Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att avdrag inte skall medges för realisationsför- lust vid avyttring av ett skuldebrev som utgivits i förening med optionsrätt att teckna eller köpa aktier. Avdragsförbudet skall gälla om beslut om utgivning av skuldebrevet fattats efter den 5 december 1984.

l Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 97

• Sida 2
•  Original

Prop. 1984/85: 97

Förslag till

14

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs att punkt 4 av anvisningarna till 36 & kommunal- skattelagen (1928: 3701 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar till 36 ä

4.' Avdrag för realisationsför- lust. beräknad enligt punkt 3 ovan. får, om inte annat följer av andra stycket. göras från sådan realisa- tionsvinst eller lotterivinst som en- ligt punkt 5 av anvisningarna till 185 är hänförlig till samma för- värvskälla som förlusten.

4. Avdrag för realisationsförlust. beräknad enligt punkt 3 ovan. får, om inte annat följer av andra eller fjärde .s'tyekel. göras från sådan realisationsvinst eller lotterivinst som enligt punkt 5 av anvisningarna till 18% är hänförlig till samma för- värvskälla som förlusten.

Avdrag för realisationsförlust på grund av avyttring av premieohliga— tioner, som har utfärdats här i riket, får göras endast från realisationsvinst som har uppkommit vid avyttring av sådana premieobligationer. Har de med förlust avyttrade premieobligationerna utfärdats år 1980 eller tidigare, får dock avdrag för förlusten göras även från realisationsvinst vid avyttring av

a) sådan aktie i svenskt aktiebolag som vid tidpunkten för avyttringen av aktien är inregistrerad vid Stockholms fondbörs och

b) andel i sådan svensk aktiefond som. vid ingången av det är då andelen avyttras, till minst två tredjedelar består av vid Stockholms fondbörs inregistrerade aktier i svenska aktiebolag.

Avdrag för realisationsförlust skall i första hand göras från den realisa- tionsvinst eller lotterivinst som är hänförlig till samma beskattningsår som realisationsförlusten. Har en förlust inte kunnat utnyttjas för avdrag nämnda beskattningsär, får avdrag för förlusten göras ett senare beskatt— ningsår, dock senast sjätte beskattningsåret efter det till vilket förlusten är hänförlig. En på detta sätt förskjuten realisationsförlust får dras av endast mot den realisationsvinst eller lotterivinst som det senare beskattningsåret återstår sedan avdrag har gjorts för de realisationförluster som är hänför- liga till det året.

Avdrag medges ej för förlust vid avyttring av ett skuldebrev som ltt- givits iförening med options/'till till ttyteekning eller köp av aktier. om avyttringen inte också imu'fattar en ('iverlåtelse av optiunsrätten.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag. då lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling. Aldre be- stämmelser tillämpas dock vid avyttring av ett skuldebrev om beslut om utgivning av skuldebrevet fattats av bolagsstämman eller bolagets styrelse före den 6 december 1984.

' Senaste lydelse 1981: 1316.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1984/85 : 97 3

Utdrag FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-12-06

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden [. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm—Wallén, Peter- son, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Holmberg, Hellström. Thunborg

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om begränsning av avdragsrätten för förluster på optionsskuldebrev

] Inledning

Kapitalvinstkommittén har idag i betänkandet (Ds Fi 1984: 24) Reavinst på optionslån lagt fram förslag till nya regler för vinstbeskattningen av s.k. optionslån, dvs. skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning av aktier i det låntagandc bolaget. Betänkandet kommer nu att remissbehand- las. Jag avser att efter remissomgången återkomma med förslag till lagstift- ning på grundval av betänkandet och remissynpunkterna.

Kommittéförslaget innebär bl.a. att de påtagliga skattemässiga förmåner som f.n. kan uppnås genom optionslåneformen begränsas. En följd av de föreslagna bestämmelserna blir att avdrag inte kommer att medges för realisationsförluster vid avyttring av det i ett optionslån ingående skulde- brevet i den omfattning som följer av nuvarande bestämmelser. Det kan därför på goda grunder antas att emissioner av optionslån, som betingas av möjligheten att tillskapa sådana förluster, kommer att ske i stor omfattning under den tid som förflyter intill dess lagstiftning på grundval av betänkan— det kan genomföras. Jag har mot den bakgrunden funnit det påkallat att ta upp frågan om provisoriska åtgärder som syftar till att förhindra en sådan utveckling.

