om immunitet och privilegier samt kostnader for konferen förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning på (Stockholmskonferensen);
Regeringens proposition
1983/84: 55
om immunitet och privilegier samt kostnader för konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa (Stockholmskonferensen);
beslutad den 3 november 1983.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
OLOF PALME
LENNART BODSTRÖM
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs fram förslag till lagstiftning om immunitet och privilegier i samband med konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa som från och med den 17 januari
1984 hålls i Stockholm. I propositionen föreslås bl.a. att främmande
staters delegationer, delegationsmedlemmar samt deras familjer som i samband med konferensen anlänt till Sverige skall tillerkännas immunitet och privilegier i viss angiven omfattning. Lagstiftningen överensstämmer härvid i sina huvuddrag med motsvarande bestämmelser i 1961 års Wienkonvention om diplomatiska förbindelser som ratificerats av Sverige (SÖ 1967:1). Dessutom föresläs vissa förmåner för anställda i konferenssekretariatet.
Vidare föreslås att riksdagen anvisar medel för svenska åtaganden till följd av konferensen.
| Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 55
Utdrag
PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1983-11-03
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist. Sigurdsen. Gustafsson, Leijon. Hjelm-Wallén, Peterson. Rainer, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Thunborg
Föredragande: statsråden Bodström och Rainer
Proposition om immunitet och privilegier samt kostnader för konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa (Stockholmskonferensen)
Statsråden Bodström och Rainer anmäler sina förslag. Anförandena och förslagen redovisas i underprotokollen för respektive departement.
Statsrådet Bodström hemställer att regeringen i en proposition föreslår riksdagen
att anta de förslag som han och statsrådet Rainer har lagt fram.
Med hänsyn till tidpunkten för ikraftträdandet av den föreslagna lagen
och till den tidpunkt då Stockholmskonferensen inleds, bör regeringen
vidare föreslå riksdagen att fastställa motionstiden till tio dagar.
Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragandena har lagt fram.
Regeringen beslutar vidare föreslå riksdagen att motionstiden förkortas till tio dagar.
Regeringen beslutar att de anföranden och förslag som redovisas I underprotokollen skall bifogas propositionen som bilagorna 1 och 2.
Bilaga I
Utdrag UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1983-11-03
Föredragande: statsrådet Bodström
Anmälan till proposition om immunitet och privilegier samt kostnader för konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa (Stockholmskonferensen).
I Inledning
Slutakten från konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK)
undertecknades i Helsingfors den 1 augusti 1975 av stats- och regeringschefer från 35 deltagande stater (samtliga curopeiska stater utom Albanien samt USA och Canada). De deltagande staterna enades i det sammanhanget om att senare hälla s.k. uppföljningsmöten för att dels granska efterlevnaden av Helsingforsdokumentet, dels överväga vilka ytterligare mått och steg som skulle kunna vidtas i syfte att främja fördjupad avspänning. Det första uppföljningsmötet hölls i Belgrad under åren 1977—78 och det andra
i Madrid under åren 1980—83.
Under Madridmötet, som avslutades den 9 september 1983, framlades
ett antal förslag, bl.a. från svenskt håll, om att sammankalla en europeisk
nedrustningskonferens. Sverige erbjöd sig på ett tidigt stadium att stå som värd för en sådan konferens. I slutdokumentet från Madridmötet enades de deltagande staterna om att hålla en konferens om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa (Conference on Confidence- and Security-building Measures and Disarmament in Europe”). Konferensens första fas skall hållas i Stockholm med början den 17 januari 1984. Ett förberedande möte pågår f.n. i Helsingfors.
Sammankallandet av denna konferens — i fortsättningen kallud Stock-
holmskonferensen — var ett av de viktigaste besluten i slutdokumentet från Madridmötet. För första gången kommer alla de 35 ESK-staterna att engagera sig i en förhandling av direkt betydelse för deras egen säkerhet. Det är därför med stor tillfredsställelse som jag konstaterar att Stockholm valts till mötesort.
Värdskapet är emellertid förpliktande och innebär ett betydelsefullt åtagande från svensk sida. Detta kan i korthet beskrivas så att åtgärder
måste vidtas för att konferensen och dess deltagare bereds arbets- och LL Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 55
levnadsvillkor som följer internationell praxis och är jämförbara med de förhållanden som rätt under tidigare ESK-möten. Konkret tar sig detta uttryck i det lagförslag om immunitet och privilegier och de förslag om anslag för konferenskostnaderna som beskrivs i det följande.
Som jag nämnt håller ESK-staterna nu ett möte i Helsingfors för att
förbereda Stockholmskonferensen. Detta möte beräknas pågå till mitten
av november, och jag mäste därför reservera mig för att det under dessa förhandlingar kan uppkomma nya oförutsedda frågor som är av sådan natur att de bör underställas riksdagen.
2¶Allmänt om konferensen
2.1 Konferensens omfattning och förlopp
Stockholmskonferensens förlopp kan inte förutsägas med någon större exakthet, eftersom det är exklusivt förbehållet medlemsstaterna att besluta om sessionernas längd och frekvens. Vid det nu pågående förmötet i Helsingfors kommer bl.a. dessa frågor att diskuteras. Klart står emellertid alt ESK:s tredje uppföljningsmöte, som enligt planerna påbörjas i Wien i november 1986. skall utvärdera de framsteg som gjorts under Stockholmskonferensen.
