Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att kilometerskatten för dieseldrivna personbilar. lastbilar. bussar och deras släpvagnar behålls. Däremot föreslås att kilo- meterskatten på inte dieseldrivna fordon. t.ex. eldrivna eller gengasdrivna fordon. slopas.

Vidare föreslås att särskilda avstämplingar och skattedebiteringar skall göras när kilometerskattepliktiga fordon byter ägare. Bestämmelserna om förseningsavgift föreslås uppmjukade. Slutligen föreslås vissa ändringar . beträffande kilometerskattemärket. formerna för fastställelse av kilome- terskatt. avrundning av skattebelopp. avkortning och avräkning av vägtra- fikskatt i vissa fall samt brukandeförbudet för fordon med obetald vägtra- fikskatt och som tillhör eller säljs från konkursbon.

Ändringarna beträffande eldrivna m.fl.fordon. kilometerskattemärket och avrundning av skattebelopp föreslås träda i kraft den I juni 1986. De övriga ändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 1986.

• Sida 2
•  Original

Förslag till Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973: 601)

Härigenom föreskrivs i fråga om vägtralikskattelagen (1973: 601)' dels att 12 b & skall upphöra att gälla. dels att 2. 12. 12a. 16—18,20—22 och 28—31 åå samt bilagorna 1 och 2 skall ha följande lydelse.”

dels att rubriken närmast före 24ä skall lyda "Efterbeskattning m. m.”. dels att det i lagen skall införas en ny paragraf. 25aå. av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 &

Fordonsskatt utgår för motorfordon. traktor. motorredskap eller släp- vagn, om fordonet är eller bör vara registrerat och inte är avställt (skatte- pliktigt fordon). En påhängsvagn med en skattevikt över 3000 kilogram är dock inte skattepliktig om den dras' uteslutande av bilar som inte är bensin— eller gasoldrivna.

Utöver fordonsskatt utgår kilo- meterskatt för skattepliktig bil. som är inrättat/för att drivas med annat drivmedel än bensin eller gasol samt för skattepliktig släpvagn med skattevikt över 3 000 kilogram. som dras av sådan bil (kilometerskatte- pliktigt fordon).

Utöver fordonsskatt utgår kilo- meterskatt för skattepliktig bil som drivs med brännolja samt för skat- tepliktig släpvagn med skattevikt över 3000 kilogram. som dras av sådan bil (kilometerskattepliktigt fordon).

(')m undantag från skatteplikt föreskrivs i 6 5.

12.5

Fordonsskatt utgår för skatteår enligt bilaga I till denna lag. om inte annat följer av 12a eller IZI) ?. Skatten utgår för skatteperiod med en tredjedel, för kalendermånad med en tolftedel och för dag med 1/36() av skatten för helt år. Över- stiger fordonsskatten för ett fordon 1500 kronor för helt år utgår for- donsskatt för skatteperiod.

Fordonsskatt utgår för skatteår enligt bilaga 1 till denna lag. om inte annat följer av l2a &. Skatten utgår för skatteperiod med en tredjedel. för kalendermånad med en tolftedel och för dag med 1/360 av skatten för helt år. Överstiger fordonsskat- ten för ett fordon 1500 kronor för helt år utgår fordonsskatt för skat- teperiod.

Föreligger skatteplikt för fordon under del av kalendermånad, utgår fordonsskatt för hela månaden. Vad nu sagts gäller dock icke i fråga om fordon. för vilket fordonsskatten uppgår till minst 4800 kronor för helt skatteär. för den kalendermånad under vilken skatteplikt första gången inträder för fordonet eller skatteplikt upphör av annan anledning än av- ställning. Har sådant fordon varit avställt avräknas eller återbetalas for- donsskatt för avställningstiden om denna omfattat minst 15 dagar eller om fordonet övergått till ny ägare under avställningstiden.

Fordonsskatt erläggs före ingången av skatteår eller skatteperiod. Rege— ringen eller myndighet som regeringen bestämmer får medge undantag härifrån för grupp av fordon.

' Lagen omtryckt 19842256. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 869.

lx)

• Sida 3
•  Original

Nuvarande lydelse

12a5*

Fordonsskatten för en personbil skall utgå med ett 276 kronor lägre belopp per år än som anges i bilaga 1 till denna lag. om bilen hör hem- ma i en kommun som anges i bilaga 3 till denna lag. Detta gäller dock inte om skatten för bilen ska/! he- räknas enligt IZhå.

Fr'ii'eslagen lydelse

Fordonsskatten för en personbil skall utgå med ett 276 kronor lägre belopp per år än som anges i bilaga 1 till denna lag, om bilen hör hem- ma i en kommun som anges i bilaga 3 till denna lag.

En personbil anses höra hemma i den kommun. där den skattskyldige har sin adress enligt bilregistret vid den tidpunkt. som anges i 145 första eller andra stycket eller vid ingången av den tid som anges i 145 tredje stycket. Saknas sådan adress gäller i stället den adress som borde vara antecknad i bilregistret.

Den lägre fordonsskatten tillämpas när fordonsskatt påförs för helt skat- teår eller hel skatteperiod. när skatt påförs därför att skatteplikt inträder för ett fordon eller vid efterbeskattning.

165

Skattepliktigt fordon får ej hru- kas. om till betalning förfallen for- donsskatt ej erlagts. Detta gäller eii fråga om skatt som avser tid före det närmast föregående Skatteåret och ej heller i fråga om skatt som åvilar'tidigare ägare av fordonet och som fastställts genom beslut om efterbeskattning enligt 24 5.

Har fordon sålts vid exekutiv för— säljning får det brukas av den nye ägaren utan hinder av att fordons- skatt. för vilken tidigare ägare är skattskyldig, inte har erlagts. Fore- ligger annars särskilda skäl får riks- skatteverket medge att visst fordon får brukas utan hinder av första stycket.

Kilometerskattepliktigt fordon skall vara försett med särskild. god- känd räknare för registrering av for- donets körsträcka och tillhörande anordningar för dess funktion (kilo-

2 Senaste lydelse 1984: 872.

En skattepliktigt fordon får inte användas. om till betalning förfal- len fordonsskatt ej erlagts. Detta gäller inte i fråga om skatt som avser tid före det närmast föregåen- de skatteåret och inte heller i fråga om skatt som åvilar en tidigare ägare av fordonet och som har fast- ställts genom beslut om efterbe- skattning enligt 24 5.

Har ett fordon sålts vid exekutiv försäljning eller av ett konkursbo får det användas av den nye ägaren även om fordonsskatt, för vilken en tidigare ägare är skattskyldig. inte har erlagts. Detsamma gällerför ett fordon som tillhör ett konkursbo i fråga om skatt som konkursgälde- nären eller en tidigare ägare är skattskyldig/ör.

Om det jinns särskilda skäl får riksskatteverket medge att ett visst fordon får brukas utan hinder av första stycket.

175

Kilometerskattepliktigt fordon skall vara försett med särskild, god- känd räknare för registrering av for- donets körsträcka och tillhörande anordningar för dess funktion (kilo-

b.)

• Sida 4
•  Original

Nuvarande lydelse

meterräknarapparatur). Apparatu- ren skall vara plombcrad. Kilome- terskattepliktig personbil som an- vändes utom riket skall vidare vara försedd med särskilt märke. som vi- sar att fordonet är kilometerskatte- pliktigt. Regeringen eller myndig- het som regeringen bestämmer får medge undantag från skyldighet att förse personbil med sådant märke.

Föreslagen lydelse

meterräknarapparatur). Apparatu- ren skall vara plomberad. Kilome- terskattepliktig personbil skall vi- dare vara försedd med särskilt mär- ke. som visar att fordonet är kilo- meterskattepliktigt. Regeringen el- ler myndighet som regeringen be- stämmer får medge undantag från skyldighet att förse personbil med sådant märke.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar före- skrifter om godkännande. montering. plombering, renovering, reparation. kontroll och liknande åtgärd som har avseende på kilometerräknarappara- tur, beräkning av körsträcka på grundval av registreringar i kilometerräk- nare samt om märke som avses i första stycket.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får efter ansökan medge att kilometerskattepliktigt fordon inte behöver vara försett med kilometerräknarapparatur.

18.5

Kilometerskatt utgår för den kör- sträcka som fordon tillryggalagt un- der tid. då det varit kilometerskat- tepliktigt.

Kilometerskatt utgår för den kör- sträcka som ett fordon tillryggalagt under den tid då det varit kilome- terskattepliktigt.

Skatten beräknas för helt tiotal kilometer efter de skattesatser som anges

i bilaga 2 till denna lag.

Skatrskyldig skall för varje skat— teperiod lämna uppgift till ledning för beräkning av skatt. Regeringen eller myndighet som regeringen be— stämmer får medge undantag här- ifrån. Uppgift till ledning för beräk- ning av skatt skall lämnas även i annat fall, i den mån regeringen el- ler myndighet som regeringen be- stämmer förordnar därom. Kilome- terskatt erläggs i efterhand för skatteperiod. Regeringen eller myndighet som regeringen bestäm- mer får medge undantag häri/"rån för grupp av fordon.

Den skattskyldige skall för varje skatteperiod lämna uppgift till led- ning för beräkning av skatten. Re- geringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge undantag från detta. Uppgift till ledning för beräkning av skatt skall lämnas även i andra fall. om rege- ringen eller den myndighet som re- geringen bestämmer förordnar om detta.

Kilometerskatt betalas i efter- hand för skatteperiod. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge undantag från detta för grupper av fordon. ] sådana fall som avses i 20.5 andra —fiärde styckena betalas dock kilo- meterskatt även för en del av en skatteperiod.

20 5

Skattskyldig i fråga om kilome- terskatt är. om ej annat följer av andra styr-ket. den som ägde fordo- net vid ingången av den kalender-

Skattskyldig i fråga om kilome- terskatt är. om inte annat följer av andra — fjärde styckena. den som ägde fordonet vid ingången av den

• Sida 5
•  Original

Nuvarande lydelse

månad under vilken skatten skall betalas eller skulle ha betalats.

I fråga om kilometerskatt som fastställes genom beslut enligt 24 eller 255 är den skattskyldig som ägde fordonet under den tid skatten avser. [ fråga om kilometerskatt för skatteperiod under vilken fordon avregistrerats eller eljest av annan anledning än avställning upphört att vara skattepliktigt är den skattskyl- dig som då ägde fordonet.

