1984/85:218

Skr 1984/85: 218

Regeringens skrivelse

1984/85: 218

med redovisning av vissa planerade åtgärder för att effektivisera statens insatser inom informationsteknologiområdet; beslutad den 30 maj 1985.

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar SVANTE LUNDKVIST

THAGE G PETERSON

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen ges en redovisning av dels informationsteknologins industriella betydelse, dels planerade åtgärder för en effektivisering av statens insatser för utbildning, forskning och teknisk utveckling inom informationsteknologiområdet samt dels av nuvarande insatser, problem och behov rörande utbildning, forskning och teknisk utveckling inom informationsteknologiområdet inom försvarsmakten, telekommunikationssektorn, högskole- och forskningssystemet, gymnasieskolan, arbetsmarknadsutbildningen, arbetsmiljöområdet, de industripolitiska organen samt inom den civila statsförvaltningen.

I Riksdagen 1984/85.1 saml. Nr 218

Skr. 1984/85: 218 2

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1985-05-30

Närvarande: statsrådet Lundkvist, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Holmberg. Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Peterson

Skrivelse med redovisning av vissa planerade åtgärder för att effektivisera statens insatser inom informationsteknologiområdet

1¶Inledning

På förslag av regeringen beslöt riksdagen i december 1983 att genomföra ett nationellt mikroelektronikprogram (prop. 1983/84:8, NU 11, rskr 130). I samband med detta beslut uttalade riksdagen att ett nationellt informationsteknologiprogram borde presenteras för riksdagen under budgetåret 1984/85.

Regeringen gav i juni 1984 vissa myndigheter som är direkt berörda av informationsteknoiogin i uppdrag att utarbeta ett underlag till ett svenskt informationsteknologiprogram. Dessa var televerket, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). forskningsrådsnämnden (FRN), humanistisksamhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR), delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI), skolöverstyrelsen (SÖ), arbetarskyddsstyrelsen (ASS), arbetarskyddsfonden (ASF), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), styrelsen för teknisk utveckling (STU) och statens industriverk (SIND). Vidare utarbetade överbefälhavaren (ÖB) med stöd från försvarets materielverk (FMV) och försvarets forskningsanstalt (FOA) i särskild ordning ett samlat underlag för det militära försvaret.

STU, UHÄ och ASF fick i uppdrag att gemensamt samordna arbetet.

Uppdraget slutfördes den 15 oktober 1984. Programunderlaget har remissbehandlats.

Programunderlaget är uppdelat i tre block: I. Mikroelektronik, 2. Systemteknik och 3. Informationsteknologins användning och innehåller en redovisning av pågående och planerade insatser. Underlaget innehåller vidare en genomgång av förutsättningarna för en framtida användning och

Skr. 1984/85: 218 ee 3

utveckling av informationsteknologi i Sverige. Vidare berörs i ett särskilt avsnitt frågor om profilering vid landets högskolor, internationellt samarbete och förslag från vissa utredningar. I ett avslutande avsnitt görs en samlad bedömning av områden med behov av ytterligare insatser.

Till protokollet i detta ärende bör fogas en sammanfattning av programunderlaget som bilaga I.

Jag avser att i det följande inledningsvis redovisa informationsteknologins industriella betydelse (avsnitt 2). Därefter går jag över till att beskriva statens roll för en positiv utveckling inom informationsteknologin (avsnitt 3). Vidare redovisas planerade åtgärder för att effektivisera statens insatser för utbildning, forskning och teknisk utveckling inom informationsteknologiområdet (avsnitt 4). Slutligen redovisas nuvarande insatser, problem och behov rörande utbildning, forskning och teknisk utveckling inom försvarsmakten, telekommunikationssektorn, högskole- och forskningssystemet, arbetsmarknadsutbildningen, arbetsmiljöområdet, de industripolitiska organen samt inom den civila statsförvaltningen (avsnitten 5—7).

2¶Informationsteknologins industriella betydelse

2.1 Inledning

Informationsteknologin har utvecklats utomordentligt snabbt under de senaste 10—20 åren. Denna nya teknik har varit mycket framgångsrik både tekniskt och kommersiellt. De tekniska framstegen har inneburit kraftigt ökade möjligheter för informationshantering. Den kommersiella framgången kan avläsas i höga tillväxttal och en allt vidare tillämpning av den nya tekniken inom flertalet samhällssektorer.

Med informationsteknologi avses i det följande automatisk hantering och överföring av i huvudsak digital information med hjälp av mikroelektronik. Detta är en allmänt hållen definition som markerar att informationsteknologins framväxt är intimt förknippad med mikroelektroniken. Ibland innefattas i informationsteknologi även t.ex. telekommunikationer och konsumentelektronik baserade på mer konventionell teknik.

Den snabba nedskalningen av elektroniska komponenter till mikroelektronik och integrerade kretsar, utvecklingen av optiska fibrer och av effektivare programvaror har påskyndat informationsteknologins genombrott. Dessa tekniska genombrott har inneburit en oerhört mycket snabbare informationshantering, ökad tillförlitlighet och att informationshanteringen blivit väsentligt billigare. Den nya tekniken har också medfört möjligheter att överföra mänskligt tankearbete till maskiner och att bearbeta stora informationsmängder på ett sätt som tidigare över huvud taget inte var möjligt.

Knappast någon sektor kommer att få så vittomfattande effekter på hela

Skr. 1984/85: 218 4

samhället som informationsteknologin. En allt större andel av de förvärvsarbetande sysslar i sitt arbete på olika sätt med den nya tekniken. SCB har uppskattat att år 1984 hade i Sverige 980 000 personer inslag av dataarbetsuppgifter i sitt arbete. Ca 35 Jo av befolkningen hade enligt SCB-undersökningen någon erfarenhet — genom arbete, utbildning eller annat — av datorer. I vissa framtidsstudier har informationsteknologins betydelse jämställts med den som ångkraften, elektriciteten och bilen på sin tid hade då det gällde att omdana samhället. Man har också talat om det post-industriella samhället; då informationshantering ersätter det direkta produktionsarbetet som primär aktivitet i samhället.

Den industriella ekonomiska betydelsen av informationsteknologin ligger dels i tillverkningen av produkter baserade på informationsteknologi, dels i användningen av sådana produkter.

De mest betydelsefulla aspekterna av informationsteknologin ur tillverkningsperspektiv är för det första att:

Informationsteknologin är en tillväxtsektor. Den är ett av de få områden där produktionen förväntas ha en hög långsiktig tillväxt. I alla utvecklade industriländer görs bedömningen att informationsteknologin är oundgänglig för att de skall kunna bevara sin ställning som industrinationer. För det andra är informationsteknologiindustrin en strategisk bransch. Det faktum att informationsteknologi är en nyckelteknologi med vida tillämpningsområden innebär att det är ett nationellt intresse att ha en stark informationsteknologiindustri. En för liten inhemsk informationsteknologiindustri kan ur försörjnings- och säkerhetspolitisk synvinkel leda till ett stort utlandsberoende.

Användningen av informationsteknologi inom industri och tjänstesektor kan ge stora förändringar. Den nya tekniken kan kraftigt höja produktiviteten både inom industri och tjänstesektor. Den kan också användas som bas för nya affärsidéeer. En snabb och vid tillämpning av informationsteknologi är därför en viktig förutsättning för näringslivets konkurrenskraft.

Vidare används informationsteknologiska produkter i ökad utsträckning som insatsvara i andra slag av produkter, t. ex. bilar, kameror, hushållsapparater, medicinsk apparatur och TV-apparater. Informationshantering är inte dessa produkters primära funktion, men med hjälp av den nya tekniken förbättras styrfunktionen eller prestandan.

2.2 Internationell översikt

Under 1960- och 1970-talen har en rad nya elektroniska produkter introducerats på marknaden: den integrerade kretsen, persondatorn, digitala telefonväxlar, industrirobotar. videobandspelare, miniräknare, optisk kabel, ordbehandlare, dataspel, kvartsur m.m. Tidigare fanns dessa produkter inte på marknaden eller var mycket margimelta.

Några exempel kan få illustrera den mycket snabba tekniska utveckling-

Skr. 1984/85: 218 os S

en på området. Kapaciteten på minneskretsar har fördubblats vart 3-4 år. Priset räknat per minnesenhet har på tio år minskat till en hundradel. En enkel miniräknare som i början av 1970-talet kostade ca 1000 kr kan idag köpas för 30-40 kr. Det mekaniska uret har nästan helt ersatts av den elektroniska kvartsklockan. År 1960 innehöll SIC (Standard Industrial Classification) 30 elektroniska produktkategorier. På 20 år ökade denna siffra nära åtta gånger till 233 olika produktkategorier.

Muarknadstillväxten för informationsteknologiska produkter är avsevärt högre än industrigenomsnittet. År 1984 växte elektronikindustrin med ca 2096.

De två snabbast växande branscherna i USA:s industri perioden 1972-82 var halvledare (årlig produktionstillväxt 34 26 i löpande priser) och datorer och datorutrustning (1996). Även tillväxten inom dataserviceföretagen var kraftig. Mellan 1981 och 1984 ökade dessa antalet anställda med 42 4.

Amerikansk och japansk dominans

Världsmarknaden för elektronikprodukter domineras kraftigt av amerikanska och japanska producenter. USA:s och Japans sammanlagda andel av världsproduktionen är ca 65 26. Västeuropas andel kan uppskattas till knappt 2096. Västeuropa har också ett trendmässigt växande underskott i handeln med informationsteknologiska produkter. USA har sedan 1983 ett underskott i handeln med elektronikprodukter. Detta betingas bl. a. av en hög intern handel i stora företag.

Den amerikanska och japanska dominansen gäller främst datorer och mikroelektronik. Västeuropa importerar ca 7076 av sitt behov av datorer och kringutrustning. USA svarade 1982 för ca 50926 av världens datorproduktion; Japan för 13 90.

Amerikanska och japanska företag svarar för drygt 9026 av världsproduktionen av integrerade kretsar. Av världens tio största tillverkare av integrerade kretsar för avsalu är endast ett företag europeiskt; Philips. Europas andel av världsproduktionen var endast 6 6 år 1982, att jämföra med Västeuropas andel av konsumtionen som var 2026. Europas andel av USA:s import av halvledare har minskat från 52 20 år 1972 till 16 20 år 1984.

De flesta prognoser ger mindre goda framtidsutsikter för den europeiska informationsteknologiindustrin; fortsatta andelsförluster och även en minskad andel av konsumtionen av elektronikprodukter. Importberoendet betyder också att europeiska företag inte har nära kontakt med den allra senaste tekniska utvecklingen hos leverantörerna.

För standardiserade integrerade kretsar förutspås ökade storddriftsfördelar, orsakade av att utvecklingskostnaderna — trots användandet av sofistikerade CAD-tekniker i konstruktionsfasen — kommer att stiga kraftigt. Antalet producenter kommer i så fall att minska; något som ytterligare kommer att öka de redan stora amerikanska och japanska företagens dominans. Detta torde dock inte gälla kundanpassade kretsar.

Skr. 1984/85: 218 6

Industripolitik Japan har varit föregångsland när det gäller medvetna industripolitiska satsningar på informationsteknologi. Flera större program har genomförts, bl.a. VLSI (Very Large Scale Integrated Circuits) 1976-79, som anses ha verksamt bidragit till Japans framgångar på halvledarmarknaden. I USA finns mycket stora FoU-program inom försvars- och rymdsektorerna. Dessa kommer också den civila produktionen till godo. De mindre goda framtidsutsikterna för den europeiska elektronikindustrin och de stora amerikanska och japanska statliga programmen har lett till en kraftig intensifiering av de statliga informationsteknologiska satsningarna i Västeuropa. Under de senaste åren har ett flertal nya program startats. Ett gemensamt drag hos dessa program är en inriktning på forskning och industriell utveckling. Ett viktigt inslag är vidare att samordna och kraftsamla de nationella resurserna. Denna tankegång var ett viktigt motiv för det s.k. ESPRIT-programmet inom EG, som inleddes år 1984. Huvudproblemet i Europa ansågs vara att resurserna alltför mycket splittrades, istället för att kraftsamlas till projekt som kunde mäta sig med de amerikanska och japanska.

2.3 Informationsteknologins användning och spridning En snabb spridning av informationsteknologin är väsentlig för att produktivitetsvinster och andra fördelar skall kunna utnyttjas och för att svensk elektronikindustri skall få en högt utvecklad hemmamarknad. Informationsteknologin har tillämpningar inom alla samhällssektorer — industri, jordbruk, offentlig sektor, handel, sjukvård och kommunikationer. Svensk industri genomgår f.n. en snabb datorisering. Under 1970-talet och hittills under 1980-talet har tillförseln av datorer och datorstyrd utrustning (robotar, numeriskt styrda maskiner m.m.) ökat med 10—15 96 årligen. År 1982 utgjorde investeringar i datorstyrd produktion och administrativa datorsystem enligt Data- och elektronikkommitténs (DEK) skattningar (SOU 1984:51) drygt 2026 av industrins maskininvesteringar. Beaktar man även leasing av sådan utrustning blir andelen nära 3020. Utnyttjandet av informationsteknologi kan leda till mycket stora produktivitetsvinster. Enligt vissa skattningar kan sysselsättningsminskningen bli så stor som 40-60 24 i flera fall, ibland ännu större. Sådana rationaliseringsvinster berör dock bara vissa avdelningar i företag; därtill ett mycket begränsat antal företag. Såsom DEK framhåller betyder detta inte att svensk industri står inför en omfattande automatiseringsvåg. Förutsägelser om att detta skall inträffa har ställts flera gånger under årens lopp, men alltid slagit fel. Ett fullt utnyttjande av den nya tekniken kräver att många tekniska, organisatoriska och ekonomiska restriktioner övervinns. Fortfarande svarar ett fåtal företag för en stor del av installationerna av dator-

Skr. 1984/85: 218 oo 7

stödd produktionsteknik. Exempelvis var enligt DEK:s uppskattning år 1984 35 26 av industrirobotarna koncentrerade till endast sju företag.

Utnyttjandet av ny teknik i industriproduktionen ger företagsekonomiska vinster i form av lägre personalkostnader, högre precision och kvalitet, minskad energiåtgång, snabbare omställningar och verktygsbyten och högre maskinhastigheter. Ännu större effekter torde de starkt ökade möjligheterna att bygga upp integrerade produktionssystem att ha. Sådana system, bl.a. i form av s.k. FMS-system (Flexible Manufacturing Systems) ger framför allt ett snabbare produktflöde och mindre varulager. I verkstadsföretag med blandad tillverkning är kapitalbindningen i olika slag av lager (råvarulager, produkter i arbete, färdigvarulager) ofta avsevärt större än den i maskiner och fastigheter. Även en måttlig lagerminskning ger betydande besparingar. En stor fördel hos FMS är också att de ökar möjligheterna till kundanpassning av produkterna. Datortekniken kan väsentligt förbättra planeringen och styrningen av produktionen.

Strukturen på svensk industri är väl anpassad för att utnyttja den nya tekniken. Svensk industri har en stor andel blandad tillverkning; dvs. många produktslag och relativt korta serier. För denna typ av tillverkning är flexibilitet och hög genomströmningshastighet särskilt viktiga. Det är främst på dessa punkter den nya tekniken kan ge stora fördelar.

Inom mer processinriktad industri är användningen av kontrollsystem baserade på modern informationsteknologi numera norm vid installation av ny utrustning. De största avnämarna för utrustning för processkontroll är kemisk industri, järn- och stålindustri men också massa- och pappersindustri, livsmedelsindustri och el- och vattenverk.

Internationell jämförelse

Sverige anses allmänt ha kommit långt i datoriseringen. Ett mått på denna är antalet dataanslutningar (Figur 2.1). Sverige hade i början av 1984 betydligt fler dataanslutningar per 1000 sysselsatta än de övriga nordiska länderna och de stora europeiska länderna.

Sverige ligger också långt framme när det gäller användandet av datorhjälpmedel i industriproduktionen.

Sverige är det robottätaste landet i världen. (Figur 2.1). År 1983 hade Sverige 30 robotar per 10000 industrianställda, att jämföra med Japan 13, Västtyskland 10 och USA 4. Även mätt i absoluta tal har Sverige fler eller ungefär lika många robotinstallationer som stora industriländer som Frankrike, Storbritannien och Italien.

Sverige tillhör de västeuropeiska länder som i hög grad har börjat tillämpå CAD (Computer Aided Design). CAD används bl. a. i konstruktionsarbete i industrin, men även inom arkitektur.

Kontoren — inom industri, privat tjänstesektor och förvaltning — tillhör de största användarna av informationsteknologi. Genom persondatorernas snabba introduktion sedan 1980 har datortekniken på allvar kunnat utnyttjas även av småföretag.

Skr. 1984/85: 218 8

Figur 2.1 Användning av informationsteknologi i Sverige och vissa andra länder Antal dataansilutningar per Industrirobotar, antal per 1000 sysselsatta 1984 10 000 industrianställda 1983 24 30 18 DD c 14 14 5

12 >

&c 13 3 E 10 c < & &

> : 3 É E > & rå Ö

La an [72 -”

alle 2 NA Ala FSA

Kalla: Eurodata Foundation, Televerket Kålla British Robot Association Anmärkning: Data for USA. Canada och Japan saknas

Digitalisering av telenätet. Telefontäthet. huvudledningar per Procentandel abonnenter anslutna till 1000 invånare 1983 digitala stationer (ungefärliga uppgifter) 16 | 599 od ; i 461 H i 10 I 409 401

! [0 ip : , | | t | a rn 365 H

oh H . RA bd i ; ol I : |

[ - I ÖS i | ji y sl bl: > I I glid Et Ä II Fa | TK ol

(lf: | 2 ci) 8 å & (8 El & Pe | sl & ji: c El fe se

; Dn ON £! 2) SiS ic >el

L L i | | L L |

Kalla Televerket Kallu Yearbook of Common Carner Telecomumcauon Statistics (ITU)

Inom sjukvården får den nya tekniken effekter dels genom rationalise-

ring av administrativa funktioner, dels genom en snabb utveckling inom

medicinsk elektronik. (T.ex. diagnostisk utrustning som röntgen, ultraljud

och tomografi; EKG, pace-makers och dialysutrustning). Sverige tillhör de tekniskt mest avancerade länderna på sjukvårdsområdet. Bankerna var bland de första som i större utsträckning tog datatekniken i anspråk. Under de senare åren har kassaterminaler och uttagsautomater (Bankomat och Minuten) introducerats i stor skala. Även inom handeln äger en snabb datorisering rum. Kassafunktionen kan rationaliseras genom allt mer sofistikerade kassaapparater och det s.k. EAN-systemet (streckmärkning). Detta innebär bl. a. att prismärkningen,

som är ett mycket arbetskrävande moment, drastiskt kan skäras ned och

att lagerstyrningen effektiviseras.

Telekommunikationssektorn spelar en dubbel roll. Den är för det första

Skr. 1984/85: 218 9

en viktig användare av informationsteknologi, t.ex. genom att den tillhör storkunderna av mikroelektronik och annan avancerad elektronik. För det andra är dess tjänster och produkter en förutsättning för att skapa en informationsteknologisk infrastruktur. Högt utvecklade telekommunikationer behövs för kommunikation med och mellan datorer och för att kunna utnyttja nya slag av informationsteknologiska tjänster.

Telekommunikationer torde vara det område inom informationsteknologin där Sverige internationellt sett har den bästa positionen. Telefontätheten, mätt som antal huvudledningar per 1000 invånare, är den högsta i världen (Figur 2.1). Siffran för Sverige ligger 30 30 högre än för något annat land. Digitaliseringen av telenätet (genom AXE-systemet) har nått längre än i något annat land (Figur 2.1). I Sverige är i dagsläget ca 16976 av ledningarna digitaliserade, jämfört med 1072 i Frankrike. Vissa statistiska skillnader gör att siffrorna inte är helt jämförbara. USA och Japan ligger som synes långt efter, trots att dessa länder i övriga avseenden är de världsledande inom informationsteknologin. Här kan också nämnas att spridningen av mobiltelefoner i Sverige har nått längre än i något annat land.

Sammanfattningsvis kan sålunda konstateras att datatekniken har haft en tillfredsställande spridningstakt i svensk industri. Detta torde också gälla övrigt näringsliv och förvaltning. På vissa områden ligger USA och Japan före, men jämfört med de västeuropeiska länderna synes spridningen av informationsteknologi i Sverige ligga på en högre nivå.

2.4 Svensk informationsteknologiindustri

Informationsteknologindustrin består av två delar: —- Elektronikindustrin (datorer, elektroniska komponenter, telekommuni-

kationer, medicinsk elektronik, konsumentelektronik m. m.). — Den informationsteknologiska tjänstesektorn (programvaruföretag, da-

taserviceföretag, ADB-avdelningar m. m.).

Svensk informationsteknologiindustri hade år 1983 totalt ca 100000 anställda enligt en analys av industristatistiken redovisad i det underlag till informationsteknologiprogram som STU, ASF och UHÄ har tagit fram. Därav finns ca 60000 i elektronikindustrin och ca 40000 i tjänstesektorn.

Elektronikindustrins (inkl. försvarselektroniken) sysselsättning motsvarar 720 av hela industrin. Produktionsvärdet var år 1983 23 miljarder kr. Förädlingsvärdet var 15,4 miljarder kronor (8,6 26 av hela industrin). Branschen är mycket exportintensiv — 63 70 av produktionen exporterades år 1983. Mellan 1982 och 1983 ökade produktionen med 2596 (löpande priser). Sedan slutet av 1970-talet har elektronikindustrins tillväxt varit markant högre än den för annan verkstadsindustri och industrin i övrigt (Figur 2.2). Elektronikindustrin har ökat sin andel av verkstadsindustrins

Skr. 1984/85: 218 10

Figur 2.2 Produktionsvärdets utveckling 1976—83 inom elektronikindustrin och övrig verkstadsindustri (Index 1976 = 100, löpande priser) 1

260F-

240 Elektronik-

220 industri

200F- 180F 1607

Verkstadsindustri

140k 1201 100

— L ÅL j. L l L

, 76 77 78 79 80 81 82 83 SÅ

Källa: SCB, STU (bearbetning av industristatistiken). Anmärkning: Flera elektronikprodukter har minskat kraftigt i pris under perioden. Tillförlitliga deflatorer finns inte. Därför görs jämförelsen i löpande priser.

förädlingsvärde från 14272 år 1976 till 1992 år 1983. Informationsteknolo-

glindustrin har alltså blivit en allt större del av svensk industri.

Elektronikindustrin har en positiv handelsbalans (Figur 2.3). Överskottet tenderar att minska, men förändringarna är så pass små att trenden är osäker. Sverige är ett av några få europeiska länder med handelsöverskott på elektronikprodukter.

Figur 2.3 Svenska handelsbalans för elektronikprodukter

1 — utförsel

CT) Införsel

1200 +850 1000 +900 800 +1400 600- 400- 200f- 1978 1981 82

SSV

Källa: SCB, STU (bearbetning av industristatistiken). Anmärkning: Siffrorna täcker ca 8870 av elektronikindustrin. Delar av medicinsk elektronik och utrustning för industriell automation ligger utanför. Resultatet påverkas inte nämvärt av detta.

Skr. 1984/85: 218 11

I den informationsteknologiska tjänstesektorn inkluderas ingenjörsfirmor, underhållstjänster, dataserviceföretag samt företagens och den of-

fentliga sektorns ADB-avdelningar. Gränsen mellan den informationsteknologiska industrin och tjänstesektorn är oskarp. Inom tjänstesektorn ut-

förs nämligen också vissa industriella förädlingsmoment. Ett företag kan

starta som ett renodlat tjänsteföretag, men med tiden komma att utföra allt

fler tillverkningsmoment. Omvänt har industriföretagen som regel en betydande tjänsteproduktion.

Elektronikindustrin kan delas upp i nio detbranscher (Figur 2.4 och

Tabell 2.1). Den största av dessa är telekommunikationer med 3392 av sektorns produktionsvärde. Där har Sverige sedan länge en stark ställning på den internationella marknaden. Det näst största segmentet är utrustning för industriell automation (1896), i vilket bl.a. ingår industrirobotar och mät- och reglerteknik. Tillverkningen av datorer och kringutrustningar svarar för 1526 av sektorns produktionsvärde. Tillverkningen av mikro-

kretsar i Sverige är mycket marginell. Denna delbransch är dock expansiv.

Figur 2.4 Svensk elektronikindustri år 1983 uppdelad på sektorer

Telekommunikation

7 670 Mkr 33 90

Datorer

3370 Mkr 15 26

Övrig

kommunikations-

utrustning

Övr. utrusin: 3

2¶B40 Mkr 12 Yo

kontorsautormation

= 840 Mkr 4 Yo

Konsument="

SS elektronik

N NN 870 Mkr

Andra” SN.

komponenter

M

Industriell

automation . N 70

| Medicinska N /

4 080 Mkr 18 93

I produkter Mikrokretsar

Lo 2200 Mkr 150 Mkr 1 9e

10 96

Källa: SCB, STU.

