om ändring i Iagen (1977:975) med tulltaxa, m. m.

Regeringens proposition

År

EI

1985/86: 60 Ey

om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa,

Prop. m. m. 1985/86: 60

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 31 oktober 1985 för den åtgärd och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar

Olof Palme

Mats Hellström

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att tullfrihet införs för petroleumgaser och andra gasformiga kolväten och för viss oblekt gasvävnad av bomull samt att tullsatsen för viss blekt gasvävnad sänks. |

Vidare redovisas en översyn av tullskyddet för svensk trädgårdsnäring som riksdagen begärt (SkU 1983/84:39, rskr 277). I anslutning därtill föreslås att minimitullskyddet för tomater höjs under viss tid av året.

1 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 60

Prop. 1985/86: 60 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa

Härigenom föreskrivs att 7 kap., 27 kap. och 55 kap. lagen (1977: 975) med

tulltaxa! skall ha följande lydelse.

7 kap. Köksväxter samt vissa ätbara rötter och stam- eller rotknölar

Anmärkning Ordet ”köksväxter” i nr 07.01, 07.02 och 07.03 skall anses inbegripa ätbara svampar, tryffel, oliver, kapris, tomater, potatis, rödbetor, gurkor, pumpor, auberginer, sötpaprika, färkål, persilja, körvel, dragon, krasse, mejram (Majorana hortensis eller Origanum majorana), pepparrot och vitlök. Nr 07.04 omfattar alla torkade, dehydratiserade eller evaporerade köksväxter av sådana slag sorn är hänförliga till nr 07.01—07.03 andra än: torkade spritade baljväxtfrön (nr 07.05): malen sötpaprika (nr 09.04); mjöl av torkade baljväxtfrön enligt nr 07.05 (nr 11.04); e2oÖrr mjöl, gryn och flingor av potatis (nr 11.05).

07.01 Köksväxter, färska eller kylda: A. kål: 1. blomkål: a. under tiden 1 juni-30 november 10 Zz b. under tiden I december—-31 maj fri 2. vitkål och rödkål: a. under iiden I maj—-30 november 107 hb. under tiden I december—30 april 17 7 3. grönkål och brysselkål:

a. under tiden I juni-31 december 20 2

b. under tiden I januari-31 maj -.. fri 4. salladskål: a. under tiden I april—-31 december 20 2

b. under tiden I januari-31 mars . fri 5. annan:

a. under tiden I mars—31 december 20 2

b. under tiden I januari—29 februari fri B. gurkor: 1. slanggurkor: a. under tiden 16 mars—-30 april .. 20 7

dock minst 50: — per 100 kg

c. under tiden 1 juli-30 september 20 2,

dock minst

70: — per

100 kg d. under tiden 1 oktober— 15 mars fri

! Senaste lydelse av 7 kap. 1984: 1021 27 kap. 1984: 1021 55 kap. 1985: 456.

2. andra: Prop. 1985/86: 60

2. andra:

K. sötpaprika s.sssssrseesrererr rr rer rer rr rr rer sa

L. rotfrukter:

M. kronärtskockor:

N. andra slag:

07.02 Köksväxter (även kokta), frysta: A. morötter, ärter, bönor, spenat, lök, annan än vitlök,

purjolök, buntlök och gräslök, samt morötter och

ärter, blandade s.ssosssosesererrserss ss reses sas 16 7

B. broccoli och sparriS ocosossesersssrrrrsr reser sa fri C. andra slag: belägges under hela året med samma tull som

motsvarande färska produkter under den tid des-

sa är högst tullbelagda

07.03 Köksväxter, tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösning-

ar men ej särskilt beredda för direkt konsumtion: belägges under hela året med samma tull som mot-

svarande färska produkter under den tid dessa är

högst tullbelagda

07.04 Torkade, dehydratiserade eller evaporerade köksväxter, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade, men ej vidare beredda: A. potatis, vitlök, sparris samt svampar och tryffel, andra än CchampinjOner .osssoosesrreserserss sera B. andra släg oosssoosssreeerrrrer rer rer rer er ena '” R 07.05 Torkade spritade baljväxtfrön av sådana slag som användes till människo- eller djurföda, även skalade celler LINE fri 07.06 Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (sötpotatis) och andra liknande rötter, stam- eller rotknölar med hög halt av stärkelse eller inulin, färska eller torkade, hela eller i bitar; märg av sagopalm fri

27 kap. Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillationsprodukter därav; bituminösa ämnen; mineralvaxer

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar ej: a. isolerade kemiskt definierade organiska föreningar andra än kemiskt rent metan och kemiskt rent propan, vilka skall tulltaxeras enligt nr 27.11: b. medikamenter hänförliga till nr 30.03; c. blandningar av omättade kolväten, hänförliga till nr 33.01, 33.04 eller 38.07. 2. Nr 27.07 skall anses inbegripa produkter som liknar dem som erhålles genom destillation av högtemperaturtjära från stenkol men som erhålles genom destilla-

tion av lågtemperaturtjära från stenkol eller av andra mineraltjäror eller genom Prop. 1985/86: 60 framställning ur petroleum eller på annat sätt, under förutsättning att vikten av de aromatiska beståndsdelarna överstiger vikten av de icke-aromatiska beståndsdelarna. Uttrycket ”oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral” i nr 27.10 skall anses inbegripa ej endast oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral utan även, oavsett framställningssättet, liknande oljor ävensom oljor bestående av blandningar av omättade kolväten, under förutsättning att vikten av de icke-aromatiska beståndsdelarna överstiger vikten av de aromatiska beståndsdelarna. Nr 27.13 skall anses inbegripa ej endast paraffin och andra i detta nummer nämnda produkter utan även liknande produkter erhållna genom syntes eller på annat sätt.