Den svenska utgångspunkten i förberedelsearbetet har därför varit alt
konferensen i praktiken innebär ett ätagande för treårsperioden 1983—86.
Kostnadsberäkningarna i det följande baseras på antaganden om att konfe-
rensen sammanträder åtta månader per år under åren 1984 och 1985 och
sex månader under är 1986.
De 35 ESK-staterna kan förväntas bli representerade av fem å tio delegater vardera. Härtill kommer ett internationellt sekretariat som anpassas till konferensens krav och sammanträdesfrekvens. I sekretariatet kan komma att ingå 20-60 tjänstemän, vartill kommer 50— 100 tolkar och översättare till de sex konferensspråken (engelska, franska. tyska, italienska. spanska, ryska). Mellan 300 och 500 personer kommer sålunda att vara direkt engagerade i konterensarbetet.
2.2 Värdskapet och förberedelser
Med värdskapet följer dels ett organisatoriskt ansvar för konterensför-
beredelserna, dels vissa finansiella åtaganden. Vissa ESK-stater har varit tveksamma till Stockholm som konferensort och uttryckt oro för kraftigt stegrade kostnader i jämförelse med tidigare möten. Målsättningen från svensk sida måste vara att bereda konferensen och dess deltagare samt hitresta journalister bästa möjliga arbetsvillkor och service.
En organisation för konferensen måste byggas upp på kort tid. Värdlandet förväntas därvid ställa en för konferensändamäl lämpad byggnad tinkl
inredning och utrustning) till förfogande mot viss hyra. Kostnaderna för såväl den yttre som den inre säkerheten vilar på värdnationen. Därtill
kommer samtliga kostnader för sekretariatet under förberedelseperioden intill månaden före konferensens början samt vid längre konferensuppe-
håll. Dessutom måste Sverige räkna med att vissa hyres- och hotellkost-
nader m.m. både för själva konferensen och dess deltagare/personal kan
komma att behöva garanteras.
Vidare kan nämnas att de utländska delegaterna, för vilka jag senare kommer att föreslå bestämmelser om immunitet och privilegier, bör beredas särskild service i form av en butik för skattefri försäljning av spritdrycker. vin och tobaksvaror. Avsikten är att Systembolaget AB skull inrätta denna butik och att regeringen med stöd av gällande dispensbestämmelser i de olika skatteförfattningarna skall kunna medge befrielse från dryckesskatt, tobaksskatt och mervärdesskatt för de varor som säljs i butiken. Även vid den officiella representation som utövas av de utländska delegationerna inom konferensbyggnaden bör skattefria varor kunna användas.
Förberedelsearbetet i Sverige måste genomföras med betydligt snävare
tidsmarginaler än de som gällde för arrangörerna i Madrid. Även om Madridmötet inte formellt avslutades förrän i september 1983, hade givetvis ett omfattande förarbete påbörjats dessförinnan inom regeringskansliet. främst inom utrikesdepartementet.
I detta sammanhang bör riksdagen underrättas om att regeringen genom beslut den 14 juli 1983 dels uppdragit åt byggnadsstyrelsen att inom en
preliminär kostnadsram av högst 33.5 milj. kr. planera och projektera lokaler för konferensen samt föra eventuella hyresförhandlingar, dels bemyndigat byggnadsstyrelsen att utföra nödvändiga byggnadsarbeten samt
att anskaffa inredning och utrustning för konferensens behov.
Vidare har regeringen genom beslut den I september 1983 föreslagit en
exckutivsekreterare för konferensen. För att bereda denne möjlighet att från den I september 1983 anställa personal och vidta övriga förberedande åtgärder har utrikesdepartementet bemyndigats att tillhandahälla förskottskapital med högst 10 milj. kr. För båda regeringsbesluten gäller att kostnaderna förskottsvis belastar sextonde huvudtitelns förslagsanslag
Orörutsedda utgifter. Därmed skapades de formella förutsättningarna för
ett intensifierat förberedelsearbete i avvaktan på riksdagens beslut med anledning av regeringens kommande förslag.
Ett provisoriskt sekretariat upprättades den I september 1983. Detta
svarar för förberedelscarbetet i nära samräd med regeringskanstiet. Nomineringen av exekutivsekreterare för konferensen har av regeringen for-
mellt underställts övriga medlemsstater. Den nominerade tjänstemannen har besökt ett antal ESK-stater som ett led i förberedelsearbetet.
Vad gäller konferenslokaler blev det på ett tidigt stadium uppenbart att
den enda byggnad som skulle kunna komma ifråga var f.d. riksdagshuset
vid Sergels Torg, numera benämnt Brunkebergshuset. Omfattande arbeten i huset pågär planenligt och skall vara slutförda i december 1983.
3¶Immunitet och privilegier
3.1¶Frågeställningen
Enligt den internationella praxis som utvecklats beträffande konferenser inom ramen för ESK åtnjuter de deltagande staternas företrädare de privilegier och den immunitet som de anses behöva för att obehindrat kunna fullgöra sina uppgifter. Enligt samma praxis ätnjuter den sekretariatspersonal som anställs för att administrera konferensen anställningsförmåner enligt de principer som tillämpas av Förenta nationernas organ.