Skr. 1984/85: 218 12

Produktionen ökade mellan 1982 och 1983 med 47 20. Även tillverkningen av datorer och kringutrustningar och övrig utrustning för kontorsautomation växte kraftigt. Svensk informationsteknologiindustri är liksom den utländska storföre-

tagsdominerad. Större delen av produktionen utförs inom ett fåtal stora

elektronikkoncerner, inom grenar av andra storföretag eller inom utlands-

ägda företag. Inom elektronikindustrin finns ca 200 mindre självständiga

företag verksamma. De svarar för ca 826 av produktionen. Det finns ett betydande nyföretagande i branschen. Inom den informationsteknologiska tjänstesektorn å andra sidan sysselsätts ca 6090 av de totalt 40000 anställda i ca 100 företag med fler än 20 anställda. Resten arbetar i 1500—2000 småföretag, mestadels enmans

konsultföretag.

Tabell 2.1 Svensk elektronikindustri, produktionsvärde, handel m. m. Produk- = Tillväxt Införsel Utförsel Handelstions- 1982-83 1982 1982 balans värde 1983 (milj. kr) (milj. kr) (milj. kr) (milj. kr) Datorer och kringutrustning 3370 +46 76 4070 2840 —-1230 Övriga utrustning för kontorsautomation 840 +33 0 710 540 - 170

Telekommunikation 7670 +192 390 4890 +4 500

Övriga kommunikationsutrustning 2840 +227 690 1110 + 420 Utrustning för industriell automation 4080 +27 240 2500 1860 —- 640 Medicinska produkter m. stort elektronikinnehåll 2200 +19Z7 9200 1800 + 900 Mikrokretsar 150 +47 70 680 110 — 570 Andra komponenter 9200 +11Z 1190 600 — 590 Konsumentelektronik 870 + 920 2190 640 —1550 Totalt 22 900 +25 Ho 13230 14 390 +1070 Källa: SCB, STU.

Elektronikindustrin hör till de mest FoU-intensiva branscherna. År 1983 kan FoU-kostnaderna beräknas till 2,5 miljarder kronor, vilket motsvarar

1626 av förädlingsvärdet. Som jämförelse kan nämnas att motsvarande relationstal för den mest FoU-intensiva branschen — läkemedelsindustrin — var 2790 och för transportmedelsindustrin 1276. Industrigenomsnittet ligger på 590.

2.5¶Sammanfattande bedöming

Svensk informationsteknologiindustri har under 1980-talet överlag haft en positiv utveckling. Den utgör en livskraftig och expansiv del av svensk

industri. Dess relativa betydelse för ekonomin, mätt som andel av BNP,

Skr. 1984/85: 218 13

ligger i nivå med länder som Västtyskland, Storbritannien och Nederländerna och klart över bl. a. de andra nordiska länderna.

Svensk elektronikindustri har vissa starka områden. Marknaden för telekommunikationer täcks till största delen av inhemsk produktion och handelsöverskottet 1983 var 4,5 miljarder kr. Sverige är det tredje största exportlandet i världen i denna sektor. Endast USA och Japan är större. Även inom segmentet övrig kommunikationsutrustning (trådlös kommunikation) har svensk industri en gynnsam position med ett handelsöverskott på 420 milj kr.

Inom området utrustning för industriell automation finns flera svenska tillverkare med goda framtidsutsikter. Detta gäller bl.a. tillverkning av industrirobotar, datorstyrd materialhanteringsutrustning, verktygsmaskiner och processtyrningssystem. Det finns inget svenskt företag som är väletablerat som leverantör av hela FMS-system. Däremot finns det flera företag som kan leverera avancerade systemkomponenter för FMS. Ett annat område där svensk industri har en hävdad ställning är medicinska produkter med stort elektronikinnehåll.

Det finns också en del svaga delar av elektronikindustrin. Inom vissa produktområden är svensk industri inte alls eller endast i ringa utsträckning representerad. Stora datorer tillverkas inte alls i Sverige och tillverkningen av minidatorer är liten. Det finns heller ingen tillverkning av minnesenheter (bandstationer och skivminnen). Däremot finns svenska tillverkare av mikrodatorer, vilka dock hittills mest varit inriktade på hemmamarknaden.

Tillverkningen av integrerade kretsar (chips) svarar för en mycket liten del av det inhemska behovet. Här är det utländska beroendet mycket stort. Den svenska tillverkningen består av kundanpassade kretsar och s.k. hybridkretsar, vilka dock har en mycket snabb marknadstillväxt. Standardkretsar och minneskretsar, som volymmässigt är den helt dominerande delen av halvledarmarknaden, tillverkas inte i Sverige.

Den svenska konsumentelektronikindustrin är liten och andelen av den svenska marknaden var 796 år 1982. Produktionen sker nästan helt inom enheter i utlandsägda företag, och exporteras till 70 22. os

På programvarusidan sker en mycket snabb marknadstillväxt. Sverige har på detta område flera kompetenta företag. Samtidigt måste konstateras att dessa är starkt hemmamarknadsorienterade. På den internationella marknaden har flera amerikanska företag nått stora framgångar med standardiserade program för bl. a. ordbehandling, kalkylering, administrativa rutiner och CAD (Computer Aided Design). Med få undantag har svenska programvaruföretag hittills inte nått framgångar på marknader utanför Norden. Utlandsförsäljningen är i dagsläget mindre än 100 milj. kr.

Att svensk industri är svagt representerad inom vissa varugrupper är i och för sig inte ett problem. Detta är en följd av att Sverige i så hög grad tar del i den internationella handeln. Inom informationsteknologin kan dock

Skr. 1984/85: 218 14

detta leda till vissa speciella svårigheter i utvecklingsarbetet. För utvecklingen av mer komplexa produkter är nämligen en nära koppling mellan kund och leverantör ofta en viktig förutsättning. Inom försvaret finns flera exempel. Produktutvecklingen sker då som en interaktiv process. Utländs-

ka exempel på detta är den innovationsförmåga som företagskoncentra-

tionerna utanför San Francisco (Silicon Valley) och Boston (Route 128")

har haft. Mot denna bakgrund är den svaga positionen på komponentsidan

ett problem. I övrigt motiverar betydelsen av kund-leverantörrelationer en noggrann bevakning av andelsförluster och analyser av den betydelse som dylika relationer — eller andra slag av organisationsnormer för teknisk

kompetens — har för utvecklingen av olika informationsteknologiska pro-

dukter. En styrkefaktor är att svensk industri — och övrigt näringsliv och för-

valtning — i så pass hög grad förmått att tillämpa informationsteknologin

inom produktion och på kontor. Detta ligger i linje med en lång tradition

inom svensk industri att ligga i främsta ledet då det gäller att utnyttja nya

tekniska och organisatoriska metoder i produktionen. Här bör nämnas betydelsen av att svensk fackföreningsrörelse intagit en positiv inställning till ny teknik. Dessutom har den solidariska lönepolitiken verkat som ett

incitament. Informationsteknologin innebär en stor utvecklingspotential för svensk industri. Den nya tekniken ger möjligheter till starkt förbättrad kapitalra-

tionalisering, ökad flexibilitet, bättre kvalitet och större kundanpassning av produkterna. Ett större innehåll av tjänster — eller programvara — i

produkterna innebär en tillväxt genom större förädlingsvärde.

En bedömning som görs i så gott som samtliga industriländer är att

FoU-insatserna är av strategisk betydelse inom informationsteknologin.

Olika bedömare betonar också betydelsen av en effektiv konkurrens, skalfördelar, stor hemmamarknad. marknadsföringen och kulturella faktorer. Men FoU-insatserna utpekas som den viktigaste konkurrensfaktorn så länge som den tekniska utvecklingen fortgår i så snabb takt. Detta faktum

återspeglas av de stora industripolitiska program som USA, Japan, EG och flera OECD-länder driver. För ctt litet land som Sverige är det omöjligt att

göra insatser av samma bredd som de stora industriländerna. Därför är det av särskilt stor vikt att samordna och effektivt utnyttja FoU-resurserna.

Sammanfattningsvis leder det jag här har anfört till slutsatsen att informationsteknologin är ett av de viktigaste industripolitiska områdena det närmaste decenniet.

Skr. 1984/85: 218 15

3¶Statens roll för en positiv utveckling

Som framgått av min tidigare redogörelse är informationsteknologins framväxt förenad med genomgripande konsekvenser för en modern industrination som Sverige. Det finns således starka skäl att söka utforma en politik som gör att landet lika framgångsrikt som i tidigare skeden av teknisk utveckling kan dra nytta av den fas som nu inletts. Dagens situation skiljer sig delvis från tidigare genom den medvetenhet med vilken många länder satsar på att industriellt exploatera den nya teknologin.

Informationsteknologin är av sådan betydelse att dess framgångsrika tillämpning är avgörande för svensk industris utveckling. I Västeuropa finns i vida kretsar en oro för att Amerikas Förenta Stater och Japan skall utöka sitt försprång tekniskt och kommersiellt. Under de senaste åren har därför många länder intensifierat de statliga insatserna på området. Situationen har karaktären av industripolitisk kapprustning.

Sverige har hittills väl följt med i utvecklingen. Denna vår ger regeringen en samlad redovisning av sina åtgärder och insatser. För att klargöra sambandet meilan redovisningens olika delar, väljer jag att belysa statens roll i tre skilda perspektiv.

Det första och bredaste perspektivet berör flertalet svenskar, som i många former och situationer kommer att möta den nya teknologin. I statens ansvar för den grundläggande utbildningen måste även ingå uppgiften att ge stora grupper elementära kunskaper om informationsteknologins basfunktioner och systemstrukturer samt orientering om teknologins möjligheter och begränsningar. Detta perspektiv är utgångspunkten för de satsningar inom området som görs inom grundskolan, gymnasieskolan och arbetsmarknadsutbildningen.

Det andra perspektivet berör näringspolitiken. Här har informationsteknologin redan en avgörande betydelse för effektiviteten i ett flertal branscher. Betydelsen synes dessutom öka. Det torde därför vara nödvändigt att många erhåller utbildning om de nya informationsteknologiska hjälpmedel, som erbjuder nya möjligheter att rationalisera verksamheterna i skilda näringsgrenar. Inte endast de nytillträdande årskullarna bör få utbildning utan även de grupper som sedan flera år är yrkesverksamma. Den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen är motiverad av denna uppfattning. I detta näringspolitiska perspektiv ingår även de brett verkande åtgärder för att stimulera forskning om och utveckling av informationsteknologins användning, för vilka STU har ansvar. Åtgärder för att regionalt sprida den nya tekniken har jag redan tagit upp i regeringens proposition Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85: 115).

Till denna bild hör också att den statliga förvaltningen uppvisar stora likheter med den privata tjänstesektorn när det gäller förutsättningar att effektivisera verksamheten med hjälp av t.ex. kontorsinformations-

Skr. 1984/85: 218 16

system. Statens förmåga att uppträda som stor, kompetent och krävande kund kan ha avgörande betydelse för situationen på den svenska marknaden och därmed för dess övriga kunder och inhemska leverantörer. Det tredje och snävaste perspektivet jag vill anlägga handlar om den egentliga informationsteknologiindustrin i Sverige. Denna är redan i produktionsvärde och antal sysselsatta i samma storleksordning som vissa av de s.k. basnäringarna och tillväxer till skillnad från dessa snabbt. Den framstår som typfallet för modern högteknologisk industri och har infriat förhoppningarna som knyts till sådan. Den ägnas speciell uppmärksamhet i regeringens politik för industriell förnyelse och tillväxt. Den dynamiska utvecklingen av teknologin och den snabbt expanderande och föränderliga internationella marknaden gör det angeläget att fortlöpande söka effektivisera insatserna. I det följande kommer jag därför att särskilt behandla specialistutbildning, grundläggande och tillämpad forskning, utveckling samt teknikupphandling. Effektiviseringen bör utformas så att möjligheter till samarbete med länder inom Norden och inom EG tas till vara. Utöver de industripolitiska motiven finns beredskapsskäl för ett handlingsprogram. En rad samhällsfunktioner kommer i framtiden att vara beroende av informationsteknologiska hjälpmedel. Det åvilar statsmakterna att sörja för att de viktigaste funktionerna kan upprätthållas i krislägen, som begränsar vår möjlighet att importera komponenter och system. Detta medför att svensk industri måste ha resurser och kompetens att efter någon tid för omställning ersätta import av kritisk betydelse med egen tillverkning. Svensk industri och näringsliv i övrigt har på många avsnitt hitintills väl följt med i utvecklingen, även om det finns områden där svensk industri inte alls eller i ringa grad är representerad. Till större delen är detta ett resultat av enskilda företags dynamik och utvecklingsförmåga. Staten har emellertid haft en väsentlig roll. Jag bedömer att statliga insatser även framgent kommer att vara av betydelse för informationsteknologins utveckling och spridning. Skäten därtill är flera. Forskning och utbildning är avgörande konkurrensfaktorer i en så snabbt tekniskt föränderlig bransch som informationsteknologiindustrin. Staten har ansvaret för huvuddelen av forskning och utbildning och har därigenom redan i utgångsläget en utomordentligt viktig funktion. Sverige är ett litet land med relativt sett små utvecklingsresurser. Kraven på att disponera dessa resurser på effektivast möjliga sätt är därför större än i många andra länder. Staten kan enligt min mening utföra väsentliga samordnande funktioner. Vissa kategorier av företag, t.ex. småföretag, företag i stödområden eller företag utan särskild teknisk expertis kan av olika icke-ekonomiska skäl komma att underutnyttja den nya tekniken. Industri- och regionalpolitiken bör i sådana fall genom t. ex. rådgivnings- och konsultinsatser minska hindren att effektivt använda informationsteknologin.

Skr. 1984/85: 218 17

På det internationella planet är det informationsteknologiska området

redan i dag i det politiska blickfånget. Förekomsten av tekniska standards, konkurrensregleringar, statliga monopol och handelsrestriktioner är exem-

pel på detta.

Sverige bör därför verka för att ingrepp som snedvrider handeln på

informationsteknologiområdet reduceras och verka för en harmonisering av standards. Andra länders avskaffande av monopol bör ägnas uppmärk-

samhet. Hänsyn till internationella samarbetssträvanden och flexibilitet bör utmärka de svenska statliga insatserna.

Innan jag går in på min redovisning av planeringen av informationstek-

nologiprogrammet vill jag något beröra den strategi som jag förordar i fråga om att främja den svenska informationsteknologiindustrin.

Ur andra länders informationsteknologiprogram kan man särskilja ett

antal olika utvecklingsstrategier.

Den f.n. vanligaste strategin är att skapa stora program för stöd till

främst industriell FOU. Exempel på denna är de Europeiska Gemenskapernas (EG) s.k. ESPRIT-program och det brittiska s.k. Alvey-programmet.

Motsvarigheter finns i ett flertal OECD-länder. Som nämnts fokuseras dessa program oftast på några utvalda nyckeltekniker. De bygger vidare till

stor del på en samfinansicring av projekt mellan stat och industri. Dylika stora FoU-program kan ha en avsevärd positiv effekt, även om det ännu är för tidigt att utvärdera resultat för olika länder. För svenskt vidkommande anser jag att Sverige som ett mindre land måste koncentrera

insatserna till ett smalare program eftersom det inte är möjligt att avsätta

resurser som krävs för en bred satsning.

Ett andra slag av insatser är ekonomiska stimulanser för vissa teknikom-

råden och företagskategorier. Flera länder har särskilda stimulansprogram

för t.ex. datorbaserad konstruktion och produktion eller småföretags datoranvändning. I utlandet finns också branschstöd inom informationsteknologin. Jag har också föreslagit, i nyss nämnda proposition om Regional

utveckling och utjämning (prop. 1984/85: 115), att vissa regionalpolitiska

medel skall disponeras för att främja användningen av ny teknik i regional-

politiskt prioriterade områden.

Ett tredje slag av statliga åtgärder i andra länder är att med olika former av protektionistiska medel skydda inhemsk industri. Denna politik har bl.a. tagit sig uttryck i subventioner till vissa storföretag — ”nationella

flaggskepp” — samt tekniska handelshinder och styrd offentlig upphandling. Sådana åtgärder strider mot frihandelns principer. Erfarenheterna

visar dessutom att de ibland motverkar sitt syfte. Den på detta sätt skyddade industrin blir inte internationellt konkurrenskraftig. Det finns med

andra ord dubbla skäl att vaka över att de svenska medlen för att stimulera informationsteknologin inte får karaktären av protektionistiska skyddsåtgärder. I detta sammanhang vill jag också erinra om den svenska principen att låta kostnadseffektivitet vara styrande för den offentliga upphandling-

2 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 218

Skr. 1984/85: 218 18

en. Denna princip ingår som en del av svenska åtaganden för främjandet av fri handel. Den har också en positiv industripolitisk effekt. Genom att svenska företag inte favoriseras utan får konkurrera med utländska företag vid svensk offentlig upphandling stärks på lång sikt deras internationella konkurrenskraft. Den fjärde strategi jag här vill ta upp är att använda den statliga sektorns resurser som en drivkraft för industriell utveckling. Inom den statliga sektorn bedrivs en betydande FoU. Likaså är staten en stor upphandlare av industriella varor och tjänster. En förbättrad samordning av de statliga utbildnings- och FoU-resurserna kan enligt min mening ge en väsentlig industripolitisk effekt. Jag vill därför förorda denna strategi som huvudlinje för fortsättningen av det informationsteknologiska programmet. Det är särskilt inom televerket, försvaret och delar av den civila statsförvaltningen som informationsteknologiskt intressant verksamhet bedrivs. Jag skall i det följande närmare redogöra för min principiella syn på den industripolitiska betydelsen av en effektivare samverkan i den statliga sektorn. Den statliga sektorn är en betydande användare av informationsteknologi. Bl.a. kan nämnas att statliga verk och myndigheter år 1983 köpte datorutrustning för 1,1 miljard kronor. Staten är också producent av elektronikvaror; särskilt då televerket och affärsverket FFV. Forskning och utveckling på området utförs vid universitet och högskolor och inom olika sektorsorgan. Den effektivisering av insatser på informationsteknologiområdet, vilken jag avser att initiera, presenterar jag här under rubrikerna teknikupphandling, utveckling, forskning och utbildning. Jag väljer denna presentationsordning, för att åskådliggöra hur insatserna är kopplade till varandra och kräver successivt allt längre tidsperioder innan åtgärderna resulterar i positiva effekter ledande mot det uppställda målet, en livskraftig svensk informationsteknologiindustri. Teknikupphandling. Teknikupphandling innebär en anskaffning av maskin- eller programvara där ett betydande moment av teknikutveckling ingår. Produkten är vid beslutstillfätlet inte färdigutvecklad. I dagsläget har STU och statskontoret regeringens uppdrag att verka för teknikupphandling på dataområdet. Inom ramen för mikroelektronikprogrammet finns ett programråd för samordnad teknikupphandling på komponentområdet. Enligt min mening finns skäl att överväga en breddning av samverkansfunktionen till ett vidare fält inom informationsteknologiområdet. Utveckling. För att i så hög grad som möjligt få ett rationellt utnyttjande av knappa nationella resurser fordras en ökad samverkan mellan stat och näringsliv. Jag skall nämna områden där en sådan samverkan ter sig särskilt önskvärd. Militära upphandlingar innehåller numera en allt större del av informationsteknologisk utveckling. Det är angeläget att de erfarenheter som industrin vinner vid genomförandet av sådana projekt också

Skr. 1984/85: 218 19

utnyttjas på den civila marknaden. Här kan nämnas de arbetsformer som tillämpas vid upphandlingen av stridsflygplanet JAS och den ökning av den civila produktion som skett vid Volvo Flygmotor och Saab-Scanias Flygdivision.

Vidare har samverkan mellan högskolor och näringsliv under de senaste åren ökat väsentligt. Detta gäller inte minst samarbetet mellan tekniska högskolor och elektronikindustri. Erfarenheter från andra länder har visat på att närhet till framstående högskoleforskning har haft stor betydelse för elektronikindustrins utveckling. Det är angeläget att utnyttja möjligheter till samordnade utvecklingsinsatser. Dessa kan gälla produktutveckling, standardisering av systembyggnadsprinciper, genomförandet av större projekt samt utförande av referensprojekt och demonstrationsanläggningar.

En effektiviserad samverkan i utvecklingsarbetet kan ge: — samordning av gemensamma avnämarkrav, — ökad användarkompetens, — ökad helhetssyn, dvs. att olika funktionella systemkrav hos sektororgan

-och näringsliv kan integreras, — bättre utnyttjande av erfarenheter och resurser, — synergieffekter, — kortare ledtider mellan idé och kommersiell produkt, — en gemensam kunskapsbas.

Forskning. En betydande del av den informationsteknologiska forskningen bedrivs som sektorforskning. Denna har bl.a. fördelen att ha en nära koppling till specifika avnämare. När det gäller ett område med mycket bred tillämpning finns också nackdelar med sektorforskningen. Den kan leda till att resurserna i alltför hög grad splittras, att viktiga områden inte behandlas eller till onödigt dubbelarbete. I STU:s, UHÄ:s och ASF:s programunderlag har en grundlig inventering av pågående forsknings- och utredningsprojekt inom den statliga sektorn gjorts. Denna visar på ett behov av förstärkt samordning. Samordningsbehovet har också tagits upp av flera remissinstanser, bl. a. riksrevisionsverket. En stärkt samordning av de sektoniella forskningsresurserna är särskilt viktig för ett litet land som Sverige. Till denna fråga återkommer jag i det följande.

Ser man på FoU-verksamheten inom industrin kan konstateras att få svenska företag kan basera sin konkurrenskraft på unik kompetens inom någon grundteknik. Svensk industri måste därför i första hand basera sin konkurrenskraft på kompetens att tillämpa ny teknik och att integrera denna i system. Den hittillsvarande spridningen av informationsteknologi ger vid handen att svensk industri i detta avseende har varit framgångsrik. För detta talar också det faktum att utländska leverantörer av elektronikprodukter bedömer Sverige som en intressant testmarknad.

En hög nivå på forskningen om informationsteknologi har flera funktioner. Den kan ge särskild kompetens om vissa grundtekniker och om

Skr. 1984/85: 218 20

informationsteknologins användning. Den ger också Sverige möjlighet att delta i det internationella vetenskapliga utbytet och den höjer kvaliteten på utbildningen. Utbildning. En förutsättning för teknisk utveckling är god tillgång på teknisk kompetens. Informationsteknologins utveckling kräver stora investeringar i kompetens och kunnande. Dessa fordras både för att höja nivån på FoU-arbetet och för att klara omställningar från gammal till ny teknik. Informationsteknologin är en utpräglat kunskapsintensiv sektor, dvs. att kunskap relativt sett är ett viktigare konkurrensmedet än tillgång på och låga kostnader för arbetskraft, råvaror och kapital. En hög kunskapsnivå är därför en förutsättning för informationsteknologins utveckling. Jag skall här ge min syn på den roll som staten har när det gäller att tillgodose behovet av teknisk kompetens inom informationsteknologiområdet. Utbildningssystemets uppgift är i detta sammanhang dels att ge den enskilde en sådan kunskap om informationsteknologin att denne kan använda den i sin yrkesutövning och bedöma dess konsekvenser, dels att ge industri och övrigt näringsliv tillräcklig tillgång på personal med lämplig teknisk kompetens. Den informationsteknologiska utvecklingen ställer särskilda krav på de tekniska högskolorna. Dessa måste kunna anpassa kursinnehållet till teknikutvecklingen och dimensionera utbildningen så att ett tillräckligt antal kvalificerade tekniker inom efterfrågade specialområden utexamineras. Fiera aktuella undersökningar har konstaterat att det f.n. råder en besvärande brist på sådana tekniker, särskilt inom informationsteknologiområdet. Utbildningen vid de tekniska högskolorna förmår i nuläget inte tillgodose behovet, vilket är ett allvarligt problem. Flera remissinstanser har tagit upp frågan. Regeringen har nyligen gett ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) i uppdrag att analysera teknikerbristen. IVA skall också belysa den näraliggande frågan om hur den tekniska kompetensen skall upprätthållas vid högskolorna. På flera håll har så många lärare slutat — bl.a. på grund av löneklyftan mellan högskola och industri — att kvaliteten på undervisningen blivit svär att upprätthålla. Den specialiserade utbildningen inom informationsteknologiska delområden vid högskolor och universitet är nödvändig för att bygga upp specialistkompetens. Det är emellertid också väsentligt att informationsteknologin integreras i utbildningar som inte primärt gäller detta område. Informationsteknologin har karaktären av universell teknik som de allra flesta på ett eller annat sätt kommer att beröras av. En bred allmänbildning i dessa frågor är därför en viktig beståndsdel i den informationsteknologiska infrastrukturen. Jag ser det sålunda som angeläget att strävandena att behandla exempelvis datoriseringen intensifieras i olika utbildningar. Detta gäller alla delar av utbildningssystemet; grundskola, gymnasium, högskolor och universitet men också arbetsmarknadsutbildning och andra slag av yrkesutbildning.

Skr. 1984/85: 218 21

De företag som är avnämare till informationsteknologiindustrin behöver ha en god kunskap om den nya tekniken för att rätt kunna utnyttja den.

