Prop. 1984/85:31

om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter, m.m.

Regeringens proposition 1984/85z31

om ändring i lagen ( 1982:1052 ) om församlingar och kyrkliga samfälligheter. m. m.;

beslutad den 18 oktober 1984.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vagnar

OLOF PALME BO HOLMBERG

Propositionens huvudsakliga innehåll

[propositionen föreslås ändringar i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter samt vissa följdändringar i ett par andra lagar. Förslagen syftar till att göra det möjligt för regeringen att delegera alla typer av beslut som har samband med samfällighetsbildning till myndighet som regeringen bestämmer. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1985.

] Riksdagen 1984/85. Ixuml. Nr3l

Prop. 1984/85z31

Prop. 1984/85z31

] Förslag till

IJ

Lag om ändring i lagen (1982zlll52) om församlingar och kyrkliga

samfälligheter

l-lärigem'nn föreskrivs att 1 kap. 4. S och lll få 2 kap. 31 och 33 så samt 5 kap. 1 & lagen ( 1982: 11153) om församlingar och kyrkliga samfälligheterskall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

1 kap. 4 .'

Om tvä eller flera församlingar bildar ett pastorat skall de. om rege- ringen inte bestämmer annat. utgöra en kyrklig samfällighet sotn har hand om de angelägenheter som enligt lag eller annan författning ankommer pä pastoratet.

['Vi/"e.t'lugett lydelse

Om tvä eller flera församlingar bildar ett pastorat skall de. om rege- ringen eller (lt'll myndig/tet som rege- ringen bestt't'mnter inte [ve.r/ttlttr an- nat. utgöra en kyrklig samfällighet sotn har hand om de angelägenheter sotn enligt lag eller annan författning ankommer pä pastoratet.

En sådan samfällighet fär även ha hand om andra ekonomiska församlings- angelägenheter. om regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer beslutar det. Ett sådant beslut fär meddelas endast om f("irsamlingarna har samtyckt till det eller ätgärden är päkallad av ett allmänt behov.

Församlingar fär även i övrigt bilda en kyrklig samfällighet för en eller flera ekonomiska församlingsangelägenheter. om regeringen eller myndighet sotn regeringen bestämmer beslutar det. För ett sådant beslut gäller de förutsätt- ningar som anges i andra stycket.

1 församlingar med över 500 röst— berättigade invänare skall beslutan- derätten utövas av kyrkofullmäkti- ge. Detta skall dock inte gälla för- samlingar sotn ingår i Göteborgs kyrkliga samfällighet. Om regering- en beslutar det. skall det inte heller gälla en församling sotn ingäri annan kyrklig samfällighet än som avses i 4 få första stycket.

"I"/:

1 församlingar med över 5()() röst— berättigade invänare skall beslutan— derätten utövas av kyrkofullmäkti— ge. Detta skall dock inte gälla för— samlingar som ingär i Göteborgs kyrkliga samfällighet. Om regering- en eller den myndighet som regering- en bestämmer beslutar det. skall det inte heller gälla en församling som ingar i annan kyrklig samfällighet än sotn avses i 4 i första stycket.

Om antalet röstberättigade invånare i en församling med kyrkofullmäktige har gätt ned till 500 eller därunder. skall beslutanderätten fortfarande utövas av kyrkofullmäktige. Fullmäktige får dock besluta att förs't'imlingens beslu- tanderätt skall utövas pä kyrkostämma.

En församling med 500 röstberättigade invanare eller därunder far uppdra beslutanderätten åt kyrkofullmäktige. Förslag om att upphäva ett sådant beslut fär inte väckas i kyrkofullmäktige förrän tre är har förflutit sedan ledamöterna i fullmäktige började sitt tjänstgöring.

Beslut om att införa eller avskaffa kyrkofullmäktige skall tillämpas fram och med äret efter det är då val i hela riket av kyrkofullmäktige förrättas nästa gäng. Länsstyrelsen och domkapitlet skall genast underrättas om beslutet.

Prop. l984/85:3|

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ill?"

I samband med beslut om att bilda en kyrklig samfällighet fär regering- en bestämma att beslutanderätten i samfälligheten skall utövas av indel- ningsdelegeradc till dess indelnings- ändringen träder i kraft. Om sädana delegerade finns bcstämtnelser i la- gen (1972:229) om kyrkliga indel- ningsdelegerade.

