Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i lagen (l902z7l S. |), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar (ellagen). Genom förslaget införs rätt för små, lokala elproducenter att sälja elström till den som innehar områdeskoncession enligt ellagen. Skyldigheten för koncessionshavaren att köpa ström föreslås omfatta endast ström från sådana kraftverk som kan leverera en effekt av högst ! 500 kilowatt.

Enligt gällande bestämmelser är koncessionshavarc. på begäran av dem som utnyttjar elektrisk ström. skyldig att underkasta sig reglering av pris och övriga villkor för leverans eller överföring av ström. I propositionen föreslås att även den som levererar eller önskar leverera elström från ett litet kraftverk till koncessionshavaren skall kunna påkalla sådan prövning.

Lagändringen föreslås träda i kraft den [januari l988.

[ Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 167

• Sida 2
•  Original

Förslag till Prop. 1986/87: 167 Lag om ändring i lagen (1902z7l s. 1"), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar

Härigenom föreskrivs att Zå 4 och 7 mom. lagen (190171 s. 1). innefat- tande vissa bestämmelser om eletriska anläggningar skall ha följande lydel- se.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 5 4 mom.'

Den som innehar omrädeskoncession för yrkesmässig distribution är skyldig att tillhandahålla ström åt var och en som inom området behöver den för normala förbrukningsändamål. om inte annat följer av andra styc- ket eller det finns särskilda skäl till undantag.

lnom ett område där fjärrvärme eller naturgas distribueras eller avses bli distribuerad föreligger inte skyldighet att leverera ström för värmeförsörj- ning aven byggnad. om strömmen är avsedd för värmeförsörjning på något annat sätt än med värmepump eller om strömmen är avsedd för en värme- pump men värmepumpar, enligt riktlinjer som kommunfullmäktige har beslutat. inte bör förekomma inom området. Trots detta föreligger dock skyldighet att leverera ström, om värmeförsörjningen av byggnaden med större fördel kan tillgodoses med elenergi än med det för området gemen- samma systemet. Har ström till en värmepump börjat tillhandahållas före fullmäktiges beslut gäller skyldighet att leverera så länge värmepumpen är i bruk.

Den som innehar områdeskon- te.x-rian för yrkesmässig distribu- tion är skyldig att. om det intejinns särskilda skäl till undantag, köpa ström från elproduktionsanlägg- ning som är belägen inom området och som kan leverera en effekt om högst 1500 kilowatt.

Den som innehar linjekoncession är skyldig att. om det är förenligt med koncessionens ändamål. leve- rera eller överföra ström åt en inne- havare av områdeskoncession. i den mån det behövs för att denne skall kunna fullgöra sina förpliktel- ser enligt första och andra stycke- na. Sådan skyldighet att leverera el- ler överföra ström föreligger även i övrigt gentemot förbrukare, vars verksamhet är av större betydelse för det allmänna.

Den som innehar linjekoncession är skyldig att. om det är förenligt med konecssionens ändamål, leve- rera eller överföra ström åt en inne- havare av områdeskoncession, i den mån det behövs för att denne skall kunna fullgöra sina förpliktel- ser enligt första — tredje styckena. Sådan skyldighet att leverera eller överföra ström föreligger även i öv- rigt gentemot förbrukare, vars verksamhet är av större betydelse för det allmänna.

Frågor om förpliktelser. som avses i detta moment, prövas av den

myndighet som regeringen bestämmer.

' Senaste lydelse 1985z48.

• Sida 3
•  Original

Nuvarande lydelse F äreslagen lydelse

7 mom.-*

Kun('essiunshavaren är skyldig att, på framställning av den som nyttjar elektrisk ström frän anlägg— ningen eller önskar komma i åtnju- tande därav. fär ristat/kummande (tv skälig prissättning mtderkastu sig reglering av pris ut'h Övriga vill- kor för leverans eller äver/tfiring av strömmen.

