om exportkreditgarantier m.m. i utländska valutor

Prop. 1986/87:23

Regeringens pfOpositio'ff 1986/ 87: 23 om exportkreditgarantier m.m. i utländska valutor; Prop. 1986/87123 Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 2 oktober 1986 för de åtgärder och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan. På regeringens vägnar Ingvar C arlssan Mats H ellström Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att exportkreditgarantier. inkl. biståndsgarantier, får ges i utländska valutor och att skadereglering inom ramen för denna garantigivning får ske i utländska valutor. Om garantitagarna därvid får möjlighet betala premier och få eventuell skadeersättning i sådan valuta minskar deras kursrisker. Detta bör ha en exportfrämjande effekt samtidigt som det även har fördelar från betalningsbalanssynpunkt. Vidare föreslås att garantier får lämnas för refinansieringslån. Det nya systemet med exportkreditgarantier i utländska valutor föreslås börja tillämpas den ljanuari l987. l Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 23

Regeringens pfOpositio'ff 1986/ 87: 23

Regeringens pfOpositio'ff

Regeringens

pfOpositio'ff

1986/ 87: 23

1986/

87:

om exportkreditgarantier m.m. i utländska valutor;

om exportkreditgarantier m.m. i utländska

exportkreditgarantier

m.m.

utländska

valutor;

Prop. 1986/87123

Prop.

1986/87123

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 2 oktober 1986 för de åtgärder och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag

Regeringen

förelägger

riksdagen

vad

som

har

tagits

upp

bifogade

utdrag

ur regeringsprotokollet den 2 oktober 1986 för de åtgärder och det ändamål

regeringsprotokollet

den

oktober

1986

för

åtgärder

och

det

ändamål

som framgår av föredragandens hemställan.

som

framgår

föredragandens

hemställan.

På regeringens vägnar

På

regeringens

vägnar

Ingvar C arlssan

Ingvar

arlssan

Mats H ellström

Mats

ellström

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionens

huvudsakliga

innehåll

I propositionen föreslås att exportkreditgarantier. inkl. biståndsgarantier, får ges i utländska valutor och att skadereglering inom ramen för denna garantigivning får ske i utländska valutor. Om garantitagarna därvid får möjlighet betala premier och få eventuell skadeersättning i sådan valuta minskar deras kursrisker. Detta bör ha en exportfrämjande effekt samtidigt som det även har fördelar från betalningsbalanssynpunkt. Vidare föreslås att garantier får lämnas för refinansieringslån. Det nya systemet med exportkreditgarantier i utländska valutor föreslås börja tillämpas den ljanuari l987.

I propositionen föreslås att exportkreditgarantier. inkl. biståndsgarantier,

propositionen

föreslås

att

exportkreditgarantier.

inkl.

biståndsgarantier,

får ges i utländska valutor och att skadereglering inom ramen för denna

får

ges

utländska

valutor

och

att

skadereglering

inom

ramen

för

denna

garantigivning får ske i utländska valutor. Om garantitagarna därvid får

garantigivning

får

ske

utländska

valutor.

garantitagarna

därvid

får

möjlighet betala premier och få eventuell skadeersättning i sådan valuta

möjlighet

betala

premier

och

få

eventuell

skadeersättning

sådan

valuta

minskar deras kursrisker. Detta bör ha en exportfrämjande effekt samtidigt

minskar

deras

kursrisker.

Detta

bör

exportfrämjande

effekt

samtidigt

som det även har fördelar från betalningsbalanssynpunkt.

som

det

även

har

fördelar

från

betalningsbalanssynpunkt.

Vidare föreslås att garantier får lämnas för refinansieringslån.

Vidare

föreslås

att

garantier

får

lämnas

för

refinansieringslån.

Det nya systemet med exportkreditgarantier i utländska valutor föreslås börja tillämpas den ljanuari l987.

Det nya systemet med exportkreditgarantier i utländska valutor föreslås

Det

nya

systemet

med

exportkreditgarantier

utländska

valutor

föreslås

börja tillämpas den ljanuari l987.

börja

tillämpas

den

ljanuari

l987.

l Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 23

Riksdagen

1986/87.

saml.

Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 oktober 1986 Närvarande: statsminister Carlsson. ordförande, och statsråden Lund- kvist. Sigurdsen. Gustafsson, Leijon. Bodström, Göransson. Gradin. Dahl. R. Carlsson, Hellström. Wickbom. Johansson. Lindqvist Föredragande: statsrådet Hellström Proposition om exportkreditgarantier m.m. i utländska valutor l lnledning Under senare år har en ökande andel av exportkreditgivningen skett i utländska valutor. Staten har medverkat till att styra exportkreditgivning- en mot utländska valutor bl.a. genom beslut om att utläningsräntan i svenska kronor i det statsstödda exportkreditsystcmet skall ligga högre än räntorna i utländska valutor. Exportkreditnämnden (EKN) är en statlig myndighet som har till uppgift att genom utfärdande av olika typer av garantier skydda svenska exportö- rer mot förlusteri samband med exportaffärer. Premier för sådana garanti- er betalas i svenska kronor. Vid skadefall regleras förfallna fordringar enbart i svenska kronor även om den garanterade krediten är i utländsk valuta. När kursen på en utländsk valuta, som används för kreditgivning. stigit mellan garantiförbindelsens utfärdande och förfallodagen. täcker EKN:s skadeersättning med nuvarande regler inte hela kursförlusten. EKN erbjuder visst skydd mot kursförluster vid skadefall. Kursstegring— ar upp till 10% ersätts av EKN utan extra premiekostnad. Kursriskskydd därutöver kan mot tilläggspremie erhållas upp till 100%. I praktiken har dock EKN lämnat sådant extra kursriskskydd ganska restriktivt i syfte att begränsa sina risker. Möjligheten att utnyttja det extra skyddet synes också ha varit föga attraktiv. Sammantaget medför detta att garantitagarna föredrar att lämna krediter i svenska kronor för att därigenom minska sina kursrisker. Kursrisken vid skadefall har blivit en betydelsefull faktor. särskilt för de kapitalvaruexporterandc företagen och entreprenadföretagen som expor— terar mot medellånga och långa krediter. Utvecklingen under 1980-talet med en kraftig ökning av antalet skadefall och samtidig höjning av kurser- na på de vanligaste exportkreditvalutorna har lett till att företagen i sam- band med skadefall själva fått bära kostnaderna av kursökningar på valu— tan. Enligt företagen har deras sammanlagda självrisker, inkl. kursrisker. blivit så stora att deras möjligheter att gå in i nya exportaffärer med krediter i utländsk valuta påverkas negativt. Prop. 1986/87: 23 h)

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 oktober 1986

Utdrag

protokoll

vid

regeringssammanträde

den

oktober

1986

Närvarande: statsminister Carlsson. ordförande, och statsråden Lund- kvist. Sigurdsen. Gustafsson, Leijon. Bodström, Göransson. Gradin. Dahl. R. Carlsson, Hellström. Wickbom. Johansson. Lindqvist

Närvarande: statsminister Carlsson. ordförande, och statsråden Lund-

Närvarande:

statsminister

Carlsson.

ordförande,

och

statsråden

Lund-

kvist. Sigurdsen. Gustafsson, Leijon. Bodström, Göransson. Gradin.

kvist.

Sigurdsen.

Gustafsson,

Leijon.

Bodström,

Göransson.

Gradin.

Dahl. R. Carlsson, Hellström. Wickbom. Johansson. Lindqvist

Dahl.

Carlsson,

Hellström.

Wickbom.

Johansson.

Lindqvist

Föredragande: statsrådet Hellström

Föredragande:

statsrådet

Hellström

Proposition om exportkreditgarantier m.m. i utländska valutor

Proposition om exportkreditgarantier m.m. i

Proposition

exportkreditgarantier

m.m.

utländska valutor

utländska

valutor

l lnledning

lnledning

Under senare år har en ökande andel av exportkreditgivningen skett i utländska valutor. Staten har medverkat till att styra exportkreditgivning- en mot utländska valutor bl.a. genom beslut om att utläningsräntan i svenska kronor i det statsstödda exportkreditsystcmet skall ligga högre än räntorna i utländska valutor. Exportkreditnämnden (EKN) är en statlig myndighet som har till uppgift att genom utfärdande av olika typer av garantier skydda svenska exportö- rer mot förlusteri samband med exportaffärer. Premier för sådana garanti- er betalas i svenska kronor. Vid skadefall regleras förfallna fordringar enbart i svenska kronor även om den garanterade krediten är i utländsk valuta. När kursen på en utländsk valuta, som används för kreditgivning. stigit mellan garantiförbindelsens utfärdande och förfallodagen. täcker EKN:s skadeersättning med nuvarande regler inte hela kursförlusten. EKN erbjuder visst skydd mot kursförluster vid skadefall. Kursstegring— ar upp till 10% ersätts av EKN utan extra premiekostnad. Kursriskskydd därutöver kan mot tilläggspremie erhållas upp till 100%. I praktiken har dock EKN lämnat sådant extra kursriskskydd ganska restriktivt i syfte att begränsa sina risker. Möjligheten att utnyttja det extra skyddet synes också ha varit föga attraktiv. Sammantaget medför detta att garantitagarna föredrar att lämna krediter i svenska kronor för att därigenom minska sina kursrisker. Kursrisken vid skadefall har blivit en betydelsefull faktor. särskilt för de kapitalvaruexporterandc företagen och entreprenadföretagen som expor— terar mot medellånga och långa krediter. Utvecklingen under 1980-talet med en kraftig ökning av antalet skadefall och samtidig höjning av kurser- na på de vanligaste exportkreditvalutorna har lett till att företagen i sam- band med skadefall själva fått bära kostnaderna av kursökningar på valu— tan. Enligt företagen har deras sammanlagda självrisker, inkl. kursrisker. blivit så stora att deras möjligheter att gå in i nya exportaffärer med krediter i utländsk valuta påverkas negativt.

Under senare år har en ökande andel av exportkreditgivningen skett i

Under

senare

år

har

ökande

andel

exportkreditgivningen

skett

utländska valutor. Staten har medverkat till att styra exportkreditgivning-

utländska

valutor.

Staten

har

medverkat

till

att

styra

exportkreditgivning-

en mot utländska valutor bl.a. genom beslut om att utläningsräntan i

mot

utländska

valutor

bl.a.

genom

beslut

att

utläningsräntan

svenska kronor i det statsstödda exportkreditsystcmet skall ligga högre än

svenska

kronor

det

statsstödda

exportkreditsystcmet

skall

ligga

högre

än

räntorna i utländska valutor.

räntorna

utländska

valutor.

Exportkreditnämnden (EKN) är en statlig myndighet som har till uppgift att genom utfärdande av olika typer av garantier skydda svenska exportö- rer mot förlusteri samband med exportaffärer. Premier för sådana garanti- er betalas i svenska kronor. Vid skadefall regleras förfallna fordringar enbart i svenska kronor även om den garanterade krediten är i utländsk valuta. När kursen på en utländsk valuta, som används för kreditgivning. stigit mellan garantiförbindelsens utfärdande och förfallodagen. täcker EKN:s skadeersättning med nuvarande regler inte hela kursförlusten.

Exportkreditnämnden (EKN) är en statlig myndighet som har till uppgift

Exportkreditnämnden

(EKN)

är

statlig

myndighet

som

har

till

uppgift

att genom utfärdande av olika typer av garantier skydda svenska exportö-

att

genom

utfärdande

olika

typer

garantier

skydda

svenska

exportö-

rer mot förlusteri samband med exportaffärer. Premier för sådana garanti-

rer

mot

förlusteri

samband

med

exportaffärer.

Premier

för

sådana

garanti-

er betalas i svenska kronor. Vid skadefall regleras förfallna fordringar

betalas

svenska

kronor.

Vid

skadefall

regleras

förfallna

fordringar

enbart i svenska kronor även om den garanterade krediten är i utländsk

enbart

svenska

kronor

även

den

garanterade

krediten

är

utländsk

valuta. När kursen på en utländsk valuta, som används för kreditgivning.

valuta.

När

kursen

på

utländsk

valuta,

som

används

för

kreditgivning.

stigit mellan garantiförbindelsens utfärdande och förfallodagen. täcker

stigit

mellan

garantiförbindelsens

utfärdande

och

förfallodagen.

täcker

EKN:s skadeersättning med nuvarande regler inte hela kursförlusten.

EKN:s

skadeersättning

med

nuvarande

regler

inte

hela

kursförlusten.

EKN erbjuder visst skydd mot kursförluster vid skadefall. Kursstegring— ar upp till 10% ersätts av EKN utan extra premiekostnad. Kursriskskydd därutöver kan mot tilläggspremie erhållas upp till 100%. I praktiken har dock EKN lämnat sådant extra kursriskskydd ganska restriktivt i syfte att begränsa sina risker. Möjligheten att utnyttja det extra skyddet synes också ha varit föga attraktiv. Sammantaget medför detta att garantitagarna föredrar att lämna krediter i svenska kronor för att därigenom minska sina kursrisker.

EKN erbjuder visst skydd mot kursförluster vid skadefall. Kursstegring—

EKN

erbjuder

visst

skydd

mot

kursförluster

vid

skadefall.

Kursstegring—

ar upp till 10% ersätts av EKN utan extra premiekostnad. Kursriskskydd

upp

till

10%

ersätts

EKN

utan

extra

premiekostnad.

Kursriskskydd

därutöver kan mot tilläggspremie erhållas upp till 100%. I praktiken har

därutöver

kan

mot

tilläggspremie

erhållas

upp

till

100%.

praktiken

har

dock EKN lämnat sådant extra kursriskskydd ganska restriktivt i syfte att

dock

EKN

lämnat

sådant

extra

kursriskskydd

ganska

restriktivt

syfte

att

begränsa sina risker. Möjligheten att utnyttja det extra skyddet synes

begränsa

sina

risker.

Möjligheten

att

utnyttja

det

extra

skyddet

synes

också ha varit föga attraktiv. Sammantaget medför detta att garantitagarna

också

varit

föga

attraktiv.

Sammantaget

medför

detta

att

garantitagarna

föredrar att lämna krediter i svenska kronor för att därigenom minska sina

föredrar

att

lämna

krediter

svenska

kronor

för

att

därigenom

minska

sina

kursrisker.

Kursrisken vid skadefall har blivit en betydelsefull faktor. särskilt för de kapitalvaruexporterandc företagen och entreprenadföretagen som expor— terar mot medellånga och långa krediter. Utvecklingen under 1980-talet med en kraftig ökning av antalet skadefall och samtidig höjning av kurser- na på de vanligaste exportkreditvalutorna har lett till att företagen i sam- band med skadefall själva fått bära kostnaderna av kursökningar på valu— tan. Enligt företagen har deras sammanlagda självrisker, inkl. kursrisker. blivit så stora att deras möjligheter att gå in i nya exportaffärer med krediter i utländsk valuta påverkas negativt.

Kursrisken vid skadefall har blivit en betydelsefull faktor. särskilt för de

Kursrisken

vid

skadefall

har

blivit

betydelsefull

faktor.

särskilt

för

kapitalvaruexporterandc företagen och entreprenadföretagen som expor—

kapitalvaruexporterandc

företagen

och

entreprenadföretagen

som

expor—

terar mot medellånga och långa krediter. Utvecklingen under 1980-talet

terar

mot

medellånga

och

långa

krediter.

Utvecklingen

under

1980-talet

med en kraftig ökning av antalet skadefall och samtidig höjning av kurser-

med

kraftig

ökning

antalet

skadefall

och

samtidig

höjning

kurser-

na på de vanligaste exportkreditvalutorna har lett till att företagen i sam-

på

vanligaste

exportkreditvalutorna

har

lett

till

att

företagen

sam-

band med skadefall själva fått bära kostnaderna av kursökningar på valu—

band

med

skadefall

själva

fått

bära

kostnaderna

kursökningar

på

valu—

tan. Enligt företagen har deras sammanlagda självrisker, inkl. kursrisker.

tan.

Enligt

företagen

har

deras

sammanlagda

självrisker,

inkl.

kursrisker.

blivit så stora att deras möjligheter att gå in i nya exportaffärer med

blivit

så

stora

att

deras

möjligheter

att

gå

nya

exportaffärer

med

krediter i utländsk valuta påverkas negativt.

krediter

utländsk

valuta

påverkas

negativt.

Prop. 1986/87: 23

Prop.

1986/87:

EKN har mot denna bakgrund utarbetat ett'förslag om exportkredit- garantigivning i utländska valutor. Vidare har EKN hemställt om att få lämna garantier för relinansieringslån. Förslagen. som har framlagts för regeringen i skrivelse den 26 juni 1986, bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I . Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (Bl'fS) har i skrivelse till regeringen den 27 juni 1986 hemställt att den föreslagna garantigivningcn i valutor också skall tillämpas på kredi- ter som ges för vissa utvecklingsändamål (u-krediter). BITS skrivelse bör fogas till protokollet som bilaga 2. Riksbanken och riksgäldskontoret har beretts tillfälle yttra sig över EKN:s skrivelse. l skrivelsen har EKN också tagit upp frågan om garanti- givning i utländsk valuta avseende u-krediter. Deras yttranden bör i sam- mandrag fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3. 0 .. Föredragandens överväganden 2.1 Exportkreditgarantier m. m. i utländska valutor Mitt förslag: Ett system med exportkreditgarantier och skaderegle- ring i utländska valutor införs den 1 januari 1987. Systemet får tillämpas på samtliga kreditgarantier. inkl. biståndsgarantier. Min bedömning: Möjlighet bör öppnas för regeringen eller. efter regeringens bestämmande, exportkreditnämnden att ta upp lån för skadereglering i utländska valutor. Exportkreditnämndens och beredningens för internationellt tekniskt- ekonomiskt samarbete framställningar: Överensstämmer med mitt förslag och min bedömning. Remissinstanserna: Riksbanker: anför att det av EKN skisserade syste- met för garantigivning i utländsk valuta förefaller att med smärre föränd- ringar vara möjligt att tillämpa och vill inte motsätta sig att ett sådant system genomförs. Riksbanken anser vidare att EKN utöver lån i utlandet och i svenska valutabanker skall kunna få tillstånd till upplåning hos AB Svensk Ex- portkredit (SEK) samt kunna hyra tjänster därifrån för valutahanteringen (se bil. 3). Riksgäldskontoret har ingen erinran mot systemet med garantigivning i utländsk valuta. Riksgäldskontoret kan emellertid inte biträda att en annan statlig myn- dighet. dvs. EKN, skall få utfärda statliga garantier för SEK:s lån i ut- ländsk valuta (se bil. 3). Bakgrund: Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. När exporten sker på kredit skjuts detta inflöde på framtiden, varvid exportens positiva effekt på betalningsbalansen fördröjs. Denna effekt av kreditgiv- Prop. 1986/87123

EKN har mot denna bakgrund utarbetat ett'förslag om exportkredit-

EKN

har

mot

denna

bakgrund

utarbetat

ett'förslag

exportkredit-

garantigivning i utländska valutor. Vidare har EKN hemställt om att få

garantigivning

utländska

valutor.

Vidare

har

EKN

hemställt

att

få

lämna garantier för relinansieringslån. Förslagen. som har framlagts för

lämna

garantier

för

relinansieringslån.

Förslagen.

som

har

framlagts

för

regeringen i skrivelse den 26 juni 1986, bör fogas till protokollet i detta

regeringen

skrivelse

den

juni

1986,

bör

fogas

till

protokollet

detta

ärende som bilaga I . Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt

ärende

som

bilaga

Beredningen

för

internationellt

tekniskt-ekonomiskt

samarbete (Bl'fS) har i skrivelse till regeringen den 27 juni 1986 hemställt

samarbete

(Bl'fS)

har

skrivelse

till

regeringen

den

juni

1986

hemställt

att den föreslagna garantigivningcn i valutor också skall tillämpas på kredi-

att

den

föreslagna

garantigivningcn

valutor

också

skall

tillämpas

på

kredi-

ter som ges för vissa utvecklingsändamål (u-krediter). BITS skrivelse bör

ter

som

ges

för

vissa

utvecklingsändamål

(u-krediter).

BITS

skrivelse

bör

fogas till protokollet som bilaga 2.

fogas

till

protokollet

som

bilaga

Riksbanken och riksgäldskontoret har beretts tillfälle yttra sig över EKN:s skrivelse. l skrivelsen har EKN också tagit upp frågan om garanti- givning i utländsk valuta avseende u-krediter. Deras yttranden bör i sam- mandrag fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

Riksbanken och riksgäldskontoret har beretts tillfälle yttra sig över

Riksbanken

och

riksgäldskontoret

har

beretts

tillfälle

yttra

sig

över

EKN:s skrivelse. l skrivelsen har EKN också tagit upp frågan om garanti-

EKN:s

skrivelse.

skrivelsen

har

EKN

också

tagit

upp

frågan

garanti-

givning i utländsk valuta avseende u-krediter. Deras yttranden bör i sam-

givning

utländsk

valuta

avseende

u-krediter.

Deras

yttranden

bör

sam-

mandrag fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

mandrag

fogas

till

protokollet

detta

ärende

som

bilaga

.. Föredragandens överväganden

Föredragandens

överväganden

2.1 Exportkreditgarantier m. m. i utländska valutor

2.1

Exportkreditgarantier

utländska

valutor

Mitt förslag: Ett system med exportkreditgarantier och skaderegle- ring i utländska valutor införs den 1 januari 1987. Systemet får tillämpas på samtliga kreditgarantier. inkl. biståndsgarantier.

Mitt förslag: Ett system med exportkreditgarantier och skaderegle-

Mitt

förslag:

Ett

system

med

exportkreditgarantier

och

skaderegle-

ring i utländska valutor införs den 1 januari 1987. Systemet får

ring

utländska

valutor

införs

den

januari

1987.

Systemet

får

tillämpas på samtliga kreditgarantier. inkl. biståndsgarantier.

tillämpas

på

samtliga

kreditgarantier.

inkl.

biståndsgarantier.

Min bedömning: Möjlighet bör öppnas för regeringen eller. efter regeringens bestämmande, exportkreditnämnden att ta upp lån för skadereglering i utländska valutor.

Min bedömning: Möjlighet bör öppnas för regeringen eller. efter

Min

bedömning:

Möjlighet

bör

öppnas

för

regeringen

eller.

efter

regeringens bestämmande, exportkreditnämnden att ta upp lån för

regeringens

bestämmande,

exportkreditnämnden

att

upp

lån

för

skadereglering i utländska valutor.

skadereglering

utländska

valutor.

Exportkreditnämndens och beredningens för internationellt tekniskt- ekonomiskt samarbete framställningar: Överensstämmer med mitt förslag och min bedömning.

Exportkreditnämndens och beredningens för internationellt tekniskt-

Exportkreditnämndens

och

beredningens

för

internationellt

tekniskt-

ekonomiskt samarbete framställningar: Överensstämmer med mitt förslag

ekonomiskt

samarbete

framställningar:

Överensstämmer

med

mitt

förslag

och min bedömning.

och

min

bedömning.

Remissinstanserna: Riksbanker: anför att det av EKN skisserade syste- met för garantigivning i utländsk valuta förefaller att med smärre föränd- ringar vara möjligt att tillämpa och vill inte motsätta sig att ett sådant system genomförs. Riksbanken anser vidare att EKN utöver lån i utlandet och i svenska valutabanker skall kunna få tillstånd till upplåning hos AB Svensk Ex- portkredit (SEK) samt kunna hyra tjänster därifrån för valutahanteringen (se bil. 3). Riksgäldskontoret har ingen erinran mot systemet med garantigivning i utländsk valuta. Riksgäldskontoret kan emellertid inte biträda att en annan statlig myn- dighet. dvs. EKN, skall få utfärda statliga garantier för SEK:s lån i ut- ländsk valuta (se bil. 3).

Remissinstanserna: Riksbanker: anför att det av EKN skisserade syste-

Remissinstanserna:

Riksbanker:

anför

att

det

EKN

skisserade

syste-

met för garantigivning i utländsk valuta förefaller att med smärre föränd-

met

för

garantigivning

utländsk

valuta

förefaller

att

med

smärre

föränd-

ringar vara möjligt att tillämpa och vill inte motsätta sig att ett sådant

ringar

vara

möjligt

att

tillämpa

och

vill

inte

motsätta

sig

att

ett

sådant

system genomförs.

system

genomförs.

Riksbanken anser vidare att EKN utöver lån i utlandet och i svenska valutabanker skall kunna få tillstånd till upplåning hos AB Svensk Ex- portkredit (SEK) samt kunna hyra tjänster därifrån för valutahanteringen (se bil. 3).

Riksbanken anser vidare att EKN utöver lån i utlandet och i svenska

Riksbanken

anser

vidare

att

EKN

utöver

lån

utlandet

och

svenska

valutabanker skall kunna få tillstånd till upplåning hos AB Svensk Ex-

valutabanker

skall

kunna

få

tillstånd

till

upplåning

hos

Svensk

Ex-

portkredit (SEK) samt kunna hyra tjänster därifrån för valutahanteringen

portkredit

(SEK)

samt

kunna

hyra

tjänster

därifrån

för

valutahanteringen

(se bil. 3).

(se

bil.

3).

Riksgäldskontoret har ingen erinran mot systemet med garantigivning i utländsk valuta.

Riksgäldskontoret har ingen erinran mot systemet med garantigivning i

Riksgäldskontoret

har

ingen

erinran

mot

systemet

med

garantigivning

utländsk valuta.

utländsk

valuta.

Riksgäldskontoret kan emellertid inte biträda att en annan statlig myn- dighet. dvs. EKN, skall få utfärda statliga garantier för SEK:s lån i ut- ländsk valuta (se bil. 3).

Riksgäldskontoret kan emellertid inte biträda att en annan statlig myn-

Riksgäldskontoret

kan

emellertid

inte

biträda

att

annan

statlig

myn-

dighet. dvs. EKN, skall få utfärda statliga garantier för SEK:s lån i ut-

dighet.

dvs.

EKN,

skall

få

utfärda

statliga

garantier

för

SEK:s

lån

ut-

ländsk valuta (se bil. 3).

ländsk

valuta

(se

bil.

3).

Bakgrund: Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. När exporten sker på kredit skjuts detta inflöde på framtiden, varvid exportens positiva effekt på betalningsbalansen fördröjs. Denna effekt av kreditgiv-

Bakgrund: Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. När

Bakgrund:

Exporten

skapar

ett

för

landet

angeläget

valutainflöde.

När

exporten sker på kredit skjuts detta inflöde på framtiden, varvid exportens

exporten

sker

på

kredit

skjuts

detta

inflöde

på

framtiden,

varvid

exportens

positiva effekt på betalningsbalansen fördröjs. Denna effekt av kreditgiv-

positiva

effekt

på

betalningsbalansen

fördröjs.

Denna

effekt

kreditgiv-

Prop. 1986/87123

Prop.

1986/87123

ningen kari lättast motverkas genom att exportkrediterna finansieras med Prop. 1986/87z23 en motsvarande upplåning i utlandet. En sådan upplåning medför från samhi'illsekonomisk synpunkt också den fördelen att den svenska kapital- marknaden inte belastas med exportkreditlinansieringen. Av kreditmarknads- och betalningsbalansskäl har regeringen och riks- banken sökt styra exportkreditgivningen till utländsk valuta. Riksbanken har under senare år hänvisat AB Svensk Exportkredit (SEK) till de ut- ländska kapitalmarknaderna för upplåningen både till den statsstödda ex- portfinansieringen och till kreditgivningen inom SEK:s marknadssektor. Regeringen har beslutat att räntan för utlåning i svenska kronor inom det statsstödda systemet skall ligga högre än räntorna på krediter i utländsk valuta. För närvarande tillämpar SEK ett påslag på de internationellt överenskomna minimiräntorna för statsstödda cxportkrediter (consensus- räntorna) på 0.75'70 för krediter i utländsk valuta och på 2.259?» för krediter i svenska kronor. Kreditgivningen i SEKzs marknadssektor och i andra kreditinstitut styrs genom ränteläget och refinansieringsmöjligheterna i stor utsträckning till utländska valutor. När en exportkredit i utländsk valuta finansieras genom upplåning i samma valuta uppkommer ingen kttrsrisk om exportkrediten betalas i överenskommen ordning. Om kursen på den utländska valutan emellertid stigit till förfallodagen och betalning då uteblir. kommer en kursförlust att realiseras eftersom EKN betalar ut ersättning för den uteblivna betalning- en i svenska kronor. EKN ersätter normalt endast en begränsad del av uppkommen kurshöjning. Kostnaden för resterande delen stannar normalt hos esportföretagen. Det faktum att EKN enbart skadereglerar i svenska kronor leder således till att garantitagarna föredrar att lämna exportkrediteri svenska kronor framför att lämna dem i utländsk valuta. På grund av en kraftig höjning av skadefallen och samtidiga stora kurs- höjningar i de vanligaste handelsvalutorna, har företagen under senare år belastats med betydande ökningar av de faktiska självriskcrna. Enligt uppgift från mänga exportföretag utgör kursriskerna ett osäkerhetsmoment av sådan betydelse att företagens möjligheter att ingå i nya exportaffärer påverkas negativt. Statens strävan att förmå företagen att i huvudsak arrangera sina exportkrediter i utländska valutor motverkas således av EKN:s nuvarande system att skadereglera enbart i svenska kronor. Syste- met med skadereglering i svenska kronor fungerade fullt tillfredsställande så länge huvuddelen av exportkrediterna lämnades i kronor och kursrela- tionerna var stabila. Under nuvarande förhållanden är systemet mindre tillfredsställande. Även om EKN skulle medge extra kursrisktäckning i större utsträckning än för närvarande, skulle problem kvarstå. Eftersom det är omöjligt att på lång sikt och med någon högre grad av säkerhet förutsäga utvecklingen av kurserna och räntorna i olika valutor, saknas det en fast grund för premiesättning för extra kursrisktäckning. EKN har föreslagit att nämnden skall utfärda garantieri utländsk valuta. dvs. premien skall inbetalas i utländsk valuta och skadereglering ske i samma valuta. Garantitagarna skulle härigenom stå kursrisk endast på s_it'ilvriskandelen. medan EKN skulle stå för hela kursn'sken i övrigt. Kost—

ningen kari lättast motverkas genom att exportkrediterna finansieras med Prop. 1986/87z23

ningen

kari

lättast

motverkas

genom

att

exportkrediterna

finansieras

med

Prop.

1986/87z23

en motsvarande upplåning i utlandet. En sådan upplåning medför från

motsvarande

upplåning

utlandet.

sådan

upplåning

medför

från

samhi'illsekonomisk synpunkt också den fördelen att den svenska kapital-

samhi'illsekonomisk

synpunkt

också

den

fördelen

att

den

svenska

kapital-

marknaden inte belastas med exportkreditlinansieringen.

marknaden

inte

belastas

med

exportkreditlinansieringen.

Av kreditmarknads- och betalningsbalansskäl har regeringen och riks- banken sökt styra exportkreditgivningen till utländsk valuta. Riksbanken har under senare år hänvisat AB Svensk Exportkredit (SEK) till de ut- ländska kapitalmarknaderna för upplåningen både till den statsstödda ex- portfinansieringen och till kreditgivningen inom SEK:s marknadssektor. Regeringen har beslutat att räntan för utlåning i svenska kronor inom det statsstödda systemet skall ligga högre än räntorna på krediter i utländsk valuta. För närvarande tillämpar SEK ett påslag på de internationellt överenskomna minimiräntorna för statsstödda cxportkrediter (consensus- räntorna) på 0.75'70 för krediter i utländsk valuta och på 2.259?» för krediter i svenska kronor. Kreditgivningen i SEKzs marknadssektor och i andra kreditinstitut styrs genom ränteläget och refinansieringsmöjligheterna i stor utsträckning till utländska valutor.

Av kreditmarknads- och betalningsbalansskäl har regeringen och riks-

kreditmarknads-

och

betalningsbalansskäl

har

regeringen

och

riks-

banken sökt styra exportkreditgivningen till utländsk valuta. Riksbanken

banken

sökt

styra

exportkreditgivningen

till

utländsk

valuta.

Riksbanken

har under senare år hänvisat AB Svensk Exportkredit (SEK) till de ut-

har

under

senare

år

hänvisat

Svensk

Exportkredit

(SEK)

till

ut-

ländska kapitalmarknaderna för upplåningen både till den statsstödda ex-

ländska

kapitalmarknaderna

för

upplåningen

både

till

den

statsstödda

ex-

portfinansieringen och till kreditgivningen inom SEK:s marknadssektor.

portfinansieringen

och

till

kreditgivningen

inom

SEK:s

marknadssektor.

Regeringen har beslutat att räntan för utlåning i svenska kronor inom det

Regeringen

har

beslutat

att

räntan

för

utlåning

svenska

kronor

inom

det

statsstödda systemet skall ligga högre än räntorna på krediter i utländsk

statsstödda

systemet

skall

ligga

högre

än

räntorna

på

krediter

utländsk

valuta. För närvarande tillämpar SEK ett påslag på de internationellt

valuta.

För

närvarande

tillämpar

SEK

ett

påslag

på

internationellt

överenskomna minimiräntorna för statsstödda cxportkrediter (consensus-

överenskomna

minimiräntorna

för

statsstödda

cxportkrediter

(consensus-

räntorna) på 0.75'70 för krediter i utländsk valuta och på 2.259?» för krediter

räntorna)

på

0.75'70

för

krediter

utländsk

valuta

och

på

2.259?»

för

krediter

i svenska kronor. Kreditgivningen i SEKzs marknadssektor och i andra

svenska

kronor.

Kreditgivningen

SEKzs

marknadssektor

och

andra

kreditinstitut styrs genom ränteläget och refinansieringsmöjligheterna i

kreditinstitut

styrs

genom

ränteläget

och

refinansieringsmöjligheterna

stor utsträckning till utländska valutor.

stor

utsträckning

till

utländska

valutor.

När en exportkredit i utländsk valuta finansieras genom upplåning i samma valuta uppkommer ingen kttrsrisk om exportkrediten betalas i överenskommen ordning. Om kursen på den utländska valutan emellertid stigit till förfallodagen och betalning då uteblir. kommer en kursförlust att realiseras eftersom EKN betalar ut ersättning för den uteblivna betalning- en i svenska kronor. EKN ersätter normalt endast en begränsad del av uppkommen kurshöjning. Kostnaden för resterande delen stannar normalt hos esportföretagen.

När en exportkredit i utländsk valuta finansieras genom upplåning i

När

exportkredit

utländsk

valuta

finansieras

genom

upplåning

samma valuta uppkommer ingen kttrsrisk om exportkrediten betalas i

samma

valuta

uppkommer

ingen

kttrsrisk

exportkrediten

betalas

överenskommen ordning. Om kursen på den utländska valutan emellertid

överenskommen

ordning.

kursen

på

den

utländska

valutan

emellertid

stigit till förfallodagen och betalning då uteblir. kommer en kursförlust att

stigit

till

förfallodagen

och

betalning

då

uteblir.

kommer

kursförlust

att

realiseras eftersom EKN betalar ut ersättning för den uteblivna betalning-

realiseras

eftersom

EKN

betalar

ersättning

för

den

uteblivna

betalning-

en i svenska kronor. EKN ersätter normalt endast en begränsad del av

svenska

kronor.

EKN

ersätter

normalt

endast

begränsad

del

uppkommen kurshöjning. Kostnaden för resterande delen stannar normalt

uppkommen

kurshöjning.

Kostnaden

för

resterande

stannar

normalt

hos esportföretagen.

hos

esportföretagen.

Det faktum att EKN enbart skadereglerar i svenska kronor leder således till att garantitagarna föredrar att lämna exportkrediteri svenska kronor framför att lämna dem i utländsk valuta.

Det faktum att EKN enbart skadereglerar i svenska kronor leder således

Det

faktum

att

EKN

enbart

skadereglerar

svenska

kronor

leder

således

till att garantitagarna föredrar att lämna exportkrediteri svenska kronor

till

att

garantitagarna

föredrar

att

lämna

exportkrediteri

svenska

kronor

framför att lämna dem i utländsk valuta.

framför

att

lämna

dem

utländsk

valuta.

På grund av en kraftig höjning av skadefallen och samtidiga stora kurs- höjningar i de vanligaste handelsvalutorna, har företagen under senare år belastats med betydande ökningar av de faktiska självriskcrna. Enligt uppgift från mänga exportföretag utgör kursriskerna ett osäkerhetsmoment av sådan betydelse att företagens möjligheter att ingå i nya exportaffärer påverkas negativt. Statens strävan att förmå företagen att i huvudsak arrangera sina exportkrediter i utländska valutor motverkas således av EKN:s nuvarande system att skadereglera enbart i svenska kronor. Syste- met med skadereglering i svenska kronor fungerade fullt tillfredsställande så länge huvuddelen av exportkrediterna lämnades i kronor och kursrela- tionerna var stabila. Under nuvarande förhållanden är systemet mindre tillfredsställande. Även om EKN skulle medge extra kursrisktäckning i större utsträckning än för närvarande, skulle problem kvarstå. Eftersom

På grund av en kraftig höjning av skadefallen och samtidiga stora kurs-

På

grund

kraftig

höjning

skadefallen

och

samtidiga

stora

kurs-

höjningar i de vanligaste handelsvalutorna, har företagen under senare år

höjningar

vanligaste

handelsvalutorna,

har

företagen

under

senare

år

belastats med betydande ökningar av de faktiska självriskcrna. Enligt

belastats

med

betydande

ökningar

faktiska

självriskcrna.

Enligt

uppgift från mänga exportföretag utgör kursriskerna ett osäkerhetsmoment

uppgift

från

mänga

exportföretag

utgör

kursriskerna

ett

osäkerhetsmoment

av sådan betydelse att företagens möjligheter att ingå i nya exportaffärer

sådan

betydelse

att

företagens

möjligheter

att

ingå

nya

exportaffärer

påverkas negativt. Statens strävan att förmå företagen att i huvudsak

påverkas

negativt.

Statens

strävan

att

förmå

företagen

att

huvudsak

arrangera sina exportkrediter i utländska valutor motverkas således av

arrangera

sina

exportkrediter

utländska

valutor

motverkas

således

EKN:s nuvarande system att skadereglera enbart i svenska kronor. Syste-

EKN:s

nuvarande

system

att

skadereglera

enbart

svenska

kronor.

Syste-

met med skadereglering i svenska kronor fungerade fullt tillfredsställande

met

med

skadereglering

svenska

kronor

fungerade

fullt

tillfredsställande

så länge huvuddelen av exportkrediterna lämnades i kronor och kursrela-

så

länge

huvuddelen

exportkrediterna

lämnades

kronor

och

kursrela-

tionerna var stabila. Under nuvarande förhållanden är systemet mindre

tionerna

var

stabila.

Under

nuvarande

förhållanden

är

systemet

mindre

tillfredsställande. Även om EKN skulle medge extra kursrisktäckning i

tillfredsställande.

Även

EKN

skulle

medge

extra

kursrisktäckning

större utsträckning än för närvarande, skulle problem kvarstå. Eftersom

större

utsträckning

än

för

närvarande,

skulle

problem

kvarstå.

Eftersom

det är omöjligt att på lång sikt och med någon högre grad av säkerhet förutsäga utvecklingen av kurserna och räntorna i olika valutor, saknas det en fast grund för premiesättning för extra kursrisktäckning. EKN har föreslagit att nämnden skall utfärda garantieri utländsk valuta. dvs. premien skall inbetalas i utländsk valuta och skadereglering ske i samma valuta. Garantitagarna skulle härigenom stå kursrisk endast på s_it'ilvriskandelen. medan EKN skulle stå för hela kursn'sken i övrigt. Kost—

det är omöjligt att på lång sikt och med någon högre grad av säkerhet

det

är

omöjligt

att

på

lång

sikt

och

med

någon

högre

grad

säkerhet

förutsäga utvecklingen av kurserna och räntorna i olika valutor, saknas det

förutsäga

utvecklingen

kurserna

och

räntorna

olika

valutor,

saknas

det

en fast grund för premiesättning för extra kursrisktäckning.

fast

grund

för

premiesättning

för

extra

kursrisktäckning.

EKN har föreslagit att nämnden skall utfärda garantieri utländsk valuta. dvs. premien skall inbetalas i utländsk valuta och skadereglering ske i samma valuta. Garantitagarna skulle härigenom stå kursrisk endast på s_it'ilvriskandelen. medan EKN skulle stå för hela kursn'sken i övrigt. Kost—

EKN har föreslagit att nämnden skall utfärda garantieri utländsk valuta.

EKN

har

föreslagit

att

nämnden

skall

utfärda

garantieri

utländsk

valuta.

dvs. premien skall inbetalas i utländsk valuta och skadereglering ske i

dvs.

premien

skall

inbetalas

utländsk

valuta

och

skadereglering

ske

samma valuta. Garantitagarna skulle härigenom stå kursrisk endast på

samma

valuta.

Garantitagarna

skulle

härigenom

stå

kursrisk

endast

på

s_it'ilvriskandelen. medan EKN skulle stå för hela kursn'sken i övrigt. Kost—

s_it'ilvriskandelen.

medan

EKN

skulle

stå

för

hela

kursn'sken

övrigt.

Kost—

naderna härför skulle begränsas genom att EKN så långt möjligt garderar Prop. 1986/87:23 sina garantiåtaganden i utländsk valuta med motsvarande tillgångar i form av reserver uppbyggda av premier och återvinningar resp. upplåning. Eventuella tisk— och kostnadsökningar jämfört med nuvarande system skulle avspegla sig i höjda premier. Skälen för mitt förslag: För att underlätta export är det angeläget att företagen erbjuds bättre möjligheter att skydda sig mot kursf'luktuationer. Det är också viktigt att utformningen av garantisystemet inte är sådan att den medför att företagen hellre erbjuder krediter i svenska kronor än utländsk valuta. Jag anser därför att ett system bör införas som' gör det möjligt att lämna exportkreditgarantier i utländska valutor och att även skadereglera i sådana valutor. Regeringen bör inhämta riksdagens godkän- nade till detta. Förslaget förutsätter att premier kan betalas in till EKN i utländsk valuta och att reserver kan placeras i utländsk valuta. EKN:s garantigivning med undantag av korta garantier men inkl. garantier för krediter för vissa utvecklingsändamål, biståndsgarantier. har under senare år legat på 6 till 7 miljarder kronor per år. Andelen krediter i utländsk valuta har ökat och kan förväntas nå samma nivå som i SEK:s kreditgivning, dvs. ca 70%. Premierna beräknas i genomsnitt uppgå till drygt 4%. Med dessa. utgångs- punkter har EKN beräknat att dess förbindelseengagemang i utländska valutor skulle uppgå till 15 a 20 miljarder kronor fem år efter införandet av systemet. Tillgångarna på valutakonton skulle uppgå till högst 600 milj.kr. Det nya systemet bör åtminstone inledningsvis endast tillämpas för ett fåtal valutor som har en relativt spridd användning för finansiering av exponkrediter. Därmed skulle riskerna för slutliga kursförluster minska. Det bör ankomma på regeringen att besluta i denna fråga. Om det visar sig att en koncentration av garantiåtaganden i en viss valuta uppkommer på några få svaga länder, måste hänsyn tas till kursrisken då EKN bedömer det tillgängliga utrymmet på landet. Vidare bör systemet inledningsvis reserveras för längre krediter där behovet av garantier i utländsk valuta är störst. Eventuell tillämpning på korta krediter bör diskuteras först när erfarenhet av garantigivning i ut- ländsk valuta för längre krediter har vunnits. Det bör ankomma på rege- ringen att bestämma även i denna fråga. Det godkännande från riksdagens sida som jag nyss förordat att regeringen bör inhämta bör omfatta garantier för såväl medellånga och långa krediter som korta. När det gäller premiesättningen i det nya systemet bör hänsyn tas till att premiereserver i olika valutor förräntas till olika räntesatser. En inbetald förskottspremie som förräntas till en låg räntesats ger sämre täckning av ett senare skadefall än en premie som förräntas till en hög räntesats. Detta skulle kunna motivera att en högre premie tas ut för en garanti i en lågräntevaluta. Det ankommer på EKN att utforma premiesättningen i systemet. En giVen utgångspunkt härvidlag är att verksamheten på sikt går ihop. Verksamheten skall naturligtvis också bedrivas i enlighet med Sveri- ges internationella åtaganden. Den berättelse över verksamheten som EKN varje år tillställer regeringen. bör givetvis innehålla en redovisning av utfall och erfarenheter av det föreslagna systemet. TI Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 23

naderna härför skulle begränsas genom att EKN så långt möjligt garderar Prop. 1986/87:23 sina garantiåtaganden i utländsk valuta med motsvarande tillgångar i form

naderna härför skulle begränsas genom att EKN så långt möjligt garderar Prop. 1986/87:23

naderna

härför

skulle

begränsas

genom

att

EKN

så

långt

möjligt

garderar

Prop.

1986/87:23

sina garantiåtaganden i utländsk valuta med motsvarande tillgångar i form

sina

garantiåtaganden

utländsk

valuta

med

motsvarande

tillgångar

form

av reserver uppbyggda av premier och återvinningar resp. upplåning.

reserver

uppbyggda

premier

och

återvinningar

resp.

upplåning.

Eventuella tisk— och kostnadsökningar jämfört med nuvarande system

Eventuella

tisk—

och

kostnadsökningar

jämfört

med

nuvarande

system

skulle avspegla sig i höjda premier.

skulle

avspegla

sig

höjda

premier.