I samband med beslut om att bilda en kyrklig samfällighet fär regering- en eller den myndig/tet som regering- en bestämmerjörordna att beslutan- derätten i samfälligheten skall tit- övas av indelningsdelegerade till dess indelningsändringen träder i kraft. Om sädana delegerade finns bestämmelser i lagen (1972:229) om kyrkliga indelningsdclegerade.

2 kap.

31.5

Om beslutanderätten i en kyrklig samfällighet skall utövas av kyrko- fullmäktige. bestämmer regeringen antalet ledamöter i fullmäktige.

Om beslutanderätten i en kyrklig samfällighet skall utövas av kyrko- fullmäktige. fastställer regeringen el- ler den myndighet som regeringen bestämmer antalet ledamöter i full- mäktige.

Om kyrklig samfällighets indelning i valkretsar och om fastställandet av det antal ledamöter i fullmäktige som skall utses i varje församling finns bestämmelser i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval.

32 55

För ledamöterna i samfällighets kyrkofullmäktige skall utses suppleanter. Fullmäktige bestämmer det antal suppleanter som skall ligga till grund för tillämpningen av bestämmelserna i 43 & lagen (1972z7tl4) om kyrkofullmäk- tigval om utseende av suppleanter. Antalet skall utgöra en viss andel. dock högst hälften. av det antal platser sotn varje parti får i samfälligheten eller. om regeringen enligt 4 å andra stycket lagen om kyrkofullmäktigval har beslutat att valbarheten skall vara inskränkt till valkrets. i varje valkrets. Om det därvid uppkommer ett brutet tal. avrundas detta till närmast högre hela tal. Länsstyrelsen skall genast underrättas om fullmäktiges beslut.

När kyrkofullmäktige skall utses första gängen. fattas beslut enligt första stycket av regeringen. om re- geringen inte med stöd av 1 kap. lf) % har bestämt att beslutanderätten i samfälligheten skall utövas av indelv ningsdelegerade.

När kyrkofullmäktige skall utses första gången, fattas beslut enligt första stycket av regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm— mer. om inte beslutanderätten i sam- fälligheten med stöd av förordnande enligt 1 kap. 10% skall utövas av

indelningsdelegerade.

5 kap. 1 S'

Kyrkoradet är församlingens styrelse. Tvä eller flera församlingar får ha ett gemensamt kyrkoråd eller. om de särskilda kyrkoräden behälls. utse ett gemensamt kyrkoråd för en eller flera angelägenheter. Även om församlingarna ingår i eller utgör en kyrklig samfällighet. får de utse ett gemensamt kyrkoråd för angelägenheter som handhas av församlingarna.

lngät en församling i en kyrklig lngär en församling i en kyrklig

Prop. 1984/85z3] 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

samfällighet för alla ekonomiska för— samfällighet för alla ekonomiska för- samlingsangelägenheter, fär regc- samlingsangelägenhcter. fär rege- ringen besluta att kyrkoräd inte skall ringen eller den myndighet som rege- finnas i församlingen. om försam- ringen bestt't'mmer besluta att kyrko- lingen begär det. räd inte skall finnas i församlingen. om församlingen begär det.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

Prop. 1984/85 :$!

2. Förslag till Lag om ändring i lagen (l972:704) om kyrkofullmäktigval

Härigenom föreskrivs att 4 och 4 a % lagen (19721704) om kyrkofullmäk— tigvalI skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 sl Vid val av fullmäktige i församling skall varje församling utgöra en valkrets.

Vid val av fulltnäktige i kyrklig samfällighet skall varje i samfällig- heten ingående församling eller så- dan grupp av församlingar som har bestämts enligt 4 a & tredje stycket utgöra en valkrets. Regeringen får förordna att valbarheten skall vara inskränkt till valkretsen.

Vid val av fullmäktige i kyrklig samfällighet skall varje i samfällig- heten ingående församling eller så- dan grupp av församlingar som har bestämts enligt 4 a & tredje stycket utgöra en valkrets. Regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer får förordna att valbarhe- ten skall vara inskränkt till val— kretsen.

4aå3

[ varje församling i en kyrklig samfällighet skall väljas en ledamot i samfällighetens fullmäktige. Av det återstående antalet ledamöter skall i varje församling väljas en ledamot för varje gäng som antalet röstberättigade i församlingen är jämnt delbart med det tal som erhålls. när antalet röstberättigade i samfälligheten delas med det återstående antalet ledamöter i samfällighetens fullmäktige. Om det antal ledamöter som skall utses enligt dessa regler inte uppgår till det antal som har bestämts för samfälligheten. skall för att detta antal skall kunna uppnås de församlingar i vilka antalet röstberättigade mest överskjuter de tal som är bestämmande för fullmäktiges antal inom församlingarna vara berättigade att var för sig i ordning efter överskottens storlek välja ytterligare en ledamot. Är överskottstalen lika för två eller flera församlingar, avgörs företrädet genom lottning.

