Prop. 1983/84:61

angående en ny import- och exportreglering;

Regeringens proposition 1983/84; 61

angående en ny import- och exportreglering; beslutad den 27 oktober l983.

Regeringen l'öreli'igger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den atgärd och det ändamål som framgär av föredragandens hemställan.

Pä regeringens vägnar OLOF PAI..MF, MATS l-lEI..l.STR("5M

Propositionens huvudsakliga innehåll

Enligt kungörelser från är l947 och är 1950 räder f.n. allmänt förbud mot att utan tillstånd (licens) importera eller exportera varor. Licensmyndig- heter är kommerskollegium och statens jordbruksnämnd. Under åren har emellertid det övervägande antalet varor undantagils frän lieenskravet varigenom det allmänna förbudet i praktiken kommit att sättas ur spel. Besluten om sådana undantag. s.k. frilistning. är talrika. Den nuvarande import- och exportregleringen har till följd härav blivit svårtillgänglig.

Avsikten är att i den nya import— och exportregleringen ersätta det allmänna förbudet med en allmän frihet att införa och utföra varor. För licensbeläggning skall krävas direkta föreskrifteri författningsform. Någon förändring av det faktiska l'rilistningslägct åsyftas inte. Den nya reglering— en avses träda i kraft den I april l984.

l Rikrdugvn IUXREA'J: I .ru/nl. Nr 6]

Prop. 1983/84: 61

Prop. 1983/84: 61

1. Förslag till

I-J

Lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (l967: 340) om prisreglering på

jordbrukets område'

dels att 2—5 åå skall upphöra att gälla. dels att rubriken närmast före 2 15 skall utgå. dels att bilagans rubrik skall lyda "Förteckning över varor som avses i l å andra stycket".

dels att I. 6. [S. l9. 35 och 36 åå skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

För att reglera priserna päjord- bruksprodukter äger regeringen el- ler. efter bemyndigande av rege- ringen. statensjordbruksnämnd be- Iriiffande vara av viss! slag före- skriva att 2.7. 8. 9. 10. 14. |8. 28. 29. 30. 31 eller 32 sl skall tillämpas.

Regeringen äger bemyndiga jord- bruksnämnden att ge förening som avses i l a 5 eller annan samman- slutning. som enligt regeringens el- ler nämndens förordnande handhar prisreglering på jordbrukets omrä- de. rätt att på villkor som nämnden bestämmer ensam föra in eller ut vara för vilken gäller tillstånds- tväng enligt 2 5.

' Lagen omtryckt l981zö37.

F öres/(igen Ivf/else &?

För att reglera priserna på jord- bruksprodukter får regeringen el- ler. efter bemyndigande av rege- ringen. statensjordbruksnämnd fö- reskriva att bestämmelserna i 7. 8. 9. lt). l4. l8. 28. 29. 30. 31 eller 32% skall tillämpas på varor av viss! slag.

För samma ändamål för rege- ringen eller. efter bemyndigande av regeringen. jördhrakxniimnden jö- reskriva att sådana varar .rmn anger i bilagan till denna lag inte förföras in i eller ut ur landet utan särskilt lil/stånd (impörrlir'ens eller e.t'porrlit'ens).

”II:

Regeringen får bemyndiga jord- bruksnämnden att ge en sådan för- ening som avses i l a s" eller annan sammanslutning. som enligt rege- ringens eller nämndens förord- nande handhar prisreglering på jordbrukets område. rätt att på vill- kor som nämnden bestämmer en- sam föra in eller ut sådana varor för vilka tillständstvångjör in- eller ut- j'örsel har föreskrivits" med stöd av denna lag.

Prop. 1.983/84: 61

Nuvarande lydelse

I—IJ

Föreslagen lydelse

|5å

Avgift som avses i [4 .é' erlägges ieke. när vara _föres in under så-, dana omständig/teter som för till- ståm/spliktig vara medför rätt till införsel utan tillstånd enligt 3 >>" _Iörsta stycket. Sådan avgift er- lägges inte heller när vara föres in under sådana (anständig/reter som _för tullpliktig vara med/ör befrielse från tull enligt 5 a # ful/förordning- en (I973.'979).

Regeringen får meddela före- skrifter om undantag från avgifts- sk_vldigheten enligt I4 .ö.

19.5

Avgift som avses i [8 .Q' erlägges it.-ke. när vara _f'öres ut under så- dana omständigheter som för till- ståndspliktig vara medför rätt till utförsel utan tillstånd enligt 5 .5.

Regeringen får meddela före- skrifter am undantag från avgifts- sk_vldigheten enligt 18 .é'.

