om kassettskatten
Regeringens proposition
Ås
PIE
1985/86: 57 vy
om kassettskatten
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 31 oktober 1985.
På regeringens vägnar
Olof Palme
Kjell-Olof Feldt
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås vissa förenklingar i fråga om kassettskatten. Den föreslås tas ut med ett fast belopp per band, oavsett speltid. Skatten föreslås bli 15 kr. per videokassettband och 1 kr. 50 öre per oinspelat ljudkassettband. Gränsen för skatteplikt, 30 minuters speltid, föreslås slopad. I övrigt föreslås ändringar beträffande definitionen av kassettband så att även byggsatser till kassettband klart blir skattepliktiga samt ändringar av registreringsbestämmelserna.
Ändringarna föreslås träda i kraft den I januari 1986.
Riksdagen 1985i86. I saml. Nr 57
Prop. 1985/86: 57 Förslag till Lag om ändring i lagen (1982: 691) om skatt på vissa kassettband
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband! dels att 3 § skall upphöra att gälla, dels att 2, 4, 5, 9 och H1 §§ skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§ Med videokassettband avses ett magnetband som är inbyggt i en kassett och som kan användas för upptagning av bilder avsedda att återges genom en teknik som i något skede utnyttjar elektriska signaler. Med ljudkassettband avses ett magnetband som är inbyggt i en kassett och som endast kan uppta ljud. Med oinspelade ljudkassettband jämställs inspelade ljudkassettband som med hänsyn till bandens eller kassetternas utförande, inspelningarnas art eller andra särskilda omständigheter uppenbarligen är avsedda att användas på samma sätt som oinspelade ljudkassettband. Med kassettband enligt första eller andra stycket avses även ett magnetband på en spole som avpassats för utt byggas in i en kas- Sett.
Kassettskatt tas ut för videokas- Kassettskatt tas ut för videokassettband med 25 öre per spelminut settband med 15 kronor per band och för ljudkassettband med 2 öre och för ljudkassettband med I kroper spelminut. na 50 öre per band.
Då ett skattepliktigt band införs Då ett skattepliktigt band införs till landet av någon som inte har till landet av någon som inte har blivit registrerad enligt 9 §, skall blivit registrerad enligt 9 § andra skatten erläggas till tullmyndighe- stycket, skall skatten erläggas till ten. I sådana fall gäller tullagen tullmyndigheten. I sådana fall gäller (1973:670) i fråga om skatten. tullagen (1973: 670) i fråga om skat- Dessutom gäller 9 kap. 4§ lagen ten. Dessutom gäller 9 kap. 4 § la- (1984: 151) om punktskatter och gen (1984:151) om punktskatter prisregleringsavgifter. och prisregleringsavgifter.
Riksskatteverket skall efter ansö- Riksskatteverket skall efter ansökan av den som avser att yrkesmäs- kan av den som yrkesmässigt gör sigt göra inspelningar eller kopie- inspelningar eller kopieringar på ringar på ljudkassettband registrera ljudkassettband registrera denna denna som skattskyldig. som skattskyldig.
! Lagen omtryckt 1984: 161.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 57
Riksskatteverket får efter ansö- Riksskatteverket får efter ansökan registrera som skattskyldig kan registrera som skattskyldig den även den som avser att yrkesmäs- som i större omfattning sigt i mer än ringa omfattning göra 1. yrkesmässigt gör inspelningar
inspelningar eller kopieringar på vi- eller kopieringar på videokassettdeokassettband. Detsamma gäller band,
den som avser att införa skatteplik- 2. inför skattepliktiga kassett-
tiga video- eller ljudkassettband till band till landet för yrkesmässig landet för yrkesmässig återförsälj- återförsäljning eller uthyrning.
ning eller uthyrning i mer än ringa
omfattning.
us I deklarationen får avdrag göras för skatt på sådana band
1. som har förts ut ur landet eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att användas där, 2. för vilka skattskyldighet tidi- 2. som har återtagits i samband gare enligt denna lag har inträtt, med återgång av köp, 3. som har återtagits i samband 3. för vilka i andra fall än som med återgång av köp, avses i I eller 2 skattskyldighet enligt denna lag tidigare har inträtt,
4. som har sålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten
hänför sig till bristande betalning från köparen, 5. för vilka sådan avgift som avses i ett den 2 mars 1982 träffat avtal meilan staten samt Sveriges Biografägareförbund, Folkets Husföreningar-
nas Riksorganisation, Föreningen Våra Gårdar, Sveriges Filmuthyrareförening u. p.a., Föreningen Sveriges Filmproducenter och föreningen IFPI-
VIDEO har erlagts till stiftelsen Svenska Filminstitutet.