Länsstyrelsen skall före maj månads utgång det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige skall äga rum fastställa det antal ledamöter i fullmäktige som varje församling skall utse enligt första stycket. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos valprövningsnämnden genom besvär. Valprövningsnämn- dens beslut får inte överklagas.

Regeringen får besluta att alla eller vissa församlingar i samfällig- heten skall föras samman till en eller flera grupper vid tillämpningen av första och andra styckena. Om så har skett, skall det som sägs i första och andra styckena om församling i stäl- let avse gruppen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får beslu- ta att alla eller vissa församlingar i samfälligheten skall föras samman till en eller flera grupper vid tillämp- ningen av första och andra styckena. Om så har skett, skall det som sägs i första och andra styckena om för- samling i stället avse gruppen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

1 Lagen omtryckt 1982:147. 2 Senaste lydelse l982:lt)53. ] Senaste lydelse l982:l()53.

Prop. 1984/85z31

3. Förslag till Lag om ändring i lagen (1972:229) om kyrkliga indelningsdelegerade

Härigenom föreskrivs att 1 ålagen(1972:229) om kyrkliga indelningsdele- gerade skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lä'

Föreskriver regeringar: enligt 3 kap. 12 5 lagen (1979z411) om änd- ring i rikets indelning i kommuner. landstingskommuner och försam- lingar att beslutanderätten i en för- samling skall utövas av indelningsde- legerade eller enligt 1 kap. 105 lagen (19821052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter att be- slutanderätten i en kyrklig samfällig- het skall utövas av sådana delegera- de. skall delegerade och suppleanter utses från varje församling vars om- råde helt eller delvis skall ingå i församlingcn enligt (len nya indel- ningen eller som skall ingå i den kyrkliga samfälligheten.

Om delegerade skall utses från mer än en församling, fastställer re- geringen antalet delegerade och suppleanter från varje församling. Är församlingarna ense om antalet, skall detta fastställas i enlighet härmed.

Föreskrivs det enligt 3 kap. 13 5 lagen (1979:411) om ändring i rikets indelning i kommuner. landstings- kommuner och församlingar att be- slutanderätten i en församling skall utövas av indelningsdelegerade eller enligt 1 kap. 10 & lagen (198211052) om församlingar och kyrkliga sam- fälligheter att beslutanderätten i en kyrklig samfällighet skall utövas av sådana delegerade. skall delegerade och suppleanter utses från varje för- samling vars område helt eller delvis skall ingå i församlingen enligt den nya indelningen eller som skall ingå i den kyrkliga samfälligheten.

Om delegerade skall utses från mer än en församling. fastställer re- geringen eller den myndighet som regeringen bestälnrrier antalet dele- gerade och suppleanter från varje församling. Är församlingarna ense om antalet, skall detta fastställas i enlighet härmed.

Om delegerade skall utses från endast en församling. beslutar kyrkofull- mäktige eller kyrkostämman i denna församling om antalet delegerade och

suppleanter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

' Senaste lydelse 1982:1()57.

Prop. 1984/85231 7

Utdrag

("IVH _DEPAR'IT-lh'lEN'l'Ef PROTOKOLL vid reget'ingssammanträde WS—l—lll-IN

Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsräden ]. ('arlsson. 1-"eldt. Sigurdsen. Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson. Andersson. Boström. Bodström. Göransson. (iradin. Dahl. R. Carlsson. llt'ilmberg. Wickbom

Föredragande: statsrädet Holm be rg

Proposition om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter, m.m.

] Inledning

En ny lag ( 1982: 1052.) om församlingar och kyrkliga samfälligheter (LFKS, ändrad senast 198—1508) trädde i kraft den 1 juli 1983. Den ersatte 1961ärslag om församlingsstyrelse. Liksom enligt den gamla lagen kan fi'irsamlingar bilda kyrkliga samfälligheter. På ett par punkter innehaller emellertid LFKS nyheter i fråga om samfällighetsbildning. En kyrklig samfällighet fär bildas endast om församlingarna har samtyckt till det eller om atgärden är päkallad av ett allmänt behov. Det ställs inte längre upp nagot krav om att det allmänna behovet skall vara betydande. Det är liksom tidigare regeringen som beslutar om samfällighetsbildning. Iden nya lagen har emellertid ocksa öppnats en möjlighet för regeringen att delegera sin beslutsbcfogenhct till myndighet som regeringen bestämmer.