För ästadkutnnmnde (ll' skä/ie prissättning är kont'essionshuvaren skyldig att underkasta sig reglering av pris och övriga villkor för leve- rans. övetj'i'iring eller inköp av ström på framställning av

1. den som nyttjar eller önskar nyttja ström frän anläggningen,

2. den som levererar eller som önskar leverera ström till alt/ägg- ningen från en sådan elproduk- tionsanläggning som avses i 4 NIO/Il. tredje stycket.

Frågor om prisreglering prövas av den myndighet som regeringen be- stämmer.

Framställning om ändring i eller upphävande av beslutad prisreglering får göras också av anläggningens innehavare. Avtal, som strider mot beslut om prisreglering. är utan verkan.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1988.

2 Senaste lydelse 1982z487.

'l'l Riksdagen [986/87. ] saml. Nr [67

'N

• Sida 4
•  Original

2. Allmän motivering

2.1. Allmänna utgångspunkter

Enligt ellagen får inte elektriska starkströmsledningar dras fram eller be- gagnas utan tillstånd (koncession) av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. En koncession kan avse en ledning med i huvudsak bestämd sträckning (linjekoneession) eller ledningsnät inom ett visst områ- de (omrädeskoncessionl. De lokala eldistributionsföretagen får genom om-

• Sida 5
•  Original

rådeskoncession ensamrätt att distribuera elström inom ett visst område. Enligt ellagen gäller en skyldighet — med vissa undantag — för eldistributö- ren att tillhandahålla ström åt var och en som inom området behöver den för normala förbrukningsändamäl. På begäran av en abonnent är vidare leverantören enligt ellagen skyldig att underkasta sig reglering av pris och övriga villkor för leverans eller överföring av strömmen (prisregleringl av den myndighet som regeringen bestämmer. Frågor om prisreglering prövas av prisregleringsnämnden för elektrisk ström inom statens energiverk. Framställning om ändring i eller upphävande av beslutad prisreglering får göras också av anläggningens innehavare. Prisrcgleringsnämndens beslut kan inte överklagas. Vidare är avtal. som strider mot beslut om prisregle- ring. titan verkan.

Smä kraftverk kan av teknika skäl normalt leverera endast till eldistribu— (ören i omrädet. Sådana kraftleveranser är oreglerade i nuvarande lagstift- ning. Svenska Elverksföreningen har dock utarbetat rekommendationer för distrihutionsföretagens prissättning m. m. för dessa fall — EKOVISAM (ekonomiska villkor för samkörning med mindre produktionsanläggningar upp till 1500 le. Rekommendationcrna bygger på huvudprincipen att eldistributören skall ersätta leteranser från smä kraftverk med det belopp som motsvarar de kostnader som distributören annars skulle haft för inköp av motsvarande kraft.

Statens energiverk uppskattade i en utredning om små vattenkraftverk hösten 1984 (statens energiverk 198424) antalet smä vattenkraftverk i effektregistret 100—1500 kW till ca 520.

Dessutom fanns ett stort antal smä vattenkraftverk med lägre effekt. Under de närmaste decennierna kommer ett antal av dessa anläggningar att behöva förnyas.

Den av riksdagen är 1984 (prop. 1983/841160. BOU 30. rskr. 388) antagna planen för vattenkraftens utbyggnad förutsätter att nya små vattenkraft- verk tillkommer och att produktionen i befintliga anläggningar vidmakt- hålls och i vissa fall ökas.

1 energiverkets utredning redovisades även en granskning av innehållet i och tillämpningen av EKOVISAM. Energiverket fann att rekommendatio- nerna i EKOVISAM ger ägarna till mindre kraftverk skälig ersättning för levererad kraft. Flertalet av de befintliga avtal som verket granskat avvek dock från huvudreglerna i EKOVISAM. oftast till kraftverksägarnas nack- del. Energiverket hade även fått uppgift om några fall där distributören. enligt kraftverksägaren, motsatt sig att träffa skriftlig överenskommelse. Efter överläggningar med statens energiverk åtog sig Svenska Elverksför- eningen bl.a. att kraftfullt verka för att eldistributörerna skulle inköpa elkraftsöverskotten från små vattenkraftverk och därvid lämna ersättning enligt reglena i EKOVlSAM.