Brist på sådan kunskap kan utgöra en flaskhals för elektronikföretag med

en tekniskt färdigutvecklad produkt. Marknadsintroduktionen kan då

komma att kräva mycket stora resurser. Sverige är en liten marknad i

internationell jämförelse. Denna nackdel kan i viss mån kompenseras

genom att spridningen av ny teknik går fort. En hemmamarknad med hög

bildningsnivå och god förtrogenhet med den nya tekniken kan ge svensk

industri en konkurrensfördel. Särskilt betydelsefull kan en sådan bli för

mindre och medelstora företag, som har begränsade möjligheter att anstäl-

la egna specialister. Slutligen bör åter framhållas att de statliga insatserna för informationsteknologin måste spänna över ett brett fält. I internationella organ kommer

frågor om informationsteknologi allt oftare upp. De gäller bl. a. tekniska standards och tekniska handelshinder. Inom ramen för OECD pågår arbete med att identifiera handelshinder inom högteknologiska områden. Från

amerikanskt håll framförs krav på reduktion, bilateralt och multilateralt,

av handelshindren på det informationsteknologiska området. Oro har vid

flera tillfällen uttalats för att kapprustningen på dataområdet skall leda till

protektionism.

Telekommunikationsområdet har en fundamental betydelse för informationsteknologin i egenskap av leverantör och användare. Väl utbyggda telekommunikationer baserade på ny teknik är också en väsentlig del av informationsteknologins infrastruktur. F.n. pågår en snabb utveckling bl.a. genom digitaliseringen av telenätet och den ökade användningen av

satellitkommunikation.

Jag övergår nu till en redovisning av planeringen av ett svenskt informationsteknologiprogram.

.4 Redovisning av planeringen av ett svenskt informationsteknologi-

program

Det underlag som myndigheterna har utarbetat visar att under budgetåren 1984/85 och 1986/87 har beslutats eller planerats insatser om ca 1,17

resp. 1,34 miljarder kronor för insatser som befrämjar informationsteknologiutvecklingen.

Innan jag går in på mina överväganden vill jag mycket kort redogöra för de övergripande synpunkter som har lämnats av myndigheter, näringsliv

och organisationer i samband med remissbehandlingen av underlaget.

Remissinstanserna

Det finns en samstämmig syn att utvecklingen inom informationsteknologiområdet är av central betydelse för hela samhällsutvecklingen. Denna

Skr. 1984/85: 218 22

uppfattning framförs av företrädare för näringslivet, fackliga intressen, kultur, telekommunikationer och totalförsvaret.

Alla instämmer i behovet av ett särskilt informationsteknologiprogram. Dock bör profilen för ett svenskt program vara något annorlunda än för de utländska programmen. Vi bör inte ”kopiera” de utländska programmen. Sverige kan, som litet land, ej självt svara för en avancerad forskning inom alla viktiga områden. Ett svenskt program bör därför ha som utgångspunkt att värna om ett fritt informationsutbyte över gränserna. Samarbete med utländska informationsteknologiprogram bör därför eftersträvas.

Enligt de flesta remissinstanserna utgör programunderlaget en god beskrivning av läget i Sverige och en bra redogörelse för de insatser som görs i dag från statsmakternas sida. Det betonas dock av flera att underlaget inte utgör ett färdigt program. Ett sådant bör utarbetas för att kunna påbörjas under budgetåret 1986/87.

De insatser som i dag görs från statsmakternas sida bedöms såsom otillräckliga av flertalet. Av många förs vidare fram att eventuella nytillskott till detta område bör kunna tas genom omfördelningar från andra områden. Det saknas dock konkreta förslag till sådana omfördelningar.

Så gott som alla önskar medverka i den fortsatta planeringen. Ericsson, Ingenjörsvetenskapsakademien och ASEA har föreslagit att en högnivåkommitté skall tillsättas för att utarbeta ett handlingsprogram.

Behoven av en utökad utbildningskapacitet betonas av alla. Åtgärder efterlyses på alla nivåer, från specialistutbildning inom civilingenjörsutbildningen till den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen. Vissa har ansett att endast specialistutbildningen bör ingå i ett informationsteknologiprogram.

Det konstateras att behoven av FoU inom informationsteknologiområdet är likartade inom flera sektorer. Med anledning av detta efterlyses en samverkan över sektorgränserna.

En högre grad av profilering av forskningen vid högskolorna förordas. RRV exempelvis anser att statsmakterna mer aktivt bör stödja vissa centra såsom elektronikcentrum i Kista.

Beroendet av utländsk teknologi berörs av många. Sverige bör ha en bättre handlingsberedskap för olika typer av krissituationer. För vissa strategiska komponenter och system bör vi minska beroendet.

RRV anser att statsförvaltningen aktivt bör användas som ett informationsteknologiskt ”försöksfält” och medel bör frigöras genom att äldre datasystem avvecklas och de frigjorda medlen används för att utveckla nya system.

För min egen del vill jag anföra följande.

Det framgår av remissbehandlingen att informationsteknologiområdet kommer att ha stor betydelse under det kommande decenniet för såväl de olika sektorerna inom staten som för svenskt näringsliv. Programunderlaget visar också att det redan i dag görs omfattande insatser från staten för att befrämja utvecklingen.

Skr. 1984/85: 218 23

Ett av de övergripande målen för regeringens arbete har de senaste åren varit att begränsa statsutgifterna. Därför har krävts att nya åtaganden motsvaras av motsvarande minskningar inom andra områden.

En samstämmig uppfattning bland remissinstanserna är att de medel som satsas från statens sida f.n. är otillräckliga för att kunna motsvara de behov som finns. Som jag tidigare nämnt saknas dock förslag till hur eventuella nysatsningar skall finansieras. Detta är beklagligt. Det är dock en tvingande nödvändighet mot bakgrund av det statsfinansiella läge vi befinner oss i. Det hade alltså varit önskvärt att remissorganen, som kan väntas besitta kunskap om området, ger sin mening tillkänna även om prioriteringsfrågorna är svåra. Jag noterar dock att visst underlag för sådana bedömningar finns.

Avsikten med remissbehandlingen av programunderlaget var att ge regeringen underlag för dels en bedömning om myndigheternas interna prioritering av informationsteknologin är rimlig och anpassad till behoven, dels om programunderlaget var heltäckande vad gäller redovisningen av statens insatser inom informationsteknologiområdet dels om balansen mellan blocken i programunderlaget är välavvägd. Jag tvingas tyvärr konstatera att av dessa frågor ger remissbehandlingen endast underlag för att bedöma den andra frågan. Programunderlaget utgör ett bra underlag för bedömning av de insatser som görs från statsmakternas sida för att främja en positiv utveckling inom informationsteknologiområdet. I fråga om balansen mellan insatserna inom de olika blocken finns endast ett ringa underlag för att bedöma om denna är väl avvägd. Det finns dock ett entydigt stöd för att utbildningsområdet under de kommande åren bör prioriteras högt. Speciellt gäller detta högskoleutbildningen. I fråga om myndigheternas interna prioritering av området saknas underlag för att göra en bedömning.

Med utgångspunkt i programunderlaget och remissbehandlingen gör jag den bedömningen att det f.n. ej finns tillräckligt underlag för att nu lägga fast ett informationsteknologiprogram. Jag anser det dock angeläget att ett sådant utarbetas. Med hänsyn till att såväl programunderlag som remissbehandlingen lämnat ett antal centrala frågor obesvarade får arbetet med dessa drivas vidare inom regeringskanshet.

På elektronikkomponentområdet har Sveriges beroende av utlandet allt sedan halvledarteknologins genombrott varit mycket stort. Detta utgjorde under många år inte något större problem. Svenska systemleverantörer hade på världsmarknaden tillgång till standardkomponenter varmed konkurrenskraftiga systemprodukter kunde konstrueras och tillverkas. I början på 1980-talet framstod allt tydligare att utvecklingen mot alltmer högintegrerade mikrokretsar tillsammans med de snabba framstegen på området datorstödd konstruktion, skulle leda till att för speciella ändamål ”skräddarsydda” (kundanpassade) komponenter skulle möjliggöra effektivare systemlösningar. Stora system skulle kunna realiseras i ett fåtal mikrokretsar på så sätt att systemlösningen konstruerades direkt in i dessa kretsar.

Skr. 1984/85: 218 24

Med andra ord skulle systemkönstruktionen till stor del bestå av konstruktion av kundanpassade mikrokretsar och tillverkningen av systemet skulle till stor del bestå av tillverkning av mikrokretsar. Mot bakgrund av dessa utvecklingstendenser och mot bakgrunden av vår relativt sett mycket blygsamma inhemska mikrokretstillverkning samt de embargotendenser som började framträda beträffande högteknologi, framstod det som mycket angeläget, att snarast vidta kraftfulla åtgärder på mikroelektronikområdet för att söka förhindra att vår framtida systembyggnadsförmåga skulle undergrävas. Mikroelektronikprogrammet (prop. 1983/84:8, NU: [1, rskr 130) framstod således som en nödvändig strategisk satsning.

När det gäller statens insatser för forskning och teknisk utveckling inom övriga delar av informationsteknologiprogrammet är läget något annorlunda. Svensk industris främsta möjligheter inom informationsteknologiområdet ligger enligt min mening inom systemteknik och användningen av informationsteknologi i andra näringsgrenar. Som har framgått av min tidigare redogörelse har vi inom dessa områden i dag en internationellt sett bättre ställning. Detta leder till att vi har längre tid för att planera åtgärderna.

Informationsteknologin är ett område som kommer att få stor betydelse för såväl svensk industri som samhället i övrigt. Detta framgår av min tidigare redogörelse och motiverar eu särskilt handlingsprogram.

Ett handlingsprogram bör därför utformas för budgetåren 1986/87— 1989/90. Det första av de fyra åren bör därvid betraktas som upptakten till ett treårigt program. Planeringen för detta treåriga program sammanfaller därvid med planeringen inom det forskningspolitiska området i stort.

Jag har för avsikt att under det kommande budgetåret ta initiativ till att ett handlingsprogram utarbetas. Därvid bör företrädare för näringslivet och de fackliga organisationerna inbjudas till ett samråd.

Programmet bör vara indelat i samma områden som gällde för mikroelektronikprogrammet nämligen 1. Utbildning, 2. Grundforskning, 3. Tilllämpad forskning och 4. Industriell utveckling.

Jag har tidigare vid ett flertal tillfällen berört att en sektorövergripande bedömning av statens insatser krävs för att den största gemensamma nyttan skall uppnås till minsta kostnad. Jag avser nu att beröra detta något ytterligare.

Innan jag går närmare in på detta vill jag emellertid redovisa vad ÖB, televerket, statskontoret och RRV har ansett om den ordning som gäller i dag.

ÖB anser bl.a. att informationsteknologiprogrammet bör koordinera olika parters intressen och insatser till gemensam nytta och identifiera och strukturera kompetens- och tillämpningsområden på ett sätt som underlättar formulerandet av projekt/satsningar, vars resultat är värdefulla för många intressenter. Den strategi som ett nationellt IT-program måste grundas på förutsätter att man bl.a. bör penetrera samverksansformer mellan olika parter/sektorer med gemensamma intressen på IT-området i

Skr. 1984/85: 218 25

syfte att underlätta och utvidga kontakter som kan påverka gemensam

upphandling, gemensam teknikupphandling eller sådana gemensamma

FoU-satsningar som kan vara av betydelse för de båda föregående upp-

handlingsaktiviteterna. ÖB anser att det föreligger behov av närmare kontakter mellan å ena sidan statliga verk och myndigheter (FMV, SJ, televerket, m. fl.) och å andra sidan SIND och STU. Kontakterna bör syfta till att

kartlägga möjligheter av gemensamma aktiviteter (FoU och anskaffnings-

planer) och gemensamma teknikupphandlingsprojekt inom nationellt bety-

delsefulla områden. Televerket har i sitt remissvar redovisat FoU-behov för de närmaste fem

åren om ca 680 milj. kr. Verket är berett att inom sina ramar finansiera en del av detta, men önskar medfinansiering från flera källor. Statskontoret har berört den splittrade beredningen av datafrågor mellan

olika departement och myndigheter. RRV anser att nya organisatoriska former bör prövas i samband med

IT-programmet för att uppnå en sektorövergripande bedömning. Det nyin-

rättade programrådet för industriell utveckling inom mikroelektroniken anses vara en I sammanhanget intressant form för programmet. I programrådet ingår verkscheferna för STU, televerket, ÖEF och FMV. Dessa myndigheter bidrar med medel för att genomföra ett industriellt utveck-

lingsprogram inom mikroelektroniken (ca 150 milj. kr.). Därutöver till-

skjuter industrin lika mycket. Arbetsformen är teknikuphandling och kol-

lektiv forskning. Verkschefernas uppgift är att identifiera de utvecklings-

element som förenar de skilda sektorintressena. Erfarenheterna av det

hittillsvarande arbetet är goda. För min egen del vill jag framhålla att behoven inom olika sektorer inom staten ofta är sammanfallande sinsemellan och med näringslivets behov.

Jag finner det angeläget att olika aktörer i industri och offentlig sektor

aktivt söker identifiera insatser av gemensamt intresse och samverkar vid dessas genomförande. Detta för att hushålla med våra begränsade resurser för utveckling. Statens behov av att upphandla informationsteknologiska hjälpmedel till förvaltningen bör utnyttjas även i industripolitiskt syfte. Ett samordnat, kompetent uppträdande från staten som dominerande och krävande kund på hemmamarknaden kan ge utvecklingsincitament av stor betydelse.

Jag finner det angeläget att de organisatoriska formerna för genomförande av handlingsprogrammet noga övervägs. Programrådet för industriell utveckling inom mikroelektroniken är enligt min mening en intressant form

som kan övervägas. Det bör dock betonas att programrådet utgör en form

som har samlat den statliga parten i ex organisation. Den statliga sidan utgörs dock ibland av såväl kravställare som leverantör.

Jag avser att i det följande lämna en redovisning av nuvarande insatser,

problem och behov inom informationsteknologiområdet inom försvarsmakten, telekommunikationssektorn, högskole- och forskningssystemet,

Skr. 1984/85: 218 26

gymnasieskolan, arbetsmarknadsutbildningen, arbetsmiljöområdet, de industripolitiska organen samt inom den civila statsförvaltningen. Jag har samrått med chefen för utbildningsdepartementet beträffande avsnitten 5.1, 5.2 och 6, med chefen för försvarsdepartementet beträffande avsnittet 7.1, med chefen för kommunikationsdepartementet beträffande avsnitt 7.2, med chefen för civildepartementet beträffande avsnitt 7.3 och med chefen för arbetsmarknadsdepartementet beträffande avsnitten 5.3 och 7.5

5¶Utbildning

5.1 Högskoleutbildningen

Med utgångspunkt i de förslag som har lagts fram av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) rörande högskoleutbildning inom informationsteknologiområdet vill jag nu redovisa de riktlinjer efter vilka utbildning inom detta område byggs ut. Jag har beträffande detta avsnitt samrått med chefen för utbildningsdepartementet.

När det gäller högskoleutbildningen budgetåret 1985/86 innebär UHÄ:s förslag i korthet att antalet nybörjarplatser ökas på civilingenjörslinjerna (+ 200), på datavetenskapliga linjen (+ 30) och på de lokala linjerna (+ 375). Vidare föreslås en ökning med 25 platser på systemvetenskapliga linjen. UHÄ pekar också på vikten av att alla tekniska utbildningar får större inslag av informationsteknologi.

För budgetåret 1986/87 föreslår UHÄ en mindre ökning av antalet nybörjarplatser, 50 på civilingenjörslinjerna och 150 på lokala linjer. Kostnaderna beräknas till ca 50 milj. kr. exkl. lokaler och utrustning.

Flertalet remissinstanser betonar utbildningens centrala roll när det gäller att utveckla informationsteknologiområdet. Det råder stor enighet om behovet av fler utbildningsplatser. Riksrevisionsverket, de tekniska högskolorna (motsvarande), Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), ASEA m. fl. framhåller också betydelsen av hög kvalitet i utbildningen. Andra frågor som tas upp av remissinstanserna är behovet av fortbildning av redan yrkesverksamma och svårigheten att rekrytera lärare till teknisk utbildning.

I 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85: 100 bil. 10 s. 269) ges en kortfattad översikt över omfattningen av nuvarande informationsteknologiutbildning. Av denna framgår att antalet nybörjarplatser i civilingenjörsutbildningen inom detta område är närmare 1800, dvs. närmare hälften av det totala antalet nybörjarplatser. Ökningen har varit ca 5026 under de senaste fyra åren. Informationsteknologiutbildning förekommer även inom det matematisk-naturvetenskapliga området (ca 250 nybörjarplatser) och på lokala linjer (ca 400 nybörjarplatser).

För nästa budgetår har regeringen i prop. 1984/85: 100 bil. 10 — i huvudsaklig överensstämmelse med UHÄ:s förslag — föreslagit en fortsatt kraf-

Skr. 1984/85: 218 27

tig utbyggnad av utbildningen inom området, nämligen ca 230 nya platser på civilingenjörslinjerna och 30 platser på datavetenskapliga linjen. Även när det gäller lokala linjer planeras en ökning av antalet nybörjarplatser.

Den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom informationsteknologiområdet är — som ett stort antal remissinstanser har strukit under — viktig. Det är därför naturligt att utbildning och forskning spelar en central roll i ett informationsteknologiprogram. Det finns emellertid vissa problem förenade med en fortsatt expansion av utbildningen inom området. Detta gäller i synnerhet civilingenjörsutbildningen.

Den brist på teknisk personal som f.n. föreligger inom informationsteknologiområdet, har vuxit fram mycket snabbt. Det finns bara begränsade möjligheter att inom de reguljära prognos- och planeringsarbetets ram förutse en så markant och snabb ökning av behovet av utbildade, eftersom teknikerbehovet nära hänger samman med förändringarna i industrins konjunkturläge.

När det gäller det långsiktiga behovet saknas i stort sett mera heltäckande prognoser. Regeringen uppdrog därför i december 1984 åt IVA att kartlägga behovet av åtgärder för att säkerställa tillgången på kvalificerade tekniker och att utreda i vilken utsträckning företagens ökade personalefterfrågan är ett uttryck för en permanent förändring. IVA kommer vidare att undersöka vilka krav och vilka kompetenser som företagen kan förutse liksom behovet av ingenjörer och tekniker på olika nivåer. Som framgår av prop. 1984/85: 100 bil. 10 s. 265 behövs det ett långsiktigt planeringsunderlag också när det gäller olika typer av civilingenjörsutbildning. Jag har utgått från att UHÄ kommer att presentera ett sådant i sin nästa anslagsframställning.

Ett särskilt problem är avvägningen mellan behovet av utbildning inom informationsteknologiområdet och behovet av annan högskoleutbildning. Jag avser härmed både olika typer av teknisk utbildning och utbildning riktad mot t. ex. den offentliga sektorn.

Det är också en avvägningsfråga hur stora resurser som skall satsas på kvalitetsförstärkningar i högskoleutbildning jämfört med fler utbildningsplatser. Men hänsyn till den stora efterfrågan på ingenjörer och tekniker som f.n. föreligger har regeringen i detta läge ansett det vara viktigast att öka antalet nybörjarplatser. I sammanhanget bör beaktas att civilingenjörsutbildningen vid internationella jämförelser har visat sig vara av god kvalitet.

Riksdagen har nyligen behandlat frågan om resurstillskott till de tekniska högskolorna. Utbildningsutskottet (UbU 1984/85:25) har därvid uttalat att ökade resurser behövs för såväl anslaget Utbildning för tekniska yrken som anslagen Tekniska fakulteterna och Inredning och utrustning av lokalerna vid högskolor m. m. De extraordinära insatserna bör göras redan för läsåret 1985/86. Det bör enligt utskottet ankomma på regeringen att lägga fram förslag på tilläggsbudget för nästa läsår.

Skr. 1984/85: 218 28

Ett annat problem är genomströmningen. Jag ser med allvar på det förhållandet att alltför många avbryter sin tekniska utbildning i förtid, både i gymnasieskolan och i högskolan. Framför allt är den relativt låga genomströmningen i civilingenjörsutbildningen oroande. Det pågår f. n. ett arbete inom UHÄ med åtgärder för att komma till rätta med hithörande problem. Jag har erfarit att chefen för utbildningsdepartementet avser att i nästa budgetproposition återkomma till frågan om examinationen i civilingenjörsutbildningen.

I detta sammanhang vill jag också beröra rekryteringen till teknisk utbildning. Fram till år 1995 kommer antalet 16-åringar att sjunka med 11 96. Om antalet intagna på gymnasieskolans naturvetenskapliga och tekniska linjer skall behållas oförändrat måste andelen ungdomar som söker sig till sådan utbildning öka. Ett liknande resonemang gäller naturligtvis även högskoleutbildningen. Redan om sex år kommer antalet 19—21-åringar att ha minskat med ca 1096.

Det är givetvis min förhoppning att en ökad andel ungdomar, och i synnerhet flickor, kommer att välja naturvetenskaplig och teknisk utbildning. I regeringens proposition om kvinnornas villkor på arbetsmarknaden (prop. 1984/85: 130) redovisades redan vidtagna åtgärder samt ett åtgärdsprogram för att bredda kvinnornas utbildnings- och yrkesval. Avsikten är att det skall leda till att rekryteringsunderlaget för de tekniska utbildningarna ökar.

Samtidigt görs målmedvetna satsningar i andra länder, t. ex. i Japan och Amerikas Förenta Stater, för att öka andelen teknikutbildade i avsikt att stärka den industriella konkurrensförmågan.

De tekniska högskolorna har svårt att rekrytera och behålla forskarstuderande och lärare, bl.a. som en föjd av att löneutvecklingen på den privata sidan har varit betydligt gynnsammare än på den offentliga. Enligt min mening är det nödvändigt att diskutera en bättre marknadsanpassning av lärarlönerna. Det är också nödvändigt att överväga hur personell kompetens kan utnyttjas gemensamt för utbildningsväsendet och industrin. Chefen för utbildningsdepartementet har därför nyligen tillkallat en arbetsgrupp för att överväga vad som bör göras omedelbart för att underlätta den tekniska utbildningens och forskningens försörjning med kvalificerade lärare och forskare.

Den kraftiga ökningen av antalet studerande inom informationsteknologiområdet har fört med sig en besvärlig lokalsituation vid flera högskoleenheter. I första hand är det behovet av terminalarbetsplatser som varit ett problem. Jag vill här peka på att det f. n. pågår omfattande byggnadsarbeten på flera orter till förmån för utbildningen inom informationsteknologiområdet. Även satsningarna på utrustning har varit betydande.

Mot bakgrund av det stora behovet av utrustning inom dataområdet har forskningsrådsnämnden låtit utföra en utredning med särskild tonvikt på möjligheterna att bygga upp datasystem med tillräcklig kapacitet för den

Skr. 1984/85: 218 29

avancerade forskningens behov. I utredningen — Datakraft för forskningen; rapport 83: 13 — framhålls nödvändigheten av en snabb utbyggnad av datainfrastrukturen vid universitet och högskolor.

Jag har mest uppehållit mig vid frågor rörande civilingenjörsutbildning. Jag vill också redovisa att det pågår ett arbete med kortare teknisk utbildning och fortbildning och vidareutbildning inom informationsteknologiområdet.

Regeringen gav i mars 1984 UHÄ i uppdrag att utarbeta och redovisa förslag till kortare teknisk utbildning som bygger på gymnasieskolans treoch fyraåriga linjer. UHÄ skall särskilt beakta det utbildningsbehov som föreligger inom data- och elektronikområdet. Uppdraget kommer att redovisas under hösten 1985. Chefen för utbildningsdepartementet avser att därefter återkomma till regeringen med förslag i denna fråga.

Ökad fortbildning och vidareutbildning för redan yrkesverksamma är en nödvändig och snabb väg för att öka kompetensen inom informationsteknologiområdet. Som chefen för utbildningsdepartementet har berört i prop. 1984/85:95 om uppdragsutbildning bör det genom utnyttjande av förnyelsefonderna bli möjligt att väsentligt öka omfattningen på denna typ av utbildning för anställda.

Av vad jag nu har sagt framgår att stora satsningar på informationsteknologiområdet har gjorts under senare år. Det pågår också ett arbete med att lösa olika problem som är förknippade med en fortsatt utbyggnad av informationsteknologiutbildningen. Syftet är att i ökad utsträckning kunna tillgodose samhällets behov av kompetent personal.

Den övergripande synen på utbildningens och forskningens roll och betydelse för den industriella utvecklingen är gemensam för flertalet remissinstanser. Jag delar detta synsätt.

Vi befinner oss f.n. i en period som kännetecknas av ekonomisk återhållsamhet, ett ökat antal ungdomsstuderande (ungdomspuckeln) i högskolan och kraftiga omstruktureringar mellan olika utbildningsvägar. I en sådan situation är det viktigt att inte bara låta utbildningspolitiska avväganden få avgöra vilka resurser som skall disponeras för den framtida informationsteknologiutbildningen i högskolan. Enligt min mening bör man därför i större omfattning än tidigare sträva efter att sätta in utbildningen i ett industripolitiskt perspektiv.

Jag finner det angeläget att den fortsatta planeringen av informationsteknologiprogrammet beaktar behovet av en helhetssyn på utbildning-industriutveckling bl. a. i vad avser resursplanering.

5.2 Gymnasieutbildningen

Jag avser att i det följande något beröra gymnasieutbildningen och de teknikcentra som inrättas i anslutning till vissa gymnasieskolor. Jag har även beträffande detta avsnitt samrått med chefen för utbildningsdepartementet.

