Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att tullfrihet införs för petroleumgaser och andra gasformiga kolväten och för viss oblekt gasvävnad av bomull samt att tullsatsen för viss blekt gasvävnad sänks.

Vidare redovisas en översyn av tullskyddet för svensk trädgårdsnäring som riksdagen begärt (SkU 1983/84: 39, rskr 277). I anslutning därtill föreslås att minimitullskyddct för tomater höjs under viss tid av året.

&

ww P%]

• Sida 2
•  Original

Förslag till Lag om ändring i lagen ( 1977: 975) med

tulltaxa

Härigenom föreskrivs att 7 kap., 27 kap. och 55 kap. lagen (1977: 975) med tulltaxal skall ha följande lydelse.

7 kap. Köksväxter samt vissa ätbara rötter och stam- eller rotknölar

Anmärkning

Ordet "köksväxter" i nr 07.01. 07.02 och 07.03 skall anses inbegripa ätbara svam- par, tryffel. oliver. kapris, tomater. potatis, rödbetor. gurkor, pumpor. auberginer. sötpaprika. fär-kål, persilja, körvel, dragon, krasse, mejram (Majorana hartensis eller Origanum majorana), pepparrot och vitlök. Nr 07.04 omfattar alla torkade, dchydratiserade eller evaporerade köksväxter av sådana slag som är hänförliga till nr 07.01 —07.03 andra än:

torkade spritade baljväxtfrön (nr 07.05): malen sötpaprika (nr 09.04);

9.0 .c"?

mjöl. gryn och flingor av potatis (nr 11.05).

07.01 Köksväxter, färska eller kylda: A. kål: 1. blomkål:

mjöl av torkade baljväxtfrön enligt nr 07.05 (nr 1 1.04);

a. undertiden 1juni—30 november ......... 13. under tiden 1 december—31 maj 2. vitkål och rödkål:

3. under tiden ] maj—30 november ......... b. under tiden 1 december—30 april .........

3. grönkål och brysselkål:

a. undertiden ljuni—31 december ..........

1). under tiden ljanuaii—31 maj 4. salladskål: a. under tiden 1 april—31 decembe 1). under tiden ljanuari—31 mars 5. annan:

[' .........

3. under tiden 1 mars—31 december .........

b. under tiden [januari—29 februa B. gurkor: ]. slanggurkor: a. under tiden 16 mars—30 april 1). under tiden 1 maj—30juni . . .

ri ........

c. under tiden 1ju1i—30 september ..........

(1. under tiden 1 oktober—15 mars

' Senaste lydelse av 7 kap. 1984: 1021 27 kap. 1984: l021 55 kap. 1985: 456.

10 % fri

10% 17%

20 % fri

20 % fri

20 % fri

20 % 20 %, dock minst 50: — per 100 kg 20 %, dock minst 70: — per 100 kg

fri

• Sida 3
•  Original

IJ.

2. andra: a. under tiden 16 juni—30 september ........ 20 % b. under tiden 1 oktober—15juni ........... fri . lök: 1. vitlök .................................... fri 2. purjolök, buntlök och gräslök: a. undertiden 1 maj—30 november ......... 10 % b. under tiden 1 december—30 april ......... fri 3. annan: &. under tiden 16ju1i—29 februari ........... 20 %, dock minst 25: — per 100 kg b. under tiden 1 mars—15ju1i .............. fn" . potatis: 1. nyskördad, under tiden 6juni—5ju1i ......... 20 %, dock minst 25: — per 100 kg 2. annan .................................... fri . sparris: 1. under tiden 1 maj—30juni .................. 14 % 2. under tiden 1juli—30 april .................. fri . svampar och tryffel: 1. champinjoner ............................. 10 % 2. andra .................................... fri . tomater: 1. under tiden 16 april—15 maj ................ 10 %, dock minst 50: — per 100 kg 2. under tiden 16 maj—30juni ................. 17 %, dock minst 50: — per 100 kg 3. under tiden 1juli—30 september ............. 17 %, dock minst 100: — per 100 kg 4. under tiden 1 oktober—31 oktober ........... 17 %, dock minst 50: — per 100 kg 5. under tiden 1 november—15 april ............ fri . sallad: 1. isbergssallad: a. under tiden 1 april—30 april .............. fn' b. under tiden 1 maj—30 november ......... 11 % c. under tiden 1 december—31 mars ......... fri 2. annan: a. under tiden 1 mars— 15 december ......... 11 % b. under tiden 16 december—29 februari ..... fri baljfrukter: 1. ärter:

a. under tiden 1 mars—31 december ......... 5 %

Prop. 1985/86: 60

• Sida 4
•  Original

Prop. 1985/86: 60

b. undertiden 1 januari—29 februari ........ fri

2. andra: a. under tiden 1 mars—31 december ......... 7 % b. undertiden 1januari—29 februari ........ fri K. sötpaprika ................................... fri L. rotfrukter: 1. morötter ................................. 10 % 2. pepparrot ................................ 3 % 3. andra .................................... 5 % M. kronärtskockor: 1. under tiden ljuli—30 november ............. 10 % 2. undertiden 1 december—30juni ............. fri N. andra slag: 1. under tiden [ maj—30 november ............ 10 % 2. under tiden 1 december—30 april ............ fri

07.02 Köksväxter (även kokta), frysta: A. morötter. ärter, bönor, spenat. lök, annan än vitlök, purjolök. buntlök och gräslök. samt morötter och ärter, blandade ............................... 16 % . broccoli och sparris .......................... fri . andra slag: belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid des- sa är högst tullbelagda 07.03 Köksväxter, tillfälligt konserverade i saltvatten, sva- velsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösning- ar men ej särskilt beredda för direkt konsumtion: bclägges under hela året med samma tull som mot- svarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda 07.04 Torkade, dehydratiserade eller evaporerade köks- växter. hela, i bitar, skivade, krossade eller pulverise- rade, men ej vidare beredda: A. potatis. vitlök. sparris samt svampar och tryffel.

