Propositionens huvudsakliga innehåll

Riksdagen beslutade ijuni 1984 om en försöksverksamhet med ökad kom- munal självstyrelse. det 5. k. frikommunförsöket. Frikommunerna har pre- senterat olika dispensönskemål som omfattar hela det kommunala verk- samhetsområdet. Regeringen har därefter fattat en rad beslut som tillgo- doser frikommunernas önskemål. I några fall har förslag till lagändringar förelagts riksdagen.

[ denna proposition föreslås vissa ytterligare lagstiftningsåtgärdcr som har aktualiserats i försöksverksamheten.

[ kommunallagen föreslås en ändring som ger möjlighet till ett förenklat förfarande för kallelse till fullmäktiges sammanträden. Ändringen avses gälla generellt för alla landets kommuner och landstingskommuner.

Frikommunerna föreslås få möjlighet att inrätta särskilda organ, t. ex. så kallade byutvecklingsgrupper. för förvaltning och verkställighet under ett lokalt organ. t.ex.en kommundelsnämnd. Vidare möjliggörs försök med enklare regler i fråga om anmälan av beslut som har fattats med stöd av delegationsuppdrag från en nämnd. Det föreslås också att stiftelser som förvaltas av frikommunerna inte skall behöva stå under tillsyn av länssty- relsen, om deras förmögenhet är mindre än 200000 kr. Slutligen föreslås att miljö- och hälsoskyddsnämnden i frikommunerna får ökade befogen- heter att ingripa mot försummelser i fråga om vård och behandling av djur.

En samlad redovisning för frikommunförsökcts hittillsvarande utveck- ling och dc åtgärder som regeringen har vidtagit kommer att lämnas till riksdagen inom kort.

l Riksdagen 1985/86. ] saml. Nr 70

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till Prop. 1985/86: 70

Lag om ändring i kommunallagen (1977: 179)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10.5 kommunallagen (1977: 179) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

105

Kungörelse om sammanträde med fullmäktige utfärdas av ordföranden. Kungörelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet samt om de ärenden som skall behandlas.

Kungörelsen skall minst en vec— ka före sammanträdesdagen anslås på kommunens eller landstings- kommunens anslagstavla och inom samma tid sändas med posten till varje ledamot och suppleant i full- mäktige.

Kungörelsen skall minst en vec- ka före sammanträdesdagen anslås på kommunens eller landstings- kommunens anslagstavla och inom samma tid sändas med posten till varje ledamot och suppleant i full- mäktige eller på annat tillförlitligt sätt tillställas (lem.

Uppgift om tid och plats för sammanträde samt. om fullmäktige har bestämt det. uppgift om de ärenden som skall behandlas skall minst en vecka före sammanträdesdagen införas i en eller flera ortstidningar. Vid sammanträde före december månads utgång avgöres för följande kalen- derår i vilken eller vilka tidningar sådant tillkännagivande skall införas. Därvid bör väljas tidningar som genom spridning inom olika grupper av kommunens eller landstingskommunens medlemmar bringar tillkännagi- vandet till de flestas kännedom. Om. förslag om att tillkännagivandct skall införas i annan ortstidning får minst en tredjedel av rösterna. skall tillkän- nagivandet införas också i denna tidning.

Om ärende fordrar så skyndsam handläggning att kungörande i den ordning som föreskrivs i andra och tredje styckena ej hinnes med, skall kungörelsen med uppgift om ären- det anslås senast vardagen före sammanträdesdagen och sändas med posten till varje ledamot och suppleant i fullmäktige så tidigt att den kan antagas komma honom till handa inom samma tid.

Om ärende fordrar så skyndsam handläggning att kungörande i den ordning som föreskrivs i andra och tredje styckena ej hinnes med, skall kungörelsen med uppgift om ären- det anslås senast vardagen före sammanträdesdagen och på ett till- förlitligt sätt sändas till varje leda- mot och suppleant i fullmäktige så tidigt att den kan antagas komma honom till handa inom samma tid.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1986.