Skr. 1984/85: 218 30

Det är väsentligt att utbildning i informationsteknologi kommer in även i utbildningen på olika nivåer i gymnasieskolan. Det är också väsentligt att redan yrkesverksamma får möjligheter till fortbildning och vidareutbildning inom området både genom det allmänna utbildningsväsendet och utbildning anordnad av företag och organisationer.

Den industriella utvecklingen har medfört ett ökat behov av ingenjörer och tekniker. För informationsteknologiområdet är detta behov särskilt accentuerat och har vuxit snabbt. Vad gäller gymnasieingenjörer har utbildningen också expanderat kraftigt under den senaste femårsperioden.

Gymnasieskolan

Undervisningen i datalära sker i årskurs 1 och är integrerad i samhällskunskap och matematik. På de linjer som saknar dessa ämnen ingår datalära i arbetslivsorientering och i linjens karaktärsämne. På den naturvetenskapliga linjen finns sedan flera år alternativämnet datakunskap, som omfattar totalt 8 veckotimmar i årskurserna 2 och 3 för ca 3096 av eleverna på naturvetenskapliga linjen.

Datainslagen har också blivit större i gymnasieskolans olika specialkurser. Här finns flera utbildningar, oftast av påbyggnadskaraktär, som vänder sig mot yrken med informationsteknologisk inriktning. Även på den grundläggande nivån blir detta allt tydligare. En ny tvåårig studieväg för handel och kontor föreslås i årets budgetproposition på försök få anordnas fr. o. m. läsåret 1985/86. Målet är att skapa en yrkesutbildning för denna sektor som bättre svarar mot de förändrade kraven i yrkeslivet. Ett nytt ämne — ADB och terminalarbete — tillkommer därvid för att garantera att ADB-tillämpningar snabbt förs in i utbildningen.

Två tredjedelar av landets gymnasieskolor har någon form av datorutrustning. I medeltal finns ett tjugotal arbetsplatser per skola. För gymnasieskolan har sedan budgetåret 1981/82 utgått ett speciellt statsbidrag för anskaffning av datorer och viss annan elektronisk utrustning. Detta bidrag har utgått från teknikupphandlingsprojektet ”Datorn i skolan”. Fr. o. m. budgetåret 1985/86 utgår under en fyraårsperiod ett särskilt statsbidrag på 15 milj. kr. per år för anskaffning av datorutrustning och programvara. En förutsättning för att statsbidraget skall utgå är att kommunerna under samma period satsar lika mycket. Totalt innebär detta för primärkommunernas del ett utrustningsbehov för ca 700 datasalar.

Fortbildningen av lärarna är ett viktigt led i utbyggnaden av datorundervisningen i gymnasieskolan. Den sammanlagda kostnaden för stat och kommun för fortbildning av lärare är i dag ca 25 milj. kr. om året. Häri ingår också utbildningen av lärare som undervisar inom dataområdet i den kommunala vuxenutbildningen.

Skr. 1984/85: 218 : 31

Teknikcentra

Införandet av ny teknik är en industripolitisk fråga av stor betydelse för vårt lands näringsliv. Det är av stor betydelse att gymnasieskolan anordnar utbildning enligt läroplaner som motsvarar arbetsmarknadens behov. En förutsättning för att en sådan fortlöpande anpassning skall kunna komma till stånd är bl. a. att eleverna på de yrkesinriktade studievägarna i gymnasieskolan har tillgång till tidsenlig utrustning. När eleverna kommer ut i arbetslivet, möter de en modern maskinpark som de bör ha fått stifta bekantskap med redan under utbildningen. Chefen för utbildningsdepartementet har i årets budgetproposition (prop. 1984/85:100 bil. 10 s. 214) i fråga om behovet av effektivisering och modernisering av den gymnasiala utbildningen anfört att nya samverkansformer bör utvecklas mellan skolväsendet och näringslivet.

Ett system med teknikcentra bör kunna förbättra möjligheterna för skolan dels att hålla en nära kontakt med den tekniska utvecklingen, dels att på sikt begränsa kostnaderna för utrustning i gymnasieskolan. Teknikcentra av olika storlek och skiftande utrustningsgrad växer nu snabbt upp runt om i landet.

Jag har tidigare i propositionen om regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115) redovisat förslag till åtgärder för att främja teknikspridning i regionalpolitiskt prioriterade regioner. Bl.a. föreslås att regionalpolitiskt stöd skall kunna utgå i samband med etableringen av teknikcentra i sådana regioner.

Inom SÖ pågår ett utvecklingsarbete beträffande formerna för anordnande av teknikcentra. Även Arbetsgruppen för översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen behandlar frågan om införande av ny teknik i undervisningen och teknikcentra. Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare föreslagit att ett särskilt verksamhetsstöd, i avvaktan på dessa redovisningar, bör kunna utgå för viss försöksverksamhet med stöd till finansiering av teknikcentra.

Jag vill även i detta sammanhang erinra om att jag i prop. 1984/85: 115 om Regional utveckling och utjämning anmält att jag avser föreslå regeringen att uppdra åt samtliga länsstyrelser att genomföra ett regionalt programarbete inom data- och elektronikområdet. Vidare avser jag att föreslå regeringen att uppdra åt SIND, STU, UHÄ och SÖ att följa de regionala verksamheterna med teknik- och kunskapsspridning till små och medelstora företag samt att ta initiativ till samverkan och informationsutbyte mellan projekt i olika regioner. I propositionen föreslås också att särskilda medel anvisas för stöd till teknik- och kunskapsspridning i regionalpolitiskt prioriterade regioner.

Värdet av bl.a. olika teknikcentra bör uppmärksammas i den fortsatta planeringen av ett svenskt informationsteknologiskt program.

Skr. 1984/85: 218 2

5.3 Den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen Jag har beträffande det som sägs i det följande samrått med chefen för arbetsmarknadsdepartementet.

Den omställnings- och anpassningsprocess som kommer att äga rum inom industri- och kontorsarbetet vad avser arbetsinnehåll och yrkesroller måste mötas med omfattande utbildningsinsatser. Samtidigt är det uppenbart att den kortutbildade arbetskraften kommer att möta de förhållande vis största omställningsproblemen och därmed bör ges det största utbildningsstödet. Utbildning av de anställda är i första hand ett ansvar för arbetsgiva-. ren. Jag vill i detta sammanhang erinra om förnyelsefonderna. Medel från dessa kan tas i anspråk för utbildning, forskning och utveckling som startar efter den I januari 1986. En betydande del av dessa medel bör kunna användas för datautbildning. Jag vill även peka på regeringens satsning på särskild utbildning inom dataområdet för just kortutbildade. Utbildningen kommer under budgetåret 1984/85 att beröra ca 8000 personer och är upplagd i två steg. Samtliga erbjuds en kortare introduktionsutbildning i grundläggande datalära. I nästa steg ges en mindre grupp om ca 1000 personer en mer yrkesinriktad utbildning med sikte på arbetsuppgifter där ny teknik används. I kompletteringspropositionen (prop. 1984/85: 150) har chefen för arbetsmarknadsdepartementet föreslagit riksdagen en utvidgning av detta andra steg under budgetåret 1985/86.

Inom arbetsmarknadsutbildningen (AMU) revideras läroplanerna kontinuerligt för att utbildningsinnehället skall svara mot aktuella krav. Nya utbildningar tillförs när behov uppstår. Härvid sker ett nära samarbete mellan skolöverstyrelsen (SÖ), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och berörda parter på arbetsmarknaden. Såväl inom det administrativa området som inom utbildningar mot tillverkningsindustrin har kurserna under senare år i betydande omfattning utvecklats med hänsyn till ADB och ny teknik. AMU-centren har successivt fått utrustning för att kunna genomföra utbildningar inom informationsteknologiområdet. Även AMU i företag har innehållit inslag av informationsteknologi.

AMS och SÖ har i samarbete med arbetsmarknadens parter på regeringens uppdrag tagit fram mallar och riktlinjer för grundläggande utbildning om datateknik i arbetslivet. Utbildningen rekommenderas omfatta ca 160 timmar, varav hälften utgör företags- och branschspecifik komplettering av den grundläggande utbildningen. Materialet skall kunna användas vid olika typer av personalutbildning, oavsett om statsbidrag för utbildningen utgår eller ej.

Inom informationsteknologiområdet kan AMU fördelas på i huvudsak tre utbildningsnivåer. Utbildningen kan på samtliga nivåer rikta sig till såväl arbetslösa som redan anställda.

Den första utbildningsnivån föreslås bli orientering om den nya tekniken och kommer att motsvara ungefär steg ett i den tidigare nämnda särskilda utbildningen inom dataområdet för kortutbildade. AMS planerar att en

Skr. 1984/85:218 33

orientering om två till fyra veckor ges till samtliga deltagare i yrkeskurser inom AMU som inte tidigare fått motsvarande orientering. Förslaget förutsätter att orientering om informationsteknologin och hur den påverkar arbetsinnehåll och arbetsorganisation får samma status som nuvarande allmänna ämnen inom AMU. Genom omprioriteringar kan dataorientering successivt införas inom AMU från budgetåret 1985/86 och i full skala ge upp till 40000 kursdeltagare orientering om den nya tekniken. Dataorientering för anställda kan inom gällande ramar genom AMU i företag genomföras för 10000 personer årligen.

Den andra utbildningsnivån föreslås bli tillämpning av informationsteknologi inom olika yrkesområden, vilken till innehåll och omfattning i många fall motsvarar steg två i den särskilda utbildningen inom dataområdet för kortutbildade. AMS planerar att utbildningen integreras i yrkesutbildningen inom AMU och ges till såväl anställda som arbetslösa. Inom AMU i företag bör tillämpad informationsteknologi dessutom kunna ges som en särskild kurs. Redan nu ingår tillämpad datateknik i många yrkesutbildningar och sådan införs successivt i läroplanerna. För budgetåret 1984/85 kan inom gällande ramar tillämpad datateknik integrerat i yrkeskurser ges till ca 20000 personer. Det finns möjlighet att successivt utöka antalet yrkeskurser med tillämpad datateknik, vilket innebär att allt fler kommer att få en yrkesutbildning med innehåll av informationsteknologi.

Jag vill här också nämna det uppdrag att medverka i utbildningsplaneringen som regeringen i mars 1983 gav till samtliga länsstyrelser. Uppdraget innebär bl.a. att länsstyrelserna dels skall lämna regionalpolitiska riktlinjer för sådan utbildning som bedöms ha en strategisk betydelse för länets utveckling på längre sikt, dels skall biträda de utbildningsansvariga myndigheterna med underlag för deras långsiktiga planering. Samverkan är främst inriktad på den yrkesinriktade utbildningen. En avrapportering av arbetet i länen har skett i anslutning till 1984 års länsrapport. Jag avser att i samråd med cheferna för utbildnings- och arbetsmarknadsdepartementen återkomma till regeringen med förslag om att uppdra åt SÖ, UHÄ och AMS att bearbeta det redovisade materialet samt överväga om erfarenheterna från det hittills genomförda arbetet bör föranleda några förändringar i fråga om formerna för och inriktningen av den yrkesinriktade utbildningen m. m.

Den tredje utbildningsivån är specialistutbildning inom speciella informationsteknologiska yrken. Inom AMU förekommer i dag en del yrkesutbildning inom dataområdet. Arbetet med att ta fram läroplaner inom AMU för utbildningar till nya yrken inom dataområdet bör emellertid påskyndas ytterligare. Vid genomförandet av dessa ofta avancerade utbildningar kan både AMU-center, företag, högskolor och andra kursanordnare anlitas. Utbildningarna bör kunna vara tillgängliga både som AMU i företag och som kurser för arbetslösa. Inom AMS ramar bör sådana specialistutbildningar med en genomsnittlig längd av 20 veckor kunna ges för drygt 1000 personer årligen. 3 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 218

Skr. 1984/85: 218 34

6 Grundforskning

Jag avser att i det följande lämna en redovisning av nuvarande insatser samt problem och behov inom grundforskningen inom informationsteknologin. Jag har beträffande detta avsnitt samrått med statsrådet I. Carlsson och chefen för utbildningsdepartementet. Enligt uppdraget från regeringen har underlaget till ett nationellt informationsteknologiprogram indelats i tre block. Detta gäller även de förslag som förs fram rörande forskningen inom informationsteknologiområdet. Vad gäller forskning inom mikroelektronik och systemteknik resp. om de grundläggande förutsättningarna för informationsteknologins utveckling och tillämpning samt forskning kring informationsteknologins utveckling, användning och konsekvenser bygger programunderlaget på ett stort bakgrundsmaterial. En rad arbetsgrupper och utredningar har under senare år lagt fram förslag syftande till att bygga upp kompetens vid våra högskolor och universitet inom informationsteknologiområdet. Förslagen avser uppbyggnad inom såväl de matematisk-naturvetenskapliga som de tekniska vetenskaperna, men även inom samhällsvetenskap och humaniora. En stor del av dessa förslag har även inarbetats i de senaste årens anslagsframställningar från enskilda högskoleenheter liksom från universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Enskilda företrädare för forskningen har vidare vid skilda tillfällen lagt fram förslag i denna riktning. Som framgår av programunderlaget liksom av den heltäckande bilaga till programunderlaget om forskningssituationen i landet som sammanställts av UHÄ pågår en uppbyggnad av forskningen inom hela informationsteknologiområdet sedan ett antal år. Huvuddelen av områdets utveckling domineras av de stora industriländerna. För Sveriges del är det väsentligt att dels göra det möjligt för våra forskare att tillgodogöra sig den internationella forskningens resultat, dels skapa en djupare kunskapsbas inom områden som är speciellt viktiga för det svenska samhället och näringslivet. Jag behandlar här först förslagen rörande mikroelektronik och systemteknik, då dessa är starkt kopplade till varandra i programunderlaget, och därefter förslagen rörande forskning om informationsteknologins förutsättningar och konsekvenser.

6.1 Mikroelektronik och systemteknik I programunderlaget framhålls att forskningen inom komponentteknologi och systemteknik behöver förstärkas för att den kompetens som byggts upp inom landet skall kunna vidmakthållas och vidareutvecklas samt kunna hållas i nivå med den internationelia kunskapsutvecklingen inom dessa forskningsområden. Inom högskolan har forskning och utbildning inom ämnesområden som i

Skr. 1984/85: 218 35

programunderlaget inräknas i informationsteknologiområdet prioriterats under senare år. En kraftig utbyggnad av grundutbildningen inom bl. a. datateknik-, elektronik- och maskintekniklinjerna har ägt eller planeras äga rum. Även basresurserna för forskning har ökat (via fakultetsanslagen). Huvuddelen av forskningen finansieras dock med externa medel från i första hand forskningsråden inom utbildningsdepartementets område och från STU. Dessa medel avser tidsbegränsade projekt. För att ta till vara och vidareutveckla forskning inom de discipliner som hänförs till mikroelektronik eller till systemteknikblocket krävs enligt programunderlaget en långsiktig kunskapsuppbyggnad inom högskolan. Inom ramen för det av riksdagen beslutade nationella mikroelektronikprogrammet (prop. 1983/84:8, NU 11, rskr 130) har hittills 21 milj. kr. anvisats till forskargrupper vid landets högskolor. Syftet med programmet är att stärka Sveriges förmåga att konstruera och tillverka elektronikkomponenter. Detta innebär forskning om halvledarmaterial och utveckling av komponenter, inom elektrooptik samt utveckling av datorstödd konstruktion av integrerade kretsar. Underlag för regeringens beslut om fördelning av medlen för delprogram 2. Grundforskning i det nationella mikroelektronikprogrammet utgjordes av ett förslag som utarbetats av det naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR: Upprustning av svensk halvledarforskning. Rapport från arbetsgruppen för nationell halvledarforskning 1983-01-19) i samråd med STU och UHÄ. Huvuddelen av medlen för budgetåren 1983/84 (5 milj. kr.) och 1984/85 (16 milj. kr.) har anslagits för inköp av dyrbar vetenskaplig utrustning till forskare vid universiteten i Lund och Linköping samt vid Chalmers tekniska högskola. Enligt den föreslagna planen skall även huvuddelen av medlen för budgetåren 1985/86 (12 milj. kr.) och 1986/87 (7 milj. kr.) användas för inköp av dyrbar utrustning för dessa forskargrupper. Detta är en för svenska förhållanden stor satsning. NFR förutser behov av ytterligare medel för inköp av utrustning då den beslutade perioden är till ända. I programunderlaget framhålls att NFR inte har några möjligheter att inom ramen för sitt eget anslag bidra med ytterligare medel av den storleksordningen för det nationella mikroelektronikprogrammet. För forskning inom mikroelektronikområdet har medel tilldelats berörda institutioner över fakultetsanslagen i en storleksordning hittills om 15—20 milj. kr. Syftet med forskning inom systemteknikblocket är att stärka Sveriges förmåga att konstruera och bygga system baserade på informationsteknologi. Den uppbyggnad som hittills skett av systemteknikområdet grundar sig bl.a. på de förslag som lagts fram av den av UHÄ tillsatta datareferensgruppen (UHÄ-rapporterna 1982:16 och 1982: 18). Datareferensgruppen

Skr. 1984/85: 218 36

föreslog bl.a. att 28 nya professurer skulle inrättas vid matematisk-naturvetenskaplig, teknisk, juridisk och samhällsvetenskaplig fakultet. Den fö-

reslagna utbyggnaden har delvis kommit till stånd genom att ett tiotal nya

professurer kunnat inrättas. Underlag för uppbyggnad av forskningen inom dessa båda block har

även den av UHÄ tillsatta utredningen Halvledarteknologi och elektrooptik — utbildning och forskning (UHÄ-rapport 1983:25) utgjort. Denna lämnade förslag till förstärkningar med anknytning till tidigare satsningar

och föreslog främst förstärkningar till de högskoleenheter, som redan har byggt upp viss kompetens inom forsningsområden som halvledarmaterial inkl. komponentutveckling, elektrooptik resp. datorstödd konstruktion av integrerade kretsar (CAD). Från flera högskolor, bl.a. från universiteten i Lund och Linköping, påpekas att den indelning i tre block som görs av informationsteknologiprogrammet i regeringsuppdraget inte motsvaras av den indelning av områ-

det som hittills gjorts av svensk industri- och forskningsstruktur. Detta

framgår även av nyss gjorda redovisning.

I anslagsframställningarna för 1985/86 från enskilda högskolor och från

UHÄ har framhållits att svensk forskning inom informationsteknologiom-

rådet kan var internationellt ledande endast inom begränsade delområden.

Detsamma understryks i programunderlaget.

Här framhålls att om den önskvärda utbyggnaden skall komma till stånd

krävs beslut om ett antal åtgärder som t. ex. utbyggnad av mellantjänster, program för att ta hit gästforskare och samverkan mellan industrin och högskolan beträffande forskar- och lärarresurser.

Tillgången på kompetent personal är i dag 2tt stort problem. Svårigheter

uppstår såväl vad gäller att behålla lärare och forskare som att besätta

utlysta tjänster på olika nivåer. Industrins ökande behov av bl. a. forskar-

utbildad personal men även av civilingenjörer kan inte tillgodoses. Ett akut

rekryteringsbehov har uppstått både inom högskolan och inom industrin. För högskolans del förvärras situationen av att de löner som kan erbjudas

från industrihåll drar till sig ett växande antal potentiella forskarstuderande och lärare.

Vidare bör enligt UHÄ en tydlig profilering göras av de forskningsområden som skall vidareutvecklas och vid vilka högskolor en sådan utbyggnad

skall ske.

Tidsbegränsade medel satsas i dag på forskning vid olika högskoleinsti-

tutioner inom såväl komponentteknologi som systemteknik av andra stat-

liga organ av sådan storlek att, enligt programunderlaget, effekterna av dem omöjligt kan tas till vara genom omprioriteringar inom högskolans egna ramar. En reell ökning av högskolans basresurser föreslås för att den kompetensuppbyggnad som skett skall kunna tas till vara.

Skr. 1984/85: 218 | 37

Remissinstanserna

I remisskrivelsen underströks att det statsfinansiella läget endast medger genomförande av sådana förslag som inte leder till nya ekonomiska åtaganden eller sådana som finansieras genom omprioriteringar inom ramen för redan tilldelade resurser. Denna utgångspunkt för utarbetandet av informationsteknologiprogrammet tas upp av bl.a. universitetet i Lund, som anser den vara naturlig med tanke på det statsfinansiella läget men finner metoden som anvisas oacceptabel. Universitetet hävdar att en omfördelning av resurserna måste grundas på politiska överväganden och ske på nivån över myndigheter och ämbetsverk. Från fakultetsnämnden för tekniska fakulteten vid universitetet i Lund hävdas att insatser inom teknisk utbildning och forskning är en mångdubbelt viktigare statlig verksamhet än den fördelning av direkta bidrag, som t.ex. via sektorsorgan nu kommer sådana industriföretag till godo, som på grund av otillräcklig framförhållning eller dålig flexibilitet plötsligt måste omstruktureras eller läggas ned. Universitetet i Uppsala finner det inte realistiskt att vänta sig att universiteten skall göra omfördelningar inom befintliga anslag, i synnerhet inte inom matematisk-naturvetenskapliga eller tekniska fakulteter där det finns ett antal högt prioriterade och väletablerade ämnesområden som med rätta kan göra anspråk på förstärkningar. Nya ämnen har svårare att göra sig gällande i nuvarande organisation. Detta förstärks av att informationsteknologiområdet spänner över flera sektorer och fakulteter. Högskolan i Luleå fastslår att investeringar i informationsteknologi faktiskt medför ekonomiska åtaganden. Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) anser det orealistiskt att föreskriva att satsningar på informationsteknologiområdet skall ske genom omfördelningar av redan tilldelade resurser. Institutet för mikrovågsteknik finner direktivet olyckligt och icke representativt för informationsteknologins nationella betydelse. Institutet menar att den närmaste femårsperioden är avgörande för om svensk forskning och industri skall kunna inhämta utlandets försprång. Ett koncentrerat lyft på de svenska insatserna med ett minimum av fördröjning och byråkrati blir nödvändigt, framhåller mikrovågsinstitutet. Universitetet i Linköping varnar för att resultatet av ökade krav på intern effektivitet, dvs. genom omfördelningar, blir en icke-planerad profilering mellan högskolorna. Den kompletta högskolan tvingas ge vika för den profilerade. Fakultetsnämnden för matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Uppsala menar att programunderlaget i stor utsträckning tycks utgå från att industrins utveckling och konkurrenskraft skall vara styrande för utvecklingen inom informationsteknologiområdet. Fakultetsnämnden anser att forskningen inom informationsteknologiområdet skall ha karaktären av grundforskning så att en nödvändig kunskapsuppbyggnad åstadkoms. Universitetet framhåller härvid att två viktiga insatsområden hittills förbisetts. Det ena rör samspelet biologi-kemi-mikroelektronik och det andra utgörs av grundforskning inom exempelvis juridik, humaniora, samhällsvetenskap och

Skr. 1984/85: 218 38

medicin. Universitetet anser vidare att universiteten har ett ansvar för kunskapsöverföring till industrin. Industrin måste ta sin del av ansvaret för att högskolan skall kunna bibehålla sin grundforskning och kunskapsutvecklande verksamhet bl. a. genom att medverka till att rekryteringen till industrin av studerande och forskare hålls på en balanserad nivå. Olika former för samverkan, som t. ex. forskarbyar eller innovationscentra som bildats under senare år, bör kunna bidra till en sådan utveckling, menar universitetet. Rekryteringssituationen berörs av flertalet remissinstanser. Svårigheten att behålla forskande och/eller undervisande personal har tilltagit under senare år. Löneläget inom högskolan resp. förhållandet mellan löneläget i högskolan och det som näringslivet i vissa fall kan erbjuda anges som samverkande faktorer som bidragit till den lärar- och forskarflykt som bl.a. universitetet i Linköping och sektionen för elektroteknik vid universitetet i Lund tar upp som ett allvarligt problem. Löne- och skatteläget för utländska gästforskare förs fram som en annan svårighet i rekryteringshänseende. Från många håll anförs att vi är beroende av att kunna bjuda in utländska forskare för en kunskapsutveckling inom området. Institutet för mikrovågsteknik tar upp en annan aspekt, nämligen forskarflykten från landet. Endast om vi inom landet förmår erbjuda miljöer, som motsvarar vad som erbjuds i utlandet ifråga om resurser, kontakter med kvalificerade forskare på angränsande områden m. m. kan vi undvika att våra bästa forskare försvinner i samma takt, som de utbildas. Flera högskolor tar upp programunderlagets krav på profilering mellan högskolorna. Universitetet i Uppsala anser att universitetets stora bredd och samverkan mellan olika ämnesområden samt det faktum att ett stort antal företag inom informationsteknologiområdet finns etablerade i närheten måste prägla ”uppsalaprofilen”. Universitetet i Lund har i ett särskilt program presenterat sitt vägval vad gäller utbildning och forskning inom systemteknik och mikroelektronik. Universitetet vill koncentrera sin utbyggnad på sådana områden, där man redan har erkänd kompetens som exempel anges ämnen som det fasta tillståndets fysik, reglerteknik och kretskonstruktion. Universitetet i Linköping framför en likartad uppfattning. Institutet för mikrovågsteknik framhåller att kunskapsutvecklingen bedrivs lämpligast vid universitet och högskolor, medan institutsformen är lämplig organisationsform för målinriktad forskning. Institutet anför exempel på hur kompetens skingrats när organisationsformen inte varit lämplig för att tillvarata en forskningsutveckling. För egen del vill jag anföra följande. Forskning inom mikroelektronik och systemteknik bygger till stor del på grundforskning inom ett antal fundamentala naturvetenskapliga ämnesområden.

