Prop. 1986/87:23
om exportkreditgarantier m.m. i utländska valutor
Regeringens pfOpositio'ff 1986/ 87: 23 om exportkreditgarantier m.m. i utländska valutor; Prop. 1986/87123 Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 2 oktober 1986 för de åtgärder och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan. På regeringens vägnar Ingvar C arlssan Mats H ellström Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att exportkreditgarantier. inkl. biståndsgarantier, får ges i utländska valutor och att skadereglering inom ramen för denna garantigivning får ske i utländska valutor. Om garantitagarna därvid får möjlighet betala premier och få eventuell skadeersättning i sådan valuta minskar deras kursrisker. Detta bör ha en exportfrämjande effekt samtidigt som det även har fördelar från betalningsbalanssynpunkt. Vidare föreslås att garantier får lämnas för refinansieringslån. Det nya systemet med exportkreditgarantier i utländska valutor föreslås börja tillämpas den ljanuari l987. l Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 23
Regeringens pfOpositio'ff 1986/ 87: 23
Regeringens pfOpositio'ff 1986/ 87: 23
Regeringens pfOpositio'ff
Regeringens
pfOpositio'ff
1986/ 87: 23
1986/
87:
23
om exportkreditgarantier m.m. i utländska valutor;
om exportkreditgarantier m.m. i utländska valutor;
om exportkreditgarantier m.m. i utländska
om
exportkreditgarantier
m.m.
i
utländska
valutor;
valutor;
Prop. 1986/87123
Prop. 1986/87123
Prop.
Prop.
1986/87123
1986/87123
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 2 oktober 1986 för de åtgärder och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 2 oktober 1986 för de åtgärder och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag
Regeringen
förelägger
riksdagen
vad
som
har
tagits
upp
i
bifogade
utdrag
ur regeringsprotokollet den 2 oktober 1986 för de åtgärder och det ändamål
ur
regeringsprotokollet
den
2
oktober
1986
för
de
åtgärder
och
det
ändamål
som framgår av föredragandens hemställan.
som
framgår
av
föredragandens
hemställan.
På regeringens vägnar
På regeringens vägnar
På regeringens vägnar
På
regeringens
vägnar
Ingvar C arlssan
Ingvar C arlssan
Ingvar C arlssan
Ingvar
C
arlssan
Mats H ellström
Mats H ellström
Mats H ellström
Mats
H
ellström
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionens
huvudsakliga
innehåll
I propositionen föreslås att exportkreditgarantier. inkl. biståndsgarantier, får ges i utländska valutor och att skadereglering inom ramen för denna garantigivning får ske i utländska valutor. Om garantitagarna därvid får möjlighet betala premier och få eventuell skadeersättning i sådan valuta minskar deras kursrisker. Detta bör ha en exportfrämjande effekt samtidigt som det även har fördelar från betalningsbalanssynpunkt. Vidare föreslås att garantier får lämnas för refinansieringslån. Det nya systemet med exportkreditgarantier i utländska valutor föreslås börja tillämpas den ljanuari l987.
I propositionen föreslås att exportkreditgarantier. inkl. biståndsgarantier, får ges i utländska valutor och att skadereglering inom ramen för denna garantigivning får ske i utländska valutor. Om garantitagarna därvid får möjlighet betala premier och få eventuell skadeersättning i sådan valuta minskar deras kursrisker. Detta bör ha en exportfrämjande effekt samtidigt som det även har fördelar från betalningsbalanssynpunkt.
I propositionen föreslås att exportkreditgarantier. inkl. biståndsgarantier,
I
propositionen
föreslås
att
exportkreditgarantier.
inkl.
biståndsgarantier,
får ges i utländska valutor och att skadereglering inom ramen för denna
får
ges
i
utländska
valutor
och
att
skadereglering
inom
ramen
för
denna
garantigivning får ske i utländska valutor. Om garantitagarna därvid får
garantigivning
får
ske
i
utländska
valutor.
Om
garantitagarna
därvid
får
möjlighet betala premier och få eventuell skadeersättning i sådan valuta
möjlighet
betala
premier
och
få
eventuell
skadeersättning
i
sådan
valuta
minskar deras kursrisker. Detta bör ha en exportfrämjande effekt samtidigt
minskar
deras
kursrisker.
Detta
bör
ha
en
exportfrämjande
effekt
samtidigt
som det även har fördelar från betalningsbalanssynpunkt.
som
det
även
har
fördelar
från
betalningsbalanssynpunkt.
Vidare föreslås att garantier får lämnas för refinansieringslån.
Vidare föreslås att garantier får lämnas för refinansieringslån.
Vidare
föreslås
att
garantier
får
lämnas
för
refinansieringslån.
Det nya systemet med exportkreditgarantier i utländska valutor föreslås börja tillämpas den ljanuari l987.
Det nya systemet med exportkreditgarantier i utländska valutor föreslås
Det
nya
systemet
med
exportkreditgarantier
i
utländska
valutor
föreslås
börja tillämpas den ljanuari l987.
börja
tillämpas
den
ljanuari
l987.
l Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 23
l Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 23
l Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 23
l
Riksdagen
1986/87.
I
saml.
Nr
23
Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 oktober 1986 Närvarande: statsminister Carlsson. ordförande, och statsråden Lund- kvist. Sigurdsen. Gustafsson, Leijon. Bodström, Göransson. Gradin. Dahl. R. Carlsson, Hellström. Wickbom. Johansson. Lindqvist Föredragande: statsrådet Hellström Proposition om exportkreditgarantier m.m. i utländska valutor l lnledning Under senare år har en ökande andel av exportkreditgivningen skett i utländska valutor. Staten har medverkat till att styra exportkreditgivning- en mot utländska valutor bl.a. genom beslut om att utläningsräntan i svenska kronor i det statsstödda exportkreditsystcmet skall ligga högre än räntorna i utländska valutor. Exportkreditnämnden (EKN) är en statlig myndighet som har till uppgift att genom utfärdande av olika typer av garantier skydda svenska exportö- rer mot förlusteri samband med exportaffärer. Premier för sådana garanti- er betalas i svenska kronor. Vid skadefall regleras förfallna fordringar enbart i svenska kronor även om den garanterade krediten är i utländsk valuta. När kursen på en utländsk valuta, som används för kreditgivning. stigit mellan garantiförbindelsens utfärdande och förfallodagen. täcker EKN:s skadeersättning med nuvarande regler inte hela kursförlusten. EKN erbjuder visst skydd mot kursförluster vid skadefall. Kursstegring— ar upp till 10% ersätts av EKN utan extra premiekostnad. Kursriskskydd därutöver kan mot tilläggspremie erhållas upp till 100%. I praktiken har dock EKN lämnat sådant extra kursriskskydd ganska restriktivt i syfte att begränsa sina risker. Möjligheten att utnyttja det extra skyddet synes också ha varit föga attraktiv. Sammantaget medför detta att garantitagarna föredrar att lämna krediter i svenska kronor för att därigenom minska sina kursrisker. Kursrisken vid skadefall har blivit en betydelsefull faktor. särskilt för de kapitalvaruexporterandc företagen och entreprenadföretagen som expor— terar mot medellånga och långa krediter. Utvecklingen under 1980-talet med en kraftig ökning av antalet skadefall och samtidig höjning av kurser- na på de vanligaste exportkreditvalutorna har lett till att företagen i sam- band med skadefall själva fått bära kostnaderna av kursökningar på valu— tan. Enligt företagen har deras sammanlagda självrisker, inkl. kursrisker. blivit så stora att deras möjligheter att gå in i nya exportaffärer med krediter i utländsk valuta påverkas negativt. Prop. 1986/87: 23 h)
Utrikesdepartementet
Utrikesdepartementet
Utrikesdepartementet
Utrikesdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 oktober 1986
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 oktober 1986
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 oktober 1986
Utdrag
ur
protokoll
vid
regeringssammanträde
den
2
oktober
1986
Närvarande: statsminister Carlsson. ordförande, och statsråden Lund- kvist. Sigurdsen. Gustafsson, Leijon. Bodström, Göransson. Gradin. Dahl. R. Carlsson, Hellström. Wickbom. Johansson. Lindqvist
Närvarande: statsminister Carlsson. ordförande, och statsråden Lund- kvist. Sigurdsen. Gustafsson, Leijon. Bodström, Göransson. Gradin. Dahl. R. Carlsson, Hellström. Wickbom. Johansson. Lindqvist
Närvarande: statsminister Carlsson. ordförande, och statsråden Lund-
Närvarande:
statsminister
Carlsson.
ordförande,
och
statsråden
Lund-
kvist. Sigurdsen. Gustafsson, Leijon. Bodström, Göransson. Gradin.
kvist.
Sigurdsen.
Gustafsson,
Leijon.
Bodström,
Göransson.
Gradin.
Dahl. R. Carlsson, Hellström. Wickbom. Johansson. Lindqvist
Dahl.
R.
Carlsson,
Hellström.
Wickbom.
Johansson.
Lindqvist
Föredragande: statsrådet Hellström
Föredragande: statsrådet Hellström
Föredragande: statsrådet Hellström
Föredragande:
statsrådet
Hellström
Proposition om exportkreditgarantier m.m. i utländska valutor
Proposition om exportkreditgarantier m.m. i utländska valutor
Proposition om exportkreditgarantier m.m. i
Proposition
om
exportkreditgarantier
m.m.
i
utländska valutor
utländska
valutor
l lnledning
l lnledning
l lnledning
l
lnledning
Under senare år har en ökande andel av exportkreditgivningen skett i utländska valutor. Staten har medverkat till att styra exportkreditgivning- en mot utländska valutor bl.a. genom beslut om att utläningsräntan i svenska kronor i det statsstödda exportkreditsystcmet skall ligga högre än räntorna i utländska valutor. Exportkreditnämnden (EKN) är en statlig myndighet som har till uppgift att genom utfärdande av olika typer av garantier skydda svenska exportö- rer mot förlusteri samband med exportaffärer. Premier för sådana garanti- er betalas i svenska kronor. Vid skadefall regleras förfallna fordringar enbart i svenska kronor även om den garanterade krediten är i utländsk valuta. När kursen på en utländsk valuta, som används för kreditgivning. stigit mellan garantiförbindelsens utfärdande och förfallodagen. täcker EKN:s skadeersättning med nuvarande regler inte hela kursförlusten. EKN erbjuder visst skydd mot kursförluster vid skadefall. Kursstegring— ar upp till 10% ersätts av EKN utan extra premiekostnad. Kursriskskydd därutöver kan mot tilläggspremie erhållas upp till 100%. I praktiken har dock EKN lämnat sådant extra kursriskskydd ganska restriktivt i syfte att begränsa sina risker. Möjligheten att utnyttja det extra skyddet synes också ha varit föga attraktiv. Sammantaget medför detta att garantitagarna föredrar att lämna krediter i svenska kronor för att därigenom minska sina kursrisker. Kursrisken vid skadefall har blivit en betydelsefull faktor. särskilt för de kapitalvaruexporterandc företagen och entreprenadföretagen som expor— terar mot medellånga och långa krediter. Utvecklingen under 1980-talet med en kraftig ökning av antalet skadefall och samtidig höjning av kurser- na på de vanligaste exportkreditvalutorna har lett till att företagen i sam- band med skadefall själva fått bära kostnaderna av kursökningar på valu— tan. Enligt företagen har deras sammanlagda självrisker, inkl. kursrisker. blivit så stora att deras möjligheter att gå in i nya exportaffärer med krediter i utländsk valuta påverkas negativt.
Under senare år har en ökande andel av exportkreditgivningen skett i utländska valutor. Staten har medverkat till att styra exportkreditgivning- en mot utländska valutor bl.a. genom beslut om att utläningsräntan i svenska kronor i det statsstödda exportkreditsystcmet skall ligga högre än räntorna i utländska valutor.
Under senare år har en ökande andel av exportkreditgivningen skett i
Under
senare
år
har
en
ökande
andel
av
exportkreditgivningen
skett
i
utländska valutor. Staten har medverkat till att styra exportkreditgivning-
utländska
valutor.
Staten
har
medverkat
till
att
styra
exportkreditgivning-
en mot utländska valutor bl.a. genom beslut om att utläningsräntan i
en
mot
utländska
valutor
bl.a.
genom
beslut
om
att
utläningsräntan
i
svenska kronor i det statsstödda exportkreditsystcmet skall ligga högre än
svenska
kronor
i
det
statsstödda
exportkreditsystcmet
skall
ligga
högre
än
räntorna i utländska valutor.
räntorna
i
utländska
valutor.
Exportkreditnämnden (EKN) är en statlig myndighet som har till uppgift att genom utfärdande av olika typer av garantier skydda svenska exportö- rer mot förlusteri samband med exportaffärer. Premier för sådana garanti- er betalas i svenska kronor. Vid skadefall regleras förfallna fordringar enbart i svenska kronor även om den garanterade krediten är i utländsk valuta. När kursen på en utländsk valuta, som används för kreditgivning. stigit mellan garantiförbindelsens utfärdande och förfallodagen. täcker EKN:s skadeersättning med nuvarande regler inte hela kursförlusten.
Exportkreditnämnden (EKN) är en statlig myndighet som har till uppgift
Exportkreditnämnden
(EKN)
är
en
statlig
myndighet
som
har
till
uppgift
att genom utfärdande av olika typer av garantier skydda svenska exportö-
att
genom
utfärdande
av
olika
typer
av
garantier
skydda
svenska
exportö-
rer mot förlusteri samband med exportaffärer. Premier för sådana garanti-
rer
mot
förlusteri
samband
med
exportaffärer.
Premier
för
sådana
garanti-
er betalas i svenska kronor. Vid skadefall regleras förfallna fordringar
er
betalas
i
svenska
kronor.
Vid
skadefall
regleras
förfallna
fordringar
enbart i svenska kronor även om den garanterade krediten är i utländsk
enbart
i
svenska
kronor
även
om
den
garanterade
krediten
är
i
utländsk
valuta. När kursen på en utländsk valuta, som används för kreditgivning.
valuta.
När
kursen
på
en
utländsk
valuta,
som
används
för
kreditgivning.
stigit mellan garantiförbindelsens utfärdande och förfallodagen. täcker
stigit
mellan
garantiförbindelsens
utfärdande
och
förfallodagen.
täcker
EKN:s skadeersättning med nuvarande regler inte hela kursförlusten.
EKN:s
skadeersättning
med
nuvarande
regler
inte
hela
kursförlusten.
EKN erbjuder visst skydd mot kursförluster vid skadefall. Kursstegring— ar upp till 10% ersätts av EKN utan extra premiekostnad. Kursriskskydd därutöver kan mot tilläggspremie erhållas upp till 100%. I praktiken har dock EKN lämnat sådant extra kursriskskydd ganska restriktivt i syfte att begränsa sina risker. Möjligheten att utnyttja det extra skyddet synes också ha varit föga attraktiv. Sammantaget medför detta att garantitagarna föredrar att lämna krediter i svenska kronor för att därigenom minska sina kursrisker.
EKN erbjuder visst skydd mot kursförluster vid skadefall. Kursstegring—
EKN
erbjuder
visst
skydd
mot
kursförluster
vid
skadefall.
Kursstegring—
ar upp till 10% ersätts av EKN utan extra premiekostnad. Kursriskskydd
ar
upp
till
10%
ersätts
av
EKN
utan
extra
premiekostnad.
Kursriskskydd
därutöver kan mot tilläggspremie erhållas upp till 100%. I praktiken har
därutöver
kan
mot
tilläggspremie
erhållas
upp
till
100%.
I
praktiken
har
dock EKN lämnat sådant extra kursriskskydd ganska restriktivt i syfte att
dock
EKN
lämnat
sådant
extra
kursriskskydd
ganska
restriktivt
i
syfte
att
begränsa sina risker. Möjligheten att utnyttja det extra skyddet synes
begränsa
sina
risker.
Möjligheten
att
utnyttja
det
extra
skyddet
synes
också ha varit föga attraktiv. Sammantaget medför detta att garantitagarna
också
ha
varit
föga
attraktiv.
Sammantaget
medför
detta
att
garantitagarna
föredrar att lämna krediter i svenska kronor för att därigenom minska sina
föredrar
att
lämna
krediter
i
svenska
kronor
för
att
därigenom
minska
sina
kursrisker.
kursrisker.
Kursrisken vid skadefall har blivit en betydelsefull faktor. särskilt för de kapitalvaruexporterandc företagen och entreprenadföretagen som expor— terar mot medellånga och långa krediter. Utvecklingen under 1980-talet med en kraftig ökning av antalet skadefall och samtidig höjning av kurser- na på de vanligaste exportkreditvalutorna har lett till att företagen i sam- band med skadefall själva fått bära kostnaderna av kursökningar på valu— tan. Enligt företagen har deras sammanlagda självrisker, inkl. kursrisker. blivit så stora att deras möjligheter att gå in i nya exportaffärer med krediter i utländsk valuta påverkas negativt.
Kursrisken vid skadefall har blivit en betydelsefull faktor. särskilt för de
Kursrisken
vid
skadefall
har
blivit
en
betydelsefull
faktor.
särskilt
för
de
kapitalvaruexporterandc företagen och entreprenadföretagen som expor—
kapitalvaruexporterandc
företagen
och
entreprenadföretagen
som
expor—
terar mot medellånga och långa krediter. Utvecklingen under 1980-talet
terar
mot
medellånga
och
långa
krediter.
Utvecklingen
under
1980-talet
med en kraftig ökning av antalet skadefall och samtidig höjning av kurser-
med
en
kraftig
ökning
av
antalet
skadefall
och
samtidig
höjning
av
kurser-
na på de vanligaste exportkreditvalutorna har lett till att företagen i sam-
na
på
de
vanligaste
exportkreditvalutorna
har
lett
till
att
företagen
i
sam-
band med skadefall själva fått bära kostnaderna av kursökningar på valu—
band
med
skadefall
själva
fått
bära
kostnaderna
av
kursökningar
på
valu—
tan. Enligt företagen har deras sammanlagda självrisker, inkl. kursrisker.
tan.
Enligt
företagen
har
deras
sammanlagda
självrisker,
inkl.
kursrisker.
blivit så stora att deras möjligheter att gå in i nya exportaffärer med
blivit
så
stora
att
deras
möjligheter
att
gå
in
i
nya
exportaffärer
med
krediter i utländsk valuta påverkas negativt.
krediter
i
utländsk
valuta
påverkas
negativt.
Prop.
1986/87:
23
h)
h)
h)
h)
EKN har mot denna bakgrund utarbetat ett'förslag om exportkredit- garantigivning i utländska valutor. Vidare har EKN hemställt om att få lämna garantier för relinansieringslån. Förslagen. som har framlagts för regeringen i skrivelse den 26 juni 1986, bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I . Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (Bl'fS) har i skrivelse till regeringen den 27 juni 1986 hemställt att den föreslagna garantigivningcn i valutor också skall tillämpas på kredi- ter som ges för vissa utvecklingsändamål (u-krediter). BITS skrivelse bör fogas till protokollet som bilaga 2. Riksbanken och riksgäldskontoret har beretts tillfälle yttra sig över EKN:s skrivelse. l skrivelsen har EKN också tagit upp frågan om garanti- givning i utländsk valuta avseende u-krediter. Deras yttranden bör i sam- mandrag fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3. 0 .. Föredragandens överväganden 2.1 Exportkreditgarantier m. m. i utländska valutor Mitt förslag: Ett system med exportkreditgarantier och skaderegle- ring i utländska valutor införs den 1 januari 1987. Systemet får tillämpas på samtliga kreditgarantier. inkl. biståndsgarantier. Min bedömning: Möjlighet bör öppnas för regeringen eller. efter regeringens bestämmande, exportkreditnämnden att ta upp lån för skadereglering i utländska valutor. Exportkreditnämndens och beredningens för internationellt tekniskt- ekonomiskt samarbete framställningar: Överensstämmer med mitt förslag och min bedömning. Remissinstanserna: Riksbanker: anför att det av EKN skisserade syste- met för garantigivning i utländsk valuta förefaller att med smärre föränd- ringar vara möjligt att tillämpa och vill inte motsätta sig att ett sådant system genomförs. Riksbanken anser vidare att EKN utöver lån i utlandet och i svenska valutabanker skall kunna få tillstånd till upplåning hos AB Svensk Ex- portkredit (SEK) samt kunna hyra tjänster därifrån för valutahanteringen (se bil. 3). Riksgäldskontoret har ingen erinran mot systemet med garantigivning i utländsk valuta. Riksgäldskontoret kan emellertid inte biträda att en annan statlig myn- dighet. dvs. EKN, skall få utfärda statliga garantier för SEK:s lån i ut- ländsk valuta (se bil. 3). Bakgrund: Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. När exporten sker på kredit skjuts detta inflöde på framtiden, varvid exportens positiva effekt på betalningsbalansen fördröjs. Denna effekt av kreditgiv- Prop. 1986/87123
EKN har mot denna bakgrund utarbetat ett'förslag om exportkredit- garantigivning i utländska valutor. Vidare har EKN hemställt om att få lämna garantier för relinansieringslån. Förslagen. som har framlagts för regeringen i skrivelse den 26 juni 1986, bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I . Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (Bl'fS) har i skrivelse till regeringen den 27 juni 1986 hemställt att den föreslagna garantigivningcn i valutor också skall tillämpas på kredi- ter som ges för vissa utvecklingsändamål (u-krediter). BITS skrivelse bör fogas till protokollet som bilaga 2. Riksbanken och riksgäldskontoret har beretts tillfälle yttra sig över EKN:s skrivelse. l skrivelsen har EKN också tagit upp frågan om garanti- givning i utländsk valuta avseende u-krediter. Deras yttranden bör i sam- mandrag fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.
EKN har mot denna bakgrund utarbetat ett'förslag om exportkredit- garantigivning i utländska valutor. Vidare har EKN hemställt om att få lämna garantier för relinansieringslån. Förslagen. som har framlagts för regeringen i skrivelse den 26 juni 1986, bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I . Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (Bl'fS) har i skrivelse till regeringen den 27 juni 1986 hemställt att den föreslagna garantigivningcn i valutor också skall tillämpas på kredi- ter som ges för vissa utvecklingsändamål (u-krediter). BITS skrivelse bör fogas till protokollet som bilaga 2.
EKN har mot denna bakgrund utarbetat ett'förslag om exportkredit-
EKN
har
mot
denna
bakgrund
utarbetat
ett'förslag
om
exportkredit-
garantigivning i utländska valutor. Vidare har EKN hemställt om att få
garantigivning
i
utländska
valutor.
Vidare
har
EKN
hemställt
om
att
få
lämna garantier för relinansieringslån. Förslagen. som har framlagts för
lämna
garantier
för
relinansieringslån.
Förslagen.
som
har
framlagts
för
regeringen i skrivelse den 26 juni 1986, bör fogas till protokollet i detta
regeringen
i
skrivelse
den
26
juni
1986,
bör
fogas
till
protokollet
i
detta
ärende som bilaga I . Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt
ärende
som
bilaga
I
.
Beredningen
för
internationellt
tekniskt-ekonomiskt
samarbete (Bl'fS) har i skrivelse till regeringen den 27 juni 1986 hemställt
samarbete
(Bl'fS)
har
i
skrivelse
till
regeringen
den
27
juni
1986
hemställt
att den föreslagna garantigivningcn i valutor också skall tillämpas på kredi-
att
den
föreslagna
garantigivningcn
i
valutor
också
skall
tillämpas
på
kredi-
ter som ges för vissa utvecklingsändamål (u-krediter). BITS skrivelse bör
ter
som
ges
för
vissa
utvecklingsändamål
(u-krediter).
BITS
skrivelse
bör
fogas till protokollet som bilaga 2.
fogas
till
protokollet
som
bilaga
2.
Riksbanken och riksgäldskontoret har beretts tillfälle yttra sig över EKN:s skrivelse. l skrivelsen har EKN också tagit upp frågan om garanti- givning i utländsk valuta avseende u-krediter. Deras yttranden bör i sam- mandrag fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.
Riksbanken och riksgäldskontoret har beretts tillfälle yttra sig över
Riksbanken
och
riksgäldskontoret
har
beretts
tillfälle
yttra
sig
över
EKN:s skrivelse. l skrivelsen har EKN också tagit upp frågan om garanti-
EKN:s
skrivelse.
l
skrivelsen
har
EKN
också
tagit
upp
frågan
om
garanti-
givning i utländsk valuta avseende u-krediter. Deras yttranden bör i sam-
givning
i
utländsk
valuta
avseende
u-krediter.
Deras
yttranden
bör
i
sam-
mandrag fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.
mandrag
fogas
till
protokollet
i
detta
ärende
som
bilaga
3.
0
0
0
0
.. Föredragandens överväganden
.. Föredragandens överväganden
.. Föredragandens överväganden
..
Föredragandens
överväganden
2.1 Exportkreditgarantier m. m. i utländska valutor
2.1 Exportkreditgarantier m. m. i utländska valutor
2.1 Exportkreditgarantier m. m. i utländska valutor
2.1
Exportkreditgarantier
m.
m.
i
utländska
valutor
Mitt förslag: Ett system med exportkreditgarantier och skaderegle- ring i utländska valutor införs den 1 januari 1987. Systemet får tillämpas på samtliga kreditgarantier. inkl. biståndsgarantier.
Mitt förslag: Ett system med exportkreditgarantier och skaderegle- ring i utländska valutor införs den 1 januari 1987. Systemet får tillämpas på samtliga kreditgarantier. inkl. biståndsgarantier.
Mitt förslag: Ett system med exportkreditgarantier och skaderegle-
Mitt
förslag:
Ett
system
med
exportkreditgarantier
och
skaderegle-
ring i utländska valutor införs den 1 januari 1987. Systemet får
ring
i
utländska
valutor
införs
den
1
januari
1987.
Systemet
får
tillämpas på samtliga kreditgarantier. inkl. biståndsgarantier.
tillämpas
på
samtliga
kreditgarantier.
inkl.
biståndsgarantier.
Min bedömning: Möjlighet bör öppnas för regeringen eller. efter regeringens bestämmande, exportkreditnämnden att ta upp lån för skadereglering i utländska valutor.
Min bedömning: Möjlighet bör öppnas för regeringen eller. efter regeringens bestämmande, exportkreditnämnden att ta upp lån för skadereglering i utländska valutor.
Min bedömning: Möjlighet bör öppnas för regeringen eller. efter
Min
bedömning:
Möjlighet
bör
öppnas
för
regeringen
eller.
efter
regeringens bestämmande, exportkreditnämnden att ta upp lån för
regeringens
bestämmande,
exportkreditnämnden
att
ta
upp
lån
för
skadereglering i utländska valutor.
skadereglering
i
utländska
valutor.
Exportkreditnämndens och beredningens för internationellt tekniskt- ekonomiskt samarbete framställningar: Överensstämmer med mitt förslag och min bedömning.
Exportkreditnämndens och beredningens för internationellt tekniskt- ekonomiskt samarbete framställningar: Överensstämmer med mitt förslag och min bedömning.