Föresla 'en lydelse tL .

kalendermånad under vilken skat- ten skall betalas eller skulle ha be— talats.

Har ettfordon övergått till en ny ägare, är den förre ägaren skatt- skyldig för den kilt'mteterskatt sattt utgår för den körsträcka under skutteperioden som fordonet till- ryggalagtföre äganderättens ("it-'er- gäng. Den nye ägaren är skattskyl- dig för den kiltnneterskutt som ut- går för körsträckan därefter.

Har den skattskyldige försatts i konkurs. är konkursgäldenären skattskyldig för den kilometerskatt som utgärjör den körsträcka under skatteperioden som fordonet till- ryggalagtföre beslutet om konkurs. Konkursboet är skattskyldigt för den kilometerskatt som utgår för körsträckan däre ter.

I fråga om kilometerskatt som fastställs genom ett beslut enligt 24—25 (1.5.5 är den skattskyldig som ägde fordonet under den tid skatten avser. ] fråga om kilometerskatt för skatteperiod ttnder vilken ett for- don avregistrerats. eller annars av annan anledning än avställning upp- hört att vara skattepliktigt. är den skattskyldig som då ägde fordonet.

215

Kilometerskattepliktigt fordon får ej brukas

Ett kilometerskattepliktigt for- don får inte användas

]. om det inte är försett med kilometerräknarapparatur av godkänt slag som är plomberad och godkänd vid besiktning samt fungerar tillfredsstäl- lande.

2. om till betalning förfallen kilometerskatt ej erlagts.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får medge att fordon, utan hinder av första stycket 1. får brukas i avvaktan på "reparation eller besiktning av kilo- meterräknarapparatur.

Vad som sägs i första stycket 1 gäller eji fall som avses i 175 tredje stycket.

Vad som sägs i första stycket 2 gäller ej i fråga om skatt som avser tid före det närmast föregående

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge att fordon. utan hinder av första stycket 1. får användas i av- vaktan på reparation eller besikt- ning av kilometerräknarappt'tra- turen.

Vad som sägs i första stycket 1 gäller inte i fall som avses i 175 tredje stycket.

Vad som sägs i första stycket 2 gäller inte i fråga om skatt som avser tid före det närmast föregåen-

'—Il

• Sida 6
•  Original

Nuvarande lydelse

Skatteåret och ej heller i fråga om skatt som åvilar tidigare ägare av fordonet och som fastställts genom beslut om efterbeskattning enligt 24 eller 25.6. Har fordon sålts vid exe- kutiv försäljning får det brukas av den nye ägaren utan hinder av att kilometerskatt. för vilken tidigare ägare är skattskyldig, inte har er- lagts. Föreligger annars särskilda skäl får riksskatteverket medge att visst fordon får brukas utan hinder av första stycket 2.

Föreslagen lydelse

de Skatteåret och inte helleri fråga om skatt som åvilar en tidigare ägare av fordonet om skatten inte harjörfallit till betalning vid ägar- bytet eller om skatten har fastställts genom ett beslut enligt 24—25119'9'.

Har ett fordon sålts vid exekutiv försäljning eller av ett konkurs/Jo får det brukas av den nye ägaren även om kilometerskatt. för vilken en tidigare ägare är skattskyldig. inte har erlagts. Detsamma gäller jörfordon som tillhör ett konkursbo ifråga om skatt som konkursgt'il- denären eller en tidigare ägare är skattskyldig för.

Om det finns särskilda skäl får riksskatteverket medge att ett visst fordon får brukas utan hinder av första stycket 2.

22'

Vägtrafikskatt påföres. om ej an- nat följer av 23 — 25 åå. genom au- tomatisk databehandling på grund- val av uppgifter i bilregistret utan att beslut meddelas av beskatt- ningsmyndigheten. Saknas i bilre- gistret uppgift som behövs för på- förande av skatten. påföres den en- ligt bestämmelser som meddelas av regeringen eller myndighet som re- geringen bestämmer.

Vägtraftkskatt påförs. om inte annat följer av 23 — 25 alåä. genom automatisk databehandling på grundval av uppgifter i bilregistret utan att beslut meddelas av beskatt- ningsmyndigheten. Om det i bilre- gistret saknas uppgifter som be- hövs för påförande av skatten. på- förs den enligt bestämmelser som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- mer.

25aå

Har ett kilometerskattepliktig! _l'ordon brukats i strid mot Zl s'förs— ta stycket 1. får beskattningsmyn- dig/teten även för pågående skatte- period fastställa kilometerskatten för den vägsträcka som fordonet brukats på sådant sätt. Därvid till- lämpas 23 5 tredje stycket samt 265.

28 å Har vederbörlig uppgift för skatteperiod om körsträcka för kilometer- skattepliktigt fordon inte kommit in inom föreskriven tid skall erinran om uppgiftsskyldigheten och om förseningsavgift sändas till den som ägde fordonet vid utgången av skatteperioden. om ej annat följer av andra stycket.

• Sida 7
•  Original

Nuvarande lydelse

Har i fall som avses i första stycket ägaren underlåtit att inom föreskriven tid lämna uppgift för skatteperiod om fordonets kör- sträcka för minst en av de tre när- ntast föregående skatteperioderna påför beskattningsmyndigheten ägaren förseningsavgift. Detsamma gäller om ägaren har anmanats att lämna uppgift om körsträcka men ej efterkommit anmaningen inom tid som har föreskrivits i denna.

Förseningsavgift enligt andra stycket utgår med 100 kronor. Av- giften bestäms dock till 200 kronor om förseningsavgift har påförts för minst en av de tre närmast föregå- ende skatteperioderna eller om för- seningen avser uppgift som ägaren har anmanats att lämna.

Föreslagen lydelse

Om ägaren i fall som avses i förs- ta stycket har underlåtit att inom föreskriven tid lämna uppgift om fordonets körsträcka för två på var- andra följande skatteperioder skall beskattningsmyndigheten påföra ägaren förseningsavgift. Detsamma gäller om ägaren har anmanats att lämna uppgift om körsträcka men inte följt anmaningen inom den tid som har föreskrivits i denna.

Förseningsavgift enligt andra stycket utgår med 100 kronor. Av- giften bestäms dock till 200 kronor om förseningsavgift har påförts även för den närmast föregående skatteperioden eller om försening- en avser en uppgift som ägaren har anmanats att lämna.

Fråga om förseningsavgift prövas av beskattningsmyndigheten. I fråga om förseningsavgift skall 7kap. 65 första och tredje styckena samt 7 kap. Sä lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter tillämpas. Därutöver gäller att förseningsavgifter avseende samma fordonsägare för en och samma skatteperiod får nedsättas till 500 kronor eller, i fall som avses i tredje stycket andra meningen, 1000 kronor.

29.5

Skatt och skattetillägg anges i helt krontal. så att öre/tll bortfaller.

Vid beräkning av skatt eller skat- tetillägg som skall påföras eller återbetalas skall beloppet avrundas till närmast lägre hela krontal.

Skattebelopp under 25 kronor behöver inte betalas in till staten och återbetalas inte heller.

30%

Vad i uppbördslagen (1953z272) stadgas om indrivning. avkortning och avskrivning av skatt skall i till- lämpliga delar gälla fordonsskatt. kilometerskatt, skattetillägg och förseningsavgift. Vid återbetalning av skatt skall avräknas endast så- dan till betalning förfallen fordons- skatt eller kilometerskatt som ej er- lagts. restavgift som belöper på så- dan skatt samt sådan avgift enligt bilregisterkungörelsen (1972: 599) som uppbäres i samband med upp- börd av vägtrafikskatt. I fråga om avräkning av avgifter som nu har

Vad som föreskrivs i uppbördsla- gcn (19532272) om indrivning, av- kortning och avskrivning av skatt skall i tillämpliga delar gälla for- donsskatt. kilometerskatt. skatte- tillägg och förseningsavgift. For— donsskatt somförfallit till betalning men inte har erlagtsfår dock avkor- tas genom automatisk databehand- ling på grundval av uppgifter i bil- registret. utan att beslut meddelas av beskattaingsmyndigheten. Vid återbetalning av skatt skall avräk- nas endast sådan till betalning för- fallen fordonsskatt eller kilometer-

• Sida 8
•  Original

Nuvarande lydelse

sagts äger 23 och 31 55 motsvaran- de tillämpning.

Föreslagen lydelse

skatt som ej erlagts. restavgift och skattetillägg som belöper på sådan skatt. _f't'irseningsavgi/t enligt 285 samt sådan avgift enligt bilregister- kungörelsen (1972z599) som upp- bärs i samband med uppbörd av vägtrai'tkskatt. [ fråga om avräk- ningen skall 23 och 31 55 tillämpas.

Införsel enligt 15kap.utsökningsbalkcn får äga rum vid indrivning av fordonsskatt. kilometerskatt. restavgift. skattetillägg och förseningsavgift.

31.5

Mot beslut som avses i '23 — 27 55. 28 .5 andra eller tredje stycket eller 40.5 eller som avser rättelse får skattskyldig och allmänt ombud föra talan genom besvär hos kam- marrätt. Allmänna ombudets be- svärstid räknas från beslutets dag.

Mot beslut enligt 165 andra stycket andra meningen eller 215 fjärde stycket tredje meningen får skattskyldig föra talan genom be- svär hos regeringen.

Beslut som avses i 23—27 55. 285 andra eller tredje stycket eller 405 eller som avser rättelse får ("iverkla- gas av den skattskyldige och av all- männa ombudet genom besvär hos kammarrätten. Allmänna ombu- dets besvärstid räknas från beslu- tets dag.

Beslut enligt 165 tredje stycket eller 21 5 sjätte stycket får överkla- gas av den skattskyldige genom be- svär hos regeringen.

Bestämmelserna i 8kap. 2. 3 . 4. 6. 11 och 13.55 lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter gäller även för vägtrafikskatt. Vad där sägs om allmänt ombud gäller då allmänt ombud enligt 3 5. Vid tillämp- ningen av 8 kap. 65 är motpartens besvärstid dock två veckor.