27.01 Stenkol; briketter och liknande fasta bränslen fram-

ställda av stenkOl s.sossosssssssssssessesss es ss sena fri

Prop. 1985/86: 60 55 kap. Bomull

55.01 Bomull, okardad och okammad = ..ssssssssssseses ss fri 55.02 Bomullslinters ooosssssererrsrersrrrre reser e rer rna fri 55.03 Avfall £v bomull (inbegripet riven lump), okardat och

OKAMIMA oosoeereeerrerrerrerr reser r ester sees era fri

55.04¶Bomull. kardad eller kammad oososossosesrssrrees res 3,8

55.05 Garn av bomull, ej i detaljhandelsuppläggningar:

Å. Sytfåd oosoeeeerrerrerereerrr ere rr sr rer rs res ra 137

B. annat:

2. ÖVET NL G7 moooooeeererrrrreserse rss reser sa fri 55.06 Garn av bomull i detaljhandelsuppläggningar:

VE 13 Zz

B. anNat sosooossererereer ere r rss rss r rss rr es sets TR

55.07¶Gasvävnader av bomull sososossssessrsssssrs ss ses 13 2

55.08 Handduksfrotté och liknande frottévävnader, av bom-

15 I 13 96

55.09¶Andra vävnader av bomull:

A. blekta eller oblekta, ej merceriserade vävnader med tvåskaftsbindning, vägande minst 14 men högst 40 g

per m?, som på en yta av I cm” innehåller samman-

lagt minst 13 men högst 24 varp- och väfttrådar:

1. blektd sosoooseseeeereseres ser rss ess ser resa 20

2. oblekta, ej merceriserade ...ssoossccsssvssssoa fri

B. andra släg oosososoesssersserrerrsr res ss ses sees 13 2

Denna lag träder i kraft, i fråga om 27 och 55 kap. den 1 januari 1986, och

i övrigt den dag regeringen bestämmer.

Utrikesdepartementet Prop. 1985/86: 60

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1985

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Hellström

Proposition om ändring i lagen (1977: 975) med

tulltaxa, m. m.

1¶Inledning

I framställningar från olika importörer har dessa hemställt om tullfrihet för naturgas och för vissa gasvävnader av bomull. Jag kommer i propositionen att behandla dessa frågor liksom en översyn av tullskyddet för den svenska trädgårdsnäringen som riksdagen begärt.

I avsnitt 2.1 kommer jag att ta upp frågan rörande tullfrihet för naturgas. Efter remiss har generaltullstyrelsen och kommerskollegium yttrat sig i denna fråga. Kollegiet har till sitt yttrande fogat yttranden av bl. a. vissa näringslivsorganisationer. En sammanställning över remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1. Vidare kommer jag i avsnitt 2.2 att behandla frågan om tullfrihet och tullnedsättning för vissa gasvävnader av bomull. Även denna fråga har remissbehandlats, varvid generaltullstyrelsen och kommerskollegium avgivit yttrande. KoHegiet har hört överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) samt berörd näringslivsorganisation. En sammanställning över remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2. I avsnitt 2.3 tar jag slutligen upp frågor rörande tullskyddét för den svenska trädgårdsnäringen. I anslutning därtill kommer jag att lämna förslag till viss höjning av tullskyddet för tomater och i förekommande fall redovisa åtgärder som kan vidtas av regeringen.

2¶Föredragandens överväganden

2.1 Tullfrihet för petroleumgaser, däri inbegripet naturgas,

och andra gasformiga kolväten

Mitt förslag: Tullfrihet införs för petroleumgaser och andra gasfor-

miga kolväten, hänförliga till tulltaxenr 27.11 lagen (1977:975) med

tulltaxa. 7

Prop. 1985/86: 60 Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker eller lämnar utan erinran att tullen slopas på naturgas. Stockholms handelskammare anser dock att den tullfrihet som medges vid import från vissa länder är till fyllest, varför något behov av tullfrihet enligt tulltaxan inte föreligger (se bilaga 1, s. 17).

Skälen för mitt förslag: Sydgas AB har i skrivelse till regeringen hemställt om tullfrihet för naturgas. Framställningen har gjorts med anledning av att leveranserna till Sverige av naturgas inom ramen för det s.k. Sydgasprojektet inletts under innevarande år. Naturgasen importeras av helstatliga Swedegas AB och säljs vidare till Sydgas AB.

Naturgas återfinns i tulltaxan under tulltaxenr 27.11 (Petroleumgaser och andra gasformiga kolväten). Tull utgår f.n. med 2 kr. per 100 kg. Varor enligt tulltaxenr 27.11 är tullfria vid import från länder inom EG och EFTA samt omfattas av bestämmelserna om tullfrihet för varor från utvecklingsländerna.

Den aktuella importen av naturgas sker via rörledningar från Danmark. För importen från bl. a. EG-länder kan tullfrihet, som nyss nämnts, påräknas mot uppvisande av giltigt ursprungscertifikat. Frågan om tullfrihet för naturgas även från andra länder bör emellertid enligt Sydgas AB ändå prövas. Företaget anser att import i ett längre perspektiv kan komma att ske även från länder utanför EG och EFTA. Härtill kommer det förhållandet att andra med naturgas konkurrerande energislag är tullfria enligt tulltaxan. Införande av tullfrihet i tulltaxan skulle också enligt företaget administrativt förenkla importen såväl för importören som för tullverket.

