Prop. 1986/87:137
om reglering av priserna på fisk m.m.
Regeringens proposition 1986/87: 137
om reglering av priserna på fisk m.m. _rop. 1986/87: 137
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 19 mars 1987.
På regeringens vägnar
Ingvar Car-Imon
Mats Hellström
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs fram förslag om reglering av priserna på fisk under budgetåret 1987/88.
1. Riksdagen [986/87. ] .t'uml. Nr [37
Hänvisningar till S1
- Prop. 1986/87:137: Avsnitt 6.2.3
J ordbruksdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 1987
Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. och statsråden Sigurd- sen. Gustafsson. Leijon. Peterson, S. Andersson, Bodström. Göransson. Gradin. Dahl. Holmberg. Hellström. Wickbom. Johansson. Lindqvist. G. Andersson. Lönnqvist
Föredragande: statsrådet Hellström
Proposition om reglering av priserna på fisk m.m. 1 Inledning
Regeringen uppdrog den 4 december 1986 åt statens jordbruksnämnd att. efter överläggningar med fiskets förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation. avge förslag beträffande prisregleringen på fisk för budgetåret 1987/88. Förslagen skulle utformas med utgångspunkt i de av riksdagen beslutade riktlinjerna för prisregleringen på fisk. ] uppdraget erinrades om att jordbruksnämnden vid utformningen av förslaget bör beakta att riktpunkten för prisregleringens finansiering är att den skall bekostas inom ramen för regleringsekonomin. Regeringen erinrade vidare om att förslaget bör främja en fortsatt inriktning av fisket mot fiskslag som kan få en lönsam avsättning i första hand på den svenska marknaden för färskkonsumtion och beredning. Förslagen skulle utformas så att ett jäm- nare fiske av torsk under året och jämnare och säkrare leveranser av råvara till svensk beredningsindustri stimuleras. l uppdraget ingick att föreslå en minskad normkvantitet för sill och åtgärder som kan underlätta avsättningen av sill. Nämnden skulle föreslå från konsumentsynpunkt påkallade åtgärder för att inom prisregleringens ram dämpa prisutveckling- en på torsk.
Förslag skulle lämnas till disposition av medel ur prisregleringskassan för att täcka kostnaderna för premier för den kollektiva trygghetsförsäk- ringen inom yrkesfisket. Kostnaderna för denna försäkring skulle avräknas från normpriserna. Därvid skulle även beaktas att kostnadsökningen för trygghetsförsäkringen avseende regleringsäret 1986/87 ännu inte har räk- nats av.
Jordbruksnämnden skulle vidare lämna förslag till disposition av medel ur prisregleringskassan för att täcka kostnaderna för utsättning av lax. annan laxfisk och äl. Därvid skulle en särskild medelsram beräknas för fortsatt försöksverksamhct med fördröjd utsättning av lax. Dessa två ram- belopp skulle bestämmas efter samråd med tiskeristyrelscn.
Jordbruksnämnden har i skrivelse den 3 mars 1987 avgett sina förslag med anledning av uppdraget. Nämndens skrivelse bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.
l-J
l prop. 1986/87: 100 (bil. 11 s. 51) har regeringen föreslagit riksdagen att Prop. 1986/87: 137 för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr. till prisregle- rande åtgärder på fiskets område.
Regeringen har i beslut den 4 december 1986 uppdragit åt statens jordbruksnämnd att efter överläggningar med fiskets förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag beträffande prisregleringen pa fisk under budgetåret 1987/88 Förslaget skall utformas med utgangspunkt i de av riksdagen år 1978 beslutade riktlinjerna för prisregleringen.
Förslagen bör utformas med beaktande av att riktpunkten för prisregleringen är att den skall bekostas inom ramen för regleringsekonomin. Vidare bör förslagen främja en fortsatt inriktning av fisket mot fiskslag som kan få en lönsam avsättning främst på den svenska marknaden för färskkonsumtion och beredning.
Förslagen bör utformas så att ett jämnare fiske av torsk under året och jämnare och säkrare leveranser av ravara till svensk beredningsindustri stimuleras. Nämnden bör föresla en minskad normkvantitet för 5111- Förslag bör vidare lämnas till atgärder som kan underlätta avsättningen av sill.
Nämnden bör föreslå från konsumentsynpunkt påkallade åtgärder för att inom prisregleringens ram dämpa prisutvecklingen på torsk.
Jordbruksnämnden bör enligt uppdraget avge förslag till disposition av medel ur prisregleringskassan för fisk för att bestrida kostnader för premier för den kollektiva trygghetsförsäkringen inom yrkesfisket. Kostnaderna för försäkringen skall räknas av fran normpriserna. Därvid skall
Prop.
nämnden beakta att kostnadsökningen för trygghetsförsäkringen avseende regleringsaret 1986/87 ännu inte har avräknats.
Förslaget bör även omfatta disposition av medel ur prisregleringskassan för att täcka kostnader för utsättning av lax. annan laxfisk och 51. Därvid skall även beräknas en särskild medelsram för fortsatt försöksverksamhet med s k fördröjd utsättning av lax. Dessa tva rambelopp bör bestämmas efter samrad med fiskeristyrelsen.
Jordbruksnämnden har nu överlagt med fiskets förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen angaende prisregleringen pa fisk under budgetaret 1987/88- Överläggningarna har lett till en uppgörelse och i samförstånd med delegationerna lägger nämnden fram följande förslag. I den man någon delegation har avvikande uppfattning anges detta.
De av riksdagen beslutade allmänna riktlinjerna för fiskeripolitiken (prop 1977/78:112, JoU 23, rskr 272) omfattar ett inkomstmål, ett konsumentpolitiskt mål, ett produktionsmål, ett effektivitetskrav och ett regionalpolitiskt mål. Nämnden har berört dessa olika mål bl a i sin regleringsskrivelse till regeringen den 8 april 1981.
De år 1981 beslutade riktlinjerna för prisregleringen på fisk innebar bl a att det 5 k normprissystemet togs i bruk. Normprissystemet innebär i huvudsak att normpriser och normkvantiteter för de viktigare slagen av fisk fastställs av statsmakterna efter förslag av jordbruksnämnden. Normpriserna skall i princip sättas så att fisket når avsedd lönsamhet samt att konsumenterna erbjuds fisk till rimliga priser. Normkvantitet anger den kvantitet för vilken pristillägg högst kan utgå.
I bilaga 1 aterfinns vissa uppgifter om utfallet av normprissystemet m m under budgetaret 1985/86.
1 bilaga 2 redovisas uppgifter rörande normprissystemet samt regleringsekonomin fr o m budgetaret 1982/83
Den totala svenska fiskfångsten har under de senaste åren minskat och uppgick år 1986 till ca 200 000 ton. Knappt hälften eller ca 90 000 ton utgjordes av sill/strömming för konsumtion och ca en fjärdedel eller ca-45 000 ton av torsk. Sill och torsk är således de helt dominerande fiskslagen i det svenska fisket.
Avsättningen av svenskfangad sill/strömming pa den inhemska marknaden uppgar arligen till ca 40 000 ton. Exporten av oberedd
Prop.
och filéad sill/strömming uppgick år 1986 till ca 45 000 ton, Varav huvuddelen avsattes.i Danmark.
Den europeiska sillmarknaden domineras f n av det starkt ökade utbudet av nordsjösill. Sillfangsterna i Nordsjön år 1987 väntas uppga till ca 500 000 ton-
Storlekeu av den västeuropeiska sillmarknaden beräknas till ca 625 000 ton per år. Härav svarar den västtyska marknaden för ca 200 000 ton. Det är knappast troligt att konsumtionen kommer att upvisa nagon större ökning som svar pa ett ökande utbud fran framförallt Nordsjön. Snarare kommer en större del av sillfångsterna i framtiden att användas för framställning av fiskmjöl.
Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att utbudet av . . 0 . o nord53051ll ökat pa den europeiska marknaden de senaste aren. Det ökade utbudet har fört med sig att priserna på sill fallit. Eftersom konsumtionen troligen inte kommer att öka i nämnvärd grad är det sannolikt att priserna pa sill kommer att förbli
hart pressade.
Torskfångsterna i Sverige uppgick år 1986 till ca 45 000 ton, en minskning med 7 000 ton jämfört med föregående ar. Den övervägande delen av de svenska torskfangsterna fas i Östersjön. År 1986 avsattes ca 30 000 ton torsk i Sverige medan ca 15 000 ton exporterades i oberedd form. Importen av torsk, som domineras av frysta filéer, beräknas 1986 ha uppgatt till ca 20 000 ton, omräknad till landad vikt.
Torskmarknaden har de senaste aren varit fast med brist pa ravara. Aven under de närmaste aren bedöms avsättningsr situationen som relativt gynnsam. Det kan dock inte uteslutas att andra fiskarter övertar en del av torskmasknaden vilket i sin tur atminstone pa litet längre sikt kan fa en dämpande effekt på priserna. Vad gäller fångstutrymmet utnyttjas inte tillgangarna i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt fullt ut. Torskbestandet i Östersjön lär enligt de biologiska experterna komma att försämras de kommande aren. Bestandet förväntas ända medge ett uttag för Sveriges del pa 50 000 — 60 000 ton (levande vikt) de närmaste aren, dvs en i stort sett oförändrad kvantitet.
Vad gäller övriga torskfiskar och flatfisk är importandelen över 90 %- Marknadsbilden för dessa fiskslag väntas inte förändras nämnvärt. Det finns ett utrymme för ökade fångster av svenska fiskare eftersom fångstkvoterna ej utnyttjas fullt ut.
Enligt 1978 ars riksdagsbeslut sammanfattas malsättningen för fiskeripolitiken pa följande sätt.
Prop.
"Målet för fiskeripolitiken bör vara att skapa förutsättningar för att de som är sysselsatta i fiskerinäringen kan få både en ekonomisk och social standard som är jämförbar med den som erbjuds inom andra näringar och trygghet i arbetet samtidigt som konsumenterna erbjuds fisk av god kvalitet till rimliga priser. Inom de gränser som ges av en ansvarsfull hushallning av fisktillgangarna bör fisket bedrivas sa effektivt som möjligt och fangsterna bestämmas av möjligheterna till lönsam och stabil avsättning. Samtidigt bör hänsyn tas till behovet av sysselsättning främst i kust— och skärgårdsområdena där fisket har stor regionalpolitisk betydelse".
Till nu avslutade överläggningar har inkomstmaterial för år 1985 funnits tillgängligt i form av dels jordbruksnämndens och Sveriges fiskares riksförbunds lönsamhetsundersökning dels SCBs deklarationsundersökning för fiskare. Dessa material redovisas i avsnitt 4.1 resp 4.2.
Undersökningaruas resultat visar — med undantag för främst vissa grupper pa syd- och ostkusten - att fiskarnas inkomster följer nivan och utvecklingen för jämförbara grupper.
4.1. LÖNSAMHETSUNDERSÖKNINGEN
Inkomstmålet har i propositionen närmare definierats att avse de fiskare som är sysselsatta i ett rationellt bedriver yrkesfiske. De fiskelag som bedrivit fiske och landat sin fångst i Sverige minst 30 veckor av året motsvarar i storleksordningen hälften av alla fiskelag och likaledes hälften av hela fiskarekåren i saltsjöfiske samt svarar för i storleksordningen 75 % av fångsterna. Lönsamhetsutvecklingen för dessa fiskelag kan därför läggas till grund för bedömning av inkomsterna inom heltidsfisket. Uppgifter härom inhämtas genom en enkätundersökning, som bearbetas inom jordbruksnämnden. Svarsfrekvensen är endast ca 50 % varför resultaten bör tolkas med försiktighet.
Inkomstnivån för olika fiskeinriktningar framgår av tabell 4.1 i form av kalkylnetto per man.
Kalkylnetto är en driftsekonomisk term och avser intäkter minus kostnader under året för fiskelaget och fiskefartyget, fördelat per man. För de fiskare som ej är delägare i fartyget utgörs inkomsten endast av den s k manslotten, som skiljer sig fran kalkylnettot pa sa sätt att över— eller underskott av den s k batlotten ej paverkar manslotten men paverkar kalkylnettot. Över— eller underskott av batlotten paverkar inkomsten endast för de fiskare som är delägare i fartyget. Det förekommer även att fartyget ägs av utanför fisket staende personer. Även den taxeringsmässiga inkomsten skiljer sig fran kalkylnettot. Vid beräkning av kalkylnetto har avdrag ej gjorts för egenavgifter.
l986/87zl37
Prop
Fiskets förhandlingsdelegation har hävdat att den s k manslotten egentligen ger en riktigare bild av inkomstläget än kalkylnettot.