• Sida 9
•  Original

Bilaga 1 till vägtrafikskattelagen (1973: 601)3

Nuvarande lydelse

Fordonsskatt

Fordonsslag

A Motorcyklar 1 Tvåhjulig motorcykel utan sidvagn 2 Annan motorcykel

B Personbilar

C Bussar l Buss som är inrättad för drift endast med bensin eller gasol Annan buss lx)

D Lastbilar 1 Lastbil som är

inrättad för drift endast med bensin eller gasol Annan lastbil 2.1 med anordning för påhängs- vagn med två hjul- axlar PJ

med tre eller flera hjul- axlar

3 Senaste lydelse 1984: 872.

Skattevikt. kilogram

0— 75 76—

0-

0- 900 901-

0- 1600 1601— 3000 3001—

0— 1600 1601— 3000 3001— 7000

7 001 — 10 000 10 001 —30 000 30 001 —

0— 1600 1601— 3000 3001—

0— 1600 1601— 3000 3001— 6000 6001—1000()

10001—14000 14001—

0— 1600 1601— 3000 3001— 6000 6001—11000 11001—15000 15001—18000 18001—23000 23001—27000 27001—

Skatt. kronor

grund- belopp

100 125

200

355 445

355 391 895

355 391 895 1 455 2 505 14 705

355 391 895

540 565 915 2235 4475 9475 540 565 915 2415 5515 8515 11155 19155 24595

tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen

25 44 56 | 25 220

25 50 62 75 88 160 136 0

• Sida 10
•  Original

Fordonsslag Skattevikt. Skatt. kronor kilogram grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen 2.2 utan anordning för påhängs- vagn med två hjul- 0— 1 600 355 0 axlar 1601 — 3 000 391 36 3001— 6000 895 7 6001 — 10000 1 105 25 10001—14000 2105 72 14001—17000 4985 129 17 001— 8 855 169 med tre eller 0— 1600 355 0 flera hjul- 1601— 3 000 391 36 axlar 3001— 6000 895 4 6001—11000 1015 13 11001—15000 1665 57 15001—18000 3945 101 18001—27000 6975 126 27 001— 18 315 0 E Traktorer och motorredskap 1 Traftklraktor 0— 1 300 370 0 och registrerat 1 301 — 3000 425 55 motorredskap 3 001— 7000 1 360 95 som inrättats 7001 — 5 160 168 för drift med annat drivmedel än brännolja 2 Tral'iktraktor 0— 1 300 570 0 och registrerat 1 301— 3 000 660 90 motorredskap 3 001— 7000 2 190 150 som inrättats 7001 — 8 190 260 för drift med brännolja 3 Traktor klass [1 0— 2500 150 0 2 501 — 225 0 F Släpvagnar 1 Släpvagnar med 0— 1000 150 0 skattevikt högst 1 001— 3000 170 21 3 000 kilogram 2 Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som dras av en bensin- eller gasoldriven bil' med en hjulaxel 3 001— 580 1 1 med två hjul- 3 001 — 13 000 580 9 axlar 13 001— 1 480 0 med tre eller 3 001— 13 000 580 6 flera hjul- 13 001— I 180 0 axlar

' Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av ett kilmnelerskattcplikligt fordon tas skatt ut enligt 3. Dras släpvagn även av trafiktraktor eller registrerat motorredskap tas skatt ut enligt 4.

• Sida 11
•  Original

Fordonsslag

3 Kilometerskatte-

pliktiga släpvagnar 3.1 styraxel för påhängsvagn

med en hjul— axel

med två eller flera hjul- axlar

3.2 andra släp- vagnar med en hjul- axel

med två hjul- axlar

med tre eller flera hjul- axlar

4 Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram. som dras av en trafiktraktor eller ett regi- strerat motor- redskap2 med en hjulaxel

med två hjul- axlar

med tre eller flera hjul- axlar

: Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av kila/nelz'rskalleplikt/"gr fordon tas skatt ut enligt 3.

Skattevikt. kilogram 3001— 5000 5001— 8000 8001— 3001- 8000 8001—11000 11001 —14000 14001—

3001— 5000 5001— 8000 8001—

3001— 8000 8001—11000 11001—14000 14001—17000 17001—

3001—11000

11001-17000 [7001—25000 25001—32000 32001—

3001— 8000 8001—

3001— 8000 8001—11000 11001—17000 17001—

3001—11000 11001—14000 14001—20000 20001—25 000 25 001—30000 30001—35 000 35 001——

Skatt. kronor

grund- belopp

630 1 770 4 380

610 2160 4020 6810

320 800 1 730

310 1160 2090 3500 5360

300 1 180 2 620 5 820 9 530

890 3 890

880 2630 5 330 19 130

780 3 180 5 430 12 630 19 880 27 630 33 130

tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen

57 87 161

31 62 93 130

24 31 52

17 3 1 47 62 68

1 1 24 40 53

60 135

35 90 230 240 30 75 120 145 155 110 7

• Sida 12
•  Original

Föreslagen lydelse

Fordonsskatt Fordonsslag Skattcvikt, Skatt. kronor kilogram grund— tilläggsbclopp belopp för varje helt hundratal kilo— gram över den lägsta vikten i klassen A Motorcyklar 1 Tvåhjulig motorcykel 0— 75 100 0 utan sidvagn 76— 125 0 2 Annan motorcykel 0— 200 0 B Personbilar 0— 900 355 0 901 — 445 90 C Bussar 1 Buss som är 0— 1600 355 0 inrättad för 1 601 — 3 000 391 36 drift endast 3 001— 895 0 med bensin eller gasol 2 Annan buss 0— 1 600 355 0 1601— 3000 391 36 3 001 — 7 000 895 14 7001—10000 1455 35 10001—30000 2505 61 30001 — 14 705 0 D Lastbilar 1 Lastbil som är 0— 1 600 355 0 inrättad för 1601— 3000 391 36 drift endast 3 001— 895 0 med bensin eller gasol 2 Annan lastbil 2.1 med anordning för påhängs- vagn med två hjul- 0— 1 600 540 0 axlar 1 601— 3 (100 565 25 3001— 6000 915 44 6001—10000 2235 56 10001—14000 4475 125 14 001— 9 475 220 med tre eller 0— 1 600 540 0 flera hjul- 1 601— 3 000 565 25 axlar 3001— 6000 915 50 6001—11000 2415 62 11001—15000 5515 75 [5001—18000 8515 88 18001—23000 11155 160 23001—27000 19155 136 27001 — 24 595 0 2.2 titan anordning för påhängs- vagn mcd två hjul- 0— 1600 355 0 axlar 1601— 3000 391 36 3001— 6000 895 7 6001—10000 1105 25 [0001—14000 2105 72 14001—17000 4985 129 17 001— 8 855 169

Prop. 1985/86: 92

• Sida 13
•  Original

Fordonsslag

med tre eller flera hjul— axlar

E Traktorer och motorredskap 1 Tratiktraktor och registrerat motorredskap som inrättats för_drift med annat drivmedel än brännolja Trafrktraktor och registrerat motorredskap som inrättats för drift med brännolja 3 Traktor klass [1 I)

F Släpvagnar 1 Släpvagnar med skattevikt högst 3 000 kilogram 2 Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram. som dras av en bensin- eller gasoldriven bil1 med en hjulaxel med två hjul- axlar med tre eller flera hjul- axlar 3 Kilometerskatte-

pliktiga släpvagnar och andra släpvagnar med skattevikt över

3 000 kilogram, som dras av en bil som inte är bensin- eller

gasoldriven

' Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en It-ilometerskatrap/ikliglbil. eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven. tas skatt ut enligt 3. Dr_as släpvagn även av en trafrktraktor eller ett registrerat motorredskap tas skatt ut enligt 4.

Skattevikt. kilogram

0— 1600 1601— 3000 3001— 6000 6001—11000 11001—15000 15001—18000 18001—27000 27001—

0— 1300 1301— 3000 3001— 7000 7001——

0— 1300 1301— 3000 3001— 7000 7001—

0— 2500 2501—

0— 1000 1001— 3000 3001—

3001—13000 13001—

3001—13000 13001—

Skatt. kronor

grund- belopp

355 391 895 1 015 1 665 3 945 6 975 18 315

370 425 1 360 5 160

570 660 2 190 8 190

150 "ns

___

150 170

580 580 1 480 580 1 180

tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen

0 36 4 13 57 101 126 0

55 95 168

90 150 260

CC

11

()

• Sida 14
•  Original

Fordonsslag Skattevikt. Skatt. kronor kilogram grund— tilläggsbelopp belopp för varje helt

___—____————

3.1 styraxel för

hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen

påhängsvagn med en hjul— 3001— 5 000 630 57 axel 5001 — 8 000 1 770 87 8 001— 4 380 161 med två eller 3 001— 8 000 610 31 flera hjul- 8001 —1 I 000 2 160 62 axlar 1 1 001 — 14 000 4 020 93 14 001— 6 810 130 3.2 andra släp- vagnar med en hjul- 3 001— 5 000 320 24 axel 5001— 8000 800 31 8 001— 1 730 52 med två hjul- 3001— 8000 310 17 axlar 8001—11000 1160 31 11001—14000 2090 47 14001—17000 3500 62 17 001— 5 360 68 med tre eller 3001 — 1 1 000 300 11 flera hjul- 11001— 17000 1 180 2 axlar 17 001—25000 2620 41) 25 001—32 000 5 820 53 32 001— 9 530 0 4 Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som dras av en trafiktraktor eller ett regi- strerat motor- redskap2 med en hjulaxel 3 001— 8 000 890 60 8 001 — 3 890 135 med två hjul- 3 001— 8 000 880 35 axlar 8001—11000 2630 90 11001—17000 5330 230 17001— 19130 240 med tre eller 3 001 — 1 1 000 780 30 flera hjul- 11001— 14000 3 180 75 axlar 14001—20000 5430 120 20001 —25 000 12 630 145 25001—30000 19880 155 30001—35000 27630 110 35 001— 33 130 7

: Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil. eller av en annan bil som inte är bensin— eller gasoldriven. tas skatt ut enligt 3.

