Prop. 1984/85:226

om ändring i rennäringslagen (1971:437)

Prog. Nää/35 : 226

Regeringens proposition 1984/85: 226

om ändring i remläriugsiagen (197 l : 437");

beslutad den 23" maj WS$-.

Regeringen föreslär riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoii ovannämnda dag. På regeringens vägnar

OLOF PALME

SVANTE LUNDKVIST

Sammanfattning av betänkandet (Ds ,'lo 198412) Konces- sionsrenskötseln

Enligt utredaren finns det f.n. inte skäl att avveckla kt'mcessionsren— skötseln inom något av de nio nuvarande koneessionsområdena. Näringen har betydelse från regionalpolitisk synpunkt. Den bedrivs inom glesbygder i Norrbottens län, där arbetslösheten är högre än i någon annan del av landet. Koneessionsrenskötseln ger enligt länsstyrelsen arbetstillfällen som motsvarar åtminstone 40 årsarbeten. Näringen ger koncessionsha— varna (samerna) sysselsättning och inkomster. Den ger skötesrenägarna (markiigama) ett tillskott till försörjningen. ""kött i grytan och ibland en slant i börsen." Näringen kan dessutom sägas vara av viss social betydel— se: ortsbefolkningen är intresserad av näringen och samlas ofta vid bl.a. slakt, kalt/märkning och renräkning. Olägenheterna för andra areella nä— n'ngar är f. n. förhållandevis små.

Utredaren anser att det finns anledning att revidera gällande bestämmel- ser om koncessionsrenskötseln i två avseenden. Dels bör koncessionsha- varnas ställning i byarna stärkas. Dels bör regionalpolitiska synpunkter ges större vikt än f.n. För att stärka koncessionshavarnas ekonomiska ställ- ning och deras ställning i övrigt i förhållande till markägarna föreslås bl. a. att markägamas renantal skall begränsas och koncessionshavarnas renan- tal ökas, alt koncessionshavarnas ansvar för renskötselns bedrivande skall utvidgas och preciseras och att koncessionshavama obligatoriskt skall ingå som ledamöter i samebyarnas styrelser. Av sociala skäl föreslås att en koneessionshavare vars koncession upphör av åldersskäl eller hälsoskäl e.d. skall ges möjlighet att ha skötesrenar i byn även om han inte äger någonjordbruksfastighet inom området. Detsamma bör gälla för en avliden koncessionshavares dödsbo. Av regionalpolitiska skäl föreslås bl.a. att rätten att inneha skötesrenar skall förbehållas sådana ägare av jordbruks- fastigheter som är bosatta inom koncessionsområdet.

Utredaren tar också upp jakt- och liskefrågor samt frågan hur en avveck- ling av koncessionsrenskötseln bör ske för den händelse det skulle visa sig i framtiden att koncessionsrenskötseln inom en eller flera byar medför alltför stora olägenheter för andra näringar.

• Sida 25
•  Original

Prop.1984/85:226

Utredare-ns lagförslag

Förslag till

liiizligrr .?

Härigenom föreskrivs att 85, 86 och 88 E rennäringslagen

llGFl:437l skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

' 85 9

Den som är renskötselherättigad kan få tillstånd (koncession) att driva renskötsel i Norrbot- tens län nedanför lappmarks— gränsen inom område där ren— skötsel av ålder förekommer under hela året. Koncession kan innefatta rätt att mottaga skötesrenar från ägare eller

brukare av jordbruksfastighet inom koncessionsområdet.

Koncession får lämnas endast om fortsatt renskötsel inom områ—

det är till gagn för ortsbe- folkningen och endast om den

föreslagen lydelse

Den som är renskötselberättigad kan få tillstånd (konCGSsionl

att driva renskötsel i Norrbot—

.tens län nedanför lappmarks-

gränsen inom område där ren- skötsel av ålder imkrhdaämu

förekommer Koncession innefattar rätt.för konces— sionshavaren att driva rensköt- sel med egna renar och med skötesrenar som tillhör

1. den som är bosatt inom kon- cessionsområdet och där äqer

eller brukar jordbruksfastig— het,

2. den som tidigare har haft koncession inom området och inte övergått till annat huvud- sakligt förvärvsarbete eller efterlevande make eller under-

årigt barn till avliden sådan koncessionshavare.

Koncession får lämnas endast om

fortsatt renskötsel inom områ—

det är till övervägande nytta

för orten och endast om den som

• Sida 26
•  Original

l'rup. 198435: 226

Nuvarande lydelse

som söker koncession kan anta— gas konnm att driva renskötseln på ett ändamålsenligt sätt.

26

Föreslagen lydelse

söker koncession kan antages komna att driva renskötseln på ett ändamålsenligt sätt.

Koncession meddelas för viss tid, högst tio år.

86 5

För renskötseln inom konces— sionsområde skall finnas same- by. iedlem i sådan sameby är koncessionshavaren, dennes make och hemmavarande barn, rensköt— selberättigad som biträder koncessionshavaren i rensköt- seln och ägare av skötesrenar inom koncessionsområdet.

Bestämmelserna om sameby och dess förvaltning gäller i till— lämpliga delar i fråga om same- by för koncessionsrenskötseln. Skötesrenägare anses därvid som renskötande medlem. Konces- sionshavaren leder under sty— relsens inseende renskötseln inom byn.

För renskötseln inom konces- sionsområde skall finnas same— by. Medlem i sådan sameby är koncessionshavaren, dennes make och hemmavarande barn och ägare av skötesrenar inom konces- sionsomrädet.

Bestämmelserna om sameby och dess förvaltning gäller i till— lämpliga delar i fråga om same- by för koncessionsrenskötsel med följande avvikelser.

1. Skötesrenägare anses som renskötande medlem.

2. Renskötande medlem har i frågor som avses 1 59 5 2 en röst för varje gåbörjat tjugo- tal renar som enligt gällande renlängd innehas av honom.

3. Koncessionshavaren eller, om det finns flera, en av dem

skall vara ledamot av styrel— sen. Han leder renskötseln inom

• Sida 27
•  Original

Prup.l984/85:226

Nuvarande lydelse

88 5 1 beslut varigenom koncession

beviljas skall anges 1. koncessionsområdet, 2. flyttvägs sträckning,

3. det högsta antal renar som får hållas inom koncessionsom— rådet,

4. om och till vilket antal

koncessionshavaren får mottaga skötesrenar,

&. i vad mån koncessionshavaren har rätt att anlägga stängsel, uppföra byggnader och taga virke inom koncessionsområdet,

5. de villkor i övrigt under vilka renskötseln får bedri— vas.

'"."

kraft som kan behövas för Egg—

skötseln.

] beslut varigenom koncession

beviljas skall anges

l. koncessionsområdet,

,.

(. flyttvägs sträckning,

3. det högsta antal egna renar resgektive skötesrenar som koncessionshavaren får hålla inom området.

3, i vad mån koncessionshavaren har rätt att anlägga stängsel, uppföra byggnader och taga

virke inom koncessionsområdet,

&. de villkor i övrigt under vilka renskötseln får bedri- vas.

Skötesrenägare får äga högst tjugo renar för varje hushåll,

årskalvar ej inräknade.

• Sida 28
•  Original

Prop. 198-155: 2213 28

Denna lag träder i kraft den ! januari 1986. Bestänmelsen i 85 ? andra stycket tillämpas doc: även om ansökan

om koncession har gjorts före ikraftträdandet.

En skötesrenägare som vid lagens ikraftträdande äger eller brukar jordbruksfastighet inom ett koncessionsområde men som då inte är bosatt inom området skall göra sig av med renarna inom den tid som lantbruksnämnden bestämmer. Detsamna gäller skötesrenägare som vid lagens ikraftträdande äger flera renar än som anges i 88 5 andra stycket.

• Sida 29
•  Original

Prop. 1984/851226 29

Förteckning över remissinstanserna och sammanställning av remissyttrandena över betänkandet (Derr1984zl) Koncessionsrenskötseln

Rcmissinstanserna

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av lantbruksstyrcl- scn. arbetsmarknadsstyrelsen. statens naturvårdsverk, domänvcrket. kammarkollegiet, länsstyrelsen i Norrbottens län. lntresseföreningen för koncessionssamebyarna i Norrbottens län, Lantbrukarnas riksförbund. Same Ätnam. Svenska jägareförbundet. Svenska lantarbetareförbundet och Svenska samernas riksförbund.

