Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att allmännyttiga ideella föreningar befrias från skattskyldighet till mervärdeskatt för omsättning av varor och tjänster i sådan rörelse för vilken föreningarna är frikallade från inkomstskatt. Vi- dare föreslås att omsättning av varor och tjänster i kommunal och lands- tingskommunal omsorgsverksamhet och i andra gymnasieskolor än sådana som bedriver jordbruk. skogsbruk och trädgårdsnäring också undantas från skattskyldighet till mervärdeskatt. Ändringarna föreslås träda i kraft den I juli 1987.

• Sida 2
•  Original

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 12% lagen (1968:430) om mervärdeskattl skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar till 2 5

1.3 Verksamhet anses som yrkesmässig när inkomsten därav utgör skat- tepliktig intäkt av jordbruksfastighet. av annan fastighet eller av rörelse enligt kommunalskattelagen (19281370). Som yrkesmässig verksamhet räknas även omsättning av vara från fastighet som avses i 24 s 2 mom. kommunalskattelagen eller 2 & 7 mom. lagen (1947:576') om statlig in- komstskatt. uthyrning enligt 2 % fjärde stycket av sådan fastighet, upplå- telse av avverkningsrätt och avyttring av skogsprodukter i fall som avses i punkt 4 tredje stycket av anvisningarna till 35 & kommunalskattelagen samt annan verksamhet i vilken varor eller tjänster omsätts under rörelse- liknande former. Den som yrkesmässigt omsätter tjänst som avses i 10 5 första stycket 2 eller 4 anses bedriva yrkesmässig byggnadsverksamhet. Sådan verksamhet omfattar även tjänst som den skattskyldige utför eller låter utföra på fastighet som för honom utgör lagertillgång i förvärvskällan rörelse enligt kommunalskattelagen. Som lagertiEllgång i byggnadsverksamhct skall dock enligt denna lag ej räknas fastighet som avses i 24 5 2 mom. kommunal- skattelagen och som av den skattskyldige stadigvarande brukas som bo- stad eller för fritidsändamål. Försäljning av inventarier, material. avfallsprodukter eller liknande varor i verksamhet som icke medför skattskyldighet anses ej som yrkes- mässig. Som yrkesmässig anses dock försäkringsföretags omsättning av vara som övertagits i samband med skadereglering och finansieringsföre- tags omsättning av vara som enligt köpeavtal återtagits av företaget. Som yrkesmässig anses alltid omsättning av vara som vid förvärvet eller inför- seln har varit undantagen från skatteplikt enligt 8 5 1. Tillhandahållande av kost åt personal anses som yrkesmässig verksamhet endast när det sker i serveringsrörelse. Skattskyldigs försäljning av personbil eller motorcykel anses som yrkesmässig, endast om rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till den skattskyldiges förvärv av fordonet har förelegat. Utgivning av program eller katalog för verksamhet som ej medför skatt- skyldighet anses icke som yrkesmässig. Utländsk företagare anses bedriva yrkesmässig verksamhet här i landet även när han omsätter varor som han lagt i lager eller förvärvat inom eller infört till landet för leverans efter montering, installation eller annan tjänst eller inom landet tillhandahåller by ggnadsentreprenad eller annan tjänst. Föreligger skattskyldighet för utländsk företagare, som icke är bosatt eller icke stadigvarande vistas här i landet eller. om fråga är om juridisk person, icke har fast driftställe här i landet, skall företagaren företrädas av en av länsstyrelsen godkänd representant. Sådan representant skall enligt fullmakt av den utländske företagaren som ombud för företagaren svara för redovisningen av skatt för den verksamhet som skattskyldigheten omfattar

' Lagen omtryckt 1979z304. : Senaste lydelse 1985: 1 1 16.

|»)

• Sida 3
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse och i övrigt företräda den utländske företagaren i frågor som gäller skatt enligt denna lag. Länsstyrelsen kan kräva. att säkerhet skall ställas för skattens betalning. Underlag för kontroll av skatteredovisningen skall finnas tillgängligt hos representanten.

Verksamhet som staten eller kommun bedriver för att uteslutande tillgo- dose eget behov räknas som yrkesmässig endast när den drives i bolags- form eller liknande. Detta gäller även vid ekonomiskt samgående mellan staten och kommun eller mellan kommuner för verksamhet som avser visst gemensamt ändamål. Med kommun förstås även landstingskommun.

Bedriver staten. kommun eller kommuner var för sig eller gemen- samt verksamhet som icke uteslu- tande tillgodoser egna behov. räk- nas verksamheten. när den ej drives i bolagsform eller liknande. som yrkesmässig till den del den avser annat än egna behov. om ej annat följer av elfte stycket. Som yrkesmässig verksamhet anses all- tid statens järnvägars befordran av varor, postverkets befordran av varor i diligensrörelsen samt post- verkets befordran av postpaket och gruppkorsband. Som yrkesmässig verksamhet anses vidare alltid kommuns omsättning av vara som avses i 8 & 4. transport i samband med renhållning eller omhänderta- gande och förstöring av vara.