Exportkreditnämndens och beredningens för internationellt tekniskt-
Exportkreditnämndens
och
beredningens
för
internationellt
tekniskt-
ekonomiskt samarbete framställningar: Överensstämmer med mitt förslag
ekonomiskt
samarbete
framställningar:
Överensstämmer
med
mitt
förslag
och min bedömning.
och
min
bedömning.
Remissinstanserna: Riksbanker: anför att det av EKN skisserade syste- met för garantigivning i utländsk valuta förefaller att med smärre föränd- ringar vara möjligt att tillämpa och vill inte motsätta sig att ett sådant system genomförs. Riksbanken anser vidare att EKN utöver lån i utlandet och i svenska valutabanker skall kunna få tillstånd till upplåning hos AB Svensk Ex- portkredit (SEK) samt kunna hyra tjänster därifrån för valutahanteringen (se bil. 3). Riksgäldskontoret har ingen erinran mot systemet med garantigivning i utländsk valuta. Riksgäldskontoret kan emellertid inte biträda att en annan statlig myn- dighet. dvs. EKN, skall få utfärda statliga garantier för SEK:s lån i ut- ländsk valuta (se bil. 3).
Remissinstanserna: Riksbanker: anför att det av EKN skisserade syste- met för garantigivning i utländsk valuta förefaller att med smärre föränd- ringar vara möjligt att tillämpa och vill inte motsätta sig att ett sådant system genomförs.
Remissinstanserna: Riksbanker: anför att det av EKN skisserade syste-
Remissinstanserna:
Riksbanker:
anför
att
det
av
EKN
skisserade
syste-
met för garantigivning i utländsk valuta förefaller att med smärre föränd-
met
för
garantigivning
i
utländsk
valuta
förefaller
att
med
smärre
föränd-
ringar vara möjligt att tillämpa och vill inte motsätta sig att ett sådant
ringar
vara
möjligt
att
tillämpa
och
vill
inte
motsätta
sig
att
ett
sådant
system genomförs.
system
genomförs.
Riksbanken anser vidare att EKN utöver lån i utlandet och i svenska valutabanker skall kunna få tillstånd till upplåning hos AB Svensk Ex- portkredit (SEK) samt kunna hyra tjänster därifrån för valutahanteringen (se bil. 3).
Riksbanken anser vidare att EKN utöver lån i utlandet och i svenska
Riksbanken
anser
vidare
att
EKN
utöver
lån
i
utlandet
och
i
svenska
valutabanker skall kunna få tillstånd till upplåning hos AB Svensk Ex-
valutabanker
skall
kunna
få
tillstånd
till
upplåning
hos
AB
Svensk
Ex-
portkredit (SEK) samt kunna hyra tjänster därifrån för valutahanteringen
portkredit
(SEK)
samt
kunna
hyra
tjänster
därifrån
för
valutahanteringen
(se bil. 3).
(se
bil.
3).
Riksgäldskontoret har ingen erinran mot systemet med garantigivning i utländsk valuta.
Riksgäldskontoret har ingen erinran mot systemet med garantigivning i
Riksgäldskontoret
har
ingen
erinran
mot
systemet
med
garantigivning
i
utländsk valuta.
utländsk
valuta.
Riksgäldskontoret kan emellertid inte biträda att en annan statlig myn- dighet. dvs. EKN, skall få utfärda statliga garantier för SEK:s lån i ut- ländsk valuta (se bil. 3).
Riksgäldskontoret kan emellertid inte biträda att en annan statlig myn-
Riksgäldskontoret
kan
emellertid
inte
biträda
att
en
annan
statlig
myn-
dighet. dvs. EKN, skall få utfärda statliga garantier för SEK:s lån i ut-
dighet.
dvs.
EKN,
skall
få
utfärda
statliga
garantier
för
SEK:s
lån
i
ut-
ländsk valuta (se bil. 3).
ländsk
valuta
(se
bil.
3).
Bakgrund: Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. När exporten sker på kredit skjuts detta inflöde på framtiden, varvid exportens positiva effekt på betalningsbalansen fördröjs. Denna effekt av kreditgiv-
Bakgrund: Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. När exporten sker på kredit skjuts detta inflöde på framtiden, varvid exportens positiva effekt på betalningsbalansen fördröjs. Denna effekt av kreditgiv-
Bakgrund: Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. När
Bakgrund:
Exporten
skapar
ett
för
landet
angeläget
valutainflöde.
När
exporten sker på kredit skjuts detta inflöde på framtiden, varvid exportens
exporten
sker
på
kredit
skjuts
detta
inflöde
på
framtiden,
varvid
exportens
positiva effekt på betalningsbalansen fördröjs. Denna effekt av kreditgiv-
positiva
effekt
på
betalningsbalansen
fördröjs.
Denna
effekt
av
kreditgiv-
Prop. 1986/87123
Prop. 1986/87123
Prop. 1986/87123
Prop.
1986/87123
ningen kari lättast motverkas genom att exportkrediterna finansieras med Prop. 1986/87z23 en motsvarande upplåning i utlandet. En sådan upplåning medför från samhi'illsekonomisk synpunkt också den fördelen att den svenska kapital- marknaden inte belastas med exportkreditlinansieringen. Av kreditmarknads- och betalningsbalansskäl har regeringen och riks- banken sökt styra exportkreditgivningen till utländsk valuta. Riksbanken har under senare år hänvisat AB Svensk Exportkredit (SEK) till de ut- ländska kapitalmarknaderna för upplåningen både till den statsstödda ex- portfinansieringen och till kreditgivningen inom SEK:s marknadssektor. Regeringen har beslutat att räntan för utlåning i svenska kronor inom det statsstödda systemet skall ligga högre än räntorna på krediter i utländsk valuta. För närvarande tillämpar SEK ett påslag på de internationellt överenskomna minimiräntorna för statsstödda cxportkrediter (consensus- räntorna) på 0.75'70 för krediter i utländsk valuta och på 2.259?» för krediter i svenska kronor. Kreditgivningen i SEKzs marknadssektor och i andra kreditinstitut styrs genom ränteläget och refinansieringsmöjligheterna i stor utsträckning till utländska valutor. När en exportkredit i utländsk valuta finansieras genom upplåning i samma valuta uppkommer ingen kttrsrisk om exportkrediten betalas i överenskommen ordning. Om kursen på den utländska valutan emellertid stigit till förfallodagen och betalning då uteblir. kommer en kursförlust att realiseras eftersom EKN betalar ut ersättning för den uteblivna betalning- en i svenska kronor. EKN ersätter normalt endast en begränsad del av uppkommen kurshöjning. Kostnaden för resterande delen stannar normalt hos esportföretagen. Det faktum att EKN enbart skadereglerar i svenska kronor leder således till att garantitagarna föredrar att lämna exportkrediteri svenska kronor framför att lämna dem i utländsk valuta. På grund av en kraftig höjning av skadefallen och samtidiga stora kurs- höjningar i de vanligaste handelsvalutorna, har företagen under senare år belastats med betydande ökningar av de faktiska självriskcrna. Enligt uppgift från mänga exportföretag utgör kursriskerna ett osäkerhetsmoment av sådan betydelse att företagens möjligheter att ingå i nya exportaffärer påverkas negativt. Statens strävan att förmå företagen att i huvudsak arrangera sina exportkrediter i utländska valutor motverkas således av EKN:s nuvarande system att skadereglera enbart i svenska kronor. Syste- met med skadereglering i svenska kronor fungerade fullt tillfredsställande så länge huvuddelen av exportkrediterna lämnades i kronor och kursrela- tionerna var stabila. Under nuvarande förhållanden är systemet mindre tillfredsställande. Även om EKN skulle medge extra kursrisktäckning i större utsträckning än för närvarande, skulle problem kvarstå. Eftersom det är omöjligt att på lång sikt och med någon högre grad av säkerhet förutsäga utvecklingen av kurserna och räntorna i olika valutor, saknas det en fast grund för premiesättning för extra kursrisktäckning. EKN har föreslagit att nämnden skall utfärda garantieri utländsk valuta. dvs. premien skall inbetalas i utländsk valuta och skadereglering ske i samma valuta. Garantitagarna skulle härigenom stå kursrisk endast på s_it'ilvriskandelen. medan EKN skulle stå för hela kursn'sken i övrigt. Kost—
ningen kari lättast motverkas genom att exportkrediterna finansieras med Prop. 1986/87z23 en motsvarande upplåning i utlandet. En sådan upplåning medför från samhi'illsekonomisk synpunkt också den fördelen att den svenska kapital- marknaden inte belastas med exportkreditlinansieringen. Av kreditmarknads- och betalningsbalansskäl har regeringen och riks- banken sökt styra exportkreditgivningen till utländsk valuta. Riksbanken har under senare år hänvisat AB Svensk Exportkredit (SEK) till de ut- ländska kapitalmarknaderna för upplåningen både till den statsstödda ex- portfinansieringen och till kreditgivningen inom SEK:s marknadssektor. Regeringen har beslutat att räntan för utlåning i svenska kronor inom det statsstödda systemet skall ligga högre än räntorna på krediter i utländsk valuta. För närvarande tillämpar SEK ett påslag på de internationellt överenskomna minimiräntorna för statsstödda cxportkrediter (consensus- räntorna) på 0.75'70 för krediter i utländsk valuta och på 2.259?» för krediter i svenska kronor. Kreditgivningen i SEKzs marknadssektor och i andra kreditinstitut styrs genom ränteläget och refinansieringsmöjligheterna i stor utsträckning till utländska valutor. När en exportkredit i utländsk valuta finansieras genom upplåning i samma valuta uppkommer ingen kttrsrisk om exportkrediten betalas i överenskommen ordning. Om kursen på den utländska valutan emellertid stigit till förfallodagen och betalning då uteblir. kommer en kursförlust att realiseras eftersom EKN betalar ut ersättning för den uteblivna betalning- en i svenska kronor. EKN ersätter normalt endast en begränsad del av uppkommen kurshöjning. Kostnaden för resterande delen stannar normalt hos esportföretagen. Det faktum att EKN enbart skadereglerar i svenska kronor leder således till att garantitagarna föredrar att lämna exportkrediteri svenska kronor framför att lämna dem i utländsk valuta. På grund av en kraftig höjning av skadefallen och samtidiga stora kurs- höjningar i de vanligaste handelsvalutorna, har företagen under senare år belastats med betydande ökningar av de faktiska självriskcrna. Enligt uppgift från mänga exportföretag utgör kursriskerna ett osäkerhetsmoment av sådan betydelse att företagens möjligheter att ingå i nya exportaffärer påverkas negativt. Statens strävan att förmå företagen att i huvudsak arrangera sina exportkrediter i utländska valutor motverkas således av EKN:s nuvarande system att skadereglera enbart i svenska kronor. Syste- met med skadereglering i svenska kronor fungerade fullt tillfredsställande så länge huvuddelen av exportkrediterna lämnades i kronor och kursrela- tionerna var stabila. Under nuvarande förhållanden är systemet mindre tillfredsställande. Även om EKN skulle medge extra kursrisktäckning i större utsträckning än för närvarande, skulle problem kvarstå. Eftersom
ningen kari lättast motverkas genom att exportkrediterna finansieras med Prop. 1986/87z23 en motsvarande upplåning i utlandet. En sådan upplåning medför från samhi'illsekonomisk synpunkt också den fördelen att den svenska kapital-
ningen kari lättast motverkas genom att exportkrediterna finansieras med Prop. 1986/87z23
ningen
kari
lättast
motverkas
genom
att
exportkrediterna
finansieras
med
Prop.
1986/87z23
en motsvarande upplåning i utlandet. En sådan upplåning medför från
en
motsvarande
upplåning
i
utlandet.
En
sådan
upplåning
medför
från
samhi'illsekonomisk synpunkt också den fördelen att den svenska kapital-
samhi'illsekonomisk
synpunkt
också
den
fördelen
att
den
svenska
kapital-
marknaden inte belastas med exportkreditlinansieringen.
marknaden inte belastas med exportkreditlinansieringen.
marknaden
inte
belastas
med
exportkreditlinansieringen.
Av kreditmarknads- och betalningsbalansskäl har regeringen och riks- banken sökt styra exportkreditgivningen till utländsk valuta. Riksbanken har under senare år hänvisat AB Svensk Exportkredit (SEK) till de ut- ländska kapitalmarknaderna för upplåningen både till den statsstödda ex- portfinansieringen och till kreditgivningen inom SEK:s marknadssektor. Regeringen har beslutat att räntan för utlåning i svenska kronor inom det statsstödda systemet skall ligga högre än räntorna på krediter i utländsk valuta. För närvarande tillämpar SEK ett påslag på de internationellt överenskomna minimiräntorna för statsstödda cxportkrediter (consensus- räntorna) på 0.75'70 för krediter i utländsk valuta och på 2.259?» för krediter i svenska kronor. Kreditgivningen i SEKzs marknadssektor och i andra kreditinstitut styrs genom ränteläget och refinansieringsmöjligheterna i stor utsträckning till utländska valutor.
Av kreditmarknads- och betalningsbalansskäl har regeringen och riks-
Av
kreditmarknads-
och
betalningsbalansskäl
har
regeringen
och
riks-
banken sökt styra exportkreditgivningen till utländsk valuta. Riksbanken
banken
sökt
styra
exportkreditgivningen
till
utländsk
valuta.
Riksbanken
har under senare år hänvisat AB Svensk Exportkredit (SEK) till de ut-
har
under
senare
år
hänvisat
AB
Svensk
Exportkredit
(SEK)
till
de
ut-
ländska kapitalmarknaderna för upplåningen både till den statsstödda ex-
ländska
kapitalmarknaderna
för
upplåningen
både
till
den
statsstödda
ex-
portfinansieringen och till kreditgivningen inom SEK:s marknadssektor.
portfinansieringen
och
till
kreditgivningen
inom
SEK:s
marknadssektor.
Regeringen har beslutat att räntan för utlåning i svenska kronor inom det
Regeringen
har
beslutat
att
räntan
för
utlåning
i
svenska
kronor
inom
det
statsstödda systemet skall ligga högre än räntorna på krediter i utländsk
statsstödda
systemet
skall
ligga
högre
än
räntorna
på
krediter
i
utländsk
valuta. För närvarande tillämpar SEK ett påslag på de internationellt
valuta.
För
närvarande
tillämpar
SEK
ett
påslag
på
de
internationellt
överenskomna minimiräntorna för statsstödda cxportkrediter (consensus-
överenskomna
minimiräntorna
för
statsstödda
cxportkrediter
(consensus-
räntorna) på 0.75'70 för krediter i utländsk valuta och på 2.259?» för krediter
räntorna)
på
0.75'70
för
krediter
i
utländsk
valuta
och
på
2.259?»
för
krediter
i svenska kronor. Kreditgivningen i SEKzs marknadssektor och i andra
i
svenska
kronor.
Kreditgivningen
i
SEKzs
marknadssektor
och
i
andra
kreditinstitut styrs genom ränteläget och refinansieringsmöjligheterna i
kreditinstitut
styrs
genom
ränteläget
och
refinansieringsmöjligheterna
i
stor utsträckning till utländska valutor.
stor
utsträckning
till
utländska
valutor.
När en exportkredit i utländsk valuta finansieras genom upplåning i samma valuta uppkommer ingen kttrsrisk om exportkrediten betalas i överenskommen ordning. Om kursen på den utländska valutan emellertid stigit till förfallodagen och betalning då uteblir. kommer en kursförlust att realiseras eftersom EKN betalar ut ersättning för den uteblivna betalning- en i svenska kronor. EKN ersätter normalt endast en begränsad del av uppkommen kurshöjning. Kostnaden för resterande delen stannar normalt hos esportföretagen.
När en exportkredit i utländsk valuta finansieras genom upplåning i
När
en
exportkredit
i
utländsk
valuta
finansieras
genom
upplåning
i
samma valuta uppkommer ingen kttrsrisk om exportkrediten betalas i
samma
valuta
uppkommer
ingen
kttrsrisk
om
exportkrediten
betalas
i
överenskommen ordning. Om kursen på den utländska valutan emellertid
överenskommen
ordning.
Om
kursen
på
den
utländska
valutan
emellertid
stigit till förfallodagen och betalning då uteblir. kommer en kursförlust att
stigit
till
förfallodagen
och
betalning
då
uteblir.
kommer
en
kursförlust
att
realiseras eftersom EKN betalar ut ersättning för den uteblivna betalning-
realiseras
eftersom
EKN
betalar
ut
ersättning
för
den
uteblivna
betalning-
en i svenska kronor. EKN ersätter normalt endast en begränsad del av
en
i
svenska
kronor.
EKN
ersätter
normalt
endast
en
begränsad
del
av
uppkommen kurshöjning. Kostnaden för resterande delen stannar normalt
uppkommen
kurshöjning.
Kostnaden
för
resterande
delen
stannar
normalt
hos esportföretagen.
hos
esportföretagen.
Det faktum att EKN enbart skadereglerar i svenska kronor leder således till att garantitagarna föredrar att lämna exportkrediteri svenska kronor framför att lämna dem i utländsk valuta.
Det faktum att EKN enbart skadereglerar i svenska kronor leder således
Det
faktum
att
EKN
enbart
skadereglerar
i
svenska
kronor
leder
således
till att garantitagarna föredrar att lämna exportkrediteri svenska kronor
till
att
garantitagarna
föredrar
att
lämna
exportkrediteri
svenska
kronor
framför att lämna dem i utländsk valuta.
framför
att
lämna
dem
i
utländsk
valuta.
På grund av en kraftig höjning av skadefallen och samtidiga stora kurs- höjningar i de vanligaste handelsvalutorna, har företagen under senare år belastats med betydande ökningar av de faktiska självriskcrna. Enligt uppgift från mänga exportföretag utgör kursriskerna ett osäkerhetsmoment av sådan betydelse att företagens möjligheter att ingå i nya exportaffärer påverkas negativt. Statens strävan att förmå företagen att i huvudsak arrangera sina exportkrediter i utländska valutor motverkas således av EKN:s nuvarande system att skadereglera enbart i svenska kronor. Syste- met med skadereglering i svenska kronor fungerade fullt tillfredsställande så länge huvuddelen av exportkrediterna lämnades i kronor och kursrela- tionerna var stabila. Under nuvarande förhållanden är systemet mindre tillfredsställande. Även om EKN skulle medge extra kursrisktäckning i större utsträckning än för närvarande, skulle problem kvarstå. Eftersom
På grund av en kraftig höjning av skadefallen och samtidiga stora kurs-
På
grund
av
en
kraftig
höjning
av
skadefallen
och
samtidiga
stora
kurs-
höjningar i de vanligaste handelsvalutorna, har företagen under senare år
höjningar
i
de
vanligaste
handelsvalutorna,
har
företagen
under
senare
år
belastats med betydande ökningar av de faktiska självriskcrna. Enligt
belastats
med
betydande
ökningar
av
de
faktiska
självriskcrna.
Enligt
uppgift från mänga exportföretag utgör kursriskerna ett osäkerhetsmoment
uppgift
från
mänga
exportföretag
utgör
kursriskerna
ett
osäkerhetsmoment
av sådan betydelse att företagens möjligheter att ingå i nya exportaffärer
av
sådan
betydelse
att
företagens
möjligheter
att
ingå
i
nya
exportaffärer
påverkas negativt. Statens strävan att förmå företagen att i huvudsak
påverkas
negativt.
Statens
strävan
att
förmå
företagen
att
i
huvudsak
arrangera sina exportkrediter i utländska valutor motverkas således av
arrangera
sina
exportkrediter
i
utländska
valutor
motverkas
således
av
EKN:s nuvarande system att skadereglera enbart i svenska kronor. Syste-
EKN:s
nuvarande
system
att
skadereglera
enbart
i
svenska
kronor.
Syste-
met med skadereglering i svenska kronor fungerade fullt tillfredsställande
met
med
skadereglering
i
svenska
kronor
fungerade
fullt
tillfredsställande
så länge huvuddelen av exportkrediterna lämnades i kronor och kursrela-
så
länge
huvuddelen
av
exportkrediterna
lämnades
i
kronor
och
kursrela-
tionerna var stabila. Under nuvarande förhållanden är systemet mindre
tionerna
var
stabila.
Under
nuvarande
förhållanden
är
systemet
mindre
tillfredsställande. Även om EKN skulle medge extra kursrisktäckning i
tillfredsställande.
Även
om
EKN
skulle
medge
extra
kursrisktäckning
i
större utsträckning än för närvarande, skulle problem kvarstå. Eftersom
större
utsträckning
än
för
närvarande,
skulle
problem
kvarstå.
Eftersom
det är omöjligt att på lång sikt och med någon högre grad av säkerhet förutsäga utvecklingen av kurserna och räntorna i olika valutor, saknas det en fast grund för premiesättning för extra kursrisktäckning. EKN har föreslagit att nämnden skall utfärda garantieri utländsk valuta. dvs. premien skall inbetalas i utländsk valuta och skadereglering ske i samma valuta. Garantitagarna skulle härigenom stå kursrisk endast på s_it'ilvriskandelen. medan EKN skulle stå för hela kursn'sken i övrigt. Kost—
det är omöjligt att på lång sikt och med någon högre grad av säkerhet förutsäga utvecklingen av kurserna och räntorna i olika valutor, saknas det en fast grund för premiesättning för extra kursrisktäckning.
det är omöjligt att på lång sikt och med någon högre grad av säkerhet
det
är
omöjligt
att
på
lång
sikt
och
med
någon
högre
grad
av
säkerhet
förutsäga utvecklingen av kurserna och räntorna i olika valutor, saknas det
förutsäga
utvecklingen
av
kurserna
och
räntorna
i
olika
valutor,
saknas
det
en fast grund för premiesättning för extra kursrisktäckning.
en
fast
grund
för
premiesättning
för
extra
kursrisktäckning.
EKN har föreslagit att nämnden skall utfärda garantieri utländsk valuta. dvs. premien skall inbetalas i utländsk valuta och skadereglering ske i samma valuta. Garantitagarna skulle härigenom stå kursrisk endast på s_it'ilvriskandelen. medan EKN skulle stå för hela kursn'sken i övrigt. Kost—
EKN har föreslagit att nämnden skall utfärda garantieri utländsk valuta.
EKN
har
föreslagit
att
nämnden
skall
utfärda
garantieri
utländsk
valuta.
dvs. premien skall inbetalas i utländsk valuta och skadereglering ske i
dvs.
premien
skall
inbetalas
i
utländsk
valuta
och
skadereglering
ske
i
samma valuta. Garantitagarna skulle härigenom stå kursrisk endast på
samma
valuta.
Garantitagarna
skulle
härigenom
stå
kursrisk
endast
på
s_it'ilvriskandelen. medan EKN skulle stå för hela kursn'sken i övrigt. Kost—
s_it'ilvriskandelen.
medan
EKN
skulle
stå
för
hela
kursn'sken
i
övrigt.
Kost—
naderna härför skulle begränsas genom att EKN så långt möjligt garderar Prop. 1986/87:23 sina garantiåtaganden i utländsk valuta med motsvarande tillgångar i form av reserver uppbyggda av premier och återvinningar resp. upplåning. Eventuella tisk— och kostnadsökningar jämfört med nuvarande system skulle avspegla sig i höjda premier. Skälen för mitt förslag: För att underlätta export är det angeläget att företagen erbjuds bättre möjligheter att skydda sig mot kursf'luktuationer. Det är också viktigt att utformningen av garantisystemet inte är sådan att den medför att företagen hellre erbjuder krediter i svenska kronor än utländsk valuta. Jag anser därför att ett system bör införas som' gör det möjligt att lämna exportkreditgarantier i utländska valutor och att även skadereglera i sådana valutor. Regeringen bör inhämta riksdagens godkän- nade till detta. Förslaget förutsätter att premier kan betalas in till EKN i utländsk valuta och att reserver kan placeras i utländsk valuta. EKN:s garantigivning med undantag av korta garantier men inkl. garantier för krediter för vissa utvecklingsändamål, biståndsgarantier. har under senare år legat på 6 till 7 miljarder kronor per år. Andelen krediter i utländsk valuta har ökat och kan förväntas nå samma nivå som i SEK:s kreditgivning, dvs. ca 70%. Premierna beräknas i genomsnitt uppgå till drygt 4%. Med dessa. utgångs- punkter har EKN beräknat att dess förbindelseengagemang i utländska valutor skulle uppgå till 15 a 20 miljarder kronor fem år efter införandet av systemet. Tillgångarna på valutakonton skulle uppgå till högst 600 milj.kr. Det nya systemet bör åtminstone inledningsvis endast tillämpas för ett fåtal valutor som har en relativt spridd användning för finansiering av exponkrediter. Därmed skulle riskerna för slutliga kursförluster minska. Det bör ankomma på regeringen att besluta i denna fråga. Om det visar sig att en koncentration av garantiåtaganden i en viss valuta uppkommer på några få svaga länder, måste hänsyn tas till kursrisken då EKN bedömer det tillgängliga utrymmet på landet. Vidare bör systemet inledningsvis reserveras för längre krediter där behovet av garantier i utländsk valuta är störst. Eventuell tillämpning på korta krediter bör diskuteras först när erfarenhet av garantigivning i ut- ländsk valuta för längre krediter har vunnits. Det bör ankomma på rege- ringen att bestämma även i denna fråga. Det godkännande från riksdagens sida som jag nyss förordat att regeringen bör inhämta bör omfatta garantier för såväl medellånga och långa krediter som korta. När det gäller premiesättningen i det nya systemet bör hänsyn tas till att premiereserver i olika valutor förräntas till olika räntesatser. En inbetald förskottspremie som förräntas till en låg räntesats ger sämre täckning av ett senare skadefall än en premie som förräntas till en hög räntesats. Detta skulle kunna motivera att en högre premie tas ut för en garanti i en lågräntevaluta. Det ankommer på EKN att utforma premiesättningen i systemet. En giVen utgångspunkt härvidlag är att verksamheten på sikt går ihop. Verksamheten skall naturligtvis också bedrivas i enlighet med Sveri- ges internationella åtaganden. Den berättelse över verksamheten som EKN varje år tillställer regeringen. bör givetvis innehålla en redovisning av utfall och erfarenheter av det föreslagna systemet. TI Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 23
naderna härför skulle begränsas genom att EKN så långt möjligt garderar Prop. 1986/87:23 sina garantiåtaganden i utländsk valuta med motsvarande tillgångar i form av reserver uppbyggda av premier och återvinningar resp. upplåning. Eventuella tisk— och kostnadsökningar jämfört med nuvarande system skulle avspegla sig i höjda premier.
naderna härför skulle begränsas genom att EKN så långt möjligt garderar Prop. 1986/87:23 sina garantiåtaganden i utländsk valuta med motsvarande tillgångar i form
naderna härför skulle begränsas genom att EKN så långt möjligt garderar Prop. 1986/87:23
naderna
härför
skulle
begränsas
genom
att
EKN
så
långt
möjligt
garderar
Prop.
1986/87:23
sina garantiåtaganden i utländsk valuta med motsvarande tillgångar i form
sina
garantiåtaganden
i
utländsk
valuta
med
motsvarande
tillgångar
i
form
av reserver uppbyggda av premier och återvinningar resp. upplåning.
av reserver uppbyggda av premier och återvinningar resp. upplåning.
av
reserver
uppbyggda
av
premier
och
återvinningar
resp.
upplåning.
