om ändring i lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m.m.
Regeringens proposition ÄN
1985/86: 35 ST
om ändring i lagen (1976: 666) om påföljder Prop och ingripanden vid olovligt byggande m. m. 1985/86: 35
Regeringen föreslär riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 17 oktober 1985.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Hans Gustafsson
Propositionens huvudsakliga innehåll
Lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m. m. innehåller bestämmelser om bl. a. skyldighet att betala vissa avgifter vid överträdelser av byggnadslagen (1947:385) och byggnadsstadgan (1959: 612). I propositionen läggs fram förslag till justeringar i avgiftssystemet. Förslagen, som innebär bl.a. att det öppnas större möjligheter att
jämka eller efterge vissa avgifter, stämmer i sak överens med motsvarande
förslag i prop. 1985/86: I om ny plan- och bygglag. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den I januari 1986.
I Riksdagen 1985/86.1 saml. Nr 35
Lag om ändring i lagen (1976: 666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m. m.
Härigenom föreskrivs att 4, 5. 7 och 8§§ lagen 11976: 666) om påföljder
och ingripanden vid olovligt byggande m. m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande Iydelse Föreslagen Iydelse
Vidtages åtgärd, till vilken erfordras byggnadslov, utan att sådant lov föreligger, skall byggnadsavgift utgå.
Byggnadsavgift bestämmes till Byggnadsavgift bestämmes till belopp motsvarande fyra gånger belopp motsvarande fyra gånger
den avgift som enligt taxa, fast- den avgift som enligt taxa, fast-
ställd med stöd av 8§ byggnads- ställd med stöd av 88 byggnads-
stadgan (1959:612), skulle ha er- stadgan (1959:612), skulle ha crlagts om byggnadslov till en mot- lagts om byggnadslov till en mot-
svarande åtgärd hade meddelats, svarande åtgärd hade meddelats, dock till minst 500 kronor. Vid be- dock till minst 500 kronor. Vid bestämmande av byggnadsavgift på stämmande av byggnadsavgift på grundval av taxa skall hänsyn ej ta- grundval av taxa skall hänsyn cj tagas ull sådan höjning eller sänkning gas till sådan höjning eller sänkning
av normalbeloppet som enligt taxan av normalbeloppet som enligt taxan
föranledes av omständigheterna i föranledes av omständigheterna i
det särskilda fallet och ej heller till det särskilda fallet och ej heller till
belopp som belöper på tillhandahål- belopp som belöper på tillhandahål-
lande av nybyggnadskarta, utstak- lande av nybyggnadskarta, utstakning eller lägeskontroll av byggnad ning eller lägeskontroll av byggnad
eller annan mätningsteknisk åtgärd eller annan mätningsteknisk åtgärd.
eller på framställning av fotonega- Är överträdelsen ringa, får byggtiv eller bildkort. nadsavgiften bestämmas till ett
lägre belopp än som följer av andra
stycket eller helt efterges.
Byggnadsavgift utgår ej om
1. det utförda rättas innan fråga 1. rättelse sker innan fråga om
om påföljd eller ingripande enligt påföljd eller ingripande enligt denna denna lag upptages vid sammanträ- lag tas upp till överläggning vid
de med byggnadsnämnden eller sammanträde med byggnadsnämn-
den eller
2. åtgärden avser rivning av byggnad och rivningen har
a) företagits med stöd av lag eller annan författning eller annars varit nödvändig för att avvärja eller begränsa omfattande skada på annan egendom eller
b) företagits därför att byggnaden till väsentlig del hade skadats genom eldsvåda eller annan liknande händelse.
[Ae
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 35
73! I fall som avses i 4 § första stycket utgår förutom byggnadsavgift en tilläggsavgift om åtgärden innebär att
1. helt ny byggnad uppföres,
2. befintlig byggnad till- eller påbygges,
3. byggnad inredes helt eller delvis till väsentligen annat ändamål än det till vilket byggnaden förut har varit använd,
4. byggnad eller del av byggnad tages i anspråk för väsentligen annat
ändamål än det till vilket byggnaden förut har varit använd eller som finnes angivet på godkänd ritning eller
5. byggnad rives.