Svensk rätt innehåller inte några bestämmelser om immunitet och privilegier som ger förmåner av denna karaktär ull konferensen eller ull dehagarna i den. Lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall
avser främmande stats beskickning och beskickningsmedlemmar, främ-
mande stats konsulat och konsulatsmedlemmar, dessa kategoriers familjer och betjäning samt diplomatiska och konsulära kurirer. 1976 års lag innehåller även bestämmelser om förmåner för vissa internationella organ och personer med anknytning till sådana organ. Dessa bestämmelser avser säledes inte personer som av sin regering blivit utsända för att delta i en
mellanstatlig konferens som hålls i Sverige. Fråga har därför uppkommit
om utformningen av den lagstiftning som bör införas för att göra det möjligt för Sverige, som värdnation för Stockholmskonferensen, att tillämpa summa regler som andra värdnationer har tillämpat med avseende på konferen-
ser inom ESK:s ram.
3.2 Den folkrättsliga bakgrunden Wienkonventionen 1961
Sverige är bundet av ett stort antal internationella överenskommelser som innehåller bestämmelser om rättslig immunitet och privilegier av olika slag. Viktigast av dessa är den t Wien den 18 april 1961 antagna konventionen om diplomatiska förbindelser.
Wienkonventionen 1961. som väsentligen utgör en kodifiering av allmänt erkända folkrättsliga grundsatser. innehåller utförliga bestämmelser om immunitet och privilegier för främmande stats beskickning, beskickningsmedlemmar m.m. (se prop. 1966:148 med förslag till lag med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier m.m.). Bland konventionens viktigare regler på dessa områden kan följande förtjäna att nämnas.
Wienkonventionens art. 22 fastslår att beskickningslokaler är okränkbiara och att företrädare för den mottagande staten inte får bereda sig tillträde dit utan beskickningschefens medgivande. Den mottagande staten äläggs
att vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda beskickningslokaler mot
varje form av intrång eller skadegörelse och för att hindra att beskickning-
ens frid störs eller att dess värdighet kränks.
I art. 27 behandlas en beskicknings rätt till fria kommunikationer i dess
officiella verksamhet. För förbindelser med den sändande statens regering
eller med andra beskickningar eller konsulat. som företräder samma stat, får en beskickning bruka alla lämpliga kommunikationsmedel. diplomatiska kurirer samt kod- och chiffermeddelanden. Den mottagande statens samtycke fordras dock för att en beskickning skall få uppsätta och använda radiosändare. Beskickningens officiella korrespondens skall vara okränkbar och en diplomatisk kurirförsändelse får varken öppnas eller kvarhällas.
En diplomatisk företrädare åtnjuter enligt art. 29 okränkbarhet till sin
person och fär inte underkastas någon form av frihetsberövande. Det
åligger den mottagande staten att vidta alla lämpliga åtgärder för att hindra
angrepp mot hans person. frihet och värdighet.
Enligt art. 30 jämställs en diplomatisk företrädares privatbostad med beskickningslokal i vad avser okränkbarhet och skydd. Hans handlingar
och korrespondens samt. med vissa i art. 31 angivna undantag, hans egendom skall åtnjuta okränkbarhet. En diplomatisk företrädare åtnjuter enligt art. 31 immunitet i fråga om
den mottagande statens domsrätt i straffrättsligt hänseende. Med vissa
undantag ätnjuter han också immunitet i tvistemål och administrativa mål.
Denna immunitet mot lagföring kan enligt art. 32 hävas av den sändande slaten.
En diplomatisk företrädare åtnjuter enligt art. 34 befrielse från alla
statliga. regionala eller kommunala skatter och pålagor, vare sig de avser
person eller egendom. Från denna regel görs flera undantag. Det praktiskt
viktigaste torde vara skyldigheten att erlägga sådana indirekta skatter som vanligen är inräknade i varornas eller tjänsternas pris.
Art. 36 innehåller bestämmelser om införselullstånd och om befrielse från tullar och liknande pålagor som inte utgör ersättning för lämnade tjänster. Införseltillstånd och tullfrihet skall medges beträffande föremål
som är avsedda för en beskicknings officiella bruk och för en diplomatisk
företrädares eller hans familjemedlemmars personliga bruk.
Art. 36 föreskriver vidare att en diplomatisk företrädares personliga
resgods fär visiteras bara om det finns välgrundad anledning till antagande,
att det innehåller föremål. som är tullbelagda eller underkastade in- eller
utförselförbud eller karantänsbestämmelser.
Art. 37 anger vilka personkategorier utöver de diplomatiska företrädarnå som Åtnjuter ImmMunitet och privilegier.
En diplomatisk företrädares familjemedlemmar skall åtnjuta samtliga i
art. 29—36 upptagna förmåner. under förutsättning att de tillhör hans
hushäll och inte är medborgare i den mottagande staten.
En medlem av beskickningens administrativa och tekniska personal
samt de av hans familjemedlemmar som tillhör hans hushåll åtnjuter i art. 29-35 upptagna förmåner. om de inte är medborgare eller stadigvarande bosatta i den mottagande staten. Den i art. 31 angivna immuniteten i fråga om domsrätt i tvistemål och administrativa mål omfattar dock för deras vidkommande inte åtgärder utom tjänsten.
Enligt art. 41 är den som åtnjuter immunitet och privilegier skyldig att ställa sig den mottagande statens lagstiftning till efterrättelse. om detta inte inkräktar på vederbörandes immunitet och privilegier.
