Propositionens huvudsakliga innehåll

Det nya plan— och bostadsverket inrättas i Stockholm den 1 juli 1988 och omlokaliseras den 1 juli 1989 till Karlskrona.

I propositionen lämnas förslag om anslag till verket för budgetåret 1988/89.

Vidare föreslås vissa ändringar i uppgiftsfördelningen mellan Statens Bo- stadstinansieringsaktiebolag, SBAB, och verket. Uppgifterna att betala ut och avisera SBAB-lån bör i fortsättningen handhas av bolaget. Förvaltningen av SBAB-lån i övrigt skall liksom hittills ske regionalt. Vidare bör staten uppdra åt SBAB att svara för motsvarande uppgifter i fråga om lån för bo- stadsändamål som finansierats över statsbudgeten. Beslut om lån och bidrag samt utbetalning av räntebidrag och övriga bidragsforrner skall i enlighet med gällande ordning handhas av plan- och bostadsverket och länsbostadsnämn— dema.

Propositionen innehåller även vissa lagförslag som föranleds av det nya verkets inrättande.

1. Riksdagen 1987/88. ] saml. Nr 115

&

ww &

• Sida 2
•  Original

Bostadsdepartementet Prop. 1987/88:1 15

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 februari 1988

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Peterson, Bodström, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Thalén

Föredragande: statsrådet Gustafsson

Proposition om anslag till plan- och bostadsverket , m. m.

1 inledning

Riksdagen har nyligen godkänt regeringens förslag om den huvudsakliga in- riktningen och organisationen av verksamheten vid ett nytt plan- och bo- stadsverk (prop. 1987/88: 37, BoU 7, rskr. 106). Det nya verket inrättas i Stockholm den 1 juli 1988.

Vid sin behandling av propositionen föreslog bostadsutskottet riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna att verket borde omlokaliseras till Karlskrona den 1 juli 1989. Dock borde låncförvaltningen enligt utskottet finnas kvar i Stockholm till dess att ytterligare klarhet vunnits om dess fram- tida organisation. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets-förslag.

Jag anmälde i propositionen att jag avsåg att i särskild ordning återkomma till frågan om det samlade medelsbehovet för den nya myndigheten under budgetåret 1988/89. Den organisationskommitté (Bo 1987: 01), som har haft i uppdrag att utreda frågor som rör inriktningen av verkets arbete, har i enlig- het med direktiven (dir. 1987: 18) den 25 november 1987 lämnat förslag om anslagsberäkning för verket för budgetåret 1988/89 m.m. Kommitténs arbete är därmed avslutat.

I det följande tar jag först upp frågan om låneförvaltningen och därefter om- lokaliseringen av myndigheten till Karlskrona. Slutligen tar jag upp anslags- frågoma för nästa budgetår och vissa lagförslag som föranleds av det nya verkets inrättande.

• Sida 3
•  Original

2. Förvaltningen av bostadslån m. m.

Mitt förslag: Staten bör uppdra åt Statens Bostadsfmansierings- aktiebolag, SBAB, att svara för förvaltningen av sådana lån för bo- stadsändamål som har finansierats över statsbudgeten. Service till lån- tagarna, pantvård, bevakning av fordringar samt förvaring av säker— hetshandlingar bör även i fortsättningen handhas regionalt.

SBAB bör självt handha utbetalning av SBAB—lån samt avisering av sådana lån.

Skälen för mitt förslag: Det har inte ingått i organisationskommit- téns uppdrag att överväga frågan om den s. k. låneförvaltningens organisa- tion. Kommittén förde därför verksamheten i oförändrad forrn till det nya verket. Riksdagen har vid sin behandling av prop. 1987/88z37 förordat att låneförvaltningen tills vidare bör ligga kvar i Stockholm till dess att klarhet vunnits om dess framtida organisation. Riksdagen har samtidigt gett till kän- na att regeringen för riksdagen bör redovisa sin syn vad gäller låneförvalt— ningen i framtiden innan slutligt beslut fattas.

Innan jag närmare redovisar mitt förslag i fråga om låneförvaltningen i framtiden vill jag något beröra den nuvarande verksamheten.

Lån som har finansierats över statsbudgeten uppgår för närvarande till ca 69 miljarder honor. Detta belopp minskar successivt genom amortering och in— lösen. Fr.o.m. den 1 juli 1985 finansieras bostadslån m. nr. av SBAB. Dessa lån uppgår för närvarande till ca 23 miljarder kronor. Beloppet ökar med ca 11 miljarder kronor per år.