355

Till böter dömes den som uppsät- ligen eller av oaktsamhet bryter mot a) villkorjör införsel enligt 2 5, om gärningen ej är belagd med straffi lagen ( I 960: 4/8) am strajfför varu- strateg/ing.

b) föreskrift enligt 28. 29. 30. 31 el- ler 32

Till böter döms den som uppsåtli- gen eller av oaktsamhet bryter mot _Mreskrifter enligt 28. 29. 30. 31 eller 32 s.

365

Brott som avses i 35 åh fär åtalas av åklagare endast efter anmälan av jordbruksnämnden.

Brott som avses i 35 få får åtalas av åklagare endast efter anmälan av jordbruksnämnden.

Denna lag träderi kraft den 1 april 1984. Ifråga om brott som avses i 35 å i dess äldre lydelse gäller äldre bestämmelser.

Prop. 1983/84: 61

2. Förslag till Lag om ändring i lagen (1974: 2261 om prisreglering på fiskets områ- de

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974: 226) om prisreglering pä tiskets område

dels att 2—5 så och 22 &" skall upphöra att gälla. dels att rubriken närmast före 2 5 skall utgä. dels att bilagans rubrik skall lyda "Förteckning över varor som avses i I s" andra stycket”.

dels att 1. 6. 10. 12. 13 och 23 s;.— skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

För att reglera priserna pä fiskets produkter får regeringen eller. efter bemyndigande av regeringen. sta- tensjordbruksnämnd föreskriva att bestämmelse i2. 7. Ill. [2 eller 13 å skall tillämpas ifråga om vara av visst slag.

65—

cheringen fär bemyndiga sta- tens jordbruksnämnd att ge sam- manslutning som enligt regeringens eller jordbruksnämndens förord- nande handhar prisreglering pä tis- kets område rätt att på villkor som _iordbruksnämnden bestämmer en- sam utföra vara för vilken gäller tillständstvång enligt 2 _s_

föreslagen lydelse NU

För att reglera priserna på fiskets produkter fär regeringen eller. efter. bemyndigande av regeringen. sta- tens jordbruksnämnd löreskriva att bestäm/nelserna i 7. 10. 12 eller 13.5 skall tillämpas på varor av visst slag.

För sant/na ändamål _för rege- ringen eller. efter betnyndi_t_.'am/e av regeringen. jin'dbrukstu'i/ntiden jö— reskriva att sådana varor som anges i bilagan till denna lag inte förföras in i eller ut ur landet utan särskilt tillstånd (imprn'tlit'ens eller e.t'lmrt/it'ens).

Regeringen fär bemyndiga sta- tens jot'dbruksnämnd att ge en sä- dansammanslutning. som enligt re- geringens eller jordbruksnämndens förordnande handhar prisreglering på fiskets område. rätt att på villkor somjordbruksnämnden bestämmer ensam .föra ut sådana varor för vilka tillständstvångj'i'ir ttljörse/ har _lifireskrivits med stöd av denna lag.

10 s?

Prisregleringsavgift skall utöver för varor som anges i 7 & erläggas för sådana varor som anges i bilaga till denna lag och som förs in till

' Senaste lydelse 19741866. 3 Senaste lydelse 19741866.

Prisregleringstwgift skall. utöver för sådana varor som anges i 7 s. erläggas för sådana varor som anges i bilagan till denna lag och

' Senaste lydelse 1980: 406. Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket upphävs.

Prop. 1983/84: 61

Nuvarande lydelse

landet och inte utgör svenskfå'nga'd' fisk (importftsk), om sådan avgift utgår för svenskfångad ftsk.

Avgift som avses i första stycket utgår inte för import/isk, om denna förs in under sådana omständighe- ter som för tillståndspliktiga varor medför rätt till införsel utan till- stånd enligt 3 &.

Sådan avgift utgår inte heller om en vara förs in under sådana om— ständigheter som medför befrielse från tull enligt 5 a 5 tal/förordning- en (1973:979). '

Föreslagen lydelse

som förs in i landet och inte utgör. svenskfångad fisk (importftsk), om sådan avgift utgår för svenskfångad fisk. - Regeringen får meddela före- skrifter om undantag från denna avgiftsskyldighet.

12 54

För importt'tsk skall erläggas in- förselavgift. I fråga om sådan avgift äger ll & motsvarande tillämpning.

lnförselavgift utgår ej. om varan införes under sådana omständighe- ter som för tillståndspliktig vara medför rätt till införsel utan till- stånd enligt 3 35. Sådan avgift utgår inte heller om vara föres in under sådana omständigheter som med- för befrielse från tull enligt 5 aé' tullförordningen (1973: 979).

För importflsk skall erläggas in- förselavgift. I fråga om sådan avgift skall ] ] & tillämpas.

Regeringen får meddela före- skrifter om undantag från denna " avgiftsskyldig/zet.

13%

För vara som anges i bilaga till denna lag och som utföres ur landet skall erläggas utförselavgift. Avgif- ten uppbäres av statens jordbruks- nämnd eller den jordbruksnämnden bemyndigar.

