Prop. 1986/87:23
om exportkreditgarantier m.m. i utländska valutor
Regeringens pfOpositio'ff 1986/ 87: 23 om exportkreditgarantier m.m. i utländska valutor; Prop. 1986/87123 Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 2 oktober 1986 för de åtgärder och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan. På regeringens vägnar Ingvar C arlssan Mats H ellström Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att exportkreditgarantier. inkl. biståndsgarantier, får ges i utländska valutor och att skadereglering inom ramen för denna garantigivning får ske i utländska valutor. Om garantitagarna därvid får möjlighet betala premier och få eventuell skadeersättning i sådan valuta minskar deras kursrisker. Detta bör ha en exportfrämjande effekt samtidigt som det även har fördelar från betalningsbalanssynpunkt. Vidare föreslås att garantier får lämnas för refinansieringslån. Det nya systemet med exportkreditgarantier i utländska valutor föreslås börja tillämpas den ljanuari l987. l Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 23
Regeringens pfOpositio'ff 1986/ 87: 23
Regeringens pfOpositio'ff 1986/ 87: 23
Regeringens pfOpositio'ff
Regeringens
pfOpositio'ff
1986/ 87: 23
1986/
87:
23
om exportkreditgarantier m.m. i utländska valutor;
om exportkreditgarantier m.m. i utländska valutor;
om exportkreditgarantier m.m. i utländska
om
exportkreditgarantier
m.m.
i
utländska
valutor;
valutor;
Prop. 1986/87123
Prop. 1986/87123
Prop.
Prop.
1986/87123
1986/87123
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 2 oktober 1986 för de åtgärder och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 2 oktober 1986 för de åtgärder och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag
Regeringen
förelägger
riksdagen
vad
som
har
tagits
upp
i
bifogade
utdrag
ur regeringsprotokollet den 2 oktober 1986 för de åtgärder och det ändamål
ur
regeringsprotokollet
den
2
oktober
1986
för
de
åtgärder
och
det
ändamål
som framgår av föredragandens hemställan.
som
framgår
av
föredragandens
hemställan.
På regeringens vägnar
På regeringens vägnar
På regeringens vägnar
På
regeringens
vägnar
Ingvar C arlssan
Ingvar C arlssan
Ingvar C arlssan
Ingvar
C
arlssan
Mats H ellström
Mats H ellström
Mats H ellström
Mats
H
ellström
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionens
huvudsakliga
innehåll
I propositionen föreslås att exportkreditgarantier. inkl. biståndsgarantier, får ges i utländska valutor och att skadereglering inom ramen för denna garantigivning får ske i utländska valutor. Om garantitagarna därvid får möjlighet betala premier och få eventuell skadeersättning i sådan valuta minskar deras kursrisker. Detta bör ha en exportfrämjande effekt samtidigt som det även har fördelar från betalningsbalanssynpunkt. Vidare föreslås att garantier får lämnas för refinansieringslån. Det nya systemet med exportkreditgarantier i utländska valutor föreslås börja tillämpas den ljanuari l987.
I propositionen föreslås att exportkreditgarantier. inkl. biståndsgarantier, får ges i utländska valutor och att skadereglering inom ramen för denna garantigivning får ske i utländska valutor. Om garantitagarna därvid får möjlighet betala premier och få eventuell skadeersättning i sådan valuta minskar deras kursrisker. Detta bör ha en exportfrämjande effekt samtidigt som det även har fördelar från betalningsbalanssynpunkt.
I propositionen föreslås att exportkreditgarantier. inkl. biståndsgarantier,
I
propositionen
föreslås
att
exportkreditgarantier.
inkl.
biståndsgarantier,
får ges i utländska valutor och att skadereglering inom ramen för denna
får
ges
i
utländska
valutor
och
att
skadereglering
inom
ramen
för
denna
garantigivning får ske i utländska valutor. Om garantitagarna därvid får
garantigivning
får
ske
i
utländska
valutor.
Om
garantitagarna
därvid
får
möjlighet betala premier och få eventuell skadeersättning i sådan valuta
möjlighet
betala
premier
och
få
eventuell
skadeersättning
i
sådan
valuta
minskar deras kursrisker. Detta bör ha en exportfrämjande effekt samtidigt
minskar
deras
kursrisker.
Detta
bör
ha
en
exportfrämjande
effekt
samtidigt
som det även har fördelar från betalningsbalanssynpunkt.
som
det
även
har
fördelar
från
betalningsbalanssynpunkt.
Vidare föreslås att garantier får lämnas för refinansieringslån.
Vidare föreslås att garantier får lämnas för refinansieringslån.
Vidare
föreslås
att
garantier
får
lämnas
för
refinansieringslån.
Det nya systemet med exportkreditgarantier i utländska valutor föreslås börja tillämpas den ljanuari l987.
Det nya systemet med exportkreditgarantier i utländska valutor föreslås
Det
nya
systemet
med
exportkreditgarantier
i
utländska
valutor
föreslås
börja tillämpas den ljanuari l987.
börja
tillämpas
den
ljanuari
l987.
l Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 23
l Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 23
l Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 23
l
Riksdagen
1986/87.
I
saml.
Nr
23
Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 oktober 1986 Närvarande: statsminister Carlsson. ordförande, och statsråden Lund- kvist. Sigurdsen. Gustafsson, Leijon. Bodström, Göransson. Gradin. Dahl. R. Carlsson, Hellström. Wickbom. Johansson. Lindqvist Föredragande: statsrådet Hellström Proposition om exportkreditgarantier m.m. i utländska valutor l lnledning Under senare år har en ökande andel av exportkreditgivningen skett i utländska valutor. Staten har medverkat till att styra exportkreditgivning- en mot utländska valutor bl.a. genom beslut om att utläningsräntan i svenska kronor i det statsstödda exportkreditsystcmet skall ligga högre än räntorna i utländska valutor. Exportkreditnämnden (EKN) är en statlig myndighet som har till uppgift att genom utfärdande av olika typer av garantier skydda svenska exportö- rer mot förlusteri samband med exportaffärer. Premier för sådana garanti- er betalas i svenska kronor. Vid skadefall regleras förfallna fordringar enbart i svenska kronor även om den garanterade krediten är i utländsk valuta. När kursen på en utländsk valuta, som används för kreditgivning. stigit mellan garantiförbindelsens utfärdande och förfallodagen. täcker EKN:s skadeersättning med nuvarande regler inte hela kursförlusten. EKN erbjuder visst skydd mot kursförluster vid skadefall. Kursstegring— ar upp till 10% ersätts av EKN utan extra premiekostnad. Kursriskskydd därutöver kan mot tilläggspremie erhållas upp till 100%. I praktiken har dock EKN lämnat sådant extra kursriskskydd ganska restriktivt i syfte att begränsa sina risker. Möjligheten att utnyttja det extra skyddet synes också ha varit föga attraktiv. Sammantaget medför detta att garantitagarna föredrar att lämna krediter i svenska kronor för att därigenom minska sina kursrisker. Kursrisken vid skadefall har blivit en betydelsefull faktor. särskilt för de kapitalvaruexporterandc företagen och entreprenadföretagen som expor— terar mot medellånga och långa krediter. Utvecklingen under 1980-talet med en kraftig ökning av antalet skadefall och samtidig höjning av kurser- na på de vanligaste exportkreditvalutorna har lett till att företagen i sam- band med skadefall själva fått bära kostnaderna av kursökningar på valu— tan. Enligt företagen har deras sammanlagda självrisker, inkl. kursrisker. blivit så stora att deras möjligheter att gå in i nya exportaffärer med krediter i utländsk valuta påverkas negativt. Prop. 1986/87: 23 h)
Utrikesdepartementet
Utrikesdepartementet
Utrikesdepartementet
Utrikesdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 oktober 1986
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 oktober 1986
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 oktober 1986
Utdrag
ur
protokoll
vid
regeringssammanträde
den
2
oktober
1986
Närvarande: statsminister Carlsson. ordförande, och statsråden Lund- kvist. Sigurdsen. Gustafsson, Leijon. Bodström, Göransson. Gradin. Dahl. R. Carlsson, Hellström. Wickbom. Johansson. Lindqvist
Närvarande: statsminister Carlsson. ordförande, och statsråden Lund- kvist. Sigurdsen. Gustafsson, Leijon. Bodström, Göransson. Gradin. Dahl. R. Carlsson, Hellström. Wickbom. Johansson. Lindqvist
Närvarande: statsminister Carlsson. ordförande, och statsråden Lund-
Närvarande:
statsminister
Carlsson.
ordförande,
och
statsråden
Lund-
kvist. Sigurdsen. Gustafsson, Leijon. Bodström, Göransson. Gradin.
kvist.
Sigurdsen.
Gustafsson,
Leijon.
Bodström,
Göransson.
Gradin.
Dahl. R. Carlsson, Hellström. Wickbom. Johansson. Lindqvist
Dahl.
R.
Carlsson,
Hellström.
Wickbom.
Johansson.
Lindqvist
Föredragande: statsrådet Hellström
Föredragande: statsrådet Hellström
Föredragande: statsrådet Hellström
Föredragande:
statsrådet
Hellström
Proposition om exportkreditgarantier m.m. i utländska valutor
Proposition om exportkreditgarantier m.m. i utländska valutor
Proposition om exportkreditgarantier m.m. i
Proposition
om
exportkreditgarantier
m.m.
i
utländska valutor
utländska
valutor
l lnledning
l lnledning
l lnledning
l
lnledning
Under senare år har en ökande andel av exportkreditgivningen skett i utländska valutor. Staten har medverkat till att styra exportkreditgivning- en mot utländska valutor bl.a. genom beslut om att utläningsräntan i svenska kronor i det statsstödda exportkreditsystcmet skall ligga högre än räntorna i utländska valutor. Exportkreditnämnden (EKN) är en statlig myndighet som har till uppgift att genom utfärdande av olika typer av garantier skydda svenska exportö- rer mot förlusteri samband med exportaffärer. Premier för sådana garanti- er betalas i svenska kronor. Vid skadefall regleras förfallna fordringar enbart i svenska kronor även om den garanterade krediten är i utländsk valuta. När kursen på en utländsk valuta, som används för kreditgivning. stigit mellan garantiförbindelsens utfärdande och förfallodagen. täcker EKN:s skadeersättning med nuvarande regler inte hela kursförlusten. EKN erbjuder visst skydd mot kursförluster vid skadefall. Kursstegring— ar upp till 10% ersätts av EKN utan extra premiekostnad. Kursriskskydd därutöver kan mot tilläggspremie erhållas upp till 100%. I praktiken har dock EKN lämnat sådant extra kursriskskydd ganska restriktivt i syfte att begränsa sina risker. Möjligheten att utnyttja det extra skyddet synes också ha varit föga attraktiv. Sammantaget medför detta att garantitagarna föredrar att lämna krediter i svenska kronor för att därigenom minska sina kursrisker. Kursrisken vid skadefall har blivit en betydelsefull faktor. särskilt för de kapitalvaruexporterandc företagen och entreprenadföretagen som expor— terar mot medellånga och långa krediter. Utvecklingen under 1980-talet med en kraftig ökning av antalet skadefall och samtidig höjning av kurser- na på de vanligaste exportkreditvalutorna har lett till att företagen i sam- band med skadefall själva fått bära kostnaderna av kursökningar på valu— tan. Enligt företagen har deras sammanlagda självrisker, inkl. kursrisker. blivit så stora att deras möjligheter att gå in i nya exportaffärer med krediter i utländsk valuta påverkas negativt.
Under senare år har en ökande andel av exportkreditgivningen skett i utländska valutor. Staten har medverkat till att styra exportkreditgivning- en mot utländska valutor bl.a. genom beslut om att utläningsräntan i svenska kronor i det statsstödda exportkreditsystcmet skall ligga högre än räntorna i utländska valutor.
Under senare år har en ökande andel av exportkreditgivningen skett i
Under
senare
år
har
en
ökande
andel
av
exportkreditgivningen
skett
i
utländska valutor. Staten har medverkat till att styra exportkreditgivning-
utländska
valutor.
Staten
har
medverkat
till
att
styra
exportkreditgivning-
en mot utländska valutor bl.a. genom beslut om att utläningsräntan i
en
mot
utländska
valutor
bl.a.
genom
beslut
om
att
utläningsräntan
i
svenska kronor i det statsstödda exportkreditsystcmet skall ligga högre än
svenska
kronor
i
det
statsstödda
exportkreditsystcmet
skall
ligga
högre
än
räntorna i utländska valutor.
räntorna
i
utländska
valutor.
Exportkreditnämnden (EKN) är en statlig myndighet som har till uppgift att genom utfärdande av olika typer av garantier skydda svenska exportö- rer mot förlusteri samband med exportaffärer. Premier för sådana garanti- er betalas i svenska kronor. Vid skadefall regleras förfallna fordringar enbart i svenska kronor även om den garanterade krediten är i utländsk valuta. När kursen på en utländsk valuta, som används för kreditgivning. stigit mellan garantiförbindelsens utfärdande och förfallodagen. täcker EKN:s skadeersättning med nuvarande regler inte hela kursförlusten.
Exportkreditnämnden (EKN) är en statlig myndighet som har till uppgift
Exportkreditnämnden
(EKN)
är
en
statlig
myndighet
som
har
till
uppgift
att genom utfärdande av olika typer av garantier skydda svenska exportö-
att
genom
utfärdande
av
olika
typer
av
garantier
skydda
svenska
exportö-
rer mot förlusteri samband med exportaffärer. Premier för sådana garanti-
rer
mot
förlusteri
samband
med
exportaffärer.
Premier
för
sådana
garanti-
er betalas i svenska kronor. Vid skadefall regleras förfallna fordringar
er
betalas
i
svenska
kronor.
Vid
skadefall
regleras
förfallna
fordringar
enbart i svenska kronor även om den garanterade krediten är i utländsk
enbart
i
svenska
kronor
även
om
den
garanterade
krediten
är
i
utländsk
valuta. När kursen på en utländsk valuta, som används för kreditgivning.
valuta.
När
kursen
på
en
utländsk
valuta,
som
används
för
kreditgivning.
stigit mellan garantiförbindelsens utfärdande och förfallodagen. täcker
stigit
mellan
garantiförbindelsens
utfärdande
och
förfallodagen.
täcker
EKN:s skadeersättning med nuvarande regler inte hela kursförlusten.
EKN:s
skadeersättning
med
nuvarande
regler
inte
hela
kursförlusten.
EKN erbjuder visst skydd mot kursförluster vid skadefall. Kursstegring— ar upp till 10% ersätts av EKN utan extra premiekostnad. Kursriskskydd därutöver kan mot tilläggspremie erhållas upp till 100%. I praktiken har dock EKN lämnat sådant extra kursriskskydd ganska restriktivt i syfte att begränsa sina risker. Möjligheten att utnyttja det extra skyddet synes också ha varit föga attraktiv. Sammantaget medför detta att garantitagarna föredrar att lämna krediter i svenska kronor för att därigenom minska sina kursrisker.
EKN erbjuder visst skydd mot kursförluster vid skadefall. Kursstegring—
EKN
erbjuder
visst
skydd
mot
kursförluster
vid
skadefall.
Kursstegring—
ar upp till 10% ersätts av EKN utan extra premiekostnad. Kursriskskydd
ar
upp
till
10%
ersätts
av
EKN
utan
extra
premiekostnad.
Kursriskskydd
därutöver kan mot tilläggspremie erhållas upp till 100%. I praktiken har
därutöver
kan
mot
tilläggspremie
erhållas
upp
till
100%.
I
praktiken
har
dock EKN lämnat sådant extra kursriskskydd ganska restriktivt i syfte att
dock
EKN
lämnat
sådant
extra
kursriskskydd
ganska
restriktivt
i
syfte
att
begränsa sina risker. Möjligheten att utnyttja det extra skyddet synes
begränsa
sina
risker.
Möjligheten
att
utnyttja
det
extra
skyddet
synes
också ha varit föga attraktiv. Sammantaget medför detta att garantitagarna
också
ha
varit
föga
attraktiv.
Sammantaget
medför
detta
att
garantitagarna
föredrar att lämna krediter i svenska kronor för att därigenom minska sina
föredrar
att
lämna
krediter
i
svenska
kronor
för
att
därigenom
minska
sina
kursrisker.
kursrisker.
Kursrisken vid skadefall har blivit en betydelsefull faktor. särskilt för de kapitalvaruexporterandc företagen och entreprenadföretagen som expor— terar mot medellånga och långa krediter. Utvecklingen under 1980-talet med en kraftig ökning av antalet skadefall och samtidig höjning av kurser- na på de vanligaste exportkreditvalutorna har lett till att företagen i sam- band med skadefall själva fått bära kostnaderna av kursökningar på valu— tan. Enligt företagen har deras sammanlagda självrisker, inkl. kursrisker. blivit så stora att deras möjligheter att gå in i nya exportaffärer med krediter i utländsk valuta påverkas negativt.
Kursrisken vid skadefall har blivit en betydelsefull faktor. särskilt för de
Kursrisken
vid
skadefall
har
blivit
en
betydelsefull
faktor.
särskilt
för
de
kapitalvaruexporterandc företagen och entreprenadföretagen som expor—
kapitalvaruexporterandc
företagen
och
entreprenadföretagen
som
expor—
terar mot medellånga och långa krediter. Utvecklingen under 1980-talet
terar
mot
medellånga
och
långa
krediter.
Utvecklingen
under
1980-talet
med en kraftig ökning av antalet skadefall och samtidig höjning av kurser-
med
en
kraftig
ökning
av
antalet
skadefall
och
samtidig
höjning
av
kurser-
na på de vanligaste exportkreditvalutorna har lett till att företagen i sam-
na
på
de
vanligaste
exportkreditvalutorna
har
lett
till
att
företagen
i
sam-
band med skadefall själva fått bära kostnaderna av kursökningar på valu—
band
med
skadefall
själva
fått
bära
kostnaderna
av
kursökningar
på
valu—
tan. Enligt företagen har deras sammanlagda självrisker, inkl. kursrisker.
tan.
Enligt
företagen
har
deras
sammanlagda
självrisker,
inkl.
kursrisker.
blivit så stora att deras möjligheter att gå in i nya exportaffärer med
blivit
så
stora
att
deras
möjligheter
att
gå
in
i
nya
exportaffärer
med
krediter i utländsk valuta påverkas negativt.
krediter
i
utländsk
valuta
påverkas
negativt.
Prop.
1986/87:
23
h)
h)
h)
h)
EKN har mot denna bakgrund utarbetat ett'förslag om exportkredit- garantigivning i utländska valutor. Vidare har EKN hemställt om att få lämna garantier för relinansieringslån. Förslagen. som har framlagts för regeringen i skrivelse den 26 juni 1986, bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I . Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (Bl'fS) har i skrivelse till regeringen den 27 juni 1986 hemställt att den föreslagna garantigivningcn i valutor också skall tillämpas på kredi- ter som ges för vissa utvecklingsändamål (u-krediter). BITS skrivelse bör fogas till protokollet som bilaga 2. Riksbanken och riksgäldskontoret har beretts tillfälle yttra sig över EKN:s skrivelse. l skrivelsen har EKN också tagit upp frågan om garanti- givning i utländsk valuta avseende u-krediter. Deras yttranden bör i sam- mandrag fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3. 0 .. Föredragandens överväganden 2.1 Exportkreditgarantier m. m. i utländska valutor Mitt förslag: Ett system med exportkreditgarantier och skaderegle- ring i utländska valutor införs den 1 januari 1987. Systemet får tillämpas på samtliga kreditgarantier. inkl. biståndsgarantier. Min bedömning: Möjlighet bör öppnas för regeringen eller. efter regeringens bestämmande, exportkreditnämnden att ta upp lån för skadereglering i utländska valutor. Exportkreditnämndens och beredningens för internationellt tekniskt- ekonomiskt samarbete framställningar: Överensstämmer med mitt förslag och min bedömning. Remissinstanserna: Riksbanker: anför att det av EKN skisserade syste- met för garantigivning i utländsk valuta förefaller att med smärre föränd- ringar vara möjligt att tillämpa och vill inte motsätta sig att ett sådant system genomförs. Riksbanken anser vidare att EKN utöver lån i utlandet och i svenska valutabanker skall kunna få tillstånd till upplåning hos AB Svensk Ex- portkredit (SEK) samt kunna hyra tjänster därifrån för valutahanteringen (se bil. 3). Riksgäldskontoret har ingen erinran mot systemet med garantigivning i utländsk valuta. Riksgäldskontoret kan emellertid inte biträda att en annan statlig myn- dighet. dvs. EKN, skall få utfärda statliga garantier för SEK:s lån i ut- ländsk valuta (se bil. 3). Bakgrund: Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. När exporten sker på kredit skjuts detta inflöde på framtiden, varvid exportens positiva effekt på betalningsbalansen fördröjs. Denna effekt av kreditgiv- Prop. 1986/87123
EKN har mot denna bakgrund utarbetat ett'förslag om exportkredit- garantigivning i utländska valutor. Vidare har EKN hemställt om att få lämna garantier för relinansieringslån. Förslagen. som har framlagts för regeringen i skrivelse den 26 juni 1986, bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I . Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (Bl'fS) har i skrivelse till regeringen den 27 juni 1986 hemställt att den föreslagna garantigivningcn i valutor också skall tillämpas på kredi- ter som ges för vissa utvecklingsändamål (u-krediter). BITS skrivelse bör fogas till protokollet som bilaga 2. Riksbanken och riksgäldskontoret har beretts tillfälle yttra sig över EKN:s skrivelse. l skrivelsen har EKN också tagit upp frågan om garanti- givning i utländsk valuta avseende u-krediter. Deras yttranden bör i sam- mandrag fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.
EKN har mot denna bakgrund utarbetat ett'förslag om exportkredit- garantigivning i utländska valutor. Vidare har EKN hemställt om att få lämna garantier för relinansieringslån. Förslagen. som har framlagts för regeringen i skrivelse den 26 juni 1986, bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I . Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (Bl'fS) har i skrivelse till regeringen den 27 juni 1986 hemställt att den föreslagna garantigivningcn i valutor också skall tillämpas på kredi- ter som ges för vissa utvecklingsändamål (u-krediter). BITS skrivelse bör fogas till protokollet som bilaga 2.
EKN har mot denna bakgrund utarbetat ett'förslag om exportkredit-
EKN
har
mot
denna
bakgrund
utarbetat
ett'förslag
om
exportkredit-
garantigivning i utländska valutor. Vidare har EKN hemställt om att få
garantigivning
i
utländska
valutor.
Vidare
har
EKN
hemställt
om
att
få
lämna garantier för relinansieringslån. Förslagen. som har framlagts för
lämna
garantier
för
relinansieringslån.
Förslagen.
som
har
framlagts
för
regeringen i skrivelse den 26 juni 1986, bör fogas till protokollet i detta
regeringen
i
skrivelse
den
26
juni
1986,
bör
fogas
till
protokollet
i
detta
ärende som bilaga I . Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt
ärende
som
bilaga
I
.
Beredningen
för
internationellt
tekniskt-ekonomiskt
samarbete (Bl'fS) har i skrivelse till regeringen den 27 juni 1986 hemställt
samarbete
(Bl'fS)
har
i
skrivelse
till
regeringen
den
27
juni
1986
hemställt
att den föreslagna garantigivningcn i valutor också skall tillämpas på kredi-
att
den
föreslagna
garantigivningcn
i
valutor
också
skall
tillämpas
på
kredi-
ter som ges för vissa utvecklingsändamål (u-krediter). BITS skrivelse bör
ter
som
ges
för
vissa
utvecklingsändamål
(u-krediter).
BITS
skrivelse
bör
fogas till protokollet som bilaga 2.
fogas
till
protokollet
som
bilaga
2.
Riksbanken och riksgäldskontoret har beretts tillfälle yttra sig över EKN:s skrivelse. l skrivelsen har EKN också tagit upp frågan om garanti- givning i utländsk valuta avseende u-krediter. Deras yttranden bör i sam- mandrag fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.
Riksbanken och riksgäldskontoret har beretts tillfälle yttra sig över
Riksbanken
och
riksgäldskontoret
har
beretts
tillfälle
yttra
sig
över
EKN:s skrivelse. l skrivelsen har EKN också tagit upp frågan om garanti-
EKN:s
skrivelse.
l
skrivelsen
har
EKN
också
tagit
upp
frågan
om
garanti-
givning i utländsk valuta avseende u-krediter. Deras yttranden bör i sam-
givning
i
utländsk
valuta
avseende
u-krediter.
Deras
yttranden
bör
i
sam-
mandrag fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.
mandrag
fogas
till
protokollet
i
detta
ärende
som
bilaga
3.
0
0
0
0
.. Föredragandens överväganden
.. Föredragandens överväganden
.. Föredragandens överväganden
..
Föredragandens
överväganden
2.1 Exportkreditgarantier m. m. i utländska valutor
2.1 Exportkreditgarantier m. m. i utländska valutor
2.1 Exportkreditgarantier m. m. i utländska valutor
2.1
Exportkreditgarantier
m.
m.
i
utländska
valutor
Mitt förslag: Ett system med exportkreditgarantier och skaderegle- ring i utländska valutor införs den 1 januari 1987. Systemet får tillämpas på samtliga kreditgarantier. inkl. biståndsgarantier.
Mitt förslag: Ett system med exportkreditgarantier och skaderegle- ring i utländska valutor införs den 1 januari 1987. Systemet får tillämpas på samtliga kreditgarantier. inkl. biståndsgarantier.
Mitt förslag: Ett system med exportkreditgarantier och skaderegle-
Mitt
förslag:
Ett
system
med
exportkreditgarantier
och
skaderegle-
ring i utländska valutor införs den 1 januari 1987. Systemet får
ring
i
utländska
valutor
införs
den
1
januari
1987.
Systemet
får
tillämpas på samtliga kreditgarantier. inkl. biståndsgarantier.
tillämpas
på
samtliga
kreditgarantier.
inkl.
biståndsgarantier.
Min bedömning: Möjlighet bör öppnas för regeringen eller. efter regeringens bestämmande, exportkreditnämnden att ta upp lån för skadereglering i utländska valutor.
Min bedömning: Möjlighet bör öppnas för regeringen eller. efter regeringens bestämmande, exportkreditnämnden att ta upp lån för skadereglering i utländska valutor.
Min bedömning: Möjlighet bör öppnas för regeringen eller. efter
Min
bedömning:
Möjlighet
bör
öppnas
för
regeringen
eller.
efter
regeringens bestämmande, exportkreditnämnden att ta upp lån för
regeringens
bestämmande,
exportkreditnämnden
att
ta
upp
lån
för
skadereglering i utländska valutor.
skadereglering
i
utländska
valutor.
Exportkreditnämndens och beredningens för internationellt tekniskt- ekonomiskt samarbete framställningar: Överensstämmer med mitt förslag och min bedömning.
Exportkreditnämndens och beredningens för internationellt tekniskt- ekonomiskt samarbete framställningar: Överensstämmer med mitt förslag och min bedömning.
Exportkreditnämndens och beredningens för internationellt tekniskt-
Exportkreditnämndens
och
beredningens
för
internationellt
tekniskt-
ekonomiskt samarbete framställningar: Överensstämmer med mitt förslag
ekonomiskt
samarbete
framställningar:
Överensstämmer
med
mitt
förslag
och min bedömning.
och
min
bedömning.
Remissinstanserna: Riksbanker: anför att det av EKN skisserade syste- met för garantigivning i utländsk valuta förefaller att med smärre föränd- ringar vara möjligt att tillämpa och vill inte motsätta sig att ett sådant system genomförs. Riksbanken anser vidare att EKN utöver lån i utlandet och i svenska valutabanker skall kunna få tillstånd till upplåning hos AB Svensk Ex- portkredit (SEK) samt kunna hyra tjänster därifrån för valutahanteringen (se bil. 3). Riksgäldskontoret har ingen erinran mot systemet med garantigivning i utländsk valuta. Riksgäldskontoret kan emellertid inte biträda att en annan statlig myn- dighet. dvs. EKN, skall få utfärda statliga garantier för SEK:s lån i ut- ländsk valuta (se bil. 3).
Remissinstanserna: Riksbanker: anför att det av EKN skisserade syste- met för garantigivning i utländsk valuta förefaller att med smärre föränd- ringar vara möjligt att tillämpa och vill inte motsätta sig att ett sådant system genomförs.
Remissinstanserna: Riksbanker: anför att det av EKN skisserade syste-
Remissinstanserna:
Riksbanker:
anför
att
det
av
EKN
skisserade
syste-
met för garantigivning i utländsk valuta förefaller att med smärre föränd-
met
för
garantigivning
i
utländsk
valuta
förefaller
att
med
smärre
föränd-
ringar vara möjligt att tillämpa och vill inte motsätta sig att ett sådant
ringar
vara
möjligt
att
tillämpa
och
vill
inte
motsätta
sig
att
ett
sådant
system genomförs.
system
genomförs.
Riksbanken anser vidare att EKN utöver lån i utlandet och i svenska valutabanker skall kunna få tillstånd till upplåning hos AB Svensk Ex- portkredit (SEK) samt kunna hyra tjänster därifrån för valutahanteringen (se bil. 3).
Riksbanken anser vidare att EKN utöver lån i utlandet och i svenska
Riksbanken
anser
vidare
att
EKN
utöver
lån
i
utlandet
och
i
svenska
valutabanker skall kunna få tillstånd till upplåning hos AB Svensk Ex-
valutabanker
skall
kunna
få
tillstånd
till
upplåning
hos
AB
Svensk
Ex-
portkredit (SEK) samt kunna hyra tjänster därifrån för valutahanteringen
portkredit
(SEK)
samt
kunna
hyra
tjänster
därifrån
för
valutahanteringen
(se bil. 3).
(se
bil.
3).
Riksgäldskontoret har ingen erinran mot systemet med garantigivning i utländsk valuta.
Riksgäldskontoret har ingen erinran mot systemet med garantigivning i
Riksgäldskontoret
har
ingen
erinran
mot
systemet
med
garantigivning
i
utländsk valuta.
utländsk
valuta.
Riksgäldskontoret kan emellertid inte biträda att en annan statlig myn- dighet. dvs. EKN, skall få utfärda statliga garantier för SEK:s lån i ut- ländsk valuta (se bil. 3).
Riksgäldskontoret kan emellertid inte biträda att en annan statlig myn-
Riksgäldskontoret
kan
emellertid
inte
biträda
att
en
annan
statlig
myn-
dighet. dvs. EKN, skall få utfärda statliga garantier för SEK:s lån i ut-
dighet.
dvs.
EKN,
skall
få
utfärda
statliga
garantier
för
SEK:s
lån
i
ut-
ländsk valuta (se bil. 3).
ländsk
valuta
(se
bil.
3).
Bakgrund: Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. När exporten sker på kredit skjuts detta inflöde på framtiden, varvid exportens positiva effekt på betalningsbalansen fördröjs. Denna effekt av kreditgiv-
Bakgrund: Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. När exporten sker på kredit skjuts detta inflöde på framtiden, varvid exportens positiva effekt på betalningsbalansen fördröjs. Denna effekt av kreditgiv-
Bakgrund: Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. När
Bakgrund:
Exporten
skapar
ett
för
landet
angeläget
valutainflöde.
När
exporten sker på kredit skjuts detta inflöde på framtiden, varvid exportens
exporten
sker
på
kredit
skjuts
detta
inflöde
på
framtiden,
varvid
exportens
positiva effekt på betalningsbalansen fördröjs. Denna effekt av kreditgiv-
positiva
effekt
på
betalningsbalansen
fördröjs.
Denna
effekt
av
kreditgiv-
Prop. 1986/87123
Prop. 1986/87123
Prop. 1986/87123
Prop.
1986/87123
ningen kari lättast motverkas genom att exportkrediterna finansieras med Prop. 1986/87z23 en motsvarande upplåning i utlandet. En sådan upplåning medför från samhi'illsekonomisk synpunkt också den fördelen att den svenska kapital- marknaden inte belastas med exportkreditlinansieringen. Av kreditmarknads- och betalningsbalansskäl har regeringen och riks- banken sökt styra exportkreditgivningen till utländsk valuta. Riksbanken har under senare år hänvisat AB Svensk Exportkredit (SEK) till de ut- ländska kapitalmarknaderna för upplåningen både till den statsstödda ex- portfinansieringen och till kreditgivningen inom SEK:s marknadssektor. Regeringen har beslutat att räntan för utlåning i svenska kronor inom det statsstödda systemet skall ligga högre än räntorna på krediter i utländsk valuta. För närvarande tillämpar SEK ett påslag på de internationellt överenskomna minimiräntorna för statsstödda cxportkrediter (consensus- räntorna) på 0.75'70 för krediter i utländsk valuta och på 2.259?» för krediter i svenska kronor. Kreditgivningen i SEKzs marknadssektor och i andra kreditinstitut styrs genom ränteläget och refinansieringsmöjligheterna i stor utsträckning till utländska valutor. När en exportkredit i utländsk valuta finansieras genom upplåning i samma valuta uppkommer ingen kttrsrisk om exportkrediten betalas i överenskommen ordning. Om kursen på den utländska valutan emellertid stigit till förfallodagen och betalning då uteblir. kommer en kursförlust att realiseras eftersom EKN betalar ut ersättning för den uteblivna betalning- en i svenska kronor. EKN ersätter normalt endast en begränsad del av uppkommen kurshöjning. Kostnaden för resterande delen stannar normalt hos esportföretagen. Det faktum att EKN enbart skadereglerar i svenska kronor leder således till att garantitagarna föredrar att lämna exportkrediteri svenska kronor framför att lämna dem i utländsk valuta. På grund av en kraftig höjning av skadefallen och samtidiga stora kurs- höjningar i de vanligaste handelsvalutorna, har företagen under senare år belastats med betydande ökningar av de faktiska självriskcrna. Enligt uppgift från mänga exportföretag utgör kursriskerna ett osäkerhetsmoment av sådan betydelse att företagens möjligheter att ingå i nya exportaffärer påverkas negativt. Statens strävan att förmå företagen att i huvudsak arrangera sina exportkrediter i utländska valutor motverkas således av EKN:s nuvarande system att skadereglera enbart i svenska kronor. Syste- met med skadereglering i svenska kronor fungerade fullt tillfredsställande så länge huvuddelen av exportkrediterna lämnades i kronor och kursrela- tionerna var stabila. Under nuvarande förhållanden är systemet mindre tillfredsställande. Även om EKN skulle medge extra kursrisktäckning i större utsträckning än för närvarande, skulle problem kvarstå. Eftersom det är omöjligt att på lång sikt och med någon högre grad av säkerhet förutsäga utvecklingen av kurserna och räntorna i olika valutor, saknas det en fast grund för premiesättning för extra kursrisktäckning. EKN har föreslagit att nämnden skall utfärda garantieri utländsk valuta. dvs. premien skall inbetalas i utländsk valuta och skadereglering ske i samma valuta. Garantitagarna skulle härigenom stå kursrisk endast på s_it'ilvriskandelen. medan EKN skulle stå för hela kursn'sken i övrigt. Kost—
ningen kari lättast motverkas genom att exportkrediterna finansieras med Prop. 1986/87z23 en motsvarande upplåning i utlandet. En sådan upplåning medför från samhi'illsekonomisk synpunkt också den fördelen att den svenska kapital- marknaden inte belastas med exportkreditlinansieringen. Av kreditmarknads- och betalningsbalansskäl har regeringen och riks- banken sökt styra exportkreditgivningen till utländsk valuta. Riksbanken har under senare år hänvisat AB Svensk Exportkredit (SEK) till de ut- ländska kapitalmarknaderna för upplåningen både till den statsstödda ex- portfinansieringen och till kreditgivningen inom SEK:s marknadssektor. Regeringen har beslutat att räntan för utlåning i svenska kronor inom det statsstödda systemet skall ligga högre än räntorna på krediter i utländsk valuta. För närvarande tillämpar SEK ett påslag på de internationellt överenskomna minimiräntorna för statsstödda cxportkrediter (consensus- räntorna) på 0.75'70 för krediter i utländsk valuta och på 2.259?» för krediter i svenska kronor. Kreditgivningen i SEKzs marknadssektor och i andra kreditinstitut styrs genom ränteläget och refinansieringsmöjligheterna i stor utsträckning till utländska valutor. När en exportkredit i utländsk valuta finansieras genom upplåning i samma valuta uppkommer ingen kttrsrisk om exportkrediten betalas i överenskommen ordning. Om kursen på den utländska valutan emellertid stigit till förfallodagen och betalning då uteblir. kommer en kursförlust att realiseras eftersom EKN betalar ut ersättning för den uteblivna betalning- en i svenska kronor. EKN ersätter normalt endast en begränsad del av uppkommen kurshöjning. Kostnaden för resterande delen stannar normalt hos esportföretagen. Det faktum att EKN enbart skadereglerar i svenska kronor leder således till att garantitagarna föredrar att lämna exportkrediteri svenska kronor framför att lämna dem i utländsk valuta. På grund av en kraftig höjning av skadefallen och samtidiga stora kurs- höjningar i de vanligaste handelsvalutorna, har företagen under senare år belastats med betydande ökningar av de faktiska självriskcrna. Enligt uppgift från mänga exportföretag utgör kursriskerna ett osäkerhetsmoment av sådan betydelse att företagens möjligheter att ingå i nya exportaffärer påverkas negativt. Statens strävan att förmå företagen att i huvudsak arrangera sina exportkrediter i utländska valutor motverkas således av EKN:s nuvarande system att skadereglera enbart i svenska kronor. Syste- met med skadereglering i svenska kronor fungerade fullt tillfredsställande så länge huvuddelen av exportkrediterna lämnades i kronor och kursrela- tionerna var stabila. Under nuvarande förhållanden är systemet mindre tillfredsställande. Även om EKN skulle medge extra kursrisktäckning i större utsträckning än för närvarande, skulle problem kvarstå. Eftersom
ningen kari lättast motverkas genom att exportkrediterna finansieras med Prop. 1986/87z23 en motsvarande upplåning i utlandet. En sådan upplåning medför från samhi'illsekonomisk synpunkt också den fördelen att den svenska kapital-
ningen kari lättast motverkas genom att exportkrediterna finansieras med Prop. 1986/87z23
ningen
kari
lättast
motverkas
genom
att
exportkrediterna
finansieras
med
Prop.
1986/87z23
en motsvarande upplåning i utlandet. En sådan upplåning medför från
en
motsvarande
upplåning
i
utlandet.
En
sådan
upplåning
medför
från
samhi'illsekonomisk synpunkt också den fördelen att den svenska kapital-
samhi'illsekonomisk
synpunkt
också
den
fördelen
att
den
svenska
kapital-
marknaden inte belastas med exportkreditlinansieringen.
marknaden inte belastas med exportkreditlinansieringen.
marknaden
inte
belastas
med
exportkreditlinansieringen.
Av kreditmarknads- och betalningsbalansskäl har regeringen och riks- banken sökt styra exportkreditgivningen till utländsk valuta. Riksbanken har under senare år hänvisat AB Svensk Exportkredit (SEK) till de ut- ländska kapitalmarknaderna för upplåningen både till den statsstödda ex- portfinansieringen och till kreditgivningen inom SEK:s marknadssektor. Regeringen har beslutat att räntan för utlåning i svenska kronor inom det statsstödda systemet skall ligga högre än räntorna på krediter i utländsk valuta. För närvarande tillämpar SEK ett påslag på de internationellt överenskomna minimiräntorna för statsstödda cxportkrediter (consensus- räntorna) på 0.75'70 för krediter i utländsk valuta och på 2.259?» för krediter i svenska kronor. Kreditgivningen i SEKzs marknadssektor och i andra kreditinstitut styrs genom ränteläget och refinansieringsmöjligheterna i stor utsträckning till utländska valutor.
Av kreditmarknads- och betalningsbalansskäl har regeringen och riks-
Av
kreditmarknads-
och
betalningsbalansskäl
har
regeringen
och
riks-
banken sökt styra exportkreditgivningen till utländsk valuta. Riksbanken
banken
sökt
styra
exportkreditgivningen
till
utländsk
valuta.
Riksbanken
har under senare år hänvisat AB Svensk Exportkredit (SEK) till de ut-
har
under
senare
år
hänvisat
AB
Svensk
Exportkredit
(SEK)
till
de
ut-
ländska kapitalmarknaderna för upplåningen både till den statsstödda ex-
ländska
kapitalmarknaderna
för
upplåningen
både
till
den
statsstödda
ex-
portfinansieringen och till kreditgivningen inom SEK:s marknadssektor.
portfinansieringen
och
till
kreditgivningen
inom
SEK:s
marknadssektor.
Regeringen har beslutat att räntan för utlåning i svenska kronor inom det
Regeringen
har
beslutat
att
räntan
för
utlåning
i
svenska
kronor
inom
det
statsstödda systemet skall ligga högre än räntorna på krediter i utländsk
statsstödda
systemet
skall
ligga
högre
än
räntorna
på
krediter
i
utländsk
valuta. För närvarande tillämpar SEK ett påslag på de internationellt
valuta.
För
närvarande
tillämpar
SEK
ett
påslag
på
de
internationellt
överenskomna minimiräntorna för statsstödda cxportkrediter (consensus-
överenskomna
minimiräntorna
för
statsstödda
cxportkrediter
(consensus-
räntorna) på 0.75'70 för krediter i utländsk valuta och på 2.259?» för krediter
räntorna)
på
0.75'70
för
krediter
i
utländsk
valuta
och
på
2.259?»
för
krediter
i svenska kronor. Kreditgivningen i SEKzs marknadssektor och i andra
i
svenska
kronor.
Kreditgivningen
i
SEKzs
marknadssektor
och
i
andra
kreditinstitut styrs genom ränteläget och refinansieringsmöjligheterna i
kreditinstitut
styrs
genom
ränteläget
och
refinansieringsmöjligheterna
i
stor utsträckning till utländska valutor.
stor
utsträckning
till
utländska
valutor.
När en exportkredit i utländsk valuta finansieras genom upplåning i samma valuta uppkommer ingen kttrsrisk om exportkrediten betalas i överenskommen ordning. Om kursen på den utländska valutan emellertid stigit till förfallodagen och betalning då uteblir. kommer en kursförlust att realiseras eftersom EKN betalar ut ersättning för den uteblivna betalning- en i svenska kronor. EKN ersätter normalt endast en begränsad del av uppkommen kurshöjning. Kostnaden för resterande delen stannar normalt hos esportföretagen.
När en exportkredit i utländsk valuta finansieras genom upplåning i
När
en
exportkredit
i
utländsk
valuta
finansieras
genom
upplåning
i
samma valuta uppkommer ingen kttrsrisk om exportkrediten betalas i
samma
valuta
uppkommer
ingen
kttrsrisk
om
exportkrediten
betalas
i
överenskommen ordning. Om kursen på den utländska valutan emellertid
överenskommen
ordning.
Om
kursen
på
den
utländska
valutan
emellertid
stigit till förfallodagen och betalning då uteblir. kommer en kursförlust att
stigit
till
förfallodagen
och
betalning
då
uteblir.
kommer
en
kursförlust
att
realiseras eftersom EKN betalar ut ersättning för den uteblivna betalning-
realiseras
eftersom
EKN
betalar
ut
ersättning
för
den
uteblivna
betalning-
en i svenska kronor. EKN ersätter normalt endast en begränsad del av
en
i
svenska
kronor.
EKN
ersätter
normalt
endast
en
begränsad
del
av
uppkommen kurshöjning. Kostnaden för resterande delen stannar normalt
uppkommen
kurshöjning.
Kostnaden
för
resterande
delen
stannar
normalt
hos esportföretagen.
hos
esportföretagen.
Det faktum att EKN enbart skadereglerar i svenska kronor leder således till att garantitagarna föredrar att lämna exportkrediteri svenska kronor framför att lämna dem i utländsk valuta.
Det faktum att EKN enbart skadereglerar i svenska kronor leder således
Det
faktum
att
EKN
enbart
skadereglerar
i
svenska
kronor
leder
således
till att garantitagarna föredrar att lämna exportkrediteri svenska kronor
till
att
garantitagarna
föredrar
att
lämna
exportkrediteri
svenska
kronor
framför att lämna dem i utländsk valuta.
framför
att
lämna
dem
i
utländsk
valuta.
På grund av en kraftig höjning av skadefallen och samtidiga stora kurs- höjningar i de vanligaste handelsvalutorna, har företagen under senare år belastats med betydande ökningar av de faktiska självriskcrna. Enligt uppgift från mänga exportföretag utgör kursriskerna ett osäkerhetsmoment av sådan betydelse att företagens möjligheter att ingå i nya exportaffärer påverkas negativt. Statens strävan att förmå företagen att i huvudsak arrangera sina exportkrediter i utländska valutor motverkas således av EKN:s nuvarande system att skadereglera enbart i svenska kronor. Syste- met med skadereglering i svenska kronor fungerade fullt tillfredsställande så länge huvuddelen av exportkrediterna lämnades i kronor och kursrela- tionerna var stabila. Under nuvarande förhållanden är systemet mindre tillfredsställande. Även om EKN skulle medge extra kursrisktäckning i större utsträckning än för närvarande, skulle problem kvarstå. Eftersom
På grund av en kraftig höjning av skadefallen och samtidiga stora kurs-
På
grund
av
en
kraftig
höjning
av
skadefallen
och
samtidiga
stora
kurs-
höjningar i de vanligaste handelsvalutorna, har företagen under senare år
höjningar
i
de
vanligaste
handelsvalutorna,
har
företagen
under
senare
år
belastats med betydande ökningar av de faktiska självriskcrna. Enligt
belastats
med
betydande
ökningar
av
de
faktiska
självriskcrna.
Enligt
uppgift från mänga exportföretag utgör kursriskerna ett osäkerhetsmoment
uppgift
från
mänga
exportföretag
utgör
kursriskerna
ett
osäkerhetsmoment
av sådan betydelse att företagens möjligheter att ingå i nya exportaffärer
av
sådan
betydelse
att
företagens
möjligheter
att
ingå
i
nya
exportaffärer
påverkas negativt. Statens strävan att förmå företagen att i huvudsak
påverkas
negativt.
Statens
strävan
att
förmå
företagen
att
i
huvudsak
arrangera sina exportkrediter i utländska valutor motverkas således av
arrangera
sina
exportkrediter
i
utländska
valutor
motverkas
således
av
EKN:s nuvarande system att skadereglera enbart i svenska kronor. Syste-
EKN:s
nuvarande
system
att
skadereglera
enbart
i
svenska
kronor.
Syste-
met med skadereglering i svenska kronor fungerade fullt tillfredsställande
met
med
skadereglering
i
svenska
kronor
fungerade
fullt
tillfredsställande
så länge huvuddelen av exportkrediterna lämnades i kronor och kursrela-
så
länge
huvuddelen
av
exportkrediterna
lämnades
i
kronor
och
kursrela-
tionerna var stabila. Under nuvarande förhållanden är systemet mindre
tionerna
var
stabila.
Under
nuvarande
förhållanden
är
systemet
mindre
tillfredsställande. Även om EKN skulle medge extra kursrisktäckning i
tillfredsställande.
Även
om
EKN
skulle
medge
extra
kursrisktäckning
i
större utsträckning än för närvarande, skulle problem kvarstå. Eftersom
större
utsträckning
än
för
närvarande,
skulle
problem
kvarstå.
Eftersom
det är omöjligt att på lång sikt och med någon högre grad av säkerhet förutsäga utvecklingen av kurserna och räntorna i olika valutor, saknas det en fast grund för premiesättning för extra kursrisktäckning. EKN har föreslagit att nämnden skall utfärda garantieri utländsk valuta. dvs. premien skall inbetalas i utländsk valuta och skadereglering ske i samma valuta. Garantitagarna skulle härigenom stå kursrisk endast på s_it'ilvriskandelen. medan EKN skulle stå för hela kursn'sken i övrigt. Kost—
det är omöjligt att på lång sikt och med någon högre grad av säkerhet förutsäga utvecklingen av kurserna och räntorna i olika valutor, saknas det en fast grund för premiesättning för extra kursrisktäckning.
det är omöjligt att på lång sikt och med någon högre grad av säkerhet
det
är
omöjligt
att
på
lång
sikt
och
med
någon
högre
grad
av
säkerhet
förutsäga utvecklingen av kurserna och räntorna i olika valutor, saknas det
förutsäga
utvecklingen
av
kurserna
och
räntorna
i
olika
valutor,
saknas
det
en fast grund för premiesättning för extra kursrisktäckning.
en
fast
grund
för
premiesättning
för
extra
kursrisktäckning.
EKN har föreslagit att nämnden skall utfärda garantieri utländsk valuta. dvs. premien skall inbetalas i utländsk valuta och skadereglering ske i samma valuta. Garantitagarna skulle härigenom stå kursrisk endast på s_it'ilvriskandelen. medan EKN skulle stå för hela kursn'sken i övrigt. Kost—
EKN har föreslagit att nämnden skall utfärda garantieri utländsk valuta.
EKN
har
föreslagit
att
nämnden
skall
utfärda
garantieri
utländsk
valuta.
dvs. premien skall inbetalas i utländsk valuta och skadereglering ske i
dvs.
premien
skall
inbetalas
i
utländsk
valuta
och
skadereglering
ske
i
samma valuta. Garantitagarna skulle härigenom stå kursrisk endast på
samma
valuta.
Garantitagarna
skulle
härigenom
stå
kursrisk
endast
på
s_it'ilvriskandelen. medan EKN skulle stå för hela kursn'sken i övrigt. Kost—
s_it'ilvriskandelen.
medan
EKN
skulle
stå
för
hela
kursn'sken
i
övrigt.
Kost—
naderna härför skulle begränsas genom att EKN så långt möjligt garderar Prop. 1986/87:23 sina garantiåtaganden i utländsk valuta med motsvarande tillgångar i form av reserver uppbyggda av premier och återvinningar resp. upplåning. Eventuella tisk— och kostnadsökningar jämfört med nuvarande system skulle avspegla sig i höjda premier. Skälen för mitt förslag: För att underlätta export är det angeläget att företagen erbjuds bättre möjligheter att skydda sig mot kursf'luktuationer. Det är också viktigt att utformningen av garantisystemet inte är sådan att den medför att företagen hellre erbjuder krediter i svenska kronor än utländsk valuta. Jag anser därför att ett system bör införas som' gör det möjligt att lämna exportkreditgarantier i utländska valutor och att även skadereglera i sådana valutor. Regeringen bör inhämta riksdagens godkän- nade till detta. Förslaget förutsätter att premier kan betalas in till EKN i utländsk valuta och att reserver kan placeras i utländsk valuta. EKN:s garantigivning med undantag av korta garantier men inkl. garantier för krediter för vissa utvecklingsändamål, biståndsgarantier. har under senare år legat på 6 till 7 miljarder kronor per år. Andelen krediter i utländsk valuta har ökat och kan förväntas nå samma nivå som i SEK:s kreditgivning, dvs. ca 70%. Premierna beräknas i genomsnitt uppgå till drygt 4%. Med dessa. utgångs- punkter har EKN beräknat att dess förbindelseengagemang i utländska valutor skulle uppgå till 15 a 20 miljarder kronor fem år efter införandet av systemet. Tillgångarna på valutakonton skulle uppgå till högst 600 milj.kr. Det nya systemet bör åtminstone inledningsvis endast tillämpas för ett fåtal valutor som har en relativt spridd användning för finansiering av exponkrediter. Därmed skulle riskerna för slutliga kursförluster minska. Det bör ankomma på regeringen att besluta i denna fråga. Om det visar sig att en koncentration av garantiåtaganden i en viss valuta uppkommer på några få svaga länder, måste hänsyn tas till kursrisken då EKN bedömer det tillgängliga utrymmet på landet. Vidare bör systemet inledningsvis reserveras för längre krediter där behovet av garantier i utländsk valuta är störst. Eventuell tillämpning på korta krediter bör diskuteras först när erfarenhet av garantigivning i ut- ländsk valuta för längre krediter har vunnits. Det bör ankomma på rege- ringen att bestämma även i denna fråga. Det godkännande från riksdagens sida som jag nyss förordat att regeringen bör inhämta bör omfatta garantier för såväl medellånga och långa krediter som korta. När det gäller premiesättningen i det nya systemet bör hänsyn tas till att premiereserver i olika valutor förräntas till olika räntesatser. En inbetald förskottspremie som förräntas till en låg räntesats ger sämre täckning av ett senare skadefall än en premie som förräntas till en hög räntesats. Detta skulle kunna motivera att en högre premie tas ut för en garanti i en lågräntevaluta. Det ankommer på EKN att utforma premiesättningen i systemet. En giVen utgångspunkt härvidlag är att verksamheten på sikt går ihop. Verksamheten skall naturligtvis också bedrivas i enlighet med Sveri- ges internationella åtaganden. Den berättelse över verksamheten som EKN varje år tillställer regeringen. bör givetvis innehålla en redovisning av utfall och erfarenheter av det föreslagna systemet. TI Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 23
naderna härför skulle begränsas genom att EKN så långt möjligt garderar Prop. 1986/87:23 sina garantiåtaganden i utländsk valuta med motsvarande tillgångar i form av reserver uppbyggda av premier och återvinningar resp. upplåning. Eventuella tisk— och kostnadsökningar jämfört med nuvarande system skulle avspegla sig i höjda premier.
naderna härför skulle begränsas genom att EKN så långt möjligt garderar Prop. 1986/87:23 sina garantiåtaganden i utländsk valuta med motsvarande tillgångar i form
naderna härför skulle begränsas genom att EKN så långt möjligt garderar Prop. 1986/87:23
naderna
härför
skulle
begränsas
genom
att
EKN
så
långt
möjligt
garderar
Prop.
1986/87:23
sina garantiåtaganden i utländsk valuta med motsvarande tillgångar i form
sina
garantiåtaganden
i
utländsk
valuta
med
motsvarande
tillgångar
i
form
av reserver uppbyggda av premier och återvinningar resp. upplåning.
av reserver uppbyggda av premier och återvinningar resp. upplåning.
av
reserver
uppbyggda
av
premier
och
återvinningar
resp.
upplåning.
Eventuella tisk— och kostnadsökningar jämfört med nuvarande system
Eventuella tisk— och kostnadsökningar jämfört med nuvarande system
Eventuella
tisk—
och
kostnadsökningar
jämfört
med
nuvarande
system
skulle avspegla sig i höjda premier.
skulle avspegla sig i höjda premier.
skulle
avspegla
sig
i
höjda
premier.
Skälen för mitt förslag: För att underlätta export är det angeläget att företagen erbjuds bättre möjligheter att skydda sig mot kursf'luktuationer. Det är också viktigt att utformningen av garantisystemet inte är sådan att den medför att företagen hellre erbjuder krediter i svenska kronor än utländsk valuta. Jag anser därför att ett system bör införas som' gör det möjligt att lämna exportkreditgarantier i utländska valutor och att även skadereglera i sådana valutor. Regeringen bör inhämta riksdagens godkän- nade till detta. Förslaget förutsätter att premier kan betalas in till EKN i utländsk valuta och att reserver kan placeras i utländsk valuta. EKN:s garantigivning med undantag av korta garantier men inkl. garantier för krediter för vissa utvecklingsändamål, biståndsgarantier. har under senare år legat på 6 till 7 miljarder kronor per år. Andelen krediter i utländsk valuta har ökat och kan förväntas nå samma nivå som i SEK:s kreditgivning, dvs. ca 70%. Premierna beräknas i genomsnitt uppgå till drygt 4%. Med dessa. utgångs- punkter har EKN beräknat att dess förbindelseengagemang i utländska valutor skulle uppgå till 15 a 20 miljarder kronor fem år efter införandet av systemet. Tillgångarna på valutakonton skulle uppgå till högst 600 milj.kr. Det nya systemet bör åtminstone inledningsvis endast tillämpas för ett fåtal valutor som har en relativt spridd användning för finansiering av exponkrediter. Därmed skulle riskerna för slutliga kursförluster minska. Det bör ankomma på regeringen att besluta i denna fråga. Om det visar sig att en koncentration av garantiåtaganden i en viss valuta uppkommer på några få svaga länder, måste hänsyn tas till kursrisken då EKN bedömer det tillgängliga utrymmet på landet. Vidare bör systemet inledningsvis reserveras för längre krediter där behovet av garantier i utländsk valuta är störst. Eventuell tillämpning på korta krediter bör diskuteras först när erfarenhet av garantigivning i ut- ländsk valuta för längre krediter har vunnits. Det bör ankomma på rege- ringen att bestämma även i denna fråga. Det godkännande från riksdagens sida som jag nyss förordat att regeringen bör inhämta bör omfatta garantier för såväl medellånga och långa krediter som korta. När det gäller premiesättningen i det nya systemet bör hänsyn tas till att premiereserver i olika valutor förräntas till olika räntesatser. En inbetald förskottspremie som förräntas till en låg räntesats ger sämre täckning av ett senare skadefall än en premie som förräntas till en hög räntesats. Detta skulle kunna motivera att en högre premie tas ut för en garanti i en lågräntevaluta. Det ankommer på EKN att utforma premiesättningen i systemet. En giVen utgångspunkt härvidlag är att verksamheten på sikt går ihop. Verksamheten skall naturligtvis också bedrivas i enlighet med Sveri- ges internationella åtaganden. Den berättelse över verksamheten som EKN varje år tillställer regeringen. bör givetvis innehålla en redovisning av utfall och erfarenheter av det föreslagna systemet. TI Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 23
Skälen för mitt förslag: För att underlätta export är det angeläget att företagen erbjuds bättre möjligheter att skydda sig mot kursf'luktuationer. Det är också viktigt att utformningen av garantisystemet inte är sådan att den medför att företagen hellre erbjuder krediter i svenska kronor än utländsk valuta. Jag anser därför att ett system bör införas som' gör det möjligt att lämna exportkreditgarantier i utländska valutor och att även skadereglera i sådana valutor. Regeringen bör inhämta riksdagens godkän- nade till detta.
