om exportkreditgarantier m.m. i utländska valutor

Prop. 1986/87:23

Regeringens pfOpositio'ff 1986/ 87: 23 om exportkreditgarantier m.m. i utländska valutor; Prop. 1986/87123 Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 2 oktober 1986 för de åtgärder och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan. På regeringens vägnar Ingvar C arlssan Mats H ellström Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att exportkreditgarantier. inkl. biståndsgarantier, får ges i utländska valutor och att skadereglering inom ramen för denna garantigivning får ske i utländska valutor. Om garantitagarna därvid får möjlighet betala premier och få eventuell skadeersättning i sådan valuta minskar deras kursrisker. Detta bör ha en exportfrämjande effekt samtidigt som det även har fördelar från betalningsbalanssynpunkt. Vidare föreslås att garantier får lämnas för refinansieringslån. Det nya systemet med exportkreditgarantier i utländska valutor föreslås börja tillämpas den ljanuari l987. l Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 23

Regeringens pfOpositio'ff 1986/ 87: 23

Regeringens pfOpositio'ff

Regeringens

pfOpositio'ff

1986/ 87: 23

1986/

87:

om exportkreditgarantier m.m. i utländska valutor;

om exportkreditgarantier m.m. i utländska

exportkreditgarantier

m.m.

utländska

valutor;

Prop. 1986/87123

Prop.

1986/87123

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 2 oktober 1986 för de åtgärder och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag

Regeringen

förelägger

riksdagen

vad

som

har

tagits

upp

bifogade

utdrag

ur regeringsprotokollet den 2 oktober 1986 för de åtgärder och det ändamål

regeringsprotokollet

den

oktober

1986

för

åtgärder

och

det

ändamål

som framgår av föredragandens hemställan.

som

framgår

föredragandens

hemställan.

På regeringens vägnar

På

regeringens

vägnar

Ingvar C arlssan

Ingvar

arlssan

Mats H ellström

Mats

ellström

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionens

huvudsakliga

innehåll

I propositionen föreslås att exportkreditgarantier. inkl. biståndsgarantier, får ges i utländska valutor och att skadereglering inom ramen för denna garantigivning får ske i utländska valutor. Om garantitagarna därvid får möjlighet betala premier och få eventuell skadeersättning i sådan valuta minskar deras kursrisker. Detta bör ha en exportfrämjande effekt samtidigt som det även har fördelar från betalningsbalanssynpunkt. Vidare föreslås att garantier får lämnas för refinansieringslån. Det nya systemet med exportkreditgarantier i utländska valutor föreslås börja tillämpas den ljanuari l987.

I propositionen föreslås att exportkreditgarantier. inkl. biståndsgarantier,

propositionen

föreslås

att

exportkreditgarantier.

inkl.

biståndsgarantier,

får ges i utländska valutor och att skadereglering inom ramen för denna

får

ges

utländska

valutor

och

att

skadereglering

inom

ramen

för

denna

garantigivning får ske i utländska valutor. Om garantitagarna därvid får

garantigivning

får

ske

utländska

valutor.

garantitagarna

därvid

får

möjlighet betala premier och få eventuell skadeersättning i sådan valuta

möjlighet

betala

premier

och

få

eventuell

skadeersättning

sådan

valuta

minskar deras kursrisker. Detta bör ha en exportfrämjande effekt samtidigt

minskar

deras

kursrisker.

Detta

bör

exportfrämjande

effekt

samtidigt

som det även har fördelar från betalningsbalanssynpunkt.

som

det

även

har

fördelar

från

betalningsbalanssynpunkt.

Vidare föreslås att garantier får lämnas för refinansieringslån.

Vidare

föreslås

att

garantier

får

lämnas

för

refinansieringslån.

Det nya systemet med exportkreditgarantier i utländska valutor föreslås börja tillämpas den ljanuari l987.

Det nya systemet med exportkreditgarantier i utländska valutor föreslås

Det

nya

systemet

med

exportkreditgarantier

utländska

valutor

föreslås

börja tillämpas den ljanuari l987.

börja

tillämpas

den

ljanuari

l987.

l Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 23

Riksdagen

1986/87.

saml.

Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 oktober 1986 Närvarande: statsminister Carlsson. ordförande, och statsråden Lund- kvist. Sigurdsen. Gustafsson, Leijon. Bodström, Göransson. Gradin. Dahl. R. Carlsson, Hellström. Wickbom. Johansson. Lindqvist Föredragande: statsrådet Hellström Proposition om exportkreditgarantier m.m. i utländska valutor l lnledning Under senare år har en ökande andel av exportkreditgivningen skett i utländska valutor. Staten har medverkat till att styra exportkreditgivning- en mot utländska valutor bl.a. genom beslut om att utläningsräntan i svenska kronor i det statsstödda exportkreditsystcmet skall ligga högre än räntorna i utländska valutor. Exportkreditnämnden (EKN) är en statlig myndighet som har till uppgift att genom utfärdande av olika typer av garantier skydda svenska exportö- rer mot förlusteri samband med exportaffärer. Premier för sådana garanti- er betalas i svenska kronor. Vid skadefall regleras förfallna fordringar enbart i svenska kronor även om den garanterade krediten är i utländsk valuta. När kursen på en utländsk valuta, som används för kreditgivning. stigit mellan garantiförbindelsens utfärdande och förfallodagen. täcker EKN:s skadeersättning med nuvarande regler inte hela kursförlusten. EKN erbjuder visst skydd mot kursförluster vid skadefall. Kursstegring— ar upp till 10% ersätts av EKN utan extra premiekostnad. Kursriskskydd därutöver kan mot tilläggspremie erhållas upp till 100%. I praktiken har dock EKN lämnat sådant extra kursriskskydd ganska restriktivt i syfte att begränsa sina risker. Möjligheten att utnyttja det extra skyddet synes också ha varit föga attraktiv. Sammantaget medför detta att garantitagarna föredrar att lämna krediter i svenska kronor för att därigenom minska sina kursrisker. Kursrisken vid skadefall har blivit en betydelsefull faktor. särskilt för de kapitalvaruexporterandc företagen och entreprenadföretagen som expor— terar mot medellånga och långa krediter. Utvecklingen under 1980-talet med en kraftig ökning av antalet skadefall och samtidig höjning av kurser- na på de vanligaste exportkreditvalutorna har lett till att företagen i sam- band med skadefall själva fått bära kostnaderna av kursökningar på valu— tan. Enligt företagen har deras sammanlagda självrisker, inkl. kursrisker. blivit så stora att deras möjligheter att gå in i nya exportaffärer med krediter i utländsk valuta påverkas negativt. Prop. 1986/87: 23 h)

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 oktober 1986

Utdrag

protokoll

vid

regeringssammanträde

den

oktober

1986

Närvarande: statsminister Carlsson. ordförande, och statsråden Lund- kvist. Sigurdsen. Gustafsson, Leijon. Bodström, Göransson. Gradin. Dahl. R. Carlsson, Hellström. Wickbom. Johansson. Lindqvist

Närvarande: statsminister Carlsson. ordförande, och statsråden Lund-

Närvarande:

statsminister

Carlsson.

ordförande,

och

statsråden

Lund-

kvist. Sigurdsen. Gustafsson, Leijon. Bodström, Göransson. Gradin.

kvist.

Sigurdsen.

Gustafsson,

Leijon.

Bodström,

Göransson.

Gradin.

Dahl. R. Carlsson, Hellström. Wickbom. Johansson. Lindqvist

Dahl.

Carlsson,

Hellström.

Wickbom.

Johansson.

Lindqvist

Föredragande: statsrådet Hellström

Föredragande:

statsrådet

Hellström

Proposition om exportkreditgarantier m.m. i utländska valutor

Proposition om exportkreditgarantier m.m. i

Proposition

exportkreditgarantier

m.m.

utländska valutor

utländska

valutor

l lnledning

lnledning

Under senare år har en ökande andel av exportkreditgivningen skett i utländska valutor. Staten har medverkat till att styra exportkreditgivning- en mot utländska valutor bl.a. genom beslut om att utläningsräntan i svenska kronor i det statsstödda exportkreditsystcmet skall ligga högre än räntorna i utländska valutor. Exportkreditnämnden (EKN) är en statlig myndighet som har till uppgift att genom utfärdande av olika typer av garantier skydda svenska exportö- rer mot förlusteri samband med exportaffärer. Premier för sådana garanti- er betalas i svenska kronor. Vid skadefall regleras förfallna fordringar enbart i svenska kronor även om den garanterade krediten är i utländsk valuta. När kursen på en utländsk valuta, som används för kreditgivning. stigit mellan garantiförbindelsens utfärdande och förfallodagen. täcker EKN:s skadeersättning med nuvarande regler inte hela kursförlusten. EKN erbjuder visst skydd mot kursförluster vid skadefall. Kursstegring— ar upp till 10% ersätts av EKN utan extra premiekostnad. Kursriskskydd därutöver kan mot tilläggspremie erhållas upp till 100%. I praktiken har dock EKN lämnat sådant extra kursriskskydd ganska restriktivt i syfte att begränsa sina risker. Möjligheten att utnyttja det extra skyddet synes också ha varit föga attraktiv. Sammantaget medför detta att garantitagarna föredrar att lämna krediter i svenska kronor för att därigenom minska sina kursrisker. Kursrisken vid skadefall har blivit en betydelsefull faktor. särskilt för de kapitalvaruexporterandc företagen och entreprenadföretagen som expor— terar mot medellånga och långa krediter. Utvecklingen under 1980-talet med en kraftig ökning av antalet skadefall och samtidig höjning av kurser- na på de vanligaste exportkreditvalutorna har lett till att företagen i sam- band med skadefall själva fått bära kostnaderna av kursökningar på valu— tan. Enligt företagen har deras sammanlagda självrisker, inkl. kursrisker. blivit så stora att deras möjligheter att gå in i nya exportaffärer med krediter i utländsk valuta påverkas negativt.

Under senare år har en ökande andel av exportkreditgivningen skett i

Under

senare

år

har

ökande

andel

exportkreditgivningen

skett

utländska valutor. Staten har medverkat till att styra exportkreditgivning-

utländska

valutor.

Staten

har

medverkat

till

att

styra

exportkreditgivning-

en mot utländska valutor bl.a. genom beslut om att utläningsräntan i

mot

utländska

valutor

bl.a.

genom

beslut

att

utläningsräntan

svenska kronor i det statsstödda exportkreditsystcmet skall ligga högre än

svenska

kronor

det

statsstödda

exportkreditsystcmet

skall

ligga

högre

än

räntorna i utländska valutor.

räntorna

utländska

valutor.

Exportkreditnämnden (EKN) är en statlig myndighet som har till uppgift att genom utfärdande av olika typer av garantier skydda svenska exportö- rer mot förlusteri samband med exportaffärer. Premier för sådana garanti- er betalas i svenska kronor. Vid skadefall regleras förfallna fordringar enbart i svenska kronor även om den garanterade krediten är i utländsk valuta. När kursen på en utländsk valuta, som används för kreditgivning. stigit mellan garantiförbindelsens utfärdande och förfallodagen. täcker EKN:s skadeersättning med nuvarande regler inte hela kursförlusten.

Exportkreditnämnden (EKN) är en statlig myndighet som har till uppgift

Exportkreditnämnden

(EKN)

är

statlig

myndighet

som

har

till

uppgift

att genom utfärdande av olika typer av garantier skydda svenska exportö-

att

genom

utfärdande

olika

typer

garantier

skydda

svenska

exportö-

rer mot förlusteri samband med exportaffärer. Premier för sådana garanti-

rer

mot

förlusteri

samband

med

exportaffärer.

Premier

för

sådana

garanti-

er betalas i svenska kronor. Vid skadefall regleras förfallna fordringar

betalas

svenska

kronor.

Vid

skadefall

regleras

förfallna

fordringar

enbart i svenska kronor även om den garanterade krediten är i utländsk

enbart

svenska

kronor

även

den

garanterade

krediten

är

utländsk

valuta. När kursen på en utländsk valuta, som används för kreditgivning.

valuta.

När

kursen

på

utländsk

valuta,

som

används

för

kreditgivning.

stigit mellan garantiförbindelsens utfärdande och förfallodagen. täcker

stigit

mellan

garantiförbindelsens

utfärdande

och

förfallodagen.

täcker

EKN:s skadeersättning med nuvarande regler inte hela kursförlusten.

EKN:s

skadeersättning

med

nuvarande

regler

inte

hela

kursförlusten.

EKN erbjuder visst skydd mot kursförluster vid skadefall. Kursstegring— ar upp till 10% ersätts av EKN utan extra premiekostnad. Kursriskskydd därutöver kan mot tilläggspremie erhållas upp till 100%. I praktiken har dock EKN lämnat sådant extra kursriskskydd ganska restriktivt i syfte att begränsa sina risker. Möjligheten att utnyttja det extra skyddet synes också ha varit föga attraktiv. Sammantaget medför detta att garantitagarna föredrar att lämna krediter i svenska kronor för att därigenom minska sina kursrisker.

EKN erbjuder visst skydd mot kursförluster vid skadefall. Kursstegring—

EKN

erbjuder

visst

skydd

mot

kursförluster

vid

skadefall.

Kursstegring—

ar upp till 10% ersätts av EKN utan extra premiekostnad. Kursriskskydd

upp

till

10%

ersätts

EKN

utan

extra

premiekostnad.

Kursriskskydd

därutöver kan mot tilläggspremie erhållas upp till 100%. I praktiken har

därutöver

kan

mot

tilläggspremie

erhållas

upp

till

100%.

praktiken

har

dock EKN lämnat sådant extra kursriskskydd ganska restriktivt i syfte att

dock

EKN

lämnat

sådant

extra

kursriskskydd

ganska

restriktivt

syfte

att

begränsa sina risker. Möjligheten att utnyttja det extra skyddet synes

begränsa

sina

risker.

Möjligheten

att

utnyttja

det

extra

skyddet

synes

också ha varit föga attraktiv. Sammantaget medför detta att garantitagarna

också

varit

föga

attraktiv.

Sammantaget

medför

detta

att

garantitagarna

föredrar att lämna krediter i svenska kronor för att därigenom minska sina

föredrar

att

lämna

krediter

svenska

kronor

för

att

därigenom

minska

sina

kursrisker.

Kursrisken vid skadefall har blivit en betydelsefull faktor. särskilt för de kapitalvaruexporterandc företagen och entreprenadföretagen som expor— terar mot medellånga och långa krediter. Utvecklingen under 1980-talet med en kraftig ökning av antalet skadefall och samtidig höjning av kurser- na på de vanligaste exportkreditvalutorna har lett till att företagen i sam- band med skadefall själva fått bära kostnaderna av kursökningar på valu— tan. Enligt företagen har deras sammanlagda självrisker, inkl. kursrisker. blivit så stora att deras möjligheter att gå in i nya exportaffärer med krediter i utländsk valuta påverkas negativt.

Kursrisken vid skadefall har blivit en betydelsefull faktor. särskilt för de

Kursrisken

vid

skadefall

har

blivit

betydelsefull

faktor.

särskilt

för

kapitalvaruexporterandc företagen och entreprenadföretagen som expor—

kapitalvaruexporterandc

företagen

och

entreprenadföretagen

som

expor—

terar mot medellånga och långa krediter. Utvecklingen under 1980-talet

terar

mot

medellånga

och

långa

krediter.

Utvecklingen

under

1980-talet

med en kraftig ökning av antalet skadefall och samtidig höjning av kurser-

med

kraftig

ökning

antalet

skadefall

och

samtidig

höjning

kurser-

na på de vanligaste exportkreditvalutorna har lett till att företagen i sam-

på

vanligaste

exportkreditvalutorna

har

lett

till

att

företagen

sam-

band med skadefall själva fått bära kostnaderna av kursökningar på valu—

band

med

skadefall

själva

fått

bära

kostnaderna

kursökningar

på

valu—

tan. Enligt företagen har deras sammanlagda självrisker, inkl. kursrisker.

tan.

Enligt

företagen

har

deras

sammanlagda

självrisker,

inkl.

kursrisker.

blivit så stora att deras möjligheter att gå in i nya exportaffärer med

blivit

så

stora

att

deras

möjligheter

att

gå

nya

exportaffärer

med

krediter i utländsk valuta påverkas negativt.

krediter

utländsk

valuta

påverkas

negativt.

Prop. 1986/87: 23

Prop.

