Prop. 1984/85:85

om ändringar i bestämmelserna om räntebidrag till följd av fastighetsskatten m.m.

Prop. 1984/85 : 85

Regeringens proposition 1984/85: 85

om ändringar i bestämmelserna om räntebidrag till fölid av fastighetsskatten m. m.;

beslutad den 8 november 1984.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

ROINE CARLSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

] prop. l984/85: [8 har regeringen föreslagit att en fastighetsskatt skall tas ut fr.o.m. år l985. [ propositionen aviserades ändringari räntebidrags- systemet i syfte att kompensera de fastighetsägare som har vissa typer av lån som omfattas av räntebidragssystemet för de kostnadsökningar som skatten beräknas medföra.

l föreliggande proposition lämnas förslag till sådana åtgärder. I propositionen föreslås också vissa ändringar av reglerna för upptrapp- ning av den garanterade räntan under år l986 för lån till vissa årgångar av hyres- och bostadsrättshus.

Vidare föreslås att regeringen skall ges möjlighet att i särskilda fall bevilja allmännyttiga företag uppskov under ett år. helt eller delvis. med avsättning till konsolideringsfond.

Slutligen föreslås vissa ändringar i reglerna för inkomstprövning av de kommunala bostadstilläggen till folkpension.

l Riksdagen I 984/85. [ mm!. Nr 85

Prop. 1984/85: 85 ' 2

Utdrag PROTOKOLL vid regeringssammanträdc 1984- [ l-08

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden l. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén. Peterson, Bodström. Göransson, Gradin, R. Carlsson, Hellström, Wickbom.

Föredragande: statsråden R. Carlsson och Sigurdsen

Proposition om ändringar i bestämmelserna om räntebidrag till följd av fastighetsskatten m. m.

Statsråden Carlsson och Sigurdsen anmäler sina förslag. Anförandena och förslagen redovisas i underprotokollen för bostads- resp. socialdepar- tementet.

Statsrådet Carlsson hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som han och statsrådet Sigurdsen har lagt fram. Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan- dena har lagt fram.

Regeringen beslutar att de anföranden och förslag som redovisas i un- derprotokollen skall bifogas propositionen som bilagorna [ och 2.

Prop. 1984/85: 85 3

Lagrådet ansåg emellertid att den ordning som regeringen hade föresla- git skulle göra reglerna för fastighetsskatten alltför svårtillgängliga. Lagrå- det förordade att skatten i stället borde göras generell — utan undantag — och att fastighetsägare som har lån som omfattas av räntebidragssystemet borde kompenseras för skatten inom detta system. Mot denna bakgrund har det förslag som nu har presenterats för riksdagen getts en något

Föredragande: statsrådet R. Carlsson

Anmälan till proposition om ändringar i bestämmelserna om räntebidrag till följd av fastighetsskatten m. m.

1 INLEDNING

Regeringen överlämnade nyligen till riksdagen ett förslag om en statlig fastighetsskatt (prop. 1984/85: l8). I sin anmälan till propositionen (bil. 1) redovisade chefen för bostadsdepartementet bl. a. vilka anspråk som bo- stadssektorn f.n. ställer på statsbudgeten. Han framhöll därvid bl. a. att de åtgärder som har vidtagits för att begränsa budgetbelastningen inte är tillräckliga för att det skall vara möjligt att både uppehålla den nödvändiga investeringsvolymen i framtiden och motverka en fortsatt ökning av sub- ventionerna till bostadssektorn.

Åtgärderna har inte heller fördelat bördorna på ett rättvist sätt. Ett solidariskt omfördelningssystem förutsätter att alla fastighetsägare bidrar till den nödvändiga subventioneringen av ny- och ombyggnadsinvestering- arna.

Det förslag till fastighetsskatt som regeringen mot denna bakgrund re- mitterade till lagrådet var avsett att tillsammans med systemet med stegvis höjning, s.k. upptrappning, av den garanterade räntan för lån inom ränte- bidragssystemet bli ett instrument för att rättvist fördela de uppoffringar som krävs om vi också i framtiden skall kunna garantera alla människor goda bostäder till rimliga kostnader. Förslaget innebar följdriktigt att en fastighetsskatt skulle tas ut endast av sådana fastighetsägare vars ränte- kostnader inte årligen ökade till följd av upptrappningar av den garantera- de räntan.

Tl Riksdagen 1984/85. ! saml. Nr 85

Prop. 1984/85: 85 4

annorlunda utformning. Propositionsförslaget innebär bl.a. att skatten skall tas ut av alla fastighetsägare.

Chefen för bostadsdepartementet framhöll att denna ändring av fastig- hetsskattens utformning — för att skatten skall vara bostadspolitiskt accep- tabel krävde att fastighetsägare som omfattas av räntebidragssystemet kompenseras för de kostnadsökningar som skatten beräknas komma att medföra.

1 det följande presenterar jag ett förslag till ändringar av reglerna för räntebidrag med hänsyn till den föreslagna fastighetsskatten. Vid bedöm- ningen av vilka ändringar som är nödvändiga harjag också tagit hänsyn till det förslag att avskaffa den kommunala beskattningen för juridiska perso- ner som regeringen nyligen har beslutat att förelägga riksdagen ( prop. 1984/85: 70 ).

