjemmehvrende i en anden tiossa kuin Tanskassa asu- avtalsslutande stat än Dankontraherende stat end Dan- valle vhtiölle, verosta tässä mark I denna andra stat vara mark, i denne anden stat toisessa valtiossa sikäl: kuin undantagen från beskattning vere fritaget for beskattning i vapautus olisi myönnetty tä- i den mån detta skulle ha vadet omfang, dette ville have män totsen valtion lainsää- rit fallet enligt lagstiftningen i veret tlfaldet ifölge lovgiv- dännön mukaan, jos molem- denna andra stat, om båda ningen i denne anden stat, mat yhtilöt olisivat olleet bolagen hade varit hemmasäfremt — begge = selskaber siellä asuvia. hörande där. havde väret hjemmeheörende der.
Uanset bestemmelserne i Tämän artiklan 1 kappa- Utan hinder av bestämstykke I skal udbytte fra et leen määräysten estämättäå melserna i stycke I skall diviselskab, der er hjemmehe- vapautetaan osinko, jonka dend från bolag med hemvist rende i en anden kontrahe- muussa sopimusvaltiossa i annan avtalsslutande stat än rende stat end Danmark, tl kuin Tanskassa asuva yhtiö Danmark till bolag med hemet selskab, der er hjemmehö- maksaa Tanskassa asuvalle vist i Danmark vara undantarende i Danmark, viere frita- yhtiölle, verosta Tanskassa gen från beskattning i Danget for beskattning i Danmark Tanskan lainsäädännön mu- mark enligt dansk lagstifti overensstemmelse med kaan. ning. dansk lovgivning.
I det omfang udbyttebelg- Sikäli kuin osinko, jonka I den män beloppet av dibet, der udbetales for et ind- Tanskassa asuva yhtiö vero- vidend, som för ett skatlteär
komstår af et selskab, der er vuodelta mak saa toisessa so- utbetalas av bolag med hem-
hjemmehgrende i Danmark. pimusvaltiossa asuvalle yh- vist I Danmark till bolag med til et selskab, der er hjemme- völle, vastaa osinkoa, jonka hemvist i annan avtalssluherende i en anden kontra- ensiksi mainittu yhtiö välittö- tande stat, motsvaras av diherende stat, modsvares af mäst tai oikeushenkilön väli- vidend, som det förstnämnda udbytte. som det först- tyksellä on samana tal sitä al- bolaget, direkt eller genom nevnte selskab, direkte eller kaäisempina verovuosina nos- förmedling av juridisk pergennem formidling af en juri- tanut kolmannessa vaältiossa son, under samma eller tididisk person, i samme eller asuvan yhtiön osakkeiden tar gare skatteår uppburit på aktidligere indkomstår har op- muiden osuuksien — perus- tier eller andra andelar i bo-
pebåret af aktier eller andre teella. myönnetään kuitenkin lag med hemvist i tredje stat,
andele i et selskab, der er ensimmätsen — alakappaleen gäller emellertid undantag hjemmeherende i en tredje mukainen vapautus verosla från skatt i annan avtalsslustat, indrommes imidlertid lOisessa sopimusvaltiossa tande stat enligt första av-
fritagelse for skat i en anden valn, jos snittet endast om
kontraherende stat i henhold
til förste afsnit kun, såfremt
a) det udbytte. som er op- a) osinko, joka on nostettu a) den dividend, som upp-
pebäret af aktierne eller an- kolmannessa valtiossa asu- burits på aktierna eller ande-
delene i selskabet. der er van yhtiön osakkeiden tai larna i bolaget med hemvist i hjemmeherende i en tredie osuuksien = perusteella, on tredje stat. underkastats bestat, er undergivet beskat- verotettu Tanskassa tat, skattning i Danmmark eller.
ning i Danmark. eller,
b) hvis dette ikke er tilfael- b) jollei näm ole, osinko b) om så inte är fallet, divi-
det, udbyttet ville have veret olisi ollut vapaa verosta denden skulle ha varit unfritaget for skat i en anden toisessa — sopimusvaltiossa, dantagen från skatt i annan
kontraherende stat, säfremt jos kolmannessa valtiossa avtalsslutande stat, om akaktierne eller andelene i sel- asuvan yhtiön osakkeet tai tierna etler andelarna i bolaskabet. der er hjemmeho- osuudet olisivat = olleet get med hemvist i tredje stat
arriki til félags heimilisfasts I en kontraherende stat til et vist I en avtalsslutande stat ödru adildarrikt en Dan- selskap hjemmehöerende i en ull bolag med hemvist I anmörku vera undanbeginn annen kontraherende stat nan avtalsslutande stat än skattlagningu i sidarnefnda enn Danmark, i denne annen Danmark i denna andra stat rikinu ad svo miklu Ileyti sem stat viere unntatt frå beskat- vara undantagen från behann heför veriö bad sam- ning I den utstrekning dette skattning i den mån detta kvemt löggjöf pess rikis ville ha vert tiltelle etter lov- skulle ha varit fallet enligt hefdu brdi félögin verid givningen i denne annen stat lagstiftningen I denna andra heimilisföst bar. om begge selskaper hadde stat, om bäda bolagen hade
vert hjemmehörende der. varil hemmahörande där.
Prått fyrir åkvaedr I ot Uansett bestemmelsene i Utan hinder av bestäm-
skal ågödahlutur greiddur af punkt I skal dividender fra et melserna i punkt I skall utfélagi heimilisföstu i Öödru selskap hjemmeherende i en delning från bolag med hem-
adildarriki en Danmörku til annen kontraherende stat vist i annan avtalsslutande félags heimilisfasts i Dan- enn Danmark, til et selskap stat än Danmark till bolag mörku vera undanbeginn hjemmcehoerende i Danmark, med hemvist i Danmark vara skattlagningu i Danmörku vere unntatt frå beskatning i undantagen från beskattning
samkvaemt danskri löggjöf. Danmark i overensstem- i Danmark enligt dansk lag-
melse med dansk lovgivning. stiftning.
[ beim meli sem ågöda- I den utstrekning dividen- I den mån beloppet av uthlutur, sem félag heimilis- debelöpet. som for et inn- delning. som för ett beskattfast I Danmörku hefur greitt tcktsår utbetales av et scl- ningsår utbetalas av bolag å tekjuäri til félags heimilis- skap hjemmehörende i Dan- med hemvist > Danmark till fasts i ödru adildarriki, svar- mark til et selskap hjemme- bolag med hemvist i annan ar til ågödahlutar, sem fyrr- hövrende i en annen kontra- avtalsslutande stat, motsvanefnda félagid hefur hlotid herende stat, svarer til divi- ras av utdelning, som det beint eda fyrir milligöngu dender som det förstnevnte förstnämnda bolaget. direkt
lögadila å sama tekjuåri cda selskap direkte eller gjennom eller genom förmedling av ju-
fyrri, af hlutabréfum ceda formidling av en juridisk per- ridisk person, under samma ödrum félagsréttindum I fö- son, i samme eller tidligere eller tidigare beskattningsär lagi heimihsföstu i pridja riki. inntektsår oppebar av aksjer uppburit på aktier elier andra gildir undanpåga frå skat- eller andre andeler i et sel- andelar i bolag med hemvist i lagningu i ööru adildarriki skap hjemmeherende i en tredje stat, gäller emellertid samkvemt 1. megr. bvi tredje stat. gjelder imidlertid undantag från skatt i annan adeins: fritagelsen for skatt i den an- avtalsslutande stat enligt
nen kontraherende stat i hen- första stycket endast om hold til forste ledd under dette punkt bare for så vidt
a) ad så ågådahlutur sem a) de dividender som er a) den — utdelning, som
myndaödist af hlutabréfum oppebåret av aksjer eller an- uppburits på aktierna eller
eda félagsréttindum I félagi deler frå selskap hjemmehg- andelarna i bolaget med hem-
heimilisföstu i pridja riki så rende i en tredje stat, blir un- vist i tredje stat, underkas-
skattlagdur [ Danmörku cda; dergitt beskatning i Dan- tats beskattning i Danmark
mark, eller eller.
bl ef svo er ekki. ad b) om så ikke cr tilfelle, b) om så inte är fallet, utägådahluturinn etti ad vera dividendene ville ha vert delningen skulle ha varit unundanbeginn skatti i ödru unntatt frå skatt I en annen dantagen från skatt i annan adildarriki ef hlutabréfin cda kontraherende stat, om ak- avtalsslutande stat, om akfélagsréttindin I félagi heimil- sjene eller andelene i selska- tierna eller andelarna i bolaisföstu f bridja rik; varu i pet hjemmehörende i den get med hemvist i tredje stat
rende i en tredie stat, ejedes toisessa — sopimusvaltiossa innehafts direkt av bolaget direkte af selskabet, der er asuvan yhtiön välittömässä med hemvist I annan avtalshjemmehörende i den anden omistuksessa. slutande stat. kontraherende stat.
For så vidt angår udbytte Islannissa asuvan yhtiön I fråga om dividend från
fra et selskab, der er hjem- toisessa — sopimusvaltiossa bolag med hemvist i Island mehyerende i Island, til et asuvalle yhtiölle maksaman till bolag med hemvist i anselskab, der er hjemmcehg- osingon osalta myönnetään nan avtalsslutande stat gäller
rende i en anden kontrahe- ensimmäisen = alakappaleen undantag från beskattning i
rende stat. gelder fritagelsen mukainen vapautus verosta annan avtalsslutande stat enfor beskatning i en anden toisessa — sopimusvaltiossa ligt första avsnittet endast i kontraherende stat i henhold vain sikäli kuin osinkoa ci den mån dividenden vid betil förste afsnit kun i det om- saa vähentää islantilaisen yh- räkning av isländsk skatt inte
fang, udbyttet ved beregning tiön tulosta Islannin veroa får avdragas från det is-
af islandsk skat ikke må fra- laskettaessa. ländska bolagets inkomst.
drages i det islandske sel-
skabs indkomst.
9. Uanset bestemmelserne 9. Tämän artiklan 3—5 9. Utan hinder av bestäm-
i stykke 3—5 kan de kompe- kappaleen estämättä voivat melserna i styckena 3-5 kan
tente myndigheder i de kon- sopimusvaltioiden toimival- de behöriga myndigheterna i traherende stater aftale, at taiset viranomaiset sopia de avtalsslutande staterna udbytte, som tilfalder en i af- keskenään, että = osinko, komma överens om att divitalen navngiven institution jonka sopimuksessa nimetty, dend. som tillfaller i överensmed alment velggrende eller tarkoitukseltaan yleisesti hy- kommelsen namngiven instiandet almennyttigt formål, vää tekevä tai muutoin yleis- tution med allmänt välgöran-
der i medför af lovgivningen i hyödyllinen laitos, joka on de eller annat allmännyttigt
den kontraherende stat, i vapaa osingosta suoritetta- ändamäl, vilken enligt laghvilken = institutionen = er vasta verosta sen sopimus- stiftningen i den avtalssluhjemmehörende. er fritaget valtion lainsäädännön mu- tande stat där institutionen
for beskatning af udbytte, kaan, jossa laitos on asuva, har hemvist är undantagen
skal vere fritaget for den i en vapautetaan toisessa sopi- från skatt på dividend, skall i anden kontraherende = stat musvaltiossa tässä toisessa annan avtalsslutande stat
gåldende beskatning af ud- valtiossa olevalta yhtiöltä vara befriad från skatt på di-
bytte fra selskaber i denne saadusta osingosta suoritet- vidend från bolag i denna anden stat. tavasta verosta. andra stat.
10. I tilfelde, hvor et sel- 10. Jos sopimusvaltiossa 10. Om bolag med hemvist skab, der er hjemmehgrende asuva yhtiö saa tuloa toisesta i cn avtalsslutande stat för-
i en kontraherende stat, op- sopimusvaltiosta, ei tämä värvar inkomst från annan peberer fortjeneste eller ind- toinen valtio saa verottaa yh- avtalsslutande stat, får denna
komst fra en anden kontra- tiön maksamasta osingosta. andra stat inte beskatta divi-
herende stat, må denne an- paitsi mikäli osinko makse- dend som bolaget betalar, den stat ikke påligne nogen taan tässä toisessa valtiossa utom i den mån dividenden skat på udbytte, som udbe- asuvalle hekilölle tai mikäli betalas till person med hem-
tales af selskabet, med- osingon maksamisen perus- vist I denna andra stat eller i
mindre udbyttet udbetales til teena oleva osuus tosiasialli- den mån den andel på grund
en person, der er hjemme- sesti littyy tässä toisessa av vilken dividenden betalas hörende i denne anden stat, valtiossa olevaan kiintcään äger verkligt samband med eller den aktiecbesiddelse, toimipaikkaan tar kiinteään fast driftställe eller stadigva-
som ligger til grund for ud- paikkaan, eikä myöskään rande anordning i denna and-
lodningen af udbyttet, har di- verottaa yhtiön jakamatto- ra stat, och ej heller beskatta rekte forbindelse med et fast masta voitosta, vaikka mak- bolagets icke utdelade vinst, driftssted eller et fast sted, settu osinko tar jakamaton även om dividenden eller den der er beliggende i denne an- voitto kokonaan tai osaksi icke utdelade vinsten helt el-
beinni eigu félagsins i fyrr- tredje stat var direkte eiet av innehafts direkt av bolaget nefnda adildarrikinu. selskapet hjemmeherende i med hemvist 1 annan avtals-
den annen kontraherende slutande stat.
stal.
Um ägödahlut frå félagi Hva angår dividender fra I fråga om utdelning från heimilisföstu å Islandi til fé- selskap hjemmehöerende i Is- bolag med hemvist i Island lags heimilisfasts i ödru land til selskap hjemmehgp- till bolag med hemvist i anadildarriki gildir undanbåga rende i en annen kontrahe- nan avtalsslutande stat gäller
frå skattlagningu i ödru adild- rende stat, gjelder fritagelsen undantag från beskattning i
arriki samkve&mt 1. mgr. for skatt i den annen kontra- annan avtalsslutande stat enadeins ad pbvi leyti sem herende stat etter förste ledd ligt första stycket endast i
åggdahluturinn er ekki frå- bare i den utstrekning divi- den män utdelningen vid bedråttarbaer frå tekjum dendene ved beregningen av räkning av isländsk skatt inte
islenska félagsins vid å- islandsk skatt ikke kommer fär avdragas från det is-
kvördun islensks skatts. til fradrag i det islandske ländska bolagets inkomst. selskaps inntekt.
9. Prått fyrir åkvedin Ii 9. Uanscett bestemmelsene 9. Utan hinder av bestäm-
3.—5. tl. geta ber stjörnvöld i punktene 3—5 kan de kom- melserna i punkterna 3—5
i — adildarrikjunum ger petente myndigheter i de kan de behöriga myndighesamkomulag um ad ågååa- kontraherende stater avtale terna i de avtalsslutande stahlutur, sem fellur til stofn- at dividender, som tilfaller en terna komma överens om att unar, nafngreindrar i sam- i avtalen navngitt institusjon utdelning, som tillfaller i komulaginu. — sem — hefur med alment, veldedig eller överenskommelsen namngiliknarstarfsemi eda önnur annet almennyttig formäl, ven institution med allmänt almannaheill ad markmidi som etter lovgivningen i den välgörande eller annat al-
sem undanbegin er skatti kontraherende stat der insti- männyttigt ändamäl, vilken
af ågödahlutum samkvämt tusjonen er hjemmehgrende enligt lagstiftningen i den avlöggjöf bess adildarrikis bar er fritatt for skatt av divi- talsslutande stat där institusem stofnunin er heimilis- dender, skal vere fritatt i en tionen har hemvist är undanföst, skuli i ööru adildarriki annen kontraherende stat for tagen från skatt på utdelning,
vera undanbegin skatti af skatt av dividender fra sel- skall i annan avtalsslutande ågåödahlutum frå félagi I pvi skap i denne annen stat. stat vara befriad från skatt på
rikt. utdelning från bolag i denna
andra stat.
10. Ef félag heimilisfast i 10. Når et selskap hjem- 10. Om bolag med hemadildarrfki fer tekjur frå ödru meherende i en kontrahe- vist i en avtalssiutande stat adildarriki getur stöarnefnda rende stat oppeberer inntekt förvärvar inkomst från annan rikid hvorki skattlagt ågöda- fra en annen kontraherende avtalsslutande stat, får denna hlut sem félagid greidir nema stat, kan denne annen stat andra stat inte beskatta utad bvf leyti sem ågödahlutur- ikke skattlegge dividender delning som bolaget betalar,
inn er greiddur adila heimil- utdelt av selskapet, med- utom i den mån utdelningen
isföstum I sidarnefnda rikinu mindre dividendene er utdelt betalas till person med hemeda ad pbvi leyti sem hlutar- til en person bosatt i denne vist i denna andra stat eller i eignin sem af er greiddur annen stat, eller de aksjer den mån den andel på grund ågödahluturinn er raunveru- hvorav dividendene utdeles av vilken utdeiningen betalas lega bundin vid — fasta reelt er knyttet til et fast äger verkligt samband med atvinnustöd eda fasta stofn- driftssted eller et fast sted i fast driftställe eller stadigvaun i sidarnefnda rikinu né denne annen stat, og kan hel- rande anordning i denna and-
heldur skattlagt öäthlutadan ler ikke skattlegge selskapets ra stat, och ej heller beskatta
hagnad félagsins. Petta gildir ikke-utdelte overskudd. selv- bolagets icke utdelade vinst. jafnt bött ågödahlutirnir eda om de utdelte dividender cl- även om utdelningen celler döthlutadi hagnadurinn scéu ler det ikke-utdelte over- den icke utdelade vinsten
40)
den stat, eller undergive sel- koostuisi tässä tolsessa val- ler delvis utgörs av inkomst skabets ikke-udloddede for- tiossa kertyneestä tulosta. som uppkommit i denna and-
tjeneste nogen skat på ikke- ra stat.
udloddet fortjeneste, selv om det udbetalte udbytte eller den ikke-udloddede fortjeneste helt celler delvis bestär af fortjeneste eller indkomst hidrorende fra denne anden stat.
1. Udtrykket — ”person- 11. Sanonta ”henkilöyh- HH. Uttrycket — ”personsammenslutning” i denne ar- teenlittymä” tässä artiklassa sammanslutning” i denna artikel betyder: tarkoittaa: tikel avser:
a) for så vidt angår Dan- a) Tanskan osalta: ”in- a) i fråga om Danmark: mark: interessentskab, kom- teressentskab”, ”komman- ”interessentskab”, ”kommanditselskab og partrederi; ditselskab” ja ”partrederi” manditselskab” och ”pantre-
nimisiä yhteenliittymiä: deri”:
b) for så vidt angår Fin- b) Suomen osalta: avointa b) i fråga om Finland: öp-
land: ”öppet bolag”, ”kom- yhtiötä, kommandiittiyh- pet bolag, kommanditbolag, manditbolag”. ”partrederi- tilötä, laivanisännistöyhtiötä partrederibolag och annan bolag” og anden sammen- ja muuta tulo- ja varallisuus- sammanslutning som avses i slutning, som omhandles i verolain (1043/74) 4 &n 2 4 §£2 mom. lagen om skatt på 4 § 2 mom. i lov om skat på momentissa tarkoitettua yh- inkomst och förmögenhet indkomst op formuce (1043/ teenliittymää, milloin niitä ei (1043/74) och som inte be- 74) og som ikke beskattes veroteta itsenäisinä verosub- skattas såsom självständigt . som selvstendigt skattesub- jekteina; skattesubjekt;
jekt;
c) for så vidt angår Island: c) Islannin osalta: ”sam- c) i fråga om Island: ”sa- ”"sameignarfélög” og ”sam- eignarfélög” ja ”samlög” ni- meignarfélög” och ”samlög”. som ikke beskattes misiä yhteenliittymiä, milloin lög” som inte beskattas såsom selvstendigt skattesub- niitä ei veroteta itsenäisinä som självständiga skattesubjekt; verosubjekteina; jekt;
d) for så vidt angär Norge: d) Norjan osalta: kaikkia d) i fråga om Norge: varje enhver sammenslutning med yhteenliittymiä, lukuun otta- sammanslutning utom ”aksundtagelse af ”aksjesel- matta — ”aksjeselskap” ja jeselskap” och ”komman-
skap” og ”kommandittaksje- ”kommandittaksjesclskap” dittaksjeselskap”:
selskap"”: nimisiä yhteenlittymiä;
e) for så vidt angår Sveri- ce) Ruotsin osalta: kaup- e) i fråga om Sverige: han-
ge: ”handelsbolag”, ”kom- payvhtiötä, kommandittiyh- delsbolag, kommanditbolag manditbolag ” og "enkelt bo- tiötä ja stviliyhtiötä. och enkelt bolag. lag”.
Artikel 11 It artikla Artikel 11 Renter Korko Ränta
1. Renter, der hidrärer fra 1. Korosta, joka kertyy 1. Ränta, som härrör från
en kontraherende stat, og sopimusvaltiosta ja makse- en avtalsslutande stat och som betales til en i en anden taan tolsessa sopimusval- som betalas till person med kontraherende stat hjemme- tiossa asuvalle henkilölle, hemvist i annan avtalssluhörende person, kan kun verotetaan vain tässä tande stat, beskattas endast i beskattes I denne anden stat. toisessa valtiossa. denna andra stat.
2. Såfremt en rentemod- 2. Milloin sopimusval- 2. I fall då mottagare av
tager, der er hjemmeherende tiossa asuvalla koron saajalla ränta med hemvist i en av-
skudd bestär helt eller delvis helt eller delvis utgörs av inad öllu eda nokkru leyti tekjur sem hafa myndast i av inntekt som skriver seg komst som uppkommit i den-
fra denne annen stat. na andra stal. sidöarnefnda rikinu.
11. Hugtakid ”samtök 11. Uttrykket = ”person- 11. Uttrycket — ”personadila” i bessari grein merkir: sammenslutning” i denne ar- sammanslutning” i denna ar-
tikkel betyr: tikel avser:
a) vardandi - Danmörku: a) for så vidt angår Dan- ua) i fråga om Danmark: ”"interessentskab”, - ”kom- mark: — ”interessentskab". ”"interessentskab”, ”kom-
manditselskab” og ”partre- ”kommanditselskab” og manditselskab” och ”partre-
der”; ”partrederi”: der”: b) vardandi Finnland: b) for så vidt angär Fin- b) i fråga om Finland: öp-
”öppet bolag”, ”komman- land: ”öppet bolag”. ”kom- pet bolag, kommanditbolag.
ditbolag”, — ”partrederibo- manditbolag”. ”partrederi- partrederibolag och annan
lag” og önnur samtök sem bolag”. og annen sammen- sammanslutning som avses I
geud er i2. mgr. 4 gr. laga um slutning som omhandles i 4 § 4 82 mom. lagen om skatt på
skatt af tekjum og eignum 2 mom. i loven om skatt på inkomst och förmögenhet (1043/74) og ekki eru skatt- inntekt og formue (1043/74) (1043/74) och som inte belögö sem själfsteödir skatt- op som ikke skattlegges som skattas såsom självständigt adilar: selvstendig skattesubjekt: skattesubjekt:
c) vardandi Island: sam- c) for så vidt angår Island: c) i fråga om Island: eignarfélög og samlög sem ”sameignarfélög” og ”sam- ”sameignaurfélög” och ”samekki eru skattlögd sem själf- lög” som ikke skattlegges lög” som inte beskattas såstadir skattadilar: som selvstendige skattesub- som självständiga skattesub-
jekter; jekt:
d) vardandi Noreg: hvers d) for så vidt angår Norge: d) i fråga om Norge: varje
konar samtök önnur en ”ak- enhver sammenslutning sammanslutning utom ”aksjeselskap” og ”komman- utenom "”aksjeselskap” og sjeselskap” och ”komman-
dittaksjeselskap": ”kommandittaksjeselskap”: dittaksjeselskap”;
e) vardandi Svibjöö: e) for så vidt angår Sveri- e) i fråga om Sverige: hanhandelsbolag”, ”komman- ge: ”handelsbolag”, ”kom- delsbolag. kommanditbolag ditbolag” og ”enkelt bolag”. manditbolag”. og ”enkelt och enkelt bolag.
bolag”.
11. gr. Artikkel 11 Artikel 11 Vextir Renter. Ränta
1. Vexti sem myndast i 1. Renter som skriver seg I. Ränta, som härrör från adildarriki og greiddir eru frå en kontraherende stat og en avtalsslutande stat och adila heimilisföstum I ööru utbetales til en person bosatt som betalas till person med adildarriki skal — einungis i en annen kontraherende hemvist i annan avtalssluskattleggja i sföarnefnda stat. skal bare kunne skatt- tande stat, beskatttas endast rikinu. legges i denne annen stat. 1 denna andra stät.
2. Pegar viötakandi vaxta 2. Bestemmelsene i punkt 2. I fall då mottagare av
er heimilisfastur i adildarriki 1 får ikke anvendelse när ränta med hemvist i en av-
i en kontraherende stat. har on kiinteä toimipaikka tai talsslutande stat har fast et fast driftssted eller et fast kiinteä paikka muussa sopi- driftställe eller stadigvarande sted i en anden kontrahe- musvaltiossa — kuin — siinä, anordning i annan avtalsslurende stat end den, i hvilken jossa hän asuu, ja koron tande stat än den där han har han er hjemmeheörende, og maksamisen perusteena hemvist samt den fordran för den fordring, der ligger til oleva saaminen tosiasialli- vilken räntan betalas äger grund for den udbetalte sesti littyy kiinteästä toimi- verkligt samband med rörelrente, har direkte forbindelse paikasta harjoitettuun liike- se som bedrivs från det fasta
med = erhvervsvirksomhed, toimintaan tai kinteästä pai- driftstället respektive själv-
som drives fra det faste kasta harjoitettuun itsenäl- ständig yrkesverksamhet driftssted, respektive — frit seen ammattitoimintaan. voi- som utövas från den stadigerhverv, som udäves fra det daan, I kappaleen määräys- varande anordningen, får, faste sted, skal. uanset be- ten estämätlä, korosta joka utan hinder av bestämmelstemmelserne i stykke I, kertyy sopimusvahiosta ja serna I stycke I. ränta som renter, som hidrörer fra en maksetaan = tällaiselle saa- härrör från en avtalsslutande
kontraherende stat og be- jalle, verottaa 7 tai 14 artik- stat och som betalas till så-
tales til en sådan modtager, lan määräysten mukaisesti dan mottagare beskattas i enbeskattes i overensstem- siinä sopimusvaltiossa, jossa Jighet med bestämmelserna i melse med bestemmelserne kiinteä tommipaikka tai kiin- artikel 7 respektive artikel 14 henhoidsvis i artikel 7 eller i teä paikka on. i den avtalsslutande stat där
artikel 14 i den kontrahe- det fasta driftstället respekti-
rende stat, hvor det faste ve den stadigvarande anorddrifssted, henholdsvis det ningen finns. faste sted, er beliggende.
3. Udtrykket ”rente” be- 3. Sanonnalla — ”korko” 3. Mcd uttrycket ”ränta”
tyder i denne artikel ind- tarkoitetaan tässä artiklassa förstås i denna artikel in-
komst af geldsfordringer af tuloa, joka saadaan kaiken- komst av varje slags fordran, enhver art, hvad enten de er laatuisista saamisista riippu- antingen den säkerställts ge-
sikrede ved pant i fast ejen- matta sitä, onko ne turvattu nom inteckning i fast ecgen-
dom eller ikke, og hvad en- kiunteistökinnityksellä = vai dom eller inte och antingen ten de indeholder en ret til ei, ja littyykö niihin oikeus den medför rätt till andel i andel i skyldnerens fortje- osuuteen velallisen voitosta gäldenärens vinst eller inte. neste eller ikke. Udtrykket val ei. Sanonnalla tarkoite- Uttrycket åsyftar särskilt inomfatter iser indkomst af taan erityisesti tuloa, joka komst av värdepapper, som statsgeldshbeviser og ind- saadaan valtion antamista ar- utfärdats av staten, och inkomst af obligationer eller vopapereista, ja tuloa, joka komst av obligationer eller forskrivninger. herunder saadaan obligaatioista tai de- debentures, däri inbegripna agiobelgb og gevinster, der bentuureista, siihen luettuina agiobelopp och vinster som
knytter sig til sådanne gelds- tällaisiin arvopapereihin, ob- hänför sig till sådana värdebeviser, obligationer eller higaatioihin tai debentuurei- papper, obligationer eller de-
forskrivninger. — Straftilleg hin littyvät agiomäärät ja bentures. — Straffavgift — på som fölge af for sen betaling voitot. Maksun = vilvästy- grund av sen betalning anses skal ikke anses for renter i misen johdosta suoritettavaa inte som ränta vid tillämpdenne artikel. sakkomaksua et tätä artiklaa ningen av denna artikel.
sovellettaessa pidetä kor-
kona. 4. I ulfelde, hvor en ser- 4. Jos koron määräå mak- 4. I fråga om sådana fall
lig forbindelse mellem den, sajan ja saajan tai heidän mo- då särskilda förbindelser
der betaler, og den, der mod- lempien ja muun henkilön mellan utbetalaren och mot-
tager, eller mellem disse og välisen = erityisen suhteen tagaren eller mellan dem en tredje person, har bevir- vuoksi ylittää koron maksa- båda och annan person förket, at renten set i forhold til misen perusteena olevaan anleder att räntebeloppet. den geldsfordring, for hvil- velkaan nähden määrän, med hänsyn till den skuld för ken den er betalt, overstiger josta maksaja ja saaja olisivat vilken räntan betalas, över-
en hefur fasta atvinnustöd mottageren av rentene er bo- talsslutande stat har fast eda fasta stofnun I Öödru salt I en kontraherende stat driftställe eller stadigvarande adildarriki en bar sem hann og har et fast driftssted eller anordning I annan avtalssluer heimilisfastur og krafan et fast sted i en annen kontra- tande stat än den där han har sem vextirnir eru greiddir af herende stat enn der han er hemvist samt den fordran för er raunverulega bundin vid bosatt, og den fordring som vilken räntan betalas äger atvinnurekstur sem rekinn er foranlediger rentebetalingen verkligt samband med rörel-
af hinni föstu atvinnustöd reelt er knyttet til den nir- se som bedrivs från det fasta eda vid själfstxda starfsemi ringsvirksomhet som drives driftstället respektive själv-
sem stundud er å hinni föstu frå det faste driftssted eller til ständig yrkesverksamhet
stofnun, mega, brätt fyrir å- utgsvelse av fritt yrke fra det som utövas från den stadig-
kvedi 1. tl. vextir sem faste sted. I så fall skatt- varande anordningen, får, myndast i adildarriki og legges mottageren etter be- utan hinder av bestämmelgreiddir ceru slikum = viö- stemmelsene i henholdsvis serna I punkt I, ränta som takanda skattleggjast sam- artikkel 7 eller artikkel 14 i härrör från en avtalsslutande kvemt åkvrdum 7. gr. eda den kontraherende stat hvor stat och som betalas till så- 14. er., eftir bvi sem vid å, I henholdsvis det faste dan mottagare beskattas i enpvi adildarriki bar sem fasta driftssted eller det faste sted lighet med bestämmelserna i atvinnustödin = eda — fasta er beliggende. artikel 7 respektive artikel 14 stofnunin er. i den avtalsslutande stat där
det fasta driftstället respekti-
ve den stadigvarande anord-
ningen finns.
3. Hugtakiö ”vextir” 3. Med uttrykket ”ren- 3. Med uttrycket ”ränta”
merkir i bessari grein tekjur ter” i denne artikkel forstås förstås i denna artikel in-
af hvers konar kröfu ån tillits inntekt av fordringer av komst av varje slags fordran, til bess hvort hän er tryggö enhver art uansett om de er antingen den säkerställts gemed vedi I fasteign eda ekki sikret ved pant i fast eiendom nom inteckning i fast egeneda hvort hän felur I sér rétt eller medförer rett til andel i dom eller inte och antingen til hlutdeildar i hagnadi skyldnerens overskudd. Ut- den medför rätt till andel i skuldunautar eda ekki. Hug- trykket omfatter swerlig inn- gäldenärens vinst celler inte. takid — tekur = sérstaklega tekt av statsobligasjoner, Uttrycket åsyftar särskilt in-
til tekna af rikisskulda- andre — obligasjoner — celler komst av värdepapper, som
bréfum og tekna af ödrum gjeldsbrev, herunder agiobe- utfärdats av staten. och inskuldabréfum cda skuldar- löp og overskudd som komst av obligationer eller vidurkenningum, par med skriver seg fra slike obliga- debentures, däri inbegripna talinn gengismunur og, ågööt sjoner eller gjeldsbrev. Mo- agiobelopp och vinster som
tengdur slikum verdbréfum, rarenter som föälge av för sen hänför sig till sådana värde-
skuldabréfum eda skuldar- betaling skal ikke anses som papper, obligationer eller devidurkenningum. Dråättar- renter i denne artikkel. bentures. — Straffavgift = på vextir vegna vanskila teljast grund av sen betalning anses ekki vextir samkvemt bess- inte som ränta vid tillämp-
ari grein. ningen av denna artikel.
4. Pegar sérstakt samband 4. Når det betalte rentebe- 4. I fråga om sådana fall milli greidanda og vidtak- löp på grunn av ct serlig for- då särskilda förbindelser anda eda milli beirra beggja hold mellom skyldneren og mellan utbetalaren och mot-
og bridja adila leidir til pess fordringshaveren, eller mel- tagaren eller mellan dem
ad vaxtafjärhedin er herr, lom begge og tredjemann, og båda och annan person för-
midad vid bå skuldarkröfu sett i relasjon til den gjeld anleder att räntebeloppet.
sem hän er greidd af, en så som det erlegges for, over- med hänsyn till den skuld för
vaxtafjärhexd sem greidandi stiger det belgp som ville ha vilken räntan betalas, över-
det belgb, som ville vere ble- sopineet, jollei tällaista suh- stiger det belopp som skulle vet aftalt mellem skyldneren detta olist, sovelletaan tämän ha avtalats mellan utbetaog modtageren, såfremt den artiklan määräykstä vain vii- laren och mottagaren om sänevnte — forbindelse — ikke mekst manittuun måärään. dana förbindelser inte förelehavde foreligget. skal be- Tässä tapauksessa verote- gat, tillämpas bestämmelserstemmelserne i denne artikel taan tämän määrän ylittä- na i denna artikel endast på alene finde anvendelse på det västä maksun osasta kunkin sistnämnda belopp. I sådant sidstnevnte belgb. I sä fald aslanomaisen — sopimusval- fall beskattas överskjutande skal det overskydende belgb tion lainsäädännön mukaan, belopp enligt lagstiftningen i kunne beskattes i overens- ottaen huomioon tämän sopi- envar av de berörda avtalsstemmelse med lovgivningen muksen muut määräykset. slutande staterna med iakttai hver af de beröärte kontra- gande av övriga bestämmelherende stater under hensyn- ser i detta avtal. tagen til de övrige bestemmelser i denne overenskomst.
Artikel 12 12 artikla Artikel 12 Rovalties Rojalti Royvalty
1. Royalties. der hidrerer I. Rojaltista, joka kertyy 1. Royaltyy som härrör
frå en kontraherende stat og sopimusvaltiosta ja makse- från en avtalsslutande stat
betales til en person, der er taan tolsessa sopimusval- och som betalas till person hjemmehgrende i en anden tiossa asuvalle henkilölle, med hemvist i annan avtalskontraherende stat, kan kun veroletaan vain tässä slutande stat, beskattas enbeskattes i denne anden stat. toisessa valtiossa. dast i denna andra stat.
2. Såfremt en royaltymod- 2. Milloin sopimusval- 2. I fall då mottagare av
tager, der er hjemmehorende tiossa asuvalla rojaltin saa- royalty med hemvist i en avi en kontraherende stat, har jalla on kiinteä toimipaikka talsslutande stat har fast et fast driftssted eller et fast tai kiinteä paikka muussa so- driftställe eller stadigvarande sted i en anden kontrahe- pimusvaltiossa kuin simä, anordning I annan avtalsslurende stat end den, hvori han jossa hän asuu, ja rojaltin tande stat än den där han har er hjemmehgrende, og den maksamisen perusteena hemvist samt den rättighet rettighed eller ejendom, som oleva oikeus tal omaisuus to- eller egendom i fråga om villigger til grund for de udbe- stasiallisesti Hittyy kiuntcästä ken royaltyn betalas äger talte royalties, har direkte toimipaikasta harjoitettuun verkligt samband med rörelforbindelse med erhvervs- Inketoimintaan tai kiinteästä se som bedrivs från det fasta virksomhed, som drives fra paikasta harjoitettuun itse- driftstället respektive självdet faste driftssted, respekt- nälscen ammattitoimintaan, ständig yrkesverksamhet
ve frit erhverv. som uduves voidaan, I kappaleen mää- som utövas från den stadig-
fra det faste sted, skal, uan- rävsten estämättä, rojaltista, varande anordningen, får, set bestemmelserne i stykke joka kertyy sopimusvaltiosta utan hinder av bestämmel- 1, royalties, som hidryrer fra ja maksetaan tällaiselle saa- serna i stycke I, royalty som en kontraherende stat og be- Jalle, verottaa 7 tai 14 artik- härrör från en avtalsslutande
tales til en sådan modtager, lan måääräysten mukaisesti stat och som betalas till sä-
beskattes i overensstem- siinä sopimus valtiossa, jossa dan mottagare beskattas i enmelse med bestemmelserne kunteä tormipaikka tai kin- lighet med bestämmelserna i henholdsvis i artikel 7 eller t teä paikka on. artikel 7 respektive artikel 14 artikel 14 i den kontrahe- i den avtalsslutande stat där rende stat, i hvilken det faste det fasta driftstället respektidriftssted, henholdsvis det ve den stadigvarande anordfaste sted. er beliggende. ningen finns.
og vidtakandi heföv samid vert avtalt mellom skyld- stiger det belopp som skulle um ef petta sérstaka sam- neren og fordringshaveren ha avtalats metan utbetaband hefdi ekki verid fyrir hvis det serlige forhold ikke laren och mottagaren om sähendi, bå skulu åkviadi hadde foreligget, skal be- dana förbindelser inte förele-
bessarar greinar — einungis stemmelsence i denne artikkel gat, tillämpas bestämmelser-
gilda um sidarnefndu fjär- bare få anvendelse på det na i denna artikel endast på hrdina. Pegar bannig stend- sistnevnte belép. I så fall sistnämnda belopp. I sådant ur å skal skattleggja Gär- skal den overskytende del av fall beskattas överskjutande hrdina sem umfram er betalingen kunne skattlegges belopp enhigt lagstiftningen i samkvaä&mt — löggjöf hvers i henhold til lovgivningen i envar av de berörda avtalshlutadeigandi adildarrikis ad hver av de kontraherende slutande staterna med iaktta-
teknu = tillit; tif annarra stater under hensyntagen til gande av övriga bestämmel-
åkve&da samnings bessa. denne overenskomsts övrige ser I detta avtal.
bestemmelser.
12. gr. Artikkel 12 Artikel 12 Pöknun Royaultvy Rovalty
I. böknun sem myndast f 1. Royalty som skriver ft. Royalty, som härrör adildarriki og greidd er adila seg fra en kontraherende stat från en avtalsslutande stat heimilisföstum i ööru adild- og utbetales til en person bo- och som betalas till person arriki skal einungis skatt- satt i en annen kontraheren- med hemvist i annan avtalsleggja i sidarnefnda rikinu. de stat, skal bare kunne slutande stat, beskattas en-
skattlegges i denne annen dast i denna andra stat. stat.
2. Pegar vidtakandi pökn- 2. Bestemmelsene i punkt 2. I fall då mottagare av unär er heimilisfastur i adild- I får ikke anvendelse når royalty med hemvist i en avarriki en hefur fasta atvinnu- mottageren av royaltyen er talsslutande stat har fast stöd eda fasta stofnun i ödru bosatt i en kontraherende driftställe eller stadigvarande
adildarriki en bar sem hann stat og har et fast driftssted anordning i annan avtalsslu-
er heimilisfastur og réttindin eller et fast sted I en annen tande stat än den där han har eda eignin sem böknunin kontraherende stat enn der hemvist samt den rättighet stafar frå eru raunverulega han er bosatt, og den ret- eller egendom i fråga om vilbundin viö atvinnurekstur tighet eller eiendom som for- ken royaltyn betalas äger sem rekinn er af hinni föstu anlediger = betalingen = av verkligt samband med rörelatvinnustöd eda vid själf- royalty reelt er knyttet til den se som bedrivs frän det fasta steda starfsemi sem stundud neringsvirksomhet som driftstället respektive själver å hinni föstu stofnun, må, drives fra det faste driftssted ständig yrkesverksamhet brått fyrir åkvadi I tl, eller til utovelse av fritt yrke som utövas från den stadigpöknun sem myndast I fra det faste sted. I så fall varande anordningen, får, adildarriki og greidd er skattlegges mottageren etter utan hinder av bestämmelslikum = vidtakanda skatt- bestemmelsene i henholdsvis serna i punkt I, royalty som leggjast samkvemt äåkvxdum artikkel 7 eller artikkel 14 i härrör från en avtalsslutande 7 gr. edu 14. gr.. eftir pvi sem den kontraherende stat hvor stat och som betalas till såvid å, I pvi adildarriki bar sem henholdsvis det faste drift- dan mottagare beskattas i enfasta atvinnustödin eda fasta sted eller det faste sted er be- lighet med bestämmelserna i stofnunin er. liggende. artikel 7 respektive artikel 14
i den avtalsslutande stat där
det fasta driftstället respekti-
ve den stadigvarande anord-
ningen finns.
3. Udtrykket "royalties" 3. Sanonnalla = ”rojalti” 3. Med uttrycket ”royalbetyder i denne artikel beta- tarkoitetaan tässä artiklassa ty” förstås i denna artikel linger af enhvert art, der kaikkia suorituksia, jotka varje slag av betalning som modtages som vederlag for saadaan korvauksena kirjalli- mottages såsom ersättning anvendelsen af eller retten til sen, taiteellisen tai tietcelli- för nyttjandet av eller för rätat anvende enhver ophavsret sen teoksen (siiben luettuina ten att nyttja upphovsrätt till til et litterert, kunstnerisk el- elokuvafilmi sekä radio- ja litterärt, konstnärligt eller ler videnskabeligt arbejde televisiolähetyksessä käytet- vetenskapligt verk (biograf- (herunder biograffilm samt tävä filmi ja nauha) tekijänoi- film samt film och band för film og bånd til radio- og kecuden. patentin, tavaramer- radio- och telcevisionssändfjernsynsudsendelsern), = et- kin, mallin tai muotin, piirus- ning häri inbegripna), patent, hvert patent, varemeaerke, tuksen, salaisen kaavan tai varumärke, mönster eller mönster eller model, tegning, valmistusmenetelmän käyt- modell, ritning, hemligt rehemmelig formel eller frem- tämisestä tai käyttöoikeu- cept eller hemhg tillverkstillingsmetode, eller for an- desta sekä tcollisen, kau- ningsmetod samt för nyttjänvendelsen af eller retten til at pallisen tai tieteellisen väli- det av eller för rätten att anvende industrielt, kom- neistön käyttämisestä tai nyttja industriell, kommersimercielt eller videnskabeligt käyttöoikeudesta tahi teolli- ell elier vetenskaplig utrustudstyr eller for oplysninger sia, kaupallisia tai tieteellisiä ning eller för upplysning om om industrielle, kommer- kokemuksia koskevista erfarenhetsrön av industriell, cielle eller videnskabelige er- tiedoista. kommersiell eller vetenskapfaringer. lig natur.
4, I tilfelde, hvor en ser- 4. Jos rojaltin määrä mak- 4. I fråga om sådana fall
lig forbindelse mellem den, sajan ja saajan tai heidän mo- då särskilda = förbindelser der betaler, og den, der mod- lempien ja muun henkilön mellan utbetalaren och mottager, eller mellem disse og välisen = erityisen suhteen tagaren eller mellan dem en tredie person, har bevir- vuoksi ylittää rojaltin maksa- båda och annan person förket, at de betalte royalties, misen perusteena olevaan anleder att royaltybeloppet, når hensyn tages til den an- käyttöön, oikeutcen tai tie- med hänsyn till det nyttvendelse, rettighed eller op- toon nähden määrän, josta jande, den rätt eller den upplysning, for hvilken de er be- maksaja ja saaja olisivat so- tlysning för vilken royaltyn talt, overstiger det belgb, pineet, jollei tällaista suh- betalas, överstiger det besom ville ve&re blevet aftalt detta olisi, sovelletaan tämän lopp som skulle ha avtalats mellem den, der betaler, og artiklan måäräyksiä vain vii- mellan utbetalaren och mot-
modtageren, såfremt den meksi mainittuun määrään. taägaren om sådana förbin-
nevnte — forbindelse ikke Tässä tapauksessa verote- delser inte förelegat, tillämhavde foreligget, skal be- taan tämän määrän ylittä- pas bestämmelserna i denna stemmelserne i denne artikel västä maksun osasta kunkin artikel endast på sistnämnda
alene finde anvendelse på det asianomaisen = sopimusval- belopp. I sådant fall beskat-
sidstnevnte belgb. I så fald tion laimsäädännön mukaan, tas överskjutande belopp enskal det overskydende belgb ottaen huomioon tämän sopi- ligt lagstiftningen t envar av kunne beskattes i overens- muksen muut määräykset. de berörda avtalsslutande stemmelse med lovgivningen staterna med iakttagande av i hver af de berörte kontrahe- övriga bestämmelser i detta rende stater under hensynta- avtal.
gen til de övrige bestem-
melser i denne overenskomst.
3. Hugtakid — ”böknun” 3. Med uttrykket ”royal- 3. Med uttrycket ”royal-
merkir i bessari grein hvers ty” i denne artikkel förstås ty” förstås i denna artikel
konar greidslu sem tekid er betaling av enhver art som varje slag av betalning som
vid sem endurgjaldi fyrir af- mottas som vederlag for bru- mottages såsom ersättning not eda rétt til ad hagnyta ken av, eller retten til å för nyttjandet av eller för rät-
hvers konar höfundarrétt å bruke, enhver opphavsrett til ten att nyttja upphovsrätt till båkmennta-, = lista- = eda verker av litterer, kunstne- litterärt, konstnärligt eller
visindasvidinu (bar med tald- risk eller vitenskapelig ka- vetenskapligt verk (biogratar kvikmyndir og mynd- og rakter (herunder kinemato- film samt film och band för hljöösegulbönd fyrir hljööd- grafiske filmer og filmer og radio- och televisionssändvarps- og sjönvarpssending- bånd for radio- eller fjern- ning häri inbegripna), patent. ar), einkaleyfi, vörumerki, synsutsendelse). — patenter. varumärke, mönster eller
mynstur cdåa likön, å&tlanir, varemerker, monster eller modell. ritning, hemligt releynilega formöålu cda fram- modeller, tegninger, hemme- cept eller hemlig tillverkleidsluadferd. og fyrir afnot lige formler eller fremstil- ningsmetod samt för nyttjaneda rétt til ad hagnyta lönad- lingsmåter, eller for bruken det av eller för rätten att ar-, vidåskipta- eda visinda- av celler retten til å bruke, in- nyttja industriell, kommersibänad eda fyrir upplysingar dustrielt, kommersielt eller ell eller vetenskaplig utrustum reynslu ä sviöl iönadar, vitenskapelig utstyr, eller for ning eller för upplysning om
viöskipta eda visinda. opplysninger om industricte, erfarenhetsrön av industriell,
kommerstielle eller vitenska- kommersiell eller vetenskap-
pelige erfaringer. lig natur.
4. Pegar sérstakt samband 4. Når det betalte royalty- 4. I fråga om sådana fall milli greidanda og viötak- belgp på grunn av et serlig då särskilda — förbindelser anda eda milli beirra beggja forhold mellom betaleren og mellan utbetalaren och mot-
og pridja adila leidir til pess mottageren eller mellom tagaren eller mellan dem
ad fårhetd böknunarinnar er begge og tredjemann, og sett båda och annan person förherr, midad vid bau afnot, i relasjon til den bruk, ret- anleder att royaltybeloppet. réttindi cda upplysingar sem tighet eller opplysning som med hänsyn till det nytt-
huön er greidsla fyrir, en så det er vederlag for, over- Jande, den rätt eller den uppfjärh&d sem greidandi og vid- stiger det belgp som ville ha lysning för vilken royaltyn takandi heföu samiö um cf vert avtalt mellom betaleren betalas, överstiger det bepetta sérstaka samband hefdi og mottageren hvis det sär- lopp som skulle ha avtalats ekki verid fyrir hendi, på lige forhold ikke hadde fore- mellan utbetalaren och motskulu = åkverdi pessarar ligget, skal bestemmelsene i tagaren om sådana förbin-
greinar cinungis gilda um denne artikkel bare få anven- delser inte förelegat, tilläm-
sidarnefndu fjärhedina. delse på det sistnevnte be- pas bestämmelserna i denna
Pegar bannig stendur å skal löp. I så fall skal den over- artikel endast på sistnämnda
skattleggja fjärh&xdina sem skytende del av betalingen belopp. I sådant fall beskatumfram er samkvamt löggjöf vere skattbar i henhold til tas överskjutande belopp enhvers hlutadeigandi adildar- lovgivningen i hver av de ligt lagstiftningen i envar av
rikis ad teknu tilliti til ann- kontraherende stater under de berörda avtalsslutande
arra äkveda samnings pessa. hensyntagen til denne over- staterna med iakttagande av
enskomsts gvrige bestem- övriga bestämmelser i detta
melser. avtal.
Artikel 13 13 artikla Artikel 13 Kuapitalgevinster Mvyvativottto Realiationsvinst
1. Fortjeneste, som en I. Voitosta, jonka sopi- I. Vinst, som person med person, der er hjemmehyg- musvaltiossa asuva henkilö hemvist i en avtalsslutande
rende i en kontraherende saa 6 artiklan 2 kappalecessa stat förvärvar på grund av
stat. erhverver ved afhaen- tarkoitetun ja toisessa sopi- överlåtelse av sådan fast delse af fast ejendom som musvaltiossa olevan kunteän egendom som avses i artikel omhandlet i artikel 6, stykke omaisuuden Iuovutuksesta, 6 stycke 2 och som är belä- 2, og som er beliggende i en voidaan = verottaa = tässä gen i annan avtalsslutande anden kontraherende stat, toisessa valtiossa. stat, får beskattas i denna kan beskattes i denne anden andra stat. stat.
2. Fortjeneste. som en 2. Voitosta, jonka sopi- 2. Vinst, som person med
person, der er hjemmehg- musvaltiossa asuva henkilö hemvist i en avtalsslutande rende i en kontraherende saa 6 artiklan 4 kappalcessa stat förvärvar på grund av stat, erhverver ved afhen- tarkoitetun osakkeen = tai överlätelse av aktie eller andelse af aktie eller anden an- muun osuuden luovutuk- nan andel som avses i artikel del, som omhandlet i artikel sesta, vordaan verottaa siinä 6 stycke 4, får beskattas i den 6, stykke 4, kan beskattes i sopimusvaltiossa, jossa kiin- avtalsslutande stat där den den - kontraherende = stat, teä omaisuus on. fasta egendomen är belägen. hvor den faste ejendom er beliggende.
3. Fortjeneste ved afhien- 3. Voitosta, joka saadaan 3. Vinst på grund av över-
delse af rörlig formue, der sopimusvaltiossa olevan yri- låtelse av lös egendom, som udggér en del af erhvervsfor- tyksen toisessa sopimusval- utgör del av rörelsetillgångmuen i et fast driftssted, som tiossa olevan kinteän toi- arna I fast driftställe, vilket et foretagende i en kontra- mipaikan — liikeomaisuuteen ett företag i en avtalsslutande herende stat har i en anden kuuluvan irtatimen omaisuu- stat har i annan avtalsslukontraherende stat, eller ved den tai sopimusvaltiossa asu- tande stat, eller av lös egenafha&ndelse af rörlig formue, van henkilön toisessa sopi- dom hänförlig till stadigvader hörer til et fast sted, som musvaltiossa itsenäistä am- rande anordning för att utöva en person, der er hjemme- matinharjoittamista — varten självständig yrkesverksamheörende i en kontraherende käytettävänä olevaan kiin- het, som person med hemvist stat, har til rådighed til udg- teään paikkaan kuuluvan ir- i en avtalsslutande stat har i velse af frit erhverv i en an- taimen omaisuuden luovu- annan avtalsslutande stat. får den kontraherende stat, her- tuksesta. voidaan verottaa beskattas i denna andra stat. under også fortjeneste ved tässä = tolsessa = valtiossa. Detsamma gäller vinst på
afhe&ndelse af et sådant fast Sama koskee voittoa, joka grund av Överlåtelse av sä-
driftssted (serskilt eller sam- saadaan tällaisen kinteän dant fast driftställe (för sig elmen med hele foretagendet), toimipaikan (erillisenä tai ler tillsammans med hela föeller af et sådant fast sted, koko yrityksen mukana) tai retaget) elier av sädan stadigkan beskattes i denne anden kiinteän paikan luovutuk- varande anordning.
stat. sesta. 4. Fortjeneste ved afhaen- 4. Voitosta, joka saadaan 4. Vinst på grund av över-
delse af skibe eller luftfar- kansainväliseen = Hikentce- låtelse av skepp eller luftfartvjer, der anvendes i interna- seen käytetyn laivan tar ilma- tyg som används i internatio-
tional trafik, samt af rörlig aluksen taikka tällaisen lai- nell trafik samt lös egendom
formuc, som er knyttet til van sekä ilma-aluksen käyt- som är hänförlig till använddriften af sådanne skibe eller tämiseen littyvän irtaimen ninger. av sådant skepp eller
luftfartvjer, kan kun be- omaisuuden luovutuksesta, luftfartyg beskattas endast i
skattes i den kontraherende verotetaan vain siinä sopi- den avtalsslutande stat där stat, hvori foretagendets vir- musvaltiossa. jossa yrityk- företaget har sin verkliga ledkelige ledelse har sit sede. I sen tosiasiallinen johto on. ning. I den mån denna stat på det omfang denne stat på Mikäli tämä valtio lainsää- grund av sin lagstiftning inte
13. gr. Artikkelt 13 Artikel 13 Söluhagnadur af eigmun Foöormuesgevinst Realisationsvinsi
1. Hagnad sem adili heim- 1. Gevinst som cen person 1. Vinst, som person med ilisfastur £ adildareiki blytur bosatt i en kontraherende hemvist I en avtalsslutande af sölu fasteignar sem nånar stat oppebrrer ved avhen- stat förvärvar på grund av
er skilgreind i 2. tl. 6. gr. sem delse av fast etendom som överlåtelse av sädan fast
er i ööru adildarriki, må omhandlet i artikkel 6 punkt cgendom som avses i artikel skattleggja I — sidarnefnda 2, og som ligger I en annen 6 punkt 2 och som är belägen rikinu. kontraherende = stat, kan i annan avtalsslutande stat,
skattlegges i denne annen får beskattas i denna andra
stat. stat. 2. Hagnad sem adili hetm- 2. Gevinst som en person 2. Vinst, som person med
ilisfastur i adildarriki hlytur bosatt i en kontraherende hemvist i en avtalsslutande
af sölu hlutabréfa eda ann- stat oppebrrer ved avhen- stat förvärvar på grund av arra hlutareigna, sbr. 4. tl. 6. delse av aksje eller annen an- överlåtelse av aktie eller an-
gr... må skattleggja i pvi del som omhandlet i artikkel nan andel som avses i artikel
adildarrfiki bar sem fasteignin 6 punkt 4, kan skattlegges i 6 punkt 4, får beskattas i den
er. den kontraherende stat hvor avtalsslutande stat där den
den faste eiendom ligger. fasta egendomen är belägen.
3. Hagnad sem hiyst af 3. Gevinst ved avhendelse 3. Vinst på grund av över-
sölu lausafjär sem er hluti at- av lösöre som utgjör drifts- låtelse av lös egendom, som
vinnurekstrareigna fastrar at- midler knyttet til et fast utgör del av rörelsetillgångvinnustödvar sem fyrirteki i driftssted som et foretagende arna i fast driftställe, vilket adildarriki hefur i ödru adiid- i cn kontraherende stat har i ett företag i en avtalsslutande arriki, eda lausafjår sem til- en annen kontraherende stat, stat har i annan avtalssluheyrir fastri stofnun sem adili kan skattlegges i denne an- tande stat, eller av lös egenheimilisfastur I adildarriki nen stat. Dette gjelder også dom hänförlig till stadigva-
hefur til pess ad leysa af gevinst ved avhendelse av rande anordning för att utöva
hendi själfst&da starfsemi I lasore knyttet til et fast sted självständig yrkesverksamödru adildarrikt, må skatt- som en person bosatt i en het, som person med hemvist leggja I sidarnefnda rikinu. kontraherende stat har i en 1 en avtalsslutande stat har i Sama gildir um hagnad af annen kontraherende stat for annan avtalsslutande stat, får sölu å slikri fastri atvinnu- utgvelse av fritt yrke. Det beskattas I denna andra stat.
stöd (cinni sér eda åsamt fyr- samme gjelder gevinst ved Detsamma gäller vinst på
irtekinu f held) eda slikri avhendelse av skikt fast grund av överlåtelse av såfastri stofnun. driftssted (alene eller sam- dant fast driftställe (för sig el-
men med hele foretagendet), ler tillsammans med hela fö-
eller av fast sted som nevnt. retaget) eller av sädan stadig-
varande anordning.
