Prop. 1984/85:57

om ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i den statligahögslolan

Prop. 1984/85: 57

Regeringens proposition 1984/85 : 57

om ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i den statliga högsko- lan;

beslutad den 18 oktober 1984.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

LENA l—lJELM-WALLEN

3 Förslag till ny tjänsteorganisation

Lärartjänstutredningen anger följande allmänna utgångspunkter för för— slaget till ny tjänsteorganisation: "Av grundläggande betydelse för försla- get till ny tjänsteorganisation är vår uppfattning att organisationens ut- formning dels bör möjliggöra en rekrytering till fast anställning som lärare i högskolan i former som är godtagbara ur såväl verksamhetens som den enskildes synvinkel, dels stimulera den enskilde att fortlöpande förbättra sin förmåga som lärare och forskare."

Beträffande kampetenskraven framhålls följande: Det är självfallet önsk- värt att alla lärare i högskolan har en kompetens som är så mångsidig, att den speglar verksamhetens samlade behov. Idealet är i sådana fall att vetenskaplig kompetens och extern yrkeserfarenhet kompletterar varand- ra i den enskilde lärarens bakgrund. Att detta är praktiskt möjligt att uppnå. åtminstone i en del sammanhang. visar bl. a. läkarutbildningen. Det är dock viktigt att anlägga ett långsiktigt tidsperspektiv när man bedömer realismen i en sådan ambition. Vi anser det inte möjligt att nu förutsäga när en sådan ordning kan åstadkommas inom olika delar av högskolan, endast att den bör eftersträvas.

Utredningen framhåller beträffande tjänsternas innehåll att den nuva- rande regleringen av tjänsterna är alltför osmidig. I stället anser utredning- en att "den formella avgränsningen av åliggandena bör vara enhetlig för samtliga tjänstekategorier och omfatta medverkan i såväl utbildning som forskning och utvecklingsarbete. Detta innebär inte. som vi återkommer till nedan, att man vid fördelningen av arbetsuppgifter kan bortse från den kompetens som legat till grund för rekryteringen av innehavare av vissa tjänster. Vi anser det exempelvis självklart att högt vetenskapligt och/eller pedagogiskt kvalificerad personal i första hand skall utnyttjas för att täcka motsvarande behov inom ramen för forsknings- och utbildningsverksam- heten."

Lärartjänstutredningen anser därför att organisationen måste vara flexi- bel.

"Genom att alla berörda lärare är aktiva inom båda huvudgrenarna av verksamheten skapas en av de grundläggande förutsättningarna för den eftersträvade flexibiliteten i arbetsfördelningen."

För att tillgodose detta krav framlägger utredningen också förslag till ny arbetstidsreglering och till ledningsfunktioner för forskning och utbildning.

I fråga om forskningens krav på flexibilitet och förnyelse kritiserar utredningen det hittillsvarande systemet med tidsbegränsade förordnanden för docenter och forskarassistenter. I stället anser lärartjänstutredningen att en större del av högskolans forskande och undervisande personal bör vara anställd med förordnande tills vidare.

Utredningen föreslår (s. 64-66) sålunda att —tjänster med benämningen högskolelärare/högskolelektor skall finnas

inom den statliga högskolan

• Sida 44
•  Original

Prop. 1984/85: 57 44

— för behörighet till sådan tjänst skall krävas genomgången allmän utbild- ningslinje eller motsvarande kompetens — som befordringsgrund skall gälla graden av sådan vetenskaplig pedago- gisk och annan skicklighet som är av betydelse för tjänsten — tjänstebenämningen högskolelektor skall ges till den tjänsteinnehavare som avlagt doktorsexamen eller gjort väsentliga pedagogiska insatser — lönen vid tjänsten skall sättas med ledning av den enskildes kvalifika- tioner.

Denna tjänstekategori avses motsvara alla de lärartjänster i högskolan för vilka inte krävs doktorsexamen eller motsvarande kompetens. med undantag för tjänster som professor och för de lärartjänster som är knutna till den kliniska delen av läkar- och tandläkarutbildningarna. I viss ut- sträckning ersätter den (s. 65) även tjänster som forskningsassistenter, assistent och amanuens.

Bland de nuvarande lärartjänster som bör överföras till högskolelärar/ högskolelektorstjänster anger utredningen i kap. 13 (s. 263) ackompanja- tör, adjunkt. facklärare. kursledare (vid DI), lektor (utan doktorsexamen). speciallärare. studieledare och universitetsadjunkt.

Lärartjänstutredningen föreslår i kap. 7 (s. 141) att högskolestyrelsen skall fatta beslut om befordran till högskolelektor. Befordran prövas enligt utredningen (s. 144) av tjänsteförslagsnämnd. I övergångsskedet anser utredningen dock (5. 267) att prövningen bör kunna förenklas något.

När en tjänst som högskolelärare tillsätts med sökande som avlagt doktorsexamen (s. 66) bör innehavaren redan från början benämnas hög- skolelektor. En sådan tjänstcinnehavare bör också i tjänsten ges utrymme för forskning och kunna söka medel ur den föreslagna rörliga resursen för forskning (s. 77).

Vidare föreslår utredningen en ny tjänst som docent/biträdande profes- sor, vilken avses ersätta nuvarande tjänster som universitetslektor och docent (s. 66).

Lärartjänstutredningen föreslår att: — det inom högskolan skall finnas tjänster som docent/biträdande profes- sor

— för dessa tjänster skall gälla alternativa regler som behörighetskrav och befordringsgrunder — det bör ankomma på högskolestyrelsen att besluta om vilket alternativ som skall gälla vid tillsättning av viss tjänst — den som innehar en sådan tjänst och som meriterat sig genom väsentlig vetenskaplig eller pedagogisk verksamhet bör kunna ges tjänstebenäm- ningen biträdande professor. För att befordras till biträdande professor bör en docent (s. 71) besitta en vetenskaplig kompetens som överstiger vad som f.n. krävs för antagning till oavlönad docent. Eftersom antagningen av oavlönad docent saknar anknytning till tjänstens organisation föreslår lärartjänstutredningen att den inte bibehålls i den reformerade organisationen.

• Sida 45
•  Original

Prop. 1984/85: 57 45

4 Forskningsresurser

Lärartjänstutredningen framhåller (s. 76) att tjänsterna som docent och forskarassistent har funktioner som styrmedel för forskningen. Detta sy— stem har enligt utredningen negativa effekter rekryteringsmässigt och soci— alt.

I stället föreslår lärartjänstutredningen att — utöver de forskningsre— surser som ligger i professorstjänsterna -

— en rörlig resurs för forskning skapas för varje fakultet/sektion och hög— skoleregion — medlen i den rörliga resursen skall användas för att bereda vetenskapligt kompetenta högskolelektorer. docenter och biträdande professorer tid för egen forskning samt för att finansiera vissa tidsbegränsade tjänster för forskning. Medlen i den rörliga resursen bör fördelas (s. 78) med utgångspunkt i forskningens intressen.

De som enligt lärartjänstutredningen skall kunna söka medel ur den rörliga resursen är vetenskapligt kompetenta högskolelektorer. docenter och biträdande professorer.

Utredningen nämner dock (5. 79) här dels de docenter som tillsatts med särskild vikt vid vetenskaplig skicklighet, dels att det kan finnas skäl att prioritera yngre forskare under en övergångsperiod.

Regering och riksdag (s. 80) skall besluta om en viss minsta omfattning av den del av resp. fakultetsanslag som skall disponeras som rörlig resurs för forskning.

• Sida 46
•  Original

Prop. 1984/85 : 57 46

En viss minsta andel av den rörliga resursen per fakultet och region skall också anvisas för disposition för andra högskoleenheter i regionen än den till vilken fakultetsnämnden är knuten.

Högskolestyrelsen skall fördela medlen efter förslag från fakultetsnämn— den vid enheter med fasta resurser för forskning. Vid övriga högskoleen- heter fördelas medlen av resp. fakultetsnämnd.

Rätt att anföra besvär över beslut om fördelning av medel för den rörliga resursen skall enligt lärartjänstutredningen (s. 85) inte föreligga.

Utredningen förordar att forskningstillfällena normalt (s. 81) ges för tre år i sänder. I fråga om omfattningen föreslås att minimivärdet av 50 % av hel arbetstid normalt endast accepteras i kombination med en varaktighet på minst två år.

Utredningen uppmärksammar även de samordningsproblem som fakul— tetsnämnderna bör beakta i samband med fördelning av den rörliga resur- sen. nämligen behovet av tillräckliga basresurser för forskning. vikarie- problematiken och samspelet med externa anslagsgivare (s. 81-83).

Lärartjänstutredningen påpekar (s. 83) att det finns särskilda problem i fråga om fördelningen av medel från den rörliga resursen till lärare som företräder små ämnen. Utredningen förordar här att (5. 84) det även i det reformerade systemet skall vara möjligt att — i viss omfattning —- inrätta tjänster med tidsbegränsade förordnanden på underlag av medel från den rörliga resursen.

För de konstnärliga utbildningarna föreslår lärartjänstutredningen (s. 85) att medel för konstnärligt utvecklingsarbete bör disponeras efter sam- ma principer som föreslås gälla för den rörliga forskningsresursen med anpassning till bl. a. de speciella institutionella förutsättningar som gäller för de konstnärliga utbildningarna.

I fråga om Stockholms-regionen föreslås att regionstyrelsen skall fördela medlen till högskoleenheterna med konstnärlig utbildning.

4.1 Uppbyggnad av den rörliga resursen

I kap. 13 (s. 267 ff) presenterar utredningen sitt förslag till uppbyggnad av den rörliga resursen för forskning. Utredningen föreslår en successiv uppbyggnad av den rörliga resursen i takt med att nuvarande tjänster som docent och forskarassistent dras in. Utredningen beräknar utrymmet för forskning i dessa tjänster till 75 % för docent och 50 % för forskarassistent. Forskarassistenternas nuvarande tjänstgöringsskyldighet på 800 tim./år har varit vägledande för beräkningen av schablonen.

Detta bör enligt utredningen vara den minimiandel av resurserna som bör överföras till den rörliga resursen under resp. fakultetsanslag. Högsko- lestyrelsen skall besluta om disposition av "överskjutande" resurser och även kunna överföra en högre andel till den rörliga resursen. Även de hittills anvisade medlen för universitetslektorers forskning bör överföras till den rörliga resursen.

• Sida 47
•  Original

Prop. 1984/85 : 57 47

I fråga om små ämnen berör utredningen de problem. som finns i samband med uppbyggnaden av den rörliga resursen och fördelningen av medel från den. Lärartjänstutredningen menar att detta problem kan lösas genom att någon överföring av forskningsandelen av docenttjänster i små ämnen inte sker. UHÄ bör enligt utredningen få i uppdrag att utarbeta ett underlag för genomförandet av reformen. eftersom överförandet av resur- sen måste ske planmässigt.

Uppbyggnaden av den rörliga resursen behandlas även i kap. 14 (s. 273 ff). Utredningen föreslår där att ytterligare medel anvisas till den i anslut- ning till genomförandet av reformen.

7 Ledningsfunktioner (s. 103-115)

Läranjänstutredningen föreslår att . innehavaren av en lärartjänst skall kunna åläggas att inom ramen för sin tjänst dels företräda verksamheten i olika organ inom högskoleenheten. dels fullgöra ledningsuppgifter inorn forsknings- och utbildningsverksam- heten 0 särskilda tjänster för pedagogisk-administrativa arbetsuppgifter skall kunna inrättas även i framtiden.

I avsnitt 5.2.2.1 Uppgifter för styrelsen förslås att . institutionsstyrelsen skall besluta om fördelningen av de tillgängliga personalresurserna på de olika delarna av verksamheten inom institutio- nen.

I avsnitt 5.2.2.2 Uppgifter för prefekt och studierektor föreslås att . prefekten skall leda och fördela arbetet vid institutionen . prefekten till sin hjälp skall kunna ha en biträdande prefekt och/eller en eller flera studierektorer.

I avsnitt 5.2.2.3 Behörighetskrav för prefekt och studierektor föreslås att 0 det för behörighet till uppdrag som prefekt/biträdande prefekt eller stu— dierektor. om inte särskilda skäl föranleder annat, skall krävas innehav av tjänst som lärare.

I avsnitt 5.2.2.4 Forskarkollegium föreslås att 0 det vid institution med fasta resurser för forskning och forskarutbildning skall finnas ett forskarkollegium . forskarkollegiet skall ha rådgivande och beredande uppgifter rörande fördelning av resurserna för forskningen och forskarutbildningen vid insi- tutionen.

8 Arbetsorganisationen inom den statliga högskolan (s. 117—127) Lärartjänstutredningen föreslår att I ett avtal träffas om arbetstidsreglering för lärartjänster inom den statliga. högskolan

• Sida 49
•  Original

Prop. 1984/85: 57 49

. detta avtal bl. a. omfattar regler om arbetstid till högkoleenhctens förfo- gande resp. förtroendearbetstid samt en enhetlig norm för maximalt uttag av arbetstid genom undervisning.

Kalenderäret bör enligt utredningen indelas i: I arbetstid till högskoleenhetcns förfogande 11 förtroendearbetstid III semester.

Arbetstiden till högskoleenhetens förfogande bör sammanfalla med läs- året för de studerande. dvs. 40 veckor.

För frågan om på vilket sätt läraren skall stå till högskoleenhetens förfogande. t.ex. genom närvaro på arbetsplatsen. kan bl.a. lokalsitua- tionen och verksamhetens karaktär ha betydelse. Inom ramen för det centrala kollektivavtalet bör därför den frågan kunna regleras i lokalt avtal och beslut kunna fattas av den lokalt ansvariga ledningen.

Förtroendearbetstiden och semestern bör omfatta sammanlagt återsto- den av kalenderåret. Förtroendearbetstiden disponeras av läraren själv för egen forskning eller utvecklingsarbete samt fortbildning.

1 avsnitt 6.4.2 Överväganden och förslag rörande bemanningsplanering föreslås att . institutionsstyrelsen skall upprätta bemanningsplan för verksamheten vid institutionen . prefekten skall på grundval av bemanningsplanen fördela arbetsuppgif- terna på berörd personal.