Skälen för mitt förslag: För att underlätta export är det angeläget att
Skälen
för
mitt
förslag:
För
att
underlätta
export
är
det
angeläget
att
företagen erbjuds bättre möjligheter att skydda sig mot kursf'luktuationer.
företagen
erbjuds
bättre
möjligheter
att
skydda
sig
mot
kursf'luktuationer.
Det är också viktigt att utformningen av garantisystemet inte är sådan att
Det
är
också
viktigt
att
utformningen
av
garantisystemet
inte
är
sådan
att
den medför att företagen hellre erbjuder krediter i svenska kronor än
den
medför
att
företagen
hellre
erbjuder
krediter
i
svenska
kronor
än
utländsk valuta. Jag anser därför att ett system bör införas som' gör det
utländsk
valuta.
Jag
anser
därför
att
ett
system
bör
införas
som'
gör
det
möjligt att lämna exportkreditgarantier i utländska valutor och att även
möjligt
att
lämna
exportkreditgarantier
i
utländska
valutor
och
att
även
skadereglera i sådana valutor. Regeringen bör inhämta riksdagens godkän-
skadereglera
i
sådana
valutor.
Regeringen
bör
inhämta
riksdagens
godkän-
nade till detta.
nade
till
detta.
Förslaget förutsätter att premier kan betalas in till EKN i utländsk valuta och att reserver kan placeras i utländsk valuta. EKN:s garantigivning med undantag av korta garantier men inkl. garantier för krediter för vissa utvecklingsändamål, biståndsgarantier. har under senare år legat på 6 till 7 miljarder kronor per år. Andelen krediter i utländsk valuta har ökat och kan förväntas nå samma nivå som i SEK:s kreditgivning, dvs. ca 70%. Premierna beräknas i genomsnitt uppgå till drygt 4%. Med dessa. utgångs- punkter har EKN beräknat att dess förbindelseengagemang i utländska valutor skulle uppgå till 15 a 20 miljarder kronor fem år efter införandet av systemet. Tillgångarna på valutakonton skulle uppgå till högst 600 milj.kr.
Förslaget förutsätter att premier kan betalas in till EKN i utländsk valuta
Förslaget
förutsätter
att
premier
kan
betalas
in
till
EKN
i
utländsk
valuta
och att reserver kan placeras i utländsk valuta. EKN:s garantigivning med
och
att
reserver
kan
placeras
i
utländsk
valuta.
EKN:s
garantigivning
med
undantag av korta garantier men inkl. garantier för krediter för vissa
undantag
av
korta
garantier
men
inkl.
garantier
för
krediter
för
vissa
utvecklingsändamål, biståndsgarantier. har under senare år legat på 6 till 7
utvecklingsändamål,
biståndsgarantier.
har
under
senare
år
legat
på
6
till
7
miljarder kronor per år. Andelen krediter i utländsk valuta har ökat och
miljarder
kronor
per
år.
Andelen
krediter
i
utländsk
valuta
har
ökat
och
kan förväntas nå samma nivå som i SEK:s kreditgivning, dvs. ca 70%.
kan
förväntas
nå
samma
nivå
som
i
SEK:s
kreditgivning,
dvs.
ca
70%.
Premierna beräknas i genomsnitt uppgå till drygt 4%. Med dessa. utgångs-
Premierna
beräknas
i
genomsnitt
uppgå
till
drygt
4%.
Med
dessa.
utgångs-
punkter har EKN beräknat att dess förbindelseengagemang i utländska
punkter
har
EKN
beräknat
att
dess
förbindelseengagemang
i
utländska
valutor skulle uppgå till 15 a 20 miljarder kronor fem år efter införandet av
valutor
skulle
uppgå
till
15
a
20
miljarder
kronor
fem
år
efter
införandet
av
systemet. Tillgångarna på valutakonton skulle uppgå till högst 600 milj.kr.
systemet.
Tillgångarna
på
valutakonton
skulle
uppgå
till
högst
600
milj.kr.
Det nya systemet bör åtminstone inledningsvis endast tillämpas för ett fåtal valutor som har en relativt spridd användning för finansiering av exponkrediter. Därmed skulle riskerna för slutliga kursförluster minska. Det bör ankomma på regeringen att besluta i denna fråga. Om det visar sig att en koncentration av garantiåtaganden i en viss valuta uppkommer på några få svaga länder, måste hänsyn tas till kursrisken då EKN bedömer det tillgängliga utrymmet på landet.
Det nya systemet bör åtminstone inledningsvis endast tillämpas för ett
Det
nya
systemet
bör
åtminstone
inledningsvis
endast
tillämpas
för
ett
fåtal valutor som har en relativt spridd användning för finansiering av
fåtal
valutor
som
har
en
relativt
spridd
användning
för
finansiering
av
exponkrediter. Därmed skulle riskerna för slutliga kursförluster minska.
exponkrediter.
Därmed
skulle
riskerna
för
slutliga
kursförluster
minska.
Det bör ankomma på regeringen att besluta i denna fråga. Om det visar sig
Det
bör
ankomma
på
regeringen
att
besluta
i
denna
fråga.
Om
det
visar
sig
att en koncentration av garantiåtaganden i en viss valuta uppkommer på
att
en
koncentration
av
garantiåtaganden
i
en
viss
valuta
uppkommer
på
några få svaga länder, måste hänsyn tas till kursrisken då EKN bedömer
några
få
svaga
länder,
måste
hänsyn
tas
till
kursrisken
då
EKN
bedömer
det tillgängliga utrymmet på landet.
det
tillgängliga
utrymmet
på
landet.
Vidare bör systemet inledningsvis reserveras för längre krediter där behovet av garantier i utländsk valuta är störst. Eventuell tillämpning på korta krediter bör diskuteras först när erfarenhet av garantigivning i ut- ländsk valuta för längre krediter har vunnits. Det bör ankomma på rege- ringen att bestämma även i denna fråga. Det godkännande från riksdagens sida som jag nyss förordat att regeringen bör inhämta bör omfatta garantier för såväl medellånga och långa krediter som korta.
Vidare bör systemet inledningsvis reserveras för längre krediter där
Vidare
bör
systemet
inledningsvis
reserveras
för
längre
krediter
där
behovet av garantier i utländsk valuta är störst. Eventuell tillämpning på
behovet
av
garantier
i
utländsk
valuta
är
störst.
Eventuell
tillämpning
på
korta krediter bör diskuteras först när erfarenhet av garantigivning i ut-
korta
krediter
bör
diskuteras
först
när
erfarenhet
av
garantigivning
i
ut-
ländsk valuta för längre krediter har vunnits. Det bör ankomma på rege-
ländsk
valuta
för
längre
krediter
har
vunnits.
Det
bör
ankomma
på
rege-
ringen att bestämma även i denna fråga. Det godkännande från riksdagens
ringen
att
bestämma
även
i
denna
fråga.
Det
godkännande
från
riksdagens
sida som jag nyss förordat att regeringen bör inhämta bör omfatta garantier
sida
som
jag
nyss
förordat
att
regeringen
bör
inhämta
bör
omfatta
garantier
för såväl medellånga och långa krediter som korta.
för
såväl
medellånga
och
långa
krediter
som
korta.
När det gäller premiesättningen i det nya systemet bör hänsyn tas till att premiereserver i olika valutor förräntas till olika räntesatser. En inbetald förskottspremie som förräntas till en låg räntesats ger sämre täckning av ett senare skadefall än en premie som förräntas till en hög räntesats. Detta skulle kunna motivera att en högre premie tas ut för en garanti i en lågräntevaluta. Det ankommer på EKN att utforma premiesättningen i systemet. En giVen utgångspunkt härvidlag är att verksamheten på sikt går ihop. Verksamheten skall naturligtvis också bedrivas i enlighet med Sveri- ges internationella åtaganden. Den berättelse över verksamheten som EKN varje år tillställer regeringen. bör givetvis innehålla en redovisning av utfall och erfarenheter av det föreslagna systemet.
När det gäller premiesättningen i det nya systemet bör hänsyn tas till att
När
det
gäller
premiesättningen
i
det
nya
systemet
bör
hänsyn
tas
till
att
premiereserver i olika valutor förräntas till olika räntesatser. En inbetald
premiereserver
i
olika
valutor
förräntas
till
olika
räntesatser.
En
inbetald
förskottspremie som förräntas till en låg räntesats ger sämre täckning av
förskottspremie
som
förräntas
till
en
låg
räntesats
ger
sämre
täckning
av
ett senare skadefall än en premie som förräntas till en hög räntesats. Detta
ett
senare
skadefall
än
en
premie
som
förräntas
till
en
hög
räntesats.
Detta
skulle kunna motivera att en högre premie tas ut för en garanti i en
skulle
kunna
motivera
att
en
högre
premie
tas
ut
för
en
garanti
i
en
lågräntevaluta. Det ankommer på EKN att utforma premiesättningen i
lågräntevaluta.
Det
ankommer
på
EKN
att
utforma
premiesättningen
i
systemet. En giVen utgångspunkt härvidlag är att verksamheten på sikt går
systemet.
En
giVen
utgångspunkt
härvidlag
är
att
verksamheten
på
sikt
går
ihop. Verksamheten skall naturligtvis också bedrivas i enlighet med Sveri-
ihop.
Verksamheten
skall
naturligtvis
också
bedrivas
i
enlighet
med
Sveri-
ges internationella åtaganden. Den berättelse över verksamheten som
ges
internationella
åtaganden.
Den
berättelse
över
verksamheten
som
EKN varje år tillställer regeringen. bör givetvis innehålla en redovisning
EKN
varje
år
tillställer
regeringen.
bör
givetvis
innehålla
en
redovisning
av utfall och erfarenheter av det föreslagna systemet.
av
utfall
och
erfarenheter
av
det
föreslagna
systemet.
TI Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 23
TI Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 23
TI
Riksdagen
1986/87.
1
saml.
Nr
23
BITS medger för närvarande inte kurssäkring i garantier som lämnas för krediter för vissa utvecklingsändamål (u-krediter). Den övervägande delen av u-krediterna lämnas i utländsk valuta med stark koncentration till amerikanska dollar. Om kurssäkring medgavs, skulle kursriskexponering- en bli ensidig och skulle vid ett kursfall för kronan gentemot den ameri- kanska dollarn leda till en stor belastning på biståndsanslagen. Nuvarande restriktiva system har dock indirekta negativa effekter från biståndssyn- punkt. Det leder till att företagen föredrar u-krediter i svenska kronor. Den kursrisk som exportföretagen tar. söker de rimligen kalkylera in i priset. Ett sådant förfarande medför en prishöjning som drabbar mottagarlandet och, genom ett beloppsmässigt förhöjt gåvoelement, biståndsanslaget. Efter samråd med statsrådet Hjelm-Wallén anser jag att det nya syste- met även bör tillämpas på biståndsgarantier. De tillgångar i utländsk valuta som EKN administrerar för BITS räkning måste självfallet särre- dovisas. Principerna för hanteringen av tillgångarna i utländsk valuta bör fastställas i samråd med BITS. Riksdagen har medgivit att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkrediter till ett belopp av högst 70 miljarder kronor. varav 27. miljarder kronor reserveras för garantigivning vid särskilt sam- hällsintresse och för garantigivning vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling. Vidare har regeringen bemyndigats att överföra ytterligare 10 miljarder kronor för sådan garantigivning om så anses erfor- derligt (prop. 1986/87:100 bil. 5. NU 20, rskr. 238). Avräkning mot ra- marna sker för närvarande genom att förbindelser tas upp till 100%. utfästelser till 40% och förhandsbesked till 20%. Om garantiåtaganden görs i utländska valutor bör avräkning mot ramarna ske löpande i svenska kronor till dagskurs. Risk finns för att betydande valutakursändringar skulle kunna leda till att ramarna överskrids. Hänsyn till denna risk bör tas genom att en viss marginal ges vid fastställandet av ramarnas storlek. Skälen för min bedömning: Skaderegleringar finansieras normalt från premiereserven i resp. valuta. Om premiereserven inte räcker till. måste EKN få rätt att ta upp lån i valutan i fråga. Under förutsättning att den utbetalade skadeersättningen återvinns och tillförs premiereserven i valu- tan eller används till att återbetala upplåning i valutan, uppstår varken kursvinst eller kursförlust eftersom inga växlingstransaktioner förekom- mer. Upplåningskostnaden förutsätts därvid normalt bli täckt av den dröjs- målsränta som betalas av gäldenären. Riksdagen har godkänt att den rörliga kredit i riksgäldskontoret som ställts till EKN:s förfogande för att vid behov användas för utbetalning av ersättning för förluster i garantiverksamheten får uppgå till 3,3 miljarder kronor (prop. 1986/871I00 bil. 5, NU 20. rskr. 238). Det föreslagna syste- met förutsätter att de premiereserver som byggs upp i utländsk valuta inte används för betalning av skadeersättningar som uppkommer på garantier som utfärdats före systemets ikraftträdande. Skaderegleringar i utländsk valuta väntas således inte behöva ske förrän efter ett antal år. Något behov av upplåning förutses således inte under innevarande budgetår. Jag avser att i kommande budgetproposition ta upp frågan om bemyndigande för Prop. l986/87:23
BITS medger för närvarande inte kurssäkring i garantier som lämnas för krediter för vissa utvecklingsändamål (u-krediter). Den övervägande delen av u-krediterna lämnas i utländsk valuta med stark koncentration till amerikanska dollar. Om kurssäkring medgavs, skulle kursriskexponering- en bli ensidig och skulle vid ett kursfall för kronan gentemot den ameri- kanska dollarn leda till en stor belastning på biståndsanslagen. Nuvarande restriktiva system har dock indirekta negativa effekter från biståndssyn- punkt. Det leder till att företagen föredrar u-krediter i svenska kronor. Den kursrisk som exportföretagen tar. söker de rimligen kalkylera in i priset. Ett sådant förfarande medför en prishöjning som drabbar mottagarlandet och, genom ett beloppsmässigt förhöjt gåvoelement, biståndsanslaget. Efter samråd med statsrådet Hjelm-Wallén anser jag att det nya syste- met även bör tillämpas på biståndsgarantier. De tillgångar i utländsk valuta som EKN administrerar för BITS räkning måste självfallet särre- dovisas. Principerna för hanteringen av tillgångarna i utländsk valuta bör fastställas i samråd med BITS. Riksdagen har medgivit att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkrediter till ett belopp av högst 70 miljarder kronor. varav 27. miljarder kronor reserveras för garantigivning vid särskilt sam- hällsintresse och för garantigivning vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling. Vidare har regeringen bemyndigats att överföra ytterligare 10 miljarder kronor för sådan garantigivning om så anses erfor- derligt (prop. 1986/87:100 bil. 5. NU 20, rskr. 238). Avräkning mot ra- marna sker för närvarande genom att förbindelser tas upp till 100%. utfästelser till 40% och förhandsbesked till 20%. Om garantiåtaganden görs i utländska valutor bör avräkning mot ramarna ske löpande i svenska kronor till dagskurs. Risk finns för att betydande valutakursändringar
BITS medger för närvarande inte kurssäkring i garantier som lämnas för krediter för vissa utvecklingsändamål (u-krediter). Den övervägande delen av u-krediterna lämnas i utländsk valuta med stark koncentration till amerikanska dollar. Om kurssäkring medgavs, skulle kursriskexponering- en bli ensidig och skulle vid ett kursfall för kronan gentemot den ameri- kanska dollarn leda till en stor belastning på biståndsanslagen. Nuvarande restriktiva system har dock indirekta negativa effekter från biståndssyn- punkt. Det leder till att företagen föredrar u-krediter i svenska kronor. Den kursrisk som exportföretagen tar. söker de rimligen kalkylera in i priset. Ett sådant förfarande medför en prishöjning som drabbar mottagarlandet och, genom ett beloppsmässigt förhöjt gåvoelement, biståndsanslaget.
BITS medger för närvarande inte kurssäkring i garantier som lämnas för
BITS
medger
för
närvarande
inte
kurssäkring
i
garantier
som
lämnas
för
krediter för vissa utvecklingsändamål (u-krediter). Den övervägande delen
krediter
för
vissa
utvecklingsändamål
(u-krediter).
Den
övervägande
delen
av u-krediterna lämnas i utländsk valuta med stark koncentration till
av
u-krediterna
lämnas
i
utländsk
valuta
med
stark
koncentration
till
amerikanska dollar. Om kurssäkring medgavs, skulle kursriskexponering-
amerikanska
dollar.
Om
kurssäkring
medgavs,
skulle
kursriskexponering-
en bli ensidig och skulle vid ett kursfall för kronan gentemot den ameri-
en
bli
ensidig
och
skulle
vid
ett
kursfall
för
kronan
gentemot
den
ameri-
kanska dollarn leda till en stor belastning på biståndsanslagen. Nuvarande
kanska
dollarn
leda
till
en
stor
belastning
på
biståndsanslagen.
Nuvarande
restriktiva system har dock indirekta negativa effekter från biståndssyn-
restriktiva
system
har
dock
indirekta
negativa
effekter
från
biståndssyn-
punkt. Det leder till att företagen föredrar u-krediter i svenska kronor. Den
punkt.
Det
leder
till
att
företagen
föredrar
u-krediter
i
svenska
kronor.
Den
kursrisk som exportföretagen tar. söker de rimligen kalkylera in i priset.
kursrisk
som
exportföretagen
tar.
söker
de
rimligen
kalkylera
in
i
priset.
Ett sådant förfarande medför en prishöjning som drabbar mottagarlandet
Ett
sådant
förfarande
medför
en
prishöjning
som
drabbar
mottagarlandet
och, genom ett beloppsmässigt förhöjt gåvoelement, biståndsanslaget.
och,
genom
ett
beloppsmässigt
förhöjt
gåvoelement,
biståndsanslaget.
Efter samråd med statsrådet Hjelm-Wallén anser jag att det nya syste- met även bör tillämpas på biståndsgarantier. De tillgångar i utländsk valuta som EKN administrerar för BITS räkning måste självfallet särre- dovisas. Principerna för hanteringen av tillgångarna i utländsk valuta bör fastställas i samråd med BITS.
Efter samråd med statsrådet Hjelm-Wallén anser jag att det nya syste-
Efter
samråd
med
statsrådet
Hjelm-Wallén
anser
jag
att
det
nya
syste-
met även bör tillämpas på biståndsgarantier. De tillgångar i utländsk
met
även
bör
tillämpas
på
biståndsgarantier.
De
tillgångar
i
utländsk
valuta som EKN administrerar för BITS räkning måste självfallet särre-
valuta
som
EKN
administrerar
för
BITS
räkning
måste
självfallet
särre-
dovisas. Principerna för hanteringen av tillgångarna i utländsk valuta bör
dovisas.
Principerna
för
hanteringen
av
tillgångarna
i
utländsk
valuta
bör
fastställas i samråd med BITS.
fastställas
i
samråd
med
BITS.
Riksdagen har medgivit att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkrediter till ett belopp av högst 70 miljarder kronor. varav 27. miljarder kronor reserveras för garantigivning vid särskilt sam- hällsintresse och för garantigivning vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling. Vidare har regeringen bemyndigats att överföra ytterligare 10 miljarder kronor för sådan garantigivning om så anses erfor- derligt (prop. 1986/87:100 bil. 5. NU 20, rskr. 238). Avräkning mot ra- marna sker för närvarande genom att förbindelser tas upp till 100%. utfästelser till 40% och förhandsbesked till 20%. Om garantiåtaganden görs i utländska valutor bör avräkning mot ramarna ske löpande i svenska kronor till dagskurs. Risk finns för att betydande valutakursändringar
Riksdagen har medgivit att staten åtar sig betalningsansvar i form av
Riksdagen
har
medgivit
att
staten
åtar
sig
betalningsansvar
i
form
av
statsgaranti för exportkrediter till ett belopp av högst 70 miljarder kronor.
statsgaranti
för
exportkrediter
till
ett
belopp
av
högst
70
miljarder
kronor.
varav 27. miljarder kronor reserveras för garantigivning vid särskilt sam-
varav
27.
miljarder
kronor
reserveras
för
garantigivning
vid
särskilt
sam-
hällsintresse och för garantigivning vid export av betydelse för u-ländernas
hällsintresse
och
för
garantigivning
vid
export
av
betydelse
för
u-ländernas
ekonomiska utveckling. Vidare har regeringen bemyndigats att överföra
ekonomiska
utveckling.
Vidare
har
regeringen
bemyndigats
att
överföra
ytterligare 10 miljarder kronor för sådan garantigivning om så anses erfor-
ytterligare
10
miljarder
kronor
för
sådan
garantigivning
om
så
anses
erfor-
derligt (prop. 1986/87:100 bil. 5. NU 20, rskr. 238). Avräkning mot ra-
derligt
(prop.
1986/87:100
bil.
5.
NU
20,
rskr.
238).
Avräkning
mot
ra-
marna sker för närvarande genom att förbindelser tas upp till 100%.
marna
sker
för
närvarande
genom
att
förbindelser
tas
upp
till
100%.
utfästelser till 40% och förhandsbesked till 20%. Om garantiåtaganden
utfästelser
till
40%
och
förhandsbesked
till
20%.
Om
garantiåtaganden
görs i utländska valutor bör avräkning mot ramarna ske löpande i svenska
görs
i
utländska
valutor
bör
avräkning
mot
ramarna
ske
löpande
i
svenska
kronor till dagskurs. Risk finns för att betydande valutakursändringar
kronor
till
dagskurs.
Risk
finns
för
att
betydande
valutakursändringar
skulle kunna leda till att ramarna överskrids. Hänsyn till denna risk bör tas genom att en viss marginal ges vid fastställandet av ramarnas storlek.
skulle kunna leda till att ramarna överskrids. Hänsyn till denna risk bör tas genom att en viss marginal ges vid fastställandet av ramarnas storlek.
skulle kunna leda till att ramarna överskrids. Hänsyn till denna risk bör tas
skulle
kunna
leda
till
att
ramarna
överskrids.
Hänsyn
till
denna
risk
bör
tas
genom att en viss marginal ges vid fastställandet av ramarnas storlek.
genom
att
en
viss
marginal
ges
vid
fastställandet
av
ramarnas
storlek.
Skälen för min bedömning: Skaderegleringar finansieras normalt från premiereserven i resp. valuta. Om premiereserven inte räcker till. måste EKN få rätt att ta upp lån i valutan i fråga. Under förutsättning att den utbetalade skadeersättningen återvinns och tillförs premiereserven i valu- tan eller används till att återbetala upplåning i valutan, uppstår varken kursvinst eller kursförlust eftersom inga växlingstransaktioner förekom- mer. Upplåningskostnaden förutsätts därvid normalt bli täckt av den dröjs- målsränta som betalas av gäldenären. Riksdagen har godkänt att den rörliga kredit i riksgäldskontoret som ställts till EKN:s förfogande för att vid behov användas för utbetalning av ersättning för förluster i garantiverksamheten får uppgå till 3,3 miljarder kronor (prop. 1986/871I00 bil. 5, NU 20. rskr. 238). Det föreslagna syste- met förutsätter att de premiereserver som byggs upp i utländsk valuta inte används för betalning av skadeersättningar som uppkommer på garantier som utfärdats före systemets ikraftträdande. Skaderegleringar i utländsk valuta väntas således inte behöva ske förrän efter ett antal år. Något behov av upplåning förutses således inte under innevarande budgetår. Jag avser att i kommande budgetproposition ta upp frågan om bemyndigande för
Skälen för min bedömning: Skaderegleringar finansieras normalt från premiereserven i resp. valuta. Om premiereserven inte räcker till. måste EKN få rätt att ta upp lån i valutan i fråga. Under förutsättning att den utbetalade skadeersättningen återvinns och tillförs premiereserven i valu- tan eller används till att återbetala upplåning i valutan, uppstår varken kursvinst eller kursförlust eftersom inga växlingstransaktioner förekom- mer. Upplåningskostnaden förutsätts därvid normalt bli täckt av den dröjs- målsränta som betalas av gäldenären.
Skälen för min bedömning: Skaderegleringar finansieras normalt från
Skälen
för
min
bedömning:
Skaderegleringar
finansieras
normalt
från
premiereserven i resp. valuta. Om premiereserven inte räcker till. måste
premiereserven
i
resp.
valuta.
Om
premiereserven
inte
räcker
till.
måste
EKN få rätt att ta upp lån i valutan i fråga. Under förutsättning att den
EKN
få
rätt
att
ta
upp
lån
i
valutan
i
fråga.
Under
förutsättning
att
den
utbetalade skadeersättningen återvinns och tillförs premiereserven i valu-
utbetalade
skadeersättningen
återvinns
och
tillförs
premiereserven
i
valu-
tan eller används till att återbetala upplåning i valutan, uppstår varken
tan
eller
används
till
att
återbetala
upplåning
i
valutan,
uppstår
varken
kursvinst eller kursförlust eftersom inga växlingstransaktioner förekom-
kursvinst
eller
kursförlust
eftersom
inga
växlingstransaktioner
förekom-
mer. Upplåningskostnaden förutsätts därvid normalt bli täckt av den dröjs-
mer.
Upplåningskostnaden
förutsätts
därvid
normalt
bli
täckt
av
den
dröjs-
målsränta som betalas av gäldenären.
målsränta
som
betalas
av
gäldenären.
Riksdagen har godkänt att den rörliga kredit i riksgäldskontoret som ställts till EKN:s förfogande för att vid behov användas för utbetalning av ersättning för förluster i garantiverksamheten får uppgå till 3,3 miljarder kronor (prop. 1986/871I00 bil. 5, NU 20. rskr. 238). Det föreslagna syste- met förutsätter att de premiereserver som byggs upp i utländsk valuta inte används för betalning av skadeersättningar som uppkommer på garantier som utfärdats före systemets ikraftträdande. Skaderegleringar i utländsk valuta väntas således inte behöva ske förrän efter ett antal år. Något behov av upplåning förutses således inte under innevarande budgetår. Jag avser att i kommande budgetproposition ta upp frågan om bemyndigande för
Riksdagen har godkänt att den rörliga kredit i riksgäldskontoret som
Riksdagen
har
godkänt
att
den
rörliga
kredit
i
riksgäldskontoret
som
ställts till EKN:s förfogande för att vid behov användas för utbetalning av
ställts
till
EKN:s
förfogande
för
att
vid
behov
användas
för
utbetalning
av
ersättning för förluster i garantiverksamheten får uppgå till 3,3 miljarder
ersättning
för
förluster
i
garantiverksamheten
får
uppgå
till
3,3
miljarder
kronor (prop. 1986/871I00 bil. 5, NU 20. rskr. 238). Det föreslagna syste-
kronor
(prop.
1986/871I00
bil.
5,
NU
20.
rskr.
238).
Det
föreslagna
syste-
met förutsätter att de premiereserver som byggs upp i utländsk valuta inte
met
förutsätter
att
de
premiereserver
som
byggs
upp
i
utländsk
valuta
inte
används för betalning av skadeersättningar som uppkommer på garantier
används
för
betalning
av
skadeersättningar
som
uppkommer
på
garantier
som utfärdats före systemets ikraftträdande. Skaderegleringar i utländsk
som
utfärdats
före
systemets
ikraftträdande.
Skaderegleringar
i
utländsk
valuta väntas således inte behöva ske förrän efter ett antal år. Något behov
valuta
väntas
således
inte
behöva
ske
förrän
efter
ett
antal
år.
Något
behov
av upplåning förutses således inte under innevarande budgetår. Jag avser
av
upplåning
förutses
således
inte
under
innevarande
budgetår.
Jag
avser
att i kommande budgetproposition ta upp frågan om bemyndigande för
att
i
kommande
budgetproposition
ta
upp
frågan
om
bemyndigande
för
Prop. l986/87:23
Prop. l986/87:23
Prop. l986/87:23
Prop.
l986/87:23
regeringen att medge att EKN får ta upp låiii'i utländsk valuta under budgetåret 1987/88. Om EKN:s resultat inte försämras avsevärt och skade- regleringar under redan utestående garantier finansieras genom den rörliga krediten, bör en minskad likviditet i svenska kronor kunna motsvaras av reservuppbyggnaden i valutor. På sikt skulle således EKN:s behov av kredit i riksgäldskontoret i svenska kronor kunna minska. En särskild fråga är hur upplåningen bör gå till. Jag vill redan här som min mening redovisa att utomstående institutioner bör anlitas med den expertis som är nödvändig för valutahanten'ngen. Tänkbara sådana är SEK, valutabanker eller riksgäldskontoret. Vid upplåning hos sådana in- stitutioner krävs inte någon särskild garanti från EKN:s sida. EKN:s och SEK:s arbetsområden berör varandra och ett nära samarbe- te finns sedan gammalt på flera områden mellan dessa organ. En betydan- de andel av EKN:s garantier överlåts till SEK vilket gett SEK stor förtro— genhet med EKN:s verksamhet. SEK skulle således kunna förvalta EKN:s premiereserveri utländsk valuta och låna utländsk valuta till EKN. Chefen för industridepartementet och jag har tidigare i skrivelser till SEK och EKN uttalat intresse för ett närmare samarbete mellan dessa två organ och bett dem redovisa sådana områden på vilka samarbetet skulle kunna utvecklas. Jag ser således positivt på ett utnyttjande av SEK:s tjänster för valutahantcring och upplåning i utländsk valuta. Det bör dock få ankomma på regeringen eller, efter regeringens bestämmande. på EKN att bestämma om SEK eller en valutabank eller riksgäldskontoret skall utnyttjas härför. 2.2 Garantier för refinansieringslån Mitt förslag: Garantier får lämnas för sådana refinansieringslån som ges för reglering av förfallna fordringar som garanterats inom ramen för den statliga exportkreditgivningen. Exportkreditnämndens framställning: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Varken riksbanken eller riksgäldskontoret har anfört några synpunkter på EKN:s förslag. Skälen för mitt förslag: EKN har i samband med sin framställning om exportkreditgarantigivning i utländska valutor också pekat på en möjlighet att hantera skuldkonsolideringar genom refinansicring i svenska kronor eller utländsk valuta som ett alternativ till den nu tillämpade modellen med senareläggning av krediternas förfallodag och skadeersättning från EKN. Detta innebär att ett refinansieringslån genom EKN:s förmedling lämnas till gäldenärslandet. Utbetalningar på lånet görs i takt med att betalningar förfaller under den ursprungligen garanterade krediten. Detta medför att garantitagarna får betalt och EKN behöver således inte skadereglera för- fallna fordringar. Refinansieringslånet förutsätts normalt garanteras i dess Prop. 1986/87:23
regeringen att medge att EKN får ta upp låiii'i utländsk valuta under budgetåret 1987/88. Om EKN:s resultat inte försämras avsevärt och skade- regleringar under redan utestående garantier finansieras genom den rörliga krediten, bör en minskad likviditet i svenska kronor kunna motsvaras av reservuppbyggnaden i valutor. På sikt skulle således EKN:s behov av kredit i riksgäldskontoret i svenska kronor kunna minska. En särskild fråga är hur upplåningen bör gå till. Jag vill redan här som min mening redovisa att utomstående institutioner bör anlitas med den expertis som är nödvändig för valutahanten'ngen. Tänkbara sådana är SEK, valutabanker eller riksgäldskontoret. Vid upplåning hos sådana in- stitutioner krävs inte någon särskild garanti från EKN:s sida. EKN:s och SEK:s arbetsområden berör varandra och ett nära samarbe- te finns sedan gammalt på flera områden mellan dessa organ. En betydan- de andel av EKN:s garantier överlåts till SEK vilket gett SEK stor förtro— genhet med EKN:s verksamhet. SEK skulle således kunna förvalta EKN:s premiereserveri utländsk valuta och låna utländsk valuta till EKN. Chefen för industridepartementet och jag har tidigare i skrivelser till SEK och EKN uttalat intresse för ett närmare samarbete mellan dessa två organ och bett dem redovisa sådana områden på vilka samarbetet skulle kunna utvecklas. Jag ser således positivt på ett utnyttjande av SEK:s tjänster för valutahantcring och upplåning i utländsk valuta. Det bör dock få ankomma på regeringen eller, efter regeringens bestämmande. på EKN att bestämma om SEK eller en valutabank eller riksgäldskontoret skall utnyttjas härför.
regeringen att medge att EKN får ta upp låiii'i utländsk valuta under budgetåret 1987/88. Om EKN:s resultat inte försämras avsevärt och skade- regleringar under redan utestående garantier finansieras genom den rörliga krediten, bör en minskad likviditet i svenska kronor kunna motsvaras av reservuppbyggnaden i valutor. På sikt skulle således EKN:s behov av kredit i riksgäldskontoret i svenska kronor kunna minska.
regeringen att medge att EKN får ta upp låiii'i utländsk valuta under
regeringen
att
medge
att
EKN
får
ta
upp
låiii'i
utländsk
valuta
under
budgetåret 1987/88. Om EKN:s resultat inte försämras avsevärt och skade-
budgetåret
1987/88.
Om
EKN:s
resultat
inte
försämras
avsevärt
och
skade-
regleringar under redan utestående garantier finansieras genom den rörliga
regleringar
under
redan
utestående
garantier
finansieras
genom
den
rörliga
krediten, bör en minskad likviditet i svenska kronor kunna motsvaras av
krediten,
bör
en
minskad
likviditet
i
svenska
kronor
kunna
motsvaras
av
reservuppbyggnaden i valutor. På sikt skulle således EKN:s behov av
reservuppbyggnaden
i
valutor.
På
sikt
skulle
således
EKN:s
behov
av
kredit i riksgäldskontoret i svenska kronor kunna minska.
kredit
i
riksgäldskontoret
i
svenska
kronor
kunna
minska.
En särskild fråga är hur upplåningen bör gå till. Jag vill redan här som min mening redovisa att utomstående institutioner bör anlitas med den expertis som är nödvändig för valutahanten'ngen. Tänkbara sådana är SEK, valutabanker eller riksgäldskontoret. Vid upplåning hos sådana in- stitutioner krävs inte någon särskild garanti från EKN:s sida.
En särskild fråga är hur upplåningen bör gå till. Jag vill redan här som
En
särskild
fråga
är
hur
upplåningen
bör
gå
till.
Jag
vill
redan
här
som
min mening redovisa att utomstående institutioner bör anlitas med den
min
mening
redovisa
att
utomstående
institutioner
bör
anlitas
med
den
expertis som är nödvändig för valutahanten'ngen. Tänkbara sådana är
expertis
som
är
nödvändig
för
valutahanten'ngen.
Tänkbara
sådana
är
SEK, valutabanker eller riksgäldskontoret. Vid upplåning hos sådana in-
SEK,
valutabanker
eller
riksgäldskontoret.
Vid
upplåning
hos
sådana
in-
stitutioner krävs inte någon särskild garanti från EKN:s sida.
stitutioner
krävs
inte
någon
särskild
garanti
från
EKN:s
sida.
EKN:s och SEK:s arbetsområden berör varandra och ett nära samarbe- te finns sedan gammalt på flera områden mellan dessa organ. En betydan- de andel av EKN:s garantier överlåts till SEK vilket gett SEK stor förtro— genhet med EKN:s verksamhet. SEK skulle således kunna förvalta EKN:s premiereserveri utländsk valuta och låna utländsk valuta till EKN.
EKN:s och SEK:s arbetsområden berör varandra och ett nära samarbe-
EKN:s
och
SEK:s
arbetsområden
berör
varandra
och
ett
nära
samarbe-
te finns sedan gammalt på flera områden mellan dessa organ. En betydan-
te
finns
sedan
gammalt
på
flera
områden
mellan
dessa
organ.
En
betydan-
de andel av EKN:s garantier överlåts till SEK vilket gett SEK stor förtro—
de
andel
av
EKN:s
garantier
överlåts
till
SEK
vilket
gett
SEK
stor
förtro—
genhet med EKN:s verksamhet. SEK skulle således kunna förvalta
genhet
med
EKN:s
verksamhet.
SEK
skulle
således
kunna
förvalta
EKN:s premiereserveri utländsk valuta och låna utländsk valuta till EKN.
EKN:s
premiereserveri
utländsk
valuta
och
låna
utländsk
valuta
till
EKN.
Chefen för industridepartementet och jag har tidigare i skrivelser till SEK och EKN uttalat intresse för ett närmare samarbete mellan dessa två organ och bett dem redovisa sådana områden på vilka samarbetet skulle kunna utvecklas. Jag ser således positivt på ett utnyttjande av SEK:s tjänster för valutahantcring och upplåning i utländsk valuta. Det bör dock få ankomma på regeringen eller, efter regeringens bestämmande. på EKN att bestämma om SEK eller en valutabank eller riksgäldskontoret skall utnyttjas härför.
Chefen för industridepartementet och jag har tidigare i skrivelser till
Chefen
för
industridepartementet
och
jag
har
tidigare
i
skrivelser
till
SEK och EKN uttalat intresse för ett närmare samarbete mellan dessa två
SEK
och
EKN
uttalat
intresse
för
ett
närmare
samarbete
mellan
dessa
två
organ och bett dem redovisa sådana områden på vilka samarbetet skulle
organ
och
bett
dem
redovisa
sådana
områden
på
vilka
samarbetet
skulle
kunna utvecklas. Jag ser således positivt på ett utnyttjande av SEK:s
kunna
utvecklas.
Jag
ser
således
positivt
på
ett
utnyttjande
av
SEK:s
tjänster för valutahantcring och upplåning i utländsk valuta. Det bör dock
tjänster
för
valutahantcring
och
upplåning
i
utländsk
valuta.
Det
bör
dock
få ankomma på regeringen eller, efter regeringens bestämmande. på EKN
få
ankomma
på
regeringen
eller,
efter
regeringens
bestämmande.
på
EKN
att bestämma om SEK eller en valutabank eller riksgäldskontoret skall
att
bestämma
om
SEK
eller
en
valutabank
eller
riksgäldskontoret
skall
utnyttjas härför.
utnyttjas
härför.
2.2 Garantier för refinansieringslån
2.2 Garantier för refinansieringslån
2.2 Garantier för refinansieringslån
2.2
Garantier
för
refinansieringslån
Mitt förslag: Garantier får lämnas för sådana refinansieringslån som
Mitt förslag: Garantier får lämnas för sådana refinansieringslån som
Mitt förslag: Garantier får lämnas för sådana refinansieringslån som
Mitt
förslag:
Garantier
får
lämnas
för
sådana
refinansieringslån
som
ges för reglering av förfallna fordringar som garanterats inom ramen för den statliga exportkreditgivningen.
ges för reglering av förfallna fordringar som garanterats inom ramen för den statliga exportkreditgivningen.
ges för reglering av förfallna fordringar som garanterats inom ramen
ges
för
reglering
av
förfallna
fordringar
som
garanterats
inom
ramen
för den statliga exportkreditgivningen.
för
den
statliga
exportkreditgivningen.
Exportkreditnämndens framställning: Överensstämmer med mitt förslag.
Exportkreditnämndens framställning: Överensstämmer med mitt förslag.
Exportkreditnämndens framställning: Överensstämmer med mitt förslag.
Exportkreditnämndens
framställning:
Överensstämmer
med
mitt
förslag.
Remissinstanserna: Varken riksbanken eller riksgäldskontoret har anfört några synpunkter på EKN:s förslag.
Remissinstanserna: Varken riksbanken eller riksgäldskontoret har anfört några synpunkter på EKN:s förslag.
Remissinstanserna: Varken riksbanken eller riksgäldskontoret har anfört
Remissinstanserna:
Varken
riksbanken
eller
riksgäldskontoret
har
anfört
några synpunkter på EKN:s förslag.
några
synpunkter
på
EKN:s
förslag.
Skälen för mitt förslag: EKN har i samband med sin framställning om exportkreditgarantigivning i utländska valutor också pekat på en möjlighet att hantera skuldkonsolideringar genom refinansicring i svenska kronor eller utländsk valuta som ett alternativ till den nu tillämpade modellen med senareläggning av krediternas förfallodag och skadeersättning från EKN. Detta innebär att ett refinansieringslån genom EKN:s förmedling lämnas till gäldenärslandet. Utbetalningar på lånet görs i takt med att betalningar förfaller under den ursprungligen garanterade krediten. Detta medför att garantitagarna får betalt och EKN behöver således inte skadereglera för- fallna fordringar. Refinansieringslånet förutsätts normalt garanteras i dess
Skälen för mitt förslag: EKN har i samband med sin framställning om exportkreditgarantigivning i utländska valutor också pekat på en möjlighet att hantera skuldkonsolideringar genom refinansicring i svenska kronor eller utländsk valuta som ett alternativ till den nu tillämpade modellen med senareläggning av krediternas förfallodag och skadeersättning från EKN. Detta innebär att ett refinansieringslån genom EKN:s förmedling lämnas till gäldenärslandet. Utbetalningar på lånet görs i takt med att betalningar förfaller under den ursprungligen garanterade krediten. Detta medför att garantitagarna får betalt och EKN behöver således inte skadereglera för- fallna fordringar. Refinansieringslånet förutsätts normalt garanteras i dess
Skälen för mitt förslag: EKN har i samband med sin framställning om
Skälen
för
mitt
förslag:
EKN
har
i
samband
med
sin
framställning
om
exportkreditgarantigivning i utländska valutor också pekat på en möjlighet
exportkreditgarantigivning
i
utländska
valutor
också
pekat
på
en
möjlighet
att hantera skuldkonsolideringar genom refinansicring i svenska kronor
att
hantera
skuldkonsolideringar
genom
refinansicring
i
svenska
kronor
eller utländsk valuta som ett alternativ till den nu tillämpade modellen med
eller
utländsk
valuta
som
ett
alternativ
till
den
nu
tillämpade
modellen
med
senareläggning av krediternas förfallodag och skadeersättning från EKN.
senareläggning
av
krediternas
förfallodag
och
skadeersättning
från
EKN.
Detta innebär att ett refinansieringslån genom EKN:s förmedling lämnas
Detta
innebär
att
ett
refinansieringslån
genom
EKN:s
förmedling
lämnas
till gäldenärslandet. Utbetalningar på lånet görs i takt med att betalningar
till
gäldenärslandet.
Utbetalningar
på
lånet
görs
i
takt
med
att
betalningar
förfaller under den ursprungligen garanterade krediten. Detta medför att
förfaller
under
den
ursprungligen
garanterade
krediten.
Detta
medför
att
garantitagarna får betalt och EKN behöver således inte skadereglera för-
garantitagarna
får
betalt
och
EKN
behöver
således
inte
skadereglera
för-
fallna fordringar. Refinansieringslånet förutsätts normalt garanteras i dess
fallna
fordringar.
Refinansieringslånet
förutsätts
normalt
garanteras
i
dess
Prop.
1986/87:23
helhet av EKN med en garanti av proprieborgenskaraktär. Genom ett sådant arrangemang kan i vissa fall både administrativa och kostnadsmäs- siga fördelar uppkomma för EKN. Jag anser därför att garantier bör få lämnas för sådana refmansieringslån. Även biståndsgaranterade krediter kan komma att omfattas av refinansieringslån garanterade av EKN. Med hänsyn till att skuldkonsolidering genom refmansiering enbart medför för— delar om gäldenärslandet sköter sina nya kreditåtaganden. är det uppen- bart att garantier enbart skall ges för refinansieringslån i sådana fall där sannolikheten för att lånet återbetalas i överenskommen ordning är hög. Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande att garantier får läm- nas för de nämnda lånen. 3 Hemställan Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen dels föreslår riksdagen att ]. godkänna att ett system med exportkreditgarantier i utländska valutor får införas i enlighet med vad jag anfört under avsnitt 2.1. 2. godkänna att garantier får lämnas för sådana reftnansieringslån som ges för reglering av förfallna fordringar som garanterats inom ramen för den statliga exportkreditgivningen (avsnitt 2.2). dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vadjag i avsnitt 2.1 har anfört om upplåning för skadereglering i utländsk valuta. 4 Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och det ändamål som föredraganden har hemställt om. Prop. 1986/87: 23
helhet av EKN med en garanti av proprieborgenskaraktär. Genom ett sådant arrangemang kan i vissa fall både administrativa och kostnadsmäs- siga fördelar uppkomma för EKN. Jag anser därför att garantier bör få lämnas för sådana refmansieringslån. Även biståndsgaranterade krediter kan komma att omfattas av refinansieringslån garanterade av EKN. Med hänsyn till att skuldkonsolidering genom refmansiering enbart medför för— delar om gäldenärslandet sköter sina nya kreditåtaganden. är det uppen- bart att garantier enbart skall ges för refinansieringslån i sådana fall där sannolikheten för att lånet återbetalas i överenskommen ordning är hög. Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande att garantier får läm-
helhet av EKN med en garanti av proprieborgenskaraktär. Genom ett sådant arrangemang kan i vissa fall både administrativa och kostnadsmäs- siga fördelar uppkomma för EKN. Jag anser därför att garantier bör få lämnas för sådana refmansieringslån. Även biståndsgaranterade krediter kan komma att omfattas av refinansieringslån garanterade av EKN. Med hänsyn till att skuldkonsolidering genom refmansiering enbart medför för— delar om gäldenärslandet sköter sina nya kreditåtaganden. är det uppen- bart att garantier enbart skall ges för refinansieringslån i sådana fall där sannolikheten för att lånet återbetalas i överenskommen ordning är hög. Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande att garantier får läm-
helhet av EKN med en garanti av proprieborgenskaraktär. Genom ett
helhet
av
EKN
med
en
garanti
av
proprieborgenskaraktär.
Genom
ett
sådant arrangemang kan i vissa fall både administrativa och kostnadsmäs-
sådant
arrangemang
kan
i
vissa
fall
både
administrativa
och
kostnadsmäs-
siga fördelar uppkomma för EKN. Jag anser därför att garantier bör få
siga
fördelar
uppkomma
för
EKN.
Jag
anser
därför
att
garantier
bör
få
lämnas för sådana refmansieringslån. Även biståndsgaranterade krediter
lämnas
för
sådana
refmansieringslån.
Även
biståndsgaranterade
krediter
kan komma att omfattas av refinansieringslån garanterade av EKN. Med
kan
komma
att
omfattas
av
refinansieringslån
garanterade
av
EKN.
Med
hänsyn till att skuldkonsolidering genom refmansiering enbart medför för—
hänsyn
till
att
skuldkonsolidering
genom
refmansiering
enbart
medför
för—
delar om gäldenärslandet sköter sina nya kreditåtaganden. är det uppen-
delar
om
gäldenärslandet
sköter
sina
nya
kreditåtaganden.
är
det
uppen-
bart att garantier enbart skall ges för refinansieringslån i sådana fall där
bart
att
garantier
enbart
skall
ges
för
refinansieringslån
i
sådana
fall
där
sannolikheten för att lånet återbetalas i överenskommen ordning är hög.
sannolikheten
för
att
lånet
återbetalas
i
överenskommen
ordning
är
hög.
Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande att garantier får läm-
Regeringen
bör
inhämta
riksdagens
godkännande
att
garantier
får
läm-
nas för de nämnda lånen.
nas för de nämnda lånen.
nas för de nämnda lånen.
nas
för
de
nämnda
lånen.
3 Hemställan
3 Hemställan
3 Hemställan
3
Hemställan
Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen dels föreslår riksdagen att ]. godkänna att ett system med exportkreditgarantier i utländska valutor får införas i enlighet med vad jag anfört under avsnitt 2.1. 2. godkänna att garantier får lämnas för sådana reftnansieringslån som ges för reglering av förfallna fordringar som garanterats inom ramen för den statliga exportkreditgivningen (avsnitt 2.2). dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vadjag i avsnitt 2.1 har anfört om upplåning för skadereglering i utländsk valuta.
Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen
Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen
Med
hänvisning
till
vad
jag
anfört
hemställer
jag
att
regeringen
dels föreslår riksdagen att
dels föreslår riksdagen att
dels
föreslår
riksdagen
att
]. godkänna att ett system med exportkreditgarantier i utländska valutor får införas i enlighet med vad jag anfört under avsnitt 2.1.
]. godkänna att ett system med exportkreditgarantier i utländska
].
godkänna
att
ett
system
med
exportkreditgarantier
i
utländska
valutor får införas i enlighet med vad jag anfört under avsnitt 2.1.
valutor
får
införas
i
enlighet
med
vad
jag
anfört
under
avsnitt
2.1.
2. godkänna att garantier får lämnas för sådana reftnansieringslån som ges för reglering av förfallna fordringar som garanterats inom ramen för den statliga exportkreditgivningen (avsnitt 2.2).
2. godkänna att garantier får lämnas för sådana reftnansieringslån
2.
godkänna
att
garantier
får
lämnas
för
sådana
reftnansieringslån
som ges för reglering av förfallna fordringar som garanterats inom
som
ges
för
reglering
av
förfallna
fordringar
som
garanterats
inom
ramen för den statliga exportkreditgivningen (avsnitt 2.2).
ramen
för
den
statliga
exportkreditgivningen
(avsnitt
2.2).
dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vadjag i avsnitt 2.1 har anfört om upplåning för skadereglering i utländsk valuta.
dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vadjag i avsnitt 2.1 har
dels
bereder
riksdagen
tillfälle
att
ta
del
av
vadjag
i
avsnitt
2.1
har
anfört om upplåning för skadereglering i utländsk valuta.
anfört
om
upplåning
för
skadereglering
i
utländsk
valuta.
4 Beslut
4 Beslut
4 Beslut
4
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och det ändamål som föredraganden har hemställt om.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och det ändamål som föredraganden har hemställt om.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
Regeringen
ansluter
sig
till
föredragandens
överväganden
och
beslutar
att
genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de
genom
proposition
förelägga
riksdagen
vad
föredraganden
har
anfört
för
de
åtgärder och det ändamål som föredraganden har hemställt om.
åtgärder
och
det
ändamål
som
föredraganden
har
hemställt
om.
Prop.
1986/87:
23
Prop.]98637123 EXPORTKREDITNÄMNDEN 86-80182—000—1 Swedish Export Credits Guarantee Board BHagaI Till Regeringen ___..r..ngen Registratorn Ink. 1986 -07- 0 3 vnn ?KSé» a" Garantigivning i valutor inledning Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. Då exporten sker på kredit skjuts detta inflöde på framtiden, varvid expertens positiva effekt på betalningsbalansen fördröjs. I den mån exporten innehåller komponenter från utlandet eller skapar efterfrågan på varor från utlandet som betalas kontant uppkommer en negativ effekt på betalningsbalansen. Dessa effekter av kredit- givningen kan lättast motverkas genom att exportkrediterna finansieras med en motsvarande upplåning i utlandet. En sådan upplåning medför ur samhällsekono- misk synvinkel också den fördelen att den svenska kapitalmarknaden inte be- lastas med exportkreditfinansieringen. Upplåning i utlandet kan i princip ske endast i utländsk valuta. Staten har tidigare varit och är fortfarande i viss utsträckning beredd att bl a ta på sig kursrisker för att underlätta finan— siering av exportkrediter i utlandet. Kursriskerna undviks bäst genom att exportkrediterna där så är möjligt lämnas i upplåningsbar valuta. BKN—systemet innehåller emellertid vissa fördelar för företagen att lämna exportkrediter i svenska kronor. vid införandet av den statsstödda sektorn i AB Svensk Exportkredit (SEK) 1978 åtog sig staten betydande kursrisker i samband med exportkreditfinansieringen. Valutakursförluster uppkommer i SEK i huvudsak då exportkrediter i svenska kronor refinansieras genom upplåning av utländsk valuta. Till 1982 hade SEK möjligheter att i begränsad omfattning låna svenska kronor. Därefter har riks— banken hänvisat SEK till de utländska kapitalmarknaderna för all upplåning till den statsstödda exportkreditfinansieringen. staten har därmed fått ett ökat intreSSe att styra även exportkreditgivningen till utländsk valuta för att minska risken för kursförluster. Detta har skett genom att regeringen beslutat att räntan för utlåning i svenska kronor inom SEK—systemet skall
Prop.]98637123 EXPORTKREDITNÄMNDEN 86-80182—000—1
Prop.]98637123 EXPORTKREDITNÄMNDEN 86-80182—000—1
Prop.]98637123
Prop.]98637123
EXPORTKREDITNÄMNDEN 86-80182—000—1
EXPORTKREDITNÄMNDEN
86-80182—000—1
Swedish Export Credits Guarantee Board
Swedish Export Credits Guarantee Board
Swedish Export Credits Guarantee Board
Swedish
Export
Credits
Guarantee
Board
BHagaI
BHagaI
BHagaI
BHagaI
Till Regeringen
Till Regeringen
Till Regeringen
Till
Regeringen
___..r..ngen Registratorn
___..r..ngen Registratorn
___..r..ngen
___..r..ngen
Registratorn
Registratorn
Ink. 1986 -07- 0 3 vnn ?KSé» a"
Ink. 1986 -07- 0 3 vnn ?KSé» a"
Ink. 1986 -07- 0 3
Ink.
1986
-07-
0
3
vnn ?KSé» a"
vnn
?KSé»
a"
Garantigivning i valutor
Garantigivning i valutor
Garantigivning i valutor
Garantigivning
i
valutor
inledning Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. Då exporten sker på kredit skjuts detta inflöde på framtiden, varvid expertens positiva effekt på betalningsbalansen fördröjs. I den mån exporten innehåller komponenter från utlandet eller skapar efterfrågan på varor från utlandet som betalas kontant uppkommer en negativ effekt på betalningsbalansen. Dessa effekter av kredit- givningen kan lättast motverkas genom att exportkrediterna finansieras med en motsvarande upplåning i utlandet. En sådan upplåning medför ur samhällsekono- misk synvinkel också den fördelen att den svenska kapitalmarknaden inte be- lastas med exportkreditfinansieringen. Upplåning i utlandet kan i princip ske endast i utländsk valuta. Staten har tidigare varit och är fortfarande i viss utsträckning beredd att bl a ta på sig kursrisker för att underlätta finan— siering av exportkrediter i utlandet. Kursriskerna undviks bäst genom att exportkrediterna där så är möjligt lämnas i upplåningsbar valuta. BKN—systemet
inledning
inledning
inledning
Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. Då exporten sker på kredit skjuts detta inflöde på framtiden, varvid expertens positiva effekt på betalningsbalansen fördröjs. I den mån exporten innehåller komponenter från utlandet eller skapar efterfrågan på varor från utlandet som betalas kontant uppkommer en negativ effekt på betalningsbalansen. Dessa effekter av kredit- givningen kan lättast motverkas genom att exportkrediterna finansieras med en motsvarande upplåning i utlandet. En sådan upplåning medför ur samhällsekono- misk synvinkel också den fördelen att den svenska kapitalmarknaden inte be- lastas med exportkreditfinansieringen. Upplåning i utlandet kan i princip ske endast i utländsk valuta. Staten har tidigare varit och är fortfarande i viss utsträckning beredd att bl a ta på sig kursrisker för att underlätta finan— siering av exportkrediter i utlandet. Kursriskerna undviks bäst genom att exportkrediterna där så är möjligt lämnas i upplåningsbar valuta. BKN—systemet
Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. Då exporten sker på
Exporten
skapar
ett
för
landet
angeläget
valutainflöde.
Då
exporten
sker
på
kredit skjuts detta inflöde på framtiden, varvid expertens positiva effekt på
kredit
skjuts
detta
inflöde
på
framtiden,
varvid
expertens
positiva
effekt
på
betalningsbalansen fördröjs. I den mån exporten innehåller komponenter från
betalningsbalansen
fördröjs.
I
den
mån
exporten
innehåller
komponenter
från
utlandet eller skapar efterfrågan på varor från utlandet som betalas kontant
utlandet
eller
skapar
efterfrågan
på
varor
från
utlandet
som
betalas
kontant
uppkommer en negativ effekt på betalningsbalansen. Dessa effekter av kredit-
uppkommer
en
negativ
effekt
på
betalningsbalansen.
Dessa
effekter
av
kredit-
givningen kan lättast motverkas genom att exportkrediterna finansieras med en
givningen
kan
lättast
motverkas
genom
att
exportkrediterna
finansieras
med
en
motsvarande upplåning i utlandet. En sådan upplåning medför ur samhällsekono-
motsvarande
upplåning
i
utlandet.
En
sådan
upplåning
medför
ur
samhällsekono-
misk synvinkel också den fördelen att den svenska kapitalmarknaden inte be-
misk
synvinkel
också
den
fördelen
att
den
svenska
kapitalmarknaden
inte
be-
lastas med exportkreditfinansieringen. Upplåning i utlandet kan i princip ske
lastas
med
exportkreditfinansieringen.
Upplåning
i
utlandet
kan
i
princip
ske
endast i utländsk valuta. Staten har tidigare varit och är fortfarande i viss
endast
i
utländsk
valuta.
Staten
har
tidigare
varit
och
är
fortfarande
i
viss
utsträckning beredd att bl a ta på sig kursrisker för att underlätta finan—
utsträckning
beredd
att
bl
a
ta
på
sig
kursrisker
för
att
underlätta
finan—
siering av exportkrediter i utlandet. Kursriskerna undviks bäst genom att
siering
av
exportkrediter
i
utlandet.
Kursriskerna
undviks
bäst
genom
att
exportkrediterna där så är möjligt lämnas i upplåningsbar valuta. BKN—systemet
exportkrediterna
där
så
är
möjligt
lämnas
i
upplåningsbar
valuta.