Lantbruksstyrelsen har bifogat yttrande från lantbruksnämnden i Norr- bottens län och arbetsmarknadsstyrelscn från länsarbetsniimnden i Norr- bottens län. Länsstyrelsen har bifogat yttranden från Kalix, Pajala, Över- kalix. och Övertorneå kommuner. Svenska jägareförbundet har bifogat yttrande från Norrbottens läns jaktvårdsförcning. Därutöver har inkommit yttranden från Muonio sameby och Santinuorra.

] Allmänna utgångspunkter

1.1 Lantbruksstyrelsen

Lantbruksstyrclsen anser i likhet med utredningen och lantbruksnämn- den i Norrbottens län att det f.n. inte finns skäl att avveckla koncessions— renskötseln inom något av de nio nuvarande koncessionsområdena. Möj- ligheten att slå samman de minsta koncessionsbyarna till större och bär- kraftigare enheter bör dock eftersträvas.

1.2 Arbetsmarknadsstyrelsen

I enlighet med utredningen anser arbetsmarknadsstyrelsen att konces- sionsrenskötseln bör Få finnas kvar. Den begränsade sysselsättning som näringen medför utgör ändå en värdefull del i en region där alternativa sysselsättningsmöjligheter är starkt begränsade. Styrelsen vill vidare beto- na betydelsen av ett fortsatt nära samarbete mellan berörda intressen för att motverka att allvarliga motsättningar uppstår mellan koncessionsren- skötseln och andra areella näringar.

l.3 Statens naturvårdsverk '

lntressemotsättningama mellan koncessionsrenskötseln och naturvår- den är begränsade.

• Sida 30
•  Original

Prop. 1984/851226 30

Rovdjursfrägorna har i lörhällandc till det övriga renskötselomrädct underordnad betydelse. Natttrvärdcns anspråk på skyddsområden har inom koncessionsrcnskötselanträdet varit begränsat och kunnat tillgo— doses i samförsti'tnd.

Fasta anläggningar som renstängsel o.dyl. har varit l'örcmäl för samråd varvid nalurvärdsintresset beaktats.

Att slopa koncessionsrenskötseln och ersätta den med andra renskötsel— former innebär ingen fördel för naturvärdsintrcssct.

Ur de synpunkter naturvårdsverket har att företräda finns därför irtgcn erinran mot att konecssionsrcnskötscin bibehålls. De föreslagna regeländ- ringama är i övrigt så långt verket kan bedöma väl motiverade och under— byggda.

Naturvårdsverket tillstyrker därför att i betänkandet föreslagna åtgärder genomförs. '

1.4 Domänverket

Domänverket finner inga bärande skäl att avveckla koncessionsrensköt- seln inom nuvarande koncessionsområden. Inom dessa områden är arbets- lösheten stor och näringen ger ett icke obetydligt tillskott till sysselsätt- ningen. En förutsättning för beviljande av koncessioner är dock att vill- koren markeras lika tydligt som tidigare samt att gällande regler ovillkorli- gen måste följas för att renskötseln skall få bedrivas.

Domänverket motsätter sig den utveckling som Svenska samernas riks- förbund framför, nämligen att koncessionsrenskötseln avvecklas och att markerna används till vinterbete av angränsande samebyar. Detta skulle vara en utveckling som icke är önskvärd från skoglig synpunkt.

1.5 Kammarkollegiet

Koncessionsrenskötseln skiljer sig från annan renskötsel därigenom att den för sitt fortbestånd är beroende av att den är till gagn för ortsbefolk— ningen. dvs. i sak för markägarna inom koncessionsområdet. Någon obe- tingad rätt till renskötsel inom koncessionsområdena föreligger alltså inte enligt rennäringslagen.

Utredningen visar att koncessionshavama och markägarna i huvudsak är överens om att koncessionsrenskötseln bör bestå.

1.6 Länsstyrelsen i Norrbottens län

För närvarande finns inom koncessionsbyarna ca 16000 renar vilket i stort motsvarar betesresurserna inom området. [ länets handlingsprogram för rennäringen har antagits att behovet av arbetskraft i näringen kan anges till en årsarbetare per 350 renar. Koncessionsrenskötseln innebär således

• Sida 31
•  Original

Prop. 1984/85: 226 . 3!

från sysselsättningssynpunkt ca 45 årsarbetare. Arbetstillft'illcna är i hu— vudsak lokaliserade till den extrema glesbygden. Med hänsyn härtill är arbetstillft'illena särskilt angelägna eftersom de bidrar till att upprätthålla ett sviktande näringsliv.

.Frän konkurrerande markanvändningsintrcsscn har vid ett flertal tillfäl— len anförts att fördelarna av koncessionsrenskötseln ej uppväger de nack- delar som äsamkas övriga näringar i området. Särskilt har den negativa inverkan på jord— och skogsbruket framhållits. De stora satsningar som gjorts på jordbruk och bärodlingar inom vissa delar av koncessionsomrä- det liksom den fortgående utvecklingen inom skogsbruket har medfört att rnotsättningama mellan koncessionsrenskötseln och dessa näringar ökat. Motsättningarna har blivit så stora att kraV'rests pä ett totalförbud mot renskötsel inom vissa delar av området. bl.a. frän Kalix kommun.

Enligt länsstyrelsens uppfattning finns möjligheter att i stor utsträckning eliminera dessa motsättningar. För att detta skall vara möjligt måste dock bestämmelserna om koncessionsrenskötseln utformas så att beviljande myndighet har möjlighet att styra utvecklingen och föreskriva härför erfor— derliga villkor. Nuvarande regler medger att i samband med koncessions- prövningen villkor kan föreskrivas som kan medverka till att överbrygga intressemotsättningarna.

Koncessionsrenskötseln bygger på ett samspel mellan skötesrenägarna, dvs. ägare eller brukare av jordbruksfastigheter inom koncessionssame- byn, och renskötarna, dvs. koncessionsinnehavarna. Markerna ncdom lappmarksgränsen kan nyttjas för renskötsel och i gengäld får markägarna möjlighet att ha skötesrenar hos koncessionsinnehavarna och möjlighet att påverka renskötselns utformning. "Ett sådant samspel är enligt länsstyrel— sens mening en grundläggande förutsättning för koncessionsrenskötseln. Genom att markägama'har möjlighet att påverka renskötselns utformning och dra nytta av näringen är de också beredda att i viss utsträckning tåla det intrång och de skador som näringen förorsakar på jord- och skogsbru- kct. Detta torde gälla oavsett att skötesreninnehavet ej i lika stor omfatt- ning som tidigre har direkt betydelse för försörjningen.

Det nu framlagda förslaget innebär inga större principiella förändringar av villkoren för koncessionsrenskötseln. Någon avveckling av konces- sionsrenskötsel föreslås inte och grunden för koncessionsrenskötsel skall även i framtiden vara ett samspel mellan markägarna och koncessionsinne— havarna. Länsstyrelsen anser detta vara en riktig utgångspunkt.

1.7 Same Ätnam

— — — Möjligheterna att genom de egna samebyarna åstadkomma för- bättrade förhållanden fanns och finns överhuvud taget inte. med undantag av Muonio sameby. Där är koncessionshavarnas antal relativt stort och deras reninnehav något större än skötesrenägamas. De grava missförhål—

• Sida 32
•  Original

Prop. WS$/85: 226

' »..

l-J

landen som råder för alla samer inom kon-: ——iovtsr'r-st.ti._=li' har enl. älligt ..iltalats av i.;oncessionshavarna. Dessa kräver nu genom sina den':ml ra.isi ;t valda organ att koneessionsr enskötse ansa-'It av.. katfas. eftersom detta är till mer. för rennäringsutövandet.. ;.amerna E.."t.1-'.rtv'nd.-' fw rennäringen. som utkomst för sitt up:—.ehiil le. Ski: _srenägarna har däremot andra myt:- ket varierande förvärvskällor. '..e "..ste anställningar egna l'öt "tag. iord- eller si: gs'et'uk, som l'iuvudsal-zlig inkomstkälla. Deras reninnehav utgör endast fritidsverksamhe: eller l-Lanitalplacering. — — —

Några bärande argument för att bibehålla koneessionsrenskötseln har inte framkommit i utredningstnateriale:. Avgörande för att bibehålla koneessionsrenskötseln är om den är eller kan bli en samisk näring. Riks- organisationen Same Ätnam bedömer att dessa förutsättningar saknas id ag. Sådana förutsättningar förefaller obe 'fintliga även med hänsyn till de framlagda reformförslagen. Koncessionsrensl:ötseln är dessutom' ] dagens samhälle ett förlegat institut som inte längre fyller den funktion den avsågs för.

