om statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 1994
Regeringens proposition = [SIS
1987/88: 24 =
om statlig garanti för anordnande av Prop
olympiska vinterspel i Sverige år 1994 1987/88: 24
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 22 oktober 1987.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Ulf Lönnqvist
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att ställa en
.ekonomisk garanti för anordnande av olympiska vinterspel år 1994 i Öster-
sund och Åre under förutsättning att Internationella olympiska kommittén
| Riksdagen 1987188. I saml. Nr 24
J ordbruksdepartementét Prop. 1987/88: 24
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober 1987
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S: Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén
Föredragande: statsrådet Lönnqvist
Proposition om statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 1994
I Inledning
Från svensk sida har inför såväl 1984 års, 1988 års som 1992 års tävlingar gjorts ansökningar hos Internationella olympiska kommittén (IOK) om att få arrangera olympiska vinterspel. Enligt IOK: s regler fordras normalt att
en arrangör av olympiska spel (OS) av staten tillförsäkras ekonomiska garantier för spelens genomförande. Riksdagen har med anledning av bl. a. denna regel vid de tidigare ansökningstillfällena lämnat sådana statsgaran-
tier (prop. 1977/78: 146, KrU 23, rskr. 275, prop. 1980/81: 200, KrU-35, rskr. 428 och prop. 1985/86:104, KrU 23, rskr. 331). IOK beslutade dock i de nu nämnda fallen att erbjuda OS till andra orter, nämligen Sarajevo i Jugoslavien, Calgary i Canada resp. Albertville i Frankrike.
I framställning till regeringen den 2 juni 1987 anhöll Östersunds och Åre kommuner genom ett gemensamt bildat bolag — Vinterspelen Östersund/ Åre Aktiebolag — om fullständiga ekonomiska garantier från staten för att ansöka om att få arrangera de olympiska vinterspelen i Sverige år 1994.
Kommunerna har också bildat en särskild stiftelse — Stiftelsen för Vinter-
OS i Östersund 1994, med representanter för förutom de båda kommunerna också Sveriges riksidrottsförbund (RF), Sveriges olympiska kommitté (SOK) och näringslivet. Bolaget är en för kommunerna gemensam avtals-
part vid överläggningar med staten om statlig ekonomisk garanti för spe-
len.
Framställningen med en utredning om förutsättningarna för olympiska vinterspel i Östersund och Åre år 1994 har remissbehandlats. På grundval av utredningen, remissyttrandena och vissa kompletterande uppgifter från bolaget har överläggningar förts mellan företrädare för å ena sidan staten och å andra sidan Vinterspelen Östersund/Åre AB samt Östersunds och
Åre kommuner om statliga ekonomiska garantier för genomförandet av de olympiska vinterspelen år 1994. Överläggningarna har resulterat i ett avtal
mellan staten och det av kommunerna bildade bolaget. Till protokollet i detta ärende bör fogas dels kommunernas framställning
med den därtill hörande utredningen som bilaga I, dels en remissamman- 2
ställning som bilaga 2, dels också det mellan staten och bolaget träffade avtalet som bilaga 3.
2¶Föredragandens överväganden
Svensk idrottsrörelse och -vid olika tidpunkter aktuella värdorter eller regioner har målmedvetet verkat för att olympiska vinterspel förläggs till vårt land. Näringslivet och särskilt turistsektorn har likaså i ökad utsträckning aktivt verkat för ett OS i Sverige.
Den svenska idrottsrörelsen har således i flera sammanhang uttryckt önskemål om att olympiska vinterspel förläggs till. Sverige. Idrottsrörelsen har därvid bedömt att ett sådant arrangemang är av stort idrottsligt intresse samtidigt som det skulle ha ett betydande propagandavärde för svensk idrott. Från regionala företrädare har framförts att olympiska vinterspel med sin alltmer ökade internationella uppmärksamhet skulle vara av stor betydelse för orternas utveckling samt ge regional stimulans. "Den som ansöker om att få arrangera de olympiska vinterspelen år 1994 har att före utgången av januari 1988 hos IOK redovisa förutsättningarna för en sådan ansökan. Ansökningen kommer därefter att behandlas slutligt vid IOK:s session i Söul den 15 september 1988. IOK utser därvid värdort bland de sökande. Innan en ansökan kan inges måste staten ekonomiskt garantera spelens genomförande.
Den av bolaget genomförda utredningen av förutsättningarna för att arrangera de vinterolympiska spelen år 1994 har gjorts efter samråd med SOK och RF. De i utredningen föreslagna investeringarna och utgiftsprogrammen har beräknats i samråd med berörda intressenter, myndigheter och företag samt därefter godkänts av SOK och de olympiska specialförbunden. |
Utredningen redovisar så långt möjligt bruttoförhållanden avseende såväl kostnader som intäkter. Kostnaderna beräknas i prisläget mars 1987 till 1940 milj. kr. inkl. oförutsedda kostnader med 324 milj. kr. Intäkterna beräknas i fast pris och under vissa nedan angivna antaganden till 2010 milj. kr. Bland större investeringar märks ny- och ombyggnader av ishockeyhallar, ny bob- och rodelbana samt nybyggnader av skidstadion och skridskoarena i Östersund. I Åre krävs investeringar huvudsakligen i befintliga alpina anläggningar och ett nytt presscenter. Utgångspunkten vid bedömningen av statsgarantin är att de beräknade kostnaderna uppräknade med index skall täckas av de beräknade intäkterna.
De huvudsakliga intäkterna i kalkylen uppkommer genom försäljningen . av sändningsrätten för TV. Dessa intäkter anges till 1 168 milj. kr. Intäkterna har beräknats med utgångspunkt i de avtal som värdorten för vinterspelen år 1988, Calgary, har slutit. Det angivna beloppet motsvarar 65 26 av summan för Calgarys avtal räknat efter en dollarkurs av 7 kr. Den totala intäkten av spelen beräknas som nämnts till 2 010 milj. kr. I detta belopp ingår förutom TV-intäkter bl. a. sponsor- och försäljningsintäkter, biljettin- täkter samt vissa s. k. restvärden efter spelen.
Kalkylen är en investerings- och driftkalkyl. I kalkylen beaktas inte bestående investeringsvärden eller andra samhällsekonomiska effekter, såsom ytterligare ianspråktagande av samhällelig service, skatteinkomster, valutaintäkter, sysselsättnings- eller regionalekonomiska effekter. Vissa sådana bedömningar har dock redovisats i utredningen.
Utredningen har remissbehandlats. Remissinstanserna tillstyrker utred- Prop. 1987/88: 24 ningsförslagen och ställer sig positiva till ett svenskt OS-arrangemang. Byggnadsstyrelsen har särskilt granskat utredningens investeringskalkyler
och konstaterar att dessa är väl genomarbetade med den noggrannhet man
kan begära i detta tidiga skede. Kalkylerna har också granskats inom
jordbruks- och finansdepartementen. Med kalkylerna som grund har överläggningar förts med syftet att kunna lämna en totalgaranti för spelens
genomförande. Avtal har slutits med förbehåll för bl. a. regeringens god-
kännande. .
Kalkylen är beräknad i prisläget mars 1987. Hänsyn till index för kostnadsutvecklingen måste senare tas, vilket förhållande också omfattas av '
avtalet. Avtalet förutsätter att oförutsedda kostnader också för verksamhet och investeringsobjekt som omfattas av garantiramen skall kunna finansieras genom omprioriteringar. Endast för sådana kostnader för ar-
rangerande av de olympiska spelen som uppkommer efter det att avtalet slutits och som inte kunnat påverkas av bolaget medger avtalet att garanti-
ramen efter förhandling kan höjas. Med hänsyn till valet av avtalskonstruktion bör de beräknade intäkterna
enligt min mening väl svara mot utgifter om ca 1,6 miljarder kr. Staten bör därför kunna lämna en garanti om 1616 milj. kr., vilket belopp motsvarar
de av arrangören beräknade kostnaderna i 1987 års prisläge.
Statsgarantins syfte är att täcka eventuella förluster i ett utgiftsprogram om 1616 milj. kr. i den mån det saknas finansiering genom intäkter.
Statsgarantin är begränsad till det angivna beloppet. Överläggningarna mellan staten och kommunerna har utgått från att
kommunerna tar ansvar för de olympiska vinterspelens genomförande och
ekonomi. Det råder också enighet om att den ekonomiska verksamheten
inom OS-budgeten skall bedrivas så att inte onödiga likviditetskostnader
eller behov av alltför tidig lånefinansiering uppstår. Investeringsåtaganden på cn rimlig nivå bör också bidra till att kommunernas ekonomiska ansvar
efter spelen för anläggningar och därtill knutna driftkostnader kan upprätthållas. SOK och berörda specialförbund har godkänt anläggningarnas utformning med avseende på tekniska krav och standard. En viktig del i strävan att begränsa driftkostnaderna är den ideella arbetsinsats som
idrottsrörelsen bidrar med. Ett positivt ekonomiskt resultat av vinterspelen bör därför tillfalla svensk idrott.
Statens garantiåtagande gäller endast mot bolaget, som skall vara ekonomiskt ansvarigt för genomförande av OS. Bolaget skall således om det visar sig nödvändigt genom garantin få intäktsunderskott täckt inom ramen
för i avtalet redovisade utgiftsprogram. Som ett villkor för garantin skall
bl.a. gälla att staten ges insyn genom revisorer i verksamheten. Staten kommer som jag tidigare nämnt inte att ställa några garantier för de lån som kommer att behöva tas upp av OS-huvudmannen före spelens genom-
förande. Lånen behövs i avvaktan på att OS-budgeten får sina slutliga intäkter efter genomförda tävlingar år 1994. Sådana län förutsätts den
ordinarie kreditmarknaden kunna förmedla. mot bakgrund bl.a. av det
positiva gensvar en svensk ansökan rönt hos näringslivet.
Avstämning av OS-budgetens utveckling behöver ske fortlöpande. I ett '
senare skede skall enligt avtalet överläggningar tas upp om fastställande av Prop. 1987/88: 24 index för en justering av garantiåtagandet med hänsyn till kostnadsutvecklingen. Vid denna senare tidpunkt bör också, om spelen förlagts till Sverige. avtal om intäkter från försäljningen av rätten till TV-sändningar ha slutits. |
Av avgörande betydelse för det ekonomiska resultatet av arrangemangen är storleken av intäkterna och deras periodisering. Med hänsyn främst till att försäljningen av TV-rättigheterna förutsätts svara för huvuddelen av intäkterna skall enligt avtalet detta försäljningsavtal underställas regeringen för godkännande. Det är också av stor betydelse att OS-budgeten tillförsäkras största möjliga intäkter av försäljningen av rätten att använda 'OS-symbolen.
Sammanfattningsvis vill jag sålunda framhålla att staten bör kunna lämna en från ekonomisk synpunkt tillräcklig garanti för en vinterolympiad i Östersund och Åre år 1994.
3¶Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att bemyndiga regeringen att ikläda staten ekonomiska åtaganden
i överensstämmelse med till denna proposition bifogat avtal.
4¶Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.
: Prop. 1987/88: 24 Bilaga I
Förutsättningar för olympiska vinterspel i
ÖSTERSUND 1994
"VINTERSPELEN ÖSTERSUND/ÅRE AB +: MAJ 1987 7
£ 7,
Östersund 1987 06 02
-CANDIDA
BOM luta 4-8 3101 USTERSUND, SVEDEN
Till
TELEPHONE INT = 4663101994 NAT Ob3-1019 94
Regeringen
TELEFAX INT -4663101982
Jordbruksdepartementet
NAT 0063-1019 82
TELEX' 44124 OS OEST 9
Ansökan om statlig garanti för olympiska vinterspel 1994
Svensk idrottsrörelse har enhälligt beslutat fortsätta sina ansträngningar att få stå som värd för ett olympiskt vinterspel. Riksidrottsstyrelsen (RF) och Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) har enhälligt beslutat stödja Östersund som ny svensk kandidat för ett vinter-OS 1994. I nära samverkan mellan Östersunds och Åre kommuner, idrottsrörelsen och näringslivet pågår nu ett omfattande arbete för att utforma och marknadsföra den nya svenska kandidaturen inför Internationella Olympiska Kommitténs (IOK) beslut den 13 september 1988 i Söul om arrangörsort och värdland för vinter-OS 1994.
Östersund anmälde den 13 april 1987 till IOK sin kandidatur. Senast 1 februari 1988 ska definitiva handlingar inges till IOK. Denna slutliga ansökan ska enligt IOK:s regler åtföljas av en statlig garanti för spelens ekonomi och genomförande. Underlag för en sådan garanti har nu utarbetats av det särskilda planeringsbolag som bildats av Åre och Östersunds kommuner. Uppdraget: sker i nära samverkan med styrelsen för den stiftelse, som bildats för et vinter-OS i Östersund 1994 med företrädare för de båda kommunerna, RF och SOK. Dessutom ingår näringslivet, som helt svarar för marknadsföringskosmaderna.
Underlaget för garantiansökan har utformats efter anvisningar och samråd vid överläggningar med berörda departement.
Ett vinter-OS i Sverige skulle bli den största idrottsfesten och det största internationella evenemanget någonsin i vårt land. Genom Östersunds ansökan och ett eventuellt uppdrag att genomföra spelen får Sverige en unik möjlighet att marknadsföra sig.
Det nya svenska konceptet med spelen i en sammanhållen region - Jämtlands län - skulle också innebära mycket stora möjligheter att utveckla en region med speciella förutsättningar för turism- och besöksnäringar. De stora satsningar som här skett från staten, kommuner, landstinget och näringslivet skulle med ett vinter-OS kunna förstärkas och få bestående effekter av utomordentligt stor regionalpolitisk betydelse. Det skulle dessutom påverka även nationell ekonomi och handel. Sådana effekter har nåtts på andra' håll i världen där olympiska vinterspel utnyttjats för en regional utveckling och nationell tursimsatsning. Som ett led i planeringsarbetet för vinter-OS i Östersund 1994 ingår därför också en studie utförd inom länsstyrelsen av de närings- och regionalpolitiska effekterna och möjligheterna för Jämtlands län.
Den hittillsvarande marknadsföringen och internationella kontakter tyder på att Sverige nu fått fram det bästa OS-konceptet någonsin. Sverige som ledande idrottsnation bedöms nu uppenbarligen ha reella möjligheter att äntligen få bjuda igen till världens idrottsungdom. I Jämtlands län har OS-planerna fått bredast tänkbara uppslutning politiskt, idrottsligt, hos befolkningen och näringslivet. Nu krävs en bred nationell uppställning från riksdag, regering, departement, ambassader, handelskontor, statliga verk och myndigheter för att ta vara på den här stora chansen till marknadsföring och utveckling.
Självfallet är vi som ansvariga sökande angelägna att uppbyggnaden av. anläggningar och spelens genomförande ska präglas av en sund och realistisk ekonomi. Den kalkyl vi nu presenterar ska ses utifrån en sådan ambition. Men ett olympiskt spel som medel för en kraftfull näringslivs- och regionalpolitisk effekt i en utsatt men utvecklingsbar region bör i hög grad också prägla prövningen av kalkylen. Goda effekter av ett OS till Sverige c och Östersund kan uppnås mycket snabbt efter ett positivt beslut och bör därtill kunna planeras och genomföras så att betydande och bestående sysselsättningseffekter uppnås.
Med hänvisning till föreliggande underlag för en ekonomisk kalkyl för ett vinter -OS i Jämtland 1994 hemställes att regeringen förelägger riksdagen förslag om statlig garanti för vinter-OS i Sverige 1994. Med hänsyn till den utomordentligt korta tid som står till förfogande för marknadsföringen hemställes om största möjliga skyndsamhet i handläggningen.
För Vinterspelen Östersund/Åre AB-
Nils Ericsson ohn- bsson Bengt Åsengård Ordförande Vice ordfö VD
(1:e vice ordf i kom- -: (ordf i i kommunstyrelsen i
styrelsen i Östersunds Åre kommun) kommun) : .
För Stiftelsen för Vinter-OS i Östersund 1994
las |
Thore Holmberg Ordförande
(Ordf i kommunstyrelsen : : i Östersunds kommun). . : | 10
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid nr Prop. 1987/88: 24
Ansökan om statlig garanti BAKGRUND ÖSTERSUND -ÅRES:s FÖRUTSÄTTNINGAR ORGANISATION INVESTERINGAR ARENOR INVESTERINGAR OLYMPISK BY
INVESTERINGAR INFRASTRUKTUR
INVESTERINGAR PRESS- OCH RADIO-TV-CENTRA
INVESTERINGAR OCH DRIFT TELESERVICE INVESTERINGAR OCH DRIFT RADIO OCH TV
10 RÄDDNINGSTJÄNST, SJUKVÅRD, POLIS M M : 11 KOMMUNIKATIONER 12 BOENDE, SERVICE OCH KULTUR 13 ARRANGÖRENS DRIFTKOSTNADER
14 INTÄKTER
15 TIDPLAN 16 KAPITALKOSTNADER 17 KOSTNADSSAMMANSTÄLLNING 18 SAMHÄLLSEFFEKTER 19 HUR ÖSTERSUND LYCKADES GENOMFÖRA SPELEN
SEO
4,
Pp 2
S ? = O 2) >
4 z
S S
& -
KAS N
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid nr Prop. 1987/88: 24
- Ansökan om statlig garanti .
BAKGRUND
HEM . Varför OS-frågan auktualiserats igen Internationella relationer Tidigare OS-utredningar . Vinterspelen Östersund-Åre Aktiebolag
Utredningsarbetet Planeringsunderlag FFRPRPER NOVMRWIOF Fortsatt planläggning - Bil 1lA Kontoplan - Bil 1B Kontaktpersoner
ÖSTERSUND-ÅRE FÖRUTSÄTTNINGAR Olymiska vinterspel mitt i Norden Vintersporttraditioner « Östersunds förutsättningar
RBRBUWUNF Åres förutsättningar
. Tele-, radio/TV- och dataservice
NYNNYNYN AVE Sjukvård, säkerhet m m - Bil 2A Översikt Östersund - Bil 2B Översikt Rannå sdalen - Bil 2C Översikt Åre
ORGANISATION Organisation för marknadsföring av kanditaturen Organisation för spelens genomförande - Bil 3A Östersunds OS-kanditatur,
organisationsskiss 20.5 -87
INVESTERINGAR, ARENOR
Arenor i Östersund
Arenakomplement och gemensamt Hoppbackar 70 m och 90 m Längdskidstadion Skidskyttestadion
Spå rområde
Ishallar Skridskostadion Bob och rodel
Arenor i Åre
Arenakomplement och gemensamt Störtlopp H och H-komb Störtlopp D, D-komb och Super fc - H Super G - D samt Storslalom H och Die. Slalom H och H-komb Slalom D och D-komb Träningsbackar
ARENOR I ÖSTERSUND OCH ÅRE, KOSTNADER
OUR INVESTERINGAR OLYMPISK BY Prop. 1987/88: 24
Permanenta lokaler UU . Temporära lokaler och anläggningar
wWnhr Utrustning och inredning vr OLYMPISK BY, KOSTNADER
AN INVESTERINGAR INFRASTRUKTUR
Kommunikationer ANAA
VA- försörjning
Kraftförsörjning
bBUNH Tele och data ANA INFRASTRUKTUR, KOSTNADER
NN INVESTERINGAR, PRESS- OCH
RADIO/ TV-CENTRA NJ . Presscenter m m i Östersund Radio/TV-center i Östersund
NN .
Massmediarestaurang i Östersund
ABWNMH Massmediacenter i Åre NN PRESS- OCH RADI9/TV-CENTRA, KOSTNADER
Mm INVESTERINGAR OCH DRIFT, TELESERVICE 4 Teleservice M Televerket Radio, rundradio
&m wnNH Finansiering
0 TELESERVICE OCH TELEVERKET RADIO,
INVESTERINGAR OCH DRIFT, KOSTNADER
- Bil B8A Östersund, vinter-OS 1994
Förbindelsebehov för rundradio
- Bil 38B Åre, vinter-OS 1994
Förbindelsebehov för rundradio
- Bil 3C Vinter-OS 1994. Bildförbindelser
INVESTERINGAR OCH DRIFT, RADIO OCH TV
INVESTERINGAR OCH DRIFT, RADIO OCH TV.
KOSTNADER
- Bil 9A Radio- och TV-bevakning vid
OS 1994 i Östersund/åre
10¶RÄDDNINGSTJÄNST, SJUKVÅRD, POLIS M M
10.1 Räddningstjänst
10.2¶Sjukvård
10. 3 Polis
10.4¶Östersunds arm&garnison
10.5¶Länsstyrelsen, civilförsvaret
10.6 Kommunalteknisk service
10¶RÄDDNINGSTJÄNST, SJUKVÅRD, POLIS M M.
KOSTNADER
11 KOMMUNIKATIONER Prop. 1987/88: 24 11.1 Preliminär trafikanalys 11.2 Flyg 11.3 Järnväg 11.4 Allmänna vägnätet 11.5 Kommunala gatu- och vägnätet 11.6 Buss- och taxitrafik 11.7 Parkering 11.8 Trafikcentral
12 BOENDE, SERVICE OCH KULTUR 12.1 Boende 12.2 Service och kultur
13 ARRANG ÖRENS DRIFTKOSTNADER 13.1 Personal 13.2 Resekostnader 13.3 Kontorshyror 13.4 Allmänna omkostnader kontor 13.5 Köpta tjänster 13.6 Säkerhet
13.7¶Övriga kostnader
13¶ARRANGÖRENS DRIFTKOSTNADER, SAMMANST ÄLLNING
14 INTÄKTER
14.1 Biljetter 14.2 Sponsors- och försäljningsintäkter 14.3 TV- intäkter 14.4 Restvä rden 14.5 Intäkternas fördelning i tiden
14 INTÄKTER, SAMMANSTÄLLNING
15 TIDPLAN
- Bil 15A Investeringar i Östersund -:
Tidplan
- Bil 15B Investeringar i Åre - Tidplan
- Bil 15C Investeringar Teleservice,
Radio och TV - Tidplan
16 KAPITALKOSTNADER
- Bil 16A Grafisk redovisning av in-
täkter och kostnader exkl
kapitalkostnader
- Bil 16B Grafisk redovisning av Llikvi-
ditet, intäkter och kostnader
inkl kapitalkostnader
17 KOSTNADSSAMMANSTÄLLNING 17.1 Kostnader 17.2 Intäkter 17.3 Netto
18¶SAMHÄLLSEFFEKTER : Prop. 1987/88: 24
18.1 Allmänna effekter för Sverige och
Jämtlands län | 18.2 Mätbara effekter av OS 18.3 Direkta effekter i Jämtland av OS 18.4 Andra effekter i Jämtlands län 1989-94
av OS > 18.5 Sysselsättning och skatter 18.6 Sammanfattning
19 HUR ÖSTERSUND LYCKADES GENOMFÖRA SPELEN 19.1 Utredning och kampanj
19.2¶Genom förandet :
19.3 Olympiska vinterspelens betydelse
Prop. 1987/88:
BA<G.2UND
Varför OS-frågan attualiseras igen
Sverige har deltagit i samtliga vinter-OS sedan 1924; då de första spelen genomfördes i Chamonix, Frankrike. Vi är en av de mest framgångsrika
nationerna genom tiderna i vinterspelen. Vi har ännu aldrig stått som värd. Sedan 60-talet, då
frågan första gången aktualiserades, har flera ut-
redningar gjorts. Dessa har resulterat i tre an-
sökningar med Falun och Åre som arrangörsorter.
För 1984 års spel var Göteborg sökande stad till-
sammans med Falun, Åre och Hammarstrand.
= 1978 i Aten sökte vi 1984-års spel. Den gången fick Sarajevo stå som värd för spelen.
- 1981 sökte vi spelen igen vid IOC-kongressen i Baden-Baden. Då hade vi behövt ytterligare
9 röster av 81 för att få värdskapet. Denna gång gick spelen till Calgary.
- 1986 kandiderade Falun för tredje gången med en
stark övertygelse om att "nu är det vär tur".
IOC-ledamöterna vid denna kongress som hölls i
Lausanne var dock av en annan mening och läm-
nade 1992-års spel till Albertville - ett beslut som rönte både förvåning och förstämning.
Avståndet mellan Falun och Åre har uppfattats som
en svag punkt i kandidaturen för spelen 1992. Kan-
ske tog man också för lätt på denna fråga i mark-
nadsföringsorganisationen, vilket ledde till att de konkurrerande orterna i det närmaste obesvarat kunde använda sig av denna Faluns akilleshäl i sin egen marknadsföring.
I Östersund har det sedan länge funnits ett starkt intresse av att få stå som arrangör för olympiska
vinterspel. Staden var Sveriges första kandidat
till ett vinter-OS .med en kampanj på 60-talet för
att få spelen 1976. Detta misslyckades då till
följd av att staten ej var villig att ställa de
nödiga ekonomiska garantierna. Sedan dess har Östersund inte sökt mera utan enbart stött Falun/ Åres kandidatur. Under tiden har Östersund utvecklats snabbt som stad, men behållit kvaliteterna med stora fritidsområden i direkt anslutning till stadscentrum och bostadsområden. Staden var därför väl förberedd när frågan kom upp den 17 oktober i
fjol om Östersunds möjligheter att träda in som
svensk kandidat till vinterspelen 1994.
Sveriges Olympiska Kommittå och Riksidrottsförbun-
det beslutade den 7 januari 1987 att stödja Öster-
sund/Åres kandidatur. Beslutet grundades på att man måste fortsätta söka för att någon gång få det
vinter-OS vi som stark vintersportnation förtjä-
nat. Sverige skulle också kandidera med starkast
möjliga alternativ för att klara den knivhårda
konkurrens som i dag gäller Om arrangörsskapet.
Med de förutsättningar som ligger i kombinationen Östersund/Åre torde Östersund internationellt kun-
na framstå som en mycket stark kandidat. Konkurrensen från de övriga kandidaterna Anchorage; Sofia, Lausanne, Lillehammer och Berchtesgaden skall dock ej underskattas, även om det nu "är
vår tur" och Östersund är ett mycket bra alter-
nativ.
Förutom det självklara i att en stor vintersport-
nation som Sverige någon gång måste "bjuda igen", är det också hög tid att vi, på hemmaplan, får
uppleva ett olympiskt vinterspel. Den stimulans för de tusentals människor, som på ett eller annat sätt engageras i arbetet samt det ökade intresset för vintersport som blir följden, kan med säkerhet inte överskattas. Det ekonomiska risktagandet, mot
bakgrund av senare års erfarenheter, kan nu också
bedömas vara litet.
Frågan om vilken stad som får förtroendet att ar-
rangera 1994-års olympiska vinterspel avgörs vid IOCs kongress i Seoul 15 september 1988.
1.2¶Internationella relationer
Sverige har spelat en betydelsefull roll i det in-
ternationella idrottsutbytet under hela 1900talet. Sålunda var en svensk, Viktor Balck, medlem i den första Internationella Olympiska kommittén.
Sigfrid Edström var ordförande 1947-1951. En rad andra svenskar har varit och är medlemmar: Gustav
Dyrssen, Bo Ekelund, Sven Thofelt, Matts Carlgren och Gunnar Ericsson. |
Många svenskar har deltagit och deltar i det in-
ternationella arbetet, bl a genom att inneha plat-
ser i en rad specialförbunds och andra organs styrelser. Därav följer att ett mycket brett kontaktnät finns etablerat med de organisationer som påverkar beslut om värdskapet för olympiska spel.
Detta utnyttjas självfallet i största möjliga utsträckning i marknadsföringen av Sveriges kandida-
tur.
2 Riksdugen 1987/88. 1 saml. Nr 24
Tidigare OS-utredningar
Olympiska vinterspelen 1984
1977 års OS-utredning lade i oktober 1977 fram
sitt betänkande (Ds Jo 1977:8) "Förutsättningar
för vinter-OS i Sverige 1984". Utredare var riks-
dagsman Rolf Rämgård.
Efter förhandlingar med berörda parter - bl a de då aktuella arrangörskommunerna - föreslog rege-
ringen i en proposition (1977/78: 146) riksdagen
att lämna nödvändiga statsgarantier för spelens anordnande. Riksdagen biföll propositionen (KrU 1977 /78: 23, rskr 1977/78:275). Den svenska ansökan
om att år 1984 få arrangera de olympiska vinterspelen i Göteborg, Falun, Åre och Hammarstrand
vann emellertid inte bifall vid. Internationella Olympiska kommitté&ns (IOK) sammanträde i maj 1978.
Olympiska vinterspelen 1988
I slutet av november 1980 överlämnade Falu kommun till regeringen utredningen "Förutsättningar för
olympiska vinterspel i Falun/Åre 1988" med hem-
ställan om ekonomiska garantier för spelen.
Utredningen hade utförts av en för ändamålet sär-
skilt sammansatt kommittå. De ekonomiska kalkylerna i denna utredning grundades till del på en indexuppräkning av 1977 års kalkyl. Nya kalkyler gjordes i de fall de ändrade förutsäittningarna antogs påverka kostnaden. I övrigt antog kommittån att slutsatser i Rolf Rämgårds utreäning 1977 fortfarande ägde aktualitet. :
Den av staten särskilt tillsatta granskaren av utredningen konstaterade i sitt betänkande "ett möjligt underskott i storleksordningen 70 Mkr", samtidigt som detta var den bedömda risken för en förlust. Granskaren påpekade att utfallet i mångt och mycket var beroende av TV-intäkterna.
Regeringens proposition 1980/81:200 beslutades i' maj 1981. : Frågan om statens ekonomiska garanti för spelers
genom förande behandlades därefter av riksdagen.
På grundval av riksdagsbeslutet undertecknades i september 1981 ett avtal om ekonomisk garanti för 1988- års spel. Avtalsparter var staten, Falu kom-
mun, Åre kommun och Sveriges Olympiska kommitté.
Vid omröstningen i Baden-Baden valdes Calgary som
arrangör för 1988 års vinterspel
Olympiska vinterspelen 1992
Utredningen "Förutsättningar för olympiska vinter-
spel i Falun/Åre 1982" färdigställdes i april
1985. För utredningen svarade Falun Åre Organisation FOC AB. I denna utredning gjordes en fördjupad och förutsättningslös inventering av program och förutsättningar. Utredningen gjordes med målsättningen att befintliga arenor i första hand skulle nyttjas. Åtskilliga moderniseringar krävdes dock, liksom kompletteringar för de nya grenar och tävlingsmoment som tillkommit.
: Kostnader och intäkter beräknades i prisläge januari 1985.
I utredningen för 1992 års vinterspel beräknades
intäkterna totalt till 1724 Mkr och kostnaderna till totalt 1539 Mkr. Utredningens beräknade nettoresultat var sålunda 185 Mkr. :
November 1985 överlämnades utredningen till staten med hemställan om ekonomisk garanti för vinterspelen 1992.
Regeringens proposition 1985/86:104 beslutades 3
april 1986. Frågan om statens ekonomiska garanti för spelens genomförande behandlades därefter av riksdagen.
Avtal om statsgaranti undertecknades mellan staten
" och Falun Åre Organisation FOC AB.
Vid omröstningen i Lausanne 17 oktober valdes Al-
bertville som arrangör för 1992-års vinterspel.
Vinterspelen Östersund-Åre Aktiebolag
För förhandlingar i frågor som rörde 1992-års
olympiska vinterspel framfördes från statens sida att man gärna såg en juridisk person som förhandlingspart.
Underhandskontakter med staten har gett vid handen att man även denna gång gärna ser en juridisk person att förhandla och teckna avtal med.
Östersunds och Åre kommuner har därför gemensamt
bildat det till hälften vardera ägda bolaget
"vinterspelen Östersund-Åre Aktiebolag". " För förvaltningen av bolaget har kommunerna tecknat ett separat samarbetsavtal.
I ett första skede är bolagets uppgift att ta fram denna utredning som underlag för förhandlingar med staten om statsgaranti för spelen.