Tilläggsavgift utgår ej i fall som avses i 5 §. Avgift utgår ej heller om åtgärden omfattar utrymme som ej överstiger tio kvadratmeter.
Tilläggsavgift utgår med belopp som motsvarar 500 kronor för varje kvadratmeter bruttoarea som åtgärden har omfattat. När bruttoarean be-
räknas skall tio kvadratmeter räknas av.
Har föreläggande om rättelse en- Avgiften får bestämmas till ett ligt 15 § meddelats eller har det ut- lägre belopp än som följer av tredje förda rättats genom handräckning stycket eller helt efterges, om föreeller på annat sätt eller föreligger läggande om rättelse har meddeannars särskilda skäl, får avgiften lats enligt 15§, om rättelse har bestämmas till lägre belopp än som skett genom handräckning eller på
följer av tredje stycket eller helt ef- annat sätt eller om det annars finns terges. särskilda skäl.
8§
Fråga om byggnadsavgift och särskild avgift prövas av byggnadsnämnden.
Finner byggnadsnämnden = att
förutsättningar föreligger att ta ut
tilläggsavgift på grund av bestäm-
melserna i 7§ första och andra
styckena, skall nämnden anmäla
förhållandet till allmän åklagare.
Fråga om tilläggsavgift prövas av Frågor om tilläggsavgift prövas allmän domstol på talan av allmän av allmän domstol på talan av åkla-
åklagare. Talan får väckas endast garen. Talan får väckas endast om
om byggnadsnämnden har begärt byggnadsnämnden har gjort anmä-
det. I fråga om sådan talan tilläm- lan enligt andra stycket. I fråga om pas bestämmelserna i rättegångs- sådan talan tillämpas bestämmelbalken om åtal för brott, på vilket ej serna i rättegångsbalken om åtal för kan följa svårare straff än böter, brott, på vilket inte kan följa svåra-
och om kvarstad i brottmål. re straff än böter, och om kvarstad i
brottmål.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.
! Senaste lydelse 1979: 903.
? Senaste lydelse 1981: 865.
it Riksdagen 19851/86. I saml. Nr 35
Bostadsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 oktober 1985
Närvarande: statsrådet I. Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Bodström,
Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg,
Wickbom, Johansson
Föredragande: statsrådet Gustafsson
Proposition om ändring i lagen (1976: 666)
om påföljder och ingripanden vid olovligt
byggande m. m.
1¶Inledning
Lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande
m. m. (påföljdslagen) innehåller bestämmelser om bl. a. avgifter, handräck-
ning och föreläggande vid överträdelser av byggnadslagen (1947: 385) och
byggnadsstadgan (1959: 612).
De olika avgifter som kan tas ut är byggnadsavgift, särskild avgift och tilläggsavgift.
I prop. 1985/86:1 har regeringen lagt fram förslag om cn ny plan- och bygglag (PBL) som skall ersätta bl.a. byggnadslagen, byggnadsstadgan och påföljdslagen. Förslaget, som har granskats av lagrådet, innebär såvitt avser avgiftsbestämmelserna i påföljdslagen bl. a. att det öppnas större möjligheter än i
dag att jämka eller efterge vissa avgifter. PBL föreslås träda i kraft den l januari 1987.