Utförselavgift utgår ej. om varan utföres under sådana omständig/ze— ter som för tillståndspliktig.vara medför rätt till utförsel utan till- stånd enligt 5 5.

Föreligger avgiftsskyldighet får, om jordbruksnämnden ej medger annat, utförsel ske endast om bevis att avgiften erlagts företes för tull- myndigheten.

” Senaste lydelse 1979: 983. 11 Rikdagen I983l84. ! saml. Nr 61

,, N" __

För sådana varor som anges i bi- lagan till denna lag och somförs ut ur landet skall erläggas utförselav- gift. Avgiften uppbärs av statens jordbruksnämnd eller den jord-

bruksnämnden bemyndigar.

Regeringen får meddela före- skrifter om undantag från denna avgil'tsskyldighet.

Föreligger avgiftsskyldighet får, om jordbruksnämnden inte medger annat. utförsel ske endast om bevis att avgiften har erlagts företes för tullmyndigheten.

Prop. 1983/84: 61

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 55

Mat beslut, som statens jord- bruksnämnd i särskilt fall meddelat enligt denna lag eller med stöd av regeringens förordnande enligt la- gen, föres talan hos kammarrätten genom besvär.

Talan mot annat beslut, som jordbruksnämnden meddelat enligt lagen eller med stöd av regeringens förordnande enligt lagen, föres hos regeringen genom besvär.

Mot jordbruksnämndens beslut i fråga som avses i 8—12 55 lagen (1959: 92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning får talan ej föras.

Beslut, som statens jordbruks- nämnd i särskilt fall meddelat enligt denna lag eller med stöd av rege- ringens förordnande enligt lagen, i fråga om annat än en import- eller export/icens, får . överklagas hos kammarrätten genom besvär.

Andra beslut, som jordbruks- nämnden meddelat enligt lagen el- ler med stöd av regeringens förord- nande enligt lagen, får överklagas hos regeringen genom besvär.

Jordbruksnämndens beslut i frå- gor som avses i 8—12 åå lagen (1959: 92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1984.

5 Senaste lydelse l980: 406.

Prop. 1983/84: 61 7 3 Förslag till Lag om upphävande av kungörelsen (1947: 82) angående allmänt importförbud och kungörelsen (1950: 324) angående allmänt export- förbud

Härigenom föreskrivs att kungörelsen (1947: 82) angående allmänt im- portförbud och kungörelsen (1950: 324) angående allmänt exportförbud skall upphöra att gälla med utgången av mars månad 1984.

Prop. 1983/84: 61 8

Utdrag UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringsammanträde 1983-10-27

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Hjelm-Wallén, Peterson, An- dersson, Rainer. Boström. Göransson, Dahl, R. Carlsson. Holmberg. Hellström, Thunborg

Föredragande: statsrådet Hellström

Proposition angående en ny import- och exportreglering

1 Inledning

I Sverige råder sedan åren efter andra världskriget generellt förbud mot att utan tillstånd (licens) införa eller utföra varor. Bestämmelser härom finns i kungörelsen (1947:82) angående allmänt importförbud och kungörel- sen (1950z324) angående allmänt exportförbud. Licensmyndigheter är kommerskollegium och statens jordbruksnämnd. Under åren har de all- männa förbuden kommit att sättas ur spel genom att omfattande undantag från förbuden har medgivits vid olika tillfällen. Dessa s.k. frilistningar har mestadels beslutats av licensmyndigheterna efter bemyndiganden av rege- ringen, men också i några fall direkt av regeringen. Genom att undantagen från de generella förbuden finns i åtskilliga beslut har regleringen med tiden. blivit svåröverskådlig.

De allmänna förbudskungörelserna har inte tillkommit i den ordning som föreskrivs i den nya regeringsformen. Kungörelserna har därför fortsatt giltighet endast med stöd av regeringsformens övergångsbestämmelser.

! syfte att skapa en mer överskådlig import- och exportreglering och att bringa reglerna härom i överensstämmelse med regeringsformen tillkallade år 1978 dåvarande chefen för handelsdepartementet en särskild utredare' med uppgift att företa en genomgripande översyn av reglerna om import och export. Enligt direktiven skulle målet vara att ersätta de allmänna import- och exportförbudskungörelserna och därpå grundade beslut med ett nytt regelsystem. Utredaren, som under sitt arbete använt namnet utredningen om import- och exportförfattningar. avlämnade i november 1982 betänkandet (Ds H l982:4) Föreskrifter om import och export. I

' F.d. regeringsrådet Öhman.