• Sida 3
•  Original

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984: 382) om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1984: 382) om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation skall införas två nya paragra- fer, 2 a & och 9 &. av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Zaå

Om fullmäktige beslutar det, får en nämnd i en försökskommun, utan hinder av vad som föreskrivs i 3 kap. 12 5 tredje stycket och L? Q' andra stycket kommunallagen (l977.'179) eller i någon annan för- fattning om anmälan av beslut som har fattats med stöd av uppdrag från nämnden, besluta om i vilken utsträckning sådan anmälan skall ske. Beslut som inte anmäls skall protokolUöras särskilt, om beslutet får överklagas enligt 7 kap.kom- munallagen.

95

Fullmäktige i en försökskommun får inrätta särskilda organ för att handha förvaltning och verkstäl- lighet under ett lokalt organ. Ifrå- ga'om sådana särskilda organ skall 4 5 lagen (l979:408) om vissa lo- kala organ i kommunerna tilläm- pas. Ett särskilt organ får dock inte väcka ärende hos fullmäktige. Dess budgetförslag skall lämnas till det lokala organet inom den tid som detta har bestämt.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1986 och gäller till utgången av år 1988.

Rätte/sc: S. 4, sista raden Tillkommer: 1988.

• Sida 4
•  Original

3. Förslag till Prop. 1985/86: 70

Lag om undantag för vissa kommuner och landstingskommuner från bestämmelserna i lagen (1929: 116) om tillsyn över stiftelser Härigenom föreskrivs följande.

I fråga om stiftelser som förvaltas av de kommuner och landstingskom- muner inom vilka det får bedrivas försöksverksamhet enligt lagen ( 1984: 382) om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorgani— sation skall i stället för den värdegräns på 20000 kronor som föreskrivs i 2 5 första stycket 7 och 85 första stycket tredje meningen lagen (1929: 116) om tillsyn över stiftelser gälla en värdegräns på 200000 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1986 och gäller till utgången av år 1988.

• Sida 5
•  Original

4. Förslag till

Lag om försöksverksamhet med ökade kommunala befogenheter vid tillsyn enligt lagen (1944: 219) om djurskydd

Härigenom föreskrivs följande.

1 & Med avvikelse från vad som föreskrivs i 14 och 17 55 lagen (1944: 219) om djurskydd får försöksverksamhet enligt denna lag bedrivas i Haninge, Tyresö, Gnosjö. Helsingborgs, Varbergs. Ale, Örebro. Sandvi- kens och Bräcke kommuner.

2 5 Miljö- och hälsoskyddsnämndcn har samma befogenheter som enligt 14 5 4 mom. andra stycket och 17 & lagen (1944: 219) om djurskydd tillkom- mer länsstyrelsen.

3 5 Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut enligt- ? ; gäller omedelbart, om inte nagot annat beslutas.

4 5 Miljö- och hälsoskyddsnämndcns beslut enligt- 7 5 får överklagas hos länsstyrelsen genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1986 och gäller till utgången av år 1988.

• Sida 6
•  Original

Civildepartementet Prop. 1985/86: 70

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 november 1985

Närvarande: statsministern Palme, ordförande. och statsråden [. Carlsson, Lundkvist. Feldt. Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelijallén, Peter- son, Andersson. Bodström, Göransson, Gradin, Dahl. R. Carlsson, Holm- berg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Holmberg

Proposition om vissa lagstiftningsåtgärder inom ramen för frikommunförsöket

2.1. Förenklat förfarande för kallelse till fullmäktiges sammanträden

Mitt förslag: Reglerna i kommunallagen ( 1977: 179) om kallelse till fullmäktiges sammanträden ändras så att kallelse kan ske även på annat sätt än genom posten. Ändringen genomförs inte bara för frikommunernas del utan generellt.