Frågan om avskaffande av tullen på till tulltaxenr 27.11 hänförliga varor i deras egenskap av bränslen prövades av 1952 års tulltaxekommitté. Därvid ansågs tullen böra behållas med hänsyn till skifferoljeindustrins ekonomi. Nämnda industri har numera upphört, varför det åberopade skälet inte längre föreligger.

Från energipolitiska utgångspunkter finns inte skäl att i tullsammanhang särbehandla naturgas jämfört med t. ex. olja, kol eller andra energiråvaror. Då inte heller industripolitiska eller statsfinansiella skäl talar i annan riktning och då något skyddsbehov inte kan anses föreligga, bör tullen enligt min mening avvecklas vid import från alla länder. 'Tulltaxan bör därför ändras så att tullfrihet införs för naturgas hänförlig till tulltaxenr 27.11 och att motsvarande ändring vidtas beträffande andra gasformiga kolväten hänförliga till samma tulltaxenummer.

2.2¶Tullfrihet och tullnedsättning för vissa gasvävnader av bomull

Mitt förslag: ”Tullfrihet införs för viss oblekt gasvävnad av bomull hänförlig till tulltaxenr 55.09 lagen (1977:975) med tulltaxa, och tullsatsen för viss blekt gasvävnad hänförlig till samma tulltaxenummer sänks till 222.

Remissinstanserna: Kommerskollegium och generaltullstyrelsen tillstyrker Prop. 1985/86: 60 införande av tullfrihet och tullnedsättning i enlighet med mitt förslag. Kollegiet har hört ÖEF och Textilrådet. ÖEF har inte funnit några skäl till att de föreslagna ändringarna inte skulle genomföras. Textilrådet tillstyrker tullfrihet för oblekt gasvävnad. Vad gäller den blekta vävnaden hänvi-

sar Textilrådet till en skrivelse från Borås Wäfveri AB. I skrivelsen framhåller företaget som sitt primära intresse att tullfrihet införs för oblekt

vävnad (se bilaga 2, s. 20).

Skälen för mitt förslag: De huvudsakliga importörerna av ifrågavarande gasvävnad av bomull i oblekt och blekt utförande, Mölnlycke Sjukhusprodukter AB och LIC Hygien, har i skrivelser till regeringen hemställt om tullfrihet för dessa produkter. Vävnaderna används för tillverkning av

varor av olika slag för medicinskt eller kirurgiskt bruk, såsom operations-

dukar och olika typer av kompresser. LIC Hygien importerar f. n. endast blekt vävnad men avser framdeles att importera gasvävnad även i oblekt

utförande. Mölnlycke importerar materialet till ca 9022 i oblekt form och ca 1096 i blekt form. Ifrågavarande varuslag tillverkas inte inom landet

utan måste importeras. Importen sker främst från länder i Fjärran Östern

(Folkrepubliken Kina, 'Thailand och Republiken Korea) men även [rån länder i Östeuropa och inom EG- och EFTA-områdena.

Vävnaderna i fråga klassificeras i såväl oblekt som blekt utförande enligt

tulltaxenr 55.09. För varorna utgår tull med 13 960 av värdet. Tullfrihet kan medges enligt bestämmelserna i frihandelsförordningen (1977: 1194) men däremot inte enligt förordningen (1971:963) om tullfrihet för varor från

utvecklingsländerna eller förordningen (1980: 5) om tullfrihet för varor från Bulgarien, Rumänien och Folkrepubliken Kina.

Mölnlycke anför i sin framställning bl.a. att det oblekta materialet tvättas och bleks vid företagets anläggning i Mölnlycke, som är det enda blekeriet för gasvävnad i Sverige. Ca 5092 konverteras till färdiga produ".ter. Dessa produkter utgör en väsentlig del av divisionens verksamhet. Produkterna säljs dels inom landet, dels i Europa. Någon möjlighet till

tullrestitution vid export av färdigprodukter finns inte om produkterna skall få förmånsbehandling vid import till EG- eller EFTA-land.

Resterande hälft av det material som importeras av Mölnlycke till Sveri-

ge exporteras efter tvättning och blekning och påföljande skärning till Finland för löntillverkning. Vid importen till Finland belastas varan med

15 76 tull. Samtidigt erhålls restitution för tull som erlagts vid importen till

Sverige. Den av Mölnlycke i Finland tillverkade färdigprodukten får finskt ursprung och åtnjuter tullfrihet vid retur till Sverige och också tullfrihet vid export från Sverige till EG/EFTA-länder. I nuvarande läge belastas sålunda den i Finland färdigkonverterade produkten med 15 96 tull mot 13 26 om produkten färdigställs i Sverige. Om tullfrihet kan erhållas vid import till

Sverige, kommer emellertid en konvertering vid Mölnlyckes fabriker i

Sverige att ställa sig mera gynnsam. Mölnlycke uppger sig ha som mål att fortsättningsvis kunna tillverka dessa produkter i Sverige, baserade på den tradition och det kunnande som

finns. Företaget har en omfattande försäljning i Sverige och på export och har också omfattande åtaganden i händelse av avspärrning.

Prop. 1985/86: 60 På grund av prismässig konkurrens, framför allt från import av färdiga

produkter från samma länder som dem varifrån Mölnlycke köper gasvävnad i metervara och andra länder utanför EG och EFTA, ställer sig en blekning och konvertering av vävnaden I Sverige allt mera ogynnsam. De

färdiga produkterna från de flesta av dessa länder är tullfria genom s.k.

u-landspreferens, medan importerad gasvävnad från samma och andra länder är belagd med 13 22 tull. Denna situation kan komma att tvinga den inhemska industrin att successivt upphöra med egen blekning och konvertering av gasvävnad i Sverige.