Beträffande de i utredningen anförda regionalpolitiska skälen till att behålla koncessionsrenskötseln. är det synnerligen tvivelaktigt om konces- sionsrenskötseln kan sysselsätta så många som länsstyrelsen uppskattar. Som exempel kan nämnas att en koneessionshavare har flera år efter det att han tilldelats koncession en heltidsanställning utanför renskötseln. Andra koncessionshavare ersätts för vården av renar med extremt låga dagsverkesarvoden. som utbetalas för bara kortare perioder. Under mel- lantiderna måste dessa koncessionshavare lita till arbetslöslietsersättning- ar eller ströarbeten. Deras eget tillåtna reninnehav är dessutom för lågt för att ensamt kunna försörja en familj.

Riksorganisationen Same Ätnams uppfattning är att koncessionsren- skötseln skall avvecklas och koncessionshavarna samt de samer som be- driver egen rcnskötsel ingå som renskötande medlemmar i angränsande ljäll- och skogssamebyar. ] de områden, där förutsättningar finns. skall koncessionsrenskötseln ombildas till samisk skogsrenskötscl.

De marker som i dag används för koncessionsrenskötsel är och skall användas som vinterbetesmarker för angränsande tjäll- och skogssame- byar i överensstämmelse med deras sedvanerätt. Detta är en riktig lösning med hänsyn till krympta betesmarker för renskötseln generellt.

1.8 Svenska samernas riksförbund

Mot bakgrund av vad som framkommit under tiden efter l97l års rennä- ringslags ikraftträdande, kontinuerliga kontakter med koncessionsinneha- vama m.fl. och det material som tagits fram av koncessionsrenskötselut- redningen får SSR konstatera att det saknas bärande argument och grunder för att bibehålla koncessionsrenskötseln.

• Sida 33
•  Original

l'rttp. WS$-FS: 226 3.3

At utredningen framgår att det främsta skälet för att koncessit.>nsren- skötseln skall fortsätta på i huvudsak nuvarande grunder är dess regional- politiska betydelse..- Denna betydelse. kan ifrågasättas. men är inte det huvudsakliga skälet till SSRs ståndpunkt att avgörande skäl fortfarande finns att avveckla denna form av renskötsel.

i fråga om de regionalpolitiska skälen kan det i och för sig ifrågasättas om koncessionstenskötsein har den stora betydelse som den har tillmätts av länsstyrelsen. Som exempel katt nämnas att en koncessionsinnehavare flera är efter det att .han fått koncession har ett heltidsarbete utanför renskötseln. Det kan dessutom ifrågasättas om många av de arbetstillfällen som i övrigt inräknas i de ärsarbetcn som koncessionsrenskötseln beräk- nas ge. faktiskt finns. även med beaktande av att viss sysselsättning har karaktären av kombinationssysselsättning.

Den avgörande förutsättningen för ett bibehållande av koncessionsren- skötseln mäste istället vara om denna — i enlighet med vad SSR tidigare framfört — kan anses vara eller på sikt bli en samisk näring. Såvitt SSR kan bedöma saknas sådana förutsättningar idag och det kan dessutom ifråga- sättas om de kan tillskapas även med beaktande av de reformförslag som lämnas i utredningen.

Enligt SSRS uppfattning är det i stället en på sikt riktigare lösning att avveckla koncessionsrenskötseln. Härvid skall dock beaktas den särställ-. ning som Muonio sameby intar. som varande den enda samiska konces- sionssamebyn. SSR finner att de marker som idag används för konces- sionsrenskötsel är och skall användas som vinterbetesmarker för angrän- sande tjäll- och skogssamebyar i enlighet med dessa samebyars sedvane- rätt. Koncessionsinnehavarna och de samer som bedriver egen renskötsel kommer i detta läge att erbjudas medlemskap i dessa samebyar.

Den här redovisade uppfattningen har framförts vid de överläggningar som varit med koncessionsinnehavarna. De övriga alternativa lösningar som därvid framförts har annars varit att koneessionssamebyarna skall i rättsligt och annat hänseende jämställas med skogs- och Gällsamebyama.

För det fall att regering och riksdag inte i dag är beredd att ta det steg som vid senare tillfälle ändå måste tas. nämligen att avveckla koncessions- renskötseln. och i stället gå på de mer begränsade reformförslag som nu är framlagda, måste det enligt SSRS uppfattning ske med den uttryckliga förutsättningen att det är fråga om en övergångslösning i avvaktan på ett senare slutligt ställningstagande.

Eftersom nu gällande koncessioner löper ut i och med 1984 års utgång kan SSR i så fall finna det lämpligt att koncessioner fr.o.m. 1985. lämnas på 5 år med angivande att en utvärdering skall göras efter 3 är.

Som särskilda förutsättningar och villkor för en sådan temporär regle— ring skall gälla att koncessionerna skall prövas mot bakgrund av att ak- tuella behov av vinterbetesmarker för angränsande tjäll— och skogssame- byar först tillgodoses. I detta sammanhang skall särskilt uppmärksammas 3 Riksdagen [984/85. I saml. Nr 326

• Sida 34
•  Original

Prop. 1984/85: 226 ? '

att pågående stängselbyggnationer längs lappmarksgränsen avbryts. En

konsekvens av detta torde kunna bli att det kan komma i l'riiea att redan

.,; .! fr.o.m. IF) :. göra viss omreglering av nuvarande koncessionssnmebyars gränser och ävenså antal byar. Vid; re måste gälla som ett särskilt Villkor att det redan nu tas ställning till frågan om ('iml'örande av Muonio sameby till en skogssameby. För det fall att lantmi-ltcritekniska och andra reglering— ar mäste genomföras förutsätter SSR att detta också sker.

Sammantaget finner SSR att det saknas anledning att bibehålla de mer hobbyhctonade renskötselforme.r som idag präglar konecssionssame- byarna. Härvid intar Muonio sameby en annan ställning. Den riktiga lösningen både i dag och på längre sikt är att av 'eekla koncessionsrensköt- seln och att markerna i stället används för angränsande tjäll- och skogssa- mehyar varvid koncessionsinnchavarna ges medlemskap i dessa same- byar. För det fall att regering och riksdag i dag inte skulle vara beredda att ta detta ställningstagande mäste en förlängning av koncessionerna fr.o.m. 1985 prövas mot bakgrund av att aktuella behov av vinterbetesmarker för angränsande fjäll- och skogssamebyar först tillgodoses och att koncessio- nerna i övrigt görs tidsbegränsade.

Målet måste vara att markerna skall användas för en samisk renskötsel.

1.9 Svenska lantarbetareförhundel

Förbundet delar den uppfattning som utredaren framför att koncessions- renskötseln bör bestå som ett väsentligt inslag i näringslivet i Norrbotten. Givetvis kan konkurrerande intressen uppstå med andra areella näringar men med hänsyn till de mindre goda förutsättningar som råder för jordburk och trädgårdsnän'ng i alla byar utom Kalix och Liehittäjä bör rennäringens värde för sysselsättningen visas vederbörligt beaktande. Man bör också beakta att koncessionshavarna är direkt beroende av renskötseln för sitt livsuppehålle. Deras situation bör därför enligt förbundets uppfattning stärkas gentemot markägarna.

2 Grunder för koncessionsprövningen

2.1 Lantbruksstyrelsen

Förslaget att lagtexten förtydligas så att det framgår att även motstående intressen skall beaktas vid koncessionsprövningen är enligt lantbrukssty- relsens mening angeläget. Förutom de i utredningen nämnda motstående intressena och areella näringarna är det enligt styrelsens, liksom lantbruks- nämndens uppfattning angeläget, att hänsyn även tas till lappmarkssame- byarnas sedvanerätt. i fall när tillräckliga skäl att vägra koncession inte föreligger och när särskilda villkor beträffande renarnas skötsel inte är tillräckliga bör ändring av gränserna för koncession kunna komma ifråga.

• Sida 35
•  Original

f't'op. teras/ss: 226

'_u 'll

2.4 Domänverket

Inom såväl koncessionsornrädet som rennäringsonträdet i övrigt i landet har renantalet tillåtits öka kraftigt under de senaste åren. Orsaken därtill är dels skogsbrukets positiva ätt gärder för renbeiestillgängen och dels en följd av är med klimatiskt betingade. goda fönttsättningar. Det är därför angelä- get att koncessionsmyndigheten i avvaktan på en tillft'irlitlig betesinvente— ring tillser att renantalet även inom koneessionsomrädet nedbringas och hålles på en rimlig nivä. Detta måste anses vara en förutsättning för att markägarna fortsättningsvis skall acceptera denna form av ”tillständsren— skötsel".