Remissammanställning

Lärartjänstutredningens betänkande Lärare i högskolan ("SOU 1980: 3) har remissbehandlats. Yttranden har avgivits av beredningen för u-lands— forskning (SAREC). försvarets forskningsanstalt (FOA), socialstyrelsen, statistiska centralbyrån (SCB). statskontoret. riksrevisionsverket (RRV), statens arbetsgivarverk (SAV), statens personalpensionsverk, statens ar— betsmarknadsnämnd (SAMN). naturhistoriska riksmuseet (N RM), univer- sitets- och högskoleämbetet (UHÄ) efter hörande av samtliga högskole- myndigheter. centrala studiestödsnämnden (CSN). skolöverstyrelsen (SÖ) efter hörande av landstingens utbildningsnämnder. statens kulturråd, sta- tens livsmedelsverk, statens naturvårdsverk, patent- och registreringsver- ket. arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). arbetarskyddsstyrelsen, styrelsen för arbetarskyddsfonden (ASF ), statens råd för byggnadsforskning (BFR), statens institut för byggnadsforskning (SIB), Sveriges geologiska under- sökning (SGU), nämnden för energiproduktionsforskning, styrelsen för teknisk utveckling (STU), statens delegation för rymdverksamhet (DFR). forskningsrådsnämnden (FRN). humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk- ningsrådet (HSFR), medicinska forskningsrådet (MFR), naturvetenskapli- ga forskningsrådet (NFR). Sveriges lantbruksuniversitet, statens råd för skogs- och jordbruksforskning, centrum för arbetslivsfrågor, delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI), delegationen för energiforskning (DFE), studiestödsutredningen. jämställdhetskommit- tén. expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU). anställ- ningsskyddskommittén, forskningssamverkanskommittén (Fosam), hu- vudmannaskapskommittén. kommittén för forskningens och forskarutbild- ningens situation i den nya högskolan, transportforskningskommittén och militärhögskolan samt av Vetenskapsakademien (KVA), Vitterhets-, hi- storie- och antikvitetsakademien (KVHAA), Ingenjörsvetenskapsakade- mien (IVA). Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet (LF). Sve- riges industriförbund, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Cen- tralorganisationen SACO/SR. Landsorganisationen i Sverige (LO). Svens- ka arbetsgivareföreningen (SAF). Moderata ungdomsförbundet, Sveriges förenade studentkårer (SFS), Medicinska föreningen i Göteborg. studie- vägledarföreningen vid universitetet i Stockholm och av Konstnärernas riksorganisation (KRO). Iämställdhetsombudsmannen har överlämnat en kopia av en skrivelse från forskarassistenten Gunn Johansson. Stockholm.

Centralorganisationen SACO/SR har överlämnat yttranden från förbun- den Agrifack, Arkitektförbundet. förbundet Sveriges arbetsterapeuter (FSA). Jurist— och samhällsvetarförbundet (Jusek), Legitimerade sjukgym-

• Sida 51
•  Original

Prop. 1984/85: 57 - 51

nasters riksförbund (LSR), Lärarnas riksförbund (LR), Skolledarförbun- det. Sveriges civilingenjörsförbund (CS-STF). Sveriges läkarförbund. Sve- riges psykologförbund. Sveriges socionomers riksförbund, Sveriges tand- läkarförbund, Sveriges universitets- och högskoleanställdas förbund (SU- HAF), Sveriges vcten'närförbund och Universitetslärarförbundet (ULF).

De inom parentes angivna vedertagna förkortningarna av vissa myndig- heters och organisationers namn kommer i den fortsatta framställningen att användas genomgående. I den mån förkortningar i övrigt används utskrivs de inom parentes första gången.

1 Allmänna synpunkter

Lärartjänstutredningens förslag rör vissa av de grundläggande villkoren för forskningen och utbildningen inom högskolan. Utredningen föreslår vilka tjänster som skall finnas för lärare och forskare inom högskolan, vilka åligganden som skall vara knutna till dessa tjänster. hur de skall tillsättas och på vilka grunder man skall välja bland de sökande till en tjänst. Även frågan om hur arbetet inom högskolan skall ledas och fördelas berörs. Utredningens förslag till ny arbets- och tjänsteorganisation avser att ge ökade möjligheter att organisera säväl utbildning som forskning med utgångspunkt i individuella och lokala förutsättningar. Utredningen före- slår att alla lärartjänster skall kunna knytas till såväl utbildning som forsk- ning. En förutsättning för genomförandet av utredningens förslag är infö- randet av en generell arbetstidsreglering för alla lärare i högskolan.

Lärartjänstutredningens förslag till ny tjänsteorganisation har — i fråga om de allmänna riktlinjerna — genomgående mottagits positivt. Bland de remissinstanser som — var och en från sina utgångspunkter — anslutit sig till utredningens grundläggande bedömningar är FOA. UHÄ. statens kul- turråd. ASF, FRN. ERU, Fosam, militär/tögskolan. tmnsportfarsknings- kommittén. SAF. LO, Svenska kommunförbundet. TCO, Centralorganisa- tionen SACO/SR, SFS och KRO.

FOA framhåller bl. a. att forskning definitionsmässigt är en verksamhet som kännetecknas av en hög förändringstakt och som därför kräver en mycket flexibel organisation. Även om FOA inte direkt berörs av de föreslagna förändringarna, ser FOA som avnämare vissa fördelar med utredningens förslag till arbets- och tjänsteorganisation. vilket innebär att den nuvarande organisationen ersätts med ett flexiblare system i vilket undervisning och forskning bättre kan anpassas till individuella och lokala förutsättningar.

UHÄ anser att iitredningen på ett förtjänstfullt sätt angripit de mångskif- tande och delvis komplicerade problem den ställts inför. Kulturrådet in- stämmer i att det finns ett behov av en reformerad tjänsteorganisation med förbättrade möjligheter för högskolelärarna att ägna sig åt forskning

• Sida 52
•  Original

Prop. 1984/85: 57

och/eller utvecklingsarbete. Liknande synpunkter utvecklas av bl. a. ASF, , FRN, ER U. Fosam och Andréas utredning.

Styrelse/1 för universitetet i Lund. som ansluter sig till grunddragen i utredningens modell. anser dock att den möjlighet till forskning som utred- ningen föreslär inte är tillräcklig. Styrelsen framhåller att det rimliga är att föreskriva en rätt och skyldighet till forskning. åtminstone vad gäller flertalet tjänster. '

Andråns utredning framhåller. trots sin positiva inställning till vissa delar av förslaget, att kommittén inte anser att en bättre anknytning mellan grundläggande utbildning och forskning tillgodoses tillräckligt genom ut- redningens förslag till arbets- och tjänstekonstruktion. Kommittén. som avstyrker förslaget. anför: ”Vidare tror vi att utredningens förslag, om det genomförs. kommer att kräva avsevärt mer resurser, än vad som angivits. Detta innebär att vi i stället föreslår. att man genomför de förbättringar som krävs inom ramen för nuvarande organisation.”

Liknande starkt kritiska synpunkter framförs även av SAREC. statskon- taret,jlera av högskolestyrelserna. SIB. DFR. HSFR och MFR.

Flera remissinstanser framför principiella erinringar mot förslaget att skapa en enhetlig tjänsteorganisation för samtliga områden inom högsko- lan. Andréns utredning anför här: ”Det förslag utredningen lägger fram innebär en stor förändring av tjänsteorganisationen inom högskolan. Det är ett ramförslag. som skall täcka samtliga utbildningar. Vi anser att utred- ningen inte i tillräcklig omfattning har beaktat de stora skillnader inom högskolans delar som finns och som måste finnas." Utredningen har enligt nämnda kommitté huvudsakligen baserat sina överväganden på förhållan- dena inom de traditionella filosofiska fakulteterna. Den redovisade upp- fattningen delas av KVA, KVHAA och IVA samt av SAF, Sveriges indu- strijörbund OCh Jusek.

SFS menar att utredningen borde fullföljt diskussionen kring den enhet- liga lärartjänsten och lagt ett förslag där man erhållit en högskola med forskare som undervisar. I stället har utredningen — enligt SFS — lagt ett förslag som innebär att lärare får forskningsanknytning. Liknande syn- punkter anläggs även av FRN, HSFR, KVA. KVHAA och IVA samt Sveriges industriförbund.

SAMN framhåller bl. a. att huvudinvändningen mot utredningens förslag är att man inte tillräckligt analyserat och pekat på vilka åtgärder som behövs för att komplettera tjänsteorganisationen, för att möjliggöra en flexibel användning av personalen och för att öka rörligheten mellan hög- skolan och andra delar av arbetsmarknaden samt för att klara de krav som arbetsrättsliga lagar ställer. Vidare anser SAMN att de tjänsteorganisato- riska förslagen måste kompletteras med en total analys av högskolans ledningsfunktion och aktiva personaladministrativa åtgärder såsom en ge- nomtänkt PA-organisation och PA-planering.

• Sida 53
•  Original

Prop. 1984/85: 57 | _ 53

Fosams utredningsuppdrag, nämligen att se över högskolans forsknings- samverkan med forskningsråd. myndigheter. företag och organisationer åberopas i detta sammanhang av flera remissinstanser. Flera remissinstan- ser bl.a. BFR, STU och SACO/SR har berört anknytningen mellan Fosams arbete och utredningens förslag.

BFR anser för sin del att utredningens analys är otillräcklig för att nu ta ställning till de framlagda förslagen om tjänsteorganisation för forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) med externa medel. Det är — enligt BFR — nödvändigt att utredningens och Fosams betänkanden tillsammans läggs till grund för statsmakternas beslut om ny tjänsteorganisation vid högsko- lorna.

Vidare framhåller BFR att utredningen genomgående behandlat FoU med externa medel som ett enhetligt begrepp. Enligt rådets mening kan det emellertid vara betydelsefullt för valet av organisatoriska lösningar att skilja på uppdragsforskning av kommersiell natur och FoU som bedrivs med anslag från statliga sektorsorgan. såsom BFR. Samhället styr inrikt- ningen av sektorsorganens stöd till FoU. Det är — enligt BFR — väsentligt att samhällets prioriteringar kan förverkligas även då sektorsforskning och utvecklingsarbete bedrivs inom universitetens och högskolornas ram. Lik- nande synpunkter anförs av STU. som även behandlat de speciella pro- blem som gäller tjänsteorganisation vid de tekniska högskolorna. STU anför här: "De speciella förhållandena vid de tekniska fakulteterna har utredningen inte behandlat i tillräcklig utsträckning. De tekniska fakulte- terna skall utbilda kvalificerade tekniker. genomföra teknisk vetenskaplig forskning och förmedla egna och internationellt framkomna forskningsre- sultat. Verksamheten skall också möjliggöra kvalificerad forskning samt utvecklingsarbete för tillämpningar i och beställda av olika samhällssek- torer inom ramen för den svenska sektoriella forskningspolitiken. Denna externt finansierade verksamhet kan vid de. tekniska högskolorna vara mera omfattande än den verksamhet som finansieras över forsknings- och forskarutbildningsanslagen. Tekniska högskolan i Stockholm har visat att så är fallet. STU är den största anslagsgivaren vid sidan av anslagen under utbildningsdepartementets huvudtitel. STU och främst de tekniska hög- skolorna har ett gemensamt intresse av att högskolans utbildnings- och forskningsorganisation är en tillräcklig bas för nödvändig kunskaps- och kompetensutveckling.” SFS menar att utredningens förslag om en rörlig resurs för forskning över huvud taget inte passar för de tekniska fakulte- terna. SAF och SACO/SR påpekar också att det finns speciella lärartjän- ster inom teknisk högskoleutbildning. t. ex. forskningsingenjörer och assi- stenter. vilka bör finnas kvar inom tjänsteorganisationen.

] tilläggsdirektiven till lärartjänstutredningen angavs bl. a. att utredning- en borde beakta önskemålet om jämställdhet mellan kvinnor och män i forskarutbildning och forskarkarriär.

Några remissinstanser. bl. a. SAMN, HSFR. jiimställdhetskommittén

• Sida 54
•  Original

Prop. 1984/85: 57 54

och ULF har uppmärksammat att utredningen inte alls behandlat denna fråga. Jäm.i'tällä/ietskommittén framhåller bl. a. att kravet på fler kvinnliga forskare och lärare i högskolan är mer än ett rättviseproblem.

Jämställdhetskommittén anser det mycket anmärkningsvärt att utred- ningen överhuvudtaget inte berör frågan om jämställdhet och finner sålun- da att utredningen inte fullföljt sitt uppdrag enligt direktiven.

Några remissinstanser har tagit upp frågan om hur den nya tjänsteor- ganisationen i formellt hänseende skall regleras.

UHÄ framhåller att det enligt ämbetets uppfattning bör ankomma på de politiskt ansvariga instanserna — regering och riksdag — att fatta beslut om arten av och ramarna för lärarnas åligganden. Frågor av denna karaktär bör enligt UHÄ: s mening inte avgöras genom kollektivavtal mellan arbets- marknadens parter.

Statskontoret anser också att det vid en författningsteknisk översyn bör övervägas hur långt och i vilka former en fortsatt decentralisering inom högskolan kan och bör förverkligas, bl.a. med hänsyn till behov och möjligheter för regering och riksdag att kunna styra kostnadsutvecklingen inom högskolans olika verksamhetsområden.

2 Internationell utblick

Ett fåtal av remissinstanserna har kommenterat den redogörelse för internationella förhållanden som utredningen gjort till utgångspunkt för flera av sina förslag. KVA. KVHAA och IVA anför: "För akademierna är det naturligt att särskilt betona det internationella perspektivet på utbild- ning och forskning. Ett effektivt och fortlöpande internationellt samarbete erbjuder en adekvat jämförelsenorm, som kan förhindra provinsiell själv- godhet. Det kan skapa förutsättningar för nyskapande insatser på vissa avsnitt av den internationella forskningsfronten och i övrigt ge tillräcklig orientering för att vi skall kunna tillgodogöra oss viktiga nyheter inom andra forskningsområden."

DFR framhåller dock följande: "Vid den jämförelse. som utredningen gjort mellan förhållanden i Sverige och i andra länder i fråga om professo- rernas arbetsuppgifter. har ej beaktats att i praktiskt taget alla de behand- lade länderna antalet professorer i vaije enskilt ämne är större än i Sverige. Detta ger möjligheter att dela upp både utbildningen på grundnivå och den kvalificerade forskningshandledningen på flera personer.”

SACO/SR och ULF anser att utredningen borde ha visat en större ambition när det gäller den internationella aspekten. Vid den fortsatta beredningen av utredningens förslag bör större hänsyn tas till internatio- nella förhållanden. Framför allt anser SACO/SR att forskningsskyldighe- ten i samtliga lärartjänster. för vilka krävs avlagd doktorsexamen eller motsvarande kompetens. bör vara en utgångspunkt för den reformerade tjänsteorganisationen.

• Sida 55
•  Original

Prop. 1984/85: 57 5.5 3 Verksamheten inom högskolan

Lärartjänstutredningen ger i kapitel 3 en beskrivning av verksamheten inom högskolan och analyserar den nuvarande tjänsteorganisationen för forskning och utbildning. Utredningen anger att exemplen oftast är hämta- de frän det traditionella universitetsområdet och då särskilt från det s.k. filosofiska fakultetsområdet.

Flertalet remissinstanser har antingen anslutit sig till utredningens be- skrivning oeh analys av situationen inom högskolan eller lämnat den utan någon kommentar.

Några remissinstanser. bland dem Lantbruksuniversitetet, DFI. SA- CO/SR och styrelsen för scenskolan i Stockholm. har dock anmält avvi- kande uppfattningar i vissa hänseenden.

DFI framhåller att en av högskolans viktigaste uppgifter är att sprida information om den forskning som bedrivs inom högskolan. Scenskolan i Stockholm understryker utredningens bedömning att de konstnärliga ut- bildningarna har en speciell ställning inom högskolan. Scenskolan fram- håller dock att de konstnärliga utbildningarna sinsemellan är mycket olika. Lantbruksuniversitetet delar de sammanfattande värderingar som utred- ningen gjort av verksamheten i högskolan men redovisar i sitt yttrande de särdrag som gäller för lantbruksuniversitetet, nämligen att lantbruksuni- versitetets verksamhet huvudsakligen omfattar forskning och att utbild- ningen utgör en mindre del.