Bedriver staten. kommun eller kommuner var för sig eller gemen- samt verksamhet som icke uteslu- tande tillgodoser egna behov. räk- nas verksamheten. när den ej drives i bolagsform eller liknande. som yrkesmässig till den del den avser annat än egna behov. om ej annat följer av elfte eller trettonde stycket. Som yrkesmässig verk- samhet anses alltid statens järnvä- gars befordran av varor, postver- kets befordran av varor i diligens- rörelsen samt postverkets beford- ran av postpaket och gruppkors- band. Som yrkesmässig verksam- het anses vidare alltid kommuns omsättning av vara som avses i 8 5 4. transport i samband med ren- hållning eller omhändertagandc och förstöring av vara.

Om särskilda skäl föreligger kan regeringen förordna att statlig verksam- het. som avser eget behov och som ej enligt sjunde eller åttonde stycket är att anse som yrkesmässig, tills vidare skall anses utgöra yrkesmässig verksamhet.

Verksamhet som medlem i sameby utför enligt rennäringslagen (1971 :437) för samebyns räkning anses ej som yrkesmässig.

Verksamhet som utövas vid offentliga bibliotek. vetenskapliga institu- tioner och därmed jämförliga inrättningar räknas som yrkesmässig. till den del den bedrivs i konkurrens med näringsverksamhet som medför skatt- skyldighet enligt denna lag.

Fastighetsägare. som avyttrar fastighet eller del därav för vilken han medgivits skattskyldighet enligt 2 & fjärde stycket, skall om han fortsätter uthyrnings- eller upplåtelseverksamheten efter försäljningen vara skatt- skyldig härför till dess han frånträder fastigheten.

Som yrkesmässig verksamhet räknas inte omsättning av

I ) vara eller tjänst i kommunal eller landstingskommunal verksam- het som är inrättad för att ombe- sörja barnomsorg, ungdomsvård. sjukvård, hälsovård, äldreomsorg, särskilda omsorger om psykiskt ut-

• Sida 4
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

verklingsstörda eller annan social omvårdnad,

2) vara. som tillverkats eller tjänst som utförts som ett led i un- dervisningen i en annan gymnasie- skola än en där jordbruk. skogs- bruk eller trädgårdsnäring bedrivs, när varan eller tjänsten tillhanda- hålls av huvudmannen,

3) vara eller tjänst i en av en ide- ell förening bedriven verksamhet. när inkomsten därav utgör sådan inkomst av rörelse för vilken för- eningen är frikalladjrån skattskyl- dighet enligt 7 5 5 mom. lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1987. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållande som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

• Sida 5
•  Original

2. Ideella föreningar Allmänt

Under begreppet ideella föreningar faller en mängd föreningsbildningar av högst varierande slag och inriktning. För att en förening skall kunna fungera som självständig juridisk person och som skattesubjekt krävs att föreningen har antagit stadgar och utsett en styrelse. Av stadgarna skall framgå ändamålet med föreningen, villkor för medlemskap osv. Förening- en kan ha bildats för visst ideellt ändamål eller för att främja t. ex. medlem- marnas ekonomiska intressen (t.ex. fackföreningar). Man skiljer vidare mellan allmännyttiga föreningar och andra. Till de allmännyttiga förening- arna räknas sådana vars huvudsakliga ändamål är religiöst, välgörande. socialt. politiskt. konstnärligt, idrottsligt, kulturellt och liknande samt föreningar med syfte att stärka rikets försvar. främja vård och uppfostran av barn, utöva hjälpverksamhet bland behövande, lämna understöd till undervisning och utbildning eller stödja vetenskaplig forskning. Bland de allmännyttiga ideella föreningarna ingår således bl.a. idrottsföreningar,

U|

• Sida 6
•  Original

konStföreningar, scoutföreningar. studieförbund. nykterhetsföreningar. trossamfund, politiska partier m.fl. Branschföreningar. intresseföreningar och sällskapsföreningar anses däremot inte som allmännyttiga.