Eventuella tisk— och kostnadsökningar jämfört med nuvarande system
Eventuella tisk— och kostnadsökningar jämfört med nuvarande system
Eventuella
tisk—
och
kostnadsökningar
jämfört
med
nuvarande
system
skulle avspegla sig i höjda premier.
skulle avspegla sig i höjda premier.
skulle
avspegla
sig
i
höjda
premier.
Skälen för mitt förslag: För att underlätta export är det angeläget att företagen erbjuds bättre möjligheter att skydda sig mot kursf'luktuationer. Det är också viktigt att utformningen av garantisystemet inte är sådan att den medför att företagen hellre erbjuder krediter i svenska kronor än utländsk valuta. Jag anser därför att ett system bör införas som' gör det möjligt att lämna exportkreditgarantier i utländska valutor och att även skadereglera i sådana valutor. Regeringen bör inhämta riksdagens godkän- nade till detta. Förslaget förutsätter att premier kan betalas in till EKN i utländsk valuta och att reserver kan placeras i utländsk valuta. EKN:s garantigivning med undantag av korta garantier men inkl. garantier för krediter för vissa utvecklingsändamål, biståndsgarantier. har under senare år legat på 6 till 7 miljarder kronor per år. Andelen krediter i utländsk valuta har ökat och kan förväntas nå samma nivå som i SEK:s kreditgivning, dvs. ca 70%. Premierna beräknas i genomsnitt uppgå till drygt 4%. Med dessa. utgångs- punkter har EKN beräknat att dess förbindelseengagemang i utländska valutor skulle uppgå till 15 a 20 miljarder kronor fem år efter införandet av systemet. Tillgångarna på valutakonton skulle uppgå till högst 600 milj.kr. Det nya systemet bör åtminstone inledningsvis endast tillämpas för ett fåtal valutor som har en relativt spridd användning för finansiering av exponkrediter. Därmed skulle riskerna för slutliga kursförluster minska. Det bör ankomma på regeringen att besluta i denna fråga. Om det visar sig att en koncentration av garantiåtaganden i en viss valuta uppkommer på några få svaga länder, måste hänsyn tas till kursrisken då EKN bedömer det tillgängliga utrymmet på landet. Vidare bör systemet inledningsvis reserveras för längre krediter där behovet av garantier i utländsk valuta är störst. Eventuell tillämpning på korta krediter bör diskuteras först när erfarenhet av garantigivning i ut- ländsk valuta för längre krediter har vunnits. Det bör ankomma på rege- ringen att bestämma även i denna fråga. Det godkännande från riksdagens sida som jag nyss förordat att regeringen bör inhämta bör omfatta garantier för såväl medellånga och långa krediter som korta. När det gäller premiesättningen i det nya systemet bör hänsyn tas till att premiereserver i olika valutor förräntas till olika räntesatser. En inbetald förskottspremie som förräntas till en låg räntesats ger sämre täckning av ett senare skadefall än en premie som förräntas till en hög räntesats. Detta skulle kunna motivera att en högre premie tas ut för en garanti i en lågräntevaluta. Det ankommer på EKN att utforma premiesättningen i systemet. En giVen utgångspunkt härvidlag är att verksamheten på sikt går ihop. Verksamheten skall naturligtvis också bedrivas i enlighet med Sveri- ges internationella åtaganden. Den berättelse över verksamheten som EKN varje år tillställer regeringen. bör givetvis innehålla en redovisning av utfall och erfarenheter av det föreslagna systemet. TI Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 23
Skälen för mitt förslag: För att underlätta export är det angeläget att företagen erbjuds bättre möjligheter att skydda sig mot kursf'luktuationer. Det är också viktigt att utformningen av garantisystemet inte är sådan att den medför att företagen hellre erbjuder krediter i svenska kronor än utländsk valuta. Jag anser därför att ett system bör införas som' gör det möjligt att lämna exportkreditgarantier i utländska valutor och att även skadereglera i sådana valutor. Regeringen bör inhämta riksdagens godkän- nade till detta.
Skälen för mitt förslag: För att underlätta export är det angeläget att
Skälen
för
mitt
förslag:
För
att
underlätta
export
är
det
angeläget
att
företagen erbjuds bättre möjligheter att skydda sig mot kursf'luktuationer.
företagen
erbjuds
bättre
möjligheter
att
skydda
sig
mot
kursf'luktuationer.
Det är också viktigt att utformningen av garantisystemet inte är sådan att
Det
är
också
viktigt
att
utformningen
av
garantisystemet
inte
är
sådan
att
den medför att företagen hellre erbjuder krediter i svenska kronor än
den
medför
att
företagen
hellre
erbjuder
krediter
i
svenska
kronor
än
utländsk valuta. Jag anser därför att ett system bör införas som' gör det
utländsk
valuta.
Jag
anser
därför
att
ett
system
bör
införas
som'
gör
det
möjligt att lämna exportkreditgarantier i utländska valutor och att även
möjligt
att
lämna
exportkreditgarantier
i
utländska
valutor
och
att
även
skadereglera i sådana valutor. Regeringen bör inhämta riksdagens godkän-
skadereglera
i
sådana
valutor.
Regeringen
bör
inhämta
riksdagens
godkän-
nade till detta.
nade
till
detta.
Förslaget förutsätter att premier kan betalas in till EKN i utländsk valuta och att reserver kan placeras i utländsk valuta. EKN:s garantigivning med undantag av korta garantier men inkl. garantier för krediter för vissa utvecklingsändamål, biståndsgarantier. har under senare år legat på 6 till 7 miljarder kronor per år. Andelen krediter i utländsk valuta har ökat och kan förväntas nå samma nivå som i SEK:s kreditgivning, dvs. ca 70%. Premierna beräknas i genomsnitt uppgå till drygt 4%. Med dessa. utgångs- punkter har EKN beräknat att dess förbindelseengagemang i utländska valutor skulle uppgå till 15 a 20 miljarder kronor fem år efter införandet av systemet. Tillgångarna på valutakonton skulle uppgå till högst 600 milj.kr.
Förslaget förutsätter att premier kan betalas in till EKN i utländsk valuta
Förslaget
förutsätter
att
premier
kan
betalas
in
till
EKN
i
utländsk
valuta
och att reserver kan placeras i utländsk valuta. EKN:s garantigivning med
och
att
reserver
kan
placeras
i
utländsk
valuta.
EKN:s
garantigivning
med
undantag av korta garantier men inkl. garantier för krediter för vissa
undantag
av
korta
garantier
men
inkl.
garantier
för
krediter
för
vissa
utvecklingsändamål, biståndsgarantier. har under senare år legat på 6 till 7
utvecklingsändamål,
biståndsgarantier.
har
under
senare
år
legat
på
6
till
7
miljarder kronor per år. Andelen krediter i utländsk valuta har ökat och
miljarder
kronor
per
år.
Andelen
krediter
i
utländsk
valuta
har
ökat
och
kan förväntas nå samma nivå som i SEK:s kreditgivning, dvs. ca 70%.
kan
förväntas
nå
samma
nivå
som
i
SEK:s
kreditgivning,
dvs.
ca
70%.
Premierna beräknas i genomsnitt uppgå till drygt 4%. Med dessa. utgångs-
Premierna
beräknas
i
genomsnitt
uppgå
till
drygt
4%.
Med
dessa.
utgångs-
punkter har EKN beräknat att dess förbindelseengagemang i utländska
punkter
har
EKN
beräknat
att
dess
förbindelseengagemang
i
utländska
valutor skulle uppgå till 15 a 20 miljarder kronor fem år efter införandet av
valutor
skulle
uppgå
till
15
a
20
miljarder
kronor
fem
år
efter
införandet
av
systemet. Tillgångarna på valutakonton skulle uppgå till högst 600 milj.kr.
systemet.
Tillgångarna
på
valutakonton
skulle
uppgå
till
högst
600
milj.kr.
Det nya systemet bör åtminstone inledningsvis endast tillämpas för ett fåtal valutor som har en relativt spridd användning för finansiering av exponkrediter. Därmed skulle riskerna för slutliga kursförluster minska. Det bör ankomma på regeringen att besluta i denna fråga. Om det visar sig att en koncentration av garantiåtaganden i en viss valuta uppkommer på några få svaga länder, måste hänsyn tas till kursrisken då EKN bedömer det tillgängliga utrymmet på landet.
Det nya systemet bör åtminstone inledningsvis endast tillämpas för ett
Det
nya
systemet
bör
åtminstone
inledningsvis
endast
tillämpas
för
ett
fåtal valutor som har en relativt spridd användning för finansiering av
fåtal
valutor
som
har
en
relativt
spridd
användning
för
finansiering
av
exponkrediter. Därmed skulle riskerna för slutliga kursförluster minska.
exponkrediter.
Därmed
skulle
riskerna
för
slutliga
kursförluster
minska.
Det bör ankomma på regeringen att besluta i denna fråga. Om det visar sig
Det
bör
ankomma
på
regeringen
att
besluta
i
denna
fråga.
Om
det
visar
sig
att en koncentration av garantiåtaganden i en viss valuta uppkommer på
att
en
koncentration
av
garantiåtaganden
i
en
viss
valuta
uppkommer
på
några få svaga länder, måste hänsyn tas till kursrisken då EKN bedömer
några
få
svaga
länder,
måste
hänsyn
tas
till
kursrisken
då
EKN
bedömer
det tillgängliga utrymmet på landet.
det
tillgängliga
utrymmet
på
landet.
Vidare bör systemet inledningsvis reserveras för längre krediter där behovet av garantier i utländsk valuta är störst. Eventuell tillämpning på korta krediter bör diskuteras först när erfarenhet av garantigivning i ut- ländsk valuta för längre krediter har vunnits. Det bör ankomma på rege- ringen att bestämma även i denna fråga. Det godkännande från riksdagens sida som jag nyss förordat att regeringen bör inhämta bör omfatta garantier för såväl medellånga och långa krediter som korta.
Vidare bör systemet inledningsvis reserveras för längre krediter där
Vidare
bör
systemet
inledningsvis
reserveras
för
längre
krediter
där
behovet av garantier i utländsk valuta är störst. Eventuell tillämpning på
behovet
av
garantier
i
utländsk
valuta
är
störst.
Eventuell
tillämpning
på
korta krediter bör diskuteras först när erfarenhet av garantigivning i ut-
korta
krediter
bör
diskuteras
först
när
erfarenhet
av
garantigivning
i
ut-
ländsk valuta för längre krediter har vunnits. Det bör ankomma på rege-
ländsk
valuta
för
längre
krediter
har
vunnits.
Det
bör
ankomma
på
rege-
ringen att bestämma även i denna fråga. Det godkännande från riksdagens
ringen
att
bestämma
även
i
denna
fråga.
Det
godkännande
från
riksdagens
sida som jag nyss förordat att regeringen bör inhämta bör omfatta garantier
sida
som
jag
nyss
förordat
att
regeringen
bör
inhämta
bör
omfatta
garantier
för såväl medellånga och långa krediter som korta.
för
såväl
medellånga
och
långa
krediter
som
korta.
När det gäller premiesättningen i det nya systemet bör hänsyn tas till att premiereserver i olika valutor förräntas till olika räntesatser. En inbetald förskottspremie som förräntas till en låg räntesats ger sämre täckning av ett senare skadefall än en premie som förräntas till en hög räntesats. Detta skulle kunna motivera att en högre premie tas ut för en garanti i en lågräntevaluta. Det ankommer på EKN att utforma premiesättningen i systemet. En giVen utgångspunkt härvidlag är att verksamheten på sikt går ihop. Verksamheten skall naturligtvis också bedrivas i enlighet med Sveri- ges internationella åtaganden. Den berättelse över verksamheten som EKN varje år tillställer regeringen. bör givetvis innehålla en redovisning av utfall och erfarenheter av det föreslagna systemet.
När det gäller premiesättningen i det nya systemet bör hänsyn tas till att
När
det
gäller
premiesättningen
i
det
nya
systemet
bör
hänsyn
tas
till
att
premiereserver i olika valutor förräntas till olika räntesatser. En inbetald
premiereserver
i
olika
valutor
förräntas
till
olika
räntesatser.
En
inbetald
förskottspremie som förräntas till en låg räntesats ger sämre täckning av
förskottspremie
som
förräntas
till
en
låg
räntesats
ger
sämre
täckning
av
ett senare skadefall än en premie som förräntas till en hög räntesats. Detta
ett
senare
skadefall
än
en
premie
som
förräntas
till
en
hög
räntesats.
Detta
skulle kunna motivera att en högre premie tas ut för en garanti i en
skulle
kunna
motivera
att
en
högre
premie
tas
ut
för
en
garanti
i
en
lågräntevaluta. Det ankommer på EKN att utforma premiesättningen i
lågräntevaluta.
Det
ankommer
på
EKN
att
utforma
premiesättningen
i
systemet. En giVen utgångspunkt härvidlag är att verksamheten på sikt går
systemet.
En
giVen
utgångspunkt
härvidlag
är
att
verksamheten
på
sikt
går
ihop. Verksamheten skall naturligtvis också bedrivas i enlighet med Sveri-
ihop.
Verksamheten
skall
naturligtvis
också
bedrivas
i
enlighet
med
Sveri-
ges internationella åtaganden. Den berättelse över verksamheten som
ges
internationella
åtaganden.
Den
berättelse
över
verksamheten
som
EKN varje år tillställer regeringen. bör givetvis innehålla en redovisning
EKN
varje
år
tillställer
regeringen.
bör
givetvis
innehålla
en
redovisning
av utfall och erfarenheter av det föreslagna systemet.
av
utfall
och
erfarenheter
av
det
föreslagna
systemet.
TI Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 23
TI Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 23
TI
Riksdagen
1986/87.
1
saml.
Nr
23
BITS medger för närvarande inte kurssäkring i garantier som lämnas för krediter för vissa utvecklingsändamål (u-krediter). Den övervägande delen av u-krediterna lämnas i utländsk valuta med stark koncentration till amerikanska dollar. Om kurssäkring medgavs, skulle kursriskexponering- en bli ensidig och skulle vid ett kursfall för kronan gentemot den ameri- kanska dollarn leda till en stor belastning på biståndsanslagen. Nuvarande restriktiva system har dock indirekta negativa effekter från biståndssyn- punkt. Det leder till att företagen föredrar u-krediter i svenska kronor. Den kursrisk som exportföretagen tar. söker de rimligen kalkylera in i priset. Ett sådant förfarande medför en prishöjning som drabbar mottagarlandet och, genom ett beloppsmässigt förhöjt gåvoelement, biståndsanslaget. Efter samråd med statsrådet Hjelm-Wallén anser jag att det nya syste- met även bör tillämpas på biståndsgarantier. De tillgångar i utländsk valuta som EKN administrerar för BITS räkning måste självfallet särre- dovisas. Principerna för hanteringen av tillgångarna i utländsk valuta bör fastställas i samråd med BITS. Riksdagen har medgivit att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkrediter till ett belopp av högst 70 miljarder kronor. varav 27. miljarder kronor reserveras för garantigivning vid särskilt sam- hällsintresse och för garantigivning vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling. Vidare har regeringen bemyndigats att överföra ytterligare 10 miljarder kronor för sådan garantigivning om så anses erfor- derligt (prop. 1986/87:100 bil. 5. NU 20, rskr. 238). Avräkning mot ra- marna sker för närvarande genom att förbindelser tas upp till 100%. utfästelser till 40% och förhandsbesked till 20%. Om garantiåtaganden görs i utländska valutor bör avräkning mot ramarna ske löpande i svenska kronor till dagskurs. Risk finns för att betydande valutakursändringar skulle kunna leda till att ramarna överskrids. Hänsyn till denna risk bör tas genom att en viss marginal ges vid fastställandet av ramarnas storlek. Skälen för min bedömning: Skaderegleringar finansieras normalt från premiereserven i resp. valuta. Om premiereserven inte räcker till. måste EKN få rätt att ta upp lån i valutan i fråga. Under förutsättning att den utbetalade skadeersättningen återvinns och tillförs premiereserven i valu- tan eller används till att återbetala upplåning i valutan, uppstår varken kursvinst eller kursförlust eftersom inga växlingstransaktioner förekom- mer. Upplåningskostnaden förutsätts därvid normalt bli täckt av den dröjs- målsränta som betalas av gäldenären. Riksdagen har godkänt att den rörliga kredit i riksgäldskontoret som ställts till EKN:s förfogande för att vid behov användas för utbetalning av ersättning för förluster i garantiverksamheten får uppgå till 3,3 miljarder kronor (prop. 1986/871I00 bil. 5, NU 20. rskr. 238). Det föreslagna syste- met förutsätter att de premiereserver som byggs upp i utländsk valuta inte används för betalning av skadeersättningar som uppkommer på garantier som utfärdats före systemets ikraftträdande. Skaderegleringar i utländsk valuta väntas således inte behöva ske förrän efter ett antal år. Något behov av upplåning förutses således inte under innevarande budgetår. Jag avser att i kommande budgetproposition ta upp frågan om bemyndigande för Prop. l986/87:23
BITS medger för närvarande inte kurssäkring i garantier som lämnas för krediter för vissa utvecklingsändamål (u-krediter). Den övervägande delen av u-krediterna lämnas i utländsk valuta med stark koncentration till amerikanska dollar. Om kurssäkring medgavs, skulle kursriskexponering- en bli ensidig och skulle vid ett kursfall för kronan gentemot den ameri- kanska dollarn leda till en stor belastning på biståndsanslagen. Nuvarande restriktiva system har dock indirekta negativa effekter från biståndssyn- punkt. Det leder till att företagen föredrar u-krediter i svenska kronor. Den kursrisk som exportföretagen tar. söker de rimligen kalkylera in i priset. Ett sådant förfarande medför en prishöjning som drabbar mottagarlandet och, genom ett beloppsmässigt förhöjt gåvoelement, biståndsanslaget. Efter samråd med statsrådet Hjelm-Wallén anser jag att det nya syste- met även bör tillämpas på biståndsgarantier. De tillgångar i utländsk valuta som EKN administrerar för BITS räkning måste självfallet särre- dovisas. Principerna för hanteringen av tillgångarna i utländsk valuta bör fastställas i samråd med BITS. Riksdagen har medgivit att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkrediter till ett belopp av högst 70 miljarder kronor. varav 27. miljarder kronor reserveras för garantigivning vid särskilt sam- hällsintresse och för garantigivning vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling. Vidare har regeringen bemyndigats att överföra ytterligare 10 miljarder kronor för sådan garantigivning om så anses erfor- derligt (prop. 1986/87:100 bil. 5. NU 20, rskr. 238). Avräkning mot ra- marna sker för närvarande genom att förbindelser tas upp till 100%. utfästelser till 40% och förhandsbesked till 20%. Om garantiåtaganden görs i utländska valutor bör avräkning mot ramarna ske löpande i svenska kronor till dagskurs. Risk finns för att betydande valutakursändringar
BITS medger för närvarande inte kurssäkring i garantier som lämnas för krediter för vissa utvecklingsändamål (u-krediter). Den övervägande delen av u-krediterna lämnas i utländsk valuta med stark koncentration till amerikanska dollar. Om kurssäkring medgavs, skulle kursriskexponering- en bli ensidig och skulle vid ett kursfall för kronan gentemot den ameri- kanska dollarn leda till en stor belastning på biståndsanslagen. Nuvarande restriktiva system har dock indirekta negativa effekter från biståndssyn- punkt. Det leder till att företagen föredrar u-krediter i svenska kronor. Den kursrisk som exportföretagen tar. söker de rimligen kalkylera in i priset. Ett sådant förfarande medför en prishöjning som drabbar mottagarlandet och, genom ett beloppsmässigt förhöjt gåvoelement, biståndsanslaget.
BITS medger för närvarande inte kurssäkring i garantier som lämnas för
BITS
medger
för
närvarande
inte
kurssäkring
i
garantier
som
lämnas
för
krediter för vissa utvecklingsändamål (u-krediter). Den övervägande delen
krediter
för
vissa
utvecklingsändamål
(u-krediter).
Den
övervägande
delen
av u-krediterna lämnas i utländsk valuta med stark koncentration till
av
u-krediterna
lämnas
i
utländsk
valuta
med
stark
koncentration
till
amerikanska dollar. Om kurssäkring medgavs, skulle kursriskexponering-
amerikanska
dollar.
Om
kurssäkring
medgavs,
skulle
kursriskexponering-
en bli ensidig och skulle vid ett kursfall för kronan gentemot den ameri-
en
bli
ensidig
och
skulle
vid
ett
kursfall
för
kronan
gentemot
den
ameri-
kanska dollarn leda till en stor belastning på biståndsanslagen. Nuvarande
kanska
dollarn
leda
till
en
stor
belastning
på
biståndsanslagen.
Nuvarande
restriktiva system har dock indirekta negativa effekter från biståndssyn-
restriktiva
system
har
dock
indirekta
negativa
effekter
från
biståndssyn-
punkt. Det leder till att företagen föredrar u-krediter i svenska kronor. Den
punkt.
Det
leder
till
att
företagen
föredrar
u-krediter
i
svenska
kronor.
Den
kursrisk som exportföretagen tar. söker de rimligen kalkylera in i priset.
kursrisk
som
exportföretagen
tar.
söker
de
rimligen
kalkylera
in
i
priset.
Ett sådant förfarande medför en prishöjning som drabbar mottagarlandet
Ett
sådant
förfarande
medför
en
prishöjning
som
drabbar
mottagarlandet
och, genom ett beloppsmässigt förhöjt gåvoelement, biståndsanslaget.
och,
genom
ett
beloppsmässigt
förhöjt
gåvoelement,
biståndsanslaget.
Efter samråd med statsrådet Hjelm-Wallén anser jag att det nya syste- met även bör tillämpas på biståndsgarantier. De tillgångar i utländsk valuta som EKN administrerar för BITS räkning måste självfallet särre- dovisas. Principerna för hanteringen av tillgångarna i utländsk valuta bör fastställas i samråd med BITS.
Efter samråd med statsrådet Hjelm-Wallén anser jag att det nya syste-
Efter
samråd
med
statsrådet
Hjelm-Wallén
anser
jag
att
det
nya
syste-
met även bör tillämpas på biståndsgarantier. De tillgångar i utländsk
met
även
bör
tillämpas
på
biståndsgarantier.
De
tillgångar
i
utländsk
valuta som EKN administrerar för BITS räkning måste självfallet särre-
valuta
som
EKN
administrerar
för
BITS
räkning
måste
självfallet
särre-
dovisas. Principerna för hanteringen av tillgångarna i utländsk valuta bör
dovisas.
Principerna
för
hanteringen
av
tillgångarna
i
utländsk
valuta
bör
fastställas i samråd med BITS.
fastställas
i
samråd
med
BITS.
Riksdagen har medgivit att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkrediter till ett belopp av högst 70 miljarder kronor. varav 27. miljarder kronor reserveras för garantigivning vid särskilt sam- hällsintresse och för garantigivning vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling. Vidare har regeringen bemyndigats att överföra ytterligare 10 miljarder kronor för sådan garantigivning om så anses erfor- derligt (prop. 1986/87:100 bil. 5. NU 20, rskr. 238). Avräkning mot ra- marna sker för närvarande genom att förbindelser tas upp till 100%. utfästelser till 40% och förhandsbesked till 20%. Om garantiåtaganden görs i utländska valutor bör avräkning mot ramarna ske löpande i svenska kronor till dagskurs. Risk finns för att betydande valutakursändringar
Riksdagen har medgivit att staten åtar sig betalningsansvar i form av
Riksdagen
har
medgivit
att
staten
åtar
sig
betalningsansvar
i
form
av
statsgaranti för exportkrediter till ett belopp av högst 70 miljarder kronor.
statsgaranti
för
exportkrediter
till
ett
belopp
av
högst
70
miljarder
kronor.
varav 27. miljarder kronor reserveras för garantigivning vid särskilt sam-
varav
27.
miljarder
kronor
reserveras
för
garantigivning
vid
särskilt
sam-
hällsintresse och för garantigivning vid export av betydelse för u-ländernas
hällsintresse
och
för
garantigivning
vid
export
av
betydelse
för
u-ländernas
ekonomiska utveckling. Vidare har regeringen bemyndigats att överföra
ekonomiska
utveckling.
Vidare
har
regeringen
bemyndigats
att
överföra
ytterligare 10 miljarder kronor för sådan garantigivning om så anses erfor-
ytterligare
10
miljarder
kronor
för
sådan
garantigivning
om
så
anses
erfor-
derligt (prop. 1986/87:100 bil. 5. NU 20, rskr. 238). Avräkning mot ra-
derligt
(prop.
1986/87:100
bil.
5.
NU
20,
rskr.
238).
Avräkning
mot
ra-
marna sker för närvarande genom att förbindelser tas upp till 100%.
marna
sker
för
närvarande
genom
att
förbindelser
tas
upp
till
100%.
utfästelser till 40% och förhandsbesked till 20%. Om garantiåtaganden
utfästelser
till
40%
och
förhandsbesked
till
20%.
Om
garantiåtaganden
görs i utländska valutor bör avräkning mot ramarna ske löpande i svenska
görs
i
utländska
valutor
bör
avräkning
mot
ramarna
ske
löpande
i
svenska
kronor till dagskurs. Risk finns för att betydande valutakursändringar
kronor
till
dagskurs.
Risk
finns
för
att
betydande
valutakursändringar
skulle kunna leda till att ramarna överskrids. Hänsyn till denna risk bör tas genom att en viss marginal ges vid fastställandet av ramarnas storlek.
skulle kunna leda till att ramarna överskrids. Hänsyn till denna risk bör tas genom att en viss marginal ges vid fastställandet av ramarnas storlek.
skulle kunna leda till att ramarna överskrids. Hänsyn till denna risk bör tas
skulle
kunna
leda
till
att
ramarna
överskrids.
Hänsyn
till
denna
risk
bör
tas
genom att en viss marginal ges vid fastställandet av ramarnas storlek.
genom
att
en
viss
marginal
ges
vid
fastställandet
av
ramarnas
storlek.