1986/87:

EKN har mot denna bakgrund utarbetat ett'förslag om exportkredit- garantigivning i utländska valutor. Vidare har EKN hemställt om att få lämna garantier för relinansieringslån. Förslagen. som har framlagts för regeringen i skrivelse den 26 juni 1986, bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I . Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (Bl'fS) har i skrivelse till regeringen den 27 juni 1986 hemställt att den föreslagna garantigivningcn i valutor också skall tillämpas på kredi- ter som ges för vissa utvecklingsändamål (u-krediter). BITS skrivelse bör fogas till protokollet som bilaga 2. Riksbanken och riksgäldskontoret har beretts tillfälle yttra sig över EKN:s skrivelse. l skrivelsen har EKN också tagit upp frågan om garanti- givning i utländsk valuta avseende u-krediter. Deras yttranden bör i sam- mandrag fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3. 0 .. Föredragandens överväganden 2.1 Exportkreditgarantier m. m. i utländska valutor Mitt förslag: Ett system med exportkreditgarantier och skaderegle- ring i utländska valutor införs den 1 januari 1987. Systemet får tillämpas på samtliga kreditgarantier. inkl. biståndsgarantier. Min bedömning: Möjlighet bör öppnas för regeringen eller. efter regeringens bestämmande, exportkreditnämnden att ta upp lån för skadereglering i utländska valutor. Exportkreditnämndens och beredningens för internationellt tekniskt- ekonomiskt samarbete framställningar: Överensstämmer med mitt förslag och min bedömning. Remissinstanserna: Riksbanker: anför att det av EKN skisserade syste- met för garantigivning i utländsk valuta förefaller att med smärre föränd- ringar vara möjligt att tillämpa och vill inte motsätta sig att ett sådant system genomförs. Riksbanken anser vidare att EKN utöver lån i utlandet och i svenska valutabanker skall kunna få tillstånd till upplåning hos AB Svensk Ex- portkredit (SEK) samt kunna hyra tjänster därifrån för valutahanteringen (se bil. 3). Riksgäldskontoret har ingen erinran mot systemet med garantigivning i utländsk valuta. Riksgäldskontoret kan emellertid inte biträda att en annan statlig myn- dighet. dvs. EKN, skall få utfärda statliga garantier för SEK:s lån i ut- ländsk valuta (se bil. 3). Bakgrund: Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. När exporten sker på kredit skjuts detta inflöde på framtiden, varvid exportens positiva effekt på betalningsbalansen fördröjs. Denna effekt av kreditgiv- Prop. 1986/87123

EKN har mot denna bakgrund utarbetat ett'förslag om exportkredit-

EKN

har

mot

denna

bakgrund

utarbetat

ett'förslag

exportkredit-

garantigivning i utländska valutor. Vidare har EKN hemställt om att få

garantigivning

utländska

valutor.

Vidare

har

EKN

hemställt

att

få

lämna garantier för relinansieringslån. Förslagen. som har framlagts för

lämna

garantier

för

relinansieringslån.

Förslagen.

som

har

framlagts

för

regeringen i skrivelse den 26 juni 1986, bör fogas till protokollet i detta

regeringen

skrivelse

den

juni

1986,

bör

fogas

till

protokollet

detta

ärende som bilaga I . Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt

ärende

som

bilaga

Beredningen

för

internationellt

tekniskt-ekonomiskt

samarbete (Bl'fS) har i skrivelse till regeringen den 27 juni 1986 hemställt

samarbete

(Bl'fS)

har

skrivelse

till

regeringen

den

juni

1986

hemställt

att den föreslagna garantigivningcn i valutor också skall tillämpas på kredi-

att

den

föreslagna

garantigivningcn

valutor

också

skall

tillämpas

på

kredi-

ter som ges för vissa utvecklingsändamål (u-krediter). BITS skrivelse bör

ter

som

ges

för

vissa

utvecklingsändamål

(u-krediter).

BITS

skrivelse

bör

fogas till protokollet som bilaga 2.

fogas

till

protokollet

som

bilaga

Riksbanken och riksgäldskontoret har beretts tillfälle yttra sig över EKN:s skrivelse. l skrivelsen har EKN också tagit upp frågan om garanti- givning i utländsk valuta avseende u-krediter. Deras yttranden bör i sam- mandrag fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

Riksbanken och riksgäldskontoret har beretts tillfälle yttra sig över

Riksbanken

och

riksgäldskontoret

har

beretts

tillfälle

yttra

sig

över

EKN:s skrivelse. l skrivelsen har EKN också tagit upp frågan om garanti-

EKN:s

skrivelse.

skrivelsen

har

EKN

också

tagit

upp

frågan

garanti-

givning i utländsk valuta avseende u-krediter. Deras yttranden bör i sam-

givning

utländsk

valuta

avseende

u-krediter.

Deras

yttranden

bör

sam-

mandrag fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

mandrag

fogas

till

protokollet

detta

ärende

som

bilaga

.. Föredragandens överväganden

Föredragandens

överväganden

2.1 Exportkreditgarantier m. m. i utländska valutor

2.1

Exportkreditgarantier

utländska

valutor

Mitt förslag: Ett system med exportkreditgarantier och skaderegle- ring i utländska valutor införs den 1 januari 1987. Systemet får tillämpas på samtliga kreditgarantier. inkl. biståndsgarantier.

Mitt förslag: Ett system med exportkreditgarantier och skaderegle-

Mitt

förslag:

Ett

system

med

exportkreditgarantier

och

skaderegle-

ring i utländska valutor införs den 1 januari 1987. Systemet får

ring

utländska

valutor

införs

den

januari

1987.

Systemet

får

tillämpas på samtliga kreditgarantier. inkl. biståndsgarantier.

tillämpas

på

samtliga

kreditgarantier.

inkl.

biståndsgarantier.

Min bedömning: Möjlighet bör öppnas för regeringen eller. efter regeringens bestämmande, exportkreditnämnden att ta upp lån för skadereglering i utländska valutor.

Min bedömning: Möjlighet bör öppnas för regeringen eller. efter

Min

bedömning:

Möjlighet

bör

öppnas

för

regeringen

eller.

efter

regeringens bestämmande, exportkreditnämnden att ta upp lån för

regeringens

bestämmande,

exportkreditnämnden

att

upp

lån

för

skadereglering i utländska valutor.

skadereglering

utländska

valutor.

Exportkreditnämndens och beredningens för internationellt tekniskt- ekonomiskt samarbete framställningar: Överensstämmer med mitt förslag och min bedömning.

Exportkreditnämndens och beredningens för internationellt tekniskt-

Exportkreditnämndens

och

beredningens

för

internationellt

tekniskt-

ekonomiskt samarbete framställningar: Överensstämmer med mitt förslag

ekonomiskt

samarbete

framställningar:

Överensstämmer

med

mitt

förslag

och min bedömning.

och

min

bedömning.

Remissinstanserna: Riksbanker: anför att det av EKN skisserade syste- met för garantigivning i utländsk valuta förefaller att med smärre föränd- ringar vara möjligt att tillämpa och vill inte motsätta sig att ett sådant system genomförs. Riksbanken anser vidare att EKN utöver lån i utlandet och i svenska valutabanker skall kunna få tillstånd till upplåning hos AB Svensk Ex- portkredit (SEK) samt kunna hyra tjänster därifrån för valutahanteringen (se bil. 3). Riksgäldskontoret har ingen erinran mot systemet med garantigivning i utländsk valuta. Riksgäldskontoret kan emellertid inte biträda att en annan statlig myn- dighet. dvs. EKN, skall få utfärda statliga garantier för SEK:s lån i ut- ländsk valuta (se bil. 3).

Remissinstanserna: Riksbanker: anför att det av EKN skisserade syste-

Remissinstanserna:

Riksbanker:

anför

att

det

EKN

skisserade

syste-

met för garantigivning i utländsk valuta förefaller att med smärre föränd-

met

för

garantigivning

utländsk

valuta

förefaller

att

med

smärre

föränd-

ringar vara möjligt att tillämpa och vill inte motsätta sig att ett sådant

ringar

vara

möjligt

att

tillämpa

och

vill

inte

motsätta

sig

att

ett

sådant

system genomförs.

system

genomförs.

Riksbanken anser vidare att EKN utöver lån i utlandet och i svenska valutabanker skall kunna få tillstånd till upplåning hos AB Svensk Ex- portkredit (SEK) samt kunna hyra tjänster därifrån för valutahanteringen (se bil. 3).

Riksbanken anser vidare att EKN utöver lån i utlandet och i svenska

Riksbanken

anser

vidare

att

EKN

utöver

lån

utlandet

och

svenska

valutabanker skall kunna få tillstånd till upplåning hos AB Svensk Ex-

valutabanker

skall

kunna

få

tillstånd

till

upplåning

hos

Svensk

Ex-

portkredit (SEK) samt kunna hyra tjänster därifrån för valutahanteringen

portkredit

(SEK)

samt

kunna

hyra

tjänster

därifrån

för

valutahanteringen

(se bil. 3).

(se

bil.

3).

Riksgäldskontoret har ingen erinran mot systemet med garantigivning i utländsk valuta.

Riksgäldskontoret har ingen erinran mot systemet med garantigivning i

Riksgäldskontoret

har

ingen

erinran

mot

systemet

med

garantigivning

utländsk valuta.

utländsk

valuta.

Riksgäldskontoret kan emellertid inte biträda att en annan statlig myn- dighet. dvs. EKN, skall få utfärda statliga garantier för SEK:s lån i ut- ländsk valuta (se bil. 3).

Riksgäldskontoret kan emellertid inte biträda att en annan statlig myn-

Riksgäldskontoret

kan

emellertid

inte

biträda

att

annan

statlig

myn-

dighet. dvs. EKN, skall få utfärda statliga garantier för SEK:s lån i ut-

dighet.

dvs.

EKN,

skall

få

utfärda

statliga

garantier

för

SEK:s

lån

ut-

ländsk valuta (se bil. 3).

ländsk

valuta

(se

bil.

3).

Bakgrund: Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. När exporten sker på kredit skjuts detta inflöde på framtiden, varvid exportens positiva effekt på betalningsbalansen fördröjs. Denna effekt av kreditgiv-

Bakgrund: Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. När

Bakgrund:

Exporten

skapar

ett

för

landet

angeläget

valutainflöde.

När

exporten sker på kredit skjuts detta inflöde på framtiden, varvid exportens

exporten

sker

på

kredit

skjuts

detta

inflöde

på

framtiden,

varvid

exportens

positiva effekt på betalningsbalansen fördröjs. Denna effekt av kreditgiv-

positiva

effekt

på

betalningsbalansen

fördröjs.

Denna

effekt

kreditgiv-

Prop. 1986/87123

Prop.

1986/87123

ningen kari lättast motverkas genom att exportkrediterna finansieras med Prop. 1986/87z23 en motsvarande upplåning i utlandet. En sådan upplåning medför från samhi'illsekonomisk synpunkt också den fördelen att den svenska kapital- marknaden inte belastas med exportkreditlinansieringen. Av kreditmarknads- och betalningsbalansskäl har regeringen och riks- banken sökt styra exportkreditgivningen till utländsk valuta. Riksbanken har under senare år hänvisat AB Svensk Exportkredit (SEK) till de ut- ländska kapitalmarknaderna för upplåningen både till den statsstödda ex- portfinansieringen och till kreditgivningen inom SEK:s marknadssektor. Regeringen har beslutat att räntan för utlåning i svenska kronor inom det statsstödda systemet skall ligga högre än räntorna på krediter i utländsk valuta. För närvarande tillämpar SEK ett påslag på de internationellt överenskomna minimiräntorna för statsstödda cxportkrediter (consensus- räntorna) på 0.75'70 för krediter i utländsk valuta och på 2.259?» för krediter i svenska kronor. Kreditgivningen i SEKzs marknadssektor och i andra kreditinstitut styrs genom ränteläget och refinansieringsmöjligheterna i stor utsträckning till utländska valutor. När en exportkredit i utländsk valuta finansieras genom upplåning i samma valuta uppkommer ingen kttrsrisk om exportkrediten betalas i överenskommen ordning. Om kursen på den utländska valutan emellertid stigit till förfallodagen och betalning då uteblir. kommer en kursförlust att realiseras eftersom EKN betalar ut ersättning för den uteblivna betalning- en i svenska kronor. EKN ersätter normalt endast en begränsad del av uppkommen kurshöjning. Kostnaden för resterande delen stannar normalt hos esportföretagen. Det faktum att EKN enbart skadereglerar i svenska kronor leder således till att garantitagarna föredrar att lämna exportkrediteri svenska kronor framför att lämna dem i utländsk valuta. På grund av en kraftig höjning av skadefallen och samtidiga stora kurs- höjningar i de vanligaste handelsvalutorna, har företagen under senare år belastats med betydande ökningar av de faktiska självriskcrna. Enligt uppgift från mänga exportföretag utgör kursriskerna ett osäkerhetsmoment av sådan betydelse att företagens möjligheter att ingå i nya exportaffärer påverkas negativt. Statens strävan att förmå företagen att i huvudsak arrangera sina exportkrediter i utländska valutor motverkas således av EKN:s nuvarande system att skadereglera enbart i svenska kronor. Syste- met med skadereglering i svenska kronor fungerade fullt tillfredsställande så länge huvuddelen av exportkrediterna lämnades i kronor och kursrela- tionerna var stabila. Under nuvarande förhållanden är systemet mindre tillfredsställande. Även om EKN skulle medge extra kursrisktäckning i större utsträckning än för närvarande, skulle problem kvarstå. Eftersom det är omöjligt att på lång sikt och med någon högre grad av säkerhet förutsäga utvecklingen av kurserna och räntorna i olika valutor, saknas det en fast grund för premiesättning för extra kursrisktäckning. EKN har föreslagit att nämnden skall utfärda garantieri utländsk valuta. dvs. premien skall inbetalas i utländsk valuta och skadereglering ske i samma valuta. Garantitagarna skulle härigenom stå kursrisk endast på s_it'ilvriskandelen. medan EKN skulle stå för hela kursn'sken i övrigt. Kost—

ningen kari lättast motverkas genom att exportkrediterna finansieras med Prop. 1986/87z23

ningen

kari

lättast

motverkas

genom

att

exportkrediterna

finansieras

med

Prop.

1986/87z23

en motsvarande upplåning i utlandet. En sådan upplåning medför från

motsvarande

upplåning

utlandet.

sådan

upplåning

medför

från

samhi'illsekonomisk synpunkt också den fördelen att den svenska kapital-

samhi'illsekonomisk

synpunkt

också

den

fördelen

att

den

svenska

kapital-

marknaden inte belastas med exportkreditlinansieringen.

marknaden

inte

belastas

med

exportkreditlinansieringen.

Av kreditmarknads- och betalningsbalansskäl har regeringen och riks- banken sökt styra exportkreditgivningen till utländsk valuta. Riksbanken har under senare år hänvisat AB Svensk Exportkredit (SEK) till de ut- ländska kapitalmarknaderna för upplåningen både till den statsstödda ex- portfinansieringen och till kreditgivningen inom SEK:s marknadssektor. Regeringen har beslutat att räntan för utlåning i svenska kronor inom det statsstödda systemet skall ligga högre än räntorna på krediter i utländsk valuta. För närvarande tillämpar SEK ett påslag på de internationellt överenskomna minimiräntorna för statsstödda cxportkrediter (consensus- räntorna) på 0.75'70 för krediter i utländsk valuta och på 2.259?» för krediter i svenska kronor. Kreditgivningen i SEKzs marknadssektor och i andra kreditinstitut styrs genom ränteläget och refinansieringsmöjligheterna i stor utsträckning till utländska valutor.

Av kreditmarknads- och betalningsbalansskäl har regeringen och riks-

kreditmarknads-

och

betalningsbalansskäl

har

regeringen

och

riks-

banken sökt styra exportkreditgivningen till utländsk valuta. Riksbanken

banken

sökt

styra

exportkreditgivningen

till

utländsk

valuta.

Riksbanken

har under senare år hänvisat AB Svensk Exportkredit (SEK) till de ut-

har

under

senare

år

hänvisat

Svensk

Exportkredit

(SEK)

till

ut-

ländska kapitalmarknaderna för upplåningen både till den statsstödda ex-

ländska

kapitalmarknaderna

för

upplåningen

både

till

den

statsstödda

ex-

portfinansieringen och till kreditgivningen inom SEK:s marknadssektor.

portfinansieringen

och

till

kreditgivningen

inom

SEK:s

marknadssektor.

Regeringen har beslutat att räntan för utlåning i svenska kronor inom det

Regeringen

har

beslutat

att

räntan

för

utlåning

svenska

kronor

inom

det

statsstödda systemet skall ligga högre än räntorna på krediter i utländsk

statsstödda

systemet

skall

ligga

högre

än

räntorna

på

krediter

utländsk

valuta. För närvarande tillämpar SEK ett påslag på de internationellt

valuta.

För

närvarande

tillämpar

SEK

ett

påslag

på

internationellt

överenskomna minimiräntorna för statsstödda cxportkrediter (consensus-

överenskomna

minimiräntorna

för

statsstödda

cxportkrediter

(consensus-

räntorna) på 0.75'70 för krediter i utländsk valuta och på 2.259?» för krediter

räntorna)

på

0.75'70

för

krediter

utländsk

valuta

och

på

2.259?»

för

krediter

i svenska kronor. Kreditgivningen i SEKzs marknadssektor och i andra

svenska

kronor.

Kreditgivningen

SEKzs

marknadssektor

och

andra

kreditinstitut styrs genom ränteläget och refinansieringsmöjligheterna i

kreditinstitut

styrs

genom

ränteläget

och

refinansieringsmöjligheterna

stor utsträckning till utländska valutor.

stor

utsträckning

till

utländska

valutor.

När en exportkredit i utländsk valuta finansieras genom upplåning i samma valuta uppkommer ingen kttrsrisk om exportkrediten betalas i överenskommen ordning. Om kursen på den utländska valutan emellertid stigit till förfallodagen och betalning då uteblir. kommer en kursförlust att realiseras eftersom EKN betalar ut ersättning för den uteblivna betalning- en i svenska kronor. EKN ersätter normalt endast en begränsad del av uppkommen kurshöjning. Kostnaden för resterande delen stannar normalt hos esportföretagen.

När en exportkredit i utländsk valuta finansieras genom upplåning i

När

exportkredit

utländsk

valuta

finansieras

genom

upplåning

samma valuta uppkommer ingen kttrsrisk om exportkrediten betalas i

samma

valuta

uppkommer

ingen

kttrsrisk

exportkrediten

betalas

överenskommen ordning. Om kursen på den utländska valutan emellertid

överenskommen

ordning.

kursen

på

den

utländska

valutan

emellertid

stigit till förfallodagen och betalning då uteblir. kommer en kursförlust att

stigit

till

förfallodagen

och

betalning

då

uteblir.

kommer

kursförlust

att

realiseras eftersom EKN betalar ut ersättning för den uteblivna betalning-

realiseras

eftersom

EKN

betalar

ersättning

för

den

uteblivna

betalning-

en i svenska kronor. EKN ersätter normalt endast en begränsad del av

svenska

kronor.

