om godkännande av protokoll nr 7 till konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
Regeringens proposition
1984/85: 123
om godkännande av protokoll nr 7 till konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna;
beslutad den 21 februari 1985.
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
INGVAR CARLSSON
LENNART BODSTRÖM
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner protokoll nr 7 till konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. I protokollet uppställs garantier för vissa ytterligare rättigheter, bl.a. rätt till prövning i två instanser av
brottmål, rätt till ersättning för oriktiga brottmålsdomar och krav på lika
behandling av makar i vissa familjerättsliga frågor.
I Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 123
Utdrag
UTRIKESDEPARTEMENTET "PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1985-02-21
Närvarande: statsrådet I. Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvist,
Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom
Föredragande: statsrådet Bodström
Proposition om godkännande av protokoll nr 7 till konventionen angående .skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
1 Inledning
Med stöd av riksdagens godkännande (prop. 1951:165, UU 1951:11,
rskr 1951:251) deponerade Sverige den 4 februari 1952 ratifikationsinstru-
mentet avseende konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. De i konventionen upptagna rättigheterna har sedermera kompletterats genom tilläggsprotokoll av den 20 mars 1952 (prop. 1953:32, UU 1953: 1, rskr 1953: 124) och protokoll nr 4 av den 16 september 1963 (prop. 1964:87, UU 1964:4, rskr 1964: 137). De svenska ratifikationsinstrumenten avseende dessa protokoll deponerades den 22 juni 1953 respektive den 13 juni 1964.
Genom protokoll nr 2 av den 6 maj 1963 (se betr. protokoll nr 4) fick den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna behörighet att under vissa förutsättningar avge rådgivande yttranden. Protokoll nr 3, som också undertecknades den 6 maj 1963 (se betr. protokoll nr 4), avsåg ändring av artiklarna 29, 30 och 34 i konventionen i syfte att underlätta arbetet för den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna. Genom protokoll nr 5 av den 20 januari 1966 ändrades artiklarna 22 och 40 i konventionen när det gällde mandattiden för ledamöterna av kommissionen och
av den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.
Det senaste protokollet som Sverige har anslutit sig till är protokoll nr 6
av den 28 april 1983 om dödsstraffets avskaffande i fredstid (prop. 1983/84: 31, UU 1983/84:4, rskr 1983/84: 62).
Europarådets ministerkommitté har vid sitt 375: e ställföreträdarmöte i september 1984 antagit texten till ett sjunde tilläggsprotokoll till konventionen. Protokollet öppnades för undertecknande av ministerkommittén
den 22 november 1984, då det skrevs under av Sverige. De engelska och franska texterna, som har samma giltighet, samt en översättning till svenskä bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.
Jag avser nu att ta upp frågan om godkännande av detta tilläggsprotokoll.
Under ärendets behandling i regeringskansliet har kontakter under hand förekommit med justitiekanslern (JK), kammarrätten 1 Jönköping, riksåklagaren, rikspolisstyrelsen, statens invandrarverk, familjelagssakkunniga samt justitieombudsmannen (JO).
2 Bakgrund
Den 16 december 1966 antog Förenta Nationernas gencralförsamling den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter samt det fakultativa protokollet till den senare konventionen (prop. 1971:125, UU 1971:13, rskr 1971:270). Konventionerna och protokollet undertecknades för Sveriges vidkommande den 29 september 1967. De svenska ratifikationsinstrumenten deponerades den 6 december 1971.
Europarådets ministerkommitté, som var medveten om att problem kunde uppstå genom att FN-konventionerna och den europeiska konventionen existerade sida vid sida, gav i oktober 1967 en expertkommitté i uppdrag att undersöka frågan. Expertkommittén lade år 1969 fram en rapport till ministerkommittén om skillnaderna mellan de rättigheter som garanterades genom den europeiska konventionen och de rättigheter som omfattades av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.
Europarådets rådgivande församling antog den 23 oktober 1972 rekommendation 683 (1972) om de åtgärder som borde vidtas med anledning av slutsatserna från en parlamentarisk konferens om mänskliga rättigheter som hölls i Wien den 18—20 oktober 1971. Församlingen lade fram förslag till ett program för Europarådet på kort och medellång sikt i fråga om mänskliga rättigheter. Den rekommenderade särskilt en undersökning av frågan om att utvidga de rättigheter som skyddas genom den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter. I sin rekommendation 791 (1976) om skyddet för de mänskliga rättigheterna i Europa rekommenderade församlingen vidare ministerkommittén att sträva efter att i den curopeiska konventionen införa så många som möjligt av de substantiella bestämmelserna i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.
År 1976 inleddes på grundval av 1969 års rapport ett arbete på att utvidga rättighetsskyddet i den europeiska konventionen. Detta arbete har numera tl Riksdagen 198485. 1 saml. Nr 123
uppdragits åt en särskild expertkommitté. En ledstjärna i denna kommittés arbete har varit att bland de skyddade rättigheterna endast ta med sådana som kan anses tillräckligt specificerade för att kunna garanteras inom ramen för det kontrollsystem som upprättats genom konventionen.
Det protokoll som nu föreligger har arbetats ut av expertkommittén och har behandlats av Europarådets huvudkommitté för de mänskliga rättigheterna innan det antagits av ställföreträdarkommittén.
3 Allmänt om protokollets innehåll
Genom protokollet kompletteras konventionen med fem nya rättigheter. Dessa upptas i artiklarna 1—5. Artikel I ger utlänningar vissa garantier för
proceduren i samband med utvisning. Artikel 2 ger dömda personer rätt att
överklaga till högre domstol. Artikel 3 stadgar om rätt till ersättning i
händelse av felaktig dom. Genom artikel 4 uppställs förbud mot lagföring mer än en gång för samma sak. Artikel 5 kräver likställdhet mellan makar i
fråga om rättigheter och ansvar både inbördes och i förhållande till deras
barn.