Enligt SBAB:s bolagsordning (3 5) har bolaget följande uppgifter.

"Bolaget har till föremål för sin verksamhet att genom upplåning anskaffa medel till lån för bostadsändamål. Sådana lån utbetalas i enlighet med beslut av de myndigheter som prövar frågor om lån för bostadsändamål.

Bolaget skall i sin verksamhet följa de allmänna riktlinjer för bostadspoli- tik och lueditpolitik som statsmakterna anger.

Förvaltning av utestående lån, indrivning av fordringar hänförliga till sådana lån samt försäljning av egendom som har övertagits till skyddande av fordran handhas på bolagets uppdrag av ovannämnda myndigheter."

Utbetalning och förvaltning av lån handhas alltså av bostadsverket. Ifråga om SBAB-lån sker detta på bolagets uppdrag och för bolagets räkning. Fler- talet lånebeslut fattas på regional nivå av länsbostadsnämnden. Nämnden för- valtar också utlämnade lån och bevakar lånefordn'ngar. Bostadsstyrelsen utbe- talar och aviserar lån, prövar överklaganden över länsbostadsnämndemas be- slut och beslutar om vissa föreskrifter i fråga om lån.

Utbetalningar av lån avser numera i princip enbart SBAB-lån. Förvaltningen av lämnade lån tillgår i princip på samma sätt oavsett om lånet har finansierats över statsbudgeten eller av SBAB, dock med den skill— naden att ränta och amortering i fråga om SBAB—lån skall betalas till bolaget och att samråd sker med bolaget när fordran för sådana lån bevakas.

• Sida 4
•  Original

Med hänsyn till den snabba ökningen av SBAB-lån och minskningen av PTOP- 1987/883115 lån finansierade över statsbudgeten är det naturligt att överväga att SBAB nu övertar förvaltningen av både de lån som bolaget har finansierat och de lån som har finansierats över statsbudgeten. För denna bedömning talar också, som jag tidigare har närnnt, att förvaltningen av de båda lånestockama redan till stora delar är gemensam och sker efter likartade regler.

Mot denna bakgrund bör formerna för låneförvaltningen nu ändras. Uppgif— terna att betala ut och avisera SBAB-lån bör i fortsättningen handhas av bo- laget. Vidare bör staten uppdra åt SBAB att efter överenskommelse svara för förvaltningen av lån för bostadsändamål finansierade över statsbudgeten. Vad gäller dessa lån bör SBAB centralt svara för utbetalning, avisering m. m. medan pantvård, bevakning av fordran och förvaring av säkerhetshandlingar, liksom för SBAB—lånen, bör skötas regionalt. Härigenom avlastas plan- och bostadsverket all låneförvtIIming-

För uppdraget i fråga om lån finansierade över statsbudgeten bör ersättning lämnas till SBAB.

I enlighet med gällande ordning bör beslut om lån och bidrag samt utbetal- ning av bidrag — räntcbidrag och övriga bidragsforrner — handhas av plan— och bostadsverket och länsbostadsnämndema.

Uppgifter för SBAB med den innebörd som jag nu har redovisat förutsätter att SBAB bygger upp en egen central administration för utbetalning och avi- sering av lån. Räntebidrag som avser lån som förvaltas av SBAB får betalas av myndigheten till SBAB i princip i samma ordning som redan gäller för övriga bostadsinstitut inom nettoaviseringssystemet.

Service till låntagarna, pantvård, bevakning av fordringar samt förvaring av säkerhetshandlingar bör, som jag redan har nämnt, även framdeles handhas regionalt. Den regionala låneförvaltningen bör tills vidare på SBAB:s upp- drag skötas av länsbostadsnämndema enligt avtal som får ingås mellan plan- och bostadsverket och SBAB.

Både för en rationell låneförvaltning och för myndigheternas beslut om lån och bidrag samt utbetalning av bidrag behövs det datorstöd på central och regional nivå. Ett nytt centralt ADB-system avses tas i bruk vid budgetårs- skiftet. En kraftfull satsning på en utbyggnad av det regionala datorstödet måste nu genomföras. Stora rationaliseringsvinster bör därigenom kunna göras. Av stor vikt i detta sammanhang är även att låne- och bidragsbestärn- melser förenklas och att inlösen av äldre lån främjas. Ett arbete med dessa syften har påbörjats inom bostadsdepartementet.