4. Hagnad sem hlyst af 4. Gevinst ved avhendelse 4. Vinst på grund av översölu skips eda loftfars sem av skip eller luftfartöy i inter- låtelse av skepp eller luftfarnotad er å alpjödaleidum, svo nasjonal fart samt lösöre tyg som används i internatioog lausafjår sem tengt cr knyttet til driften av slike nell trafik samt lös egendom notkun sliks skips eda loft- skip eller luftfartgyer skal som är hänförlig till användfars, skal einungis skattleggja bare kunne skattlegges i den ningen av sådant skepp eller f bvi adildarriki par sem kontraherende stat hvor den luftfartyg beskattas endast i raunveruleg — framkvamda- virkelige ledelse for foreta- den avtalsslutande stat där stjörn fyrirtekisins hefur ad- gendet har sitt sete. I den ut- företaget har sin verkliga led-
setur. Geti betta riki ekki strekning denne stat på ning. I den mån denna stat på
samkvemt — cigin — löggjöf grunn av sin lovgivning ikke grund av sin lagstiftning inte skattlagt allan - hagnadinn kan beskatte hele gevinsten, kan beskatta hela vinsten, 4 Riksdagen 1983/84.1 saml. Nr 19
grund af sin lovgivning ikke däntönsä johdosta ei vor ve- kan beskatta hela vinsten, kan beskatte hele fortjene- röottaa koko volitosta, verote- beskattas vinsten endast i sten, kan fortjenesten kun taan voitosta vain sinä val- den stat där företaget har beskattes i den stat, hvor fo- tOssa, JOssa asuva yritys on. hemvist. retagendet er hjemmehgrende.
5. Fortjeneste ved afhäen- 5. Voitosta, joka saadaan 5. Vinst på grund av överdelse af andre aktiver end de muun kuin [—-4 kappalcessa låtelse av annan egendom än i stykke 1-4 omhandlede tarkoitetun omaisuuden Iuo- sädan som avses i styckena kan kun beskattes i den kon- vutuksesta, verotetaan vain 1-4 beskattas endast i den traherende stat. hvori afhaen- siinä sopimusvaltiossa, jossa avtalsslutande stat där överderen er hjemmcehgrende. luovuttaja asuu. lätaren har hemvist.
6. Bestemmelserne i styk- 6. Tämän artiklan 5 kap- 6. Bestämmelserna i stycke 5 bergrer ikke Norges ret paleen määräykset eivät vai- ke 5 berör inte Norges rätt til i henhold til sin egen lov- kuta Norjan oikeuteen oman att enligt sin egen lagstiftning givning at beskatte foör- lainsäädäntönsä mukaan ve- beskatta vinst på grund av tieneste ved afhäendelse af rottaa voitosta, joka saadaan överlåtelse av aktier i norskt
aktier i et norsk selskab, når norjalaisen yhtiön osakkei- bolag när aktierna tillhör per-
aktierne tilhärer en person, den luovutuksesta, kun osak- son som har hemvist i annan der er hjemmehörende I en keet omistaa toisessa sopi- avtalsslutande stat och som anden kontraherende stat, og musvaltiossa asuva henkilö. under någon del av de senas-
som inden for de sidste 5 är joka jonakin ajanjaksona vit- te fem ären före överlåtelsen
för afhendelsen af aktierne meisten viiden vuoden ai- av aktierna har haft hemvist i har v&ret hjemmehörende i kana ennen luovutusta on Norge. Norge. asunut Norjassa.
7. Bestemmelserne i styk- 7. Tämän artiklan 5 kap- 7. Bestämmelserna i stycke 5 berörer ikke Sveriges ret paleen määräykset eivät vali- ke 5 berör inte Sveriges rätt til i henhold til sin egen lov- kuta Ruotsin oikeuteen oman att enligt sin egen lagstiftning givning at beskatte fortje- lainsäädäntönsä mukaan ve- beskatta vinst som person neste, som cn person, der er röttaa voitosta, jonka med hemvist I annan avtalshjemmeherende i en anden toisessa — sopimusvaltiossa slutande stat förvärvar på kontraherende = stat, = er- asuva henkilö saa sellaisen grund av överlätelse av akhverver ved afhiendelse af yhtiön osakkeiden tai osuuk- tier eller andelar i bolag vars aktier eller andele i sel- sien luovutuksesta, jonka väsentliga tillgångar utgörs skaber, hvis vesentlige ak- varoista — olennaisen = osan av fast egendom, under för-
tiver består i fast cjendom, muodostaa käinteä omaisuus. utsättning att personen i fräå-
såfremt den omhandlede per- edellyttäen että henkilö on gå har haft hemvist i Sverige son har vieret hjemmehören- asunut Ruotsissa jonakin under någon del av de senas-
de i Sverige inden för de ajanjaksona viimeisten vii- te fem åren före överlåtelsen. sidste 5 år för afhendelsen. den vuoden aikana ennen
luovutusta.
Artikel 14 14 artikla Artikel 14 Frit erhverv Itsenäinen. ammatinharjoit- Självständig yrkesutövning
taminen
1. Indkomst ved frit er- I. Tulosta, jonka sopi- 1. Inkomst. som person
hverv eller ved andet selv- musvaltiossa asuva henkilö med hemvist i en avtalsslustendigt arbejde af lignende saa vapaan ammatin tai tande stat förvärvar genom karakter oppebåret af en per- muun itsenälsen toiminnan att utöva fritt yrke eler ansor, der er hjemmehörende i harjoittamisesta, verotetaan nan självständig verksamhet, en kontraherende stat, kan vain tässä valtiossa, jollei beskattas endast i denna stat kun beskattes i denne stat, hänellä ole toisessa sopimus- om han inte t annan avtals-
skal einungis — skattleggja skal den bare kunne skatt- beskattas vinsten endast i hagnadinn i bvi rikt bar sem legpes 1 den stat foretagendet den stat där företaget har fyrirtekid er heimilisfast. er hjemmehörende. hemvist.
5. Hagnaö sem hlyst af 5. Gevinst ved avhendelse 5. Vinst på grund av översölu annarra eigna en getid er av enhver annen formues- lätelse av annan egendom än f1.—4. tl. skal emungis skatt- gjenstand enn omhandlet i sädan som avses i punkterna
leggja I bvi adildarriki par punktene 1-4 skal bare 1-4 beskattas endast I den
sem seljandinn er heimilis- kunne skattelegges i den avtalsslutande stat där över-
fastur. kontraherende stat hvor av- låtaren har hemvist.
henderen er bosatt.
6. Åkvrdis. tl raska ekki 6. Bestemmelsene i punkt 6. Bestämmelserna i punkt rétti Noregs til bess ad skatt- 5 påvirker ikke Norges rett 5 herör inte Norges rätt att leggja samkvaemt eigin lög- ul i henhold til sin egen lov- enligt sin egen lagstiftning
gjöf hagnad af sölu hluta- givning å skattlegge gevinst beskatta vinst på grund av bréfa i norsku félagi pegar ved avhendelse av aksjer i et överlåtelse av aktier i norskt hlutabréfin — tilheyra — adila norsk selskap, när aksjene bolag när aktierna tillhör per-
heimilistöstum i ödru adild- tilhprer en person söm er bo- son som har hemvist i annan arriki og hann hefur verid satt i en annen kontraheren- avtalsslutande stat och som heimilisfastur i Noregi um de stat, og som i noen del av under någon del av de senaseitthvert skeid åå sidustu de siste fem är för avhendel- te fem åren före överlåtelsen fimm årum fyrir sölu hluta- sen av aksjence har hatt bopel av aktierna har haft hemvist i bréfanna. i Norge. Norge.
7. Åkvadis5. tu. raska ckki 7. Bestemmelsene i punkt 7. Bestämmelserna i
rétti Svipjödar til pess aö 5 påvirker ikke Sveriges rett punkt 5 berör inte Sveriges
skattleggja samkvimt eigin til i henhold til sin egen lov- rätt att enligt sin egen laglöggjöf hagnad sem adil givning å skattlegge gevinst suftning beskatta vinst som heimilisfastur i ödru adild- ved avhendelse av aksjer el- person med hemvist i annan arriki hlytur af sölu hluta- ler andeler i selskap hvis ve- avtalsslutande stat förvärvar
bréfa eda hlutareigna i félagi sentlige eiendeler består av på grund av överlåtelse av
sem å megin-hluta eigna fast etendom som en person aktier eller andelar i bolag sinna f fasteignum, enda hafi bosatt i en annen kontrahe- vars väsentliga tillgångar uthlutadeigandi — adili — verid rende stat oppeb&erer. sä- görs av fast egendom, under heimilisfastur i Svipjöd um fremt den omhandlede per- förutsättning att personen i eitthvert skeid å sidustu son har hatt bopel i Sverige i fråga har haft hemvist i Svefimm årum fyrir söluna. noen del av de siste fem är rige under någon del av de
för avhendelsen. senaste fem åren före överlä-
telsen.
14. gr. Artikket 14 Artikel 14 Själfsteöd starfsemi Selvstendige personlige tje- Självständig yrkesutövning
nester (fritt yrke)
I. Tekjur sem adili heimil- 1. Inntekt som en person I. Inkomst, som person isfastur I adildarriki hefur af bosatt i en kontraherende med hemvist I en avtalsslusjälfstreödri — starfsemi eda stat erverver gjennom ult- tande stat förvärvar genom ööru själfstexdu starfi skal vvelse av et fritt yrke eller att utöva fritt yrke eller aneinungis skattleggja i pvi riki annen selvstendig virksom- nan självständig verksamhet, nema hann hafi fasta stofnun het. skal bare kunne skatt- beskattas endast i denna stat i ööru adildarriki bar sem legges i denne stat, med- om han inte i annan avtals-
Prop. 1983/84: 19 'n tJ
medmindre han har et fast valtiossa kinteää paikkaa. slutande stat har stadigvasted, som til stadighed stär til joka on vakinaisesti hänen rande anordning, som regel-
rädighed for ham I en anden kävtettävänään — toiminnan mässigt står till hans förfo-
kontraherende = stat = med harjoittamista — varten. Jos gande för att utöva verksamhenblik på udgvelse af hans hänellä on tällainen kiinteä heten. Om han har sådan stavirksomhed. Säfremt han har paikka, voidaan tulosta ve- digvarande anordning, får inet sådant fast sted, kan ind- rottaa tässä toisessa val- komsten beskattas i denna komsten beskattes i denne tiossa, mutta vain niin Suu- andra stat men endast så stor anden stat, men kun i det resta tulon osasta, joka on del därav som är hänförlig till omfang den kan henfeöres til luettava kiinteään paikkaan denna stadigvarande anorddette faste sted. kuuluvaksi. ning.
2. Udtrykket = "frit = er- 2. Sanonta ”vapaa am- 2. Uttrycket ”fritt yrke” hverv” omfatlter iser selv- matti”” käsittää erityisesti it- inbegriper särskilt självstän-
stendig videnskabehig, litte- senälsen tietcellisen, kirjalli- dig vetenskaplig, litterär och
rer. kunstnerisk, uddan- sen ja taiteellisen toiminnan. konstnärlig verksamhet, nende eller undervisende kasvatus- ja opetustorminnan uppfoöstrings- och undervisvirksomhed samt selvsten- sekä sen itsenälsen toimin- ningsverksamhet samt sådan dig virksomhed som lkege, nan, jota lääkäri, astanajaja. självständig verksamhet som advokat. ingenier, arkitekt, insinöört, arkkitehti, ham- läkare, advokat, ingenjör, artandlege og revisor. maslääkäri ja tiltintarkastaja kitekt. tandläkare och revi-
harjoittavat. sor utövar.
Artikel 15 15 artikla Artikel 15 Personlige tjenestevdelser Yksitvinen palvelus Enskild tjänst
I. Såfremt bestemmel- 1. Jollei 16, 18,19, 20 ja 21 I. Om inte bestämmelser-
serne i artiklerne 16. 18, 19, artiklan määräyksistä muuta nå i artiklarna 16, 18, 19, 20 20 og 21 ikke medförer an- johdu, verotetaan palkasta, och 21 föranleder annat, bedet. kan gage, lan og andet palkkiosta ja muusta sellai- skattas lön, arvode och anlignende vederlag for person- sesta hyvityksestä, jonka so- nan liknande ersättning, som ligt arbejde i tjenesteforhold. pimusvaltiossa asuva henkilö person med hemvist i en avoppebäret af en person, der saa epällsenäisestä työstä, talsslutande stat uppbär på er hjemmehörende i en kon- vain tässä valtiossa. jollci grund av anställning, endast i traherende stat. kun be- työtä tehdä toisessa sopi- denna stat, såvida inte arbeskattes i denne stat, med- musvaltiossa. Jos työ teh- tet utförs i annan avtalsslumindre arbejdet er udfört i en dään tässä toisessa valtiossa. tande stat. Om arbetet utförs anden kontraherende stat. Er voidaan työstä saadusta hy- i denna andra stat, får ersättarbejdet udfört i denne anden vityksestä verottaa siellä. ning som uppbärs för arbetet stat, kan det vederlag, som beskattas där.
oppehberes herfor, beskattes
der.
2. Uanset bestemmel- 2. Tämän artiktlan I kap- 2. Utan hinder av bestämserne i stk. I kan vederlag. paleen määräysten estämättä melserna i stycke J beskattas som en person, der er hjem- verotetaan hyvityksestä, ersättning. som person med mcehörende i en Kontrahe- jonka sopimusvaltiossa hemvist i en avtalsslutande rende stat, oppbeberer for asuva henkilö saa toisessa stat uppbär för arbete som personligt arbejde i tjeneste- sopimusvaltiossa — tekemäs- utförs I annan avtalsslutande forhold. udfört i en anden tään epältsenälsestä työstä, stat. endast i den förstnämnkontraherende stat, kun be- vain ensiksi mainitussa val- da staten, om skattes i den förstnevnte tiossa, jos:
stat, såfremt:
a) modtageren — opholder a) saaja oleskelee tässä a) mottagaren vistas i densig i denne anden stat i en toisessa valtiossa yhdessä tai na andra stat under tidrymd
hann getur stundad starfsemi mindre han i en annen kont- slutande stat har stadigvasina reglulega. Haft hann raherende stat har et fast rande anordning, som regel-
slika fasta stofnun må skatt- sted som regelmessig står til mässigt står till hans förfo-
leggja tekjurnar i sidarnefnda hans rädighet for utevelsen gande för att utöva verksam-
rikinu en bå cinungis bann av hans virksomhet. Hvis heten. Om han har sådan sta-
hluta peirra sem stafa frå han räder over slikt sted, kan digvarande anordning, för inhinni föstu stofnun. inntekten skattlegges i denne komsten beskattas 1 denna
annen stat, men bare så me- andra stat men endast så stor get av den som kan tilskrives del därav som är hänförlig till dette faste sted. denna stadigvarande anord-
ning.
2. Hugtakid = ”själfsted 2. Uttrykket ”fritt yrke” 2. Uttrycket "fritt yrke”
starfsemi” merkir einkum omfatter serlig selvstendig inbegriper särskilt självstän-
själfstxda starfsemi å svidi virksomhet av vitenskapelig, dig vetenskaplig, litterär och
visinda. bökmennta, lista, litterer, kunstnerisk, peda- konstnärlig verksamhet, upp-
uppeldis- og kennslumåtla, gogisk eller undervis- fostrings- och undervisnings-
svo og själfsterd störf lekna, ningsmessig art, så vel som verksamhet samt sådan lögfredinga, verkfredinga, selvstendig virksomhet som självständig verksamhet som
arkitekta, tannlekna og end- lege, advokat, ingenigr, arki- läkare, advokat. ingenjör, arurskodenda. tekt, tannlege og revisor. kitekt, tandläkare och revi-
sor utövar.
15. gr. Artikkel 15 Artikel 15 Launaö starf Privat tjeneste tlonnsarbeid) Enskild tjänst
1. Mcd beim undantekn- 1. Med forbehold av be- I. Om inte bestämmelseringum sem um riäexdöäir fi 16., stemmelsene i artiklene 16, na i artiklarna 16, 18, 19, 20 18.. 19., 20. og 21 gr. skulu 18. 19, 20 og 21 skal lönn og och 21 föranleder annat, bestarfslaun. — vinnulaun og annen lignende godtgjörelse skattas lön, arvode och anannad svipad endurgjald sem som en person bosatt i en nan liknande ersättning, som adili heimilisfastur I adild- kontraherende stat mottar i person med hemvist i en av-
arriki fer fyrir starf sitt, emn- anledning av lgnnsarbeid, talsslutande stat uppbär på
ungis skattlögö i bvi riki, bare kunne skattlegges i den- grund av anställning. endast i nema starfid sé innt af hendi i ne stat, med mindre arbeidet denna stat, såvida inte arbeööru adildarriki. Ef starfid er er utfört i en annen kontra- tet utförs I annan avtalssluinnt af hendi i ödru adild- herende stat. Hvis arbeidet tande stat. Om arbetet utförs arriki må skattleggja bar er utfört i denne annen stat, i denna andra stat, får ersättendurgjaldid fyrir starfiö. kan godtgjöorelse for dette ning som uppbärs för arbetet
skattlegges der. beskattas där.
2. Prått fyrir åkv&di 1. tl. 2. Uansett bestemmelsene 2. Utan hinder av bestämskal endurgjald sem adila i punkt I, kan godtgjörelse melserna i punkt I beskattas
heimilisföstum i adildarriki som en person bosatt i en ersättning, som person med
hlotnast fyrir starf sem hann kontraherende stat, mottar i hemvist i en avtalsslutande innir af höndum Ii ödru adild- anledning av lönnsarbeid ut- stat uppbär för arbete som arriki einungis skattlagt f fört i en annen kontraheren- utförs i annan avtalsslutande fyrrnefnda rikinu ef: de stat, bare skattlegges i den stat, endast i den förstnämn-
förstnevnte stat, forutsatt at: da staten, om
a) vidtakandinn dvelur i ua) mottageren oppholder a) mottagaren vistas i denhinu rikinu I eitt eda fleiri seg i denne annen stat i ett na andra stat under tidrymd
eller flere perioder, der til- useammassa jaksossa yh- eller uidrymder som sammansammen ikke overstiger 183 teensä enintään 183 pärvää lagt inte överstiger 183 dagar
dage i det pågeldende kalen- kalenterivuoden aikana, ja under kalenderåret i fråga, deräår, og och
b) vederlaget betales af el- b) hyvityksen maksaa b) ersättningen betalas av ler for en arbejdsgiver, der työnantaja tal se makscetaan arbetsgivare som inte har ikke er hjemmeheörende t työnantajan puolesta. joka ci hemvist i denna andra stat eldenne anden stat, og ole tässä tolsessa valtiossa ler på dennes vägnar, samt asuva, sekä c) vederlaget ikke udredes c) hyvityksellä et rasiteta cC) ersättningen inte belasaf et fast driftssted eler et kunteää toimipaikkaa tai tar fast driftställe eller stadigfast sted. som arbejdsgiveren kinteää paikkaa, joka työn- varande anordning som arhar i denne anden stat. antajalla on tässä tolsessa betsgivaren har i denna andvaltiossa. ra stat.
3. Uanset de toranstående 3. Edellä tässä artiklassa 3. Utan hinder av förcega-
bestemmelser i denne artikel olevien määräysten = estä- ende bestämmelser i denna kan vederlag for arbejde, mättä verotetaan tulosta, artikel beskattas inkomst av som udfares om bord på ct joka saaduan epäitsenätsestä arbete som utförs ombord på työstä, milloin työ tehdään: a) dansk. finsk. islandsk, a) suomalaisessa, Iislanti- a danskt, — finskt, = isnorsk eller svensk skib kun latsessa, norjalaisessa, ruot- ländskt, norskt eller svenskt beskattes i den kontrahe- salatsessa tar tanskalaisessa skepp endast i den avtalsslurende stat, hvis nationalitet laivassa, vain siinä Ssopimus- tande stat vars nationalitet skibet har; ved anvendelsen valtiossa, jonka kansallisuus skeppet har: vid tillämpningaf denne bestemmelse side- laivalla on: sopimusvaltiossa en av denna bestämmelse likstilles udenlandsk skib. som olevan yrityksen niin sano- ställs utländskt skepp, som
befragtes på säkaldt bare- tuin bareboat cechdoin rah- befraktas på så kallad bare-
boat-basis af et foretagende i taama ulkomainen laiva rin- boat basis av ett företag I en en kontraherende stat, med nastetaan tälä määräystäå so- avtalsslutande — stat, med dansk, finsk, islandsk, norsk vellettaessa vastaavasti suo- danskt. finskt, isländskt. eler svensk skib: malaiseen. islantilaiseen, norskt respektive svenskt norjalaiseen, ruotsalaiseen skepp: tar tanskalaiseen laivaan:; b) luftfartöoj i international b) kansainvälisessä luiken- b) luftfartyg i internatiotrafik kun beskattes i den teessä olevassa ilma- nell trafik endast i den avkontraherende stat, hvori aluksessa, vain siinä sopi- talsslutande stat där den som den, som oppeberer arbejds- musvaltiossa, jossa työtulon förvärvar arbetsinkomsten indkomsten. er hjemmcehg- saaja asuu: har hemvist; rende:
c) fiske-, sälfangst- eller c) käalastus-, hyvlkeen- c) fiske-, sälfångst- eller hvalfangstfarté;j kun — be- pyvnti- tai = valaanpyynti- valfångstfartyg endast i den
skattes i den kontraherende aluksessa, van sunä sopi- avtalsslutande stat där den stat, hvori den, som er- musvaltiossa, jossa työtulon som förvärvar arbetsinkomshverver arbejdsindkomsten. saaja asuu, myös silloin kun ten har hemvist, även då in-
er hjemmehvrende, også i til- tulo tvöstä saadaan tettynä komsten för arbetet utgär i falde, hvor vederlaget for ar- osuutena tar osana kalastus-, form av viss lott eller andel
bejdet erlxgges I form af en hylkeenpyynti- tai valaan- av vinsten av fiske-, sälvis part eller andel af over- pyyntitoiminnan voitosta. fångst- eller valfängstverkskuddet af fiskeri-, séel- samheten. fangst- eller hvalfangstvirksomheden.
hn 'n
skipu, bö ekkilengur en i 183 eller flere tidsrom som til eller tidrymder som sammandaga samtals å vidkomandi sammen ikke overstiger 183 Jagt inte överstiger 183 dagar almanaksäri, og dager 1 löpet av vedkom- under kalenderåret i fråga.
mende kalenderår, og och
b) endurgjaldid er innt af b) godtgjörelsen er betalt b) ersättningen betalas av höndum af eda fyrir hönd av, eller på vegne av, en ar- arbetsgivare som inte har vinnuveitanda sem ekki er beidsgiver som ikke er bosatt hemvist i denna andra stat el-
heimilisfastur i hinu rikinu og i denne annen stat, og ler på dennes vägnar, samt
c) endurgjaldid er ekki c) godtgjörelsen ikke be- c) ersättningen inte belasgjaldf:ert hjä fastri atvinnu- lastes et fast driftssted eller tar fast driftställe eller stadigstöd eda fastri stofnun sem et fast sted som arbeidsgi- varande anordning som arvinnuveitandinn rekur i hinu veren har i denne annen stat. betsgivaren har i denna andrikinu. ra stat.
3. Prått fyrir framangreind 3, Uansett de = foran- 3. Utan hinder av föregå-
åkvadi bessarar greinar skal stående bestemmelser i den- ende bestämmelser i denna skattleggja endurgjald fyrir ne artikkel skattlegges länns- artikel beskattas inkomst av störf unnin um borö Ii: arbeid utfört ombord på: arbete som utförs ombord på
a) dönsku, finnsku, a) dansk, finsk, islandsk, av danskt, — finskt, = isislensku, norsku eda sensku norsk eller svensk skip bare i ländskt. norskt eller svenskt skipi einungis i bvi adild- den kontraherende stat hvis skepp endast i den avtalssluarriki bar sem skipid er nasjonalitet skipet har: ved tande stat vars nationalitet skråö; vid beitingu bessa å- anvendelsen av denne be- skeppet har: vid tillämpningkviedis er erlent skip sem stemmelse skal utenlandsk en av denna bestämmelse likfyrirtaeki i adildarriki tekur å skip. som befraktes på säkalt ställs utländskt skepp. som leigu ån åhafnar (Cbareboat bareboat basis av et foreta- befraktas på så kallad barebasis”) lagt ad jöfnu vid gende i en kontraherende boat basis av ett företag i en danskt, finnskt, — ifslenskt, stat, likestilles med hen- avtalsslutande — stat. med norskt eda senskt skip: holdsvis dansk, finsk, is- danskt. finskt, isländskt,
landsk, norsk eller svensk norskt respektive svenskt
skip: skepp:
by foftfari å alpjödaleidum b) fultfartey 1 internasjo- by fuftfartyg 1 internatio-
einungis i pvi adildarriki par nal fart bare i den kontrahe- nell trafik endast i den av-
sem så er aflar endurgjalds- rende stat hvor den som op- talsslutande stat där den som ins er heimilisfastur; peberer godtgjörelsen for förvärvar arbetsinkomsten
lannsarbeidet er bosatt: har hemvist:
c) fiskveidi-. selveidi- eda c) fiske-, selfangst- eller ec) fiske-, sälfångst- eller hvalveidiskipi einungis i pvi hvalfangstfartéy bare 1 den valfångstfartyg endast i den adildarriki bar sem så er aflar kontraherende stat hvor den avtalsslutande stat där den endurgjaldsins er - heim- som oppbierer lonnsgodtgjp- som förvärvar arbetsinkoms-
ilisfastur, einnig bött end- relsen er bosatt, også når ten har hemvist, även då inurgjaldid midist vid åkvedinn godtgjvrelsen for lonnsarbei- komsten för arbetet utgår i
aflahlut cda åghdahlut af det utredes i form av en viss form av viss lou eller andel
fisk-, sel- eda hvalveidum. lott eller part av utbyttet av av vinsten av fiske-, sälfiske-, selfangst- eller hval- fångst- eller valfångstverk-
fangstvirksomheten. samheten.
Prop. 1983/84: 19 'n 6
Artikel 16 16 artikla Artikel 16 Bestyrelseshonorarer Johtajanpalkkio Styrelsearvode
Bestyrelseshonoraretr = og Johtajanpalkkiosta ja Styrelsearvode och annan lignende vederlag. som oppe- muusta sellaisesta suorituk- liknande ersättning, som perberes af en person, der er sesta, jonka sopimusval- son med hemvist i en avtalshiemmehöérende i en kontra- tiossa asuva henkilö saa slutande stat uppbär i egenherende stat, i hans egenskab toisessa — sopimusvaltiossa skap av medlem i styrelse elaf medlem af bestyrelsen el- asuvan yhtiön johtokunnan ler annat liknande organ i boler andet lignende organ i et tai muun sellaisen elimen jä- lag med hemvist i annan avselskab, der er hjemmehg- sencnä, voidaan verottaa talsslutande stat, får beskatrende i en anden kontrahe- tässä toisessa valtiossa. tas i denna andra stat. rende stat, kan beskattes i denne anden stat.
Artikel 17 17 artikla Artikel 17 Kunstnere og sportsfolk Taiteilijat ja urheilijat Artister och idrottsmän
I. Uanset bestemmel- 1. Tämän sopimuksen 14 1. Utan hinder av bestäm-
serne i artiklerne 14 og 15 ja I5 artiklan määräysten es- melserna 1 artiklarna 14 och kan indkomst. som en per- tämättä voidaan = tulosta, 15 får inkomst, som person
son, der er hjemmehverende i jonka sopimusvaltiossa med hemvist i en avtalssluen kontraherende stat, oppe- asuva henkilö saa taiteili- tande stat förvärvar genom barer som = optredende jana, kuten teatteri- tai sin personliga verksamhet i kunstner, såsom = teater-, elokuvanäyttelijänä, radio- annan avtalsslutande stat I
film-, radio- eller fjernsyns- tal televisiotaiteilijana tahi egenskap av artist, såsom 1e-
kunstner. eller musiker, eller muusikkona, taikka urheili- ater- eller filmskådespelare,
som sportsmand, ved hans i jana, toisessa sopimusval- radio- eller televisionsartist
denne egenskab i den anden tiossa harjoittamastaan hen- eller musiker, eller av kontraherende stat udgvede kilökohtaisesta toiminnasta, idrottsman, beskattas i denvirksomhed., beskaättes i den- verottaa tässä tolseessa val- na andra stat. ne anden stat. tiossa.
2. I tilfeide, hvor ind- 2. Milloin tulo, joka saa- 2. I fall då inkomst genom
komst ved den virksomhed. daan taiteilijan 1ai urheilijan verksamhet. som artist eller som udgves af en optréx- tässä ominaisuudessaan har- idrottsman utövar 1 denna dende kunstner eller en joittamasta toiminnasta, ei egenskap, inte tillfaller artissportsmand i hans egenskab tule taiterlijalle tai urheilijalle ten eller idrottsmannen själv som sådan, ikke tilfalder itselleen vaan toiselle henki- utan annän person, får denna kunstneren eller sportsman- lölle, voidaan tästä tulosta, inkomst, utan hinder av beden selv, men en anden per- 7, 14 ja I5 artiklan määräys- stämmelserna 1 artiklarna 7, son, kan denne indkomst, ten estämättä, verottaa siinä 14 och 15, beskattas i den avvanset bestemmelserne i ar- sopimusvaältiossa, jossa 1tai- talsslutande stat där artisten tiklerne 7, 14 og 15, beskat- teilija tai urheilija harjoittaa eller idrottsmannen utövar tes i den kontraherende stat, toimintaansa. verksamheten. i hvilken kunstnerens eller sportsmandens virksomhed udgves.
3. Såfremt den kontrahe- 3. Jos sopimusvaltio, 3. Om den avtalsslutande
rende stat, hvori den i stykke jossa I ja 2 kappaleessa tar- stat, där verksamhet som
I og 2 omhandlede virk- koitettua toimintaa harjoite- avses I styckena I och 2 utsomhed udgeves, på grund af taan, ei verolainsäädäntönsä övas, enligt sin lagstiftning sin lovgivning ikke kan be- mukaan voi verottaa siellä inte kan beskatta där angiven skatte den der omtalte ind- mainitusta tulosta, verote- inkomst, beskattas inkoms-
komst, kan indkomsten kun taan tulosta vain siinä sopi- ten endast i den avtalsslu-
16. gr. Arukkel 16 Artikel 16
Styregodtgjorelse m.v. Styrelsearvode
Stjörnarlaun
Stjörnarlaun og annad Styregodtgjarelse og annet Styrelsearvode och annan
svipad endurgjald sem adila lignende vederlag som oppe- liknande ersättning, som perheimilisföstum i adildarriki beres av en person bosatt i son med hemvist i en avtals-
hlotnast vegna setu i stjörn en kontraherende stat. i slutande stat uppbär i egen-
eda stjörnarigildi i félagi egenskap av medlem av skap av medlem i styrelse el-
heimilisföstu i ööru adild- styret eller annet lignende or- ler annat liknande organ i bo-
arriki må skattleggja I sföar- gan i et selskap hjemmcehe- lag med hemvist i annan avnefnda rikinu. rende i en annen kontrahe- talsslutande stat. får beskat-
rende stat, kan skattlegges i tas i denna andra stat. denne annen stat.
17. gr. Artikkel 17 Artikel 17
Listamenn og fpråttamenn Artister og idrettsutövere Artister och idrottsmän
1. Prått fyrir åkvexdi 14. t. VUansett bestemmelsene I. Utan hinder av bestämog 15. gr. må skattleggja i artiklene 14 og 15, kan inn- melserna 1 artiklarna 14 och
adila heimilisfastan i adild- tekt som en person bosatt i 15 får inkomst, som person arriki af tekjum sem hann en kontraherende stat oppe- med hemvist i en avtalssluaflar i ödru adildarriki af per- birrer ved personlig virksom- tande stat förvärvar genom sönulegum störfum sem lista- het i en annen kontraherende sin personliga verksamhet i madur, svo sem leikhöås- eda stat som artist, såsom skue- annan avtalsslutande stat i
kvikmyndaleikari, lista- spiller, filmskuespiller, ra- egenskap av artist, såsom temadur I hljödvarpi eda sjön- dio- eller fjernsynsartist. mu- ater- eller filmskådespelare,
varpi eda tönlistarmadur, siker eller idrettsutgver, radio- eller televisionsartist eda sem ifpröttamadur, I skattlegges i denne annen eller musiker, eller av sidarnefnda rikinu. stat. idrottsman, beskattas i den-
na andra stat.
2. Pegar tekjur af starfi, 2. Når inntekt som skriver 2. I fall då inkomst genom
sem framkvaemt er af lista- seg fra personlig virksomhet verksamhet, som artist eller
manni cda fbröttamanni sem utgvet av artist eller idretts- idrottsman utövar i denna slikum, renna ekki til lista- utgver i denne egenskap, egenskap, inte tillfaller artis-
mannsins eda fpröttamanns- ikke tilfaller artisten eller ten eller idrottsmannen själv
ins själfs heldur til annars idrettsutoveren selv, men en utan annan person, får denna adila må brått fyrir åkviedi annen person, kan denne inkomst, utan hinder av be- 7., 14. og IS. gr. skattleggja inntekt uansett bestemmel- stämmelserna i artiklarna 7, tekjurnar i bvi adildarriki bar sene i artiklene 7, 14 og 15, 14 och 15, beskattas i den avsem starfsemi listamannsins skattlegges i den kontrahe- talsslutande stat där artisten eda ibröttamannsins = fer rende stat hvor artisten eller eller idrottsmannen utövar fram. idrettsutgveren utgver virk- verksamheten.
somheten.
3. Ef adildarriki, bar sem 3. Hvis den kontraheren- 3. Om den avtalsslutande starfsemi så sem um redir I de stat der virksomhet som stat, där verksamhet som 1. og 2. tl. fer fram, getur omhandlet i punktene 1 og 2 avses I punkterna 1 och 2 utekki samkvemt eigin löggjöf utgves, på grunn av sin lov- övas, enligt sin lagstiftning
skattlagt tekjur ber sem bar givning ikke kan skattlegge inte kan beskatta där angiven
um r&dir skal emungis skatt- den der omhandlede inntekt, inkomst, beskattas inkomsleggja tekjurnar i bvi adid- skal den bare kunne skatt- ten endast i den avtalsslu-
beskattes i den kontrahe- musvaltiossa, jossa saaja tande stat där mottagaren har rende stat, hvori modtageren asuu. hemvist. er hjemmehvrende.
Artikel 18 18 artikla Artikel 18 Pension, livrente og udbeta- Eläke, elinkorko sekä sosiaa- Pension, livränta och utbeling i henhold til sociallov- lilainsäädännön mukaan ta- talning enligt sociallagstift- Rivningen pahtuva suoritus ningen
1. Pension og livrente. i. Eläkkeestä ja elinko- 1. Pension och livränta som udbetales frå en kontra- rosta, joka maksetaan sopi- som betalas från en avtalsherende stat, samt udbeta- musvaltiosta, sekä sopimus- slutande stat samt utbetalling i henhold til sociallovgiv- valtion — sosiaalilainsäädän- ning enligt sociallagstiftningningen i en kontraherende nön mukaan tapahtuvasta en ten avtalsslutande stat bestat, kan kun beskattes i den- suorituksesta verotetaan skattas endast i denna stat. ne stat. vain tässä valtiossa.
2. Ved udtrykket = ”liv- 2. Sanonnalla ”elin- 2. Med uttrycket ”livränrente”” forstås et fastsat be- korko” tarkoitetaan vahvis- ta” förstås ett fastställt belöb, som skal udbetales peri- tettua — rahamäärää, joka lopp, som betalas periodiskt odisk til fastsatte tider enten määrättyinä ajankohtina joko på fastställda tider under vefor den påg2&ldendes livstid, astianomaisen elinkautena tai derbörandes livstid eller unfor et bestemt tidsrum eller yksilöitynä taikka tiettynä ai- der angiven eller fastställbar for et tidsrum, der lader sig kana toistuvasti maksetaan tidrymd och som utgår på bestemme, og som erlegges ja joka perustuu velvoituk- grund av förpliktelse att på grundlag af en forpligtelse seen toimeenpanna maksut verkställa dessa utbetalningtil at prestere disse udbeta- täyden raha- tai rahanarvoi- ar såsom ersättning för därlinger som modydelse for sen = suorituksen = vastik- emot fullt svarande vederlag dertil svarende fuldt vederlag kecksti. I penningar eller penningars i penge eller penges verdi. värde.
Artikel 19 19 artikla Artikel 19
Offentlige hverv Julkinen palvelus Offentlig tjänst
1. Vederlag (undtagen 1. Hyvityksestä (cläkettä 1. Ersättning (med undanpensioner), der udbetales af lukuun ottamatta). jonka so- tag för pension). som betalas en kontraherende stat, dens pimusvaltio, sen valtiollinen av en avtalsslutande stat, politiske underafdelinger. lo- osa, — palkallisviranomainen dess politiska underavdelkale myndigheder eller of- tai julkisorkeudellinen laitos ningar, lokala myndigheter fentligretlige institutioner til maksaa luonnolliselle henki- eller offentligrättsliga institu-
en fysisk person for udförel- lölle työstä, joka tehdään tä- tioner till fysisk person på
se af hverv for denne stat, män valtion, sen valtiollisen grund av arbete som utförs i dens politiske underafde- osan, paikallisviranomaisen denna stats, dess politiska linger, lokale myndigheder tai julkisoikeudellisen laitok- underavdelningars, lokala eller offentligretlige institu- sen palveluksessa, verote- myndigheters eller offentligtioner, kan kun beskattes i taan vain tässä valtiossa. rättsliga institutioners tjänst, denne stat. beskattas endast i denna stat.
2. Et sådant vederlag kan 2, Tällaisesta hyvityk- 2, Sådan ersättning Dbeimidlertid kun beskattes i sestä verotetaan kuitenkin skattas emellertid endast i
den kontraherende stat, i vain siinä sopimusvaltiossa, den avtalsslutande stat där hvilken hvervet udföres, så- jossa työ tehdään, jos saaja arbetet utförs, om mottafremt modtageren er en I on henkilö, joka asuu tässä garen är person med hemvist denne stat hjemmehgrende valtiossa ja i denna stat och
person, og
arriki par sem viötakandi legges i den kontraherende tande stat där mottagaren har beirra er heimilisfastur. stat der mottageren er bo- hemvist.
satt.
18. gr. Artikkel I8 Artikel 18 Eftirlaun, lifexrir og greiösl- Pensjon, livrente og utbeta- Pension, livränta och utbe-
ur almannatrygginga ling i henhoöld til sosiallovgiv- talning enligt sociallagstift-
ningen ningen
Lt. Eftirlaun og Iifeyri sem I. Pensjon og livrente, I. Pension och lhvränta
greiddur er frå adildarriki, som utbetales frå en kontra- som betalas från en avtals-
$svo og greiöslur almanna- herende stat. samt utbetaling slutande stat samt utbetaltrygginga I adildarriki, skal i henhold til söosiallovgivnin- ning enligt sociallagstiftningeinungis skattleggja i bvi rikt. gen I en kontraherende stat en i en avtalsslutande stat be-
skal bare kunne skattlegges i skattas endast i denna stat.
denne stat.
2. Hugtakid ”Hfeyrir” 2. Uttrykket — ”livrente” 2. Med uttrycket ”livrän-
merkir tiltekna fjärhezd sem betyr et fastsatt belop. som ta” förstås ett fastställt begreidd er manni med vissu betales periodisk tl fastsatte lopp. som betalas periodiskt millibili å tilteknum timum i tider, på livstid eller i löpet på fastställda tider under velifanda Hf, eda um tiltekid av et bestemt eller konstater- derbörandes livstid eller un-
timabil, eda timabil sem hegt bart tidsrom, og som er- der angiven eller fastställbar er ad äkvarda, og greidd er legges i henhold ul en for- tidrymd och som utgår på samkvamt skuldbindingu um pliktelse til å foreta disse ut- grund av förpliktelse att ad inna bessar greidslur af betalinger som motytelse for verkställa dessa utbetalninghendi gegn fullnegjandi eda dertil svarande fullt vederlag ar såsom ersättning för därfullu endurgjaldi i peningum i penger eller pengers verdi. emot fullt svarande vederlag eda peningaigildi. i penningar eller penningars
värde.
19. gr. Artikkel 19 Artikel 19 Opinbert sturf Offentlig tjeneste Offentlig tjänst
]. Endurgjald (ad undan- I. Godtgjvrelse — (unntatt 1. Ersättning (med undan-
teknum = eftirlaunum) sem pensjon) som utredes av en tag för pension), som betalas
greitt er af adildarriki, opin- kontraherende stat eller en av en avtalsslutande stat, berum = adila, sveitarstjörn av dens regionale eller lokale dess politiska underavdeleda opinberri stofnun i bvi til forvaltningsmyndigheter el- ningar, lokala myndigheter manns fyrir starf hans i bjön- ler offentligrettslige institu- eller offentligrättsliga instituustu pbessa rikis, opinbers sjoner til en fysisk person i tioner till fysisk person på adila — sveitarstjörnar eda anledning av tjenester som er grund av arbete som utförs i opinberrar stofnunar bess ytet denne stat eller nevnte denna stats. dess politiska skal einungis skattieggja I pvi forvaltningsmyndigheter og underavdelningars, — lokala
riki. institusjoner, skal — bare myndigheters eller offentligkunne skattlegges i denne rättsliga institutioners tjänst,
stat. beskattas endast i denna stat.
2. Slikt endurgjald skal pö 2. Slik godtgorelse skat 2. Sädan ersättning Dbecinungis skattleggja I pbvi imidlertid bare kunne skatt- skattas emellertid endast i adiildarriki par sem starfid er Iegges I den kontraherende den avtalsslutande stat där innt af hendi ad vidtakandinn stat der arbeidet utföres hvis arbetet utförs, om mottla-
sé adili heimilisfastur I pvi mottageren er en person som garen är person med hemvist
riki og er bosatt i denne stat og i denna stat och
a) er statsborger i denne a) on tämän valtion kansa- a) är medborgare 1 denna stat; eller lainen; tai stat; eller
b) ikke blev hjemmehg- b) hänestä er tullut tässä b) inte fick hemvist i denrende i denne stat alene med valtiossa asuvaa ainoastaan na stat uteslutande för att utdet formål at udföre hvervet; tämän työn tekemiseksi; tai föra arbetet; eller eller
c) ikke kan beskattes af c) häntä ei voida verottaa c) inte kan beskattas för vederlaget i den stat, fra hvil- hyvityksestä siinä valtiossa, ersättningen i den stat från ken dette udbetales. josta se maksetaan. vilken denna betalas.
Artikel 20 20 artikla Artikel 20
Studerende og praktikanter Opiskelijat ja harjoittelijut Studerande och praktikanter
I. En person, som be- 1. Henkilöä, joka oleske- 1. Person som vistas I en seger en kontraherende stat lee sopimusvaltiossa alnoas- avtalsslutande stat uteslutan-
udelukkende med henblik på taan de för
a) studier ved et universi- a) tässä sopimusvaltiossa a) studier vid universitet tet eller anden undervis- olevassa = yliopistossa = tai eller annan undervisningsanningsanstalt I denne kontra- muussa — opetuslaitoksessa stalt i denna avtalsslutande herende stat, eller harjoitettavia opintoja var- stat. eller
ten, tai
b) forretnings-, industri-, b) tässä sopimusvaltiossa b) affärs-, industri-, lantlandbrugs- eller skovbrugs- tapahtuvaa liikealan, teolli- bruks- eller skogsbruksprakpraktik i denne kontraheren- suuden, maatalouden = tai tik i denna avtalsstlutande
de stat, metsätalouden = harjoittelua stat. varten og som er eller umiddelbart ja joka asuu tai välittömästi och som har eller omedelbart
för besöget var hjemmehg- ennen tätä oleskelua asui före vistelsen hade hemvist i
rende i en anden kontrahe- toisessa sopimusvaltiossa, ei en annan avtalsslutande stat.
rende stat, beskattes ikke i ensiksi mainitussa valtiossa beskattas inte i den förstden förstnevnte stat af be- veroteta rahamääristä, jotka nämnda staten för belopp lab, som han oppeberer fra hän saa tämän valtion ulko- som han erhåller från källa kilder uden for denne stat til puolella olevasta lähteestä utanför denna stat för sitt upsit underhold, sit studium el- elatustaan, koulutustaan tai pehälle, sin undervisning eller sin uddannelse. harjoitteluaan varten. ler utbildning.
2. En person, som stu- 2. Henkilö, joka opiskelee 2. Person som studerar derer ved universitet eller sopimusvaltiossa — olevassa vid universitet eller annan anden undervisningsanstalt it yliopistossa ja joka tilapäisen undervisningsanstalt i en aven kontraherende stat, og oleskelun aikana toisessa so- talsslutande stat och som un-
som under = midlertidigt pimusvaltiossa työskentelee der tillfällig vistelse i annan
ophold i en anden kontrahe- tässä toisessa valtiossa enin- avtalsslutande stat här an-
rende stat har beskeftigelse i tään 100 päivää saman kalen- ställning i denna andra stat denne anden stat i höjst 100 terivuoden aikana saadak- under högst 100 dagar under dage inden for samme kalen- seen opintoihin Iutyvää käy- ett och samma kalenderår för derår for at opnå praktisk er- tännön kokemusta. verote- att erhålla praktisk erfaren-
faring i tilslutning til stu- taan viimeksi mainitussa val- het i anslutning till studierna, dierne, beskattes i sidst- tiossa vain tyÖstä saadun tu- beskattas i sistnämnda avnevnte kontraherende stat lon sitä osasta, joka ylittää talsslutande stat endast för kun af den del af indkomsten 2000 Ruotsin kruunun surut- den del av inkomsten av an-
ved beskeftigelsen. som sen keskimääräisen kuukau- ställningen som överstiger overstiger en gennemsnitlig situlon tai sen vasta-arvon en genomsnittlig månadsin-
månedsindkomst på 2000 Suomen, Islannin, Norjan tai komst av 2000 svenska kro-
a) så rikisborgari — bess a) er statsborger av denne a är medborgare I denna rikis: eda stat: eller stat: eller
b) haft ekki ordid heimilis- b) ikke bosatte seg der b) inte fick hemvist i denfastur i bessu riki eingöngu I utelukkende for å utföre de na stat uteslutande för att utbvi skyni ad inna pbetta starf nevnte tjenester; eller föra arbetet: eller
af hendi: eda c) ekki så unnt ad skatt- c) ikke kan skattlegges for c) inte kan beskattas för
leggja hann vegna endur- godtgjörelsen i den stat fra ersättningen i den stat från
gjaldsins 1 pvi rikt sem hvilken denne utbetales. vilken denna betalas. greiddi endurgjaldid.
20). gr. Artikkel 20 Artikel 20
Nåmsmenn og nemar Studenter og praktikanter Studerande och praktikanter
1. Adili sem dvelur i adild- I. En person som opphol- I. Person som vistas i en arriki einungis f beim til- der seg i en kontraherende avtalsslutande stat uteslutangangi: stat utelukkende for de för
a) ad nema vid håsköla a) studier ved et universi- ar studier vid universitet eda adra menntastofnun I tet eller annen undervis- eller annan undervisningsanadildarrikinu eda ningsanstalt i denne kontra- stalt i denna avtalsslutande
herende stat, eller stat, eller
b) ad nema = viöskipta-, b) ä få forretnings-, indu- b) affärs-, industri-, lantidnadar-, landbånadar cda stri-, landbruks- eller skogs- bruks- eller skogsbruksprakskögarnytingarstörf i adild- brukspraksis i denne kontra- tik i denna avtalsslutande arrikinu herende stat, stat, og er eda sfdast var fyrir og som har eller umiddelbart och som har eller omedelbart dvölina heimilisfastur I ödru för oppholdet hadde bopel i före vistelsen hade hemvist i adildarriki, er ekki skatt- en annen kontraherende stat, annan avtalsslutande stat, skyldur I fyrrnefnda rikinu af skal i förstnevnte stat ikke beskattas inte i den förstfjärhzd sem upprunnin er undergis beskatning av belöp nämnda staten för belopp utan bess rikis sem hann fir som han oppeberer fra kilder som han erhåller från källa til ad standa straum af fram- utenfor denne förstnevnic utanför denna stat för sitt upferslu sinni, nåmi eda bjälf- stat til sitt opphold, sin un- pehälle, sin undervismng elun. dervisning celler utdannelse. ler utbildning.
2. Adila, sem stundar nåm 2. En person som studerer 2. Person som studerar vid håsköla eda adra mennta- ved universitet eller annen vid universitet eller annan stofnun i adildarriki og sem undervisningsanstalt i en undervisningsanstalt i en avdvelst um stundarsakir i ödru kontraherende stat, og som talsslutande stat och som unadildarriki og starfar I pvi cfki under midlertidig opphold i der ullfällig vistelse i annan ad håmarki i 100 daga å sama en annen kontraherende stat avtalsslutande stat har analmanaksån til ad afla sår er ansatt i denne annen stat i ställning i denna andra stat hagnytrar reynslu i tengslum hvvst 100 dager innenfor ett under högst 100 dagar under vid nåmid. skal einungis og samme kalenderår for å ett och samma kalenderår för
skattleggja i sidarnefnda oppnå praktisk erfaring i til- att erhålla praktisk erfaren-
adildarrikinu af beim hluta slutning til studiene, skal i het i anslutning till studierna, tekna vegna starfsins sem er den — sistnevnte kontrahe- beskattas 1 sistnämnda avumfram 2000 säenskar rende stat bare skattlegges talsslutande stat endast för krånur ad medaltali å månudi av den del av inntekten ved den del av inkomsten av eda jafnvirdi beirrar fjär- ansettelsen som oOverstiger anställningen som överstiger hedar i dönskum, finnskum en gjennomsnittlig måned- en genomsnittlig månadsinislenskum eda = norskum sinntekt på 2000 svenske komst av 2000 svenska kro-
svenske kroner eller mod- "Tanskan rahana. Tämän koh- nor eller motvärdet i danskt, verdien i dansk, finsk, is- dan mukaisesti vapautetaan finskt, isländskt eller norskt landsk eller norsk valuta. Fra verotuksesta kuitenkin yh- myntslag. Från beskattning beskatning undtages ifolge teensä enintään 6000 Ruot- enligt denna punkt undandette stykke dog sammenlagt sin kruunua kalenterivuotta tages dock sammanlagt högst huöjst 6000 svenske kroner kohti tal sen vasta-arvo Suo- 6000 svenska kronor per ka-
pr. kalenderår eller modvier- men. Islannin, Norjan tal lenderår eller motvärdet i dien i dansk, finsk, islandsk Tanskan rahana. — Fdellä danskt. finskt, isländskt eller
elier norsk valuta. For- mainittuun määrään sisältyy norskt myntslag. Förenämn-
ne&vnte belob omfatter det kysyvmyksessä olevalta ka- da belopp innefattar person-
for det pågaldende kalen- lenterivuodelta myönnettävä ligt avdrag för kalenderåret i derår gåeldende personfra- henkilökohtainen vähennys. fråga. drag.
3. De kompetente myn- 3. Sopimusvaltioiden 10i- 3. De behöriga myndighedigheder i de kontraherende mivältaiset viranomaiset so0- terna I de avtalsslutande stastater treffer aftale om an- pivat keskenään 2 kappaleen terna träffar överenskomvendelsen af bestemmel- måääräysten soveltamisesta. melse om tillämpningen av serne i stykke 2. De kompe- "Toimivaltaiset viranomaiscet bestämmelserna i stycke 2. tente myndigheder kan også voivat myös sopia sellaisesta De behöriga myndigheterna treffe aftale om sådan &n- muutoksesta siinä mainittui- kan också träffa överensdring af de der nevnte belgb, hin rahamäärnin, joka rahan kommelse om sådan ändring
som findes rimelig under arvon muuttumiseen. jonkin av där omnämnda belopp
hensyn til forandring i penge- sopimusvältion muuttunec- som finnes skälig med hänverdi, endret lovgivning I seen lainsäädäntöön tal muunogen af de kontraherende hun sellaiseen seikkaan näh- värde. ändrad lagstiftning i stater eller anden lignende den katsotaan kohtuulliseksi. någon av de avtalsslutande ärsag. staterna eller annan liknande
omständighet.
Artikel 21 21 artikla Artikel 21
Forretningsvirksomhed = og Sopimusvaltion rannikon ul- Affärsverksamhet och anpersonlige — tjenesteydelser kopuolella tapahtuva liike- ställning utanför en avtalsuden for en kontraherende toiminta tat tvö slutande stuts kust stats kyst
1. Medmindre bestemmel- I. Jollei 2 ja 3 kappaleen I. Om inte bestämmelserserne t stykke 2 og 3 med- määrävksistä muuta johdu, na i styckena 2 och 3 föranlefyrer andet. skal en person, katsotaan sopimusvaltiossa der annat, anses sådan per-
der er hjemmehgrende i en asuvalla henkilöllä, joka toi- son med hemvist i en avtals-
kontraherende stat. og som sen sopimusvaltion rannikon slutande stat, som utanför uden for en anden kontrahe- ulkopuolella harjoöittaa tämän annan avtalsslutande stats
rende stats kyst driver forret- toisen valtion merenpohja- kust bedriver affärsverksam-
ningsvirksomhed, der har alueen luonnonvarojen tutki- het som har samband med ut-
forbindelse med udforskning miseen tal hyväksikävttöön forskning eller utnyttjande
eller udnyttelse af naturfore- liittyvää liiketoimintaa, ole- av naturtillgångar på denna komster på denne anden van kiinteä toimipaikka tai andra stats havsbottenom-
stats havbundsområde, an- kiinteä paikka tässä torsessa råde, ha fast driftställe eller
ses for at have et fast drifts- valtiossa. stadigvarande anordning i
sted eller et fast sted i denne denna andra stat.
anden stat.
2. Bestemmelserne i 2. Tämän artiklan 1 kap- 2. Bestämmelserna I styc-
stykke I finder ikke anven- paleen määräyksiä ci sovel- ke I tillämpas inte, om verk-
delse, hvis virksomheden leta. jos tominta kestää samheten pågär under tid-
galdmidli. Undanbegnar kroner eller — motverdien nor eller motvärdet i danskt, skattskyldu samkvemt bess- herav i dansk. finsk. islandsk finskt. isländskt eller norskt
um töluliö eru pö ad håmarki eller norsk valuta. Fra bes- myntslag. Från beskattning
6000 senskar krönur å kalning i henhold til dette enligt denna punkt undanalmanaksäri eda jafnvirdi punkt unntas dog sammen- tages dock sammanlagt högst beirrar fjärhiedar i dönskum, lagt hoyst 6000 svenske kro- 6000 svenska kronor per kafinnskum, islenskum = cda ner pr. kalenderår eller mot- lenderår eller motvärdet i
norskum gjaldmidli. Framan- verdien i dansk. finsk, is- danskt, finskt, isländskt eller
greind fjäårh&d felur I sr gild- landsk eller norsk valuta. norskt myntslag. Förenämnandi persönufrådrått fyrir Forannevnte belép omfatter da belopp innefattar person-
vidkomandi almanaksär. det for angjeldende kalen- ligt avdrag för kalenderåret i derår gjeldende personfra- fråga.
drag.
3. Ber stjörnvöld i adild- 3. De kompetente myn- 3. De behöriga myndighearrikjunum skulu gera sam- digheter i de kontraherende terna i de avtalsslutande sta-
komulag um framkvamd ä- stater treffer avtale om an- terna träffar överenskom-
kveda 2. tl. Ber stjörnvöld vendelsen av bestemmelsene melse om tillämpningen av geta einnig gert samkomulag i punkt 2. De kompetente bestämmelserna i punkt 2.
um ber breytingar å par myndigheter kan også treffe De behöriga myndigheterna
greindum fjärhexdum, sem avtale om slik endring av de kan också träffa överenssanngjarnar — bykja. meö der nevnte belgp som finnes kommelse om sådan ändring hlidsjön af breytingum å pen- rimelig under hensyn til for- av där omnämnda belopp ingagildi, breyttri löggjöf i andring i pengeverdi, endret som finnes skälig med hän-
einhverju adildarrikjanna eda lovgivning i noen av de kon-
ÖöÖrum svipudum ästxdum. traherende stater eller annen värde, ändrad lagstiftning i
lignende omstendighet. någon av de avtalsslutande
staterna eller annan liknande
omständighet.
21. er. Artikkel 21 Artikel 21 Åtvinnurekstur og launaö Virksomhet og löennsarbeid Affärsverksamhet och anstarf undan ströndum adild- utenfor en kontraherende ställning utanför en avtalsarrikis stats kyst slutande stats kust
1. Leidt ekki annad af ä- I. När ikke annet fremgår 1. Om inte bestämmelserkvxdum 2. op 3. ti. skal telja av bestemmelsene i punk- na It punkterna 2 och 3 föranad adili heimilisfastur i adild- tene 2 og 3, skal en person leder annat, anses sädan perarriki, sem stundar atvinnu- bosatt i en kontraherende son med hemvist i en avtalsrekstur undan = ströndum stat som utenfor cn annen slutande stat, som utanför annars adildarrfkis semtengd- kontraherende stats kyst annan avtalsslutande stats ur er rannsöknum eda hag- driver virksomhet knyttet til kust bedriver affärsverksamnytingu nåttåruauvdefa å undersgkelse eller utnyttelse het som har samband med uthafsbotnssv&di sidarnefnda av naturtforckomster på den- forskning eller utnyttjande rikisins, hafi fasta atvinnu- ne annen stats havbunnsom- av naturtillgångar på denna stöd eda fasta stofnun I räde, anses for äå ha fast andra stats havsbottenomsidarnefnda rikinu. driftssted eller fast sted i råde, ha fast driftställe eler
denne annen stat. stadigvarande anordning i
denna andra stat.
2. Åkveedi 1. tl. ciga ekki 2. Bestemmelsene i punkt 2. Bestämmelserna i vid ef starfsemin fer fram å I får ikke anvendelse dersom punkt I tillämpas inte. om
cinu eda fleiri timabilum sem virksomheten pågår i en eller verksamheten pågår under
finder sted i en eller flere pe- yhdessä tai useammassa jak- rymd eller tidrymder som rioder. som summenlagt ikke sossa yhteensä enintään 30 sammanlagt inte överstiger
överstiger 30 dage inden for pälvää kahdentoista kuukau- 30 dagar under loppet av en
en 12 måneders periode. den aikana. tidrymd av tolv månader.