Lättnader i den direkta beskattningen har endast medgetts för de allmän- nyttiga ideella föreningarna. Som förutsättningar för lättnaderna gäller att föreningen har till huvudsakligt syfte att främja allmännyttigt ändamål. att föreningen uteslutande eller så gott som uteslutande verkar för att tillgodo- se sådana ändamål. att medlemskap i föreningen inte vägras i vidare män än som kan motiveras av särskilda skäl samt att föreningen bedriver en verksamhet som skäligen svarar mot avkastningen av tillgångarna. Sådan förening är frikallad från skattskyldighet för all annan inkomst än av fastighet och rörelse. För inkomst. av fastighet och rörelse gäller vidare skattefrihet om inkomsterna till huvudsaklig del t75--80%) härrör från verksamhet som har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller av hävd utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete. Exempel på det förstnämnda är entréavgifter till föreningens aktiviteter och förSäljning av böcker. märken, affischer m.m. som sker utan vinst- syfte eller förmånssyfte för köparen. Kommersiellt bedriven försäljnings- verksamhet t.ex. vanlig butikshandel eller serveringsrörelse medför nor- malt inte skattefrihet. Denna del ses som en särskild och skattepliktig förvärvskälla i föreningens verksamhet. Även här finns dock ett undantag nämligen för en försäljningsverksamhet som huvudsakligen är inriktad på att ge medlemmar och andra som deltar i föreningens aktiviteter service och därmed har en naturlig anknytning till den ideella verksamheten. Exempel på rörelseinkomster som traditionellt utnyttjas som finansierings- källa för det ideella arbetet och som därför kan medföra skattefrihet är inkomster från bingo. lotterier. fester. basarer samt försäljnings- och in- samlingskampanjer. Som skattefria rörelseinkomster räknas också upplå- telse av reklamutrymme på idrottsplatser. på klubbdräkter. i program osv.

Dessutom gäller skattefrihet för inkomst av annan fastighet om fastighe- ten tillhör föreningen och till övervägande del (mer än 50%) används i den allmännyttiga verksamheten såsom sådan.

Slutligen gäller att en förening som har skattepliktiga inkomster har rätt till avdrag från den taxerade inkomsten med 15000 kr.

Lagen (1968z430) om mervärdeskatt (ML) innehåller inga motsvarande bestämmelser om skattebefrielse. Skattskyldigheten bestäms för de ideella föreningarna enligt de allmänna grunderna. Dessa innebär att en verksam- het medför skattskyldighet om den är yrkesmässig dvs. om inkomsten av den utgör skattepliktig intäkt av rörelse. Vissa tjänster är inte skatteplik- tiga. Dit hör t.ex. nöjen av olika slag. Skattskyldighet för de ideella föreningarna uppkommer normalt endast om det i samband med förenings- verksamhet eller olika arrangemang bedrivs en yrkesmässig omsättning av skattepliktiga varor eller tjänster. Enligt specialbestämmelser i ML gäller dock att de ideella föreningarnas intäkter från utgivningen av program till deras arrangemang inte medför skattskyldighet. Vidare gäller undantag från skatteplikt också för utgivningen av merparten av deras periodiska medlemsblad och publikationer. Skattefriheten gäller också införandet av annonser i sådana publikationer. En mervärdeskattebelastning för de ide-

• Sida 7
•  Original

ella föreningarnas utgivning av vissa periodiska publikationer kan upp- komma endast då de säljs nu utomstående. '

Eftersom skattskyldighet uppkommer endast när verksamheten anses yrkesmässig har man i praktiken också från mervärdeskatt undantagit ideella föreningars försäljning på basarer och liknande tillfälliga försälj- ningar. om varorna i huvudsak varit skänkta till föreningen eller tillverkats av föreningens medlemmar. Vidare har också undantagits föreningarnas försäljning av diplom. förtjänsttecken. märken, föreningslitteratur o.d. som tillhandahållits till priser motsvarande eller understigande självkost- nadspris. Kravet för skattefriheten har varit att tillhandahållandet skett inom ramen för den av föreningen bedrivna verksamheten.

Mervärdeskatteutredningen har försökt att få en uppfattning om antalet ideella föreningar som är registrerade till mervärdeskatt. Det har dock inte varit möjligt att direkt ur registren utläsa om föreningen är en allmännyttig ideell förening eller inte och om föreningen åtnjuter lindring i inkomstbe- skattningen. Utredningen konstaterar dock att endast en mindre del av landets samtliga ideella föreningar är registrerade som mervärdeskattskyl- diga. Av dessa bedöms ca 40% vara idrottsföreningar i vidsträckt bemär- kelse. För de registrerade föreningarna har den skattepliktiga omsättning- en hänförts till servering, varuförsäljning och för idrottsrörelsens del till reklamtjänster. I några fall föreligger också registrering för andra tillhanda- hällanden. Sålunda är ett fåtal föreningar registrerade för medverkan i pappersinsamlingar. viss förlagsverksamhet, pensionatsrörelse och liknan- de. För dem som är registrerade för reklamtjänster gäller att avdragen för ingående skatt är små i förhållande till den utgående skatten. För övriga mervärdeskatteregistrerade föreningar gäller motsatsen, dvs. det skapade mervärdet är mycket lågt. I vissa fall har den ingående skatten till och med varit större än den utgående skatten.

Utredningen har tolkat sitt uppdrag så att det ålegat utredningen att undersöka om det från mervärdeskattesynpunkt är möjligt att underlätta sådan ideell verksamhet som bedrivs av de allmännyttiga föreningarna. Utredningen har därvid utgått från de regler som gäller för inkomstskatten och prövat om inte de inkomstskattebefriade föreningarna också skulle kunna undantas från mervärdeskattskyldighet för samma verksamhet.