Skälen för mitt förslag: För att underlätta export är det angeläget att företagen erbjuds bättre möjligheter att skydda sig mot kursf'luktuationer. Det är också viktigt att utformningen av garantisystemet inte är sådan att den medför att företagen hellre erbjuder krediter i svenska kronor än utländsk valuta. Jag anser därför att ett system bör införas som' gör det möjligt att lämna exportkreditgarantier i utländska valutor och att även skadereglera i sådana valutor. Regeringen bör inhämta riksdagens godkän- nade till detta. Förslaget förutsätter att premier kan betalas in till EKN i utländsk valuta och att reserver kan placeras i utländsk valuta. EKN:s garantigivning med undantag av korta garantier men inkl. garantier för krediter för vissa utvecklingsändamål, biståndsgarantier. har under senare år legat på 6 till 7 miljarder kronor per år. Andelen krediter i utländsk valuta har ökat och kan förväntas nå samma nivå som i SEK:s kreditgivning, dvs. ca 70%. Premierna beräknas i genomsnitt uppgå till drygt 4%. Med dessa. utgångs- punkter har EKN beräknat att dess förbindelseengagemang i utländska valutor skulle uppgå till 15 a 20 miljarder kronor fem år efter införandet av systemet. Tillgångarna på valutakonton skulle uppgå till högst 600 milj.kr. Det nya systemet bör åtminstone inledningsvis endast tillämpas för ett fåtal valutor som har en relativt spridd användning för finansiering av exponkrediter. Därmed skulle riskerna för slutliga kursförluster minska. Det bör ankomma på regeringen att besluta i denna fråga. Om det visar sig att en koncentration av garantiåtaganden i en viss valuta uppkommer på några få svaga länder, måste hänsyn tas till kursrisken då EKN bedömer det tillgängliga utrymmet på landet. Vidare bör systemet inledningsvis reserveras för längre krediter där behovet av garantier i utländsk valuta är störst. Eventuell tillämpning på korta krediter bör diskuteras först när erfarenhet av garantigivning i ut- ländsk valuta för längre krediter har vunnits. Det bör ankomma på rege- ringen att bestämma även i denna fråga. Det godkännande från riksdagens sida som jag nyss förordat att regeringen bör inhämta bör omfatta garantier för såväl medellånga och långa krediter som korta. När det gäller premiesättningen i det nya systemet bör hänsyn tas till att premiereserver i olika valutor förräntas till olika räntesatser. En inbetald förskottspremie som förräntas till en låg räntesats ger sämre täckning av ett senare skadefall än en premie som förräntas till en hög räntesats. Detta skulle kunna motivera att en högre premie tas ut för en garanti i en lågräntevaluta. Det ankommer på EKN att utforma premiesättningen i systemet. En giVen utgångspunkt härvidlag är att verksamheten på sikt går ihop. Verksamheten skall naturligtvis också bedrivas i enlighet med Sveri- ges internationella åtaganden. Den berättelse över verksamheten som EKN varje år tillställer regeringen. bör givetvis innehålla en redovisning av utfall och erfarenheter av det föreslagna systemet. TI Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 23

Skälen för mitt förslag: För att underlätta export är det angeläget att

Skälen

för

mitt

förslag:

För

att

underlätta

export

är

det

angeläget

att

företagen erbjuds bättre möjligheter att skydda sig mot kursf'luktuationer.

företagen

erbjuds

bättre

möjligheter

att

skydda

sig

mot

kursf'luktuationer.

Det är också viktigt att utformningen av garantisystemet inte är sådan att

Det

är

också

viktigt

att

utformningen

garantisystemet

inte

är

sådan

att

den medför att företagen hellre erbjuder krediter i svenska kronor än

den

medför

att

företagen

hellre

erbjuder

krediter

svenska

kronor

än

utländsk valuta. Jag anser därför att ett system bör införas som' gör det

utländsk

valuta.

Jag

anser

därför

att

ett

system

bör

införas

som'

gör

det

möjligt att lämna exportkreditgarantier i utländska valutor och att även

möjligt

att

lämna

exportkreditgarantier

utländska

valutor

och

att

även

skadereglera i sådana valutor. Regeringen bör inhämta riksdagens godkän-

skadereglera

sådana

valutor.

Regeringen

bör

inhämta

riksdagens

godkän-

nade till detta.

nade

till

detta.

Förslaget förutsätter att premier kan betalas in till EKN i utländsk valuta och att reserver kan placeras i utländsk valuta. EKN:s garantigivning med undantag av korta garantier men inkl. garantier för krediter för vissa utvecklingsändamål, biståndsgarantier. har under senare år legat på 6 till 7 miljarder kronor per år. Andelen krediter i utländsk valuta har ökat och kan förväntas nå samma nivå som i SEK:s kreditgivning, dvs. ca 70%. Premierna beräknas i genomsnitt uppgå till drygt 4%. Med dessa. utgångs- punkter har EKN beräknat att dess förbindelseengagemang i utländska valutor skulle uppgå till 15 a 20 miljarder kronor fem år efter införandet av systemet. Tillgångarna på valutakonton skulle uppgå till högst 600 milj.kr.

Förslaget förutsätter att premier kan betalas in till EKN i utländsk valuta

Förslaget

förutsätter

att

premier

kan

betalas

till

EKN

utländsk

valuta

och att reserver kan placeras i utländsk valuta. EKN:s garantigivning med

och

att

reserver

kan

placeras

utländsk

valuta.

EKN:s

garantigivning

med

undantag av korta garantier men inkl. garantier för krediter för vissa

undantag

korta

garantier

men

inkl.

garantier

för

krediter

för

vissa

utvecklingsändamål, biståndsgarantier. har under senare år legat på 6 till 7

utvecklingsändamål,

biståndsgarantier.

har

under

senare

år

legat

på

till

miljarder kronor per år. Andelen krediter i utländsk valuta har ökat och

miljarder

kronor

per

år.

Andelen

krediter

utländsk

valuta

har

ökat

och

kan förväntas nå samma nivå som i SEK:s kreditgivning, dvs. ca 70%.

kan

förväntas

nå

samma

nivå

som

SEK:s

kreditgivning,

dvs.

70%.

Premierna beräknas i genomsnitt uppgå till drygt 4%. Med dessa. utgångs-

Premierna

beräknas

genomsnitt

uppgå

till

drygt

4%.

Med

dessa.

utgångs-

punkter har EKN beräknat att dess förbindelseengagemang i utländska

punkter

har

EKN

beräknat

att

dess

förbindelseengagemang

utländska

valutor skulle uppgå till 15 a 20 miljarder kronor fem år efter införandet av

valutor

skulle

uppgå

till

miljarder

kronor

fem

år

efter

införandet

systemet. Tillgångarna på valutakonton skulle uppgå till högst 600 milj.kr.

systemet.

Tillgångarna

på

valutakonton

skulle

uppgå

till

högst

600

milj.kr.

Det nya systemet bör åtminstone inledningsvis endast tillämpas för ett fåtal valutor som har en relativt spridd användning för finansiering av exponkrediter. Därmed skulle riskerna för slutliga kursförluster minska. Det bör ankomma på regeringen att besluta i denna fråga. Om det visar sig att en koncentration av garantiåtaganden i en viss valuta uppkommer på några få svaga länder, måste hänsyn tas till kursrisken då EKN bedömer det tillgängliga utrymmet på landet.

Det nya systemet bör åtminstone inledningsvis endast tillämpas för ett

Det

nya

systemet

bör

åtminstone

inledningsvis

endast

tillämpas

för

ett

fåtal valutor som har en relativt spridd användning för finansiering av

fåtal

valutor

som

har

relativt

spridd

användning

för

finansiering

exponkrediter. Därmed skulle riskerna för slutliga kursförluster minska.

exponkrediter.

Därmed

skulle

riskerna

för

slutliga

kursförluster

minska.

Det bör ankomma på regeringen att besluta i denna fråga. Om det visar sig

Det

bör

ankomma

på

regeringen

att

besluta

denna

fråga.

det

visar

sig

att en koncentration av garantiåtaganden i en viss valuta uppkommer på

att

koncentration

garantiåtaganden

viss

valuta

uppkommer

på

några få svaga länder, måste hänsyn tas till kursrisken då EKN bedömer

några

få

svaga

länder,

måste

hänsyn

tas

till

kursrisken

då

EKN

bedömer

det tillgängliga utrymmet på landet.

det

tillgängliga

utrymmet

på

landet.

Vidare bör systemet inledningsvis reserveras för längre krediter där behovet av garantier i utländsk valuta är störst. Eventuell tillämpning på korta krediter bör diskuteras först när erfarenhet av garantigivning i ut- ländsk valuta för längre krediter har vunnits. Det bör ankomma på rege- ringen att bestämma även i denna fråga. Det godkännande från riksdagens sida som jag nyss förordat att regeringen bör inhämta bör omfatta garantier för såväl medellånga och långa krediter som korta.

Vidare bör systemet inledningsvis reserveras för längre krediter där

Vidare

bör

systemet

inledningsvis

reserveras

för

längre

krediter

där

behovet av garantier i utländsk valuta är störst. Eventuell tillämpning på

behovet

garantier

utländsk

valuta

är

störst.

Eventuell

tillämpning

på

korta krediter bör diskuteras först när erfarenhet av garantigivning i ut-

korta

krediter

bör

diskuteras

först

när

erfarenhet

garantigivning

ut-

ländsk valuta för längre krediter har vunnits. Det bör ankomma på rege-

ländsk

valuta

för

längre

krediter

har

vunnits.

Det

bör

ankomma

på

rege-

ringen att bestämma även i denna fråga. Det godkännande från riksdagens

ringen

att

bestämma

även

denna

fråga.

Det

godkännande

från

riksdagens

sida som jag nyss förordat att regeringen bör inhämta bör omfatta garantier

sida

som

jag

nyss

förordat

att

regeringen

bör

inhämta

bör

omfatta

garantier

för såväl medellånga och långa krediter som korta.

för

såväl

medellånga

och

långa

krediter

som

korta.

När det gäller premiesättningen i det nya systemet bör hänsyn tas till att premiereserver i olika valutor förräntas till olika räntesatser. En inbetald förskottspremie som förräntas till en låg räntesats ger sämre täckning av ett senare skadefall än en premie som förräntas till en hög räntesats. Detta skulle kunna motivera att en högre premie tas ut för en garanti i en lågräntevaluta. Det ankommer på EKN att utforma premiesättningen i systemet. En giVen utgångspunkt härvidlag är att verksamheten på sikt går ihop. Verksamheten skall naturligtvis också bedrivas i enlighet med Sveri- ges internationella åtaganden. Den berättelse över verksamheten som EKN varje år tillställer regeringen. bör givetvis innehålla en redovisning av utfall och erfarenheter av det föreslagna systemet.

När det gäller premiesättningen i det nya systemet bör hänsyn tas till att

När

det

gäller

premiesättningen

det

nya

systemet

bör

hänsyn

tas

till

att

premiereserver i olika valutor förräntas till olika räntesatser. En inbetald

premiereserver

olika

valutor

förräntas

till

olika

räntesatser.

inbetald

förskottspremie som förräntas till en låg räntesats ger sämre täckning av

förskottspremie

som

förräntas

till

låg

räntesats

ger

sämre

täckning

ett senare skadefall än en premie som förräntas till en hög räntesats. Detta

ett

senare

skadefall

än

premie

som

förräntas

till

hög

räntesats.

Detta

skulle kunna motivera att en högre premie tas ut för en garanti i en

skulle

kunna

motivera

att

högre

premie

tas

för

garanti

lågräntevaluta. Det ankommer på EKN att utforma premiesättningen i

lågräntevaluta.

Det

ankommer

på

EKN

att

utforma

premiesättningen

systemet. En giVen utgångspunkt härvidlag är att verksamheten på sikt går

systemet.

giVen

utgångspunkt

härvidlag

är

att

verksamheten

på

sikt

går

ihop. Verksamheten skall naturligtvis också bedrivas i enlighet med Sveri-

ihop.

Verksamheten

skall

naturligtvis

också

bedrivas

enlighet

med

Sveri-

ges internationella åtaganden. Den berättelse över verksamheten som

ges

internationella

åtaganden.

Den

berättelse

över

verksamheten

som

EKN varje år tillställer regeringen. bör givetvis innehålla en redovisning

EKN

varje

år

tillställer

regeringen.

bör

givetvis

innehålla

redovisning

av utfall och erfarenheter av det föreslagna systemet.

utfall

och

erfarenheter

det

föreslagna

systemet.

TI Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 23

Riksdagen

1986/87.

saml.

BITS medger för närvarande inte kurssäkring i garantier som lämnas för krediter för vissa utvecklingsändamål (u-krediter). Den övervägande delen av u-krediterna lämnas i utländsk valuta med stark koncentration till amerikanska dollar. Om kurssäkring medgavs, skulle kursriskexponering- en bli ensidig och skulle vid ett kursfall för kronan gentemot den ameri- kanska dollarn leda till en stor belastning på biståndsanslagen. Nuvarande restriktiva system har dock indirekta negativa effekter från biståndssyn- punkt. Det leder till att företagen föredrar u-krediter i svenska kronor. Den kursrisk som exportföretagen tar. söker de rimligen kalkylera in i priset. Ett sådant förfarande medför en prishöjning som drabbar mottagarlandet och, genom ett beloppsmässigt förhöjt gåvoelement, biståndsanslaget. Efter samråd med statsrådet Hjelm-Wallén anser jag att det nya syste- met även bör tillämpas på biståndsgarantier. De tillgångar i utländsk valuta som EKN administrerar för BITS räkning måste självfallet särre- dovisas. Principerna för hanteringen av tillgångarna i utländsk valuta bör fastställas i samråd med BITS. Riksdagen har medgivit att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkrediter till ett belopp av högst 70 miljarder kronor. varav 27. miljarder kronor reserveras för garantigivning vid särskilt sam- hällsintresse och för garantigivning vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling. Vidare har regeringen bemyndigats att överföra ytterligare 10 miljarder kronor för sådan garantigivning om så anses erfor- derligt (prop. 1986/87:100 bil. 5. NU 20, rskr. 238). Avräkning mot ra- marna sker för närvarande genom att förbindelser tas upp till 100%. utfästelser till 40% och förhandsbesked till 20%. Om garantiåtaganden görs i utländska valutor bör avräkning mot ramarna ske löpande i svenska kronor till dagskurs. Risk finns för att betydande valutakursändringar skulle kunna leda till att ramarna överskrids. Hänsyn till denna risk bör tas genom att en viss marginal ges vid fastställandet av ramarnas storlek. Skälen för min bedömning: Skaderegleringar finansieras normalt från premiereserven i resp. valuta. Om premiereserven inte räcker till. måste EKN få rätt att ta upp lån i valutan i fråga. Under förutsättning att den utbetalade skadeersättningen återvinns och tillförs premiereserven i valu- tan eller används till att återbetala upplåning i valutan, uppstår varken kursvinst eller kursförlust eftersom inga växlingstransaktioner förekom- mer. Upplåningskostnaden förutsätts därvid normalt bli täckt av den dröjs- målsränta som betalas av gäldenären. Riksdagen har godkänt att den rörliga kredit i riksgäldskontoret som ställts till EKN:s förfogande för att vid behov användas för utbetalning av ersättning för förluster i garantiverksamheten får uppgå till 3,3 miljarder kronor (prop. 1986/871I00 bil. 5, NU 20. rskr. 238). Det föreslagna syste- met förutsätter att de premiereserver som byggs upp i utländsk valuta inte används för betalning av skadeersättningar som uppkommer på garantier som utfärdats före systemets ikraftträdande. Skaderegleringar i utländsk valuta väntas således inte behöva ske förrän efter ett antal år. Något behov av upplåning förutses således inte under innevarande budgetår. Jag avser att i kommande budgetproposition ta upp frågan om bemyndigande för Prop. l986/87:23

BITS medger för närvarande inte kurssäkring i garantier som lämnas för

BITS

medger

för

närvarande

inte

kurssäkring

garantier

som

lämnas

för

krediter för vissa utvecklingsändamål (u-krediter). Den övervägande delen

krediter

för

vissa

utvecklingsändamål

(u-krediter).

Den

övervägande

av u-krediterna lämnas i utländsk valuta med stark koncentration till

u-krediterna

lämnas

utländsk

valuta

med

stark

koncentration

till

amerikanska dollar. Om kurssäkring medgavs, skulle kursriskexponering-

amerikanska

dollar.

kurssäkring

medgavs,

skulle

kursriskexponering-

en bli ensidig och skulle vid ett kursfall för kronan gentemot den ameri-

bli

ensidig

och

skulle

vid

ett

kursfall

för

kronan

gentemot

den

ameri-

kanska dollarn leda till en stor belastning på biståndsanslagen. Nuvarande

kanska

dollarn

leda

till

stor

belastning

på

biståndsanslagen.

Nuvarande

restriktiva system har dock indirekta negativa effekter från biståndssyn-

restriktiva

system

har

dock

indirekta

negativa

effekter

från

biståndssyn-

punkt. Det leder till att företagen föredrar u-krediter i svenska kronor. Den

punkt.

Det

leder

till

att

företagen

föredrar

u-krediter

svenska

kronor.

Den

kursrisk som exportföretagen tar. söker de rimligen kalkylera in i priset.

kursrisk

som

exportföretagen

tar.

söker

rimligen

kalkylera

priset.

Ett sådant förfarande medför en prishöjning som drabbar mottagarlandet

Ett

sådant

förfarande

medför

prishöjning

som

drabbar

mottagarlandet

och, genom ett beloppsmässigt förhöjt gåvoelement, biståndsanslaget.

och,

genom

ett

beloppsmässigt

förhöjt

gåvoelement,

biståndsanslaget.

Efter samråd med statsrådet Hjelm-Wallén anser jag att det nya syste- met även bör tillämpas på biståndsgarantier. De tillgångar i utländsk valuta som EKN administrerar för BITS räkning måste självfallet särre- dovisas. Principerna för hanteringen av tillgångarna i utländsk valuta bör fastställas i samråd med BITS.

Efter samråd med statsrådet Hjelm-Wallén anser jag att det nya syste-

Efter

samråd

med

statsrådet

Hjelm-Wallén

anser

jag

att

det

nya

syste-

met även bör tillämpas på biståndsgarantier. De tillgångar i utländsk

met

även

bör

tillämpas

på

biståndsgarantier.

tillgångar

utländsk

valuta som EKN administrerar för BITS räkning måste självfallet särre-

valuta

som

EKN

administrerar

för

BITS

räkning

måste

självfallet

särre-

dovisas. Principerna för hanteringen av tillgångarna i utländsk valuta bör

dovisas.

Principerna

för

hanteringen

tillgångarna

utländsk

valuta

bör

fastställas i samråd med BITS.

fastställas

samråd

med

BITS.

Riksdagen har medgivit att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkrediter till ett belopp av högst 70 miljarder kronor. varav 27. miljarder kronor reserveras för garantigivning vid särskilt sam- hällsintresse och för garantigivning vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling. Vidare har regeringen bemyndigats att överföra ytterligare 10 miljarder kronor för sådan garantigivning om så anses erfor- derligt (prop. 1986/87:100 bil. 5. NU 20, rskr. 238). Avräkning mot ra- marna sker för närvarande genom att förbindelser tas upp till 100%. utfästelser till 40% och förhandsbesked till 20%. Om garantiåtaganden görs i utländska valutor bör avräkning mot ramarna ske löpande i svenska kronor till dagskurs. Risk finns för att betydande valutakursändringar

Riksdagen har medgivit att staten åtar sig betalningsansvar i form av

Riksdagen

har

medgivit

att

staten

åtar

sig

betalningsansvar

form

statsgaranti för exportkrediter till ett belopp av högst 70 miljarder kronor.

statsgaranti

för

exportkrediter

till

ett

belopp

högst

miljarder

kronor.

varav 27. miljarder kronor reserveras för garantigivning vid särskilt sam-

varav

27.

miljarder

kronor

reserveras

för

garantigivning

vid

särskilt

sam-

hällsintresse och för garantigivning vid export av betydelse för u-ländernas

hällsintresse

och

för

garantigivning

vid

export

betydelse

för

u-ländernas

ekonomiska utveckling. Vidare har regeringen bemyndigats att överföra

ekonomiska

utveckling.

Vidare

har

regeringen

bemyndigats

att

överföra

ytterligare 10 miljarder kronor för sådan garantigivning om så anses erfor-

ytterligare

miljarder

kronor

för

sådan

garantigivning

så

anses

erfor-

derligt (prop. 1986/87:100 bil. 5. NU 20, rskr. 238). Avräkning mot ra-

derligt

(prop.

1986/87:100

bil.

20,

rskr.

238).

Avräkning

mot

ra-

marna sker för närvarande genom att förbindelser tas upp till 100%.

marna

sker

för

närvarande

genom

att

förbindelser

tas

upp

till

100%.

utfästelser till 40% och förhandsbesked till 20%. Om garantiåtaganden

utfästelser

till

40%

och

förhandsbesked

till

20%.

garantiåtaganden

görs i utländska valutor bör avräkning mot ramarna ske löpande i svenska

görs

utländska

valutor

bör

avräkning

mot

ramarna

ske

löpande

svenska

kronor till dagskurs. Risk finns för att betydande valutakursändringar

kronor

till

dagskurs.

Risk

finns

för

att

betydande

valutakursändringar

skulle kunna leda till att ramarna överskrids. Hänsyn till denna risk bör tas genom att en viss marginal ges vid fastställandet av ramarnas storlek.

skulle kunna leda till att ramarna överskrids. Hänsyn till denna risk bör tas

skulle

kunna

leda

till

att

ramarna

överskrids.

Hänsyn

till

denna

risk

bör

tas

genom att en viss marginal ges vid fastställandet av ramarnas storlek.

genom

att

viss

marginal

ges

vid

fastställandet

ramarnas

storlek.

Skälen för min bedömning: Skaderegleringar finansieras normalt från premiereserven i resp. valuta. Om premiereserven inte räcker till. måste EKN få rätt att ta upp lån i valutan i fråga. Under förutsättning att den utbetalade skadeersättningen återvinns och tillförs premiereserven i valu- tan eller används till att återbetala upplåning i valutan, uppstår varken kursvinst eller kursförlust eftersom inga växlingstransaktioner förekom- mer. Upplåningskostnaden förutsätts därvid normalt bli täckt av den dröjs- målsränta som betalas av gäldenären. Riksdagen har godkänt att den rörliga kredit i riksgäldskontoret som ställts till EKN:s förfogande för att vid behov användas för utbetalning av ersättning för förluster i garantiverksamheten får uppgå till 3,3 miljarder kronor (prop. 1986/871I00 bil. 5, NU 20. rskr. 238). Det föreslagna syste- met förutsätter att de premiereserver som byggs upp i utländsk valuta inte används för betalning av skadeersättningar som uppkommer på garantier som utfärdats före systemets ikraftträdande. Skaderegleringar i utländsk valuta väntas således inte behöva ske förrän efter ett antal år. Något behov av upplåning förutses således inte under innevarande budgetår. Jag avser att i kommande budgetproposition ta upp frågan om bemyndigande för

Skälen för min bedömning: Skaderegleringar finansieras normalt från

Skälen

för

min

bedömning:

Skaderegleringar

finansieras

normalt

från

premiereserven i resp. valuta. Om premiereserven inte räcker till. måste

premiereserven

resp.

valuta.

premiereserven

inte

räcker

till.

måste

EKN få rätt att ta upp lån i valutan i fråga. Under förutsättning att den

EKN

få

rätt

att

upp

lån

valutan

fråga.

Under

förutsättning

att

den

utbetalade skadeersättningen återvinns och tillförs premiereserven i valu-

utbetalade

skadeersättningen

återvinns

och

tillförs

premiereserven

valu-

tan eller används till att återbetala upplåning i valutan, uppstår varken

tan

eller

används

till

att

återbetala

upplåning

valutan,

uppstår

varken

kursvinst eller kursförlust eftersom inga växlingstransaktioner förekom-

kursvinst

eller

kursförlust

eftersom

inga

växlingstransaktioner

förekom-

mer. Upplåningskostnaden förutsätts därvid normalt bli täckt av den dröjs-

mer.

Upplåningskostnaden

förutsätts

därvid

normalt

bli

täckt

den

dröjs-

målsränta som betalas av gäldenären.

målsränta

som

betalas

gäldenären.

Riksdagen har godkänt att den rörliga kredit i riksgäldskontoret som ställts till EKN:s förfogande för att vid behov användas för utbetalning av ersättning för förluster i garantiverksamheten får uppgå till 3,3 miljarder kronor (prop. 1986/871I00 bil. 5, NU 20. rskr. 238). Det föreslagna syste- met förutsätter att de premiereserver som byggs upp i utländsk valuta inte används för betalning av skadeersättningar som uppkommer på garantier som utfärdats före systemets ikraftträdande. Skaderegleringar i utländsk valuta väntas således inte behöva ske förrän efter ett antal år. Något behov av upplåning förutses således inte under innevarande budgetår. Jag avser att i kommande budgetproposition ta upp frågan om bemyndigande för

Riksdagen har godkänt att den rörliga kredit i riksgäldskontoret som

Riksdagen

har

godkänt

att

den

rörliga

kredit

riksgäldskontoret

som

ställts till EKN:s förfogande för att vid behov användas för utbetalning av

ställts

till

EKN:s

förfogande

för

att

vid

behov

användas

för

utbetalning

ersättning för förluster i garantiverksamheten får uppgå till 3,3 miljarder

ersättning

för

förluster

garantiverksamheten

får

uppgå

till

3,3

miljarder

kronor (prop. 1986/871I00 bil. 5, NU 20. rskr. 238). Det föreslagna syste-

kronor

(prop.

1986/871I00

bil.

20.

rskr.

238).

Det

föreslagna

syste-

met förutsätter att de premiereserver som byggs upp i utländsk valuta inte

met

förutsätter

att

premiereserver

som

byggs

upp

utländsk

valuta

inte

används för betalning av skadeersättningar som uppkommer på garantier

används

för

betalning

skadeersättningar

som

uppkommer

på

garantier

som utfärdats före systemets ikraftträdande. Skaderegleringar i utländsk

som

utfärdats

före

systemets

ikraftträdande.

Skaderegleringar

utländsk

valuta väntas således inte behöva ske förrän efter ett antal år. Något behov

valuta

väntas

således

inte

behöva

ske

förrän

efter

ett

antal

år.

Något

behov

av upplåning förutses således inte under innevarande budgetår. Jag avser

upplåning

förutses

således

inte

under

innevarande

budgetår.

Jag

avser

att i kommande budgetproposition ta upp frågan om bemyndigande för

att

kommande

budgetproposition

upp

frågan

bemyndigande

för

Prop. l986/87:23

Prop.

l986/87:23

regeringen att medge att EKN får ta upp låiii'i utländsk valuta under budgetåret 1987/88. Om EKN:s resultat inte försämras avsevärt och skade- regleringar under redan utestående garantier finansieras genom den rörliga krediten, bör en minskad likviditet i svenska kronor kunna motsvaras av reservuppbyggnaden i valutor. På sikt skulle således EKN:s behov av kredit i riksgäldskontoret i svenska kronor kunna minska. En särskild fråga är hur upplåningen bör gå till. Jag vill redan här som min mening redovisa att utomstående institutioner bör anlitas med den expertis som är nödvändig för valutahanten'ngen. Tänkbara sådana är SEK, valutabanker eller riksgäldskontoret. Vid upplåning hos sådana in- stitutioner krävs inte någon särskild garanti från EKN:s sida. EKN:s och SEK:s arbetsområden berör varandra och ett nära samarbe- te finns sedan gammalt på flera områden mellan dessa organ. En betydan- de andel av EKN:s garantier överlåts till SEK vilket gett SEK stor förtro— genhet med EKN:s verksamhet. SEK skulle således kunna förvalta EKN:s premiereserveri utländsk valuta och låna utländsk valuta till EKN. Chefen för industridepartementet och jag har tidigare i skrivelser till SEK och EKN uttalat intresse för ett närmare samarbete mellan dessa två organ och bett dem redovisa sådana områden på vilka samarbetet skulle kunna utvecklas. Jag ser således positivt på ett utnyttjande av SEK:s tjänster för valutahantcring och upplåning i utländsk valuta. Det bör dock få ankomma på regeringen eller, efter regeringens bestämmande. på EKN att bestämma om SEK eller en valutabank eller riksgäldskontoret skall utnyttjas härför. 2.2 Garantier för refinansieringslån Mitt förslag: Garantier får lämnas för sådana refinansieringslån som ges för reglering av förfallna fordringar som garanterats inom ramen för den statliga exportkreditgivningen. Exportkreditnämndens framställning: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Varken riksbanken eller riksgäldskontoret har anfört några synpunkter på EKN:s förslag. Skälen för mitt förslag: EKN har i samband med sin framställning om exportkreditgarantigivning i utländska valutor också pekat på en möjlighet att hantera skuldkonsolideringar genom refinansicring i svenska kronor eller utländsk valuta som ett alternativ till den nu tillämpade modellen med senareläggning av krediternas förfallodag och skadeersättning från EKN. Detta innebär att ett refinansieringslån genom EKN:s förmedling lämnas till gäldenärslandet. Utbetalningar på lånet görs i takt med att betalningar förfaller under den ursprungligen garanterade krediten. Detta medför att garantitagarna får betalt och EKN behöver således inte skadereglera för- fallna fordringar. Refinansieringslånet förutsätts normalt garanteras i dess Prop. 1986/87:23

regeringen att medge att EKN får ta upp låiii'i utländsk valuta under

regeringen

att

medge

att

EKN

får

upp

låiii'i

utländsk

valuta

under

budgetåret 1987/88. Om EKN:s resultat inte försämras avsevärt och skade-

budgetåret

1987/88.

EKN:s

resultat

inte

försämras

avsevärt

och

skade-

regleringar under redan utestående garantier finansieras genom den rörliga

regleringar

under

redan

utestående

garantier

finansieras

genom

den

rörliga

krediten, bör en minskad likviditet i svenska kronor kunna motsvaras av

krediten,

bör

minskad

likviditet

svenska

kronor

kunna

motsvaras

reservuppbyggnaden i valutor. På sikt skulle således EKN:s behov av

reservuppbyggnaden

valutor.

På

sikt

skulle

således

EKN:s

behov

kredit i riksgäldskontoret i svenska kronor kunna minska.

kredit

riksgäldskontoret

svenska

kronor

kunna

minska.

En särskild fråga är hur upplåningen bör gå till. Jag vill redan här som min mening redovisa att utomstående institutioner bör anlitas med den expertis som är nödvändig för valutahanten'ngen. Tänkbara sådana är SEK, valutabanker eller riksgäldskontoret. Vid upplåning hos sådana in- stitutioner krävs inte någon särskild garanti från EKN:s sida.

En särskild fråga är hur upplåningen bör gå till. Jag vill redan här som

särskild

fråga

är

hur

upplåningen

bör

gå

till.

Jag

vill

redan

här

som

min mening redovisa att utomstående institutioner bör anlitas med den

min

mening

redovisa

att

utomstående

institutioner

bör

anlitas

med

den

expertis som är nödvändig för valutahanten'ngen. Tänkbara sådana är

expertis

som

är

nödvändig

för

valutahanten'ngen.

Tänkbara

sådana

är

SEK, valutabanker eller riksgäldskontoret. Vid upplåning hos sådana in-

SEK,

valutabanker

eller

riksgäldskontoret.

Vid

upplåning

hos

sådana

in-

stitutioner krävs inte någon särskild garanti från EKN:s sida.

stitutioner

krävs

inte

någon

särskild

garanti

från

EKN:s

sida.

EKN:s och SEK:s arbetsområden berör varandra och ett nära samarbe- te finns sedan gammalt på flera områden mellan dessa organ. En betydan- de andel av EKN:s garantier överlåts till SEK vilket gett SEK stor förtro— genhet med EKN:s verksamhet. SEK skulle således kunna förvalta EKN:s premiereserveri utländsk valuta och låna utländsk valuta till EKN.

EKN:s och SEK:s arbetsområden berör varandra och ett nära samarbe-

EKN:s

och

SEK:s

arbetsområden

berör

varandra

och

ett

nära

samarbe-

te finns sedan gammalt på flera områden mellan dessa organ. En betydan-

finns

sedan

gammalt

på

flera

områden

mellan

dessa

organ.

betydan-

de andel av EKN:s garantier överlåts till SEK vilket gett SEK stor förtro—

andel

EKN:s

garantier

överlåts

till

SEK

vilket

gett

SEK

stor

förtro—

genhet med EKN:s verksamhet. SEK skulle således kunna förvalta

genhet

med

EKN:s

verksamhet.

SEK

skulle

således

kunna

förvalta

EKN:s premiereserveri utländsk valuta och låna utländsk valuta till EKN.

EKN:s

premiereserveri

utländsk

valuta

och

låna

utländsk

valuta

till

EKN.

Chefen för industridepartementet och jag har tidigare i skrivelser till SEK och EKN uttalat intresse för ett närmare samarbete mellan dessa två organ och bett dem redovisa sådana områden på vilka samarbetet skulle kunna utvecklas. Jag ser således positivt på ett utnyttjande av SEK:s tjänster för valutahantcring och upplåning i utländsk valuta. Det bör dock få ankomma på regeringen eller, efter regeringens bestämmande. på EKN att bestämma om SEK eller en valutabank eller riksgäldskontoret skall utnyttjas härför.

Chefen för industridepartementet och jag har tidigare i skrivelser till

Chefen

för

industridepartementet

och

jag

har

tidigare

skrivelser

till

SEK och EKN uttalat intresse för ett närmare samarbete mellan dessa två

SEK

och

EKN

uttalat

intresse

för

ett

närmare

samarbete

mellan

dessa

två

organ och bett dem redovisa sådana områden på vilka samarbetet skulle

organ

och

bett

dem

redovisa

sådana

områden

på

vilka

samarbetet

skulle

kunna utvecklas. Jag ser således positivt på ett utnyttjande av SEK:s

kunna

utvecklas.

Jag

ser

således

positivt

på

ett

utnyttjande

SEK:s

tjänster för valutahantcring och upplåning i utländsk valuta. Det bör dock

tjänster

för

valutahantcring

och

upplåning

utländsk

valuta.

Det

bör

dock

få ankomma på regeringen eller, efter regeringens bestämmande. på EKN

få

ankomma

på

regeringen

eller,

efter

regeringens

bestämmande.

på

EKN

att bestämma om SEK eller en valutabank eller riksgäldskontoret skall

att

bestämma

SEK

eller

valutabank

eller

riksgäldskontoret

skall

utnyttjas härför.

utnyttjas

härför.

2.2 Garantier för refinansieringslån

2.2

Garantier

för

refinansieringslån

Mitt förslag: Garantier får lämnas för sådana refinansieringslån som

Mitt

förslag:

Garantier

får

lämnas

för

sådana

refinansieringslån

som

ges för reglering av förfallna fordringar som garanterats inom ramen för den statliga exportkreditgivningen.

ges för reglering av förfallna fordringar som garanterats inom ramen

ges

för

reglering

förfallna

fordringar

som

garanterats

inom

ramen

för den statliga exportkreditgivningen.

för

den

statliga

exportkreditgivningen.

Exportkreditnämndens framställning: Överensstämmer med mitt förslag.

Exportkreditnämndens

framställning:

Överensstämmer

med

mitt

förslag.

Remissinstanserna: Varken riksbanken eller riksgäldskontoret har anfört några synpunkter på EKN:s förslag.

Remissinstanserna: Varken riksbanken eller riksgäldskontoret har anfört

Remissinstanserna:

Varken

riksbanken

eller

riksgäldskontoret

har

anfört

några synpunkter på EKN:s förslag.

några

synpunkter

på

EKN:s

förslag.

Skälen för mitt förslag: EKN har i samband med sin framställning om exportkreditgarantigivning i utländska valutor också pekat på en möjlighet att hantera skuldkonsolideringar genom refinansicring i svenska kronor eller utländsk valuta som ett alternativ till den nu tillämpade modellen med senareläggning av krediternas förfallodag och skadeersättning från EKN. Detta innebär att ett refinansieringslån genom EKN:s förmedling lämnas till gäldenärslandet. Utbetalningar på lånet görs i takt med att betalningar förfaller under den ursprungligen garanterade krediten. Detta medför att garantitagarna får betalt och EKN behöver således inte skadereglera för- fallna fordringar. Refinansieringslånet förutsätts normalt garanteras i dess

Skälen för mitt förslag: EKN har i samband med sin framställning om

Skälen

för

mitt

förslag:

EKN

har

samband

med

sin

framställning

exportkreditgarantigivning i utländska valutor också pekat på en möjlighet

exportkreditgarantigivning

utländska

valutor

också

pekat

på

möjlighet

att hantera skuldkonsolideringar genom refinansicring i svenska kronor

att

hantera

skuldkonsolideringar

genom

refinansicring

svenska

kronor

eller utländsk valuta som ett alternativ till den nu tillämpade modellen med

eller

utländsk

valuta

som

ett

alternativ

till

den

tillämpade

modellen

med

senareläggning av krediternas förfallodag och skadeersättning från EKN.

senareläggning

krediternas

förfallodag

och

skadeersättning

från

EKN.

Detta innebär att ett refinansieringslån genom EKN:s förmedling lämnas

Detta

innebär

att

ett

refinansieringslån

genom

EKN:s

förmedling

lämnas

till gäldenärslandet. Utbetalningar på lånet görs i takt med att betalningar

till

gäldenärslandet.

Utbetalningar

på

lånet

görs

takt

med

att

betalningar

förfaller under den ursprungligen garanterade krediten. Detta medför att

förfaller

under

den

ursprungligen

garanterade

krediten.

Detta

medför

att

garantitagarna får betalt och EKN behöver således inte skadereglera för-

garantitagarna

får

betalt

och

EKN

behöver

således

inte

skadereglera

för-

fallna fordringar. Refinansieringslånet förutsätts normalt garanteras i dess

fallna

fordringar.

Refinansieringslånet

förutsätts

normalt

garanteras

dess

Prop. 1986/87:23

Prop.

1986/87:23

helhet av EKN med en garanti av proprieborgenskaraktär. Genom ett sådant arrangemang kan i vissa fall både administrativa och kostnadsmäs- siga fördelar uppkomma för EKN. Jag anser därför att garantier bör få lämnas för sådana refmansieringslån. Även biståndsgaranterade krediter kan komma att omfattas av refinansieringslån garanterade av EKN. Med hänsyn till att skuldkonsolidering genom refmansiering enbart medför för— delar om gäldenärslandet sköter sina nya kreditåtaganden. är det uppen- bart att garantier enbart skall ges för refinansieringslån i sådana fall där sannolikheten för att lånet återbetalas i överenskommen ordning är hög. Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande att garantier får läm- nas för de nämnda lånen. 3 Hemställan Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen dels föreslår riksdagen att ]. godkänna att ett system med exportkreditgarantier i utländska valutor får införas i enlighet med vad jag anfört under avsnitt 2.1. 2. godkänna att garantier får lämnas för sådana reftnansieringslån som ges för reglering av förfallna fordringar som garanterats inom ramen för den statliga exportkreditgivningen (avsnitt 2.2). dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vadjag i avsnitt 2.1 har anfört om upplåning för skadereglering i utländsk valuta. 4 Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och det ändamål som föredraganden har hemställt om. Prop. 1986/87: 23

helhet av EKN med en garanti av proprieborgenskaraktär. Genom ett

helhet

EKN

med

garanti

proprieborgenskaraktär.

Genom

ett

sådant arrangemang kan i vissa fall både administrativa och kostnadsmäs-

sådant

arrangemang

kan

vissa

fall

både

administrativa

och

kostnadsmäs-

siga fördelar uppkomma för EKN. Jag anser därför att garantier bör få

siga

fördelar

uppkomma

för

EKN.

Jag

anser

därför

att

garantier

bör

få

lämnas för sådana refmansieringslån. Även biståndsgaranterade krediter

lämnas

för

sådana

refmansieringslån.

Även

biståndsgaranterade

krediter

kan komma att omfattas av refinansieringslån garanterade av EKN. Med

kan

komma

att

omfattas

refinansieringslån

garanterade

EKN.

Med

hänsyn till att skuldkonsolidering genom refmansiering enbart medför för—

hänsyn

till

att

skuldkonsolidering

genom

refmansiering

enbart

medför

för—

delar om gäldenärslandet sköter sina nya kreditåtaganden. är det uppen-

delar

gäldenärslandet

sköter

sina

nya

kreditåtaganden.

är

det

uppen-

bart att garantier enbart skall ges för refinansieringslån i sådana fall där

bart

att

garantier

enbart

skall

ges

för

refinansieringslån

sådana

fall

där

sannolikheten för att lånet återbetalas i överenskommen ordning är hög.

sannolikheten

för

att

lånet

återbetalas

överenskommen

ordning

är

hög.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande att garantier får läm-

Regeringen

bör

inhämta

riksdagens

godkännande

att

garantier

får

läm-

nas för de nämnda lånen.

nas

för

nämnda

lånen.

3 Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen dels föreslår riksdagen att ]. godkänna att ett system med exportkreditgarantier i utländska valutor får införas i enlighet med vad jag anfört under avsnitt 2.1. 2. godkänna att garantier får lämnas för sådana reftnansieringslån som ges för reglering av förfallna fordringar som garanterats inom ramen för den statliga exportkreditgivningen (avsnitt 2.2). dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vadjag i avsnitt 2.1 har anfört om upplåning för skadereglering i utländsk valuta.

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen

Med

hänvisning

till

vad

jag

anfört

hemställer

jag

att

regeringen

dels föreslår riksdagen att

dels

föreslår

riksdagen

att

]. godkänna att ett system med exportkreditgarantier i utländska valutor får införas i enlighet med vad jag anfört under avsnitt 2.1.

]. godkänna att ett system med exportkreditgarantier i utländska

godkänna

att

ett

system

med

exportkreditgarantier

utländska

valutor får införas i enlighet med vad jag anfört under avsnitt 2.1.

valutor

får

införas

enlighet

med

vad

jag

anfört

under

avsnitt

2.1.

2. godkänna att garantier får lämnas för sådana reftnansieringslån som ges för reglering av förfallna fordringar som garanterats inom ramen för den statliga exportkreditgivningen (avsnitt 2.2).

2. godkänna att garantier får lämnas för sådana reftnansieringslån

godkänna

att

garantier

får

lämnas

för

sådana

reftnansieringslån

som ges för reglering av förfallna fordringar som garanterats inom

som

ges

för

reglering

förfallna

fordringar

som

garanterats

inom

ramen för den statliga exportkreditgivningen (avsnitt 2.2).

ramen

för

den

statliga

exportkreditgivningen

(avsnitt

2.2).

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vadjag i avsnitt 2.1 har anfört om upplåning för skadereglering i utländsk valuta.

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vadjag i avsnitt 2.1 har

dels

bereder

riksdagen

tillfälle

att

del

vadjag

avsnitt

2.1

har

anfört om upplåning för skadereglering i utländsk valuta.

anfört

upplåning

för

skadereglering

utländsk

valuta.

4 Beslut

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och det ändamål som föredraganden har hemställt om.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att

Regeringen

ansluter

sig

till

föredragandens

överväganden

och

beslutar

att

genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de

genom

proposition

förelägga

riksdagen

vad

föredraganden

har

anfört

för

åtgärder och det ändamål som föredraganden har hemställt om.

åtgärder

och

det

ändamål

som

föredraganden

har

hemställt

om.

Prop. 1986/87: 23

Prop.

1986/87:

Prop.]98637123 EXPORTKREDITNÄMNDEN 86-80182—000—1 Swedish Export Credits Guarantee Board BHagaI Till Regeringen ___..r..ngen Registratorn Ink. 1986 -07- 0 3 vnn ?KSé» a" Garantigivning i valutor inledning Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. Då exporten sker på kredit skjuts detta inflöde på framtiden, varvid expertens positiva effekt på betalningsbalansen fördröjs. I den mån exporten innehåller komponenter från utlandet eller skapar efterfrågan på varor från utlandet som betalas kontant uppkommer en negativ effekt på betalningsbalansen. Dessa effekter av kredit- givningen kan lättast motverkas genom att exportkrediterna finansieras med en motsvarande upplåning i utlandet. En sådan upplåning medför ur samhällsekono- misk synvinkel också den fördelen att den svenska kapitalmarknaden inte be- lastas med exportkreditfinansieringen. Upplåning i utlandet kan i princip ske endast i utländsk valuta. Staten har tidigare varit och är fortfarande i viss utsträckning beredd att bl a ta på sig kursrisker för att underlätta finan— siering av exportkrediter i utlandet. Kursriskerna undviks bäst genom att exportkrediterna där så är möjligt lämnas i upplåningsbar valuta. BKN—systemet innehåller emellertid vissa fördelar för företagen att lämna exportkrediter i svenska kronor. vid införandet av den statsstödda sektorn i AB Svensk Exportkredit (SEK) 1978 åtog sig staten betydande kursrisker i samband med exportkreditfinansieringen. Valutakursförluster uppkommer i SEK i huvudsak då exportkrediter i svenska kronor refinansieras genom upplåning av utländsk valuta. Till 1982 hade SEK möjligheter att i begränsad omfattning låna svenska kronor. Därefter har riks— banken hänvisat SEK till de utländska kapitalmarknaderna för all upplåning till den statsstödda exportkreditfinansieringen. staten har därmed fått ett ökat intreSSe att styra även exportkreditgivningen till utländsk valuta för att minska risken för kursförluster. Detta har skett genom att regeringen beslutat att räntan för utlåning i svenska kronor inom SEK—systemet skall

Prop.]98637123 EXPORTKREDITNÄMNDEN 86-80182—000—1

Prop.]98637123

EXPORTKREDITNÄMNDEN 86-80182—000—1

EXPORTKREDITNÄMNDEN

86-80182—000—1

Swedish Export Credits Guarantee Board

Swedish

Export

Credits

Guarantee

Board

BHagaI

Till Regeringen

Till

Regeringen

___..r..ngen Registratorn

___..r..ngen

Registratorn

Ink. 1986 -07- 0 3 vnn ?KSé» a"

Ink. 1986 -07- 0 3

Ink.