1 samband med beslut om samfällighetshildning behövs det i vissa fall särskilda föreskrifter om de beslutande eller verkställande organen i samfälligheten eller de församlingar som ingår i den. Det ankommer enligt bestämmelser i LFKS. som jag äterkommer till, på regeringen att meddela sadana kompletterande föreskrifter. I detta hänseende öppnar den nya lagen inte någon möjlighet för regeringen att överlåta beslutanderätten till någon annan myndighet.

I en inom civildepartementet upprättad promemoria föreslas vissa lagänd- ringar för att möjliggöra en meningsfull delegering av beslut om samfällig- hetsbildning sa att samtliga beslut som behövs i samband med samfällighets- bildningen kan fattas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Prop. 1984/85z3l 8

Promemorian har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av kammarkol- legiet. domkapitlen i Uppsala. Skara och Lund samt Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.

2 Gällande ordning

De grundläggande bestämmelserna om bildande av kyrkliga samfällighe- ter finns i 1 kap. 4 ? LFKS. För Stockholms och Göteborgs kyrkliga samfälligheter gäller särskilda bestämmelser. Dessa finnsi 1 kap. 5 :$ resp. 1 kap. (» ä' LFKS.

1 den grundläggande paragrafen om samfällighetsbildning. 1 kap. 41.5. föreskrivs att om två eller flera församlingar bildar ett pastorat skall de — om regeringen inte bestämmer annat — utgöra en kyrklig samfällighet som har hand om de angelägenheter som enligt lag eller annan författning ankommer pa pastoratet. de 5. k. pastoratsangelägenheterna. En sådan pastoratssamfäl- lighet brukar kallas en obligatorisk kyrklig samfällighet. Enligt paragrafens andra stycke får en pastoratssamfällighet även ha hand om andra ekonomis- ka församlingsangelägenhcter. om det beslutas av regeringen eller myndig- het som regeringen bestämmer. Ett sådant beslut får meddelas endast om församlingarna har samtyckt till det eller åtgärden är påkallad av ett allmänt behov. Allt efter omfattningen av de angelägenheter som förs över på en sådan samfällighet blir den en partiell eller en total ekonomisk samfällighet.

Enligt 1 kap. 4 & tredje stycket LFKS kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer besluta att församlingar även i övrigt får bilda en kyrklig samfällighet för en eller flera ekonomiska församlingsangelägenhe— ter. om församlingarna har samtyckt till det eller åtgärden är påkallad av ett allmänt behov. En sådan samfällighet kan bestå t. ex. av ett par församlingar. som tillsammans med andra bildar ett pastorat. men som vill sinsemellan dela kostnaderna för vissa eller alla övriga församlingsangelägenheter av ekono- misk natur. Eftersom pastoratsangelägenheterna i detta fall åvilar den mer omfattande pastoratssamfälligheten blir den särskilda samfälligheten i ett sådant fall endast partiell.

Det förekommer också att samtliga församlingar i två eller flera pastorat tillsammans bildar en kyrklig samfällighet för några eller alla ekonomiska församlingsangelägenheter. 1 det senare fallet blir en sådan samfällighet total. De däri ingående pastoraten upphör då att fungera som egna samfälligheter för pastoratsangelägenheterna. Sådana samfällighetsbild- ningar förekommer i flera av våra större städer.

Enligt 1 kap. 8 5 första stycke LFKS kan regeringen besluta att en församling som ingår i en annan samfällighet än ett pastorat befrias från skyldigheten att ha kyrkofullmäktige. Ett sådant beslut torde kunna medde- las endast beträffande en församling som ingår i en total ekonomisk samfällighet, eftersom avsikten med bestämmelsen är att man skall kunna undvika dubbla kyrkofullmäktigval.

Prop. 1984/85131 9

I 1 kap. 10 & LFKS föreskrivs att regeringen kan besluta om att indelningsdclegerade skall finnas för en blivande samfällighet. Beträffande totala samfälligheter skall regeringen enligt 2 kap. 31 & LFKS bestämma antalet ledamöter i kyrkofullmäktige samt — om indelningsdelegerade inte skall finnas — ocksä enligt 2 kap. 32 & antalet suppleanter för fullmäktige första gängen sädana skall utses. Regeringen får också enligt 5 kap. 1 äLFKS på begäran av en församling som ingår i en total ekonomisk samfällighet besluta att kyrkoräd inte skall finnas i församlingen.