Utredningen konstaterar inledningsvis att åtskilliga av de intäkter för vilka föreningarna är befriade från inkomstskatt redan i dag också är ställda utanför mervärdeskatten. Hit hör t.ex. intäkter av entréavgifter, utgivning av organisationstidskrifter, kataloger och program samt intäkter från basarförsäljningar och liknande. De föreningar som i dag är registrera- de som skattskyldiga är i huvudsak sådana som bedömts bedriva verksam- het av kommersiell natur. Framför allt gäller detta verksamheter som består i detaljförsäljning av konsumtionsvaror, servering och upplåtelse av utrymme för reklam.

Med utgångspunkt i gällande inkomstskatteregler behandlar jag i det följande föreningarnas inkomster av fastighet och inkomster av rörelse.

• Sida 8
•  Original

2.l Inkomst av fastighet

Min bedömning: Inga särbestämmelscr behövs om undantag från skattskyldighet till mervärdeskatt.

Utredningens förslag: Överensstämmer med min bedömning. Remissinstanserna har biträtt utredningens förslag.

Skälen för min bedömning: Mervärdeskatteutredningen har konstaterat att det torde vara mycket ovanligt att ideella föreningar omsätter skatte- pliktiga varor i inkomstslagetjordbruksfastighet. De fåtal fall som kan vara aktuella torde enligt utredningen gälla leveranser av jordbruks- och skogs- produkter till mervärdeskattskyldiga köpare eller arrendeupplåtelse till skattskyldig arrendator. I dessa fall är den för föreningarna utgående skatten avdragsgill ingående skatt för köparen. Genom att skatteredovis- ningen i allt väsentligt dessutom styrs av avräkningsbesked som upprättas av köparen har den nuvarande ordningen för föreningarna varken lett till kostnader eller administrativa svårigheter. Jag delar utredningens uppfatt— ning att det inte finns några skäl att befria sådana ideella föreningar som bedriver jordbruk eller skogsbruk från skattskyldighet till mervärdeskatt.

Inte heller behövs några undantagsregler för de mycket ovanliga fall som avser ideella föreningars omsättning av skattepliktiga varor i inkomstslaget annan fastighet. Tvärtom föreligger här situationer där en förening begärt frivillig skattskyldighet till mervärde skatt för uthyrning av rörelselokaler.

2.2. Inkomst av rörelse

Mitt förslag: En ideell förenings omsättning av varor och tjänster undantas från mervärdeskatt när inkomsten av verksamheten är sådan för vilken föreningen är frikallad från inkomstskatt.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna har med några få undantag tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran. Några länsstyrelser har pekat på de tillämpnings- svårigheter som kan uppstå. Dessa liksom SHIO-Familjeföretagen och Sveriges köpmannaförbund avstyrker förslaget med hänvisning till att konkurrensförhållandena påverkas negativt om det genomförs. Liknande skäl anförs av några remissinstanser som är tveksamma till den del av förslaget som avser mervärdeskatten på reklamtjänster.

Bakgrunden till mitt förslag: För de ideella föreningama kan tre huvud- sakliga slag av inkomster särskiljas. nämligen inkomster med naturlig anknytning till den ideella verksamheten. inkomster av servicekaraktär och inkomster som av hävd finansierat ideellt arbete.

Beträffande inkomster med naturlig anknytning till den ideella verksam- heten gäller i praktiken redan i dag nästan samma skattefrihet i fråga om inkomstskatt och mervärdeskatt. Entréavgifter är helt undantagna från mervärdeskatt. Detsamma gäller ideell förenings utgivning av medlems-

• Sida 9
•  Original

blad och vissa periodiska publikationer. Omsättning av välgörenhetsmär- ken och prestationsmärken har också i praktiken undantagits från mervär- deskatten. Föreningarnas omsättning av program och kataloger är också fria från skyldighet att betala mervärdeskatt.

Viss osäkerhet råder i mervärdeskattehänseende i vilken utsträckning skattskyldighet föreligger för föreningar som säljer böcker, affischer och liknande. Utredningen har ansett att ökad klarhet skulle vinnas om även denna försäljning uttryckligen undantogs från mervärdeskatt. Utredningen har påpekat att inkomstskattefriheten och därmed mervärdeskattefriheten inte gäller och inte bör gälla för de s.k. bokcaféerna där det förekommer en reguljär diskhandel med litteratur och tidskrifter.

Även beträffande inkomster av verksamhet av servicekaraktär är skatte- friheten i praktiken i stort sett av samma omfattning när det gäller inkomst- skatt och mervärdeskatt. Skattefrihet gäller således t.ex. för en förening som i anslutning till klubblokalen anordnar en mindre servering eller för- säljning av idrottsartiklar till dem som använder föreningens lokaler och som är medlemmar i föreningen. Viss tveksamhet råder dock i fråga om serveringar. Försäljning i butiksmässiga former till allmänheten, exempel- vis permanent kioskförsäljning i folkparker. på idrottsplatser och i sport- hallar eller försäljning från en för allmänheten öppen serveringsrörelse inkomstbeskattas i regel som rörelse. Någon befrielse från skyldigheten att betala mervärdeskatt bör inte heller föreligga i sådana fall.