1986

-07-

vnn ?KSé» a"

vnn

?KSé»

Garantigivning i valutor

Garantigivning

valutor

inledning Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. Då exporten sker på kredit skjuts detta inflöde på framtiden, varvid expertens positiva effekt på betalningsbalansen fördröjs. I den mån exporten innehåller komponenter från utlandet eller skapar efterfrågan på varor från utlandet som betalas kontant uppkommer en negativ effekt på betalningsbalansen. Dessa effekter av kredit- givningen kan lättast motverkas genom att exportkrediterna finansieras med en motsvarande upplåning i utlandet. En sådan upplåning medför ur samhällsekono- misk synvinkel också den fördelen att den svenska kapitalmarknaden inte be- lastas med exportkreditfinansieringen. Upplåning i utlandet kan i princip ske endast i utländsk valuta. Staten har tidigare varit och är fortfarande i viss utsträckning beredd att bl a ta på sig kursrisker för att underlätta finan— siering av exportkrediter i utlandet. Kursriskerna undviks bäst genom att exportkrediterna där så är möjligt lämnas i upplåningsbar valuta. BKN—systemet

inledning

Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. Då exporten sker på kredit skjuts detta inflöde på framtiden, varvid expertens positiva effekt på betalningsbalansen fördröjs. I den mån exporten innehåller komponenter från utlandet eller skapar efterfrågan på varor från utlandet som betalas kontant uppkommer en negativ effekt på betalningsbalansen. Dessa effekter av kredit- givningen kan lättast motverkas genom att exportkrediterna finansieras med en motsvarande upplåning i utlandet. En sådan upplåning medför ur samhällsekono- misk synvinkel också den fördelen att den svenska kapitalmarknaden inte be- lastas med exportkreditfinansieringen. Upplåning i utlandet kan i princip ske endast i utländsk valuta. Staten har tidigare varit och är fortfarande i viss utsträckning beredd att bl a ta på sig kursrisker för att underlätta finan— siering av exportkrediter i utlandet. Kursriskerna undviks bäst genom att exportkrediterna där så är möjligt lämnas i upplåningsbar valuta. BKN—systemet

Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. Då exporten sker på

Exporten

skapar

ett

för

landet

angeläget

valutainflöde.

Då

exporten

sker

på

kredit skjuts detta inflöde på framtiden, varvid expertens positiva effekt på

kredit

skjuts

detta

inflöde

på

framtiden,

varvid

expertens

positiva

effekt

på

betalningsbalansen fördröjs. I den mån exporten innehåller komponenter från

betalningsbalansen

fördröjs.

den

mån

exporten

innehåller

komponenter

från

utlandet eller skapar efterfrågan på varor från utlandet som betalas kontant

utlandet

eller

skapar

efterfrågan

på

varor

från

utlandet

som

betalas

kontant

uppkommer en negativ effekt på betalningsbalansen. Dessa effekter av kredit-

uppkommer

negativ

effekt

på

betalningsbalansen.

Dessa

effekter

kredit-

givningen kan lättast motverkas genom att exportkrediterna finansieras med en

givningen

kan

lättast

motverkas

genom

att

exportkrediterna

finansieras

med

motsvarande upplåning i utlandet. En sådan upplåning medför ur samhällsekono-

motsvarande

upplåning

utlandet.

sådan

upplåning

medför

samhällsekono-

misk synvinkel också den fördelen att den svenska kapitalmarknaden inte be-

misk

synvinkel

också

den

fördelen

att

den

svenska

kapitalmarknaden

inte

be-

lastas med exportkreditfinansieringen. Upplåning i utlandet kan i princip ske

lastas

med

exportkreditfinansieringen.

Upplåning

utlandet

kan

princip

ske

endast i utländsk valuta. Staten har tidigare varit och är fortfarande i viss

endast

utländsk

valuta.

Staten

har

tidigare

varit

och

är

fortfarande

viss

utsträckning beredd att bl a ta på sig kursrisker för att underlätta finan—

utsträckning

beredd

att

på

sig

kursrisker

för

att

underlätta

finan—

siering av exportkrediter i utlandet. Kursriskerna undviks bäst genom att

siering

exportkrediter

utlandet.

Kursriskerna

undviks

bäst

genom

att

exportkrediterna där så är möjligt lämnas i upplåningsbar valuta. BKN—systemet

exportkrediterna

där

så

är

möjligt

lämnas

upplåningsbar

valuta.

BKN—systemet

innehåller emellertid vissa fördelar för företagen att lämna exportkrediter i

innehåller

emellertid

vissa

fördelar

för

företagen

att

lämna

exportkrediter

svenska kronor.

svenska

kronor.

vid införandet av den statsstödda sektorn i AB Svensk Exportkredit (SEK) 1978 åtog sig staten betydande kursrisker i samband med exportkreditfinansieringen. Valutakursförluster uppkommer i SEK i huvudsak då exportkrediter i svenska kronor refinansieras genom upplåning av utländsk valuta. Till 1982 hade SEK möjligheter att i begränsad omfattning låna svenska kronor. Därefter har riks— banken hänvisat SEK till de utländska kapitalmarknaderna för all upplåning till den statsstödda exportkreditfinansieringen. staten har därmed fått ett ökat intreSSe att styra även exportkreditgivningen till utländsk valuta för att minska risken för kursförluster. Detta har skett genom att regeringen

vid införandet av den statsstödda sektorn i AB Svensk Exportkredit (SEK) 1978

vid

införandet

den

statsstödda

sektorn

Svensk

Exportkredit

(SEK)

1978

åtog sig staten betydande kursrisker i samband med exportkreditfinansieringen.

åtog

sig

staten

betydande

kursrisker

samband

med

exportkreditfinansieringen.

Valutakursförluster uppkommer i SEK i huvudsak då exportkrediter i svenska

Valutakursförluster

uppkommer

SEK

huvudsak

då

exportkrediter

svenska

kronor refinansieras genom upplåning av utländsk valuta. Till 1982 hade SEK

kronor

refinansieras

genom

upplåning

utländsk

valuta.

Till

1982

hade

SEK

möjligheter att i begränsad omfattning låna svenska kronor. Därefter har riks—

möjligheter

att

begränsad

omfattning

låna

svenska

kronor.

Därefter

har

riks—

banken hänvisat SEK till de utländska kapitalmarknaderna för all upplåning

banken

hänvisat

SEK

till

utländska

kapitalmarknaderna

för

all

upplåning

till den statsstödda exportkreditfinansieringen. staten har därmed fått ett

till

den

statsstödda

exportkreditfinansieringen.

staten

har

därmed

fått

ett

ökat intreSSe att styra även exportkreditgivningen till utländsk valuta för

ökat

intreSSe

att

styra

även

exportkreditgivningen

till

utländsk

valuta

för

att minska risken för kursförluster. Detta har skett genom att regeringen

att

minska

risken

för

kursförluster.

Detta

har

skett

genom

att

regeringen

beslutat att räntan för utlåning i svenska kronor inom SEK—systemet skall

beslutat

att

räntan

för

utlåning

svenska

kronor

inom

SEK—systemet

skall

Prop. 1986/87: 23 ligga högre än andra subventionerade exportkrediträntor. Detta s k kronränte- påslag uppgick inledningsvis till 0,5 & och höjdes i januari 1984 till nuvarande 1.5 !. Även den icke—subventionerade exportkreditgivningen hos SEK och andra kreditinstitut styrs genom ränteläget och refinansieringsmöjlig— heterna i stor utsträckning till utländska valutor. Då en exportkredit i utländsk valuta refinansieras i samma valuta uppkommer ingen kursrisk i SEK. förutsatt att exportkrediten betalas i vederbörlig ordning. Om kursen på den utländska valutan stigit till förfallodagen och betalning då uteblir kommer emellertid en kursförlust att realiseras då BKN betalar ut ersättning för den uteblivna betalningen i svenska kronor. Som närmare framgår nedan ersätter BKN vid skadefall normalt endast en begränsad del av uppkommen kurshöjning. Den resterande delen får normalt ersättas av exportföretagen, vilket vid den valutakursutveckling som varit under åttio— talets första hälft inneburit att företagens självrisk blivit väsentligt högre för krediter i utländsk valuta än för krediter i svenska kronor. Samtidigt som staten har minskat sin kursriskexponering genom att i ökad ut— sträckning styra exportkreditgivningen till utländska valutor har kursrisken vid skadefall blivit en betydelsefull faktor. särskilt för de kapitalvaru— exporterande företagen och entreprenadföretagen som exporterar mot medellånga och långa krediter. Utvecklingen under åttiotalet med kraftigt ökade skadefall och samtidig stark ökning av kurserna på de vanligaste exportkreditvalutorna har lett till att företagen i samband med skadefall — utöver övriga självrisk- belopp - fått betala ut i storleksordningen 320 Mkr för att kompensera kurs- höjningar. (Enligt beräkningar inom EKN avseende perioden juli 1980 till juni 1985.) Enligt företagen har deras sammanlagda självrisker — inkl. kurs— riskerna - blivit så stora att deras möjligheter att ta upp nya exportaffärer med krediter i utländsk valuta påverkas. Förslaget nedan, att EKN i enlighet med önskemål från de större kundföretagen under framtida garantier skall lyfta av hela kursrisken vid skadefall. syftar till att främja exporten. Samtidigt föreslås åtgärder för att begränsa statens förlustrisk på grund av kursrisktäckningen. Om förslaget genomförs. kommer det incitament som BKN—systemet nu ger före- tagen att hellre lämna exportkrediter i svenska kronor än i utländsk valuta praktiskt taget att försvinna. EKN torde komma att få ta ut högre premie för 10

Prop. 1986/87: 23

Prop.

1986/87:

ligga högre än andra subventionerade exportkrediträntor. Detta s k kronränte- påslag uppgick inledningsvis till 0,5 & och höjdes i januari 1984 till nuvarande 1.5 !. Även den icke—subventionerade exportkreditgivningen hos SEK och andra kreditinstitut styrs genom ränteläget och refinansieringsmöjlig—

ligga högre än andra subventionerade exportkrediträntor. Detta s k kronränte-

ligga

högre

än

andra

subventionerade

exportkrediträntor.

Detta

kronränte-

påslag uppgick inledningsvis till 0,5 & och höjdes i januari 1984 till

påslag

uppgick

inledningsvis

till

0,5

och

höjdes

januari

1984

till

nuvarande 1.5 !. Även den icke—subventionerade exportkreditgivningen hos SEK

nuvarande

1.5

Även

den

icke—subventionerade

exportkreditgivningen

hos

SEK

och andra kreditinstitut styrs genom ränteläget och refinansieringsmöjlig—

och

andra

kreditinstitut

styrs

genom

ränteläget

och

refinansieringsmöjlig—

heterna i stor utsträckning till utländska valutor.

heterna

stor

utsträckning

till

utländska

valutor.

Då en exportkredit i utländsk valuta refinansieras i samma valuta uppkommer ingen kursrisk i SEK. förutsatt att exportkrediten betalas i vederbörlig ordning. Om kursen på den utländska valutan stigit till förfallodagen och betalning då uteblir kommer emellertid en kursförlust att realiseras då BKN betalar ut ersättning för den uteblivna betalningen i svenska kronor. Som närmare framgår nedan ersätter BKN vid skadefall normalt endast en begränsad del av uppkommen kurshöjning. Den resterande delen får normalt ersättas av exportföretagen, vilket vid den valutakursutveckling som varit under åttio— talets första hälft inneburit att företagens självrisk blivit väsentligt högre

Då en exportkredit i utländsk valuta refinansieras i samma valuta uppkommer

Då

exportkredit

utländsk

valuta

refinansieras

samma

valuta

uppkommer

ingen kursrisk i SEK. förutsatt att exportkrediten betalas i vederbörlig

ingen

kursrisk

SEK.

förutsatt

att

exportkrediten

betalas

vederbörlig

ordning. Om kursen på den utländska valutan stigit till förfallodagen och

ordning.

kursen

på

den

utländska

valutan

stigit

till

förfallodagen

och

betalning då uteblir kommer emellertid en kursförlust att realiseras då BKN

betalning

då

uteblir

kommer

emellertid

kursförlust

att

realiseras

då

BKN

betalar ut ersättning för den uteblivna betalningen i svenska kronor. Som

betalar

ersättning

för

den

uteblivna

betalningen

svenska

kronor.

Som

närmare framgår nedan ersätter BKN vid skadefall normalt endast en begränsad

närmare

framgår

nedan

ersätter

BKN

vid

skadefall

normalt

endast

begränsad

del av uppkommen kurshöjning. Den resterande delen får normalt ersättas av

del

uppkommen

kurshöjning.

Den

resterande

får

normalt

ersättas

exportföretagen, vilket vid den valutakursutveckling som varit under åttio—

exportföretagen,

vilket

vid

den

valutakursutveckling

som

varit

under

åttio—

talets första hälft inneburit att företagens självrisk blivit väsentligt högre

talets

första

hälft

inneburit

att

företagens

självrisk

blivit

väsentligt

högre

för krediter i utländsk valuta än för krediter i svenska kronor.

för

krediter

utländsk

valuta

än

för

krediter

svenska

kronor.

Samtidigt som staten har minskat sin kursriskexponering genom att i ökad ut— sträckning styra exportkreditgivningen till utländska valutor har kursrisken vid skadefall blivit en betydelsefull faktor. särskilt för de kapitalvaru— exporterande företagen och entreprenadföretagen som exporterar mot medellånga och långa krediter. Utvecklingen under åttiotalet med kraftigt ökade skadefall och samtidig stark ökning av kurserna på de vanligaste exportkreditvalutorna har lett till att företagen i samband med skadefall — utöver övriga självrisk- belopp - fått betala ut i storleksordningen 320 Mkr för att kompensera kurs- höjningar. (Enligt beräkningar inom EKN avseende perioden juli 1980 till juni 1985.) Enligt företagen har deras sammanlagda självrisker — inkl. kurs— riskerna - blivit så stora att deras möjligheter att ta upp nya exportaffärer med krediter i utländsk valuta påverkas.

Samtidigt som staten har minskat sin kursriskexponering genom att i ökad ut—

Samtidigt

som

staten

har

minskat

sin

kursriskexponering

genom

att

ökad

ut—

sträckning styra exportkreditgivningen till utländska valutor har kursrisken

sträckning

styra

exportkreditgivningen

till

utländska

valutor

har

kursrisken

vid skadefall blivit en betydelsefull faktor. särskilt för de kapitalvaru—

vid

skadefall

blivit

betydelsefull

faktor.

särskilt

för

kapitalvaru—

exporterande företagen och entreprenadföretagen som exporterar mot medellånga

exporterande

företagen

och

entreprenadföretagen

som

exporterar

mot

medellånga

och långa krediter. Utvecklingen under åttiotalet med kraftigt ökade skadefall

och

långa

krediter.

Utvecklingen

under

åttiotalet

med

kraftigt

ökade

skadefall

och samtidig stark ökning av kurserna på de vanligaste exportkreditvalutorna

och

samtidig

stark

ökning

kurserna

på

vanligaste

exportkreditvalutorna

har lett till att företagen i samband med skadefall — utöver övriga självrisk-

har

lett

till

att

företagen

samband

med

skadefall

—

utöver

övriga

självrisk-

belopp - fått betala ut i storleksordningen 320 Mkr för att kompensera kurs-

belopp

fått

betala

storleksordningen

320

Mkr

för

att

kompensera

kurs-

höjningar. (Enligt beräkningar inom EKN avseende perioden juli 1980 till juni

höjningar.

(Enligt

beräkningar

inom

EKN

avseende

perioden

juli

1980

till

juni

1985.) Enligt företagen har deras sammanlagda självrisker — inkl. kurs—

1985.)

Enligt

företagen

har

deras

sammanlagda

självrisker

—

inkl.

kurs—

riskerna - blivit så stora att deras möjligheter att ta upp nya exportaffärer

riskerna

blivit

så

stora

att

deras

möjligheter

att

upp

nya

exportaffärer

med krediter i utländsk valuta påverkas.

med

krediter

utländsk

valuta

påverkas.

Förslaget nedan, att EKN i enlighet med önskemål från de större kundföretagen under framtida garantier skall lyfta av hela kursrisken vid skadefall. syftar till att främja exporten. Samtidigt föreslås åtgärder för att begränsa statens förlustrisk på grund av kursrisktäckningen.

Förslaget nedan, att EKN i enlighet med önskemål från de större kundföretagen

Förslaget

nedan,

att

EKN

enlighet

med

önskemål

från

större

kundföretagen

under framtida garantier skall lyfta av hela kursrisken vid skadefall. syftar

under

framtida

garantier

skall

lyfta

hela

kursrisken

vid

skadefall.

syftar

till att främja exporten. Samtidigt föreslås åtgärder för att begränsa statens

till

att

främja

exporten.

Samtidigt

föreslås

åtgärder

för

att

begränsa

statens

förlustrisk på grund av kursrisktäckningen.

förlustrisk

på

grund

kursrisktäckningen.

Om förslaget genomförs. kommer det incitament som BKN—systemet nu ger före- tagen att hellre lämna exportkrediter i svenska kronor än i utländsk valuta praktiskt taget att försvinna. EKN torde komma att få ta ut högre premie för

Om förslaget genomförs. kommer det incitament som BKN—systemet nu ger före-

förslaget

genomförs.

kommer

det

incitament

som

BKN—systemet

ger

före-

tagen att hellre lämna exportkrediter i svenska kronor än i utländsk valuta

tagen

att

hellre

lämna

exportkrediter

svenska

kronor

än

utländsk

valuta

praktiskt taget att försvinna. EKN torde komma att få ta ut högre premie för

praktiskt

taget

att

försvinna.

EKN

torde

komma

att

få

högre

premie

för

Prop. 1986/87: 23 garantier som täcker valutakursrisker än för garantier i svenska kronor. Med det föreslagna systemet bör emellertid riskökningen hos EKN kunna begränsas så att premietillägget kan sättas till en för företagen acceptabel nivå. EKN—— systemet kommer således inte liksom hittills att motverka andra statliga åtgärder för att styra exportkreditgivningen till utländska valutor. MalupsussriskJitäagefalljnliqt nuxataads system Den som finansierar en exportkredit (normalt SEK eller bank) har normalt ingen valutarisk genom att han matchar krediten med inlåning i samma valuta. För dem som är garantigivare gentemot kreditgivaren (normalt EKN och exportföretag) finns dock en betydande valutarisk. Risken uppkommer genom att när låntagaren inte betalar sina räntor och/eller amorteringar så måste garantigivaren betala dessa i den utländska valutan eller i svenska kronor till dagskurs. Garanti— givarnas sammanlagda kostnad härför blir då en funktion av valutakursen vid betalningstillfället. Risken för företagen och EKN är alltså en funktion både av att skadereglering skall ske och av valutakursförändringen. medelbar kurs— förlust uppstår om kursen på den utländska valutan stigit vid skaderegleringen. vid skadereglering flyttas valutafordringen över från kreditgivaren till EKN/— exportföretaget. Normalt förväntas fordringen bli betald förr eller senare. (EKN har hittills bara skrivit av vissa fordringar som skadereglerats p g a privata köpares insolvens. Under de senaste fem verksamhetsåren har sammanlagt 20 Mkr avskrivits som definitiva förluster. samtidigt som 3.440 Hkr utbetalats i skadeersättningar.) EKNs del av fordringen finansieras från skadereglering till återvinning normalt med svenska kronor från EKNs premiereserver eller från den rörliga kredit som ställts till 81015 förfogande hos riksgälds— kontoret. Det slutliga utfallet av en transaktion blir då en funktion av valutakursen också vid återvinningstillfället. Efter skaderegleringen mot— svaras fordringen inte längre av matchande inlåning i valuta. vilket innebär fortsatt exponering för kursrisk. vid återvinningen uppstår sålunda förlust om kursen på den utländska valutan sjunkit i förhållande till den kurs som EKN tillämpat vid skaderegleringen. EKN erlägger alltid skadeersättning i svenska kronor. vid skadereglering av- seende fordran i utländsk valuta tillämpade EKN till 1974 den lägsta av omräk— ningskurserna vid garantiförbindelsens utfärdande respektive förfallodagen. 11

Prop. 1986/87: 23

Prop.

1986/87:

garantier som täcker valutakursrisker än för garantier i svenska kronor. Med det föreslagna systemet bör emellertid riskökningen hos EKN kunna begränsas så att premietillägget kan sättas till en för företagen acceptabel nivå. EKN—— systemet kommer således inte liksom hittills att motverka andra statliga åtgärder för att styra exportkreditgivningen till utländska valutor.

garantier som täcker valutakursrisker än för garantier i svenska kronor. Med

garantier

som

täcker

valutakursrisker

än

för

garantier

svenska

kronor.

Med

det föreslagna systemet bör emellertid riskökningen hos EKN kunna begränsas så

det

föreslagna

systemet

bör

emellertid

riskökningen

hos

EKN

kunna

begränsas

så

att premietillägget kan sättas till en för företagen acceptabel nivå. EKN——

att

premietillägget

kan

sättas

till

för

företagen

acceptabel

nivå.

EKN——

systemet kommer således inte liksom hittills att motverka andra statliga

systemet

kommer

således

inte

liksom

hittills

att

motverka

andra

statliga

åtgärder för att styra exportkreditgivningen till utländska valutor.

åtgärder

för

att

styra

exportkreditgivningen

till

utländska

valutor.

MalupsussriskJitäagefalljnliqt nuxataads system

MalupsussriskJitäagefalljnliqt

nuxataads

system

Den som finansierar en exportkredit (normalt SEK eller bank) har normalt ingen valutarisk genom att han matchar krediten med inlåning i samma valuta. För dem som är garantigivare gentemot kreditgivaren (normalt EKN och exportföretag) finns dock en betydande valutarisk. Risken uppkommer genom att när låntagaren inte betalar sina räntor och/eller amorteringar så måste garantigivaren betala dessa i den utländska valutan eller i svenska kronor till dagskurs. Garanti— givarnas sammanlagda kostnad härför blir då en funktion av valutakursen vid betalningstillfället. Risken för företagen och EKN är alltså en funktion både av att skadereglering skall ske och av valutakursförändringen. medelbar kurs—

Den som finansierar en exportkredit (normalt SEK eller bank) har normalt ingen

Den

som

finansierar

exportkredit

(normalt

SEK

eller

bank)

har

normalt

ingen

valutarisk genom att han matchar krediten med inlåning i samma valuta. För dem

valutarisk

genom

att

han

matchar

krediten

med

inlåning

samma

valuta.

För

dem

som är garantigivare gentemot kreditgivaren (normalt EKN och exportföretag)

som

är

garantigivare

gentemot

kreditgivaren

(normalt

EKN

och

exportföretag)

finns dock en betydande valutarisk. Risken uppkommer genom att när låntagaren

finns

dock

betydande

valutarisk.

Risken

uppkommer

genom

att

när

låntagaren

inte betalar sina räntor och/eller amorteringar så måste garantigivaren betala

inte

betalar

sina

räntor

och/eller

amorteringar

så

måste

garantigivaren

betala

dessa i den utländska valutan eller i svenska kronor till dagskurs. Garanti—

dessa

den

utländska

valutan

eller

svenska

kronor

till

dagskurs.

Garanti—

givarnas sammanlagda kostnad härför blir då en funktion av valutakursen vid

givarnas

sammanlagda

kostnad

härför

blir

då

funktion

valutakursen

vid

betalningstillfället. Risken för företagen och EKN är alltså en funktion både

betalningstillfället.

Risken

för

företagen

och

EKN

är

alltså

funktion

både

av att skadereglering skall ske och av valutakursförändringen. medelbar kurs—

att

skadereglering

skall

ske

och

valutakursförändringen.

medelbar

kurs—

förlust uppstår om kursen på den utländska valutan stigit vid skaderegleringen.

förlust

uppstår

kursen

på

den

utländska

valutan

stigit

vid

skaderegleringen.

vid skadereglering flyttas valutafordringen över från kreditgivaren till EKN/— exportföretaget. Normalt förväntas fordringen bli betald förr eller senare. (EKN har hittills bara skrivit av vissa fordringar som skadereglerats p g a privata köpares insolvens. Under de senaste fem verksamhetsåren har sammanlagt 20 Mkr avskrivits som definitiva förluster. samtidigt som 3.440 Hkr utbetalats i skadeersättningar.) EKNs del av fordringen finansieras från skadereglering till återvinning normalt med svenska kronor från EKNs premiereserver eller från den rörliga kredit som ställts till 81015 förfogande hos riksgälds— kontoret. Det slutliga utfallet av en transaktion blir då en funktion av valutakursen också vid återvinningstillfället. Efter skaderegleringen mot— svaras fordringen inte längre av matchande inlåning i valuta. vilket innebär fortsatt exponering för kursrisk. vid återvinningen uppstår sålunda förlust om kursen på den utländska valutan sjunkit i förhållande till den kurs som EKN tillämpat vid skaderegleringen.

vid skadereglering flyttas valutafordringen över från kreditgivaren till EKN/—

vid

skadereglering

flyttas

valutafordringen

över

från

kreditgivaren

till

EKN/—

exportföretaget. Normalt förväntas fordringen bli betald förr eller senare.

exportföretaget.

Normalt

förväntas

fordringen

bli

betald

förr

eller

senare.

(EKN har hittills bara skrivit av vissa fordringar som skadereglerats p g a

(EKN

har

hittills

bara

skrivit

vissa

fordringar

som

skadereglerats

privata köpares insolvens. Under de senaste fem verksamhetsåren har sammanlagt

privata

köpares

insolvens.

Under

senaste

fem

verksamhetsåren

har

sammanlagt

20 Mkr avskrivits som definitiva förluster. samtidigt som 3.440 Hkr utbetalats

Mkr

avskrivits

som

definitiva

förluster.

samtidigt

som

3.440

Hkr

utbetalats

i skadeersättningar.) EKNs del av fordringen finansieras från skadereglering

skadeersättningar.)

EKNs

del

fordringen

finansieras

från

skadereglering

till återvinning normalt med svenska kronor från EKNs premiereserver eller

till

återvinning

normalt

med

svenska

kronor

från

EKNs

premiereserver

eller

från den rörliga kredit som ställts till 81015 förfogande hos riksgälds—

från

den

rörliga

kredit

som

ställts

till

81015

förfogande

hos

riksgälds—

kontoret. Det slutliga utfallet av en transaktion blir då en funktion av

kontoret.

Det

slutliga

utfallet

transaktion

blir

då

funktion

valutakursen också vid återvinningstillfället. Efter skaderegleringen mot—

valutakursen

också

vid

återvinningstillfället.

Efter

skaderegleringen

mot—

svaras fordringen inte längre av matchande inlåning i valuta. vilket innebär

svaras

fordringen

inte

längre

matchande

inlåning

valuta.

vilket

innebär

fortsatt exponering för kursrisk. vid återvinningen uppstår sålunda förlust om

fortsatt

exponering

för

kursrisk.

vid

återvinningen

uppstår

sålunda

förlust

kursen på den utländska valutan sjunkit i förhållande till den kurs som EKN

kursen

på

den

utländska

valutan

sjunkit

förhållande

till

den

kurs

som

EKN

tillämpat vid skaderegleringen.

tillämpat

vid

skaderegleringen.

EKN erlägger alltid skadeersättning i svenska kronor. vid skadereglering av- seende fordran i utländsk valuta tillämpade EKN till 1974 den lägsta av omräk— ningskurserna vid garantiförbindelsens utfärdande respektive förfallodagen.

EKN erlägger alltid skadeersättning i svenska kronor. vid skadereglering av-

EKN

erlägger

alltid

skadeersättning

svenska

kronor.

vid

skadereglering

av-

seende fordran i utländsk valuta tillämpade EKN till 1974 den lägsta av omräk—

seende

fordran

utländsk

valuta

tillämpade

EKN

till

1974

den

lägsta

omräk—

ningskurserna vid garantiförbindelsens utfärdande respektive förfallodagen.

ningskurserna

vid

garantiförbindelsens

utfärdande

respektive

förfallodagen.

Prop. 1986/87: 23 Detta innebar att BKN inte till någon del inkluderade kursstegring efter garantiförbindelsens utfärdande i ersättningen. 1974 hade emellertid export-- företag lidit förlust p g a detta och BKN beslöt att tillmötesgå företagens önskemål om mer generösa villkor såtillvida att ersättning skulle utbetalas även för kursstegring upp till 25 ! av kursen vid garantiförbindelsens utfär— dande. Kostnaderna för denna ändring av villkoren förutsågs bli relativt små eftersom endast en mindre andel av exportkrediterna lämnades i utländsk valuta och skadefrekvensen fortfarande var låg. Med hänsyn härtill genomfördes denna förbättring i garantitäckningen utan premiehöjning. 1978 genomfördes en viss ytterligare förbättring för garantitagarna då EKN beslöt att — inom 25 % taket — lämna ersättning även för kurshöjning efter förfallodagen till karenstidens slut. Efter ytterligare framställning från exportföretagen infördes 1982 möjligheten att på särskild begäran och mot tilläggspremie erhålla täckning för kursriskstegringar utöver 25 i. Den gamla bestämmelsen om täckning vid kursstegring upp till 25 % utan särskild premie fick då kvarstå oförändrad. Från 1974, då 25 % regeln infördes. till början av 80-talet hade emellertid både finansieringen av exportkrediter i utländsk valuta och skadefrekvensen ökat kraftigt, vilket hade lett till att EKN drabbades av ökade kostnader p g a 25 & regeln. 1983 infördes därför nuvarande regler som innebär att kurs- stegring upp till 10 % täcks utan särskild premie och att extra kurssäkring erbjuds till högst 200 % mot tilläggspremie enligt följande: gkaderegleringskurs i förhållande Tilläggspremie uttryckt i procent av till kurs vid förbindelsens ut grundpremien färdande 150 ! 15 t 175 % 20 ! 200 % 25 % I praktiken lämnar EKN extra kurssäkring relativt restriktivt. Då det gäller svagare länder är EKN ofta angelägen att hålla ned riskexponeringen. Extra kursrisktäckning medges då i regel för delskador men inom ett på normalt sätt beräknat högsta förlustbelopp för affären. BITS har beslutat att inte medge extra kursrisktäckning i garantier för u—krediter med hänsyn till att alla 12

Prop. 1986/87: 23

Prop.

1986/87:

Detta innebar att BKN inte till någon del inkluderade kursstegring efter garantiförbindelsens utfärdande i ersättningen. 1974 hade emellertid export-- företag lidit förlust p g a detta och BKN beslöt att tillmötesgå företagens önskemål om mer generösa villkor såtillvida att ersättning skulle utbetalas även för kursstegring upp till 25 ! av kursen vid garantiförbindelsens utfär— dande. Kostnaderna för denna ändring av villkoren förutsågs bli relativt små eftersom endast en mindre andel av exportkrediterna lämnades i utländsk valuta och skadefrekvensen fortfarande var låg. Med hänsyn härtill genomfördes denna förbättring i garantitäckningen utan premiehöjning.

Detta innebar att BKN inte till någon del inkluderade kursstegring efter

Detta

innebar

att

BKN

inte

till

någon

del

inkluderade

kursstegring

efter

garantiförbindelsens utfärdande i ersättningen. 1974 hade emellertid export--

garantiförbindelsens

utfärdande

ersättningen.

1974

hade

emellertid

export--

företag lidit förlust p g a detta och BKN beslöt att tillmötesgå företagens

företag

lidit

förlust

detta

och

BKN

beslöt

att

tillmötesgå

företagens

önskemål om mer generösa villkor såtillvida att ersättning skulle utbetalas

önskemål

mer

generösa

villkor

såtillvida

att

ersättning

skulle

utbetalas

även för kursstegring upp till 25 ! av kursen vid garantiförbindelsens utfär—

även

för

kursstegring

upp

till

kursen

vid

garantiförbindelsens

utfär—

dande. Kostnaderna för denna ändring av villkoren förutsågs bli relativt små

dande.

Kostnaderna

för

denna

ändring

villkoren

förutsågs

bli

relativt

små

eftersom endast en mindre andel av exportkrediterna lämnades i utländsk valuta

eftersom

endast

mindre

andel

exportkrediterna

lämnades

utländsk

valuta

och skadefrekvensen fortfarande var låg. Med hänsyn härtill genomfördes denna

och

skadefrekvensen

fortfarande

var

låg.

Med

hänsyn

härtill

genomfördes

denna

förbättring i garantitäckningen utan premiehöjning.

förbättring

garantitäckningen

utan

premiehöjning.

1978 genomfördes en viss ytterligare förbättring för garantitagarna då EKN beslöt att — inom 25 % taket — lämna ersättning även för kurshöjning efter förfallodagen till karenstidens slut. Efter ytterligare framställning från exportföretagen infördes 1982 möjligheten att på särskild begäran och mot tilläggspremie erhålla täckning för kursriskstegringar utöver 25 i. Den gamla bestämmelsen om täckning vid kursstegring upp till 25 % utan särskild premie fick då kvarstå oförändrad.

1978 genomfördes en viss ytterligare förbättring för garantitagarna då EKN

1978

genomfördes

viss

ytterligare

förbättring

för

garantitagarna

då

EKN

beslöt att — inom 25 % taket — lämna ersättning även för kurshöjning efter

beslöt

att

—

inom

taket

—

lämna

ersättning

även

för

kurshöjning

efter

förfallodagen till karenstidens slut. Efter ytterligare framställning från

förfallodagen

till

karenstidens

slut.

Efter

ytterligare

framställning

från

exportföretagen infördes 1982 möjligheten att på särskild begäran och mot

exportföretagen

infördes

1982

möjligheten

att

på

särskild

begäran

och

mot

tilläggspremie erhålla täckning för kursriskstegringar utöver 25 i. Den gamla

tilläggspremie

erhålla

täckning

för

kursriskstegringar

utöver

Den

gamla

bestämmelsen om täckning vid kursstegring upp till 25 % utan särskild premie

bestämmelsen

täckning

vid

kursstegring

upp

till

utan

särskild

premie

fick då kvarstå oförändrad.

fick

då

kvarstå

oförändrad.

Från 1974, då 25 % regeln infördes. till början av 80-talet hade emellertid både finansieringen av exportkrediter i utländsk valuta och skadefrekvensen ökat kraftigt, vilket hade lett till att EKN drabbades av ökade kostnader p g a 25 & regeln. 1983 infördes därför nuvarande regler som innebär att kurs- stegring upp till 10 % täcks utan särskild premie och att extra kurssäkring erbjuds till högst 200 % mot tilläggspremie enligt följande:

Från 1974, då 25 % regeln infördes. till början av 80-talet hade emellertid

Från

1974,

då

regeln

infördes.

till

början

80-talet

hade

emellertid

både finansieringen av exportkrediter i utländsk valuta och skadefrekvensen

både

finansieringen

exportkrediter

utländsk

valuta

och

skadefrekvensen

ökat kraftigt, vilket hade lett till att EKN drabbades av ökade kostnader p g a

ökat

kraftigt,

vilket

hade

lett

till

att

EKN

drabbades

ökade

kostnader

25 & regeln. 1983 infördes därför nuvarande regler som innebär att kurs-

regeln.

1983

infördes

därför

nuvarande

regler

som

innebär

att

kurs-

stegring upp till 10 % täcks utan särskild premie och att extra kurssäkring

stegring

upp

till

täcks

utan

särskild

premie

och

att

extra

kurssäkring

erbjuds till högst 200 % mot tilläggspremie enligt följande:

erbjuds

till

högst

200

mot

tilläggspremie

enligt

följande:

gkaderegleringskurs i förhållande Tilläggspremie uttryckt i procent av till kurs vid förbindelsens ut grundpremien färdande 150 ! 15 t 175 % 20 ! 200 % 25 %

gkaderegleringskurs i förhållande Tilläggspremie uttryckt i procent av till kurs vid förbindelsens ut grundpremien

gkaderegleringskurs i förhållande Tilläggspremie uttryckt i procent av

gkaderegleringskurs

förhållande

Tilläggspremie

uttryckt

procent

till kurs vid förbindelsens ut grundpremien

till

kurs

vid

förbindelsens

grundpremien

färdande

150 ! 15 t

150

175 % 20 !

175

200 % 25 %

200

I praktiken lämnar EKN extra kurssäkring relativt restriktivt. Då det gäller svagare länder är EKN ofta angelägen att hålla ned riskexponeringen. Extra kursrisktäckning medges då i regel för delskador men inom ett på normalt sätt beräknat högsta förlustbelopp för affären. BITS har beslutat att inte medge extra kursrisktäckning i garantier för u—krediter med hänsyn till att alla

I praktiken lämnar EKN extra kurssäkring relativt restriktivt. Då det gäller

praktiken

lämnar

EKN

extra

kurssäkring

relativt

restriktivt.

Då

det

gäller

svagare länder är EKN ofta angelägen att hålla ned riskexponeringen. Extra

svagare

länder

är

EKN

ofta

angelägen

att

hålla

ned

riskexponeringen.

Extra

kursrisktäckning medges då i regel för delskador men inom ett på normalt sätt

kursrisktäckning

medges

då

regel

för

delskador

men

inom

ett

på

normalt

sätt

beräknat högsta förlustbelopp för affären. BITS har beslutat att inte medge

beräknat

högsta

förlustbelopp

för

affären.

BITS

har

beslutat

att

inte

medge

extra kursrisktäckning i garantier för u—krediter med hänsyn till att alla

extra

kursrisktäckning

garantier

för

u—krediter

med

hänsyn

till

att

alla

Prop. l986/87: 23 u-krediter ges i utländsk valuta med stark koncentration till USD och att kursriskexponeringen därför skulle kunna leda till en betydande belastning på BITS ' anslag. _ Den del av en kursförlust vid skadefall som inte ersätts från BKN enligt ovan drabbar det exporterande företaget. som normalt har att till kreditgivaren inbetala skillnaden mellan å ena sidan värdet i svenska kronor av den ute— blivna betalningen till dagskurs och å andra sidan BKNs ersättning. Företagets betalning inkluderar den självrisk som gäller enligt vederbörande garanti (5 - 30 %), dröjsmålsräntekostnad under karenstiden (vanligen motsvarande 4 - 12 % beroende på karenstidens längd) och den kurshöjning som inte täckts av EKNs ersättning. I bilagorna 1 och 2 visas exempel på den faktiska självrisk som kan uppkomma på grund av dröjsmålsränta resp. kurshöjning. Genom samtidiga avsevärda höjningar av skadefallsfrekvensen och valutakurserna har företagen under senare år drabbats av mycket betydande ökningar av de faktiska självriskerna. Enligt exportföretagen utgör kursriskerna ett osäker— hetsmoment av sådan dignitet att deras möjligheter att ta nya exportaffärer påverkas. statens strävan att förmå företagen att i huvudsak arrangera sina exportkrediter i utländska valutor. motverkas således direkt av EKNs nuvarande system att skadereglera enbart i svenska kronor. Det slutliga utfallet av en transaktion påverkas, som tidigare nämnts, också av återvinningen. Till den 1 mars 1985 gällde att återvunna belopp fördelades mellan EKN och garantitagaren så att garantitagaren erhöll vad som svarade mot självriskandelen enligt garantin. medan återstoden tillföll EKN. Den enda inskränkningen i denna fördelningsregel var att EKN inte hade någon rätt till dröjsmålsränta som hänförde sig till karenstiden. Någon hänsyn togs emellertid inte till eventuella inskränkningar i EKNs ersättning för kursstegring. Detta innebar att EKN vid återvinning kunde göra vinster som motsvarades av defini— tiva förluster för exportföretagen. vid skadereglering efter den 1 mars 1985 beräknas emellertid BKNs och exportföretagens resp. förlustandelar, med hänsyn tagen till kurshöjningen och dessa förlustandelar används som fördelnings— nyckel vid återvinning. Effekterna av de nya reglerna framgår av bilaga 3. Bland EKNs motsvarigheter i utlandet täcker en rad garantiinstitut. huvudsak— ligen i mindre länder, kursrisken vid skadereglering antingen genom att skadereglera i nationell valuta till kurs som gäller vid skaderegleringen — -|— N Riksdagen [986/87. I sum/. Nr 23 13

Prop. l986/87: 23

Prop.

l986/87:

u-krediter ges i utländsk valuta med stark koncentration till USD och att

u-krediter

ges

utländsk

valuta

med

stark

koncentration

till

USD

och

att

kursriskexponeringen därför skulle kunna leda till en betydande belastning på BITS ' anslag. _

kursriskexponeringen därför skulle kunna leda till en betydande belastning på

kursriskexponeringen

därför

skulle

kunna

leda

till

betydande

belastning

på

BITS ' anslag. _

BITS

anslag.

Den del av en kursförlust vid skadefall som inte ersätts från BKN enligt ovan drabbar det exporterande företaget. som normalt har att till kreditgivaren inbetala skillnaden mellan å ena sidan värdet i svenska kronor av den ute— blivna betalningen till dagskurs och å andra sidan BKNs ersättning. Företagets betalning inkluderar den självrisk som gäller enligt vederbörande garanti (5 - 30 %), dröjsmålsräntekostnad under karenstiden (vanligen motsvarande 4 - 12 % beroende på karenstidens längd) och den kurshöjning som inte täckts av EKNs ersättning. I bilagorna 1 och 2 visas exempel på den faktiska självrisk som

Den del av en kursförlust vid skadefall som inte ersätts från BKN enligt ovan

Den

del

kursförlust

vid

skadefall

som

inte

ersätts

från

BKN

enligt

ovan

drabbar det exporterande företaget. som normalt har att till kreditgivaren

drabbar

det

exporterande

företaget.

som

normalt

har

att

till

kreditgivaren

inbetala skillnaden mellan å ena sidan värdet i svenska kronor av den ute—

inbetala

skillnaden

mellan

ena

sidan

värdet

svenska

kronor

den

ute—

blivna betalningen till dagskurs och å andra sidan BKNs ersättning. Företagets

blivna

betalningen

till

dagskurs

och

andra

sidan

BKNs

ersättning.

Företagets

betalning inkluderar den självrisk som gäller enligt vederbörande garanti (5 -

betalning

inkluderar

den

självrisk

som

gäller

enligt

vederbörande

garanti

30 %), dröjsmålsräntekostnad under karenstiden (vanligen motsvarande 4 - 12 %

%),

dröjsmålsräntekostnad

under

karenstiden

(vanligen

motsvarande

beroende på karenstidens längd) och den kurshöjning som inte täckts av EKNs

beroende

på

karenstidens

längd)

och

den

kurshöjning

som

inte

täckts

EKNs

ersättning. I bilagorna 1 och 2 visas exempel på den faktiska självrisk som

ersättning.

bilagorna

och

visas

exempel

på

den

faktiska

självrisk

som

kan uppkomma på grund av dröjsmålsränta resp. kurshöjning.

kan

uppkomma

på

grund

dröjsmålsränta

resp.

kurshöjning.

Genom samtidiga avsevärda höjningar av skadefallsfrekvensen och valutakurserna har företagen under senare år drabbats av mycket betydande ökningar av de faktiska självriskerna. Enligt exportföretagen utgör kursriskerna ett osäker— hetsmoment av sådan dignitet att deras möjligheter att ta nya exportaffärer påverkas. statens strävan att förmå företagen att i huvudsak arrangera sina exportkrediter i utländska valutor. motverkas således direkt av EKNs nuvarande

Genom samtidiga avsevärda höjningar av skadefallsfrekvensen och valutakurserna

Genom

samtidiga

avsevärda

höjningar

skadefallsfrekvensen

och

valutakurserna

har företagen under senare år drabbats av mycket betydande ökningar av de

har

företagen

under

senare

år

drabbats

mycket

betydande

ökningar

faktiska självriskerna. Enligt exportföretagen utgör kursriskerna ett osäker—

faktiska

självriskerna.

Enligt

exportföretagen

utgör

kursriskerna

ett

osäker—

hetsmoment av sådan dignitet att deras möjligheter att ta nya exportaffärer

hetsmoment

sådan

dignitet

att

deras

möjligheter

att

nya

exportaffärer

påverkas. statens strävan att förmå företagen att i huvudsak arrangera sina

påverkas.

statens

strävan

att

förmå

företagen

att

huvudsak

arrangera

sina

exportkrediter i utländska valutor. motverkas således direkt av EKNs nuvarande

exportkrediter

utländska

valutor.

motverkas

således

direkt

EKNs

nuvarande

system att skadereglera enbart i svenska kronor.

system

att

skadereglera

enbart

svenska

kronor.

Det slutliga utfallet av en transaktion påverkas, som tidigare nämnts, också av återvinningen. Till den 1 mars 1985 gällde att återvunna belopp fördelades mellan EKN och garantitagaren så att garantitagaren erhöll vad som svarade mot självriskandelen enligt garantin. medan återstoden tillföll EKN. Den enda inskränkningen i denna fördelningsregel var att EKN inte hade någon rätt till dröjsmålsränta som hänförde sig till karenstiden. Någon hänsyn togs emellertid inte till eventuella inskränkningar i EKNs ersättning för kursstegring. Detta innebar att EKN vid återvinning kunde göra vinster som motsvarades av defini— tiva förluster för exportföretagen. vid skadereglering efter den 1 mars 1985 beräknas emellertid BKNs och exportföretagens resp. förlustandelar, med hänsyn tagen till kurshöjningen och dessa förlustandelar används som fördelnings—

Det slutliga utfallet av en transaktion påverkas, som tidigare nämnts, också

Det

slutliga

utfallet

transaktion

påverkas,

som

tidigare

nämnts,

också

av återvinningen. Till den 1 mars 1985 gällde att återvunna belopp fördelades

återvinningen.

Till

den

mars

1985

gällde

att

återvunna

belopp

fördelades

mellan EKN och garantitagaren så att garantitagaren erhöll vad som svarade mot

mellan

EKN

och

garantitagaren

så

att

garantitagaren

erhöll

vad

som

svarade

mot

självriskandelen enligt garantin. medan återstoden tillföll EKN. Den enda

självriskandelen

enligt

garantin.

medan

återstoden

tillföll

EKN.