BKN—systemet
innehåller emellertid vissa fördelar för företagen att lämna exportkrediter i
innehåller emellertid vissa fördelar för företagen att lämna exportkrediter i
innehåller emellertid vissa fördelar för företagen att lämna exportkrediter i
innehåller
emellertid
vissa
fördelar
för
företagen
att
lämna
exportkrediter
i
svenska kronor.
svenska kronor.
svenska kronor.
svenska
kronor.
vid införandet av den statsstödda sektorn i AB Svensk Exportkredit (SEK) 1978 åtog sig staten betydande kursrisker i samband med exportkreditfinansieringen. Valutakursförluster uppkommer i SEK i huvudsak då exportkrediter i svenska kronor refinansieras genom upplåning av utländsk valuta. Till 1982 hade SEK möjligheter att i begränsad omfattning låna svenska kronor. Därefter har riks— banken hänvisat SEK till de utländska kapitalmarknaderna för all upplåning till den statsstödda exportkreditfinansieringen. staten har därmed fått ett ökat intreSSe att styra även exportkreditgivningen till utländsk valuta för att minska risken för kursförluster. Detta har skett genom att regeringen
vid införandet av den statsstödda sektorn i AB Svensk Exportkredit (SEK) 1978 åtog sig staten betydande kursrisker i samband med exportkreditfinansieringen. Valutakursförluster uppkommer i SEK i huvudsak då exportkrediter i svenska kronor refinansieras genom upplåning av utländsk valuta. Till 1982 hade SEK möjligheter att i begränsad omfattning låna svenska kronor. Därefter har riks— banken hänvisat SEK till de utländska kapitalmarknaderna för all upplåning till den statsstödda exportkreditfinansieringen. staten har därmed fått ett ökat intreSSe att styra även exportkreditgivningen till utländsk valuta för att minska risken för kursförluster. Detta har skett genom att regeringen
vid införandet av den statsstödda sektorn i AB Svensk Exportkredit (SEK) 1978
vid
införandet
av
den
statsstödda
sektorn
i
AB
Svensk
Exportkredit
(SEK)
1978
åtog sig staten betydande kursrisker i samband med exportkreditfinansieringen.
åtog
sig
staten
betydande
kursrisker
i
samband
med
exportkreditfinansieringen.
Valutakursförluster uppkommer i SEK i huvudsak då exportkrediter i svenska
Valutakursförluster
uppkommer
i
SEK
i
huvudsak
då
exportkrediter
i
svenska
kronor refinansieras genom upplåning av utländsk valuta. Till 1982 hade SEK
kronor
refinansieras
genom
upplåning
av
utländsk
valuta.
Till
1982
hade
SEK
möjligheter att i begränsad omfattning låna svenska kronor. Därefter har riks—
möjligheter
att
i
begränsad
omfattning
låna
svenska
kronor.
Därefter
har
riks—
banken hänvisat SEK till de utländska kapitalmarknaderna för all upplåning
banken
hänvisat
SEK
till
de
utländska
kapitalmarknaderna
för
all
upplåning
till den statsstödda exportkreditfinansieringen. staten har därmed fått ett
till
den
statsstödda
exportkreditfinansieringen.
staten
har
därmed
fått
ett
ökat intreSSe att styra även exportkreditgivningen till utländsk valuta för
ökat
intreSSe
att
styra
även
exportkreditgivningen
till
utländsk
valuta
för
att minska risken för kursförluster. Detta har skett genom att regeringen
att
minska
risken
för
kursförluster.
Detta
har
skett
genom
att
regeringen
beslutat att räntan för utlåning i svenska kronor inom SEK—systemet skall
beslutat att räntan för utlåning i svenska kronor inom SEK—systemet skall
beslutat att räntan för utlåning i svenska kronor inom SEK—systemet skall
beslutat
att
räntan
för
utlåning
i
svenska
kronor
inom
SEK—systemet
skall
Prop. 1986/87: 23 ligga högre än andra subventionerade exportkrediträntor. Detta s k kronränte- påslag uppgick inledningsvis till 0,5 & och höjdes i januari 1984 till nuvarande 1.5 !. Även den icke—subventionerade exportkreditgivningen hos SEK och andra kreditinstitut styrs genom ränteläget och refinansieringsmöjlig— heterna i stor utsträckning till utländska valutor. Då en exportkredit i utländsk valuta refinansieras i samma valuta uppkommer ingen kursrisk i SEK. förutsatt att exportkrediten betalas i vederbörlig ordning. Om kursen på den utländska valutan stigit till förfallodagen och betalning då uteblir kommer emellertid en kursförlust att realiseras då BKN betalar ut ersättning för den uteblivna betalningen i svenska kronor. Som närmare framgår nedan ersätter BKN vid skadefall normalt endast en begränsad del av uppkommen kurshöjning. Den resterande delen får normalt ersättas av exportföretagen, vilket vid den valutakursutveckling som varit under åttio— talets första hälft inneburit att företagens självrisk blivit väsentligt högre för krediter i utländsk valuta än för krediter i svenska kronor. Samtidigt som staten har minskat sin kursriskexponering genom att i ökad ut— sträckning styra exportkreditgivningen till utländska valutor har kursrisken vid skadefall blivit en betydelsefull faktor. särskilt för de kapitalvaru— exporterande företagen och entreprenadföretagen som exporterar mot medellånga och långa krediter. Utvecklingen under åttiotalet med kraftigt ökade skadefall och samtidig stark ökning av kurserna på de vanligaste exportkreditvalutorna har lett till att företagen i samband med skadefall — utöver övriga självrisk- belopp - fått betala ut i storleksordningen 320 Mkr för att kompensera kurs- höjningar. (Enligt beräkningar inom EKN avseende perioden juli 1980 till juni 1985.) Enligt företagen har deras sammanlagda självrisker — inkl. kurs— riskerna - blivit så stora att deras möjligheter att ta upp nya exportaffärer med krediter i utländsk valuta påverkas. Förslaget nedan, att EKN i enlighet med önskemål från de större kundföretagen under framtida garantier skall lyfta av hela kursrisken vid skadefall. syftar till att främja exporten. Samtidigt föreslås åtgärder för att begränsa statens förlustrisk på grund av kursrisktäckningen. Om förslaget genomförs. kommer det incitament som BKN—systemet nu ger före- tagen att hellre lämna exportkrediter i svenska kronor än i utländsk valuta praktiskt taget att försvinna. EKN torde komma att få ta ut högre premie för 10
Prop.
1986/87:
23
ligga högre än andra subventionerade exportkrediträntor. Detta s k kronränte- påslag uppgick inledningsvis till 0,5 & och höjdes i januari 1984 till nuvarande 1.5 !. Även den icke—subventionerade exportkreditgivningen hos SEK och andra kreditinstitut styrs genom ränteläget och refinansieringsmöjlig—
ligga högre än andra subventionerade exportkrediträntor. Detta s k kronränte- påslag uppgick inledningsvis till 0,5 & och höjdes i januari 1984 till nuvarande 1.5 !. Även den icke—subventionerade exportkreditgivningen hos SEK och andra kreditinstitut styrs genom ränteläget och refinansieringsmöjlig—
ligga högre än andra subventionerade exportkrediträntor. Detta s k kronränte-
ligga
högre
än
andra
subventionerade
exportkrediträntor.
Detta
s
k
kronränte-
påslag uppgick inledningsvis till 0,5 & och höjdes i januari 1984 till
påslag
uppgick
inledningsvis
till
0,5
&
och
höjdes
i
januari
1984
till
nuvarande 1.5 !. Även den icke—subventionerade exportkreditgivningen hos SEK
nuvarande
1.5
!.
Även
den
icke—subventionerade
exportkreditgivningen
hos
SEK
och andra kreditinstitut styrs genom ränteläget och refinansieringsmöjlig—
och
andra
kreditinstitut
styrs
genom
ränteläget
och
refinansieringsmöjlig—
heterna i stor utsträckning till utländska valutor.
heterna i stor utsträckning till utländska valutor.
heterna i stor utsträckning till utländska valutor.
heterna
i
stor
utsträckning
till
utländska
valutor.
Då en exportkredit i utländsk valuta refinansieras i samma valuta uppkommer ingen kursrisk i SEK. förutsatt att exportkrediten betalas i vederbörlig ordning. Om kursen på den utländska valutan stigit till förfallodagen och betalning då uteblir kommer emellertid en kursförlust att realiseras då BKN betalar ut ersättning för den uteblivna betalningen i svenska kronor. Som närmare framgår nedan ersätter BKN vid skadefall normalt endast en begränsad del av uppkommen kurshöjning. Den resterande delen får normalt ersättas av exportföretagen, vilket vid den valutakursutveckling som varit under åttio— talets första hälft inneburit att företagens självrisk blivit väsentligt högre
Då en exportkredit i utländsk valuta refinansieras i samma valuta uppkommer ingen kursrisk i SEK. förutsatt att exportkrediten betalas i vederbörlig ordning. Om kursen på den utländska valutan stigit till förfallodagen och betalning då uteblir kommer emellertid en kursförlust att realiseras då BKN betalar ut ersättning för den uteblivna betalningen i svenska kronor. Som närmare framgår nedan ersätter BKN vid skadefall normalt endast en begränsad del av uppkommen kurshöjning. Den resterande delen får normalt ersättas av exportföretagen, vilket vid den valutakursutveckling som varit under åttio— talets första hälft inneburit att företagens självrisk blivit väsentligt högre
Då en exportkredit i utländsk valuta refinansieras i samma valuta uppkommer
Då
en
exportkredit
i
utländsk
valuta
refinansieras
i
samma
valuta
uppkommer
ingen kursrisk i SEK. förutsatt att exportkrediten betalas i vederbörlig
ingen
kursrisk
i
SEK.
förutsatt
att
exportkrediten
betalas
i
vederbörlig
ordning. Om kursen på den utländska valutan stigit till förfallodagen och
ordning.
Om
kursen
på
den
utländska
valutan
stigit
till
förfallodagen
och
betalning då uteblir kommer emellertid en kursförlust att realiseras då BKN
betalning
då
uteblir
kommer
emellertid
en
kursförlust
att
realiseras
då
BKN
betalar ut ersättning för den uteblivna betalningen i svenska kronor. Som
betalar
ut
ersättning
för
den
uteblivna
betalningen
i
svenska
kronor.
Som
närmare framgår nedan ersätter BKN vid skadefall normalt endast en begränsad
närmare
framgår
nedan
ersätter
BKN
vid
skadefall
normalt
endast
en
begränsad
del av uppkommen kurshöjning. Den resterande delen får normalt ersättas av
del
av
uppkommen
kurshöjning.
Den
resterande
delen
får
normalt
ersättas
av
exportföretagen, vilket vid den valutakursutveckling som varit under åttio—
exportföretagen,
vilket
vid
den
valutakursutveckling
som
varit
under
åttio—
talets första hälft inneburit att företagens självrisk blivit väsentligt högre
talets
första
hälft
inneburit
att
företagens
självrisk
blivit
väsentligt
högre
för krediter i utländsk valuta än för krediter i svenska kronor.
för krediter i utländsk valuta än för krediter i svenska kronor.
för krediter i utländsk valuta än för krediter i svenska kronor.
för
krediter
i
utländsk
valuta
än
för
krediter
i
svenska
kronor.
Samtidigt som staten har minskat sin kursriskexponering genom att i ökad ut— sträckning styra exportkreditgivningen till utländska valutor har kursrisken vid skadefall blivit en betydelsefull faktor. särskilt för de kapitalvaru— exporterande företagen och entreprenadföretagen som exporterar mot medellånga och långa krediter. Utvecklingen under åttiotalet med kraftigt ökade skadefall och samtidig stark ökning av kurserna på de vanligaste exportkreditvalutorna har lett till att företagen i samband med skadefall — utöver övriga självrisk- belopp - fått betala ut i storleksordningen 320 Mkr för att kompensera kurs- höjningar. (Enligt beräkningar inom EKN avseende perioden juli 1980 till juni 1985.) Enligt företagen har deras sammanlagda självrisker — inkl. kurs— riskerna - blivit så stora att deras möjligheter att ta upp nya exportaffärer med krediter i utländsk valuta påverkas.
Samtidigt som staten har minskat sin kursriskexponering genom att i ökad ut— sträckning styra exportkreditgivningen till utländska valutor har kursrisken vid skadefall blivit en betydelsefull faktor. särskilt för de kapitalvaru— exporterande företagen och entreprenadföretagen som exporterar mot medellånga och långa krediter. Utvecklingen under åttiotalet med kraftigt ökade skadefall och samtidig stark ökning av kurserna på de vanligaste exportkreditvalutorna har lett till att företagen i samband med skadefall — utöver övriga självrisk- belopp - fått betala ut i storleksordningen 320 Mkr för att kompensera kurs- höjningar. (Enligt beräkningar inom EKN avseende perioden juli 1980 till juni 1985.) Enligt företagen har deras sammanlagda självrisker — inkl. kurs— riskerna - blivit så stora att deras möjligheter att ta upp nya exportaffärer med krediter i utländsk valuta påverkas.
Samtidigt som staten har minskat sin kursriskexponering genom att i ökad ut—
Samtidigt
som
staten
har
minskat
sin
kursriskexponering
genom
att
i
ökad
ut—
sträckning styra exportkreditgivningen till utländska valutor har kursrisken
sträckning
styra
exportkreditgivningen
till
utländska
valutor
har
kursrisken
vid skadefall blivit en betydelsefull faktor. särskilt för de kapitalvaru—
vid
skadefall
blivit
en
betydelsefull
faktor.
särskilt
för
de
kapitalvaru—
exporterande företagen och entreprenadföretagen som exporterar mot medellånga
exporterande
företagen
och
entreprenadföretagen
som
exporterar
mot
medellånga
och långa krediter. Utvecklingen under åttiotalet med kraftigt ökade skadefall
och
långa
krediter.
Utvecklingen
under
åttiotalet
med
kraftigt
ökade
skadefall
och samtidig stark ökning av kurserna på de vanligaste exportkreditvalutorna
och
samtidig
stark
ökning
av
kurserna
på
de
vanligaste
exportkreditvalutorna
har lett till att företagen i samband med skadefall — utöver övriga självrisk-
har
lett
till
att
företagen
i
samband
med
skadefall
—
utöver
övriga
självrisk-
belopp - fått betala ut i storleksordningen 320 Mkr för att kompensera kurs-
belopp
-
fått
betala
ut
i
storleksordningen
320
Mkr
för
att
kompensera
kurs-
höjningar. (Enligt beräkningar inom EKN avseende perioden juli 1980 till juni
höjningar.
(Enligt
beräkningar
inom
EKN
avseende
perioden
juli
1980
till
juni
1985.) Enligt företagen har deras sammanlagda självrisker — inkl. kurs—
1985.)
Enligt
företagen
har
deras
sammanlagda
självrisker
—
inkl.
kurs—
riskerna - blivit så stora att deras möjligheter att ta upp nya exportaffärer
riskerna
-
blivit
så
stora
att
deras
möjligheter
att
ta
upp
nya
exportaffärer
med krediter i utländsk valuta påverkas.
med
krediter
i
utländsk
valuta
påverkas.
Förslaget nedan, att EKN i enlighet med önskemål från de större kundföretagen under framtida garantier skall lyfta av hela kursrisken vid skadefall. syftar till att främja exporten. Samtidigt föreslås åtgärder för att begränsa statens förlustrisk på grund av kursrisktäckningen.
Förslaget nedan, att EKN i enlighet med önskemål från de större kundföretagen under framtida garantier skall lyfta av hela kursrisken vid skadefall. syftar till att främja exporten. Samtidigt föreslås åtgärder för att begränsa statens förlustrisk på grund av kursrisktäckningen.
Förslaget nedan, att EKN i enlighet med önskemål från de större kundföretagen
Förslaget
nedan,
att
EKN
i
enlighet
med
önskemål
från
de
större
kundföretagen
under framtida garantier skall lyfta av hela kursrisken vid skadefall. syftar
under
framtida
garantier
skall
lyfta
av
hela
kursrisken
vid
skadefall.
syftar
till att främja exporten. Samtidigt föreslås åtgärder för att begränsa statens
till
att
främja
exporten.
Samtidigt
föreslås
åtgärder
för
att
begränsa
statens
förlustrisk på grund av kursrisktäckningen.
förlustrisk
på
grund
av
kursrisktäckningen.
Om förslaget genomförs. kommer det incitament som BKN—systemet nu ger före- tagen att hellre lämna exportkrediter i svenska kronor än i utländsk valuta praktiskt taget att försvinna. EKN torde komma att få ta ut högre premie för
Om förslaget genomförs. kommer det incitament som BKN—systemet nu ger före- tagen att hellre lämna exportkrediter i svenska kronor än i utländsk valuta praktiskt taget att försvinna. EKN torde komma att få ta ut högre premie för
Om förslaget genomförs. kommer det incitament som BKN—systemet nu ger före-
Om
förslaget
genomförs.
kommer
det
incitament
som
BKN—systemet
nu
ger
före-
tagen att hellre lämna exportkrediter i svenska kronor än i utländsk valuta
tagen
att
hellre
lämna
exportkrediter
i
svenska
kronor
än
i
utländsk
valuta
praktiskt taget att försvinna. EKN torde komma att få ta ut högre premie för
praktiskt
taget
att
försvinna.
EKN
torde
komma
att
få
ta
ut
högre
premie
för
10
10
10
10
Prop. 1986/87: 23 garantier som täcker valutakursrisker än för garantier i svenska kronor. Med det föreslagna systemet bör emellertid riskökningen hos EKN kunna begränsas så att premietillägget kan sättas till en för företagen acceptabel nivå. EKN—— systemet kommer således inte liksom hittills att motverka andra statliga åtgärder för att styra exportkreditgivningen till utländska valutor. MalupsussriskJitäagefalljnliqt nuxataads system Den som finansierar en exportkredit (normalt SEK eller bank) har normalt ingen valutarisk genom att han matchar krediten med inlåning i samma valuta. För dem som är garantigivare gentemot kreditgivaren (normalt EKN och exportföretag) finns dock en betydande valutarisk. Risken uppkommer genom att när låntagaren inte betalar sina räntor och/eller amorteringar så måste garantigivaren betala dessa i den utländska valutan eller i svenska kronor till dagskurs. Garanti— givarnas sammanlagda kostnad härför blir då en funktion av valutakursen vid betalningstillfället. Risken för företagen och EKN är alltså en funktion både av att skadereglering skall ske och av valutakursförändringen. medelbar kurs— förlust uppstår om kursen på den utländska valutan stigit vid skaderegleringen. vid skadereglering flyttas valutafordringen över från kreditgivaren till EKN/— exportföretaget. Normalt förväntas fordringen bli betald förr eller senare. (EKN har hittills bara skrivit av vissa fordringar som skadereglerats p g a privata köpares insolvens. Under de senaste fem verksamhetsåren har sammanlagt 20 Mkr avskrivits som definitiva förluster. samtidigt som 3.440 Hkr utbetalats i skadeersättningar.) EKNs del av fordringen finansieras från skadereglering till återvinning normalt med svenska kronor från EKNs premiereserver eller från den rörliga kredit som ställts till 81015 förfogande hos riksgälds— kontoret. Det slutliga utfallet av en transaktion blir då en funktion av valutakursen också vid återvinningstillfället. Efter skaderegleringen mot— svaras fordringen inte längre av matchande inlåning i valuta. vilket innebär fortsatt exponering för kursrisk. vid återvinningen uppstår sålunda förlust om kursen på den utländska valutan sjunkit i förhållande till den kurs som EKN tillämpat vid skaderegleringen. EKN erlägger alltid skadeersättning i svenska kronor. vid skadereglering av- seende fordran i utländsk valuta tillämpade EKN till 1974 den lägsta av omräk— ningskurserna vid garantiförbindelsens utfärdande respektive förfallodagen. 11
Prop.
1986/87:
23
garantier som täcker valutakursrisker än för garantier i svenska kronor. Med det föreslagna systemet bör emellertid riskökningen hos EKN kunna begränsas så att premietillägget kan sättas till en för företagen acceptabel nivå. EKN—— systemet kommer således inte liksom hittills att motverka andra statliga åtgärder för att styra exportkreditgivningen till utländska valutor.
garantier som täcker valutakursrisker än för garantier i svenska kronor. Med det föreslagna systemet bör emellertid riskökningen hos EKN kunna begränsas så att premietillägget kan sättas till en för företagen acceptabel nivå. EKN—— systemet kommer således inte liksom hittills att motverka andra statliga åtgärder för att styra exportkreditgivningen till utländska valutor.
garantier som täcker valutakursrisker än för garantier i svenska kronor. Med
garantier
som
täcker
valutakursrisker
än
för
garantier
i
svenska
kronor.
Med
det föreslagna systemet bör emellertid riskökningen hos EKN kunna begränsas så
det
föreslagna
systemet
bör
emellertid
riskökningen
hos
EKN
kunna
begränsas
så
att premietillägget kan sättas till en för företagen acceptabel nivå. EKN——
att
premietillägget
kan
sättas
till
en
för
företagen
acceptabel
nivå.
EKN——
systemet kommer således inte liksom hittills att motverka andra statliga
systemet
kommer
således
inte
liksom
hittills
att
motverka
andra
statliga
åtgärder för att styra exportkreditgivningen till utländska valutor.
åtgärder
för
att
styra
exportkreditgivningen
till
utländska
valutor.
MalupsussriskJitäagefalljnliqt nuxataads system
MalupsussriskJitäagefalljnliqt nuxataads system
MalupsussriskJitäagefalljnliqt nuxataads system
MalupsussriskJitäagefalljnliqt
nuxataads
system
Den som finansierar en exportkredit (normalt SEK eller bank) har normalt ingen valutarisk genom att han matchar krediten med inlåning i samma valuta. För dem som är garantigivare gentemot kreditgivaren (normalt EKN och exportföretag) finns dock en betydande valutarisk. Risken uppkommer genom att när låntagaren inte betalar sina räntor och/eller amorteringar så måste garantigivaren betala dessa i den utländska valutan eller i svenska kronor till dagskurs. Garanti— givarnas sammanlagda kostnad härför blir då en funktion av valutakursen vid betalningstillfället. Risken för företagen och EKN är alltså en funktion både av att skadereglering skall ske och av valutakursförändringen. medelbar kurs—
Den som finansierar en exportkredit (normalt SEK eller bank) har normalt ingen valutarisk genom att han matchar krediten med inlåning i samma valuta. För dem som är garantigivare gentemot kreditgivaren (normalt EKN och exportföretag) finns dock en betydande valutarisk. Risken uppkommer genom att när låntagaren inte betalar sina räntor och/eller amorteringar så måste garantigivaren betala dessa i den utländska valutan eller i svenska kronor till dagskurs. Garanti— givarnas sammanlagda kostnad härför blir då en funktion av valutakursen vid betalningstillfället. Risken för företagen och EKN är alltså en funktion både av att skadereglering skall ske och av valutakursförändringen. medelbar kurs—
Den som finansierar en exportkredit (normalt SEK eller bank) har normalt ingen
Den
som
finansierar
en
exportkredit
(normalt
SEK
eller
bank)
har
normalt
ingen
valutarisk genom att han matchar krediten med inlåning i samma valuta. För dem
valutarisk
genom
att
han
matchar
krediten
med
inlåning
i
samma
valuta.
För
dem
som är garantigivare gentemot kreditgivaren (normalt EKN och exportföretag)
som
är
garantigivare
gentemot
kreditgivaren
(normalt
EKN
och
exportföretag)
finns dock en betydande valutarisk. Risken uppkommer genom att när låntagaren
finns
dock
en
betydande
valutarisk.
Risken
uppkommer
genom
att
när
låntagaren
inte betalar sina räntor och/eller amorteringar så måste garantigivaren betala
inte
betalar
sina
räntor
och/eller
amorteringar
så
måste
garantigivaren
betala
dessa i den utländska valutan eller i svenska kronor till dagskurs. Garanti—
dessa
i
den
utländska
valutan
eller
i
svenska
kronor
till
dagskurs.
Garanti—
givarnas sammanlagda kostnad härför blir då en funktion av valutakursen vid
givarnas
sammanlagda
kostnad
härför
blir
då
en
funktion
av
valutakursen
vid
betalningstillfället. Risken för företagen och EKN är alltså en funktion både
betalningstillfället.
Risken
för
företagen
och
EKN
är
alltså
en
funktion
både
av att skadereglering skall ske och av valutakursförändringen. medelbar kurs—
av
att
skadereglering
skall
ske
och
av
valutakursförändringen.
medelbar
kurs—
förlust uppstår om kursen på den utländska valutan stigit vid skaderegleringen.
förlust uppstår om kursen på den utländska valutan stigit vid skaderegleringen.
förlust uppstår om kursen på den utländska valutan stigit vid skaderegleringen.
förlust
uppstår
om
kursen
på
den
utländska
valutan
stigit
vid
skaderegleringen.
vid skadereglering flyttas valutafordringen över från kreditgivaren till EKN/— exportföretaget. Normalt förväntas fordringen bli betald förr eller senare. (EKN har hittills bara skrivit av vissa fordringar som skadereglerats p g a privata köpares insolvens. Under de senaste fem verksamhetsåren har sammanlagt 20 Mkr avskrivits som definitiva förluster. samtidigt som 3.440 Hkr utbetalats i skadeersättningar.) EKNs del av fordringen finansieras från skadereglering till återvinning normalt med svenska kronor från EKNs premiereserver eller från den rörliga kredit som ställts till 81015 förfogande hos riksgälds— kontoret. Det slutliga utfallet av en transaktion blir då en funktion av valutakursen också vid återvinningstillfället. Efter skaderegleringen mot— svaras fordringen inte längre av matchande inlåning i valuta. vilket innebär fortsatt exponering för kursrisk. vid återvinningen uppstår sålunda förlust om kursen på den utländska valutan sjunkit i förhållande till den kurs som EKN tillämpat vid skaderegleringen.
vid skadereglering flyttas valutafordringen över från kreditgivaren till EKN/— exportföretaget. Normalt förväntas fordringen bli betald förr eller senare. (EKN har hittills bara skrivit av vissa fordringar som skadereglerats p g a privata köpares insolvens. Under de senaste fem verksamhetsåren har sammanlagt 20 Mkr avskrivits som definitiva förluster. samtidigt som 3.440 Hkr utbetalats i skadeersättningar.) EKNs del av fordringen finansieras från skadereglering till återvinning normalt med svenska kronor från EKNs premiereserver eller från den rörliga kredit som ställts till 81015 förfogande hos riksgälds— kontoret. Det slutliga utfallet av en transaktion blir då en funktion av valutakursen också vid återvinningstillfället. Efter skaderegleringen mot— svaras fordringen inte längre av matchande inlåning i valuta. vilket innebär fortsatt exponering för kursrisk. vid återvinningen uppstår sålunda förlust om kursen på den utländska valutan sjunkit i förhållande till den kurs som EKN tillämpat vid skaderegleringen.
vid skadereglering flyttas valutafordringen över från kreditgivaren till EKN/—
vid
skadereglering
flyttas
valutafordringen
över
från
kreditgivaren
till
EKN/—
exportföretaget. Normalt förväntas fordringen bli betald förr eller senare.
exportföretaget.
Normalt
förväntas
fordringen
bli
betald
förr
eller
senare.
(EKN har hittills bara skrivit av vissa fordringar som skadereglerats p g a
(EKN
har
hittills
bara
skrivit
av
vissa
fordringar
som
skadereglerats
p
g
a
privata köpares insolvens. Under de senaste fem verksamhetsåren har sammanlagt
privata
köpares
insolvens.
Under
de
senaste
fem
verksamhetsåren
har
sammanlagt
20 Mkr avskrivits som definitiva förluster. samtidigt som 3.440 Hkr utbetalats
20
Mkr
avskrivits
som
definitiva
förluster.
samtidigt
som
3.440
Hkr
utbetalats
i skadeersättningar.) EKNs del av fordringen finansieras från skadereglering
i
skadeersättningar.)
EKNs
del
av
fordringen
finansieras
från
skadereglering
till återvinning normalt med svenska kronor från EKNs premiereserver eller
till
återvinning
normalt
med
svenska
kronor
från
EKNs
premiereserver
eller
från den rörliga kredit som ställts till 81015 förfogande hos riksgälds—
från
den
rörliga
kredit
som
ställts
till
81015
förfogande
hos
riksgälds—
kontoret. Det slutliga utfallet av en transaktion blir då en funktion av
kontoret.
Det
slutliga
utfallet
av
en
transaktion
blir
då
en
funktion
av
valutakursen också vid återvinningstillfället. Efter skaderegleringen mot—
valutakursen
också
vid
återvinningstillfället.
Efter
skaderegleringen
mot—
svaras fordringen inte längre av matchande inlåning i valuta. vilket innebär
svaras
fordringen
inte
längre
av
matchande
inlåning
i
valuta.
vilket
innebär
fortsatt exponering för kursrisk. vid återvinningen uppstår sålunda förlust om
fortsatt
exponering
för
kursrisk.
vid
återvinningen
uppstår
sålunda
förlust
om
kursen på den utländska valutan sjunkit i förhållande till den kurs som EKN
kursen
på
den
utländska
valutan
sjunkit
i
förhållande
till
den
kurs
som
EKN
tillämpat vid skaderegleringen.
tillämpat
vid
skaderegleringen.
EKN erlägger alltid skadeersättning i svenska kronor. vid skadereglering av- seende fordran i utländsk valuta tillämpade EKN till 1974 den lägsta av omräk— ningskurserna vid garantiförbindelsens utfärdande respektive förfallodagen.
EKN erlägger alltid skadeersättning i svenska kronor. vid skadereglering av- seende fordran i utländsk valuta tillämpade EKN till 1974 den lägsta av omräk— ningskurserna vid garantiförbindelsens utfärdande respektive förfallodagen.
EKN erlägger alltid skadeersättning i svenska kronor. vid skadereglering av-
EKN
erlägger
alltid
skadeersättning
i
svenska
kronor.
vid
skadereglering
av-
seende fordran i utländsk valuta tillämpade EKN till 1974 den lägsta av omräk—
seende
fordran
i
utländsk
valuta
tillämpade
EKN
till
1974
den
lägsta
av
omräk—
ningskurserna vid garantiförbindelsens utfärdande respektive förfallodagen.
ningskurserna
vid
garantiförbindelsens
utfärdande
respektive
förfallodagen.
11
11
11
11
Prop. 1986/87: 23 Detta innebar att BKN inte till någon del inkluderade kursstegring efter garantiförbindelsens utfärdande i ersättningen. 1974 hade emellertid export-- företag lidit förlust p g a detta och BKN beslöt att tillmötesgå företagens önskemål om mer generösa villkor såtillvida att ersättning skulle utbetalas även för kursstegring upp till 25 ! av kursen vid garantiförbindelsens utfär— dande. Kostnaderna för denna ändring av villkoren förutsågs bli relativt små eftersom endast en mindre andel av exportkrediterna lämnades i utländsk valuta och skadefrekvensen fortfarande var låg. Med hänsyn härtill genomfördes denna förbättring i garantitäckningen utan premiehöjning. 1978 genomfördes en viss ytterligare förbättring för garantitagarna då EKN beslöt att — inom 25 % taket — lämna ersättning även för kurshöjning efter förfallodagen till karenstidens slut. Efter ytterligare framställning från exportföretagen infördes 1982 möjligheten att på särskild begäran och mot tilläggspremie erhålla täckning för kursriskstegringar utöver 25 i. Den gamla bestämmelsen om täckning vid kursstegring upp till 25 % utan särskild premie fick då kvarstå oförändrad. Från 1974, då 25 % regeln infördes. till början av 80-talet hade emellertid både finansieringen av exportkrediter i utländsk valuta och skadefrekvensen ökat kraftigt, vilket hade lett till att EKN drabbades av ökade kostnader p g a 25 & regeln. 1983 infördes därför nuvarande regler som innebär att kurs- stegring upp till 10 % täcks utan särskild premie och att extra kurssäkring erbjuds till högst 200 % mot tilläggspremie enligt följande: gkaderegleringskurs i förhållande Tilläggspremie uttryckt i procent av till kurs vid förbindelsens ut grundpremien färdande 150 ! 15 t 175 % 20 ! 200 % 25 % I praktiken lämnar EKN extra kurssäkring relativt restriktivt. Då det gäller svagare länder är EKN ofta angelägen att hålla ned riskexponeringen. Extra kursrisktäckning medges då i regel för delskador men inom ett på normalt sätt beräknat högsta förlustbelopp för affären. BITS har beslutat att inte medge extra kursrisktäckning i garantier för u—krediter med hänsyn till att alla 12
Prop.
1986/87:
23
Detta innebar att BKN inte till någon del inkluderade kursstegring efter garantiförbindelsens utfärdande i ersättningen. 1974 hade emellertid export-- företag lidit förlust p g a detta och BKN beslöt att tillmötesgå företagens önskemål om mer generösa villkor såtillvida att ersättning skulle utbetalas även för kursstegring upp till 25 ! av kursen vid garantiförbindelsens utfär— dande. Kostnaderna för denna ändring av villkoren förutsågs bli relativt små eftersom endast en mindre andel av exportkrediterna lämnades i utländsk valuta och skadefrekvensen fortfarande var låg. Med hänsyn härtill genomfördes denna förbättring i garantitäckningen utan premiehöjning.
Detta innebar att BKN inte till någon del inkluderade kursstegring efter garantiförbindelsens utfärdande i ersättningen. 1974 hade emellertid export-- företag lidit förlust p g a detta och BKN beslöt att tillmötesgå företagens önskemål om mer generösa villkor såtillvida att ersättning skulle utbetalas även för kursstegring upp till 25 ! av kursen vid garantiförbindelsens utfär— dande. Kostnaderna för denna ändring av villkoren förutsågs bli relativt små eftersom endast en mindre andel av exportkrediterna lämnades i utländsk valuta och skadefrekvensen fortfarande var låg. Med hänsyn härtill genomfördes denna förbättring i garantitäckningen utan premiehöjning.
Detta innebar att BKN inte till någon del inkluderade kursstegring efter
Detta
innebar
att
BKN
inte
till
någon
del
inkluderade
kursstegring
efter
garantiförbindelsens utfärdande i ersättningen. 1974 hade emellertid export--
garantiförbindelsens
utfärdande
i
ersättningen.
1974
hade
emellertid
export--
företag lidit förlust p g a detta och BKN beslöt att tillmötesgå företagens
företag
lidit
förlust
p
g
a
detta
och
BKN
beslöt
att
tillmötesgå
företagens
önskemål om mer generösa villkor såtillvida att ersättning skulle utbetalas
önskemål
om
mer
generösa
villkor
såtillvida
att
ersättning
skulle
utbetalas
även för kursstegring upp till 25 ! av kursen vid garantiförbindelsens utfär—
även
för
kursstegring
upp
till
25
!
av
kursen
vid
garantiförbindelsens
utfär—
dande. Kostnaderna för denna ändring av villkoren förutsågs bli relativt små
dande.
Kostnaderna
för
denna
ändring
av
villkoren
förutsågs
bli
relativt
små
eftersom endast en mindre andel av exportkrediterna lämnades i utländsk valuta
eftersom
endast
en
mindre
andel
av
exportkrediterna
lämnades
i
utländsk
valuta
och skadefrekvensen fortfarande var låg. Med hänsyn härtill genomfördes denna
och
skadefrekvensen
fortfarande
var
låg.
Med
hänsyn
härtill
genomfördes
denna
förbättring i garantitäckningen utan premiehöjning.
förbättring
i
garantitäckningen
utan
premiehöjning.
1978 genomfördes en viss ytterligare förbättring för garantitagarna då EKN beslöt att — inom 25 % taket — lämna ersättning även för kurshöjning efter förfallodagen till karenstidens slut. Efter ytterligare framställning från exportföretagen infördes 1982 möjligheten att på särskild begäran och mot tilläggspremie erhålla täckning för kursriskstegringar utöver 25 i. Den gamla bestämmelsen om täckning vid kursstegring upp till 25 % utan särskild premie fick då kvarstå oförändrad.
1978 genomfördes en viss ytterligare förbättring för garantitagarna då EKN beslöt att — inom 25 % taket — lämna ersättning även för kurshöjning efter förfallodagen till karenstidens slut. Efter ytterligare framställning från exportföretagen infördes 1982 möjligheten att på särskild begäran och mot tilläggspremie erhålla täckning för kursriskstegringar utöver 25 i. Den gamla bestämmelsen om täckning vid kursstegring upp till 25 % utan särskild premie fick då kvarstå oförändrad.
1978 genomfördes en viss ytterligare förbättring för garantitagarna då EKN
1978
genomfördes
en
viss
ytterligare
förbättring
för
garantitagarna
då
EKN
beslöt att — inom 25 % taket — lämna ersättning även för kurshöjning efter
beslöt
att
—
inom
25
%
taket
—
lämna
ersättning
även
för
kurshöjning
efter
förfallodagen till karenstidens slut. Efter ytterligare framställning från
förfallodagen
till
karenstidens
slut.
Efter
ytterligare
framställning
från
exportföretagen infördes 1982 möjligheten att på särskild begäran och mot
exportföretagen
infördes
1982
möjligheten
att
på
särskild
begäran
och
mot
tilläggspremie erhålla täckning för kursriskstegringar utöver 25 i. Den gamla
tilläggspremie
erhålla
täckning
för
kursriskstegringar
utöver
25
i.
Den
gamla
bestämmelsen om täckning vid kursstegring upp till 25 % utan särskild premie
bestämmelsen
om
täckning
vid
kursstegring
upp
till
25
%
utan
särskild
premie
fick då kvarstå oförändrad.
fick
då
kvarstå
oförändrad.
Från 1974, då 25 % regeln infördes. till början av 80-talet hade emellertid både finansieringen av exportkrediter i utländsk valuta och skadefrekvensen ökat kraftigt, vilket hade lett till att EKN drabbades av ökade kostnader p g a 25 & regeln. 1983 infördes därför nuvarande regler som innebär att kurs- stegring upp till 10 % täcks utan särskild premie och att extra kurssäkring erbjuds till högst 200 % mot tilläggspremie enligt följande:
Från 1974, då 25 % regeln infördes. till början av 80-talet hade emellertid både finansieringen av exportkrediter i utländsk valuta och skadefrekvensen ökat kraftigt, vilket hade lett till att EKN drabbades av ökade kostnader p g a 25 & regeln. 1983 infördes därför nuvarande regler som innebär att kurs- stegring upp till 10 % täcks utan särskild premie och att extra kurssäkring erbjuds till högst 200 % mot tilläggspremie enligt följande:
Från 1974, då 25 % regeln infördes. till början av 80-talet hade emellertid
Från
1974,
då
25
%
regeln
infördes.
till
början
av
80-talet
hade
emellertid
både finansieringen av exportkrediter i utländsk valuta och skadefrekvensen
både
finansieringen
av
exportkrediter
i
utländsk
valuta
och
skadefrekvensen
ökat kraftigt, vilket hade lett till att EKN drabbades av ökade kostnader p g a
ökat
kraftigt,
vilket
hade
lett
till
att
EKN
drabbades
av
ökade
kostnader
p
g
a
25 & regeln. 1983 infördes därför nuvarande regler som innebär att kurs-
25
&
regeln.
1983
infördes
därför
nuvarande
regler
som
innebär
att
kurs-
stegring upp till 10 % täcks utan särskild premie och att extra kurssäkring
stegring
upp
till
10
%
täcks
utan
särskild
premie
och
att
extra
kurssäkring
erbjuds till högst 200 % mot tilläggspremie enligt följande:
erbjuds
till
högst
200
%
mot
tilläggspremie
enligt
följande:
gkaderegleringskurs i förhållande Tilläggspremie uttryckt i procent av till kurs vid förbindelsens ut grundpremien färdande 150 ! 15 t 175 % 20 ! 200 % 25 %
gkaderegleringskurs i förhållande Tilläggspremie uttryckt i procent av till kurs vid förbindelsens ut grundpremien
gkaderegleringskurs i förhållande Tilläggspremie uttryckt i procent av
gkaderegleringskurs
i
förhållande
Tilläggspremie
uttryckt
i
procent
av
till kurs vid förbindelsens ut grundpremien
till
kurs
vid
förbindelsens
ut
grundpremien
färdande
färdande
färdande
150 ! 15 t
150 ! 15 t
150
!
15
t
175 % 20 !
175 % 20 !
175
%
20
!
200 % 25 %
200 % 25 %
200
%
25
%
I praktiken lämnar EKN extra kurssäkring relativt restriktivt. Då det gäller svagare länder är EKN ofta angelägen att hålla ned riskexponeringen. Extra kursrisktäckning medges då i regel för delskador men inom ett på normalt sätt beräknat högsta förlustbelopp för affären. BITS har beslutat att inte medge extra kursrisktäckning i garantier för u—krediter med hänsyn till att alla
I praktiken lämnar EKN extra kurssäkring relativt restriktivt. Då det gäller svagare länder är EKN ofta angelägen att hålla ned riskexponeringen. Extra kursrisktäckning medges då i regel för delskador men inom ett på normalt sätt beräknat högsta förlustbelopp för affären. BITS har beslutat att inte medge extra kursrisktäckning i garantier för u—krediter med hänsyn till att alla
I praktiken lämnar EKN extra kurssäkring relativt restriktivt. Då det gäller
I
praktiken
lämnar
EKN
extra
kurssäkring
relativt
restriktivt.
Då
det
gäller
svagare länder är EKN ofta angelägen att hålla ned riskexponeringen. Extra
svagare
länder
är
EKN
ofta
angelägen
att
hålla
ned
riskexponeringen.
Extra
kursrisktäckning medges då i regel för delskador men inom ett på normalt sätt
kursrisktäckning
medges
då
i
regel
för
delskador
men
inom
ett
på
normalt
sätt
beräknat högsta förlustbelopp för affären. BITS har beslutat att inte medge
beräknat
högsta
förlustbelopp
för
affären.
BITS
har
beslutat
att
inte
medge
extra kursrisktäckning i garantier för u—krediter med hänsyn till att alla
extra
kursrisktäckning
i
garantier
för
u—krediter
med
hänsyn
till
att
alla
12
12
12
12
Prop. l986/87: 23 u-krediter ges i utländsk valuta med stark koncentration till USD och att kursriskexponeringen därför skulle kunna leda till en betydande belastning på BITS ' anslag. _ Den del av en kursförlust vid skadefall som inte ersätts från BKN enligt ovan drabbar det exporterande företaget. som normalt har att till kreditgivaren inbetala skillnaden mellan å ena sidan värdet i svenska kronor av den ute— blivna betalningen till dagskurs och å andra sidan BKNs ersättning. Företagets betalning inkluderar den självrisk som gäller enligt vederbörande garanti (5 - 30 %), dröjsmålsräntekostnad under karenstiden (vanligen motsvarande 4 - 12 % beroende på karenstidens längd) och den kurshöjning som inte täckts av EKNs ersättning. I bilagorna 1 och 2 visas exempel på den faktiska självrisk som kan uppkomma på grund av dröjsmålsränta resp. kurshöjning. Genom samtidiga avsevärda höjningar av skadefallsfrekvensen och valutakurserna har företagen under senare år drabbats av mycket betydande ökningar av de faktiska självriskerna. Enligt exportföretagen utgör kursriskerna ett osäker— hetsmoment av sådan dignitet att deras möjligheter att ta nya exportaffärer påverkas. statens strävan att förmå företagen att i huvudsak arrangera sina exportkrediter i utländska valutor. motverkas således direkt av EKNs nuvarande system att skadereglera enbart i svenska kronor. Det slutliga utfallet av en transaktion påverkas, som tidigare nämnts, också av återvinningen. Till den 1 mars 1985 gällde att återvunna belopp fördelades mellan EKN och garantitagaren så att garantitagaren erhöll vad som svarade mot självriskandelen enligt garantin. medan återstoden tillföll EKN. Den enda inskränkningen i denna fördelningsregel var att EKN inte hade någon rätt till dröjsmålsränta som hänförde sig till karenstiden. Någon hänsyn togs emellertid inte till eventuella inskränkningar i EKNs ersättning för kursstegring. Detta innebar att EKN vid återvinning kunde göra vinster som motsvarades av defini— tiva förluster för exportföretagen. vid skadereglering efter den 1 mars 1985 beräknas emellertid BKNs och exportföretagens resp. förlustandelar, med hänsyn tagen till kurshöjningen och dessa förlustandelar används som fördelnings— nyckel vid återvinning. Effekterna av de nya reglerna framgår av bilaga 3. Bland EKNs motsvarigheter i utlandet täcker en rad garantiinstitut. huvudsak— ligen i mindre länder, kursrisken vid skadereglering antingen genom att skadereglera i nationell valuta till kurs som gäller vid skaderegleringen — -|— N Riksdagen [986/87. I sum/. Nr 23 13
Prop. l986/87: 23
Prop. l986/87: 23
Prop. l986/87: 23
Prop.
l986/87:
23
u-krediter ges i utländsk valuta med stark koncentration till USD och att
u-krediter ges i utländsk valuta med stark koncentration till USD och att
u-krediter ges i utländsk valuta med stark koncentration till USD och att
u-krediter
ges
i
utländsk
valuta
med
stark
koncentration
till
USD
och
att
kursriskexponeringen därför skulle kunna leda till en betydande belastning på BITS ' anslag. _
kursriskexponeringen därför skulle kunna leda till en betydande belastning på BITS ' anslag. _
kursriskexponeringen därför skulle kunna leda till en betydande belastning på
kursriskexponeringen
därför
skulle
kunna
leda
till
en
betydande
belastning
på
BITS ' anslag. _
BITS
'
anslag.
_
Den del av en kursförlust vid skadefall som inte ersätts från BKN enligt ovan drabbar det exporterande företaget. som normalt har att till kreditgivaren inbetala skillnaden mellan å ena sidan värdet i svenska kronor av den ute— blivna betalningen till dagskurs och å andra sidan BKNs ersättning. Företagets betalning inkluderar den självrisk som gäller enligt vederbörande garanti (5 - 30 %), dröjsmålsräntekostnad under karenstiden (vanligen motsvarande 4 - 12 % beroende på karenstidens längd) och den kurshöjning som inte täckts av EKNs ersättning. I bilagorna 1 och 2 visas exempel på den faktiska självrisk som
Den del av en kursförlust vid skadefall som inte ersätts från BKN enligt ovan drabbar det exporterande företaget. som normalt har att till kreditgivaren inbetala skillnaden mellan å ena sidan värdet i svenska kronor av den ute— blivna betalningen till dagskurs och å andra sidan BKNs ersättning. Företagets betalning inkluderar den självrisk som gäller enligt vederbörande garanti (5 - 30 %), dröjsmålsräntekostnad under karenstiden (vanligen motsvarande 4 - 12 % beroende på karenstidens längd) och den kurshöjning som inte täckts av EKNs ersättning. I bilagorna 1 och 2 visas exempel på den faktiska självrisk som
Den del av en kursförlust vid skadefall som inte ersätts från BKN enligt ovan
Den
del
av
en
kursförlust
vid
skadefall
som
inte
ersätts
från
BKN
enligt
ovan
drabbar det exporterande företaget. som normalt har att till kreditgivaren
drabbar
det
exporterande
företaget.
som
normalt
har
att
till
kreditgivaren
inbetala skillnaden mellan å ena sidan värdet i svenska kronor av den ute—
inbetala
skillnaden
mellan
å
ena
sidan
värdet
i
svenska
kronor
av
den
ute—
blivna betalningen till dagskurs och å andra sidan BKNs ersättning. Företagets
blivna
betalningen
till
dagskurs
och
å
andra
sidan
BKNs
ersättning.
Företagets
betalning inkluderar den självrisk som gäller enligt vederbörande garanti (5 -
betalning
inkluderar
den
självrisk
som
gäller
enligt
vederbörande
garanti
(5
-
30 %), dröjsmålsräntekostnad under karenstiden (vanligen motsvarande 4 - 12 %
30
%),
dröjsmålsräntekostnad
under
karenstiden
(vanligen
motsvarande
4
-
12
%
beroende på karenstidens längd) och den kurshöjning som inte täckts av EKNs
beroende
på
karenstidens
längd)
och
den
kurshöjning
som
inte
täckts
av
EKNs
ersättning. I bilagorna 1 och 2 visas exempel på den faktiska självrisk som
ersättning.
I
bilagorna
1
och
2
visas
exempel
på
den
faktiska
självrisk
som
kan uppkomma på grund av dröjsmålsränta resp. kurshöjning.
kan uppkomma på grund av dröjsmålsränta resp. kurshöjning.
kan uppkomma på grund av dröjsmålsränta resp. kurshöjning.
kan
uppkomma
på
grund
av
dröjsmålsränta
resp.
kurshöjning.
Genom samtidiga avsevärda höjningar av skadefallsfrekvensen och valutakurserna har företagen under senare år drabbats av mycket betydande ökningar av de faktiska självriskerna. Enligt exportföretagen utgör kursriskerna ett osäker— hetsmoment av sådan dignitet att deras möjligheter att ta nya exportaffärer påverkas. statens strävan att förmå företagen att i huvudsak arrangera sina exportkrediter i utländska valutor. motverkas således direkt av EKNs nuvarande
Genom samtidiga avsevärda höjningar av skadefallsfrekvensen och valutakurserna har företagen under senare år drabbats av mycket betydande ökningar av de faktiska självriskerna. Enligt exportföretagen utgör kursriskerna ett osäker— hetsmoment av sådan dignitet att deras möjligheter att ta nya exportaffärer påverkas. statens strävan att förmå företagen att i huvudsak arrangera sina exportkrediter i utländska valutor. motverkas således direkt av EKNs nuvarande
Genom samtidiga avsevärda höjningar av skadefallsfrekvensen och valutakurserna
Genom
samtidiga
avsevärda
höjningar
av
skadefallsfrekvensen
och
valutakurserna
har företagen under senare år drabbats av mycket betydande ökningar av de
har
företagen
under
senare
år
drabbats
av
mycket
betydande
ökningar
av
de
faktiska självriskerna. Enligt exportföretagen utgör kursriskerna ett osäker—
faktiska
självriskerna.
Enligt
exportföretagen
utgör
kursriskerna
ett
osäker—
hetsmoment av sådan dignitet att deras möjligheter att ta nya exportaffärer
hetsmoment
av
sådan
dignitet
att
deras
möjligheter
att
ta
nya
exportaffärer
påverkas. statens strävan att förmå företagen att i huvudsak arrangera sina
påverkas.
statens
strävan
att
förmå
företagen
att
i
huvudsak
arrangera
sina
exportkrediter i utländska valutor. motverkas således direkt av EKNs nuvarande
exportkrediter
i
utländska
valutor.
motverkas
således
direkt
av
EKNs
nuvarande
system att skadereglera enbart i svenska kronor.
system att skadereglera enbart i svenska kronor.
system att skadereglera enbart i svenska kronor.
system
att
skadereglera
enbart
i
svenska
kronor.
Det slutliga utfallet av en transaktion påverkas, som tidigare nämnts, också av återvinningen. Till den 1 mars 1985 gällde att återvunna belopp fördelades mellan EKN och garantitagaren så att garantitagaren erhöll vad som svarade mot självriskandelen enligt garantin. medan återstoden tillföll EKN. Den enda inskränkningen i denna fördelningsregel var att EKN inte hade någon rätt till dröjsmålsränta som hänförde sig till karenstiden. Någon hänsyn togs emellertid inte till eventuella inskränkningar i EKNs ersättning för kursstegring. Detta innebar att EKN vid återvinning kunde göra vinster som motsvarades av defini— tiva förluster för exportföretagen. vid skadereglering efter den 1 mars 1985 beräknas emellertid BKNs och exportföretagens resp. förlustandelar, med hänsyn tagen till kurshöjningen och dessa förlustandelar används som fördelnings—
Det slutliga utfallet av en transaktion påverkas, som tidigare nämnts, också av återvinningen. Till den 1 mars 1985 gällde att återvunna belopp fördelades mellan EKN och garantitagaren så att garantitagaren erhöll vad som svarade mot självriskandelen enligt garantin. medan återstoden tillföll EKN. Den enda inskränkningen i denna fördelningsregel var att EKN inte hade någon rätt till dröjsmålsränta som hänförde sig till karenstiden. Någon hänsyn togs emellertid inte till eventuella inskränkningar i EKNs ersättning för kursstegring. Detta innebar att EKN vid återvinning kunde göra vinster som motsvarades av defini— tiva förluster för exportföretagen. vid skadereglering efter den 1 mars 1985 beräknas emellertid BKNs och exportföretagens resp. förlustandelar, med hänsyn tagen till kurshöjningen och dessa förlustandelar används som fördelnings—
Det slutliga utfallet av en transaktion påverkas, som tidigare nämnts, också
Det
slutliga
utfallet
av
en
transaktion
påverkas,
som
tidigare
nämnts,
också
av återvinningen. Till den 1 mars 1985 gällde att återvunna belopp fördelades
av
återvinningen.
Till
den
1
mars
1985
gällde
att
återvunna
belopp
fördelades
mellan EKN och garantitagaren så att garantitagaren erhöll vad som svarade mot
mellan
EKN
och
garantitagaren
så
att
garantitagaren
erhöll
vad
som
svarade
mot
självriskandelen enligt garantin. medan återstoden tillföll EKN. Den enda
självriskandelen
enligt
garantin.
medan
återstoden
tillföll
EKN.
Den
enda
inskränkningen i denna fördelningsregel var att EKN inte hade någon rätt till
inskränkningen
i
denna
fördelningsregel
var
att
EKN
inte
hade
någon
rätt
till
dröjsmålsränta som hänförde sig till karenstiden. Någon hänsyn togs emellertid
dröjsmålsränta
som
hänförde
sig
till
karenstiden.
Någon
hänsyn
togs
emellertid
inte till eventuella inskränkningar i EKNs ersättning för kursstegring. Detta
inte
till
eventuella
inskränkningar
i
EKNs
ersättning
för
kursstegring.
Detta
innebar att EKN vid återvinning kunde göra vinster som motsvarades av defini—
innebar
att
EKN
vid
återvinning
kunde
göra
vinster
som
motsvarades
av
defini—
tiva förluster för exportföretagen. vid skadereglering efter den 1 mars 1985
tiva
förluster
för
exportföretagen.
vid
skadereglering
efter
den
1
mars
1985
beräknas emellertid BKNs och exportföretagens resp. förlustandelar, med hänsyn
beräknas
emellertid
BKNs
och
exportföretagens
resp.
förlustandelar,
med
hänsyn
tagen till kurshöjningen och dessa förlustandelar används som fördelnings—
tagen
till
kurshöjningen
och
dessa
förlustandelar
används
som
fördelnings—
nyckel vid återvinning. Effekterna av de nya reglerna framgår av bilaga 3.
nyckel vid återvinning. Effekterna av de nya reglerna framgår av bilaga 3.
nyckel vid återvinning. Effekterna av de nya reglerna framgår av bilaga 3.
nyckel
vid
återvinning.
Effekterna
av
de
nya
reglerna
framgår
av
bilaga
3.
Bland EKNs motsvarigheter i utlandet täcker en rad garantiinstitut. huvudsak— ligen i mindre länder, kursrisken vid skadereglering antingen genom att
Bland EKNs motsvarigheter i utlandet täcker en rad garantiinstitut. huvudsak— ligen i mindre länder, kursrisken vid skadereglering antingen genom att
Bland EKNs motsvarigheter i utlandet täcker en rad garantiinstitut. huvudsak—
Bland
EKNs
motsvarigheter
i
utlandet
täcker
en
rad
garantiinstitut.
huvudsak—
ligen i mindre länder, kursrisken vid skadereglering antingen genom att
ligen
i
mindre
länder,
kursrisken
vid
skadereglering
antingen
genom
att
skadereglera i nationell valuta till kurs som gäller vid skaderegleringen —
skadereglera i nationell valuta till kurs som gäller vid skaderegleringen —
skadereglera i nationell valuta till kurs som gäller vid skaderegleringen —
skadereglera
i
nationell
valuta
till
kurs
som
gäller
vid
skaderegleringen
—
-|— N
-|— N
-|—
-|—
N
N
Riksdagen [986/87. I sum/. Nr 23
Riksdagen [986/87. I sum/. Nr 23
Riksdagen [986/87. I sum/. Nr 23
Riksdagen
[986/87.
I
sum/.
Nr
23
13
13
13
13
Prop. 1986/87: 23 vanmark, Finland och Storbritannien — eller genom att skadereglera i utländsk valuta — Belgien. Finland (betr vissa köparkrediter). Italien. Norge och österrike. Kursrisken täcks normalt inte i länder där exportkrediter till helt övervägande del lämnas i den egna valutan. som canada, Frankrike, Japan, Nederländerna, Schweiz. USA och Västtyskland. Frågan är emellertid under omprövning i en del av de sistnämnda länderna. Eö£Slas m_garantingjtlänQSE pluss systemet med skadereglering i svenska kronor fungerade fullt tillfreds- ställande så länge huvuddelen av exportkrediterna lämnades i kronor och kurs— relationerna var stabila. Under nuvarande förhållanden är systemet emellertid mindre tillfredsställande. Problem skulle kvarstå även om EKN skulle medge extra kursrisktäckning mer liberalt än för närvarande. En fast grund för premiesättning för extra kursrisktäckning saknas och varken EKN eller före— tagen har möjligheter att begränsa och hantera kursriskerna. EKNs större kunder har därför föreslagit att BKN skall utfärda garantier i utländsk valuta. dvs garantiernas högsta förlustbelopp skall anges i den garanterade kreditens valuta, premien skall inbetalas i valutan och skadereg- lering ske i valutan. Garantitagarna skulle härigenom stå kursrisk endast på självriskandelen, medan EKN skulle stå hela kursrisken i övrigt. Kostnaderna för detta skulle begrän— sas genom att EKN så långt som möjligt skulle gardera sina åtaganden och fordringar i valuta med matchande tillgångar resp. inlåning i valutan. Even— tuella riskoch kostnadsökningar jämfört med nuvarande system skulle avspegla sig i premierna. systemet är tänkt att fungera på följande sätt. Premie tas ut i resp. valuta och tillförs en premiereserv i valutan som förvaltas på räntebärande valuta— konto. Skaderegleringar finansieras normalt från premiereserven eller genom upplåning i resp. valuta. Under förutsättning att beloppet slutligen återvinns och då tillförs premie— reserven i valutan eller används till att återbetala upplåningen i valutan uppstår varken kursvinst eller kursförlust. eftersom inga växlingstransak- tioner skulle förekomma i dessa fall. Upplåningskostnaden förutsätts normalt 14
Prop.