Beträffande utredningens beskrivning av forskningen och forskarutbild- ningen har DFI, Andréns utredning och SACO/SR anlagt särskilda syn- punkter. Andréns utredning framhåller att forskningen måste vara det primära i högskolans verksamhet samtidigt som samhällets behov av högre utbildning måste tillgodoses. Utredningen påpekar att forskning i många fall kräver en långsiktig planering och betydande tidsinsatser från forskar- nas sida. Det krävs därför alltid sammanhängande tid för forskning om resultaten skall bli av kvalitativt tillfredsställande karaktär. DFI komplet- terar beskrivningen av forskningens situation på följande sätt: "Drygt 98 % av den totala forskningen i världen utförs utanför Sverige. DFI vill därför understryka vikten av informationsförsöijningens betydelse som hjälpme- del för högskolan. Det gäller inte enbart att snabbt kunna sprida forsk- ningsresultat från högskolan till övriga intressenter i samhället. utan detär också nödvändigt att på ett enkelt sätt kunna hitta relevant information som stöd för högskolans egen forsknings- och utvecklingsverksamhet. Nyttan av att kunna utnyttja information effektivt begränsas inte enbart till den direkta forskningen. Den har också stor betydelse för den enskilde läraren och institutionen i det övriga arbetet inom högskolan. DFI föreslår därför att det på olika nivåer i högskolans utbildning skall ingå utbildning i informationsanvändning." SACO/SR har funnit att närmare 90 % av pro- fessorerna och 70 % av alla i den föreslagna docentkategorin kommer att

• Sida 56
•  Original

Prop. 1984/85: 57 56

pensioneras under detta sekels sista decennium. Om inte detta problem i tid uppmärksammas finns enligt SACO/SR en allvarlig fara att svensk forskning åren efter 1990 kommer att skakas av en djupare kris än någonsin tidigare. med konsekvenser långt in på 2000-talet.

I en kommentar till utredningens beskrivning av forskning och konstnär- ligt utveeklingsarbete drar SACO/SR även en parallell mellan konstnärligt utvecklingsarbete och utvecklingsarbete inom lärarutbildningen. bl. a. pe- dagogik. musik, bild och gymnastik.

4 Tjänsteorganisationen i den statliga högskolan

4.1 Allmänna utgångspunkter

Lärartjänstutredningen anger följande allmänna utgångspunkter för för- slaget till ny tjänsteorganisation: "Av grundläggande betydelse för försla- get till ny tjänsteorganisation är vår uppfattning att organisationens ut- formning dels bör möjliggöra en rekrytering till fast anställning som lärare i högskolan i former som är godtagbara ur såväl verksamhetens som den enskildes synvinkel, dels stimulera den enskilde att fortlöpande förbättra sin förmåga som lärare och forskare.”

Beträffande kompetenskraven framhåller utredningen att det är önsk- värt att alla i högskolan har en kompetens som är så mångsidig. att den speglar verksamhetens samlade behov. Idealet är i sådana fall att veten- skaplig kompetens och extern yrkeserfarenhet kompletterar varandra i den enskilde lärarens bakgrund. Att detta är praktiskt möjligt att uppnå. åt- minstone i en del sammanhang, visar bl. a. läkarutbildningen.

Lärartjänstutredningen framhåller beträffande tjänsternas innehåll att den nuvarande regleringen av tjänsterna är alltför osmidig. I stället anser utredningen att "den formella avgränsningen av åliggandena bör vara enhetlig för samtliga tjänstekategorier och omfatta medverkan i såväl utbildning som forskning och utvecklingsarbete. Detta innebär inte. att man vid fördelningen av arbetsuppgifter kan bortse från den kompetens som legat till grund för rekryteringen av innehavare av vissa tjänster. Vi anser det exempelvis Självklart att högt vetenskapligt och/eller pedagogiskt kvalificerad personal i första hand skall utnyttjas för att täcka motsvarande behov inom ramen för forsknings- och utbildningsverksamheten."

UHÄ finner utredningens förslag väl avvägt i här berörda avseenden. Den föreslagna möjligheten att avancera inom ramen för innehavd tjänst är enligt Ul—IÄ viktig för att stimulera enskilda att utveckla sin kompetens till gagn för verksamheten. ”Samtidigt måste systemet ge utrymme för öppen konkurrens om tjänster på olika nivåer, av rättviseskäl och för att rörlighet mellan olika högskoleenheter skall främjas." Flertalet remissinstanser an- sluter sig i likhet med UHÄ till de allmänna utgångspunkterna för utred- ningens förslag. SACO/SR anför dock följande: "Centralorganisationen

• Sida 57
•  Original

Prop. 1984/85: 57 57

vill emellertid understryka att avvikande lösningar grundade på de skilda behoven inom olika fakulteter och sektorer måste tillåtas. SACO/SR: s tillstyrkan är vidare starkt betingad av att resurser tillskjuts i minst den omfattning som utredningen har föreslagit." TCO understryker för sin del att Utbildningarnas resp. behov och inriktning är vitt skilda och måste vara avgörande för vilka kompetenskrav och erfarenheter som skall krävas för den specifika lärartjänsten. Traditionell forskarutbildning inom kanske icke adekvat ämnesområde får inte prioriteras framför kunskaper och erfarenheter som vunnits på andra vägar.

4. I .] Forskningens vil/kor

Lärartjänstutredningen föreslår att en större del av högskolans forskan- de och undervisande personal skall vara anställd med förordnande tills vidare. Utredningen anser även att den föreslagna tjänsteorganisationen i princip bör tillämpas för den externt finansierade forskningen och utveck- lingsarbetet. Utredningen framhåller att förslaget innebär dels att en större del av högskolans undervisande och forskande personal än för närvarande anställs med förordnande tills vidare. dels att fler individer bland den fast anställda personalen kommer att komma i fråga för egen forskning eller för deltagande i forsknings- och utvecklingsarbete. Samtidigt förklarar utred- ningen sig vara medveten om att — med ett traditionellt synsätt — detta kan bädda för stagnation inom forskningen och utvecklingsarbetet. Utredning- en påpekar dock att någon fulländad organisatorisk lösning på problemet att i varje enskilt fall förena de motstridiga kraven på stabilitet och flexibili- tet knappast kan åstadkommas.

Förslagen har kommenterats av flertalet remissinstanser. Möjligheterna att — enligt utredningens modell -— forska inom ramen för fasta tjänster anses av många remissinstanser ge bättre förutsättningar för forskning. Till dessa remissinstanser hör bl.a. RRV, SAV, rådsforskar- nämna'en vid NFR. lantbruksuniversitetet. SAF. Sveriges industriförbund. KRO. SACO/SR. Sveriges professuren förening (SPF) samt SFS.

De invändningar som rests mot utredningens förslag gäller framför allt att den inte tillräckligt beaktat de villkor och förutsättningar som gäller för forskningen. Flera remissinstanser. t.ex. Andréns utredning. RRV och SFS, framhåller att forskning måste vara ett åliggande, en skyldighet för lärarna i högskolan. l utredningens förslag har forskningen närmast fått karaktär av en utfyllnad av uppgifterna i tjänsten. Utredningen har — enligt BFR och DFR — i alltför hög grad anknutit lärartjänsterna till undervis- ningens behov. Andréns utredning framhåller med skärpa att lärarna måste garanteras möjligheten till kompetensuppehållande forskning. Eftersom utredningens förslag inte tillgodoser detta krav, avstyrker kommittén ut- redningens förslag. Flera remissinstanser med anknytning till forskning framhåller behovet av mer tid för forskning och större resurser för s.k. frontlinjeforskning. Till dessa instanser hör bl. a. DFR. André/ts utredning,

• Sida 58
•  Original

Prop. 1984/85: 57 58

råds/brskarnämnden och ER U. ERU anser att forskarna i alltför hög grad måste använda sin arbetstid för administrativa uppgifter och kräver "forskningsfrid"' på institutionerna.

Forum. SACO/SR. SÖ och SAREC m.fl. tillstyrker inrättandet av en gemensam tjänsteorganisation för högskolans ordinarie verksamhet och för den externt finansierade forskningen. I detta sammanhang behandlar SÖ även de problem som är förknippade med behovet av experter med specialkompetens.

SÖ anför här bl. a.: ”Utredningen har inte tagit ställning till det faktum att ett projekt för att kunna behandla nya problemområden, för vilka det eventuellt ej finns forskarutbildad personal. måste ha möjligheten att knyta experter till sig. Om så ej kan ske finns det en uppenbar risk för att vad som bestämmer på vilka områden forskning kommer att bedrivas är för vilka områden det finns forskare anställda. Detta skulle på sikt vara till stor nackdel för den forskning som utredningen benämner "frontlinjeforsk- ning"." Även DFR, rådsforskarnämnden och Andréns utredning framför kritik mot utredningen för att den inte tillräckligt beaktat frontlinjeforsk- ningens problem. DFI framhåller möjligheterna till projektanställning och pekar på risken för att små, specialiserade ämnen inte tillförs den kompe- tens som är nödvändig för att föra forskningen framåt. Till viss del kan detta enligt DFI mötas med utredningens förslag om tidsbegränsade tjäns- ter.

Andra problem i fråga om tjänsteorganisationen för externt finansierad forskning behandlas av ASF och BFR. som anför: "BFR ställer sig bakom principen att forskare som bedriver projekt med externa medel i likhet med andra arbetstagare skall ha en rimlig social och ekonomisk trygghet. Samti- digt vill rådet påtala behovet av att låta vetenskapliga kriterier avgöra sammansättningen av projektgrupper. I ett trängt budgetläge kan emeller- tid detta lätt komma i konflikt med utbildningens behov eller med de sociala hänsyn en högskola kan behöva ta som arbetsgivare. Den flexibili- tet i tjänsteorganisationen som lärartjänstutredningen eftersträvat kan där- för i praktiken komma att kringskäras kraftigt, särskilt inom smä institutio- ner. Enligt rådets uppfattning har utredningen behandlat denna konflikt alltför lättvindigt.”

ASF framhåller att det kan vara svårt för anslagsbeviljande organ att avveckla sitt stöd till forskargrupper, antingen nu detta sker genom att gruppen upplöses eller genom att den fortsatta finansieringen övertas av högskolan. Enligt ASF: s mening är det angeläget att dessa frågor behand- las och ges en smidig lösning vid införandet av en ny arbets- och tjänsteor- ganisation i högskolan.

Trygghetsaspekten behandlas bl. a även av akademierna KVA. KVHAA och [VA (i fortsättningen benämnda som akademierna-). som anför: "Ut- redningen har strävat efter att införa den trygghet i anställningen, som numera gäller inom arbetslivet. även vid högskolan. ] praktiken har ut-

• Sida 59
•  Original

Prop. 1984/85: 57 59

vecklingen redan gått långt i den riktningen. och även om utredningens förslag når ännu ett stycke eliminerar det icke alla svårigheter. Trygghets- problemen kommer att överföras till åtskilliga av de vikarier. som förord- nas för "friköpta" lärare. Det innebär ett permanentande av ett nu existe- rande dåligt system, där vissa personer har sin trygghet garanterad genom tjänster. som de sällan eller aldrig uppehåller."

ASF och DFI anser slutligen att utredningens utgångspunkter är vällov- liga i fräga om tjänsteorganisationens utformning för den externt finansi- erade forskningen, men DFI finner att ytterligare frågor återstår att lösa. något som dock ankommer på Fosam.

4.2 Tjänsteorganisationen

Den nya tjänsteorganisationen skall enligt utredningens förslag bestå av tre olika tjänstetyper: högskolelärare/högskolelektor. docent/biträdande professor samt professor. Utredningen framhåller (s. 64) att utgångspunk- ten för övervägandena rörande tjänsteorganisationen är att den huvudsak- liga indelningsgrunden för tjänstekategorierna skall vara nivån på den kompetens som krävs för behörighet till resp. tjänst.

Utredningens principförslag har kommenterats av de flesta av remissin- stanserna. Majoriteten av de myndigheter som yttrat sig är också positiva till den föreslagna strukturen i tjänsteorganisationen, t.ex. FOA. RRV, SAV, SAMN, UHÄ. FRN, SACO/SR och SAF. De som har anmält avvi- kande uppfattningar är dels vissa personalorganisationer, dels några hög- skolemyndigheter. dels ock SFS.

TCO anser att den föreslagna tjänsten som docent/biträdande professor bör vara den enda bastjänsten under professorerna och avstyrker således förslaget om tjänster som högskolelärare/högskolelektor. Styrelsen/ör uni- versitetet i Stockholm anser att endast lärare med doktorsexamen bör finnas inom högskolan. SFS framhåller att endast docent/biträdande professorstjänster bör finnas inom de områden av högskolan som har fasta resurser för forskning. Styrelsen för universitetet i Lund förespråkar en modell med tre tjänster under professorsnivån: högskoleadjunkt. högsko- lelektor och biträdande professor. Tjänstebenämning och löneförmåner skulle enligt Lundamodellen följa den enskildes kvalifikationer. SACO-or- ganisationen SUHAF framför ett förslag om en enda tjänst under profes- sorstjänsten med tre olika steg: lektor, docent. biträdande professor.

4.2.1 Behörighet till tjänst som lärare

Lärartjänstutredningen har föreslagit att alternativa behörighetsregler skall kunna tillämpas för lärartjänsterna i högskolan.

Detta har kommenterats av de flesta av remissinstanserna. Deras me- ningar går starkt isär. Vissa remissinstanser trycker hårt på behovet av särskilda behörighetskrav för t. ex. lärare inom sektorn för undervisnings-

• Sida 60
•  Original

Prop. 1984/85: 57 60

yrken. medan andra instanser lika bestämt hävdar att kravet på forskarut- bildning och annan dokumenterad vetenskaplig skicklighet alltid skall gälla för docent- och professorstjänster.

Till den förstnämnda gruppen av remissinstanser hör främst RRV. UHÄ, 1.0. TCO och SACO/SR.

UHÄ anför bl.a.: "UHÄ förutsätter att kvalifikationskraven i den nya tjänsteorganisationen inte skall sänkas jämfört med vad som gäller i dag och vill därför i detta sammanhang bl.a. framhålla vikten av att de lärare inom lärarutbildningen för vilka i dag genomgången praktisk-pedagogisk utbildning är ett behörighetsvillkor även i den framtida organisationen har sådan utbildning."

Personalorganisationerna LO. TCO och SACO/SR ansluter sig i huvud- sak till UHÄ: 5 ovan citerade yrkande. varvid LO understryker följande: "Särskilt vill LO framhålla att den alternativa behörigheten, t. ex. i form av kvalificerad erfarenhet från yrkeslivet eller yrkesanknutet utvecklings- arbete, för dessa tjänster är av största vikt för att därigenom tillförsäkra angelägna områden erforderlig kunskap och kompetens. Detta bör gälla i första hand områden där en forskningsverksamhet är under uppbyggnad och där få eller inga genomgått forskarutbildning."

RRV anför: "Annan skicklighet än den vetenskapliga bör enligt RRV: s mening gälla som befordringsgrund endast då kompetens av annat slag än vetenskaplig utgör behörighetsgrund. Överhuvudtaget behandlas av utred- ningen i alltför hög grad forskningsanknytning och yrkeslivsanpassning som lika angelägna mål för alla utbildningar i högskolan. Enligt RRV: s mening borde klargöras vilket mål som är huvudsakligt i olika utbildningar. Behörighetskrav och befordringsgrunder skulle sedan anpassas härefter. För vissa utbildningar borde sålunda särskilda behörighetskrav kunna fastställas. där hänsyn tas till speciella behov av t.ex. yrkesskicklighet eller praktisk erfarenhet."

