om reglering av priserna på fisk m.m.

Regeringens proposition > 1986/87:137 [a

om reglering av priserna på fisk m. m.

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i

bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 19 mars 1987.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Mats Hellström

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om reglering av priserna på fisk under budgetäret 1987/88.

1 Riksdagen 198687. I saml. Nr 137

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 1987

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sigurd-

sen, Gustafsson, Leijon, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl. Holmberg, Hellström, Wickbom. Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsrådet Hellström

Proposition om reglering av priserna på fisk m. m.

I Inledning

Regeringen uppdrog den 4 december 1986 åt statens jordbruksnämnd att, efter överläggningar med fiskets förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation, avge förslag beträffande prisregleringen på fisk för budgetåret 1987/88. Förslagen skulle utformas med utgångspunkt i de av riksdagen beslutade riktlinjerna för prisregleringen på fisk. I uppdraget erinrades om att jordbruksnämnden vid utformningen av förslaget bör beakta att riktpunkten för prisregleringens finansiering är att den skall

bekostas inom ramen för regleringsekonomin. Regeringen erinrade vidare

om att förslaget bör främja en fortsatt inriktning av fisket mot fiskslag som

kan få en lönsam avsättning i första hand på den svenska marknaden för

färskkonsumtion och beredning. Förslagen skulle utformas så att ett jämnare fiske av torsk under året och jämnare och säkrare leveranser av

råvara till svensk beredningsindustri stimuleras. I uppdraget ingick att föreslå en minskad normkvantitet för sill och åtgärder som kan underlätta avsättningen av sill. Nämnden skulle föreslå från konsumentsynpunkt

påkallade åtgärder för att inom prisregleringens ram dämpa prisutveckling-

en på torsk. Förslag skulle lämnas till disposition av medel ur prisregleringskassan för att täcka kostnaderna för premier för den kollektiva trygghetsförsäk-

ringen inom yrkesfisket. Kostnaderna för denna försäkring skulle avräknas

från normpriserna, Därvid skulle även beaktas att kostnadsökningen för

trygghetsförsäkringen avseende regleringsåret 1986/87 ännu inte har räk-

näts av. Jordbruksnämnden skulle vidare lämna förslag till disposition av medel ur prisregleringskassan för att täcka kostnaderna för utsättning av lax, annan laxfisk och äl. Därvid skulle en särskild medelsram beräknas för

fortsatt försöksverksamhet med fördröjd utsättning av lax. Dessa två rambelopp skulle bestämmas efter samräd med fiskeristyrelsen.

Jordbruksnämnden har i skrivelse den 3 mars 1987 avgett sina förslag

med anledning av uppdraget. Nämndens skrivelse bör fogas till protokollet 1 detta ärende som bilaga. ro

för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr. ull prisregle-

rande åtgärder på fiskets område. :

2¶Prisregleringens utfall 1985/86 m. m.

Grunderna för prisreglering på fisk beslutades av riksdagen år 1978 (prop. 1977/78:112, JoU 23, rskr. 272). Syftet med regleringen är att den skall styra fisket mot lönsamhet samtidigt som den skall medverka till att utjämna variationer i fiskarenas inkomster. En närmare redogörelse för prisreg-

jeringens utformning finns i prop. 1984/85:143 (s. 19—21).

Här bör också nämnas att fiskets organisationer nu satt i gång en samordning av bl. a. mottagningen och distributionen av fisk. Samordningen är

sedan den 1 december 1986 en förutsättning för att prisstöd skall lämnas.

En samordning skapar förutsättningar för ökad avsättning till konkurrens-

kraftiga priser både inom lander och på exportmarknaden. Arbetet med att

utveckla samordningen skall följas noga. Det ankommer i i första hand på

jordbruksnämnden att göra detta.

Inkomstutvecklingen inom heltidsfisket mellan åren 1984 och 1985 har enligt jordbruksnämnden varierat kraftigt beroende på region och fångstinriktning. Utvecklingen mäts genom bedömning av s. k. kalkylnetton. Kal-

kylnettona har ökat för samtliga fångstinriktningar på västkusten utom för

sillfisket. För sydkustens fiskare har kalkylnettona däremot minskat kraftigt utom för gruppen kombinationsfiskare. För ostkusten, där kalkylnet-

tona generellt sett är lägst, har inga större förändringar skett utom för

gruppen övrigfiskare. Pristilläggens andel av kalkylnettona är 1985 var högst inom sillfisket (45—60 96) och det kombinerade fisket (25-30 Z). För sillfisket var dessa andelar högre för år 1985 än för år 1984.

På västkusten var fisket efter sill och torskfisk mest betydelsefullt.

Fisket efter torskfisk gav den klart bästa lönsamheten. På sydkusten gällde

detta kombinationsfisket och på ostkusten strömmingsfisket.

De totala kostnaderna för pristillägg regleringsåret 1985/86 var för norm-

prissatta fiskslag 46,4 milj. kr. jämfört medi 60,4 milj. kr. år 1984/85. Minskningen beror främst på minskade fångster av sill. Trots detta hänför sig 92 96 av det totala pristilläggsbeloppet för 1985/86 till sill. Behållningen i

Svensk fisks konjunkturutjämningsfond var 75,8 milj. kr. den 1 juli 1986, en ökning med 16,2 milj. kr. jämfört med den 1 juli 1985. Motsvarande belopp för jordbruksnämndens prisregleringskassa var 69,0 milj. kr.. en

ökning med 0,1 milj. kr.

Prisregleringsavgiften samt import- och exportavgifterna beräknas innevarande regleringsår tillföra kassan ca 75 milj. kr. De sammanlagda ränteintäkterna på i konjunkturutjämningsfonden och prisregleringskassan innestående medel beräknas uppgå tll ca 15 milj. kr. De sammanlagda tuillgångarna för prisregleringen innevarande regleringsår uppgår således till ca 235 milj. kr.

De sammanlagda kostnaderna för prisregleringen under innevarande regleringsår beräknades ursprungligen av jordbruksnämnden till ca 97 milj.

kr. De senaste beräkningarna anger att kostnaderna blir betydligt lägre, ca Prop. 1986/87: 137 75 milj. kr. Förklaringen till minskningen är att fångsterna av sill har varit relativt sett små hittills under regleringsåret. Detta skulle innebära att den sammanlagda behållningen i prisregleringskassan och Svensk fisks konjunkturutjämningsfond skulle komma att uppgå till nära 160 milj. kr. vid

regleringsårets utgång. Härtill kommer ca 90 milj. kr. i intäkter inkl. ränteintäkter under regleringsåret 1987/88. Sammanlagt innebär detta att

ca 250 milj. kr. finns tillgängliga under regleringsåret 1987/88.

3¶Fiskets omfattning

Jordbruksnämnden gör följande bedömningar i fråga om fångster, avsätt-

ning m. m. för regleringsåret 1987/88.

Den totala svenska fångsten av fisk har minskat de senaste åren och

uppgick förra året till ca 200.000 ton, varav knappt hälften var sill/strömming och knappt en fjärdedel torsk. Av den totala fångsten av sill/strömming avsattes ca 40000 ton i Sverige. Exporten av oberedd och filcad sill/strömming var ca 45 000 ton. Huvuddelen gick till Danmark. Europamarknaden domineras för närvarande av ett stort utbud av nordsjösill.

Denna dominans väntas bestå de närmaste åren. Efterfrågan på konsumtionssill kommer troligen inte att öka nämnvärt. Därför väntas prisnivån på

sill bli fortsatt pressad.

Fisket efter torsk har skett främst i Östersjön och uppgick förra året till ca 45000 ton. Ca 30000 ton avsattes i Sverige. Resten exporterades i oberedd form. Importen av torsk, främst frysta torskfiléer, motsvarade drygt 20000 ton. Avsättningsmöjligheterna bedöms av jordbruksnämnden

som fortsatt goda. Våra tillgångar i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt

utnyttjas inte fullt ut. Torskbeståndet i Östersjön väntas komma att minska

de närmaste åren. Det beräknas dock medge ett uttag för Sveriges del på i stort sett oförändrad nivå.

För flertalet övriga fiskslag bedöms utrymmet för ökade fångster som fortsatt gott.

4¶Jordbruksnämndens förslag till prisreglering för

1987/88

Jordbruksnämndens förslag om reglering av priserna på fisk m.m. under

budgetåret 1987/858 har biträtts av fiskets förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen.

Förändringen av normpriserna har tidigare grundats på bl. a. kostnads-

ökningen inom fisket och inkomstökningen för jämförbara grupper. Avdrag har gjorts för produktivitetsökning. Under den period som ligger till

grund för årets förslag har driftskostnaderna inom fisket sjunkit betydligt,

främst beroende på sjunkande drivmedelskostnader. Med hänvisning till att nedgången bedöms vara tillfällig föreslår nämnden oförändrade norm-

priser för sill och övriggrupperna. Hänsyn till fiskets kostnadsutveckling m. m. under perioden december 1985-december 1986 skall i stället beak-

tas i förslaget till reglering för budgetåret 1988/89. För torsk föreslås med hänvisning till den labila marknadssituationen ett nytt system med prisgränser. Normpriset skall ersättas med ett s. k. mittpris som i princip fastställs så att fisket når avsedd lönsamhet. Dessutom fastställs en nedre och en övre prisgräns. Regleringsåtgärder i form av

t.ex. prisdämpande åtgärder eller pristillägg vidtas inte förrän jämförelsepriset överstiger den övre prisgränsen resp. underskrider den nedre.

Jämfört med normpriserna för innevarande regleringsår innebär förslaget

till mittpriser en höjning med ca 25 96. Nämnden motiverar höjningen med

den minskade tillgången på torsk, vilket medfört att fångstansträngning-

arna ökat utan att fängsterna för den skull stigit. Höjningen är således inte motiverad av den allmänna kostnadsökningen som, liksom i fråga om sill/strömming och övriggrupperna, föreslås beaktad först under reglerings-

året 1988/89.

Kostnaderna för trygghetsförsäkringen inom yrkesfisket beräknas för budgetåret 1987/88 till 7,5 milj. kr. Det är en kraftig ökning jämfört med

tidigare år. Kostnaderna skall räknas av från normpriserna. Jordbruks-

nämnden föreslår dock att de premiehöjningar som inträffat efter 1985/86 skall avräknas från normpriserna först i 1988/89 års prisreglering.

Förslagen om normpriser framgår i detalj av nämndens skrivelse.

För regleringsåret 1986/87 fastställdes normkvantiter endast för sill/ strömming. Den uppgår till 73000 ton. Jordbruksnämnden föreslår att

normkvantiteten för sill/strömming för regleringsåret 1987/88 sänks till

60 000 ton. Minskningen skall ses mot bakgrund av bl. a. nämndens förslag

om stöd för export till statshandelsländer och prisstöd till foderfisk.

Normkvantiteten skall enligt förslaget kunna ökas till högst 70.000 ton

beroende på utfallet av exporten till statshandelsländer.

Under innevarande år utgår pristillägg med 65 260 av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris för sill/strömming, med 754 för torsk och med 80 20 för övriga normprissatta fiskslag. Jordbruksnämnden föreslår att procenttalet för sill/strömming höjs till 75 26. För övriga fiskslag föreslås

oförändrade nivåer.