Prop. 1983/84: 61 ' 9

betänkandet föreslås en formell omläggning av regleringen. Den föreslagna nya regleringen förutsätter i sin tur att vissa ändringar görs dels i de båda lagarna om prisreglering på jordbrukets och fiskets områden. dels i valuta- förordningen. Den av utredningen gjorda sammanfattningen av reglerings- förslaget bör fogas till detta regeringsprotokoll som bilaga [. Utredningens lagförslag bör fogas till protokollet som bilaga 2.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgivits av hovrätten för Nedre Norrland. kammarrätten i Stockholm, statens jordbruksnämnd, kommerskollegium, generaltullstyrelsen. överstyrelsen för ekonomiskt försvar, Sveriges riksbank, exportkreditnämnden. Sveriges exportråd, va- lutakommittén (E 1977z03), Lantbrukarnas riksförbund. Sveriges Fiskares Riksförbund. Sveriges frskförsäljningsföreningars riksförbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund. Svenska Handelskammarför- bundet, Sveriges Handelsagenters Förbund och Textilrådet/Konfektions- .

industriföreningen.

2 Allmän motivering 2.1 Bakgrund och nuvarande förhållanden

Strax före och under andra världskriget infördes av i huvudsak försörj- ningspolitiska skäl restriktioner beträffande importen och exporten av varor. Efter kriget upphävdes successivt förbuden i relativt stor omfatt- ning på importsidan. Detta resulterade i ett importöverskott som påver- kade bl.a. valutasituationen i sådan utsträckning att ett allmänt importför- bud ansågs nödvändigt. Ett sådant infördes också år 1947 genom kungörel- sen (1947z82) angående allmänt importförbud.

På exportsidan hade redan år 1941 införts ett allmänt exportförbud. Detta hade föregåtts av flera exportförbud på enskilda varor ett par år tidigare. Det allmänna exportförbudet kom att kvarstå efter kriget. Omfat- tande ändringar giordes emellertid i förbudet. År 1950 ersattes då gällande- bestämmelser med nya genom kungörelsen (1950z324) angående allmänt exportförbud.

De båda allmänna förbudskungörelserna föreskriver att införsel eller utförsel av varor inte får ske utan licens. Licensmyndigheter är kommers- kollegium och statens jordbruksnämnd. I huvudsak handhar kollegiet in- dustrivaror o'ch jordbruksnämnden varor inom jordbruks- och livsmedels- områdena. Vissa varor är genom bestämmelser i kungörelserna direkt undantagna från licenstvånget. Vilka dessa varor är framgår av särskilda frilistor intagna i bilagor till kungörelserna. Frilistorna, som i stort motsva- rar varandra på importsidan och exportsidan, omfattar bl.a. böcker, tid- ningar, noter, kartor och vissa frimärken. Genom en särskild bestämmelse i exportförbudskungörelsen är på exportsidan dess-utom från licenskrav

Prop. 1983/84: 61 10

undantagna lokomotiv och andra transportmedel som passerar gränserna i allmän eller- yrkesmässig trafrk.

Enligt särskilda bestämmelser 1 förbudskungörelserna behövs inte heller licens för sådana varor som i och för sig är licenspliktiga men som förs 111 eller ut under sådana omständigheter som medför rätt till tullfrihet eller rätt till temporär tullfrihet enligt bestämmelser i skilda tullförfattningar. Exem- pel på sådana undantag är varor som utgör proviant på transportmedel, flyttsaker eller normalt resgods ävensom varor som passerar gränserna i samband med reparation o.d. Licensfrihet åtnjuts bl. a. också för införsel av varor för främmande makts beskickning eller konsulat.

Utöver dessa uttryckliga undantagsföreskrifter innehåller förbudskun- görelserna bestämmelser som ger licensmyndigheterna rätt att efter be- myndigande av regeringen och enligt grunder som regeringen bestämmer medge att även andra varuslag än de uttryckligen undantagna får införas resp. utföras utan licens. Sådana bemyndiganden har regeringen lämnat i fråga om åtskilliga varor, särskilt under slutet av 1950-talet och under 1960-talet. I några fall har dessutom regeringen själv genom direkta beslut frilistat varor. Följden härav har blivit att den övervägande delen av varuhandeln numera är licensfri. Inom kommerskollegiums varuområde utgörs kvarvarande licensbelagda varor av i huvudsak textil- och konfek- tionsvaror samt stål på importsidan och av fartyg och skrot på exportsidan. Dessa varor utgjorde år 1980 värdemässigt mindre än fem procent av det totala varuvärdet såväl på importsidan som exportsidan. Motsvarande låga procentsiffror kan redovisas beträffande sådana varor för vilka jordbruks- nämnden är licensmyndighet.