Skälen för mitt förslag: Kungörelse om sammanträde med fullmäktige utfärdas enligt 2 kap. 10% kommunallagen (1977: 179, KL) av fullmäktiges ordförande. Kungörelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för sam— manträdet samt om de ärenden som skall behandlas. Kungörelsen skall minst en vecka före sammanträdesdagen anslås på kommunens anslags- tavla och inom samma tid sändas med posten till varje ledamot och supple- ant i fullmäktige. Tillkännagivande om tid och plats för sammanträdet skall också införas i en eller flera ortstidningar senast en vecka före samman- trädesdagen.

Haninge kommun har framställt önskemål om att KL ändras så att det blir möjligt med en förenklad utsändning av sammanträdeshandlingar. Till regeringen har också från annat håll inkommit en framställning i samma fråga.

• Sida 8
•  Original

Syftet med bestämmelsen om kallelse till fullmäktiges sammanträden är att skapa garantier för att kungörelsen kommer ledamöter och suppleanter i fullmäktige till handa på ett betryggande sätt. Detta utesluter emellertid inte att kallelse bör kunna ske även på annat sätt än genom posten, om det uppfyller rimliga krav på tillförlitlighet. En sådan ordning har redan ge- nomförts i lagen (1982: 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheteri fråga om kallelse till kyrkofullmäktiges sammanträden. I det sammanhang— et föreslog bl.a. Svenska kommunförbundet att samma ändring skulle göras i KL. Föredragande statsrådet anförde att denna fråga fick övervä- gas i annat lämpligt sammanhang (prop. 1982/83: 19 s. 103).

Mot bakgrund av vad jag nu har sagt anserjag att systemet med obligato- risk postsändning i fråga om kallelse till fullmäktiges sammanträden bör mjukas upp. Det finns enligt min mening. bl.a. med hänsyn till vad som uttalades i samband med ändringen på det kyrkliga området, inte skäl att bedriva någon försöksverksamhet i denna fråga. Jag föreslår därför att KL ändras så att utsändningen av kungörelsen till ledamöter och suppleanter i fullmäktige skall kunna ske antingen med posten eller på något annat tillförlitligt sätt. t. ex.genom bud.

2.2. Särskilda organ

Mitt förslag: De kommuner som ingår i frikommunförsöket får möj- lighet att inrätta särskilda organ, t. ex. så kallade byutvecklingsgrup- per. för att handha förvaltning och verkställighet under ett lokalt organ, t. ex. en kommundelsnämntl.

Skälen för mitt förslag: Inom det kommunala området pågår sedan flera år ett förnyelsearbete med inriktning mot en decentraliserad nämndorgani- sation.

Kommunerna kan sedan den ljanuari 1980 inrätta lokala organ med stöd av lagen (1979: 408) om vissa lokala organ i kommunerna (omtryckt 1979: 1167, ändrad senast 1983: 304). Lokala organ får inrättas både inom det kommunallagsreglerade området och det specialreglerade området. Avsikten med lokalorganslagen är att. ge kommunerna stor frihet att för- ankra sin verksamhet lokalt. I lagen har man övergett principen om kom- munen som odelad förvaltningSCnhet och kommunerna har möjlighet att inrätta såväl sektorsvisa som sektorsövergripande lokala organ. Inom hela det kommunallagsreglerade området får lokala organ inrättas för del av en kommun och för anläggningar. Inom det speeialreglerade området får lokala organ inrättas för del av kommunen men inte för anläggningar.

[ frikommunerna får försök med en friare nämndorganisation bedrivas med stöd av lagen (1984: 382) om försöksverksamhet med en friare kom- munal nämndorganisation. Lagen medger att frikommunerna gör avsteg från specialförfattningarnas krav på centrala nämnder. De får även inrätta institutionsstyrelser för institutioner eller anläggningar inom Specialregle- rade verksamheter, något som lokalorganslagen inte medger. Vidare får

• Sida 9
•  Original

frikommunerna göra avsteg från lagens krav på anknytning till en kom- mundel eller begränsning till en anläggning.