• Sida 15
•  Original

Bilaga 2 till vägtrafikskattelagen (1973: 601)4

Nuvarande lydelse

Kilometerskatt

Fordonsslag

1 Personbil 2 Buss

3 Lastbil 3.1 med anordning för påhängs- vagn 3.2 annan lastbil

4 Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som dras av ett kilometerskatte- pliktigt fordon 4.1 styraxel för påhängsvagn med en hjul- axel med två eller flera hjul- axlar

4.2 annan släpvagn med en hjul- axel med två hjul- axlar med tre eller flera hjul- axlar

Är kilameterskattepliktig bil inte inrättad för drift med brännolja utgår skall med 80 procent av angivna belopp.

4 Senaste lydelse 1984: 872.

Skattevikt. kilogram

0— 900 901—

0— 1600 1601—

0— 1600 1601—

0— 1600 1601—

3001-—

3001—

3001—

3001—11000 11001—

3001—11000 11001—

Skatt. öre för 10 kilometer

grund- belopp

125 139 153 1533

225 227

153 154

75

68

71

69 1 09

67 99

tilläggsbclopp för varje helt

hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen

0 14

0 0.3

0 1.65

0 1.10

2.15

1.50

0.65

0.50 0.95 0.40 0.75

• Sida 16
•  Original

Föreslagen lydelse

Kilometerskatt Fordonsslag Skattevikt. Skatt. öre för 10 kilometer kilogram grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen 1 Personbil 0— 900 125 0 901— 139 14 2 Buss 0— 1600 153 0 1 601— [53.3 0.3 3 Lastbil 3.1 med anordning 0— 1600 225 0 för påhängs- 1 601— 227 1.65 vagn 3.2 annan lastbil 0- 1600 153 0 1601— - 154 1.10 4 Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram. som dras av ett kilometerskatte- pliktigt fordon 4.1 styraxel för påhängsvagn med en hjul- 3001— 75 2.15 axel med två eller 3 001 — 68 1.50 flera hjul- axlar 4.2 annan släpvagn med en hjul- 3001— 71 0.65 axel med två hjul— 3001—11000 69 0.50 axlar 11001— 109 0.95 med tre eller 3 001—11000 67 0.40 flera hjul- 11001— 99 0.75 axlar

Denna lag träder i kraft. i fråga om 2. 12. 12a. 12b. 17 och 291515 samt bilagorna] och 2 den ljuni 1986. och i övrigt den 1 oktober 1986.

1. De nya bestämmelserna i 16.5 andra stycket och 215 femte stycket tillämpas, i fråga om fordon som säljs av ett konkursbo. för fordon som säljs efter ikraftträdandet.

2. De nya bestämmelserna i 20.5 andra och tredje styckena och i 21 & fjärde stycket tillämpas i fråga om fordon som överlåts efter ikraftträdan- det eller som tillhörde en skattskyldig som försatts i konkurs efter ikraftträ- dandet.

3. Den nya bestämmelsen i 25a1$ tillämpas i fråga om skatteperiod som påbörjas efter ikraftträdandet.

4. Höjs fordonsskatten för ett fordon till följd av att 12bå upphävs behöver. om fordonet är skattepliktigt den 1 juni 1986. tillkommande skattebclopp för skatteår eller skatteperiod som börjar vid ikraftträdandet eller närmast före ikraftträdandet inte betalas.

• Sida 17
•  Original

1. Inledning

Vägtrafikskatt utgår enligt vägtrafikskattelagen (197326011. VSL. i form av fordonsskatt och. för vissa fordon, dessutom i form av kilometerskatt. Lagen är tillämplig på fordon som är registrerade i Sverige. För utländska fordon som tillfälligt brukas här erläggs motsvarande skatter enligt lagen (1976: 338) om vägtrafikskatt på vissa fordon. som icke är registrerade i riket.

Vägtrafikskatteutredningcn (utredningsman departementsrådet Leif Lindstam) har genom tilläggsdirektiv ("Dir 1979: 9) fått i uppdrag att göra en utvärdering av kilometerskattesystemet och en bedömning av alternativa beskattningsformer. Utredningen hari betänkandet ("Ds Fi 1984: 22) Över- syn av vägtrafikbeskattningen Del 6 Kilometerskatt eller brännoljcskatt redovisat sina överväganden med anledning av tilläggsdirektiven. Till pro- tokollet i detta ärende bör fogas utredningens sammanfattning av betän- kandet som bilaga 1.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna och en sammanfattning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2. Jag avser att nu ta upp frågan om beskattningen av de fordon som är föremål för kilometerbeskattning. och i övrigt de förslag till ändrad lagstift- ning som utredningen lämnat. Jag tar vidare upp vissa andra förslag till tekniska ändringar inom vägtrafikbeskattningen.

2. Vägtraftkbeskattningen i allmänhet

Beskattningen av vägtrafiken sker i flera olika former. En indelning kan göras i skatt på anskaffning av fordon. skatt på innehav av fordon och skatt på användning av fordon. Vissa av skatterna är fasta. dvs. oberoende av fordonets faktiska användning. och vissa är rörliga. dvs.körlängdsbe- roende. Denna uppdelning av beskattningen av vägtrafiken har i Sverige förekommit sedan lång tid tillbaka. och även i andra länder är beskattning- en oftast uppbyggd på liknande sätt.

• Sida 18
•  Original

Skatt på anskaffning av fordon utgår i form av mervärdeskatt och försälj- ningsskatt på motorfordon (bilaeeis). Dessa räknas inte till den egentliga vägtrafikbeskattningen.

Skatt på innehav av fordon utgår enligt VSL i form av fordonsskatt. Skatten utgår med ett fast belopp per tidsperiod. omfattande ett år eller i vissa fall fyra månader. För avställda fordon utgår dock inte fordonsskatt. Bestämmelser om fordonsskatt har funnits sedan 1920-talet. Skattepliktiga är motorcyklar. personbilar. bussar. lastbilar. traktorer. motorredskap samt släpvagnar. med undantag av vissa påhängsvagnar.

Skatt på användning av fordon utgår i form av olika drivmedelsskatter när det gäller fordon som drivs med bensin. motoralkohol eller gasol. För personbilar. bussar och lastbilar samt för tyngre släpvagnar till dessa som används med andra drivmedel. vanligen dieselolja men även t. ex. elektri- citet eller gengas. tas skatten ut i form av kilometerskatt. Bestämmelserna om kilometerskatt är intagna i VSL. Även för de kilometerskattepliktiga fordonen utgörs dock vanligen en viss del av den rörliga beskattningen av bränsleskatt. På bl.a.dieselolja utgår nämligen också energiskatt enligt lagen ( 1957: 262) om allmän energiskatt.

Kilometerskatten. som tas ut med ett visst belopp per körd kilometer. infördes den 1 januari 1974. Till en början omfattade skatten endast per- sonbilar. lastbilar och bussar. Från den 1 juni 1976 infördes kilometerskat— ten även för tyngre släpvagnar som dras av kilometerskattepliktiga bilar. Innan kilometerskatten infördes hade den rörliga beskattningen av de dieseldrivna bilarna skett på samma sätt som för de bensindrivna. dvs. genom en bränslebeskattning. En särskild brännoljeskatt togs då ut på dieseloljan. Det innebar att skatten på dieselolja för drift av bilar var högre än skatten på eldningsolja och skatten på dieselolja för användning i t. ex. traktorer eller motorredskap.

Till grund för den nu beskrivna uppdelningen och utformningen av beskattningen av vägtrafiken ligger bl.a. de trafikpolitiska besluten. Det senaste trafikpolitiska beslutet. som togs av riksdagen år 1979. innebär i huvudsak att de rörliga skatterna på vägtrafiken skall anpassas till de kortsiktiga samhällsekonomiska marginalkostnaderna för trafiken. F.nligt beslutet bör övrig beskattning av trafiken ske på ett sådant sätt att valet av transportmedel inte påverkas. dvs.på annat sätt än genom en rörlig be— skattning.

3. Fortsatt kilometerbeskattning

Mitt förslag: Kilometerskatten för dieseldrivna personbilar. lastbi- lar. bussar och deras släpvagnar behålls tills vidare.

Utredningens förslag: Samma som mitt förslag Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna anser att kilome- terskattesystemet bör behållas i nuvarande omfattning. Några remissin- stanser anser att kilometerskatten i stället bör ersättas med en särskild

x

• Sida 19
•  Original

brännoljeskatt. Förslag har också lämnats om att ersätta kilometerskatten enbart för personbilarna med en förhöjd fordonsskatt.

Sammanfattning av skälen för mitt förslag: Vid en sammanvägning av de skäl som talar för eller emot kilometerskatten resp. en brännoljeskatt tin- nerjag att kilometerskatten bör behållas. Den förenkling för fordonsägarna som en brännoljeskatt innebär är visserligen ett starkt argument för denna skatt. Kilometerskatten kan dock också förenklas för fordonsägarna. Brännoljeskatten har nackdelar ur kontrollsynpunkt och den kan inte anpassas till antagna principer för avgiften på vägtrafiken. Sedan kilome- terskattesystemet nu tillämpats i mer än 10 år är det också relativt väl inarbetat. Det bör inte överges om inte något annat beskattningssystem framstår som klart bättre.

Skälen för mitt förslag: Kilometerskattesystemet har nu varit i kraft i mer än tio år. Skatteformen avviker till viss del från vad som är vanligt inom skatteområdet i övrigt. Beskattningen bygger på en särskild mekanisk apparatur. Detta innebär bl. a. att särskilda krav ställs på de skattskyldiga fordonsägarna. Apparaturen och rutinerna kring skatten innebär även att myndigheternas uppgifter delvis skiljer sig från vad som annars gäller inom skatteområdet. Bl. a. ställer skattekontrollen särskilda krav. Kilometer- skattesystemet har som ny skatteform också utsatts för en hel del kritik. och denna kritik harjust avsett de förhållanden jag nu nämnt. Således har hävdats att kilometerskatterutinerna innebär alltför mycket besvär och höga kostnader för fordonsägarna och alltför mycket arbete för myndighe- terna. Det har också anförts att räknarapparaturen m. m. inte är manipula- tionssäker. trots att ett av motiven för införandet av kilometerskatten var just att motverka tendenser till skatteundandragande. Mot den här angivna bakgrunden har en utvärdering av kilometerskatten erfordrats. Vägtratik- skatteutredningens arbete därmed har innefattat en grundlig genomgång av det nuvarande kilometerskattesystemet och vilka möjligheter till förbätt- ringar som finns. Vidare har alternativa skattesystem bedömts. De har ur olika aspekterjämförts med kilometerskatten. Det material som framlagts av utredningen utgör enligt min mening en god grund för att nu kunna ta ställning till den framtida beskattningen av de fordon som omfattas av kilometerskatten.

