Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att verksamheten vid Stiftelsen lnvandrartidning- en skall fortsätta. men i delvis nya former. Bestämmelser för tidningsverk— samheten skall finnas i stiftelsens stadgar och i ett avtal mellan staten och stiftelsen. Stiftelsen bör ges en långtgående frihet att själv utforma sitt redaktionella program.

En prenumerationsavgift bör tas ut och tidningsutgivningen förutses därutöver kunna skapa vissa intäkter genom annonser. Tills vidare bör dock ett särskilt statsbidrag utgå till tidningsutgivningen.

• Sida 2
•  Original

1. Inledning

Regeringen bemyndigade den 29 november 1984 statsrådet Anita Gradin att tillkalla en särskild utredare för att göra en översyn av Stiftelsen lnvandrartidningens uppgifter inom ramen för samhällsinformationen till invandrare (Dir. 1984:45). Som särskild utredare tillkallades redaktören Ingvar Nilsson. Utredaren överlämnade sina förslag ijuni 1987 i rapporten IMMl — en tidning för invandrare. En sammanfattning av rapporten bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I. .

Rapporten har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en sammanfattning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i . detta ärende som bilaga 2.

2. Bakgrund

ljanuari 1966 tillsatte chefen för inrikesdepartementet en arbetsgrupp för invandrarfrågor. som bl.a. behandlade frågor om invandrares informa- tionssituation. Ett förslag från arbetsgruppen var att ge ut en tidning på de vanligaste invandrarspråken. Statskontoret bedömde arbetsgruppens för- slag från organisatoriska synpunkter. Statskontoret föreslog att den fort- satta verksamheten borde bedrivas i stiftelscform. för att dels tillförsäkra tidningsutgivningcn den självständighet som publicistisk verksamhet krä- ver, dels skapa en flexibel. från staten tämligen oberoende, verksamhets- form.

Regeringen följde statskontorets förslag (prop. 1967zl49). Riksdagen beslöt i enlighet med regeringens förslag( SU 174. rskr. 358). lnvandrartid- ningen. vilket är det gemensamma namn under vilket de olika språkeditio- nerna utkommit. har sedan den började komma ut hösten 1967 fortsatt sin verksamhet utan några större strukturella förändringar. Regeringen har fr.o.m. budgetåret 1971/72 genom regleringsbrev beslutat om antal utgiv- ningsspråk samt om vecko- och månadseditioner. Fr.o.m. verksamhets-

(Q

• Sida 3
•  Original

året 1971/72 kompletterades utgivningen med en edition på lätt svenska. som sedan dess utgjort ett viktigt läromedel i invandrarundervisningen. Fr.o.m. samma år har månadsutgivning pågått på några mindre frekventa invandrarspråk. Hos patent- och registreringsverkct finns registrerat ett namn för resp. språk. Tidningen är således mera känd för sina läsare som "Viikkoviesti. Informaeiön" etc.. än under det svenska namnet Invand- rartidningen.

Frågan om på vilka språk tidningen skall komma ut har prövats vid skilda tillfällen. Avsikten att snabbt kunna anpassa språkval till de krav som betingas av förändringar i den aktuella invandringen har knappast kunnat infrias eftersom frågan avgjorts genom årliga regeringsbeslut i regleringsbrev. I vissa fall har editioner på nya språk försöksvis givits ut med särskilda projektmedel.

Invandrartidningens verksamhet har vid flera tillfällen under åren utvär- derats i form av läsvärdesundersökningar. De har alla visat att läsarna uppskattat tidningen och ansett att den fyllt en viktig funktion. De senaste två utvärderingarna som gjordes. den ena genom den invandrarpolitiska kommitténs försorg år 1983 avseende den finska editionen. och den andra på utredarens uppdrag avseende editionen på lätt svenska är 1984/85. visade att läsarna uppskattar tidningen. Läsarna av den finska editionen tick del av information som de annars inte skulle ha fått del av. .