Avdrag enligt första stycket 4 får göras med belopp som svarar mot så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av bandens försäljningspris. Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning åter lämnas för skatten på de band som betalningen avser.
Avdrag som avses i första stycket 5 får göras även om avgiften har erlagts efter redovisningsperiodens utgång men före den tidpunkt då deklarationen skall ha kommit in till beskattningsmyndigheten. I deklarationen skall även uppges I deklarationen skall även uppges
det antal skattepliktiga ljudkassett- det antal skattepliktiga ljudkassett-
band, med angivande av deras band, som den skattskyldige har speltid, som den skattskyldige har använt för sådan inspelning eller använt för sådan inspelning eller kopiering som sker yrkesmässigt. kopiering som sker yrkesmässigt.
1. Denna lag träder i kraft den I januari 1986. 2. Den som är registrerad vid utgången av år 1985 skall senast den 27 januari 1986 lämna uppgift till riksskatteverket om sitt lager av kassettband vid utgången av år 1985.
11 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 57
Prop. 1985/86: 57 Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1985
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson,
I .undkvist, Feldt, Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Görans-
son, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hul-
terström, Lindqvist
Föredragande: statsrådet Feldt
Proposition om kassettskatten
I Inledning
Enligt lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband tas skatt ut på inspelade eller oinspelade videokassettband och oinspelade ljudkassett-
band. Skatten infördes den 1 september 1982. Skatteutskottet uttalade därvid (SkU 1981/82:66) att skatten måste betraktas som ett provisorium
och att det var viktigt att den redan från början följdes upp. Så snart
tillräcklig erfarenhet vunnits av skatten borde den enligt utskottet bli föremål för en allsidig utvärdering. Därvid borde bl.a. skatteutfallet och
kostnaderna för uppbörd, administration och kontroll m.m. belysas och
även alternativa skatteformer på detta område bedömas.
Riksskatteverket, RSV, har i en skrivelse till regeringen anfört att förut-
sättningar nu föreligger för prövning av huruvida skäl finns för en fortsatt
kassettbandsbeskattning. RSV förordar i skrivelsen att skatten avskaffas. I andra hand har RSV föreslagit vissa förenklingar av tagen. Skrivelsen har remissbehandlats.
Jag tar i det följande upp de av RSV väckta frågorna om kassettskatten.
2 Gällande bestämmelser
Kassettskatt skall betalas vid omsättning eller uthyrning inom landet eller vid införsel till landet av inspelade eller oinspelade videokassettband och oinspelade ljudkassettband (1 §). Skatten beräknas efter bandens möjliga speltid (4 §). Band med en speltid om högst 30 minuter är dock undantagna från beskattningen (3 §).
Skatten är för videokassettband 25 öre per spelminut och för ljudkassett-
band 2 öre per spelminut (4 §).
Skatten tas bara ut för magnetband. En ytterligare förutsättning är att
bandet är inbyggt i en kassett (2 §). Detta innebär bl. a. att någon skatt inte tas ut på magnetband på öppna spolar, rullband.
Skattskyldig till kassettskatt är den som yrkesmässigt inom landet till- Prop. 1985/86: 57
verkar kassettband (6 § 1). En sådan tillverkare skall vara registrerad hos
RSV som skattskyldig (8 §). Efter ansökan kan även den som yrkesmässigt
" avser att göra inspelningar eller kopieringar på video- eller ljudkassettband
registreras som skattskyldig (9 § första stycket). För att sådan registrering skall kunna ske ifråga om videokassettband ställs kravet att verksamheten skall vara av mer än ringa omfattning. Slutligen kan den som i mer än ringa omfattning avser att införa skattepliktiga video- eller ljudkassettband till
landet för yrkesmässig återförsäljning eller uthyrning registreras (9 § andra
stycket).