Under innevarande regleringsår får överskottspriset för torsk utgöra högst 7096 av lägstapriset och för övriggrupperna högst 8096. Över-

skottspriset för sill/strömming fastställs bl. a. så att ett extra stöd utgår för ' de mindre storlekarna. Nämnden föreslår att överskottspriset för sill/ strömming för nästa regleringsår får utgöra högst 60 96 av lägstapriset, men att överskottspriserna för storlekarna 2 och 3 inte får underskrida 1 kr. per

kg. Nämnden föreslår även i övrigt oförändrade regler. Det sammanlagda

beloppet för överskottshanteringen föreslås begränsat till oförändrat

7 milj. kr. Vidare föreslås att jordbruksnämnden bemyndigas medge att Svensk fisk tar i anspråk ytterligare medel till överskottshantering om nämnda belopp inte räcker till.

Under innevarande regleringsår lämnas ett särskilt stöd i form av regionalt fraktstöd till fiskare bosatta på norra ostkusten (Uppsala län och norrut). Stödet utgår för närvarande med 50 öre per kg för all landad torsk

köpare på norra ostkusten. Stödet är begränsat till sammanlagt I milj. kr. Mot bakgrund av att fisket haft en svag utveckling längs hela ost- och sydkusten föreslär jordbruksnämnden att fraktstödet ersätts med ett regionalt stöd i form av ett fast pristillägg enhgt följande, nämligen — till fiskare bosatta på sydkusten med 10 öre per kg för sill/strömming levererad och försåld tull förstahandsmottagare på syd- och ostkusten, — till fiskare bosatta på södra ostkusten (Stockholms län och söderut) med 20 öre per kg för sill/strömming levererad och försåld till förstahandsmottagare på ostkusten samt med 10 öre per kg för sill/sttrömming levererad och försåld till förstahandsmottagare på sydkusten, — till fiskare bosatta på norra ostkusten (Uppsala län och norrut) med 50 öre per kg för sill/strömming och torsk levererad och försåld till förstahandsmottagare på norra ostkusten, med 20 öre per kg för sill/ strömming levererad och försåld till förstahandsmottagare på södra ostkusten samt med 10 öre per kg för sill/strömming levererad och försåld till förstahandsmottagare på sydkusten. Kostnaderna för detta prisstöd beräknas till ca 5 milj. kr. Jordbruksnämnden föreslår att det under nästa regleringsår används högst 10 milj. kr. för ett nytt stöd till export av sill/strömming till statshandelsländer. Härav skall högst 3 milj. kr. få avse sill från Västerhavet. Stödet skall enligt förslaget lämnas i form av ett fast pristillägg om lägst 40 öre och högst 65 öre per kg. Jordbruksnämnden föreslår vidare ett nytt fast pristillägg för foderfisk om lägst 25 öre och högst 50 öre per kg till en sammanlagd kostnad av högst 5 milj. kr. Det föreslås att jordbruksnämnden fastställer närmare regler efter förslag av Svensk fisk. Under regleringsåret 1986/87 lämnas fraktstöd för foderfisk till fiskare bosatta på norra ostkusten. Stödet är ett tillägg till det fraktstöd som finansieras över statsbudgeten och utbetalas för foderfisk som förs iland på norra ostkusten och som levereras till fiskmjölsfabrik på västkusten. Stödet är 20 öre per kg och den sammanlagda kostnaden 100000 kr. Nämnden föreslår oförändrade regler och belopp för nästa budgetår. Särskilda fasta pristillägg lämnas för de viktigaste slagen av sötvattensfisk, nämligen 1,80 kr. per kg för gädda, gös och rensad och flådd lake samt 1,35 kr. per kg för abborre, annan lake och siklöja: Nämnden föreslår att dessa belopp höjs till 1,95 kr. per kg resp. 1,55 kr. per kg. Vidare föreslås ett oförändrat fraktstöd av 20 öre per kg till en sammanlagd kostnad av högst 100000 kr. för transport av ogräsfisk och foderfisk från insjöarna till fiskmjölsfabrik på västkusten. . Även för vissa andra fiskslag ges stöd i form av ett fast pristillägg. För kokräka och råräka lämnas under innevarande regleringsår ett fast pristilllägg med 2.00 kr. per kg resp. 1,85 kr. per kg. För makrill utgår pristillägg med 75 öre per kg. För storbackelånga är pristillägget 2,10 kr. per kg för långa utan huvud och 1,80 kr. per kg för långa med huvud. Jordbruksnämnden föreslår oförändrade pristillägg för räka och storbackelånga för nästa regleringsår. I fråga om makrill föreslås ett pristillägg för garnmakrill och övrig makrill om 1,90 kr. per kg resp. 90 öre per kg. Förslaget syftar till att stödja främst det kustnära makrillfisket.

Jordbruksnämnden har haft i uppdrag att efter samråd med fiskeristyrel- Prop. 1986/87: 137 sen lämna förslag till disposition av medel för att bestrida kostnader för utsättning av lax, annan laxfisk och äl och för fortsatt försöksverksamhet

med fördröjd utsättning av lax. Nämnden föreslår att 3645 000 kr. ur

prisregleringskassan används för att finansiera kostnaderna för utsättning

av fisk under regleringsåret 1987/88. Däremot har nämnden inte lämnat

förslag om medel för fördröjd utsättning av lax, men redovisar att fiskeri-

styrelsen har förordat att 1,3 milj. kr. avsätts för detta ändamål för nästa regleringsår. Fiskets förhandlingsdelegation har föreslagit att endast 0,2 milj. kr. avsätts för avveckling av försöken, eftersom delegationen har

den uppfattningen att verksamheten är ett led i en avveckling av havsfisket

efter lax.

Jordbruksnämnden föreslär att Swefisk ekonomisk förening tilldelas 1.5 milj. kr. för att genomföra undersökningar inför en större marknadskampanj och ett startbelopp av 1,5 milj. kr. för andra marknadsföringsåtgärder. Swefisk är den organisation som på näringens vägnar samordnar förstahandsmottagningen av fisk. Vidare föreslår nämnden att Sveriges exporträd av prisregleringsmedel tilldelas 0,2 milj. kr. att användas för att

främja export av sill och sillprodukter. Som kompensation till konsumenterna för de höga torskpriserna föreslår

jordbruksnämnden att 15 milj. kr. av prisregleringsmedel reserveras för konsumentfrämjande åtgärder. Hur medlen skall disponeras bör enligt förslaget bestämmas av jordbruksnämnden efter förslag av en särskild

arbetsgrupp som utses av nämnden.

Jordbruksnämnden beräknar prisregleringens kostnader för reglerings-

året 1987/88 till sammanlagt 120,4 milj. kr., varav 72,5 milj. kr. hänför sig

till kostnader för olika former av prisstöd. Kostnaderna för trygghetsförsäkringen beräknas till 7,5 milj. kr. och kostnaderna för överskottshante-

ringen till 7 milj. kr. Härtill kommer 4945 000 kr. för utsättning av fisk inkl.

fördröjd utsättning av lax. Jordbruksnämndens kostnader för uppbörd och kontroll beräknas till I milj. kr. och kostnaderna för Svensk fisks admini-

stration och upplysningsverksamhet till 9,3 milj. kr. Kostnaderna för Swe-

fisks och exportrådets marknadsåtgärder beräknas till 3,2 milj. kr. Kompensationsåtgärderna till konsumenterna beräknas kosta 15 milj. kr.

I fråga om prisregleringens finansiering föreslår nämnden följande. Från

prisregleringskassan för fisk bör täckas kostnaderna för trygghetsförsäkringen, utplantering av fisk, Swefisks och exportrådets marknadsåtgärder,

jordbruksnämndens uppbörd och de konsumentfrämjande åtgärderna. Vidare föreslås Svensk fisk tillföras 48 milj. kr. ur prisregleringskassan för att

täcka kostnader för rörliga, fasta och regionala pristillägg, pristillägg för

statshandelsexport och foderfisk, fraktstöd, överskottshantering samt Svensk fisks administration m.m. Utöver från prisregleringskassan till-

förda medel bör Svensk fisk för denna verksamhet få disponera tillgängliga ränteintäkter hos Svensk fisk och konjunkturutjämningsfonden samt vid behov även medel ur konjunkturutjämningsfonden. .

Med nyss nämnda förslag behövs för kommande regleringsår ca 80 milj. kr. ur jordbruksnämndens prisregleringskassa. Nämnden beräknar att det motsvarar kassans intäkter inkl. ränteintäkter under samma period. Be-

hållningen i kassan skulle därmed komma att uppgå till ca 80 milj. kr. den 1 juli 1988. Ur Svensk fisks konjunkturutjämningsfond skulle utöver ränteintäkterna behöva tas i anspråk ca 35 milj. kr. Behållningen i fonden skulle därmed komma att uppgå till ca 50 milj. kr. den 1 juli 1988 och den sammanlagda behållningen i prisregleringskassan och konjunkturutjäm-

ningsfonden vid samma tidpunkt till ca 130 milj. kr.

Jordbruksnämnden har slutligen bl. a. redogjort för vissa problem i sam-

band med leveranser av råvara till industrin. Nämnden har tagit initiativ till

överläggningar mellan fiskets företrädare och industrin. Överläggningarna

har på grund av stora meningsskiljaktigheter inte gett något konkret resultat. Nämnden föreslår liksom föregående år att prisregleringen ses över.

5¶Föredragandens överväganden

Jordbruksnämndens förslag till prisreglering på fisk under budgetåret

1987/88 avviker på flera punkter från nu gällande riktlinjer för regleringen.

Med hänsyn till dels vissa struktur- och balansproblem inom yrkesfisket. dels den översyn av regleringen som planeras är jag emellertid beredd att i huvudsak biträda nämndens förslag. De avvikelser från gällande riktlinjer som därmed kommer att göras får betraktas som tillfälliga försök som underlag för översynen. Jag föreslår således att prisregleringen, med de

avvikelser jag tar upp i det följande, utformas på det sätt jag har redogjort för i det föregående och att den av nämnden föreslagna normkvantiteten fastställs.

I fråga om normpriserna innebär mitt ställningstagande bl.a. att den kostnads- och produktivitetsutveckling som skulle ha beaktats för budget-

året 1987/88 skall beaktas i regleringen för budgetåret 1988/89. Kostnaderna för trygghetsförsäkringen skall avräknas vid fastställande av normpriserna. I fortsättningen bör detta göras när de verkliga kostnaderna är kända. Det innebär att normpriserna för nästa år bör justeras med hänsyn till den nu kända premieökningen för innevarande år. Denna har i enlighet med förra årets beslut ännu inte avräknats. Jag kan inte tillstyrka

jordbruksnämndens förslag att skjuta på avräkningen ytterligare så att flera års premiehöjningar samtidigt skulle påverka ett års normpriser. Mot denna bakgrund bör normpriserna, jämfört med vad som anges i nämndens

skrivelse, sänkas med 1 öre per kg för sill/strömming och övriggrupp IV,

med 3 öre för övriggrupperna I och II och med 6 öre för övriggrupp III. Det av nämnden föreslagna systemet med prisgränser för torsk bör prövas och utvärderas under kommande regleringsår. De föreslagna prisgränserna och

mittpriserna bör dock sänkas med 2 öre med hänsyn till premiehöjningen

för trygghetsförsäkringen.