Den

enda

inskränkningen i denna fördelningsregel var att EKN inte hade någon rätt till

inskränkningen

denna

fördelningsregel

var

att

EKN

inte

hade

någon

rätt

till

dröjsmålsränta som hänförde sig till karenstiden. Någon hänsyn togs emellertid

dröjsmålsränta

som

hänförde

sig

till

karenstiden.

Någon

hänsyn

togs

emellertid

inte till eventuella inskränkningar i EKNs ersättning för kursstegring. Detta

inte

till

eventuella

inskränkningar

EKNs

ersättning

för

kursstegring.

Detta

innebar att EKN vid återvinning kunde göra vinster som motsvarades av defini—

innebar

att

EKN

vid

återvinning

kunde

göra

vinster

som

motsvarades

defini—

tiva förluster för exportföretagen. vid skadereglering efter den 1 mars 1985

tiva

förluster

för

exportföretagen.

vid

skadereglering

efter

den

mars

1985

beräknas emellertid BKNs och exportföretagens resp. förlustandelar, med hänsyn

beräknas

emellertid

BKNs

och

exportföretagens

resp.

förlustandelar,

med

hänsyn

tagen till kurshöjningen och dessa förlustandelar används som fördelnings—

tagen

till

kurshöjningen

och

dessa

förlustandelar

används

som

fördelnings—

nyckel vid återvinning. Effekterna av de nya reglerna framgår av bilaga 3.

nyckel

vid

återvinning.

Effekterna

nya

reglerna

framgår

bilaga

Bland EKNs motsvarigheter i utlandet täcker en rad garantiinstitut. huvudsak— ligen i mindre länder, kursrisken vid skadereglering antingen genom att

Bland EKNs motsvarigheter i utlandet täcker en rad garantiinstitut. huvudsak—

Bland

EKNs

motsvarigheter

utlandet

täcker

rad

garantiinstitut.

huvudsak—

ligen i mindre länder, kursrisken vid skadereglering antingen genom att

ligen

mindre

länder,

kursrisken

vid

skadereglering

antingen

genom

att

skadereglera i nationell valuta till kurs som gäller vid skaderegleringen —

skadereglera

nationell

valuta

till

kurs

som

gäller

vid

skaderegleringen

—

-|— N

-|—

Riksdagen [986/87. I sum/. Nr 23

Riksdagen

[986/87.

sum/.

Prop. 1986/87: 23 vanmark, Finland och Storbritannien — eller genom att skadereglera i utländsk valuta — Belgien. Finland (betr vissa köparkrediter). Italien. Norge och österrike. Kursrisken täcks normalt inte i länder där exportkrediter till helt övervägande del lämnas i den egna valutan. som canada, Frankrike, Japan, Nederländerna, Schweiz. USA och Västtyskland. Frågan är emellertid under omprövning i en del av de sistnämnda länderna. Eö£Slas m_garantingjtlänQSE pluss systemet med skadereglering i svenska kronor fungerade fullt tillfreds- ställande så länge huvuddelen av exportkrediterna lämnades i kronor och kurs— relationerna var stabila. Under nuvarande förhållanden är systemet emellertid mindre tillfredsställande. Problem skulle kvarstå även om EKN skulle medge extra kursrisktäckning mer liberalt än för närvarande. En fast grund för premiesättning för extra kursrisktäckning saknas och varken EKN eller före— tagen har möjligheter att begränsa och hantera kursriskerna. EKNs större kunder har därför föreslagit att BKN skall utfärda garantier i utländsk valuta. dvs garantiernas högsta förlustbelopp skall anges i den garanterade kreditens valuta, premien skall inbetalas i valutan och skadereg- lering ske i valutan. Garantitagarna skulle härigenom stå kursrisk endast på självriskandelen, medan EKN skulle stå hela kursrisken i övrigt. Kostnaderna för detta skulle begrän— sas genom att EKN så långt som möjligt skulle gardera sina åtaganden och fordringar i valuta med matchande tillgångar resp. inlåning i valutan. Even— tuella riskoch kostnadsökningar jämfört med nuvarande system skulle avspegla sig i premierna. systemet är tänkt att fungera på följande sätt. Premie tas ut i resp. valuta och tillförs en premiereserv i valutan som förvaltas på räntebärande valuta— konto. Skaderegleringar finansieras normalt från premiereserven eller genom upplåning i resp. valuta. Under förutsättning att beloppet slutligen återvinns och då tillförs premie— reserven i valutan eller används till att återbetala upplåningen i valutan uppstår varken kursvinst eller kursförlust. eftersom inga växlingstransak- tioner skulle förekomma i dessa fall. Upplåningskostnaden förutsätts normalt 14

Prop. 1986/87: 23

Prop.

1986/87:

vanmark, Finland och Storbritannien — eller genom att skadereglera i utländsk valuta — Belgien. Finland (betr vissa köparkrediter). Italien. Norge och österrike. Kursrisken täcks normalt inte i länder där exportkrediter till helt övervägande del lämnas i den egna valutan. som canada, Frankrike, Japan, Nederländerna, Schweiz. USA och Västtyskland. Frågan är emellertid under omprövning i en del av de sistnämnda länderna.

vanmark, Finland och Storbritannien — eller genom att skadereglera i utländsk

vanmark,

Finland

och

Storbritannien

—

eller

genom

att

skadereglera

utländsk

valuta — Belgien. Finland (betr vissa köparkrediter). Italien. Norge och

valuta

—

Belgien.

Finland

(betr

vissa

köparkrediter).

Italien.

Norge

och

österrike. Kursrisken täcks normalt inte i länder där exportkrediter till helt

österrike.

Kursrisken

täcks

normalt

inte

länder

där

exportkrediter

till

helt

övervägande del lämnas i den egna valutan. som canada, Frankrike, Japan,

övervägande

del

lämnas

den

egna

valutan.

som

canada,

Frankrike,

Japan,

Nederländerna, Schweiz. USA och Västtyskland. Frågan är emellertid under

Nederländerna,

Schweiz.

USA

och

Västtyskland.

Frågan

är

emellertid

under

omprövning i en del av de sistnämnda länderna.

omprövning

del

sistnämnda

länderna.

Eö£Slas m_garantingjtlänQSE pluss

Eö£Slas

m_garantingjtlänQSE

pluss

systemet med skadereglering i svenska kronor fungerade fullt tillfreds- ställande så länge huvuddelen av exportkrediterna lämnades i kronor och kurs— relationerna var stabila. Under nuvarande förhållanden är systemet emellertid mindre tillfredsställande. Problem skulle kvarstå även om EKN skulle medge extra kursrisktäckning mer liberalt än för närvarande. En fast grund för premiesättning för extra kursrisktäckning saknas och varken EKN eller före—

systemet med skadereglering i svenska kronor fungerade fullt tillfreds-

systemet

med

skadereglering

svenska

kronor

fungerade

fullt

tillfreds-

ställande så länge huvuddelen av exportkrediterna lämnades i kronor och kurs—

ställande

så

länge

huvuddelen

exportkrediterna

lämnades

kronor

och

kurs—

relationerna var stabila. Under nuvarande förhållanden är systemet emellertid

relationerna

var

stabila.

Under

nuvarande

förhållanden

är

systemet

emellertid

mindre tillfredsställande. Problem skulle kvarstå även om EKN skulle medge

mindre

tillfredsställande.

Problem

skulle

kvarstå

även

EKN

skulle

medge

extra kursrisktäckning mer liberalt än för närvarande. En fast grund för

extra

kursrisktäckning

mer

liberalt

än

för

närvarande.

fast

grund

för

premiesättning för extra kursrisktäckning saknas och varken EKN eller före—

premiesättning

för

extra

kursrisktäckning

saknas

och

varken

EKN

eller

före—

tagen har möjligheter att begränsa och hantera kursriskerna.

tagen

har

möjligheter

att

begränsa

och

hantera

kursriskerna.

EKNs större kunder har därför föreslagit att BKN skall utfärda garantier i utländsk valuta. dvs garantiernas högsta förlustbelopp skall anges i den garanterade kreditens valuta, premien skall inbetalas i valutan och skadereg-

EKNs större kunder har därför föreslagit att BKN skall utfärda garantier i

EKNs

större

kunder

har

därför

föreslagit

att

BKN

skall

utfärda

garantier

utländsk valuta. dvs garantiernas högsta förlustbelopp skall anges i den

utländsk

valuta.

dvs

garantiernas

högsta

förlustbelopp

skall

anges

den

garanterade kreditens valuta, premien skall inbetalas i valutan och skadereg-

garanterade

kreditens

valuta,

premien

skall

inbetalas

valutan

och

skadereg-

lering ske i valutan.

lering

ske

valutan.

Garantitagarna skulle härigenom stå kursrisk endast på självriskandelen, medan EKN skulle stå hela kursrisken i övrigt. Kostnaderna för detta skulle begrän— sas genom att EKN så långt som möjligt skulle gardera sina åtaganden och fordringar i valuta med matchande tillgångar resp. inlåning i valutan. Even— tuella riskoch kostnadsökningar jämfört med nuvarande system skulle avspegla

Garantitagarna skulle härigenom stå kursrisk endast på självriskandelen, medan

Garantitagarna

skulle

härigenom

stå

kursrisk

endast

på

självriskandelen,

medan

EKN skulle stå hela kursrisken i övrigt. Kostnaderna för detta skulle begrän—

EKN

skulle

stå

hela

kursrisken

övrigt.

Kostnaderna

för

detta

skulle

begrän—

sas genom att EKN så långt som möjligt skulle gardera sina åtaganden och

sas

genom

att

EKN

så

långt

som

möjligt

skulle

gardera

sina

åtaganden

och

fordringar i valuta med matchande tillgångar resp. inlåning i valutan. Even—

fordringar

valuta

med

matchande

tillgångar

resp.

inlåning

valutan.

Even—

tuella riskoch kostnadsökningar jämfört med nuvarande system skulle avspegla

tuella

riskoch

kostnadsökningar

jämfört

med

nuvarande

system

skulle

avspegla

sig i premierna.

sig

premierna.

systemet är tänkt att fungera på följande sätt. Premie tas ut i resp. valuta och tillförs en premiereserv i valutan som förvaltas på räntebärande valuta— konto. Skaderegleringar finansieras normalt från premiereserven eller genom

systemet är tänkt att fungera på följande sätt. Premie tas ut i resp. valuta

systemet

är

tänkt

att

fungera

på

följande

sätt.

Premie

tas

resp.

valuta

och tillförs en premiereserv i valutan som förvaltas på räntebärande valuta—

och

tillförs

premiereserv

valutan

som

förvaltas

på

räntebärande

valuta—

konto. Skaderegleringar finansieras normalt från premiereserven eller genom

konto.

Skaderegleringar

finansieras

normalt

från

premiereserven

eller

genom

upplåning i resp. valuta.

upplåning

resp.

valuta.

Under förutsättning att beloppet slutligen återvinns och då tillförs premie—

Under

förutsättning

att

beloppet

slutligen

återvinns

och

då

tillförs

premie—

reserven i valutan eller används till att återbetala upplåningen i valutan uppstår varken kursvinst eller kursförlust. eftersom inga växlingstransak-

reserven i valutan eller används till att återbetala upplåningen i valutan

reserven

valutan

eller

används

till

att

återbetala

upplåningen

valutan

uppstår varken kursvinst eller kursförlust. eftersom inga växlingstransak-

uppstår

varken

kursvinst

eller

kursförlust.

eftersom

inga

växlingstransak-

tioner skulle förekomma i dessa fall. Upplåningskostnaden förutsätts normalt

tioner

skulle

förekomma

dessa

fall.

Upplåningskostnaden

förutsätts

normalt

Prop. 1986/87: 23 bli täckt av den dröjsmålsränta (konsolideringsränta). som betalas av gälde- nären. Förutsättningarna för att dröjsmålsräntan skall täcka upplåningskost— naden torde vara större vid upplåning i valuta än vid upplåning i svenska kronor (enl nuvarande system). eftersom dröjsmålsräntorna bestäms med hänsyn till ränteläget för den konsoliderade fordringens valuta och detta kan vara väsentligt lägre än kronräntan. Så länge definitiva förluster kan finansieras från premiereserven i resp. valuta uppkommer ingen kursrisk. Att ta upp eller behålla ett valutalån för att finansiera en skadereglering som väntas leda till definitiv förlust vore emellertid olämpligt. Om reserven är otillräcklig kan EKN således tvingas att växla svenska kronor för att kunna betala skadeersättning i valutan. Om kursen på valutan stigit drabbas EKN av en omedelbar kursförlust. EÖLSlasetakenseLwenser för EK! Förslaget förutsätter att premier kan betalas in till BKN i valuta och att premiereserver kan förvaltas på räntebärande valutakonton. Premien skall betalas till EKN av garantitagaren. som normalt är svensk bank eller svenskt företag (endast i få undantagsfall utländsk bank). Premiebetalning i valuta förutsätter således särskilt tillstånd från riksbanken. Riksbanken har meddelat förhandsbesked att sådant tillstånd kan påräknas under viss förut— sättning. !tterst bärs premiekostnaden av den utländska köparen. Även vad gäller rätten att hålla räntebärande valutakonton har riksbanken meddelat positivt förhandsbesked. En särskild fråga är hur stora valutakontona kan väntas bli. Varje kvantifiering måste grundas på ytterst osäkra anta— ganden. |;st garantigivning exkl. korta garantier men inkl. garantier för u—krediter och garantier enligt särskilda regeringsbeslut har under senare år legat på en nivå mellan 6 och 7 miljarder kr per år. Någon kraftig ökning i garantigivningen förutses inte, med hänsyn till de fortsatta verkningarna av den internationella skuldkrisen. Andelen garanterade krediter i utländsk valuta torde vara ökande och kan eventuellt - för andra än korta garantier — nå sama nivå som i SEKs kreditgivning, 70 !. Premierna kan i genomsnitt beräk— nas komma att uppgå till drygt 4 %. Premieintäkterna i utländsk valuta skulle då så småningom kunna väntas öka till ca 200 Mkr per år. I ett system för nya 15

Prop. 1986/87: 23

Prop.

1986/87:

bli täckt av den dröjsmålsränta (konsolideringsränta). som betalas av gälde- nären. Förutsättningarna för att dröjsmålsräntan skall täcka upplåningskost— naden torde vara större vid upplåning i valuta än vid upplåning i svenska kronor (enl nuvarande system). eftersom dröjsmålsräntorna bestäms med hänsyn till ränteläget för den konsoliderade fordringens valuta och detta kan vara

bli täckt av den dröjsmålsränta (konsolideringsränta). som betalas av gälde-

bli

täckt

den

dröjsmålsränta

(konsolideringsränta).

som

betalas

gälde-

nären. Förutsättningarna för att dröjsmålsräntan skall täcka upplåningskost—

nären.

Förutsättningarna

för

att

dröjsmålsräntan

skall

täcka

upplåningskost—

naden torde vara större vid upplåning i valuta än vid upplåning i svenska

naden

torde

vara

större

vid

upplåning

valuta

än

vid

upplåning

svenska

kronor (enl nuvarande system). eftersom dröjsmålsräntorna bestäms med hänsyn till ränteläget för den konsoliderade fordringens valuta och detta kan vara

kronor (enl nuvarande system). eftersom dröjsmålsräntorna bestäms med hänsyn

kronor

(enl

nuvarande

system).

eftersom

dröjsmålsräntorna

bestäms

med

hänsyn

till ränteläget för den konsoliderade fordringens valuta och detta kan vara

till

ränteläget

för

den

konsoliderade

fordringens

valuta

och

detta

kan

vara

väsentligt lägre än kronräntan.

väsentligt

lägre

än

kronräntan.

Så länge definitiva förluster kan finansieras från premiereserven i resp. valuta uppkommer ingen kursrisk. Att ta upp eller behålla ett valutalån för att finansiera en skadereglering som väntas leda till definitiv förlust vore emellertid olämpligt. Om reserven är otillräcklig kan EKN således tvingas att växla svenska kronor för att kunna betala skadeersättning i valutan. Om kursen

Så länge definitiva förluster kan finansieras från premiereserven i resp.

Så

länge

definitiva

förluster

kan

finansieras

från

premiereserven

resp.

valuta uppkommer ingen kursrisk. Att ta upp eller behålla ett valutalån för

valuta

uppkommer

ingen

kursrisk.

Att

upp

eller

behålla

ett

valutalån

för

att finansiera en skadereglering som väntas leda till definitiv förlust vore

att

finansiera

skadereglering

som

väntas

leda

till

definitiv

förlust

vore

emellertid olämpligt. Om reserven är otillräcklig kan EKN således tvingas att

emellertid

olämpligt.

reserven

är

otillräcklig

kan

EKN

således

tvingas

att

växla svenska kronor för att kunna betala skadeersättning i valutan. Om kursen

växla

svenska

kronor

för

att

kunna

betala

skadeersättning

valutan.

kursen

på valutan stigit drabbas EKN av en omedelbar kursförlust. EÖLSlasetakenseLwenser för EK!

på valutan stigit drabbas EKN av en omedelbar kursförlust.

på

valutan

stigit

drabbas

EKN

omedelbar

kursförlust.

EÖLSlasetakenseLwenser för EK!

EÖLSlasetakenseLwenser

för

EK!

Förslaget förutsätter att premier kan betalas in till BKN i valuta och att premiereserver kan förvaltas på räntebärande valutakonton. Premien skall betalas till EKN av garantitagaren. som normalt är svensk bank eller svenskt företag (endast i få undantagsfall utländsk bank). Premiebetalning i valuta förutsätter således särskilt tillstånd från riksbanken. Riksbanken har meddelat förhandsbesked att sådant tillstånd kan påräknas under viss förut—

Förslaget förutsätter att premier kan betalas in till BKN i valuta och att

Förslaget

förutsätter

att

premier

kan

betalas

till

BKN

valuta

och

att

premiereserver kan förvaltas på räntebärande valutakonton. Premien skall

premiereserver

kan

förvaltas

på

räntebärande

valutakonton.

Premien

skall

betalas till EKN av garantitagaren. som normalt är svensk bank eller svenskt

betalas

till

EKN

garantitagaren.

som

normalt

är

svensk

bank

eller

svenskt

företag (endast i få undantagsfall utländsk bank). Premiebetalning i valuta

företag

(endast

få

undantagsfall

utländsk

bank).

Premiebetalning

valuta

förutsätter således särskilt tillstånd från riksbanken. Riksbanken har

förutsätter

således

särskilt

tillstånd

från

riksbanken.

Riksbanken

har

meddelat förhandsbesked att sådant tillstånd kan påräknas under viss förut—

meddelat

förhandsbesked

att

sådant

tillstånd

kan

påräknas

under

viss

förut—

sättning. !tterst bärs premiekostnaden av den utländska köparen.

sättning.

!tterst

bärs

premiekostnaden

den

utländska

köparen.

Även vad gäller rätten att hålla räntebärande valutakonton har riksbanken meddelat positivt förhandsbesked. En särskild fråga är hur stora valutakontona kan väntas bli. Varje kvantifiering måste grundas på ytterst osäkra anta— ganden. |;st garantigivning exkl. korta garantier men inkl. garantier för u—krediter och garantier enligt särskilda regeringsbeslut har under senare år legat på en nivå mellan 6 och 7 miljarder kr per år. Någon kraftig ökning i garantigivningen förutses inte, med hänsyn till de fortsatta verkningarna av den internationella skuldkrisen. Andelen garanterade krediter i utländsk valuta torde vara ökande och kan eventuellt - för andra än korta garantier — nå sama nivå som i SEKs kreditgivning, 70 !. Premierna kan i genomsnitt beräk— nas komma att uppgå till drygt 4 %. Premieintäkterna i utländsk valuta skulle då så småningom kunna väntas öka till ca 200 Mkr per år. I ett system för nya

Även vad gäller rätten att hålla räntebärande valutakonton har riksbanken

Även

vad

gäller

rätten

att

hålla

räntebärande

valutakonton

har

riksbanken

meddelat positivt förhandsbesked. En särskild fråga är hur stora valutakontona

meddelat

positivt

förhandsbesked.

särskild

fråga

är

hur

stora

valutakontona

kan väntas bli. Varje kvantifiering måste grundas på ytterst osäkra anta—

kan

väntas

bli.

Varje

kvantifiering

måste

grundas

på

ytterst

osäkra

anta—

ganden. |;st garantigivning exkl. korta garantier men inkl. garantier för

ganden.

|;st

garantigivning

exkl.

korta

garantier

men

inkl.

garantier

för

u—krediter och garantier enligt särskilda regeringsbeslut har under senare år

u—krediter

och

garantier

enligt

särskilda

regeringsbeslut

har

under

senare

år

legat på en nivå mellan 6 och 7 miljarder kr per år. Någon kraftig ökning i

legat

på

nivå

mellan

och

miljarder

per

år.

Någon

kraftig

ökning

garantigivningen förutses inte, med hänsyn till de fortsatta verkningarna av

garantigivningen

förutses

inte,

med

hänsyn

till

fortsatta

verkningarna

den internationella skuldkrisen. Andelen garanterade krediter i utländsk

den

internationella

skuldkrisen.

Andelen

garanterade

krediter

utländsk

valuta torde vara ökande och kan eventuellt - för andra än korta garantier —

valuta

torde

vara

ökande

och

kan

eventuellt

för

andra

än

korta

garantier

—

nå sama nivå som i SEKs kreditgivning, 70 !. Premierna kan i genomsnitt beräk—

nå

sama

nivå

som

SEKs

kreditgivning,

Premierna

kan

genomsnitt

beräk—

nas komma att uppgå till drygt 4 %. Premieintäkterna i utländsk valuta skulle

nas

komma

att

uppgå

till

drygt

Premieintäkterna

utländsk

valuta

skulle

då så småningom kunna väntas öka till ca 200 Mkr per år. I ett system för nya

då

så

småningom

kunna

väntas

öka

till

200

Mkr

per

år.

ett

system

för

nya

Prop. 1986/87: 23 affärer med leveranser som delvis ligger långt fram i tiden kan emellertid förbindelseengagemanget och premieintäkterna inledningsvis väntas bli relativt små för att sedan växa successivt under följande år. Detsamma kan väntas gälla skadeutbetalningarna och. med längre fördröjning. återvinningarna. Hed ovanstående utgångspunkter kan ett engagemang av garantier i utländsk valuta väntas uppgå till 15 å 20 miljarder kr fem år efter införandet och tillgångarna på valutakonton till högst 600 Hkr. Förslaget innebär vidare att EKN mera regelmässigt bör kunna låna belopp i utländsk valuta för att finansiera fordringar som uppkommit genom skadefall på krediter i utländsk valuta. och som har god prognos för återvinning. Upp— låningsbehovet kan emellertid inte kvantifieras. skadeutbetalningar på grund av avtalade skuldkonsolideringar bör dock till den helt övervägande delen kunna väntas bli återbetalda i reglerade former. och således kunna finansieras genom upplåning i resp. valuta i den mån inte premiereserven i valutan är så stor att reserven i första hand bör utnyttjas för skadeersättningarna. Om garantier i valuta införs, kommer antalet skadefall inte att påverkas. Med nuvarande system kommer vid kurssänkning på garanterade valutor den uttagna premien att svara mot reducerad utbetalning vid skadereglering, medan vid kurshöjning en ökad men dock maximerad skadeersättning får utbetalas. vid det föreslagna systemet blir utbetalningarna i förhållande till uttagen premie lika stora oavsett om kursen på den täckta valutan fallit eller stigit. vid stigande kurs på den täckta valutan kan det nya systemet leda till att teore- tiskt sett obegränsade ersättningsbelopp i svenska kronor räknat kan få utbetalas. Räknat i svenska kronor kan emellertid de ökade utbetalningarna till övervägande del kompenseras med kurshöjningar på premiereserv i valuta och ökade återvinningar. (Enligt nuvarande regler minskas EKNs del av åter— vinningen då exportören drabbats av kursförlust vid skaderegleringen). systemet medför ökade förluster för EKN endast i den mån en utbetald skade— ersättning blivit större genom kurshöjning, ersättningen väntas leda till definitiv förlust och premiereserven i valutan är otillräcklig så att kursför— lusten måste realiseras. EKN bör eftersträva att kompensera denna förlustrisk genom premiesättningen. Konsekvenserna av framtida kursrörelser är omöjliga att kvantifiera med någon säkerhet. En viss belysning kan emellertid erhållas genom studium av utveck— l6

Prop. 1986/87: 23

Prop.

1986/87:

affärer med leveranser som delvis ligger långt fram i tiden kan emellertid förbindelseengagemanget och premieintäkterna inledningsvis väntas bli relativt små för att sedan växa successivt under följande år. Detsamma kan väntas gälla

affärer med leveranser som delvis ligger långt fram i tiden kan emellertid

affärer

med

leveranser

som

delvis

ligger

långt

fram

tiden

kan

emellertid

förbindelseengagemanget och premieintäkterna inledningsvis väntas bli relativt

förbindelseengagemanget

och

premieintäkterna

inledningsvis

väntas

bli

relativt

små för att sedan växa successivt under följande år. Detsamma kan väntas gälla

små

för

att

sedan

växa

successivt

under

följande

år.

Detsamma

kan

väntas

gälla

skadeutbetalningarna och. med längre fördröjning. återvinningarna.

skadeutbetalningarna

och.

med

längre

fördröjning.

återvinningarna.

Hed ovanstående utgångspunkter kan ett engagemang av garantier i utländsk valuta väntas uppgå till 15 å 20 miljarder kr fem år efter införandet och tillgångarna på valutakonton till högst 600 Hkr.

Hed ovanstående utgångspunkter kan ett engagemang av garantier i utländsk

Hed

ovanstående

utgångspunkter

kan

ett

engagemang

garantier

utländsk

valuta väntas uppgå till 15 å 20 miljarder kr fem år efter införandet och

valuta

väntas

uppgå

till

miljarder

fem

år

efter

införandet

och

tillgångarna på valutakonton till högst 600 Hkr.

tillgångarna

på

valutakonton

till

högst

600

Hkr.

Förslaget innebär vidare att EKN mera regelmässigt bör kunna låna belopp i utländsk valuta för att finansiera fordringar som uppkommit genom skadefall på krediter i utländsk valuta. och som har god prognos för återvinning. Upp— låningsbehovet kan emellertid inte kvantifieras. skadeutbetalningar på grund av avtalade skuldkonsolideringar bör dock till den helt övervägande delen kunna väntas bli återbetalda i reglerade former. och således kunna finansieras genom upplåning i resp. valuta i den mån inte premiereserven i valutan är så

Förslaget innebär vidare att EKN mera regelmässigt bör kunna låna belopp i

Förslaget

innebär

vidare

att

EKN

mera

regelmässigt

bör

kunna

låna

belopp

utländsk valuta för att finansiera fordringar som uppkommit genom skadefall på

utländsk

valuta

för

att

finansiera

fordringar

som

uppkommit

genom

skadefall

på

krediter i utländsk valuta. och som har god prognos för återvinning. Upp—

krediter

utländsk

valuta.

och

som

har

god

prognos

för

återvinning.

Upp—

låningsbehovet kan emellertid inte kvantifieras. skadeutbetalningar på grund

låningsbehovet

kan

emellertid

inte

kvantifieras.

skadeutbetalningar

på

grund

av avtalade skuldkonsolideringar bör dock till den helt övervägande delen

avtalade

skuldkonsolideringar

bör

dock

till

den

helt

övervägande

kunna väntas bli återbetalda i reglerade former. och således kunna finansieras

kunna

väntas

bli

återbetalda

reglerade

former.

och

således

kunna

finansieras

genom upplåning i resp. valuta i den mån inte premiereserven i valutan är så

genom

upplåning

resp.

valuta

den

mån

inte

premiereserven

valutan

är

så

stor att reserven i första hand bör utnyttjas för skadeersättningarna.

stor

att

reserven

första

hand

bör

utnyttjas

för

skadeersättningarna.

Om garantier i valuta införs, kommer antalet skadefall inte att påverkas. Med nuvarande system kommer vid kurssänkning på garanterade valutor den uttagna premien att svara mot reducerad utbetalning vid skadereglering, medan vid kurshöjning en ökad men dock maximerad skadeersättning får utbetalas. vid det föreslagna systemet blir utbetalningarna i förhållande till uttagen premie lika stora oavsett om kursen på den täckta valutan fallit eller stigit. vid stigande kurs på den täckta valutan kan det nya systemet leda till att teore- tiskt sett obegränsade ersättningsbelopp i svenska kronor räknat kan få utbetalas. Räknat i svenska kronor kan emellertid de ökade utbetalningarna till övervägande del kompenseras med kurshöjningar på premiereserv i valuta och ökade återvinningar. (Enligt nuvarande regler minskas EKNs del av åter— vinningen då exportören drabbats av kursförlust vid skaderegleringen). systemet medför ökade förluster för EKN endast i den mån en utbetald skade— ersättning blivit större genom kurshöjning, ersättningen väntas leda till definitiv förlust och premiereserven i valutan är otillräcklig så att kursför— lusten måste realiseras. EKN bör eftersträva att kompensera denna förlustrisk

Om garantier i valuta införs, kommer antalet skadefall inte att påverkas. Med

garantier

valuta

införs,

kommer

antalet

skadefall

inte

att

påverkas.

Med

nuvarande system kommer vid kurssänkning på garanterade valutor den uttagna

nuvarande

system

kommer

vid

kurssänkning

på

garanterade

valutor

den

uttagna

premien att svara mot reducerad utbetalning vid skadereglering, medan vid

premien

att

svara

mot

reducerad

utbetalning

vid

skadereglering,

medan

vid

kurshöjning en ökad men dock maximerad skadeersättning får utbetalas. vid det

kurshöjning

ökad

men

dock

maximerad

skadeersättning

får

utbetalas.

vid

det

föreslagna systemet blir utbetalningarna i förhållande till uttagen premie

föreslagna

systemet

blir

utbetalningarna

förhållande

till

uttagen

premie

lika stora oavsett om kursen på den täckta valutan fallit eller stigit. vid

lika

stora

oavsett

kursen

på

den

täckta

valutan

fallit

eller

stigit.

vid

stigande kurs på den täckta valutan kan det nya systemet leda till att teore-

stigande

kurs

på

den

täckta

valutan

kan

det

nya

systemet

leda

till

att

teore-

tiskt sett obegränsade ersättningsbelopp i svenska kronor räknat kan få

tiskt

sett

obegränsade

ersättningsbelopp

svenska

kronor

räknat

kan

få

utbetalas. Räknat i svenska kronor kan emellertid de ökade utbetalningarna

utbetalas.

Räknat

svenska

kronor

kan

emellertid

ökade

utbetalningarna

till övervägande del kompenseras med kurshöjningar på premiereserv i valuta

till

övervägande

del

kompenseras

med

kurshöjningar

på

premiereserv

valuta

och ökade återvinningar. (Enligt nuvarande regler minskas EKNs del av åter—

och

ökade

återvinningar.

(Enligt

nuvarande

regler

minskas

EKNs

del

åter—

vinningen då exportören drabbats av kursförlust vid skaderegleringen).

vinningen

då

exportören

drabbats

kursförlust

vid

skaderegleringen).

systemet medför ökade förluster för EKN endast i den mån en utbetald skade—

systemet

medför

ökade

förluster

för

EKN

endast

den

mån

utbetald

skade—

ersättning blivit större genom kurshöjning, ersättningen väntas leda till

ersättning

blivit

större

genom

kurshöjning,

ersättningen

väntas

leda

till

definitiv förlust och premiereserven i valutan är otillräcklig så att kursför—

definitiv

förlust

och

premiereserven

valutan

är

otillräcklig

så

att

kursför—

lusten måste realiseras. EKN bör eftersträva att kompensera denna förlustrisk

lusten

måste

realiseras.

EKN

bör

eftersträva

att

kompensera

denna

förlustrisk

genom premiesättningen.

genom

premiesättningen.

Konsekvenserna av framtida kursrörelser är omöjliga att kvantifiera med någon säkerhet. En viss belysning kan emellertid erhållas genom studium av utveck—

Konsekvenserna av framtida kursrörelser är omöjliga att kvantifiera med någon

Konsekvenserna

framtida

kursrörelser

är

omöjliga

att

kvantifiera

med

någon

säkerhet. En viss belysning kan emellertid erhållas genom studium av utveck—

säkerhet.

viss

belysning

kan

emellertid

erhållas

genom

studium

utveck—

Prop. 1986/87: 23 lingen under de senaste tio åren. I bilaga 4 redovisas beräkningar över de resultat som skulle uppkommit 1975 - 1985 om EKN tidigare utfärdat garantier 1 USD och CHF. Några definitiva slutsatser för framtiden kan inte dras ur detta material men vissa erfarenheter kan vara beaktansvärda. Beträffande ökningen av skadeutbetalningarna kan konstateras att EKN vid de skaderegleringar och den valutakursutveckling som varit under den senaste tio— årsperioden skulle fått betala ut ca 25 & (motsvarande ca 450 mkr) mer för skadefall i USD och CHF om den nu gällande begränsningen av BKNs kursrisk- täckning till 10 % hade varit i kraft och tagits bort vid periodens början. (I bilaga 4. tabell 3. har ökningen framräknats till 319 mkr. I dessa beräkningar har då beaktats att EKN till 1983 täckte kursökningar upp till 25 8.) Till denna kraftiga ökning i utbetalningarna hade då både den plötsliga ökningen i skadefallen på grund av skuldkrisen och de anmärkningsvärda ökningarna i USD och CHF-kurserna bidragit. EKNs utestående fordringar skulle emellertid ha ökat i motsvarande grad. Om så stor del av beloppet återbetalas - med marknadsmässiga räntor — att de defini— tiva förlusterna motsvaras av premieintäkter i resp. valutor, skulle EKN inte lida någon slutlig förlust på grund av den högre risktäckningen. Beloppet skulle då få Ses som ett mått på ökat upplåningsbehov. Frågan blir då i vilken utsträckning förlusterna kan väntas bli definitiva. Hittills har Elm avskrivit endast obetydliga belopp som definitiva förluster. men en risk finns för att ytterligare avskrivningar av nu utestående ford- ringar blir nödvändiga. Frågan om det är bättre att låna 1 valuta eller i svenska kronor för att finansiera fordringar i valuta har redan tidigare uppkommit i EKNs verksamhet. EKN har betydande fordringar i utländska valutor på Polen. som svarar för en mycket stor andel av BKNs skadefall under den gångna tioårsperioden. De ford- ringar som uppstod fram t o m juni 1983 finansierades med lån från riksgälds— kontoret i resp. valuta. Dessa lån uppgår till 205 HCHF. ll HUSD och 3 HDEM. När en uppgörelse med Polen om ränte- och återbetalningar dröjde, valde EKN 1983 att finansiera senare skadebetalningar med lån i svenska kronor. för att inte exponera sig för en alltför stor kursrisk, som skulle komma att reali— seras om fordringarna inte regleras till fullo. 17

Prop. 1986/87: 23

Prop.

1986/87:

lingen under de senaste tio åren. I bilaga 4 redovisas beräkningar över de resultat som skulle uppkommit 1975 - 1985 om EKN tidigare utfärdat garantier 1 USD och CHF. Några definitiva slutsatser för framtiden kan inte dras ur detta

lingen under de senaste tio åren. I bilaga 4 redovisas beräkningar över de

lingen

under

senaste

tio

åren.

bilaga

redovisas

beräkningar

över

resultat som skulle uppkommit 1975 - 1985 om EKN tidigare utfärdat garantier 1

resultat

som

skulle

uppkommit

1975

1985

EKN

tidigare

utfärdat

garantier

USD och CHF. Några definitiva slutsatser för framtiden kan inte dras ur detta

USD

och

CHF.

Några

definitiva

slutsatser

för

framtiden

kan

inte

dras

detta

material men vissa erfarenheter kan vara beaktansvärda.

material

men

vissa

erfarenheter

kan

vara

beaktansvärda.

Beträffande ökningen av skadeutbetalningarna kan konstateras att EKN vid de skaderegleringar och den valutakursutveckling som varit under den senaste tio— årsperioden skulle fått betala ut ca 25 & (motsvarande ca 450 mkr) mer för skadefall i USD och CHF om den nu gällande begränsningen av BKNs kursrisk- täckning till 10 % hade varit i kraft och tagits bort vid periodens början. (I bilaga 4. tabell 3. har ökningen framräknats till 319 mkr. I dessa beräkningar har då beaktats att EKN till 1983 täckte kursökningar upp till 25 8.) Till denna kraftiga ökning i utbetalningarna hade då både den plötsliga ökningen i skadefallen på grund av skuldkrisen och de anmärkningsvärda ökningarna i USD och CHF-kurserna bidragit.

Beträffande ökningen av skadeutbetalningarna kan konstateras att EKN vid de

Beträffande

ökningen

skadeutbetalningarna

kan

konstateras

att

EKN

vid

skaderegleringar och den valutakursutveckling som varit under den senaste tio—

skaderegleringar

och

den

valutakursutveckling

som

varit

under

den

senaste

tio—

årsperioden skulle fått betala ut ca 25 & (motsvarande ca 450 mkr) mer för

årsperioden

skulle

fått

betala

(motsvarande

450

mkr)

mer

för

skadefall i USD och CHF om den nu gällande begränsningen av BKNs kursrisk-

skadefall

USD

och

CHF

den

gällande

begränsningen

BKNs

kursrisk-

täckning till 10 % hade varit i kraft och tagits bort vid periodens början. (I

täckning

till

hade

varit

kraft

och

tagits

bort

vid

periodens

början.

bilaga 4. tabell 3. har ökningen framräknats till 319 mkr. I dessa beräkningar

bilaga

tabell

har

ökningen

framräknats

till

319

mkr.

dessa

beräkningar

har då beaktats att EKN till 1983 täckte kursökningar upp till 25 8.) Till

har

då

beaktats

att

EKN

till

1983

täckte

kursökningar

upp

till

8.)

Till

denna kraftiga ökning i utbetalningarna hade då både den plötsliga ökningen i

denna

kraftiga

ökning

utbetalningarna

hade

då

både

den

plötsliga

ökningen

skadefallen på grund av skuldkrisen och de anmärkningsvärda ökningarna i USD

skadefallen

på

grund

skuldkrisen

och

anmärkningsvärda

ökningarna

USD

och CHF-kurserna bidragit.

och

CHF-kurserna

bidragit.

EKNs utestående fordringar skulle emellertid ha ökat i motsvarande grad. Om så stor del av beloppet återbetalas - med marknadsmässiga räntor — att de defini— tiva förlusterna motsvaras av premieintäkter i resp. valutor, skulle EKN inte lida någon slutlig förlust på grund av den högre risktäckningen. Beloppet skulle då få Ses som ett mått på ökat upplåningsbehov.

EKNs utestående fordringar skulle emellertid ha ökat i motsvarande grad. Om så

EKNs

utestående

fordringar

skulle

emellertid

ökat

motsvarande

grad.

så

stor del av beloppet återbetalas - med marknadsmässiga räntor — att de defini—

stor

del

beloppet

återbetalas

med

marknadsmässiga

räntor

—

att

defini—

tiva förlusterna motsvaras av premieintäkter i resp. valutor, skulle EKN inte

tiva

förlusterna

motsvaras

premieintäkter

resp.

valutor,

skulle

EKN

inte

lida någon slutlig förlust på grund av den högre risktäckningen. Beloppet

lida

någon

slutlig

förlust

på

grund

den

högre

risktäckningen.

Beloppet

skulle då få Ses som ett mått på ökat upplåningsbehov.

skulle

då

få

Ses

som

ett

mått

på

ökat

upplåningsbehov.

Frågan blir då i vilken utsträckning förlusterna kan väntas bli definitiva. Hittills har Elm avskrivit endast obetydliga belopp som definitiva förluster. men en risk finns för att ytterligare avskrivningar av nu utestående ford-

Frågan blir då i vilken utsträckning förlusterna kan väntas bli definitiva.

Frågan

blir

då

vilken

utsträckning

förlusterna

kan

väntas

bli

definitiva.

Hittills har Elm avskrivit endast obetydliga belopp som definitiva förluster.

Hittills

har

Elm

avskrivit

endast

obetydliga

belopp

som

definitiva

förluster.

men en risk finns för att ytterligare avskrivningar av nu utestående ford-

men

risk

finns

för

att

ytterligare

avskrivningar

utestående

ford-

ringar blir nödvändiga.

ringar

blir

nödvändiga.

Frågan om det är bättre att låna 1 valuta eller i svenska kronor för att finansiera fordringar i valuta har redan tidigare uppkommit i EKNs verksamhet. EKN har betydande fordringar i utländska valutor på Polen. som svarar för en mycket stor andel av BKNs skadefall under den gångna tioårsperioden. De ford- ringar som uppstod fram t o m juni 1983 finansierades med lån från riksgälds— kontoret i resp. valuta. Dessa lån uppgår till 205 HCHF. ll HUSD och 3 HDEM. När en uppgörelse med Polen om ränte- och återbetalningar dröjde, valde EKN 1983 att finansiera senare skadebetalningar med lån i svenska kronor. för att inte exponera sig för en alltför stor kursrisk, som skulle komma att reali— seras om fordringarna inte regleras till fullo.

Frågan om det är bättre att låna 1 valuta eller i svenska kronor för att

Frågan

det

är

bättre

att

låna

valuta

eller

svenska

kronor

för

att

finansiera fordringar i valuta har redan tidigare uppkommit i EKNs verksamhet.

finansiera

fordringar

valuta

har

redan

tidigare

uppkommit

EKNs

verksamhet.

EKN har betydande fordringar i utländska valutor på Polen. som svarar för en

EKN

har

betydande

fordringar

utländska

valutor

på

Polen.

som

svarar

för

mycket stor andel av BKNs skadefall under den gångna tioårsperioden. De ford-

mycket

stor

andel

BKNs

skadefall

under

den

gångna

tioårsperioden.

ford-

ringar som uppstod fram t o m juni 1983 finansierades med lån från riksgälds—

ringar

som

uppstod

fram

juni

1983

finansierades

med

lån

från

riksgälds—

kontoret i resp. valuta. Dessa lån uppgår till 205 HCHF. ll HUSD och 3 HDEM.

kontoret

resp.

valuta.

Dessa

lån

uppgår

till

205

HCHF.

HUSD

och

HDEM.

När en uppgörelse med Polen om ränte- och återbetalningar dröjde, valde EKN

När

uppgörelse

med

Polen

ränte-

och

återbetalningar

dröjde,

valde

EKN

1983 att finansiera senare skadebetalningar med lån i svenska kronor. för att

1983

att

finansiera

senare

skadebetalningar

med

lån

svenska

kronor.

för

att

inte exponera sig för en alltför stor kursrisk, som skulle komma att reali—

inte

exponera

sig

för

alltför

stor

kursrisk,

som

skulle

komma

att

reali—

seras om fordringarna inte regleras till fullo.

seras

fordringarna

inte

regleras

till

fullo.

Prop. |986/87: 23 Erfarenheterna från Polenfordringarna visar på en typ av avvägningar som kan väntas bli vanligare vid ett system med skadereglering i valutor. Beräk— ningarna rörande CHF—sektorn i bilaga 4. tabell 2, tyder på att CHF—ford— ringarna, som i huvudsak hänför sig till Polen, hade kunnat finansieras endast till ca 15 i från en premiereserv i CHF. om en sådan hade funnits. Exemplet visar att det vid en försiktig valutahantering kan visa sig lämpligt att finansiera vissa valutafordringar i svenska kronor och då eventuellt realisera en kursförlust, även om orsak finns att räkna med att fordringarna till sist betalas. Polenexemplet visar också att premiereserven i en valuta Epp komma att mot- svara en relativt liten andel av mer betydande skadefall, särskilt om valutan använts koncentrerat till en marknad. Risken för att premiereserven inte räcker till finansiering av förluster som väntas bli definitiva torde vara mindre i en valuta som används i sådan omfattning att riskspridning erhålles. Beräkningarna i bilaga 4 över USD-sektorn styrker denna slutsats. vid kon- centration av garantiåtaganden i valuta på några enstaka svaga länder måste därför hänsyn tas till kursrisken då EKN bedömer det tillgängliga riskutrymmet på landet. Det föreslagna systemet förutsätter att premier för krediter i utländsk valuta läggs till särskilda premiereserver och således inte avses användas för betal- ning av skadeersättningar som uppkommer på garantier som utfärdats före sys— temets ikraftträdande. Enligt de beräkningar som redovisas ovan (sid 8) bör reservuppbyggnaden i valutor under en första femårsperiod motsvara högst 600 Mkr, som alltså skulle undanhållas från verksamheten i kronor. Från det tredje året skulle en växande andel av skaderegleringarna ske i valuta. medan åter— vinningarna i svenska kronor kunde förväntas ligga kvar på en hög nivå under en följd av år. Om EKNs resultat inte försämras avsevärt och skaderegleringar under redan ute— stående garantier som beslutats av regeringen finansieras genom den av EKN disponerade rörliga krediten i riksgäldskontoret i enlighet med nu gällande beslut. bör reservuppbyggnaden i valutor kunna motsvaras av minskad likviditet i svenska kronor och således inte skapa behov av särskild upplåning. Um emellertid EKNs likviditet i kronor måste tas i anspråk för finansiering av mycket stora skadefall, måste reservuppbyggnaden i valutor motsvaras av dragm ningar på den rörliga krediten. l8

Prop. |986/87: 23

Prop.

|986/87:

Erfarenheterna från Polenfordringarna visar på en typ av avvägningar som kan väntas bli vanligare vid ett system med skadereglering i valutor. Beräk— ningarna rörande CHF—sektorn i bilaga 4. tabell 2, tyder på att CHF—ford— ringarna, som i huvudsak hänför sig till Polen, hade kunnat finansieras endast till ca 15 i från en premiereserv i CHF. om en sådan hade funnits. Exemplet visar att det vid en försiktig valutahantering kan visa sig lämpligt att finansiera vissa valutafordringar i svenska kronor och då eventuellt realisera en kursförlust, även om orsak finns att räkna med att fordringarna till sist

Erfarenheterna från Polenfordringarna visar på en typ av avvägningar som kan

Erfarenheterna

från

Polenfordringarna

visar

på

typ

avvägningar

som

kan

väntas bli vanligare vid ett system med skadereglering i valutor. Beräk—

väntas

bli

vanligare

vid

ett

system

med

skadereglering

valutor.