3. Ved anvendelsen af 3. Tämän artiklan 2 kap- 3. Vid tillämpningen av stykke 2 gelder, at en virk- paletta sovellettaessa pide- stycke 2 gäller, att verksamsomhed, som drives af et fo- tään tolsen yrityksen kanssa het. som bedrivs av ett föreretagende, som er indbyrdes etuyhteydessä olevan yrityk- tag som har intressegemenforbundet med et andet fore- sen harjoittamaa toimintaa skap med annat företag, tagende, anses drevet af det vilmeksi mainitun yrityksen anses bedriven av det först-
förstnevnte foretagende, harjoittamana, jos toiminta nämnda företaget, om verkhvis virksomheden i vasent- on olennaisesti samaa kuin samheten i väsentlig grad är
lig grad er den samme som tämän toisen yrityksen har- densamma som den som beden, der drives af dette andet joittama toiminta. Yritysten drivs av detta andra företag. foretagende. — Foretagender katsotaan olevan = etuyh- Företag anses ha intressegeanses for at vere indbyrdes teydessä keskenään, jos yri- menskap, om det ena företa-
forbundne, hvis det ene fore- tys välittömästi tai välillisesti get direkt eller indirekt del-
tagende direkte eller indirek- osallistuu toisen yrityksen tager i ledningen eller över-
te deltager i ledelsen af eller johtoon tai valvontaan tahi vakningen av det andra före-
kontrollen af det andet fore- omistaa osan tämän yrityk- taget eller äger del i detta fötagende eller deltager 1 kapi- sen pääomasta taikka jos sa- retags kapital eller om sam-
talen i dette foretagende, el- mat henkilöt välittömästi tai ma personer direkt eller indiler hvis samme personer di- välillisesti osallistuvat mo- rekt deltager i ledningen celler rekte eller indirekte deltager lempien yritysten johtoon tai övervakningen av båda före-
i ledeltsen af eller kontrollen valvontaan tahi omistavat tagen eller äger del i dessa af begge foretagender eller osan nätden yritysten pää- företags kapital.
deltager i kapitalen i disse omasta.
foretagender.
4. Bestemmelserne i arti- 4. Tämän sopimuksen 8 4. Bestämmelserna i artikel 8, stykke I, finder anven- artiklan 1 kappaleen mää- kel 8 stycke 1 tillämpas på
delse på indkomst ved trans- räykstä sovelletaan tuloon, inkomst av transport av per-
port af personel og materiel joka saadaan laivalla tai ilma- sonal och materiel med skepp med skib eller luftfartgj til et aluksella tapahtuvasta henki- eller luftfartyg till havsbot-
havbundsområde som om- löiden ja tarvikkeiden kul- tenområde som avses I styc-
handlet i stykke 1. eller ved jetuksesta I - kappaleessa ke I eller av drift av bogser-
drift af bugserbåde, forsy- tarkoitetulle merenpohja- båtar, försörjningsfartyg och
ningsskibe og andre fartgjer, alueelle tahi hinaajicn, huol- andra fartyg som används för som anvendes Ii lignende toalusten ja muiden saman- liknande uppgifter i samband
gjemed i forbindelse med kaltaisiin tehtäviin käytetty- med verksamhet som avses i
virksomhed, som omhandlet jen alusten käyttämisestä nämnda stycke.
i nevnte stykke. mainitussa kappaleessa tarkoitetun — toiminnan = yh-
teydessä.
5. Bestemmelserne i arti- 5. Tämän sopimuksen 13 5. Bestämmelserna i artikel 13, stykke 4, og artikel artiklan 4 kappaleen ja 23 ar- kel 13 stycke 4 och artikel 23
23, stykke 3, finder anven- tiklan 3 kappaleen määräyk- stycke 3 tillämpas på vinst på delse henholdsvis på fortje- siä sovelletaan voittoon, joka grund av Överlåtelse av neste ved afhendelse af saadaan 4 kappaleessa tar- skepp, båtar och luftfartyg
skibe, både og luftfartgjer, koitettujen Jaivojen, venei- som avses i stycke 4 respeksom omhandlet i stykke 4, og den ja ilma-alusten Iuovutuk- tive förmögenhet bestående
på formue bestående af så- sesta, ja varallisuuteen, joka av sådana skepp, båtar och danne skibe, både og luftfar- koostuu tällaisista laivoista, luftfartyg. wijer. veneistä ja ilma-aluksista.
samtals vara ekki lengur en flere perioder som sammen- tidrymd eller tidrymder som 30 daga innan 12 månada lagt ikke overstiger 30 dager i sammanlagt inte överstiger timabils. lppet av cn 12 mäneders peri- 30 dagar under loppet av en
ode. tidrymd av tolv månader.
3. Vid beitingu 2. tl. telst 3. Ved anvendelsen av 3. Vid tillämpningen av starfsemi, sem = fyrirtaki punkt 2 skal virksomhet som punkt 2 gäller, att verksamtengt ödru fyrirteki rekur, drives av et foretagende som het. som bedrivs av ett före-
rekin af fyrrnefnda fyrirtek- har interessefellesskap med tag som har intressegemeninu ef starfsemih er ad veru- et annet foretagende. anses skap med annat företag, legu leyti hin sama og sfdar- drevet av det förstnevate fo- anses bedriven av det först-
nefnda fyrirtakid rekur. Fyr- retagende, hvis virksomhe- nämnda företaget, om verkirteki teljast tengd pegar ten i vesentlig grad er den samheten i väsentlig grad är annad fyrirtekid tekur beinan samme som den som drives densamma som den som beeda dbeinan bätt i stjörn eda av det annet foretagende. drivs av detta andra företag.
yfirrådum hins fyrirtekisins, Foretagender anses ä ha in- Företag anses ha intressegecda å hluta af fjärmagni bess, teressefellsskap, hvis det ene menskap, om det ena företa-
eda sömu adilar taka beinan foretagende direkte eller in- get direkt eller indirekt deleda Öbeinan pått i stjörn cda direkte deltar i ledelsen eller tager i ledningen eller överyfirrådum beggja — fyrir- kontrollen av det annet fore- vakningen av det andra föret&kjanna eda eiga hluta af tagende eller cier andel i taget eller äger del i detta fö-
fjärmagni beirra. dette foretagendets kapital, retags kapital eller om sam-
eller om samme personer di- ma personer direkt eller indi-
rekte eller indirekte deltar i rekt deltager i ledningen eller
ledelsen eller kontrollen av övervakningen av båda före-
begge foretagender eller eier tagen eller äger del i dessa
andel i disse foretagenders företags kapital. kapital.
4. Åkvedi ll. tl. 8. gr. eiga 4. Bestemmelsene i artik- 4. Bestämmelserna i artivid um hagnad af flutningi kel 8 punkt I fär anvendelse kel 8 punkt I tillämpas på instarfsmanna og varnings med på inntekt av transport av komst av transport av perso-
skipum og loftförum til hafs- personell og forsyninger med nal och materiel med skepp
botnssvedis, sbr. 1. ti., eöa skip eller luftfartoy til hav- eller luftfartyg till havsbotaf rekstri dråttarbåta, birgda- bunnsområde som omhand- tenområde som avses i punkt
skipa og annarra skipa sem let i punkt 1. eller ved drift av I eller av drift av bogserbå-
notud eru til svipaöra verk- taubåter, forsyningsfartgyer tar, försörjningsfartyg och efna I sambandi vid starfsemi og andre fartöyer som an- andra fartyg som används för
samkvaemt nefndum tölulid. vendes för lignende formål i liknande uppgifter i samband
forbindelse med virksomhet med verksamhet som avses I
som omhandlet i nevnte nämnda punkt.
punkt.
5. Åkvedi 4. tl. 13. gr. og 5. Bestemmelsene i artik- 5. Bestämmelserna i arti-
3. tl. 23. pr. eiga vid um kel 13 punkt 4 og artikkel 23 kel 13 punkt 4 och artikel 23 hagnad af sölu beirra skipa, punkt 3 får anvendelse på ge- punkt 3 tillämpas på vinst på
båta og loftfara sem um er vinst ved avhendelse av skip, grund av överlåtelse av
rett i 4. tl., svo og af eignum båter og luftfartgyer som om- skepp, båtar och luftfartyg
sem fölgnar eru i slikum skip- handlet i punkt 4, respektive som avses i punkt 4 respektium, båtum og loftförum. formue i slike skip, bäter og ve förmögenhet bestående av
luftfartvyer. sådana skepp, båtar och luft-
fartyg.
5 Riksdagen 198384. 1 saml. Nr 19
6. Vanset andre bestem- 6. Tämän sopimuksen 6. Utan hinder av övriga melser i denne overenskomst muiden määräysten estä- bestämmelser ti detta avtal gelder fylgende om beskat- mättä noudatetaan scuraavia gäller följande om beskattningen af län og andre lig- mäåärävksiä sellaisen tulon ja ningen av lön och annan liknende vederlag, som en per- muun samankaltaisen hyvi- nande ersättning som person son, der er hjemmehgrende i tyksen verotuksessa, jonka med hemvist i en avtalsslu-
en kontraherende stat, er- sopimusvaltiossa asuva hen- tande stat uppbär på grund
hverver ved arbejde, som ud- kilö saa toisen sopimusval- av arbete vilket utförs utanföres uden for en anden kon- tion rannikon ulkopuolella för annan = avtalsslutande traherende stats kyst for en tehdystä työstä työnantajan stats kust för arbetsgivare
arbejdsgiver, som driver så- lukuun, joka siellä harjoittaa som bedriver sådan verk-
dan virksomhed, som om- I kappaleessa tarkoitettua samhet där som avses I stychandlet i stykke 1: toimintaa: ke 1:
a) Medmindre bestemmel- a) Jollet b)-d) kohdan a) Öm inte bestämmelserserne under b)-d) medförer määräyksistä muuta johdu, na i punkterna b)—-d) föranleandet, kan sådant vederlag voidaan tällaisesta hyvityk- der annat, får sådan ersättbeskattes i denne anden stat, sestä verottaa tässä tolsessa ning beskattas i denna andra men kun hvis arbejdet finder valtiossa vain, jos työ kestää stat endast om arbetet pågår sted der i mere end 30 dage siellä yhdessä tal useam- där under tidrymd eller tidinden for en tolv-måneders massa jaksossa yhteensä yli rymder som sammanlagt periode. 30 päivää kahdentoista kuu- Överstiger 30 dagar under en
kauden aikana. tidrymd av tolv månader. b) Sädant vederlag kan b) Tällaisesta — hyvityk- b) Sådan ersättning be-
kun beskattes i den först- sestä verotetaan vain ensiksi skattas endast i den förstn&vnte kontraherende stat, mainitussa sopimusvaälticssa nämnda avtalsslutande stasäfremt jos ten om
1) arbejdet har forbindelse I) työ liättyy öljyesiinty- 1) arbetet har samband med udnyttelsen af oliefore- män hyväksikäyttöön, joka med utnyttjandet av oljeföre-
komster, som befinder sig på sijaitsee sopimusvaltion ja komster som befinner sig på
midtlinien mellem en kontra- toisen valtion välise!llä keski- mittlinjen mellan en avtalsherende stat og en anden viivalla, slutande stat och annan stat. stat,
2) der = foreligger = aftale 2) näiden valtioiden välllä 2) avtal föreligger mellan mellem disse stater om fxlles on sopimus, joka koskee dessa stater om gemensamt udnyttelse af forekomsterne, esiintymien yhteistä hyväksi- utnyttjande av förekomster-
og käyttöä. ja na, och
3) udnyttelsen sker samti- 3) hyväksikäyttö tapahtuu 3) utnyttjandet sker samtidig på begge sider af midtlini- samanaikaisesti keskiviivan digt på båda sidor om mittlinen. molemmilla puolilla. jen.
Bestemmelserne i dette Tämän kohdan määräyksiä Bestämmelserna i denna
afsnit finder kun anvendelse sovelletaan van, milloin so- punkt tillämpas endast efter
efter aftale herom mellem de pimusvaltioiden toimivaltai- överenskommelse därom
kompetente myndigheder i set viranomaiset ovat teh- mellan de behöriga myndig-
de kontraherende stater. neet asiasta sopimuksen. heterna i de avtalsslutande
staterna. c) Sådant vederlag beskat- c) Tällaisesta hyvityk- c) Sådan e.sältning be-
tes i overensstemmelse med sestä verotetaan 15 artiklan 3 skattas enligt bestämmelserbestemmelserne i artikel 15, kappaleen a) kohdan mää- na i artikel 15 stycke 3 a), om
stykke 3 a), hvis arbejdet ud- räysten mukaan. jos työ teh- arbetet utförs ombord på bål föres om bord på en båd eller dään tämän artiklan 4 kappa- eller skepp som avses I styc-
et skib, som omhandlet i leessa tarkoitetussa vencessä ke 4 av denna artikel.
stykke 41 denne artikel. tar laivassa.
6. brått fyrir Önnur å- 6. Vansett andre bestem- 6. Utan hinder av övriga kviadi samnings bessa gildir melser i denne overenskomst bestämmelser i detta avtal eftirfarandi um skattlagningu skal fölgende bestemmelser gäller följande om beskattlauna og annars svipaös end- gjelde for beskatningen av ningen av lön och annan lik-
urgjalds sem adili heimilis- lgnn og annen lignende nande ersättning som person
fastur f adildarriki hlytur godtgjörelse som en person med hemvist i en avtalsslufyrir vinnu sem innt er af bosatt i en kontraherende tande stat uppbär på grund hendi undan ströndum ann- stat mottar i anledning av av arbete vilket utförs utanars adildarrikis fyrir atvinnu- lännsarbeid som = utföres för annan = avtalsslutande rekanda sem rekur starfsemi utenfor en annen kontrahe- stats kust för arbetsgivare
sem fellur undir 1. tl.: rende stats kyst for arbeids- som bedriver sådan verkgiver som driver slik virk- samhet där som avses i punkt
somhet der som nevnt i 1:
punkt 1:
a) Leidi ekki åkv&di staf- a) När ikke noe annet a) Om inte bestämmelserlida b)-d) til annars getur fremgår av bestemmelsene i na i punkterna b)-d) föranicslikt endurgjald pvi adeins underpunktene b)-d), kan der annat, får sädan ersättverid skattlagt i sidarnefnda slik godtgjörelse skattlegges i ning beskattas i denna andra rikinu ad vinnan sé innt af denne annen stat bare hvis stat endast om arbetet pågär hendi å einu eda fleirni arbeidet pågår der i en eller där under tidrymd celler tid-
timabilum sem samtals vara fiere perioder som tilsammen rymder som sammanlagt
lengur en i 30 daga innan 12 överstiger 30 dager i lopet av överstiger 30 dagar under en månada timabils. en 12 måneders periode. tidrymd av tolv månader.
b) SHkt endurgjald skal b) Slik godtgjörelse skatt- b) Sådan ersättning be-
einungis skattleggja i fyrr- legges bare i den förstnevnte skattas endast i den förstnefnda adildarrikinu ef: kontraherende stat dersom nämnda avtalsslutande sta-
ten om
1) vinnan tengist hagnyt- )) arbeidet er knyttet til 1) arbetet har samband ingu oliulinda sem eru å utnyttelsen av petroleums- med utnyttjandet av oljeföre-
skiptilinn milli adildarrikis og forekomster som Jigger på komster som befinner sig på annars rikis, midtlinjen mellom en kontra- mittlinjen mellan en avtals-
herende stat og annen stat, slutande stat och annan stat,
2) samningur er til milli 2) overenskomst forelig- 2) avtal föreligger mellan pessara rikja um sameigin- ger mellom disse stater om dessa stater om gemensamt lega hagnytingu lindanna og felles utnyttelse av forekom- utnyttjande av förekomster-
stene, og na, och
3) hagnyting fer fram 3) utnyttelsen skjer samti- 3) utnyttjandet sker samti-
samtimis - bådum = mMmegin dig på begge sider av midtlin- digt på båda sidor om mittlinskiptilinu. jen. jen.
Akvedi bessa staflidar Bestemmelsene i dette un- Bestämmelserna i denna koma ekki til framkvaämda derpunkt fär bare anvendelse punkt tillämpas endast efter fyrr en ber stjörnvöld i adild- etter avtale derom mellom de överenskommelse därom arrikjunum hafa gert sam- kompetente myndighetene i mellan de behöriga myndigkomulag par um. de kontraherende stater. heterna i de avtalsslutande
staterna.
c) Slikt endurgjald skal ec) Slik godtgjorelse skatt- c) Sådan ersättning beskattleggja samkvemt ä- legges etter bestemmelsene i skattas enligt bestämmelser-
kv&dum staflidar a) I 3. tl. artikkel 15 punkt 3 a), der- na i artikel 15 punkt 3 a), om
15. gr. ef vinnan er innt af som arbeidet utföres ombord arbetet utförs ombord på båt
hendi um bord i bäåti eda i båt eller skip som omhand- eller skepp som avses i punkt
skipi, sbr. 4. tl. bessarar let i punkt 4 i denne artikkel. 4 av denna artikel. greinar.
d) Sådant vederlag kan d) Tällaisesta hyvityk- d) Sådan ersättning bekun beskattes i den stat, sestä verotetaan vain sinä skattas endast i den stat där hvori foretagendets virkelige valtiossa, jossa yrityksen 10- företaget har sin verkliga ledledelse har sit sxde, hvis ar- siasiallinen johtöo on. jos työ ning. om arbetet utförs ombejdet udfäres om bord på et tehdään tämän artiklan 4 bord på luftfartyg som avses luftfarwwj, som omhandlet i kappaleessa — tarkoöitetussa i stycke 4 av denna artikel. stykke 4 i denne artikel. ilma-aluksessa.
7. Med udtrykket ”hav- 7. Sanonnalla = ”meren- 7. Med uttrycket ”havs-
bundsområde” förstås i den- pohja-alue” tarkoitetaan bottenomräåde ” förstås i den-
ne artikel havbunden og dens tässä artiklassa sopimusval- na artikel havsbottnen och undergrund inden for en kon- tion aluevesien merenpohjaa dennas underlag inom en avtraherende stats territorial- ja sen sisustaa sekä tämän talsslutande stats tertitorialfarvand samt denne stats valtion mannerjalustaa. vatten samt denna stats konkontinentalsokkel. tinentalsockel.
Artikel 22 22 artikla Artikel 22 Andre indkomster Muu tulo Annan inkomst
1. Indkomster, der oppe- I. Tulosta. jonka sopi- 1. Inkomst som person bieres af en I en kontrahe- musvaältiossa asuva henkilö med hemvist I en avtalsskurende stat hjemmeheörende saa ja jota ei käsitellä tämän tande stat förvärvar och som
person, og som ikke er be- sopimuksen edellä olevissa inte behandlas i föregående
handlet i de foranstående ar- artikloissa, verotetaan vain artiklar i detta avtal beskattikler i denne overenskomst, tässä valuiossa riippumatta tas endast i denna stat, oavkan, uanset hvorfra de hid- sitä, mistä tulo kertyy. sett varifrån inkomsten härrörer. kun beskattes i denne rör. stat.
2. Bestemmelserne 1 2. Fämän artiklan 1 kap- 2. Bestämmelserna i stycstykke I skal ikke finde an- paleen määräyksiä ei sovel- ke I tillämpas inte om invendelse. säfremt erhver- leta, jos tulon saaja asuv so- komsttagaren har hemvist i veren af indkomsten er hjem- pimusvaltiossa ja hänellä on en avtalsslutande stat och mehyrende i en kontrahe- toisessa — sopimusvaltiossa har fast driftställe eller starende stat og har et fast kiunteä tomipaikka tar kun- digvarande anordning i andriftssted eller et fast sted i teä paikka, sekä tulon mak- nan avtalsslutande stat samt en anden kontraherende stat, samisen perusteena oleva oi den rättighet eller egendom i og den rettighed eller ejen- keus tar omaisuus tosiasialli- fråga om vilken inkomsten dom, hvorfra indkomsten sesti Hitlyy kiinteästä toimi- betalas äger verkligt samhidröärer, har direkte forbin- paikasta harjoitettuun Nhike- band med rörelse som bedelse med den virksomhed, toimintaan tal kiinteästä pai- drivs från det fasta driftstälsom drives fra det faste kasta harjoitettuun itsenätl- let respektive självständig driftssted. henholdsvis det scen ammatitoimintaan. yrkesverksamhet som utövas frie erhverv, som udéves fra Tässä tapauksessa sovelle- från den stadigvarande andet faste sted. I sådanne til- taan 7 aruiklan tai 14 artiklan ordningen. I sådant fall tillfelde skal bestemmelserne 1 måääräyksiä. Jos kiunteään lämpas bestämmelserna i arartikel 7, henholdsvis artikel toimipaikkaan tar kiinteään tikel 7 respektive artikel 14. 14, finde anvendelse. I til- paikkaan kuuluu 6 artiklan Ingår i fast driftstställe eller felde, hvor der til et fast 2 kappaleessa tarkoitettua stadigvarande anordning fast driftssted eller et fast sted kitnteää omaisuutta tabi 6 ar- egendom som avses i artikel horer en fast ejendom, som tiklan 4 kappaleessa tarkoi- 6 stycke 2 eller aktier eller omhandlet i artikel 6, stykke tettu osake tal mun Osuus, annan andel som avses i arti- 2, eller en aktie eller anden verotetaan kuitenkin tulosta, kel 6 stycke 4 beskattas
andel, som omhandlet i arti- joka saadaan tällaisesta emellertid inkomst av sådan
d) Siikt endurgjald skal d) Slik godtgjerelse skatt- d) Sådan ersättning be-
einungis skattleggja i pvi legges bare i den stat hvor skattas endast i den ståt där
foretagendets virkelige Ie- företaget har sin verkliga led-
adildarriki bar sem raunveru-
leg framkvemdastjörn fyrir- delse har sitt sete, dersom ar- ning. om arbetet utförs omtkisins er ef vinnan er innt beidet utföres ombord 1 et bord på luftfartyg som avses af hendi um bord I loftfari, luftfartey som omhandlet t i punkt 4 av denna artikel.
sbr. 4. tl. bessarar greinar. punkt 4 i denne artikkel.
7. Hugtakid ”hafsbotns- 7. Uttrykket ”havsbunns- 7. Med uttrycket ”havs-
sv&di” merkir I bessari grein område” betyr i denne artik- bottenområde ” förstås I den-
hafsbotninn innan landhelgi kel havbunnen og dens un- na artikel hävsbottnen och adildarrikis og bad sem undir dergrunn innenfor en kontra- dennas underlag inom en avhonum er, svo og landgrunn herende stats territorialfar- talsslutande stats territorialpess rikis. vann samt denne stats kon- vatten samt denna stats kon-
tinentalsokkel. tinentalsockel.
22. gr. Artikkel 22 Artikel 22 Aöädrar tekjur Annen inntekt Annan inkomst
1. "Tekjur sem adili heimil- 1. Inntekter som tilfaller I. Inkomst som person isfastur I adildarriki aflar og en person bosatt i en kontra- med hemvist i en avtäalssluekki er fjällad um hér ad herende stat. og som ikke er tande stat förvärvar och som
framan skal eimungis skatt- omhandlet i de foranstående inte behandlas i föregående leggja i bviriki og skiptir ekki artikler I denne ovoverens- artiklar I detta avtal beskat-
måli hvar beirra er aflad. komst. skal uansett hvor de tas endast I denna stat, oav-
skriver seg fra, bare kunne sett varifrån inkomsten här-
skättlegges i denne stat. rör.
2. Åkverödi I. tl. eiga ekki 2. Bestemmelene i punkt I 2. Bestämmelserna i punkt vid ef så er teknanna aflar er fär ikke anvendelse, når mot- I tillämpas inte om inkomstheimilisfastur i adildarriki og tageren er bosatt i en kontra- tagaren har hemvist i en avhefur fasta atvinnustöd cda herende stat op har fast talsslutande stat och har fast fasta stofnun i ööru adild- driftssted eller et fast sted i driftställe eller stadigvarande arriki og réttindin eda eignin en annen kontraherende stat, anordning i annan avtalsslusem tekjurnar stafa frå ceru og den rettighet eller eien- tande stat samt den rättighet raunverulega bundin vid at- dom som inntekten skriver eller egendom i fräga om vilvinnurekstur sem rekinn er seg fra har direkte tilknyt- ken inkomsten betalas äger af hinni föstu atvinnustöd ning til den virksomhet som verkligt samband med röreleda vid själfsteda starfsemi drives fra det faste drittssted. se som hedrivs från det fasta sem stunduöd er å hinni föstu henholdsvis det frie yrke drittstället respektive självstofnun. I siikum tilvikum som utvves fra det faste sted. ständig yrkesverksamhet gilda åkvedi 7. gr. eda 14. gr. I så fall får bestemmelsene i som utövas från den stadigeftir bvi sem vid å. Ef fast- henholdsvis artikkel 7 eller varande anordningen. I såeign, sbr. 2. tl. 6. gr., eda artikkel 14 anvendelse. I til- dant fall tillämpas bestämhlutabréfaeign cda önnur felle hvor det til et fast melserna i artikel 7 respektihlutareign i félagi, sbr. 4. tl. driftssted eller et fast sted ve artikel 14. Ingär i fast
6. gr., tilheyrir fastri atvinnu- hörer fast ciendom som om- driftställe eller stadigvarande
stöd eda fastri stofnun skal handlet i artikkel 6 punkt 2. anordning fast egendom som hins vegar skattleggja tekjur eller aksje eller annen andel avses I artikel 6 punkt 2 eller af slikri eign eda cign- som omhandlet i artikkel 6 aktier eller annan andel som arhlutum = samkvemt — å- punkt 4, skal imidlertid inn- avses i artikel 6 punkt 4 bekv&xdum 6. gr. tekt av slik eiendom, eller skattas emellertid inkomst av
andel skattlegges 1 henhold sådan egendom eler andel
kel 6. stykke 4. beskattes omaisuudesta tar osuudesta, egendom eller andel med indkomst af sådan ejendom 6 artiklan måäräysten mukai- tillämpning av bestämmel-
eller andel dog i overens- sesti. serna I artikel 6.
stemmelse med bestemmel-
serne i artikel 6. |
Artikel 23 23 artikla Artikel 23 Formue Varallisuus Förmögenhet
I. Fast ejendom, omhand- 1. Varallisuudesta, joka I. Förmögenhet beståenlet i artikel 6, stykke 2, som koostuu sopimusvaltiossa de av sådan fast egendom ejes af en person. der er asuvan - henkilön omista- som avses i artikel 6 stycke hjemmehorende i en kontra- masta 6 artiklan 2 kappa- 2, vilken person med hemvist herende stat, og som er belig- leessa tarkoitetusta = ja i en avtalsslutande stat innegende i en anden kontrahe- toisesså — sopimusvaltiossa har och vilken är belägen i rende stat, kan beskattes i olevasta kuntceästä omaisuu- annän avtalsslutande stat, får denne anden stat. desta, voidaan verottaa tässä beskattas i denna andra stat.
toisessa valtiossa.
2. Aktier eller andre an- 2, Sopimusvaltiossa asu- 2. Aktie eller annan andel dele i et selskab. som om- van henkilön omistamasta 6 i bolag, som avses I artikel 6 handlet i artikel 6. stykke 4. artiklan 4 kaäppaleessa tarkoi- stycke 4. vilken person med og som ejes af en person, der tetusta osakkeesta tal hemvist i en avtalsslutande er hjemmehgrende i en kon- muusta yhtiöosuudesta voi- stat innehar, får beskattas i traherende stat. kan be- daan verottaa siinä sopimus- den avtalsslutande stat där skattes i den kontraherende valtiossa, jossa kiinteä omai- den fasta egendomen är belä-
stat, i hvilken den faste ejen- suus on. gen. dom er beliggende.
3. Skibe og luftfartöjer, 3. Varallisuudesta, joka 3. Förmögenhet beståender anvendes i international koostuu kansainväliseen li- de av skepp och luftfartyg trafik, samt rörlig formue, kenteeseen käytetystä lai- som används 1 internationell som knyttes til driften af sä- vasta ja ilma-aluksesta sekä trafik samt av lös egendom danne skibe og luftfartgjer, tällaisen laivan ja ilma-aluk- som är hänförlig till användkan kun beskattes i den kon- sen käyttämiscen liittyvästä ningen av sådant skepp och traherende stat, hvori foreta- irtaimesta omaisuudesta, luftfartyg beskattas endast i gendets virkelige ledelse har verotetaan vain siinä sopi- den avtalsslutande stat där sit s&de. I det omfang en stat musvaltiossa, jossa yrityk- företaget har sin verkliga led-
på grund af sin lovgivning sen tosiasiallinen johto on. ning. I den män denna stat på
ikke kan beskatte hele for- Mikäli tämä valtio lainsää- grund av sin lagstiftning inte mucen, kan formuen kun be- däntönsä johdosta ei voi ve- kan beskatta hela förmögenskattes i den stat. i hvilken rottaa koko varallisuudesta, heten, beskattas förmögenforetagendet er hjemmehg- verotetaan = varallisuudesta heten endast i den stat där rende. vain slinä valtiossa. jossa företaget har hemvist.
asuva vritys on.
4. Al anden formue, til- 4. Muusta — sopimusval- 4. All annan förmögenhet, hörende en person, der er tiossa asuvan henkilön va- oavsett var denna är belägen, hjemmeherende i en kontra- rallisuudesta verotetaan vain som person med hemvist i en
herende stat, kan, uanset tässä valtiossa riippumatta avtalsslutande stat innehar,
hvor den forefindes, kun be- siitä. missä varallisuus on. beskattas endast i denna stat. skattes i denne stat.
5. Uanset bestemmel- 5. Tämän artiklan 4 kap- 5. Utan hinder av bestäm-
serne i stykke 4 kan rörlig paleen määräysten estämättä melserna i stycke 4 får emelformue, som udgfér en del af voidan kuitenkin varallisuu- lertid förmögenhet bestående
erhvervsformuen 1 et fast desta, joka koostuu sopimus- av lös egendom, som utgör
til bestemmelsene i artikkel med tillämpning av bestäm-
6. melserna i artikel 6.
23. gr. Artikkel 23 Artikel 23 Eignir Formue Förmögenhet
I. Eign sem fölgin er i 1. Formue i fast eiendom I. Förmögenhet beståen-
fasteign samkvämt skilgrein- omhandlet i artikkel 6 punkt de av sådan fast egendom
ingu 2. tl. 6. gr. sem er i cigu 2, som eles av en person bo- som avses i artikel 6 punkt 2. adila heimilisfasts i adild- satt i en kontraherende stat. vilken person med hemvist I arriki og sem er i ödru adild- og som ligger i en annen kon- en avtalsslutande stat innearriki, må skattleggja I sidar- traherende stat, kan skatt- har och vilken är belägen i
nefnda rikinu. legges I denne annen stat. annan avtalsslutande stat, får
beskattas i denna andra stat.
2. Hlutabréfaeign eda 2. Aksje eller annen andel 2. Aktie eller annan andel
önnur hlutareign i félagi. sem i selskap som omhandlet i ar- i bolag, som avses i artikel 6
um er rett i 4. tl. 6. gr., i eigu tikkel 6 punkt 4, som eies av punkt 4, vilken person med adila heimilisfasts i adild- en person bosatt i en kontra- hemvist i en avtalsslutande arriki må skattleggja I pvi herende stat, kan skattlegges stal innehar, får beskattas i
adildarriki bar sem fasteignin i den kontraherende stat der den avtalsslutande stat där
er. den faste eiendom ligger. den fasta egendomen är belä-
gen.
3. Eign sem fölgin er i 3. Formuc i skip og luft- 3. Förmögenhet beståenskipum og loftförum sem fartöyer som går i interna- de av skepp och luftfartyg notud eru å albjödaleidum, sjonal fart, og Igsgäre knyttet som används i internationell svo og lausafé sem tengt er til driften av slike skip og trafik samt av lös egendom
notkun slikra skipa og loft- luftfartgyer, skal bare kunne som är hänförlig till använd-
fara, skal einungis skatt- skattlegges i den kontrahe- ningen av sådant skepp och leggja I pvi adildarriki bar rende stat hvor foretagendets luftfartyg beskattas endast i sem raunveruleg framkvaem- virkelige ledelse har sitt sete. den avtalsslutande stat där dastjörn fyrirtekisins hefur I den utstrekning denne stat företaget har sin verkliga led-
adsetur. Geti petta riki ekki på grunn av sin lovgivning ning. I den mån denna stat på
samkvemt — eigin — löggjöf ikke kan skattlegge hele for- grund av sin lagstiftning inte skattlagt alla eignina skal cin- muen, skattilegges formuen kan beskatta hela förmögenungis skattleggja hana i pvi bare i den stat der foretagen- heten, beskattas förmögenriki par sem fvyrirtekid er det er hjemmcehörende. heten endast i den stat där heimilisfast. företaget har hemvist.
4. Allar aörar eignir adila 4. All annen formue som 4. All annan förmögenhet. heimilisfasts i adildarriki skal tilhörer en person bosatt i en vavsett var denna är belägen. einungis skattleggja i bvi riki kontraherende stat. skal, som person med hemvist i en og skiptir ekki måli hvar ber uansett hvor den befinner avtalsslutande stat innehar, eru staösettar. seg bare kunne skattlegges i beskattas endast i denna stat.
denne stat.
5. Prått fyrir åkveödi 4. tl. 5. Uansett bestemmelsene 5. Utan hinder av bestämmå skattleggja eign I lausafé i punkt 4 kan imidlertid for- melserna i punkt 4 får emel-
sem er hluti atvinnurekstrar- mue bestående av lpspre, lertid förmögenhet bestående
eignar fastrar atvinnustödvar som utgjör driftsmidler knyt- av lös egendom, som utgör
driftssted, som et foreta- valtiossa olevan yrityksen del av rörelsetillgångarna i gende i en kontraherende toisessa — sopimusvaltiossa fast driftställe. vilket ett förestat har I en anden kontrahe- olevan kiinteän toimipaikan tag I en avtalsslutande stat rende stat, eller rörlig for- litkeomaisuuteen kuuluvasta har i annan avtalsslutande mue, som hyrer til et fast irtaimesta omaisuudesta tai stat. eller av lös egendom, sted, som en person, der er sopimusvaltiossa asuvan som är hänförlig till stadigvahjemmehorende i en kontra- henkilön toisessa sopimus- rande anordning för att utöva herende stat, har i en anden valtiossa itsenälstä ammatin- självständig yrkesverksamkontraherende = stat med harjoittamista varten käytet- het, som person med hemvist henblik på udfgvelse af frit tävänä olevaan kiinteään i en avtalsslutande stal har i erhverv, beskattes i denne paikkaan kuuluvasta irtai- annan avtalsslutande stat. anden stat. mesta omaisuudesta, verot- beskattas i denna andra stat.
taa tässä toisessa valtiossa.
Artikel 24 24 artikla Artikel 24 Dödsbo Kuolinpesä Dödsbo
Indkomst eller formue, Tulosta tai = varallisuu- Inkomst eller förmögensom beskattes hos et dedsbo, desta, jJosta sopimusvaltiossa het, som beskattas hos der er hjemmehoerende i en asuvaa kuolinpesää verote- dödsbo med hemvist i en avkontraherende stat, kan ikke taan, ei saa verottaa toisessa talsslutande stat, får inte bebeskattes hos personer. der sopimusvaltiossa asSuvaa skattas hos dödsbodelägare er berettigede til anpart i kuolinpesän osakasta. med hemvist i annan avtals-
boet, og som er hjemmehg- slutande stat.
rende i en anden kontraherende stat.
Artikel 25 25 artikla Artikel 25 Ophevelse af dobbeltbe- Kaksinkertaisen verotuksen Undanröjande av dubbelbeskatning poistaminen skattning
1. Danmark: 1. Tanska 1. Danmark
a) Såfremt en person, der a) Milloin Tanskassa asu- a) Om person med hemer hjemmehgrende i Dan- valla henkilöllä on tuloa tai vist i Danmark förvärvar inmark, oppeberer indkomst varallisuutta, josta tämän so- komst eller innehar förmöeller ejer formue, som ifglge pimuksen mukaan voidaan genhet som enligt bestämbestemmelserne i denne verottaa toisessa SOpimus- melserna i detta avtal får beoverenskomst kan beskattes valtiossa, Tanskan on, jollei skattas i annan avtalsslui en anden kontraherende 10 arntiklan 8 kappaleen toi- tande stat, skall Danmark,
stat, skal Danmark, med- sen alakappaleen tai b) koh- såvida inte bestämmelserna I
mindre bestemmelserne i ar- dan = måääräyksistä muuta artikel 10 stycke 8 andra avtikel 10, stykke 8, andet at- johdu: snittet eller punkt b) föranle-
snit, eller punkt b), medförer der annat,
andet,
1) indremme = fradrag i 1) vähennettävä = tämän 1) från denna persons denne persons danske ind- henkilön ”Tanskan tulove- danska inkomstskatt avräkna komstskat med et belob, rosta tässä toisessa SOpimus- ett belopp motsvarande den svarende til den indkomst- valtiossa maksettua = tulo- inkomstskatt som betalas i skat, som er erlagt i denne veroa vastaava määrä:; denna andra avtalsslutande anden kontraherende stat; stat;
2) indromme = fradrag 1 2) vähennettävä = tämän 2) från denna persons denne persons danske for- henkilön ”Tanskan = varalli- danska = förmögenhetsskatt mucskat med et belpb sva- suusverosta tässä tolsessa avräkna ett belopp motsva-
ta
tet til et fast driftssted som et del av rörelsetillgångarna i
sem fyrirteki I adildarriki
foretagende i en kontrahe- fast driftställe. vilket ett förehefur i ööru adildarriki, cda lausafjäreign sem tengd er rende stat har I en annen tag i en avtalsslutande stat
kontraherende stat, eller av har i annan avtalsslutande fastri stofnun til ad stunda själfsteda — starfsemi, sem lgsöore knyttet til er fast sted stat, eller av lös egendom,
adili heimilisfastur I adild- som en person bosatt i en som är hänförlig till stadigva-
kontraherende stat har i en rande anordning för att utöva arriki hefur i ödru adildarriki, i sidarnefnda rikinu. annen kontraherende stat for självständig yrkesverksam-
utgvelsen av et fritt yrke, het, som person med hemvist
skattlegges 1 denne annen i en avtalsslutande stat har i
stat. annan avtalsslutande stat.
beskattas i denna andra stat.
24. gr. Artikkel 24 Artikel 24 Dånarbu Dyodsbo Dödsbo
Tekjur eda eignir sem Inntekt eller formue, som Inkomst eller förmögen-
skattlagdar eru hjå dånarböi skattelegges hos dödsbo het, som beskattas hos heimilisföstu i adildarriki må hjemmehgrende i en kontra- dödsbo med hemvist i en avekki skattleggja hjä adila sem herende stat, kan ikke skatt- talsslutande stat. får inte beå rétt til hlutdeildar i båinu legges hos loddeier eller lega- skattas hos dödsbodelägare og er heimilisfastur f ööru tar som er bosatt i en annen med hemvist i annan avtalsadildarriki. kontraherende stat. slutande stat.
25. gr. Artikkel 25 Artikel 25 Aöferö til ad komast hjå Fremguangsmåte = til unn- Undanröjande av dubbelbetvisköttun gåelse av dobbeltbeskatning skattning
1. Danmörk: 1. Danmark I. Danmark
a) Hafi adili heimilisfastur a) När en person bosatt i a) Om person med hemi Danmörku tekjur cda eigi Danmark oppeberer inntekt vist I Danmark förvärvar inhann eign sem skattleggja må eller cier formue som i hen- komst eller innehar förmösamkvemt åkvexdum bessa hold til bestemmelsene i den- genhet som enligt bestäm-
samnings i ööru aöldarriki ne overenskomst kan skatt- melserna i detta avtal får be-
skal Danmörk, nema åkv&di legges I en annen kontrahe- skattas I annan avtalsslu- 2. mgr. 8. tl. 10. gr. eda staf- rende stat, skal Danmark, tände stat, skall Danmark, lidar b) leidi til annars: medmindre bestemmelsene i såvida inte bestämmelserna i
artikkel 10 punkt 8 annet artikel 10 punkt 8& andra
ledd eller underpunkt b) ne- stycket eller punkt b) föran-
denfor medfgrer noe annet, leder annat,
1) veita sem frådrått frå 1) innrgmme = fradrag 1 1) från denna persons
dönskum tekjuskatu bessa denne persons danske inn- danska inkomstskatt avräkna
adila färhexd sem svarar til tektsskatt med et belgp som ett belopp motsvarande den pess tekjuskatts sem greidd- tilsvarer den inntektsskatt inkomstskatt som betalats i
ur hefur veriö i sidarnefnda som er betalt i denne annen denna andra avtalsslutande adildarrikinu; kontraherende stat, stat:
2) veita sem frådrått frå 2) innremme = fradrag i 2) från denna persons dönskum eignarskatti pessa denne persons danske danska = förmögenhetsskatt adila fjärhged sem svarar til formuesskatt med et belvp avräkna ett belopp motsva-
rende til den formueskat, sopimusvaltiossa maksettua rande den förmögenhetsskatt som er erlagt i denne anden varallisuusveroa = vastaava som betalats i denna andra kontraherende stat. måäärä. avtalsslutande stat.
Fradragsbelgbet skal imid- Vähennyksen miäärä ei Avräkningsbeloppet skall lertid ikke i noget tilfelde kummassakaan tapauksessa emellertid inte i; nägot fall
kunne overstige den del af kuitenkaan saa olla suurempi överstiga den del av den
den danske indkomstskat cl- kuin se ennen vähennyksen danska inkomstskatten eller ler formueskat, beregnet för tekemistä lasketun Tanskan förmögenhetsskatten, beräksådant fradrag, der svares af tuloveron tat varallisuus- nad utan sådana avräkning, den indkomst elter formue, veron osa, joka jakautuun sille som belöper på den inkomst som kan beskattes 1 denne tulolle tai sille varallisuu- eller förmögenhet som får anden stat. delle. josta voidaan verottaa beskattas I denna andra stat.
tässä tolsessa valtiossa.
b) Såfremt en person, der b) Milloin Tanskassa asu- b) Om person med hemer hjemmeheörende i Dan- valla henkilöllä on tuloa tai vist i Danmark förvärvar inmark, oppeberer indkomst varallisnutta, josta tämän so- komst eller innehar förmöeller ejer formue, som ifolge pimuksen määräysten mu- genhet som enligt bestämbestemmelserne 1 denne kaan verotetaan vain melserna i detta avtal beskatoverenskomst kun kan be- toisessa — sopimusvaltiossa, tas endast I annan avtalssluskattes i en anden kontrahe- Tanska voi sisällyttää tulon tande stat, får Danmark inrende stat, kan Danmark tai varallisuuden verotuspe- räkna inkomsten eller förmömedregne indkomsten eller rusteeseen, mutta sen on vä- genheten i beskattningsun-
formuen i beskatningsgrund- hennettävä tulon tai varalli- derlaget men skall från den
laget, men skal i den danske suuden perusteella suoritet- danska skatten på inkomsten skat af indkomsten eller for- tavasta Tanskan verosta se eller förmögenheten avräkna muen fradrage den del af ind- tuloveron tai varallisusveron den del av inkomstskatten
komstskatten. respektive osa, joka jakautuu tästä toi- respektive förmögenhets-
formueskatten, der svares af sesta valtiosta saadulle tu- skatten som belöper på den den indkomst, som hidrörer lolle taj siellä ote valle varalli- inkomst som uppburits från frå denne anden stat, respek- suudelle. denna andra stat respektive tive den formue, som cejes den förmögenhet som inneder. has där.
2. Finland 2. Suomi 2. Finland
a) Säfremt en person. der a) Miiloin Suomessa asu- a) Om person med hemer hjemmehgrende i Finland, valla henkilöllä on tuloa tai vist i Finland förvärvar inoppeberer indkomst eller varallisuutta, josta tämän so- komst eller innehar förmöejer formue, som ifglge be- pimuksen mukaan voidaan genhet som enligt bestämstemmelserne i denne over- verottaa toisessa sopimus- melserna i detta avtal fär beenskomst kan beskattes i en valtiossa, Suomen on, joilei skattas i annan avtalssluanden kontraherende stat, 10 artiktan 8 kappaleen en- tande stat, skall Finland, såskal Finland. medmindre simmäilsen alakappaleen tai vida inte bestämmelserna i bestemmelserne 1 artikel 10. b) kohdan = määräyksistä ' artikel 10 stycke 8 första avstykke 8, förste afsnit, eller muuta johdu: snittet eller punkt b) föranle-
punkt b), medförer andet. der annat.
1) indremme = fradrag i 1) vähennettävä = tämän D från denna persons
denne persons finske ind- henkilön Suomen tulove- finska inkomstskatt avräkna
komstskat med et belgb, rosta lässä tolsessa SOpimus- ett belopp motsvarande den svarende til den indkomst- valtiossa maksettua = tulo- inkomstskatt som betalas i skat, som er erlagt i denne veroa vastaava määrä: denna andra avtalsslutande anden kontraherende stat; stat;
2) indromme = fradrag i 2) vähennettävä tämän 2) från denna persons denne persons finske for- henkilön Suomen = varalli- finska förmögenhetsskatt avmueskat med et belgb, sva- suusverosta tässä toisessa räkna ett belopp motsvaran-
bess eignarskatts sem greidd- som tilsvarer den formues- rande den förmögenhetsskatt ur hefur verid I sidarnefada skatt som er betalt i denne som betalats + denna andra adildarrikinu. annen kontraherende stat. avtalsslutande stat.
Frådråttur pessi må på Ii Fradragsbelapet skal imid- Avräkningsbeloppet skall engu tilviki vera hierri en så lertid ikke i noen tiifelle emellertid inte i något fall hluti danska tekjuskattsins overstige den del av den överstiga den del av den eda eignarskattsins, reiknaös danske inntektsskatt eller danska inkomstskatten eller ån sliks frådråttar, sem er af formuesskatt, beregnet för förmögenhetsskatten, beräk-
peim tekjum cda beirri eign slikt fradrag er gitt, som nad utan sådan avräkning,
sem skattleggja må i sidar- svarer til den inntekt eller som belöper på den inkomst nefnda rikinu. formuc som kan skattlegges i eller förmögenhet som fär
denne annen kontraherende beskattas i denna andra stat.
stal.
b) Hafi adili hetmilisfastur b) Når en person bosatt i b) Om person med hem-
[ Danmörku tekjur eda eigi Danmark oppebierer inntekt vist i Danmark förvärvar inhann cign sem einungis skal eller eier formue som 1 hen- komst eller innehar förmöskattleggja samkvemt å- hold til bestemmelsene I den- genhet som enligt bestämkvgedum samnings pbessa i ne overenskomst bare skal melserna i detta avtal beskatööru adildarriki, getur Dan- kunne skattlegges i en annen tas endast I annan avtalsslumörk talid tekjurnar cda kontraherende stat, kan Dan- tande stat. får Danmark in-
eignina med i skattstofni, en mark medregne inntekten el- räkna inkomsten eller förmö-
frå dönskum skatti af tekjum ler formuen i beskatnings- genheten i beskattningsuneda eign skal på draga bann grunnlaget, men skal i den derlaget men skall från den
hluta af tekjuskattinum eda danske inntekts- ciler för- danska skatten på inkomsten eignarskattinum, eftir bvi muesskatt gi fradrag for den eller ftörmögenheten avräkna
sem vid å, sem er at peim del av henholdsvis inntekts- den del av inkomstskatten tekjum sem stafa frå sidar- eller formuesskatten som respektive — förmögenhets-
nefnda rikinu eda af cign sem faller på inntekt som skriver skatten som belöper på den er i eigu hans bar. seg frå denne annen stat eller inkomst som uppburits från
formuce som eies der. denna andra stat respektive
den förmögenhet som inne-
has där.
2. Finnland: 2. Finland 2, Finland
a) Hafi adili heimilisfastur a) Når en person bosatt i a) Om person med hemi Finnlandi tekjur eda eigi Fintand oppebierer inntekt vist i Finland förvärvar inhann eign sem skattleggja må eller eier formue som i hen- komst eller innehar förmösamkvemt åkväxdum pessa hold til bestemmelsene i den- egenhet som enligt bestämsamnings I ödru adildarriki ne overenskomst kan skatt- melserna i detta avtal får beskal Finnland, nema åkvedr legges i en annen kontrahe- skattas t annan avtalsslu- 1. mer. 8. tl. 10. gr. eda staf- rende stat, skal Finland. tande stat. skall Finland. sälidar b) leidi til annars: medmindre bestemmelsene i vida inte bestämmelserna i
artikkel 10 punkt 8 förste artikel 10 punkt 8 första ledd eller underpunkt b) ne- stycket eller punkt b) föran-
denfor medförer noe annet, leder annat.
1) veita sem frådrått frå 1) innromme = fradrag i 1) från denna persons
finnskum tekjuskatti bessa denne persons finske inn- finska inkomstskatt avräkna
adila fjärhxd sem svarar til tektsskatt med et belép som ett belopp motsvarande den pess tekjuskatts sem greidd- tilsvarer den inniektsskatt inkomstskatt som betalats i ur hefur veriö i sfåarnefnda som er betalt i denne annen denna andra avtalsslutande adildarrikinu: kontraherende stat; stat;
2) veita sem frådrätt frå 2) innromme = fradrag I 2) från denna persons finnskum eignarskatti bessa denne persons finske for- finska förmögenhetsskatt avadila fjärh&d sem svarar til muesskatt med et belpp som räkna ett belopp motsvaran-
rende til den formueskat. sopimusvaltiossa maksettua de den förmögenhetsskatt som er erlagt i denne anden varallisuusveroa väslaava som betalats i denna andra kontraherende stat. måäärä. avtalsslutande stat.
Fradragsbelgbet skal imid- Vähennyksen = määrä el Avräkningsbeloppet skall lertid ikke i noget tlfalde kummassakaan tapauksessa emellertid inte i något fall kunne overstige den del af kuitenkaan saa olla suurempi överstiga den del av den den finske indkomstskat eller kuin se ennen vähennyksen finska inkomstskatten eller formueskat. beregnet för så- tekemistä lasketun Suomen förmögenhetsskatten, beräkdant fradrag. der svares af tuloveron tar — varallisuus- nad utan sådan avräkning, den indkomst eller formuece, veron osa, joka jakautuu sitle som belöper på den inkomst som kan beskattes 1 denne tulolle tai sille varallisuu- eller förmögenhet som får anden kontraherende stat. delle, josta voidan verottaa beskattas i denna andra stat.
tässä toisessa valtiossa.
b) Såfremt en person, der b) Milloin Suomessa asu- b) Om person med hemer hjemmehöerende i Finland. valla henkilöllä on tuloa tai vist i Finland förvärvar inoppeberer indkomst eller varallisuutta, josta tämän komst eller innehar förmöejer formue, som ifglge be- sopimuksen määräysten genhet som enligt bestämstemmelserne i denne over- mukaan = verotetaan = vain melserna i detta avtal beskatenskomst kun kan beskattes t tvoisessa — sopimusvaltiossa. tas endast It annan avtalssluen anden kontraherende stat. Suomi voi sisällyttää tulon tande stat, får Finland inkan Finland medregne ind- tai varallisuuden verotuspe- räkna inkomsten eller förmökomsten eller formuen i be- rusteesceen, mutta sen on vä- genheten i beskattningsun-
skatningsgrundlaget, men hennettävä tulon tai varalli- derlaget men skall från den
skal i den finske skat af ind- suuden perusteella suoritet- finska skatten på inkomsten komsten eller formuen fra- tavasta Suomen verosta se eller förmögenheten avräkna drage den del af indkomst- tuloveron tai = varallisuus- den del av inkomstskatten skatten, respektive formue- veron osa, joka jakautuu respektive förmögenhetsskatten, som svares af den tästä toisesta valtiosta saa- skatten som belöper på den indkomst. der hidrörer fra dulle tulolle tai siellä olevalle inkomst som uppburits från denne anden kontraherende varallisuudelle. denna andra stat respektive stat, respektive den formuce, den förmögenhet som inneder cjes der. has där.
3. Island: 3. Islanti 3. Island
a) Såtremt en person, der a) Milloin Islannissa asu- a Om person med hemer hjemmehyrende i Island, valla henkilöllä on tuloa tal vist i Island förvärvar inoppeb&erer indkomst eller varallisuutta, josta tämän so- komst e!ler innehar förmöejer formue. som i henhold til pimuksen määräysten mu- genhet som enligt bestämbestemmelserne i denne kaan voidaan verottaa melserna i detta avtal får beoverenskomst kan beskattes toisessa — sopimusvaltiossa. skattas i annan avtalsslu-
i en anden kontraherende Islannin on, jollei b) tai c) tande stat, skall Island. såvi-
stat, skal Island, medmindre kohdan määräyksistä muuta da inte bestämmelserna Ii bestemmelserne i punkt b) sohdu, vapautettava tällainen punkterna b) eller c) föranleeller c) medförer andet, fri- tulo tai varallisuus verosta. der annat, undantaga sådan
tage sådan indkomst eller inkomst eller förmögenhet formue fra beskatning. från beskattning.
b) Såfremt en person, der b) Milloin Islannissa asu- b) Om person med hemer hjemmehvwrende i Island, valla henkitöllä on tuloa. vist i Island förvärvar inoppeberer indkomst, som i josta 10 artiklan määräysten komst som enligt bestämmelhenhold til bestemmelserne i mukaan voidaan verottaa serna 1 artikel 10 får beskatartikel 10 kan beskattes i en toisessa — sopimusvaltiossa. tas I annan avtalsslutande anden kontraherende stat. Islannin on. jollei mainitun stat, skall Island. såvida inte skal Island. medmindre be- artiklan 8 kappaleen ensim- bestämmelserna 1 stycke 8 stemmelserne i stykke 8, för- mäisen alakappaleen mää- första avsnittet av nämnda
pess eignarskatts sem greidd- tilsvarer den formuesskatt de den förmögenhetsskatt ur hefur verid i sföarnefnda som er betalt i denne annen som betalats i denna andra adildarrikinu. kontraherende stat. avtalsslutande stat.
Frådrättur bessi må på i Fradragsbelepet skal imid- Avräkningsbeloppet skall
engu tilviki vera haerri en så lertid ikke i noe tilfelle over- emellertid inte i något fall hluti finnska tekjuskattsins stige den del av den finske överstiga den del av den eda eignarskattsins, reiknads inntektsskatt eller formues- finska inkomstskatten eler ån sliks frådrättar, sem er af skatt, beregnet för slikt fra- förmögenhetsskatten, beräk-
peim tekjum eda peirri cign drag er gitt, som svarer til nad utan sädan avräkning,
sem skattleggja må i siöar- den inntekt eller formue som som belöper på den inkomst
nefnda rikinu. kan skattlegges i denne an- eller förmögenhet som får
nen stat. beskattas I denna andra stat.
b) Hafi adili heimilisfastur b) När en person bosatt I b) Om person med hem-
( Finnlandi tekjur eda cigi Finland oppebirrer inntekt vist I Finland förvärvar inhann eign sem einungis skal eller eier formue som i hen- komst eller innehar förmöskattleggja samkvemt å- hold til bestemmelsene i den- genhet som enligt bestämkvxdum samnings pessa Ii ne overenskomst bare skal melserna i detta avtal beskatööru adildarriki, getur Finn- kunne skattlegges I en annen tas endast i annan avtalssluland tahö tekjurnar eda cign- kontraherende stat, kan Fin- tande stat, fär Finland in-
ina med I skattstofni, en frå land medregne inntekten el- räkna inkomsten eller förmö-
finnskum skatti af tekjum ler formuen i beskatnings- genheten i beskattningsun-
eda eign skal bå draga pann grunnlaget, men skal i den derlaget men skall från den
hluta af tekjuskattinum eda finske inntekts- eller for- finska skatten på inkomsten eignarskattinum, eftir pvi mucskatt gi fradrag for den eller förmögenheten avräkna sem vid å, sem er af beim del av henholdsvis inntekts- den del av inkomstskatten tekjum sem stafa frå sidar- eller formueskatten, som respektive — förmögenhets-
nefnda rikinu cda af cign sem faller på den inntekt som skatten som belöper på den
er i cigu hans bar. skriver seg fra denne annen inkomst som uppburits från
stat eller den formue som denna andra stat respektive
cies der. den förmögenhet som inne-
has där.
3. Island: 3. Island 3. Island
a) Hafi adili heimilisfastur a) Når en person bosatt i a) Om person med hem-
å Islandi tekjur eda eigi hann Island oppeberer inntekt el- vist i Island förvärvar ineign sem skattleggja må ler eier formue som i henhold komst eller innehar förmösamkvemt äkvexdum pessa til bestemmelsene i denne genhet som enligt bestämsamnings i ödru adildarriki overkomst kan skattlegges I melserna i detta avtal får beskal Island — undanbiggja en annen kontraherende stat, skattas i annan avtalssluslikar tekjur cöa eign skatt- skal Island, medmindre be- tande stat, skall Island, sävilagningu, nema åkvekdi staf- stemmelsene 1 underpunk- da inte bestämmelserna i lida b) eda c) Icidi til annars. tene b) eller c) medförer noe punkterna b) eller c) föranle-
annet, unnta slik inntekt eller der annat. undantaga sådan
formuc frå beskatning. inkomst celler förmögenhet
från beskattning. b) Haft adili heimilisfastur b) Når en person bosatt i b) Om person med hemå Islandi tekjur sem skatt- Island oppebirer inntekt vist I Island förvärvar in-
leggja må I ödru adildarriki som i henhold til bestemmel- komst som enligt bestämmelsamkvamt 10. gr. skal Island sene I artikkel 10 kan skatt- serna I artikel 10 får beskatdraga frå islenskum tekju- legges i en annen kontraher- tas + annan avtalsslutande
skatti pessa adila fjärhed ende stat, skal Island. med- stat, skall Island, sävida inte
sem svarar til greidds tekju- mindre bestemmelsen i sam- bestämmelserna 1 punkt 8 skatts I sidarnefnda rikinu, me artikkel punkt 8 förste första stycket av nämnda ar-
ste afsnit, i nevme artikel räyksistäå muuta johdu. vä- artikel föranleder annat, från medfvrer andet, I den is- hennettävä tämän henkilön denna persons isländska inlandske indkomstskat fra- Islannin tuloverosta tässä komstskatt avräkna ett bedrage et belseb, svarende til toisessa valtiossa maksettua lopp motsvarande den inden indkomstskat, som er er- tuloveroa vastaava määrä. komstskatt som betalats i lagt i denne anden kontrahe- Vähennyksen määrä ci kui- denna andra stat. Avräkrende stal. Fradragsbelgbet tenkaan saa olla suurempi ningsbeloppet skall emeller-
skal dog ikke kunne over- kuin se ennen vähennyksen tid inte överstiga den del av
stige den del af den islandske tekemistä lasketun Islannin den isländska skatten, beräk-
skat, beregnet för sädant fra- veron osa, joka jakautuu sille nad utan sådan avräkning, drag, der svares af den ind- tulolle, josta voidaan verot- som belöper på den inkomst
komst, som kan beskattes i taa tässä toisessa valtiossa. som fär beskattas i denna denne änden stat. andra stat.
c) Såfremt indkomst, der c) Jos Islannissa asuvan ct) Om inkomst, som peroppebieres, eller formue, henkilön tulo tai varallisuus son med hemvist i Island för-
som ejes al en person, der er on sopimuksen määräysten värvar eller förmögenhet
hjemmehyrende i Island, i mukaan vapautettu verosta som sådan person innehar, henhold til bestemmelserne i siellä, Islanti voi kuitenkin enligt bestämmelserna I avtadenne overenskomst er und- måäärätessään tämän henki- let är undantagen från betaget frå beskatning der, kan lön muusta tulosta tai varalli- skattning där, får Island lik- Island dog ved fastsettelsen suudesta suoritettavan Islan- väl vid bestämmandet av beaf den islandske skat af den- nin veron määrää ottaa Iu- loppet av den isländska skatne persons övrige indkomst kuun sen tulon tai varallisuu- ten på denna persons återeller formue medregne den den, joka on vapauetettu ve- stående inkomst eller förmöindkomst eller formue, der er rosta. genhet beakta den inkomst fritaget for skat. eller förmögenhet som un-
dantagits från skatt.