SFS menar att frågan om den pedagogiska kompetensen bör lösas i en särskild utredning. Enligt SFS bör pedagogisk utbildning kunna läggas in som ett obligatoriskt moment i forskarutbildningen.

Andra remissinstanser. t.ex. FRN, ERU. Andre'ns utredning, akade- mierna. konsistoriet vid universitetet i Uppsala. styrelserna för universite- tet i Linköping och Chalmers tekniska högskola (CTH) samt SPF och Sveriges industriförbund betonar däremot betydelsen av vetenskaplig kompetens och skicklighet i motsats till utredningens värdering av den pedagogiska behörigheten och skickligheten.

Lärartjänstutredningen föreslår att lärartjänsterna i högskolan skall kun- na utnyttjas flexibelt så att lärarna skall kunna tas i anspråk för forskning och utvecklingsarbete, undervisning och administration inom ramen för institutionens behov.

Utredningens förslag i fråga om tjänsternas innehåll behandlas positivt

• Sida 61
•  Original

Prop. 1984/85: 57 61

av ett stort antal remissinstanser. t.ex. FOA. RRV. SAV. BFR. DFR. Fosam. Transportfarskningskommitten, SAC O/SR . ULF och SAF.

SAV påpekar dock — mot bakgrund av förslaget till tjänsternas använd- ningsområde — att skillnaderna mellan högskolelektor. docent och biträ- dande professor endast förefaller att bli en fråga om olikheter i formell kompetens.

4.2.2 Högskola/ärart-'/högsk0[elektor Lärartjänstutredningen föreslår i fråga om tjänstekategorien högskole- Iärare/högskolelekmr att för behörighet skall krävas genomgången allmän utbildningslinje eller motsvarande kompetens. Denna tjänst avses motsva- ra alla de lärartjänster i den nuvarande organisationen för vilka doktors- examen inte krävs — med undantag av tjänster som professor och för de lärartjänster som är knutna till den kliniska delen av läkar- och tandläkar- utbildning. Remissopinionen är splittrad ifråga om detta förslag. Till de remissinstanser som redovisar en i huvudsak positiv inställning hör RRV, UHÄ. lantbruksuniversitetet och SACO/SR.

RRV tillstyrker förslaget men anser att ett system för avancemang inom samma tjänst från högskolelärare upp till docent borde komma ifråga. UHÄ. som framhåller att en sänkning av kompetensnivån inte bör komma ifråga. anser att det bör stå varje högskolestyrelse fritt att i varje särskilt fall göra en bedömning av hur lärartjänsten skall anpassas till behoven. UHÄ och SACO/SR betonar dock att de krav på praktisk-pedagogisk utbildning som nu gäller inom lärarutbildningen bör finnas kvar. SACO/SR anser dock att tjänstebenämningen bör vara högskoleadjunkt.

Till de remissinstanser som är negativa till utredningens förslag ifråga om högskolelärare/lektorer. är flera av högskolorna. MFR, Andréns utred- ning. TCO och SFS. MFR anser att förslaget över huvud taget inte är lämpligt inom den medicinska utbildningen och forskningen. Högskolorna och Andréns utredning förordar att doktorsexamen skall vara den lägsta kompetensnivån för lärare inom högskolan. SFS delar denna uppfattning ifråga om ämnesområden med fasta resurser för forskning. medan TCO — såsom tidigare redovisats — helt avstyrker inrättandet av högskolelärare/ högskolelektorstjänster.

Lärartjänstutredningen föreslår också (5. 65) att högskolelärartjänsterna i viss utsträckning skall ersätta nuvarande tjänster som forskningsassi- stent, assistent och amanuens. Enligt utredningens förslag (5. 9l) skall det ändå i viss utsträckning finnas möjlighet att inrätta särskilda deltidstjänster för studerande inom grundutbildning eller forskarutbildning. Utredningen föreslår sålunda att deltidstjänster som amanuens skall kunna inrättas och tillsättas för begränsad tid. högst tre. år.

Läranjänstutrcdningens förslag har kommenterats av flera remissinstan- ser. särskilt bland högskalemyndigheternit.

• Sida 62
•  Original

Prop. 1984/85: 57 62

UHÄ. som tillstyrker de föreslagna nya amanuenstjänsterna. ifrågasät- ter om det inte finns skäl att ytterligare överväga behovet av assistent- och amanuenstjänster inom vetenskaplig verksamhet. Flera av UHÄ'S under- remissinstanser betonar också behovet av dessa tjänster inom teknisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet. Liknande synpunkter framförs av Andréns utredning och av Sveriges industriförbund.

4.2.3 Tjänster som docent/biträdande professor

Lärartjänstutredningen föreslår inrättandet av tjänster som docent/biträ- dande professor. För tjänsterna skall gälla alternativa regler om behörig- hetskrav och befordringsgrunder. Gemensamt för tjänsterna gäller att av- lagd doktorsexamen ger behörighet. Enligt det ena alternativet bör dok- torsexamen eller motsvarande vetenskaplig kompetens vara behörighets- givande. I det andra alternativet. som endast bör tillämpas om det förelig- ger särskilda skäl. bör doktorsexamen eller kompetens av annat slag än vetenskaplig som prövas likvärdig för tjänsten ge behörighet. Utredningen föreslår även att alternativa befordringsgrunder skall kunna gälla vid till- sättning av de nya docenttjänsterna. Särskild vikt skall kunna läggas alter- nativt vid resp. vetenskaplig skicklighet. pedagogisk skicklighet, lika vid vetenskaplig och pedagogisk skicklighet eller vid sådan skicklighet av betydelse som vunnits genom verksamhet utanför högskolan. Högskole- styrelsen skall enligt utredningens förslag avgöra vilket alternativ (ifråga om behörighet resp. befordringsgrund) som .skall gälla vid tillsättning av tjänst. Den som innehar docenttjänst och som meriterat sig genom väsent- lig vetenskaplig eller pedagogisk verksamhet bör enligt utredningen kunna ges tjänstebenämningen biträdande professor.

De nya docenttjänsterna föreslås ersätta de nuvarande universitetslek- tors- och docenttjänsterna.

Lärartjänstutredningen föreslår även att möjligheten att bli antagen till oavlönad doc-ent skall upphöra eftersom denna procedur inte fyller någon funktion i den reformerade organisationen.

Utredningen har emellertid inte varit enig på alla punkter beträffande docenttjänsterna.

Reservation har anförts av ordföranden Jörgen Ullenhag och ledamoten Rune Rydén mot förslaget om alternativa behörighetskrav. Reservanterna anser att man måste hävda ett vetenskapligt behörighetskrav. Ledamoten Olof Ruin har reserverat sig mot förslaget att avskaffa möjligheten att anta oavlönade docenter och yrkar att denna möjlighet Skall finnas kvar.

Beträffande docenttjänsternas innehåll framhåller utredningen att detta inte bör preciseras genom centrala föreskrifter utöver vad som framgår av utredningens förslag om arbetstidsreglering. Dock bedömer utredningen det fullt möjligt att tjänsteinnehållet i en del fall, åtminstone periodvis. helt kommer att aVse externt finansierad forskning.

• Sida 63
•  Original

Prop. 1984/85: 57 63

De flesta av remissinstanserna har avgett synpunkter på förslaget att inrätta tjänster som docent/biträdande professor.

[ fråga om inrättandet av tjänsterna är remissinstanserna i huvudsak positivt inställda. UHÄ, FRN. Fosam. TCO och SACO/SR tillstyrker inrättandet av de nya docenttjänsterna. MFR säger sig kunna acceptera inrättandet av dem och SPF vill inte motsätta sig förslaget. Högskolemyn- digheterna tillstyrker allmänt förslaget — men har invändningar beträffan- de de olika delarna av förslaget.

I fråga om tjänsternas innehåll anförs invändningar. särskilt från de myndigheter som har anknytning till forskning. Ett undantag utgör dock Andréns utredning som tillstyrker att både grundutbildning och forskning skall vara huvuduppgifter för de "nya" docenterna. NFR och HSFR samt DFR. 518 och SGU anser dock att forskning primärt skall inräknas i tjänsterna. SACO/SR anser att forskning bör vara en skyldighet för tjän- steinnehavarna och förordar ett forskningsåliggande på 30 %. SFS anser också att de av utredningen föreslagna docenttjänsterna skall vara renod- lade forskartjänster. Enligt SFS bör universitetslektorstjänsterna succes- sivt omvandlas genom resursförstärkning till forskning under tio år framåt.

Förslaget att införa två olika alternativför behörighet till docenttjänster- na har väckt debatt.

UHÄ och SACO/SR anser att doktorsexamen är ett självklart krav inom sådana områden av högskolan. där vetenskaplig verksamhet utgör den enda eller huvudsakliga grunden för utvecklandet av ny kunskap. UHÄ ser dock uppställandet av differentierade behörighetskrav som en naturlig konsekvens av högskoletttbildningens mångfasetterade karaktär. Flera högskolor avstyrker dock utredningens förslag till alternativa behörighets- krav. t.ex. universiteten i Stockholm, Uppsala och Göteborg samt CTH och högskolorna iKristianstad. Luleå och Örebro.

Flera remissinstanser har också anslutit sig till den reservation i fråga om de alternativa behörighetskraven som avgivits av Ullenhag och Rydén. Till dessa instanser hör FRN. HSFR. MFR. SIB. lantbruksuniversitetet. André/ts utredning och akademierna. Några remissinstanser. t.ex. BFR och SFS. anser att docentkompetens bör krävas som behörighet för de nya tjänsterna.

l fråga om utredningens förslag till alternativa befordringsgrunder finns också kommentarer.

SACO/SR och SPF anser att lika vikt bör läggas vid vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. SFS anser att frågan om vetenskaplig resp. peda- gogisk skicklighet bör utredas särskilt.

Några högskolor. t. ex. Handelshögskolan i Stockholm (HLS) och hög- skolan i Kristianstad. anser att inom lärarutbildningarna bör praktisk yrkesverksamhet kunna likställas med vetenskaplig meritering.

Flera högskolor framhåller dock att behörighetskrav och befordrings— grunder för en tjänst bör behandlas i anslutning till inrättandet av tjänsten

• Sida 64
•  Original

Prop. 1984/85: 57 64

eller omprövning av tjänsten. inte i samband med ledigförklarandet. Till dessa högskolor hör universiteten i Stockholm. Linköping och Göteborg samt högskolorna l Örebro och Växjö.

Benämningarna docent och biträdande professor har väckt diskussion och föranlett kommentarer.

UHÄ förordar benämningarna högskolelektor/docent. vilka nära anslu- ter till det förslag som ledamoten Ruin framlagt. nämligen universitetslek- tor/docent. TCO föreslår benämningarna lektor/biträdande professor. Fle- ra högskolor anser i likhet med Iantbruksuniversitetet att benämningen biträdande professor inte uppväcker entusiasm, eftersom den avskaffades 1979.

Lärartjänstutredningens förslag att avskaffa möjligheten att antaga oav- lönade docenter har inte vunnit remissinstansernas tillstyrkan. Samtliga remissinstanser. som kommenterat förslaget. har avstyrkt det. t. ex. UHÄ och högskolemyndigheterna. MFR. Iantbrukstmiversitetet och SACO/SR. Dessa instanser ansluter sig sålunda till den reservation som avgetts av ledamoten Ruin i detta hänseende.

Andra problem i samband med inrättandet av docenttjänster har också uppmärksammats.

Fosam anser således att utredningen i ännu högre grad borde ha upp- märksammat den minskade genomströmningen av forskare som blir kon- sekvensen av ett genomförande av utredningens förslag. Likaså framhåller Fosam att utredningen borde ha belyst de kostnadsmässiga konsekvenser- na av att inrätta tjänster som docent/biträdande professor. Detta problem uppmärksammas även av NFR och av universitetet i Lund.

4 ..?.4 [fönster som professor

Lärartjänstutredningen föreslår vissa förändringar i fråga om profes— sorstjänsterna. Utredningen föreslår att professorerna skall garanteras ett utrymme (50 %) i tjänsten för forskning och viss övrig vetenskaplig verk- samhet. Den nuvarande möjligheten för professorer att få partiell tjänste- befrielse en termin under en femårsperiod avses bli inkluderad i resurserna för forskningsgarantin.

Vidare föreslås att befordringsgrunderna för tjänst som professor kom- pletteras så att det framgår att även pedagogisk skicklighet som visats genom ledning. planering och utveckling av grundläggande utbildning skall tillerkännas särskild vikt.

Lärartjänstutredningens förslag har kommenterats av flertalet remissin- stanser. nämligen av SAREC. UHÄ med underremissinstanser. BFR. DFR. MFR. NFR och lantbruksuniversitetet. DFI. Andrens utredning. transportforskningskommittén. akademierna. SACO/SR och SPF. TCO. SFS och Moderata ungdomsförbundet.

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker förslaget om enforsknings- garanti för professorerna. Samtidigt framhålles det — särskilt från företrä-

• Sida 65
•  Original

Prop. 1984/85: 57 65

dare för ho'gskoletnyttdiglteterna samt SA C'O/SR och SFS —- att professo— rernas möjligheter till partiell tjänstebcfriclse för forskning ändä mäste finnas kvar. Nägra remissinstanser — t.ex. SAREC. NRM och DFR — ifrågasätter dock det realistiska i förslaget. dä utredningen satntidigt ställer krav på professorernas deltagande i institutionernas styrelsearbete och i grundutbildningen. MFR och NFR instämmer ocksä i utredningens åsikt att forskarutbildningen stimuleras av att professorerna deltar i grundutbild- ningen.

Förslaget om ändrade he_fin'drittes-grunder för tjänst som professor har kommenterats av UHÄ och övriga ltogskolentyndiglteter. lantln'ttksuniver- sitetet. akademierna. SACO/SR och SPF samt av TCO. Förslaget till- styrks av UHÄ. lantbruks/mitentiteter och av T("(). Däremot är de flesta av UIIÄ : s tnnlerrentissinstanser klart negativa eller tveksamma till försla- get. Andra remissinstanser sotn avstyrker förslaget är S.—t("()/SR. SPI-' och A-loderam ungt/tnns/i'irbttntlct.

4.3 Rörlig resurs för forskning

Lärartjänstutrcdningen framhåller ts. 76) att tjänsterna som docent och forskarassistent har funktioner som styrmedel för forskningen. Detta sy- stem har enligt utredningen negativa effekter rekryteringsmässigt och soci- alt.

I stället föreslär utredningen att — utöver de forskningsresurser som ligger i professorstji'msterna — en rörlig resurs för forskning skapas för varje fakultet/sektion och att medlen i den rörliga resursen skall användas för att bereda Vetenskapligt kompetenta högskolelektorer. docenter och biträdande professorer tid för egen forskning samt för att finansiera vissa tidsbegränsade tjanstcr för forskning.

De som enligt utredningen skall kunna söka medel ur den rörliga resur- sen är vetenskapligt kompetenta högskolelektorer. docenter och biträdan- de professorer.