Beräk—

ningarna rörande CHF—sektorn i bilaga 4. tabell 2, tyder på att CHF—ford—

ningarna

rörande

CHF—sektorn

bilaga

tabell

tyder

på

att

CHF—ford—

ringarna, som i huvudsak hänför sig till Polen, hade kunnat finansieras endast

ringarna,

som

huvudsak

hänför

sig

till

Polen,

hade

kunnat

finansieras

endast

till ca 15 i från en premiereserv i CHF. om en sådan hade funnits. Exemplet

till

från

premiereserv

CHF.

sådan

hade

funnits.

Exemplet

visar att det vid en försiktig valutahantering kan visa sig lämpligt att

visar

att

det

vid

försiktig

valutahantering

kan

visa

sig

lämpligt

att

finansiera vissa valutafordringar i svenska kronor och då eventuellt realisera

finansiera

vissa

valutafordringar

svenska

kronor

och

då

eventuellt

realisera

en kursförlust, även om orsak finns att räkna med att fordringarna till sist

kursförlust,

även

orsak

finns

att

räkna

med

att

fordringarna

till

sist

betalas.

Polenexemplet visar också att premiereserven i en valuta Epp komma att mot- svara en relativt liten andel av mer betydande skadefall, särskilt om valutan använts koncentrerat till en marknad. Risken för att premiereserven inte räcker till finansiering av förluster som väntas bli definitiva torde vara mindre i en valuta som används i sådan omfattning att riskspridning erhålles. Beräkningarna i bilaga 4 över USD-sektorn styrker denna slutsats. vid kon- centration av garantiåtaganden i valuta på några enstaka svaga länder måste därför hänsyn tas till kursrisken då EKN bedömer det tillgängliga riskutrymmet på landet.

Polenexemplet visar också att premiereserven i en valuta Epp komma att mot-

Polenexemplet

visar

också

att

premiereserven

valuta

Epp

komma

att

mot-

svara en relativt liten andel av mer betydande skadefall, särskilt om valutan

svara

relativt

liten

andel

mer

betydande

skadefall,

särskilt

valutan

använts koncentrerat till en marknad. Risken för att premiereserven inte

använts

koncentrerat

till

marknad.

Risken

för

att

premiereserven

inte

räcker till finansiering av förluster som väntas bli definitiva torde vara

räcker

till

finansiering

förluster

som

väntas

bli

definitiva

torde

vara

mindre i en valuta som används i sådan omfattning att riskspridning erhålles.

mindre

valuta

som

används

sådan

omfattning

att

riskspridning

erhålles.

Beräkningarna i bilaga 4 över USD-sektorn styrker denna slutsats. vid kon-

Beräkningarna

bilaga

över

USD-sektorn

styrker

denna

slutsats.

vid

kon-

centration av garantiåtaganden i valuta på några enstaka svaga länder måste

centration

garantiåtaganden

valuta

på

några

enstaka

svaga

länder

måste

därför hänsyn tas till kursrisken då EKN bedömer det tillgängliga riskutrymmet

därför

hänsyn

tas

till

kursrisken

då

EKN

bedömer

det

tillgängliga

riskutrymmet

på landet.

på

landet.

Det föreslagna systemet förutsätter att premier för krediter i utländsk valuta läggs till särskilda premiereserver och således inte avses användas för betal- ning av skadeersättningar som uppkommer på garantier som utfärdats före sys— temets ikraftträdande. Enligt de beräkningar som redovisas ovan (sid 8) bör reservuppbyggnaden i valutor under en första femårsperiod motsvara högst 600 Mkr, som alltså skulle undanhållas från verksamheten i kronor. Från det tredje året skulle en växande andel av skaderegleringarna ske i valuta. medan åter— vinningarna i svenska kronor kunde förväntas ligga kvar på en hög nivå under en följd av år.

Det föreslagna systemet förutsätter att premier för krediter i utländsk valuta

Det

föreslagna

systemet

förutsätter

att

premier

för

krediter

utländsk

valuta

läggs till särskilda premiereserver och således inte avses användas för betal-

läggs

till

särskilda

premiereserver

och

således

inte

avses

användas

för

betal-

ning av skadeersättningar som uppkommer på garantier som utfärdats före sys—

ning

skadeersättningar

som

uppkommer

på

garantier

som

utfärdats

före

sys—

temets ikraftträdande. Enligt de beräkningar som redovisas ovan (sid 8) bör

temets

ikraftträdande.

Enligt

beräkningar

som

redovisas

ovan

(sid

bör

reservuppbyggnaden i valutor under en första femårsperiod motsvara högst 600

reservuppbyggnaden

valutor

under

första

femårsperiod

motsvara

högst

600

Mkr, som alltså skulle undanhållas från verksamheten i kronor. Från det tredje

Mkr,

som

alltså

skulle

undanhållas

från

verksamheten

kronor.

Från

det

tredje

året skulle en växande andel av skaderegleringarna ske i valuta. medan åter—

året

skulle

växande

andel

skaderegleringarna

ske

valuta.

medan

åter—

vinningarna i svenska kronor kunde förväntas ligga kvar på en hög nivå under

vinningarna

svenska

kronor

kunde

förväntas

ligga

kvar

på

hög

nivå

under

en följd av år.

följd

år.

Om EKNs resultat inte försämras avsevärt och skaderegleringar under redan ute— stående garantier som beslutats av regeringen finansieras genom den av EKN disponerade rörliga krediten i riksgäldskontoret i enlighet med nu gällande beslut. bör reservuppbyggnaden i valutor kunna motsvaras av minskad likviditet i svenska kronor och således inte skapa behov av särskild upplåning. Um emellertid EKNs likviditet i kronor måste tas i anspråk för finansiering av

Om EKNs resultat inte försämras avsevärt och skaderegleringar under redan ute—

EKNs

resultat

inte

försämras

avsevärt

och

skaderegleringar

under

redan

ute—

stående garantier som beslutats av regeringen finansieras genom den av EKN

stående

garantier

som

beslutats

regeringen

finansieras

genom

den

EKN

disponerade rörliga krediten i riksgäldskontoret i enlighet med nu gällande

disponerade

rörliga

krediten

riksgäldskontoret

enlighet

med

gällande

beslut. bör reservuppbyggnaden i valutor kunna motsvaras av minskad likviditet

beslut.

bör

reservuppbyggnaden

valutor

kunna

motsvaras

minskad

likviditet

i svenska kronor och således inte skapa behov av särskild upplåning. Um

svenska

kronor

och

således

inte

skapa

behov

särskild

upplåning.

emellertid EKNs likviditet i kronor måste tas i anspråk för finansiering av

emellertid

EKNs

likviditet

kronor

måste

tas

anspråk

för

finansiering

mycket stora skadefall, måste reservuppbyggnaden i valutor motsvaras av dragm ningar på den rörliga krediten.

mycket stora skadefall, måste reservuppbyggnaden i valutor motsvaras av dragm

mycket

stora

skadefall,

måste

reservuppbyggnaden

valutor

motsvaras

dragm

ningar på den rörliga krediten.

ningar

på

den

rörliga

krediten.

Prop. 1986/87: 23 På längre sikt blir alla beräkningar mer osäkra. Stora skadefall kan leda till upplåningsbehov inom kronsektorn eller i andra valutor. Om verksamheten fördelas på svenska kronor och valutor torde EKN behöva hålla en högre sammanlagd likviditet än som annars varit nödvändig. Eftersom EKN under överskådlig framtid kan förväntas ha ackumulerade underskott kan likvi— ditetsbehovet också komma att leda till ett visst ökat totalt upplåningsbehov jämfört med den situation som skulle råda om nuvarande begränsning i kursrisk— täckningen behålles. Detta innebär i sig en kostnadsökande faktor. eftersom räntenettot påverkas i negativ riktning. obegränsad kursrisktäckning leder vid en ogynnsam valutakursutveckling till att EKN får skadereglera större belopp än med nuvarande begränsade kursrisk— täckning. Som framhållits i föregående avsnitt och som utfallet under den senaste tioårsperioden utvisar kan dessa belopp bli betydande vid en samtidig ogynnsam valutakurs— och skadeutveckling. Även sådana ökade utbetalningar kan komma att bidra till ökat upplåningsbehov. Omfattningen är emellertid svår att prognostisera. Om garantiåtaganden görs i utländska valutor bör avräkning mot riksdagens och regeringens ramar för garantiåtagandena löpande ske i svenska kronor till dagskurs. Appreciering av en eller flera valutor eller en devalvering av den svenska kronan kan emellertid då leda till att ramarna överskrids. Hänsyn här— till bör tas genom att viss marginal ges vid fastställandet av ramarnas stor- lek. Riksdagen och regeringen måste härutöver vara medvetna om att ramarna vid plötsliga och kraftiga kursrörelser ändå kan komma att överskridas. !GLUEBXEÅ För att reducera riskerna för definitiva kursförluster i systemet bör detta som tidigare framhållits tillämpas endast för ett fåtal valutor som har en relativt spridd användning för finansiering av exportkrediter. Valutorna måste vara fritt konvertibla och kunna förräntas kort— och långfristigt till mark— nadsmässiga satser samt kunna lånas upp på kort och lång sikt. EKN bör kunna anpassa valutavalet till utvecklingen. 19

Prop. 1986/87: 23

Prop.

1986/87:

På längre sikt blir alla beräkningar mer osäkra. Stora skadefall kan leda till upplåningsbehov inom kronsektorn eller i andra valutor.

På längre sikt blir alla beräkningar mer osäkra. Stora skadefall kan leda till

På

längre

sikt

blir

alla

beräkningar

mer

osäkra.

Stora

skadefall

kan

leda

till

upplåningsbehov inom kronsektorn eller i andra valutor.

upplåningsbehov

inom

kronsektorn

eller

andra

valutor.

Om verksamheten fördelas på svenska kronor och valutor torde EKN behöva hålla en högre sammanlagd likviditet än som annars varit nödvändig. Eftersom EKN under överskådlig framtid kan förväntas ha ackumulerade underskott kan likvi— ditetsbehovet också komma att leda till ett visst ökat totalt upplåningsbehov jämfört med den situation som skulle råda om nuvarande begränsning i kursrisk— täckningen behålles. Detta innebär i sig en kostnadsökande faktor. eftersom räntenettot påverkas i negativ riktning.

Om verksamheten fördelas på svenska kronor och valutor torde EKN behöva hålla

verksamheten

fördelas

på

svenska

kronor

och

valutor

torde

EKN

behöva

hålla

en högre sammanlagd likviditet än som annars varit nödvändig. Eftersom EKN

högre

sammanlagd

likviditet

än

som

annars

varit

nödvändig.

Eftersom

EKN

under överskådlig framtid kan förväntas ha ackumulerade underskott kan likvi—

under

överskådlig

framtid

kan

förväntas

ackumulerade

underskott

kan

likvi—

ditetsbehovet också komma att leda till ett visst ökat totalt upplåningsbehov

ditetsbehovet

också

komma

att

leda

till

ett

visst

ökat

totalt

upplåningsbehov

jämfört med den situation som skulle råda om nuvarande begränsning i kursrisk—

jämfört

med

den

situation

som

skulle

råda

nuvarande

begränsning

kursrisk—

täckningen behålles. Detta innebär i sig en kostnadsökande faktor. eftersom

täckningen

behålles.

Detta

innebär

sig

kostnadsökande

faktor.

eftersom

räntenettot påverkas i negativ riktning.

räntenettot

påverkas

negativ

riktning.

obegränsad kursrisktäckning leder vid en ogynnsam valutakursutveckling till att EKN får skadereglera större belopp än med nuvarande begränsade kursrisk— täckning. Som framhållits i föregående avsnitt och som utfallet under den senaste tioårsperioden utvisar kan dessa belopp bli betydande vid en samtidig ogynnsam valutakurs— och skadeutveckling. Även sådana ökade utbetalningar kan

obegränsad kursrisktäckning leder vid en ogynnsam valutakursutveckling till

obegränsad

kursrisktäckning

leder

vid

ogynnsam

valutakursutveckling

till

att EKN får skadereglera större belopp än med nuvarande begränsade kursrisk—

att

EKN

får

skadereglera

större

belopp

än

med

nuvarande

begränsade

kursrisk—

täckning. Som framhållits i föregående avsnitt och som utfallet under den

täckning.

Som

framhållits

föregående

avsnitt

och

som

utfallet

under

den

senaste tioårsperioden utvisar kan dessa belopp bli betydande vid en samtidig

senaste

tioårsperioden

utvisar

kan

dessa

belopp

bli

betydande

vid

samtidig

ogynnsam valutakurs— och skadeutveckling. Även sådana ökade utbetalningar kan

ogynnsam

valutakurs—

och

skadeutveckling.

Även

sådana

ökade

utbetalningar

kan

komma att bidra till ökat upplåningsbehov. Omfattningen är emellertid svår att prognostisera.

komma att bidra till ökat upplåningsbehov. Omfattningen är emellertid svår att

komma

att

bidra

till

ökat

upplåningsbehov.

Omfattningen

är

emellertid

svår

att

prognostisera.

Om garantiåtaganden görs i utländska valutor bör avräkning mot riksdagens och regeringens ramar för garantiåtagandena löpande ske i svenska kronor till dagskurs. Appreciering av en eller flera valutor eller en devalvering av den svenska kronan kan emellertid då leda till att ramarna överskrids. Hänsyn här— till bör tas genom att viss marginal ges vid fastställandet av ramarnas stor- lek. Riksdagen och regeringen måste härutöver vara medvetna om att ramarna vid

Om garantiåtaganden görs i utländska valutor bör avräkning mot riksdagens och

garantiåtaganden

görs

utländska

valutor

bör

avräkning

mot

riksdagens

och

regeringens ramar för garantiåtagandena löpande ske i svenska kronor till

regeringens

ramar

för

garantiåtagandena

löpande

ske

svenska

kronor

till

dagskurs. Appreciering av en eller flera valutor eller en devalvering av den

dagskurs.

Appreciering

eller

flera

valutor

eller

devalvering

den

svenska kronan kan emellertid då leda till att ramarna överskrids. Hänsyn här—

svenska

kronan

kan

emellertid

då

leda

till

att

ramarna

överskrids.

Hänsyn

här—

till bör tas genom att viss marginal ges vid fastställandet av ramarnas stor-

till

bör

tas

genom

att

viss

marginal

ges

vid

fastställandet

ramarnas

stor-

lek. Riksdagen och regeringen måste härutöver vara medvetna om att ramarna vid

lek.

Riksdagen

och

regeringen

måste

härutöver

vara

medvetna

att

ramarna

vid

plötsliga och kraftiga kursrörelser ändå kan komma att överskridas. !GLUEBXEÅ

plötsliga och kraftiga kursrörelser ändå kan komma att överskridas.

plötsliga

och

kraftiga

kursrörelser

ändå

kan

komma

att

överskridas.

!GLUEBXEÅ

För att reducera riskerna för definitiva kursförluster i systemet bör detta som tidigare framhållits tillämpas endast för ett fåtal valutor som har en relativt spridd användning för finansiering av exportkrediter. Valutorna måste vara fritt konvertibla och kunna förräntas kort— och långfristigt till mark— nadsmässiga satser samt kunna lånas upp på kort och lång sikt. EKN bör kunna anpassa valutavalet till utvecklingen.

För att reducera riskerna för definitiva kursförluster i systemet bör detta

För

att

reducera

riskerna

för

definitiva

kursförluster

systemet

bör

detta

som tidigare framhållits tillämpas endast för ett fåtal valutor som har en

som

tidigare

framhållits

tillämpas

endast

för

ett

fåtal

valutor

som

har

relativt spridd användning för finansiering av exportkrediter. Valutorna måste

relativt

spridd

användning

för

finansiering

exportkrediter.

Valutorna

måste

vara fritt konvertibla och kunna förräntas kort— och långfristigt till mark—

vara

fritt

konvertibla

och

kunna

förräntas

kort—

och

långfristigt

till

mark—

nadsmässiga satser samt kunna lånas upp på kort och lång sikt. EKN bör kunna

nadsmässiga

satser

samt

kunna

lånas

upp

på

kort

och

lång

sikt.

EKN

bör

kunna

anpassa valutavalet till utvecklingen.

anpassa

valutavalet

till

utvecklingen.

Prop. 1986/87: 23 USD är en självskriven valuta. En viss styrning bort från subventionerade kre— diter i SEK—systemet torde kunna erhållas om vissa lågräntevalutor, såsom DEM, CHF, JP! och ECU, inkluderas i systemet. _illåmanlnssemtåde Om garantier i valuta införs bör dessa i första hand tillämpas för medel— och långfristiga krediter i valuta som EKN beslutar om och rekomenderas för de kreditärenden som BITS och regeringen beslutar om. Det är tveksamt om systemet bör tillämpas för korta garantier med hänsyn till att administrationen kompliceras både hos EKN och garantitagarna. Inlednings- vis bör systemet reserveras för längre risker. där behovet av garantier i valuta är störst. Ev tillämpning på korta risker kan diskuteras när erfarenhet vunnits. Garanti 1 valuta bör vara obligatorisk i fall då valutan omfattas av systemet och detta i övrigt är tillämpligt. så att riskspridning erhålles. Haptgring gv_v_a_ly_tgs_e_k_t_opn Skapandet av en valutasektor skulle få betydande konsekvenser för EKNs bok— föring och databehandling mm. Systemet kan därför inte införas med kort var— sel. På sikt skulle beräkningen av skadeersättningar och fördelningen av åter-- vunna medel förenklas väsentligt. Enligt EKNs mening bör en utomstående institution anlitas för den upplåning i utlandet som systemet förutsätter och för att tillhandahålla den expertis som är nödvändig för valutabantering. Tänkbara institutioner är valutabank. riks— gäldskontoret eller SEK . EKNs och SEKs arbetsområden är närliggande och ett nära samarbete finns sedan gammalt på flera områden. En mycket betydande del av EKNs garantier överlåts till SEK, vilket gett SEK stor förtrogenhet med EKNs verksamhet. SEK skulle. förutsatt att vederbörliga tillstånd erhålles, kunna förvalta och förränta EKNs premiereserver i valuta och ombesörja upplåning för EKNs räk— ning. Upplåning i SEKs nanm med EKN—garanti bör kunna ske till förmånliga

Prop. 1986/87: 23

Prop.

1986/87:

USD är en självskriven valuta. En viss styrning bort från subventionerade kre— diter i SEK—systemet torde kunna erhållas om vissa lågräntevalutor, såsom DEM,

USD är en självskriven valuta. En viss styrning bort från subventionerade kre—

USD

är

självskriven

valuta.

viss

styrning

bort

från

subventionerade

kre—

diter i SEK—systemet torde kunna erhållas om vissa lågräntevalutor, såsom DEM,

diter

SEK—systemet

torde

kunna

erhållas

vissa

lågräntevalutor,

såsom

DEM,

CHF, JP! och ECU, inkluderas i systemet.

CHF,

JP!

och

ECU,

inkluderas

systemet.

_illåmanlnssemtåde Om garantier i valuta införs bör dessa i första hand tillämpas för medel— och långfristiga krediter i valuta som EKN beslutar om och rekomenderas för de

_illåmanlnssemtåde

Om garantier i valuta införs bör dessa i första hand tillämpas för medel— och

garantier

valuta

införs

bör

dessa

första

hand

tillämpas

för

medel—

och

långfristiga krediter i valuta som EKN beslutar om och rekomenderas för de

långfristiga

krediter

valuta

som

EKN

beslutar

och

rekomenderas

för

kreditärenden som BITS och regeringen beslutar om.

kreditärenden

som

BITS

och

regeringen

beslutar

om.

Det är tveksamt om systemet bör tillämpas för korta garantier med hänsyn till att administrationen kompliceras både hos EKN och garantitagarna. Inlednings- vis bör systemet reserveras för längre risker. där behovet av garantier i valuta är störst. Ev tillämpning på korta risker kan diskuteras när erfarenhet

Det är tveksamt om systemet bör tillämpas för korta garantier med hänsyn till

Det

är

tveksamt

systemet

bör

tillämpas

för

korta

garantier

med

hänsyn

till

att administrationen kompliceras både hos EKN och garantitagarna. Inlednings-

att

administrationen

kompliceras

både

hos

EKN

och

garantitagarna.

Inlednings-

vis bör systemet reserveras för längre risker. där behovet av garantier i

vis

bör

systemet

reserveras

för

längre

risker.

där

behovet

garantier

valuta är störst. Ev tillämpning på korta risker kan diskuteras när erfarenhet

valuta

är

störst.

tillämpning

på

korta

risker

kan

diskuteras

när

erfarenhet

vunnits.

Garanti 1 valuta bör vara obligatorisk i fall då valutan omfattas av systemet och detta i övrigt är tillämpligt. så att riskspridning erhålles.

Garanti 1 valuta bör vara obligatorisk i fall då valutan omfattas av systemet

Garanti

valuta

bör

vara

obligatorisk

fall

då

valutan

omfattas

systemet

och detta i övrigt är tillämpligt. så att riskspridning erhålles.

och

detta

övrigt

är

tillämpligt.

så

att

riskspridning

erhålles.

Haptgring gv_v_a_ly_tgs_e_k_t_opn

Haptgring

gv_v_a_ly_tgs_e_k_t_opn

Skapandet av en valutasektor skulle få betydande konsekvenser för EKNs bok— föring och databehandling mm. Systemet kan därför inte införas med kort var— sel. På sikt skulle beräkningen av skadeersättningar och fördelningen av åter--

Skapandet av en valutasektor skulle få betydande konsekvenser för EKNs bok—

Skapandet

valutasektor

skulle

få

betydande

konsekvenser

för

EKNs

bok—

föring och databehandling mm. Systemet kan därför inte införas med kort var—

föring

och

databehandling

mm.

Systemet

kan

därför

inte

införas

med

kort

var—

sel. På sikt skulle beräkningen av skadeersättningar och fördelningen av åter--

sel.

På

sikt

skulle

beräkningen

skadeersättningar

och

fördelningen

åter--

vunna medel förenklas väsentligt.

vunna

medel

förenklas

väsentligt.

Enligt EKNs mening bör en utomstående institution anlitas för den upplåning i utlandet som systemet förutsätter och för att tillhandahålla den expertis som är nödvändig för valutabantering. Tänkbara institutioner är valutabank. riks—

Enligt EKNs mening bör en utomstående institution anlitas för den upplåning i

Enligt

EKNs

mening

bör

utomstående

institution

anlitas

för

den

upplåning

utlandet som systemet förutsätter och för att tillhandahålla den expertis som

utlandet

som

systemet

förutsätter

och

för

att

tillhandahålla

den

expertis

som

är nödvändig för valutabantering. Tänkbara institutioner är valutabank. riks—

är

nödvändig

för

valutabantering.

Tänkbara

institutioner

är

valutabank.

riks—

gäldskontoret eller SEK .

gäldskontoret

eller

SEK

EKNs och SEKs arbetsområden är närliggande och ett nära samarbete finns sedan gammalt på flera områden. En mycket betydande del av EKNs garantier överlåts till SEK, vilket gett SEK stor förtrogenhet med EKNs verksamhet.

EKNs och SEKs arbetsområden är närliggande och ett nära samarbete finns sedan

EKNs

och

SEKs

arbetsområden

är

närliggande

och

ett

nära

samarbete

finns

sedan

gammalt på flera områden. En mycket betydande del av EKNs garantier överlåts

gammalt

på

flera

områden.

mycket

betydande

del

EKNs

garantier

överlåts

till SEK, vilket gett SEK stor förtrogenhet med EKNs verksamhet.

till

SEK,

vilket

gett

SEK

stor

förtrogenhet

med

EKNs

verksamhet.

SEK skulle. förutsatt att vederbörliga tillstånd erhålles, kunna förvalta och förränta EKNs premiereserver i valuta och ombesörja upplåning för EKNs räk— ning. Upplåning i SEKs nanm med EKN—garanti bör kunna ske till förmånliga

SEK skulle. förutsatt att vederbörliga tillstånd erhålles, kunna förvalta och

SEK

skulle.

förutsatt

att

vederbörliga

tillstånd

erhålles,

kunna

förvalta

och

förränta EKNs premiereserver i valuta och ombesörja upplåning för EKNs räk—

förränta

EKNs

premiereserver

valuta

och

ombesörja

upplåning

för

EKNs

räk—

ning. Upplåning i SEKs nanm med EKN—garanti bör kunna ske till förmånliga

ning.

Upplåning

SEKs

nanm

med

EKN—garanti

bör

kunna

ske

till

förmånliga

Prop. 1986/87: räntesatser. Flexibilitet kan erhållas genom lån med rätt till förtidsinlösen var sjätte månad (vid ränteförfallen). Eörtidsinlösen kan då ske om t ex pre— miereserven i valutan vuxit till en nivå som anses onödigt hög eller om åter— vinning av viSSa skadereglerade fordringar framstår som mer osannolik så att fortsatt 'matchande' upplåning innebär en onödig kursriskexponering. skuldkonsolideringar har från svensk sida hittills arrangerats så att de kon— soliderade krediternas förfallodagar senarelagts, varvid EKN betalat skade— ersättning till garantitagarna i anslutning till de ursprungliga förfallo— dagarna. Konsolidering kan också ordnas genom att de ursprungliga exportkre- diterna betalas med utnyttjande av ett nytt refinansieringslån från SEK som garanteras av EKN. vid en sådan refinansiering skulle varken EKNs resultat eller premiereserver behöva belastas vid konsolideringstillfället. Detta sätt att arrangera skuldkonsolideringar har inte använts i Sverige huvudsakligen på grund av svårigheter att hantera företagens självrisker och delningen av kurs— risker mellan EKN och företagen. Om dessa svårigheter kan lösas bl a genom att EKN övertar kursriskerna, skulle refinansiering genom SEK vid vissa skuldkon— solideringar kunna utnyttjas som alternativ till skadereglering från EKN. SEK har erbjudit EKN sina tjänster för valutahanteringen i bifogade skrivelse (bilaga 5). Efåmlei Premiesättningen bör syfta till att ge kostnadstäckning över tiden och löpande kunna anpassas av EKN. Hänsyn bör bl a tas till att premiereserver i olika valutor förräntas till olika räntesatser. En inbetald förskottspremie som för— räntats till en låg räntesats ger sämre täckning av ett senare skadefall än en premie som förräntats till en hög räntesats. En högre premie bör således tas ut för en garanti 1 en lågräntevaluta. Genom en uppdelning av verksamheten på olika valutasektorer uppkommer också en risk för att en viss valutasektor kommer att uppvisa bestående underskott vilka bedöms behöva täckas genom tillskott från andra valutasektorer. Detta exponerar EKN för svårbedömbara kursrisker. Exemplet Polen, såsom det redo— visats ovan och i bilaga 4. är en belysande illustration. På grund av svårig— heten att bedöma och allokera förlustrisker av detta slag bör kompensation för dem sökas vid fastställandet av den allmänna premienivån hellre än vid fast- ställandet av premiepåslag för enskilda valutor. 23

Prop. 1986/87:

Prop.

1986/87:

räntesatser. Flexibilitet kan erhållas genom lån med rätt till förtidsinlösen var sjätte månad (vid ränteförfallen). Eörtidsinlösen kan då ske om t ex pre— miereserven i valutan vuxit till en nivå som anses onödigt hög eller om åter— vinning av viSSa skadereglerade fordringar framstår som mer osannolik så att

räntesatser. Flexibilitet kan erhållas genom lån med rätt till förtidsinlösen

räntesatser.

Flexibilitet

kan

erhållas

genom

lån

med

rätt

till

förtidsinlösen

var sjätte månad (vid ränteförfallen). Eörtidsinlösen kan då ske om t ex pre—

var

sjätte

månad

(vid

ränteförfallen).

Eörtidsinlösen

kan

då

ske

pre—

miereserven i valutan vuxit till en nivå som anses onödigt hög eller om åter—

miereserven

valutan

vuxit

till

nivå

som

anses

onödigt

hög

eller

åter—

vinning av viSSa skadereglerade fordringar framstår som mer osannolik så att

vinning

viSSa

skadereglerade

fordringar

framstår

som

mer

osannolik

så

att

fortsatt 'matchande' upplåning innebär en onödig kursriskexponering.

fortsatt

'matchande'

upplåning

innebär

onödig

kursriskexponering.

skuldkonsolideringar har från svensk sida hittills arrangerats så att de kon— soliderade krediternas förfallodagar senarelagts, varvid EKN betalat skade— ersättning till garantitagarna i anslutning till de ursprungliga förfallo— dagarna. Konsolidering kan också ordnas genom att de ursprungliga exportkre- diterna betalas med utnyttjande av ett nytt refinansieringslån från SEK som garanteras av EKN. vid en sådan refinansiering skulle varken EKNs resultat eller premiereserver behöva belastas vid konsolideringstillfället. Detta sätt att arrangera skuldkonsolideringar har inte använts i Sverige huvudsakligen på grund av svårigheter att hantera företagens självrisker och delningen av kurs— risker mellan EKN och företagen. Om dessa svårigheter kan lösas bl a genom att EKN övertar kursriskerna, skulle refinansiering genom SEK vid vissa skuldkon— solideringar kunna utnyttjas som alternativ till skadereglering från EKN.

skuldkonsolideringar har från svensk sida hittills arrangerats så att de kon—

skuldkonsolideringar

har

från

svensk

sida

hittills

arrangerats

så

att

kon—

soliderade krediternas förfallodagar senarelagts, varvid EKN betalat skade—

soliderade

krediternas

förfallodagar

senarelagts,

varvid

EKN

betalat

skade—

ersättning till garantitagarna i anslutning till de ursprungliga förfallo—

ersättning

till

garantitagarna

anslutning

till

ursprungliga

förfallo—

dagarna. Konsolidering kan också ordnas genom att de ursprungliga exportkre-

dagarna.

Konsolidering

kan

också

ordnas

genom

att

ursprungliga

exportkre-

diterna betalas med utnyttjande av ett nytt refinansieringslån från SEK som

diterna

betalas

med

utnyttjande

ett

nytt

refinansieringslån

från

SEK

som

garanteras av EKN. vid en sådan refinansiering skulle varken EKNs resultat

garanteras

EKN.

vid

sådan

refinansiering

skulle

varken

EKNs

resultat

eller premiereserver behöva belastas vid konsolideringstillfället. Detta sätt

eller

premiereserver

behöva

belastas

vid

konsolideringstillfället.

Detta

sätt

att arrangera skuldkonsolideringar har inte använts i Sverige huvudsakligen på

att

arrangera

skuldkonsolideringar

har

inte

använts

Sverige

huvudsakligen

på

grund av svårigheter att hantera företagens självrisker och delningen av kurs—

grund

svårigheter

att

hantera

företagens

självrisker

och

delningen

kurs—

risker mellan EKN och företagen. Om dessa svårigheter kan lösas bl a genom att

risker

mellan

EKN

och

företagen.

dessa

svårigheter

kan

lösas

genom

att

EKN övertar kursriskerna, skulle refinansiering genom SEK vid vissa skuldkon—

EKN

övertar

kursriskerna,

skulle

refinansiering

genom

SEK

vid

vissa

skuldkon—

solideringar kunna utnyttjas som alternativ till skadereglering från EKN.

solideringar

kunna

utnyttjas

som

alternativ

till

skadereglering

från

EKN.

SEK har erbjudit EKN sina tjänster för valutahanteringen i bifogade skrivelse (bilaga 5).

SEK har erbjudit EKN sina tjänster för valutahanteringen i bifogade skrivelse

SEK

har

erbjudit

EKN

sina

tjänster

för

valutahanteringen

bifogade

skrivelse

(bilaga 5).

(bilaga

5).

Efåmlei Premiesättningen bör syfta till att ge kostnadstäckning över tiden och löpande kunna anpassas av EKN. Hänsyn bör bl a tas till att premiereserver i olika valutor förräntas till olika räntesatser. En inbetald förskottspremie som för— räntats till en låg räntesats ger sämre täckning av ett senare skadefall än en premie som förräntats till en hög räntesats. En högre premie bör således tas

Efåmlei

Premiesättningen bör syfta till att ge kostnadstäckning över tiden och löpande kunna anpassas av EKN. Hänsyn bör bl a tas till att premiereserver i olika valutor förräntas till olika räntesatser. En inbetald förskottspremie som för— räntats till en låg räntesats ger sämre täckning av ett senare skadefall än en premie som förräntats till en hög räntesats. En högre premie bör således tas

Premiesättningen bör syfta till att ge kostnadstäckning över tiden och löpande

Premiesättningen

bör

syfta

till

att

kostnadstäckning

över

tiden

och

löpande

kunna anpassas av EKN. Hänsyn bör bl a tas till att premiereserver i olika

kunna

anpassas

EKN.

Hänsyn

bör

tas

till

att

premiereserver

olika

valutor förräntas till olika räntesatser. En inbetald förskottspremie som för—

valutor

förräntas

till

olika

räntesatser.

inbetald

förskottspremie

som

för—

räntats till en låg räntesats ger sämre täckning av ett senare skadefall än en

räntats

till

låg

räntesats

ger

sämre

täckning

ett

senare

skadefall

än

premie som förräntats till en hög räntesats. En högre premie bör således tas

premie

som

förräntats

till

hög

räntesats.

högre

premie

bör

således

tas

ut för en garanti 1 en lågräntevaluta.

för

garanti

lågräntevaluta.

Genom en uppdelning av verksamheten på olika valutasektorer uppkommer också en risk för att en viss valutasektor kommer att uppvisa bestående underskott vilka bedöms behöva täckas genom tillskott från andra valutasektorer. Detta exponerar EKN för svårbedömbara kursrisker. Exemplet Polen, såsom det redo— visats ovan och i bilaga 4. är en belysande illustration. På grund av svårig— heten att bedöma och allokera förlustrisker av detta slag bör kompensation för

Genom en uppdelning av verksamheten på olika valutasektorer uppkommer också en

Genom

uppdelning

verksamheten

på

olika

valutasektorer

uppkommer

också

risk för att en viss valutasektor kommer att uppvisa bestående underskott

risk

för

att

viss

valutasektor

kommer

att

uppvisa

bestående

underskott

vilka bedöms behöva täckas genom tillskott från andra valutasektorer. Detta

vilka

bedöms

behöva

täckas

genom

tillskott

från

andra

valutasektorer.

Detta

exponerar EKN för svårbedömbara kursrisker. Exemplet Polen, såsom det redo—

exponerar

EKN

för

svårbedömbara

kursrisker.

Exemplet

Polen,

såsom

det

redo—

visats ovan och i bilaga 4. är en belysande illustration. På grund av svårig—

visats

ovan

och

bilaga

är

belysande

illustration.

På

grund

svårig—

heten att bedöma och allokera förlustrisker av detta slag bör kompensation för

heten

att

bedöma

och

allokera

förlustrisker

detta

slag

bör

kompensation

för

dem sökas vid fastställandet av den allmänna premienivån hellre än vid fast- ställandet av premiepåslag för enskilda valutor.

dem sökas vid fastställandet av den allmänna premienivån hellre än vid fast-

dem

sökas

vid

fastställandet

den

allmänna

premienivån

hellre

än

vid

fast-

ställandet av premiepåslag för enskilda valutor.

ställandet

premiepåslag

för

enskilda

valutor.

Prop. 1986/87: 23 Jämfört med nuvarande system innebär förslaget för EKN och företagen gemensamt att ökade möjligheter skapas att gardera kursförluster som uppkommer vid skadefall. En positiv effekt är att EKN med det föreslagna systemet kan ta på sig större kursrisker utan att detta. på sarmna sätt som tidigare, minskar garantiutrymmet på enskilda länder. Då EKN enligt nuvarande system medger täckning av kurshöj— ning upp till t ex 200 % belastas garantiutrymmet med det maximala belopp som kan koma att utbetalas i svenska kronor. Detta har i många fall lett till att EKN medgett ett mer begränsat kursriskskydd än företagen önskat. Med det före- slagna systemet realiseras normalt ingen kursförlust vid skadefall, varför garantiutrymmet inte behöver belastas på samma sätt. Hänsyn till potentiella kursförluster behöver vid garantigivningen tas endast då användningen av en valuta är koncentrerad till en eller ett fåtal marknader. där risken för mera bestående skadefall anses beaktansvärd. Med det föreslagna systemet erhåller företagen ett generellt skydd mot kurs-- förluster vid skadefall (utom beträffande självriskandelen). Premiekostnaden för detta skydd föreslås variera främst med differensen mellan kronräntan och räntan för respektive valuta. I vissa fall, när ränteskillnaden är stor, kan premien väntas bli större än nu gällande, något godtyckliga premie för täck— ning av kurshöjning upp till 200 % (premiepåslag 25 N). I dessa fall bör kurs- riskskyddet också vara mest angeläget för företagen, som med det nya systemet inte behöver riskera att EKN nekar att medge kursrisktäckningen. I genomsnitt bör premietilläggen för garantier i valuta kunna begränsas till en för före- tagen acceptabel nivå, lägre än den som skulle gälla vid mer regelbundet ut- nyttjande av den extra kurssäkring som EKN nu erbjuder. För EKN ger det föreslagna systemet även förutsättningar att minska den kurs— riskexponering som nu finns i garantisystemet, dels i den generella täckningen av kurshöjningar till 110 i och dels i extra kurssäkringar därutöver. samntattninq Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. Genom exportkrediter skjuts detta inflöde på framtiden. Denna negativa effekt av kreditgivningen ro lx)

Prop. 1986/87: 23

Prop.

1986/87:

Jämfört med nuvarande system innebär förslaget för EKN och företagen gemensamt

Jämfört

med

nuvarande

system

innebär

förslaget

för

EKN

och

företagen

gemensamt

att ökade möjligheter skapas att gardera kursförluster som uppkommer vid skadefall.

att ökade möjligheter skapas att gardera kursförluster som uppkommer vid

att

ökade

möjligheter

skapas

att

gardera

kursförluster

som

uppkommer

vid

skadefall.

En positiv effekt är att EKN med det föreslagna systemet kan ta på sig större kursrisker utan att detta. på sarmna sätt som tidigare, minskar garantiutrymmet på enskilda länder. Då EKN enligt nuvarande system medger täckning av kurshöj— ning upp till t ex 200 % belastas garantiutrymmet med det maximala belopp som kan koma att utbetalas i svenska kronor. Detta har i många fall lett till att EKN medgett ett mer begränsat kursriskskydd än företagen önskat. Med det före- slagna systemet realiseras normalt ingen kursförlust vid skadefall, varför garantiutrymmet inte behöver belastas på samma sätt. Hänsyn till potentiella kursförluster behöver vid garantigivningen tas endast då användningen av en valuta är koncentrerad till en eller ett fåtal marknader. där risken för mera bestående skadefall anses beaktansvärd.

En positiv effekt är att EKN med det föreslagna systemet kan ta på sig större

positiv

effekt

är

att

EKN

med

det

föreslagna

systemet

kan

på

sig

större

kursrisker utan att detta. på sarmna sätt som tidigare, minskar garantiutrymmet

kursrisker

utan

att

detta.

på

sarmna

sätt

som

tidigare,

minskar

garantiutrymmet

på enskilda länder. Då EKN enligt nuvarande system medger täckning av kurshöj—

på

enskilda

länder.

Då

EKN

enligt

nuvarande

system

medger

täckning

kurshöj—

ning upp till t ex 200 % belastas garantiutrymmet med det maximala belopp som

ning

upp

till

200

belastas

garantiutrymmet

med

det

maximala

belopp

som

kan koma att utbetalas i svenska kronor. Detta har i många fall lett till att

kan

koma

att

utbetalas

svenska

kronor.

Detta

har

många

fall

lett

till

att

EKN medgett ett mer begränsat kursriskskydd än företagen önskat. Med det före-

EKN

medgett

ett

mer

begränsat

kursriskskydd

än

företagen

önskat.

Med

det

före-

slagna systemet realiseras normalt ingen kursförlust vid skadefall, varför

slagna

systemet

realiseras

normalt

ingen

kursförlust

vid

skadefall,

varför

garantiutrymmet inte behöver belastas på samma sätt. Hänsyn till potentiella

garantiutrymmet

inte

behöver

belastas

på

samma

sätt.

Hänsyn

till

potentiella

kursförluster behöver vid garantigivningen tas endast då användningen av en

kursförluster

behöver

vid

garantigivningen

tas

endast

då

användningen

valuta är koncentrerad till en eller ett fåtal marknader. där risken för mera

valuta

är

koncentrerad

till

eller

ett

fåtal

marknader.

där

risken

för

mera

bestående skadefall anses beaktansvärd.

bestående

skadefall

anses

beaktansvärd.

Med det föreslagna systemet erhåller företagen ett generellt skydd mot kurs-- förluster vid skadefall (utom beträffande självriskandelen). Premiekostnaden för detta skydd föreslås variera främst med differensen mellan kronräntan och räntan för respektive valuta. I vissa fall, när ränteskillnaden är stor, kan premien väntas bli större än nu gällande, något godtyckliga premie för täck— ning av kurshöjning upp till 200 % (premiepåslag 25 N). I dessa fall bör kurs- riskskyddet också vara mest angeläget för företagen, som med det nya systemet inte behöver riskera att EKN nekar att medge kursrisktäckningen. I genomsnitt bör premietilläggen för garantier i valuta kunna begränsas till en för före- tagen acceptabel nivå, lägre än den som skulle gälla vid mer regelbundet ut- nyttjande av den extra kurssäkring som EKN nu erbjuder.

Med det föreslagna systemet erhåller företagen ett generellt skydd mot kurs--

Med

det

föreslagna

systemet

erhåller

företagen

ett

generellt

skydd

mot

kurs--

förluster vid skadefall (utom beträffande självriskandelen). Premiekostnaden

förluster

vid

skadefall

(utom

beträffande

självriskandelen).

Premiekostnaden

för detta skydd föreslås variera främst med differensen mellan kronräntan och

för

detta

skydd

föreslås

variera

främst

med

differensen

mellan

kronräntan

och

räntan för respektive valuta. I vissa fall, när ränteskillnaden är stor, kan

räntan

för

respektive

valuta.

vissa

fall,

när

ränteskillnaden

är

stor,

kan

premien väntas bli större än nu gällande, något godtyckliga premie för täck—

premien

väntas

bli

större

än

gällande,

något

godtyckliga

premie

för

täck—

ning av kurshöjning upp till 200 % (premiepåslag 25 N). I dessa fall bör kurs-

ning

kurshöjning

upp

till

200

(premiepåslag

N).

dessa

fall

bör

kurs-

riskskyddet också vara mest angeläget för företagen, som med det nya systemet

riskskyddet

också

vara

mest

angeläget

för

företagen,

som

med

det

nya

systemet

inte behöver riskera att EKN nekar att medge kursrisktäckningen. I genomsnitt

inte

behöver

riskera

att

EKN

nekar

att

medge

kursrisktäckningen.

genomsnitt

bör premietilläggen för garantier i valuta kunna begränsas till en för före-

bör

premietilläggen

för

garantier

valuta

kunna

begränsas

till

för

före-

tagen acceptabel nivå, lägre än den som skulle gälla vid mer regelbundet ut-

tagen

acceptabel

nivå,

lägre

än

den

som

skulle

gälla

vid

mer

regelbundet

ut-

nyttjande av den extra kurssäkring som EKN nu erbjuder.

nyttjande

den

extra

kurssäkring

som

EKN

erbjuder.

För EKN ger det föreslagna systemet även förutsättningar att minska den kurs— riskexponering som nu finns i garantisystemet, dels i den generella täckningen av kurshöjningar till 110 i och dels i extra kurssäkringar därutöver.

För EKN ger det föreslagna systemet även förutsättningar att minska den kurs—

För

EKN

ger

det

föreslagna

systemet

även

förutsättningar

att

minska

den

kurs—

riskexponering som nu finns i garantisystemet, dels i den generella täckningen

riskexponering

som

finns

garantisystemet,

dels

den

generella

täckningen

av kurshöjningar till 110 i och dels i extra kurssäkringar därutöver.

kurshöjningar

till

110

och

dels

extra

kurssäkringar

därutöver.

samntattninq

Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. Genom exportkrediter skjuts detta inflöde på framtiden. Denna negativa effekt av kreditgivningen

Exporten skapar ett för landet angeläget valutainflöde. Genom exportkrediter

Exporten

skapar

ett

för

landet

angeläget

valutainflöde.

Genom

exportkrediter

skjuts detta inflöde på framtiden. Denna negativa effekt av kreditgivningen

skjuts

detta

inflöde

på

framtiden.