4. Norge 4. Norja 4. Norge
a) Såfremt en person, der a) Milloin Norjassa asu- a) Om person med hem-
er hjemmehgrende 1 Norge, valla henkilöllä on tuloa tai vist i Norge förvärvar inoppebirrer indkomst = eller varallisuutta. jota tämän so- komst eller innehar förmöcjer formuc. som i henhold til pimuksen määräysten mu- genhet som enligt bestämbestemmelserne 1 denne kaan = voidaan = verottaa melserna i detta avtal får beoverenskomst kan beskattes toisessa — soptmusvaltiossa, skattas i annan avtalsslui en anden kontraherende Norjan on. jollet b), c) tai d) tande stat, skall Norge, såvistat, skal Norge, medmindre kohdan måääräyksistä muuta da inte bestämmelserna i bestemmelserne i punkterne johdu, vapautettava tällainen punkterna b), c) eller d) förb), &) eller d) medförer andet. tulo tai varallisuus verosta. anleder annat, undantaga så-
fritage sådan indkomst eller dan inkomst eller förmögenformue for beskatning. het från beskattning. b) Såfremt en person, der b) Jos Norjassa asuvalla b) Om person med hem-
er hjemmehérende 1 Norge, henkilöllä on tuloa, josta 10 vist i Norge förvärvar inoppebirer indkomst. som i artiklan tai 21 artiklan mää- komst som enligt bestämmelhenhold til bestemmelserne i räysten mukaan voidaan ve- serna i artikel 10 eller artikel artikel 10 eller artikel 21 kan röltaa toisessa sopimusval- 21 får beskattas I annan avbeskattes i en anden kontra- tiossa, Norjan on, jollei 10 talsslutande — stat, — skall herende stat, skal Norge, artiklan 8 kappaleen ensim- Norge, såvida inte bestämmedmindre bestemmelserne mäisen alakappaleen määrä- melserna i artikel 10 stycke 8 i artikel 10. stykke 8, förste yksistä muuta johdu, vähen- första avsnittet föranleder afsnit, medförer andet. i den- nettävä tämän henkilön Nor- annat, från denna persons
ne persons norske ind- jan tuloverosta tässä torsessa norska inkomstskatt avräkna
komstskat fradrage et belab valtiossa maksettua tulo- ett belopp motsvarande den
nema åkvedi 1. mer. 8. tl. ledd medförer noe annet, tikel föranleder annat, från
10. gr. leidi til annars. Frå- innraämme fradrag i denne denna persons isländska indrättur pesst må på ekki vera persons islandske innotekts- komstskatt ävräkna ett beherr en så hluti islenska skatt med et belgp som til- lopp motsvarande den in-
skattsins, reiknaös ån sliks svarer den inntektsskatt som komstskatt som betalats i frådråttar. sem er af beim er betalt i den annen kontra- denna andra stat. Avräk-
tekjum sem skattleggja må I herende stat. Fradragsbelö- ningsbeloppet skall emellersidarnefnda rikinu. pet skal imidlertid ikke over- tid inte överstiga den del av stige den del av den is- den isländska skatten, beräk-
landske skatten, beregnet för nad utan sådan avräkning,
slikt fradrag er gitt, som som belöper på den inkomst
faller på den inntekt som kan som får beskattas 1 denna
skattlegges i denne annen andra stat.
stat.
c) Ef tekjur sem adil c) Når inntekt som opp- c) Om inkomst, som perheimilisfastur å Islandi hefur beres eller formue som cies son med hemvist i Island föreda cignir sem hann å eru av en person bosatt i Island, i värvar cHher förmögenhet
undanbegnar skattlagningu henhold til noen bestem- som sådan person innehar, par samkvämt åkvedum melse i denne overenskomst enligt bestämmelse i avtalet samningsins er Islandi samt er unntatt frå beskatning der, är undantagen från beskattheimilt vid åkvördöun skatta kan Island likevel ved bereg- ning där, får Island likväl vid
bessa adila af ödrum tekjum ningen av skatten på denne bestämmandet av beloppet
eda eignum ad taka tillit til persons gjenve&rende inntickt av den isländska skatten på peirra tekna eda eigna sem eller formue ta i betraktning denna persons återstående undanbegnar eru skatti. den unntatte inntekt eller for- inkomst eller förmögenhet
mue. beakta den inkomst eller för-
mögenhet som undantagits
från skatt.
4. Noregur: 4, Norge 4. Norge
a) Hafi adili heimilisfastur a) Når en person bosatt i a) Om person med hemi Noregi tekjur eda eigi hann Norge, oppeberer inntekt vist I Norge förvärvar ineign sem skattleggja må elle eier formue som i hen- komst eller innehar förmösamkvemt äkvedum pessa hold til bestemmelsene i den- genhet som enligt bestäm-
samnings i ööru aödildarriki ne overenskomst kan skatt- melserna I detta avtal får be-
skal Noregur undanbpiggja legges i en annen kontrahe- skattas I annan avtalssluslikar tekjur eda eign skatt- rende stat, skal Norge, med- tande stat, skall Norge, sävilagningu, nema åkv&d staf- mindre bestemmelsene i un- da inte bestämmelserna i lida b), c) eda d) Ilerdi til ann- derpunktene b), c) eller d) punkterna b), c) eller d) för-
ars. medförer noe annet, unnta anleder annat. undantaga så-
slik inntekt eller formue fra dan inkomst eller förmögen-
beskatning. het från beskattning.
b) Haft adili heimilisfastur b) När en person bosatt i b) Om person med hem-
i Noregi tekjur sem skatt- Norge oppeberer inntekt vist i Norge förvärvar inleggja må i ödru adildarriki som i henhold til bestemmel- komst som enligt bestämmel-
samkväm! 10. gr. eda 21. gr. sene i artikkel 10 eller 21 kan serna i artikel 10 eller artikel skal Noregur draga frå skattlegges I en annen kon- 21 får beskattas i annan avnorskum tekjuskatti pbessa traherende stat, skal Norge, talsslutande — stat, skall adila fjärhrd sem svarar til medmindre bestemmelsene i Norge, såvida inte bestämgreidds tekjuskatts i sidar- artikkel 10 punkt 8 förste melserna i artikel 10 punkt 8 nefnda rikinu, nema åkvedi ledd medförer noe annet, första stycket föranleder an-
1. mer. 8. tl. 10. gr. leidi til innromme fradrag i denne nat, från denna persons annars. Frådråttur pessi må persons norske inntektsskatt norska inkomstskatt avräkna på ekki vera herr en så hluti med et belop som tilsvarer ett belopp motsvarande den
svarende til den indkomst- veroa vastaava määrä. Vä- inkomstskatt som betalats i skat, som er erlagt i denne hennyksen määrå ei kuiten- denna andra stat. Avräkanden kontraherende stat. kaan saa olla suurempi kuin ningsbeloppet skall emeller- Fradragsbelgbet skal dog se ennen vähennyksen teke- tid inte överstiga den det av ikke kunne overstige den del mistä lasketun Norjan veron den norska skatten, beräkaf den norske skat, beregnet osa, Joka jakautuu sille tu- nad utan sådan avräkning, för sådant fradrag, der svares Jolle, josta voidaan verottaa som belöper på den inkomst af den indkomst, som kan be- tässä tolsessa valtiossa. som fär beskattas 1 denna skattes i denne anden stat. andra stat.
c) Säfremt indkomst, der c) Jos Norjassa asuvan c) Om inkomst, som peroppeberes, eller formue, henkilön tulo tai varallisuus son med hemvist i Norge försom ejes al en person, der er on sopimuksen määräysten värvar eller förmögenhet. hjemmehérende i Norge, Ii mukaan vapautettu verosta som sådan person innehar,
henhold til bestemmelserne i siellä. Norja voi kuitenkin enligt bestämmelserna i avtadenne overenskomst er und- måäärätessään tämän henki- let är undantagen från betaget frå beskatning der, kan lön muusta tulosta tat varalli- skattning där, får Norge lik- Norge dog ved fastsattelsen suudesta suoritettavan Nor- väl vid bestämmandet av beaf den norske skat af denne jan veron määrää ottaa Iu- loppet av den norska skatten persons gvrige indkomst el- kuun sen tulon tai varallisuu- på denna persons återler formue medregne den den. joka on vapautettu ve- stående inkomst eller förmöindkomst eller formue, der er rosta. genhet beakta den inkomst fritaget for skat. eller förmögenhet som un-
dantagits frän skatt.
d) Såfremt en person, der d) Milloin sopimusval- d) Om person med hemer hjemmehgrende i en kon- tiossa asuva henkilö saa 13 vist i en avtalsslutande stat traherende stat, oppeberer artiklan 6 kappaleessa tarkoi- förvärvar vinst Som avses i fortjeneste som omhandlet i tettua voittoa, josta voidaan artikel 13 stycke 6 och som artikel 13, stykke 6, og som verottaa Norjassa, Norjan on får beskattas i Norge, skall kan beskattes i Norge, skal vähennettävä tämän henki- Norge från denna persons Norge i denne persons lön — Norjan — tuloverosta norska inkomstskatt avräkna norske indkomstskat = fra- toisessa — sopimusvaltiossa ett belopp motsvarande den trekke et belgb, svarende til voitosta maksettua veroa skatt som i den andra avden skat, som i den anden vastaava määrä. Vähennyk- talsslutande staten betalats kontraherende stat er betalt sen määrä ce kuitenkaan saa på vinsten. Avräkningsbeaf fortjenesten. Fradragsbe- olla suurempi kuin se ennen loppet skall emellertid ime Iöbet skal imidlertid ikke vähennyksen tekemistä las- överstiga den del av den kunne overstige den del af ketun Norjan veron osa, joka norska skatten, beräknad den norske skat, bercgnet för jakautuu voitolle. utan sådan avräkning, som
sådant fradrag, som svares af belöper på vinsten.
fortjenesten.
5. Sverige: S. Ruotsi S. Sverige
a) Såfremt en person. der a) Milloin Ruotsissa asu- a) Om person med hemer hjemmehvgrende i Sverige, valla henkilöllä on tuloa tai vist i Sverige förvärvar inoppeberer indkomst eller varallisuutta, josta tämän so- komst eller innehar förmö-
ejer formue, som ifolge be- pimuksen mukaan voidaan genhet som enligt bestäm-
stemmelserne i denne over- verottaa toisessa SoOpimus- melserna i detta avtal får be-
enskomst kan beskattes i en valtiossa, Ruotsin on, jollei skattas i annan avtalssluanden kontraherende stat. 10 artiklan 8 kappaleen en- tande stat. skall Sverige, såskal Sverige, medmindre simmäisen alakappaleen tai vida inte bestämmelserna i bestemmelserne 1 artikel 10, b), c) tai d) kohdan määräyk- artikel 10 stycke 8 första av-
stykke 8, förste afsnit, eller sistä muuta johdu: snittet eller punkterna b), c) punkt b), c) eller d), med- eller d) föranleder annat. förer andet,
norska skattsins, reiknads ån den inntektsskatt som er be- inkomstskatt som betalats I sliks frådråttar, sem er af talt i den annen kontrahe- denna andra stat. Avräk-
beim tekjum sem skattleggja rende stat. Fradragsbelvpet ningsbeloppet skall emeller-
må i sidarnefnda rikinu. skal imidlertid ikke overstige tid inte överstiga den del av
den del av den norske skat- den norska skatten, beräk-
ten, beregnet för slikt fra- nad utan sådan avräkning,
dragt er gitt, som svarer til som belöper på den inkomst
den inntekt som kan skatt- som får beskattas i denna
legges i denne annen stat. andra stat.
c) Ef tekjur sem aödili c) Når inntekt som oppe- c) Om inkomst, som perheimilisfastur i Noregi hefur bäres eller formue som eies son med hemvist i Norge för-
eda eignir sem hann å eru av en person bosatt i Norge, i värvar eller förmögenhet undanbegnar skattlagningu henhold til bestemmelsene i som sådan person innehar, bar samkv&mt åkvgdum denne overenskomst er unn- enligt bestämmelserna i avta-
samningsins er Noregi samt tatt frå beskatning der, kan let är undantagen från beheimilt vid åkvöröun skatta Norge likevel ved beregning- skattning där. får Norge likpessa adila af ödrum tekjum en av den norske skatten på väl vid bestämmandet av beeda eignum ad taka tillit til denne persons gjenverende loppet av den norska skatten
beirra tekna eda eigna sem inntekt eller formue ta i be- på denna persons återundanbegnar eru skatti. traktning den unntatte inn- stående inkomst eller förmö-
tekt eller formue. genhet beakta den inkomst
eller förmögenhet som un-
dantagits från skatt.
d) Ef aöili heimilisfastur i d) När cn person bosatt i d) Om person med hemadildarriki hlytur hagnad sem en kontraherende stat oppe- vist I en avtalsslutande stat um er rätt i 6. ti. 13. gr. og berer gevinst som omhaånd- förvärvar vinst som avses i sem skattleggja må i Noregi, let i artikkel 13 punkt 6 og artikel 13 punkt 6 och som skal Noregur draga frå som kan skattlegges i Norge, får beskattas i Norge, skall norskum tekjuskatti pessa skal Norge 1 denne persons Norge från denna persons adila fjärhgd sem svarar til norske = inntektsskatt inn- norska inkomstskatt avräkna
pess skatts sem greiddur er rgmme fradrag med ct belöp ett belopp motsvarande den
af hagnadinum Ii fyrrnefnda som tilsvarer den skatt som i skatt som i den andra avadildarrikinu. Frådrättur den annen kontraherende talsslutande staten betalats
pessi må bö ekki vera heerri stat er betalt av gevinsten. på vinsten. Avräkningsbe-
en så hluti norska skattsins, Fradragsbelppet skal imid- loppet skall emellertid inte reiknaös ån sliks frådråttar, lertid ikke overstige den del överstiga den del av den sem er af hagnadinum. av den norske skatten, ber- norska skatten, beräknad
egnet för fradraget gis, som utan sådan avräkning, som
faller på gevinsten. belöper på vinsten.
5. Svipjöö: 5. Sverige 5. Sverige
a) Hafi adili heimilisfastur a) Når en person bosatt i a) Om person med hemi Svibjéd tekjur eda cigi hann Sverige oppebrerer inntekt vist I Sverige förvärvar ineign sem = skattleggja må eller eier formue som i hen- komst eller innehar förmö-
samkvae&mt åkv&xdum bessa hold til bestemmelsenc i den- genhet som enligt bestäm-
samnings i ödru adildarriki ne overenskomst kan skatt- melserna i detta avtal får beskal Svipjöd, nema åkvedi I. legges i en annen kontrahe- skattas i annan avtalsslumer. 8. tl. 10. gr. eda staflida rende stat, skal Sverige, tande stat, skall Sverige, såb), c) eda d) leidi til annars: medmindre bestemmelsene i vida inte bestämmelserna i
artikkel 10 punkt 8 förste artikel 10 punkt 8 första
ledd eller underpunktene b), stycket eller punkterna b). c)
c) eller d) medförer noe an- eller d) föranleder annat, net,
6 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 19
1) indrömme = fradrag i 1) vähennettävä = tämän I) från denna persons denne persons svenske ind- henkilön Ruotsin tuloverosta svenska inkomstskatt avkomstskat med et belpb, tässä toisessa sopimusval- räkna ett belopp motsvaransvarende til den indkomst- tiossa maksettua tuloveroa de den inkomstskatt som beskat, som er erlagt i denne vastaava määra; talats i denna andra avtalsanden kontraherende stat; slutande stat:
2) indromme = fradrag 1 2) vähennettävä = tämän 2) från denna persons denne persons svenske for- henkilön Ruotsin varallisuus- svenska förmögenhetsskatt mucskat med ct belgb, sva- verosta tässä tolsessa so- avräkna ett belopp motsvarende til den formueskat, pimusvaltiossa — maksettua rande den förmögenhetsskatt som er erlagt i denne anden varallisuusveroa = vastaava som betalats I denna andra kontraherende stat. måäärä. avtalsslutande stat.
Fradragsbelvbet skal imid- Vähennyksen määrä ei Avräkningsbeloppet skall
lertid ikke i noget tilfelde kummassakaan tapauksessa emellertid inte i något fall
kunne overstige den del af kuitenkaan saa olla suurempi överstiga den del av den den svenske indkomstskat kuin se ennen vähennyksen svenska inkomstskatten eller eller formueskat, beregnet tekemistä lasketun Ruotsin förmögenhetsskatten. beräk-
för sådant fradrag. der svares tuloveron tai varallisuus- nad utan sådan avräkning,
af den indkomst eHer for- veron osa, joka jakautuu sille som belöper på den inkomst mue, som kan beskattes i tulolle tai sille varallisuu- eller förmögenhet som fär denne anden kontraherende delle, josta voidaan verottaa beskattas i denna andra stat. stal. tässä toisessa valtiossa.
b) Ved anvendelsen af b) Sovellettaessa a) koh- b) Vid tillämpningen av
punkt a) skal, i tilfelde hvor taa on, kun ruotsalaisen yri- punkt a) skall, då enligt sär-
lempelse i henhold til serlig tyksen Suomessa olevan skild —lagsuftning lättnad lovgivning er indrommet ved kiinteän toimipaikan tulo- medgivits vid finsk inkomstfinsk indkomst- eller formue- tar varallisuusverotuksessa eller förmögenhetsbeskattbeskatning af et svensk fore- Suomessa on erityisen lain- ning av ett svenskt företags tagendes faste driftssted i säädännön = nojalla myön- fasta driftställe i Finland, Finland, i svensk skat af fo- netty huojennus, yrityksen från svensk skatt på företaretagendets indkomst eller saaman tulon tai varallisuu- gets inkomst eller förmögenformue fradrages den ind- den perusteella suoritetta- het avräknas den inkomstkomstskat, henholdsvis for- vasta Ruotsin verosta vähen- skatt respektive förmögenmucskat, som skulle håäve nettävä se tulovero tai va- hetsskatt som skulle ha ut-
ve&ret pålignet i Finland. så- rallisuusvero, joka olisi out gått i Finland om sådan skatfremt sådan skattelempelse suoritettava Suomessa, jos telättnad inte hade medgi-
ikke var indrömmet. sellaista veronhuojennusta et vits.
olisi myönnetty.
c) Såfremt en person, der c) Milloin Ruotsissa asu- c) Om person med hemer hjemmhöerende i Sverige, valla henkilöllä on tuloa tai vist I Sverige förvärvar inoppeberer indkomst eller varallisuutta, josta tämän so- komst eiler innehar förmöejer formuc, som i henhold tl pimuksen määräysten mu- genhet som enligt bestämbestemmelserne i denne kaan verotetaan vain melserna i detta avtal beskatoverenskomst kun kan be- toisessa — sopimusvaltiossa. tas endast i annan avtalsslu-
skattes i en anden kontrahe- Ruotsi voi sisällyttää tulon tande stat, får Sverige in-
rende stat, kan Sverige tai varallisuuden verotusper- räkna inkomsten eller förmömedregne indkomsten eller usteeseen. mutta sen on vä- genheten i beskattningsun-
formuen i beskatningsgrund- hennettävä tulon tai varallii- derlaget men skall från den
laget, men skal i den svenske suuden perusteella svoritet- svenska skatten på inkomsskat af indkomsten eller for- tavasta Ruotsin verosta se ten eller förmögenheten avmuen fradrage den del af ind- tuloveron tar varallisuus- räkna den del av inkomstkomstskatten, respektive veron osa, joka jakautuu skatten respektive förmögen-
Dh) veita sem frådrätt frå D innremme = frådrag 1 1) från denna persons säenskum tekjuskatti bessa denne persons svenske inn- svenska inkomstskatt —av-
adila fjärhxd sem svarar til tektsskatt med et belap som räkna ett belopp motsvaran-
bess tekjuskatts sem greidd- tilsvarer den inntektsskatt de den inkomstskatt som beur hefur verid i sidoarnefnda som er betalt I denne annen talats + denna andra avtalsadildarrikinu: kontraherende stat; slutande stat;
2) veita sem frådrätt frå 2) innromme = fradrag I 2) från denna persons
senskum cignarskatti bessa denne persons svenske for- svenska förmögenhetsskatt adila fjårhrxd sem svarar til muesskatt med et belop som avräkna ett belopp motsva-
bess eignarskatts sem greidd- tilsvarer den formuesskatt rande den förmögenhetsskatt
ur hefur verid i sidarnefnda som er betalt i denne annen som betalats i denna andra
adildarrikinu. kontraherende stat. avtalsslutande stat.
Frådråttur bessi må bö i Fradragsbelvpet skal imid- Avräkningsbeloppet skall
engu tilviki vera harri en så lertid ikke i noe tilfelle over- emellertid inte i något fall
hluti senska tekjuskattsins stige den del av den svenske överstiga den del av den
eda eignarskattsins, reiknads inntektsskatten = eller — for- svenska inkomstskatten eller ån sliks frådrättar. sem er af muesskatten, beregnet för förmögenhetsskatten, beräk-
beim tekjum eda beirri eign slikt fradrag er gilt, som nad utan sådan avräkning,
sem skattleggja må I sidar- svarer til den inntekt eller som belöper på den inkomst nefnda rikinu. formue som kan skattlegges i eller förmögenhet som får
denne annen stat. beskattas i denna andra stat.
b) Vid beitingu staftlidar a) b) Når det i henhold til b) Vid tillämpningen av
skal, begar sensku fyrirtaeki serskilt lovbestemmelse inn- punkt a) skall. då enligt särmed fasta atvinnustöd I Finn- remmes lempning i finsk inn- skild — lagsuftning lättnad landi hefur verid veitt ivilnun tekts- eller formuesbeskat- medgivits vid finsk inkomstvid ålagningu finnsks tekju- ning av et svensk foreta- eller förmögenhetsbeskattskatts eda eignarskatts med gendes faste driftssted i Fin- ning av ett svenskt företags sérstökum lögum, draga frå land, skal det ved anvendel- fasta driftställe i Finland,
senskum skatti af tekjum sen av underpunkt a) foran från svensk skatt på företaeda cignum fyrintekisins ved beregningen av svensk gets inkomst eller förmögentekjuskatt og eignarskatt, skatt av foretagendets inn- het avräknas den inkomst-
eftir hbvi sem vid åå, sem tekt eller formue innrommes skatt respektive förmögen-
heföu verid lagdir å i Finn- fradrag for henholdsvis den hetsskatt som skulle ha ut-
landi ef slik skattaivilnun inntekts-, eller formuesskatt, gått i Finland om sådan skathefdi ekki verid veitt. som skulle ha vert utskrevet telättnad inte hade medegi-
j Finland om slik skattelemp- vHs.
ning ikke hadde vert innrem-
met. c) Hafi adili heimilisfastur c) Når en person bosatt i c) Öm person med hem-
i Svipj60 tekjur eda eigi hann Sverige. oppebzerer inntekt vist i Sverige förvärvar ineign sem einungis skal skatt- eller eier formue som i hen- komst eller innehar förmöleggja samkvemt åkvedum hold til bestemmelsene i den- genhet som enligt bestämsamnings bessa I ödru adild- ne overenskomst bare skal melserna i detta avtal beskatarriki, getur Svipjöd talid kunne skattlegges i en annen tas endast i annan avtalsslutekjurnar eda eignina med I kontraherende stat. kan Sve- tande stat, får Sverige inskattstofni, en frå senskum rige medregne inntekten eller räkna inkomsten eller förmöskatti af tekjum eda eign skal formuen i beskatningsgrunn- genheten i beskattningsun-
på draga bann hluta af tekju- laget. men skal i den svenske derlaget men skall från den skattinum cda ecignarskatt- skatten av inntekten eller svenska skatten på inkomsinum, eftir pvi sem vid å, formuen innremme fradrag ten eller törmögenheten av-
sem er af beim tekjum sem for den del av henholdsvis räkna den del av inkomst-
stafa frå sidarnefnda rikinu inntekts- eller formuesskat- skatten respektive förmögeneda af eign sem er i eigu hans ten, som faller på den inntekt hetsskatten som belöper på
formueskatten, som svares tästä toisesta valtiosta saa- hetsskatten som belöper på af den indkomst, der hidrvrer dulle tulolle tai sieHä olevalle den inkomst som uppburits frå denne anden stat, eller at varallisuudelle. från denna andra stat respekden formue, der ejes der. tive den förmögenhet som in-
nchas där.
d) Säfremt en person, der d) - Milloin sopimusval- d) Om person med hemvist
er hjemmehvyrende i en kon- tiossa asuva henkilö saa 13 i en avtalsslutande stat förtraherende stat, oppebierer artiklan 7 kappaleessa tarkoi- värvar vinst som avses I arti-
fortjeneste som omhandlet i tettua voittoa, josta voidaan kel 13 stycke 7 och som får
artikel 13. stykke 7, og som verottaa Ruotsissa. Ruotsin beskattas i Sverige, skall kan beskattes i Sverige, skal on vähennettävä tämän hen- Sverige från denna persons Sverige fra denne persons kilön Ruotsin tuloverosta svenska inkomstskatt avsvenske indkomstskat fra- toisessa — sopimusvaltiossa räkna ett belopp motsvarantrekke et belpb, svarende til voitosta maksettua veroa de den skatt som i den andra den skat, som i denne anden vastaava määrä. Vähennyk- avtalsslutande staten betakontraherende stat er betalt sen määrä ei kuilenkaan saa lats på vinsten. Avräkningsaf fortjenesten. Fradragsbe- olla suurempi kuin se ennen beloppet skall emellertid inte Igbet skal imidlertid ikke vähennyksen tekemistä las- överstiga den del av den kunne overstige den del af ketun Ruotsin veron osa, svenska skatten, beräknad den svenske skat, beregnet joka jakautuu voitolle. utan sädan avräkning, som
för sådant fradrag. som belöper på vinsten.
svares af fortjenesten.
Artikel 26 26 artikla Artikel 26 Begraensning af beskatnings- Verotusoikeuden räajoitta- Begränsning av beskattretten minen ningsrätten
Indkomst, som oppeberes Tulosta, jonka sopimus- Inkomst som person med af en person, der er hjemme- valtiossa asuva henkilö saa, hemvist I cn avtalsslutande hörende i en kontraherende tai varallisuudesta, joka täl- stat förvärvar eller förmöstat, eller formue, som ejes laisella henkilöllä on. et saa genhet som sådan person inaf en sådan person, kan ikke verottaa toisessa sopimus- nehar fär inte beskattas i anbeskattes i en anden kontra- valtiossa, jollei verotus ole nan avtalsslutande stat, säviherende stat, medmindre nimenomaisesti sallittu tä- da inte beskattning uttrycklibeskatning udtrykkelig er til- män sopimuksen mukaan. gen är tillåten enligt detta avladt i henhold til denne over- tal. enskomst.
Artikel 27 27 artikla Artikel 27
Forbud mod diskriminering Syrjintäkielto Förbud mot diskriminering
1. Statsborgere i en kon- 1. Sopimusvaltion kansa- I. Medborgare i en avtals-
lainen ei totsessa sopimus- slutande stat skall inte i an-
traherende stat skal ikke i en
anden kontraherende = stat valtiossa saa joutua sellaisen nan avtalsslutande stat bli kunne undergives nogen be- verotuksen tat sihen litty- föremål för beskattning eller skatning eller dermed for- vän velvoituksen kohtecksi, därmed sammanhängande bundne krav, som er ander- joka on muunlainen tar ras- krav som är av annat slag elledes etler mere byrdefulde kaampi kuin verotus tal sii- ler mer tyngande än den be-
hen liittyvä velvoitus, jonka skattning och därmed sam-
end den = beskatning og
dermed forbundne krav, som kohteeksi tämän toisen val- manhängande krav som medstatsborgere I denne anden tion kansalainen samotssa borgare i denna andra stat
olosuhteissa joutuu tai saät- under samma förhållanden är stat under samme forhold er
taa joutua. Tämän sopimuk- elier kan bli underkastad. eller måtte blive undergivet.
par. som skriver seg fra denne an- den inkomst som uppburits
nen stat eller den formue från denna andra stat respek-
som eies der. tive den förmögenhet som in-
nehas där.
d) Ef adili heimilisfastor i d) Når en person bosatt i d) Om person med hem-
adildarriki hlytur hagnad sem en kontraherende stat oppe- vist i en avtalsslutande stat um er rett i 7. tl. 13. gr. og bierer gevinst som omhand- förvärvar vinst Som avses I sem skattleggja må I Svipjöd let i artikkel 13 punkt 7 og artikel 13 punkt 7 och som
skal Svipjöd draga frå sensk- som kan skattlegges i Sveri- får beskattas i Sverige, skall um tekjuskatti bessa adila ge. skal Sverige i denne per- Sverige från denna persons fjärhrö sem svarar ul bess sons svenske inntektsskatt svenska inkomstskatt avskatts sem greiddur er af innrgmme fradrag med et be- räkna ett belopp motsvaran-
hagnadinum i fyrrnefnda löp som tilsvarer den skatt de den skatt som i den andra adildarrikinu. Frådråttur som i den annen kontrahe- avtalsslutande staten beta-
pessi må på ekki vera herri rende stat er betalt äv gevin- lats på vinsten. Avräkningsen så hluti senska skattsins. sten. Fradragsbelopet skal beloppet skall emellertid inte
reiknads ån sliks frådråttar. imidlertid ikke overstige den överstiga den del av den sem er af hagnadinum. del av den svenske skatten, svenska skatten, beräknad
beregnet för fradraget gis, utan sädan avräkning, som
som faller på gevinsten, belöper på vinsten.
26. gr. Artikkel 26 Artikel 26
Takmörkun a rétti til skatt- Begrensning i beskatnings- Begränsning av beskattlagningar retten ningsrätten
Tekjur sem adili heimilis- Inntekt som oppebieres av Inkomst som person med fastur i adildarriki hefur eda en person bosatt i en kontra- hemvist i en avtalsslutande eign sem hann å må ekki herende stat, eller formue stat förvärvar eller förmöskattleggja i ödru adildarriki som eies av en slik person, genhet som sådan person in-
nema skattlagning så sky- kan ikke skattlegges i en an- nehar får inte beskattas i anjaust — heimil samkvemt nen — kontraherende = stat, nan avtalsslutande stat, såvi-
samningi hessum. medmindre skattlegging ut- da inte beskattning uttryckli-
trykkelig er tillatt etter denne gen är tillåten enligt detta av-
overenskomst. tal.
27. gr. Artikkel 27 Artikel 27
Jufnrétti Ikke-diskriminering Förbud mot diskriminering
1. Rikisborgari = adildar- 1. Statsborgere av en kon- 1. Medborgare i en avrikis skal ekki seta annarri traherende stat skal ikke i en talsslutande stat skall inte i eda byngri skattlagningu eda annen kontraherende stat annan avtalsslutande stat bli
kröfum i bvi sambandi i ööru vere undergitt noen beskat- föremål för beskattning eller
adildarriki en rikisborgarar ning eHer forpliktelse i sam- därmed sammanhängande
pess rikis sata eda getu sett menheng hermed, som er an- krav som är av annat slag elvid sömu aödstrdur. Prått nerledes eller mer tyngende ler mer tyngande än den be-
fyrir åkvedi 1. gr. gildir etta enn den som statsborgere av skattning och därmed samäkvrdi einnig um aötla sem denne annen stat under sam- manhängande krav som med-
ekki er heimilisfastur i einu me forhold er eller mätte bli borgare i denna andra stat adildarriki eda fleirum. pålagt. Denne bestemmelse under samma förhållanden är skal uansett bestemmelsene i eller kan bli underkastad.
Uanset bestemmelserne i ar- sen I artiklar måääräyvsten Utan hinder av bestammeltikel I skal denne bestem- estämättä sovelletaan tätä serna i artikel 1 tillämpas
melse også finde anvendelse måäräystä myös henkilöön, denna bestämmelse även på
på personer, der ikke er joka ei asu sopimusvaltiossa person som inte har hemvist i hjemmehoerende i cen eller tar useissa — sopimusval- en eller flera av de avtalssluflere af de kontraherende tidissa. tande staterna. stater.
2. Beskatningen af et fast 2. Verotus, joka kohdistuu 2. Beskattningen av fast driftssted eller et fast sted, sopimusvaltiossa asuvan yri- driftställe eHer stadigvarande som et foretagende eller en tyksen tai henkilön toisessa anordning, som företag eller person, hjemmehgörende i en sopimusvaltiossa — olevaan person med hemvist i en avaf de kontraherende stater, kiunteään tormipaikkaan tal talsslutande stat har i annan har i en anden kontraherende kinteään paikkaan, ei tässä avtalsslutande stat, skall i stat, må ikke vere mindre toisessa valtiossa saa olla denna andra stat inte vara fordelagtig i denne anden stat epäedullisempi kuin verotus, mindre fördelaktig än beend beskatningen af foreta- Joka kohdistuu tässä toisessa skattningen av företag eller gender eller personer, hjem- valtiossa asuvaan saman- person med hemvist i denna mehgrende I denne anden laista tormintaa harjoittavaan andra stat, som bedriver stat, der driver samme virk- yritykseen tat henkilöön. verksamhet av samma slag. somhed.
Denne bestemmelse skal Tämän määräyksen ei kat- Denna bestämmelse anses ikke kunne fortolkes som sota velvoittavan sopimus- inte medföra förpliktelse för forpligtende en kontrahe- valtiota myöntämään = toi- en avtalsslutande stat att rende stat til at indrsmme sessa sopimusvaltiossa asu- medge person med hemvist i personer, der er hjemmehö- vaile henkilölle sellaista hen- annan avtalsslutande stat sårende i en anden kontrahe- kilökohtaista vähennystä dant personligt avdrag vid
rende stut, de personlige verotuksessa, vapautusta beskattningen, sädan skatte-
skattemessige begunsti- verosta tai alennusta veroon befrielse eller skattenedgelser, lempelser og nedset- siviilisäädyn taikka perheen sättning på grund av civil-
telser, som den som fylge af huoltovelvollisuuden = joh- ständ eller försörjningsplikt
agteskabelig stilling eller for- dosta, joka myönnetään en- mot familj som medges persärgerpligt over for familie sikst mainitussa = valtiossa son med hemvist i den förstindrommer personer, der er asuvalle henkilölle. Määräys nämnda staten. Bestämmelhjemmcehöerende inden for ei myöskään tuota oikeutta sen medför inte heller rätt att dens eget område. Bestem- saada sopimusvaltiossa toi- i en avtalsslutande stat erhålmelsen medförer ej heller ret mitettavassa — verotuksessa la avdrag vid beskattningen til i en kontraherende stät at vähennystä tat = oikeutta eller skattebefrielse för diviopnå fradrag ved beskatnin- saada siellä vapautusta ve- dend eller annan utbetalning gen eller fritagelse for be- rosta toisessa sopimusval- till bolag med hemvist i anskatning at udbytte eller an- tiossa asuvalle yhtiölle suori- nan avtalsslutande stat. dre udbetalinger til et scl- tetun osingon tal muun makskab, der er hjemmehörende sun perusteclla. i en anden kontraherende stat.
Bestemmelsen i 1. afsnit Ensimmätsen = alakappa- Bestämmelsen i första avhindrfer ej heller en kontra- leen määräys ei myöskään snittet hindrar inte heller en herende stat i at beskatte ind- estä sopimusvaltiota verotta- avtalsslutande ståt att bekomst. der oppeberes af et masta tuloa, jonka kiinteä skatta inkomst, som fast fast driftssted, i overens- toimipaikka saa, tämän val- driftställe förvärvar, enligt
stemmelse med reglerne i tion oman lainsäädännön reglerna i denna stats egen
denne stats egen lovgivning, mukaan, jos kiunteä toimi- lagstiftning, om det fasta
artikkel I, også få anven- Utan hinder av bestämmeldelse på personer som ikke serna i artikel I tillämpas er bosatt i en eller flere av de denna bestämmelse även på
kontraherende stater. person som inte har hemvist i
en eller flera av de avtalsslu-
tande staterna.
2. Skattlagning fastrar at- 2. Beskatningen av et fast 2. Beskattningen av fast
vinnustöövar eda fastrar driftssted eller et fast sted, driftställe eller stadigvarande stofnunar, sem fyrirteki eda som et foretagende eller en anordning, som företag eller adili heimilisfastur i adild- person bosatt (hjemmcehyö- person med hemvist i en av-
arriki rekur i ödru adild- rende) i en Kontraherende talsslutande stat har i annan arriki, skal ekki vera öhag- stat har i en annen kontraher- avtalsslutande stat, skall i
st&dar! I sidarnefnda rikinu ende stat, skal i denne annen denna andra stat inte vara
en skattlagning fyrirtekis stat ikke vere mindre gunstig mindre fördelaktig än be-
eda adila heimilisfasts I sidar- enn beskattningen av skattningen av företag eller nefnda rikinu sem hefur sams foretagender eller personer person med hemvist i denna konar starfsemi med hönd- bosatt (hjemmeheörende) i andra stat, som bedriver um. denne annen stat. som ut- verksamhet av samma slag.
över samme virksomhet.
Petta åkvedi skal på ekki Denne bestemmelse skal Denna bestämmelse anses skyra bannig ad bad skyldi ikke tolkes slik at den for- inte medföra förpliktelse för adildarriki til ad veita aötla plikter en kontraherende stat en avtalsslutande stat att
heimilisföstum i ööru adild- til å innrgömme personer bo- medge person med hemvist i
arriki nokkurn bann persönu-” satt i en annen kontrahe- annan avtalsslutande stat såtrådrått, fvilnun eda lekkun rende stat, slike personlige dant personligt avdrag vid skatta vegna hjäskaparstödu fradrag, fritagelser og ned- beskattningen, sådan skatteeda — fjölskylduframfaerslu- settelser ved beskattningen, befrielse eller skattened-
skyldu sem bad veitir adila som den på grunn av sivil- sättning på grund av civil-
sem er heimilisfastur i fyrr- stand eller forsorgelsesbyrde stånd eller försörjningsplikt nefnda rikinu. i åkvedinu innrömmer personer som er mot familj som medges perfelst heldur ekki réttur til bosatt på dens eget område. son med hemvist i den förstpess i adildarriki ad få frå- Bestemmelsen medfvrer hel- nämnda staten. Bestämmeldrätt vid skattlagningu eda ad ler ikke rett til i en kontrahe- sen medför inte heller rätt att
vera — undanbeginn = skaätt- rende stat å oppnå fradrag ren avtalsslutande stat erhållagningu af ågådahlut eda ved beskatningen eller frita- la avdrag vid beskattningen
annarti utborgun til félags gelse for beskatning av divi- eller skattebefrielse för utheimilisfasts I ödru adild- dende eller annen utbetaling delning eller annan utbetalarriki. til et selskap hjemmehörende ning till bolag med hemvist i
i en annen kontraherende annan avtalsslutande stat. stat.
Åkvirdi 1. mer. hamla Bestemmelsen i förste ledd Bestämmelsen i första heldur ekki adildarriki ad hindrer heller ikke en kontra- stycket hindrar inte heller en skattleggja samkvä&mt eigin herende stat i å skattlegge avtalsslutande stat att be-
löggjöf — tekjur sem = föst inntekt som oppebieres av et skatta inkomst som fast drift-
atvinnustöd hefur ef fasta fast driftssted etter reglene i ställe förvärvar, enligt regleratvinnustödin tilheyrir hluta- denne stats egen lovgivning, na i denna stats egen lagstiftfélagi eda hlidstrdu félagi när det faste driftssted til- ning, om det fasta driftstället
såfremt det faste driftssted paikka kuuluu toisessa sopi- driftstället tillhör aktiebolag
tilhgrer et aktieselskab eller musvaltiossa olevalle osa- eller därmed jämförligt bolag dermed ligestillet selskab i en keyhtiölle tai siihen verratta- 1 annan avtalsslutande stat. anden kontraherende stat. valle yhtiölle. Verotuksen on Beskattningen skall dock Beskatningen skal dog svare kuitenkin vastattava vero- motsvara den beskattning til den beskatning, som an- tusta, joka kohdistuu ensiksi som tillämpas för aktiebolag vendes over for aktiesel- mainitussa sopimusvaltiossa eller därmed jämförligt bolag skaber og dermed ligestiliede asuvan osakeyhtiön tai sii- med hemvist i den förstselskaber, der er hjemmehg- hen verrattavan yhtiön en- nämnda avtalsslutande starende i den fgrstnevnte kon- nen jaetun voiton perusteella ten på dess inkomst. beräk-
traherende stat, for så vidt myönnettävän vähennyksen nad utan avdrag för utdelad
angår deres indkomst, bereg- tekemistä laskettuun tuloon. vinst. net uden fradrag for udloddet
fortjeneste. 3. Medmindre bestemmel- 3, Muussa kuin sellaisessa 3. Utom i de fall då be-
serne i artikel 9, stykke I, tapauksessa, jossa 9 artiklan stämmelserna I artikel 9 stycartikel 11, stykke 4, eller arti- I kappaleen, I1 artiklan 4 ke I, artikel 11 stycke 4 eller kel 12, stykke 4, finder an- kappaleen tai 12 aniktan 4 artikel 12 stycke 4 tillämpas, vendelse, skal renter, royal- kappaleen määräyksiä sovel- är ränta, royalty och annan
ties og andre betalinger, der letaan, ovat korko, rojalti ja utbetalning från företag i en udredes af et foretagende i en muu maksu, jotka sopimus- avtalsslutande stat till person
kontraherende stat til en per- valtiossa oleva yritys suorit- med hemvist i annan avtalsson, hjemmehgrende i en an- taa tolsessa sopimusvaltiossa slutande stat avdragsgilla vid den - kontraherende = stat, asuvalle henkilölle, vähen- bestämmandet av den bekunne fratrekkes ved opgg- nyskelpoista tämän yrityksen skattningsbara inkomsten för
relsen af et sådant foreta- verotettavaa tuloa määräl- sädant företag på samma vill-
gendes skattepligtige ind- täessä samoin ehdoin kuin kor som betalning till person
komst under samme betin- maksu ensiksi mainitussa med hemvist i den förstgelser, som hvis betalingerne valtiossa asuvalle henkilölle. nämnda staten. På samma
var sket til en person, hjem- Samoin on sopimusvaltiossa sätt är skuld som företag i en mehvgrende i den förstnevnte olevan — yrityksen = velka avtalsslutande stat har till stat. På samme måde skal toisessa — sopimusvaltiossa person med hemvist i annan enhver geld, som et foreta- asuvalle henkilölle vähen- avtalsslutande stat avdrags-
gende i en kontraherende nyskelpoinen tämän yrityk- gill vid bestämmandet av så-
stat har til en person, hjem- sen = verotettavaa = varalli- dant företags beskattningsmehgrende i en anden kon- suutta määrältäessä samoin bara förmögenhet på samma traherende stat, kunne fra- ehdoin kuin velka ensiksi villkor som skuld till person trekkes ved opggerelsen af et mainitussa valtiossa asuvalle med hemvist i den förstsådant foretagendes skatte- henkilölle. nämnda staten.
pligtige formue under samme
betingelser, som hvis gelden
var blevet stiftet over for en
person hjemmehgrende i den
förstnevnte stat.
4. Foretagender i en kon- 4. Sopimusvaltiossa oleva 4. Företag i en avtalsslutraherende stat, hvis formue yritys, jonka = pääoman tande stat, vars kapital helt
helt eller delvis ejes eller toisessa sopimusvaltiossa tai eller delvis ägs eller kontrol-
kontrolleres, direkte elier in- useissa toisissa sopimusval- leras, direkt eller indirekt. av direkte, af cen eller flere per- tioissa asuva henkilö tai en eller flera personer med soner, der er hjemmehg- siellä asuvat henkilöt välittö- hemvist i en eller flera av de
rende i en eller flere af de mästi tai välillisesti joko ko- andra avtalsslutande sta-
andre kontraherende stater, konaan tai osaksi omistavat terna, skall inte i den först-
skal ikke i den förstnevnte tai josta he tällä tavoin måä- nämnda staten bli föremål för
i ödru adildarriki. Skatt- hörer et aksjeselskap eller tillhör aktiebolag eller därlagningin skal pö samsvara dermed likestillet selskap i med jämförligt bolag i annan gildandi = skattlagningu = å en annen kontraherende stat. avtalsslutande stat. Beskattheimilisföst hlutafélög eda Beskatningen skal dog svare ningen skall dock motsvara bliöstxd félög i fyrrnefnda til den beskatning som an- den beskattning som tillämadildarrikinu — af — tekjum vendes for aksjeselskaper og pas för aktiebolag eller därpeirra, reiknudum ån dermed likestilte selskaper med jämförligt bolag med frådråttar öthlutads hagn- hjemmehvyrende i den fyrst- hemvist i den förstnämnda
adar. nevnte kontraherende stat. avtalsslutande staten på dess for så vidt angår deres inn- inkomst, beräknad utan av-
tekt, beregnet uten fradrag drag för utdelad vinst.
for utdelt utbytte.
3. Eigi åkvedi, I. tl 9. gr., 3. Med mindre bestem- 3. Utom i de fall då be-
4. tl. 11. gr eda 4. tl. 12. gr. melsene i artikkel 9 punkt I, stämmelserna i artikel 9
ekki vid skulu vextir, böknun artikkel I1 punkt 4 eller ar- punkt 1. artikel Il punkt 4
og aörar greidslur frå fyrir- tikkel 12 punkt 4 kommer til eller artikel 12 punkt 4 ullämteki i adildarriki til adila anvendelse, skal renter, pas, är ränta, royalty och anheimilisfasts i ödru adild- royalties og andre utbeta- nan utbetalning från företag i arriki vera frådrättarberar linger fra et fortagende i en en avtalsslutande stat till pervid åkvördun skattskyldra kontraherende stat til motta- son med hemvist i annan avtekna sliks fyrirtekis eftir ger i en annen kontraherende talsslutande stat avdragsgilla sömu reglum og greiöslur til stat, kunne fratrekkes ved vid bestämmandet av den beadila heimilsfasts i fyrr- beregningen av den skattbare skattningsbara inkomsten för
nefnda rikinu. Å sama hått er inntekt for slikt foretagende sådant företag på samma vill-
skuld fyrirtekis i adildarriki på samme vilkår som tilsva- kor som betalning till person
vid adila heimilisfastan i ödru rende utbetalinger til perso- med hemvist i den först-
adildarriki frådråttarber vid ner hjemmehgrende i den nämnda staten. På samma åkvöröun skattskyldrar eign- forstnevnte stat. På samme sätt är skuld som företag i en ar fyrirtekisins eftir sömu måte skal gjeld som et foreta- avtalsslutande stat har till reglum og skuld viö adila gende i en kontraherende person med hemvist i annan heimilsfastan i fyrrnefnda stat har til cn person bosatt avtalsslutande stat avdragsrikinu. (hjemmehgrende) i en annen gill vid bestämmandet av så-
kontraherende stat, ved be- dant företags beskattnings-
regningen av foretagendets bara förmögenhet på samma
skattepliktige formue vere villkor som skuld till person
fradragsbercttiget på samme med hemvist i den först-
vilkär som gjeld til personer nämnda staten. som er bosatt (hjemmehyörende) i den förstnevnte stat.
4. pött fjärmagn fyrintekis 4. Foretagender i en kon- 4. Företag i en avtalsslui adildarriki så ad öllu eda traherende stat, hvis formue, tande stat, vars kapital helt nokkru = leyti, beint ecda helt eller delvis, eies eller eller delvis ägs eller kontrolöbeint, I eigu eda stjörnad af kontrolleres direkte eller in- leras, direkt eller indirekt, av einum ceda fleiri adilum heim- direkte av en eller flere per- en eller flera personer med ilisföstum i einu eda fleiri soner som er hjemmehgren- hemvist i en eller flera av de ödörum adildarrikjum, skal de i en eller flere av de andre andra = avtalsslutande = stapad ekki seta annarri eda kontraherende stater, skal terna, skall inte i den förstbyngri skattlagningu eda ikke i den färstnevnte stat nämnda staten bii föremål för
stat kunne underkastes no- räävät, et ensiksi mainitussa beskattning eller därmed gen beskattning eller dermed valtiossa saa joutua sellaisen sammanhängande krav som forbundne krav, som er an- verotuksen tat siuhen liitty- är av annat slag eller mer derledes eller mere byrdefuld vän velvonuksen kohtecksi, tyngande än den beskattning end den beskatning og joka on muunlainen tar ras- och därmed sammanhängandermed forbundne krav, som kaampi kuin verotus tai sit- de krav som annat liknande andre = tilsvarende = foreta- hen littyvä velvoitus, jonka företag i den förstnämnda gender i den förstnevate stat kohteeksi ensiksi mainitussa staten är eller kan bli underer eller måtte blive undergi- sopimusvaltiossa oleva muu kastat. vet. samanluonteinen yritys jou-
tuu tal saattaa jouta.
5. Bestemmelserne i denne 5; Tämän artiklan mäöä- 5. Bestämmelserna i denna artikel anses ikke at medföre räysten ei katsota velvoitta- artikel anses inte medföra forpligtelse for Norge til at van Norjaa myöntämään toi- förpliktelse för Norge att indrgmme statsborgere i en sen sopimusvaltion kansalai- medge medborgare i annan anden kontraherende stat, selle. joka ei ole syntynyt avtalsslutande stat, som inte som ikke er födt i Norge af Norjassa norjalaisista van- är född i Norge av norska norske foreldre, de serlige hemmista, nitä erityisiä ve- föräldrar, de särskilda skatskattefordele, som i henhold ronhuojennuksia, jotka 18 teförmåner som enligt 225 ul $ 22 i skatteloven af 18. pälvänä elokuuta 1911 anne- skattelagen den 18 augusti august — 1911 — indraommes tun verolain 22 §:n mukaan 1911 medges norsk medbornorske statsborgere og per- myönnetään Norjan kansa- gare och person född i Norge soner, fadt i Norge af norske laiselle ja henkilölle, joka on av norska föräldrar (person foreldre — (personer - med syntynyt Norjassa norjalai- med norsk ”infödsrett””). norsk ”indföädsret'). sista vanhemmista (henkilö,
jolla on Norjan ”infods-
rett").
6. Vanset bestemmelserne 6. Fämän sopimuksen 2 ar- 6. Utan hinder av bestäm- 1 antikel 2 skal bestemmel- tiklan estämättä sovelletaan melserna i artikel 2 tillämpas serne i denne artikel finde tämän artiklan määräyksiä bestämmelserna i förevaanvendelse på skatter af kaikenltaatuisiin veroihin. rande artikel på skatter av enhver art og betegnelse. varje slag och beskaffenhet.
Artikel 28 28 artikla Arnlikel 28 Fremgangsmåden ved ind- Keskinäinen sopimusmenet- Förfarandet vid ömsesidig gåelse af gensidige aftaler tely överenskommelse
1. I tilféelde, hvor en per- 1. Jos henkilö katsoo, että I. Om en person anser att i son mener, at der i en eller sopimusvaltion tai useiden cen eller flera av de avtalsslu-
flere af de kontraherende sopimusvaltioiden toimenpi- tande staterna vidtagits åt-
stater er truffet foranstalt- teet ovat johtaneet tai johta- gärder som för honom med-
vat hänen osaltaan verotuk- för eller kommer att medföra ninger, som for ham med-
seen, joka on tämän sopi- beskattning som strider mot förer eller vil medföre en
muksen måääräysten = vas- bestämmelserna i detta avtal,
beskatning, som ikke er i
tainen, hän vor saattaa kan han, utan att detta påveroverensstemmelse med be-
asiansa sen sopimusvaltion kar hans rätt att använda sig stemmelserne i denne over-
toimivaltaisen viranomaisen av de rättsmedelt som finns i enskomst. kan han. uden at
käsiteltäväksi, jossa hän dessa staters interna rättsdet påvirker hans ret til at anvende de retsmidler, som asuu tal, jos kysymyksessä ordning, framlägga saken för
on 27 artiklan I kappaleen den behöriga myndigheten i står til hans rådighed ifölge
disse staters interne lovgiv- soveltaminen. jonka kansa- den avtalsslutande stat där
lainen hän on, ilman että han har hemvist eller, om ning. indbringe sin sag for
tämä vaikuttaa hänen oikeu- fråga är om tillämpningen av
den kompetente myndighed i
kröfum i pvi sambandi I fyrr- kunne underkastes noen be- beskattning eller därmed nefnda adildarrikinu en annad skatning eller dermed for- sammanhängande krav som svipad fyrirkeki satir cda bundne skattekrav, som er är av annat slag eller mer peti settibviriki. annerledes eller mer tyn- tyngande än den beskattning
gende enn den beskatning cl- och därmed sammanhängan-
ler dermed forbundne krav de krav som annat hiknande
som andre tilsvarende foreta- företag 1 den förstnämnda
gender i den förstnevnte stat staten är eller kan bli under-
er eller måtte bli undergitt. kastat.
5. Åkvedi bessarar grein- 5. Bestemmelsene i denne 5. Bestämmelserna I denar skal ekki skyra bannig ad artikkel skal ikke tolkes slik na artikel anses inte medföra
Noregi beri skylda til ad at de forplikter Norge til å förphktelse för Norge att
velta — rikisborgara annars innremme statsborgere av en medge medborgare i annan
adildarrikis, sem ekki er annen kontraherende stat, avtalsslutande stat. som inte
feddur i Noregt af norsku som ikke er födt i Norge av är född it Norge av norska foreldri, = ber sérstöku norske foreldre. de serskilte föräldrar, de särskilda skatskattaivilnanir — samkviämt skattelettelser som i henhold teförmåner som enligt 22 § 22. gr. norsku skattlaganna til & 22 i den norske skatte- skattelagen den 18 augusti
frå 18. ågöst 1911. sem veitt- lov av 18. august 1911 tilstås 1911 medges norsk medbor-
ar eru norskum rikisborgara norske statsborgere og per- gare och person född i Norge og adila, frddum i Noregi af soner som er födt i Norge av norsku foreldri (menn med norske foreldre (personer med norsk ”infadsrett "). norskan ”frdöingarrétt”). med norsk innfodsrett).
6. Prätt fyrir åkvRöi 2. gr. 6. Bestemmelsene i denne 6. Utan hinder av bestämgilda åkvxd bessarar greinar artikkel skal, uansett be- melserna i artikel 2 ullämpas um hvers konar skatta, stemmelsene i artikkel 2. få bestämmelserna 1 förevaranhverju nafni sem beir netn- anvendelse på skatter av de artikel på skatter av varje ast. enhver art og betegnelse. slag och beskaffenhet.
28 gr. Artikkel 28 Artikel 28 Framkvämd gagnkvems Fremgangsmåte ved inn- Förfarandet vid ömsesidig samkomulags gåclse uv gjensidige avtaler överenskommelse
I. Pegar adöili telur ad eitt I. När en person mener ät I. Om en person anser att eda fleiri adildarrfkjanna geri tiltak som er truffet i en eller i en eller flera av de avtalsråöstafanir sem leidi til eda flere kontraherende stater i slutande staterna vidtagits muni leida til skattlagningar forhold til ham medförer, el- ätgärder som för honom ad bvi er hann värdar sem ler vil medföre en beskatning medför eller kommer att ekki er i samrami vid åkviedi som avviker fra bestemmel- medföra beskattning som samnings bessa, getur hann, sene i denne overenskomst. strider mot bestämmelserna i ån bess ad pad raski rétti kan han legge sin sak frem detta avtal, kan han, utan att hans til ad frera sår I nyt rétt- for den kompetente myndig- detta påverkar hans rätt att arvernd sem löggjöf bessara het i den kontraherende stat använda sig av de rättsmedel rikja kvedur å um, lagt målid hvor han er bosatt, eller hvis som finns I dessa staters infyrir ber stjörnvald i pvi saken faller inn under artik- terna rättsordning, framlägga
adildarriki bar sem hann er kel 27 punkt 1. i den kontra- saken för den behöriga mynheimilisfastur eda, svo fram- herende stat hvor han er digheten i den avtalsslutande
arlega sem målid fellur innan statsborger. Dette kan gjvres stat där han har hemvist el-
åkveda I. tll 27. er. I bvi uten al det påvirker hans rett ler, om fråga är om tillämp-
den — kontraherende = stat, teensa käyttää näiden valtioi- artikel 27 stycke 1. i den avhvori han er hjemmeheörende den stsälsissä oikeusjärjes- talsslutande stat där han är
eller, såfremt tilfldet er om- tyksissä olevia oikeussuoja- medborgare. fattet af artikel 27, stykke 1, i keinoia.
den kontraherende stat. i
hvilken han er stalsborger.