Slutligen gäller beträffande inkomster som av hävd finanserat ideellt arbete att även dessa delvis redan är undantagna från mervärdeskatt. Detta gäller bl. a. inkomster från bingospel och andra lotterier samt upplåtelse av lokaler, anordnande av biografföreställningar. danstillställningar och lik- nande verksamhet. Detsamma gäller tillfällig försäljning av skänkta varor i samband med basarer m.m. Beträffande övriga traditionella inkomstkällor såsom reklamintäkter från upplåtelse av reklamutrymme på idrottsplatser. klubbdräkter m.m. och intäkter från olika insamlingskampanjer. t.ex. insamling av returpapper eller lump, gälleri stor utsträckning skattefrihet från inkomstskatt men däremot inte från mervärdeskatt. För annonsering i program. medlemsblad och vissa s.k. organisationstidskrifter gäller dock redan i dag mervärdeskattefrihet.

Utredningen konstaterar att det i fråga om reklam framför allt är upplå- telse av utrymme för reklam som föranlett skattskyldighet till mervärde- skatt. Utredningen har också konstaterat att det övervägande antalet re- klamköpare själva är skattskyldiga till mervärdeskatt och att de därmed har rätt till avdrag för den mervärdeskatt som utgått på reklamköpet. I dessa fall uppstår inget skattebortfall om föreningarnas tillhandahållande av reklamtjänster undantas från mervärdeskatt.

Utredningen har också funnit att föreningarnas ingående skatt för till- handahållna reklamtjänster regelmässigt är mycket låg. Detta innebär att föreningarnas egna insatser i den omfattande reklamverksamhet som före- kommer i samband med idrottsverksamhet vanligen är obetydliga. En skattefrihet medför därför endast mycket begränsade kumulativa effekter.

Utredningen har inte ansett sig kunna visa att en generell skattefrihet för de ideella föreningarna skulle på ett avgörande sätt kunna påverka de ej

• Sida 10
•  Original

skattskyldiga företagens val av reklam eller att skattefriheten i sig skulle kunna ge upphov till faktiska konkurrenssnedvridningar. Utredningen har konstaterat att de ideella föreningarnas verksamhet ofta är uppdelad på olika sektioner som var för sig driver verksamhet av relativt liten omfatt- ning men som sammantagna medför redovisningsskyldighet till mervärde- skatt för föreningen. Det kan i dessa fall medföra vissa administrativa problem att redovisa skatten eftersom redovisningen inte skall ske sek- tionsvis utan för hela föreningen. Utredningen, som principiellt uttalar sig mot inskränkningar i beskattningen, förordar dock mot bakgrund av de praktiska fördelarna, att de allmännyttiga föreningarnas reklamintäkter behandlas på samma sätt vad gäller inkomstskatt och mervärdeskatt. Slutligen har utredningen förordat. att föreningar som bedriver insam- lingskampanjer av papper, kläder e.-:l. med hjälp i huvudsak av personer som inte är anställda bör i likhet med vad som gäller inkomstskatten också vara fria från skattskyldighet till mervärdeskatt. I den mån de insamlade varorna säljs till någon skattskyldig, t.ex. ett återvinningsföretag, har köparen rätt till avdrag för s.k. fiktiv skatt med stöd av bestämmelserna i 17 & femte stycket ML. Några kumulativa effekter uppstår således inte. Avslutningsvis har utredningen konstaterat att basarförsäljning av skänkta varor inte medför skattskyldighet till vare sig inkomst- eller mer- värdeskatt. Däremot medför enligt utredningen den renodlade butiksmäs- siga försäljningen skattskyldighet till såväl inkomst- som mervärdeskatt. Skälen för mitt förslag: För egen del vill jag inledningsvis konstatera att det till 30000 kr. nyligen höjda gränsvärdet för redovisningsskyldigheten till mervärdeskatt medför att åtskilliga ideella föreningar helt befrias från redovisningsskyldighet till mervärdeskatt. För övriga ideella föreningar kan stora fördelar vinnas om de får likartade skatteregler att följa för både inkomstskatt och mervärdeskatt. Min utgångspunkt vid bedömningen av förslaget har därför varit att anpassa mervärdeskattens regler till inkomst- skattens med beaktande av att skattefriheten enligt ML inte får leda till allvarliga konkurrenssnedvridningar eller administrativa problem. Både utredningen och en stor majoritet av remissinstanserna har ansett att den begränsade skattefriheten inte på något avgörande sätt påverkar konkur- renssituationen. Utredningen har också påpekat att förutsättningar för skattefrihet saknas för permanenta kiosker och stadigvarande serverings- rörelser som är öppna för allmänheten. Det är enligt min uppfattning inte heller sannolikt att en frihet från mervärdeskatt för föreningarnas reklam på något avgörande sätt skulle påverka företagarnas val av reklamform. För dem som har att på ideell basis sköta föreningarnas redovisning av skatt bör en ökad befrielse från mervärdeskatt innebära en avsevärd lätt- nad i administrativt hänseende. Huruvida friheten från skattskyldighet till mervärdeskatt också i realiteten innebär en inkomstförstärkning för för- eningarna kan knappast anges gener-elit. Det kan tänkas att skattskyldiga köpare av reklam i någon utsträckning är beredda till oförändrade kostna- der för reklam. vilket innebär att föreningarnas intäkter exkl. mervärde- skatt blir oförändrade. När det gäller renodlad butiksförsäljning till allmänheten har utredning- en kategoriskt uttalat att all sådan försäljning medför skattskyldighet till