Wienkonventionen 1961 har tillträtts av 141 stater och dess bestämmelser tillämpas av samtliga ESK-stater.
Övriga internationella överenskommelser samt förhållandet till svensk rätt
Bland övriga överenskommelser om immunitet och privilegier som är gällande för Sverige bör först nämnas den även i Wien den 24 april 1963
antagna konventionen om konsulära förbindelser som innehåller utförliga bestämmelser om utländska konsulära representanters ställning (se prop.
1973:172 med förslag till lag om ändring i lagen (1966:664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier m.m.) Bestämmelserna om immunitet och privilegier är dock inte fullt lika långtgående och omfat-
tande som i 1961 års konvention.
Sverige är dessutom bundet av ett antal stadgor och avtal rörande internationella organisationer och organ, Flertalet av dessa innehåller bestämmelser om immunitet och privilegier för ifrågavarande organisation liksom för personer med anknytning till organisationen. Dessa bestämmelser avser ofta immunitet för organisationen mot rättsligt förfarande, okränkbarhet för organisationens lokaler och arkiv samt immunitet för örganisattonens tjänstemän och experter. Vanligen tillförsäkras de anställda förmåner även av annat slag, såsom skatte- och tullfrihet. Bland dessa avtal och stadgor märks främst konventionen den 13 februari 1946 rörande Förenta nationernas privilegier och immuniteter (prop. 1947:306 med förslag till lag om särskilda förmåner för vissa internationella organisationer m.m.) samt konventionen den 21 november 1947 om privilegier och immunitet för Förenta nationernas fuckorgan (prop. 1951: 160 angående godkännande av Sveriges anslutning till en konvention rörande privilegier och immunitet för Förenta nationernas fackorgan).
De bestämmelser om förmåner som finns i de nämnda överenskommelserna har införlivats med svensk rätt genom lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Detta gäller i första hand Wienkonventionerna 1961 och 1963 rörande diplomatiska resp. konsulära förbindelser. I 2 och 3 881 denna lag föreskrivs att främmande staters beskickningar och beskickningsmedlemmar. konsulat och konsulatsmedlemmar, beskicknings- och konsulatsmedlemmarnas familjer och betjäning samt diplomatiska och konsulära kurirer skall åtnjuta immunitet och privilegier i enlighet med vad som föreskrivs i de bäda Wienkonventionerna. I lagens 4 §
föreskrivs att de internationella organ och personer med anknytning till sådana organ. som anges i särskild bilaga till lagen, åtnjuter immunitet och privilegier enligt vad som bestämts i avtal som är i kraft i förhållande till Sverige.
I detta sammanhang bör nämnas att Förenta nationernas generalförsamling den 8 december 1969 antog resolution 2530 (XXIV) och därmed öppnade för undertecknande en tll resolutionen fögad konvention om ulHälliga diplomatiska kontakter C'Convention on Special Missions). Enligt art. I i konventionen förstås med en tillfällig diplomatisk kontakt en mission/delegation som har en representativ och temporär karaktär och som sänds av en stat till en annan stat med den senares sumtycke för att överlägga om särskilda frågor eller utföra ett särskilt uppdrag. Ett brittiskt förslag att konventionen skulle göras tillämplig även på delegationer till internationella konferenser som sammankallats av en stat. samt på sådana konferensers sekretariat, kunde inte förverkligas. I rapporten från generalförsamlingens sjätte (juridiska) utskott intogs ett konstaterande. att frågan om konferensdelegationers rättsliga ställning, immunitet och privilegier utgjorde ett tomrum i det regelkomplex som hänförde sig till representation i internationella sammanhang.
1969 ärs konvention ansluter sig nära till Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser vad gäller immunitet och privilegier som tillerkänts den sändande statens representanter i den tillfälliga diplomatiska missionen/delegationen. Sverige hör emellertid — liksom flertalet ESK-stater — inte till de 20 stater som ratificerat eller anslutit sig till 1969 års konvention. Denna har för övrigt ännu inte trätt i kraft.
Allmän folkrätt
Pet existerar inte någon internationell konvention med avseende på mellanstatliga konferenser som sammankallats av en eller flera stater. Frågan är då om allmän folkrätt. dvs. den sedvanerättsligt etablerade folkrätten. innehåller några regler i förevarande hänseende. Sverige är, liksom övriga länder i statssamfundet. bundet av folkrättens allmänt erkända sedvanerättsliga grundsatser, låt vara att de i åtskilliga hänseenden saknar den precision som nationell lagsuftning strävar efter.
Det förefaller sannolikt att bestämmelserna om immunitet och privilegier i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser, som till stor del utgör en kodifiering av allmänt erkända grundsatser. med nödvändiga modifieringar är tillämpliga även med avseende på diplomatiska delegationer och delegationsmedlemmar vid mellanstatliga konferenser. Någon auktoritativ uttolkning av allmän folkrätt i detta hänseende existerar emellertid inte i dagens läge.