2. Den kompetente myn- 2. Jos toimivaltainen vi- 2. Om den behöriga myn-
dighed skal, hvis indsigelsen ranomainen havaitsee huo- digheten finner invändningen synes at vare begrundet, og mautuksen perustelluksi, grundad men inte själv kan få
hvis den ikke selv kan nå til mutta ci itse voi saada aikaan till stånd en tillfredsställande en rimelig läsning, sege at tyydyttävää ratkaisua, viran- lösning, skall myndigheten lpse sagen ved gensidig aftale omaåaisen on pyrittävä toisen söka lösa frågan genom öm-
med den kompetente myn- sopimusvaltion —toimivaltai- sesidig — överenskommelse
dighed i sådan anden kontra- sen viranomaisen kanssa, med behörig myndighet i an-
herende stat. som bereres af jota asia koskee, keskinäisin nan avtalsslutande stat, som spörgsmålet, med henblik på sopimuksin — ratkaisemaan berörs av frågan, i syfte att
at undgå en beskatning, der asia siinä tarkoituksessa, että undvika beskattning som ikke er i overensstemmelse verotus, joka on tämän sopi- strider mot detta avtal. Om med overenskomsten. Hvis muksen vastainen, vältetään. den stat hos vars behöriga den stat, overfor hvis kom- Jollei asia koske sitä valtiota, myndighet personen i fråga
petente myndighed den på- jonka toimivaltaisen viran- har framlagt saken inte själv
geldende person har forelagt omailsen käsiteltäväksi asian- berörs av frågan, skall denna sagen, ikke selv bergres af omainen henkilö on saat- behöriga myndighet överspergsmålet, skal denne tanut asian, tämän toimival- lämna saken till behörig
kompetente myndighed talsen viranomaisen On siir- myndighet i någon av de
overlade sagen til den kom- rettävä asia sellaisen valtion stater som berörs av frågan. petente myndighed i en af de toimivaltaiselle viranomaistater, som = bereres af selle, jota asia koskee. spergsmälet.
3. I tilfrelde, hvor vanske- 3. Jos sopimusvaltioiden 3. Om svårigheter eller tviligheder eller tvivlsspörgs- välillä syntyy vaikeuksia tai velsmäl uppkommer mellan mål opstår mellem kontra- epätietloisuutta tämän sopi- avtalsslutande stater beträfherende stater vedrörende muksen tulkinnassa tal so- fande tolkningen eller tillfortolkningen eller anvendel- veltamisessa, närden valtioi- lämpningen av detta avtal. sen af denne overenskomst, den toimivaltaisten viran- skall de behöriga myndigheskal de kompetente myn- omaisten on neuvoteltava terna I dessa stater överlägga digheder i disse stater for- keskenään kysymyksen rat- för att söka lösa frågan gehandle for at söge at löse kaisemiseksi erityisin sopi- nom särskild överenskomspesrgsmålet ved serliig af- muksin. Sopimusvaltioiden melse. De behöriga myndig-
tale. De kompetente myn- toimivaltaiset viranomaiset heterna i avtalsslutande digheder i de kontraherende voival myös = neuvotella stater kan även överlägga för stater kan tillige forhandle keskenään kaksinkertaisen att undanröja = dubbelbefor at undgå dobbeltbeskat- verotuksen — poistamiseksi skattning i sådana fall som
sellaisissa tapauksissa. joita inte omfattas av detta avtal
ning i sådanne tilfelde, som ikke omfattes af denne over- tämä sopimus ei käsitä, tal eller för att genom särskild
enskomst eller for, ved ser- sellaisten kysymysten ratkai- överenskommelse lösa frå-
lig aftale. at lose sporgsmål, semiseksi eritytsin sopimuk- gor som. utan att vara reglesom — uden at vere regule- sin, jotka, olematta säännel- rade i avtalet, på grund av
rede af overenskomsten — tyjä sopimuksessa. voivat olikhet i vederbörande
som fylge af uligheder i de veron laskemisessa asian- staters principer för skattens pågeldende staters princip- omaisissa valtioissa nouda- beräkning eller av andra skäl per for skattens beregning el- tettujen periaatteiden erilai- kan uppkomma i fråga om de
til ä anvende de rettsmidler ningen av artikel 27 punkt I, i
adildarriki par sem hann cr
som finnes i de kontraheren- den avtalsslutande stat där rikisborgari.
de staters interne lovgivning. han är medborgare.
2. Ef bert stjörnvald telur 2. Hvis den kompetente 2. Om den behöriga mynad mötmielin söu å rökum myndighet finner at innven- digheten finner invändningen reist en getur pö ekki själft dingen synes begrunnet, men grundad men inte själv kan få
leyst målid a vidounandi hätt ikke selv er i stand til å finne till stånd en tillfredsställande skal bad leitast vid ad Ieysa en tilfredsstullende iösning, lösning, skall myndigheten
målid med gagnkvemu sam- skal den seke å få saken av- söka lösa frågan genom ömkomulagi vid bert stjörnvald gjort ved gjensidig avtale sesidig — överenskommelse i ödru adildarriki sem måälid med den kompetente myn- med behörig myndighet i anvardöar, I bvi skyni ad komist dighet i vedkommende annen nan ävtalsslutande stat, som verdöi hjä skattlagningu sem kontraherende stat, som be- berörs av frågan, i syfte att ekki er I samrämt vid samn- röres av spoörsmålet, med undvika beskattning som
ing pennan. Haft mötmiaeli sikte på å unngå beskatning strider mot detta avtal. Om
verid borin fram vid böer som ikke er overensstem- den stat hos vars behöriga stjörnvald i rikt sem ekkti er mende med denne overens- myndighet personen i fråga själft mäålsadili skal bad bera komst. Hvis den stat hvis har framlagt saken inte själv stjörnvald framsenda målhd kompetente myndighet ved- berörs av frågan, skall denna til bers stjörnvalds I ein- kommende person har lagt behöriga myndighet överhverju beirra rikja sem målid saken frem for ikke selv be- lämna saken till behörig
vardar. röres av spersmålet, skal myndighet i någon av de denne kompetente myndig- stater som berörs av frågan. het overlate saken til den
kompetente myndighet i en av de stater som beröres av
spersmålet.
3. I pvi tilviki aö upp risi 3. Dersom vanskeligheter 3. Om svårigheter eller
erfiöleikar eda vandamål eller tvil oppstår mellom tvivelsmål uppkommer melmilli adildarrikja varöandi kontraherende stater vedrg- lan avtalsslutande stater betölkun eda beitingu åkvaxda rende fortolkningen eller an- träffande tolkningen eller tillpessa samnings skulu ber vendelsen av denne overens- lämpningen av detta avtal, stjörnvöld i beim rikjum komst, skal de kompetente skall de behöriga myndigherådgast sin f milli til bess ad myndigheter i disse stater terna i dessa stater överlägga reyna ad leysa målid med forhandle for å sake spörs- för att söka lösa frågan gesérstöku samkomulagi. Ber målet löst ved szerskilt av- nom särskild överenskomstjörnvöld i adildarrikjunum tale. De kompetente myndig- melse. De behöriga myndiggeta einnig råögast sin I milli heter i de kontraherende heterna i - avtalsslutande til ad komast hjä tvisköttun i stater kan også forhandle for stater kan även överlägga för tilvikum sem -samningur å unngå dobbeltbeskatning i att undanröja dubbelbeskattpessi ner ekki til eda til ad tilfelle som ikke omfattes av ning i sådana fall som inte leysa med sérstöku overenskomsten, eller for omfattas av detta avtal eller samkomulagi atridi sem ekki ved serskilt avtale å lyse för att genom särskild över-
eru fastar reglur um Ii spörsmål som uten å värre re- enskommelse lösa frågor
samningnum en geta komid gulert i overenskomsten, kan som, utan att vara reglerade i
upp i sambandi vid skatta oppstå på grunn av ulikhet i avtalet, på grund av olikhet i
samkvemt 2. gr. vegna mis- vedkommende staters prin- vederbörande staters prin-
munandi grundvallarreglna sipper for skattens bereg- ciper för skattens beräkning
hlutadeigandi — rikja vid ning, eller av andre grunner eller av andra skäl kan upp-
utreikning skatta eda af for så vidt angår de skatter komma i fråga om de skatter
ler af andre grunde, kan op- suuden johdosta tai muista skatter som avses i artikel 2.
stå for så vidt angår de skat- syistä ilmaantua 2 artiklassa
ter, som omhandles i artikel tarkoitettujen verojen osalta.
2 Inden afgerelse treffes i Ennen kuin tehdään påä- Innan beslut fattas i fråga spörgsmäl, som omhandlet i tös kysymyksessä, jota en- som avses I första avsnittet,
förste afsnit, skal resultatet simmätsessä alakappaleessa skall resultatet av överlägg-
af de der omhandlede for- tarkoitetaan, on silnä tarkoi- ningar som där avses snarast handlinger snarest meddeles tettujen neuvottelujen tulok- delges behöriga myndigheter ul de kompetente myndig- set mahdollisimman plan an- i Övriga avtalsslutande staheder 1 de ygvrige kontrahe- nettava ticdoksi muiden soöo- ter. Finner behörig myndig-
rende stater. Såfremt den pimusvaltioiden toimivaltai- het i en avtalsslutande stat
kompetente myndighed i en sille viranomaisille. Jos sopi- att Överläggningar bör äga kontraherende stat finder, at musvaltion — toimivaltainen rum mellan de behöriga mynforhandlinger ber finde sted viranomainen katsovo, että digheterna i samtliga avtalsmellem de kompetente myn- kaikkien sopimusvaltioiden slutande stater, skall på bedigheder i samtlige kontra- toimivaltaisten viranomais- gäran av den behöriga mynherende stater, skal på be- ten on neuvoteltava keske- digheten i den förstnämnda
gernng af den kompetente nään, on ensiksi mainitun so- avtalsslutande staten sådana
myndighed i den förstnevnte pimusvaltion toimivaltaisen överläggningar äga rum utan kontraherende stat sådanne viranomaisen pyynnöstä täl- dröjsmål. forhandlinger finde = sted laiset neuvottelut käytävä snarest muligt. vilvytyksettä.
Artikel 29 29 artikla Artikel 29 Personer ansat ved diploma- Diplomaattiset edustajat ja Diplomatiska — företrädare tiske og konsulere represen- konsulivirkamiehet och konsulära tjänstemän tationer Bestemmelserne i denne Tämä sopimus ei vaikuta Bestämmelserna i detta overenskomst bergrer ikke niihin verotuksellisiin eriot- avtal berör inte de privilegier de skattemiessige begunsti- keuksiin, jotka kansainväl- vid beskattningen som enligt gelser, som ansatte ved di- sen oikeuden yleisten sään- folkrättens allmänna regler plomatiske eller konsulere töjen tai erityisten sopimus- eller bestämmelser 1 särskilrepresentationer måtte nyde ten - määräysten mukaan da överenskommelser = tilli kraft af folkerettens almin- myönnetään diplomaattisille kommer diplomatiska föredelige regler eiler serlige af- edustajille tai konsulivirka- trädare eller konsulära tjänstaler. miehille. temän.
Artikel 30 30 artikla Artikel 30 Territorial udvidelse Alueellinen laajentaminen Territoriell utvidgning I. Tämä sopimus voidaan 1. Detta avtal kan antingen 1. Denne overenskomst ulottaa, joko sellaisenaan tal i sin helhet eller med erforkan enten i sin helhed eller tarpeellisin muutoksin. käsit- derliga ändringar utvidgas till med de nedvendige &n-
tämään ne alueet, jotka on 3 att omfatta de områden som dringer udvides til at omfatte artiklan 1 kappaleen a) koh- undantagits från avtalets tillde områder, som i henhold til dan määräysten mukaan jä- lämpningsområde enligt be-
bestemmelserne i artikel 3. tetty sopimuksen soveltamis- stämmelserna i artikel 3 stycstykke I a). er undtaget fra alan ulkopuolelle, edellyt- ke I 2, under förutsättning overenskomstens anvendel-
täen että siellä kannetaan sa- att där påförs skatter av sam-
sesområde, under forudsaetmanlaisia tal pääsiallisesti sa- ma eller i huvudsak likartat
ning af, at der pälegges skat-
manluonteisia veroja kuin slag som de som avses i detta ter af vesentlig samme art
ödrum åstrxdum. som er omhandlet i artikkei som avses i artikel 2.
”
Ådur en åkvördun er tekin Innen avgjörelse treffes i Innan beslut fattas i fråga
i mål sem fellur undir 1. mer. spörsmål som omhandlet i som avses i första stycket, skal tilkynna berum stjörn- foregående ledd, skul resul- skall resultatet av överlägg-
völdum i ödrum adildarrikj- tatet av forhandlingene som ningar som där avses snarast
um sem fyrst nidurstödur der omhandlet snarest med- delges behöriga myndigheter
målsumleitana sem bar um deles til de kompetente myn- 1 övriga avtalsslutande staredir. Telji ber stjörnvald i digheter i de Övrige kontra- ter. Finner behörig myndigadildarriki ad samningaum- herende stater. Finner den het i en avtalsslutande stat
leitanir skuli fara fram milli kompetente myndighet i en att överläggningar bör äga
berra stjörnvalda i öllum kontraherende stat at for- rum mellan de behöriga myn-
adildarrikjunum skulu stikar handlinger bör finne sted digheterna i samtliga avtals-
umleitanir fara fram ån tafar mellom de kompetente myn- slutande stater, skall på be-
ad beiöni bers stjörnvalds i digheter i samtlige kontra- gäran av den behöriga myn-
pvi adildarriki. herende stater, skal på be- digheten i den förstnämnda
gjering fra den kompetente avtalsslutande staten sådana
myndighet i den förstnevnte överläggningar äga rum utan
kontraherende stat slike for- dröjsmål.
handlinger finne sted snarest
mulig.
29. gr. Artikkel 29 Artikel 29 Sendierindrekar og reödis- Dimplomutiske og konsultare Diplomatiska = företrädare erindrekar tjenestemenn och konsulära tjänstemän
Åkv&di samnings bessa Bestemmelsene i denne Bestämmelserna i detta skulu ekki hafa åhrif å skatta- overenskomst skal ikke be- avtal berör inte de privilegier fvilnanir sem sendierindrekar röre de skatemessige privile- vid beskattningen som enligt
eda rediserindrekar njöta gier som tilkommer diploma- folkrättens allmänna regler
samkvemt almennum bjöd- tiske og konsulere tjeneste- eller bestämmelser i särskilréttarreglum cda åkvedum menn i henhold til folkeret- da överenskommelser tillsérstakra samninga. tens alminnelige regler eller kommer diplomatiska före-
bestemmelser i säerlige av- trädare eller konsulära tjäns-
taler. tecmän.
30. gr. Artikkel 30 Artikel 30 Landfreöileg rymkun Territorial utvidelse Territortiell utvidgning
t. Rymka må gildissvid 1. Denne overenskomst 1. Detta avtal kan antingsamnings bessa, annadhvort kan utvides, enten i sin hel- en i sin helhet eller med ceri heild eda med naudsynleg- het eller med nedvendige forderliga ändringar utvidgas um breytingum, bannig ad endringer, til ä omfatte de tll att omfatta de områden hann nåt til svxda sem und- omräder som etter bestem- som undantagits från avtalets
anbegin eru gildissvidi samn- melsene i artikkel 3 punkt 1 tillämpningsområde = enligt
ingsins samkvemt åkvxdum a) er unntatt frå overenskom- bestämmelserna i artikel 3 staflidar a) i J. tl. 3. gr. å stens — anvendelsesområde, punkt I a), under förutsätt-
peim grundvelli ad bar séu under forutsetning av at det ning att där påförts skatter av
lagdir å skattar sem eru sams der utskrives skatter av sam- samma eller i huvudsak likarkonar eda i meginatriöum me eller vesentlig lignende tat slag som de som avses i
som de skatter, overenskom- ne, joita tässä sopimuksessa avtal. Sådan utvidgning gälsten finder anvendelse på. tarkoitetaan. Tällainen Iaa- ler från den dag och med de Enhver sådan udvidelse skal jentaminen on voimassa stitä ändringar och villkor, häri inhave virkning fra det tids- pälvästä lukien sekä sellaisin begripet bestämmelser om punkt og viere undergivet så- muutoksin ja ehdoin, nihin upphörande, som kan särdanne &ndringer og betingel- Iuettuina lakkaamista koske- skilt överenskommas mellan ser, herunder betingelser vat määräykset, kuin sopi- de avtalsslutande staterna vedrärende opsigelse, som musvaltioiden välillä diplo- genom diplomatisk noteväxmåtte blive fastsat mellem de maattitcitse tapahtuvalla ling. kontraherende stater i noter, noottienvaihdolla — erikseen der skal udveksles ad diplo- sovitaan. matisk vej.
2. Säfremt denne overens- 2. Jos tämä sopimus 32 ar- 2. Om detta avtal enligt arkomst i henhold til artikel 32 tiklan mukaan lakkaa ole- tikel 32 upphör att gälla skall. opherer at vere geldende, masta voimassa, lakkaa sopi- såvida inte annat överensskal, såfremt anden aftale mus olemasta — voimassa kommits mellan de avtalssluikke treffes mellem de kon- myös jokaisen alueen osalta, tande staterna, avtalet upptraherende stater, Overens- Jota sopimus tämän artiklan höra att gälla även beträffankomsten ophéere at vere gel- perusteella on ulotettu kos- de varje område vartill avtadende også for ethvert områ- kemaan, jollei sopimusval- let utvidgats enligt denna arde, hvortil overenskomsten tioiden välillä toisin ole so- tikel. er udvidet i henhold til denne vittu. artikel.
Artikel 31 31 artikla Artikel 31 Ikrafttreden Voimaantulo Ikraftträdande
I. Denne = overenskomst I. Sopimus tulee voimaan I]. Detta avtal träder i treder i kraft tredive dage kolmantenakymmenentenä kraft trettio dagar efter den efter den dag, da samtlige pälvänä slitä päivästä, jona dag då samtliga avtalsslukontraherende = stater har kaikki sopimusvaltiot ovat il- tande stater meddelat det meddelt det finske uden- moittaneet Suomen = ulko- finska ministeriet för utrikesrigsministerium, at de for- asiainministeriölle, että sopi- ärendena, att de åtgärder anstaltninger, som er nyd- muksen voimaantulemiseksi vidtagits som erfordras för vendige for ikrafttreden i kussakin valtiossa vaaditta- ikraftträdande i respektive den pågeldende stat, er gen- vat toimenpiteet on suori- stat. Det finska ministeriet nemfört. Det finske uden- tettu. Suomen ulkoasiain- för utrikesärendena underrigsministerium underretter ministeriö ilmoittaa muille rättar de övriga avtalsslude gvrige kontraherende sopimusvaltioille näiden il- tande staterna om mottaganstater om modtagelsen af moitusten vastaanottami- det av dessa meddelanden. disse meddelelser. sesta.
2. Efter overenskomstens 2. Tämän sopimuksen voi- 2. Sedan detta avtal trätt i ikrafttredelse finder dens maantultua sovelletaan sen kraft, tillämpas dess bestämbestemmelser anvendelse på määräykstä tuloon, joka saa- melser på inkomst som förindkomst, som oppebires daan voimaantuloa lähinnä värvas från och med den 1 frå og med den 1. januar, der seuraavan tammikuun I pät- januari närmast efter ikrafttfölger n&rmest efter ikraft- västä alkaen, ja varallisuu- trädandet och på förmögentredelsen, og på formuc, teen, josta veroa on suoritet- het på vilken skatt utgår på hvoraf skat pålignes på tava voimaantuloa toiscksi grund av beskattning andra grundlag af en skatteans:et- seuraavana kalenterivuotena kalenderäret efter ikraftträtelse, foretaget i det andet tai sen jälkeen toimitettavan dandet eller senare. kalenderår, som fgölger efter verotuksen perusteella. ikrafttredelsen, eller senere.
svipadir beim sköttum sem karakter som denne overens- detta avtal. Sådan utvidgning samningurinn tekur til. Allar komsten gjelder. Enhver slik gäller från den dag och med
slikar rymkanir skulu gilda utvidelse skal ha virkning fra de ändringar och villkor, häri
frå beim degi og med beim det tidspunkt og vere gjen- inbegripet bestämmelser om
breytingum og skilyröum, ad stand for slike endringer og upphörande, som kan sär-
meödtöldum uppsagnarå- vilkår, herunder bestem- skilt överenskommas mellan kvedum, sem sérstaklega melser om oppher, som de avtalsslutande staterna yrdi samid um milli adild- måtte bli serskilt avtalt mel- genom diplomatisk noteväx-
arrikjanna = med erinda- lom de kontraherende stater ling.
skiptum eftir diplömatiskum ved noter som blir å utveksle leidum. på diplomatisk vei.
2. Verdi samningur bessi 2. I ulfelle av at overens- 2. Om detta avtal enligt felldur ör gildi samkvemt 32. komsten opphéerer å gjelde i artikel 32 upphör att gälla
gr. skal hann einnig falla år henhold til artikkel 32, skal skall, såvida inte annat övergildi vardandi hvert pbaö den hvis ikke noe annet blir enskommits mellan de avsv&di sem hann hefur verid avtalt mellom de kontrahe- talsslutande staterna, avtalet låtinn nå til vegna rymkunar rende stater, også opphgre å upphöra att gälla även beträf-
samkvemt bessari grein ha virkning for områder som fande varje område vartill nema adildarriki hafi komid den er blitt utvidet til å om- avtalet utvidgats enligt denna
sér saman um annad. fatte etter bestemmelsene i artikel.
denne artikkel.
31. gr Artikkel 31 Artikel 31 Gildistaka Ikrafttredelse Ikraftträdande
1. Samningur pbessi öödlast 1. Denne overenskomst 1. Detta avtal träder i gildi brjåtiu dögum eftir pann trer i kraft tredve dager etter kraft trettio dagar efter den
dag er öll adildarrikin hafa den dag, da samtlige kontra- dag då samtliga avtalsslutillkynnti finnska utanrikis- herende stater har meddelt tande stater meddelat det
råduneytinu ad nauösynlegar det finske utenriksministe- finska ministeriet för utrikesråöstafanir fyrir gildistöku rium at de foranstaltninger ärendena, att de åtgärder
hans hafi verid geröar i viö- som i vedkommende stat vidtagits som erfordras för komandi riki. Finnska utan- kreves for å sette overens- ikraftträdande i respektive
rikisråduneytid skyrir öörum komsten i kraft, er gjennom- stat. Det finske ministeriet
adildarrikjum frå möttöku fört. Det finske utenriksmini- för utrikesärendena underbessara tilkynninga. sterium underretter de gvrige rättar de övriga avtalsslu-
kontraherende stater om tande staterna om mottagan-
mottagelsen av disse medde- det av dessa meddelanden. lelser.
2. Eftir ad samingurinn 2. Etter overenskomstens 2. Sedan detta avtal trätt i hefur öölast gildi, gilda å- ikrafttredelse får dens be- kraft, tillämpas dess bestäm-
kv&di hans um tekjur sem stemmelser anvendelse på melser på inkomst som föraflad er frå og med 1. jandar inntekt som oppeberes fra värvas från och med den 1
n&stum å eftir gildistöku ad og med den 1. januar ner- januari närmast efter ikraft-
telja og um eignir sem mynda mest etter ikrafttredelsen, og trädandet och på förmögeneignarskattsstofn = til = å- på formue som ilignes skatt i het på vilken skatt utgår på
lagningar å ödru almanaksåri det annet kalenderår som grund av taxering andra kaeftir gildistöku eda sidar. fölger etter ikrafttredelsen el- Ienderåret efter ikraftträdan-
ler senere. det eller senare.
7 Riksdagen 1983/84.1 saml. Nr 19
3. Nedenn&evnte overens- 3. Jäljempänä mainitut so- 3. Nedanstående avtal
komster skal ophgre med at pimukset lakkaavat olemasta skall upphöra att gälla och
vere geldende og skal ikke voimassa eikä nintä enää so- skall inte längre tillämpas i
lengere finde anvendelse for velleta tuloon tai varallisuu- fråga om inkomst eller för-
så vidt angår indkomst eller teen, johon tätä sopimusta mögenhet på vilka föreva-
formue, på hvilke nerve- sovelletaan 2 kappaleen mu- rande avtal blir tillämpligt rende overenskomst skal an- kaan: enligt stycke 2: vendes i henhold til stykke 2:
Overenskomst af 19. okto- Suomen = Tasavallan ja Överenskommelse den 19
ber 1925 mellem Kongeriget Tanskan — Kuningaskunnan oktober 1925 melian Republi- Danmark og Republikken välillä erinäisten henkilöiden ken Finland och Konungari-
Finland om fritagelse for vapauttamisesta — kunnallis- ket Danmark om befrielse
kommuneskat for visse per- veroista 19 pälivänä loka- från kommunalskatt för vissa soner; kuuta 1925 tehty sopimus; personer;
Overenskomst af 22. fe- Norjan Kuningaskunnan ja Avtal den 22 februari 1957 bruar 1957 mellem Kongert- Tanskan — Kuningaskunnan mellan Konungariket Danget Danmark og Kongeriget välillä tulo- ja varallisuusve- mark och Konungariket
Norge til undgåelse af dob- roja koskevan kaksinkertai- Norge för undvikande av
beltbeskatning vedröärende sen verotuksen välttämiseksi dubbelbeskattning beträffan-
skatter på indkomst og for- 22 päivänä helmikuuta 1957 de skatter på inkomst och
mue med senere endringer; tehty sopimus siihen myö- förmögenhet, med senare
hemmin tehtyine muutoksi- ändringar; neen:
Overenskomst af 23. ja- Islannin — Tasavallan ja Avtal den 23 januari 1964 nuar 1964 mellem Republik- Ruotsin Kuningaskunnan vä- mellan Republiken Island
ken Island og Kongeriget Hillä tulo- ja varallisuusveroja och Konungariket Sverige
Sverige til undgåelse af dob- koskevan = kaksinkertaisen för undvikande av dubbel-
beltbeskatning vedrärende verotuksen välttämiseksi 23 beskattning beträffande skatskatter på indkomst og for- pälvänä tammikuuta 1964 ter å inkomst och förmögenmue; tehty sopimus; het;
Overenskomst af 7. april Suomen = Tasavallan ja Avtal den 7 april 1964 mel- 1964 mellem Kongeriget Tanskan - Kuningaskunnan lan Republiken Finland och Danmark og Republikken välillä tulon ja omaisuuden Konungariket Danmark för Finland til undgåelse af dob- kaksinkertaisen verotuksen undvikande av dubbelbebeltbeskatning af indkomst sekä veron kiertämisen estä- skattning av inkomst och förog formue samt forhindring miseksi 7 päivänä huhtikuuta mögenhet samt förhindrande af — beskatningsunddragelse 1964 tehty sopimus siihen av kringgående av skatt, med med scnere endringer; myöhemmin tehtyine muu- senare ändringar;
toksineen:
Overenskomst af 30. marts Islannin — Tasavallan ja Avtal den 30 mars 1966 1966 mellem Republikken Is- Norjan Kuningaskunnan vä- mellan Republiken Island
land og Kongeriget Norge til lillä tulo- ja varallisuusveroja och Konungariket Norge för undgåelse af dobbeltbeskat- koskevan = kaksinkertaisen undvikande av dubbelbe-
ning og forhindring af skat- verotuksen välttämiseksi ja skattning och förhindrande
teunddragelse — vedrörende veron kiertämisen estämi- av skatteflykt beträffande skatter på indkomst og for- seksi 30 päivänä maaliskuuta skatter på inkomst och för-
mue med senere &ndringer; 1966 tehty sopimus siihen mögenhet, med senare änd-
myöhemmin tehtyine muu- ringar:
toksineen;
Overenskomst af 21. maj Islannin — Tasavallan ja Avtal den 21 maj 1970 mel- 1970 mellem - Kongeriget Tanskan - Kuningaskunnan lan Konungariket Danmark
Danmark og Republikken Is- välillä tulo- ja varallisuusve- och Republiken Island för
land til undgåelse af dobbelt- roja koskevan kaksinkertai- undvikande av dubbelbe-
3. Eftirfarandi samningar 3. Nedenstående overens- 3. Nedanstående avtal skulu falla är gildi og skal komster skal opphoere å skall upphöra att gälla och ekki beitt framar vardandi gjelde og skal ikke lenger an- skall inte längre tillämpas i
tekjur og eignir sem samning- vendes for så vidt angår inn- fråga om inkomst eller förur bessi tekur til samkvemt tekt eller formue, som ne&r- mögenhet på vilka föreva-
21: v&rende overenskomst får rande avtal blir tillämpligt anvendelse på i henhold til enligt punkt 2: punkt 2: Samningur frå 19. oktöber Overenskomst av 19. okto- Överenskommelse den 19
1925 milli Konungsrikisins ber 1925 mellom Kongeriket oktober 1925 mellan
Danmerkur og Lyöveldisins Danmark og Republikken Konungariket Danmark och
Finnlands um undanpågu frå Finland om fritagelse for Republiken Finland om beålagningu uUtsvars fyrir til- kommuneskatt for visse per- frielse från kommunalskatt
tekna adila: soner: för vissa personer;
Samningur frå 22. febråar Avtale av 22. februar 1957 Avtal den 22 februari 1957 1957 millii Konungsrikisins mellom Kongeriket Norge og mellan Konungariket Dan- Danmerkur og Konungsrikis- Kongeriket Danmark for å mark och Konungariket ins Noregs um ad komast hjäå forebygge dobbeltbeskatning Norge för undvikande av
tvisköttun vid skattlagningu for så vidt angår skatter av dubbelbeskattning beträffanå tekjur og eignir, med sidari inntekt og formue, med sene- de skatter på inkomst och breytingum: re endringer; förmögenhet. med scnare
ändringar;
Samningur frå 23. jandåar Avtale av 23. januar 1964 Avtal den 23 januari 1964
1964 milli Lydveldisins Is- mellom Republikken Island mellan Konungariket Sverige
lands og Konungsrikisins og Kongeriket Sverige til och Republiken Island för Svibjödar til bess ad koma I unngåelse av - dobbeltbe- undvikande av dubbelbeveg fyrir tvisköttun tekna og skatning for så vidt angår skattning beträffande skatter
eigna; skatter av inntekt og formue; ä inkomst och förmögenhet;
Samningur frå 7. april 1964 Avtale av 7. april 1964 Avtal den 7 april 1964 melmilli Konungsrikisins Dan- mellom Kongeriket Danmark lan Konungariket Danmark
merkur og — Lyöveldisins og Republikken Finland til och Republiken Finland för
Finnlands um ad komast hjäå unngäelse av - dobbeltbe- undvikande av dubbelbetvisköttun tekna og eigna og skatning av inntekt og for- skattning av inkomst och förkoma i veg fyrir undanskot mue samt forebyggelse av mögenhet samt förhindrande frå skatti, med — sidari skatteomgåelse, med senere av kringgående av skatt, med breytingum; endringer:; senare ändringar:
Samningur frå 30. mars Avtale av 30. mars 1966 Avtal den 30 mars 1966 1966 milli Lydveldisins Is- mellom Kongeriket Norge og mellan Republiken Island lands og Konungsrikisins Republikken Island til unn- och Konungariket Norge för
Noregs um ad komast hjå gäelse av dobbeltbeskatning undvikande av dubbelbe-
tvisköttun og koma I veg og forebyggelse av skat- skattning och förhindrande
fyrir undanskot frå skattlagn- teunndragelse med hensyn til av skatteflykt beträffande
ingu ä tekjur og eignir, med skatter av inntekt og formuc, skatter på inkomst och försidari breytingum: med senere endringer; mögenhet. med senare änd-
ringar:
Samningur frå 21. mat 1970 Avtale av 21. mai 1970 Avtal den 21 maj 1970 melmilli Lydveldisins Islands og mellom Kongeriket Danmark lan Konungariket Danmark Konungsrikisins Danmerkur og Republikken Island til och Republiken Island för til ad komast hjä tvisköttun unngåäelse av -dobbeltbe- undvikande av dubbelbe-
beskatning og forhindring af sen verotuksen välttämiseksi skattning och förhindrande skatteunddragelse vedrg- Ja veron kiertämisen estämi- av skatteflykt beträffande rende skatter af indkomst seksi 21 päivänä toukokuuta skatter på inkomst och förog formue med «senere 1970 tehty sopimus siihen mögenhet, med senare ändendringer; myöhemmin tehtyine muu- ringar;
toksineen;
Overenskomst af I. no- Norjan Kuningaskunnan ja Avtal den 1 november vember 1971 mellem Kon- Ruotsin Kuningaskunnan vä- 1971 mellan Konungariket geriget Norge og Kongeriget HKllä tulo- ja varallisuusveroja Norge och Konungariket Sverige til undgåelse af dob- koskevan = kaksinkertaisen Sverige för undvikande av beltbeskatning vedreörende verotuksen välttämiseksi I dubbelbeskattning beträffanskatter på indkomst og for- päivänä marraskuuta 1971 de skatter på inkomst och mue; tehty sopimus; förmögenhet;
Overenskomst af 12. ja- Suomen = Tasavallan ja Avtal den 12 januari 1972 nuar 1972 mellem Republik- Norjan Kuningaskunnan vä- mellan Republiken Finland ken Finland og Kongeriget lillä kaksinkertaisen verotuk- och Konungariket Norge för Norge til undgåelse af dob- sen ehkäisemiseksi sekä undvikande av dubbelbebeltbeskatning og forhin- veron kiertämisen estämi- skattning och förhindrande dring af skatteunddragelse seksi tulo- ja omaisuusvero- av kringgående av skatt bevedrÖrende skatter på ind- jen osalta 12 päivänä tammi- träffande skatter på inkomst komst og formue; kuuta 1972 tehty sopimus; och förmögenhet;
Overenskomst af 2. marts Suomen Tasavallan ja Is- Avtal den 2 mars 1972 mel- 1972 mellem Republikken lannin Tasavallan — välillä lan Republiken Finland och Finland og Republikken Is- tulo- ja omaisuusveroja kos- Republiken Island för undviland til undgåelse af dobbelt- kevan kaksinkertaisen vero- kande av dubbelbeskattning beskatning af indkomst og tuksen välttämiseksi ja veron av inkomst och förmögenhet formue 0g forhindring af kiertämisen estämiseksi 2 och förhindrande av kringskatteunddragelse; pälvänä maaliskuuta 1972 gående av skatt;
tehty sopimus;
Overenskomst af 27. juni Suomen Tasavallan halli- Avtal den 27 juni 1973 mel- 1973 mellem Republikken tuksen ja Ruotsin Kuningas- lan Republiken Finlands re- Finlands regering og Konge- kunnan hallituksen = välillä gering och Konungariket riget Sveriges regering til tulo- ja omaisuusveroja kos- Sveriges regering för undviundgåelse af dobbeltbeskat- kevan kaksinkertaisen vero- kande av dubbelbeskattning ning vedrörende skatter på tuksen välttämiseksi 27 päi- beträffande skatter på inindkomst og formue med vänä kesäkuuta 1973 tehty komst och förmögenhet, med senere 2endringer; sopimus siihen myöhemmin senare ändringar;
tehtyine muutoksineen;
Overenskomst av 16. no- Ruotsin Kuningaskunnan Avtal den 16 november vember 1973 mellem Kon- hallituksen ja Tanskan Ku- 1973 mellan Konungariket geriget Danmarks regering ningaskunnan hallituksen vä- Danmarks regering och Koog Kongeriget Sveriges rege- lillä tulo- ja varallisuusveroja nungariket Sveriges regering ring til undgåelse af dobbelt- koskevan = kaksinkertaisen för undvikande av dubbelbeskatning vedrärende skat- verotuksen välttämiseksi 16 beskattning beträffande skatter på indkomst og formue. pälvänä marraskuuta 1973 ter på inkomst och förmö-
tehty sopimus. genhet.
Artikel 32 32 artikla Artikel 32 Opsigelse Päättyminen Upphörande
Denne overenskomst skal Tämä sopimus on voi- Detta avtal skall förbli i forblive i kraft uden tidsbe- massa ilman aikarajoitusta, kraft utan tidsbegränsning grensning, men en kontra- mutta sopimusvaltio vot irti- men avtalsslutande stat kan
og koma i veg fyrir undan- skatning og forebyggelse av skattning och förhindrande skot frå skattlagningu å tekj- skatteunndragelse med hen- av skatteflykt beträffande ur og eigmir, med sidari syn til skatter av inntekt og skatter på inkomst och förbreytingum; formue, med senere end- mögenhet, med senare änd-
ringer; ningar;
Samningur frå 1. növem- Avtale av 1. november Avtal den I november ber 1971 milli Konungsrikis- 1971 mellom -Kongeriket 1971 mellan Konungariket
ins Noregs og Konungsrikis- Norge og Kongeriket Sverige Sverige och Konungariket ins Svibjödar um ad komast til unngäelse av dobbelbe- Norge för undvikande av hjäå tvisköttun vid skattlagn- skaätning med hensyn til skat- dubbelbeskattning beträffaningu å tekjur og eignir: ter av inntekt og formue; de skatter på inkomst och förmögenhet; Samningur frå 12. janåar Avtale av 12. januar 1972 Avtal den 12 januari 1972
1972 milli Lydveldisins Finn- mellom Kongeriket Norge og mellan Republiken Finland
lands og Konungsrikisins Republikken Finland til unn- och Konungariket Norge för
Noregs um aö komast hjå gåelse av dobbeltbeskatning undvikande av dubbelbe-
tvisköttun og koma i veg og forebyggelse av skat- skattning och förhindrande
fyrir undanskot frå skatti vid teunndragelse med hensyn til av kringgående av skatt beskattlagningu å tekjur. og skatter av inntekt og formue; träffande skatter på inkomst
eignir; och förmögenhet:
Samningur frå 2. mars Avtale av 2. mars 1972 Avtal den 2 mars 1972 mel- 1972 milli Lydveldisins Is- mellom Republikken Finland lan Republiken Finland och
Jands og Lydveldisins Finn- og Republikken Island til Republiken Island för undvi-
lands til ad komast hjå unngåelse av = dobbeltbe- kande av dubbelbeskattning tvisköttun og koma f veg skatning av inntekt og for- av inkomst och förmögenhet
fyrir undanskot frå skattlagn- mue og forebyggelse av skat- och förhindrande av kringingu å tekjur og eignir; teomgåelse; gående av skatt;
Samningur frå 27. jöni Avtale av 27. juni 1973 Avtal den 27 juni 1973 mel-
1973 milli rikisstjörnar Lyd- mellom Republikken Fin- lan Konungariket Sveriges
veldisins = Finnlands = og lands regjering og Kongeri- regering och Republikens rikisstjörnar Konungsrikisins ket Sveriges regjering til unn- Finlands regering för undvi-
Svibjödar um ad komast hjå gåelse av dobbeltbeskatning kande av dubbelbeskattning
tvisköttun vid skattlagningu for så vidt angår skatter av beträffande skatter på in-
å tekjur og cignir, med sidan inntekt og formue, med sene- komst och förmögenhet, med
breytingum; re endringer; senare ändringar;
Samningur frå 16. növem- Avtale av 16. november Avtal den 16 november ber 1973 milli rikisstjörnar 1973 mellom Kongeriket 1973 mellan Konungariket Konungsrikisins Danmerkur Danmarks regjering og Kon- Sveriges regering och Koog rikisstjörnar Konungs- geriket Sveriges regjering til nungariket Danmarks regerikisins Svibiödar um ad unngåelse av = dobbeltbe- ring för undvikande av dubkomast hjå tvisköttun vid skatning med hensyn til skat- belbeskattning beträffande skattlagningu å tekjur og ter av inntekt og formue. skatter på inkomst och föreignir. mögenhet.
32. gr. Artikkel 32 Artikel 32 Uppsögn Opphör Upphörande Samningur bessi skal gilda Denne overenskomst skal Detta avtal skall förbli i
ån timatakmörkunar en hvert forbli i kraft uten tidsbe- kraft utan tidsbegränsning adildarriki getur sagt honum grensning, men en kontra- men avtalsslutande stat kan
herende stat kan ad diploma- sanoa sopimuksen = diplo- på diplomatisk väg uppsäga
tisk vej opsige overenskom- maattiteitse ilmoittamalla avtalet genom underrättelse sten ved underretning til tästä muille sopimusvaltioille till envar av de andra avtalsenhver af de andre kontra- vilmeistään kuusi kuukautta slutande staterna senast sex herende stater senest seks ennen kalenterivuoden päät- månader före utgången av ett
måneder inden udgangen af tymistä. Jos irtisanomisaikaa kalenderår. Har uppsäg-
et kalenderår. Såfremt opsi- on noudatettu, sopimus lak- ningstiden iakttagits, upphör gelsesfristen er = iagttaget, kaa olemasta voimassa irti- avtalet att gälla I förhållandet ophgrer overenskomsten at sanomisen toimittaneen val- mellan den stat som verkvere geldende i forholdet tion ja muiden sopimusval- ställt uppsägningen och övrimellem den stat, som har tioiden välillä: ga avtalsslutande stater:
meddelt opsigelsen, og de
gvrige kontraherende stater:
a) for så vidt angår ind- a) tulon osalta, joka saa- a) i fråga om inkomst som
komst, som oppeberes den daan sitä vuotta, jona irti- förvärvas den 1 januari året
1. januar i det år, der folger sanominen tapahtui, lähinnä närmast efter det då uppsäg-
n&rmest efter det, i hvilken seuraavan vuoden tammi- ningen skedde eller senare,
opsigelsen har fundet sted, kuun 1 pätvänä tai sen jäl- samt
eller senere, samt keen, sekä b) for så vidt angår for- b) varallisuuden = osalta, b) i fräga om förmögenhet
mue. hvoraf skat pålignes på Josta veroa on suoritettava för vilken skatt utgår på grundlag af en skatteanset- sitä vuotta, jona irtisano- grund av beskattning andra
telse foretaget i det andet ka- minen tapahtui, toiseksi lä- kalenderåret närmast efter lenderår, der fölger ne&rmest hinnä seuraavana kalenteri- det då uppsägningen skedde efter det, i hvilket opsigelsen vuotena tai sen jälkeen toimi- eller senare. har fundet sted, eller senere. tettavan verotuksen perusteella.
Overenskomsten skal de- Sopimus talletetaan Suo- Avtalet skall vara depo-
poneres i det finske udenrigs- men ulkoasiainministeriöön nerat i det finska ministeriet
ministerium og bekreftede ja Suomen ulkoasiainminis- för utrikesärendena och be-
afskrifter skal af det finske teriö toimittaa oikeaksi todis- styrkta avskrifter skall av det udenrigsministerium tilstilles tetut jäljennökset siitä kun- finska ministeriet för utrikesenhver af de andre kontra- kin sopimusvaltion hallituk- ärendena tillställas var och herende staters regeringer. selle. en av de andra avtalsslu-
tande staternas regeringar.
Til bekreftelse heraf har Tämän vakuudeksi ovat al- Till bekräftelse härav har undertegnede, dertil behörigt lekirjoittaneet. asianmukai- undertecknade, därtill vederbefuldmegtigede, underteg- sesti siihen valtuutettuina, börligen bemyndigade, unnet denne overenskomst. allekirjoittaneet tämän sopi- dertecknat detta avtal. muksen.
Udferdiget i Helsingfors Tehty Helsingissä 22 påi- Som skedde i Helsingfors den 22. marts 1983 i et ek- vänä maaliskuuta 1983 yh- den 22 mars 1983 i ett exemsemplar på dansk, finsk, is- tenä suomen-, islannin-, nor- plar på finska. danska, islandsk, norsk og svensk, idet jan-, ruotsin-, ja tanskan- ländska, norska och svenska der på svensk udfirdiges to kielisenä kappalecna, jossa språken, varvid på svenska tekster, en for Finland og en ruotsin kielellä on kaksi tek- språket — utfärdades = två
for Sverige, hvilke samtlige stiä. tornen Suomea ja toinen texter, en för Finland och en
tekster har lige gyldighed. Ruotsia varten, kaikkien för Sverige, vilka samtliga
tekstien ollessa yhtä todis- texter har lika vitsord. tusvoimaiset.
Kjeld Mortensen Jermu Laine Jermu Laine
upp eftir — diplömatiskum herende stat kan på diploma- på diplomatisk väg uppsäga leidum med tilkynningu til tisk vei si opp overenskom- avtalet genom underrättelse sérhvers hinna adildarrikj- sten ved å gi underretning til till envar av de andra avtalsanna i sidasta lagi sex mån- hver av de andre kontrahe- slutande staterna senast sex udvum fyrir lok almanaksårs. rende stater senest 6 mån- månader före utgången av ett Hafi åkvedanna um upp- eder för utlgpet av et kalen- kalenderår. Har = uppsägsagnartima verid gett fellur derår. Er oppsigelsestiden ningstiden iakttagits, upphör samningurinn ör gildi i sam- overholdt, oppherer over- avtalet att gälla i förhållandet skiptum milli bess rikis sem enskomsten å gjelde i forhol- mellan den stat som verksagt hefur honum upp og det mellom den stat som sier ställt uppsägningen och övriannarra adildarrikja: opp og de gvrige kontrahe- ga avtalsslutande stater:
rende stater:
a) vardandi tekjur sem a) for så vidt angår inntekt a) i fråga om inkomst som aflad er 1. janåar å nesta åri å som oppebaeres den I. januar förvärvas den 1 januari året eftir uppsögn eda sidar og i det år som fgölger nermest närmast efter det då uppsäg-
etter det år oppsigelsen ningen skedde eller senare,
skjedde, eller senere, samt samt
b) varöandi eignir sem b) for så vidt angår formue b) i fråga om förmögenhet mynda eignarskattsstofn til som ilignes skatt i det annet för vilken skatt utgår på ålagningar å ööru almanaks- år som féölger nermest etter grund av taxering andra kaåri eftir uppsögn eda stöar. det år da = oppsigelsen lenderåret närmast efter det
skjedde, eller senere. då uppsägningen skedde eller
senare.
Samningurinn skal varö- Overenskomsten skal de- Avtalet skall vara depoveittur i finnska utanrfkis- poneres i det finske utenriks- nerat I det finska ministeriet råduneytinu = og — finnska ministerium. og bekreftede för utrikesärendena och beutanrikisråduneytid skal avskrifter skal av det finske styrkta avskrifter skall av det senda rikisstjörn hvers adild- utenriksministerium tilstilles finska ministeriet för utrikesarrikis stadfest endurrit. hver av de andre kontrahe- ärendena tillställas var och
rende staters regjeringer. en av de andra avtalsslu-
tande staternas regeringar.
Til stadfestingar pbessu Til bekreftelse av foran- Till bekräftelse härav har hafa undirritadir fulltråöar, stående har de undertegnede undertecknade, därtill vedersem til bess hafa fullgilt etter behörig fullmakt under- börligen bemyndigade, unumboäd, ritad undir bennan tegnet denne overenskomst. dertecknat detta avtal. samning.
Gjört i Helsinki hinn 22. Utferdiget i Helsingfors Som skedde i Helsingfors mars 1983 i einu eintaki å den 22. mars 1983 i ett ek- den 22 mars 1983 i ett exemhverju pessara måla; semplar — på = henholdsvis plar på svenska, danska. islensku, dönsku, finnsku, norsk, dansk, finsk, islandsk finska, isländska och norska norsku og s&nsku og eru og svensk, i det det på språken, varvid på svenska sensku textarnir tveir, annar svensk utferdiges to tekster, språket = utfärdades = två fyrir Finnland og hinn fyrir en for Finland og en for Sve- texter, en för Sverige och en Svibjöd, og skulu allir textar rige, slik at samtlige tekster för Finland, vilka samtliga jafngildir. här samme gyldighet. texter har lika vitsord.
Sigurbjörn Porbjörnsson O. Bucher-Johannessen Kaj Sundberg
PROTOKOL PÖYTÄKIRJA PROTOKOLL
Ved undertegnelsen af den Allekirjoitettaessa tänään Vid undertecknande av det
i dag mellem regeringerne i Suomen, Islannin, Norjan, i dag mellan regeringarna I Danmark, Finland, Island, Tanskan ja Ruotsin hallitus- Finland, Danmark, Island, Norge og Sverige indgåede ten välillä tehtyä sopimusta Norge och Sverige ingångna overenskomst til undgåelse tulo- ja varallisvusveroja avtalet för undvikande av af dobbeltbeskatning vedrg- koskevan = kaksinkertaisen dubbelbeskattning beträffanrende skatter af indkomst og verotuksen välttämiseksi al- de skatter på inkomst och formue er undertegnede ble- lekirjoittaneet ovat sopineet förmögenhet har underteck-
vet enige om fälgende be- seuraavista — määräyksistä, nade överenskommit om fölstemmelser, som udgeér en jotka ovat sopimuksen olen- jande bestämmelser som utintegrerende del af overens- nainen osa: gör en integrerande del av komsten: avtalet:
I. Til artikel 5. I. 5 artiklaan I. Till artikel 5
I tilfelde, hvor et foreta- Milloin sopimusvaltiossa I fall då ett företag i en av-
gende i en kontraherende olevalla yrityksellä samanai- talsslutande stat samtidigt stat samtidig har = flere kaisesti on toisessa sopimus- har flera platser för byggpladser for bygnings-, an- valtiossa useita paikkoja, nads-, anläggnings- eller inlegs- eller monteringsar- joissa harjoitetaan rakennus- stallationsarbeten i annan avbejder i en anden kontrahe- tai asennustoimintaa, ja toi- talsslutande stat och verk-
rende stat, og virksomhed minta jossakin näistä pai- samheten vid någon av dessa ved nogen af disse pladser koista kestää yli kahden- platser pågår mer än tolv må-
opretholdes i mere end 12 toista kuukauden ajan, voi- nader, kan de behöriga mynmåneder, skal de kompe- vat näiden valtioiden toimi- digheterna i dessa stater getente myndigheder i disse valtaiset viranomaiset sopi- nom överenskommelse söka
stater forsege ved aftale at muksin pyrkiä ratkaisemaan, avgöra, om sådana platser afgere, om sådanne pladser muodostavatko tällaiset pai- tillsammans utgör fast drift-
tilsammen udger et fast kat yhdessä kiunteän toimi- ställe i den andra avtalssludriftssted i den anden kontra- paikan toisessa sopimusval- tande staten. herende stat. tiossa.
Tilsvarende skal gelde, så- Mitä edellä on sanottu, on Motsvarande skall gälla, fremt et foretagende i en vastaavasti voimassa, jos so- om ett företag i en avtalsslu-
kontraherende stat har flere pimusvaltiossa olevalla yri- tande stat har flera på var-
efter hinanden = fölgende tyksellä on toisessa valtiossa andra följande platser för pladser for bygning-, anlegs- useita peräkkäisiä paikkoja. tyggnads-, anläggnings- eller eller monteringsarbejder i joissa harjoitetaan rakennus- installationsarbeten i den den anden stat, og den sam- tai asennustoimintaa, ja toi- andra staten och den sammenlagte tid for virksomhe- minnan yhteenlaskettu aika manlagda tiden för verksamden overstiger 12 måneder. on yli kaksitoista kuukautta. heten överstiger 12 månader.
IH. Tilartiklerne 7 og 15. I. 7ja IS artiklaan HU. Till artiklarna 7 och 15 1. Uanset bestemmel- I. Sopimuksen 7 artiklan 1. Utan hinder av bestäm-
serne i artikel 7 kan ind- määräysten estämättä vero- melserna i artikel 7 beskattas
komst, som oppeberes af et tetaan tulosta, jonka Nor- inkomst, vilken företag i foretagende i Norge eller jassa tai Ruotsissa oleva yri- Norge eller Sverige förvär-
Sverige gennem virksomhed, tys saa vastaavasti Ruotsissa var genom verksamhet som
som drives i Sverige hen- tai Norjassa harjoitetusta toi- bedrivs i Sverige respektive holdsvis Norge, kun be- minnasta, vain siinä val- Norge, endast i den stat där
skattes i den stat, hvori fore- tiossa, jossa asuva yritys on, företaget har hemvist, om
tagendet er hjemmehgrende, jos toiminta käsittää poroai- verksamheten avser uppsätt-
BÖKUN PROTOKOLL PROTOKOLL
Vid undirritun samnings Ved undertegningen av Vid undertecknande av det pess sem i dag hefur verid den i dag inngåtte overens- i dag mellan regeringarna i
gerdur milli rfkisstjörna Is- komst mellom regjeringene i Sverige, Danmark, Finland,
lands, Danmerkur, Finn- Norge, Danmark, Finland, Island och Norge ingångna lands, Noregs og Svibjödar Island og Sverige til unn- avtalet för undvikande av til ad komast hjå tvisköttun gåelse av dobbeltbeskatning dubbelbeskattning beträffanad bvier vardar skatta å tekj- med hensyn til skatter av de skatter på inkomst och ur og cignir hafa undirritadir inntekt og formue, er under- förmögenhet har underteckoröjö åsåttir um eftirfarandi tegnede blitt enige om fol- nade överenskommit om föl-
åkvedi sem eru Ööskiptur gende bestemmelser som jande bestämmelser som uthluti af samningnum: utgjer en integrerende del av gör en integrerande del av
overenskomsten: avtalet:
I Vio 5. gr. 1. Til artikkel 5 I. Till artikel 5
Pegar fyrirteki i adildarriki I tilfelle hvor et foreta- F fall då ett företag i en avhefur samtimis mörg athafna- gende i en kontraherende talsslutande stat samtidigt sv&di fyrnir byggingarfram- stat samtidig har flere steder har flera platser för byggkvemdir, mannvirkjagerö for bygnings-, anleggs- eller nads-, anläggnings- eller in-
eda uppsetningarvinnu i ööru monteringsarbeider i en an- stallationsarbeten i annan avadildarriki og starfsemin å nen kontraherende stat, og talsslutande stat och verk-
einhverju bessara sveda virksomheten ved noen av samheten vid någon av dessa varir lengur en 12 månud:i disse steder pågår i mer en platser pågår mer än tolv må-
geta ber stjörnvöld i bessum tolv måneder, kan de kompe- nader, kan de behöriga mynrikjum leitast vid ad ätkljå tente myndigheter i disse digheterna i dessa stater gemed samkomulagi hvort slik stater gjennom avtale sgke å nom överenskommelse söka athafnasvedi myndi i heild avgjgre om slike steder til avgöra, om sådana platser fasta atvinnustöd Ii sidar- sammen utgjör et = fast tillsammans utgör fast driftnefnda adildarrikinu. driftssted i den annen kontra- ställe i den andra avtalsslu-
herende stat. tande staten.
Hid sama å vid ef fyrirteki Tilsvarende skal gjelde så- Motsvarande skall gälla, i adildarriki hefur mörg at- fremt et foretagende i en om ett företag i en avtalssluhafnasv&di hvert å fåetur kontraherende stat har flere tande stat har flera på varödru fyrir byggingarfram- etter hverandre feölgende andra följande platser för kvemdir, - mannvirkjagerd bygnings-, anleggs- = eller byggnads-, anläggnings- eller eda uppsetningarvinnu I monteringsarbeider i den an- installationsarbeten i den sidarnefnda rikinu og nen stat, som tilsammen andra staten och den samsamanlagdur verktimi fer overstiger tolv måneder. manlagda tiden för verksam-
fram är 12 månudum. heten överstiger tolv måna-
der.
ll Viö 7. og 15. gr. I. Til artiklene 7 og 15 I. Till artiklarna 7 och 15
]. Prått fyrir åkvedi 7. gr. 1. Uansett bestemmelsene 1. Utan hinder av bestäm-
skal einungis = skattleggja i artikkel 7 skal fortjeneste melserna i artikel 7 beskattas
hagnad sem fyrirtaki i Noregi som oppeberes av et foreta- inkomst, vilken företag i eda Svipjöd aflar med starf- gende i Norge eller Sverige Norge eller Sverige förvärsemi sem stundud er i ved virksomhet som utgves i var genom verksamhet som Svibjöd eda Noregi, eftir vi henholdsvis Sverige eller bedrivs i Sverige respektive
sem vid å, I pvi riki bar sem Norge, bare kunne skatt- Norge, endast i den stat där fyrirtekid er heimilisfast, ef legges i den stat hvor foreta- företaget har hemvist, om
starfsemin felst i uppsetningu gendet er hjemmehjörende, verksamheten avser uppsätt-
såfremt virksomheden tager tojen rakentamisen ja kun- ning och underhåll av spärr-
sigte på opsatning og vedli- nossapidon sellaisella Norjan stängsel för renar på sträckor geholdelse af sperrehegn for Ja Ruotsin välisen valtakun- längs den norsk-svenska rener på sådanne strek- nanrajan osuudella, joka riksgränsen, vilka sträckor ninger langs den norsk- mainitaan 4 kappaleen mu- anges i överenskommelse ensvenske rigsgrignse, som an- kaisessa sopimuksessa. ligt stycke 4.
gives i en aftale i henhold til
stykke 4.
2. Uanset bestemmel- 2. Sopimuksen 15 artiklan 2. Utan hinder av bestäm-
serne i artikel 15 kan ind- mäåääräysten estämättä vero- melserna i artikel 15 beskat-
komst, som en person, der er tetaan tulosta, jonka Nor- tas inkomst. vilken person hjemmehgrende i Norge eller jassa tai Ruotsissa asuva med hemvist i Norge eller Sverige, oppeberer ved per- henkilö saa vastaavasti Ruot- Sverige förvärvar genom sonligt arbejde, som udföres sissa tal Norjassa tehdystä personligt arbete som utförs i i Sverige henholdsvis Norge, henkilökohtaisesta — työstä, Sverige respektive Norge,
kun beskattes i den stat, vain siinä valtiossa, jossa endast i den stat där denna
hvori denne person er hjem- henkilö asuu, jos työ käsittää person har hemvist, om arbe-
mehgrende, såfremt arbejdet poroaitojen rakentamisen ja tet avser uppsättning och un-
tager sigte på opsetning og kunnassapidon sellaisella derhåll av spärrstängsel för vedligeholdelse af sperre- Norjan ja Ruotsin välisen renar på sträckor längs den
hegn for rener på sådanne valtakunnanrajan osuudella, norsk-svenska riksgränsen, strekninger langs den norsk- joka mainitaan 4 kappaleen vilka sträckor anges 1 översvenske rigsgrense, som an- mukaisessa sopimuksessa. enskommelse eniigt stycke 4.
gives i en aftale i henhold til
stykke 4.