Artiklarna 6—10 är av teknisk natur. Artikel 6 har att göra med den
territoriella tillämpningen av protokollet. Enligt artikel 7 skall de nya bestämmelserna betraktas som tilläggsartiklar till konventionen. Artikel 8 innehåller bestämmelser om undertecknande och ratifikation m. m. Regler
för protokollets ikraftträdande finns i artikel 9. Artikel 10 slutligen avser de
uppgifter som Europarådets generalsekreterare har i egenskap av depositarie.
4 De enskilda bestämmelserna 4.1 Artikel I
Enligt denna artikel får en utlänning som lagligen är bosatt på en konventionsstats område inte utvisas utan ett i laga ordning fattat beslut härom. Han skall vidare tillåtas (a) framlägga skäl som talar mot utvisningen, (b) få sin sak omprövad och (c) för dessa ändamål företrädas genom ombud inför vederbörande myndighet. En utlänning som lagligen befinner sig på en medlemsstats område
åtnjuter redan nu vissa garantier enligt den europeiska konventionen när en utvisningsåtgärd vidtas emot honom. Det är I synnerhet fråga om det skydd som ges genom artiklarna 3 (förbud mot omänsklig eller förnedrande behandling) och 8 (rätt till skydd för privat- och familjeliv), i förening med
artikel 13 (rätt till effektiv möjlighet att tala inför inhemsk myndighet).
Rätten att föra talan tillkommer enligt en dom av den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna var och en som vill göra gällande att
hans rättigheter och friheter enligt konventionen har kränkts (domen i fallet Klass och andra den 6 september 1978).
Av den förklarande redogörelse (Explanatory Report) till protokollet,
vilken utarbetats av expertkommittén, framgår bl. a. följande. Ordet ”lag-
ligen” hänför sig till den inhemska lagen i den stat det är fråga om. Det är
därför den inhemska lagen som avgör vilka villkor som måste vara uppfyllda för att en persons närvaro på statens område skall betraktas som
”laglig”. Bestämmelsen gäller dock inte bara för utlänningar som har rest
in på lagligt sätt utan även för utlänningar som har kommit in illegalt, om
de senare har fått tillstånd att bosätta sig i landet. Begreppet utvisning används i allmän betydelse och täcker varje åtgärd som framtvingar en
utlännings avresa från territoriet men inbegriper inte utlämning.
Rätten att lägga fram skäl som talar mot utvisningen (a) gäller redan innan saken kommer upp till omprövning. Detta framgår av de procedurella garantiernas ordningsföljd. Rätten att få sin sak omprövad (b) kräver
inte nödvändigtvis ett förfarande i två instanser utan kan innebära att den behöriga myndigheten omprövar saken i ljuset av skäl mot utvisningen som lagts fram av personen i fråga. Det överlåts åt inhemsk lag att avgöra
på vilket sätt omprövningen skall ske.
Bestämmelsen under (c) att utlänningen skall ha rätt att företrädas
genom ombud måste respekteras både med avseende på (a) och (b). När
det talas om ” vederbörande myndighet” förutsätts att denna kan vara antingen förvaltningsmyndighet eller domstol. Den myndighet som omprövar saken behöver inte vara samma myndighet som fattar det slutliga beslutet om utvisning. Artikeln innebär ingen rätt för personen i fråga eller dennes ombud att fysiskt närvara när saken prövas eller omprövas. Hela
proceduren kan alltså vara skriftlig.
Normalt bör en utlänning vara befogad att utöva sina rättigheter enligt artikelns första moment innan han blir utvisad. Genom det andra momentet öppnas emellertid möjlighet till utvisning dessförinnan, när det är
nödvändigt i den allmänna ordningens intresse eller motiveras av hänsyn till den nationella säkerheten. Dessa undantag skall tillämpas under beak-
tande av den proportionalitetsprincip som definierats i domar från den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Om den allmänna
ordningen åberopas, måste staten kunna visa att den exceptionella åtgärden var nödvändig i det särskilda fallet eller i fall av detta slag. Om utvisningen sker av hänsyn till den nationella säkerheten, skall detta å andra sidan accepteras som tillräckligt skäl. I båda fallen skall personen i
fråga emellertid ha rätt att utöva sina befogenheter enligt det första mo-
mentet efter utvisningen.
4.2 Artikel 2
Denna artikel erkänner rätten för varje person som dömts för brott att få skuldfrågan eller det ådömda straffet omprövat av högre domstol. Det krävs inte generellt att både skuldfrågan och straffet skall kunna omprö-
vas. Om vederbörande t. ex. erkänt gärningen, kan rättigheten begränsas
till en omprövning av det ådömda straffet. Artikeln överlämnar åt inhemsk
lag att fastställa på vilket sätt och enligt vilka grunder denna rätt kan utövas. I motiven (Explanatory Report) sägs att rätten att begära pröv-
ningstillstånd i sig är att anse som en omprövning i den mening som avses i
artikeln.
Artikelns andra moment medger undantag från rätten till omprövning i
fråga om mindre grova gärningar, enligt föreskrift i flag, samt i fall då personen ji fråga blivit dömd i högre instans sedan en frikännande dom överklagats eller dömts i första instans av den högsta domstolen. Det senare kan förekomma t. ex. när den tilltalade är regeringsmedlem, domare eller innehavare av ett annat högt ämbete. Ett viktigt kriterium när det gäller att avgöra om brottet är mindre grovt är om fängelsestraff kan
komma i fråga eller inte.