Skälen för min bedömning: Skaderegleringar finansieras normalt från premiereserven i resp. valuta. Om premiereserven inte räcker till. måste EKN få rätt att ta upp lån i valutan i fråga. Under förutsättning att den utbetalade skadeersättningen återvinns och tillförs premiereserven i valu- tan eller används till att återbetala upplåning i valutan, uppstår varken kursvinst eller kursförlust eftersom inga växlingstransaktioner förekom- mer. Upplåningskostnaden förutsätts därvid normalt bli täckt av den dröjs- målsränta som betalas av gäldenären. Riksdagen har godkänt att den rörliga kredit i riksgäldskontoret som ställts till EKN:s förfogande för att vid behov användas för utbetalning av ersättning för förluster i garantiverksamheten får uppgå till 3,3 miljarder kronor (prop. 1986/871I00 bil. 5, NU 20. rskr. 238). Det föreslagna syste- met förutsätter att de premiereserver som byggs upp i utländsk valuta inte används för betalning av skadeersättningar som uppkommer på garantier som utfärdats före systemets ikraftträdande. Skaderegleringar i utländsk valuta väntas således inte behöva ske förrän efter ett antal år. Något behov av upplåning förutses således inte under innevarande budgetår. Jag avser att i kommande budgetproposition ta upp frågan om bemyndigande för
Skälen för min bedömning: Skaderegleringar finansieras normalt från premiereserven i resp. valuta. Om premiereserven inte räcker till. måste EKN få rätt att ta upp lån i valutan i fråga. Under förutsättning att den utbetalade skadeersättningen återvinns och tillförs premiereserven i valu- tan eller används till att återbetala upplåning i valutan, uppstår varken kursvinst eller kursförlust eftersom inga växlingstransaktioner förekom- mer. Upplåningskostnaden förutsätts därvid normalt bli täckt av den dröjs- målsränta som betalas av gäldenären.
Skälen för min bedömning: Skaderegleringar finansieras normalt från
Skälen
för
min
bedömning:
Skaderegleringar
finansieras
normalt
från
premiereserven i resp. valuta. Om premiereserven inte räcker till. måste
premiereserven
i
resp.
valuta.
Om
premiereserven
inte
räcker
till.
måste
EKN få rätt att ta upp lån i valutan i fråga. Under förutsättning att den
EKN
få
rätt
att
ta
upp
lån
i
valutan
i
fråga.
Under
förutsättning
att
den
utbetalade skadeersättningen återvinns och tillförs premiereserven i valu-
utbetalade
skadeersättningen
återvinns
och
tillförs
premiereserven
i
valu-
tan eller används till att återbetala upplåning i valutan, uppstår varken
tan
eller
används
till
att
återbetala
upplåning
i
valutan,
uppstår
varken
kursvinst eller kursförlust eftersom inga växlingstransaktioner förekom-
kursvinst
eller
kursförlust
eftersom
inga
växlingstransaktioner
förekom-
mer. Upplåningskostnaden förutsätts därvid normalt bli täckt av den dröjs-
mer.
Upplåningskostnaden
förutsätts
därvid
normalt
bli
täckt
av
den
dröjs-
målsränta som betalas av gäldenären.
målsränta
som
betalas
av
gäldenären.
Riksdagen har godkänt att den rörliga kredit i riksgäldskontoret som ställts till EKN:s förfogande för att vid behov användas för utbetalning av ersättning för förluster i garantiverksamheten får uppgå till 3,3 miljarder kronor (prop. 1986/871I00 bil. 5, NU 20. rskr. 238). Det föreslagna syste- met förutsätter att de premiereserver som byggs upp i utländsk valuta inte används för betalning av skadeersättningar som uppkommer på garantier som utfärdats före systemets ikraftträdande. Skaderegleringar i utländsk valuta väntas således inte behöva ske förrän efter ett antal år. Något behov av upplåning förutses således inte under innevarande budgetår. Jag avser att i kommande budgetproposition ta upp frågan om bemyndigande för
Riksdagen har godkänt att den rörliga kredit i riksgäldskontoret som
Riksdagen
har
godkänt
att
den
rörliga
kredit
i
riksgäldskontoret
som
ställts till EKN:s förfogande för att vid behov användas för utbetalning av
ställts
till
EKN:s
förfogande
för
att
vid
behov
användas
för
utbetalning
av
ersättning för förluster i garantiverksamheten får uppgå till 3,3 miljarder
ersättning
för
förluster
i
garantiverksamheten
får
uppgå
till
3,3
miljarder
kronor (prop. 1986/871I00 bil. 5, NU 20. rskr. 238). Det föreslagna syste-
kronor
(prop.
1986/871I00
bil.
5,
NU
20.
rskr.
238).
Det
föreslagna
syste-
met förutsätter att de premiereserver som byggs upp i utländsk valuta inte
met
förutsätter
att
de
premiereserver
som
byggs
upp
i
utländsk
valuta
inte
används för betalning av skadeersättningar som uppkommer på garantier
används
för
betalning
av
skadeersättningar
som
uppkommer
på
garantier
som utfärdats före systemets ikraftträdande. Skaderegleringar i utländsk
som
utfärdats
före
systemets
ikraftträdande.
Skaderegleringar
i
utländsk
valuta väntas således inte behöva ske förrän efter ett antal år. Något behov
valuta
väntas
således
inte
behöva
ske
förrän
efter
ett
antal
år.
Något
behov
av upplåning förutses således inte under innevarande budgetår. Jag avser
av
upplåning
förutses
således
inte
under
innevarande
budgetår.
Jag
avser
att i kommande budgetproposition ta upp frågan om bemyndigande för
att
i
kommande
budgetproposition
ta
upp
frågan
om
bemyndigande
för
Prop. l986/87:23
Prop. l986/87:23
Prop. l986/87:23
Prop.
l986/87:23
regeringen att medge att EKN får ta upp låiii'i utländsk valuta under budgetåret 1987/88. Om EKN:s resultat inte försämras avsevärt och skade- regleringar under redan utestående garantier finansieras genom den rörliga krediten, bör en minskad likviditet i svenska kronor kunna motsvaras av reservuppbyggnaden i valutor. På sikt skulle således EKN:s behov av kredit i riksgäldskontoret i svenska kronor kunna minska. En särskild fråga är hur upplåningen bör gå till. Jag vill redan här som min mening redovisa att utomstående institutioner bör anlitas med den expertis som är nödvändig för valutahanten'ngen. Tänkbara sådana är SEK, valutabanker eller riksgäldskontoret. Vid upplåning hos sådana in- stitutioner krävs inte någon särskild garanti från EKN:s sida. EKN:s och SEK:s arbetsområden berör varandra och ett nära samarbe- te finns sedan gammalt på flera områden mellan dessa organ. En betydan- de andel av EKN:s garantier överlåts till SEK vilket gett SEK stor förtro— genhet med EKN:s verksamhet. SEK skulle således kunna förvalta EKN:s premiereserveri utländsk valuta och låna utländsk valuta till EKN. Chefen för industridepartementet och jag har tidigare i skrivelser till SEK och EKN uttalat intresse för ett närmare samarbete mellan dessa två organ och bett dem redovisa sådana områden på vilka samarbetet skulle kunna utvecklas. Jag ser således positivt på ett utnyttjande av SEK:s tjänster för valutahantcring och upplåning i utländsk valuta. Det bör dock få ankomma på regeringen eller, efter regeringens bestämmande. på EKN att bestämma om SEK eller en valutabank eller riksgäldskontoret skall utnyttjas härför. 2.2 Garantier för refinansieringslån Mitt förslag: Garantier får lämnas för sådana refinansieringslån som ges för reglering av förfallna fordringar som garanterats inom ramen för den statliga exportkreditgivningen. Exportkreditnämndens framställning: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Varken riksbanken eller riksgäldskontoret har anfört några synpunkter på EKN:s förslag. Skälen för mitt förslag: EKN har i samband med sin framställning om exportkreditgarantigivning i utländska valutor också pekat på en möjlighet att hantera skuldkonsolideringar genom refinansicring i svenska kronor eller utländsk valuta som ett alternativ till den nu tillämpade modellen med senareläggning av krediternas förfallodag och skadeersättning från EKN. Detta innebär att ett refinansieringslån genom EKN:s förmedling lämnas till gäldenärslandet. Utbetalningar på lånet görs i takt med att betalningar förfaller under den ursprungligen garanterade krediten. Detta medför att garantitagarna får betalt och EKN behöver således inte skadereglera för- fallna fordringar. Refinansieringslånet förutsätts normalt garanteras i dess Prop. 1986/87:23
regeringen att medge att EKN får ta upp låiii'i utländsk valuta under budgetåret 1987/88. Om EKN:s resultat inte försämras avsevärt och skade- regleringar under redan utestående garantier finansieras genom den rörliga krediten, bör en minskad likviditet i svenska kronor kunna motsvaras av reservuppbyggnaden i valutor. På sikt skulle således EKN:s behov av kredit i riksgäldskontoret i svenska kronor kunna minska. En särskild fråga är hur upplåningen bör gå till. Jag vill redan här som min mening redovisa att utomstående institutioner bör anlitas med den expertis som är nödvändig för valutahanten'ngen. Tänkbara sådana är SEK, valutabanker eller riksgäldskontoret. Vid upplåning hos sådana in- stitutioner krävs inte någon särskild garanti från EKN:s sida. EKN:s och SEK:s arbetsområden berör varandra och ett nära samarbe- te finns sedan gammalt på flera områden mellan dessa organ. En betydan- de andel av EKN:s garantier överlåts till SEK vilket gett SEK stor förtro— genhet med EKN:s verksamhet. SEK skulle således kunna förvalta EKN:s premiereserveri utländsk valuta och låna utländsk valuta till EKN. Chefen för industridepartementet och jag har tidigare i skrivelser till SEK och EKN uttalat intresse för ett närmare samarbete mellan dessa två organ och bett dem redovisa sådana områden på vilka samarbetet skulle kunna utvecklas. Jag ser således positivt på ett utnyttjande av SEK:s tjänster för valutahantcring och upplåning i utländsk valuta. Det bör dock få ankomma på regeringen eller, efter regeringens bestämmande. på EKN att bestämma om SEK eller en valutabank eller riksgäldskontoret skall utnyttjas härför.
regeringen att medge att EKN får ta upp låiii'i utländsk valuta under budgetåret 1987/88. Om EKN:s resultat inte försämras avsevärt och skade- regleringar under redan utestående garantier finansieras genom den rörliga krediten, bör en minskad likviditet i svenska kronor kunna motsvaras av reservuppbyggnaden i valutor. På sikt skulle således EKN:s behov av kredit i riksgäldskontoret i svenska kronor kunna minska.
regeringen att medge att EKN får ta upp låiii'i utländsk valuta under
regeringen
att
medge
att
EKN
får
ta
upp
låiii'i
utländsk
valuta
under
budgetåret 1987/88. Om EKN:s resultat inte försämras avsevärt och skade-
budgetåret
1987/88.
Om
EKN:s
resultat
inte
försämras
avsevärt
och
skade-
regleringar under redan utestående garantier finansieras genom den rörliga
regleringar
under
redan
utestående
garantier
finansieras
genom
den
rörliga
krediten, bör en minskad likviditet i svenska kronor kunna motsvaras av
krediten,
bör
en
minskad
likviditet
i
svenska
kronor
kunna
motsvaras
av
reservuppbyggnaden i valutor. På sikt skulle således EKN:s behov av
reservuppbyggnaden
i
valutor.
På
sikt
skulle
således
EKN:s
behov
av
kredit i riksgäldskontoret i svenska kronor kunna minska.
kredit
i
riksgäldskontoret
i
svenska
kronor
kunna
minska.
En särskild fråga är hur upplåningen bör gå till. Jag vill redan här som min mening redovisa att utomstående institutioner bör anlitas med den expertis som är nödvändig för valutahanten'ngen. Tänkbara sådana är SEK, valutabanker eller riksgäldskontoret. Vid upplåning hos sådana in- stitutioner krävs inte någon särskild garanti från EKN:s sida.
En särskild fråga är hur upplåningen bör gå till. Jag vill redan här som
En
särskild
fråga
är
hur
upplåningen
bör
gå
till.
Jag
vill
redan
här
som
min mening redovisa att utomstående institutioner bör anlitas med den
min
mening
redovisa
att
utomstående
institutioner
bör
anlitas
med
den
expertis som är nödvändig för valutahanten'ngen. Tänkbara sådana är
expertis
som
är
nödvändig
för
valutahanten'ngen.
Tänkbara
sådana
är
SEK, valutabanker eller riksgäldskontoret. Vid upplåning hos sådana in-
SEK,
valutabanker
eller
riksgäldskontoret.
Vid
upplåning
hos
sådana
in-
stitutioner krävs inte någon särskild garanti från EKN:s sida.
stitutioner
krävs
inte
någon
särskild
garanti
från
EKN:s
sida.
EKN:s och SEK:s arbetsområden berör varandra och ett nära samarbe- te finns sedan gammalt på flera områden mellan dessa organ. En betydan- de andel av EKN:s garantier överlåts till SEK vilket gett SEK stor förtro— genhet med EKN:s verksamhet. SEK skulle således kunna förvalta EKN:s premiereserveri utländsk valuta och låna utländsk valuta till EKN.
EKN:s och SEK:s arbetsområden berör varandra och ett nära samarbe-
EKN:s
och
SEK:s
arbetsområden
berör
varandra
och
ett
nära
samarbe-
te finns sedan gammalt på flera områden mellan dessa organ. En betydan-
te
finns
sedan
gammalt
på
flera
områden
mellan
dessa
organ.
En
betydan-
de andel av EKN:s garantier överlåts till SEK vilket gett SEK stor förtro—
de
andel
av
EKN:s
garantier
överlåts
till
SEK
vilket
gett
SEK
stor
förtro—
genhet med EKN:s verksamhet. SEK skulle således kunna förvalta
genhet
med
EKN:s
verksamhet.
SEK
skulle
således
kunna
förvalta
EKN:s premiereserveri utländsk valuta och låna utländsk valuta till EKN.
EKN:s
premiereserveri
utländsk
valuta
och
låna
utländsk
valuta
till
EKN.
Chefen för industridepartementet och jag har tidigare i skrivelser till SEK och EKN uttalat intresse för ett närmare samarbete mellan dessa två organ och bett dem redovisa sådana områden på vilka samarbetet skulle kunna utvecklas. Jag ser således positivt på ett utnyttjande av SEK:s tjänster för valutahantcring och upplåning i utländsk valuta. Det bör dock få ankomma på regeringen eller, efter regeringens bestämmande. på EKN att bestämma om SEK eller en valutabank eller riksgäldskontoret skall utnyttjas härför.
Chefen för industridepartementet och jag har tidigare i skrivelser till
Chefen
för
industridepartementet
och
jag
har
tidigare
i
skrivelser
till
SEK och EKN uttalat intresse för ett närmare samarbete mellan dessa två
SEK
och
EKN
uttalat
intresse
för
ett
närmare
samarbete
mellan
dessa
två
organ och bett dem redovisa sådana områden på vilka samarbetet skulle
organ
och
bett
dem
redovisa
sådana
områden
på
vilka
samarbetet
skulle
kunna utvecklas. Jag ser således positivt på ett utnyttjande av SEK:s
kunna
utvecklas.
Jag
ser
således
positivt
på
ett
utnyttjande
av
SEK:s
tjänster för valutahantcring och upplåning i utländsk valuta. Det bör dock
tjänster
för
valutahantcring
och
upplåning
i
utländsk
valuta.
Det
bör
dock
få ankomma på regeringen eller, efter regeringens bestämmande. på EKN
få
ankomma
på
regeringen
eller,
efter
regeringens
bestämmande.
på
EKN
att bestämma om SEK eller en valutabank eller riksgäldskontoret skall
att
bestämma
om
SEK
eller
en
valutabank
eller
riksgäldskontoret
skall
utnyttjas härför.
utnyttjas
härför.
2.2 Garantier för refinansieringslån
2.2 Garantier för refinansieringslån
2.2 Garantier för refinansieringslån
2.2
Garantier
för
refinansieringslån
Mitt förslag: Garantier får lämnas för sådana refinansieringslån som
Mitt förslag: Garantier får lämnas för sådana refinansieringslån som
Mitt förslag: Garantier får lämnas för sådana refinansieringslån som
Mitt
förslag:
Garantier
får
lämnas
för
sådana
refinansieringslån
som
ges för reglering av förfallna fordringar som garanterats inom ramen för den statliga exportkreditgivningen.
ges för reglering av förfallna fordringar som garanterats inom ramen för den statliga exportkreditgivningen.
ges för reglering av förfallna fordringar som garanterats inom ramen
ges
för
reglering
av
förfallna
fordringar
som
garanterats
inom
ramen
för den statliga exportkreditgivningen.
för
den
statliga
exportkreditgivningen.
Exportkreditnämndens framställning: Överensstämmer med mitt förslag.
Exportkreditnämndens framställning: Överensstämmer med mitt förslag.
Exportkreditnämndens framställning: Överensstämmer med mitt förslag.
Exportkreditnämndens
framställning:
Överensstämmer
med
mitt
förslag.
Remissinstanserna: Varken riksbanken eller riksgäldskontoret har anfört några synpunkter på EKN:s förslag.
Remissinstanserna: Varken riksbanken eller riksgäldskontoret har anfört några synpunkter på EKN:s förslag.
Remissinstanserna: Varken riksbanken eller riksgäldskontoret har anfört
Remissinstanserna:
Varken
riksbanken
eller
riksgäldskontoret
har
anfört
några synpunkter på EKN:s förslag.
några
synpunkter
på
EKN:s
förslag.
Skälen för mitt förslag: EKN har i samband med sin framställning om exportkreditgarantigivning i utländska valutor också pekat på en möjlighet att hantera skuldkonsolideringar genom refinansicring i svenska kronor eller utländsk valuta som ett alternativ till den nu tillämpade modellen med senareläggning av krediternas förfallodag och skadeersättning från EKN. Detta innebär att ett refinansieringslån genom EKN:s förmedling lämnas till gäldenärslandet. Utbetalningar på lånet görs i takt med att betalningar förfaller under den ursprungligen garanterade krediten. Detta medför att garantitagarna får betalt och EKN behöver således inte skadereglera för- fallna fordringar. Refinansieringslånet förutsätts normalt garanteras i dess
Skälen för mitt förslag: EKN har i samband med sin framställning om exportkreditgarantigivning i utländska valutor också pekat på en möjlighet att hantera skuldkonsolideringar genom refinansicring i svenska kronor eller utländsk valuta som ett alternativ till den nu tillämpade modellen med senareläggning av krediternas förfallodag och skadeersättning från EKN. Detta innebär att ett refinansieringslån genom EKN:s förmedling lämnas till gäldenärslandet. Utbetalningar på lånet görs i takt med att betalningar förfaller under den ursprungligen garanterade krediten. Detta medför att garantitagarna får betalt och EKN behöver således inte skadereglera för- fallna fordringar. Refinansieringslånet förutsätts normalt garanteras i dess
Skälen för mitt förslag: EKN har i samband med sin framställning om
Skälen
för
mitt
förslag:
EKN
har
i
samband
med
sin
framställning
om
exportkreditgarantigivning i utländska valutor också pekat på en möjlighet
exportkreditgarantigivning
i
utländska
valutor
också
pekat
på
en
möjlighet
att hantera skuldkonsolideringar genom refinansicring i svenska kronor
att
hantera
skuldkonsolideringar
genom
refinansicring
i
svenska
kronor
eller utländsk valuta som ett alternativ till den nu tillämpade modellen med
eller
utländsk
valuta
som
ett
alternativ
till
den
nu
tillämpade
modellen
med
senareläggning av krediternas förfallodag och skadeersättning från EKN.
senareläggning
av
krediternas
förfallodag
och
skadeersättning
från
EKN.
Detta innebär att ett refinansieringslån genom EKN:s förmedling lämnas
Detta
innebär
att
ett
refinansieringslån
genom
EKN:s
förmedling
lämnas
till gäldenärslandet. Utbetalningar på lånet görs i takt med att betalningar
till
gäldenärslandet.
Utbetalningar
på
lånet
görs
i
takt
med
att
betalningar
förfaller under den ursprungligen garanterade krediten. Detta medför att
förfaller
under
den
ursprungligen
garanterade
krediten.
Detta
medför
att
garantitagarna får betalt och EKN behöver således inte skadereglera för-
garantitagarna
får
betalt
och
EKN
behöver
således
inte
skadereglera
för-
fallna fordringar. Refinansieringslånet förutsätts normalt garanteras i dess
fallna
fordringar.
Refinansieringslånet
förutsätts
normalt
garanteras
i
dess
Prop.
1986/87:23
helhet av EKN med en garanti av proprieborgenskaraktär. Genom ett sådant arrangemang kan i vissa fall både administrativa och kostnadsmäs- siga fördelar uppkomma för EKN. Jag anser därför att garantier bör få lämnas för sådana refmansieringslån. Även biståndsgaranterade krediter kan komma att omfattas av refinansieringslån garanterade av EKN. Med hänsyn till att skuldkonsolidering genom refmansiering enbart medför för— delar om gäldenärslandet sköter sina nya kreditåtaganden. är det uppen- bart att garantier enbart skall ges för refinansieringslån i sådana fall där sannolikheten för att lånet återbetalas i överenskommen ordning är hög. Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande att garantier får läm- nas för de nämnda lånen. 3 Hemställan Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen dels föreslår riksdagen att ]. godkänna att ett system med exportkreditgarantier i utländska valutor får införas i enlighet med vad jag anfört under avsnitt 2.1. 2. godkänna att garantier får lämnas för sådana reftnansieringslån som ges för reglering av förfallna fordringar som garanterats inom ramen för den statliga exportkreditgivningen (avsnitt 2.2). dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vadjag i avsnitt 2.1 har anfört om upplåning för skadereglering i utländsk valuta. 4 Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och det ändamål som föredraganden har hemställt om. Prop. 1986/87: 23
helhet av EKN med en garanti av proprieborgenskaraktär. Genom ett sådant arrangemang kan i vissa fall både administrativa och kostnadsmäs- siga fördelar uppkomma för EKN. Jag anser därför att garantier bör få lämnas för sådana refmansieringslån. Även biståndsgaranterade krediter kan komma att omfattas av refinansieringslån garanterade av EKN. Med hänsyn till att skuldkonsolidering genom refmansiering enbart medför för— delar om gäldenärslandet sköter sina nya kreditåtaganden. är det uppen- bart att garantier enbart skall ges för refinansieringslån i sådana fall där sannolikheten för att lånet återbetalas i överenskommen ordning är hög. Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande att garantier får läm-
helhet av EKN med en garanti av proprieborgenskaraktär. Genom ett sådant arrangemang kan i vissa fall både administrativa och kostnadsmäs- siga fördelar uppkomma för EKN. Jag anser därför att garantier bör få lämnas för sådana refmansieringslån. Även biståndsgaranterade krediter kan komma att omfattas av refinansieringslån garanterade av EKN. Med hänsyn till att skuldkonsolidering genom refmansiering enbart medför för— delar om gäldenärslandet sköter sina nya kreditåtaganden. är det uppen- bart att garantier enbart skall ges för refinansieringslån i sådana fall där sannolikheten för att lånet återbetalas i överenskommen ordning är hög. Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande att garantier får läm-
helhet av EKN med en garanti av proprieborgenskaraktär. Genom ett
helhet
av
EKN
med
en
garanti
av
proprieborgenskaraktär.
Genom
ett
sådant arrangemang kan i vissa fall både administrativa och kostnadsmäs-
sådant
arrangemang
kan
i
vissa
fall
både
administrativa
och
kostnadsmäs-
siga fördelar uppkomma för EKN. Jag anser därför att garantier bör få
siga
fördelar
uppkomma
för
EKN.
Jag
anser
därför
att
garantier
bör
få
lämnas för sådana refmansieringslån. Även biståndsgaranterade krediter
lämnas
för
sådana
refmansieringslån.
Även
biståndsgaranterade
krediter
kan komma att omfattas av refinansieringslån garanterade av EKN. Med
kan
komma
att
omfattas
av
refinansieringslån
garanterade
av
EKN.
Med
hänsyn till att skuldkonsolidering genom refmansiering enbart medför för—
hänsyn
till
att
skuldkonsolidering
genom
refmansiering
enbart
medför
för—
delar om gäldenärslandet sköter sina nya kreditåtaganden. är det uppen-
delar
om
gäldenärslandet
sköter
sina
nya
kreditåtaganden.
är
det
uppen-
bart att garantier enbart skall ges för refinansieringslån i sådana fall där
bart
att
garantier
enbart
skall
ges
för
refinansieringslån
i
sådana
fall
där
sannolikheten för att lånet återbetalas i överenskommen ordning är hög.
sannolikheten
för
att
lånet
återbetalas
i
överenskommen
ordning
är
hög.
Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande att garantier får läm-
Regeringen
bör
inhämta
riksdagens
godkännande
att
garantier
får
läm-
nas för de nämnda lånen.
nas för de nämnda lånen.
nas för de nämnda lånen.
nas
för
de
nämnda
lånen.
3 Hemställan
3 Hemställan
3 Hemställan
3
Hemställan
Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen dels föreslår riksdagen att ]. godkänna att ett system med exportkreditgarantier i utländska valutor får införas i enlighet med vad jag anfört under avsnitt 2.1. 2. godkänna att garantier får lämnas för sådana reftnansieringslån som ges för reglering av förfallna fordringar som garanterats inom ramen för den statliga exportkreditgivningen (avsnitt 2.2). dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vadjag i avsnitt 2.1 har anfört om upplåning för skadereglering i utländsk valuta.
Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen
Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen
Med
hänvisning
till
vad
jag
anfört
hemställer
jag
att
regeringen
dels föreslår riksdagen att
dels föreslår riksdagen att
dels
föreslår
riksdagen
att
]. godkänna att ett system med exportkreditgarantier i utländska valutor får införas i enlighet med vad jag anfört under avsnitt 2.1.
]. godkänna att ett system med exportkreditgarantier i utländska
].
godkänna
att
ett
system
med
exportkreditgarantier
i
utländska
valutor får införas i enlighet med vad jag anfört under avsnitt 2.1.
valutor
får
införas
i
enlighet
med
vad
jag
anfört
under
avsnitt
2.1.
2. godkänna att garantier får lämnas för sådana reftnansieringslån som ges för reglering av förfallna fordringar som garanterats inom ramen för den statliga exportkreditgivningen (avsnitt 2.2).
2. godkänna att garantier får lämnas för sådana reftnansieringslån
2.
godkänna
att
garantier
får
lämnas
för
sådana
reftnansieringslån
som ges för reglering av förfallna fordringar som garanterats inom
som
ges
för
reglering
av
förfallna
fordringar
som
garanterats
inom
ramen för den statliga exportkreditgivningen (avsnitt 2.2).
ramen
för
den
statliga
exportkreditgivningen
(avsnitt
2.2).
dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vadjag i avsnitt 2.1 har anfört om upplåning för skadereglering i utländsk valuta.
dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vadjag i avsnitt 2.1 har
dels
bereder
riksdagen
tillfälle
att
ta
del
av
vadjag
i
avsnitt
2.1
har
anfört om upplåning för skadereglering i utländsk valuta.
anfört
om
upplåning
för
skadereglering
i
utländsk
valuta.
4 Beslut
4 Beslut
4 Beslut
4
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och det ändamål som föredraganden har hemställt om.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och det ändamål som föredraganden har hemställt om.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
Regeringen
ansluter
sig
till
föredragandens
överväganden
och
beslutar
att
genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de
genom
proposition
förelägga
riksdagen
vad
föredraganden
har
anfört
för
de
åtgärder och det ändamål som föredraganden har hemställt om.
åtgärder
och
det
ändamål
som
föredraganden
har
hemställt
om.
Prop.