För domänverket, som bedtiver betydelsefull areell näring inom konces- sionsområdet är det angeläget. att av villkoren klart framgår skyldigheten för samebyarna att hålla renarna bona från områden som besprutas, göds- las eller är föremål för koncentrerade avverkningar.

2.6 Länsstyrelsen i Norrbottens län

Länsstyrelsen tillstyrker förslaget att som villkor för koncession skall gälla att fortsatt renskötsel är till övervägande nytta för orten.

2.7 Same Ätnam

Utredarens uppfattning är att koncessionsrenskötseln skall bibehållas av främst regionalpolitiska skäl. Detta förenas med skärpta krav vid till— ständsgivning genom förslag att renskötseln skall vara till övervägande nytta för orten. Är de till renskötseln motstående intressena av större styrka. bör renskötseln få vika. Samtidigt föreslår utredningen att kommu- nerna ges större inflytande vid intresseavvägningen och vid tillständsgiv- ningen. Dessa förslag försvagar de samiska intressena.

Av månghundraårig erfarenhet vet vi att vid en sådan intresseavvägning kommer renskötseln förr eller senare att få vika. Koneessionsrenskötseln som tillkom vid ett utpräglat agrart samhällsbruk i detta område har ju dessutom spelat ut sin roll som nödvändigt tillskott till den jord- och markbrukande befolkningens uppehälle. Renen används inte heller längre som dragdjur.

2.9 Svenska lantarbetareförbundet

Förbundet vill betona att koncessionsprövningen bör ta hänsyn till den totala sysselsättningseffekten. Förhållandet i dag är tyvärr otillfredsstäl- lande med en mycket hög arbetslöshet bland samerna även inom konces— sionsbyarna. Utredaren har lämnat detta problem obeaktat i allt för hög utsträckning. Om de areella näringarna framdeles genom regionalpolitiska

• Sida 36
•  Original

p.. q" C *1 .. 55 :e. =P: J? to to GW

JJ

nvi—

s..-_..r.-ing'if' kommer att ställa ytterligare krav på tillgång till mari-'.. kan syss . .mingen komma att bli än mer problematisk för samerna. Det i;.ävs därför en mycket genomgripande analys av sittnttiortcn. nagot sont markkommunen bö." ha det övergripande ansvaret för.

:=" Rätten att äga skötesrenar

S.t Lantnmksstyrelsen

La ttbruksstyrelsen deiar uppfattningen att rätten att inneha skötesrenar bör förbehållas den markägare/brukare som själv är bosatt inom området.

3.4 Domänverket

Utredarens förslag om bostadsbandets återinförande tillstyrkes. vilket domänvcrket anser vara en förutsättning, för att koncessionshavarens rätt skall kunna stärkas och för att renantalet skall kunna begränsas till lämplig nivå.

3.6 Länsstyreisen i Norrbottens län

Länsstyrelsen vill inte motsätta sig att bostadsbandet äterinförs, dvs. att rätten att inneha skötesrenar endast ska tillkomma de renägare som bor inom koncessionsområdet.

Länsstyrelsen vill framhålla att en bokstavlig tillämpning av lagtexten kan få icke avsedda effekter. Tomtplats eller mangårdsbyggnad som tillhör fastighet som har mark inom koncessionsområdet kan vara beläget utanför koncessionsområdcts gräns. Att så blir fallet beror på att gränsdragningen mellan koncessionsområdena inte alltid följer bygränser utan är anpassade till naturliga gränslinjer, exempelvis älvar, åar, sjöar. Om lagtexten utfor- mas enligt utredningens förslag blir innebörden för många fastighetsägare inom koncessionsområdena att man icke uppfyller lagens krav på att äga jordbruksfastighet och vara bosatt inom samebyn.- Lagtextcn bör i detta avseende justeras.

3.10 lntresseföreningen för koncessionssamebyarna i Norrbottens län

Intresseföreningen delar i princip utredningens förslag men tillämpning— en får inte vara så strikt som den nu föreslagna skrivningen innebär. Av många skäl. bl.a. att samebyarnas gränser följer t.ex. vattendrag, kan bosättningen bli inom ett annat koncessionsomräde än där markerna i

. huvudsak är belägna och renarna vårdas.

Genom restriktioner i byggande ute i byarna har en inflyttning till cen- tralorterna skett och detta innebär att ägare av jordbruksfastigheter och

• Sida 37
•  Original

'_'.» ——_l

Prop. ”lä.—"4.135: Elli

renar genom detta kan ha taanför kotteesstonsom ädet. Därutöver finna

"ltt."

ägt-a':- a': jordbruk och renar som förutom att de hrnkat

L”

fastigheten

”yet-:e: aktivt i renskötseln inom sint-"=. sanne-byar men har utanför sionsmnråidet. Dessa mäste ha möjlighet att i förtsätlningcn inneha

renat". Ftv här redovisade ska? hör skrivningen ändras :a. att ('a'-are av itf-rt hint—istastigheter inon; könets-sionsontrfsdena hosattn inotr- Norrbot— tens lätt kan vara samebyn:edletntnar. Andå tippfyiies kravet att rensköt-

sein är till gagn för orten.

3.7 Sann-. Ätnam

Att återinföra det s.k. hostadsbandet för skötesrenägare sann restriktio— ner för högsta tillåtna skötcsinnehav till maximalt 20 renar per hushåll kan skenbar: ge en förbättring för rennäringsutövarna. Detta kommer dock knappast att ff någon effekt. eftersom tanken samtidigt är att ge ökad plats för nya skötesrenägare. Bostadshandet för skötesrenägare kommer heller inte att få någon verkan om det inte samtidigt kopplas till ett krav om förvärvsmässigt brukande av jord och skog som huvudsaklig inkomstkälla. Det kan inte vara skäligt att s. k. "trottoarbönder" får ha rätt att inneha renar, som inkräktar påen näringsutövning.

3.9 Svenska lantarbetarcförbundet

Förbundet vill ställa sig bakom förslaget att återinföra kravet på bostads- band för skötesrenägare. Markägare som flyttat och har sin huvudsakliga inkomst av annan verksamhet på annan ort bör inte få rätt att fortsättnings- vis äga renar. En skälig övergångstid för de markägare som nu äger renar men inte har bostadsband bör kunna medges.

4 Koncessionshavarnas ekonomiska ställning

4.1 Lantbruksstyrelsen

Enligt lantbruksstyrelsens mening är det angeläget att vid koncessions- prövningen i första hand tillgodose koncessionshavarnas önskemål om ett utökat renantal. Det är också angeläget att begränsa markägarnas renantal — inte till "Högst tjugo renar för varje hushåll. årskalvar ej inräknadc” utan till "högst tjugo renar i vinlerhjorden för varje hushåll".

Samebyarnas renar räknas så gott som undantagslöst under senhösten och förvintern. dvs. efter slaktperioden. De renar som därvid sparas till nästkommande år utgör renägarens produktionshjord — den 5. k. vinter- hjorden — och avstäms därvid att gälla vid årsskiftet. dvs. som ett ingåen- de renantal för det nya året. Detta renantal. som sedermera fastställs på bytts ordinarie årsstämma och förtecknas i en s. k. renlängd och som också 4 Riksdagen [984/85. I mm!. Nr 226

• Sida 38
•  Original

"THF. 19841'85-1 226

"4.1 CI.

av;-Fl; vid renägare-ns taxering. beräkningar i samband med katastrof- slmda etc... inkluderar de kolvar som ännu inte _ffvllt ett år. Det är enligt

-relsens upplättning otidsenligt och direkt vilseledande att att— vända begreppet "vuxna renar, firskalvar cj inräknade". Denna beskriv— ning härstammar från den tid då samerna inte behövde deklarera bokfö- ringsmässigt och när det var fråga om att begränsa renantalet pa vissa sommarmarker. exempelvis vid bete i Norge.

4.5 Kammarkollegiet

De föreslagna ändringarna förefaller inte vara mera långtgående än att markägarna rimligen inte kan ha anledning att känna sitt ställning hotad. Rista. för att markägarna i fortsättningen kanske inte vill medverka till fortsatt koncessionsrenskötsel synes därför inte föreligga.