Jag kan delvis hålla med om den kritik som riktats mot kilometerskatten. Skatten är inte alldeles enkel för den enskilda fordonsägaren att hantera. Normalt består visserligen fordonsägarnas åtgärder i att stämpla av kilo- meterräknaren tre gånger om året. sända in stämpelkortet till myndigheter- na och sedan betala den skatt som debiteras. Vidare tillkommer att kilome- terräknaren skall besiktigas hos AB Svensk Bilprovning. vilket dock nor- malt kan ske i samband med vanlig kontrollbesiktning. Men det kan inte undvikas att komplikationer inträffar som gör att fordonsägarna drabbas av extra besvär och kostnader. Således har det inte varit ovanligt att kilometerräknarapparatur gått sönder. Fordonsägaren har då varit tvungen att ombesörja reparation av apparaturen och ombesiktning av denna. Kon- takter med beskattningsmyndigheten har vanligen också erfordrats. Enligt utredningens beräkningar kan sådana komplikationer under ett år ha inträf- fat för ca 20 % av de dieseldrivna personbilarna och för ca 28 % av de dieseldrivna lastbilarna.

• Sida 20
•  Original

Problem med kilometerräknarapparaturen är somjag nämnt en huvudor- sak till kritiken mot kilometerskatten. Det är också sådana problem som orsakar mest arbete och kostnader för fordonsägarna och som innebär att beskattningsmyndigheternas arbete försvåras. Det är givetvis också så att tekniska brister i kilometerräknarapparaturen kan medföra bortfall av skatteinkomster. Mot denna bakgrund är det uppenbart att en väl funge- rande teknik är en huvudförutsättning för att kilometerskatten skall funge- ra.

Många av problemen med tekniken är dock nu på väg att övervinnas. Kilometerräknarna har hittills i huvudsak varit vajerdrivna. De första modellerna av de vajerdrivna räknarna var inte helt tillförlitliga ur funk- tions- och kontrollsynpunkt. Kilometerräknarna har dock successivt för- bättrats. och själva räknarenheterna fungerar nu väl. Däremot är fortfaran- de själva drivsystemet med vajrar mellan växellåda och räknare sårbart. Det finns dock även en annan typ av kilometerräknare. som sätts fast på fordonets h_iulnav. Denna navräknare erfordrar inget vajersystem för driv- ningen. och räknarna har visat sig vara mycket driftsäkra. De används i första hand för släpvagnar men nu också i allt större utsträckning till lastbilar och bussar. Hittills har de dock inte kunnat användas för person- bilar. eftersom de varit för stora. Nya typer av mindre navräknare som kan användas för personbilar har-dock nu utvecklats och under år 1985 börjat att tas i bruk. Detta innebär att navräknare kommer att kunna användas till nära nog alla kilometerskattepliktiga fordon. Jag bedömer därför att pro- blem med kr'änglande kilometerräknarapparatur i framtiden kommer att minska högst väsentligt. Navräknarna har också stora fördelar från kon- trollsynpunkt. Bl.a. är möjligheterna att manipulera en navräknare i skat- tcundandragande syfte mycket små.

Förutom den nya teknik jag nu beskrivit kan vissa andra förenklingar och förbättringar av kilometerskatten göras. Jag återkommer till dem i det följande. Sammantaget bedömer jag att kilometerskattesystemet i framti- den kommer att kunna fungera avsevärt bättre för fordonsägare och myn- digheter. och till lägre kostnader. Det är mot denna bakgrund man bör bedöma om det ändå finns tillräckliga skäl att nu överge kilometerskatte- systemet och i stället införa någon annan skatteform för de dieseldrivna fordonen.

Utredningen har undersökt möjligheterna till andra skatteformer för dieselfordonen. En möjlighet är att ersätta kilometerskatten med en höjd fordonsskatt. Detta alternativ skulle naturligtvis innebära fördelar från administrativ synpunkt. En höjd fordonsskatt innebär också en förenkling för fordonsägarna. Med tanke på de mycket höga fordonsskattebelopp som skulle få betalas är det dock antagligt att intresset att avställa fordon i bilregistret även för kortare perioder skulle öka kraftigt. I så fall skulle en del av förenklingsvinsterna utebli. Viktigare är emellertid enligt min me- ning att enbart en fordonsskatt för de dieseldrivna fordonen inte skulle ge en beskattning som av fordonsägarna kan upplevas som rättvis. Variatio- nerna i körsträckor är mycket stora för olika fordon.

Vidare bör. som jag tidigare nämnt. enligt 1979 års trafikpolitiska beslut rörliga skatter tas ut av fordonen i så stor omfattning att de motsvarar de

• Sida 21
•  Original

beräknade samhällsekonomiska marginalkostnader som förorsakas av tra- fiken. Enbart en fordonsskatt kan inte alls ge uttryck för det kostnadsan- svar som enligt denna princip bör åvila fordonen för varje körd sträcka. Mot denna bakgrund anserjag att det är uteslutet att ersätta kilometerskat- ten för dieseldrivna bussar och lastbilar samt deras släpvagnar med en förhöjd fordonsskatt.

Även bland personbilarna är variationerna i körsträckor mycket stora. Även om vissa personbilar. i första hand taxibilar. skulle kunna särbehand- las. skullc beskattningen vanligen alltför dåligt svara mot bilarnas faktiska användning. Beskattningen skulle få kraftiga styreffekter för fordonsägar- nas bilval. eftersom de bensindrivna personbilarna i huvudsak beskattas genom bensinskatten. Även om en höjd fordonsskatt i stället för kilome- terskatt för personbilarna medför förenklingsvinster. måste därför en så- dan skatteomläggning enligt min mening avvisas.

Som utredningen har funnit finns då endast ett alternativ till kilometer- skatten. nämligen en särskild skatt på dieseloljan. Utredningen har beräk- nat att en sådan s.k. brännoljeskatt skulle behöva sättas till 1.50 kr. per liter för att ge samma skatteinkomster som kilometerskatten. Skatten på dieselolja för motorfordonsdrift skulle således behöva vara ca 1.50 kr. per liter högre än skatten på annan dieselolja. eller på eldningsolja. Skatten och därmed konsumentpriset skulle bli beroende av oljeprodukternas an- vändning. Därvid är att märka att eldningsolja ], som i huvudsak används för småhusuppvärmning, tekniskt helt eller delvis motsvarar dieselolja och ofta kan ersätta denna. Med hänsyn till detta ger en brännoljeskatt upphov till särskilda kontrollproblem. Dessa kontrollproblem var också ett av huvudskälen till att kilometerskatten infördes år 1974 som ersättning för den brännoljeskatt vi hade dessförinnan.

Det är uppenbart att en brännoljeskatt skulle innebära vissa väsentliga förenklingar för framför allt fordonsägarna. För deras del skulle beskatt- ningen bli lika enkel som den nuvarande beskattningen av bensindrivna fordon. Mot den bakgrunden har utredningen undersökt möjligheterna att utforma en brännoljeskatt så att kontrollproblemen kan bemästras. Utred- ningen har förordat ett särskilt märkningssystem, som gör att lågbeskat- tade och högbeskattade oljeprodukter kan särskiljas. Märkningen innebär i huvudsak att den lågbeskattade oljan tillförs ett särskilt ämne. Utomlands används vanligen furfural för detta ändamål. i vissa fall i kombination med ett färgämne. Märkningen skulle utföras av oljebolagen senast vid utleve- ranser från oljedepåerna. Under den vidare distributionen till bensinsta- tioner och konsumenter måste sedan låg- och högbeskattad olja noga särskiljas. Märkningssystemet kräver betydande investeringar inom olje- bolagens depåer. på bensinstationerna och på distributionsfordonen. Den framtida hanteringen av oljeprodukterna försvåras och fördyras.

En brännoljeskatt kan inte fungera tillfredsställande utan sådana märk- ningsåtgärder som utredningen beskrivit. Utredningen har bedömt att olje- bolagens ärliga merkostnader för märkning. ökade distributionskostnader m. ni. kommer att uppgå till 150 milj. kr per år. Det får antas att de ökade kostnaderna kommer att få betalas av konsumenterna genom höjda bräns- lepriser. Mot dessa kostnader skall ställas fordonsägarnas kostnader för

• Sida 22
•  Original

det nuvarande kilometerskattesystemet. Utredningen har bedömt att dessa sammanlagt är av storleksordningen 145 milj. kr. per år. Både när det gäller brännoljeskatten och kilometerskatten är kostnadsbedömningarna osäkra. Klart är emellertid att det inte finns underlag för att anta att en brännolje- skatt totalt sett skulle leda till lägre kostnader för fordonsägarna. Vad som ytterligare talar för detta är att fordonsägarnas kostnader för kilometer- skattesystemet väsentligt bör kunna sänkas med de nya typer av kilome- terräknare som nu börjat användas eller prövas.

När det däremot gäller myndigheternas administrationskostnader är det tydligt att en brännoljeskatt skulle vara att föredra. Utredningen har beräk- nat myndigheternas kostnader inom kilometerskattesystemt till ca 44 milj. kr. per år. Motsvarande kostnader för ett brännoljeskattesystem har beräknats till knappt 15 milj. kr. per år. En brännoljeskatt skulle således till denna del innebära mycket väsentliga besparingar. Detta talar naturligtvis starkt till brännoljeskattens fördel. Enligt min mening är det emellertid inte osannolikt att administrationskostnaderna för brännoljeskatten kan bli högre än vad som beräknats. Särskilt finns det anledning att anta att brännoljeskatten kan komma att kräva mer omfattande kontrollåtgärder än vad som antagits. Jag återkommer till detta i det följande.

Vad jag nu anfört innebär att samhällets totala kostnader för ett brännol- jeskattesystem kan bedömas vara något lägre än för kilometerskattesyste- met. Skillnaderna är dock inte så stora att det finns anledning att av kostnadsskäl nu ersätta kilometerskatten med en brännoljeskatt.