Invandrartidningen har de senaste åren givit ut vcckoeditioner på sju språk varav en edition varit på lätt svenska. Övriga språk är finska. grekiska. serbokroatiska. engelska. polska och spanska. Mänadseditioner har utkommit på ytterligare fem språk. franska. turkiska. arabiska. tyska och italienska. En edition på persiska ges ut med stöd av särskilda projekt- medel från statens invz'tndrarverk. Under år 1987 var det sammanlagda genomsnittliga antalet prenumeranter ca 56 400. Prenumerationspriset per år skiftar nu mellan 40 och 65 kr. för de olika editionerna.

Tidningens veckoutgivning omfattar i allmänhet 42 nummer per år och månadsutgivningen tio nummer per år. I utgivningen ingår också några gånger per år s.k. specialnummer med information från myndigheter m.fl. Speeialnumren sprids i princip till alla hushåll där hushålIsföreståndaren är utländsk medborgare. Specialnumrcn inhäftas också i tidningens ordinarie editioner. Den sammanlagda upplagan stiger då till ca 230000 exemplar. Genom att köpa utrymme i spe'cialnumren nar myndigheterna ut med aktuell information till ett stort antal språkgrupper, inte bara tidningens "egna". Denna informationsform har varit viktig när det är särskilt angelä- get att nå ut med viktig satnhälIsinformation till alla hushåll där hushållsfö- reståndaren är utländsk medborgare. Ämnesexempel på denna special- nummerutgivning är deklarationshandlcdning och AIDS-information. In- formation om 'I'jernobylolyckan gavs de utländska hushållen genom ett specialnummer av Invandrartidningen. Särtryck av sådan specialinforma- tion har kunnat användas även efter utgivningen. Också från beredskaps- synpunkt är det värdefullt att denna informationskanal är etablerad. Utan sådan samhällsinformation utgör invandrarna en "riskgrupp" från det civila totalförsvarets synpunkt. Inför de allmänna valen har specialnum- merformen kommit till användning för att sprida teknisk valinformation och för att presentera de politiska partierna.

'.;J

• Sida 4
•  Original

3. Utgångspunkter

Mitt förslag: Verksamheten med en tidningsutgivning för invandrare skall fortsätta. Tidningen skall vara obunden av enskilda ägarintres- sen samt parti- och intressepolitiskt neutral. Det statliga åtagandet för bidrag till verksamheten är baserat på invandrarpolitiska övervä- ganden.

Utredarens förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker utredarens förslag.

Skälen för mitt förslag: De invandrarpolitiska målen. som sedan år 1975 sammanfattas i begreppenjämlikhet. valfrihet och samverkan. slogs ånyo fast av en enig riksdag år 1986 (prop. 1985/86:98. SfU 20. rskr. 301). Principen om jämlikhet mellan invandrare och majoritetsbefolkningen in- nebär bl. a. att invandrare och flyktingar måste ges möjligheter att lära sig svenska och att få sådana kunskaper att de kan orientera sig i samhället. Riksdagsbeslutet innebar att invandrare bör få samhällsinformation som är ' likvärdig med den som ges andra grupper. En grundläggande samhällsin- formation till nykomna invandrare förutsattes nå alla. så långt möjligt på invandrarens eget språk. Ansvaret för att ge samhällsinformation till in- vandrare åvilar den myndighet som har att ge samhällsinformation till befolkningen i övrigt. Statens invandrarverk har därutöver ett visst ansvar för information till främst nyanlända flyktingar. Viss grundläggande sam- hällsinformation erbjuds vidare invandrare och flyktingar genom kommu- nernas försorg i den grundläggande svenskundervisningen.

Emellertid är det helt ofrånkomligt att en väsentlig del av den-allmänna samhällsinformationen till medborgarna kontinuerligt ges i olika massme- dier. Det är svårt att dra någon klar gräns mellan samhällsi'nformation och ren nyhetsförmedling. Att förstå och rätt tolka nyheter förutsätter vissa insikter i samhällsordingen -— goda insikter i samhällsordningen kan ingen få som inte kontinuerligt tillgodogör sig delar av nyhetsutbudet.