1986/87:
23
Prop.]98637123 EXPORTKREDITNÄMNDEN 86-80182—000—1 Swedish Export Credits Guarantee Board BHagaI Till Regeringen ___..r..ngen Registratorn Ink. 1986 -07- 0 3 vnn ?KSé» a" Garantigivning i valutor inledning Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. Då exporten sker på kredit skjuts detta inflöde på framtiden, varvid expertens positiva effekt på betalningsbalansen fördröjs. I den mån exporten innehåller komponenter från utlandet eller skapar efterfrågan på varor från utlandet som betalas kontant uppkommer en negativ effekt på betalningsbalansen. Dessa effekter av kredit- givningen kan lättast motverkas genom att exportkrediterna finansieras med en motsvarande upplåning i utlandet. En sådan upplåning medför ur samhällsekono- misk synvinkel också den fördelen att den svenska kapitalmarknaden inte be- lastas med exportkreditfinansieringen. Upplåning i utlandet kan i princip ske endast i utländsk valuta. Staten har tidigare varit och är fortfarande i viss utsträckning beredd att bl a ta på sig kursrisker för att underlätta finan— siering av exportkrediter i utlandet. Kursriskerna undviks bäst genom att exportkrediterna där så är möjligt lämnas i upplåningsbar valuta. BKN—systemet innehåller emellertid vissa fördelar för företagen att lämna exportkrediter i svenska kronor. vid införandet av den statsstödda sektorn i AB Svensk Exportkredit (SEK) 1978 åtog sig staten betydande kursrisker i samband med exportkreditfinansieringen. Valutakursförluster uppkommer i SEK i huvudsak då exportkrediter i svenska kronor refinansieras genom upplåning av utländsk valuta. Till 1982 hade SEK möjligheter att i begränsad omfattning låna svenska kronor. Därefter har riks— banken hänvisat SEK till de utländska kapitalmarknaderna för all upplåning till den statsstödda exportkreditfinansieringen. staten har därmed fått ett ökat intreSSe att styra även exportkreditgivningen till utländsk valuta för att minska risken för kursförluster. Detta har skett genom att regeringen beslutat att räntan för utlåning i svenska kronor inom SEK—systemet skall
Prop.]98637123 EXPORTKREDITNÄMNDEN 86-80182—000—1
Prop.]98637123 EXPORTKREDITNÄMNDEN 86-80182—000—1
Prop.]98637123
Prop.]98637123
EXPORTKREDITNÄMNDEN 86-80182—000—1
EXPORTKREDITNÄMNDEN
86-80182—000—1
Swedish Export Credits Guarantee Board
Swedish Export Credits Guarantee Board
Swedish Export Credits Guarantee Board
Swedish
Export
Credits
Guarantee
Board
BHagaI
BHagaI
BHagaI
BHagaI
Till Regeringen
Till Regeringen
Till Regeringen
Till
Regeringen
___..r..ngen Registratorn
___..r..ngen Registratorn
___..r..ngen
___..r..ngen
Registratorn
Registratorn
Ink. 1986 -07- 0 3 vnn ?KSé» a"
Ink. 1986 -07- 0 3 vnn ?KSé» a"
Ink. 1986 -07- 0 3
Ink.
1986
-07-
0
3
vnn ?KSé» a"
vnn
?KSé»
a"
Garantigivning i valutor
Garantigivning i valutor
Garantigivning i valutor
Garantigivning
i
valutor
inledning Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. Då exporten sker på kredit skjuts detta inflöde på framtiden, varvid expertens positiva effekt på betalningsbalansen fördröjs. I den mån exporten innehåller komponenter från utlandet eller skapar efterfrågan på varor från utlandet som betalas kontant uppkommer en negativ effekt på betalningsbalansen. Dessa effekter av kredit- givningen kan lättast motverkas genom att exportkrediterna finansieras med en motsvarande upplåning i utlandet. En sådan upplåning medför ur samhällsekono- misk synvinkel också den fördelen att den svenska kapitalmarknaden inte be- lastas med exportkreditfinansieringen. Upplåning i utlandet kan i princip ske endast i utländsk valuta. Staten har tidigare varit och är fortfarande i viss utsträckning beredd att bl a ta på sig kursrisker för att underlätta finan— siering av exportkrediter i utlandet. Kursriskerna undviks bäst genom att exportkrediterna där så är möjligt lämnas i upplåningsbar valuta. BKN—systemet
inledning
inledning
inledning
Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. Då exporten sker på kredit skjuts detta inflöde på framtiden, varvid expertens positiva effekt på betalningsbalansen fördröjs. I den mån exporten innehåller komponenter från utlandet eller skapar efterfrågan på varor från utlandet som betalas kontant uppkommer en negativ effekt på betalningsbalansen. Dessa effekter av kredit- givningen kan lättast motverkas genom att exportkrediterna finansieras med en motsvarande upplåning i utlandet. En sådan upplåning medför ur samhällsekono- misk synvinkel också den fördelen att den svenska kapitalmarknaden inte be- lastas med exportkreditfinansieringen. Upplåning i utlandet kan i princip ske endast i utländsk valuta. Staten har tidigare varit och är fortfarande i viss utsträckning beredd att bl a ta på sig kursrisker för att underlätta finan— siering av exportkrediter i utlandet. Kursriskerna undviks bäst genom att exportkrediterna där så är möjligt lämnas i upplåningsbar valuta. BKN—systemet
Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. Då exporten sker på
Exporten
skapar
ett
för
landet
angeläget
valutainflöde.
Då
exporten
sker
på
kredit skjuts detta inflöde på framtiden, varvid expertens positiva effekt på
kredit
skjuts
detta
inflöde
på
framtiden,
varvid
expertens
positiva
effekt
på
betalningsbalansen fördröjs. I den mån exporten innehåller komponenter från
betalningsbalansen
fördröjs.
I
den
mån
exporten
innehåller
komponenter
från
utlandet eller skapar efterfrågan på varor från utlandet som betalas kontant
utlandet
eller
skapar
efterfrågan
på
varor
från
utlandet
som
betalas
kontant
uppkommer en negativ effekt på betalningsbalansen. Dessa effekter av kredit-
uppkommer
en
negativ
effekt
på
betalningsbalansen.
Dessa
effekter
av
kredit-
givningen kan lättast motverkas genom att exportkrediterna finansieras med en
givningen
kan
lättast
motverkas
genom
att
exportkrediterna
finansieras
med
en
motsvarande upplåning i utlandet. En sådan upplåning medför ur samhällsekono-
motsvarande
upplåning
i
utlandet.
En
sådan
upplåning
medför
ur
samhällsekono-
misk synvinkel också den fördelen att den svenska kapitalmarknaden inte be-
misk
synvinkel
också
den
fördelen
att
den
svenska
kapitalmarknaden
inte
be-
lastas med exportkreditfinansieringen. Upplåning i utlandet kan i princip ske
lastas
med
exportkreditfinansieringen.
Upplåning
i
utlandet
kan
i
princip
ske
endast i utländsk valuta. Staten har tidigare varit och är fortfarande i viss
endast
i
utländsk
valuta.
Staten
har
tidigare
varit
och
är
fortfarande
i
viss
utsträckning beredd att bl a ta på sig kursrisker för att underlätta finan—
utsträckning
beredd
att
bl
a
ta
på
sig
kursrisker
för
att
underlätta
finan—
siering av exportkrediter i utlandet. Kursriskerna undviks bäst genom att
siering
av
exportkrediter
i
utlandet.
Kursriskerna
undviks
bäst
genom
att
exportkrediterna där så är möjligt lämnas i upplåningsbar valuta. BKN—systemet
exportkrediterna
där
så
är
möjligt
lämnas
i
upplåningsbar
valuta.
BKN—systemet
innehåller emellertid vissa fördelar för företagen att lämna exportkrediter i
innehåller emellertid vissa fördelar för företagen att lämna exportkrediter i
innehåller emellertid vissa fördelar för företagen att lämna exportkrediter i
innehåller
emellertid
vissa
fördelar
för
företagen
att
lämna
exportkrediter
i
svenska kronor.
svenska kronor.
svenska kronor.
svenska
kronor.
vid införandet av den statsstödda sektorn i AB Svensk Exportkredit (SEK) 1978 åtog sig staten betydande kursrisker i samband med exportkreditfinansieringen. Valutakursförluster uppkommer i SEK i huvudsak då exportkrediter i svenska kronor refinansieras genom upplåning av utländsk valuta. Till 1982 hade SEK möjligheter att i begränsad omfattning låna svenska kronor. Därefter har riks— banken hänvisat SEK till de utländska kapitalmarknaderna för all upplåning till den statsstödda exportkreditfinansieringen. staten har därmed fått ett ökat intreSSe att styra även exportkreditgivningen till utländsk valuta för att minska risken för kursförluster. Detta har skett genom att regeringen
vid införandet av den statsstödda sektorn i AB Svensk Exportkredit (SEK) 1978 åtog sig staten betydande kursrisker i samband med exportkreditfinansieringen. Valutakursförluster uppkommer i SEK i huvudsak då exportkrediter i svenska kronor refinansieras genom upplåning av utländsk valuta. Till 1982 hade SEK möjligheter att i begränsad omfattning låna svenska kronor. Därefter har riks— banken hänvisat SEK till de utländska kapitalmarknaderna för all upplåning till den statsstödda exportkreditfinansieringen. staten har därmed fått ett ökat intreSSe att styra även exportkreditgivningen till utländsk valuta för att minska risken för kursförluster. Detta har skett genom att regeringen
vid införandet av den statsstödda sektorn i AB Svensk Exportkredit (SEK) 1978
vid
införandet
av
den
statsstödda
sektorn
i
AB
Svensk
Exportkredit
(SEK)
1978
åtog sig staten betydande kursrisker i samband med exportkreditfinansieringen.
åtog
sig
staten
betydande
kursrisker
i
samband
med
exportkreditfinansieringen.
Valutakursförluster uppkommer i SEK i huvudsak då exportkrediter i svenska
Valutakursförluster
uppkommer
i
SEK
i
huvudsak
då
exportkrediter
i
svenska
kronor refinansieras genom upplåning av utländsk valuta. Till 1982 hade SEK
kronor
refinansieras
genom
upplåning
av
utländsk
valuta.
Till
1982
hade
SEK
möjligheter att i begränsad omfattning låna svenska kronor. Därefter har riks—
möjligheter
att
i
begränsad
omfattning
låna
svenska
kronor.
Därefter
har
riks—
banken hänvisat SEK till de utländska kapitalmarknaderna för all upplåning
banken
hänvisat
SEK
till
de
utländska
kapitalmarknaderna
för
all
upplåning
till den statsstödda exportkreditfinansieringen. staten har därmed fått ett
till
den
statsstödda
exportkreditfinansieringen.
staten
har
därmed
fått
ett
ökat intreSSe att styra även exportkreditgivningen till utländsk valuta för
ökat
intreSSe
att
styra
även
exportkreditgivningen
till
utländsk
valuta
för
att minska risken för kursförluster. Detta har skett genom att regeringen
att
minska
risken
för
kursförluster.
Detta
har
skett
genom
att
regeringen
beslutat att räntan för utlåning i svenska kronor inom SEK—systemet skall
beslutat att räntan för utlåning i svenska kronor inom SEK—systemet skall
beslutat att räntan för utlåning i svenska kronor inom SEK—systemet skall
beslutat
att
räntan
för
utlåning
i
svenska
kronor
inom
SEK—systemet
skall
Prop. 1986/87: 23 ligga högre än andra subventionerade exportkrediträntor. Detta s k kronränte- påslag uppgick inledningsvis till 0,5 & och höjdes i januari 1984 till nuvarande 1.5 !. Även den icke—subventionerade exportkreditgivningen hos SEK och andra kreditinstitut styrs genom ränteläget och refinansieringsmöjlig— heterna i stor utsträckning till utländska valutor. Då en exportkredit i utländsk valuta refinansieras i samma valuta uppkommer ingen kursrisk i SEK. förutsatt att exportkrediten betalas i vederbörlig ordning. Om kursen på den utländska valutan stigit till förfallodagen och betalning då uteblir kommer emellertid en kursförlust att realiseras då BKN betalar ut ersättning för den uteblivna betalningen i svenska kronor. Som närmare framgår nedan ersätter BKN vid skadefall normalt endast en begränsad del av uppkommen kurshöjning. Den resterande delen får normalt ersättas av exportföretagen, vilket vid den valutakursutveckling som varit under åttio— talets första hälft inneburit att företagens självrisk blivit väsentligt högre för krediter i utländsk valuta än för krediter i svenska kronor. Samtidigt som staten har minskat sin kursriskexponering genom att i ökad ut— sträckning styra exportkreditgivningen till utländska valutor har kursrisken vid skadefall blivit en betydelsefull faktor. särskilt för de kapitalvaru— exporterande företagen och entreprenadföretagen som exporterar mot medellånga och långa krediter. Utvecklingen under åttiotalet med kraftigt ökade skadefall och samtidig stark ökning av kurserna på de vanligaste exportkreditvalutorna har lett till att företagen i samband med skadefall — utöver övriga självrisk- belopp - fått betala ut i storleksordningen 320 Mkr för att kompensera kurs- höjningar. (Enligt beräkningar inom EKN avseende perioden juli 1980 till juni 1985.) Enligt företagen har deras sammanlagda självrisker — inkl. kurs— riskerna - blivit så stora att deras möjligheter att ta upp nya exportaffärer med krediter i utländsk valuta påverkas. Förslaget nedan, att EKN i enlighet med önskemål från de större kundföretagen under framtida garantier skall lyfta av hela kursrisken vid skadefall. syftar till att främja exporten. Samtidigt föreslås åtgärder för att begränsa statens förlustrisk på grund av kursrisktäckningen. Om förslaget genomförs. kommer det incitament som BKN—systemet nu ger före- tagen att hellre lämna exportkrediter i svenska kronor än i utländsk valuta praktiskt taget att försvinna. EKN torde komma att få ta ut högre premie för 10
Prop.
1986/87:
23
ligga högre än andra subventionerade exportkrediträntor. Detta s k kronränte- påslag uppgick inledningsvis till 0,5 & och höjdes i januari 1984 till nuvarande 1.5 !. Även den icke—subventionerade exportkreditgivningen hos SEK och andra kreditinstitut styrs genom ränteläget och refinansieringsmöjlig—
ligga högre än andra subventionerade exportkrediträntor. Detta s k kronränte- påslag uppgick inledningsvis till 0,5 & och höjdes i januari 1984 till nuvarande 1.5 !. Även den icke—subventionerade exportkreditgivningen hos SEK och andra kreditinstitut styrs genom ränteläget och refinansieringsmöjlig—
ligga högre än andra subventionerade exportkrediträntor. Detta s k kronränte-
ligga
högre
än
andra
subventionerade
exportkrediträntor.
Detta
s
k
kronränte-
påslag uppgick inledningsvis till 0,5 & och höjdes i januari 1984 till
påslag
uppgick
inledningsvis
till
0,5
&
och
höjdes
i
januari
1984
till
nuvarande 1.5 !. Även den icke—subventionerade exportkreditgivningen hos SEK
nuvarande
1.5
!.
Även
den
icke—subventionerade
exportkreditgivningen
hos
SEK
och andra kreditinstitut styrs genom ränteläget och refinansieringsmöjlig—
och
andra
kreditinstitut
styrs
genom
ränteläget
och
refinansieringsmöjlig—
heterna i stor utsträckning till utländska valutor.
heterna i stor utsträckning till utländska valutor.
heterna i stor utsträckning till utländska valutor.
heterna
i
stor
utsträckning
till
utländska
valutor.
Då en exportkredit i utländsk valuta refinansieras i samma valuta uppkommer ingen kursrisk i SEK. förutsatt att exportkrediten betalas i vederbörlig ordning. Om kursen på den utländska valutan stigit till förfallodagen och betalning då uteblir kommer emellertid en kursförlust att realiseras då BKN betalar ut ersättning för den uteblivna betalningen i svenska kronor. Som närmare framgår nedan ersätter BKN vid skadefall normalt endast en begränsad del av uppkommen kurshöjning. Den resterande delen får normalt ersättas av exportföretagen, vilket vid den valutakursutveckling som varit under åttio— talets första hälft inneburit att företagens självrisk blivit väsentligt högre
Då en exportkredit i utländsk valuta refinansieras i samma valuta uppkommer ingen kursrisk i SEK. förutsatt att exportkrediten betalas i vederbörlig ordning. Om kursen på den utländska valutan stigit till förfallodagen och betalning då uteblir kommer emellertid en kursförlust att realiseras då BKN betalar ut ersättning för den uteblivna betalningen i svenska kronor. Som närmare framgår nedan ersätter BKN vid skadefall normalt endast en begränsad del av uppkommen kurshöjning. Den resterande delen får normalt ersättas av exportföretagen, vilket vid den valutakursutveckling som varit under åttio— talets första hälft inneburit att företagens självrisk blivit väsentligt högre
Då en exportkredit i utländsk valuta refinansieras i samma valuta uppkommer
Då
en
exportkredit
i
utländsk
valuta
refinansieras
i
samma
valuta
uppkommer
ingen kursrisk i SEK. förutsatt att exportkrediten betalas i vederbörlig
ingen
kursrisk
i
SEK.
förutsatt
att
exportkrediten
betalas
i
vederbörlig
ordning. Om kursen på den utländska valutan stigit till förfallodagen och
ordning.
Om
kursen
på
den
utländska
valutan
stigit
till
förfallodagen
och
betalning då uteblir kommer emellertid en kursförlust att realiseras då BKN
betalning
då
uteblir
kommer
emellertid
en
kursförlust
att
realiseras
då
BKN
betalar ut ersättning för den uteblivna betalningen i svenska kronor. Som
betalar
ut
ersättning
för
den
uteblivna
betalningen
i
svenska
kronor.
Som
närmare framgår nedan ersätter BKN vid skadefall normalt endast en begränsad
närmare
framgår
nedan
ersätter
BKN
vid
skadefall
normalt
endast
en
begränsad
del av uppkommen kurshöjning. Den resterande delen får normalt ersättas av
del
av
uppkommen
kurshöjning.
Den
resterande
delen
får
normalt
ersättas
av
exportföretagen, vilket vid den valutakursutveckling som varit under åttio—
exportföretagen,
vilket
vid
den
valutakursutveckling
som
varit
under
åttio—
talets första hälft inneburit att företagens självrisk blivit väsentligt högre
talets
första
hälft
inneburit
att
företagens
självrisk
blivit
väsentligt
högre
för krediter i utländsk valuta än för krediter i svenska kronor.
för krediter i utländsk valuta än för krediter i svenska kronor.
för krediter i utländsk valuta än för krediter i svenska kronor.
för
krediter
i
utländsk
valuta
än
för
krediter
i
svenska
kronor.
Samtidigt som staten har minskat sin kursriskexponering genom att i ökad ut— sträckning styra exportkreditgivningen till utländska valutor har kursrisken vid skadefall blivit en betydelsefull faktor. särskilt för de kapitalvaru— exporterande företagen och entreprenadföretagen som exporterar mot medellånga och långa krediter. Utvecklingen under åttiotalet med kraftigt ökade skadefall och samtidig stark ökning av kurserna på de vanligaste exportkreditvalutorna har lett till att företagen i samband med skadefall — utöver övriga självrisk- belopp - fått betala ut i storleksordningen 320 Mkr för att kompensera kurs- höjningar. (Enligt beräkningar inom EKN avseende perioden juli 1980 till juni 1985.) Enligt företagen har deras sammanlagda självrisker — inkl. kurs— riskerna - blivit så stora att deras möjligheter att ta upp nya exportaffärer med krediter i utländsk valuta påverkas.
Samtidigt som staten har minskat sin kursriskexponering genom att i ökad ut— sträckning styra exportkreditgivningen till utländska valutor har kursrisken vid skadefall blivit en betydelsefull faktor. särskilt för de kapitalvaru— exporterande företagen och entreprenadföretagen som exporterar mot medellånga och långa krediter. Utvecklingen under åttiotalet med kraftigt ökade skadefall och samtidig stark ökning av kurserna på de vanligaste exportkreditvalutorna har lett till att företagen i samband med skadefall — utöver övriga självrisk- belopp - fått betala ut i storleksordningen 320 Mkr för att kompensera kurs- höjningar. (Enligt beräkningar inom EKN avseende perioden juli 1980 till juni 1985.) Enligt företagen har deras sammanlagda självrisker — inkl. kurs— riskerna - blivit så stora att deras möjligheter att ta upp nya exportaffärer med krediter i utländsk valuta påverkas.
Samtidigt som staten har minskat sin kursriskexponering genom att i ökad ut—
Samtidigt
som
staten
har
minskat
sin
kursriskexponering
genom
att
i
ökad
ut—
sträckning styra exportkreditgivningen till utländska valutor har kursrisken
sträckning
styra
exportkreditgivningen
till
utländska
valutor
har
kursrisken
vid skadefall blivit en betydelsefull faktor. särskilt för de kapitalvaru—
vid
skadefall
blivit
en
betydelsefull
faktor.
särskilt
för
de
kapitalvaru—
exporterande företagen och entreprenadföretagen som exporterar mot medellånga
exporterande
företagen
och
entreprenadföretagen
som
exporterar
mot
medellånga
och långa krediter. Utvecklingen under åttiotalet med kraftigt ökade skadefall
och
långa
krediter.
Utvecklingen
under
åttiotalet
med
kraftigt
ökade
skadefall
och samtidig stark ökning av kurserna på de vanligaste exportkreditvalutorna
och
samtidig
stark
ökning
av
kurserna
på
de
vanligaste
exportkreditvalutorna
har lett till att företagen i samband med skadefall — utöver övriga självrisk-
har
lett
till
att
företagen
i
samband
med
skadefall
—
utöver
övriga
självrisk-
belopp - fått betala ut i storleksordningen 320 Mkr för att kompensera kurs-
belopp
-
fått
betala
ut
i
storleksordningen
320
Mkr
för
att
kompensera
kurs-
höjningar. (Enligt beräkningar inom EKN avseende perioden juli 1980 till juni
höjningar.
(Enligt
beräkningar
inom
EKN
avseende
perioden
juli
1980
till
juni
1985.) Enligt företagen har deras sammanlagda självrisker — inkl. kurs—
1985.)
Enligt
företagen
har
deras
sammanlagda
självrisker
—
inkl.
kurs—
riskerna - blivit så stora att deras möjligheter att ta upp nya exportaffärer
riskerna
-
blivit
så
stora
att
deras
möjligheter
att
ta
upp
nya
exportaffärer
med krediter i utländsk valuta påverkas.
med
krediter
i
utländsk
valuta
påverkas.
Förslaget nedan, att EKN i enlighet med önskemål från de större kundföretagen under framtida garantier skall lyfta av hela kursrisken vid skadefall. syftar till att främja exporten. Samtidigt föreslås åtgärder för att begränsa statens förlustrisk på grund av kursrisktäckningen.
Förslaget nedan, att EKN i enlighet med önskemål från de större kundföretagen under framtida garantier skall lyfta av hela kursrisken vid skadefall. syftar till att främja exporten. Samtidigt föreslås åtgärder för att begränsa statens förlustrisk på grund av kursrisktäckningen.
Förslaget nedan, att EKN i enlighet med önskemål från de större kundföretagen
Förslaget
nedan,
att
EKN
i
enlighet
med
önskemål
från
de
större
kundföretagen
under framtida garantier skall lyfta av hela kursrisken vid skadefall. syftar
under
framtida
garantier
skall
lyfta
av
hela
kursrisken
vid
skadefall.
syftar
till att främja exporten. Samtidigt föreslås åtgärder för att begränsa statens
till
att
främja
exporten.
Samtidigt
föreslås
åtgärder
för
att
begränsa
statens
förlustrisk på grund av kursrisktäckningen.
förlustrisk
på
grund
av
kursrisktäckningen.
Om förslaget genomförs. kommer det incitament som BKN—systemet nu ger före- tagen att hellre lämna exportkrediter i svenska kronor än i utländsk valuta praktiskt taget att försvinna. EKN torde komma att få ta ut högre premie för
Om förslaget genomförs. kommer det incitament som BKN—systemet nu ger före- tagen att hellre lämna exportkrediter i svenska kronor än i utländsk valuta praktiskt taget att försvinna. EKN torde komma att få ta ut högre premie för
Om förslaget genomförs. kommer det incitament som BKN—systemet nu ger före-
Om
förslaget
genomförs.
kommer
det
incitament
som
BKN—systemet
nu
ger
före-
tagen att hellre lämna exportkrediter i svenska kronor än i utländsk valuta
tagen
att
hellre
lämna
exportkrediter
i
svenska
kronor
än
i
utländsk
valuta
praktiskt taget att försvinna. EKN torde komma att få ta ut högre premie för
praktiskt
taget
att
försvinna.
EKN
torde
komma
att
få
ta
ut
högre
premie
för
10
10
10
10
Prop. 1986/87: 23 garantier som täcker valutakursrisker än för garantier i svenska kronor. Med det föreslagna systemet bör emellertid riskökningen hos EKN kunna begränsas så att premietillägget kan sättas till en för företagen acceptabel nivå. EKN—— systemet kommer således inte liksom hittills att motverka andra statliga åtgärder för att styra exportkreditgivningen till utländska valutor. MalupsussriskJitäagefalljnliqt nuxataads system Den som finansierar en exportkredit (normalt SEK eller bank) har normalt ingen valutarisk genom att han matchar krediten med inlåning i samma valuta. För dem som är garantigivare gentemot kreditgivaren (normalt EKN och exportföretag) finns dock en betydande valutarisk. Risken uppkommer genom att när låntagaren inte betalar sina räntor och/eller amorteringar så måste garantigivaren betala dessa i den utländska valutan eller i svenska kronor till dagskurs. Garanti— givarnas sammanlagda kostnad härför blir då en funktion av valutakursen vid betalningstillfället. Risken för företagen och EKN är alltså en funktion både av att skadereglering skall ske och av valutakursförändringen. medelbar kurs— förlust uppstår om kursen på den utländska valutan stigit vid skaderegleringen. vid skadereglering flyttas valutafordringen över från kreditgivaren till EKN/— exportföretaget. Normalt förväntas fordringen bli betald förr eller senare. (EKN har hittills bara skrivit av vissa fordringar som skadereglerats p g a privata köpares insolvens. Under de senaste fem verksamhetsåren har sammanlagt 20 Mkr avskrivits som definitiva förluster. samtidigt som 3.440 Hkr utbetalats i skadeersättningar.) EKNs del av fordringen finansieras från skadereglering till återvinning normalt med svenska kronor från EKNs premiereserver eller från den rörliga kredit som ställts till 81015 förfogande hos riksgälds— kontoret. Det slutliga utfallet av en transaktion blir då en funktion av valutakursen också vid återvinningstillfället. Efter skaderegleringen mot— svaras fordringen inte längre av matchande inlåning i valuta. vilket innebär fortsatt exponering för kursrisk. vid återvinningen uppstår sålunda förlust om kursen på den utländska valutan sjunkit i förhållande till den kurs som EKN tillämpat vid skaderegleringen. EKN erlägger alltid skadeersättning i svenska kronor. vid skadereglering av- seende fordran i utländsk valuta tillämpade EKN till 1974 den lägsta av omräk— ningskurserna vid garantiförbindelsens utfärdande respektive förfallodagen. 11
Prop.