1986/87:
23
vanmark, Finland och Storbritannien — eller genom att skadereglera i utländsk valuta — Belgien. Finland (betr vissa köparkrediter). Italien. Norge och österrike. Kursrisken täcks normalt inte i länder där exportkrediter till helt övervägande del lämnas i den egna valutan. som canada, Frankrike, Japan, Nederländerna, Schweiz. USA och Västtyskland. Frågan är emellertid under omprövning i en del av de sistnämnda länderna.
vanmark, Finland och Storbritannien — eller genom att skadereglera i utländsk valuta — Belgien. Finland (betr vissa köparkrediter). Italien. Norge och österrike. Kursrisken täcks normalt inte i länder där exportkrediter till helt övervägande del lämnas i den egna valutan. som canada, Frankrike, Japan, Nederländerna, Schweiz. USA och Västtyskland. Frågan är emellertid under omprövning i en del av de sistnämnda länderna.
vanmark, Finland och Storbritannien — eller genom att skadereglera i utländsk
vanmark,
Finland
och
Storbritannien
—
eller
genom
att
skadereglera
i
utländsk
valuta — Belgien. Finland (betr vissa köparkrediter). Italien. Norge och
valuta
—
Belgien.
Finland
(betr
vissa
köparkrediter).
Italien.
Norge
och
österrike. Kursrisken täcks normalt inte i länder där exportkrediter till helt
österrike.
Kursrisken
täcks
normalt
inte
i
länder
där
exportkrediter
till
helt
övervägande del lämnas i den egna valutan. som canada, Frankrike, Japan,
övervägande
del
lämnas
i
den
egna
valutan.
som
canada,
Frankrike,
Japan,
Nederländerna, Schweiz. USA och Västtyskland. Frågan är emellertid under
Nederländerna,
Schweiz.
USA
och
Västtyskland.
Frågan
är
emellertid
under
omprövning i en del av de sistnämnda länderna.
omprövning
i
en
del
av
de
sistnämnda
länderna.
Eö£Slas m_garantingjtlänQSE pluss
Eö£Slas m_garantingjtlänQSE pluss
Eö£Slas m_garantingjtlänQSE pluss
Eö£Slas
m_garantingjtlänQSE
pluss
systemet med skadereglering i svenska kronor fungerade fullt tillfreds- ställande så länge huvuddelen av exportkrediterna lämnades i kronor och kurs— relationerna var stabila. Under nuvarande förhållanden är systemet emellertid mindre tillfredsställande. Problem skulle kvarstå även om EKN skulle medge extra kursrisktäckning mer liberalt än för närvarande. En fast grund för premiesättning för extra kursrisktäckning saknas och varken EKN eller före—
systemet med skadereglering i svenska kronor fungerade fullt tillfreds- ställande så länge huvuddelen av exportkrediterna lämnades i kronor och kurs— relationerna var stabila. Under nuvarande förhållanden är systemet emellertid mindre tillfredsställande. Problem skulle kvarstå även om EKN skulle medge extra kursrisktäckning mer liberalt än för närvarande. En fast grund för premiesättning för extra kursrisktäckning saknas och varken EKN eller före—
systemet med skadereglering i svenska kronor fungerade fullt tillfreds-
systemet
med
skadereglering
i
svenska
kronor
fungerade
fullt
tillfreds-
ställande så länge huvuddelen av exportkrediterna lämnades i kronor och kurs—
ställande
så
länge
huvuddelen
av
exportkrediterna
lämnades
i
kronor
och
kurs—
relationerna var stabila. Under nuvarande förhållanden är systemet emellertid
relationerna
var
stabila.
Under
nuvarande
förhållanden
är
systemet
emellertid
mindre tillfredsställande. Problem skulle kvarstå även om EKN skulle medge
mindre
tillfredsställande.
Problem
skulle
kvarstå
även
om
EKN
skulle
medge
extra kursrisktäckning mer liberalt än för närvarande. En fast grund för
extra
kursrisktäckning
mer
liberalt
än
för
närvarande.
En
fast
grund
för
premiesättning för extra kursrisktäckning saknas och varken EKN eller före—
premiesättning
för
extra
kursrisktäckning
saknas
och
varken
EKN
eller
före—
tagen har möjligheter att begränsa och hantera kursriskerna.
tagen har möjligheter att begränsa och hantera kursriskerna.
tagen har möjligheter att begränsa och hantera kursriskerna.
tagen
har
möjligheter
att
begränsa
och
hantera
kursriskerna.
EKNs större kunder har därför föreslagit att BKN skall utfärda garantier i utländsk valuta. dvs garantiernas högsta förlustbelopp skall anges i den garanterade kreditens valuta, premien skall inbetalas i valutan och skadereg-
EKNs större kunder har därför föreslagit att BKN skall utfärda garantier i utländsk valuta. dvs garantiernas högsta förlustbelopp skall anges i den garanterade kreditens valuta, premien skall inbetalas i valutan och skadereg-
EKNs större kunder har därför föreslagit att BKN skall utfärda garantier i
EKNs
större
kunder
har
därför
föreslagit
att
BKN
skall
utfärda
garantier
i
utländsk valuta. dvs garantiernas högsta förlustbelopp skall anges i den
utländsk
valuta.
dvs
garantiernas
högsta
förlustbelopp
skall
anges
i
den
garanterade kreditens valuta, premien skall inbetalas i valutan och skadereg-
garanterade
kreditens
valuta,
premien
skall
inbetalas
i
valutan
och
skadereg-
lering ske i valutan.
lering ske i valutan.
lering ske i valutan.
lering
ske
i
valutan.
Garantitagarna skulle härigenom stå kursrisk endast på självriskandelen, medan EKN skulle stå hela kursrisken i övrigt. Kostnaderna för detta skulle begrän— sas genom att EKN så långt som möjligt skulle gardera sina åtaganden och fordringar i valuta med matchande tillgångar resp. inlåning i valutan. Even— tuella riskoch kostnadsökningar jämfört med nuvarande system skulle avspegla
Garantitagarna skulle härigenom stå kursrisk endast på självriskandelen, medan EKN skulle stå hela kursrisken i övrigt. Kostnaderna för detta skulle begrän— sas genom att EKN så långt som möjligt skulle gardera sina åtaganden och fordringar i valuta med matchande tillgångar resp. inlåning i valutan. Even— tuella riskoch kostnadsökningar jämfört med nuvarande system skulle avspegla
Garantitagarna skulle härigenom stå kursrisk endast på självriskandelen, medan
Garantitagarna
skulle
härigenom
stå
kursrisk
endast
på
självriskandelen,
medan
EKN skulle stå hela kursrisken i övrigt. Kostnaderna för detta skulle begrän—
EKN
skulle
stå
hela
kursrisken
i
övrigt.
Kostnaderna
för
detta
skulle
begrän—
sas genom att EKN så långt som möjligt skulle gardera sina åtaganden och
sas
genom
att
EKN
så
långt
som
möjligt
skulle
gardera
sina
åtaganden
och
fordringar i valuta med matchande tillgångar resp. inlåning i valutan. Even—
fordringar
i
valuta
med
matchande
tillgångar
resp.
inlåning
i
valutan.
Even—
tuella riskoch kostnadsökningar jämfört med nuvarande system skulle avspegla
tuella
riskoch
kostnadsökningar
jämfört
med
nuvarande
system
skulle
avspegla
sig i premierna.
sig i premierna.
sig i premierna.
sig
i
premierna.
systemet är tänkt att fungera på följande sätt. Premie tas ut i resp. valuta och tillförs en premiereserv i valutan som förvaltas på räntebärande valuta— konto. Skaderegleringar finansieras normalt från premiereserven eller genom
systemet är tänkt att fungera på följande sätt. Premie tas ut i resp. valuta och tillförs en premiereserv i valutan som förvaltas på räntebärande valuta— konto. Skaderegleringar finansieras normalt från premiereserven eller genom
systemet är tänkt att fungera på följande sätt. Premie tas ut i resp. valuta
systemet
är
tänkt
att
fungera
på
följande
sätt.
Premie
tas
ut
i
resp.
valuta
och tillförs en premiereserv i valutan som förvaltas på räntebärande valuta—
och
tillförs
en
premiereserv
i
valutan
som
förvaltas
på
räntebärande
valuta—
konto. Skaderegleringar finansieras normalt från premiereserven eller genom
konto.
Skaderegleringar
finansieras
normalt
från
premiereserven
eller
genom
upplåning i resp. valuta.
upplåning i resp. valuta.
upplåning i resp. valuta.
upplåning
i
resp.
valuta.
Under förutsättning att beloppet slutligen återvinns och då tillförs premie—
Under förutsättning att beloppet slutligen återvinns och då tillförs premie—
Under förutsättning att beloppet slutligen återvinns och då tillförs premie—
Under
förutsättning
att
beloppet
slutligen
återvinns
och
då
tillförs
premie—
reserven i valutan eller används till att återbetala upplåningen i valutan uppstår varken kursvinst eller kursförlust. eftersom inga växlingstransak-
reserven i valutan eller används till att återbetala upplåningen i valutan uppstår varken kursvinst eller kursförlust. eftersom inga växlingstransak-
reserven i valutan eller används till att återbetala upplåningen i valutan
reserven
i
valutan
eller
används
till
att
återbetala
upplåningen
i
valutan
uppstår varken kursvinst eller kursförlust. eftersom inga växlingstransak-
uppstår
varken
kursvinst
eller
kursförlust.
eftersom
inga
växlingstransak-
tioner skulle förekomma i dessa fall. Upplåningskostnaden förutsätts normalt
tioner skulle förekomma i dessa fall. Upplåningskostnaden förutsätts normalt
tioner skulle förekomma i dessa fall. Upplåningskostnaden förutsätts normalt
tioner
skulle
förekomma
i
dessa
fall.
Upplåningskostnaden
förutsätts
normalt
14
14
14
14
Prop. 1986/87: 23 bli täckt av den dröjsmålsränta (konsolideringsränta). som betalas av gälde- nären. Förutsättningarna för att dröjsmålsräntan skall täcka upplåningskost— naden torde vara större vid upplåning i valuta än vid upplåning i svenska kronor (enl nuvarande system). eftersom dröjsmålsräntorna bestäms med hänsyn till ränteläget för den konsoliderade fordringens valuta och detta kan vara väsentligt lägre än kronräntan. Så länge definitiva förluster kan finansieras från premiereserven i resp. valuta uppkommer ingen kursrisk. Att ta upp eller behålla ett valutalån för att finansiera en skadereglering som väntas leda till definitiv förlust vore emellertid olämpligt. Om reserven är otillräcklig kan EKN således tvingas att växla svenska kronor för att kunna betala skadeersättning i valutan. Om kursen på valutan stigit drabbas EKN av en omedelbar kursförlust. EÖLSlasetakenseLwenser för EK! Förslaget förutsätter att premier kan betalas in till BKN i valuta och att premiereserver kan förvaltas på räntebärande valutakonton. Premien skall betalas till EKN av garantitagaren. som normalt är svensk bank eller svenskt företag (endast i få undantagsfall utländsk bank). Premiebetalning i valuta förutsätter således särskilt tillstånd från riksbanken. Riksbanken har meddelat förhandsbesked att sådant tillstånd kan påräknas under viss förut— sättning. !tterst bärs premiekostnaden av den utländska köparen. Även vad gäller rätten att hålla räntebärande valutakonton har riksbanken meddelat positivt förhandsbesked. En särskild fråga är hur stora valutakontona kan väntas bli. Varje kvantifiering måste grundas på ytterst osäkra anta— ganden. |;st garantigivning exkl. korta garantier men inkl. garantier för u—krediter och garantier enligt särskilda regeringsbeslut har under senare år legat på en nivå mellan 6 och 7 miljarder kr per år. Någon kraftig ökning i garantigivningen förutses inte, med hänsyn till de fortsatta verkningarna av den internationella skuldkrisen. Andelen garanterade krediter i utländsk valuta torde vara ökande och kan eventuellt - för andra än korta garantier — nå sama nivå som i SEKs kreditgivning, 70 !. Premierna kan i genomsnitt beräk— nas komma att uppgå till drygt 4 %. Premieintäkterna i utländsk valuta skulle då så småningom kunna väntas öka till ca 200 Mkr per år. I ett system för nya 15
Prop.
1986/87:
23
bli täckt av den dröjsmålsränta (konsolideringsränta). som betalas av gälde- nären. Förutsättningarna för att dröjsmålsräntan skall täcka upplåningskost— naden torde vara större vid upplåning i valuta än vid upplåning i svenska kronor (enl nuvarande system). eftersom dröjsmålsräntorna bestäms med hänsyn till ränteläget för den konsoliderade fordringens valuta och detta kan vara
bli täckt av den dröjsmålsränta (konsolideringsränta). som betalas av gälde- nären. Förutsättningarna för att dröjsmålsräntan skall täcka upplåningskost— naden torde vara större vid upplåning i valuta än vid upplåning i svenska
bli täckt av den dröjsmålsränta (konsolideringsränta). som betalas av gälde-
bli
täckt
av
den
dröjsmålsränta
(konsolideringsränta).
som
betalas
av
gälde-
nären. Förutsättningarna för att dröjsmålsräntan skall täcka upplåningskost—
nären.
Förutsättningarna
för
att
dröjsmålsräntan
skall
täcka
upplåningskost—
naden torde vara större vid upplåning i valuta än vid upplåning i svenska
naden
torde
vara
större
vid
upplåning
i
valuta
än
vid
upplåning
i
svenska
kronor (enl nuvarande system). eftersom dröjsmålsräntorna bestäms med hänsyn till ränteläget för den konsoliderade fordringens valuta och detta kan vara
kronor (enl nuvarande system). eftersom dröjsmålsräntorna bestäms med hänsyn
kronor
(enl
nuvarande
system).
eftersom
dröjsmålsräntorna
bestäms
med
hänsyn
till ränteläget för den konsoliderade fordringens valuta och detta kan vara
till
ränteläget
för
den
konsoliderade
fordringens
valuta
och
detta
kan
vara
väsentligt lägre än kronräntan.
väsentligt lägre än kronräntan.
väsentligt lägre än kronräntan.
väsentligt
lägre
än
kronräntan.
Så länge definitiva förluster kan finansieras från premiereserven i resp. valuta uppkommer ingen kursrisk. Att ta upp eller behålla ett valutalån för att finansiera en skadereglering som väntas leda till definitiv förlust vore emellertid olämpligt. Om reserven är otillräcklig kan EKN således tvingas att växla svenska kronor för att kunna betala skadeersättning i valutan. Om kursen
Så länge definitiva förluster kan finansieras från premiereserven i resp. valuta uppkommer ingen kursrisk. Att ta upp eller behålla ett valutalån för att finansiera en skadereglering som väntas leda till definitiv förlust vore emellertid olämpligt. Om reserven är otillräcklig kan EKN således tvingas att växla svenska kronor för att kunna betala skadeersättning i valutan. Om kursen
Så länge definitiva förluster kan finansieras från premiereserven i resp.
Så
länge
definitiva
förluster
kan
finansieras
från
premiereserven
i
resp.
valuta uppkommer ingen kursrisk. Att ta upp eller behålla ett valutalån för
valuta
uppkommer
ingen
kursrisk.
Att
ta
upp
eller
behålla
ett
valutalån
för
att finansiera en skadereglering som väntas leda till definitiv förlust vore
att
finansiera
en
skadereglering
som
väntas
leda
till
definitiv
förlust
vore
emellertid olämpligt. Om reserven är otillräcklig kan EKN således tvingas att
emellertid
olämpligt.
Om
reserven
är
otillräcklig
kan
EKN
således
tvingas
att
växla svenska kronor för att kunna betala skadeersättning i valutan. Om kursen
växla
svenska
kronor
för
att
kunna
betala
skadeersättning
i
valutan.
Om
kursen
på valutan stigit drabbas EKN av en omedelbar kursförlust. EÖLSlasetakenseLwenser för EK!
på valutan stigit drabbas EKN av en omedelbar kursförlust. EÖLSlasetakenseLwenser för EK!
på valutan stigit drabbas EKN av en omedelbar kursförlust.
på
valutan
stigit
drabbas
EKN
av
en
omedelbar
kursförlust.
EÖLSlasetakenseLwenser för EK!
EÖLSlasetakenseLwenser
för
EK!
Förslaget förutsätter att premier kan betalas in till BKN i valuta och att premiereserver kan förvaltas på räntebärande valutakonton. Premien skall betalas till EKN av garantitagaren. som normalt är svensk bank eller svenskt företag (endast i få undantagsfall utländsk bank). Premiebetalning i valuta förutsätter således särskilt tillstånd från riksbanken. Riksbanken har meddelat förhandsbesked att sådant tillstånd kan påräknas under viss förut—
Förslaget förutsätter att premier kan betalas in till BKN i valuta och att premiereserver kan förvaltas på räntebärande valutakonton. Premien skall betalas till EKN av garantitagaren. som normalt är svensk bank eller svenskt företag (endast i få undantagsfall utländsk bank). Premiebetalning i valuta förutsätter således särskilt tillstånd från riksbanken. Riksbanken har meddelat förhandsbesked att sådant tillstånd kan påräknas under viss förut—
Förslaget förutsätter att premier kan betalas in till BKN i valuta och att
Förslaget
förutsätter
att
premier
kan
betalas
in
till
BKN
i
valuta
och
att
premiereserver kan förvaltas på räntebärande valutakonton. Premien skall
premiereserver
kan
förvaltas
på
räntebärande
valutakonton.
Premien
skall
betalas till EKN av garantitagaren. som normalt är svensk bank eller svenskt
betalas
till
EKN
av
garantitagaren.
som
normalt
är
svensk
bank
eller
svenskt
företag (endast i få undantagsfall utländsk bank). Premiebetalning i valuta
företag
(endast
i
få
undantagsfall
utländsk
bank).
Premiebetalning
i
valuta
förutsätter således särskilt tillstånd från riksbanken. Riksbanken har
förutsätter
således
särskilt
tillstånd
från
riksbanken.
Riksbanken
har
meddelat förhandsbesked att sådant tillstånd kan påräknas under viss förut—
meddelat
förhandsbesked
att
sådant
tillstånd
kan
påräknas
under
viss
förut—
sättning. !tterst bärs premiekostnaden av den utländska köparen.
sättning. !tterst bärs premiekostnaden av den utländska köparen.
sättning. !tterst bärs premiekostnaden av den utländska köparen.
sättning.
!tterst
bärs
premiekostnaden
av
den
utländska
köparen.
Även vad gäller rätten att hålla räntebärande valutakonton har riksbanken meddelat positivt förhandsbesked. En särskild fråga är hur stora valutakontona kan väntas bli. Varje kvantifiering måste grundas på ytterst osäkra anta— ganden. |;st garantigivning exkl. korta garantier men inkl. garantier för u—krediter och garantier enligt särskilda regeringsbeslut har under senare år legat på en nivå mellan 6 och 7 miljarder kr per år. Någon kraftig ökning i garantigivningen förutses inte, med hänsyn till de fortsatta verkningarna av den internationella skuldkrisen. Andelen garanterade krediter i utländsk valuta torde vara ökande och kan eventuellt - för andra än korta garantier — nå sama nivå som i SEKs kreditgivning, 70 !. Premierna kan i genomsnitt beräk— nas komma att uppgå till drygt 4 %. Premieintäkterna i utländsk valuta skulle då så småningom kunna väntas öka till ca 200 Mkr per år. I ett system för nya
Även vad gäller rätten att hålla räntebärande valutakonton har riksbanken meddelat positivt förhandsbesked. En särskild fråga är hur stora valutakontona kan väntas bli. Varje kvantifiering måste grundas på ytterst osäkra anta— ganden. |;st garantigivning exkl. korta garantier men inkl. garantier för u—krediter och garantier enligt särskilda regeringsbeslut har under senare år legat på en nivå mellan 6 och 7 miljarder kr per år. Någon kraftig ökning i garantigivningen förutses inte, med hänsyn till de fortsatta verkningarna av den internationella skuldkrisen. Andelen garanterade krediter i utländsk valuta torde vara ökande och kan eventuellt - för andra än korta garantier — nå sama nivå som i SEKs kreditgivning, 70 !. Premierna kan i genomsnitt beräk— nas komma att uppgå till drygt 4 %. Premieintäkterna i utländsk valuta skulle då så småningom kunna väntas öka till ca 200 Mkr per år. I ett system för nya
Även vad gäller rätten att hålla räntebärande valutakonton har riksbanken
Även
vad
gäller
rätten
att
hålla
räntebärande
valutakonton
har
riksbanken
meddelat positivt förhandsbesked. En särskild fråga är hur stora valutakontona
meddelat
positivt
förhandsbesked.
En
särskild
fråga
är
hur
stora
valutakontona
kan väntas bli. Varje kvantifiering måste grundas på ytterst osäkra anta—
kan
väntas
bli.
Varje
kvantifiering
måste
grundas
på
ytterst
osäkra
anta—
ganden. |;st garantigivning exkl. korta garantier men inkl. garantier för
ganden.
|;st
garantigivning
exkl.
korta
garantier
men
inkl.
garantier
för
u—krediter och garantier enligt särskilda regeringsbeslut har under senare år
u—krediter
och
garantier
enligt
särskilda
regeringsbeslut
har
under
senare
år
legat på en nivå mellan 6 och 7 miljarder kr per år. Någon kraftig ökning i
legat
på
en
nivå
mellan
6
och
7
miljarder
kr
per
år.
Någon
kraftig
ökning
i
garantigivningen förutses inte, med hänsyn till de fortsatta verkningarna av
garantigivningen
förutses
inte,
med
hänsyn
till
de
fortsatta
verkningarna
av
den internationella skuldkrisen. Andelen garanterade krediter i utländsk
den
internationella
skuldkrisen.
Andelen
garanterade
krediter
i
utländsk
valuta torde vara ökande och kan eventuellt - för andra än korta garantier —
valuta
torde
vara
ökande
och
kan
eventuellt
-
för
andra
än
korta
garantier
—
nå sama nivå som i SEKs kreditgivning, 70 !. Premierna kan i genomsnitt beräk—
nå
sama
nivå
som
i
SEKs
kreditgivning,
70
!.
Premierna
kan
i
genomsnitt
beräk—
nas komma att uppgå till drygt 4 %. Premieintäkterna i utländsk valuta skulle
nas
komma
att
uppgå
till
drygt
4
%.
Premieintäkterna
i
utländsk
valuta
skulle
då så småningom kunna väntas öka till ca 200 Mkr per år. I ett system för nya
då
så
småningom
kunna
väntas
öka
till
ca
200
Mkr
per
år.
I
ett
system
för
nya
15
15
15
15
Prop. 1986/87: 23 affärer med leveranser som delvis ligger långt fram i tiden kan emellertid förbindelseengagemanget och premieintäkterna inledningsvis väntas bli relativt små för att sedan växa successivt under följande år. Detsamma kan väntas gälla skadeutbetalningarna och. med längre fördröjning. återvinningarna. Hed ovanstående utgångspunkter kan ett engagemang av garantier i utländsk valuta väntas uppgå till 15 å 20 miljarder kr fem år efter införandet och tillgångarna på valutakonton till högst 600 Hkr. Förslaget innebär vidare att EKN mera regelmässigt bör kunna låna belopp i utländsk valuta för att finansiera fordringar som uppkommit genom skadefall på krediter i utländsk valuta. och som har god prognos för återvinning. Upp— låningsbehovet kan emellertid inte kvantifieras. skadeutbetalningar på grund av avtalade skuldkonsolideringar bör dock till den helt övervägande delen kunna väntas bli återbetalda i reglerade former. och således kunna finansieras genom upplåning i resp. valuta i den mån inte premiereserven i valutan är så stor att reserven i första hand bör utnyttjas för skadeersättningarna. Om garantier i valuta införs, kommer antalet skadefall inte att påverkas. Med nuvarande system kommer vid kurssänkning på garanterade valutor den uttagna premien att svara mot reducerad utbetalning vid skadereglering, medan vid kurshöjning en ökad men dock maximerad skadeersättning får utbetalas. vid det föreslagna systemet blir utbetalningarna i förhållande till uttagen premie lika stora oavsett om kursen på den täckta valutan fallit eller stigit. vid stigande kurs på den täckta valutan kan det nya systemet leda till att teore- tiskt sett obegränsade ersättningsbelopp i svenska kronor räknat kan få utbetalas. Räknat i svenska kronor kan emellertid de ökade utbetalningarna till övervägande del kompenseras med kurshöjningar på premiereserv i valuta och ökade återvinningar. (Enligt nuvarande regler minskas EKNs del av åter— vinningen då exportören drabbats av kursförlust vid skaderegleringen). systemet medför ökade förluster för EKN endast i den mån en utbetald skade— ersättning blivit större genom kurshöjning, ersättningen väntas leda till definitiv förlust och premiereserven i valutan är otillräcklig så att kursför— lusten måste realiseras. EKN bör eftersträva att kompensera denna förlustrisk genom premiesättningen. Konsekvenserna av framtida kursrörelser är omöjliga att kvantifiera med någon säkerhet. En viss belysning kan emellertid erhållas genom studium av utveck— l6
Prop.
1986/87:
23
affärer med leveranser som delvis ligger långt fram i tiden kan emellertid förbindelseengagemanget och premieintäkterna inledningsvis väntas bli relativt små för att sedan växa successivt under följande år. Detsamma kan väntas gälla
affärer med leveranser som delvis ligger långt fram i tiden kan emellertid förbindelseengagemanget och premieintäkterna inledningsvis väntas bli relativt små för att sedan växa successivt under följande år. Detsamma kan väntas gälla
affärer med leveranser som delvis ligger långt fram i tiden kan emellertid
affärer
med
leveranser
som
delvis
ligger
långt
fram
i
tiden
kan
emellertid
förbindelseengagemanget och premieintäkterna inledningsvis väntas bli relativt
förbindelseengagemanget
och
premieintäkterna
inledningsvis
väntas
bli
relativt
små för att sedan växa successivt under följande år. Detsamma kan väntas gälla
små
för
att
sedan
växa
successivt
under
följande
år.
Detsamma
kan
väntas
gälla
skadeutbetalningarna och. med längre fördröjning. återvinningarna.
skadeutbetalningarna och. med längre fördröjning. återvinningarna.
skadeutbetalningarna och. med längre fördröjning. återvinningarna.
skadeutbetalningarna
och.
med
längre
fördröjning.
återvinningarna.
Hed ovanstående utgångspunkter kan ett engagemang av garantier i utländsk valuta väntas uppgå till 15 å 20 miljarder kr fem år efter införandet och tillgångarna på valutakonton till högst 600 Hkr.
Hed ovanstående utgångspunkter kan ett engagemang av garantier i utländsk valuta väntas uppgå till 15 å 20 miljarder kr fem år efter införandet och tillgångarna på valutakonton till högst 600 Hkr.
Hed ovanstående utgångspunkter kan ett engagemang av garantier i utländsk
Hed
ovanstående
utgångspunkter
kan
ett
engagemang
av
garantier
i
utländsk
valuta väntas uppgå till 15 å 20 miljarder kr fem år efter införandet och
valuta
väntas
uppgå
till
15
å
20
miljarder
kr
fem
år
efter
införandet
och
tillgångarna på valutakonton till högst 600 Hkr.
tillgångarna
på
valutakonton
till
högst
600
Hkr.
Förslaget innebär vidare att EKN mera regelmässigt bör kunna låna belopp i utländsk valuta för att finansiera fordringar som uppkommit genom skadefall på krediter i utländsk valuta. och som har god prognos för återvinning. Upp— låningsbehovet kan emellertid inte kvantifieras. skadeutbetalningar på grund av avtalade skuldkonsolideringar bör dock till den helt övervägande delen kunna väntas bli återbetalda i reglerade former. och således kunna finansieras genom upplåning i resp. valuta i den mån inte premiereserven i valutan är så
Förslaget innebär vidare att EKN mera regelmässigt bör kunna låna belopp i utländsk valuta för att finansiera fordringar som uppkommit genom skadefall på krediter i utländsk valuta. och som har god prognos för återvinning. Upp— låningsbehovet kan emellertid inte kvantifieras. skadeutbetalningar på grund av avtalade skuldkonsolideringar bör dock till den helt övervägande delen kunna väntas bli återbetalda i reglerade former. och således kunna finansieras genom upplåning i resp. valuta i den mån inte premiereserven i valutan är så
Förslaget innebär vidare att EKN mera regelmässigt bör kunna låna belopp i
Förslaget
innebär
vidare
att
EKN
mera
regelmässigt
bör
kunna
låna
belopp
i
utländsk valuta för att finansiera fordringar som uppkommit genom skadefall på
utländsk
valuta
för
att
finansiera
fordringar
som
uppkommit
genom
skadefall
på
krediter i utländsk valuta. och som har god prognos för återvinning. Upp—
krediter
i
utländsk
valuta.
och
som
har
god
prognos
för
återvinning.
Upp—
låningsbehovet kan emellertid inte kvantifieras. skadeutbetalningar på grund
låningsbehovet
kan
emellertid
inte
kvantifieras.
skadeutbetalningar
på
grund
av avtalade skuldkonsolideringar bör dock till den helt övervägande delen
av
avtalade
skuldkonsolideringar
bör
dock
till
den
helt
övervägande
delen
kunna väntas bli återbetalda i reglerade former. och således kunna finansieras
kunna
väntas
bli
återbetalda
i
reglerade
former.
och
således
kunna
finansieras
genom upplåning i resp. valuta i den mån inte premiereserven i valutan är så
genom
upplåning
i
resp.
valuta
i
den
mån
inte
premiereserven
i
valutan
är
så
stor att reserven i första hand bör utnyttjas för skadeersättningarna.
stor att reserven i första hand bör utnyttjas för skadeersättningarna.
stor att reserven i första hand bör utnyttjas för skadeersättningarna.
stor
att
reserven
i
första
hand
bör
utnyttjas
för
skadeersättningarna.
Om garantier i valuta införs, kommer antalet skadefall inte att påverkas. Med nuvarande system kommer vid kurssänkning på garanterade valutor den uttagna premien att svara mot reducerad utbetalning vid skadereglering, medan vid kurshöjning en ökad men dock maximerad skadeersättning får utbetalas. vid det föreslagna systemet blir utbetalningarna i förhållande till uttagen premie lika stora oavsett om kursen på den täckta valutan fallit eller stigit. vid stigande kurs på den täckta valutan kan det nya systemet leda till att teore- tiskt sett obegränsade ersättningsbelopp i svenska kronor räknat kan få utbetalas. Räknat i svenska kronor kan emellertid de ökade utbetalningarna till övervägande del kompenseras med kurshöjningar på premiereserv i valuta och ökade återvinningar. (Enligt nuvarande regler minskas EKNs del av åter— vinningen då exportören drabbats av kursförlust vid skaderegleringen). systemet medför ökade förluster för EKN endast i den mån en utbetald skade— ersättning blivit större genom kurshöjning, ersättningen väntas leda till definitiv förlust och premiereserven i valutan är otillräcklig så att kursför— lusten måste realiseras. EKN bör eftersträva att kompensera denna förlustrisk
Om garantier i valuta införs, kommer antalet skadefall inte att påverkas. Med nuvarande system kommer vid kurssänkning på garanterade valutor den uttagna premien att svara mot reducerad utbetalning vid skadereglering, medan vid kurshöjning en ökad men dock maximerad skadeersättning får utbetalas. vid det föreslagna systemet blir utbetalningarna i förhållande till uttagen premie lika stora oavsett om kursen på den täckta valutan fallit eller stigit. vid stigande kurs på den täckta valutan kan det nya systemet leda till att teore- tiskt sett obegränsade ersättningsbelopp i svenska kronor räknat kan få utbetalas. Räknat i svenska kronor kan emellertid de ökade utbetalningarna till övervägande del kompenseras med kurshöjningar på premiereserv i valuta och ökade återvinningar. (Enligt nuvarande regler minskas EKNs del av åter— vinningen då exportören drabbats av kursförlust vid skaderegleringen). systemet medför ökade förluster för EKN endast i den mån en utbetald skade— ersättning blivit större genom kurshöjning, ersättningen väntas leda till definitiv förlust och premiereserven i valutan är otillräcklig så att kursför— lusten måste realiseras. EKN bör eftersträva att kompensera denna förlustrisk
Om garantier i valuta införs, kommer antalet skadefall inte att påverkas. Med
Om
garantier
i
valuta
införs,
kommer
antalet
skadefall
inte
att
påverkas.
Med
nuvarande system kommer vid kurssänkning på garanterade valutor den uttagna
nuvarande
system
kommer
vid
kurssänkning
på
garanterade
valutor
den
uttagna
premien att svara mot reducerad utbetalning vid skadereglering, medan vid
premien
att
svara
mot
reducerad
utbetalning
vid
skadereglering,
medan
vid
kurshöjning en ökad men dock maximerad skadeersättning får utbetalas. vid det
kurshöjning
en
ökad
men
dock
maximerad
skadeersättning
får
utbetalas.
vid
det
föreslagna systemet blir utbetalningarna i förhållande till uttagen premie
föreslagna
systemet
blir
utbetalningarna
i
förhållande
till
uttagen
premie
lika stora oavsett om kursen på den täckta valutan fallit eller stigit. vid
lika
stora
oavsett
om
kursen
på
den
täckta
valutan
fallit
eller
stigit.
vid
stigande kurs på den täckta valutan kan det nya systemet leda till att teore-
stigande
kurs
på
den
täckta
valutan
kan
det
nya
systemet
leda
till
att
teore-
tiskt sett obegränsade ersättningsbelopp i svenska kronor räknat kan få
tiskt
sett
obegränsade
ersättningsbelopp
i
svenska
kronor
räknat
kan
få
utbetalas. Räknat i svenska kronor kan emellertid de ökade utbetalningarna
utbetalas.
Räknat
i
svenska
kronor
kan
emellertid
de
ökade
utbetalningarna
till övervägande del kompenseras med kurshöjningar på premiereserv i valuta
till
övervägande
del
kompenseras
med
kurshöjningar
på
premiereserv
i
valuta
och ökade återvinningar. (Enligt nuvarande regler minskas EKNs del av åter—
och
ökade
återvinningar.
(Enligt
nuvarande
regler
minskas
EKNs
del
av
åter—
vinningen då exportören drabbats av kursförlust vid skaderegleringen).
vinningen
då
exportören
drabbats
av
kursförlust
vid
skaderegleringen).
systemet medför ökade förluster för EKN endast i den mån en utbetald skade—
systemet
medför
ökade
förluster
för
EKN
endast
i
den
mån
en
utbetald
skade—
ersättning blivit större genom kurshöjning, ersättningen väntas leda till
ersättning
blivit
större
genom
kurshöjning,
ersättningen
väntas
leda
till
definitiv förlust och premiereserven i valutan är otillräcklig så att kursför—
definitiv
förlust
och
premiereserven
i
valutan
är
otillräcklig
så
att
kursför—
lusten måste realiseras. EKN bör eftersträva att kompensera denna förlustrisk
lusten
måste
realiseras.
EKN
bör
eftersträva
att
kompensera
denna
förlustrisk
genom premiesättningen.
genom premiesättningen.
genom premiesättningen.
genom
premiesättningen.
Konsekvenserna av framtida kursrörelser är omöjliga att kvantifiera med någon säkerhet. En viss belysning kan emellertid erhållas genom studium av utveck—
Konsekvenserna av framtida kursrörelser är omöjliga att kvantifiera med någon säkerhet. En viss belysning kan emellertid erhållas genom studium av utveck—
Konsekvenserna av framtida kursrörelser är omöjliga att kvantifiera med någon
Konsekvenserna
av
framtida
kursrörelser
är
omöjliga
att
kvantifiera
med
någon
säkerhet. En viss belysning kan emellertid erhållas genom studium av utveck—
säkerhet.
En
viss
belysning
kan
emellertid
erhållas
genom
studium
av
utveck—
l6
l6
l6
l6
Prop. 1986/87: 23 lingen under de senaste tio åren. I bilaga 4 redovisas beräkningar över de resultat som skulle uppkommit 1975 - 1985 om EKN tidigare utfärdat garantier 1 USD och CHF. Några definitiva slutsatser för framtiden kan inte dras ur detta material men vissa erfarenheter kan vara beaktansvärda. Beträffande ökningen av skadeutbetalningarna kan konstateras att EKN vid de skaderegleringar och den valutakursutveckling som varit under den senaste tio— årsperioden skulle fått betala ut ca 25 & (motsvarande ca 450 mkr) mer för skadefall i USD och CHF om den nu gällande begränsningen av BKNs kursrisk- täckning till 10 % hade varit i kraft och tagits bort vid periodens början. (I bilaga 4. tabell 3. har ökningen framräknats till 319 mkr. I dessa beräkningar har då beaktats att EKN till 1983 täckte kursökningar upp till 25 8.) Till denna kraftiga ökning i utbetalningarna hade då både den plötsliga ökningen i skadefallen på grund av skuldkrisen och de anmärkningsvärda ökningarna i USD och CHF-kurserna bidragit. EKNs utestående fordringar skulle emellertid ha ökat i motsvarande grad. Om så stor del av beloppet återbetalas - med marknadsmässiga räntor — att de defini— tiva förlusterna motsvaras av premieintäkter i resp. valutor, skulle EKN inte lida någon slutlig förlust på grund av den högre risktäckningen. Beloppet skulle då få Ses som ett mått på ökat upplåningsbehov. Frågan blir då i vilken utsträckning förlusterna kan väntas bli definitiva. Hittills har Elm avskrivit endast obetydliga belopp som definitiva förluster. men en risk finns för att ytterligare avskrivningar av nu utestående ford- ringar blir nödvändiga. Frågan om det är bättre att låna 1 valuta eller i svenska kronor för att finansiera fordringar i valuta har redan tidigare uppkommit i EKNs verksamhet. EKN har betydande fordringar i utländska valutor på Polen. som svarar för en mycket stor andel av BKNs skadefall under den gångna tioårsperioden. De ford- ringar som uppstod fram t o m juni 1983 finansierades med lån från riksgälds— kontoret i resp. valuta. Dessa lån uppgår till 205 HCHF. ll HUSD och 3 HDEM. När en uppgörelse med Polen om ränte- och återbetalningar dröjde, valde EKN 1983 att finansiera senare skadebetalningar med lån i svenska kronor. för att inte exponera sig för en alltför stor kursrisk, som skulle komma att reali— seras om fordringarna inte regleras till fullo. 17
Prop.
1986/87:
23
lingen under de senaste tio åren. I bilaga 4 redovisas beräkningar över de resultat som skulle uppkommit 1975 - 1985 om EKN tidigare utfärdat garantier 1 USD och CHF. Några definitiva slutsatser för framtiden kan inte dras ur detta
lingen under de senaste tio åren. I bilaga 4 redovisas beräkningar över de resultat som skulle uppkommit 1975 - 1985 om EKN tidigare utfärdat garantier 1 USD och CHF. Några definitiva slutsatser för framtiden kan inte dras ur detta
lingen under de senaste tio åren. I bilaga 4 redovisas beräkningar över de
lingen
under
de
senaste
tio
åren.
I
bilaga
4
redovisas
beräkningar
över
de
resultat som skulle uppkommit 1975 - 1985 om EKN tidigare utfärdat garantier 1
resultat
som
skulle
uppkommit
1975
-
1985
om
EKN
tidigare
utfärdat
garantier
1
USD och CHF. Några definitiva slutsatser för framtiden kan inte dras ur detta
USD
och
CHF.
Några
definitiva
slutsatser
för
framtiden
kan
inte
dras
ur
detta
material men vissa erfarenheter kan vara beaktansvärda.
material men vissa erfarenheter kan vara beaktansvärda.
material men vissa erfarenheter kan vara beaktansvärda.
material
men
vissa
erfarenheter
kan
vara
beaktansvärda.
Beträffande ökningen av skadeutbetalningarna kan konstateras att EKN vid de skaderegleringar och den valutakursutveckling som varit under den senaste tio— årsperioden skulle fått betala ut ca 25 & (motsvarande ca 450 mkr) mer för skadefall i USD och CHF om den nu gällande begränsningen av BKNs kursrisk- täckning till 10 % hade varit i kraft och tagits bort vid periodens början. (I bilaga 4. tabell 3. har ökningen framräknats till 319 mkr. I dessa beräkningar har då beaktats att EKN till 1983 täckte kursökningar upp till 25 8.) Till denna kraftiga ökning i utbetalningarna hade då både den plötsliga ökningen i skadefallen på grund av skuldkrisen och de anmärkningsvärda ökningarna i USD och CHF-kurserna bidragit.
Beträffande ökningen av skadeutbetalningarna kan konstateras att EKN vid de skaderegleringar och den valutakursutveckling som varit under den senaste tio— årsperioden skulle fått betala ut ca 25 & (motsvarande ca 450 mkr) mer för skadefall i USD och CHF om den nu gällande begränsningen av BKNs kursrisk- täckning till 10 % hade varit i kraft och tagits bort vid periodens början. (I bilaga 4. tabell 3. har ökningen framräknats till 319 mkr. I dessa beräkningar har då beaktats att EKN till 1983 täckte kursökningar upp till 25 8.) Till denna kraftiga ökning i utbetalningarna hade då både den plötsliga ökningen i skadefallen på grund av skuldkrisen och de anmärkningsvärda ökningarna i USD och CHF-kurserna bidragit.
Beträffande ökningen av skadeutbetalningarna kan konstateras att EKN vid de
Beträffande
ökningen
av
skadeutbetalningarna
kan
konstateras
att
EKN
vid
de
skaderegleringar och den valutakursutveckling som varit under den senaste tio—
skaderegleringar
och
den
valutakursutveckling
som
varit
under
den
senaste
tio—
årsperioden skulle fått betala ut ca 25 & (motsvarande ca 450 mkr) mer för
årsperioden
skulle
fått
betala
ut
ca
25
&
(motsvarande
ca
450
mkr)
mer
för
skadefall i USD och CHF om den nu gällande begränsningen av BKNs kursrisk-
skadefall
i
USD
och
CHF
om
den
nu
gällande
begränsningen
av
BKNs
kursrisk-
täckning till 10 % hade varit i kraft och tagits bort vid periodens början. (I
täckning
till
10
%
hade
varit
i
kraft
och
tagits
bort
vid
periodens
början.
(I
bilaga 4. tabell 3. har ökningen framräknats till 319 mkr. I dessa beräkningar
bilaga
4.
tabell
3.
har
ökningen
framräknats
till
319
mkr.
I
dessa
beräkningar
har då beaktats att EKN till 1983 täckte kursökningar upp till 25 8.) Till
har
då
beaktats
att
EKN
till
1983
täckte
kursökningar
upp
till
25
8.)
Till
denna kraftiga ökning i utbetalningarna hade då både den plötsliga ökningen i
denna
kraftiga
ökning
i
utbetalningarna
hade
då
både
den
plötsliga
ökningen
i
skadefallen på grund av skuldkrisen och de anmärkningsvärda ökningarna i USD
skadefallen
på
grund
av
skuldkrisen
och
de
anmärkningsvärda
ökningarna
i
USD
och CHF-kurserna bidragit.
och
CHF-kurserna
bidragit.
EKNs utestående fordringar skulle emellertid ha ökat i motsvarande grad. Om så stor del av beloppet återbetalas - med marknadsmässiga räntor — att de defini— tiva förlusterna motsvaras av premieintäkter i resp. valutor, skulle EKN inte lida någon slutlig förlust på grund av den högre risktäckningen. Beloppet skulle då få Ses som ett mått på ökat upplåningsbehov.
EKNs utestående fordringar skulle emellertid ha ökat i motsvarande grad. Om så stor del av beloppet återbetalas - med marknadsmässiga räntor — att de defini— tiva förlusterna motsvaras av premieintäkter i resp. valutor, skulle EKN inte lida någon slutlig förlust på grund av den högre risktäckningen. Beloppet skulle då få Ses som ett mått på ökat upplåningsbehov.
EKNs utestående fordringar skulle emellertid ha ökat i motsvarande grad. Om så
EKNs
utestående
fordringar
skulle
emellertid
ha
ökat
i
motsvarande
grad.
Om
så
stor del av beloppet återbetalas - med marknadsmässiga räntor — att de defini—
stor
del
av
beloppet
återbetalas
-
med
marknadsmässiga
räntor
—
att
de
defini—
tiva förlusterna motsvaras av premieintäkter i resp. valutor, skulle EKN inte
tiva
förlusterna
motsvaras
av
premieintäkter
i
resp.
valutor,
skulle
EKN
inte
lida någon slutlig förlust på grund av den högre risktäckningen. Beloppet
lida
någon
slutlig
förlust
på
grund
av
den
högre
risktäckningen.
Beloppet
skulle då få Ses som ett mått på ökat upplåningsbehov.
skulle
då
få
Ses
som
ett
mått
på
ökat
upplåningsbehov.
Frågan blir då i vilken utsträckning förlusterna kan väntas bli definitiva. Hittills har Elm avskrivit endast obetydliga belopp som definitiva förluster. men en risk finns för att ytterligare avskrivningar av nu utestående ford-
Frågan blir då i vilken utsträckning förlusterna kan väntas bli definitiva. Hittills har Elm avskrivit endast obetydliga belopp som definitiva förluster. men en risk finns för att ytterligare avskrivningar av nu utestående ford-
Frågan blir då i vilken utsträckning förlusterna kan väntas bli definitiva.
Frågan
blir
då
i
vilken
utsträckning
förlusterna
kan
väntas
bli
definitiva.
Hittills har Elm avskrivit endast obetydliga belopp som definitiva förluster.
Hittills
har
Elm
avskrivit
endast
obetydliga
belopp
som
definitiva
förluster.
men en risk finns för att ytterligare avskrivningar av nu utestående ford-
men
en
risk
finns
för
att
ytterligare
avskrivningar
av
nu
utestående
ford-
ringar blir nödvändiga.
ringar blir nödvändiga.
ringar blir nödvändiga.
ringar
blir
nödvändiga.
Frågan om det är bättre att låna 1 valuta eller i svenska kronor för att finansiera fordringar i valuta har redan tidigare uppkommit i EKNs verksamhet. EKN har betydande fordringar i utländska valutor på Polen. som svarar för en mycket stor andel av BKNs skadefall under den gångna tioårsperioden. De ford- ringar som uppstod fram t o m juni 1983 finansierades med lån från riksgälds— kontoret i resp. valuta. Dessa lån uppgår till 205 HCHF. ll HUSD och 3 HDEM. När en uppgörelse med Polen om ränte- och återbetalningar dröjde, valde EKN 1983 att finansiera senare skadebetalningar med lån i svenska kronor. för att inte exponera sig för en alltför stor kursrisk, som skulle komma att reali— seras om fordringarna inte regleras till fullo.
Frågan om det är bättre att låna 1 valuta eller i svenska kronor för att finansiera fordringar i valuta har redan tidigare uppkommit i EKNs verksamhet. EKN har betydande fordringar i utländska valutor på Polen. som svarar för en mycket stor andel av BKNs skadefall under den gångna tioårsperioden. De ford- ringar som uppstod fram t o m juni 1983 finansierades med lån från riksgälds— kontoret i resp. valuta. Dessa lån uppgår till 205 HCHF. ll HUSD och 3 HDEM. När en uppgörelse med Polen om ränte- och återbetalningar dröjde, valde EKN 1983 att finansiera senare skadebetalningar med lån i svenska kronor. för att inte exponera sig för en alltför stor kursrisk, som skulle komma att reali— seras om fordringarna inte regleras till fullo.
Frågan om det är bättre att låna 1 valuta eller i svenska kronor för att
Frågan
om
det
är
bättre
att
låna
1
valuta
eller
i
svenska
kronor
för
att
finansiera fordringar i valuta har redan tidigare uppkommit i EKNs verksamhet.
finansiera
fordringar
i
valuta
har
redan
tidigare
uppkommit
i
EKNs
verksamhet.
EKN har betydande fordringar i utländska valutor på Polen. som svarar för en
EKN
har
betydande
fordringar
i
utländska
valutor
på
Polen.
som
svarar
för
en
mycket stor andel av BKNs skadefall under den gångna tioårsperioden. De ford-
mycket
stor
andel
av
BKNs
skadefall
under
den
gångna
tioårsperioden.
De
ford-
ringar som uppstod fram t o m juni 1983 finansierades med lån från riksgälds—
ringar
som
uppstod
fram
t
o
m
juni
1983
finansierades
med
lån
från
riksgälds—
kontoret i resp. valuta. Dessa lån uppgår till 205 HCHF. ll HUSD och 3 HDEM.
kontoret
i
resp.
valuta.
Dessa
lån
uppgår
till
205
HCHF.
ll
HUSD
och
3
HDEM.
När en uppgörelse med Polen om ränte- och återbetalningar dröjde, valde EKN
När
en
uppgörelse
med
Polen
om
ränte-
och
återbetalningar
dröjde,
valde
EKN
1983 att finansiera senare skadebetalningar med lån i svenska kronor. för att
1983
att
finansiera
senare
skadebetalningar
med
lån
i
svenska
kronor.
för
att
inte exponera sig för en alltför stor kursrisk, som skulle komma att reali—
inte
exponera
sig
för
en
alltför
stor
kursrisk,
som
skulle
komma
att
reali—
seras om fordringarna inte regleras till fullo.
seras
om
fordringarna
inte
regleras
till
fullo.
17
17
17
17
Prop. |986/87: 23 Erfarenheterna från Polenfordringarna visar på en typ av avvägningar som kan väntas bli vanligare vid ett system med skadereglering i valutor. Beräk— ningarna rörande CHF—sektorn i bilaga 4. tabell 2, tyder på att CHF—ford— ringarna, som i huvudsak hänför sig till Polen, hade kunnat finansieras endast till ca 15 i från en premiereserv i CHF. om en sådan hade funnits. Exemplet visar att det vid en försiktig valutahantering kan visa sig lämpligt att finansiera vissa valutafordringar i svenska kronor och då eventuellt realisera en kursförlust, även om orsak finns att räkna med att fordringarna till sist betalas. Polenexemplet visar också att premiereserven i en valuta Epp komma att mot- svara en relativt liten andel av mer betydande skadefall, särskilt om valutan använts koncentrerat till en marknad. Risken för att premiereserven inte räcker till finansiering av förluster som väntas bli definitiva torde vara mindre i en valuta som används i sådan omfattning att riskspridning erhålles. Beräkningarna i bilaga 4 över USD-sektorn styrker denna slutsats. vid kon- centration av garantiåtaganden i valuta på några enstaka svaga länder måste därför hänsyn tas till kursrisken då EKN bedömer det tillgängliga riskutrymmet på landet. Det föreslagna systemet förutsätter att premier för krediter i utländsk valuta läggs till särskilda premiereserver och således inte avses användas för betal- ning av skadeersättningar som uppkommer på garantier som utfärdats före sys— temets ikraftträdande. Enligt de beräkningar som redovisas ovan (sid 8) bör reservuppbyggnaden i valutor under en första femårsperiod motsvara högst 600 Mkr, som alltså skulle undanhållas från verksamheten i kronor. Från det tredje året skulle en växande andel av skaderegleringarna ske i valuta. medan åter— vinningarna i svenska kronor kunde förväntas ligga kvar på en hög nivå under en följd av år. Om EKNs resultat inte försämras avsevärt och skaderegleringar under redan ute— stående garantier som beslutats av regeringen finansieras genom den av EKN disponerade rörliga krediten i riksgäldskontoret i enlighet med nu gällande beslut. bör reservuppbyggnaden i valutor kunna motsvaras av minskad likviditet i svenska kronor och således inte skapa behov av särskild upplåning. Um emellertid EKNs likviditet i kronor måste tas i anspråk för finansiering av mycket stora skadefall, måste reservuppbyggnaden i valutor motsvaras av dragm ningar på den rörliga krediten. l8
Prop. |986/87: 23
Prop. |986/87: 23
Prop. |986/87: 23
Prop.
|986/87:
23
Erfarenheterna från Polenfordringarna visar på en typ av avvägningar som kan väntas bli vanligare vid ett system med skadereglering i valutor. Beräk— ningarna rörande CHF—sektorn i bilaga 4. tabell 2, tyder på att CHF—ford— ringarna, som i huvudsak hänför sig till Polen, hade kunnat finansieras endast till ca 15 i från en premiereserv i CHF. om en sådan hade funnits. Exemplet visar att det vid en försiktig valutahantering kan visa sig lämpligt att finansiera vissa valutafordringar i svenska kronor och då eventuellt realisera en kursförlust, även om orsak finns att räkna med att fordringarna till sist
Erfarenheterna från Polenfordringarna visar på en typ av avvägningar som kan väntas bli vanligare vid ett system med skadereglering i valutor. Beräk— ningarna rörande CHF—sektorn i bilaga 4. tabell 2, tyder på att CHF—ford— ringarna, som i huvudsak hänför sig till Polen, hade kunnat finansieras endast till ca 15 i från en premiereserv i CHF. om en sådan hade funnits. Exemplet visar att det vid en försiktig valutahantering kan visa sig lämpligt att finansiera vissa valutafordringar i svenska kronor och då eventuellt realisera en kursförlust, även om orsak finns att räkna med att fordringarna till sist
Erfarenheterna från Polenfordringarna visar på en typ av avvägningar som kan
Erfarenheterna
från
Polenfordringarna
visar
på
en
typ
av
avvägningar
som
kan
väntas bli vanligare vid ett system med skadereglering i valutor. Beräk—
väntas
bli
vanligare
vid
ett
system
med
skadereglering
i
valutor.
Beräk—
ningarna rörande CHF—sektorn i bilaga 4. tabell 2, tyder på att CHF—ford—
ningarna
rörande
CHF—sektorn
i
bilaga
4.
tabell
2,
tyder
på
att
CHF—ford—
ringarna, som i huvudsak hänför sig till Polen, hade kunnat finansieras endast
ringarna,
som
i
huvudsak
hänför
sig
till
Polen,
hade
kunnat
finansieras
endast
till ca 15 i från en premiereserv i CHF. om en sådan hade funnits. Exemplet
till
ca
15
i
från
en
premiereserv
i
CHF.
om
en
sådan
hade
funnits.
Exemplet
visar att det vid en försiktig valutahantering kan visa sig lämpligt att
visar
att
det
vid
en
försiktig
valutahantering
kan
visa
sig
lämpligt
att
finansiera vissa valutafordringar i svenska kronor och då eventuellt realisera
finansiera
vissa
valutafordringar
i
svenska
kronor
och
då
eventuellt
realisera
en kursförlust, även om orsak finns att räkna med att fordringarna till sist
en
kursförlust,
även
om
orsak
finns
att
räkna
med
att
fordringarna
till
sist
betalas.
betalas.
betalas.
betalas.
Polenexemplet visar också att premiereserven i en valuta Epp komma att mot- svara en relativt liten andel av mer betydande skadefall, särskilt om valutan använts koncentrerat till en marknad. Risken för att premiereserven inte räcker till finansiering av förluster som väntas bli definitiva torde vara mindre i en valuta som används i sådan omfattning att riskspridning erhålles. Beräkningarna i bilaga 4 över USD-sektorn styrker denna slutsats. vid kon- centration av garantiåtaganden i valuta på några enstaka svaga länder måste därför hänsyn tas till kursrisken då EKN bedömer det tillgängliga riskutrymmet på landet.
Polenexemplet visar också att premiereserven i en valuta Epp komma att mot- svara en relativt liten andel av mer betydande skadefall, särskilt om valutan använts koncentrerat till en marknad. Risken för att premiereserven inte räcker till finansiering av förluster som väntas bli definitiva torde vara mindre i en valuta som används i sådan omfattning att riskspridning erhålles. Beräkningarna i bilaga 4 över USD-sektorn styrker denna slutsats. vid kon- centration av garantiåtaganden i valuta på några enstaka svaga länder måste därför hänsyn tas till kursrisken då EKN bedömer det tillgängliga riskutrymmet på landet.
Polenexemplet visar också att premiereserven i en valuta Epp komma att mot-
Polenexemplet
visar
också
att
premiereserven
i
en
valuta
Epp
komma
att
mot-
svara en relativt liten andel av mer betydande skadefall, särskilt om valutan
svara
en
relativt
liten
andel
av
mer
betydande
skadefall,
särskilt
om
valutan
använts koncentrerat till en marknad. Risken för att premiereserven inte
använts
koncentrerat
till
en
marknad.
Risken
för
att
premiereserven
inte
räcker till finansiering av förluster som väntas bli definitiva torde vara
räcker
till
finansiering
av
förluster
som
väntas
bli
definitiva
torde
vara
mindre i en valuta som används i sådan omfattning att riskspridning erhålles.
mindre
i
en
valuta
som
används
i
sådan
omfattning
att
riskspridning
erhålles.