Denna

negativa

effekt

kreditgivningen

ro lx)

lx)

Prop.1986/87:23 motverkas genom en likformig utlandsupplåning. Ur betalningsbalanssynpunkt är det därför en fördel om exportkreditgivningen sker i valuta och refinansieras i valuta. Exportkreditgivningen och -finansieringen styrs därför till utländsk valuta genom räntepåslag för svenska kronor i SEKvsystemet och genom andra valutareglerande åtgärder. Genom EKN sker emellertid en viss styrning mot exportkreditgivning i svenska kronor. Detta blir en effekt av att EKN då betalning från utlandet uteblir skadereglerar i svenska kronor även då krediten lämnats i utländsk valuta och då ersätter endast en begränsad del av inträffad kurshöjning för den utländska valutan. För exportföretagen innebär risken för kurshöjning före ett skadefall en väsentligt höjd självrisk som företagen inte kan säkra sig emot med nuvarande system och som inte förekommer vid kreditgivning i svenska kronor. Genom kurs- risker vid skadefall på krediter i utländsk valuta kan företagens totala självrisker bli så betydande att deras förmåga att ta nya affärer påverkas och EKNs större kunder har därför uttalat starka önskemål om att EKN skall täcka kursrisken vid skadefall. Härtill kommer att EKNs möjligheter att garantera nya affärer på ett importland med nuvarande system minskas då EKN medger extra kursrisktäckning eftersom den totala risken för skadeutbetalningar i svenska kronor belastar garantiutrymmet. Såväl betalningsbalansskäl som exportfrämjandeskäl talar således för att EKN bör bära denna kursrisk. I så fall bör emellertid åtgärder vidtas för att så långt som möjligt begränsa riskexponeringen i EKN. Det föreslagna systemet med premiereserver i valuta och ökade möjligheter till upplåning i valuta är avsett att tjäna detta syfte. svårigheten att bedöma kursutvecklingen och därigenom också den rätta storleken på premierna leder emellertid till att systemet inte helt kan gardera för ökade förlustrisker om mer betydande gälde- närsländer drabbas av betalningsproblem som inte kan lösas och den svenska kronans värde samtidigt sjunker. Det föreslagna systemet i fråga om utfärdande av garantier i utländsk valuta kgp komma att leda till att ramarna för garantigivningen — vid oförutsedda kursrörelser - överskrides. I fråga om hanteringen av valutasektorn föreslås särskilt att EKN skall kunna låna i första hand utländsk valuta också från SEK (och inte som för närvarande enbart från riksgäldskontoret). 23

Prop.1986/87:23

motverkas genom en likformig utlandsupplåning. Ur betalningsbalanssynpunkt är det därför en fördel om exportkreditgivningen sker i valuta och refinansieras i valuta. Exportkreditgivningen och -finansieringen styrs därför till utländsk valuta genom räntepåslag för svenska kronor i SEKvsystemet och genom andra

motverkas genom en likformig utlandsupplåning. Ur betalningsbalanssynpunkt är

motverkas

genom

likformig

utlandsupplåning.

betalningsbalanssynpunkt

är

det därför en fördel om exportkreditgivningen sker i valuta och refinansieras

det

därför

fördel

exportkreditgivningen

sker

valuta

och

refinansieras

i valuta. Exportkreditgivningen och -finansieringen styrs därför till utländsk

valuta.

Exportkreditgivningen

och

-finansieringen

styrs

därför

till

utländsk

valuta genom räntepåslag för svenska kronor i SEKvsystemet och genom andra

valuta

genom

räntepåslag

för

svenska

kronor

SEKvsystemet

och

genom

andra

valutareglerande åtgärder.

valutareglerande

åtgärder.

Genom EKN sker emellertid en viss styrning mot exportkreditgivning i svenska kronor. Detta blir en effekt av att EKN då betalning från utlandet uteblir skadereglerar i svenska kronor även då krediten lämnats i utländsk valuta och

Genom EKN sker emellertid en viss styrning mot exportkreditgivning i svenska

Genom

EKN

sker

emellertid

viss

styrning

mot

exportkreditgivning

svenska

kronor. Detta blir en effekt av att EKN då betalning från utlandet uteblir

kronor.

Detta

blir

effekt

att

EKN

då

betalning

från

utlandet

uteblir

skadereglerar i svenska kronor även då krediten lämnats i utländsk valuta och

skadereglerar

svenska

kronor

även

då

krediten

lämnats

utländsk

valuta

och

då ersätter endast en begränsad del av inträffad kurshöjning för den utländska

då

ersätter

endast

begränsad

del

inträffad

kurshöjning

för

den

utländska

valutan.

För exportföretagen innebär risken för kurshöjning före ett skadefall en väsentligt höjd självrisk som företagen inte kan säkra sig emot med nuvarande system och som inte förekommer vid kreditgivning i svenska kronor. Genom kurs- risker vid skadefall på krediter i utländsk valuta kan företagens totala självrisker bli så betydande att deras förmåga att ta nya affärer påverkas och EKNs större kunder har därför uttalat starka önskemål om att EKN skall täcka kursrisken vid skadefall. Härtill kommer att EKNs möjligheter att garantera nya affärer på ett importland med nuvarande system minskas då EKN medger extra kursrisktäckning eftersom den totala risken för skadeutbetalningar i svenska

För exportföretagen innebär risken för kurshöjning före ett skadefall en

För

exportföretagen

innebär

risken

för

kurshöjning

före

ett

skadefall

väsentligt höjd självrisk som företagen inte kan säkra sig emot med nuvarande

väsentligt

höjd

självrisk

som

företagen

inte

kan

säkra

sig

emot

med

nuvarande

system och som inte förekommer vid kreditgivning i svenska kronor. Genom kurs-

system

och

som

inte

förekommer

vid

kreditgivning

svenska

kronor.

Genom

kurs-

risker vid skadefall på krediter i utländsk valuta kan företagens totala

risker

vid

skadefall

på

krediter

utländsk

valuta

kan

företagens

totala

självrisker bli så betydande att deras förmåga att ta nya affärer påverkas och

självrisker

bli

så

betydande

att

deras

förmåga

att

nya

affärer

påverkas

och

EKNs större kunder har därför uttalat starka önskemål om att EKN skall täcka

EKNs

större

kunder

har

därför

uttalat

starka

önskemål

att

EKN

skall

täcka

kursrisken vid skadefall. Härtill kommer att EKNs möjligheter att garantera

kursrisken

vid

skadefall.

Härtill

kommer

att

EKNs

möjligheter

att

garantera

nya affärer på ett importland med nuvarande system minskas då EKN medger extra

nya

affärer

på

ett

importland

med

nuvarande

system

minskas

då

EKN

medger

extra

kursrisktäckning eftersom den totala risken för skadeutbetalningar i svenska

kursrisktäckning

eftersom

den

totala

risken

för

skadeutbetalningar

svenska

kronor belastar garantiutrymmet.

kronor

belastar

garantiutrymmet.

Såväl betalningsbalansskäl som exportfrämjandeskäl talar således för att EKN bör bära denna kursrisk. I så fall bör emellertid åtgärder vidtas för att så långt som möjligt begränsa riskexponeringen i EKN. Det föreslagna systemet med premiereserver i valuta och ökade möjligheter till upplåning i valuta är avsett att tjäna detta syfte. svårigheten att bedöma kursutvecklingen och därigenom också den rätta storleken på premierna leder emellertid till att systemet inte helt kan gardera för ökade förlustrisker om mer betydande gälde- närsländer drabbas av betalningsproblem som inte kan lösas och den svenska

Såväl betalningsbalansskäl som exportfrämjandeskäl talar således för att EKN

Såväl

betalningsbalansskäl

som

exportfrämjandeskäl

talar

således

för

att

EKN

bör bära denna kursrisk. I så fall bör emellertid åtgärder vidtas för att så

bör

bära

denna

kursrisk.

så

fall

bör

emellertid

åtgärder

vidtas

för

att

så

långt som möjligt begränsa riskexponeringen i EKN. Det föreslagna systemet med

långt

som

möjligt

begränsa

riskexponeringen

EKN.

Det

föreslagna

systemet

med

premiereserver i valuta och ökade möjligheter till upplåning i valuta är

premiereserver

valuta

och

ökade

möjligheter

till

upplåning

valuta

är

avsett att tjäna detta syfte. svårigheten att bedöma kursutvecklingen och

avsett

att

tjäna

detta

syfte.

svårigheten

att

bedöma

kursutvecklingen

och

därigenom också den rätta storleken på premierna leder emellertid till att

därigenom

också

den

rätta

storleken

på

premierna

leder

emellertid

till

att

systemet inte helt kan gardera för ökade förlustrisker om mer betydande gälde-

systemet

inte

helt

kan

gardera

för

ökade

förlustrisker

mer

betydande

gälde-

närsländer drabbas av betalningsproblem som inte kan lösas och den svenska

närsländer

drabbas

betalningsproblem

som

inte

kan

lösas

och

den

svenska

kronans värde samtidigt sjunker.

kronans

värde

samtidigt

sjunker.

Det föreslagna systemet i fråga om utfärdande av garantier i utländsk valuta kgp komma att leda till att ramarna för garantigivningen — vid oförutsedda

Det föreslagna systemet i fråga om utfärdande av garantier i utländsk valuta

Det

föreslagna

systemet

fråga

utfärdande

garantier

utländsk

valuta

kgp komma att leda till att ramarna för garantigivningen — vid oförutsedda

kgp

komma

att

leda

till

att

ramarna

för

garantigivningen

—

vid

oförutsedda

kursrörelser - överskrides.

kursrörelser

överskrides.

I fråga om hanteringen av valutasektorn föreslås särskilt att EKN skall kunna

fråga

hanteringen

valutasektorn

föreslås

särskilt

att

EKN

skall

kunna

låna i första hand utländsk valuta också från SEK (och inte som för närvarande enbart från riksgäldskontoret).

låna i första hand utländsk valuta också från SEK (och inte som för närvarande

låna

första

hand

utländsk

valuta

också

från

SEK

(och

inte

som

för

närvarande

enbart från riksgäldskontoret).

enbart

från

riksgäldskontoret).

Prop. 1986/87: 23 1 fråga om placeringar av EKNs premiereserver gäller, enligt särskilt rege— ringsbeslut 1983—09—08, att dessa får placeras bl a på räkning i bank. Enligt EKNs mening torde detta få tolkas så att hinder från regeringens sida inte föreligger i fråga om den föreslagna placeringen av premiereserver i utländsk valuta hos SEK. Det föreslagna systemet är förenat med en särskild garantigivning från EKN. bl a för viss upplåning av SEK för EKNs räkning. En sådan garantigivning är att jämställa med att EKN ikläder sig ett borgensåtagande och är således av annan karaktär än EKNs ordinarie garantigivning. Denna garantigivning kommer emellertid att svara mot redan gällande förpliktelser för EKN under tidigare utfärdade garantier. Hemställan Hemställes att regeringen medger EKN att införa ett system med garantier i utländsk valuta i enlighet med vad ovan anförts. I avgörandet av det ärende har. förutom undertecknade, deltagit ledamöterna Israelsson, Kiessling och Landahl samt suppleanterna Frykholm. Lemne. Löwenthal och Rangrost. Föredragande har varit J. Hallsenius. Stockholm den 26 juni 1986 EKN—EXPORTKREDITNÄHND N Ca./34.15 ». Carl Ivar Öhman (; f 1 f" -/ (& dåd.—pa...... agnar Sohlman 0016K

Prop. 1986/87: 23

Prop.

1986/87:

1 fråga om placeringar av EKNs premiereserver gäller, enligt särskilt rege— ringsbeslut 1983—09—08, att dessa får placeras bl a på räkning i bank. Enligt EKNs mening torde detta få tolkas så att hinder från regeringens sida inte föreligger i fråga om den föreslagna placeringen av premiereserver i utländsk

1 fråga om placeringar av EKNs premiereserver gäller, enligt särskilt rege—

fråga

placeringar

EKNs

premiereserver

gäller,

enligt

särskilt

rege—

ringsbeslut 1983—09—08, att dessa får placeras bl a på räkning i bank. Enligt

ringsbeslut

1983—09—08,

att

dessa

får

placeras

på

räkning

bank.

Enligt

EKNs mening torde detta få tolkas så att hinder från regeringens sida inte

EKNs

mening

torde

detta

få

tolkas

så

att

hinder

från

regeringens

sida

inte

föreligger i fråga om den föreslagna placeringen av premiereserver i utländsk

föreligger

fråga

den

föreslagna

placeringen

premiereserver

utländsk

valuta hos SEK.

valuta

hos

SEK.

Det föreslagna systemet är förenat med en särskild garantigivning från EKN. bl a för viss upplåning av SEK för EKNs räkning. En sådan garantigivning är att jämställa med att EKN ikläder sig ett borgensåtagande och är således av annan karaktär än EKNs ordinarie garantigivning. Denna garantigivning kommer emellertid att svara mot redan gällande förpliktelser för EKN under tidigare

Det föreslagna systemet är förenat med en särskild garantigivning från EKN.

Det

föreslagna

systemet

är

förenat

med

särskild

garantigivning

från

EKN.

bl a för viss upplåning av SEK för EKNs räkning. En sådan garantigivning är

för

viss

upplåning

SEK

för

EKNs

räkning.

sådan

garantigivning

är

att jämställa med att EKN ikläder sig ett borgensåtagande och är således av

att

jämställa

med

att

EKN

ikläder

sig

ett

borgensåtagande

och

är

således

annan karaktär än EKNs ordinarie garantigivning. Denna garantigivning kommer

annan

karaktär

än

EKNs

ordinarie

garantigivning.

Denna

garantigivning

kommer

emellertid att svara mot redan gällande förpliktelser för EKN under tidigare

emellertid

att

svara

mot

redan

gällande

förpliktelser

för

EKN

under

tidigare

utfärdade garantier.

utfärdade

garantier.

Hemställan

Hemställes att regeringen medger EKN att införa ett system med garantier i

Hemställes

att

regeringen

medger

EKN

att

införa

ett

system

med

garantier

utländsk valuta i enlighet med vad ovan anförts. I avgörandet av det ärende har. förutom undertecknade, deltagit ledamöterna Israelsson, Kiessling och Landahl samt suppleanterna Frykholm. Lemne. Löwenthal och Rangrost.

utländsk valuta i enlighet med vad ovan anförts.

utländsk

valuta

enlighet

med

vad

ovan

anförts.

I avgörandet av det ärende har. förutom undertecknade, deltagit ledamöterna Israelsson, Kiessling och Landahl samt suppleanterna Frykholm. Lemne. Löwenthal och Rangrost.

I avgörandet av det ärende har. förutom undertecknade, deltagit ledamöterna

avgörandet

det

ärende

har.

förutom

undertecknade,

deltagit

ledamöterna

Israelsson, Kiessling och Landahl samt suppleanterna Frykholm. Lemne.

Israelsson,

Kiessling

och

Landahl

samt

suppleanterna

Frykholm.

Lemne.

Löwenthal och Rangrost.

Löwenthal

och

Rangrost.

Föredragande har varit J. Hallsenius.

Föredragande

har

varit

Hallsenius.

Stockholm den 26 juni 1986 EKN—EXPORTKREDITNÄHND N

Stockholm den 26 juni 1986

Stockholm

den

juni

1986

EKN—EXPORTKREDITNÄHND N

EKN—EXPORTKREDITNÄHND

Ca./34.15 ».

Ca./34.15

».

Carl Ivar Öhman (; f

Carl

Ivar

Öhman

(;

1 f" -/ (& dåd.—pa...... agnar Sohlman

1 f" -/

(& dåd.—pa......

dåd.—pa......

agnar Sohlman

agnar

Sohlman

0016K

TÖRFFAGE'I'S RISK VID OLIKA RARE-157135! haspel Förutsättningar Finansierat belopp 100 " Rintebelopp Jil Högsta förluatbeloPP (n?) 155 " Dröjsmåla-lkalkylrå'ma 15 % Brent—el 1 - nomalvillkor Garantiprocentaata 90 % Sjölin—isk 1o % . 15 H Karenatid 4 månader Dröjsmålsränta karenstid 6 M Pak-tisk själv:-isk 14 5 haspel 2 - för vissa köparllinder tillägnade villkor Guantiprocentuts 80 % Sjilvriak 20 95 - 51 M Karenatid .) 8 månader Dröjsmålarinu kuenatid 11 N Faktisk självrisk 27 % b) 12 månader Dröjsmålsränta karenstid ' 16 H Mink Ijilvrisk 50 % Bilaga 1 Prop. 1986/87: 23

TÖRFFAGE'I'S RISK VID OLIKA RARE-157135!

TÖRFFAGE'I'S

RISK

VID

OLIKA

RARE-157135!

haspel

Förutsättningar

Finansierat belopp 100 " Rintebelopp Jil Högsta förluatbeloPP (n?) 155 " Dröjsmåla-lkalkylrå'ma 15 %

Finansierat belopp 100 "

Finansierat

belopp

100

Rintebelopp Jil

Rintebelopp

Jil

Högsta förluatbeloPP (n?) 155 "

Högsta

förluatbeloPP

(n?)

155

Dröjsmåla-lkalkylrå'ma 15 %

Dröjsmåla-lkalkylrå'ma

Brent—el 1 - nomalvillkor

Brent—el

nomalvillkor

Garantiprocentaata 90 % Sjölin—isk 1o % . 15 H Karenatid 4 månader Dröjsmålsränta karenstid 6 M Pak-tisk själv:-isk 14 5

Garantiprocentaata 90 % Sjölin—isk 1o % . 15 H Karenatid 4 månader

Garantiprocentaata 90 %

Garantiprocentaata

Sjölin—isk 1o % . 15 H

Sjölin—isk

Karenatid 4 månader

Karenatid

månader

Dröjsmålsränta karenstid 6 M Pak-tisk själv:-isk 14 5

Dröjsmålsränta karenstid 6 M

Dröjsmålsränta

karenstid

Pak-tisk själv:-isk 14 5

Pak-tisk

själv:-isk

haspel 2 - för vissa köparllinder tillägnade villkor

haspel

för

vissa

köparllinder

tillägnade

villkor

Guantiprocentuts 80 % Sjilvriak 20 95 - 51 M Karenatid .) 8 månader Dröjsmålarinu kuenatid 11 N Faktisk självrisk 27 %

Guantiprocentuts 80 %

Guantiprocentuts

Sjilvriak 20 95 - 51 M

Sjilvriak

Karenatid

.) 8 månader

månader

Dröjsmålarinu kuenatid 11 N

Dröjsmålarinu

kuenatid

Faktisk självrisk 27 %

Faktisk

självrisk

b) 12 månader Dröjsmålsränta karenstid ' 16 H Mink Ijilvrisk 50 %

b) 12 månader

månader

Dröjsmålsränta karenstid ' 16 H

Dröjsmålsränta

karenstid

Mink Ijilvrisk 50 %

Mink

Ijilvrisk

Bilaga 1

Bilaga

Prop. 1986/87: 23

Prop.

1986/87:

Bilaga 2 Prop. 1986/87: 23 Företagets risk E 9 . valutakurshöjning hskadefell-exempel '.!-”örat sättning: Finansiering av 100 M C?! (3 5:65) med räntor 55 F. CE? (& 5:65 155312? & Normalt nm ticker (: SEK) 85 9. . 152 » ca:-' Export—ören ajllvriek : 25 H (EF 3 Om kuraen CET/SDI Endras + 1 kr nm ticker nu + 10 % i melodi-ing : 1 CRT : 4:02 BCNB tak blir då 152 : 4:02 : 530 M SH Banken kräver 155 H CRP : 4:65 = 720 M SEK nm betalar 550 M SEK Självriak 190 M smc C Kursen End:-aa + 2 kr Emken kräver 875 M SEK BSN täcker 550 M SE!!! Själva-isk 545 M SEK (än CHF finansieringen har 85 % täckning 12 månaders karens normalt Mash'dd (10 %) och + 1 kr/CI-IF blir exportören nuimalexponering 85 H SE! ( 15 % sgälvrisk) 105 » sm (kursrisk) .fi—E SEX (dröjsmålsrhta 20 F.- : 4:65) 285 M SEK (_ löpande penna-.., . . x Detta lr ca 77 % av finansierat belopp vuqe'

Bilaga 2 Prop. 1986/87: 23

Bilaga

Prop.

1986/87:

Företagets risk E 9 . valutakurshöjning hskadefell-exempel

Företagets

risk

valutakurshöjning

hskadefell-exempel

'.!-”örat sättning:

'.!-”örat

sättning:

Finansiering av 100 M C?! (3 5:65) med räntor 55 F. CE? (& 5:65

Finansiering av 100 M C?! (3 5:65)

Finansiering

100

C?!

5:65)

med räntor 55 F. CE? (& 5:65

med

räntor

CE?

5:65

155312?

& Normalt nm ticker (: SEK) 85 9. . 152 » ca:-' Export—ören ajllvriek : 25 H (EF

& Normalt

Normalt

nm ticker (: SEK) 85 9. . 152 » ca:-'

ticker

SEK)

152

ca:-'

Export—ören ajllvriek : 25 H (EF

Export—ören

ajllvriek

(EF

3 Om kuraen CET/SDI Endras + 1 kr nm ticker nu + 10 % i melodi-ing : 1 CRT : 4:02 BCNB tak blir då 152 : 4:02 : 530 M SH Banken kräver 155 H CRP : 4:65 = 720 M SEK

3 Om kuraen CET/SDI Endras + 1 kr

kuraen

CET/SDI

Endras

nm ticker nu + 10 % i melodi-ing : 1 CRT : 4:02

ticker

melodi-ing

CRT

4:02

BCNB tak blir då 152 : 4:02 : 530 M SH

BCNB

tak

blir

då

152

4:02

530

Banken kräver 155 H CRP : 4:65 = 720 M SEK

Banken

kräver

155

CRP

4:65

720

SEK

nm betalar 550 M SEK Självriak 190 M smc C Kursen End:-aa + 2 kr Emken kräver 875 M SEK BSN täcker 550 M SE!!! Själva-isk 545 M SEK

nm betalar 550 M SEK

betalar

550

SEK

Självriak 190 M smc C Kursen End:-aa + 2 kr

Självriak 190 M smc

Självriak

190

smc

C Kursen End:-aa + 2 kr

Kursen

End:-aa

Emken kräver 875 M SEK

Emken

kräver

875

SEK

BSN täcker 550 M SE!!!

BSN

täcker

550

SE!!!

Själva-isk 545 M SEK

Själva-isk

545

SEK

(än CHF finansieringen har 85 % täckning 12 månaders karens normalt Mash'dd (10 %)

(än CHF finansieringen har 85 % täckning

(än

CHF

finansieringen

har

täckning

12 månaders karens

månaders

karens

normalt Mash'dd (10 %)

normalt

Mash'dd

(10

och + 1 kr/CI-IF

och

kr/CI-IF

blir exportören nuimalexponering 85 H SE! ( 15 % sgälvrisk) 105 » sm (kursrisk) .fi—E SEX (dröjsmålsrhta 20 F.- : 4:65) 285 M SEK (_ löpande penna-..,

blir exportören nuimalexponering 85 H SE! ( 15 % sgälvrisk)

blir

exportören

nuimalexponering

SE!

(

sgälvrisk)

105 » sm (kursrisk)

105

(kursrisk)

.fi—E SEX (dröjsmålsrhta

.fi—E

SEX

(dröjsmålsrhta

20 F.- : 4:65)

F.-

4:65)

285 M SEK (_ löpande penna-..,

285

SEK

löpande

penna-..,

. . x Detta lr ca 77 % av finansierat belopp vuqe'

. . x

Detta lr ca 77 % av finansierat belopp vuqe'

Detta

finansierat

belopp

vuqe'

Bilaga 3 Prop. l986/87:23 Fördelning lv återvunna beloEp i utländsk valuta Förutsättningar: Högsta förlustbeloppet ir 5:— Garantiprocentaataen är 90 Skademglen'ng sker till en kurs aom utgör 110 % av kuraen vid garanti— förbindelsens utfärdande. Exempel Förbin- Skade- Förlust- Å t e r v i n n i n :; delse fall andel Äldre Nya regler regler Ex l RE s:- e:- e:— :st del 4:95” 61.9 :; 7:20” 11:95 EXPs del 3:05 38.1 % 0:80 3:05 Ex 2 Kurs 5:- 8:- 5:- EKNS del 14:95 61,9 % 41:50 3:10 EXPs del 3:05 38.1 % 0:50 1:90 & Kurs 5:— B:- 10:- EKNs del h:95 61,9 % 9:- 6:75 EXPs del 3:05 38.1 = :- 3:25” Ex 1: Kurs 5:- 5:- B:- EKNB del 0:50 90 % 7:20 7:20 Exp; del 0:50 m = 0:80 0:50 ll'901lV5z-x1101 2)-90$av8:- 3)-10$av2:-+38.1$av8:-

Bilaga 3 Prop. l986/87:23

Bilaga

Prop.

l986/87:23

Fördelning lv återvunna beloEp i utländsk valuta Förutsättningar:

Fördelning lv återvunna beloEp i utländsk valuta

Fördelning

återvunna

beloEp

utländsk

valuta

Förutsättningar:

Högsta förlustbeloppet ir 5:— Garantiprocentaataen är 90

Högsta förlustbeloppet ir 5:—

Högsta

förlustbeloppet

5:—

Garantiprocentaataen är 90

Garantiprocentaataen

är

Skademglen'ng sker till en kurs aom utgör 110 % av kuraen vid garanti— förbindelsens utfärdande.

Skademglen'ng sker till en kurs aom utgör 110 % av kuraen vid garanti—

Skademglen'ng

sker

till

kurs

aom

utgör

110

kuraen

vid

garanti—

förbindelsens utfärdande.

förbindelsens

utfärdande.

Exempel Förbin- Skade- Förlust- Å t e r v i n n i n :; delse fall andel Äldre Nya regler regler Ex l RE s:- e:- e:— :st del 4:95” 61.9 :; 7:20” 11:95 EXPs del 3:05 38.1 % 0:80 3:05 Ex 2 Kurs 5:- 8:- 5:- EKNS del 14:95 61,9 % 41:50 3:10 EXPs del 3:05 38.1 % 0:50 1:90 & Kurs 5:— B:- 10:- EKNs del h:95 61,9 % 9:- 6:75 EXPs del 3:05 38.1 = :- 3:25” Ex 1: Kurs 5:- 5:- B:- EKNB del 0:50 90 % 7:20 7:20 Exp; del 0:50 m = 0:80 0:50

Exempel Förbin- Skade- Förlust- Å t e r v i n n i n :; delse fall andel Äldre Nya

Exempel Förbin- Skade- Förlust- Å t e r v i n n i n :;

Exempel

Förbin-

Skade-

Förlust-

delse fall andel Äldre Nya

delse

fall

andel

Äldre

Nya

regler regler

regler

Ex l

RE s:- e:- e:—

s:-

e:-

e:—

:st del 4:95” 61.9 :; 7:20” 11:95

:st

del

4:95”

61.9

7:20”

11:95

EXPs del 3:05 38.1 % 0:80 3:05

EXPs

del

3:05

38.1

0:80

3:05

Ex 2

Kurs 5:- 8:- 5:-

Kurs

5:-

8:-

5:-

EKNS del 14:95 61,9 % 41:50 3:10

EKNS

del

14:95

61,9

41:50

3:10

EXPs del 3:05 38.1 % 0:50 1:90

EXPs

del

3:05

38.1

0:50

1:90

Kurs 5:— B:- 10:-

Kurs

5:—

B:-

10:-

EKNs del h:95 61,9 % 9:- 6:75

EKNs

del

h:95

61,9

9:-

6:75

EXPs del 3:05 38.1 = :- 3:25”

EXPs

del

3:05

38.1

3:25”

Ex 1:

Kurs 5:- 5:- B:-

Kurs

5:-

B:-

EKNB del 0:50 90 % 7:20 7:20

EKNB

del

0:50

7:20

Exp; del 0:50 m = 0:80 0:50

Exp;

del

0:50

0:80

0:50

ll'901lV5z-x1101 2)-90$av8:- 3)-10$av2:-+38.1$av8:-

ll'901lV5z-x1101

2)-90$av8:-

3)-10$av2:-+38.1$av8:-

l (3) Prop Bilaqa ! Beräkningar över skadereglering i valuta [för att illustrera de tänkbara konsekvenserna av skaderegle— ring i valuta har beräkningar gjorts på garantiverksamheten under perioden 1975/76 - 1984/85. m tänkes därvid ha skade- reglerat 1 USD och all? för fordringar i nyssnämnda valutor savitt avser andra än korta affärer. Utgängspunkt för beräkningarna är tabell 1, som visar det verkliga resultatet av garantigivningen under perioden, dock med vissa justeringar. Resultaten för de senare aren har i tabellen belastats med vissa räntekostnader för uppllning i riksgäldskontoret som enligt regeringsbeslut betalats med budgetmedel. För att underlätta jämförelser med senare beräk- ningar har emellertid räntekostnader och ränteintäkter som hänför sig till upplänad likviditet (dvs län utöver ackumule- rade underskott) eliminerats. I tabell 2 redovisas de intäkter, kostnader och resultat som BKN beräknat skulle ha uppkommit om verksamheten under perio— den hade varit uppdelad i tre separata sektorer. en för svenska kronor. en för USD och en för CHF. Fördelningen av garantigivningen och premieintäkterna pä krediter i olika valutor kan inte utläsas ur sus statistik. Fördelningen mellan svenska kronor och utländsk valuta har antagits vara sama som i SBKs kreditgivning. Premierna för garantier i utländsk valuta antas ha influtit i proportionen 80 t USD resp. 20 ! arr. Efter inbetalningen antas premierna ha förvaltats pa valutakonton. Skadeersättningarna och äter— vinningarna är de verkliga. Fördelningen av dessa på valutor finns registrerad i Elms statistik. rör beräkningen av ränte— . 1986/87: 23 28

l (3) Prop Bilaqa !

l (3) Prop

(3)

Prop

Bilaqa !

Bilaqa

Beräkningar över skadereglering i valuta

Beräkningar

över

skadereglering

valuta

[för att illustrera de tänkbara konsekvenserna av skaderegle— ring i valuta har beräkningar gjorts på garantiverksamheten under perioden 1975/76 - 1984/85. m tänkes därvid ha skade- reglerat 1 USD och all? för fordringar i nyssnämnda valutor savitt avser andra än korta affärer.

[för att illustrera de tänkbara konsekvenserna av skaderegle—

[för

att

illustrera

tänkbara

konsekvenserna

skaderegle—

ring i valuta har beräkningar gjorts på garantiverksamheten

ring

valuta

har

beräkningar

gjorts

på

garantiverksamheten

under perioden 1975/76 - 1984/85. m tänkes därvid ha skade-

under

perioden

1975/76

1984/85.

tänkes

därvid

skade-

reglerat 1 USD och all? för fordringar i nyssnämnda valutor

reglerat

USD

och

all?

för

fordringar

nyssnämnda

valutor

savitt avser andra än korta affärer.

savitt

avser

andra

än

korta

affärer.

Utgängspunkt för beräkningarna är tabell 1, som visar det verkliga resultatet av garantigivningen under perioden, dock med vissa justeringar. Resultaten för de senare aren har i tabellen belastats med vissa räntekostnader för uppllning i riksgäldskontoret som enligt regeringsbeslut betalats med budgetmedel. För att underlätta jämförelser med senare beräk- ningar har emellertid räntekostnader och ränteintäkter som hänför sig till upplänad likviditet (dvs län utöver ackumule- rade underskott) eliminerats.

Utgängspunkt för beräkningarna är tabell 1, som visar det

Utgängspunkt

för

beräkningarna

är

tabell

som

visar

det

verkliga resultatet av garantigivningen under perioden, dock

verkliga

resultatet

garantigivningen

under

perioden,

dock

med vissa justeringar. Resultaten för de senare aren har i

med

vissa

justeringar.

Resultaten

för

senare

aren

har

tabellen belastats med vissa räntekostnader för uppllning i

tabellen

belastats

med

vissa

räntekostnader

för

uppllning

riksgäldskontoret som enligt regeringsbeslut betalats med

riksgäldskontoret

som

enligt

regeringsbeslut

betalats

med

budgetmedel. För att underlätta jämförelser med senare beräk-

budgetmedel.

För

att

underlätta

jämförelser

med

senare

beräk-

ningar har emellertid räntekostnader och ränteintäkter som

ningar

har

emellertid

räntekostnader

och

ränteintäkter

som

hänför sig till upplänad likviditet (dvs län utöver ackumule-

hänför

sig

till

upplänad

likviditet

(dvs

län

utöver

ackumule-

rade underskott) eliminerats.

rade

underskott)

eliminerats.

I tabell 2 redovisas de intäkter, kostnader och resultat som BKN beräknat skulle ha uppkommit om verksamheten under perio— den hade varit uppdelad i tre separata sektorer. en för svenska kronor. en för USD och en för CHF.

I tabell 2 redovisas de intäkter, kostnader och resultat som

tabell

redovisas

intäkter,

kostnader

och

resultat

som

BKN beräknat skulle ha uppkommit om verksamheten under perio—

BKN

beräknat

skulle

uppkommit

verksamheten

under

perio—

den hade varit uppdelad i tre separata sektorer. en för

den

hade

varit

uppdelad

tre

separata

sektorer.

för

svenska kronor. en för USD och en för CHF.

svenska

kronor.

för

USD

och

för

CHF.

Fördelningen av garantigivningen och premieintäkterna pä krediter i olika valutor kan inte utläsas ur sus statistik. Fördelningen mellan svenska kronor och utländsk valuta har antagits vara sama som i SBKs kreditgivning. Premierna för garantier i utländsk valuta antas ha influtit i proportionen 80 t USD resp. 20 ! arr. Efter inbetalningen antas premierna ha förvaltats pa valutakonton. Skadeersättningarna och äter— vinningarna är de verkliga. Fördelningen av dessa på valutor finns registrerad i Elms statistik. rör beräkningen av ränte—

Fördelningen av garantigivningen och premieintäkterna pä

Fördelningen

garantigivningen

och

premieintäkterna

pä

krediter i olika valutor kan inte utläsas ur sus statistik.

krediter

olika

valutor

kan

inte

utläsas

sus

statistik.

Fördelningen mellan svenska kronor och utländsk valuta har

Fördelningen

mellan

svenska

kronor

och

utländsk

valuta

har

antagits vara sama som i SBKs kreditgivning. Premierna för

antagits

vara

sama

som

SBKs

kreditgivning.

Premierna

för

garantier i utländsk valuta antas ha influtit i proportionen

garantier

utländsk

valuta

antas

influtit

proportionen

80 t USD resp. 20 ! arr. Efter inbetalningen antas premierna

USD

resp.

arr.

Efter

inbetalningen

antas

premierna

ha förvaltats pa valutakonton. Skadeersättningarna och äter—

förvaltats

valutakonton.

Skadeersättningarna

och

äter—

vinningarna är de verkliga. Fördelningen av dessa på valutor

vinningarna

är

verkliga.

Fördelningen

dessa

på

valutor

finns registrerad i Elms statistik. rör beräkningen av ränte—

finns

registrerad

Elms

statistik.

rör

beräkningen

ränte—

. 1986/87: 23

1986/87:

z (3) Prop intäkter pä ackumulerade reserver 1 USD och CHF har tillämpats villkoren för löpande placeringar pä en mänad. Räntekostnader- na i valutor har baserats pä villkor som tillämpats av riks- gäldskontoret . Som framgär av tabell 2 visar beräkningarna att säväl den reducerade kronsektorn som verksamheten i CHF skulle ha gätt med betydande underskott sedan verksamheten 1 USD skulle ha uppvisat ett överskott. (Underskottet i CHF hänför sig nästan uteslutande till skaderegleringar pä Polen.) Hed antagandet att USD—överskottet behällits pä valutakonto. hade EKN tving— ats läna kronor och CHF för att finansiera hela undskotten i dessa sektorer. Uppläningsbehovet hade blivit ca 360 MSEK hög— re än vid garantigivning enbart i kronor enligt tabell 1. Det totala resultatet för perioden hade emellertid blivit bättre med garantigivning i valutor (enligt tabell 2) än med garantigivning enbart i svenska kronor (enligt tabell 1). trots att EKN skulle ha burit hela kursrisken vid akadefallen. Detta i och för sig förvänande resultat beror huvudsakligen pä att EKN under den senare delen av perioden skulle ha fätt läna upp GIF, vilket gett läga utgiftsräntor och samtidigt kunnat tillgodogöra sig betydande ränteintäkter och kursvinster pä tillgängar 1 USD. I tabell 3 jämförs är för är och sarmaanräknat för hela beräk- ningsperioden resultatet av garantigivning enbart i kronor (värden redovisade pä rad a) med resultatet av garantigivning i tre sektorer (värden pä rad b). Enligt tabell 3 skulle utfallet av garantigivning i valuta blivit nägot sämre än det som framkotmnit i tabell 2. Anledningen till detta är att de ärliga resultaten av verksamheten i valuta pä rad b) är redovisade efter vid varje är gällande valutakurser vilket. vid salmnanräkningen för hela beräkningsperioden, ger en underskattning av de faktorer som kompenserat för de ökade skaderegleringarna. . 1986/87: 23

z (3) Prop

(3)

Prop

intäkter pä ackumulerade reserver 1 USD och CHF har tillämpats villkoren för löpande placeringar pä en mänad. Räntekostnader- na i valutor har baserats pä villkor som tillämpats av riks- gäldskontoret .

intäkter pä ackumulerade reserver 1 USD och CHF har tillämpats

intäkter

pä

ackumulerade

reserver

USD

och

CHF

har

tillämpats

villkoren för löpande placeringar pä en mänad. Räntekostnader-

villkoren

för

löpande

placeringar

pä

mänad.

Räntekostnader-

na i valutor har baserats pä villkor som tillämpats av riks-

valutor

har

baserats

pä

villkor

som

tillämpats

riks-

gäldskontoret .

gäldskontoret

Som framgär av tabell 2 visar beräkningarna att säväl den reducerade kronsektorn som verksamheten i CHF skulle ha gätt med betydande underskott sedan verksamheten 1 USD skulle ha uppvisat ett överskott. (Underskottet i CHF hänför sig nästan uteslutande till skaderegleringar pä Polen.) Hed antagandet att USD—överskottet behällits pä valutakonto. hade EKN tving— ats läna kronor och CHF för att finansiera hela undskotten i dessa sektorer. Uppläningsbehovet hade blivit ca 360 MSEK hög— re än vid garantigivning enbart i kronor enligt tabell 1.

Som framgär av tabell 2 visar beräkningarna att säväl den

Som

framgär

tabell

visar

beräkningarna

att

säväl

den

reducerade kronsektorn som verksamheten i CHF skulle ha gätt

reducerade

kronsektorn

som

verksamheten

CHF

skulle

gätt

med betydande underskott sedan verksamheten 1 USD skulle ha

med

betydande

underskott

sedan

verksamheten

USD

skulle

uppvisat ett överskott. (Underskottet i CHF hänför sig nästan

uppvisat

ett

överskott.

(Underskottet

CHF

hänför

sig

nästan

uteslutande till skaderegleringar pä Polen.) Hed antagandet

uteslutande

till

skaderegleringar

pä

Polen.)

Hed

antagandet

att USD—överskottet behällits pä valutakonto. hade EKN tving—

att

USD—överskottet

behällits

pä

valutakonto.

hade

EKN

tving—

ats läna kronor och CHF för att finansiera hela undskotten i

ats

läna

kronor

och

CHF

för

att

finansiera

hela

undskotten

dessa sektorer. Uppläningsbehovet hade blivit ca 360 MSEK hög—

dessa

sektorer.

Uppläningsbehovet

hade

blivit

360

MSEK

hög—

re än vid garantigivning enbart i kronor enligt tabell 1.

än

vid

garantigivning

enbart

kronor

enligt

tabell

Det totala resultatet för perioden hade emellertid blivit bättre med garantigivning i valutor (enligt tabell 2) än med garantigivning enbart i svenska kronor (enligt tabell 1). trots att EKN skulle ha burit hela kursrisken vid akadefallen. Detta i och för sig förvänande resultat beror huvudsakligen pä att EKN under den senare delen av perioden skulle ha fätt läna upp GIF, vilket gett läga utgiftsräntor och samtidigt kunnat tillgodogöra sig betydande ränteintäkter och kursvinster pä tillgängar 1 USD.

Det totala resultatet för perioden hade emellertid blivit

Det

totala

resultatet

för

perioden

hade

emellertid

blivit

bättre med garantigivning i valutor (enligt tabell 2) än med

bättre

med

garantigivning

valutor

(enligt

tabell

än

med

garantigivning enbart i svenska kronor (enligt tabell 1).

garantigivning

enbart

svenska

kronor

(enligt

tabell

1).

trots att EKN skulle ha burit hela kursrisken vid akadefallen.

trots

att

EKN

skulle

burit

hela

kursrisken

vid

akadefallen.

Detta i och för sig förvänande resultat beror huvudsakligen pä

Detta

och

för

sig

förvänande

resultat

beror

huvudsakligen

pä

att EKN under den senare delen av perioden skulle ha fätt läna

att

EKN

under

den

senare

perioden

skulle

fätt

läna

upp GIF, vilket gett läga utgiftsräntor och samtidigt kunnat

upp

GIF,

vilket

gett

läga

utgiftsräntor

och

samtidigt

kunnat

tillgodogöra sig betydande ränteintäkter och kursvinster pä

tillgodogöra

sig

betydande

ränteintäkter

och

kursvinster

pä

tillgängar 1 USD.

tillgängar

USD.

I tabell 3 jämförs är för är och sarmaanräknat för hela beräk- ningsperioden resultatet av garantigivning enbart i kronor (värden redovisade pä rad a) med resultatet av garantigivning i tre sektorer (värden pä rad b). Enligt tabell 3 skulle utfallet av garantigivning i valuta blivit nägot sämre än det som framkotmnit i tabell 2. Anledningen till detta är att de ärliga resultaten av verksamheten i valuta pä rad b) är redovisade efter vid varje är gällande valutakurser vilket. vid salmnanräkningen för hela beräkningsperioden, ger en underskattning av de faktorer som kompenserat för de ökade skaderegleringarna.

I tabell 3 jämförs är för är och sarmaanräknat för hela beräk-

tabell

jämförs

är

för

är

och

sarmaanräknat

för

hela

beräk-

ningsperioden resultatet av garantigivning enbart i kronor

ningsperioden

resultatet

garantigivning

enbart

kronor

(värden redovisade pä rad a) med resultatet av garantigivning

(värden

redovisade

pä

rad

med

resultatet

garantigivning

i tre sektorer (värden pä rad b). Enligt tabell 3 skulle

tre

sektorer

(värden

pä

rad

b).

Enligt

tabell

skulle

utfallet av garantigivning i valuta blivit nägot sämre än det

utfallet

garantigivning

valuta

blivit

nägot

sämre

än

det

som framkotmnit i tabell 2. Anledningen till detta är att de

som

framkotmnit

tabell

Anledningen

till

detta

är

att

ärliga resultaten av verksamheten i valuta pä rad b) är

ärliga

resultaten

verksamheten

valuta

pä

rad

är

redovisade efter vid varje är gällande valutakurser vilket.

redovisade

efter

vid

varje

är

gällande

valutakurser

vilket.

vid salmnanräkningen för hela beräkningsperioden, ger en

vid

salmnanräkningen

för

hela

beräkningsperioden,

ger

underskattning av de faktorer som kompenserat för de ökade

underskattning

faktorer

som

kompenserat

för

ökade

skaderegleringarna.

. 1986/87: 23

1986/87:

3 (3) Av tabell 3 framgär att BKN vid garantigivning i valutor hade näst betala ut motsvarande 319 MSEK mer än vid garantigivning enbart i svenska kronor. Detta motsvarar en" ökning med drygt 17 ! av beräknade totala skadeutbetalningar under 1975/76 — — 84/85 för fordringar 1 USD och CHF. För fordringar 1 USD är ökningen ca 19 tmedan den för CHF uppgär till ca 16 8. Dessa beräkningar baseras pä förutsättningen att den gällande max— kursen för skadereglerade garantier 1 USD och CHF nästan genomgäende uppgätt till 125 ! av kursen vid resp. garantis utfärdande. un i stället den 1983 införda maxkursen pä 110 % läggs till grund för beräkningarna kan de ökade skaderegle— ringsbeloppen för fordringar i valuta uppskattas till drygt 450 MSEK, en ökning med ca 25 i. Den studerade tioärsperioden uppvisar mänga anmärkningsvärda drag. 'till att börja med skulle skadereglering i valuta inte ha haft nägon nämnvärd betydelse för utfallet av det löpande resultatet av verksamheten före 1981/82 eftersom skaderegle- ringar av större omfattning 1 USD och CHF hade blivit aktuella först dä. Under den senare delen av perioden skulle tillgängar 1 USD ha gett bäde kursvinster och bättre förräntning än till— gängar i svenska kronor samtidigt som underskotten i CHF-sek- torn skulle ha gett lägre uppläningskostnader. un tillgängarna hade legat i ca? och skulderna 1 USD skulle ett väsentligt sämre resultat blivit följden. 0029K Prop. 1986/87: 23 30

3 (3)

(3)

Av tabell 3 framgär att BKN vid garantigivning i valutor hade näst betala ut motsvarande 319 MSEK mer än vid garantigivning enbart i svenska kronor. Detta motsvarar en" ökning med drygt 17 ! av beräknade totala skadeutbetalningar under 1975/76 — — 84/85 för fordringar 1 USD och CHF. För fordringar 1 USD är ökningen ca 19 tmedan den för CHF uppgär till ca 16 8. Dessa beräkningar baseras pä förutsättningen att den gällande max— kursen för skadereglerade garantier 1 USD och CHF nästan genomgäende uppgätt till 125 ! av kursen vid resp. garantis utfärdande. un i stället den 1983 införda maxkursen pä 110 % läggs till grund för beräkningarna kan de ökade skaderegle— ringsbeloppen för fordringar i valuta uppskattas till drygt 450 MSEK, en ökning med ca 25 i.

Av tabell 3 framgär att BKN vid garantigivning i valutor hade

tabell

framgär

att

BKN

vid

garantigivning

valutor

hade

näst betala ut motsvarande 319 MSEK mer än vid garantigivning

näst

betala

motsvarande

319

MSEK

mer

än

vid

garantigivning

enbart i svenska kronor. Detta motsvarar en" ökning med drygt

enbart

svenska

kronor.