OU!

andra än champinjoner ........................ fri B. andra slag ................................... 3 %

07.05 Torkade spritade baljväxtfrön av sådana slag som än- vändes till människo- eller djurföda, även skalade eller

kluvna ......................................... fri 07.06 Maniok-. arrow- och salepsrot,jordärtskockor, batater

(sötpotatis) och andra liknande rötter, stam- eller rot- knölar med hög halt av stärkelse eller inulin, färska

eller torkade, hela eller i bitar; märg av sagopalm . . . fri

27 kap. Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillations- produkter därav; bituminösa ämnen; mineralvaxer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej: a. isolerade: kemiskt definierade organiska föreningar andra än kemiskt rent metan och kemiskt rent propan, vilka skall tulltaxeras enligt nr 27.11; b. medikamenter hänförliga till nr 30.03; c. blandningar av omättade kolväten, hänförliga till nr 33.01. 33.04 eller 38.07. 2. Nr 27.07 skall anses inbegripa produkter som liknar dem som erhålles genom destillation av högtemperaturtjära från stenkol men som erhålles genom destilla-

• Sida 5
•  Original

';)

tion av lågtemperaturtjära från stenkol eller av andra mineraltjäror eller genom framställning ur petroleum eller på annat sätt, under förutsättning att vikten av de aromatiska beståndsdelarna överstiger vikten av de icke—aromatiska be- ståndsdelarna. Uttrycket "oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral" i nr 27.10 skall anses inbegripa ej endast oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral utan även, oavsett framställningssättet, liknande oljor ävensom oljor bestående av blandningar av omättade kolväten. under förutsättning att vikten av de icke-aromatiska beståndsdelarna överstiger vikten av de aromatiska be- ståndsdelarna. Nr 27.13 skall anses inbegripa ej endast paraffin och andra i detta nummer nämnda produkter utan även liknande produkter erhållna genom syntes eller på annat sätt.

27.01 Stenkol; briketter och liknande fasta bränslen fram-

ställda av stenkol ................................ fri 27.02 Brunkol, även briketterat ........................ fri 27.03 Torv (inbegripet torvströ), även briketterad ........ fri

27.04 Koks (inbegripet lågtemperaturkoks) av stenkol. brun- kol eller torv, även agglomererad; retortkol ......... fn' 27.06 Stenkols-, brunkols- och torvtjära samt andra mineral- tjäror. inbegripet delvis destillerade (toppade) tjäror samt blandningar av beck med kreosotolja eller med andra destillationsprodukter ur stenkolstjära (s.k. pre-

parerad tjära):

A. råtjära, även separerad (centrifugerad) .......... fri B. andra slag ............................. 100 kg 1:—

27.07 Oljor och andra produkter erhållna genom destillation av högtemperaturtjära från stenkol; liknande produkter enligt definition i anm. 2 till detta kapitel ........... fri 27.08 Stenkolstjärbeck och annat mineraltjärbcck samt koks av sådant beck .................................. fri 27.09 Råolja erhållen ur petroleum eller ur bituminösa mine—

ral ............................................. fri

27.10 Oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mine- ral. andra än råolja; produkter, ej annorstädes nämnda eller inbegripna, innehållande som karakteriserande beståndsdel minst 70 viktprocent oljor erhållna ur pe- troleum eller ur bituminösa mineral: A. smörjfetter ........................... 100 kg 1:— B. andra slag ................................... fri | 27.11 Petroleumgaser och andra gasformiga kolväten ..... fri 27.12 Vaselin ........................................ fri 27.13 Paraffln, mikrovax, "slack wax", ozokerit, montanvax (lignitvax). torvvax och andra mineralvaxer, även får— gade ........................................... fri 27.14 Petroleumbitumen (asfalt), petroleumkoks och andra återstoder från petroleum eller från oljor erhållna ur bituminösa mineral .............................. fri 27.15 Naturlig bitumen och naturasfalt; bituminösa skiffrar. asfaltsten och naturlig bitumenhaltig sand .......... fri 27.16 Bituminösa blandningar på basis av naturasfalt, natur-

lig bitumen, petroleumbitumen, mineraltjära eller mi— neraltjärbeck (t.ex. asfaltmastix, "cut-backs"): A. flytande produkter: fasta produkter, direkt emulger-

bara med vatten ........................ 100 kg 1:— B. andra slag ................................... fri

• Sida 6
•  Original

Prop. 1985/86: 60 55 kap. Bomtull

55.01 55.02 55.03

55.04 55.05

55.06

55.07 55.08

55.09

Bomull. okardad och okammad ................... Bomullslintcrs .................................. Avfall av bomull (inbegripet riven lump), okardat och okammat ....................................... Bomull. kardad eller kammad ..................... Garn av bomull, ej i detaljhandclsuppläggningar: A. sytråd ...................................... B. annat:

1. t. o. m. nr 47 engelsk numrering ............. 2. över nr 47 ................................