EKN

ersätter

normalt

endast

begränsad

del

uppkommen kurshöjning. Kostnaden för resterande delen stannar normalt

uppkommen

kurshöjning.

Kostnaden

för

resterande

stannar

normalt

hos esportföretagen.

hos

esportföretagen.

Det faktum att EKN enbart skadereglerar i svenska kronor leder således till att garantitagarna föredrar att lämna exportkrediteri svenska kronor framför att lämna dem i utländsk valuta.

Det faktum att EKN enbart skadereglerar i svenska kronor leder således

Det

faktum

att

EKN

enbart

skadereglerar

svenska

kronor

leder

således

till att garantitagarna föredrar att lämna exportkrediteri svenska kronor

till

att

garantitagarna

föredrar

att

lämna

exportkrediteri

svenska

kronor

framför att lämna dem i utländsk valuta.

framför

att

lämna

dem

utländsk

valuta.

På grund av en kraftig höjning av skadefallen och samtidiga stora kurs- höjningar i de vanligaste handelsvalutorna, har företagen under senare år belastats med betydande ökningar av de faktiska självriskcrna. Enligt uppgift från mänga exportföretag utgör kursriskerna ett osäkerhetsmoment av sådan betydelse att företagens möjligheter att ingå i nya exportaffärer påverkas negativt. Statens strävan att förmå företagen att i huvudsak arrangera sina exportkrediter i utländska valutor motverkas således av EKN:s nuvarande system att skadereglera enbart i svenska kronor. Syste- met med skadereglering i svenska kronor fungerade fullt tillfredsställande så länge huvuddelen av exportkrediterna lämnades i kronor och kursrela- tionerna var stabila. Under nuvarande förhållanden är systemet mindre tillfredsställande. Även om EKN skulle medge extra kursrisktäckning i större utsträckning än för närvarande, skulle problem kvarstå. Eftersom

På grund av en kraftig höjning av skadefallen och samtidiga stora kurs-

På

grund

kraftig

höjning

skadefallen

och

samtidiga

stora

kurs-

höjningar i de vanligaste handelsvalutorna, har företagen under senare år

höjningar

vanligaste

handelsvalutorna,

har

företagen

under

senare

år

belastats med betydande ökningar av de faktiska självriskcrna. Enligt

belastats

med

betydande

ökningar

faktiska

självriskcrna.

Enligt

uppgift från mänga exportföretag utgör kursriskerna ett osäkerhetsmoment

uppgift

från

mänga

exportföretag

utgör

kursriskerna

ett

osäkerhetsmoment

av sådan betydelse att företagens möjligheter att ingå i nya exportaffärer

sådan

betydelse

att

företagens

möjligheter

att

ingå

nya

exportaffärer

påverkas negativt. Statens strävan att förmå företagen att i huvudsak

påverkas

negativt.

Statens

strävan

att

förmå

företagen

att

huvudsak

arrangera sina exportkrediter i utländska valutor motverkas således av

arrangera

sina

exportkrediter

utländska

valutor

motverkas

således

EKN:s nuvarande system att skadereglera enbart i svenska kronor. Syste-

EKN:s

nuvarande

system

att

skadereglera

enbart

svenska

kronor.

Syste-

met med skadereglering i svenska kronor fungerade fullt tillfredsställande

met

med

skadereglering

svenska

kronor

fungerade

fullt

tillfredsställande

så länge huvuddelen av exportkrediterna lämnades i kronor och kursrela-

så

länge

huvuddelen

exportkrediterna

lämnades

kronor

och

kursrela-

tionerna var stabila. Under nuvarande förhållanden är systemet mindre

tionerna

var

stabila.

Under

nuvarande

förhållanden

är

systemet

mindre

tillfredsställande. Även om EKN skulle medge extra kursrisktäckning i

tillfredsställande.

Även

EKN

skulle

medge

extra

kursrisktäckning

större utsträckning än för närvarande, skulle problem kvarstå. Eftersom

större

utsträckning

än

för

närvarande,

skulle

problem

kvarstå.

Eftersom

det är omöjligt att på lång sikt och med någon högre grad av säkerhet förutsäga utvecklingen av kurserna och räntorna i olika valutor, saknas det en fast grund för premiesättning för extra kursrisktäckning. EKN har föreslagit att nämnden skall utfärda garantieri utländsk valuta. dvs. premien skall inbetalas i utländsk valuta och skadereglering ske i samma valuta. Garantitagarna skulle härigenom stå kursrisk endast på s_it'ilvriskandelen. medan EKN skulle stå för hela kursn'sken i övrigt. Kost—

det är omöjligt att på lång sikt och med någon högre grad av säkerhet

det

är

omöjligt

att

på

lång

sikt

och

med

någon

högre

grad

säkerhet

förutsäga utvecklingen av kurserna och räntorna i olika valutor, saknas det

förutsäga

utvecklingen

kurserna

och

räntorna

olika

valutor,

saknas

det

en fast grund för premiesättning för extra kursrisktäckning.

fast

grund

för

premiesättning

för

extra

kursrisktäckning.

EKN har föreslagit att nämnden skall utfärda garantieri utländsk valuta. dvs. premien skall inbetalas i utländsk valuta och skadereglering ske i samma valuta. Garantitagarna skulle härigenom stå kursrisk endast på s_it'ilvriskandelen. medan EKN skulle stå för hela kursn'sken i övrigt. Kost—

EKN har föreslagit att nämnden skall utfärda garantieri utländsk valuta.

EKN

har

föreslagit

att

nämnden

skall

utfärda

garantieri

utländsk

valuta.

dvs. premien skall inbetalas i utländsk valuta och skadereglering ske i

dvs.

premien

skall

inbetalas

utländsk

valuta

och

skadereglering

ske

samma valuta. Garantitagarna skulle härigenom stå kursrisk endast på

samma

valuta.

Garantitagarna

skulle

härigenom

stå

kursrisk

endast

på

s_it'ilvriskandelen. medan EKN skulle stå för hela kursn'sken i övrigt. Kost—

s_it'ilvriskandelen.

medan

EKN

skulle

stå

för

hela

kursn'sken

övrigt.

Kost—

naderna härför skulle begränsas genom att EKN så långt möjligt garderar Prop. 1986/87:23 sina garantiåtaganden i utländsk valuta med motsvarande tillgångar i form av reserver uppbyggda av premier och återvinningar resp. upplåning. Eventuella tisk— och kostnadsökningar jämfört med nuvarande system skulle avspegla sig i höjda premier. Skälen för mitt förslag: För att underlätta export är det angeläget att företagen erbjuds bättre möjligheter att skydda sig mot kursf'luktuationer. Det är också viktigt att utformningen av garantisystemet inte är sådan att den medför att företagen hellre erbjuder krediter i svenska kronor än utländsk valuta. Jag anser därför att ett system bör införas som' gör det möjligt att lämna exportkreditgarantier i utländska valutor och att även skadereglera i sådana valutor. Regeringen bör inhämta riksdagens godkän- nade till detta. Förslaget förutsätter att premier kan betalas in till EKN i utländsk valuta och att reserver kan placeras i utländsk valuta. EKN:s garantigivning med undantag av korta garantier men inkl. garantier för krediter för vissa utvecklingsändamål, biståndsgarantier. har under senare år legat på 6 till 7 miljarder kronor per år. Andelen krediter i utländsk valuta har ökat och kan förväntas nå samma nivå som i SEK:s kreditgivning, dvs. ca 70%. Premierna beräknas i genomsnitt uppgå till drygt 4%. Med dessa. utgångs- punkter har EKN beräknat att dess förbindelseengagemang i utländska valutor skulle uppgå till 15 a 20 miljarder kronor fem år efter införandet av systemet. Tillgångarna på valutakonton skulle uppgå till högst 600 milj.kr. Det nya systemet bör åtminstone inledningsvis endast tillämpas för ett fåtal valutor som har en relativt spridd användning för finansiering av exponkrediter. Därmed skulle riskerna för slutliga kursförluster minska. Det bör ankomma på regeringen att besluta i denna fråga. Om det visar sig att en koncentration av garantiåtaganden i en viss valuta uppkommer på några få svaga länder, måste hänsyn tas till kursrisken då EKN bedömer det tillgängliga utrymmet på landet. Vidare bör systemet inledningsvis reserveras för längre krediter där behovet av garantier i utländsk valuta är störst. Eventuell tillämpning på korta krediter bör diskuteras först när erfarenhet av garantigivning i ut- ländsk valuta för längre krediter har vunnits. Det bör ankomma på rege- ringen att bestämma även i denna fråga. Det godkännande från riksdagens sida som jag nyss förordat att regeringen bör inhämta bör omfatta garantier för såväl medellånga och långa krediter som korta. När det gäller premiesättningen i det nya systemet bör hänsyn tas till att premiereserver i olika valutor förräntas till olika räntesatser. En inbetald förskottspremie som förräntas till en låg räntesats ger sämre täckning av ett senare skadefall än en premie som förräntas till en hög räntesats. Detta skulle kunna motivera att en högre premie tas ut för en garanti i en lågräntevaluta. Det ankommer på EKN att utforma premiesättningen i systemet. En giVen utgångspunkt härvidlag är att verksamheten på sikt går ihop. Verksamheten skall naturligtvis också bedrivas i enlighet med Sveri- ges internationella åtaganden. Den berättelse över verksamheten som EKN varje år tillställer regeringen. bör givetvis innehålla en redovisning av utfall och erfarenheter av det föreslagna systemet. TI Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 23

naderna härför skulle begränsas genom att EKN så långt möjligt garderar Prop. 1986/87:23 sina garantiåtaganden i utländsk valuta med motsvarande tillgångar i form

naderna härför skulle begränsas genom att EKN så långt möjligt garderar Prop. 1986/87:23

naderna

härför

skulle

begränsas

genom

att

EKN

så

långt

möjligt

garderar

Prop.

1986/87:23

sina garantiåtaganden i utländsk valuta med motsvarande tillgångar i form

sina

garantiåtaganden

utländsk

valuta

med

motsvarande

tillgångar

form

av reserver uppbyggda av premier och återvinningar resp. upplåning.

reserver

uppbyggda

premier

och

återvinningar

resp.

upplåning.

Eventuella tisk— och kostnadsökningar jämfört med nuvarande system

Eventuella

tisk—

och

kostnadsökningar

jämfört

med

nuvarande

system

skulle avspegla sig i höjda premier.

skulle

avspegla

sig

höjda

premier.

Skälen för mitt förslag: För att underlätta export är det angeläget att företagen erbjuds bättre möjligheter att skydda sig mot kursf'luktuationer. Det är också viktigt att utformningen av garantisystemet inte är sådan att den medför att företagen hellre erbjuder krediter i svenska kronor än utländsk valuta. Jag anser därför att ett system bör införas som' gör det möjligt att lämna exportkreditgarantier i utländska valutor och att även skadereglera i sådana valutor. Regeringen bör inhämta riksdagens godkän- nade till detta. Förslaget förutsätter att premier kan betalas in till EKN i utländsk valuta och att reserver kan placeras i utländsk valuta. EKN:s garantigivning med undantag av korta garantier men inkl. garantier för krediter för vissa utvecklingsändamål, biståndsgarantier. har under senare år legat på 6 till 7 miljarder kronor per år. Andelen krediter i utländsk valuta har ökat och kan förväntas nå samma nivå som i SEK:s kreditgivning, dvs. ca 70%. Premierna beräknas i genomsnitt uppgå till drygt 4%. Med dessa. utgångs- punkter har EKN beräknat att dess förbindelseengagemang i utländska valutor skulle uppgå till 15 a 20 miljarder kronor fem år efter införandet av systemet. Tillgångarna på valutakonton skulle uppgå till högst 600 milj.kr. Det nya systemet bör åtminstone inledningsvis endast tillämpas för ett fåtal valutor som har en relativt spridd användning för finansiering av exponkrediter. Därmed skulle riskerna för slutliga kursförluster minska. Det bör ankomma på regeringen att besluta i denna fråga. Om det visar sig att en koncentration av garantiåtaganden i en viss valuta uppkommer på några få svaga länder, måste hänsyn tas till kursrisken då EKN bedömer det tillgängliga utrymmet på landet. Vidare bör systemet inledningsvis reserveras för längre krediter där behovet av garantier i utländsk valuta är störst. Eventuell tillämpning på korta krediter bör diskuteras först när erfarenhet av garantigivning i ut- ländsk valuta för längre krediter har vunnits. Det bör ankomma på rege- ringen att bestämma även i denna fråga. Det godkännande från riksdagens sida som jag nyss förordat att regeringen bör inhämta bör omfatta garantier för såväl medellånga och långa krediter som korta. När det gäller premiesättningen i det nya systemet bör hänsyn tas till att premiereserver i olika valutor förräntas till olika räntesatser. En inbetald förskottspremie som förräntas till en låg räntesats ger sämre täckning av ett senare skadefall än en premie som förräntas till en hög räntesats. Detta skulle kunna motivera att en högre premie tas ut för en garanti i en lågräntevaluta. Det ankommer på EKN att utforma premiesättningen i systemet. En giVen utgångspunkt härvidlag är att verksamheten på sikt går ihop. Verksamheten skall naturligtvis också bedrivas i enlighet med Sveri- ges internationella åtaganden. Den berättelse över verksamheten som EKN varje år tillställer regeringen. bör givetvis innehålla en redovisning av utfall och erfarenheter av det föreslagna systemet. TI Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 23

Skälen för mitt förslag: För att underlätta export är det angeläget att

Skälen

för

mitt

förslag:

För

att

underlätta

export

är

det

angeläget

att

företagen erbjuds bättre möjligheter att skydda sig mot kursf'luktuationer.

företagen

erbjuds

bättre

möjligheter

att

skydda

sig

mot

kursf'luktuationer.

Det är också viktigt att utformningen av garantisystemet inte är sådan att

Det

är

också

viktigt

att

utformningen

garantisystemet

inte

är

sådan

att

den medför att företagen hellre erbjuder krediter i svenska kronor än

den

medför

att

företagen

hellre

erbjuder

krediter

svenska

kronor

än

utländsk valuta. Jag anser därför att ett system bör införas som' gör det

utländsk

valuta.

Jag

anser

därför

att

ett

system

bör

införas

som'

gör

det

möjligt att lämna exportkreditgarantier i utländska valutor och att även

möjligt

att

lämna

exportkreditgarantier

utländska

valutor

och

att

även

skadereglera i sådana valutor. Regeringen bör inhämta riksdagens godkän-

skadereglera

sådana

valutor.

Regeringen

bör

inhämta

riksdagens

godkän-

nade till detta.

nade

till

detta.

Förslaget förutsätter att premier kan betalas in till EKN i utländsk valuta och att reserver kan placeras i utländsk valuta. EKN:s garantigivning med undantag av korta garantier men inkl. garantier för krediter för vissa utvecklingsändamål, biståndsgarantier. har under senare år legat på 6 till 7 miljarder kronor per år. Andelen krediter i utländsk valuta har ökat och kan förväntas nå samma nivå som i SEK:s kreditgivning, dvs. ca 70%. Premierna beräknas i genomsnitt uppgå till drygt 4%. Med dessa. utgångs- punkter har EKN beräknat att dess förbindelseengagemang i utländska valutor skulle uppgå till 15 a 20 miljarder kronor fem år efter införandet av systemet. Tillgångarna på valutakonton skulle uppgå till högst 600 milj.kr.

Förslaget förutsätter att premier kan betalas in till EKN i utländsk valuta

Förslaget

förutsätter

att

premier

kan

betalas

till

EKN

utländsk

valuta

och att reserver kan placeras i utländsk valuta. EKN:s garantigivning med

och

att

reserver

kan

placeras

utländsk

valuta.

EKN:s

garantigivning

med

undantag av korta garantier men inkl. garantier för krediter för vissa

undantag

korta

garantier

men

inkl.

garantier

för

krediter

för

vissa

utvecklingsändamål, biståndsgarantier. har under senare år legat på 6 till 7

utvecklingsändamål,

biståndsgarantier.

har

under

senare

år

legat

på

till

miljarder kronor per år. Andelen krediter i utländsk valuta har ökat och

miljarder

kronor

per

år.

Andelen

krediter

utländsk

valuta

har

ökat

och

kan förväntas nå samma nivå som i SEK:s kreditgivning, dvs. ca 70%.

kan

förväntas

nå

samma

nivå

som

SEK:s

kreditgivning,

dvs.

70%.

Premierna beräknas i genomsnitt uppgå till drygt 4%. Med dessa. utgångs-

Premierna

beräknas

genomsnitt

uppgå

till

drygt

4%.

Med

dessa.

utgångs-

punkter har EKN beräknat att dess förbindelseengagemang i utländska

punkter

har

EKN

beräknat

att

dess

förbindelseengagemang

utländska

valutor skulle uppgå till 15 a 20 miljarder kronor fem år efter införandet av

valutor

skulle

uppgå

till

miljarder

kronor

fem

år

efter

införandet

systemet. Tillgångarna på valutakonton skulle uppgå till högst 600 milj.kr.

systemet.

Tillgångarna

på

valutakonton

skulle

uppgå

till

högst

600

milj.kr.

Det nya systemet bör åtminstone inledningsvis endast tillämpas för ett fåtal valutor som har en relativt spridd användning för finansiering av exponkrediter. Därmed skulle riskerna för slutliga kursförluster minska. Det bör ankomma på regeringen att besluta i denna fråga. Om det visar sig att en koncentration av garantiåtaganden i en viss valuta uppkommer på några få svaga länder, måste hänsyn tas till kursrisken då EKN bedömer det tillgängliga utrymmet på landet.