1986/87:
23
garantier som täcker valutakursrisker än för garantier i svenska kronor. Med det föreslagna systemet bör emellertid riskökningen hos EKN kunna begränsas så att premietillägget kan sättas till en för företagen acceptabel nivå. EKN—— systemet kommer således inte liksom hittills att motverka andra statliga åtgärder för att styra exportkreditgivningen till utländska valutor.
garantier som täcker valutakursrisker än för garantier i svenska kronor. Med det föreslagna systemet bör emellertid riskökningen hos EKN kunna begränsas så att premietillägget kan sättas till en för företagen acceptabel nivå. EKN—— systemet kommer således inte liksom hittills att motverka andra statliga åtgärder för att styra exportkreditgivningen till utländska valutor.
garantier som täcker valutakursrisker än för garantier i svenska kronor. Med
garantier
som
täcker
valutakursrisker
än
för
garantier
i
svenska
kronor.
Med
det föreslagna systemet bör emellertid riskökningen hos EKN kunna begränsas så
det
föreslagna
systemet
bör
emellertid
riskökningen
hos
EKN
kunna
begränsas
så
att premietillägget kan sättas till en för företagen acceptabel nivå. EKN——
att
premietillägget
kan
sättas
till
en
för
företagen
acceptabel
nivå.
EKN——
systemet kommer således inte liksom hittills att motverka andra statliga
systemet
kommer
således
inte
liksom
hittills
att
motverka
andra
statliga
åtgärder för att styra exportkreditgivningen till utländska valutor.
åtgärder
för
att
styra
exportkreditgivningen
till
utländska
valutor.
MalupsussriskJitäagefalljnliqt nuxataads system
MalupsussriskJitäagefalljnliqt nuxataads system
MalupsussriskJitäagefalljnliqt nuxataads system
MalupsussriskJitäagefalljnliqt
nuxataads
system
Den som finansierar en exportkredit (normalt SEK eller bank) har normalt ingen valutarisk genom att han matchar krediten med inlåning i samma valuta. För dem som är garantigivare gentemot kreditgivaren (normalt EKN och exportföretag) finns dock en betydande valutarisk. Risken uppkommer genom att när låntagaren inte betalar sina räntor och/eller amorteringar så måste garantigivaren betala dessa i den utländska valutan eller i svenska kronor till dagskurs. Garanti— givarnas sammanlagda kostnad härför blir då en funktion av valutakursen vid betalningstillfället. Risken för företagen och EKN är alltså en funktion både av att skadereglering skall ske och av valutakursförändringen. medelbar kurs—
Den som finansierar en exportkredit (normalt SEK eller bank) har normalt ingen valutarisk genom att han matchar krediten med inlåning i samma valuta. För dem som är garantigivare gentemot kreditgivaren (normalt EKN och exportföretag) finns dock en betydande valutarisk. Risken uppkommer genom att när låntagaren inte betalar sina räntor och/eller amorteringar så måste garantigivaren betala dessa i den utländska valutan eller i svenska kronor till dagskurs. Garanti— givarnas sammanlagda kostnad härför blir då en funktion av valutakursen vid betalningstillfället. Risken för företagen och EKN är alltså en funktion både av att skadereglering skall ske och av valutakursförändringen. medelbar kurs—
Den som finansierar en exportkredit (normalt SEK eller bank) har normalt ingen
Den
som
finansierar
en
exportkredit
(normalt
SEK
eller
bank)
har
normalt
ingen
valutarisk genom att han matchar krediten med inlåning i samma valuta. För dem
valutarisk
genom
att
han
matchar
krediten
med
inlåning
i
samma
valuta.
För
dem
som är garantigivare gentemot kreditgivaren (normalt EKN och exportföretag)
som
är
garantigivare
gentemot
kreditgivaren
(normalt
EKN
och
exportföretag)
finns dock en betydande valutarisk. Risken uppkommer genom att när låntagaren
finns
dock
en
betydande
valutarisk.
Risken
uppkommer
genom
att
när
låntagaren
inte betalar sina räntor och/eller amorteringar så måste garantigivaren betala
inte
betalar
sina
räntor
och/eller
amorteringar
så
måste
garantigivaren
betala
dessa i den utländska valutan eller i svenska kronor till dagskurs. Garanti—
dessa
i
den
utländska
valutan
eller
i
svenska
kronor
till
dagskurs.
Garanti—
givarnas sammanlagda kostnad härför blir då en funktion av valutakursen vid
givarnas
sammanlagda
kostnad
härför
blir
då
en
funktion
av
valutakursen
vid
betalningstillfället. Risken för företagen och EKN är alltså en funktion både
betalningstillfället.
Risken
för
företagen
och
EKN
är
alltså
en
funktion
både
av att skadereglering skall ske och av valutakursförändringen. medelbar kurs—
av
att
skadereglering
skall
ske
och
av
valutakursförändringen.
medelbar
kurs—
förlust uppstår om kursen på den utländska valutan stigit vid skaderegleringen.
förlust uppstår om kursen på den utländska valutan stigit vid skaderegleringen.
förlust uppstår om kursen på den utländska valutan stigit vid skaderegleringen.
förlust
uppstår
om
kursen
på
den
utländska
valutan
stigit
vid
skaderegleringen.
vid skadereglering flyttas valutafordringen över från kreditgivaren till EKN/— exportföretaget. Normalt förväntas fordringen bli betald förr eller senare. (EKN har hittills bara skrivit av vissa fordringar som skadereglerats p g a privata köpares insolvens. Under de senaste fem verksamhetsåren har sammanlagt 20 Mkr avskrivits som definitiva förluster. samtidigt som 3.440 Hkr utbetalats i skadeersättningar.) EKNs del av fordringen finansieras från skadereglering till återvinning normalt med svenska kronor från EKNs premiereserver eller från den rörliga kredit som ställts till 81015 förfogande hos riksgälds— kontoret. Det slutliga utfallet av en transaktion blir då en funktion av valutakursen också vid återvinningstillfället. Efter skaderegleringen mot— svaras fordringen inte längre av matchande inlåning i valuta. vilket innebär fortsatt exponering för kursrisk. vid återvinningen uppstår sålunda förlust om kursen på den utländska valutan sjunkit i förhållande till den kurs som EKN tillämpat vid skaderegleringen.
vid skadereglering flyttas valutafordringen över från kreditgivaren till EKN/— exportföretaget. Normalt förväntas fordringen bli betald förr eller senare. (EKN har hittills bara skrivit av vissa fordringar som skadereglerats p g a privata köpares insolvens. Under de senaste fem verksamhetsåren har sammanlagt 20 Mkr avskrivits som definitiva förluster. samtidigt som 3.440 Hkr utbetalats i skadeersättningar.) EKNs del av fordringen finansieras från skadereglering till återvinning normalt med svenska kronor från EKNs premiereserver eller från den rörliga kredit som ställts till 81015 förfogande hos riksgälds— kontoret. Det slutliga utfallet av en transaktion blir då en funktion av valutakursen också vid återvinningstillfället. Efter skaderegleringen mot— svaras fordringen inte längre av matchande inlåning i valuta. vilket innebär fortsatt exponering för kursrisk. vid återvinningen uppstår sålunda förlust om kursen på den utländska valutan sjunkit i förhållande till den kurs som EKN tillämpat vid skaderegleringen.
vid skadereglering flyttas valutafordringen över från kreditgivaren till EKN/—
vid
skadereglering
flyttas
valutafordringen
över
från
kreditgivaren
till
EKN/—
exportföretaget. Normalt förväntas fordringen bli betald förr eller senare.
exportföretaget.
Normalt
förväntas
fordringen
bli
betald
förr
eller
senare.
(EKN har hittills bara skrivit av vissa fordringar som skadereglerats p g a
(EKN
har
hittills
bara
skrivit
av
vissa
fordringar
som
skadereglerats
p
g
a
privata köpares insolvens. Under de senaste fem verksamhetsåren har sammanlagt
privata
köpares
insolvens.
Under
de
senaste
fem
verksamhetsåren
har
sammanlagt
20 Mkr avskrivits som definitiva förluster. samtidigt som 3.440 Hkr utbetalats
20
Mkr
avskrivits
som
definitiva
förluster.
samtidigt
som
3.440
Hkr
utbetalats
i skadeersättningar.) EKNs del av fordringen finansieras från skadereglering
i
skadeersättningar.)
EKNs
del
av
fordringen
finansieras
från
skadereglering
till återvinning normalt med svenska kronor från EKNs premiereserver eller
till
återvinning
normalt
med
svenska
kronor
från
EKNs
premiereserver
eller
från den rörliga kredit som ställts till 81015 förfogande hos riksgälds—
från
den
rörliga
kredit
som
ställts
till
81015
förfogande
hos
riksgälds—
kontoret. Det slutliga utfallet av en transaktion blir då en funktion av
kontoret.
Det
slutliga
utfallet
av
en
transaktion
blir
då
en
funktion
av
valutakursen också vid återvinningstillfället. Efter skaderegleringen mot—
valutakursen
också
vid
återvinningstillfället.
Efter
skaderegleringen
mot—
svaras fordringen inte längre av matchande inlåning i valuta. vilket innebär
svaras
fordringen
inte
längre
av
matchande
inlåning
i
valuta.
vilket
innebär
fortsatt exponering för kursrisk. vid återvinningen uppstår sålunda förlust om
fortsatt
exponering
för
kursrisk.
vid
återvinningen
uppstår
sålunda
förlust
om
kursen på den utländska valutan sjunkit i förhållande till den kurs som EKN
kursen
på
den
utländska
valutan
sjunkit
i
förhållande
till
den
kurs
som
EKN
tillämpat vid skaderegleringen.
tillämpat
vid
skaderegleringen.
EKN erlägger alltid skadeersättning i svenska kronor. vid skadereglering av- seende fordran i utländsk valuta tillämpade EKN till 1974 den lägsta av omräk— ningskurserna vid garantiförbindelsens utfärdande respektive förfallodagen.
EKN erlägger alltid skadeersättning i svenska kronor. vid skadereglering av- seende fordran i utländsk valuta tillämpade EKN till 1974 den lägsta av omräk— ningskurserna vid garantiförbindelsens utfärdande respektive förfallodagen.
EKN erlägger alltid skadeersättning i svenska kronor. vid skadereglering av-
EKN
erlägger
alltid
skadeersättning
i
svenska
kronor.
vid
skadereglering
av-
seende fordran i utländsk valuta tillämpade EKN till 1974 den lägsta av omräk—
seende
fordran
i
utländsk
valuta
tillämpade
EKN
till
1974
den
lägsta
av
omräk—
ningskurserna vid garantiförbindelsens utfärdande respektive förfallodagen.
ningskurserna
vid
garantiförbindelsens
utfärdande
respektive
förfallodagen.
11
11
11
11
Prop. 1986/87: 23 Detta innebar att BKN inte till någon del inkluderade kursstegring efter garantiförbindelsens utfärdande i ersättningen. 1974 hade emellertid export-- företag lidit förlust p g a detta och BKN beslöt att tillmötesgå företagens önskemål om mer generösa villkor såtillvida att ersättning skulle utbetalas även för kursstegring upp till 25 ! av kursen vid garantiförbindelsens utfär— dande. Kostnaderna för denna ändring av villkoren förutsågs bli relativt små eftersom endast en mindre andel av exportkrediterna lämnades i utländsk valuta och skadefrekvensen fortfarande var låg. Med hänsyn härtill genomfördes denna förbättring i garantitäckningen utan premiehöjning. 1978 genomfördes en viss ytterligare förbättring för garantitagarna då EKN beslöt att — inom 25 % taket — lämna ersättning även för kurshöjning efter förfallodagen till karenstidens slut. Efter ytterligare framställning från exportföretagen infördes 1982 möjligheten att på särskild begäran och mot tilläggspremie erhålla täckning för kursriskstegringar utöver 25 i. Den gamla bestämmelsen om täckning vid kursstegring upp till 25 % utan särskild premie fick då kvarstå oförändrad. Från 1974, då 25 % regeln infördes. till början av 80-talet hade emellertid både finansieringen av exportkrediter i utländsk valuta och skadefrekvensen ökat kraftigt, vilket hade lett till att EKN drabbades av ökade kostnader p g a 25 & regeln. 1983 infördes därför nuvarande regler som innebär att kurs- stegring upp till 10 % täcks utan särskild premie och att extra kurssäkring erbjuds till högst 200 % mot tilläggspremie enligt följande: gkaderegleringskurs i förhållande Tilläggspremie uttryckt i procent av till kurs vid förbindelsens ut grundpremien färdande 150 ! 15 t 175 % 20 ! 200 % 25 % I praktiken lämnar EKN extra kurssäkring relativt restriktivt. Då det gäller svagare länder är EKN ofta angelägen att hålla ned riskexponeringen. Extra kursrisktäckning medges då i regel för delskador men inom ett på normalt sätt beräknat högsta förlustbelopp för affären. BITS har beslutat att inte medge extra kursrisktäckning i garantier för u—krediter med hänsyn till att alla 12
Prop.
1986/87:
23
Detta innebar att BKN inte till någon del inkluderade kursstegring efter garantiförbindelsens utfärdande i ersättningen. 1974 hade emellertid export-- företag lidit förlust p g a detta och BKN beslöt att tillmötesgå företagens önskemål om mer generösa villkor såtillvida att ersättning skulle utbetalas även för kursstegring upp till 25 ! av kursen vid garantiförbindelsens utfär— dande. Kostnaderna för denna ändring av villkoren förutsågs bli relativt små eftersom endast en mindre andel av exportkrediterna lämnades i utländsk valuta och skadefrekvensen fortfarande var låg. Med hänsyn härtill genomfördes denna förbättring i garantitäckningen utan premiehöjning.
Detta innebar att BKN inte till någon del inkluderade kursstegring efter garantiförbindelsens utfärdande i ersättningen. 1974 hade emellertid export-- företag lidit förlust p g a detta och BKN beslöt att tillmötesgå företagens önskemål om mer generösa villkor såtillvida att ersättning skulle utbetalas även för kursstegring upp till 25 ! av kursen vid garantiförbindelsens utfär— dande. Kostnaderna för denna ändring av villkoren förutsågs bli relativt små eftersom endast en mindre andel av exportkrediterna lämnades i utländsk valuta och skadefrekvensen fortfarande var låg. Med hänsyn härtill genomfördes denna förbättring i garantitäckningen utan premiehöjning.
Detta innebar att BKN inte till någon del inkluderade kursstegring efter
Detta
innebar
att
BKN
inte
till
någon
del
inkluderade
kursstegring
efter
garantiförbindelsens utfärdande i ersättningen. 1974 hade emellertid export--
garantiförbindelsens
utfärdande
i
ersättningen.
1974
hade
emellertid
export--
företag lidit förlust p g a detta och BKN beslöt att tillmötesgå företagens
företag
lidit
förlust
p
g
a
detta
och
BKN
beslöt
att
tillmötesgå
företagens
önskemål om mer generösa villkor såtillvida att ersättning skulle utbetalas
önskemål
om
mer
generösa
villkor
såtillvida
att
ersättning
skulle
utbetalas
även för kursstegring upp till 25 ! av kursen vid garantiförbindelsens utfär—
även
för
kursstegring
upp
till
25
!
av
kursen
vid
garantiförbindelsens
utfär—
dande. Kostnaderna för denna ändring av villkoren förutsågs bli relativt små
dande.
Kostnaderna
för
denna
ändring
av
villkoren
förutsågs
bli
relativt
små
eftersom endast en mindre andel av exportkrediterna lämnades i utländsk valuta
eftersom
endast
en
mindre
andel
av
exportkrediterna
lämnades
i
utländsk
valuta
och skadefrekvensen fortfarande var låg. Med hänsyn härtill genomfördes denna
och
skadefrekvensen
fortfarande
var
låg.
Med
hänsyn
härtill
genomfördes
denna
förbättring i garantitäckningen utan premiehöjning.
förbättring
i
garantitäckningen
utan
premiehöjning.
1978 genomfördes en viss ytterligare förbättring för garantitagarna då EKN beslöt att — inom 25 % taket — lämna ersättning även för kurshöjning efter förfallodagen till karenstidens slut. Efter ytterligare framställning från exportföretagen infördes 1982 möjligheten att på särskild begäran och mot tilläggspremie erhålla täckning för kursriskstegringar utöver 25 i. Den gamla bestämmelsen om täckning vid kursstegring upp till 25 % utan särskild premie fick då kvarstå oförändrad.
1978 genomfördes en viss ytterligare förbättring för garantitagarna då EKN beslöt att — inom 25 % taket — lämna ersättning även för kurshöjning efter förfallodagen till karenstidens slut. Efter ytterligare framställning från exportföretagen infördes 1982 möjligheten att på särskild begäran och mot tilläggspremie erhålla täckning för kursriskstegringar utöver 25 i. Den gamla bestämmelsen om täckning vid kursstegring upp till 25 % utan särskild premie fick då kvarstå oförändrad.
1978 genomfördes en viss ytterligare förbättring för garantitagarna då EKN
1978
genomfördes
en
viss
ytterligare
förbättring
för
garantitagarna
då
EKN
beslöt att — inom 25 % taket — lämna ersättning även för kurshöjning efter
beslöt
att
—
inom
25
%
taket
—
lämna
ersättning
även
för
kurshöjning
efter
förfallodagen till karenstidens slut. Efter ytterligare framställning från
förfallodagen
till
karenstidens
slut.
Efter
ytterligare
framställning
från
exportföretagen infördes 1982 möjligheten att på särskild begäran och mot
exportföretagen
infördes
1982
möjligheten
att
på
särskild
begäran
och
mot
tilläggspremie erhålla täckning för kursriskstegringar utöver 25 i. Den gamla
tilläggspremie
erhålla
täckning
för
kursriskstegringar
utöver
25
i.
Den
gamla
bestämmelsen om täckning vid kursstegring upp till 25 % utan särskild premie
bestämmelsen
om
täckning
vid
kursstegring
upp
till
25
%
utan
särskild
premie
fick då kvarstå oförändrad.
fick
då
kvarstå
oförändrad.
Från 1974, då 25 % regeln infördes. till början av 80-talet hade emellertid både finansieringen av exportkrediter i utländsk valuta och skadefrekvensen ökat kraftigt, vilket hade lett till att EKN drabbades av ökade kostnader p g a 25 & regeln. 1983 infördes därför nuvarande regler som innebär att kurs- stegring upp till 10 % täcks utan särskild premie och att extra kurssäkring erbjuds till högst 200 % mot tilläggspremie enligt följande:
Från 1974, då 25 % regeln infördes. till början av 80-talet hade emellertid både finansieringen av exportkrediter i utländsk valuta och skadefrekvensen ökat kraftigt, vilket hade lett till att EKN drabbades av ökade kostnader p g a 25 & regeln. 1983 infördes därför nuvarande regler som innebär att kurs- stegring upp till 10 % täcks utan särskild premie och att extra kurssäkring erbjuds till högst 200 % mot tilläggspremie enligt följande:
Från 1974, då 25 % regeln infördes. till början av 80-talet hade emellertid
Från
1974,
då
25
%
regeln
infördes.
till
början
av
80-talet
hade
emellertid
både finansieringen av exportkrediter i utländsk valuta och skadefrekvensen
både
finansieringen
av
exportkrediter
i
utländsk
valuta
och
skadefrekvensen
ökat kraftigt, vilket hade lett till att EKN drabbades av ökade kostnader p g a
ökat
kraftigt,
vilket
hade
lett
till
att
EKN
drabbades
av
ökade
kostnader
p
g
a
25 & regeln. 1983 infördes därför nuvarande regler som innebär att kurs-
25
&
regeln.
1983
infördes
därför
nuvarande
regler
som
innebär
att
kurs-
stegring upp till 10 % täcks utan särskild premie och att extra kurssäkring
stegring
upp
till
10
%
täcks
utan
särskild
premie
och
att
extra
kurssäkring
erbjuds till högst 200 % mot tilläggspremie enligt följande:
erbjuds
till
högst
200
%
mot
tilläggspremie
enligt
följande:
gkaderegleringskurs i förhållande Tilläggspremie uttryckt i procent av till kurs vid förbindelsens ut grundpremien färdande 150 ! 15 t 175 % 20 ! 200 % 25 %
gkaderegleringskurs i förhållande Tilläggspremie uttryckt i procent av till kurs vid förbindelsens ut grundpremien
gkaderegleringskurs i förhållande Tilläggspremie uttryckt i procent av
gkaderegleringskurs
i
förhållande
Tilläggspremie
uttryckt
i
procent
av
till kurs vid förbindelsens ut grundpremien
till
kurs
vid
förbindelsens
ut
grundpremien
färdande
färdande
färdande
150 ! 15 t
150 ! 15 t
150
!
15
t
175 % 20 !
175 % 20 !
175
%
20
!
200 % 25 %
200 % 25 %
200
%
25
%
I praktiken lämnar EKN extra kurssäkring relativt restriktivt. Då det gäller svagare länder är EKN ofta angelägen att hålla ned riskexponeringen. Extra kursrisktäckning medges då i regel för delskador men inom ett på normalt sätt beräknat högsta förlustbelopp för affären. BITS har beslutat att inte medge extra kursrisktäckning i garantier för u—krediter med hänsyn till att alla
I praktiken lämnar EKN extra kurssäkring relativt restriktivt. Då det gäller svagare länder är EKN ofta angelägen att hålla ned riskexponeringen. Extra kursrisktäckning medges då i regel för delskador men inom ett på normalt sätt beräknat högsta förlustbelopp för affären. BITS har beslutat att inte medge extra kursrisktäckning i garantier för u—krediter med hänsyn till att alla
I praktiken lämnar EKN extra kurssäkring relativt restriktivt. Då det gäller
I
praktiken
lämnar
EKN
extra
kurssäkring
relativt
restriktivt.
Då
det
gäller
svagare länder är EKN ofta angelägen att hålla ned riskexponeringen. Extra
svagare
länder
är
EKN
ofta
angelägen
att
hålla
ned
riskexponeringen.
Extra
kursrisktäckning medges då i regel för delskador men inom ett på normalt sätt
kursrisktäckning
medges
då
i
regel
för
delskador
men
inom
ett
på
normalt
sätt
beräknat högsta förlustbelopp för affären. BITS har beslutat att inte medge
beräknat
högsta
förlustbelopp
för
affären.
BITS
har
beslutat
att
inte
medge
extra kursrisktäckning i garantier för u—krediter med hänsyn till att alla
extra
kursrisktäckning
i
garantier
för
u—krediter
med
hänsyn
till
att
alla
12
12
12
12
Prop. l986/87: 23 u-krediter ges i utländsk valuta med stark koncentration till USD och att kursriskexponeringen därför skulle kunna leda till en betydande belastning på BITS ' anslag. _ Den del av en kursförlust vid skadefall som inte ersätts från BKN enligt ovan drabbar det exporterande företaget. som normalt har att till kreditgivaren inbetala skillnaden mellan å ena sidan värdet i svenska kronor av den ute— blivna betalningen till dagskurs och å andra sidan BKNs ersättning. Företagets betalning inkluderar den självrisk som gäller enligt vederbörande garanti (5 - 30 %), dröjsmålsräntekostnad under karenstiden (vanligen motsvarande 4 - 12 % beroende på karenstidens längd) och den kurshöjning som inte täckts av EKNs ersättning. I bilagorna 1 och 2 visas exempel på den faktiska självrisk som kan uppkomma på grund av dröjsmålsränta resp. kurshöjning. Genom samtidiga avsevärda höjningar av skadefallsfrekvensen och valutakurserna har företagen under senare år drabbats av mycket betydande ökningar av de faktiska självriskerna. Enligt exportföretagen utgör kursriskerna ett osäker— hetsmoment av sådan dignitet att deras möjligheter att ta nya exportaffärer påverkas. statens strävan att förmå företagen att i huvudsak arrangera sina exportkrediter i utländska valutor. motverkas således direkt av EKNs nuvarande system att skadereglera enbart i svenska kronor. Det slutliga utfallet av en transaktion påverkas, som tidigare nämnts, också av återvinningen. Till den 1 mars 1985 gällde att återvunna belopp fördelades mellan EKN och garantitagaren så att garantitagaren erhöll vad som svarade mot självriskandelen enligt garantin. medan återstoden tillföll EKN. Den enda inskränkningen i denna fördelningsregel var att EKN inte hade någon rätt till dröjsmålsränta som hänförde sig till karenstiden. Någon hänsyn togs emellertid inte till eventuella inskränkningar i EKNs ersättning för kursstegring. Detta innebar att EKN vid återvinning kunde göra vinster som motsvarades av defini— tiva förluster för exportföretagen. vid skadereglering efter den 1 mars 1985 beräknas emellertid BKNs och exportföretagens resp. förlustandelar, med hänsyn tagen till kurshöjningen och dessa förlustandelar används som fördelnings— nyckel vid återvinning. Effekterna av de nya reglerna framgår av bilaga 3. Bland EKNs motsvarigheter i utlandet täcker en rad garantiinstitut. huvudsak— ligen i mindre länder, kursrisken vid skadereglering antingen genom att skadereglera i nationell valuta till kurs som gäller vid skaderegleringen — -|— N Riksdagen [986/87. I sum/. Nr 23 13
Prop. l986/87: 23
Prop. l986/87: 23
Prop. l986/87: 23
Prop.
l986/87:
23
u-krediter ges i utländsk valuta med stark koncentration till USD och att
u-krediter ges i utländsk valuta med stark koncentration till USD och att
u-krediter ges i utländsk valuta med stark koncentration till USD och att
u-krediter
ges
i
utländsk
valuta
med
stark
koncentration
till
USD
och
att
kursriskexponeringen därför skulle kunna leda till en betydande belastning på BITS ' anslag. _
kursriskexponeringen därför skulle kunna leda till en betydande belastning på BITS ' anslag. _
kursriskexponeringen därför skulle kunna leda till en betydande belastning på
kursriskexponeringen
därför
skulle
kunna
leda
till
en
betydande
belastning
på
BITS ' anslag. _
BITS
'
anslag.