Innan jag går in på mitt förslag till åtgärder skall jag kortfattat beskriva nuvarande beskattningsregler och optionslånemarknadens utveckling. I betänkandet Reavinst på optionslån lämnas En redogörelse för de aktiebo- lagsrättsliga reglerna på området. Redogörelsen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1984/85: 97 . 4

2. Nuvarande förhållanden

2.1. Realisationsvinstbeskaltningen

Uttryckliga bestämmelser för vinstbeskattningen av optionslån saknas i kommunalskattelagen (1928: 370). KL. Beskattningen grundas på en ana- log tillämpning av bestämmelserna om realisationsvinst i 35 och 36 ss KL samt på praxis. Klarhet om rättsläget skapades i betydelsefulla hänseen- den när regeringsrätten i december 1983 avgjorde två förhandsbeskeds- ärenden (RÄ 83 1:77 I och 11).

Först kan konstaterats att de två delarna i ett optionslän - skuldebrevet och optionsrätten — behandlas enligt olika regler. En optionsrätt beskattas enligt akticreglerna i 35% 3 mom. KL. Detta innebär att en vinst är skattepliktig oavsett innehavstidens längd. att hela vinsten beskattas om innehavstiden är kortare än två år samt att 40% av vinsten är skattepliktig vid längre innehavstid. En vinst på ett optionsskuldebrev — liksom ford- ringsrätter i övrigt —— behandlas enligt bestämmelserna för lös egendom i 35 ä 4 mom. KL. Vinsten är således skattepliktig endast om avyttringen sker inom fem år från förvärvet. Den skattepliktiga delen av vinsten reduceras under femårsperioden. Vid en avyttring under de två första innehavsåren beskattas hela vinsten. Avyttras skuldebrevet och options- beviset gemensamt tillämpas bestämmelserna i 35 s" 4 mom.

En realisationsförlust är avdragsgill i samma utsträckning som en vinst vid avyttringen skulle ha beskattats. Avdrag för realisationsförlust får i princip endast utnyttjas mot realisationsvinst. En realisationsförlust som inte kan utnyttjas under förluståret kan användas för kvittning av vinster under de sex följande åren.

Den fråga som under senare tid tilldragit sig särskilt intresse är effekter- na vid emissionen av ett optionslån och då främst fördelningen av emis- sionspriset på skttldebrevet och optionsrätten. Det var bl. a. i det hänseen- det som klarhet skapades genom de förut nämnda regeringsrättsavgöran- dena. Följande kan konstateras.

Ges ett optionslån ut till pari hänförs hela emissionsbeloppet till skulde- brevet. Optionsrätten erhålls således utan kostnad. Förvärvas ett skulde- brev med optionsrätt på annat oneröst sätt än vid en emission är inköpspri- set anskaffningskostnad. Enligt regeringsrätten faller hela vederlaget även vid-ett sådant förvärv på optionsskuldebrevet om någon kurs ännu inte registrerats för optionsrätten. Sker förvärvet efter den tidpunkt då options- rätten börjat noteras separat skall anskaffningskostnaden beräknas särskilt för skuldebrevet resp. optionsrätten. lnköpspriset fördelas i ett sådant fall med ledning av marknadsvärdena på förvärvsdagen.

Utöver vad som nu nämnts uppkommer en rad situationer då olika beskattningsfrågor aktualiseras i samband med optionslånen. Det saknas dock här anledning att närmare beröra dessa. 1 den delen kan jag istället hänvisa till kapitalvinstkommitténs betänkande.

• Sida 5
•  Original

lll

Prop. 1984/85: 97

Det finns emellertid skäl att redan här stanna vid effekterna av den princip för fördelningen av emissionsbeloppet som regeringsrätten lagt fast. ] sammanhanget bör noteras att optionsskuldebreven löper med en ränta som betydligt understiger marknadsräntan för andra obligationer eller förlagsbevis med motsvarande löptid och en krcditvärdig låntagare. Detta medför i sin tur att en avyttring av skuldebrevet ger upphov till en relativt stor realisationsförlust som är avdragsgill i sin helhet. Avyttras skuldebrevet omedelbart efter förvärvet har placeraren i realiteten förvär- vat en optionsrätt för ett belopp motsvarande emissionspriset minskat med avyttringsprisct för skuldebrevet och samtidigt fått en avdragsgill realisa- tionsförlust på samma belopp.

Av regeringsrättens nyss nämnda dom torde också den slutsatsen kunna "dras att samma realisationsförlusteffckt uppkommer även i samband med vissa låneemissioner vid sidan av de egentliga optionslånen. Ett exempel på ett sådant lån är det som nyligen tagits upp av investmentbolagen AB lnvestor och Förvaltnings AB Providentia. Till de skuldebrev som bolagen givit ut har knutits två separata optionsrätter avseende köp av aktier från det av lnvestor och Providentia helägda AB Patricia.