Det enda som med säkerhet kan sägas är att vissa grundläggande privilegier och immunitet tillkommer främmande statsöverhuvuden, regeringschefer och utrikesministrar som medlemmar av delegationer vid internatio-
nella konferenser eller vid andra mellanstatliga förhandlingar. Statsöverhuvudets immunitet gäller generellt vid vistelse 1 annat land. oavsett om vederbörande agerar som statsöverhuvud eller privatman. Hans person är okränkbar och därvll föreligger en skyldighet för den främmande staten att bereda honom särskilt skydd mot angrepp av enskilda. Samma rätt till okränkbarhet och särskilt skydd mot angrepp har medlem av ett statsöverhuvuds familj och av den svit som medföljer honom.
I den folkrättsliga litteraturen antas allmänt att ett lands utrikesminister. då han i tjänsteärende reser utrikes. intar samma ställning som hos en stat ackrediterade ambassadörer. Som motivering för detta anförs ofta att utrikesministern som utrikesförvaltningens och beskickningsväsendets chef inte bör ha lägre immunitet än en honom underställd ambassadör. Även en regeringschef på tjänsteuppdrag i utlandet torde numera kunna förvänta sig en motsvarande privilegierad ställning. Det finns emellertid inget stöd i folkrätten för en privilegierad ställning för medlem av regeringschefs eller utrikesministers familj. (Jfr Prop. 1975:71 med förslag till godkännande av konventionen den 14 december 1973 om förebyggande och bestraffning av brott mot diplomater och andra internationellt skyddade personer s. 12f£.)
3.3 Behovet av en ad hoc-lagstiftning
Som framgätt av det föregående existerar det inte någon internationell konvention som reglerar frågan om immunitet och privilegier vid mellanstatliga konferenser och inte heller innehäller svensk rätt några bestämmel-
ser i detta hänseende. Däremot finns det en viss internationell praxis på
området. som i stort ansluter sig ull immunitets- och privilegiebestämmelserna i FN-konventionen 1947 om fackorganens immunitet och privilegier. Wienkonventionen 1961 om diplomatiska förbindelser och 1969 ärs konvention om ullfälliga diplomatiska kontakter. Det är viktigt att komma ihåg, att de privilegier och immuniteter som det här är fråga om inte tillkommit för att gynna privata och individuella intressen utan för att säkra ett fullgörande av de diplomatiska uppgifter som ankommer på en förhandlingsdelegation och dess medlemmar.
När Sverige nu skall stå som värd för den första fasen av konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa. förväntas det av oss alt vi ansluter oss till den praxis för värdnationer som utbildats i ESK-summanhang. Det är därför vikugt bl.a. att Sverige kan erbjuda konferensen den immunitet och de privilegier som bland flertalet av de deltagande staterna anses böra ullkomma en konferens av detta slag. För att sådana förmåner skall kunna ges, krävs nya lagregler. Fråga uppkommer då om det bör införas generella regler som för framtiden kan tillämpas på internationeHa konferenser av motsvarande slag eller om den
nya lagstiftningen bör begränsas till att avse den nu iträgavarande konfe-
rensen.
Jag vill för egen del förorda en speciallagstiftning för Stockholmskonferensen. Den omfattning av förmånerna som bör gälla för denna skall enligt min mening komma ifräga bara för ett fåtal konferenser av särskild internationell betydelse. Det är utomordentligt svårt att i cn generell lagstiftning göra en tillfredsställande avgränsning av det slag av internationella konte-
renser som bestämmelserna skulle tillämpas på. Risken är påtaglig att en
sadan generell lagstiftning skulle bli bäde oprecis och svår att tillämpa.
3.4¶Utformningen av den tillfälliga lagstiftningen
När det gäller den nu förestående konferensen torde de behov av im-
munitet och privilegier som rimligen kan göras gällande i allt väsentligt
tillgodoses om man på konferensen tillämpar bestämmelser som svarar
mot immunitet- och privilegiebestäninielserna i 1961 års Wienkonvention om diplomatiska förbindelser. Denna konvention har vunnit mycket bred
anslutning. Den har sälunda 141 parter. Till stora delar utgör den en
kodifiering av allmänt erkända folkrättsliga grundsatser. Den har tillträtts av Sverige och införlivades med svensk rätt genom lagen (1966: 664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier, vilken sedermera har ersalts av lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Den särskilda lagstiftningen om immunitet och privilegier för Stockholmskonferensen kan därför i huvudsak ges den uttormningen att Wienkonventionens bestämmelser skall tillämpas på konferensen. Därtill krävs vissa
kompletterande bestämmelser.
4 Kostnader 4.1 Gemensamma kostnader
I beslutet från Madrid om Stockholmskonferensen sägs det bl.a. att de procedurregler. arbetsmetoder och den bidragsskala för utgifter som gäller för ESK kommer, mutatis mutandis, att tillämpas på konferensen och att ett tekniskt sckretariats tjänster kommer att tillhandahållas av värdlandet.
Konferensens driftskostnader fördelas kvartalsvis mean de 35 deltagande staterna enligt en fastställd fördelningsnyckel. Sveriges andel är
3,48. I de gemensamma driftskostnaderna ingår framför allt kostnader för
sekretariatet och dess personal (inkl tolkar m.fl.) hvra för konferenslokaler samt kontorsutrustning och administration av konferensen.
4.2 Totalkostnader för perioden 1983—386 inkl. fördelning värdland — konferens
I dagsläget är det svårt att överblicka kostnaderna för hela perioden. De beräkningar som redovisas i det följande bör dock ge en god bild av
storleksordningen både totalt och vad beträffar de svenska åtagandena
genom den preliminära fördelningen mellan konferens och värdland (siff-
rör i 1983 års priser).