3. Bestemmelserne i 3. Norjassa tai Ruotsissa 3. Bestämmelserna i stycstykke I og 2 vedrörende fo- olevia yrityksiä tai asuvia kena I och 2 beträffande fö-
retagender i, henholdsvis henkilöitä koskevia 1 ja 2 retag i, respektive person personer, der er hjemme- kappaleen määräyksiä sovel- med hemvist i Norge eller
hörende i Norge eller Sveri- letaan vastaavasti Suomessa Sverige skall äga motsvarange, skal finde tilsvarende an- tai Norjassa olevaan yrityk- de tillämpning beträffande
vendelse for så vidt angår seen tai asuvaan henkilöön. företag i, respektive person foretagender i. henholdsvis med hemvist i Finland eller
personer, der er hjemmehg- Norge. rende i Finland eller Norge.
4. De kompetente myn- 4. Asianomaisten = sopi- 4. De behöriga myndighedigheder i de bergrte kontra- musvaltioiden toimivaltaiset terna i berörda avtalssluherende stater skal ved gen- viranomaiset vahvistavat tande stater skall genom öm-
sidig aftale fastsette de keskinäisin sopimuksin ne sesidig överenskommelse
strekninger langs de pågael- asianomaisen valtakunnanra- fastställa de sträckor längs
dende rigsgrenser, for hvilke jan osuudet, joihin 1—3 kap- vederbörande riksgräns på
bestemmelserne i punkterne paleen määräyksiä sovelle- vilka — bestämmelserna = i 1—3 skal finde anvendelse. taan. styckena 1—3 skall tillämpas.
11. Til ortiklerne 7, 10-15, II. 7, 10-15, 19, 20 ja 23 III. Till artiklarna 7, 10-15, 19, 20 og 23. artiklaan 19, 20 och 23
1. Uanset bestemmel- 1. Sopimuksen 7 artiklan, 1. Utan hinder av bestäm-
serne i artikel 7, artikel 10, 10 artiklan 2 kappaleen, 1i melserna i artikel 7, artikel
stykke 2, artikel 11, stykke 2, artiklan 2 kappaleen ja 12 ar- 10 stycke 2, artikel 11 stycke
og artikel 12, stykke 2, kan tiklan 2 kappaleen määräys- 2 och artikel 12 stycke 2 beindkomst, som oppeberes af ten estämättä verotetaan tu- skattas inkomst, som företag
et foretagende It Danmark el- losta, jonka Ruotsissa tai i Danmark eller Sverige för-
ler Sverige i forbindelse med Tanskassa oleva yritys saa värvar i samband med byg-
og vidhaldi å hreindyragird- for så vidt virksomheten ning och underhåll av spärringum å sv&xdum meöfram gjelder oppsetting og vedli- stängsel för renar på sträckor landamerum Noregs og kehold av sperregjerder for längs den norsk-svenska Svibjödar og svedanna er rein på slike strekninger riksgränsen, vilka sträckor getid isamkomulagi skv. 4. tl. langs den norsk-svenske anges I överenskommelse en-
riksgrensen som angitt i av- ligt punkt 4.
tale inngått i henhold til
punkt 4.
2. Prått fyrir åkviödr 15. 2. Uansett bestemmelsene 2. Utan hinder av bestämgr. skal einungis skattleggja i artikkel I5 skal inntekt som melserna 1 artikel 15 beskattekjur sem adik heimilisfast- en person bosatt i Norge el- tas inkomst, vilken person ur i Noregi eda Svibjöd aflar ler Sverige oppeberer ved med hemvist i Norge eller meö persönulegu starfi sinu i personlig arbeid som utfyres Sverige förvärvar genom Svipjöd eda Noregi, eftir pvi i henholdsvis Sverige eller personligt arbete som utförs i sem viö å, I bvi riki par sem Norge, bare kunne skatt- Sverige respektive Norge, pessi adili er heimilisfastur ef legges it den stat der denne endast i den stat där denna vinnan felst I uppsetningu og person er bosatt, for så vidt person har hemvist, om arbevidhaldi å hreindyragirding- arbeidet gjelder oppsetting tet avser uppsättning och unum svedum medfram landa- og vedlikehold av sperre- derhåll av spärrstängsel för mäarum Noregs og Svibjödar gjerder for rein på slike renar på sträckor längs den og svedanna er getid I sam- strekninger langs den norsk- norsk-svenska riksgränsen, komulagi skv. 4. tl. svenske riksgrense som an- vilka sträckor anges i över-
gitt i avtale inngått i henhold enskommelse enligt punkt 4.
til punkt 4.
3. Åkvedi 1. og 2. tl. 3. Bestemmelsene i punk- 3. Bestämmelserna i vardandi fyrirteki eda adila, tene I og 2 om henholdsvis punkterna 1 och 2 beträffaneftir bvi sem vid å, sem foretagender i eller personer de företag i, respektive perheimilisfastir eru i Noregi bosatt i Norge eller Sverige, son med hemvist i Norge eleda Svibjöd skulu einnig skal ha tilsvarende anven- ler Sverige skall äga motsvagilda um fyrirteki eda adila, delse på henholdsvis foreta- rande tillämpning beträffaneftir bvi sem vid å, sem heim- gender i, eller personer bo- de företag i, respektive perilisfastir eru I Finnlandi eda satt i Finland eller Norge. son med hemvist i Finland el- Noregi. ler Norge.
4. Ber stjörnvöld i hlut- 4. De kompetente myn- 4. De behöriga myndigheadeigandi adildarrikjum digheter i de berörte kontra- terna i berörda avtalssluskulu åkveda med gagn- herende stater skal ved gjen- tande stater skall genom ömkvemu samkomulagi — til sidig avtale fastsette de sesidig överenskommelse hvada sveda medfram viöd- strekninger langs vedkom- fastställa de sträckor längs komandi landamerum å- mende riksgrense, som be- vederbörande riksgräns på kve&edi 1.—3. tl. taka. stemmelsene i punktene 1—3 vilka bestämmelserna i punk-
får anvendelse på. terna 1—3 skall tillämpas.
HI Viö 7., 10.-15., 19., 20. UL. Til artiklene 7. 10-15, II. Till artiklarna 7, 10-15, og 23. gr. 19, 20 og 23 19, 20 och 23
1. brått fyrir åkvedi 7. 1. Uansett bestemmelsene 1. Utan hinder av bestämgr., 2. tl. 10 gr., 2. tl. 1. gr. i artikkel 7, artikkel 10 punkt melserna 1 artikel 7, artikel og 2. tl. 12. gr. skal einungis 2, artikkel 11 punkt 2 og ar- 10 punkt 2, artikel 11 punkt 2 skattleggja tekjur sem fyrir- tikkel 12 punkt 2, skal for- och artikel 12 punkt 2 beskatteki il Danmörku eda Svipjöd tjeneste som oppeberes av et tas inkomst, som företag i aflar i sambandi vid byggingu foretagende i Danmark eller Danmark eller Sverige förå og rekstur fasts tengilidar Sverige i forbindelse med värvar I samband med byg-
opfprelsen og driften af faste Juutinrauman yli rakennetta- gandet och driften av fasta forbindelser over föresund, vien kiinteiden yhteyksien förbindelser över Öresund, kun beskättes i den stat, rakentamisen ja käytön yh- endast i den stat där företa-
hvori foretagendet er hjem- teydessä, vain siinä val- get har hemvist. mehgrende. tiossa, JOSsa asuva yritys on.
2. Uanset bestemmel- 2. Sopimuksen 13 artiklan 2. Utan hinder av bestämserne i artikel 13, stykke 3, 3 kappaleen määräysten es- melserna i artikel 13 stycke 3 kan fortjeneste, som er- tämättä verotetaan voitosta, beskattas vinst, som företag i hverves af et foretagende 1, jonka Ruotsissa tai Tans- eller person med hemvist i henholdsvis personer, der er kassa oleva yritys tai asuva Danmark eller Sverige förhjemmehgrende i Danmark henkilö saa siinä mainitun, värvar på grund av överlåeller Sverige, ved overdra- Juutinrauman yli rakennetta- telse av där angiven egengelse af dér angiven ejen- vien kiinteiden yhteyksien dom vilken används vid bygdom, der anvendes ved op- rakentamisessa ja käytössä gandet och driften av fasta
förelsen og driften af faste käytetyn omaisuuden luovu- förbindelser över Öresund, forbindelser over Öresund, tuksesta, vain siinä valtiossa, endast i den stat där företa-
kun beskattes i den stat, jossa yritys tai henkilö asuu. get respektive personen har hvori foretagendet henholds- hemvist.
vis personen er hjemmehyg-
rende.
3. Uanset bestemmel- 3. Sopimuksen 14 artiklan 3. Utan hinder av bestämserne i artikel 14, stykke I, 1 kappaleen, 15 aniklan I melserna i artikel 14 stycke
artikel 15, stykke 1, artikel kappaleen, 19 artiklan ja 20 1, artikel t5 stycke 1, artikel
19 og artikel 20 kan ind- artiklan määräysten estä- 19 och anuikel 20 beskattas komst, som oppeberes af en mättä verotetaan = tulosta, inkomst, som person med person, der er hjemmehg- jonka Ruotsissa tai Tans- hemvist i Danmark eller Sverende i Danmark eller Sveri- kassa asuva henkilö saa Juu- rige förvärvar i samband med ge, i forbindelse med opforel- tinrauman yli rakennettavien byggandet och driften av fas-
sen og driften af faste forbin- kiinteiden yhteyksien raken- ta förbindelser över Öre-
delser over föresund, kun tamisen ja käytön yh- sund, endast i den stat där beskattes i den stat, hvor teydessä. vain siinä val- personen har hemvist. personen er hjemmehvorende. tiossa, jossa henkilö asuu.
4. Uanset bestemmel- 4. Sopimuksen 23 artiklan 4. Utan hinder av bestämserne i artikel 23, stykke 5, S kappaleen määräysten es- melserna i artikel 23 stycke 5 kan den der omhandlede for- tämättä verotetaan siinä tar- beskattas där angiven förmömue, som tilhgrer et foreta- koitetusta — varallisuudesta, genhet, som företag i eller
gende i, henholdsvis en per- joka Ruotsissa tai Tanskassa person med hemvist i Dan-
son, der er hjemmehöerende i asuvalla henkilöllä on ja jota mark eller Sverige innehar Danmark eller Sverige, og käytetään Juutinrauman yli och som används vid byg-
som anvendes ved opfeörel- kiinteitä yhteyksiä rakennet- gandet och driften av fasta sen og driften af faste forbin- taessa ja käytettäessä, vain förbindelser över Öresund, delser over Öresund, kun siinä valtiossa, jossa yritys endast i den stat där företabeskattes i den stat, hvori tai henkilö asuu. get respektive personen har foretagendet henholdsvis hemvist.
personen er hjemmehgrende.
IV. Tilartiklerne 8, 13,15 og IV. 8, I3, I5 ja 23 artiklaan IV. Till artiklarna 8, 13, 15
23. och 23
1. Bestemmelserne i arti- 1. Sopimuksen 8 artiklan I 1. Bestämmelserna i artikel 8, stykke 1, artikel 13, kappaleen, 13 artiklan 4 kap- kel 8 stycke 1. artikel 13 stykke 4, og artikel 23, paleen ja 23 artiklan 3 kappa- stycke 4 och artikel 23 stycke
stykke 3, anvendes i Dan- leen määräyksiä sovelletaan 3 tillämpas i Danmark, mark, Norge og Sverige for Norjassa, Ruotsissa ja Tans- Norge och Sverige i fråga om
byggingen og driften av faste gandet och driften av fasta yfir Eyrarsund i pvi riki bar
sem fyrirtekid er heimilis- forbindelser over Öresund, förbindelser över Öresund,
bare kunne skattlegges i den endast i den stat där företa-
fast.
stat hvor foretagendet er get har hemvist. hjemmehgrende.
2. Prått fyrir åkvedi 3. tl. 2. Uansett bestemmelsene 2. Utan hinder av bestäm-
13. gr. skal einungis skatt- i artikkel 13 punkt 3 skal ge- melserna i artikel 13 punkt 3 leggja hagnad sem fyrirtaeki I vinst som oppebzxres av et beskattas vinst, som företag i eda adili heimilisfastur i Dan- foretagende i eller person bo- eller person med hemvist i
mörku eda Svipjöd hlytur satt i Danmark eller Sverige Danmark eller Sverige förvegna sölu par greindrar ved avhendelse av en der be- värvar på grund av överlå-
eignar sem notud er vid liggende fast eiendom som telse av där angiven egenbyggingu å eda vid rekstur anvendes ved byggingen og dom vilken används vid byg-
fasts tengilidar yfir Eyrar- driften av faste forbindelser gandet och driften av fasta sund f bvi riki par sem fyrir- over fPresund, bare kunne förbindelser över Öresund, tekid eda adilinn er heim- skattlegges i den stat der endast i den stat där företa-
ilisfastur. henholdsvis foretagendet el- get respektive personen har
ler personen er bosatt (hjem- hemvist. mehvgrende).
3. Prått fyrir åkve&di 1. tl. 3. Uansett bestemmelsene 3. Utan hinder av bestäm-
14. gr., 1. tl. 15 gr., 19. gr. og i artikkel 14 punkt I, artikkel melserna i artikel 14 punkt I,
20. gr. skal einungis skatt- 15 punkt 1, artikkel 19 og ar- artikel 15 punkt 1, artikel 19
leggja tekjur sem adili heimil- tikkel 20 skal inntekt som op- och artikel 20 beskattas inisfastur i Danmörku eöda peberes av person bosatt i komst, som person med Svipjöd aflar i sambandi vid Danmark eller Sverige i for- hemvist i Danmark eller Svebyggingu å eda vid rekstur bindelse med byggingen og rige förvärvar i samband med fasts tengilidar yfir Eyrar- driften av faste forbindelser byggandet och driften av fas-
sund i bviriki bar sem adilinn over Presund, bare kunne ta förbindelser över Öre-
er heimilisfastur. skattlegges i den stat hvor sund, endast i den stat där
personen er bosatt. personen har hemvist.
4. Prått fyrir åkvedr 5. tl. 4. Uansett bestemmelsene 4. Utan hinder av bestäm-
23. gr. skal einungis skatt- i artikkel 23 punkt 5 skal der melserna i artikel 23 punkt 5 leggja bar greindar eignir sem omhandlet formue som til- beskattas där angiven förmöfyrirteki i eda adili heimilis- hörer et foretagende i, eller genhet, som företag i eller fastur i Danmörku eda Svip- en person bosatt i Danmark person med hemvist i Danjöd å og notadar eru vid eller Sverige, og som an- mark eller Sverige innehar byggingu å eda vid rekstur vendes ved byggingen eller och som används vid bygfasts tengilidar yfir Eyrar- driften av faste forbindelser gandet och driften av fasta
sund I bvi riki bar sem fyrir- over fresund, bare kunne förbindelser över Öresund,
tekid eda adilinn er heimil- skattlegges i den stat der endast i den stat där företaisfastur. henholdsvis foretagendet el- get respektive personen har
ler personen er bosatt (hjem- hemvist.
mehvgrende).
IV Viö 8., I3., 15. og 23. gr. IV. Til artiklene 8, 13, 15 og IV. Till artiklarna 8, 13, 15
23 och 23
1. Åkveödi lt. 8. er., 4. tl. 1. Bestemmelsene i artik- 1. Bestämmelserna i arti- 13. gr. og 3. tl. 23. gr. eiga kel 8 punkt 1, artikkel 13 kel 8 punkt 1, anikel 13 vid i Danmörku, Noregi og punkt 4 og artikkel 23 punkt punkt 4 och artikel 23 punkt
Svibpjéöd ad bvi er varöar hlut- 3 får anvendelse i Danmark, 3 tillämpas i Danmark, areigendur i fyrirtekjasam- Norge og Sverige for så vidt Norge och Sverige i fråga om
så vidt angår andelshavere i kassa Scandinavian Airlines delägarna i konsortiet Scankonsortiet Scandinavian Air- System (SAS) nimisen yhty- dinavian = Airlines System
lines System (SAS) på ind- män osakkaiden osalta tu- (SAS) på inkomst eller reali-
komst eller fortjeneste ved loon tar myyntivoittoon, sationsvinst som förvärvas afhe&ndelse af formuegen- jonka yhtymä saa, sekä va- samt förmögenhet som innestande, som = oppebieres, rallisuuteen, joka yhtymällä has av konsortiet i förhällansamt formue, som ejes af on, niiden osuuksien suh- de till den andel dessa delkonsortiet, i forhold tl den tecssa, jotka näillä osakkailla ägare innehar i konsortiet. andel, som disse andelsha- on yhtymåän. vere besidder i konsortiet.
2. Bestemmelserne i arti- 2. Sopimuksen 15 artiklan 2. Bestämmelserna i artikel 15, stykke 3, litra b), 3 kappaleen b) kohdan mää- kel 15 stycke 3 b) tillämpas
finder tillige anvendelse på räyksiä sovelletaan myös tu- även på inkomst av arbete
indkomst ved arbejde, som loon, joka saadaan Scandina- som utförs ombord på luft-
udföres om bord på luftfar- vian Airlines System (SAS) fartyg som används i inri-
tgjer, som anvendes i inden- nimisen yhtymän kotimaan kestrafik av konsortiet Scanrigstrafik af konsortiet Scan- litkenteessä käyttämässä dinavian = Airlines System
dinavian Airlines System ilma-aluksessa tehdystä (SAS).
(SAS). työstä.
V. Til artiklerne 8, 13 og 23. V. 8, 13 ja 23 artiklaan V. Till artiklarna 8, 13 och
Andel i fortjeneste ved så- Sopimuksen 8 artiklan 1! Andel i inkomst av verkdan virksomhed, som om- kappaleessa = tarkoitetusta samhet som avses I artikel 8 handles i artikel 8, stykke 1, toiminnasta saadun tulon stycke 1, andel i vinst på andel i fortjeneste ved af- osuudesta, 13 artiklan 4 kap- grund av överlåtelse av egenhendelse af formuegen- paleessa tarkoitetun omai- dom som avses 1 artikel 13 stande, som omhandles i arti- suuden Iluovutuksesta saa- stycke 4, samt andel i förmökel 13, stykke 4, samt andel i dun voiton osuudesta, sckä genhet som avses I artikel 23 formuc som omhandles i arti- 23 artiklan 3 kappaleessa tar- stycke 3 som person med kel 23, stykke 3, som en per- koitetun varallisuuden osuu- hemvist i en avtalsslutande son, der er hjemmcehyrende i desta, jonka sopimusval- stat förvärvar eller innehar en kontraherende stat, er- tiossa asuva henkilö saa tai på grund av delägarskap i föhverver eller ejer som an- omistaa yrityksen osakkuu- retag, beskattas endast i dendelshaver i et foretagende, den perusteella, verotetaan na stat, om kan kun beskattes i denne vain tässä valtiossa, jos
stat, såfremt
a) andelshaverne er hjem- a) osakkaat asuvat eri so- a) delägarna har hemvist i mehvgrende i forskellige kon- pimusvaltioissa, ja olika avtalsslutande stater, traherende stater, og och
b) foretagendet drives af b) yritystoimintaa harjoit- b) företaget drivs av bolag et selskab eller anden sam- taa yhtiö tal muu yhtecenliit- eller annan sammanslutning menslutning med solidarisk tymä, jossa on yhteisvas- med solidariskt ansvariga ansvarlige deltagere. hvoraf tuullisia osakkaita, joista vä- delägare, av vilka minst en mindst en tillige er ubegren- hintään yhden vastuu lisäksi ullika är obegränsat ansvasel ansvarlig. samt on rajoittamaton, sekä rig, samt
c) det ikke er åbenbarn, at c) et ole ilmeistä, että yri- c) det inte är uppenbart, foretagendets virkelige le- tyksen tosiasiallinen johto on att företaget har sin verkliga delse har sit sede alene i cen vain yhdessä sopimusval- ledning endast i en avtalsslukontraherende stat. tOssa. tande stat.
De kompetente myndig- Sopimusvaltioiden toimi- De behöriga myndigheterheder i de kontraherende valtaiset viranomaiset voivat nå i de avtalsslutande stastater kan treffe aftale om sopia — keskenään = ensim- terna kan träffa överenskom-
steypunni Scandinavian Air- angår deltagerence i konsor- delägarna i konsortiet Scanlines System (SAS) um tiet Scandinavian Airlines dinavian Airlines System hagnad eda söluhagnad sem System (SAS) på fortjeneste (SAS) på inkomst eller realihän ber ör bytum, svo og um eller formuesge vinst som op- sationsvinst som förvärvas
eignir i eigu samsteypunnar, peberes, samt formue som samt förmögenhet som inne-
i hlutfalli vid bann hlut eies av konsortiet, i forhold has av konsortiet i förhållansem hver hlutareigandi å i til den andel som disse deltta- de till den andel dessa del-
samsteypunni. gere har i konsortiet. ägare innehar i konsortiet.
2. Åkvedi staflidar b) I 3. 2. Bestemmelsen i artik- 2. Bestämmelserna 1 artitl. 15. gr. eiga einnig vid um kel 15 punkt 3 b) får også an- kel 15 punkt 3 b) tillämpas
tekjur af vinnu sem unnin er vendelse på inntekt av länns- även på inkomst av arbete um bord i loftförum sem arbeid utfört ombord i luft- som utförs ombord på luft-
fyrirtekjasamsteypan Scan- fartgy som går i innenriksfart fartyg som används i inrikes-
dinavian = Airlines System av konsortiet Scandinavian trafik av konsortiet Scandi- (SAS) notar i innanlands- Airlines System (SAS). navian = Airlines System
flugi. (SAS).
V Viö 8., 13. og 23. gr. V. Til artiklene 8, 13 og 23 V-. Till artiklarna 8, 13 och 23
Hlutdeild i hagnaöi af Andel i fortjeneste ved Andel i inkomst av verk-
starfsemi sem um er rett i I. virksomhet som omhandlet i samhet som avses i artikel 8 tl. 8. gr., hlutdeild i hagnadi artikkel 8 punkt I, andel i punkt 1, andel i vinst på
vegna sölu eigna sem um er formuesgevinst ved avhen- grund av överlåtelse av egen-
rett I 4. tl. 13. gr., svo og delse av eiendom som om- dom som avses i artikel 13
hlutdeild i eign sem um redir handlet i artikkel 13 punkt 4, punkt 4, samt andel i förmö-
(3. tl. 23. gr., sem adili heim- samt andel i formue som om- genhet som avses i artikel 23 ilisfastur i( adildarriki aflar handlet i artikkel 23 punkt 3, punkt 3 som person med eda å vegna sameignar I fyrir- som en person bosatt i en hemvist i en avtalsslutande teki skal einungis skattleggja kontraherende stat oppe- stat förvärvar eller innehar
i vi riki ef: berer eller eier som deltager på grund av delägarskap i fö-
i et foretagende, skattlegges retag, beskattas endast i den-
bare i denne stat, såfremt na stat. om
a) sameigendurnir eru a) deltagerne er bosatt i a) delägarna har hemvist i heimilisfastir hver i sinu forskjellige — kontraherende olika avtalsslutande stater,
adildarriki og stater, og och
b) fyrirtekid er rekid af fé- b) foretagendet drives av b) företaget drivs av bolag lagi eda ödrum samtökum selskap eller annen sam- eller annan sammanslutning
med gagnkvemri åbyrgd menslutning med solidarisk med solidariskt ansvariga sameigenda, bar sem ad ansvarlige deltagere, hvorav delägare, av vilka minst en
minnsta kosti einn peirra ber minst en tillike har ubegren- tillika är obegränsat ansva-
auk — bess = ötakmarkada set ansvar, og rig, samt
åbyrgö, svo og
c) ekkier augljöst ad raun- c) det ikke er åpenbart at c) det inte är uppenbart, veruleg framkva&mdastjörn foretagendets virkelige le- att företaget har sin verkliga
fyrirtekisins hafi adsetur ein- delse har sitt sete bare i en ledning endast i en avtalssluungis i einu adildarriki. kontraherende stat. tande stat.
Ber stjörnvöld i adild- De kompetente myndighe- De behöriga myndigheterarrfikjunum geta gert sam- ter i de kontraherende stater na i de avtalsslutande stakomulag um beitingu skatt- kan tireffe avtale om anven- terna kan träffa överenskom-
anvendelsen af de i förste mäilsessä alakappaleessa melse om tillämpning av de i stykke angivne beskatnings- mainittujen verotusperiaat- första avsnittet angivna be-
principper også i tilfelde, teiden soveltamisesta myös skattningsprinciperna även i
hvor de der angivne forud- tapauksessa, jossa = siinä fall då där angivna förutsättsetninger ikke foreligger. mainittuja edellytyksiä ei ningar inte föreligger.
ole.
VI. Til artikel I2. VI. 12 artiklaan VI. Till artikel 12
Når en bestemmelse, som Milloin Suomen ja useim- När en bestämmelse som
giver Finland ret til at be- pien Taloudellisen yhteis- medger Finland rätt att be-
skatte såkaldt — industriel työn ja kehityksen järjestön skatta s.k. industriell royalty royalty, som betales fra Fin- (OECD) teollistuneiden jä- som betalas från Finland inland, er optaget i de aftaler til senvaltioiden välillä tulo- ja tagits i de avtal för undvikan-
undgåelse af dobbelbeskat- varallisuusveroja koskevan de av dubbelbeskattning be-
ning vedrgrende skatter på kaksinkertaisen verotuksen träffande skatter på inkomst indkomst og formue, som välttämiseksi tehtyihin sopi- och förmögenhet som Fin- Finland har indgået med fler- muksiin on otettu määräys, land ingått med flertalet av
tallet af de industrialiserede joka antaa Suomelle oikeu- de industrialiserade medmedlemsstater i organisatio- den verottaa Suomesta mak- lemsstaterna i Organisationen for gkonomisk samar- setusta ns. teollisuusrojal- nen för ekonomiskt samarbebejde og uvikling (OECD), tista, on sopimusvaltioiden te och utveckling (OECD), skal forhandlinger mellem de välillä mahdollisimman pian skall förhandlingar mellan de kontraherende stater snarest aloitettava neuvottelut vas- avtalsslutande staterna sna-
muligt indledes med henblik taavan oikeuden aikaansaa- rast möjligt inledas i syfte att på at tilvejebringe en tilsva- miseksi sille sopimusval- få till stånd en motsvarande
rende ret for den kontrahe- tiolle, josta rojalti kertyy, rätt för den avtalsslutande rende stat, fra hvilken royal- suhteessa muihin sopimus- stat från vilken royaltyn här-
tyen hidrerer, i forhold til de valtioihin. rör i förhållande till de övriga
gvrige kontraherende stater. avtalsslutande staterna.
VI. Til artikel 15. VII. 15 artiklaan VII. Till artikel 15
Uanset bestemmelserne i Sopimuksen 15 artiklan 1 Utan hinder av bestämartikel 15, stykke I og 2, kän ja 2 kappaleen määräysten melserna i artikel 15 styc-
indkomst, som oppeberes af estämättä verotetaan Suo- kena I och 2 beskattas in-
en person, der er hjemme- men ja Ruotsin tai Suomen ja komst, vilken person med hörende i en kommune t Fin- Norjan väliseen maarajaan hemvist i kommun i Finland, land, Norge eller Sverige, rajoittuvassa Suomen, Nor- Norge eller Sverige som som grenser til landegren- jan tai Ruotsin kunnassa asu- gränsar till landgränsen melsen mellem Finland og Sveri- van henkilön tällaisessa kun- lan Finland och Sverige rege henholdsvis Finland og nassa toisessa näistä val- spektive Finland och Norge, Norge, for personligt ar- tioista tehdystä henkilökoh- förvärvar på grund av per-
bejde, som udfgres i en så- taisesta työstä saamasta tu- sonligt arbete som utförs i sådan kommune i en anden af losta vain siinä valtiossa, dan kommun i annan av desdisse stater, kun beskattes i jossa kysymyksessä oleva sa stater, endast i den stat den stat, hvori den omhand- henkilö asuu, edellyttäen där personen i fråga har hemlede person er hjemmehg- että tämä henkilö säännölli- vist, under förutsättning att
rende, under forudszetning sesti oleskelee tässä val- denna person regelmässigt af, at denne person regel- tiossa olevassa vakinaisessa uppehåller sig i sin fasta bo-
messigt opholder sig på sin asunnossaan. stad i denna stat.
faste bopel i denne stat.
Med udtrykket = "”regel- Sanonnalla ”säännöllisesti Med uttrycket ”regelmäsmessigt opholder sig” for- oleskelee” tarkoitetaan, että sigt uppehåller sig” avses att
stås, at den skattepligtige verovelvollinen normaalita- den skattskyldige i normal-
lagningarregina samkvemt 1. delse av de i förste ledd an- melse om tillämpning av de i mer. jafnvel bött bar greindar gitte beskatningsprinsipper första stycket angivna beforsendur séu ekki fyrir også i tilfelle hvor de der an- skattningsprinciperna även i hendi. gitte forutsetninger ikke fore- fall då där angivna förutsättligger. ningar inte föreligger.
VI Viö 12. gr. VI. Til artikkel 12 VI. Till artikel 12
Pegar åkve&di sem heimilar När en bestemmelse som När en bestämmelse som Finnlandi ad = skattleggja gir Finland rett til å skatt- medger Finland rätt att besvonefnda framleiöslubökn- legge — såkalt industriell skatta s. k. industriell royalty
un ("industriell roalty'”), royalty som betales fra Fin- som betalas från Finland in-
sem greidd er frå Finnlandi, land, er tatt inn i de avtaler til tagits i de avtal för undvikanhefur verid tekid upp I samn- unngäelse av dobbeltbeskat- de av dubbelbeskattning be-
inga til ad komast hjå ning av inntekt og formue, träffande skatter på inkomst tvisköttun vid skattlagningu som Finland har inngått med och förmögenhet som Fin-
å tekjur og eignir, sem Finn- flertallet av de industraliserte land ingått med flertalet av land hefur gert vid meirihluta medlemsstater i Organisa- de industrialiserade med-
iönve&ddra påtttökurikja sjonen for gkonomisk samar- lemsstaterna i Organisatio- Efnahags- og framfarastofn- beid og utvikling (OECD), nen för ekonomiskt samarbeunarinnar (OECD), skulu skal forhandlinger mellom de te och utveckling (OECD),
samningaumleitanir - hafnar kontraherende stater snarest skall förhandlingar mellan de
sem fyrst milli adildarrikj- mulig innledes med henblikk avtalsslutande staterna snaanna i bvi skyni ad koma å på å tilveibringe cen tilsva- rast möjligt inledas i syfte att samsvarandi rétti fyrir adild- rende rett for den kontrahe- få till stånd en motsvarande
arriki, sem pöknun kemur rende stat. fra hvilken royal- rätt för den avtalsslutande frå, gagnvart öörum aöd- tyen skriver seg i forhold til stat från vilken royaltyn härarrikjum. de vwvrige kontraherende rör i förhållande till de övriga
stater. avtalsslutande staterna.
VII Viö 15. gr. VH. Til artikkel 15 VII. Till artikel 15
Prått fyrir åkvedi 1. og 2. Uansett bestemmelsene i Utan hinder av bestäm-
tl. 15. gr. skal einungis skatt- artikkel 15 punktene 1 og 2 melserna i artikel 15 punkleggja tekjur sem adili heimil- skal inntekt som oppeberes terna I och 2 beskattas inisfastur f sveitarfélagi f Finn- av en person bosatt i en kom- komst, vilken person med landi, Noregi eda Svipjöd, mune i Finland, Norge eller hemvist i kommun i Finland, sem liggur ad landamerum Sverige, som grenser til lan- Norge eller Sverige som
Finnlands og Svipjödar eda degrensen mellom Finland gränsar till landgränsen mel-
Finnlands og Noregs, cftir og Sverige, henholdsvis Fin- lan Finland och Sverige re-
pvi sem vid å, aflar med per- land og Norge, for personlig spektive Finland och Norge,
sönulegu starfi sem innt er af arbeid som utfyres i en slik förvärvar på grund av per-
hendi i sliku sveitarfélagi i kommune i en annen av disse sonligt arbete som utförs i såööru bessara rikja, f bvi riki stater, bare kunne skatt- dan kommun i annan av desbar sem adilinn sem If hlut å legges i den stat hvor den sa stater, endast i den stat er heimilisfastur, enda dvelji omhandlede person er bo- där personen i fråga har hem-
pessi adili ad stadaldri i bvi satt, under forutsetning av at vist. under förutsättning att
riki bar sem hann å fast heim- denne person regelmessig denna person regelmässigt li. oppholder seg på sitt faste uppehåller sig i sin fasta bo-
bosted i denne stat. stad i denna stat.
Med ordunum ”dvelji ad Utrykket ”regelmessig Med uttrycket ”regelmässtadaldri” er ätt vid ad oppholder seg” betyr at den sigt uppehåller sig” avses att
skattskyldi adilinn dvelji ad skattepliktige som hovedre- den skattskyldige i normal-
8 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr I9
som hovedregel mindst en pauksessa vähintään kerran fallet minst en gång i veckan
gang om ugen opholder sig viikossa oleskelee siinä sopi- uppehåller sig i sin fasta bopå sin faste bopael i den kon- musvaltiossa olevassa vaki- stad i den avtalsslutande stat traherende stat, hvori han er naisessa asunnossaan, jossa där han har hemvist. hjemmehöerende. hän asuu.
VIII. Til artiklerne 15 og 19. VIII. 15 ja 19 artiklaan VII. Till artiklarna 15 och
Uanset bestemmelserne i Sopimuksen 15 artiklan 1 Utan hinder av bestämartikel 15, stykke I og 2, og ja 2 kappaleen ja 19 artiklan 1 melserna 1 artikel 15 styckartikel 19, stykke I, kan ind- kappaleen määräysten estä- ena I och 2 och artikel 19 komst, som oppeberes af en mättä verotetaan Norjan ja stycke 1 beskattas inkomst,
person, der er hjemmehg- Ruotsin väliseen maarajaan vilken person med hemvist i
rende i en kommune i Norge rajoittuvassa jommankum- kommun 1 Norge eiler Sverieller Sverige, som grenser til man valtion kunnassa asuvan ge som gränsar till landgränlandegrensen mellem disse henkilön = tällaisessa kun- sen mellan dessa stater, förstater, for personligt arbejde, nassa toisessa nätstä valti- värvar på grund av personligt
som udföres i en sådan kom- oissa tehdystä henkilökohtai- arbete som utförs i sådan mune i den anden af disse sesta työstä saamasta tulosta kommun i den andra av desstater, kun beskattes i den vain siinä valtiossa, jossa ky- sa stater, endast i den stat
stat, hvori den pågeldende symyksessä oleva henkilö där personen i fråga har hemperson er hjemmehgrende, asuu, edellyttäen että tämä vist, under förutsättning att
under forudsetning af, at henkilö säännöllisesti oleske- denna person regelmässigt
denne person regelmessigt lee tässä valtiossa olevassa uppehåller sig i sin fasta bo-
opholder sig på sin faste bo- vakinaisessa asunnossaan. stad i denna stat.
pel i denne stat.
Med udtrykket = ”regel- Sanonnalla ”säännöllisesti Med uttrycket ”regelmäs-
messigt opholder sig” for- oleskelee” tarkoitetaan, että sigt uppehåller sig” avses att
stås, at den skattepligtige verovelvollinen normaalita- den skattskyldige i normalsom hovedregel mindst en pauksessa vähintään kerran fallet minst en gång i veckan gang om ugen opholder sig viikossa oleskelee siinä sopi- uppehåller sig i sin fasta bopå sin faste bopel i den kon- musvaltiossa olevassa vaki- stad i den avtalsslutande stat traherende stat, hvori han er naisessa asunnossaan, jossa där han har hemvist.
hjemmehgrende. hän asuu.
IX. Til artiklerne 18 og 19. IX. 18 ja 19 artiklaan IX. Till artiklarna 18 och 19
I det omfang Norge på Mikäli Norja lainsäädän- I den mån Norge på grund grund af sin lovgivning ikke tönsä johdosta ei voi verot- av sin lagstiftning inte kan
kan beskatte indkomst som taa 18 ja 19 artiklassa tarkoi- beskatta inkomst som avses i omhandlet i artiklerne 18 og tetusta tulosta, verotetaan artiklarna 18 och 19, beskat- 19, kan indkomsten kun be- tulosta vain siinä valtiossa, tas inkomsten endast i den skattes i den stat, hvori mod- jossa saaja asuu. stat där mottagaren har hemtageren er hjemmehgrende. vist.
X. Til artikel 20. X. 20 artiklaan X. Till artikel 20
1. En person, som ophol- 1. Henkilö, joka oleskelee 1. Person som vistas i an-
der sig i en anden kontrahe- muussa sopimusvaltiossa nan avtalsslutande stat än Isrende stat end Island udeluk- kuin Islannissa ainoastaan land uteslutande för
kende med henblik på
a) studier ved et universi- a) tässä muussa sopimus- a) studier vid universitet
tet eller anden undervis- valtiossa olevassa yliopis- eller annan undervisningsan-
tossa tai muussa opetuslai- stalt i denna andra avtalsslu-
ningsanstalt i denne anden
jafnadi eigi sjaldnar en einu gel minst en gang i uken opp- fallet minst en gång i veckan
sinni i viku å sinu fasta heim- holder seg på sitt faste bo- uppehåller sig i sin fasta bo-
ili i adildarrikinu bar sem sted i den kontraherende stat stad i den avtalsslutande stat hann er heimilisfastur. hvor han er bosatt. där han har hemvist.
VIII Viö I5. og 19. gr. VFHII. Fil artiklene 15 og 19 VUL Till artiklarna 15 och 19
Prått fyrir åkvedi 1. og 2. Uansett bestemmelsene i Utan hinder av bestämtl. 15. gr. og 1. tl. 19. gr. skal artikkel 15 punktene 1 og 2 melserna i artikel 15 punk-
einungis skattleggja tekjur og artikkel 19 punkt 1 skal terna 1 och 2 och artikel 19
sem adili heimilisfastur i inntekt som oppebieres av en punkt 1 beskattas inkomst, sveitarfélagi i Noregi eda person bosatt i en kommune i vilken person med hemvist i Svibjéd, sem liggur ad landa- Norge eller Sverige som kommun i Norge eller Sverimeerum bessara rikja, aflar grenser til landegrensen mel- ge som gränsar till tandgrän-
med persöénulegu starfi sem lom disse stater, for person- sen mellan dessa stater, förinnt er af hendi i sliku sveit- lig arbeid som utföres i slik värvar på grund av personligt
arfélagi i hinu adildarrikinu, i kommune i den annen av arbete som utförs i sådan pvi riki bar sem adilinn sem i disse stater, bare kunne kommun i den andra av deshlut å er heimilisfastur, enda skattlegges i den stat hvor sa stater, endast i den stat
dvelji bessi adili ad stadaldri i den omhandliede person er där personen i fråga har hempvi riki bar sem hann ä fast bosatt, under forutsetning av vist, under förutsättning att heimili. at denne person regelmessig denna person regelmässigt oppholder seg på sitt faste uppehåller sig i sin fasta bobosted i denne stat. stad i denna stat.
Med ordöunum ”dvelji ad Uttrykket — ”regelmessig Med uttrycket ”regelmässtadaldri” er ått vid ad oppholder seg” betyr at den sigt uppehåller sig” avses att
skattskyldi adilinn dvelji ad skattepliktige som hovedre- den skattskyldige i normaljafnadi eigi sjaldnar en einu gel minst en gang i uken opp- fallet minst en gång i veckan sinni i viku å sinu fasta heim- holder seg på sitt faste bo- uppehåller sig i sin fasta boili i adildarrikinu bar sem sted i den kontraherende stat stad i den avtalsslutande stat
hann er heimilisfastur. hvor han er bosatt. där han har hemvist.
IX Viö 18. og 19. gr. IX. Til artiklene 18 og 19 IX. Till artiklarna 18 och 19
Geti Noregur ekki sam- I den utstrekning Norge på I den mån Norge på grund
kvemt eigin löggjöf skattlagt grunn av sin lovgivning ikke av sin lagstiftning inte kan tekjur ber sem um redir i 18. kan skattlegge inntekt som beskatta inkomst som avses i og 19. gr. skal einungis skatt- omhandlet i artiklene 18 og artiklarna 18 och 19, beskatleggja tekjurnar i pvi riki par 19, skal inntekten bare kunne tas inkomsten endast i den sem viötakandinn er heim- skattlegges i den stat hvor stat där mottagaren har hem-
ilisfastur. mottageren er bosatt. vist.
X Vid 20. gr. X. Til artikkel 20 X. Till artikel 20
1. Adili sem dvelur i ödru 1. En person som op- 1. Person som vistas i anadildarriki en Islandi einung- pholder seg i en annen kon- nan avtalsslutande stat än Isis f beim tilgangi: traherende stat enn Island land uteslutande för
utelukkende for
a) ad nema viö håsköla a) studier ved et universi- a) studier vid universitet eda aöra menntastofnun i tet eller annen undervis- eller annan undervisningsanödru adildarriki eda ningsanstalt i denne annen stalt i denna andra avtalsslu-
kontraherende stat, eller toksessa harjoitettavia opin- tande stat, eller
toja varten, tai
b) forretnings-, industri-, b) tässä muussa sopimus- b) affärs-, industri-, lantlandbrugs- eller skovbrugs- valtiossa tapahtuvaa liike- bruks- eller skogsbruksprakpraktik i denne anden kon- alan, teollisuuden, maatalou- tik i denna andra avtalsslutraherende stat, den tai metsätalouden har- tande stat,
joittelua varten, og som er eller umiddelbart ja joka asuu tai välittömästi och som har eller omedelbart för opholdet var hjemmehg- ennen tätä oleskelua asui Is- före vistelsen hade hemvist i rende i Island, beskattes for lannissa, verotetaan työstä Island, beskattas för inkomst så vidt angår indkomst ved saadusta — tulosta — ensiksi av anställning i den förstbeskeftigelse i den först- mainitussa sopimusvaltiossa nämnda avtalsslutande stanevnte kontraherende stat vain siitä tulon osasta, joka ten endast för den del av in-
kun af den del af indkom- ylittää 20000 Ruotsin komsten som = överstiger
sten, som overstiger 20000 kruunua kalenterivuotta 20000 svenska kronor per sv. kr. pr. kalenderår eller kohti tai sen vasta-arvon kalenderår eller motvärdet i modverdien i dansk, finsk, Suomen, Islannin, Norjan tai danskt, finskt, isländskt eller
islandsk eller norsk valuta. Tanskan rahana. - Edellä norskt — myntslag. — Före-
Det forannevnte belgb om- mainittuun määrään sisältyy nämnda belopp omfattar unfatter under uddannelses- Suomen, Norjan tai Ruotsin der vistelse i Finland, Norge ophold i Finland, Norge eller oleskelun = aikana = kysy- eller Sverige personligt av-
Sverige det for det pågel- myksessä olevalta kalenteri- drag för kalenderåret i fråga.
dende kalenderår geldende vuodelta myönnettävä henkipersonfradrag. lökohtainen vähennys.
Under uddannelsesophold Tanskassa harjoittelun Under vistelse för utbildi Danmark skal, såfremt et vuoksi tapahtuvan oleskelun ning i Danmark skall, om ett hgjere belgb efter geldende aikana on, jos voimassa ole- högre belopp enligt gällande bestemmelser anses for ngd- vien määräysten mukaan bestämmelser anses erforvendigt for den uddannelses- korkeampi määrä katsotaan derligt för ifrågavarande perspgendes ophold, dette hg- tarpeelliseksi kysymyksessä sons uppehälle, detta högre jere belgb fritages for dansk olevan henkilön elatusta var- belopp = undantagas = från beskatning. Denne sidste ten, tämä korkeampi määrä dansk beskattning. = Sistbestemmelse skal dog ikke vapaa Tanskan verosta. Vii- nämnda bestämmelse skall finde anvendelse i tilfelde, meksi mainittua määräystä ei dock inte tillämpas i fall då hvor studierne eller uddan- kuitenkaan sovelleta, milloin studierna eller utbildningen nelsen er af underordnet be- opiskelun tai harjoittelun är av underordnad betydelse tydning i forhold til de tjene- merkitys on toisarvoinen sii- i förhållande till den anställsteydelser, for hvilke de om- hen työhön nähden, josta ning för vilken angivna erhandlede vederlag er betalt. mainittu hyvitys on mak- sättning har utgått.
settu. 2. Skattefrihed i henhold 2. Verovapaus 1 kappa- 2. Skattefrihet enligt styc-
til stykke 1 indrsmmes kun leen mukaan myönnetään ke 1 medges endast för tid for en periode. som med vain ajalta, jonka opiskelu tai som skäligen eller vanligtvis
«rette eller efter sxdvane harjoittelutyö kohtuudella tai åtgår för studierna eller prakmedgår til studierne eller tavanomaisesti kestää, kui- tiktjänstgöringen, dock högst
praktiktjenesten. dog hyjst tenkin enintään kuudeksi pe- för sex på varandra följande for seks på hinanden fål- räkkäisekst kalenterivuo- kalenderår. gende kalenderär. deksi.
3. De kompetente myn- 3. Sopimusvaltioiden toi- 3. De behöriga myndighedigheder i de kontraherende mivaltaiset viranomaiset soö- terna i de avtalsslutande stastater treffer aftale om gen- pivat keskenään 1 ja 2 kuppa- terna träffar överenskomnemförelsen af bestemmel- leen määräysten soveltami- melse om tillämpningen av serne i stykke I og 2. De sesta. Toimivaltaiset viran- bestämmelserna i styckena I
kontraherende stat, eller tande stat, eller
b) ad nema vidskipta-. b) for å få forretnings-, in- b) affärs-, industri-, lant-
iönadar-, landbunadar- cda dustri-, - landbruks- = eller bruks- etter skogsbruksprak-
skögarnytingarstörf i Öööru skogsbrukspraksis 1 denne tik i denna andra avtalsslu-
adildarriki annen kontraherende stat, tande stat, og er, eda sfdast var fyrir og som er eller umiddelbart och som har eller omedelbart dvölina, heimilisfastur å Is- för oppholdet var bosatt i Is- före vistelsen hade hemvist i landi skattleggst einungis af land, skattlegges for inntekt Island, beskattas för inkomst peim hluta tekna vegna starfs av lennsarbeid i den först- av anställning i; den försti fyrrnefnda adildarrikinu nevnte kontraherende stat nämnda avtalsslutande sta-
sem er umfram 20000 sensk- bare for den del av inntekten ten endast för den del av in-
ar krönur å almanaksåri cda som överstiger 20000 komsten som överstiger jafnviröi peirrar fjärhadar I svenske kroner pr. kalen- 20000 svenska kronor per
dönskum, finnskum, islensk- derår eller motverdien i kalenderår eller motvärdet i um eda norskum gjaldmidli. dansk, finsk, islandsk eller danskt. finskt, iständskt eller
Framangreind fjärh&d felur i norsk valuta. Forannevnte norskt myntslag. Förenämn-
sér gildandi persönufrådrått belop omfatter under utdan- da belopp omfattar under fyrir viökomandi almanaksår nelsesopphold i Finland, vistelse i Finland, Norge elef dvalid er i Finnlandi, Nor- Norge eller Sverige det for ler Sverige personligt avdrag egi eda Svipjöd. angjeldende kalenderår gjel- för kalenderåret i fråga. dende personfradrag.
Ef dvaliö er og nåm stundaö Under = utdannelsesopp- Under vistelse för utbild-
i Danmörku skal, svo framar- hold i Danmark skal, såfremt ning I Danmark skall, om ett lega sem herri fjärhed er et heyvere belpp etter gjel- högre belopp enligt gällande
talin navdsynleg samkvaemt dende bestemmelser anses bestämmelser anses erforgildandi reglum til fram- noadvendig for angjeldende derligt för ifrågavarande perferslu nåmsmannsins, besst persons underhold, dette sons uppehälle, detta högre
hem fjärhed undanbegin häyere belgp unntas fra belopp = undantagas = från
skattlagningu i Danmörku. dansk beskatning. Sistnevnte dansk = beskattning. — Sist- Petta åkv&di gildir på ekki i bestemmelse får imidlertid nämnda bestämmelse skall peim tilvikum bar sem nämid ikke anvendelse i tilfelle hvor dock inte tilllämpas i fall då eda bjälfunin er veigalitid i studiene eller utdannelsen er studierna eller utbildningen samanburdi vid starf pad sem av underordnet betydning i är av underordnad betydelse
endurgjaldid kemur fyrir. forhold til de tjenesteytelser i förhållande till den anställ-
for hvilke de omhandlede ve- ning för vilken angivna cr-
derlag er betalt. sättning har utgått.
2. Skaufrelsi samkvemt 2. Skattefrihet i henhold 2. Skattefrihet enligt punkt
1. tl. veitist bö einungis fyrir til punkt I innrgmmes bare I medges endast för tid som
pad timabil sem hefilegt eda for en periode, som med ri- skäligen eller vanligtvis åtgår
venjulegt telst fyrir nåmid melighet eller vanligvis med- för studierna celler praktik-
eda bjälfunina, på ekki leng- går til studiene eller prakti- tjänstgöringen, dock högst
ur en sex almanaksår I röd. kanttjenesten, dog höyst for för sex på varandra följande
seks på hverandre fylgende kalenderår. kalenderär.
3. Bar stjörnvöld i adild- 3. De kompetente myn- 3. De behöriga myndighearrikjunum skulu gera sam- digheter i de kontraherende terna i de avtalsslutande stakomulag um framkvemd ä- stater treffer avtale om gjen- terna träffar överenskomkveda I. og 2. tl. Ber stjörn- nomföringen av bestemmel- melse om tillämpningen av völd geta einnig gert sam- sene i punktene I og 2. De bestämmelserna i punkterna
kompetente :myndigheder omaiset voivat myös sopia och 2. De behöriga myndigkan også treffe aftale om så- sellaisesta muutoksesta siinä heterna kan också träffa danne &ndringer af de der mainittuun rahamäärään, överenskommelse om sådan nevnte belgb, som findes ri- joka rahan arvon muuttu- ändring av där omnämnt bemelige under hensyn til for- miseen, jonkin sopimusval- lopp som finnes skälig med andringer i pengeverdi, en- tion muuttunceseen lainsää- hänsyn till förändring i pen-
dret lovgivning i nogen af de däntöön tat muuhun sellai- ningvärde, ändrad lagstift-
kontraherende stater eller seen seikkaan nähden katso- ning i någon av de avtalssluandre lignende forhold. taan kohtuulliseksi. tande staterna eller annan
hknande omständighet.
XI. Til artikel 25. XI. 25 artiklaan XI. Till artikel 25
I. Bestemmelserne i arti- 1. Islannin pyynnöstä voi- I. Bestämmelserna i arti-
kel 25, stykke 3, kan på be- daan sopimuksen 25 artiklan kel 25 stycke 3 kan på begä-
gering af Island endres og 3 kappaleen määräyksiä ran av Island ändras och ererstattes af fölgende tekst: muuttaa ja ne korvata seu- sättas av följande text:
raavalla tekstillä:
”a) Såfremt en person, der a) Milloin fslannissa asu- ”a) Om person med hemer hjemmehgrende i Island, valla henkilöllä on tuloa tai vist i Island förvärvar inoppeberer indkomst eller varallisuutta, josta tämän so- komst eller innehar förmöejer formue, som i henhold til pimuksen mukaan voidaan genhet som enligt bestäm-
bestemmelserne i denne verottaa toisessa sopimus- melserna i detta avtal får beoverenskomst kan beskattes valtiossa, Islannin on, jollei skattas I annan avtalsslu-
i en anden kontraherende 10 artiklan 8 kappaleen en- tande stat, skall Island, såvistat, skal Island. med mindre simmätsen alakappaleen tai da inte bestämmelserna i arbestemmelserne i artikel 10, b) kohdan = määräyksistä tikel 10 stycke 8 första avstykke 8, 1. afsnit, eller muuta johdu: snittet eller punkt b) föranlestykke b) medförer andet, der annat,
1) fra denne persons is- 1) vähennettävä tämän D) från denna persons is-
landske indkomstskat fra- henkilön Islannin tuloverosta ländska inkomstskatt avdrage et belpgb svarende til tässä toisessa sopimusval- räkna ett belopp motsvaranden indkomstskat, som er tiossa maksettua tuloveroa de den inkomstskatt som beerlagt i denne anden kontra- vastaava määrä: talats i denna andra avtalsherende stat; slutande stat;
2) fra denne persons is- 2) vähennettävä = tämän 2) från denna persons is-
landske formueskat fradrage henkilön Islannin = varalli- ländska förmögenhetsskatt et belgb svarende til den for- suusverosta tässä toisessa avräkna ett belopp motsvamueskat, som er erlagt i den- sopimusvaltiossa — makset- rande den förmögenhetsskatt ne anden kontraherende stat. tua varallisuusveroa = vas- som betalats i denna andra
taava måärä. avtalsslutande stat.
Fradragsbelgbet skal imid- Vähennyksen määrä ei Avräkningsbeloppet skall lertid ikke i noget tilfelde kummassakaan tapauksessa emellertid inte i något fall
kunne overstige den del af kuitenkaan saa olla suurempi överstiga den del av den isden islandske indkomstskat kuin se ennen vähennyksen ländska inkomstskatten eller
eller formueskat, beregnet tekemistä lasketun Islannin förmögenhetsskatten, beräk-
for sådant fradrag, som tuloveron tat varallisuus- nad utan sådan avräkning,
svares af den indkomst eiler veron osa, joka jakautuu sille som belöper på den inkomst
formuc, som kan beskattes i tulolle tai sille varallisuu- eller förmögenhet som fär
denne anden stat. delle, josta voidann verottaa beskattas i denna andra stat.
tässä toisessa valtiossa.
b) Såfremt en person, der b) Milloin Islannissa asu- b) Om person med hemer hjemmeherende i Island, valla henkilöllä on tuloa tai vist i Island förvärvar inerhverver indkomst eller ejer varallisuutta, josta tämän komst eller innehar förmö-
komulag um ber breytingar å kompetente myndigheter kan I och 2. De behöriga myndig-
par greindum fjärhedum sem også treffe avtale om slike heterna kan också träffa
sanngjarnar bykja med hliö- endringer i de der nevnte be- överenskommelse om sådan sjön af breytingum å löp som finnes rimelige, un- ändring av där omnämnt be-
peningagildi, breyttri löggjöf der hensyn til forandringer i lopp som finnes skälig med
i einhverju aödildarrikjanna pengeverdi, endret lovgiv- hänsyn till förändring i peneda ödrum svipudum åstexö- ning i noen av de kontrahe- ningvärde, ändrad lagstift-
um. rende stater eller andre lig- ning i någon av de avtalsslu-
nende forhold. tande staterna eller annan
liknande omständighet.
XI. Til artikkel 25 XI. Till artikel 25
XI Viö 25 gr.
1. Ad ösk Islands må 1. Bestemmelsene i artik- 1. Bestämmelserna 1 arti-
breyta åkvedum 3. tl. 25. gr. kel 25 punkt 3 kan på an- kel 25 punkt 3 kan på begä-
pannig ad i stad beirra komi modning fra Island endres og ran av Island ändras och ersvohljödandi texti: erstattes med fölgende tekst: sättas av följande text:
a) Hafi adili heimilisfast- a) Når en person bosatt i ”a) Om person med hem-
ur å Islandi tekjur eda eigi Island oppebeerer inntekt el- vist i Island förvärvar inhann eign sem skattleggja må ler eter formue som i henhold komst eller innehar förmösamkvemt åkvxdum pbessa til bestemmelsene 1 denne genhet som enligt bestäm-
samnings i ödru adildarriki overenskomst kan <skatt- melserna i detta avtal får be-
skal fsland, nema åkv2&öi 1. legges i en annen kontrahe- skattas i annan avtalsslu-
megr. 8. tl. 10. gr. eda staf- rende stat, skal Island, med- tande stat, skall Island, såvi-
lidar b) leidi til annars: mindre bestemmelsen i artik- da inte bestämmelserna i ar-
kel 10 punkt 8 förste ledd el- tikel 10 punkt 8 första
ler underpunkt b) medförer stycket eller punkt b) föran-
noen annet, leder annat,
1) veita sem frådrått frå 1) i denne persons is- I) från denna persons is-
islenskum tekjuskatti pessa landske inntektsskatt = in- ländska inkomstskatt avadila fjärhed sem svarar til rgmme fradrag med et belgp räkna ett belopp motsvaranpess tekjuskatts sem greidd- som tilsvarer den inntekts- de den inkomstskatt som beur hefur veriö i sföarnefnda skatt som er betalt i denne talats i denna andra avtalsadildarrikinu: annen kontraherende stat; slutande stat:
2) veila sem frådrått frå 2) i denne persons is- 2) från denna persons isislenskum eignarskatti bessa landske formuesskatt inn- ländska förmögenhetsskatt adila fjärhezxd sem svarar til römme fradrag med et belgp avräkna ett belopp motsvapess eignarskatts sem greidd- som tilsvarer den formues- rande den förmögenhetsskatt ur hefur verid I sidarnefnda skatt som er betalt i denne som betalats i denna andra adildarrikinu. annen kontraherende stat. avtalsslutande stat.