2.2. Optionslånemarknaden

Under nästan hela den tioårsperiod som förflutit sedan optionslånen tillkom som finansieringsform har emissioner av sådana lån förekommit i endast begränsad omfattning. Först under det senaste året har emissions- verksamheten tagit fart. Såvitt bekant har enbart optionslån med avskilj- bara optionsrätter givits ut.

Under år 1981 utgavs de två första lånen. Lånebeloppen uppgick till 55 resp. 15.6 miljoner kr. Ytterligare några lån gavs ut under åren 1982 och 1983. Under 1984 har ett trettiotal optionslån givits ut med ett sammanlagt lånebelopp som överstiger 3 miljarder kr. Härtill kommer det i föregående avsnitt nämnda lånet som tagits upp av AB lnvestor och Förvaltnings AB Providentia på drygt 3 miljarder kr.

Räntesatsen på 1984 års län har i allmänhet legat på 7-8 %. Det har varit vanligt att emissionsbanken gentemot de som tecknat lånen åtagit sig att omedelbart avyttra optionsskuldebreven till marknadspris.

Optionsrätter har hittills inte inregistrerats på Stockholms fondbörs. En regelbunden handel förekommer emellertid genom bankernas och fond- kommissionärernas försorg vid sidan av fondbörsen. Inofficiella noteringar om köp-. sälj— och betalkurser återfinns dagligen på tidningarnas ekono- misidor.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1984/85: 97 6

3. Föredraganden

3.1. Behovet av åtgärder

Genom finansieringsformcrna konvertibla skuldebrev och optionslån har aktiebolag givits möjligheter att tillgodose sitt kapita'lbehov vid sidan av de traditionella vägarna. nyemission och lån. Emissioner av konvertibla skuldebrev har varit vanligt förekommande alltsedan de nya finansierings- formerna tillskapades år 1973. Optionslån har däremot i större omfattning endast givits ut Linder innevarande år.

Bakgrunden till det starkt tilltagande intresset för emissioner av options- lån under senare tid torde i första hand vara att söka i de beskattningskon- sekvenser som uppkommer för en aktieägare som deltar i en optionslåne- emission. Genom två regeringsrättsdomar i december 1983 klargjordes att hela det inbetalade beloppet för ett optionslån skall avse optionsskuldebre- vct medan optionsrätten förvärvas utan kostnad. Genom att räntan för lånet kan sättas under marknadsräntan understiger skuldebrevcts mark- nadsvärde det nominella beloppet. En omedelbar avyttring av skuldebre— vet mcdför en i sin helhet avdragsgill realisationsförlust. Det kan enligt min mening hävdas att denna realisationsförlust är fiktiv eftersom den som tecknat lånet har kvar den samtidigt med skuldebrevet förvärvade options- rätten som regelmässigt har ett större värde, än den "förlust" som fram- kommer vid avyttringen av optionsskuldebrevet. .

Det är också att märka att realisationsförluster efter de senaste årens kraftiga kursuppgång har ett värde för ett mycket stort antal aktieägare när dessa realiserar sina vinster. Det är även fallet efter den nedgång som ägt rum i aktiekurserna under den senaste tiden. Att räntan på optionslåncn kunnat sättas så långt under marknadsräntan förjämförbara lån förklaras i vart fall delvis av att avdragsrätten för dessa realisationsförluster av pla- cerarna bedömts ha ett värde i sig. '

I det inledningsvis omnämnda betänkandet från kapitalvinstkommittc'n föreslås bl. a. den ändringen i beskattningen av optionslånen att emis- sionspriset skall fördelas på linansieringsinstrumentets två delar. skulde- brevet och optionsrätten. Olika grunder för hur denna fördelning skall gå till diskuteras i betänkandet. Kommittén har stannat för att en så stor del av emissionspriset skall hänföras till skuldebrevet som motsvarar dess marknadsvärde vid emissionstidpunkten medan återstoden utgör anskaff- ningskostnad för optionsrätten. En effekt av förslaget blir att varken vinst eller förlust uppkommer vid en omedelbar avyttring av skuldebrevet.