Högskolestyrelsen skall fördela medlen efter förslag fran fakultetsnämn- den vid enhetcr med fasta resurser för forskning. Vid övriga högskoleen- heter fördelas medlen av resp. fakultetsnämnd. med hänsyn till att anvi- sade medel är avsedda för samtliga dessa högskoleenheter inotn regionen.

Rätt att anföra besvär över beslut om fördelning av medel för den rörliga resursen skall enligt utredningen inte föreligga.

Medlen i den rörliga resursen bör fördelas med tttgängspunkt i forskning- ens intressen. '

Lärartjänstutredningen förordar att forskningstillfällena normalt ts. Bl) ges för tre är i sänder. ] fråga om omfattningen föreslås att minimivardct av 50 ff av hel arbetstid normalt endast accepteras i kombination med en varaktighet på minst två är.

5 Riksdagen [984.585. I .ttlllll. ?Vi-57

• Sida 66
•  Original

Prop. 1984/85: 57 66

Regering och riksdag skall besluta om en viss minsta omfattning av den del av resp. fakultetsanslag som skall disponeras som rörlig resurs för forskning.

I kapitel l3 presenterar utredningen sitt förslag till uppbyggnad av den rörliga resursen för forskning. Utredningen föreslår en successiv uppbygg- nad av den rörliga resursen i takt med att nuvarande tjänster som docent och forskarassistent dras in. Utrymmet för forskning i dessa tjänster bör enligt utredningen vara den minimiandel av resurserna som bör överföras till den rörliga resursen under resp. fakultetsanslag. Högskolestyrelsen skall besluta om disposition av "överskjutande" resurser och även kunna överföra en högre andel till den rörliga resursen. Även de hittills anvisade medlen för universitetslektorers forskning bör överföras till den rörliga resursen.

Förslaget om rörlig resurs för forskning har kommenterats av majorite- ten av remissinstanserna.

'l'illskapandet av en rörlig resurs har mötts av en i huvudsak positiv remissopinion. Till dessa hör UHÄ. SÖ. SA V. kulan-rådet, BFR. STU. FRN, MFR. lantbrakumit'ersiteter. DFE, SAF. SACO/SR och TCO.

Däremot avstyrks förslaget av flertalet av UHÄ:s imderremissin- slanser. RRV, HSFR. Andréas utredning, akademierna samt av SFS.

Anledningen till att flera företrädare för högskolan uttrycker tveksamhet mot förslaget om den rörliga resursen är det föreslagna sättet att bygga upp den. Högskolemyndigheterna anser allmänt att docent- och forskaras- sistenttjänsterna måste finnas kvar. Denna åsikt delas av bl.a. DFR, Ani/rens utredning. SFS. HSFR och MFR. MFR bedömer att medicinsk forskning skulle lida stor skada om forskarassistenttjänsterna avskaffades. Även SPF. som är positivt inställd till föreliggande förslag. understryker att forskarassistenttjänster bör finnas kvar. Jämställd/1elskommillén anser att den kvinnliga representationen i forskarutbildningen får en oacceptabel försämring om bl. a. forskarassistenttjänsterna försvinner.

Många remissinstanser. t.ex. h(';'gs'koIemyndighererna. SÖ. RR V. HSFR. SACO/SR och ULF framhåller att det krävs ett nytt"/[skon av remrser för att skapa garantier för att varaktiga forskningstilllällen kom- mer till ständ. om docent- och forskarassistenttjänstcrna försvinner. NFR framhäller att den rörliga resursens realvärde måste garanteras och dess storlek anges i regleringsbrev. SACO/SR samt ULF anser dock att den rörliga resursen kan tillföras de nödvändiga extra medlen utan ökade statsfinansiella åtaganden. om en viss del av sektorsmedlen kan användas för generell kompetensuppbyggnad inom högskolan. Med denna modell anser SACO/SR att ett forskningsutrymme om 30 % i docent/biträdande professorstjänsterna kan garanteras. SÖ framhåller att det i nuvarande statslinansiella läge är mest angeläget att en rörlig resurs för forskning kommer till ständ. Den behövs enligt SÖ särskilt för forskning inom omvärdnadsomradet.

• Sida 67
•  Original

Prop. 1984/85: 57 _' | 67

Även utredningens förslag i fräga'om_li'ira'r'lning av den rörliga resursen har väckt diskussion.

RRV anser det oklart vilka kriterier som skall gälla för erhållandet av medel från den rörliga forskningsresursen. NRM och BFR sätter frågetec- ken för hur förslaget kommer att tillämpas i praktiken och anser att konsekvenserna av utredningens förslag är svåra att överblicka i prakti- ken. SAF och HSFR anser att det finns en uppenbar risk för en fördelning efter anciennitets- och jämlikhetsprineiper snarare än efter strikt veten— skapliga normer. TCO och UHÄ behandlar särskilt situationen för högsko- lor utan fast forskningsorganisation. varvid UHÄ anser utredningens för- slag till principer för fördelning väl avvägt medan TCO anser att den del av den rörliga resursen som är avsedd för de mindre högskoleenheterna bör tilldelas regionstyrelserna. TCO är tveksam om det stora ansvar som läggs på fakultetsnämnderna kan vara den slutgiltiga lösningen.

And/'em utredning anser att den enklaste lösningen vore att avsätta ökade resurser för universitetslektorernas möjligheter till egen forskning.

4.4 Tidsbegränsade förordnanden, behov och användning

Lärartjänstutredningen föreslår att lärarna i högskolan i princip skall vara förordnade tills vidare utan tidsbegränsning. Utredningen framhåller dock att det i vissa fall kan finnas behov av att kunna anställa personal för begränsad tid.

De fall där utredningen anser att tidsbegriinsmlcförordnanden bör före— komma är:

I) tjänster som forskningsassistent/forskare under högst tre år (forskning för externa finansiärer eller på medel från den rörliga resursen).

Lärartjänstutredningen lämnar här möjligheten öppen att — i undantags- fall — inrätta en tjänst med tidsbegränsat förordnande på underlag av medel från den rörliga resursen för sökande av forskningsmedel vilka inte innehar annan tjänst för sin framtida försörjning. Vidare anser utredningen att en forskare — efter forskningsproiektets upphörande — skall kunna förordnas pä lärartjänst titan ledigkungörande.

2) vid tillfälligt bortfall av arbetskraft vid en institution (högst tre är) 3) deltidstjänster för högst tre är. förenade med aktiva studier på grund- utbildningsnivå

4) för lärare vid konstnärliga utbildningar 5) för lärare i tolkutbildning. i fackspråklig utbildning (speciallärare). lärare i hemspråksutbildning. gästläsare/forskare.

Ledamoten Jonas Åkerstedt. TCO har reserverat sig mot förslaget om vissa tidsbegränsade anställningar och av principiella skäl förordat tillsvi— dareanställning för alla lärare.

• Sida 68
•  Original

Prop. 1984/85: 57 68

4.4.1 Tjänster-jär_l'orskning

Flertalet remissinstanser har yttrat sig över utredningens förslag om tidsbegränsade anställningar för forskning. Diskussionen gäller främst be- hovet av tidsbegränsade anställningar och i andra hand vilka förordnande- tider som bör gälla.

[,ärartjänstutredningens förslag tillstyrks av UHÄ. SAV. SAMN, akade- niicrnu och DFE. UHÄ anser dock att en forskningsassistent efter avslutat förordnande inte skall ges en lärartjänst i högskolan utan Iedigkungörande. UHÄ: s uppfattning delas också av övriga högskolemyndigheter. Alan/c'- nzit'rnu samt SA REC. Sveriges imluxtri/örlmnd och CTH anser att förord- nandetiden bör vara längre än tre är.

SAREC och DFI uttrycker tveksamhet i fråga om förslaget. SAREC anser att utredningens resonemang i denna fråga är motsägelsefullt och oklart. DFI menar att konsekvenserna av förslaget är otillräckligt belysta.

Flera remissinstanser. som företräder forskningsintressen, t.ex. FOA. DFR. NFR, rådsjin'xkurnämnden. Fosam. Andréas" utredning och BFR understryker behovet av att i fortsättningen också kunna inrätta särskilda forskartjänster under långa perioder. NFR och DFR betonar att forskar- tjänsterna vid forskningsråden måste finnas kvar med hänsyn till den tunga grundforskningens behov. DFE framhåller att möjligheten att inrätta extra tjänst som professor också måste finnas kvar.

SFS anser att utredningen tangerat uppgifter. som Fosam hari uppdrag att avge förslag om. SFS anser dock att det bör finnas dels en basorganisa— tion med fasta forskartjänster. dels en forskningspolitiskt motiverad orga— nisation med personliga tjänster som forskare/forskningsassistent.

TCO är av principiella skäl helt negativ till utredningens förslag om tidsbegränsade anställningar.

Flera remissinstanser har i detta sammanhang framhållit behovet av utökade möjligheter för vidareutbildning och meritering för de unga/inar- kurnu. Särskilt har behovet av s. k. postdoktorsstipendier framhållits av UHÄ. Arn/råris utredning. NFR. råds/in'skurnäm”den. SFS och SA- CO,/SR.

4.4.2 Till/ii/liga förordnanden vid hur!-full ar arbets/(raj? på inslimliun

UHÄ och _livru hägs/mima_vmliglwfer. t. ex. mtit't'rsilrlz'r i Linköping. har kommenterat utredningens förslag i denna del. UHÄ tillstyrker försla- get men framhåller dock de risker för ett s. k. "vikariatselände" som kan uppkomma som en konsekvens bl.a. av utredningens förslag om den rörliga resursen för forskning. Dessa problem måste enligt UHÄ uppmärk- sammas i samband med genomförandet. Samma uppfattning framförs av ll/Iil'f'l'.l'ilt'f('l [ Lund.

• Sida 69
•  Original

Prop. 1984/85: 57 ,.t,

4.4.3 Lärurt' t'itl' konstnärliga Utbildningar

Lärartjänstutredningens förslag har i denna del behandlats av bl. a. statskontoret kultur/ädel. TCO. SAC(_)-"SR och KRO samt av konst/otit- skolon. ltonxthägskolun och musiklu'igsÅolun i Stor/("holm. Förslaget att tidsbegränsade förordnanden även i fortsättningen skulle tillämpas på vis— sa tjänster inom högre konstnärlig utbildning har tillstyrkts av bl.a. UHÄ. kultm'rårlt'l. KRO. SACO/SR Ut'll niusiÅ/iägs/wlun i Stockholm.

Däremot framhåller TCO — i linje med sin principiella uppfattning — att det inte finns anledning att behandla professorer inom konstnärlig utbild- ning annorlunda iin andra innehavare av professorstjänster. Övriga remiss- instanser anser doek allmänt att det föreligger ett försörjningsproblcm för de bcfattningshavare. vars förordnandetid utgått. KRO förordar att pen— sion utgär. när förordnandetiden utgått. Utredningens förslag om en löne— garanti anses av flera remissinstanser vara tillräcklig för den som skall återgå till konstnärligt yrkesutövande efter en lörordnandepcriod.

[ övrigt framhåller kulturrärh't att utredningens förslag inrymmer för- bättrade möjligheter till forskning och utvecklingsarbete. Stuts'ltontol't't framhåller att det behövs centrala riktlinjer i fråga om behörighetskrav och befordringsgrunder för lärare inom ifrågavarande utbildningar.

För de konstnärliga utbildningarna föreslår utredningen att medel för konstnärligt utvecklingsarbete bör disponeras efter samma principer som föreslås gälla för den rörliga forskningsresursen med anpassning till bl. a. de speciella institutionella förutsättningar som gäller för de konstnärliga utbildningarna.

! fråga om Stockholms-regionen föreslås att regionstyrelsen skall fördela medlen till högskoleenheterna med konstnärlig utbildning.

Förslaget om den rörliga resursen kommenteras av några remissinstan- ser bl.a. av SAV. kulturrärlt't. TCO. SACO/SR och ULF samt av konst- I/Tlkakfllull.

Förslaget tillstyrks i huvudsak. men i fråga om fördelningen av medlen föreslår SACO/SR en kvotering mellan de olika högskolorna. varefter resp. styrelse skulle fördela resurserna på projekt. Konstfacks/(ollut anser att en rörlig resurs också bör tilldelas bildlärarinstitutet.

4.4.4 Lärare i tolkutbildning. ijokapräklig utbildning. lärare i livm- .spräks/ärnruthiltlning och gär(föreläsarollo/avkall,

Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig över detta förslag. Till dessa remissinstanser hör SACO/SR och ULF.

SACO/SR tar avstånd från förslaget om tidsbegränsat förordnande för tolklärarc och betonar att krav måste ställas på dessa lärare i form av gedigna språkteoretiska kunskaper. yrkesverksamhet som tolk och peda— gogisk erfarenhet. Vidare avstyrker SACO/SR — i likhet med ULF — förslaget om tidsbegränsade förordnanden för utländska lektorer. Däremot tillstyrker SACO/SR förordnande på viss tid för utländsk lärare. som inbjuds att verka vid svensk högskola.

• Sida 70
•  Original

Prop. 1984/85: 57 70

4.5 Forskningsanknylning

! fråga om de mindre högskoleenheterna (statliga). som saknar fasta resurser för forskning. konstaterar utredningen att någon fullständig lik- ställdhet med de högskoleenheter. som har sådana resurser. inte kan uppnås inom de ramar som lagts fast genom beslut av regering och riksdag år l975.

Lärartjänstutredningen anser dock att universitetsinstitutionerna med forskningsresurser måste ges ett regionalt ansvar för lärarnas forsknings- kontakter. Utredningen redovisar ett flertal olika förslag till åtgärder som institutionerna bör kunna genomföra i detta syfte.

Dessa är:

1. Lärare från den mindre högskoleenheten inbjuds att delta i konferen— ser och överläggningar vid universitetsinstitutionen rörande dels föränd- ringar av kursplaner inom de enskilda utbildningsområdena. dels utveck- lingen av ny utbildning.

Forskarutbildade lärare vid universitetsinstitutioner medverkar i refe- rensgrupper etc. för utveckling av kurser och utbildningslinjer vid de mindre enheterna.

2. Rapportserier etc. som finns vid universitetet utsänds automatiskt till lärarna vid rcsp. institution vid andra enheter i högskoleregionen.

3. Samtliga lärare inom högskoleregionen får automatiskt kallelser och annan information som hör samman med forskarutbildningen vid universi- tetsinstitutionen och som berörs av dem. Även protokoll från institutions-

styrelser kan vara av intresse och bör därför utsändas till berörda lärare vid andra enheteri regionen.

4. Samarbete när det gäller internationella kontakter. Universitetsinsti- tutionerna har i regel ett omfattande kontaktnät. De andra enheterna bör genom ett sådant samarbete bl.a. lättare kunna få besök av gästlärarc från andra länder samt information om konferenser m.m.

5. Vid planering och rekrytering av personal till större forskningsprojekt vid universitetsinstittttioner bör man undersöka om en del av projektet kan förläggas till högskoleenhet utanför universitetsorten eller personal anstäl- las som har sin bottentjänst vid enhet på annan ort.