Garn av bomull i detaljhandelsuppläggningar: A. sytråd ......................................

B. annat ....................................... Gasvävnader av bomull ..........................

Handduksfrotté och liknande frottévävnader. av bom-

1111 .............................................

Andra vävnader a'v bomull: A. blekta eller oblekta, ej merceriserade vävnader med tvåskaftsbindning, vägande minst 14 men högst 40 g per mz, som på en yta av 1 cm2 innehåller samman- lagt minst 13 men högst 24 varp- och väfttrådar:

1. blekta .................................... 2. oblekta, ej merceriserade ................... 13. andra slag ...................................

fri fri

fri 3.8 %

13%

7 % fri

13%

7% 13%

13%

2% fri 13%

Denna lag träder i kraft, i fråga om 27 och 55 kap. den ljanuari 1986, och i övrigt den dag regeringen bestämmer.

• Sida 7
•  Original

Utrikesdepartementet Prop. 1985/86: 60

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1985

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden ]. Carlsson, Lundkvist. Feldt. Sigurdsen. Leijon. Hjelm—Wallén, Andersson. Görans- son, Dahl, R. Carlsson. Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hul- terström, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Hellström

Proposition om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa, m. m.

1. Inledning

I framställningar från olika importörer har dessa hemställt om tullfrihet för naturgas och för vissa gasvävnader av bomull. Jag kommer i propositionen att behandla dessa frågor liksom en översyn av tullskyddet för den svenska trädgårdsnän'ngen som riksdagen begärt.

1 avsnitt 2.1 kommer jag att ta upp frågan rörande tullfrihet för naturgas. Efter remiss har generaltullstyrelsen och kommerskollegium yttrat sig i denna fråga. Kollegiet har till sitt yttrande fogat yttranden av bl. a. vissa näringslivsorganisationer. En sammanställning över remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1. Vidare kommer jag i avsnitt 2.2 att behandla frågan om tullfrihet och tullnedsättning för vissa gasvävnader av bomull. Även denna fråga har remissbehandlats, varvid generaltullstyrelsen och kommerskollegium avgivit yttrande. Kollegiet har hört överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) samt berörd näringslivs- organisation. En sammanställning över remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2. I avsnitt 2.3 tar jag slutligen upp frågor rörande tullskyddet för den svenska trädgårdsnäringen. [ anslutning därtill kommer jag att lämna förslag till viss höjning av tullskyddet för tomater och i förekommande fall redovisa åtgärder som kan vidtas av

regeringen.

2. Föredragandens överväganden

2.1. Tullfrihet för petroleumgaser, däri inbegripet naturgas, och andra gasformiga kolväten

Mitt förslag: Tullfrihet införs för petroleumgaser och andra gasfor- miga kolväten, hänförliga till tulltaxenr 27.11 lagen (1977:975) med tulltaxa. 7

• Sida 8
•  Original

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker eller lämnar utan erinran att tullen slopas på naturgas. Stockholms handelskammare anser dock att den tullfrihet som medges vid import från vissa länder är till fyllest, varför något behov av tullfrihet enligt tulltaxan inte föreligger (se bilaga 1, s. 17).

Skälen för mitt förslag: Sydgas AB har i skrivelse till regeringen hemställt om tullfrihet för naturgas. Framställningen har gjorts med anledning av att leveranserna till Sverige av naturgas inom ramen för det s.k. SydgaSpro- jektet inletts under innevarande år. Naturgasen importeras av hclstatliga Swedcgas AB och säljs vidare till Sydgas AB.

Naturgas återfinns i tulltaxan under tulltaxenr 27.11 (Petroleumgaser och andra gasformiga kolväten). Tull utgår f.n. med 2 kr. per 100 kg. Varor enligt tulltaxenr 27.11 är tullfria vid import från länder inom EG och EFTA samt omfattas av bestämmelserna om tullfrihet för varor från utvecklings- länderna.

Den aktuella importen av naturgas sker via rörledningar från Danmark. För importen från bl.a. EG-länder kan tullfrihet, som nyss nämnts. påräk- nas mot uppvisande av giltigt ursprungscertifikat. Frågan om tullfrihet för naturgas även från andra länder bör emellertid enligt Sydgas AB ändå prövas. Företaget anser att import i ett längre perspektiv kan komma att ske även från länder utanför EG och EFTA. Härtill kommer det förhållan- det att andra. med naturgas konkurrerande energislag är tullfria enligt tulltaxan. Införande av tullfrihet i tulltaxan skulle också enligt företaget administrativt. förenkla importen såväl för importören som för tullverket.

Frågan om avskaffande av tullen på till tulltaxenr 27.11 hänförliga varor i deras egenskap av bränslen prövades av 1952 års tulltaxekommitté. Därvid ansågs tullen böra behållas med hänsyn till skifferoljeindustrins ekonomi. Nämnda industri har numera upphört, varför det åberopade skälet inte längre föreligger.