Under vintern 1984. då lagrådets granskning av PBL-förslaget pågick,
behandlade bostadsutskottet (BoU 1983/84: 14) en motion 1983 (fp) med
förslag till ändring av påföljdslagen. Motionären föreslog att byggnads-
nämnden — i enlighet med vad som föreslagits i lagrådsremissen om PBL
— skulle få möjlighet att underlåta att påföra byggnadsavgift om överträ-
delsen är ringa. Bostadsutskottet fann att en bred enighet torde råda om att
påföljdslagen bör modifieras i vissa avseenden och uttalade bl. a. att det
enligt utskottets uppfattning fanns skäl att genomföra den i motionen förordade lagändringen när lagrådets granskning av PBL-remissen avslutats och när regeringens överväganden med anledning därav gjorts såvitt
avsåg den aktualiserade frågan. Utskottet hemställde att riksdagen som sin
mening skulle ge regeringen till känna vad utskottet anfört om ändring i
påtöljdslagen. Riksdagen biföll utskottets hemställan (rskr 170). Jag vill nu ta upp bl.a. den av riksdagen aktualiserade ändringen i påaföljdslagen.
[ND .1 Justeringar i avgiftssystemet
Mitt förslag: Vissa av de justeringar i påföljdslagens avgiftssystem
som finns i förslaget till ny plan- och bygglag (PBL) genomförs redan
nu i påföljdslagen.
Skälen för mitt förslag: I skilda sammanhang har påpekats att påföljdslagen är alltför onvanserad och ”stelbent”. Till största delen beror detta på
avgiftssystemets utformning. I propositionen om PBL har därför föreslagits sådana ändringar i avgiftssystemet att en mer nyanserad tillämpning av avgiftsbestämmelserna blir möjlig.
Jag delar den uppfattning som har kommit till uttryck i bostadsutskottets nyss nämnda betänkande och anser alltså att vissa av de ändringar t
avgiftssystemet som har föreslagits i propositionen om PBL bör genomfö-
ras snarast möjligt genom att påföljdslagen ändras. Samtidigt bör även vissa andra förtydligande justeringar göras i lagen. Jag återkommer till dessa i specialmotiveringen.
Jag vill i detta sammanhang nämna att lagrådet vid sin granskning av PBL-förslaget inte framförde några erinringar i sak i de frågor som jag nu tar upp (prop. 1985/86:1, Bil. s. 309-311).
2.2¶Byggnadsavgift
Mitt förslag: Byggnadsnämnden får möjlighet att sätta ned celler
efterge byggnadsavgiften, om överträdelsen är ringa.
Skälen för mitt förslag: Byggnadsavgift tas ut när någon utan lov vidtar
en åtgärd, som kräver byggnadslov (4§ påföljdslagen). Den tas i dag ut med ett belopp som motsvarar fyra gånger den avgift som enligt kommunens byggnadslovstaxa skulle ha tagits ut. om byggnadslov hade sökts och
beviljats innan åtgärden utfördes. Minimibeloppet är 500 kr.
Avgiften kan nedsättas eller efterges, om det finns särskilda skäl för det. Den frågan prövas emellertid inte av byggnadsnämnden utan av länsstyrel-
sen (118 påföljdslagen). Den som har gjort sig skyldig till olovligt byggande kan undgå avgiftsskyldighet om han tar bort eller på annat sätt rättar det olovligt utförda, innan frågan om avgift eller ingripande i form av föreläggande eller handräckning tas upp vid sammanträde med byggnadsnämnden (5 § påföljdsla-
gen). BI. a. PBL-utredningen har i sitt betänkande (SOU 1979: 66) Ny planoch bygglag (s.504 och 505) påpekat att denna bestämmelse ibland får
konsekvenser som måste uppfattas som mycket byråkratiska. När det gäller t. ex. åtgärder av mindre omfattning — omfärgning av fasader, re-
klamskyltar, plank, fasadförändringar, mindre tillbyggnader o. d. — händer
det att den byggande efter diskussion med någon tjänsteman hos nämnden
får ett muntligt besked att något hinder mot lov inte föreligger. Ibland
Prop. 1985/86: 35 missförstås ett sådant besked och åtgärden vidtas innan byggnadslov har
meddelats. För att undvika byggnadsavgift måste då den byggande undan-
röja åtgärden före byggnadsnämndens sammanträde. Dagen efter — då
byggnadslovet har beviljats — kan dock åtgärden åter vidtas.