I februari 1986 konstaterade Svenska Elverksföreningen i en rapport till statens energiverk att en enkätundersökning visat att följsamheten till EKOVISAM var stor hos föreningens medlemsföretag. I mars 1986 pre- senterade emellertid Sveriges Energiföreningars Riksorganisation och Småkraftföretagens Riksförening en annan utredning som redovisade avtal där ersättningen till kraftverksägarna var sämre än vad som rekommende-

U)

• Sida 6
•  Original

ras i EKOVISAM. Våren 1986 uttalade näringsutskottet (NU 1985/86: 17) att ägarna till små vattenkraftverk måste garanteras en korrekt ersättning för sina kraftleveranser. [ annat fall kunde enligt utskottet statens ambition att stimulera utbyggnad och modernisering av små kraftverk motverkas. Utskottet menade att de företagna utredningarna visade att branschen själv inte helt kunnat komma till rätta med problemen. Utskottet fann därför att ägarna till små kraftverk borde ges en laglig rätt att få priset prövat. Utskottet kom fram till att regeringen borde låta utreda hur en sådan lagprövning skall ske och därefter återkomma till riksdagen med förslag till de åtgärder som krävs.

2.2. Hur de små kraftverkens ställning bör stärkas

Mitt förslag: En skyldighet införs för den som innehar områdeskon- cession att köpa elström från små. lokala elproduktionsanläggning- ar. Sådana elproducenter ges vidare möjlighet att få pris och övriga villkor för leveranserna prövade av den myndighet som regeringen bestämmer.

Skälen för mitt förslag: Elproduktionsteknikens utveckling har inneburit att småskaliga projekt blivit tekniskt och ekonomiskt allt intressantare. Mycket talar för att den utvecklingen kommer att fortsätta. Småskalig elproduktion kommer att ge ett tillskott till vår framtida eltillförsel. Jag avser då inte enbart vattenkraft utan även exempelvis vindkraft och små- skalig mottryckskraft. Det är därför väsentligt att tillkomsten av ny små- skalig elproduktion inte hindras av svårigheter för kraftverksägarna att avyttra eller få en skälig ersättning för den kraft de kan leverera.

Den ensamrätt som områdeskoncessionen ger den lokale eldistributören är nödvändig för att man skall få en rationell distributionsverksamhct. Distributören får själv fastställa priser och övriga villkor, men abonnenten har alltid möjlighet att få en skälighetsprövning gjord av en myndighet. Detta—system har visat sig fungera mycket bra.

Små, lokala elproducenter är i praktiken hänvisade till endast en möjlig köpare av deras kraft. nämligen distributören i området.

Som riksdagen anfört bör tillkomsten av ny, småskalig elproduktion inte hindras av svårigheter för ägarna av mindre kraftverk att få en skälig ersättning för den kraft som de kan leverera. Enligt min mening bör därför vissa ändringar göras i ellagen i syfte att ge den småskaliga elproduktionen rättvisa förutsättningar för verksamheten.

Jag anser således att en innehavare av områdeskoncession bör vara skyldig att köpa elkraft från mindre elproduktionsanläggningar inom kon- cessionsområdet. Inköpsskyldigheten bör begränsas till att avse endast anläggningar med en högsta effekt av 1 500 kW. Härigenom berörs endast de anläggningar som i praktiken inte kan leverera till andra än distributören i området.

Producentens anläggning bör uppfylla de tekniska krav som distributö-

• Sida 7
•  Original

ren rimligen kan ställa för att själv kunna upprätthålla sin normala kvalitet i distributionen. liksom givetvis alla krav som gäller elsäkerhet. Producen— ten bör betala för de eventuella merkostnader som distributören har för att kunna ta emot kraften. Frågan om förpliktelser att tillhandahålla ström enligt 2 åå 4 mom. ellagen prövas av statens energiverk. Jag avser att föreslå regeringen en bestämmelse i elförordningen (1982z5481 så att verket även bemyndigas att pröva frågor om nu ifrågavarande inköpsskyldighet. Ver- ket bör ha möjlighet att i sådana fall som jag nyss nämnt och i andra fall när särskilda skäl föreligger medge undantag från inköpsskyldigheten.