Från energipolitiska utgångspunkter finns inte skäl att i tullsammanhang särbehandla naturgasjämfört med t. ex. olja, kol eller andra energiråvaror. Då inte heller industripolitiska eller statsfinansiella skäl talar i annan riktning och då något skyddsbehov inte kan anses föreligga, bör tullen enligt min mening avvecklas vid import från alla länder. Tulltaxan bör därför ändras så att tullfrihet införs för naturgas hänförlig till tulltaxenr 27.11 och att motsvarande ändring vidtas beträffande andra gasformiga kolväten hänförliga till samma tulltaxenummer.

2.2. Tullfrihet och tullnedsättning för vissa gasvävnader av bomull

Mitt förslag: Tullfrihet införs för viss oblekt gasvävnad av bomull hänförlig till tulltaxenr 55.09 lagen (1977c975) med tulltaxa, och tullsatsen för viss blekt gasvävnad hänförlig till samma tulltaxenum- mer sänks till 2 %.

• Sida 9
•  Original

Remissinstanserna: Kommerskollegium och generaltullstyrelsen tillstyrker införande av tullfrihet och tullnedsättning i enlighet med mitt förslag. Kollegiet har hört ÖEF och Textilrådet. ÖEF har inte funnit några skäl till att de föreslagna ändringarna inte skulle genomföras. Textilrådet tillstyr- ker tullfrihct för oblekt gasvävnad. Vad gäller den blekta vävnaden hänvi- sar Textilrådet till en skrivelse från Borås Wäfveri AB. I skrivelsen fram- håller företaget som sitt primära intresse att tullfrihet införs för oblekt vävnad (se bilaga 2, s. 20).

Skälen för mitt förslag: De huvudsakliga importörerna av ifrågavarande gasvävnad av bomull i oblekt och blekt utförande, Mölnlycke Sjukhuspro- dukter AB och LIC Hygien. har i skrivelser till regeringen hemställt om tullfrihet för dessa produkter. Vävnaderna används för tillverkning av varor av olika slag för medicinskt eller kirurgiskt bruk, såsom operations- dukar och olika typer av kompressor. LIC Hygien importerar f.n. endast blekt vävnad men avser framdeles att importera gasvävnad även i oblekt utförande. Mölnlycke importerar materialet till ca 90% i oblekt form och ca 10% i blekt form. Ifrågavarande varuslag tillverkas inte inom landet utan måste importeras. Importen sker främst från länder i Fjärran Östern (Folkrepubliken Kina, Thailand och Republiken Korea) men även från länder i Östeuropa och inom EG- och EFTA-områdena.

Vävnaderna i fråga klassificeras i såväl oblekt som blekt utförande enligt tulltaxenr 55.09. För varorna utgår tull med 13 % av värdet. Tullfrihet kan medges enligt bestämmelserna i frihandelsförordningen (1977: 1194) men däremot inte enligt förordningen ( |971:963) om tullfrihet för varor från utvecklingsländerna eller förordningen (1980: 5) om tullfrihet för varor från Bulgarien. Rumänien och Folkrepubliken Kina.

Mölnlycke anför i sin framställning bl.a. att det oblekta materialet tvättas och blcks vid företagets anläggning i Mölnlycke, som är det enda blekeriet för gasvävnad i Sverige. Ca 50% konverteras till färdiga pro- du'.ter. Dessa produkter utgör en väsentlig del av divisionens verksamhet. Produkterna säljs dels inom landet. dels i Europa. Någon möjlighet till tullrestitution vid export av färdigprodukter finns inte om produkterna skall få förmånsbehandling vid import till EG- eller EFTA-land.

Resterande hälft av det material som importeras av Mölnlycke till Sveri- ge exporteras efter tvättning och blekning och påföljande skärning till Finland för löntillverkning. Vid importen till Finland belastas varan med 15% tull. Samtidigt erhålls restitution för tull som erlagts vid importen till Sverige. Den av Mölnlycke i Finland tillverkade färdigprodukten får finskt ursprung och åtnjuter tullfrihet vid retur till Sverige och också tullfrihet vid export från Sverige till EG/EFTA-länder. I nuvarande läge belastas sålun- da den i Finland färdigkonverterade produkten med 15% tull mot 13 % om produkten färdigställs i Sverige. Om tullfrihet kan erhållas vid import till Sverige. kommer emellertid en konvertering vid Mölnlyckes fabriker i Sverige att ställa sig mera gynnsam.

Mölnlycke uppger sig ha som mål att fortsättningsvis kunna tillverka dessa produkter i Sverige, baserade på den tradition och det kunnande som finns. Företaget har en omfattande försäljning i Sverige och på export och har också omfattande åtaganden i händelse av avspärrning.

• Sida 10
•  Original

På grund av prismässig konkurrens, framför allt från import av färdiga produkter från samma länder som dem varifrån Mölnlycke köper gasväv- nad i metervara och andra länder utanför EG och EFTA, ställer sig en blekning och konvertering av vävnaden i Sverige allt mera ogynnsam. De färdiga produkterna från de flesta av dessa länder är tullfria genom s.k. u-landspreferens. medan importerad gasvävnad från samma och andra länder är belagd med 13 % tull. Denna situation kan komma att tvinga den inhemska industrin att successivt upphöra med egen blekning och konver- tering av gasvävnad i Sverige.