4.3 Artikel 3
Genom denna artikel införs en rätt till ersättning på vissa villkor vid
felaktiga domar i brottmål. Ett villkor är att domen har vunnit laga kraft
och ett annat att vederbörande person har undergått straft till följd av domen. Vidare krävs att domen senare upphävts eller nåd beviljats, i båda fallen på grund av en ny eller nyuppdagad omständighet som styrkt att domen var felaktig. Någon rätt till ersättning föreligger inte. om det kan
visas att der helt eller delvis berott på den dömde själv att den tidigare
okända omständigheten inte blivit uppdagad i tid.
När villkoren är uppfyllda skall ersättning utgå i enlighet med den berörda statens lag eller praxis. Avsikten är att förplikta staten att betala
ersättning i sådana fall där det står klart att personen i fråga var oskyldig.
4.4 Artikel 4
Artikeln stadgar att ingen får rannsakas eller straffas på nytt genom brottmålsförfarande i samma stat för ett brott för vilket han redan blivit
slutligt frikänd eller dömd. Detta brukar uttryckas med den latinska grundsatsen ne bis in idem. Tillämpningen är begränsad till det nationella planet och avser endast slutliga avgöranden i enlighet med lagen och rättegångsordningen i den berörda staten.
Enligt moment två kan målet dock återupptas, om det föreligger bevis
om nya eller nyuppdagade omständigheter eller om ett grovt fel begåtts i
det tidigare rättegångsförfarandet som kan ha påverkat utgången i målet,
antingen till förmån för eller till men för den person det gäller. Ett särskilt stadgande i moment tre utesluter inskränkningar i denna
artikel med stöd av artikel 15 i konventionen. Enligt den artikeln är det annars möjligt att göra undantag från vissa av konventionens bud i krig eller i annat allmänt nödläge som hotar nationens existens. |
4.5 Artikel 5
Enligt denna artikel skall makar vara likställda i fråga om rättigheter och
ansvar vid äktenskapets ingående, under äktenskapet och i händelse av dess upplösning. Kravet på likställdhet gäller bara i makarnas förhållande
till varandra, med avseende på deras person eller egendom. och i deras förhållande till barnen. Rättigheterna och ansvaret är således av privat-
rättslig natur.
Den omständigheten att makarna skall ha samma rättigheter och ansvar i
förhållande till sina barn skall inte förhindra staten från att vidta sådana
åtgärder som är nödvändiga i barnens intresse. I detta sammanhang bör
kommissionens och domstolens praxis uppmärksammas, särskilt avseende artiklarna 8 och [41 konventionen. När det gäller artikel & (rätten till skydd för familjelivet) har kommis-
sionen och domstolen betonat nödvändigheten att ta hänsyn till barnets intresse. Vad avser artikel 14 (principen om icke-diskriminering) har domstolen förklarat att denna artikel kränks, om en distinktion inte har något objektivt och skäligt berättigande.
Artikel 5 innebär inte att de nationella myndigheterna hindras från att ta vederbörlig hänsyn till alla relevanta faktorer när de skall fatta beslut angående delning av egendom i händelse av äktenskapets upplösning.
4.6 Artiklarna 6—10
Protokoltets slutbestämmelser ger endast anledning till några påpekanden i förarbetena (Explanatory Report). De har utformats med beaktande av de modellbestärmmelser som antogs av ministerkommittén i februari 1980. Enligt första momentet i artikel 7 skall de nya bestämmelserna anses som tilläggsartiklar till konventionen, och alla konventionens bestämmel-
ser skall följaktligen vinna tillämpning på de genom protokollet tillagda
rättigheterna. |
Det andra momentet i samma artikel innehåller föreskriften att artiklarna 25 och 46 i konventionen inte skall tillämpas på protokollet, om inte den berörda staten genom en särskild förklaring gått med på detta. Artikel 25 gäller rätten för enskilda personer att föra fram klagomål till kommissionen om kränkningar av konventionen. Artikel 46 avser en stats förklaring om att den underkastar sig domstolens jurisdiktion. En skillnad bör uppmärk-
sammas i förhållande till det fjärde protokollet, som stadgar att mutsvaran-
de förklaringar kan göras med avseende på artiklarna 1—4 i protokollet ”eller någon av dessa”. Denna möjlighet står inte öppen när det gäller förklaringar angående artiklarna 25 och 46 enligt det sjunde protokollet. I detta fall måste förklaringarna avse samtliga tilläggsartiklar (artiklarna 1—
5.
Sedan protokollet undertecknats skall det ratificeras, antas eller godkän-
nas. För ikraftträdande fordras att sju av Europarådets medlemsstater har
uttryckt sitt samtycke till att vara bundna av protokollet.
5 Föredragandens överväganden
Skyddet för de mänskliga rättigheterna har byggts ut successivt. FN:s
generalförsamling antog år 1948 den allmänna förklaringen om de mänsk-
liga rättigheterna. Europarådet var emellertid först med att utarbeta och anta en bindande konvention på området. Den curopeiska konventionen
angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna tillkom redan år 1950.
Genom konventionen upprättades också organ för effektiv övervakning av tillämpningen. Det är i första hand den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna och den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna som är kontrollorgan, men också ministerkommittén har tilldelats vissa uppgifter. Redan år 1952 kompletterades konventionen med
ett tilläggsprotokoll, som omfattade tre rättigheter. Härigenom garanteras
äganderätten (artikel D, rätten till undervisning (artikel 2) och rätten till
fria val (artikel 3). Genom det fjärde protokollet år 1963 tillkom fyra nya rättigheter. De gäller förbud mot frihetsberövande på grund av oförmåga
att fullgöra avtalad förpliktelse (artikel 1), rätten till personlig rörelsefrihet (artikel 2), rätten att vistas i sitt hemland (artikel 3) samt förbud mot kollektiv utvisning av utlänningar (artikel 4).