Som nämnts kan elabonnenter påkalla prövning av skälighcten i distribu- törens villkor för leverans av ström. Bakgrunden är att abonnenterna är hänvisade till en enda distributör. En leverantör av elkraft från ett mindre kraftverk befinner sig i motsvarande situation genom att han i praktiken är hänvisad till en enda köpare. Enligt min mening bör därför en leverantör av elkraft från mindre kraftverk ha samma möjlighet att påkalla prövning av pris och övriga villkor för leveranser som elabonnenterna.

Prisrcgleringsnämnden för elektrisk ström inom statens energiverk prö- var frågor om prisreglering på begäran av abonnent. lnnan nämnden prö- var ett ärende skall ett särskilt förlikningsförfarandc genomföras. De flesta anmälningar till nämnden avslutas med förlikning. Den prövning som en leverantör enligt mitt förslag skall kunna påkalla har stora likheter med gällande system. Jag ämnar därför föreslå regeringen att även den nya prisregleringsuppgiften fullgörs av prisregleringsnämnden. Efter mönster i nuvarande system bör ett förlikningsförfarande ingå i behandlingen av dessa ärenden.

Prövningen bör utgå från att mottagandet av kraft från en lokal produ- cent inte skall medföra merkostnader för distributören jämfört med inköp av motsvarande kraft enligt de råkraftpriser som tillämpas inom området.

Även om rekommendationerna i EKOVISAM för närvarande inte kon- sekvent tillämpas i praktiken så bör dessa rekommendationer anses som en av eldistributionsbranschen accepterad norm för hur ersättningar till små producenter bör beräknas. Elverksföreningen har uppmanat distributörer— na att köpa kraft från små kraftstationer och därvid lämna ersättning enligt EKOVISAM. De utgångspunkter för en eventuell skälighetsprövning som jag nyss har angett ligger helt i linje med EKOVISAM:s httvudprincipcr. Jag bedömer det därför troligt att den nu föreslagna lagändringen kommer att medföra erforderliga anpassningar i befintliga och kommande leverans- avtal så att något behov av tvingande myndighetsbeslut normalt inte upp- står.

3. Upprättat lagförslag

I enlighet med vadjag nu har anfört har inom miljö- och energidepartemen- tet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1902171 5. 1). innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar.

• Sida 8
•  Original

4 Specialmotivering 2 f 4 mom.

En områdeskoncessionshavares huvuduppgift är att distribuera ström till abonnenter inom sitt koncessionsområde. 1 ett nytt tredje stycke införs också en skyldighet att köpa ström från små elproducenter. Skyldigheten att köpa ström skall inte gälla om det föreligger särskilda skäl till undantag. Avsikten är att undantagsbestämmelsen skall ges en restriktiv tillämpning. Om ett inköp av ström från en lokal produktionsanläggning skulle innebära att distrbutionen hindras eller allvarligt försvåras bör särskilda skäl anses föreligga. Genom att skyldigheten att köpa ström endast avser anläggning- ar med en effekt upp till 1 500 kW har skyldigheten i praktiken begränsats till att avsc sådana produktionsanläggningar som inte kan leverera till andra än områdesdistributören.

Fjärde stycket. som motsvarar det nuvarande tredje stycket. har ändrats redaktionellt som en konsekvens av att innehavarna av områdeskonces- sioner ålagts en ny skyldighet i det nya tredje stycket.

2 Js*7mom.

Första stycket. En koncessionshavare är enligt stadgandet under vissa förutsättningar skyldig att underkasta sig prisreglering. Ändringen innebär. förutom redaktionella ändringar, att prisreglering kan påkallas också av den som enligt de nya bestämmelserna i 4 mom. har rätt att sälja elström till koncessionshavare. De utgångspunkter för prövning av skäligheten i prissättningen m.m. för leveranser från lokala producenter som jag har förespråkat i avsnitt 2.2 innebär att distributören inte skall åsamkas mer- kostnader genom sin skyldighet att köpa ström från en lokal produktions- anläggning i stället för att köpa motsvarande kraft från sin huvudleveran- tör. Denna skyldighet påverkar därför inte förutsättningarna för distributö- rens prissättning för den ström som distribueras till abonnnenterna.

5. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget till lag om ändring i lagen (1902:71 s. 1). innefattande vissa bestämmelser om elektris- ka anläggningar.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan- den lagt fram.

• Sida 9
•  Original

Bilaga ]

Lagförslag utarbetat inom miljö— och energidepartementet april 1987

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1902:71 s. 1"). innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar

Härigenom föreskrivs att 2 %$ 4 och 7 mom. lagen (1902:71 s. 1). innefat- tande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 & 4mom.'

Den som innehar områdeskoncession för yrkesmässig distribution är skyldig att tillhandahålla ström åt var och en som inom området behöver den för normala förbrukningsändamål. om inte annat följer av andra styc- ket eller det finns särskilda skäl till undantag.

Inom ett område där fjärrvärme eller naturgas distribueras eller avses bli distribuerad föreligger inte skyldighet att leverera ström för värmeförsörj- ning av en byggnad. om strömmen är avsedd för värmeförsörjning på något annat sätt än med värmepump eller om strömmen är avsedd för en värme- pump men värmepumpar. enligt riktlinjer som kommunfullmäktige har beslutat. inte bör förekomma inom området. Trots detta föreligger dock skyldighet att leverera ström. om värmeförsörjningen av byggnaden med större fördel kan tillgodoses med elenergi än med det för området gemen- samma systemet. Har ström till en värmepump börjat tillhandahållas före fullmäktiges beslut gäller skyldighet att leverera så länge värmepumpen är i bruk.

Den som innehar områdeskan- cession för yrkesmässig distribu- tion är skyldig att. om det intefinns särskilda skäl till undantag, köpa ström från elproduktionsunlägg- ning som är belägen inom området och som kan leverera en effekt om högst [500 kilowatt.

Den som innehar linjekoncession är skyldig att. om det är förenligt med konc-essionens ändamål. leve- rera eller överföra ström åt en inne- havare av områdeskoncession, i den mån det behövs för att denne skall kunna fullgöra sina förpliktel- ser enligt första och andra stycke- na. Sådan skyldighet att leverera el- ler överföra ström föreligger även i övrigt gentemot förbrukare, vars

' Senaste lydelse 1985148.

Den som innehar linjekoncession är skyldig att, om det är förenligt med koncessionens ändamål. leve- rera eller överföra ström åt en inne- havare av områdeskoncession. i den mån det behövs för att denne skall kunna fullgöra sina förpliktel- ser enligt första. andra och tredje styckena. Sådan skyldighet att le- verera eller överföra ström förelig- ger även i övrigt gentemot förbru-

Prop. 1986/87: 167

• Sida 10
•  Original

Nuvarande lydelse

verksamhet är av större betydelse för det allmänna.

Föreslagen lydelse

kare. vars verksamhet är av större betydelse för det allmänna.

Frågor om förpliktelser, som avses i detta moment. prövas av den myndighet som regeringen bestämmer.

7 mom.?

Komressionshavaren är skyldig att. på framställning av den som nyttjar elektrisk ström från anlägg- ningen eller Önskar komma i åtnju- tande därav. för åstadkommande av skälig prissättning underkasta sig reglering av pris och övriga vill- kor för leverans eller överföring av strömmen.

För att åstadkomma skälig pris- sättning är en koneessionshavare skyldig att underkasta sig reglering av pris och övriga villkor för leve- rans eller överföring av ström på framställning av

I. den som nyttjar eller önskar nyttja ström från anläggningen,

2. den som levererar eller som önskar leverera ström till anlägg- ningen frän sådan elproduktionsan- läggning som avses i4 mom. tredje stycket.

Frågor som prisreglering prövas av den myndighet som regeringen be- stämmer.

Framställning om ändring i eller upphävande av beslutad prisreglering får göras också av anläggningens innehavare.

Avtal. som strider mot beslut om prisreglering. är utan verkan.

Denna lag träder i kraft den

1 Senaste lydelse 19821487.

1987.

• Sida 11
•  Original