För att den svenska industrins kostnader skall kunna hållas på en rimlig nivå är det enligt min mening angeläget att undvika att tull tas ut på varor där skyddsbehov saknas och där tullen endast kommer att utgöra en onödig kostnadsbelastning för industrin i fråga. Med hänsyn till de svenska tillverkningsförhållandena vad gäller oblekt gasvävnad av bomull kan nå- got behov av gränsskydd för denna vara inte anses föreligga. Tulltaxan bör ändras så att tullfrihet införs för viss oblekt gasvävnad hänförlig till tull- taxenr 55.09. Vad gäller den blekta vävnaden föreligger med hänsyn till förekommande inhemska blekeriverksamhet inte några förutsättningar för tullfrihet. För att verksamhetens nettotullskydd skall förbli oförändrat bör dock tullsatsen på viss blekt gasvävnad hänförlig till tulltaxenr 55.09 sän- kas från 13 % till 2 %.

2.3. Översyn av tullskyddet för trädgårdsnäringen

Min bedömning: Allmänna handelspolitiska skäl talar emot att tull— skyddet för svensk trädgårdsnäring generellt förstärks.

Bakgrunden till min bedömning Riksdagens begäran om översyn

Riksdagen begärde i maj 1984 en översyn av tullskyddet för svensk träd- gårdsnäring (SkU 1983/84139, rskr 277). Skatteutskottet, som hade att behandla motioner om förstärkt tullskydd för vissa trädgårdsprodukter, anförde bl. a. följande.

”Vad gäller åtgärder på tullsidan vill skatteutskottet för sin del ånyo betona att utskottet är medvetet om de handelspolitiska problem och hanteringsmässiga och kontrollmässiga svårigheter som ett bifall till de av motionärerna föreslagna åtgärderna skulle innebära. Utskottet finner det emellertid motiverat att tillgripa åtgärder inom tullområdet för att värna om trädgårdsnäringen, t.ex. för att komma till rätta med besvärande lågprisimport med åtföljande marknadsstörningar. Den urholkning av tull- skyddet som inflationen innebär medför enligt utskottets uppfattning all- varliga konsekvenser för den svenska trädgårdsodlingen. Utskottet in- stämmer därför i motionärernas krav på en översyn av bestämmelserna om tullskydd för svensk trädgårdsodling."

• Sida 11
•  Original

Genomförande av översynen

Den begärda översynen har under hösten 1984 och våren 1985 genomförts inom regeringskansliet. Därvid har situationen för ett betydande antal trädgårdsprodukter studerats. En förteckning över de aktuella produk- terna bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3. Produkterna har identifierats dels med ledning av riksdagsmotioner under de senaste åren. dels med utgångspunkt från skrivelser från den berörda näringen.

Under översynens gång har en hearing hållits med företrädare för Träd- gårdsnäringens Riksförbund (TRF) samt med Sveriges Frukt— och grön— saksdistributörers Förening (SFG) som representanter för importörer och handeL

Från trädgårdsnå ringens sida har hävdats att åtskilliga produkter impor- teras till priser som understiger vad som är motiverat med hänsyn till produktionskostnaderna. Sådan prispressande lågprisimport har i första hand kommit från statshandelsländer, men även i vissa fall från andra länder. Även om denna import endast utgör en mindre del av den totala importen verkar den enligt trädgårdsnäringen pressande på den svenska prisnivån.

Skälen för min bedömning: I dagens läge råder ett spänningsförhållande mellan de krafter i vår omvärld som önskar slå vakt om frihandeln och de krafter som verkar för protektionistiska ingrepp i världshandeln. Mot bakgrund av ansträngningarna att få till stånd en ny GA'l'T-runda liksom att ytterligare avveckla handelshindren i EFT A/EG-området, där Sverige spelat en pådrivande roll, är stor försiktighet nödvändig när det gäller att införa nya eller att höja befintliga tullhinder.

Det är självfallet viktigt att den svenska produktionen kan upprätthållas men under internationell konkurrens. Den produktion av trädgårdspro- dukter som vi f. n. har bedömer jag generellt sett ha god konkurrenskraft. Det är emellertid också viktigt att vi är beredda att med lämpliga medel hindra företeelser som undergräver förutsättningarna för en sund produk- tion inom landets gränser. I detta sammanhang bör noteras att gränsskyd- det för de svenska trädgårdsprodukterna i allmänhet är lägre än det som tillämpas av våra närmaste handelspartner.

Jag vill här också erinra om möjligheten att ingripa mot dumpad eller subventionerad import genom införande av antidumpnings- eller utjäm- ningstullar. Regeringen har nyligen beslutat om en förordning om dump- nings— och subventionsundersökningar (SFS 1985: 738). Enligt förordning— en, som bygger på överenskommelser om dumpning och subventioner inom ramen för GATT, kan en industri eller näringslivsorganisation, som anser att dumpad eller subventionerad import förekommer och att skada därvid vållats. vända sig till kommerskollegium för att få en undersökning genomförd. Om kommerskollegium finner att det finns tillräckligt underlag för att föreslå regeringen att en undersökning inleds, skall kollegiet med eget yttrande överlämna handlingarna i ärendet till regeringen. Tillfälliga åtgärder, t. ex. införande av provisorisk antidumpningstull, kan vidtas under pågående undersökning.

• Sida 12
•  Original

Avsikten med den nya förordningen är att skapa en klarare svensk procedur för sådana dumpnings- och subventionsundersökningar.