Betänkandet innehåller vidare förslag till reglering av en rad andra frågor som uppkommer i anslutning till optionslåncn. Först efter remissbehand- ling och ytterligare beredningsarbetc finns underlag för ett ställningstagan- de till förslagen i sin helhet. 1 ett hänseende framstår det emellertid enligt min mening som uppenbart att en ändring bör komma till stånd. nämligen

• Sida 7
•  Original

Prop. 1984/85: 97 7

när det gäller emissionsprisets fördelning. Om fördelningen bör ske enligt den av kommittén anvisade metoden eller efter andra principer villjag för dagen låta vara osagt.

Det förhållandet att förslag nu presenterats som medför att fiktiva reali- sationsförluster framdelcs inte skall kunna uppkomma vid optionslåne- cmissioner aktualiserar emellertid frågan om omedelbara åtgärder. Med hänsyn till den mycket omfattande emissionsaktivitet som förekommit sedan rättsläget i fråga om emissionsprisets fördelning klarlagts av rege- ringsrätten kan det på goda grunder antas att den tid som förflyter till dess nya bestämmelser hinner träda i kraft kommer att utnyttjas för en omfat- tande utgivning av optionslån. Det är givetvis inte möjligt att på förhand ange omfattningen av denna verksamhet och storleken av de fiktiva reali- sationsförluster som skulle följa. Risken är emellertid enligt min mening uppenbar för att det kan bli fråga om mycket stora sådana förluster. En sådan emissionsaktivitet kan utan vidare karaktäriseras som ett osunt inslag på kapitalmarknaden.

Jag anser det mot den angivna bakgrunden påkallat att omedelbart vidta åtgärder som medför att ytterligare utgivning av optionslån inte skall kunna ske med möjligheter att tillskapa avdragsgilla realisationsförlustcr.

3.2. Förslag

Mitt förslag: Avdrag medges ej för realisationsförlust vid avyttring av

ett optionsskuldebrev om beslut om utgivning av optionslånct fattats efter den 5 december 1984

Skäl för mitt förslag: Av vad jag anfört i föregående avsnitt följer att syftet med den nu aktuella åtgärden bör vara att förhindra ytterligare utgivning av optionslån som är förenade med möjligheter att tillskapa fiktiva realisa- tionsförluster. Åtgärderna är att se som en provisorisk lösning i avvaktan på en kommande lagstiftning som grundas på det idag framlagda betänkan- det från kapitalvinstkommittén.

De provisoriska bestämmelserna bör enbart ta sikte på lån som ännu inte emitterats. Avyttras ett skuldebrev som ingår i ett sådant lån skall avdrag inte medges för en förlust som uppkommer om inte optionsrätten också överlåts genom avyttringen. Anskaffningskostnaden för optionsrätten bör vara oförändrad. Detta innebär att en optionsrätt som förvärvas vid emis- sionen av optionslånet skall anses anskaffad för () kr.

Om bestämmelsen utformas på det sätt som jag ntl angivit torde effekten bli att optionslån inte kommer att ges ut förrän permanenta regler trätt i kraft. Enligt det tidigare nämnda kommittéförslaget bör detta ske per den 1 juli 1985 vilket förutsätter ett riksdagsbeslut kommande vår. Jag kommer att driva det lagstiftningsarbetet med den inriktningen. Enligt min mening

• Sida 8
•  Original

Prop. l984/85 : 97 8

utgör de olägenheter som följer av ett uppehåll i emissioner av optionslån under ett halvt år inget hinder mot förslaget. Det bör i sammanhanget påpekas att utgivning av konvertibla skuldebrev som inte är förenade med optionsrätter liksom nyemissioner av aktier självfallet inte berörs av de nu föreslagna åtgärderna.

Mitt förslag kräver preciseringar i vissa hänseenden. Jag syftar då i första hand på hur gränsen skall dras mellan optionslån som alltjämt kommer att omfattas av nuvarande bestämmelser och lån som skall be- handlas enligt den föreSIagna provisoriska ordningen. Enligt min mening är det rimligt att redan påbörjade emissioner i sin helhet får behandlas. enligt nuvarande bestämmelser. De syften som skall tillgodoses genom bestäm- melsen uppnås om emiSSioner av optionslån som beslutas fr.o.m. denna dag omfattas av den föreslagna regeln. Jag föreslår därför att tidpunkten för beslut om en emission bör vara avgörande. Ett beslut om en emission av ett optionslån fattas enligt 5 kap. 3.5 aktiebolagslagen (l975: 1385). AL. av bolagsstämman. Enligt 5 kap. 8 & nämnda lag kan också emissionsbe- slutet fattas av bolagets styrelse under förutsättning att det i efterhand godkänns av stämman. Det avgörande för om ett optionslån bör omfattas av den här förordade bestämmelsen blir i'fall som avses i 5 kap. 3å AL dagen för stämmobeslut och i det fall som anges i 5. kap. 85 dagen för styrelsens beslut. I AL anvisas ytterligare en ordning för beslut om emis- sion, nämligen den att bolagsstämman bemyndigar styrelsen att besluta om en emission. 1 det fallet bör dagen för styrelsebeslutet vara avgörande för om ett lån skall omfattas av den nya bestämmelsen.