De organisatoriska förändringar som jag har berört bör genomföras så snart nödvändig säkerhet uppnåtts vad gäller de nya betalningsrutinema och vara genomförda senast den 1 juli 1989.

När jag tar upp anslagsfrågoma i det följande återkommer jag till frågan om medelsbehovet för verksamheten under nästa budgetår.

3. Omlokaliseringen av plan— och bostadsverket

Bostadsutskottet har vid behandlingen av frågan om lokaliseringen av det nya plan- och bostadsverket prövat olika alternativ utanför Stockholrnsregionen. Utskottet har därvid stannat för att verket fr.o.m. den 1 juli 1989 bör 4

• Sida 5
•  Original

omlokaliseras till Karlskrona. Regeringen har den 17 december 1987 beslutat PIOP- 1987/88:115 att omlokalisering av verket till Karlskrona skall ske vid nämnda tidpunkt. Arbetet med omlokaliseringen har påbörjats och bedrivs med inriktningen att verket skall börja arbeta på den nya orten den 1 juli 1989.

I det följande tar jag upp vissa frågor som har betydelse för anslagsberäk- ningen.

Det är givetvis angeläget att den kompetens som finns inom de nuvarande verken så långt det är möjligt kan behållas och utvecklas även efter omloka- liseringen. Därför är det nödvändigt att genomföra både personalsociala och rekryteringsfrämjande åtgärder. Det torde sålunda bli nödvändigt att dubblera vissa nyckelbefattningar under budgetåret 1988/89. Till dessa dubblerings— tjänster bör rekryteras personal som är intresserad av att flytta med till Karlskrona. Denna personal får på så sätt möjlighet att sätta sig in i verk— samheten och ta del av kunskaper och erfarenheter som annars kan gå förlo- rade vid omlokaliseringen. Dessutom torde betydande insatser behöva göras för internutbildning av nyrelctyterad personal.

Till detta kommer att de anställda har avtalsenlig rätt till vissa förmåner vid omlokaliseringen. Det gäller t. ex. flyttningsersättning, som lämnas till alla som flyttar med verket från Stockholm till Karlskrona. De anställda kan också få anstånd med omstationering till Karlskrona under viss tid eller om de bosätter sig i Karlskrona innan verksamheten flyttas dit, s. k. omvänt an- stånd, vilket för med sig rätt till traktamenten och reseersättning enligt det allmänna reseavtalet.

Jag bedömer att det är nödvändigt att särskilda medel ställs till förfogande för insatser av det slag som jag nu har nämnt. Som jag strax skall återkom- ma till behöver verket dessutom — oberoende av omlokaliseringen — utrustas med modern inforrnationsteknisk utrustning. Detta har särskilt framhållits i utskottsbetänkandet och kan självfallet bl. a. medverka till att göra arbets- uppgiftema i verket attraktiva och på så sätt underlätta personalrekryteringen.

Sammanslagningen av de båda nuvarande verken den 1 juli 1988 är ett ut- tryck för en strävan att samordna verksamheterna inom det plan-, bebyggelse— och bostadspolitiska området för att åstadkomma en ökad slagkraft och effek- tivitet. För att det nya verket skall kunna arbeta och utvecklas på ett ända- målsenligt sätt krävs ett nära samarbete med regeringskansliet, andra centrala myndigheter, länsorgan, universitets- och högskoleinstitutioner, kommuner, intresseorganisationer m. fl. Detta samarbete irmebär inte bara överföring av information utan i första hand ett fortlöpande meningsutbyte inför ställnings- taganden i ofta komplicerade frågor. Till stor del behöver kontakterna ske i form av organiserat samråd i arbetsgrupper, referensgrupper eller vid andra slag av överläggningar. I en effektiv plan- och bostadspolitisk administration behövs också ett fortlöpande underhandssamråd av mer informell karaktär.

Omlokaliseringen av verket påverkar naturligtvis förutsättningama för verksamheten i nyssnämnda avseenden. De myndigheter m. fl. organ som det nya verket naturligen bör samarbeta med finns t. ex. inte företrädda i Karls- krona. Samtidigt är det nödvändigt att verket kan utveckla kontakterna med sin omvärld på det sätt som förutsatts vid omorganisationen. De möjligheter som den moderna inforrnationstekniken erbjuder för informationsöverföring m. ni. skall självfallet utnyttjas för att främja sådana kontakter. Mot denna

• Sida 6
•  Original

bakgrund bedömer jag att särskilda medel bör ställas till förfogande för att ge PTOP- 1987/8831 15 verket tillgång till modern inforrnalionsteknik.