Det nya systemet bör åtminstone inledningsvis endast tillämpas för ett

Det

nya

systemet

bör

åtminstone

inledningsvis

endast

tillämpas

för

ett

fåtal valutor som har en relativt spridd användning för finansiering av

fåtal

valutor

som

har

relativt

spridd

användning

för

finansiering

exponkrediter. Därmed skulle riskerna för slutliga kursförluster minska.

exponkrediter.

Därmed

skulle

riskerna

för

slutliga

kursförluster

minska.

Det bör ankomma på regeringen att besluta i denna fråga. Om det visar sig

Det

bör

ankomma

på

regeringen

att

besluta

denna

fråga.

det

visar

sig

att en koncentration av garantiåtaganden i en viss valuta uppkommer på

att

koncentration

garantiåtaganden

viss

valuta

uppkommer

på

några få svaga länder, måste hänsyn tas till kursrisken då EKN bedömer

några

få

svaga

länder,

måste

hänsyn

tas

till

kursrisken

då

EKN

bedömer

det tillgängliga utrymmet på landet.

det

tillgängliga

utrymmet

på

landet.

Vidare bör systemet inledningsvis reserveras för längre krediter där behovet av garantier i utländsk valuta är störst. Eventuell tillämpning på korta krediter bör diskuteras först när erfarenhet av garantigivning i ut- ländsk valuta för längre krediter har vunnits. Det bör ankomma på rege- ringen att bestämma även i denna fråga. Det godkännande från riksdagens sida som jag nyss förordat att regeringen bör inhämta bör omfatta garantier för såväl medellånga och långa krediter som korta.

Vidare bör systemet inledningsvis reserveras för längre krediter där

Vidare

bör

systemet

inledningsvis

reserveras

för

längre

krediter

där

behovet av garantier i utländsk valuta är störst. Eventuell tillämpning på

behovet

garantier

utländsk

valuta

är

störst.

Eventuell

tillämpning

på

korta krediter bör diskuteras först när erfarenhet av garantigivning i ut-

korta

krediter

bör

diskuteras

först

när

erfarenhet

garantigivning

ut-

ländsk valuta för längre krediter har vunnits. Det bör ankomma på rege-

ländsk

valuta

för

längre

krediter

har

vunnits.

Det

bör

ankomma

på

rege-

ringen att bestämma även i denna fråga. Det godkännande från riksdagens

ringen

att

bestämma

även

denna

fråga.

Det

godkännande

från

riksdagens

sida som jag nyss förordat att regeringen bör inhämta bör omfatta garantier

sida

som

jag

nyss

förordat

att

regeringen

bör

inhämta

bör

omfatta

garantier

för såväl medellånga och långa krediter som korta.

för

såväl

medellånga

och

långa

krediter

som

korta.

När det gäller premiesättningen i det nya systemet bör hänsyn tas till att premiereserver i olika valutor förräntas till olika räntesatser. En inbetald förskottspremie som förräntas till en låg räntesats ger sämre täckning av ett senare skadefall än en premie som förräntas till en hög räntesats. Detta skulle kunna motivera att en högre premie tas ut för en garanti i en lågräntevaluta. Det ankommer på EKN att utforma premiesättningen i systemet. En giVen utgångspunkt härvidlag är att verksamheten på sikt går ihop. Verksamheten skall naturligtvis också bedrivas i enlighet med Sveri- ges internationella åtaganden. Den berättelse över verksamheten som EKN varje år tillställer regeringen. bör givetvis innehålla en redovisning av utfall och erfarenheter av det föreslagna systemet.

När det gäller premiesättningen i det nya systemet bör hänsyn tas till att

När

det

gäller

premiesättningen

det

nya

systemet

bör

hänsyn

tas

till

att

premiereserver i olika valutor förräntas till olika räntesatser. En inbetald

premiereserver

olika

valutor

förräntas

till

olika

räntesatser.

inbetald

förskottspremie som förräntas till en låg räntesats ger sämre täckning av

förskottspremie

som

förräntas

till

låg

räntesats

ger

sämre

täckning

ett senare skadefall än en premie som förräntas till en hög räntesats. Detta

ett

senare

skadefall

än

premie

som

förräntas

till

hög

räntesats.

Detta

skulle kunna motivera att en högre premie tas ut för en garanti i en

skulle

kunna

motivera

att

högre

premie

tas

för

garanti

lågräntevaluta. Det ankommer på EKN att utforma premiesättningen i

lågräntevaluta.

Det

ankommer

på

EKN

att

utforma

premiesättningen

systemet. En giVen utgångspunkt härvidlag är att verksamheten på sikt går

systemet.

giVen

utgångspunkt

härvidlag

är

att

verksamheten

på

sikt

går

ihop. Verksamheten skall naturligtvis också bedrivas i enlighet med Sveri-

ihop.

Verksamheten

skall

naturligtvis

också

bedrivas

enlighet

med

Sveri-

ges internationella åtaganden. Den berättelse över verksamheten som

ges

internationella

åtaganden.

Den

berättelse

över

verksamheten

som

EKN varje år tillställer regeringen. bör givetvis innehålla en redovisning

EKN

varje

år

tillställer

regeringen.

bör

givetvis

innehålla

redovisning

av utfall och erfarenheter av det föreslagna systemet.

utfall

och

erfarenheter

det

föreslagna

systemet.

TI Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 23

Riksdagen

1986/87.

saml.

BITS medger för närvarande inte kurssäkring i garantier som lämnas för krediter för vissa utvecklingsändamål (u-krediter). Den övervägande delen av u-krediterna lämnas i utländsk valuta med stark koncentration till amerikanska dollar. Om kurssäkring medgavs, skulle kursriskexponering- en bli ensidig och skulle vid ett kursfall för kronan gentemot den ameri- kanska dollarn leda till en stor belastning på biståndsanslagen. Nuvarande restriktiva system har dock indirekta negativa effekter från biståndssyn- punkt. Det leder till att företagen föredrar u-krediter i svenska kronor. Den kursrisk som exportföretagen tar. söker de rimligen kalkylera in i priset. Ett sådant förfarande medför en prishöjning som drabbar mottagarlandet och, genom ett beloppsmässigt förhöjt gåvoelement, biståndsanslaget. Efter samråd med statsrådet Hjelm-Wallén anser jag att det nya syste- met även bör tillämpas på biståndsgarantier. De tillgångar i utländsk valuta som EKN administrerar för BITS räkning måste självfallet särre- dovisas. Principerna för hanteringen av tillgångarna i utländsk valuta bör fastställas i samråd med BITS. Riksdagen har medgivit att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkrediter till ett belopp av högst 70 miljarder kronor. varav 27. miljarder kronor reserveras för garantigivning vid särskilt sam- hällsintresse och för garantigivning vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling. Vidare har regeringen bemyndigats att överföra ytterligare 10 miljarder kronor för sådan garantigivning om så anses erfor- derligt (prop. 1986/87:100 bil. 5. NU 20, rskr. 238). Avräkning mot ra- marna sker för närvarande genom att förbindelser tas upp till 100%. utfästelser till 40% och förhandsbesked till 20%. Om garantiåtaganden görs i utländska valutor bör avräkning mot ramarna ske löpande i svenska kronor till dagskurs. Risk finns för att betydande valutakursändringar skulle kunna leda till att ramarna överskrids. Hänsyn till denna risk bör tas genom att en viss marginal ges vid fastställandet av ramarnas storlek. Skälen för min bedömning: Skaderegleringar finansieras normalt från premiereserven i resp. valuta. Om premiereserven inte räcker till. måste EKN få rätt att ta upp lån i valutan i fråga. Under förutsättning att den utbetalade skadeersättningen återvinns och tillförs premiereserven i valu- tan eller används till att återbetala upplåning i valutan, uppstår varken kursvinst eller kursförlust eftersom inga växlingstransaktioner förekom- mer. Upplåningskostnaden förutsätts därvid normalt bli täckt av den dröjs- målsränta som betalas av gäldenären. Riksdagen har godkänt att den rörliga kredit i riksgäldskontoret som ställts till EKN:s förfogande för att vid behov användas för utbetalning av ersättning för förluster i garantiverksamheten får uppgå till 3,3 miljarder kronor (prop. 1986/871I00 bil. 5, NU 20. rskr. 238). Det föreslagna syste- met förutsätter att de premiereserver som byggs upp i utländsk valuta inte används för betalning av skadeersättningar som uppkommer på garantier som utfärdats före systemets ikraftträdande. Skaderegleringar i utländsk valuta väntas således inte behöva ske förrän efter ett antal år. Något behov av upplåning förutses således inte under innevarande budgetår. Jag avser att i kommande budgetproposition ta upp frågan om bemyndigande för Prop. l986/87:23

BITS medger för närvarande inte kurssäkring i garantier som lämnas för

BITS

medger

för

närvarande

inte

kurssäkring

garantier

som

lämnas

för

krediter för vissa utvecklingsändamål (u-krediter). Den övervägande delen

krediter

för

vissa

utvecklingsändamål

(u-krediter).

Den

övervägande

av u-krediterna lämnas i utländsk valuta med stark koncentration till

u-krediterna

lämnas

utländsk

valuta

med

stark

koncentration

till

amerikanska dollar. Om kurssäkring medgavs, skulle kursriskexponering-

amerikanska

dollar.

kurssäkring

medgavs,

skulle

kursriskexponering-

en bli ensidig och skulle vid ett kursfall för kronan gentemot den ameri-

bli

ensidig

och

skulle

vid

ett

kursfall

för

kronan

gentemot

den

ameri-

kanska dollarn leda till en stor belastning på biståndsanslagen. Nuvarande

kanska

dollarn

leda

till

stor

belastning

på

biståndsanslagen.

Nuvarande

restriktiva system har dock indirekta negativa effekter från biståndssyn-

restriktiva

system

har

dock

indirekta

negativa

effekter

från

biståndssyn-

punkt. Det leder till att företagen föredrar u-krediter i svenska kronor. Den

punkt.

Det

leder

till

att

företagen

föredrar

u-krediter

svenska

kronor.

Den

kursrisk som exportföretagen tar. söker de rimligen kalkylera in i priset.

kursrisk

som

exportföretagen

tar.

söker

rimligen

kalkylera

priset.

Ett sådant förfarande medför en prishöjning som drabbar mottagarlandet

Ett

sådant

förfarande

medför

prishöjning

som

drabbar

mottagarlandet

och, genom ett beloppsmässigt förhöjt gåvoelement, biståndsanslaget.

och,

genom

ett

beloppsmässigt

förhöjt

gåvoelement,

biståndsanslaget.

Efter samråd med statsrådet Hjelm-Wallén anser jag att det nya syste- met även bör tillämpas på biståndsgarantier. De tillgångar i utländsk valuta som EKN administrerar för BITS räkning måste självfallet särre- dovisas. Principerna för hanteringen av tillgångarna i utländsk valuta bör fastställas i samråd med BITS.

Efter samråd med statsrådet Hjelm-Wallén anser jag att det nya syste-

Efter

samråd

med

statsrådet

Hjelm-Wallén

anser

jag

att

det

nya

syste-

met även bör tillämpas på biståndsgarantier. De tillgångar i utländsk

met

även

bör

tillämpas

på

biståndsgarantier.

tillgångar

utländsk

valuta som EKN administrerar för BITS räkning måste självfallet särre-

valuta

som

EKN

administrerar

för

BITS

räkning

måste

självfallet

särre-

dovisas. Principerna för hanteringen av tillgångarna i utländsk valuta bör

dovisas.

Principerna

för

hanteringen

tillgångarna

utländsk

valuta

bör

fastställas i samråd med BITS.

fastställas

samråd

med

BITS.

Riksdagen har medgivit att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkrediter till ett belopp av högst 70 miljarder kronor. varav 27. miljarder kronor reserveras för garantigivning vid särskilt sam- hällsintresse och för garantigivning vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling. Vidare har regeringen bemyndigats att överföra ytterligare 10 miljarder kronor för sådan garantigivning om så anses erfor- derligt (prop. 1986/87:100 bil. 5. NU 20, rskr. 238). Avräkning mot ra- marna sker för närvarande genom att förbindelser tas upp till 100%. utfästelser till 40% och förhandsbesked till 20%. Om garantiåtaganden görs i utländska valutor bör avräkning mot ramarna ske löpande i svenska kronor till dagskurs. Risk finns för att betydande valutakursändringar

Riksdagen har medgivit att staten åtar sig betalningsansvar i form av

Riksdagen

har

medgivit

att

staten

åtar

sig

betalningsansvar

form

statsgaranti för exportkrediter till ett belopp av högst 70 miljarder kronor.

statsgaranti

för

exportkrediter

till

ett

belopp

högst

miljarder

kronor.

varav 27. miljarder kronor reserveras för garantigivning vid särskilt sam-

varav

27.

miljarder

kronor

reserveras

för

garantigivning

vid

särskilt

sam-

hällsintresse och för garantigivning vid export av betydelse för u-ländernas

hällsintresse

och

för

garantigivning

vid

export

betydelse

för

u-ländernas

ekonomiska utveckling. Vidare har regeringen bemyndigats att överföra

ekonomiska

utveckling.

Vidare

har

regeringen

bemyndigats

att

överföra

ytterligare 10 miljarder kronor för sådan garantigivning om så anses erfor-

ytterligare

miljarder

kronor

för

sådan

garantigivning

så

anses

erfor-

derligt (prop. 1986/87:100 bil. 5. NU 20, rskr. 238). Avräkning mot ra-

derligt

(prop.

1986/87:100

bil.

20,

rskr.

238).

Avräkning

mot

ra-

marna sker för närvarande genom att förbindelser tas upp till 100%.

marna

sker

för

närvarande

genom

att

förbindelser

tas

upp

till

100%.

utfästelser till 40% och förhandsbesked till 20%. Om garantiåtaganden

utfästelser

till

40%

och

förhandsbesked

till

20%.

garantiåtaganden

görs i utländska valutor bör avräkning mot ramarna ske löpande i svenska

görs

utländska

valutor

bör

avräkning

mot

ramarna

ske

löpande

svenska

kronor till dagskurs. Risk finns för att betydande valutakursändringar

kronor

till

dagskurs.

Risk

finns

för

att

betydande

valutakursändringar

skulle kunna leda till att ramarna överskrids. Hänsyn till denna risk bör tas genom att en viss marginal ges vid fastställandet av ramarnas storlek.

skulle kunna leda till att ramarna överskrids. Hänsyn till denna risk bör tas

skulle

kunna

leda

till

att

ramarna

överskrids.

Hänsyn

till

denna

risk

bör

tas

genom att en viss marginal ges vid fastställandet av ramarnas storlek.

genom

att

viss

marginal

ges

vid

fastställandet

ramarnas

storlek.

Skälen för min bedömning: Skaderegleringar finansieras normalt från premiereserven i resp. valuta. Om premiereserven inte räcker till. måste EKN få rätt att ta upp lån i valutan i fråga. Under förutsättning att den utbetalade skadeersättningen återvinns och tillförs premiereserven i valu- tan eller används till att återbetala upplåning i valutan, uppstår varken kursvinst eller kursförlust eftersom inga växlingstransaktioner förekom- mer. Upplåningskostnaden förutsätts därvid normalt bli täckt av den dröjs- målsränta som betalas av gäldenären. Riksdagen har godkänt att den rörliga kredit i riksgäldskontoret som ställts till EKN:s förfogande för att vid behov användas för utbetalning av ersättning för förluster i garantiverksamheten får uppgå till 3,3 miljarder kronor (prop. 1986/871I00 bil. 5, NU 20. rskr. 238). Det föreslagna syste- met förutsätter att de premiereserver som byggs upp i utländsk valuta inte används för betalning av skadeersättningar som uppkommer på garantier som utfärdats före systemets ikraftträdande. Skaderegleringar i utländsk valuta väntas således inte behöva ske förrän efter ett antal år. Något behov av upplåning förutses således inte under innevarande budgetår. Jag avser att i kommande budgetproposition ta upp frågan om bemyndigande för

Skälen för min bedömning: Skaderegleringar finansieras normalt från

Skälen

för

min

bedömning:

Skaderegleringar

finansieras

normalt

från

premiereserven i resp. valuta. Om premiereserven inte räcker till. måste

premiereserven

resp.

valuta.

premiereserven

inte

räcker

till.

måste

EKN få rätt att ta upp lån i valutan i fråga. Under förutsättning att den

EKN

få

rätt

att

upp

lån

valutan

fråga.

Under

förutsättning

att

den

utbetalade skadeersättningen återvinns och tillförs premiereserven i valu-

utbetalade

skadeersättningen

återvinns

och

tillförs

premiereserven

valu-

tan eller används till att återbetala upplåning i valutan, uppstår varken

tan

eller

används

till

att

återbetala

upplåning

valutan,

uppstår

varken

kursvinst eller kursförlust eftersom inga växlingstransaktioner förekom-

kursvinst

eller

kursförlust

eftersom

inga

växlingstransaktioner

förekom-

mer. Upplåningskostnaden förutsätts därvid normalt bli täckt av den dröjs-

mer.

Upplåningskostnaden

förutsätts

därvid

normalt

bli

täckt

den

dröjs-

målsränta som betalas av gäldenären.

målsränta

som

betalas

gäldenären.