Kalkylnettot per man var under 1985 störst för västkustens fiskfiskare. De högsta kalkylnettona redovisas genomgående för västkustens fiskare medan ostkustens fiskare har de lägsta kalkylnettona.
Förändringen i kalkylnettona mellan åren 1984 och 1985 varierar kraftigt. Den största ökningen uppvisar västkustens fiskfiskare med nära 30 Z. Med undantag för sillfiskare ökar kalkylnettona vad gäller västkustens fiskare i samtliga fiskeinriktningar. För sydkustens fiskare har kalkylnettona minskat utom för gruppen kombinationsfiskare. Något sillfiske finns ej redovisat för denna kuststräcka.
Pristilläggens andel av kalkylnettona år 1985 per man är högst inom sillfisket, 45 — 60 Z. Aven kombinationsfiskarna har relativt stora pristilläggsandelar, ca025 — 30 Z. För sillfisket har procentandelarna ökat jämfört med ar 1984.
Tabell 4.1 Inkomster för heltidsfiskande i lagfiske enligt lönsamhetsundersökningen
Fiskeinriktning Kalkylnettol) Varav pris- Förändring och per man 1985, tilläggl) i kalkyl— kuststräcka kr netto 1984— 1985,22) Kr %
Sill västkusten 132 000 58 000 44 - 5 Sill ostkusten 99 000 61 000 62 ..
Fisk västkusten 184 000 20 000 11 + 29 Fisk sydkusten 109 000 3 000 3 — 15 Fisk ostkusten 94 000 3 000 4 - 3
Räka västkusten 142 000 13 000 9 + 15
Komb västkusten 142 000 36 000 25 + 7 Komb sydkusten 123 000 39 000 32 + 10
övr västkusten 127 000 9 000 7 + !. er sydkusten 95 000 25 000 26 - 17 Ovr ostkusten 69 000 5 000 7 + 9
Hänvisningar till S4-1
- Prop. 1986/87:137: Avsnitt J ordbruksdepartementet
Prop.
4.2 DEKLARATIONSUNDERSÖKNINGEN
Deklarationsundersökningen för fiskare utförs av SCB och baseras pa ett slumpmässigt urval av yrkesfiskare.
Primärmaterialet bestar av självdeklarationer fran yrkesfiskare enligt 1979 ars fiskeriinventering. I bearbetningen ingar endast de vars inkomst av fiske uppgatt till minst hälften av den totala inkomsten (exkl kapitalinkomster).
Som framgår av tabell 4. 2 är inkomstnivån vad gäller sammanräknad inkomst tämligen lika för samtliga redovisade grupper pa västkusten. Sydkustens fiskare uppvisar ca 10 / lägre inkomster medan ostkustens fiskare har markant lägre inkomster.
Inkomst av fiske, som avser att belysa resultatutvecklingen för själva fiskeverksamheten, visar för sydkustens fiskare ett kraftigt försämrat resultat ar 1985 medan utvecklingen i övrigt är nagot sämre än för sammanräknad inkomst.
Tabell :..2 Inkomster för trålfiskare enligt seas deklarationsundersökning för fiskare
Kuststräcka Sammanräknad Inkomster av inkomstl) fiske m m2) 1985, Förändring 1985, Förändring kr 1984—1985, kr 1984—1985, % % Västkusten 5111 109 400 + 10 130 000 + 6 käka 110 900 + 15 129 600 + 7 Ovrigt 109 100 + 12 131 900 + 6 Sydkusten 97 100 + 4 109 800 — 21 Ostkusten 63 200 + 8 73 200 + 5
1 Det taxeringsmässiga begreppet "sammanräknad inkomst" innefattar samtliga förvärvskällor. Underskott i förvärvskälla upptas till noll. Avdrag har gjorts för egenavgifter. 2 Driftsekonomiskt begrepp. Kontant netto av fiske minskat med värdeminskningsavdrag och avdrag för ökade levnadsomkostnader samt ökat med ersättning från arbetslöshetskassa och försäkringskassan. Avser att belysa resultatutvecklingen för själva fiskeverksamheten. Resultatregleringsposter har ej medtagits och avdrag har ej gjorts för egenavgifter.
Prop.
Som underlag för sina bedömningar och förslag har parterna haft följande material
' uppgifter om det biologiska fangstutrymmet — marknads- och avsättningsförhallanden ' inkomstförhallanden inom det svenska fisket — kostnadsutvecklingen för produktionsmedel inom de
viktigaste figkeinriktningarna löneavtalen pa arbetsmarknaden för de stora löntagarkollektiven
Uppgifter om det biologiska fangstutrymmet samt marknads— och avsättningsförhallanden redovisas i avsnitt 3 och i avsnitt 4 redogörs för inkomstförhallandena inom fisket.
Prisutvecklingen för produktionsmedel inom de viktigaste fiskainriktningarna visar enligt jordbruksnämndens beräkningar en minskning med 12, 4 % under perioden december 1985 — december 1986.
En sammanfattning av löneavtalen för år 1986 inom olika avtalsomraden redovisas i tabell 5.1. Det bör observeras att lönehöjningarna gäller fran olika tidpunkter för olika avtalsomraden.
Tabell 5.1 Lönehöjningar inom olika avtalsområden år 19861)
SAFZLO— SAFZPTK— Statliga Kommuner Sammanvägt omradet omradet sektorn och
landsting Vägn tal, Z 36 27 15 22 ' 100 Allmänna ut— rymmen inkl löneglidning 5,0 5,1 5,7 7,1 5,6 Selektiva åtgärder — — 1,16 0,7 0,3
1 Avtalen är tvååriga. I tabellen anges endast vad som utgår år 1986. Inom den offentliga sektorn läggs hela periodens avtalade höjningar ut år 1986.'På det statliga området tillkommer dessutom lönehöjningar genom 5 k lokala potter.
Prop.
5.2. NORMKVANTITET
Enligt statsmakternas beslut skall normkvantitet fastställas i syfte att hindra att prisstödet leder till alltför stor ökning av fisket efter vissa fiskslag och därmed till icke önskvärda överskott av konsumtionsfisk som inte skulle kunna tas tillvara som människoföda. Normkvantitet anger för vilken kvantitet pristillägg utgår. Den medför således i och för sig inte någon begränsning i fisket.
För budgetaret 1986/87 fastställdes, liksom för tidigare budgetar, normkvantitet endast för sill/strömming. Den uppgar under budgetaret 1986/87 till 73 000 ton. Enligt direktiven till arets överläggningar bör normkvantiteten minskas.
Savitt nämnden kan bedöma torde den internationella efterfragan pa sill inte komma att förbättras under det kommande budgetaret. Inom landet konsumeras arligen endast ca 40 000 ton svenskfangad sill.
Jordbruksnämnden och delegationerna har enats om att föresla att normkvantiteten för sill/strömming för budgetaret 1987/88 sänks till 60 000 ton. Denna kraftiga minskning av normkvantiteten hänger samman med dels det föreslagna särskilda stödet till öststatsexport av sill (se avsnitt 5.8) dels det särskilda stöiet till foderfisk (se avsnitt 5.9).
Om exporten till öststaterna inte kommer till stånd eller om kostnaderna för denna understiger beloppet 10 milj kr bör jordbruksnämnden få bemyndigande att höja normkvantiteten till högst 70 000 ton. Härvid bör gälla att för varje miljon kronor i minskad kostnad för öststatsexport, jämfört med föreslagna 10 milj kr, bör normkvantiteten kunna ökas .med 1 000 ton. Sadan eventuell ökning av normkvantiteten bör dock ej fa ske retroaktivt för period för vilken pristillägg redan fastställts.
Hänvisningar till S5-2
5.3. NORMPRISER
Förslag till förändring av normpriserna har vid tidigare överläggningar grundats på dels kostnadsökningen inom fisket, dels inkomstökningen för jämförbara grupper. Vid sammanvägning har inkomstdelen och kostnadsdelen för fiskeföretagen satts till vardera 50 %. Även produktivitetsutvecklingen inom fisket har beaktats. Vidare har införandet av den kollektiva trygghetsförsäkringen inom yrkesfisket samt opremiehöjningar för denna t o m budgetaret 1985/86 avräknats fran normpriserna pa sa sätt att kostnaderna för pristilläggen beräknats bli lika mycket lägre som kostnaden för försäkringen.
Som anges i avsnitt 5.1 har priserna för produktionsmedel inom fisket, enligt den index som beräknas av jordbruksnämnden, minskat med 12,4 Z under perioden december 1985 — december 1986.
I8
Prop.
En sammanvägning av kostnadsutveckling, inkomstutveckling för jämförbara grupper samt beaktande av produktivitetsutveckling och kostnadsökning för trygghetsförsäkringen skulle därför i och för sig motivera en sänkning av normpriserna för budgetåret 1987/88.
Med hänsyn till att nedgången i kostnadsindex får bedömas som tillfällig, eftersom det främst är sänkta drivmedelspriser som orsakat nedgangen medan flertalet övriga poster stigit, har jordbruksnämnden och parterna dock enats om att för budgetaret 1987/88 föresla oförändrade normpriser för sill/strömming och för övriggrupperna jämfört med innevarande budgetar. För torsk föreslas att det nuvarande systemet med normpriser ersätts av ett system med prisgränser (se avsnitt 5.4).
Förslag till normpriser i kr/kg för budgetaret 1987/88 samt jämförelser med innevarande och föregaende budgetar framgar av följande tabla.
Fiskslag/ Förslag Normprisgrupp 1985/86 1986/87 1987/88 Sill/strömming, stor 3,06 3,17 3,17 Sill/strömming, liten 2,38 2,46 2,46 Övriggrupp 11) 6,61 6,97 6,97 Övri ggrupp 112) 8,24 8,69 8,69 Övriggrupp 1113) 16,35 17,25 17,25 Övriggrupp IVÅ) 3,31 3,49 3,49
1 Gråsej, vitling, sandskädda och pigghaj. 2 Kolja, rödspätta, havskatt och lyrtorsk. 3 Kummel, rödtunga och bergtunga. 4 Lubb, skrubba och horngädda.
Nämnden och delegationerna har vidare enats om att när kompensation till fisket skall fastställas för budgetåret 1988/89 skall beaktas kostnadsutvecklingen inom fisket under perioden december 1985 — december 1987 samt inkomstutvecklingen för jämförbara grupper enligt löneavtal för saväl ar 1986 som ar 1987. Även fragan om produktivitetsavdrag far da tas upp till behandling. Vidare skall vid detta tillfälle de ökade kostnaderna för den kollektiva trygghetsförsäkringen inom yrkesfisket, som inträffat efter budgetåret 1985/86, avräknas från normpriserna.=(Kostnaderna för trygghetsförsäkringen uppgick under budgetåret 1985/86 till 5,4 milj kr.)
överenskommelsen innebär således att den kostnads— och inkomstutveckling m m som normalt skulle beaktas vid detta överläggningstillfälle förskjuts ett ar och istället medräknas först vid överläggningarna inför budgetaret 1988/89.
Prop.
Hänvisningar till S5-3
5.4. PRISGRÄNSER FÖR TORSK
Med hänsyn till den osäkra marknadssituationen beträffande torsk, föreslas att ett prisgränssystem införs. Normpriset föreslas bli ersatt med ett s k mittpris, som i princip skall sättas sa att fisket nar avsedd lönsamhet. Dessutom fastställs en nedre och en övre prisgräns.
Systemet innebär att möjligheten för fiskaren att erhålla ett högt pris ökar samtidigt som pristillägg inte kommer att utgå förrän priserna har fallit under nedre prisgränsen. Pristillägg och prisdämpande atgärder kommer saledes endast att vidtas när jämförelsepriset (dvs det genomsnittliga pa visst sätt definierade avräkningspriset till fiskaren) faller utanför den nedre resp övre prisgränsen.
Vid jämförelsepriser över den övre prisgränsen skall sadana prisdämpande atgärder vidtas som beskrivs i utredningen om normprissystemets tekniska utformning (Ds Jo 1979. 14), dvs exportavgift, exportlicensiering och exportförbud. Enligt jordbruksnämndens uppfattning bör även prisutjämningsbidrag till beredningsindustrin kunna utga när tidigare nämnda atgärder inte anses lämpliga. Nämnden anser att prisutjämningsbidrag bör användas endast i särskilda situationer och ytterst restriktivt- Prisutjämningsbidrag bör kunna fa utga även i lägen när jämförelsepriset ligger lägre än den övre prisgränsen om detta becäms erforderligt. Vid jämförelsepriser under den nedre prisgränsen bör pristillägg utga pa samma sätt som när jämförelsepriserna för normprissatta fiskslag ligger lägre än normpriserna.