FN-konventionerna om medborgerliga och politiska rättigheter samt om
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter tillkom år 1966. Det har varit naturligt att därefter försöka komplettera den europeiska konventionen med vissa rättigheter från FN-konventionerna som kan lämpa sig att
underkastas det effektiva kontrollsystem som existerar enligt Europarå-
dets konvention.
Det sjunde protokollet omfattar fem rättigheter som har sin motsvarighet i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Rättigheternas innehåll och utformning avviker dock i vissa avseen-
den från motsvarande bestämmelser i FN-konventionen. Artikel 1 i det sjunde protokollet ger utlänningar vissa procedurella garantier i samband med utvisning. En liknande bestämmelse finns i artikel
13 i FN-konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. En
skillnad är emellertid att FN-konventionen avser utlänningar som lagligen
befinner sig på en konventionsstats område. medan den europeiska be-
stämmelsen gäller för utlänningar som lagligen är bosatta på en stats territorium. En strävan har även varit att ge ett klarare uttryck åt garantiernas innehåll och förhållande till varandra. I det första momentet har en
uppdelning skett under tre punkter, och i det andra momentet har undantag
med hänsyn till den allmänna ordningen eller den nationella säkerheten uppställts. |
Gällande svenska bestämmelser torde väl täcka innehållet i artikel 1. Avvisningar av utlänningar, som inte har erhållit uppehållstillstånd här. faller utanför artikelns tillimpningsområde. En dom eller ett beslut om utvisning får inte verkställas förrän domen eller beslutet har vunnit laga
kraft. om inte utlänningen har avgett nöjdförklaring. För att undvika eventuella framtida meningsskiljaktigheter om innebörden av en nöjdförklaring :
bör Sverige i samband med rattfikationen avge en särskild deklaration. Det
bör konstateras att en utlänning som avgett nöjdförklaring enligt 708 i
utlänningslagen (1980:376) därigenom har avstått från rätten att få ett
beslut om utvisning omprövat. En nöjdförklaring kan inte heller återtas.
Har utlänningen överklagat beslutet innan nöjdförklaringen avges, anses
hans talan återkallad genom nöjdförklaringen.
Artikel 2 avser rätten för den som dömts för ett brott att få skuldfrågan
eller det ådömda straffet omprövat av högre domstol. En likartad bestämmelse finns i artikel 14 mom. 5 i FN-konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.
Några svårigheter att förena bestämmelserna med gällande svensk lag föreligger inte. Artikel 2 innehåller inga föreskrifter med avseende på
formen för omprövningen. I förarbetena till artikeln sägs dock att rätten att
begära prövningstillstånd i sig är att anse som en omprövning i den mening
som avses I artikeln. Man kan utgå från att avgörandet av en fråga om prövningstillstånd inte förutsätts ske vid en muntlig förhandling. Detta skulle tyda på att artikel 6: 1 i konventionen. som gäller rätten till opartisk och offentlig rättegång, inte är tillämplig på omprövning enligt artikel 2 i
den meningen att muntlig förhandling krävs. Den svenska överrättsproces-
sen. som i vissa fall medger skriftlig handläggning i brottmål, kan därför
inte anses stå I strid med föreskrifterna i artikel 2 i protokollet.
Artikel 3 stadgar om rätt till ersättning i vissa fall med anledning av felaktiga domar i brottmål. En motsvarande bestämmelse finns i artikel 14 mom. 6 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.
I svensk rätt finns inte någon allmän bestämmelse om ersättning till den
som dömts och undergått straff för brottslig gärning enligt en dom som senare visar sig felaktig. Om påföliden har varit fängelse, förvandlings-
straff för böter eller frihetsstraff har den dömde rätt till ersättning enligt lagen (1974: 515) om ersättning vid frihetsinskränkning. Ersättning utgår
,
oberoende av om den felaktiga domen har tillkommit genom något fel eller försummelse från domares eller domstols sida. Ersättning utgår för ut-
gifter, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och lidande.
Om påföljden är böter skall dessa, om de har betalats, avkortas och
återbetalas i överensstämmelse med "11 § bötesverkställighetslagen (1979: 189). Enligt skadeståndslagen (1972:207) kan viss ersättning utgå, om den dömde har lidit skada till följd av fel eller försummelse vid myndighetsut-
övning. 1 lagen föreskrivs vissa särskilda förutsättningar för sådan skade-
ståndsskyldighet för staten. Bl.a. förutsätts att de krav har blivit åsidosatta som med hänsyn till verksamhetens art och ändamål skäligen kan
ställas på dess utövning (standardregeln).
De möjligheter till gottgörelse åt de dömda som sålunda föreligger enligt
svensk rätt får anses uppfylla kraven enligt artikel 3. Artikeln kan således
godkännas utan lagändringar.
Artikel 4 uppställer förbud mot lagföring mer än en gång för samma sak. FN-konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter har ett något
annorlunda utformat förbud i artikel 14 mom. 7. Bestämmelserna i artikeln stämmer väl med den svenska lagstiftningen.