Riksdagen har godkänt att den rörliga kredit i riksgäldskontoret som ställts till EKN:s förfogande för att vid behov användas för utbetalning av ersättning för förluster i garantiverksamheten får uppgå till 3,3 miljarder kronor (prop. 1986/871I00 bil. 5, NU 20. rskr. 238). Det föreslagna syste- met förutsätter att de premiereserver som byggs upp i utländsk valuta inte används för betalning av skadeersättningar som uppkommer på garantier som utfärdats före systemets ikraftträdande. Skaderegleringar i utländsk valuta väntas således inte behöva ske förrän efter ett antal år. Något behov av upplåning förutses således inte under innevarande budgetår. Jag avser att i kommande budgetproposition ta upp frågan om bemyndigande för

Riksdagen har godkänt att den rörliga kredit i riksgäldskontoret som

Riksdagen

har

godkänt

att

den

rörliga

kredit

riksgäldskontoret

som

ställts till EKN:s förfogande för att vid behov användas för utbetalning av

ställts

till

EKN:s

förfogande

för

att

vid

behov

användas

för

utbetalning

ersättning för förluster i garantiverksamheten får uppgå till 3,3 miljarder

ersättning

för

förluster

garantiverksamheten

får

uppgå

till

3,3

miljarder

kronor (prop. 1986/871I00 bil. 5, NU 20. rskr. 238). Det föreslagna syste-

kronor

(prop.

1986/871I00

bil.

20.

rskr.

238).

Det

föreslagna

syste-

met förutsätter att de premiereserver som byggs upp i utländsk valuta inte

met

förutsätter

att

premiereserver

som

byggs

upp

utländsk

valuta

inte

används för betalning av skadeersättningar som uppkommer på garantier

används

för

betalning

skadeersättningar

som

uppkommer

på

garantier

som utfärdats före systemets ikraftträdande. Skaderegleringar i utländsk

som

utfärdats

före

systemets

ikraftträdande.

Skaderegleringar

utländsk

valuta väntas således inte behöva ske förrän efter ett antal år. Något behov

valuta

väntas

således

inte

behöva

ske

förrän

efter

ett

antal

år.

Något

behov

av upplåning förutses således inte under innevarande budgetår. Jag avser

upplåning

förutses

således

inte

under

innevarande

budgetår.

Jag

avser

att i kommande budgetproposition ta upp frågan om bemyndigande för

att

kommande

budgetproposition

upp

frågan

bemyndigande

för

Prop. l986/87:23

Prop.

l986/87:23

regeringen att medge att EKN får ta upp låiii'i utländsk valuta under budgetåret 1987/88. Om EKN:s resultat inte försämras avsevärt och skade- regleringar under redan utestående garantier finansieras genom den rörliga krediten, bör en minskad likviditet i svenska kronor kunna motsvaras av reservuppbyggnaden i valutor. På sikt skulle således EKN:s behov av kredit i riksgäldskontoret i svenska kronor kunna minska. En särskild fråga är hur upplåningen bör gå till. Jag vill redan här som min mening redovisa att utomstående institutioner bör anlitas med den expertis som är nödvändig för valutahanten'ngen. Tänkbara sådana är SEK, valutabanker eller riksgäldskontoret. Vid upplåning hos sådana in- stitutioner krävs inte någon särskild garanti från EKN:s sida. EKN:s och SEK:s arbetsområden berör varandra och ett nära samarbe- te finns sedan gammalt på flera områden mellan dessa organ. En betydan- de andel av EKN:s garantier överlåts till SEK vilket gett SEK stor förtro— genhet med EKN:s verksamhet. SEK skulle således kunna förvalta EKN:s premiereserveri utländsk valuta och låna utländsk valuta till EKN. Chefen för industridepartementet och jag har tidigare i skrivelser till SEK och EKN uttalat intresse för ett närmare samarbete mellan dessa två organ och bett dem redovisa sådana områden på vilka samarbetet skulle kunna utvecklas. Jag ser således positivt på ett utnyttjande av SEK:s tjänster för valutahantcring och upplåning i utländsk valuta. Det bör dock få ankomma på regeringen eller, efter regeringens bestämmande. på EKN att bestämma om SEK eller en valutabank eller riksgäldskontoret skall utnyttjas härför. 2.2 Garantier för refinansieringslån Mitt förslag: Garantier får lämnas för sådana refinansieringslån som ges för reglering av förfallna fordringar som garanterats inom ramen för den statliga exportkreditgivningen. Exportkreditnämndens framställning: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Varken riksbanken eller riksgäldskontoret har anfört några synpunkter på EKN:s förslag. Skälen för mitt förslag: EKN har i samband med sin framställning om exportkreditgarantigivning i utländska valutor också pekat på en möjlighet att hantera skuldkonsolideringar genom refinansicring i svenska kronor eller utländsk valuta som ett alternativ till den nu tillämpade modellen med senareläggning av krediternas förfallodag och skadeersättning från EKN. Detta innebär att ett refinansieringslån genom EKN:s förmedling lämnas till gäldenärslandet. Utbetalningar på lånet görs i takt med att betalningar förfaller under den ursprungligen garanterade krediten. Detta medför att garantitagarna får betalt och EKN behöver således inte skadereglera för- fallna fordringar. Refinansieringslånet förutsätts normalt garanteras i dess Prop. 1986/87:23

regeringen att medge att EKN får ta upp låiii'i utländsk valuta under

regeringen

att

medge

att

EKN

får

upp

låiii'i

utländsk

valuta

under

budgetåret 1987/88. Om EKN:s resultat inte försämras avsevärt och skade-

budgetåret

1987/88.

EKN:s

resultat

inte

försämras

avsevärt

och

skade-

regleringar under redan utestående garantier finansieras genom den rörliga

regleringar

under

redan

utestående

garantier

finansieras

genom

den

rörliga

krediten, bör en minskad likviditet i svenska kronor kunna motsvaras av

krediten,

bör

minskad

likviditet

svenska

kronor

kunna

motsvaras

reservuppbyggnaden i valutor. På sikt skulle således EKN:s behov av

reservuppbyggnaden

valutor.

På

sikt

skulle

således

EKN:s

behov

kredit i riksgäldskontoret i svenska kronor kunna minska.

kredit

riksgäldskontoret

svenska

kronor

kunna

minska.

En särskild fråga är hur upplåningen bör gå till. Jag vill redan här som min mening redovisa att utomstående institutioner bör anlitas med den expertis som är nödvändig för valutahanten'ngen. Tänkbara sådana är SEK, valutabanker eller riksgäldskontoret. Vid upplåning hos sådana in- stitutioner krävs inte någon särskild garanti från EKN:s sida.

En särskild fråga är hur upplåningen bör gå till. Jag vill redan här som

särskild

fråga

är

hur

upplåningen

bör

gå

till.

Jag

vill

redan

här

som

min mening redovisa att utomstående institutioner bör anlitas med den

min

mening

redovisa

att

utomstående

institutioner

bör

anlitas

med

den

expertis som är nödvändig för valutahanten'ngen. Tänkbara sådana är

expertis

som

är

nödvändig

för

valutahanten'ngen.

Tänkbara

sådana

är

SEK, valutabanker eller riksgäldskontoret. Vid upplåning hos sådana in-

SEK,

valutabanker

eller

riksgäldskontoret.

Vid

upplåning

hos

sådana

in-

stitutioner krävs inte någon särskild garanti från EKN:s sida.

stitutioner

krävs

inte

någon

särskild

garanti

från

EKN:s

sida.

EKN:s och SEK:s arbetsområden berör varandra och ett nära samarbe- te finns sedan gammalt på flera områden mellan dessa organ. En betydan- de andel av EKN:s garantier överlåts till SEK vilket gett SEK stor förtro— genhet med EKN:s verksamhet. SEK skulle således kunna förvalta EKN:s premiereserveri utländsk valuta och låna utländsk valuta till EKN.

EKN:s och SEK:s arbetsområden berör varandra och ett nära samarbe-

EKN:s

och

SEK:s

arbetsområden

berör

varandra

och

ett

nära

samarbe-

te finns sedan gammalt på flera områden mellan dessa organ. En betydan-

finns

sedan

gammalt

på

flera

områden

mellan

dessa

organ.

betydan-

de andel av EKN:s garantier överlåts till SEK vilket gett SEK stor förtro—

andel

EKN:s

garantier

överlåts

till

SEK

vilket

gett

SEK

stor

förtro—

genhet med EKN:s verksamhet. SEK skulle således kunna förvalta

genhet

med

EKN:s

verksamhet.

SEK

skulle

således

kunna

förvalta

EKN:s premiereserveri utländsk valuta och låna utländsk valuta till EKN.

EKN:s

premiereserveri

utländsk

valuta

och

låna

utländsk

valuta

till

EKN.

Chefen för industridepartementet och jag har tidigare i skrivelser till SEK och EKN uttalat intresse för ett närmare samarbete mellan dessa två organ och bett dem redovisa sådana områden på vilka samarbetet skulle kunna utvecklas. Jag ser således positivt på ett utnyttjande av SEK:s tjänster för valutahantcring och upplåning i utländsk valuta. Det bör dock få ankomma på regeringen eller, efter regeringens bestämmande. på EKN att bestämma om SEK eller en valutabank eller riksgäldskontoret skall utnyttjas härför.

Chefen för industridepartementet och jag har tidigare i skrivelser till

Chefen

för

industridepartementet

och

jag

har

tidigare

skrivelser

till

SEK och EKN uttalat intresse för ett närmare samarbete mellan dessa två

SEK

och

EKN

uttalat

intresse

för

ett

närmare

samarbete

mellan

dessa

två

organ och bett dem redovisa sådana områden på vilka samarbetet skulle

organ

och

bett

dem

redovisa

sådana

områden

på

vilka

samarbetet

skulle

kunna utvecklas. Jag ser således positivt på ett utnyttjande av SEK:s

kunna

utvecklas.

Jag

ser

således

positivt

på

ett

utnyttjande

SEK:s

tjänster för valutahantcring och upplåning i utländsk valuta. Det bör dock

tjänster

för

valutahantcring

och

upplåning

utländsk

valuta.

Det

bör

dock

få ankomma på regeringen eller, efter regeringens bestämmande. på EKN

få

ankomma

på

regeringen

eller,

efter

regeringens

bestämmande.

på

EKN

att bestämma om SEK eller en valutabank eller riksgäldskontoret skall

att

bestämma

SEK

eller

valutabank

eller

riksgäldskontoret

skall

utnyttjas härför.

utnyttjas

härför.

2.2 Garantier för refinansieringslån

2.2

Garantier

för

refinansieringslån

Mitt förslag: Garantier får lämnas för sådana refinansieringslån som

Mitt

förslag:

Garantier

får

lämnas

för

sådana

refinansieringslån

som

ges för reglering av förfallna fordringar som garanterats inom ramen för den statliga exportkreditgivningen.

ges för reglering av förfallna fordringar som garanterats inom ramen

ges

för

reglering

förfallna

fordringar

som

garanterats

inom

ramen

för den statliga exportkreditgivningen.

för

den

statliga

exportkreditgivningen.

Exportkreditnämndens framställning: Överensstämmer med mitt förslag.

Exportkreditnämndens

framställning:

Överensstämmer

med

mitt

förslag.

Remissinstanserna: Varken riksbanken eller riksgäldskontoret har anfört några synpunkter på EKN:s förslag.

Remissinstanserna: Varken riksbanken eller riksgäldskontoret har anfört

Remissinstanserna:

Varken

riksbanken

eller

riksgäldskontoret

har

anfört

några synpunkter på EKN:s förslag.

några

synpunkter

på

EKN:s

förslag.

Skälen för mitt förslag: EKN har i samband med sin framställning om exportkreditgarantigivning i utländska valutor också pekat på en möjlighet att hantera skuldkonsolideringar genom refinansicring i svenska kronor eller utländsk valuta som ett alternativ till den nu tillämpade modellen med senareläggning av krediternas förfallodag och skadeersättning från EKN. Detta innebär att ett refinansieringslån genom EKN:s förmedling lämnas till gäldenärslandet. Utbetalningar på lånet görs i takt med att betalningar förfaller under den ursprungligen garanterade krediten. Detta medför att garantitagarna får betalt och EKN behöver således inte skadereglera för- fallna fordringar. Refinansieringslånet förutsätts normalt garanteras i dess

Skälen för mitt förslag: EKN har i samband med sin framställning om

Skälen

för

mitt

förslag:

EKN

har

samband

med

sin

framställning

exportkreditgarantigivning i utländska valutor också pekat på en möjlighet

exportkreditgarantigivning

utländska

valutor

också

pekat

på

möjlighet

att hantera skuldkonsolideringar genom refinansicring i svenska kronor

att

hantera

skuldkonsolideringar

genom

refinansicring

svenska

kronor

eller utländsk valuta som ett alternativ till den nu tillämpade modellen med

eller

utländsk

valuta

som

ett

alternativ

till

den

tillämpade

modellen

med

senareläggning av krediternas förfallodag och skadeersättning från EKN.

senareläggning

krediternas

förfallodag

och

skadeersättning

från

EKN.

Detta innebär att ett refinansieringslån genom EKN:s förmedling lämnas

Detta

innebär

att

ett

refinansieringslån

genom

EKN:s

förmedling

lämnas

till gäldenärslandet. Utbetalningar på lånet görs i takt med att betalningar

till

gäldenärslandet.

Utbetalningar

på

lånet

görs

takt

med

att

betalningar

förfaller under den ursprungligen garanterade krediten. Detta medför att

förfaller

under

den

ursprungligen

garanterade

krediten.

Detta

medför

att

garantitagarna får betalt och EKN behöver således inte skadereglera för-

garantitagarna

får

betalt

och

EKN

behöver

således

inte

skadereglera

för-

fallna fordringar. Refinansieringslånet förutsätts normalt garanteras i dess

fallna

fordringar.

Refinansieringslånet

förutsätts

normalt

garanteras

dess

Prop. 1986/87:23

Prop.

1986/87:23

helhet av EKN med en garanti av proprieborgenskaraktär. Genom ett sådant arrangemang kan i vissa fall både administrativa och kostnadsmäs- siga fördelar uppkomma för EKN. Jag anser därför att garantier bör få lämnas för sådana refmansieringslån. Även biståndsgaranterade krediter kan komma att omfattas av refinansieringslån garanterade av EKN. Med hänsyn till att skuldkonsolidering genom refmansiering enbart medför för— delar om gäldenärslandet sköter sina nya kreditåtaganden. är det uppen- bart att garantier enbart skall ges för refinansieringslån i sådana fall där sannolikheten för att lånet återbetalas i överenskommen ordning är hög. Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande att garantier får läm- nas för de nämnda lånen. 3 Hemställan Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen dels föreslår riksdagen att ]. godkänna att ett system med exportkreditgarantier i utländska valutor får införas i enlighet med vad jag anfört under avsnitt 2.1. 2. godkänna att garantier får lämnas för sådana reftnansieringslån som ges för reglering av förfallna fordringar som garanterats inom ramen för den statliga exportkreditgivningen (avsnitt 2.2). dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vadjag i avsnitt 2.1 har anfört om upplåning för skadereglering i utländsk valuta. 4 Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och det ändamål som föredraganden har hemställt om. Prop. 1986/87: 23

helhet av EKN med en garanti av proprieborgenskaraktär. Genom ett

helhet

EKN

med

garanti

proprieborgenskaraktär.

Genom

ett

sådant arrangemang kan i vissa fall både administrativa och kostnadsmäs-

sådant

arrangemang

kan

vissa

fall

både

administrativa

och

kostnadsmäs-

siga fördelar uppkomma för EKN. Jag anser därför att garantier bör få

siga

fördelar

uppkomma

för

EKN.

Jag

anser

därför

att

garantier

bör

få

lämnas för sådana refmansieringslån. Även biståndsgaranterade krediter

lämnas

för

sådana

refmansieringslån.

Även

biståndsgaranterade

krediter

kan komma att omfattas av refinansieringslån garanterade av EKN. Med

kan

komma

att

omfattas

refinansieringslån

garanterade

EKN.

Med

hänsyn till att skuldkonsolidering genom refmansiering enbart medför för—

hänsyn

till

att

skuldkonsolidering

genom

refmansiering

enbart

medför

för—

delar om gäldenärslandet sköter sina nya kreditåtaganden. är det uppen-

delar

gäldenärslandet

sköter

sina

nya

kreditåtaganden.

är

det

uppen-

bart att garantier enbart skall ges för refinansieringslån i sådana fall där

bart

att

garantier

enbart

skall

ges

för

refinansieringslån

sådana

fall

där

sannolikheten för att lånet återbetalas i överenskommen ordning är hög.

sannolikheten

för

att

lånet

återbetalas

överenskommen

ordning

är

hög.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande att garantier får läm-

Regeringen

bör

inhämta

riksdagens

godkännande

att

garantier

får

läm-

nas för de nämnda lånen.

nas

för

nämnda

lånen.

3 Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen dels föreslår riksdagen att ]. godkänna att ett system med exportkreditgarantier i utländska valutor får införas i enlighet med vad jag anfört under avsnitt 2.1. 2. godkänna att garantier får lämnas för sådana reftnansieringslån som ges för reglering av förfallna fordringar som garanterats inom ramen för den statliga exportkreditgivningen (avsnitt 2.2). dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vadjag i avsnitt 2.1 har anfört om upplåning för skadereglering i utländsk valuta.

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen

Med

hänvisning

till

vad

jag

anfört

hemställer

jag

att

regeringen

dels föreslår riksdagen att

dels

föreslår

riksdagen

att

]. godkänna att ett system med exportkreditgarantier i utländska valutor får införas i enlighet med vad jag anfört under avsnitt 2.1.

]. godkänna att ett system med exportkreditgarantier i utländska

godkänna

att

ett

system

med

exportkreditgarantier

utländska

valutor får införas i enlighet med vad jag anfört under avsnitt 2.1.

valutor

får

införas

enlighet

med

vad

jag

anfört

under

avsnitt

2.1.