Under de senaste budgetåren har normpriser för torsk under perioden juli — december legat på en högre nivå än under perioden januari - juni för att säsongsmässigt stimulera torskfisket. Med samma motivering föreslas att mittpris och prisgränser pa torsk under budgetaret 1987/88 ligger pa en högre niva under första hälften av budgetaret än under den andra.
Förslag till mittpriser och prisgränser för torsk i kr/kg under budgetaret 1987/88 framgar av följande tabla.
Period . Nedre "Mitt— Övre prisgräns pris. prisgräns
juli — december 1987 . 6,00 ' 6,60 7,20 januari — juni 1988 5,50 . _ 6,10 6,70
Jämfört med under innevarande budgetar gällande normpriser för torsk, som uppgar till 5,22 kr/kg under perioden juli — december resp 4,99 kr/kg under perioden januari — juni innebär de föreslagna mittpriserna dels att priserna höjts, dels att skillnaden mellan höst— och varsäsong ökats. Höjningerna motiveras av den minskade tillgangen pa torsk som inneburit väsentligt sämre fångster i förhållande till insatta fångstansträngningar. Liksom vad gäller normprissatta fiskslag har kostnadsutvecklingen m m under 1986 ej beaktats.
Parterna har enats om att när kompensation skall fastställas för budgetaret 1988/89 skall konstnads— och inkomstutveckling m m beaktas pa samma sätt och för samma period som för normprissatta fiskslag.
Hänvisningar till S5-4
- Prop. 1986/87:137: Avsnitt 5.3
5.5. PRISTILLÄGC
Pristillägg kan för normprissatta fiskslag utgå om jämförelsepriset understiger normpriser. Hur stor andel av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris som skall utgå i pristillägg skall enligt statsmakternas beslut tas upp vid . . 0 0 överläggningarna. Under innevarande budgetar utgar pristillägg för sill/strömming med 65 X, för torsk med 75 % och för övriga normprissatta fiskslag med 80 7 av nämnda skillnad.
För budgetåret 1987/88 föreslås att pristillägg får utgå för sill/strömming med 757 . och. för de fyra övriggrupperna med 80 X av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris. För torsk bör pa samma sätt pristillägg fa utga med 75 7 av skillnaden mellan nedre prisgräns och jämförelsepris i de fall jämförelsepriset understiger den nedre prisgränsen.
För innevarande budgetår är kostnaden för pristillägg för sill/strömming begränsad till högst 55 milj kr; Nagon motsvarande begränsning föreslås ej för budgetaret 1987/88.
5.6. FASTA PRISTILLÄOG
Fasta pristillägg utgår f n för makrill, räka, storbackelånga och de viktigaste slagen av sötvattensfisk.
För makrill föreslas att pristilläggen för budgetaret 1987/88 höjs samt utgar med olika belopp för garnmakrill resp för övrig' makrill. Även för sötvattensfisk föreslas höjda pristillägg medan för räka och langa pristilläggen- bör vara oförändrade-
Förslag till fasta pristillägg i kr/kg för budgetaret 1987/88 samt jämförelser med innevarande och föregaende budgetar framgar av följande tablå. .
Fiskslag Förslag 1985/86 1986/87 1987/88
garnmakrilll) 0,75 0,75 1,90 Ovrig makrinZ) 0,75 0,75 0,90
Kokräka 2,00 2,00 2,00 Raräka 1,85 1,85 1,85
Storbackelånga:
— utan huvud 2,10 2,10 2,10 — med huvud 1,80 1,80 1,80
Sötvattensfisk 13) 1,80 1,80 1,95 Sötvattensfisk 114) 1,35 1,35 1,55
1 Makrill fangad med garn, krok eller smavad inomskärs. 2 Makrill fangad med tral eller snörpvad utomskärs. 3 Gädda, gös, sik samt rensad och fladd lake. 4 Abborre, annan lake och siklöja.
5 . 7 öVERSKOTTSPRI 5
En lägsta prisnivå skall upprätthållas för den fisk som säljs på marknaden. Lägstapriser fastställs av regleringsföreningen Svensk Fisk för normprissatta fiskslag samt för makrill och kokräka. För den fisk som inte kan säljas till lägstapris fastställer Svensk Fisk överskottspriser.
Nivån för överskottspriserna avgörs enligt statsmakternas beslut ytterst av de medel som ställs till Svensk Fisks disposition för detta ändamal, dvs i första hand de marknadsintäkter som flyter in fran försäljning av till föreningen överlämnade kvantiteter. Under innevarande och samtliga föregaende budgetar har dessutom särskilda medel anslagits för att kunna halla nivan högre än eljest.
Jordbruksnämnden och delegationerna har enats om att'för budgetåret 1987/88 oförändrat högst 7,0 milj kr bör anslås för att överskottspriserna skall kunna ligga vid en rimlig nivå. Jordbruksnämnden bör dock liksom hittills bemyndigas medge att, i händelse av att det föreslagna beloppet skulle visa sig vara otillräckligt, Svensk Fisk efter prövning av nämnden far ta i ansprak ytterligare medel för överskottshanteringen.
Vad gäller överskottsprisernas niva bör även för budgetaret 1987/88 finnas ett samband med lägstaprisernas niva. Överskottpriset för sill/strömming bör fa utgöra högst 60 Z av lägstapriset. Dock bör överskottspriset för storlekarna 2 och 3
h.) lx)
Prop.
inte understiga l kr/kg- För torsk och övriggrupperna föreslas pa motsvarande sätt procentsatserna till 70 / resp 80 %. Nämnden bör dock fa medge dispens från dessa regler. Sadana eventuella dispenser bör dock ges restriktivt.
Beträffande överskottshanteringen av övrig makrill föreslås att de speciella regler som Svensk Fisk äger rätt att tillämpa bibehalls även under budgetåret 1987/88.
5.8. EXPORT AV SILL TILL ÖSTSTATERNA
Enligt förhandlingsuppdraget bör förslag lämnas till åtgärder som kan underlätta avsättningen av sill.
Sillfisket har de senaste åren minskat. Enligt Svensk Fisks statistik har nedgangen fortsatt under första hälften av innevarande budgetar samtidigt som de av Svensk Fisk inlösta överskotten ökat. Avsättningen på den svenska marknaden är tämligen konstant och uppgår till storleksordningen 40 000 ton årligen. Samtidigt har det ökade utbudet pa den europeiska marknaden inneburit att priserna pressats. Sverige har även outnyttjade kvoter av sill/strömming i främst Östersjön men även i Västerhavet.
Från Sveriges fiskares riksförbund har redan tidigare framförts att en satsning pa export till öststaterna är en väg att underlätta avsättningen av sill. Denna möjlighet har även berörts i fiskeristyrelsens' 'Verkspromemoria angående det svenska sillfisket, rapport 1986— 06— —06".
För export till öststaterna förutsätts normalt att hanteringen av råvaran kan ske pa ett enklare sätt än för reguljär handel på Europa. För att nagra affärer skall komma till stand maste priserna vara attraktiva för köparna varför omkostnaderna måste hållas nere. Leveranser förutsätts kunna ske i bulk direkt till östeuropeiska moderfartyg antingen ute till havs eller eventuellt i svenska hamnar. Svenska sorterings— och hanteringsbestämmelser bör därför i huvudsak inte krävas.
I syfte att möjliggöra sådan öststatsexport föreslår jordbruksnämnden och delegationerna att under budgetåret 1987/88 högst 10 milj kr får användas för att särskilt stödja fiske efter sill för export till öststaterna. Härav bör högst 3 milj kr avse sill fångad i Västerhavet. Stödet bör utgå i form av ett fast pristillägg per kg. Vidare förutsätts att prisregleringsavgift ej skall utgå för de kvantiteter som blir aktuella samt att Svensk Fisks lägstapriser inte behöver iakttas.
Närmare regler för de olika former av öststatsexport som kan bli aktuella och de pristillägg som därvid skall kunna utgå bör prövas av jordbruksnämnden efter förslag av Svensk Fisk. Pristillägget bör fastställas till lägst 40 och högst 65 öre/kg.
Prop.
Stödet bör ses som ett försök och bör därför utvärderas av Svensk Fisk. Härvid bör en preliminär utvärdering kunna presenteras för jordbruksnämnden senast i december 1987 och en mer definitiv utvärdering hösten 1988. Viktigt är härvid att undersöka vilka effekter stödet har haft på den reguljära exporten till Västeuropa av oberedd och beredd sill.
Som framgår av avsnitt 5. 2 bör normkvantiteten kunna ökas om kostnaderna för öststatsexporten ej uppgår till det föreslagna beloppet om högst 10 milj kr.
Hänvisningar till S5-8
- Prop. 1986/87:137: Avsnitt 5.2
5.9. STÖD TILL FODERFISK
Ytterligare en möjlighet att underlätta avsättningen av sill är att lata en större del av fångsterna ga till foder. Detta kan ske antingen genom en ökad fransortering eller genom ett riktat foderfiske.
För att detta skall bli ekonomiskt möjligt föreslås att högst 5 milj kr under budgetåret 1987/88 får användas till stöd åt foderfisk (foderfisk utgörs i huvudsak av sill men inblanding av andra fiskslag torde ej kunna undvikas).
Stödet bör utgå som ett fast pristillägg om lägst 25 och högst 50 öre/kg för stödberättigade kvantiteter. Närmare regler bör bestämmas av jordbruksnämnden efter förslag av Svensk Fisk. Avsättningen bör endast ske till svenska fodertillverkare.
Hänvisningar till S5-9
- Prop. 1986/87:137: Avsnitt 5.2
5.10. REGIONALT STÖD
De av riksdagen år 1978 beslutade allmänna riktlinjerna för fiskeripolitiken innefattar bl a ett regionalpolitiskt mal. Vad gäller detta mal papekas i prop 1977/78: 112 att vid avvägningar av fiskets omfattning och inriktning hänsyn ocksa måste tas till kravet på sysselsättning inom fisket i de kust- och skärgårdsområden där fisket har stor regional betydelse. Genom ett lämpligt utformat stöd bör den i fisket sysselsatta bofasta befolkningen kunna få rimliga möjligheter till arbete i sin hemort.
I tabell 5. 2 har några data sammanställts för de olika kuststräckorna. Dessa visar en svagare utveckling för fisket på syd- och ostkusten jämfört med västkusten. Saväl lönsamhetsundersökningen som deklarationsundersökningen, vilka redovisas i avsnitt 4, pekar också på lägre inkomster för syd— och ostkustens fiskare än för fiskare på västkusten.
Prop.]986/87:137
Tabell 5.2 Utvecklingen av det licensierade fisket på olika
kuststräckor 1983/84 — 1985/86 enligt Svensk Fisks statistik
Hemort 1983/84 1984/85 1985/86
ANTAL FISKELAGI)
Västkusten 380 404 416 Sydkusten 296 305 297 Ostkusten 351 363 361
ANTAL ENSAMFISKAREl)
Väskusten 187 138 126 Sydkusten 196 189 173 Ostkusten 662 647 629
SILLFÅNGSTER, 1000 Tonz)
Västkusten 44,2 55,3 43,8 Sydkusten 23,9 22,1 17,5 Ostkusten 17,8 11,1 8,8
TORSKFÅNGSTER, 1000 TONZ)
Västkusten 17,3 18,0 19,0 Sydkusten 20,9 18,1 14,7 Ostkusten 13,0 12,7 11,0
TOTALA INTÄKTER, MILJ KR3)
Västkusten 321 358 403 Sydkusten 163 147 144 Ostkusten 129 112 119
1 Antal med licens som någon gång under resp budgetår levererat till svensk förstahandsmottagare. 2 Landade i Sverige, exkl överskott och skrapfisk. 3 Totala avräkningsvärden samt pristillägg för samtliga fiskslag landade i Sverige.
Mot denna bakgrund föreslås att ett regionalt stöd utgår påo syd- och ostkusten under budgetåret 1987/88. Stödet bör utgå som fast pristillägg (regionalt pristillägg) enligt följande
- till fiskare bosatta på sydkusten med 10 öre/kg för sill
levererad och försåld till förstahandsmottagare på syd- och ostkusten,
Hänvisningar till S5-10
Prop.
till fiskare bosatta på södra ostkusten (Stockholms län och söderut) med 20 öre/kg för strömming levererad och försåld till förstahandsmottagare på ostkusten samt med 10 öre/kg för strömming levererad och försåld till förstahands- mottagare på sydkusten,
till fiskare bosatta på norra ostkusten (Uppsala län och norrut) med 50 öre/kg för strömming och torsk levererad och försåld till förstahandsmottagare på norra ostkusten samt med 20 öre/kg för strömming levererad och försåld till förstahandsmottagare på södra ostkusten resp med 10 öre/kg för strömming levererad och försåld till förstahands- mottagare på sydkusten.