Skr. 1984/85: 218 39

Svårigheter kan självfallet uppstå när det gäller prioriteringar mellan redan etablerade ämnesområden och nyare vetenskaper som är under utveckling.

I propositionen om forskning (prop. 1983/84:107. UbU 28, rskr 401) fastslås att de prioriteringar vad gäller forskning som beslutades av riksdagen år 1982 (prop. 1981/82: 106, UbU 37, rskr 397) fortfarande skall gälla. Forskning som är en förutsättning för och en konsekvens av den starka nationella satsningen på teknisk utveckling är ett av dessa åtta prioriterade områden. Inom ramen för detta område har forskning inom informationsteknologi en stark ställning.

Även angelägna forskningsområden måste i dagens läge tillgodoses genom omfördelningar. Som chefen för utbildningsdepartementet tidigare framhållit, bl. a. i 1984 års proposition om forskning, är det inte möjligt för ett litet land som Sverige att ha omfattande och högtstående verksamhet inom alla discipliner vid alla berörda högskoleenheter. Redan idag är det så att vissa specialiteter bara finns på en eller ett par högskoleorter. Om vi skall utnyttja våra resurser på bästa sätt och bevara livskraftiga forskningsmiljöer inom så många discipliner som möjligt är det nödvändigt att mer systematiskt än hittills försöka åstadkomma någon form av ansvarsfördelning mellan högskoleenheter med avseende på forskning och forskarutbildning.

Redan tidigare, bl. a. i anslutning till 1979 års forskningspolitiska proposition, har UHÄ fått i uppdrag att analysera möjligheterna till profileringar mellan ämnesområden och högskoleenheter. Arbetsfördelning mellan berörda högskoleenheter är givetvis av särskild vikt när det gäller så resurskrävande ämnesområden som dem som räknas in i informationsteknologiområdet. UHÄ har vidare i uppdrag att utarbeta planeringsunderlag för ett antal disciplinorienterade fakulteter, s.k. fakultetsprogram.

I anslutning till 1984 års proposition om forskning har regeringen i s.k. särskilda anvisningar för anslagsframställningarna för forskning och forskarutbildning för budgetåren 1985/86 och 1986/87 framhållit att angelägna behov inom högskolans forskning och forskarutbildning skall tillgodoses främst genom omfördelningar inom ramen för befintliga resurser. Sådana omfördelningar skall framför allt göras för att stödja de områden och åtgärder som prioriteras enligt nämnda riksdagsbeslut.

Grunden för dessa omprioriteringar är inte enbart besparingsskäl utan även omsorg om kvaliteten i forskningen. Ett land av Sveriges storlek kan, som jag nyss framhållit och vilket även ett antal remissinstanser påpekar, inte gå fram på bredden när det gäller satsningar inom nya områden. Vägval är ständigt nödvändiga. Profilering mellan forskningsområden och högskoleenheter synes mig vara en naturlig väg att gå vad gäller informationsteknologiområdet.

Vid fördelningen av medel inom delprogram 2. Grundforskning inom det

Skr. 1984/85: 218 40

nationella mikroelektronikprogrammet har regeringen redan beslutat om en sådan profilering på underlag från berörda myndigheter. Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) har tillsammans med STU låtit göra en utvärdering av den forskning som pågår inom detta program, dvs. halvledarforskning. Ett antal framstående utländska forskare från olika universitet och forskningscentra har engagerats för att göra en utvärdering av den forskning inom halvledarområdet som pågår inom landet. Gruppens uppgift har varit att bedöma den vetenskapliga kvaliteten hos den forskning inom halvledarfysik som bedrivits de senaste åren och att ge synpunkter på de faciliteter och resurser som står till buds. Gruppen har även avgivit uttalanden om de svenska forskarnas framtida planer samt förslag till förändringar. Huvudrekommendationen från gruppen är att den satsning, som påbörjats genom det nationella mikroelektronikprogrammet, blir ett långsiktigt åtagande och inte enbart ett tillfälligt inflöde av medel. Gruppen understryker att det är väsentligt när det gäller ett högteknologiområde som halvledarforskning, vilket kräver stora resurser i fråga om lokaler och utrustning, att satsningarna koncentreras till ett fåtal högskoleorter. Fortsatta satsningar inom halvledarforskning bör göras vid de tre universitet som redan tilldelats medel inom mikroetektronikprogrammet, nämligen universiteten i Lund och Linköping samt Chalmers Tekniska Högskola. Vad gäller den forskning inom halvledarfysik som pågår i Uppsala och vid KTH bör denna fortsätta på en nivå som motsvarar dagens i fråga om resurser, anser gruppen. Gruppen finner vidare att det samarbete som pågår mellan NFR och STU bör förstärkas. Jag delar uppfattningen att det är väsentligt att de satsningar som görs via fakultetsanslag förstärks av följdsatsningar från forskningsråd och sektorsorgan. Endast genom en koncentration av resurserna kan Sverige nå en ledande ställning inom såväl grundforskning som tillämpad forskning inom informationsteknologiområdet. En vetenskaplig kommitté med uppgift att samordna de satsningar som görs, har föreslagits av såväl utvärderingsgruppen som ett flertal remissinstanser. Det ankommer på berörda myndigheter att besluta i denna fråga. I årets budgetproposition (prop. 1984/85: 100 bil. 10 s. 367) har vissa medel beräknats för insatser inom informationsteknologiområdet (3,45 milj. kr.). Statsrådet I. Carlsson kommer att i annat sammanhang föreslå att dessa medel fördelas av NFR. Svårigheten att rekrytera och behålla lärare och forskare inom högskolan har tagits upp av ett stort antal remissinstanser. Efterfrågan på välutbildad arbetskraft är f. n. särskilt stor inom data- och elektronikområdet. Jag vill här erinra om de förändringar som kommer att bli följden av den nya arbets- och tjänsteorganisationen för lärare i högskolan (prop. 1984/85: 57, UbU 9, rskr 115), vilken nyligen beslutats av riksda-

Skr. 1984/85: 218 . 41

gen, och om det avtal om löne- och anställningsvillkor som träffats i anslutning härtill. Jag får också anmäla att chefen för utbildningsdepartementet nyligen tillkallat en särskild arbetsgrupp med uppgift att skyndsamt

överväga och lägga fram förslag till åtgärder avseende lärar- och forskar-

rekryteringen vid de tekniska högskolorna (motsvarande). Jag övergår nu till att behandla det tredje blocket i informationsteknolo-

giprogrammet. Syftet med delprogrammet om informationsteknologins användning är, enligt de direktiv som låg till grund för programunderlaget, att främja

utveckling och användning av informationsteknologiska system som tillgodoser högt ställda användarkrav.

6.2 Informationsteknologins användning Till grund för programförslaget ligger bl. a. en rapport från FRN, Forsk-

ning om datateknikens användning (rapport 1982: 16). Denna låg även till

grund för regeringens förslag om forskning för att öka kunskapen om

sambandet mellan individen, samhället och datatekniken (prop. 1983/

84: 107 bil. 5 s. 13—17, UbU 28, rskr 401). Vidare har dataeffektutredningen belyst datoriseringens effekter på sysselsättning, arbetsmiljö, medbestämmande, utbildning och forskning (SOU 1984: 20 Datorer och arbetslivets förändring).

Enligt den genomgång av nuvarande forskningsverksamhet som UHÄ

redovisar i programunderlaget sker forskning inom detta programblock

huvudsakligen inom samhällsvetenskaplig och humanistisk fakultet. Forskning inom detta block finansieras även av forskningsråden och ett

antal sektorsorgan som arbetarskyddsfonden, STU, försvarets forskningsanstalt och arbetslivscentrum. Exempel på projekt som stöds resp. initierats på detta sätt är: forskning rörande ergonomiska problemställningar, kognitiva aspekter på människadatorinteraktion, effekter av den nya tekniken på arbetsorganisation och ledningsfrågor, effekter på sociala relationer, arbetstillfredsställelse, stress och hälsa samt forskning kring människokroppens funktioner i förhållande

till datateknik.

Remissinstanserna

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) menar att

programunderlaget genomsyras av en alltför teknik-centrerad grundsyn.

Humanistisk och samhällsvetenskaplig grundforskning bör i högre utsträckning än vad som tänkts integreras i den tekniska planeringen redan

vid starten. HSFR understryker vidare behovet av resursförstärkningar för

de ämnen inom humaniora som bidrar till den informationsteknologiska utvecklingen. Institutet för mikrovågsteknik anser att behovet av tvärvetenskapliga forskningsinsatser för att utforma nya mänskligt anpassade

Skr. 1984/85: 218 42

metoder för användning av informationsteknologin inte är tillräckligt framhävt eller konkretiserat i programunderlaget. Universitetet i Stockholm påpekar att programunderlaget påtalar vikten av tvärvetenskaplig forskning men att det inte ger några konkreta förslag på hur en ”sådan humanvetenskaplig insats” skall kunna förverkligas. Universitetet framhåller att tvärvetenskapliga organisationer måste planeras. Från universitetet ställs vidare frågan om vad informationsteknologin skall användas till. Universitetet framhåller att tekniker och ekonomer inte ensamma kan ge svaret på denna fråga. Humanvetarnas medverkan är avgörande för att informationsteknologin skall utvecklas i en för människan positiv riktning.

För egen del vill jag anföra följande. Jag finner programunderlagets sammanställning av den forskningsverksamhet som pågår värdefull. Den visar bl.a. att forskningsprojekt av tvärvetenskaplig karaktär inletts vid ett antal universitet och högskolor. Samarbete förekommer inte enbart mellan ämnesområden utan även över fakultetsgränser, inom teknisk, matematisk-naturvetenskaplig, samhällsvetenskaplig och humanistisk fakultet. Regeringen har tilldelat universitetet i Linköping 0,5 milj. kr. för ett sådant projekt. Inom universitetets temainstitution skall en kunskaps- och problemöversikt rörande datoriseringens och informationsteknologins samhällskonsekvenser utarbetas. TF årets budgetproposition föreslås att HSFR anvisas medel (1 545 000 kr.) för forskning om datateknikens användning (prop. 1984/85:100 bil. 10 s. 380). Forskningsområdet har den överblick som erfordras för att kunna samordna projekt inom området och därmed bidra till att forskning av tvärvetenskaplig karaktär stimuleras/initieras. När det gäller informationsteknologiområdet är det av största vikt att kunskap härom sprids till en bredare allmänhet. FRN har här ett ansvar. FRN arbetar som framgår av programunderlaget tillsammans med forskare i högskolan för att informera om informationsteknologin i ett samhälleligttvärvetenskapligt sammanhang och söker också anlägga ett internationellt perspektiv på verksamheten. FRN har vidare ålagt sig uppgiften att få till stånd debatt om informationsteknologins förutsättningar och följder för det svenska samhället. Nämnden har under åren 1979—1983 tillsammans med STU genomfört ett jämförelsevis stort informationsprojekt ”Datorkraft i samhället” om datoriseringen och dess konsekvenser. Denna satsning kompletterades med fem utgåvor i den s. k. Källa-serien på temat ”Människan i informationssamhället”. FRN har även ansvaret för s. k. nyttjarinformation, dvs. information om forskning till sådana grupper som skall använda sig av forskningens resultat. Detta ser jag som en väsentlig uppgift när det gäller ett område i så snabb utveckling som informationsteknologiområdet.

Skr. 1984/85: 218 43

7 Den sektorinriktade tillämpade forskningen och tekniska utveck-

lingen

7.1 Försvarsmaktens behov av forskning och teknisk utveckling

I det följande avser jag att beröra vissa frågor om forskning och teknisk

utveckling samt problem och behov inom försvarsmakten. Jag har beträffande detta avsnitt samrått med chefen för försvarsdepartementet. Den svenska alliansfria utrikespolitiken måste stödjas av ett allsidigt totalförsvar. Den förutsätter att Sverige har egna möjligheter och resurser

att successivt utveckla och anpassa försvaret till ändrade tekniska och politiska villkor i omvärlden.

De planerings- och beslutsproblem som aktualiserats i detta samman-

hang berör en långsiktig och i många fall kostsam och teknikintensiv

upphandling. För att något erinra om omfattningen av denna upphandling

vill jag peka på att försvarets materielverk (FMV) varje år upphandlar för ca 8 miljarder kronor, varav en mycket stor andel ny teknik. Det förhållan-

det att upphandlingen är långsiktig gör det sålunda möjligt att överblicka en

materielanskaffning som omfattar flera tiotal miljarder kronor och som

dessutom starkt påverkar utvecklingen av svensk högteknologisk industri.

Under en tioårsperiod uppgår försvarets överblickbara och samtidigt teknikintensiva materielanskaffningen till mellan 50 och 70 miljarder kro-

nor. Av denna summa är uppskattningsvis mellan 10 och 15 miljarder

kronor att hänföra till informationsteknologiområdet. Hittills har det varit naturligt att betrakta informationsteknologi som en integrerad del i ett

system eller en komponent. Det finns dock flera skäl som talar för att analysen i framtiden bör inriktas mera på tekniken som sådan och på hur

den tillämpas inom försvarets område. En sådan mera teknikorienterad

analys skulle öka förståelsen för försvarets behov av teknisk kompetens i

allmänhet och skulle fördjupa insikten om det beroende av omvärlden som

upphandlingen medför. Överbefälhavaren kommer att utarbeta långsiktiga planer för den informationsteknologiska forskningen och utvecklingen inom försvaret. Av stor betydelse för försvaret är även hur försvarets forsknings-, utvecklings- och

anskaffningsprojekt påverkar den svenska industrins allmänna kompetens

och konkurrenskraft. Överbefälhavaren har redovisat följande: ”De bidrag försvaret i övrigt kan ge till den tekniska utvecklingen är att

ge statsmakterna en realistisk beskrivning av främst den militära tekniska ”hotbilden”', framföra önskemål angående den allmänna utveck-

lingen av landets tekniska bas samt ge konstruktiva förslag till insatser inom områden där försvaret har möjlighet att medverka i någon form.

Försvaret kommer också att pröva förutsättningarna för att i samverkan

med andra sektorer öka stödet till forskning och utveckling, som höjer

bastekniknivån inom kritiska områden. Detta innebär att ökad vikt läggs

Skr. 1984/85: 218 44

vid utvecklingen av mer generellt användbar basteknik, som kan utnytt-

jas i kommande materielanskaffning.”

Överbefälhavaren har preciserat de teknikområden som från försvarets synpunkt särskilt bör uppmärksammas 1 det fortsatta arbetet inom informationsteknologiområdet. Dessa är: — Informationssystem, speciellt kunskapsbaserad, inkluderande männi-

ska-/datorkommunikation — Datorsystemteknik — Kommunikationsteknik — Sensorteknik inkl. signalbehandling — Programvaruteknik — Datasäkerhet/sårbarhet — Fiberoptiskt säkerhetsnät — Datorstödd konstruktion och produktion

Till denna lista vill jag foga Skydds- och säkerhetsföreskrifter för arbete med informationsteknologisk utrustning (t. ex. bildskärmar).

Jag vill understryka att de ovan angivna områdena har betydelse för försvaret, men att insatserna på dessa områden i huvudsak görs inom industrin. Jag delar överbefälhavarens uppfattning att det bör finnas förutsättningar för att tillsammans med andra statliga beställare, särskilt inom kommunikationsdepartementets och industridepartementets verksamhetsområden, undersöka möjligheterna till gemensamma åtgärder inom informationsteknologiområdet i syfte att åstadkomma gemensam teknikupphandling eller gemensamma forsknings- och utbildningssatsningar, som är av betydelse vid upphandling.

Inom det militära försvaret kommer flera stora informationsteknologisystem att upphandlas inom en femårsperiod, t.ex. stridsledningssystem för armén, marinen och flygvapnet. Med tanke på den stora omfattning som programvaran kommer att få i sådana system, är det angeläget att försvaret där kan utnyttja effektiva programmeringsspråk och programutvecklingshjälpmedel på hög nivå. Försvarets målsättning är att det nya programmeringsspråket ADA så långt möjligt skall utnyttjas i dessa system och för andra realtidstillämpningar i olika vapensystem. I samband härmed uppkommer behov av utbildningsinsatser såväl inom högskolan som industrin när det gäller moderna programutvecklingsmetoder med det nya språket ADA. I försvarets regi pågår också en utveckling i en industrigrupp av ett gemensamt kvalificerat programutvecklingssystem för

ADA-tillämpningar. Inom detta område bedöms också goda möjligheter till

samverkan med den civila sektorn finnas.

Jag finner det angeläget att myndigheter och industri samarbetar för att konkretisera olika delprogram inom informationsteknologiområdet. Dessa bör grundas på bedömningar av den internationella, tekniskt-industriella utvecklingens inverkan på framför allt konkurrensförhållanden inför

Skr. 1984/85: 218

1990-talet men även på de önskemål som statsmakterna har om nationellt oberoende. Det är också väsentligt att det — förutom tydligt formulerade målsättningar för ett nationellt informationsteknologiprogram — även finns klart identifierade beställare (t.ex. industrin, televerket, försvaret) för huvuddelen av informationsteknologisatsningarna. De olika användarna av informationsteknologiprodukterna måste få ett starkt inflytande på programformuleringarna för att kunna medverka på ett riktigt sätt vid genomförandet.

Jag vill framhålla att försvaret endast bör engagera sig i sådant samarbete som är relevant för försvarets verksamhet. Detta samarbete torde ändå komma att bli omfattande då många olika parter torde ha likartade intressen när det gäller delsystem, komponenter etc.

Jag har erfarit att chefen för försvarsdepartementet har för avsikt att föreslå regeringen att uppdra ät och berörda myndigheter inom totalförsvaret att redovisa konkreta och detaljerade projektförslag inom de ovan angivna informationsteknologiområdena. Detta arbete bör i huvudsak bygga på den redovisning som överbefälhavaren har lämnat till regeringen i oktober 1984.

Försvaret bör inte annat än undantagsvis direkt stödja utbildning och grundforskning vid universitet och högskolor. Samverkan med universitet och högskolor bör främst ske med industrin som samarbetspartner, men inom ramen för samverkansprojekt med beställare från den offentliga sektorn. En sådan samverkan i konkreta projekt/program kan effektiviseras genom särskilda industripolitiska och utbildningspolitiska satsningar. Det är väsentligt att de lägger grunden för avancerad, riktad grundforskning eller tillämpad forskning vid universitet och högskolor, där industrin bl.a. via forsknings- och utbildningsanslag från de statliga beställarna samfinansierar kollektiva forskningsinsatser med universitets- och högskolesektorn. Jag anser att den avancerade industriforskningen bör närmas högskoleforskningen inom de program som formas av gemensamma sats ningar från olika beställare inom den offentliga sektorn. Den industriella forskningen och utvecklingsverksamheten i dag inom informationsteknologiområdet är i många fall ledande och ligger samtidigt grundforskningen mycket nära. Därmed ges också förutsättningar för en stimulerande samverkan mellan industrin och högskolan.

Under vissa omständigheter kan försvaret vara med och skapa tillämpade forsknings- och utvecklingsprogram eller uppdrag med t. ex. inriktning på kompetensuppbyggnad inom industrin, universitet och högskola.

7.2 Behoven inom telekommunikationssektorn av forskning och teknisk utveckling

Beträffande det som anförs i det följande beträffande televerkets medverkan i den fortsatta planeringen av informationsteknologiprogrammet har jag samrått med chefen för kommunikationsdepartementet.

Skr. 1984/85: 218 46

I propositionen om vissa telefrågor (prop. 1984/85:158) anförde chefen för kommunikationsdepartementet: "Det övergripande ansvaret för telekommunikationerna innefattar också att televerket skall initiera, finansiera och självt driva forsknings- och utvecklingsarbete inom telekommunikationsområdet. Denna uppgift bör verket, enligt min mening, ha även framgent i en miljö som alltmer präglas av att verkets tjänster tillhandahålls i konkurrens. Jag anser att televerket med sina i Sverige överlägsna praktiska erfarenheter inom telekommunikationsområdet naturligen bör ha ett sådant sektoransvar för forskningen som riksdagen beslutat om (prop. 1981/82: 106, UbU 37, rskr 397). Enligt riksdagsbeslutet skall sektororganen ha en mycket central roll inom sitt forskningsområde. Verket bör ha ett ansvar för och medverka till att det inom landet bedrivs en sådan forskning och utveckling att Sverige kan behålla sin framträdande ställning inom telekommunikationsområdet. Det gäller både i fråga om vårt eget telekommunikationssystem och i fråga om svensk teleindustri som hittills varit så framgångsrik på internationella marknader mycket tack vare det goda samarbetet med televerket. Detta innebär enligt min mening att även forskning och utveckling som ligger utanför televerkets affärsverksamhet skall omfattas av verkets ansvar inom telekommunikationssektorn. Forskningen och utvecklingen bör kunna äga rum både inom televerket och — på uppdrag av verket — inom universitet och högskolor. I första hand bör tillämpad forskning bedrivas inom verkets ram och grundforskning vid universitet och högskolor. I anslutning till detta forsknings- och utvecklingsarbete bör exempelvis de handikappades intressen beaktas samt beredskapshänsyn tas i den mån totalförsvarets intressen berörs. Såsom sektorsansvarig myndighet bör televerket ge vid spridning åt resultaten av forsknings- och utvecklingsansträngningarna. ” Televerket framhåller i sitt remissvar nödvändigheten av att rejäla satsningar görs på ett antal områden, eftersom de är nyckelområden med mycket stora och viktiga konsekvenser inom heta IT-området. Televerket har också sökt ange vilka storleksordningar på satsningarna som man anser behövs, totalt ca 680 milj. kr. — Ergonomi (inkl. mjukvaruergonomi) för människa-maskin-kommunikation — Specificering av beskrivningsspråk, t.ex. s.k. SDL, och dess knytning med ADA-språket och utveckling av hjälpmedel för SDL-ADA-kombination — Bestämning av optioner och implementering av de sju s.k. OSI-nivåerna för datakommunikation och utveckling av en lämplig version för interna lokala nät — Konstruktion av s.k. Al-verktyg nödvändiga för utveckling av kunskapsbaser och expertsystem

Skr. 1984/85: 218 47

— Komplement till mikroelektronikprogrammets VLSI-konstruktionspro-

jekt — Bevakning och studier av s.k. systemarkitektur — Etablering av ett s.k. protokollvalideringscentrum (Efta-certifieringsin-

stitut) — Stöd till industrier som utför tillämpningsprojekt

Televerket anser sig kunna ta en del av ansvaret och bidra med personresurser samt ekonomiska medel för att ovanstående områden skall bli ordentligt bearbetade.

Televerket har i sitt remissvar vidare framhållit att det ser i det framtida perspektivet en ny nätgeneration uppbyggd med s.k. sekvensiella interfacemaskiner, dataflödesstyrda datorer som väljer kodningsmetoder med avseende på bild, tal, text eller data. Distribuerad intelligens och kunskapsbaserade expertsystem väntas få stora konsekvenser för nätets drift och underhåll. Mot denna bakgrund ser televerket ett flertal delområden som varande mycket angelägna för en fortsatt FOU. Dessa delområden är: — digital bildkodning och bildöverföring — allmän signalbehandling — kommunikationsprotokoll — människa-maskingränssnitt — mjukvaruergonomi — tal-ljud-hörsel — optisk kommunikation och optisk bistabilitet — konstruktionshjälpmedel — datalogi — artificiell intelligens — datasäkerhet.

För min egen del vill jag framhålla följande.

Med hänsyn till den dynamiska utvecklingen på teleområdet, finner jag att kunskapsuppbyggnaden också om möjliga användningar av den nya tekniken bör intensifieras. I prop. 1984/85: 158 om vissa telefrågor aviseras studier och försök med detta syfte.

Televerket kan, på samma sätt som jag tidigare beskrivit beträffande försvarsmakten, genom sina stora behov av ny avancerad teknik inom informationsteknologiområdet, utgöra en värdefull kravställare vid genomförandet av det handlingsprogram jag tidigare berört.

7.3 Den civila statsförvaltningens behov av forskning och teknisk utveckling

Jag har beträffande det som sägs i det följande om den civila statsförvaltningen samrått med chefen för civildepartementet.

Den nya tekniken kommer i hög grad att påverka de anställda i statsförvaltningen. Investeringar i datautrustning ökar snabbt. Detta gäller för såväl persondatorer som stordatorer och terminaler.