För att den svenska industrins kostnader skall kunna hållas på en rimlig

nivå är det erligt min mening angeläget att undvika att tull tas ut på varor där skyddsbehov saknas och där tullen endast kommer att utgöra en onödig kostnadsbelastning för industrin i fråga. Med hänsyn till de svenska tillverkningsförhållandena vad gäller oblekt gasvävnad av bomull kan något behov av gränsskydd för denna vara inte anses föreligga. Tulltaxan bör ändras så att tullfrihet införs för viss oblekt gasvävnad hänförlig till tull-

taxenr 55.09. Vad gäller den blekta vävnaden föreligger med hänsyn till förekommande inhemska blekeriverksamhet inte några förutsättningar för

tullfrihet. För att verksamhetens nettotullskydd skall förbli oförändrat bör dock tullsatsen på viss blekt gasvävnad hänförlig till tulltaxenr 55.09 sän-

kas från 1377 till 296.

2.3¶Översyn av tullskyddet för trädgårdsnäringen

Min bedömning: Allmänna handelspolitiska skäl talar emot att tull-

skyddet för svensk trädgårdsnäring generellt förstärks.

Bakgrunden till min bedömning

Riksdagens begäran om översyn

Riksdagen begärde i maj 1984 en översyn av tullskyddet för svensk trädgårdsnäring (SkU 1983/84:39, rskr 277). Skatteutskottet, som hade att behandla motioner om förstärkt tullskydd för vissa trädgårdsprodukter, anförde bl. a. följande.

”Vad gäller åtgärder på tullsidan vill skatteutskottet för sin del ånyo betona att utskottet är medvetet om de handelspolitiska problem och hanteringsmässiga och kontrollmässiga svårigheter som ett bifall till de av motionärerna föreslagna åtgärderna skulle innebära. Utskottet finner det emellertid motiverat att tillgripa åtgärder inom tullområdet för att värna om trädgårdsnäringen, t.ex. för att komma till rätta med besvärande lågprisimport med åtföljande marknadsstörningar. Den urholkning av tull-

skyddet som inflationen innebär medför enligt utskottets uppfattning allvarliga konsekvenser för den svenska trädgårdsodlingen. Utskottet in-

stämmer därför i motionärernas krav på en översyn av bestämmelserna om

10 tullskydd för svensk trädgårdsodling.”

Genomförande av översynen

Prop. 1985/86: 60

Den begärda översynen har under hösten 1984 och våren 1985 genomförts inom regeringskansliet. Därvid har situationen för ett betydande antal trädgårdsprodukter studerats. En förteckning över de aktuella produkterna bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3. Produkterna har identifierats dels med ledning av riksdagsmotioner under de senaste åren, dels med utgångspunkt från skrivelser från den berörda näringen.

Under översynens gång har en hearing hållits med företrädare för Trädgårdsnäringens Riksförbund (TRF) samt med Sveriges Frukt- och grönsaksdistributörers Förening (SFG) som representanter för importörer och handel.

Frår trädgårdsnöringens sida har hävdats att åtskilliga produkter importeras till priser som understiger vad som är motiverat med hänsyn till produktionskostnaderna. Sådan prispressande lågprisimport har i första hand kommit från statshandelsländer, men även i vissa fall från andra länder. Även om denna import endast utgör en mindre del av den totala importen verkar den enligt trädgårdsnäringen pressande på den svenska prisnivån.

Skälen för min bedömning: I dagens läge råder ett spänningsförhållande mellan de krafter i vår omvärld som önskar slå vakt om frihandeln och de krafter som verkar för protektionistiska ingrepp i världshandeln. Mot bakgrund av ansträngningarna att få till stånd en ny GATT-runda liksom att ytterligare avveckla handelshindren i EFTA/EG-området, där Sverige spelat en pådrivande roll, är stor försiktighet nödvändig när det gäller att införa nya eller att höja befintliga tullhinder.

Det är självfallet viktigt att den svenska produktionen kan upprätthållas men under internationell konkurrens. Den produktion av trädgårdsprodukter som vi f. n. har bedömer jag generellt sett ha god konkurrenskraft. Det är emellertid också viktigt att vi är beredda att med lämpliga medel hindra företeelser som undergräver förutsättningarna för en sund produktion inom landets gränser. I detta sammanhang bör noteras att gränsskyddet för de svenska trädgårdsprodukterna i allmänhet är lägre än det som tillämpas av våra närmaste handelspartner.

Jag vill här också erinra om möjligheten att ingripa mot dumpad eller subventionerad import genom införande av antidumpnings- eller utjämningstullar. Regeringen har nyligen beslutat om en förordning om dumpnings- och subventionsundersökningar (SFS 1985: 738). Enligt förordningen, som bygger på överenskommelser om dumpning och subventioner inom ramen för GATT, kan en industri eller näringslivsorganisation, som anser att dumpad eller subventionerad import förekommer och att skada därvid vållats, vända sig till kommerskollegium för att få en undersökning genomförd. Om kommerskollegium finner att det finns tillräckligt underlag för att föreslå regeringen att en undersökning inleds, skall kollegiet med eget yttrande överlämna handlingarna i ärendet till regeringen. Tillfälliga åtgärder, t.ex. införande av provisorisk antidumpningstull, kan vidtas under pågående undersökning.

Prop. 1985/86: 60 Avsikten med den nya förordningen är att skapa en klarare svensk procedur för sådana dumpnings- och subventionsundersökningar.