4.10 intresseföreningen t'ör koneessionssamebyarna i Norrbottens län

Förslaget att skötesrenägare får inneha högst 20 renar per hushåll anser intresseföreningen bli en klar försämring av samebyarnas möjlighet att hålla ett rationellt och riktigt renantal som är en förutsättning för ett gott ekonomiSkt utfall på renskötseln för samebyarna och koncessionsinneha- vanta. Att fastställa en högsta totalt renantal inom samebyarna torde vara tillräckligt och flera samebyar har på respektive byastämmor beslutat om ett högsta renantal för renägarna, vilket innebär att byarna håller sitt totala reninnehav inom fastställd ram. Nu gällande ordning har inte inneburit att någon ansökan om medlemskap i samebyarna avslagits.

lntresseföreningen anser att nuvarande fördelning av renar mellan koncessionsinnehavare och skötesrenägarc är riktig. Eftersom konces- sionsrcnskötseln till stor del är baserad på skötesrenar och samebyarnas ekonomi helt beroende av dessa skulle en ytterligare minskning försvåra samebyarnas förutsättningar att erhålla ett gott ekonomiskt utfall.

4.7 Same Ätnam

Utredaren har kommit till insikt om att det finns fog för påståendena att koncessionshavarnas ställning har försvagats under senare år även i annat än ekonomiskt avseende. Utredningen lämnar likväl inga förslag, som leder till genomgripande juridiska och ekonomiska förbättringar för koncessionshavarna och deras familjer. trots att det ytterst är på deras renskötselrätt, som koncessionsrenskötseln vilar.

• Sida 39
•  Original

Prop. RPM/85: 226 39

4.9 Svenska lantarbetareförbundct

fi-et helt övervägande antalet av l-zonseessionshavarna är anslutna till. Svenska lar.tarhetaretörbundet jämte ytterligare ett antal renskötande gamer. A_n ale! renskötande medlemmar i förbundet å: en fri) av vilka flertalet är verksamma inom koneessions't'ry'arna.

Från Svenska Samernas Riksförbund (SSR) har frnmlnillits att konces- sionshavarna ofta har svårt att försörja sig på de låga ersättningar som utges för vård av markägarnas renar. Länsstyrelsen i Norrbotten har ocksä uttalat den uppfattningen att ersättningen till koncessionshavarna skall fastställas i förhandlingar. Detta är naturligtvis logiskt och helt" riktigt. l praktiken har det emellertid visat sig behäfta'. med stora problem. Förbun- det har sedan lång tid tillbaka haft avtal med ett par samebyar. Under senare år har det dock visat sig svårt att förnya avtalen på grund av att medlemmarna (koncessionshavarna) också har egna renar och ibland ock— så själva mäste hålla sig med viss utrustning för renskötseln. Olikheterna mellan byarna har dessutom varit stora. Koncessionshavarnas medlem- skap i samebyarnas styrelse gör också att de blir både arbetsgivare och arbetstagare. eftersom avtalen sluts med samebyn.

Förbundet delar uppfattningen att kollektivavtalsförhandlingar bör vara grundläggande för de ekonomiska förutsättningarna för koncessionsha— varna. Eftersom dessa är medlemmar i förbundet föreligger givetvis en primär skyldighet att medverka till att ge även dessa medlemmar en ekono- misk och social trygghet. Förbundet är berett att uppfylla dessa förpliktel— ser. Men för att tillskapa ett kollcktivavtalsförhållande krävs ett mer renodlat arbetsgivar-arbetstagatförhållandc än vad som varit fallet i same— byarna.

Det skulle vara betydligt enklare att skapa ett mer likartat förhållande för alla koncessionshavare. om en gemensam övergripande organisation för samebyarna funnes. Även utan ett sådant organ kan naturligtvis avtal träffas, men sannolikt kommer förutsättningarna att bli olika med hänsyn till de olika former och förutsättningar för verksamheten som råder.

Om en arbetsgivarorganisation inte kan bildas. vill förbundet framhålla att en betydande förbättring och förstärkning för koneessionshavarna skul- le vara om samebyn som juridisk person formellt fungerade som arbetsgi- vare. Detta skulle innebära att varje koncessionshavare skulle betala en s. k. sköteslega för sina egna renar och erhålla lön för skötseln av dessa. Samebyn skulle då vara ansvarig för att tillhandahålla den utrustning som erfordras för renskötseln, såsom skotrar m.m. Förbundet gör den bedöm— ningen att det är nödvändigt att lösa partsförhållandena för att kunna skapa en avtalsmässig grund för koncessionshavarnas ekonomiska och sociala trygghet.

Om samebyn själv skall vara avtalsmotpan. blir det emellertid genast problem om koncessionshavaren skall ha en plats i styrelsen. Denne blir då

• Sida 40
•  Original

har st tällning 5 .":rsitil: i en sitt::nion där paner': e är (werens. Arbetsta- g' 'rgiztrten s::tc-r med även i shrelsen. som är ::... givarorg ;:nisaiion oc h förhandlings _:n:::. :::rt o:"ti'. kommer på si: sätt i e:: d::i)l.:ell::'.'vtt':'::-.:d situatioi':

ii.: a_i. kon-:

.k::':l:.' n'i ::. ktuell. Detta :ö:::::t:::::::-;—- skulle sann-olik: miss—

Äv e.: :: sett: :'ar'nets— it s*:n'sfursannngens s),-'='-

punkt är det angeläget med en klar defiintior: av

f:",- nhjiandc riv-tat: are contra ege::f:'.':retz—:gare. För att få rät: att tillhöra l..::n:::rbet'.-:rn'.:c. lir ..:::da Arbetslöshetskassa mu '_ste .:roetstaearb-w'repo»: "..: '.: d::i:::::':ente:'a..

Fi:: bundet inser gi vis V'" rdet för koncessio::sh::varcn att sitta med i samt-byns ledning för att kunna påverka driftsförhållandena. Med hänsyn till vad som sagts ovan är dock frågar: om ime detta måste lösas på ett sätt som mer överensstämmer med reglerna i medbestämma::delagen genom medinflytande från de. anställd:-: i samebyarnas styrelser. Frågan är mycket komplicerad men enligt förbundets mening av så stor betydelse för konces— sionshavarnas situation att den inte kan förbigås så enkelt som utredaren gör.

Förbundet vill i övrig: tillstyrka utredarens förslag.

5 Medlemskap och rösträtt i koncessionssameby

5.1 Läntbruksstyrelsen

Denjustering till en röst för varje påbörjat tjugotal renar. som utredning— en föreslår för att stärka koncessionshavarnas röstinflytande, är enlig: lantbruksstyrelsens mening en lämplig: avvägd röstfördelning.

5.7 Same Ätnam

Den föreslagna justeringen av rösträttsreglerna kommer endas: att få en numerär förändring. Det stora antalet skötesrenägare kommer. om de får rösta som renskötande medlemmar, att ha full kontroll över besluten : samebyn. Detta avhjälps inte med att en koneessionshavare garanteras plats i samebyns styrelse. Först måste i så fall proportionerna i själva renägandet ändra.-': så att majoriteten av renarna ägs av koncessionshavare och deras familjer. Det röstningsförfarande som nu tillämpas inom konces- sionsrenskötseln står dessutom i strid med lagstiftarens avsikt enligt nu gällande rennäringslag. Utredningens förslag beträffande rösträtten är för- kastligt.

Utredningen föreslår att renskötselberättigade medhjälpare i renskötseln fråntas rätten till medlemskap i samebyn. Det påstås att sådana medhjälpa- re inte längre fmns. Detta är en felaktig uppgift. Fortfarande har åtminsto-

• Sida 41
•  Original

Prop. 1984/85: 226 41

ne en koneessionshavare renskötselberättigade medhjälpare. Utredning— ens förslag kommer att försvåra rekryteringen av nya koneessionsluware. Nägon ytterligare inskränkning i. den samiska rätten kan inte tolereras, eftersom det hindrar näringens utveckling.

() Kmteessionsltavarnas inflytande i satttebyn

(|. ll) lntresseföreningen för korteessitmssamehyarmt i Norrbottens lätt

lntresseföreningen ifrågasätter utredarens förslag att koncessionsinne- havaren skall anställa arbetskraft och genom detta påta sig arbetsgivaran- svaret. Nuvarande ordning där samebyn i samråd med koncessionsinneha- varen anställer tillfällig arbetskraft torde vara den ur allas synpunkt bästa lösningen. vilket också berörda koncessionsinnehavare som intresseför— eningen vidtalat framhållit.