Artikelns tredje moment stadgar att ingen inskränkning får göras i denna rättighet med stöd av artikel I5 i konventionen. Den artikeln gäller rätten
att göra avvikelser från skyldigheterna enligt konventionen under krig eller i annat allmänt nödläge som hotar nationens existens. Artikel 5 kräver likställdhet mellan makar i fråga om rättigheter och
ansvar både inbördes och i förhållande till deras barn. Kravet på likställdhet gäller vid äktenskapets ingående, under äktenskapet och i händelse av : dess upplösning. En likartad bestämmelse finns i artikel 23 mom. 4 i FN-konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.
Den svenska lagstiftningen om äktenskap och barn svarar helt mot de krav som följer av artikel 5.
Av protokollets slutbestämmelser torde endast artikel 7: 2 påkalla några kommentarer. Sverige har vid ratiftkation av konventionen samt det första och fjärde tilläggsprotokollet avgett förklaring enligt artikel 25 om erkän-
nande av kommissionens behörighet att motta framställningar från enskilda personer, icke-statliga organisationer eller grupper av enskilda. Sverige bör vid ratifikationen av det sjunde protokollet avge en motsvarande förklaring beträffande artiklarna 1—5 i protokollet.
Sverige har även, med förbehåll om ömsesidighet, erkänt domstolens jurisdiktion enligt artikel 46 med avseende på konventionen samt det första
och fjärde tilläggsprotokollet. Vid ratiftikationen av det sjunde protokollet bör Sverige genom en särskild förklaring godta domstolens jurisdiktion också beträffande artiklarna I—5 i protokollet.
6 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
dels godkänna protokoll nr 7 till konventionen angående skydd för
de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,
dels medge att Sverige vid ratifikation av protokoll nr 7 avger
förklaringar både om erkännande enligt artikel 25 av kommissio-
nens behörighet att ta emot framställningar från enskilda perso-
ner, icke-statliga organisationer eller grupper av enskilda och om
godtagande enligt artikel 46 av domstolens tvingande jurisdiktion
beträffande artiklarna 1—5 i protokollet.
7 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredra-
ganden har lagt fram.
Protocol No. 7 Protocole N? 7 to the Convention for the Protection of å la Convention de sauvegarde des Droits Human Rights and Fundamental Free- de I Homme et des Libertés fondamendoms tales
The member States of the Council of Eu- Les Etats membres du Conseil de F'Europe signatory hereto, rope, signataires du présent Protocole, Being resolved to take further steps to en- Résolus å prendre de nouvelles mesures sure the collective enforcement of certain propres å assurer la garantie collective de rights and freedoms by means of the Conven- certains droits et Iibertés par la Convention tion for the Protection of Human Rights and de sauvegarde des Droits de I Homme et des Fundamental Freedoms signed at Rome on 4 Libertés fondamentales, signée å Rome le 4 November 1950 (hereinafter referred to as novembre 1950 (ci-apreés dénommeée «la Con- "the Convention”"), vention »), Have agreed as follows: Sont convenus de ce qui suit:
Article I Article I
1. An alien lawfully resident in the terri- 1. Un étranger résidant régulicrement sur
tory of a State shall not be expelled therefrom le territoire d'un Etat ne peut en étre expulsé
except in pursuance of a decision reached in qu'en exécutton d'une décision prise conforaccordance with law and shall be allowed: mément å la loi et doit pouvoir:
a. to submit reasons against his expulsion, a. faire valoir les raisons qui militent contre son expulsion,
b. to have his case reviewed, and b. faire examiner son cas, et ce. to be represented for these purposes be- c. se falre représenter å ces fins devant fore the competent authority or a person or I'autorité compétente ou une ou plusieurs persons designated by that authority. personnes désignées par cette autorité. 2. An alien may be expelled before the 2. Un étranger peut étre expulst avant exercise of his rights under paragraph 1.a, bh I'exercice des droits énumérés au paragraphe and c of this Article, when such expulsion is la, hb et ce de cet article lorsque cette expul-
necessary in the interests of public order or is sion est nécessaire dans Vintérét de Fordre
grounded on reasons of national security. public ou est basée sur des motifs de sécurité nationale.
Article 2 Article 2 1. Everyone convicted of a criminal of- I. Toute personne déclarée coupable fence by a tribunal shall have the right to d'une infraction pénale par un tribunal a Ic have his conviction or sentence reviewed by droit de faire examiner par une juridiction
a higher tribunal. The exercise of this right, supérieure la déclaration de culpabilité ou la
including the grounds on which it may be condamnation. L'exercice de ce droit, y excrcised, shall be governed by law. compris les motifs pour lesquels il peut étre 2. This right may be subject to exceptions exercé, sont régis par la loi. in regard to offences of a minor character, as 2. Ce droit peut faire N'objet d"exceptions prescribed by law, or in cases in which the pour des infractions mineures telles qu'elles person concerned was tried in the first in- sont définies par la lor ou lorsque Pintéressé a
stance by the highest tribunal or was convict- été jugé en premiére instance par la plus
ed following an appeal against acquittal. haute juridiction ou a été décelaré coupable et condamné ä Ja suite d'un recours contre son acquittement.
Översättning
Protokoll nr 7
till konventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
Europarådets medlemsstater, som undertecknat detta protokoll,
som beslutat att vidta ytterligare åtgärder för att gemensamt säkerställa vissa rättigheter och friheter genom konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna undertecknad i Rom den 4 november 1950 (här nedan kallad ”konventionen”'),
har kommit överens om följande:
Artikel I
1. En utlänning som lagligen är bosatt på
en stats territorium får utvisas därifrån endast efter ett i laga ordning fattat beslut och
skall tillåtas
a. framlägga skäl som talar mot utvisning-
en, b. få sin sak omprövad, och
c. för dessa ändamål företrädas genom
ombud inför vederbörande myndighet eller
inför cen eller flera av denna myndighet utsedda personer.