Beräkningarna i bilaga 4 över USD-sektorn styrker denna slutsats. vid kon-
Beräkningarna
i
bilaga
4
över
USD-sektorn
styrker
denna
slutsats.
vid
kon-
centration av garantiåtaganden i valuta på några enstaka svaga länder måste
centration
av
garantiåtaganden
i
valuta
på
några
enstaka
svaga
länder
måste
därför hänsyn tas till kursrisken då EKN bedömer det tillgängliga riskutrymmet
därför
hänsyn
tas
till
kursrisken
då
EKN
bedömer
det
tillgängliga
riskutrymmet
på landet.
på
landet.
Det föreslagna systemet förutsätter att premier för krediter i utländsk valuta läggs till särskilda premiereserver och således inte avses användas för betal- ning av skadeersättningar som uppkommer på garantier som utfärdats före sys— temets ikraftträdande. Enligt de beräkningar som redovisas ovan (sid 8) bör reservuppbyggnaden i valutor under en första femårsperiod motsvara högst 600 Mkr, som alltså skulle undanhållas från verksamheten i kronor. Från det tredje året skulle en växande andel av skaderegleringarna ske i valuta. medan åter— vinningarna i svenska kronor kunde förväntas ligga kvar på en hög nivå under en följd av år.
Det föreslagna systemet förutsätter att premier för krediter i utländsk valuta läggs till särskilda premiereserver och således inte avses användas för betal- ning av skadeersättningar som uppkommer på garantier som utfärdats före sys— temets ikraftträdande. Enligt de beräkningar som redovisas ovan (sid 8) bör reservuppbyggnaden i valutor under en första femårsperiod motsvara högst 600 Mkr, som alltså skulle undanhållas från verksamheten i kronor. Från det tredje året skulle en växande andel av skaderegleringarna ske i valuta. medan åter— vinningarna i svenska kronor kunde förväntas ligga kvar på en hög nivå under en följd av år.
Det föreslagna systemet förutsätter att premier för krediter i utländsk valuta
Det
föreslagna
systemet
förutsätter
att
premier
för
krediter
i
utländsk
valuta
läggs till särskilda premiereserver och således inte avses användas för betal-
läggs
till
särskilda
premiereserver
och
således
inte
avses
användas
för
betal-
ning av skadeersättningar som uppkommer på garantier som utfärdats före sys—
ning
av
skadeersättningar
som
uppkommer
på
garantier
som
utfärdats
före
sys—
temets ikraftträdande. Enligt de beräkningar som redovisas ovan (sid 8) bör
temets
ikraftträdande.
Enligt
de
beräkningar
som
redovisas
ovan
(sid
8)
bör
reservuppbyggnaden i valutor under en första femårsperiod motsvara högst 600
reservuppbyggnaden
i
valutor
under
en
första
femårsperiod
motsvara
högst
600
Mkr, som alltså skulle undanhållas från verksamheten i kronor. Från det tredje
Mkr,
som
alltså
skulle
undanhållas
från
verksamheten
i
kronor.
Från
det
tredje
året skulle en växande andel av skaderegleringarna ske i valuta. medan åter—
året
skulle
en
växande
andel
av
skaderegleringarna
ske
i
valuta.
medan
åter—
vinningarna i svenska kronor kunde förväntas ligga kvar på en hög nivå under
vinningarna
i
svenska
kronor
kunde
förväntas
ligga
kvar
på
en
hög
nivå
under
en följd av år.
en
följd
av
år.
Om EKNs resultat inte försämras avsevärt och skaderegleringar under redan ute— stående garantier som beslutats av regeringen finansieras genom den av EKN disponerade rörliga krediten i riksgäldskontoret i enlighet med nu gällande beslut. bör reservuppbyggnaden i valutor kunna motsvaras av minskad likviditet i svenska kronor och således inte skapa behov av särskild upplåning. Um emellertid EKNs likviditet i kronor måste tas i anspråk för finansiering av
Om EKNs resultat inte försämras avsevärt och skaderegleringar under redan ute— stående garantier som beslutats av regeringen finansieras genom den av EKN disponerade rörliga krediten i riksgäldskontoret i enlighet med nu gällande beslut. bör reservuppbyggnaden i valutor kunna motsvaras av minskad likviditet i svenska kronor och således inte skapa behov av särskild upplåning. Um emellertid EKNs likviditet i kronor måste tas i anspråk för finansiering av
Om EKNs resultat inte försämras avsevärt och skaderegleringar under redan ute—
Om
EKNs
resultat
inte
försämras
avsevärt
och
skaderegleringar
under
redan
ute—
stående garantier som beslutats av regeringen finansieras genom den av EKN
stående
garantier
som
beslutats
av
regeringen
finansieras
genom
den
av
EKN
disponerade rörliga krediten i riksgäldskontoret i enlighet med nu gällande
disponerade
rörliga
krediten
i
riksgäldskontoret
i
enlighet
med
nu
gällande
beslut. bör reservuppbyggnaden i valutor kunna motsvaras av minskad likviditet
beslut.
bör
reservuppbyggnaden
i
valutor
kunna
motsvaras
av
minskad
likviditet
i svenska kronor och således inte skapa behov av särskild upplåning. Um
i
svenska
kronor
och
således
inte
skapa
behov
av
särskild
upplåning.
Um
emellertid EKNs likviditet i kronor måste tas i anspråk för finansiering av
emellertid
EKNs
likviditet
i
kronor
måste
tas
i
anspråk
för
finansiering
av
mycket stora skadefall, måste reservuppbyggnaden i valutor motsvaras av dragm ningar på den rörliga krediten.
mycket stora skadefall, måste reservuppbyggnaden i valutor motsvaras av dragm ningar på den rörliga krediten.
mycket stora skadefall, måste reservuppbyggnaden i valutor motsvaras av dragm
mycket
stora
skadefall,
måste
reservuppbyggnaden
i
valutor
motsvaras
av
dragm
ningar på den rörliga krediten.
ningar
på
den
rörliga
krediten.
l8
l8
l8
l8
Prop. 1986/87: 23 På längre sikt blir alla beräkningar mer osäkra. Stora skadefall kan leda till upplåningsbehov inom kronsektorn eller i andra valutor. Om verksamheten fördelas på svenska kronor och valutor torde EKN behöva hålla en högre sammanlagd likviditet än som annars varit nödvändig. Eftersom EKN under överskådlig framtid kan förväntas ha ackumulerade underskott kan likvi— ditetsbehovet också komma att leda till ett visst ökat totalt upplåningsbehov jämfört med den situation som skulle råda om nuvarande begränsning i kursrisk— täckningen behålles. Detta innebär i sig en kostnadsökande faktor. eftersom räntenettot påverkas i negativ riktning. obegränsad kursrisktäckning leder vid en ogynnsam valutakursutveckling till att EKN får skadereglera större belopp än med nuvarande begränsade kursrisk— täckning. Som framhållits i föregående avsnitt och som utfallet under den senaste tioårsperioden utvisar kan dessa belopp bli betydande vid en samtidig ogynnsam valutakurs— och skadeutveckling. Även sådana ökade utbetalningar kan komma att bidra till ökat upplåningsbehov. Omfattningen är emellertid svår att prognostisera. Om garantiåtaganden görs i utländska valutor bör avräkning mot riksdagens och regeringens ramar för garantiåtagandena löpande ske i svenska kronor till dagskurs. Appreciering av en eller flera valutor eller en devalvering av den svenska kronan kan emellertid då leda till att ramarna överskrids. Hänsyn här— till bör tas genom att viss marginal ges vid fastställandet av ramarnas stor- lek. Riksdagen och regeringen måste härutöver vara medvetna om att ramarna vid plötsliga och kraftiga kursrörelser ändå kan komma att överskridas. !GLUEBXEÅ För att reducera riskerna för definitiva kursförluster i systemet bör detta som tidigare framhållits tillämpas endast för ett fåtal valutor som har en relativt spridd användning för finansiering av exportkrediter. Valutorna måste vara fritt konvertibla och kunna förräntas kort— och långfristigt till mark— nadsmässiga satser samt kunna lånas upp på kort och lång sikt. EKN bör kunna anpassa valutavalet till utvecklingen. 19
Prop.
1986/87:
23
På längre sikt blir alla beräkningar mer osäkra. Stora skadefall kan leda till upplåningsbehov inom kronsektorn eller i andra valutor.
På längre sikt blir alla beräkningar mer osäkra. Stora skadefall kan leda till upplåningsbehov inom kronsektorn eller i andra valutor.
På längre sikt blir alla beräkningar mer osäkra. Stora skadefall kan leda till
På
längre
sikt
blir
alla
beräkningar
mer
osäkra.
Stora
skadefall
kan
leda
till
upplåningsbehov inom kronsektorn eller i andra valutor.
upplåningsbehov
inom
kronsektorn
eller
i
andra
valutor.
Om verksamheten fördelas på svenska kronor och valutor torde EKN behöva hålla en högre sammanlagd likviditet än som annars varit nödvändig. Eftersom EKN under överskådlig framtid kan förväntas ha ackumulerade underskott kan likvi— ditetsbehovet också komma att leda till ett visst ökat totalt upplåningsbehov jämfört med den situation som skulle råda om nuvarande begränsning i kursrisk— täckningen behålles. Detta innebär i sig en kostnadsökande faktor. eftersom räntenettot påverkas i negativ riktning.
Om verksamheten fördelas på svenska kronor och valutor torde EKN behöva hålla en högre sammanlagd likviditet än som annars varit nödvändig. Eftersom EKN under överskådlig framtid kan förväntas ha ackumulerade underskott kan likvi— ditetsbehovet också komma att leda till ett visst ökat totalt upplåningsbehov jämfört med den situation som skulle råda om nuvarande begränsning i kursrisk— täckningen behålles. Detta innebär i sig en kostnadsökande faktor. eftersom räntenettot påverkas i negativ riktning.
Om verksamheten fördelas på svenska kronor och valutor torde EKN behöva hålla
Om
verksamheten
fördelas
på
svenska
kronor
och
valutor
torde
EKN
behöva
hålla
en högre sammanlagd likviditet än som annars varit nödvändig. Eftersom EKN
en
högre
sammanlagd
likviditet
än
som
annars
varit
nödvändig.
Eftersom
EKN
under överskådlig framtid kan förväntas ha ackumulerade underskott kan likvi—
under
överskådlig
framtid
kan
förväntas
ha
ackumulerade
underskott
kan
likvi—
ditetsbehovet också komma att leda till ett visst ökat totalt upplåningsbehov
ditetsbehovet
också
komma
att
leda
till
ett
visst
ökat
totalt
upplåningsbehov
jämfört med den situation som skulle råda om nuvarande begränsning i kursrisk—
jämfört
med
den
situation
som
skulle
råda
om
nuvarande
begränsning
i
kursrisk—
täckningen behålles. Detta innebär i sig en kostnadsökande faktor. eftersom
täckningen
behålles.
Detta
innebär
i
sig
en
kostnadsökande
faktor.
eftersom
räntenettot påverkas i negativ riktning.
räntenettot
påverkas
i
negativ
riktning.
obegränsad kursrisktäckning leder vid en ogynnsam valutakursutveckling till att EKN får skadereglera större belopp än med nuvarande begränsade kursrisk— täckning. Som framhållits i föregående avsnitt och som utfallet under den senaste tioårsperioden utvisar kan dessa belopp bli betydande vid en samtidig ogynnsam valutakurs— och skadeutveckling. Även sådana ökade utbetalningar kan
obegränsad kursrisktäckning leder vid en ogynnsam valutakursutveckling till att EKN får skadereglera större belopp än med nuvarande begränsade kursrisk— täckning. Som framhållits i föregående avsnitt och som utfallet under den senaste tioårsperioden utvisar kan dessa belopp bli betydande vid en samtidig ogynnsam valutakurs— och skadeutveckling. Även sådana ökade utbetalningar kan
obegränsad kursrisktäckning leder vid en ogynnsam valutakursutveckling till
obegränsad
kursrisktäckning
leder
vid
en
ogynnsam
valutakursutveckling
till
att EKN får skadereglera större belopp än med nuvarande begränsade kursrisk—
att
EKN
får
skadereglera
större
belopp
än
med
nuvarande
begränsade
kursrisk—
täckning. Som framhållits i föregående avsnitt och som utfallet under den
täckning.
Som
framhållits
i
föregående
avsnitt
och
som
utfallet
under
den
senaste tioårsperioden utvisar kan dessa belopp bli betydande vid en samtidig
senaste
tioårsperioden
utvisar
kan
dessa
belopp
bli
betydande
vid
en
samtidig
ogynnsam valutakurs— och skadeutveckling. Även sådana ökade utbetalningar kan
ogynnsam
valutakurs—
och
skadeutveckling.
Även
sådana
ökade
utbetalningar
kan
komma att bidra till ökat upplåningsbehov. Omfattningen är emellertid svår att prognostisera.
komma att bidra till ökat upplåningsbehov. Omfattningen är emellertid svår att prognostisera.
komma att bidra till ökat upplåningsbehov. Omfattningen är emellertid svår att
komma
att
bidra
till
ökat
upplåningsbehov.
Omfattningen
är
emellertid
svår
att
prognostisera.
prognostisera.
Om garantiåtaganden görs i utländska valutor bör avräkning mot riksdagens och regeringens ramar för garantiåtagandena löpande ske i svenska kronor till dagskurs. Appreciering av en eller flera valutor eller en devalvering av den svenska kronan kan emellertid då leda till att ramarna överskrids. Hänsyn här— till bör tas genom att viss marginal ges vid fastställandet av ramarnas stor- lek. Riksdagen och regeringen måste härutöver vara medvetna om att ramarna vid
Om garantiåtaganden görs i utländska valutor bör avräkning mot riksdagens och regeringens ramar för garantiåtagandena löpande ske i svenska kronor till dagskurs. Appreciering av en eller flera valutor eller en devalvering av den svenska kronan kan emellertid då leda till att ramarna överskrids. Hänsyn här— till bör tas genom att viss marginal ges vid fastställandet av ramarnas stor- lek. Riksdagen och regeringen måste härutöver vara medvetna om att ramarna vid
Om garantiåtaganden görs i utländska valutor bör avräkning mot riksdagens och
Om
garantiåtaganden
görs
i
utländska
valutor
bör
avräkning
mot
riksdagens
och
regeringens ramar för garantiåtagandena löpande ske i svenska kronor till
regeringens
ramar
för
garantiåtagandena
löpande
ske
i
svenska
kronor
till
dagskurs. Appreciering av en eller flera valutor eller en devalvering av den
dagskurs.
Appreciering
av
en
eller
flera
valutor
eller
en
devalvering
av
den
svenska kronan kan emellertid då leda till att ramarna överskrids. Hänsyn här—
svenska
kronan
kan
emellertid
då
leda
till
att
ramarna
överskrids.
Hänsyn
här—
till bör tas genom att viss marginal ges vid fastställandet av ramarnas stor-
till
bör
tas
genom
att
viss
marginal
ges
vid
fastställandet
av
ramarnas
stor-
lek. Riksdagen och regeringen måste härutöver vara medvetna om att ramarna vid
lek.
Riksdagen
och
regeringen
måste
härutöver
vara
medvetna
om
att
ramarna
vid
plötsliga och kraftiga kursrörelser ändå kan komma att överskridas. !GLUEBXEÅ
plötsliga och kraftiga kursrörelser ändå kan komma att överskridas. !GLUEBXEÅ
plötsliga och kraftiga kursrörelser ändå kan komma att överskridas.
plötsliga
och
kraftiga
kursrörelser
ändå
kan
komma
att
överskridas.
!GLUEBXEÅ
!GLUEBXEÅ
För att reducera riskerna för definitiva kursförluster i systemet bör detta som tidigare framhållits tillämpas endast för ett fåtal valutor som har en relativt spridd användning för finansiering av exportkrediter. Valutorna måste vara fritt konvertibla och kunna förräntas kort— och långfristigt till mark— nadsmässiga satser samt kunna lånas upp på kort och lång sikt. EKN bör kunna anpassa valutavalet till utvecklingen.
För att reducera riskerna för definitiva kursförluster i systemet bör detta som tidigare framhållits tillämpas endast för ett fåtal valutor som har en relativt spridd användning för finansiering av exportkrediter. Valutorna måste vara fritt konvertibla och kunna förräntas kort— och långfristigt till mark— nadsmässiga satser samt kunna lånas upp på kort och lång sikt. EKN bör kunna anpassa valutavalet till utvecklingen.
För att reducera riskerna för definitiva kursförluster i systemet bör detta
För
att
reducera
riskerna
för
definitiva
kursförluster
i
systemet
bör
detta
som tidigare framhållits tillämpas endast för ett fåtal valutor som har en
som
tidigare
framhållits
tillämpas
endast
för
ett
fåtal
valutor
som
har
en
relativt spridd användning för finansiering av exportkrediter. Valutorna måste
relativt
spridd
användning
för
finansiering
av
exportkrediter.
Valutorna
måste
vara fritt konvertibla och kunna förräntas kort— och långfristigt till mark—
vara
fritt
konvertibla
och
kunna
förräntas
kort—
och
långfristigt
till
mark—
nadsmässiga satser samt kunna lånas upp på kort och lång sikt. EKN bör kunna
nadsmässiga
satser
samt
kunna
lånas
upp
på
kort
och
lång
sikt.
EKN
bör
kunna
anpassa valutavalet till utvecklingen.
anpassa
valutavalet
till
utvecklingen.
19
19
19
19
Prop. 1986/87: 23 USD är en självskriven valuta. En viss styrning bort från subventionerade kre— diter i SEK—systemet torde kunna erhållas om vissa lågräntevalutor, såsom DEM, CHF, JP! och ECU, inkluderas i systemet. _illåmanlnssemtåde Om garantier i valuta införs bör dessa i första hand tillämpas för medel— och långfristiga krediter i valuta som EKN beslutar om och rekomenderas för de kreditärenden som BITS och regeringen beslutar om. Det är tveksamt om systemet bör tillämpas för korta garantier med hänsyn till att administrationen kompliceras både hos EKN och garantitagarna. Inlednings- vis bör systemet reserveras för längre risker. där behovet av garantier i valuta är störst. Ev tillämpning på korta risker kan diskuteras när erfarenhet vunnits. Garanti 1 valuta bör vara obligatorisk i fall då valutan omfattas av systemet och detta i övrigt är tillämpligt. så att riskspridning erhålles. Haptgring gv_v_a_ly_tgs_e_k_t_opn Skapandet av en valutasektor skulle få betydande konsekvenser för EKNs bok— föring och databehandling mm. Systemet kan därför inte införas med kort var— sel. På sikt skulle beräkningen av skadeersättningar och fördelningen av åter-- vunna medel förenklas väsentligt. Enligt EKNs mening bör en utomstående institution anlitas för den upplåning i utlandet som systemet förutsätter och för att tillhandahålla den expertis som är nödvändig för valutabantering. Tänkbara institutioner är valutabank. riks— gäldskontoret eller SEK . EKNs och SEKs arbetsområden är närliggande och ett nära samarbete finns sedan gammalt på flera områden. En mycket betydande del av EKNs garantier överlåts till SEK, vilket gett SEK stor förtrogenhet med EKNs verksamhet. SEK skulle. förutsatt att vederbörliga tillstånd erhålles, kunna förvalta och förränta EKNs premiereserver i valuta och ombesörja upplåning för EKNs räk— ning. Upplåning i SEKs nanm med EKN—garanti bör kunna ske till förmånliga
Prop.
1986/87:
23
USD är en självskriven valuta. En viss styrning bort från subventionerade kre— diter i SEK—systemet torde kunna erhållas om vissa lågräntevalutor, såsom DEM,
USD är en självskriven valuta. En viss styrning bort från subventionerade kre— diter i SEK—systemet torde kunna erhållas om vissa lågräntevalutor, såsom DEM,
USD är en självskriven valuta. En viss styrning bort från subventionerade kre—
USD
är
en
självskriven
valuta.
En
viss
styrning
bort
från
subventionerade
kre—
diter i SEK—systemet torde kunna erhållas om vissa lågräntevalutor, såsom DEM,
diter
i
SEK—systemet
torde
kunna
erhållas
om
vissa
lågräntevalutor,
såsom
DEM,
CHF, JP! och ECU, inkluderas i systemet.
CHF, JP! och ECU, inkluderas i systemet.
CHF, JP! och ECU, inkluderas i systemet.
CHF,
JP!
och
ECU,
inkluderas
i
systemet.
_illåmanlnssemtåde Om garantier i valuta införs bör dessa i första hand tillämpas för medel— och långfristiga krediter i valuta som EKN beslutar om och rekomenderas för de
_illåmanlnssemtåde Om garantier i valuta införs bör dessa i första hand tillämpas för medel— och långfristiga krediter i valuta som EKN beslutar om och rekomenderas för de
_illåmanlnssemtåde
_illåmanlnssemtåde
Om garantier i valuta införs bör dessa i första hand tillämpas för medel— och
Om
garantier
i
valuta
införs
bör
dessa
i
första
hand
tillämpas
för
medel—
och
långfristiga krediter i valuta som EKN beslutar om och rekomenderas för de
långfristiga
krediter
i
valuta
som
EKN
beslutar
om
och
rekomenderas
för
de
kreditärenden som BITS och regeringen beslutar om.
kreditärenden som BITS och regeringen beslutar om.
kreditärenden som BITS och regeringen beslutar om.
kreditärenden
som
BITS
och
regeringen
beslutar
om.
Det är tveksamt om systemet bör tillämpas för korta garantier med hänsyn till att administrationen kompliceras både hos EKN och garantitagarna. Inlednings- vis bör systemet reserveras för längre risker. där behovet av garantier i valuta är störst. Ev tillämpning på korta risker kan diskuteras när erfarenhet
Det är tveksamt om systemet bör tillämpas för korta garantier med hänsyn till att administrationen kompliceras både hos EKN och garantitagarna. Inlednings- vis bör systemet reserveras för längre risker. där behovet av garantier i
Det är tveksamt om systemet bör tillämpas för korta garantier med hänsyn till
Det
är
tveksamt
om
systemet
bör
tillämpas
för
korta
garantier
med
hänsyn
till
att administrationen kompliceras både hos EKN och garantitagarna. Inlednings-
att
administrationen
kompliceras
både
hos
EKN
och
garantitagarna.
Inlednings-
vis bör systemet reserveras för längre risker. där behovet av garantier i
vis
bör
systemet
reserveras
för
längre
risker.
där
behovet
av
garantier
i
valuta är störst. Ev tillämpning på korta risker kan diskuteras när erfarenhet
valuta är störst. Ev tillämpning på korta risker kan diskuteras när erfarenhet
valuta
är
störst.
Ev
tillämpning
på
korta
risker
kan
diskuteras
när
erfarenhet
vunnits.
vunnits.
vunnits.
vunnits.
Garanti 1 valuta bör vara obligatorisk i fall då valutan omfattas av systemet och detta i övrigt är tillämpligt. så att riskspridning erhålles.
Garanti 1 valuta bör vara obligatorisk i fall då valutan omfattas av systemet och detta i övrigt är tillämpligt. så att riskspridning erhålles.
Garanti 1 valuta bör vara obligatorisk i fall då valutan omfattas av systemet
Garanti
1
valuta
bör
vara
obligatorisk
i
fall
då
valutan
omfattas
av
systemet
och detta i övrigt är tillämpligt. så att riskspridning erhålles.
och
detta
i
övrigt
är
tillämpligt.
så
att
riskspridning
erhålles.
Haptgring gv_v_a_ly_tgs_e_k_t_opn
Haptgring gv_v_a_ly_tgs_e_k_t_opn
Haptgring gv_v_a_ly_tgs_e_k_t_opn
Haptgring
gv_v_a_ly_tgs_e_k_t_opn
Skapandet av en valutasektor skulle få betydande konsekvenser för EKNs bok— föring och databehandling mm. Systemet kan därför inte införas med kort var— sel. På sikt skulle beräkningen av skadeersättningar och fördelningen av åter--
Skapandet av en valutasektor skulle få betydande konsekvenser för EKNs bok— föring och databehandling mm. Systemet kan därför inte införas med kort var— sel. På sikt skulle beräkningen av skadeersättningar och fördelningen av åter--
Skapandet av en valutasektor skulle få betydande konsekvenser för EKNs bok—
Skapandet
av
en
valutasektor
skulle
få
betydande
konsekvenser
för
EKNs
bok—
föring och databehandling mm. Systemet kan därför inte införas med kort var—
föring
och
databehandling
mm.
Systemet
kan
därför
inte
införas
med
kort
var—
sel. På sikt skulle beräkningen av skadeersättningar och fördelningen av åter--
sel.
På
sikt
skulle
beräkningen
av
skadeersättningar
och
fördelningen
av
åter--
vunna medel förenklas väsentligt.
vunna medel förenklas väsentligt.
vunna medel förenklas väsentligt.
vunna
medel
förenklas
väsentligt.
Enligt EKNs mening bör en utomstående institution anlitas för den upplåning i utlandet som systemet förutsätter och för att tillhandahålla den expertis som är nödvändig för valutabantering. Tänkbara institutioner är valutabank. riks—
Enligt EKNs mening bör en utomstående institution anlitas för den upplåning i utlandet som systemet förutsätter och för att tillhandahålla den expertis som är nödvändig för valutabantering. Tänkbara institutioner är valutabank. riks—
Enligt EKNs mening bör en utomstående institution anlitas för den upplåning i
Enligt
EKNs
mening
bör
en
utomstående
institution
anlitas
för
den
upplåning
i
utlandet som systemet förutsätter och för att tillhandahålla den expertis som
utlandet
som
systemet
förutsätter
och
för
att
tillhandahålla
den
expertis
som
är nödvändig för valutabantering. Tänkbara institutioner är valutabank. riks—
är
nödvändig
för
valutabantering.
Tänkbara
institutioner
är
valutabank.
riks—
gäldskontoret eller SEK .
gäldskontoret eller SEK .
gäldskontoret eller SEK .
gäldskontoret
eller
SEK
.
EKNs och SEKs arbetsområden är närliggande och ett nära samarbete finns sedan gammalt på flera områden. En mycket betydande del av EKNs garantier överlåts till SEK, vilket gett SEK stor förtrogenhet med EKNs verksamhet.
EKNs och SEKs arbetsområden är närliggande och ett nära samarbete finns sedan gammalt på flera områden. En mycket betydande del av EKNs garantier överlåts till SEK, vilket gett SEK stor förtrogenhet med EKNs verksamhet.
EKNs och SEKs arbetsområden är närliggande och ett nära samarbete finns sedan
EKNs
och
SEKs
arbetsområden
är
närliggande
och
ett
nära
samarbete
finns
sedan
gammalt på flera områden. En mycket betydande del av EKNs garantier överlåts
gammalt
på
flera
områden.
En
mycket
betydande
del
av
EKNs
garantier
överlåts
till SEK, vilket gett SEK stor förtrogenhet med EKNs verksamhet.
till
SEK,
vilket
gett
SEK
stor
förtrogenhet
med
EKNs
verksamhet.
SEK skulle. förutsatt att vederbörliga tillstånd erhålles, kunna förvalta och förränta EKNs premiereserver i valuta och ombesörja upplåning för EKNs räk— ning. Upplåning i SEKs nanm med EKN—garanti bör kunna ske till förmånliga
SEK skulle. förutsatt att vederbörliga tillstånd erhålles, kunna förvalta och förränta EKNs premiereserver i valuta och ombesörja upplåning för EKNs räk— ning. Upplåning i SEKs nanm med EKN—garanti bör kunna ske till förmånliga
SEK skulle. förutsatt att vederbörliga tillstånd erhålles, kunna förvalta och
SEK
skulle.
förutsatt
att
vederbörliga
tillstånd
erhålles,
kunna
förvalta
och
förränta EKNs premiereserver i valuta och ombesörja upplåning för EKNs räk—
förränta
EKNs
premiereserver
i
valuta
och
ombesörja
upplåning
för
EKNs
räk—
ning. Upplåning i SEKs nanm med EKN—garanti bör kunna ske till förmånliga
ning.
Upplåning
i
SEKs
nanm
med
EKN—garanti
bör
kunna
ske
till
förmånliga
Prop. 1986/87: räntesatser. Flexibilitet kan erhållas genom lån med rätt till förtidsinlösen var sjätte månad (vid ränteförfallen). Eörtidsinlösen kan då ske om t ex pre— miereserven i valutan vuxit till en nivå som anses onödigt hög eller om åter— vinning av viSSa skadereglerade fordringar framstår som mer osannolik så att fortsatt 'matchande' upplåning innebär en onödig kursriskexponering. skuldkonsolideringar har från svensk sida hittills arrangerats så att de kon— soliderade krediternas förfallodagar senarelagts, varvid EKN betalat skade— ersättning till garantitagarna i anslutning till de ursprungliga förfallo— dagarna. Konsolidering kan också ordnas genom att de ursprungliga exportkre- diterna betalas med utnyttjande av ett nytt refinansieringslån från SEK som garanteras av EKN. vid en sådan refinansiering skulle varken EKNs resultat eller premiereserver behöva belastas vid konsolideringstillfället. Detta sätt att arrangera skuldkonsolideringar har inte använts i Sverige huvudsakligen på grund av svårigheter att hantera företagens självrisker och delningen av kurs— risker mellan EKN och företagen. Om dessa svårigheter kan lösas bl a genom att EKN övertar kursriskerna, skulle refinansiering genom SEK vid vissa skuldkon— solideringar kunna utnyttjas som alternativ till skadereglering från EKN. SEK har erbjudit EKN sina tjänster för valutahanteringen i bifogade skrivelse (bilaga 5). Efåmlei Premiesättningen bör syfta till att ge kostnadstäckning över tiden och löpande kunna anpassas av EKN. Hänsyn bör bl a tas till att premiereserver i olika valutor förräntas till olika räntesatser. En inbetald förskottspremie som för— räntats till en låg räntesats ger sämre täckning av ett senare skadefall än en premie som förräntats till en hög räntesats. En högre premie bör således tas ut för en garanti 1 en lågräntevaluta. Genom en uppdelning av verksamheten på olika valutasektorer uppkommer också en risk för att en viss valutasektor kommer att uppvisa bestående underskott vilka bedöms behöva täckas genom tillskott från andra valutasektorer. Detta exponerar EKN för svårbedömbara kursrisker. Exemplet Polen, såsom det redo— visats ovan och i bilaga 4. är en belysande illustration. På grund av svårig— heten att bedöma och allokera förlustrisker av detta slag bör kompensation för dem sökas vid fastställandet av den allmänna premienivån hellre än vid fast- ställandet av premiepåslag för enskilda valutor. 23
Prop. 1986/87:
Prop. 1986/87:
Prop. 1986/87:
Prop.
1986/87:
räntesatser. Flexibilitet kan erhållas genom lån med rätt till förtidsinlösen var sjätte månad (vid ränteförfallen). Eörtidsinlösen kan då ske om t ex pre— miereserven i valutan vuxit till en nivå som anses onödigt hög eller om åter— vinning av viSSa skadereglerade fordringar framstår som mer osannolik så att
räntesatser. Flexibilitet kan erhållas genom lån med rätt till förtidsinlösen var sjätte månad (vid ränteförfallen). Eörtidsinlösen kan då ske om t ex pre— miereserven i valutan vuxit till en nivå som anses onödigt hög eller om åter— vinning av viSSa skadereglerade fordringar framstår som mer osannolik så att
räntesatser. Flexibilitet kan erhållas genom lån med rätt till förtidsinlösen
räntesatser.
Flexibilitet
kan
erhållas
genom
lån
med
rätt
till
förtidsinlösen
var sjätte månad (vid ränteförfallen). Eörtidsinlösen kan då ske om t ex pre—
var
sjätte
månad
(vid
ränteförfallen).
Eörtidsinlösen
kan
då
ske
om
t
ex
pre—
miereserven i valutan vuxit till en nivå som anses onödigt hög eller om åter—
miereserven
i
valutan
vuxit
till
en
nivå
som
anses
onödigt
hög
eller
om
åter—
vinning av viSSa skadereglerade fordringar framstår som mer osannolik så att
vinning
av
viSSa
skadereglerade
fordringar
framstår
som
mer
osannolik
så
att
fortsatt 'matchande' upplåning innebär en onödig kursriskexponering.
fortsatt 'matchande' upplåning innebär en onödig kursriskexponering.
fortsatt 'matchande' upplåning innebär en onödig kursriskexponering.
fortsatt
'matchande'
upplåning
innebär
en
onödig
kursriskexponering.
skuldkonsolideringar har från svensk sida hittills arrangerats så att de kon— soliderade krediternas förfallodagar senarelagts, varvid EKN betalat skade— ersättning till garantitagarna i anslutning till de ursprungliga förfallo— dagarna. Konsolidering kan också ordnas genom att de ursprungliga exportkre- diterna betalas med utnyttjande av ett nytt refinansieringslån från SEK som garanteras av EKN. vid en sådan refinansiering skulle varken EKNs resultat eller premiereserver behöva belastas vid konsolideringstillfället. Detta sätt att arrangera skuldkonsolideringar har inte använts i Sverige huvudsakligen på grund av svårigheter att hantera företagens självrisker och delningen av kurs— risker mellan EKN och företagen. Om dessa svårigheter kan lösas bl a genom att EKN övertar kursriskerna, skulle refinansiering genom SEK vid vissa skuldkon— solideringar kunna utnyttjas som alternativ till skadereglering från EKN.
skuldkonsolideringar har från svensk sida hittills arrangerats så att de kon— soliderade krediternas förfallodagar senarelagts, varvid EKN betalat skade— ersättning till garantitagarna i anslutning till de ursprungliga förfallo— dagarna. Konsolidering kan också ordnas genom att de ursprungliga exportkre- diterna betalas med utnyttjande av ett nytt refinansieringslån från SEK som garanteras av EKN. vid en sådan refinansiering skulle varken EKNs resultat eller premiereserver behöva belastas vid konsolideringstillfället. Detta sätt att arrangera skuldkonsolideringar har inte använts i Sverige huvudsakligen på grund av svårigheter att hantera företagens självrisker och delningen av kurs— risker mellan EKN och företagen. Om dessa svårigheter kan lösas bl a genom att EKN övertar kursriskerna, skulle refinansiering genom SEK vid vissa skuldkon— solideringar kunna utnyttjas som alternativ till skadereglering från EKN.
skuldkonsolideringar har från svensk sida hittills arrangerats så att de kon—
skuldkonsolideringar
har
från
svensk
sida
hittills
arrangerats
så
att
de
kon—
soliderade krediternas förfallodagar senarelagts, varvid EKN betalat skade—
soliderade
krediternas
förfallodagar
senarelagts,
varvid
EKN
betalat
skade—
ersättning till garantitagarna i anslutning till de ursprungliga förfallo—
ersättning
till
garantitagarna
i
anslutning
till
de
ursprungliga
förfallo—
dagarna. Konsolidering kan också ordnas genom att de ursprungliga exportkre-
dagarna.
Konsolidering
kan
också
ordnas
genom
att
de
ursprungliga
exportkre-
diterna betalas med utnyttjande av ett nytt refinansieringslån från SEK som
diterna
betalas
med
utnyttjande
av
ett
nytt
refinansieringslån
från
SEK
som
garanteras av EKN. vid en sådan refinansiering skulle varken EKNs resultat
garanteras
av
EKN.
vid
en
sådan
refinansiering
skulle
varken
EKNs
resultat
eller premiereserver behöva belastas vid konsolideringstillfället. Detta sätt
eller
premiereserver
behöva
belastas
vid
konsolideringstillfället.
Detta
sätt
att arrangera skuldkonsolideringar har inte använts i Sverige huvudsakligen på
att
arrangera
skuldkonsolideringar
har
inte
använts
i
Sverige
huvudsakligen
på
grund av svårigheter att hantera företagens självrisker och delningen av kurs—
grund
av
svårigheter
att
hantera
företagens
självrisker
och
delningen
av
kurs—
risker mellan EKN och företagen. Om dessa svårigheter kan lösas bl a genom att
risker
mellan
EKN
och
företagen.
Om
dessa
svårigheter
kan
lösas
bl
a
genom
att
EKN övertar kursriskerna, skulle refinansiering genom SEK vid vissa skuldkon—
EKN
övertar
kursriskerna,
skulle
refinansiering
genom
SEK
vid
vissa
skuldkon—
solideringar kunna utnyttjas som alternativ till skadereglering från EKN.
solideringar
kunna
utnyttjas
som
alternativ
till
skadereglering
från
EKN.
SEK har erbjudit EKN sina tjänster för valutahanteringen i bifogade skrivelse (bilaga 5).
SEK har erbjudit EKN sina tjänster för valutahanteringen i bifogade skrivelse (bilaga 5).
SEK har erbjudit EKN sina tjänster för valutahanteringen i bifogade skrivelse
SEK
har
erbjudit
EKN
sina
tjänster
för
valutahanteringen
i
bifogade
skrivelse
(bilaga 5).
(bilaga
5).
Efåmlei Premiesättningen bör syfta till att ge kostnadstäckning över tiden och löpande kunna anpassas av EKN. Hänsyn bör bl a tas till att premiereserver i olika valutor förräntas till olika räntesatser. En inbetald förskottspremie som för— räntats till en låg räntesats ger sämre täckning av ett senare skadefall än en premie som förräntats till en hög räntesats. En högre premie bör således tas
Efåmlei
Efåmlei
Efåmlei
Premiesättningen bör syfta till att ge kostnadstäckning över tiden och löpande kunna anpassas av EKN. Hänsyn bör bl a tas till att premiereserver i olika valutor förräntas till olika räntesatser. En inbetald förskottspremie som för— räntats till en låg räntesats ger sämre täckning av ett senare skadefall än en premie som förräntats till en hög räntesats. En högre premie bör således tas
Premiesättningen bör syfta till att ge kostnadstäckning över tiden och löpande
Premiesättningen
bör
syfta
till
att
ge
kostnadstäckning
över
tiden
och
löpande
kunna anpassas av EKN. Hänsyn bör bl a tas till att premiereserver i olika
kunna
anpassas
av
EKN.
Hänsyn
bör
bl
a
tas
till
att
premiereserver
i
olika
valutor förräntas till olika räntesatser. En inbetald förskottspremie som för—
valutor
förräntas
till
olika
räntesatser.
En
inbetald
förskottspremie
som
för—
räntats till en låg räntesats ger sämre täckning av ett senare skadefall än en
räntats
till
en
låg
räntesats
ger
sämre
täckning
av
ett
senare
skadefall
än
en
premie som förräntats till en hög räntesats. En högre premie bör således tas
premie
som
förräntats
till
en
hög
räntesats.
En
högre
premie
bör
således
tas
ut för en garanti 1 en lågräntevaluta.
ut för en garanti 1 en lågräntevaluta.
ut för en garanti 1 en lågräntevaluta.
ut
för
en
garanti
1
en
lågräntevaluta.
Genom en uppdelning av verksamheten på olika valutasektorer uppkommer också en risk för att en viss valutasektor kommer att uppvisa bestående underskott vilka bedöms behöva täckas genom tillskott från andra valutasektorer. Detta exponerar EKN för svårbedömbara kursrisker. Exemplet Polen, såsom det redo— visats ovan och i bilaga 4. är en belysande illustration. På grund av svårig— heten att bedöma och allokera förlustrisker av detta slag bör kompensation för
Genom en uppdelning av verksamheten på olika valutasektorer uppkommer också en risk för att en viss valutasektor kommer att uppvisa bestående underskott vilka bedöms behöva täckas genom tillskott från andra valutasektorer. Detta exponerar EKN för svårbedömbara kursrisker. Exemplet Polen, såsom det redo— visats ovan och i bilaga 4. är en belysande illustration. På grund av svårig— heten att bedöma och allokera förlustrisker av detta slag bör kompensation för
Genom en uppdelning av verksamheten på olika valutasektorer uppkommer också en
Genom
en
uppdelning
av
verksamheten
på
olika
valutasektorer
uppkommer
också
en
risk för att en viss valutasektor kommer att uppvisa bestående underskott
risk
för
att
en
viss
valutasektor
kommer
att
uppvisa
bestående
underskott
vilka bedöms behöva täckas genom tillskott från andra valutasektorer. Detta
vilka
bedöms
behöva
täckas
genom
tillskott
från
andra
valutasektorer.
Detta
exponerar EKN för svårbedömbara kursrisker. Exemplet Polen, såsom det redo—
exponerar
EKN
för
svårbedömbara
kursrisker.
Exemplet
Polen,
såsom
det
redo—
visats ovan och i bilaga 4. är en belysande illustration. På grund av svårig—
visats
ovan
och
i
bilaga
4.
är
en
belysande
illustration.
På
grund
av
svårig—
heten att bedöma och allokera förlustrisker av detta slag bör kompensation för
heten
att
bedöma
och
allokera
förlustrisker
av
detta
slag
bör
kompensation
för
dem sökas vid fastställandet av den allmänna premienivån hellre än vid fast- ställandet av premiepåslag för enskilda valutor.
dem sökas vid fastställandet av den allmänna premienivån hellre än vid fast- ställandet av premiepåslag för enskilda valutor.
dem sökas vid fastställandet av den allmänna premienivån hellre än vid fast-
dem
sökas
vid
fastställandet
av
den
allmänna
premienivån
hellre
än
vid
fast-
ställandet av premiepåslag för enskilda valutor.
ställandet
av
premiepåslag
för
enskilda
valutor.
23
23
23
23
Prop. 1986/87: 23 Jämfört med nuvarande system innebär förslaget för EKN och företagen gemensamt att ökade möjligheter skapas att gardera kursförluster som uppkommer vid skadefall. En positiv effekt är att EKN med det föreslagna systemet kan ta på sig större kursrisker utan att detta. på sarmna sätt som tidigare, minskar garantiutrymmet på enskilda länder. Då EKN enligt nuvarande system medger täckning av kurshöj— ning upp till t ex 200 % belastas garantiutrymmet med det maximala belopp som kan koma att utbetalas i svenska kronor. Detta har i många fall lett till att EKN medgett ett mer begränsat kursriskskydd än företagen önskat. Med det före- slagna systemet realiseras normalt ingen kursförlust vid skadefall, varför garantiutrymmet inte behöver belastas på samma sätt. Hänsyn till potentiella kursförluster behöver vid garantigivningen tas endast då användningen av en valuta är koncentrerad till en eller ett fåtal marknader. där risken för mera bestående skadefall anses beaktansvärd. Med det föreslagna systemet erhåller företagen ett generellt skydd mot kurs-- förluster vid skadefall (utom beträffande självriskandelen). Premiekostnaden för detta skydd föreslås variera främst med differensen mellan kronräntan och räntan för respektive valuta. I vissa fall, när ränteskillnaden är stor, kan premien väntas bli större än nu gällande, något godtyckliga premie för täck— ning av kurshöjning upp till 200 % (premiepåslag 25 N). I dessa fall bör kurs- riskskyddet också vara mest angeläget för företagen, som med det nya systemet inte behöver riskera att EKN nekar att medge kursrisktäckningen. I genomsnitt bör premietilläggen för garantier i valuta kunna begränsas till en för före- tagen acceptabel nivå, lägre än den som skulle gälla vid mer regelbundet ut- nyttjande av den extra kurssäkring som EKN nu erbjuder. För EKN ger det föreslagna systemet även förutsättningar att minska den kurs— riskexponering som nu finns i garantisystemet, dels i den generella täckningen av kurshöjningar till 110 i och dels i extra kurssäkringar därutöver. samntattninq Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. Genom exportkrediter skjuts detta inflöde på framtiden. Denna negativa effekt av kreditgivningen ro lx)
Prop.
1986/87:
23
Jämfört med nuvarande system innebär förslaget för EKN och företagen gemensamt
Jämfört med nuvarande system innebär förslaget för EKN och företagen gemensamt
Jämfört med nuvarande system innebär förslaget för EKN och företagen gemensamt
Jämfört
med
nuvarande
system
innebär
förslaget
för
EKN
och
företagen
gemensamt
att ökade möjligheter skapas att gardera kursförluster som uppkommer vid skadefall.
att ökade möjligheter skapas att gardera kursförluster som uppkommer vid skadefall.
att ökade möjligheter skapas att gardera kursförluster som uppkommer vid
att
ökade
möjligheter
skapas
att
gardera
kursförluster
som
uppkommer
vid
skadefall.
skadefall.
En positiv effekt är att EKN med det föreslagna systemet kan ta på sig större kursrisker utan att detta. på sarmna sätt som tidigare, minskar garantiutrymmet på enskilda länder. Då EKN enligt nuvarande system medger täckning av kurshöj— ning upp till t ex 200 % belastas garantiutrymmet med det maximala belopp som kan koma att utbetalas i svenska kronor. Detta har i många fall lett till att EKN medgett ett mer begränsat kursriskskydd än företagen önskat. Med det före- slagna systemet realiseras normalt ingen kursförlust vid skadefall, varför garantiutrymmet inte behöver belastas på samma sätt. Hänsyn till potentiella kursförluster behöver vid garantigivningen tas endast då användningen av en valuta är koncentrerad till en eller ett fåtal marknader. där risken för mera bestående skadefall anses beaktansvärd.
En positiv effekt är att EKN med det föreslagna systemet kan ta på sig större kursrisker utan att detta. på sarmna sätt som tidigare, minskar garantiutrymmet på enskilda länder. Då EKN enligt nuvarande system medger täckning av kurshöj— ning upp till t ex 200 % belastas garantiutrymmet med det maximala belopp som kan koma att utbetalas i svenska kronor. Detta har i många fall lett till att EKN medgett ett mer begränsat kursriskskydd än företagen önskat. Med det före- slagna systemet realiseras normalt ingen kursförlust vid skadefall, varför garantiutrymmet inte behöver belastas på samma sätt. Hänsyn till potentiella kursförluster behöver vid garantigivningen tas endast då användningen av en valuta är koncentrerad till en eller ett fåtal marknader. där risken för mera bestående skadefall anses beaktansvärd.
En positiv effekt är att EKN med det föreslagna systemet kan ta på sig större
En
positiv
effekt
är
att
EKN
med
det
föreslagna
systemet
kan
ta
på
sig
större
kursrisker utan att detta. på sarmna sätt som tidigare, minskar garantiutrymmet
kursrisker
utan
att
detta.
på
sarmna
sätt
som
tidigare,
minskar
garantiutrymmet
på enskilda länder. Då EKN enligt nuvarande system medger täckning av kurshöj—
på
enskilda
länder.
Då
EKN
enligt
nuvarande
system
medger
täckning
av
kurshöj—
ning upp till t ex 200 % belastas garantiutrymmet med det maximala belopp som
ning
upp
till
t
ex
200
%
belastas
garantiutrymmet
med
det
maximala
belopp
som
kan koma att utbetalas i svenska kronor. Detta har i många fall lett till att
kan
koma
att
utbetalas
i
svenska
kronor.
Detta
har
i
många
fall
lett
till
att
EKN medgett ett mer begränsat kursriskskydd än företagen önskat. Med det före-
EKN
medgett
ett
mer
begränsat
kursriskskydd
än
företagen
önskat.
Med
det
före-
slagna systemet realiseras normalt ingen kursförlust vid skadefall, varför
slagna
systemet
realiseras
normalt
ingen
kursförlust
vid
skadefall,
varför
garantiutrymmet inte behöver belastas på samma sätt. Hänsyn till potentiella
garantiutrymmet
inte
behöver
belastas
på
samma
sätt.
Hänsyn
till
potentiella
kursförluster behöver vid garantigivningen tas endast då användningen av en
kursförluster
behöver
vid
garantigivningen
tas
endast
då
användningen
av
en
valuta är koncentrerad till en eller ett fåtal marknader. där risken för mera
valuta
är
koncentrerad
till
en
eller
ett
fåtal
marknader.
där
risken
för
mera
bestående skadefall anses beaktansvärd.
bestående
skadefall
anses
beaktansvärd.
Med det föreslagna systemet erhåller företagen ett generellt skydd mot kurs-- förluster vid skadefall (utom beträffande självriskandelen). Premiekostnaden för detta skydd föreslås variera främst med differensen mellan kronräntan och räntan för respektive valuta. I vissa fall, när ränteskillnaden är stor, kan premien väntas bli större än nu gällande, något godtyckliga premie för täck— ning av kurshöjning upp till 200 % (premiepåslag 25 N). I dessa fall bör kurs- riskskyddet också vara mest angeläget för företagen, som med det nya systemet inte behöver riskera att EKN nekar att medge kursrisktäckningen. I genomsnitt bör premietilläggen för garantier i valuta kunna begränsas till en för före- tagen acceptabel nivå, lägre än den som skulle gälla vid mer regelbundet ut- nyttjande av den extra kurssäkring som EKN nu erbjuder.
Med det föreslagna systemet erhåller företagen ett generellt skydd mot kurs-- förluster vid skadefall (utom beträffande självriskandelen). Premiekostnaden för detta skydd föreslås variera främst med differensen mellan kronräntan och räntan för respektive valuta. I vissa fall, när ränteskillnaden är stor, kan premien väntas bli större än nu gällande, något godtyckliga premie för täck— ning av kurshöjning upp till 200 % (premiepåslag 25 N). I dessa fall bör kurs- riskskyddet också vara mest angeläget för företagen, som med det nya systemet inte behöver riskera att EKN nekar att medge kursrisktäckningen. I genomsnitt bör premietilläggen för garantier i valuta kunna begränsas till en för före- tagen acceptabel nivå, lägre än den som skulle gälla vid mer regelbundet ut- nyttjande av den extra kurssäkring som EKN nu erbjuder.
Med det föreslagna systemet erhåller företagen ett generellt skydd mot kurs--
Med
det
föreslagna
systemet
erhåller
företagen
ett
generellt
skydd
mot
kurs--
förluster vid skadefall (utom beträffande självriskandelen). Premiekostnaden
förluster
vid
skadefall
(utom
beträffande
självriskandelen).
Premiekostnaden
för detta skydd föreslås variera främst med differensen mellan kronräntan och
för
detta
skydd
föreslås
variera
främst
med
differensen
mellan
kronräntan
och
räntan för respektive valuta. I vissa fall, när ränteskillnaden är stor, kan
räntan
för
respektive
valuta.
I
vissa
fall,
när
ränteskillnaden
är
stor,
kan
premien väntas bli större än nu gällande, något godtyckliga premie för täck—
premien
väntas
bli
större
än
nu
gällande,
något
godtyckliga
premie
för
täck—
ning av kurshöjning upp till 200 % (premiepåslag 25 N). I dessa fall bör kurs-
ning
av
kurshöjning
upp
till
200
%
(premiepåslag
25
N).
I
dessa
fall
bör
kurs-
riskskyddet också vara mest angeläget för företagen, som med det nya systemet
riskskyddet
också
vara
mest
angeläget
för
företagen,
som
med
det
nya
systemet
inte behöver riskera att EKN nekar att medge kursrisktäckningen. I genomsnitt
inte
behöver
riskera
att
EKN
nekar
att
medge
kursrisktäckningen.
I
genomsnitt
bör premietilläggen för garantier i valuta kunna begränsas till en för före-
bör
premietilläggen
för
garantier
i
valuta
kunna
begränsas
till
en
för
före-
tagen acceptabel nivå, lägre än den som skulle gälla vid mer regelbundet ut-
tagen
acceptabel
nivå,
lägre
än
den
som
skulle
gälla
vid
mer
regelbundet
ut-
nyttjande av den extra kurssäkring som EKN nu erbjuder.
nyttjande
av
den
extra
kurssäkring
som
EKN
nu
erbjuder.
För EKN ger det föreslagna systemet även förutsättningar att minska den kurs— riskexponering som nu finns i garantisystemet, dels i den generella täckningen av kurshöjningar till 110 i och dels i extra kurssäkringar därutöver.
För EKN ger det föreslagna systemet även förutsättningar att minska den kurs— riskexponering som nu finns i garantisystemet, dels i den generella täckningen av kurshöjningar till 110 i och dels i extra kurssäkringar därutöver.
För EKN ger det föreslagna systemet även förutsättningar att minska den kurs—
För
EKN
ger
det
föreslagna
systemet
även
förutsättningar
att
minska
den
kurs—
riskexponering som nu finns i garantisystemet, dels i den generella täckningen
riskexponering
som
nu
finns
i
garantisystemet,
dels
i
den
generella
täckningen
av kurshöjningar till 110 i och dels i extra kurssäkringar därutöver.
av
kurshöjningar
till
110
i
och
dels
i
extra
kurssäkringar
därutöver.
samntattninq
samntattninq
samntattninq
samntattninq
Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. Genom exportkrediter skjuts detta inflöde på framtiden. Denna negativa effekt av kreditgivningen
Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. Genom exportkrediter skjuts detta inflöde på framtiden. Denna negativa effekt av kreditgivningen
Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. Genom exportkrediter
Exporten
skapar
ett
för
landet
angeläget
valutainflöde.
Genom
exportkrediter
skjuts detta inflöde på framtiden. Denna negativa effekt av kreditgivningen
skjuts
detta
inflöde
på
framtiden.
Denna
negativa
effekt
av
kreditgivningen
ro lx)
ro lx)
ro
ro
lx)
lx)
Prop.1986/87:23 motverkas genom en likformig utlandsupplåning. Ur betalningsbalanssynpunkt är det därför en fördel om exportkreditgivningen sker i valuta och refinansieras i valuta. Exportkreditgivningen och -finansieringen styrs därför till utländsk valuta genom räntepåslag för svenska kronor i SEKvsystemet och genom andra valutareglerande åtgärder. Genom EKN sker emellertid en viss styrning mot exportkreditgivning i svenska kronor. Detta blir en effekt av att EKN då betalning från utlandet uteblir skadereglerar i svenska kronor även då krediten lämnats i utländsk valuta och då ersätter endast en begränsad del av inträffad kurshöjning för den utländska valutan. För exportföretagen innebär risken för kurshöjning före ett skadefall en väsentligt höjd självrisk som företagen inte kan säkra sig emot med nuvarande system och som inte förekommer vid kreditgivning i svenska kronor. Genom kurs- risker vid skadefall på krediter i utländsk valuta kan företagens totala självrisker bli så betydande att deras förmåga att ta nya affärer påverkas och EKNs större kunder har därför uttalat starka önskemål om att EKN skall täcka kursrisken vid skadefall. Härtill kommer att EKNs möjligheter att garantera nya affärer på ett importland med nuvarande system minskas då EKN medger extra kursrisktäckning eftersom den totala risken för skadeutbetalningar i svenska kronor belastar garantiutrymmet. Såväl betalningsbalansskäl som exportfrämjandeskäl talar således för att EKN bör bära denna kursrisk. I så fall bör emellertid åtgärder vidtas för att så långt som möjligt begränsa riskexponeringen i EKN. Det föreslagna systemet med premiereserver i valuta och ökade möjligheter till upplåning i valuta är avsett att tjäna detta syfte. svårigheten att bedöma kursutvecklingen och därigenom också den rätta storleken på premierna leder emellertid till att systemet inte helt kan gardera för ökade förlustrisker om mer betydande gälde- närsländer drabbas av betalningsproblem som inte kan lösas och den svenska kronans värde samtidigt sjunker. Det föreslagna systemet i fråga om utfärdande av garantier i utländsk valuta kgp komma att leda till att ramarna för garantigivningen — vid oförutsedda kursrörelser - överskrides. I fråga om hanteringen av valutasektorn föreslås särskilt att EKN skall kunna låna i första hand utländsk valuta också från SEK (och inte som för närvarande enbart från riksgäldskontoret). 23
motverkas genom en likformig utlandsupplåning. Ur betalningsbalanssynpunkt är det därför en fördel om exportkreditgivningen sker i valuta och refinansieras i valuta. Exportkreditgivningen och -finansieringen styrs därför till utländsk valuta genom räntepåslag för svenska kronor i SEKvsystemet och genom andra
motverkas genom en likformig utlandsupplåning. Ur betalningsbalanssynpunkt är det därför en fördel om exportkreditgivningen sker i valuta och refinansieras i valuta. Exportkreditgivningen och -finansieringen styrs därför till utländsk valuta genom räntepåslag för svenska kronor i SEKvsystemet och genom andra
motverkas genom en likformig utlandsupplåning. Ur betalningsbalanssynpunkt är
motverkas
genom
en
likformig
utlandsupplåning.
Ur
betalningsbalanssynpunkt
är
det därför en fördel om exportkreditgivningen sker i valuta och refinansieras
det
därför
en
fördel
om
exportkreditgivningen
sker
i
valuta
och
refinansieras
i valuta. Exportkreditgivningen och -finansieringen styrs därför till utländsk
i
valuta.
Exportkreditgivningen
och
-finansieringen
styrs
därför
till
utländsk
valuta genom räntepåslag för svenska kronor i SEKvsystemet och genom andra
valuta
genom
räntepåslag
för
svenska
kronor
i
SEKvsystemet
och
genom
andra
valutareglerande åtgärder.
valutareglerande åtgärder.
valutareglerande åtgärder.
valutareglerande
åtgärder.
Genom EKN sker emellertid en viss styrning mot exportkreditgivning i svenska kronor. Detta blir en effekt av att EKN då betalning från utlandet uteblir skadereglerar i svenska kronor även då krediten lämnats i utländsk valuta och
Genom EKN sker emellertid en viss styrning mot exportkreditgivning i svenska kronor. Detta blir en effekt av att EKN då betalning från utlandet uteblir skadereglerar i svenska kronor även då krediten lämnats i utländsk valuta och
Genom EKN sker emellertid en viss styrning mot exportkreditgivning i svenska
Genom
EKN
sker
emellertid
en
viss
styrning
mot
exportkreditgivning
i
svenska
kronor. Detta blir en effekt av att EKN då betalning från utlandet uteblir
kronor.