_
Den del av en kursförlust vid skadefall som inte ersätts från BKN enligt ovan drabbar det exporterande företaget. som normalt har att till kreditgivaren inbetala skillnaden mellan å ena sidan värdet i svenska kronor av den ute— blivna betalningen till dagskurs och å andra sidan BKNs ersättning. Företagets betalning inkluderar den självrisk som gäller enligt vederbörande garanti (5 - 30 %), dröjsmålsräntekostnad under karenstiden (vanligen motsvarande 4 - 12 % beroende på karenstidens längd) och den kurshöjning som inte täckts av EKNs ersättning. I bilagorna 1 och 2 visas exempel på den faktiska självrisk som
Den del av en kursförlust vid skadefall som inte ersätts från BKN enligt ovan drabbar det exporterande företaget. som normalt har att till kreditgivaren inbetala skillnaden mellan å ena sidan värdet i svenska kronor av den ute— blivna betalningen till dagskurs och å andra sidan BKNs ersättning. Företagets betalning inkluderar den självrisk som gäller enligt vederbörande garanti (5 - 30 %), dröjsmålsräntekostnad under karenstiden (vanligen motsvarande 4 - 12 % beroende på karenstidens längd) och den kurshöjning som inte täckts av EKNs ersättning. I bilagorna 1 och 2 visas exempel på den faktiska självrisk som
Den del av en kursförlust vid skadefall som inte ersätts från BKN enligt ovan
Den
del
av
en
kursförlust
vid
skadefall
som
inte
ersätts
från
BKN
enligt
ovan
drabbar det exporterande företaget. som normalt har att till kreditgivaren
drabbar
det
exporterande
företaget.
som
normalt
har
att
till
kreditgivaren
inbetala skillnaden mellan å ena sidan värdet i svenska kronor av den ute—
inbetala
skillnaden
mellan
å
ena
sidan
värdet
i
svenska
kronor
av
den
ute—
blivna betalningen till dagskurs och å andra sidan BKNs ersättning. Företagets
blivna
betalningen
till
dagskurs
och
å
andra
sidan
BKNs
ersättning.
Företagets
betalning inkluderar den självrisk som gäller enligt vederbörande garanti (5 -
betalning
inkluderar
den
självrisk
som
gäller
enligt
vederbörande
garanti
(5
-
30 %), dröjsmålsräntekostnad under karenstiden (vanligen motsvarande 4 - 12 %
30
%),
dröjsmålsräntekostnad
under
karenstiden
(vanligen
motsvarande
4
-
12
%
beroende på karenstidens längd) och den kurshöjning som inte täckts av EKNs
beroende
på
karenstidens
längd)
och
den
kurshöjning
som
inte
täckts
av
EKNs
ersättning. I bilagorna 1 och 2 visas exempel på den faktiska självrisk som
ersättning.
I
bilagorna
1
och
2
visas
exempel
på
den
faktiska
självrisk
som
kan uppkomma på grund av dröjsmålsränta resp. kurshöjning.
kan uppkomma på grund av dröjsmålsränta resp. kurshöjning.
kan uppkomma på grund av dröjsmålsränta resp. kurshöjning.
kan
uppkomma
på
grund
av
dröjsmålsränta
resp.
kurshöjning.
Genom samtidiga avsevärda höjningar av skadefallsfrekvensen och valutakurserna har företagen under senare år drabbats av mycket betydande ökningar av de faktiska självriskerna. Enligt exportföretagen utgör kursriskerna ett osäker— hetsmoment av sådan dignitet att deras möjligheter att ta nya exportaffärer påverkas. statens strävan att förmå företagen att i huvudsak arrangera sina exportkrediter i utländska valutor. motverkas således direkt av EKNs nuvarande
Genom samtidiga avsevärda höjningar av skadefallsfrekvensen och valutakurserna har företagen under senare år drabbats av mycket betydande ökningar av de faktiska självriskerna. Enligt exportföretagen utgör kursriskerna ett osäker— hetsmoment av sådan dignitet att deras möjligheter att ta nya exportaffärer påverkas. statens strävan att förmå företagen att i huvudsak arrangera sina exportkrediter i utländska valutor. motverkas således direkt av EKNs nuvarande
Genom samtidiga avsevärda höjningar av skadefallsfrekvensen och valutakurserna
Genom
samtidiga
avsevärda
höjningar
av
skadefallsfrekvensen
och
valutakurserna
har företagen under senare år drabbats av mycket betydande ökningar av de
har
företagen
under
senare
år
drabbats
av
mycket
betydande
ökningar
av
de
faktiska självriskerna. Enligt exportföretagen utgör kursriskerna ett osäker—
faktiska
självriskerna.
Enligt
exportföretagen
utgör
kursriskerna
ett
osäker—
hetsmoment av sådan dignitet att deras möjligheter att ta nya exportaffärer
hetsmoment
av
sådan
dignitet
att
deras
möjligheter
att
ta
nya
exportaffärer
påverkas. statens strävan att förmå företagen att i huvudsak arrangera sina
påverkas.
statens
strävan
att
förmå
företagen
att
i
huvudsak
arrangera
sina
exportkrediter i utländska valutor. motverkas således direkt av EKNs nuvarande
exportkrediter
i
utländska
valutor.
motverkas
således
direkt
av
EKNs
nuvarande
system att skadereglera enbart i svenska kronor.
system att skadereglera enbart i svenska kronor.
system att skadereglera enbart i svenska kronor.
system
att
skadereglera
enbart
i
svenska
kronor.
Det slutliga utfallet av en transaktion påverkas, som tidigare nämnts, också av återvinningen. Till den 1 mars 1985 gällde att återvunna belopp fördelades mellan EKN och garantitagaren så att garantitagaren erhöll vad som svarade mot självriskandelen enligt garantin. medan återstoden tillföll EKN. Den enda inskränkningen i denna fördelningsregel var att EKN inte hade någon rätt till dröjsmålsränta som hänförde sig till karenstiden. Någon hänsyn togs emellertid inte till eventuella inskränkningar i EKNs ersättning för kursstegring. Detta innebar att EKN vid återvinning kunde göra vinster som motsvarades av defini— tiva förluster för exportföretagen. vid skadereglering efter den 1 mars 1985 beräknas emellertid BKNs och exportföretagens resp. förlustandelar, med hänsyn tagen till kurshöjningen och dessa förlustandelar används som fördelnings—
Det slutliga utfallet av en transaktion påverkas, som tidigare nämnts, också av återvinningen. Till den 1 mars 1985 gällde att återvunna belopp fördelades mellan EKN och garantitagaren så att garantitagaren erhöll vad som svarade mot självriskandelen enligt garantin. medan återstoden tillföll EKN. Den enda inskränkningen i denna fördelningsregel var att EKN inte hade någon rätt till dröjsmålsränta som hänförde sig till karenstiden. Någon hänsyn togs emellertid inte till eventuella inskränkningar i EKNs ersättning för kursstegring. Detta innebar att EKN vid återvinning kunde göra vinster som motsvarades av defini— tiva förluster för exportföretagen. vid skadereglering efter den 1 mars 1985 beräknas emellertid BKNs och exportföretagens resp. förlustandelar, med hänsyn tagen till kurshöjningen och dessa förlustandelar används som fördelnings—
Det slutliga utfallet av en transaktion påverkas, som tidigare nämnts, också
Det
slutliga
utfallet
av
en
transaktion
påverkas,
som
tidigare
nämnts,
också
av återvinningen. Till den 1 mars 1985 gällde att återvunna belopp fördelades
av
återvinningen.
Till
den
1
mars
1985
gällde
att
återvunna
belopp
fördelades
mellan EKN och garantitagaren så att garantitagaren erhöll vad som svarade mot
mellan
EKN
och
garantitagaren
så
att
garantitagaren
erhöll
vad
som
svarade
mot
självriskandelen enligt garantin. medan återstoden tillföll EKN. Den enda
självriskandelen
enligt
garantin.
medan
återstoden
tillföll
EKN.
Den
enda
inskränkningen i denna fördelningsregel var att EKN inte hade någon rätt till
inskränkningen
i
denna
fördelningsregel
var
att
EKN
inte
hade
någon
rätt
till
dröjsmålsränta som hänförde sig till karenstiden. Någon hänsyn togs emellertid
dröjsmålsränta
som
hänförde
sig
till
karenstiden.
Någon
hänsyn
togs
emellertid
inte till eventuella inskränkningar i EKNs ersättning för kursstegring. Detta
inte
till
eventuella
inskränkningar
i
EKNs
ersättning
för
kursstegring.
Detta
innebar att EKN vid återvinning kunde göra vinster som motsvarades av defini—
innebar
att
EKN
vid
återvinning
kunde
göra
vinster
som
motsvarades
av
defini—
tiva förluster för exportföretagen. vid skadereglering efter den 1 mars 1985
tiva
förluster
för
exportföretagen.
vid
skadereglering
efter
den
1
mars
1985
beräknas emellertid BKNs och exportföretagens resp. förlustandelar, med hänsyn
beräknas
emellertid
BKNs
och
exportföretagens
resp.
förlustandelar,
med
hänsyn
tagen till kurshöjningen och dessa förlustandelar används som fördelnings—
tagen
till
kurshöjningen
och
dessa
förlustandelar
används
som
fördelnings—
nyckel vid återvinning. Effekterna av de nya reglerna framgår av bilaga 3.
nyckel vid återvinning. Effekterna av de nya reglerna framgår av bilaga 3.
nyckel vid återvinning. Effekterna av de nya reglerna framgår av bilaga 3.
nyckel
vid
återvinning.
Effekterna
av
de
nya
reglerna
framgår
av
bilaga
3.
Bland EKNs motsvarigheter i utlandet täcker en rad garantiinstitut. huvudsak— ligen i mindre länder, kursrisken vid skadereglering antingen genom att
Bland EKNs motsvarigheter i utlandet täcker en rad garantiinstitut. huvudsak— ligen i mindre länder, kursrisken vid skadereglering antingen genom att
Bland EKNs motsvarigheter i utlandet täcker en rad garantiinstitut. huvudsak—
Bland
EKNs
motsvarigheter
i
utlandet
täcker
en
rad
garantiinstitut.
huvudsak—
ligen i mindre länder, kursrisken vid skadereglering antingen genom att
ligen
i
mindre
länder,
kursrisken
vid
skadereglering
antingen
genom
att
skadereglera i nationell valuta till kurs som gäller vid skaderegleringen —
skadereglera i nationell valuta till kurs som gäller vid skaderegleringen —
skadereglera i nationell valuta till kurs som gäller vid skaderegleringen —
skadereglera
i
nationell
valuta
till
kurs
som
gäller
vid
skaderegleringen
—
-|— N
-|— N
-|—
-|—
N
N
Riksdagen [986/87. I sum/. Nr 23
Riksdagen [986/87. I sum/. Nr 23
Riksdagen [986/87. I sum/. Nr 23
Riksdagen
[986/87.
I
sum/.
Nr
23
13
13
13
13
Prop. 1986/87: 23 vanmark, Finland och Storbritannien — eller genom att skadereglera i utländsk valuta — Belgien. Finland (betr vissa köparkrediter). Italien. Norge och österrike. Kursrisken täcks normalt inte i länder där exportkrediter till helt övervägande del lämnas i den egna valutan. som canada, Frankrike, Japan, Nederländerna, Schweiz. USA och Västtyskland. Frågan är emellertid under omprövning i en del av de sistnämnda länderna. Eö£Slas m_garantingjtlänQSE pluss systemet med skadereglering i svenska kronor fungerade fullt tillfreds- ställande så länge huvuddelen av exportkrediterna lämnades i kronor och kurs— relationerna var stabila. Under nuvarande förhållanden är systemet emellertid mindre tillfredsställande. Problem skulle kvarstå även om EKN skulle medge extra kursrisktäckning mer liberalt än för närvarande. En fast grund för premiesättning för extra kursrisktäckning saknas och varken EKN eller före— tagen har möjligheter att begränsa och hantera kursriskerna. EKNs större kunder har därför föreslagit att BKN skall utfärda garantier i utländsk valuta. dvs garantiernas högsta förlustbelopp skall anges i den garanterade kreditens valuta, premien skall inbetalas i valutan och skadereg- lering ske i valutan. Garantitagarna skulle härigenom stå kursrisk endast på självriskandelen, medan EKN skulle stå hela kursrisken i övrigt. Kostnaderna för detta skulle begrän— sas genom att EKN så långt som möjligt skulle gardera sina åtaganden och fordringar i valuta med matchande tillgångar resp. inlåning i valutan. Even— tuella riskoch kostnadsökningar jämfört med nuvarande system skulle avspegla sig i premierna. systemet är tänkt att fungera på följande sätt. Premie tas ut i resp. valuta och tillförs en premiereserv i valutan som förvaltas på räntebärande valuta— konto. Skaderegleringar finansieras normalt från premiereserven eller genom upplåning i resp. valuta. Under förutsättning att beloppet slutligen återvinns och då tillförs premie— reserven i valutan eller används till att återbetala upplåningen i valutan uppstår varken kursvinst eller kursförlust. eftersom inga växlingstransak- tioner skulle förekomma i dessa fall. Upplåningskostnaden förutsätts normalt 14
Prop.
1986/87:
23
vanmark, Finland och Storbritannien — eller genom att skadereglera i utländsk valuta — Belgien. Finland (betr vissa köparkrediter). Italien. Norge och österrike. Kursrisken täcks normalt inte i länder där exportkrediter till helt övervägande del lämnas i den egna valutan. som canada, Frankrike, Japan, Nederländerna, Schweiz. USA och Västtyskland. Frågan är emellertid under omprövning i en del av de sistnämnda länderna.
vanmark, Finland och Storbritannien — eller genom att skadereglera i utländsk valuta — Belgien. Finland (betr vissa köparkrediter). Italien. Norge och österrike. Kursrisken täcks normalt inte i länder där exportkrediter till helt övervägande del lämnas i den egna valutan. som canada, Frankrike, Japan, Nederländerna, Schweiz. USA och Västtyskland. Frågan är emellertid under omprövning i en del av de sistnämnda länderna.
vanmark, Finland och Storbritannien — eller genom att skadereglera i utländsk
vanmark,
Finland
och
Storbritannien
—
eller
genom
att
skadereglera
i
utländsk
valuta — Belgien. Finland (betr vissa köparkrediter). Italien. Norge och
valuta
—
Belgien.
Finland
(betr
vissa
köparkrediter).
Italien.
Norge
och
österrike. Kursrisken täcks normalt inte i länder där exportkrediter till helt
österrike.
Kursrisken
täcks
normalt
inte
i
länder
där
exportkrediter
till
helt
övervägande del lämnas i den egna valutan. som canada, Frankrike, Japan,
övervägande
del
lämnas
i
den
egna
valutan.
som
canada,
Frankrike,
Japan,
Nederländerna, Schweiz. USA och Västtyskland. Frågan är emellertid under
Nederländerna,
Schweiz.
USA
och
Västtyskland.
Frågan
är
emellertid
under
omprövning i en del av de sistnämnda länderna.
omprövning
i
en
del
av
de
sistnämnda
länderna.
Eö£Slas m_garantingjtlänQSE pluss
Eö£Slas m_garantingjtlänQSE pluss
Eö£Slas m_garantingjtlänQSE pluss
Eö£Slas
m_garantingjtlänQSE
pluss
systemet med skadereglering i svenska kronor fungerade fullt tillfreds- ställande så länge huvuddelen av exportkrediterna lämnades i kronor och kurs— relationerna var stabila. Under nuvarande förhållanden är systemet emellertid mindre tillfredsställande. Problem skulle kvarstå även om EKN skulle medge extra kursrisktäckning mer liberalt än för närvarande. En fast grund för premiesättning för extra kursrisktäckning saknas och varken EKN eller före—
systemet med skadereglering i svenska kronor fungerade fullt tillfreds- ställande så länge huvuddelen av exportkrediterna lämnades i kronor och kurs— relationerna var stabila. Under nuvarande förhållanden är systemet emellertid mindre tillfredsställande. Problem skulle kvarstå även om EKN skulle medge extra kursrisktäckning mer liberalt än för närvarande. En fast grund för premiesättning för extra kursrisktäckning saknas och varken EKN eller före—
systemet med skadereglering i svenska kronor fungerade fullt tillfreds-
systemet
med
skadereglering
i
svenska
kronor
fungerade
fullt
tillfreds-
ställande så länge huvuddelen av exportkrediterna lämnades i kronor och kurs—
ställande
så
länge
huvuddelen
av
exportkrediterna
lämnades
i
kronor
och
kurs—
relationerna var stabila. Under nuvarande förhållanden är systemet emellertid
relationerna
var
stabila.
Under
nuvarande
förhållanden
är
systemet
emellertid
mindre tillfredsställande. Problem skulle kvarstå även om EKN skulle medge
mindre
tillfredsställande.
Problem
skulle
kvarstå
även
om
EKN
skulle
medge
extra kursrisktäckning mer liberalt än för närvarande. En fast grund för
extra
kursrisktäckning
mer
liberalt
än
för
närvarande.
En
fast
grund
för
premiesättning för extra kursrisktäckning saknas och varken EKN eller före—
premiesättning
för
extra
kursrisktäckning
saknas
och
varken
EKN
eller
före—
tagen har möjligheter att begränsa och hantera kursriskerna.
tagen har möjligheter att begränsa och hantera kursriskerna.
tagen har möjligheter att begränsa och hantera kursriskerna.
tagen
har
möjligheter
att
begränsa
och
hantera
kursriskerna.
EKNs större kunder har därför föreslagit att BKN skall utfärda garantier i utländsk valuta. dvs garantiernas högsta förlustbelopp skall anges i den garanterade kreditens valuta, premien skall inbetalas i valutan och skadereg-
EKNs större kunder har därför föreslagit att BKN skall utfärda garantier i utländsk valuta. dvs garantiernas högsta förlustbelopp skall anges i den garanterade kreditens valuta, premien skall inbetalas i valutan och skadereg-
EKNs större kunder har därför föreslagit att BKN skall utfärda garantier i
EKNs
större
kunder
har
därför
föreslagit
att
BKN
skall
utfärda
garantier
i
utländsk valuta. dvs garantiernas högsta förlustbelopp skall anges i den
utländsk
valuta.
dvs
garantiernas
högsta
förlustbelopp
skall
anges
i
den
garanterade kreditens valuta, premien skall inbetalas i valutan och skadereg-
garanterade
kreditens
valuta,
premien
skall
inbetalas
i
valutan
och
skadereg-
lering ske i valutan.
lering ske i valutan.
lering ske i valutan.
lering
ske
i
valutan.
Garantitagarna skulle härigenom stå kursrisk endast på självriskandelen, medan EKN skulle stå hela kursrisken i övrigt. Kostnaderna för detta skulle begrän— sas genom att EKN så långt som möjligt skulle gardera sina åtaganden och fordringar i valuta med matchande tillgångar resp. inlåning i valutan. Even— tuella riskoch kostnadsökningar jämfört med nuvarande system skulle avspegla
Garantitagarna skulle härigenom stå kursrisk endast på självriskandelen, medan EKN skulle stå hela kursrisken i övrigt. Kostnaderna för detta skulle begrän— sas genom att EKN så långt som möjligt skulle gardera sina åtaganden och fordringar i valuta med matchande tillgångar resp. inlåning i valutan. Even— tuella riskoch kostnadsökningar jämfört med nuvarande system skulle avspegla
Garantitagarna skulle härigenom stå kursrisk endast på självriskandelen, medan
Garantitagarna
skulle
härigenom
stå
kursrisk
endast
på
självriskandelen,
medan
EKN skulle stå hela kursrisken i övrigt. Kostnaderna för detta skulle begrän—
EKN
skulle
stå
hela
kursrisken
i
övrigt.
Kostnaderna
för
detta
skulle
begrän—
sas genom att EKN så långt som möjligt skulle gardera sina åtaganden och
sas
genom
att
EKN
så
långt
som
möjligt
skulle
gardera
sina
åtaganden
och
fordringar i valuta med matchande tillgångar resp. inlåning i valutan. Even—
fordringar
i
valuta
med
matchande
tillgångar
resp.
inlåning
i
valutan.
Even—
tuella riskoch kostnadsökningar jämfört med nuvarande system skulle avspegla
tuella
riskoch
kostnadsökningar
jämfört
med
nuvarande
system
skulle
avspegla
sig i premierna.
sig i premierna.
sig i premierna.
sig
i
premierna.
systemet är tänkt att fungera på följande sätt. Premie tas ut i resp. valuta och tillförs en premiereserv i valutan som förvaltas på räntebärande valuta— konto. Skaderegleringar finansieras normalt från premiereserven eller genom
systemet är tänkt att fungera på följande sätt. Premie tas ut i resp. valuta och tillförs en premiereserv i valutan som förvaltas på räntebärande valuta— konto. Skaderegleringar finansieras normalt från premiereserven eller genom
systemet är tänkt att fungera på följande sätt. Premie tas ut i resp. valuta
systemet
är
tänkt
att
fungera
på
följande
sätt.
Premie
tas
ut
i
resp.
valuta
och tillförs en premiereserv i valutan som förvaltas på räntebärande valuta—
och
tillförs
en
premiereserv
i
valutan
som
förvaltas
på
räntebärande
valuta—
konto. Skaderegleringar finansieras normalt från premiereserven eller genom
konto.
Skaderegleringar
finansieras
normalt
från
premiereserven
eller
genom
upplåning i resp. valuta.
upplåning i resp. valuta.
upplåning i resp. valuta.
upplåning
i
resp.
valuta.
Under förutsättning att beloppet slutligen återvinns och då tillförs premie—
Under förutsättning att beloppet slutligen återvinns och då tillförs premie—
Under förutsättning att beloppet slutligen återvinns och då tillförs premie—
Under
förutsättning
att
beloppet
slutligen
återvinns
och
då
tillförs
premie—
reserven i valutan eller används till att återbetala upplåningen i valutan uppstår varken kursvinst eller kursförlust. eftersom inga växlingstransak-
reserven i valutan eller används till att återbetala upplåningen i valutan uppstår varken kursvinst eller kursförlust. eftersom inga växlingstransak-
reserven i valutan eller används till att återbetala upplåningen i valutan
reserven
i
valutan
eller
används
till
att
återbetala
upplåningen
i
valutan
uppstår varken kursvinst eller kursförlust. eftersom inga växlingstransak-
uppstår
varken
kursvinst
eller
kursförlust.
eftersom
inga
växlingstransak-
tioner skulle förekomma i dessa fall. Upplåningskostnaden förutsätts normalt
tioner skulle förekomma i dessa fall. Upplåningskostnaden förutsätts normalt
tioner skulle förekomma i dessa fall. Upplåningskostnaden förutsätts normalt
tioner
skulle
förekomma
i
dessa
fall.
Upplåningskostnaden
förutsätts
normalt
14
14
14
14
Prop. 1986/87: 23 bli täckt av den dröjsmålsränta (konsolideringsränta). som betalas av gälde- nären. Förutsättningarna för att dröjsmålsräntan skall täcka upplåningskost— naden torde vara större vid upplåning i valuta än vid upplåning i svenska kronor (enl nuvarande system). eftersom dröjsmålsräntorna bestäms med hänsyn till ränteläget för den konsoliderade fordringens valuta och detta kan vara väsentligt lägre än kronräntan. Så länge definitiva förluster kan finansieras från premiereserven i resp. valuta uppkommer ingen kursrisk. Att ta upp eller behålla ett valutalån för att finansiera en skadereglering som väntas leda till definitiv förlust vore emellertid olämpligt. Om reserven är otillräcklig kan EKN således tvingas att växla svenska kronor för att kunna betala skadeersättning i valutan. Om kursen på valutan stigit drabbas EKN av en omedelbar kursförlust. EÖLSlasetakenseLwenser för EK! Förslaget förutsätter att premier kan betalas in till BKN i valuta och att premiereserver kan förvaltas på räntebärande valutakonton. Premien skall betalas till EKN av garantitagaren. som normalt är svensk bank eller svenskt företag (endast i få undantagsfall utländsk bank). Premiebetalning i valuta förutsätter således särskilt tillstånd från riksbanken. Riksbanken har meddelat förhandsbesked att sådant tillstånd kan påräknas under viss förut— sättning. !tterst bärs premiekostnaden av den utländska köparen. Även vad gäller rätten att hålla räntebärande valutakonton har riksbanken meddelat positivt förhandsbesked. En särskild fråga är hur stora valutakontona kan väntas bli. Varje kvantifiering måste grundas på ytterst osäkra anta— ganden. |;st garantigivning exkl. korta garantier men inkl. garantier för u—krediter och garantier enligt särskilda regeringsbeslut har under senare år legat på en nivå mellan 6 och 7 miljarder kr per år. Någon kraftig ökning i garantigivningen förutses inte, med hänsyn till de fortsatta verkningarna av den internationella skuldkrisen. Andelen garanterade krediter i utländsk valuta torde vara ökande och kan eventuellt - för andra än korta garantier — nå sama nivå som i SEKs kreditgivning, 70 !. Premierna kan i genomsnitt beräk— nas komma att uppgå till drygt 4 %. Premieintäkterna i utländsk valuta skulle då så småningom kunna väntas öka till ca 200 Mkr per år. I ett system för nya 15
Prop.
1986/87:
23
bli täckt av den dröjsmålsränta (konsolideringsränta). som betalas av gälde- nären. Förutsättningarna för att dröjsmålsräntan skall täcka upplåningskost— naden torde vara större vid upplåning i valuta än vid upplåning i svenska kronor (enl nuvarande system). eftersom dröjsmålsräntorna bestäms med hänsyn till ränteläget för den konsoliderade fordringens valuta och detta kan vara
bli täckt av den dröjsmålsränta (konsolideringsränta). som betalas av gälde- nären. Förutsättningarna för att dröjsmålsräntan skall täcka upplåningskost— naden torde vara större vid upplåning i valuta än vid upplåning i svenska
bli täckt av den dröjsmålsränta (konsolideringsränta). som betalas av gälde-
bli
täckt
av
den
dröjsmålsränta
(konsolideringsränta).
som
betalas
av
gälde-
nären. Förutsättningarna för att dröjsmålsräntan skall täcka upplåningskost—
nären.
Förutsättningarna
för
att
dröjsmålsräntan
skall
täcka
upplåningskost—
naden torde vara större vid upplåning i valuta än vid upplåning i svenska
naden
torde
vara
större
vid
upplåning
i
valuta
än
vid
upplåning
i
svenska
kronor (enl nuvarande system). eftersom dröjsmålsräntorna bestäms med hänsyn till ränteläget för den konsoliderade fordringens valuta och detta kan vara
kronor (enl nuvarande system). eftersom dröjsmålsräntorna bestäms med hänsyn
kronor
(enl
nuvarande
system).
eftersom
dröjsmålsräntorna
bestäms
med
hänsyn
till ränteläget för den konsoliderade fordringens valuta och detta kan vara
till
ränteläget
för
den
konsoliderade
fordringens
valuta
och
detta
kan
vara
väsentligt lägre än kronräntan.
väsentligt lägre än kronräntan.
väsentligt lägre än kronräntan.
väsentligt
lägre
än
kronräntan.
Så länge definitiva förluster kan finansieras från premiereserven i resp. valuta uppkommer ingen kursrisk. Att ta upp eller behålla ett valutalån för att finansiera en skadereglering som väntas leda till definitiv förlust vore emellertid olämpligt. Om reserven är otillräcklig kan EKN således tvingas att växla svenska kronor för att kunna betala skadeersättning i valutan. Om kursen
Så länge definitiva förluster kan finansieras från premiereserven i resp. valuta uppkommer ingen kursrisk. Att ta upp eller behålla ett valutalån för att finansiera en skadereglering som väntas leda till definitiv förlust vore emellertid olämpligt. Om reserven är otillräcklig kan EKN således tvingas att växla svenska kronor för att kunna betala skadeersättning i valutan. Om kursen
Så länge definitiva förluster kan finansieras från premiereserven i resp.