Skr. 1984/85: 218 48

Den snabba utvecklingen inom mikrodatorområdet har lett till ökade möjligheter att använda småskalig och decentraliserad datateknik inom statsförvaltningen. Det finns ett betydande intresse från myndigheternas

sida att utnyttja den nya tekniken i sin verksamhet. Kostnaderna för i

första hand anskaffning av maskinutrustning är förhållandevis låga och det

finns stora förväntningar på att tekniken ger möjligheter till en effektiv

utveckling av system som uppfyller användarnas krav och önskemål. Ett första steg i att prova den nya tekniken har för många myndigheter varit att anskaffa persondatorer eller skrivautomater för användning i lokala avgränsade tillämpningar. Tillgänglig teknik medger emellertid nu även uppbyggnad av mer komplexa system avsedda för flera tillämpningar samtidigt och som baseras på mikrodatorteknik. Ett omfattande arbete för att utreda förutsättningar för samt förbättra och prova möjligheterna till

detta pågår inom statsförvaltningen.

Det är särskilt två projekt som kan komma att få en stor betydelse. För den civila förvaltningen bedriver statskontoret ett arbete med s. k. basdatorer som är avsedda för generella småskaliga tillämpningar. Inom försvarets område genomförs f.n. projektet Struktur 90 som innebär en övergång från en centraliserad system- och datakraftstruktur till en decentraliserad. Dessa båda arbeten har stora likheter med varandra och baseras på delvis gemensamma utgångspunkter. Eftersom arbetet med basdatorerna kan sägas utgöra något av en milstolpe på vägen mot en spridning av dagens

centrala system vill jag här lite mer i detalj redogöra för detta. Statskontoret har i början av år 1985, efter nästan ett års arbete med

kravspecifikation och utvärdering, ingått avropsavtal med fyra leverantö-

rer om s.k. basdatorer. Dessa datorer är avsedda att utgöra en generell

resurs lämplig för småskalig distribuerad databehandling inom statsförvaltningen. Systemen förutsätts kunna användas för generellt kontorsstöd,

drift av generella administrativa tillämpningar inom främst ekonomi- och

personaladministration, utveckling av egna tillämpningar samt terminalanslutning till andra datorsystem.

En viktig bakgrund för arbetet med basdatorer är det faktum att den

tekniska utvecklingen medfört att det finns en mångfald maskin- och programvaror med vars hjälp man kan införa datorstöd för olika avgränsa-

de funktioner inom ett kontor såsom texthantering, kalkylering, ekono-

miadministration m.m. Införandet av datorstöd för enskilda funktioner

kan dock medföra att dessa datoriseras utan att bli sinsemellan samordnade. Detta kan medföra stora problem och kostnader genom att man i efterhand tvingas lägga ned ett stort arbete med att få de enskilda rutinerna att samverka på ett effektivt sätt. Det är även sannolikt att en framtida samordning försvåras på grund av de bindningar som uppstår efter det att olika rutiner datoriseras även om varje enskild rutin är av begränsad omfattning. En målsättning med arbetet med basdatorerna är därför att försöka underlätta för myndigheterna att få tillgång till ett sammanhållet och effektivt datorstöd i kontorsarbetet.

Skr. 1984/85:218 = 49

Basdatorerna utgör ett enligt min mening intressant exempel där den civila statsförvaltningens behov kan skapa industriella utvecklingsprojekt. Basdatorns möjlighet är inte begränsad till statsförvaltningen, utan den bör även ha möjligheter i privat förvaltning och som exportprodukt.

Teknikupphandling inom dataområdet har i olika sammanhang bedömts som ett verksamt medel för att tillgodose användarnas behov av produkter såväl hårdvara som programvara samt kombinationer av dessa. Teknikupphandling är även ett medel för att åstadkomma industriella utvecklingsprojekt med inriktning på speciella krav. Relativt få teknikupphandlingar har emellertid hittills genomförts på dataområdet med den offentliga sektorn som beställare.

I samband med remissbehandlingen av programunderlaget till ett svenskt informationsteknologiprogram har flera remissinstanser ansett att statens insatser beträffande forskning och utveckling inom kontorsinformationssystem är otillräckliga. För min egen del finner jag det angeläget att denna fråga ges utrymme i den fortsatta planeringen. Statskontoret och STU bör intensifiera sitt samarbete på detta område. Den civila statsförvaltningens behov bör i de fall så bedöms lämpligt utnyttjas även i industripolitiskt syfte.

7.4 Behoven av forskning och teknisk utveckling inom näringslivet

Det programunderlag som har inhämtats av regeringen redovisar en rad åtgärder planerade för budgetåret 1985/86 för att tillfredställa behoven av forskning och teknisk utveckling inom näringslivet. Omfattningen av åtgärderna framgår av följande tabell.

Område Planerade insatser

budgetåret 1985/86

(milj. kr.) Tillämpad forskning Tillämpad forskning inom mikroelektroniken 54 Systemteknisk forskning 83 Forskning inom tillämpningsområden 22,2 Industriell utveckling Industriell utveckling inom mikroelektroniken 44

Genomgången visar att närmare 320 milj. kr. kommer att satsas för forskning och utveckling med industriell inriktning under nästa år. Huvuddelen av de planerade insatserna, ca 300 milj. kr. motiveras av industripolitiska prioriteringar. Den industri som i framtiden skall nyttiggöra sig insat- 4 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 218

Skr. 1984/85: 218 50

sernas resultat bör också enligt min mening vara villig att i ökande grad medverka i planering, genomförande och finansiering av insatserna.

De industripolitiska organen, jag avser då närmast STU, SIND och Industrifonden, har sedan lång tid ägnat informationsteknologin stor uppmärksamhet. STU har under en följd av år satsat en allt större andel av sina medel på forsknings- och utvecklingsprojekt inom området informa-

tionsteknologi samt på utvecklingsprojekt inriktade på tillämpning av in-

formationsteknologi. Så har STU på ett aktivt sätt genom t. ex. olika kun-

skapsuppbyggande ramprogram på ett direkt sätt främjat utvecklingen inom mikroelektronik och systemteknik. Den redovisning som myndigheterna givit beträffande den tillämpade forskningen på delblocken avseende mikroelektronik och systemteknik ger bilden av en situation, som domineras av scktororganens insatser. För att

uppnå ett totalt sett bättre fungerande svenskt system för forskning på

informationsteknologiområdet bör balansen mellan basresurser och övriga tillskott övervägas i den fortsatta planeringen. Enligt vad jag erfarit genomförs satsningen på industriell utveckling

inom mikroelektroniken i stort som planerat. Ansvaret åvilar ett särskilt inrättat programråd för industriell utveckling inom mikroelektroniken, vilket jag tidigare redogjort för. Programrådet har för sin samverkan med industrin fått pröva delvis nya former av teknikupphandling och kollektiv

forskning. Jag anser att STU:s satsningar inom delblocken utveckling av industriell teknik och produktförnyelse till vissa delar bör kunna ingå i utvecklingsin-

satserna i ett informationsteknologiskt handlingsprogram.

Jag noterar med tillfredsställelse att inom delblocket avnämarstyrd systemutveckling, redovisar STU betydande insatser i projekt som är inriktade på informationsteknologins införande i produkter och processer inom för landet viktiga industrigrenar. Dessa strävanden bör även fortsättningsvis prioriteras.

Möjligheterna att göra insatser för spridning av den moderna informa-

tionsteknologin anser jag förbättras avsevärt i de förslag beträffande teknikspridning som presenteras i regeringens proposition Regional utveck-

ling och utjämning (prop. 1984/85: 115).

Datorer och andra elektronikbaserade system har givits en strategisk roll

inom försvarsmakten, televerket och den civila statsförvaltningen. Långsiktiga strategier har eller kommer att utarbetas för dessa sektorer. De bör även ges en strategisk uppgift inom industripolitiken. Genom att staten uppträder som en kompetent kravställare kan, inom vissa områden, svensk industri erbjuda lösningar som är intressanta även på en internationell marknad. Min bedömning är att det finns en outnyttjad utvecklingspotential i en starkare koppling mellan å ena sidan statens upphandling på informations-

teknologiområdet och å andra sidan de ovan redovisade statliga insatserna

för att förnya och utveckla svensk industri.

Skr. 1984/85: 218 51

7.5 Behoven av forskning och teknisk utveckling inom arbetsmiljöområdet

Jag har när det gäller det som sägs i det följande om arbetsmiljöforskningen samrått särskilt med chefen för arbetsmarknadsdepartementet.

En tämligen omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet om arbetsinnehåll, arbetsorganisation o.d. har kommit till stånd. Behovet av försöksverksamhet och utvecklingsarbete kring dessa frågor är emeilertid ännu långt ifrån tillgodosett.

Forskning om systemutveckling och medbestämmande, arbetsorganisation, arbetsmiljö, jämställdhet. yrkeskunnande etc. bedrivs vid Arbetslivscentrum samt inom några projekt vid högskoleinstitutioner.

Projekt rörande systemutveckling som f.n. stöds av arbetarskyddsfonden bedrivs vid ADB-institutioner vid universiteten 1 Stockholm, Lund och Göteborg samt vid de psykologiska institutionerna vid universiteten i Stockholm, Lund och Göteborg. Projekten berör inflytande/medbestämmandefrågor, anpassning av system till användare, inkl. försök med användare som systemutvecklare, decentralisering i samband med införande av datorsystem samt frågor om kunskapsutveckling och -begränsningar. Tillämpningarna avser kontorssystem, grafiska system och konstruktörssystem m. fl.

Den erfarenhet som samlats visar bl.a att de inledande faserna i en systemutveckling inte bör låsas i en formaliserad kravspecifikation som blir helt styrande. Frågor om arbetsorganisation och yrkeskunnande måste komma in tidigt i utvecklingen.

En ytterligare aspekt på systemutveckling är de mera långsiktiga effekterna, främst vad beträffar kunskap och yrkeskompetens. Om kunskap byggs in i systemen finns en stor risk att viktig yrkeskompetens avvecklas och sedan inte finns till hands i situationer där systemet inte är kapabelt att handskas med en ny problematik.

Flera av de forskare som under 1970-talet bedrev och fortfarande bedriver forskning om datorisering i arbetslivet utifrån samhällsvetenskapliga utgångspunkter är i dag verksamma inom arbetslivscentrum. Till tidigare bearbetade forskningsproblem och forskningsområden hör: människa-datorinteraktion i beslutsprocesser; konstruktion, validering och användning av simuleringsmodeller; datorsystem och organisationsstruktur; datorisering, arbetsroller och arbetstillfredsställelse; arbetsdelning, planering och datoranvändning; systemutveckling; inflytande och inflytandemodeller; systemerares värderingar och rolluppfattningar; konstruktion av informationssystem, förändringsstrategier och fackliga strategier för inflytande över datorisering; samhällelliga betingelser för demokratisk planering och teknikutveckling.

När det gäller forskningens inriktning är det teoretiska intresset i hög grad knutet till strategier, drivkrafter och tendenser för arbetsprocessens förändring och förändrade relationer mellan arbetsmarknadens parter i samband med datorisering.

Skr. 1984/85: 218 52

Genom ett riksdagsbeslut våren 1982 gavs arbetarskyddsfonden möjlighet att disponera sammantaget 54,5 milj. kr. bl.a för att finansiera ett

särskilt utvecklingsprogram för bättre arbetsmiljö och arbetsorganisation vid utnyttjande av datorer och mikroteknik i arbetslivet. Initiativtagare till projektet var ursprungligen fonden, TCO och SAF. Programmet omfattar

bl.a. praktiskt utvecklingsarbete och försöksinvesteringar direkt i produk-

tionen i samband med att ny teknik introduceras i näringsliv och förvalt-

ning.

En särskild programstyrelse med representanter för arbetsmarknadens parter, staten och arbetarskyddsfonden är huvudansvarig för programmet,

som beräknas pågå under fem år. Projekt 1 anslutning till programmet förutsätts ha tillämpningskaraktär

och vara lokalt förankrade. Projekten skall också bli mönsterbildande för

andra arbetsplatser samt bidra till ökad konkurrenskraft och effektivitet i företag och förvaltning.

Utvecklingsprogrammets uppgift är att ta fram och sprida goda exempel, där teknik och arbetsorganisation/arbetsmiljö formas för att bidra till effektivitet, goda arbetsförhållanden och personalutveckling i företag och förvaltningar. Genom att medverka i utvecklingsledande exempel skall pro-

grammet bidra till en hög ambitionsnivå och information om goda idéer,

erfarenheter och lösningar. Programmet är ett komplement til! den forsk-

ning och utveckling som arbetarskyddsfonden redan stöder.

Under år 1985 inriktas arbetet på att tillföra programmet samarbetsprojekt inom främst småföretagsområdet, byggnadsindustri, service samt stat-

lig förvaltning.

Arbetarskyddsfonden har hittills avgivit två delrapporter om utvecklingsprogrammet.

Arbetslivscentrum bedriver ett projekt Utbildning-Arbete-Teknik. Projektet rör yrkeskunskaperna i arbetslivet vid datorisering och teknologival vid datasystemutveckling. Facklig utveckling av och utbildning i datateknik och arbetsorganisation med tillämpning inom t. ex. den grafiska branschen har också studerats. Den grundläggande principen för utvecklingsarbetet är att förena kvalitet i arbetet, såsom yrkeskunskaper, demokratiska

arbetsformer och god arbetsmiljö med hög produktivitet.

Vid arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning är forskning kring för-

ändrade krav på människan i samband med införande av ny teknik ett av de forskningsområden som f.n. prioriteras. Forskning inom detta område bedrivs efter flera linjer. En sådan är studier över hur människan påverkas av bildskärmsarbete i olika avseenden. Bl. a. pågår ett brett upplagt epidemiologiskt arbetsmiljöprojekt av 450 bildskärmsoperatörer och 150 kon-

trollfall bland kontorsanställda i Stockholm. I projektet studeras flera olika

yrkeshygieniska expositionsfaktorer dels från själva skärmen, dels från arbetsplatsen och dels i arbetsrutinerna. Dessutom undersöks ögon-, be-

Skr. 1984/85: 218 53

lastnings- och hudbesvär samt risker för fosterskador i samband med bildskärmsarbete.

I ett annat projekt studeras olika s.k. vigilansproblem, dvs. trötthet, vakenhetsgrad och uppmärksamhet med monotont bildskärmsarbete.

I detta sammanhang kan också nämnas att bilaterala avtal har träffats om samarbete inom arbetsmiljöområdet mellan Sverige å ena sidan och de Europeiska Gemenskaperna och Amerikas Förenta Stater å den andra. Avtalen avser såväl forskning som tillsynsverksamhet. I detta samarbete är forskning om arbetsmiljörisker i samband med ny teknik ett prioriterat område.

Den nya tekniken har också direkt tagits i anspråk i arbetarskyddsstyrelsens verksamhet. Informationssystemet om arbetsskador (ISA) är ett datoriserat informationssystem som bygger på de arbetsskadeanmälningar som skall göras till allmän försäkringskassa. Genom ISA, som av SCB publiceras i Sveriges officiella statistik, erhåller arbetarskyddsstyrelsen och arbetsmarknadens parter m. fl. ett underlag för sina prioriteringar av arbetsmiljöinsatserna.

Arbetsmiljöarbetet, vare sig det avser forsknings- eller tillsynsverksamhet, är beroende av snabb information genom fungerande biblioteks- och dokumentationsservice. Behovet avser självfallet inte bara svensk litteratur och dokumentation på arbetsmiljöområdet utan alla publicerade verk som kan vara av betydelse för det svenska arbetsmiljöarbetet. Sedan några år tillbaka är arbetarskyddsstyrelsens bibliotek ett s.k. ansvarsbibliotek med nationellt ansvar för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning i arbetsmiljöfrågor. I samband härmed har arbetarskyddsstyrelsen, naturvårdsverket och arbetslivscentrum gemensamt upprättat en litteraturdatabastjänst för arbetsliv, arbetsmiljö, miljövård och naturskydd kallad ARA- MIS. I denna bas ingår inte bara litteratur som har registrerats av de tre berörda organen utan i basen ingår också internationella arbetsorganisationens (ILO) databas för arbetsmiljölitteratur samt det amerikanska nationella forskningsinstitutet för arbetsmiljöfrågor (NIOSH) stora databas. Diskussioner pågår om anslutning av flera såväl offentliga som privata databaser som är relevanta för miljösektorn. ARAMIS är ett bra exempel på hur man genom användande av ny teknik på nationell basis kan skapa en stor informations- och kunskapskälla som inte annars hade varit möjlig.

Sverige har hittills haft en stark ställning när det gäller en användarvänlig utformning av datoriserade arbetsstationer. Denna ställning har givit svensk industri en stark position internationellt sett. I framtiden kommer allt större avseende att fästas vid utformningen av arbetsplatserna. Det är därför angeläget att arbetsmiljöforskningen inom bl.a arbetarskyddsfonden görs i anknytning till den tillämpade forskning som sker i industrin inom detta område. Ökat intresse kommer att fästas vid utformningen av programvaran. En förutsättning för att bra programvara skall kunna utvecklas är att den har en tvärvetenskaplig grund. Det krävs medverkan

Skr. 1984/85: 218 54

från bl. a. användare, programmerare, psykologer m. fl. Enligt min mening kan arbetarskyddsfonden spela en viktig roll härvidlag. Med hänvisning till

det nyss anförda anser jag att arbetsmiljöområdet bör ges ett särskilt

utrymme i den kommande planeringen.

8 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle ta del av vad jag har anfört i det föregående.

9 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Bilaga I

SVENSK INFORMATIONS TEKNOLOGI en presentation

Skr. 1984/85: 218 56

En kortfattad presentation

Denna presentation är en sammanfattning av ett fylligare utredningsmaterial SVENSK INFORMATIONSTEKNOLOGI — utgångsläge och underlag för ett nationellt program.

Presentationen riktar sig i första hand till en bredare läsekrets. Specialintresserade kan finna ytterligare information i underlagsrapporten, som kan erhållas från arbetarskyddsfonden, styrelsen för teknisk utveckling eller universitets- och högskoleämbetet.

För 100 år sedan sysselsatte Jordbruket huvuddeten av den yrkesverksamma befolkningen.

Skr. 1984/85: 218 57

Denna sammanställning har gjorts av samordningsgruppen för informationsteknologi Arbetarskyddsfonden (ASF) Styrelsen för teknisk utveckling (STU)

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)

utgående från underlag lämnat av

Arbetarskyddsstyrelsen (ASS) Arbetsmarknadsstyrelsen(AMS) Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) Forskningsrådsnämnden (FRN) Försvarets Materielverk (FMV) Försvarets Forskningsanstalt (FOA) Humanistiska — Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet (HSFR) Naturvetenskapliga Forskningsrådet (NFR) Statens Industriverk (SIND) Statskontoret

Skolöverstyrelsen (SÖ)

Televerket

Industrisamhället innebar omfattande förändringar — Invandring till städer, nya samhällen, nya kunskapskrav, annorlunda levnadstformer.

Inf ti ället att medföra omfattande förändringar — vi vet ännu Inte vilka. VI måste på bästa sätt utnyttja den nya tekniken.

Skr. 1984/85: 218 58

Informationsteknologin —

Ny teknologi i snabb utveckling system används för styrning och reglering av for- Datateknikens utveckling grundar sig på den utom- don, maskiner, produktionsprocesser och t.o.m.

hela produktionssystem. Den nya tekniken finns ordentligt snabba utvecklingen av mikroelektroniken

givetvis också i en mängd konsumentprodukter. mot ständigt billigare, kraftfullare och mer kompakta

Direkt säljs den i form av TV, radio, video, hemhalvledarkomponenter.

datorer, leksaker etc. Den förekommer också in- Utvecklingen ger oss helt nya förutsättningar att byggd i andra produkter som bilar, diskmaskiner, maskinellt hantera information. Denna utveckling symaskiner etc. sköljer redan över oss och påverkar varje individ och verksamhet. Den visar inga tendenser att avstanna, och för närvarande är det bara vår Ett gott utgångsläge fantasi som sätter gränser för den nya teknologins Sverige står i grunden väl rustat att möta och dra tillämpningar. fördel av informationsteknologins utveckling. Datorernas värde ligger i att de snabbt bearbetar Svenskt näringsliv och förvaltning har i internationell stora datamängder enligt regler som användaren jämtörelse tidigt, och på ett kvalificerat sätt, utnyttjat preciserar. Detta gäller inte bara siffror, utan i ökan- framstegen inom informationsteknologin för att utde grad annan typ av information som text, bilder, veckla sina verksamheter. Behovet av utländsk (i ljud och rmätsignaler av allehanda slag. Datorer huvudsak amerikansk) teknik är och har varit stort, förekommer inte heller enbart som separata appa- men i Sverige har man ändå lyckats väl med att till-

rater. Små processorer byggs in i snart sagt varje lämpa tekniken på ett ändamålsenligt sätt. En för-

typ av maskin, instrument eller fordon. Mer sofisti- klaring till detta är att svensk industri arbetar i kerade automatiska funktioner blir då möjliga. öppen internationell konkurrens. En annan för- Funktioner som dessutom enkelt kan förändras. klaring som ofta förs fram är den svenska fack-

föreningsrörelsens traditionellt positiva inställning till Samtidigt blir det allt vanligare att datorer utnyttjas

ny teknik. Ny teknik och nya system har i huvudsak för att kommunicera med andra datorer. Detta underlättas av att telenäten utvecklas mot att i ett och samma system överföra både tal, data och bild. Kostnaderna för överföring har visserligen inte Från datateknik till

sjunkit lika drastiskt som för bearbetningen, men runt om i världen görs nu kraftfulla insatser för att få fram radikalt billigare överföringsteknik. Fiberoptik

och satellitkommunikation är två viktiga delar i

dessa satsningar. Mikroelektroniken, kommunikationstekniken och databehandlingsmetodiken integreras allt mer. Samtidigt knyts de allt närmare till en mängd angränsande tekniker, som radikalt förändras. Detta gör det befogat att tala om en radikalt ny teknologi, informationsteknologi.

Användningsområden

Informationsteknologiska produkter och system kommer till användning i en mängd sammanhang. Information kan lagras, hämtas fram och transpor-

teras över långa avstånd. På sekunder kan den

föras över kontinenter och oceaner. Information från

hela världen finns tillgänglig vid samma terminal. I

dag är teknologin viktig för informationsbehandtling kommer till användning inom allt fler

områden av samhället. på kontor, banker, sjukhus etc. Den är en viktig del i vårt telekommunikationsnät. Den kan rationalisera Datatekniken har därmed övergått till rutinmässigt ingenjörsarbete vid konstruktion av att bil on del I den stora Intormationselektronik, maskiner, byggnader etc. Sofistikerade telmologiska utvecklingen.

4 &£, +

Sa Nur. FORS DIE

betydelse och

Wwaruergonomi”

För att s skall kunna utnyttja den Nya tokniken på bästa sått krävs utvecklingsjasatser av såGan omfattning och bredd an det knappast är meningsfullt för enstaka aktörer att själva ariva utvecklingen Irmånga länger har man dragit konsekvenserna av detta och startat stora h inte tvingas bli passiva mottagare program. där samverkan mellan olika aktörer är

av utlängsk teknologi. På vissa punkter bör för -

centrala moment.

hålandena förbättras, så alt Sverige kan benålla mäkaneten an behärska den nya teknologin. Även I Sverige är sådan samverkan en förutsättning

för att få bästa utbyte ur tillgängiga resurser. Ett Utbidningssystemet har idag inte tllräcklg kapa-

nationellt mftormationsteknologinrogram skulle vara citot för att tylla behovet av specahster. Förandring-

ett sätt att dets samordna olika statliga insatser ar iutbiOningen är också nödvändiga för ati höja

med varandra och mad industnn, dels stimulera der aiimänna kunskapsnivån I landet.

ytterligare industnellt samarbete. På en fåtal ornråden ligger svensk forskning i klass med den internationett forskninasfronten. Detta är nödvändigt för att dehta i det internationelia forsk-

informationsteknologi

Åttiotalat känneteck-

nas av att datötek-

niken återfinns i anart

sagt varje sektor av

samhitiislivet.

Sjuttiotalets början kännetecknas av att även mindre företag H skaffade sin egen i datsanläggning för att i hantera löne- och 3 mitten av sjuttiotatet Iagerrutiner. kom bordsdatorn att

revalutionsra utveck-

ingen.

Dean ökade konikurrem-

sen en låg

prislinje trots att

kapacketan ständigt

ökade.

Skr. 1984/85: 218 60

Uppdraget

Benovet att samordna samnällets insatser inom in- borde presenteras under hösten 1584. förmalticnsteknoiogin har gradvis vuxit fram mot bakgrund av den internationella tekniska utveck-

av balans i de tramtide statliga insatserna på

lingen och de behov som giont sa påminda i

informationsteknologins område. Statens Sverige.

insatser avseende systemteknik, programme-

ringsmetodik och relationstrågor bör således

anpassas till de planerade insatserna på kompo- Utredningar på dataområdet nentområdet i syfte att möjliggöra en motsvaran-

Datateknikens rot! för samhällets utveckling och de utveckling. Detta bör enligt utskottets mening säkerhet, dess genomgrinande återverkningar på beaktas vid prövning av anslagen till bl.a. STU näringslivet och på människors arbete blev ett vik- under de kommande budgetåren.” tigt inslag i den aftmänna debatten under slutet av 1970-talet. Ett flertal utredningar initierades, bl.a.