För ett bibehållande av kilometerskatten talar enligt min mening dels kontrollmöjligheterna. dels möjligheten av en riktig anpassning av beskatt— ningen till fordonens vägkostnadsansvar.

Kilometerskatten är naturligtvis inte helt invändningsfri ur kontrollsyn- punkt. Det har funnits möjligheter att manipulera med kilometerräknarap- paratur i skatteundandragande syfte. Att helt eliminera sådana möjligheter går inte. De nya navräknarna har emellertid en avsevärt förbättrad säker— het jämfört med de vajerdrivna räknarna. Det finns mycket små om ens några möjligheter att manipulera en navräknare utan att detta framkommer vid t. ex. en kontrollbesiktning. Skatteundandragande inom kilometerskat- tesystemet kan ändå förekomma. t.ex. i samband med utlandstralik. To— talt sett anser jag ändå att kilometerskatten fungerar tillfredsställande ur kontrollsynpunkt. och att kontrollen mycket väsentligt kommer att under- lättas med de nya navräknarna.

För brännoljeskattens del kan. som tidigare nämnts. kontrollmöjligheter ges om ett särskilt märkningssystcm införs. Utredningen har beskrivit hur polisen med hjälp av märkningen Stickprovsvis skulle kunna kontrollera att rätt olja används för fordonsdrift. Polisen skulle med nuvarande resurser årligen kunna kontrollera tankinnehållet på i genomsnitt vart tionde for- don. Jag ställer mig tveksam till om kontrollätgärder av denna omfattning är tillräckliga. Den mycket låga upptäcktsrisken kan leda till att fordons- ägare frestas att använda lågbeskattad olja på otillåtet sätt. De stora skatte- skillnaderna skulle nämligen göra det mycket lönsamt att använda det inte tillåtna bränslet. Jag anser därför att man får räkna med att behöva avsätta avsevärda kontrollrcsurscr för att förhindra skatteundandragande inom en

I'J td

• Sida 23
•  Original

brännoljebeskattning. Mycket kännbara påföljder måste dessutom införas för de fall där bestämmelserna ändå inte efterföljs.

Bortsett från kontrollen av om märkt eller omärkt olja används för fordonsdrift ställer också kontrollen av själva märkningen särskilda krav. Det är absolut nödvändigt att kunna förhindra att lågbeskattad olja kom- mer ut i marknaden i omärkt skick. Tekniska anordningar m. m. på oljede— påerna måste därför så långt det är möjligt utformas sä att manipulationer förhindras. Att på detta sätt uppnå en fullständig säkerhet torde dock vara omöjligt.

Sammanfattningsvis anser jag att det är stor risk att skattekontrollen inom ett brännoljeskattesystem blir mycket svårbemästrad. även om det av utredningen angivna märkningssystemct införs.

Möjligheten att anpassa kilometerskatten till fordonens kostnadsansvar var ett viktigt motiv för införandet av denna skatt. Kilometerskattens fördelar i detta avseende består naturligtvis alltjämt. För de dieseldrivna personbilarna kan en tillfredsställande kostnadsanpassning ske även med en brännoljeskatt. Men för lastbilar och släpvagnar är möjligheterna att variera kilometerskattesatserna efter totalvikten och axelarrangemang av väsentlig betydelse. Förbrukningen av dieselolja. och därmed storleken av en brännoljeskatt. motsvarar däremot inte särskilt väl de variationer i vägslitagekostnader m.m. som uppstår vid trafik med olika Iastfordon.

En brännoljeskatt mäste naturligtvis vara lika stor oavsett till vilket slags fordon bränslet skall användas. En brännoljeskatt som beräknas efter genomsnittet för alla fordonstyper. l.50 kr. per liter enligt utredningen. innebär bl. a. att de dieseldrivna personbilarna får en alldeles för låg skatt. För att motsvara beskattningen av de bensindrivna personbilarna skulle nämligen brännoljeskatten för personbilar behöva uppgå till ca 2.50 kr. per liter. En så hög brännoljeskatt innebär däremot en mycket kraftigt ökad skatt på lastbilar och bussar. Det är naturligtvis möjligt att till viss del kompensera effekter av detta slag genom att också göra justeringar av fordonsskatteskalorna. Möjligheterna till en riktig fördelning av skatteutta- get i fasta och rörliga skatter försvåras dock.

En brännoljeskatt kan i viss mån vara till fördel frän bränslebesparings- synpunkt. Kilometerskatten ger nämligen inte något incitament till bräns- lebesparing genom ändrat körsätt. bränslesnålare motorer etc. Å andra sidan utgör redan nu bränslepriset. inkl. ingående energiskatt. ett väsent- ligt incitament till energibesparingar. Jag anser därför inte att energibe- sparingssynpunkterna med någon större styrka talar mot kilometerskatten.

En fråga som kan uppkomma i detta sammanhang är emellertid om kilometerskatten skulle kunna sänkas för fordon som t.ex. försetts med särskilda bränslebesparande anordningar. Anordningar av sådant slag pro- vas f.n. i vissa bussar i stadstrafik. Kilometerskatten var när den infördes en ersättning för samtidigt slopade skatter på brännoljan. Nivån för kilo- meterskatten anpassades så att den i stort sett gav samma skattebelastning på fordonen som de slopade skatterna. Bränslcförbrukningen bestämde alltså skattenivån. Så kan fortfarande sägas vara fallet. Det möter därför inte några principiella invändningar att sänka kilometerskatten för fordon som har utrustats med särskilda anordningar som ger en märkbart lägre

• Sida 24
•  Original

bränsleförbrukning än i andra likvärdiga fordon utan sådana anordningar. En sänkning motsvarande den minskade bränslel'örbrukningen bör därför kunna göras. Enligt min mening kan detta. med hänsyn till svårigheterna att i lagen ange förutsättningarna för nedsättningen. lämpligen göras för enskilda fordon genom beslut enligt 3935 VSL. enligt vilken nedsättning av eller befrielse från vägtrafikskatt kan medges. när synnerliga skäl förelig- ger. Riksskatteverket (RSV) prövar sådana frågor i första instans.

Jag avser inte att nu föreslå någon ändring av kilometerskattens nivå för olika fordonsslag. Jag vill dock nämna att ett översynsprojekt inom kom- munikationsdepartcmentet (rapporten Kostnader och avgifter inom trafik- sektorn. Ds K 1985z2-3) visat att för flertalet fordonsslag är den rörliga beskattningen nu relativt väl avvägd. Ett undantag utgör dock bussarna. där beräkningarna visar att skattenivån ligger klart under marginalkostna— den. Beräkningarna tyder på att det från kostnadsansvarighetssynpunkt inte finns anledning att ta ut lägre kilometerskatt för bussar än för lastbilar av motsvarande storlek. Enligt min mening bör dock frågan om kilometer- skattens höjd för bussarna inte avgöras nu utan i samband med framtida ändringar av kilometerskattesatserna.

4. Kilometerskatten för elbilar, gengasbilar m.fl.

Mitt förslag: Kilometerskatten för fordon som inte drivs med bränn- olja slopas. Den nuvarande nedsättningen av fordonsskatten för eldrivna fordon upphävs i stället.

Utredningen har inte tagit tipp denna fråga.

Skälen för mitt förslag: Kilometerskatt utgår enligt VSL för sådana personbilar. lastbilar och bussar som är inrättade för att drivas med annat drivmedel än bensin eller gasol. Med bensin avses därvid även motoralko- holer. Så gott som samtliga kilometerskattepliktiga fordon är dieseldrivna. Det finns dock ett mycket litet antal eldrivna eller gengasdrivna fordon som kilometerbeskattas. ] enstaka fall kan förekomma ytterligare något alternativt drivmedel i ett kilometerbeskattat fordon. Kilometerskatten för dessa inte dieseldrivna fordon är nedsatt till 80 % av de ordinära kilome- terskattesatserna.

Det finns totalt bara något eller några tiotal fordon av detta slag. De används vanligen i experimentsyfte. Körsträckorna är korta. Kilometer- skatten är ofta svårhantcrlig för dessa fordon. bl.a.därför att de ofta alternativt körs med bensin. Utan särskilda åtgärder skulle då en dubbel- bcskattning uppstå. I flera fall har därför undantag från kilometerskatte- plikten medgetts. och i stället förhöjd fordonsskatt uttagits.

Av förenklingsskäl och med tanke på det lilla antalet fordon bör kilome— terskatten för dessa kunna slopas. För detta talar också att fråga oftast är om experimentverksamhet i syfte att uppnå energibesparingar eller bättre miljö. Förslaget kräver ändringar i 25 och i bilagorna ] och 2 till VSL.

För eldrivna fordon gäller f. n. enligt leä VSL att fordonsskatten sätts

• Sida 25
•  Original

ned till hälften av annars utgående belopp. Regeln har motiverats av de förhållandevis korta körsträckorna för dessa fordon. Om kilometerskatten slopas för elfordonen bör denna nedsättning av fordonsskatten kunna tas bort. Detta kräver ändringar även i 12 och 1221 äs.

5. Förenklingar m. m. av kilometerskatten 5.1 Avstämpling vid ägarbyte

Mitt förslag: Kilometerräknarcn skall stämplas av när ett fordon övergår till en ny ägare. Den förre ägaren skall vara skattskyldig för kilometerskatt avseende körsträckan före äganderättsövergången. Brukandeförbudsreglerna vid obetald kilometerskatt anpassas till de nya bestämmelserna.

Utredningens förslag: Samma som mitt förslag. Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna välkomnar förslaget. Vissa länsstyrelser avstyrker dock att avstämpling införs vid ägarbyte, bl. a. därför att detta skulle innebära merarbete för länsstyrelserna.

Skälen för mitt förslag: Kilometerskatt betalas i efterhand. Skattskyldig för ett fordon är den som äger fordonet vid ingången av den månad då skatten skall betalas. den s. k. uppbördsmånaden. 20? första stycket VSL. Om ett fordon övergår till en ny ägare under en skatteperiod är det förvärvaren som är skattskyldig vid ingången av nästa uppbördsmånad. och som har att betala kilometerskatt för hela den senaste skatteperioden. Den som köper ett kilometerskattepliktigt fordon får alltså vanligen betala kilometerskatt även för viss körsträcka under den tidigare ägarens inne- havstid. Detta förhållande beaktas normalt när köpeskillingen för fordonet bestäms.