Investeringar inom ADB-området behöver göras både före och efter omloka- liseringen. Jag förutsätter att det nya verket i samråd med statskontoret redan under hösten 1988 utarbetar en långsiktig plan för verkets ADB-verksarnhet.

Jag bedömer det också som nödvändigt att verket har tillgång till lokaler i Stockholm, som kan utnyttjas för presskonferenser, seminarier, vissa över— läggningar, utställningar och andra informationsaldiviteter.

Omlokaliseringen och inflyttningen i nya lokaler för självfallet också med sig kostnader för nya möbler och andra inventarier samt för flyttningen av verkets utrustning.

Jag förutsätter i likhet med bostadsutskottet att Karlskrona kommun med— verkar till att bostäder för de anställda och deras anhöriga kommer att finnas tillgängliga och att kommunen anpassar barnomsorg m. m. med hänsyn till de nya förutsättningama.

Det är givetvis svårt att nu beräkna kostnaderna för omlokaliseringen och hur dessa kostnader kommer att fördela sig i tiden. Överslagsmässigt upp- skattar jag kostnaderna till storleksordningen 15—18 milj. kr. under budget- året 1988/89. Jag kommer i det följande att förorda att 15 milj. kr. får dispo— neras nästa budgetår för att det Iskall bli möjligt att möta de krav på tillfälliga resurser som kommer att aktualiseras i samband med omlokaliseringen av plan- och bostadsverket.

4. Anslagsfrågor för budgetåret 1988/89

Ett nytt anslag benämnt plan- och bostadsverket bör anvisas för budgetåret 1988/89.

B. BOSTADSFÖRSÖRleG M. M. B 1. Plan- och bostadsverket

Nytt anslag (förslag) 130 200 000 lcr.

Plan- och bostadsverket blir central förvaltningsmyndighet för frågor om bostadsmarknad, fysisk planering, stadsmiljö och byggande.

Plan- och bostadsverket kommer att ledas av en styrelse. Chef för verket blir en generaldirektör. Inom verket kommer att finnas en bostadsmarknads— enhet, en plan— och naturresursenhet, en stadsmiljöenhet, en byggenhet och en administrativ enhet. Dessa enheter kommer att utgöra huvudenheter inom verket. Låne- och bidragsadministrationen inom bostadsstyrelsen och typ- godkännandeverksamheten inom planverket kommer att ingå som särskilda enheter i verket vid sidan av huvudenhetema. Dessutom kommer det att finnas ett verkssekretariat. Verket kommer även att bedriva tjänsteexport- verksamhet på affärsmässiga grunder. Ärenden om statligt stöd till allmänna samlingslokaler kommer att handläggas inom verket av en samlingslokalde— legation.

• Sida 7
•  Original

Statens va-niimnd kommer tills vidare i administrativt hänseende att höra PTOP- 1987/883115 till plan- och bostadsverket.

Medelsbehovet för plan— och bostadsverket framgår av följande samman- ställning.

Medelsbehov för plan— och bostadsverket budgetåret 1988/89

1987/881 1988/89 Föredraganden

Utgifter Förvaltningskostnader 92 979 000 83 300 0002 (varav lönekostnader) (58 515 000) (54 400 000) Lokaler 10 457 000 10 450 000 Blanketter 4 271 000 4 200 000 Tjänsteexport 1 000 1 000 Typgodkännande 1 000 1 000 Statens va—nämnd 2 730 000 3 048 000 Engångsanvisningar 30 050 000 (varav ADB-utrustning (6 050 000) omställningskostnader (5 000 000) omlokaliseringskostnader (15 000 000) ADB-låneförvaltning) (4 000 000) Summa utgifter 110 439 000 131 050 000 Inkomster Publikationer 416 000 850 000 Nettoutglft 110 023 000 130 200 000

Organisationskommlttén

Kommittén beräknar medelsbehovet för det nya verket för budgetåret 1988/89 till ca 118 milj. kr. Enligt kommittén fordras under första året betydande in- satser av engångskaraktär till följd av omorganisationen. Vidare förordar kommittén en höjd ambitionsnivå bl. a. i fråga om verkets informations- verksamhet.

I sin anslagsframställning anför kommittén bl a. följande.