Mot denna bakgrund anser jag att det bör vara ett invandrarpolitiskt åtagande att skapa möjligheter för invandrare att på andra språk än svens- ka få del av grundläggande samhälls- och nyhetsinformation. Det vore alltför optimistiskt att tro att etermedierna eller pressen skulle axla detta ansvar. Det är min övertygelse att innehållet i det allmänna medieutbudet även i framtiden måste kompletteras med en särskild tidning för invandrare som ges ut på de vanligaste invandrarspråken samt på lätt svenska.

I utredarens uppdrag ingick bl.a. att pröva det framtida behovet av en särskild tidning för invandrare mot bakgrund av den allmänna medie- utvecklingen sedan tidningens tillkomst. Denna-utveckling har främst be- stått i att alltfler medier i dag riktar sig till invandrare. SverigesRadios tre radioföretag samt televisionen har ökat sitt utbud på andra språk än svens- ka. Invandrarnas egna tidningar har utvecklats. men också helt nya medier står till förfogande för samhällsinformation och nyhetsförmedling. såsom närradio. ljudbandsdistribution. videogram. text-TV samt kabel-TV. Jag

• Sida 5
•  Original

delar utredarens bedömning att Invandrartidningens roll i informationssi- tuationen för invandrare inte har minskat genom denna utveckling. Olika språkgruppers möjligheter att på det egna språket få information varierar starkt. främst beroende på, resp. grupps storlek i Sverige. Trots att det allmänna utbudet på främmande språk har förbättrats under senare är. särskilt i etermedierna. är det fortfarande bara ett fåtal framför allt redan etablerade språkgrupper i Sverige som kontinuerligt får samhällsinforma- tion i press eller andra medier. De sent anlända grupperna är särskilt underförsörjda trots att dessa grupper kan vara ganska stora.

Jag delar utredarens uppfattning att den skriftliga informationen har ett särskilt stort värde jämfört med andra informationsformer. Den invandrar- politiska kommittén. som för några år sedan bl.a. övervägde frågor om invandrarnas informationssituation. gjorde samma bedömning (SOU 1984:58). Invandrartidningen fyller således. även i ljuset av den övriga medieutvecklingen. en viktig funktion.

Utredaren har anfört att stiftelsens verksamhet innebär en bra och relativt sett billig lösning på ett mycket svårt informationsproblem. Grund- idén är att utforma en grundtext på svenska och sedan översätta den till resp. språk. Detta system underlättar den redaktionella och administrativa produktionsprocessen. Även om huvudparten av texterna utarbetas på detta rationella sätt finns möjligheter till anpassning till målgruppen. Visst material kan varieras och skrivas direkt på utgivningsspråket. Utredaren har vidare föreslagit en modernisering av tidningens utseende m.m. Jag anser att det bör vara en uppgift för stiftelsen att ta ställning till utredarens förslag i dessa hänseenden.

Jag har tidigare anfört att frågan om på vilka språk tidningen skall komma ut inte alltid kunnat anpassas till det aktuella behov som nya invandrargrupper har av information. Jag förordar mot den bakgrunden att stiftelsen självständigt skall-få besluta på vilka språk tidningen skall ges ut. Stiftelsen måste därvid vara synnerligen lyhörd för de nyinvandrades informationsbehov och mycket flexibel vid valet av olika språk. Jag föror- dar att staten genom avtal med stiftelsen ger uttryck för detta samt före- skriver att stiftelsens beslut om språkval-regelmässigt skall ske efter sam- råd med statens invandrarverk.

4. Stiftelsen som verksamhetsform

Mitt förslag: Verksamheten skall fortsätta i stiftelseform. Stiftelse- kapitalet bör höjas till 1 milj. kr. för att skapa en tryggare ekonomisk bas för verksamheten. "Bestämmelser för tidningsverksamheten skall finnas i stiftelsens stadgar. Vidare skall det slutas ett avtal mellan staten och stiftelsen.