En ordning som den nu beskrivna måste givetvis uppfattas som onödigt
byråkratisk. Innan jag går närmare in på det förslag som jag avser att lägga
fram, vill jag emellertid något beröra handläggningen av ärenden som rör
mindre åtgärder. Enligt 3 kap. 123 andra stycket kommunallagen och 3§
andra stycket byggnadsstadgan kan byggnadsnämnden i dag ge bl. a. tjäns-
temän hos nämnden bemyndigande att på nämndens vägnar besluta i en
viss grupp av ärenden. Motsvarande möjligheter finns enligt PBL-förslaget (11 kap. 38). Bl.a. de åtgärder av mindre omfattning sor PBL-utredningen
pekade på förefaller vara av den beskaffenheten att det normalt saknas
anledning att lägga prövningen på nämnden. Om prövningen i stället anförtros någon lämplig tjänsteman, kan byggnadslovet lämnas så snart ansökningshandlingarna är kompletta. Situationer som den nyss beskrivna bör därmed i stor utsträckning kunna undvikas. Jag vill också erinra om möjligheten att i enklare ärenden göra muntlig ansökan om lov (55§ 1 mom. byggnadsstadgan). Även denna möjlighet finns enligt PBL-förslaget (8 kap. 195).
Enligt min mening kan alltså byggnadsnämnden redan i dag genom
förenkling av handläggningsrutinerna råda bot på en del av det som uppfattas som krångligt och byråkratiskt med påföljdslagen. Om man skall få en
ändamålsenlig ordning, är det emellertid nödvändigt att — som har föreslagits'i propositionen om PBL — ge byggnadsnämnden möjlighet att avstå från att ta ut byggnadsavgift för överträdelser som är bagatellartade eller kan jämställas med ordningsförseelser.
Mot en sådan lösning kan invändas att den i viss mån avviker från en av principerna bakom påföljdslagen. Av förarbetena till lagen (prop. 1975/76: 164) framgår nämligen att en förutsättning för att beslutanderätten i fråga om byggnadsavgiften då skulle kunna läggas på byggnadsnämn-
derna var att det skulle vara enkelt både att konstatera om skyldighet att
betala avgift föreligger och att bestämma avgiftens storlek i det enskilda
fallet. Departementschefen framhöll bl. a. (s. 41) att det inte borde anförtros en politiskt sammansatt nämnd att på skönsmässiga grunder ålägga enskilda att betala avgifter av så betydande storlek som det kan bli fråga om vid tillämpning av påföljdslagen. Av den anledningen lades prövningen
av frågor om nedsättning och eftergift av byggnadsavgift på länsstyrelsen. Ett avsteg från den principen gjordes dock i och med att byggnadsnämnden
fick möjlighet att avstå från att ta ut särskild avgift för överträdelser som
kan anses som ringa.
Som jag framhöll i mitt anförande till propositionen om PBL finns det
inte anledning att hysa några betänkligheter mot att nu göra ytterligare ett avsteg från principen att byggnadsnämnden inte skall kunna anlägga
skönsmässiga bedömningar i avgiftsärenden. Den vidgning av nämndens befogenheter när det gäller byggnadsavgiften som har genomförts i PBL-förslaget, medger en tillämpning av påföljdssystemet så att onödig byråkrati kan undvikas. Jag kan inte heller se några risker från rättssäkerhetssynpunkt med mitt förslag.
I överensstämmelse med PBL-förslaget förordar jag alltså att 48 på- Prop. 1985/86: 35 följdslagen ändras så att byggnadsnämnden får befogenhet att nedsätta eller efterge byggnadsavgften, om överträdelsen är ringa.