2. godkänna att garantier får lämnas för sådana reftnansieringslån som ges för reglering av förfallna fordringar som garanterats inom ramen för den statliga exportkreditgivningen (avsnitt 2.2).

2. godkänna att garantier får lämnas för sådana reftnansieringslån

godkänna

att

garantier

får

lämnas

för

sådana

reftnansieringslån

som ges för reglering av förfallna fordringar som garanterats inom

som

ges

för

reglering

förfallna

fordringar

som

garanterats

inom

ramen för den statliga exportkreditgivningen (avsnitt 2.2).

ramen

för

den

statliga

exportkreditgivningen

(avsnitt

2.2).

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vadjag i avsnitt 2.1 har anfört om upplåning för skadereglering i utländsk valuta.

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vadjag i avsnitt 2.1 har

dels

bereder

riksdagen

tillfälle

att

del

vadjag

avsnitt

2.1

har

anfört om upplåning för skadereglering i utländsk valuta.

anfört

upplåning

för

skadereglering

utländsk

valuta.

4 Beslut

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och det ändamål som föredraganden har hemställt om.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att

Regeringen

ansluter

sig

till

föredragandens

överväganden

och

beslutar

att

genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de

genom

proposition

förelägga

riksdagen

vad

föredraganden

har

anfört

för

åtgärder och det ändamål som föredraganden har hemställt om.

åtgärder

och

det

ändamål

som

föredraganden

har

hemställt

om.

Prop. 1986/87: 23

Prop.

1986/87:

Prop.]98637123 EXPORTKREDITNÄMNDEN 86-80182—000—1 Swedish Export Credits Guarantee Board BHagaI Till Regeringen ___..r..ngen Registratorn Ink. 1986 -07- 0 3 vnn ?KSé» a" Garantigivning i valutor inledning Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. Då exporten sker på kredit skjuts detta inflöde på framtiden, varvid expertens positiva effekt på betalningsbalansen fördröjs. I den mån exporten innehåller komponenter från utlandet eller skapar efterfrågan på varor från utlandet som betalas kontant uppkommer en negativ effekt på betalningsbalansen. Dessa effekter av kredit- givningen kan lättast motverkas genom att exportkrediterna finansieras med en motsvarande upplåning i utlandet. En sådan upplåning medför ur samhällsekono- misk synvinkel också den fördelen att den svenska kapitalmarknaden inte be- lastas med exportkreditfinansieringen. Upplåning i utlandet kan i princip ske endast i utländsk valuta. Staten har tidigare varit och är fortfarande i viss utsträckning beredd att bl a ta på sig kursrisker för att underlätta finan— siering av exportkrediter i utlandet. Kursriskerna undviks bäst genom att exportkrediterna där så är möjligt lämnas i upplåningsbar valuta. BKN—systemet innehåller emellertid vissa fördelar för företagen att lämna exportkrediter i svenska kronor. vid införandet av den statsstödda sektorn i AB Svensk Exportkredit (SEK) 1978 åtog sig staten betydande kursrisker i samband med exportkreditfinansieringen. Valutakursförluster uppkommer i SEK i huvudsak då exportkrediter i svenska kronor refinansieras genom upplåning av utländsk valuta. Till 1982 hade SEK möjligheter att i begränsad omfattning låna svenska kronor. Därefter har riks— banken hänvisat SEK till de utländska kapitalmarknaderna för all upplåning till den statsstödda exportkreditfinansieringen. staten har därmed fått ett ökat intreSSe att styra även exportkreditgivningen till utländsk valuta för att minska risken för kursförluster. Detta har skett genom att regeringen beslutat att räntan för utlåning i svenska kronor inom SEK—systemet skall

Prop.]98637123 EXPORTKREDITNÄMNDEN 86-80182—000—1

Prop.]98637123

EXPORTKREDITNÄMNDEN 86-80182—000—1

EXPORTKREDITNÄMNDEN

86-80182—000—1

Swedish Export Credits Guarantee Board

Swedish

Export

Credits

Guarantee

Board

BHagaI

Till Regeringen

Till

Regeringen

___..r..ngen Registratorn

___..r..ngen

Registratorn

Ink. 1986 -07- 0 3 vnn ?KSé» a"

Ink. 1986 -07- 0 3

Ink.

1986

-07-

vnn ?KSé» a"

vnn

?KSé»

Garantigivning i valutor

Garantigivning

valutor

inledning Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. Då exporten sker på kredit skjuts detta inflöde på framtiden, varvid expertens positiva effekt på betalningsbalansen fördröjs. I den mån exporten innehåller komponenter från utlandet eller skapar efterfrågan på varor från utlandet som betalas kontant uppkommer en negativ effekt på betalningsbalansen. Dessa effekter av kredit- givningen kan lättast motverkas genom att exportkrediterna finansieras med en motsvarande upplåning i utlandet. En sådan upplåning medför ur samhällsekono- misk synvinkel också den fördelen att den svenska kapitalmarknaden inte be- lastas med exportkreditfinansieringen. Upplåning i utlandet kan i princip ske endast i utländsk valuta. Staten har tidigare varit och är fortfarande i viss utsträckning beredd att bl a ta på sig kursrisker för att underlätta finan— siering av exportkrediter i utlandet. Kursriskerna undviks bäst genom att exportkrediterna där så är möjligt lämnas i upplåningsbar valuta. BKN—systemet

inledning

Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. Då exporten sker på kredit skjuts detta inflöde på framtiden, varvid expertens positiva effekt på betalningsbalansen fördröjs. I den mån exporten innehåller komponenter från utlandet eller skapar efterfrågan på varor från utlandet som betalas kontant uppkommer en negativ effekt på betalningsbalansen. Dessa effekter av kredit- givningen kan lättast motverkas genom att exportkrediterna finansieras med en motsvarande upplåning i utlandet. En sådan upplåning medför ur samhällsekono- misk synvinkel också den fördelen att den svenska kapitalmarknaden inte be- lastas med exportkreditfinansieringen. Upplåning i utlandet kan i princip ske endast i utländsk valuta. Staten har tidigare varit och är fortfarande i viss utsträckning beredd att bl a ta på sig kursrisker för att underlätta finan— siering av exportkrediter i utlandet. Kursriskerna undviks bäst genom att exportkrediterna där så är möjligt lämnas i upplåningsbar valuta. BKN—systemet

Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. Då exporten sker på

Exporten

skapar

ett

för

landet

angeläget

valutainflöde.

Då

exporten

sker

på

kredit skjuts detta inflöde på framtiden, varvid expertens positiva effekt på

kredit

skjuts

detta

inflöde

på

framtiden,

varvid

expertens

positiva

effekt

på

betalningsbalansen fördröjs. I den mån exporten innehåller komponenter från

betalningsbalansen

fördröjs.

den

mån

exporten

innehåller

komponenter

från

utlandet eller skapar efterfrågan på varor från utlandet som betalas kontant

utlandet

eller

skapar

efterfrågan

på

varor

från

utlandet

som

betalas

kontant

uppkommer en negativ effekt på betalningsbalansen. Dessa effekter av kredit-

uppkommer

negativ

effekt

på

betalningsbalansen.

Dessa

effekter

kredit-

givningen kan lättast motverkas genom att exportkrediterna finansieras med en

givningen

kan

lättast

motverkas

genom

att

exportkrediterna

finansieras

med

motsvarande upplåning i utlandet. En sådan upplåning medför ur samhällsekono-

motsvarande

upplåning

utlandet.

sådan

upplåning

medför

samhällsekono-

misk synvinkel också den fördelen att den svenska kapitalmarknaden inte be-

misk

synvinkel

också

den

fördelen

att

den

svenska

kapitalmarknaden

inte

be-

lastas med exportkreditfinansieringen. Upplåning i utlandet kan i princip ske

lastas

med

exportkreditfinansieringen.

Upplåning

utlandet

kan

princip

ske

endast i utländsk valuta. Staten har tidigare varit och är fortfarande i viss

endast

utländsk

valuta.

Staten

har

tidigare

varit

och

är

fortfarande

viss

utsträckning beredd att bl a ta på sig kursrisker för att underlätta finan—

utsträckning

beredd

att

på

sig

kursrisker

för

att

underlätta

finan—

siering av exportkrediter i utlandet. Kursriskerna undviks bäst genom att

siering

exportkrediter

utlandet.

Kursriskerna

undviks

bäst

genom

att

exportkrediterna där så är möjligt lämnas i upplåningsbar valuta. BKN—systemet

exportkrediterna

där

så

är

möjligt

lämnas

upplåningsbar

valuta.

BKN—systemet

innehåller emellertid vissa fördelar för företagen att lämna exportkrediter i

innehåller

emellertid

vissa

fördelar

för

företagen

att

lämna

exportkrediter

svenska kronor.

svenska

kronor.

vid införandet av den statsstödda sektorn i AB Svensk Exportkredit (SEK) 1978 åtog sig staten betydande kursrisker i samband med exportkreditfinansieringen. Valutakursförluster uppkommer i SEK i huvudsak då exportkrediter i svenska kronor refinansieras genom upplåning av utländsk valuta. Till 1982 hade SEK möjligheter att i begränsad omfattning låna svenska kronor. Därefter har riks— banken hänvisat SEK till de utländska kapitalmarknaderna för all upplåning till den statsstödda exportkreditfinansieringen. staten har därmed fått ett ökat intreSSe att styra även exportkreditgivningen till utländsk valuta för att minska risken för kursförluster. Detta har skett genom att regeringen

vid införandet av den statsstödda sektorn i AB Svensk Exportkredit (SEK) 1978

vid

införandet

den

statsstödda

sektorn

Svensk

Exportkredit

(SEK)

1978

åtog sig staten betydande kursrisker i samband med exportkreditfinansieringen.

åtog

sig

staten

betydande

kursrisker

samband

med

exportkreditfinansieringen.

Valutakursförluster uppkommer i SEK i huvudsak då exportkrediter i svenska

Valutakursförluster

uppkommer

SEK

huvudsak

då

exportkrediter

svenska

kronor refinansieras genom upplåning av utländsk valuta. Till 1982 hade SEK

kronor

refinansieras

genom

upplåning

utländsk

valuta.

Till

1982

hade

SEK

möjligheter att i begränsad omfattning låna svenska kronor. Därefter har riks—

möjligheter

att

begränsad

omfattning

låna

svenska

kronor.

Därefter

har

riks—

banken hänvisat SEK till de utländska kapitalmarknaderna för all upplåning

banken

hänvisat

SEK

till

utländska

kapitalmarknaderna

för

all

upplåning

till den statsstödda exportkreditfinansieringen. staten har därmed fått ett

till

den

statsstödda

exportkreditfinansieringen.

staten

har

därmed

fått

ett

ökat intreSSe att styra även exportkreditgivningen till utländsk valuta för

ökat

intreSSe

att

styra

även

exportkreditgivningen

till

utländsk

valuta

för

att minska risken för kursförluster. Detta har skett genom att regeringen

att

minska

risken

för

kursförluster.

Detta

har

skett

genom

att

regeringen

beslutat att räntan för utlåning i svenska kronor inom SEK—systemet skall

beslutat

att

räntan

för

utlåning

svenska

kronor

inom

SEK—systemet

skall

Prop. 1986/87: 23 ligga högre än andra subventionerade exportkrediträntor. Detta s k kronränte- påslag uppgick inledningsvis till 0,5 & och höjdes i januari 1984 till nuvarande 1.5 !. Även den icke—subventionerade exportkreditgivningen hos SEK och andra kreditinstitut styrs genom ränteläget och refinansieringsmöjlig— heterna i stor utsträckning till utländska valutor. Då en exportkredit i utländsk valuta refinansieras i samma valuta uppkommer ingen kursrisk i SEK. förutsatt att exportkrediten betalas i vederbörlig ordning. Om kursen på den utländska valutan stigit till förfallodagen och betalning då uteblir kommer emellertid en kursförlust att realiseras då BKN betalar ut ersättning för den uteblivna betalningen i svenska kronor. Som närmare framgår nedan ersätter BKN vid skadefall normalt endast en begränsad del av uppkommen kurshöjning. Den resterande delen får normalt ersättas av exportföretagen, vilket vid den valutakursutveckling som varit under åttio— talets första hälft inneburit att företagens självrisk blivit väsentligt högre för krediter i utländsk valuta än för krediter i svenska kronor. Samtidigt som staten har minskat sin kursriskexponering genom att i ökad ut— sträckning styra exportkreditgivningen till utländska valutor har kursrisken vid skadefall blivit en betydelsefull faktor. särskilt för de kapitalvaru— exporterande företagen och entreprenadföretagen som exporterar mot medellånga och långa krediter. Utvecklingen under åttiotalet med kraftigt ökade skadefall och samtidig stark ökning av kurserna på de vanligaste exportkreditvalutorna har lett till att företagen i samband med skadefall — utöver övriga självrisk- belopp - fått betala ut i storleksordningen 320 Mkr för att kompensera kurs- höjningar. (Enligt beräkningar inom EKN avseende perioden juli 1980 till juni 1985.) Enligt företagen har deras sammanlagda självrisker — inkl. kurs— riskerna - blivit så stora att deras möjligheter att ta upp nya exportaffärer med krediter i utländsk valuta påverkas. Förslaget nedan, att EKN i enlighet med önskemål från de större kundföretagen under framtida garantier skall lyfta av hela kursrisken vid skadefall. syftar till att främja exporten. Samtidigt föreslås åtgärder för att begränsa statens förlustrisk på grund av kursrisktäckningen. Om förslaget genomförs. kommer det incitament som BKN—systemet nu ger före- tagen att hellre lämna exportkrediter i svenska kronor än i utländsk valuta praktiskt taget att försvinna. EKN torde komma att få ta ut högre premie för 10

Prop. 1986/87: 23

Prop.

1986/87:

ligga högre än andra subventionerade exportkrediträntor. Detta s k kronränte- påslag uppgick inledningsvis till 0,5 & och höjdes i januari 1984 till nuvarande 1.5 !. Även den icke—subventionerade exportkreditgivningen hos SEK och andra kreditinstitut styrs genom ränteläget och refinansieringsmöjlig—

ligga högre än andra subventionerade exportkrediträntor. Detta s k kronränte-

ligga

högre

än

andra

subventionerade

exportkrediträntor.

Detta

kronränte-

påslag uppgick inledningsvis till 0,5 & och höjdes i januari 1984 till

påslag

uppgick

inledningsvis

till

0,5

och

höjdes

januari

1984

till

nuvarande 1.5 !. Även den icke—subventionerade exportkreditgivningen hos SEK

nuvarande

1.5

Även

den

icke—subventionerade

exportkreditgivningen

hos

SEK

och andra kreditinstitut styrs genom ränteläget och refinansieringsmöjlig—

och

andra

kreditinstitut

styrs

genom

ränteläget

och

refinansieringsmöjlig—

heterna i stor utsträckning till utländska valutor.

heterna

stor

utsträckning

till

utländska

valutor.

Då en exportkredit i utländsk valuta refinansieras i samma valuta uppkommer ingen kursrisk i SEK. förutsatt att exportkrediten betalas i vederbörlig ordning. Om kursen på den utländska valutan stigit till förfallodagen och betalning då uteblir kommer emellertid en kursförlust att realiseras då BKN betalar ut ersättning för den uteblivna betalningen i svenska kronor. Som närmare framgår nedan ersätter BKN vid skadefall normalt endast en begränsad del av uppkommen kurshöjning. Den resterande delen får normalt ersättas av exportföretagen, vilket vid den valutakursutveckling som varit under åttio— talets första hälft inneburit att företagens självrisk blivit väsentligt högre

Då en exportkredit i utländsk valuta refinansieras i samma valuta uppkommer

Då

exportkredit

utländsk

valuta

refinansieras

samma

valuta

uppkommer

ingen kursrisk i SEK. förutsatt att exportkrediten betalas i vederbörlig

ingen

kursrisk

SEK.

förutsatt

att

exportkrediten

betalas

vederbörlig

ordning. Om kursen på den utländska valutan stigit till förfallodagen och

ordning.

kursen

på

den

utländska

valutan

stigit

till

förfallodagen

och

betalning då uteblir kommer emellertid en kursförlust att realiseras då BKN

betalning

då

uteblir

kommer

emellertid

kursförlust

att

realiseras

då

BKN

betalar ut ersättning för den uteblivna betalningen i svenska kronor. Som

betalar

ersättning

för

den

uteblivna

betalningen

svenska

kronor.

Som

närmare framgår nedan ersätter BKN vid skadefall normalt endast en begränsad

närmare

framgår

nedan

ersätter

BKN

vid

skadefall

normalt

endast

begränsad

del av uppkommen kurshöjning. Den resterande delen får normalt ersättas av

del

uppkommen

kurshöjning.

Den

resterande

får

normalt

ersättas

exportföretagen, vilket vid den valutakursutveckling som varit under åttio—

exportföretagen,

vilket

vid

den

valutakursutveckling

som

varit

under

åttio—

talets första hälft inneburit att företagens självrisk blivit väsentligt högre

talets

första

hälft

inneburit

att

företagens

självrisk

blivit

väsentligt

högre

för krediter i utländsk valuta än för krediter i svenska kronor.

för

krediter

utländsk

valuta

än

för

krediter

svenska

kronor.