Bräcke kommun har framställt önskemål om att kunna inrätta s. k. byut— vecklingsgrupper under en kommundelsnämnd. Syftet är enligt kommunen bl. a. att fler medborgare skall kunna engageras som förtroendevalda i den kommunala verksamheten.

Enligt min mening är det väsentligt att öka kommunmedlemmarnas intresse för den kommunala verksamheten genom att ytterligare fördjupa den lokala demokratin. Det ger bl.a.möjligheter till fler kontakter med förtroendevalda i närmiljön. Därmed öppnas större möjligheter för med- borgarna att utöva inflytande över verksamheten. Jag ser det därför som viktigt att främja de strävanden som finns bl. a_i Bräcke kommun att finna former för att ytterligare utveckla den lokala nämndorganisationen. Även i andra kommuner kan det finnas behov av att tillämpa en organisation med lokala nämnder på två nivåer t. ex. om det finns lokala organ med ett stort befolkningsunderlag eller sådana organ med en bred och omfattande verk- samhet.

Jag föreslår därför att det inom frikommunförsöket öppnas en möjlighet för de deltagande kommunerna att inrätta särskilda organ, t. ex. byutveck- lingsgrupper, under ett lokalt organ för att handha viss förvaltning och verkställighet inom det lokala organets verksamhetsområde. Det kan i sammanhanget nämnas att landstingskommunerna redan har getts en mot- svarande möjlighet genom lagen (1985: 127) om särskilda organ i lands- tingskommunerna.

De särskilda organen kan tillföras uppgifter som faller inom det lokala organets verksamhetsområde. De får därvid handha uppgifter som har begränsats till en viss del av kommundelens territoriella område, t. ex. en by eller ett bostadsområde och där uppgifterna annars ligger på det lokala organet. De kan också ansvara för en eller flera anläggningar som är belägna i kommundelen.

Av KI. följer att det är fullmäktige som har att fatta beslut om och i vilken utsträckning särskilda organ skall inrättas. I normalfallet förutsätter jag att frågan om att fördjupa demokratin i ett visst område väcks genom initiativ från det lokala organet. Fullmäktige får därefter ta ställning till var särskilda organ skall finnas, utse ledamöter och suppleanter samt fastställa deras uppgifter. Enligt min mening skall inrättandet av särskilda organ inte behöva medföra att ytterligare en nivå tillskapas i den administrativa organisationen. Jag förutsätter nämligen att det skall vara möjligt att ut- nyttja de resurser som finns hos de lokala organen.

De särskilda organen blir att betrakta som nämnder i KL: s mening även om de får en mindre självständig roll än lokala organ. Enligt min mening måste nämligen de övergripande uppgifterna för kommundelen alltjämt ligga kvar på det lokala organet. Detta har därmed rätt att lämna direktiv till de särskilda organen utöver vad fullmäktige redan kan ha slagit fast genom bestämmelser i reglementen eller särskilda beslut. Av detta följer också enligt min mening att ett särskilt organ inte skall få rätt att väcka ärenden h05 fullmäktige och att dess budgetförslag skall lämnas till det lokala organ inom vars verksamhetsområde det verkar.

• Sida 10
•  Original

Däremot är det enligt min mening väsentligt att de särskilda organen blir ansvariga för sin verksamhet direkt inför fullmäktige. Det innebär att de får ett revisionsansvar i den omfattning som de har fått förvaltnings- och verkställighetsuppgifter.

I övrigt bör enligt min mening Iokalorganslagens handläggningsregler gälla. Det innebär att särskilda organ som enbart har kommunallagsregle- rade uppgifter skall följa samma regler som gäller för kommunallagsregle- rade nämnder. Men så snart de har någon specialreglerad uppgift kommer vad som är föreskrivet i specialförfattningarna om denna verksamhet att gälla. I motsats till vad som föreskrivs i specialförfattningarna bör dock fullmäktige få bestämma mandattidcn även för särskilda organ som hand- har specialreglerad verksamhet.