Utredarens förslag: Överensstämmer i stort med mitt förslag. Remissinstanserna: De allra flesta remissinstanserna tillstyrker utreda- rens förslag om verksamhetsform.

'.ll

• Sida 6
•  Original

Bakgrunden till mitt förslag: Vid prövningen av alternativa verksamhets- formcr har min utgångspunkt varit den att tidningsutgivningen måste kun- na få ske i former som skapar förutsättningar för redaktionell ochjournalis- tisk frihet och för organisatorisk och arbetsmässig flexibilitet samt rationa- litet.

Skälen för mitt förslag: Jag finner i likhet med utredaren att stiftelsefor- men skall bibehållas med hänsyn till de speciella förutsättningar som gäller för detta slag av tidningsutgivning. Med. hänsyn till statens bidrag till verksamheten bör uppdraget till stiftelsen vara klart och entydigt. Jag bedömer att detta uppdrag bäst formuleras i avtalsform vilket också skapar ett ömsesidigt ansvar för att överenskommelsen följs.

En stiftelse är ett enskilt rättssubjekt och kan som sådant stå fritt i förhållande till staten. En sådan fri ställning är betydelsefull eftersom en nyhetstidning bl. a. har till uppgift att granska staten och de statliga myn- digheternas verksamhet. Statens inflytande på verksamheten bör därför begränsas till att regeringen beslutar om stiftelsens stadgar, ingår avtal med stiftelsen och utser ledamöterna i stiftelsens styrelse. Eftersom staten föreslås vara huvudfinansiär bör riksrevisionsverket svara för redovis- ningsrevisionen av stiftelsen.

Det ankommer på regeringen att fatta de beslut och vidta de åtgärder som behövs för att verksamheten skall kunna starta i nya former fr.o.m. budgetåret 1988/89.

5. Tidningens finansiering m.m.

Mitt förslag: Tidningen skall finansiera sin utgivning dels med prenu- merationsintäkter. dels med ett särskilt statsbidrag. Intäkter som kan skapas genom uppdragsverksamhet eller genom att införa an- nonser. även kommersiella sådana. får tillföras verksamheten.

Utredarens förslag: Utredaren har föreslagit att tidningens främsta finan- sieringskälla skall vara ett statligt åtagande om en garantiupplaga som fritt tillhandahålls alla nyinvandradc under deras första tre år häri landet. Med undantag härför överensstämmer utredarens förslag med mitt.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker utredarens för- slag. Några remissinstanser har rest principiella invändningar mot försla- get att dela ut tidningen gratis under så lång tid som tre år. Stiftelsen Invandrartidningen har i sitt yttrande lämnat en ingående redovisning av de ekonomiska konsekvenserna av olika ambitionsnivåer i utgivningen.

Skälen för mitt förslag: Utredaren har översiktligt redovisat kostnader och finansiering avseende förslaget att avgiftsfritt tillhandahålla tidningen under invandrarnas första tre år i landet. Både av principiella och statsfi- nansiella skäl anserjag att en sådan fri utgivning inte bör komma i fråga. Det finns fortfarande betydande fördelar med ett system där intresset för tidningen manifesteras genom att mottagarna betalar en prenumerations- avgift. Denna avgift förutsätts sättas på en sådan nivå att den inte bör

• Sida 7
•  Original

avhålla den enskilde invandraren från att prenumerera på tidningen.