Marknadssituationen för sill har under flera år varit pressad och de svenska sillfångsterna har sjunkit betydligt. Olika åtgärder har därför vidtagits för att styra över fisket till mer lönsamma arter. Möjligheterna till en ändrad fångstinriktning har emellertid minskat de senaste åren beroende på ett försvagat torskbestånd. Det är enligt min uppfattning viktigt att

pröva nya möjligheter att få en lönsam avsättning av sill. Jag har därför i

huvudsak inget att erinra mot att på försök stödja sillexport till statshandelsländer inom ramen för prisregleringen på det sätt som nämnden har

föreslagit. Stödet bör dock begränsas till sill från Östersjön. Eftersom

stödet bör kunna anpassas till marknadspriset finns det inte heller någon anledning att fastställa en lägsta nivå på stödet. Det ankommer på jordbruksnämnden att utvärdera försöksverksamheten.

Riktat industrifiske efter sill är enligt svenska bestämmelser inte tillåtet.

På försök har emellertid i vissa fall medgetts dispens för sådant fiske i

Östersjön. Sådana dispenser ges av fiskeristyrelsen. I rådande avsättnings-

situation för sill finner jag i likhet med jordbruksnämnden att ett visst stöd

till industrifiske är motiverat. Det bör begränsas till fiske i Östersjön. Det är viktigt att bestämmelserna för stödet samordnas med bestämmelserna som gäller för fiskets utövande. Det ankommer på jordbruksnämnden och fiskeristyrelsen att göra detta. Jag vill också framhålla vikten av att hänsyn fortlöpande tas till förändringarna i efterfrågan på fiskmjöl och till den

allmänna inställningen till en minskad inblandning av fiskmjöl i djurfoder.

Mot den bakgrunden bör någon lägsta nivå för stödet inte läggas fast.

Jordbruksnämndens förslag till utvidgning av det regionala fraktstödet har jag i huvudsak ingen erinran mot. Mot bakgrund av syftet bör stödet emellertid bestämmas enbart med hänsyn till fiskarens hemvist oavsett leveransplats på ost- och sydkusten.

Produktutveckling och marknadsbearbetning är viktiga åtgärder som på

sikt kan öka avsättningsmöjligheterna för svensk fisk och svenska fiskprodukter. Det gäller inte bara sill. Särskilda medel bör därför avsättas till branschorganisationen Swefisk för åtgärder som vidtas i samverkan med regleringsföreningen Svensk fisk. Även Sveriges exportråd bör erhålla medel för åtgärder som syftar till ökad avsättning av icke odlad fisk och

produkter därav. För åtgärder som berör odlad fisk kan disponeras andra medel som fördelas av fiskeristyrelsen. En förutsättning för stödet till Swefisk bör också vara att organisationen under regleringsåret 1987/88 vidtar och till jordbruksnämnden redovisar aktiva åtgärder för att tillgodose den svenska beredningsindustrins behov av råvara till rimliga priser

samt åtgärder för samordnad försäljning till den svenska färskvarumarkna-

den och exportmarknaden.

Jordbruksnämnden bör av regeringen kunna bemyndigas att betala ut

48 milj. kr. till Svensk fisk för kostnaderna för pristillägg och fraktstöd i

enlighet med vad jag har redovisat i det föregående samt för Svensk fisks

administration. För dessa ändamål bör Svensk fisk få disponera även ränteintäkter samt i sista hand medel från konjunkturutjämningsfonden.

Av medlen i prisregleringskassan bör 15 milj. kr. reserveras för konsumentfrämjande åtgärder. Den närmare användningen av dessa medel bör beslutas av regeringen.

Överskottspriserna bör fastställas på det sätt som nämnden har föreslagit. Svensk fisk bör få besluta om avsättningen av överskotten i samma utsträckning som tidigare.

Jordbruksnämnden bör få medge Svensk fisk att vid behov få disponera ytterligare medel ur konjunkturutjämningsfonden för överskottshantering och den löpande verksamheten. Fondens behållning bör dock inte utan

regeringens särskilda medgivande få underskrida 10 milj. kr.

Medel som har anslagits ur prisregleringskassan för fisk till prisregleringen och som inte tas i anspråk under perioden bör tillföras Svensk fisks konjunkturutjämningsfond.

Till prisregleringskassan för fisk bör liksom under innevarande år föras högst I milj. kr. av de fettvaruavgifter som tas ut vid härdning av sillolja av inhemsk råvara. med avdrag för vad som beräknas återbetalas vid export.

Av medlen i prisregleringskassan bör 3,2 milj. kr. avsättas för Swefisks och exportrådets marknadsföring. Vidare bör medel avsättas för att täcka kostnaderna för trygghetsförsäkringen för fisket (preliminärt ca 7,5 milj. kr.). För utsättning av lax, annan laxfisk och ål inkl. försök med fördröjd utsättning av lax bör avsättas 4945000 kr., vars närmare användning liksom för närvarande bör beslutas av fiskeristyrelsen. Jordbruksnämnden har beräknat sina kostnader för uppbörd och kontroll till I milj. kr. Dessa kostnader bör täckas med medel ur prisregleringskassan.

Medel ur prisregleringskassan för fisk bör även under nästa budgetår få användas för andra ändamål om regeringen anser det påkallat vid akuta svårigheter inom fisket.

6¶Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen

att medge att för tiden den 1 juli 1987—den 30 juni 1988 reglering

av priserna på fisk m. m. jämte vad därmed hänger samman samt

användningen av medel får ske enligt de grunder som jag har föror-

dat.

7¶Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att

genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.

Bilaga

STATENS JORDBRUKSNÄMND 1987-02-16 Dnr 402-219:87

0215A/2323A

JOFDERUVKSDEP, | Regeringen

fesiskraern Ink 1987-03-03 Jordbruksdepartementet

IT4G

PRISREGLERINGEN PÅ FISK M M UNDER BUDGETÅRET 1987/88

(2 bilagor)

1 FÖRHANDLINGSUPPDRAGET

Regeringen har i beslut den 4 december 1986 uppdragit åt statens jordbruksnämnd att efter överläggningar med fiskets förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag beträffande prisregleringen på fisk under budgetåret 1987/88. Förslaget skall utformas med utgångspunkt i

de av riksdagen år 1978 beslutade riktlinjerna för

prisregleringen.

Förslagen bör utformas med beaktande av att riktpunkten för prisregleringen är att den skall bekostas inom ramen för Tegleringsekononin. Vidare bör förslagen främja en fortsatt inriktning av fisket mot fiskslag som kan få en lönsam avsättning främst på den svenska marknaden för färskkonsumtion och beredning.

Förslagen bör utformas så att ett jämnare fiske av torsk under året och jämnare och säkrare leveranser av råvara till svensk beredningsindustri stimuleras. Nämnden bör föreslå en minskad normkvantitet för sill. Förslag bör vidare lämnas till åtgärder som kan underlätta avsättningen av sill.

Nämnden bör föreslå från konsumentsynpunkt påkallade åtgärder för att inom prisregleringens ram dämpa prisutvecklingen på torsk.

Jordbruksnämnden bör enligt uppdraget avge förslag till disposition av medel ur prisregleringskassan för fisk för att bestrida kostnader för premier för den kollektiva trygghetsförsäkringen inom yrkesfisket. Kostnaderna för försäkringen skall räknas av från normpriserna. Därvid skall

Prop. 1986/87: 137

nämnden beakta att kostnadsökningen för trygghetsförsäkringen avseende regleringsåret 1986/87 ännu inte har avräknats.

Förslaget bör även omfatta disposition av medel ur

pristregleringskassan för att täcka kostnader för utsättning av lax, annan laxfisk och ål. Därvid skall även beräknas en särskild medelsram för fortsatt försöksverksamhet med s k fördröjd utsättning av lax. Dessa två rambelopp bör bestämmas efter samråd med fiskeristyrelsen.

Jordbruksnvämnden har nu överlagt med fiskets förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen angående

prisregleringen på fisk under budgetåret 1987/88.

Överläggningarna har lett till en uppgörelse och I samförstånd med delegationerna lägger nämnden fram följande förslag. I den mån någon delegation har avvikande uppfattning anges detta.

2¶UTGÅNGSPUNKTER

De av riksdagen beslutade allmänna riktlinjerna för fiskeripolitiken (prop 1977/78:112, JoU 23, rskr 272) omfattar ett inkomstmäl, ett konsumentpolitiskt mål, ett produktionsmål, ett effektivitetskrav och ett regionalpolitiskt mål. Nämnden har berört dessa olika mål bl a i sin regleringsskrivelse till

receringen den 8 april 1981.

De år 1981 beslutade riktlinjerna för prisregleringen på fisk

innebar bl a att det s k noruprissystemet togs i bruk. Noraprissystemet innebär i huvudsak att normpriser och

norakvantiteter för de viktigare slagen av fisk fastställs av

statsmakterna efter förslag av jordbruksnämnden. Normpriserna skall i princlp sättas så att fisket når avsedd lönsamhet samt att konsumenterna erbjuds filsk till rimliga priser. Nornmkvantitet anger den kvantitet för vilken pristillägg högst kan utga.

I bilaga 1 aterfinns vissa uppgifter om utfallet av nornprissystemet m m under budgetåret 1985/86.

I bilaga 2 redovisas uppgifter rörande normprissystemet samt regleringsekonomin fr o m budgetåret 1982/83.

3¶FÅNGSTER OCH AVSÄTTNING

Den totala svenska fiskfångsten har under de senaste åren

minskat och uppgick år 1986 till ca 200 000 ton. Knappt hälften

eller ca 90 000 ton utgjordes av sill/strömming för konsumtion och ca en fjärdedel eller ca 45 000 ton av torsk. S111l och torsk är således de helt dominerande fiskslagen 1 det svenska fisket.

Avsättningen av svenskfångad sill/strömming på den inhemska marknaden uppgår arligen till ca 40 000 ton. Exporten av oberedd

Prop. 1986/87: 137

och filéad sill/strömming uppgick år 1986 till ca 45 000 ton,

varav huvuddelen avsattes i Danmark.

Den europeiska sillmarknaden domineras f n av det starkt ökade utbudet av nordsjösill. Sillfångsterna i Nordsjön år 1987 väntas uppga till ca 500 000 ton.

Storleken av den västeuropeiska slllmarknaden beräknas till ca

425 000 ton per år. Härav svarar den västtyska marknaden för ca

200 000 ton. Det är knappast trollgt att konsumtionen kommer att

upvisa någon större ökning som svar på ett ökande utbud från framförallt Nordsjön. Snarare kowmer en större del av sillfängsterna i framtiden att användas för framställning av

fiskmjöl.

Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att utbudet av nordsjösill ökat på den europeiska marknaden de senaste åren. Det ökade utbudet har fört med sig att priserna på sill fallit. Eftersom konsumtionen troligen inte kommer att öka i nämnvärd grad är det sannolikt att priserna på sill kommer att förbli hårt pressade.

Torskfångsterna i Sverige uppgick år 1986 till ca 45 000 ton, en

minskoing med 7 000 ton jämfört med föregående år. Den övervägande delen av de svenska torskfångsterna fås i Östersjön.

År 1986 avsattes ca 30 000 ton torsk i Sverige medan ca 15 000

ton exporterades 1 oberedd form. Importen av torsk, som

domineras av frysta filéer, beräknas 1986 ha uppgått till ca

29 000 ton, omräknad till landad vikt.