Detta
blir
en
effekt
av
att
EKN
då
betalning
från
utlandet
uteblir
skadereglerar i svenska kronor även då krediten lämnats i utländsk valuta och
skadereglerar
i
svenska
kronor
även
då
krediten
lämnats
i
utländsk
valuta
och
då ersätter endast en begränsad del av inträffad kurshöjning för den utländska
då ersätter endast en begränsad del av inträffad kurshöjning för den utländska
då ersätter endast en begränsad del av inträffad kurshöjning för den utländska
då
ersätter
endast
en
begränsad
del
av
inträffad
kurshöjning
för
den
utländska
valutan.
valutan.
valutan.
valutan.
För exportföretagen innebär risken för kurshöjning före ett skadefall en väsentligt höjd självrisk som företagen inte kan säkra sig emot med nuvarande system och som inte förekommer vid kreditgivning i svenska kronor. Genom kurs- risker vid skadefall på krediter i utländsk valuta kan företagens totala självrisker bli så betydande att deras förmåga att ta nya affärer påverkas och EKNs större kunder har därför uttalat starka önskemål om att EKN skall täcka kursrisken vid skadefall. Härtill kommer att EKNs möjligheter att garantera nya affärer på ett importland med nuvarande system minskas då EKN medger extra kursrisktäckning eftersom den totala risken för skadeutbetalningar i svenska
För exportföretagen innebär risken för kurshöjning före ett skadefall en väsentligt höjd självrisk som företagen inte kan säkra sig emot med nuvarande system och som inte förekommer vid kreditgivning i svenska kronor. Genom kurs- risker vid skadefall på krediter i utländsk valuta kan företagens totala självrisker bli så betydande att deras förmåga att ta nya affärer påverkas och EKNs större kunder har därför uttalat starka önskemål om att EKN skall täcka kursrisken vid skadefall. Härtill kommer att EKNs möjligheter att garantera nya affärer på ett importland med nuvarande system minskas då EKN medger extra kursrisktäckning eftersom den totala risken för skadeutbetalningar i svenska
För exportföretagen innebär risken för kurshöjning före ett skadefall en
För
exportföretagen
innebär
risken
för
kurshöjning
före
ett
skadefall
en
väsentligt höjd självrisk som företagen inte kan säkra sig emot med nuvarande
väsentligt
höjd
självrisk
som
företagen
inte
kan
säkra
sig
emot
med
nuvarande
system och som inte förekommer vid kreditgivning i svenska kronor. Genom kurs-
system
och
som
inte
förekommer
vid
kreditgivning
i
svenska
kronor.
Genom
kurs-
risker vid skadefall på krediter i utländsk valuta kan företagens totala
risker
vid
skadefall
på
krediter
i
utländsk
valuta
kan
företagens
totala
självrisker bli så betydande att deras förmåga att ta nya affärer påverkas och
självrisker
bli
så
betydande
att
deras
förmåga
att
ta
nya
affärer
påverkas
och
EKNs större kunder har därför uttalat starka önskemål om att EKN skall täcka
EKNs
större
kunder
har
därför
uttalat
starka
önskemål
om
att
EKN
skall
täcka
kursrisken vid skadefall. Härtill kommer att EKNs möjligheter att garantera
kursrisken
vid
skadefall.
Härtill
kommer
att
EKNs
möjligheter
att
garantera
nya affärer på ett importland med nuvarande system minskas då EKN medger extra
nya
affärer
på
ett
importland
med
nuvarande
system
minskas
då
EKN
medger
extra
kursrisktäckning eftersom den totala risken för skadeutbetalningar i svenska
kursrisktäckning
eftersom
den
totala
risken
för
skadeutbetalningar
i
svenska
kronor belastar garantiutrymmet.
kronor belastar garantiutrymmet.
kronor belastar garantiutrymmet.
kronor
belastar
garantiutrymmet.
Såväl betalningsbalansskäl som exportfrämjandeskäl talar således för att EKN bör bära denna kursrisk. I så fall bör emellertid åtgärder vidtas för att så långt som möjligt begränsa riskexponeringen i EKN. Det föreslagna systemet med premiereserver i valuta och ökade möjligheter till upplåning i valuta är avsett att tjäna detta syfte. svårigheten att bedöma kursutvecklingen och därigenom också den rätta storleken på premierna leder emellertid till att systemet inte helt kan gardera för ökade förlustrisker om mer betydande gälde- närsländer drabbas av betalningsproblem som inte kan lösas och den svenska
Såväl betalningsbalansskäl som exportfrämjandeskäl talar således för att EKN bör bära denna kursrisk. I så fall bör emellertid åtgärder vidtas för att så långt som möjligt begränsa riskexponeringen i EKN. Det föreslagna systemet med premiereserver i valuta och ökade möjligheter till upplåning i valuta är avsett att tjäna detta syfte. svårigheten att bedöma kursutvecklingen och därigenom också den rätta storleken på premierna leder emellertid till att systemet inte helt kan gardera för ökade förlustrisker om mer betydande gälde- närsländer drabbas av betalningsproblem som inte kan lösas och den svenska
Såväl betalningsbalansskäl som exportfrämjandeskäl talar således för att EKN
Såväl
betalningsbalansskäl
som
exportfrämjandeskäl
talar
således
för
att
EKN
bör bära denna kursrisk. I så fall bör emellertid åtgärder vidtas för att så
bör
bära
denna
kursrisk.
I
så
fall
bör
emellertid
åtgärder
vidtas
för
att
så
långt som möjligt begränsa riskexponeringen i EKN. Det föreslagna systemet med
långt
som
möjligt
begränsa
riskexponeringen
i
EKN.
Det
föreslagna
systemet
med
premiereserver i valuta och ökade möjligheter till upplåning i valuta är
premiereserver
i
valuta
och
ökade
möjligheter
till
upplåning
i
valuta
är
avsett att tjäna detta syfte. svårigheten att bedöma kursutvecklingen och
avsett
att
tjäna
detta
syfte.
svårigheten
att
bedöma
kursutvecklingen
och
därigenom också den rätta storleken på premierna leder emellertid till att
därigenom
också
den
rätta
storleken
på
premierna
leder
emellertid
till
att
systemet inte helt kan gardera för ökade förlustrisker om mer betydande gälde-
systemet
inte
helt
kan
gardera
för
ökade
förlustrisker
om
mer
betydande
gälde-
närsländer drabbas av betalningsproblem som inte kan lösas och den svenska
närsländer
drabbas
av
betalningsproblem
som
inte
kan
lösas
och
den
svenska
kronans värde samtidigt sjunker.
kronans värde samtidigt sjunker.
kronans värde samtidigt sjunker.
kronans
värde
samtidigt
sjunker.
Det föreslagna systemet i fråga om utfärdande av garantier i utländsk valuta kgp komma att leda till att ramarna för garantigivningen — vid oförutsedda
Det föreslagna systemet i fråga om utfärdande av garantier i utländsk valuta kgp komma att leda till att ramarna för garantigivningen — vid oförutsedda
Det föreslagna systemet i fråga om utfärdande av garantier i utländsk valuta
Det
föreslagna
systemet
i
fråga
om
utfärdande
av
garantier
i
utländsk
valuta
kgp komma att leda till att ramarna för garantigivningen — vid oförutsedda
kgp
komma
att
leda
till
att
ramarna
för
garantigivningen
—
vid
oförutsedda
kursrörelser - överskrides.
kursrörelser - överskrides.
kursrörelser - överskrides.
kursrörelser
-
överskrides.
I fråga om hanteringen av valutasektorn föreslås särskilt att EKN skall kunna
I fråga om hanteringen av valutasektorn föreslås särskilt att EKN skall kunna
I fråga om hanteringen av valutasektorn föreslås särskilt att EKN skall kunna
I
fråga
om
hanteringen
av
valutasektorn
föreslås
särskilt
att
EKN
skall
kunna
låna i första hand utländsk valuta också från SEK (och inte som för närvarande enbart från riksgäldskontoret).
låna i första hand utländsk valuta också från SEK (och inte som för närvarande enbart från riksgäldskontoret).
låna i första hand utländsk valuta också från SEK (och inte som för närvarande
låna
i
första
hand
utländsk
valuta
också
från
SEK
(och
inte
som
för
närvarande
enbart från riksgäldskontoret).
enbart
från
riksgäldskontoret).
23
23
23
23
Prop. 1986/87: 23 1 fråga om placeringar av EKNs premiereserver gäller, enligt särskilt rege— ringsbeslut 1983—09—08, att dessa får placeras bl a på räkning i bank. Enligt EKNs mening torde detta få tolkas så att hinder från regeringens sida inte föreligger i fråga om den föreslagna placeringen av premiereserver i utländsk valuta hos SEK. Det föreslagna systemet är förenat med en särskild garantigivning från EKN. bl a för viss upplåning av SEK för EKNs räkning. En sådan garantigivning är att jämställa med att EKN ikläder sig ett borgensåtagande och är således av annan karaktär än EKNs ordinarie garantigivning. Denna garantigivning kommer emellertid att svara mot redan gällande förpliktelser för EKN under tidigare utfärdade garantier. Hemställan Hemställes att regeringen medger EKN att införa ett system med garantier i utländsk valuta i enlighet med vad ovan anförts. I avgörandet av det ärende har. förutom undertecknade, deltagit ledamöterna Israelsson, Kiessling och Landahl samt suppleanterna Frykholm. Lemne. Löwenthal och Rangrost. Föredragande har varit J. Hallsenius. Stockholm den 26 juni 1986 EKN—EXPORTKREDITNÄHND N Ca./34.15 ». Carl Ivar Öhman (; f 1 f" -/ (& dåd.—pa...... agnar Sohlman 0016K
Prop.
1986/87:
23
1 fråga om placeringar av EKNs premiereserver gäller, enligt särskilt rege— ringsbeslut 1983—09—08, att dessa får placeras bl a på räkning i bank. Enligt EKNs mening torde detta få tolkas så att hinder från regeringens sida inte föreligger i fråga om den föreslagna placeringen av premiereserver i utländsk
1 fråga om placeringar av EKNs premiereserver gäller, enligt särskilt rege— ringsbeslut 1983—09—08, att dessa får placeras bl a på räkning i bank. Enligt EKNs mening torde detta få tolkas så att hinder från regeringens sida inte föreligger i fråga om den föreslagna placeringen av premiereserver i utländsk
1 fråga om placeringar av EKNs premiereserver gäller, enligt särskilt rege—
1
fråga
om
placeringar
av
EKNs
premiereserver
gäller,
enligt
särskilt
rege—
ringsbeslut 1983—09—08, att dessa får placeras bl a på räkning i bank. Enligt
ringsbeslut
1983—09—08,
att
dessa
får
placeras
bl
a
på
räkning
i
bank.
Enligt
EKNs mening torde detta få tolkas så att hinder från regeringens sida inte
EKNs
mening
torde
detta
få
tolkas
så
att
hinder
från
regeringens
sida
inte
föreligger i fråga om den föreslagna placeringen av premiereserver i utländsk
föreligger
i
fråga
om
den
föreslagna
placeringen
av
premiereserver
i
utländsk
valuta hos SEK.
valuta hos SEK.
valuta hos SEK.
valuta
hos
SEK.
Det föreslagna systemet är förenat med en särskild garantigivning från EKN. bl a för viss upplåning av SEK för EKNs räkning. En sådan garantigivning är att jämställa med att EKN ikläder sig ett borgensåtagande och är således av annan karaktär än EKNs ordinarie garantigivning. Denna garantigivning kommer emellertid att svara mot redan gällande förpliktelser för EKN under tidigare
Det föreslagna systemet är förenat med en särskild garantigivning från EKN. bl a för viss upplåning av SEK för EKNs räkning. En sådan garantigivning är att jämställa med att EKN ikläder sig ett borgensåtagande och är således av annan karaktär än EKNs ordinarie garantigivning. Denna garantigivning kommer emellertid att svara mot redan gällande förpliktelser för EKN under tidigare
Det föreslagna systemet är förenat med en särskild garantigivning från EKN.
Det
föreslagna
systemet
är
förenat
med
en
särskild
garantigivning
från
EKN.
bl a för viss upplåning av SEK för EKNs räkning. En sådan garantigivning är
bl
a
för
viss
upplåning
av
SEK
för
EKNs
räkning.
En
sådan
garantigivning
är
att jämställa med att EKN ikläder sig ett borgensåtagande och är således av
att
jämställa
med
att
EKN
ikläder
sig
ett
borgensåtagande
och
är
således
av
annan karaktär än EKNs ordinarie garantigivning. Denna garantigivning kommer
annan
karaktär
än
EKNs
ordinarie
garantigivning.
Denna
garantigivning
kommer
emellertid att svara mot redan gällande förpliktelser för EKN under tidigare
emellertid
att
svara
mot
redan
gällande
förpliktelser
för
EKN
under
tidigare
utfärdade garantier.
utfärdade garantier.
utfärdade garantier.
utfärdade
garantier.
Hemställan
Hemställan
Hemställan
Hemställan
Hemställes att regeringen medger EKN att införa ett system med garantier i
Hemställes att regeringen medger EKN att införa ett system med garantier i
Hemställes att regeringen medger EKN att införa ett system med garantier i
Hemställes
att
regeringen
medger
EKN
att
införa
ett
system
med
garantier
i
utländsk valuta i enlighet med vad ovan anförts. I avgörandet av det ärende har. förutom undertecknade, deltagit ledamöterna Israelsson, Kiessling och Landahl samt suppleanterna Frykholm. Lemne. Löwenthal och Rangrost.
utländsk valuta i enlighet med vad ovan anförts.
utländsk valuta i enlighet med vad ovan anförts.
utländsk
valuta
i
enlighet
med
vad
ovan
anförts.
I avgörandet av det ärende har. förutom undertecknade, deltagit ledamöterna Israelsson, Kiessling och Landahl samt suppleanterna Frykholm. Lemne. Löwenthal och Rangrost.
I avgörandet av det ärende har. förutom undertecknade, deltagit ledamöterna
I
avgörandet
av
det
ärende
har.
förutom
undertecknade,
deltagit
ledamöterna
Israelsson, Kiessling och Landahl samt suppleanterna Frykholm. Lemne.
Israelsson,
Kiessling
och
Landahl
samt
suppleanterna
Frykholm.
Lemne.
Löwenthal och Rangrost.
Löwenthal
och
Rangrost.
Föredragande har varit J. Hallsenius.
Föredragande har varit J. Hallsenius.
Föredragande har varit J. Hallsenius.
Föredragande
har
varit
J.
Hallsenius.
Stockholm den 26 juni 1986 EKN—EXPORTKREDITNÄHND N
Stockholm den 26 juni 1986 EKN—EXPORTKREDITNÄHND N
Stockholm den 26 juni 1986
Stockholm
den
26
juni
1986
EKN—EXPORTKREDITNÄHND N
EKN—EXPORTKREDITNÄHND
N
Ca./34.15 ».
Ca./34.15 ».
Ca./34.15 ».
Ca./34.15
».
Carl Ivar Öhman (; f
Carl Ivar Öhman (; f
Carl Ivar Öhman (; f
Carl
Ivar
Öhman
(;
f
1 f" -/ (& dåd.—pa...... agnar Sohlman
1 f" -/ (& dåd.—pa...... agnar Sohlman
1 f" -/
1
f"
-/
(& dåd.—pa......
(&
dåd.—pa......
agnar Sohlman
agnar
Sohlman
0016K
0016K
0016K
0016K
TÖRFFAGE'I'S RISK VID OLIKA RARE-157135! haspel Förutsättningar Finansierat belopp 100 " Rintebelopp Jil Högsta förluatbeloPP (n?) 155 " Dröjsmåla-lkalkylrå'ma 15 % Brent—el 1 - nomalvillkor Garantiprocentaata 90 % Sjölin—isk 1o % . 15 H Karenatid 4 månader Dröjsmålsränta karenstid 6 M Pak-tisk själv:-isk 14 5 haspel 2 - för vissa köparllinder tillägnade villkor Guantiprocentuts 80 % Sjilvriak 20 95 - 51 M Karenatid .) 8 månader Dröjsmålarinu kuenatid 11 N Faktisk självrisk 27 % b) 12 månader Dröjsmålsränta karenstid ' 16 H Mink Ijilvrisk 50 % Bilaga 1 Prop. 1986/87: 23
TÖRFFAGE'I'S RISK VID OLIKA RARE-157135!
TÖRFFAGE'I'S RISK VID OLIKA RARE-157135!
TÖRFFAGE'I'S RISK VID OLIKA RARE-157135!
TÖRFFAGE'I'S
RISK
VID
OLIKA
RARE-157135!
haspel
haspel
haspel
haspel
Förutsättningar
Förutsättningar
Förutsättningar
Förutsättningar
Finansierat belopp 100 " Rintebelopp Jil Högsta förluatbeloPP (n?) 155 " Dröjsmåla-lkalkylrå'ma 15 %
Finansierat belopp 100 " Rintebelopp Jil Högsta förluatbeloPP (n?) 155 " Dröjsmåla-lkalkylrå'ma 15 %
Finansierat belopp 100 "
Finansierat
belopp
100
"
Rintebelopp Jil
Rintebelopp
Jil
Högsta förluatbeloPP (n?) 155 "
Högsta
förluatbeloPP
(n?)
155
"
Dröjsmåla-lkalkylrå'ma 15 %
Dröjsmåla-lkalkylrå'ma
15
%
Brent—el 1 - nomalvillkor
Brent—el 1 - nomalvillkor
Brent—el 1 - nomalvillkor
Brent—el
1
-
nomalvillkor
Garantiprocentaata 90 % Sjölin—isk 1o % . 15 H Karenatid 4 månader Dröjsmålsränta karenstid 6 M Pak-tisk själv:-isk 14 5
Garantiprocentaata 90 % Sjölin—isk 1o % . 15 H Karenatid 4 månader
Garantiprocentaata 90 %
Garantiprocentaata
90
%
Sjölin—isk 1o % . 15 H
Sjölin—isk
1o
%
.
15
H
Karenatid 4 månader
Karenatid
4
månader
Dröjsmålsränta karenstid 6 M Pak-tisk själv:-isk 14 5
Dröjsmålsränta karenstid 6 M
Dröjsmålsränta
karenstid
6
M
Pak-tisk själv:-isk 14 5
Pak-tisk
själv:-isk
14
5
haspel 2 - för vissa köparllinder tillägnade villkor
haspel 2 - för vissa köparllinder tillägnade villkor
haspel 2 - för vissa köparllinder tillägnade villkor
haspel
2
-
för
vissa
köparllinder
tillägnade
villkor
Guantiprocentuts 80 % Sjilvriak 20 95 - 51 M Karenatid .) 8 månader Dröjsmålarinu kuenatid 11 N Faktisk självrisk 27 %
Guantiprocentuts 80 % Sjilvriak 20 95 - 51 M Karenatid .) 8 månader Dröjsmålarinu kuenatid 11 N Faktisk självrisk 27 %
Guantiprocentuts 80 %
Guantiprocentuts
80
%
Sjilvriak 20 95 - 51 M
Sjilvriak
20
95
-
51
M
Karenatid
Karenatid
.) 8 månader
.)
8
månader
Dröjsmålarinu kuenatid 11 N
Dröjsmålarinu
kuenatid
11
N
Faktisk självrisk 27 %
Faktisk
självrisk
27
%
b) 12 månader Dröjsmålsränta karenstid ' 16 H Mink Ijilvrisk 50 %
b) 12 månader Dröjsmålsränta karenstid ' 16 H Mink Ijilvrisk 50 %
b) 12 månader
b)
12
månader
Dröjsmålsränta karenstid ' 16 H
Dröjsmålsränta
karenstid
'
16
H
Mink Ijilvrisk 50 %
Mink
Ijilvrisk
50
%
Bilaga 1
Bilaga 1
Bilaga 1
Bilaga
1
Prop.
1986/87:
23
Bilaga 2 Prop. 1986/87: 23 Företagets risk E 9 . valutakurshöjning hskadefell-exempel '.!-”örat sättning: Finansiering av 100 M C?! (3 5:65) med räntor 55 F. CE? (& 5:65 155312? & Normalt nm ticker (: SEK) 85 9. . 152 » ca:-' Export—ören ajllvriek : 25 H (EF 3 Om kuraen CET/SDI Endras + 1 kr nm ticker nu + 10 % i melodi-ing : 1 CRT : 4:02 BCNB tak blir då 152 : 4:02 : 530 M SH Banken kräver 155 H CRP : 4:65 = 720 M SEK nm betalar 550 M SEK Självriak 190 M smc C Kursen End:-aa + 2 kr Emken kräver 875 M SEK BSN täcker 550 M SE!!! Själva-isk 545 M SEK (än CHF finansieringen har 85 % täckning 12 månaders karens normalt Mash'dd (10 %) och + 1 kr/CI-IF blir exportören nuimalexponering 85 H SE! ( 15 % sgälvrisk) 105 » sm (kursrisk) .fi—E SEX (dröjsmålsrhta 20 F.- : 4:65) 285 M SEK (_ löpande penna-.., . . x Detta lr ca 77 % av finansierat belopp vuqe'
Bilaga 2 Prop. 1986/87: 23
Bilaga 2 Prop. 1986/87: 23
Bilaga 2 Prop. 1986/87: 23
Bilaga
2
Prop.
1986/87:
23
Företagets risk E 9 . valutakurshöjning hskadefell-exempel
Företagets risk E 9 . valutakurshöjning hskadefell-exempel
Företagets risk E 9 . valutakurshöjning hskadefell-exempel
Företagets
risk
E
9
.
valutakurshöjning
hskadefell-exempel
'.!-”örat sättning:
'.!-”örat sättning:
'.!-”örat sättning:
'.!-”örat
sättning:
Finansiering av 100 M C?! (3 5:65) med räntor 55 F. CE? (& 5:65
Finansiering av 100 M C?! (3 5:65) med räntor 55 F. CE? (& 5:65
Finansiering av 100 M C?! (3 5:65)
Finansiering
av
100
M
C?!
(3
5:65)
med räntor 55 F. CE? (& 5:65
med
räntor
55
F.
CE?
(&
5:65
155312?
155312?
155312?
155312?
& Normalt nm ticker (: SEK) 85 9. . 152 » ca:-' Export—ören ajllvriek : 25 H (EF
& Normalt nm ticker (: SEK) 85 9. . 152 » ca:-' Export—ören ajllvriek : 25 H (EF
& Normalt
&
Normalt
nm ticker (: SEK) 85 9. . 152 » ca:-'
nm
ticker
(:
SEK)
85
9.
.
152
»
ca:-'
Export—ören ajllvriek : 25 H (EF
Export—ören
ajllvriek
:
25
H
(EF
3 Om kuraen CET/SDI Endras + 1 kr nm ticker nu + 10 % i melodi-ing : 1 CRT : 4:02 BCNB tak blir då 152 : 4:02 : 530 M SH Banken kräver 155 H CRP : 4:65 = 720 M SEK
3 Om kuraen CET/SDI Endras + 1 kr nm ticker nu + 10 % i melodi-ing : 1 CRT : 4:02 BCNB tak blir då 152 : 4:02 : 530 M SH Banken kräver 155 H CRP : 4:65 = 720 M SEK
3 Om kuraen CET/SDI Endras + 1 kr
3
Om
kuraen
CET/SDI
Endras
+
1
kr
nm ticker nu + 10 % i melodi-ing : 1 CRT : 4:02
nm
ticker
nu
+
10
%
i
melodi-ing
:
1
CRT
:
4:02
BCNB tak blir då 152 : 4:02 : 530 M SH
BCNB
tak
blir
då
152
:
4:02
:
530
M
SH
Banken kräver 155 H CRP : 4:65 = 720 M SEK
Banken
kräver
155
H
CRP
:
4:65
=
720
M
SEK
nm betalar 550 M SEK Självriak 190 M smc C Kursen End:-aa + 2 kr Emken kräver 875 M SEK BSN täcker 550 M SE!!! Själva-isk 545 M SEK
nm betalar 550 M SEK
nm betalar 550 M SEK
nm
betalar
550
M
SEK
Självriak 190 M smc C Kursen End:-aa + 2 kr
Självriak 190 M smc
Självriak
190
M
smc
C Kursen End:-aa + 2 kr
C
Kursen
End:-aa
+
2
kr
Emken kräver 875 M SEK
Emken kräver 875 M SEK
Emken
kräver
875
M
SEK
BSN täcker 550 M SE!!!
BSN täcker 550 M SE!!!
BSN
täcker
550
M
SE!!!
Själva-isk 545 M SEK
Själva-isk 545 M SEK
Själva-isk
545
M
SEK
(än CHF finansieringen har 85 % täckning 12 månaders karens normalt Mash'dd (10 %)
(än CHF finansieringen har 85 % täckning 12 månaders karens normalt Mash'dd (10 %)
(än CHF finansieringen har 85 % täckning
(än
CHF
finansieringen
har
85
%
täckning
12 månaders karens
12
månaders
karens
normalt Mash'dd (10 %)
normalt
Mash'dd
(10
%)
och + 1 kr/CI-IF
och + 1 kr/CI-IF
och + 1 kr/CI-IF
och
+
1
kr/CI-IF
blir exportören nuimalexponering 85 H SE! ( 15 % sgälvrisk) 105 » sm (kursrisk) .fi—E SEX (dröjsmålsrhta 20 F.- : 4:65) 285 M SEK (_ löpande penna-..,
blir exportören nuimalexponering 85 H SE! ( 15 % sgälvrisk) 105 » sm (kursrisk) .fi—E SEX (dröjsmålsrhta 20 F.- : 4:65) 285 M SEK (_ löpande penna-..,
blir exportören nuimalexponering 85 H SE! ( 15 % sgälvrisk)
blir
exportören
nuimalexponering
85
H
SE!
(
15
%
sgälvrisk)
105 » sm (kursrisk)
105
»
sm
(kursrisk)
.fi—E SEX (dröjsmålsrhta
.fi—E
SEX
(dröjsmålsrhta
20 F.- : 4:65)
20
F.-
:
4:65)
285 M SEK (_ löpande penna-..,
285
M
SEK
(_
löpande
penna-..,
. . x Detta lr ca 77 % av finansierat belopp vuqe'
. . x Detta lr ca 77 % av finansierat belopp vuqe'
. . x
.
.
x
Detta lr ca 77 % av finansierat belopp vuqe'
Detta
lr
ca
77
%
av
finansierat
belopp
vuqe'
Bilaga 3 Prop. l986/87:23 Fördelning lv återvunna beloEp i utländsk valuta Förutsättningar: Högsta förlustbeloppet ir 5:— Garantiprocentaataen är 90 Skademglen'ng sker till en kurs aom utgör 110 % av kuraen vid garanti— förbindelsens utfärdande. Exempel Förbin- Skade- Förlust- Å t e r v i n n i n :; delse fall andel Äldre Nya regler regler Ex l RE s:- e:- e:— :st del 4:95” 61.9 :; 7:20” 11:95 EXPs del 3:05 38.1 % 0:80 3:05 Ex 2 Kurs 5:- 8:- 5:- EKNS del 14:95 61,9 % 41:50 3:10 EXPs del 3:05 38.1 % 0:50 1:90 & Kurs 5:— B:- 10:- EKNs del h:95 61,9 % 9:- 6:75 EXPs del 3:05 38.1 = :- 3:25” Ex 1: Kurs 5:- 5:- B:- EKNB del 0:50 90 % 7:20 7:20 Exp; del 0:50 m = 0:80 0:50 ll'901lV5z-x1101 2)-90$av8:- 3)-10$av2:-+38.1$av8:-
Bilaga 3 Prop. l986/87:23
Bilaga 3 Prop. l986/87:23
Bilaga 3 Prop. l986/87:23
Bilaga
3
Prop.
l986/87:23
Fördelning lv återvunna beloEp i utländsk valuta Förutsättningar:
Fördelning lv återvunna beloEp i utländsk valuta Förutsättningar:
Fördelning lv återvunna beloEp i utländsk valuta
Fördelning
lv
återvunna
beloEp
i
utländsk
valuta
Förutsättningar:
Förutsättningar:
Högsta förlustbeloppet ir 5:— Garantiprocentaataen är 90
Högsta förlustbeloppet ir 5:— Garantiprocentaataen är 90
Högsta förlustbeloppet ir 5:—
Högsta
förlustbeloppet
ir
5:—
Garantiprocentaataen är 90
Garantiprocentaataen
är
90
Skademglen'ng sker till en kurs aom utgör 110 % av kuraen vid garanti— förbindelsens utfärdande.
Skademglen'ng sker till en kurs aom utgör 110 % av kuraen vid garanti— förbindelsens utfärdande.
Skademglen'ng sker till en kurs aom utgör 110 % av kuraen vid garanti—
Skademglen'ng
sker
till
en
kurs
aom
utgör
110
%
av
kuraen
vid
garanti—
förbindelsens utfärdande.
förbindelsens
utfärdande.
Exempel Förbin- Skade- Förlust- Å t e r v i n n i n :; delse fall andel Äldre Nya regler regler Ex l RE s:- e:- e:— :st del 4:95” 61.9 :; 7:20” 11:95 EXPs del 3:05 38.1 % 0:80 3:05 Ex 2 Kurs 5:- 8:- 5:- EKNS del 14:95 61,9 % 41:50 3:10 EXPs del 3:05 38.1 % 0:50 1:90 & Kurs 5:— B:- 10:- EKNs del h:95 61,9 % 9:- 6:75 EXPs del 3:05 38.1 = :- 3:25” Ex 1: Kurs 5:- 5:- B:- EKNB del 0:50 90 % 7:20 7:20 Exp; del 0:50 m = 0:80 0:50
Exempel Förbin- Skade- Förlust- Å t e r v i n n i n :; delse fall andel Äldre Nya
Exempel Förbin- Skade- Förlust- Å t e r v i n n i n :;
Exempel
Förbin-
Skade-
Förlust-
Å
t
e
r
v
i
n
n
i
n
:;
delse fall andel Äldre Nya
delse
fall
andel
Äldre
Nya
regler regler
regler regler
regler
regler
Ex l
Ex l
Ex
l
RE s:- e:- e:—
RE s:- e:- e:—
RE
s:-
e:-
e:—
:st del 4:95” 61.9 :; 7:20” 11:95
:st del 4:95” 61.9 :; 7:20” 11:95
:st
del
4:95”
61.9
:;
7:20”
11:95
EXPs del 3:05 38.1 % 0:80 3:05
EXPs del 3:05 38.1 % 0:80 3:05
EXPs
del
3:05
38.1
%
0:80
3:05
Ex 2
Ex 2
Ex
2
Kurs 5:- 8:- 5:-
Kurs 5:- 8:- 5:-
Kurs
5:-
8:-
5:-
EKNS del 14:95 61,9 % 41:50 3:10
EKNS del 14:95 61,9 % 41:50 3:10
EKNS
del
14:95
61,9
%
41:50
3:10
EXPs del 3:05 38.1 % 0:50 1:90
EXPs del 3:05 38.1 % 0:50 1:90
EXPs
del
3:05
38.1
%
0:50
1:90
&
&
&
Kurs 5:— B:- 10:-
Kurs 5:— B:- 10:-
Kurs
5:—
B:-
10:-
EKNs del h:95 61,9 % 9:- 6:75
EKNs del h:95 61,9 % 9:- 6:75
EKNs
del
h:95
61,9
%
9:-
6:75
EXPs del 3:05 38.1 = :- 3:25”
EXPs del 3:05 38.1 = :- 3:25”
EXPs
del
3:05
38.1
=
:-
3:25”
Ex 1:
Ex 1:
Ex
1:
Kurs 5:- 5:- B:-
Kurs 5:- 5:- B:-
Kurs
5:-
5:-
B:-
EKNB del 0:50 90 % 7:20 7:20
EKNB del 0:50 90 % 7:20 7:20
EKNB
del
0:50
90
%
7:20
7:20
Exp; del 0:50 m = 0:80 0:50
Exp; del 0:50 m = 0:80 0:50
Exp;
del
0:50
m
=
0:80
0:50
ll'901lV5z-x1101 2)-90$av8:- 3)-10$av2:-+38.1$av8:-
ll'901lV5z-x1101 2)-90$av8:- 3)-10$av2:-+38.1$av8:-
ll'901lV5z-x1101
ll'901lV5z-x1101
2)-90$av8:-
2)-90$av8:-
3)-10$av2:-+38.1$av8:-
3)-10$av2:-+38.1$av8:-
l (3) Prop Bilaqa ! Beräkningar över skadereglering i valuta [för att illustrera de tänkbara konsekvenserna av skaderegle— ring i valuta har beräkningar gjorts på garantiverksamheten under perioden 1975/76 - 1984/85. m tänkes därvid ha skade- reglerat 1 USD och all? för fordringar i nyssnämnda valutor savitt avser andra än korta affärer. Utgängspunkt för beräkningarna är tabell 1, som visar det verkliga resultatet av garantigivningen under perioden, dock med vissa justeringar. Resultaten för de senare aren har i tabellen belastats med vissa räntekostnader för uppllning i riksgäldskontoret som enligt regeringsbeslut betalats med budgetmedel. För att underlätta jämförelser med senare beräk- ningar har emellertid räntekostnader och ränteintäkter som hänför sig till upplänad likviditet (dvs län utöver ackumule- rade underskott) eliminerats. I tabell 2 redovisas de intäkter, kostnader och resultat som BKN beräknat skulle ha uppkommit om verksamheten under perio— den hade varit uppdelad i tre separata sektorer. en för svenska kronor. en för USD och en för CHF. Fördelningen av garantigivningen och premieintäkterna pä krediter i olika valutor kan inte utläsas ur sus statistik. Fördelningen mellan svenska kronor och utländsk valuta har antagits vara sama som i SBKs kreditgivning. Premierna för garantier i utländsk valuta antas ha influtit i proportionen 80 t USD resp. 20 ! arr. Efter inbetalningen antas premierna ha förvaltats pa valutakonton. Skadeersättningarna och äter— vinningarna är de verkliga. Fördelningen av dessa på valutor finns registrerad i Elms statistik. rör beräkningen av ränte— . 1986/87: 23 28
l (3) Prop Bilaqa !
l (3) Prop Bilaqa !
l (3) Prop
l
(3)
Prop
Bilaqa !
Bilaqa
!
Beräkningar över skadereglering i valuta
Beräkningar över skadereglering i valuta
Beräkningar över skadereglering i valuta
Beräkningar
över
skadereglering
i
valuta
[för att illustrera de tänkbara konsekvenserna av skaderegle— ring i valuta har beräkningar gjorts på garantiverksamheten under perioden 1975/76 - 1984/85. m tänkes därvid ha skade- reglerat 1 USD och all? för fordringar i nyssnämnda valutor savitt avser andra än korta affärer.
[för att illustrera de tänkbara konsekvenserna av skaderegle— ring i valuta har beräkningar gjorts på garantiverksamheten under perioden 1975/76 - 1984/85. m tänkes därvid ha skade- reglerat 1 USD och all? för fordringar i nyssnämnda valutor savitt avser andra än korta affärer.
[för att illustrera de tänkbara konsekvenserna av skaderegle—
[för
att
illustrera
de
tänkbara
konsekvenserna
av
skaderegle—
ring i valuta har beräkningar gjorts på garantiverksamheten
ring
i
valuta
har
beräkningar
gjorts
på
garantiverksamheten
under perioden 1975/76 - 1984/85. m tänkes därvid ha skade-
under
perioden
1975/76
-
1984/85.
m
tänkes
därvid
ha
skade-
reglerat 1 USD och all? för fordringar i nyssnämnda valutor
reglerat
1
USD
och
all?
för
fordringar
i
nyssnämnda
valutor
savitt avser andra än korta affärer.
savitt
avser
andra
än
korta
affärer.
Utgängspunkt för beräkningarna är tabell 1, som visar det verkliga resultatet av garantigivningen under perioden, dock med vissa justeringar. Resultaten för de senare aren har i tabellen belastats med vissa räntekostnader för uppllning i riksgäldskontoret som enligt regeringsbeslut betalats med budgetmedel. För att underlätta jämförelser med senare beräk- ningar har emellertid räntekostnader och ränteintäkter som hänför sig till upplänad likviditet (dvs län utöver ackumule- rade underskott) eliminerats.
Utgängspunkt för beräkningarna är tabell 1, som visar det verkliga resultatet av garantigivningen under perioden, dock med vissa justeringar. Resultaten för de senare aren har i tabellen belastats med vissa räntekostnader för uppllning i riksgäldskontoret som enligt regeringsbeslut betalats med budgetmedel. För att underlätta jämförelser med senare beräk- ningar har emellertid räntekostnader och ränteintäkter som hänför sig till upplänad likviditet (dvs län utöver ackumule- rade underskott) eliminerats.
Utgängspunkt för beräkningarna är tabell 1, som visar det
Utgängspunkt
för
beräkningarna
är
tabell
1,
som
visar
det
verkliga resultatet av garantigivningen under perioden, dock
verkliga
resultatet
av
garantigivningen
under
perioden,
dock
med vissa justeringar. Resultaten för de senare aren har i
med
vissa
justeringar.
Resultaten
för
de
senare
aren
har
i
tabellen belastats med vissa räntekostnader för uppllning i
tabellen
belastats
med
vissa
räntekostnader
för
uppllning
i
riksgäldskontoret som enligt regeringsbeslut betalats med
riksgäldskontoret
som
enligt
regeringsbeslut
betalats
med
budgetmedel. För att underlätta jämförelser med senare beräk-
budgetmedel.
För
att
underlätta
jämförelser
med
senare
beräk-
ningar har emellertid räntekostnader och ränteintäkter som
ningar
har
emellertid
räntekostnader
och
ränteintäkter
som
hänför sig till upplänad likviditet (dvs län utöver ackumule-
hänför
sig
till
upplänad
likviditet
(dvs
län
utöver
ackumule-
rade underskott) eliminerats.
rade
underskott)
eliminerats.
I tabell 2 redovisas de intäkter, kostnader och resultat som BKN beräknat skulle ha uppkommit om verksamheten under perio— den hade varit uppdelad i tre separata sektorer. en för svenska kronor. en för USD och en för CHF.
I tabell 2 redovisas de intäkter, kostnader och resultat som BKN beräknat skulle ha uppkommit om verksamheten under perio— den hade varit uppdelad i tre separata sektorer. en för svenska kronor. en för USD och en för CHF.
I tabell 2 redovisas de intäkter, kostnader och resultat som
I
tabell
2
redovisas
de
intäkter,
kostnader
och
resultat
som
BKN beräknat skulle ha uppkommit om verksamheten under perio—
BKN
beräknat
skulle
ha
uppkommit
om
verksamheten
under
perio—
den hade varit uppdelad i tre separata sektorer. en för
den
hade
varit
uppdelad
i
tre
separata
sektorer.
en
för
svenska kronor. en för USD och en för CHF.
svenska
kronor.
en
för
USD
och
en
för
CHF.
Fördelningen av garantigivningen och premieintäkterna pä krediter i olika valutor kan inte utläsas ur sus statistik. Fördelningen mellan svenska kronor och utländsk valuta har antagits vara sama som i SBKs kreditgivning. Premierna för garantier i utländsk valuta antas ha influtit i proportionen 80 t USD resp. 20 ! arr. Efter inbetalningen antas premierna ha förvaltats pa valutakonton. Skadeersättningarna och äter— vinningarna är de verkliga. Fördelningen av dessa på valutor finns registrerad i Elms statistik. rör beräkningen av ränte—
Fördelningen av garantigivningen och premieintäkterna pä krediter i olika valutor kan inte utläsas ur sus statistik. Fördelningen mellan svenska kronor och utländsk valuta har antagits vara sama som i SBKs kreditgivning. Premierna för garantier i utländsk valuta antas ha influtit i proportionen 80 t USD resp. 20 ! arr. Efter inbetalningen antas premierna ha förvaltats pa valutakonton. Skadeersättningarna och äter— vinningarna är de verkliga. Fördelningen av dessa på valutor finns registrerad i Elms statistik. rör beräkningen av ränte—
Fördelningen av garantigivningen och premieintäkterna pä
Fördelningen
av
garantigivningen
och
premieintäkterna
pä
krediter i olika valutor kan inte utläsas ur sus statistik.
krediter
i
olika
valutor
kan
inte
utläsas
ur
sus
statistik.
Fördelningen mellan svenska kronor och utländsk valuta har
Fördelningen
mellan
svenska
kronor
och
utländsk
valuta
har
antagits vara sama som i SBKs kreditgivning. Premierna för
antagits
vara
sama
som
i
SBKs
kreditgivning.
Premierna
för
garantier i utländsk valuta antas ha influtit i proportionen
garantier
i
utländsk
valuta
antas
ha
influtit
i
proportionen
80 t USD resp. 20 ! arr. Efter inbetalningen antas premierna
80
t
USD
resp.
20
!
arr.
Efter
inbetalningen
antas
premierna
ha förvaltats pa valutakonton. Skadeersättningarna och äter—
ha
förvaltats
pa
valutakonton.
Skadeersättningarna
och
äter—
vinningarna är de verkliga. Fördelningen av dessa på valutor
vinningarna
är
de
verkliga.
Fördelningen
av
dessa
på
valutor
finns registrerad i Elms statistik. rör beräkningen av ränte—
finns
registrerad
i
Elms
statistik.
rör
beräkningen
av
ränte—
. 1986/87: 23
. 1986/87: 23
. 1986/87: 23
.
1986/87:
23
28
28
28
28
z (3) Prop intäkter pä ackumulerade reserver 1 USD och CHF har tillämpats villkoren för löpande placeringar pä en mänad. Räntekostnader- na i valutor har baserats pä villkor som tillämpats av riks- gäldskontoret . Som framgär av tabell 2 visar beräkningarna att säväl den reducerade kronsektorn som verksamheten i CHF skulle ha gätt med betydande underskott sedan verksamheten 1 USD skulle ha uppvisat ett överskott. (Underskottet i CHF hänför sig nästan uteslutande till skaderegleringar pä Polen.) Hed antagandet att USD—överskottet behällits pä valutakonto. hade EKN tving— ats läna kronor och CHF för att finansiera hela undskotten i dessa sektorer. Uppläningsbehovet hade blivit ca 360 MSEK hög— re än vid garantigivning enbart i kronor enligt tabell 1. Det totala resultatet för perioden hade emellertid blivit bättre med garantigivning i valutor (enligt tabell 2) än med garantigivning enbart i svenska kronor (enligt tabell 1). trots att EKN skulle ha burit hela kursrisken vid akadefallen. Detta i och för sig förvänande resultat beror huvudsakligen pä att EKN under den senare delen av perioden skulle ha fätt läna upp GIF, vilket gett läga utgiftsräntor och samtidigt kunnat tillgodogöra sig betydande ränteintäkter och kursvinster pä tillgängar 1 USD. I tabell 3 jämförs är för är och sarmaanräknat för hela beräk- ningsperioden resultatet av garantigivning enbart i kronor (värden redovisade pä rad a) med resultatet av garantigivning i tre sektorer (värden pä rad b). Enligt tabell 3 skulle utfallet av garantigivning i valuta blivit nägot sämre än det som framkotmnit i tabell 2. Anledningen till detta är att de ärliga resultaten av verksamheten i valuta pä rad b) är redovisade efter vid varje är gällande valutakurser vilket. vid salmnanräkningen för hela beräkningsperioden, ger en underskattning av de faktorer som kompenserat för de ökade skaderegleringarna. . 1986/87: 23
z (3) Prop
z (3) Prop
z (3) Prop
z
(3)
Prop
intäkter pä ackumulerade reserver 1 USD och CHF har tillämpats villkoren för löpande placeringar pä en mänad. Räntekostnader- na i valutor har baserats pä villkor som tillämpats av riks- gäldskontoret .
intäkter pä ackumulerade reserver 1 USD och CHF har tillämpats villkoren för löpande placeringar pä en mänad. Räntekostnader- na i valutor har baserats pä villkor som tillämpats av riks- gäldskontoret .
intäkter pä ackumulerade reserver 1 USD och CHF har tillämpats
intäkter
pä
ackumulerade
reserver
1
USD
och
CHF
har
tillämpats
villkoren för löpande placeringar pä en mänad. Räntekostnader-
villkoren
för
löpande
placeringar
pä
en
mänad.
Räntekostnader-
na i valutor har baserats pä villkor som tillämpats av riks-
na
i
valutor
har
baserats
pä
villkor
som
tillämpats
av
riks-
gäldskontoret .
gäldskontoret
.
Som framgär av tabell 2 visar beräkningarna att säväl den reducerade kronsektorn som verksamheten i CHF skulle ha gätt med betydande underskott sedan verksamheten 1 USD skulle ha uppvisat ett överskott. (Underskottet i CHF hänför sig nästan uteslutande till skaderegleringar pä Polen.) Hed antagandet att USD—överskottet behällits pä valutakonto. hade EKN tving— ats läna kronor och CHF för att finansiera hela undskotten i dessa sektorer. Uppläningsbehovet hade blivit ca 360 MSEK hög— re än vid garantigivning enbart i kronor enligt tabell 1.
Som framgär av tabell 2 visar beräkningarna att säväl den reducerade kronsektorn som verksamheten i CHF skulle ha gätt med betydande underskott sedan verksamheten 1 USD skulle ha uppvisat ett överskott. (Underskottet i CHF hänför sig nästan uteslutande till skaderegleringar pä Polen.) Hed antagandet att USD—överskottet behällits pä valutakonto. hade EKN tving— ats läna kronor och CHF för att finansiera hela undskotten i dessa sektorer. Uppläningsbehovet hade blivit ca 360 MSEK hög— re än vid garantigivning enbart i kronor enligt tabell 1.
Som framgär av tabell 2 visar beräkningarna att säväl den
Som
framgär
av
tabell
2
visar
beräkningarna
att
säväl
den
reducerade kronsektorn som verksamheten i CHF skulle ha gätt
reducerade
kronsektorn
som
verksamheten
i
CHF
skulle
ha
gätt
med betydande underskott sedan verksamheten 1 USD skulle ha
med
betydande
underskott
sedan
verksamheten
1
USD
skulle
ha
uppvisat ett överskott. (Underskottet i CHF hänför sig nästan
uppvisat
ett
överskott.
(Underskottet
i
CHF
hänför
sig
nästan
uteslutande till skaderegleringar pä Polen.) Hed antagandet
uteslutande
till
skaderegleringar
pä
Polen.)
Hed
antagandet
att USD—överskottet behällits pä valutakonto. hade EKN tving—
att
USD—överskottet
behällits
pä
valutakonto.
hade
EKN
tving—
ats läna kronor och CHF för att finansiera hela undskotten i
ats
läna
kronor
och
CHF
för
att
finansiera
hela
undskotten
i
dessa sektorer. Uppläningsbehovet hade blivit ca 360 MSEK hög—
dessa
sektorer.
Uppläningsbehovet
hade
blivit
ca
360
MSEK
hög—
re än vid garantigivning enbart i kronor enligt tabell 1.
re
än
vid
garantigivning
enbart
i
kronor
enligt
tabell
1.
Det totala resultatet för perioden hade emellertid blivit bättre med garantigivning i valutor (enligt tabell 2) än med garantigivning enbart i svenska kronor (enligt tabell 1). trots att EKN skulle ha burit hela kursrisken vid akadefallen. Detta i och för sig förvänande resultat beror huvudsakligen pä att EKN under den senare delen av perioden skulle ha fätt läna upp GIF, vilket gett läga utgiftsräntor och samtidigt kunnat tillgodogöra sig betydande ränteintäkter och kursvinster pä tillgängar 1 USD.
Det totala resultatet för perioden hade emellertid blivit bättre med garantigivning i valutor (enligt tabell 2) än med garantigivning enbart i svenska kronor (enligt tabell 1). trots att EKN skulle ha burit hela kursrisken vid akadefallen. Detta i och för sig förvänande resultat beror huvudsakligen pä att EKN under den senare delen av perioden skulle ha fätt läna upp GIF, vilket gett läga utgiftsräntor och samtidigt kunnat tillgodogöra sig betydande ränteintäkter och kursvinster pä tillgängar 1 USD.
Det totala resultatet för perioden hade emellertid blivit
Det
totala
resultatet
för
perioden
hade
emellertid
blivit
bättre med garantigivning i valutor (enligt tabell 2) än med
bättre
med
garantigivning
i
valutor
(enligt
tabell
2)
än
med
garantigivning enbart i svenska kronor (enligt tabell 1).
garantigivning
enbart
i
svenska
kronor
(enligt
tabell
1).
trots att EKN skulle ha burit hela kursrisken vid akadefallen.
trots
att
EKN
skulle
ha
burit
hela
kursrisken
vid
akadefallen.
Detta i och för sig förvänande resultat beror huvudsakligen pä
Detta
i
och
för
sig
förvänande
resultat
beror
huvudsakligen
pä
att EKN under den senare delen av perioden skulle ha fätt läna
att
EKN
under
den
senare
delen
av
perioden
skulle
ha
fätt
läna
upp GIF, vilket gett läga utgiftsräntor och samtidigt kunnat
upp
GIF,
vilket
gett
läga
utgiftsräntor
och
samtidigt
kunnat
tillgodogöra sig betydande ränteintäkter och kursvinster pä
tillgodogöra
sig
betydande
ränteintäkter
och
kursvinster
pä
tillgängar 1 USD.
tillgängar
1
USD.
I tabell 3 jämförs är för är och sarmaanräknat för hela beräk- ningsperioden resultatet av garantigivning enbart i kronor (värden redovisade pä rad a) med resultatet av garantigivning i tre sektorer (värden pä rad b). Enligt tabell 3 skulle utfallet av garantigivning i valuta blivit nägot sämre än det som framkotmnit i tabell 2. Anledningen till detta är att de ärliga resultaten av verksamheten i valuta pä rad b) är redovisade efter vid varje är gällande valutakurser vilket. vid salmnanräkningen för hela beräkningsperioden, ger en underskattning av de faktorer som kompenserat för de ökade skaderegleringarna.
I tabell 3 jämförs är för är och sarmaanräknat för hela beräk- ningsperioden resultatet av garantigivning enbart i kronor (värden redovisade pä rad a) med resultatet av garantigivning i tre sektorer (värden pä rad b). Enligt tabell 3 skulle utfallet av garantigivning i valuta blivit nägot sämre än det som framkotmnit i tabell 2. Anledningen till detta är att de ärliga resultaten av verksamheten i valuta pä rad b) är redovisade efter vid varje är gällande valutakurser vilket. vid salmnanräkningen för hela beräkningsperioden, ger en underskattning av de faktorer som kompenserat för de ökade skaderegleringarna.
I tabell 3 jämförs är för är och sarmaanräknat för hela beräk-
I
tabell
3
jämförs
är
för
är
och
sarmaanräknat
för
hela
beräk-
ningsperioden resultatet av garantigivning enbart i kronor
ningsperioden
resultatet
av
garantigivning
enbart
i
kronor
(värden redovisade pä rad a) med resultatet av garantigivning
(värden
redovisade
pä
rad
a)
med
resultatet
av
garantigivning
i tre sektorer (värden pä rad b). Enligt tabell 3 skulle
i
tre
sektorer
(värden
pä
rad
b).
Enligt
tabell
3
skulle
utfallet av garantigivning i valuta blivit nägot sämre än det
utfallet
av
garantigivning
i
valuta
blivit
nägot
sämre
än
det
som framkotmnit i tabell 2. Anledningen till detta är att de
som
framkotmnit
i
tabell
2.
Anledningen
till
detta
är
att
de
ärliga resultaten av verksamheten i valuta pä rad b) är
ärliga
resultaten
av
verksamheten
i
valuta
pä
rad
b)
är
redovisade efter vid varje är gällande valutakurser vilket.
redovisade
efter
vid
varje
är
gällande
valutakurser
vilket.
vid salmnanräkningen för hela beräkningsperioden, ger en
vid
salmnanräkningen
för
hela
beräkningsperioden,
ger
en
underskattning av de faktorer som kompenserat för de ökade
underskattning
av
de
faktorer
som
kompenserat
för
de
ökade
skaderegleringarna.
skaderegleringarna.
. 1986/87: 23
. 1986/87: 23
. 1986/87: 23
.
1986/87:
23
3 (3) Av tabell 3 framgär att BKN vid garantigivning i valutor hade näst betala ut motsvarande 319 MSEK mer än vid garantigivning enbart i svenska kronor. Detta motsvarar en" ökning med drygt 17 ! av beräknade totala skadeutbetalningar under 1975/76 — — 84/85 för fordringar 1 USD och CHF. För fordringar 1 USD är ökningen ca 19 tmedan den för CHF uppgär till ca 16 8. Dessa beräkningar baseras pä förutsättningen att den gällande max— kursen för skadereglerade garantier 1 USD och CHF nästan genomgäende uppgätt till 125 ! av kursen vid resp. garantis utfärdande. un i stället den 1983 införda maxkursen pä 110 % läggs till grund för beräkningarna kan de ökade skaderegle— ringsbeloppen för fordringar i valuta uppskattas till drygt 450 MSEK, en ökning med ca 25 i. Den studerade tioärsperioden uppvisar mänga anmärkningsvärda drag. 'till att börja med skulle skadereglering i valuta inte ha haft nägon nämnvärd betydelse för utfallet av det löpande resultatet av verksamheten före 1981/82 eftersom skaderegle- ringar av större omfattning 1 USD och CHF hade blivit aktuella först dä. Under den senare delen av perioden skulle tillgängar 1 USD ha gett bäde kursvinster och bättre förräntning än till— gängar i svenska kronor samtidigt som underskotten i CHF-sek- torn skulle ha gett lägre uppläningskostnader. un tillgängarna hade legat i ca? och skulderna 1 USD skulle ett väsentligt sämre resultat blivit följden. 0029K Prop. 1986/87: 23 30
3 (3)
3 (3)
3 (3)
3
(3)
Av tabell 3 framgär att BKN vid garantigivning i valutor hade näst betala ut motsvarande 319 MSEK mer än vid garantigivning enbart i svenska kronor. Detta motsvarar en" ökning med drygt 17 ! av beräknade totala skadeutbetalningar under 1975/76 — — 84/85 för fordringar 1 USD och CHF. För fordringar 1 USD är ökningen ca 19 tmedan den för CHF uppgär till ca 16 8. Dessa beräkningar baseras pä förutsättningen att den gällande max— kursen för skadereglerade garantier 1 USD och CHF nästan genomgäende uppgätt till 125 ! av kursen vid resp. garantis utfärdande. un i stället den 1983 införda maxkursen pä 110 % läggs till grund för beräkningarna kan de ökade skaderegle— ringsbeloppen för fordringar i valuta uppskattas till drygt 450 MSEK, en ökning med ca 25 i.
Av tabell 3 framgär att BKN vid garantigivning i valutor hade näst betala ut motsvarande 319 MSEK mer än vid garantigivning enbart i svenska kronor. Detta motsvarar en" ökning med drygt 17 ! av beräknade totala skadeutbetalningar under 1975/76 —
Av tabell 3 framgär att BKN vid garantigivning i valutor hade
Av
tabell
3
framgär
att
BKN
vid
garantigivning
i
valutor
hade
näst betala ut motsvarande 319 MSEK mer än vid garantigivning
näst
betala
ut
motsvarande
319
MSEK
mer
än
vid
garantigivning
enbart i svenska kronor. Detta motsvarar en" ökning med drygt
enbart
i
svenska
kronor.
Detta
motsvarar
en"
ökning
med
drygt
17 ! av beräknade totala skadeutbetalningar under 1975/76 —
17
!
av
beräknade
totala
skadeutbetalningar
under
1975/76
—
— 84/85 för fordringar 1 USD och CHF. För fordringar 1 USD är ökningen ca 19 tmedan den för CHF uppgär till ca 16 8. Dessa beräkningar baseras pä förutsättningen att den gällande max— kursen för skadereglerade garantier 1 USD och CHF nästan genomgäende uppgätt till 125 ! av kursen vid resp. garantis utfärdande. un i stället den 1983 införda maxkursen pä 110 % läggs till grund för beräkningarna kan de ökade skaderegle— ringsbeloppen för fordringar i valuta uppskattas till drygt 450 MSEK, en ökning med ca 25 i.
— 84/85 för fordringar 1 USD och CHF. För fordringar 1 USD är
—
84/85
för
fordringar
1
USD
och
CHF.
För
fordringar
1
USD
är
ökningen ca 19 tmedan den för CHF uppgär till ca 16 8. Dessa
ökningen
ca
19
tmedan
den
för
CHF
uppgär
till
ca
16
8.
Dessa
beräkningar baseras pä förutsättningen att den gällande max—
beräkningar
baseras
pä
förutsättningen
att
den
gällande
max—
kursen för skadereglerade garantier 1 USD och CHF nästan
kursen
för
skadereglerade
garantier
1
USD
och
CHF
nästan
genomgäende uppgätt till 125 ! av kursen vid resp. garantis
genomgäende
uppgätt
till
125
!
av
kursen
vid
resp.
garantis
utfärdande. un i stället den 1983 införda maxkursen pä 110 %
utfärdande.
un
i
stället
den
1983
införda
maxkursen
pä
110
%
läggs till grund för beräkningarna kan de ökade skaderegle—
läggs
till
grund
för
beräkningarna
kan
de
ökade
skaderegle—
ringsbeloppen för fordringar i valuta uppskattas till drygt
ringsbeloppen
för
fordringar
i
valuta
uppskattas
till
drygt
450 MSEK, en ökning med ca 25 i.
450
MSEK,
en
ökning
med
ca
25
i.