De allmänna förbudskungörelserna omfattar inte alla varor. Åtskilliga varor och varuområden som i in- och utförselhänseende regleras särskilt är undantagna från förbudskungörelsernas tillämpning. Dessa särskilda regle- ringar har till ändamål att tillgodose andra än rent handelspolitiska syften. Exempel på sådana särskilda regleringar återfinns i skogsvårdsförord— ningen (1979z791), utsädesförordningen (19801438), valutaförordningen (19591264), kungörelsen (1927: 129) angående förbud mot utförsel från riket av vissa äldre kulturföremål, lagen (1982:513') om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. samt de båda regleringslagarna på jordbrukets och frskets områden, nämligen lagen ( 1967:340 ) om prisreglering på jordbru- kets område och lagen ( 1974:226 ) om prisreglering på fiskets område.

I förbudskungörelserna anges vilka varor och varugrupper som är un- dantagna från kungörelsernas tillämpning. I importförbudskungörelsen sker detta i form av en bilaga vari uppräknas de författningar (f.n. 10 st) som reglerar sådana varor. Sammanfattningsvis kan sägas att det här rör sig om varor beträffande vilka en dubbelreglering har ansetts överflödig (t.ex. skogsvårdsförordningen), varor som regleras av en central myndig- het (t.ex. valutaförordningen), eller varor, som överhuvudtaget inte får importeras (t.ex. förordningen (1959:312) om förbud mot innehav av vissa

Prop. 1983/84: 61 ' 1 1

stiletter m.m.). Utöver dessa i bilagan uppräknade författningar innehåller åtskilliga andra författningar bestämmelser som reglerar importen av olika varor. Dessa sistnämnda varor. som inte är uppräknade i bilagan, är således föremål för en dubbelreglering, dels den handelspolitiskt inriktade, dels den särskilda regleringen.

På exportsidan finns ingen motsvarighet till importförbudskungörelsens författningsuppräkning. I exportförbudskungörelsen föreskrivs istället ge- nerellt att den inte äger tillämpning på sådana varuslag för vilka exportför- bud gäller enligt särskild författning.

Eftersom de båda prisregleringslagarna på jordbrukets och fiskets områ- den bcrörs av den föreslagna regleringen vill jag redan här nämna att import- och exportregleringen enligt dessa lagar skiljer sig från vad som gäller enligt de båda allmänna förbudskungörelserna. Under det att för- budskungörelserna föreskriver allmänna förbud är det i princip fritt att, införa eller utföra sådana varor som omfattas av prisregleringslagarna på jordbrukets och fiskets områden. Med stöd av föreskrifter i dessa lagar får regeringen eller. efter regeringens bemyndigande, statens jordbruks- nämnd. föreskriva olika regleringsåtgärder i form av licenstvång och skilda regleringsavgifter. '

2.2 Skäl för en ny reglering

Gällande föreskrifter om import och export är talrika och mångskiftan- de. Regleringen har i många fall skett genom lag men ännu oftare i kungö- relser eller andra författningar som har beslutats av regeringen. De båda allmänna förbudskungörelserna har tillkommit utan riksdagens medver- kan. Före 1974 års grundlagsreform var regeringens beslutanderätt i fråga om import och export av varor i allmänhet att se som ett utflöde av den ekonomiska normgivningsmakt som enligt 1809 års regeringsform tillkom konungen. Enligt de nya grundlagsbestämmelsema skall föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, meddelas genom lag, dvs. av riksdagen (8 kap. 3 & regerings- formen, RF). Till detta slag av föreskrifter hör sådana som reglerar import och export.

Föreskrifter om in- och utförsel av varor tillhör emellertid det område inom vilket riksdagen kan delegera normgivningsmakten genom lag. En sådan delegering har också skett genom lagen (1975z85) med bemyndi- gande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor.

Enligt denna lag får regeringen meddela föreskrifter om in- och utförsel av varor, om det är påkallat av hänsyn till risk för störning inom samhälls- ekonomin eller folkförsörjningen, av särskilda handelspolitiska skäl eller av hänsyn till behov att trygga kvaliteten hos produkter av visst slag, till hälsovården, miljövärden, växtskyddet eller skyddet mot djursjukdomar

Prop. 1983/84: 61 12

eller till kontrollen av materiel som kan få militär användning. Regeringen får också överlåta rätten att meddela sådana föreskrifter åt förvaltnings- myndighet.

Vid tillkomsten av 1975 års bemyndigandelag var avsikten inte att göra några inskränkningar i tillämpningen av de båda allmänna förbudskun- görelserna. Formellt sett innebär dock lagen en inskränkning genom att föreskrifter som meddelas måste vara påkallade av sådana särskilda hän- syn som jag nyss redogjort för. Regeringen har således i princip inte rätt att under normala förhållanden besluta föreskrifter med så generell räckvidd som de allmänna förbudskungörelserna ger utrymme för. Enligt över- gångsbestämmelserna till regeringsformen gäller visserligen kungörelserna trots bristen på lagstöd. Att i längden låta dessa föreskrifter stå kvar i regeringsförfattningar utan det lagstöd som i princip behövs är dock knap- past godtagbart. ' '=' De båda allmänna förbudskungörelserna tillkom, som jag tidigare nämnt, efter andra världskriget under en tid med andra handelspolitiska förutsättningar än de nuvarande. Kungörelserna har ändrats vid åtskilliga tillfällen. Den frilistning som skett med stöd av kungörelserna har också varit omfattande. Regleringen 'har därför blivit svårtillgänglig och kompli- cerad, inte minst för den enskilde.