Jag kommer också att föreslå bl.a. att allmännyttiga bostadsföretag. som enligt riksdagens beslut (prop. 1983/84z40 bil. 9. BoU ll. rskr 63) är skyldiga att under åren 1984 - 1986 avsätta medel till en särskild konsoli- deringsfond, under vissa förutsättningar skall kunna medges dispens frän detta krav under år 1985. Av detta följer att dessa företag också får en med ett år förlängd tidsfrist för att bygga upp fonden.

2 GRUNDERNA FÖR FASTIGHETSSKATTEN

Innan jag går över till att redogöra för mina förslag till ändringar i räntebidragssystemet m.m. vill jag kort redogöra för fastighetsskatten enligt den utformning som den har getts i förslaget till riksdagen.

Skatten skall tas ut fr.o.m. den 1 januari 1985. Den berör fastigheter som i fastighetstaxeringssammanhang benämns hyreshusenheter. småhus- enheter samt hyreshus och småhus med tillhörande tomtmark pä lant- bruksenhet.

Underlaget för skatten skall för småhusen vara en tredjedel av taxerings- värdet och för övriga fastigheter hela taxeringsvärdet.

Skattesatsen skall vara 1.4 % för schablontaxerade fastigheter och 25? för övriga fastigheter. För den senare kategorin av fastigheter skall skatten utgöra en avdragsgill driftskostnad.

För i första hand småhus skall skattesatsen trappas upp under tre är. För schablonbeskattade småhus tas skatten ut med 0.5 % år 1985 och med 1.0% år 1986. Fr.o.m. år 1987 blir skatteuttaget 1.470.

Fastighetsskatten skall debiteras och uppbäras enligt bestämmelserna i uppbördslagen (1953: 272). Detta innebär bl. a. att lokala skattemyndighe- ten för skattskyldiga som erlägger B-skatt redan för år 1985 kan debitera preliminär skatt med hänsyn tagen till fastighetsskatten.

Prop. 1984/85 : 85 5

3 PRINCIPER FÖR ÅTGÄRDER INOM RÄNTEBIDRAGS- SYSTEMET

3.1 Val av modell för åtgärderna

Vid bedömningen av vilken modell som lämpligen bör användas för att kompensera dem som vid sidan om en fastighetsskatt också skall betala successivt ökade räntekostnader till följd av upptrappningarna av den garanterade räntan inom ramen för räntebidragssystemet. har jag övervägt möjligheten av en direkt kompensation krona för krona för fastighetsskat- ten. En sådan ordning skulle vara möjlig att tillämpa om lånemyndighe- terna hade tillgång till uppgifter om taxeringsvärdet för varje fastighet som omfattas av räntebidragssystemet. Så är emellertid inte fallet. Det kan inte heller åstadkommas annat än till priset av en mycket betungande admini- stration. Jag har därför stannat för en ordning som innebär en mer scha- bloniserad kompensation för fastighetsskatten. Den grundar sig på statistik över dels taxeringsvärdena. som utgör underlag för beräkning av fastig- hetsskatten, dels låneunderlagen. på vilka beräkningen av den garanterade räntan grundas.

3.2 Gällande regler och vissa avgränsningar av åtgärdernas omfattning

Räntebidrag enligt bostadsfinansieringsförordningen (1974: 946) lämnas med belopp som motsvarar skillnaden mellan den verkliga räntekostnaden för bostadslån och underliggande kredit inom låneunderlaget för bostäder och en garanterad ränta beräknad på det ursprungliga beloppet för samma lånedelar. För vissa låntagarkategorier. s.k. privata fastighetsägare. läm- nas räntebidrag även för en viss del av den beräknade kostnaden för eget kapital. Vid ombyggnad av andra hus än egnahem kan räntebidrag lämnas för markkostnader, även om de inte ingår i låneunderlaget.

Den garanterade räntesatsen för det första året av lånetiden utgör f.n. 5.5 % för egnahemsägare och 3,0% för övriga låntagarkategorier. Den höjs årligen på visst sätt genom s.k. normala upptrappningar. Dessa utgör 0,5 procentenheter för egnahemsägare och 0,25 procentenheter för övriga låntagarkategorier. Under senare år har också genomförts vissa extra upptrappningar av den garanterade räntan.

Räntebidragssystemet omfattar f.n. hyres- och bostadsrättshus byggda eller ombyggda senare än år 1957. I fråga om egnahem omfattar systemet endast sådana hus för vilka bostadslånet har utbetalats efter år 1974, dvs. i huvudsak hus byggda efter år 1974. Systemet omfattar f.n. hyres- och bostadsrättshus med ca 1 300000 lägenheter och 300000 egnahem. I dessa antal ingår inte lägenheter i hus som enbart har energisparlån.

Räntebidragssystemet omfattar vid sidan av lån till reguljär ny— och ombyggnadsverksamhet även lån som har lämnats för åtgärder för en bättre hushållning med energi. s.k. energisparlån, och lån för åtgärder

Prop. 1984/85: 85 6

vilka behövs för att minska radondotterhalten i bostäder. s. k. radonlän. Räntebidrag lämnas också för vissa typer av underhållslän och i vissa fall vid förbättring av bostadshus genom underhålls-. reparations- och energi- sparåtgärder. Motiv saknas enligt min mening för att kompensera fastig- hetsägare som endast har dessa typer av lån för fastighetsskatten.