Enligt lagen (1972z7lJ-l) om kyrkofullmäktigval (omtryckt 1982zl-l7. änd- rad senast l982:1053) utgör vid val av fullmäktige i en kyrklig samfällighet varje församling — eller en på särskilt sätt efter beslut av regeringen bildad grupp av församlingar — en valkrets. Regeringen fär enligt 4 & nämnda lag förordna att valbarheten skall vara inskränkt till valkretsen.

1 1 & första stycket lagen (19721229) om kyrkliga indelningsdelegerade (ändrad senast 1982: 1057) hänvisas till att regeringen enligt 1 kap. 10 äLFKS kan föreskriva att beslutanderätten i en kyrklig samfällighet skall utövas av indelningsdelegerade. Om delegerade skall utses från mer än en församling. fastställer regeringen enligt paragrafens andra stycke antalet delegerade och suppleanter från varje församling.

3 Allmän motivering

Mitt förslag: Möjligheterna till delegering av ärenden om samfällig- hetsbildning vidgas genom ändring i bl. a. lagen om församlingar och kyrkliga samfälligheter så att samtliga beslut som behövs i samband ' med samfällighetsbildningen får fattas av regeringen eller den myndig-

het som regeringen bestämmer.

Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.

Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av samtliga remissinstanser. Kam- markollegiet framför vissa synpunkter när det gäller den lagtekniska utformningen. Jag återkommer härtill i specialmotiveringen. Domkapitlet i Skara anser att regeringen inte bör utnyttja den föreslagna delegeringsrätten, förrätt en fast praxis har utbildat sig i regeringen vid avgöranden av ärenden om samfällighetsbildning när en församling motsätter sig samfällighetsbild- ningen. Domkapitlet efterlyser också en tydligare och differentierad men hanterlig terminologi i fråga om beteckningarna på olika samfällighetstyper. partiella och totala.

Skälen för mitt förslag: En nyhet i LFKS är. som jag tidigare har nämnt. att det har öppnats en möjlighet för regeringen att till myndighet som regeringen bestämmer delegera rätten att besluta om bildande av kyrkliga samfällighe- ter. Tidigare fick sädana beslut fattas endast av regeringen. I samband med bcslut om samfällighetsbildning behövs det i vissa fall särskilda komplette-

Prop. l984/85:3l lt)

rande föreskrifter om de beslutande eller verkställande organen i samfällig- heten eller däri ingäende församlingar. Sadana kompletterande föreskrifter ankommer det pa regeringen att meddela. I detta hänseende öppnades det alltså inte genom Ll—"KS någon möjlighet för regeringen att delegera sin beslutanderätt.

Den ordning som sålunda gäller innebär att man inte vinner särskilt mycket påatt till en underlydande myndighet delegera beslut om bildande av totala kyrkliga samfälligheter. eftersom det i de flesta fallen ändå blir nödvändigt för regeringen att besluta om vissa detaljer i samband tried samfällighetsbiId— ningen. l-"ör dagen skulle det sålunda bara vara meningsfullt att delegera beslut om bildande av partiella samfälligheter. Att regeringens dclegerings— rätt blev så begränsad vid den nya lagens tillkomst torde inte ha varit avsikten.

1982 års kyrkokommitte' har fått i uppdrag att göra en översyn av kyrkans struktur på lokalplanet. En av uppgifterna är att försöka finna lämpliga former för att bilda ekonomiskt och befolkningsmässigt bärkraftiga enheter. som kan utgöra underlag för en differentierad och målinriktad verksamhet på lokalplanet. Kommittén har lagt fram ett diskussionsbetänkande (SOU 198355") Församlingen i fratntiden. 1 betänkandet diskuteras olika tänkbara modeller för en bredare samverkan på lokalplanet. I dessa modeller prövas skilda varianter av samfällighetsbildningar.

Ett förslag fran 1982 års kyrkokommitte' kan alltså i framtiden komma att leda till en omprövning av nuvarande möjligheter till samfällighetsbildning- ar. En omfattande samfällighetsreform kan emellertid knappast genomföras förrän tidigast i slutet av 1980-talet. En ändring av de nuvarande bestämmel— serna för att åstadkomma en ändamålsenlig delegeringsordning bör enligt min mening inte uppskjutasi avvaktan på kyrkokt'mimittens slutliga förslag.