Mot bakgrund av. vad jag nu sagt är det enligt min mening motiverat att närmare redovisa situationen för följande produkter. nämligen tomater, förädlade fruktträd, gul lök och vitkål, krukväxter, snittblommor och slanggurka. I anslutning till varje produkt kommer jag att lämna de förslag till åtgärder som enligt min mening är påkallade. Utgångspunkten för urvalet av produkter har varit en sammanvägning av angelägenhetsgraden, det handelspolitiska handlingsutrymmet samt riksdagens uttalande.

Tomater

Mitt förslag: Minimitullen för tomater hänförliga till tulltaxenr 07.01 0.3. lagen (1977:975) med tulltaxa höjs till 100 kr./100 kg under tiden den ljuli—den 30 september.

Skälen för mitt förslag: För tomater är gränsskyddet fastlagt enligt föl-

jande.

16 april— 15 maj 10%, dock minst 50 kr./100 kg 16 maj—30juni 17%, dock minst 50 kr./100 kg 1juli—30 september 17%. dock minst 70 kr./100 kg 1 oktober—31 oktober 17%, dock minst 50 kr./100 kg 1 november— 15 april fri

Såväl värde-- som minimivikttullarna är bundna vid sin nuvarande nivå i GATT. Sverige har dock i förhandlingarna om tullnivån gjort förbehåll för att justeringar i förhållande till ökningen av produktionskostnaderna kan komma att göras. Justeringarna får dock inte överstiga utvecklingen av konsumentprisindex.

Svensk produktionsstatistik efter år 1981 föreligger inte. Den odlade arealen minskade från ca 90 ha är 1976 till drygt 60 ha år 1981. Skörden uppgick år 1976 till knappt 12000 ton och år 1981 till ca 10000 ton. Svensk konsumtion har för år 1984 uppskattats till 49000 ton.

Totalimporten var åren 1981 — 1984 följande. 1981: 37232 ton 1982: 38265 ton 1983: 35 748 ton 1984: 35 205 ton

Odlarna har pekat dels på EG:s exportsubventioner som enligt kom- merskollegiets beräkningar i slutet av juli i år uppgick till ca 30 öre/kg vid export från EG, dels på att lågprisimporten under sommarmånaderna hotar svensk produktion under en period då törutsättningarna för att lönsamt producera och sälja svenska tomater borde vara bra.

Vad gäller lågprisimporten under sommarmånaderna är situationen så allvarlig att en höjning av minimitullen till 100 kr./100 kg bör vidtas under tiden den 1 juli—den 30 september.

• Sida 13
•  Original

En höjning av tullskyddet på detta område kräver förhandlingar enligt GATT:s artikel XXVIII. Resultatet av dessa förhandlingar bör därför avvaktas innan den av mig förordade höjningen av minimiskyddet införs. Mot denna bakgrund bör förslaget till riksdagen utformas så att en ändring i tulltaxan i enlighet med förslaget träderi kraft den dag regeringen bestäm- mer.

F örädlade fruktträd

Min bedömning: För att bättre kunna följa importen av förädlade fruktträd bör importen härav bli föremål för övervakningslicensie- ring.

Skälen för min bedömning: För förädlade fruktträd (stat.nr 06.02 002) gäller en värdetull på 6%. Tullbefrielse medges för import från u-länder enligt förordningen (1971: 963) om tullfrihet för varor från utvecklingsländerna. Någon import från dessa länder har emellertid inte förekommit sedan tullfriheten infördes år 1977. Tullnivån på 6% är inte bunden i GATT.

Från odlarhåll har framhållits att importen från Ungern har ökat kraftigt och att den skett till låga priser.

Import

ton kr./kg

1982 1983 1984 1982 1983 1984 TOTALT 86 82 142 14: 22 16: 33 16: 85 varav: Danmark 33 31 51 17:75 22:61 21:42 Statshandels- länderna 28 34 55 8: 91 11:36 14:51

Den svenska produktionen kan uppskattas till ca 200 ton per år. Impor- ten från Ungern sker såvitt kan bedömas till priser som understiger såväl de svenska produktionskostnaderna som importpriserna från jämförbara konkurrentländer.

Mot bakgrund av vad som anförts från odlarnas sida och med tanke på att importen ökat kraftigt, finner jag att en bättre statistisk övervakning bör införas. Jag avser därför att föreslå regeringen att uppdra åt statens jord- bruksnämnd att tillämpa övervakningslicensiering för förädlade fruktträd.

Gul lök och vitkål

Min bedömning: Statens jordbruksnämnd bör få i uppdrag att kvar- talsvis till utrikesdepartementet redovisa importen av lök. Nämnden bör vidare få i uppdrag att kvartalsvis i stället för som f.n. halvårsvis redovisa importen av vitkål till utrikesdepartementet.

• Sida 14
•  Original

Skälen för min bedömning: Gul lök (ur stat.nr 07.01 308 och 07.01 309) är under tiden den 16juli—den 29 februari belagd med 20% tull, dock minst 25 kr./100 kg. Denna tull är inte bunden i GATT. Den svenska skörden uppgår till drygt 10000 ton och konsumtionen till ca 25000 ton per år.