Ändringar av den garanterade räntan innebär normalt. under förutsätt— ning att övriga faktorer är oförändrade. att räntebidraget förändras. För vissa lånetyper - lån till nybyggnad av hyres- och bostadsrättshus - är emellertid amorteringstakten för bostadslånet en funktion av nivån på den garanterade räntan. Amorteringen av det statliga lånet påbörjas i dessa fall nämligen först när den garanterade räntan överstiger den faktiska räntan. Amortering sker då med det överskjutande beloppet. Amorteringstakten ökar därefter allteftersom den garanterade räntan trappas upp. Nivån på den garanterade räntan har därför betydelse ända fram till den tidpunkt då det statliga lånet slutamorteras. En sänkning av nivån för den garanterade räntan leder sålunda antingen till att räntebidragen ökar eller till att amor- teringsbeloppen under året blir lägre än vad som annars vore fallet. Dessa effekter kvarstår under lånets resterande löptid. Denna amorteringsprincip tillämpas för räntelån. paritetslån och lån enligt bostadstinansieringsför- ordningen. För lån enligt bostadsftnansieringsförordningen har dock beslut fattats ( prop. 1983/84:90 . BoU 28. rskr 303) om att de lån som utbetalas fr.o.m. den 1 juli 1985 skall löpa med en fast amorteringsplan. Län till egnahem och till ombyggnad av hyres- och bostadsrättshus löper redan med en fast amorteringsplan. Ändringar i nivån för den garanterade räntan blir i dessa fall verkningslösa om den garanterade räntekostnad som änd- ringarna medför överstiger den faktiska räntekostnaden.

Om kompensationen för fastighetsskatten genomförs genom att den garanterade räntan sänks. blir således ägare till egnahem och ombyggda hyres- och bostadsrättshus kompenserade genom ökade räntebidrag fram till den tidpunkt då den garanterade räntan överstiger de faktiska ränte- kostnaderna. Ägarc till nybyggda hyres- och bostadsrättshus. för vilka bostadslånet betalas ut före den 1 juli 1985. kompenseras genom ökade räntebidrag eller minskade amorteringar fram till den tidpunkt då det statliga lånet slutbetalats. Detta medför att fastighetsägarna kompenseras för fastighetsskatten under en tidsperiod som i princip motsvarar den period under vilken deras fastigheter skulle ha varit undantagna från skat- ten enligt det till lagrådet remitterade förslaget.

Prop. 1984/85: 85 7

4 ÅTGÄRDERAVSEENDEavkastxntaosrAns RÄTTSHUS

4.l Allmänt

Jag inleder med att behandla kompensationsätgärderna i fråga om hyres- och bostadsrättshus. Till denna grupp av fastigheter hänför jag andra hus än småhus som beskattas enligt 24 5 2 mom. kommunalskattelagen (1928: 370). dvs. flerbostadshus samt småhus som uppläts med hyres- eller bostadsrätt. .

I följande diagram redovisar jag taxeringsvärdet per m: (total bostads- och lokalyta) för samtliga hyreshus med nybyggnadsår l958-I983. Vidare redovisas taxeringsvärdet per m2 för bostadshyreshus. dvs. hus där hyres- intäkterna till minst 85 % belöper på bostäder. Slutligen redovisas räntebi- dragsunderlaget. kr./m:. för motsvarande årgångars nyproduktion. Ränte- bidragsttndcrlaget utgörs av den totala belåning av fastigheten som beaktas vid beräkning av den garanterade räntan.

Hyreshus dvs. flerbostadshus som upplåts med hyres- eller bostadsrätt. Taxerlngs- värde per m2 samtliga hyreshus (SH) och hus med huvudsakligen bostäder (HB) samt hidragsunderlag per m2 (Biu). samtliga flerbostadshus. eller nybyggnadsår. ] 000 kr

Kr./m:

3 000 , Biu; 1980:3 600 Kr./m2 , 1981z4 300 " , 1932 4 800 " , 1983:5 000 "

: soo

: non

! 500

1 000

500

1960 1965 1970 1975 1980

Prop. 1984/85 : 85 8

Av diagrammet framgår att de genomsnittliga taxeringsvärdena normalt är högre ju senare husen är byggda. För de tidigare årgångarna uppgår taxeringsvärdet för gruppen samtliga hyreshus till ca 800 kr./mz, medan det ' förde senaste årgångarna uppgår till ca 2000 kr./mf. Taxeringsvärdet per m2 för bostadshyreshus är genomgående lägre än för gruppen samtliga hyreshus. En större andel lokaler medför således i allmänhet ett högre taxeringsvärde.

Också bidragsunderlaget per m2 varierar mellan olika årgångar. Det uppgår sålunda i genomsnitt till ca 500 kr./m2 för de tidigare årgångarna och till ca 5000 kr./m2 för de senare årgångarna.

Bidragsunderlaget är i de tidigare årgångarna lägre än taxeringsvärdet, medan det i senare årgångar är mer än dubbelt så högt som taxeringsvär- det. Dessa relationer återspeglas i de åtgärder som jag föreslår i det följande.

Fastighetsskatten föreslås. som jag tidigare har nämnt. utgå med 2% av taxeringsvärdet för konventionellt beskattade hus och med l.4% för schablonbeskattade hus, dvs. främst hyreshus som innehas av allmännyt- tiga bostadsföretag eller bostadsrättsföreningar. De3sa skillnader i fråga om skattesatsen medför att kompensationen inom räntebidragssystemet måste differentieras med hänsyn till ägarekategori.