För regionalt pristillägg bör gälla att stöd endast utgår inom ramen för gällande normkvantitet och för avsättning till human konsumtion.
Under innevarande budgetår utgår ett särskilt stöd i form av regionalt fraktstöd till fiskare bosatta på norra ostkusten. Som en följd av förslaget om regionalt pristillägg bör detta fraktstöd upphöra.
5 . 11 FRAKISTÖD
Undzr innevarande budgetår utgår ett fraktstöd till fiskare bosat: a på norra ostkusten för foderfisk som ilandförs på norra ostkusten och som levereras till fiskmjölsfabrik på västkusten. Stödbeloppet uppgår till högst 0,1 milj kr och motsvarar högst 20 öre/kg.
Denna stödform föreslås få fortsätta med oförändrade regler och belopp även under budgetåret 1987/88.
Vidare utgår under innevarande budgetår ett fraktstöd för ogräsfisk från insjöarna samt för foderfisk vid trålning och romfiske i insjöarna som levereras till fiskmjölsfabrik på västkusten. Stödet skall ses som en sanitär resp fiskevårdande åtgärd och bl a främja att ogräsfisk inte kastas tillbaka i insjöarna utan tas om hand. Stödbeloppet uppgår till högst 0,05 milj kr och motsvarar högst 20 öre/kg.
För budgetåret 1987/88 föreslås att stödbeloppet maximeras till 0,1 milj kr varav högst 0,05 milj kr under vardera perioderna juli - december 1987 resp januari - juni 1988. I övrigt bör stödet utgå enligt oförändrade regler.
5 . 12 TRYGGHETSFÖRSÄKRING
Fiskets kollektiva trygghetsförsäkring finansieras med_medel ur prisregleringskassan. När försäkringen infördes budgetaret 1983/84 avräknades kostnaden från normpriserna. Aven premiehöjningen budgetåret 1985/86 avräknades från normpriserna.
Prop.
Normpriserna sänktes på så sätt att kostnaderna för pristilläggen beräknades bli lika mycket lägre som kostnaden för försäkringen
Premien för den kollektiva trygghetsförsäkringen fastställdes ursprungligen för ett budgetar i taget, men fastställs fr o m ar 1987 för ett kalenderar i taget.
Premien uppgår för år 1987 till 7, 23 milj kr. Kostnaden för budgetåret 1987/88 beräknas till ca 7, 5 milj kr da viss höjning av premien antages ske för ar 1988 Kostnaden kan dock komma att bli högre.
Som framgar av avsnitt 5. 4 har nämnden och delegationerna enats om att de premiehöjningar som inträffat efter budgetaret 1985/86 skall avräknas fran normpriserna när överenskommelse skall träffas om förslag till prisregleringen pa fisk under budgetaret 1988/89-
Hänvisningar till US2
Behållningen i Svensk Fisks konjunkturutjämningsfond uppgick per den i juli 1986 till 75,8 milj kr, en ökning med 16,2 milj kr jämfört med den 1 juli 1985. Motsvarande belopp för jordbruksnämndens prisregleringskassa var 69,0 milj kr, en ökning med 0,l milj kr.
Regleringsekonomins totala intäkter under innevarande budgetår beräknas nu till ca 90 milj kr. Prisregleringsavgift, som tas ut på såväl svenskfangad som importerad fisk med 6 % av förstahands— resp importvärdet eller motsvarande belopp 1 öre per kg, beräknas tillföra kassan ca 72 milj kr, varav ca 35 % fran svenska fiskares fangster. Ränteintäkterna pa de medel som är innestaende i konjunkturutjämningsfonden resp prisregleringskassan beräknas uppga till sammanlagt ca 15 milj kr. Exportavgift pa viss sötvattensfisk och al samt torsk väntas tillföra prisregleringskassan ca 3 milj kr.
Sammanlagt finns saledes ca 235 milj kr till prisregleringens förfogande under innevarande budgetar.
De sammanlagda kostnaderna för prisregleringen under innevarande budgetår beräknades ursprungligen av nämnden till ca 97 milj kr, varav ca 62 milj kr för rörliga pristillägg. Kostnaden kan nu beräknas till ca 75 milj kr varav ca 40 milj kr för rörliga pristillägg. Anledningen till att kostnaderna nu väntas bli lägre är främst att sillfångsterna minskar.
Prop
Enligt dessa beräkningar kommer tillgångarna i jordbruksnämndens prisregleringskassa och Svensk Fisks konjunkturutjämningsfond sammanlagt att uppgå till knappt 160 milj kr vid utgången av innevarande budgetår. Behållningen i prisregleringskassan beräknas till ca 75 milj kr och i konjunkturutjämningsfonden till knappt 85 milj kr.
I följande tablå jämförs de kostnader för prisregleringen på fisk som bedömts bli följden av träffade överenskommelser, och som redovisats i regleringsskrivelserna för resp år, och de i efterhand konstaterade utfallen. En utförlig sammanställning av regleringsekonomins intäkter och kostnader redovisas i bilaga 2 (tabell 6).
Rörliga pristillägg Totala kostnader
Beräknat vid
Utfall, Beräknat vid Utfall, resp överlägg— milj kr resp överlägg— milj kr ningstillfälle, ningstillfälle, milj kr milj kr
1981/12 ål,5 — 59,5 57,8 61 - 79 75,7 1982 33 76 45,9 98 63,7 1983 SÅ 68 — 82 52,5 100 76,3 1984-85 56 - 61 60,4 85 80,8 1985/86 75 46,4 103 76,6 l986;37 62 401 97 751
6.2. INTÄKTER OCH KOSTNADER 1987/88
Tillgångarna i jordbruksnämndens prisregleringskassa och Svensk Fisks konjunkturutjämningsfond kan enligt avsnitt 6.1 beräknas komma att uppgå till knappt 160 milj kr per den 1 juli 1987. Intäkterna under budgetåret 1987/88 inkl ränteintäkter kan uppskattas till ca 90 milj kr. Sammanlagt står.således i princip i storleksordningen 250 milj kr till prisregleringens förfogande under budgetaret 1987/88.
Hänvisningar till S6-2-1
Direkt avgörande för kostnaderna för stöd inom ramen för normprisregleringen är prisutvecklingen för fisk och
Prop
fiskprodukter. Det innebär att jordbruksnämnden inför det kommande budgetåret har att göra prognoser för marknadsutvecklingen. Sådana prognoser är dock mycket svåra att göra med hänsyn till framför allt den stora inverkan de internationella priserna har främst på sill och torsk. Nämnden har vidare att göra en bedömning av storleken av pristilläggsberättigade kvantiteter för olika fiskslag.
Mot bakgrund av gjorda marknadsbedömningar, föreslagna normpriser, nedre prisgränser för torsk samt normkvantiteten för sill/strömming har kostnaderna för pristilläggen för normprissatta fiskslag samt torsk uppskattats till ca 46 milj kr. Kostnaderna för fasta pristillägg på makrill, räka, storbackelånga och sötvattensfisk har beräknats till ca 6,5 milj kr. Stödet till export av sill till öststaterna samt stödet till foderfisk är högst 10 milj kr resp högst 5 milj kr. För täckande av Svensk Fisks kostnader för överskottshanteringen har beräknats högst 7 milj kr. För regionala pristillägg på syd— och ostkusten har beEäknats ca 5 milj kr. Det speciella fraktstödet till foderfisk pa norra ostkusten samt för fraktstödet till ogräs— och foderfisk från insjöar beräknas kosta vardera högst 0,1 milj kr. Kostnaderna för den kollektiva trygghetsförsäkringen för yrkesfiskare uppskattas till ca 7,5 milj kr. Kostnaderna för trygghetsförsäkringen kan dock komma att bli högre då premien för ar 1988 ännu ej fastställts.
Den sammanlagda kostnaden för prisregleringen i form av priszillägg, fraktstöd, överskottshantering och trygghetsförsäkring beräknas komma att uppgå till drygt 87 milj kr.
Som framgår av avsnitt 1 bör jordbruksnämnden avge förslag till dispositon av medel ur prisregleringskassan för fisk för att bestrida kostnader för utsättning av fisk. Därvid skall även beräknas en särskild medelsram för fortsatt försöksverksamhet med s k fördröjd utsättning av lax. De båda beloppen bör bestämmas efter samråd med fiskeristyrelsen.
Jordbruksnämnden föreslår i samförstånd med delegationerna att 3,645 milj kr utgår ur prisregleringskassan för att bestrida kostnader för utsättning av fisk under budgetåret 1987/88. Enligt förslag från fiskets förhandlingsdelegation bör beloppet användas enligt följande (milj kr).
Ål, ost— och sydkusten 0,550 Ål, västkusten 0,165 Rödspätta och torsk, västkusten 0,130 Insjöar 2,800 Summa 3,645
Prop.
Fiskeristyrelsen godkänner beloppet och fördelningen. Nämnden och konsumentdelegationen har heller inget att erinra häremot.
Fiskets förhandlingsdelegation har dessutom framfört att kompensation bör utgå till licensierade yrkesfiskare för det inkomstbortfall som blir följden av att, enligt gällande regler, rombärande hummer ej får ilandföras utan måste återutsättas.
Vad gäller 5 k fördröjd utsättning av lax anser fiskeristyrelsen att försöksverksamheten bör få fortsätta. Kostnaden härför beräknas nu av fiskeristyrelsen uppgå till 1,3 milj kr med hänsyn till ökade priser på utsättningsmaterialet. Fiskets förhandlingsdelegation kan endast godta ett mycket begränsat belopp (0,2 milj kr) avsett för avveckling av försöken eftersom man anser att verksamheten leder till att havsfisket efter lax måste avvecklas. Konsumentdelegationen, som inte har någon sakkunskap på området, anser sig inte ha anledning att driva frågan mot fiskets uttryckliga önskemål. Nämnden som inte heller anser sig ha någon kunskap på området utgår därför fran att denna speciella fråga avgörs av regeringen.
Hänvisningar till S6-2-3
- Prop. 1986/87:137: Avsnitt 6.2.9
Jordlruksnämndens kostnader för uppbörd och kontroll av
pris—eglerings- och exportavgifter beräknas uppgå till ca 1,0 mil; kr.
6.2.5 SVENSK FISKS KOSTNADER
Kostnaderna för Svensk Fisks administration och upplysningsverksamhet har av föreningen beräknats till ca 9,1 milj kr. Häri ingår kostnader för informations- och upplysningsverksamhet som preliminärt angetts till ca 3,2 milj kr. För undvikande av dubbelarbete förutsätter jordbruksnämnden och delegationerna att föreningens marknadsföringsåtgärder föregås av diskussioner med Swefisk.
6.2.6 SWEFISK
Genom beslut den 16 oktober 1986 föreskrev regeEingen att 1705 2 * st i förordningen (1986z428) om prisreglering pa fiskets omrade skulle träda i kraft den 1 december 1986.
I den nämnda bestämmelsen föreskrivs att
"Prisstöd får lämnas endast till fiskage som levererar till förstahandsmottagare som deltar i en sadan organiserad samordning på fiskförsäljningens område som har godkänts av statens jordbruksnämnd".
Prop.
I anledning härav har Sveriges Fiskares Riksförbund, de fiskareägda förstahandmottagarna och Sveriges Fiskgrossisters Riksförbund bildat Swefisk ekonomisk förening. Efter anhallan fran Swefisk har statens jordbruksnämnd beslutat att föreningen tills vidare godkänns som sadan organiserad samordning pa fiskförsäljningens omrade som anges i 17 S 2 st i förordningen (l986:428) om prisreglering på fiskets område.
Föreningen har enligt 2 S i dess stadgar "till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom
att vara en samordnande organisation av förstahandsmottagare pa fiskförsäljningens omrade, med uppgift att bl a astadkomma en ökad avsättning av svenskfangad fisk pa den svenska färskvarumarknaden och pa export
att vara huvudman för ett kommersiellt branschinstitut för
fisket. Branschinstitutet skall bl a genomföra
marknadskampanjer, företagsutvecklingsprogram, utvegkla distributionssystem för färsk fisk, organisera en ladpol
mm.
att ta initiativ till och utgöra ett forum för förhandlingar mellan förstahandsmottagare och beredningsindustrin i syfte ;tt tillförsäkra svensk beredningsindustri ravara
att verka för forskning och utveckling inom fiskebranschen att i övrigt tillvarata medlemmarnas intressen."