Torskmarknaden har de senaste åren varit fast med brist på råvara. Även under de närmaste åren bedöms avsättningssituationen som relativt gynnsam. Det kan dock inte uteslutas att andra fiskarter övertar en del av torsknarknaden vilket i sin tur atminstone pa litet längre sikt kan fa en dämpande effekt på priserna. Vad gäller fångstutrymmet utnyttjas inte tillgångarna 1 Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt fullt ut. Torskbeståndet i Östersjön lär enligt de biologiska experterna

komma att försämras de kommande aren. Beståndet förväntas ändå

medge ett uttag för Sveriges del på 50 000 —- 60 000 ton (levande vikt) de närmaste åren, dvs en I stort sett oförändrad kvantitet.

Vad gäller övriga torskfiskar och flatfisk är importandelen över 90 Zz. Marknadsbilden för dessa fiskslag väntas inte förändras nämnvärt. Det finns ett utrymme för ökade fångster av svenska fiskare eftersom fångstkvoterna ej utnyttjas fullt ut.

4 INKOMSTUTVECKLINGEN

Enligt 1978 års riksdagsbeslut sammanfattas målsättningen för fiskeripolitiken på följande sätt.

Prop. 1986/87: 137

Målet för fiskeripolitiken bör vara att skapa förutsättningar för att de som är sysselsatta i fiskerinäringen kan få både en

ekonomisk och social standard som är jämförbar med den som

erbjuds inom andra näringar och trygghet i arbetet samtidigt som konsumenterna erbjuds fisk av god kvalitet till rimliga priser.

Inon de gränser som ges av en ansvarsfull hushållning av

fisktillgångarna bör fisket bedrivas så effektivt som möjligt

och fångsterna bestämmas av möjligheterna till lönsam och stabil

avsättulng. Samtidigt bör hänsyn tas till behovet av

sysselsättning främst i kust- och skärgårdsområdena där fisket

har stor regionalpolitisk betydelse”.

Till nu avslutade överläggningar har inkomstmaterlal för år 1985 funnits tillgängligt 1 form av dels jordbruksnämndens och

Sveriges fiskares riksförbunds lönsamhetsundersökning dels SCBs deklarationsundersökning för fiskare. Dessa material redovisas i

avsnitt 4.1 resp 4.2.

Undersökningarnas resultat visar - med undantag för främst vissa grupper på syd- och ostkusten - att fiskarnas inkomster följer nivån och utvecklingen för jämförbara grupper.

4.1¶LÖNSAMHETSUNDERSÖKNINGEN

Inkomstmålet har i propositionen närmare definierats att avse de fiskare son är sysselsatta 1l ett rationellt bedrivet yrkesfiske. De fiskelag som bedrivit fiske och landat sin fångst i Sverige minst 30 veckor av året motsvarar i storleksordningen hälften av alla fiskelag och likaledes hälften av hela fiskarekåren i sal-rsjöfiske samt svarar för i storleksordningen 75 2 av fångsterna. Lönsamhetsutvecklingen för dessa fiskelag kan därför läggas till grund för bedömning av inkomsterna inom heltidsfisket. Uppgifter härom inhämtas genom en enkätundersökning, som bearbetas inom jordbruksnämnden.

Svarsfrekveosen är endast ca 50 2 varför resultaten bör tolkas

med försiktighet.

Inkomstnivån för olika fiskeinriktningar framgår av tabell 4.1 i form av kalkylnetto per man.

Kalkylnetto är en driftsekonomisk term och avser intäkter minus kostnader under året för fiskelaget och fiskefartyget, fördelat per man. För de fiskare som ej är delägare 1 fartyget utgörs inkomsten endast av den s k manslotten, som skiljer sig fran

kalkylnettot på så sätt att över- eller underskott av den s k båtlotten ej påverkar manslotten nen påverkar kalkylnettot.

Över- eller underskott av båtlotten påverkar inkomsten endast för de fiskare som är delägare 1 fartyget. Det förekommer även

att fartyget ägs av utanför fisket staende personer. Även den taxeringsmässiga inkomsten skiljer sig från kalkylnettot. Vid

beräkning av kalkylnetto hat avdrag ej gjorts för egenavgifter.

Prop. 1986/87: 137

Fiskets förhandlingsdelegation har hävdat att den s k manslotten

egentligen ger en riktigare bild av inkomstläget än kalkylnettot.

Kalkylnettot per man var under 1985 störst för västkustens fiskfiskare. De högsta kalkylnettona redovisas genomgående för västkustens fiskare medan ostkustens fiskare har de lägsta kalkylnettona.

Förändringen i kalkylnettona mellan åren 1984 och 1985 varierar kraftigt. Den största ökningen uppvisar västkustens fiskfiskare

med nära 30 Z. Med undantag för sillfiskare ökar kalkylnettona vad gäller västkustens fiskare 1 samtliga fiskeinriktningar. För sydkustens fiskare har kalkylnettona minskat utom för gruppen

kombinationsfiskare. Något sillfiske finns ej redovisat för

denna kuststräcka.

Pristilläggens andel av kalkylnettona är 1985 per man är högst inom sillfisket, 45 - 60 2. Aven kombinationsfiskarna har relativt stora pristilläggsandelar, ca, 25 - 30 2. För sillfisket har procentandelarna ökat jämfört med ar 1984.

Tabell 4.1 Inkomster för heltidsfiskande i lagfiske enligt

lönsamhetsundersökningen

1 Enligt huvudundersökningen avseende samtliga bearbetade

enkätsvar. ta Enligt delundersökningen avseende identiska fartyg för båda

aren.

Prop. 1986/87:

4.2 DEKLARATIONSUNDERSÖKNINGEN

Deklararionsundersökningen för fiskare utförs av SCB och baseras på ett slunpmässigt urval av yrkesfiskare.

Primärmaterialet består av självdeklarationer från yrkesfiskare enligt 1979 års fiskeriilnventering. I bearbetningen ingår endast de vars inkomst av fiske uppgått till minst hälften av den totala inkomsten (exkl kapitalinkomster).

Som framgår av tabell 4.2 är inkomstnivån vad gäller

sammanräknad inkomst tämligen lika för samtliga redovisade

grupper pa västkusten. Sydkustens fiskare uppvisar ca 10 Z lägre inkomster aedan ostkustens fiskare har markant lägre inkomster.

Inkonst av fiske, som avser att belysa resultatutvecklingen för själva fiskeverksamheten, visar för sydkustens fiskare ett kraftigt försämrat resultat år 1985 medan utvecklingen i övrigt är något sämre än för samwmanräknad inkomst.

Tabell 4.2 Inkomster för trälfiskare enligt SCBs

deklarationsundersökning för fiskare

Kuststräcka Sammanräknad Inkomster av

inkomstl) fiske m m2)

Västkusten

1 Det taxeringsmässiga begreppet "sammanräknad inkomst” innefattar samtliga förvärvskällor. Underskott i förvärvskälla upptas till noll. Avdrag har gjorts för egenavgifter. 2 Driftsekonomiskt begrepp. Kontant netto av fiske minskat med

värdeminskningsavdrag och avdrag för ökade levnadsomkostnader samt ökat med ersättning från arbetslöshetskassa och

försäkringskassan. Avser att belysa resultatutvecklingen för själva fiskeverksamheten. Resultatregleringsposter har ej

medtagits och avdrag har ej gjorts för egenavgifter.

Prop. 1986/87: 137

5¶FÖRSLAG TILL PRISREGLERING PÅ FISK FÖR BUDGETÅRET 1987/88

5.1¶UNDERLAG

Som underlag för sina bedömningar och förslag har parterna haft

följande material

- uppgifter om det biologiska fångstutrymmet - marknads- och avsättningsförhallanden

- inkomstförhållanden inom det svenska fisket

- kostnadsutvecklingen för produktionsmedel inom de

viktigaste fiskelnriktningarna - löneavtalen på arbetsmarknaden för de stora

löntagarkollektiven

Uppgifter om det blologiska fångstutrymmet samt marknads” och avsättningsförhallanden redovisas i avsnitt 3 och 1 avsnitt 4 redogörs för inkomstförhållandena inom fisket.

Prisutvecklingen för produktionsmedel inom de viktigaste

fiskainriktningarna visar enligt jordbruksnämndens beräkningar

en minskning med 12,4 2 under perioden december 1985 - december 1986.

En sammanfattning av löneavtalen för år 1986 inom olika avtalsområden redovisas 1 tabell 5.1. Det bör observeras att lönehöjningarna gäller från olika tidpunkter för olika avtalsområden.

Tabell 5.1 Lönehöjningar inom olika avtalsområden år 19861)

SAF-LO" SAF-PTK- Statliga Kommuner Sammanvägt

omradet omradet sektorn = och

landsting

Vägn tal, Z 36 27 15 22 | 100

Allmänna ut> rymmen inkl löneglidning 5,0 5,1 5,7 7,1 5,6

Selektiva åtgärder - - 1,16 0,7 0,3

1¶Avtalen är tvåärlga. I tabellen anges endast vad som utgar är 1986. Inom den offentliga sektorn läggs hela periodens

avtalade höjningar ut år 1986. På det statliga området

tillkommer dessutom lönehöjningar genom s k lokala potter.

2 Riksdagen 198687. 1 saml. Nr 137

Prop. 1986/87: 137

52 NORMKVANTITET

Enligt statsmakternas beslut skall normkvantitet fastställas i syfte att hindra att prisstödet leder till alltför stor ökning av fisket efter vissa fiskslag och därmed till icke önskvärda överskott av konsumtionsfisk som inte skulle kunna tas tillvara som nänniskoföda. Normkvantitet anger för vilken kvantitet pristillägg utgår. Den medför således i och för s1g inte någon begränsning i fisket.

För budgetåret 1986/87 fastställdes, liksom för tidigare

budgetår, normkvantitet endast för sill/strömming. Den uppgår

under budgetåret 1986/87 till 73 000 ton. Enligt direktiven till

årets överläggningar bör normkvantiteten minskas.

Såvitt nämnden kan bedöma torde den internationella efterfrågan på sill inte komma att förbättras under det kommande budgetåret.

Inom landet konsumeras årligen endast ca 40 000 ton svenskfångad

sill.

Jordbruksnämnden och delegationerna har enats om att föreslå att

norrkvantiteten för sill/strömming för budgetaret 1987/88 sänks

till 60 000 ton. Denna kraftiga minskning av normkvantiteten hänger samman med dels det föreslagna särskilda stödet till öststatsexport av sill (se avsnitt 5.8) dels det särskilda stöiet till foderfisk (se avsnitt 5.9).

Om exporten till öststaterna Inte kommer till stånd eller om

kostnaderna för denna understiger beloppet 10 milj kr bör

jordbruksnämnden få bemyndigande att höja normkvantiteten till högst 70 000 ton. Härvid bör gälla att för varje miljon kronor i minskad kostnad för öststatsexport, jämfört med föreslagna 10 milj kr, bör normkvantiteten kunna ökas med 1 000 ton. Sådan eventuell ökning av normkvantiteten bör dock ej få ske retroaktivt för period för vilken pristillägg redan fastställts.

5.3 NORMPRISER

Förslag till förändring av normpriserna har vid tidigare

överläggningar grundats på dels kostnadsökningen inom fisket,

dels inkomstökningen för jämförbara grupper. Vid sammanvägning

har inkomwstdelen och kostnadsdelen för fiskeföretagen satts till

vardera 50 Z. Även produktivitetsutvecklingen inom fisket har

beaktats. Vidare har införandet av den kollektiva trygghetsförsäkringen inom yrkesfisket samt .premiehöjningar för. denna t o m budgetaret 1985/86 avräknats från normpriserna på så

sätt att kostnaderna för pristilläggen beräknats bli lika mycket lägre som kostnaden för försäkringen.