• Sida 11
•  Original

såväl inkomst- som mervärdeskatt även när försäljningen avser skänkta varor. Jag delar inte helt denna kategoriska uppfattning. [ praktiken har, enligt vad jag erfarit, viss butiksmässig försäljning av insamlade och till förening skänkta begagnade varor inte inkomstbeskattas när verksamheten skötts av ideellt arbetande personer. Någon ändring härvidlag har inte satts i fråga nu. Sådana verksamheter bör. med hänsyn till den föreslagna ändringen i ML, också bli befriade från skattskyldighet till mervärdeskatt.

Reglerna för inkomstskattefrihet har varit i kraft under flera år. Efter- som mervärdeskattefriheten knyts till en inkomstskattefrihet bör tillräcklig praktisk vägledning kunna hämtas från tillämpningen av inkomstskattereg- lerna.

Min slutsats av detta blir därför att en för de allmännyttiga ideella

föreningarna utökad mervärdeskattefrihet inte nämnvärt påverkar konkur-

rensneutraliteten och inte heller leder till något större skattebortfall. De . praktiska fördelarna med likartade regler för såväl inkomst- som mervär- deskatten är så stora både för föreningarna och beskattningsmyndighe- terna att förslaget bör genomföras.

En bestämmelse av nu förordat innehåll bör därför tas in i ML och föras in i ett nytt stycke i punkt 1 av anvisningarna till 2 s ML. Bestämmelsen bör utformas så att en ideell förenings omsättning av varor och tjänster i bedriven rörelse inte räknas som yrkesmässig när föreningen är frikallad från skattskyldighet till statlig inkomstskatt.

Vid remissbehandlingen har framförts den uppfattningen att en förening som bedriver verksamhet som inte är rörelse i kommunalskattelagens mening ändå skulle kunna beskattas enligt ML eftersom verksamheten bedrivs under rörelseliknande former. Genom den särskilda regeln om ideell förenings omsättning av varor och tjänster som jag nu har föreslagit, får emellenid de ideella föreningarnas skattskyldighet i sin helhet anses vara avgränsad. Det har även förts fram önskemål om att föreningarna själva skulle få avgöra om de vill vara med i mervärdeskattesystemet eller ej. Eftersom det är motiverat särskilt av praktiska och administrativa skäl är det enligt min mening inte lämpligt att komplicera det genom att fortsätt- ningsvis bchålla båda systemen. Jag finner det således inte möjligt att tillgodose detta önskemål.

3. Viss kommunal verksamhet

Mitt förslag: För kommunal verksamhet inom det sociala området införs uttryckliga bestämmelser om att verksamheten inte medför skattskyldighet. '

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna har med något undantag tillstyrkt eller lämnat försla- get utan erinringar.

Prop. 1986/87: 44

• Sida 12
•  Original

Bakgrunden till mitt förslag: För närvarande gäller att verksamhet som bedrivs av stat eller kommun under rörelseliknande former anses som yrkesmässig. Den medför därmed skattskyldighet till mervärdeskatt. Un- der senare tid har ifrågasatts huruvida kommunal verksamhet av service- karaktär t.ex. inom omsorgsverksamheten verkligen är mervärdeskatte- pliktig. Bestämmelsen i ML har ofta getts den tolkningen att en enligt ML i princip yrkesmässig verksamhet föreligger om kommunen åt utomstående mot viss ersättning tillhandahåller varor och tjänster. Många gånger har prissättningen dock varit sådan att något skattepliktigt mervärde inte upp- kommit och på den grunden har verksamheten ansetts som inte yrkesmäs- sig. För kommunernas del har det oftast dessutom bara varit en mindre del av verksamheten som varit ifrågasatt som skattepliktig. Med partiell skatt- skyldighet följer många gånger besvärande redovisningstekniska problem. Gjorda förvärv för verksamheten är vanligen gemensamma och den av- dragsgilla ingående skatten måste därför bestämmas genom uppdelning efter skälig grund.