Utredaren har föreslagit att det i framtiden inte längre skall finnas något hinder för att föra in kommersiella annonser i tidningen. Konsumentverket har som enda remissinstans motsatt sig detta förslag bl. a. på den grunden att kommersiella annonser i Invandrartidningen. med dess nära koppling till staten. skulle kunna bedömas mindre kritiskt än om annonsen presente- rats i ett tydligt kommersiellt sammanhang. Jag anser dock att tidningen måste ges största möjliga självständighet och tillåtas verka på villkor som så långt möjligt likställer den med annan motsvarande tidningsutgivning. Jag föreslår därför att hindret mot att införa kommersiella annonser undan- röjs och att stiftelsen själv får besluta i frågan. Jag vill heller inte resa några hinder mot att intäkter skapas genom att stiftelsen mot betalning åtar sig uppdrag för andra. Stiftelsen bör heller inte vara förhindrad att mottaga gåvor.

Frågan om införande av kommersiella annonser hänger samman med den tjänstebrevsrätt som stiftelsen i dag åtnjuter. I dagsläget gäller att tjänstebrevsrätten inte kan överlåtas på annan. vilket skulle bli fallet om kommersiella annonser i Invandrartidningen sprids med tjänstebrevsrätt. Jag har i mina överväganden och förslag utgått från att tjänstebrevsrätt för Stiftelsen Invandrartidningen inte kommer att gälla efter den 1 juli 1988.

Jag återkommer i det följande till frågan om finansiering i ett särskilt avsnitt om anslagsberäkningarna för budgetåret 1988/89. '

6. Anslagsfrågor för budgetåret 1988/89

I prop.]987/88:100 (bil 12 s. 127) anmälde jag att jag hade för avsikt att under våren 1988 föreslå regeringen att förelägga riksdagen en proposition om den framtida verksamheten vid Stiftelsen Invandrartidningen. Jag an- håller om att nu få ta upp frågan om medelsanvisning till Stiftelsen Invand- rartidningen.

D 2. Informationsverksamhet

Bidrag till Stiftelsen Invandrartidningen

Kostnaderna för verksamheten vid Stiftelsen Invandrartidningen under budgetåret 1988/89 kan indelas i två slag; dels en engångsanvisning för att rekonstruera verksamheten, dels ett statsbidrag till den fortlöpande tid- ningsutgivningen. Stiftelsen har inkommit med framställningar till rege- ringen i fråga om hittills uppkomna kostnader för verksamheten samt i fråga om medelsbehoven under verksamhetsåret 1988/89.

Utredaren har föreslagit att 1 milj. kr. skulle anvisas stiftelsen som en engångsanvisning för att finansiera en teknisk upprustning av redaktionen. I yttrandet från Stiftelsen Invandrartidningen anvisas en annan väg för att lösa detta finansieringsproblem. Man föreslår att stiftelsekapitalet höjs från 100000 kr. till 1 milj. kr.. vilket skulle möjliggöra att stiftelsen på affärsmässiga grunder låncfinansierar sin tekniska upprustning och plane—

• Sida 8
•  Original

rar för normal avskrivning av kostnaderna för sin investering. Jag bedömer att detta förslag har avgörande fördelar framför utredarens och förordar sålunda att stiftelsekapitalet höjs med 900000 kr. Stiftelsen bör genom förräntning av eget kapital och likvida medel skapa den ekonomiska buf- fert som krävs för att stiftelsen skall kunna möta avtalsenliga lönekost- nadshöjningar som inte kunnat förutses vid bidragsbcräkningen. En statlig stiftelse får nämligen inte. till skillnad från statsmyndigheterna. kompensa- tion i efterhand för sådana merkostnader.

Stiftelsen har genom åren traditionellt bokfört sina prenumerationsintäk- ter enligt kontantprincipen, vilket inneburit att intäkten inte fördelats mellan budgetåren i förhållande till stiftelsens leveransskyldighet resp. budgetår. Kostnaderna för utgivningen har därmed inte kunnat mötas med aktuella intäkter. Jag beräknar att en engångsanvisning om 1.2 milj.kr. måste tillföras stiftelsen för att prenumerationsskulden skall bli riktigt bokförd i framtiden. Jag utgår från att stiftelsen i framtiden bokför sina prenumerationsintäkter på de affärsmässiga grunder som normalt tillläm- pas i branschen.