De regler som behövs för att genomföra försöket bör tas in i lagen om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation.

2.3. Enklare regler för anmälan av delegationsbeslut

Mitt förslag: Frikommunerna får möjlighet att göra avsteg från kom- munallagens och specialförfattningarnas krav på att beslut som har fattats med stöd av delegation från en nämnd skall anmälas till nämnden. Förslaget innebär att nämnden själv får besluta i vilken utsträckning anmälan skall ske. Beslut som får överklagas genom kommunalbesvär skall protokollföras särskilt, om anmälan inte skall ske.

Skälen för mitt förslag: Fullmäktige kan ge styrelsen och nämnderna möjlighet att delegera sin beslutanderätt i vissa grupper av ärenden till en särskild avdelning bestående av ledamöter eller suppleanter, till en leda- mot eller suppleant eller till cn'tjänsteman. Ärendenas beskaffenhet skall anges i reglemente eller genom särskilt beslut. Framställning eller yttrande till fullmäktige får dock inte delegeras. Detsamma gäller yttrande med anledning av att styrelsens eller nämndens beslut har överklagats. Alla beslut som har fattats med stöd av delegationen skall anmälas till styrelsen eller nämnden, som dock har frihet att bestämma hur och hur ofta anmäl- ningsskyldigheten skall fullgöras.

Dessa regler finns för styrelsens dvs.kommunstyrelsens och förvalt- ningsutskottets del i 3 kap. 125 andra och tredje styckena KL. Genom hänvisning i Bä andra stycket har de gjorts tillämpliga på de fakultativa, kommunallagsreglerade nämnderna, t. ex.fritidsnämnd och kulturnämnd. De har också genom hänvisningar i olika specialförfattningar gjorts till- lämpliga på de specialreglerade nämnderna, t.ex. socialnämnd och hälso- och sjukvårdsnämnd. En del specialförfattningar innehåller dock uttryck- liga delegationsförbud i vissa ärenden som alltså förbehålls nämnden.

Haninge kommun har föreslagit att styrelsen och nämnderna själva skall få avgöra om skyldighet att anmäla delegationsärenden skall föreligga. Enligt kommunen är det utmärkande för de delegerade ärendegruppcrna att de är många till antalet och av icke-principiell natur. Trots att vart och

• Sida 11
•  Original

ett av ärendena i praktiken inneburit beslutsförfarande med rätt till över- klagande är de både innehålls- och handlingsmässigt att betrakta som verkställighetsåtgärder. Nämndernas politiska intresse för dessa delega- tionsbeslut är lågt. Anmälan om delegationsrättens användning har enligt kommunen endast registreringsvärde. Detta värde måste ställas i relation till det arbete som läggs ned på sortering, förteckning och sammanställning m. m. av delegationsbesluten.

Enligt min mening är det möjligt att pröva en försöksverksamhet med en Uppmjukning av kravet på anmälan. Det är dock viktigt att enskildas rättsställning inte försämras.

Besvärstiden i fråga om beslut som fattas efter delegation räknas från dagen för anslaget av protokollet från det nämndsammanträde där beslutet anmäldes. Om den eller de som har fattat beslutet har fört eget protokoll Och har anslagit justeringen av protokollet, löper dock bcsvärstiden från den anslagsdagen. Detta gäller kommunalbesvär. I fråga om beslut som överklagas genom förvaltningsbesvär räknas bcsvärstiden som vanligt från den dag när det delgavs den berörda parten. Det är givetvis väsentligt att se till att bcsvärstiden börjar löpa även om kravet på anmälan slopas.