Mot bakgrund av. vad jag nu sagt är det enligt min mening motiverat att närmare redovisa situationen för följande produkter, nämligen tomater, förädlade fruktträd, gul lök och vitkål, krukväxter, snittblommor och slanggurka. I anslutning till varje produkt kommer jag att lämna de förslag till åtgärder som enligt min mening är påkallade. Utgångspunkten för urvalet av produkter har varit en sammanvägning av angelägenhetsgraden, det handelspolitiska handlingsutrymmet samt riksdagens uttalande.

Tomater

Mitt förslag: Minimitullen för tomater hänförliga till tulltaxenr 07.01 G.3. lagen (1977:975) med tulltaxa höjs till 100 kr./100 kg under tiden den 1 juli-den 30 september.

Skälen för mitt förslag: För tomater är gränsskyddet fastlagt enligt följande. 16 april— 15 maj 1022, dock minst 50 kr./100 kg 16 maj —30 juni 17 2, dock minst 50 kr./100 kg 1 juli-30 september 17 30, dock minst 70 kr./100 kg I oktober—31 oktober 17 2, dock minst 50 kr./100 kg I november-—15 april fri

Såväl värde- som minimivikttullarna är bundna vid sin nuvarande nivå i GATT. Sverige har dock i förhandlingarna om tullnivån gjort förbehåll för att justeringar i förhållande till ökningen av produktionskostnaderna kan komma att göras. Justeringarna får dock inte överstiga utvecklingen av konsumentprisindex.

Svensk produktionsstatistik efter år 1981 föreligger inte. Den odlade arealen minskade från ca 90 ha år 1976 till drygt 60 ha år 1981. Skörden uppgick år 1976 till knappt 12000 ton och är 1981 till ca 10000 ton. Svensk konsumtion har för år 1984 uppskattats till 49 000 ton.

Totalimporten var åren 1981— 1984 följande. 1981: 37 232 ton 1982: 38 265 ton 1983: 35 748 ton 1984: 35 205 ton

Odlarna har pekat dels på EG:s exportsubventioner som enligt kommerskollegiets beräkningar i slutet av juli i år uppgick till ca 30 öre/kg vid export från EG, dels på att lågprisimporten under sommarmånaderna hotar svensk produktion under en period då förutsättningarna för att lönsamt producera och sälja svenska tomater borde vara bra.

Vad gäller lågprisimporten under sommarmånaderna är situationen så allvarlig att en höjning av minimitullen till 100 kr./100 kg bör vidtas under tiden den 1 juli--den 30 september.

En höjning av tullskyddet på detta område kräver förhandlingar enligt Prop. 1985/86: 60 GATT:s artikel XXVIII. Resultatet av dessa förhandlingar bör därför avvaktas innan den av mig förordade höjningen av minimiskyddet införs. Mot denna bakgrund bör förslaget till riksdagen utformas så att en ändring itulltaxan i enlighet med förslaget träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förädlade fruktträd

Min bedömning: För att bättre kunna följa importen av förädlade fruktträd bör importen härav bli föremål för övervakningslicensiering.

Skälen för min bedömning: För förädlade fruktträd (stat.nr 06.02 002) gäller en värdetull på 6726. Tullbefrielse medges för import från u-länder enligt förordningen (1971: 963) om tullfrihet för varor från utvecklingsländerna. Någon import från dessa länder har emellertid inte förekommit sedan tullfriheten infördes år 1977. Tullnivån på 6 20 är inte bunden i GATT.

Från odlarhåll har framhållits att importen från Ungern har ökat kraftigt och att den skett till låga priser.

Import

ton kr./kg

1982 1983 1984 1982 1983 1984 TOTALT 86 82 142 14: 22 16: 33 16:85 varav: Danmark 33 31 51 17:75 22:61 21:42 Statshandelsländerna 28 34 55 8:91 11:36 14: 51

Den svenska produktionen kan uppskattas till ca 200 ton per år. Importen från Ungern sker såvitt kan bedömas till priser som understiger såväl de svenska produktionskostnaderna som importpriserna från jämförbara konkurrentländer.

Mot bakgrund av vad som anförts från odlarnas sida och med tanke på att importen ökat kraftigt, finner jag att en bättre statistisk övervakning bör införas. Jag avser därför att föreslå regeringen att uppdra åt statens jordbruksnämnd att tillämpa övervakningslicensiering för förädlade fruktträd.

Gul lök och vitkål

Min bedömning: Statens jordbruksnämnd bör få i uppdrag att kvartalsvis till utrikesdepartementet redovisa importen av lök. Nämnden bör vidare få i uppdrag att kvartalsvis i stället för som f.n. halvårsvis redovisa importen av vitkål till utrikesdepartementet.

Prop. 1985/86: 60 Skälen för min bedömning: Gul lök (ur stat.nr 07.01 308 och 07.01 309) är

under tiden den 16 juli-den 29 februari belagd med 2022 tull, dock minst

25 kr./100 kg. Denna tull är inte bunden i GATT. Den svenska skörden

uppgår till drygt 10000 ton och konsumtionen till ca 25 000 ton per år.

Import under tiden den 16 juli- den 29 februari, stat.nr 07.01 308

Statshandelsländerna 2135 2566 2815 1:29 1:64 2:05

Från odlarhåll har påtalats de problem som prisbillig import från statshandelständerna medför. I vissa fall talas om ”dumpningsartad” import som kraftigt stör den svenska prisbilden. Som framgår av statistiken är också importpriserna genomgående lägre från statshandelsländerna än från länder inom EG.