Avtal om statsgaranti avses tecknas med bolaget
efter särskilt godkännande av bolagets ägare, kom-
munerna .
Den fortsatta verksamheten i bolaget om Östersund får stå som värd för 1994-års vinterspel avses kunna klaras ut hösten 1988 före IOCs beslut i
Seoul. |
Styrelsen i bolaget består av ledamöter från respektive kommuns kommunstyrelses arbetsutskott.
Orå fö rande :
Nils Eriksson, kommunalråd Östersunds kommun
831 82 Östersund
Tfn 063-14 30 00
Vice ordförande: John-Bruno Jacobsson, kommunalråd Åre kommun
| Box 201
830 05 Järpen
Tfn 0647-108 50
Verkställande direktör:
Bengt Åsengård Tfn NIT 010-501082
Bolagets adress: c/o OS-kansliet
Box 1994
831 01 Östersund
Tfn 063-10 19 94
Tredningsarbetet
Medverkande i utredningen framgår av bilaga 1B.
Målsättning med utredningen har primärt varit att
ta fram ett bra underlag för överläggningar med staten om en statsgaranti för spelen.
Målsättningen har vidare varit att skapa ett bra
underlag för den fortsatta planeringen inför spelen. Sålunda redovisas även förutsättningar och funktioner som ej påverkar det ekonomiska resultatet av spelen.
För anläggningar och funktioner i Östersund har en fördjupad inventering av program och förutsätt-
ningar gjorts undantaget bob- och rodelbanan, vars
program och pris i huvudsak grundas på uppgifter
hämtade ur utredningen för vinterspelen 1992.
Program och förutsättningar för "Åredelen" bygger
på vad som redovisades för Åre i tidigare utred-
ning för vinterspelen 1992. Justering och anpass-
ning har dock gjorts med hänsyn till nu aktuella . förhållanden och priser.
Likt tidigare utredningar baseras program och kal-
kyl på de vid utredningstillfället gällande täv-
lingsreglerna, standardkraven och praxis för in-
ternationella tävlingar.
Tolv dagars tävlingsprogram har förutsatts. Vinterspelen i Calgary har på försök utökats till sexton dagar (tre helger) - detta efter önskemål från TV och sponsorer.
så långt möjligt har i utredningen eftersträvats
att utnyttja befintliga anläggningar. . På arenasidan krävs dock åtskillig nyanläggning . För Östersunds del innebär detta i stort sett nya arenor för samtliga tävlingsmoment,; medan Åre kan nyttja en stor del av befintliga .arenor.
Programarbetet har bedrivits i samråd med SOK och berörda svenska specialförbund. så långt möjligt har uppgifter om Calgarys program inhämtats.
Genom förandet av olympiska spel kräver dock insatser långt utöver vad själva tävlingarna beträffar. Därför har också olika myndigheter medverkat i utredningen med information och synpunkter på kringarrangemangen. Sålunda har de båda kommunernas olika organ lämnat uppgift om förutsättningar på respektive ort. Andra samhällsorgan som medver-
kat med faktauppgifter är Televerket, Polisen, Landstinget, Länsstyrelsen, Försvaret, Sveriges Radio och Sveriges Television liksom representanter för övriga massmediaorgan. Det har exempelvis
gjorts särskilda utredningar av Televerket och Sveriges Radio/ Sveriges Television som underlag
för vad som här redovisas.
Kostnaderna har i allmänhet framtagits genom förenklad referenskalkyl, samråd med entreprenörer och prisuppgifter från leverantörer/tillverkare.
Redovisade kostnader avser kostnadsläge mars 1987.
I redovisade anläggningskostnader ingår de kostnader som framgår av bifogade kontoplan, bilaga 1 A (ingående kostnader inringade).
Investeringskalkylen redovisas som bruttokalkyl med eventuella restvärden som intäkt efter genomförda spel.
Dokumentationen av de olika objekten, den utrust-
" ning och de funktioner, som erfordras för att .genom fö ra vinterspelen, har gjorts detaljerat så långt att läsaren får en god uppfattning om innehåll och standard.
Den nu föreliggande utredningen skiljer sig i vis-
sa avseenden från den tidigare utredningen för 1992-års vinterspel förlagda till Falun/Åre.
Valet av Östersund som arrangörsort innebär ökade kostnader för arenor samtidigt som närheten till Åre ger möjlighet till rationaliseringar och därmed minskade kostnader.
Merkostnaden jämfört med Falun för Östersunds del
ligger i huvudsak i hoppbackar och skidstadion. Samtidigt innebär kombinationen Östersund-Åre, att flygplats Molanda och Rödöbron kan utgå ur programmet. Samordningsvinster tas även tillvara med OS-by endast i Östersund liksom för övriga funk-
tioner såsom press mm.
De år som förflutit sedan förra utrednngen har
givetvis inneburit kostnadsökningar p g a att den
allmänna prisnivån i dag (mars 87) är högre (pris-
ökning + 11 3 enligt konsumentprisindex)-.
Med referens till uppgifter om Calgarys program tycks även spelens omfattning ha ökat - vad avser
antal tävlande (+ 30 §), officials (+ 20 §) och
antalet press-, Radio- och TV-personal (+ 50 3). I
utrednigen har. hänsyn tagits även till dessa för-
ändringar.
Utredningen har gjorts under mycket stark tidspress. Detta har inneburit att kontakter med berörda förbund, organisationer etc av tidsskäl har måst begränsas. Anläggningarnas lokalisering har likaså av tidsskäl gjorts utan de ingående studier
och samråd som hade varit önskvärda -.
Tack vare den goda viljan från alla som medverkat
i utredningen har den ändå kunnat göras relativt fullständig. Eventuella brister bedöms ej vara större än att de innefattas i de belopp som reser-
verats för oförutsedda kostnader (investering
15 §,; drift 30 3.
De utredningar som rapporten grundar sig på har så långt möjligt gjorts både seriöst och grundligt.
Det resultat och de slutsatser som redovisas torde väl motsvara vad vi i dag vet kommer att krävas av arrangemangen för att de olympiska vinterspelen i
Östersund 1994 skall bli lyckade.
Planeringsunderlag
Tävlingsprogranm
Vinterspelen förutsätts omfatta 12 dagar + en "extra dag för ishockeyturneringen. Preliminärt förutsätts spelen förläggas till tidsperioden Ti
15/2 t om Sö 27/2 1994.
Utredning och kalkyl omfattar sedvanliga OSgrenar enligt följande redovisning: Tävlingsgren respektive antal tävlingsmoment eller matcher.
Backhoppning H 70 m, 90 m och 90 m lag 3 H Kombination 70 m och 70 m lag : 2
Längdåkning H 15 km, 30 km, 50 km och
4x10 km 4 D 5 km, 10 km, 20 km och 4x5 km - 4 H Kombination 15 km och
3x10 km 2
Skidskytte H 10 km, 20 km och
| 4x7,5 km 3
Ishockey 12 lag grundserier 2x6 lag 30 Finalspel 4 lag 6 Matcher om 5-12 plats 4
Konståkning H. Obl pr, Kort pr,
Fritt program 3
D. Obl pr, Kort pr,
Fritt program 3 Isdans. Obl pr 1; Obl pr 2 Fri dans 3
Paråkning. Kort pr,
Fritt program 2 Uppvisning 1
Skridsko H 500 m, 1000 m, 1500 m,
5000 m och 10. 000 m 5 D 500 m, 1000 m, 1500 m
| och 3000 m | 4 |
| Bab och rodel H 1-mans och 2-mans rodel | 6 |
| D 1-mans rodel | 4 |
| H 2-mans och 4-mans bob | 8 |
Prop. 1987/88:
| Alpint H Störtlopp, Super G, stor- | |
| slalom och spec.slalom | 6 |
| D Störtlopp, Super G, stor- | |
| slalom och spec.slalom | 6 |
| H och D Kombination | 6 |
Totalt antal obligatoriska tävlingsmoment
eller matcher 115
Till detta kommer öppningsceremoni och avslutningsceremoni. |
Prisutdelning förutsätts ske kvällstid på central
plats i Östersund respektive Åre.
Utökning av programmet kan ske dels p g a nya IOCbeslut, dels i form av uppvisningsgrenar. I Calgary ingår curling och freestyle som uppvis-
ningsgrenar på särskilda arenor. Dessutom är short-
track och handikapptävlingar med som uppvisningsgrenar - dessa kan dock bedrivas inom det ordinarie arenaprogrammet.
Utökning i form av tillkommande grenar eller annan ändring är under diskussion. Utöver curling och fresstyle kan nämnas
= Längdskidåkning herrar: Tillkommande längre
sträcka 70-90 km
- Längdskidåkning damer: Tillkommande längre
sträcka 40-50 km. - Skidskytte damer 10 km, 15 km och 3x7;,5 km. - Skridsko damer: Tillkommande sträcka 5000 m.
Beslut om utökat ordinarie program innebär för vissa grenar helt nya arenor (t ex freestyle och curling), för andra grenar en ökad belastning på en arena som redan ingår i kalkylen.
Indirekt innebär tillkommande grenar en uppdimensionering av den olympiska byn, större organisationsapparat och en uppräkning av data och kost-
nader vad gäller Radio/TV, tele, press, publik,
infrastruktur m m.
Om utökning sker med uppvisningsgrenar löses boendet utanför den olympiska byn och mot särskilda (högre) avgifter. Organisationsapparaten m m får dock en högre belastning även av dessa gre-
nar.
ra in
Planeringsdata
I jämförelse med Falun/Åres program för OS 1992 har
antalet direkt OS-engagerade höjts med mellan 20 § och 50 3 (olika för olika kategorier). Detta grundar sig på att vi nu haft tillgång till bättre referensdata från Sarajevo och Calgary. Nationstrupper ca 60 st 3000 pers (Därav i alpina grenar ca 750 pers) 10C-ledamöter och andra officials 600 pers Massmediapersonal (Därav med Åre som 6000 pers huvudsaklig verksamhetsort ca 1500 pers) Publik: Uppskattning av |
antal sålda biljetter 800000 st Därav i Åre (150000 st)
Uppskattning av max publik/arena:
Hoppbackar 50000 pers Längdskidstadion (inkl
spå rområde) 45000 pers
A-hallen 9000 pers B-hallen . 2500 pers
Skridskostadion | 11000 pers
Bob och rodel 10000 pers Störtlopp | 30000 pers
Slalom/Storslalom 20000 pers
Max samtidigt i Rannåsdalen 50000 pers
Max samtidigt i Åre 30000 pers
Anställd personal: Successiv ökning till 1993-94 | . - 135 pers
Teknisk personal + frivillig administrativ personal på deltid med max
antal 1994 100-200 pers Frivillig personal ca 4000 pers Dessutom förutsätts medverkan av militär och förstärkning av personal i offentlig tjänst.
Klimatdata
Temperaturstatistik 1951-1980; Frösön:
Normaltemperaturen varierar mellan -6,4" och -8,892 i februari. : Normaltemperaturen varierar mellan -1,8 och -6,22 i mars.
Max- och .min- temperaturer 1961-1975: " Dygnets varmaste mätvärde var lägre än -152 under i
genomsnitt 1,4 dygn i februari och 0,1 dygn i mars.
Dygnets kallaste mätvärde var lägre än -152 under i
'genomsnitt 5,7 dygn i februari och 2,1 dygn i mars.
Under januari-mars 1987 har särskilda mätningar gjorts i den aktuella OS-terrängen. Under delar av perioden har ovanligt sträng kyla rått. Mätning har skett vid Rannås-
tjärn, på sluttningen V om Rannåstjärn, nuvarande skid-
stadion: och Remonthagen. Under måttligt kalla perioder är
skillnader i temperaturer dagtid relativt små. Nattetid
har lägre liggande mätpunkter genomgående lägre värden. Vid sträng kyla är skillnaden större och gäller även dagtid.
Mätresultatet innebär att man vid lokalisering till Rannåsdalen bör söka arenalägen en bit upp på sluttningen.
Den öppning av terrängen, som nya E75 och övrig utbyggnad innebär, kan förväntas medföra en viss utdränering av kalluft och ett förbättrat lokalklimat.
Vindstatistik från Frösön perioden 1965-1984, februari och
mars månader och observationer dagtid 07. 00-16.00 varje hel timme ger följande i sammanfattning:
vindstilla 12 3 av tiden
1 - 5 knop (0,5 - 2,5 m/sek) 34,9 %&
6 = 10 knop (3 - 5: m/sek) 33,1 3 "
11 - 16 knop (5,5 - B m/sek) - 15,5 3 " 17: - 22 knop (3,5 -11.;5 m/sek) 3,5 %
Över 22 knop (11;5 m/sek) 1.18 "
Den klart dominerande vindriktningen är från 1800
(söder). I andra hand dominerar vindar från ca 120-13090
(sydost) och 280-3209 (nordväst).
Snödjup enligt statistik 1930-1980:
15 februari: Alltid snö.
3-72 cm, medeldjup 41 cm
15 mars: = Snöfritt 1972 och 1973 (2 av 51 år).
I övrigt 2-84 cm, medeldjup 40 cm.
Prop. 1987/88:
Fortsatt planläggning
Även om denna utredning haft en hög målsättning att klara ut de frågor som sammanhänger med genom-
förande av ett OS, återstår många. frågor att besvara.
Det är därför av vikt att planeringen för vinter-OS 1994 fortsätter och att tiden fram till
1IOCs beslut i september . 1988 nyttjas för denna planering.
Före beslutet bör en förbokning göras av den bäddoch servicekapacitet som ligger inom arrangörens
ansvar .
Omedelbart efter IOCs beslut måste en mängd vik-
tiga beslut tas, som påverkar och formar spelens utförande. | - :
Detta förutsätter en god planering i ett tidigt skede. Här redovisad utredning bör därför fördjupas och kompletteras till en programhandling.
Organisationsformen måste även klaras ut.
En detaljerad tidplan fram till juni 1988 bör upprättas på basis av framtaget program och utifrån en upprättad grov tidplan t o m 1994. Plan bör upprättas för internationella och nationella kontakter.
Väl genomförda vinterspel med gott ekonomiskt re-
sultat förutsätter en god och kvalificerad plane-
ring. Därför bör planeringen påbörjas omgående, så
att organisationen står väl rustad och förberedå den dag spelen tilldelas Östersund. påbörjas planeringen för sent, är risken uppenbar att det blir omständigheterna som styr planeringen i stället för att planeringen styr utvecklingen.
t
ÖSTERSUND-ÅREsS FÖRUTSÄTTNINGAR
Illustrationer:
Bilaga 2A Översikt Östersund Bilaga 2B Översikt Rannåsdalen Bilaga 2C Översikt Åre
Olympiska vinterspel mitt i Norden
Östersund har med sitt läge mitt i Norden goda förbindelser via "Mittnordenvägen" Trondheim- Åre-Östersund-Sundsvall(-Vasa).
Europaväg 75 har i dag en mycket god standard. Före 1994 kommer dessutom den norra förbifarten
kring Östersund att vara utbyggd.
Östersunds flygplats har med helt ny flygstation
hög kapacitet och tar emot både in- och utrikes-
trafik. Genom samarbete med militärflyget F4 och med komplettering av taxibanor kan tillräcklig kapacitet nås även för en högfrekvent OS-tra fik med omfattande utlandscharter.
Goda järnvägsförbindelser finns till Syd- och Mellansverige och med Sundsvall och Trondheim. En upprustning av sträckan Östersund-Åre för 185 Mkr kommer att vara genomförd före 1994, vilket ger förstärkt kapacitet inför OS.
Båda tävlingsorterna kan erbjuda mycket samlade
lösningar med korta avstånd. I Östersund finns
arenor, Olympiska byn, press- och radio/TV-centra
m m inom 2,5 km från centrum. Åreskutan ligger inom synhåll från Östersund och endast 74 km från
flygplatsen. I Åre ligger arenornas målområden praktiskt taget i centrum. |
En god vintersportmiljö kan erbjudas med lämplig terräng, vacker natur och garanterad snösäkerhet.
Arrangörsorterna kommer att kunna erbjuda bäddkapacitet i centrala lägen för alla direkt OS-engagerade. För tillresande publik utnyttjas bäddar inom ett omland med 1-2 timmars reseavstånd. Sammanlagt finns i dag ca 56 500 bäddar i regionen +
en årlig tillväxt , som med ett positivt OS-beslut
kan förväntas uppgå till 1500 bäddar/år.
Vintersporttraditioner
Ett vinter-9S 1994 skulle innebära 100- års jubileum för Östersund, eftersom de första stora nationella
skidtävlingarna lär ha hållits i Östersund 1894.
Jämtlands länsinnevånare har ett dokumenterat
stort idrottsintresse - med vintersporterna på ett
naturligt sätt i fokus. Detta avspeglas också i den breda uppslutning, som finns bakom kandidatu-
ren, bl a i form av en imponerande lokal sponsring.
Många kända idrottsprofiler har fostrats i länet.
Duktiga ledare och arrangörer finns med vana från en lång rad större arrangemang, som t ex
- Skid-SM hela åtta gånger, senast 1983 - VM i skridsko 1958 |
- 3-landskamp i skridsko - World Cap-tävlingar i skridsko 1986 och 1987 - SM i konståkning 1986 - Ishockeylandskamp i Z-kupolen - EM i rodel - Alpina VM 1954 - World Cup-tävlingar i både slalom; storslalom
och störtlopp - arrangemang som gett Åre mycket gott renomme -.
Östersund skall även stå som värd för O-ringen 1989, där man väntar 18 000 tävlande och totalt
30-40 000 besökande .
Erfarenheterna från dessa arrangemang är av stort värde. Det publika intresset har också varit glädjande med publiksiffror, som legat högre än då motsvarande tävlingar hållits i Mellansverige.
Östersunds förutsättningar
Östersund kan bjuda på starkt koncentrerade spel med både arenor, olympisk by och press- radio/TVcenter inom gångavstånd från stadskärnan.
Som residensstad; utbildnings- och militärstad och turistort har Östersund en väl utbyggd service - dimensionerad för långt fler än de'56 500 invånarna. I stadskärnan finns ca 300-tal butiker och ett 30-tal restauranger. Östersund är ett kommersiellt och kulturellt centrum för ett stort onland och har den största norgehandeln av alia orter i landet.
Under 1986 tog Östersund steget upp som Sveriges fjärde kongressort efter de tre storstäderna.
I Östersund ordnas årligen många evenemang som lockar stor publik. Expo Norr, Östersunds musik-
vecka och Storsjöyran är några exempel. Storsjöyran är en fest mitt i stan, som lockade en publik
på 100 000 betalande under ett veckoslut i juli
1986.
För sport- och fritidsaktiviteter finns det mycket
att välja på i staden och i fritidsområden direkt
intill bebyggelsen.
Kulturutbudet är också rikligt. Vid ett Os finns det en mängd lokaler och anläggningar, som är lämpliga för specialarrangemang vid sidan av de olympiska tävlingarna.
Den kommunaltekniska servicen kan klaras med temporära förstärkningar.
Tävlingsarenor
Östersund har i Rannåsdalen och Torråsen- området
en skidterräng med utslagsgivande spår, som vid senaste skid-SM fick mycket beröm. Detta har varit en viktig förutsättning för lokalisering av skidstadion.
I förstudier gjorda under vintern 1986-87 har möj-
ligheten att bygga ut befintliga arenor studerats och ställts mot nyetablering i flera alternativa
lägen. Studierna har visat att nyetableringar både ger bättre funktioner och kan byggas till samma
totalkostnader - bl a med hänsyn till infrastruktur och samordningsvinster..
Totalkostnaden byggs upp bl a av arenor, massme-
diainvesteringar och infrastruktur i samspel. Detta gör att man för att få en komplett kalkyl
måste välja ett läge som kalkylförutsättning. På
den korta tid som stått till förfogande kunde man
konstatera att en lokalisering till Rannåsdalen
dels är planmässigt och tekniskt realiserbar, dels ger en god samordning. För andra diskuterade lägen fanns osäkerheter i planeringsförutsättningarna, som av tidsskäl inte kunde utredas färdigt. Hoppbackarna studerades först på Östberget, Frösön, men flyttades p g a luftfartsverkets synpunkter
till Rannåsdalen.
Utredningen bygger således på en koncentration av alla arenor till Rannåsdalen utom bob/rodelbanan, som av terrängskäl endast kan placeras på Östberget. .
Den slutliga placeringen av arenor får dock inte anses fastställd.
En öppen attityd måste hållas inför nya argument,
marknads föringsskäl m m, som kan leda till att man
för en eller flera arenor återupptar och fullföl-
jer ett alternativstudium.
Hoppbackar
Nya backar byggs i ett utförande som påminner om Holmenkollens 90 m- backe, med uppbromsningsplan i en urschaktad "gryta". Schaktmassorna utnyttjas till att bygga upp underbackens övre del. Backen vänder sig mot "Olympiatorget", som är förplats till alla arenorna. Den föreslagna lösningen ger mycket bra publikplatser och hög publikkapacitet.
Hopptornen kommer att annonsera Östersund på långt håll längs E75.
Längdskidstadion och skjutbana
Ny skidstadion byggs i sluttningen ned mot Rannås-
dalen. Start- och målområdet skärs in i den flackt
lutande terrängen. Man får på sätt en inre slänt som blir naturlig publikyta med hög kapacitet.
Från det föreslagna läget kan man ansluta till
befintligt spårsystem och dessutom göra extra
slingor i sluttningen ovanför stadion. Befintliga spår rustas upp och kompletteras med nya delar för att klara hela det breda tävlingsprogrammet .
För skidskyttet utförs en ny skjutbana med 30 platser. Banan orienteras så att en stor del av
skidstadions publik både kan se skjutmomentet, start och målgång.
Arenorna görs permanenta - med endast vissa delar temporära för OS.
Ishallar
En stor "Olympiahall" byggs. Den planeras för att i framtiden kunna fungera som fotbollshall, mässhall m m. För de olympiska vinterspelen utrustas hallen med temporära installationer till A- och
C-hall för ishockey och konståkning.
2-kupolen har tillräcklig kapacitet för att bli B-hall. En allmän upprustning ingår i kalkylerna.
Skridskostadion
Ny anläggning byggs i Rannå sdalen. Även här ut-
nyttjas skärning i terrängen för att skapa naturliga publikgradänger .
Arenan görs permanent men med en relativt stor
mängd temporära delar för att höja kapaciteten
under OS.
Bob och rodel
En konstfryst kombinerad bob- och rodelbana byggs på Östberget. Berget bedöms ha lämplig profil och
"erforderlig nivåskillnad (för konstfryst bana)
både mot söder och öster. Exakt läge och sträck-
ning måste studeras av fackexpertis - något som
inte har varit möjligt under den korta utredningstiden.
Planer och kalkyler för Falun har använts som referens i denna utredning.
2.32 Olympisk by
I förstudien har två idéer diskuterats.
- Att i likhet med Falun anpassa ett regemente
till olympisk by.
- Att bygga ett nytt bostadsområde som först ut-
nyttjas som olympisk by
Det senare alternativet har valts. Ett bostadsområde bedöms kunna erbjuda en bättre miljö och blir. dessutom något billigare.
Med en placering i och kring nuvarande skidstadion vid ÖSK får man kortast möjliga avstånd både till arenor och till stadscentrum.
För tävlande i alpina grenar kan övernattning
eventuellt arrangeras i Åre.
2.33 Press- och radio-TV-centra
Utomordentligt goda förutsättningar erbjuds i form
av Armens Tekniska Skola (ATS) och Försvarets för-
valtningsskola (FörvS). Skolhuset och teknikhuset
på sammanlagt 60 000 m2 motsvarar med bred margi-
nal behoven. Byggnaderna har dessutom en teknisk struktur och installationer som väl passar för ändamålet
3 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 24
2ublikservice
Under OS kommer en speciell trafikapparat att byggas upp inom Östersund med extra busslinjer mellan "terminaler, boendeanläggningar och arenor. Taxi- Och busservicen byggs ut.
Privatbilister kommer att slussas in från alla
infartsvägar till temporära parkeringar på gång-
avstånd till arenorna.
I arenaområdena görs temporära etableringar av serveringar, kioskförsäljning, toaletter m m.
Kvällslivet utvecklas genom ökat öppethållande och ett särskilt program för aktiviteter, kultur och
underhållning vid sidan av tävlingsprogrammet.
Åres förutsättningar
Åre har sedan sekelskiftet förknippats med turism och idrott. I samband med järnvägens byggande kom
de första "luftgästerna" på besök och Åre som
turistort var född. År 1909 byggdes sedan berg-
banan inom ramen för det första Åreprojektet ini-
tierat av ingenjören Rahm. Åre utvecklades efter detta både som kurort och skidort. Sveriges första släplift byggdes vid nuvarande störtloppets målskjuts år 1939, Åre utvecklades allt mer mot en alpin metropol och 1954 fick man äran att arrangera världsmästerskapen i alpin skidsport.
World Cup-tävlingarna i utförsåkning startade på
70-talet. Sverige fick snart framgångar genom
Ingemar Stenmark. Det blev då naturligt att
Sverige tilldelades en deltävling och lika natur-
ligt var det att Åre 1977 valdes som tävlingsort.
Åre hade ju med hjälp av staten byggt upp nya anläggningar med en kabinbana som kronan på verket.
Dessa väl arrangerade tävlingar medförde att Åre tilldelades ytterligare tävlingar år 1979, 1981 och 1984. Kulmen hittills nåddes med en WC-tävling i störtlopp 1986 som fick högsta betyg av deltag-
arna.
".Turismanläggningar byggs kontinuerligt ut. Mellan
1985 och 1988 bedöms investeringarna uppgå till
storleksordningen 300 Mkr.
Utvecklingen har inneburit att Åre i dag har
mycket av vad som krävs för att kunna arrangera .
den alpina delen av ett OS. Med tanke på den framtidstro som för närvarande finns i Åre, kommer
förutsättningarna att förbättras ytterligare fram till 1994.
Den kommunaltekniska servicen kan klaras med tem-
porära förstärkningar.
Fävlingsarenor
Åre har i dag etablerade tävlingsarenor. Dessa måste dock byggas ut och kompletteras för att klara det kompletta programmet som omfattar 10 discipliner med sammanlagt 18 delmoment. Anpass-
. ning måste också göras till de successivt höjda kvalitets- och svårighetskraven.
En ny stollinbana vid störtloppets övre del, "Olympia IT", förutsätts vara utbyggd före 1994. De investeringar som krävs speciellt för OS utöver » komplettering av tävlingsbanor är en stollinbana till damernas störtlopp (övre delen), utbyggnad av konstsnöanläggningar samt åtgärder i start- och
må 1områden . . :
Störtlopp
Herrarna använder sig av den nya störtloppsbanan. En ny nedfart (ca 1500 m), öster om den nuvarande störtloppsbanan, byggs för damernas. störtlopp.
Super-G
Tävlingsformen har prövats under några år i World
Cup- sammanhang. Disciplinen kommer att finnas med i Calgary för första gången som OS-gren. Herrarna kommer att starta en bit ned i den nya nedfarten för damernas störtlopp. Damerna startar vid Hummelstugan och använder längre ned den nya nedfart som byggs för storslalom.
Storslalom
Den nuvarande storslalombanan är för smal, vilket innebär svårigheter att lägga två banor. I stället för att bredda den nuvarande nedfarten, föreslås att en ny nedfart byggs öster om denna. Fördelen med detta är att de båda banorna kan sät-
tas helt utan störningar. Detta gäller både herr-
och damtä vlingen.
Slalom
Åre har i dag en mycket fin pist för slalom. Tanken är att inför de olympiska spelen förbättra den ytterligare genom att förlänga den något i backens övre del. Här avgörs herrarnas tävling. Damernas tävling avgörs i den nedre delen av den nuvarande
storslalombanan . |
Kombinationstävlingen slalom - störtlopp
Denna disciplin skall till skillnad mot tidigare bedrivas som helt separata tävlingar och på något kortare banor än ordinarie störtlopp respektive
slalom.
Störtlopp herrar startar längre ner i störtlopps-
banan
damer utnyttjar samma start som herrar-
nas Super-G i den .nya störtlopps-
banan för damer
Slalom herrar utnyttjar nedre delen av slalom-
: backen . " damer . utnyttjar: nedre delen av stor-
slalombacken
-Press- och radio-TV-centra
En ny sporthall uppförs centralt i Åre inom
OS-budgetens ram. Den anpassas temporärt till massmediacenter under OS.
Publikservice
Under OS kommer speciell styrning av trafiken att tillämpas för att ge prioritet åt arrangörens trafik och kollektivtrafiken.
Privatbilister kommer att slussas ned från. infarterna öster och väster om Åre till parkeringar på Åresjön.
I anslutning till målområdena görs temporära
etableringar av serveringar, kioskförsäljning, toaletter m m. |
Åres turismtraditioner innebär i övrigt att man utan större problem kan bjuda publiken på aktivi-
teter och underhållning i befintliga anlägg-
" ningar.
Tele-, radio/TV- och dataservice
Särskilda utredningar har gjorts för televerkets
och radio-TVs insatser under OS, se pkt 8 och 9.
Vissa investeringar kommer att få bestående värde : för Jämtlands län.
Särskilda anläggningar kommer att krävas för tidtagning, resultatgivning, databehandling och informationsdistribution. Dessa har inte detaljut-
retts i detta skede. Utformningen kommer att baseras på erfarenheter från Calgary och anpassas
till fortlöpande teknikutveckling. Systemen kommer
delvis att leasas. En höjning av datateknikkunn-
andet i länet blir ett troligt positivt resultat.
Sjukvård, säkerhet? m m
Räddningstjänst, sjukvård och polisiära insatser kommer att klaras med förstärkning av befintliga
organisationer. :
För den säkerhet som krävs för nationstrupper och
officials kommer en särskild organisation att ska-
pas.
Prop. 1987/88:
ORGANISATION
Organisation för marknadsföring av kandidaturen
Östersunds OS-kandidatur sköts av en stiftelse, som bildats för detta ändamål. Stiftelsen har bildats av Sveriges Olympiska Kommittå (SOK) och har
tre huvudintressenter - kommunerna (Östersund och
åre), idrottsrörelsen och näringslivet. Dessa tre
parter finns representerade i stiftelsens styrelse. Styrelsen har huvudansvaret för hela kampanjarbetet fram till omröstningen i Seoul den 15 september 1988. Under styrelsen arbetar en kampanJjorganisation med anställd personal på OS-kansliet
samt frivilligt engagerade i nio kommittéer.
Över hundra personer är direkt engagerade i kampan jorganisationen. Dessutom finns en stor kam-
panj kommittå med prins Bertil som ord förande.
Kam panjkommittens huvuduppgift är. att via fortlöpande information från kampanjorganisationen sprida kunskap och goodwill om Sveriges kandidatur för vinterspelen 1994. Till stöd för kampanj-
arbetet finns det av Östersund och Åre gemensamt ägda bolaget Vinterspelen i Östersund-Åre AB samt
sponsorgruppens organisation.
Se bilaga 3A
Bolaget
Bolagets uppgift är att svara för utredningar, program, analyser och kalkyler samt avtal med sta-
ten (bl a ingår denna rapport i bolagets arbete).
Dessutom behandlar bolaget gemensamma frågor i kandidaturen för de båda berörda kommunerna. Bolagets styrelse bildas av ledamöter från kommunstyrelsens arbetsutskott i de båda kommunerna. Se även punkt 1.4.
Sponsorerna
Överst i sponsororganisationen finns ett OS-ting, där alla sponsorer deltar. Styrelsen består av alla huvudsponsorer, de som bidragit med 500 000 kronor vardera till kampanjen. Dessutom finns ett arbetsutskott och sex arbetsgrupper. Sponsororganisationen svarar för finansieringen av hela kampanjen, arrangemang för sponsorerna samt aktivite-
ter till stöd för kampanjen. Bl a ordnar de många
lokala arrangemang i länet.