[ propositionen om en statlig fastighetsskatt framhöll chefen för bostads- departementet att man. då kompensationen inom räntebidragssystemet fastställs. även måste beakta kostnadseffekterna av förslaget om avskaf- fandet av den kommunala beskattningen av juridiska personer. Detta för- slag har lagts fram i första hand av förenklingsskäl. Syftet är således inte att skattebetalarna skall få lägre skatt. Därför föreslås i propositionen att det statliga skatteuttaget skall öka. Det bör emellertid i detta sammanhang framhållas att de juridiska personer som äger fastigheter som ger ett skattemässigt underskott inte kommer att beröras av att det statliga skat- teuttaget ökar. För dem uppstår därför en skattelättnad när den kommuna- la garantiskatten tas bort. Motsvarande situation kan uppkomma för fastig- heter där det skattemässiga överskottet understiger den kommunala garan- tiskatten. Enligt min bedömning ger en stor del av det fastighetsbestånd som omfattas av räntebidragssystemet i dag ett skattemässigt underskott. Detta förhållande bör beaktas när omfattningen av de inom räntebidrags- systemet erforderliga kompensationsåtgärderna fastställs.

Vad jag nu har sagt leder till att kompensationsåtgärderna måste utfor- mas olika för olika kategorier av fastighetsägare. Allmännyttiga företag och bostadsrättsföreningar kan behandlas enhetligt. Till denna grupp bör också föras studentbostadsföretag och Stockholms kooperativa bostads- förening. Skilda regler krävs däremot för övrigajuridiska personer och för fysiska personer.

Vid beräkning av kompensationsåtgärderna har jag tagit hänsyn till att det föreligger regionala differenser i fråga om såväl taxeringsvärde som

Prop. 1984/85: 85 9

bidragsunderlag. När jag har bedömt nivån för erforderlig kompensation harjag därför sökt garantera att inga regioner blir missgynnade.

Hänsyn har också tagits till att vissa bostadskomplement. t.ex. garage- platser. ingår i taxeringsvärdet men inte i det redovisade bidragsunderla- get. Kompensation krävs dock även för dessa för att inte boendet indirekt skall träffas av kostnadsökningar.

4.2 Förslag till särskilt räntebidrag för år 1985

Mina överväganden har lett fram till att de olika fastighetsägarekatego- rierna under år 1985 bör ges kompensation på följande sätt för de ökade kostnader som fastighetsskatten medför.

Kompensationshehov år l985 i procent av bidragsunderlaget för olika fastighetsägare- kategorier'

Färdig- Allmännyttiga ()vrigajuri- Fysiska ställandeår företag och diska personer personer bostadsrätts— föreningar l96() 1.8 2.6 3.2 l961—65 1.4 2.0 2.5 l966—70 l.3 l.85 2.3 l97I—75 1.2 1.7 2.2 |976—78 l.0 1.45 1.75 l979—80 0.8.5 l.! l.45 1981—83 0.55 0.8 0.95 l984 0.4 0.6 0.7

' Uppgifterna i tabellen avser bostadslån som har betalats ut före år l985.

Som framgår av tabellen bör storleken av räntebidragsökningen göras beroende av när byggnaden färdigställdes. För att systemet också skall bli praktiskt hanterbart har jag angett procentsatserna som genomsnitt för ett antal årgångar av hus. vilket i sig kan leda till såväl under- som överkom- pcnsation för vissa fastighetsägare.

Kompensationen för de allra senaste årgångarna är något hög. Jag anser emellertid att detta är motiverat med hänsyn till att byggandet — såväl ny- som ombyggnad i stor utsträckning sker på relativt centralt belägna fastigheter. där taxeringsvärdena kan variera kraftigt till följd av bl.a. andelen lokaler. Eftersom kostnaderna redan i utgångsläget är höga i dessa årgångar är det viktigt att inte ytterligare kostnadsökningar uppstår till följd av skatten.

Det kan frnnas anledning att i sammanhanget något kommentera det kompensationsbehov som redovisas för hus färdigställda år 1984. Att det är så lågt. uttryckt som procentandel av låneunderlaget. beror på att låneunderlaget kom att höjas avsevärt till följd av ändringarna i reglerna för kompensation för räntekostnader under byggtiden (prop 1983/84: 40 bil. 9. BoU 12. rskr 95).

Prop. 1984/85: 85 10

Enligt min mening bör kompensationen för fastighetsskatten komma fastighetsägaren tillgodo i så nära anslutning som möjligt till att denne erlägger skatten. Eftersom riksdagsbeslut rörande fastighetsskatten beräk- nas föreligga i december borde det var möjligt för de lokala skattemyndig- heterna att senast under andra halvåret 1985 anpassa det preliminära skatteuttaget. i varje fall för fastighetsägare med ett mer omfattande fas- tighetsinnehav, till att fastighetsägarna har att betala den nya fastighets- skatten.

Sänkningar av den garanterade räntan kommer fastighetsägaren tillgodo per den 1 juli och den 1 januari. En räntesänkning per den 1 januari 1985 kommer således fastighetsägaren tillgodo med halva beloppet den 1 juli 1985 och med återstoden den 1 januari 1986. Ett sådant förfarande skulle medföra att fastighetsägarna fick vidkännas omfattande likviditetspåfrest- ningar som de inte har kunnat förutse. Jag har därför kommit till den slutsatsen att kompensationen för år 1985 i sin helhet bör betalas ut i form av ett särskilt räntebidrag under år 1985 . Detta bidrag bör utgöra produk- ten av de procenttal som jag tidigare har redovisat och respektive fastig- hets bidragsunderlag. Särskilt räntebidrag bör lämnas i samtliga låneären- den där bostadslånet har utbetalats före utgången av år 1984. I de låneären- den där lånet betalas ut vid en senare tidpunkt bör kompensationen lämnas genom att räntan för det första året av lånetiden sänks. Fr.o.m. år 1986 bör dock kompensationen i samtliga låneärenden inordnas i det ordinarie räntebidragssystemet. Inför år 1986 är det dock enligt min mening aktuellt med ytterligare åtgärder inom räntebidragssystemet. Jag återkommer till ändringar i detta i det följande.