1Anvisade medel under anslagen Bl. Bostadsstyrelsen och C1. Statens plan- verk under elfte huvudtiteln för budgetåret 1987/88. Därutöver disponerar planverket och bostadsstyrelsen sammanlagt 7,5 milj. kr. från anslaget B 18. Information och utbildning m.m. 2Av förvaltningskostnaderna avser 19 milj. kr. låneförvaltning. varav 8,6 milj. kr. för löner. Beloppet inkluderar kostnader för information i den mån inte kostnaderna avser att belasta anslaget B 18. 7

• Sida 8
•  Original

Med stöd av den faktiska lönekostnaden den 1 juli 1987 och en preliminär PIOP- 1987/881115 personalplan för det nya verket har lönekostnaderna schablonmässigt beräk— nats till 50,7 milj. kr.

Övriga förvaltningskostnader bedöms bli något lägre för det nya verket än för de båda nuvarande, eftersom en viss kostnadsbesparing uppnås genom sammanläggningen. Samtidigt tillkommer emellertid kostnader till följd av ökade anspråk på bl. a. externa kontakter. Medelsbehovet för övriga förvalt— _ ningskostnader berälmas av kommittén till ca 13 milj. kr., varav 1,4 milj. kr. avser driftkostnader för utbyggt datorstöd.

Kommittén anser att ADB-stödet till olika verksamheter inom verket bör förbättras väsentligt. Kommittén föreslår att 3,4 milj. kr. anvisas engångsvis under budgetåret 1988/89 för inköp av ADB-utrustning.

Resursbehovet för information bedöms av kommittén vara av samma stor- leksordning för det nya verket som för de båda nuvarande. De medel som myndigheterna för närvarande disponerar från anslaget B 18. Information och utbildning m. m. bör enligt kommittén föras över till det nya myndighets- anslaget.

Vissa omställningskostnader kommer att uppstå i samband med samman— läggningen av de båda nuvarande verken. Kommittén beräknar att dessa kost- nader kommer att uppgå till 5,3 milj. kr. Medel för detta ändamål bör anvisas engångsvis för budgetåret 1988/89.

Det har inte ingått i kommitténs uppdrag att pröva låneförvaltningens or— ganisation. Enligt direktiven skall denna i oförändrad form tillföras den nya myndigheten. Kommittén beräknar behovet av medel för låneförvaltningen till ca 18,5 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Utredningen om detaljorganisation m. m. för ett nytt plan— och bostads- verk (Bo l987:02) har under hand redovisat en kompletterande bedömning av anslagsfrågoma som föranleds av omlokalisering av verket till Karlskrona m. m.

Föredragandens överväganden

Vid min anmälan av prop. 1987/88:37 om ett nytt plan- och bostadsverk re- dogjorde jag för det nya verkets huvuduppgifter och de riktlinjer som verk- samheten bör utvecklas efter i fortsättningen. Resurserna på sikt för den nya organisationen beräknade jag till 208 årsarbetskrafter. Till detta kommer vad som kan finansieras genom uppdragsverksamhet. De resurser som disponeras för låneförvaltning och typgodkännandeverksamhet samt för städning och te- lefonservice för de myndigheter som är förlagda i och i anslutning till de 10- kaler som de båda verken nu disponerar, förutsattes i oförändrad omfattning tillföras den nya myndigheten i awaktan på ytterligare överväganden.

Beträffande medelsbehovet för budgetåret 1988/89 vill jag anföra följande. Organisationskommittén för ett nytt plan- och bostadsverk har i enlighet med sitt uppdrag redovisat en anslagsberäkning för budgetåret 1988/89. Som grund för beräkningen ligger dels underlag från de myndigheter som berörs av organisationsförändringen, dels de ramar för verksamhetens omfattning och inriktning som anges i prop. 1987/88:37. Jag kan i allt väsentligt ansluta mig till de bedömningar som kommittén redovisar.

• Sida 9
•  Original

Jag beräknar medelsbehovet för förvaltningskostnader, inklusive medel för PTOP- 1987/88 31 15 information och låneförvaltning, till sammanlagt 83,3 milj. kr., varav 54,4 milj. kr. för löner. Vid beräkningen har jag tagit hänsyn till verkets behov av medel för att upprätthålla en utåtriktad verksamhet och för att verket i den utsträckning som krävs skall kunna köpa tjänster utifrån samt beställa forsk- ning.