Som anges i avsnitt 5.1 har priserna för produktionsmedel inom

fisket, enligt den index som beräknas av jordbruksnämnden,

minskat med 12,4 2 under perioden december 1985 - december 1986.

Prop. 1986/87: 137

En sammanvägning av kostnadsutveckling, inkomstutveckling för jämförbara grupper samt beaktande av produktivitetsutveckling och kostnadsökning för trygghetsförsäkringen skulle därför 1 och för sig motivera en sänkning av normpriserna för budgetåret

1987/88.

Med hänsyn till att nedgången i kostnadsindex får bedömas som tillfälllg, efterson det främst är sänkta drivmedelspriser son

orsakat nedgången medan flertalet övriga poster stigit, har Jjordbruksnämnden och parterna dock enats om att för budgetåret

1987/88 föreslå oförändrade noruwpriser för sill/strömming och

för övriggrupperna jämfört med innevarande budgetär. För torsk föreslås att det nuvarande systemet med normpriser ersätts av ett system med prisgränser (se avsnitt 5.4).

Förslag till normpriser i kr/kg för budgetåret 1987/88 samt

jämförelser med innevarande och föregaende budgetår framgar av

följande tablå.

HH Gräsej, vitling, sandskädda och pigghaj.

Kolja, rödspätta, havskatt och lyrtorsk.

Kummel, rödtunga och bergtunga. SWN Lubb, skrubba och horngädda.

Nämnden och delegationerna har vidare enats om att när kompensation till fisket skall fastställas för budgetåret 1988/89 skall beaktas kostnadsutvecklingen inom fisket under

perioden december 1985 - december 1987 samt inkomstutvecklingen

för jämförbara grupper enligt löneavtal för såväl år 1986 som år

1987. Även frågan om produktivitetsavdrag får då tas upp till behandling. Vidare skall vid detta tillfälle de ökade

kostnaderna för den kollektiva trygghetsförsäkringen inom yrkesfisket, som inträffat efter budgetåret 1985/86, avräknas från normpriserna. (Kostnaderna för trygghetsförsäkringen

uppgick under budgetåret 1985/86 till 5,4 milj kr.)

Överenskommelsen innebär således att den kostnads- och

inkomstutveckling m m som normalt skulle beaktas vid detta överläggningst1lllfälle förskjuts ett ar och istället medräknas

först vid överläggningarna inför budgetåret 1988/89.

Prop. 1986/87: 0 =

5.4¶PRISGRÄNSER FÖR TORSK

Med hänsyn till den osäkra marknadssituationen beträffande

torsk, föreslås att ett prisgränssystem införs. Normpriset

föreslås bli ersatt med ett s k mittpris, som i princip skall sättas så att fisket når avsedd lönsamhet. Dessutom fastställs en nedre och en övre prisgräns.

Systemet innebär att möjligheten för fiskaren att erhålla ett

högt pris ökar samtidigt som pristillägg inte kommer att utgå förrän priserna har fallit under nedre prisgränsen. Pristillägg och prisdämpande åtgärder kommer således endast att vidtas när jämförelsepriset (dvs det genomsnittliga på visst sätt

definierade avräkningspriset till fiskaren) faller utanför den

nedre resp övre prisgränsen.

vid jämförelsepriser över den övre prisgränsen skall sådana prisdämpande åtgärder vidtas som beskrivs i utredningen om normprissystemets tekniska utformning (Ds Jo 1979:14), dvs exportavgift, exportlicensiering och exportförbud. Enligt jordbruksnämndens uppfattning. bör även prisutjämningsbidrag till beredningsindustrin kunna utga när tldigare nämnda atgärder inte anses lämpliga. Nämnden anser att prisutjämningsbidrag bör användas endast i särskilda situationer och ytterst restriktivt. Prisutjämningsbidrag bör kunna få utgå även i lägen när jämjörelsepriset ligger lägre än den övre prisgränsen om detta beéims erforderligt. Vid jämförelsepriser under den nedre prisgränsen bör pristillägg utgå på samma sätt som när jämförelsepriserna för normprissatta fiskslag ligger lägre än norzariserna.

Under de senaste budgetåren har normpriset för torsk under perioden juli - december legat på en högre nivå än under perioden januarl - juni för att säsongsmwässigt stimulera

torskfisket. Med samma motivering. föreslås att nittpris och prisgränser på torsk under budgetåret 1987/88 ligger på en högre nivå under första hälften av budgetåret än under den andra.

Förslag till mittpriser och prisgränser för torsk i kr/kg under

budgetåret 1987/88 framgår av följande tablå.

Prop. 1986/87: 137

Jämfört med under innevarande budgetår gällande normpriser för

torsk, som uppgar till 5,22 kr/kg under perioden juli - december

resp 4,99 kr/kg under perioden januari - juni innebär de

föreslagna mittpriserna dels att priserna höjts, dels att skillnaden mellan höst- och vårsäsong ökats. Höjningarna

motiveras av den minskade tillgången på torsk som inneburit väsentligt sämre fångster i förhållande till insatta fångstansträngningar. Liksom vad gäller normprissatta fiskslag har kostnadsutvecklingen m m under 1986 ej beaktats.

Parterna har enats om att när kompensation skall fastställas för

budgetåret 1988/89 skall konstnads- och inkomstutveckling m m

beaktas på samma sätt och för samma period som för normprissatta filskslag.

5.5¶PRISTILLAGG

Pristillägg kan för normprissatta fiskslag utgå om

jämförelsepriset understiger normpriset. Hur stor andel av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris som skall utgå i pristillägg skall enligt statsmakternas beslut tas upp vid.

- . o o överiäggningarna. Under innevarandie budgetar utgar pristillägg

för sill/strömming med 65 Z, för torsk med 75 72 och för övriga

noraprissatta fiskslag med 80 2 av nämnda skillnad.

För budgetåret 1987/88 föreslås att pristillägg får utgå för

sill/strömming med 75 2 och. för de fyra övriggrupperna med 80 2 av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris. För torsk bör

på samma sätt pristillägg få utgå med 75 2 av skillnaden mellan

nedr2 prisgräns och jämförelsepris i de fall jämförelsepriset understiger den nedre prisgränsen.

För innevarande budgetår är kostnaden för pristillägg för sill/strömming begränsad till högst 55 milj kr. Nagon motsvarande begränsning föreslås ej för budgetaret 1987/88.

5.6¶FASTA PRISTILLÄGG

Fasta pristillägg utgar £ na för makrill, räka, storbackelånga

och de viktigaste slagen av sötvattensfisk.

För makrill föreslås att pristilläggen för budgetåret 1987/88 höjs samt utgår med olika belopp för garnmakrill resp för övrig: makrill. Även för sötvattensfisk föreslås höjda pristillägg

medan för räka och långa pristilläggen. bör vara oförändrade.

Förslag till fasta pristillägg 1 kr/kg för budgétåret 1987/88. samt jämförelser med innevarande och föregaende budgetår framgår : : . av följande tablå.

Prop. 1986/87: 137

Storbdackelånga:

1 Makrill fångad med garn, krok eller småvad inomskärs. 2 Makrill fångad med trål eller snörpvad utomskärs. 3 Gädda, gös, sik samt rensad och fladd lake. 4 Abborre, annan lake och siklöja.

5.7¶ÖVERSKOTTSPRIS

En lägsta prisnivå skall upprätthållas för den fisk som säljs på markaaden. Lägstapriser fastställs av regleringsföreningen

Svensk Fisk för normprissatta fiskslag samt för makrill och

kokräka. För den fisk som inte kan säljas till lägstapris fastställer Svensk Fisk överskottspriser.

Nivån för överskottspriserna avgörs enligt statsmakternas beslut ytterst av de medel som ställs till Svensk Fisks disposition för detta ändamål, dvs i första hand de marknadsintäkter som flyter in från försäljning av till föreningen överlämnade kvantiteter. Under innevarande och samtliga föregående budgetår har dessutom särskilda medel anslagits för att kunna hålla nivån högre än

eljest.

Jordbruksnämnden och delegatifonerna har enats om att för

budgetåret 1987/88 oförändrat högst 7,0 milj kr bör anslås för att överskottspriserna skall kunna ligga vid en rimlig nivå.

Jordbruksnämnden bör dock liksom hittills bemyndlgas medge att,

1 händelse av att det föreslagna beloppet skulle visa sig vara

otillräckligt, Svensk Fisk efter prövning av nämnden får ta i anspråk ytterligare medel för överskottshanteringen.

Vad gäller överskottsprisernas nivå bör även för budgetåret

1987/88 finnas ett samband med lägstaprisernas nivå. Överskottpriset för sill/strömming bör få utgöra högst 60 2 av lägstapriset. Dock bör överskottspriset för storlekarna 2 och 3

IN NN

Prop. 1986/87: 137

inte understiga 1 kr/kg. För torsk och övriggrupperna föreslås på motsvarande sätt procentsatserna till 70 2 resp 80 Zz. Nämnden bör dock få medge dispens från dessa regler. Sådana eventuella dispenser bör dock ges restriktivt.

Beträffande överskottshanteringen av övrig makrill föreslås att de speciella regler som Svensk Fisk äger rätt att tillämpa bibehålls även under budgetåret 1987/88.

5.8¶EXPORT AV SILL TILL ÖSTSTATERNA

Enligt förhandlingsuppdraget bör förslag lämnas till åtgärder som kan underlätta avsättningen av sill.

Sillfisket har de senaste åren minskat. Enligt Svensk Fisks statistik har nedgången fortsatt under första hälften av innevarande budgetår samtidigt som de av Svensk Fisk inlösta: överskotten ökat. Avsättningen pa den svenska marknaden är tämligen konstant och uppgår till storleksordningen 40 000 ton arligen. Samtidigt har det ökade utbudet på den europeiska marknaden inneburit att priserna pressats. Sverige har även outnyttjade kvoter av sill/strömming 1 främst Östersjön men även

1¶Västerhavet.

Frår Sveriges fiskares riksförbund har redan tidigare framförts

att en satsning på export till öststaterna är en väg att underlätta avsättningen av sill. Denna möjlighet. har även berörts 1 fiskeristyrelsens "Verkspromemoria angående det

svenska sillfisket, rapport 1986-06-06".

För export till öststaterna förutsätts normalt att hanteringen av rävaran kan ske på ett enklare sätt än för reguljär handel på Europa. För att några affärer skall komma till stånd måste

priserna vara attraktiva för köparna varför omkostnaderna måste hållas nere. Leveranser förutsätts kunna ske 1 bulk direkt till östeuropelska moderfartyg antingen ute till havs eller

eventuellt i svenska hamnar. Svenska sorterings- och hanteringsbestämmelser bör därför i huvudsak inte krävas.

I syfte att möjliggöra sådan öststatsexport föreslår

jordbruksnämnden och delegationerna att under budgetåret 1987/88

högst 10 milj kr får användas för att särskilt stödja fiske efter sill för export till öststaterna. Härav bör högst 3 milj kr avse sill fångad i Västerhavet. Stödet bör utgå 1 form av ett fast pristillägg per kg. Vidare förutsätts att prisregleringsavgift ej skall utga för de kvantiteter som blir aktuella samt att Svensk Fisks lägstapriser inte behöver iakttas.

Närmare regler för de olika former av öststatsexport som kan bli aktuella och de pristillägg som därvid skall kunna utgå bör prövas av jordbruksnämnden efter förslag av Svensk Fisk.