Frådråttur bessi må på I Fradragsbelgpet skal imid- Avräkningsbeloppet skall
engu tilviki vera herri en så lertid ikke i noen tilfelle emellertid inte i något fall hluti islenska tekjuskattsins overstige den del av den is- överstiga den del av den is-
eda eignarskattsins, reiknads landske inatektsskatten ben- ländska inkomstskatten eller ån sliks frådråttar, sem er af holdsvis formuesskatten. förmögenhetsskatten, beräk-
beim tekjum eda beirri eign beregnet för fradraget gis, nad utan sådan avräkning, sem må skattleggja i sidar- som faller på den inntekt el- som belöper på den inkomst nefnda rikinu. ler formue, som kan skatt- eller förmögenhet som får
legges i denne annen stat. beskattas i denna andra stat.
b) Hafi adili heimilisfastur b) Når en person bosatt i b) Om person med hemå Islandi tekjur eda eigi hann Island oppebierer inntekt el- vist i Island förvärvar incign sem einungis skal skatt- ler eier formue som i henhold komst eller innehar förmö-
formuc, som 1 henhold til sopimuksen määräysten genhet som enligt bestämbestemmelserne 1 denne mukaan = verotetaan vain melserna i detta avtal beskatoverenskomst kun kan be- toisessa — sopimusvaltiossa, tas endast i annan avtalssluskattes i en anden kontrahe- Islanti voi sisällyttää tulon tande stat, får Island inräkna rende stat, kan Island med- tai varallisuuden verotuspe- inkomsten eller förmögenheregne indkomsten eller for- rusteescen, mutta sen on vä- ten i beskattningsunderlaget muen i beskatningsgrundla- hennettävä tulon tai varalli- men skall från den isländska get, men skal i den islandske suuden perusteella suoritet- skatten på inkomsten eller skat på indkomsten eller for- tavasta Islannin verosta se förmögenheten avräkna den muen fradrage den del af ind- tuloveron tai varallisuus- del av inkomstskatten rekomstskatten = henholdsvis veron osa, joka jakautuu spektive förmögenhetsskat-
formueskatten, som svares tästä toisesta sopimusval- ten som belöper på den in-
af den indkomst, som er op- tiosta saadulle tulolle tai komst som uppburits från
pebåret fra denne anden stat, siellä olevalle varallisuu- denna andra stat respektive
respektive den formue, som delle.” den förmögenhet som inneejes der.” has där.”
Anmodning om en sådan Tällaista muutosta kos- Begäran om sådan ändring
&ndring fremsettes ad diplo- keva pyyntö tehdään diplo- görs på diplomatisk väg gematisk vej ved underretning maattiteitse — ilmoittamalla nom underrättelse till envar til enhver af de andre kontra- tästä kaikille muille sopimus- av de andra avtalsslutande
herende stater. /Endringen valtioille. Muutos tulee voi- staterna. Ändringen träder i
treder i kraft tredive dage ef- maan - kolmantenakymme- kraft trettio dagar efter det ter den dag, da samtlige an- nentenä pälvänä sitä, kun samtliga andra = avtalsslu-
dre kontraherende stater har kaikki muut sopimusvaltiot tande stater erhållit sådan
modtaget sådan underret- ovat saaneet ilmoituksen ja underrättelse och dess bening, og dens bestemmelser sen määräyksiä sovelletaan stämmelser tillämpas anvendes
a) på skatter af indkomst, a) tulosta — suoritettavan a) på skatt på inkomst,
som erhverves den I. januar. veron osalta, tuloon, joka som förvärvas den I januari der fälger nermest efter, at saadaan ilmoitusta lähinnä närmast efter det sådan unsådan underretning er sket, seuraavana tammikuun I derrättelse skett eller senare, eller senere, og pälvänä tai sen jälkeen, ja och
b) på skatter af formue, b) varallisuudesta suori- b) på skatt på förmögen-
som pålignes på grundlag af tettavan veron osalta, va- het, som utgår på grund av
en «skatteansettelse — (be- rallisuuteen, josta veroa on beskattning andra kalender-
skatning) i det andet kalen- svoritettava sitä vuotta, jona året efter det sådan underrätderår efter det år, i hvilken ilmoltus tapahtui, toiseksi telse skett eller senare. sådan underretning er sket, seuraavana kalenterivuonna
eller senere. tai sen jälkeen toimitettavan
verotuksen perusteella.
2. Bestemmelserne i arti- 2. Norjan pyynnöstä voi- 2. Bestämmelserna i artikel 25, stykke 4, kan på be- daan sopimuksen 25 artiklan kel 25 stycke 4 kan på begä-
gering af Norge endres og 4 kappaleen määräyksiä ran av Norge ändras och ererstattes af fölgende tekst: muuttaa ja ne korvata seu- sättas av följande text:
raavalla tekstillä:
”'a) Såfremt en person, ”a) Milloin Norjassa asu- ”'a) Om person med hemder er hjemmehgrende ti valla henkilöllä on tuloa tai vist i Norge förvärvar in-
Norge oppeb&erer indkomst varallisuutta, josta tämän so- komst eller innehar förmöeller ejer formue, som i hen- pimuksen mukaan voidaan genhet som enligt bestämhold til bestemmelserne i verottaa toisessa sopimus- melserna i detta avtal får be-
denne overenskomst kan valtiossa, Norjan on, jollei 10 skattas i annan avtalsslubeskattes i en anden kontra- artiklan 8 kappaleen ensim- tande stat, skall Norge, såviherende stat, skal Norge, mäisen alakappaleen tahi b) da inte bestämmelserna i ar-
til bestemmelsene 1 denne genhet som enligt bestäm-
leggja samkv&mt åkvxdum
overenskomst — bare = skal melserna i detta avtal beskat-
samnings bessa I ödru adild-
kunne skattelegges i en an- tas endast i annan avtalsslu-
arrfki, getur Island talid tekj-
nen kontraherende stat, kan tande stat, får Island inräkna urnar eda ceignina med I
Island medregne inntekten inkomsten eller förmögenheskattstofni, en frå islenskum
eller formuen i beskatnings- ten i beskattningsunderlaget skatti af tekjum eda cign skal
på draga bann hluta af tekju- grunnlaget, men skal i den is- men skall från den isländska skattinum ecda eignarskatt- landske skatten av inntekten skatten på inkomsten eller
inum, eftir bvi sem vid å, eller formuen innrgmme fra- förmögenheten avräkna den
sem er af beim tekjum sem drag i den del av inntektss- del av inkomstskatuen restafa frå sidarnefnda rikinu katten, henholdsvis formues- spektive förmögenhetsskateda af eign sem er i eigu hans skatten, som faller på den ten som belöper på den inpar.” inntekt som er oppebåret fra komst som uppburits från denne annen stat eller den denna andra stat respektive formue som eies der.” den förmögenhet som innehas där.” Ösk um slfka breytingu Begjaring om slik endring Begäran om sådan ändring skal komid å framferi eftir fremmes på diplomatisk vei görs på diplomatisk väg ge-
diplömatiskum leidum med ved underretning til hver av nom underrättelse till envar
tilkynningu til sérhvers hinna de andre kontraherende av de andra avtalsslutande
adildarrikjanna. Breytingin stater. Endringen trer i kraft staterna. Ändringen träder i
ödlast gildi brjåtiu dögum eft- tredve dager etter den dag, kraft trettio dagar efter det
ir ad öll hin adildarrikin hafa da samtlige andre kontrahe- samtliga andra = avtalsslu-
möttekid slika tilkynningu og rende stater har mottatt slik tande stater erhållit sådan
åkvedi: hennar taka til: underretning, og dens be- underrättelse och dess be-
stemmelser får anvendelse stämmelser tillämpas
a) skatts af tekjum sem a) på skatt av inntekt som a) på skatt på inkomst,
aflad er 1. jantiar nestan å oppeb&res den 1. januar som förvärvas den 1 januari
efur slikri tilkynningu eda n&rmest etter at slik under- närmast efter det sådan un-
sidar og retning er gitt, eller senere, derrättelse skett eller senare,
og och
b) skatts af cignum sem b) på skatt av formue som b) på skatt på förmögen-
mynda eignarskattsstofn til ilignes skatt det annet kalen- het, som utgår på grund av ålagningar å ööru almanaks- deråret etter at slik under- taxering andra kalenderåret åri eftir slika tilkynningu eda retning er gitt, eller senere. efter det sådan underrättelse sidar. skett eller senare.
2. AÖ ösk Noregs må 2. Bestemmelsene i artik- 2. Bestämmelserna i arti-
breyta åkvexdum 4. tl. 25. gr. kel 25 punkt 4 kan på an- kel 25 punkt 4 kan på begä-
bannig ad i stad beirra komi modning frå Norge endres og ran av Norge ändras och ersvohljödandi texti: erstattes med fölgende tekst: sällas av följande text:
”'a) Haft adili heimilisfast- ”a) Når en person bosatt i ”a) Om person med hem-
ur I Noregi tekjur cda eigi Norge oppebeerer inntekt el- vist i Norge förvärvar in-
hann eign sem skattleggja må ler eier formue som i henhold komst eller innehar förmösamkvemt åkvxdum Ppbessa til bestemmelsene i denne genhet som enligt bestämsamnings i ödru adildarriki overenskomst kan skatt- melserna i detta avtal får beskal Noregur, nema åkvedi legges i en annen kontrahe- skattas i annan avtalsslu-
1. mer. 8 tl. 10. gr. eöa staf- rende stat, skal Norge, med- tande stat, skall Norge, såvi-
lida b) eda c) leidi til annars: mindre bestemmelsene i ar- da inte bestämmelserna i ar-
med mindre bestemmelserne tai c) kohdan määräyksistä tikel 10 stycke 8 första avi artikel 10, stykke 8, 1. af- muuta johdu: snittet eller punkt b) eller c) snit, eller punkterne b) eller föranleder annat, c) medfgrer andet, 1) frå denne = persons 1) vähennettävä = tämän 1) från denna persons norske indkomstskat fra- henkilön Norjan tuloverosta norska inkomstskatt avräkna
drage et belgb svarende til tässä toisessa sopimusval- ett belopp motsvarande den
den indkomstskat, som er er- tiossa maksettua tuloveroa inkomstskatt som betalats i lagt i denne anden kontrahe- vastaava määrä:; denna andra avtalsslutande rende stat; stat;
2) fra denne = persons 2) vähennettävä = tämän 2) från denna persons
norske formueskat fradrage henkilön Norjan varallisuus- norska — förmögenhetsskatt et belgb svarende til den for- verosta tässä toisessa sopi- avräkna ett belopp motsvamueskat, som er erlagt i den- musvaltiossa maksettua va- rande den förmögenhetsskatt
ne anden kontraherende stat. rallisuusveroa vastaava som betalats i denna andra määrä. avtalsslutande stat.
Fradragsbelgbet skal imid- Vähennyksen määrä ei Avräkningsbeloppet skall
lertid ikke i noget tilfelde kummassakaan tapauksessa emellertid inte i något fall
kunne overstige den del af kuitenkaan saa olla suurempi överstiga den del av den den norske indkomstskat el- kuin se ennen vähennyksen norska inkomstskatten eller ler formueskat, beregnet för tekemistä lasketun Norjan förmögenhetsskatten, beräksådant fradrag, som svares af tuloveron tai varallisuus- nad utan sådan avräkning, den indkomst eller formue, veron osa, joka jakautuu sille som belöper på den inkomst
som kan beskattes i denne tulolle tai sille varallisuu- eller förmögenhet som får
anden stat. delle, josta voidaan verottaa beskattas i denna andra stat. tässä toisessa valtiossa.
b) Såfremt en person b) Milloin Norjassa asu- b) Om person med hem-
hjemmehgrende i Norge er- valla henkilöllä on tuloa tai vist i Norge förvärvar inhverver indkomst eller ejer varallisuutta, josta tämän so- komst eller innehar förmöformue, som i henhold til pimuksen määräysten mu- genhet som enligt bestämbestemmelserne i denne kaan verotetaan vain melserna i detta avtal beskatoverenskomst kun kan be- toisessa — sopimusvaltiossa, tas endast i annan avtalssluskattes i en anden kontrahe- Norja voi sisällyttää tulon tai tande stat, får Norge inräkna rende stat, kan Norge med- varallisuuden verotusperus- inkomsten eller förmögenheregne indkomsten eller for- teeseen, mutta sen on vähen- ten i beskattningsunderlaget muen i beskatningsgrundla- nettävä tulon tai varallisuu- men skall från den norska get, men skal i den norske den perusteella suoritetta- skatten på inkomsten eller skat på indkomsten eller for- vasta Norjan verosta se tulo- förmögenheten avräkna den muen fradrage den del af veron tai varallisuusveron del av inkomstskatten re-
indkomstskatten, respektive osa, joka jakautuu tästä toi- spektive förmögenhetsskat-
formueskatten, som svares sesta sopimusvaltiosta saa- ten som belöper på den inaf den indkomst, som er op- dulle tulolle tai sielä olevalle komst som uppburits från
pebåret fra denne anden stat, varallisuudelle. denna andra stat respektive
respektive den formue, som den förmögenhet som inne-
ejes der. has där.
c) Såfremt en = person c) Milloin sopimusval- c) Om person med hemvist hjemmehsgrende i en kontra- tiossa asuva henkilö saa 13 i en avtalsslutande stat förherende stat oppeberer for- artiklan 6 kappaleessa tarkoi- värvar vinst som avses i arti-
tjeneste som omhandlet i ar- tettua voittoa, josta voidaan kel 13 stycke 6 och som får
tikel 13, stykke 6, og som verottaa Norjassa, Norjan on beskattas i Norge, skall kan beskattes i Norge, skal vähennettävä tämän henki- Norge från denna persons Norge fra denne persons lön - Norjan = tuloverosta norska inkomstskatt avräkna norske indkomstskat fra- toisessa — sopimusvaltiossa ett belopp motsvarande den
tikkel 10 punkt 8 förste ledd, tikel 10 punkt 8 första
eller underpunktene b) eller stycket eller punkterna b) el-
c) medförer noe annet, ler c) föranleder annat,
1) veita sem frådrått frå 1) i denne persons norske 1) från denna persons
norskum tekjuskatti pessa inntektsskatt innrsömme fra- norska inkomstskatt avräkna adila fjärhezd sem svarar til drag med et belgp som tils- ett belopp motsvarande den pess tekjuskatts sem greidd- varer den inntektsskatt som inkomstskatt som betalats i
ur hefur verid i sidarnefnda er betalt i denne annen kon- denna andra avtalsslutande
adildarrikinu; traherende stat; stat;
2) veita sem frådrått frå 2) i denne persons norske 2) från denna persons norskum eignarskatti bessa formuesskatt innrgmme fra- norska — förmögenhetsskatt adila fjärhxd sem svarar til drag med et belgp som tils- avräkna ett belopp motsvapess eignarskatts sem greidd- varer den formuesskatt som rande den förmögenhetsskatt
ur hefur veriö i sidarnefnda er betalt i denne annen kon- som betalats i denna andra adildarrikinu. traherende stat. avtalsslutande stat.
Frådråttur bessi må på i Fradragsbelgpet skal imid- Avräkningsbeloppet skall
engu tilviki vera herri en så lertid ikke i noe tilfelle over- emellertid inte i något fall hluti norska tekjuskattsins stige den del av den norske överstiga den del av den eda eignarskattsins, reiknads inntektsskatten, henholdsvis norska inkomstskatten eller ån sliks frådråttar, sem er af formuesskatten, beregnet för förmögenhetsskatten, beräk-
beim tekjum eda beirri eign fradraget gis, som faller på nad utan sådan avräkning,
sem må skattleggja i sidar- den inntekt eller formue som som belöper på den inkomst
nefnda rikinu. kan skattlegges i denne an- eller förmögenhet som får nen stat. beskattas i denna andra stat.
b) Hafi aöili heimilisfastur b) Når en person bosatt i b) Om person med hem-
i Noregi tekjur eda eigi hann Norge oppebzerer inntekt el- vist i Norge förvärvar ineign sem einungis skal skatt- ler eier formue som i henhold komst eller innehar förmöleggja samkvemt åkvedum til bestemmelsene i denne genhet som enligt bestämsamnings bessa i ödru adild- overenskomst bare skal melserna i detta avtal beskatarriki, getur Noregur tahö kunne skattlegges i en annen tas endast i annan avtalsslu-
tekjurnar eda eignina med Ii kontraherende stat, kan tande stat, får Norge inräkna
skattstofni, en frå norskum Norge medregne inntekten inkomsten eller förmögenheskatti af tekjum eda eign skal eller formuen i beskatnings- ten i beskattningsunderlaget på draga bann hluta af tekju- grunnlaget, men skal i den men skall från den norska skattinum eöda eignarskatt- norske skatten av inntekten skatten på inkomsten eller inum, eftir bvi sem vid å, eller formuen innrgmme fra- förmögenheten avräkna den
sem er af beim tekjum sem drag for den del av inntekts- del av inkomstskatten re-
stafa frå sidarnefnda rikinu skatten, henholdsvis = for- spektive förmögenhetsskat-
eda af eign sem er I eigu hans muesskatten, som faller på ten som belöper på den inbar. den inntekt som er oppebåret komst som uppburits från
fra denne annen stat eller den denna andra stat respektive
formue som cies der. den förmögenhet som inne-
has där.
ce) Ff adili heimilisfastur i c) Når en person bosatt i c) Om person med hem-
adildarriki hlytur hagnad sem en kontraherende stat oppe- vist i en avtalsslutande stat
um er rett I 6. tl. 13. gr. og berer gevinst som omhand- förvärvar vinst som avses i
sem skattleggja må I Noregi let i artikket! 13 punkt 6, og artikel 13 punkt 6 och som
skal Noregur draga frå som kan skattlegges i Norge, får beskattas i Norge, skall norskum tekjuskatti bessa skal Norge i denne persons Norge från denna persons
aömnla fjärhged sem svarar til norske inntektsskatt inn- norska inkomstskatt avräkna
pess skatts sem greiddur er rgmme fradrag med et belgp ett belopp motsvarande den
drage et belgb svarende til voitosta maksettua veroa skatt som i den andra avden skat, som i den anden vastaava määrä. Vähennyk- talsslutande staten betalats kontraherende stat er erlagt sen miärä ei kuitenkaan saa på vinsten. Avräkningsbeaf fortjenesten. Fradragsbe- olla suurempi kuin se ennen loppet skall emellertid inte Ipbet skal imidltertid ikke vähennyksen tekemistä las- överstiga den del av den
kunne overstige den del af ketun Norjan veron osa, joka norska skatten, beräknad
den norske skat, beregnet för Jakautuu tälle voitolle.” utan sådan avräkning, som
sådant fradrag, som svares af belöper på vinsten.”
fortjenesten.”
Anmodning om en sådan Tällatsta muutosta kos- Begäran om sådan ändring &ndring fremsettes ad diplo- keva pyyntö tehdään diplo- görs på diplomatisk väg ge-
matisk vej ved underretning maattiteitse ilmoittamalla nom underrättelse till envar til enhver af de andre kontra- tästä kaikille muille sopimus- av de andra avtalsstlutande herende stater. /Endringen valtioille. Muutos tulee voi- staterna. Ändringen träder i treder i kraft tredive dage ef- maan - kolmantenakymme- kraft trettio dagar efter det
ter den dag, da samtlige an- nentenä päivänä sitä, kun samtliga andra avtalsslu-
dre kontraherende stater har kaikki muut sopimusvaltiot tande stater erhållit sådan modtaget sådan underret- ovat saaneet ilmoituksen ja underrättelse och dess bening, og dens bestemmelser sen määräyksiä sovelletaan stämmelser tillämpas anvendes
a) på skatter af indkomst, a) tulosta — suoritettavan a) på skatt på inkomst,
som erhverves den 1. januar, veron osalta, tuloon, joka som förvärvas den 1 januari der fölger ne&rmest efter, at saadaan ilmoitusta lähinnä närmast efter det sädan un-
sådan underretning er sket, seuraavana tammikuun 1 päi- derrättelse skett eller senare, eller senere, og vänä tai sen jälkeen, ja och b) på skatter af formue, b) varallisuudesta = suori- b) på skatt på förmögensom pålignes på grundlag af tettavan veron osalta, va- het. som utgår på grund av
en = skatteansettelse — (be- rallisuutcen, josta veroa on beskattning andra kalender-
skatning) i det andet kalen- suoritettava sitä vuotta, jona året efter det sådan underrät-
derår efter det år, i hvilken ilmoitus tapahtui, toiseksi telse skett eller senare.
sådan underretning er sket, scuraavana kalenterivuonna
eller senere. tai sen jälkeen toimitettavan
verotuksen perusteella.
XII. Til artikel 31. XII. 31 artiklaan Xl. Till artikel 31
1. Uanset bestemmelser- I. Sopimuksen 31 artiklan 1. Utan hinder av bestämne i artikel 31. stykke 2 og 3, 2 ja 3 kappaleen määräysten melserna i artikel 31 stycskal artikel 15. stykke 4, i estämättä on Ruotsin Kunin- kena 2 och 3 skall artikel 15 den mellem Kongeriget Dan- gaskunnan = hallituksen ja stycke 4 i avtalet den 16 nomarks regering og Kongeri- Tanskan - Kuningaskunnan vember 1973 mellan Koget Sveriges regering den 16. hallituksen välhllä tulo- ja nungariket Danmarks regenovember 1973 indgåede varallishusveroja koskevan ring och Konungariket Sverioverenskomst til undgäelse kaksinkertaisen verotuksen ges regering för undvikande af dobbeltbeskatning for så välttämiseksi 16 — pälvänä av dubbelbeskattning beträf-
vidt angår skatter på ind- marraskuuta 1973 tehdyn so- fande skatter på inkomst och komst og formue fortsat pimuksen 15 artiklan 4 kap- förmögenhet alltjämt gälla vere geldende, og dens be- pale edelleen voimassa ja sen och dess bestämmelser tillstemmelser skal finde anven- määräykslä sovelletaan tu- lämpas på inkomst som för-
delse på indkomst, som er- loon, joka saadaan ennen sitä värvas före utgången av tred-
hverves inden udgangen af vuotta, jona tämä sopimus je kalenderåret efter det före-
det 3. kalenderår efter det. i on tullut voimaan, seuraavan varande avtal trätt i kraft. hvilket n&rverende overens- kolmannen kalenterivuoden
komst er trädt i kraft. päältymistä.
af hagnadinum Ii fyrrnefnda som tlsvarer den skatt som skatt som 1 den andra avadildarrikinu. Frådråttur er betalt av gevinsten i den talsslutande staten betalats bessi må pö ekki vera herr annen kontraherende stat. på vinsten. Avräkningsbeen så hluti norska skattsins, Fradragsbelgpet skal imid- loppet skall emellertid inte
reiknads ån sliks frådrättar, lertid ikke overstige den del överstiga den del av den sem er af hagnadinum.” av den norske skatten, be- norska skatten, beräknad
regnet för fradraget gis, som utan sådan avräkning, som
faller på gevinsten.” belöper på vinsten.”
Ösk um slfka breytingu Anmodning om slik end- Begäran om sädan ändring skal komid å framferi eftir ring fremmes på diplomatisk görs på diplomatisk väg ge-
diplömatiskum leiöum med vel ved underretning til hver nom underrättelse till envar
tilkynningu til sérhvers hinna av de andre kontraherende av de andra avtalsslutande
adildarrikjanna. Breytingin stater. Endringen trer i kraft staterna. Ändringen träder i
öölast gildi prjätfu dögum eft- tredve dager etter den dag da kraft trettio dagar efter det
ir ad öll hin aötldarrikin hafa samtlige andre kontrahe- samtliga andra avtalsslu-
möttekiöd slika tilkynningu og rende stater har mottatt slik tande stater erhållit sådan åkved hennar taka til: underretning, og dens be- underrättelse och dess be-
stemmelser får anvendelse stämmelser tillämpas
a) skatts af tekjum sem a) på skatter av inntekt a) på skatt på inkomst,
aflaö er 1. janåar nestan å eft- som oppeberes den I. januar som förvärvas den 1 januari ir sifkri tilkynningu eda sidar n&ermest etter at slik under- närmast efter det sådan unog retning er gitt, eller senere, derrättelse skett eller senare,
og och
b) skatts af eignum sem b) på skatter av formue b) på skatt på förmögenmynda eignarskattsstofn til som ilignes skatt i det annet het, som utgår på grund av ålagningar å ödru almanaks- kalenderåret etter at slik un- taxering andra kalenderåret
åri eftir slika tilkynningu eda derretning er gitt, eller se- efter det sådan underrättelse sidar. nere. skett eller senare.
XII viö 31. gr. XH. Til artikkel 31 XI. Till artikel 31
1. Prätt fyrir åkvidi 2. og I. Uansett bestemmelsene 1. Utan hinder av bestäm- 3. tl. 31. gr. skal 4. tl. 15. gr. i i artikkel 31 punktene 2 og 3 meiserna i artikel 31 punksamningi frå 16. növember skal artikkel 15 punkt 4 i av- terna 2 och 3 skall artikel 15 1973 milli rikisstjörnar Kon- talen mellom Kongeriket punkt 4 i avtalet den 16 noungsrikisins Danmerkur og Danmarks regjering og Kon- vember 1973 mellan Korikisstjörnar Konungsrikisins geriket Sveriges regjeting av nungariket Sveriges regering Svibjödar um ad komast hjå 16. november 1973 til unn- och Konungariket Danmarks tvisköttun vid skattlagningu gåelse av dobbelbeskatning regering för undvikande av å tekjur og eignir gilda åfram med hensyn til skatter av dubbelbeskattning beträffan-
op åkvadi hans ciga vid um inntekt og formue fortsatt de skatter på inkomst och tekjur sem aflad er ådur en vere gjeldende, og dens be- förmögenhet alltjämt gälla
pridja almanaksår frå gildis- stemmelser skal få anven- och dess bestämmelser till-
töku samnings bessa er Hdid. delse på inntekt som opp- lämpas på inkomst som förberes innen utgangen av värvas före utgången av tredtredje kalenderär etter det år je kalenderäret efter det före-
hvori n&rve&rende overens- varande avtal trätt i kraft.
komst er trådt i kraft.
Efter udlgbet af det i för- Ensimmäisessä alakappa- Efter utgången av den i
ste afsnit angivne tidsrum lessa mainitun ajan päätyttyä första avsnittet angivna tiden ophöärer de der angivne be- lakkaavat siinä mainitut 16 upphör där angivna bestämstemmelser i overenskom- pälvänä marraskuuta 1973 melser i avtalet den 16 nosten af 16. november 1973 at tehdyn sopimuksen mää- vember 1973 att gälla. vere geldende. räykset olemasta voimassa.
De i fvrste afsnit anförte Ensimmäisessä alakappa- De i första avsnittet anbestemmelser i overenskom- leessa mainitut 16 päivänä givna bestämmelserna i avtasten af 16. november 1973 marraskuuta 1973 tehdyn so- let den 16 november 1973 har
har fölgende ordlyd: pimuksen määräykset ovat följande tydelse: näin kuuluvat:
”Uanset bestemmelserne i "Tämän artiklan 1 ja 2 ”Utan hinder av bestämstykke 1 og 2 beskattes ind- kappaleen måääräysten estä- melserna I punkterna 1 och 2
komst, som oppeberes af så- mättä verotetaan = tulosta, beskattas inkomst, vilken kaldte grensegengere, der er jonka sopimusvaltiossa uppbäres av s.k. gränsgång-
hjemmehgrende i en kontra- asuva ns. rajankävijä saa are med hemvist i en avtalsherende stat, for arbejde ud- toisessa — sopimusvaltiossa slutande stat för arbete utfört fört i den anden kontrahe- tehdystä työstä, vain ensiksi 1 den andra avtalsslutande rende stat, kun i den först- mainitussa sopimusvaltiossa. staten, endast i den förstnevnte stat. Ved anvendel- Tätä määräystä sovellet- nämnda avtalsslutande sta-
sen af denne bestemmelse taessa pidetään rajankävi- ten. Vid tillämpningen av anses som grensegenger så- jänä sellaista toisen palve- denna bestämmelse anses sådan beskeftiget person, som luksessa olevaa henkilöä, som gränsgångare sådan an-
regelm&essigt opholder sig i joka säännöllisesti oleskelee ställd person, som regelmässin faste bolig i den kontra- siinä sopimusvaltiossa ole- sigt uppehåller sig i sin fasta
herende stat, hvori han er vassa vakinaisessa asunnos- bostad i den avtalsslutande
hjemmehgrende, men som saan, jossa hän asuu, mutta stat där han har hemvist men normalt udfgrer sit arbejde i joka normaalitapauksessa te- som normalt utför sitt arbete
den anden kontraherende kee työtään toisessa sopi- i den andra avtalsskhutande
stat.” musvaltiossa.” staten.”
2. For så vidt angår skat- 2. Tornion ja Muonion ra- 2. I fråga om skattefrihet i tefrihed i Finland og Sverige jajokien uittoväylässä uittoa Finland och Sverige för flottfor flådningsforeninger, som toimittamaan perustetun uit- ningsförening, som bildats er stiftede for at varetage toyhdistyksen = verovapau- för att handha flottningen i flådningen i Torne og desta Suomessa ja Ruotsissa Torne och Muonio gränsäl-
Muonio grenseelves offent- on vojimassa, mitä siitä erik- vars flottled, gäller vad där-
lige flådningsveje. gelder, seen on sovittu. om särskilt är överenskomhvad der derom er truffet met. serlig aftale.
3, For så vidt angår 3. Perusteista, joita nou- 3. Angående grunderna spergsmålet om grundlaget datetaan jaettaessa Luossa- för — fördelningen mellan
for fordelingen af beskat- vaara-Kiirunavaara Aktiebo- Norge och Sverige av beningen i Norge og Sverige af lag nimisen yhtiön tulojen skattningen av Luossavaara-
Luossavaara-Kiirunavaara verotusta Norjan ja Ruotsin Kiirunavaara Aktiebolags in-
Aktieselskabs indkomster kesken, on voimassa, mitä komster gäller vad därom gelder, hvad der derom er siitä erikseen on sovittu. särskilt är överenskommet.
truffet serlig aftale. Protokollen skal depo- Pöytäkirja talletetaan Suo- Protokollet skall vara de-
neres i det finske udenrigsmi- men ulkoasiainministeriöön ponerat i det finska ministenisterium og bekreftede af- ja Suomen ulkoasiainminis- riet för utrikesärendena och
teriö toimittaa oikeaksti todis- bestyrkta avskrifter skall av skrifter skal af det finske
udenrigsministerium tilstilles tetut jäljennökset sitä kun- det finska ministeriet för utri-
hver og en af de andre kin sopimusvaltion hallituk- kesärendena tillställas var
Sr
Pegar lidinn er så timi er Etter utgangen av det i för- Efter utgången av den i
um redir I 1. mer. gilda eigi ste ledd angitte tidsrom opp- första stycket angivna tiden
lengur bar greind åkvaedi hgrer de der angitte bestem- upphör där angivna bestäm-
samningsins frå 16. növem- melser i avtalen av 16. no- melser i avtalet den 16 no-
ber 1973. vember 1973 å gjelde. vember 1973 att gälla.
Åkvedi samningsins frå De i förste ledd angitte De i första stycket angivna
16. növember 1973 sem um bestemmelser i avtalen av bestämmelserna i avtalet den redir I I. mgr. hljöda svo: 16. november 1973 har föl- 16 november 1973 har föl-
gende ordlyd (oöversatt til jande lydelse:
norsk):
”Prått fyrir åkvedi 1. og 2. Uansett bestemmelsene i ”Utan hinder av bestäm-
tl. skal einungis skattleggja punktene 1 og 2 skal inntekt melserna I punkterna I och 2 tekjur, sem svonefndir landa- oppebåret av såkalte gren- beskattas inkomst, vilken
mierafarar, heimilisfastir i segjengere som er bosatt i en uppbäres av s.k. gränsgångadildarriki, hafa af starfi sem kontraherende stat, for ar- are med hemvist i en avtalsinnt er af hendi i ödru adild- beid utfört i den annen kon- slutande stat för arbete utfört arriki, i fyrrnefnda adildar- traherende stat bare kunne j den andra avtalssiutande
rikinu. Vid beitingu bessa å- skattlegges i den förstnevnte staten, endast i den först-
kvedis telst sem landamera- kontraherende stat. Ved an- nämnda avtalsslutande sta-
fari slikur starfandi adili sem vendelse av denne bestem- ten. Vid tillämpningen av dvelst ad stadaldri bar sem melsen anses som grense- denna bestämmelse anses såhann å fast heimili i pvi adild- gjenger slik ansatt person som gränsgångare sådan anarriki bar sem hann er heim- som regelmessig oppholder ställd person, som regelmäsilisfastur. en sem venjulega seg på sitt faste bosted i den sigt uppehåller sig i sin fasta
leysir starfid af hendi i hinu kontraherende stat der han bostad i den avtalsslutande adildarrikinu.” er bosatt, men som normalt stat där han har hemvist men
utförer sitt arbeid i den an- som normalt utför sitt arbete
nen kontraherende stat.” i den andra avtalsslutande
staten.”
2. Vardandi skattfrelsi I 2. For så vidt angår skat- 2. I fråga om skattefrihet i Finnland og Svipj6öd fyrir tefrihet i Finland og Sverige Finland och Sverige för flott-
fleytingarfyrirteki, sem for flötningsforeninger som ningsförening, som bildats stofnaöd hefur verid til ad ann- er stiftet for å ivareta flgtnin- för att handha flottningen i ast fleytingu å fleytingar- gen i Torne og Muonio gren- Torne och Muonio gränsälleidum Jandame&eraånna i seelvers flötningsled, gjelder vars flottled, gäller vad där- Torne og Muonio, gildir sér- hva derom er truffet serskilt om särskilt är överenskom-
stakt samkomulag sem hefur avtale. met. verid gert bar um. 3. Vardandi grundvöll ad 3. For så vidt angår spörs- 3, Angående grunderna skiptingu milli Noregs og målet om grunntaget for for- för — fördelningen mellan Svibpjödar å skattlagningu delingen mellom Norge og Norge och Sverige av be-
tekna hlutafélagsins Luossa- Sverige av beskatningen av skattningen av Luossavaaravaara-Kiirunavaara gildir Luossavaara-Kiirunavaara Kiirunavaara Aktiebolags in-
sérstakt samkomulag sem Aktiebolags inntekter, komster gäller vad därom hefur veriö gert bar um. gjelder hva derom er truffet särskilt är överenskommet.
serskilt avtale.
Bökunin skal varöveitt i Protokollen skal depon- Protokollet skall vara de-
finnska utanrikisråduneytinu eres i det finske utenriksmi- ponerat i det finska ministe-
og finnska utanrikisrådu- nisterium og bekreftede av- riet för utrikesärendena och
neytid skal senda rikisstjörn skrifter skal av det finske bestyrkta avskrifter skall av
hvers adildarrikis stadfest utenriksministerium tilstilles det finska ministeriet för utriendurrit. hver av de andre kontrahe- kesärendena tillställas var
kontraherende staters rege- selle. och en av de andra avtalssluringer. tande staternas regeringar.
Til bekreftelse heraf har Tämän vakuudeksi ovat al- Till bekräftelse härav har undertegnede, dertil behörigt lekirjotttaneet, astianmukai- undertecknade, därtill vederbemyndigede, undertegnet sesti siihen valtuutettuina, börligen bemyndigade, undenne protokol. allekirjoittaneet tämän pöy- dertecknat detta protokoll.
täkirjan. Udferdiget i Helsingfors Tehty Helsingissä 22 päi- Som skedde i Helsingfors den 22. marts 1983 i et ek- vänä maalhiskuuta 1983 yh- den 22 mars 1983 i ett exemsemplar på dansk, finsk, is- tenä suomen-, islannin-, nor- plar på finska, danska, islandsk, norsk og svensk, idet jan-, ruotsin- ja tanskankieli- ländska, norska och svenska der på svensk udferdiges to senä kappaleena, jossa ruot- språken, varvid på svenska
tekster, en for Finland og en sin kielellä on kaksi tekstiä, språket = utfärdades = två
for Sverige, hvilke samtlige toinen Suomea ja toinen texter, en för Finland och en tekster har lige gyldighed. Ruotsia varten, kaikkien för Sverige, vilka samtliga
tekstien ollessa yhtä todis- texter har lika vitsord. tusvoimaiset.
Kjeld Mortensen Jermu Laine Jermu Laine
rende staters regjeringer. och en av de andra avtalsslu-
tande staternas regeringar.
Til staöfestingar bessu Til bekreftelse av foran- Till bekräftelse härav har
hafa undirritadir fulltråar, stående har de undertegnede undertecknade, därtill veder-
sem tl bess hafa fullgih etter behörig fullmakt under- börligen bemyndigade, un-
umboöd, ritad undir bökun tegnet denne protokoll. dertecknat detta protokoll. pessa.
Gjört i Helsinki hinn 22. Utferdiget 1 Helsingfors Som skedde i Helsingfors
mars 1983 i emu eintaki å den 22. mars 1983 i ett ek- den 22 mars 1983 i ett exem-
hverju pessara måla: semplar på - henholdsvis plar på svenska, danska,
islensku. dönsku, finnsku. norsk, dansk, finsk. islandsk finska, isländska och norska
norsku og säånsku og eru og svensk, idet det på svensk språken, varvid pä svenska
se&nsku textarnir tveir, annar utferdiges to tekster, en for språket = utfärdades = två fyrir Finnland og hinn fyrir Finland og cen for Sverige, texter, en för Sverige och en
Svibjöd, og skulu allir textar slik at samtlige tekster har för Finland, vilka samtliga
jafngildir. samme gyldighet. texter har lika vitsord.
Sigurbjörn Porbjörnsson O. Bucher-Johannessen Kaj Sundberg
9 Riksdagen 1983i84. I suml. Nr 19
Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1983-09-22
Närvarande: statsministern Palme, ordförande. och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Rainer, Boström, Göransson, Gradin, Daht, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg
Föredragande: statsrådet Feldt
Proposition om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark,
Finland, Island och Norge
I Inledning
Bilaterala dubbelbeskatiningsavtal mellan de nordiska staterna beträf-
fande inkomst och förmögenhet har funnits ända sedan 1930-talet. Det
första svenska avtalet ingicks med Finland år 1931. Det följdes sedermera
av avtal med Danmark är 1932, med Island år 1937 och med Norge år 1947.
Med Norge hade emellertid redan år 1937 ingåtts ett specialavtal som
reglerade grunderna för fördelningen av beskattningen av Luossavaara-
Kiirunavaara Aktiebolags (LKAB) inkomster. Nuvarande svenska dubbel-
beskattningsavtal med de övriga nordiska staterna beträffande inkomst och förmögenhet ingicks, med Island år 1964 (SFS 1964: 584), med Norge
år 1971 (SFS 1972:35), med Finland år 1973 (SFS 1977:812, ändr.
1981: 116) och med Danmark likaledes år 1973 (SFS 1974:27). Samtliga dessa avtal, utom det med Island, är baserade på det modellavtal som
organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) rekom-
menderade år 1963 för bilaterala dubbelbeskattningsavtal.
Frågan om ett multilateralt dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska
staterna diskuterades redan på 1960-talet. Sålunda hemställde nordiska
rådet i rekommendation 10/1964 att regeringarna skulle undersöka möjligheterna att ingå ett multilateralt dubbelbeskattningsavtal i huvudsaklig överensstämmelse med OECD:s modellavtal. Frågan om ett multilateralt avtal behandlades emellertid samtidigt även i ett vidare sammanhang. Är
1964 beslöt nämligen den curopeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)
att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att undersöka möjligheterna att
ingå ett multilateralt dubbelbeskattningsavtal mellan EFTA-staterna. Gruppens arbete pågick under åren 1965-1969. HF avvaktan på resultatet av
gruppens arbete sköts frågan om ett multilateralt nordiskt avtal på framti-
den. Samtliga nordiska stater utom Island ingick i EFTA:s arbetsgrupp. EFTA-gruppens arbete resulterade i ett avtalsutkast men det ledde inte fram till ett multilateralt avtal. Gruppen uttalade i sin rapport i november 1969 att man visserligen funnit att ett multilateralt avtal är tekniskt möjligt men att ett sådant avtal kunde rekommenderas endast om det från alla synpunkter var bättre än de existerande bilaterala avtalen. Gruppen hade
emellertid funnit att man inte lyckats uppnå det mått av enhetlighet i beskattningsreglerna som vore önskvärt och att man inte lyckats finna en
tillfredsställande ordning för att lösa tvister som kunde uppkomma vid tolkningen och tillämpningen av avtalet.
Sedan arbetet inom EFTA-gruppen avslutats togs tanken på ett multilateralt avtal inom Norden åter upp. I avvaktan på att EFTA-arbetet skulle slutföras hade emellertid diskussioner förts mellan de nordiska staternas finansministerier om möjligheten att utarbeta ett modellavtal för bilaterala handräckningsavtal och man beslöt att prioritera denna fråga. Jag får i denna del hänvisa till dåvarande departementschefens redogörelse i prop. 1972: 142 s. 2—3. Sedan ett multilateralt nordiskt handräckningsavtal fär-
digställts under år 1971 togs frågan om ett inkomst- och förmögenhetsskat-
teavtal åter upp. Efter preliminära diskussioner beslöts under hösten 1972 att man skulle söka utarbeta ett multilateralt nordiskt avtal på detta område. Som underlag för arbetet användes ett på svenska upprättat utkast som
huvudsakligen baserats på OECD:s modellavtal från är 1963 men som
också innehöll en rad bestämmelser som hämtats från existerande bilaterala avtal mellan de nordiska staterna. De ändrade formuleringar som
krävdes för att ge det bilaterala modellavtalet en multilateral form hämta-
des från det utkast till multilateralt avtal som utarbetats inom EFTA. Sedan OECD år 1977 utarbetat ett nytt bilateralt modellavtal, omformulerades det multilaterala avtalsutkastet i anslutning tull det nva modellavtalet. Förhandlingarna om det multilaterala avtalet avslutades i Köpenhamn den 12—13 juni 1980. Sistnämnda dag paraferades ett på svenska upprättat förslag till avtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet samt ett till avtalet fogat protokoll, som utgör en integrerande del av avtalet. Texter på övriga nordiska språk har sedermera utarbetats i
resp. land.
Avtalsförslagets svenska text remitterades till kammurrätten i Stockholm och riksskatteverket. Remissinstanserna har haft vissa erinringar mot
förslaget av både formell och materiell natur. En del av dessa erinringar har, efter diskussioner med de övriga avtalsstaterna. föranlett ändringar i
texterna. Övriga erinringar kommer jag att beröra senare i samband med
redogörelsen för avtalets innehåll.
Avtalet och protokollet undertecknades den 22 mars 1983.
2 Lagförslaget
I I & föreskrivs att det till lagen som bilaga fogade avtalet och protokol-
let, som utgör en integrerande del av avtalet, skall gälla för Sveriges del. I
2 8 slås fast, att avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast om de innebär en inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som skulle ha förelegat om avtal inte hade funnits. Vidare finns bestämmelser om hur
den skattskyldige skall förfara om han blir beskattad i strid med avtalets
bestämmelser (3 §). Slutligen görs det klart att skattskyldig skall lämna de uppgifter till ledning för taxering som han normalt är skyldig att lämna, även i det fall inkomst eller förmögenhet enligt avtalet undantagits från
beskattning helt eller delvis (4 §).
Enligt art. 31 i avtalet träder detta i kraft trettio dagar efter den dag då
samtliga stater meddelat det finska ministeriet för utrikesärendena att de
åtgärder vidtagits som erfordras för ikraftträdande i resp. stat. Det är således inte möjligt att redan nu bestämma vid vilken tidpunkt avtalet skall
kraft den dag regeringen bestämmer.
3 Skattelagstiftningen i övriga nordiska stater
Dunmark
Det danska skattesystemet bygger i huvudsak på samma grundprinciper
som skattesystemet i de övriga nordiska länderna. I Danmark tas ut t. ex. statlig och kommunal inkomstskatt, sjömansskatt samt statlig förmögen-
hetsskatt. Härtill kommer särskild inkomstskatt och amtskommunal inkomstskatt.
Juridiska och fysiska personer är obegränsat skattskyldiga om de har hemvist i Danmark. Obegränsat skattskyldig är också en person som
stadigvarande vistas i landet. En person anses i allmänhet vistas stadigva-
rande i Danmark om han uppehåller sig där sammanhängande i minst sex månader. Dansk medborgare som arbetar på danskt fartyg eller innehar statlig anställning är också obegränsat skattskyldig. Fysisk person, som efter att ha varit obegränsat skattskyldig under minst fyra år lämnar Dan-
mark för att bosätta sig i annan stat, förblir obegränsat skattskyldig under
fyra år efter utflyttningen. såvida han inte visar, att han är obegränsat skattskyldig i den nya bosättningsstaten enligt reglerna för där bosatta
personer. För att den obegränsade skattskyldigheten till Danmark skall upphöra före fyraårsperiodens utgång, fordras dessutom att skattesyste-
met i den nya bosättningsstaten inte i väsentlig grad avviker trån det danska. En person som är obegränsat skattskyldig i Danmark beskattas där för all inkomst, oavsett om den härrör från Danmark eller trån utlan-
det. och för all förmögenhet, oavsett var denna är belägen. En person som
inte har hemvist i Danmark är begränsat skattskyldig där, dvs. han beskat-
tas endast för vissa inkomster som härrör från Danmark och för förmögen-
het som är belägen där.
Skatt för fysiska personer uppbärs genom ett källskattesystem. Beroen-
de på inkomstslag och inkomsttagare indelas inkomsten i A- och B-in-
komst. Med A-inkomst avses lön och liknande ersättning utbetalad av
arbetsgivare bosatt i Danmark. Lön eller liknande ersättning från andra arbetsgivare utgör B-inkomst. Till B-inkomst hänförs även t.ex. ränta. Anställd. som erhäller lön som är B-inkomst, erlägger skatt på grundval av
en preliminär deklaration. Vissa inkomster av engångskaraktär, t. ex. realtsationsvinst, avgängsvederlag etc. som uppbärs av fysisk person. är undantagna från vanlig inkomstskatt. De beskattas i stället med en särskild inkomstskatt efter en skattesats av 5057 av den del av vinsten eller inkomsten som överstiger 6000 danska kronor.
Beskattningsåret överensstämmer normalt med kalenderåret. Den statliga inkomstskatten utgår efter en progressiv, skiktad grundskala. Skatten beräknas efter en uttagsprocent som bestäms för varje beskattningsår och som under är 1983 inte får överstiga 90. Inkomstskalan är indexreglerad och fastställs genom särskilt beslut för varje är. Inkomstskalor och skat-
teuttag framgår av följande tabell (en dansk krona, dkr.. motsvarar ungefär
0,8 svenska kronor):
Inkomst Grundskala Skata för år 1983 Skatt uttas med
På grund- År 1983
skalan
| Upp till | 87 200 dkr. | 103 200 dkr. | 167 | 14.44 |
| nästa | 64200 dkr. | 68 800 dkr. | 325 | 28,87 |
| därutöver | 444 | 39,67 |
Den kommunala inkomstskatten är proportionell och utgår med procentsats som beslutas av resp. kommun.
'T.o.m. år 1982 var äkta makar i princip samtaxerade utom i fräga om inkomst som hustrun uppbar på grund av fritt yrke, på grund av tjänst hos annan än mannen samt egen pension, etc. Fr.o.m. år 1983 särtaxeras äkta makar i princip för inkomst och förmögenhet. Särtaxeringen är dock inte fullständig. Om båda makarna i väsentlig omfattning deltagit i annans eller i egen gemensam förvärvsverksamhet, beskattas inkomst av denna verksamhet hos den av makarna som huvudsakligen har drivit verksamheten, men till den andra maken kan hänföras högst 502 dock högst 106 200 dkr. av inkomsten I fråga.
Underåriga barn särtaxeras i regel. men samtaxeras med föräldrarna vid inkomst- och förmögenhetsbeskattningen i fråga om inkomst på grund av avkastningsrätt samt förmögenhet, om avkastningsrätten eller förmögenheten erhållits som gåva av föräldrarna. 10 Riksdagen [983841 saml. Nr 19
Vid beräkning av skatt till staten medges personligt avdrag, s.k. ”personfradrag”, med f.n. 20000 dkr. och vid beräkning av kommunala skatter
och avgifter ull kyrkan med 18700 dkr. Vid beräkning av löneinkomst
medges ett avdrag med 545 av lönen, dock högst med 3200 dkr. eller avdrag med de faktiska utgifter man haft för att förvärva inkomsten. Vid beräkning av beskattningsbar inkomst erhåller en person som uppbär bl. a. folkpension vissa tilläggsavdrag. Anställd som avser att börja egen rörelse får skattefritt avsätta minst 500 dkr. dock högst 2072 av nettoinkomsten.
Kommunal inkomstskatt utgår för obegränsat skattskyldiga med den för
varje kommun bestämda skatten medan kommunal inkomstskatt för begränsat skattskyldiga utgår med en enhetlig skattesats av 2095. Skattesat-
sen för utdelning från danskt bolag är 30 26. För begränsat skattskyldiga är
detta en definitiv skatt medan obegränsat skattskyldiga endast tillgodoräk-
nas denna som en preliminär skatt. Obegränsat skattskyldig erlägger för-
mögenhetsskatt med 2,27: på den del av förmögenheten som överstiger 1158 900 dkr.. oavsett om förmögenheten finns i Danmark eller utomlands.
Om en person är begränsat skattskyldig, erlägger han skatt efter vanliga skattesatser, men amtskommunal inkomstskatt samt bidrag till bl. a. folk-
pensioneringen utgår inte för sådan skattskyldig.
Beträffande både den statliga inkomstskatten och förmögenhetsskatten finns begränsningsregler. Bl.a. sker nedsättning av statlig inkomstskatt
med den del av summan av statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt,
kommunal skatt, amtskommunal skatt och folkpensionsavgift som över-
stiger 7394 av den beskattningsbara inkomsten. Slutligen medges nedsätt-
ning av förmögenhetsskatten enligt vissa regler i fall då inkomsten är låg i förhållande till förmögenhetens storlek. Förmögenhetsskatten fär dock nedsättas med högst 60 Z.. Inkomst av en- och tvåfamiljshus beräknas i regel efter 2,57 på taxe-
ringsvärde upp till 771 100 dkr. samt efter 7,54 på överskjutande taxeringsvärde.
Den statliga inkomstskatten för aktiebolag uppgär till 407 av den beskattningsbara inkomsten. Moderbolag som innehar 25467 eller mer av aktiekapitalet i ett utländskt dotterbolag kan erhålla nedsättning med så stor del av skatten som mottagen utdelning från dotterbolaget utgör av hela den skattepliktiga inkomsten. Enligt särskilda regler om förlustutjämning
kan förlust under ett ar kvittas mot vinst under upp till fem är efter förlustäret.
Avräkning medges för utländsk skatt på inkomsten. Detta gäller både för
fysiska och juridiska personer. Sjöman. som tjänstgör på fartyg registrerade i Danmark, päförs en särskild sjömansskatt i stället för statlig och kommunal inkomstskatt samt folkpensionsavgift. År 1983 uppgår sjömansskatten till 417 om månadslönen inte överstiger 10320 dkr.. till 6052 för
nästa 6 880 dkr. och till 67 5 på överskjutande belopp. ”Persontradraget”
är 1920 dkr. för månad.
Finland
Den finska inkomstbeskattningen grundas liksom den svenska på två allmänna inkomstskatter. nämligen den statliga inkomstskatten och den kommunala inkomstskatten. Härtill kommer en allmän förmögenhetsskatt till staten. Den statliga inkomstskatten och förmögenhetsskatten samt den kommunala inkomstskatten regleras i en gemensam lag om skatt på in-
komst och förmögenhet från år 1974. Sjöman som arbetar ombord på finskt handelsfartyg erlägger en särskild sjömansskatt enligt bestämmelserna i lagen om sjömansskatt från år 1958. Slutligen uttas, enligt i stort sett
samma grunder som den kommunala inkomstskatten, en kyrkoskatt vill förmån för de lokala församlingarna av den evangelisk-lutherska kyrkan och det ortodoxa kyrkosamfundet.
Fysiska personer bosatta i Finland samt finska bolag och andra samman-
slutningar är i princip oinskränkt skattskyldiga, dvs. all inkomst som förvärvas av och all förmögenhet som innehas av sådana rättssubjekt är skattepliktiga. Fysiska personer som inte är bosatta I Finland samt utländska bolag och ändra sammanslutningar är begränsat skattskyldiga, dvs.
skattskyldiga för inkomster — med vissa undantag — som härrör från
Finland och för tillgångar som är belägna där. Fysisk person anses bosatt i Finland om han har sitt bo och hemvist där eller om han utan avbrott vistas
i Finland under minst sex månader.
Statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt för fysiska personer bestäms enligt progressiva skatteskalor. Skattesatserna fastställs årligen. Skattesatsen vid den statliga inkomstbeskatiningen varierar från 69 för inkomst mellan 12500 och 17.000 finska mark (FM) tll 51 2 för den del av inkomsten som överstiger 373000 FM (en FM motsvarar f.n. ca 1:40
svenska kronor). För bolag och sammanslutningar är den statliga inkomst-
skatten proportionell. Skattesatsen är 432. Den kommunala inkomstskat-
ten är proportionell. Den varierar mellan ca 1292 och ca 194 beroende på
kommunal utdebitering. Kyrkoskatten utgår efter motsvarande grunder.
Skattesatsen uppgår till mellan I och 2S:.
För äkta makar ullämpas i princip särbeskattning vid inkomstbeskattningen. Beträffande den statliga inkomstbeskattningen gäller dock särbeskattningen endast förvärvsinkomster. Andra inkomster, 1. ex. kapitalinkomster. sambeskattas. Sambeskattning gäller även i fråga om förmögenhetsbeskattningen.
Akucbolag är i princip underkastat s.k. ekonomisk dubbelbeskattning, dvs. den del av bolagets vinst som delas ut till aktieägare beskattas bade hos bolaget och aktieägaren. Den ekonomiska dubbelbeskattningen mildras dock i flera avseenden, Sålunda är finskt aktiebolag samt finsk kooperativ förening (med undantag för penninginrättning. försäkrings- och pen-
sionsanstalt samt fondhandlare) i allmänhet fritagna från bäde statlig och
kommunal inkomstskatt på utdelning från annat finskt aktiebolag eller
annan finsk kooperativ förening och sparbank. Om utdelningsmottagaren
är fysisk person eller sådant inhemskt dödsbo som beskattas såsom sär-
skilt skattesubjekt. får denne vid bäde stats- och kommunalbeskattningen av utdelningen göra avdrag för mottagen utdelning, dock högst med 2750 FM. Slutligen har aktiebolag och kooperativ förening samt sparbank och andelsbank rätt att vid den statliga inkomstbeskattningen dra av ett belopp motsvarande 6026 av utdelad vinst. Under vissa förutsättningar kan avdra-
get för en begränsad tid uppgå til 10045. I den mån bolagets inkomst
utgörs av utdelning, som enligt udigare nämnda bestämmelser är skattefri hos bolaget, får avdraget beräknas endast på den del av den utdelade vinsten som överstiger mottagen skattefri utdelning.
Den statliga inkomstskatten för bolag är som jag tidigare nämnt proportionell och skattesatsen är 4396. Härtill kommer kommunal inkomstskatt med i genomsnitt 162 samt kyrkoskatt med 19, sammanlagt säledes i genomsnitt 60 72. Etfekten av de redovisade skattereglerna kan illustreras med följande exempel:
| Rörelse vinst | 400000 |
| Mottagen skattefri utdelning | 100.000 |
| Sammanlagd vinst | 500 000 |
| Utdelning till aktieägarna | 300 000 |
Statlig inkomstskatt:
| Rörelsevinst enligt ovan | 400 000 |
| Avdrag: 60 5- av (300 000-100. 000) = 200 000 | 120000 280 000 |
| Statlig inkomstskatt 43 £6 på 280000 | 120400 |
| Kommunal inkomstskatt 167 på 400 000 | 64 000 |
| Kyrkoskatt I på 400 000 | 4000 |
188 400
Den effektiva skattesatsen på rörelsevinsten blir säledes i exemplet
47,16.
[ fråga om vissa slag av inkomster, som uppbärs från Finland av person bosatt utomlands, sker beskattning i form av definitiv källskatt. dvs. skatt som dras av vid utbetalning av inkomsten. De inkomstslag som här avses är utdelning, ränta, vissa slag av royalty, inkomst av anställning samt pension, livränta och vissa utbetalningar enligt sociallagstiftningen. Skattesatsen är 25 2 för utdelning och 30 7: för ränta och royalty samt 35 4? för lön. pension och övriga nämnda inkomstslag. Övriga inkomster. som för-
värvas av skattskyldiga bosatta utanför Finland. beskattas fortfarande
efter taxering. Detsamma gäller sådan utdelning, ränta eller rovalty som förvärvas av ett utländskt företag genom ett fast driftställe som företaget
har i Finland.
Den statliga förmögenhetsskatten för fysiska personer utgår efter en progressiv skiktskala med 0.87 för nettoförmögenhet som överstiger
244000 FM men inte 339000 FM och med 1,74 för sådan förmögenhet
som överstiger 1016000 FM. För andra än fysiska personer är förmögenhetsskatten proportionell. Skattesatsen är I fc. Finska aktiebolag och kooperativa föreningar samt vissa andra sammanslutningar är emellertid
undantagna från förmögenhetsskatt.
Slutligen bör nämnas. att finsk lagstiftning innehäller regler om skattelättnader vid investering i de s.k. utvecklingsområdena. Lagstiftningen är temporär och tillämpas vid taxeringarna för åren 1982-1998 i fråga om skattskyldig som under ären 1982— 1989 grundar ny produktionsanläggning eller nytt turistföretag inom utvecklingsområde eller utvidgar där befintlig produktionsanläggning eller turistföretag eller förnyar sin maskinpark
lingsgrad väsentligt höjs, eller företagets kapacitet väsentligt ökas eller
dess kvalitetsnivå stiger väsentligt. Skattelättnaderna utgörs av fri avskriv-
ningsrätt på anläggningstillgängarna, 1-4 extra avskrivningsavdrag, förbud mot s.k. prövningsbeskattning vid kommunaltaxeringen samt frihet
från förmögenhetsskatt.