2.3. Förslaget till ny reglering

2.3.1. Allmänt

Utredningens uppgift har varit att ta fram förslag till ett nytt import- och exportregleringssystem som står i överensstämmelse med regeringsformen och som dessutom är enkelt. effektivt och överskådligt. Som jag redan framhållit, har målet enligt direktiven varit att ersätta de båda allmänna förbudskungörelserna och därpå grundade beslut med ett nytt regelsystem. Även rollfördelningen mellan regeringen och förvaltningsmyndigheterna kommerskollegium och statens jordbruksnämnd skulle enligt direktiven klarläggas samt frågan om formerna för överlåtelse av regeringens befo- genheter till myndigheterna övervägas.

Utredningen föreslår en formell omläggning av regleringen. Utredningen har emellertid inte ansett sig i princip böra föreslå materiella ändringar i nuvarande reglering annat än i enstaka fall då ändring blivit påkallad av den nya regleringen. Jag kommer i det följande att lämna en översiktlig redogörelse för utredningens förslag som enligt min mening i allt väsentligt bör kunna läggas till grund för ett nytt regelsystem. Förslaget har fått ett i huvudsak positivt bemötande av remissinstanserna. På några punkter har det dock rönt viss kritik. Jag går in härpå i samband med min redogörelse för förslaget.

Utredningens förslag innebär först och främst att deallmänna import- och export-förbuden upphävs. _Det skulle således i princip bli fritt att föra in .. eller ut varor. Vid behov skulle inskränkningar dock kunna ske i denna

Prop. 1983/84: 61 13

frihet genom krav på licens. Sådana beslut om licenstvång skulle ha författ- ningsform. En principiell omläggning av regleringen är, som utredningen påpekar, en logisk följd av de gångna årens utveckling med så omfattande frilistningar att endast en mindre del av in- och utförseln idag är licensbe- lagd. Att i denna situation fortsätta med allmänna förbtrd skulle såsom utredningen också understryker vara grovt missvisande. Härutöver skulle ett bibehållande av systemet med allmänna förbud också förutsätta att 1975 års bemyndigandelag fick utvidgas eftersom denna lag. som jag redan har framhållit. inte ger regeringen befogenhet att under normala förhållanden besluta föreskrifter av sådan generell räckvidd som de båda allmänna förbudskungörelserna medger.

En ny princip för regleringen av importen och exporten i enlighet med vad utredningen har föreslagit skulle komma att överensstämma med prin- cipen för den nuvarande speciella regleringen av importen och exporten av jordbruksvaror och fiskvaror. Utredningens förslag går ut på att i vissa delar arbeta samman de båda regleringssystemcn. Detta föranleder vissa ändringar i lagarna om prisreglering på jordbrukets resp. liskets område. Övriga särskilda import- och exportregleringar berörs inte av utredningens förslag. _

Samtliga remissinstanser ställer sig positiva till eller lämnar utan erinran den principiella omläggningen av regleringen. Även uppbyggnaden av det föreslagna nya systemet lämnas i huvudsak utan erinran. Statens jord- bruks/rämna ifrågasätter dock om den klarhet som vinns på vissa områden kan uppväga den splittring av reglerna som förslaget medför på prisregle- ringens område.

Beträffande jordbruksnämndens kritik vill jag redan nu säga följande. Utredningens förslag om en formell omläggning av import- och exportreg— leringen innebär att denna reglering i principiellt hänseende kommer att överensstämma med principen för import- och exportrcgleringen av jord- bruks- och tiskvaror. Jordbruksnämnden är dessutom licensmyndighet både för prisregleringsvarorna och för vissa andra varuslag som omfattas av utredningens förslag. Enligt min mening framstår det mot denna bak- grund som naturligt att de båda regleringssystemen sammanförs i största möjliga utsträckning. Jag kan för min del inte se att den föreslagna regle- ringen skulle medföra några egentliga nackdelar för prisregleringsvarornas del.

Föreskrifter om in- och utförsel av varor kräver. som jag redan har framhållit, i princip lagform (8 kap. 3 s RF). Riksdagen kan emellertid delegera rätten att meddela sådana föreskrifter. Genom 1975 års bemyndi- gandelag har regeringen bemyndigats att meddela sådana föreskrifter och även att överlåta denna rätt till förvaltningsmyndigheter. Som framgår av 8 kap". 7 få RF skall regeringens föreskrifter ha förordnings form.