Pristillägget bör fastställas till lägst 40 och högst 65 öre/kg.

Prop. 1986/87: 137

Stödet bör ses som ett försök och bör därför utvärderas av Svensk Fisk. Härvid bör en preliminär utvärdering kunna presenteras för jordbruksnämnden senast 1 december 1987 och en

mer definitiv utvärdering hösten 1988. Viktigt är härvid att

undersöka vilka effekter stödet har haft på den rTeguljära exporten till Västeuropa av oberedd och beredd sill.

Son framgår av avsnitt 5.2 bör normkvantiteten kunna ökas om

kostnaderna för öststatsexporten ej uppgår till det föreslagna beloppet om högst 10 milj kr.

5.9¶STÖD TILL FODERFISK

Ytterligare en möjlighet att underlätta avsättningen av sill är att låta en större del av fångsterna gå till foder. Detta kan ske antingen genom en ökad fransortering eller genonm ett riktat foderfiske.

För att detta skall bli ekonomiskt möjligt föreslås att högst 5 milj kr under budgetåret 1987 /88 får användas till stöd åt foderiisk (foderfisk utgörs 1 huvudsak av sill men inblanding av andra fiskslag torde ej kunna undvikas).

Stöct bör utgå som ett fast pristillägg om lägst 25 och högst 50 öre/kg för stödberättigade kvantiteter. Närmare regler bör bestämmas av jordbruksnämnden efter förslag av Svensk Fisk. Avsättningen bör endast ske till svenska fodertillverkare.

5.10¶REGIONALT STÖD

De av riksdagen är 1978 beslutade allmänna riktlinjerna för

fiskeripolitiken innefattar bl a ett reglilonalpolitiskt mål. Vad

gäller detta mål påpekas i prop 1977/78:112 att vid avvägningar

av fiskets omfattning och inriktning hänsyn också mäste tas till

kravet på sysselsättning inom fisket 1 de kust- och

skärgärdsområden där fisket har stor regional betydelse. Genom

ett lämpligt utformat stöd bör den i fisket sysselsatta bofasta befolkningen kunna få rimliga möjligheter till arbete i sin

hemort.

I tabell 5.2 har några data sammanställts för de olika kuststräckorna. Dessa visar en svagare utveckling för fisket på syd- och ostkusten jämfört med västkusten. Såväl lönsamhetsundersökningen som deklarationsundersökningen, vilka redovisas i avsnitt 4, pekar också på lägre inkomster för syd-

och ostkustens fiskare än för fiskare på västkusten.

Prop. 1986/87: 137

Tabell 5.2 Utvecklingen av det licensierade fisket på olika

kuststräckor 1983/84 - 1985/86 enligt Svensk Fisks statistik

1 Antal med licens som någon gång under resp budgetår levererat

till svensk förstahandsmottagare.

Landade 1 Sverige, exkl överskott och skrapfisk.

we Totala avräkningsvärden samt pristillägg för samtliga

fiskslag landade 1 Sverige.

Mot denna bakgrund föreslås att ett regionalt stöd utgår på, syd- och ostkusten under budgetåret 1987/88. Stödet bör utga som

fast pristillägg (regionalt pristillägg) enligt följande

= till fiskare bosatta på sydkusten med 10 öre/kg för sill

levererad och försåld till förstahandsmottagare på syd= och ostkusten,

3 Riksdagen 1986!87. I saml. Nr 137

Prop. 1986/87: 137

till fiskare bosatta på södra ostkusten (Stockholms län och söderut) med 20 öre/kg för strömming levererad och försåld till förstahandswottagare på ostkusten samt med 10 öre/kg för strömming levererad och försåld till förstahandsmotragare på sydkusten,

till fiskare bosatta på norra ostkusten (Uppsala län och

norrut) med 50 öre/kg för strömming och torsk levererad och försäld till förstahandsmottagare på norra ostkusten samt med 20 öre/kg för strömming levererad och försåld till förstahandsmottagare på södra ostkusten resp med 10 öre/kg

för strömming levererad och försäld till förstahandsmottagare på sydkusten.

För regionalt pristillägg bör gälla att stöd endast utgår inom

Tamen för gällande normkvantitet och för avsättning till human

konsumtion.

Under innevarande budgetår utgår ett särskilt stöd i form av regionalt fraktsröd till fiskare bosatta på norra ostkusten. Som en följd av förslaget om regionalt pristillägg bör detta fraktstöd upphöra.

5.11¶FRAKTSTÖD

Under innevarande budgetår utgår ett fraktstöd till fiskare

bosatra på norra ostkusten för foderflisk son ilandförs på norra

ostkusten och som levereras till fiskmjölsfabrik på västkusten.

Stödt2loppet uppgår till högst 0,1 milj kr och motsvarar högst

20 öre/kg.

Denna stödform föreslås få fortsätta med oförändrade regler och

belopp även under budgetåret 1987/88.

Vidare utgår under innevarande budgetår ett fraktstöd för

ogräsfisk från insjöarna samt för foderfisk vid trålning och romfiske i insjöarna som levereras till fiskmjölsfabrik på västkusten. Stödet skall ses som en sanitär resp fiskevardande

åtgärd och bl a främja att ogräsfisk inte kastas tillbaka i

insjöarna utan tas om hand. Stödbeloppet uppgår till högst 0,05

milj kr och motsvarar högst 20 öre/kg.

För budgetåret 1987/88 föreslås att stödbeloppet maximeras till

O,1 milj kr varav högst 0,05 milj kr under vardera perioderna

juli - december 1987 resp januari - juni 1988. I övrigt bör

stödet utgå enligt oförändrade regler.

5.12¶TRYGGHETSFÖRSÄKRING

Fiskets kollektiva trygghetsförsäkring finansieras med medel ur

prisregleringskassan. När försäkringen infördes budgetaret 1983/84 avräknades kostnaden från normpriserna. Även preniehöjningen budgetåret 1985/86 avräknades från normpriserna.

Prop. 1986/87:

Normpriserna sänktes på så sätt att kostnaderna för pristilläggen beräknades bli lika mycket lägre som kostnaden för försäkringen

Premien för den kollektiva trygghetsförsäkringen fastställdes ursprungligen för ett budgetår i taget, men fastställs fr om år 1987 för ett kalenderår i taget.

Premien uppgår för år 1987 till 7,23 milj kr. Kostnaden för budgetåret 1987/88 beräknas till ca 7,5 milj kr då viss höjning av premien antages ske för år 1988. Kostnaden kan dock komma att bli högre.

Som framgår av avsnitt 5.4 har nämnden och delegationerna enats om att de premiehöjningar som inträffat efter budgetåret 1985/86 skall avräknas från normpriserna när överenskommelse skall träffas om förslag till prisregleringen på fisk under budgetåret 1988/89.

6 REGLERINGSEKONOMIN 1986/87 OCH 1987/88

6.1¶INTÄKTER OCH KOSTNADER 1986/87

Behå lningen i Svensk Fisks konjunkturut jämningsfond uppgick per

den 1 juli 1986 till 75,8 milj kr, en ökning med 16,2 milj kr

jämfört med den 1 juli 1985. Motsvarande belopp för Jordsruksnämndens prisregleringskassa var 69,0 milj kr, en öknirz2 med O,1l milj kr.

Regleringsekonomins totala intäkter under innevarande budgetår beräknas nu till ca 90 milj kr. Prisregleringsavgift, som tas ut på saväl svenskfångad som importerad fisk med 6 2 av förstahands” resp importvärdet eller motsvarande belopp 1 öre per kg, beräknas tillföra kassan ca 72 milj kr, varav ca 35 Zz från svenska fiskares fångster. Ränteintäkterna på de medel som är innestående i konjunkturut jämningsfonden resp prisregleringskassan beräknas uppgå till sammanlagt ca 15 milj kr. Exportavgift på viss sötvattensfisk och ål samt torsk väntas tillföra prisregleringskassan ca 3 milj kr.

Sammanlagt finns således ca 235 milj kr till pristregleringens förfogande under innevarande budgetar.

De sammanlagda kostnaderna för prisregleringen under innevarande

budgetår beräknades ursprungligen av nämnden till ca 97 milj kr,

varav ca 62 milj kr för rörliga pristillägg. Kostnaden kan nu beräknas till ca 75 milj kr varav ca 40 milj kr för rörliga pristillägg. Anledningen till att kostnaderna nu väntas bli lägre är främst att sillfångsterna minskar.

Prop. 1986/87: 137

Enligt dessa beräkningar kommer tillgångarna i jordbruksnämndens prisregleringskassa och Svensk Fisks konjunkturutjämningsfond

sammanlagt att uppgå till knappt 160 milj kr vid utgången av

innevarande budgetar. Behållningen i prisregleringskassan beräknas till ca 75 milj kr och i konjunkturutjämningsfonden

till knappt 85 milj kr.

I följande tablå jämförs de kostnader för prisregleringen på

fisk som bedömts bli följden av träffade överenskommelser, och

som redovisats i regleringsskrivelserna för resp år, och de i

efterhand konstaterade utfallen. En utförlig sammanställning av

regleringsekonomwins intäkter och kostnader redovisas i bilaga 2

(tabell 6).

Rörliga pristillägg Totala kostnader

Beräknat vid Utfall, Beräknat vid Utfall,

Tesp överlägg- milj kr resp överlägg- milj kr

1 Prognos

6.2 INTÄKTER OCH KOSTNADER 1987/88

6.2.1 INTÄKTER OCH DISPONIBELT BELOPP

Tillgångarna i jordbruksnämndens prisregleringskassa och Svensk Fisks konjunkturut jämningsfond kan enligt avsnitt 6.1 beräknas komma att uppgå till knappt 160 milj kr per den 1 juli 1987. Intäkterna under budgetåret 1987/88 inkl ränteintäkter kan uppskattas till ca 90 milj kr. Sammanlagt står .således i princip i storleksordningen 250 milj kr till prisregleringens förfogande under budgetåret 1987/88.

6.2.2 KOSTNADER FÖR DEN LÖPANDE REGLERINGEN

Direkt avgörande för kostnaderna för stöd inom ramen för normprisregleringen är prisutvecklingen för fisk och

Prop. 1986/87: 137

fiskprodukter. Det innebär att jordbruksnämnden inför det

kommande budgetåret har att göra prognoser för

marknadsutvecklingen. Sådana prognoser är dock mycket svåra att

göra med hänsyn till framför allt den stora inverkan de internationella priserna har främst på sill och torsk. Nämnden

har vidare att göra en bedömning av storleken av pristilläggsberättigade kvantiteter för olika fiskslag.

Mot bakgrund av gjorda marknadsbedömningar, föreslagna normpriser, nedre prisgränser för torsk samt normkvantiteten för

sill/strömming har kostnaderna för pristilläggen för

normprissatta fiskslag samt torsk uppskattats till ca 46 milj kr. Kostnaderna för fasta pristillägg på makrill, räka, storbackelånga och sötvattensfisk har beräknats till ca 6,5 milj kr. Stödet till export av sill tilll öststaterna samt stödet till foderfisk är högst 10 milj kr resp högst 5 milj kr. För täckande av Svensk Fisks kostnader för överskottshanteringen har beräknats högst 7 milj kr. För regionala pristillägg på syd- och ostkusten har beräknats ca 5 milj kr. Det speciella fraktstödet till foderfisk pa norra ostkusten samt för fraktstödet till

ogräs- och foderfisk från insjöar beräknas kosta vardera högst

0,1 milj kr. Kostnaderna för den kollektiva trygg>etsförsäkringen för yrkesfiskare uppskattas till ca 7,5 milj kr. Kostnaderna för trygghetsförsäkringen kan dock komma att bll högre då premien för ar 1988 ännu ej fastställts.