Lök är en för såväl svensk trädgårdsnäring som för de svenska konsumenterna viktig produkt. Odlingen är av särskilt stor betydelse på Öland. För att regeringen skall kunna vidta åtgärder — om detta med hänsyn tagen till vad som nyss anförts skulle visa sig nödvändigt — är det av stor vikt att importutvecklingen för lök, liksom för vissa andra produkter, följs noggrant. Jag avser därför att föreslå regeringen att ge jordbruksnämnden i uppdrag att bevaka importutvecklingen avseende lök och att kvartalsvis underrätta utrikesdepartementet om utvecklingen av ifrågavarande import.

Jag anser dock inte att marknadssituationen och importbilden f.n. är sådan att några åtgärder härutöver bör vidtas.

Tullen för vitkål (ur stat.nr 07.01 411 och 412) är under tiden den 1 maj— den 30 november 10972 och under tiden den 1 december —den 30 april 17 2. Tullsatserna är ej bundna i GATT.

Den svenska produktionen är ca 30000 ton/år vilket innebär ca 75 Z av konsumtionen. Arealen är drygt 700 ha.

Totalimporten var åren 1980-1984 följande. 1980: 12617 ten 1981: 10814 ten 1982: 11 030 ton 1983: 11942 ten 1984: 9312 ten

Vitkål får, liksom lök. anses vara av stor betydelse för det svenska folkhushållet. Vitkål ingår bland de produkter som är föremål för särskild statistisk övervakning och rapportering från jordbruksnämndens sida. Rapporteringen från nämnden till utrikesdepartementet vad beträffar importvolymer och priser sker f£. n. varje halvår. Jag har för avsikt att föreslå regeringen att ge nämnden i uppdrag att i fortsättningen avge rapporter

varje kvartal. Detta ger regeringen möjlighet att snabbare kunna ta ställ- Prop. 1985/86: 60 ning till nödvändiga åtgärder vid kraftigt ökade importvolymer och mycket låga priser.

Ytterligare åtgärder är inte påkallade beträffande vitkål.

Krukväxter, snittblommor och slanggurka

Min bedömning: Några speciella åtgärder i fråga om krukväxter, snittblommor och slanggurkor behöver inte vidtas.

Skälen för min bedömning: Krukväxter (stat.nr 06.02 007) åtnjuter en värdetull på 826. Tullnivån är inte bunden i GATT. Vid modifieringar i importsystemet har Sverige dock förbundit sig att konsultera EG, som är huvudleverantör av krukväxter.

Enligt senast tillgängliga uppgifter uppgår den svenska produktionen till ca 35 milj. plantor per år. Den svenska produktionskostnaden ligger på samma nivå som importpriset för krukväxter från Danmark.

Import

ton kr./kg

1982 1983 1984 1982 1983 1984 TOTALT 18775 17221 18025 13:23 15:64 15:65 varav: Danmark 14031 13 043 13344 13: 00 15:56 15:68 Polen 136 202 717 7:03 4:53 4:13

Från svenskt odlarhåll har de låga och sjunkande polska exportpriserna i kombination med ökade exportvolymer anförts som ett hot mot svensk produktion och sysselsättning.

Jag finner f.n. inte skäl att föreslå ändring av den utgående tullen för krukväxter men vill påminna om vad jag sagt i det föregående om möjligheterna att få frågan om skadlig dumpning prövad.

För snittblommor (stat.nt 06.03 002-005, 010—018) utgår, när tull uttas, vikttullar. För samtliga produkter finns GATT-bindningar. Sverige tillämpar preferenstullar mot EG/EFTA och Spanien för rosor (den I februari— den 29 februari) och mot EG/EFTA för tulpaner (den 1 mars—den 31 maj och den 1 oktober—-den 30 november). Importen har genomsnittligt sett ökat något de senaste åren.

Uppgifter om svensk produktion är knapphändiga. Från år 1976 till år 1981 halverades svensk odlad areal. Senare siffror saknas.

Tullincidens (vikttullen uttryckt i procent) för vissa produkter.

Prop. 1985/86: 60 Det handelspolitiska handlingsutrymmet för en höjning av tullskyddet

för snittblommor är ytterst begränsat, dels med tanke på att tull i allmänhet uttas I enlighet med GATT-bindningarna, dels med hänsyn till våra åtaganden gentemot EG. Jag finner sålunda att övervägande handelspolitiska skäl

talar mot en tullhöjning på detta område.

Tullskyddet för slanggurka är utformat enligt följande. 16 mars—30 april 20 Ho 1 maj—30 juni 20 20, dock minst 50 kr./100 kg 1 juli -30 september 20 2, dock minst 70 kr./100 kg HF oktober— 15 mars fri Såväl värde- som vikttullarna är bundna vid sina nuvarande nivåer i GATT. Tillgängliga siffror för svensk produktion visar att skörden år 1976 uppgick till drygt 11000 ton och år 1981 till ca 17000 ton. Den odlade

arealen ökade från knappt 50 ha till närmare 60 ha mellan de båda åren. Den svenska konsumtionen för år 1984 uppskattas till ca 37 700 ton. Totalimporten var åren 1981-— 1984 följande. 1981: 13 192 ton

1982: 14 560 ton 1983: 13 042 ton 1984: 13 845 ton . Tillgänglig statistik tyder på att svensk näring lyckats hävda sig väl. För gurka, liksom för flera av de produkter jag tidigare nämnt, finns konkurrensfördelar för svenska produkter gentemot importvaror. Korta trans-

portavstånd bör vara en sådan fördel. Mot denna bakgrund anser jag att

någon tullhöjning för ifrågavarande produkter f.n. inte är motiverad.

3¶Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom utrikesdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa. Ändringarna

är lagtekniskt okomplicerade och inte heller i övrigt av sådan beskaffenhet att iagrådets yttrande behöver inhämtas.