6.7 Same Ätnam

Utredningen går inte till botten med frågan om beslutanderätten i koncessionssamebyarna. Som skäl åberopas att skötesrenägarna står för merparten av kostnaderna. Utredningen nämner inte ett ord om de många statsbidrag, som flyter in till dessa samebyar under samisk flagg. Inte heller nämns ett ord om de kostnader som koncessionshavarna och deras medhjälpare uppbär. Det går inte att mäta reell kostnadsfördelning i pro- portionellt tillåtet reninnehav för samer och skötesrenägare. då det handlar om å ena sidan en näring kontra en hobbyverksamhet.

649 Svenska lantarbetareförbundet

Förbundet delar utredarens uppfattning att koncessionshavaren i prakti- ken självständigt ledcr själva den löpande renskötseln. Detta måste anses riktigt. eftersom det är koncessionshavaren som besitter de verkliga kun- skaperna om renskötsel. Det kan också vara riktigt att koncessionshavaren själv får välja den arbetskraft som han vill ha som medhjälp i arbetet. Det bör dock formellt vara samebyn som är arbetsgivare, bl.a. av de skäl som ovan anförts om koncessionshavarens rätt att tillhöra arbetslöshetskassan.

7 Förutvarande koncessionshavares ställning

7.1 Lantbruksstyrelsen

Lantbruksstyrelsen tillstyrker förslaget att en förutvarande koncessions- havare bör av sociala skäl få ha kvar renar (skötesrenar) i byn även om han inte äger eller brukar jordbruksfastighet. Förutsättningen bör därvid vara

• Sida 42
•  Original

Prop. rusa./ss.: 216 43

att han bor kvar inom byn och att han inte övergår till annat huvudsakligt förvärvsarbete. Detsamma bör också gälla efterlevande maka och under— åriga barn till avliden koncessionshavare.

7.5 Kammarkollegiet

Utredaren föreslår en bestämmelse av innebörd att en förutvarande koncessionshavare, som slutat av äldersskäl eller liknande, liksom även efterlevande maka och minderåriga barn. bör få ha kvar renar i byn. Inget sägs dock om hur många. Önskvärt torde vara att reninnehavet reduceras till en rimlig nivå. Av lagförslaget torde emellertid följa att den pensionera- de och/eller hans familj skall likställas med skötesrenägare (85 å) och därmed kommer att kvarstå som medlem i byn (865). men att reninnehavet då också måste reduceras till högst 20 renar för hushållet, årskalvar ej inräknade (88 55). Det förefaller att vara en rimlig lösning.

8 Övrigt

8.10 Intresseföreningen för koneessionssamebyarna i Norrbottens län

En för koncessionssamebyarna viktig sak är att betesrätten pä marker som ingår i koncessionsområdet inte överföres till angränsande skogs- och fjällsamebyar enär detta för vissa samebyar kan innebära att renskötseln närapå omöjliggörs.

Till sist anscr intresseföreningen att lantbruksnämnden måste få möjlig- het att ge dispens åt icke renskötselberättigad att erhålla koncession som vårdare när samebyarna trots stora ansträngningar inte lyckas få någon renskötselberättigad att äta sig renvården. Detta är för koneessionssame- byarna en mycket aktuell fråga därför att flera samebyar trots personliga kontakter och anmälan till arbetsförmedlingen inte kunnat rekrytera någon vårdare.

Enligt intresseföreningen måste denna dispensmöjlighct införas för att den situationen inte skall uppstå att samebyarna trots att alla åtgärder vidtagits för att engagera renskötselberättigade, plötsligt inte kan lösa vård aref rågan .

• Sida 43
•  Original

Prop. [984.185: 226

Det remitterade lagförslage

Förslag till Lag om ändring i rennäringslagen (l97lzsi'37)

)

H*" genom föreskriva att skall fi.-l nedan angivna lydelse.

Nuvarande lyx/else

8

Den som är renskötselberättigad kan lä tillstånd (koncession) att dri- va renskötsel i Norrbottens län ne— dantör lappmarksgränsen inom om- råde där renskötsel av ålder före— kommer under hela året. Konces- sion kan innefuna rätt att mottaga skötesrenar från figure eller bru- kare ut' jtmlbruk.tjfastighet inom koncessionsamrådet.

Koncession fär lämnas endast om fortsatt renskötsel inom områ- det är till gagn/ör ortsbefolkningen och endast om den som söker koncession kan antagas komma att driva renskötseln på ett ändamåls- enligt sätt.

85 Six och 88% rennäringslagen (l971:437)

[förrns/(igen lydelse

%

Den som är renskötselberättigad kan få tillstånd (koncession) att dri- va renskötsel i Norrbottens län ne- danför lappmarksgränsen inom om— räde där renskötsel av ålder före- kommer tinder hela året. Konces- sion inncj'attar rättför koncessions- huvuren att driva renskötsel med egna renar och med skötesrenar som tillhör

]. den som äger eller brukarjnr'tl- bruksfnstighet inom koncessions- området och som är bara]! inom området eller eljest pzijhstig/lelen.

2. den som tidigare har haft kon- cession inom området där han är bosatt. om han inte övergått till (m— na! h 11 vudsukl i gl fört-'ärvsu rbe te ,

3. ejer/(Ivana? make eller efter- levande underårigt barn till konces— Sions/midre eller till under _ angi- ten tidigare koncessionshavara som vid tidpunkten för dädsfhllet ägde skötesrenar. om den efterle- vande är bosatt inom kant-unions- området.

Koncession får lämnas endast om fortsatt renskötsel inom områ- det är till övervägande nytlaför or- ten och endast om den som söker koncession kan antagas komma att driva renskötseln på ett ändamåls- enligt sätt.

Koncession meddelas för viss tid, högst tio år.

865

För renskötseln inom konces- sionsområde skall finnas sameby.

För renskötseln inom konces- sionsomräde skall finnas-sameby.

• Sida 44
•  Original

Prop. !9841851 226 Nuvarande !)*-delse

Medlem i sådan sameby iir konces— sionshavaren. dennes make och hem-. svarande barn. renskötsel- beriittigad som biträder konces- sionshavaren i renskötseln ("J-Ch ägare av skötesrenar inom konces— sionsområdet.

Bestämmelserna om sameby och dess förvaltning gäller i tillämpliga delar i fråga om sameby för konces- sionst'enskötsel. Skötesrenr'igare anses därvid som renskötande medlem. Koncessionshavaren Ie- der under styrelsens inseende ren- skötseln inom byn.

f-'t'i."t.'.=;lt.'j__'et.= ivtlelse Medlem i sådan sameby iir konces— sionshave *en. dennes make och hentmavat'ande barn. renskötsel— berättin'td som biträder konces- sionshz- faren i renskötseln om som inte har annat huvudsaklig! för- värvsarbete samt ägare av skötes- renar inom koncessionsomrädet. Bestämmelserna om sameby och dess förvaltning gäller i tillämpliga delar i fråga om sameby för konces- sionsrenskötsel medföljande avvi— kelser:

[. Ägare av skötesrenar anses som renskötande medlem.

2. Renskötande medlem har i fifi- gor som avses i 5952 en röst för varje påbörjat tjugotal renar sorti enligt gällande renlöngd innehas av honom.

3. Renskötseln inom h_vn leds av koneessionshavaren som anställer den arbetskraft som kan behövas för renskötseln. Koneessionsha- varen eller. om det finns flera, åt- minstone en av dem skall vara leda- mot av styrelsen.

88%?

I beslut varigenom koncession beviljas skall anges

]. koncessionsområdet.

2. tlyttningsvägs sträckning.

3. det högsta antal renar som får hållas inom koneessionsområdet.

4. om och till vilket antal konces- sionshavaren får mottaga skötes- renar.

5. i vad mån koncessionshavaren har rätt att anlägga stängsel, uppfö- ra byggnader och taga virke inom koncessionsområdet.

6. de villkor i övrigt under vilka renskötseln får bedrivas.

1 beslut varigenom koncession beviljas skall anges

]. koncessionsområdet.

2. tlyttningsvägs sträckning.

3. det högsta antal egna renar re- spektive skötesrenar som konces- sionshavarenjår hålla inom områ- det.

4. i vad mån koncessionshavaren har rätt att anlägga stängsel. uppfö' ra byggnader och taga virke inom koncessionsområdet.

5. de villkor i övrigt under vilka renskötseln får bedrivas.

Ägare av skötesrenar får lämna högst trettio renar i vinterhjorden för varje hushåll [ koneessionsha- vares vård.