Den sammanlagda kostnaden för prisregleringen 1 form av priscillägg, fraktstöd, överskottshantering och trygghetsförsäkring beräknas komma att uppga till drygt 87 milj kr.

6.2.3¶KOSTNADER FÖR UTSÄTTNING AV FISK

Som framgår av avsnitt 1 bör jordbruksnämnden avge förslag till dispositon av medel ur prisregleringskassan för fisk för att bestrida kostnader för utsättning av fisk. Därvid skall även beräknas en särskild medelsram för fortsatt försöksverksamhet

med s k fördröjd utsättning av 1ax. De båda beloppen bör bestämmas efter samråd med fiskeristyrelsen.

Jordbruksnämnden föreslår i samförstånd med delegationerna att

3,645 milj kr utgår ur prisregleringskassan för att bestrida

kostnader för utsättning av fisk under budgetåret 1987/88.

Enligt förslag från fiskets förhandlingsdelegation bör beloppet

användas enligt följande (milj kr).

4 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 137

Prop. 1986/87:

Fiskeristyrelsen godkänner beloppet och fördelningen. Nämnden och konsumentdelegationen har heller inget att erinra häremot.

Fiskets förhandlingsdelegation har dessutom framfört att kompensation bör utga till licensierade yrkesfiskare för det

inkomstbortfall som blir följden av att, enligt gällande regler, rombärande hummer ej får ilandföras utan måste återutsättas.

Vad gäller s k fördröjd utsättning av lax anser fiskeristyrelsen att försöksverksamheten bör få fortsätta. Kostnaden härför beräknas nu av fiskeristyrelsen uppgå till 1,3 milj kr med hänsyn till ökade priser på utsättningsmaterlalet. Fiskets

förhandlingsdelegatton kan endast godta ett mycket begränsat belopp (0,2 milj kr) avsett för avveckling av försöken eftersom

man anser att verksamheten leder till att havsfisket efter lax

mäste avvecklas. Konsumentdelegationen, som inte har någon sakkunskap på området , anser sig inte ha anledning att driva

frågan mot fiskets uttryckliga önskemål . Nämnden som inte heller anser sig ha någon kunskap på området utgar därför från att

denna speciella fråga avgörs av regeringen.

6.2.4¶JORDBRUKSNÄMNDENS UPPBÖRDSKOSTNADER

Jord: ruksnämndens kostnader för uppbörd och kontroll av pris"”egilerings7 och exportavgifter beräknas uppgå till ca 1,0 mil: kr.

6.2.5 SVENSK FISKS KOSTNADER

Kostnaderna för Svensk Fisks administration och upplysningsverksamhet har av föreningen beräknats till ca 9,1 milj kr. Häri ingår kostnader för informations”> och upplysningsverksamhet som preliminärt angetts till ca 3,2 milj kr. För undvikande av dubbelarbete förutsätter Jordbruksnämnden och delegationerna att föreningens marknadsföringsåtgärder föregås av diskussioner med Svefisk.

6.2.6¶SWEFISK

Genom beslut den 16 oktober 1986 föreskrev regeringen att 17 § 2 st I förordningen (1986:428) om prisreglering pa fiskets omrade skulle träda 1 kraft den 1 december 1986.

I den nämnda bestämmelsen föreskrivs att

"Prisstöd får lämnas endast till fiskare som levererar till

förstahandsmottagare som deltar i en sådan organiserad samordning på fiskförsäljningens område som har godkänts av statens jordbruksnämnd”.

Prop. 1986/87: 137

I anledning härav har Sveriges Fiskares Riksförbund, de fiskareägda förstahandmottagarna och Sveriges Fiskgrossisters Riksförbund bildat Swefisk ekonomisk förening. Efter anhållan från Swefisk har statens jordbruksnämnd beslutat att föreningen

tills vidare godkänns som sådan organiserad samordning på

fiskförsäljningens område som anges i 17 § 2 st i förordningen

(1986:428) om prisreglering på fiskets område.

Föreningen har enligt 2 § i dess stadgar "till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom

att vara en samordnande organisation av förstahandsmottagare på

fiskförsäljningens omrade, med uppgift att bl a åstadkomma

en ökad avsättning av svenskfångad fisk på den svenska

färskvarumarknaden och på export

att vara huvudman för ett kommersiellt branschinstitut för

fisket. Branschinstitutet skall bl a genomföra marknadskampanjer, företagsutvecklingsprogram, utvegkla distributionssystem för färsk fisk, organisera en ladpol

mu m.

att ta initiativ till och utgöra ett forum för förhandlingar

mellan förstahandsmottagare och beredningsindustrin 1 syfte

stt tillförsäkra svensk beredningsindustri ravara

att verka för forskning och utveckling inom fiskebranschen

att ! övrigt tillvarata medlemmarnas intressen.”

Swefi-k har planer på att genomföra en marknadskampanj vars

syfte är att förändra konsumenternas attityd till att äta fisk

och höja statusen på fisk. Meningen är att kampanjen skall genomföras i två steg. Första steget är en testomgång inom två

geografiskt skilda områden. Därefter skall utformas en massiv riksomfattande insats under tre år.

Jordbruksnämnden och delegationerna föreslår att Swefisk

tilldelas 1,5 milj kr för att genomföra s k testundersökningar. Därutöver bör föreningen som ett startbelopp för andra marknadsföringsåtgärder erhålla ytterligare 1,5 milj kr. För undvikande av dubbelarbete förutsätter jordbruksnämnden och

delegationerna att föreningens marknadsföringsåtgärder föregås av dlskussioner med Svensk Fisk.

6.2.7¶EXPORTRÅDET

Exportrådet har i skrivelse den 11 augusti 1986 till statens

jordbruksnämnd begärt att för budgetåret 1987/88 få 0,5 milj kr

anvisade av flskerinäringens regleringsmedel för att säkerställa viss finansiering av ollka exportfrämjande åtgärder för fisk.

Exportrådet föreslås erhålla 0,2 milj kr att användas till att

främja export av sill och sillprodukter.

Prop. 1986/87: 137

6.2.8¶KONSUMENTFRÄMJANDE ÅTGÄRDER

Under senare år har under långa perioder priserna på torsk legat över normpriserna. Anledningen till de höga priserna har i första hand varit höga internationella priser till följd av minskade torskfångster. vid överläggningarna våren 1986 inför innevarande budgetår aktualiserades åtgärder för att dämpa de inhemska priserna. Jämförelsepriserna hade då under hela hösten 1985 successivt stigit från 4,96 kr/kg 1 juli 1985 till 6,11 kr/kg 1 januari 1986. Normpriset var under perioden juli december 1985 4,83 kr/kg och under perioden januari - juni 1986 4,62 kr/kg. Jämförelsepriset låg således 1 januari år 1986 ca 1,50 kr/kg över normpriset.

Då prisnivån under februari 1986 inte visade tecken på att falla utan snarare stiga införde nämnden fr o m den 3 mars 1986 exportavgift pa torsk med 50 öre/kg.

Från fiskets förhandlingsdelegation har i sammanhanget också framförts att sillpriserna legat ca 1 kr/kg under normpriset, vilket kommit konsumenterna tillgodo.

Under :'verläggningarna har jordbruksnämnden och delegationerna ej kuraa enas om nagra konkreta atgärder för att kompensera konsu :enterna för den höga prisnivan. Enighet har dock nåtts om att e:t belopp om högst 15 milj kr av prisregleringsmedel bör rese ”eras för konsumentfrämjande atgärder. Förslag till hur dett. belopp skall komma konsumenterna tillgodo föreslås få utarb-:as av en särsklld arbetsgrupp som utses av jordbruksnämnden. Beslut om användningen av medlen bör få fattas av jordbruksnämnden.

6.2.9 REGLERINGENS TOTALKOSTNADER

De sammanlagda kostnaderna för regleringen under budgetåret 1987/88 inkl administrations- och uppbördskostnader samt medel till utsättning av fisk och konsumentfrämjande åtgärder beräknas komma att uppga till ca 120 milj kr.

En sammanfattning av fördelningen på olika ändamål och jämförelse med faktiska kostnader för budgetåret 1985/86 och nu gjorda beräkningar för budgetåret 1986/87 redovisas 1 följande tablå (milj kr).

1985/86 1986/87 1987/88 Utfall Beräknat Beräknat

Resterande pristillägg

1 Det högre beloppet gäller under förutsättning att medel

anslas till fördröjd utsättning av lax (se avsnitt 6.2.3).

6.3 REGLERINGENS FINANSIERING UNDER 1987/88

Regleringsföreningen Svensk Fisk föreslås för budgetåret 1987/88 tillföras 48 milj kr ur jordbruksnämndens prisregleringskassa för fisk. Vidare bör kostnaderna för trygghetsförsäkringen, utsättning av fisk, eventuella försök med s k fördröjd utsättning av lax samt jordbruksnämndens uppbördskostnader liksom hittills få täckas med medel ut denna kassa. Även de föreslagna bidragen till Swefisk ek för och Exportrådet föreslås få utgå ur prisregleringskassan. Vidare bör kostnaderna för de konsument främjande åtgärder som kan bli aktuella få bekostas av prisregleringskassan.

Prop. 1986/87: 137

Kostnaderna för rörliga och fasta pristillägg, stöd till öststatsexport och foderfisk, överskottshantering, regionala

pristillägg och fraktstöd samt kostnader för Svensk Fisks

administration m a bör få täckas av dels de medel som föreslås tillföras Svensk Fisk (48 milj kr) dels tillgängliga ränteintäkter hos Svensk Fisk och dess konjunkturutjämningsfond samt i sista hand av medel ur konjunkturutjämningsfonden.

Ovannämnda förslag till finansiering innebär att ur

jordbruksnämndens prisregleringskassa förslås få utgå ca 80 milj kr, vilket beräknas något understiga Intäkterna i kassan. Behållningen i kassan skulle därmed komma att uppga till knappt

80 milj kr per den 1 juli 1988.

Or Svensk Fisks konjunkturut jämningsfond skulle komma att tas i

anspråk ca 35 nilj kr utöver räntan på medlen i fonden.

Behallningen i fonden per den 1 juli 1988 skulle därmed komma

o z

att uppga till ca 50 milj kr.

Disponibla tillgångar per den 1 juli 1988 skulle totalt komma

att uppgå till knappt 130 milj kr.

7. ÖVRIGA FRÅGOR

Enlig regeringens inledningsvis nämnda beslut av den 4 december

1986 Sör jordbruksnämnden efter överläggningar med de bägge deleg :"ionerna föreslå

= åtgärder som stimulerar till jämnare fiske av torsk

a

under aret,

åtgärder som stimulerar jämnare och säkrare leveranser

av råvara till svensk beredningsindustri,

- från konsumentsynpunkt påkallade atgärder för de fall

jämförelsepriset överstiger normpriset.

7.1¶JÄMNARE FISKE AV TORSK

Inom ramen för pristegleringen kan särskilda prisstimulanser för torsk bidra till att fångsterna ökar. Ett sådant system har

tillämpats sedan budgetåret 1984/85 då högre normpriser gällt under höstsäsongen när torskfisket generellt sett är mer

krävande. även för kommande budgetår föreslås att normpriserna sätts högre på hösten än på våren. Spännvidden mellan höst- resp

vårpriserna föreslås äkas.