Kansliet
OS-kansliet skall verkställa styrelsens beslut och se till att den allmänna policyn efterlevs och att fastställda mål uppnås.
Huv uduppgifterna är:
>= 1IOC-information - regelbunden information till
de 92 beslutande i Internationella Olympiska
Kommittén
- Samordning av kampanjen - kontakt med alla som
arbetar för kandidaturen
- Planering av kampanjen - tidplaner för aktivite-
ter och produktion av material
Kansliet finns på Artilleriganan 3 i Östersund.
Det har adressen Box 1994, 831 01 Östersund och telefon 063 - 10 19 94.
Kommitteer
Kommittéerna har följande huvuduppgifter:
MARKNADSFÖ RINGSKOMMITTÉN lägger upp strategin för
marknadsföringen och ser tillsammans med kansliet
till att erforderligt material tas fram. Kommitt&n
planerar alla internationella kampanjinsatser. Under marknads för ingskommittén arbetar tre kommit-
tåer:
INTERNATIONELLA OLYMPISKA RELATIONER, ISF-RELATIO- NER och MEDIA. De båda förstnämnda kommitt&erna "svarar för kontakterna med den internationella olympiska rörelsen respektive med de sex berörda internationella vintersport förbunden. Mediakommittån arbetar med material till och kontakt med mediarepresentanter internationellt och. nationellt.
ANL ÄGGNINGSKOMMITTÉN har till uppgift att samla in
och bearbeta alla tekniska uppgifter kring de blivande anläggningarna och att orientera sig om de olika internationella regler och bestämmelser som gäller för anläggningar och tävlingsgenom förande. Kommittån är även referensgrupp till Vinterspelen
i Östersund-Åre AB.
KULTURKOMMITTÉN ger idéer till presentation av
kulturen i Sverige och Jämtland i kampanjen samt arbetar fram ett kulturprogram till ett vinter-OS.
SÄKERHETSKOMMITTÉN arbetar med frågor som rör sä-
kerhet under spelen. Även planering för sjukvård
ingår i denna kommitté.
TRANSPORTKOMM ITTÉN planerar transporter under ett
vinter-OS i Östersund. Det gäller både: transport
till Östersund/Åre och inom tävlingsorterna..
LÄNSIDROTTENS KOMMITTÉ svarar för information till hela idrottsrörelsen i länet samt tillför regional idrottserfarenhet i kampanjarbetet.
Östersunds kandidatur är en angelägenhet för Sverige och har ett brett stöd från befolkningen, politiska partier, näringslivet och idrottsrörelsen. Arbetet drivs med stor bredd och många "am-
bassadörer" anlitas. För kommittéarbetet anlitas
specialister inom respektive område.
Organisation för spelens genomförande
De olympiska vinterspelen i Östersund kommer att
genomföras inom ramen för vad som stadgas i Olympic Charter. .
på en organisation för olympiska spel måste kraven
ställas, att organisationen väl anpassas för sitt ändamål, att organisationen får klara och entydiga linjer o s v. Därutöver, och inte minst viktigt, bör organisationen ges sådan form att beslut och budgetansvar kan decentraliseras inom ramen för klara ansvarsområden och ekonomiska ramar.
Vidare måste organisationen kunna anpassas till
verksamheten i de ' olika skedena från förberedelse till genomförande och avveckling av spelen.
Med hänsyn till förväntad statlig garanti för spelen är det rimligt att antaga, att staten ställer krav på att få tillsätta statlig revisor.
Den centrala delen av organisationen planeras att
sättas upp i Östersund. Under vissa perioder kommer dock delar av organisationen och speciella
funktioner att vara lokaliserade till Åre.
Arrangörens kostnader för organisationen redovisas
under punkt 13.
4¶TNVESTERINGAR, ARENOR
4.1¶Arenor i Östersund
Nya arenor byggs dels i Rannåsdalen, dels på
Östberget (bob och rodel)
4.11 ' Arenakomplement och gemensamt
4. 111 "'Markförvärv och arrenden
Inga markförvärv erfordras för utbyggnad i Rannå sdalen. För bob/rodel innebär det östra alterna-
tivet marklösen från domänverket.
För spårområdet finns idag arrende- och nyttjan-
deavtal. Dessa kompletteras för nya sträckningar och för att även omfatta inhägnader, avspärrningar o dyl. ”
4. 112 Homologisering eller motsvarande
Alla arenor skall homologiseras eller på annat sätt dokumenteras, besiktigas, godkännas och registreras. .
4.113 — Ceremoniplatser
Olympisk eld arrangeras i Rannnåsdalen.
Invigning hålls i hoppbacken som har störst pub-
likkapacitet. A- och C-hallarna fungerar som förberedelseutrymmen .
Avslutningsceremoni hålls i A-hallen.
2 omg flaggspel (ca 60 nationer + OS-flaggor m m)
anordnas vid entrå&sidan respektive på ceremoni-
arenan . :
Vid bob/rodelbanan anordnas flaggspel med ca 30 stänger.
För hyllning av medaljörer utförs i alla arenor
mobila eller fasta podier med "prispallar" och flaggstänger.
Prisutdelning förutsätts ske i centrala Östersund,
exempelvis vid rådhuset. Förberedelseutrymmen för-
utsätts finnas i befintliga byggnader. 1 omg flaggspel (ca 65 st) anordnas + flaggor till medaljörer.
4.114¶Markarbeten, Rannåsdalen
Se illustrationsskiss, bilaga 2B. Omschaktning av relativt stora volymer för att ge trafik- och publikytor acceptabla lutningar och
god anslutning till arenor.
Trafikytor In- och utfarter samt angöringstorg för bussar, taxi, handikappfordon och transportcentralens fordon (asfalterade ytor). In- och utfarter samt uppställningsplatser för charterbussar (grusyta). Interna vägar mellan uppställningsplatser samt transportvägar till hoppbackarnas byggnader och
:nordost om arenorna (grusyta).
Uppställningsplatser för OB-bussar m m (4 st å 300 rm).
Gångvägar inom arenaområdet. (Gångvägar till områ-
det redovisas under infrastruktur.) Helikopterplatta.
Publikytor Publiktorg m m iordningställs i huvudsak som gräsyta men med förstärkta zoner för temporära etableringar och med viss del hårdgjord yta.
Gröna ytor Gräs- och buskytor kring byggnader och trafikytor med anpassningszoner mot naturmark. Träädplantering utförs som vindskyddande och miljöskapande element.
4.115¶Yttre VA, El m m.. Rannåegdalen
VA-system inom arenaområdet inklusive avvattning av "hoppbacksgrytan" och anslutningar till temporära etableringar. Pumpstation för avlopp.
Vattenreservoar för brandsläckningsberedskap 400 m3.
Trafo-anläggningar och kanalisation mellan arenor
och inom området.
Belysnings- och högtalarmaster samt anslutningar till temporära etableringar.
Tele-investeringar redovisas separat.
Försörjning till arenaområdet redovisas under infrastruktur.
4. 116 Tenporära anläggningar
Rannåsdalen
- Podium och scenarrangemang samt
festsmyckning, nationsskyltar m m
till invigningsceremoni '
- Entréportaler/skärmtak med bil-
jettförsäljning och publikinsläpp 3. st - Biljettförsäljningskiosker längs
gångvägar mot Rannåsdalen 20x10 m2 - 200 m2 BTA
- Informationscentral och boknings-
central : ca 200 m2 BTA - TPC-expedition, värmestuga för
TPC-trafikanter, chaufförer,
trafik- och parkeringsvakter
m f1 er 200 m2 BTA
- Värmestugor/ tält med enkel
servering till publik, ca 2500
sittplatser oo ocCa 3500 m2 BTA
- Toalettvagnar med totalt ca
150 toaletter
- Försä jningsvagnar/kiosker:
Souvenirer, tidningar, varm
korv, varm äryck, godis m m.
Frösön/Östberget
- Entr&portaler/skärmtak med biljett försäljning och publikinsläpp prel . 2 st - Biljett försäljningskiosker längs
"gångvägar till arenan 5xl10 nm? 50 m2 BTA
- TPC-expedition och mindre värme-
stuga ca 50 n2 BTA = Toalettvagnar med totalt ca 25
toaletter |
- Försäljningsvagnar.
Prisutdelningsplats. Östersund
- Ceremonipodium med prispall,
flaggor, orkesterutrymme ca 100 n2 BTA - Utsmyckning |
- TV-plattform och fålla för
fotografer - Avspärrningar m m för publik - Läktare för hedersgäster
4. 117 Utrustning till arenaområden
Avspärrningar av alla arenaområden och spårområdet i Rannåsdalen. Skyltning m m för kanalisation av
publikströmmar. Kontrollpunkter/insläpp för publik
i spårområdet . |
Utrustning för snöpreparering i Rannåsdalen och
transporter ut i spårområdet förutsätts vara be-
fintlig i kommunens ägo + inlånade/hyrda enheter.
Utrustning till arrangörens sjukvårdsberedskap och
radiosamband förutsätts kunna lånas/hyras från
militär och civilförsvar.
Förråd för utrustning och maskiner redovisas till
respektive arena.,
Skyltning av samtliga arenor.:'
4.12 Hoppbackar 70 m och 90 m
Nya hoppbackar byggs i Rannåsdalen.
Tävlingsprogram: Herrar 70 m, 90 m och 90 m lag Herrar kombination 70 m och 70 m lag
" Backarna disponeras för träning en vecka före tävling.
Ca 20 deltagande etablerade nationer (+ nya) med 4-6 hoppare + tränare och ledare. Max 4 per nation och gren innebär ca 80 tävlande per gren. .
Läktare/gradänger/släntytor för publik ca 20 000
personer. Anslutande markområden och slänter prepareras för ytterligare 20 - 30 000 personer.
Markyta reserveras för framtida mindre backar.
90 m-backens torn förutsätts även kunna fungera som utsiktstorn.
4.121 Tävlingszon
Backarna byggs med profil och mått inom de ramar
som anges i de internationella tävlingsreglerna (Edition 1983). Skiss och kalkyl baseras på en
preliminär tolkning. .
Överbackarna utförs för preparering med snö, bredd
2,5 m + trappor på båda sidor.
Snöprofil markeras med räls för snövagn med hyvel som drivs med elektriskt spel.
Startplats utförs av typ fjäderbelastad bom, in-
ställbar för nivåskillnader h = 0,5 m och sido-
placerade plattformar för påtagning av skidor.
Stolpar för montering av vindnät ovanför trädni-
vån.
Underbacken utförs med konstsnöanläggning och enkel snötransportör. Preparering sker med rol-
ler/vibrator på wire-spel (= Falun).
I underbacken utförs skylt- och linjemarkeringar.
Underbackarna utförs med trappor utmed sidorna, som nyttjas av hoppmätarna. Bakom trapporna utförs plattformar för sekreterare respektive hopplängdsdomare (6 st).
Utrustning: 2 st vindmätare, hastighetsmätare och startsignalsystem.
Belysnings- och högtalarmaster.
Överbacken i 70 m-backen förbereds för kakelspår, underbacken förbereds för plastbeläggning och
sprinklersystem.
4.122 Byggnader m m
Byggnadsprogram i eller i anslutning till över-
backarnas torn:
- Omklädningsrum med toaletter
och enkel tvagningsavdelning
(markplan) ca 120 nm2 - Vallnings- och servicerum |
(markplan) 50 m2 = Personal- och funktionärsrum
. (markplan) ca 50 m2
- Entreutrymmen för besökande
till 90 m torn ca 50 m2 - "Värmestugor" för tävlande
nära startplattformar (referens Calgary). 40 m2 i 70 mtorn. 60 m + kök för enkel servering i 90 -m- torn (även utsiktsrum för besökande turis-
ter). Toaletter upptill i båda
tornen. Total programyta ca 130 m
- Länkterminal för Televerket |
Radio 20 Mm
Summa programyta | | 420 m2
Tillägg för biutrymmen, kommunikationsyta, väggyta, tekniska utrymmen m m ot 180 m2
Summa totalyta 600 m2 BTA
Till detta kommer tornkonstruktioner, torntrappor, hissar och vindskydd till startplattformar.
90 m-tornet förses med fast röd hindersbelysning ( flygsäkerhetskrav)
Domartorn samt utrymmen för officials och press.
Placering enligt tävlingsreglerna
- Domarrum (5 st), teknisk delegat
och tävlingsledare: Ca 45 m2 per backe 90 m
- Sekretariat och utrymme för re-
sultatbehandling 70 rrQ - Speakerrum . 10 m2 - Juryrum 20 m2
- Kontrollrum Radio/TV 20 m2
- Fasta kommentatorshytter 6-8 st 40 m2
- Uppehållsrum för officials med
servering och med uppsikt över
hoppzonen 150 m2
- Uppehållsrum för press 100 m2
Summa programyta 500 m2
Tillägg för biutrymmen, kommunikationsyta, väggyta, tekniska utrymmen m m ca 50 3 250 m2
Summa totalyta 750 m2 BTA
Central för olycksfallsberedskap och dopingkontroll förutsätts bli placerad i skidstadion.
Byggprogram övrigt:
Tränarplattformar placerade och utformade enligt
internationella regler. 2 st på ca 25 m2 för 20-40
personer + trappa (referens Calgary).
4.123¶Publ ikutrymmen
Läktare för officials med 150 st sittplatser. Pressläktare intill domartornet med 150 sittplatser.
Ståplatsgradänger för publik vid sidan av under-
backen. | Slänt med stödräcken för publik runt uppbromsningsplanet.
4.124¶Transportanläggning
Enkel släplift från publiktorgets nivå till torn.
4.125 Temporära anläggningar
- Plats för ca 10 fabrikantvagnar för vallning och
service. Elanslutning till samtliga.
- 40 st kommentatorshytter |
- TV-plattformar för 7 st kameror
4. 126 Sekretariats- och informationsutrustning
- Utrustning för resultatbehandling - Resultattavla och storbildstavla - Ljudanläggning |
4.13 Längdskidstadion
Ny skidstadion byggs i Rannåsdalen.
Tävlingsprogram:
Längdskidåkning Herrar 15 km, 30 km, 50 km och
. 4x10 km : HM Damer 5 km, 10 km, 20 km och
4x5 km
Nordisk komb Herrar 15 km och 3xl0 km stafett
Skidskytte Herrar 10 km, 20 km och 4x7,5 km
25-30 deltagande etablerade nationer (+ nya) i
längdskidåkning, ca 35 (+ nya) i skidskytte.
Max 4 deltagare/nation och totalt ca 100 per gren
i längdskidåkning respektive 120 i skidskytte.
Läktare/gradänger/släntytor för publik ca 35 000 personer i stadion, varav 1500 i fasta läktare. Planering görs dessutom för ytterligare. .5-10 000
personer inom spårområdet.
4.131 Tävlingszon
Tävlingszonen planeras enligt gällande internationella tävlingsregler och med en bredd av ca 40 meter (= Falun). Måttet innebär att stafettstart kan ske med 20 lag i första ledet.
Tävlingszonens längd minst 300 meter.
Stafettstarten är dimensionerande med:
- 15-20 spår de första 100 metrarna
- pistat och ospårat de andra 100 metrarna
- 3-4 spår de tredje 100 metrarna, där ytan kan
vara smalare.
För stafett krävs en raksträcka om 200 meter före stafettväxling.
I skidskytte krävs en raksträcka om 100. meter så-
väl före som efter växlingszonen .
För att funktionärer, press m m inte skall korsa
tävlingsspår på väg till innerplanen av tävlings-
zonen, kan det vara lämpligt att varvande skid-
åkare åker upp på brygga, vall eller liknande i
skidstadions inre del.
4 Riksdagen 198788. I saml. Nr 24
Inom tävlingszonen skall det finnas en start och en målfålla. Startporten skall ha en bredd på 3 - 5 meter. Målporten min 3 m. Vid stafettstart arrangeras en tillfällig startlinje på hela stadions bredd.
För stafettväxling arrangeras ett avspärrat område om 10x30 meter.
Området efter målgång avspärras i fållor för täv-
lande , funktionärer respektive press. De senare skall ha ett väl beläget arbetsområde för inter-
vjuer och fotografering.
In- och utpassering av de tävlande skall vara avskilt från publik.
Fasta belysnings- och högtalarmaster.
Eluttag för 220V och 380V, utplacerade inom sta-
dionområdet .
4.132 -.Byggnader
Nationstrupper - Omklädning herrar med bastu 40 m2 - Omklädning damer med bastu 40 m2 - Central för olycksfallsberedskap
och dopingkontroll (som även betjänar backhoppning) 50 m2
- Rum för klädförvaring 30 m2 - Rum för skid- och gevärs-
märkning 20 nm
Summa 180 m2
Administration - Tidtagning med uppsikt över
start och mål 100 m2
> Speaker med uppsikt över
start och mål 30 m2
= Sekretariat 70 m2
- Gemensamt kontor med 5-6 kon-
torsrum om ca 100 m2 och sam-
manträdes-/juryrum ca 30 m2 130 m2 - Maskincentral för data m m
( förutsätts även betjäna övriga
utearenor) "150 m - Värmestuga för funktionärer 50 m
Summa 530 n2
Prop . 1987/88: 24
Officials
- Uppehållsrum med servering och
med uppsikt över tävlingsom-
rådet 135 m2 - Speciellt rum för officials 15 m2
S umma 150 m2
Massmedia och televerket "-» 10 st fasta kommentatorsplatser
å 6 m2 40 - Uppehållsrum för press 100
= Kontrollrum - Utrymme för televerket 120
S umma 300
Summa programyta värmda lokaler 1160 m2
- Tillägg för biutrymmen, kommunikationsyta, väggyta, tekniska :
utrymmen m m ca 50 3 580.
Summa totalyta 1740 m2 BTA
I anslutning till skidstadion ut-
förs en garage- och förrådsbyggnad
med värmd garage- och verkstadsdel
(med smörjgrop) på 50 m2 och kallförråd för utrustning och maskiner
enligt 4.117 på 250 m 300 m2 BTA
4.133 Publ ikutrymmen
Permanent läktare i anslutning till byggnaden och som delvis vänds mot skidskyttestadion.
Totalt 1500 platser, varav 150 sittplatser för
officials mot skidstadion och 150 sittplatser mot
skjutbanan samt på motsvarande sätt 150 + 150
sittplatser för skrivande press.
Övriga publikutrymmen utförs som slänt med stöd-
räcken. Enstaka gradänger 'anlägges som gång zoner .
Dimensionerande mått 0,3 m2/person (= Falun).
4. 134 Terforära anläggningar
"Nationslagsby". Ca 20 bodar, stugor eller vagnar om ca 30 m2, för vallning, service,
taktikgenomgång och uppladdning. Toalett
skall finnas. Elanslutning. Placeras intill
utgående spår.
Plats för 10 st servicebodar för fabrikanter (husvagnar) intill nationslagsby. Elanslutning.
Kommentatorshytter, 30 st å 6 m2 = 180 m2.:
Placeras ovanpå eller i anslutning till permanent byggnad och pressläktare.
TV-plattformar
4.135¶Sekretariats- och informationsutrustning
Utrustning för resultatbehandling Tidtagningsutrustning Resultattavla och storbildstavla
Ljudanläggning
tin [AS
4.14¶Skidskyttestadion
Ny skjutbana för skidskytte byggs i anslutning till skidstadion i Rannåsdalen.
Tävlingsprogram m m: Se 4.13
Skidstadion med publikutrymmen utnyttjas även för skidskyttetävlingar, jfr 4.13.
4.141 Skjutbana
Skjutbanan orienteras så att skytten har solen i
ryggen, då han står vänd mot skjutmålet. Tävling-
arna äger normalt rum mellan 11.00 och 13.00.
Skjutavstånd 50 m. Banans bredd 30 platser å
2,5 m = 75 m.
Skjutvallen utgörs av en fast och jämn, preparerad
plan snöyta som efter 1,0 m får slutta bakåt upp
till 10 3.
Må ltavlor placeras med centrum 0,5 m över skjutvallen. Under måltavlorna byggs en markörgrav be-
stående av betonggolv med 1-1,5 m bredd och en ca
2 m hög betongvägg som motfylles med jord.
Skyddsvall utförs bakom måltavlorna till 5 m utanför banan i sidled samt längs banans sidor. Krönhöjd 2,5 m över tavlans överkant.
Ett 15 m brett tävlingsområde avskärmas för in-och utåkande skidskyttar och funktionärer. Bakom detta
område spärras ett område av för lagledare, max 2
st för varje lag.
Straffrunda läggs nära publiken i skidstadion.
Utrustning:
- Tavelsystem typ Kurvinen (1,35 x 1,35 m). Träff
skall kunna kontrolleras från markörgraven. - Vid var fjärde skjutbana uppsätts vimplar 10 m
från skjutvallen.
- Belysnings- och högtalarmast
- Eluttag för 220 och 380V inom området
- Vindmä tare - TV-plattform
4. 142 Publikutrymmen
Gemensamma med skidstadion enligt pkt 4. 133.
På publikslänten ovanför stadion mittför skjutba-
nan avdelas en särskild yta för 50 st ledare.
4. 143 Sekretariats- och informationsutrustning
Gemensam med skidstadion, se pkt 4.135.
4.15¶Spårområde
I FIS tävlingsregler finns utförlig beskrivning av hur en bana bör utformas. Där anges även de
största nivåskillnaderna (HD-talet), största en-
staka backes nivåskillnad (MM-talet) och största
totala uppförsbackar (MT-talet) inom ett lopp.
För skidskytte finns motsvarande anvisningar i UIPMB tävlingsregler.
4.151 Tävlingszon
Stora delar av de fina spår som använts för bl a
SM- tävlingar kommer att utnyttjas. Dessa behöver dock breddas, röjas, dräneras, doseras m m för att
motsvara OS-standard och för att kunna prepareras även med litet snödjup.
Det är troligen nödvändigt att nyanlägga spår för
30 % av behovet för att få en total spårlängd på 50 km. Preparerad spårbredd ca 5 m + min 1 m fritt på vardera sidan.
Det skall finnas såväl tränings- som tävlingsspår och spår för fri och klassisk åkning.
För att åstadkomma planskilda korsningar mellan olika spår eller mellan spårområde och passage för åskådare erfordras ca 10 skidbroar eller skidviadukter.
Kring vissa intressanta korsningspunkter, backar m m kan det finnas anledning att avgränsa spårområdet från publik med stängsel.
Utrustning m m:
- Spårområdet märks enligt FIS regler i olika
kulörer. - Vid varje kilometerpassering skall finnas en
kilometerangivelseskylt. - Elförsörjning till tidtagningsstationer och TV-
stationer längs banorna. : - Utrustning för lokal speaker vid intressanta
publikplatser. '
4.152¶Temporära anläggningar
- Mindre publikläktare vid spektakulära passager - Förfriskningsstationer (4 st för 50 km herrar)
- TV-plattformar
4.153¶Sekretariats- och informationsutrustning
= Tidtagningsstationer för mellantider
Ishallar
En stor "Olympiahall" byggs i Rannåsdalen. Den planeras för att i framtiden kunna fungera som
fotbollshall, mässhall m m. För de olympiska vin-
terspelen utrustas hallen till A- och C-hall för
ishockey och konståkning.
Befintlig ishall, Z-kupolen, upprustas och används som B-hall. |
Tävlingsprogram ishockey:
12 st deltagande nationer delas upp i två grupper.
Alla möter alla inom respektive grupp. De två bästa från varje grupp går till final, där alla
möter alla.
Övriga lag spelar om platserna 5-12.
3-orna i respektive grupp möter varandra för platserna 5-6 o s v. Detta innebär att 40 matcher skall genomföras.
Utöver matcher tränar varje lag ca 1 timme/dag.
Tävlingsprogram konståkning:
Herrar: Obligatoriskt program,
kort program och friåkning.
Damer : Obligatoriskt program, kort
" program och friåkning.
Isdans: Obligatoriskt program 1 och 2,
| fri dans.
Paråkning: Kort program, fri paråkning.
Uppvisning.
35-40 deltagande nationer. Max 100 tävlande per gren .
För OS planeras A-arenan med plats för 9000 åskå-
dare. Av dessa är 3000 platser permanenta.
B-hallen tar i dag 1300 sittande + 700 .stående (eller ca 3000 stående) .
C-arenan används i huvudsak för träning.
Den avskiljs från A-arenan med ljudisolerande
mellanvä gg.
4. 161 A- och C-hall Permanenta utrymmen
Hallkonstruktion
Konstruktion, materialval och basinstallationer planeras för användningen efter OS.
Utrymmen för tävlande
- Omklädningsrum för nationstrup- 350 m2
per, 4 st. Dusch, tvättrum,
massage och bastu i anslutning.
till omklädningsrum.
= Materialrum för respektive na- 40 m2
tion, 4 st " - Tvätt- och torkrum, 4 st 20 m2 - Sliprum och verkstad, 4 st 20 m2
Summa programyta 430 m2
Administration och drift
- Sekretariat 20 m2 - Speakerrum : 20 m2 - Administrationslokaler . 100 m2
- Sammanträdesrum, 20 pers/ 50 m2
juryrum - Utrymmen för funktionärer 50 m2 - Läkarrum och utrymme för 50 m2
dopingtest + sj ukr um
' - Materialförråd 250 m2
- Inlastning, soputrymmen , 150 rm2
städcentral m m
Summa programyta i 690 m2
Massmedia och officials
- 4 st kommentatorhytter 20 m2 = Kontrollrum, TV 20 m2
- Uppehållsrum för officials 150 m2
med servering och med sikt över A-arenan
Summa programyta 190 m2
Publikutrymmen
- Entråeer, 6-8 insläpp (dim för 100
3000 pers) - Sittplatsläktare för 3000 1700
pers, varav 50 platser för
rullstolsburna
| - Foaje för 3000 pers | 600 |
| - Kiosker för publik, 2 st (med | 100 |
| biutrymmen) | m2 |
| - Toaletter för publik (dim för | 50 |
3000 pers)
Summa programyta 2550 m2
4.162¶A- och C-hall Temporära anläggningar
Arenafunktioner och utrymmen för nationstrupper
- Ishockeyrinkar med kringytor 2100 m2 enl gällande regler samt temporära installationer och utrustningar. - Omklädningsrum, 6 st. Duschrum, 500 tvättrum, massage och bastu i anslutning till omklädningsrum - Servering för aktiva och funk- 150 m2 tionärer, 100 platser
Summa programyta 2750 m2
Administration och drift
- Omklädningsrum för driftperso- 250 m2 nal, vakter, försäljare, domare m m (Dessa kategorier ryms i framtiden i permanenta omklädnings-
rum .)
- Kontorsutrymmen för ishockey- 100
förbundet, konståkningsdomare
m m - Kylmaskineri placeras i skridskostadion
Summa programyta 350: m2
Massmedia och officials
- Presscentrum - Subcenter för 500 m2
Rannå sdalen med bl a 40-50
skrivplatser och telefonhytter
- Uppehållsrum med servering 100 m2
för press m fl - Intervjuhörna intill A-arenan : 20 n2
- Reserverade platser på läktare,
150 officials, 100 skrivande
press, 50 fotografer, 52 TV-
rad iokommentatorer (ingår i
generell läktaryta)
- TV-plattformar
Summa programyta 620 m2
Publikutrymmen
- Entréer till arenan, 15 insläpp 200 nm
- Sittplatsläktare för 6000 pers, 3500 m2
varav ca 350 reserverade enl ovan
- Foaje för 6000 personer . 1200 m2 - Kiosker för publik, 6 st (med 200 m2
biutrymmen)
- Servering för publik, 200 plat- 300 m2 " ser (med biutrymmen) - Toaletter för publik . 200 m2
- Souvenirförsäljning, 4 st 100 m2
Summa programyta 5700 m2
4. 163 A- och C-hall Ytsammanställning
Funktionsprogrammet enligt ovan-
stående punkter innebär en total programyta på 13280 m2
Bruttoarean bestäms både av OS-
krav och fotbollens krav. För att samstänmma dessa har en testskissning genomförts som ger bruttoytan 23300 m2 BTA Permanent del = fotbolls- och mässhall ca (16200 m2 BTA)
4. 164 A- och C-hall Sekretariats- och informations-
utrustning
= Utrustning för resultatbehandling - Resultattavla och storbildstavla = Ljudanläggning
4. 165 B-hall. Ombyggnad befintliga utrymmen
Ishockeyrink m m
Läktare som bl a iordningställs med särskilda platser för officials 50 st, press 50 st, fotografer 25 st och Radio-TVkommentatorer 40 st :
Foa je m2 Kiosk
Toaletter, exp m2 Omklädningsrum, 4 st
Förråd m2
Tekniska utrymmen, personal Squash (annan temporär OSanvändning) Kommentatorer, speaker m2
4. 166 B-hall. Tenporära anläggningar
Servering för tävlande, massmedia och funktionärer 100 Servering för officials Servering för publik 200 Kontrollrum för TV 20
4. 167 B-hall. Sekretariats- och informationsutrustning
Utrustning för resultatbehandling Resultattavla
Ljudanläggning
Skridskostadion
Ny skridskoarena byggs i Rannåsdalen.
Tävlingsprogram: Herrar 500 m, 1000 m, 1500 m, 5000 m och 10 000 m. : Damer 500 m, 1000 m, 1500 m och 3000 m.
25-30 deltagande etablerade nationer (+ nya) -.:' Max 4 deltagande per nation och totalt max 100 tävlande per gren.
Stadion planeras för 11 000 åskådare.
Isbanan förbereds för att även kunna användas
för bandy. |
4.171¶Tävlingsarena
- Konstfrusen 400-metersbana, 5800 m
2 banor å 4,5 m + uppvärmnings-
bana 4,5 m+ 1 m - total
bredd 14,5 m
- Belysnings- och högtalarmaster
4. 172 Byggnader (permanenta)
Utrymmen för nationstrupper
- Omklädningsrum, herr och dam. 300 m2
Dusch, tvättrum, massage och bastu i anslutning till omklädningsrum.
- Sliprum och verkstad i anslut- 20 m
ning till omklädningsrum
Summa programyta 320 m2
Administration och drift
- Sekretariat 20 m2 = Speakerrum 20 m2 - Juryrum 30 m2 - Läkarrum och sj ukrum 40 nm - Värmestuga för funktionärer 50 m2 - Kiosker, 2 st 50 m2 - Inlastning, soprum, städ- | 50 m2
utrymmen
- Materialförråd 200 nm
- Kylmaskinrum (även till A- 100 m2
och C-hall)
Summa programyta 560 m2
Massmedia och officials
- 4 st kommentatorhytter 20 m2 - Kontrollrum TV . 20 m2
- Uppehållsrum för press . 100 m2
- Uppehållsrum för officials + 150 m
med servering och med upp-
sikt över arenan - TV-platt formar -
Summa programyta | 290 m2
Total programyta permanenta
byggnader | 1170 m2
- Tillägg för -biutrymmen, kom-
munikationer, väggyta, tek-
niska utrymmen m m 45-50 23 530 m2
Summa totalyta permanta byggnader 1700 m2 BTA
4.173 Publ ikutrymmen
Permanent läktare utförs som gradänger på mark för 7000. personer 2500 rn2. BTA - 150 st sittplatser för offi-
cials - 150 st sittplatser för press
- Övriga platser är ståplatser
för publik
4.174 Tenporära anläggningar
- Administrationslokaler . . 80 rm
- Värmestuga för personal och
funktionärer 50 m2 - 37 st kommentatorshytter 200 m2 - Entréer, 20 insläpp : 250 m2
Summa programyta (byggnad) 580 m2
Motsvarande en totalyta på ca 850 m2 BTA
- Ståplatsläktare för 4000 pers 1500 m2 BTA
4.175 Sekretariats- och informationsutrustning
- Utrustning för resultatbehandling - Resultattavla och storbildstavla - Ljudanläggning
Bob och rodel
Ny kombinerad, konstfryst bob- och rodelbana byggs på Östberget. Lämplig markprofil och erforderlig nivåskillnad bedöms finnas både mot söder
och öster. Val av läge och sträckning kommer att göras efter besiktning av internationell expertis i juni 1987. Transporter förutses ske med bil på
befintligt vägnät. (Vid läge norr om Gustavsbergsbacken kan eventuell samordning med stollinbana
till slalombacken studeras .)