Swefisk har planer på att genomföra en marknadskampanj vars syfte är att förändra konsumenternas attityd till att äta fisk och höja statusen på fisk. Meningen är att kampanjen skall genomföras i tva steg. Första steget är en testomgang inom tva geografiskt skilda omraden. Därefter skall utformas en massiv riksomfattande insats under tre ar.
Jordbruksnämnden och delegationerna föreslår att Swefisk tilldelas 1,5 milj kr för att genomföra s k testundersökningar. Därutöver bör föreningen som ett startbelopp för andra marknadsföringsåtgärder erhålla ytterligare 1,5 milj kr. För undvikande av dubbelarbete förutsätter jordbruksnämnden och delegationerna att föreningens marknadsföringsåtgärder föregås av diskussioner med Svensk Fisk.
Exportradet har i skrivelse den 11 augusti 1986 till statens jordbruksnämnd begärt att för budgetaret 1987/88 fa 0,5 milj kr anvisade av fiskerinäringens regleringsmedel för att säkerställa viss finansiering av olika exportfrämjande atgärder för fisk.
Exportrådet föreslås erhålla 0,2 milj kr att användas c111 att främja export av sill och sillprodukter.
Prop.
. 6 . 2 . 8 KONSUMENTFRÄMJANDE ÅTGÄRDER
Under senare år har under långa perioder priserna på torsk legat över normpriserna. Anledningen till de höga priserna har i första hand varit höga internationella priser till följd av minskade torskfangster. Vid överläggningarna varen 1986 inför innevarande budgetar aktualiserades atgärder för att dämpa de inhemska priserna. Jämförelsepriserna hade då under hela hösten 1985 successivt stigit fran 4, 96 kr/kg i juli 1985 till 6,11 kr/kg i januari 1986. Normpriset var under perioden juli - december 1985 4, 83 kr/kg och under perioden januari — juni 1986 A ,62 kr/kg. Jämförelsepriset lag saledes i januari ar 1986 ca 1,50 kr/kg över normpriset.
Då prisnivån under februari 1986 inte visade tecken på att falla utan snarare stiga införde nämnden fr o m den 3 mars 1986 exportavgift pa torsk med 50 öre/kg.
Från fiskets förhandlingsdelegation har i sammanhanget också framförts att sillpriserna legat ca 1 kr/kg under normpriset, vilket kommit konsumenterna tillgodo.
Under 'verläggningarna har jordbruksnämnden och delegationerna ej kurna enas om nagra konkreta atgärder för att kompensera konsu :enterna för den höga prisnivan. Enighet har dock natts om att e: t belopp om högst 15 milj kr av prisregleringsmedel bör rese reras för konsumentfrämjande atgärder. Förslag till hur dett_. belopp skall komma konsumenterna tillgodo föreslas fa utarb- :as av en särskild arbetsgrupp som utses av jordbruksnämnden. Beslut om användningen av medlen bör fa fattas av jordbruksnämnden.
De sammanlagda kostnaderna för regleringen under budgetåret 1987/88 inkl administrations- och uppbördskostnader samt medel till utsättning av fisk och konsumentfrämjande atgärder beräknas komma att uppga till ca 120 milj kr.
En sammanfattning av fördelningen pa olika ändamål och jämförelse med faktiska kostnader för budgetaret 1985/86 och nu gjorda beräkningar för budgetaret 1986/87 redovisas i följande
tabla (milj kr).
1985/86 1986/87 1987/88 Utfall Beräknat Beräknat Rörliga pristillägg 46,4 40,0 46,0 Fasta pristillägg 5,8 5,8 6,5 Oststatsexport - — 10,0 Poderfisk — - 5,0 Regionala pristillägg — - 5,0 Fraktstöd 0,9 1,1 0,2 Overskottshantering 6,4 7,0 7,0 Trygghetsförsäkring 5,4 6,5 7,5 Resterande pristillägg fran tidigare ar 0,3 - -
S:a prisregleringen 65,2 60,4 87,2 Utsättning 3,4 5,1 3,6—4,91) JN:s uppbördskostnader 0,8 1,0 1,0 Svensk Fisks adm. m m 7,2 8,8 9,1 Samordz. förstahandsmott- — 1,0 — Swefis' - — 3,0 Expor :adet — _ 0,2 Konsu .entatgärder - — 15,0
S:a övrigt 11,4 15,9 31,9—33,21)
totalt 76,6 76,3 119,1-120,4l)
1 Det högre beloppet gäller under förutsättning att medel anslas till fördröjd utsättning av lax (se avsnitt 6.2.3).
Hänvisningar till S6-2-9
6.3. REGLERINGENS FINANSIERING UNDER 1987/88
Regleringsföreningen Svensk Fisk föreslås för budgetåret 1987/88 tillföras 48 milj kr ur jordbruksnämndens prisregleringskassa för fisk. Vidare bör kostnaderna för trygghetsförsäkringen, utsättning av fisk, eventuella försök med s k fördröjd utsättning av lax samt jordbruksnämndens uppbördskostnader liksom hittills fa täckas med medel ur denna kassa. Även de föreslagna bidragen till Swefisk ek för och Exportradet föreslas fa utga ur prisregleringskassan. Vidare bör kostnaderna för de konsumentfrämjande atgärder som kan bli aktuella fa bekostas av prisregleringskassan.
Prop.
Kostnaderna för rörliga och fasta pristillägg, stöd till öststatsexport och foderfisk, överskottshantering, regionala pristillägg och fraktstöd samt kostnader för Svensk Fisks administration m a bör få täckas av dels de medel som föreslås tillföras Svensk Fisk (48 milj kr) dels tillgängliga ränteintäkter hos Svensk Fisk och dess konjunkturutjämningsfond samt i sista hand av medel ur konjunkturutjämningsfonden.
Ovannämnda förslag till finansiering innebär att ur jordbruksnämndens prisregleringskassa förslas fa utga ca 80 milj kr, vilket beräknas nagot understiga intäkterna i kassan. Behallningen i kassan skulle därmed komma att uppga till knappt 80 milj kr per den 1 juli 1988.
Ur Svensk Fisks konjunkturutjämningsfond skulle komma att tas i ansprak ca 35 milj kr utöver räntan pa medlen i fonden. Behallningen i fonden per den 1 juli 1988 skulle därmed komma att uppga till ca 50 milj kr.
Disponibla tillgangar per den 1 juli 1988 skulle totalt komma att uppga till knappt 130 milj kr.
7 . ÖVRIGA FRÅGOR
Enlig regeringens inledningsvis nämnda beslut av den 4 december 1986 >ör jordbruksnämnden efter överläggningar med de bägge deleg;:ionerna föresla
— åtgärder som stimulerar till jämnare fiske av torsk 0 under aret,
— atgärder som stimulerar jämnare och säkrare leveranser av ravara till svensk beredningsindustri,
— från konsumentsynpunkt påkallade åtgärder för de fall jämförelsepriset överstiger normpriset.
7.1. JÄMNARE FISKE av TORSK
Inom ramen för prisregleringen kan särskilda prisstimulanser för torsk bidra till att fangsterna ökar. Ett sadant system har tillämpats sedan budgetåret 1984/85 da högre normpriser gällt under höstsäsongen när torskfisket generellt sett är mer krävande. Även för kommande budgetar föreslas att normpriserna sätts högre pa hösten än pa varen. Spännvidden mellan höst— resp varpriserna föreslas ökas.
Prop.
Ytterligare bidragande till stimulans av torskfisket har varit att prisuppräkningarna för torsk som regel har varit högre än för sill/strömming. För budgetaret 1987/88 föreslas att normpriser för torsk skrivs upp med hänsyn till konstaterad fångstminskning per fångstinsats vilket bör bidraga till att fångsterna kan hållas uppe på en hög nivå.
7.2. JÄMNA LEVERANSER UNDER ARBETSVECKAN AV RÅVARA TILL INDUSTRIN
I regleringsskrivelsen 1986— 02-06 redogjordes för de olika synsätt som gäller beträffande mandagslandningar av sill. Vid överläggningar varen 1986 mellan fisket och industrin i denna fraga, som kom till stand pa initiativ av jordbruksnämnden, kunde konstateras att motsättningarna är mycket stora.
Nagon lösning pa problemet har inte astadkommits vid de nu avslutade överläggningarna. Helgfiske förekommer dock pa syd— och ostkusten. Jordbruksnämnden har ocksa vissa möjligheter att tillse att industrin far ravara pa mandagarna genom att tillata import av sillravara-
7.3. FRÅN KONSUMENTSYNPUNKT PÅKALLADE ÅTGÄRDER
Som £-.1mgar av avsnitt 6. 2.8 ovan föreslas att 15 milj kr av prisr-- Jleringsmedel reserveras för konsumentfrämjande atgärder. Dessutam föreslas att ett prisgränssystem införs för torsk (5.4).
Hänvisningar till S7-3
7.4. UTVÄRDERING OCH ÖVERSYN AV FISKPRISREGLERINGEN
Grunderna för det nuvarande normprissystemet och fiskprisregleringen togs för snart 10 år sedan. Jordbruksnämnden och delegationerna är nu ense om att hos regeringen hemställa om att fiskprisregleringen görs till föremal för en förutsättningslös utvärdering och översyn. En malsättning bör därvid vara att söka astadkomma förenklingar i radande regleringssystem.
8.
Prop.
Hemställan
Med hänsyn till det ovan anförda hemställer jordbruksnämnden
1.
10-
11-
12.
att prisregleringen för fisk samt finansieringen av denna under budgetåret 1987/88 utformas på sätt som ovan föreslagits,
att normkvantiteten för sill/strömming fastställs till 60 000 ton samt att nämnden bemyndigas höja denna till högst 70 000 ton på sätt som ovan föreslagits,
att normpriser samt mittpriser och prisgränser för torsk fastställs på sätt som ovan föreslagits,
att rörliga och fasta pristillägg samt regionala pristillägg utgår på sätt som ovan föreslagits,
att nämnden beviljas utbetala 48 milj kr till Svensk Fisk att disponeras av föreningen för kostnader för prisregleringen,
att nämnden bemyndigas medge Svensk Fisk att, utöver medel som utbetalas av nämnden, disponera de ränteintäkter som uppkommer hos föreningen och i konjunkturutjämningsfonden samt, om erforderligt, medel ut konjunkturutjämningsfonden för kostnader för prisregleringen och för Svensk Fisks administration inkl marknadsfrämjande atgärder och upplysningsverksamhet,
att stöd till export av sill till öststaterna får utgå med sammanlagt högst 10 milj kr enligt bestämmelser som får beslutas av nämnden,
att stöd till foderfisk får utgå med sammanlagt högst 5 milj kr enligt bestämmelser som far beslutas av nämnden,
att regionalt fraktstöd på norra ostkusten får lämnas för foderfisk med sammanlagt högst 0,1 milj kr enligt bestämmelser som får beslutas av nämnden,
att fraktstöd för ogräsfisk och foderfisk fran insjöar får lämnas med sammanlagt högst 0,1 milj kr enligt bestämmelser som får beslutas av nämnden,
att nämnden bemyndigas medge att medel utöver vad som ovan föreslagits far användas för överskottshantering efter prövning av nämnden,
att nämnden bemyndigas medge att hela behållningen i konjunkturutjämningsfonden får disponeras för kostnader för prisregleringen,
Prop
13. att nämnden bemyndigas meddela bestämmelser om pristillägg och överskottshantering,
14. att nämnden bemyndigas bestrida kostnaderna för fiskarnas trygghetsförsäkring,
15. att nämnden bemyndigas till fiskeristyrelsen utbetala 3,645 milj kr för utsättning av fisk,
16. att nämnden bemyndigas tilloSwefisk ek för utbetala 3 milj kr för marknadsföringsatgärder,
17. att nämnden bemyndigas till Exportrådet utbetala 0,2 milj kr för att främja export av sill och sillprodukter,
18. att nämnden bemyndigas besluta om konsumentfrämjande
åtgärder samt bestrida kostnader härför med sammanlagt högst 15 milj kr,
19. att nämnden bemyndigas besluta om prisutjämningsbidrag till beredningsindustrin samt medge att kostnader härför får täckas av medel som disponeras av Svensk Fisk,
20. att i förekommande fall högst 1 milj kr av de fettvaruavgifter som tas ut vid härdning av sillolja av inhemskt ursprung med avdrag för vad som kan beräknas återbetalas vid export överförs till prisregleringskassan för fisk,
21. att nämnden bemyndigas utbetala pristillägg även vid landningar utomlands om dessa har föranletts av ishinder,
22. att fiskprisregleringen görs till föremål för en översyn.