Tabellöversikt — konferenskostnader perioden 1983-86 (milj. kr.)
| Kostnadsslag | Totalkostnad Fördelning på | Konferens | Värdland |
| I. Personal | 65 | 8 | 7 |
| 2. Lokaler | 147 | 87 | 60 |
| 3. Säkerhet | 45 | - | 45 |
| 4. Kontorsutrustning | Då | 7 | l |
| 5; Administration | 6 | A | = |
| 6. Övrigt | 14 | 4 | 10 |
| Summa: | 285 | 162 | 123 |
4.3 Personal
De i konferensen deltagande staterna står gemensamt för huvudparten av personalkostnaderna. Eftersom ESK saknar egen permanent organisation och fast sekretariat. rekryteras den administrativa personalen företrädesvis bland svenska statstjänstemän medan språkpersonalen till helt övervägande del måste rekryteras internationellt.
Det internationella sekretariatet är fristående från värdlandets nationella administration. ESK tillämpar de regler för lönesättning och beskattning som gäller inom FN-systemet. Personalen skall därför vara befriad från skattskyldighet til stat och kommun för inkomst av anställning vid sekretäriatet i enlighet med 7 § i lagförslaget.
Riksdagen bör i detta sammanhang underrättas om att regeringen genom
beslut den I september 1983 föreskrivit att för de svenska statsanställda
som ingår i sekretariatet skall göras ett löneavdrag med 1097 utgörande ersältning för de sociala förmåner (försäkringskassa, pensioner. statlig grupplivförsäkring och statens personskadeförsäkringar) som de i egenskap av svenska statstjänstemän åtnjuter även under sin anställning hos konferensen. Regeringen har vidare föreskrivit att under de perioder då lönekostnaden för det internationella sekretariatet åvilar den svenska staten skall lönen för den som är bosatt i Sverige minskas med 307.
4.4 Lokaler
Ombyggnadsprogrammet av Brunkebergshuset för det nya ändamälet
har begränsats så långt som möjligt. Åtgärderna avser ombyggnad till två större kommittérum och fem grupprum samt insatser i huvudentrén för att
förbättra inpasseringskontrollen. Säkerhetsinstallationerna totalt mäste förstärkas. Dessutom placeras en lokal polisstation i fastigheten. 20 st.
delegationskontor inrättas för uthyrning jämte ett kommunikationscentrum för massmedia. Det kan inte uteslutas att ytterligare behov av kommittérum — och därmed extra anslag — kan aktualiseras.
I huvudsak all lös inredning måste nyanskaffas. liksom viss teleteknisk utrustning avseende i första hand tolkanläggningar och interntelevisions-
anläggning för bevakning. För fastighetens utnyttjande behövs vuerligare kompletteringar I utrustningen. Därtill kommer driftskostnader.
Den största delen av lokalerna inkl inredning och utrustning kommer att förhyvras av konferensen. En mindre del kommer att uthyras direkt som delegationskontor och ytterligare en mindre del upplåtas till rikspolisstyrelsen för den tidigare nämnda polisstationen.
Det är uppenbart att kostnaderna för konferensen inte alltför drastiskt kan avvika från vad som gällt vid tidigare ESK-möten. Liksom i Madrid måste hela ombyggnads- och utrustningskostnaderna falla på värdlandet. Dessutom kommer den verkliga hyres- och driftskostnaden för Brunkebergshuset — bl.a. på grund av att fastigheten inte ursprungligen är anpassad för konferensändamål — att ligga väsentligt över den kraftigt subventionerade hyresnivån i Madrid. Enligt min bedömning är det därför inte
rimligt att av konferensen ta ut mer än 2,5 milj. kr. i månadshyra eller ca
87 milj. kr. för hela perioden (35 månader).
4.5 Säkerheten
Såsom värdnation är Sverige ansvarigt för konferensens säkerhet. At-
gärderna från svensk sida blir relativt omfattande för att hälla en betryg-
gande säkerhets- och beredskapsnivå. Utanför konferensbyggnaden vilar unsvaret på den svenska polisen. För den inre säkerheten svarar en särskild vaktstyrka under exekutivsekreterarens ledning. För att inom byggnaden motsvara de krav på säkerhet som ställts bl.a. av delegationer med arbetslokaler i fastigheten. fordras särskilda arrangemang och utrustning. Totalkostnaden beräknas till 45 milj. kr., varav den inre säkerheten drar merparten eller 33 milj. kr. Huvuddelen av kostnaderna för den yttre säkerheten kommer att belasta befintliga anslag under andra huvudtiteln.
4.6 Kontorsutrustning och Administration
Kostnader för administration och kontorsutrustning faller nästan helt
och hållet på konferensen och avser bla. telefon/telex, bank, post och
transporter samt inköp och förhyrning av kontorsmaskiner.
4.7¶Övrigt
Genom blockbokningar av ett stort antal hotellrum står staten som garant gentemot hotellen för eventuellt outnyttjude rum. Värdnationen har även ett visst ansvar för att tillhandahålla och vara behjälplig med anskaffande av bostäder.
Dessutom bör Sverige i likhet med tidigare värdnationer såväl vid öppnings- och slutsessioner som löpande under konferensen utöva viss gästfri-
het gentemot besökare på hög nivå, konferensdeltagare och utländska representanter för massmedia.