Program och kalkyl baseras helt på utredning från ansökan om OS i Falun 1992.
Tävlingsprogram:
H 2-mans bob (4 heat) och 4-mans bob (4 heat) H 1-mans rodel (4 heat) och 2-mans rodel (2 heat) D 1-mans rodel (4 heat)
Obligatorisk träning
20-25 deltagande etablerade nationer i bob, 25-30 i rodel. Nya kan tillkomma.
Varje nation får starta med 2 lag i 2- respektive
4-mans bob, 3 st i l-mans rodel och 2 lag i 2-mans rodel. |
Nationstrupper kan omfatta 2-25 tävlande + 2-12 ledare.
Publik, max 5-10 000/dag, vid målområdet och längs banan - gångvägar byggs på båda sidor. I första
hand anoränas publikplatser genom preparering av omgivande naturmark.
4.181 Bana inklusive fundament och startramper
Banan utförs av betong med en längd på 1200 m och
medellutning 9-12 § i enlighet med FILs och FIBTs internationella regler.
1200 m är minimilängd för konstfryst bana. (Naturisbana är för låg standardnivå för OS. Med
naturis krävs dessutom 1500 m längd med på följan-
de krav på större nivåskillnad. En sådan bana inryms inte på Östberget.)
4. 182 Byggnader
Starthus 1 med verkstad och förråd
för bobar/rodlar, personalrum m m ca : 350 m2
Starthus 2 (damstart) med omklädningsrum, WC, förråd, tidtagning, kontroll-
rum m m ca 200 m2
Målhus: med rum för tävlingsledare, jury,
tidtagning, press mm ca 150 m2
Maskinrum för kylanläggning, personalrum m m ca 250 nm2
4. 183 Hark m m
Markarbeten utmed hela banan . Vatten- och avloppsanläggning.
Markplanering runt byggnader, stödmurar, åskådar-
platser. Kylanläggning, solskyddsanordningar . Belysnings- och högtalarmaster. Ledningar via kontrollstationer för indikering,
tidtagning och teleförbindelse.
4.184¶Sekretariats- och informationsutrustning
- Utrustning för tidtagning och resultatbehandling
- Resultattavla
4.185 Temporära anläggningar
- 32 st kommentatorshytter
- Eventuell publikläktare intill målet
4. 186 Övrigt
Det södra läget innebär att banan korsar en väg och att särskild anpassning får göras till lift
och utförsåkningsområde. Viss del av banan måste
lyftas på pelare (eller eventuellt passera under lift/skidbacke).
I det östra läget tillkommer kostnader för markköp
samt kostnader för publikparkering, som sannolikt
måste anordnas på Storsjöns is med busspendel och gångvägar upp till tävlingsområdet .
I avvaktan på mer detaljerade studier och val av läge tas en merkostnad för banan i det södra läget upp.
4.2¶Arenor i åre
Befintliga arenor och transportanläggningar: utgör stommen till OS-arenorna. Det breda tävlingsprogrammet innebär emellertid att kompletteringar är
nödvändiga liksom en upprustning till att motsvara
aktuella tävlingsregler och gängse standardkrav .
Tävlingsprogram:
Herrar: Störtlopp, Super G, storslalom, specialslalom och kombination (separata tävlingar)
Damer: Störtlopp, Super G, storslalom, specialslalom och kombination (separata tävlingar) 35-40 deltagande etablerade nationer. (+ ev nya).
Max 4 deltagare/nation och normalt ca 100/gren.
4.21¶Arenakomplement och gemensamt
4. 211 Markförvärv och arrenden
Markförvärv för utvidgning av störtloppets målområde .
Mark för nya bansträckningar och transportanläggningar, som inte ägs av Åre kommun eller ÅKAB arrenderas. Kostnad för första avtalsperioden redovisas som OS-investering.
4.212 Hemologisering Alla arenor skall homologiseras.
4.213 Ceremoniplatser Vid målområdena arrangeras flaggspel (2x65 st).
För hyllning av medaljörer utförs i båda målområ-
dena mobila eller fasta podier med "prispallar" och flaggstänger.
Prisutdelning hålls kvällstid i centrala Åre, t ex
på torget, som förutsätts vara färdigplanerat 1994. 1 amg flaggspel (ca 65 st) anordnas + flag-
gor till medaljörer.
5¶Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 24
4.214 Temporära anläocgningar
Prisutdelningsplats:
- Ceremonipodium med prispall, | flaggor, orkesterutrymme m m ca 100 m2 BTA - Utsmyckning
- TV-plattform och fålla för
fotografer
= Avspärrningar för publik
- Läktare för hedersgäster
4.215¶Utrustning till arenaområden
Avspärrningar av arenaområden med nätstängsel, ca
17 km, med ca 15 st insläppsportaler samt ca 6 km stängsel för kanalisation av publikströmmar .
Komplettering görs av tävlings- och träningsut-
rustning, t ex portmarkeringar, borrar, snöskot-
rar, pulkor, kommunikationsradio m m.
Förråd för utrustning redovisas till respektive ! arena.
Skyltning av samtliga arenor.
Störtlopp H och H-komb
4. 221 Transportanläggningar
För materialtransporter utnyttjas befintlig ka-
binbana till startområdet .
För träning och tävling förutsätts att planerad linbana Olympia 11 från +820 till startområdet är
utbyggd före 1992 (ej OS-investering) alternativt att stollinbana enligt 4.231 används i.kombination
med 1000 m linbanan.
4. 222 Startområde Ny startramp byggs för att ge tillräcklig starthastighet. Nytt startområde ansluts till banan vid +1155 för H-kombination/tillika reservstart för H vid hårt väder. ” Nya starthus 25 m2 byggs till båda startplatserna.: Servering till kabinbanans bergstation förutsätts vara utbyggd före 1994 och kan då fungera som
värmestuga (ej OS-kostnad) -.
4. 223 Tävlingsbana Markarbeten i bansträckningen är klara. Konstsnöanläggning är utbyggd . Skyddsnät är utbyggda i erforderlig omfattning. För 3 st räddningsstationer i öppen terräng byggs vindskydd . Markberedning för helikopterlandningsplatser görs
på två platser, I övrigt sker preparering med
pistmaskin. 10 st TV-plattformar 5 m2 och 4 st fotoplattformar 10 m2 byggs. De senare skall vara grundlagda 6 m från skyddsnät och ha utkragad plattform för sikt över skyddsnät.
4. 224 Målområde
Terrassering av mark för provisorisk läktare ovanför E75.
Ny gångväg och trappor för publik mellan E75 och
läktare.
Terrasserings- och markberedningsarbeten för ut-
vidgning av målområdet, för anpassning av upp-
bromsningsplanet till ny fast byggnad och läktare och för provisoriska läktare, 2 st.
Uppställningsyta för CB-bussar och TPC-bilar.
Gångvägar/ trappor för publik.
Belysningsmaster för belysning av hela målområdet och målskjutsen.
1 st målport och nytt mobilt målhus för handtidtagning 10 m2.
Permanent läktare utförs med 200 sittplatser: (of-
ficials) och 1000 ståplatser.
Provisoriska läktare byggs med 1500 + 2800 + 2000 ståplatser.
"Korridorer" för press, fotografer, ledare och tävlande .:. :
32 st provisoriska kommentatorshytter på provisoriska läktare inkl elförsörjning, belysning och
värme. - Tele/radio/ TV-instållationer ingår i res-
pektive nyttjares kalkyl.
Byggprogram övriga funktioner
- Värmestuga för press och täv-
lande 100 m2 - Central för olycksfallsbered-
skap samt dopingkontroll 60 mn2 - Förrådsyta enligt 4.215 100 m2
- Serviceutrymme för skidfabri-
kanter 8x20 m2 160 m2 - Tekniskt utrymme för tele-
verket 90 m2 - 18 st permanenta kommentators-
hytter på permanenta läktare "110 m2 - Kontrollrum Radio/TV 20 n2
- Servering för officials:
Befintligt i Lundsgården -
= Sammanträdesrum för tävlings-
jury förutsätts finnas i
Lundsgården alternativt i befintligt må lhus -
Summa programyta : 640 m2
Tillägg för biutrymmen, kommunikationsyta, väggyta, tekniska utrymmen m m ger en to-
talyta på ca 1000 m2 BTA
Lokalerna förutsätts byggas som permanent byggnad kombinerad med fast läktare.
4. 225 Sekretariats- och informationsutrustning
- Utrustning för resultatbehandling inklusive
tidtagning och internt ledningssystem = Resultattavla för mellan-' och sluttid vid start,
längs banan och vid mål - Storbildstavla - Ljudanläggning
Störtlopp D, D-komb och Super G —- H
Transportanläggningar
Ny stollinbana (2-stols) byggs från Olympia I:s.
bergstation till platån söder om "Konjaksstenen" på ca +1100. Därifrån sker transport på skidor till respektive startplats.
4. 232 Startområden
Startområde för störtlopp D etableras på +1035 på
ryggen ovanför Svartberget.
Permanent starthus 25 nmn2 och värmestuga 50 rm. (Skall senare kunna kompletteras till enklare servering .)
Startområde för. D-komb - tillika reservstart för .
störtlopp D samt för Super G - H etableras på +930
i anslutning till bansträckningen. .
Permanent starthus på 25 m2.
4.233¶Tävlingsbana
Ny bansträckning byggs från start på +1035 genom
gamla "störtloppsravinen" till turistnedfart parallell med störtlopp H samt mellan turistnedfart
och målskjuts.
I turistnedfartsdelen görs kompletteringsarbeten.
Vid korsningen med Årevägen, Bräckevägen och "Röda
Rappet" utförs skidtunnlar (lika befintliga vid störtlopp H).
Konstsnöanläggning byggs ut i nya bandelar och i befintlig turistnedfart. Längd ca 1850 m.
Trans formatorstation byggs och elkablar läggs för strömförsörjning i banan.
Skyddsnät byggs till en sammanlagd längd på ca
400 m.
För 2 st räddningsstationer i öppen terräng byggs vindskydd.
Markberedning för helikopterlandningsplatser ut-
förs på två platser.
5 st TV-plattformar och 2 st fotoplattformar byggs (jEr 4.223).
4. 234 Må loaråde
Se 4.224. 4.235 Sekretariats- och informationsutrustning
Se 4.225.
Prop. 1987/88:
Super G —- D samt Storslalom H och D
Transportanläggningar
Befintliga bansystem kan utnyttjas.
4. 242 Startområden
Markberedning för 3 st nya startområden och
starthus. 3 st nya permanenta starthus 25 m2.
Befintlig servering på Hummeln förutsätts fungera
som värmestuga.
4. 243 Tävlingsbanor
I nedre delen av befintlig bana för storslalom (bana 1) görs justeringsarbeten.
Ny bana (bana 2) etableras. Längd ca 1350 m. Bredd 45-50 m (inklusive publikutrymmen). Banan planeras
ut till jämn yta för att snabbt kunna prepareras med konstsnö.
Väg till Fjällgården byggs om för att ge plats för
bana 2. Längd ca 500 m, nivåskillnad 45 m med tre kurvor. Vägbredd 6 m med möätesplatser. Konstsnöanläggning byggs ut i banans övre del, längd ca 350 m och i bana 2, längd ca 1450 m. Transformatorstation byggs och elkablar läggs i Super G-banan för strömförbrukning. Skyddsnät byggs i Super G-banan, länga 200 m. He likopterlandningsplatser förutsätts kunna beredas med pistmaskiner.
Utrymningsväg för räddningspulkor till Vakthögen
förbättras, längd ca 50 m. 2 st nya TV-plattformar byggs i banornas övre del och 4 st nya i bana 2.
4. 244 . Målområde
Utskjutande rygg vid befintligt målhus schaktas
ned helt så att ett brett samlat målområde skapas.
vall mellan uppbromsningsplan och köyta till WClinbanan schaktas om och anpassas till nya läktare. :
Slänt öster om Stjärnlinbanan terrasseras till . publikgradänger.
Tillfartsväg för transporter till målområdet skärs
in i slänten norr om kabinbanans dalstation. Vägen skall ha min 4 m fri höjd under kabin och stolar.
Gångvägar och trappor till målområdet iordningställs (utförs i samband med nybyggnad öster om dalstationen).
Belysning rustas upp och kompletteras i hela målområdet . so
Nytt målhus 50 m2 byggs mitt i målområdet. Mobilt
målhus 10 m2 utförs för handtidtagning storslalom och Super G. 2 st nya målportaler byggs.
Permanent läktare byggs med 200 sittplatser (of-
ficials, slalom) och 800 ståplatser.
Provisoriska läktare byggs med 200 sittplatser (officials, storslalom och Super G) och 800 + 500
ståplatser.
"Korridorer" för press, fotografer, ledare och
tävlande till båda sidorna av målområdet .
32 st provisoriska kommentatorshytter på provisoriska läktare (jfr 4. 224).
Byggprogram övriga funktioner
- Sammanträdesrum för tävlings-
jury 30 rm
- Ceremoniutrymmen 70 m2 - Central för olycksfalls-
bereäskap samt dopingkontroll 50 m2
- Förråd (enligt 4. 215) 100 m2
- Värmestuga för press och
tävlande : 100 nm2 - Uppehållsrum för officials med servering och uppsikt
över målområdet 150 m2
= Kontrollrum Radio/TV 20 m
- Tekniskt utrymme för tele-
verket 90 m2 - 18 st permanenta kommentators-
hytter utförs på permanent
läktare 110 m2
Summa programyta | 720 m2
Tillägg för biutrymmen, kommunikationsyta, väggyta, tekniska utrymmen m m ger en totalyta
på ca 1200 m2 BTA
lokalerna förutsätts kunna inrymmas i-en nybyggnad
öster om kabinbanans dalstation.
4. 245 Sekretariats- och informationsutrustning
- Utrustning för resultatbehandling inklusive
tidtagning och internt ledningssystem - Resultattavla för mellan- och sluttid vid start,
längs banan och vid mål
- Storbildstavla
- Ljudanläggning
4.25 Slalom H och H-komb 4. 251 Transportanläggningar
Befintlig stollinbana kan utnyttjas.
4. 252 Startområden
Markarbeten görs för nytt startområde på +635 NV
om nuvarande start samt för skidväg från WC-banans
bergstation till starten.
Nytt starthus 25 nm2 byggs för slalom H.
För slalom H-komb utnyttjas befintligt startområde
och starthus. 4. 253 Tävlingsbanor
Befintlig med förlängning mot NV till ny start-
plats. Längd ca 100 m, bredd ca 50 m.
4. 254 Må lområde
Se 4.244
4. 255 Sekretariats- och informationsutrustning
Se 4.245.
Slalom D och D-komb
Transportanläggningar
Befintlig stollinbana kan nyttjas.
4. 262 Startoaråde
Röjning och markarbeten för nytt startområde intill storslalombanan (bana 1) på +615.
Permanent starthus 25 m byggs. 4. 263 "Tävlingsbana
Enligt 4.243, bana 1.
4. 264 Målområde
Se 4.244
4. 265 Sekretariats- och informationsutrustning
Se 4.245
Träningsbackar
Befintliga backsystem förutsätts bli utnyttjade.
För slalom och storslalom: Tottbacken, Snobbrännan, Tvättbrädan och Hamrebacken.
"Schuss-träning" och vallatest för: störtlopp: Rödkullen och Högåsensadeln.
4.271 Transportanläggningar Befintliga system kan utnyttjas.
4.272¶Startområden
Inga investeringskrav.
4.273 Träningsbanor Konstsnöanläggning i Snobbrännan rustas upp och förbättras.
Ny konstsnöanläggning i Tvättbrädan .
4. 274 Övrigt
Tidtagningssystem förutsätts hållas av nations-
trupperna. Värmestugor på viss distans får accep-
teras. Inga OS-investeringar.
4 INVESTERIJGAR ARENOR
Pos Investeringsdel Kostn i 1000-tal kr Anm/Restvärde
4 ARENOR I ÖSTERSUND
OCH ÅRE; KOSTNADER . 596 000 Rv 3 920
4.1 Arenor i Östersund 503 000 Rv 2 580
4.11 Arenakomplement
och gemensamt 67 000 Rv 580
4.111 Mark förvärv och ar-
renden - 4.112 Homogolisering el- : ler motsvarande 700
4.113 Ceremoniplatser 4 900
4.114 Markarbeten,
Rannå sdalen 38 580
4, 115 Yttre VA, El m m
RannåÅ sdalen 12 130
4. 116 Temporära anlägg-
ningar, Rannåsda-
len € 250
4.117 Utrustning till : " arenaområdet 4 440
4.12 Hoppbackar 70 m
och 90 m 1200 000
4.121 Tävlingszon 57 780
4.122 Byggnader m m 30 180
4.123 Publikutrymmen 6 790
4.124 Transportanlägg-
ning 9200 4.125 Temporära
anläggningar 1 890
4.126 Sekretariatsoch informationsutrustning 2 460
4.13 Längdskidstadion 32 000
4.131 Tävlingszon 8 550
4.132 Byggnader 16 420
4.133 Publikutrymmen 1 820
4.134 Temporära anlägg-
. ningar 1 610 4. 125 Sekretareatsoch informations- : utrustning 3 600
4.14¶Skidskyttestadion 3 000
4.141 Skjutbana 3 000 4. 142 Publ ikutrymmen 4.143 Sekretariatsoch informationsutrustning
4.15 Spårområde 12 000
4.151 Tävlingszon 9 020 4.152 Temporära anläggningar 1 170 4.153 Sekretariatsoch informationsutrustning 1 810
4.16 Ishallar 178 500 Rv 2 000
4.161 A- och C-hall, permanenta utrymmen 85 000 4. 162 A- och C-hall, temporära anläggningar 58 700 Rv 2 000 4.163 A- och C-hall, ytsammanställning 4.164 A- och C-hall, Sekretariatsoch informationsutrustning 22 100 Kostnad A- och C-hall 165. 800
4.165¶B-hall, ombyggnad av bef utrymmen 5 500
4.166 B-hall, temporära anläggningar 4 700 4.167 B-hall, sekretariats- och informationsutrustning 2 500 Kostnad B-hall 12.700
Skridskostadion 43 500
Tävlingsarena 17 300 Byggnader (permanenta) 14 400 Publikutrymmen 1 700 Temporära anläggningar 6 200 Sekretariatsoch informationsutrustning 3 900
Bob och rodel 67 000
Bana inkl fundament och startramper 100 4. 182 Byggnader 440 4.183 Mark m m 000 4. 184 Sekretariatsoch informationsutrustning 900 4.185 Temporära anläggningar 560 4. 186 Övrigt 000
Arenor i Åre 93 000 Rv 340
Arenakomplement och gemensamt 8 850 Rv 200
4. 211 Markförvärv och arrenden 670
4.212¶Homologisering 200
4. 213 Ceremoniplatser 200 4.214 Temporära anläggningar 080
4. 215 Utrustning till arenaområden 700 Rv 200
Störtlopp H och H- komb 26 300 Rv 140”
4. 221 Transportanläggningar
| 4.222 Startområde | 890 |
| 4. 223 Tävlingsbana | 340 |
| 4. 224 Målområde | 400 Rv 140” |
4. 225 Sekretariats-
och informations-
utrustning 270
Störtlopp D., D-
komb och Super G-
H 19 800
4. 231 Transportanlägg-
ningar 300
4. 232 Startområden 700
4. 233 Tävlingsbana 12 800
4.234¶Målområde
4.235 Sekretariats-
och informations-
utrustning
Storslalom H och
D samt Super G -
D 35 200
4.241 Transportanlägg-
ningar
4.242¶Startområden 580 4. 243 Tävling sområden 8 660
4.244 Målområde 18 060 4. 245 Sekretariats-
och informationsutrustning 7 900
Slalom H och
H- komb | 1 000
4.251 Transportanlägg-
ningar
4.252¶Startområden 800
4.253 Tävlingsbanor 200
4.254¶Målområde
4. 255 Sekretariats-
och informations-
utrustning
Slalom D och
D- komb 250
4.261 Transportanlägg-
ningar
4.262¶Startområde 250
4. 263 Tävlingsbanor
4.264¶Målområde
4. 265 Sekretariats-
och informations-
utrustning
4.27 Träningsbackar 1 000
4.271 Transportanlägg-
ningar
4.272¶Startområden
4.273 Träningsbanor
4.274¶Övrigt
6 Riksdagen 1987/88. I samt. Nr 24
INVESTERINGAR OLYMPISK BY
Olympiska byn dimensioneras för nationstrupper på
sammanlagt 3000 personer.
Som olympisk by disponeras ett bostadsområde som byggs i nära anslutning till Rannåsdalen. En
boendestandardå med 2 personer per rumsenhet + några 1-personsrum per nation har förutsatts.
Byn består av en boendezon - inre zon och en yttre
zon, dit även andra ackrediterade, t ex press, har "tillträde.
Hela byn inhägnas och bevakas med TV-kameror och
vakter. Inpassering sker via vaktstuga till yttre zon och därifrån via ny vakt till inre zon. Vakt finns dessutom vid varje byggnadsentré.
Permanenta lokaler
Bostadsområdet byggs med 700 lägenheter. Till
dessa hör normala bostadskomplement som förråd, tvättstugor, kvarterslokaler, garage, parkeringar
m m, som också nyttjas av nationstrupperna.
4 st förskolor och en butik förutsätts bli ut-
byggda i området.
1 års hyra beräknas täcka tiden från färdigstäl-
lande tills dess att lägenheterna är uthyrda.
I kalkylen ingår en temporär anpassning för OSanvändning och kostnad för återanpassning/upprustning till normalt bostadsområde .
Inre zon ,
"= 600 lägenheter för aktiva, ledare
och servicepersonal 45 600
- 25 lägenheter för sällskapsutrymmen 1 900 RR
- 50 lägenheter för kontor/expeditioner
till nationstrupper 3 800
- 25 lägenheter för läkarexpeditioner 1 900 BR
- Förråd och verkstäder placeras i befintliga förråd och garage 9 000 PP
. = Kvarterslokaler disponeras av nations-
trupperna för genomgångar, videouppspelningar och rekreation 1 000 5
- 2 st förskolor disponeras som informa-
tionslokaler och minåre restauranger
med egen kökskapacitet 1 000 m2
Yttre zon
2 stycken förskolor disponeras för följande funktioner:
- Iokaler för mindre presskonferenser 150 m2 - Ackreditering, information, bank, post, .
tele 350 m2 - Kemtvätt, fotobutik, blomsterbutik m m 300 m2 - "Träffstuga" med enkel servering 200 m2
I den yttre zonen placeras även en per- se manent livsmedelsbutik. Denna drivs och 500 m2 bekostas' av handlaren själv.
Temporära lokaler och anläggningar
- Inhägnader, grindar mm =:
= Vaktstugor 2 st (till yttre resp inre
zon) 100 m2
Iokaler i inre zonen:
- Bio, 150 platser a 200 m2
- Discotek | 200 m2 - Servering med 600 platser 1 000 m2
För serveringarna gäller: Öppethållande dygnet runt, internationell
matsedel. ! | Basmat förutsätts bli tillagad centralt
på skolor och regementen .
Kök skall finnas för komplettering och specialmenyer, där även nationstruppernas egna kockar skall kunna arbeta.
Utrustning och inredning
Lägenheter inreds i enkel hotellstandard samt med bord och stolar i kök.
Övriga lokaler såsom sällskapsutrymmen, kontor, läkarexpeditioner, serveringar m m inreds och ut-
rustas i normal omfattning.
Efter spelens slut avyttras inredningen.
INVESTERINGAR OLYMPISK BY
Investeringsdel Kostn i 1000-tal kr Anm/restvärde
OLYMPISK BY, KOST- NADER + 95 000 Rv 13 400 Permanenta lokaler 33 100 Inre zon 31 500 Yttre zon 1 600 Temprära lokaler
och anläggningar 19 900 Rv 3 800
Utrustning och
Inredning 42 000 Rv 9 600
+ Som investeringar för olympisk by har följande
kostnader inräknats:
- 1 års hyra för bostadsområdet, jämför punkt 5.1
= oTemporär anpassning för OS-användning
- Utrustning och inredning - Återställande/upprustning till normalt bostadsområde
INVESTERINGAR INFRASTRUKTUR
Kommunikationer
Beskrivning av planerade funktioner finns under pkt 11. Här tas endast de delar upp som innebär särskilda OS-investeringar. om
Flyg
- Stationsplattan utökas från nuvarande 4 till 5
platser |
- Befintlig taxibana breddas
- Ny parallell taxibana byggs
6. 12 Allmänna vägnätet —- Åre
- Ny väg byggs mellan E75 och väg 638 (jfr
11.43). - E75 breddas för temporära av- och påstignings-
fickor för bussar intill störtloppsarenan. En
längd på 150 m förutsätts.
Kommunala gatu- och vägnätet i Östersund
- Ombyggnad för utökad kollektivtrafik vid järn-
vägsstationen inklusive temporär bussterminal
/värmestuga .
- Lokal breddning av Litsvägen i Rannå sdalen med
extra körfält för svängande trafik. - Ny gångväg längs Litsvägen mellan Genvägen och
Rannå sdalen. Gångbanor mot centrum breddas. Ny gångtunnel under väg 88 i Rannåsdalen. Markköp krävs för genomförandet.
- Temporär vinterväg för TPC-trafik mellan Rannås-
dalen (hopptornen) och press- och radio- TV-centra i ATS.
Kommunala gatu- och vägnätet i Åre
- Befintlig väg norr om E75 mellan målområdena
kompletteras. för.att. fungera som huvudgång-
"stråk. -
VA- försörjning
Rannåsdalen
Ny vattenledning och tryckledning för avlopp ansluts till kommunala VA-nätet intill Slakteriet vid Litsvägen. Ledningarna förutsätts följa ny
gångväg enligt pkt 6.13.
Pumpstation redovisas under pkt 4. 115.
Östberget
I avvaktan på val av lägesalternativ har VA- frågorna ej utretts.
Åre
Temporära förstärkningsåtgärder för VA-verk och ledningar, extra personal, extra leasad maskinutrustning m m erfordras. : |
Kostnaden redovisas som driftkostnad under pkt 13.
Kraftförsörjning
6. 31 Rannåsdalen
Kraftförsörjning saknas till blivande OS -amråde .
Uppvärmning förutsätts ske' med elbaserade värmesystem. .
Effektbehoven för anläggningarna är så stora att normala lågspänningsleveranser inte är möjliga. Högspänningsleveranser (20 respektive 10 kV) innebär att erforderliga transformatorstationer inte ingår i JKABs anläggningskostnader (ägs av abonnenten och redovisas under pkt 4.115). :
Försörjningen" «ordnas lämpligen genom att befint-: lig 20 kV-kabel i I5-skogen kapas: och skarvas fram till mottagningsstation (abonnentanläggning) vida A-hallen.
Uppskattat effektbehov, ca 4 MW, nödvändiggör reservmatningsmöjlighet genom ytterligare en utmatning från Lugnvik. Denna utföres med luftledning
från industriområdet - parallellt med nya E75 ner efter Litsvägen mot OS-området. Intill mot-
tagningsstationen förläggs ledningen i mark.
Östberget
Befintligt 10 kV-nät saknar nödvändig kapacitet.
Ny 10 kV-kabel förlägges från Näsvägen fram till
bob/ rodelbanan och vidare mot Frösödal. Fullgod
reservmatningsmöjlighet erhålles.
Uppskattat effektbehov för anläggningen 1,1 - "1,5 MW. JKABs leverans sker i abonnentstation i anslutning till bob/rodelbanan.
åre
Flertalet av de anläggningar som erfordras för OS
antas enligt programmet ingå i den ordinarie ex-
ploateringen av Åre-regionen och redan vara byggda
före 1994. Således inga OS-investeringar.
Nya byggnader i målområdena respektive de nya
lift- och snökanonanläggningarna som byggs antas
kraftförsörjas från ÅKABs befintliga högspännings-
abonnemang. En utökning av abonnerad effekt kan bli nödvändig, däremot inga investeringskostnader för JKABs del i detta skede. (Ny. fördelningssta-
tion uppföres i Åre 1987.)
Reservkraft
Reservkraftanläggning med styrutrustning hyrs in
för centrala drifts- och datafunktioner. :
Reservkraft till arenor och till press-radio- .
TV-centra redovisas under pkt 4 för respektive arenaområde och under pkt 7.
Tele och data
Televerkets investeringar redovisas under pkt 8.
OS-arrangören skall hålla inhägnade uppställningsplatser för transportabla satellitstationer med fri sikt mot söder.
- Östersund 200 m2 (ATS) - Åre 100 m2
Central datautrustning förutsätts bli leasad och
redovisas som driftkostnad under pkt 13.
INVESTERINGAR INFRASTUKTUR
Investeringsdel Kostn i 1000-tal kr Anm/Restvärde
INFRASTRUKTUR . i
KOSTNADER 42 000
6.1 Kommunikationer . 36 900
6.11 Flyg 28 000 6. 12 Allmänna vägnätet
i Åre 3 100 6.13 Kommunala gatu-
och vägnätet i :
Östersund 5 690 6.14 Kommunala gatu-
och vägnätet i
Åre 110
6.2 -VA- försörjning oo "2 200
6.21 Rannå sdalen 2 200 6. 22 Östberget : - 6.23 Åre -
6. 3 Kraftförsörjning 2 900
6. 31 Rannå sdalen 2 100 6. 32 Östberget 400 6. 33 Åre - 6. 34 Reservkraft 400
Tele och Data -
INVESTERINGAR,; PRESS- och RADIO/TV-CENTRA
I Östersund får ATS och FörvS anläggningar samt A4s restaurang disponeras.
1 Åre förutsätts en ny sporthall uppföras inom OS-budgetens ram. Hallen anpassas temporärt till
massmedias behov. |
Subcenter, kommentatorshytter, teknikutrymmen m m på arenor redovisas under pkt 4.
Presscenter m m i Östersund
Program presscenter
- Administration - 1 200 m - Skrivrum 2 930 m2 - Reception 10 mn
- Tryckeri, kopiering : 200 m2
- TV-rum 200 m2 - Sammanträdesrum 60 m2 = Tidningsrum 100 m - Cafeteria 200 m2
- Nyhetsbyrå er r 430 nm
- Telefonboxar 140 m2 - Telexservice 140 m2 - Telefaxservice 140 m2
- Våtrum för bildbyråer 2 700 m
- Omklädning . 250 m2 - Kontorsutrymmen för uthyrning "600 m
(alternativt reserv för skriv-
utrymme)
- Informationscentral 200 m2
Summa programyta för skrivande
press, fotografer, bildbyråer,
fotolab mm m 10 500 m2
Vissa utrymmen ' kan ge hyresintäkter.
Program presskonferensutrymmen
Utrymmena skall kunna ta emot 400 personer, varav 250 sittande,
+ podium och vara utrustat för
simultantolkning ca 500 m
Entré och foajeutrymmen
Program gemensamma ytor för press och Radio/TV
- Utrymmen för ackreditering 200 m2 = Bank och post . 150 m2 - Taxfree shop och bar | 250 m2
Summa programyta gemensamma ut- :
rymmen 600 nmn2 Dessutom krävs en restaurang för massmediapersonal
Anpassning av Skolhuset ATS och FörvS till presscenter m m
Skolhuset kan med enkla medel omvandlas till ett väl fungerande presscenter för skrivande press och fotografer. Dessutom föreslås gemensamma lokaler enligt 7.13 (utom restaurang) bli placerade i Skolhuset. .
Den resebyrå som redan finns passar väl in i OS-an vändningen.