Regeringens uppdrag

sårbarhetskommittén, data- och elektronikkommit-

tén, dataeftektutredningen, informationsteknologi- Mo! bakgrund av riksdagens uttalande upprättade

regeringskansliet en PM, som gav strukturen åt ett utredningen och elektrorikindustnutredningen.

nationellt informationsteknologiprogram med Samtidigt tillsattes gatadelegationen, och data- och

ansvaret fördelat mellan 15 statliga myndigheter. elektroniktfrågorna gavs allt större vikt inom fiera

Regeringen uppdrag i juni 1984 åt ASF: STU och myndigheter.

UHA att efter kontakt med övriga berörda myndig-

heter sammanställa underlag till ett förstag om ett

samlat program. Eti program som i princip skall

Ökande forskning och utveckling

Den internationella utvecklingen av tekniken under samma tid föranledde STU att kraftigt öka insatserna inom bl.a. mikroelektronik, informationsbehandling och användning av informationsteknologi i verkstadsindustrin. Dessa satsningar görs för att bevara den internationella konkurrenskraften och samtidigt

tillgodose samhällets långsiktiga behov av försk-

ningskompetens.

Mikroelektronikprogrammet -:

Från industrin kom under 1982 informationer som tydde på att Sverige löpte risk att tappa kontakten med den internationella utvecklingen på mikroelektronikområdet, trots de ambitiösa satsningar

som gjorts. Därför utarbetades ett förslag till ett ” nationellt mikroelektronikprogram. Programmet '-

planerades av STU tillsammans med UHÄ, NFR,

FMV, telaverket och berörda industriföretag. Det avsåg endast komponentteknologi, men i progräm- — |:

skriften skissades också ett vidare program, som skulle behandla systemuppbyggnad och använd-" a ning av informationsteknologi.

Riksdagens beslut

STUs förslag blev underlag för en proposition, som antogs av höstriksdagen 1983. I samband med riksdagsbehandlingen uttalade riksdagen att ett förslag till samlat program i enlighet med det skissade

Skr. 1984/85: 218

YIT: mas Inom ce anslag och ramar som står tili fö inincar mega fogande för de berörda myntigheterna. Det f - visar att staten sätte uppgelas I blocken mikroelektromk, system- redan tinansietar en bred verksamhet. som på teknik och informationsteknalogins anvånaning. varierande satt kan anknytas ul informations-

teknologin.

Det presenterade underlaget ger en överblick over

denna pågående verksa och därigenom Qes Planeringsarbetet större möjligheter ati samordna diika insatser inom Ptaneringsarbetet har letts av en samordningsorupp utbildning, förskrina och teknisk utveckling. med representanter från ASF. STU och UHÅ. Ett Därigenom kan både tillverkare ocr. användare stort antal personer från de övriga 12 myndigheter - inom intormationsteknologin aoras bättre rustade na har engagerats. och preliminärt materia! har at: utnyttja den nya teknologin. skickats på remiss till ett hundratal berörda företag, organisationer och forskare. Dei genomförda planeringsarbetet har resulterat i en kartläggning av statlig verksamhet på området. I många fall har karttäggningsproblem uppstått genom: att insatser riktade mot informationsteknologin i stor utsträckning ligger invävda i annan verksamhet, vilket gör en ekonomisk särredovisning mindre lämpiig. Många presenterade kostnade: och

versikt av kartläggningen

Bar

SNing. forskning

BAMISK UweCkling.

Utblidninasinsatserna sträcker s&q från kortare

UiDäreng, SOT användning av Qatorer I grund-

gar! ir skolan och Översiktskurser inCm arbetemarknadsmänna så ker ! ett antal deirmäl: Utbiåara ER gvencerad utbildning, som förskar- « Skane en bred Sd Kunskapsbos i i sarmhähet för att utbildning elle: komplederingsutbigning för civil-

förstå den nya leknalogns Konsekvenser ingenjörer med äldre exemen. + ae människor I i yckeslivet bättre kunskap om Även forskningsinsatserna snänrner över ett brett

informa onsteknologms fö ng Område, De avser allt från grundläggande forskning

konsekvenser, så att de kan bedöma och på- kring halvledarmaterial ull forskning kring system

verka det egna arbetet. som medger inflytande och utveckling för arbets- « skapa bättre kunskap hos specialister på olika tagarna.

områden, så att de på bästa sätt kar integrera Stödet till den tekniska utvecklingen har, även

informationsteknologin i sin egen verksamhat det. star variation. Å ena sidan satsar man på uppe uppnå en avd tillgång på väjutbildade forskare

Inem ollka discipliner och ingenjörer, som snabbt kan ta tillvara nva tekniska landvinningar i

samverkan med användarna

+ åstadkomma industrlell samverkan för

utveckling av nyckelteknalogier och tillämpningar

av konkurrensnautral karaktär + underlätta nybitdning av företag baserade på

den nya teknologin + underlätta spridningen av den nya tekniken till

olika delar av näringslivet

+ ge användare på olika nivåer möjlighet att bl.a.

genom teknikupphandling och aktivt dettagande i experiment påverka tekniken, så att den bättre svarar mot användarkrav.

Verksamhetens indeining

Samhällets aktiviteter inom informationsteknologin kan delas in på olika sätt. En typ av indelning är de tre programbiocker:. +» Mikroetektronik syftar till an stärka Sveriges för-

måga alt konstruera och tillverka elektronik-. komponenier.

+ Systemteknik syftar till att stärka förmågan att

konstruera och tillverka informationsteknologiska system.

. Informationsteknotogins användning syftar a

att främja en ändamålsenlig användning och att

utveckla system som fyller allt högre användar-

kräv.

ORD, PRESS 2

1984/85: 218

byganag av tilve Sresursc” för integrerade Et! satt 2tt åstaokomma samöoradr attde

mad mäst JaG 2 statliga organen fon it sam-

ande &v nya kvalera erbete för 3 genom kontakter med näringälivet och

WAmdar. plancra ytterligare framtida nsatser

man delat in insatserna langs båda dessa injer, är intormatuonisieknotoQins utveckling och användfåt en struktor Sof MAlsvarer matrisen nedan. I HOGG

82 Merkaras siatens msalser nom Je områdena

Ökad ambitionsnivå .

Kartiaggningen har visat &t omprioriteringa: redan

Samverkan är väsentlig

IjOAs undar et antel år. Ytteniigare omprioriteringar

Även om det år möjligt. och kanske nödvändigt av

skulle antaghgen kräva genomgarinande törandringprakbiska skäl, att redovisa informationsteknotogir

ar hos myndigheterna. Vissa ökade insatser som

på detta sänt, år teknologin sådan till sin natur aft de

bedömts väsentiga har darför inte kunnat beredas olma delarna måste utvecklas I nära kontakt med

utrymme. Exempei på sådana insatser redovisas i varandra För att åstadkomma samordningsetfekter

sjutet av presentationen.

bör det finnas någon form av organiserad sam-

verkar mellan de ansvariga myndigheterna.

Utbildning : Forskning

Uyrbat Utruatnlnig Gruhdlägganide =

N

halviedartoräkding!

-Kompöneritöknotodi iMöradutveckhliag Grundskota .

Gymnadleskola' KanökapsinRveckling, Systöm utvacklilig

Högskola Brursäggande

| Vuxonutbilsning SSysternteknik : pa

forsk. | ”Exportnönt och Vibldnng nn Gnwrnidiäppandae

Forsknings- ning, förutsättningar! + demonstration

information fronsokvenser, 1 Tökniksprdning | Forskning kriingat > door nyttjande I ciika till- :

lärepningar.

Skr. 1984/85: 218 öå

KN

Svensk formationstekno

Utbildning Forskning

iktDilaning är en väsentlig faktor när man vill ut- Den svenska FoU-vetksamheten inom inforrnaveckia och använda ny teknik. Ettersorn intorma- tionsteknalogiområdet omfattar cirka 16 COO årstionsteknoiogin i hög arad kommer art beröra altta verken, varav dryat tusen årsverken inom forskning. människor. är det viktigt at: utbildningen kommer in Trots törskningens hiygsamme omfattning har den på alla nivåer trån grunaskota til högskola. Redan hiuils uppbyggda kunskaps- och kompetensbasen yrkesverksamma måste ges möjlighet tili forvild- avgörande betydelse för landet. Forskningen är ning och vidareutbildning. nödvändig för Viss grundläggande dataundervisnina — datalära — 9 den grundläggande högskoieutbildningens ir:går I grundskolans högstadium. Hittiis har inte kvatitet undervisningen krävt någon utrustning. Trats det förskarutbildningens kvalitet, och därigenom tilihar mer än hälften av högstadieskolorna tillgång ti! gångar till högt kvalificerade specialister på omdatorutrustring. rådet

utvecklingsarbete på annat håll

På gymnasiets linjer har man dataundervisning

tiligåna till forskning utomlands

endast i årskurs 1. Den är integrerad i samhälls-

I Sverige får högskolor och forskningsinstitut särskilt kunskap och matematik. På naturvetenskapliga

stor betydelse genom att de svarar för nästan all linjen tinns alternativämnet datakunskap med 8 veckotimmar. 2/3 av landets gymnasieskolor har långsiktig forskning i tandet. I de större industri-

länderna bedriver även elektronikföretag en omnågan typ av datorutrusining.

fattande grundläggande torskning. Inom civilingenjörsutbildningen utgörs närrnare

Forskningen inom informationsteknologi kan delas häfften av nybörjarplatserna — ca 1 800 — av utbild-

upp i följande huvudkategorier: ningar anknutna tili informationsteknoloai. Härutöver finns nästan 900 nybörjarplatser vid universi- e forskning inriktad på att utveckla grundteknikerna

tetens informationsteknologiska utbildningslinier. + forskning inriktad på att utnyttja informations-

Dessutom finns ca 900 platser vid kortare ADB- teknologin i olika tillämpningar linjer. inom högskolan utnyttjas ca 1 500 årsplatser e forskning kring grundläggande förutsättningar för till fortbildning inom datateknik. Härutöver före- och konsekvenser av användningen av intormakomrner lokala linjer i viss cmtattning. tionisteknologi. Undervisning i datatära ingår i kommunala vuxen- Forskning kring arundteknikerna bedrivs i huvudsak utbildningens grundskolekurser och gymnasie- vid de tekniska högskolorna, universitetens ADBkurser. Vidare ingår datortillämpningar och dator- institutioner, Institutet för optisk forskning, Mikroteknik i vissa ämnen. Studieförbunden gör om- vågsinstitutet samt FOA och televerket. FOA svarar fattande insatser för att i första hand ge en bred ensamt för en tredjedel. orienterande utbildning. Ungefär hälften av landets Forskning kring olika tillärnpningar av informations- 120 folkhögskolor har någon form av dator- teknologin har ungefär samma omfattning som utrustning, och bedriver i varierande omtattning forskningen kring grundteknikerna, exklusive undervisning i allmänna datorfrågor. försvarsforskningen. De största insatserna, ca 150 Arbetsmarknadsutbildning (AMU) är yrkes- - årsverken, avser tillämpningar inom verkstadsteknik utbildning som syftar till att motverka obalanser på samt massa- och pappersindustrin. arbetsmarknaden. AMU kan ges till både anställda Med "forskning kring grundläggande förutsättningar och arbetslösa och törekommer på många olika för och korsekvenser av användning av informanivåer — från korta orienteringskurser i ADB till

tionsteknologi”. menas forskning som rör samspelet årslånga specialutbildningar. Många yrkesutbild- mellan teknologin och det mänskliga sammanhang ningar har inslag av informationsteknolog: men där den används. På grund av ett starkt engageomfattningen varierar. Under 1984 beräknas 20 000 rmang från arbetsmarknadens parter har forskelever genomgå utbildning med större eller mindre ningen på detta område kommit att ägnas stor uppinslag av informationsteknologi.

märksamhet. |

Skr. (084783: 218

logi idag

Industri

I Sverige arbetar c& 105 000 personer mom det som koraponert- och konsument-ciektronikindustnrerna kan betecknas infor mationstieknöoiogi-industri. Häri retatvi sett har er minore betydelse. innafattas eiektronikindustri, elektranikinrikiade irgenjorskrmor, dataservicetöretag, ADE- Pataserviceföretag

avdelningar I företag och organisationer sam! Gruppen omfattar servicebyråer. datakonsutter och underhåli av informationsteknologiska system. programvaruhus. Ca 100 företag med mer än 20 Ungetär hälften av arbetsplatserna ar Ickaliserade anställde svarar för ca 60 "t av syssetsatiningen. tili storstadsområdena. Resten fördelar sig på ca 1 500 mindre företag,

merparten enmans konsultföretag. Branschen har

under perioden 1979-1983 vuxit med 20 å 25 2 per

är. Eiektronikindustri Introduktionen av mikrodatorer har inneburnt for- Efter en relativ! svag utveckling under andra hälften ändringar för dataserviceföretagen. Medan den av 1970-talet, har den svenska elektronikindustrin programvara som används I stor- och miniGatorfått ett kraftigt uppsving under den senasie femårs- baserade system vanligen utvecklats särskilt för perioden. Produktionsvardet ökade 1978-82 med ca varie enskild användare. utgörs huvuddelen av pro- 15 90 per år. Under 1983 ökade produkuonen med gramvaran för mikrodatorer av produkter. som med 25 26. Elektronikindustrins förädlingsvärde år 1983 identisk uttormnina säljs till tusentals anvandare. En var 18.5 a av hela den svenska verkstadsindustrins omfattande, internationellt inriktad programvaruoch 2,1 ?o av BNP industri har under de senaste åren vuxit fram, fram- Svensk eiektronikindustri har i grova drag följande för allt i USA. Även i Sverige finns idag en liten, men struktur: snabbt växande sådan programvaruindustrn. Den är e Ett dominerande intormationsteknologiföretag dock med undantag av enstaka produkter än så

(Encsson) med tyngdpunkt inom telekommunika- länge helt inriktad på den svenska marknaden,

tionsområdet men med ambitioner att etablera vilket sannolikt inte är en tillracklig bas på lång sikt.

sig internationellt också inom kontorssystem-

området. Utvecklingsmöjligheter och

En handfull utländska muttinationella företag konkurrensvillkor

(IBM. Philips, Siemens. ITT) med sedan länge Informationsteknoloaiindustrin befinner sig i en

etablerad verksamnet i Sverige. Inriktningen är dynamisk utveckling. Nya produkter och marknader

väsenthgen storskalig tillverkning av ett fåtal utvecklas hela uder;. Har skapas kontinuerlgt öpp-

produkter. främst för den europeiska marknaden. ningar för nyutveckling och expansion av svensk En handfull medelstora till stora företag, som I industri. nära kontakt med svensk högskoleforskning har Det som på kort sikt bestämmer expansionstakten

utvecklat nischbetonade biomedicinska utrust- är tillgången på kvalificerade tekniker. Här föreligger

ningar med elektronikinnehåll. en akut brist i Sverige och i många andra länder, Ett ganska stort antal företag, eller enheter inom Det viktigaste konkurrensmediet på kor! sikt är större koncerner. som utvecklar och tillverkar därför ökad utbildning av specialister. informationsteknologibaserade system för användning I industriell verksamhet (ASEA. Alfa- Användning

Lavat etc). Sverige är ett av de ledande länderna när det gäller

Ca 200 fristående mindre och medelstora att utnyttja informationsteknologibaserade system.

företag. Verksamhetsområdena ar framför allt till- Som exempel kan nämnas att Sverige har fler data-

verkning av industriell elektronik, diverse kontors- terminaler och robotar per anställd än något annat utrustningar. medicinsk elektronik samt under- europeiskt land. 620 000 anställda använder dag-

leveranser av komponenter. ligen datautrustning i sitt arbete, vilket motsvarar 15 Eiektronikindustrin har ungefär samma reiativa 20 av alla förvarvsarbetande. Denna anvandartyngd i den svenska ekonomin som i de ledande kompetens stälter stora krav på nya produkter och industriländerna : Västeuropa. Men strukturen är en - system. En krävande och tidig hemmarnarknad är annan. Kommunikationsteknisk industri och en viktig förutsättning för en inhemsk informations-

teknologundustri. industrin för industnell och medicinsk elektronik har väsentligt större relativ betydelse | Sverige, medan

Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 218

Skr. JOS485: 018 bt

Svensk informationstekno

Sysselsättning 1983

”Naravearusidan”

Data över svensk elektronikindustri . . . . | | | Belopp, 1000 Mkr Produktsegment

Datorer och kringutrustningar

Övriga utrustningar för kontorsautomation

Telekommunikation

Övriga kommunikations:

utrustningar Utrustningar för industriell automation

Medicinska produkter i: med stor elektronik- : innehåll Mikrokretsar Irite

LE

Andra komponenter

Konsurmentelektronik

: Totaler

| s Produktionsvarde 1982 I

1983 s Införsel 1982 « Utförset 1982

Skr. 1984785: 218 07

logi — i diagramform

Uppskattad omtattning av forskning och utveckling inom informationsteknologiområdet

Utveckling av informatiorsteknolog Årsverken 1983

2 Elen Uruatnn OCT

10 460

. 1 300 1600 12 000

Verksamheter primän inriktade på användning av införmationsteknologi

OD Verkstadsingustna. produktionissysterm He H Verkstadsindustir. miksöelektronik och systemiekrik i produkter ' O00

Forskning vid högskolor och vissa institut N Komoonertieknotogi 200 Q Systemteknik 300 P Tillämpningar 50C Q Grundläggande förutsättingar och konsekvenser ee = 1000

Summa 18 500

18.400 Mkr

22.900 Mkt

— Tillväxttakt 25 2:

13.320 Mkr

— Handelsbalans +1.070 Mkr

Skr. Ad NET CIS öN

nternationell översi

Program i andra länder

UPTahONS-

rk 3 äter : q > anger. SSI Qrvts nogsta

projekt

. : Organiserade &v MI Ti Japan 4 os . B1-39 ta 4§

USA Beptegic Computing Program . gm . B2g0 100

USA 2 Mary tigh speed btemelvd = > > B7D B1-88 100

: : tfn | Mee Försvarsdepartementet

USA Gafum Arsenide (Ga As) . 870 848 100 USA Sotwere Techocbm od FT ” 100 ' Adspabie, Rekable 2 Systems, | "STARS England Advanced intonation Tecknology 3 800 23-88 ca 60

: Program tÄveyr Frenkriko Programme Mobilsateur pouria = 3 200 1884 100 Program som samordnar

Föäre Electkoniqua mearpanen av de tivia 2 | . . FoU-satsningarna

2¶Möstyskrend s vv 8500 B4-B8 100

: 0 | Europesn Strategic Progranng — 10 000. B4B8 =” PS

Poa pr Research It IT (ESPRIN

: Danmark >. "> Teknalogiek utveckingspragram = t 600 84-87 ca 75

Hokand” — iormatice-Stimuteringsplan 4000 94-88 100

Skr. 1984/85: 218

Särdrag hos programmen en statliga encelen av företagens FoU-finansie-

ring är således vaseniligt lägre I Japan än i USA Proarammen i de akka länderna är inte direkt järmoch de större västeuropeiska länderna. Detta beror förbara. fråmst på att försvarssektorns FoU är mindre än en De västtvska, hotländska och franska programmen procent av all FoU mot nästan 46 procent 1 USA. täcke: in huvuadelen av den statiga finansieringen Anledninaen till att de japanska nationella proiekten av industripotitiski motiverade FoU-insatser. ändå väckt så stor uppmärksamhet i USA och Väst- Daremot omfattar inte något av dessa eller övriga europa måste sökas i att japanerna på område efter program bastnansieningen av forskning vid univerområde visat att de med samlaue natonella satssitet och högskolor ningar kunnat uppnå störa resultat.

Dette betyder att endast en det av de nämnda

ländernas pructam är ”nysatsningar”. Ökningarna I

det statliga FoU-stödet är dock betydande i alla tre

Programmens inriktning

länderna. I Västtysktanc planeras en ökning om 10 procent per år under perioden 1983-1987. I Statliga FoU-satsningar har spetat en viktig roll för

Frankrike har mobiiiseringsprogrammets budget utvecklingen av etektronik-, dator- och telekommu-

vuxit med ca 39 procent per år från 1982 till 1984. nikationsindustrierna. Ändå representerar de sats-

Ungefär hälften av det holtåndska programmet ningar som gjorts under senare år något nytt. För-

utgörs av nya satsningar. utom att det statliga FoU-stödet ökat kan vissa

Det danska programmet är i sin helhet en mycket tyngdpunktstörskjutningar iakttas nämligen:

stor satsning, utöver de "ordinarie" program som e De industripolitiska aspekterna har fått ökad

drivs av teknologistyrelsen. Parallellt planeras ett betydelse, även inom ramen för försvars- och

nytt forskningsprogram med en omfattning av ca forskningspolitiskt motiverade insatser.

300 miljoner DKK över en fernåärsperiod, varav ca + Insatserna har blivit mer målorienterade och hälften avser informationsteknologi. långsiktiga. Det engelska Alvey-programmet är också helt en

nysatsning. Det representerar ett av många e Större tonvikt har lagts på samordning av natio-

program för stöd till FOU inom intormationstekno- nella resurser med följd att flertalet program för-

logiområdet. utsätter samverkan mellan företag, universitet

För Japans, och framför allt USAS, del utgör de och statliga laboratorier.

projekt och program som tagits upp i tabellen e Ökad tonvikt på internationellt samarbete inom

endast en mindre del av de statliga FoU-satsning- ramen för nationella planer.

arna. e Insatserna har, åtminstone i Europa, blivit mindre I Storbritannien och Frankrike kanaliseras en stor ensidigt fokuserade till spetsteknologiutveckling i del av det statliga FoU-stödet genom försvarsett fåtal företag — även om detta fortfarande är sektorn. I USA är försvarssektorn ännu mer ett viktigt instag. Ökad uppmärksamhet ägnas dominerande och står för ca 80 95 av de federala frågor om kompetensmässig infrastruktur och utgifterna för informationsteknologisk FoU. Den spridning av kunskaper och teknik till mindre federala regeringen finansierade 1982 ca 45 24 av företag. all FOU inom området i USA, varav två tredjedelar

avsåg FoU utförd i industrin, Motsvarande siffra var för Frankrike ca 40 24, vilket dock ej inkluderade de Jämförelse med Sverige

nationaliserade företagens finansiering av sin egen De program som beslutats i andra länder innebär

FoU. I Storbritannien finansierades ca 50 24 av den framför allt kraftigt stöd till industriellt utveck-

FoU som utförs i industrin inom området med lingsarbete. Motsvarigheter i Sverige finns i stort

statliga medel. sett bara avseende mikroelektronik och till-

I Japan finansierar staten ca 40 24 av all FOU inom ämpningar i verkstadsindustrin.

informationsteknologiområdet. Huvuddelen härav, Även stödet till forskningen är mindre gynnsamt i

ca 75 procent, avser FoU-verksamhet vid det Sverige än i de andra länderna, möjligen med

japanska televerkets laboratorier samt vid det undantag för mikroelektroniken.

statliga forskningsinstitutet Electrotechnical Labora- Utbildning ägnas stor uppmärksamhet i alla protory. Större delen av återstoden, dvs knappt 10 grammen. De holländska insatserna är särskilt omprocent av total FoU, utgörs av statligt stöd till FoU i fattande och är väsentligt mer långtgående än de drygt halvdussinet ledande japanska data- och som planeras i Sverige. elektronikföretag inom ramen för olika nationella

projekt elier liknande satsningar.