Island
I Island utgår inkomstskatt såväl till staten som till kommuner. Förmö-
genhetsskatt utgår endast tll staten. Fysiska personer bosatta i Island och isländska bolag är i princip skattskyldiga för all inkomst och förmögenhet. I fråga om fysiska personer som inte har hemvist i Island samt utländska bolag föreligger skyldighet att erlägga inkomstskatt för inkomst av fastighet belägen i Island samt av rörelse som bedrivs i eller från Island. Skattskyldigheten omfattar vidare inkomst från andra inkomstkällor i Island, t.ex. inkomst av arbete som utförs där, inkomst i form av lön, pension eller bidrag från isländska staten samt utdelning från isländska
aktiebolag eller andra isländska företag. Skatten uttas, dä så kan ske.
genom avdrag vid utbetalningen av inkomsten. Beträffande förmögenhetsbeskattningen gäller i princip att fysiska personer som inte är bosatta i Island och utländska bolag erlägger skatt för i Island belägna förmögen-
hetstillgångar som inbringar inkomst.
Fysiska personer erlägger inkomstskatt till staten enligt en progressiv skala. Skattesatsen uppgår till 25 Zi lägsta skiktet och stiger till 507: för beskattningsbar inkomst som överstiger 205 200 isländska kronor (en isländsk krona motsvarar f.n. ca 0:35 svenska kronor). Den sälunda uträknade inkomstskatten minskas med 17351 isländska kronor. Om detta belopp överstiger uträknad inkomstskatt minskas andra skatter med skillnaden. Eventuellt överskott utbetalas inte. Bolag beskattas efter en fast skattesats av 6597. Säväl aktiebolag som annat bolag med begränsad ansvarighet får vid beräkningen av skattepliktig inkomst avdrag för bidrag till reservfond, dock högst med ett belopp motsvarande 2592 av nettoinkomsten. Aktiebolag får också göra avdrag för utdelad vinst, dock högst
med ett belopp som motsvarar 5 67 av aktiekapitalet.
Den kommunala inkomstskatten är proportionell. Skattesatsen varierar mellan olika kommuner men uppgår till högst I2,194. Skatten erläggs endast av fysiska personer. Den uträknade skatten sätts ned med 1159 isländska kronor för skattskyldig med hemvist i Island samt med 223
isländska kronor för varje barn som den skattskyldige försörjer.
Fysiska personer erlägger förmögenhetsskatt till staten med 1.24 på den del av den sammanlagda förmögenheten som överstiger 495900 isländska kronor. För bolag och andra juridiska personer är skattesatsen 1,2 76 på samtliga förmögenhetstillgängar.
Norge
Den norska inkomstbeskattningen bygger i huvudsak på två allmänna inkomstskatter, en statlig inkomstskatt och en kommunal inkomstskatt.
Härtill kommer t. ex. förmögenhetsskatt och egendomsskatt.
Skattskyldighetsreglerna är i huvudsak gemensamma för de båda in-
komstskatterna. Fysisk person, som är bosatt i Norge, och norsk juridisk person är 1 princip skattskyldiga för inkomst som förvärvas såväl i Norge som utomlands. Med bosättning i Norge likställs i skattehänseende stadigvarande vistelse där. Stadigvarande vistelse anses föreligga när vistelsen
varat minst sex månader. Från den generella skattskyldigheten för i Norge hemmahörande fysisk och juridisk person gäller vissa undantag. Sålunda
är mottagare av utdelning från norska aktiebolag inte skattskyldig till kommunal inkomstskatt för utdelningen. Vidare gäller beträffande fast egendom och rörelsetillgångar i utlandet att sådan förmögenhet inte är skattepliktig i Norge. Slutligen stadgas visst undantag för norsk medborgare och person med s.k. norsk innfödsrett, dvs. person född i Norge av
norska föräldrar, som efter att ha bott utomlands bosätter sig i Norge.
Sådan person åtnjuter skattefrihet i Norge för inkomst från utländsk källa vid de första två taxeringarna efter det att vederbörande blivit skattskyldig i Norge. Fysisk person som inte är bosatt I Norge och utländsk juridisk person är I princip skattskyldiga för inkomst från inkomstkällor i Norge. Ränta, royalty och hyresinkomst från norsk källa är dock skattepliktig
endast om inkomsten är hänförhig till inkomst av rörelse som bedrivs vid
fast driftställe i Norge. Utomlands bosatt person är alltså skattskyldig i Norge exempelvis för inkomst av fast egendom i Norge och rörelse som bedrivs där vid fast driftställe. Arvode till utomlands bosatt ledamot av styrelse eller s. k. representantskap i norskt bolag beskattas i Norge även om verksamheten utövats utomlands. Person som tillfälligtvis uppehåller
sig i Norge och som uppbär lön eler annan ersättning från norsk källa för
arbete inom landet beskattas i Norge för ersättningen. Beträffande inkomst
som förvärvas av sjöman som tjänstgör på norskt fartyg och utomlands bosatt artist gäller dock särskilda regler. Den statliga inkomstskatten utgår efter en progressiv skiktskala. Skattskyldiga indelas i två skatteklasser. klass I avseende ensamstående och
gifta som särbeskattas samt klass 2 som omfattar gifta som sambeskattas
och ensamstående med barn. Skattskyldig som tillhör klass I är vid den
statliga beskattningen berättigad till ”klassefradrag” med 34000 n. kr. [en norsk krona (n. kr.) f.n. = ca 1:05 svenska kronor| medan avdraget för
skattskyldig enligt klass 2 uppgår till 68000 n. kr. Skattesatsen för överskjutande belopp varierar mellan 6 och 43 7.
Kommunal inkomstskatt utgår efter proportionell skattesats som i hela landet är 2156. Klassindelningen är densamma som vid den statliga in-
komstbeskattningen, Vid beräkningen av den kommunala inkomstskatten är ”klassefradraget” 300 n. kr. i klass [och 22600 n. kr. i klass 2. På
samma beskattningsunderlag som gäller för beräkning av kommunal inkomstskatt utgår även en s.k. ”avgift ull skattefördelningstonden” med
27.
Vid bestämmandet av beskattningsunderlaget för statlig och kommunal inkomstskatt medges person bosatt i Norge bl.a. avdrag för kostnader i vissa förvärvskällor sumt vissa personliga avdrag på grund av försörjningsplikt etc. Person bosatt utanför Norge är inte berättigad till sådana avdrag.
Aktiebolag, kommanditaktiebolag eller sammanslutning med hemort i Norge beskattas i allmänhet såsom självständiga skattesubjekt. Avdragsrätt för utdelning gäller för norska bolag vid beräkning av beskattningsbar vinst till statlig inkomstskatt i vissa fall. Utländska bolag har rätt till sådant avdrag, om det finns ett skatteavtal mellan staten i fråga som innehåller
bestämmelser härom samt i vissa andra fall. Inhemska bolag m. fl. har rätt
till avdrag till en skattefri fond och alla aktiebolag skall ha en reservfond.
Den beskattningsbara bolagsvinst som uppkommer efter avdrag för utdel-
ning beskattas till statlig inkomstskatt efter en skattesats av 27,8 92. Aktiebolag erlägger kommunal inkomstskatt för sin vinst samt också avgift till
skattefördelningsfonden, sammanlagt högst 23926. Norska aktieägare är fritagna från kommunal inkomstskatt på utdelningen. Den ekonomiska dubbelbeskattningen av bolagsvinst har alltså upphävts. Utdelning från norskt aktiebolag till inhemska aktieägare beskattas endast i ett led, i
akticägarens hand med statlig inkomstskatt och hos det utdelande bolaget i
form av kommunal inkomstskatt på bolagsvinsten. Vad gäller förmögenhetsbeskattning betalar aktiebolag m.fl. 0,64 som förmögenhetsskatt till staten. Norska aktiebolag är dock liksom fysiska personer skattskyldiga till en särskild kommunalskatt på fast egendom.
För utländsk aktieägare gäller, att källskatt tas ut med 2592 på bruttoutdelningen från norska bolag, om inte dubbelbeskattningsavtal föreskriver lägre skattesats. Utdelning från utländska bolag till mottagare i Norge är enligt norsk lag skattepliktig till såväl statlig som kommunal inkomstskatt.
Den kommunala förmögenhetsskatten utgår efter en proportionell skattesats som kan variera mellan 0,4 och 17. Skattskyldiga till den kommunala förmögenhetsskatten är endast fysiska personer och utländska bolag. Fysiska personer bosatta i Norge är i princip skattskyldiga för förmögenhetstillgångar såväl inom landet som utomlands. Undantag gäller dock som
Jag nämnt tidigare för vissa tillgängar, t. ex. fastighet och rörelsetillgångar i
utlandet. Fysiska personer är skattskyldiga till staten för förmögenhetstill-
gångar som överstiger 85000 n. kr. i skatteklass O och I samt 110000 n. kr.
1 skatteklass 2. Skatten är progressiv och skattesatsen uppgår i lägsta
skiktet till 0,4 72 och i högsta till 1,6 2.
Beträffande sjömän gäller en särskild sjömansskatt som påförs i stället för de statliga och kommunala inkomstskatterna och avgiften tull skatteför-
delningsfonden. Sjömansskatten är en definitiv källskatt som utgår på
inkomst som förvärvas av sjömän genom tjänstgöring ombord på norskt fartyg. Lagstiftningen grundar sig på gemensamma nordiska principer och överensstämmer i stort sett med bestämmelserna om svensk sjömansskatt. Vidare kan nämnas att det finns en begränsad rätt att avräkna utländsk skatt på inkomst av personligt arbete utomlands från norsk skatt på samma inkomst, och rätt att vid beskattning i Norge av inkomst eller formögenhet som omkostnad resp. skuld dra av utländsk skatt på summa inkomst eller
förmögenhet, om skattelättnad inte kan ske på grund av andra interna regler eller enligt bestämmelser i dubbelbeskattningsavtal.
4 Avtalets och protokollets innehåll
Avtalet är som jag nämnt tidigare uppbyggt på grundval av OECD:s modellavtal från år 1977. En rad avvikelser från modellavtalet förekommer emellertid. Dessa är av både formell och materiell natur. De formella avvikelserna är huvudsakligen betingade av att förevarande avtal är multilateralt medan OECD-avtalet är utformat som en modell för bilaterala avtal.
De materiella avvikelserna är i första hand föranledda av särdrag i de nordiska staternas skattelagstiftningar och i deras policy i fråga om dubbelbeskattningsavtal. Reglerna om beskattning av utdeining (art. 10), realisationsvinst (art. 13) och pensioner (art. 18) utgör exempel på sådana avvikelser. Andra bestämmelser i förevarande avtal saknar motsvarighet i modellavtalet, t.ex. beskattningsreglerna i fråga om affärsverksamhet och anställning utanför en avtalsslutande stats kust (art. 21) samt om dödsbon (art. 24). Reglerna om begränsning av beskattningsrätten (art. 26) är föranledda av avtalets multilaterala karaktär och saknas därför givetvis i modellavtalet. En särställning bland avvikelserna intar en del av bestämmelserna om förfarandet vid ömsesidig överenskommelse (art. 28). Även dessa
bestämmelser får ses mot bakgrund av avtalets multilaterala karaktär. Slutligen har en del bestämmelser som finns i några av de nuvarande bilaterala avtalen införts i det multilaterala avtalet, t.ex. bestämmelser om
möjlighet för de behöriga myndigheterna att i vissa fall ingå särskild överenskommelse (art. 28 punkt 3). Avtalsbestämmelserna har införts dels i
själva avtalet och dels i protokollet. Avtalet innehäller i princip de beskattningsregler och andra bestämmelser som gäller mellan samtliga nordiska
stater, medan i protokollet tagits in dels sadana bestämmelser som endast berör en del av staterna, t. ex. särregler som ansetts nödvändiga för att lösa
skatteproblem som uppkommer mellan två stater på grund av att staterna
här gemensam landgräns, och dels vissa tolkningsbestämmelser och andra
bestämmelser som inte har den karaktär att de ansetts böra införas i själva avtalet.
Art. I anger på vilka personer avtalet tillämpas. Artikeln överensstämmer i sak med OECD:s modellavtal men har erhållit multilateral form. I art. 2 anges vilka skatter som omfattas av avtalet. Till skillnad från modellavtalet omfattas inte skatter som utgår på sammanlagda beloppet av före-
tags löneutbetalningar. Detta är i enlighet med praxis i gällande svenska bilaterala avtal. Uppräkningen i punkt 3 av de olika staternas skatter avser förhällandena vid avtalets undertecknande. Uppräkningen är uttömmande. Avtalet kan emellertid komma att gälla även senare införda skatter om dessa är av samma eller i huvudsak likartat slag som de uppräknade (punkt
4). Enligt punkt 5 tillämpas avtalet inte i något fall i fråga om särskild beskattning av vinst på lotterier och vadhållning. Även skatter på arv och
gåva ligger utanför avtalets tillämpningsområde. Sverige har emellertid
särskilda bilaterala avtal för att undvika dubbelbeskattning av arv eller kvarlåtenskap med Danmark. Finland och Norge. Avtalet med Danmark kan tillämpas även beträffande gåva.
I art. 3 definieras vissa uttryck som förekommer i avtalet. Definitioner
förekommer även i andra artiklar t avtalet. Sålunda definieras t. ex. uttryc-
ket ”fast driftställe” 1 art. 5 samt uttrycken ”utdelning”, ”ränta” och
+ ”royalty” i de artiklar som behandlar beskattningen av dessa inkomstslag tart. 10, 11 och 12). Enligt art. 3 punkt I a) omfattar uttrycken ”Danmark”, "Finland. ”Island”, "Norge" och ”Sverige” även det område
utanför resp. stats territorialvatten som brukar betecknas ”kontinentalsockeln”. Beträffande Danmark, Finland och Norge utesluts vissa angivna områden, över vilka dessa stater har suveränitet, från avtalets tillämpning.
Dessa bestämmelser överensstämmer med dem som gäller i nuvarande bilaterala svenska avtal med dessa stater. Förevarande avtal kan emellertid med stöd av bestämmelserna i art. 30 utvidgas till att omfatta även de undantagna områdena. Sådan utvidgning avses kunna göras genom diplomatisk notväxling utan att avtalet behöver ändras. Beträffande det finska landskapet Åland förekommer motsvarande bestämmelser i nuvarande svensk-finska dubbelbeskattningsavtal [SFS 1977:812, art. 3 punkt I a)
och art. 28 punkt 1]. Bestämmelserna får ses mot bakgrund av de särskilda problem som uppkommit i fråga om beskattningen av åländska sjömän som är anställda ombord på svenska fartyg. Jag får i denna del hänvisa till det protokoll som upprättats mellan Sverige och Finland om ersättning för
bortfall av kommunalskatt i vissa fall (SFS 1978: 698) och till vad dävaran-
de departementschefen anförde i samband med att protokollet förelades
riksdagen för godkännande (prop. 1977/78:18). Genom notväxling den 5 och den 21 oktober 1977 utvidgades det svensk-finska avtalet till att omfatta landskapet Åland beträffande den finska kommunalskatten. Meningen är att förevarande avtal skall utvidgas på motsvarande sätt sedan överenskommelse träffats i de frågor som rör kommunalbeskattningen på Äland. 11 Riksdagen 1983:84. 1 samt. Nr 19
Behörig myndighet i Sverige är enligt punkt I g) finansministern eller den
myndighet som får i uppdrag att handha frågor rörande avtalet. Frågor som rör tillämpningen av gällande bilaterala avtal och som enligt avtalen skall handläggas av behörig myndighet i Sverige, prövas av riksskatteverket. Om ärendet emellertid bedöms vara av särskild betydelse eller annars av sådan beskaffenhet att det bör avgöras av regeringen. skall dock riksskatteverket med eget yttrande överlämna ärendet till regeringen. Jag anser att motsvarande förfarande bör gälla vid tillämpningen av förevarande avtal.
Art. 4 ger regler för var en person skall anses ha hemvist i avtalets
mening. Artikeln överensstämmer i sak helt med OECD:s modellavtal men har fätt multilateral form. En noggrann definition av uttrycket "fast driftställe” är av avgörande
betydelse för beskattningen av inkomst av rörelse. Ett företag i en stat som bedriver rörelse i en annan stat får beskattas i denna stat endast om företaget har fast driftställe där (art. 7). Innebörden av uttrycket fast driftställe har betydelse även för tillämpningen av den s.k. 183-dagarsregeln i art. 15 punkt 2. En definition av uttrycket ”fast driftställe” finns i art. 5. Artikeln följer helt motsvarande bestämmelser i modellavtalet.
Trots den mycket noggranna definitionen kommer artikeln erfarenhetsmässigt med all sannolikhet att ge upphov till ett stort antal tolkningstvister. Det är naturligtvis inte möjligt att förutse och inom ramen för ett avtal reglera alla de situationer som kan uppkomma vid tillämpningen av artikeln. Ett par fall som vållat svårigheter i praktiken har dock reglerats ;
punkt I av protokollet till avtalet. I båda fallen gäller det tolkningen och tillämpningen av tolvmånadersregeln i art. 5 punkt 3. Det första fallet avser
den situation då ett företag i en stat bedriver byggnads-, anläggnings- eller installationsarbete i en annan stat på flera platser samtidigt och verksam-
heten vid någon eller några av dessa platser, men inte alla, pågår mer än
tolv månader. I det andra fallet gäller det ett företag i en stat som har flera på varandra följande byggnads-, anläggnings- eller installationsarbeten i en
annan stat och den sammanlagda tiden för verksamheten överstiger tolv
månader. I båda fallen kan de behöriga myndigheterna i de inblandade staterna försöka att genom överenskommelse avgöra om sådana platser
tillsammans utgör fast driftställe i den andra staten. Bestämmelsen får ses som en utfyllnad av bestämmelserna om fast driftställe i art. 5. Liknande bestämmelser finns i det svenska avtalet med Spanien (SFS 1977: 75. punkt HI i protokollet till avtalet).
Bestämmelser om beskattning av fast egendom har tagits in i art. 6. Punkterna 1-3 och 5 överensstämmer med OECD:s modellavtal men har
fått muhtilateral form. Bestämmelserna i punkterna 4 och 6 har införts på finskt initiativ. De tar särskilt sikte på en i Finland vanlig form för disposi-
tionsrätt till bostadslägenhet, nämligen innehav av aktie i bostadsaktiebo-
jag. Liknande bestämmelser finns i gällande avtal mellan Sverige och Finland.
Art. 7 reglerar beskattningen av rörelseinkomst. Bortsett från den multi-
laterala formen är artikeln identisk med motsvarande artikel i OECD:s modellavtal. Inkomst av rörelse som ett företag I en stat bedriver i en annan stat får beskattas i sistnämnda stat endast om rörelsen bedrivs från fast driftställe där. Beträffande uttrycket ”fast driftställe” hänvisas till redogörelsen för art. 5.
I nuvarande dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Norge finns
särskilda bestämmelser om beskattning av rörelseinkomst för företag vars
verksamhet avser uppsättning och underhåll av spärrstängsel för renar
längs den svensk-norska riksgränsen (SFS 1972:35, art. 168§ 2 och 3).
Motsvarande bestämmelser har tagits in i protokollet ull förevarande avtal. punkt H:1 och 4. Samma regler gäller i förhållandet mellan Finland och Norge (punkt 3).
I gällande svensk-danska dubbelbeskattningsavtal finns särskilda beskattningsregler i fråga om rörelseinkomst som förvärvas i samband med byggandet och driften av fasta förbindelser över Öresund (SFS 1974:27, art. 21 punkt 1). Motsvarande bestämmelser har tagits in i protokollet till
förevarande avtal. punkt II: 1.
Fast driftställe-principen i art. 7 vid beskattning av rörelseinkomst till-
lämpas inte i fråga om inkomst av sjöfart och luftfart i internationell trafik.
I enlighet med internationellt vedertagna regler, vilka återspeglas i OECD:s modellavtal. gäller här i stället att inkomsten beskattas endast där företaget har sin verkliga ledning (art. 8). Förevarande avtal har emellertid I punkt I försetts med en kompletterande beskattningsregel för det fall då den stat där företaget har sin verkliga ledning inte är företagets hemviststat. Regeln innebär i sådant fall att företagets vinst beskattas endast i företagets hemviststat i den mån den stat där den verkliga ledningen finns inte kan utnyttja beskattningsrätten enligt huvudregeln i punkt t. Följande exempel kan illustrera bestämmelserna. Ett rederi har hemvist i Norge men den verkliga ledningen finns i Sverige. Rederiet har även ett fast driftställe i Danmark. Enligt huvudregeln skall rederiets hela vinst beskat-
tas i Sverige medan Norge och Danmark avstår från sin beskattningsrätt
grundad på hemvist resp. fast driftställe. Sverige kan emellertid enligt intern skattelagstiftning endast beskatta den del av rederiets inkomst som är hänförlig ull rörelse bedriven i Sverige. Huvudregeln innebär således att
den inkomst som är hänförlig ull verksamheten i Norge och Danmark blir
obeskattad. Supplementärregeln innebär att Norge fär beskatta den inkomst som är hänförhig till verksamheten i Norge och Danmark. Inkoms-
ten får däremot inte till någon del beskattas i Danmark. I punkt IV:1 i
protokollet till avtalet ges särskilda regler för beskattningen i Danmark.
Norge och Sverige av Inkomst som förvärvas av Scandinavian Airlines
System (SAS). Punkt Vi protokollet innehåller ytterligare undantag från huvudregeln i art. 8 punkt 1. Om sjöfarts- eller luftfartsföretag har Nera delägare med hemvist I olika nordiska stater kan beskattningsrätten under vissa villkor delas upp mellan hemviststaterna.
Art. 9 ger myndigheterna möjlighet att ändra vinstfördelningen vid vissa transaktioner mellan företag med intressegemenskap. Artikeln överensstämmer i princip med OECD:s modellavtal men utformningen av punkt 2 ansluter till nuvarande bilaterala avtal. Artikelns bestämmelser har för svensk del betydelse vid tillämpningen av 43§ I mom. kommunalskattelagen (1928: 370).
Bestämmelserna om beskattning av utdelning 1 art. 10 ansluter till de
principer som gäller enligt OECD:s modellavtal. Skattelagstiftningarna i de
nordiska staterna är uppbyggda efter sinsemellan i stort sett enhetliga linjer. I flera hänseenden föreligger dock viktiga nationella avvikelser. Detta gäller inte minst i fråga om principerna för beskattning av bolagsvinst och utdelning. Det har därför inte varit möjligt att uppnå enhetliga beskattningsregler i avtalet i fråga om utdelning. Beträffande skattesatsens höjd i källstaten gäller som huvudregel, i enlighet med OECD:s modellav-
tal, att skatten inte får överstiga 15 Zz eller, i vissa fall av utdelning mellan
bolag, 594 av utdelningens bruttobelopp (punkt 3). Beträffande utdelning från bolag i Island får sistnämnda skattesats enligt pinkri 4 höjas till 1552: den mån utdelningen dragits av från det isländska bolagets inkomst vid beskattningen i Island. Som framgått av redovisningen för isländsk skattelagstiftning innehåller denna regler för att lindra den ekonomiska dubbelbeskattningen av utdelad bolagsvinst. Utdelad vinst får dras av vid bolagets beskattning, dock högst med ett belopp motsvarande 5 av aktieckapitalet. Liknande bestämmelser finns som jag nämnt tidigare i norsk skattelagstiftning. Avdragsrätten gäller emellertid här endast statsbeskattningen. Så länge denna avdragsrätt finns kvar, har Norge enligt punkt 5 rätt att ta ut källskatt på utdelningen med högst 154 i stället för högst 5.
Enligt 54& kommunalskattelagen är utdelning mellan svenska bolag i regel undantagen från beskattning hos det mottagande bolaget. I praktiskt taget samtliga svenska dubbelbeskattningsavtal har denna skattefrihet, med de villkor som gäller för skattefrihet för utdelning mellan svenska bolag, utvidgats till att avse även utdelning från bolag i den andra avtalsslutande staten. Liknande bestämmelser och avtalspraxis gäller även i nägra av de övriga nordiska staterna. I punkt 8, första stycket. finns en sädan
skattefrihetsregel. Eftersom bestämmelserna om skattefrihet i dansk skattelagstiftning direkt avser även utdelning från utländska bolag. mäste be-
stämmelsen utformas något annorlunda såvitt gäller utdelning till danskt bolag (punkt 8, andra stycket).
I svenska dubbelbeskattningsavtal har reglerna om skattefrihet för utdelning ibland försetts med ytterligare villkor [se t.ex. avtalen med Schweiz
(SFS 1966: 554), art. 25§5, och med Nederländerna (SFS 1968:7710), art.
2686]. Villkoren hånger samman med de holdingprivilegier och andra skattefrihetsregler som gäller enligt lagstiftningarna i dessa stater för bl. a.
utdelning från utlandet. I förevarande avtal har skattefrihetsregeln inte
försetts med sådana villkor. Undantag gäller dock i fråga om utdelning från
danskt bolag (punkt 8, tredje stycket). Av redovisningen för dansk skattelagstiftning framgår att utdelning från utlandet till ett danskt bolag i vissa fall inte blir beskattad i Danmark. I den män detta är fallet och den mottagna utdelningen vidareutdelas till annan stat föreligger inte sådan kedjebeskattning av bolagsvinsten som skattefrihetsregeln i punkt 8 avser att förhindra. I fråga om utdelning från danskt bolag till bolag i annan nordisk stat gäller därför, liksom enligt art. 10 punkt 4 i nuvarande avtal mellan Sverige och Danmark, ytterligare två alternativa villkor för skattefriheten hos det mottagande bolaget 1 den män i denna utdelning ingår annan utdelning som det danska bolaget mottagit från bolag i stat utanför det nordiska avtalsområdet. Det första villkoret [punkt 8. tredje stycket a)]
är att utdelningen från sistnämnda bolag beskattats i Danmark. I sådant fall gäller skattefrihetsregeln i första stycket. Har utdelningen från det ickenordiska bolaget däremot inte beskattats i Danmark gäller skattefrihets-
regeln för denna del endast om utdelningen från det icke-nordiska bolaget hade varit skattefri hos det mottagande bolaget om detta bolag direkt hade innehaft aktierna i det icke-nordiska bolaget [punkt 8, tredje stycket bi]. Situationen kan illustreras med följande exempel. Ett svenskt bolag har ett helägt dotterbolag i Danmark. Det danska bolaget har i sin tur
ett dotterbolag i Storbritannien. Utdelningen från det brittiska bolaget till
det danska beskattas inte i Danmark. Det mottagna beloppet vidareutdelas till det svenska moderbolaget. Det första villkoret i punkt 8, tredje stycket
a) är alltså inte uppfyllt. Om emellertid aktierna i det brittiska avtalet
innehafts direkt av det svenska bolaget och inte via det danska, kunde
utdelningen från det brittiska bolaget ha varit skattefri i Sverige på grund
av bestämmelserna i art. XXIHI punkt (3) i det svensk-brittiska dubbelbeskattningsavtalet (SFS 1968:769). Villkoret i punkt 8, tredje stycket b) för skattefrihet för utdelningen från det danska dotterbolaget är
då uppfyllt. Om i exemplet det danska bolaget i stället har ett dotterbolag i
en stat med vilken Sverige inte har dubbelbeskattningsavtal, t.ex. Vencezucela, kan fråga uppkomma om villkoret i punkt 8. tredje stycket b) är uppfyllt om utdelning hade skett direkt från Venezuela till det svenska bolaget och i sådant fall hade förklarats vara skattefri efter ansökan om dispens enligt punkt 5 av anvisningarna till 54§ kommunalskattelagen. Enligt min mening är villkoret inte uppfyllt i ett sådant fall. Frågan om skattefrihet skall kunna avgöras av beskattningsmyndighet genom cen di-
rekt tillämpning av förevarande avtal eller med stöd av regler i annat
dubbelbeskattningsavtal. En annan tolkning skulle innebära krav på pröv-
ning av en hypotetisk ansökan om dispens, något som får anses uteslutet.
Även i fråga om utdelning frän isländskt bolag gäller visst undantag från
bestämmelserna om skattefrihet för utdelning (punkt 8. fjärde stycken. Jag
nämnde tidigare att isländskt bolag har rätt att vid inkomstbeskattningen i Isländ göra avdrag för utdelad vinst med högst ett belopp motsvarande 5 24 av aktiekapitalet. I den mån sådant avdrag skett och utdelningsmottagaren
har hemvist i annan nordisk stat behöver denna stat inte undanta denna del av utdelningen från beskattning, eftersom nägon kedjebeskattningssituation inte föreligger.
Enligt art. 10 punkt 51 gällande svensk-danska dubbelbeskattningsavtal kan de behöriga myndigheterna komma överens om att institutioner, som
på grund av sitt ändamäl är undantagna från skatt på utdelning i sitt
hemland. skall vara fria från källskatt på utdelning i den andra staten.
Riksskatteverket har träffat en sådan överenskommelse med dansk myn-
dighet i april och juni 1975 avseende sex uppräknade danska institutioner. Motsvarande bestämmelser med bemyndigande finns intagna i punkt 9 i förevarande avtal.
Art. 10 punkt 4 i OECD:s modellavtal föreskriver att de begränsningar i källstatens beskattningsrätt till 5 resp. 1597 som gäller enligt punkt 2 i artikeln inte behöver takttas om utdelningsmottagaren har ett fast drift-
ställe eller en stadigvarande anordning för utövande av fritt yrke i källsta-
ten och utdelningen har verkligt samband med rörelse resp. fritt yrke som bedrivs från driftstället'eller anordningen. Motsvarande bestämmelse finns
i förevarande avtal i punkt 2. Bestämmelsen har emellertid formulerats om med hänsyn till avtalets multilaterala form. Bestämmelserna i punkt HI: I i
protokollet kan bli tillämpliga på utdelning som beskattas enligt förevarande punkt. Punkten har berörts vid redogörelsen för art. 7.
Enligt punkt 3 a) får källskattesatsen vid utdelning mellan bolag i regel inte överstiga 5 av utdelningens bruttobelopp. Denna begränsning gäller dock inte om utdelningsmottagaren är t.ex. ”personsammanslutning”. Med hänsyn till att detta uttryck har olika innebörd i de olika staterna har uttrycket definierats i punkt I1.
Beskattningen av ränta regleras i art. 11. Sädan inkomst beskattas endast i inkomsttagarens hemviststat (punkt 1) om inte den fordran för vilken räntan betalas har verkligt samband med rörelse resp. fritt yrke som bedrivs från fast driftställe eller stadigvarande anordning som inkomsttagaren har i källstaten (punkt 2). Beträffande utformningen av denna punkt får jag hänvisa till vad jag nyss anförde i fråga om motsvarande bestämmelse i art. 10 punkt 2. Bestämmelserna i punkt HI: Ti protokollet kan bli tillämpliga på ränta som beskattas enligt förevarande punkt. Jag får i denna del
hänvisa till min redogörelse för art. 7. Art. I överensstämmer i övrigt i såk med motsvarande bestämmelser i OECD:s modellavtal.
Rovalty beskattas enligt art. 12 endast i inkomsttagarens hemviststat (punkt I) om inte den rättighet eller egendom i fråga om vilken royaltyn betalas har verkligt samband med rörelse resp. fritt yrke som bedrivs från fast driftställe eller stadigvarande anordning som inkomsttagaren har i källstaten (punkt 2). Beträffande utformningen av denna punkt fär jag
hänvisa till vad jag tidigare anfört i fråga om motsvarande bestämmelse I
art. 10 punkt 2. Bestämmelserna i punkt HI: Ti protokollet kan bli tillämpliga på royalty som beskattas enligt förevarande punkt. Jag får hänvisa till
min redogörelse för art. 7. Art. 12 överensstämmer i övrigt i såk med motsvarande bestämmelser I OECD:s modeltavtal.
Från finsk sida framfördes under förhandlingarna önskemål om att avtalet borde medge källstaten rätt att ta ut skatt efter en begränsad skattesats på s.k. industriell royalty. De övriga staterna motsatte sig emellertid en sädan bestämmelse. Enighet nåddes om att förhandlingar i frägan skulle tas upp om Finland enligt dubbelbeskattningsavtal med flertalet av de andra industrialiserade medlemsstaterna i OECD skulle tullerkännas rätt att ta ut skatt på industriell royalty som betalas från Finland. Föreskrift härom finns i punkt VI protokollet.
I art. 13 finns regler om beskattning av realisationsvinst. Vinst på grund
av överlåtelse av fast egendom får i enlighet med OECD:s modellavtal
beskattas i den stat där egendomen är belägen (punkt 1). Bestämmelsen i punkt 2 har införts på begäran av Finland. Beträffande bakgrunden till bestämmelsen får jag hänvisa till min redovisning av bestämmelserna i art.
6 punkterna 4 och 6. Punkt 3 överensstämmer i såk helt med motsvarande
bestämmelse i OECD:s modellavtal. Bestämmelserna i punkt IH: 2:i protokollet kan bli tillämpliga på vinst som beskattas enligt förevarande punkt. Beträffande bakgrunden till bestämmelsen får jag hänvisa till min redogörelse för art. 7. Vinst på grund av överlåtelse av skepp eller luftfartyg beskattas enligt punkt 4, första meningen, I avtalet endast i den stat där
företaget har sin verkliga tedning. Beträffande punktens andra mening får
jag hänvisa ull min udigare redogörelse för motsvarande bestämmelse i art. 8 punkt I. Vid redogörelsen för reglerna om inkomstbeskattning av sjöfarts- och luftfartsföretag i art. 8& punkt I nämnde jag även att vissa specialregler, innebärande uppdelning av deskattningsrätten, tagits in I avtalet för de fall då sådant företag har flera delägare med hemvist i olika stater (punkt Vi protokollety. Motsvarande uppdelning kan enligt samma
punkt i protokollet ske vid realisationsvinstbeskattning. Beträffande be-
skattning av SAS finns särskilda bestämmelser i punkt IV: 1 i protokollet. Vinst vid överlåtelse av annan egendom beskattas i regel endast i överlätarens hemviststat (punkt 5). Undantag från denna regel föreskrivs i punkterna 6 och 71 avtalet. Dessa har oförändrade förts över från det svensknorska dubbelbeskattningsavtalet (SFS 1972:35, art. 13 §§ 5 och 6: se även
prop. 1971:172 s. 44—45). Bestämmelsen i punkt 7 har motsvarighet i flera
svenska dubbelbeskattningsavtal som ingåtts under senare år. Bestämmelsen har betydelse för tillämpningen av 3583 mom. sjunde stycket kommunalskattelagen. Såsom riksskatteverket påpekat kan det undantagsvis förekomma att fall som omfattas av de särskilda bestämmelserna i punkterna 6 och 7 även täcks av den generella regeln i punkt 2. Denna situation är emellertid svår att undvika och bör accepteras om man vid sidan av en generell bestämmelse även vill ha särskilda regler för att tillgodose vissa nationella intressen.
Bestämmelserna i art. 14 om beskattning av inkomst av självständig
yrkesutövning överensstämmer i sak helt med OECD:s modellavtal. De
principer som enligt art. 7 tillämpas vid beskattning av inkomst av rörelse gäller även här. Bestämmelserna i punkt HI: 3 i protokollet kan komma att beröra inkomst av förevarande slag.
Art. 15 reglerar beskattningen av inkomst av enskild tjänst. Artikeln följer de huvudprinciper som gäller enligt OECD:s modellavtal. inkomsten
får således i regel beskattas t den stat där arbetet uförs (punkt 1). Undantag
gäller vid visst korttidsarbete enligt den s.k. 183-dagarsregeln, som tagits
in I punkt 2.
Mellan de nordiska staterna gäller enligt de nuvarande avtalen särskilda.
från OECD-avtalet delvis avvikande beskattningsregler i fråga om perso-
nal som är anställd ombord på skepp eller luftfartyg. Beträffande ombord-
anställda på skepp är detta betingat av att i de nordiska staterna utom
Island speciella och sinsemellan likartade regler gäller i fråga om sjömansbeskattningen. vilka tillkommit genom nordiskt samarbete. De nuvarande
varande avtal (punkt 2).
I protokollet ull avtalet har tagits in en rad särbestämmelser som berör
tillämpningen av art. 15. Enhigt punkt IH:2 och 4 gäller särskilda regler för
beskattningen av inkomst av arbete som uvser uppsättning och underhåll
av spärrstängsel för renar längs riksgränsen mellan Sverige och Norge. Motsvarande bestämmelser gäller i förhållandet mellan Finland och Norge (punkt II:3). Som jag nämnt tidigare i samband med redogörelsen för art. 7 tillämpas här samma principer som vid beskattningen av de företag som är
verksamma med uppsättning och underhåll av renstängsel (punkt I1: 1). Jag
här tidigare i samband med redogörelsen för bestämmelserna i art. 7 och
10—14 även redogjort för de särskilda beskattningsregler som avses bli tillämpade i samband med byggandet och driften av fasta förbindelser över
Öresund. Särbestämmelser i detta hänseende avses gälla även beträffande
arbetsinkomst (punkt II: 3). Enligt punkt IV:2 tillämpas bestämmelserna i
art. 15 punkt 3 b) även i fråga om SAS. I gällande svenska bilaterala avtal med Danmark, Finland och Norge har tagits in särskilda beskattningsregler i fråga om s.k. ”gränsgångare”.
Sådana regler finns också i avtalet mellan Finland och Norge. Med gräns-
gångare avses vanligen person som har hemvist och regelmässigt uppe-
håller sig i sin fasta bostad i gränskommun i en stat och som utför arbete i
sådan kommun i angränsande stat. Gränsgängare beskattas endast i hem-
viststaten för inkomst av anställning i angränsande stat. Även före varande
avtal innehåller motsvarande regler för beskattning av gränsgångare (punk-
terna VII och VIII i protokollet). De föreslagna reglerna avser emellertid
endast förhållandet mellan Sverige och Finland. Sverige och Norge samt Finland och Norge. Avsaknaden av landgräns mellan Sverige och Dan-
mark har medfört att nuvarande gränsgångarregel i Sveriges avtal med
Danmark fått en särskild utformning. Regeln har emellertid i praktiken fått
en betydligt vidare innebörd än som var avsett. Både på svensk och dansk sida framfördes därför önskemål om att regeln borde formuleras om eller slopas. Det sistnämnda alternativet valdes. För att medge en skälig ud för anpassning tull de nya reglerna har emellertid föreskrivits att nuvarande bestämmelser i avtalet mellan Sverige och Danmark tillämpas under en
övergångstid av tre är (punkt XI: Ti protokollet).
Enligt art. 16 får styrelsearvode och liknande ersättning, som betalas
från bolag med hemvist i en stat, beskattas i denna stat. Bestämmelsen
överensstämmer helt med motsvarande regel i OECD:s modellavtal.
Ersättning som urfister och idrottsmän förvärvar i denna egenskap fär
alltid beskattas i den stat där verksamheten bedrivs tart. 17 punkt 1). Detta gäller oavsett om inkomsttagaren är anställd eller är fri yrkesutövare.
Bestämmelserna om stadigvarande anordning i art. 14 och 183-dagarsregeln i art. 15 gäller alltså inte. Bestämmelserna i punkt 2 har till syfte att förhindra att beskaltningsregeln i punkt I kringgås genom bildande av s.k. artistbolag e.d. Båda punkterna överensstämmer i sak med OECD:s mo-
dellavtal. Bestämmelsen i punkt 3 avser att förhindra att ersättning helt undgår skatt om den stat där verksamheten utövas enligt sin lagstiftning inte kan beskatta ersättningen. Såsom riksskatteverket påpekat saknar
bestämmelsen betydelse för svensk del eftersom Sverige tillämpar den s. k.
credit of tax-tavräknings-)metoden för att undanröja dubbelbeskattning. vilket innebär, att en artist eller idrottsman med hemvist i Sverige alltid beskattas för ersättningen, även om verksamheten utförs i annat nordiskt
land. Jag återkommer senare till denna fråga i samband med redogörelsen
för art. 25 i avtalet.
Beskattningen av pension, livränta och utbetalning enligt sociallagstiftning behandlas i art 18. Sådan inkomst beskattas endast i den stat
varifrån utbetalning sker. Artikeln omfattar även pension på grund av
offentlig tjänst. Bestämmelsen innebär en ändring i jämförelse med flera av de nuvarande bilaterala avtalen och medför att de svenska interna reglerna om beskattning av sådana utbetalningar till person bosatt utomlands kan tillämpas till fullo.
Såsom riksskatteverket påpekat kan dock i vissa undantagsfall regelns utformning komma att medföra att pension på grund av enskild tjänst, som betalas från Sverige till person med hemvist i annat nordiskt land. undgår beskattning. Enligt punkt 2 av anvisningarna till 53 § kommunalskattela-
gen kan pension på grund av enskild tjänst. som betalas till person som är
hosatt utomlands, beskattas I Sverige endast om den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här. Om svensk pension, som utgår på grund av
enskild tjänst som huvudsakligen utövats utanför Sverige. betalas till per-
son med hemvist i annat nordiskt land kan Sverige inte utnyttja sin beskattningsrätt enligt art. 18 medan artikeln samtidigt förhindrar beskattning i den stat där pensionstagaren har hemvist. Det kan nämnas att motsvaran-
de situation kan uppkomma även i Finland i fråga om finska pensioner. En sådan följd av en samtidig tillämpning av intern rätt och en avtalsbestämmelse kan i vissa lägen vara svår att undgå men bör givetvis i möjligaste
mån undvikas. Artikeln hade under ett tidigare skede av avtalsförhandling-
arna en annan lydelse som inte medförde denna situation för Sverige och Finland men väl för Norge. Genom en särskild bestämmelse i punkt IX i
protokollet kunde dock Norge förhindra att en sådan situation uppkom.
I förhandlingarnas slutskede fick artikeln sin nuvarande lydelse, varvid den tidigare nämnda konsekvensen av artikelns utformning inte observera-
des. När förslag till ändring sedermera lades fram från svensk och finsk
sida kunde Danmark av konstitutionella skäl inte bifalla förslaget eftersom avtalet där redan hade godkänts. Vissa smärre ändringsförslag har efter paraferingen också aktualiserats av några av de andra staterna. För att inte ikraftträdandet av avtalet skulle fördröjas har man emellertid enats om att senare ta upp förhandlingar om dessa ändringsförslag. Sådana förhandlingar kommer att påbörjas redan under hösten 1983. Därvid kommer givetvis även frågan om beskattningen av svenska och finska pensioner att tas upp. Det är därför sannolikt att avtalet inom en nära framtid kommer att få en
tillfredsställande utformning när det gäller beskattningsrätten i den speciella situation som här redogjorts för. Art. 19 behandlar beskattningen av inkomst av offentlig tjänst, dock inte
pension. Bestämmelsen överensstämmer i huvudsak med motsvarande regel i OECD:s modellavtal. Bestämmelsen i punkt 2 c) har dock ingen motsvarighet i modellavtalet. Bestämmelsen, som avser att förhindra att inkomst av offentlig tjänst blir helt obeskattad, saknar materiell betydelse för svensk del, eftersom ersättning på grund av svensk offentlig tjänst alltid kan beskattas i Sverige enligt kommunalskattelagen och lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.
I samband med den tidigare redogörelsen för bestämmelserna i art. 15
om beskattning av inkomst av enskild tjänst nämnde jag att särskilda undantagsregler gäller för s.k. gränsgångare, dvs. en person som bor i en gränskommun i en stat och arbetar i sådan kommun i en angränsande stat. Enligt gällande bilaterala avtal mellan Sverige och Norge tillämpas gränsgångarbestämmelserna endast i fråga om inkomst av enskild tjänst. I det nya avtalet avses bestämmelserna gälla även beträffande inkomst av of-
fentlig tjänst (punkt VII protokollet). 1 förhållande till Finland avses dock gränsgångarbestämmelserna enligt finskt önskemål även i fortsättningen bli tillämpliga endast i fråga om inkomst av enskild tjänst (punkt VII i protokollet). — Bestämmelsen i punkt II:3 i protokollet gäller även beträf-
fande offentlig tjänst. Jag får hänvisa till min redogörelse för art. 7.
Pension på grund av offentlig tjänst beskattas som jag tidigare nämnt enligt art. 18. I detta hänseende avviker avtalet från OECD:s modellavtal,
som tillämpar samma beskattningsprinciper för pension som för lön (art. 19
punkt 2 i modellavtalet).
Gällande bilaterala internordiska avtal innehåller särskilda, gynnsamma
beskattningsregler för studerande och praktikanter. Även i förevarande
avtal finns sådana bestämmelser (art. 20). Det har emellertid därutöver ansetts motiverat att medge studerande och praktikanter med hemvist I
Island särskilt förmänlig skattebehandling vid arbete t annat nordiskt land.
Regler härom har tagits in i punkt Xi protokollet. — De särskilda bestämmelserna i punkt HIS i protokollet gäller även i fråga om studerande och praktikanter. Beträffande bakgrunden till bestämmelserna hänvisas till redovisningen för art. 7.
Under senare år har utforskning och utvinning av gas och olja utanför kusten CCoffshore-verksamhet'') fått en allt större betydelse för ekonomin, särskilt i Norge men även i Danmark. Utvinningen av dessa naturförekom-
ster har givetvis attraherat utländska företag och utländsk arbetskraft. Därvid har också skattefrågorna kommit i blickpunkten. De särskilda förhållanden under vilka denna verksamhet bedrivs har medfört att de
regler som normalt gäller i dubbelbeskattningsavtal beträffande beskattning av inkomst av rörelse, fritt yrke och tjänst endast i undantagsfall ger ett tillfredsställande resultat. I fråga om plats för utvinning av naturtillgångar föreskrivs i art. 5 punkt 2 f) att sådan plats utgör fast driftställe, medan plats för utforskning av sädana tillgångar inte omfattas av bestämmelsen. Problemet har observerats av OECD:s skattekommitté (punkt 141 kommentaren till art. 5; modellavtalev, som givit avtulsslutande stater stor frihet att bestämma vika avtalsregler som skall gälla för beskattningen av sådan verksamhet. I förevarande avtal har samtliga regler om beskattning av inkomst av affärsverksamhet och anställning utantör kusten sammanförts i art. 21. Bestämmelserna saknar motsvarighet i gällande avtal. Bestämmelserna har utformats t huvudsaklig överensstämmelse med de regler som finns i Norges dubbelbeskattningsavtal med Storbritannien. Företag som bedriver verksamhet av förevarande slag i annan stat anses ha
fast driftställe där om inte verksamheten pågår högst 30 dagar under en tidrymd av 12 månader. Beträffande anställda gäller motsvarande regler
för deras arbetsinkomst. Det bör påpekas, att bestämmelserna avser verk-
samhet både på kontinentalsockeln och på den del av havsbotten som
befinner sig inom en staåts territortalvatten (punkt 7). Riksskatteverket förutser svårigheter med tolkningen av uttrycket ”affärsverksamhet som har samband med utforskning eller utnyttjande av naturtillgångar” i art. 21 punkt I och begär ett tolkningsuttalande It ett visst angivet exempel. Det är emellertid enligt min mening inte lämpligt att i detta sammanhang bedöma
hur en åavtalsregel skall tolkas och tillämpas i ett enskilt fall. Verksamhet
av förevarande stag bedrivs i ett stort antal olika former och konstella-
tioner. Frågan om tolkningen av artikeln i ett enskilt fall får behandlas av
skattemyndigheter och domstolar på vanligt sätt. Uppkommer tvist med
annan stat om tolkningen kan frågan lösas med hjälp av bestämmelserna i
art. 28 om förfarandet vid ömsesidig överenskommelse.
Inkomst som inte har behandlats i art. 6—21, beskattas enligt art. 22
punkt I endast i inkomsttagarens hemviststat. Undantag från denna regel
gäller i de fall som anges I art. 22 punkt 2. Bestämmelsen ansluter i princip
till motsvarande regler i OECD:s modellavtal.
Förmögenhet beskattas enligt bestämmelserna i art. 23. Artikeln överensstämmer i allt väsentligt med motsvarande bestämmelser i modellavta-
let. Beträffande bestämmelsen i punkt 2 hänvisas till den tidigare redopörelsen för art. 6 punkterna 4 och 6. Bestämmelsen i punkt 3, andra meningen, har införts av samma skäl som motsvarande bestämmelser i art. 8
punkt I, första meningen, och art. 13 punkt 4, andra meningen. Jag får
hänvisa till redogörelsen för dessa bestämmelser.
Även i fråga om förmögenhetsbeskattningen finns särskilda bestämmel-
ser för SAS (punkt IV i protokollet). Beträffande bestämmelserna i punkt V i protokollet får jag hänvisa till min redovisning vid art. 8 och 13. Vidare
gäller de särskilda skattereglerna vid byggandet och driften av fasta förbin-
delser över Öresund även vid förmögenhetsbeskattningen (punkt HI:4 i protokollen).
Bestämmelsen i art. 24 avser att förhindra att inkomst eller förmögenhet
som förvärvas resp. innehas av dödsbo beskattas bäde hos dödsboet och
hos dödsbodelägare. Motsvarande regel finns i nuvarande svenska avtal
med Finland och Island.
Bestämmelserna om undanröjande av dubbelbeskattning finns i art. 25
(metodartikeln). Sverige. Danmark och Finland tillämpar i princip credit of
tax-(avräknings-)metoden (punkterna I, 2 och 5) medan Island och Norge
tillämpar exempt-(undantagande-)metoden (punkterna 3 och 4). Avtalet
förutser emellertid att Island och Norge senare kan komma att vilja ändra sina metodbestämmelser (punkt XI i protokollet. Även Sverige tillämpar
emellertid exempt-metoden i de fall då inkomst eller förmögenhet enligt
avtalet skall beskattas endast i annan nordisk stat (punkt 5 ce). Vid ullämpningen av credit of tax-metoden i Sverige skall inkomst eller förmögenhet
som enligt avtalet får beskattas i annan nordisk stat, medräknas i beskatt-
ningsunderlaget i Sverige om inkomsttagaren resp. förmögenhetsinnehavaren har hemvist här. Dubbelbeskattning undanröjs genom att den utländska skatten avräknas mot den svenska (punkt 5 a). Vid avräkningen av utländsk inkomstskatt iakttas även de nya avräkningsreglerna i 24—26 §8 lagen om statlig inkomstskatt. I fall som avses i punkt 5 d) skall avräkning
ske i Sverige även om inkomsttagaren inte har hemvist i Sverige utan i
annan nordisk stat. Motsvarande regel finns i nuvarande svenska avtal med Danmark. Finland och Norge. I punkt 5 b) föreskrivs att avräkning i
Sverige av finsk skatt i vissa fall skall ske även då den finska skatten helt
eller delvis eftergivits. s.k. matching credit”. Motsvarande bestämmelse
finns i gällande svensk-finska avtal (SFS 1977:812, art. 24 punkt 4: jfr prop. 1973: 179 s. 5 och 13). Jag får också hänvisa till min tidigare redogö-
relse för finsk skattelagstiftning.
I vissa artiklar i avtalet föreskrivs att inkomst eller förmögenhet skall beskattas endast i en stat. Art. Hl föreskriver exempelvis, att ränta. som person med hemvist i en stat förvärvar frän annan stat, beskattas endast i hemviststuten. Genom en sädan regel utesluts således samtliga andra avtalsslutande stater från beskattningsrätt. I andra artiklar föreskrivs emel-
lertid att en stat får beskatta viss inkomst. Art. 6 föreskriver sålunda att inkomst, som person med hemvist i en stat förvärvar av fast egendom belägen i annan stat, får beskattas i denna andra stat. En person, som är
bosatt i staten A enligt dess lagstiftning men även bosatt i staten B enligt dess lagstiftning, innehar en fastighet belägen i staten C. Inkomsten av
fastigheten fär enligt art. 6 beskattas i C men varken A eller B utesluts från
beskattningsrätt. Om intern lagstiftning i A och B medger beskattning av inkomsten kan således beskattning i tre stater uppkomma. Avsikten med art. 26 om begränsning av beskattningsrätten är att förhindra sådan be-
skattning. Om B är hemviststat enligt avtalet medför art. 26 att inkomsten får beskattas i C och B medan A utesluts från beskattningsrätt. B undanrö-
jer dubbelbeskattning genom credit of tax eller exempt. En liknande situa-
tion kan uppkomma om en person är medborgare i A och bosatt i B och A
kan beskatta sina egna medborgare för all deras inkomst. Bestämmelsen i art. 26 förhindrar A från att utnyttja sitt beskattningsanspråk.
Sedvanliga regler om förbud mot diskriminering har tagits in i art. 27. Bestämmelserna överensstämmer i huvudsak med motsvarande regler i
OECD:s modellavtal. Bestämmelserna i punkt 2 undra stycket andra me- Hingen och tredje stycket har dock överförts från de nuvarande svenska avtalen med Finland och Norge. I fråga om bakgrunden till dessa regler får jag hänvisa till vad dåvarande departementschefen anförde i samband med
att avtalet med Norge förelades riksdagen för godkännande (prop.
1971: 172, s. 51). Även bestämmelsen i punkt 5 har motsvarighet i gällande
svensk-norska avtal.
Art. 28 behandlar förfarandet vid ömsesidig överenskommelse. Bestämmelserna I punkterna I och 2 överensstämmer i sak med motsvarande bestämmelser i OECD:s modellavtal. Punkt 3 första stycket, första me-
ka handräckningsavtalet (SFS 1982:909). Punkt 3 första stycket, andra meningen, är hämtad från gällande bilaterala svensk-finska avtal. Vid
förhandlingarna har emellertid enighet rått om att ett multilateralt avtal
kräver ett mer utbyggt system för lösning av tolknings- och tillämpnings-
tvister än ett bilateralt. Av särskild vikt är här att tolkning och tillämpning
så långt möjligt blir enhetlig inom hela avtalsområdet. Bestämmelserna i
punkt 3 andra stycket har införts it detta syfte. Innehället överensstämmer i
huvudsak med motsvarande bestämmelser i art. 20 andra stycket. andra meningen, och tredje stycket i det multilaterala nordiska hundräckningsavtalet.
Artikel 29 innehåller sedvanliga regler om diplomatiska företrädare och
konsulära tjänstemän.
Enligt art. 3 punkt I a) tredje stycket i avtalet utesluts vissa danska, finska och norska områden från avtalets tillämplighetsomräde. Avtalet kan, som jag tidigare påpekat, enligt art. 20 genom diplomatisk notväxling
utvidgas till dessa områden.
OECD:s modellavtal (art. 26) innehåller bestämmelser om utbyte av upplysningar för taxeringsändamäl. Förevarande avtal saknar sädana bestämmelser. Anledningen härtill är att det multilaterala nordiska handräckningsavtalet, som ingicks år 1972, innehäller bestämmelser om utbyte av sådana upplysningar och om annan administrativ handräckning i skatteärenden.
Avtalet träder enligt art. 31 i kraft 30 dagar efter den dag dä samtliga
stater meddelat det finska ministeriet för utrikesärendena att de ätgärder
vidtagits som krävs för ikraftträdande i resp. stat. Sedan avtalet trätt i kraft
tillämpas det i fråga om inkomst som förvärvas fr.o.m. den 1 januari
närmast efter ikraftträdandet och i fråga om förmögenhet på vilken skatt
utgår på grund av taxering andra kalenderåret efter ikraftträdandet eller
senare. De nuvarande bilaterala avtal som räknas upp i art. 31 punkt 3
upphör att gälla t och med att förevarande avtal börjar tillämpas. Som jag tidigare påpekat i samband med redogörelsen för art. 15 i avtalet kommer dock den s.k. gränsgångarregeln i art. 15 punkt 4 i avtalet mellan Sverige och Danmark att gälla under en övergångstid av tre kalenderår efter det att
förevarande avtal trätt i kraft (punkt XI: 1i protokollet).
Mellan Sverige och Finland gäller en överenskommelse om flottning i Torne och Muonio gränsälvar (SFS 1949: 183). I överenskommelsen finns bestämmelser om bl. a. skattefrihet för flottningsföretag som bildats för att handha flottningen i dessa älvars flottled. Förevarande avtal påverkar inte giltigheten av denna överenskommelse (punkt XII:2 i protokollet). Motsvarande gäller enligt punkt XII:3 i protokollet beträffande avtalet mellan Sverige och Norge angående grunderna för fördelningen av beskattningen av LKAB:s inkomster (SFS 1979: 26).
5 Föredragandens överväganden
Samarbetet mellan de nordiska staterna på skatteområdet är av gammalt datum. De första fullständiga dubbelbeskattningsavtalen ingicks redan på
1930-talet. De nuvarande svenska avtalen med övriga nordiska stater utom Island tillkom under åren 1971-1973. Sedan frågan om ett multilateralt dubbelbeskattningsavtal mellan EFTA:s medlemsstater fått skjutas på framtiden beslöt de nordiska staterna att påbörja arbetet med ett nordiskt multilateralt avtal. Ett första steg togs genom det tidigare nämnda nordiska handräckningsavtalet år 1972. Arbetet med förevarande avtal päbörjades strax därefter.
De nordiska staternas skattelagstiftningar är i sina huvuddrag sinsemel-
lan likartade. Väsentliga nationella avvikelser förekommer emellertid. Det är därför ett tidsödande och tekniskt komplicerat arbete som nu i princip avslutats även om vissa frågor kommer att tas upp till förnyade diskussio-
ner. Avtalsförhandlingarna har utgått från OECD:s modellaviat år 1977
och det färdiga avtalet ansluter I väsentliga delar till modellavtalet. Många av de avvikelser från modellavtalet som förekommer har sitt ursprung i gällande bilaterala avtal.
Såsom framgår av 2§ i den föreslagna lagen skall avtalet tillämpas endast i den mån det medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga. Lagen är vidare tämligen okomplicerad och
ansluter tekniskt till andra, motsvarande lagar om dubbelbeskattningsav-
tal. Jag anser på grund härav att lagrädet inte behöver höras i detta ärende.
6 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att anta ett inom finansdeparte-
mentet upprättat förslag till lag om dubbelbeskattningsavtal mel-
lan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge.
7 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.
Innehåll
PrOPOSItIONCA oso eeereerereererrereerre rer ere rer rr rs rss ses srt
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionens lagförslag
= ÅNIednNing sosooeeeerrerrreerreerrerr rer rer rr rr rss sees rossa
| BETS OLLE TT WIJ Skattelagstiftningen i övriga nordiska stater
BB Avtalets och protokollets innehåll
"An Föredraganden AR Hemställan
+ Beslut
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983