Jag vill slutligen erinra om att någon ändring inte föreslås i fråga om
länsstyrelsens rätt att. om byggnadsnämndens beslut överklagas, sätta ned eller efterge byggnadsavgift (11 § påföljdslagen).
2.3¶Tilläggsavgift
Mitt förslag: Tilläggsavgiften, som prövas av domstol, skall kunna jämkas eller efterges, bl.a. i fråga om överträdelser som är att betrakta som ordningsförseelser.
Skälen för mitt förslag: Tilläggsavgift skall tillsammans med byggnadsavgift tas ut vid vissa angivna former av olovligt byggande som anses särskilt angelägna att motverka (7§ påföljdslagen), nämligen när det olovliga byg-
gandet består i att
1. en helt ny byggnad uppförs,
2. en befintlig byggnad till- eller påbyggs, 3. en byggnad inreds helt eller delvis till väsentligen annat ändamål än
det till vilket byggnaden förut har varit använd,
4. en byggnad eller en del av en byggnad tas i anspråk för väsentligen
annat ändamål än det till vilket byggnaden förut har varit använd eller som
finns angivet på godkänd ritning eller 5. en byggnad rivs.
Tilläggsavgiften är i dag 500 kr. för varje kvadratmeter bruttoarea som åtgärden har omfattat. När bruttoarean beräknas skall dock 10 kvadratme-
ter frånräknas. Frågan om tilläggsavgift i ett visst fall skall tas ut prövas av allmän domstol på talan av allmän åklagare. I fråga om sådan talan skall bestämmelserna i rättegångsbalken om åtal för brott. på vilket inte kan
följa svårare straff än böter och om kvarstad i brottmål, tillämpas (8§ påföljdslagen).
Domstolen kan enligt 7§ fjärde stycket påföljdslagen nedsätta eller ef-
terge tilläggsavgiften bl. a. om det olovligt utförda rättas. Nedsättning eller
eftergift kan också ske om det annars finns särskilda skäl. Av förarbetena till lagen (prop. 1975/76: 164 s. 33) framgår dock att denna möjlighet skall komma till användning främst i bagatellfall, men även i fråga om överträ-
delser som kan anses vara ursäktliga, t.ex. att den byggande fått ett felaktigt besked att byggnadslov för åtgärden inte behövs (s. 23). Det har
emellertid visat sig att bestämmelsen har tillämpats mycket olika av dom-
stolarna.
Bestämmelserna om tilläggsavgift gäller åtgärder som kan skilja sig
mycket åt sinsemellan. Ofta rör det sig om former av olovligt byggande
som från samhällets synpunkt är helt oacceptabla, och där det utförda därför bör undanröjas. I andra fall kan det gälla åtgärder som vid en förhandsprövning inte skulle ha godtagits men som av olika skäl, t.ex.
Prop. 1985/86: 35 hänsyn till samhällsekonomiska och sociala intressen. måste accepteras i efterhand. Jag vill understryka att jämkning i dessa fall skall vara en undantagsföreteelse.
I många fall innebär emellertid överträdelsen att den byggande inte söker byggnadslov till en i och för sig helt acceptabel byggnadsåtgärd. Det kan t.ex. vara fråga om en åtgärd som är förutsatt eller medgiven i en plan e.d. En vanlig situation är också att den byggande ger in en ansökan om lov och att han, efter att ha fått besked att han kan påräkna lov, på grund av missförstånd e. d. påbörjar åtgärden innan lovet har meddelats. I fall av detta slag är den byggandes underlåtenhet att invänta att byggnadslov lämnas vanligtvis att betrakta som en ordningsförseelse. Om tilläggsavgift skall tas ut i sådana fall är en fråga som i rättspraxis i dag bedöms mycket olika. Detta är otillfredsställande, särskilt med tanke på att tilläggsavgiften kan uppgå till avsevärda belopp.