Principiellt är det naturligtvis riktigast att varje fordonsägare svarar endast för kilometerskatten under den tid han ägt och använt fordonet. Nuvarande regler innebär att fordonsägarna själva har att beräkna upplu- pen kilometerskatt i samband med överlåtelser av fordon. Vägtraftkskat- teutredningen har påvisat att detta medfört svårigheter för den enskilde men också en hel del arbete för myndigheterna med telefonförfrågningar m.m. Problem har också uppkommit bl, a.i de inte ovanliga fall när kilo- meterskatt tidigare debiterats skönsmässigt."

Jag anser att det är viktigt att förenkla kilometerskatten så mycket som möjligt för den enskilde fordonsägaren. Om en särskild avstämpling införs vid ägarbyten slipper fordonsägarna själva besväret med att räkna ut upplupna kilometerskatteskulder. Risken för att fordonsägare skall göra förluster på grund av okunskap om reglerna minskar också. Jag anser därför att de av utredningen förordade reglerna om avstämpling vid ägar- byte bör genomföras. Den ökade mängden avstämplingar innebär visserli- gen ett merarbete för myndigheterna. Å andra sidan bör åtskilligt arbete med telefonförfrågningar från skattskyldiga. bilhandelsföretag etc.b0rt-

• Sida 26
•  Original

falla. Även de förslag jag i det följande redovisar innebär förenklingar för beskattningsmyndighetcrna.

Det bör ankomma på säljaren att se till att avstämpling av kilometerräk- naren görs i samband med ägarbytet. Stämpelkortet bör sedan sändas in till länsstyrelsen i samband med att äganderättsövergången anmäls. Om stäm- pelkortet inte kommer in får säljaren föreläggas att ge in kortet inom viss tid, vid påföljd att skattedebiteringen annars görs skönsmässigt. Om istäl— let köparen ser till att stämpelkortet kommer in bör givetvis även detta godtas. Vanligen torde avstämplingen komma att ombesörjas av köpare och säljare gemensamt i samband med att överlåtelsen sker.

Reglerna för avstämpling vid ägarbyte bör i huvudsak tas in i vägtrafik- skatteförordningen (1973z776l. Vissa ändringar krävs emellertid också i VSL. 18% tredje stycket VSL bör ändras så att kilometerskatt i samband med ägarbyten kan betalas även för en del av en skatteperiod. Vidare får i 20.5 VSL införas en bestämmelse om att förre ägaren skall vara skattskyl- dig för den kilometerskatt som utgår för körsträckan före äganderättsöver- gången. och att den nya ägaren skall vara skattskyldig för körsträcka därefter. Bestämmelserna i 21 & fjärde stycket VSL om brukandeförbud på grund av obetald kilometerskatt bör vidare ändras så att skatt som åvilar den tidigare ägaren. och som inte förfallit till betalning vid ägarbytet. inte skall föranleda brukandeförbud för ny ägare. Det innebär att brukandeför- bud inte inträder om den tidigare ägaren inte betalar den skatt som påförs honom på grund av avstämplingen vid ägarbytet.

5.2. Förseningsavgift

Mitt förslag: Förseningsavgift skall endast påföras om fordons- ägaren underlåtit att sända in stämpelkort för två på varandra föl- jande skatteperioder.

Utredningens förslag: Samma som mitt förslag. Remissinstanserna: Har tillstyrkt förslaget. Någon remissinstans anser att förseningsavgifterna helt kan slopas.

Skälen för mitt förslag: Enligt 285 första stycket VSL sänds en erinran till den skattskyldige om stämpelkort inte kommit in inom föreskriven tid. Om stämpelkort inte lämnats eller lämnats för sent även för minst en av de tre närmast föregående skatteperioderna, skall beskattningsmyndigheten i stället påföra ägaren en förseningsavgift. 285 andra stycket. Förseningsav- giftcn är 100 kr.. men om förseningsavgift påförts även för minst en av de tre närmast föregående skatteperioderna skall i stället avgiften vara 200 kr.. 28% tredje stycket.

För att kilometerskattesystemet skall fungera smidigt är det nödvändigt att stämpelkort lämnas i föreskriven utsträckning och inom rätt tid. Uteblir stämpelkort medför detta att skönsdebiteringar m. ni. får göras. och detta förorsakar arbete och komplikationer både för myndigheterna och för fordonsägarna. Särskilt uppstår problem om fordonsägare vid upprepade tillfällen inte sänder in stämpelkorten. Mot denna bakgrund anser jag att

• Sida 27
•  Original

förseningsavgifterna behövs om uppgiftslämnandet skall fortsätta att fun- gera väl. För att förenkla reglerna och för att underlätta beskattningsmyn— digheternas arbete bör dock de fall då förseningst-tvgift påförs kttnna in- skränkas. Förseningsavgift avseende en viss skatteperiod bör således kun- na påföras endast om stämpelkort inte lämnats eller lämnats för sent även för den närmast föregående ' skatteperioden. Förhöjd förseningsavgift. 200kr.. bör i enlighet därmed kunna utgå endast om förseningsavgift påförts även avseende den närmast föregående skatteperioden. Förse- ningsavgift med 200 kr. bör liksom hittills också utgå om en fordonsägare inte efterkommit en anmaning att lämna stämpelkort. Förslagen innebär ändringar i 28.5 andra och tredje styckena VSL.

5.3. Fastställelse av kilometerskatt i vissa fall

Mitt förslag: En möjlighet införs att fastställa kilometerskatt även för pågående skatteperiod i de fall då ett fordon använts med en kilometerräknare som inte fungerat tillfredsställande.

Utredningens förslag: Samma som mitt förslag. Remissinstanserna: Förslaget har lämnats utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Enligt 25% VSL kan efterbeskattning ske om ett kilometerskattepliktigt fordon brukats trots att kilometerräknaren varit ur funktion. Det krävs dock att skatt har undandragits genom förfarandet. Detta innebär att en skatteperiod måste ha gått till ända innan efterbe- skattning kan ske. Det förekommer dock ofta vid en efterbeskattning att den period under vilken räknaren varit ur funktion sträcker sig in även i den pågående skatteperioden. Efterbcskattningen kan inte omfatta även den tiden. Inte heller kan beslut om fastställelse av skatt enligt 23ä VSL fattas förrän perioden har gått ut. Detta innebär att man f. n. måste vänta med att efterbeskatta för den tid som avser den senaste skatteperioden till dess att denna har gått ut. Förfarandet är komplicerat. och t. ex. ett ägar- byte under den aktuella tidsperioden kan innebära ytterligare svårigheter.

Det skulle därför från praktisk synpunkt vara det lämpligaste att bestäm- ma skatten för hela den tid under vilken räknaren varit ur funktion vid ett och samma tillfälle. så fort som möjligt sedan felet upptäckts och åtgär- dats. I detta syfte bör en särskild bestämmelse införas enligt vilken be- skattningsmyndigheten kan fastställa kilometerskatt efter skälig grund för den del av en skatteperiod under vilken ett kilometerskattepliktigt fordon brukats trots att kilometerräknaren varit ur funktion. även om inte hela skatteperioden har gått ut. Bcstämmelseninförs lämpligen som en ny 25as' i VSL. Bestämmelserna om betalning av kilometerskatt i 18.5 VSL anpas- sas så att skatten i dessa fall kan erläggas för en del av en skatteperiod. Vidare bör en följdändring göras i 21 ti VSL. innebärande att brukandeför- bud inte inträder om det är en tidigare ägare av fordonet som påförs skatten.

• Sida 28
•  Original

5.4. Kilometerskattemärket

Mitt förslag: Samtliga kilometerskattepliktiga personbilar skall vara försedda med kilometerskattemärke.

Utredningens förslag: Samma som mitt förslag. Remissinstanserna: Ett par remissinstanser anser att märket helt bör slopas.

Skälen för mitt förslag: En kilometerskattepliktig personbil som används utomlands skall enligt 17.5 VSL vara försedd med ett särskilt märke. kilometerskattemärke. som visar att fordonet är kiIometerskattepliktigt. Den fordonsägare som skall använda sitt fordon utomlands kan mot en mindre avgift erhålla märket från länsstyrelsen eller från tullmyndigheten. Märket fästs på bilens vindruta. Saknas märket vid in- eller utresa ur Sverige medges inte avräkning av kilometerskatt för körsträcka utom- lands. Närmare bestämmelser om detta meddelas i förordningen (1973z777) om återbetalning och avräkning av vägtrafikskatt m.m.för fordon som använts utom riket.

Skälet till att kilometerskattemärket införts är att det är svårt att annars skilja mellan dieseldrivna resp. bensindrivna personbilar. Möjligheterna till avräkning av kilometerskatt vid utlandskörning innebär också att det är viktigt att kilometerskattepliktiga personbilar inte kan passera ut och in i landet utan att kilometerräknaren stämplas av. I annat fall öppnas möjlig- het till olika Skatteundandragande förfaranden. Förtullpersonalens del har kilometerskattemärket inneburit förbättrade möjligheter till kontroll av att avstämpling gjorts vid in- och utpasseringar. Jag delar utredningens be- dömning att det fortfarande krävs en sådan särskild utmärkning av de dieseldrivna bilarna. Jag anser också att skäl talar mot att införa någon annan form av utmärkning. t.ex.särskilda registreringsskyltar. Kilome- terskattemärket bör därför behållas.

Bestämmelserna om kilometerskattemärket har emellertid varit dåligt kända av många fordonsägare. trots att särskilda informationsåtgärder vidtagits. De har då försummat att skaffa kilometerskattemärket före ut- landsresa. När avräkning av skatten då inte kunnat medges har irritationen blivit stor. Samtidigt kräver administrationen i samband med utlämnande av märket. informationsinsatser m.m. förhållandevis stora resurser. Mot denna bakgrund är det enligt min mening lämpligast att märket sänds ut till alla ägare av kilometerskattepliktiga personbilar. redan när fordonet tas i bruk första gången. Detta bör göras av TSV eller av länsstyrelsen utan särskild ansökan och utan någon kostnad för fordonsägarna.