Samtidigt som staten har minskat sin kursriskexponering genom att i ökad ut— sträckning styra exportkreditgivningen till utländska valutor har kursrisken vid skadefall blivit en betydelsefull faktor. särskilt för de kapitalvaru— exporterande företagen och entreprenadföretagen som exporterar mot medellånga och långa krediter. Utvecklingen under åttiotalet med kraftigt ökade skadefall och samtidig stark ökning av kurserna på de vanligaste exportkreditvalutorna har lett till att företagen i samband med skadefall — utöver övriga självrisk- belopp - fått betala ut i storleksordningen 320 Mkr för att kompensera kurs- höjningar. (Enligt beräkningar inom EKN avseende perioden juli 1980 till juni 1985.) Enligt företagen har deras sammanlagda självrisker — inkl. kurs— riskerna - blivit så stora att deras möjligheter att ta upp nya exportaffärer med krediter i utländsk valuta påverkas.

Samtidigt som staten har minskat sin kursriskexponering genom att i ökad ut—

Samtidigt

som

staten

har

minskat

sin

kursriskexponering

genom

att

ökad

ut—

sträckning styra exportkreditgivningen till utländska valutor har kursrisken

sträckning

styra

exportkreditgivningen

till

utländska

valutor

har

kursrisken

vid skadefall blivit en betydelsefull faktor. särskilt för de kapitalvaru—

vid

skadefall

blivit

betydelsefull

faktor.

särskilt

för

kapitalvaru—

exporterande företagen och entreprenadföretagen som exporterar mot medellånga

exporterande

företagen

och

entreprenadföretagen

som

exporterar

mot

medellånga

och långa krediter. Utvecklingen under åttiotalet med kraftigt ökade skadefall

och

långa

krediter.

Utvecklingen

under

åttiotalet

med

kraftigt

ökade

skadefall

och samtidig stark ökning av kurserna på de vanligaste exportkreditvalutorna

och

samtidig

stark

ökning

kurserna

på

vanligaste

exportkreditvalutorna

har lett till att företagen i samband med skadefall — utöver övriga självrisk-

har

lett

till

att

företagen

samband

med

skadefall

—

utöver

övriga

självrisk-

belopp - fått betala ut i storleksordningen 320 Mkr för att kompensera kurs-

belopp

fått

betala

storleksordningen

320

Mkr

för

att

kompensera

kurs-

höjningar. (Enligt beräkningar inom EKN avseende perioden juli 1980 till juni

höjningar.

(Enligt

beräkningar

inom

EKN

avseende

perioden

juli

1980

till

juni

1985.) Enligt företagen har deras sammanlagda självrisker — inkl. kurs—

1985.)

Enligt

företagen

har

deras

sammanlagda

självrisker

—

inkl.

kurs—

riskerna - blivit så stora att deras möjligheter att ta upp nya exportaffärer

riskerna

blivit

så

stora

att

deras

möjligheter

att

upp

nya

exportaffärer

med krediter i utländsk valuta påverkas.

med

krediter

utländsk

valuta

påverkas.

Förslaget nedan, att EKN i enlighet med önskemål från de större kundföretagen under framtida garantier skall lyfta av hela kursrisken vid skadefall. syftar till att främja exporten. Samtidigt föreslås åtgärder för att begränsa statens förlustrisk på grund av kursrisktäckningen.

Förslaget nedan, att EKN i enlighet med önskemål från de större kundföretagen

Förslaget

nedan,

att

EKN

enlighet

med

önskemål

från

större

kundföretagen

under framtida garantier skall lyfta av hela kursrisken vid skadefall. syftar

under

framtida

garantier

skall

lyfta

hela

kursrisken

vid

skadefall.

syftar

till att främja exporten. Samtidigt föreslås åtgärder för att begränsa statens

till

att

främja

exporten.

Samtidigt

föreslås

åtgärder

för

att

begränsa

statens

förlustrisk på grund av kursrisktäckningen.

förlustrisk

på

grund

kursrisktäckningen.

Om förslaget genomförs. kommer det incitament som BKN—systemet nu ger före- tagen att hellre lämna exportkrediter i svenska kronor än i utländsk valuta praktiskt taget att försvinna. EKN torde komma att få ta ut högre premie för

Om förslaget genomförs. kommer det incitament som BKN—systemet nu ger före-

förslaget

genomförs.

kommer

det

incitament

som

BKN—systemet

ger

före-

tagen att hellre lämna exportkrediter i svenska kronor än i utländsk valuta

tagen

att

hellre

lämna

exportkrediter

svenska

kronor

än

utländsk

valuta

praktiskt taget att försvinna. EKN torde komma att få ta ut högre premie för

praktiskt

taget

att

försvinna.

EKN

torde

komma

att

få

högre

premie

för

Prop. 1986/87: 23 garantier som täcker valutakursrisker än för garantier i svenska kronor. Med det föreslagna systemet bör emellertid riskökningen hos EKN kunna begränsas så att premietillägget kan sättas till en för företagen acceptabel nivå. EKN—— systemet kommer således inte liksom hittills att motverka andra statliga åtgärder för att styra exportkreditgivningen till utländska valutor. MalupsussriskJitäagefalljnliqt nuxataads system Den som finansierar en exportkredit (normalt SEK eller bank) har normalt ingen valutarisk genom att han matchar krediten med inlåning i samma valuta. För dem som är garantigivare gentemot kreditgivaren (normalt EKN och exportföretag) finns dock en betydande valutarisk. Risken uppkommer genom att när låntagaren inte betalar sina räntor och/eller amorteringar så måste garantigivaren betala dessa i den utländska valutan eller i svenska kronor till dagskurs. Garanti— givarnas sammanlagda kostnad härför blir då en funktion av valutakursen vid betalningstillfället. Risken för företagen och EKN är alltså en funktion både av att skadereglering skall ske och av valutakursförändringen. medelbar kurs— förlust uppstår om kursen på den utländska valutan stigit vid skaderegleringen. vid skadereglering flyttas valutafordringen över från kreditgivaren till EKN/— exportföretaget. Normalt förväntas fordringen bli betald förr eller senare. (EKN har hittills bara skrivit av vissa fordringar som skadereglerats p g a privata köpares insolvens. Under de senaste fem verksamhetsåren har sammanlagt 20 Mkr avskrivits som definitiva förluster. samtidigt som 3.440 Hkr utbetalats i skadeersättningar.) EKNs del av fordringen finansieras från skadereglering till återvinning normalt med svenska kronor från EKNs premiereserver eller från den rörliga kredit som ställts till 81015 förfogande hos riksgälds— kontoret. Det slutliga utfallet av en transaktion blir då en funktion av valutakursen också vid återvinningstillfället. Efter skaderegleringen mot— svaras fordringen inte längre av matchande inlåning i valuta. vilket innebär fortsatt exponering för kursrisk. vid återvinningen uppstår sålunda förlust om kursen på den utländska valutan sjunkit i förhållande till den kurs som EKN tillämpat vid skaderegleringen. EKN erlägger alltid skadeersättning i svenska kronor. vid skadereglering av- seende fordran i utländsk valuta tillämpade EKN till 1974 den lägsta av omräk— ningskurserna vid garantiförbindelsens utfärdande respektive förfallodagen. 11

Prop. 1986/87: 23

Prop.

1986/87:

garantier som täcker valutakursrisker än för garantier i svenska kronor. Med det föreslagna systemet bör emellertid riskökningen hos EKN kunna begränsas så att premietillägget kan sättas till en för företagen acceptabel nivå. EKN—— systemet kommer således inte liksom hittills att motverka andra statliga åtgärder för att styra exportkreditgivningen till utländska valutor.

garantier som täcker valutakursrisker än för garantier i svenska kronor. Med

garantier

som

täcker

valutakursrisker

än

för

garantier

svenska

kronor.

Med

det föreslagna systemet bör emellertid riskökningen hos EKN kunna begränsas så

det

föreslagna

systemet

bör

emellertid

riskökningen

hos

EKN

kunna

begränsas

så

att premietillägget kan sättas till en för företagen acceptabel nivå. EKN——

att

premietillägget

kan

sättas

till

för

företagen

acceptabel

nivå.

EKN——

systemet kommer således inte liksom hittills att motverka andra statliga

systemet

kommer

således

inte

liksom

hittills

att

motverka

andra

statliga

åtgärder för att styra exportkreditgivningen till utländska valutor.

åtgärder

för

att

styra

exportkreditgivningen

till

utländska

valutor.

MalupsussriskJitäagefalljnliqt nuxataads system

MalupsussriskJitäagefalljnliqt

nuxataads

system

Den som finansierar en exportkredit (normalt SEK eller bank) har normalt ingen valutarisk genom att han matchar krediten med inlåning i samma valuta. För dem som är garantigivare gentemot kreditgivaren (normalt EKN och exportföretag) finns dock en betydande valutarisk. Risken uppkommer genom att när låntagaren inte betalar sina räntor och/eller amorteringar så måste garantigivaren betala dessa i den utländska valutan eller i svenska kronor till dagskurs. Garanti— givarnas sammanlagda kostnad härför blir då en funktion av valutakursen vid betalningstillfället. Risken för företagen och EKN är alltså en funktion både av att skadereglering skall ske och av valutakursförändringen. medelbar kurs—

Den som finansierar en exportkredit (normalt SEK eller bank) har normalt ingen

Den

som

finansierar

exportkredit

(normalt

SEK

eller

bank)

har

normalt

ingen

valutarisk genom att han matchar krediten med inlåning i samma valuta. För dem

valutarisk

genom

att

han

matchar

krediten

med

inlåning

samma

valuta.

För

dem

som är garantigivare gentemot kreditgivaren (normalt EKN och exportföretag)

som

är

garantigivare

gentemot

kreditgivaren

(normalt

EKN

och

exportföretag)

finns dock en betydande valutarisk. Risken uppkommer genom att när låntagaren

finns

dock

betydande

valutarisk.

Risken

uppkommer

genom

att

när

låntagaren

inte betalar sina räntor och/eller amorteringar så måste garantigivaren betala

inte

betalar

sina

räntor

och/eller

amorteringar

så

måste

garantigivaren

betala

dessa i den utländska valutan eller i svenska kronor till dagskurs. Garanti—

dessa

den

utländska

valutan

eller

svenska

kronor

till

dagskurs.

Garanti—

givarnas sammanlagda kostnad härför blir då en funktion av valutakursen vid

givarnas

sammanlagda

kostnad

härför

blir

då

funktion

valutakursen

vid

betalningstillfället. Risken för företagen och EKN är alltså en funktion både

betalningstillfället.

Risken

för

företagen

och

EKN

är

alltså

funktion

både

av att skadereglering skall ske och av valutakursförändringen. medelbar kurs—

att

skadereglering

skall

ske

och

valutakursförändringen.

medelbar

kurs—

förlust uppstår om kursen på den utländska valutan stigit vid skaderegleringen.

förlust

uppstår

kursen

på

den

utländska

valutan

stigit

vid

skaderegleringen.

vid skadereglering flyttas valutafordringen över från kreditgivaren till EKN/— exportföretaget. Normalt förväntas fordringen bli betald förr eller senare. (EKN har hittills bara skrivit av vissa fordringar som skadereglerats p g a privata köpares insolvens. Under de senaste fem verksamhetsåren har sammanlagt 20 Mkr avskrivits som definitiva förluster. samtidigt som 3.440 Hkr utbetalats i skadeersättningar.) EKNs del av fordringen finansieras från skadereglering till återvinning normalt med svenska kronor från EKNs premiereserver eller från den rörliga kredit som ställts till 81015 förfogande hos riksgälds— kontoret. Det slutliga utfallet av en transaktion blir då en funktion av valutakursen också vid återvinningstillfället. Efter skaderegleringen mot— svaras fordringen inte längre av matchande inlåning i valuta. vilket innebär fortsatt exponering för kursrisk. vid återvinningen uppstår sålunda förlust om kursen på den utländska valutan sjunkit i förhållande till den kurs som EKN tillämpat vid skaderegleringen.

vid skadereglering flyttas valutafordringen över från kreditgivaren till EKN/—

vid

skadereglering

flyttas

valutafordringen

över

från

kreditgivaren

till

EKN/—

exportföretaget. Normalt förväntas fordringen bli betald förr eller senare.

exportföretaget.

Normalt

förväntas

fordringen

bli

betald

förr

eller

senare.

(EKN har hittills bara skrivit av vissa fordringar som skadereglerats p g a

(EKN

har

hittills

bara

skrivit

vissa

fordringar

som

skadereglerats

privata köpares insolvens. Under de senaste fem verksamhetsåren har sammanlagt

privata

köpares

insolvens.

Under

senaste

fem

verksamhetsåren

har

sammanlagt

20 Mkr avskrivits som definitiva förluster. samtidigt som 3.440 Hkr utbetalats

Mkr

avskrivits

som

definitiva

förluster.

samtidigt

som

3.440

Hkr

utbetalats

i skadeersättningar.) EKNs del av fordringen finansieras från skadereglering

skadeersättningar.)

EKNs

del

fordringen

finansieras

från

skadereglering

till återvinning normalt med svenska kronor från EKNs premiereserver eller

till

återvinning

normalt

med

svenska

kronor

från

EKNs

premiereserver

eller

från den rörliga kredit som ställts till 81015 förfogande hos riksgälds—

från

den

rörliga

kredit

som

ställts

till

81015

förfogande

hos

riksgälds—

kontoret. Det slutliga utfallet av en transaktion blir då en funktion av

kontoret.

Det

slutliga

utfallet

transaktion

blir

då

funktion

valutakursen också vid återvinningstillfället. Efter skaderegleringen mot—

valutakursen

också

vid

återvinningstillfället.

Efter

skaderegleringen

mot—

svaras fordringen inte längre av matchande inlåning i valuta. vilket innebär

svaras

fordringen

inte

längre

matchande

inlåning

valuta.

vilket

innebär

fortsatt exponering för kursrisk. vid återvinningen uppstår sålunda förlust om

fortsatt

exponering

för

kursrisk.

vid

återvinningen

uppstår

sålunda

förlust

kursen på den utländska valutan sjunkit i förhållande till den kurs som EKN

kursen

på

den

utländska

valutan

sjunkit

förhållande

till

den

kurs

som

EKN

tillämpat vid skaderegleringen.

tillämpat

vid

skaderegleringen.

EKN erlägger alltid skadeersättning i svenska kronor. vid skadereglering av- seende fordran i utländsk valuta tillämpade EKN till 1974 den lägsta av omräk— ningskurserna vid garantiförbindelsens utfärdande respektive förfallodagen.

EKN erlägger alltid skadeersättning i svenska kronor. vid skadereglering av-

EKN

erlägger

alltid

skadeersättning

svenska

kronor.

vid

skadereglering

av-

seende fordran i utländsk valuta tillämpade EKN till 1974 den lägsta av omräk—

seende

fordran

utländsk

valuta

tillämpade

EKN

till

1974

den

lägsta

omräk—

ningskurserna vid garantiförbindelsens utfärdande respektive förfallodagen.

ningskurserna

vid

garantiförbindelsens

utfärdande

respektive

förfallodagen.

Prop. 1986/87: 23 Detta innebar att BKN inte till någon del inkluderade kursstegring efter garantiförbindelsens utfärdande i ersättningen. 1974 hade emellertid export-- företag lidit förlust p g a detta och BKN beslöt att tillmötesgå företagens önskemål om mer generösa villkor såtillvida att ersättning skulle utbetalas även för kursstegring upp till 25 ! av kursen vid garantiförbindelsens utfär— dande. Kostnaderna för denna ändring av villkoren förutsågs bli relativt små eftersom endast en mindre andel av exportkrediterna lämnades i utländsk valuta och skadefrekvensen fortfarande var låg. Med hänsyn härtill genomfördes denna förbättring i garantitäckningen utan premiehöjning. 1978 genomfördes en viss ytterligare förbättring för garantitagarna då EKN beslöt att — inom 25 % taket — lämna ersättning även för kurshöjning efter förfallodagen till karenstidens slut. Efter ytterligare framställning från exportföretagen infördes 1982 möjligheten att på särskild begäran och mot tilläggspremie erhålla täckning för kursriskstegringar utöver 25 i. Den gamla bestämmelsen om täckning vid kursstegring upp till 25 % utan särskild premie fick då kvarstå oförändrad. Från 1974, då 25 % regeln infördes. till början av 80-talet hade emellertid både finansieringen av exportkrediter i utländsk valuta och skadefrekvensen ökat kraftigt, vilket hade lett till att EKN drabbades av ökade kostnader p g a 25 & regeln. 1983 infördes därför nuvarande regler som innebär att kurs- stegring upp till 10 % täcks utan särskild premie och att extra kurssäkring erbjuds till högst 200 % mot tilläggspremie enligt följande: gkaderegleringskurs i förhållande Tilläggspremie uttryckt i procent av till kurs vid förbindelsens ut grundpremien färdande 150 ! 15 t 175 % 20 ! 200 % 25 % I praktiken lämnar EKN extra kurssäkring relativt restriktivt. Då det gäller svagare länder är EKN ofta angelägen att hålla ned riskexponeringen. Extra kursrisktäckning medges då i regel för delskador men inom ett på normalt sätt beräknat högsta förlustbelopp för affären. BITS har beslutat att inte medge extra kursrisktäckning i garantier för u—krediter med hänsyn till att alla 12

Prop. 1986/87: 23

Prop.

1986/87:

Detta innebar att BKN inte till någon del inkluderade kursstegring efter garantiförbindelsens utfärdande i ersättningen. 1974 hade emellertid export-- företag lidit förlust p g a detta och BKN beslöt att tillmötesgå företagens önskemål om mer generösa villkor såtillvida att ersättning skulle utbetalas även för kursstegring upp till 25 ! av kursen vid garantiförbindelsens utfär— dande. Kostnaderna för denna ändring av villkoren förutsågs bli relativt små eftersom endast en mindre andel av exportkrediterna lämnades i utländsk valuta och skadefrekvensen fortfarande var låg. Med hänsyn härtill genomfördes denna förbättring i garantitäckningen utan premiehöjning.