De områden där tveksamhet om skattskyldigheten kan råda gäller i första hand den kommunala omsorgsverksamheten där det är vanligt att man i därför inrättade lokaler tillhandahåller bl.a. serveringstjänster. Vi- dare förekommer utåtriktad försäljning av varor som tillverkats som ett led i vid sjukhus och andra institutioner bedriven terapiverksamhet.

Utredningen har framhållit följande. Den institutionella omsorgen har under senare tid upplösts. Genom utökad hemservice och på annat sätt försöker man möjliggöra att pensionärer och handikappade kan bo kvar i sina hem. Omsorgsberättigade personer får rätt att mot viss ersättning i skolbespisningar och servicehus få tillgång till kost. Denna verksamhet kan bedrivas av kommunen i egen regi eller upplåtas åt entreprenör. I sistnämnda fall bestämmer dock kommunen både pris och övriga villkor. Oftast krävs dessutom också ett kommunalt bidrag till entreprenören.

Den serviceverksamhet som kommunerna bedriver gentemot omsorgs- berättigade kommunmedlemmar har i praxis inte räknats som yrkesmässig och kommunerna har därför inte registrerats som skattskyldiga. även om verksamheten bl.a. innefattar sådana i och för sig skattepliktiga tjänster som servering.

Det förekommer dock att kommunen i verksamhetslokaler som är inrät- tade och dimensionerade för kommunal omsorgsverksamhet i någon om- fattning också tillhandahåller serveritngstjänster åt utomstående. Detta gäl- ler dock rent marginellt och berör så. gott som undantagslöst personer med anknytning i en eller annan form till den egentliga verksamheten. Det kan gälla tjänster åt besökande till personer som åtnjuter kommunal omsorg. Utredningen har för sin del funnit att inte heller sådan utåtriktad verksam- het kan anses bedriven i konkurrens med enskild näringsverksamhet och att tillämpliga reduceringsregler för serveringstjänster gör frågan om skatt- skyldighet eller ej från avkastningssynpunkt betydelselös. Enligt utred- ningen har också länsstyrelserna i flertalet fall inte heller registrerat kom- munerna för här avsedda utåtriktade verksamheter.

I något fall har frågan om kommuns skattskyldighet varit föremål för prövning i skattedomstolarna. Kammarrätten i Jönköping har i sitt remiss-

• Sida 13
•  Original

yttrande särskilt hänvisat till en av regeringsrätten meddelad dom i vilken regeringsrätten till skillnad från kammarrätten och en länsrätt förklarat viss utåtriktad servering vid kommunalt servicehus som yrkesmässig. Kammarrätten har tillstyrkt utredningens förslag och menar att ett genom- förande skulle undanröja nu föreliggande problem utan att det därmed skulle uppkomma skattebortfall eller konkurrenssnedvridningar.

Likartade problem gäller enligt utredningen även vid försäljning av s. k. terapialster. Denna tillverkning av varor är ett klart underordnat led i patientvården och bör skiljas från sådan verksamhet som bedrivs med klart produktiv inriktning t.ex. inom stiftelsen Samhällsföretag. De nu behand- lade förhållandena har i allt väsentligt redan nu hållits utanför mervärde- skatten. Utredningen har dock funnit det angeläget. att undanröja oklarhe- ter genom att i ML införa uttryckliga bestämmelser som innebär att den kommunala verksamheten inom det sociala området i sin helhet undantas från skattskyldighet till mervärdeskatt. Utredningen föreslår att detta sker på så sätt att verksamheten inte skall räknas som yrkesmässig.

Skälen för mitt förslag: Jag anser att utredningens förslag i allt väsentligt endast innebär ett stadfästande av en hittills i praktiken tillämpad ordning. Detta innebär därför att det inte uppstår något skattebortfall 'om förslaget genomförs och att det inte heller är till men för konkurrensneutraliteten. Åberopad dom i regeringsrätten kan dock tyda på att den liberala tolkning som i praktiken getts åt bestämmelserna inte alla gånger skulle kunna tillämpas i fortsättningen. En uttrycklig lagregel bör därför införas i ML. Regeln bör utformas så att omsättning av vara eller tjänst i kommunal eller landstingskommunal verksamhet som är inrättad för att ombesörja barn- omsorg, ungdomsvård. sjukvård. hälsovård, äldreomsorg, särskilda om- sorger om psykiskt utvecklingsstörda eller annan social omvårdnad inte anses som yrkesmässig.

Åtskilliga länsstyrelser har vid remissbehandlingen framhållit att kyrko- gårdsförvaltningarna bedriver en verksamhet som i mervärdeskattehän- seende bör likställas med den nu behandlade kommunala omsorgsverk— samheten och alltså undantas från mervärdeskatt.

Jag har erfarit att mervärdeskatteutredningen i samråd med Svenska kyrkans kyrkogårdsdelegation undersöker effekterna av en sådan ändring. I avvaktan på resultatet av denna utvärdering är jag inte beredd att föreslå . någon ändring av bestämmelserna.