Import under tiden den I 6 juli —den 29 februari, stat.nr 07.01 308

ton kr./kg

1982 1983 1984 1982 1983 1984 TOTALT 4351 5568 5165 1:49 1:83 2:22 varav: _ EG 2161 1594 1734 1:67 2:41 2:64 Stats- handels- länderna 2135 2566 2815 1:29 1:64 2:05

Från odlarhåll har påtalats de problem som prisbillig import från stats- handelsländerna medför. I vissa fall talas om ”dumpningsartad” import som kraftigt stör den svenska prisbilden. Som framgår av statistiken är också importpriserna genomgående lägre från statshandelsländerna än från länder inom EG.

Lök är en för såväl svensk trädgårdsnäring som för de svenska konsu- menterna viktig produkt. Odlingen är av särskilt stor betydelse på Öland. För att regeringen skall kunna vidta åtgärder — om detta med hänsyn tagen till vad som nyss anförts skulle visa sig nödvändigt — är det av stor vikt att importutvccklingen för lök. liksom för vissa andra produkter, följs nog— grant. Jag avscr därför att föreslå regeringen att ge jordbruksnämnden i uppdrag att bevaka importutvccklingen avseende lök och att kvartalsvis underrätta utrikesdepartementet om utvecklingen av ifrågavarande im- port.

Jag anser dock inte att marknadssituationen och importbilden f.n. är sådan att några åtgärder härutöver bör vidtas.

Tullen för vitkål (ur stat.nr 07.01 411 och 412) är under tiden den 1 maj— den 30 november 10% och under tiden den 1 december—den 30 april 17%. Tullsatserna är ej bundna i GATT.

Den svenska produktionen är ca 30000 ton/år vilket innebär ca 75% av konsumtionen. Arealen är drygt 700 ha.

Totalimporten var åren 1980—1984 följande. 1980: 12617 ton 1981:10814ten 1982: 11030 ton 1983: 11942 ton 1984: 9312 ton

Vitkål får, liksom lök. anses vara av stor betydelse för det svenska folkhushället. Vitkål ingår bland de produkter som är föremål för särskild statistisk övervakning och rapportering från jordbruksnämndens sida. Rapporteringen från nämnden till utrikesdepartementet vad beträffar im- portvolymer och priser sker f. n. varje halvår. Jag har för avsikt att föreslå regeringen att ge nämnden i uppdrag att i fortsättningen avge rapporter

• Sida 15
•  Original

varje kvartal. Detta ger regeringen möjlighet att snabbare kunna ta ställ- ning till nödvändiga åtgärder vid kraftigt ökade importvolymer och mycket låga priser.

Ytterligare åtgärder är inte påkallade beträffande vitkål.

Krukväxter, snittblommor och slanggurka

Min bedömning: Några speciella åtgärder i fråga om krukväxter, snittblommor och slanggurkor behöver inte vidtas.

Skälen för min bedömning: Krukväxter (stat.nr 06.02 007) åtnjuter en värdetull på 8%. Tullnivån är inte bunden i GATT. Vid modifieringar i importsystemet har Sverige dock förbundit sig att konsultera EG, som är huvudleverantör av krukväxter.

Enligt senast tillgängliga uppgifter uppgår den svenska produktionen till ca 35 milj. plantor per år. Den svenska produktionskostnaden ligger på samma nivå som importpriset för krukväxter från Danmark.

Import

ton kr./kg

1982 1983 1984 1982 1983 1984 TOTALT 18775 17221 18025 13:23 15:64 15:65 varav: Danmark 14031 13043 13344 13:00 15:56 15:68 Polen 136 202 717 7: 03 4: 53 4: 13

Från svenskt odlarhåll har de låga och sjunkande polska exportpriserna i kombination med ökade exportvolymer anförts som ett hot mot svensk produktion och sysselsättning.

Jag finner f.n. inte skäl att föreslå ändring av den utgående tullen för krukväxter men vill påminna om vadjag sagt i det föregående om möjlighe- terna att få frågan om skadlig dumpning prövad.

För snittblommor (stat.nr 06.03 002—005, 010—018) utgår, när tull uttas, vikttullar. För samtliga produkter finns GATT-bindningar. Sverige tilläm- par preferenstullar mot EG/EFTA och Spanien för rosor (den 1 februari— den 29 februari) och mot EG/EFTA för tulpaner (den 1 mars—den 31 maj och den 1 oktober—den 30 november). Importen har genomsnittligt sett ökat något de senaste åren.

Uppgifter om svensk produktion är knapphändiga. Från år 1976 till år 1981 halverades svensk odlad areal. Senare siffror saknas.

T ullincidens (vikttullen uttryckt i procent) för vissa produkter.

1980 1984 Nejlikor mars—november 26,6% 20,9% Rosor mars—november 13.3% 10,4% Tulpaner mars—maj 28.9% 18.1 %

• Sida 16
•  Original

Det handelspolitiska handlingsutrymmet för en höjning av tullskyddet för snittblommor är ytterst begränsat, dels med tanke på att tull i allmänhet uttas i enlighet med GATT—bindningarna, dels med hänsyn till våra åtagan- den gentemot EG. Jag finner sålunda att övervägande handelspolitiska skäl talar mot en tullhöjning på detta område.