Den som är registrerad till kassettskatt kan importera eller annars förvärva band utan att då erlägga skatten. Skattskyldigheten för sådana band
inträder först när banden levereras till en köpare som inte är registrerad
eller när banden första gången hyrs ut eller tas ut ur rörelsen (7 §). Om
skattepliktiga band införs till landet av någon som inte är registrerad
erläggs skatten till tullmyndigheten (5 §). Den som är registrerad betalar in
skatten till RSV enligt deklaration, som skall avse tvåmånadersperioder (10 §).
För den som är registrerad gäller särskilda regler om rätt till avdrag i
deklarationen. Dessa är i huvudsak av samma slag som inom punktskat-
teområdet i övrigt (11 § första stycket 1-4): En särskild avdragsbestämmelse (11 § första stycket 5) gäller emellertid för band för vilka särskild avgift erlagts till stiftelsen Svenska Filminstitutet enligt ett avtal som den 2
mars 1982 träffats mellan staten och företrädare för film- och videobranschen. Enligt avtalet, 1982 års film- och videoavtal, skall videogramuthyrare erlägga avgift till filminstitutet med 40 kr. för långfilm och med 24 kr.
för kortfilm. Avtalet finns intaget i prop. 1981/82: 111. Den särskilda avdragsmöjligheten innebär att kassettskatt inte behöver erläggas för band som avgiftsbelagts. Om avgift enligt film- och videoavtalet har betalats av
någon som inte är skattskyldig, och som således inte kan göra avdrag i
deklaration för kassettskatt, utgår särskild kompensation som utbetalas av
RSV efter ansökan (13—18 §§).
3 Riksskatteverkets skrivelse
Enligt RSV:s skrivelse har inkomsterna av kassettskatten för budgetåret
1982/83 (10 månader) varit 15 mkr. och för budgetåret 1983/84 32,5 mkr. Antalet hos RSV registrerade skattskyldiga är 120. RSV:s kostnader för administrationen av skatten uppgår till 600 000 kr per år. RSV:s erfarenheter av kassettskatten uppges i väsentliga hänseenden vara negativa. Skat-
ten är svårhanterlig och utsätts vidare för kvalificerade skatteundandragande åtgärder som i sin tur medför konkurrenssnedvridningar inom bran-
schen.
Administrativa problem med kassettskatten
Enligt skrivelsen har utvecklingen inom kassettområdet såväl beträffande apparaterna för in- och avspelning som själva kassettbanden lett till att det blivit alltmer komplicerat att beräkna skatten. Ett exempel på svårigheterna är att videosystemen utvecklats så att olika spelhastigheter kan användas för samma band. Det förekommer således at: band med en normal speltid om 130 minuter, som i vanliga fall skulle beskattas med 32 kr. 50 öre i kassettskatt, har en speltid om endast 20 minuter i vissa bandspelare. Bandet har då deklarerats som ett band med högst 30 minuters speltid och därigenom helt undgått beskattning. Även bortsett från dessa problem ger principen att räkna skatten efter spelminuter upphov till tillämpningssvårigheter. Bl. a. är det vid import tids- och arbetskrävande för tullmyndigheterna att få fram uppgifter om bandtyp och speltid. 30-minutersregeln har utnyttjats i skatteundandragande syfte så att även band med normala speltider vid import angetts vara 30-minutersband och därigenom undgått beskattning. Att uppgifter om speltid anges riktigt kan endast stickprovsvis kontrolleras. Även för de skattskyldiga innebär kravet att ange antalet spelminuter för banden en avsevärd administrativ omgång.
Administrativt betungande är enligt RSV bl. a. också den särskilda möjligheten att i deklaration göra avdrag för eller få kompensation för skatt på band för vilka avgift erlagts till Svenska Filminstitutet. Cirka 35 skattskyldiga är hos RSV registrerade som kopierare på videokassettband. De sammanlagt yrkade avdragen var för dessa 9,5 mkr under budgetåret 1983/84. Kontrollen av de skattskyldiga erbjuder enligt RSV särskilda svårigheter eftersom redovisningen ofta är bristfällig. Även ärendena om kompensation till icke skattskyldiga som erlagt avgift är enligt RSV mycket resurskrävande.