Detta

motsvarar

en"

ökning

med

drygt

17 ! av beräknade totala skadeutbetalningar under 1975/76 —

beräknade

totala

skadeutbetalningar

under

1975/76

—

— 84/85 för fordringar 1 USD och CHF. För fordringar 1 USD är ökningen ca 19 tmedan den för CHF uppgär till ca 16 8. Dessa beräkningar baseras pä förutsättningen att den gällande max— kursen för skadereglerade garantier 1 USD och CHF nästan genomgäende uppgätt till 125 ! av kursen vid resp. garantis utfärdande. un i stället den 1983 införda maxkursen pä 110 % läggs till grund för beräkningarna kan de ökade skaderegle— ringsbeloppen för fordringar i valuta uppskattas till drygt 450 MSEK, en ökning med ca 25 i.

— 84/85 för fordringar 1 USD och CHF. För fordringar 1 USD är

—

84/85

för

fordringar

USD

och

CHF.

För

fordringar

USD

är

ökningen ca 19 tmedan den för CHF uppgär till ca 16 8. Dessa

ökningen

tmedan

den

för

CHF

uppgär

till

Dessa

beräkningar baseras pä förutsättningen att den gällande max—

beräkningar

baseras

pä

förutsättningen

att

den

gällande

max—

kursen för skadereglerade garantier 1 USD och CHF nästan

kursen

för

skadereglerade

garantier

USD

och

CHF

nästan

genomgäende uppgätt till 125 ! av kursen vid resp. garantis

genomgäende

uppgätt

till

125

kursen

vid

resp.

garantis

utfärdande. un i stället den 1983 införda maxkursen pä 110 %

utfärdande.

stället

den

1983

införda

maxkursen

pä

110

läggs till grund för beräkningarna kan de ökade skaderegle—

läggs

till

grund

för

beräkningarna

kan

ökade

skaderegle—

ringsbeloppen för fordringar i valuta uppskattas till drygt

ringsbeloppen

för

fordringar

valuta

uppskattas

till

drygt

450 MSEK, en ökning med ca 25 i.

450

MSEK,

ökning

med

Den studerade tioärsperioden uppvisar mänga anmärkningsvärda drag. 'till att börja med skulle skadereglering i valuta inte ha haft nägon nämnvärd betydelse för utfallet av det löpande resultatet av verksamheten före 1981/82 eftersom skaderegle- ringar av större omfattning 1 USD och CHF hade blivit aktuella först dä. Under den senare delen av perioden skulle tillgängar 1 USD ha gett bäde kursvinster och bättre förräntning än till— gängar i svenska kronor samtidigt som underskotten i CHF-sek- torn skulle ha gett lägre uppläningskostnader. un tillgängarna hade legat i ca? och skulderna 1 USD skulle ett väsentligt sämre resultat blivit följden.

Den studerade tioärsperioden uppvisar mänga anmärkningsvärda

Den

studerade

tioärsperioden

uppvisar

mänga

anmärkningsvärda

drag. 'till att börja med skulle skadereglering i valuta inte

drag.

'till

att

börja

med

skulle

skadereglering

valuta

inte

ha haft nägon nämnvärd betydelse för utfallet av det löpande

haft

nägon

nämnvärd

betydelse

för

utfallet

det

löpande

resultatet av verksamheten före 1981/82 eftersom skaderegle-

resultatet

verksamheten

före

1981/82

eftersom

skaderegle-

ringar av större omfattning 1 USD och CHF hade blivit aktuella

ringar

större

omfattning

USD

och

CHF

hade

blivit

aktuella

först dä. Under den senare delen av perioden skulle tillgängar

först

dä.

Under

den

senare

perioden

skulle

tillgängar

1 USD ha gett bäde kursvinster och bättre förräntning än till—

USD

gett

bäde

kursvinster

och

bättre

förräntning

än

till—

gängar i svenska kronor samtidigt som underskotten i CHF-sek-

gängar

svenska

kronor

samtidigt

som

underskotten

CHF-sek-

torn skulle ha gett lägre uppläningskostnader. un tillgängarna

torn

skulle

gett

lägre

uppläningskostnader.

tillgängarna

hade legat i ca? och skulderna 1 USD skulle ett väsentligt

hade

legat

ca?

och

skulderna

USD

skulle

ett

väsentligt

sämre resultat blivit följden.

sämre

resultat

blivit

följden.

0029K

Prop. 1986/87: 23

Prop.

1986/87:

31 75/76 Premier 67 Återvinningar 11 Ränteintäkter 22 Skadeersåttningar 47 Administration 4 Räntekostnader Övr. intäkt./kostn. Resultat + 49 Ackumulerat result. 346 lvskrivna fordringar 0 Utestäende skadereg— 51 terade fordringar 0028K EKNs verksamhet 1975/76 — 1984/85 utan skadere 76/77 82 29 25 129 348 150 77/78 91 54 31 189 329 295 78/79 86 34 22 240 - 106 223 502 79/80 111 67 17 320 10 ' 136 763 80/81 156 63 13 170 12 138 1.000 81/82 222 85 626 13 - 335 - 197 1.561 82/83 261 175 800 17 — 427 — 624 2.243 83/84 318 290 884 19 — 385 1.009 12 2.885 Tabell 1 84/85 321 326 830 25 - 127 + 105 — 230 1.239 3.518 Prop. 1986/87: 23

75/76 Premier 67 Återvinningar 11 Ränteintäkter 22 Skadeersåttningar 47 Administration 4 Räntekostnader Övr. intäkt./kostn. Resultat + 49

75/76

Premier 67

Premier

Återvinningar 11

Återvinningar

Ränteintäkter 22

Ränteintäkter

Skadeersåttningar 47

Skadeersåttningar

Administration 4

Administration

Räntekostnader

Övr. intäkt./kostn.

Övr.

intäkt./kostn.

Resultat + 49

Resultat

Ackumulerat result. 346

Ackumulerat

result.

346

lvskrivna fordringar 0

lvskrivna

fordringar

Utestäende skadereg— 51 terade fordringar

Utestäende skadereg— 51

Utestäende

skadereg—

terade fordringar

terade

fordringar

0028K

EKNs verksamhet 1975/76 — 1984/85 utan skadere

EKNs

verksamhet

1975/76

—

1984/85

utan

skadere

76/77 82 29 25

76/77

129

348

150

77/78

189

329

295

78/79 86

78/79

34 22

240

- 106

106

223

502

79/80 111 67 17

79/80 111 67

79/80

111

320

' 136

136

763

80/81 156 63 13

80/81 156 63

80/81

156

170

138

1.000

81/82

222

626

- 335

335

- 197

197

1.561

82/83 261

82/83

261

175

800

— 427

—

427

— 624

—

624

2.243

83/84 318

83/84

318

290

884

— 385 1.009 12

— 385

—

385

1.009

2.885

Tabell 1

Tabell

84/85 321

84/85

321

326

830 25 - 127 + 105 — 230

830

- 127

127

+ 105

105

— 230

—

230

1.239

3.518

Prop. 1986/87: 23

Prop.

1986/87:

32 ggg 237 77 51 26 263 Ingående resultat Intäkter Kostnader Resultat Ack. Resultat Utest. req!. skade— fordrlngar 51 75/76 se 12 4 80/81 255 Ingående resultat -175 Intäkter 136 Kostnader 177 Resultat -41 ACK. Resultat -216 Utest. regl. skade- fordringar 861 ggg 09 24 6 18 67 10 CHF 24 9 9 33 Garantigivninq i resp SEK, USD, 55 263 105 130 -29 230 150 SEK -216 157 244 -87 -303 1.021 76/77 ggg 16 6 51/32 ggg 67 33 30 3 70 39 ( belopp i mll'oner av 77/75 SEK uso ggg 230 22 13 3 137 7 3 — 190 2 - 3 -53 5 3 181 — 291 1 - 82/83 USD 70 ggg 33 12 105 _93 .se ggg _303 237 32 010 20 —177 8 —080 78 ggg _60 12 113 -101 -162 103 1.285 61 210 och CHF 1975/76-8h/85 78/79 ggg 181 27 90 10 200 1 -150 9 27 36 SEK 496 2 a3/au ggg 78 36 43 -7 71 ggg _aao 345 518 —170 -650 1.500 98 resp valuta) 79/80 95335 27 36 19 3 126 15 5 - 328 2 _ 3 —202 13 5 —175 49 SEK - 708 4 - 84/85 359295 —650 71 -215 002 03 11 064 48 55 -62 -5 .nu —712 66 -259 ggg -162 11 en _53 -215 260 1.809 137 305 Iabell 2 Prop. 1986/87: 23

ggg 237 77 51 26 263

ggg

237

263

Ingående resultat Intäkter

Ingående resultat

Ingående

resultat

Intäkter

Kostnader Resultat Ack. Resultat

Kostnader

Resultat

Ack. Resultat

Ack.

Resultat

Utest. req!.

Utest.

req!.

skade—

fordrlngar 51

fordrlngar

75/76 se

75/76

12 4

80/81

255 Ingående resultat -175 Intäkter 136 Kostnader 177 Resultat -41 ACK. Resultat -216 Utest. regl.

255

Ingående resultat -175

Ingående

resultat

-175

Intäkter 136

Intäkter

136

Kostnader 177

Kostnader

177

Resultat -41

Resultat

-41

ACK. Resultat -216

ACK.

Resultat

-216

Utest.

regl.

skade-

fordringar 861

fordringar

861

ggg 09 24 6

ggg

18 67

CHF

24 9

9 33

Garantigivninq i resp SEK, USD,

Garantigivninq

resp

SEK,

USD,

263 105

263

105

130

-29

230

150

SEK

-216 157 244 -87 -303

-216 157 244 -87

-216

157

244

-87

-303

1.021

76/77 ggg 16 6

76/77 ggg 16

76/77

ggg

51/32 ggg 67 33 30

51/32 ggg 67

51/32

ggg

3 70

( belopp i mll'oner av

(

belopp

mll'oner

77/75 SEK uso ggg

77/75

SEK uso ggg

SEK

uso

ggg

230 22 13 3 137 7 3 — 190 2 - 3 -53 5 3 181

230 22 13

230

3 137 7 3

137

— 190 2 -

—

190

3 -53 5 3

-53

181

— 291 1 -

—

291

82/83 USD 70

82/83

USD

ggg 33 12 105 _93 .se

ggg

105

_93

.se

ggg _303 237 32 010 20 —177 8 —080 78

ggg

_303

237 32

237

010 20

010

—177 8

—177

—080 78

—080

ggg _60 12 113 -101 -162

ggg

_60

113

-101

-162

103 1.285 61 210

103

1.285

210

och CHF 1975/76-8h/85

och

CHF

1975/76-8h/85

78/79 ggg 181 27 90 10 200 1 -150 9 27 36

78/79

ggg

181 27

181

90 10

200 1

200

-150 9

-150

27 36

SEK

496 2

496

a3/au ggg 78 36 43 -7 71

a3/au ggg 78

a3/au

ggg

-7

ggg _aao 345 518

ggg

_aao

345

518

—170 -650

—170

-650

1.500 98

1.500

resp valuta)

resp

valuta)

79/80 95335 27 36 19 3 126 15 5 - 328 2 _ 3 —202 13 5 —175 49

79/80

95335

27 36 19

3 126 15 5

126

- 328 2 _

328

3 —202 13 5

—202

—175 49

—175

SEK

- 708 4 -

708

84/85 359295 —650 71 -215 002 03 11 064 48 55 -62 -5 .nu

84/85

359295

—650 71 -215

—650

-215

002 03 11

002

064 48 55

064

-62 -5 .nu

-62

-5

.nu

—712 66 -259

—712

-259

ggg -162 11 en _53 -215

ggg

-162

_53

-215

260 1.809 137 305

260

1.809

137

305

Iabell 2

Iabell

Prop. 1986/87: 23

Prop.

1986/87:

Premiebetalnln (b - &) Atervinningar (b — &) skadeersattnin (b — &) Ränteintäkter (b - u) Rånteutgifter (b-a) Summa aaranthlvningens resultat 1975/76 — 84/85 vid &) skadereglering och underskottsfinansierlnq 75/76 FD ”| u-l + 47 47 129 12 ' vll n n 240 24 l-I N H I 320 320 17 25 + 8 80/81 156 lä + 10 "'I-( 00 + 170 171 13 49 + 36 1 enbart SEK och b vid skadere lerin och finansierin även 1 USD och CHF 81/82 222 & + 24 85 87 + 2 626 675 82/83 261 & + 31 175 177 800 893 — 93 83/84 318 330 + 12 N O N N + 884 960 _ 76 81 84/85 830 930 _ 100 58 + 58 127 121 Tabell 3 MSEK Sunna , _| M | % Prop. 1986/87: 23

Premiebetalnln

(b - &)

Atervinningar

(b — &)

—

skadeersattnin

(b — &)

—

Ränteintäkter

(b - u)

Rånteutgifter

(b-a)

Summa

aaranthlvningens resultat 1975/76 — 84/85 vid &) skadereglering och underskottsfinansierlnq

aaranthlvningens

resultat

1975/76

—

84/85

vid

skadereglering

och

underskottsfinansierlnq

75/76

FD ”|

”|

u-l +

u-l

47 47

129 12

129

' vll n n

' vll

vll

n n

240 24

240

l-I N

l-I

H I

320 320

320

17 25 + 8

+ 8

80/81

156 lä + 10

156

lä

+ 10

"'I-( 00 +

"'I-(

170 171

170

171

13 49 + 36

+ 36

1 enbart SEK och b vid skadere lerin och finansierin även 1 USD och CHF

enbart

SEK

och

vid

skadere

lerin

och

finansierin

även

USD

och

CHF

81/82

222 & + 24

222

+ 24

85 87

+ 2

626 675

626

675

82/83

261 & + 31

261

+ 31

175 177

175

177

800 893

800

893

— 93

—

83/84

318 330 + 12

318

330

+ 12

N O N

N +

884 960

884

960

_ 76

84/85

830 930 _ 100

830

930

_ 100

100

58 + 58

+ 58

127 121

127

121

Tabell 3 MSEK

Tabell

MSEK

Sunna

, _| M |

M |

Prop. 1986/87: 23

Prop.

1986/87:

Prop.]98637z2 K14 AB SVENSK EXPORTKREDIT 1980 '05_ 23 B" 1 5 1 aga SBK—EKN-SÅMÅRBETET - INOM RAHEN FÖR GARANTIGIVNING I UTLÄHDSK VALUTA INLEDNING Vid övergången till ett garantisystem där EKN erbjuder skaderegle- ring i utländsk valuta och även tar in premier och återvinningar i utländsk valuta uppstår nya möjligheter och behov för EKN. För att tillgodose dessa och underlätta övergången till ett nytt garantisystem är SEK villigt att erbjuda BKN vissa tjänster på områden där SEK under årens lopp vunnit erfarenhet, främst avse- ende likviditetsförvaltning och upplåning, men även bistå med rådgivning på andra områden, typ valutapositionshantering och därtill hörande kursriskproblematik. 1 Likviditetsförvaltning EKN har i dagsläget en betydande likviditet placerad dels hos Riksgäldskontoret och de svenska affärsbankerna. dels i stats- skuldväxlar. övergången till ett nått garantisystem kommer att ge EKN en betyd— ande likviditet, ocks i utländsk valuta. På SEK har under många år bedrivits en aktiv likviditetsförvalt— ning med mycket gott resultat. SEK har för närvarande en betydande likviditet både i Skr och utländsk valuta (ca Skr 6 000 milj.). Vidare kan här påpekas att SEK redan idag bedriver likviditetsför- valtning för statens räkning. då av SEKs totala likviditet drygt Skr 4 000 milj. finns i den statsstödda sektorn. SEK fungerar alltså redan idag som ett institut för statsmakterna i detta av- seende. SEK är därför villigt att erbjuda sig att för EKNs räkning vidtaga placeringar av EKNs överskott i framförallt utländsk valuta. - Placeringsstrategi I och med de stora kassaflöden som förekommer på SEK kan EKN alltid räkna med att ha sin likviditet omedelbart tillgänglig samtidigt som man uppnår optimala placeringar. Denna likvi- ditetsaspekt gör att EKNs reserver i utländsk valuta kan placeras på längre perioder. Detta ger under normala förhåll— anden en högre avkastning, samtidigt som EKN alltid har till- gång till omedelbar likviditet. - Räntebärande statspapper i utländsk valuta Genom att utnyttja SEKs likviditetsförvaltning kan EKN även få sin reserv i utländsk valuta placerad i räntebärande svenska och eventuellt andra statspapper. ...2.

Prop.]98637z2

K14

AB SVENSK EXPORTKREDIT 1980 '05_ 23 B" 1 5 1 aga

AB SVENSK EXPORTKREDIT 1980 '05_ 23 B" 1 5

SVENSK

EXPORTKREDIT

1980

'05_

1 aga

aga

SBK—EKN-SÅMÅRBETET - INOM RAHEN FÖR GARANTIGIVNING I UTLÄHDSK VALUTA

SBK—EKN-SÅMÅRBETET - INOM RAHEN FÖR GARANTIGIVNING I UTLÄHDSK

SBK—EKN-SÅMÅRBETET

INOM

RAHEN

FÖR

GARANTIGIVNING

UTLÄHDSK

VALUTA

INLEDNING

Vid övergången till ett garantisystem där EKN erbjuder skaderegle- ring i utländsk valuta och även tar in premier och återvinningar i utländsk valuta uppstår nya möjligheter och behov för EKN.

Vid övergången till ett garantisystem där EKN erbjuder skaderegle-

Vid

övergången

till

ett

garantisystem

där

EKN

erbjuder

skaderegle-

ring i utländsk valuta och även tar in premier och återvinningar i

ring

utländsk

valuta

och

även

tar

premier

och

återvinningar

utländsk valuta uppstår nya möjligheter och behov för EKN.

utländsk

valuta

uppstår

nya

möjligheter

och

behov

för

EKN.

För att tillgodose dessa och underlätta övergången till ett nytt garantisystem är SEK villigt att erbjuda BKN vissa tjänster på områden där SEK under årens lopp vunnit erfarenhet, främst avse- ende likviditetsförvaltning och upplåning, men även bistå med rådgivning på andra områden, typ valutapositionshantering och därtill hörande kursriskproblematik.

För att tillgodose dessa och underlätta övergången till ett nytt

För

att

tillgodose

dessa

och

underlätta

övergången

till

ett

nytt

garantisystem är SEK villigt att erbjuda BKN vissa tjänster på

garantisystem

är

SEK

villigt

att

erbjuda

BKN

vissa

tjänster

på

områden där SEK under årens lopp vunnit erfarenhet, främst avse-

områden

där

SEK

under

årens

lopp

vunnit

erfarenhet,

främst

avse-

ende likviditetsförvaltning och upplåning, men även bistå med

ende

likviditetsförvaltning

och

upplåning,

men

även

bistå

med

rådgivning på andra områden, typ valutapositionshantering och

rådgivning

på

andra

områden,

typ

valutapositionshantering

och

därtill hörande kursriskproblematik.

därtill

hörande

kursriskproblematik.

1 Likviditetsförvaltning

Likviditetsförvaltning

EKN har i dagsläget en betydande likviditet placerad dels hos Riksgäldskontoret och de svenska affärsbankerna. dels i stats- skuldväxlar.

EKN har i dagsläget en betydande likviditet placerad dels hos

EKN

har

dagsläget

betydande

likviditet

placerad

dels

hos

Riksgäldskontoret och de svenska affärsbankerna. dels i stats-

Riksgäldskontoret

och

svenska

affärsbankerna.

dels

stats-

skuldväxlar.

övergången till ett nått garantisystem kommer att ge EKN en betyd— ande likviditet, ocks i utländsk valuta.

övergången till ett nått garantisystem kommer att ge EKN en betyd—

övergången

till

ett

nått

garantisystem

kommer

att

EKN

betyd—

ande likviditet, ocks i utländsk valuta.

ande

likviditet,

ocks

utländsk

valuta.

På SEK har under många år bedrivits en aktiv likviditetsförvalt— ning med mycket gott resultat. SEK har för närvarande en betydande likviditet både i Skr och utländsk valuta (ca Skr 6 000 milj.).

På SEK har under många år bedrivits en aktiv likviditetsförvalt—

På

SEK

har

under

många

år

bedrivits

aktiv

likviditetsförvalt—

ning med mycket gott resultat. SEK har för närvarande en betydande

ning

med

mycket

gott

resultat.

SEK

har

för

närvarande

betydande

likviditet både i Skr och utländsk valuta (ca Skr 6 000 milj.).

likviditet

både

Skr

och

utländsk

valuta

(ca

Skr

000

milj.).

Vidare kan här påpekas att SEK redan idag bedriver likviditetsför- valtning för statens räkning. då av SEKs totala likviditet drygt Skr 4 000 milj. finns i den statsstödda sektorn. SEK fungerar alltså redan idag som ett institut för statsmakterna i detta av- seende. SEK är därför villigt att erbjuda sig att för EKNs räkning vidtaga placeringar av EKNs överskott i framförallt utländsk valuta.

Vidare kan här påpekas att SEK redan idag bedriver likviditetsför-

Vidare

kan

här

påpekas

att

SEK

redan

idag

bedriver

likviditetsför-

valtning för statens räkning. då av SEKs totala likviditet drygt

valtning

för

statens

räkning.

då

SEKs

totala

likviditet

drygt

Skr 4 000 milj. finns i den statsstödda sektorn. SEK fungerar

Skr

000

milj.

finns

den

statsstödda

sektorn.

SEK

fungerar

alltså redan idag som ett institut för statsmakterna i detta av-

alltså

redan

idag

som

ett

institut

för

statsmakterna

detta

av-

seende. SEK är därför villigt att erbjuda sig att för EKNs räkning

seende.

SEK

är

därför

villigt

att

erbjuda

sig

att

för

EKNs

räkning

vidtaga placeringar av EKNs överskott i framförallt utländsk

vidtaga

placeringar

EKNs

överskott

framförallt

utländsk

valuta.

- Placeringsstrategi

Placeringsstrategi

I och med de stora kassaflöden som förekommer på SEK kan EKN alltid räkna med att ha sin likviditet omedelbart tillgänglig samtidigt som man uppnår optimala placeringar. Denna likvi- ditetsaspekt gör att EKNs reserver i utländsk valuta kan placeras på längre perioder. Detta ger under normala förhåll— anden en högre avkastning, samtidigt som EKN alltid har till- gång till omedelbar likviditet.

I och med de stora kassaflöden som förekommer på SEK kan EKN

och

med

stora

kassaflöden

som

förekommer

på

SEK

kan

EKN

alltid räkna med att ha sin likviditet omedelbart tillgänglig

alltid

räkna

med

att

sin

likviditet

omedelbart

tillgänglig

samtidigt som man uppnår optimala placeringar. Denna likvi-

samtidigt

som

man

uppnår

optimala

placeringar.

Denna

likvi-

ditetsaspekt gör att EKNs reserver i utländsk valuta kan

ditetsaspekt

gör

att

EKNs

reserver

utländsk

valuta

kan

placeras på längre perioder. Detta ger under normala förhåll—

placeras

på

längre

perioder.

Detta

ger

under

normala

förhåll—

anden en högre avkastning, samtidigt som EKN alltid har till-

anden

högre

avkastning,

samtidigt

som

EKN

alltid

har

till-

gång till omedelbar likviditet.

gång

till

omedelbar

likviditet.

- Räntebärande statspapper i utländsk valuta Genom att utnyttja SEKs likviditetsförvaltning kan EKN även

- Räntebärande statspapper i utländsk valuta

Räntebärande

statspapper

utländsk

valuta

Genom att utnyttja SEKs likviditetsförvaltning kan EKN även

Genom

att

utnyttja

SEKs

likviditetsförvaltning

kan

EKN

även

få sin reserv i utländsk valuta placerad i räntebärande svenska och eventuellt andra statspapper.

få sin reserv i utländsk valuta placerad i räntebärande

få

sin

reserv

utländsk

valuta

placerad

räntebärande

svenska och eventuellt andra statspapper.

svenska

och

eventuellt

andra

statspapper.

...2.

Prop.!98687123 2. - Reservens fördelning mellan valutor Beroende på hur omfattningen av garantigivningen och skade- fall i olika valutor blir kan det från tid till annan bli aktuellt för EKN att omfördela reserven mellan olika valutor. För att hantera denna omfördelning kan utnyttjandet av ter- minsaffärer och valutaswappar bli aktuellt. Inom detta område har SEK genom årens lopp vunnit betydande erfarenheter. 2 Upplåningen EKNs enda upplåningsmöjlighet är för närvarande den rörliga kre- diten hos Riksgäldskontoret. SEK kan erbjuda EKN krediter som är speciellt anpassade till såväl skaderegleringar som refinansieringar med gäldenärsländer. Dessa krediter kan antingen vara till fast ränta på valfria tidsperio- der, vilket kan vara speciellt angeläget i refinansierigssamman— hang, eller till rörlig ränta baserad på LIBOR. EKN skall hos SEK ha rätt att förtidsinlösa de LIBOR—baserade krediterna vanligtvis var 6:e månad, dvs normalt i samband med ränteförfallotillfället. Tillgången till matchande krediter vid refinansieringar och en rörlig kreditfacilitet ger EKN en betyd— ande flexibilitet i sitt agerande. I detta sammanhang kan även påpekas att ca 40% av SEKs kreditvolym för närvarande är garanterad av EKN. SEK är därmed EKNs största kund och det förefaller därför naturligt att SEK, såsom halvstat- ligt institut som beviljar exportkrediter, ges mölighet att er— bjuda EKN krediter, vilka utnyttjas bl a för refinansiering och rescheduling av exportfordringar. - 'Refinansieringar och skuldkonsolideringar' För refinansiering förutsätts idag att det finns ett kredit— institut som tillhandahåller den nya krediten. SEK är villigt att agera som ett sådant kreditinstitut förutsatt att EKN garanterar fordringen. Det gamla kreditavtalet avslutas och ett nytt upprättas visavi gäldenärslandet. På grund av SEKs låga refinansieringskostnad och blygsamma marginal skulle i många fall den ränta som gäldenären betalar, särskilt om den är LIBOR-baserad, ge överskott för EKN såsom ersättning för EKNs fortsatta risktagande och därmed tjäna som en ny inkomstkälla för EKN. - Kostnadsfördelar Genom att utnyttja den erfarenhet från internationell upp- låning som finns på SEK, kan EKN försäkra sig om betydande kostnadsfördelar, jämfört med om EKN själv skulle låna pengar på den internationella penning— och kapitalmarknaden. Detta ställer sig både onödigt och dyrt. Vidare kan förväntas att om EKN utnyttjar de svenska affärs- och sparbankerna för eventuell upplåning, kommer bankerna (då dessa lån kan liknas vid lån för exportfinansiering) med största sannolikhet att

Prop.!98687123

2. - Reservens fördelning mellan valutor

- Reservens fördelning mellan valutor

Reservens

fördelning

mellan

valutor

Beroende på hur omfattningen av garantigivningen och skade- fall i olika valutor blir kan det från tid till annan bli aktuellt för EKN att omfördela reserven mellan olika valutor. För att hantera denna omfördelning kan utnyttjandet av ter- minsaffärer och valutaswappar bli aktuellt. Inom detta område har SEK genom årens lopp vunnit betydande erfarenheter.

Beroende på hur omfattningen av garantigivningen och skade-

Beroende

på

hur

omfattningen

garantigivningen

och

skade-

fall i olika valutor blir kan det från tid till annan bli

fall

olika

valutor

blir

kan

det

från

tid

till

annan

bli

aktuellt för EKN att omfördela reserven mellan olika valutor.

aktuellt

för

EKN

att

omfördela

reserven

mellan

olika

valutor.

För att hantera denna omfördelning kan utnyttjandet av ter-

För

att

hantera

denna

omfördelning

kan

utnyttjandet

ter-

minsaffärer och valutaswappar bli aktuellt. Inom detta område

minsaffärer

och

valutaswappar

bli

aktuellt.

Inom

detta

område

har SEK genom årens lopp vunnit betydande erfarenheter.

har

SEK

genom

årens

lopp

vunnit

betydande

erfarenheter.

2 Upplåningen

Upplåningen

EKNs enda upplåningsmöjlighet är för närvarande den rörliga kre- diten hos Riksgäldskontoret.

EKNs enda upplåningsmöjlighet är för närvarande den rörliga kre-

EKNs

enda

upplåningsmöjlighet

är

för

närvarande

den

rörliga

kre-

diten hos Riksgäldskontoret.

diten

hos

Riksgäldskontoret.

SEK kan erbjuda EKN krediter som är speciellt anpassade till såväl skaderegleringar som refinansieringar med gäldenärsländer. Dessa krediter kan antingen vara till fast ränta på valfria tidsperio- der, vilket kan vara speciellt angeläget i refinansierigssamman— hang, eller till rörlig ränta baserad på LIBOR.

SEK kan erbjuda EKN krediter som är speciellt anpassade till såväl

SEK

kan

erbjuda

EKN

krediter

som

är

speciellt

anpassade

till

såväl

skaderegleringar som refinansieringar med gäldenärsländer. Dessa

skaderegleringar

som

refinansieringar

med

gäldenärsländer.

Dessa

krediter kan antingen vara till fast ränta på valfria tidsperio-

krediter

kan

antingen

vara

till

fast

ränta

på

valfria

tidsperio-

der, vilket kan vara speciellt angeläget i refinansierigssamman—

der,

vilket

kan

vara

speciellt

angeläget

refinansierigssamman—

hang, eller till rörlig ränta baserad på LIBOR.

hang,

eller

till

rörlig

ränta

baserad

på

LIBOR.

EKN skall hos SEK ha rätt att förtidsinlösa de LIBOR—baserade krediterna vanligtvis var 6:e månad, dvs normalt i samband med ränteförfallotillfället. Tillgången till matchande krediter vid refinansieringar och en rörlig kreditfacilitet ger EKN en betyd— ande flexibilitet i sitt agerande.

EKN skall hos SEK ha rätt att förtidsinlösa de LIBOR—baserade

EKN

skall

hos

SEK

rätt

att

förtidsinlösa

LIBOR—baserade

krediterna vanligtvis var 6:e månad, dvs normalt i samband med

krediterna

vanligtvis

var

6:e

månad,

dvs

normalt

samband

med

ränteförfallotillfället. Tillgången till matchande krediter vid

ränteförfallotillfället.

Tillgången

till

matchande

krediter

vid

refinansieringar och en rörlig kreditfacilitet ger EKN en betyd—

refinansieringar

och

rörlig

kreditfacilitet

ger

EKN

betyd—

ande flexibilitet i sitt agerande.

ande

flexibilitet

sitt

agerande.

I detta sammanhang kan även påpekas att ca 40% av SEKs kreditvolym för närvarande är garanterad av EKN. SEK är därmed EKNs största kund och det förefaller därför naturligt att SEK, såsom halvstat- ligt institut som beviljar exportkrediter, ges mölighet att er— bjuda EKN krediter, vilka utnyttjas bl a för refinansiering och rescheduling av exportfordringar.

I detta sammanhang kan även påpekas att ca 40% av SEKs kreditvolym

detta

sammanhang

kan

även

påpekas

att

40%

SEKs

kreditvolym

för närvarande är garanterad av EKN. SEK är därmed EKNs största

för

närvarande

är

garanterad

EKN.

SEK

är

därmed

EKNs

största

kund och det förefaller därför naturligt att SEK, såsom halvstat-

kund

och

det

förefaller

därför

naturligt

att

SEK,

såsom

halvstat-

ligt institut som beviljar exportkrediter, ges mölighet att er—

ligt

institut

som

beviljar

exportkrediter,

ges

mölighet

att

er—

bjuda EKN krediter, vilka utnyttjas bl a för refinansiering och

bjuda

EKN

krediter,

vilka

utnyttjas

för

refinansiering

och

rescheduling av exportfordringar.

rescheduling

exportfordringar.

- 'Refinansieringar och skuldkonsolideringar'

'Refinansieringar

och

skuldkonsolideringar'

För refinansiering förutsätts idag att det finns ett kredit— institut som tillhandahåller den nya krediten. SEK är villigt att agera som ett sådant kreditinstitut förutsatt att EKN garanterar fordringen. Det gamla kreditavtalet avslutas och ett nytt upprättas visavi gäldenärslandet. På grund av SEKs låga refinansieringskostnad och blygsamma marginal skulle i många fall den ränta som gäldenären betalar, särskilt om den är LIBOR-baserad, ge överskott för EKN såsom ersättning för EKNs fortsatta risktagande och därmed tjäna som en ny inkomstkälla för EKN.

För refinansiering förutsätts idag att det finns ett kredit—

För

refinansiering

förutsätts

idag

att

det

finns

ett

kredit—

institut som tillhandahåller den nya krediten. SEK är villigt

institut

som

tillhandahåller

den

nya

krediten.

SEK

är

villigt

att agera som ett sådant kreditinstitut förutsatt att EKN

att

agera

som

ett

sådant

kreditinstitut

förutsatt

att

EKN

garanterar fordringen. Det gamla kreditavtalet avslutas och

garanterar

fordringen.

Det

gamla

kreditavtalet

avslutas

och

ett nytt upprättas visavi gäldenärslandet. På grund av SEKs

ett

nytt

upprättas

visavi

gäldenärslandet.

På

grund

SEKs

låga refinansieringskostnad och blygsamma marginal skulle i

låga

refinansieringskostnad

och

blygsamma

marginal

skulle

många fall den ränta som gäldenären betalar, särskilt om den

många

fall

den

ränta

som

gäldenären

betalar,

särskilt

den

är LIBOR-baserad, ge överskott för EKN såsom ersättning för

är

LIBOR-baserad,

överskott

för

EKN

såsom

ersättning

för

EKNs fortsatta risktagande och därmed tjäna som en ny

EKNs

fortsatta

risktagande

och

därmed

tjäna

som

inkomstkälla för EKN.

inkomstkälla

för

EKN.

- Kostnadsfördelar

Kostnadsfördelar

Genom att utnyttja den erfarenhet från internationell upp- låning som finns på SEK, kan EKN försäkra sig om betydande kostnadsfördelar, jämfört med om EKN själv skulle låna pengar på den internationella penning— och kapitalmarknaden. Detta ställer sig både onödigt och dyrt. Vidare kan förväntas att om EKN utnyttjar de svenska affärs- och sparbankerna för eventuell upplåning, kommer bankerna (då dessa lån kan liknas vid lån för exportfinansiering) med största sannolikhet att

Genom att utnyttja den erfarenhet från internationell upp-

Genom

att

utnyttja

den

erfarenhet

från

internationell

upp-

låning som finns på SEK, kan EKN försäkra sig om betydande

låning

som

finns

på

SEK,

kan

EKN

försäkra

sig

betydande

kostnadsfördelar, jämfört med om EKN själv skulle låna pengar

kostnadsfördelar,

jämfört

med

EKN

själv

skulle

låna

pengar

på den internationella penning— och kapitalmarknaden. Detta

på

den

internationella

penning—

och

kapitalmarknaden.

Detta

ställer sig både onödigt och dyrt. Vidare kan förväntas att

ställer

sig

både

onödigt

och

dyrt.

Vidare

kan

förväntas

att

om EKN utnyttjar de svenska affärs- och sparbankerna för

EKN

utnyttjar

svenska

affärs-

och

sparbankerna

för

eventuell upplåning, kommer bankerna (då dessa lån kan liknas

eventuell

upplåning,

kommer

bankerna

(då

dessa

lån

kan

liknas

vid lån för exportfinansiering) med största sannolikhet att

vid

lån

för

exportfinansiering)

med

största

sannolikhet

att

Prop. 1986/87: 23 3. vefinansiera dessa lån hos BEK. Ett sådant arrangemang skulle leda till en högre upplåningukostnad då SEKs kreditvärdighet är betydligt högre än svenska affärsbankers och leda till administrativt merarbete för EKN samt ge onödiga balansräk— ningsbelastningar. - Valutapositioner I det nya systemet kommer EKN att få olika valutapositioner beroende på hur man väljer att agera. För att styra EKNs valutaexponering kan kreditfaciliteten utnyttjas. Antag att EKN har stora fordringar i USD. men vet att dessa kommer att betalas mycket snart. dock är USD-kursen på väg ner - i ett sådant läge kan det vara berättigat att belasta kreditfacili- teten och växla dessa USdollar till en starkare valuta, t ex Skr, för att senare amortera på faciliteten när EKN får in fordringarna. Vidare kan tillgången av en billig kreditfacilitet i en viss valuta utnyttjas tillsammans med en valutaswap för att skapa billiga lån i andra valutor. - Resultatutjämnande effekt Tillgången till ett kreditinstitut och därmed lånemöjligheter innebär att EKN kan bestämma huruvida premiereserven skall belastas eller ej (skadereglering contra refinansiering). EKN kan därmed uppnå en jämnare och mer realistisk belastning av rörelseresultatet (premiereserven) eftersom en förlust ej realiseras om EKN väljer att gå refinansieringsvägen. Tillgång till LIDOB-baserade faciliteter i konsolideringssam- manhang innebär dessutom genom möjligheterna till regelbundna återbetalningar och förändring av valutaval att EKN ges möj— ligheter till en bättre och lönsammare likviditetsförvaltning samtidigt som man fritt kan bedöma när man vill realisera kursvinster eller kursförluster och därmed påverka resulta— tet. 3 Premiesättning Premierna avses bli baserade på aktuella kapitalmarknadsräntor för olika valutor. SEK har här en uppbyggd organisation för bevakning av internationell kapitalmarknad vilket EKN skulle kunna utnyttja. Ett samarbete innebär således att EKN icke behöver bygga upp egen expertis och bevakning för detta ändamål. Ovanstående arrangemang innebär ett intensivare samarbete mellan SEK och BKN. ett samarbete som gynnar uppbyggandet av ett nytt garantisystem samt ger EKN en ökad känsla för valuta-, penning- och kapitalmarknaden. Det intensifierade samarbetet som detta arrangemang kräver underlättas av att det redan idag finns ett väl fungerande kontaktnät mellan SEK och EKN samt att en stor kännedom om verksamheten på varandras områden föreligger. 1 986-05—22 BL/JT/yt 36

Prop. 1986/87: 23

Prop.

1986/87:

vefinansiera dessa lån hos BEK. Ett sådant arrangemang skulle leda till en högre upplåningukostnad då SEKs kreditvärdighet är betydligt högre än svenska affärsbankers och leda till administrativt merarbete för EKN samt ge onödiga balansräk— ningsbelastningar.

vefinansiera dessa lån hos BEK. Ett sådant arrangemang skulle

vefinansiera

dessa

lån

hos

BEK.

Ett

sådant

arrangemang

skulle

leda till en högre upplåningukostnad då SEKs kreditvärdighet

leda

till

högre

upplåningukostnad

då

SEKs

kreditvärdighet

är betydligt högre än svenska affärsbankers och leda till

är

betydligt

högre

än

svenska

affärsbankers

och

leda

till

administrativt merarbete för EKN samt ge onödiga balansräk—

administrativt

merarbete

för

EKN

samt

onödiga

balansräk—

ningsbelastningar.

- Valutapositioner

Valutapositioner

I det nya systemet kommer EKN att få olika valutapositioner beroende på hur man väljer att agera. För att styra EKNs valutaexponering kan kreditfaciliteten utnyttjas. Antag att EKN har stora fordringar i USD. men vet att dessa kommer att betalas mycket snart. dock är USD-kursen på väg ner - i ett sådant läge kan det vara berättigat att belasta kreditfacili- teten och växla dessa USdollar till en starkare valuta, t ex Skr, för att senare amortera på faciliteten när EKN får in fordringarna.

I det nya systemet kommer EKN att få olika valutapositioner

det

nya

systemet

kommer

EKN

att

få

olika

valutapositioner

beroende på hur man väljer att agera. För att styra EKNs

beroende

på

hur

man

väljer

att

agera.

För

att

styra

EKNs

valutaexponering kan kreditfaciliteten utnyttjas. Antag att

valutaexponering

kan

kreditfaciliteten

utnyttjas.

Antag

att

EKN har stora fordringar i USD. men vet att dessa kommer att

EKN

har

stora

fordringar

USD.

men

vet

att

dessa

kommer

att

betalas mycket snart. dock är USD-kursen på väg ner - i ett

betalas

mycket

snart.

dock

är

USD-kursen

på

väg

ner

ett

sådant läge kan det vara berättigat att belasta kreditfacili-

sådant

läge

kan

det

vara

berättigat

att

belasta

kreditfacili-

teten och växla dessa USdollar till en starkare valuta, t ex

teten

och

växla

dessa

USdollar

till

starkare

valuta,

Skr, för att senare amortera på faciliteten när EKN får in

Skr,

för

att

senare

amortera

på

faciliteten

när

EKN

får

fordringarna.

Vidare kan tillgången av en billig kreditfacilitet i en viss valuta utnyttjas tillsammans med en valutaswap för att skapa billiga lån i andra valutor.

Vidare kan tillgången av en billig kreditfacilitet i en viss

Vidare

kan

tillgången

billig

kreditfacilitet

viss

valuta utnyttjas tillsammans med en valutaswap för att skapa

valuta

utnyttjas

tillsammans

med

valutaswap

för

att

skapa

billiga lån i andra valutor.

billiga

lån

andra

valutor.

- Resultatutjämnande effekt

Resultatutjämnande

effekt

Tillgången till ett kreditinstitut och därmed lånemöjligheter innebär att EKN kan bestämma huruvida premiereserven skall belastas eller ej (skadereglering contra refinansiering). EKN kan därmed uppnå en jämnare och mer realistisk belastning av rörelseresultatet (premiereserven) eftersom en förlust ej realiseras om EKN väljer att gå refinansieringsvägen.

Tillgången till ett kreditinstitut och därmed lånemöjligheter

Tillgången

till

ett

kreditinstitut

och

därmed

lånemöjligheter

innebär att EKN kan bestämma huruvida premiereserven skall

innebär

att

EKN

kan

bestämma

huruvida

premiereserven

skall

belastas eller ej (skadereglering contra refinansiering). EKN

belastas

eller

(skadereglering

contra

refinansiering).

EKN

kan därmed uppnå en jämnare och mer realistisk belastning av

kan

därmed

uppnå

jämnare

och

mer

realistisk

belastning

rörelseresultatet (premiereserven) eftersom en förlust ej

rörelseresultatet

(premiereserven)

eftersom

förlust

realiseras om EKN väljer att gå refinansieringsvägen.

realiseras

EKN

väljer

att

gå

refinansieringsvägen.

Tillgång till LIDOB-baserade faciliteter i konsolideringssam- manhang innebär dessutom genom möjligheterna till regelbundna återbetalningar och förändring av valutaval att EKN ges möj— ligheter till en bättre och lönsammare likviditetsförvaltning samtidigt som man fritt kan bedöma när man vill realisera kursvinster eller kursförluster och därmed påverka resulta— tet.

Tillgång till LIDOB-baserade faciliteter i konsolideringssam-

Tillgång

till

LIDOB-baserade

faciliteter

konsolideringssam-

manhang innebär dessutom genom möjligheterna till regelbundna

manhang

innebär

dessutom

genom

möjligheterna

till

regelbundna

återbetalningar och förändring av valutaval att EKN ges möj—

återbetalningar

och

förändring

valutaval

att

EKN

ges

möj—

ligheter till en bättre och lönsammare likviditetsförvaltning

ligheter

till

bättre

och

lönsammare

likviditetsförvaltning

samtidigt som man fritt kan bedöma när man vill realisera

samtidigt

som

man

fritt

kan

bedöma

när

man

vill

realisera

kursvinster eller kursförluster och därmed påverka resulta—

kursvinster

eller

kursförluster

och

därmed

påverka

resulta—

tet.

3 Premiesättning

Premiesättning

Premierna avses bli baserade på aktuella kapitalmarknadsräntor för olika valutor. SEK har här en uppbyggd organisation för bevakning av internationell kapitalmarknad vilket EKN skulle kunna utnyttja. Ett samarbete innebär således att EKN icke behöver bygga upp egen expertis och bevakning för detta ändamål.

Premierna avses bli baserade på aktuella kapitalmarknadsräntor för

Premierna

avses

bli

baserade

på

aktuella

kapitalmarknadsräntor

för

olika valutor. SEK har här en uppbyggd organisation för bevakning

olika

valutor.

SEK

har

här

uppbyggd

organisation

för

bevakning

av internationell kapitalmarknad vilket EKN skulle kunna utnyttja.

internationell

kapitalmarknad

vilket

EKN

skulle

kunna

utnyttja.

Ett samarbete innebär således att EKN icke behöver bygga upp egen

Ett

samarbete

innebär

således

att

EKN

icke

behöver

bygga

upp

egen

expertis och bevakning för detta ändamål.

expertis

och

bevakning

för

detta

ändamål.

Ovanstående arrangemang innebär ett intensivare samarbete mellan SEK och BKN. ett samarbete som gynnar uppbyggandet av ett nytt garantisystem samt ger EKN en ökad känsla för valuta-, penning- och kapitalmarknaden. Det intensifierade samarbetet som detta arrangemang kräver underlättas av att det redan idag finns ett väl fungerande kontaktnät mellan SEK och EKN samt att en stor kännedom om verksamheten på varandras områden föreligger.

Ovanstående arrangemang innebär ett intensivare samarbete mellan

Ovanstående

arrangemang

innebär

ett

intensivare

samarbete

mellan

SEK och BKN. ett samarbete som gynnar uppbyggandet av ett nytt

SEK

och

BKN.

ett

samarbete

som

gynnar

uppbyggandet

ett

nytt

garantisystem samt ger EKN en ökad känsla för valuta-, penning-

garantisystem

samt

ger

EKN

ökad

känsla

för

valuta-,

penning-

och kapitalmarknaden. Det intensifierade samarbetet som detta

och

kapitalmarknaden.