6. Ett samordnat rcsursutnyttjande bör kunna vara ömsesidigt gynnsamt för två högskoleenheter. En lärartjänst som inrättas vid en enhet med fasta resurser för forskning kan "delas" med en annan enhet genom en formell överenskommelse mellan enheterna. Det ankommer redan nu på region- styrelserna att verka för sådana anordningar. ltjänsteinnehavarens åligganden kommer därvid att ingå arbetsuppgifter vid båda enheterna i en omfattning och av en art som bör regleras i varje enskilt fall. Förslagen har i huvudsak kommenterats av UHÄ och högsktilt'nivmlig- heterna samt av personalorganisationerna TCO och SACO/SR.

• Sida 71
•  Original

Prop. 1984/85: 57 7!

UHÄ ansluter sig till utredningens inställning att det föreligger ett ansvar för institutionerna att ge forskningskontakter inom resp. högskoleregion. Flera av de smä högskoleenheterna understryker vikten av de föreslagna åtgärderna. Högskolan iJÖn/u'lping finner de fyra första åtgärdsförslagen så självklara att de inte behöver särskilt föreskrivas.

SACO/SR framhåller behovet av ämnespedagogisk forskning —- s.k. didaktisk forskning —— och påpekar att l974 ärs lärarutbildningsutredning (LUT) hänskjutit frågor som rör tjänster och behörighet till tjänst inom lärarutbildningen till utredningen. SACO/SR och ULF föreslår att en för- söksverksamhet där lärarutbildningssektorn bildar en egen didaktisk fakul— tet kommer till stånd. Varje didaktisk fakultetsnämnd borde enligt försla- get tilldelas rörliga medel för forskning. Även TCO framför att det finns behov av en fakultetsorganisation för pedagogisk forskning.

4.6 Högskolans anslagssyslem

Lärartjänstutredningen framhåller att med den reformerade tjänsteor- ganisationen -— med vissa undantag - försvinner ett samband som nu finns mellan anslag och tjänstekategorier. Detta medför att alla medel som disponeras vid en institution kan komma att utgöra underlag för en lärar- tjänst. oavsett om medlen är avsedda för forskning eller utbildning.

Anslagssystemet och tilldelningen av medel till den enskilda institutio- nen frän resp. anslag kommer dock indirekt att få stor betydelse för innehållet i varje tjänst.

Lärartjänstutredningen framhåller även att högskolan i det nya systemet bör få inrätta extra lärartjänster utan någon begränsning uppåt.

Särskilt yttrande har avgivits av ledamoten Olof Ruin. som menar att den uppdelning som nu finns för högskolans ledningsorgan på mellannivå i fråga om kompetens för forskning resp. grundutbildning måste ses över som en konsekvens av utredningens förslag om den rörliga resursen för forskning.

Lärartjänstutredningcns förslag i dessa delar har endast kommenterats av nägra få remissinstanser.

Fosam framhåller att utredningens förslag kan medföra problem när det gäller att täcka vissa inte budgeterade, ökade lönekostnader som följer av avtal. Detta kräver att täckningsanslag kan disponeras även för de löne- kostnader som bekostas från externa medel. BFR understryker att anslags- systemet måste utformas så att forskningen garanteras tillräckliga re- surser. SAMN menar att man bör utgå från att högskolan inte skall få inrätta tjänster i högre lönegrad än som nu är möjligt för myndigheterna.

• Sida 72
•  Original

Prop. 1984/85:57 ' 72

5 Ledningsfunktioner i forsknings- och utbildningsverksamheten inom den statliga högskolan

Lärartjänstutredningen ger i kapitel 5 en redogörelse för de olika led- ningsorganen inom högskolan. högskolestyrelse. fakuItets/sektionsnämnd. linjenämnd och institutionsstyrelse m.fl. administrativa organ.

5.1 Lärares skyldighet att åtaga sig uppdrag

Mot den bakgrund som utredningen anger i fråga om de nuvarande administrativa organen i högskolan föreslår utredningen att

innehavaren av en lärartjänst skall kunna åläggas att inom ramen för sin tjänst 11le företräda verksamheten i olika organ inom högskoleenheten. dels fullgöra ledningsuppgifter inom forsknings- och utbildningsverksam- heten och ut!

särskilda tjänster för pedagogisk-administrativa arbetsuppgifter skall kunna inrättas även i framtiden.

Förslaget har kommenterats av UHÄ och _li'ircn'z'itlurc _li'ir Iu'igxltu/uu samt av personalorganisationerna TCO och SACO/SR.

UHÄ framhåller att utredningens förslag i fråga om lärares åligganden inte innebär någon nyhet. Enligt UHÄ: s uppfattning föreligger redan nu ett tjänsteåliggande för den lärare som t. ex. utsetts till ledamot av högsko- lestyrelse. De övriga högskolemyndigheter. som yttrat sig över förslaget. t.ex. mtit'crsirelu! i Shirk/mim och tekniska Intex/wlan i Slm'klml/n (KTH). tillstyrker det. HLS är däremot tveksam om lärare kan åläggas att åtaga sig uppdrag i olika ledningsorgan. TCO och SACO/"SR tillstyrker i huvudsak förslaget. men understryker att uppdragen skall kunna fullgöras inom ramen för normal arbetstid. TCO framhåller att mer utpräglade lednings- funktioner normalt inte kan ingå i en ren forskar/lärartjt'inst.

5.2 Institutionen

Ansvaret för verksamheten på institutionsnivån ligger f.n. pä institu- tionsstyrelsen. Styrelsen skall i den framtida organisationen besluta om fördelningen av de tillgängliga personalresurserna på de olika delarna av verksamheten inom institutionen. föreslår utredningen.

Förslaget har diskuterats och kommenterats av flertalet remissinstanser. SAV behandlar särskilt frågan om institutionsbegreppet som sådant och efterlyser ett klargörande av vad en institution eller arbetsenhet är. Övriga remissinstanser. t.ex. UHÄ och högt-kt;[umyudigheterm:. HSFR. NFR. IanIbruksunit'ersin'tcl. SAREC. SAMN. RRV. SÖ OCh SACO/SR samt SPF behandlar sammansättningen av institutionsstyrelsen. RRV betonar att kraven på administrativ kompetens inom institutionerna kommer att öka. UHÄ påpekar att vissa förändringar av institutionsstyrelserna redan

• Sida 73
•  Original

Prop. 1984/85: 57 73

har genomförts lokalt vid vissa högskolor. Flera remissinstanser, t.ex. HSFR och SPF yrkar på mer inflytande för forskarna pä institutionerna och SACO/SR anser att det bör vara lärarmajoritet i institutionsstyrelsen. SÖ vill utöka det centrala inflytandet i institutionsstyrelsen, medan ERU anser att institutionerna bör åläggas mer ansvar för forskningen. SAREC framhåller att det saknas en fullständig beskrivning och analys av institu— tionernas ledningsuppgifter och fördelningen av arbetet på institutionerna i utredningen. För att balans mellan forskning och utbildning skall uppnås, måste sammansättningen av institutionsstyrelserna ändras, anser SAREC.

5.2.1 Uppgifierför prefekt och studierektor

Den omedelbara ledningen av verksamheten vid en högskoleinstitution åvilar f.n. prefekten, som kan ha en eller flera studierektorer till sin hjälp. Utredningen föreslår i princip samma typ av ledningsfunktioner vid institu- tionerna som nu men framhåller att kraven på övergripande planering kommer att kräva större insatser än hittills. Med hänsyn till de ökade kraven på ledningens insatser föreslår utredningen att även biträdande prefekt skall kunna utses. Även särskild befattningsutbildning bör enligt utredningen föreskrivas för innehavare av prefekt- eller studierektorsupp- drag. Utredningen föreslår således att

prefekten skall leda och fördela arbetet vid institutionen prefekten till sin hjälp skall kunna ha en biträdande prefekt och/eller en eller flera studierektorer

det för behörighet till uppdrag som prefekt/biträdande prefekt eller stu- dierektor. om inte särskilda skäl föranleder annat, skall krävas innehav av tjänst som lärare

det skall föreligga skyldighet för prefekt och studierektor att genomgå befattningsutbildning.

Yttranden har avgivits av följande remissinstanser, nämligen UHÄ. SAV. SAMN. MFR, Iuntbruksuniversitelet, akademierna samt SFS. SA- ('()/SR och SPF.

UHÄ och flera högskolemyndigheter, t.ex. universiteten i Stockholm och Lund. tillstyrker utredningens förslag i fråga om ökat ansvar för institutionsledningen samt krav på befattningsutbildning. Däremot av- styrker UHÄ och universitetet i Uppsala förslaget att införa biträdande prefekter. Akademierna samt SPF ansluter sig till förslaget om biträdande prefekter men understryker att prefekten normalt bör vara professor och ha kvalificerad administrativ hjälp. Även lantbruksuniversitetet framhåller att det krävs befattningsutbildning för att en institution skall få en stabil funktionsduglig ledning. Kravet på befattningsutbildning accepteras all- mänt av remissinstanserna. SA V. SACO/SR och SFS behandlar på olika sätt arbetsfördelningen inom institutionerna. SACO/SR och SFS är nega- tiva till den utökning av prefektens ansvar som utredningsförslaget innebär och anser att det bör läggas på institutionsstyrelsen. SAV menar att upp- 6 Riksdagen l984/85. ! saml. Nr 57

• Sida 74
•  Original

Prop. 1984/35: 57 74

delningen av ledningsfunktionerna mellan lärare och biträdande prefekt är artificiell. Arbetslördelningen mellan prefekt och biträdande prefekt bör enligt SACO/SR preciseras. UHÄ framhåller som ett önskemål att arvo- destjänster som studierektor bör finnas vid alla institutioner med grundläg— gande utbildning.

5..?..? Forskttrkollegitmt

Lärartjänstutredningen föreslår att det vid institution med fasta resurser för forskning och forskarutbildning skall finnas ett forskarkollegium samt att

forskarkollegiet skall ha rådgivande och beredande uppgifter rörande fördelning av resurserna för forskningen och forskartttbildningen vid insti- tutionen.

Yttranden över förslaget har avgivits av UHÄ och (ivriga lu'igskolemyn- digheter. BFR. DFI, Iantbrltksttnit'ersitetet_ Alu/rens utredning. TCO. SA- CO/SR och SFS. Samtliga remissinstanser är negativt inställda till att ett nytt ledningsorgan tillskapas genom särskilda föreskrifter i förordning.

5.2.3 Ledningsjiutktioner ovanför institutionsttivån

! fråga om sådana ledningsfunktioner som spänner över flera institutio- ners verksamhet konstaterar utredningen att dessa i många fall måste ankomma pä lärare. Vidare berör utredningen sammansättningen av fakul- tets-/sektionsnämnderna och framhåller att en av de lärare som utses av fakultetskollegiet bör vara lärare vid någon av de mindre högskoleenhe- terna i regionen. Utredningen anser även att den förändrade tjänsteorgani- sationen medför att föreskrifterna i högskoleförordningen (l977:263. l4 kap.) om vilka tjänstekategorier som skall vara företrädda i nämnden måste ändras. Dock bör. enligt utredningen. fortfarande den ordningen gälla att minst fyra ledamöter skall vara professorer.

Uppdrag att vara ordförande. dekanus i fakultets/sektionskollegium resp. i -nämnd kan förväntas bli mer arbetskrävande. Detta gäller även för ordförande i linjenämnd.

Lärartjänstutredningen framhåller även att en institution måste ersättas för bortfall i arbetstid, då en lärare — under längre tidsperioder —— anlitas för särskilda uppgifter ät linjenämnd eller högskolestyrelse.

Endast några få remissorgan har behandlat ledningsfrägorna i sina ytt- randen. Till dem hör bl.a. universiteten i Stockholm och Göteborg. lunt- bruksuniversitetet. André/ts utredning, SACO/SR och SPF. SACO/SR och SPF avstyrker utredningens förslag att även en lärare från de mindre högskolorna skall utses av fakultetskollegiet att vara ledamot i fakultets/ sektionsnämnd. De övriga remissinstanserna har tagit upp den fråga som ledamoten Ruin aktualiserat. nämligen behovet av en översyn av lednings- funktionerna på mellannivå. Universiteten i Stockholm och Göteborg samt Andréns utredning ansluter sig till Ruins bedömning. Även lantbruksuni-

• Sida 75
•  Original

Prop. 1984/85: 57 75

ventilerar framhåller att åtgärder måste vidtas för att främja samordningen av planeringen för grundutbildning och forskning.

5.2.4 Vissa särskilda tjänster

1 det sista avsnittet av kapitel 5 avger utredningen vissa förslag i fråga om de nuvarande tjänsterna som utbildningsledare, biträdande utbildnings- ledare och studierektor samt studievägledare och praktikkonsulent.

Tjänsten som utbildningsledare bör även i framtiden kunna inrättas om det bedöms som ändamålsenligt. Sådana arbetsuppgifter bör också kunna läggas ut som uppdrag inom ramen för lärartjänster. I fråga om innehavare av ordinarie tjänster som studierektor föreslås att de förordnas pä tjänster som utbildningsledare och att studierektorstjänsten utgår ur organisatio- nen. Uppdrag att vara studievägledare bör enligt utredningen läggas på lärare, men möjligheter att inrätta tjänster som studievägledare bör finnas kvar. I fråga om praktikadministrationen anser utredningen att det bör finnas lokal frihet att organisera den i form av tidsbegränsade uppdrag eller som särskild tjänst.

Förslagen har kommenterats av bl.a. TCO och SACO/SR. Utredningens förslag tillstyrks av SACO/SR. TCO markerar att organisationen endast kan tillstyrka förslaget i fråga om avskaffande av tjänster som biträdande utbildningsledare och studierektor, under förutsättning att tjänster som motsvarar de nuvarande tjänsterna inrättas i den nya organisationen.

6 Arbetsorganisation inom den statliga högskolan

Lärartjänstutredningen framhåller i kapitel 6 att den nuvarande regle- ringen av åliggandena för lärartjänsterna inom högskolan är otillfredsstäl- lande av flera skäl. Den för varje tjänst preciserade undervisningsskyldig- heten styr valet av arbetsformer Och prioriteringar av lärarnas arbetsinsat- ser på ett sätt som inte är ändamålsenligt, menar utredningen.

6.1 Lärares arbetstid

Lärartjänstutredningen anser att lärarnas åligganden bör ges en vid- sträckt och rambetonad bestämning. Lärartjänst bör liksom nu vara knu- ten till viss högskoleenhet. Arbetstiden bör regleras genom kollektivavtal. Utredningen framför inte något detaljerat förslag till en ny arbetstidsregle- ring men redovisar vissa huvudlinjer vilka redovisats i sammanfattningen av utredningens betänkande.

Ledamoten Sten Marcusson har i en reservation framhållit att det enligt hans mening borde vara det mest närliggande alternativet till dagens för- hållanden att utveckla nuvarande usk-system varvid detaljerna preciseras i ett kollektivavtal. Marcusson anser inte heller att läsåret för de studeran-

• Sida 76
•  Original

Prop. 1984/85: 57 76

de. 40 veckor. utan vidare bör föras över till arbetstid till högskoleenheter- nas förfogande i ett arbetstidszwtal för lärare.