Den studerade tioärsperioden uppvisar mänga anmärkningsvärda drag. 'till att börja med skulle skadereglering i valuta inte ha haft nägon nämnvärd betydelse för utfallet av det löpande resultatet av verksamheten före 1981/82 eftersom skaderegle- ringar av större omfattning 1 USD och CHF hade blivit aktuella först dä. Under den senare delen av perioden skulle tillgängar 1 USD ha gett bäde kursvinster och bättre förräntning än till— gängar i svenska kronor samtidigt som underskotten i CHF-sek- torn skulle ha gett lägre uppläningskostnader. un tillgängarna hade legat i ca? och skulderna 1 USD skulle ett väsentligt sämre resultat blivit följden.
Den studerade tioärsperioden uppvisar mänga anmärkningsvärda drag. 'till att börja med skulle skadereglering i valuta inte ha haft nägon nämnvärd betydelse för utfallet av det löpande resultatet av verksamheten före 1981/82 eftersom skaderegle- ringar av större omfattning 1 USD och CHF hade blivit aktuella först dä. Under den senare delen av perioden skulle tillgängar 1 USD ha gett bäde kursvinster och bättre förräntning än till— gängar i svenska kronor samtidigt som underskotten i CHF-sek- torn skulle ha gett lägre uppläningskostnader. un tillgängarna hade legat i ca? och skulderna 1 USD skulle ett väsentligt sämre resultat blivit följden.
Den studerade tioärsperioden uppvisar mänga anmärkningsvärda
Den
studerade
tioärsperioden
uppvisar
mänga
anmärkningsvärda
drag. 'till att börja med skulle skadereglering i valuta inte
drag.
'till
att
börja
med
skulle
skadereglering
i
valuta
inte
ha haft nägon nämnvärd betydelse för utfallet av det löpande
ha
haft
nägon
nämnvärd
betydelse
för
utfallet
av
det
löpande
resultatet av verksamheten före 1981/82 eftersom skaderegle-
resultatet
av
verksamheten
före
1981/82
eftersom
skaderegle-
ringar av större omfattning 1 USD och CHF hade blivit aktuella
ringar
av
större
omfattning
1
USD
och
CHF
hade
blivit
aktuella
först dä. Under den senare delen av perioden skulle tillgängar
först
dä.
Under
den
senare
delen
av
perioden
skulle
tillgängar
1 USD ha gett bäde kursvinster och bättre förräntning än till—
1
USD
ha
gett
bäde
kursvinster
och
bättre
förräntning
än
till—
gängar i svenska kronor samtidigt som underskotten i CHF-sek-
gängar
i
svenska
kronor
samtidigt
som
underskotten
i
CHF-sek-
torn skulle ha gett lägre uppläningskostnader. un tillgängarna
torn
skulle
ha
gett
lägre
uppläningskostnader.
un
tillgängarna
hade legat i ca? och skulderna 1 USD skulle ett väsentligt
hade
legat
i
ca?
och
skulderna
1
USD
skulle
ett
väsentligt
sämre resultat blivit följden.
sämre
resultat
blivit
följden.
0029K
0029K
0029K
0029K
Prop.
1986/87:
23
30
30
30
30
31 75/76 Premier 67 Återvinningar 11 Ränteintäkter 22 Skadeersåttningar 47 Administration 4 Räntekostnader Övr. intäkt./kostn. Resultat + 49 Ackumulerat result. 346 lvskrivna fordringar 0 Utestäende skadereg— 51 terade fordringar 0028K EKNs verksamhet 1975/76 — 1984/85 utan skadere 76/77 82 29 25 129 348 150 77/78 91 54 31 189 329 295 78/79 86 34 22 240 - 106 223 502 79/80 111 67 17 320 10 ' 136 763 80/81 156 63 13 170 12 138 1.000 81/82 222 85 626 13 - 335 - 197 1.561 82/83 261 175 800 17 — 427 — 624 2.243 83/84 318 290 884 19 — 385 1.009 12 2.885 Tabell 1 84/85 321 326 830 25 - 127 + 105 — 230 1.239 3.518 Prop. 1986/87: 23
31
31
31
31
75/76 Premier 67 Återvinningar 11 Ränteintäkter 22 Skadeersåttningar 47 Administration 4 Räntekostnader Övr. intäkt./kostn. Resultat + 49
75/76 Premier 67 Återvinningar 11 Ränteintäkter 22 Skadeersåttningar 47 Administration 4 Räntekostnader Övr. intäkt./kostn. Resultat + 49
75/76
75/76
Premier 67
Premier
67
Återvinningar 11
Återvinningar
11
Ränteintäkter 22
Ränteintäkter
22
Skadeersåttningar 47
Skadeersåttningar
47
Administration 4
Administration
4
Räntekostnader
Räntekostnader
Övr. intäkt./kostn.
Övr.
intäkt./kostn.
Resultat + 49
Resultat
+
49
Ackumulerat result. 346
Ackumulerat result. 346
Ackumulerat result. 346
Ackumulerat
result.
346
lvskrivna fordringar 0
lvskrivna fordringar 0
lvskrivna fordringar 0
lvskrivna
fordringar
0
Utestäende skadereg— 51 terade fordringar
Utestäende skadereg— 51 terade fordringar
Utestäende skadereg— 51
Utestäende
skadereg—
51
terade fordringar
terade
fordringar
0028K
0028K
0028K
0028K
EKNs verksamhet 1975/76 — 1984/85 utan skadere
EKNs verksamhet 1975/76 — 1984/85 utan skadere
EKNs verksamhet 1975/76 — 1984/85 utan skadere
EKNs
verksamhet
1975/76
—
1984/85
utan
skadere
76/77 82 29 25
76/77 82 29 25
76/77
76/77
82
82
29
29
25
25
129
129
129
129
348
348
348
348
150
150
150
150
77/78
77/78
77/78
77/78
91
91
91
91
54
54
54
54
31
31
31
31
189
189
189
189
329
329
329
329
295
295
295
295
78/79 86
78/79 86
78/79
78/79
86
86
34 22
34 22
34
34
22
22
240
240
240
240
- 106
- 106
- 106
-
106
223
223
223
223
502
502
502
502
79/80 111 67 17
79/80 111 67
79/80
79/80
111
111
67
67
17
17
17
320
320
320
320
10
10
10
10
' 136
' 136
' 136
'
136
763
763
763
763
80/81 156 63 13
80/81 156 63
80/81
80/81
156
156
63
63
13
13
13
170
170
170
170
12
12
12
12
138
138
138
138
1.000
1.000
1.000
1.000
81/82
81/82
81/82
81/82
222
222
222
222
85
85
85
85
626
626
626
626
13
13
13
13
- 335
- 335
- 335
-
335
- 197
- 197
- 197
-
197
1.561
1.561
1.561
1.561
82/83 261
82/83 261
82/83
82/83
261
261
175
175
175
175
800
800
800
800
17
17
17
17
— 427
— 427
— 427
—
427
— 624
— 624
— 624
—
624
2.243
2.243
2.243
2.243
83/84 318
83/84 318
83/84
83/84
318
318
290
290
290
290
884
884
884
884
19
19
19
19
— 385 1.009 12
— 385 1.009 12
— 385
—
385
1.009
1.009
12
12
2.885
2.885
2.885
2.885
Tabell 1
Tabell 1
Tabell 1
Tabell
1
84/85 321
84/85 321
84/85
84/85
321
321
326
326
326
326
830 25 - 127 + 105 — 230
830 25 - 127 + 105 — 230
830
830
25
25
- 127
-
127
+ 105
+
105
— 230
—
230
1.239
1.239
1.239
1.239
3.518
3.518
3.518
3.518
Prop.
1986/87:
23
32 ggg 237 77 51 26 263 Ingående resultat Intäkter Kostnader Resultat Ack. Resultat Utest. req!. skade— fordrlngar 51 75/76 se 12 4 80/81 255 Ingående resultat -175 Intäkter 136 Kostnader 177 Resultat -41 ACK. Resultat -216 Utest. regl. skade- fordringar 861 ggg 09 24 6 18 67 10 CHF 24 9 9 33 Garantigivninq i resp SEK, USD, 55 263 105 130 -29 230 150 SEK -216 157 244 -87 -303 1.021 76/77 ggg 16 6 51/32 ggg 67 33 30 3 70 39 ( belopp i mll'oner av 77/75 SEK uso ggg 230 22 13 3 137 7 3 — 190 2 - 3 -53 5 3 181 — 291 1 - 82/83 USD 70 ggg 33 12 105 _93 .se ggg _303 237 32 010 20 —177 8 —080 78 ggg _60 12 113 -101 -162 103 1.285 61 210 och CHF 1975/76-8h/85 78/79 ggg 181 27 90 10 200 1 -150 9 27 36 SEK 496 2 a3/au ggg 78 36 43 -7 71 ggg _aao 345 518 —170 -650 1.500 98 resp valuta) 79/80 95335 27 36 19 3 126 15 5 - 328 2 _ 3 —202 13 5 —175 49 SEK - 708 4 - 84/85 359295 —650 71 -215 002 03 11 064 48 55 -62 -5 .nu —712 66 -259 ggg -162 11 en _53 -215 260 1.809 137 305 Iabell 2 Prop. 1986/87: 23
32
32
32
32
ggg 237 77 51 26 263
ggg 237 77 51 26 263
ggg
ggg
237
237
77
77
51
51
26
26
263
263
Ingående resultat Intäkter
Ingående resultat Intäkter
Ingående resultat
Ingående
resultat
Intäkter
Intäkter
Kostnader Resultat Ack. Resultat
Kostnader Resultat Ack. Resultat
Kostnader
Kostnader
Resultat
Resultat
Ack. Resultat
Ack.
Resultat
Utest. req!.
Utest. req!.
Utest.
Utest.
req!.
req!.
skade—
skade—
skade—
skade—
fordrlngar 51
fordrlngar 51
fordrlngar 51
fordrlngar
51
75/76 se
75/76 se
75/76
75/76
se
se
12 4
12 4
12
12
4
4
80/81
80/81
80/81
80/81
255 Ingående resultat -175 Intäkter 136 Kostnader 177 Resultat -41 ACK. Resultat -216 Utest. regl.
255 Ingående resultat -175 Intäkter 136 Kostnader 177 Resultat -41 ACK. Resultat -216 Utest. regl.
255
255
Ingående resultat -175
Ingående
resultat
-175
Intäkter 136
Intäkter
136
Kostnader 177
Kostnader
177
Resultat -41
Resultat
-41
ACK. Resultat -216
ACK.
Resultat
-216
Utest.
Utest.
regl.
regl.
skade-
skade-
skade-
skade-
fordringar 861
fordringar 861
fordringar 861
fordringar
861
ggg 09 24 6
ggg 09 24 6
ggg
ggg
09
09
24
24
6
6
18 67
18 67
18
18
67
67
10
10
10
10
CHF
CHF
CHF
CHF
24 9
24 9
24
24
9
9
9 33
9 33
9
9
33
33
Garantigivninq i resp SEK, USD,
Garantigivninq i resp SEK, USD,
Garantigivninq i resp SEK, USD,
Garantigivninq
i
resp
SEK,
USD,
55
55
55
55
263 105
263 105
263
263
105
105
130
130
130
130
-29
-29
-29
-29
230
230
230
230
150
150
150
150
SEK
SEK
SEK
SEK
-216 157 244 -87 -303
-216 157 244 -87
-216
-216
157
157
244
244
-87
-87
-303
-303
-303
1.021
1.021
1.021
1.021
76/77 ggg 16 6
76/77 ggg 16
76/77
76/77
ggg
ggg
16
16
6
6
6
51/32 ggg 67 33 30
51/32 ggg 67
51/32
51/32
ggg
ggg
67
67
33
33
33
30
30
30
3 70
3 70
3
3
70
70
39
39
39
39
( belopp i mll'oner av
( belopp i mll'oner av
( belopp i mll'oner av
(
belopp
i
mll'oner
av
77/75 SEK uso ggg
77/75 SEK uso ggg
77/75
77/75
SEK uso ggg
SEK
uso
ggg
230 22 13 3 137 7 3 — 190 2 - 3 -53 5 3 181
230 22 13 3 137 7 3 — 190 2 - 3 -53 5 3 181
230 22 13
230
22
13
3 137 7 3
3
137
7
3
— 190 2 -
—
190
2
-
3 -53 5 3
3
-53
5
3
181
181
— 291 1 -
— 291 1 -
— 291 1 -
—
291
1
-
82/83 USD 70
82/83 USD 70
82/83
82/83
USD
USD
70
70
ggg 33 12 105 _93 .se
ggg 33 12 105 _93 .se
ggg
ggg
33
33
12
12
105
105
_93
_93
.se
.se
ggg _303 237 32 010 20 —177 8 —080 78
ggg _303 237 32 010 20 —177 8 —080 78
ggg
ggg
_303
_303
237 32
237
32
010 20
010
20
—177 8
—177
8
—080 78
—080
78
ggg _60 12 113 -101 -162
ggg _60 12 113 -101 -162
ggg
ggg
_60
_60
12
12
113
113
-101
-101
-162
-162
103 1.285 61 210
103 1.285 61 210
103 1.285 61 210
103
1.285
61
210
och CHF 1975/76-8h/85
och CHF 1975/76-8h/85
och CHF 1975/76-8h/85
och
CHF
1975/76-8h/85
78/79 ggg 181 27 90 10 200 1 -150 9 27 36
78/79 ggg 181 27 90 10 200 1 -150 9 27 36
78/79
78/79
ggg
ggg
181 27
181
27
90 10
90
10
200 1
200
1
-150 9
-150
9
27 36
27
36
SEK
SEK
SEK
SEK
496 2
496 2
496 2
496
2
a3/au ggg 78 36 43 -7 71
a3/au ggg 78
a3/au
a3/au
ggg
ggg
78
78
36
36
36
43
43
43
-7
-7
-7
71
71
71
ggg _aao 345 518
ggg _aao 345 518
ggg
ggg
_aao
_aao
345
345
518
518
—170 -650
—170 -650
—170
—170
-650
-650
1.500 98
1.500 98
1.500 98
1.500
98
resp valuta)
resp valuta)
resp valuta)
resp
valuta)
79/80 95335 27 36 19 3 126 15 5 - 328 2 _ 3 —202 13 5 —175 49
79/80 95335 27 36 19 3 126 15 5 - 328 2 _ 3 —202 13 5 —175 49
79/80
79/80
95335
95335
27 36 19
27
36
19
3 126 15 5
3
126
15
5
- 328 2 _
-
328
2
_
3 —202 13 5
3
—202
13
5
—175 49
—175
49
SEK
SEK
SEK
SEK
- 708 4 -
- 708 4 -
- 708 4 -
-
708
4
-
84/85 359295 —650 71 -215 002 03 11 064 48 55 -62 -5 .nu
84/85 359295 —650 71 -215 002 03 11 064 48 55 -62 -5 .nu
84/85
84/85
359295
359295
—650 71 -215
—650
71
-215
002 03 11
002
03
11
064 48 55
064
48
55
-62 -5 .nu
-62
-5
.nu
—712 66 -259
—712 66 -259
—712 66 -259
—712
66
-259
ggg -162 11 en _53 -215
ggg -162 11 en _53 -215
ggg
ggg
-162
-162
11
11
en
en
_53
_53
-215
-215
260 1.809 137 305
260 1.809 137 305
260 1.809 137 305
260
1.809
137
305
Iabell 2
Iabell 2
Iabell 2
Iabell
2
Prop.
1986/87:
23
Premiebetalnln (b - &) Atervinningar (b — &) skadeersattnin (b — &) Ränteintäkter (b - u) Rånteutgifter (b-a) Summa aaranthlvningens resultat 1975/76 — 84/85 vid &) skadereglering och underskottsfinansierlnq 75/76 FD ”| u-l + 47 47 129 12 ' vll n n 240 24 l-I N H I 320 320 17 25 + 8 80/81 156 lä + 10 "'I-( 00 + 170 171 13 49 + 36 1 enbart SEK och b vid skadere lerin och finansierin även 1 USD och CHF 81/82 222 & + 24 85 87 + 2 626 675 82/83 261 & + 31 175 177 800 893 — 93 83/84 318 330 + 12 N O N N + 884 960 _ 76 81 84/85 830 930 _ 100 58 + 58 127 121 Tabell 3 MSEK Sunna , _| M | % Prop. 1986/87: 23
Premiebetalnln
Premiebetalnln
Premiebetalnln
Premiebetalnln
(b - &)
(b - &)
(b - &)
(b
-
&)
Atervinningar
Atervinningar
Atervinningar
Atervinningar
(b — &)
(b — &)
(b — &)
(b
—
&)
skadeersattnin
skadeersattnin
skadeersattnin
skadeersattnin
(b — &)
(b — &)
(b — &)
(b
—
&)
Ränteintäkter
Ränteintäkter
Ränteintäkter
Ränteintäkter
(b - u)
(b - u)
(b - u)
(b
-
u)
Rånteutgifter
Rånteutgifter
Rånteutgifter
Rånteutgifter
(b-a)
(b-a)
(b-a)
(b-a)
Summa
Summa
Summa
Summa
aaranthlvningens resultat 1975/76 — 84/85 vid &) skadereglering och underskottsfinansierlnq
aaranthlvningens resultat 1975/76 — 84/85 vid &) skadereglering och underskottsfinansierlnq
aaranthlvningens resultat 1975/76 — 84/85 vid &) skadereglering och underskottsfinansierlnq
aaranthlvningens
resultat
1975/76
—
84/85
vid
&)
skadereglering
och
underskottsfinansierlnq
75/76
75/76
75/76
75/76
FD ”|
FD ”|
FD
FD
”|
”|
u-l +
u-l +
u-l
u-l
+
+
47 47
47 47
47
47
47
47
129 12
129 12
129
129
12
12
' vll n n
' vll n n
' vll
'
vll
n n
n
n
240 24
240 24
240
240
24
24
l-I N
l-I N
l-I
l-I
N
N
H I
H I
H
H
I
I
320 320
320 320
320
320
320
320
17 25 + 8
17 25 + 8
17
17
25
25
+ 8
+
8
80/81
80/81
80/81
80/81
156 lä + 10
156 lä + 10
156
156
lä
lä
+ 10
+
10
"'I-( 00 +
"'I-( 00 +
"'I-(
"'I-(
00
00
+
+
170 171
170 171
170
170
171
171
13 49 + 36
13 49 + 36
13
13
49
49
+ 36
+
36
1 enbart SEK och b vid skadere lerin och finansierin även 1 USD och CHF
1 enbart SEK och b vid skadere lerin och finansierin även 1 USD och CHF
1 enbart SEK och b vid skadere lerin och finansierin även 1 USD och CHF
1
enbart
SEK
och
b
vid
skadere
lerin
och
finansierin
även
1
USD
och
CHF
81/82
81/82
81/82
81/82
222 & + 24
222 & + 24
222
222
&
&
+ 24
+
24
85 87
85 87
85
85
87
87
+ 2
+ 2
+ 2
+
2
626 675
626 675
626
626
675
675
82/83
82/83
82/83
82/83
261 & + 31
261 & + 31
261
261
&
&
+ 31
+
31
175 177
175 177
175
175
177
177
800 893
800 893
800
800
893
893
— 93
— 93
— 93
—
93
83/84
83/84
83/84
83/84
318 330 + 12
318 330 + 12
318
318
330
330
+ 12
+
12
N O N
N O N
N
N
O
O
N
N
N +
N +
N
N
+
+
884 960
884 960
884
884
960
960
_ 76
_ 76
_ 76
_
76
81
81
81
81
84/85
84/85
84/85
84/85
830 930 _ 100
830 930 _ 100
830
830
930
930
_ 100
_
100
58 + 58
58 + 58
58
58
+ 58
+
58
127 121
127 121
127
127
121
121
Tabell 3 MSEK
Tabell 3 MSEK
Tabell 3 MSEK
Tabell
3
MSEK
Sunna
Sunna
Sunna
Sunna
, _| M |
,
,
,
_|
_|
_|
M |
M
M
|
|
%
%
%
%
Prop.
1986/87:
23
Prop.]98637z2 K14 AB SVENSK EXPORTKREDIT 1980 '05_ 23 B" 1 5 1 aga SBK—EKN-SÅMÅRBETET - INOM RAHEN FÖR GARANTIGIVNING I UTLÄHDSK VALUTA INLEDNING Vid övergången till ett garantisystem där EKN erbjuder skaderegle- ring i utländsk valuta och även tar in premier och återvinningar i utländsk valuta uppstår nya möjligheter och behov för EKN. För att tillgodose dessa och underlätta övergången till ett nytt garantisystem är SEK villigt att erbjuda BKN vissa tjänster på områden där SEK under årens lopp vunnit erfarenhet, främst avse- ende likviditetsförvaltning och upplåning, men även bistå med rådgivning på andra områden, typ valutapositionshantering och därtill hörande kursriskproblematik. 1 Likviditetsförvaltning EKN har i dagsläget en betydande likviditet placerad dels hos Riksgäldskontoret och de svenska affärsbankerna. dels i stats- skuldväxlar. övergången till ett nått garantisystem kommer att ge EKN en betyd— ande likviditet, ocks i utländsk valuta. På SEK har under många år bedrivits en aktiv likviditetsförvalt— ning med mycket gott resultat. SEK har för närvarande en betydande likviditet både i Skr och utländsk valuta (ca Skr 6 000 milj.). Vidare kan här påpekas att SEK redan idag bedriver likviditetsför- valtning för statens räkning. då av SEKs totala likviditet drygt Skr 4 000 milj. finns i den statsstödda sektorn. SEK fungerar alltså redan idag som ett institut för statsmakterna i detta av- seende. SEK är därför villigt att erbjuda sig att för EKNs räkning vidtaga placeringar av EKNs överskott i framförallt utländsk valuta. - Placeringsstrategi I och med de stora kassaflöden som förekommer på SEK kan EKN alltid räkna med att ha sin likviditet omedelbart tillgänglig samtidigt som man uppnår optimala placeringar. Denna likvi- ditetsaspekt gör att EKNs reserver i utländsk valuta kan placeras på längre perioder. Detta ger under normala förhåll— anden en högre avkastning, samtidigt som EKN alltid har till- gång till omedelbar likviditet. - Räntebärande statspapper i utländsk valuta Genom att utnyttja SEKs likviditetsförvaltning kan EKN även få sin reserv i utländsk valuta placerad i räntebärande svenska och eventuellt andra statspapper. ...2.
Prop.]98637z2
Prop.]98637z2
Prop.]98637z2
Prop.]98637z2
K14
K14
K14
K14
AB SVENSK EXPORTKREDIT 1980 '05_ 23 B" 1 5 1 aga
AB SVENSK EXPORTKREDIT 1980 '05_ 23 B" 1 5 1 aga
AB SVENSK EXPORTKREDIT 1980 '05_ 23 B" 1 5
AB
SVENSK
EXPORTKREDIT
1980
'05_
23
B"
1
5
1 aga
1
aga
SBK—EKN-SÅMÅRBETET - INOM RAHEN FÖR GARANTIGIVNING I UTLÄHDSK VALUTA
SBK—EKN-SÅMÅRBETET - INOM RAHEN FÖR GARANTIGIVNING I UTLÄHDSK VALUTA
SBK—EKN-SÅMÅRBETET - INOM RAHEN FÖR GARANTIGIVNING I UTLÄHDSK
SBK—EKN-SÅMÅRBETET
-
INOM
RAHEN
FÖR
GARANTIGIVNING
I
UTLÄHDSK
VALUTA
VALUTA
INLEDNING
INLEDNING
INLEDNING
INLEDNING
Vid övergången till ett garantisystem där EKN erbjuder skaderegle- ring i utländsk valuta och även tar in premier och återvinningar i utländsk valuta uppstår nya möjligheter och behov för EKN.
Vid övergången till ett garantisystem där EKN erbjuder skaderegle- ring i utländsk valuta och även tar in premier och återvinningar i utländsk valuta uppstår nya möjligheter och behov för EKN.
Vid övergången till ett garantisystem där EKN erbjuder skaderegle-
Vid
övergången
till
ett
garantisystem
där
EKN
erbjuder
skaderegle-
ring i utländsk valuta och även tar in premier och återvinningar i
ring
i
utländsk
valuta
och
även
tar
in
premier
och
återvinningar
i
utländsk valuta uppstår nya möjligheter och behov för EKN.
utländsk
valuta
uppstår
nya
möjligheter
och
behov
för
EKN.
För att tillgodose dessa och underlätta övergången till ett nytt garantisystem är SEK villigt att erbjuda BKN vissa tjänster på områden där SEK under årens lopp vunnit erfarenhet, främst avse- ende likviditetsförvaltning och upplåning, men även bistå med rådgivning på andra områden, typ valutapositionshantering och därtill hörande kursriskproblematik.
För att tillgodose dessa och underlätta övergången till ett nytt garantisystem är SEK villigt att erbjuda BKN vissa tjänster på områden där SEK under årens lopp vunnit erfarenhet, främst avse- ende likviditetsförvaltning och upplåning, men även bistå med rådgivning på andra områden, typ valutapositionshantering och därtill hörande kursriskproblematik.
För att tillgodose dessa och underlätta övergången till ett nytt
För
att
tillgodose
dessa
och
underlätta
övergången
till
ett
nytt
garantisystem är SEK villigt att erbjuda BKN vissa tjänster på
garantisystem
är
SEK
villigt
att
erbjuda
BKN
vissa
tjänster
på
områden där SEK under årens lopp vunnit erfarenhet, främst avse-
områden
där
SEK
under
årens
lopp
vunnit
erfarenhet,
främst
avse-
ende likviditetsförvaltning och upplåning, men även bistå med
ende
likviditetsförvaltning
och
upplåning,
men
även
bistå
med
rådgivning på andra områden, typ valutapositionshantering och
rådgivning
på
andra
områden,
typ
valutapositionshantering
och
därtill hörande kursriskproblematik.
därtill
hörande
kursriskproblematik.
1 Likviditetsförvaltning
1 Likviditetsförvaltning
1 Likviditetsförvaltning
1
Likviditetsförvaltning
EKN har i dagsläget en betydande likviditet placerad dels hos Riksgäldskontoret och de svenska affärsbankerna. dels i stats- skuldväxlar.
EKN har i dagsläget en betydande likviditet placerad dels hos Riksgäldskontoret och de svenska affärsbankerna. dels i stats- skuldväxlar.
EKN har i dagsläget en betydande likviditet placerad dels hos
EKN
har
i
dagsläget
en
betydande
likviditet
placerad
dels
hos
Riksgäldskontoret och de svenska affärsbankerna. dels i stats-
Riksgäldskontoret
och
de
svenska
affärsbankerna.
dels
i
stats-
skuldväxlar.
skuldväxlar.
övergången till ett nått garantisystem kommer att ge EKN en betyd— ande likviditet, ocks i utländsk valuta.
övergången till ett nått garantisystem kommer att ge EKN en betyd— ande likviditet, ocks i utländsk valuta.
övergången till ett nått garantisystem kommer att ge EKN en betyd—
övergången
till
ett
nått
garantisystem
kommer
att
ge
EKN
en
betyd—
ande likviditet, ocks i utländsk valuta.
ande
likviditet,
ocks
i
utländsk
valuta.
På SEK har under många år bedrivits en aktiv likviditetsförvalt— ning med mycket gott resultat. SEK har för närvarande en betydande likviditet både i Skr och utländsk valuta (ca Skr 6 000 milj.).
På SEK har under många år bedrivits en aktiv likviditetsförvalt— ning med mycket gott resultat. SEK har för närvarande en betydande likviditet både i Skr och utländsk valuta (ca Skr 6 000 milj.).
På SEK har under många år bedrivits en aktiv likviditetsförvalt—
På
SEK
har
under
många
år
bedrivits
en
aktiv
likviditetsförvalt—
ning med mycket gott resultat. SEK har för närvarande en betydande
ning
med
mycket
gott
resultat.
SEK
har
för
närvarande
en
betydande
likviditet både i Skr och utländsk valuta (ca Skr 6 000 milj.).
likviditet
både
i
Skr
och
utländsk
valuta
(ca
Skr
6
000
milj.).
Vidare kan här påpekas att SEK redan idag bedriver likviditetsför- valtning för statens räkning. då av SEKs totala likviditet drygt Skr 4 000 milj. finns i den statsstödda sektorn. SEK fungerar alltså redan idag som ett institut för statsmakterna i detta av- seende. SEK är därför villigt att erbjuda sig att för EKNs räkning vidtaga placeringar av EKNs överskott i framförallt utländsk valuta.
Vidare kan här påpekas att SEK redan idag bedriver likviditetsför- valtning för statens räkning. då av SEKs totala likviditet drygt Skr 4 000 milj. finns i den statsstödda sektorn. SEK fungerar alltså redan idag som ett institut för statsmakterna i detta av- seende. SEK är därför villigt att erbjuda sig att för EKNs räkning vidtaga placeringar av EKNs överskott i framförallt utländsk valuta.
Vidare kan här påpekas att SEK redan idag bedriver likviditetsför-
Vidare
kan
här
påpekas
att
SEK
redan
idag
bedriver
likviditetsför-
valtning för statens räkning. då av SEKs totala likviditet drygt
valtning
för
statens
räkning.
då
av
SEKs
totala
likviditet
drygt
Skr 4 000 milj. finns i den statsstödda sektorn. SEK fungerar
Skr
4
000
milj.
finns
i
den
statsstödda
sektorn.
SEK
fungerar
alltså redan idag som ett institut för statsmakterna i detta av-
alltså
redan
idag
som
ett
institut
för
statsmakterna
i
detta
av-
seende. SEK är därför villigt att erbjuda sig att för EKNs räkning
seende.
SEK
är
därför
villigt
att
erbjuda
sig
att
för
EKNs
räkning
vidtaga placeringar av EKNs överskott i framförallt utländsk
vidtaga
placeringar
av
EKNs
överskott
i
framförallt
utländsk
valuta.
valuta.
- Placeringsstrategi
- Placeringsstrategi
- Placeringsstrategi
-
Placeringsstrategi
I och med de stora kassaflöden som förekommer på SEK kan EKN alltid räkna med att ha sin likviditet omedelbart tillgänglig samtidigt som man uppnår optimala placeringar. Denna likvi- ditetsaspekt gör att EKNs reserver i utländsk valuta kan placeras på längre perioder. Detta ger under normala förhåll— anden en högre avkastning, samtidigt som EKN alltid har till- gång till omedelbar likviditet.
I och med de stora kassaflöden som förekommer på SEK kan EKN alltid räkna med att ha sin likviditet omedelbart tillgänglig samtidigt som man uppnår optimala placeringar. Denna likvi- ditetsaspekt gör att EKNs reserver i utländsk valuta kan placeras på längre perioder. Detta ger under normala förhåll— anden en högre avkastning, samtidigt som EKN alltid har till- gång till omedelbar likviditet.
I och med de stora kassaflöden som förekommer på SEK kan EKN
I
och
med
de
stora
kassaflöden
som
förekommer
på
SEK
kan
EKN
alltid räkna med att ha sin likviditet omedelbart tillgänglig
alltid
räkna
med
att
ha
sin
likviditet
omedelbart
tillgänglig
samtidigt som man uppnår optimala placeringar. Denna likvi-
samtidigt
som
man
uppnår
optimala
placeringar.
Denna
likvi-
ditetsaspekt gör att EKNs reserver i utländsk valuta kan
ditetsaspekt
gör
att
EKNs
reserver
i
utländsk
valuta
kan
placeras på längre perioder. Detta ger under normala förhåll—
placeras
på
längre
perioder.
Detta
ger
under
normala
förhåll—
anden en högre avkastning, samtidigt som EKN alltid har till-
anden
en
högre
avkastning,
samtidigt
som
EKN
alltid
har
till-
gång till omedelbar likviditet.
gång
till
omedelbar
likviditet.
- Räntebärande statspapper i utländsk valuta Genom att utnyttja SEKs likviditetsförvaltning kan EKN även
- Räntebärande statspapper i utländsk valuta Genom att utnyttja SEKs likviditetsförvaltning kan EKN även
- Räntebärande statspapper i utländsk valuta
-
Räntebärande
statspapper
i
utländsk
valuta
Genom att utnyttja SEKs likviditetsförvaltning kan EKN även
Genom
att
utnyttja
SEKs
likviditetsförvaltning
kan
EKN
även
få sin reserv i utländsk valuta placerad i räntebärande svenska och eventuellt andra statspapper.
få sin reserv i utländsk valuta placerad i räntebärande svenska och eventuellt andra statspapper.
få sin reserv i utländsk valuta placerad i räntebärande
få
sin
reserv
i
utländsk
valuta
placerad
i
räntebärande
svenska och eventuellt andra statspapper.
svenska
och
eventuellt
andra
statspapper.
...2.
...2.
...2.
...2.
Prop.!98687123 2. - Reservens fördelning mellan valutor Beroende på hur omfattningen av garantigivningen och skade- fall i olika valutor blir kan det från tid till annan bli aktuellt för EKN att omfördela reserven mellan olika valutor. För att hantera denna omfördelning kan utnyttjandet av ter- minsaffärer och valutaswappar bli aktuellt. Inom detta område har SEK genom årens lopp vunnit betydande erfarenheter. 2 Upplåningen EKNs enda upplåningsmöjlighet är för närvarande den rörliga kre- diten hos Riksgäldskontoret. SEK kan erbjuda EKN krediter som är speciellt anpassade till såväl skaderegleringar som refinansieringar med gäldenärsländer. Dessa krediter kan antingen vara till fast ränta på valfria tidsperio- der, vilket kan vara speciellt angeläget i refinansierigssamman— hang, eller till rörlig ränta baserad på LIBOR. EKN skall hos SEK ha rätt att förtidsinlösa de LIBOR—baserade krediterna vanligtvis var 6:e månad, dvs normalt i samband med ränteförfallotillfället. Tillgången till matchande krediter vid refinansieringar och en rörlig kreditfacilitet ger EKN en betyd— ande flexibilitet i sitt agerande. I detta sammanhang kan även påpekas att ca 40% av SEKs kreditvolym för närvarande är garanterad av EKN. SEK är därmed EKNs största kund och det förefaller därför naturligt att SEK, såsom halvstat- ligt institut som beviljar exportkrediter, ges mölighet att er— bjuda EKN krediter, vilka utnyttjas bl a för refinansiering och rescheduling av exportfordringar. - 'Refinansieringar och skuldkonsolideringar' För refinansiering förutsätts idag att det finns ett kredit— institut som tillhandahåller den nya krediten. SEK är villigt att agera som ett sådant kreditinstitut förutsatt att EKN garanterar fordringen. Det gamla kreditavtalet avslutas och ett nytt upprättas visavi gäldenärslandet. På grund av SEKs låga refinansieringskostnad och blygsamma marginal skulle i många fall den ränta som gäldenären betalar, särskilt om den är LIBOR-baserad, ge överskott för EKN såsom ersättning för EKNs fortsatta risktagande och därmed tjäna som en ny inkomstkälla för EKN. - Kostnadsfördelar Genom att utnyttja den erfarenhet från internationell upp- låning som finns på SEK, kan EKN försäkra sig om betydande kostnadsfördelar, jämfört med om EKN själv skulle låna pengar på den internationella penning— och kapitalmarknaden. Detta ställer sig både onödigt och dyrt. Vidare kan förväntas att om EKN utnyttjar de svenska affärs- och sparbankerna för eventuell upplåning, kommer bankerna (då dessa lån kan liknas vid lån för exportfinansiering) med största sannolikhet att
Prop.!98687123
Prop.!98687123
Prop.!98687123
Prop.!98687123
2. - Reservens fördelning mellan valutor
2. - Reservens fördelning mellan valutor
2.
2.
- Reservens fördelning mellan valutor
-
Reservens
fördelning
mellan
valutor
Beroende på hur omfattningen av garantigivningen och skade- fall i olika valutor blir kan det från tid till annan bli aktuellt för EKN att omfördela reserven mellan olika valutor. För att hantera denna omfördelning kan utnyttjandet av ter- minsaffärer och valutaswappar bli aktuellt. Inom detta område har SEK genom årens lopp vunnit betydande erfarenheter.
Beroende på hur omfattningen av garantigivningen och skade- fall i olika valutor blir kan det från tid till annan bli aktuellt för EKN att omfördela reserven mellan olika valutor. För att hantera denna omfördelning kan utnyttjandet av ter- minsaffärer och valutaswappar bli aktuellt. Inom detta område har SEK genom årens lopp vunnit betydande erfarenheter.
Beroende på hur omfattningen av garantigivningen och skade-
Beroende
på
hur
omfattningen
av
garantigivningen
och
skade-
fall i olika valutor blir kan det från tid till annan bli
fall
i
olika
valutor
blir
kan
det
från
tid
till
annan
bli
aktuellt för EKN att omfördela reserven mellan olika valutor.
aktuellt
för
EKN
att
omfördela
reserven
mellan
olika
valutor.
För att hantera denna omfördelning kan utnyttjandet av ter-
För
att
hantera
denna
omfördelning
kan
utnyttjandet
av
ter-
minsaffärer och valutaswappar bli aktuellt. Inom detta område
minsaffärer
och
valutaswappar
bli
aktuellt.
Inom
detta
område
har SEK genom årens lopp vunnit betydande erfarenheter.
har
SEK
genom
årens
lopp
vunnit
betydande
erfarenheter.
2 Upplåningen
2 Upplåningen
2 Upplåningen
2
Upplåningen
EKNs enda upplåningsmöjlighet är för närvarande den rörliga kre- diten hos Riksgäldskontoret.
EKNs enda upplåningsmöjlighet är för närvarande den rörliga kre- diten hos Riksgäldskontoret.
EKNs enda upplåningsmöjlighet är för närvarande den rörliga kre-
EKNs
enda
upplåningsmöjlighet
är
för
närvarande
den
rörliga
kre-
diten hos Riksgäldskontoret.
diten
hos
Riksgäldskontoret.
SEK kan erbjuda EKN krediter som är speciellt anpassade till såväl skaderegleringar som refinansieringar med gäldenärsländer. Dessa krediter kan antingen vara till fast ränta på valfria tidsperio- der, vilket kan vara speciellt angeläget i refinansierigssamman— hang, eller till rörlig ränta baserad på LIBOR.
SEK kan erbjuda EKN krediter som är speciellt anpassade till såväl skaderegleringar som refinansieringar med gäldenärsländer. Dessa krediter kan antingen vara till fast ränta på valfria tidsperio- der, vilket kan vara speciellt angeläget i refinansierigssamman— hang, eller till rörlig ränta baserad på LIBOR.
SEK kan erbjuda EKN krediter som är speciellt anpassade till såväl
SEK
kan
erbjuda
EKN
krediter
som
är
speciellt
anpassade
till
såväl
skaderegleringar som refinansieringar med gäldenärsländer. Dessa
skaderegleringar
som
refinansieringar
med
gäldenärsländer.
Dessa
krediter kan antingen vara till fast ränta på valfria tidsperio-
krediter
kan
antingen
vara
till
fast
ränta
på
valfria
tidsperio-
der, vilket kan vara speciellt angeläget i refinansierigssamman—
der,
vilket
kan
vara
speciellt
angeläget
i
refinansierigssamman—
hang, eller till rörlig ränta baserad på LIBOR.
hang,
eller
till
rörlig
ränta
baserad
på
LIBOR.
EKN skall hos SEK ha rätt att förtidsinlösa de LIBOR—baserade krediterna vanligtvis var 6:e månad, dvs normalt i samband med ränteförfallotillfället. Tillgången till matchande krediter vid refinansieringar och en rörlig kreditfacilitet ger EKN en betyd— ande flexibilitet i sitt agerande.
EKN skall hos SEK ha rätt att förtidsinlösa de LIBOR—baserade krediterna vanligtvis var 6:e månad, dvs normalt i samband med ränteförfallotillfället. Tillgången till matchande krediter vid refinansieringar och en rörlig kreditfacilitet ger EKN en betyd— ande flexibilitet i sitt agerande.
EKN skall hos SEK ha rätt att förtidsinlösa de LIBOR—baserade
EKN
skall
hos
SEK
ha
rätt
att
förtidsinlösa
de
LIBOR—baserade
krediterna vanligtvis var 6:e månad, dvs normalt i samband med
krediterna
vanligtvis
var
6:e
månad,
dvs
normalt
i
samband
med
ränteförfallotillfället. Tillgången till matchande krediter vid
ränteförfallotillfället.
Tillgången
till
matchande
krediter
vid
refinansieringar och en rörlig kreditfacilitet ger EKN en betyd—
refinansieringar
och
en
rörlig
kreditfacilitet
ger
EKN
en
betyd—
ande flexibilitet i sitt agerande.
ande
flexibilitet
i
sitt
agerande.
I detta sammanhang kan även påpekas att ca 40% av SEKs kreditvolym för närvarande är garanterad av EKN. SEK är därmed EKNs största kund och det förefaller därför naturligt att SEK, såsom halvstat- ligt institut som beviljar exportkrediter, ges mölighet att er— bjuda EKN krediter, vilka utnyttjas bl a för refinansiering och rescheduling av exportfordringar.
I detta sammanhang kan även påpekas att ca 40% av SEKs kreditvolym för närvarande är garanterad av EKN. SEK är därmed EKNs största kund och det förefaller därför naturligt att SEK, såsom halvstat- ligt institut som beviljar exportkrediter, ges mölighet att er— bjuda EKN krediter, vilka utnyttjas bl a för refinansiering och rescheduling av exportfordringar.
I detta sammanhang kan även påpekas att ca 40% av SEKs kreditvolym
I
detta
sammanhang
kan
även
påpekas
att
ca
40%
av
SEKs
kreditvolym
för närvarande är garanterad av EKN. SEK är därmed EKNs största
för
närvarande
är
garanterad
av
EKN.
SEK
är
därmed
EKNs
största
kund och det förefaller därför naturligt att SEK, såsom halvstat-
kund
och
det
förefaller
därför
naturligt
att
SEK,
såsom
halvstat-
ligt institut som beviljar exportkrediter, ges mölighet att er—
ligt
institut
som
beviljar
exportkrediter,
ges
mölighet
att
er—
bjuda EKN krediter, vilka utnyttjas bl a för refinansiering och
bjuda
EKN
krediter,
vilka
utnyttjas
bl
a
för
refinansiering
och
rescheduling av exportfordringar.
rescheduling
av
exportfordringar.
- 'Refinansieringar och skuldkonsolideringar'
- 'Refinansieringar och skuldkonsolideringar'
- 'Refinansieringar och skuldkonsolideringar'
-
'Refinansieringar
och
skuldkonsolideringar'
För refinansiering förutsätts idag att det finns ett kredit— institut som tillhandahåller den nya krediten. SEK är villigt att agera som ett sådant kreditinstitut förutsatt att EKN garanterar fordringen. Det gamla kreditavtalet avslutas och ett nytt upprättas visavi gäldenärslandet. På grund av SEKs låga refinansieringskostnad och blygsamma marginal skulle i många fall den ränta som gäldenären betalar, särskilt om den är LIBOR-baserad, ge överskott för EKN såsom ersättning för EKNs fortsatta risktagande och därmed tjäna som en ny inkomstkälla för EKN.
För refinansiering förutsätts idag att det finns ett kredit— institut som tillhandahåller den nya krediten. SEK är villigt att agera som ett sådant kreditinstitut förutsatt att EKN garanterar fordringen. Det gamla kreditavtalet avslutas och ett nytt upprättas visavi gäldenärslandet. På grund av SEKs låga refinansieringskostnad och blygsamma marginal skulle i många fall den ränta som gäldenären betalar, särskilt om den är LIBOR-baserad, ge överskott för EKN såsom ersättning för EKNs fortsatta risktagande och därmed tjäna som en ny inkomstkälla för EKN.
För refinansiering förutsätts idag att det finns ett kredit—
För
refinansiering
förutsätts
idag
att
det
finns
ett
kredit—
institut som tillhandahåller den nya krediten. SEK är villigt
institut
som
tillhandahåller
den
nya
krediten.
SEK
är
villigt
att agera som ett sådant kreditinstitut förutsatt att EKN
att
agera
som
ett
sådant
kreditinstitut
förutsatt
att
EKN
garanterar fordringen. Det gamla kreditavtalet avslutas och
garanterar
fordringen.
Det
gamla
kreditavtalet
avslutas
och
ett nytt upprättas visavi gäldenärslandet. På grund av SEKs
ett
nytt
upprättas
visavi
gäldenärslandet.
På
grund
av
SEKs
låga refinansieringskostnad och blygsamma marginal skulle i
låga
refinansieringskostnad
och
blygsamma
marginal
skulle
i
många fall den ränta som gäldenären betalar, särskilt om den
många
fall
den
ränta
som
gäldenären
betalar,
särskilt
om
den
är LIBOR-baserad, ge överskott för EKN såsom ersättning för
är
LIBOR-baserad,
ge
överskott
för
EKN
såsom
ersättning
för
EKNs fortsatta risktagande och därmed tjäna som en ny
EKNs
fortsatta
risktagande
och
därmed
tjäna
som
en
ny
inkomstkälla för EKN.
inkomstkälla
för
EKN.
- Kostnadsfördelar
- Kostnadsfördelar
- Kostnadsfördelar
-
Kostnadsfördelar
Genom att utnyttja den erfarenhet från internationell upp- låning som finns på SEK, kan EKN försäkra sig om betydande kostnadsfördelar, jämfört med om EKN själv skulle låna pengar på den internationella penning— och kapitalmarknaden. Detta ställer sig både onödigt och dyrt. Vidare kan förväntas att om EKN utnyttjar de svenska affärs- och sparbankerna för eventuell upplåning, kommer bankerna (då dessa lån kan liknas vid lån för exportfinansiering) med största sannolikhet att
Genom att utnyttja den erfarenhet från internationell upp- låning som finns på SEK, kan EKN försäkra sig om betydande kostnadsfördelar, jämfört med om EKN själv skulle låna pengar på den internationella penning— och kapitalmarknaden. Detta ställer sig både onödigt och dyrt. Vidare kan förväntas att om EKN utnyttjar de svenska affärs- och sparbankerna för eventuell upplåning, kommer bankerna (då dessa lån kan liknas vid lån för exportfinansiering) med största sannolikhet att
Genom att utnyttja den erfarenhet från internationell upp-
Genom
att
utnyttja
den
erfarenhet
från
internationell
upp-
låning som finns på SEK, kan EKN försäkra sig om betydande
låning
som
finns
på
SEK,
kan
EKN
försäkra
sig
om
betydande
kostnadsfördelar, jämfört med om EKN själv skulle låna pengar
kostnadsfördelar,
jämfört
med
om
EKN
själv
skulle
låna
pengar
på den internationella penning— och kapitalmarknaden. Detta
på
den
internationella
penning—
och
kapitalmarknaden.
Detta
ställer sig både onödigt och dyrt. Vidare kan förväntas att
ställer
sig
både
onödigt
och
dyrt.
Vidare
kan
förväntas
att
om EKN utnyttjar de svenska affärs- och sparbankerna för
om
EKN
utnyttjar
de
svenska
affärs-
och
sparbankerna
för
eventuell upplåning, kommer bankerna (då dessa lån kan liknas
eventuell
upplåning,
kommer
bankerna
(då
dessa
lån
kan
liknas
vid lån för exportfinansiering) med största sannolikhet att
vid
lån
för
exportfinansiering)
med
största
sannolikhet
att
Prop. 1986/87: 23 3. vefinansiera dessa lån hos BEK. Ett sådant arrangemang skulle leda till en högre upplåningukostnad då SEKs kreditvärdighet är betydligt högre än svenska affärsbankers och leda till administrativt merarbete för EKN samt ge onödiga balansräk— ningsbelastningar. - Valutapositioner I det nya systemet kommer EKN att få olika valutapositioner beroende på hur man väljer att agera. För att styra EKNs valutaexponering kan kreditfaciliteten utnyttjas. Antag att EKN har stora fordringar i USD. men vet att dessa kommer att betalas mycket snart. dock är USD-kursen på väg ner - i ett sådant läge kan det vara berättigat att belasta kreditfacili- teten och växla dessa USdollar till en starkare valuta, t ex Skr, för att senare amortera på faciliteten när EKN får in fordringarna. Vidare kan tillgången av en billig kreditfacilitet i en viss valuta utnyttjas tillsammans med en valutaswap för att skapa billiga lån i andra valutor. - Resultatutjämnande effekt Tillgången till ett kreditinstitut och därmed lånemöjligheter innebär att EKN kan bestämma huruvida premiereserven skall belastas eller ej (skadereglering contra refinansiering). EKN kan därmed uppnå en jämnare och mer realistisk belastning av rörelseresultatet (premiereserven) eftersom en förlust ej realiseras om EKN väljer att gå refinansieringsvägen. Tillgång till LIDOB-baserade faciliteter i konsolideringssam- manhang innebär dessutom genom möjligheterna till regelbundna återbetalningar och förändring av valutaval att EKN ges möj— ligheter till en bättre och lönsammare likviditetsförvaltning samtidigt som man fritt kan bedöma när man vill realisera kursvinster eller kursförluster och därmed påverka resulta— tet. 3 Premiesättning Premierna avses bli baserade på aktuella kapitalmarknadsräntor för olika valutor. SEK har här en uppbyggd organisation för bevakning av internationell kapitalmarknad vilket EKN skulle kunna utnyttja. Ett samarbete innebär således att EKN icke behöver bygga upp egen expertis och bevakning för detta ändamål. Ovanstående arrangemang innebär ett intensivare samarbete mellan SEK och BKN. ett samarbete som gynnar uppbyggandet av ett nytt garantisystem samt ger EKN en ökad känsla för valuta-, penning- och kapitalmarknaden. Det intensifierade samarbetet som detta arrangemang kräver underlättas av att det redan idag finns ett väl fungerande kontaktnät mellan SEK och EKN samt att en stor kännedom om verksamheten på varandras områden föreligger. 1 986-05—22 BL/JT/yt 36
Prop.
1986/87:
23
3.
3.
3.
3.
vefinansiera dessa lån hos BEK. Ett sådant arrangemang skulle leda till en högre upplåningukostnad då SEKs kreditvärdighet är betydligt högre än svenska affärsbankers och leda till administrativt merarbete för EKN samt ge onödiga balansräk— ningsbelastningar.
vefinansiera dessa lån hos BEK. Ett sådant arrangemang skulle leda till en högre upplåningukostnad då SEKs kreditvärdighet är betydligt högre än svenska affärsbankers och leda till administrativt merarbete för EKN samt ge onödiga balansräk— ningsbelastningar.
vefinansiera dessa lån hos BEK. Ett sådant arrangemang skulle
vefinansiera
dessa
lån
hos
BEK.
Ett
sådant
arrangemang
skulle
leda till en högre upplåningukostnad då SEKs kreditvärdighet
leda
till
en
högre
upplåningukostnad
då
SEKs
kreditvärdighet
är betydligt högre än svenska affärsbankers och leda till
är
betydligt
högre
än
svenska
affärsbankers
och
leda
till
administrativt merarbete för EKN samt ge onödiga balansräk—
administrativt
merarbete
för
EKN
samt
ge
onödiga
balansräk—
ningsbelastningar.
ningsbelastningar.
- Valutapositioner
- Valutapositioner
- Valutapositioner
-
Valutapositioner
I det nya systemet kommer EKN att få olika valutapositioner beroende på hur man väljer att agera. För att styra EKNs valutaexponering kan kreditfaciliteten utnyttjas. Antag att EKN har stora fordringar i USD. men vet att dessa kommer att betalas mycket snart. dock är USD-kursen på väg ner - i ett sådant läge kan det vara berättigat att belasta kreditfacili- teten och växla dessa USdollar till en starkare valuta, t ex Skr, för att senare amortera på faciliteten när EKN får in fordringarna.
I det nya systemet kommer EKN att få olika valutapositioner beroende på hur man väljer att agera. För att styra EKNs valutaexponering kan kreditfaciliteten utnyttjas. Antag att EKN har stora fordringar i USD. men vet att dessa kommer att betalas mycket snart. dock är USD-kursen på väg ner - i ett sådant läge kan det vara berättigat att belasta kreditfacili- teten och växla dessa USdollar till en starkare valuta, t ex Skr, för att senare amortera på faciliteten när EKN får in fordringarna.
I det nya systemet kommer EKN att få olika valutapositioner
I
det
nya
systemet
kommer
EKN
att
få
olika
valutapositioner
beroende på hur man väljer att agera. För att styra EKNs
beroende
på
hur
man
väljer
att
agera.
För
att
styra
EKNs
valutaexponering kan kreditfaciliteten utnyttjas. Antag att
valutaexponering
kan
kreditfaciliteten
utnyttjas.
Antag
att
EKN har stora fordringar i USD. men vet att dessa kommer att
EKN
har
stora
fordringar
i
USD.
men
vet
att
dessa
kommer
att
betalas mycket snart. dock är USD-kursen på väg ner - i ett
betalas
mycket
snart.
dock
är
USD-kursen
på
väg
ner
-
i
ett
sådant läge kan det vara berättigat att belasta kreditfacili-
sådant
läge
kan
det
vara
berättigat
att
belasta
kreditfacili-
teten och växla dessa USdollar till en starkare valuta, t ex
teten
och
växla
dessa
USdollar
till
en
starkare
valuta,
t
ex
Skr, för att senare amortera på faciliteten när EKN får in
Skr,
för
att
senare
amortera
på
faciliteten
när
EKN
får
in
fordringarna.
fordringarna.
Vidare kan tillgången av en billig kreditfacilitet i en viss valuta utnyttjas tillsammans med en valutaswap för att skapa billiga lån i andra valutor.
Vidare kan tillgången av en billig kreditfacilitet i en viss valuta utnyttjas tillsammans med en valutaswap för att skapa billiga lån i andra valutor.
Vidare kan tillgången av en billig kreditfacilitet i en viss
Vidare
kan
tillgången
av
en
billig
kreditfacilitet
i
en
viss
valuta utnyttjas tillsammans med en valutaswap för att skapa
valuta
utnyttjas
tillsammans
med
en
valutaswap
för
att
skapa
billiga lån i andra valutor.
billiga
lån
i
andra
valutor.
- Resultatutjämnande effekt
- Resultatutjämnande effekt
- Resultatutjämnande effekt
-
Resultatutjämnande
effekt
Tillgången till ett kreditinstitut och därmed lånemöjligheter innebär att EKN kan bestämma huruvida premiereserven skall belastas eller ej (skadereglering contra refinansiering). EKN kan därmed uppnå en jämnare och mer realistisk belastning av rörelseresultatet (premiereserven) eftersom en förlust ej realiseras om EKN väljer att gå refinansieringsvägen.
Tillgången till ett kreditinstitut och därmed lånemöjligheter innebär att EKN kan bestämma huruvida premiereserven skall belastas eller ej (skadereglering contra refinansiering). EKN kan därmed uppnå en jämnare och mer realistisk belastning av rörelseresultatet (premiereserven) eftersom en förlust ej realiseras om EKN väljer att gå refinansieringsvägen.
Tillgången till ett kreditinstitut och därmed lånemöjligheter
Tillgången
till
ett
kreditinstitut
och
därmed
lånemöjligheter
innebär att EKN kan bestämma huruvida premiereserven skall
innebär
att
EKN
kan
bestämma
huruvida
premiereserven
skall
belastas eller ej (skadereglering contra refinansiering). EKN
belastas
eller
ej
(skadereglering
contra
refinansiering).
EKN
kan därmed uppnå en jämnare och mer realistisk belastning av
kan
därmed
uppnå
en
jämnare
och
mer
realistisk
belastning
av
rörelseresultatet (premiereserven) eftersom en förlust ej
rörelseresultatet
(premiereserven)
eftersom
en
förlust
ej
realiseras om EKN väljer att gå refinansieringsvägen.
realiseras
om
EKN
väljer
att
gå
refinansieringsvägen.
Tillgång till LIDOB-baserade faciliteter i konsolideringssam- manhang innebär dessutom genom möjligheterna till regelbundna återbetalningar och förändring av valutaval att EKN ges möj— ligheter till en bättre och lönsammare likviditetsförvaltning samtidigt som man fritt kan bedöma när man vill realisera kursvinster eller kursförluster och därmed påverka resulta— tet.
Tillgång till LIDOB-baserade faciliteter i konsolideringssam- manhang innebär dessutom genom möjligheterna till regelbundna återbetalningar och förändring av valutaval att EKN ges möj— ligheter till en bättre och lönsammare likviditetsförvaltning samtidigt som man fritt kan bedöma när man vill realisera kursvinster eller kursförluster och därmed påverka resulta— tet.
Tillgång till LIDOB-baserade faciliteter i konsolideringssam-
Tillgång
till
LIDOB-baserade
faciliteter
i
konsolideringssam-
manhang innebär dessutom genom möjligheterna till regelbundna
manhang
innebär
dessutom
genom
möjligheterna
till
regelbundna
återbetalningar och förändring av valutaval att EKN ges möj—
återbetalningar
och
förändring
av
valutaval
att
EKN
ges
möj—
ligheter till en bättre och lönsammare likviditetsförvaltning
ligheter
till
en
bättre
och
lönsammare
likviditetsförvaltning
samtidigt som man fritt kan bedöma när man vill realisera
samtidigt
som
man
fritt
kan
bedöma
när
man
vill
realisera
kursvinster eller kursförluster och därmed påverka resulta—
kursvinster
eller
kursförluster
och
därmed
påverka
resulta—
tet.
tet.