Detta ärende har på föredragning av avdelningschefen öjeheim avgjorts av generaldirektören och ledamöterna Alamaa, Arvidsson, Brangmo, Ekberg och Fringel. Därvid har även avdelningschefen Sjöberg närvarit. I ärendets behandling har även deltagit t f avdelningsdirektören Sten.
W&W
Ing ar Lindström
STATENS JORDBRUKSNÄMND 1987—02—16 Dnr402—219/87 0218A/l968A BILAGA 1
NORMPRISSYSTEMETS UTFALL 1985/86
Normprissystemet infördes budgetåret 1981/82 och har således hittills tillämpats under fem hela budgetar. Redogörelse för
utfallet av regleringen 1981/82 — 1984/85 finns som bilagor till nämndens regleringsskrivelser inför budgetåren 1983/84 - 1986/87.
Enligt riksdagens beslut justerades normpriserna upp med i genomsnitt 4 Z 1985/86 jämfört med året innan.
Enligt jordbruksnämndens bedömning skulle kostnaden för pristilläggen inom normprissystemet uppgå till 75 milj kr, varav högst 57 milj kr för sill.
Av nedanstående sammanställning framgår prognostiserade och faktiska jämförelsepriser samt fastställda normpriser för budgetåret 1985/86. Detta budgetåret erhöll fiskarna i pristillägg för sill 65 %, för torsk 75 2 och för övriga normprissatta fiskslag 80 % av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris.
Fiskslag Bedömt Faktiskt Normpris jämförelsepris jämförelsepris 1985/86, 1985/86, 1985/86, kr/kg kr/kg kr/kg Stor sill 1,75 2,09 3,06 Liten sill 1,25 1,45 2,38 Torsk, juli — dec 4,50 5,53 4,83 jan — juni 4,20 6,17 4,62 övriggrupp I 5,00 5,01 6,61 Ovriggrupp 11 7,00 7,99 8,24 ävriggrupp III 11,50 15,11 16,35 Ovriggrupp IV 2,75 3,76 3,31
Som framgår av sammanställningen underskattade prognosen för sill det faktiska marknadspriset. Sillpriserna steg jämfört med året innan. Marknadspriset för stor sill blev nära 35 öre högre än det förväntade medan marknadspriset för liten sill blev 20 öre högre än det förväntade.
Prop.
Torskpriset utvecklades betydligt gynnsammare än prognosen. Pristillägg för torsk kom ej att utbetalas.:Aven för övriggrupperna blev prisutvecklingen gynnsammare än enligt
prognosen. .
Sammanfattningsvis blev prisutvecklingen för samtliga fiskslag
gynnsammare än prognosen förutsade. Totalkostnaden för pristilläggen av normprissatta fiskslag hade prognosticerats till 75 milj kr. Utfallet blev 46, 4 milj krloch kom saledes att
ligga betydligt lägre än enligt prognosen."
Av nedanstående sammanställning visas fördelningen av pristilläggsbeloppen på olika normprisgrupper. Som framgår erhöll sill 92 % av det totala pristilläggsbeloppet för normprissatta fiskslag 1985/86.
Fiskslag Milj kr Procent Stor sill 7,3 37 Liten sill 25,7 55 Torsk — _ Övriggrupp I 1,6 4 Ovriggrupp II 1,2 3 Övriggrupp III 0,6 1 Ovriggrupp IV 0,0 0 Summa 46,4 , 100
STATENS JORDBRUKSNÄMND 1987—02—16
Dnr 402-219/87
0218A/l93OA BILAGA 2
UPPGIFTER RÖRANDE HORMPRISSYSTEMET SAMT REGLERINGSEKONOMIN
Tabell 1. Fastställd och utnyttjad normkvantitet, total ilandförd och
försåld kvantitet samt total ilandföring för sill/strömming, ton
1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 1986/87
Fastställd norzkvantitet 86 000 83 000 80 000 76 000 73 000
Utnyttjad normkvantitetl 85 965 77 291 77 395 69 594
Ilandförd och försåldz 109 001 84 358 87 455 69 807
Totalt ilandfört — 1 Sverige3 , 118 100 97 400 93 300 79 500 — i Sverige och utlandet* 139 300 112 700 114 700
1. Pris'illäggsberättigad kvantitet.
2. Kvanti:et som hade varit pristilläggsberättigad om ej normkvantitet satt ett tak.
3. Inkl "överskott", dvs kvantiteter som ej kunnat försäljas till minst lägstapriser, samt ej licensierade fiskares ilandföringar.
4. Utlandslandningar saknas för 1985/86.
Tabell 2. Pristilläggsberättigade kvantiteter, ton 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 Sill/strömning, stor 49 433 36 736 31 020 27 333 Sill/strömning, liten 36 532 40 555 46 375 42 261 Torsk 43 869 49 411 46 075 43 538 Övriggrupp 1 867 820 1 422 1 289 övriggrupp 11 2 131 2 364 2 208 2 321 Ovriggrupp III 517 523 518 427 '"Övriggrupp IV 85 114 67 133 Makrill 327 741 827 524 Kokräka 721 537 515 671 Råräka 432 242 731 889 Storbackelånga 8 113 75 83 Sötvattensfisk I 920 941 965 838 Sötvattensfisk II 656 625 603 537
(SCBs statistik.)
Tabell 3.
pristillägg. kr/kg
Normpriser samt beräknade genomsnittliga jämförelsepriser och
1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 NORMPRISER Sill/strömming, stor 2,80 2,98" 3,01 3,06 3,17 Sill/strömming, liten 2,14 2,31 2,34 2, 38 2,46 Torsk 3,85 4,27 4,585 4 ,835 5,225 4,386 4 ,626 4,996 Kokräkag 29,64 32,85" 35,00 Övriggrupp 11 5,05 5,70 6, 27 6,61 6,97 ovriggrupp 112 6,26 7,10. 7,81 8,24 8,69 övr1ggrupp 1113 12,46 14,08 -15, 49 16,35 17,25 Ovriggrupp TV4 2,52 2,85. 3,14 3,31 3,49 JÄMFÖRELSEPRISER7.8 Sill/strömming, stor 2,01 2,04 1,90 2,09 Sill/strömming, liten 1,59 1,53 1,32 1,45 Torsk 4,05 4,32 4,46 5,94 4,435 5,535 4,476 6,176 Kokräkag 34,17 46,02 48,05 44,38 Övriggrupp Il 3,81 4,13 3,94 5,01 övriggrupp 112 5,80 6,49 7,30 7,99 Övriggrupp 1113 8,75 10,11 11,07 15,11 Övriggrupp IVA 2,43 2,26 3,03 3,76 PRISTILLÄGG7 Sill/strömming. stor 0,56 0,66 0,73 0,63 Sill/strömming, liten 0,39 0,55 0,67 0,61 Torsk 0,03 0,04 0,05 - 0,115 — 0,026 - Kokräka9 0,17 — - Övriggrupp 11 0,93 1,18 1,87 1,25 Övriggrupp 112 0,44 0,50 0, 47 0,52 Övriggrupp 1113 2,80 2,98 3, 60 1,36 Övriggrupp 1v4 0,19 0,47 0,17 0,02 _____________________________________________________._________________________ l. Gråsej, vitling, sandskädda och pigghaj. 2. Kolja, rödspätta, havskatt och lyrtorsk. 3. Kummel, rödtunga och bergtunga. 4. Lubb, skrubba och sandskädda. 5. Avser perioden 1 juli — 31 december. 6. Avser perioden 1 januari — 30 juni. 7. Baserade pa uppgifter fran de större förstahandmottagarna. Jämförelsepriser
och pristillägg beräknas resp fastställs manadsvis. Här angivna arsuppgifter är vägda medeltal av månadsuppgifter.
8. För "övriggrupperna" paverkas uppgifterna av förändringar i kvantiteterna för ingaende fiskslag och är saledes inte enbart uttryck för prisförändringar.
2. Prisregleringens utfall 1985/86 m.m.
Grunderna för prisreglering på fisk beslutadeslav riksdagen är 1978 (prop. 1977/78:112, JoU 23. rskr. 2721. Syftet med regleringen är att den skall styra fisket mot lönsamhet samtidigt som den skall medverka till att utjäm- na variationer i fiskarenas inkomster. En närmare redogörelse för prisreg- leringens utformning finns i prop. 1984/85214315. 19—21 ).
Här bör också nämnas att fiskets organisationer nu satt i gång en sam- ordning av bl.a. mottagningen och distributionen av fisk. Samordningen är sedan den 1 december 1986 en förutsättning för att prisstöd skall lämnas. En samordning skapar förutsättningar för ökad avsättning till konkurrens- kraftiga priser både inom landet och på exportmarknaden. Arbetet med att utveckla samordningen skall följas noga. Det :ankommer i första hand på jordbruksnämndcn att göra detta. '-
lnkomstutveeklingen inom heltidslisket mellan åren 1984 och 1985 har enligtjordbruksnämnden varierat kraftigt beroende på region och fångstin- riktning. Utvecklingen mäts genom bedömning av s.k. kalkylnetton. Kal- kylnettona har ökat för samtliga fängstinriktningar på västkusten utom för sillfisket. För sydkustens fiskare har kalkylnettona däremot minskat kraf- tigt utom för gruppen kombinationsliskare. För ostkusten. där kalkylnet- tona generellt sett är lägst. har inga större förändringar skett utom för gruppen övrigfiskare. Pristilläggens andel av kalkylnettona år 1985 var högst inom sillfisket (45—60%) och det kombinerade fisket (25—30 %). För sillfisket var dessa andelar högre för år 1985 än' för är 1984.
På västkusten var fisket efter sill och torjsklisk mest betydelsefullt. Fisket efter torskfisk gav den klart bästa lönsamheten. Pä sydkusten gällde detta kombinationsfisket och på ostkusten ströjmmingsfisket.
De totala kostnaderna för pristillägg regleringsåret 1985/86 var för norm- prissatta fiskslag 46.4 milj. kr. jämfört medl 60.4 milj. kr. är 1984/85. Minskningen beror främst på minskade fångster av sill. Trots detta hänför sig 92 % av det totala pristilläggsbeloppet för 19;85/86 till sill. Behållningen i Svensk fisks konjunkturutjämningsfond var 75,8 milj. kr. den 1 juli 1986. en ökning med 16.2 milj. kr. jämfört med den 1 juli 1985. Motsvarande belopp för jordbruksnämndens prisregleringskassa var 69.0 milj. kr.. en ökning med 0.1 milj. kr.
Prisregleringsavgiften samt import- och exportavgifterna beräknas inne- varande regleringsär tillföra kassan ca 75 milj. kr. De sammanlagda rän- teintäkterna på i konjunkturutjämningsfonden och prisregleringskassan innestående medel beräknas uppgå till ca 15 milj. kr. De sammanlagda tillgångarna för prisregleringen innevarande regleringsär uppgår således till ca 235 milj. kr.
De sammanlagda kostnaderna för prisregleringen under innevarande regleringsär beräknades ursprungligen avjordbruksnämnden till ca 97 milj. 3
kr. De senaste beräkningarna anger att kostnaderna blir betydligt lägre. ca 75 milj. kr. Förklaringen till minskningen är att fångsterna av sill har varit relativt sett små hittills under regleringsårct. Detta skulle innebära att den sammanlagda behållningen i prisregleringskassan och Svensk fisks kon— junkturutjämningsfond skulle komma att uppgå till nära 160 milj. kr. vid regleringsårets utgång. Härtill kommer ca 90 milj. kr. i intäkter inkl. ränteintäkter under regleringsäret 1987/88. Sammanlagt innebär detta att ca 250 milj. kr. finns tillgängliga under regleringsåret 1987/88.
3. Fiskets omfattning
Jordbruksnämnden gör följande bedömningar i fråga om fångster. avsätt- ning m. m. för regleringsåret 1987/88.
Den totala svenska fångsten av fisk har minskat de senaste åren och uppgick förra året till ca 200000 ton. varav knappt hälften var sill/ström- ming och knappt en fjärdedel torsk. Av den totala fångsten av sill/ström- ming avsattes ca 40000 ton i Sverige. Exporten av oberedd och filead sill/strömming var ca 45 000 ton. Huvuddelen gick till Danmark. Europa- marknaden domineras för närvarande av ett stort utbud av nordsjösill. Denna dominans väntas bestå de närmaste åren. Efterfrågan på konsum- tionssill kommer troligen inte att öka nämnvärt. Därför väntas prisnivån pä sill bli fortsatt pressad.