Vad jag hittills sagt tar sikte på optionslån i aktiebolagslagens mening. Som nämnts i avsnitt 2.1 har det förekommit utgivning av ett optionslån i vilket skuldebreven förenats med optionsrätter som avser köp av aktier som innehas av ett dotterbolag till de låntagande bolagen. Villkoren för det lånet- var utformade på sådant sätt att den tidigare beskrivna realisations- förlusteffekten uppkommer. Det är därför påkallat att även förluster på skuldebrev som utges i en sådan emission omfattas av avdragsförbudet för realisationsförluster.

Jag vill vidare göra ytterligare några påpekanden. Mitt förslag avser enbart realisationsvinstbeskattningen. Om ett skuldebrev utgör lagertill- gång i en rörelse påverkas inte behandlingen av eventuellt uppkommande förluster. Det är också att märka att förslaget omfattar även optionslån vars beståndsdelar utgörs av en optionsrätt jämte ett konvertibelt skulde- brev eller ett vinstandelsbevis. Förluster på konvertibla skuldebrev och vinstandelsbevis i övrigt berörs inte av förslaget. För fullständighetens skull vill jag också framhålla att mitt förslag. i fråga om skuldebrev som är förenade med en optionsrätt som endast kan avskiljas vid nyteckning av aktier, innebär att avdrag inte skall medges för en förlust som uppkommer vid avyttring av skuldebrevet sedan optionsrätten utnyttjats.

Sammanfattningsvis innebär mitt förslag följande. Förlust på ett op-

• Sida 9
•  Original

Prop. l984/85: 97 9

tionsskuldebrev är inte avdragsgill om beslut om utgivningen av options- lånet fattas av bolagsstämman eller i förekommande fall av bolagets styrel- se efter den 5 december 1984. Avdrag medges inte heller för förlust som uppkommit vid avyttring av ett skuldebrev som utgivits gemensamt med en eller flera optionsrätter som avser köp av aktier om beålut om uppta- gande av länet fattats efter nämnda datum.

De av mig föreslagna nya bestämmelserna bör tas in i ett nytt sista stycke i punkt 4 av anvisningarna till 36 & KL.

Avslutningsvis vill jag framhålla att den föreslagna åtgärden inte innebär attjag tagit ställning till hur permanenta skatteregler för optionslånen skall - utformas. Efter remissbehandlingen av betänkandet Reavinst på options- lån återkommer jag med förslag till sådana bestämmelser. Genom mitt ställningstagande i den för dagen aktuella frågan har jag emellertid klar- gjort att det nuvarande rättsläget i fråga om emissionsprisets fördelning inte bör bestå i ett framtida system för beskattningen av optionslån.

3.3 Ikraftträdande, m. m.

Avsikten är att propositionen med förslaget skall överlämnas till riksda- gen senare denna dag. Detta innebär att de nya bestämmelserna inte kan "bli tillämpliga på avyttringar av skuldebrev som ägt rum före avlämnandet av propositionen. I fråga om försäljningar som sker under den tid riksdags- behandlingen pågår bör bestämmelserna inte heller bli tillämpliga om be— slut om emissionen har fattats före denna dag. Av vad jag tidigare anfört om bakgrunden till och syftet med förslaget följer att särskilda skäl där- emot föreligger att låta de nya reglerna gälla beträffande övriga överlå- telser under tiden för riksdagsbehandlingen. Riksdagen bör således med stöd av 2 kap. 10% andra stycket regeringsformen i en särskild övergångs- bestämmelse besluta att äldre bestämmelser endast tillämpas vid avyttring av ett skuldebrev om beslut om utgivning av skuldebrevet fattats av bolagsstämman eller bolagets styrelse före den 6 december l984.

4. Upprättat lagförslag

I enlighet med det anförda liar inom finansdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (l928: 370).

Den föreslagna lagändringen är av så enkel beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. I

5. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget.

• Sida 10
•  Original

Prop. l984/85: 97 10 6 Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredra- ganden lagt fram.

• Sida 11
•  Original