Utredningen har förutsatt att licensomfånget kan variera från tid till annan men att vissa grundläggande bestämmelser oaktat förändringar i 12 Riksdagen [983/84. ! saml. Nr öl

Prop. 1983/84: 61 14

licensomfånget alltid bör vara tillämpbara. Sådana grundläggande be- stämmelser bör enligt utredningen samlas i en särskild förordning benämnd import- och exportregleringsförordningen, vartill jag återkommer under avsnitt 2.3.2. Grundbestämmelserna i denna förordning skulle omfatta även de varor som nu regleras genom de båda prisregleringslagarna på jordbrukets och fiskets områden.

Enligt förslaget skall import- och exportregleringsförordningen tillämpas om regeringen eller. efter regeringens bestämmande, en licensmyndighet föreskriver att en vara inte får införas eller utföras utan särskilt tillstånd. De bestämmelser som sålunda skulle bli tillämpliga rör i huvudsak de båda licensmyndigheterna, fördelningen av varor dem emellan, licensmyndighe- ternas befogenheter och skyldigheter i samband med licensbeläggning, bestämmelser om undantag från licenstvång samt ansvars- och besvärsbe- stämmelser.

Föreskrifter om licenstvång har utredningen inte tagit in bland grundbe- stämmelserna i den föreslagna import- och exportregleringsförordningen. Dessa har istället samlats i tre andra förordningar, till vilkajag återkommer under avsnitt 2.3.3 .

Hänvisningar till S2-3-1

2.3.2. Grundbestämmelserna

De föreslagna grundbestämmelserna i import- och exportregleringsför- ordningen är i stora delar överförda från de allmänna förbudskungörel- serna. .

Utredningen förutsätter att kommerskollegium och statens jordbruks- nämnd även i fortsättningen skall vara licensmyndigheter och utgår också från att varufördelningen dem emellan i stort sett bibehålls. Licensmyn- digheterna får enligt förordningen möjlighet att, i likhet med vad som gäller nu, förena licenser med villkor och meddela verkställighetsföreskrifter.

I förslaget till import- och exportregleringsförordning har också intagits en besvärsbestämmelse enligt vilken en licensmyndighets beslut enligt förordningen överklagas hos regeringen. Denna bevärsbestämmelse sak- nar med ett undantag motsvarighet i gällande reglering. Varken de all- männa förbudskungörelserna eller prisregleringslagen på jordbrukets om- råde har nämligen några uttryckliga besvärsbestämmelser. Endast prisreg- leringslagen på fiskets område har en sådan bestämmelse i 23 5. Enligt denna paragraf förs talan mot beslut. somjordbruksnåmnden i särskilt fall meddelat enligt lagen eller med stöd av regeringens förordnande enligt lagen, hos kammarrätten. Beslut enligt de allmänna förbudskungörelserna eller prisregleringslagen på jordbrukets område kan överklagas hos rege- ringen med stöd av den allmänna besvärsföreskriften i l8 & allmänna verkSstadgan (l965:600). Jag kommer att gå närmare in på frågor som rör bcsvärsordning under avsnitt 2.4.

Utredningen har vidare i sitt förslag till import- och exportregleringsför- ordning också en bestämmelse av innebörd att licensmyndigheterna skall

15 ()"-sal” 6 / . _.

gro? 19 )verenskommelser som Sverige traffar med andra ernationfueskrifter 1 enlighet härmed. Avsikten med denna _ beakta ' ch medgt utredningen att avlasta regeringen visst författnings- etse/ bestäm /bestämmelser om undantag från licenstvång skall enligt arbete" 'gen kunna gälla generellt för vissa bestämda varor eller avse FÖWsom förs in eller ut för särskilda ändamål eller under särskilda föfläåter. si första kategorin generellt undantag för vissa bestämda varor .e varor som enligt förslaget intas i en särskild frilista av samma-typ .e frilistor som nu återfinns i bilagor till de allmänna förbudskungörel- .1'a. I förhållande till dessa har utredningens frilista dock i varuhän- nde moderniserats och gjorts lika på import- och exportsidan. Det rör 'ig fortfarande om sådana varor som i huvudsak skall säkerställa ett fritt åsikts- och informationsutbyte. t.ex. böcker. tidningar och frimärken.

Utredningen har konstruerat sitt förslag i denna del på så sätt att varor i frilistan inte automatiskt skall omfattas av en föreskrift om import- och exportlicens. Om t.ex. flera varugrupper inom ett visst tulltaxenummer licensbeläggs förblir sådana varor inom varugruppen som återfinns i frilis- tan licensfria om inte licensföreskriften särskilt anger att även de skall inkluderas.