Med hänvisning till det anförda föreslår jag en bestämmelse som ger frikommunerna möjlighet att låta styrelsen och nämnderna själva besluta om i vilken utsträckning anmälan av beslut som fattats med stöd av delegation från styrelsen eller nämnden Skall ske. För att säkerställa att bcsvärstiden börjar löpa så att besluten kan vinna laga kraft bör föreskri- vas att beslut som får överklagas genom kommunalbesvär skall protokoll- föras särskilt, om beslutet inte skall anmälas. Självfallet skall justeringen av protokollet anslås på kommunens anslagstavla. Någon särskild före- skrift om detta behövs dock inte.

De bestämmelser som jag föreslagit bör lämpligen tas in i lagen om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation. Bestäm- melserna blir tillämpliga på alla nämnder, dvs. även på lokala organ i kommunerna och särskilda organ i landstingskommunerna.

2.4. Undantag från tillsynskravet enligt stiftelselagstiftningen

Mitt förslag: Stiftelser som förvaltas av kommuner eller landstings- kommuner ingående i frikommunförsöket undantas från tillsyn en- ligt lagen (1929: 116) om tillsyn över stiftelser, om deras förmögen- het är mindre än 200000 kr.

Skälen för mitt förslag: Kommuner och landstingskommuner förvaltar genom sina olika organ en stor mängd stiftelser som har bildats efter donationer från enskilda personer.

Enligt lagen (1929: 116) om tillsyn över stiftelser (tillsynslagen) skall en stiftelse med allmännyttigt ändamål i princip stå under tillsyn av länsstyrel- sen i dct län där stiftelsens förvaltning utövas. Att en stiftelse står under tillsyn innebär att länsstyrelsen har befogenhet att ingripa mot stiftelsen, om den inte förvaltas i enlighet med tillsynslagens bestämmelser. Länssty-

• Sida 12
•  Original

relsen kontrollerar kontinuerligt förvaltningen med ledning av den årliga redovisning som en stiftelse under tillsyn är skyldig att avge.

Det finns emellertid flera undantag från principen om tillsyn. Sålunda gäller bl. a. att en stiftelse som har en förmögenhet under 20000 kr. inte behöver anmälas för tillsyn (257). 1 konsekvens härmed får länsstyrelsen från fortsatt tillsyn undanta en stiftelse vars förmögenhet har sjunkit under 20000 kr. ("8 5).

Haninge kommun har hemställt att tillsynen slopas eller i vart fall att värdegränsen på 20000 kr. höjs.

Frågan om en helt ny stiftelselagstiftning övervägs f. n. ijustitiedepartc- mentet. Avsikten är att dessa överväganden skall redovisas i en departe- mentspromemoria som efter sedvanlig remissbehandling kan läggas till grund för en proposition om en ny sådan lagstiftning. En av de frågor som kommer att tas upp i det sammanhanget är om inte den kontinuerliga kontrollen av Stiftelserna med ledning, av årliga redovisningar bör begrän- sas till att avse endast stiftelser med en väsentligt högre behållen förmö- genhet än 20000 kr.

Enligt min mening bör man kunna tillgodose önskemålet om att inom ramen för frikommunförsöket höja den nämnda värdegränsen utan att därmed det pågående arbetet med en ny stiftelselagstiftning föregrips. Jag föreslår att gränsen bestäms till 20000) kr. För den tid som frikommunför- söket pågår bör alltså stiftelser som förvaltas av de kommuner och lands- tingskommuner som ingår i försöket undantas från länsstyrelsens tillsyn, om deras förmögenhet är mindre än 200000 kr. Bestämmelser om detta bör tas in i en särskild lag.

2.5. Ökade befogenheter för miljö- och hälsoskyddsnämnden enligt lagen om djurskydd

Mitt förslag: Miljö- och hälsoskyddsnämnden i försökskommunerna skall ha samma befogenheter som länsstyrelsen att meddela förbud att ha hand om djur eller vissa slag av djur för den som inte följer meddelade föreskrifter. Nämnden skall också kunna besluta att djur skall tas om hand genom polismyndighetens försorg.