I prop. 1987/88:37 framhöll jag att informations- och rådgivningsverk- samheten är viktiga delar av det nya verkets arbetsuppgifter. Större delen av de medel som de båda nuvarande verken disponerar för information härrör från anslaget B 18. Information och utbildning m. m. och fördelas av regeringen i särskild ordning. I mitt förslag om medel för information och utbildning m. m under nämnda anslag i 1988 års budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil. 13) har jag förutsatt att den nya myndigheten skall tilldelas medel från anslaget.

De möjligheter som den moderna tekniken på dataområdet ger skall själv- fallet utnyttjas för att underlätta arbetet vid den nya myndigheten. Jag förordar i likhet med kommittén att ADB-verksamheten vid verket byggs ut väsent- ligt bl. a. genom anskaffning av persondatorer. Utbyggnaden bör ske enligt _ den ADB—plan som jag tidigare har närrmt. Jag beräknar behovet av medel för ADB-utrustning engångsvis till drygt 6 milj. kr.

Vissa kostnader av engångskaraktär uppkommer i samband med inrättandet av den nya myndigheten den 1 juli 1988. Jag har räknat med att 5 milj. kr. behöver ställas till verkets förfogande för att det skall bli möjligt att möta de krav på tillfälliga resurser som aktualiseras i samband med den nu förestående omorganisationen.

Som framgår av sarnmanställningen (sid. 7) har jag beräknat medelsbeho- vet för låneförvaltnirrgen till 19 milj. kr. Eftersom tidpunkten för ornorgani- sationen av låneförvaltningen inte nu kan anges exakt, har jag beräknat me- delsbehovet för verksamheten med förutsättning att den fortsätter i oföränd- rade former under hela nästa budgetår. Jag har därutöver beräknat medel för konsultstöd för drift och underhåll av det nya centrala ADB-systernet under cirka ett halvår. Jag beräknar kostnaderna för konsulter till 4 milj. kr.

I likhet med vad som gäller för typgodkännandeverksamheten vid plan- verket, räknar jag med att kostnadema för motsvarande verksamhet vid det nya verket helt skall finansieras med avgifter samt att en rörlig kredit om högst 500 000 kr. liksom hittills får disponeras hos riksgäldskontoret. Jag räknar vidare med att tjänsteexporten helt skall finansieras med uppdragsin- täkter och att verket även för derma verksamhet får disponera en rörlig kredit om högst 500 000 kr. hos riksgäldskontoret.

Jag räknar slutligen med att 15 milj. kr. engångsvis behöver ställas till förfogande för kostnader under budgetåret 1988/89 i samband med omlokali- seringen till Karlskrona. Av detta belopp bör 10 milj. kr. disponeras av

regeringen.

5. Föreslagna författningsbestämmelser

Bestämmelser som avser bostadsstyrelsen och statens planverk förekommer i ett stort antal författningar, däribland ett antal lagar som exempelvis plan- . 9

• Sida 10
•  Original

och bygglagen (l987:10) och lagen (1987:12) om hushållning med naturre- surser m. rn. Dessa bestämmelser måste ändras så att de i stället avser plan— och bostadsverket.

Enligt min mening skulle det dock föra för långt att nu ändra varje sådan lag eller förordning. En mer ändamålsenlig lösning på denna rent tekniska fråga är att i en särskild lag ta in en generell föreslu'ift som i fråga om be- stämmelser som avser bostadsstyrelsen eller statens planverk hänvisar till plan- och bostadsverket. En sådan lösning kan enligt min mening rimligen inte vålla några olägenheter för dem som kan beröras av de ändrade förhål— landena.

På sikt bör givetvis ändringarna genomföras i varje enskild författning. Detta bör dock lämpligen kunna göras i det löpande författningsarbetet. Re— dan nu föreslår jag dock att ändringar görs i de för plan- och bostadsverket centrala lagarna nämligen plan— och bygglagen och naturresurslagen.

Upprättade lagförslag fmns i bilaga.

6. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen före- slår riksdagen

dels att anta förslagen till

1. lag om plan- och bostadsverkets namn i äldre författningar,

2. lag om ändring i plan- och bygglagen (l987:10),

3. lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m. m. (avsnitt 5),

dels att godkärma de ändringar beträffande formerna för låneförvaltningen som jag har förordat i det föregående (avsnitt 2),

dels att till plan- och bostadsverket för budgetåret 1988/89 anvisa ett för- slagsanslag om 130 200 000 kr. (avsnitt 4).

Jag hemställer vidare att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i övrigt har anfört (avsnitt 3).

7. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att ge- nom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åt- gärder och det ändamål som föredraganden har hemställt om.

Prop. 1987/881115

• Sida 11
•  Original