Av byggnadens totala yta på ca 21 000 m2 BTA beräknas drygt 16 000 m2 tas i anspråk. Viss reservyta finns således även om alla utrymmen av praktiska skäl inte kan ställas till förfogande.
Byggå tgärder erfordras endast för våta utrymmen
(fotolab m m) som placeras i vagnhall och plan 3 i flyglarna J och L. Byggnaden har ett väl utbyggt telenät med 10 par teleledningar till varje lektionssal och komplett högtalaranläggning. Detta gör att kompletteringsbehovet blir begränsat.
Anpassningsarbeten och utrustning
- Vagnhall förses med enkel spånskivevägg innanför
ytterväggen och delas upp i tre delar. - Våtutrymmen i skeppen J och. L, plan 3, förses
med temporärt golv av spånskivor (skydd mot fo-
tokemikalier). .
- Våtrumsdelar förses med anordningar för risk-
avfall som pumpas fill tankar
- Cafeteriautrustning
- Återställande och av städning” av hela skolbygg-
naden .
Anpassning av Gymnastikbyggnaden ATS till presskonferensutrymmen
Byggnaden. har en totalyta på 1850 m2 BTA med en
gymnastiksal på ca 800 m2 + publikutrymme. Utrymmeskrav för presskonferenser tillgodoses med god marginal.
Anpassningsarbeten utrustning m m
- Möblering med 250 bekväma fåtöljer
- Uppbyggnad av podium längs en kortsida
- Återställande och avstädning av hela gymnastikbyggnaden
Radio/TV-center i Östersund
Program
- Studioblock för gästande bolag,
30 st | 1 620 m2 "= Större radiostudio 100 m2
- TV-studio för gästande bolag - 200 m2
- Masterkontroll + VB-rum 400 m2 :'= CAR 300 m2 - ENG -redigering, 2 st 30 nm2 - Off-tube kommentering, 15 st 90 m2 - Kontrollrum för off- tube 20 mn
- Uppehållsrum för tekniker 50 m2 - Sammanträdesrum, 4 st 100 m2
- Briefingrum 200 m2. - Kontor för administration, .
RR + SVT, 20 st . 400 m2
- Teknikbokning . 100 m
- "Rental service" 50 m2.
- Tekniskt varmförråd, 2 st 200 m2 = Tekniskt kallförråd | : 200 m2 - Tekniskt underhåll 100 m2 - Redaktion för gästande TV-bolag,
21 st 1 365 m
.- Dito för större TV- bolag, 5 st 2 500 m2
- Yta för svenska TV-sporten | 1 000 "mm
Summa programyta för Radio-TV' | 9 025 m2'
Övriga utrymmen
- Yta för amerikanskt TV- bolag
(prel) 2 000 m2 = Televerket Radio 200 m2
= Informationscentral 200 m2
- Cafeteria | | 280 nm2
Summa programyta 2 680 m2
| 91
Utrymme för masterkontroll mm måste börja byggas upp i oktober 1993. Övriga lokaler skall disponeras januari t o m mars 1994. :
OS-arrangören skall hålla med reservkraft till verksamheten . :
Vissa utrymmen för utländska bolag kan ge hyresintäkter.
Anpassning av Teknikhuset ATS till Radio-TVcenter |
Av byggnadens totala yta på ca 28 800 m2 BTA be-
räknas ca 16 000 m2 tas i anspråk. Reservyta finns således även om alla utrymmen av praktiska skäl inte kan ställas till förfogande.
Byggnaden har en struktur som är mycket lämplig
för ändamålet. De stora hallarna delas upp med
temporära byggelement till mindre studioblock, redaktioner m m. Gårdshusens lokaler förutsätts kunna nyttjas utan byggåtgärder.
"Anpassningsarbeten m m ::
- Ombyggnad av utbildningshallar till studioblock,
redaktioner m m
- Återställande och avstädning av hela skolbygg-
naden - Inredning och utrustning förutsätts hållas av
Radio-TV-bolagen.
Massmediarestaurang i Östersund
A4s restaurang med kapacitet på 2000 personer/
timme ställs till förfogande.
Massmediacenter i Åre
Program Presscenter :
- Utrymmen för nyhetsbyråer, admi-
nistration, skrivrum, samman-
träden m m 400 m2 - Våtutrymmen för bildbyråer 200 m2
Summa programyta 600 m2
Program Radio-TV-center
- Radiostudios för gästande bolag,
- TV-studio för gästande bolag - Bokningskontor
- Uppehållsrum för tekniker
- Tekniskt förråd
- Tekniskt underhåll
= Kontor för administsration,
RR + SVT, 5 st 100 m2
- VB-rum, CAR 50 n2
- Redaktioner för gästande bolag,
15 st 240 m2
"Summa programyta 650 m2
OS-arrangören skall hålla med reservkraft till
verksamheten .
Program gemensamma utrymmen
- Ackreditering och informations-
central 100 m2 - Bank och post 100 m2 - Taxfree shop . 160 m2
- Servering (cafeteria + enklare
mat) 340 n2
Summa programyta 700 m2
Ny sporthall som massmediacenter
Som massmediacenter i Åre förut-
sätts nybyggnad av sporthall.
Inför olympiska spelen byggs
sporthallens "skal". Inom detta utföres temporära lokaler enligt programmet. Hallen utnyttjas del-
vis i två plan.
Blivande aomklädnings- och för-
rådsdelar används till våtutrym-
men . för foto och temporärt kök. Efter avslutade spel färdigställs hallen till permanent sporthall.
Summa programyta 1 950 m2 NTA Sporthallens bruttoarea enligt preliminär skiss 2 150 m2 BTA Erforderlig tilläggsyta i form av temporärt mellanbjälklag ca 700 m2 BTA
Markarbeten inklusive ca 100 pplatser för OS-behovet och framtida användning.
Anpassningsarbeten inredning m m
- Temporärt mellanbjälklag
- Indelning av hallytor i mindre rumsenheter och
block enligt program . - Temporär köksutrustning .. : - Temporär inredning i presscenter och gemensamma
utrymmen (Radio-TV-bolagen förutsätts hålla egen
inredning och utrustning).
INVESTERINGAR PRESS- och RADIO/TV-CENTRA
Investeringsdel Kostn i 1000-tal kr Anm/Restvärde
PRESS- och RADIO/
TV-CENTRA, KOSTNADER 38 000 Rv 600
Presscenter m m
1¶Östersund 7 500 Rv 300
Anpassning av Skolhuset ATS till presscenter m m 6 100 Rv 100
Anpassning av Gymnastikbyggnaden ATS till presskonferens-
utrymmen 1 400 Rv 200
Radio/TV-cen-
ter 1 Östersund 9 700
.Anpassning av- Teknikhus ATS
till Radio/TV-
.center. 92 700
Massmediarestau-
rang i Östersund
Massmediacenter
i Åre 20 800” | Rv 300
7.44 Ny sporthall som , massmediacenter 20 800 Rv 300
INVESTERINGAR OCH DRIFT TELESERVICE
Teleservice
Utredningen har gjorts av sakansvariga enheter
inom respektive område och sammanställts av Anders Hansson vid Östersunds teleområde .
Deltagande enheter har varit
- Telekontoret, Östersund
= Televerkets Nätavdelning, Farsta - Televerket Radio, Sundsvall och Farsta
Utgångsmaterial har varit beräkningarna från Falun/Åre 1992. Effekter som den kontinuerliga teknikutveckningen förväntas ge, har vägts in.
Det gäller såväl nätstruktur som nya användarkrav.
Utvecklingen inom telekommunikationsområdet är ju
oerhört expansiv just nu och detta förhållande gör
att man kan tänka sig flera alternativa lösningar i de enskilda fallen. Givetvis har utgångspunkten
genomgående varit att man skall använda den teknik
som i dag är tillgänglig och kommersiellt gångbar .
I vissa avsnitt bygger dock utredningen på nätde-
lar som ännu bara finns i långsiktiga planer som kan komma att ändras. Det ligger därför en viss .
osäkerhet i beräkningarna som kan slå åt båda hål-
len vad beträffar kostnaderna.
Kostnadsberäkningen består av två delar: hyres-och
servicekostnader för ett uppskattat antal apparater, växlar, förbindelser etc samt kapitalkostnader för de investeringar, som måste göras (till-
fälligt, för tidigt eller permanent) enbart för OS 1994.
Hyres- och servicekostnaderna har beräknats på en användningstid av två kvartal; 93-1 och 94-1, utom för abonnentväxeln. Denna beräknas vara i drift
under tiden juli 1992 t o m juni 1994. .
För tillfälliga installationer (terminaler och äylikt) är restvärdet på materielen efter nedmon-
teringen minskad med nedtagningskostnaden .
Kostnadskalkylen bygger således på att televerket
på egen hand anskaffar erforderligt investerings-
kapital. OS-arrangören belastas enbart med sedvan-
liga hyres-, abonnemangs- och serviceavgifter samt
kapital- och driftkosthiader för de extra investeringar som erfordras enbart för spelen.
Trafikavgifter för telefoni, telex och data har ej beräknats och är ej heller med i kostnadskalkylen. Eventuellt täckes dessa kostnader med intäkter för
försålda tjänster från nyttjarna.
8. 11 Förstärkning av telenätet
I televerkets preliminära planering ingår optiska fiberkablar från Daved till Östersund, från Östersund till Sundsvall och från Östersund via inlandet söder ut. Dessa kabelsystem beräknas vara idriftsatta senast år 1991 oberoende av OS-planerna. Diskussioner pågår också om att sammanbinda Duved med Meråker (Norge), varvid ett obrutet op-
tiskt fibersystem erhålles mellan Östersund och
Trondheim 1991/92. Förutsättningarna för ett tele-. nät med hög kapacitet och säkerhet är därför mycket goda. Endast tillfälliga utökningar krävs, speciellt i linjeanläggningarnas ändpunkter.
Telefoninätet utökas i Östersund med en tillfällig containermonterad AXE-koncentrator innehållande 2000 nr, AXE-stationerna i Östersund och Järpen utökas liksom övriga telefonstationer inom de områden där åskådare förväntas bo i större omfattning. Utlandsstationerna, såväl automatiska som manuella, utökas i relativt omfattande grad.
DATEX-, TELEX- och NYAT-näten förstärks.
Kostnader för utökning av utlandsstationer, Datex och Telex-näten belastar ej OS-arrangören. Dessa beräknas täckas av ökade tra fikavgifter.
8. 12 Abonnentväxel
Abonnentvä xelsystem med totalt 1800 linjer monteras i televerkets lokaler i Östersund. Ab-växeln har utflyttade växelenheter inom Östersund och Åre. Den förses också med datakommunikation och hänvisningsdator. Televerket betjänar telefonistfunktionen, vilken uppskattas till 59 manår under tiden juli 1992 t o m juni 1994.
7 Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 24
Terminaler
För att utnyttja de olika teletjänsterna har vi
räknat med nedanstående olika typer av terminaler.
Även om utvecklingens snabba takt gör att 1994 års
teletjänster är avsevärt olika dagens, så anger
detta ändå en relatistisk kostnadsnivå. Uppskattat
antal anges inom parentes: telex (180), PC med
kommunikation (45), telefax (100), videotexmodem (350), datexmodem (70), telefonapparater (1000), telefonautomater (250), telefonhytter (150), te-
lefonkiosker (100), MBS-apparater (150), minicall (370), NMT-apparater (40) samt diverse tillsatser,
såsom samtalsmätare, telefonsvarare etc i ett
ospecificerat antal.
Interna nät
Samtliga arenor förbinds med Press- och radio-TVcentra, som är placerade i ATS-lokalerna. I Åre anordnas ett "Sub-center" som dels har för-
bindelser till samtliga arenor, dels till ATS. Nät
inom arenorna förutsätts ingå i kostnaderna för respektive arena.
Internnäten omfattar såväl arrangörens kommunika-
tionsbehov som radio/TV samt press och åskådare.
Kabel-TV
Vid samtliga arenor och Övriga funktioner finns
anordnat ett KabelTV-nät med 20 kanaler. Detta
skall ge arrangörer, massmedia, aktiva samt publik möjlighet att följa aktiviteterna vid de olika
arenorna. KabelTV-nätet byggs även ut i Östersunds centrum till fromma för köpmännen och deras kun-
der. I Åre finns ett redan etablerat Kabel/TV-nät.
Förhyrda ledningar
Åre och Östersund sammankopplas med erforderligt
antal ledningar för telefoni; data samt radio/TV-
förbindelser i en befintlig optisk fiberkabel.
För att erhålla högsta möjliga säkerhet uppkopp-
las en reservväg för sträckan Åre-Östersund via Trondheim-Oslo-Karlstad-Mora. Reservvägen står
uppkopplad och övervakad. Den har full kapacitet och switchas in vid behov på ögonblicket.
Prop. 1987/88:
Från Östersund finns ett antal geografiskt skilda vägar. TV-programmen sänds från Östersund antingen via radiolänksystem eller satellit.
8. 17 Kommunikationsradio
Frekvensutrymmet i Sverige för radiokommunikation med stora system har hittills varit begränsat. Gemensamt i Europa utvecklas ett nytt digitalt mobiltelefonsystem, som kallas CEPT-GSM. Detta
system beräknas vara tillgängligt 1993/94 och kla-
rar utan vidare 3000 bärbara enheter. Med detta: system kan arrangörspersonal, funktionärer, lag-
ledare, tränare m fl hyra lämpligt antal enheter
var och en efter sina behov. Systemet medger också
obegränsade telefoneringsmöjligheter ut i det publika telefonnätet på samma sätt som NMT. Tele-
verket Radio är tillsammans med Ericsson Radio
mycket intresserad av att introducera detta system i samband med OS. De bärbara enheterna hyrs ut, förslagsvis via arrangörsorganisationen.
Jourtjänst, reservdelar
Funktionen hos anläggningarna för telekommunika- -:
tion måste i möjligaste mån säkerställas. Vid behov skall felsökning/felavhjälpning eller annan
tänkbar åtgärd, t ex omkoppling, snabbt kunna
påbörjas. För detta krävs utökade personella in-
satser motsvarande ca 40 manmånader (inklusive testtävlingar) i form av jourtjänstgöring eller
liknande samt utökad reservdelshållning.
Larm: och bevakningsanläggningar
En uppskattad totalsumma presenteras beträffande anläggningar för inbrottslarm, passagekontroll och
TV-övervakning.
Televerket Radio, rundradio
Kalkylen är baserad på tillsammans med Sveriges
Radio bedömla överföringsbehov mellan tävlings-
platserna och till utlandet. Kostnaderna anges i
1987 (mars) års prisnivå. Det förutsätts att sär-
skilda medel anslås för Televerket Radios kostnader för radio- och TV-verksamheten i samband med
OS 1994. -
Kostnader för lokala kabelbundna förbindelser och
förbindelser mellan Åre-Östersund samt 1judför-
bindelser, huvudsakligen kommentatorförbindelser
från Östersund till utlandet, ingår i den av tele-
område Östersund uppgjorda kalkylen. Detta gäller
även telefontjänster (växlar o dyl).
Utöver nedan angivna behov kan det bli aktuellt
att utländska programföretag begär att få disponera särskilda transportabla jordstationer för egen räkning. Eventuella kostnader för dessa förutsätts bli debiterade direkt på respektive programbolag.
Kalkylen bygger på nu gällande planer. Varje förändring beträffande lokalisering av tävlingsarenor "kan medföra stora förändringar av kostnaderna.
Lokaler :
Televerket Radio förutsätter att arrangören till-
handahåller ändamålsenliga lokaler för tillfällig
uppställning av teknisk utrustning, expeditioner, personalrum m m liksom erforderlig värme, elek-
trisk energi inklusive reservkraft, vvs och säker-
hetsbevakning.'
Vidare förutsätts att logi bokas in för tjänst-
görande driftpersonal (ca 30 personer i Östersund
och ca 20 i Åre) under tävlingsperioden i nära
anslutning till respektive tävlingsplats.
Lokalbehov i direkt anslutriing till Sveriges Ra-
dio:
- Störtloppsmål 20 mm > 5 kVa
- Slalommål 20 m2 5 kVvA
= Teknisk central Åre 60 m2 10 kVa = IBC Östersund 200 m2 15 kVA
International Broadcasting Center
- Tillgångar till antenn-
bärare förutsätts.
Länkterminal i Rannåsdallen
- lokalbehov . 20 m 10 kVA - hopptorn utgör antenn-
bärare
Plats för fordonsuppställning
- I anslutning till IBC och samtliga tävlingsplat-
ser m m i Östersund motsvarande 20 parkerings-
platser.
- I anslutning till störtloppsmål, slalommål och teknisk central i Åre motsvarande 15 parkeringsplatser. : : a
Uppställningsplats utomhus (inhägnad) för trans-
portabla satellitstationer med fri sikt mot söder
- Östersunå "200 mm 50 kVa
- Åre : 100 m2 20 kVA
Tillgång krävs till vissa lokaler ca 1993-10-01" och till övriga i början av januari 1994 fram till en månad efter OS. Motsvarande gäller i begränsad
omfattning vid eventuellt för-OS.
Investeringskostnader
För att möta de förväntade kraven behövs en avse-
värd ökning av kapaciteten för rundradions del. I stor utsträckning kan detta ske genom tidigare-
läggning av planerad utökning/modernisering.
För att s6enare kunna använda utrustningen i rundradions ordinarie verksamhet måste dock viss om-
disponering ske.
Efterföljande sammanställning visar hur den uppskattade totala bruttoinvesteringskostnaden (mate-
riel och dämed förenade arbetskostnader) på ca
130 Mkr kan härledas ur olika investeringsändamål.
10i
Bruttoinv Restvärde
Lokala förbindelser för bild och ljud samt kontroll- och kopplingsutrust-
ningar på tävlings-
platser och masterkontroll
- Östersund 17 121 - Åre 8 6 Förbindelser från Östersund till
utlandet 105 95 Summa Mkr 130 112
De angivna kostnaderna är beräknade på nu känd
teknik och utrustning. I vilken omfattning den
tekniska utvecklingen påverkar angivna kostnader beror inte enbart på utrustningens pris och kapa-
citet utan även på de krav och förväntningar användarna ställer på ny teknik och utrustning.
För genomförandet av bruttoinvesteringen erfordras
under åren 1989-1991 ca 35 Mkr/år och 1992 ca 25
Mkr . Restvärdet ca 95 Mkr beräknas kunna utnyttjas för. rundradions investeringar med 10 Mkr 1992, 20
Mkr 1994; 25 Mkr 1998 och 40 Mkr 1999. (Några
räntekostnader har inte inräknats i dessa siff-
ror .)
Driftkostnader
Följande sammanställning får betraktas som preli-
minär avsedd att belysa storleksordningen av de kostnader som skall belasta OS-kommittån och inkluderar ett begränsat för-OS 1993. Merparten av kostnaderna utfaller till betalning i samband med spelen, varför behov av förskottsmedel för detta ej beaktas i denna kalkyl. Behov av driftmedel, ca 1 Mkr, kommer dock att erfordras under perioden 1989-1992. «
- Förplanering och projektering 6
- Utbildning och bemanning för distribution, övervakning och service 5 - Förbindelsebeställningskontor Frekvensplanering - Hyra av jordstation, satellittransponder, helikopter, transportabel radiclänk, terminal-
fordon m m 5
Summa 16 Mkr
Prop. 1987/88:
Kepitalkostnader
I rundradions kalkyl ingår ett restvärde som beräknas kunna utnyttjas med 25 Mkr 1993 och 40 Mkr 1999. Av denna anledning kompletteras kalkylen med en räntekostnad, 13 §, för de fyra respektive fem år som anläggningarna står outnyttjade. Om extra anslag kan tillskjutas Rundradiofonden för ytter-
ligare tidigareläggning av planerad utökning/modernisering, minskar kapitalkostnaden i motsvarande proportion. Kostnaden redovisas under pkt 16.
Rundradiofonden, som byggs upp med licensmedel,
har till uppgift att finansiera erforderliga in-
vesteringar för radio- och TV-överföring. Fonden kan normalt ej utnyttjas för förvägsinvester ingar.
103"
Fiaansiering
Betalningsterminer
Televerket kompenseras löpande för kapital- och driftkostnader i takt med investeringarnas utförande . Fakturering sker per 1 juli varje år enligt nedanstående betalningsplan. De investeringar, som
görs för radio- och TV-sändningar, måste i sin
helhet bestridas av OS-arrangören. Efter spelens avslutande återbetalas det beräknade restvärdet minskat med nedtagningskostnader och räntekostna-
der för tiden fram till dess utrustningarna beräk-
nas kunna utnyttjas i rundradions normala verksamhet. .
Betalningsmottagare 1990 1991 1992 1993 1994 Summa
Östersunds teleområde 1 10 70 10 11 102 Mkr
Televerket Radio 36 36 36 26 -56 78 "
Summa 37 46 106 36 45 180 Mkr
Mervärdeskatt
I investeringar i telenätet ingår den mervärdeskatt televerket har att erlägga till sina leverantörer.
I övrigt utgår vid tillfället gällande mervärde-
skatt på samtliga terminaler, telefonapparater och tillsatser samt serviceavgifter för dessa och abonnentväxeln. även uthyrning av radioenheter är momspliktig liksom larm- och bevakningsanlägg-
ningar. |
8 INVESTERINGAR OCH DRIFT TELESERVICE
Pos Investeringsdel <XKostn i 1000-tal kr Anm/Restvärde
8 TELESERVICE OCH
TELEVERKET RADIO, INVESTERINGAR OCH DRIFT, KOSTNADER 334 000. Rv 197 000
8.1¶Teleservice . 188 000 Rv 85 000
Investering 153 400 Rv 85 000
8. 11 Förstärkning 46 800” Rv 29 000
8.12 . Abonnentvä xel 14 400 Rv 8 600 8.13 Terminaler 16 600 . oo Rv 4 600 8. 14 "Interna nät 29 600 | Rv 17 500 8.15 Kabel TV 1 000 Rv 300 8. 16 Förhyrda ledn - - 8. 17 Kom-radio 33 000 Rv 22 000
8. 18 Jourtjänst, re-
servdelar - - 8. 19 Larm och bevakn 12 000 Rv 3 000
Drift 34 600
8.11 Förstärkning 2 300 8. 12 Abonnentvä xel 10 300 8.13 Terminaler 3 500 8. 14 Interna nät 2 600 8.15 Kabel-TV 100 8. 16 Förhyrda ledn. 9 400 . | 8. 17 Kom- radio | Inkomst 5,0 Mkr . (6,0-5, 0 Mkr) 1 000 är avräknad 8. 18 Jourtjänst re-
servdelar 5 100 8. 19 Larm och bevakn. 300
8. 2 Televerket Radio : "146 000 Rv 112 000
8. 21 Investeringar 130 000 Rv 112 000
Lokal utr Öster-
sund 17 000 Rv 11 000
Lokal utr Åre 8 000 Rv 6 000
Förbindelser
från Östersund
till utlandet 105 000 Rv 95 000
8. 22 Drift 16 000
INVESTERINGAR och DRIFT, RADIO och TV
Radio och TVs medverkan har utförligt redovisats
och sammanställts av Sveriges Television, service-
divisionen
"PM OM RADIO- OCH TV-BEVAKNINGEN AV OS 1994 I ÖSTERSUND OCH ÅRE".
Denna PM bifogas: Bilaga 9A.
a
e Redovisningen omfattar:
I Policy, förutsättningar II Sammanfattning av kostnader III Lokalbehov Bilagor 1-8.
Llokalbehovet har tillgodosetts på följande sätt::
- Radio- och TV-center i Östersund. 9025 m2. Lokaler har anvisats i Teknikhuset ATS, där även stora reserver finns att tillgå för ut-
ländska TV-bolag m m. Stora parkeringsytor finns
i direkt närhet. Se pkt 7.2.
= Radio- och TV-center i Åre. 655 m.
Lokaler har anvisats i en planerad ny sporthall
i Åre. I kalkylen ingår även nya parkeringsplat-
ser. Se pkt 7.4. | - Kommentatorshytter o dyl på arenor. 1700 m.
Ytorna ingår i program och kalkyl för respektive
arena. Se pkt 4. - Ytor för OB-bussar m m har planerats in vid
varje arena. Se pkt 4.
INVESTERINGAR OCH DRIFT, RADIO OCH TV
Investeringsåel Kostn i 1000-tal kr Anm/restvärde
RADIO- OCH TV-BE- VA KNING . INVESTERING OCH DRIFT, KOSTNADER 116 000
Investerings-
kostnader 19 300
På arenorna (PM
bil 2) 700
I radio- och TVcentra (PM bil 3) 15 600
- Östersund 12 600 - Åre 3 000
Driftkostnader 926 700
Tekniska resurser
på arenor (PM bil
2) + avrundning 20 400
Tekniska resurser i radio-och TVcentra (PM bil 3). 900
- Östersund 7 600
- åre 300
Personalkostnader
(PM bil 4) 37 000
Planeringskostna-
nader (PM bil 7) 27 600 Övriga driftkostnader (PM bil 5) 800
Intäkter enligt
kalkyl (PM bil 8) 000
10¶RÄDDNINGSTJÄNST, SJUKVÅRD, POLIS m m
10.1¶Räddningstjänst
10. 11 Östersund
Kommunala räddningstjänsten har i nuläget betydande resurser för att göra insatser vid olika
slag av olyckshändelser. Sålunda finns i dag på huvudbrandstationen i Östersund sju man på heltid
för att rycka ut inom 90 sekunder och fem man på
deltid för att rycka ut inom åtta minuter. På ytterligare tre orter i kommunen: finns brand-.
stationer med sammanlagd beredskapsstyrka av 13 man, som kan rycka ut inom fem minuter.
Under tid för olympiska vinterspel kommer: befolkningen inom kommunen att öka i stor omfattning,
vilket ställer krav på ytterligare resurser, som kan redovisas på följande sätt:
- Heltidsstyrkan på huvudbrandstationen ökas från
sju till tio man, eventuellt fördelade på två
platser beroende av hur anläggningar för OS-spel
anordnas .
- Närliggande kommuner skall genom avtal kunna
lämna bistånd vid större olyckor.
- Förstärkningsmateriel upplånas från civilför-
svaret. Erforderlig materiel som ej kan upplånas
inköps.
- Försvarsmakten bistår med personal och materiel
vid större olyckor samt speciellt med bandvagnar
för transporter av sjuka och skadade i terräng.
- Vid arrangemang; där mycket folk samlas, skall
finnas brandvakter, som kan ingripa omedelbart.
Lämpligt är att dessa arbetar tillsammans med
Röda Kors-personal, som svarar för sjukvårdsbe-
redskap.
Insatser "vid större olyckor bör vara planerade. Lämpligen finns en ledningsgrupp under OS-spelen med representanter i första hand för räddnings-
tjänsten, sjukvården och polisen.
Åre
Nuvarande organisation med deltidsanställd personal på sex man i beredskapsstyrkan och fem minuters anspänningstid kommer ej att vara tillräckligt med tanke på den anstormning av människor och därmed ökade räddningstopografi, som ett olympiskt spel innebär. |
Det fordras således bl a en personal förstärkning
under spelen. .
- En heltidsstyrka på brandsstationen i Åre, bestående av en brandmästare som utryckningsbefäl samt fyra brandmän i dygnsbemanning, med 90 se-
kunders anspänningstid. Nuvarande styrka, en brand förman och fem brandmän, förstärker hel-
tidsstyrkan. Totalt kan då insättas två befäl +
nio brandmän inom fem minuter efter larm.
Det. totala personalförstärkningsbehovet = 20
man . .
= Förläggningen av fem man (jourstyrkan) kan ske
genom inhyrning av husvagnar, som placeras i
nära anslutning till brandstationen för att per-
sonalen skall klara anspänningstiden 90 sekun-
der. " |
- Förläggningen av: de övriga 15 brandmännen kan ske på annat håll, centralt i Åre, men det måste alltså tillses att bostad finns att tillgå.
- För utlarmning av heltidsstyrkan anskaffas per-
sonsökare samt kompletteras radioutrustningen.
- Personlig utrustning (larmkläder) o dyl inköps.
- Civilförsvarsmateriel kan till viss del upplå-
nas. Försvarsmakten kan bistå med personal och materiel i händelse av större olycka.
10.2¶Sjukvård
10. 21 Sjukvårdens inriktning under OS
Vid ett OS-arrangemang kan hälso- och sjukvårdens
resurser inom länssjukvården, Östersunds sjukhus
samt primärvården inom Östersunds sjukhus, Krokoms
och Åre kommuner ställas till förfogande. Länssjukvården finns i Östersund. Här finns länets enda akutsjukhus med samlade kvalificerade vård-
resurser. Inom Östersunds sjukhus svarar lasaret-
tet för den del av kroppssjukvården, som kräver
akut- och/eller specialistvård. I länet finns en väl utbyggd primärvård. Primärvården omfattar bl a distriktsläkarnas och distriktssköterskornas resurser på hälsocentraler och mottagningar.
Den primära inriktningen är att under OS-dagarna inställa planerad verksamhet inom öppen och sluten
vård i förhållande till vad som bedöms erforderligt för arrangemanget.
10. 22 Kapacitetsbeskrivning
Totalt omfattar lasarettet ca 500 vårdplatser,
fördelade i huvudsak på specialiteterna medicin, kirugi, ortopedi, obstretik-gynekologi, öron-,. näsa-, hals, ögon, barn samt infektion. Dessutom
finns serviceavdelningar, anestesi, intensivvård, centraäaloperation, röntgen, kemiskt laboratorium, fysiologiskt laboratorium samt bakteriologiskt laboratorium. Dessutom finns en väl utbyggd spe-
cialisttandvård. De somatiska specialiteterna
finns sålunda koncentrerade inom Östersund inom en enhet, vilket innebär en rationell vårdorganisation och ett välutrustat sjukhus med de flesta av det stora sjukhusens resurser.
Lasarettet har inom aktuella kliniker bl a föl-
jande resurser.
Klinik/avdelning Vårdplatser Intagna Läkarbesök/behand
| Medicin | 115 | 5 116 | 11 800 |
| Lung | 30 | 1 203 | 5 500 |
| Infektion | 37 | 982 | 2 500 |
| Kirurgi | : 117 | 4 321 | 10 000 |
| Ortopedi | . 65 | 2 035 | 10 500 |
| Ögon | 17 | 558 | 12 000 |
| Öron-, näsa-, hals | 24 | 1 159 | 10 000 |
| Barn | 30 | 2 268 | 6 600 |
| Obstretik-gynekologi "74 | 3 638 | 8 500 | |
| Hud | 4 500 | ||
| Akutmott | 12 000 | ||
| Klin kem lab (analyser) | 2 100 000 | ||
| Klin fys lab | 1 000 | ||
| Röntgenavd | 50 000 | ||
| Anestesiavd | 10 000 | ||
| Klin bakt lab | 15 000 | ||
| Isotopavd | 600 |
Antalet operationer beräknas för 1987 uppgå till ca 10 000
Vid inställd planerad verksamhet kan optimalt öppenvårdsresurser motsvarande 265 läkarbesök frigöras per dag.
Ett hundratal vårdplatser bör även kunna frigöras.
Antalet specialistkompetenta läkare uppgår till
totalt 101 st.
Sjuksköterskepersonal finns inom länssjukkvården
motsvarande 451,01 tjänster.
För primärvården inom Östersunds kommun redovisas
resurser enligt följande.
- 27 distriktsläkare fördelade på 8 hälsocentraler - 31, 75 distr.sköterskor " - Folktandvård på 6 hälsocentraler
Primärvården har inom Krokoms kommun följande re-
surser.
- 8 distriktsläkare fördelade på 3 hälsocentraler - 10,5 distr. sköterskor ” - Folktandvård på 3 hälsocentraler
Vid Åre sjukhus finns riks- och länssjukvård in-
nehållande bl a ortopedisk rehabilitering. Även primärvården får riks- och länskaraktär, eftersom turister från hela landet besöker öppenvård smottagningarna, Vid hälsocentralen i Åre ökas öppet-
hållandet under turistsäsongen och läkarbemanning
och jour finns både i Åre och Järpen. :
Primärvårdsverksamheten omfattar i stort följande.