För egen del finner jag det rimligt att tilläggsavgiften allt efter omständigheterna jämkas eller efterges i fall som de nyss nämnda, dvs. i fråga om åtgärder som är att betrakta som ordningsförseelser. För att en sådan bedömning lättare skall kunna göras av domstolen kan det vara ändamålsenligt att byggnadsnämnden i sin anmälan till åklagaren uttalar sig särskilt i den frågan. Att byggnadsavgiften har nedsatts eller helt eftergetts kan givetvis vara ett skäl för domstolen att också nedsätta eller helt efterge tilläggsavgiften.
3¶Upprättat lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom bostadsdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1976: 666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m. m.
Förslaget stämmer överens med motsvarande delar i det av lagrådet granskade PBL-förslaget. Lagrådets hörande i detta ärende skulle därför sakna betydelse.
4¶Specialmotivering
4§ Paragrafen har i PBL-förslaget sin motsvarighet i 10 kap. 45§.
Bland de kostnader som enligt andra stycket f.n. inte skall beaktas när byggnadsavgiften bestäms är kostnader för framställning av fotonegativ och bildkort. Dessa kostnader ingår numera i det s.k. grundbeloppet enligt Svenska kommunförbundets normalförslag till byggnadslovstaxa och de framräknas alltså inte längre särskilt. Bi. a. på grund härav finns det enligt min mening inte längre anledning att behålla bestämmelsen att dessa kostnader skall frånräknas när byggnadsavgiften bestäms. Andra stycket har utformats i enlighet härmed.
1 ett nytt tredje stvcke har föreskrivits att byggnadsavgiften får bestäm- Prop. 1985/86: 35 mas till ett lägre belopp än som följer av andra stycket eller helt efterges om överträdelsen är ringa. Beträffande motiven till bestämmelsen hänvisar jag till vad jag har anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2).
5§ Paragrafen motsvarar 10 kap. 5§ i PBL-förslaget.
För att rättelse skall medföra avgiftsbefrielse krävs i dag att den sker innan fråga om påföljd eler ingripande tas upp vid sammanträde med byggnadsnämnden. Har nämnden vid sammanträdet diskuterat om det byggda kan tillåtas stå kvar eller inte, medför rättelse som sker därefter inte avgiftsbefrielse. Något krav på att frågan om påföljd eller ingripande skall ha avgjorts vid sammanträdet uppställs således inte (prop. 1975/76: 164 s. 67, 284 och 285).
PBL-utredningen har påpekat att det i den praktiska tillämpningen har uppfattats som oklart huruvida en sådan anmälan om ett s.k. svartbygge som bara föranleder en bordläggning utan att frågan om påföljd tas upp till sakdiskussion, skall avskära från möjligheten att genom rättelse åstadkomma avgiftsbefrielse. Utredningen konstaterar att det inte torde vara avsett att ett sådant bordläggningsbeslut skall medföra att rättelse som sker därefter inte skall medföra avgiftsbefrielse. Eftersom tveksamhet har ansetts föreligga på denna punkt, har utredningen föreslagit att ett förtydligande görs genom att ordet ”upptages” ersätts med orden ”tas upp till överläggning”. Hovrätten för Nedre Norrland har avstyrkt en sådan ändring därför att den kan leda till godtycke och skönsmässiga bedömningar (se SOU 1982:9, s. 614). Som jag framhöll i mitt anförande till propositionen om PBL finns det enligt min mening inte anledning att hysa sådana farhågor som hovrätten har gett uttryck för. Jag ansluter mig alltså till utredningens förslag och anser att förtydligandet bör göras även i påföljdslagen. Paragrafen har utformats i enlighet härmed.
För att det klarare skall framgå att paragrafen avser även det fallet att en olovlig användning av en byggnad eller byggnadsdel upphör har orden ”det utförda rättas” bytts ut mot ”rättelse sker”. Motsvarande justering finns även i PBL-förslaget (s. 771).