4¶Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen I. föreslår riksdagen att anta det upprättade lagförslaget,

2. bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om träd-

gårdsnäringens tullskydd.

5¶Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för

den åtgärd och det ändamål som föredraganden har hemställt om.

Bilaga I Prop. 1985/86: 60

Remissyttranden i frågan om tullfrihet för petroleumgaser och andra gasformiga kolväten

Kommerskollegium tillstyrker för sin del att tullfrihet införs för naturgas. Enligt vad kollegiet erfarit kan naturgas användas i stället för, eller tillsammans med andra bränslen vid en stor mängd tillämpningsområden. Den naturgas som nu kommer att importeras skall inledningsvis användas för

uppvärmning inom industri- och bostadssektorn. I ett inledande skede synes sålunda gasen främst komma att ersätta eldningsolja. På andra

energislag såsom t.ex. kol och olja utgår ingen tull. Enligt kollegiets

mening bör en likformig tullbeläggning eftersträvas på energiområdet. Mot

denna bakgrund och eftersom inget skyddsbehov kan anses föreligga bör sålunda enligt kollegiets uppfattning tullen på naturgas undanröjas. Detta bör lämpligen ske genom ändring i tulltaxan.

Koilegiet anser att man samtidigt i konsekvens härmed bör överväga att

slopa tullen även på andra, med naturgas besläktade varor enligt tulltaxenr

27.11. Kollegiet anser att det skulle vara en fördel om samtliga varor inom tulltaxenumret blir tullfria. Följderna av en sådan lösning skulle bli att den hittills helt dominerande importvaran under tulltaxenr 27.11 — gasolen —

även skulle komma att omfattas av tullfriheten. Av den svenska importstatistiken framgår att gasol praktiskt taget helt importeras från länder från

vilka redan i dag EG- eller u-landstullfrihet kan erhållas. Tullincidensen

räknad på tullbelagd import är mycket låg, knappt en procent. Effekterna i

form av minskat skydd av en tullfrihet i tulltaxan omfattande även gasol

torde sålunda, enligt kollegiets mening, bli ringa. Kollegiet anför vidare att nyss nämnda skattningar av tullincidenser på

knappt en procent har beräknats på den import — huvudsakligen gasol — som förekommit under tulltaxenr 27.11 de senaste åren. En eventuell

framtida import av naturgas från tullbelagda länder skulle, beräknat på

tillgängliga uppgifter, inte heller komma att uppvisa incidenser över en procent. Något reellt tullskydd synes nu låga tullsats sålunda inte ge och

något behov härav anser kollegiet inte heller föreligger. Den aktuella tullen

framstår enligt kollegiet numera som omotiverad och bör därför avskaffas.

Kollegiet har berett följande organisationer och myndigheter tillfälle att inkomma med synpunkter i ärendet, nämligen Sveriges Industriförbund,

Sveriges Grossistförbund, Stockholms handelskammare, Skånes handelskammare, Svenska Gasföreningen, Sveriges Kemiska Industrikontor,

Svenska Petroleuminstitutet och statens energiverk. De av kollegiet hörda remissinstanserna tillstyrker eller lämnar utan erinran att tullfrihet införs för naturgas, dock att Stockholms handelskammare anser att behov av tullfrihet i tulltaxan inte föreligger med hänsyn till möjligheten att erhälla

tullfrihet mot uppvisande av ursprungscertifikat. Kemikontoret och Svenska Gasföreningen har under hand till kollegiet meddelat att de inte har några invändningar mot att tulltaxenr 27.11 blir

tullfritt i tulltaxan i sin helhet. Enligt Kemikontoret framställs visserligen 17

Prop. 1985/86: 60 gasol vid svenska raffinaderier. Organisationen uppger emellertid att aktuell industri anser nuvarande tullsats vara så låg att den ändå inte ger något

reellt tuliskycd.

Generaltullstyrelsen har inget att erinra mot att tullfrihet införs i tull-

taxan för samtliga varor under tulltaxenr 27.11.

Bilaga 2 Prop. 1985/86: 60

Remissyttranden i frågan om tullfrihet för viss gasvävnad av bomull

Kommerskollegium tillstyrker tullfrihet för oblekt gasvävnad av nu aktuellt slag. Någon inhemsk tillverkning synes enligt kollegiet inte förekomma. Vad gäller den blekta vävnaden anser kollegiet emellertid att några förutsättningar för tullfrihet inte föreligger med hänsyn till förekommande inhemsk blekeriverksamhet. Kollegiet föreslår att tullen på blekt vävnad sätts ned till 2 26.

Enligt vad kollegiet inhämtat från Mölnlycke AB är importpriset på den blekta gasvävnaden ca 10—15 70 högre än priset på den oblekta vävnaden. Enligt uppgift motsvarar dessa procenttal ungefär också den manufaktureringskostnadsandel för blekt gasvävnad som företaget har i sitt blekeri i Sverige. Under angivna förhållanden kommer ett borttagande av tullen på oblekt vävnad och ett bibehållande av oförändrad tullsats för den blekta vävnaden att innebära att den aktuclla blekeriverksamheten får ett mycket kraftigt förstärkt tullskydd. En tullfrihet för oblekt gasvävnad bör därför enligt kollegiets mening åtföljas av en anpassning av tullen på den blekta vävnaden. För att blekeriverksamhetens nettotullskydd skall förbli detsamma som det är i dag bör enligt kollegiets beräkningar tullen sättas ned från nuvarande 13 6 till ca 226.