Jag förordar således att ett särskilt räntebidrag med den nu redovisade utformningen utbetalas till ägare av hyres- Och bostadsrättshus som omfat- tas av räntebidragssystemet till följd av reguljär ny— och ombyggnadsverk- samhet. Det bör ankomma på regeringen att bestämma tidpunkten för utbetalningen. Utbetalningen av bidraget bör belasta anslaget B 4. Ränte- bidrag m.m. under statsbudgetens elfte huvudtitel.

4.3 Förslag till permanenta åtgärder fr. o. m. är 1986

Som jag tidigare har nämnt trappas den garanterade räntan årligen upp på visst sätt. Dessa s.k. normala upptrappningar är lika stora för alla årgångar av hus och utgör för hyres- och bostadsrättshus 0.25 procenten- heter. Som jag tidigare har redovisat är de genomsnittliga bidragsunderla- gen emellertid mycket högre i senare årgångar av bostäder än i tidigare. Detta beror främst på de över åren ökade produktionskostnaderna. De kapitalkostnadsökningar som de nämnda upptrappningarna medför blir därför olika stora i olika delar av beståndet. För de äldre husen motsvarar en normal upptrappning en ökning om 1—2 kr./ml. medan den i nyproduk- tionen motsvarar l3—l4 kr./ml. Samtidigt är även kapitalkostnaderna för lån inom bidragsunderlaget lägre för äldre hus än för yngre. Mot bl.a.

Prop. 1984/85: 85 11.

denna bakgrund har under åren 1980-1985 , vid sidan av de normala upp- trappningarna. genomförts eller beslutats om s.k. extra upptrappningar av den garanterade räntan för vissa årgångar av hus.

Några beslut har inte fattats om extra upptrappning av den garanterade räntan för år 1986. Enligt min mening finns dock anledning att justera räntan också för detta år med avsikt att fördela kostnadsökningarna jäm- nare i beståndet. Med hänsyn till det statsfinansiella läget bör detta göras så att statens utgifter för räntebidrag totalt sett minskas. Justeringen bör med hänsyn till vad som har anförts om skillnaden i kapitalkostnader i utgångsläget avse äldre hus och utformas som extra upptrappning av den garanterade räntan år 1986 som avräknas mot den erforderliga kompensa- tionen för fastighetsskatten.

Storleken på upptrappningen framgår av följande tablå

Färdigställandeår Extra upptrappning Kostnads- procentenheter ökningar kr./m” — 1960 1.2 4—7 1961 —65 0,8 4—5 1966—70 0.5 3—4 1971 —75 0.2 2—3

Kostnadsökningarna till följd av dessa upptrappningar uppgår som fram- går av tablån till mellan 2 och 7 kr./m2 för hyres- och bostadsrättshus. De genomsnittliga effekterna för SABO-företagen beräknas uppgå till ca 2,80 kr./mz. Det kan i sammanhanget nämnas att de extra upptrappningar som har beslutats för år 1985 är högre för bostadsrättshus än för motsvarande hyreshus. Kostnadsökningarna till följd av dessa är för hyreshusen i stort sett i nivå med dem som blir följden av de nu föreslagna upptrappningarna. För SABO-företagen beräknas de extra upptrappningarna som har beslu- tats för år 1985 medföra kostnadsökningar om ca 2,15 kr./mz.

Om de nu föreslagna extra upptrappningarna avräknas från den kompen- sation somjag tidigare har redovisat krävs för fastighetsskatten blir slutre- sultatet att den garanterade räntan permanent bör sänkas enligt följande. Sänkningen är uttryckt i procentenheter.

Sänkning i procentenheter av den garanterade räntan år 1986 för hyres- och bostads- rättshus

Färdig- Allmännyttiga Övriga juri- Fysiska ställandeår företag och diska personer" personer bostadsrätts- föreningar — 1960 0.6 1.4 2.0 1961—65 0.6 1.2 1.7 1966—70 0.8 1.35 1.8 1971—75 1.0 1.5 2.0 1976—78 1.0 1.45 1.75 1979—80 0.85 1.2 1.45 1981—83 0.55 0.8 0.95 1984 0.4 0.6 0.7

' Uppgifterna i tabellen avser bostadslån som har betalats ut före år 1985.

Prop. 1984/85: 85 12

Jag förordar således att den garanterade räntan för hyres- och bostads- rättshus sänks i enlighet med vad jag här har redovisat. Sänkningen bör ske från den räntenivå som gäller per den 31 december 1985 och gälla fr.o.m. den 1 januari 1986.

Normala upptrappningar, som i vissa fall sker på årsdagen för bostads- lånets utbetalning, skall genomföras i normal ordning.

5 ÅTGÄRDER AVSEENDE EGNAHEM

5.1 Allmänt

Jag övergår nu till att behandla kompensationsåtgärdcrna i fråga om egnahem. Till denna grupp hänförjag småhus som beskattas enligt 24 ä 2 mom. kommunalskattelagen (1928: 370). dvs. småhus med lån för vilka den garanterade räntan fastställs enligt 38.5 första stycket 1 bostadstinansie- ringsförordningen.