2. En utlänning kan utvisas innan han utövar sina rättigheter enligt moment 1 a, b och
c i denna artikel, när utvisningen är nödvän-
dig i den allmänna ordningens intresse eller motiveras av hänsyn till den nationella säkerheten.
Artikel 2
EF. Var och en som dömts av domstol för brottslig gärning skall ha rätt att få skuldfrågan eller straffet omprövat av högre domstol. Utövandet av denna rätt, inbegripet grunderna för dess utövande, skall regleras i lag.
2. Undantag från denna rätt får göras vad
avser mindre grova gärningar, enligt föreskrift i lag. eter i de fall då vederbörande har
dömts i första instans av den högsta domsto-
len celler har dömts efter det att en frikännande dom har överklagats.
Article 3 Article 3
When a person has by a final decision been Lorsqu'une condamnation pénale définiconvicted of a criminal offence and when tive est ultérieurement annulée, ou lorsque Ia subsequently his conviction has been re- gråce est accordée, parce qu'un fait nouvcau versed, or he has been pardoned, on the ou nouvellement révélé prouve qu'il s'est ground that a new or newly discovered fact produit une erreur judiciaire, la personne qui shows conclusively that there has been a mis- a subi une peine en raison de cette condam-
carriage of justice, the person who has suf- nation est indemnisée, conformément a la loi
fered punishment as a result of such convic- ou å M'usage en vigueur dans I'Etat concerné, tion shall be compensated according to the å moins qu'il ne soit prouvé que la non-rév-
law or the practice of the State concerned, élation en temps utile du fait inconnu fui est unless it is proved that the non-disclosure of imputable en tout ou en partie.
the unknown fact in time is wholly or partly attributable to him.
Article 4 Article 4
1. No one shall be liable to be tried or 1. Nul ne peut étre poursuivi ou puni pénapunished again in criminal proceedings under lement par Iles juridictions du méme Etat en the jurisdiction of the same State for an of- raison d'une infraction pour laquelle il a déjå fence for which he has already been finaily été acquitté ou condamné par un jugement
acquitted or convicted in accordance with the définitif conformément å la loi et å la procé- : law and penal procedure of that State. dure pénale de cet Etat. 2. The provisions of the preceding para- 2. Les dispositions du paragraphe précé-
graph shall not prevent the reopening of the dent n'empéchent pas la réouverture du case in accordance with the law and penal procés, conformément å la loi et å la procéprocedure of the State concerned, if there is dure pénale de F'Etat concerné, si des faits evidence of new or newly discovered facts, nouveaux ou nouvellement révélés ou un or if there has been a fundamental defect in vice fondamental dans la procédure précéthe previous proceedings, which could affect dente sont de nature å affecter le jugement the outcome of the case. intervenu.
3. No derogation from this Article shall be 3. Aucunce dérogation n'est autorisée au made under Article 15 of the Convention. pråésent article au titre de Varticle 15 de la
Convention. :
Article 5 Article 5
Spouses shall enjoy equality of rights and Les époux jouissent de I'égalité de droits et responsibilities of a private law character be- de responsabilités de caractére civil entre eux tween them, and in their relations with their et dans leurs relations avec leurs enfants au children, as to marriage, during marriage and regard du mariage, durant le mariage et lors
in the event of its dissolution. This Article de sa dissolution. Le présent article n'em-
shall not prevent States from taking such påche pas les Etats de prendre les mesures measures as are necessary in the interests of nécessaires dans I intérét des enfants. the children.
Article 6 Article 6
1. Any State may at the time of signature 1. Tout Etat peut, au moment de la signaor when depositing its instrument of ratifica- ture ou au moment du dépöt de son instrution, acceptance or approval, specify the ter- ment de ratification, d'acceeptation ou d'ap-
ritory or territories to which this Protocol probation, désigner Ile ou Iles territoires aux-
shall apply and state the extent to which it quels s'appliquera le présent Protocole, en undertakes that the provisions of this Proto- indiquant la mesure dans laguelle il s'engage col shall apply to such territory or territories. å ce que les dispositions du présent Protocole
s'appliquent å ce ou ces territoires.
Artikel 3
Har en lagakraftvunnen dom varigenom nägon dömts för brottslig gärning senare upphävts eller nåd beviljats på grund av en ny eller nyuppdagad omständighet, som styrkt att domen var felakug, skall den som under-
gått straff till följd av domen gottgöras i enlighet med den berörda statens lag eller praxis.
om det inte visas att det helt eller delvis berott på honom själv att den tidigare ej kända omständigheten inte blivit uppdagad i tid.
Artikel 4
I. Ingen får rannsakas eller straffas på nytt
genom brottmälsförfarande i samma stat för ett brott för vilket han redan blivit slutligt frikänd eller dömd i enlighet med lagen och rättegångsordningen i denna stat.
2. Bestämmelserna i föregående moment skall inte utgöra hinder för att målet tas upp
på nytt i enlighet med lagen och rättegångs-
ordningen i den berörda staten, om det föreligger bevis om nya eller nyuppdagade omständigheter eller om ett grovt fel begåtts i det tidigare rättegångsförfarandet som kan ha
påverkat utgången i målet.
3. Ingen inskränkning i denna artikel får göras med stöd av artikel 151 konventionen.
Artikel 5
Makar skall vara likställda i fråga om rättigheter och ansvar av privaträttslig natur inbördes samt i förhållande till sina barn. vid
äktenskapets ingående, under äktenskapet
och i händelse av dess upplösning. Denna artikel skall inte utgöra hinder för staterna att
vidta sådana åtgärder som är nödvändiga i barnens intresse.