Lärartjänstutredningens förslag till en ny arbetstidsreglering för lärarna i högskolan har behandlats av llertalet remissinstanser. dock särskilt av Iiägs/t'olumymliglwtcrm:. SAV och personalorganisationerna 'l'("() mm! SACO/SR. Flera remissinstanser. t.ex. UHÄ. RRV. SAV. NRM samt flera luigi-kulor ansluter sig till utredningens kritik av den nuvarande regleringen av lärares äligganden. UHÄ delar utredningens uppfattning att det för verksamheten inom högskolan är av stort värde att ramen för lärares åligganden görs sä llexibel att tjänstgöringen kan inrymma olika moment från år till är. Flt-ru ln'igsltu/ur. t. ex. HHil't'l'A'flt'lt'H iSmc'A/mhrl och Lund och högskolanför It'irurmhiltlning [ Stuck/mhn. är positivt inställda till en rambetonad bestämning av lärares arbetstid. Universitetet :" Umut" och (”TI-l anser dock att utredningens system inte skulle innebära nagra större förändringar jämfört med vad som nu gäller. för CTH: 5 del skulle det dock innebära vissa fördelar. Allmänt positiva synpunkter på förslaget anläggs i övrigt av RRV. IanthruÅsiuiit't'rxilt'lt'l, TCO, I-(.)_ SAF och SFS. SAF anser att den skisserade arbetstidsregleringen skulle vara användbar" över hela skolsystemet. Direkt negativa åsikter om den föreslagna arbets- tidsregleringen uttrycks dock av unit-ursinne” i Uppsala och (iölclmrg samt av Iu'igskolzuz [ i-'ii.tjö. SPF avstyrker införandet av en fullständigt flexibel arbetsordning och Ant/rens utredning finner inte att förslaget inne- bär någon förbättring ur forskningens synpunkt. SPF menar att det även i fortsättningen bör finnas grundläggande skillnader i uppgifter för olika befattningshavare. sä att vissa tjänster främst är inriktade pä undervisning. medan andra är inriktade pä forskning.

Det finns bland remissinstanserna olika upplättningar i fråga om det sätt på vilket den nya arbetstidsregleringen skall komma till stånd. UHÄ anser att det bör ankomma på de politiskt ansvariga instanserna — regering och riksdag — att fatta beslut om arten och ramarna för lärarnas åligganden. SAV anser också att statens ambitioner i fråga om verksamhetens mål. omfattning och kvalitet bör komma till uttryck i bestämmelser i en lörord- ning. I polemik med reservanten Marcusson hävdar SAV att uppfattningen om att lärares arbetstid uteslutande är en partsfräga. till stor del bottnar i ett missförstånd om var gränsen går mellan den politiska demokratin och det avtalsrättsliga området. SAV finner därefter att det bör ankomma pä SAV att i kollektivavtal söka reglera frågan om arbetstidens längd och andra frågor av arbetsteknisk art.

RRV förordar i likhet med utredningen att ett tak för maximalt uttag av undervisningsskyldighet bör sättas lägre än vad nuvarande regler anger. Enligt UHÄ.'s — och jhu-a högskolors — uppfattning bör det däremot — inom ramen för arbetstidsreglering — finnas någon form av reglering av undervisningsskyldigheten som utgångspunkt för de lokala avvägningarna av hur varje enskild forskare/lärare skall tas i anspråk. SA V anser däremot

• Sida 77
•  Original

Prop. l984/85: 57 77

inte — i motsats till utredningen — att någon regel om maximum av tid för undervisning eller annan arbetsuppgift skall linnas.

Beträffande förslaget om läsårets uppdelning i arbetstid. förtroendetid och semester finns flera synpunkter. SACO./SR understryker att ferierna ofta används på det sätt som utredningen föreslagit i fråga om förtroen- dearbetstiden. LnnlIn'n/txnniver-silvret framhåller dock att ferier har vissa fördelar för den enskilde. Avskaffande! av fcrierna kan enligt lantbruksuni- versitetet försämra rekryteringen till vissa tjänstekategorier. vilket det då blir en förhandlingsfråga att ge kompensation för. SA V. RRV och flera ltt'igskolur. t.ex. universitetet i Uppsala och lu'igxkulnrnu i Jt'inkt'iping, Växjö och I-"trlintth'It'ingv. är negativt inställda till utredningens förslag. 5.4 i" kan inte ansluta sig till förslaget om förtroendearbetstid. eftersom det enligt SAV försvårar beräkningen av ordinarie arbetstid. SAV framhåller att "kärnfrägan" i förslaget är den betydelse man lägger i uttrycket över- vakande av arbetet. SAV understryker att lärare bör vara tillgängliga på arbetsplatsen och att arbetet måste fastställas i tjänstgöringslista eller annan handling för att man skall kunna ändra. omprioritcra och omfördela arbetsuppgifter efter behoven. Enligt SAV måste även anslagsberäkning- arna göras enligt andra grunder än de nuvarande.

TCO påpekar att arbetstiden normalt regleras genom kollektivavtal. Det måste enligt TCO föreligga en proposition om en reformerad tjänsteorgani- sation. innan detaljerna i ett avtal kan börja diskuteras.

6.2 Bemanningsplanering och arbetsfördelning

Lärartjänstutredningen framhåller att det krävs en överskådlig och lätt- hanterlig ordning för planering och fördelning av tillgängliga personalresur- ser på institutionerna. Normalt sker det inom yrkeslivet genom beman- ningsplanering. Utredningen anser att bemanningsplaneringen bör ske i två led. Det första ledet utmynnar i institutionsstyrelsens beslut om hur till- gängliga resurser volymmässigt skall fördelas. I det andra ledet kommer prefektens beslut om arbetsuppgifter för den enskilde arbetstagaren.

Lärartjänstutredningen föreslår sålunda ut! institutionsstyrelsen skall upprätta bemanningsplan för verksamheten vid institutionen och nu

prefekten på grundval av bemanningsplancn skall fördela arbetsuppgif- terna på berörd personal.

Följande remissinstanser har behandlat förslagen. nämligen UHÄ. hög- skolt-'nn'm/ighclcrnu. RRV. SAMN. InnII)/'ukxunii't'rsitt'n'l. Fosam, TCO och SACO./SR.

Förslaget att institutionsstyrelsen skall upprätta en bemanningsplan till- styrks av RRV. TCO. Fosam och lnnlhrnksnnit'ersitelet. Universitetet i Stm-klmlm påpekar att det kräVs en kompetenshöjning i institutionsled- ningen och att ett system för anförande av besvär över beslut om tjänste-

• Sida 78
•  Original

Prop. 1984/85: 57 78

fördelning-erfordras. Universitetet i Uppsala framhåller också att förslaget kräver ett beslutsfattande på institutionsnivå av helt annat slag än för närvarande. Universitetet i Lund menar att institutionsstyrelsens övergri- pande ansvar för såväl verksamhetens innehåll som för personalens arbets- fördelning måste markeras klarare. Liknande synpunkter framförs av hög- skolorna i Karlstad och i Sundsvall/Härnösand. som bl. a. anser att prefek- tens roll är onödigt starkt betonad. Lanthruksmtiversitvtet påpekar beho- vet av särskild befattningsutbildning. eftersom prefekternas skyldighet att själva föra MBL-förhandlingar sannolikt kommer att öka. när utredningens förslag genomförs. Lantbruksuniversitetet anser att en ökad administrativ börda läggs på institutionerna. SAMN påpekar att utredningens beskriv- ning av bemanningsplaneringen inte är tillfyllest för en närmare analys. Det framgår — enligt SAMN — inte om institutionerna skall vara skyldiga att göra en verksamhetsplan. som bemanningsplaneringen sedan kan grun- da sig på. SAMN anser att högskolan behöver en systematisk bemannings- planering i förening med en flerårig verksamhetsplanering. SA ("O/SR och KTH kan dock inte se någon anledning att centralt reglera administrativa rutiner för institutionernas beslutsfattande i dessa frågor.

6.3 Samordning av budgetarbete och bemanningsplanering

] avsnittet 6.4.5 beskriver utredningen procedur och tidplan för det lokala budgetarbetet vid högskoleinstitutionerna med utgångspunkt i att budgetpropositionen framläggs ijanuari och att många tidsbegränsade förordnanden för lärare utlöper den 30 juni. Utredningen konstaterar att det vid institutioner med enbart grundläggande utbildning eller med relativt liten volym externa anslag för forskning finns underlag för beslut om bemanningsplan redan i april. Vid institutioner med en större volym ex- ternt finansierad forskning finns förutsättningar för beslut om bemannings- plan först sedan anslagsgivarnas beslut är kända. Forskningsrådens beslut om anslag bör därför enligt utredningens mening tillkännages tidigare för att lämna bättre rådrum för beslut om personalplanering. rekrytering. omplacering m. m.

RR V och HSFR ansluter sig till utredningens uppfattning om ett tidigare- läggande av forskningsrådens beslut. HSFR framhåller att detta måste ske i full samordning mellan samtliga forskningstinansierande organs ansök- nings- och anslagsutdelningsterminer. BFR nämner att rådet numera av hänsyn till forskarnas önskemål fattar beslut löpande under budgetåret.

6.4 Underlag för lärares tjänstgöring

Lärartjänstutredningen behandlar även konsekvenserna för lärares tjänsteunderlag vid tillfälliga förändringar i verksamheten. Utredningen framhåller det angelägna i att man vid bedömning av underlaget för en viss

• Sida 79
•  Original

Prop. 1984/85: 57 79

tjänst på olika sätt prövar möjligheten till vad som skulle kunna kallas fyllnadstjänstgöring vid annan institution. Utredningen framhåller dock att forskning inom ramen för externt projekt är underkastad vissa effektivi- tetskrav. Man bör därför undvika att omplacera en arbetstagare till verk- samhet inom ett projekt och förutsätta att denne skaffar sig nödvändiga kvalifikationer inom projektets ram.

Lärartjänstutredningens bedömningar har kommenterats av några få remissinstanser. DFI ser positivt på förslaget -till fyllnadstjänstgöring på annan institution. RRV finner att förslaget i praktiken är svårt att genomfö- ra. På institutionen finns — enligt RRV — inte den planeringskapacitet som är förutsättning för att sådana arrangemang skall kunna lösas smidigt. På grund av den flexibilitet som utredningen föreslår beträffande tjänsternas innehåll ser RRV emellertid inte tillfälliga och mindre förändringari verk- samheten som något problem. RRV understryker dock att — om högskolan blir föremål för besparingsåtgärder — prioriteringar kan bli nödvändiga och att en viss handlingsberedskap är önskvärd. BFR ansluter sig helt till utredningens grundsyn att en arbetstagare vid arbetsbrist inte bör ompla- ceras till verksamhet inom ett projekt och förutsätta att denne skaffar sig nödvändiga kunskaper inom projektets ram.

7 Tillsättningsgrunder och tillsättningsordning

7.l Tillsättningsgrunder

Lärartjänstutredningen har i bil. 2 redovisat ett utkast till författningsfö- reskrifter rörande bl.a. tillsättning av tjänst som lärare samt i kapitel 7 mera utförligt redovisat intentionerna bakom de föreslagna reglerna.

Vad gäller motiv och funktionssätt för de alternativa behörighetskraven och befordringsgrunderna för tjänst som docent/biträdande professor hän- visar utredningen till kapitel 4.

Förslagen vad gäller tillsättningsgrunder har kommenterats av få remiss- instanser.

UHÄ. som i stort ansluter sig till utredningens överväganden och förslag om tillsättningsgrunder. ställer sig tveksamt till den utvidgade bemärkelse i vilken utredningen använder begreppet vetenskaplig skicklighet. Enligt UHÄ: s mening bör man tala om vetenskaplig skicklighet endast i fråga om sådan verksamhet där någon. ensam eller tillsammans med andra. i varje fall till någon del självständigt bedriver forskning. Enbart medverkan i forskning bör däremot inte ses som mått på sådan skicklighet.

Sveriges imltt.rtrt_'/?'irbtutd och FOA framhåller att. för att bibehålla en god forskningsnivå. måste den vetenskapliga skickligheten vara den avgö- rande mcriteringsgrunden till högre tjänster. SACO/SR har samma inställ- ning mcn betonar att vid sidan därav måste alltid pedagogisk skicklighet vägas in i bedömningen.

• Sida 80
•  Original

Prop. 1984/85 : 57 80

Universitetet i Göteborg ser som en förutsättning för att pedagogisk skicklighet skall tillmätas avseende för alla undervisningstjänster att be- greppet definieras bättre. Universitetet finner inte uppslagen i utredningen tillfyllest och föreslår att UHÄ uppdrar åt en arbetsgrupp att dra upp riktlinjer för bedömningen av pedagogisk skicklighet.

Även universitetet i Uppsala anser att det är väsentligt att det utarbetas kriterier för bedömning av den pedagogiska meriteringen. Lantbruksuni— versitetet och CS-STF ser med tillfredsställelse den diskussion av begrep- pet pcdagogisk skicklighet som utredningen gör.

Förslaget om ökad vikt vid pedagogisk meritering vid tillsättning av tjänst som professor avvisas av Andrens utredning.

SFS avstyrker förslaget att enbart pedagogiska meriter skulle kunna meritera för högre tjänst.

Tanken att kursvärderingar skulle kunna ges ett självständigt värde i tillsättningsärenden anses oacceptabelt av SA ("O/SR. universitetet i Linkö- ping och högskolan i Jönköping.

DFE menar att förmåga att planera och leda stora forskningsprojekt m.m. bör vara meriterande samt kunna anges vid utannonsering av tjänst. Lantbruksuniversitetet betonar att även personliga egenskaper såsom sam- arbetsförmåga. arbetsledande förmåga och beslutskapacitct bör beaktas vid tillsättning av tjänst.

SACO/SR har särskilt framhållit att på samma sätt som konstnärligt utvecklingsarbetejämställs med vetenskaplig skicklighet bör för lärarutbil- dare pedagogiskt utvecklingsarbete som utvecklingsarbete inom ämnena musik. bild och gymnastik samt för omvårdnadsforskning jämställas med vetenskaplig skicklighet och ej med pedagogisk skicklighet. SACO/SR anser att utredningen är oklar på denna punkt.

Högskolan i Gävle/Sandviken. som är positiv till förslagen. anser att utredningen inte klarlagt förhållandena för inom lärarutbildningen väsent— liga ämnen som bild och form. gymnastik. metodik och musik. Inom dessa ämnen bör pedagogiskt utvecklingsarbete jämställas med vetenskapligt arbete.

KRO tillstyrker utredningens förslag att konstnärlig skicklighet skall ersätta vetenskaplig skicklighet som bedömningsgrund för vissa tjänster inom de konstnärliga utbildningarna.

7.2 Tillsättningsordning

Utredningen har föreslagit att ordinarie och extra ordinarie tjänster som professor oförändrat skall tillsättas av regeringen samt att övriga tjänster skall tillsättas av högskolestyrelsen.

Detta förslag tillstyrks av UHÄ och ett _llertol högskolemymligheter. bl.a. universitetet i Stockholm.

SACO/SR menar däremot att ordinarie och extra ordinarie tjänster som

• Sida 81
•  Original

Prop. 1984/85: 57 8l

docent/biträdande professor bör tillsättas av UHÄ i likhet med vad som fallet är idag vad gäller ordinarie universitetslektorat. Annars föreligger på sikt risk för att det utvecklas olika praxis vid skilda högskolor. speciellt vad gäller sammanvägningen av pedagogisk och vetenskaplig skicklighet till en helhetsbedömning. Enligt SACO/SR motverkar ett centralt tillsätt- ningsförfarande även risken för provinsialism vid tjänstetillsättningar. CS-STF anser att alla ordinarie lärartjänster bör tillsättas centralt.