Fisket efter torsk har skett främst i Östersjön och uppgick förra året till ca 45000 ton. Ca 30000 ton avsattes i Sverige. Resten exporterades i oberedd form. Importen av torsk. främst frysta torskfiléer, motsvarade drygt 20000 ton. Avsättningsmöjligheterna bedöms av jordbruksnämnden som fortsatt goda. Våra tillgångar i Nordsjön. Skagerrak och Kattegatt utnyttjas inte fullt ut. Torskbeståndet i Östersjön väntas komma att minska de närmaste åren. Det beräknas dock medge ett uttag för Sveriges del på i stort sett oförändrad nivå.
För flertalet övriga fiskslag bedöms utrymmet för ökade fångster som fortsatt gott.
Hänvisningar till S3
- Prop. 1986/87:137: Avsnitt J ordbruksdepartementet
4. Jordbruksnämndens förslag till prisreglering för 1987/88
Jordbruksnämndens förslag om reglering av priserna på fisk m.m. under budgetåret 19871'88 har biträtts av fiskets förhandlingsdelegation och kon- sumentdelegationcn.
Förändringen av nm'mprisermt har tidigare grundats på bl. a. kostnads- ökningen inom fisket och inkomstökningen för jämförbara grupper. Av- drag har gjorts för produktivitetsökning. Under den period som ligger till grund för årets förslag har driftskostni-tderna inom fisket sjunkit betydligt, främst beroende på sjunkande drivmedelskostnader. Med hänvisning till att nedgången bedöms vara tillfällig föreslår nämnden oförändrade norm-
Prop. f986/87: 137
priser för sill och övriggrupperna. Hänsyn till fiskets kostnadsutveckling m.m. under perioden december 1985—december 1986 skall i stället beak- tas i l'örslagct till reglering för budgetåret 1988/89.
För torsk föreslås med hänvisning till den labila marknadssituationen ett nytt system med prisgränser. Normpriset skall ersättas med ett s.k. mitt- pris som i princip fastställs så att fisket når avsedd lönsamhet. Dessutom fastställs en nedre och en övre prisgräns. Regleringsåtgärder i form av t. ex. prisdämpande åtgärder eller pristillägg vidtas inte förrän jämförel- sepriset överstiger den övre prisgränsen resp. underskrider den nedre. Jämfört med normpriserna för innevarande regleringsår innebär förslaget till mittpriser en höjning med ca 25 %. Nämnden motiverar höjningen med den minskade tillgången på torsk. vilket medfört att fångstansträngning- arna ökat utan att fångsterna för den skull stigit. Höjningen är således inte motiverad av den allmänna kostnadsökningen som, liksom i fråga om sill/strömming och övriggrupperna. föreslås beaktad först under reglerings— året 1988/89.
Kostnaderna för trygghetsförsäkringen inom yrkesfisket beräknas för budgetåret 1987/88 till 7.5 milj. kr. Det är en kraftig ökning jämfört med tidigare år. Kostnaderna skall räknas av från normpriserna. Jordbruks- nämnden föreslår dock att de premiehöjningar som inträffat efter 1985/86 skall avräknas från normpriserna först i 1988/89 års prisreglering.
Förslagen om normpriser framgår i detalj av nämndens skrivelse. För regleringsåret 1986/87 fastställdes normkvantitet endast för sill/ strömming. Den uppgår till 73000 ton. Jordbruksnämnden föreslår att normkvantiteten för sill/strömming för regleringsåret 1987/88 sänks till 60000 ton. Minskningen skall ses mot bakgrund av bl. a. nämndens förslag om stöd för export till statshandelsländer och prisstöd till foderfisk. Normkvantiteten skall enligt förslaget kunna ökas till högst 70000 ton beroende på utfallet av exporten till statshandelsländer.
Under innevarande år utgår pristillägg med 65% av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris för sill/strömming. med 75% för torsk och med 80 % för övriga normprissatta fiskslag. Jordbruksnämnden föreslår att procenttalet för sill/strömming höjs till 75 %. För övriga fiskslag föreslås oförändrade nivåer.
Under innevarande regleringsår får (fit-'erskattspriset för torsk utgöra högst 70% av lägstapriset och för övriggrupperna högst 80%. Över- skottspn'set för sill/strömming fastställs bl. a. så att ett extra stöd utgår för ' de mindre storlekarna. Nämnden föreslår att överskottspriset för sill/ strömming för nästa regleringsår får utgöra högst 60 % av lägstapriset, men att överskottspn'serna för storlekarna 2 och 3 inte får underskrida 1 kr. per kg. Nämnden föreslår även i övrigt oförändrade regler. Det sammanlagda beloppet för överskottshanten'ngen föreslås begränsat till oförändrat 7 milj. kr. Vidare föreslås att jordbruksnämnden bemyndigas medge att Svensk fisk tar i anspråk ytterligare medel till överskottshantering om nämnda belopp inte räcker till.
Under innevarande regleringsär lämnas ett särskilt stöd i form av regio- nalt fraktstöd till fiskare bosatta på norra ostkusten (Uppsala län och norrut). Stödet utgår för närvarande med 50 öre per kg för all landad torsk
och strömming som är avsedd som människoföda och som levereras till köpare på norra ostkusten. Stödet är begränsat till sammanlagt 1 milj. kr. Mot bakgrund av att fisket haft en svag utveckling längs hela ost- och sydkusten föreslärjordbruksnämnden att fraktstödet ersätts med ett regio- nalt stöd i form av ett fast pristillägg enligt följande, nämligen — till fiskare bosatta på sydkusten med 10 öre per kg för sill/strömming levererad och försåld till förstahandsmottagare på syd- och ostkusten, — till fiskare bosatta på södra ostkusten (Stockholms län och söderut) med 20 öre per kg för sill/strömming levererad och försåld till förstahands- mottagare på ostkusten samt med 10 öre per kg för sill/strömming levererad och försåld till förstahandsmottagare pä sydkusten. — till fiskare bosatta på norra ostkusten (Uppsala län och norrut) med 50 öre per kg för sill/strömming och torsk levererad och försåld till förstahandsmottagare på norra ostkusten, med 20 öre per kg för sill/ strömming levererad och försåld till förstahandsmottagare på södra ostkusten samt med 10 öre per kg för sill/strömming levererad och försåld till förstahandsmottagare på sydkusten. Kostnaderna för detta prisstöd beräknas till ca 5 milj. kr. Jordbruksnämnden föreslår att det under nästa regleringsår används högst 10 milj. kr. för ett nytt stöd till export av sill/strömming till statshan- delsländer. Härav skall högst 3 milj. kr. få avse sill från Västerhavet. Stödet skall enligt förslaget lämnas i form av ett fast pristillägg om lägst 40 öre och högst 65 öre per kg.
Jordbruksnämnden föreslår vidare ett nytt fast pristillägg för foderfisk om lägst 25 öre och högst 50 öre per kg till en sammanlagd kostnad av högst 5 milj. kr. Det föreslås att jordbruksnämnden fastställer närmare regler efter förslag av Svensk fisk.
Under regleringsåret 1986/87 lämnas fraktstöd för foderfisk till fiskare bosatta på norra ostkusten. Stödet är ett tillägg till det fraktstöd som finansieras över statsbudgeten och utbetalas för foderfisk som förs iland på norra ostkusten och som levereras till fiskmjölsfabrik på västkusten. Stö- det är 20 öre per kg och den sammanlagda kostnaden 100000 kr. Nämnden föreslår oförändrade regler och belopp för nästa budgetår.
Särskilda fasta pristillägg lämnas för de viktigaste slagen av sötvattens- fisk. nämligen 1.80 kr. per kg för gädda. gös och rensad och flådd lake samt 1,35 kr. per kg för abborre. annan lake och siklöja. Nämnden föreslår att dessa belopp höjs till "1.95 kr. per kg resp. 1.55 kr. per kg. Vidare föreslås ett oförändrat fraktstöd av 20 öre per kg till en sammanlagd kostnad av högst 100000 kr. för transport av ogräsfisk och foderfisk från insjöarna till fiskmjölsfabrik på västkusten.
Även för vissa andra fiskslag ges stöd i form av ett fast pristillägg. För kokräka och råräka lämnas under innevarande regleringsår ett fast pristill- lägg med 2.00 kr. per kg resp. 1.85 kr. per kg. För makrill utgår pristillägg med 75 öre per kg. För storbackelånga är pnstilläggct 2.10 kr. per kg för långa utan huvud och 1,80 kr. per kg för långa med huvud. Jordbruksnämn- den föreslår oförändrade pristillägg för räka och storbackelånga för nästa regleringsår. [ fråga om makrill föreslås" ctt pristillägg för garnmakrill och övrig makrill om 1,90 kr. per kg resp. 90 öre per kg. Förslaget syftar till att stödja främst det kustnära makrillfisket.
Prop. 1986/87: 137
Jordbruksnämnden har haft i uppdrag att efter samråd med fiskeristyrel— sen lämna förslag till disposition av medel för att bestrida kostnader för utsättning av lax. annan laxfisk och ål och för fortsatt försöksverksamhet med fördröjd utsättning av lax. Nämnden föreslår att 3645 000 kr. ur prisregleringskassan används för att finansiera kostnaderna för utsättning av fisk under regleringsåret 1987/88. Däremot har nämnden inte lämnat förslag om medel för fördröjd utsättning av lax. men redovisar att fiskeri- styrelsen har förordat att 1.3 milj. kr. avsätts för detta ändamål för nästa regleringsår. Fiskets förhandlingsdelegation har föreslagit att endast 0.2 milj. kr. avsätts för avveckling av försöken, eftersom delegationen har den uppfattningen att verksamheten är ett led i en avveckling av havsfisket efter lax.
Jordbruksnämnden föreslår att Swefisk ekonomisk förening tilldelas 1.5 milj. kr. för att genomföra undersökningar inför en större marknads- kampanj och ett startbelopp av 1,5 milj. kr. för andra marknadsföringsåt- gärder. chfisk är den organisation som på näringens vägnar samordnar förstahandsmottagningen av fisk. Vidare föreslår nämnden att Sveriges exportråd av prisregleringsmedel tilldelas 0.2 milj. kr. att användas för att främja export av sill och sillprodukter.
Som kompensation till konsumenterna för de höga torskpriserna föreslår jordbruksnämnden att 15 milj. kr. av prisregleringsmedel reserveras för konsumentfrämjande åtgärder. Hur medlen skall disponeras bör enligt förslaget bestämmas av jordbruksnämnden efter förslag av en särskild arbetsgrupp som utses av nämnden.
Jordbruksnämnden beräknar prixrvgleringens kostnader för reglen'ngs- året 1987/88 till sammanlagt 120,4 milj. kr., varav 72,5 milj. kr. hänför sig till kostnader för olika former av prisstöd. Kostnaderna för trygghetsför- säkringen beräknas till 7,5 milj. kr. och kostnaderna för överskottshante- ringen till 7 milj. kr. Härtill kommer 4945 000 kr. för utsättning av fisk inkl. fördröjd utsättning av lax. Jordbruksnämndens kostnader för uppbörd och kontroll beräknas till 1 milj. kr. och kostnaderna för Svensk fisks admini- stration och upplysningsverksamhet till 9,3 milj. kr. Kostnaderna för Swe- fisks och exportrådets marknadsåtgärder beräknas till 3,2 milj. kr. Kom- pensationsåtgärderna till konsumenterna beräknas kosta 15 milj. kr.
[fråga om prixregleringensfinansiering föreslår nämnden följande. Från prisregleringskassan för fisk bör täckas kostnaderna för trygghetsförsäk- ringen. utplantering av fisk. Swefisks och exportrådets marknadsåtgärder. jordbruksnämndens uppbörd och de konsumentfrämjande åtgärderna. Vi- dare föresläs Svensk fisk tillföras 48 milj. kr. ur prisregleringskassan för att täcka kostnader för rörliga, fasta och regionala pristillägg, pristillägg för statshandelsexport och foderlisk, fraktstöd, överskottshantering samt Svensk fisks administration m.m. Utöver från prisregleringskassan till- förda medel bör Svensk fisk för denna verksamhet få disponera tillgängliga ränteintäkter hos Svensk fisk och konjunkturutjämningsfonden samt vid behov även medel ur konjunkturutjämningsfonden.
Med nyss nämnda förslag behövs för kommande regleringsår ca 80 milj. kr. ur jordbruksnämndens prisregleringskassa. Nämnden beräknar att det motsvarar kassans intäkter inkl. ränteintäkter under samma period. Be-
Prop. 1986/87: 137
hållningen i kassan skulle därmed komma att uppgå till ca 80 milj. kr. den 1 juli 1988. Ur Svensk fisks konjunkturutjämningsfond skulle utöver rän- teintäkterna behöva tas i anspråk ca 35 milj. kr. Behållningen i fonden skulle därmed komma att uppgå till ca 50 milj. kr. den 1 juli 1988 och den sammanlagda behållningen i prisregleringskassan och konjunkturutjäm- ningsfonden vid samma tidpunkt till ca 130 milj. kr.