Det

intensifierade

samarbetet

som

detta

arrangemang kräver underlättas av att det redan idag finns ett väl

arrangemang

kräver

underlättas

att

det

redan

idag

finns

ett

väl

fungerande kontaktnät mellan SEK och EKN samt att en stor kännedom

fungerande

kontaktnät

mellan

SEK

och

EKN

samt

att

stor

kännedom

om verksamheten på varandras områden föreligger.

verksamheten

på

varandras

områden

föreligger.

1 986-05—22 BL/JT/yt

1 986-05—22

986-05—22

BL/JT/yt

Bilaga 2 Prop. 1986/87: 23 Beredningen för Internationellt Tekniskt-ekonomiskt Samarbete Agency Ior Internalional Technical and Economic Co-operalion Agence pour la coopéralion technique el économique inIernaIIonale . Agencia para Ia Cooperacion Tecnica y Economics Internacional Dnr Dos: DarumlDaIa U 2307 0.8.1 27 juni 1986 Till regeringen Utrikesdepartementet Box 16121 103 21 STOCKHOLM / .7_ C'r_ Kursrisker vid skadefall EKN skadereglerar f n i svenska kronor även om den bakomliggande export- krediten lämnas i utländsk valuta. Genom detta förfarande står exportören en kursrisk i det fallet att den utländska valutan stigit i värde gentemot kronor mellan kreditförsäkringens ingående och skadetillfället. Sedan 1983 — då ett tidigare system ändrades - täcker EKN en kursstegring på upp till 10% utan särskild premie medan en extra kurssäkring till högst 200% erbjuds mot särskild premie. I praktiken har EKN tillämpat bestämmelserna om extra kurssäkring restriktivt för att hålla nere riskexponeringen. BITS har inte medgivit kurssäkring för u-kreditgarantier enligt det system som tillämpas av EKN. Skälet är att den övervägande delen av u-krediterna lämnats i utländsk valuta med stark koncentration till USD. Kursriskexpo— neringen skulle bli ensidig och skulle vid ett kursfall för kronan gentemot USD leda till en stor belastning på biståndsanslagen. En arbetsgrupp med representanter för bl & EKN, SEK och riksbanken har sedan något år utrett möjligheterna för EKN att utfärda garantier och motta premier i utländsk valuta för att därigenom eliminera kursriskerna. EKNs styrelse accepterade den 26 juni arbetsgruppens förslag vilket nu till- ställts regeringen. Förslaget, som upptas i en EKN skrivelse med titeln "Garantigivning i valutor" innehåller sammanfattningsvis följande - premier mottas i utländsk valuta och premiereserv förvaltas på ränte- bärande valutakonton - skadereglering företas i utländsk valuta och att återvunna belopp hänförande sig till garantier i utländsk valuta placeras på valutakonto — SEK medverkar vid förvaltningen av EKNs valutatillgångar och den upplåning som kan komma att erfordras för att täcka likviditetsunderskott på valutakontona Address Telephone Telslal Telex BITS Fredsgatan 2 Nil "Ca'—24 53 9.0 N_Bl .JEÄQ 71—54 S-111 52 Stockholm, SWEDEN lnI + 46 8 24 53 90 Int + 46 8 796 71 54 13091 SWEDCOM S

Bilaga 2 Prop. 1986/87: 23

Bilaga

Prop.

1986/87:

Beredningen för Internationellt Tekniskt-ekonomiskt Samarbete

Beredningen för Internationellt

Beredningen

för

Internationellt

Tekniskt-ekonomiskt Samarbete

Tekniskt-ekonomiskt

Samarbete

Agency Ior Internalional Technical and Economic Co-operalion

Agency

Ior

Internalional

Technical

and

Economic

Co-operalion

Agence pour la coopéralion technique el économique inIernaIIonale . Agencia para Ia Cooperacion Tecnica y Economics Internacional

Agence

pour

coopéralion

technique

économique

inIernaIIonale

Agencia

para

Cooperacion

Tecnica

Economics

Internacional

Dnr Dos: DarumlDaIa

Dnr

Dos:

DarumlDaIa

U 2307 0.8.1 27 juni 1986

2307

0.8.1

juni

1986

Till regeringen Utrikesdepartementet

Till regeringen

Till

regeringen

Utrikesdepartementet

Box 16121 103 21 STOCKHOLM

Box 16121

Box

16121

103 21 STOCKHOLM

103

STOCKHOLM

.7_ C'r_

.7_

C'r_

Kursrisker vid skadefall

Kursrisker

vid

skadefall

EKN skadereglerar f n i svenska kronor även om den bakomliggande export- krediten lämnas i utländsk valuta. Genom detta förfarande står exportören en kursrisk i det fallet att den utländska valutan stigit i värde gentemot kronor mellan kreditförsäkringens ingående och skadetillfället. Sedan 1983 — då ett tidigare system ändrades - täcker EKN en kursstegring på upp till 10% utan särskild premie medan en extra kurssäkring till högst 200% erbjuds mot särskild premie. I praktiken har EKN tillämpat bestämmelserna om extra kurssäkring restriktivt för att hålla nere riskexponeringen.

EKN skadereglerar f n i svenska kronor även om den bakomliggande export-

EKN

skadereglerar

svenska

kronor

även

den

bakomliggande

export-

krediten lämnas i utländsk valuta. Genom detta förfarande står exportören en

krediten

lämnas

utländsk

valuta.

Genom

detta

förfarande

står

exportören

kursrisk i det fallet att den utländska valutan stigit i värde gentemot

kursrisk

det

fallet

att

den

utländska

valutan

stigit

värde

gentemot

kronor mellan kreditförsäkringens ingående och skadetillfället. Sedan 1983 —

kronor

mellan

kreditförsäkringens

ingående

och

skadetillfället.

Sedan

1983

—

då ett tidigare system ändrades - täcker EKN en kursstegring på upp till 10%

då

ett

tidigare

system

ändrades

täcker

EKN

kursstegring

på

upp

till

10%

utan särskild premie medan en extra kurssäkring till högst 200% erbjuds mot

utan

särskild

premie

medan

extra

kurssäkring

till

högst

200%

erbjuds

mot

särskild premie. I praktiken har EKN tillämpat bestämmelserna om extra

särskild

premie.

praktiken

har

EKN

tillämpat

bestämmelserna

extra

kurssäkring restriktivt för att hålla nere riskexponeringen.

kurssäkring

restriktivt

för

att

hålla

nere

riskexponeringen.

BITS har inte medgivit kurssäkring för u-kreditgarantier enligt det system som tillämpas av EKN. Skälet är att den övervägande delen av u-krediterna lämnats i utländsk valuta med stark koncentration till USD. Kursriskexpo— neringen skulle bli ensidig och skulle vid ett kursfall för kronan gentemot USD leda till en stor belastning på biståndsanslagen.

BITS har inte medgivit kurssäkring för u-kreditgarantier enligt det system

BITS

har

inte

medgivit

kurssäkring

för

u-kreditgarantier

enligt

det

system

som tillämpas av EKN. Skälet är att den övervägande delen av u-krediterna

som

tillämpas

EKN.

Skälet

är

att

den

övervägande

u-krediterna

lämnats i utländsk valuta med stark koncentration till USD. Kursriskexpo—

lämnats

utländsk

valuta

med

stark

koncentration

till

USD.

Kursriskexpo—

neringen skulle bli ensidig och skulle vid ett kursfall för kronan gentemot

neringen

skulle

bli

ensidig

och

skulle

vid

ett

kursfall

för

kronan

gentemot

USD leda till en stor belastning på biståndsanslagen.

USD

leda

till

stor

belastning

på

biståndsanslagen.

En arbetsgrupp med representanter för bl & EKN, SEK och riksbanken har sedan något år utrett möjligheterna för EKN att utfärda garantier och motta premier i utländsk valuta för att därigenom eliminera kursriskerna. EKNs styrelse accepterade den 26 juni arbetsgruppens förslag vilket nu till- ställts regeringen. Förslaget, som upptas i en EKN skrivelse med titeln "Garantigivning i valutor" innehåller sammanfattningsvis följande

En arbetsgrupp med representanter för bl & EKN, SEK och riksbanken har sedan

arbetsgrupp

med

representanter

för

EKN,

SEK

och

riksbanken

har

sedan

något år utrett möjligheterna för EKN att utfärda garantier och motta

något

år

utrett

möjligheterna

för

EKN

att

utfärda

garantier

och

motta

premier i utländsk valuta för att därigenom eliminera kursriskerna. EKNs

premier

utländsk

valuta

för

att

därigenom

eliminera

kursriskerna.

EKNs

styrelse accepterade den 26 juni arbetsgruppens förslag vilket nu till-

styrelse

accepterade

den

juni

arbetsgruppens

förslag

vilket

till-

ställts regeringen. Förslaget, som upptas i en EKN skrivelse med titeln

ställts

regeringen.

Förslaget,

som

upptas

EKN

skrivelse

med

titeln

"Garantigivning i valutor" innehåller sammanfattningsvis följande

"Garantigivning

valutor"

innehåller

sammanfattningsvis

följande

- premier mottas i utländsk valuta och premiereserv förvaltas på ränte- bärande valutakonton

- premier mottas i utländsk valuta och premiereserv förvaltas på ränte-

premier

mottas

utländsk

valuta

och

premiereserv

förvaltas

på

ränte-

bärande valutakonton

bärande

valutakonton

- skadereglering företas i utländsk valuta och att återvunna belopp hänförande sig till garantier i utländsk valuta placeras på valutakonto

- skadereglering företas i utländsk valuta och att återvunna belopp

skadereglering

företas

utländsk

valuta

och

att

återvunna

belopp

hänförande sig till garantier i utländsk valuta placeras på valutakonto

hänförande

sig

till

garantier

utländsk

valuta

placeras

på

valutakonto

— SEK medverkar vid förvaltningen av EKNs valutatillgångar och den upplåning som kan komma att erfordras för att täcka likviditetsunderskott på valutakontona

— SEK medverkar vid förvaltningen av EKNs valutatillgångar och den

—

SEK

medverkar

vid

förvaltningen

EKNs

valutatillgångar

och

den

upplåning som kan komma att erfordras för att täcka likviditetsunderskott

upplåning

som

kan

komma

att

erfordras

för

att

täcka

likviditetsunderskott

på valutakontona

på

valutakontona

Address Telephone Telslal Telex BITS Fredsgatan 2 Nil "Ca'—24 53 9.0 N_Bl .JEÄQ 71—54 S-111 52 Stockholm, SWEDEN lnI + 46 8 24 53 90 Int + 46 8 796 71 54 13091 SWEDCOM S

Address Telephone Telslal Telex

Address

Telephone

Telslal

Telex

BITS

Fredsgatan 2 Nil "Ca'—24 53 9.0 N_Bl .JEÄQ 71—54

Fredsgatan

Nil

"Ca'—24

9.0

N_Bl

.JEÄQ

71—54

S-111 52 Stockholm, SWEDEN lnI + 46 8 24 53 90 Int + 46 8 796 71 54 13091 SWEDCOM S

S-111

Stockholm,

SWEDEN

lnI

Int

796

13091

SWEDCOM

Prop. 1986/87: 23 Vad gäller BITS och säkerhetsreserven för u— kreditsystemet finns anledning att överväga om inte en samtidig övergång till det föreslagna nya systemet borde företas. Nuvarande restriktiva system innebär ingen direkt olägenhet för biståndet utan drabbar snarare de svenskacföretagen. Indirekt har det dock två negativa effekter ocksa ur bistandssynpunkt: - det skapar ett incitament för företagen att söka u- krediter 1 kronor. Om, något som ofta är fallet, det finns en preferens också hos "mottagar- landet/köparen för kronor (eller som i fallet Algeriet en "reglemente- tion" innebärande krav om leverantörslandets valuta) skapas en "ohelig allians" mellan köpare och säljare till förmån för kronfinansiering, vilket försvårar för BITS att tillse att u- krediter enbart lämnas i utländsk val uta, - den kursrisk som exportföretagen tar söker de rimligen inkalkylera i priset. Ett dylikt förfarande innebär en prishöjning som drabbar mottagarlandet och, genom ett beloppsmässigt förhöjt gåvoelement, bl standsanslaget Sarrlnantaget talar övervägande skäl för att även garantierna för u-krediterna bör inordnas i det nya systemet. En förutsättning för BITS medverkan bör vara att de valutakonton som EKN administrerar för BITS räkning hålls separata från EKNs övriga valutakonton (på sama sätt som idag kronkonton hålls separata). Härigenom kan inte en diskussion uppstå i ett senare skede till vilket system en viss valutatrans- aktion skall hänföras. Hemställan Styrelsen hemställer a_tt det nu aktuella förslaget från Exportkreditnämnden avseende elminering av kursrisker vid skadefall också skall tillämpas på u- kreditsystemet. I styrelsens behandling av detta ärende har deltagit: E Michanek, ordförande, G__Dahlström. H Grönwall, T Hagdahl, B Nygren, B Ljunggren, C Hall och C I Ohman. Föredragande har varit L Ekengren. 'm'ww' , I Row Ordforande Ingva Karlén 38

Prop. 1986/87: 23

Prop.

1986/87:

Vad gäller BITS och säkerhetsreserven för u— kreditsystemet finns anledning att överväga om inte en samtidig övergång till det föreslagna nya systemet borde företas.

Vad gäller BITS och säkerhetsreserven för u— kreditsystemet finns anledning

Vad

gäller

BITS

och

säkerhetsreserven

för

u—

kreditsystemet

finns

anledning

att överväga om inte en samtidig övergång till det föreslagna nya systemet

att

överväga

inte

samtidig

övergång

till

det

föreslagna

nya

systemet

borde företas.

borde

företas.

Nuvarande restriktiva system innebär ingen direkt olägenhet för biståndet utan drabbar snarare de svenskacföretagen. Indirekt har det dock två negativa effekter ocksa ur bistandssynpunkt:

Nuvarande restriktiva system innebär ingen direkt olägenhet för biståndet

Nuvarande

restriktiva

system

innebär

ingen

direkt

olägenhet

för

biståndet

utan drabbar snarare de svenskacföretagen. Indirekt har det dock två

utan

drabbar

snarare

svenskacföretagen.

Indirekt

har

det

dock

två

negativa effekter ocksa ur bistandssynpunkt:

negativa

effekter

ocksa

bistandssynpunkt:

- det skapar ett incitament för företagen att söka u- krediter 1 kronor. Om, något som ofta är fallet, det finns en preferens också hos "mottagar- landet/köparen för kronor (eller som i fallet Algeriet en "reglemente- tion" innebärande krav om leverantörslandets valuta) skapas en "ohelig allians" mellan köpare och säljare till förmån för kronfinansiering, vilket försvårar för BITS att tillse att u- krediter enbart lämnas i

- det skapar ett incitament för företagen att söka u- krediter 1 kronor. Om,

det

skapar

ett

incitament

för

företagen

att

söka

krediter

kronor.

Om,

något som ofta är fallet, det finns en preferens också hos "mottagar-

något

som

ofta

är

fallet,

det

finns

preferens

också

hos

"mottagar-

landet/köparen för kronor (eller som i fallet Algeriet en "reglemente-

landet/köparen

för

kronor

(eller

som

fallet

Algeriet

"reglemente-

tion" innebärande krav om leverantörslandets valuta) skapas en "ohelig

tion"

innebärande

krav

leverantörslandets

valuta)

skapas

"ohelig

allians" mellan köpare och säljare till förmån för kronfinansiering,

allians"

mellan

köpare

och

säljare

till

förmån

för

kronfinansiering,

vilket försvårar för BITS att tillse att u- krediter enbart lämnas i

vilket

försvårar

för

BITS

att

tillse

att

krediter

enbart

lämnas

utländsk val uta,

utländsk

val

uta,

- den kursrisk som exportföretagen tar söker de rimligen inkalkylera i priset. Ett dylikt förfarande innebär en prishöjning som drabbar mottagarlandet och, genom ett beloppsmässigt förhöjt gåvoelement,

- den kursrisk som exportföretagen tar söker de rimligen inkalkylera i

den

kursrisk

som

exportföretagen

tar

söker

rimligen

inkalkylera

priset. Ett dylikt förfarande innebär en prishöjning som drabbar

priset.

Ett

dylikt

förfarande

innebär

prishöjning

som

drabbar

mottagarlandet och, genom ett beloppsmässigt förhöjt gåvoelement,

mottagarlandet

och,

genom

ett

beloppsmässigt

förhöjt

gåvoelement,

bl standsanslaget

standsanslaget

Sarrlnantaget talar övervägande skäl för att även garantierna för u-krediterna bör inordnas i det nya systemet.

Sarrlnantaget talar övervägande skäl för att även garantierna för u-krediterna

Sarrlnantaget

talar

övervägande

skäl

för

att

även

garantierna

för

u-krediterna

bör inordnas i det nya systemet.

bör

inordnas

det

nya

systemet.

En förutsättning för BITS medverkan bör vara att de valutakonton som EKN administrerar för BITS räkning hålls separata från EKNs övriga valutakonton (på sama sätt som idag kronkonton hålls separata). Härigenom kan inte en diskussion uppstå i ett senare skede till vilket system en viss valutatrans-

En förutsättning för BITS medverkan bör vara att de valutakonton som EKN

förutsättning

för

BITS

medverkan

bör

vara

att

valutakonton

som

EKN

administrerar för BITS räkning hålls separata från EKNs övriga valutakonton

administrerar

för

BITS

räkning

hålls

separata

från

EKNs

övriga

valutakonton

(på sama sätt som idag kronkonton hålls separata). Härigenom kan inte en

(på

sama

sätt

som

idag

kronkonton

hålls

separata).

Härigenom

kan

inte

diskussion uppstå i ett senare skede till vilket system en viss valutatrans-

diskussion

uppstå

ett

senare

skede

till

vilket

system

viss

valutatrans-

aktion skall hänföras. Hemställan Styrelsen hemställer

aktion skall hänföras.

aktion

skall

hänföras.

Hemställan

Styrelsen hemställer

Styrelsen

hemställer

a_tt det nu aktuella förslaget från Exportkreditnämnden avseende elminering av kursrisker vid skadefall också skall tillämpas på u- kreditsystemet.

a_tt det nu aktuella förslaget från Exportkreditnämnden avseende elminering

a_tt

det

aktuella

förslaget

från

Exportkreditnämnden

avseende

elminering

av kursrisker vid skadefall också skall tillämpas på u- kreditsystemet.

kursrisker

vid

skadefall

också

skall

tillämpas

på

kreditsystemet.

I styrelsens behandling av detta ärende har deltagit: E Michanek,

styrelsens

behandling

detta

ärende

har

deltagit:

Michanek,

ordförande, G__Dahlström. H Grönwall, T Hagdahl, B Nygren, B Ljunggren, C Hall och C I Ohman. Föredragande har varit L Ekengren.

ordförande, G__Dahlström. H Grönwall, T Hagdahl, B Nygren, B Ljunggren, C

ordförande,

G__Dahlström.

Grönwall,

Hagdahl,

Nygren,

Ljunggren,

Hall och C I Ohman. Föredragande har varit L Ekengren.

Hall

och

Ohman.

Föredragande

har

varit

Ekengren.

'm'ww' , I Row

'm'ww'

Row

Ordforande Ingva Karlén

Ordforande

Ingva Karlén

Ingva

Karlén

Bilaga 3 Remissyttranden i sammandrag Export/t'ralitgulmiiit'r m. m. Riksbanken anför att den beskrivning som finns i exportkreditnämndens (EKN) ansökan av hur ett sådant system skall fungera närmast får betrak- tas som en skiss som så småningom får utarbetas till ett fastare regelsys- tem. Det nya är att EKN tänkt bygga upp premiefonder i utländsk valuta för att minska kursrisken och låna i utländsk valuta för att finansiera skaderegleringar om det bedöms som sannolikt att fordringarna kommer att återvinnas. Det i ansökan skisserade systemet kan tolkas som en grupp enskilda f'örsäkringssystem i var sin valuta. Skadereglering sker i första hand genom att reserv i aktuell valuta ianspråktas. Ett synsätt som utgår från att kreditgarantierna ses som ett för varje valuta separat försäkringssystem. är naturligt om man tror att kreditrisken är relaterad till valet av valuta. Ett enligt riksbanken rimligare synsätt är att relationen kreditrisk och valuta är mer slumpmässig varför premiere- serverna bör ses mer integrerat i den totala valutasammansättningen av utfärdade garantier. upptagna lån och övertagna fordringar. Följaktligen bör skadereglering ske från den totala premiereserven med olika valutor. Övertar EKN vid skadereglering en fordran som med stor sannolikhet kommer att återvinnas är det som framgår av EKN:s skrivelse naturligt att skadereglering kan finansieras genom upplåning i den valuta som gäller för ifrågavarande fordran. Däremot anser EKN att man inte bör ta upp eller behålla ett valutalån för att finansiera en skadereglering som väntas leda till en definitiv förlust. I en sådan situation bör man enligt EKN istället "växla svenska kronor" vilket t.ex. kan betyda att EKN drar på kredit i riksgäldskontoret för att kunna betala skadeersättning i valutan. Riksban- ken anser att EKN:s resonemang i denna fråga bygger på missuppfattning- en att svenska kronor intar någon särställning i ett system med kreditga- rantier i utländsk valuta. Om premiereserverna inte räcker till och upplå- ning bedöms önskvärd bör man enligt riksbankens uppfattning finansiera sådana förluster i valuta som svarar mot valutafördelningen av de förvän- tade framtida premieintäkterna. Det av EKN skisserade systemet för garantigivning i utländsk valuta förefaller med smärre förändringar vara möjligt att tillämpa och fullmäktige vill inte motsätta sig att ett sådant system genomförs. Från de valutapoli- tiska synpunkter som fullmäktige har att beakta är det en nackdel att det föreslagna systemet inledningsvis leder till en avtappning av valutareser- ven genom att premiereserver byggs upp i utländsk valuta. Detta uppvägs av att EKN tänkt sig att fordringar som uppstår vid skadereglering kan finansieras genom upplåning i valuta. Från valutapolitisk synpunkt medför detta klara fördelar genom att en tillfällig ackumulation av skadefall inte belastar valutareserven utan balanseras av ökad utlandsupplåning. Efter en övergångsperiod bör vid en skicklig premiesättning det inte finnas några systematiska förändringar i premiereserverna. bortsett från dem som förklaras av förändringar i den totala garantigivningen. Det är Prop. 1986/87: 23 39

Bilaga 3

Bilaga

Remissyttranden i sammandrag Export/t'ralitgulmiiit'r m. m.

Remissyttranden i sammandrag

Remissyttranden

sammandrag

Export/t'ralitgulmiiit'r m. m.

Export/t'ralitgulmiiit'r

Riksbanken anför att den beskrivning som finns i exportkreditnämndens (EKN) ansökan av hur ett sådant system skall fungera närmast får betrak- tas som en skiss som så småningom får utarbetas till ett fastare regelsys- tem. Det nya är att EKN tänkt bygga upp premiefonder i utländsk valuta för att minska kursrisken och låna i utländsk valuta för att finansiera skaderegleringar om det bedöms som sannolikt att fordringarna kommer att återvinnas. Det i ansökan skisserade systemet kan tolkas som en grupp enskilda f'örsäkringssystem i var sin valuta. Skadereglering sker i första hand genom att reserv i aktuell valuta ianspråktas. Ett synsätt som utgår från att kreditgarantierna ses som ett för varje valuta separat försäkringssystem. är naturligt om man tror att kreditrisken är relaterad till valet av valuta. Ett enligt riksbanken rimligare synsätt är att relationen kreditrisk och valuta är mer slumpmässig varför premiere- serverna bör ses mer integrerat i den totala valutasammansättningen av utfärdade garantier. upptagna lån och övertagna fordringar. Följaktligen bör skadereglering ske från den totala premiereserven med olika valutor. Övertar EKN vid skadereglering en fordran som med stor sannolikhet kommer att återvinnas är det som framgår av EKN:s skrivelse naturligt att skadereglering kan finansieras genom upplåning i den valuta som gäller för ifrågavarande fordran. Däremot anser EKN att man inte bör ta upp eller behålla ett valutalån för att finansiera en skadereglering som väntas leda till en definitiv förlust. I en sådan situation bör man enligt EKN istället "växla svenska kronor" vilket t.ex. kan betyda att EKN drar på kredit i riksgäldskontoret för att kunna betala skadeersättning i valutan. Riksban- ken anser att EKN:s resonemang i denna fråga bygger på missuppfattning- en att svenska kronor intar någon särställning i ett system med kreditga- rantier i utländsk valuta. Om premiereserverna inte räcker till och upplå- ning bedöms önskvärd bör man enligt riksbankens uppfattning finansiera sådana förluster i valuta som svarar mot valutafördelningen av de förvän- tade framtida premieintäkterna. Det av EKN skisserade systemet för garantigivning i utländsk valuta förefaller med smärre förändringar vara möjligt att tillämpa och fullmäktige vill inte motsätta sig att ett sådant system genomförs. Från de valutapoli- tiska synpunkter som fullmäktige har att beakta är det en nackdel att det föreslagna systemet inledningsvis leder till en avtappning av valutareser- ven genom att premiereserver byggs upp i utländsk valuta. Detta uppvägs av att EKN tänkt sig att fordringar som uppstår vid skadereglering kan finansieras genom upplåning i valuta. Från valutapolitisk synpunkt medför detta klara fördelar genom att en tillfällig ackumulation av skadefall inte belastar valutareserven utan balanseras av ökad utlandsupplåning. Efter en övergångsperiod bör vid en skicklig premiesättning det inte finnas några systematiska förändringar i premiereserverna. bortsett från dem som förklaras av förändringar i den totala garantigivningen. Det är

Riksbanken anför att den beskrivning som finns i exportkreditnämndens

Riksbanken

anför

att

den

beskrivning

som

finns

exportkreditnämndens

(EKN) ansökan av hur ett sådant system skall fungera närmast får betrak-

(EKN)

ansökan

hur

ett

sådant

system

skall

fungera

närmast

får

betrak-

tas som en skiss som så småningom får utarbetas till ett fastare regelsys-

tas

som

skiss

som

så

småningom

får

utarbetas

till

ett

fastare

regelsys-

tem. Det nya är att EKN tänkt bygga upp premiefonder i utländsk valuta

tem.

Det

nya

är

att

EKN

tänkt

bygga

upp

premiefonder

utländsk

valuta

för att minska kursrisken och låna i utländsk valuta för att finansiera

för

att

minska

kursrisken

och

låna

utländsk

valuta

för

att

finansiera

skaderegleringar om det bedöms som sannolikt att fordringarna kommer

skaderegleringar

det

bedöms

som

sannolikt

att

fordringarna

kommer

att återvinnas. Det i ansökan skisserade systemet kan tolkas som en grupp

att

återvinnas.

Det

ansökan

skisserade

systemet

kan

tolkas

som

grupp

enskilda f'örsäkringssystem i var sin valuta. Skadereglering sker i första

enskilda

f'örsäkringssystem

var

sin

valuta.

Skadereglering

sker

första

hand genom att reserv i aktuell valuta ianspråktas.

hand

genom

att

reserv

aktuell

valuta

ianspråktas.

Ett synsätt som utgår från att kreditgarantierna ses som ett för varje valuta separat försäkringssystem. är naturligt om man tror att kreditrisken är relaterad till valet av valuta. Ett enligt riksbanken rimligare synsätt är att relationen kreditrisk och valuta är mer slumpmässig varför premiere- serverna bör ses mer integrerat i den totala valutasammansättningen av utfärdade garantier. upptagna lån och övertagna fordringar. Följaktligen bör skadereglering ske från den totala premiereserven med olika valutor.

Ett synsätt som utgår från att kreditgarantierna ses som ett för varje

Ett

synsätt

som

utgår

från

att

kreditgarantierna

ses

som

ett

för

varje

valuta separat försäkringssystem. är naturligt om man tror att kreditrisken

valuta

separat

försäkringssystem.

är

naturligt

man

tror

att

kreditrisken

är relaterad till valet av valuta. Ett enligt riksbanken rimligare synsätt är

är

relaterad

till

valet

valuta.

Ett

enligt

riksbanken

rimligare

synsätt

är

att relationen kreditrisk och valuta är mer slumpmässig varför premiere-

att

relationen

kreditrisk

och

valuta

är

mer

slumpmässig

varför

premiere-

serverna bör ses mer integrerat i den totala valutasammansättningen av

serverna

bör

ses

mer

integrerat

den

totala

valutasammansättningen

utfärdade garantier. upptagna lån och övertagna fordringar. Följaktligen

utfärdade

garantier.

upptagna

lån

och

övertagna

fordringar.

Följaktligen

bör skadereglering ske från den totala premiereserven med olika valutor.

bör

skadereglering

ske

från

den

totala

premiereserven

med

olika

valutor.

Övertar EKN vid skadereglering en fordran som med stor sannolikhet kommer att återvinnas är det som framgår av EKN:s skrivelse naturligt att skadereglering kan finansieras genom upplåning i den valuta som gäller för ifrågavarande fordran. Däremot anser EKN att man inte bör ta upp eller behålla ett valutalån för att finansiera en skadereglering som väntas leda till en definitiv förlust. I en sådan situation bör man enligt EKN istället "växla svenska kronor" vilket t.ex. kan betyda att EKN drar på kredit i riksgäldskontoret för att kunna betala skadeersättning i valutan. Riksban- ken anser att EKN:s resonemang i denna fråga bygger på missuppfattning- en att svenska kronor intar någon särställning i ett system med kreditga- rantier i utländsk valuta. Om premiereserverna inte räcker till och upplå- ning bedöms önskvärd bör man enligt riksbankens uppfattning finansiera sådana förluster i valuta som svarar mot valutafördelningen av de förvän- tade framtida premieintäkterna.

Övertar EKN vid skadereglering en fordran som med stor sannolikhet

Övertar

EKN

vid

skadereglering

fordran

som

med

stor

sannolikhet

kommer att återvinnas är det som framgår av EKN:s skrivelse naturligt att

kommer

att

återvinnas

är

det

som

framgår

EKN:s

skrivelse

naturligt

att

skadereglering kan finansieras genom upplåning i den valuta som gäller för

skadereglering

kan

finansieras

genom

upplåning

den

valuta

som

gäller

för

ifrågavarande fordran. Däremot anser EKN att man inte bör ta upp eller

ifrågavarande

fordran.

Däremot

anser

EKN

att

man

inte

bör

upp

eller

behålla ett valutalån för att finansiera en skadereglering som väntas leda

behålla

ett

valutalån

för

att

finansiera

skadereglering

som

väntas

leda

till en definitiv förlust. I en sådan situation bör man enligt EKN istället

till

definitiv

förlust.

sådan

situation

bör

man

enligt

EKN

istället

"växla svenska kronor" vilket t.ex. kan betyda att EKN drar på kredit i

"växla

svenska

kronor"

vilket

t.ex.

kan

betyda

att

EKN

drar

på

kredit

riksgäldskontoret för att kunna betala skadeersättning i valutan. Riksban-

riksgäldskontoret

för

att

kunna

betala

skadeersättning

valutan.

Riksban-

ken anser att EKN:s resonemang i denna fråga bygger på missuppfattning-

ken

anser

att

EKN:s

resonemang

denna

fråga

bygger

på

missuppfattning-

en att svenska kronor intar någon särställning i ett system med kreditga-

att

svenska

kronor

intar

någon

särställning

ett

system

med

kreditga-

rantier i utländsk valuta. Om premiereserverna inte räcker till och upplå-

rantier

utländsk

valuta.

premiereserverna

inte

räcker

till

och

upplå-

ning bedöms önskvärd bör man enligt riksbankens uppfattning finansiera

ning

bedöms

önskvärd

bör

man

enligt

riksbankens

uppfattning

finansiera

sådana förluster i valuta som svarar mot valutafördelningen av de förvän-

sådana

förluster

valuta

som

svarar

mot

valutafördelningen

förvän-

tade framtida premieintäkterna.

tade

framtida

premieintäkterna.

Det av EKN skisserade systemet för garantigivning i utländsk valuta förefaller med smärre förändringar vara möjligt att tillämpa och fullmäktige vill inte motsätta sig att ett sådant system genomförs. Från de valutapoli- tiska synpunkter som fullmäktige har att beakta är det en nackdel att det föreslagna systemet inledningsvis leder till en avtappning av valutareser- ven genom att premiereserver byggs upp i utländsk valuta. Detta uppvägs av att EKN tänkt sig att fordringar som uppstår vid skadereglering kan finansieras genom upplåning i valuta. Från valutapolitisk synpunkt medför detta klara fördelar genom att en tillfällig ackumulation av skadefall inte belastar valutareserven utan balanseras av ökad utlandsupplåning.

Det av EKN skisserade systemet för garantigivning i utländsk valuta

Det

EKN

skisserade

systemet

för

garantigivning

utländsk

valuta

förefaller med smärre förändringar vara möjligt att tillämpa och fullmäktige

förefaller

med

smärre

förändringar

vara

möjligt

att

tillämpa

och

fullmäktige

vill inte motsätta sig att ett sådant system genomförs. Från de valutapoli-

vill

inte

motsätta

sig

att

ett

sådant

system

genomförs.

Från

valutapoli-

tiska synpunkter som fullmäktige har att beakta är det en nackdel att det

tiska

synpunkter

som

fullmäktige

har

att

beakta

är

det

nackdel

att

det

föreslagna systemet inledningsvis leder till en avtappning av valutareser-

föreslagna

systemet

inledningsvis

leder

till

avtappning

valutareser-

ven genom att premiereserver byggs upp i utländsk valuta. Detta uppvägs

ven

genom

att

premiereserver

byggs

upp

utländsk

valuta.

Detta

uppvägs

av att EKN tänkt sig att fordringar som uppstår vid skadereglering kan

att

EKN

tänkt

sig

att

fordringar

som

uppstår

vid

skadereglering

kan

finansieras genom upplåning i valuta. Från valutapolitisk synpunkt medför

finansieras

genom

upplåning

valuta.

Från

valutapolitisk

synpunkt

medför

detta klara fördelar genom att en tillfällig ackumulation av skadefall inte

detta

klara

fördelar

genom

att

tillfällig

ackumulation

skadefall

inte

belastar valutareserven utan balanseras av ökad utlandsupplåning.

belastar

valutareserven

utan

balanseras

ökad

utlandsupplåning.

Efter en övergångsperiod bör vid en skicklig premiesättning det inte finnas några systematiska förändringar i premiereserverna. bortsett från dem som förklaras av förändringar i den totala garantigivningen. Det är

Efter en övergångsperiod bör vid en skicklig premiesättning det inte

Efter

övergångsperiod

bör

vid

skicklig

premiesättning

det

inte

finnas några systematiska förändringar i premiereserverna. bortsett från

finnas

några

systematiska

förändringar

premiereserverna.

bortsett

från

dem som förklaras av förändringar i den totala garantigivningen. Det är

dem

som

förklaras

förändringar

den

totala

garantigivningen.

Det

är

Prop. 1986/87: 23

Prop.

1986/87:

fråga om balans på läng sikt. och också från valutapolitisk synpunkt blir uppgiften att bevaka att utvecklingen inte spårar ur. l de valutatillstånd som ges bör därför gränser anges för att förhindra en cxccssiv uppbyggnad av premiereserverna. Detta har också angivits i det förhandsbesked som valutastyrelsen på EKN:s önskemål givit för att möjliggöra de valutatrans- aktioner med valutakonton som erfordras för ett system med garantigiv- ning i utländsk valuta. Fullmäktige vill också understryka att omväxlingar av tillgångar i svenska kronor till utländska valuta bör begränsas av valuta- politiska skäl varför sådana transaktioner bör fordra valutatillstånd. Riksgäldskontoret har ingen erinran mot EKN:s förslag utom vad avser upplåningen för systemet. Upplåning fiir s_vsrwnei Riksbanken finner det lämpligt att EKN utöver lån i utlandet och i svenska valutabanker skall kunna få tillstånd till upplåning genom Svensk Export- kredit (SEK) samt kunna hyra tjänster därifrån för valutahanteringen. Riksgäidskunrorei anför att som förslaget nu är utformat kan fullmäktige inte biträda förslaget till den del det innebär att en annan statlig myndighet — EKN — skall få utfärda statliga garantier för SEK:s lån i utländsk valuta. Enligt fullmäktiges uppfattning bör all statlig garantigivning för utlands- upplåning ske genom riksgäldskontoret. Riksgäldskontoret erinrar om att motsvarande frågeställning var aktuell i samband med att televerket önskade ta upp lån i utländsk valuta. Därvid tillsattes en arbetsgrupp med företrädare för regeringskansliet och övriga berörda parter. Genom prop, l984/851l00 (se bil. 5. 118 0 redovisades gruppens överväganden för riksdagen. Behovet av samordning av den statliga upplåningen utomlands underströks. När det gäller statlig garanti- givning för utlandsupplåning. har denna fråga varit aktuell i samband med upplåning av bolag i vilka vattenfallsverket förvaltar statens aktier. [ prop. 1985/86: lOO bil.l4 s. 143 anför föredraganden att han förordar att "rege- ringen föreslår riksdagen att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att, efter hemställan av regeringen i varje enskilt fall och inom den av riksda- gen fastställda ramen för borgensåtaganden för lån till bolagi vilket statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier. teckna borgen för upplåning utom- lands till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier”. Norstedts Tryckeri. Stockholm 1986 Prop. 1986/87123 40

fråga om balans på läng sikt. och också från valutapolitisk synpunkt blir

fråga

balans

på

läng

sikt.

och

också

från

valutapolitisk

synpunkt

blir

uppgiften att bevaka att utvecklingen inte spårar ur. l de valutatillstånd

uppgiften

att

bevaka

att

utvecklingen

inte

spårar

ur.

valutatillstånd

som ges bör därför gränser anges för att förhindra en cxccssiv uppbyggnad

som

ges

bör

därför

gränser

anges

för

att

förhindra

cxccssiv

uppbyggnad

av premiereserverna. Detta har också angivits i det förhandsbesked som

premiereserverna.

Detta

har

också

angivits

det

förhandsbesked

som

valutastyrelsen på EKN:s önskemål givit för att möjliggöra de valutatrans-

valutastyrelsen

på

EKN:s

önskemål

givit

för

att

möjliggöra

valutatrans-

aktioner med valutakonton som erfordras för ett system med garantigiv-

aktioner

med

valutakonton

som

erfordras

för

ett

system

med

garantigiv-

ning i utländsk valuta. Fullmäktige vill också understryka att omväxlingar

ning

utländsk

valuta.

Fullmäktige

vill

också

understryka

att

omväxlingar

av tillgångar i svenska kronor till utländska valuta bör begränsas av valuta-

tillgångar

svenska

kronor

till

utländska

valuta

bör

begränsas

valuta-

politiska skäl varför sådana transaktioner bör fordra valutatillstånd.

politiska

skäl

varför

sådana

transaktioner

bör

fordra

valutatillstånd.

Riksgäldskontoret har ingen erinran mot EKN:s förslag utom vad avser upplåningen för systemet.

Riksgäldskontoret har ingen erinran mot EKN:s förslag utom vad avser

Riksgäldskontoret

har

ingen

erinran

mot

EKN:s

förslag

utom

vad

avser

upplåningen för systemet.

upplåningen

för

systemet.

Upplåning fiir s_vsrwnei

Upplåning

fiir

s_vsrwnei

Riksbanken finner det lämpligt att EKN utöver lån i utlandet och i svenska valutabanker skall kunna få tillstånd till upplåning genom Svensk Export- kredit (SEK) samt kunna hyra tjänster därifrån för valutahanteringen. Riksgäidskunrorei anför att som förslaget nu är utformat kan fullmäktige inte biträda förslaget till den del det innebär att en annan statlig myndighet — EKN — skall få utfärda statliga garantier för SEK:s lån i utländsk valuta. Enligt fullmäktiges uppfattning bör all statlig garantigivning för utlands- upplåning ske genom riksgäldskontoret. Riksgäldskontoret erinrar om att motsvarande frågeställning var aktuell i samband med att televerket önskade ta upp lån i utländsk valuta. Därvid tillsattes en arbetsgrupp med företrädare för regeringskansliet och övriga berörda parter. Genom prop, l984/851l00 (se bil. 5. 118 0 redovisades gruppens överväganden för riksdagen. Behovet av samordning av den statliga upplåningen utomlands underströks. När det gäller statlig garanti- givning för utlandsupplåning. har denna fråga varit aktuell i samband med upplåning av bolag i vilka vattenfallsverket förvaltar statens aktier. [ prop. 1985/86: lOO bil.l4 s. 143 anför föredraganden att han förordar att "rege- ringen föreslår riksdagen att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att, efter hemställan av regeringen i varje enskilt fall och inom den av riksda- gen fastställda ramen för borgensåtaganden för lån till bolagi vilket statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier. teckna borgen för upplåning utom- lands till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier”.

Riksbanken finner det lämpligt att EKN utöver lån i utlandet och i svenska

Riksbanken

finner

det

lämpligt

att

EKN

utöver

lån

utlandet

och

svenska

valutabanker skall kunna få tillstånd till upplåning genom Svensk Export-

valutabanker

skall

kunna

få

tillstånd

till

upplåning

genom

Svensk

Export-

kredit (SEK) samt kunna hyra tjänster därifrån för valutahanteringen.

kredit

(SEK)

samt

kunna

hyra

tjänster

därifrån

för

valutahanteringen.

Riksgäidskunrorei anför att som förslaget nu är utformat kan fullmäktige inte biträda förslaget till den del det innebär att en annan statlig myndighet — EKN — skall få utfärda statliga garantier för SEK:s lån i utländsk valuta. Enligt fullmäktiges uppfattning bör all statlig garantigivning för utlands- upplåning ske genom riksgäldskontoret.

Riksgäidskunrorei anför att som förslaget nu är utformat kan fullmäktige

Riksgäidskunrorei

anför

att

som

förslaget

är

utformat

kan

fullmäktige

inte biträda förslaget till den del det innebär att en annan statlig myndighet

inte

biträda

förslaget

till

den

del

det

innebär

att

annan

statlig

myndighet

— EKN — skall få utfärda statliga garantier för SEK:s lån i utländsk valuta.

—

EKN

—

skall

få

utfärda

statliga

garantier

för

SEK:s

lån

utländsk

valuta.

Enligt fullmäktiges uppfattning bör all statlig garantigivning för utlands-

Enligt

fullmäktiges

uppfattning

bör

all

statlig

garantigivning

för

utlands-

upplåning ske genom riksgäldskontoret.

upplåning

ske

genom

riksgäldskontoret.

Riksgäldskontoret erinrar om att motsvarande frågeställning var aktuell i samband med att televerket önskade ta upp lån i utländsk valuta. Därvid tillsattes en arbetsgrupp med företrädare för regeringskansliet och övriga berörda parter. Genom prop, l984/851l00 (se bil. 5. 118 0 redovisades gruppens överväganden för riksdagen. Behovet av samordning av den statliga upplåningen utomlands underströks. När det gäller statlig garanti- givning för utlandsupplåning. har denna fråga varit aktuell i samband med upplåning av bolag i vilka vattenfallsverket förvaltar statens aktier. [ prop. 1985/86: lOO bil.l4 s. 143 anför föredraganden att han förordar att "rege- ringen föreslår riksdagen att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att, efter hemställan av regeringen i varje enskilt fall och inom den av riksda- gen fastställda ramen för borgensåtaganden för lån till bolagi vilket statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier. teckna borgen för upplåning utom- lands till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier”.

Riksgäldskontoret erinrar om att motsvarande frågeställning var aktuell i

Riksgäldskontoret

erinrar

att

motsvarande

frågeställning

var

aktuell

samband med att televerket önskade ta upp lån i utländsk valuta. Därvid

samband

med

att

televerket

önskade

upp

lån

utländsk

valuta.

Därvid

tillsattes en arbetsgrupp med företrädare för regeringskansliet och övriga

tillsattes

arbetsgrupp

med

företrädare

för

regeringskansliet

och

övriga

berörda parter. Genom prop, l984/851l00 (se bil. 5. 118 0 redovisades

berörda

parter.

Genom

prop,

l984/851l00

(se

bil.

118

redovisades

gruppens överväganden för riksdagen. Behovet av samordning av den

gruppens

överväganden

för

riksdagen.

Behovet

samordning

den

statliga upplåningen utomlands underströks. När det gäller statlig garanti-

statliga

upplåningen

utomlands

underströks.

När

det

gäller

statlig

garanti-

givning för utlandsupplåning. har denna fråga varit aktuell i samband med

givning

för

utlandsupplåning.

har

denna

fråga

varit

aktuell

samband

med

upplåning av bolag i vilka vattenfallsverket förvaltar statens aktier. [ prop.

upplåning

bolag

vilka

vattenfallsverket

förvaltar

statens

aktier.

[

prop.

1985/86: lOO bil.l4 s. 143 anför föredraganden att han förordar att "rege-

1985/86:

lOO

bil.l4

143

anför

föredraganden

att

han

förordar

att

"rege-

ringen föreslår riksdagen att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att,

ringen

föreslår

riksdagen

att

bemyndiga

fullmäktige

riksgäldskontoret

att,

efter hemställan av regeringen i varje enskilt fall och inom den av riksda-

efter

hemställan

regeringen

varje

enskilt

fall

och

inom

den

riksda-

gen fastställda ramen för borgensåtaganden för lån till bolagi vilket statens

gen

fastställda

ramen

för

borgensåtaganden

för

lån

till

bolagi

vilket

statens

vattenfallsverk förvaltar statens aktier. teckna borgen för upplåning utom-

vattenfallsverk

förvaltar

statens

aktier.

teckna

borgen

för

upplåning

utom-

lands till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier”.

lands

till

bolag

vilka

statens

vattenfallsverk

förvaltar

statens

aktier”.

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1986

Norstedts

Tryckeri.

Stockholm

1986

Prop. 1986/87123

Prop.

1986/87123