När det gäller registreringsbestämmelserna har RSV framhållit följande. Den som yrkesmässigt gör inspelningar eller kopieringar på ljudkassettband har rätt att vara registrerad oavsett verksamhetens omfattning. Den som gör samma sak med videokassettband måste göra det i mer än ringa omfattning för att få vara registrerad. Detsamma gäller den som inför skattepliktiga video- eller ljudkassettband för yrkesmässig återförsäljning eller uthyrning. Uttrycket ringa omfattning tillämpas, i enlighet med uttalande i förarbetena, så att det skall vara fråga om mer än 100 000 oinspelade ljudkassettband eller 25000 videokassettband. Dessa gränser motsvarar enligt RSV en skatt om ca 150000 kr. resp. 1 milj.kr. I fråga om andra punktskatter har RSV funnit att gränsen för registrering bör dras så att den skatt som skall betalas uppgår till minst 150000 kr.
Skatteundandragande
Enligt skrivelsen tillämpas flera sätt för att undgå beskattningen. Det vanligaste sättet torde vara smuggling. Främst rör det sig därvid om videokassettband, som på grund av skattens storlek är ett lönande smuggelobjekt. Skatteundandragande sker bl.a. också, som nämnts tidigare, genom att felaktiga uppgifter om bandens speltid lämnas vid importen.
Under hösten 1984 har i handeln utbjudits videoband till så låga priser att Prop. 1985/86: 57 det enligt RSV framstår som osannolikt att någon kassettskatt har erlagts för dem. RSV bedömer att en del av dessa band kan komma från lager som inköpts före kassettskattens införande, men att större delen dock måste misstänkas vara band för vilka skatt rätteligen bort redovisas.
I skrivelsen återges vidare uppgifter från Svenska Magnetbandinstitutet, som beräknat att under 1984 endast en tredjedel av de försålda videobanden beskattats. Av övriga band beräknas en tredjedel vara band som importerats av tillfälliga grossister före skattens ikraftträdande och den återstående tredjedelen insmugglade band. Antalet insmugglade band skulle enligt denna bedömning vara 600 000 för år 1984. Enligt RSV ger dessa siffror sannolikt en i stort sett riktig bild av de mycket besvärliga förhållanden som råder inom videobranschen.
RSV:s förslag
Mot bakgrund av den förhållandevis ringa skatteuppbörden och de avsevärda svårigheterna att kontrollera kassettskatten föreslår RSV att den avskaffas. Om skatten skall behållas måste enligt RSV bestämmelserna förenklas och utformas så att skatten inte blir att betrakta väsentligen som en form av frivillig avgift. RSV föreslår, om skatten behålls, att följande ändringar görs:
I. en styckeskatt införs med en enhetlig skattesats för videoband resp. ljudband och skattesatserna bestäms till sådana belopp att skälen för skatteundandragande avsevärt försvagas,
2. beskattning skall ske även om banden har en speltid om 30 minuter eller kortare,
3. även inspelade ljudkassettband beskattas,
4. definitionen av kassettband justeras så att även byggsatser till sådana band kan beskattas,
" enhetliga regler införs i fråga om förutsättningarna för registrering som skattskyldig,
6. avdragsbestämmelserna ändras så att skatteundandragande inte kan ske genom att skattskyldig exporterar och därefter ånyo importerar samma band, och
7. rätten att göra avdrag eller erhålla kompensation för skatt på band för vilka avgift erlagts till Svenska Filminstitutet slopas.
4 Remissinstanserna
Remissyttranden över RSV:s skrivelse har avgetts av generaltullstyrelsen, Föreningen IFPI-Video, Grammofonleverantörernas förening, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS), statens kulturråd, STIM, Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation (SAMPD, Svenska Filminstitutet, Svenska Magnetbandinstitutet och Svenska Musikerförbundet.