En eventuell tullfrihet för en insatsvara aktualiserar frågan om justeringar bör ske av tullen på färdigvaran. Färdigvaror av gasvävnad (förbandsgas) hänförs till stat. nr 30.04909 där tullsatsen f.n. utgör 12720. Enligt importindustrin är emellertid de reella förhållandena i dag sådana att medan inhemska tillverkare av förbandsgasprodukter får betala 1392 i tull för sin råvara, kan importörer av färdigvaror i stort sett ta in dessa tullfritt genom olika preferenssystem. Dessa uppgifter motsägs inte av den officiella statistiken. Av importen under stat. nr 30.04909 härrörde sålunda under de senaste tre åren kvantitetsmässigt ca 85 7 från olika preferensberättigade länder. Vad gäller importen under stat. nr 55.09 100 och 209 härrörde under samma period ca 80 7 från icke preferensberättigade länder. Ett borttagande av råvarutullen med oförändrad färdigvarutull skulle enligt kollegiets mening minska den konkurrenssnedvridning som i dag synes föreligga på den svenska marknaden för ifrågavarande färdigvaror.

På såväl den inhemska som utländska marknaden för förbandsgasprodukter finns enligt Mölnlycke AB de stora konkurrenterna inom EG och i Fjärran Östern. Inom EG utgör tredjelandstullen för här aktuella färdigvaror f.n. 7,8 20. Vid importen till EG synes dock de stora Ileverantörsländerna som Kina och Thailand till skillnad från vad som gäller i Sverige kunna föra in vävnaden — via GSP-systemet — tullfritt till EG. Nuvarande tullförhållanden tyder således på att svenska tillverkare av aktuella färdigvaror har konkurrensnackdelar jämfört med motsvarande tillverkare inom EG. Införs tullfrihet för berörd råvara med oförändrad tull på färdigvaran torde en mildring av dessa nackdelar kunna komma till stånd. 19

Prop. 1985/86: 60 De konkurrenssnedvridningar som aktuella svenska tillverkare f. n. synes vara utsatta för både på hemma- och exportmarknaden talar enligt kollegiets mening klart för såväl att en ändring av tullförhållandena på vävnadssidan bör vidtas som att en sådan ändring inte f. n. skulle behöva följas av en justering av tullen på den aktuella färdigvaran.

Kollegiet har under hand informerat Textilrådet om sina ovan redovisade överväganden. Organisationen accepterar därvid en nedsättning av tullsatsen på den blekta gasvävnaden till 276 under förutsättning att tullfrihet medges för den oblekta gasvävnaden. Organisationen anser att någon ändring av aktuell färdigvarutull f. n. inte behöver vidtas.

Generaltullstyrelsen har inget att erinra mot att tullfrihet införs för ifrågavarande oblekta gasvävnad och att tullen för den blekta gasvävnaden sätts ned till 272. Enligt styrelsens åsikt bör båda ändringarna vidtas i tulltaxan.

ÖEF meddelar att någon tillverkning av aktuell vävnadstyp f.n. inte förekommer i Sverige. Mcd all sannolikhet kommer enligt ÖEF inte heller någon tillverkning av gasvävnad eller substitut härför att tas upp inom landet inom överskådlig tid. Mot denna bakgrund finner inte ÖEF några skäl till att tullfrihet inte skulle beviljas. Textilrådet konstaterar att någon inhemsk tillverkning av oblekt gasvävnad inte förekommmer och tillstyrker tullfrihet ör oblekt gasvävnad. Vad gäller den blekta vävnaden hänvisar Textilrådet till en till yttrandet bifogad skrivelse från Borås Wäfveri AB. I skrivelsen tillstyrker företaget endast tullfrihet för den oblekta vävnaden då företaget sedan en tid har övervägt att importera aktuell råvävnad och bleka denna i egna anläggningar i Sverige.

Bilaga 3 — Prop. 1985/86:6

Produkter som omfattats av översynen

06.01002 = Lökar, stamknölar etc. 06.02 001 Al, alm etc. 002 — Förädlade fruktträd 003 — Ej förädlade fruktträd 004 = Azalea, erica etc. 005 — Andra slag 006 Andra levande växter 007 — Krukväxter 06.03002 — Nejlikor I mars —30 november 003 I december—29 februari 004 — Gladiolus I maj--30 september 005 I oktober—30 april Ok Rosor I mars—-30 november 012 oo I december-31 januan 010 | februari—-29 februari 013 — Tulpaner I mars—31 maj 014 ” I juni—-30 september 05 I oktober—30 november 016 ” I december—29 februari 017 — Andra snittblommor I mars—-30 november 018 ” 1 december—29 februari 06.04901 = Adiantum, asparagus 07.01210 Morötter 304 — Purjolök 308 — Annan lök 411 — Vitkål och rödkäl I maj-—-30 november 412 I december— 30 april 422 — Blomkål I juni —-30 november 703 — Tomater 16 april— 15 maj 704 =” 16 maj —30 juni 705” 1 juli—30 september 706 ” I oktober—31 oktober 707 ov I november—15 april 803 — Slanggurkor 16 mars —30 april 804 1 maj—30 juni 807 ov I juli-30 september 802 oo” I oktober— IS mars 853 — Isbergssallad I maj-30 november 851 Annan sallad 1 mars—15 december 08.06101 — Äpplen 16 juli—29 februari 102 ov EL mars— 15 juli 08.07 401 Plommon 16 juli—30 september 08.0810i — Hallon, krusbär,

röda vinbär Hjuni-31 augusti 103 Svarta vinbär 1 juni—-31 augusti 104 I september—31 maj 20£ — Jordgubbar 8 juni-31 augusti 202” I september—7 juni

Norstedts Tryckeri, Stackhalm 1985