Artikel 6
I. Varje stat kan vid tidpunkten för under-
tecknandet eller när den deponerar sitt ratifi-
kations-, antagande- eller godkännandeinstrument uppge på vilket territorium eller vilka territorier detta protokoll skall vara tilllämpligt samt ange i vilken utsträckning den åtar sig att tillämpa protokollets bestämmelser på detta territorium eller dessa territorier.
2. Any State may at any later date, by a 2. Tout Etat peut, å tout autre moment par declaration addressed to the Secretary Gen- la suite, par une déclaration adressée au Secral of the Council of Europe, extend the cerétaire Général du Conseil de I'Europe, application of this Protocol to any other terri- étendre application du présent Protocole å
tory specified in the declaration. In respect of tout autre territoire désigné dans la déclarasuch territory the Protocol shall enter into tion. Le Protocole entrera en vigueur å I'éforce on the first day of the month following gard de ce territoire le premier jour du mois the expiration of a period of two months after qui suit I'expiration d'une période de deux
the date of receipt by the Secretary General mois aprés la date de réception de la déclara-
of such declaration. tion par Ice Secrétaire Général. 3. Any declaration made under the two 3. Toute déclaration faite en vertu des preceding paragraphs may, in respect of any deux paragraphes précédents pourra étre reterritory specified in such declaration, be tirée ou modifiée en ce qui concerne tout
withdrawn or modified by a notification ad- territoire désigné dans cette déclaration, par
dressed to the Secretary General. The with- notification adressée au Secrétaire Général. drawal or modification shall become effective Le retrait ou la modification prendra effet le on the first day of the month following the premier jour du mois qui suit I'expiration expiration of a period of two months after the d'une période de deux mois aprés la date de
date of receipt of such notification by the” réception de la notification par le Secrétaire Secretary General. Général. .
4. A declaration made in accordance with 4. Une déclaration faite conformément au this Article shall be deemed to have been présent article sera considérée comme ayant made in accordance with paragraph I of Arti- été faite conformément au paragraphe 1 de. cle 63 of the Convention. Particle 63 de la Convention.
5. The territory of any State to which this 5. Le territoire de tout Etat auquel le préå-
Protocol applies by virtue of ratification, ac- sent Protocole s'applique en vertu de sa rati-
ceptance or approval by that State, and each fication, de son acceptation ou de son appro-
territory to which this Protocol is applied by bation par ledit Etat, et chacun des territoires virtue of a declaration by that State under auxquels Ice Protocole s'applique en vertu this Article, may be treated as separate terri- d'une déclaration souscrite par ledit Etat tories for the purpose of the reference in Arti- conformément au pråésent article, peuvent cle 1 to the territory of a State. étre considérés comme des territoires dis-
tincts aux fins de la référence au territoire
d'un Etat faite par Varticle 1.
Article 7 . Article 7
I. As between the States Parties, the pro- I. Les Etats Parties considérent Iles arti-
visions of Articles I to 6 of this Protocol shall cles I å 6 du présent Protocole comme des
be regarded as additional Articles to the Con- articles additionnels å la Convention et toutes vention, and all the provisions of the Conven- les dispositions de la Convention s'applition shall apply accordingly. quent en conséquence.
2. Nevertheless, the right of individual re- 2. Toutefois, le droit de recours individuel course recognised by a declaration made un- reconnu par une déclaration faite en vertu de der Article 25 of the Convention, or the ac- Particle 25 de la Convention ou la reconnais-
ceptance of the compulsory jurisdiction of sance de la juridiction obligatoire de la Cour
the Court by a declaration made under Arti- faite par une déclaration en vertu de article
cle 46 of the Convention, shall not be effec- 46 de la Convention ne s'exercera en ce qui
tive in relation 10 this Protocol unless the concerne le présent Protocole que dans la State concerned has made a statement recog- mesure ov I'Etat intéressé aura déclaré re-
nising such right, or accepting such jurisdic- connaitre ledit droit ou accepter ladite jurition in respect of Articles 1 to 5 of this Proto- diction pour les articles I å 5 du Protocole.
col.
2. Varje stat kan när som helst vid en sena-
re tidpunkt, genom en förklaring ställd till
Europarådets generalsekreterare, utsträcka tillämpningen av detta protokoll till ett annat
territorium som uppges i förklaringen. Med avseende på ett sådant territorium träder protokollet i kraft den första dagen i den månad
som följer etter utgången av en period på två
månader efter den dag då generalsekreteraren tog emot förklaringen.
3. Varje förklaring som avgetts i enlighet
med de båda föregående momenten kan, med avseende på ett territorium som har uppgetts i förklaringen, återkallas eller ändras genom en underrättelse ställd tull generalsekretera-
ren. Återkallelsen eller ändringen gäller från den första dagen i den mänad som följer efter
utgången av en period på två månader efter
den dag då generalsekreteraren tog emot underrättelsen.
4. En förklaring som avgetts i enlighet med denna artikel skall anses ha tillkommit i överensstämmelse med artikel 63 mom. 1 i kon-
ventionen.
5. Varje stats territorium, varpå detta protokoll är tillämpligt till följd av denna stats ratifikation, antagande eller godkännande, liksom varje territorium. varpå protokollet är tillämpligt på grund av en av summa stat avgiven förklaring med stöd av denna artikel, kan betraktas som särskilda territorier när det
gäller hänvisningen i artikel 1 till en stats
territorium.
Artikel 7
1. I förhållandet mellan de stater som är parter skall bestämmelserna i artiklarna 1—06 i detta protokoll anses som tilläggsartiklar till konventionen, och alla konventionens bestämmelser skall tillämpas i enlighet därmed.