5.5. Ytterligare förenklingar av kilometerskatten

Som jag tidigare har nämnt har nu nya kilometerräknare börjat tas i bruk. Dessa räknare bygger i huvudsak på samma teknik som de äldre räknarty- perna. De har således en mekanisk funktion. de är avsedda för avstämpling av särskilda kort etc. Försök pågår emellertid också med helt ny teknik i

• Sida 29
•  Original

form av elektronisk rz'iknarapparatur. 'l'ill användningen av sådana räknare hör då också särskilda åtgärder för överföring av information som lagras i räknaren till databaser där uppgifterna kan bearbetats. System av dessa slag har naturligtvis stort intresse. eftersom de kan möjliggöra en betydan- de rationalisering för såväl fordonsägare som berörda myndigheter. En provverksamhet och utvärdering erfordras dock innan det är möjligt att bedöma hur elektroniken skall kunna utnyttjas och hur t. ex. kontrollprob- lemen skall kunna lösas.

En viss sådan försöksverksamhet har pågått sedan 1984. Efter ändringar i Så vägtralikskatteförordningen (1973: 776. ändrad senast 19852769) hös- ten l985 är det möjligt att försöksvis använda elektroniska räknare för beskattningsändamål. Resultaten av f("trsöksverksamheten bör enligt min mening nu avvaktas. Först därefter bör bedömas vilka åtgärder som bör vidtas för ett eventuellt införande av denna nya teknik.

De nya typerna av kilometerräknare. mekaniska eller elektroniska. kan också i framtiden ge möjlighet till vissa förenklingar för fordonsägarna. Det kan således övervägas om antalet avstämplingar kan inskränkas, om kon- trollkraven kan mildras etc. Jag är dock inte beredd att ta ställning till sådana åtgärder förrän de nya räknarna fått prövas en tid. Enligt min bedömning är utsikterna dock goda för att sådana förenklingar senare skall kunna göras.

6. Vissa andra ändringar i vägtrafikskattelagen 6.1 Avrundning av öresbelopp

Mitt förslag: Vid återbetalning av vägtrafikskatt skall avrundning av beloppet ske till närmast lägre krontal.

Skälen för mitt förslag: Enligt 29.5 första stycket VSL skall skatt och skattetillägg anges i helt krontal så att öretal bortfaller. RSV har i en skrivelse till regeringen föreslagit att denna avrundningsregel utvidgas till att också omfatta återbetalning av skatt. Bakgrunden är följande.

Vid återbetalning av vägtrafikskatt. t.ex.då ett fordon avställs, har enligt långvarig praxis avrundning till närmast lägre krontal skett av det återbetalade beloppet. Efter en dom i regeringsrätten står det dock klart att en sådan avrundning inte är tillåten med nuvarande lagstiftning. Endast skattebeloppct för den tid skatteplikten varat får avrundas nedåt. Hittills- varande praxis har således inneburit att återbetalning av fordonsskatt i åtskilliga fall skett med ett 1 krona för lågt belopp. Att tillämpa olika avrundningsmetoder vid betalning resp.vid återbetalning av skatt skulle enligt RSV förorsaka betydande administrativa nackdelar.

Remissyttranden över RSV: s förslag har avgetts av trafiksäkerhetsver- ket (TSV) samt av länsstyrelserna i Stockholms län och i Gävleborgs län. Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget. Länsstyrelsen i Stockholms län anför att om samma avrundningsregler inte kan användas vid betalning

• Sida 30
•  Original

resp. återbetalning av skatt kommer arbetet att försvåras och servicen till allmänheten att bli sämre. Jag anser att bestämmelsen i 295 första stycket VSL bör ändras så att den avser såväl återbetalning som betalning av viigtralikskatl.

6.2. Avkortning och avräkning av vägtrafikskatt

Mitt förslag: Avkortning av vägtralikskatt skall i vissa fall få göras genom automatisk databehandling. utan särskilt beslut av länsstyrel-

sen. Bestämmelserna om avräkning i samband med återbetalning av skatt kompletteras i vissa hänseenden.

Skälen för mitt förslag: Enligt 30.5 första stycket VSL skall vad som stadgas i uppbördslagen (1953: 272") om bl. a. avkortning av skatt i tillämp- liga dclar också gälla fordonsskatt. kilometerskatt. skattetillägg och för- seningsavgift. För att avkortning skall ske krävs ett formellt beslut av länsstyrelsen. RSV har i en skrivelse till regeringen hemställt att i de fall förfallen fordonsskatt inte har erlagts avkortning av skatten skall få ske genom automatisk databehandling. utan att beslut meddelas av länsstyrel— sen. Försök har gjorts med en sådan ordning och enligt RSV är erfarenhe- terna goda. Dessa förenklade rutiner kan tillämpas i de fall då skatteplikten för ett fordon upphör under tid för vilken fordonsskatt påförts men inte betalats. Även när fordonsskatten sänks på grund av att ett fordons beskaf- fenhet eller användning ändras kan de förenklade rutinerna för avkortning av inte betald skatt användas.

RSV föreslår också att 30.5 VSL ändras så att det klart framgår att bl. a. bestämmelserna i att VSL om rätt att påkalla beslut om fastställelse av skatt gäller även när skatt avräknas i samband med äterbetalningar. F. n. är bestämmelsen utformad så att det formellt endast är när restav- gifter etc. avräknas som 239" är tillämplig.

Slutligen föreslår RSV att avräkningsbestämmelsen kompletteras så att vid återbetalning av skatt skall få avräknas inte bara till betalning förfallna vägtrafikskatter. restavgifter och avgifter enligt bilregisterkungörelsen utan också skattetillägg som belöper på vägtrafikskatt samt förseningsav— gift enligt 28% VSL.

Remissyttranden över förslagen har avgetts av TSV samt av länsstyrel- serna i Malmöhus. Göteborgs och Bohus samt Västmanlands län. Samtliga har tillstyrkt förslagen.

Jag anser att dessa förenklingar och kompletteringar nu bör genomföras.

• Sida 31
•  Original

6.3. Brukandeförbud i samband med konkurs

Mitt förslag: Brukandeförbud på grund av obetald vägtrafikskatt skall automatiskt hävas för ett fordon som ingår i ett konkursbo eller som försäljs av konkursboet. Konkursgäldenären skall vara skatt-

skyldig för kilometerskatt som avser tid före konkursbeslutet. och konkursboet skattskyldigt för kilometerskatt för körsträcka däref-

ter.

Skälen för mitt förslag: Enligt bestämmelserna i 16 och 21 åä VSL får ett skattepliktigt fordon inte brukas om vägtrafikskatt som förfallit till betal- ning inte har erlagts. Brukandeförbudet gäller dock endast om skatten avser det innevarande eller det närmast föregående Skatteåret. Vissa ytter- ligare undantag frnns. Bl. a. får fordon som sålts exekutivt brukas av den nye ägaren utan hinder av äldre obetalda vägtrafikskatter. Därutöver gäller att RSV efter särskild ansökan får medge undantag från brukandeförbudet om särskilda skäl föreligger.

Ett stort antal av dessa ansökningar om undantag från brukandeförbud avser fall då en konkursförvaltare sålt ett fordon med vägtrafikskatte- skulder eller då konkursförvaltaren fortsatt konkursgäldenärens verksam- het och däri ingått fordon med brukandeförbud på grund av obetalda vägtrafikskatter. I dessa fall brukar vanligen medges undantag från bru- kandeförbudet. Enligt praxis brukar dock undantag inte medges om fordo- net är köpt på kredit med förbehåll om återtaganderätt eller om det leasats. eller om intressegemenskap föreligger mellan konkursgäldenären och kö-'

paren.

RSV har i en skrivelse till regeringen föreslagit att brukandeförbudet automatiskt skall hävas i konkursfallen. RSV har vidare föreslagit att skattskyldighetsbegreppet i 205 VSL ändras så att konkursgäldenären blir skattskyldig för kilometerskatt som avser tid före konkursbeslutet, och konkursboet skattskyldigt för kilometerskatten för körsträcka därefter.

Remissyttranden över förslaget har avgetts av domstolsverket. TSV. länsstyrelserna i Stockholms län och i Göteborgs och Bohus län. Sveriges Advokatsamfund. Ackordscentralen och Motorbranschens riksförbund. Samtliga har tillstyrkt förslagen eller lämnat dem utan erinran. Sveriges Advokatsamfund anför att förslagen innnebär betydande förenklingar och att de dessutom återställer en strikt gräns mellan konkursfordran och massagäld.

Jag anser att övervägande skäl talar för att brukandeförbuden i konkurs— fallen hävs utan särskild ansökan. Detta innebär betydande förenklingar. och någon risk för missbruk av reglerna torde enligt min mening inte finnas. Förslaget kräver ändringari 16 och 21 till VSL. Vidare bör 20ä VSL ändras på av RSV föreslaget sätt. vilket motsvarar det förslag jag lämnat i avsnitt 5.1 angående skattskyldigheten i samband med ägarbyte.

• Sida 32
•  Original

7. Ikraftträdande

Mitt förslag: Slopandet av kilometerskatten för elbilar m. fl. samt de nya reglerna om kilometerskattemärket resp. avrundning av öresbe- lopp träder i kraft den ljuni 1986. Övriga ändringar träder i kraft den I oktober 1986.

Skälen för mitt förslag: Med hänsyn till erforderlig förberedelsetid hos myndigheterna. omprogrammering av datautrustning etc. kan ändringarna i huvudsak genomföras först den 1 oktober 1986.

Förslaget om slopad kilometerskatt för elbilar m.fl.bör dock kunna trädai kraft redan den ljuni 1986. Vidare är det angeläget att förslaget om avrundning av öresbelopp. avsnitt 6.1. genomförs snarast. De nya reglerna om kilometerskattemärket bör kunna börja tillämpas före semestrarna 1986. Även i dessa fall bör ikraftträdandet därför vara den ljuni 1986.

8. Lagrådets hörande

Med hänvisning till att lagstiftningsätgärderna är av enkel beskaffenhet anserjag att lagrådets yttrande över lagförslaget inte behöver inhämtas.

9. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta ett inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i vägtrafikskattclagen (1973: 601).

10. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan- den har lagt fram.

• Sida 33
•  Original