Jag vill inledningsvis framhålla attjag har tagit samma hänsyn till regio- nala variationer m.m. vid mina överväganden om erforderlig kompensa- tion vad gäller egnahem som jag har gjort i fråga om hyres- och bostads- rättshus.

[ följande diagram redovisas de genomsnittliga taxeringsvärdcna för egnahem byggda efter år 1974. i diagrammet redovisas också det genom- snittliga bidragsunderlaget för egnahem uppförda under motsvarande år.

Egnahem. Taxeringsvärde (T) och bidragsunderlag (Biu) per lägenhet efter nybygg- nadsår. 1000 kr.

Kr. lgh

B" 500 m 400 300

200 100

ÅT

1974 1976 1978 1980 1982 1984

Av diagrammet framgår att taxeringsvärdet inte skiljer sig mellan hus med olika färdigställandeår. Bidragsunderlaget däremot stiger över tiden. I de allra flesta fall kommer fastighetsskatten för år 1985 att påföras egnahemsägaren först vid 1986 års taxering. Det beror på att fastighets- skatten i regel medför en så begränsad ökning av den totala skattebelast- ningen att den preliminära debiteringen inte behöver ändras. Huvuddelen

Prop. 1984/85: 85 13

av fastighetsskatten kommer därför att inbetalas som fyllnadsbetalning under våren 1986 eller som s.k. kvarskatt under år 1987.

Fastighetsskatten för år 1986 bör lokala skattemyndigheten kunna beak- ta för de egnahemsägare som under hösten 1985 begär särskild beräknings- grund för 1986 års preliminära skatt, därför att de i regel har höga ränte- kostnader. Det kan antas att flertalet egnahemsägare med fastighet som omfattas av räntebidragssystemet har särskild beräkningsgrund för 1986 års preliminära skatt.

Vad jag här har sagt innebär att många fastighetsägare under år 1986 erlägger såväl 1985 års som 1986 års fastighetsskatt.

5.2 Förslag till ändringar i räntebidragssystemet

Med hänsyn till att egnahemsägare i regel inte behöver betala fastig- hetsskatten förrän under år 1986 krävs inga kompensationsåtgärder dess- förinnan. Under år 1986 måste dock såväl 1985 som 1986 års skatt kompen- seras. dvs. totalt ett skatteuttag om 1,5 %, vilket överstiger skatteuttaget för kommande år som uppgår till 1,4 %.

Kompensation för fastighetsskatten för åren 1985 och 1986 bör genomfö- ras iform av en sänkning av den garanterade räntan den 1 januari 1986. De räntebidrag som normalt blir följden av denna åtgärd kommer härigenom fastighetsägaren tillgodo med ett halvt belopp per den 1 juli 1986 och med återstoden per den 1 januari 1987.

När det gäller storleken av denna sänkning måste beaktas att de ränte- kostnader. som räntebidraget är avsett att täcka. i skattesammanhang utgör avdragsgilla kostnader. För egnahemsägaren ersätts således en del av räntebidraget av en skatteminskning. Vid beräkning av egnahemsäga- rens kompensationsbehov har jag utgått från att denne har en marginal- skatt om 50%.

I följande tabell redovisar jag de sänkningar av den garanterade räntan som enligt min mening behövs. Sänkningarna bör ske från den räntenivå som gäller per den 31 december 1985 och gälla fr. 0. m. den ljanuari l986. Sänkningarna bör göras i de låneärenden där bostadslånet har betalats ut före utgången av år 1985.

Normala upptrappningar, som i vissa fall sker på årsdagen för bostads- lånets utbetalning. skall genomföras i normal ordning.

Kompensation i form av sänkt garanterad ränta för egnahemsägare'

Färdigställandeår Räntesänkning (procentenheter) — 1976 1.6 1977—78 l.l 1979—80 1.0 1981 —82 0.8 1983—85 0.7

' Uppgifterna i tabellen avser bostadslån som har betalats ut före utgången av år 1985.

Prop. 1984/85: 35 14

Räntebidragskompensationen under år 1986. som enligt vad jag tidigare har anfört, avser skatteinbetalningar för både är 1985 och år 1986. är således något högre än vad som erfordras vid det normala skatteuttaget om 1.4 %. Denna nivå uppnås år 1987. Förändringar av den garanterade räntan med anledning av detta bör eventuellt beaktas i annat sammanhang.

Jag har tidigare föreslagit åtgärder för att fördela kostnadsökningarna till följd av upptrappningar av den garanterade räntan jämnare i beståndet av hyres- och bOstadsrättshus. Åtgärderna medför att statens utgifter för räntebidrag minskas. Differenserna mellan bidragsunderlaget för äldre egnahem och yngre är i och för sig betydande varför det skulle kunna vara motiverat med vissajusteringar av upptrappningstakten även för egnahem. Kapitalkostnaderna är dock till följd av de extra upptrappningarna redan relativt höga, varför jag anser att upptrappningstakten f.n. inte bör jus- teras.

Jag förordar att de garanterade räntorna för egnahem sänks i enlighet med vad jag har anfört. Till sänkning av den lägsta garanterade räntan återkommerjag i det följande.