Så
länge
definitiva
förluster
kan
finansieras
från
premiereserven
i
resp.
valuta uppkommer ingen kursrisk. Att ta upp eller behålla ett valutalån för
valuta
uppkommer
ingen
kursrisk.
Att
ta
upp
eller
behålla
ett
valutalån
för
att finansiera en skadereglering som väntas leda till definitiv förlust vore
att
finansiera
en
skadereglering
som
väntas
leda
till
definitiv
förlust
vore
emellertid olämpligt. Om reserven är otillräcklig kan EKN således tvingas att
emellertid
olämpligt.
Om
reserven
är
otillräcklig
kan
EKN
således
tvingas
att
växla svenska kronor för att kunna betala skadeersättning i valutan. Om kursen
växla
svenska
kronor
för
att
kunna
betala
skadeersättning
i
valutan.
Om
kursen
på valutan stigit drabbas EKN av en omedelbar kursförlust. EÖLSlasetakenseLwenser för EK!
på valutan stigit drabbas EKN av en omedelbar kursförlust. EÖLSlasetakenseLwenser för EK!
på valutan stigit drabbas EKN av en omedelbar kursförlust.
på
valutan
stigit
drabbas
EKN
av
en
omedelbar
kursförlust.
EÖLSlasetakenseLwenser för EK!
EÖLSlasetakenseLwenser
för
EK!
Förslaget förutsätter att premier kan betalas in till BKN i valuta och att premiereserver kan förvaltas på räntebärande valutakonton. Premien skall betalas till EKN av garantitagaren. som normalt är svensk bank eller svenskt företag (endast i få undantagsfall utländsk bank). Premiebetalning i valuta förutsätter således särskilt tillstånd från riksbanken. Riksbanken har meddelat förhandsbesked att sådant tillstånd kan påräknas under viss förut—
Förslaget förutsätter att premier kan betalas in till BKN i valuta och att premiereserver kan förvaltas på räntebärande valutakonton. Premien skall betalas till EKN av garantitagaren. som normalt är svensk bank eller svenskt företag (endast i få undantagsfall utländsk bank). Premiebetalning i valuta förutsätter således särskilt tillstånd från riksbanken. Riksbanken har meddelat förhandsbesked att sådant tillstånd kan påräknas under viss förut—
Förslaget förutsätter att premier kan betalas in till BKN i valuta och att
Förslaget
förutsätter
att
premier
kan
betalas
in
till
BKN
i
valuta
och
att
premiereserver kan förvaltas på räntebärande valutakonton. Premien skall
premiereserver
kan
förvaltas
på
räntebärande
valutakonton.
Premien
skall
betalas till EKN av garantitagaren. som normalt är svensk bank eller svenskt
betalas
till
EKN
av
garantitagaren.
som
normalt
är
svensk
bank
eller
svenskt
företag (endast i få undantagsfall utländsk bank). Premiebetalning i valuta
företag
(endast
i
få
undantagsfall
utländsk
bank).
Premiebetalning
i
valuta
förutsätter således särskilt tillstånd från riksbanken. Riksbanken har
förutsätter
således
särskilt
tillstånd
från
riksbanken.
Riksbanken
har
meddelat förhandsbesked att sådant tillstånd kan påräknas under viss förut—
meddelat
förhandsbesked
att
sådant
tillstånd
kan
påräknas
under
viss
förut—
sättning. !tterst bärs premiekostnaden av den utländska köparen.
sättning. !tterst bärs premiekostnaden av den utländska köparen.
sättning. !tterst bärs premiekostnaden av den utländska köparen.
sättning.
!tterst
bärs
premiekostnaden
av
den
utländska
köparen.
Även vad gäller rätten att hålla räntebärande valutakonton har riksbanken meddelat positivt förhandsbesked. En särskild fråga är hur stora valutakontona kan väntas bli. Varje kvantifiering måste grundas på ytterst osäkra anta— ganden. |;st garantigivning exkl. korta garantier men inkl. garantier för u—krediter och garantier enligt särskilda regeringsbeslut har under senare år legat på en nivå mellan 6 och 7 miljarder kr per år. Någon kraftig ökning i garantigivningen förutses inte, med hänsyn till de fortsatta verkningarna av den internationella skuldkrisen. Andelen garanterade krediter i utländsk valuta torde vara ökande och kan eventuellt - för andra än korta garantier — nå sama nivå som i SEKs kreditgivning, 70 !. Premierna kan i genomsnitt beräk— nas komma att uppgå till drygt 4 %. Premieintäkterna i utländsk valuta skulle då så småningom kunna väntas öka till ca 200 Mkr per år. I ett system för nya
Även vad gäller rätten att hålla räntebärande valutakonton har riksbanken meddelat positivt förhandsbesked. En särskild fråga är hur stora valutakontona kan väntas bli. Varje kvantifiering måste grundas på ytterst osäkra anta— ganden. |;st garantigivning exkl. korta garantier men inkl. garantier för u—krediter och garantier enligt särskilda regeringsbeslut har under senare år legat på en nivå mellan 6 och 7 miljarder kr per år. Någon kraftig ökning i garantigivningen förutses inte, med hänsyn till de fortsatta verkningarna av den internationella skuldkrisen. Andelen garanterade krediter i utländsk valuta torde vara ökande och kan eventuellt - för andra än korta garantier — nå sama nivå som i SEKs kreditgivning, 70 !. Premierna kan i genomsnitt beräk— nas komma att uppgå till drygt 4 %. Premieintäkterna i utländsk valuta skulle då så småningom kunna väntas öka till ca 200 Mkr per år. I ett system för nya
Även vad gäller rätten att hålla räntebärande valutakonton har riksbanken
Även
vad
gäller
rätten
att
hålla
räntebärande
valutakonton
har
riksbanken
meddelat positivt förhandsbesked. En särskild fråga är hur stora valutakontona
meddelat
positivt
förhandsbesked.
En
särskild
fråga
är
hur
stora
valutakontona
kan väntas bli. Varje kvantifiering måste grundas på ytterst osäkra anta—
kan
väntas
bli.
Varje
kvantifiering
måste
grundas
på
ytterst
osäkra
anta—
ganden. |;st garantigivning exkl. korta garantier men inkl. garantier för
ganden.
|;st
garantigivning
exkl.
korta
garantier
men
inkl.
garantier
för
u—krediter och garantier enligt särskilda regeringsbeslut har under senare år
u—krediter
och
garantier
enligt
särskilda
regeringsbeslut
har
under
senare
år
legat på en nivå mellan 6 och 7 miljarder kr per år. Någon kraftig ökning i
legat
på
en
nivå
mellan
6
och
7
miljarder
kr
per
år.
Någon
kraftig
ökning
i
garantigivningen förutses inte, med hänsyn till de fortsatta verkningarna av
garantigivningen
förutses
inte,
med
hänsyn
till
de
fortsatta
verkningarna
av
den internationella skuldkrisen. Andelen garanterade krediter i utländsk
den
internationella
skuldkrisen.
Andelen
garanterade
krediter
i
utländsk
valuta torde vara ökande och kan eventuellt - för andra än korta garantier —
valuta
torde
vara
ökande
och
kan
eventuellt
-
för
andra
än
korta
garantier
—
nå sama nivå som i SEKs kreditgivning, 70 !. Premierna kan i genomsnitt beräk—
nå
sama
nivå
som
i
SEKs
kreditgivning,
70
!.
Premierna
kan
i
genomsnitt
beräk—
nas komma att uppgå till drygt 4 %. Premieintäkterna i utländsk valuta skulle
nas
komma
att
uppgå
till
drygt
4
%.
Premieintäkterna
i
utländsk
valuta
skulle
då så småningom kunna väntas öka till ca 200 Mkr per år. I ett system för nya
då
så
småningom
kunna
väntas
öka
till
ca
200
Mkr
per
år.
I
ett
system
för
nya
15
15
15
15
Prop. 1986/87: 23 affärer med leveranser som delvis ligger långt fram i tiden kan emellertid förbindelseengagemanget och premieintäkterna inledningsvis väntas bli relativt små för att sedan växa successivt under följande år. Detsamma kan väntas gälla skadeutbetalningarna och. med längre fördröjning. återvinningarna. Hed ovanstående utgångspunkter kan ett engagemang av garantier i utländsk valuta väntas uppgå till 15 å 20 miljarder kr fem år efter införandet och tillgångarna på valutakonton till högst 600 Hkr. Förslaget innebär vidare att EKN mera regelmässigt bör kunna låna belopp i utländsk valuta för att finansiera fordringar som uppkommit genom skadefall på krediter i utländsk valuta. och som har god prognos för återvinning. Upp— låningsbehovet kan emellertid inte kvantifieras. skadeutbetalningar på grund av avtalade skuldkonsolideringar bör dock till den helt övervägande delen kunna väntas bli återbetalda i reglerade former. och således kunna finansieras genom upplåning i resp. valuta i den mån inte premiereserven i valutan är så stor att reserven i första hand bör utnyttjas för skadeersättningarna. Om garantier i valuta införs, kommer antalet skadefall inte att påverkas. Med nuvarande system kommer vid kurssänkning på garanterade valutor den uttagna premien att svara mot reducerad utbetalning vid skadereglering, medan vid kurshöjning en ökad men dock maximerad skadeersättning får utbetalas. vid det föreslagna systemet blir utbetalningarna i förhållande till uttagen premie lika stora oavsett om kursen på den täckta valutan fallit eller stigit. vid stigande kurs på den täckta valutan kan det nya systemet leda till att teore- tiskt sett obegränsade ersättningsbelopp i svenska kronor räknat kan få utbetalas. Räknat i svenska kronor kan emellertid de ökade utbetalningarna till övervägande del kompenseras med kurshöjningar på premiereserv i valuta och ökade återvinningar. (Enligt nuvarande regler minskas EKNs del av åter— vinningen då exportören drabbats av kursförlust vid skaderegleringen). systemet medför ökade förluster för EKN endast i den mån en utbetald skade— ersättning blivit större genom kurshöjning, ersättningen väntas leda till definitiv förlust och premiereserven i valutan är otillräcklig så att kursför— lusten måste realiseras. EKN bör eftersträva att kompensera denna förlustrisk genom premiesättningen. Konsekvenserna av framtida kursrörelser är omöjliga att kvantifiera med någon säkerhet. En viss belysning kan emellertid erhållas genom studium av utveck— l6
Prop.
1986/87:
23
affärer med leveranser som delvis ligger långt fram i tiden kan emellertid förbindelseengagemanget och premieintäkterna inledningsvis väntas bli relativt små för att sedan växa successivt under följande år. Detsamma kan väntas gälla
affärer med leveranser som delvis ligger långt fram i tiden kan emellertid förbindelseengagemanget och premieintäkterna inledningsvis väntas bli relativt små för att sedan växa successivt under följande år. Detsamma kan väntas gälla
affärer med leveranser som delvis ligger långt fram i tiden kan emellertid
affärer
med
leveranser
som
delvis
ligger
långt
fram
i
tiden
kan
emellertid
förbindelseengagemanget och premieintäkterna inledningsvis väntas bli relativt
förbindelseengagemanget
och
premieintäkterna
inledningsvis
väntas
bli
relativt
små för att sedan växa successivt under följande år. Detsamma kan väntas gälla
små
för
att
sedan
växa
successivt
under
följande
år.
Detsamma
kan
väntas
gälla
skadeutbetalningarna och. med längre fördröjning. återvinningarna.
skadeutbetalningarna och. med längre fördröjning. återvinningarna.
skadeutbetalningarna och. med längre fördröjning. återvinningarna.
skadeutbetalningarna
och.
med
längre
fördröjning.
återvinningarna.
Hed ovanstående utgångspunkter kan ett engagemang av garantier i utländsk valuta väntas uppgå till 15 å 20 miljarder kr fem år efter införandet och tillgångarna på valutakonton till högst 600 Hkr.
Hed ovanstående utgångspunkter kan ett engagemang av garantier i utländsk valuta väntas uppgå till 15 å 20 miljarder kr fem år efter införandet och tillgångarna på valutakonton till högst 600 Hkr.
Hed ovanstående utgångspunkter kan ett engagemang av garantier i utländsk
Hed
ovanstående
utgångspunkter
kan
ett
engagemang
av
garantier
i
utländsk
valuta väntas uppgå till 15 å 20 miljarder kr fem år efter införandet och
valuta
väntas
uppgå
till
15
å
20
miljarder
kr
fem
år
efter
införandet
och
tillgångarna på valutakonton till högst 600 Hkr.
tillgångarna
på
valutakonton
till
högst
600
Hkr.
Förslaget innebär vidare att EKN mera regelmässigt bör kunna låna belopp i utländsk valuta för att finansiera fordringar som uppkommit genom skadefall på krediter i utländsk valuta. och som har god prognos för återvinning. Upp— låningsbehovet kan emellertid inte kvantifieras. skadeutbetalningar på grund av avtalade skuldkonsolideringar bör dock till den helt övervägande delen kunna väntas bli återbetalda i reglerade former. och således kunna finansieras genom upplåning i resp. valuta i den mån inte premiereserven i valutan är så
Förslaget innebär vidare att EKN mera regelmässigt bör kunna låna belopp i utländsk valuta för att finansiera fordringar som uppkommit genom skadefall på krediter i utländsk valuta. och som har god prognos för återvinning. Upp— låningsbehovet kan emellertid inte kvantifieras. skadeutbetalningar på grund av avtalade skuldkonsolideringar bör dock till den helt övervägande delen kunna väntas bli återbetalda i reglerade former. och således kunna finansieras genom upplåning i resp. valuta i den mån inte premiereserven i valutan är så
Förslaget innebär vidare att EKN mera regelmässigt bör kunna låna belopp i
Förslaget
innebär
vidare
att
EKN
mera
regelmässigt
bör
kunna
låna
belopp
i
utländsk valuta för att finansiera fordringar som uppkommit genom skadefall på
utländsk
valuta
för
att
finansiera
fordringar
som
uppkommit
genom
skadefall
på
krediter i utländsk valuta. och som har god prognos för återvinning. Upp—
krediter
i
utländsk
valuta.
och
som
har
god
prognos
för
återvinning.
Upp—
låningsbehovet kan emellertid inte kvantifieras. skadeutbetalningar på grund
låningsbehovet
kan
emellertid
inte
kvantifieras.
skadeutbetalningar
på
grund
av avtalade skuldkonsolideringar bör dock till den helt övervägande delen
av
avtalade
skuldkonsolideringar
bör
dock
till
den
helt
övervägande
delen
kunna väntas bli återbetalda i reglerade former. och således kunna finansieras
kunna
väntas
bli
återbetalda
i
reglerade
former.
och
således
kunna
finansieras
genom upplåning i resp. valuta i den mån inte premiereserven i valutan är så
genom
upplåning
i
resp.
valuta
i
den
mån
inte
premiereserven
i
valutan
är
så
stor att reserven i första hand bör utnyttjas för skadeersättningarna.
stor att reserven i första hand bör utnyttjas för skadeersättningarna.
stor att reserven i första hand bör utnyttjas för skadeersättningarna.
stor
att
reserven
i
första
hand
bör
utnyttjas
för
skadeersättningarna.
Om garantier i valuta införs, kommer antalet skadefall inte att påverkas. Med nuvarande system kommer vid kurssänkning på garanterade valutor den uttagna premien att svara mot reducerad utbetalning vid skadereglering, medan vid kurshöjning en ökad men dock maximerad skadeersättning får utbetalas. vid det föreslagna systemet blir utbetalningarna i förhållande till uttagen premie lika stora oavsett om kursen på den täckta valutan fallit eller stigit. vid stigande kurs på den täckta valutan kan det nya systemet leda till att teore- tiskt sett obegränsade ersättningsbelopp i svenska kronor räknat kan få utbetalas. Räknat i svenska kronor kan emellertid de ökade utbetalningarna till övervägande del kompenseras med kurshöjningar på premiereserv i valuta och ökade återvinningar. (Enligt nuvarande regler minskas EKNs del av åter— vinningen då exportören drabbats av kursförlust vid skaderegleringen). systemet medför ökade förluster för EKN endast i den mån en utbetald skade— ersättning blivit större genom kurshöjning, ersättningen väntas leda till definitiv förlust och premiereserven i valutan är otillräcklig så att kursför— lusten måste realiseras. EKN bör eftersträva att kompensera denna förlustrisk
Om garantier i valuta införs, kommer antalet skadefall inte att påverkas. Med nuvarande system kommer vid kurssänkning på garanterade valutor den uttagna premien att svara mot reducerad utbetalning vid skadereglering, medan vid kurshöjning en ökad men dock maximerad skadeersättning får utbetalas. vid det föreslagna systemet blir utbetalningarna i förhållande till uttagen premie lika stora oavsett om kursen på den täckta valutan fallit eller stigit. vid stigande kurs på den täckta valutan kan det nya systemet leda till att teore- tiskt sett obegränsade ersättningsbelopp i svenska kronor räknat kan få utbetalas. Räknat i svenska kronor kan emellertid de ökade utbetalningarna till övervägande del kompenseras med kurshöjningar på premiereserv i valuta och ökade återvinningar. (Enligt nuvarande regler minskas EKNs del av åter— vinningen då exportören drabbats av kursförlust vid skaderegleringen). systemet medför ökade förluster för EKN endast i den mån en utbetald skade— ersättning blivit större genom kurshöjning, ersättningen väntas leda till definitiv förlust och premiereserven i valutan är otillräcklig så att kursför— lusten måste realiseras. EKN bör eftersträva att kompensera denna förlustrisk
Om garantier i valuta införs, kommer antalet skadefall inte att påverkas. Med
Om
garantier
i
valuta
införs,
kommer
antalet
skadefall
inte
att
påverkas.
Med
nuvarande system kommer vid kurssänkning på garanterade valutor den uttagna
nuvarande
system
kommer
vid
kurssänkning
på
garanterade
valutor
den
uttagna
premien att svara mot reducerad utbetalning vid skadereglering, medan vid
premien
att
svara
mot
reducerad
utbetalning
vid
skadereglering,
medan
vid
kurshöjning en ökad men dock maximerad skadeersättning får utbetalas. vid det
kurshöjning
en
ökad
men
dock
maximerad
skadeersättning
får
utbetalas.
vid
det
föreslagna systemet blir utbetalningarna i förhållande till uttagen premie
föreslagna
systemet
blir
utbetalningarna
i
förhållande
till
uttagen
premie
lika stora oavsett om kursen på den täckta valutan fallit eller stigit. vid
lika
stora
oavsett
om
kursen
på
den
täckta
valutan
fallit
eller
stigit.
vid
stigande kurs på den täckta valutan kan det nya systemet leda till att teore-
stigande
kurs
på
den
täckta
valutan
kan
det
nya
systemet
leda
till
att
teore-
tiskt sett obegränsade ersättningsbelopp i svenska kronor räknat kan få
tiskt
sett
obegränsade
ersättningsbelopp
i
svenska
kronor
räknat
kan
få
utbetalas. Räknat i svenska kronor kan emellertid de ökade utbetalningarna
utbetalas.
Räknat
i
svenska
kronor
kan
emellertid
de
ökade
utbetalningarna
till övervägande del kompenseras med kurshöjningar på premiereserv i valuta
till
övervägande
del
kompenseras
med
kurshöjningar
på
premiereserv
i
valuta
och ökade återvinningar. (Enligt nuvarande regler minskas EKNs del av åter—
och
ökade
återvinningar.
(Enligt
nuvarande
regler
minskas
EKNs
del
av
åter—
vinningen då exportören drabbats av kursförlust vid skaderegleringen).
vinningen
då
exportören
drabbats
av
kursförlust
vid
skaderegleringen).
systemet medför ökade förluster för EKN endast i den mån en utbetald skade—
systemet
medför
ökade
förluster
för
EKN
endast
i
den
mån
en
utbetald
skade—
ersättning blivit större genom kurshöjning, ersättningen väntas leda till
ersättning
blivit
större
genom
kurshöjning,
ersättningen
väntas
leda
till
definitiv förlust och premiereserven i valutan är otillräcklig så att kursför—
definitiv
förlust
och
premiereserven
i
valutan
är
otillräcklig
så
att
kursför—
lusten måste realiseras. EKN bör eftersträva att kompensera denna förlustrisk
lusten
måste
realiseras.
EKN
bör
eftersträva
att
kompensera
denna
förlustrisk
genom premiesättningen.
genom premiesättningen.
genom premiesättningen.
genom
premiesättningen.
Konsekvenserna av framtida kursrörelser är omöjliga att kvantifiera med någon säkerhet. En viss belysning kan emellertid erhållas genom studium av utveck—
Konsekvenserna av framtida kursrörelser är omöjliga att kvantifiera med någon säkerhet. En viss belysning kan emellertid erhållas genom studium av utveck—
Konsekvenserna av framtida kursrörelser är omöjliga att kvantifiera med någon
Konsekvenserna
av
framtida
kursrörelser
är
omöjliga
att
kvantifiera
med
någon
säkerhet. En viss belysning kan emellertid erhållas genom studium av utveck—
säkerhet.
En
viss
belysning
kan
emellertid
erhållas
genom
studium
av
utveck—
l6
l6
l6
l6
Prop. 1986/87: 23 lingen under de senaste tio åren. I bilaga 4 redovisas beräkningar över de resultat som skulle uppkommit 1975 - 1985 om EKN tidigare utfärdat garantier 1 USD och CHF. Några definitiva slutsatser för framtiden kan inte dras ur detta material men vissa erfarenheter kan vara beaktansvärda. Beträffande ökningen av skadeutbetalningarna kan konstateras att EKN vid de skaderegleringar och den valutakursutveckling som varit under den senaste tio— årsperioden skulle fått betala ut ca 25 & (motsvarande ca 450 mkr) mer för skadefall i USD och CHF om den nu gällande begränsningen av BKNs kursrisk- täckning till 10 % hade varit i kraft och tagits bort vid periodens början. (I bilaga 4. tabell 3. har ökningen framräknats till 319 mkr. I dessa beräkningar har då beaktats att EKN till 1983 täckte kursökningar upp till 25 8.) Till denna kraftiga ökning i utbetalningarna hade då både den plötsliga ökningen i skadefallen på grund av skuldkrisen och de anmärkningsvärda ökningarna i USD och CHF-kurserna bidragit. EKNs utestående fordringar skulle emellertid ha ökat i motsvarande grad. Om så stor del av beloppet återbetalas - med marknadsmässiga räntor — att de defini— tiva förlusterna motsvaras av premieintäkter i resp. valutor, skulle EKN inte lida någon slutlig förlust på grund av den högre risktäckningen. Beloppet skulle då få Ses som ett mått på ökat upplåningsbehov. Frågan blir då i vilken utsträckning förlusterna kan väntas bli definitiva. Hittills har Elm avskrivit endast obetydliga belopp som definitiva förluster. men en risk finns för att ytterligare avskrivningar av nu utestående ford- ringar blir nödvändiga. Frågan om det är bättre att låna 1 valuta eller i svenska kronor för att finansiera fordringar i valuta har redan tidigare uppkommit i EKNs verksamhet. EKN har betydande fordringar i utländska valutor på Polen. som svarar för en mycket stor andel av BKNs skadefall under den gångna tioårsperioden. De ford- ringar som uppstod fram t o m juni 1983 finansierades med lån från riksgälds— kontoret i resp. valuta. Dessa lån uppgår till 205 HCHF. ll HUSD och 3 HDEM. När en uppgörelse med Polen om ränte- och återbetalningar dröjde, valde EKN 1983 att finansiera senare skadebetalningar med lån i svenska kronor. för att inte exponera sig för en alltför stor kursrisk, som skulle komma att reali— seras om fordringarna inte regleras till fullo. 17
Prop.
1986/87:
23
lingen under de senaste tio åren. I bilaga 4 redovisas beräkningar över de resultat som skulle uppkommit 1975 - 1985 om EKN tidigare utfärdat garantier 1 USD och CHF. Några definitiva slutsatser för framtiden kan inte dras ur detta
lingen under de senaste tio åren. I bilaga 4 redovisas beräkningar över de resultat som skulle uppkommit 1975 - 1985 om EKN tidigare utfärdat garantier 1 USD och CHF. Några definitiva slutsatser för framtiden kan inte dras ur detta
lingen under de senaste tio åren. I bilaga 4 redovisas beräkningar över de
lingen
under
de
senaste
tio
åren.
I
bilaga
4
redovisas
beräkningar
över
de
resultat som skulle uppkommit 1975 - 1985 om EKN tidigare utfärdat garantier 1
resultat
som
skulle
uppkommit
1975
-
1985
om
EKN
tidigare
utfärdat
garantier
1
USD och CHF. Några definitiva slutsatser för framtiden kan inte dras ur detta
USD
och
CHF.
Några
definitiva
slutsatser
för
framtiden
kan
inte
dras
ur
detta
material men vissa erfarenheter kan vara beaktansvärda.
material men vissa erfarenheter kan vara beaktansvärda.
material men vissa erfarenheter kan vara beaktansvärda.
material
men
vissa
erfarenheter
kan
vara
beaktansvärda.
Beträffande ökningen av skadeutbetalningarna kan konstateras att EKN vid de skaderegleringar och den valutakursutveckling som varit under den senaste tio— årsperioden skulle fått betala ut ca 25 & (motsvarande ca 450 mkr) mer för skadefall i USD och CHF om den nu gällande begränsningen av BKNs kursrisk- täckning till 10 % hade varit i kraft och tagits bort vid periodens början. (I bilaga 4. tabell 3. har ökningen framräknats till 319 mkr. I dessa beräkningar har då beaktats att EKN till 1983 täckte kursökningar upp till 25 8.) Till denna kraftiga ökning i utbetalningarna hade då både den plötsliga ökningen i skadefallen på grund av skuldkrisen och de anmärkningsvärda ökningarna i USD och CHF-kurserna bidragit.
Beträffande ökningen av skadeutbetalningarna kan konstateras att EKN vid de skaderegleringar och den valutakursutveckling som varit under den senaste tio— årsperioden skulle fått betala ut ca 25 & (motsvarande ca 450 mkr) mer för skadefall i USD och CHF om den nu gällande begränsningen av BKNs kursrisk- täckning till 10 % hade varit i kraft och tagits bort vid periodens början. (I bilaga 4. tabell 3. har ökningen framräknats till 319 mkr. I dessa beräkningar har då beaktats att EKN till 1983 täckte kursökningar upp till 25 8.) Till denna kraftiga ökning i utbetalningarna hade då både den plötsliga ökningen i skadefallen på grund av skuldkrisen och de anmärkningsvärda ökningarna i USD och CHF-kurserna bidragit.
Beträffande ökningen av skadeutbetalningarna kan konstateras att EKN vid de
Beträffande
ökningen
av
skadeutbetalningarna
kan
konstateras
att
EKN
vid
de
skaderegleringar och den valutakursutveckling som varit under den senaste tio—
skaderegleringar
och
den
valutakursutveckling
som
varit
under
den
senaste
tio—
årsperioden skulle fått betala ut ca 25 & (motsvarande ca 450 mkr) mer för
årsperioden