Som redan har framskymtat anser jag att den nuvarande dclegeringsrätten inte har fått en ändamålsenlig utformning. Den har blivit alltför kringskuren. En ändrad dclegeringsordning är därför enligt min mening motiverad. Jag förordar att förslaget enligt promemorian genomförs. För att möjliggöra en meningsfull delegering av beslut om samfällighetsbildning föreslår jag alltsa att LFKS ändras så att samtliga beslut som behövs i samband med samfällighetsbildningar får fattas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. En vidgad delegeringsrätt kräver ändringar också i lagen (1972z7ll4) om kyrkofullmäktigval och lagen (1972229) om kyrkliga indelningsdelegerade.

Jag behandlar lagändringarna i specialmotiveringen. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1985.

Ytterligare kommentarer till förslaget: Min avsikt är att senare för regeringen anmäla ett förslag till förordning som reglerar omfattningen av delegeringcn och till vilka myndigheter den bör ske. Enligt min mening bör målet vara atti så stor utsträckning som möjligt från regeringen till underlydande myndighe-

Prop. 1984/85z31 ll

ter flytta ner beslutanderätten i ärenden om samfällighetsbildningar. Samti— digt maste man emellertid beakta att dessa ärenden inte utgör nägon enhetlig ärendegrupp. Pä vilken nivå ärendena bör prövas maste därför avgöras med hänsyn till ärendenas natur. I ärenden av enkel karaktär bör beslutanderät— ten flyttas ner sa att man skapar utrymme för en besvi'trsprt'ivning under regeringsnivän.

Ärenden som gäller att tillata att en pastoratssatnfällighet övertar en eller flera ekonomiska församlingsangelägcnheter fran församlingarna i pastora— tet eller att tvä eller flera församlingar inom ett pastorat bildar en partiell samfällighet bör enligt min mening kunna prövas på regional nivå. Jag anser att det är lämpligt att denna prövning ankommer pä drnnkapitlen. En förutsättning för att domkapitlen skall få besluta i denna grupp av samfällig- hetsbildningsärenden är enligt min mening att samtliga berörda församlingar har satntyckt till ätgärden.

Övriga ärenden om samfällighetsbildningar anser jag bör prövas pä central nivä. Det gäller alltså ärenden i vilka nagon församling motsätter sig satnfällighetsbildning och samfällighetsbildningsärenden som rör försam- lingar frän flera pastorat. Idag gäller den ordningen att kammarkollegiet pä begäran av regeringen yttrar sig i samfällighetsbildningsärenden som inte är av rutinkaraktär. Med hänsyn härtill och till kammarkollegiets ställning som central förvaItningsmyndighet i frågor som har nära anknytning till ärenden om samfällighetsbildningar anser jag att beslutanderätten bör tillkomma kollegiet. Kollegiets beslut bör kunna överklagas till regeringen. Det katt vidare övervägas att skapa en ordning som innebär en skyldighet för kollegiet att överlämna särskilt viktiga ärenden till regeringens prövning.

Jag har redan i detta sammanhang velat ange hur regeringen i stort bör utnyttja den av mig föreslagna dclegeringsrätten. Domkapitlet i Skara har ställt sig tveksam till en delegerad beslutanderätt i samfällighetsbildnings— ärenden där en församling motsätter sig ätgärden. Med den av mig skisserade inriktningen av ett framtida delegeringssystem anser jag att det inte ligger någon fara i att genomföra delegeringen. Jag vill vidare erinra om att departementschefen i propositionen om en ny lag om församlingar och kyrkliga samfälligheter m. m. (prop. 1982/83: 19. s. 75) uttalade att samfällig- hetsbildning mot en församlings vilja även i framtiden torde komma att ske endast undantagsvis.

4. Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom civildepartementet upprättats förslag till 1. lag om ändring i lagen (19:42:1052 om församlingar och kyrkliga samfälligheter. 2. lag om ändring i lagen (19722704) om kyrkofullmäktigval.

Prop. l984/85:31 12 3. lag om ändring i lagen (1972:229) om kyrkliga indelningsdelegerade.

Förslaget under 2 har upprättats i samråd med chefen för justitiedeparte- mentet.

5. Specialmotivering

5.1. Förslaget till lag om ändring i lagen (1982: 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter

1 kap. 4.6

Paragrafen innehåller regler om bildande av kyrkliga samfälligheter. Enligt första stycket skall ett flerförsamlingspastorat utgöra en kyrklig samfällighet. en s. k. obligatorisk pastoratssamfällighet. som har hand om de angelägenheter som enligt lag eller annan författning ankommer på pastora- tet. om regeringen inte bestämmer annat.