6 SÄNKNING AV DEN LÄGSTA GARANTERADE RÄNTAN

De åtgärder inom räntebidragSsystemet som jag har förordat beträffande hyres- och bostadsrättshus bör gälla i ärenden där bostadslånet betalas ut före utgången av år 1984. 1 ärenden där bostadslånet betalas ut senare bör kompensationen för fastighetsskatten i stället ske genom en sänkning av räntan för det första året av lånetiden. Denna sänkning bör gälla i samtliga låneärenden oavsett under vilket är huset har färdigställts. Sänkningen bör motsvara det kompensationsbehov som jag tidigare har redovisat förelig- ger för hus färdigställda år 1984.

Jag förordar att räntan för det första året av lånetiden för hyres- och bostadsrättshus som innehas av allmännyttiga företag. bostadsrättsföre- ningar. studentbostadsföretag eller Stockholms kooperativa bostadsföre- ning sätts till 2.6 procent i de fall bostadslånet utbetalas efter utgången av år 1984. för övriga juridiska personer till 2.4 procent och för fysiska personer till 2.3 procent.

Vad gäller egnahem. dvs. småhus med lån för vilka den garanterade räntan fastställs enligt 38 5 första stycket 1 bostadstinansieringsförord- ningen. förordarjag att räntan för det första året av lånetiden fastställs till 4,8 procent i ärenden där bostadslånet betalas ut efter utgången av år 1985.

Prop. 1984/85: 85 . 15

7 STATENS KOSTNADER FÖR KOMPENSATIONEN

Kostnaderna för det särskilda räntebidrag för hyres- och bostadsrättshus som jag tidigare har förordat skall betalas ut under år 1985 kan beräknas uppgå till ca 1000 milj. kr. Under år 1985 utgör således hela kompensa- tionen ett direkt bidrag. När kompensationen under år 1986 infogas i det ordinarie räntebidragssystemet kommer kompensationen för hyres- och bostadsrättshus i vissa fall att bestå i att amorteringarna av det statliga länet blir lägre än vad som annars skulle'ha varit fallet.

För år 1986 föreslås också extra upptrappningar av den garanterade räntan för vissa hyres- och bostadsrättshus. Dessa upptrappningar skall avräknas från kompensationsåtgärderna innan dessa fogas in i räntebi- dragssystemet. Under år 1986 kommer därför ökningarna av räntebidrags- utbetalningarna till hyres- och bostadsrättshus att uppgå till ca 700 milj. kr. medan amorteringarna på vissa lån beräknas bli ca 50 milj. kr. lägre än vad . som annars vore fallet.

Kompensationsåtgärderna för egnahem under år 1986 beräknas medföra att utgifterna för räntebidrag ökar med ca 700 milj. kr.. medan samhällets skatteintäkter till följd av denna räntebidragsutbetalning ökar med ca 350 milj. kr.

Statens intäkter av fastighetsskatten beräknas under år 1985 uppgå till ca 3 000 milj. kr. medan den under år 1986 beräknas uppgå till ca 4 500 milj. kr. och när skatten är fullt utbyggd ca 5000 milj. kr. Hyreshusavgiften skulle fullt utbyggd ha tillfört statskassan knappt 1500 milj. kr.

8 DlSPENS FRÅN AVSÄTTNING TILL KONSOLIDERINGS- FOND

Allmännyttiga bostadsföretag skall enligt förordningen (1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus ha en konsolideringsfond som motsvarar minst 2 % av det fastighetskapital som företaget förvaltar. Enligt övergångsbestämmelserna avseende åren 1984—1986 lämnas ränte- bidrag även om kravet på konsolideringsfond inte är uppfyllt. om företaget börjar avsätta medel under år 1984 och den årliga avsättningen motsvarar minst 5 kr. per m: våningsyta.

Som jag tidigare har nämnt kan full kompensation för fastighetsskatten inte garanteras i varje enskilt fall. 1 de fall kompensationen inte blir fullständig kan ett företag givetvis få svårigheter att göra avsättning till konsolideringsfonden. Detta kan i sin tur äventyra företagets möjligheter att genomföra angelägna bostadsförbättringsåtgärder. Därför bör enligt min mening dispens från kravet på avsättning till fonden kunna medges under år 1985. ide fall kravet på avsättning till konsolideringsfond verkar hyreshöjttnde. Jag förordar därför att regeringen begär riksdagens bemyn-

Prop. 1984/85: 85 . 16

digande att få medge dispens, helt eller delvis, från kravet på avsättning till konsolideringsfond i sådana fall. Som en följd av detta förordar jag att

företag som får en sådan dispens också får en med ett år förlängd tidsfrist för att bygga upp fonden.

9 HEMSTÄLLAN

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att ]. godkänna vad jag har förordat i fråga om ett särskilt räntebidrag för hyres- och bostadsrättshus under år 1985. 2. godkänna vad jag har förordat i fråga om sänkning av den garan- terade räntan, 3. bemyndiga regeringen att medge dispens från kravet på avsätt- ning till konsolideringsfond i enlighet med vad jag har förordat.

Prop. 1984/85: 85 17

Föredragande: statsrådet Sigurdsen

Anmälan till proposition om ändringar i bestämmelserna om räntebidrag till följd av fastighetsskatten m. m.

Förbättrat kommunalt bostadstillägg

Regeringen har i proposition 1984/85: l8 lagt fram förslag om en lag om statlig fastighetsskatt som skall omfatta hyreshus. kontorshus. småhus samt bostadsbyggnader på lantbruk. Lagen föreslås träda i kraft den I januari l985 och innebär bl. a. att fastighetsskatten införs i tre steg varvid skattesatsen höjs successivt och när sin fulla omfattning är 1987. Under- laget för skatten skall för småhus vara en tredjedel av taxeringsvärdet och övriga fastigheter hela taxeringsvärdet.