78 I PBL-förslaget motsvarar paragrafen 10 kap. 7§.
Av samma skäl som har anförts i specialmotiveringen till 5§ har i det fjärde stycket orden ”har det utförda rättats” bytts ut mot ””om rättelse har skett”.
Beträffande möjligheterna att med stöd av fjärde stycket sätta ned eller helt efterge tilläggsavgift vill jag hänvisa till vad jag anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3). Att endast domstol har en sådan rätt framgår av 88 påföljdslagen.
88 I PBL-förslaget motsvarar paragrafen 10 kap. 8§.
I 10 kap. 8§ PBL har på förslag av lagrådet tagits in en bestämmelse om skyldighet för byggnadsnämnden att till åklagaren anmäla överträdelser som kan föranleda tilläggsavgift. Byggnadsnämndens obligatoriska anmälningsskyldighet framgår f.n. inte tydligt i påföljdslagen, vilket har vållat tillämpningssvårigheter. I klargörande syfte har därför den av lagrådet föreslagna bestämmelsen tagits in 1 8§ som ett nytt andra stycke. Angående den närmare motiveringen till bestämmelsen vill jag hänvisa till följande uttalande av lagrådet.
Av förarbetena till påföljdslagen framgår att, när fråga uppstår om att göra anmälan till åklagaren om uttagande av tilläggsavgift, byggnadsnämnden inte får göra någon egen bedömning av möjligheten till eftergift av avgiften. Finner alltså byggnadsnämnden att förutsättningar föreligger att ta ut tilläggsavgift på grund av bestämmelserna i 7§ första och andra styckena har nämnden en obligatorisk anmälningsskyldighet. Detta förhållande framgår emellertid inte tydligt av lagtexten, något som har vållat tillämpningssvårigheter (se JO: s ämbetsberättelse 1984/85 s. 358). Lagrådet föreslår därför ett nytt andra stycke i förevarande paragraf varav framgår att byggnadsnämnden inte får göra någon diskretionär prövning av frågan om en överträdelse skall rapporteras till åklagaren. Det sagda innebär att lagrådet instämmer i departementschefens uttalande att anledning ej finns till ändring i dagens ordning. Detta ställningstagande är nämligen en naturlig följd av att tilläggsavgift skall prövas inte av byggnadsnämnden utan av allmän domstol. En politiskt sammansatt nämnd som byggnadsnämnden har nämligen ansetts ej (se prop. 1975/76: 164 s.278f) böra få efter skönsmässig bedömning ålägga enskild betydande avgifter. Det bör då inte heller ankomma på byggnadsnämnden att ta ställning till om skäl för eftergift föreligger.
Som jag har framhållit i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3) kan det dock vara ändamålsenligt att byggnadsnämnden i sin anmälan till åklagaren uttalar sig i frågan om åtgärden enligt nämndens bedömning kan betraktas som en ordningsförseelse. Inte minst processekonomiska skäl talar för detta, I åklagarens uppgifter ingår bl. a. att bedöma om talan skall väckas. På talan av åklagaren ankommer det sedan på domstolen att pröva frågan om tilläggsavgift.
Ikraftträdande m.m. I enlighet med vad jag har anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.1) bör de föreslagna ändringarna genomföras snarast möjligt. Jag föreslår därför att ändringarna skall träda i kraft den I januari 1986.
Vad som föreslås i fråga om möjligheterna att sätta ned eller efterge byggnadsavgift och tilläggsavgift bör tillämpas också på överträdelser som har begåtts före ikraftträdandet och som ännu inte är slutligt avgjorda. Några övergångsbestämmelser härom behövs inte, eftersom en sådan tillämpning i sak stämmer överens med vad som allmänt gäller /jfr 5 § andra 10 stycket lagen (1964: 163) om införande av brottsbalken/.
5 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget till lag om ändring i lagen (1976: 666)
om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m. m.
6 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan-
den har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985