I andra stycket anges förutsättningarna för att utvidga en pastoratssamfäl- lighets befogenheter. De återstående möjligheterna att bilda kyrkliga samfälligheter beskrivs i tredje stycket, dvs. bildandet av partiella och totala kyrkliga samfälligheter. Med stöd av tredje stycket kan samfälligheter bildas mellan några eller alla församlingar i ett flerförsamlingspastorat eller mellan församlingar från flera pastorat. En samfällighetsbildning är också möjlig mellan två eller flera pastoratssamfälligheter. Enligt andra och tredje styckena får regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer besluta om samfällighetsbildning.

Enligt reglerna för samfällighetsbildning kan en pastoratssamfällighet ingå i en partiell eller total ekonomisk samfällighet som också handhar pastorats- angelägenheterna. Kammarkollegiet framhåller i sitt remissyttrande att beslutsmyndighetcn i samband med sådan samfällighetsbildning måste kunna föreskriva att en pastoratssamfällighet i denna situation förlorar sin karaktär av legal. partiell samfällighet. Om rätten att fatta beslut om bildande av en kyrklig samfällighet delegeras, bör enligt kollegiet även uppgiften att besluta om undantag enligt paragrafens första stycke omfattas av delegeringcn. 1 enlighet med detta påpekande införs en delegeringsrätt också i paragrafens första stycke. Det sker genom att ordet "regeringen" byts ut mot uttrycket "regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- mer". Denna ändring tillsammans med övriga föreslagna ändringar möjlig- gör därmed ett heltäckande delegeringssystem.

Domkapitlet i Skara har i sitt remissyttrande tagit upp en terminologisk fråga om beteckningarna på olika samfällighetstypcr. partiella och totala. Dessa beteckningar har använts sedan länge. De utgör inte några lagtekniska begrepp. Jag finner inte anledning att i detta sammanhang vidta några särskilda åtgärder i frågan.

Prop. l984/85:31 13

] kap. 8 s*

Paragrafen reglerar förutsättningarna för att beslutanderätten i försam- lingar och kyrkliga samfälligheter skall utövas av kyrkofullmäktige. l paragrafens första stycke föreskrivs f. n. att regeringen får besluta att en församling inte behöver ha kyrkofullmäktige. om församlingen ingår i någon annan kyrklig samfällighet än en obligatorisk pastoratssamfällighet. Detta undantag fran kravet på kyrkofullmäktige är tillämpligt i fråga om försam- lingar 50m ingår i totala ekonomiska samfälligheter.

För att tillskapa ett ändamålsenligt delegeringssystem enligt vad jag har anfört i den allmänna motiveringen byts nu ordet "regeringen" ut mot uttrycket "regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer". Ändringen innebär att den myndighet till vilken rätten att fatta beslut om bildande av kyrkliga samfälligheter kan komma att delegeras också kan få besluta om undantag fran kravet att beslutant'lerätten skall utövas av kyrkofullmäktige. Reglerna om kyrkostämma blir i sä fall tillämpliga.

I kup. 1055

Enligt denna paragraf får regeringen i samband med beslut om att bilda en kyrklig samfällighet bestämma att beslutanderätten i samfälligheten skall utövas av indelningsdelegerade till dess indelningsändringen träder i kraft. Ordet "regeringen" byts också i denna paragrafut mot uttrycket "regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer". Ändringen möjliggör en meningsfull framtida delegering av ärenden om samfällighetsbildning.

l paragrafen erinras också om att det finns särskilda bestämmelser om indelningsdelegerade i lagen (1972:229) om kyrkliga indelningsdelegerade (ändrad senast 1982: 1057). Kammarkollegiet framhaller i sitt remissyttrande att nämnda lag i 1 & innehaller bestämmelser för bl. a. det fall att regeringen enligt 1 kap. ltls' LFKS har föreskrivit att beslutant'lerätten i en kyrklig samfällighet skall utövas av kyrkliga indelningsdelegerade. Kollegiet föreslår därför att också ls lagen om kyrkliga indelningsdelegerade får en lydelse som ansluter till övriga föreslagna ändringar. ] likhet med kammarkollegiet anser jag att en redaktionell justering bör göras också i lagen om kyrkliga indelningsdelegerade. Jag återkommer härtill (5.3).

3 kap. 31 f

1 paragrafens första stycke föreskrivs f.n. att regeringen bestämmer antalet kyrkofullmäktige. om beslutanderätten i en kyrklig samfällighet skall utövas av kyrkofullmäktige. Enligt 1 kap. 9.5 är det fallet i fråga om totala ekonomiska kyrkliga samfälligheter.