Den planeringsperiod som stär till förfogande fram till konferensens inledning är synnerligen kort. Många faktorer som kan komma att påverka kostnadsbilden är ännu högst osäkra. Till följd av detta kan alla kostnader idag inte förutses och medel bör därför reserveras för oförutsedda ända-
mål.
4.8 Anslagskonstruktion
I enlighet med ESK:s regler skall värdnationen förskottera medel för
konferensens bedrivande. Vidare krävs medel för de kostnader som åvilar Sverige enligt redogörelsen i det föregående.
Jag förordar att regeringen föreslår riksdagen att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetäret 1983/84 inrätta två nya anslag under tredje huvudtiteln.
Det ena anslaget bör omfatta förvaltningskostnader om 50 milj. kr. och kostnaderna tas upp under ett nytt förslagsanslag benämnt F 7. Stock-
holmskonferensen — förvaltningskostnader. Av anslagsbeloppet avser ca
20 milj. kr. löpande förvaltningskostnader (personal, hyra. bevakning, drift. m.m.) som åvilar värdlandet. Omkring 30 milj. kr. utgör förskottsmedel som belastar konferensen. Under detta anslag bör även avskrivningskostnaderna för investeringar tas upp. Vidare bör intäkter redovisas under detta anslag.
Det andra anslaget bör omfatta investeringskostnader om 50 milj. kr. och kostnaderna tas upp under ett nytt reservationsanslag benämnt F 8.
Stockholmskonferensen — investeringskostnader. Därav avser omkring
48 milj. kr. svenska kostnader för investeringar i konferensbyggnaden, i
inredning och utrustning av lokaler m.m. samt kontorsutrustning.
Senare denna dag kommer chefen för justitiedepartementet att ta upp de kostnader som sammanhänger med den yttre bevakningen.
Frågan om anslag för budgetåret 1984/85 torde få tas upp i anslutning till
arbetet med budgetpropositionen.
5¶Upprättat lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har. inom utrikesdepartementet
upprättats förslag till lag om immunitet och privilegier angående konferen-
sen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa.
Förslaget, som har upprättats i samråd med chefen för finansdepartementet, bör fogas till protokollet som bilaga 1.1.
Med hänsyn till att den föreslagna lagen är av tillfällig och tidsbegränsad karaktär samt berör en begränsad personkrets, anser jag att remiss till
lagrädet kan underlåtas i förevarande ärende.
6¶Specialmotivering
18 I paragrafens första stycke anges lagens ad-hoc-karaktär. Lagen gäller sålunda endast konferensen i Stockholm om förtroende- och säkerhetsska-
pande åtgärder och nedrustning i Europa. I andra stycket föreskrivs att
bestämmelserna I lagen gäller utan hinder av bestämmelser i andra författningar. Det kan nämligen inte komma i fråga att på grund av denna tillfälliga lagstiftning gå igenom och ändra alla de bestämmelser I andra författningar som till äventyrs kan stå i strid med förmånerna enligt förevarande lag.
28 Paragrafen innehåller en bestämmelse om att lokalerna för konferensen och de handlingar och annan egendom som finns i lokalerna skall vara
okränkbara under viss tid.
38 Wienkonventionen innehåller inte nägra direkta föreskrifter om de förmäåner som statsöverhuvuden, regeringschefer och utrikesministrar bör
medges som sådana. Här finns bara möjlighet att falla tillbaka på allmän
folkrätt och sedvana. Eftersom personer med nu nämnda ställningar kan
komma att leda sina staters delegationer eller tillfälligtvis ingå i delegatio-
nerna, har i förevarande paragraf tagits upp en erinran om vad som skall iakttas beträffande dem. De skall sålunda åtnjuta den immunitet och de
privilegier som enligt folkrätt och internationell sedvana tillkommer dem.
48 I första stycket föreskrivs att ffrämmande staters delegationer. medlemmar av sådana delegationer samt dessas familjemedlemmar och betjäning
ätnjuter samma immunitet och privilegier som tillkommer beskickningar
och beskickningsmedlemmar i Sverige enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Enligt paragrafens andra stycke skall chefen för utrikesdepartementet meddela de bestämmelser som bedöms vara nödvändiga för att kunna hänföra delegationsmedlemmar och dessas familjemedlemmar till konventionens olika kategorier när det gäller immunitet och privilegier.
Sö
I paragrafen föreskrivs att delegationernas lokaler och egendom, liksom arkiv och handlingar, är okränkbara i Hkhet med vad som gäller för be- . skickningar.
68 Denna paragraf reglerar delegationernas rätt till kommunikation i överensstämmelse med vad som gäller för beskickningar enligt Wienkonventionen.
78 I paragrafens första stycke föreskrivs att konferenssekretariatets personal toavsett medborgarskap). inklusive tolkar och översättare, är befriade från skattskyldighet till stat och kommun för inkomst av sin anställning vid sekretariatet. De i konferensen deltagande staterna står gemensamt för huvudparten av dessa kostnader och skattefriheten överensstämmer med den internationella praxis som utbildats av Förenta nationerna och anam-
mats av ESK. — I fråga om de svenska statsanställda som ingår i sekreta-
riatet har regeringen emellertid meddelat särskilda föreskrifter som redovisas under avsnitt 4.3.