4. Undervisningsverksamhet

Mitt förslag: Verksamheten vid andra gymnasieskolor än sådana som avser jordbruk, skogsbruk eller trädgårdsnäring undantas från skattskyldighet till mervärdeskatt.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt utom vad avser be- gränsningen till vissa gymnasieskolor.

• Sida 14
•  Original

Remissinstanserna: Nästan samtliga har tillstyrkt eller lämnat förslaget utan erinran. Några har dock framhållit att skattefriheten inte bör gälla skogs- och lantbruksskolors omsättning av varor.

Skälen för mitt förslag: Vid de kommunala gymnasieskolornas yrkestek- niska Iinjer bedrivs i undervisningssyfte viss tillverkning och reparation av varor. Dessa varor kan säljas åt utomstående. Även vissa skattepliktiga tjänster kan tillhandahållas. Vid t.ex. skolor för utbildning av kockar förekommer tillhandahållande av kost åt allmänheten. Kommunerna har i vissa fall registrerats som skattskyldiga till mervärdeskatt för sådan serve- ring. Diskussion har härvid uppkommit i vad mån skattepliktiga förvärv skall föranleda rätt till avdrag eller ej och hur stor del som skall falla på den utåtriktade verksamheten. Utredningen har konstaterat att den utåtriktade verksamheten vid en enskild skola vanligen är av liten omfattning och att de mervärden som uppkommer är obetydliga. Verksamheten styrs av fastställda läroplaner. Lokaler och utrustning har primärt anskaffats för undervisning och inte för bedrivande av en för allmänheten öppen yrkes- mässig serveringsrörclse. En skattefrihet för gymnasieskolorna skulle en- ligt utredningen inte skapa någon konkurrenssnedvridning av betydelse. Däremot skulle betydande redovisnings- och kontrolltekniska svårigheter komma att undanröjas. Likartade förhållanden föreligger även för andra gymnasieskolor än sådana som serverar mat. Utredningen föreslår därför att gymnasieskolornas utåtriktade omsättning av varor och tjänster inte skall anses som yrkesmässig och därmed inte föranleda skattskyldighet till mervärdeskatt.

Vid remissbehandlingen har förslaget med något enstaka undantag till- styrkts. Dock har invänts att verksamheten vid skogs- och lantbruksskolor är annorlunda än den som bedrivs vid andra gymnasieskolor. Dessa be- drivs som jord- eller skogsbruksföretag med stora investeringar och stor omsättning. Dessa bör inte minst av konkurrensneutralitetsskäl även fort- sättningsvis omfattas av ML:s bestämmelser. Jag delar denna uppfattning. Detta bör också gälla gymnasieskolor vari bedrivs trädgårdsnäring. Sådana skolor bör i likhet med vad som tidigare angetts (se avsnitt 2.1) beträffande ideella föreningar med fastighetsinkomster inte undantas från skattskyldig- het till mervärdeskatt. Däremot bör inte minst av praktiska skäl övriga gymnasieskolors verksamhet i enlighet med utredningens förslag inte anses som yrkesmässig.

5. Ikraftträdande

I Mitt förslag: Ändringarna skall träda i kraft den i juli 1987.

Utredningens förslag: Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1987.

Remissinstanserna har inte närmare kommenterat den föreslagna ikraft- trädandetidpunkten.

• Sida 15
•  Original

Skälen för mitt förslag: De förslag som jag nu har förordat innebär att information måste lämnas till sådana skattskyldiga som kan tänkas bli omfattade av de nya bestämmelserna och att länsstyrelserna måste ta ställning till avregistrering av sådana skattskyldiga. Jag förordar med hän- syn härtill att de nya reglerna träder i kraft vid halvårsskiftet 1987. Härige- nom ges myndigheter och övriga berörda tillräcklig tid för förberedelser.

6. Lagrådets hörande

Med hänsyn till att lagstiftningsåtgärderna är av enkel beskaffenhet anser jag att lagrådets yttrande över lagförslaget inte behöver inhämtas.

7. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta ett inom finansdepartementet upprättat förslag till

lag om ändring i lagen (19681430) om mervärdeskatt.

8. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan- den har lagt fram.

• Sida 16
•  Original

Sammanfattningsvis föreslår utredningen att omsättning av varor och tjänster i kommunal och landstingskommunal verksamhet som är inrättad för att ombesörja barnomsorg, ungdomsvård, sjukvård, hälsovård, äl-

• Sida 20
•  Original

dreomsorg eller annan social omvårdnad inte skall räknas som yrkesmäs- sig. Som yrkesmässig skall ej heller räknas omsättning av vara som tillver- kats eller tjänst som utförts som ett led i undervisningen vid gymnasiesko- la. när varan eller tjänsten omsätts av huvudmannen.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986

• Sida 21
•  Original