Som nämnts har stiftelsen inkommit med framställningar i fråga om kostnader som har uppkommit under tidigare år och som inte kunnat mötas med intäkter i motsvarande mån. För tiden fram till ingången av innevaran- de budgetår har stiftelsen ackumulerat ett underskott om ca 500000 kr. Under innevarande budgetår beräknas ett underskott i samma storleksord- ning uppkomma. bl.a. genom att stiftelsen måst påta sig kostnader för vissa personalsociala åtgärder. Jag beräknar mot denna bakgrund attfen engångsanvisning om 1 milj. kr. av dessa skäl måste tillföras stiftelsen för att den ska kunna påbörja rekonstruktionen fr.o.m. verksamhetsåret 1988/89 utan belastning från tidigare år. .

Jag har nyss nämnt att frågan om tjänstebrevsrätt. vilket stiftelsen idag åtnjuter. f. n. bereds i regeringskanslict. Syftet med översynen är att tjäns- tebrevsrätten för statsmyndigheterna m.fl. på sikt skall avskaffas. Mot den bakgrunden föreslår jag att tjänstebrevsrätten för Stiftelsen Invandrartid- ningen avskaffas redan fr.o.m. budgetåret 1988/89 i samband med att verksamheten i övrigt rekonstrueras. Jag avser att i samband med min anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1988/89 före- slå regeringen hur stiftelsen bör kompenseras för denna uteblivna tjänste- brevsrätt. Jag har i denna fråga samrått med chefen för kommunikations- departementet. .

Ambitionsnivån för den reguljära tidningsutgivningen beräknar jag ut- ifrån en utgivning på nio språk med ca 44 nummer per år. En verklig veckoutgivning. vilket skulle aktualisera frågan om befrielse från mervär- desskatt. bedömerjag mindre realistisk. Jag bortser därför i min anslagsbe- räkning från frågan om en eventuell förändring av tidningens mervärdes- skattskyldighet.

Jag beräknar medelsbehovet för den reguljära utgivningen av tidningen till 10300 000 kr. vilket är en ökning i förhållande till medelsanvisningen för innevarande budgetår med 5 300000 kr.

För verksamhetsåret 1988/89 föreslårjag mot-bakgrund av vadjag anfört att Stiftelsen Invandrartidningen inom ramen för anslaget D2. Informa-

• Sida 9
•  Original

tionsverksamhet tillförs ett bidrag om 13400000 kr. varav 3100000 kr. utgör engångsanvisningar (900000 kr. för höjningen av stiftelsekapitalet. 1.2 milj. kr. för rättelse av felbokförd prenumerationsskuld samt 1 milj. kr. för täckande av ackumulerade underskott under verksamhetsåren 1986/87 och 1987/88). ' '

I årets budgetproposition har jag preliminärt beräknat 11 115000 kr. till reservationsanslaget Informationsverksamhet. varav 5000000 kr. avsåg Bidrag till Stiftelsen Invandrartidningen och 6115000 kr. statens invand- rarverks informationsverksamhet. '

Nu beräknarjag sammanlagt 19515 000 kr. under anslaget Informations- verksamhet. varav 13 400000 kr. avser Bidrag till Stiftelsen Invandrartid- ningen och 6 1 15 000 kr. statens invandrarverksinformationsverksamhet.

7. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. bemyndiga regeringen att avsätta ett belopp av 900000 kr. som tillsammans med redan avsatt stiftelsekapital om 100000 kr. skall utgöra stiftelsekapitalet för Stiftelsen Invandrartidningen med upp- gift att ge ut en tidning för invandrare i enlighet med 'de riktlinjerjag har förordat.

2. bemyndiga regeringen att ingå avtal med Stiftelsen Invandrar- tidningen i enlighet med vad jag har förordat, '

3. till Informationsverksamhet för budgetåret 1988/89 under tion- de huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 19515 000 kr.

8. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreglå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram. '

• Sida 10
•  Original