7.3 Tjänsteförslagsnämndens kompetensområde

Utredningen föreslår att tjänsteförslagsnämnd skall bereda ärenden om tillsättning av ordinarie tjänst som professor samt sådana tjänster som docent/biträdande professor som inrättas av regeringen. tjänster som över- läkare och biträdande överläkare vid de statliga och de kommunala under- visningssjukhusen samt tjänster som lärare i odontologiskt ämne och tjäns- tcr som övertandläkare och biträdande övertandläkare.

Högskolestyrelse skall även kunna hänskjuta andra tillsättningsärenden till nämnden. Övriga tillsättningsärenden skall beredas av institutionssty- relsen. alternativt prefekten. Utredningen föreslår slutligen att fråga om befordran till biträdande professor resp. högskolelektor skall beredas av tjänsteförslagsnämnd.

Förslagen tillstyrks av UHÄ samt av Svenska kommunförbundet. SA- CO/SR anser i motsats till utredningen att alla tillsättningar av lärartjänst för vilka krävs doktorsexamen eller motsvarande vetenskaplig kompetens skall beredas av tjänsteförslagsnämnd. Utredningens argument för att till- sättning av icke ordinarie lärartjänster inte skall behandlas av tjänsteför- slagsnämnd anser SACO/SR lnte övertygande. Liknande synpunkter har framförts av universitetet i Stockholm, KTH och CTH. TCO förutsätter att tjänsteförslagsnämnd skall vara beredningsorgan vid tillsättning av i prin- cip alla lärar/forskartjänster.

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm är kritisk till den föreslagna ökningen av tjänsteförslagsnämndens verksamhet.

7.4 Tjänsteförslagsnämndens sammansättning

SPF kan acceptera förslaget att tjänsteförslagsnämndens sammansätt- ning görs mera enhetlig men endast under förutsättning att det modifieras. Föreningen kan inte tillstyrka den utökning till ltt ledamötertmot nuvaran- de 9 eller 7 vid tillsättning av tjänst som professor resp. universitetslektor) som föreslås. Antalet fasta ledamöter i nämnden bör vara 6. Av dessa bör fakultets/sektionsnämnden utse 2 ledamöter som är särskilt förtrogna med forskningens och forskarutbildningens krav och högskolestyrelsen utse l ledamot som är särskilt förtrogen med grundutbildningens krav.

• Sida 82
•  Original

Prop. 1984/85: 57 82

Utredningen har föreslagit att tjänsteförslagsnämndens sammansättning breddas och görs mer enhetlig.

Sveriges industriförbund tillstyrker förslaget men betonar att förslags- nämnden måste ha en majoritet av vetenskapligt sakkunniga såväl vid tillsättning av professorer som docenter/biträdande professorer.

UHÄ tillstyrker förslaget, dock med den modifieringen som även ut- trycks av flera högskolemyndigheter. att minst en av de särskilt utsedda ledamöterna alltid hämtas utanför den institution till vilken berörd lärar- tjänst hör. Andrens utredning anser att de särskilda ledamöterna normalt bör väljas från andra högskoleortcr och inte från den egna institutionen. Det senare bör bara förekomma i undantagsfall. Utredningen anser att särskilda ledamöter också behövs vid ärenden som rör befordran till bitr!- dande professorer.

SACO/SR anser att ytterligare fasthet i tillsättningsförfarandet för do- cent/biträdande professor bör skapas genom att för de ledamöter som utses för varje särskilt ärende föreskriva att det skall vara minst en och högst tre och att minst en av de utsedda skall komma från institution som ej berörs av tillsättningsärendet.

Vidare framhåller SACO/SR att utredningen ej synes ha beaktat att bedömningen av vetenskapliga meriter kommer att spela en mycket större roll för tjänsten som docent/biträdande professor än vad som idag är fallet för universitetslektorat. De ledamöter som fakultets/sektionsnämnd har att utse skall vara särskilt förtrogna med forskningen och forskarutbildningens krav. Med denna precisering tillstyrker SACO/SR utredningens förslag.

Lantbruksuniversitetet och TCO tillstyrker förslaget om tjänsteförslags- nämnds sammansättning. TCO förutsätter därvid liksom utredningen att särskilda tjänsteförslagsnämnder kommer att behövas för tjänster t.ex. inom sektorn för utbildning för undervisningsyrkcn och för tjänster där konstnärligt utvecklingsarbete ingår.

• Sida 83
•  Original

Prop. 1984/85: 57

Register

Inledning .................................................... |. Allmänna synpunkter ...................................... 2. lnternationell utblick ....................................... 3. Verksamheten inom högskolan .............................. 4. Tjänsteorganisationen i den statliga högskolan ................ 4.l Allmänna utgångspunkter ............................... 4.l.l Forskningens villkor ..............................

4.2 Tjänsteorganisationen .................................. 4.2.l Behörighet till tjänst som lärare .................... 4.2.2 Högskolelärare/högskolelektor ..................... 4.2.3 Tjänster som docent/biträdande professor ........... 4.2.4 Tjänster som professor ............................ 4.3 Rörlig resurs för forskning .............................. 4.4 Tidsbegränsade förordnanden. behov och användning ...... 4.4.l Tjänster för forskning ............................. 4.4.2 Tillfälliga förordnanden vid bortfall av arbetskraft på

institution ....................................... 4.4.3 Lärare vid konstnärliga utbildningar ................

4.4.4 Lärare i tolkutbildning. i fackspråklig utbildning. lärare i

hemspråkslärarutbildning och gästföreläsare/forskare

4.5 Forskningsanknytning .................................. 4.6 Högskolans anslagssystem ..............................

5. Ledningsfunktioner i forsknings- och utve'cklingsverksamheten inom den statliga högskolan ................................. 5.1 Lärares skyldighet att åtaga sig uppdrag .................. 5.2 Institutioner ........................................... 5.2.l Uppgifter för prefekt och studierektor ...............

5.2.2 Forskarkollegium ................................. 5.2.3 Ledningsfunktioner ovanför institutionsnivän ........ 5.2.4 Vissa särskilda tjänster ............................

6. Arbetsorganisationen inom den statliga högskolan ............. 6.1 Lärares arbetstid ...................................... 6.2 Bemanningsplanering och arbetsfördelning ................ 6.3 Samordning av budgetarbete och hemanningsplanering ..... 6.4 Underlag för lärares tjänstgöring .........................

7. Tillsättningsgrundcr och tillsättningsordning .................. 7.1 Tillsättningsgrunder .................................... 7.2 Tillsättningsordning ....................................

7.3 Tjänsteförslagsnämndens kompetensområde 7.4 Tjänsteförslagsnämndens sammansättning

83

sid.

50 5l 54 55 56 56 57 59 59 6l 62 64 65 67 68

69 70 7]

73 74 74 75 75

78 78 79 79 80

• Sida 84
•  Original

Prop. 1984/85 : 57 84

[li/aga _?

Utdrag ur Statens arbetsgivarverks cirkulär A 26 1984 SAV

AVTAL OM LÖNER 1984—85 FÖR STATSTJÄNSTEMÄN M.FL.tALS 1984—85)

SAV samt SACO/SR. SF och TCO-S har den 21 maj slutit rubricerade avtal. Avtalet. som från SAVs sida slutits under förbehåll om regeringens godkännande. har den 30 maj godkänts av regeringen.

Avtalet återges i detta cirkulär.

Bilaga IV

5. Särskilda åtgärder 1985-01-01 5.1 För dessa ändamål är utrynunena för TFUs delområden följande med beaktande av punkterna 2.2 och 3:

— lärare i ungdomsskolan m.m. 280 milj. kr.. varav 7.5 milj. kr. avser tillsynslärare — skolledare 17 milj. kr. — lärare i högskolan 45 milj. kr. Inom dessa utrymmen kan vissa (".-frågor behandlas.

5.4 För lärare i högskolan sammanförs det för denna grupp avdelade AB-utrymmet med utrymmet för särskilda åtgärder och används med den inriktning som framgår av underbilaga C.

6. Särskilda åtgärder 1985-07-01 6.1 För i första hand åtgärder fr.o.m. lönegrad L 16 och högre disponeras 10 milj. kr.

6.2 Det kvarstående utrymmet används till en enhetlig procentuell höjning av ålderstilläggen.

7. Fortsattaförhandlingar Fortsatta förhandlingar sker under fredsplikt.

Underbilaga C

Statlig högskola

Som ett led i 1984 års lönerörelse och i de s.k. "LÄTU-förhandlingarna" föreslås följande. LÄTU-förhandlingarna förs bl.a. på grundval av två inom utbildningsdepartementet upprättade promemorior ( 1982—06—10 resp. 1984—0146)

• Sida 85
•  Original

Prop. 1984/85: 57 85

',»

Alla tjänstemän på löneplan L överförs fr.o.m. den 1 januari 1985 till löneplan F. Tjänsteman får den tillämpade lönegraden och tt-klassen på löneplan F med utgångspunkt i den för tjänstemannen gällande lönegra- den och ålderstilläggsklassen på löneplan L. Förslag framgår av den till denna underbilaga bifogade överföringstabellen. Kostnaden beräknas till ca 39 milj. kr. Parterna disponerar återstående utrymme för fortsatt arbete med överföringen.

Pl'ttillktlllSlllll['(/(Ilfllg:

SAV är berett att diskutera frågan om ett eventuellt överförande från löneplan L till löneplan SK av tjänst vid medicinsk fakultet. vars innehavare är leg. läkare. då de organisatoriska förutsättningarna för en tjänstereform vid fakulteten redovisats.

Parterna enas om att fr.o.m. den senare tidpunkt. då en ny tjänsteorga-

nisation beslutats att genomföras. skall lärartjänsterna inplaceras i föl- ' jande lönefält. här uttryckt i lönegrader på löneplan F.

— professor F 27—F 33

— högskolelektor F 20—F 27

- högskoleadjunktF l4—F 21

Forskarassistent placeras i lönefält enligt förslag som överlämmnas

senare. '

Lönegradsplaeering av tjänst som adjungerad professor. utländsk lek- tor. nordisk lektor m.fl. andra tjänster på nuvarande löneplan L be- handlas särskilt. Dessa tjänster förutsätts inte inordnas i ovanstående lönefält.

För tjänsteman som inordnas i lönefält enas parterna om införandet av systemet med lokala förhandlingar enligt principerna i L-A'I"F samt tidpunkten härför. SAV utgår ifrån att gränserna för resp. lönefält bestäms i centralt avtal.

Vissa ändringar i de s.k. doktorandavtalet görs enligt förslag som över- lämnas senare. Ändringarna syftar till ett införande av lönefält för

assistenttjänst och doktorandtjänst samt att bestämmelserna i L-ATF blir tillämpliga på dessa tjänster.

SAV är berett att diskutera under vilka särskilda former lönesättningen för professorstjänster i vissa fall skall kunna behandlas.

Parterna är ense om följande åtgärder.

4.1 Parterna är ense om att under avtalsperioden gemensamt kartlägga högskoleenheternas personalförsörjningssituation. För avtalsperioden avstätts 3 milj. kr. för åtgärder inom högskolan. De avsatta medlen disponeras för speciella selektiva åtgärder motivera- de av svårigheten att rekrytera eller bibehålla kvalificerade forskare och lärare i syfte att vidmakthålla myndighetens kompetens.

• Sida 86
•  Original

Prop. 1984/85: 57 86

Högskoleenhet som har behov av speciella selektiva åtgärder anmäler detta till SAV. Av anmälan skall framgå vilka åtgärder högskoleenheten anser erfoderliga exempelvis att löneplanstillägg skall utgå till vissa tjänstemän. Högskoleenhetens framställning behandlas vid förhandling mellan par- terna i detta avtal.

4.2 Om överenskommelse ej nås vid förhandlingar som avses i punkt 4.l skall genom arbetsgivarens beslut uppkomna kostnader ej avräknas från de av parterna avsatta medlen.

5. Tjänst i lönegrad L 12 vars innehavare huvudsakligen utför arbetsupp- gifter som studievägledare vid insititution (motsvarande) överförs den 1 januari l985 till lönegrad F l4. Om arbetstagaren därvid placeras i tjänstetidsklass med lägre månadslönebelopp än i den ålderstilläggs- klass i vilken han var placerad omedelbart före överförandet äger han uppbära personlig lönefyllnad motsvarande skillnaden mellan de an- givna lönebeloppen. Erhåller arbetstagaren efter den 1 januari l985 tjänst i högre tillämpad lönegrad än F 14, skall den personliga lönefyllnaden minskas med belopp motsvarande den genom uppflyttning i tjänstetidsklass erhållna löneförhöjningen. Personlig lönefyllnad utgår inte för tid då arbetstagaren vidkänns helt C-avdrag på lönen.

6. I fråga om arbetstid för högskolelärare är parterna ense om att netto l757 timmar per år skall gälla för heltidstjänstgörande tjänsteman. Fördelningen av arbetstiden på skilda arbetsuppgifter förutsätts ske med beaktande av den lokalt fastställda verksamhets- och bemannings- planen och de centralt utformade anvisningar som kan meddelas. Den nya arbetstidsregleringen förutsätter att nuvarande partiella regle- ring i avtalet upphör att gälla. Undervisningsuttaget för den enskilde läraren blir, inom ramen för den "takkonstruktion" som skisserats, beroende av lokala bedömningar av utbildningens behov av undervisning jämfört med behovet av insatser av annat slag. Detta innebär att innehavare av lärartjänst, inrättad på angivna grunder. i princip inte åläggs mer undervisning än Vad som ryms under resp. tak. Konstruktionen innebär dock att taket kan kom- ma att överskridas exempelvis vid undervisning med repetitiva inslag.

7. Bestämmelser om arvode till timanställda lärare ses över. Inriktningen bör vara förenkling av bestämmelserna och ökat lokalt inflytande vid fastställandet av arvodesnivän för de timanställda. Dessa nya bestäm- melser föreslås träda i kraft samtidigt som den nya tjänsteorganisa- tionen.

• Sida 87
•  Original

Prop. 1984/85: 57 87

8. I övrigt vidtas senare bl.a. följande åtgärder. 8.l Tjänsterna inplaceras i resp. lönefält.

8.2 För tjänster, som inte inordnas i lönefälten, bestäms slutlig löne— ställning. Beträffande vissa tjänster inom odontologisk fakultet även- som inom den konstnärliga sektorn sker detta sedan de organisatoriska förutsättningarna redovisats.

8.3 Parterna enas om de särskilda regler i L-ATF som bör gälla för lärare/forskare inom högskolan.

8.4 Utarbetande av avtalsbestämmelser om arbetstid sker med ut- gångspunkt i vad som sägs därom i detta förslag och med beaktande av vad som sägs i utbildningsdepartementets PM 1982-0640 och 1984-0146.

8.5 SAV är berett att diskutera dels övergångsbestämmelser för äldre lärares arbetstid ävensom arbets- och anställningsvillkor för lärare som ej övergår till den nya tjänsteorganisationen, dels erforderliga över- gångsbestämmelser i övrigt.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984

• Sida 88
•  Original