Prop. 1986/87: 137

Ytterligare bidragande till stimulans av torskfisket har varit att prisuppräkningarna för torsk som regel har varit högre än för sill/strömming. För budgetåret 1987/88 föreslås att

normpriset för torsk skrivs upp med hänsyn till konstaterad fångstuinsknoing per fångstinsats vilket bör bidraga till att

fångsterna kan hållas uppe på en hög nivå.

7.2¶JÄMNA LEVERANSER UNDER ARBETSVECKAN AV RÅVARA TILL INDUSTRIN

I regleringsskrivelsen 1986- 02-06 redogjordes för de olika

synsätt som gäller beträffande måndagslandningar av sill. Vid

överläggningar våren 1986 mellan fisket och industrin 1 denna

fråga, som kom till stånd på initiativ av jordbruksnämnden, kunde konstateras att motsättningarna är mycket stora.

Någon lösning på problemet har inte åstadkommits vid de nu

avslutade överläggningarna. Helgfiske förekommer dock på syd-

och ostkusten. Jordbruksnämnden har också vissa möjligheter att tillse att industrin får råvara på måndagarna genom att tillåta import iv sillråvara.

7.3¶FRÅN KONSUMENTSYNPUNKT PÅKALLADE ÅTGÄRDER

Som 2 -amgår av avsnitt 6.2.8 ovan föreslås att 15 milj kr av prisr- sleringsmedel reserveras för konsumentfrämjande atgärder. Dessutom föreslås att ett prisgränssystem införs för torsk (5.4).

7.4¶UTVÄRDERING OCH ÖVERSYN AV FISKPRISREGLERINGEN

Grunderna för det nuvarande normprissystemet och flskprisregleringen togs för snart 10 år sedan. Jordbruksnämnden och delegationerna är nu ense om att hos regeringen hemställa om

att fiskprisregleringen görs till föremål för en förutsättningslös utvärdering och översyn. En målsättning bör

därvid vara att söka åstadkomma förenklingar i rådande tTegleringssystem.

Prop. 1986/87: 137

Hemställan

hänsyn till det ovan anförda hemställer jordbruksnämnden

att prisregleringen för fisk samt finansieringen av denna under budgetåret 1987/88 utformas på sätt som ovan föreslagits,

att normkvantiteten för sill/strömming fastställs till

60 000 ton samt att nämnden bemyndigas höja denna till

högst 70 000 ton på sätt som ovan föreslagits,

att normpriser samt wittpriser och prisgränser för torsk fastställs på sätt som ovan föreslagits,

att rörliga och fasta pristillägg samt regionala pristillägg utgar pa sätt som ovan föreslagits,

att nämnden beviljas utbetala 48 milj kr till Svensk

Fisk att disponeras av föreningen för kostnader för prisregleringen,

att nämnden bemyndigas medge Svensk Fisk att, utöver medel som utbetalas av nämnden, disponera de ränteintäkter som uppkommer hos föreningen och i kon junkturut jämningsfonden samt, om erforderligt,

medel ut konjunkturutjämningsfonden för kostnader för prisregleringen och för Svensk Fisks administration

inkl marknadsfrämjande åtgärder och upplysningsverksamhet,

att stöd till export av sill till öststaterna får utgå med sammanlagt högst 10 milj kr enligt bestämmelser

som får beslutas av nämnden,

att stöd till foderfisk får utgå med sammanlagt högst

5 milj kr enligt bestämmelser som far beslutas av nämnden,

att regionalt fraktstöd på norra ostkusten får lämnas

för foderfisk med sammanlagt högst 0,1 milj kr enligt bestämmelser som får beslutas av nämnden,

10. att fraktstöd för ogräsfisk och foderfisk från insjöar

får lämnas med sammanlagt högst 0,1 milj kr enligt bestämmelser som får beslutas av nämnden,

11. att nämnden bemyndigas medge att medel utöver vad som

ovan föreslagits far användas för överskottshantering efter prövning av nämnden,

12. att nämnden bemyndigas medge. att hela behållningen i konjunkturut jämningsfonden får disponeras för kostnader för prisregleringen,

Prop. 1986/87: 137

13. att nämnden bemyndigas meddela bestämmelser om

pristillägg och överskottshantering,

14. att nämnden bemyndigas bestrida kostnaderna för

fiskarnas trygghetsförsäkring,

15. att nämnden bemyndigas till fiskeristyrelsen utbetala 3,645 milj kr för utsättning av fisk,

16. att nämnden bemyndigas till Swefisk ek för utbetala 3 milj kr för marknadsföringsåtgärder,

17. att nämnden bemyndigas till Exportrådet utbetala 0,2 milj kr för att främja export av sill och

sillprodukter,

18. att nämnden bemyndigas besluta om konsumentfrämjande o atgärder samt bestrida kostnader härför med sammanlagt högst 15 milj kr,

19. att nämnden bemyndigas besluta om prisutjämningsbidrag till beredningsindustrin samt medge att kostnader

härför far täckas av medel som disponeras av Svensk

Fisk,

20. att i förekommande fall högst 1 milj kr av de fettvaruavgifter som tas ut vid härdning av sillolja

av inhemskt ursprung med avdrag för vad som kan

beräknas återbetalas vid export överförs till prisregleringskassan för fisk,

21. att nämnden bemyndigas utbetala pristillägg även vid landningar utomlands om dessa har föranletts av ishinder,

22. att fiskprisregleringen görs till föremål för en

översyn.

Detta ärende har på föredragning av avdelningschefen Öjeheim avgjorts av generaldirektören och ledamöterna Alamaa, Arvidsson, Brangmo, Ekberg och Fringel. Därvid har även avdelningschefen Sjöberg närvarilt. I ärendets behandling har även deltagit t f Load Sten.

lar

Ingvar (ankffen

Prop. 1986/87: 137

STATENS JORDBRUKSNÄMND 1987-02-16 Dnr 402-219/87

0O218A/1968A BILAGA 1

NORMPRISSYSTEMETS UTFALL 1985/86

Normprissystemet infördes budgetåret 1981/82 och har således hittills tillämpats under fem hela budgetar. Redogörelse för

utfallet av regleringen 1981/82 - 1984/85 finns som bilagor till nämndens regleringsskrivelser inför budgetåren 1983/84 - 1986/87.

Enligt riksdagens beslut justerades normpriserna upp med i

genomsnitt 4 Z 1985/86 jämfört med året innan.

Enligt jordbruksnämndens bedömning skulle kostnaden för pristilläggen inom normprissystemet uppgå till 75 milj kr, varav

högst 57 milj kr för sill.

Av nedanstående sammanställning framgår prognostiserade och faktiska jämförelsepriser samt fastställda normpriser för

budgetåret 1985/86. Detta budgetåret erhöll fiskarna 1

pristillägg för sill 65 2, för torsk 75 2 och för övriga

normprissatta fiskslag 80 Z av skillnaden mellan normpris och

Som framgår av sammanställningen underskattade prognosen för sill det faktiska marknadspriset. Sillpriserna steg jämfört med året innan. Marknadspriset för stor sill blev nära 35 öre högre än det förväntade medan marknadspriset för liten sill blev 20 öre högre än det förväntade.

Prop. 1986/87: 137

Torskpriset utvecklades betydligt gynnsammare än prognosen.

Pristillägg för torsk kom ej att utbetalas. Även för

övriggrupperna blev prisutvecklingen gynnsammare än enligt

prognosen. ,

Sammanfattningsvis blev prisutvecklingen för samtliga fiskslag gynnsammare än prognosen förutsade. Totalkostnaden för pristilläggen av normprissatta fiskslag hade prognosticerats

till 75 milj kr. Utfallet blev 46,4 milj kr: och kom saledes att ligga betydligt lägre än enligt prognosen. '

Av nedanstående sammanställning visas fördelningen av pristilläggsbeloppen på olika normprisgrupper. Som framgår erhöll sill 92 2 av det totala pristilläggsbeloppet för

normprissatta fiskslag 1985/86.

STATENS JORDBRUKSNAÄMND 1987-02-16 Dnr 202-219/87

0218A/1930A BILAGA 2

UPPGIFTER RÖRANDE NORMPRISSYSTEMET SAMT REGLERINGSEKONOMIN Tabell 1. Fastställd och utnyttjad normkvantitet, total ilandförd och

försåld kvantitet samt total ilandföring för sill/strömming, ton

1982/83 <<1983/84 +1984/85 <1985/86 <1986/87

Totalt ilandfört

= i Sverize3 | 118 100 97 400 93 300 79 500

= i Sverize och utlaadet” 139 300 112 700 114 700

1. ?Pristilläggsberättigad kvantitet.

2. Xvantitetr sou hade varit pristilläggsberättigad om ej norakvantitet sact

ett tax. 3. Inkl "överskott", dvs kvantiteter son ej kunnat försäljas till minst

lägstapriser, samt ej licensierade fiskares ilandföringar. (SCBs statistik.)

4. Utlandslandsingar saknas för 1985/86.

Tadell 2. Pristilläggsderättigade kvantiteter, ton

1982/83 1983/84 — 1984/83 =1983/86

Prop. 1986/87: 137

Tabell 3. Normspriser samt beräknade genomsnittliga jämförelsepriser och

pristillägg, kr/kg

1982/83 1983/84 +1984/85 1985/86 1986/87

NORMPRISER

4,435 5,535

4,475 6,176

l. Gråsej, vitling, sandskädda och pigghaj-

Kolja, rödspätta, havskatt och lyrtorsk. LM » Kummel, rödtunga och bergtunga. 8 Lubb, skrubba och sandskädda.

Wube = Avser perloden 1 juli - 31 december. « Avser perioden 1 januari - 30 juni.

Oe . Baserade på uppgifter från de större förstahandmottagarna. Jämförelsepriser

och pristillägg beräknas resp fastställs manadsvis. Här angivna årsuppgifter är vägda medeltal av månadsuppgifter.

8. För ”övriggrupperna” påverkas uppgifterna av förändringar i kvantiteterna

för ingående fliskslag och är således inte enbart uttryck för

prisförändringar. 9, Kokräka åsätts ej normpris fr o m 1985/86, se även tabell 5. 41

Prop. 1986/87: 137

Tabell 4. Procentsats av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris med

vilken pristillägg utgår

1982/83 1983/84 = 1984/85 1985/86 <1986/87

1. Övriggrupp I - IV samt t o m 1984/85 även kokräka. Tabell 5. Jämförelsepriser och fasta pristillägg, kr/kg

1982/83 1983/84 = 1984/85 <21985/86 1986/87

JÄMFÖRELSEPRISERA

Storbackelånga

1. Gädda, gös och sik samt fr o m 1984/85 rensad och flådd lake. "2. Abborre, siklöja samt t o m 1983/84 lake resp fr o m 1984/85 annan lake.

3. Åren 1981/82 - 1984/85 åsattes kokräka normpris, se tabell 2.

4. För sötvattensfisk är underlaget för beräknade jämförelsepriser begränsat.

Prop. 1986/87: 137

Tabell 6. Regleringsekonomin 1982/83 - 1985/86 samt prognos för 1986/87

och 1987/88, milj kr

1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 1987/88

Prognos prognos

Resterande pris-

tillägg fran

Låginkomstsatsning