Skr. 1984/85: 218

Programblock

Mikroelektronik

Syftet med statens insatser på mikroelektronik- upp vid vära högskolor. Unaefär paraliellt med detta området är al stärka svensk industns förrnåga att program cjorde svensk industri på området ansenkonstruera och tiliverka elektronikkomnonenter. liga investeringar i produktionsantaggningar. Dessa Härigenom vill man minska det uttandsheroende båda förhållanden gör att det nu finns såväl grupper som i dag föreligger. I första hand avsas inteare- av Kompetenta forskare vid våra högskolor som en rade kretsar, s.k. chips, vilka tiliverkas genom en mottagningsberedskap inom den berörda industrin. mycket avancerad teknologi. I viss mån behandlas

Mot denna bakorund påbörjades sommaren 1984 också andra halviedarkomponenter t.ex. sensorer

et! samlat nationelk mikroelektronikprogram (NMP) (mätkropper;) av olika slag, vilka får allt större

för att ytterligare höja den svenska kompetensen på betydelse efter hand som informationsteknoiogin

vissa nyckelområden. Detta program utgör får nya tillämpningar.

stommen för stalens insatser inom mikroelek- Genom ett nyss avsiutat flerårigt forskningsprogram woniken. har kompetens och instrumentelt utrustning byggts P:ogrammet har tyra huvuddetar: utbildning. grund-

Systemteknik växlar. De får dels en ökad betydelse som stöd för I sig är systemteknik inget nytt område. Människan utförande av mänskligt arbete t.ex. inom konstruk-

tion, produktion och administration. har i alia tider byggt system utifrån den teknik som

varit tillgänglig. I Sverige, liksom i många andra Sverige har tidigt utnyttjat de möjligheter som

mindre länder, har konsten att bygga system tunnits att bygga system baserade på den nya utvecklats till en av industrins starka sidor. Mindre tekniken. Många företag och myndigheter har byggt länder som Sverige, vilka saknar förmåga och upp datorbaserade informationssystem som ankapacitet att utveckla grundteknologierna hänvisas i vänds i den egna verksamheten. Vissa företag har stället till att utveckla förmågan att konstruera kon- byggt in den nya tekniken i de system de tillverkar. kurrenskraftiga systern. Ett dramatiskt exempel på detta är Ericsson, som Starkt förenklat kan systemteknik i detta samman- fortfarande tillverkar telefonsystem, men som under hang definieras som den del av informationstekno- loppet av något decennium gått över från system login som får de tekniska delkomponenterna att baserade på elektromekanik till system baserade samverka för att på bästa sätt utföra olika funk- på mikroelektronik. tioner. Dessa kan vara dels rent tekniska som Utvecklingen kännetecknas av en ökad integration exempelvis i rnät- och styrsystem, datorer, telefon- av olika tidigare åtskilda systern och verksamheter.

informationsteknologins igenom kan de själva bättre påverka sin situation användning och tvingas inte att passivt acceptera teknikens Informationsteknalogins framväxt på allt fler om- villkor. En allmänt spridd kunskap om tekniken är

en förutsättning för att den skall kunna utnyttjas på råden får genomgripande konsekvenser för en-

bästa sätt i samhället. skilda människors arbete och levnadsförhållanden. Organisationer och företag påverkas i grunden och Ytterligare en aspekt på användningen är att tekniken kommer ofrånkomligen att ge effekter på svensk industris konkurrenskraft kommer att vara samhällsutvecklingen i stort. I ett samhällsfinan- beroende av hur väl företagen förmår utnyttja de sierat informationsteknologiskt program är det möjligheter som informationsteknologin erbjuder. viktigt att den tekniska forskningen balanseras av Det block som kallas ”informationsteknologins ansträngningar att tolka och värdera utvecklingen i

användning" i det skissade programmet delas upp samhället. i utbildning, forskning, avnämarstyrd system- Frågor som bör belysas är t.ex. hur kvaliteten i utveckling, experiment och demonstrationer, teknikkommunikationen mellan människor påverkas, hur spridning samt forskningsinformation.

det går med den personliga integriteten, vilket Det är ofta svårt att klart särskilja utbildningen

värde yrkeskunskapen får? Vilka möjligheter finns mellan dessa tre block. Den erda utbildningsgrupp att ta tillvara och utveckla den erfarenhet och yrkes- som är entydigt användarinriktad är arbetsmarkkunskap som finns i samhället? nadsutbildningen. Arbetsmarknadsverket försöker

Det är väsentligt att människor som skali använda fortlöpande anpassa kursutbudet till arbetsmark-

den nya tekniken ges tillräckliga kunskaper. Där- nadens efterfrågan. Därigenom har man tidigt

=

Skr. 1984/85:218

Inom den målinriktade forskningen pågå? plane-

vie on niate de ramprogram. "De berör i

några universitet och tekniska högskolor för inköp mm atorial. av dyrbar specialutrustning för konstruktion av inte- Utvecklingsdelen av programmet samfinansieras

2 2 kretsar och för att bekosta tillverkning av med industnn. Den inriktas på ati I samverkan

om konstruerats äv studerande. bygga upp oemensamma tiltverkningsmöjlighete: Även på ; grundiorskningsområdet har ansenliga för i första nand integrerade kretsar. Betydande pelopp använts för inköp av dyrbar specialutrust- resurser ägnas också åt utveckling av konstrukning. Utöver NMP-insatserna diskuteras när även tionsmetsder. möjligheterna till en samnordisk finansiering av dyrbara anlägaringar.

Samverkan meilan telekomrmunikationer och området. Det är först på högskolenivå som man kan datorer liksom mallan administration, konstruktion, skilja ut klart systeminriktade utbildningsproduktion och distribution i ett företag illustrerar väger detia. Inom forskningen finns betydligt mer avgränsbara Denna ökade komplexitetsgrad kräver framstea systemaktivitater. Det gäller områden som mät- och inom den systemtekniska ingenjörskonsten inne- reglerteknik, signalbehandling och informationsfattande bl.a. metoder och programvara. behandling. För att infria förväntningarna krävs förutom rent Tili området utveckling av industriell teknik häntekniskt fungerande system att de är uttormade så förs i första hand samverkan med industrin i ert att de når största möjliga acceptans hos samfinansierat institut för systemutveckling och användarna. pianerad samfinansierad verksamhet avseende till-

lämpad datorvetenskap. Inom en stor de! av utbildningsområdet är det Området produktförnyelse avser i första hand stöd svårt att i praktiken skilja systemutbildningen från till företag som utvecklar produkter baserade på annan utbildning inom informationsteknologi- avancerad teknik och systemkunnande.

kunnat omprioritera så att man nu har en om- konsekvenserna av ett visst system skall kunna fattande verksamhet som i större eller mindre grad påvisas. Ett antal sådana projekt bedrivs av olika avser informationsteknologi. Under ett år beräknas finansiärer. Vid vissa mer avancerade tillämpningar ungefär 20 000 personer genomgå utbildningar går arbetarskyddsfonden in med medel för att med varierande inslag av informationsteknoloai. bekosta dokumentation och vissa. utvidgningar som Forskning kring de grundläggande förutsättning- annars inte skulle komma till stånd. arna för och konsekvenserna av informations- Teknikspridning tili mindre företag är ett sätt att få teknologin avser i första hand kroppsliga och igång användning av ny teknik. Statens industriverk Psykiska effekter av samspelet meilan människa har genom de regionala utvecklingstfonderna en och maskin. Även sociala och organisatoriska kanat för detta ändamål. Kunskap om mikroaspekter behandlas. Vidare bedrivs forskning om elektronik har redan spridits den vägen och SIND hur kvalificerad informationsteknologi kan utnyttjas i avser att genomföra ett långsiktigt program riktat olika speciella tillämpningar som medicin och rmot applikationer i speciella branscher. utbildning.

Forskningsintormation är ytterligare en väg att

Med avnämarstyrd systemutveckling avses dels sprida kunskap om den nya teknologin. Även tek-

offentliga myndigheters upphandling av ny teknik, nikens avigsidor måste tas upp till diskussion för att dels utveckling av system speciellt konstruerade för människor skall få en möjlighet att påverka samviktiga svenska industribranscher, t.ex. verkstads- hällsutvecklingen. Forskningsrådsnämnden har en industri och skogsindustri. viktig roll i detta sammanhang genom att stimulera Experiment och demonstration krävs ofta för att till en allsidig och saklig samhällsdebatt.

Skr. 1984/85: 218 = [NS

Pågående och planerade

Utbildning Forskning

Utbildning är er avgörande taktor för att möta och Forskningen inom det intormationsteknologiska vidareutveckla ny teknik. Det är däriör av största området har en stor bredd. Forskning nära kompovikt att utbildning I informationsteknologi kommer in nenlsidan är i huvudsak inriktad på de! tekniska på alla nivåer. Det gälier såväl i grundskota och naturveienskapliga området. När dei gäller systemgymnasieskola som inom högskolan. Den snabba teknik och informationsteknologins användning är utvecklingen på det här området gör det dessutom förhållandet annorlunda. Där bedrivs forskningen extra väsentlig! att utbildning inte endast ges i una- inom ett fienal discipliner och får ofta en tvärdomsskolan utan att även yrkesverksamma och vetenskaplig karaktär. arbetslösa ges titälte till ton- och vidareutbildning.

Karakteristiskt för hela området är också den

Aecan kan man se ati utvecklingen lett till en Snabba utvecklingen, som leder till mycket nära tirastisk ökning av efterfrågan på tekniker med kontakter mellan forskningen och den tillverkande specialkompetens tör informationsteknologi. eller anvandande industrin. Dessa nära kontakter är Sannolikt kommer motsvarande specialkompetens stimulerande för båda parter och för med sig att en att bli ehersökt på samma sått inom flera yrkes- stor del av forskarna rekryteras över till industrin. I grupper. huvudsak är sådana kontakter positiva eftersom en För att möla framtidens utbildningskrav pågår bl.a. personöverföring ofta är det mest effektiva sättet ati följande insatser. Inom grundskolans högstadium föra över kunskap. I vissa fall har emellertid omsättgenomförs successivt en ökning av dataundervis- ningen varit så stor att forskningen lidit altvarliga ningen från 0,5 till 2 studieveckotimmar. En om- avbräck. fattande fortbildning av lärare genomförs. På något För forskning avseende komponentteknoloai krävs längre sikt avser man att också föra ner undervis- stora investeringar i utrustning. Genom det påningen till låg- och mellanstadiet. började nationetla mikroelektronikprogrammet har Inom gymnasieskolan investeras för närvarande i utrymmet för sådana investeringar ökat. Samtidigt ytterligare datorutrustning och programvara. Dess- pågår planering av ramprogram för processteknoutom krävs även här en omfattande fortbildning av logi avseende VLSI-kretsar (VLSI = Very Large lärare. Scale Integrated). utveckling av kraftkomponenter, studier av olika halvledarmaterial för integrerade Inom högskoleväsendet föreslås under de närmaste . kretsar, datorstödd konstruktionsteknik för integreåren en ökning med 250 platser på de civilingen- rade kretsar samt grundläggande forskning rörande jörstinjer som har närmast knytning till informations- sensorer. teknologin. På data- och systemvetenskapliga -linjerna i Stockholm föreslås inom det närmaste året Forskningen inom systemteknik är annorlunda tilt sin karaktär genom att den förekommer inom ett en ökning med 55 platser. Även lokala utbildningsstörre antal skilda discipliner. Som exempel på linjer på området ökas. För ettårig datateknisk forskningsområden kan nämnas numerisk analys, påbyggnad av yrkesverksamma ingenjörer föreslås datalogi. optimeringslära. datorteknik, lingvistik, "60 nya platser. maternatisk statistik och reglerteknik. Exemplen gör När det gäller arbetsmarknadsutbildning förestår inte anspråk på att vara heltäckande men illustrerar AMS att korta orienteringskurser i data införs för karaktären på forskningen. Även om inte varje alla deltagare i yrkeskurser, dvs ca 40 000 projekt eller institution är tvärvetenskaplig har personer/år. Detta ryms inom tillgängliga ramar forskningen som helhet inom området en tvärvetenmen förutsätter beslut av statsmakterna. AMS skaplig karaktär. räknar vidare med att kunna ge dataorientering till Den tvärvetenskapliga karaktären blir än mer framca 10 000 anställda per år genom AMU i företag. trädande i forskningen om de grundläggande förut- Man avser dessutom att successivt införa nya sättningarna för, respektive konsekvenserna av, avsnitt i sådana yrkeskurser som redan ges, vilket intormationsteknoloains användning. Forskningen innebär att allt fler kommer att få en yrkesutbildning bedrivs till största delen vid samhällsvetenskaplig : med innehåll av informationsteknologi. Vidare avser

man att öka specialistutbildningen inom speciella fakultet samt vid arbetslivscentrum, FA-rådet m.fi.

informationsteknologtska yrken. Detta skulle kunna Några exempel kan ges som visar karaktären på denna forskning. Psykologer studerar hur datage en specialutbildning åt ca 1 500 personer tekniska tillämpningar i arbetslivet, t.ex. inom årligen.

Skr. 1984/85: 218 1 td

insatser

processindustrin, påverkar Människans so Med tanke på deras stora betydelse för utveckling: miljö. Man studerar uc rationalseringens en är det befoga: ant stödia såtiana företag mean villeffektar på tlänstemäns arvetsmiljösr. Exempel trån korliga lår och därngenom lytta av en dei av risker. andra håll är studier av synergonomi och bildkvalitet Jusi denna kategori av företag har tån lättare att sam! av system som medger inflytande och utveck- klara Sin finansiermg på senare år genom den nya ling för arbetstagarna. riskkaokalmarknad som uppstått och som i stor

utsträckning vänder sig till denna företagskategor. Forskning med lika uttalad, men till sin karaktär annorlunda, tvärvetenskaplighet arbetar med att Ytterligare en väg att stimulera teknikutvecklina är finna nya safistikerade användningsområden. genom offentlig teknikuppnandling. Förutom at: ae Denna forskning arbetar med att finna kvalificerad beställaren ett bohovsanpassat system fyller teknikanvändning av der: nya teknologin inom bi.a, utbild- upphandlingen syftet ati skapa kritiska, aktiva ning, medicin, handikapptekrik och rättsväsen. användare. Detta har särskild betydelse på in-

formationsteknologiområdet där flertalet systern är

utvecklade av stora multinatonella företag utifrån

deras mål och strategier.

Samverkan kring ett antal iljustrativa teknikupp-

handlingar i de viktigare samhällssektorerna är ert

viktigt instrument för att utveckla en god använd-

ning av informationsteknotogin. Utveckling På liknande väg kan man stimulera utveckling av ny Ny teknik och ny kunskap sprider sig till industrin teknik för användning i industrin. Tillsammans med utan särskilda åtgärder. Radikalt ny teknik sprider verkstadsindustrin har staten redan gått in med omsig emellertid långsamt. I sådana fall kan det vara fattande insatser för att utveckla informationsteknomotiverat med olika stimulansåtgärder trån sam- login till en värdetull dei av produktionsprocesserna. nället för att påskynda spridningen. Liknande insatser har påbörjats i mer blygsam om-

fattning i ett flertal branscher. Insatserna på området är genomgående samtinansierade av industrin. Delfinansieringskravet kan För att den nya teknikens alla eftekter skall gå att givetvis motiveras med den avkastning industrin får registrera fordras ofta försök i full skala. Ett antal vid en framgångsrik utveckling. Ett lika viktigt motiv sådana försök pågår, i första hand avseende hur för delfinansieringen är emellertid att den garan- arbetssituationen förändras vid införande av ny terar en seriös insats från båda parter i samarbetet. teknik. ASF disponerar ekonomiska medel att doku-

mentera och åstadkomma viss utvidgning av verk- På mikroelektroniksidan drivs ett antal projekt för att

samheten. bygga upp konkreta tillverkningsanläggningar för

olika typer av integrerade kretsar och för att För att ny teknologi skall spridas även till små

utveckla metoder för konstruktion och kvatlitets- töretag med mer traditionell tillverkning krävs kontroll. Dessa projekt genomförs i huvudsak inom särskilda åtgärder. De regionala utvecklinasenskilda företag. Företagets motprestation för den fonderna utgör en etablerad kanal till dessa företag statliga detfinansieringen är att hålla anläggningen och har redan utnyttjats för sådan kunskapsrespektive metoden tillgänglig även för anöra. spridning. Inom informationsteknologin bedrivs kollektiv forskning (dvs forskning samfinansierad av staten och en grupp företag) avseende tillämpad matematik respektive optik och elektrooptik. Man har nyligen startat ett nytt kollektivt institut för systernutveckling. Diskussioner pågår om att bygga upp ett institut för tillämpad datorvetenskap. En typ av små, nybildade företag baserade på avancerad teknologi är vanligare inom informationsteknologin än inom andra teknikområden. De ger ett viktigt bidrag till områdets dynamik. Som alla små nybildade företag har de ofta en bräcklig ekonomi.

dd da

Insatserna — ekonomis

Utbildning” | Forskning

BLSBE BEIT BYE BS:8E Bu:

ng mr

Wikroetaltron

ala Kvaliona åtså dö

+ Utrustring?!

+) Utbédningsinsatsana ar namna riv Mmöbga at 2: 198485 anvåndes ca Bö MSEK för utrustning SÄtraBuovist MRian Ikast ONIk, FYStem: anno hiyskulan lör eformaucnsleknaog: Iarav lakex och använttung. vigONdes 5 MSEK för sarskada nsatser nom HMP Uirustning anvands både mom utvidang och forsiaung

ton

nå & normal mt: odädör uppskann precision.

| Utveckling

Ytterligare insatserbehövs

Det unde ag ti informations sl procram och on tånovarig forskoinastraaiuon. Detta har

is är sammansiält av biorag från 15 resulterat i en relativt välutby KOMDEIENSDes, myndigheter. besk om användningen av som genom NMP kan utnyttjas och utvecklas disponibla medei har körmmit till uttrycka senaste vidare. För att även i amtiden kunna ligga nära

2 smförts sådana förskningsironien på viktiga avsnitt krävs att det

ompriorkeringa: « som bedömts möj! Ga. statliga stödet upprätthålls.

inom van och en av de områden som unoersökts Inom stora deltar av den systemtekniska forskunder sammanståäiiningsarbete: finns en flertal ningen kder man idag brist på ekonomiska resurser angelägna insatser som inte kunnat beredas och har dålig tiligång på kvaliicerade forskare och utrymme. I detta sista avsniv av presemationen ges forskningsledare. Kontakten melian forskare och några exempel, som vaite ut för att illustrera karak- avnämare är inte särskilt välutvecklad. Detta är tären på sådana insatser. oroande med tanke på den ökade betydelse Berörda myndigheter kommer att arbeta vidare systemtekniken har fått under de senaste 10 åren. med planeringsarbetet och ytterligare pröva möjlig- Bl.a. har den växande utbildningsvolymen inte motheterna till omfördelning elier i ett senare skede svarats av adekvat utbyggnad av forskningen. En begära förstärkta resurser. successiv Ökning av basresurser och stöd till mål-

inriktad forskning skulie kunna rätta till denna

obalans. På kort sikt skulle kompetensuppbyggnad

kunna åstadkommas genom inrättande av flera

Ökade insatser för utbildning

meliantjänster, stimulans för att attrahera utländska Inom arundskolan krävs ökade resurser om man

gästforskare samt industrisamverkan beträffande skall lyckas föra ner dataundervisning även på låg-

förskar- och lärarresurser. och mellanstadienivå. En ökning av ambitionsnivån även på gymnasienivå kräver också resurser i form Avseende komrmunikationssystem finns i Sverige en av studieplanearbete, utbildning av ADB-lärare, mycket god industriell bas. Samtidigt är den interlärardorntbildning, datorutrustning och programvara. nationeha utvecklingen snabb och systemens

utveckling är avgörande bl.a. för utnyttjande av s.k.

Efterfrågan på personal med vissa grundkunskaper

telematiktjänster. En förstärkning av basen för gör det befogat att öka antalet utbildningsplatser på

svensk forskning och utbildning på ormrådet skulle bl.a. flera civilingenjörstinjer. inom dessa linjer är

därför kunna få mycket positiva eftekter både för dock kapacitetsutnyttjandet redan så högt att en

industrins utveckling och för informationsutbyggnad blir nödvändig för att öka antalet platser.

teknologins användning. De kostnader detta skulle kräva finns i dag ingen möjlighet att klara genom omprioriteringar. Data- Arbetsorganisatoriska frågor kring konsekvenser av tekniken har inte blivit den stödteknik den borde ny teknik i arbetslivet bedöms av både forskare och vara inom många utbildningar. Därför bör fler kurser arbetsmarknadens parter kräva ökade forskningsiinformationsteknologi integreras i alla högskole- insatser. Dessa bör särskilt avse olika organisautbildningar, något som kräver ytterligare resurser. tionsfrågor i själva införandeprocessen, möjligheter

att utnyttja ny teknik för omgestaltning av arbets- En stearad eftertrågan föreligger på fortbildning och

miljön i positiv riktning samt försöksverksamhet vidareutbildning inom ormrådet. För närvarande kan

rörande alternativa sätt att organisera arbetet. denna efterfrågan inte mötas.

Delar av de specialistkunskaper som burits av För kvalificerad utbildning inom informations- människor i arbetslivet kommer i ökad utsträckning teknologin krävs också tillgång till kvalificerad, att byggas in i de tekniska systemen. Detta får modern utrustning. konsekvenser inte bara för den anställde utan berör

hela verksamhetens effektivitet, sociala relationer i

arbetet etc. Även denna problematik bör tas upp i

Bättre balans inom forskningen

forskningen kring informationsteknologins använd-

Genomgången av pågående och planerad torsk-

ning. ning inom informationsteknologin visar en viss obalans mellan mikroelektroniken, systerntekniken Även den arundläggande forskningen kring inforoch informationsteknologins användning. Fram- mationsteknologins användning bör ökas för att växten av komponentinriktad forskning har främjats uppnå den eftersträvade balansen. Viktiga frågor är av ett väletablerat samarbete med svensk industri här att skapa kunskap om vilka mänskliga förmågor

Skr. 1984/85: 218

som lämpligen kan byggas in i och utföras av dator- Avnämarstyrd utveckling baserade systern. Detta förutsätter ökade insatser töd till uppbyggnad äv protctypsystem är en sät! am inom medicinsk. beteendeveterniskapiig och språk- att komma över sådana tekniska och kommersielia vetenskaplig forskning. Härvid är retationen trösklar som ofta föreligger via förstagångsanvändmännieka-datateknik väsenilig. Detta kan be- ning av komplexa system. Sådana system bör utnämnas tysiologisk rospektuve Kognitiv ergonomi. vecklas i samverkan mellan leverantörer och be- Vidare bör motsvarande samspel på organisations- ställare på områden där det inom landet finns nivå, s.k. Systemergonomi, ägnas ökade insatser. tekniskt kompetenta användare, t.ex. inom skogs-

industrin eller stålindustrin.

Brist på adekvata sensorer (mätkroppar) är ofta ett

hinder för att införa inforrmationsteknologiska

system i industrin, En samiad insats under tre år

bedöms kunna förbättra stuationen märkbart, t.ex.

Ökade utvecklingsinsatser

vad avser givarsystem I komplexa biotekniska Konstruktionssystem Informationsteknologiska produkter blir alltmer användningar. komplexa. Samtidig! byggs systemen ännu upp Tillämpningar inom handikappteknik och medicinsk med traditionella hantverksmässiga metoder. Det teknik bedöms ha stora möjligheter bl.u. beroende kan nu skönjas möjligheter att utveckla datorstöd på avancerad forskning och kvalificerade beställare för systemkonstruktion, vilket kan nedbringa tiden inom landet. att konstruera sådana system. Sådana konstruktionssystem skulle stärka vår konkurrenskraft genom att tiden mellan idé och fardig produkt skulle Ökad information kunna kortas väsentligt. Samtidigt skulle kvaliteten i En öppen och saklig samhällsdebatt om den nya de slutliga systemen kunna bli avsevärt bättre. Att teknologin är en grundförutsättning för ett klokt bygga upp sådana hjälpmedel skulle emellertid utnyttjande av tekniken. Det är därför angeläget kräva ansenliga resurser. Det har från industrihåll med olika insatser för att stimulera en sådan debatt. framförts att uppbyggnad av sådana konstruktions- I dag finns knappast ekonomiskt utrymme för att gå system vore lämpligt för nordiskt samarbete p.g.a. ut med forskningsintormation i sådana former att deras generella användbarhet. den når tram till en bredare allmänhet.

Standardisering Utvecklingen visar allt tydligare vilka vinster som vore möjliga med en bättre standardisering av datorsystem. En utredning av standardiseringsmöjligheterna inom informationsteknologin borde därför genomtöras.

Telelnformatik Utvecklingen av optoelektroniken gör att det nu finns en potential för betydligt ökade insatser på nyutveckling inom teleinformatiken. Med tanke på landets styrka inom denna sektor skulle sådana satsningar kunna ge snabb efttekt.

Kontorsinformationssystem Även satsningar på avancerade kontorsinformationssystem ligger väl till för svensk industristruktur. Samtidigt kan man dra nytta av den omfattande erfarenhet som samlats i landet genom att vi, i internationell jämtörelse, varit tidigt ute i fråga om datorisering. Detta gäller som tidigare nämnts, både inom näringsliv och förvaltning.

Skr. 1984/85: 218

Innehält

FN FLESTA T EV 2. Infermatluonstekaolögins industriella Betydelsö ooccossss 00.000 ss I öledning RE a 2 luternationell, ÖVCTSIKt odossssoserrresr rese ss reses ss nos na GS 5 Iaformationsteknotogins användning och spridning TR 4 Svensk informationsteknolociundustri ve [FE 5 Sammanfattande bedömning -— bo - Statens roit för eo positiv utveckling - Redovisning av planeringen av ett svenskt informationsteknologi-

ASS 21

JUDINNA oooeeseoeerreesee ee rr rer rer er rr reser rss ere e ess 20

5.1¶Högskoleutbildningen 26

5.2 Gymnasieutbildninge ooososoossreeereerreser sees er sens oa

5.3¶Den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen

6. Grundforsknung oososscsserrrerese rer rer s ess ere sees sees es sr 6.1 Mikroclektronik och systemteknik 6.2 Informationsteknologins användning oosoossssessssssssres

=J Den sekworinriktade tillämpade forskningen och tekniska utveck-

JiNgCA oooeeeeeeeeree re ee reser e reser r rer rer ers res ers ers est 7.1 Försvarsmaktens behov av forskning och teknisk utveckling 7.2 Behoven inom telekommunikationssektorn av forskning och

teknisk uUtveckliftg oossososessereseereresere reses rs serna

7.3 Den civila statsförvaltningens behov av forskning och teknisk Utveckling oossooseeeereeeeeeree rer rs ere rr rer rr res reses ass 7.4 Behoven av forskning och teknisk utveckling inom näringsli-

MA 49

7.5 Behoven av forskning och teknisk utveckling inom arbetsmil-

jöområdet St

» Hemställan 54 Beslut 54

Bilaga I. Sammanfattning av ”Svensk informationsteknologi — Utgångsläge och underlag för ett nationellt program”

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985