- 7 "distriktsläkare fördelade på 3 hälsocentraler - 10 distr. sköterskor M - Folktandvård på 3 hälsocentraler
Vid berörda sjukhus och hälsocentraler inom primärvården kan den planerade verksamheten inställas, varvid beredskap finns för följande antal "läkarbesök per dag.
| Östersund | 50 |
| Krokom | 40 |
| Åre | 45 |
| Summa | 135 |
Vid Åre sjukhus uppskattas 25 vårdplatser kunna
ställas till förfogande.
10. 23 Sjuktransportorganisation
Landstinget har i samarbete med bl a Östersunds
kommun en mycket omfattande och rationell organisation för sjuktransporter. Organisationen bedöms ej som tillräcklig för att klara transporterna vid OS. Assistans krävs från bl: a försvarsmakten och civilförsvaret.
10. 24 Katastrofberedskap
För Östersunds sjukhus finns en katastrofplan.
Denna skall användas då sjukhusets ordinarie kapa-
citet bedöms otillräcklig. Instruktionerna i planen avser att möjliggöra en snabb omorganisation
och mobilisering av sjukhusets resurser vid ett
katastrofläge.
10. 25 Övrigt
Eftersom framför allt akutsjukvård för den bofasta
befolkningen i Östersund måste fungera även under ett OS, måste lokaler anvisas och utrustas för att tillgodose akutbehovet för de tillresande.
Berörd personal måste utbildas i "turist-engelska/
tyska".
Apoteksservice måste tillgodoses och transporter
av besökande i primärvården måste ordnas i tjäns-
ten. |
10.3 Polis
Planering och kostnadsanalyser bygger på en total polisiär insats av ca 1000 polisiära befattningshavare och 200 väktare. I följande organisationstablå redovisas i stort hur personalresurserna fördelas och nyttjas.
- 39 kommissarier - 400 inspektörer - 500 polisassistenter - 90 administsrativa - 200 väktare (motsv)
Den totala kostnaden för polisinsaterna under OS har kalkylerats till storleksordningen 60 Mkr. De olympiska vinterspelen förutsätts bli bedömda som ideell verksamhet, varvid samhället ansvarar för
polisverksamheten. Som OS-kostnad tas därför en-
dast upp specifika merkostnader. Dessa har (bl a
genom uppräkning av Falun/Åre-kalkylen) bedömts
till 5 Mkr.
10.4¶Östersunds armegarnison
Vid ett OS i Östersund/Åre 1994 torde stora an-
språk komma att ställas på bistånd från försvars-
makten .
Önskemål om bistånd ställs i samlad form från or-
ganisationskommitten till Chefen Östersunds armegarnison.
För att lösa räddningsfrågor, säkerhetsfrågor m m
kan Östersunds armåégarnison bidra med personal och materiel för bl a
- sjuktransporter i terräng - anhändertagande av skadade (tält)
- samband, tråd, radio, mcord
- trafiktjänst.
Ovan angivna funktioner ingår i utbildningen av värnpliktiga och kan därför infogas som en naturlig del i deras ordinarie utbildning, ett förhållande som medför att kostnaderna för dessa former
av bistånd kraftigt kan begränsas.
8 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 24
10.5 Länsstyrelsen, civilförsvaret
Inom Jämtlands län finns en stor mängd materiel förrådsställd och avsedd att användas av civilförsvarets krigsorganisation vid beredskapstill-
stånd och i krig. Materielen består dels av ut-
rustning för personalen (personlig utrustning) och dels av utrustning, som är avsedd att användas av organisationens olika enheter (gemensam utrustning).
Utrustningen är modern och mycket ändamålsenlig.
Den gemensamma utrustningen består i väsentliga delar av materiel för krigsräddningstjänsten. Den lämpar sig därför väl som förstärkningsmateriel för fredstida räddningstjänst.
Länsstyrelsen kan medverka i samverkan med Statens Räddningsverks räddningsskola, Sandö, vid ett ge-
nom förande av Olympiska spel i Östersund-Åre-områ-
det dels genom utlåning av civilförsvarsmateriel och dels genom förmedling av kontakter mellan berörda kommuner och centrala myndigheter främst rörande räddningstjänstfrågorna'. i
Länsstyrelsen kommer givetvis dessutom att ha aen "beredskap, som kan krävas av myndigheten för att vid behov medverka vid leäning av räddningstjänst.
Diskussioner förs i sverige om att söka utnyttja civil försvarspersonal för räddningstjänstinsatser
i fredstid. Ianspråktagande av det slaget måste
ske genom frivilliga åtaganden. Formerna för detta är ännu inte klara. Om frivilliggrupper har hunnit organiseras inom länet år 1994, kan länsstyrelsen medverka med att - om behov föreligger - engagera
sådan personal.
OS-buådgeten belastas endast.av kostnader för framtagning, utlåning och återställande av materielen
samt vissa lånekostnader (ingår i 10.1).
10.6 Kommunalteknisk service
Östersunds och Åre kommuner kommer liksom kraftleverantören m fl att få en starkt ökad belastning under OS-perioden. Detta kan ta sig uttryck i ökad
planering och administration, temporära förstärkningar, extra personal, extra leasad/lånad utrust-
ning, höjd serviceberedskap m m. :
Exempel på berörda arbetsområden
—- Kraft försörjning
- VA-försörjning
- Renhållning Väghållning
Trafikplanering och ledning
Merkostnader för 08 är svåra att beräkna och kan endast grovt uppskattas.
10¶DRIFT; RÄDDNINGSTJÄNST; SJUKVÅRD; POLIS m m
Pos Investeringsdel Kostn i 1000-tal kr Anm/Restvärde 10 RÄDDNINGSTJ ÄNST,
SJUKVÅRD, POLIS m m
KISTNADER 40 000 10.1 Räddningstjänst 1 500 10.11 Östersund 1 000 10. 12 Åre 500 10.2 Sjukvård 15 000 10.3 Polis 5 000 10.4 Östersunds arme-
garnison 5 000 10.5 Länsstyrelsen,
Civilförsvaret - Ingår i 10.1 10.6 Kommunalteknisk
service 13 500
11 KOMMUNIKATIONER
Östersund och Åre har generellt sett goda förbin-
delser utåt inom alla trafikslag och väl funger-
ande lokala väg- och trafiknät. Planer finns för
ytterligare utbyggnader, som beräknas vara färdigställda före 1994. De olympiska vinterspelen innebär dock en väsentligt ökad belastning. Följande redovisning belyser översiktligt hur detta kan klaras. De investeringar, som krävs pg a OS och som annars ej skulle genomföras, tas upp som OS-kostnad under pkt 6: Investeringar infra-
struktur. Extra driftkostnader för OS, som ej
leder till motsvarande intäkter, redovisas under pkt 13: Driftkostnader.
11.1 Preliminär trafikanalys
I spelen engageras direkt cirka 15 000 personer
och en publik av 50 000 - 80 000 personer/dag. Fördelningen mellan Åre och Östersund kan uppskattas vara ungefär följande:
OS -engagerade Publik/dag
Östersund 9 000 30 000-50 000 Åre 3 000 10 000-30 000
Publiken består av lokalt boende, flerdagsbesökare och dagsbesökare.
11. 11 Till- och frånresor
Det antas att de OS-engagerade anländer under en 14-dagarsperiod med stegrat antal de sista dagarna. Avresa sker med stark koncentration till 2 dagar.
Publiken anländer och avreser under hela tävlings-
tiden, d v s 13 dagar med toppar första och sista dagarna .
Dimensionerande blir avresedagarna.
En gissad fördelning på färdmedel kan se ut på följande sätt:
Bruttotrafik i en riktning och sammanlagt under 2 dygn
Antal Flyg Tåg väg Lokalt
boende
Nations- | trupper 3 000 2 700 .:100 200 - Offi- : cials 600 600 - - -
Press, radio, TV, tele- . | verket: 6 000 3 500 1 000 1 000 500
Funktionärer och personalförstärkningar : 5 400 1 200 400 800 3: 000
Publik 80 000 5 000 10 500 48 000 16 500
Summa 95 000 13 000 12 000 50 000 20 000
Detta kan ge ett kapacitetsbehov maximalt för flyg
respektive tåg av 7000 å 8000 personer under en
dag." .
Marktransporter till flygfält respektive järnvägs-
station i Östersund behöver då dimensioneras för
att under en dag frakta sammanlagt cirka 15000 personer i en riktning.
11.12¶Dagspendling till och från Östersund-Åre
Pendlingsfrekvensen beror på var publiken kan beredas övernattningsmöjligheter. Huvudparten torde
kunna bo inom 10-15 mil från axeln Östersund-Åre
och kommer att i hög grad utnyttja egen bil eller charterbussar för pendling till tävlingarna. Det är dock inte osannolikt att 5000 å 10000 människor per dag kan utnyttja tåg utmed linjen Sundsvall- Östersund-Åre-Storlien-Trondheim. Marktranspor-
ter till tåg erforåras.
11.13¶Utpendling mellan åre och Östersund
Det kan uppskattas att 5000 å 10000 människor per dag kommer att förflytta sig mellan förläggning/ "
bostad på ena orten och tävlingsområdet på andra
orten. Det är av vikt att dessa förflyttningar kan ske i anslutning till tävlingars början respektive
slut, helst inom en tidsrymd av ett par timmar.
En "gissad" fördelning på färdmedel kan vara följ-
ande :
Tåg 2 000-5 000 personer/riktning
Charterbuss 1 000-2 000 "> Reguljär buss 100- 500 ">
Egen bil 2 000-2 500 "-
Siffrorna kan tjäna till ledning för beräkning av kapacitetsbehov på respektive färdmedel samt parkeringsutrymme. För tågresenärer tillkommer. kravet
på anslutande bussar.
11.14¶OS-organisationens egna transporter
Organisationen skall hålla transportservice till alla ackrediterade.
Alla grupper skjutsas till och från flyg respektive tåg.
En normalstor nationstrupp betjänas med minst 3 personbilar/minibussar. Varje ishockeylag skall disponera '1.buss.
IOC- -delegater skall ha bil med chaufför till förfogande .
För massmediapersonal hålls transportservice mel-
lan boendet-arenor-press, radio, TV-centra och andra aktuella resmål samt mellan Östersund och
Åre. : .
Funktionärer m fl har stora transportbehov.
För att klara detta byggs en transportcentral upp - TPC — med central administration och bokningsexpeditioner, rum för chaufförer m m vid åde mest frekventa resmålen. Bokningssystemet samordnas. med övriga buss- och taxitransporter.
Särskilda parkeringsytor reserveras.
OS-organisationen bör också sörja för att ett
stort antal hyrbilar finns att disponera.
11.15¶Trafikförsörjning till Rannåsdalen
Följande räkneexempel visar hur 50 000 personer
kan komma till eller från Rannåsdalen.
| Gående | 10 § : 5 000 5 000 10 000 | 10 § | 20 3 |
| Egen bil | 40 3. 60 3 20 000 30 000 12 500 : | 25 3 | |
| 2,5 pers/bil | 8 000 p 12 000 p 5 000 p 25 ha 36 ha 15 ha | ||
| Charterbuss | 15 i 7 500 5 000 10 000 | 10 §i | 20 3 |
| 50 pass/buss | 150 buss-p buss-p buss-p 2 ha | 100 1,5 ha 2,5-3 ha | 200 |
| Allnrän buss | 258 102 | 30 3 |
12 500 5 000 15 000
50 pass/buss
enkel väg : 2,5 turer/buss 100 bus- 40 bus- 120 bus-
sar sar sar
Taxi, Limou- 10 § 10.8 5 §
sine 5 000 5 000 2 500 3 pass/bil 1 700 1 700 800
enkel väg 700 bi- 700 bi- 350 bi- 2,5 turer/bil . lar lar lar
Följande slutsatser kan dras om dimensioneringsförutsättningar.
- Det erfordras goda gångvägar mellan centrum och
tävlingsområdet.
- För bilparkering krävs en sammanlagd yta av
25-35 hektar som rymmer 8 000-12 000 bilplatser.
Parkering bör av kapacitetsskäl spridas till
flera platser inom max 1-1,5 km avstånd från
arenaområdet. (Parkering på längre avstånd krä-
ver en betydande insats av pendelbussar.) Handi-
kapp-parkering erfordras i anslutning till
entréer. Gångväigar bör ordnas mellan parkering
och arenor. - För allmän busstrafik erfordras kapacitet för
att transportera 10 000-15 000 passagerare inom
en tidsrymd av 1 - 2 timmar. Eftersom det måste förutsättas att normal träfikförsörjning - even-
tuellt med undantag av skolskjutsar - skall fun-
gera också under spelen, innebär detta att 100-talet extra bussar erfordras.
Angöringsplatser bör rymma minst 10-talet all-
männa bussar. . - För charterbussar krävs ytor för avlämnande av
passagerare. Parkering för 150 - 200 bussar bör
anordnas i direkt anslutning till entr&er. Med
denna lösning kan påstigning ske på parkerings-
platsen. - Taxi och limousine kommer att krävas för betal-
starka besökare till OS (t ex representation).
Ett tillskottsbehov av 300-500 bilar är inte orimligt.
- Särskilda angöringsområden reserveras för trans-
porter av nationstrupper, officials, funktionä-
rer och massmediapersonal.
11.16 frafik i Åre
Programmet baseras på tidigare OS-utredningar, där
bl a erfarenheter från WC-tävlingar vägts in.
11.17 Generella trafikkrav
I den kommande trafikplaneringen skall särskild omsorg ägnas åt följnade kategorier.
- räddningstjänst - servicefordon - varutransporter - handikappade
11.2 Flyg
11.21 Requljärflyg och charterflyg
Reguljärflyg Östersund-Stockholm t o r kan bedri-
vas med varierande intensitet. Som grund kan en
tidtabell på 30 min mellan avgångarna läggas. Som
alternativ kan non-stop-trafik tillämpas vilket ger stora möjligheter att följa bokningsläget dag
för dag och dämed fylla på med avgångar efter
behov .
Charterflyget, med plan på upp till 200-300
passagerare, passar in mot reguljärflyget. Under OS-veckorna kommer Frösön att fungera som en
storflygplats. Man kommer då att ta till s k
"slotts" d v s styrning på ankomsterna.
Bansystem och plattor
Befintliga taxibanor behöver breddas. Dessutom krävs en ny parallell taxibana. :
Stationsplattan utökas från nuvarande 4 till 5 platser.
För charterplan förutsätts att den militära sidan
får utnyttjas.
Terminal
Den nya terminalen klarar en snabb genomströmning
även vid tät tidtabell med 3-4 samtidiga plan i
storleken 115-140 platser.
Charterflyget föreslås styras till militärsidan där provisoriska terminalfunktioner inklusive pass och tull etableras ( för ackriditerade skall enligt den olymiska chartern förenklade rutiner tilläm pas).
Buss- och bilsidan
Genom viss styrning av privatbilarna till förmån för bussar och taxi, klarar sig angöringssidan utan investeringar. :
11.22¶HBelikopterflyg
Verksamheten organiseras och utgår från Jämtlands
Aeros anläggning i Göviken. Extra landningsplatser
kan anordnas på isen.
Tem porä ra helikopterlandningsplatser anordnas i Rahnå sdalen och på ATS. -. Snöröjd yta ca 40x40 m med fria in- och utflygningsriktningar. Området inhägnas. :
I Åre snöröjs Årevallen och prepareras som landningsplats. Befintlig hangar utnyttjas.
En kapacitet på ca 25 pers/tim mellan Östersund
och Åre har lagts som preliminär förutsättning.
Utöver den kommersiella trafiken används helikopt-
rar av polis och i räddnings/sjukvårdstjänst. Eventuella krav på särskild trafikledning och sam-
ordning utreds senare.
11.23 Privatflyg
Privatflyg till Östersund hänvisas till Ope-fältet
som förutsätts vara upprustat före 1994.
I Åre prepareras en landningsbana på 800x50 m på ' Åresjöns is. Taxibana och uppställningsplatser prepareras liksom väganslutning till Åre Strand.
11.3¶Järnväg
SJ planerar en utbyggnad och modernisering av an- " läggningar och bana på linjen Östersund-Storlien.
Åtgärderna planeras vara klara till 1994 på
sträckan Östersund-Duved .
Planerna omfattar bl a utbyggnad av Åre och Daveds stationer till moderna terminaler, som kan i utbyggt skick mottaga väsentligt flera resenärer än i dag.' : n. .
En provisorisk hållplats vid Havremagasinet har diskuterats men ej tagits med i detta skede. :
11:31 Pendeltrafik Östersund-Åre-Östersund
Pendeltrafik kan bedrivas i 1-timmes intervall med körtid på 70-75 minuter.
Varje tågsätt består normalt av 13 st moderna
2-klassvagnar och kan ta upp till ca 1000 resande.
Kapacitetsexempel: Boende i Östersund skall se en utförsåkningstävling i Åre. Tävlingstid normalt kl
11.00 till 14. 00/15.00.
Ö-Å: Körperiod 06. 15-10. 30 4 000 resande Å-Ö: Körperiod 14.15-18. 30 4 000 resande
Tävlingarna i Östersund ligger tidsmässigt mer
spridda över dagen. Detta gör att boende i Åre, som dagspendålar till Östersund, kan sprida sitt resande över längre tid, vilket ger högre kapacitet. : :
Om arrangörerna för IOC eller andra intressenters
räkning önskar särskilda konferensvagnar, kan SJ:
sälja sådana under OS-perioden. Dessa kan placeras
i pendeltågen.
Pendeltågen är utrustade med högtalarsystem, där information om OS-arrangemang m m kan förmedlas.
Prop. 1987/88:
11.32¶Pendeltrafik Trondheim-Åre-Trondheim
Genom NSB försorg kan motpendeltrafik ordnas med en beräknad kapacitet per dag på ca 4000 personer.
För resenärer från Trondheim-Storlien till/från Östersunds-arrangemangen sker aomstigning i Åre till pendeln Åre-Östersund-Åre.
11.33¶Fjärrtrafiken till och från Jämtland
Trafiken från Stockholmsområdet samt Malmö/Göte-
borg kan ge en kapacitet som svarar mot dagens toppvintersport, d v s 3000 resande/dag. För tillresor före OS och frånresor efter OS kan kapacite-
ten uppgå till 5000 resande/dag. Tågen måste dock
enligt preliminär bedömning ha Östersund som slut-
punkt med omstigning till pendeltågen mot Åre.
Om efterfrågan finns, kan toppkapaciteten 5000
resande utnyttjas dagligen under OS-perioden.
11.4¶Allmänna vägnätet
11.41 Utbyggnad av E75
Utbyggnad av E75 i ny sträckning nordöst om Östersund är högt prioriterad i den flerårsplan för byggande av riksvägar i länet, som vägverket skall fastställa i höst. Den kommer med säkerhet att i planen redovisas med färdigställande 1993 eller
1994. Om Östersund skulle få arrangera OS 1994,
"kan dock-ett färdigställande 1993 förutsättas.
11.42 Bro över Rödösundet
En bro förkortar väsentligt restiden från flygplatsen till Åre. Den ger samtidigt en avlastning av trafik från Östersunds centrala delar. Vid ett
OS får detta stor betydelse.
Bron har vid länsstyrelsens behandling av flerårsplan för byggande av länsvägar getts låg prioritet. Av den anledningen kan man inte räkna med att
bron kommer att ingå i vägplanen för perioden 1988-1997. Till skillnad från tidigare utredning.
om OS i Falun-Åre kan pengar ur OS-budgeten nu
inte motiveras.
En bro över Rödösundet är dock intressant för lä-
net och vägverket, då den ersätter en färjeled.
Man bör därför kunna ta upp en diskussion med vägverket om en finansiering av bron före OS.
11.43 Vägar i Åre
Ny väg byggs mellan E75 och väg 638. Vägen ersätter den väg vid Lundsgården, som blivit avskuren
av störtloppsmålet, Nivåskillnad 40 m, beräknad längd ca 550 m. Bredd 7,5 + 2,25 m gångbana på en
sida. - OS-investering.
11.5¶Kommunala gatu- och vägnätet
11.51¶Östersund
Under ett flertal år har i Östersund planerats för
fortsatt utbyggnad och förbättring av en trafik-
ring med stor kapacitet runt centrumområdet.
Vidare planeras ombyggnad av en besvärlig gatukorsning på väg 88. Enligt vägverkets förslag till s k fördelningsplan finns möjlighet att erhålla statsbidrag till dessa åtgärder under början och
mitten av 1990-talet enligt redan.
Berä kn ad Tiapunkt Objekt kostnad enl fördel-
Mkr ningsplan
Grinådplan (kors-
ningen RÅdhusgatan-Stuguvä gen) 3,2 "1990
Samordnade trafiksignaler längs
Rådhusgatan 2,3 1990
Ombyggnad korsningen Litsvägen-
Fältjägargränd 3,5 1991
Ombyggnad Gränsgatan m.m 9,0 1993
Ombyggnad -
Strandgatan 8,5 1994
Om OS förlägges till Östersund 1994 bör åtgärder
enligt ovan kunna tidigareläggas och vara slutförda senast 1993.
Den nya trafikringen ger tillsammans med en komplett E75- förbifart en ökad smidighet och kapa-
citet. Detta är speciellt viktigt under OS; då alternativa möjligheter till ledning av trafiken måste kunna utnyttjas.
Följande åtgärder föreslås bli genomförda spe-
ciellt för OS:
- Omdisponering av ytorna kring järnvägsstationen
för att ge kollektivtrafiken bättre förhållan-
den. Nuvarande parkeringsyta reserveras för
bussar. Förbindelsen mot Strandgatan/Gränsgatan
öppnas för bussar.
- Temporär bussteminal/värmestuga utförs vid
järnvägsstationen. - Litsvägen breddas lokalt i Rannå sdalen med
extra körfält för svängande trafik. - Ny gångväg utförs längs Litsvägen mellan Gen-
vägen och Rannåsdalen. Gångbanor mot centrum
: breddas. - "Gång tunnel utförs under Litsvägen för gående
från parkeringsytor på 15-området (jfr 11.71).
och från en eventuell OS-hållplats vid Havre- > magasinet. - Ny väg mellan 'publiktorget och hopptornen har
redovisats under pkt 4.114. En temporär vinter-
väg för TPC-trafik utförs i. förlängningen av denna väg mot press- och radio-TV-centra i : ATS.
- Särskilda trafikreglerande åtgärder genomförs -
bl a kan Litsvigen behöva reserveras helt för
kollektivtrafik och TPC-trafik. Eventuellt erfordras särskilda tra fikåtgärder kvällstid p g a aktiviteter i centrum. Åtgärderna innebär
planering, temporär skyltning, avstängningar
m m samt personalinsatser ute på fältet.
11.52 åre
Speciellt för OS utförs följande åtgärder:
- Befintlig väg norr om E75 mellan målområdena . kompletteras för att fungera som huvudgång-
stråk. . = Ombyggnad av väg till Fjällgården är förorsakad
av arenautbyggnad och redovisas under pkt
4. 243. - Särskilda trafikreglerande åtgärder enligt
samma mönster som för Östersund. = Breddad plogning för avkörnings- och mö tesram-
per, parkering mm. :
11.6 Buss- och taxitrafik
11.61¶Östersund
Kollektivtrafiken förutsätts få företräde under OS-perioden. Diskuterade transportlösningar:
- Matartrafik mellan järnvägsstationen och täv-
lingsarenorna, anpassade till tågtiderna (even-
tuellt utan turlista). - oTransfertrafik mellan flygstationen och arenor
respektive hotell/boendeanläggningar.
= Speciella ringlinjer mellan järnvägsstation,
hotell/boendeanläggningar och arenor. - Trafik mellan centrum och Rannåsdalen, där ge-
nerösa ytor reserveras för kollektivtrafiken.
Mellan länets övriga kommuner till och från Öster- :sund bör länstrafiken utföra en omfattande specialtrafik.
Mellan flygstationen och Åre utförs trafik med direktbussar.
Kollektiva resor kan som komplement till järnvägen
ske med buss i linjetrafik och en (troligen omfattande) chartertrafik.
åre
Av- och påstigningsfickor för 20-30 bussar anord-
nas intill målområdena - befintliga vid kabinba-
nan, nya vid Störtloppet. Hållplatser anordnas på torget som förutsätts vara reserverat för kollektivtrafik. Vändslingor planeras.
Uppställning för bussar finns intill järnvägsstationen.
Planerad parkeringsyta öster och väster om kyrkogården reserveras för bussparkering. Dessutom anordnas temporär bussparkering på snöröjda tjälade ängsytor norr och öster om planerad bilparkering. Detta kan ge plats för ca 100 bussar.
Ytterligare 100 bussar bereds uppställningsplats genom. snöröjning och preparering av ängsmark i utkanten av samhället.
Temporär bussterminal(-er) 100 m2 BTA utförs. Hyrda bodar förutsätts. | |
Eventuellt anordnas busspendel mellan isparkering och arenor.
11.63 Organisation
Linjetrafiken bedöms kräva ca 100 st extra bussar.
Dessutom behövs bussar i TPC-trafik och charterbussar. Inhyrning mot speciella avtal och tidigarelagd produktion bör studeras.
Behovet av en samordning av de olika transportinsatserna kommer att vara mycket omfattande. Eventuellt bör inte endast busstrafiken inordnas i ett gemensamt system utan även taxi och chartertrafik. Investeringar behövs dels för en sambandscentral, dels för utrustning i samtliga fordon.
11.7 Parkering
Privatbilister kommer att styras mot temporära parkeringsplatser från ett flertal punkter längs tillfartsvägarna. Samordning sker via radio- och sambandscentral.
11.71¶Östersund
Parkering anordnas genom snöröjning, tjälning och preparering av tillgängliga ytor inom 1,5 km av-
stånd från Rannåsdalen.
Viss översyn av tillfartsvägar torde bli nödvändigt liksom preparering av in- och utfarter till' parkeringsytor.
Er forderlig yta 25-35 ha finns på I15s och A4s övningsområden i form av körgårdar, skjutbanor, öppna ängsytor o dyl och på kommunens mark i områ-
det Tennishallen-Björkbacka. (Erfarenheter från
O-ringen 1989 kommer att kunna utnyttjas.)
Från parkeringsplatser prepareras temporära gångvägar till arenorna i Rannå sådalen.
11.72 Frösön
Lösningen kommer att vara beroende av valt alter-
nativ för bob/rodel .
Till det södra läget finns tillräckligt stora och användbara ytor i Lövstaområdet.
Till det östra läget anordnas isparkering med särskilda gångvägar och busspendel till bob-rodelba-
nan .
Åre
Parkering för publik anordnas på Åresjön för 3000
+ 2000 bilar. 2 st tillfarter prepareras från Vik respektive väster om störtloppsmålet. För tillfart från öster breddas E75 med nytt avfartskörfält. Anslutningsväg mot sjön ses över och kompletteras
(västra sidan).
Söder om störtloppsmålet ioråningställs en parke-
rings- och uppställningsyta på ca 1000 m2 mellan
järnvägen och sjön.
De båda utfarterna utförs med manuellt bevakade
plankorsningar med järnvägen. Temporära gångvägar
utförs till Åre Strand: respektive störtloppsmålet.
Allmänna parkeringsplatser i centrala Åre och in-
till arenorna reserveras för tävlingsarrangören.
11.8 Trafikcentral
Kravet på samordning av den totala trafikbilden blir mycket stor och direkt avgörande för kvalitet
och servicenivå. Här föreslås upprättandet av en ledningscentral bestående av alla tänkbara kommunikationsslag, samt andra. viktiga funktioner, såsom tull; passpolis och militära myndigheter.
Möjligheterna till snabba beslut och rätt kommuni-
kation i en ledningscentral blir direkt avgörande för den totala transportapparaten som kommer att få väsentlig betydelse i ett OS.
9 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 24
12 BOENDE, SERVICE och KULTUR
12.1 Boende
Nationstruppernas boende har samlats till en
Olympisk By i Östersund - se pkt 5.
Övrigt boende enligt nedan ingår i OS-arrangörens
administrativa ansvar, men skall (utom för funk-
tionärer) helt bära sina egna kostnader. Detta gäller även om exempelvis en alpin deltrupp före-
drar att ordna sitt boende i Åre.
Arrangören bör före hösten 1988 förboka erforderlig bädd- och servicekapacitet.
12.11¶Officials: Boende och kongresser
Enligt nu gällande tradition och praxis skall ett exklusivt boende och högvärdig service erbjudas IOC-medlemmar och övriga officials, som beräknas
uppgå till ca 600 personer.
"IOC-hotellen" skall bokas helt av OS-organisationen och ha särskild bevakning. :
Ackreditering sker på respektive hotell.
En 1IOC-kongress kommer sannolikt:att hållas 2-3 dagar före spelen. Lämplig lokal kan vara teatern eller Folkets Hus. Tolkar och tolkutrustning för-
utsätts hållas av IOC.
Det kan dessutom förväntas att många internationella specialförbund och andra organisationer bokar kongresser i OS-orterna fr o m den dag
beslut tas om var spelen skall hållas t o m
OS-veckorna.
12.111 = "1IOC-hotell"” i Östersund
Befintliga l:a-klasshotell + planerade, som förutsätts vara byggda 1994, har erforderlig bädd- och
servicekapacitet. :
12.112 = "IOC-hotell” i Åre
Diplomat-Åregården kommer, efter den utbyggnad som planerats, att ha erforderlig bädd- och service-
kapacitet. Andra alternativ kan också diskuteras.
12.12 Massmedia
Enpersonsrum med TV och telefon för skrivande press i hotell, stugbyar eller lägenheter efterfrågas. Lägenheter kan vara turistlägenheter eller temporärt anpassade hyreshus.
6000 personer beräknas komma. Ackreditering sker i press-Radio/TV-centra i Östersund respektive Åre.
Det normala boendemönstret innebär en uppdelning på presspersonal, radio-TV-reportrar respektive
tekniker och dessutom efter länder/världsdelar. Boendet kan därför delas upp på många anläggningar
- dock med relativt centralt läge och med transportservice till press-radio-TV-centra och arenor .
12.121¶Massmediapersonal i Östersund
Följande alternativa boendemöjligheter erbjuds:
- Hotell och pensionat som ej bokats för officials
= Elevbostäder, vandrarhem - Stugbyar - bl a vid campingplatserna - Anpassade bostadslägenheter - Militära anläggningar - exempelvis ATS kasern-
byggnad som har hög boendestandard.
12.122¶Massmediapersonal i Åre
Hotell och stugbyar, som ej bokats för officials, räcker med god marginal för de ca 1500 personer
som förutsätts bo i Åre.
I tidigare utredningar har ett utbyggt Sunwing planerats som "journalistby", medan tekniker m fl bokas in på hotell och stugbyar inom Björnen-Åre- Duvedsområdet. Utan särskild Olympisk By i Åre kan nu även Åre Fjällby disponeras för massmedia. Ett flertal dispositioner och boendemönster blir därmed möjliga.
12.13 Funktionärer m f1
En stor del av funktionärsstaben förutsätts till-
höra lokalbefolkningen och bo inom dagspendlingsavstånd.
Militär personal som medverkar i organisationen förutsätts bo i egna anläggningar.
För inlånade funktionärer, tekniker m m bokas bäddar i stugbyar, anpassade lägenheter eller i militära anläggningar. :
Samordnad bokning görs också för förstärkning av personal i offentlig tjänst.
12.14 PUBLIK
I planeringen förutsätts ca 800 000 sålda biljetter på 12 dagar. Detta innebär i snitt 67 000 per dag eller med ojämn fördelning mellan 50 000 och
90 000 biljetter per dag. |
Antalet personer, som ser på tävlingarna under en dag, är svårt att greppa, då en och samma person kan se flera tävlingar. Personantalet blir därför lägre än biljettantalet. I biljettantalet ingår även nationstruppernas biljettköp, vilket ytterli-
gare reducerar siffran för "publik", som kräver boende och/eller transport.