• Sida 45
•  Original

Prnp. 1984/85: 226

'_n .k—

l. Denna lag. träder i kraft den I december WS$». Z. Bestämmclsen i 85% andra.-. stycket tillämpa-ts älv-sn nm insökan utr. koncession l'tZLi' gjorts fört- ilu'nfttriidnnt'et

3. En ägare av skötesrenar som vid lagens ikraftträdande iigcr ellcr brukar _iordbruksl'astighct inom ett knncessionsomräde n en som inte in bosatt inom mnriitlct eller eljest på fastigheten får lnii" in: sliitesr'cnar i konccssinnshnvnrcs vård efter dun tidpunkt som lanthmltsniirnndi'n luc- stiimmcr. Detsamma gäller. i fråga om övertaliga rcnnr. ägare av skötts-- renar som Vid lngcns ikrafttraicundc har fler skötesrenar i koncessionshn— vurcs värd än som anges i 88%; andra stycket.

4. Lnntbruksniimndcn får be tiimmti den tidpunkt cftcr vilken rensköt- sclhcriiltignd som biträder knnccssitmshavaren i renskötseln men som har annan huvudsakligt förviirvszn'lmtc inte ltingre- får ha renar i sunt;-byn.

• Sida 46
•  Original

pmp. ]984/85: 226 46

Utdrag LAGRÄ DET PROTO KOLL ' vid sammanträde l985-U4- l &

Närvarande: f.d. regeringsrådet Paulsson, regeringsri-idet Mueller. justi— tierädet _lerntsten.

Enligt protokoll vid regeringssammanträdc den ll april l985 har rege— ringen pä hemställan av statsrådet Leijon beslutat inhämta lagrådets ytt- rande över förslag till lag om ändring i rennäringslagen (19711437).

Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassesorn Bjarne Örn- stedt.

Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet:

Allmänna synpunkter

Lagrådet finner anledning att inledningsvis närmare beröra innebörden av vissa av reglerna om koncessionsrenskötsel. sådana de kommit till uttryck i den gällande rennäringslagen.

Koncession att driva renskötsel meddelas enligt 85 & viss renskötselbe- rättigad person. I koncessionen skall bestämmas det område inom vilket renskötseln får bedrivas. Koncessionen kan innebära rätt för koncessions— havaren att i sin renskötsel omhänderha skötesrenar, tillhöriga ägare eller brukare av jordbruksfastighet inom koncessionsomrädet. För renskötseln inom koncessionsområdet skall enligt 86 låtinnas en sameby. [ denna ingår som medlemmar, förutom koncessionshavaren och hans husfolk. även ägare av de skötesrenar som koncessionshavaren tagit emot. Lagens be- stämmelser om vanliga samebyar och deras förvaltning gäller i tillämpliga delar även beträffande samebyar för koncessionsrenskötsel med vissa undantag. I detta hänseende är här främst av intresse att enligt uttryckligt stadgande det är koncessionshavaren som leder renskötseln under styrel— sens inseende och att styrelsen således inte kan uppdra ledningen av renskötseln till någon annan.

Lagens bestämmelser har otvetydigt den innebörden att endast en per- son är koncessionshavare inom samma område och att det sålunda är denne som har ansvar gentemot myndigheter och tredje man för att koncessionsvillkoren följs. Att lagens utformning bygger på denna förut- sättning stöds också av förarbetena till lagen (se prop. 197] : 51 s. l96 och 197).

Av remissprotokollet och betänkandet "Koncessionsrenskötseln" (Ds Jo 1984: 2). som ligger till grund för det remitterade lagförslaget. framgår

• Sida 47
•  Original

——l

Pratt. H&M/85 . 22( 4

cm neller tie. att i'once ssionsrenskotseln i '.'e t'. ”tigh eten. '- vis:—; uts .i'kning bedrix'sia ndra for tneri in som nt.-' ss. ang-v its vara för utsa. : i lagen Konces- sionsrethltnse, törekomn'u 'r för när .".tr: inde inom ni..- skild. koncessions-

områden med en sameby för varje entrar. e. För feat av områdena har två ..lt'r flera ktmccssionsitt-tvare :'tntagit'a. l"'lurl .dningen av t'enskötse .a. som ju enlig. lagen är förbehållen koncessiot'n.havaren. utövas i fall då det finns flera koncessionshavare frantg'it' i..le. och int'. iteller inn' ansvaret för att koncessionsvillkorcn följs i sådant fall gestaltat sig för koncessionsha— varna. till upplyst'ting i t'letta hä nstende kar— doc ' nämnas att lantbruks- nämnden vid koncessioner, sotnmeddelatsi..lecetitlaet '.982. uppst. .ällts som. allmänt villkor bl.a. att koneessionsha.arna har kollektivt at var för vår-

den av skötesrenarna och att samebyn har skyldiglte att sjalv tillse att övertaligt renantal decimeras.

De. remitterade förslt'tgen utgår från att koncessionst'enskötsel i viss utsträckning bedrivs med flera koncessionsliavare inom samma konces- sionsområde och att verksamheten skall fortsätta även i dessa former.

Såsom framgår av det anförda star denna praxis enligt. 'agrädets mening inte i överensstämmelse med lagens uppbv ggnad. L agen synes därför böra ändras såvitt angår de grundläggande reglerna för koncessionsrenskötseln så att dessa anpassas till de faktiska förhållandena. En sådan ändring torde emellertid förutsätta ingående överväganden bl. a. rörande koncessionsha- varnas ställning inbördes och i förhållande till skötesrenägarna samt be- träffande samebyns uppgifter. Lagrådet saknar därför möjlighet att själv lämna förslag till lagtext ] denna del.

Mot den nu tecknade bakgrunden kan det remitterade förslaget till ändring i rennäringslagen inge vissa betänkligheter. Den ändrade lagtexten avser emellertid i allt väsentligt förhållanden som inte har anknytning till frågan om det finns ett eller flera koncessionshavare inom samma område. Lagrådet anser sig därför från principiell synpunkt inte böra motsätta sig ändringsförslaget. I 86 å andra stycket 3 föreslås emellertid en lagtext som uttryckligen förutsätter att det kan finnas flera koncessionshavare inom samma koncessionsområde; denna ändring bör inte genomföras så länge de grundläggande förutsättningarna för koncessionsrenskötselns bedrivan- de kvarstår oförändrade i lagen.

85 ti

] första stycket i dess föreslagna nya lydelse anges bl. a. att koncession innefattar rätt för koncessionshavaren att driva renskötseln med "egna renar" och med "skötesrenar” som tillhör vissa uppräknade kategorier av ägare. l motiven anges att ändringen i denna del har gjorts för tydlighetens skull.

Av remissprotokollet - liksom av punkt 4 i de föreslagna övergångsbe- stämmelserna — framgår att renskötselberättigad som biträder konces- sionshavaren i renskötseln. av samebyn kan ges rätt att ha egna renar.

• Sida 48
•  Original

"to::1984/2iizllfi "t':

Det" '.:ntna anges enlig. protokollet gälia tive: ' fråga: om i'.or.ce.'—.si:.:::s'na- "'.rens :::ake o" h h ':nmavarantlc barn. L:: grade: i'(":r"ts:1ittr_:: m_- man: som

. ... sålunda R::mell'. :":gs av annat: än i'.-Lon cssnvtsttuvuten mer: av ni::tot: som kan räknas till l::ttts' h:':si'olk ': ii':rcv:-:':nde s:: ::".n:'.::'.h'..:::5_' -— '.ik'sor' .. vi.. tiii i'.:nnnintzcn ::v 88 ?. försa st_v cket? id.. ss föreslagna: ny:: l_."dclse —- skall betraktas som "cgna renar' . i'.-ltt stöd lör er: et...... tolkning ger bestämmel— sen i ':3 ä andra stycket om att "renar som tillhör renskötande medlems l::tsfoik anses i denna lag tilihöra den renskötande me lemmen"

'Enli'. lagrådets mening skulle vid: tre tar:kcg":n_'_ larna bakom de i't'ireslag- :a bestämmelserna' : punkterna I och 2' : förs.:i stye kt: ' kom-m;. :ili tydligare tittrvcl' om dess:: ge s fötslaesvis i'öli.:ndc :'indradc l_,- vtielse:

'I. den som äger eller brukar_iordbruksi'ast'ighet. vilken helt eller delvis är belägen inom ko::cessionsonträdet, o::t han är bosatt på fastiviteten eller inom området.

2. den som tidigare har haft koncession inom område:. om han är bosatt där och inte har övergått till annat huvudsakligt I't'irvärvszu'bctc."

