Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att fyra lagar skall upphävas. De gäller civila tjänsteinnehävares rätt till pension, rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid vissa affärsverk, kvinnors behörighet att inneha statstjänst eller annat allmänt uppdrag samt skyldighet för kommuner att bidra till pensionskostnader för personal som övergått till statstjänst.

Förslaget utgör ett led i det pågående arbetet med regelförenkling. Enligt propositionen skall de fyra lagarna upphöra att gälla vid utgången av år 1985.

1 Riksdagen 1985/86. ] mm!. Nr 39

• Sida 2
•  Original

Prop. BSS/86:39 Förslag till

Lag om upphävande av fyra lagar på det statliga arbetsgivarområdet

Härigenom föreskrivs att följande lagar skall upphöra att gälla vid ut— gången av är l985. nämligen

]. lagen (l907185 5. l) angående civila tjänstinnehavares rätt till pen— Sten.

2. lagen (1.920: 254) angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjäns- temän vid postverket, telegrafverket, statensjärnvägar och statens vatten- fallsverk,

3. lagen (l945:423) om kvinnas behörighet att innehava statstjänst eller annat allmänt uppdrag,

4. lagen (1966: 681) om skyldighet för kommun att bidraga till pensions» kostnad för personal som övergått till statstjänst.

LJ

• Sida 3
•  Original

1. Inledning

Efter samråd med statsrådet Johansson tar jag i detta ärende upp frågan om att avskaffa viss äldre lagstiftning på det statliga arbetsgivarområdet.

2. Föredraganden

Mitt förslag: Fyra lagar. som inte längre behövs, bör upphävas.

Skälen för mitt förslag: Inom regeringskansliet pågår sedan en tid ett arbete med att område för område göra reglerna i samhället färre och enklare. Arbetet har delvis presenterats i regeringens skrivelse om den offentliga sektorns förnyelse (skr l984/85: 202 s. 29, 32, 59, FiU 35, rskr 407).

Som ett led i detta arbete har inom civildepartementet per den ] septem- ber 1985 upprättats en förteckning på 345 lagar och andra författningar som rör ämnesområdena central statsförvaltning och offentliga anställningar. Redan en första mer systematisk genomgång av dessa författningar —' främst sådana som har meddelats år 1969 eller tidigare —— har gett vid handen att en lång rad av dem kan avvaras, därför att de har spelat ut sin roll. Det gäller inte minst ett stort antal pensionsförfattningar.

Regeringen har därför tidigare denna dag på min föredragning, som också skett efter samråd med statsrådet Johansson. upphävt 75 författning- ar som har beslutats av regeringen eller av myndigheter under regeringen (SFS 1985: 814). Det utgör den mest omfattande rensningen i Svensk författningssamling sedan år 1973.

Avsikten är för civildepartementets del att fortsätta regelförenklingsar- betet närmast med en förnyad genomgång av återstående regeringsförfatt- ningar både inom området central statsförvaltning och inom området of- fentliga anställningar. Parallellt med detta departementsarbete har den av mig nyligen tillsatta verksförordningsutredningen (C l985:02) börjat full-

• Sida 4
•  Original

Prop. 1985/86: 39 göra sitt uppdrag (Dir 1985: 34"). Arbetet samordnas också med den på— gående översynen av myndigheternas föreskrifter och allmänna råd (jfr skr 1984/85: 202 s. 30).

Bland de författningar som enligt det nyss sagda kan avvaras finns också fyra lagar. nämligen — lagen (1907z85 s. 1) angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

(ändrad senast 1943: 504). — lagen (1920: 254) angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänste- män vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vat- tenfallsverk (ändrad senast 1934: 382).

— lagen (1945z423) om kvinnas behörighet att innehava statstjänst eller annat allmänt uppdrag samt — lagen (l966:68l) om skyldighet för kommun att bidraga till pensions- kostnad för personal som övergått till statstjänst. 1907 och 1920 års lagar handlar om rätt till tjänstepension. Lagarna föregick nu gällande pensionsavtal. Sannolikheten att en pensionsfråga enligt lagarnas bestämmelser nu skulle kunna bli aktuell är så ytterst liten att den kan betraktas som obefintlig. Om något fall — mot all förmodan — skulle komma upp, får det prövas av regeringen. Dessa lagar fyller alltså inte längre någon uppgift.

1945 års lag innebär att kvinnor skall ha lika behörighet som män att efter förtjänst och skicklighet befordras till statlig tjänst eller annat allmänt uppdrag. Jämställdhetsaspekten beaktas numera i praxis i tjänstetillsätt- ningsärenden som en saklig grund enligt 11 kap. 9 & andra stycket rege- ringsformen (jfr Regeringens förordningsmotiv 1985: 3 s. 4). Såväl 2 kap. 16 % regeringsformen som lagen (1979: 1118") om jämställdhet mellan kvin- nor och män i arbetslivet (omtryckt 1980:412. ändrad senast 1985:216) innehåller förbud mot könsdiskriminering. Det statliga medbestämmande- avtalet (MBA-S') har år 1984 också kompletterats med bestämmelser om jämställdhet. I fråga om statliga uppdrag kan hänvisas till vad som sägs i 3å förordningen (1984: 803) om jämställdhet i statlig verksamhet. Jag erinrar för övrigt om att en sammanfattande redogörelse förjämställdhets- arbetet inom statsförvaltningen finns i prop. 1984/85: 219 (s. 28—38"). Slut- satsen blir att bestämmelserna i 1945 års lag kan slopas.

Enligt 1966 års lag skulle kommunen betala bidrag till pensionskostna- derna för personal som gått över från kommunal till statlig tjänst med anledning av att staten den 1 januari 1967 tog över ansvaret för vissa verksamhetsområden. Bidraget skulle betalas längst till utgången av år 1984. Lagen fyller därför inte någon uppgift.

3. Upprättat lagförslag

I enlighet med vadjag nu har anfört har inom civildepartementet upprättats ett förslag till lag om upphävande av fyra lagar på det statliga arbetsgivar- området.

• Sida 5
•  Original

4. Hemställan Prop. 1985./86: 39

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att anta lagförslaget.

% Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan- den lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

• Sida 6
•  Original