Skälen för mitt förslag: Den lokala tillsynen enligt lagen (1944:219) om djurskydd utövas av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Länsstyrelsen skall enligt lagen vaka över att nämnden fullgör sina åligganden.

Lagen ger möjligheter för såväl miljö- och hälsoskyddsnämnden som länsstyrelsen att ingripa på olika sätt mot försummelser beträffande dju- rens vård och behandling. Länsstyrelsens befogenheter är emellertid mera omfattande än nämndens.

Om någon inte följer ett föreläggande eller förbud som en miljö- och hälsoskyddsnämnd eller länsstyrelse beslutat och som är av väsentlig betydelse från djurskyddssynpunkt, får länsstyrelsen enligt 14 ä 4 mom. an- dra stycket djurskyddslagen meddela den försumlige förbud att ha hand

• Sida 13
•  Original

om djur eller vissa slag av djur. Detsamma gäller vid andra allvarliga missförhållanden i fråga om djurs vård eller behandling.

Enligt 175 djurskyddslagen får länsstyrelsen besluta att djur skall tas om hand genom polismyndighetens försorg bl. a. för att förhindra att djuren otillbörligen utsätts för lidande.

Helsingborgs kommun har anhållit att länsstyrelsens befogenheter enligt angivna bestämmelser i djurskyddslagen också skall tillkomma miljö- och hälsoskyddsnämnden i försökskommunerna. Örebro kommun har framfört liknande förslag.

Jag biträder förslagen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i försökskom- munerna bör alltså få befogenhet att meddela förbud att ha hand om djur samt att besluta att djur skall omhändertas. Nämndens befogenhet enligt 145 4 mom. andra stycket bör dessutom avse rätten att ålägga en försumlig djurägare att avhända sig djuret eller djuren och förbjuda honom att an— skaffa djur eller visst slag av djur.

Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut bör kunna överklagas till läns- styrelsen och bör i likhet med länsstyrelsens beslut gälla omedelbart, om inte något annat beslutas.

Jag kan däremot inte biträda ett förslag från Helsingborgs kommun om att polismyndighetens befogenheter enligt 185 djurskyddslagen i fråga om omhändertagna djur skall överflyttas till kommunen.

De bestämmelser som behövs bör tas in i en särskild lag om försöksverk- samhet med ökade kommunala befogenheter vid tillsyn enligt lagen (1944: 219) om djurskydd.

5. Beslut Prop. 1985/86: 70

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 15
•  Original

Innehåll Prop. 1985/86: 70

Regeringens proposition ...................................... 1 Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1 Förslag till lag om ändring i kommunallagen (1977: 179) ........... 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984: 382) om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation ..................... 3 Förslag till lag om undantag för vissa kommuner och landstingskom- muner från bestämmelserna i lagen (1929:116) om tillsyn över stif-

telser ....................................................... 4 Förslag till lag om försöksverksamhet med ökade kommunala befo- genheter vid tillsyn enligt'lagen (1944: 219) om djurskydd .......... 5 Utdrag ur_ protokoll vid regeringssammanträde den 28 november 1985 1 Inledning .................................................. 6 2 Föredragandens överväganden ............................... 7 2.1 Förenklat förfarande för kallelse till fullmäktiges sammanträ— den ................................................... 7 2.2 Särskilda organ ......................................... 8 2.3 Enklare regler för anmälan av delegationsbeslut ............ 10 2.4 Undantag från tillsynskravet enligt stiftelselagstiftningen .. .. 11 2.5 Ökade befogenheter för miljö- och hälsoskyddsnämnden enligt lagen om djurskydd ..................................... 12 3 Upprättade lagförslag ....................................... 13 4 Hemställan ................................................ 13 5 Beslut .................................................... 14

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985 15

• Sida 16
•  Original