3 Premiesättning
3 Premiesättning
3 Premiesättning
3
Premiesättning
Premierna avses bli baserade på aktuella kapitalmarknadsräntor för olika valutor. SEK har här en uppbyggd organisation för bevakning av internationell kapitalmarknad vilket EKN skulle kunna utnyttja. Ett samarbete innebär således att EKN icke behöver bygga upp egen expertis och bevakning för detta ändamål.
Premierna avses bli baserade på aktuella kapitalmarknadsräntor för olika valutor. SEK har här en uppbyggd organisation för bevakning av internationell kapitalmarknad vilket EKN skulle kunna utnyttja. Ett samarbete innebär således att EKN icke behöver bygga upp egen expertis och bevakning för detta ändamål.
Premierna avses bli baserade på aktuella kapitalmarknadsräntor för
Premierna
avses
bli
baserade
på
aktuella
kapitalmarknadsräntor
för
olika valutor. SEK har här en uppbyggd organisation för bevakning
olika
valutor.
SEK
har
här
en
uppbyggd
organisation
för
bevakning
av internationell kapitalmarknad vilket EKN skulle kunna utnyttja.
av
internationell
kapitalmarknad
vilket
EKN
skulle
kunna
utnyttja.
Ett samarbete innebär således att EKN icke behöver bygga upp egen
Ett
samarbete
innebär
således
att
EKN
icke
behöver
bygga
upp
egen
expertis och bevakning för detta ändamål.
expertis
och
bevakning
för
detta
ändamål.
Ovanstående arrangemang innebär ett intensivare samarbete mellan SEK och BKN. ett samarbete som gynnar uppbyggandet av ett nytt garantisystem samt ger EKN en ökad känsla för valuta-, penning- och kapitalmarknaden. Det intensifierade samarbetet som detta arrangemang kräver underlättas av att det redan idag finns ett väl fungerande kontaktnät mellan SEK och EKN samt att en stor kännedom om verksamheten på varandras områden föreligger.
Ovanstående arrangemang innebär ett intensivare samarbete mellan SEK och BKN. ett samarbete som gynnar uppbyggandet av ett nytt garantisystem samt ger EKN en ökad känsla för valuta-, penning- och kapitalmarknaden. Det intensifierade samarbetet som detta arrangemang kräver underlättas av att det redan idag finns ett väl fungerande kontaktnät mellan SEK och EKN samt att en stor kännedom om verksamheten på varandras områden föreligger.
Ovanstående arrangemang innebär ett intensivare samarbete mellan
Ovanstående
arrangemang
innebär
ett
intensivare
samarbete
mellan
SEK och BKN. ett samarbete som gynnar uppbyggandet av ett nytt
SEK
och
BKN.
ett
samarbete
som
gynnar
uppbyggandet
av
ett
nytt
garantisystem samt ger EKN en ökad känsla för valuta-, penning-
garantisystem
samt
ger
EKN
en
ökad
känsla
för
valuta-,
penning-
och kapitalmarknaden. Det intensifierade samarbetet som detta
och
kapitalmarknaden.
Det
intensifierade
samarbetet
som
detta
arrangemang kräver underlättas av att det redan idag finns ett väl
arrangemang
kräver
underlättas
av
att
det
redan
idag
finns
ett
väl
fungerande kontaktnät mellan SEK och EKN samt att en stor kännedom
fungerande
kontaktnät
mellan
SEK
och
EKN
samt
att
en
stor
kännedom
om verksamheten på varandras områden föreligger.
om
verksamheten
på
varandras
områden
föreligger.
1 986-05—22 BL/JT/yt
1 986-05—22 BL/JT/yt
1 986-05—22
1
986-05—22
BL/JT/yt
BL/JT/yt
36
36
36
36
Bilaga 2 Prop. 1986/87: 23 Beredningen för Internationellt Tekniskt-ekonomiskt Samarbete Agency Ior Internalional Technical and Economic Co-operalion Agence pour la coopéralion technique el économique inIernaIIonale . Agencia para Ia Cooperacion Tecnica y Economics Internacional Dnr Dos: DarumlDaIa U 2307 0.8.1 27 juni 1986 Till regeringen Utrikesdepartementet Box 16121 103 21 STOCKHOLM / .7_ C'r_ Kursrisker vid skadefall EKN skadereglerar f n i svenska kronor även om den bakomliggande export- krediten lämnas i utländsk valuta. Genom detta förfarande står exportören en kursrisk i det fallet att den utländska valutan stigit i värde gentemot kronor mellan kreditförsäkringens ingående och skadetillfället. Sedan 1983 — då ett tidigare system ändrades - täcker EKN en kursstegring på upp till 10% utan särskild premie medan en extra kurssäkring till högst 200% erbjuds mot särskild premie. I praktiken har EKN tillämpat bestämmelserna om extra kurssäkring restriktivt för att hålla nere riskexponeringen. BITS har inte medgivit kurssäkring för u-kreditgarantier enligt det system som tillämpas av EKN. Skälet är att den övervägande delen av u-krediterna lämnats i utländsk valuta med stark koncentration till USD. Kursriskexpo— neringen skulle bli ensidig och skulle vid ett kursfall för kronan gentemot USD leda till en stor belastning på biståndsanslagen. En arbetsgrupp med representanter för bl & EKN, SEK och riksbanken har sedan något år utrett möjligheterna för EKN att utfärda garantier och motta premier i utländsk valuta för att därigenom eliminera kursriskerna. EKNs styrelse accepterade den 26 juni arbetsgruppens förslag vilket nu till- ställts regeringen. Förslaget, som upptas i en EKN skrivelse med titeln "Garantigivning i valutor" innehåller sammanfattningsvis följande - premier mottas i utländsk valuta och premiereserv förvaltas på ränte- bärande valutakonton - skadereglering företas i utländsk valuta och att återvunna belopp hänförande sig till garantier i utländsk valuta placeras på valutakonto — SEK medverkar vid förvaltningen av EKNs valutatillgångar och den upplåning som kan komma att erfordras för att täcka likviditetsunderskott på valutakontona Address Telephone Telslal Telex BITS Fredsgatan 2 Nil "Ca'—24 53 9.0 N_Bl .JEÄQ 71—54 S-111 52 Stockholm, SWEDEN lnI + 46 8 24 53 90 Int + 46 8 796 71 54 13091 SWEDCOM S
Bilaga 2 Prop. 1986/87: 23
Bilaga 2 Prop. 1986/87: 23
Bilaga 2 Prop. 1986/87: 23
Bilaga
2
Prop.
1986/87:
23
Beredningen för Internationellt Tekniskt-ekonomiskt Samarbete
Beredningen för Internationellt Tekniskt-ekonomiskt Samarbete
Beredningen för Internationellt
Beredningen
för
Internationellt
Tekniskt-ekonomiskt Samarbete
Tekniskt-ekonomiskt
Samarbete
Agency Ior Internalional Technical and Economic Co-operalion
Agency Ior Internalional Technical and Economic Co-operalion
Agency Ior Internalional Technical and Economic Co-operalion
Agency
Ior
Internalional
Technical
and
Economic
Co-operalion
Agence pour la coopéralion technique el économique inIernaIIonale . Agencia para Ia Cooperacion Tecnica y Economics Internacional
Agence pour la coopéralion technique el économique inIernaIIonale . Agencia para Ia Cooperacion Tecnica y Economics Internacional
Agence pour la coopéralion technique el économique inIernaIIonale . Agencia para Ia Cooperacion Tecnica y Economics Internacional
Agence
pour
la
coopéralion
technique
el
économique
inIernaIIonale
.
Agencia
para
Ia
Cooperacion
Tecnica
y
Economics
Internacional
Dnr Dos: DarumlDaIa
Dnr Dos: DarumlDaIa
Dnr Dos: DarumlDaIa
Dnr
Dos:
DarumlDaIa
U 2307 0.8.1 27 juni 1986
U 2307 0.8.1 27 juni 1986
U 2307 0.8.1 27 juni 1986
U
2307
0.8.1
27
juni
1986
Till regeringen Utrikesdepartementet
Till regeringen Utrikesdepartementet
Till regeringen
Till
regeringen
Utrikesdepartementet
Utrikesdepartementet
Box 16121 103 21 STOCKHOLM
Box 16121 103 21 STOCKHOLM
Box 16121
Box
16121
103 21 STOCKHOLM
103
21
STOCKHOLM
/
/
/
/
.7_ C'r_
.7_ C'r_
.7_
.7_
C'r_
C'r_
Kursrisker vid skadefall
Kursrisker vid skadefall
Kursrisker vid skadefall
Kursrisker
vid
skadefall
EKN skadereglerar f n i svenska kronor även om den bakomliggande export- krediten lämnas i utländsk valuta. Genom detta förfarande står exportören en kursrisk i det fallet att den utländska valutan stigit i värde gentemot kronor mellan kreditförsäkringens ingående och skadetillfället. Sedan 1983 — då ett tidigare system ändrades - täcker EKN en kursstegring på upp till 10% utan särskild premie medan en extra kurssäkring till högst 200% erbjuds mot särskild premie. I praktiken har EKN tillämpat bestämmelserna om extra kurssäkring restriktivt för att hålla nere riskexponeringen.
EKN skadereglerar f n i svenska kronor även om den bakomliggande export- krediten lämnas i utländsk valuta. Genom detta förfarande står exportören en kursrisk i det fallet att den utländska valutan stigit i värde gentemot kronor mellan kreditförsäkringens ingående och skadetillfället. Sedan 1983 — då ett tidigare system ändrades - täcker EKN en kursstegring på upp till 10% utan särskild premie medan en extra kurssäkring till högst 200% erbjuds mot särskild premie. I praktiken har EKN tillämpat bestämmelserna om extra kurssäkring restriktivt för att hålla nere riskexponeringen.
EKN skadereglerar f n i svenska kronor även om den bakomliggande export-
EKN
skadereglerar
f
n
i
svenska
kronor
även
om
den
bakomliggande
export-
krediten lämnas i utländsk valuta. Genom detta förfarande står exportören en
krediten
lämnas
i
utländsk
valuta.
Genom
detta
förfarande
står
exportören
en
kursrisk i det fallet att den utländska valutan stigit i värde gentemot
kursrisk
i
det
fallet
att
den
utländska
valutan
stigit
i
värde
gentemot
kronor mellan kreditförsäkringens ingående och skadetillfället. Sedan 1983 —
kronor
mellan
kreditförsäkringens
ingående
och
skadetillfället.
Sedan
1983
—
då ett tidigare system ändrades - täcker EKN en kursstegring på upp till 10%
då
ett
tidigare
system
ändrades
-
täcker
EKN
en
kursstegring
på
upp
till
10%
utan särskild premie medan en extra kurssäkring till högst 200% erbjuds mot
utan
särskild
premie
medan
en
extra
kurssäkring
till
högst
200%
erbjuds
mot
särskild premie. I praktiken har EKN tillämpat bestämmelserna om extra
särskild
premie.
I
praktiken
har
EKN
tillämpat
bestämmelserna
om
extra
kurssäkring restriktivt för att hålla nere riskexponeringen.
kurssäkring
restriktivt
för
att
hålla
nere
riskexponeringen.
BITS har inte medgivit kurssäkring för u-kreditgarantier enligt det system som tillämpas av EKN. Skälet är att den övervägande delen av u-krediterna lämnats i utländsk valuta med stark koncentration till USD. Kursriskexpo— neringen skulle bli ensidig och skulle vid ett kursfall för kronan gentemot USD leda till en stor belastning på biståndsanslagen.
BITS har inte medgivit kurssäkring för u-kreditgarantier enligt det system som tillämpas av EKN. Skälet är att den övervägande delen av u-krediterna lämnats i utländsk valuta med stark koncentration till USD. Kursriskexpo— neringen skulle bli ensidig och skulle vid ett kursfall för kronan gentemot USD leda till en stor belastning på biståndsanslagen.
BITS har inte medgivit kurssäkring för u-kreditgarantier enligt det system
BITS
har
inte
medgivit
kurssäkring
för
u-kreditgarantier
enligt
det
system
som tillämpas av EKN. Skälet är att den övervägande delen av u-krediterna
som
tillämpas
av
EKN.
Skälet
är
att
den
övervägande
delen
av
u-krediterna
lämnats i utländsk valuta med stark koncentration till USD. Kursriskexpo—
lämnats
i
utländsk
valuta
med
stark
koncentration
till
USD.
Kursriskexpo—
neringen skulle bli ensidig och skulle vid ett kursfall för kronan gentemot
neringen
skulle
bli
ensidig
och
skulle
vid
ett
kursfall
för
kronan
gentemot
USD leda till en stor belastning på biståndsanslagen.
USD
leda
till
en
stor
belastning
på
biståndsanslagen.
En arbetsgrupp med representanter för bl & EKN, SEK och riksbanken har sedan något år utrett möjligheterna för EKN att utfärda garantier och motta premier i utländsk valuta för att därigenom eliminera kursriskerna. EKNs styrelse accepterade den 26 juni arbetsgruppens förslag vilket nu till- ställts regeringen. Förslaget, som upptas i en EKN skrivelse med titeln "Garantigivning i valutor" innehåller sammanfattningsvis följande
En arbetsgrupp med representanter för bl & EKN, SEK och riksbanken har sedan något år utrett möjligheterna för EKN att utfärda garantier och motta premier i utländsk valuta för att därigenom eliminera kursriskerna. EKNs styrelse accepterade den 26 juni arbetsgruppens förslag vilket nu till- ställts regeringen. Förslaget, som upptas i en EKN skrivelse med titeln "Garantigivning i valutor" innehåller sammanfattningsvis följande
En arbetsgrupp med representanter för bl & EKN, SEK och riksbanken har sedan
En
arbetsgrupp
med
representanter
för
bl
&
EKN,
SEK
och
riksbanken
har
sedan
något år utrett möjligheterna för EKN att utfärda garantier och motta
något
år
utrett
möjligheterna
för
EKN
att
utfärda
garantier
och
motta
premier i utländsk valuta för att därigenom eliminera kursriskerna. EKNs
premier
i
utländsk
valuta
för
att
därigenom
eliminera
kursriskerna.
EKNs
styrelse accepterade den 26 juni arbetsgruppens förslag vilket nu till-
styrelse
accepterade
den
26
juni
arbetsgruppens
förslag
vilket
nu
till-
ställts regeringen. Förslaget, som upptas i en EKN skrivelse med titeln
ställts
regeringen.
Förslaget,
som
upptas
i
en
EKN
skrivelse
med
titeln
"Garantigivning i valutor" innehåller sammanfattningsvis följande
"Garantigivning
i
valutor"
innehåller
sammanfattningsvis
följande
- premier mottas i utländsk valuta och premiereserv förvaltas på ränte- bärande valutakonton
- premier mottas i utländsk valuta och premiereserv förvaltas på ränte- bärande valutakonton
- premier mottas i utländsk valuta och premiereserv förvaltas på ränte-
-
premier
mottas
i
utländsk
valuta
och
premiereserv
förvaltas
på
ränte-
bärande valutakonton
bärande
valutakonton
- skadereglering företas i utländsk valuta och att återvunna belopp hänförande sig till garantier i utländsk valuta placeras på valutakonto
- skadereglering företas i utländsk valuta och att återvunna belopp hänförande sig till garantier i utländsk valuta placeras på valutakonto
- skadereglering företas i utländsk valuta och att återvunna belopp
-
skadereglering
företas
i
utländsk
valuta
och
att
återvunna
belopp
hänförande sig till garantier i utländsk valuta placeras på valutakonto
hänförande
sig
till
garantier
i
utländsk
valuta
placeras
på
valutakonto
— SEK medverkar vid förvaltningen av EKNs valutatillgångar och den upplåning som kan komma att erfordras för att täcka likviditetsunderskott på valutakontona
— SEK medverkar vid förvaltningen av EKNs valutatillgångar och den upplåning som kan komma att erfordras för att täcka likviditetsunderskott på valutakontona
— SEK medverkar vid förvaltningen av EKNs valutatillgångar och den
—
SEK
medverkar
vid
förvaltningen
av
EKNs
valutatillgångar
och
den
upplåning som kan komma att erfordras för att täcka likviditetsunderskott
upplåning
som
kan
komma
att
erfordras
för
att
täcka
likviditetsunderskott
på valutakontona
på
valutakontona
Address Telephone Telslal Telex BITS Fredsgatan 2 Nil "Ca'—24 53 9.0 N_Bl .JEÄQ 71—54 S-111 52 Stockholm, SWEDEN lnI + 46 8 24 53 90 Int + 46 8 796 71 54 13091 SWEDCOM S
Address Telephone Telslal Telex
Address Telephone Telslal Telex
Address
Telephone
Telslal
Telex
BITS
BITS
BITS
Fredsgatan 2 Nil "Ca'—24 53 9.0 N_Bl .JEÄQ 71—54
Fredsgatan 2 Nil "Ca'—24 53 9.0 N_Bl .JEÄQ 71—54
Fredsgatan
2
Nil
"Ca'—24
53
9.0
N_Bl
.JEÄQ
71—54
S-111 52 Stockholm, SWEDEN lnI + 46 8 24 53 90 Int + 46 8 796 71 54 13091 SWEDCOM S
S-111 52 Stockholm, SWEDEN lnI + 46 8 24 53 90 Int + 46 8 796 71 54 13091 SWEDCOM S
S-111
52
Stockholm,
SWEDEN
lnI
+
46
8
24
53
90
Int
+
46
8
796
71
54
13091
SWEDCOM
S
Prop. 1986/87: 23 Vad gäller BITS och säkerhetsreserven för u— kreditsystemet finns anledning att överväga om inte en samtidig övergång till det föreslagna nya systemet borde företas. Nuvarande restriktiva system innebär ingen direkt olägenhet för biståndet utan drabbar snarare de svenskacföretagen. Indirekt har det dock två negativa effekter ocksa ur bistandssynpunkt: - det skapar ett incitament för företagen att söka u- krediter 1 kronor. Om, något som ofta är fallet, det finns en preferens också hos "mottagar- landet/köparen för kronor (eller som i fallet Algeriet en "reglemente- tion" innebärande krav om leverantörslandets valuta) skapas en "ohelig allians" mellan köpare och säljare till förmån för kronfinansiering, vilket försvårar för BITS att tillse att u- krediter enbart lämnas i utländsk val uta, - den kursrisk som exportföretagen tar söker de rimligen inkalkylera i priset. Ett dylikt förfarande innebär en prishöjning som drabbar mottagarlandet och, genom ett beloppsmässigt förhöjt gåvoelement, bl standsanslaget Sarrlnantaget talar övervägande skäl för att även garantierna för u-krediterna bör inordnas i det nya systemet. En förutsättning för BITS medverkan bör vara att de valutakonton som EKN administrerar för BITS räkning hålls separata från EKNs övriga valutakonton (på sama sätt som idag kronkonton hålls separata). Härigenom kan inte en diskussion uppstå i ett senare skede till vilket system en viss valutatrans- aktion skall hänföras. Hemställan Styrelsen hemställer a_tt det nu aktuella förslaget från Exportkreditnämnden avseende elminering av kursrisker vid skadefall också skall tillämpas på u- kreditsystemet. I styrelsens behandling av detta ärende har deltagit: E Michanek, ordförande, G__Dahlström. H Grönwall, T Hagdahl, B Nygren, B Ljunggren, C Hall och C I Ohman. Föredragande har varit L Ekengren. 'm'ww' , I Row Ordforande Ingva Karlén 38
Prop.
1986/87:
23
Vad gäller BITS och säkerhetsreserven för u— kreditsystemet finns anledning att överväga om inte en samtidig övergång till det föreslagna nya systemet borde företas.
Vad gäller BITS och säkerhetsreserven för u— kreditsystemet finns anledning att överväga om inte en samtidig övergång till det föreslagna nya systemet borde företas.
Vad gäller BITS och säkerhetsreserven för u— kreditsystemet finns anledning
Vad
gäller
BITS
och
säkerhetsreserven
för
u—
kreditsystemet
finns
anledning
att överväga om inte en samtidig övergång till det föreslagna nya systemet
att
överväga
om
inte
en
samtidig
övergång
till
det
föreslagna
nya
systemet
borde företas.
borde
företas.
Nuvarande restriktiva system innebär ingen direkt olägenhet för biståndet utan drabbar snarare de svenskacföretagen. Indirekt har det dock två negativa effekter ocksa ur bistandssynpunkt:
Nuvarande restriktiva system innebär ingen direkt olägenhet för biståndet utan drabbar snarare de svenskacföretagen. Indirekt har det dock två negativa effekter ocksa ur bistandssynpunkt:
Nuvarande restriktiva system innebär ingen direkt olägenhet för biståndet
Nuvarande
restriktiva
system
innebär
ingen
direkt
olägenhet
för
biståndet
utan drabbar snarare de svenskacföretagen. Indirekt har det dock två
utan
drabbar
snarare
de
svenskacföretagen.
Indirekt
har
det
dock
två
negativa effekter ocksa ur bistandssynpunkt:
negativa
effekter
ocksa
ur
bistandssynpunkt:
- det skapar ett incitament för företagen att söka u- krediter 1 kronor. Om, något som ofta är fallet, det finns en preferens också hos "mottagar- landet/köparen för kronor (eller som i fallet Algeriet en "reglemente- tion" innebärande krav om leverantörslandets valuta) skapas en "ohelig allians" mellan köpare och säljare till förmån för kronfinansiering, vilket försvårar för BITS att tillse att u- krediter enbart lämnas i
- det skapar ett incitament för företagen att söka u- krediter 1 kronor. Om, något som ofta är fallet, det finns en preferens också hos "mottagar- landet/köparen för kronor (eller som i fallet Algeriet en "reglemente- tion" innebärande krav om leverantörslandets valuta) skapas en "ohelig allians" mellan köpare och säljare till förmån för kronfinansiering, vilket försvårar för BITS att tillse att u- krediter enbart lämnas i
- det skapar ett incitament för företagen att söka u- krediter 1 kronor. Om,
-
det
skapar
ett
incitament
för
företagen
att
söka
u-
krediter
1
kronor.
Om,
något som ofta är fallet, det finns en preferens också hos "mottagar-
något
som
ofta
är
fallet,
det
finns
en
preferens
också
hos
"mottagar-
landet/köparen för kronor (eller som i fallet Algeriet en "reglemente-
landet/köparen
för
kronor
(eller
som
i
fallet
Algeriet
en
"reglemente-
tion" innebärande krav om leverantörslandets valuta) skapas en "ohelig
tion"
innebärande
krav
om
leverantörslandets
valuta)
skapas
en
"ohelig
allians" mellan köpare och säljare till förmån för kronfinansiering,
allians"
mellan
köpare
och
säljare
till
förmån
för
kronfinansiering,
vilket försvårar för BITS att tillse att u- krediter enbart lämnas i
vilket
försvårar
för
BITS
att
tillse
att
u-
krediter
enbart
lämnas
i
utländsk val uta,
utländsk val uta,
utländsk val uta,
utländsk
val
uta,
- den kursrisk som exportföretagen tar söker de rimligen inkalkylera i priset. Ett dylikt förfarande innebär en prishöjning som drabbar mottagarlandet och, genom ett beloppsmässigt förhöjt gåvoelement,
- den kursrisk som exportföretagen tar söker de rimligen inkalkylera i priset. Ett dylikt förfarande innebär en prishöjning som drabbar mottagarlandet och, genom ett beloppsmässigt förhöjt gåvoelement,
- den kursrisk som exportföretagen tar söker de rimligen inkalkylera i
-
den
kursrisk
som
exportföretagen
tar
söker
de
rimligen
inkalkylera
i
priset. Ett dylikt förfarande innebär en prishöjning som drabbar
priset.
Ett
dylikt
förfarande
innebär
en
prishöjning
som
drabbar
mottagarlandet och, genom ett beloppsmässigt förhöjt gåvoelement,
mottagarlandet
och,
genom
ett
beloppsmässigt
förhöjt
gåvoelement,
bl standsanslaget
bl standsanslaget
bl standsanslaget
bl
standsanslaget
Sarrlnantaget talar övervägande skäl för att även garantierna för u-krediterna bör inordnas i det nya systemet.
Sarrlnantaget talar övervägande skäl för att även garantierna för u-krediterna bör inordnas i det nya systemet.
Sarrlnantaget talar övervägande skäl för att även garantierna för u-krediterna
Sarrlnantaget
talar
övervägande
skäl
för
att
även
garantierna
för
u-krediterna
bör inordnas i det nya systemet.
bör
inordnas
i
det
nya
systemet.
En förutsättning för BITS medverkan bör vara att de valutakonton som EKN administrerar för BITS räkning hålls separata från EKNs övriga valutakonton (på sama sätt som idag kronkonton hålls separata). Härigenom kan inte en diskussion uppstå i ett senare skede till vilket system en viss valutatrans-
En förutsättning för BITS medverkan bör vara att de valutakonton som EKN administrerar för BITS räkning hålls separata från EKNs övriga valutakonton (på sama sätt som idag kronkonton hålls separata). Härigenom kan inte en diskussion uppstå i ett senare skede till vilket system en viss valutatrans-
En förutsättning för BITS medverkan bör vara att de valutakonton som EKN
En
förutsättning
för
BITS
medverkan
bör
vara
att
de
valutakonton
som
EKN
administrerar för BITS räkning hålls separata från EKNs övriga valutakonton
administrerar
för
BITS
räkning
hålls
separata
från
EKNs
övriga
valutakonton
(på sama sätt som idag kronkonton hålls separata). Härigenom kan inte en
(på
sama
sätt
som
idag
kronkonton
hålls
separata).
Härigenom
kan
inte
en
diskussion uppstå i ett senare skede till vilket system en viss valutatrans-
diskussion
uppstå
i
ett
senare
skede
till
vilket
system
en
viss
valutatrans-
aktion skall hänföras. Hemställan Styrelsen hemställer
aktion skall hänföras. Hemställan Styrelsen hemställer
aktion skall hänföras.
aktion
skall
hänföras.
Hemställan
Hemställan
Styrelsen hemställer
Styrelsen
hemställer
a_tt det nu aktuella förslaget från Exportkreditnämnden avseende elminering av kursrisker vid skadefall också skall tillämpas på u- kreditsystemet.
a_tt det nu aktuella förslaget från Exportkreditnämnden avseende elminering av kursrisker vid skadefall också skall tillämpas på u- kreditsystemet.
a_tt det nu aktuella förslaget från Exportkreditnämnden avseende elminering
a_tt
det
nu
aktuella
förslaget
från
Exportkreditnämnden
avseende
elminering
av kursrisker vid skadefall också skall tillämpas på u- kreditsystemet.
av
kursrisker
vid
skadefall
också
skall
tillämpas
på
u-
kreditsystemet.
I styrelsens behandling av detta ärende har deltagit: E Michanek,
I styrelsens behandling av detta ärende har deltagit: E Michanek,
I styrelsens behandling av detta ärende har deltagit: E Michanek,
I
styrelsens
behandling
av
detta
ärende
har
deltagit:
E
Michanek,
ordförande, G__Dahlström. H Grönwall, T Hagdahl, B Nygren, B Ljunggren, C Hall och C I Ohman. Föredragande har varit L Ekengren.
ordförande, G__Dahlström. H Grönwall, T Hagdahl, B Nygren, B Ljunggren, C Hall och C I Ohman. Föredragande har varit L Ekengren.
ordförande, G__Dahlström. H Grönwall, T Hagdahl, B Nygren, B Ljunggren, C
ordförande,
G__Dahlström.
H
Grönwall,
T
Hagdahl,
B
Nygren,
B
Ljunggren,
C
Hall och C I Ohman. Föredragande har varit L Ekengren.
Hall
och
C
I
Ohman.
Föredragande
har
varit
L
Ekengren.
'm'ww' , I Row
'm'ww' , I Row
'm'ww' , I Row
'm'ww'
,
I
Row
Ordforande Ingva Karlén
Ordforande Ingva Karlén
Ordforande
Ordforande
Ingva Karlén
Ingva
Karlén
38
38
38
38
Bilaga 3 Remissyttranden i sammandrag Export/t'ralitgulmiiit'r m. m. Riksbanken anför att den beskrivning som finns i exportkreditnämndens (EKN) ansökan av hur ett sådant system skall fungera närmast får betrak- tas som en skiss som så småningom får utarbetas till ett fastare regelsys- tem. Det nya är att EKN tänkt bygga upp premiefonder i utländsk valuta för att minska kursrisken och låna i utländsk valuta för att finansiera skaderegleringar om det bedöms som sannolikt att fordringarna kommer att återvinnas. Det i ansökan skisserade systemet kan tolkas som en grupp enskilda f'örsäkringssystem i var sin valuta. Skadereglering sker i första hand genom att reserv i aktuell valuta ianspråktas. Ett synsätt som utgår från att kreditgarantierna ses som ett för varje valuta separat försäkringssystem. är naturligt om man tror att kreditrisken är relaterad till valet av valuta. Ett enligt riksbanken rimligare synsätt är att relationen kreditrisk och valuta är mer slumpmässig varför premiere- serverna bör ses mer integrerat i den totala valutasammansättningen av utfärdade garantier. upptagna lån och övertagna fordringar. Följaktligen bör skadereglering ske från den totala premiereserven med olika valutor. Övertar EKN vid skadereglering en fordran som med stor sannolikhet kommer att återvinnas är det som framgår av EKN:s skrivelse naturligt att skadereglering kan finansieras genom upplåning i den valuta som gäller för ifrågavarande fordran. Däremot anser EKN att man inte bör ta upp eller behålla ett valutalån för att finansiera en skadereglering som väntas leda till en definitiv förlust. I en sådan situation bör man enligt EKN istället "växla svenska kronor" vilket t.ex. kan betyda att EKN drar på kredit i riksgäldskontoret för att kunna betala skadeersättning i valutan. Riksban- ken anser att EKN:s resonemang i denna fråga bygger på missuppfattning- en att svenska kronor intar någon särställning i ett system med kreditga- rantier i utländsk valuta. Om premiereserverna inte räcker till och upplå- ning bedöms önskvärd bör man enligt riksbankens uppfattning finansiera sådana förluster i valuta som svarar mot valutafördelningen av de förvän- tade framtida premieintäkterna. Det av EKN skisserade systemet för garantigivning i utländsk valuta förefaller med smärre förändringar vara möjligt att tillämpa och fullmäktige vill inte motsätta sig att ett sådant system genomförs. Från de valutapoli- tiska synpunkter som fullmäktige har att beakta är det en nackdel att det föreslagna systemet inledningsvis leder till en avtappning av valutareser- ven genom att premiereserver byggs upp i utländsk valuta. Detta uppvägs av att EKN tänkt sig att fordringar som uppstår vid skadereglering kan finansieras genom upplåning i valuta. Från valutapolitisk synpunkt medför detta klara fördelar genom att en tillfällig ackumulation av skadefall inte belastar valutareserven utan balanseras av ökad utlandsupplåning. Efter en övergångsperiod bör vid en skicklig premiesättning det inte finnas några systematiska förändringar i premiereserverna. bortsett från dem som förklaras av förändringar i den totala garantigivningen. Det är Prop. 1986/87: 23 39
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga
3
Remissyttranden i sammandrag Export/t'ralitgulmiiit'r m. m.
Remissyttranden i sammandrag Export/t'ralitgulmiiit'r m. m.
Remissyttranden i sammandrag
Remissyttranden
i
sammandrag
Export/t'ralitgulmiiit'r m. m.
Export/t'ralitgulmiiit'r
m.
m.
Riksbanken anför att den beskrivning som finns i exportkreditnämndens (EKN) ansökan av hur ett sådant system skall fungera närmast får betrak- tas som en skiss som så småningom får utarbetas till ett fastare regelsys- tem. Det nya är att EKN tänkt bygga upp premiefonder i utländsk valuta för att minska kursrisken och låna i utländsk valuta för att finansiera skaderegleringar om det bedöms som sannolikt att fordringarna kommer att återvinnas. Det i ansökan skisserade systemet kan tolkas som en grupp enskilda f'örsäkringssystem i var sin valuta. Skadereglering sker i första hand genom att reserv i aktuell valuta ianspråktas. Ett synsätt som utgår från att kreditgarantierna ses som ett för varje valuta separat försäkringssystem. är naturligt om man tror att kreditrisken är relaterad till valet av valuta. Ett enligt riksbanken rimligare synsätt är att relationen kreditrisk och valuta är mer slumpmässig varför premiere- serverna bör ses mer integrerat i den totala valutasammansättningen av utfärdade garantier. upptagna lån och övertagna fordringar. Följaktligen bör skadereglering ske från den totala premiereserven med olika valutor. Övertar EKN vid skadereglering en fordran som med stor sannolikhet kommer att återvinnas är det som framgår av EKN:s skrivelse naturligt att skadereglering kan finansieras genom upplåning i den valuta som gäller för ifrågavarande fordran. Däremot anser EKN att man inte bör ta upp eller behålla ett valutalån för att finansiera en skadereglering som väntas leda till en definitiv förlust. I en sådan situation bör man enligt EKN istället "växla svenska kronor" vilket t.ex. kan betyda att EKN drar på kredit i riksgäldskontoret för att kunna betala skadeersättning i valutan. Riksban- ken anser att EKN:s resonemang i denna fråga bygger på missuppfattning- en att svenska kronor intar någon särställning i ett system med kreditga- rantier i utländsk valuta. Om premiereserverna inte räcker till och upplå- ning bedöms önskvärd bör man enligt riksbankens uppfattning finansiera sådana förluster i valuta som svarar mot valutafördelningen av de förvän- tade framtida premieintäkterna. Det av EKN skisserade systemet för garantigivning i utländsk valuta förefaller med smärre förändringar vara möjligt att tillämpa och fullmäktige vill inte motsätta sig att ett sådant system genomförs. Från de valutapoli- tiska synpunkter som fullmäktige har att beakta är det en nackdel att det föreslagna systemet inledningsvis leder till en avtappning av valutareser- ven genom att premiereserver byggs upp i utländsk valuta. Detta uppvägs av att EKN tänkt sig att fordringar som uppstår vid skadereglering kan finansieras genom upplåning i valuta. Från valutapolitisk synpunkt medför detta klara fördelar genom att en tillfällig ackumulation av skadefall inte belastar valutareserven utan balanseras av ökad utlandsupplåning. Efter en övergångsperiod bör vid en skicklig premiesättning det inte finnas några systematiska förändringar i premiereserverna. bortsett från dem som förklaras av förändringar i den totala garantigivningen. Det är
Riksbanken anför att den beskrivning som finns i exportkreditnämndens (EKN) ansökan av hur ett sådant system skall fungera närmast får betrak- tas som en skiss som så småningom får utarbetas till ett fastare regelsys- tem. Det nya är att EKN tänkt bygga upp premiefonder i utländsk valuta för att minska kursrisken och låna i utländsk valuta för att finansiera skaderegleringar om det bedöms som sannolikt att fordringarna kommer att återvinnas. Det i ansökan skisserade systemet kan tolkas som en grupp enskilda f'örsäkringssystem i var sin valuta. Skadereglering sker i första hand genom att reserv i aktuell valuta ianspråktas.
Riksbanken anför att den beskrivning som finns i exportkreditnämndens
Riksbanken
anför
att
den
beskrivning
som
finns
i
exportkreditnämndens
(EKN) ansökan av hur ett sådant system skall fungera närmast får betrak-
(EKN)
ansökan
av
hur
ett
sådant
system
skall
fungera
närmast
får
betrak-
tas som en skiss som så småningom får utarbetas till ett fastare regelsys-
tas
som
en
skiss
som
så
småningom
får
utarbetas
till
ett
fastare
regelsys-
tem. Det nya är att EKN tänkt bygga upp premiefonder i utländsk valuta
tem.
Det
nya
är
att
EKN
tänkt
bygga
upp
premiefonder
i
utländsk
valuta
för att minska kursrisken och låna i utländsk valuta för att finansiera
för
att
minska
kursrisken
och
låna
i
utländsk
valuta
för
att
finansiera
skaderegleringar om det bedöms som sannolikt att fordringarna kommer
skaderegleringar
om
det
bedöms
som
sannolikt
att
fordringarna
kommer
att återvinnas. Det i ansökan skisserade systemet kan tolkas som en grupp
att
återvinnas.
Det
i
ansökan
skisserade
systemet
kan
tolkas
som
en
grupp
enskilda f'örsäkringssystem i var sin valuta. Skadereglering sker i första
enskilda
f'örsäkringssystem
i
var
sin
valuta.
Skadereglering
sker
i
första
hand genom att reserv i aktuell valuta ianspråktas.
hand
genom
att
reserv
i
aktuell
valuta
ianspråktas.
Ett synsätt som utgår från att kreditgarantierna ses som ett för varje valuta separat försäkringssystem. är naturligt om man tror att kreditrisken är relaterad till valet av valuta. Ett enligt riksbanken rimligare synsätt är att relationen kreditrisk och valuta är mer slumpmässig varför premiere- serverna bör ses mer integrerat i den totala valutasammansättningen av utfärdade garantier. upptagna lån och övertagna fordringar. Följaktligen bör skadereglering ske från den totala premiereserven med olika valutor.
Ett synsätt som utgår från att kreditgarantierna ses som ett för varje
Ett
synsätt
som
utgår
från
att
kreditgarantierna
ses
som
ett
för
varje
valuta separat försäkringssystem. är naturligt om man tror att kreditrisken
valuta
separat
försäkringssystem.
är
naturligt
om
man
tror
att
kreditrisken
är relaterad till valet av valuta. Ett enligt riksbanken rimligare synsätt är
är
relaterad
till
valet
av
valuta.
Ett
enligt
riksbanken
rimligare
synsätt
är
att relationen kreditrisk och valuta är mer slumpmässig varför premiere-
att
relationen
kreditrisk
och
valuta
är
mer
slumpmässig
varför
premiere-
serverna bör ses mer integrerat i den totala valutasammansättningen av
serverna
bör
ses
mer
integrerat
i
den
totala
valutasammansättningen
av
utfärdade garantier. upptagna lån och övertagna fordringar. Följaktligen
utfärdade
garantier.
upptagna
lån
och
övertagna
fordringar.
Följaktligen
bör skadereglering ske från den totala premiereserven med olika valutor.
bör
skadereglering
ske
från
den
totala
premiereserven
med
olika
valutor.
Övertar EKN vid skadereglering en fordran som med stor sannolikhet kommer att återvinnas är det som framgår av EKN:s skrivelse naturligt att skadereglering kan finansieras genom upplåning i den valuta som gäller för ifrågavarande fordran. Däremot anser EKN att man inte bör ta upp eller behålla ett valutalån för att finansiera en skadereglering som väntas leda till en definitiv förlust. I en sådan situation bör man enligt EKN istället "växla svenska kronor" vilket t.ex. kan betyda att EKN drar på kredit i riksgäldskontoret för att kunna betala skadeersättning i valutan. Riksban- ken anser att EKN:s resonemang i denna fråga bygger på missuppfattning- en att svenska kronor intar någon särställning i ett system med kreditga- rantier i utländsk valuta. Om premiereserverna inte räcker till och upplå- ning bedöms önskvärd bör man enligt riksbankens uppfattning finansiera sådana förluster i valuta som svarar mot valutafördelningen av de förvän- tade framtida premieintäkterna.
Övertar EKN vid skadereglering en fordran som med stor sannolikhet
Övertar
EKN
vid
skadereglering
en
fordran
som
med
stor
sannolikhet
kommer att återvinnas är det som framgår av EKN:s skrivelse naturligt att
kommer
att
återvinnas
är
det
som
framgår
av
EKN:s
skrivelse
naturligt
att
skadereglering kan finansieras genom upplåning i den valuta som gäller för
skadereglering
kan
finansieras
genom
upplåning
i
den
valuta
som
gäller
för
ifrågavarande fordran. Däremot anser EKN att man inte bör ta upp eller
ifrågavarande
fordran.
Däremot
anser
EKN
att
man
inte
bör
ta
upp
eller
behålla ett valutalån för att finansiera en skadereglering som väntas leda
behålla
ett
valutalån
för
att
finansiera
en
skadereglering
som
väntas
leda
till en definitiv förlust. I en sådan situation bör man enligt EKN istället
till
en
definitiv
förlust.
I
en
sådan
situation
bör
man
enligt
EKN
istället
"växla svenska kronor" vilket t.ex. kan betyda att EKN drar på kredit i
"växla
svenska
kronor"
vilket
t.ex.
kan
betyda
att
EKN
drar
på
kredit
i
riksgäldskontoret för att kunna betala skadeersättning i valutan. Riksban-
riksgäldskontoret
för
att
kunna
betala
skadeersättning
i
valutan.
Riksban-
ken anser att EKN:s resonemang i denna fråga bygger på missuppfattning-
ken
anser
att
EKN:s
resonemang
i
denna
fråga
bygger
på
missuppfattning-
en att svenska kronor intar någon särställning i ett system med kreditga-
en
att
svenska
kronor
intar
någon
särställning
i
ett
system
med
kreditga-
rantier i utländsk valuta. Om premiereserverna inte räcker till och upplå-
rantier
i
utländsk
valuta.
Om
premiereserverna
inte
räcker
till
och
upplå-
ning bedöms önskvärd bör man enligt riksbankens uppfattning finansiera
ning
bedöms
önskvärd
bör
man
enligt
riksbankens
uppfattning
finansiera
sådana förluster i valuta som svarar mot valutafördelningen av de förvän-
sådana
förluster
i
valuta
som
svarar
mot
valutafördelningen
av
de
förvän-
tade framtida premieintäkterna.
tade
framtida
premieintäkterna.
Det av EKN skisserade systemet för garantigivning i utländsk valuta förefaller med smärre förändringar vara möjligt att tillämpa och fullmäktige vill inte motsätta sig att ett sådant system genomförs. Från de valutapoli- tiska synpunkter som fullmäktige har att beakta är det en nackdel att det föreslagna systemet inledningsvis leder till en avtappning av valutareser- ven genom att premiereserver byggs upp i utländsk valuta. Detta uppvägs av att EKN tänkt sig att fordringar som uppstår vid skadereglering kan finansieras genom upplåning i valuta. Från valutapolitisk synpunkt medför detta klara fördelar genom att en tillfällig ackumulation av skadefall inte belastar valutareserven utan balanseras av ökad utlandsupplåning.
Det av EKN skisserade systemet för garantigivning i utländsk valuta
Det
av
EKN
skisserade
systemet
för
garantigivning
i
utländsk
valuta
förefaller med smärre förändringar vara möjligt att tillämpa och fullmäktige
förefaller
med
smärre
förändringar
vara
möjligt
att
tillämpa
och
fullmäktige
vill inte motsätta sig att ett sådant system genomförs. Från de valutapoli-
vill
inte
motsätta
sig
att
ett
sådant
system
genomförs.
Från
de
valutapoli-
tiska synpunkter som fullmäktige har att beakta är det en nackdel att det
tiska
synpunkter
som
fullmäktige
har
att
beakta
är
det
en
nackdel
att
det
föreslagna systemet inledningsvis leder till en avtappning av valutareser-
föreslagna
systemet
inledningsvis
leder
till
en
avtappning
av
valutareser-
ven genom att premiereserver byggs upp i utländsk valuta. Detta uppvägs
ven
genom
att
premiereserver
byggs
upp
i
utländsk
valuta.
Detta
uppvägs
av att EKN tänkt sig att fordringar som uppstår vid skadereglering kan
av
att
EKN
tänkt
sig
att
fordringar
som
uppstår
vid
skadereglering
kan
finansieras genom upplåning i valuta. Från valutapolitisk synpunkt medför
finansieras
genom
upplåning
i
valuta.
Från
valutapolitisk
synpunkt
medför
detta klara fördelar genom att en tillfällig ackumulation av skadefall inte
detta
klara
fördelar
genom
att
en
tillfällig
ackumulation
av
skadefall
inte
belastar valutareserven utan balanseras av ökad utlandsupplåning.
belastar
valutareserven
utan
balanseras
av
ökad
utlandsupplåning.
Efter en övergångsperiod bör vid en skicklig premiesättning det inte finnas några systematiska förändringar i premiereserverna. bortsett från dem som förklaras av förändringar i den totala garantigivningen. Det är
Efter en övergångsperiod bör vid en skicklig premiesättning det inte
Efter
en
övergångsperiod
bör
vid
en
skicklig
premiesättning
det
inte
finnas några systematiska förändringar i premiereserverna. bortsett från
finnas
några
systematiska
förändringar
i
premiereserverna.
bortsett
från
dem som förklaras av förändringar i den totala garantigivningen. Det är
dem
som
förklaras
av
förändringar
i
den
totala
garantigivningen.
Det
är
Prop.
1986/87:
23
39
39
39
39
fråga om balans på läng sikt. och också från valutapolitisk synpunkt blir uppgiften att bevaka att utvecklingen inte spårar ur. l de valutatillstånd som ges bör därför gränser anges för att förhindra en cxccssiv uppbyggnad av premiereserverna. Detta har också angivits i det förhandsbesked som valutastyrelsen på EKN:s önskemål givit för att möjliggöra de valutatrans- aktioner med valutakonton som erfordras för ett system med garantigiv- ning i utländsk valuta. Fullmäktige vill också understryka att omväxlingar av tillgångar i svenska kronor till utländska valuta bör begränsas av valuta- politiska skäl varför sådana transaktioner bör fordra valutatillstånd. Riksgäldskontoret har ingen erinran mot EKN:s förslag utom vad avser upplåningen för systemet. Upplåning fiir s_vsrwnei Riksbanken finner det lämpligt att EKN utöver lån i utlandet och i svenska valutabanker skall kunna få tillstånd till upplåning genom Svensk Export- kredit (SEK) samt kunna hyra tjänster därifrån för valutahanteringen. Riksgäidskunrorei anför att som förslaget nu är utformat kan fullmäktige inte biträda förslaget till den del det innebär att en annan statlig myndighet — EKN — skall få utfärda statliga garantier för SEK:s lån i utländsk valuta. Enligt fullmäktiges uppfattning bör all statlig garantigivning för utlands- upplåning ske genom riksgäldskontoret. Riksgäldskontoret erinrar om att motsvarande frågeställning var aktuell i samband med att televerket önskade ta upp lån i utländsk valuta. Därvid tillsattes en arbetsgrupp med företrädare för regeringskansliet och övriga berörda parter. Genom prop, l984/851l00 (se bil. 5. 118 0 redovisades gruppens överväganden för riksdagen. Behovet av samordning av den statliga upplåningen utomlands underströks. När det gäller statlig garanti- givning för utlandsupplåning. har denna fråga varit aktuell i samband med upplåning av bolag i vilka vattenfallsverket förvaltar statens aktier. [ prop. 1985/86: lOO bil.l4 s. 143 anför föredraganden att han förordar att "rege- ringen föreslår riksdagen att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att, efter hemställan av regeringen i varje enskilt fall och inom den av riksda- gen fastställda ramen för borgensåtaganden för lån till bolagi vilket statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier. teckna borgen för upplåning utom- lands till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier”. Norstedts Tryckeri. Stockholm 1986 Prop. 1986/87123 40
fråga om balans på läng sikt. och också från valutapolitisk synpunkt blir uppgiften att bevaka att utvecklingen inte spårar ur. l de valutatillstånd som ges bör därför gränser anges för att förhindra en cxccssiv uppbyggnad av premiereserverna. Detta har också angivits i det förhandsbesked som valutastyrelsen på EKN:s önskemål givit för att möjliggöra de valutatrans- aktioner med valutakonton som erfordras för ett system med garantigiv- ning i utländsk valuta. Fullmäktige vill också understryka att omväxlingar av tillgångar i svenska kronor till utländska valuta bör begränsas av valuta- politiska skäl varför sådana transaktioner bör fordra valutatillstånd. Riksgäldskontoret har ingen erinran mot EKN:s förslag utom vad avser upplåningen för systemet.
fråga om balans på läng sikt. och också från valutapolitisk synpunkt blir uppgiften att bevaka att utvecklingen inte spårar ur. l de valutatillstånd som ges bör därför gränser anges för att förhindra en cxccssiv uppbyggnad av premiereserverna. Detta har också angivits i det förhandsbesked som valutastyrelsen på EKN:s önskemål givit för att möjliggöra de valutatrans- aktioner med valutakonton som erfordras för ett system med garantigiv- ning i utländsk valuta. Fullmäktige vill också understryka att omväxlingar av tillgångar i svenska kronor till utländska valuta bör begränsas av valuta- politiska skäl varför sådana transaktioner bör fordra valutatillstånd.
fråga om balans på läng sikt. och också från valutapolitisk synpunkt blir
fråga
om
balans
på
läng
sikt.
och
också
från
valutapolitisk
synpunkt
blir
uppgiften att bevaka att utvecklingen inte spårar ur. l de valutatillstånd
uppgiften
att
bevaka
att
utvecklingen
inte
spårar
ur.
l
de
valutatillstånd
som ges bör därför gränser anges för att förhindra en cxccssiv uppbyggnad
som
ges
bör
därför
gränser
anges
för
att
förhindra
en
cxccssiv
uppbyggnad
av premiereserverna. Detta har också angivits i det förhandsbesked som
av
premiereserverna.
Detta
har
också
angivits
i
det
förhandsbesked
som
valutastyrelsen på EKN:s önskemål givit för att möjliggöra de valutatrans-
valutastyrelsen
på
EKN:s
önskemål
givit
för
att
möjliggöra
de
valutatrans-
aktioner med valutakonton som erfordras för ett system med garantigiv-
aktioner
med
valutakonton
som
erfordras
för
ett
system
med
garantigiv-
ning i utländsk valuta. Fullmäktige vill också understryka att omväxlingar
ning
i
utländsk
valuta.
Fullmäktige
vill
också
understryka
att
omväxlingar
av tillgångar i svenska kronor till utländska valuta bör begränsas av valuta-
av
tillgångar
i
svenska
kronor
till
utländska
valuta
bör
begränsas
av
valuta-
politiska skäl varför sådana transaktioner bör fordra valutatillstånd.
politiska
skäl
varför
sådana
transaktioner
bör
fordra
valutatillstånd.
Riksgäldskontoret har ingen erinran mot EKN:s förslag utom vad avser upplåningen för systemet.
Riksgäldskontoret har ingen erinran mot EKN:s förslag utom vad avser
Riksgäldskontoret
har
ingen
erinran
mot
EKN:s
förslag
utom
vad
avser
upplåningen för systemet.
upplåningen
för
systemet.
Upplåning fiir s_vsrwnei
Upplåning fiir s_vsrwnei
Upplåning fiir s_vsrwnei
Upplåning
fiir
s_vsrwnei
Riksbanken finner det lämpligt att EKN utöver lån i utlandet och i svenska valutabanker skall kunna få tillstånd till upplåning genom Svensk Export- kredit (SEK) samt kunna hyra tjänster därifrån för valutahanteringen. Riksgäidskunrorei anför att som förslaget nu är utformat kan fullmäktige inte biträda förslaget till den del det innebär att en annan statlig myndighet — EKN — skall få utfärda statliga garantier för SEK:s lån i utländsk valuta. Enligt fullmäktiges uppfattning bör all statlig garantigivning för utlands- upplåning ske genom riksgäldskontoret. Riksgäldskontoret erinrar om att motsvarande frågeställning var aktuell i samband med att televerket önskade ta upp lån i utländsk valuta. Därvid tillsattes en arbetsgrupp med företrädare för regeringskansliet och övriga berörda parter. Genom prop, l984/851l00 (se bil. 5. 118 0 redovisades gruppens överväganden för riksdagen. Behovet av samordning av den statliga upplåningen utomlands underströks. När det gäller statlig garanti- givning för utlandsupplåning. har denna fråga varit aktuell i samband med upplåning av bolag i vilka vattenfallsverket förvaltar statens aktier. [ prop. 1985/86: lOO bil.l4 s. 143 anför föredraganden att han förordar att "rege- ringen föreslår riksdagen att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att, efter hemställan av regeringen i varje enskilt fall och inom den av riksda- gen fastställda ramen för borgensåtaganden för lån till bolagi vilket statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier. teckna borgen för upplåning utom- lands till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier”.
Riksbanken finner det lämpligt att EKN utöver lån i utlandet och i svenska valutabanker skall kunna få tillstånd till upplåning genom Svensk Export- kredit (SEK) samt kunna hyra tjänster därifrån för valutahanteringen.
Riksbanken finner det lämpligt att EKN utöver lån i utlandet och i svenska
Riksbanken
finner
det
lämpligt
att
EKN
utöver
lån
i
utlandet
och
i
svenska
valutabanker skall kunna få tillstånd till upplåning genom Svensk Export-
valutabanker
skall
kunna
få
tillstånd
till
upplåning
genom
Svensk
Export-
kredit (SEK) samt kunna hyra tjänster därifrån för valutahanteringen.
kredit
(SEK)
samt
kunna
hyra
tjänster
därifrån
för
valutahanteringen.
Riksgäidskunrorei anför att som förslaget nu är utformat kan fullmäktige inte biträda förslaget till den del det innebär att en annan statlig myndighet — EKN — skall få utfärda statliga garantier för SEK:s lån i utländsk valuta. Enligt fullmäktiges uppfattning bör all statlig garantigivning för utlands- upplåning ske genom riksgäldskontoret.
Riksgäidskunrorei anför att som förslaget nu är utformat kan fullmäktige
Riksgäidskunrorei
anför
att
som
förslaget
nu
är
utformat
kan
fullmäktige
inte biträda förslaget till den del det innebär att en annan statlig myndighet
inte
biträda
förslaget
till
den
del
det
innebär
att
en
annan
statlig
myndighet
— EKN — skall få utfärda statliga garantier för SEK:s lån i utländsk valuta.
—
EKN
—
skall
få
utfärda
statliga
garantier
för
SEK:s
lån
i
utländsk
valuta.
Enligt fullmäktiges uppfattning bör all statlig garantigivning för utlands-
Enligt
fullmäktiges
uppfattning
bör
all
statlig
garantigivning
för
utlands-
upplåning ske genom riksgäldskontoret.
upplåning
ske
genom
riksgäldskontoret.
Riksgäldskontoret erinrar om att motsvarande frågeställning var aktuell i samband med att televerket önskade ta upp lån i utländsk valuta. Därvid tillsattes en arbetsgrupp med företrädare för regeringskansliet och övriga berörda parter. Genom prop, l984/851l00 (se bil. 5. 118 0 redovisades gruppens överväganden för riksdagen. Behovet av samordning av den statliga upplåningen utomlands underströks. När det gäller statlig garanti- givning för utlandsupplåning. har denna fråga varit aktuell i samband med upplåning av bolag i vilka vattenfallsverket förvaltar statens aktier. [ prop. 1985/86: lOO bil.l4 s. 143 anför föredraganden att han förordar att "rege- ringen föreslår riksdagen att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att, efter hemställan av regeringen i varje enskilt fall och inom den av riksda- gen fastställda ramen för borgensåtaganden för lån till bolagi vilket statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier. teckna borgen för upplåning utom- lands till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier”.
Riksgäldskontoret erinrar om att motsvarande frågeställning var aktuell i
Riksgäldskontoret
erinrar
om
att
motsvarande
frågeställning
var
aktuell
i
samband med att televerket önskade ta upp lån i utländsk valuta. Därvid
samband
med
att
televerket
önskade
ta
upp
lån
i
utländsk
valuta.
Därvid
tillsattes en arbetsgrupp med företrädare för regeringskansliet och övriga
tillsattes
en
arbetsgrupp
med
företrädare
för
regeringskansliet
och
övriga
berörda parter. Genom prop, l984/851l00 (se bil. 5. 118 0 redovisades
berörda
parter.
Genom
prop,
l984/851l00
(se
bil.
5.
118
0
redovisades
gruppens överväganden för riksdagen. Behovet av samordning av den
gruppens
överväganden
för
riksdagen.
Behovet
av
samordning
av
den
statliga upplåningen utomlands underströks. När det gäller statlig garanti-
statliga
upplåningen
utomlands
underströks.
När
det
gäller
statlig
garanti-
givning för utlandsupplåning. har denna fråga varit aktuell i samband med
givning
för
utlandsupplåning.
har
denna
fråga
varit
aktuell
i
samband
med
upplåning av bolag i vilka vattenfallsverket förvaltar statens aktier. [ prop.
upplåning
av
bolag
i
vilka
vattenfallsverket
förvaltar
statens
aktier.
[
prop.
1985/86: lOO bil.l4 s. 143 anför föredraganden att han förordar att "rege-
1985/86:
lOO
bil.l4
s.
143
anför
föredraganden
att
han
förordar
att
"rege-
ringen föreslår riksdagen att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att,
ringen
föreslår
riksdagen
att
bemyndiga
fullmäktige
i
riksgäldskontoret
att,
efter hemställan av regeringen i varje enskilt fall och inom den av riksda-
efter
hemställan
av
regeringen
i
varje
enskilt
fall
och
inom
den
av
riksda-
gen fastställda ramen för borgensåtaganden för lån till bolagi vilket statens
gen
fastställda
ramen
för
borgensåtaganden
för
lån
till
bolagi
vilket
statens
vattenfallsverk förvaltar statens aktier. teckna borgen för upplåning utom-
vattenfallsverk
förvaltar
statens
aktier.
teckna
borgen
för
upplåning
utom-
lands till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier”.
lands
till
bolag
i
vilka
statens
vattenfallsverk
förvaltar
statens
aktier”.
Norstedts Tryckeri. Stockholm 1986
Norstedts Tryckeri. Stockholm 1986
Norstedts Tryckeri. Stockholm 1986
Norstedts
Tryckeri.
Stockholm
1986
Prop. 1986/87123
Prop. 1986/87123
Prop. 1986/87123
Prop.
1986/87123
40
40
40
40