Behovet av en sådan frilista i en ny reglering ifrågasätts av några remiss- instanser b'l.a. kommers/tollegium, jordbruksn('i/mulen och genera/tullmy- relsen. Kammarrätten i Stock/mhn. å andra sidan. vill se ett ytterligare förstärkt skydd för varor upptagna i listan på så sätt att varorna helt skall undantas från förordningens tillämpning.

Enligt min mening utgör ett system med en frilista med sådant innehåll som utredningen föreslagit en viss garanti bl.a. för att angelägna tryckfri- hetsrättsliga intressen inte eftersätts. Särskilt i situationer då snabba och omfattande åtgärder blir nödvändiga kan frilistan spela en betydelsefull roll som en påminnelse om att vissa varor skall särbehandlas. Den nya regle- ringen måste i hög grad tillgodose beredskapsaspekterna och systemet med en frilista bör kunna vara en väl avvägd åtgärd för tillgodoseendet av dessa. Att gå längre och helt undanta sådana varor från förordningens tillämpning bör enligt min mening inte komma ifråga. En möjlighet att kunna in- och utförselreglera även dessa varor bör alltid finnas.

Med dagens snabba mediautveckling kan det naturligtvis inträffa att en sådan frilista inte vid varje tillfälle kommer att vara helt aktuell och fullständigt uppdaterad. Detta synes emellertid inte behöva bli till någon avgörande nackdel. Det är ju inget som hindrar att listan ses över med jämna mellanrum och särskilt i samband med uppkommande krissitua- Honer.

Som jag tidigare redogjort för finns det f.n. vid sican om de bada allmänna förbudskungörelserna många författningar som på andra än han-

Prop. 1983/84: 61 lkö ' delspolitiska grunder reglerar in- och utförseln av vissa varor. Författnirlt arna som reglerar varor som är undantagna från förbudskungörelsernaf— tillämpning räknas såvitt avser importen upp i en bilaga till importförbuds- X kungörelsen. I exportförbudskungörelsen sägs generellt att den inte gäller sådana varor som regleras 1 särskild ordning. Utredningen har 1 fråga om dessa särskilt reglerade varor föreslagit en bestämmelse som innebär att X sådana varor som i in- eller utförselhänseende regleras i någon av de 1 författningar som upptas i två bilagor till förordningen en för vardera X importen och exporten inte skall omfattas av en föreskrift om licens om X varorna inte är särskilt omnämnda i föreskriften. Innehållet i förslaget till bilaga på importsidan överensstämmer med motsvarande bilaga i den . allmänna importförbudskungörelsen utom såvitt avser de båda prisregle- ringslagarna på jordbrukets och fiskets områden som inte finns med i i bilagan på grund av att de avses omfattas av den nya regleringen. Importbi- lagan upptar åtta författningar. Motsvarande bilaga på exportsidan upptar - tio författningar. ' "X. I fråga om förhållandet till specialreglerade varor kan jag tänka mig en annan lösning än den som utredningen föreslagit. Denna skulle gå ut på att helt undanta vissa varor från den föreslagna import- och exportreglerings- förordningens tillämpning. Det skulle röra sig om varor beträffande vilka regeringen vill förbehålla sig beslutanderätten eller den omedelbara till- synen i in- och utförselhänseende. Till denna kategori hör t.ex. krigsmate- n'el, atombränsle och valutor. I och med att de nuvarande omfattande undantagen från de båda för- budskungörelsernas tillämpning när det gäller specialreglerade varor skulle försvinna, skulle flera varor än f.n. kunna bli föremål för en reglering av handelspolitiska skäl vid sidan om den särskilda regleringen. En sådan möjlighet att vid behov också handelspolitiskt kunna reglera sådana varor som i in- och utförselhänseende normalt regleras av t.ex. miljö- eller säkerhetsmässiga skäl har särskilt i försörjningspolitiska krislägen uppen- bara fördelar. Den andra kategorin undantag enligt förslaget reglerar de situationer då licensbelagda varor undantas från licenstvång på grund av att de förs in eller ut för visst särskilt ändamål eller under särskilda omständigheter. Utredningen föreslår här att man i import- och exportregleringsförordning- en sammanför ifrågavarande undantagsbestämmelser i de båda allmänna förbudskungörelserna med motsvarande regler i prisregleringslagarna på jordbrukets och fiskets områden. Till följd härav bör dessa undantagsbe- stämmelser i de båda regleringslagarna upphävas. Sammanföringen med- för vissa smärre justeringar för de jordbruks- och' fiskprisreglerade varor- nas del. ' Upphävandet av dessa undantagsbestämmelser i prisregleringslagarna utgör de huvudsakliga ändringarna i lagarna. Jag vill därför lämna en närmare redogörelse härför.

Hänvisningar till S2-3-2

  • Prop. 1983/84:61: Avsnitt 2.3.1