86 .:” Här hänvisas till vad lagrådet anfört under rubriken allmänna s_vn- punkter,

Övergångshestämmelserna

Enligt vad som anförs i motiveringen till punkterna ] och 2 löper de nuvarande koncessioncrna ut den Sl december 1985 och kommer beslut om koncessioner för tiden därefter att meddelas under december månad 1985. Avsikten är att de. nya bestämmelserna skall tillämpas vid prövning av koncessioner för tiden från och med den i januari 1986. Under förutsätt- ning att de nya bestämmelserna har utfärdats före december 1985- behövs vid nu angivna förhållanden endast en ikraftträdanderegel av innehåll att lagen träderi kraft den I januari 1986. Lagrådet föreslår att en sådan regel tas in i stället för de under punkterna i och 2 föreslagna. Det bör tilläggas att det skulle fordras särskilda övergångsbestämmelser för december 1985 beträffande nu gällande koncessioner om lagen i enlighet med vad som föreslås i lagrådsremissen skulle komma att träda i kraft redan den i december 1985.

Punkterna3 och 4 bör från lagteknisk synpunkt utformas som undantag från lagens bestämmelser. Med hänsyn främst härtill förordar lagrådet att punkterna — som enligt det föregående bör ges beteckningen 2 och 3 — erhåller följande lydelse:

"2. En ägare av skötesrenar som vid lagens ikraftträdande äger eller brukar jordbruksfastighet inom ett koncessionsområde men som inte är bosatt på fastigheten eller inom området får utan hinder av bestämmelsen i 85 & först:: stycket 1 ha skötesrenar i koncessionshavarcns vård intill den tidpunkt som lanthruksnämnden bestämmer. Motsvarande gäller när ägare

• Sida 49
•  Original

l'rnp. 1984/85: 226 49

av skötesrenar vid lagen:». ikrafurädandc har Her skötesrenar" i koncsssions— havares värd än som unga-5 % 88 å andra stycka-I.

3. Lumbruksnämnden (är medge re. .skö selberäuigad. sam vid "lagens. ikraftträdande vid sidan av annat hux-'udsuliligl förvärvsarbete biträder koncessionsluwurc i renskötseln, riill ml såsom medlem i samebyn under

en övcx'gängslid ha kvar renar % "hyn."

• Sida 50
•  Original

Prop. 1984/85: 226 50

Utdrag

.! ORDER U K S DEFA R'l'l'i M EN'l'lZT 1"R(_)'1'O KOLL vid regeringssarnmanträde 1985-05—33

Närvarande: statsministern Palme. a_n'dförandc. och statsråden [. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon. Hjelm-Wallén. l'eter- son. Andersson, Bodström. Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holm- berg. Hellström, Thunborg. Wickham

Föredragande: statsrådet l_.undkvist

Proposition om ändring i rennäringslagen (1971: 1137)

1 Anmälan av lagrådsyttrande

Föredragandcn anmäler lagrådets yttrande' över förslag till ändring i rennäringslagen (1971 : 437).

Föredragandcn redogör för lagrådets yttrande och anför. Lagrådet har anfört att lagens bestämmelser otvetydigt har den innebör- den att endast en person är koncessionshavare inom samma område och att det sålunda är denne som har ansvaret gentemot myndigheter och tredje man för att koncessionsvillkoren följs. Lagen synes enligt lagrådets mening böra ändras såvitt angår de grundläggande reglerna för konces- sionsrenskötseln så att dessa anpassas till de faktiska förhållandena. En sådan ändring torde enligt lagrådet emellertid förutsätta ingående övervä- ganden bl.a. rörande koncessionshavarnas ställning inbördes och i förhål- lande till skötesrenägarna samt beträffande samebyns uppgifter.

Jag vill för egen del anföra följande. Bestämmelser om koncessionsren- skötsel infördes genom lagen (1928: 309) om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige. Den lagens bestämmelser uteslöt inte möjligheten att meddela tillstånd till renskötsel till fler än en renskötselberättigad inom ett och samma område och lappby. Vid den lagens ikraftträdande meddelades också tillstånd för flera att driva renskötsel inom samma område, bl.a. i Muonio. Detta förhållande har sedan bestått. Vid införandet av rennärings- lagen (1971 : 437) avsåg man inte att i detta avseende göra någon ändring i sak ijämförelse med tidigare gällande regler. Koncessionsrenskötsel har inom vissa områden således drivits med fler än en koncessionshavare under hela den tid denna form av renskötsel varit tillåten. För fem av de nio koncessionsområdena finns f.n. två eller flera koncessionshavare.

' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 11 april 1985.

• Sida 51
•  Original

Prop. 1934/85: 226 51 N |" ra olägenheter med systemet med llera koncessionshtware hat, så- vitt. ; .: har mig bekant. inte uppkommit vare sig rörande koncessionsha- varnas ställning inl.:irdes eller i t't'ri .äl l: -tl|n til'ti- i'gama .n skötesrenar. I fråga om samebyns tmpgifter vill jag peka på följande omständigheter. l'x'o cessiottsha 'aren eller konecssiottslta'.".trrta leder renskötseln inom l.tyn.1)'.irm.-_d av. es den löpande renskötseln. Det ankomn'ter emellertid enligt 9" ;; rennäringslagen på sznnebyn att för medlemmarnas bästa ombe- sörja renskötseln. Det åligger särskilt samebyn att svara föratt renskötseln (trivs på ekonomiskt bästa sätt. Det är mot bakgrund av denna bestämmel- se sont : .amebyns styrelse har att fatta de beslut som behövs för att den eller de som är koncessionsltavare skall kunna leda renskötseln' mom byn. Lz-tntbruksnämndcn kan enligt 88% första stycket punkt () (punktS i det remitterade förslaget) ange de villkor under vilka renskötseln far bedrivas. 1 nu gällande koncessioner anges bl. a. att koncessionshavarna har kollek— tivt ansvar för vårdcn av skötesrenarna. Jag anser mot bakgrund av vadjag nu anfört att ytterligare överväganden int *. är erforderliga beträffande flera koncessionshavares ställning inbördes och i förhållande till skötesren- ägarna samt beträffande samebyns uppgifter. Enligt min mening bör det emellertid av lagen framgå att fler än en koncessionshavare kan få tillstånd att driva renskötsel inom ett koncessionsområde. Jag anser därför att redaktionella ändringar för att klargöra detta bör göras i 86% och 88 5 första stycket punkterna3 och 4' | det remitterade förslaget.

Den rätt att ha egna renar som kan ges koncessionshavares make och hemmavarande barn samt renskötselberättigad som biträder koncessions- havare i renskötseln bör komma till klarare uttryck genom redaktionella ändringar i 85 å första stycket och 88 ä' första stycket punkten 3

Jag biträder lagrådets förslag till utformningen av 85 5 första stycket punkterna ] och 2 samt övergångsbestämmelserna. Dessutom bör ytterli- gare några redaktionella jämkningar göras i lagförslaget.

2 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställerjag att regen'ngen föreslar riksdagen att anta det av lagrådet granskade lagförslaget med vidtagna ändringar.

3 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredra- ganden har lagt fram.

• Sida 52
•  Original

Prop. WS$/85326 5: innehöll . Propof—zition ....... 1 Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... ! Lagförslag ..................... ' .............................. 2 Utdrag av protokoll vid regeringssammanträtle den 1 1 april 1985 . 5 1 Inledning .................................................. 5 2 Allmän motivering ......................................... 5 2.1 Allmänna utgångspunkter ................................ 5. 2.2 Grunder för koncessionsprövningen ...................... 8 2.3. Rätten att äga skötesrenar ............................... 9 2.4 Koncessionshavarnas ekonomiska ställning ................ 11 2.5 Medlemskap och rösträtt i koncessionssameby ............. l'—1 . 2.6 Koncessionshavarnas inflytande i samebyn ................ 16 2.7 Förutvarande koneessionshavares ställning ................ 17 3 Upprättat lagförslag ........................................ 19 4 Specialmotivering .......................................... 19 "5 Hemställan ................................................ 23 . 6 Beslut .................................................... 23 Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet (Ds Jo 1984: 2) ' Koncessionsrenskötseln ............................. 24

Bilaga 2 Utredarens lagförslag ................................ 25 Bilaga 3 Förteckning över remissinstanscrna och sammanställning av remissyttrandena över betänkandet (Ds Jo 1984: 2) Koncessionsrensk' 'ln ............................. 29 Bilaga 4' Det remitterade l:.- ' ' 'slaget .......................... 43 Utdrag av lagrådets protokoll den 18 april 1985 .................. 46

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 1.985 . . . . 50 1 Anmälan av lagrådsyttrande ................................. 50 2 Hemställan ................................................ 51 3 Beslut .................................................... 51

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985