Detta innebar att BKN inte till någon del inkluderade kursstegring efter

Detta

innebar

att

BKN

inte

till

någon

del

inkluderade

kursstegring

efter

garantiförbindelsens utfärdande i ersättningen. 1974 hade emellertid export--

garantiförbindelsens

utfärdande

ersättningen.

1974

hade

emellertid

export--

företag lidit förlust p g a detta och BKN beslöt att tillmötesgå företagens

företag

lidit

förlust

detta

och

BKN

beslöt

att

tillmötesgå

företagens

önskemål om mer generösa villkor såtillvida att ersättning skulle utbetalas

önskemål

mer

generösa

villkor

såtillvida

att

ersättning

skulle

utbetalas

även för kursstegring upp till 25 ! av kursen vid garantiförbindelsens utfär—

även

för

kursstegring

upp

till

kursen

vid

garantiförbindelsens

utfär—

dande. Kostnaderna för denna ändring av villkoren förutsågs bli relativt små

dande.

Kostnaderna

för

denna

ändring

villkoren

förutsågs

bli

relativt

små

eftersom endast en mindre andel av exportkrediterna lämnades i utländsk valuta

eftersom

endast

mindre

andel

exportkrediterna

lämnades

utländsk

valuta

och skadefrekvensen fortfarande var låg. Med hänsyn härtill genomfördes denna

och

skadefrekvensen

fortfarande

var

låg.

Med

hänsyn

härtill

genomfördes

denna

förbättring i garantitäckningen utan premiehöjning.

förbättring

garantitäckningen

utan

premiehöjning.

1978 genomfördes en viss ytterligare förbättring för garantitagarna då EKN beslöt att — inom 25 % taket — lämna ersättning även för kurshöjning efter förfallodagen till karenstidens slut. Efter ytterligare framställning från exportföretagen infördes 1982 möjligheten att på särskild begäran och mot tilläggspremie erhålla täckning för kursriskstegringar utöver 25 i. Den gamla bestämmelsen om täckning vid kursstegring upp till 25 % utan särskild premie fick då kvarstå oförändrad.

1978 genomfördes en viss ytterligare förbättring för garantitagarna då EKN

1978

genomfördes

viss

ytterligare

förbättring

för

garantitagarna

då

EKN

beslöt att — inom 25 % taket — lämna ersättning även för kurshöjning efter

beslöt

att

—

inom

taket

—

lämna

ersättning

även

för

kurshöjning

efter

förfallodagen till karenstidens slut. Efter ytterligare framställning från

förfallodagen

till

karenstidens

slut.

Efter

ytterligare

framställning

från

exportföretagen infördes 1982 möjligheten att på särskild begäran och mot

exportföretagen

infördes

1982

möjligheten

att

på

särskild

begäran

och

mot

tilläggspremie erhålla täckning för kursriskstegringar utöver 25 i. Den gamla

tilläggspremie

erhålla

täckning

för

kursriskstegringar

utöver

Den

gamla

bestämmelsen om täckning vid kursstegring upp till 25 % utan särskild premie

bestämmelsen

täckning

vid

kursstegring

upp

till

utan

särskild

premie

fick då kvarstå oförändrad.

fick

då

kvarstå

oförändrad.

Från 1974, då 25 % regeln infördes. till början av 80-talet hade emellertid både finansieringen av exportkrediter i utländsk valuta och skadefrekvensen ökat kraftigt, vilket hade lett till att EKN drabbades av ökade kostnader p g a 25 & regeln. 1983 infördes därför nuvarande regler som innebär att kurs- stegring upp till 10 % täcks utan särskild premie och att extra kurssäkring erbjuds till högst 200 % mot tilläggspremie enligt följande:

Från 1974, då 25 % regeln infördes. till början av 80-talet hade emellertid

Från

1974,

då

regeln

infördes.

till

början

80-talet

hade

emellertid

både finansieringen av exportkrediter i utländsk valuta och skadefrekvensen

både

finansieringen

exportkrediter

utländsk

valuta

och

skadefrekvensen

ökat kraftigt, vilket hade lett till att EKN drabbades av ökade kostnader p g a

ökat

kraftigt,

vilket

hade

lett

till

att

EKN

drabbades

ökade

kostnader

25 & regeln. 1983 infördes därför nuvarande regler som innebär att kurs-

regeln.

1983

infördes

därför

nuvarande

regler

som

innebär

att

kurs-

stegring upp till 10 % täcks utan särskild premie och att extra kurssäkring

stegring

upp

till

täcks

utan

särskild

premie

och

att

extra

kurssäkring

erbjuds till högst 200 % mot tilläggspremie enligt följande:

erbjuds

till

högst

200

mot

tilläggspremie

enligt

följande:

gkaderegleringskurs i förhållande Tilläggspremie uttryckt i procent av till kurs vid förbindelsens ut grundpremien färdande 150 ! 15 t 175 % 20 ! 200 % 25 %

gkaderegleringskurs i förhållande Tilläggspremie uttryckt i procent av till kurs vid förbindelsens ut grundpremien

gkaderegleringskurs i förhållande Tilläggspremie uttryckt i procent av

gkaderegleringskurs

förhållande

Tilläggspremie

uttryckt

procent

till kurs vid förbindelsens ut grundpremien

till

kurs

vid

förbindelsens

grundpremien

färdande

150 ! 15 t

150

175 % 20 !

175

200 % 25 %

200

I praktiken lämnar EKN extra kurssäkring relativt restriktivt. Då det gäller svagare länder är EKN ofta angelägen att hålla ned riskexponeringen. Extra kursrisktäckning medges då i regel för delskador men inom ett på normalt sätt beräknat högsta förlustbelopp för affären. BITS har beslutat att inte medge extra kursrisktäckning i garantier för u—krediter med hänsyn till att alla

I praktiken lämnar EKN extra kurssäkring relativt restriktivt. Då det gäller

praktiken

lämnar

EKN

extra

kurssäkring

relativt

restriktivt.

Då

det

gäller

svagare länder är EKN ofta angelägen att hålla ned riskexponeringen. Extra

svagare

länder

är

EKN

ofta

angelägen

att

hålla

ned

riskexponeringen.

Extra

kursrisktäckning medges då i regel för delskador men inom ett på normalt sätt

kursrisktäckning

medges

då

regel

för

delskador

men

inom

ett

på

normalt

sätt

beräknat högsta förlustbelopp för affären. BITS har beslutat att inte medge

beräknat

högsta

förlustbelopp

för

affären.

BITS

har

beslutat

att

inte

medge

extra kursrisktäckning i garantier för u—krediter med hänsyn till att alla

extra

kursrisktäckning

garantier

för

u—krediter

med

hänsyn

till

att

alla

Prop. l986/87: 23 u-krediter ges i utländsk valuta med stark koncentration till USD och att kursriskexponeringen därför skulle kunna leda till en betydande belastning på BITS ' anslag. _ Den del av en kursförlust vid skadefall som inte ersätts från BKN enligt ovan drabbar det exporterande företaget. som normalt har att till kreditgivaren inbetala skillnaden mellan å ena sidan värdet i svenska kronor av den ute— blivna betalningen till dagskurs och å andra sidan BKNs ersättning. Företagets betalning inkluderar den självrisk som gäller enligt vederbörande garanti (5 - 30 %), dröjsmålsräntekostnad under karenstiden (vanligen motsvarande 4 - 12 % beroende på karenstidens längd) och den kurshöjning som inte täckts av EKNs ersättning. I bilagorna 1 och 2 visas exempel på den faktiska självrisk som kan uppkomma på grund av dröjsmålsränta resp. kurshöjning. Genom samtidiga avsevärda höjningar av skadefallsfrekvensen och valutakurserna har företagen under senare år drabbats av mycket betydande ökningar av de faktiska självriskerna. Enligt exportföretagen utgör kursriskerna ett osäker— hetsmoment av sådan dignitet att deras möjligheter att ta nya exportaffärer påverkas. statens strävan att förmå företagen att i huvudsak arrangera sina exportkrediter i utländska valutor. motverkas således direkt av EKNs nuvarande system att skadereglera enbart i svenska kronor. Det slutliga utfallet av en transaktion påverkas, som tidigare nämnts, också av återvinningen. Till den 1 mars 1985 gällde att återvunna belopp fördelades mellan EKN och garantitagaren så att garantitagaren erhöll vad som svarade mot självriskandelen enligt garantin. medan återstoden tillföll EKN. Den enda inskränkningen i denna fördelningsregel var att EKN inte hade någon rätt till dröjsmålsränta som hänförde sig till karenstiden. Någon hänsyn togs emellertid inte till eventuella inskränkningar i EKNs ersättning för kursstegring. Detta innebar att EKN vid återvinning kunde göra vinster som motsvarades av defini— tiva förluster för exportföretagen. vid skadereglering efter den 1 mars 1985 beräknas emellertid BKNs och exportföretagens resp. förlustandelar, med hänsyn tagen till kurshöjningen och dessa förlustandelar används som fördelnings— nyckel vid återvinning. Effekterna av de nya reglerna framgår av bilaga 3. Bland EKNs motsvarigheter i utlandet täcker en rad garantiinstitut. huvudsak— ligen i mindre länder, kursrisken vid skadereglering antingen genom att skadereglera i nationell valuta till kurs som gäller vid skaderegleringen — -|— N Riksdagen [986/87. I sum/. Nr 23 13

Prop. l986/87: 23

Prop.

l986/87:

u-krediter ges i utländsk valuta med stark koncentration till USD och att

u-krediter

ges

utländsk

valuta

med

stark

koncentration

till

USD

och

att

kursriskexponeringen därför skulle kunna leda till en betydande belastning på BITS ' anslag. _

kursriskexponeringen därför skulle kunna leda till en betydande belastning på

kursriskexponeringen

därför

skulle

kunna

leda

till

betydande

belastning

på

BITS ' anslag. _

BITS

anslag.

Den del av en kursförlust vid skadefall som inte ersätts från BKN enligt ovan drabbar det exporterande företaget. som normalt har att till kreditgivaren inbetala skillnaden mellan å ena sidan värdet i svenska kronor av den ute— blivna betalningen till dagskurs och å andra sidan BKNs ersättning. Företagets betalning inkluderar den självrisk som gäller enligt vederbörande garanti (5 - 30 %), dröjsmålsräntekostnad under karenstiden (vanligen motsvarande 4 - 12 % beroende på karenstidens längd) och den kurshöjning som inte täckts av EKNs ersättning. I bilagorna 1 och 2 visas exempel på den faktiska självrisk som

Den del av en kursförlust vid skadefall som inte ersätts från BKN enligt ovan

Den

del

kursförlust

vid

skadefall

som

inte

ersätts

från

BKN

enligt

ovan

drabbar det exporterande företaget. som normalt har att till kreditgivaren

drabbar

det

exporterande

företaget.

som

normalt

har

att

till

kreditgivaren

inbetala skillnaden mellan å ena sidan värdet i svenska kronor av den ute—

inbetala

skillnaden

mellan

ena

sidan

värdet

svenska

kronor

den

ute—

blivna betalningen till dagskurs och å andra sidan BKNs ersättning. Företagets

blivna

betalningen

till

dagskurs

och

andra

sidan

BKNs

ersättning.

Företagets

betalning inkluderar den självrisk som gäller enligt vederbörande garanti (5 -

betalning

inkluderar

den

självrisk

som

gäller

enligt

vederbörande

garanti

30 %), dröjsmålsräntekostnad under karenstiden (vanligen motsvarande 4 - 12 %

%),

dröjsmålsräntekostnad

under

karenstiden

(vanligen

motsvarande

beroende på karenstidens längd) och den kurshöjning som inte täckts av EKNs

beroende

på

karenstidens

längd)

och

den

kurshöjning

som

inte

täckts

EKNs

ersättning. I bilagorna 1 och 2 visas exempel på den faktiska självrisk som

ersättning.

bilagorna

och

visas

exempel

på

den

faktiska

självrisk

som

kan uppkomma på grund av dröjsmålsränta resp. kurshöjning.

kan

uppkomma

på

grund

dröjsmålsränta

resp.

kurshöjning.

Genom samtidiga avsevärda höjningar av skadefallsfrekvensen och valutakurserna har företagen under senare år drabbats av mycket betydande ökningar av de faktiska självriskerna. Enligt exportföretagen utgör kursriskerna ett osäker— hetsmoment av sådan dignitet att deras möjligheter att ta nya exportaffärer påverkas. statens strävan att förmå företagen att i huvudsak arrangera sina exportkrediter i utländska valutor. motverkas således direkt av EKNs nuvarande

Genom samtidiga avsevärda höjningar av skadefallsfrekvensen och valutakurserna

Genom

samtidiga

avsevärda

höjningar

skadefallsfrekvensen

och

valutakurserna

har företagen under senare år drabbats av mycket betydande ökningar av de

har

företagen

under

senare

år

drabbats

mycket

betydande

ökningar

faktiska självriskerna. Enligt exportföretagen utgör kursriskerna ett osäker—

faktiska

självriskerna.

Enligt

exportföretagen

utgör

kursriskerna

ett

osäker—

hetsmoment av sådan dignitet att deras möjligheter att ta nya exportaffärer

hetsmoment

sådan

dignitet

att

deras

möjligheter

att

nya

exportaffärer

påverkas. statens strävan att förmå företagen att i huvudsak arrangera sina

påverkas.

statens

strävan

att

förmå

företagen

att

huvudsak

arrangera

sina

exportkrediter i utländska valutor. motverkas således direkt av EKNs nuvarande

exportkrediter

utländska

valutor.

motverkas

således

direkt

EKNs

nuvarande

system att skadereglera enbart i svenska kronor.

system

att

skadereglera

enbart

svenska

kronor.

Det slutliga utfallet av en transaktion påverkas, som tidigare nämnts, också av återvinningen. Till den 1 mars 1985 gällde att återvunna belopp fördelades mellan EKN och garantitagaren så att garantitagaren erhöll vad som svarade mot självriskandelen enligt garantin. medan återstoden tillföll EKN. Den enda inskränkningen i denna fördelningsregel var att EKN inte hade någon rätt till dröjsmålsränta som hänförde sig till karenstiden. Någon hänsyn togs emellertid inte till eventuella inskränkningar i EKNs ersättning för kursstegring. Detta innebar att EKN vid återvinning kunde göra vinster som motsvarades av defini— tiva förluster för exportföretagen. vid skadereglering efter den 1 mars 1985 beräknas emellertid BKNs och exportföretagens resp. förlustandelar, med hänsyn tagen till kurshöjningen och dessa förlustandelar används som fördelnings—

Det slutliga utfallet av en transaktion påverkas, som tidigare nämnts, också

Det

slutliga

utfallet

transaktion

påverkas,

som

tidigare

nämnts,

också

av återvinningen. Till den 1 mars 1985 gällde att återvunna belopp fördelades

återvinningen.

Till

den

mars

1985

gällde

att

återvunna

belopp

fördelades

mellan EKN och garantitagaren så att garantitagaren erhöll vad som svarade mot

mellan

EKN

och

garantitagaren

så

att

garantitagaren

erhöll

vad

som

svarade

mot

självriskandelen enligt garantin. medan återstoden tillföll EKN. Den enda

självriskandelen

enligt

garantin.

medan

återstoden

tillföll

EKN.

Den

enda

inskränkningen i denna fördelningsregel var att EKN inte hade någon rätt till

inskränkningen

denna

fördelningsregel

var

att

EKN

inte

hade

någon

rätt

till

dröjsmålsränta som hänförde sig till karenstiden. Någon hänsyn togs emellertid

dröjsmålsränta

som

hänförde

sig

till

karenstiden.

Någon

hänsyn

togs

emellertid

inte till eventuella inskränkningar i EKNs ersättning för kursstegring. Detta

inte

till

eventuella

inskränkningar

EKNs

ersättning

för

kursstegring.

Detta

innebar att EKN vid återvinning kunde göra vinster som motsvarades av defini—

innebar

att

EKN

vid

återvinning

kunde

göra

vinster

som

motsvarades

defini—

tiva förluster för exportföretagen. vid skadereglering efter den 1 mars 1985

tiva

förluster

för

exportföretagen.

vid

skadereglering

efter

den

mars

1985

beräknas emellertid BKNs och exportföretagens resp. förlustandelar, med hänsyn

beräknas

emellertid

BKNs

och

exportföretagens

resp.

förlustandelar,

med

hänsyn

tagen till kurshöjningen och dessa förlustandelar används som fördelnings—

tagen

till

kurshöjningen

och

dessa

förlustandelar

används

som

fördelnings—

nyckel vid återvinning. Effekterna av de nya reglerna framgår av bilaga 3.

nyckel

vid

återvinning.

Effekterna

nya

reglerna

framgår

bilaga

Bland EKNs motsvarigheter i utlandet täcker en rad garantiinstitut. huvudsak— ligen i mindre länder, kursrisken vid skadereglering antingen genom att

Bland EKNs motsvarigheter i utlandet täcker en rad garantiinstitut. huvudsak—

Bland

EKNs

motsvarigheter

utlandet

täcker

rad

garantiinstitut.

huvudsak—

ligen i mindre länder, kursrisken vid skadereglering antingen genom att

ligen

mindre

länder,

kursrisken

vid

skadereglering

antingen

genom

att

skadereglera i nationell valuta till kurs som gäller vid skaderegleringen —

skadereglera

nationell

valuta

till

kurs

som

gäller

vid

skaderegleringen

—

-|— N

-|—

Riksdagen [986/87. I sum/. Nr 23

Riksdagen

[986/87.

sum/.