Jordbruksnämnden har slutligen bl.a. redogjort för vissa problem i sam- band med leveranser av råvara till industrin. Nämnden har tagit initiativ till överläggningar mellan fiskets företrädare och industrin. Överläggningarna har på grund av stora meningsskiljaktigheter inte gett något konkret resul- tat. Nämnden föreslår liksom föregående år att prisregleringen ses över.
Hänvisningar till S4
- Prop. 1986/87:137: Avsnitt J ordbruksdepartementet, 5.10
5. Föredragandens överväganden
Jordbruksnämndens förslag till prisreglering på fisk under budgetåret 1987/88 avviker på flera punkter från nu gällande riktlinjer för regleringen. Med hänsyn till dels vissa struktur- och balansproblem inom yrkesfisket. dels den översyn av regleringen som planeras ärjag emellertid beredd atti huvudsak biträda nämndens förslag. De avvikelser från gällande riktlinjer som därmed kommer att göras får betraktas som tillfälliga försök som underlag för översynen. Jag föreslår således att prisregleringen, med de avvikelser jag tar upp i det följande. utformas på det sätt jag har redogjon för i det föregående och att den av nämnden föreslagna normkvantiteten fastställs.
I fråga om normpriserna innebär mitt ställningstagande bl.a. att den kostnads- och produktivitetsutveckling som skulle ha beaktats för budget- året 1987/88 skall beaktas i regleringen för budgetåret 1988/89.
Kostnaderna för trygghetsförsäkringen skall avräknas vid fastställande av normpriserna. I fortsättningen bör detta göras när de verkliga kostna- derna är kända. Det innebär att normpriserna för nästa år börjusteras med hänsyn till den nu kända premieökningen för innevarande år. Denna har i enlighet med förra årets beslut ännu inte avräknats. Jag kan inte tillstyrka jordbruksnämndens förslag att skjuta på avräkningen ytterligare så att flera års premiehöjningar samtidigt skulle påverka ett års normpriser. Mot den- na bakgrund bör normpriserna. jämfört med vad som anges i nämndens skrivelse, sänkas med 1 öre per kg för sill/strömming och övriggrupp IV, med 3 öre för övriggrupperna 1 och 11 och med 6 öre för övriggrupp 111. Det av nämnden föreslagna systemet med prisgränser för torsk bör prövas och utvärderas under kommande regleringsår. De föreslagna prisgränserna och mittpriserna bör dock sänkas med 2 öre med hänsyn till premiehöjningen för trygghetsförsäktingen.
Marknadssituationen för sill har under fiera år varit pressad och de svenska sillfångsterna har sjunkit betydligt. Olika åtgärder har därför vid- tagits för att styra över fisket till mer lönsamma arter. Möjligheterna till en ändrad fångstinriktning har emellertid minskat de senaste åren beroende på ett försvagat torskbestånd. Det är enligt min uppfattning viktigt att pröva nya möjligheter att få en lönsam avsättning av sill. Jag har därför i
huvudsak inget att erinra mot att på försök stödja sillexport till statshan- delsländer inom ramen för prisregleringen på det sätt som nämnden har föreslagit. Stödet bör dock begränsas till sill från Östersjön. Eftersom stödet bör kunna anpassas till marknadspriset finns det inte heller någon anledning att fastställa en lägsta nivå på stödet. Det ankommer på jord— bruksnämnden att utvärdera försöksverksamhcten.
Riktat industriliske efter sill är enligt svenska bestämmelser inte tillåtet. På försök har emellertid i vissa fall medgetts dispens för sådant fiske i Östersjön. Sådana dispenser ges av fiskeristyrelsen. 1 rådande avsättnings- situation för sill finnerjag i likhet med jordbruksnämnden att ett visst stöd till industriliske är motiverat. Det bör begränsas till fiske i Östersjön. Det är viktigt att bestämmelserna för stödet samordnas med bestämmelserna som gäller för fiskets utövande. Det ankommer på jordbruksnämnden och fiskeristyrelsen att göra detta. Jag vill också framhålla vikten av att hänsyn fortlöpande tas till förändringarna i efterfrågan på fiskmjöl och till den allmänna inställningen till en minskad inblandning av fiskmjöl i djurfoder. Mot den bakgrunden bör någon lägsta nivå för stödet inte läggas fast.
Jordbruksnämndens förslag till utvidgning av det regionala fraktstödet har jag i huvudsak ingen erinran mot. Mot bakgrund av syfte-t bör stödet emellertid bestämmas enbart med hänsyn till fiskarens hemvist oavsett leveransplats på ost— och sydkusten.
Produktutveckling och marknadsbearbetning är viktiga åtgärder som på sikt kan öka avsättningsmöjligheterna för svensk fisk och svenska liskpro- dukter. Det gäller inte bara sill. Särskilda medel bör därför avsättas till branschorganisationen Swefisk för åtgärder som vidtas i samverkan med regleringsföreningen Svensk fisk. Även Sveriges exportråd bör erhålla medel för åtgärder som syftar till ökad avsättning av icke odlad fisk och produkter därav. För åtgärder som berör odlad fisk kan disponeras andra medel som fördelas av fiskeristyrelsen. En förutsättning för stödet till Swefisk bör också vara att organisationen under regleringsåret 1987/88 vidtar och till jordbruksnämnden redovisar aktiva åtgärder för att tillgodo- se den svenska beredningsindustrins behov av råvara till rimliga priser samt åtgärder för samordnad försäljning till den svenska färskvarumarkna- den och exportmarknaden.
Jordbruksnämnden bör av regeringen kunna bemyndigas att betala ut 48 milj. kr. till Svensk fisk för kostnaderna för pristillägg och fraktstöd i enlighet med vad jag har redovisat i det föregående samt för Svensk fisks administration. För dessa ändamål bör Svensk fisk få disponera även ränteintäkter samt i sista hand medel från konjunkturutjämningsfonden.
Av medlen i prisregleringskassan bör 15 milj. kr. reserveras för konsu- mentfrämjande åtgärder. Den närmare användningen av dessa medel bör beslutas av regeringen.
Överskottspriserna bör fastställas på det sätt som nämnden har föresla- git. Svensk fisk bör få besluta om avsättningen av överskotten i samma utsträckning som tidigare.
Jordbruksnämnden bör få medge Svensk fisk att vid behov få disponera ytterligare medel ur konjunkturutjämningsfonden för överskottshantering och den löpande verksamheten. Fondens behållning bör dock inte utan regeringens särskilda medgivande få underskrida 10 milj. kr.
Medel som har anslagits ur prisregleringskassan för tisk till prisreglering- en och som inte tas i anspråk under perioden bör tillföras Svensk fisks konjunkturutjämningsfond.
Till prisregleringskassan för lisk bör liksom under innevarande år föras högst l milj. kr. av de fettvaruavgifter som tas ut vid härdning av sillolja av inhemsk råvara. med avdrag för vad som beräknas återbetalas vid export. Av medlen i prisregleringskassan bör 3,2 milj. kr. avsättas för Swefisks och exportrådets marknadsföring. Vidare bör medel avsättas för att täcka kostnaderna för trygghetsförsäkringen för fisket (preliminärt ca 7,5 milj. kr.). För utsättning av lax, annan laxtisk och ål inkl. försök med fördröjd utsättning av lax bör avsättas 4945000 kr.. vars närmare användning liksom för närvarande bör beslutas av fiskeristyrelsen. Jordbruksnämnden har beräknat sina kostnader för uppbörd och kontroll till 1 milj. kr. Dessa kostnader bör täckas med medel ur prisregleringskassan.
Medel ur prisregleringskassan för fisk bör även under nästa budgetår få användas för andra ändamål om regeringen anser det påkallat vid akuta svårigheter inom fisket.
6. Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att medge att för tiden den i juli l987—den 30juni 1988 reglering av priserna på fisk m.m. jämte vad därmed hänger samman samt användningen av medel får ske enligt de grunder som jag har föror— dat.
Hänvisningar till S6
- Prop. 1986/87:137: Avsnitt 7.3
7. Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan- den har lagt fram.
lO
Bilaga STATENS JORDBRUKSNÄMND 1987—02—16 Dnr Linz—21987 0215A/2323A ' Jomarttirser Re ' gerin en RVWäraxnt g lnk 1987' '03'5 3 Jordbruksdepartementet ._..- . L/é//(';, L?as
PRISREGLERINGEN PÄ FISK M M UNDER BUDGETÅRET 1987/88
(2 bilagor)
9. Kokräka åsätts ej normpris fr o m l985/86,.se även tabell 5.4]
Prop.]986/87:137
Tabell 4. Procentsats av skillnaden mellan normpris Och jämförelsepris med vilken pristillägg utgår
1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 1986/87
s111 70 70 65 65 65 Iorsk 75 75 75 75 75 Ovrigal 75 75 80 80 80
1. Övriggrupp I — IV samt t o m 1984/85 även kokräka.
Tabell 5. Jämförelsepriser och fasta pristillägg, kr/kg
1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 1986/87
JÄMFÖRELSEPRISER4
Makrill 5,91 6,23 6,94 5,17 ngräka 34,17 46,02 48,05 44,38 Raräka 8,38 12,07 9,73 9,79 Storbackelånga .. .. .. .. Sötvattensfisk 11 9,25 10,06 11,93 12,54 Sötvattensfisk II2 3,25 3,19 3,95 4,37
PASTA PRISTILLÄGG
Makrill 0,55 0,60 0,70 0,75 0,75 Råräka 1,60 1,75 1,75 1,85 1,85 Kokräka3 2,00 2,00 Storbackelånga — med huvud 1,47 1,62 1,70 1,80 1,80 — utan huvud 1,73 1,90 2,00 2,10 2,10 Sötvattensfisk 11 1,63 1,63 1,70 1,80 1,80 Sötvattensfisk 112 1,16 1,16 1,25 1,35 1,35
1. Gädda, gös och sik samt fr o m 1984/85 rensad och flådd lake. *2. Abborre, siklöja samt t o m 1983/84 lake resp fr o m 1984/85 annan lake.
3. Åren 1981/82 - 1984/85 åsattes kokräka normpris, se tabell 2. 4. För sötvattensfisk är underlaget för beräknade jämförelsepriser begränsat.
Tabell 6. Regleringsekonomin 1982/83 — 1985/86 samt prognos för 1986/87 och 1987/88, milj kr '
1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 1987/88 prognos prognos
ING BEHÅLLNING 69,5 99,8 124,1 128,5 144,8 (158,5) Prisreg1.kassan 28,1 42,4 57,7 68,9 69,0 Konj.utj.fonden 41,4 57,4 66,4 59,6 75,8 INTÄKTER 69,0 75,6 85,2 92,9 90,0 Prisreg1.avg m m 59,0 60,7 66,5 71,7 72,0 Utförselavg. — 1,2 1,5 3,9 3,0 Ränta kassan 4,0 6,6 8,9 9,1 7,0 Ränta fonden 6,0 7,1 8,3 8,2 8,0 BUDGETMEDEL 25,0 25,0 — — — TOT DISPONIBELT 163,5 200,4 209,3 221,4 234,8 UTGIFTER 63,7 76,3 80,8 76,6 (76,3) Rörliga pristillägg 45,9 52,5 60,4 46,4 (40,0) - sill/strömming 41,3 46,6 52,5 43,0 (37,0) — torsk 1,3 2,1 2,3 _ ' — övriga 3,3 3,8 5,6 3,4 (3,0) Fasta pristillägg 3,2 3,3 4,4 5,8 (5,8) — raräka 0,7 0,4 1,3 1,7
— kokräka _ — * 1.3
— makrill 0,2 0,4 0,6 0,4 - 1åhga 0,0 0,2 0,1 0,2 - sötvattensfisk 2,3 2,3 2,4 2,2 Resterande pris—
tillägg fran tidigare år — — — 0,3 —
Överskottshantering 4,1 5,1 1,9 6,4 ( 7,0) —Reg. fraktstöd mm 1,4 0,5 0,5 0,9 1,1 Låginkomstsatsning — 0,6 - — - Utplantering 3,0 3,0 2,2 3,4 5,1 Socialförsäkring — 4,4 4,4 5,4 6,5 JNs uppbördskostn mm 0,7 0,7 0,7 0,8 1,0 Svensk fisk adm 5,4 6,2 6,3 7,2 8,8 Samordning — — — - 1,0 UTG BEHÅLLNING 99,8 124,1 128,5 144,8 (158,5)
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 43