Publik finns av flera kategorier, t ex
- Boende i Östersund-Åre-området + de extra gäster " oman bjuder hem under OS. - Publik utifrån som efterfrågar bädd och service
under hela OS-perioden eller enstaka dagar. Fådagsbesökare kan exempelvis vara paketresor med nattåg + övernattning för att ge en kort och
intensiv OS-upplevelse. Det kan också vara före-
tag som bjuder kunder på en eller flera dagars
OS. - Dagspendlare på tåg Sundsvall-Trondheim eller
med charterbuss och bil från ett större om-
land.
För boendet finns i dag följande totala bäddkapacitet:
- Hotell, vandrarhem och stug-
byar i Östersund-Ååre | 9 200
- Övriga hotell, vandrarhem
och stugbyar inom 10 mils
avstånd från arenorna 7 500
= Hotell, vandrarhem och stug-
byar i Härjedalen 6 200
Summa kommersiella bäddar i Z-län 22 900
Bäddar i fritidshus inom Jämtland
(ej Härjedalen) : 33 600
Summa bäddar 56 500
Prop . 1987/88: 24
Av dessa reserveras 600 för officials, 6000 för massmedia och 1-2000 för funktionärer och personal. Övriga kan nyttjas av publik.
Till detta kan läggas följande
bäddar på något större resavstånd:
> Hotell, vandrarhem och stug-
byar i Sundsvallsområdet 3 200 - Hotell i Trondheimsområdet 3 000
Summa bäddar "6 200
Ytterligare möjligheter finns i form av
- Privata bostadslägenheter = Stugbyar och fritidshus i
Tröndelag : = Fritidshus inom dagsrese-
avstånd i angränsande län = Pågående och planerad utbygg-
nad av turistbäddar inom
dagsreseavstånd, som med nu- " varande takt och med OS som
morot, bedöms kunna uppgå till + 1500 bäddar/år
12.2 Service och kultur
12.21¶Östersund
Östersund är en besöks- och servicestad med "nära
till allt". Det är också en vacker stad med utsikt
över sjö och fjäll. För sport och fritidsaktivi-
teter finns mycket att välja på i staden och i
fritidsområden direkt intill stadsbebyggelsen. Dessa vardagskvaliteter har kommunen slagit vakt om och sökt utveckla.
Kommunen har drygt 56 500 invånare men en service, som är dimensionerad för många fler. Genom att Östersund är länscentrum och den klart största staden i hela Norrlands inland finns det gott om kommersiell service och samhällsservice samt många anläggningar för fritid och kultur. I stadscentrum finns inte mindre än 300 butiker och ett 30-tal
restauranger. ” .
Östersund är också en utbildningsstad och mili-
tärstad. Sammanlagt utbildas över 1000 elever på högskolan, 3000 elever på gymnasieskolor, 3000 värnpliktiga och 500-1000 officerare och civil-
anställda på Armens Tekniska Skola, Försvarets
förvaltningsskola och de tre regementena.
Under 1986 tog Östersund steget upp som Sveriges fjärde kongressort efter de tre storstäderna.
Östersund har också den största norgehandeln av
alla svenska orter.
Under vinterspelen bör handeln, restaurangnäringen, bank, post m fl utan större problem kunna
bygga på sin kapacitet och öka öppethållandet för
att klara kravet på service.
Den kommunaltekniska servicen är väl utbyggd och kan med temporära personalförstärkningar klara den toppbelastning som OS innebär.
Stadens skolor inräknas som en speciell resurs
under OS-veckorna, då det förutsätts ett allmänt
skollov. Kök och matsalar utnyttjas för matdistribution till Olympiska byn och för mat
till funktionärer och extra personal. De kan, om så behövs; även fungera som komplement till'
den allmänna restaurangnäringen. Andra utrymmen i skolorna kan komma till användning som administrationslokaler, fritidssysselsättning och speciella aktiviteter.
OS-besökare skall också erbjudas ett sortiment =: av aktiviteter och kultur vid sidan av de olympiska tävlingarna. Östersund har redan i dag ett brett
utbud: | |
= Länsbibliotek och ett flertal kommundelsbiblio-
tek - Länsmuseet med fornbyn Jamtli - Stadsmuseet - Bilmuseum - Frösö 200 - Ett stort antal konstgallerier
- Två teatrar och Folkets Hus - Samlings- och föreläsningssalar i skolorna - Statskyrkor, frikyrkor och församlingsgårdar
- Travbana
- Ett modernt 3:e generationens bad och flera traditionella badanläggningar
- Fritidsgårdar
- 8 st fullstora sporthallar (handbollsmått) + ett
antal mindre | : - Tennishall meå 3 banor = Curlinghall
- Skidbackar mitt i staden
- Flera system med vandringsleder och motionsspår,
bl a ett 20 km långt sammanhängande elljusspår.
Karakteristiskt för Östersund är att det mesta av
det uppräknade ligger inom gångavståna från
stadskärnan.
Specialarrangemang kan ordnas under OS-veckorna i de nämnda lokalerna och utomhus. Östersund har
speciella traditioner på detta område, såsom Expo
Norr, Musikveckan, marknader och "yror". Storsjö-
yran, som är en fest mitt i stan, lockade 1986 en -
publik på 100 000 betalande under ett veckoslut.
Under OS kan dessa evenemang ges i speciell tapp-
ning. Konst- och musikfestivaler kan ordnas liksom aktiviteter på isen.
Prop. 1987/88:
12. 22
Are
Åre har utvecklats till en internationell turistort av rang.
Servicen är anpassad till turistsäsongerna, då
befolkningstalet ökar väsentligt. En anpassning till OS-krav bör därför kunna genomföras spon-
tant och utan särskilda OS-kostnader. -
I SJs planer för upprustning av sträckan Öster-
sund-Åre ingår bl a utbyggnad av servicecentrat "Knutpunkt åre"
Den kommunaltekniska servicen har byggts ut kraf-
tigt i samband med det s k Åreprojektet. För VA-
verket finns planer på utbyggnad - oavsett OS eller ej.
Skolorna förutsätts kunna disponeras på samma sätt
som i Östersund (12.21).
Vid sidan av tävlingarna kan besökaren bjudas på
aktiviteter, kultur och naturupplevelser, t ex:
- Ett mycket varierat utförsåkningsområde med ett
30-tal liftar. - Ett vinterlandskap som inbjuder till turåkning
och naturupplevelser från vida fjällutblickar
till vattenfall och intima fä bodmiljöer . - Kulturbyggnader i Åre, Huså, vålådalen, Engelska
villan m fl. = Kyrkor och en församl ingsgåra i Åre som förutsätts
vara utbyggd till 1994. - Skolornas lokaler - samlingssalar, bad, sport-
hallar m m. pe
Åre kan i likhet med Östersund anordna specialarrangemang under OS-veckorna .
D
13¶ARRANGÖRENS DRIFTKOSTNADER
Nedan redovisas bedömda driftkostnader för den organisation som avses sättas upp för att planera och genomföra spelen.
Kostnaderna har bedömts med utgångspunkt från en i
Östersund centralt placerad organisation. Viss del
av Organisationen kan under vissa perioder komma
att vara lokaliserad till Åre.
Organisationen utgör den organisationskommitte,
OCOG, som den nationella olympiska kommitten en-
ligt IOC Olympic Charter har att utse för spelens förberedande , genomförande och avveckling.
I här redovisade driftkostnader ingår ej driftkost-
nader för Sveriges Radio TV och Televerket. Dessa driftkostnader redovisas under punkt 8 och 9.'
Avsättning för täckande av drift- och underhålls-
kostnader etc för anläggningarna efter spelen har
tagits upp som driftkostnad .
13.1 Personal
I icke obetydlig omfattning förutsättes att militär personal medverkar. Några kostnader för denna
personalkategori upptas dock ej, då det förutsät-
tes att militärens medverkan kan ske som övning.
13. 11 Anställd personal
1988 3 personer 3 mån , 9 manmån
1989 9” 6 " 54 " 1989 17 oo" 6 " 102 " 1990 27" 12 " 324 " 1991 36 " 12." 432 " 1992 36 ". 6 " 216 " 1992 - 80 " 6" 480 ." 1993 ' 120 " 12 " 1440 " 1994 135 " 3" 405 " 1994 20 ”" 3 ” 60 LI 1994 . 5 6 " 30 "
Kostnad totalt 3552 "
Lönekostnad inkl sociala avgifter 220 000 kr/år.
Lönekostnad totalt = 65, 1 milj kronor.
13.12 Frivillig personal i centrala organisationen
Det antages att dessa i antal personer uppgår till 30 3 av antalet anställd personal vid varje till-
fälle,; dä v s totalt 1066 manmånader .
För denna personalkategori utgår ej lön men ersättning för uppehälle och utlägg, som beräknas
uppgå till 22 000 kr/person och år.
Kostnad = 2,0 milj kronor
13.13¶Frivillig personal under spelen
För denna personalkategori utgår ej lön men ersättning för uppehälle och utlägg, som beräknas
uppgå till 3 000 kr/person under testtävlingar
1993 och 7 000 kr/person under spelen 1994,
| Östersund | Åre | Totalt. | |
| 1993 | 1000 | 600 | 1600 pers |
| 1994 | 2500 | 1300 | 3800 pers |
Kostnad 31,4 milj kronor
Utöver frivillig personal som ovan, för vilken ersättning utgår, förutsättes även frivillig personal som medverkar utan krav på ersättningar.
13.2 Resekostnader
Avser resekostnader för fast anställd personal som
vardera beräknas göra 1 resa/månad inom landet och
0,5 resa/månad internationellt. Det förutsättes att maximalt 35 3 av personalen har behov av in-
rikesresor och 25 3 behov av utrikesresor.
Varje inrikesresa beräknas kosta totalt 2 000 kr/ resa och internationellt 11 000 kr/resa (för internationella resor har fri flygbiljett förutsatts).
Kostnad inrikesresor 2,5 milj kr " internationella resor 4,9 "
Kostnad totalt 7,4 milj kr
13.3 Kontorshyror
Avser kontorslokaler för personal (fast anställd och frivillig personal) i den centrala organisa-
tionskommittén.
13.3 Kontorshyror
Avser kontorslokaler för personal (fast anställd och frivillig personal) i den centrala organisa-
tionskommittån.
Erforderlig yta beräknas som 30 m per fast an-
ställd och beräknas då inkludera erforderlig yta för frivillig personal i den centrala organisationen.
Bedömd hyreskostnad = 1 000 kr/m2 år. I beräkningen förutsättes att kontorslokalerna successivt
utökas respektive minskas i takt med behovet.
Kostnad 9,3 milj kronor
Den maximalt erforderliga kontorsytan för organi-
sationen uppgår till ca 4100 m2 (1994).
13.4 Allmänna omkostnader kontor
Allmänna omkostnader för drift av kontoret beräknas som 15 3 av total lönekostnad .
Kostnad 9,8 milj kronor
13.5 Köpta tjänster
Data, resultatgivning, dokumentation m m. Bedöma
kostnad med utgångspunkt från kända motsvarande
kostnader för Sarajevo, budget Calgary samt vissa erfarenheter från internationella tävlingar hållna i Sverige.
Kostnad 24 milj kronor
13.6 Säkerhet
Kostnad för säkerhetstjänst enligt erfarenheter
från Sarajevo, utredning inför Falu-Åres ansökan
1992 och överläggningar med organisationen i Calgary.
Kostnad 11 milj kronor:
13.7¶Övriga kostnader
13. 71 Expenser Marknadsföring, material, värd- 15 milj kr skap vid IOC och vintersport-
förbundens sammanträden, resor Östersund-Åre för gäster m m.
OS-organisationens egna tran- 6 milj kr sporter (se pkt 11.4) IOK-session, medaljer m m 11 milj kr Invigning, avslutning, pris- 22 milj kr ceremonier m m Film och videodokumentation, : 25 milj kr resor till 1IOC-sessioner, specialförbundskongresser m m samt
någon anställd under något år
efter 1994.
Sammanställning och tryckning
av avrapportering.
Kostnad totalt 79 milj kr.
13. 72 Arsättning SOK
Ersättning till SOK för rätten till de olympiska
ringarna. | . Kostnad 25 milj kronor
13. 73 "Drift arenor Preparering och pistning av spår och nedfarter, konstsnö, konstis m m.
Kostnad Östersund . | "3,5 milj kr Kostnad Åre 1,5 milj kr
Kostnad totalt 5,0 milj kr
13. 74 Publikparkeringar
Parkeringar förutsätts vara avgiftsbelagda och sjä lv finansierande.
Prop. 1987/88:
13. 75 Merkostnader efter spelen'
Merkostnader för drift och underhåll av anlägg-
ningar etc, som överdimensionerats för spelen eller anläggningar som av andra skäl drar stora framtida driftkostnader. Att beräkna nämnda kost-
nader är i nuläget svårt då ett mera detaljerat
OS-program erfordras för detta. Det är dock rimligt att, likt Calgary, medel avsätts till en fond för täckande av dessa framtida kostnader. I budget
för OS 94 bör därför avsättning till fond betrak-
tas och redovisas som OS-kostnad .
Kostnad 25 milj kronor
14i
ARRANGÖRENS DRIFTKOSTNADER
Investeringsdel Kostn i 1000-tal kr Anm/restvärden
ARRANGÖRENS DRIFT- KOSTNADER, SAMMAN -
FATTNING 294. 000
13.1 Personal 13. 11 Anställd personal 65 1200 98 500 13.12 Frivillig personal
i centrala orga-
nisationer 2 000 13. 13 Frivillig personal
under spelen 31 400 13.2 Resekostnader 7 400 13.3 Kontorshyror 9 300 13.4 Allmänna omkost-
nader kontor 9 800 13.5 Köpta tjänster 24 000 13.6 Säkerhet 11 000
13.7¶Övriga kostnader 134 000
13.71 Expenser 79 000 13. 72 Ersättning SOK 25 000
13. 73 Drift arenor 5 000
13. 74 Publikparkeringar - 13.75 Merkostnader
efter spelen 25 000
Prop. 1987/88 :24
14¶INTÄXTER
Liksom i de tidigare utredningarna för Olympiska vinterspel förlagda till Falun och Åre; 1988 och 1992; föreligger det svårigheter att bedöma de totala intäkter som vinterspel i Östersund 1994 skulle generera.
I utredning om vinterspelen 1992, beräknades in-
täkterna med ledning av kända värden från Sarajevo och Calgary. Hänsyn togs härvid till att möjliga intäkter på den nordamerikanska kontinenten är större än i Europa, bl a beroende av tidsskillnad. I övrigt gjordes en försiktig bedömning,
eftersom nämare sju år återstod till spelen.
Vid tidpunkten för denna utredning har inga avtal
am TV-rättigheter för 1992-års vinterspel i Al-
bertville tecknats. Detta innebär att kalkylen
även denna gång måste grundas på jämförelser ' och
analyser gentemot Calgary-OS.
Trenden av ökande TV-intäkter är i dag bruten.
TV-bolagen talar t o m om minskade ersättningar.
Huruvida detta är taktik från TV-bolagens sida eller verklighet är svårt att bedöma. Samtidigt .
skall man vara medveten om att ett annat förhal-
lande kan råda den dag då Östersund, ca 1989,
skall teckna avtal om TV-rättigheterna. Den spridning av spelen med sommar- respektive vinterspel
i tvåårsintervaller torde återigen kunna öka
intresset för spelen och därmed också intäkterna.
Vid tidpunkten för utredningen om vinterspelen
1992, färdigställd våren 1985, sattes dollarkursen till 7 SEK, även om den verkliga kursen då låg
strax under 9 SEK. Dollarkursen har sedan dess sjunkit kraftigt gentemot den svenska kronan.
Valutamarknaden präglas för närvarande av fortsatt
press nedåt på dollarn. Detta innebär att dollarn
är något övervärderad och bör ligga på avistakurs aoamkring 6 SEK. En annan orsak till denna kurstro är det stora budgetunderskott, som USA dras med
trots besparingså tgärder .
Vad som talar emot ovanstående avistakurs är Sveriges ekonomi. I det sammanhanget finns två orsaker att beakta. - Inflationstakten i Sverige = Sveriges eventuella medverkan i EMS
Prop. 1987/88:
Våra mest kända ekonomer räknar med en inflations-
takt på omkring 4 § årligen. Detta innebär kurs-
förändringar uppåt samtidigt som devalveringsresonemang kommer in i bilden.
En svensk medverkan i EG-ländernas EMS-system är inte alls orealistiskt. England vill vara med, vilket i sin tur drar med Norge. Att Sverige i ett sådant läge kan vara "neutralt" är inte troligt.
Med bakgrund av ovanstående teorier bör dollarkursen sättas till ca 7 SEK. Detta styrks av.arbitragehandlarna. s
En ställd ränta på SEK 1994 är per 1987-05-14
11,57 §. En motsvarande ränta på USD är 9,50 §. Om man tittar på räntedifferansen och räknar om detta till ören per år, finner vi att kursen för
USD ligger på 7 SEK.
Sammanfattning:
Trolig nivå på USD 1994 bör vara 7 SEK avistakurs. Motiveringen till detta är dels arbitrageavdelningarnas prognoser samt Sveriges ekonomi och
finanspolitik. En inflationstakt på 4 § årligen
är inte någon orealistisk siffra, varför växelkursrörelsen skulle bli en depreciering av kronan.
Med stöd av de teorier, som redovisas ovan, kan det vara riktigt att även denna gång bygga in-
täktsberäkningarna på en dollarkurs om 7 SEK.
Intäkterna har här beräknats bl a med ledning av
de belopp, som Calgary erhåller fram till 1988,
och lagts in i kalkylen som en intäkt i prisnivå mars 1987. m betydande del av intäkterna bör för
Östersunds del kunna lyftas kring 1990.
Kalkylen förutsätter att ökningen av intäkterna motsvarar intäkternas uppräkning med index fram till utbetalningstillfället.
14.1 Biljetter
Intäkter från försäljning av biljetter har beräknats med utgångspunkt från en försiktig uppskatt-
ning av publik och möjligt biljettpris. Intäkter från testtävlingar 1993 och andra evenemang och tävlingar har ej tagits upp.
Totala publikantalet i Östersund bedöms uppgå till
650 000 personer. Motsvarande siffra för Åre bedöms till 150 000 personer.
Intäkterna beräknas med utgångspunkt från ett genomsnittligt biljettpris av 55 kr/person.
Intäkter 44 milj kronor
14.2¶Sponsors- och försäljningsintäkter
Med ledning av Calgarys beräknade intäkter för vinterspelen 1988 sattes i utredning för OS 1992 sponsors- och försäljningsintäkterna försiktigt till 75 milj USD (50 % av Calgarys beräknade in-
täkter). I beloppet ingick intäkter av OS-mynt
och OS-frimärken.
Sarajevos intäkter är ej kända.
Det finns i dag inga skäl för att tro på en fram-
tida ökning av sponsors- och försäljningsintäkterna. Beloppet justeras därför endast med hänsyn
till penningvärde förändringen februari 1985 —
mars 1987. Intäkterna blir då 83,3 milj USD, som omräknas efter en kurs på 7 SEK.
Intäkter 583 milj kronor
14.3 TV-intäkter
I tidigare utredning, Vinter-OS 1992, beräknades
TV-intäkterna uppgå till 60 3 av Calgarys beräknade TV-intäkter.
Enligt resonemanget i ingressen kan någon ökning
från ansökan om vinterspelen 1992 inte förväntas.
Eftersom bedömningarna då var mycket försiktiga, finns heller inga klara motiv för en minskad in-
täkt.
Beloppet justeras därför endast med hänsyn till penningvärdeförändringen febr 1985 - mars 1987.
Intäkten blir då totalt 228 milj USD. .
Av beloppet tillfaller 20 § oavkortat organisationskommittén i värdlandet för bekostande av
faciliteter för massmedia. Resterande 80 § delas
mellan 10OC 1/3 och organisationskommittén i värdlandet 2/3.
USD omräknas efter en kurs av 7 SEK.
Intäkten blir för arrangören 1168 milj SEK
10 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 24
Prop. 1987/88 :24
14.4 Restvärden Sammanfattning av restvärden som detaljredovisats i pkt 4 - 9. 4 Arenor 4 Mkr 5 Olympisk by 13 " 6 Infrastruktur oo 7 Press-, radio-TV-centra 1" 8. 1 Teleservice 85 " 8.2 Televerkets radio 112 "
9¶Radio/TV om
Summa restvärden 215 Mkr
14.5¶Intäkternas fördelning i tiden
Följande fördelning av intäkterna i tiden har förutsatts vid beräkning av kapitalkostnader, punkt 16 Biljetter: - l:a kv 1994 Sponsors/ försäljningsintäkter, TV-rättigheter - 1:a kv 1990 22 3
| - "nm | 1991 5 § |
| - 12 | 1992 5 3 |
| - "nm | 1993 20 3 |
| - fn | 1994 48 3 |
Fördelningen har gjorts enligt Calgarys utbetalningsplan för TV-rättigheterna.
14 INTÄKTER, SAMMANSTÄLLNING
14.1 Biljetter 44 Mkr 14.2 Sponsors- och försälj-
ningsintäkter 583 "- 14.3 TV-intäkter : > 1168 '"- 14.4 Restvärden 215 '"-
Totala intäkter | | 2010 Mkr
15 TIDPLAN
Som underlag för beräkning av kapitalkostnader, punkt 16, har översiktliga tidplaner upprättats, Bilaga 15 A - C.
För tidplanerna har följande förutsättningar
gällt: |
- Utredningar och projektering påbörjas omedelbart
efter IOC-beslut, d v s tidplanen förutsätter
förplanering på sätt som anges i punkt 1.7.
- Anläggnings- och byggnadsarbeten påbörjas efter
cirka 1 år, d v s under senare delen av 1989.
- Projekten har fördelats med hänsyn till årsti-
den, möjlighet till tidigare användning av an-
läggningarna samt lämplig fördelning av arbetena
med hänsyn till jämn sysselsättning i regionen.
- Tävlingsarenor görs i huvudsak klara för test-
tävlingar l:a kvartalet 1993.
- Tunga investeringar, som har liten påverkan på sysselsättningseffekten, färdigställs så sent som möjligt. -
Här redovisad tidplan är ej samordnad och tar ej heller hänsyn till alla de komplexa kopplingar och restriktioner, som naturligtvis kommer att finnas i en tidplan, som baseras på fördjupade studier.
16 KAPITALKOSTNADER
Kapitalkostnaderna har beräknats med utgångspunkt dels från den tidplan, som redovisas under punkt 15, dels från vad som i övriga avsnitt anges beträffande likviditetsbehov i tiden. Beräkningen är gjord för att få en uppfattning om nettoräntans storlek. Osäkerheten i denna beräkning ligger dels i svårigheten att på detta stadium upprätta en
relevant tidplan, dels i svårigheten i att rätt
bedöma kostnadernas fördelning i tiden. i
Kostnadsräntor har beräknats efter en räntesats om
11,5 3 inklusive kreditivkostnader (f n 4 § över
diskonto) . .
Intäktsräntor har beräknats efter en räntesats om 9 § (f n 1,5 % över diskonto).
Räntorna läggs till kapitalet årsvis och har beräknats kvartalsvis t om första kvartalet 1994.
Räntorna är beräknade från början av respektive kvartal. |
Räntekostnader avseende Televerket Radios uppgift (punkt 8.23) om att restvärdet 65 Mkr faller ut
först under åren 1998 och 1999 har beaktats.
- Ränteintäkt | : > 30 Mkr - Räntekostnad - fe 91 "
Nettoränta /e 61 Mkr
Bilaga 16 A Grafisk redovisning av intäkter
och kostnader exklusive kapitalkostnader
Bilaga 16 B Grafisk redovisning av likvidtet,
intäkter och kostnader inklusive
kapitalkostnader
17 KOSTNADSSAMMANSTÄLLNING
Belopp anges i miljoner kronor (Mkr).
Prisnivå mars 1987.
17.1 Kostnader
17. 11 Investeringskostnader
4.1¶Arenor Östersund ' 503 Mkr
4.2 Åre : 93 "L 5. Olympisk by - 95 "- 6.1 Infrastruktur Östersund 39 "Lz 6.2 " Åre 3 "- 7.1 Press-, Radio-TV-centra,
Östersund : 17 "
7.2 Press-, Radio-TV-centra,
Åre 21 "
8.1 Teleservice | : 153 "- 8. 2 Televerket Radio 130 "- 9. Radio-TV o19 "2
oförutsett 15 3 | 161 "-
Summa investeringskostnader 1234 Mkr
17.12 Driftkostnader
8.1 Teleservice | 35 Mkr
8.2¶Televerket Radio 16 "- -
9. Radio-TV - : 97 "
10. Räddningstjänst m m 40
13. Arrangörens driftkostnader 294 " Oförutsett 30 3 | 145 "-
Summa driftkostnader | 627 Mkr
17. 13 Kapitalkostnader
16. : Nettöränta : : | 61 Mkr
Oförutsett 30 § 18 "-
Summa kapitalkostnader | "79 Mkr
17.14 Totala kostnader
17.11¶Investeringskostnader 1234 Mkr
17.12 Driftkostnader | 627 "- 17.13 Kapitalkostnader 79 "=
Totala kostnader 1940 Mkr
17.2 Intäkter
14.1 Biljetter 44 Mkr
14.2¶Sponsors/ försäljning 583 "
14.3 TV-intäkter 1168 "- 14.4 Restvärden 215 "=
Totala intäkter 2010 Mkr
17.3 Netto
17.2 Totala intäkter 2010 Mkr 17.1 Totala kostnader 1940 '"-
Netto totalt 70 Mkr
Resultatet 70 Mkr har belastats med oförutsedda
kostnader uppgående till 324 Mkr.
Som tidigare framgått av utredningen har ej
framtida förändringar av kostnader och intäkter avseende index medtagits.
Känslighet för förändrade förutsättningar
Olympiska vinterspelen i Östersund 1994 ger, med utgångspunkt från denna utredning, ett "0O-resultat", om t ex endera av följande inträffar:
- Totala beloppet för oförutsett ökar från 324 Mkr
till 394 Mkr, för att då utgöra 24 % av total
beräknad kostnad för investering och drift
inklusive kapitalkostnader.
- Oförutsett avseende investeringskostnader ökar
från 15 §& till 22 3 (161 Mkr till 231 Mkr).
- Oförutsett avseende driftkostnader ökar från
30 § till 45 § (145 Mkr till 215 Mkr).
- Oförutsett avseende kapitalkostnader ökar från
18 Mkr till 88 Mkr.
- Intäkterna uppgår till 96,5 % av beräknade.
- Dollarkursen sättes till 6; 70 SEK/USD mot i
beräkningarna förutsatt kurs om 7 SEK/USD
( sponsors/ försäljnings- och TV-intäkter).
18¶SAMHÄLLSEFFEKTER
18.1 Allmänna effekter för Sverige och Jämtlands län
Olympiska vinterspel i Östersund-Åre är en händelse som
- gör Sverige känt - underlättar för svensk näringsliv på världsmark-
naden - stimulerar utveckling av näringslivet i
Jämtlands län
Olympiska vinterspel i Östersund-Åre och i Sverige innebär att såväl idrotts- som allmänintresserade i hela världen lär sig urskilja nationen och landet Sverige från namnlika länder och områden .
Sverige lyfts fram och blir känt. För de intresserade kommer Sverige och Östersund-Åre att vara
ett aktivt begrepp under decennier framåt. Det är fråga om en total marknadsföring av Sverige, som
får en plats på världskartan också i andra länder,
Sverige blir ett begrepp åtminstone för en gene-
ration framåt. Värdet av detta går ej att mäta.
Olympiska vinterspel i Östersund-Åre kommer inom
Sverige att fokusera intresset till Jämtlands län och arenaorterna. Länets invånare och näringsliv får ett hoppfullt framtidsperspektiv att arbeta mot. Den image som skapas blir en lokaliserings-
faktor. Rätt utnyttjat får länet i arbetet inför
spelen en motor som genererar en positiv utveckling i hela näringslivet. Det skapas också goda möjligheter för etablering och utveckling av nya företag , inte minst service och kunskapsföretag.
Befintlig kabelkapacitet till Östersund och planerad till Åre ger de fysiska förutsättningarna
för datakommunikation.
Det blir intressant för ungdomen att söka sig till de nya arbeten som skapas. Till länet kommer det att bli lättare att rekrytera kvalificerad arbetskraft och nyckelpersoner. Länet blir ett intres-
sant etableringsområde. Till länet kommer att 1o-
kaliseras företag och verksamheter som vill utvecklas med länets övriga näringsliv. Länet tillförs goodwill som kommer näringsliv, offentlig förvaltning och de enskilda individerna till godo
i' många avseenden. :
Jämtlands län har givetvis de bästa förutsättningarna att tillvarata det intresse som riktas
mot turismnäringen. Denna får under hela förbere-
delsetiden och de långsiktiga goodwillvärden som spelen skapar en utomordentligt betydelsefull injektion.
En utvecklingsvind av samma kraft för Sverige och länet kan inte skapas med andra statliga eller enskilda satsningar. De Olympiska vinterspelen tillför landet och Jämtlands län kvaliteter som inte går att kvantifiera..
18.2 Mätbara effekter av OS
18. 21 Goodwillvärdet för svenskt näringsliv
Svensk industri satsar enorma belopp på marknadsföring av sina produkter. Att industrin har fram-
gång är avgörande för sysselsättning och välfärd
i landet. Hur kan betydelsen av OS värderas i detta sammanhang?
Reklam i anslutning till idrottsarrangemang har
blivit ett av medlem för landets näringsliv att skapa goodwill och marknadsföra sig. Näringslivets
idrottssponsring omsätter ca 750 Mkr/år. Det går
naturligtvis inte att säkert beräkna värdet på .
världsmarknaden av ett OS i Sverige. Att världens
idrottsintresserade ges systematiskt redaktionell information i radio-TV och press under 5-6 förberedelseår samt dagligen under 14 dagars spel kan inte säkert värderas. Spelens attraktionskraft gör att TV-rättigheterna betalas med miljardbelopp. TV-bolagens kunder betalar än mer för rätten till reklam i anslutning till TV-sändningarna.
Vilket värde måste inte då ligga i att Sverige-OS
exponeras i hundratals timmar. Den draghjälp om kunder och marknadsandelar, som ges Sveriges näringsliv, måste värderas till att vara flera gånger "högre än värdet. av det svenska näringslivets årliga idrottssponsringsinsatser inom landet. TV-bolagens värdering av OS som reklambärande at-
traktion bekräftar detta. Draghjälpen av OS kan
därför med säkerhet värderas i miljarder kronor.
18. 22 OS betydelse för svensk turismnäring
Svenskar reser utomlands för 20 miljarder/år. Svenska flyg- och färjeföretag satsar årligen ca
300 Mkr på internationell marknadsföring, 200 Mkr satsas av hotell, diverse organisationer m fl. Sverige får in 10 miljarder kronor genom utlänningars besök.
Om olympiska vinterspel ökar intresset för Sverige så att de som redan besöker Sverige ökar sin vistelsetid med 10 § eller besöksströmmen ökar
” med 10 §, innebär detta ytterligare intäkter på 1
miljard kronor/år. Om denna effekt uppnås under
1989-94, ger detta en bruttoinkomst på 6 miljarder «.»
kronor och en direkt sysselsättningseffekt motsvarande 12 800 årsarbeten.
18. 23 Vvalutaeffekter
Sveriges goodwill är av betydelse för värderingen av valutan och valutaflödet. Här redovisas dock
bara de direkta effekterna för valutaflödet av OS.
Utländska reklamintäkter under OS tillför Sverige en miljard kronor.
OS medför att den utländska turismströmmen till Sverige i kronor ökar med 10 3 under 6 år fram
till och med OS 1994. Därigenom tillförs Sverige
6 miljarder kronor.