Även i denna paragraf införs en delegeringsrätt enligt mitt förslag. 1 paragrafens första stycke ersätts därför ordet "regeringen" med uttrycket "regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer".

Prop. l984/85:31 14

2 kup. 33 s*

1 paragrafen regleras suppleantsystemet i kyrkliga samfälligheter. När kyrkofullmäktige i en samfällighet skall utses första gängen. är det enligt paragrafens andra stycke regeringen som beslutar om antalet suppleanter. Detta gäller inte om regeringen med stöd av 1 kap. lllå har bestämt att beslutanderätten i samfälligheten skall utövas av. indelningsdelegerade. l dylikt fall är det dessa som har att besluta om suppleanter.

] enlighet med vad jag har förordat i den allmänna motiveringen utvidgas också i denna paragraf kretsen av beslutsfattare till "regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer". Enligt den av mig föreslagna ändringen i 1 kap. 11) & får inte bara regeringen utan även den myndighet som regeringen bestämmer förordna att beslutanderätten i en nybildad samfällig— het skall utövas av indelningsdelegeradc. Detta motiverar även en redaktio- nell justering av paragrafens lydelse.

5 kap. 1 s*

Enligt paragrafens tredje stycke får f. n. regeringen på begäran av en församling som ingår i en total ekonomisk samfällighet besluta att kyrkoråd inte skall finnas i församlingen. Kretsen av beslutsfattare vidgas utöver regeringen till att också omfatta den myndighet som regeringen bestämmer genom att uttrycket "regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer" införs i tredje stycket.

5.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäk- tigval

nisi

Enligt 4.5 andra stycket skall vid val av kyrkofullmäktige i en kyrklig samfällighet varje i samfälligheten ingående församling eller efter regering- cns beslut en eller flera grupper av församlingar utgöra en valkrets. Enligt den nuvarande lydelsen får vidare regeringen förordna att valbarheten skall vara inskränkt till valkretsen.

Den lämpligaste ordningen är att man redan i samband med samfällighets- bildningen tar ställning till frågan om valbarheten skall vara inskränkt till valkretsen. Regeringen har vid sin prövning oftast följt församlingarnas önskemål i frågan. [ överensstämmelse med mitt förslag till en ändamålsenlig delegeringsordning vidgas därför kretsen av beslutsfattare genom att ordet "regeringen" ersätts med uttrycket "regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer”.

Prop. 1984/85:31 1.5

4115

Enligt paragrafens tredje stycke far regeringen besluta att alla eller vissa församlingar i en kyrklig samfällighet skall föras samman till en eller flera grupper vid val av kyrkofullmäktige i en kyrklig samfällighet.

Kammarkollegiet anför i sitt remissyttrande att ocksä denna beslutande— rätt bör kunna delegeras. Att sadana beslut kan fattas även titan samband med det grundläggande beslutet om samfällighetsbildning bör enligt kolle- giets mening inte hindra en delegering. Jag delar kammarkollegiets uppfatt- ning att det ocksä i denna paragraf bör öppnas en möjlighet till delegering av sadana beslut som avses i paragrafen i samband med beslut om samfällighets— bildning. l paragrafens tredje styckc ersätts saledes ordet "regeringen" med uttrycket "regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer".

5.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:229) om kyrkliga indelningsdelegerade

Isf

Som jag har redovisat i specialmotiveringen till 1 kap. lUs' LFKS finns det anledning att göra en redaktionell anpassning även i 15% lagen om kyrkliga indelningsdelegerade. ] denna paragraf finns nämligen en hänvisning till 1 kap. llls' LFKS. Hänvisningen är sa utformad att den uttryckligen anger regeringen som beslutsfattare. Eftersom kretsen av beslutsfattare i l kap. llls' Ll—"KS nu föresläs vidgad till att omfatta ocksa den myndighet sorti regeringen bestämmer. maste lä lagen om kyrkliga indelningsdelegerade anpassas till den föreslagna ändringen. [ första stycket görs därför en redaktionell justering.

F.nligt paragrafens andra stycke fastställer regeringen antalet delegerade och suppleanter fran varje ft'irsamling. om delegerade skall utses fran mer än en församling. Även här bör en möjlighet till delegering öppnas. I andra stycket införs i stället för ordet "regeringen" uttrycket "regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer".

6. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslar riksdagen att anta förslagen.

7 Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens (werväganden och beslutar att genom proposition föresla riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

mhnb/goub Stockholm 1984 79055