Den nya fastighetsskatten medför behov av särskilda åtgärder för att motverka en ökning av boendekostnaderna för de grupper pensionärer som har fastigheter med högt taxeringsvärde och som är beroende av särskilt ekonomiskt stöd till bostadskostnaden. dvs. de uppbär kommunalt bostadstillägg till folkpension (KBT). Vissajusteringar bör därför göras i beräkningsreglerna för bostadstillägget för att begränsa fastighetsskattens kostnadseffekter för dessa pensionärer. Vid inkomstberäkningen till KBT beräknas enligt 5 5 lagen (l962: 392) om hustrutillägg och kommunalt bo- stadstillägg till folkpension m.m. en avkastning på förmögenhet med 10% på den del av förmögenheten som överstiger 60000 kr. för gift pensionär och 75 000 kr. för annan. Vid beräkning av förmögenheten tas värdet av fastighet. som avses i 24 ä 2 mom. kommunalskattelagen (l928: 370) och som bebos av den pensionsberättigade. upp till hälften av taxeringsvärdet. Detsamma gäller för jordbruksfastighet. där den pensionsberättigade är bosatt.

För att åstadkomma den eftersträvade kompensationen bör reglerna för beräkningen av denna avkastning ändras på så sätt att värdet av de fastig- heter som avses i nämnda paragraf endast tas upp till en fjärdedel av taxeringsvärdet. Genom denna ändring kompenseras de pensionärer som uppbär kommunalt bostadstillägg och som utan annan förmögenhet har en

Prop. 1984/85 : 85 18

fastighet vars taxeringsvärde överstiger 240000 kr. för gifta pensionärer och 150000 kr. för ensamstående pensionärer.

Som jag tidigare nämnt införs fastighetsskatten i tre steg med början år 1985 och når full omfattning år 1987. Eftersom de här föreslagna ändringar- na avser att ge de berörda pensionärerna kompensation för fastighetsskatt i dess fulla omfattning år 1987 skulle det innebära en överkompensation om ändringarna trädde i kraft redan år 1985. Genomförs ändringarna i stället fr.o.m. år 1986 kommer däremot kompensationen att utgå på avsett vis.

Jag föreslår mot denna bakgrund att 5 5 lagen (1962: 392) om hustrutill- lägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension m. m. ändras enligt vad nu sagts. Den föreslagna lagändringen bör träda i kraft den 1 januari 1986.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga inom socialdepartemenet upprättat förslag till

lag om ändring i lagen (1962: 392) om hustrutillägg och kommunalt bo- stadstillägg till folkpension.

Prop. 1984/85: 85 19

Förslag till Lag om ändring i lagen (1962: 392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension

Härigenom föreskrivs att Sä lagen ( 1962:392 ) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

55

Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år räknat som någon kan antagas komma att åtnjuta under den närmaste tiden. Såsom inkomst räknas icke allmänt barnbidrag. folkpension, tilläggspension enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring till den del pensionen föranlett minskning av pensionstillskott enligt 3 5 lagen ( 1969: 205) om pensionstillskott eller av barntillägg enligt 9 kap. 1 & sista stycket lagen om allmän försäkring, livränta som. avses i 17 kap. 2 & nyssnämnda lag i vad den enligt samma lagrum avdragits från pension eller understöd som någon på grund av skyldskap eller svågerlag må vara föranledd att utgiva. Som inkomst räknas icke heller vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (19731349) eller utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning. Vid inkomstbe- räkningen skall för den som åtnjuter folkpension i form av halv eller två tredjedelar av hel förtidspension bortses från ett belopp som motsvarar skillnaden mellan

a) ett för den försäkrade beräknat belopp av hel förtidspension jämte däremot svarande pensionstillskott, beloppet i förekommande fall beräk- nat med beaktande av bestämmelserna i 17 kap. 2å lagen om allmän försäkring och

b) den utgående förtidspensionen jämte pensionstillskott.

Vid uppskattning av förmögen- hets avkastning skall denna höjas med tio procent av det belopp, var- med förmögenheten överstiger för den som är gift sextiotusen kronor, och för annan sjuttiofemtusen kro- nor. Vid beräkning av förmögenhet skall värdet av fastighet, som avses i 245 2 mom. kommunalskattela— gen ( 1928:370 ) och som bebos av den pensionsberättigade, tas upp till hälften av fastighetens taxe- ringsvärde. Detsamma skall gälla vid beräkning av värdet av jord- bruksfastighet, där den pensions- berättigade är bosatt.

Vid uppskattning av förmögen- hets avkastning skall denna höjas med tio procent av det belopp, var- med förmögenheten överstiger för den som är gift sextiotusen kronor, och för annan sjuttiofemtusen kro- nor. Vid beräkning av förmögenhet skall värdet av fastighet, som avses i 245 2 mom. kommunalskattela— gen ( 1928:370 ) och som bebos av den pensionsberättigade, tas upp till en fjärdedel av fastighetens taxeringsvärde. Detsamma skall gälla vid beräkning av värdet av jordbruksfastighet, där den pen- sionsberättigade är bosatt.

Prop. 1984/85: 85 20

Nuvarande lydelse F öres/uge” lydelse

Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler. som fastställas av regeringen.

[ fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda årsinkomst och värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet.

Årsinkomst avrundas för envar pensionsberättigad till närmast hela tio- tal kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för tid före ikraftträdandet.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984