Prop. 1985/86: 57 De flesta av remissinstanserna tillstyrker att kassettskatten avskaffas. Generaltullstyrelsen anför att en mycket stor del av de band som nu säljs är
obeskattade, att skatten på grund av sin konstruktion och varans karaktär är mycket svårkontrollerad och att man måste räkna med att smugglingsbenägenheten kommer att kvarstå. Det är generaltullstyrelsens bestämda
uppfattning att skatten bör avskaffas. Svenska Magnetbandinstitutet anför
att skatten medfört stora skador för magnetbandbranschen och främjat
kriminell verksamhet. Institutet förordar att skatten avskaffas så snart som
möjligt.
Föreningen IFPI-Video, Grammofonleverantörernas förening, KLYS,
STIM, SAMI och Svenska Musikerförbundet anser också att kassettskat-
ten bör avskaffas, men att detta bör kopplas till att en upphovsrättslig avgift enligt ett förslag av upphovsrättsutredningen (SOU 1983: 63) genom-
förs. Statens kulturråd anser att behovet av kompensation för hemkopicringen kvarstår och framhåller att någon proposition på grundval av upp-
hovsrättsutredningens förslag ännu inte lämnats. Svenska Filminstitutet hänvisar till att 1982 års film- och videoavtal kan sägas upp om skatten avskaffas, att de avgifter som utgår till följd av avtalet ger filminstitutet [7—20 milj. kr. per år och att det från ett kulturpolitiskt perspektiv är
viktigt att videokassettskatten behålls och att inkomsterna från denna överförs till kulturområdet. Filminstitutet anser att det inte finns tillräckliga skäl för att avskaffa skatten på videokassettband.
5 Föredraganden
Den särskilda skatten på ljud- och videokassettband infördes den 1 sep-
tember 1982. Bakgrunden till skatten var den kraftigt ökade användningen av kassettbandspelare och videobandspelare och den ökning av privatkopieringen av band som följde av denna expansion. Privatkopieringen an-
sågs medföra förfång för rättighetshavare av olika slag genom att deras
verk och prestationer utnyttjades på ett sätt som inte varit avsett. Följder-
na av kopieringen bedömdes också kunna bli en minskning av utbudet av
musik på fonogram eller av film- och videoproduktion. Särskilt kunde detta gälla inspelningar som var osäkra från försäljningssynpunkt men
kulturpolitiskt angelägna. Utvecklingen ansågs också negativt kunna inverka på antalet arbetstillfällen för musiker och artister, bl.a. genom minskad efterfrågan på skivor och inspelade kassetter samt direkta fram-
föranden.
Skatten avsåg att bereda ekonomiskt utrymme för en kompensation av
dessa negativa verkningar av hemkopieringen. Kompensationen genomfördes dels genom direkt ekonomisk ersättning till grupper av rättighetsinnehavare, dels insatser av annat slag på bl. a. musik- och filmområdena.
I övrigt motiverades skatten av statsfinansiella skäl. Skatten beräknades för helt år ge intäkter om ca 35 milj. kr. för ljudkassettbanden och ca 100
milj. kr. för videokassettbanden. Dessa beräkningar gjordes dock med utgångspunkt bl. a. i en högre skattesats såvitt avser ljudkassettbanden.
Enligt min mening är det uppenbart att kassettskatten sådan den nu är Prop. 1985/86: 57
utformad inte fungerar väl. Inkomsterna från skatten är betydligt mindre än vad som beräknades när den infördes. För budgetåret 1984/85 var RSV:s uppbörd av kassettskatt 42,6 milj. kr. Tullverkets uppbörd var för samma period 7,0 milj. kr. Den låga uppbörden kan numera endast till
ringa del förklaras av att särskilt videokassetter hamstrades innan lagstiftningen trädde i kraft. Det förefaller i stället, mot bakgrund av de uppgifter
som tidigare redovisats, vara klart att här föreligger ett betydande skatteundandragande. Detta gäller dock i huvudsak videobanden. Skatteundandragandet leder enligt min mening till oacceptabla förhållanden. Inte
minst är det allvarligt att den seriösa handeln drabbas av en omöjlig
konkurrenssituation. Enligt min mening föreligger dock inte tillräckliga skäl för att helt slopa skatten. Däremot är det i hög grad angeläget att
skatten snarast förenklas. Detta bör enligt min mening ske genom att
skattenivån för videokassettbanden sänks och genom att skatten görs
oberoende av speltiden.