Tullskyddet för slanggurka är utformat enligt följande. 16 mars—30 april 20 % 1 maj—30juni 20 %, dock minst 50 kr./100 kg ljuli—30 september 20 %, dock minst 70 kr./100 kg 1 oktober— 15 mars fri

Såväl värde- som vikttullarna är bundna vid sina nuvarande nivåer i GATT. Tillgängliga siffror för svensk produktion visar att skörden år 1976 uppgick till drygt 11000 ton och år 1981 till ca 17000 ton. Den odlade arealen ökade från knappt 50 ha till närmare 60 ha mellan de båda åren. Den svenska konsumtionen för år 1984 uppskattas till ca 37700 ton.

Totalimporten var åren 1981—1984 följande.

1981: 13192 ton 1982: 14560 ton 1983: 13042 ton 1984: 13845 ton .

Tillgänglig statistik tyder på att svensk näring lyckats hävda sig väl. För gurka, liksom för flera av de produkter jag tidigare nämnt. finns konkur- rensfördelar för svenska produkter gentemot importvaror. Korta trans- portavstånd bör vara en sådan fördel. Mot denna bakgrund anser jag att någon tullhöjning för ifrågavarande produkter f. n. inte är motiverad.

3. Upprättat lagförslag

I enlighet med vadjag nu har anfört har inom utrikesdepartementet upprät- tats förslag till lag om ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa. Ändringarna är lagtekniskt okomplicerade och inte heller i övrigt av sådan beskaffenhet att lagrådets yttrande behöver inhämtas.

4. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 1. föreslår riksdagen att anta det upprättade lagförslaget, 2. bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om träd- gårdsnäringens tullskydd.

5. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den åtgärd och det ändamål som föredraganden har hemställt om.

• Sida 17
•  Original

Bilaga ]

Remissyttranden i frågan om tullfrihet för petroleumgaser och andra gasformiga kolväten

Kormnerskollegium tillstyrker för sin del att tullfrihet införs för naturgas. Enligt vad kollegiet erfarit kan naturgas användas i stället för, eller tillsam- mans med andra bränslen vid en stor mängd tillämpningsområden. Den naturgas som nu kommer att importeras skall inledningsvis användas för uppvärmning inom industri- och bostadssektorn. ] ett inledande skede synes sålunda gasen främst komma att ersätta eldningsolja. På andra energislag såsom t.ex. kol och olja utgår ingen tull. Enligt kollegiets mening bör en likformig tullbeläggning eftersträvas på energiområdet. Mot denna bakgrund och eftersom inget skyddsbehov kan anses föreligga bör sålunda enligt kollegiets uppfattning tullen på naturgas undanröjas. Detta bör lämpligen ske genom ändring i tulltaxan.

Kollegiet anser att man samtidigt i konsekvens härmed bör överväga att slopa tullen även på andra, med naturgas besläktade varor enligt tulltaxenr 27.11. Kollegiet anser att det skulle vara en fördel om samtliga varor inom tulltaxenumret blir tullfria. Följderna av en sådan lösning skulle bli att den hittills helt dominerande importvaran under tulltaxenr 27.11 — gasolen — även skulle komma att omfattas av tullfriheten. Av den svenska importsta- tistiken framgår att gasol praktiskt taget helt importeras från länder från vilka redan i dag EG- eller u-landstullfn'het kan erhållas. Tullincidensen räknad på tullbelagd import är mycket låg, knappt en procent. Effekterna i form av minskat skydd av en tullfrihet i tulltaxan omfattande även gasol torde sålunda. enligt kollegiets mening, bli ringa.

Kollegiet anför vidare att nyss nämnda skattningar av tullincidenser på knappt en procent har beräknats på den import — huvudsakligen gasol — som förekommit under tulltaxenr 27.11 de senaste åren. En eventuell framtida import av naturgas från tullbelagda länder skulle. beräknat på tillgängliga uppgifter. inte heller komma att uppvisa incidenser över en procent. Något reellt tullskydd synes nu låga tullsats sålunda inte ge och något behov härav anser kollegiet inte heller föreligger. Den aktuella tullen framstår enligt kollegiet numera som omotiverad och bör därför avskaffas.

Kollegiet har berett följande organisationer och myndigheter tillfälle att inkomma med synpunkter i ärendet, nämligen Sveriges Industriförbmu'l, Sveriges Grossistförbund, Stockholms handelskammare, Skånes handels— kammare, Svenska Gasföreningen, Sveriges Kemiska lndustrikontor. Svenska Petrolemninstitutet och statens energiuerk. De av kollegiet hörda remissinstanserna tillstyrker eller lämnar utan erinran att tullfrihet införs för naturgas, dock att Stockholms handelskammare anser att behov av tullfrihet i tulltaxan inte föreligger med hänsyn till möjligheten att erhålla tullfrihet mot uppvisande av ursprungscertifikat.

Kemikontoret och Svenska Gasföreningen har under hand till kollegiet meddelat att de inte har några invändningar mot att tulltaxenr 27.11 blir tullfritt i tulltaxan i sin helhet. Enligt Kemikontoret framställs visserligen

• Sida 18
•  Original

gasol vid svenska raffinaderier. Organisationen uppger emellertid att aktu- ell industri anser nuvarande tullsats vara så låg att den ändå inte ger något reellt tullskydd.

Generaltullstyrelsen har inget att erinra mot att tullfrihet införs i tull- taxan för samtliga varor under tulltaxenr 27.11.

• Sida 19
•  Original