2. Dock skall den rätt för enskilda personer att göra framställningar som erkänts genom en förklaring avgiven enligt artikel 25 i konventionen, eller en förklaring om godtagande av domstolens tvingande jurisdiktion. avgiven enligt artikel 46 I konventionen, inte gälla vad. avser detta protokoll, om inte den berörda staten förklarat sig erkänna denna
rätt eller godta denna jurisdiktion beträffande artiklarna 1-5 i detta protokoll.
Article 8 Article 8
This Protocol shall be open for signature Le présent Protocole est ouvert å la signaby member States of the Council of Europe ture des Etats membre du Conseil de I'Euwhich have signed the Convention. It is sub- rope qui ont signé la Convention. Il sera souject to ratification, acceptance or approval. A mis å ratification. acceptation ou approbamember State of the Council of Europe may tion. Un Etat membre du Conseil de I' Europe not ratify, accept or approve this Protocol ne peut ratifier, accepter ou approuver le préwithout previously or simultaneously ratify- sent Protocole sans avoir simultanément ou
ing the Convention. Instruments of ratifica- antérieurement ratifié la Convention. Les in-
tion, acceptance or approval shall be deposit- struments de ratification, d'acceptation ou ed with the Secretary General of the Council d”approbation seront déposés prås le Secréof Europe. taire Général du Conseil de I' Europe.
Article 9 Article 9
1. This Protocol shall enter into force on 1. Le présent Protocole entrera en vigueur the first day of the month following the expi- le premier jour du mois qui suit P'expiration ration of a period of two months after the d'une période de deux mois aprés la date å date on which seven member States of the laquelle sept Etats membres du Conseil de Council of Europe have expressed their cön- I' Europe auront exprimé leur consentement å sent to be bound by the Protocol in accor- étre liés par le Protocole conformément aux dance with the provisions of Article 8. dispositions de F'article 8.
2. In respect of any member State which 2. Pour tout Etat membre qui exprimera
subsequently expresses its consent to be ultérieurement son consentement å étre lié bound by it, the Protocol shall enter into parle Protocole, celui-ci entrera en vigueur le
force on the first day of the month following premier jour du mois qui suit I'expiration
the expiration of a period of two months after d'une période de deux mois aprés la date du
the date of the deposit of the instrument of dépöt de Pinstrument de ratification, d'acratification, acceptance or approval. ceptation ou d"approbation.
Article 10 Article 10
The Secretary General of the Council of Le Secrétaire Général du Conseil de I Eu- Europe shall notify all the member States of rope notifiera å tous Iles Etats membres du the Council of Europe of: Conseil de I' Europe:
a. any signature: a. toute signalure :
b. the deposit of any instrument of ratifica- b. le dépöt de tout instrument de ratification, acceptance or approval; tion, d"acceptation ou d'approbation ;
c. any date of entry into force of this Pro- ce. toute date d'entrée en vigueur du prétocol in accordance with Articles 6 and 9; sent Protocole conformément å ses articles 6
et 9.
d. any other act, notification or declara- d. tout autre acte, notification ou déclaration relating to this Protocol. tion ayant trait au présent Protocole.
In witness whereof the undersigned, being En foi de quoi, les soussignés dåment auduly authorised thereto, have signed this Pro- torisés å cet effet, ont signé le présent Prototocol. cole.
Done at Strasbourg, this 22nd day of No- Fait å Strasbourg, le 22 novembre 1984, en vember 1984, in English and French, both frangais et en anglais, les deux textes faisant texts being equally authentic, in a single copy également foi, en un seul exemplaire qui sera
which shall be deposited in the archives of déposé dans les archives du Conseil de r' Eu-
the Council of Europe. The Secretary Gener- rope. Le Secrétaire Général du Conseil de al of the Council of Europe shall transmit I'Europe en communiquera copie certifiée certified copies to each member State of the conforme å chacun des Etals membres du Council of Europe. Conseil de I' Europe.
Artikel 8
Detta protokoll står öppet för undertecknande av de medlemsstater i Europarådet som har undertecknat konventionen. Det skall ratificeras, antas eller godkännas. En medlemsstat i Europarådet får inte ratificera, anta eller godkänna detta protokoll utan tidigare eller samtidig ratifikation av konventionen. Ratifikations-, antagande- eller godkännandeinstrumenten skall deponeras hos Europarådets generalsekreterare.
Artikel 9
1. Detta protokoll träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period på två månader efter den dag då
sju av Europarådets .medlemsstater har uttryckt sitt samtycke till att vara bundna av
protokollet i enlighet med bestämmelserna i
artikel 8.
2. Med avseende på en medlemsstat som
senare uttrycker sitt samtycke till att vara bunden av protokollet träder detta i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period på två månader efter
dagen för depositionen av ratifikations-, antagande- eller godkännandeinstrumentet.
Artikel 10
Europarådets generalsekreterare skall underrätta alla Europarådets medlemsstater om
a. varje undertecknande;
b. depositionen av varje ratifikations-, antagande- eller godkännandeinstrument;
c. varje datum för detta protokolls ikraftträdande enligt artiklarna 6 och 9;
d. varje annan åtgärd, underrättelse eller förklaring som rör detta protokoll.
Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat detta protokoll.
Upprättat i Strasbourg den 22 november
1984 på engelska och franska, vilka båda texter har samma giltighet, i ett enda exem-
plar, som skall vara deponerat i Europarådets arkiv. Europarådets generalsekreterare skall
överlämna bestyrkta avskrifter till varje medlemsstat i Europarådet.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985