Det har bedömts rimligt atv ifrågavarande personal och deras familje-
medlemmar undantas från skyldighet att ha uppehållstillstånd under den tid anställningen varar. Det ligger vidare i sakens natur att arbetstillstånd
inte får krävas för den aktuella verksamheten. Bestämmelser härom finns i paragrafens andra stycke.
88 Vissa närmare föreskrifter om verkställigheten och tillämpningen av lagen torde bli nödvändiga. varom erinras i denna paragraf.
Lagen bör gälla från den I december 1983, då konferensens förberedelseskede beräknas komma att formellt inledas. Såsom nämns under avsnitt 2,2 har viss personal anställts vid det provisoriska sekretariatet frän den 1 september 1983, varför bestämmelserna i 7 § första stycket bör göras tillämpliga från och med nämnda dag.
7 Hemställan
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
1. anta förslaget till lag om immunitet och privilegier för konferen-
sen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrust-
ning I Europa.
tv till Stockholmskonferensen — förvaltningskostnader på ulläggs-
budget till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under tredje
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 50 000000 kr.
3. till Stockholmskonferensen — investeringskostnader på tilläggs-
budget till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under tredje
huvudtitein anvisa ett reservationsanslag av 50000 000 kr.
Bilaga Il .1.
Förslag till
Lag om immunitet och privilegier för konferensen om förtroende-
och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa
1 8& Denna lag är ullämplig på konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa som på svenska regering-
ens inbjudan hälls i Sverige samt på främmande staters delegationer som
deltar i denna konferens.
Föreskrifterna I denna lag skall gälla utan hinder av bestämmelser i andra författningar.
28 LDbokalerna för konferensen samt handlingar och annan egendom som finns i dessa lokaler är okränkbara under den tid som konferensen förbereds, pågår och avvecklas.
38 Främmande statsöverhuvuden samt främmande staters regeringschefer och utrikesministrar åtnjuter i egenskap av chef för eller medlem av en delegation den immunitet och de privilegier som enligt tolkrätten och internationell sedvana tillkommer dem.
4 8 Främmande staters delegationer. medlemmar av sådana delegationer samt dessas familjemedlemmar och betjäning åtnjuter samma immunitet och privilegier som tillkommer beskickningar samt beskickningsmedlemmar med motsvarande ställning och deras familjemedlemmar och betjäning
enligt den i Wien den 18 april 1961 avslutade konventionen om diplomatis-
ka förbindelser.
Chefen för utrikesdepartementet bestämmer hur delegationsmedlemmarna och dessas familjemedlemmar skall hänföras till konventionens olika kategorier när det gäller immunitet och privilegier.
5 & Delegationernas lokaler och den egendom som finns där är okränkbaru. Delegationernas arkiv och handlingar är okränkbara var de än finns.
6 & Delegationerna har samma rätt som diplomatiska beskickningar i
" Sverige att sända och ta emot uppgifter och meddelanden samt att därvid använda alla lämpliga medel, inbegripet kurir samt kod- och chitfermeddelanden. En delegation har dock rätt att använda radiosändare endast med
behöriga myndigheters tillstånd.
7 & Medlemmar av konferenssekretariatet. däri inbegripet översättare och tolkar, skall vara befriade från skattskyldighet till stat och kommun för inkomst av sin anställning vid sekretariatet.
Utländska medborgare som är medlemmar av konferenssekretariatet
samt dessas familjemedlemmar skall under sådan tid vara undantagna från
skyldigheten att ha uppehållsullstånd. Utländska medlemmar av konferenssekretariatet skall i fråga om denna verksamhet vidare vara undan-
tagna från skyldigheten att ha arbetstillstånd.
Prop. 1983/84: 55 | 19
8 & Närmare föreskrifter om verkställigheten av denna lag meddelas av regeringen.
Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling, men tillämpas
sävill avser 7 § första stycket på inkomster från anställning vid sekretariatet som har uppburits från och med den I september 1983 och i övrigt från
och med den I december 1983.
Bilagu 2
Utdrag
PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1983-11-03
Föredragande: statsrådet Rainer
Anmälan till proposition om immunitet och privilegier samt kostnader för konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa (Stockholmskonferensen)
ANDRA HUVUDTITELN
B. POLISVÄSENDET
B 5. Lokala polisorganisationen: Utrustning.
Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 13626 000 kr. (prop. 1982/83: 100, bil. 4, JuU 20, rskr 190). Från anslaget betalas bl.a. kostnader för anskaffning av viss teknisk utrustning.
Rikspolisstyrelsen har i en skrivelse den 21 september 1983 redovisat beräknade kostnader för polisbevakning m. m. med anledning av konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa (Stockholmskonferensen). Kostnaden för utrustning som skall belasta polisens anslag har för innevarande budgetår uppskattats till 6 497 500 kr. inkl. kostnader för oförutsedda utgifter.
Polisen skall enligt planerna svara för den yttre bevakningen vid konterensen. Jag delar rikspolisstyrelsens uppfattning att viss teknisk utrustning är nödvändig att anskaffa för detta ändamål. Jag förordar att 5 milj. kr. ställs till styrelsens förfogande för inköp av bl.a. utrustning för inpasse-
ringskontroll och radioutrustning.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Lokala polisorganisationen: Utrustning på tilkiggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsan-
slag av 5000 000 kr.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983