En enhetlig skattesats oavsett speltid undanröjer vissa praktiska tillämp-
nings- och kontrollproblem. I samband därmed och i samma syfte bör gränsen för skatteplikten, 30 minuters speltid, slopas. När det gäller skattenivån kan konstateras att skatten på ljudkassettband i förhållande till varans värde är väsentligt lägre än skatten på videokas-
settband. Några särskilda svårigheter med skatten på ljudkassettband har
inte angetts föreligga. Den nuvarande skattenivån för dessa bör behållas.
Däremot bör skattesatsen för videokassettbanden sänkas väsentligt för att marknaden skall kunna fungera. Enligt min mening är det lämpligt att
sänka skatten på videokassettbanden till 15 kr. per band. Skatten är f. n. 30
kr. för ett tvåtimmarsband och 45 kr. för ett tretimmarsband. Den enhet-
liga skattesatsen för ljudkassettbanden bör bestämmas till I kr. 50 öre per
band, vilket ungefär motsvarar genomsnittet av den nuvarande skatten.
Jag delar RSV:s uppfattning att registreringsbestämmelserna behöver ses över. 9 § andra stycket bör ändras så att där anges som förutsättning för registrering att verksamheten bedrivs i större omfattning, vilket överensstämmer med vad som gäller enligt andra punktskatteförfattningar. Det bör enligt min mening vara möjligt för RSV att fastställa ett skattebelopp som gräns för registreringsmöjligheten. Beloppet bör givetvis kunna justeras när penningvärdets förändringar motiverar det men f.n. torde det av RSV angivna beloppet 150000 kr. kunna tjäna som riktmärke.
Bestämmelserna i 9 § första stycket innehåller speciella registrerings-
regler för dem som gör inspelningar eller kopieringar på ljudkassettband.
Registrering kan i dessa fall ske oavsett verksamhetens omfattning, under
förutsättning att den bedrivs yrkesmässigt. Bestämmelsen tillämpas också
i praktiken enbart när verksamheten är av liten omfattning, eftersom de
större inspelarna eller kopierarna inte köper in tomma kassettband utan i stället annat bandmaterial. Regeln bör behållas, men ordalydelsen bör
anpassas efter vad som föreslås i fråga om 9 § andra stycket. För de verksamheter det här är fråga om saknas det också skäl att tillåta att
kassettband importeras utan att skatt på banden erläggs till tullmyndighet. Jag föreslår därför att 5 § ändras så att möjligheten att ta in kassettband
Prop. 1985/86: 57 utan att betala skatt till tullen inskränks till att avse dem som registreras enligt 9 § andra stycket. I enlighet med RSV:s förslag bör definitionen av kassettband ändras så att den entydigt omfattar också byggsatser. Likaså bör förslaget om ändring av avdragsbestämmelserna genomföras så att dessa inte skall kunna leda till skattefrihet för band som exporteras och därefter importeras. De nuvarande bestämmelserna skulle nämligen kunna tolkas så att skattefrihet uppnås om banden efter importen tillfälligt sänds ut ur landet igen. Jag är inte beredd att föreslå ett genomförande av RSV:s förslag om skatt också på inspelade ljudkassetter och om slopad avdragsrätt för band för vilka avgift erlagts till Svenska Filminstitutet. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1986. Den som är registrerad vid utgången av år 1985 bör senast den 27 januari 1986 lämna uppgift till RSV om sitt lager av kassettband vid utgången av år 1985.
6 Lagrådets hörande
Med hänsyn till att erforderliga lagstiftningsåtgärder är av enkel beskaffenhet anser jag att lagrådets yttrande över lagförslagen inte behöver inhämtas.
7 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta ett inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1982: 691) om skatt på vissa kassettband. Ärendet bör, med hänsyn till det föreslagna ikraftträdandet, behandlas under innevarande höst.
8 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985