Med hänsyn tagen till valutaläckage på grund: av ökad import ger OS ett netto på drygt 4 miljarder kronor i utländsk valuta.
Vvalutaeffekterna genom svenskt näringsliv i övrigt har inte beräknats.
18.3 Direkta effekter i Jämtland av OS
18. 31 Investeringar
"Investeringskostnaderna beräknas uppgå till i runda: tal 750 miljoner i byggnader , anläggningar och inventarier.
Investeringarna för radio-TV- distributionen beräknas till 300 Mkr.
Investeringarna ger regionen (750'”” x 40 §& + 3007” x 20 3& ./. 14 §) ca 2 500 .årsarbeten.
18.32 = Drift
Driften av anläggningarna och genomförandet av os ger 1 750 årsarbeten.
18.4 Andra effekter i Jämtlands län 1989-94 av OS
OS 1994 i Östersund-Åre ger Jämtlands län ett medel för utveckling. OS-förberedelser och en ökad turistström ger en ekonomisk injektion. OS ger länet ett hoppfullt framtidsperspektiv, som i sig
genererar utveckling.
Länet får en dynamisk. image och kommer för många att erbjuda en möjlighet till utveckling. Effekterna blir mångfacetterade, am möjligheterna tas tillvara.
Beräkningar kommer här att ske av de direkta effekterna för turismnäringen. De indirekta effekterna på andra näringar skattas enbart genom en
multiplikatorberäkning. I en sådan beräkning dväljs effekterna inom livsmedelsindustrin,
transportväsendet, gross- och detaljhandel, tjänsteföretag etc.
OS betydelse för turismen i Jämtlands län
Östersund firade 200-årsjubileum 1986. Att man
firade och vad som då erbjöds besökare, har sannolikt inte varit allmänt känt i landet. Trots detta kom att till staden förläggas ett stort antal konferenser medförande 20 000 gästnätter.
Analyser av bäddkapaciteten i Östersund-Åre-området visar, att här finns betydande kapacitet för
en ökad besöksström med undantag för månaderna mars och juli.
Mot denna bakgrund och den utbyggnad, som nu sker
av informations- och arrangemangsorganisationer
beräknas att det under åren 1989-1994 årligen ge-
nereras 50 - 80 000 gästnätter utöver nuvarande besöksvolym. Detta sker genom såväl nyskapade besöksanledningar p g a OS som förlängning av ordinarie vistelser till följd av OS-intresset. Det
finns god kapacitet att ta emot ökningen, en
ökning som helt kan hänföras till marknadsvärdet av de förestående spelen.
Spelen kommer att föregås av en betydande tävlingsverksamhet på internationell nivå. Syftet är
att trimma anläggningar och organisation. Tävling-
arna kan till viss del läggas på tid, då allnän-.
turismen inte utnyttjar all bäddkapacitet. Tävlingarna ger då ge en ökad turismomsättning. Intresset att besöka gamla OS-arenor och orter
under åren 1995-2004 kommer årligen att generera
10 000-tals gästnätter.
Prop. 1987/88 :24
OS medför att kapacitetsutbyggnaden i länet tidi-
gareläggs. Denna beräknas försiktigtvis till att
1000 bäddar varje år tidigareläggs 1 år under 5
. år. Denna kapacitet ger 500 000 ytterligare gästnät-
ter, då det är kapacitetsbrist i de intressanta områdena i ca 15 veckor.
Fram till OS kan turismen väntas tillföra länet ärygt 1 miljard kronor i ökade turismintäkter och
ca 2300 ytterligare direkta årsarbeten.
Efter OS kan merintäkterna fram till sekelskiftet skattas till åtminstone flera hundratals miljoner kronor och de bestående långsiktiga sysselsätt-
ningseffekterna till 100-tals årsarbeten.
18.5 . Sysselsättning och skatter
Det är viktigt understryka att OS ur samhällssynpunkt är av vida större betydelse än det som mätes i antal sysselsatta, skatter etc. OS effek-
ter på sysselsättning och skatter är dock så omfattande att de här skall särredovisas.
OS investeringar enl 18.31 2 500 årsarbeten
OS drift enl 18.32 . 1 750 årsarbeten
Effekter på turismnäringen
1989-94 i landet genom ökad
utländsk turism enl 18.4 12 800 årsarbeten
Effekter för turismnäringen i länet kan till stor del be-
ro på omfördelning inom landet, varför någon nettoeffekt
ej beräknas här. (För länet tillkommer 2300 årsarbeten .)
Summa direkta arbetstillfällen 17 050 årsarbeten
Indirekt 0. 25 4 250 årsarbeten
21 300 årsarbeten
Vid en lönekostnad inklusive
sociala avgifter på 140 000 kronor per årsarbete ger OS
i löneskatter (21 300 x 140”
x 34 3) 1 015 milj kronor
sociala avgifter (21 300 x
140” x 36 2) 1 070 milj kronor
I mervärdeskatteintäkter erhålles.
Från investeringar för . : . os 150 milj kronor
Från driften för OS 50 milj kronor
Från den ökade utländska - .
turismströmmen 1 200 milj kronor
Från den ökade svenska turi-
smen till Jämtland bortses, då det till viss del torde vara fråga om omfördelning av resande och intäkter inom landet.
Från mervärdeskatt på
multiplikatoreffekten bortses.
OS genererar merinvesteringar och merinkomster för främst turismnäringen i landet. Det är investeringar och intäkter som i allt väsentligt
ej görs/uppstår utan ett OS. För staten och till någon del
kommuner innebär därför OS i Sverige merintäkter fördelade
under en 6-årsperiod på . . .
sammanlagt "3 500 milj kronor
OS är enbart av detta skäl en nationell angelägenhet.
Investeringar och drift av de. specifika OS-anläggningarna och den ökade sysselsättningen inom turismföretag och andra näringar ger i länet
7 600 årsarbeten.
I genomsnitt ges årligen ytterligare 1200 personer arbete. Sannolikt blir arbetskraftsefterfrågan
tidvis så hög att sysselsättningseffekterna sprids i hela Mellannorrland.
18.6 Sammanfattning
OS 1994 ger Sverige:
en egen identitet i utlandet .
för några år en "high light"
goodwilleffekter för näringslivet som kan uppskattas till ett värde av flera miljarder kronor
årligen ytterligare 1000 Mkr i utländska tu-
rismintäkter och drygt 3000 nya årsarbetstillfällen
3300 Mkr i skatter och avgifter på de merinkomster som uppstår t o m 1994
ett nettobidrag till valutabalansen fram t om
1994 på 4000 Mkr.
OS 1994 ger Jämtlands. län:
en förstärkt och mer mångfacetterad profil
förutsättningar för näringslivsutveckling människorna ett mål att arbeta mot, en grund för vidareutveckling "investeringar i byggnader m m med bestående värde för 600 Mkr : investeringar i kommunikationssystem med
bestående värde för 200 Mkr
minst 500 årsarbetstillfällen under 6 år för in-
vestering och drift av specifika OS-anläggningar (exkl multiplikation)
400 årsarbetstillfällen ytterligare inom befint-
lig och utbyggd turismindustri (exkl multiplikation) indirekta sysselsättningseffekter motsvarande
300 arbetstillfällen under 6 år.
hundratals bestående långsiktiga arbetstillfäl-
len efter OS .
19¶HUR ÖSTERSUND LYCKADES GENOMFÖRA SPELEN
Efter att de 17:e Olymiska vinterspelen 1994 genomförts i Östersund skulle man i korthet kunna sammanfatta planering, utbyggnad, följdeffekter
m m sålunda:
Alltsedan 1924 har Sverige deltagit i vinter-OS
och tillhört de mest framgångsrika nationerna. På
60-talet aktualiserades frågan om:Sverige som värdnation. Flera utredningar gjordes om spe-
len. Ansökningar inlämnades för OS 1984, 1988 och
1992. Vid IOC-kongressen i Baden-Baden om OS 1988 fattades bara 9 röster. Optimismen var därför stor inför IOC-kongressen i Lausanne om OS 1992, men
spelen gick då till Albertville. Då Östersund tog
över kandidaturen inför 1994 års spel kunde man presentera ett mycket starkt koncept och arbetet drevs men en känsla för att "nu eller aldrig".
19.1 Utredning och kampanj
Östersunds och Åre kommuner bildade på våren 1987
det gemensamma bolaget "Vinterspelen Östersund-Åre Aktiebolag".
I maj 1987 presenterade bolaget utredningen Förutsättningar för olympiska vinterspel i Östersund 1994. |
Utredningen innehöll en grundlig analys av Östersunds förutsättningar och en uppdatering av tidigare redovisningar om Åres förutsättningar. Trots den korta utredningstiden var ambitionen att ge en relativt väl täckande bild av vad som krävdes för
att de olympiska vinterspelen i Östersund 1994
skulle bli lyckade. I prisläget mars 1987 beräknades den totala kostnaden för investering och drift inkl kapitalkostnader till 1 940 Mkr och de totala intäkterna till 2 010 Mkr. Vid beräkning av intäkter gjordes jämförelser mot bl a buågeten för Calgary OS 1988. Med hänsyn till osäkerhet specie- 1l1t gällande TV-intäikter valdes för Östersund en
betydligt lägre nivå.
I juni 1987 överlämnade bolaget utredningen till regeringen med begäran om att staten till fullo
skulle ställa de ekonomiska garantierna för spe-
len. För Östersund och Åre kommuner var det en
ofrånkomlig förutsättning att staten skulle ställa
upp på detta sätt.
Regeringens granskning av utredningen, som påbörjades snarast efter överlämnandet, gjordes utifrån en helhetsbedömning av beräknade kostnader och intäkter och med hänsyn till de positiva samhällseffekter som skulle bli följden av olympiska vinterspel i Sverige.
Under höstriksdagen 1987 bifölls regeringens pro-
position. Avtal om ekonomiska garantier för spelen tecknades mellan staten och Vinterspelen Östersund-Åre AB, huvudsakligen i överensstämmelse med
de förutsättningar som kommunerna tidigare ställt som villkor.
Parallellt med utredningsarbetet arbetade en orga-
nisation för att marknadsföra kandidaturen. En
stiftelse hade bildats av Sveriges Olympiska Kommittåé (SOK) med tre huvudintressenter - kommunerna
(Östersund och Åre), idrottsrörelsen och näringslivet. Kampanjen bedrevs med stor bredd. Ett OS-kansli upprättades och frivilligt engagerade organiserades i nio kommittéer. Dessutom skapades en kampanjkommitté med prins Bertil som ord för-
ande.
Det lokala näringslivet hade agerat snabbt och organiserat en sponsororganisation, som svarade
för finansieringen av kampanjen.
Kommittå&ernas idoga arbete kröntes slutligen med framgång då IOC vid sin session i Seoul den 15
september 1988 beslutade att tilldela Östersund de 17:e Olympiska vinterspelen 1994.
Tack vare regeringens positiva inställning hade
OS -bolaget redan hösten 1987 kunnat starta för-
planeringen för spelens genomförande - en planering som innebar att man vid 1IOC:s beslut var väl framme i olika program och organisationfrågor .
Denna tidiga planering innebar att arbetet med att organisera och förbereda spelen var i full gång redan vid årsskiftet 1988 /1989. Förhandlingar or TV-rättigheter kom snabbt igång vilket senare
skulle visa sig oerhört värdefullt ur bl a likviditetssynpunkt. |
Prop. 1987/88:
19.2 Genomförandet
I såväl Östersund som Åre kom utbyggnaden av arenor och: anläggnignar i gång redan. under hösten 1989. Huvuddelen färdigställdes till "testtävlingarna 1993". All utbyggnad hade planerats med hänsyn till jämn sysselsättning och med målsättningen att hålla räntekostnaderna nere. Tunga investeringar, som inte nämnvärt påverkade syssel-
sättningen, hade sålunda förlagts till åren 1992 och 1993.
Investeringsprogrammet hade fortlöpande prövats
och följts upp på sådant sätt att det blev en god
balans mellan intäkter och utgifter.
Kostnader för Radio- och TV-bevakningen kunde hållas nere pg a att man till stor del hyrde in.
teknisk utrustning. Samtliga tävlirgsevenemang
inkl invigning och avslutning bevakades. Alla
nationer som så önskade erbjöds multinationella
oredigerade TV-program. Radiobevakningen innebar produktion av internationellt ljud. Mot betalning erbjöds även resurser för unilateralt bruk, i
första hand då resurser för produktion av egna
radio- och TV-program och inslag för överföring
till hemlandet. |
För att möte de förväntade kraven krävdes av Televerket en avsevärd utbyggnad. En stor del av denna utbyggnad kunde dock göras som tidigarelagda
investeringar. |
Förberedelsearbetet var krävande men eftersom alla i samhället slöt upp bakom projektet kunde allt fullföljas enligt planerna.
Genom förandet av spelen 1994 gav som bekant arran-
görsorterna och Sverige ett mycket gott renome.
19.3 Olympiska vinterspelens betydelse
Det faktum att Sverige, Östersund och Åre
exponerats i TV över .hela världen under förberedelseåren och under OS-veckorna har gjort att dessa
namn blivit kända för en bred allmänhet runt hela
jorden .
Den stora satsningen bar gett länets innevånare och framför allt ungdomen en tro på framtiden. En
utvecklingsvind av samma kraft för Sverige och
länet hade inte kunnat skapas med andra statliga eller enskilda satsningar. De Olympiska vinterspelen har tillfört YXandet och Jämtlands län kvaliteter som inte alla går att kvantifiera men som
vi nu känner nyttan av.
Det svenska näringslivet har kunnat utnyttja de oiymiska vinterspelen för att skapa goodwill och
som draghjälp i marknadsföringen. Detta har gett unika möjligheter att knyta internätionella kontakter.
Turismen har ökat både till Sverige och Jämtlands
län. Ökningen var märkbar redan från den dag beslutet togs i Seoul.
Många effekter har långtidsverkan och kommer att
vara gynnsamma för Sverige och länet under
årtionden framåt.
OS 1994 har för Sverige betytt:
- en egen identitet i utlandet
- för några år en "high light"
- goodwilleffekter för näringslivet som kan upp-
skattas till ett värde av flera miljarder kro-
nor - årligen ytterligare en miljard i utländska
turismintäkter och drygt 3000 nya årsarbetstillfällen
- 3300 Mkr i skatter och avgifter på de merinkomster som uppstår t o m 1994
- ett nettobidrag till valutabalansen fram t om
1994 på 4000 Mkr
OS 1994 har för Jämtlands län betytt:
- en förstärkt och mer mångfacetterad profil
- förutsättningar för näringslivsutveckling - en framtidstro för länsinnevånarna
= investeringar i byggnader m m med bestående
värde för 600 Mkr - investeringar i kommunikationssystem med bestå-
ende värde för 200 Mkr
- minst 500 årsarbetstillfällen under 6 år för investering och drift av specifika OS-anlägg-
ningar
- 400 årsarbetstillfällen ytterligare inom befintlig och utbyggd turismindustri
- indirekta sysselsättningseffekter motsvarande
300 arbetstillfällen under 6 år
- hundratals bestående långsiktiga arbetstillfäl-
len efter OS
It Riksdugen 1987/88.1 saml. Nr 24
OS 1994 har för idrottsrörelsen betytt: - ökade resurser genom spelens överskott - förnämliga anläggningar för framtida idrott = goda internationella kontakter och fler svenskar
som engageras i internationella idrottsorganisa-
tioner Hur det gick för våra Svenska idrottstalanger - ja det vet Ni ju redan.
Östersund i maj 1987
VINTERSPELEN ÖSTERSUND-ÅRE AKTIEBOLAG
fru Asengåra /
VAGNAR
Bilaga 1A
"LÄMNA "LIDQAR TAUAQ AVISTE
mon) XIMA
"6 8 e" I apuagbuj twaypnsog DINLIMLLA Re 148 240 wit ONINLBMLLN omrehits ettusen of -HETRODE 3 > SaxanNva OMLANLT "porn menn -XRENRLD) tampas £F2A00K ” MOrsATLL ; TeRaogeL tra nrg 129 DANKO semnreddy J0p td
prog dprkag JVELIY TODAQ "PILJINSIHas-E)S
380 deeper "0 typen jPPIOR Mag omm Hol "que 4100 a VEN (3) (7 saprusoysbujsajsaaur 0) ) >
"Hjpford "1£NISS300Nd RÅ JesgIodrmwag IVOSEN SATA NOZSNVUL RIO ”an£jofgua I TVYDTBNVUL ONINSATIE taesravtay | Ipopateng) AL annynegtp XTLENON ej dALISNsy fUVOLV] VOLYA LAVUN estaeg TONAQ TIYIE TULL sni3 egna owTA VILL hisg MLS Ar aANxadsa. 202
od 19 td ” UDAfÄN
€ 1 89 0
"L8NISS230NA AV "NIA
= KILON ONTTANVYK 'p IM
O "NILLVA TELLAN
nuA IONMAQ dä0T ram VIN VALS IU sess 10) "SvD
UOJJUYFIANA
09 19 29 39 99 n 29 99 69 vdur
UVDDYANTLLI UVDDYANDINI uvy NVWIdOLNOM 3 or Käg "RARANNEN semqupsrocg) ”TdRORSAR XTIIRON demo vg OvDrnyra MVLTILLL NUJTAHYE UOddVILL FOSTER BSrPren IOmAQ ua3ujujopuf
öra. ! 'JdWajsÄS-AjS
sax
Ok Ek töhe (pe (ox (06 OM (06 (9 kt
"Jjaw2sls-gysd
1Ärfua
Bupwysniyn
12ua
Y9o
sjejapuj
Jupupaxup
[92duwaxa
'peud3Aq
wos
ue[law
ITY
£
FujuJFerpsur.r) Yao
9 'Gg
OO
Bilaga 1B Utredningen har utförts av Vinterspelen Östersund-Åre AB. Följande har medverkat.
Vinterspelen Bengt Åsengård NMT 010-50 10 82 Östersund-Åre AB 063-10 19 94
Östersunds kommun Kjell-Ove Eskilsson 063-14 30 00
Åre kommun Bertil Lindberg 0647-108 50
Länsstyrelsen Jan Billow 063-14 60 00 OS-kansliet Barbro Bent 063-10 19 94 Samordning Program: K-Konsult Hans Jäderberg 063-12 45 20 Kalkyl: K-Konsult Nils Jacobsson 063-12 45 20 Program, skiss och kalkyl
| K-Konsult | Hans Jäderberg | 063-12 45 20 |
| FFNS Arkitekter AB Lennart Köpsén | 063-12 79 90 | |
| HJS Arkitekter AB | Rolf Bergsten | 063-12 78 30 |
| JG Arkitektkontor AB Jörgen Grönvik | 063-10 80 00 |
AB Jacobson&Widmark Thorbjörn Moström 063-12 73 10
Radio-TV-Tele
Sveriges Radio Håkan Fahlberg 08-784 12 47
Riksradion Bengt Sundström 08-784 20 28 Sveriges Television Kjell Ove Andersson 08-784 24 36
Allan Börjefors 08-784 35 88 Televerket Anders Hansson 063-901 00
Räddningstjänst sJukvärd, polis m fl
Östersunds kommun Åke Jönsson 063-14 30 00 (Samordnande)
Åre kommun Roland Lundström 0647-108 50
Jämtlands läns
Landsting Christer Bråting 063-14 12 20
Länsstyrelsen Evert Fogelberg 063-14 60 00 Polisen Lars Svärd 063-12 48 40
1¶ÖAG Claes Andersson 063-15 80 00
,. Östersunds arméegarnison
Chefen ÖAG Leif Nilsson 063-15 80 00
Kommunikation Luftfartsverket Kjell Uhlin 063-448 90 Linjeflyg Lars Tengqvist 060-57 90 89 SJ Bertil Hardin 0690-117 87
Vägverket Kjell Byström 063-12 48 00
Östersunds kommun Göran Lundin 063-14 30 00 2-Trafik Nils Harvard 063-11 72 70 AB Jämtlandsbuss Sture Lyrån 063-10 84 00
Företrädare för idrotten
| SOK | Gunilla Lindberg | 08-713 61 70 |
| Sv Bob o rodelförb Björn Walden | 08-717 30 58 | |
| Sv Ishockeyförb | Sven Nordstrand | 0660-112 28 |
| Sv Konståkningsförb Birger Rosen | 0302-117 88 | |
| Sv Skidförb | Johan Sagner Iwan Egerstål | 08-745 08 18 063-12 08 45 |
| Sv Skridskoförb | Kenneth Lundgren | 016-11 57 60 |
| Sv Militära Idrotts- Gösta Gärdin | 08-788 99 42 |
förb
J/H Idrottsförb Bo Mårtensson 063-12 48 40
Thorbjörn Jansson 063-12 76 10
Samt medlemmar i
anläggningskommittén (J/H)
Helikopter]
termina t ooterd]
fena
”TOC -hotell” Kommuna tU adm. Länsstyrelse Köpcentrum - 300 butiker 30 restauranger Teatrar Museer 0 gallerier
Bibliotek
Kyrkor Sporthallar
mm
Bilaga 2A
. | Oo tg ets Olympiska vinterspel £ CS
; 4 i Östersund 1994 8 vä
sbya” | - S
Le Översikt Östersund = 3 3 K- KONSULT maj 1987 q ”
TÅ
kak
Jock WES yt
NET ERE KARE
S fx 7 "
N rg 3
SSA
Yr
Publik-P
”Otympiahallen” A= och C-hall
Bussar Taxi
”Olympiatorget”
+ X
X KR ; Pt Nr kär + + KRK 2 RR « Y + Ky Lt + kx ot + K&K i +
- soo. Xx Bilaga 2B
- + + x
rg Ä + CN
PENNE
2 XL
t x MD
Rannåstjärn
Olympiska vinterspel I Östersund 1994
Översikt Rannåsdalen 0 In
maj 1987 SEM
Pe
Sa
K- Konsult Arkitekter IDA FFNS Arkitekter AB ANDI
C SInvo
HJS Arkitektkontor AB & RRV JG Arkitektkontor AB Ung swWio?
NN
STÖRTLOPP H
+ 1274.0
| Å
STÖRTLOPP H-
1200 ÖMB. «1155.0
STÖRTLOPP D > 1035.0 SUPER Å-D
1100
300
Bilaga 2C
PLALOM D.= ..D- KOMA ;
. Do ts P-platser och Olympiska vinterspel
F fr 3 må ke i Östersund 1994 5 4 z
- v SS Översikt Åre 3 Ki K- KONSULT maj 1987 Asunp swe
Bilaga 3A.
.
NadlosNat -SNY)
AYOSNYIL AA An
Ssa8
HO
Of NN
| NNYIN ONOSISQ | JINSINYS ANUSANNI H-aA IA NVS
Ku
Sno 1O byg
169 b191-£90 = fIOMIEVA TISNYN ”y66bt Bu Ivan
(73 SAN EL)
ALUNWOMPNYdINYN ANILSANV)
HOS SNOJS Ny XOQ 121
+ SAL) FY
32 ISTIJUMAS SX a5Q
"> '9IILYIANV NoSSQ0dvyr JF IL ass. ANA AUMISINTIYN 'NOSSY2J NINI) i MINOL3§ =L57 LI0dxA HW
NISTIFDESUONO ' 'YvaNOR
QA NIILIOSILYOAS ZINvVAS ov FAO Te SHL
I
-NINOHWON - ANNI92N JA — TJUSIAL 1 I I DOG XAIS |
IS FIS Dp
97 = OUW I | > > > > LL | I sB0i-vVaRw
> >
+ vm
> by VIGIN d92-5 Av407 > > > > > >
Aa OST
i
€ HINOla Av vonfnuveg N IK
£8- 291 HNLYGIGNYM-SO UPIVAJRI 3
Aly vassqo2Ef SKUM XP: ves TTT Va
YNHSINAWWOM | CNASIUAQ
Viuvsy FROSLAGY 902 PIYGEN
PNvojg
Q-> SVA) Vis og SY « » + > VOINIF I NITILSYANIA PV AI0 SSPDISSNOLLVSINYDHO fprelvornysg Uotsvaytepl 4020 INvSNaN2 ÄGO Wjaljpstevupg uu WI2NOUNDIZINI
uns) OM NINO NIAYV=—
!'20N
IgL ga IH PR PÅ
"0
« » «
SONNSHILSO I.
= SS
FONYNYLS
Ina Sön, py
wv AN
| | |
|
Bilaga 8A
TELEVERKET RADIO
Rundradio, Rrf ÖSTERSUND, VINTER-OS 1994, 1987-05-05
Förbindelsebehov för rundradio
Kabel-TV Tfn Vx TEÉn vx
nät os Rundradio Telex
20 kanalerl |,50 anka || 250 anka | | Telefax
"tittar" 50 HL 10 er (lokalt)
ARA i
1& video I 2 video Längd- 1 video SPÅR- vx) åkning 3 stereopar —
SLINGA 120 lokalpar di
» TERMINERING
2 video Video UTLANDET
Back- 1 video - : x) hoppnin 3 stereopar 7 st
134 lokalpar Kål Stereopar
| 15 art
hora] 2 video :
Bob/Rodel I video
3 stereopar [2 TER sc
- -
96 lokaivar DU > 4-trådar
240 st | 2: video se Skrid - 1 video Ez x) sko 3 stereopar 2 a AA F
122 lokalvar U ov <
== -. - £ 2 video - Xx Ishockey 1 video ss” x) Ö 3 stereonar a sx Å »
158 lokalpar 0 Je = AA”
Lå C" - 2 video SI a Ishockey 1 video z ss 3 stereopar 2 É
— S q < pd v
B 120 lokalpar (a 2 - nd nd zx Transportabla jordvideo stationer för övervideo zz föring via satellit
c stereopar HN 4
Tokalpar +” S ÅRE -ÖSTERSUND- ÅRE
bd = Video had 1 videeo bv 4 ct OS- 1 stereopar a 2 3 st
A ul SFS Stereopar byn 2 ”lokalpar Jo laznhe eos
- Zlz21=
wlol= 6 st: 4-tridar
a Hjelx Fo I5st
Press- 20 tokalpar 0) 7 kur center > 20 st
x) = Olympiacentrum,
Bilaga 8B TELEVERKET RADIO
Rundradio, Ref | 1987-05-05
ÅRE, VINTER-OS 1994 Förbindelsebehov för rundradio
C>
FN 2
.| Lo | HM 2 LJ 3 LJ - e& - 7 's v : . .
ol oc xx ol 5 23 . Transportabla jordstationer
21¶KÅ I C) för överföring via satellit
> E wo > E NN : ol « - vol oo -
Störtlopp Slalom
ry —
Ku s Ku sc 10 TV-kanaler
& £ & 5 i kabel-TV-
Do gel CJ läl a - ell CJ ji - fär, för tittar
om 4 vt vi > un anv > LJ Lal N NN AN mm NN NN Lu NN , ' Tfn-växel OS 50 ankn + 15 HL
Teknisk central
5 st telex, telefax etc.
Å å 7
—RE Loop
pa = - 3 br] - he - & & 2” o [=] o Oo vu I Lii El cl - LJ Le vu 2 = 2 2 7 2 > > a na $ Oo N NÅ ”m N-J N- bål
Vv v NY 1
ÖSTERSUND
Bilaga 8C TELEVERKET RADIO ' Rundradio, Rrf 1987-04-29 VINTER-OS 1994 Bildförbindelser
Jordstationer
N st + reserv
Nu + reserv
Jordstationer
: 1 st SVT Ny + reservlt st EBU Intelsat Z Oslo ) a st + reserv ist NHK N ABC Cac Hetsing- - st EBU fors
Eutelsat 2 st EBU
Bilaga 9A
RADIO- OCH TV-BEVAKNING VID 05 1994 I ÖSTERSUND/ÅRE PLANER - KALKYLER MAJ -87
SVERIGES TELEVISION SERVICEDIVISIONEN KJELL OVE ANDERSSON 1987-05-14
PM OM RADIO- OCH TV-BEVAKNINGEN AV OS 92 I ÖSTERSUND OCH ÅRE.
UPPSKATTNING AV KOSTNADER OCH LOKALBEHOV.
1. Policy, förutsättningar.
11. Sammanfattning av kostnader.
111. Lokalbehov.
Bilagor:
Bilaga 1: Tävlingsschema.
Bilaga 2: Behov av tekniska resurser för arenabevakning.
Bilaga 3: Behov av tekniska resurser i radio- och TV-cent-
ra i Östersund och Åre.
Bilaga 4: Driftspersonal - behov och kostnader. Bilaga 5: Övriga driftskostnader Bilaga 6: Lokalbehov för radio och tv. Bilaga 7: Förplanering. Bilaga 8: Intäktskalkyl.
0. INLEDANDE SYNPUNKTER.
Förutsättningarna för de föreslagna Olympiska Spelen i Östersund/Åre liknar för SR-koncernens vidkommande i alla
väsentliga delar de som gällde för två år sedan för kalkylen
för Falun/Åre. Denna kalkyl är uppbyggd identiskt med denna.
Alla kostnader har schablonmässigt skrivits upp med 112 motsvarande penningvärdets utveckling under de två senaste åren. Några få kostnader har anpassats till aktuell prisutveckling. Möjligheten att hyra Masterkontroll från EBU har upphört varför denna kostnad ökar med ca 4 Mkr!
En annan faktor som påverkat kostnaderna väsentligt är att ett antal nya grenar i befintliga sporter har tillkommit vilket i sin tur medfört att det antagna tävlingsprogrammet utökats med tre dagar, från 13 till 16. Detta motsvarar exakt planeringsunderlaget för Calgary.
För SR:s del har således placeringen i Östersund i stället för
Falun bara marginell betydelse, TV-center och arenabevakning blir likadana i bägge fallen. På grund av det välfyllda och komprimerade tävlingsprogrammet kan ytterligare samutnyttjande av tekniska resurser inte uppnås.
12 Riksdagen [987/88. I saml. Nr 24
1. POLICY, FÖRUTSÄTTNINGAR.
1. En absolut förutsättning för att de moderna Olympiska Spelen blivit internationella storhändelser och därmed av stort PR-värde för värdnationen är en väl fungerande massmediabevakning. Radio och tv ger möjlighet för i stort sett
hela jordens befolkning att följa spelen och ett stort ansvar
åvilar arrangerande lands rundradiobolag.
Insatserna från de ansvariga radio- och tv-bolagen vid olympia-
derna under 60-, 70- och 80-talen har varit betydande och absolut senaste "state-of-the-art" hos teknisk utrustning har alltid utnyttjats.
En utgångspunkt för Sveriges Radio-bolagens planering inför vinter-OS -94 i Östersund/Åre är att hålla samma höga standard och säkerhet som under tidigare spel.
Det direkta underlaget för denna rapport är erfarenheter och uppgifter från tidigare spelen främst vinter-OS i Sarajevo och planeringsunderlaget för Calgary -88.
2. Radio- och tv-bevakningen av 0S 94 i Östersund och Åre har ur RR's och SVT's synpunkt två syften
- att bevaka samtliga tävlingsevenemang inkl prisutdel-
ningar, invigning och avslutning och erbjuda alla nationer
som så önskar multinationella oredigerade tv-program och
produktion av internationellt ljud. Tre multilaterala
kanaler planeras.
- att mot betalning erbjuda resurser för unilateralt riktat
material. I första hand avses resurser för produktion av
egna radio- och tv-program och inslag för överföring till
- hemlandet.
3. Vissa nationer, t. ex. USA och Japan fordrar vanligen avsevärda resurser och arrangemang utöver denna service. Man tar med sig stora mängder egna tekniska resurser som kräver lokaler, - kameraplatser, parkeringsytor, kraftförsörjning, förbindelser etc. Detta har EJ beaktats i kalkylen.
4. Televerket Radio/Rundradio svarar för alla förbindelser enligt det ordinarie avtalet mellan bolagen. Normalt avses då all överföring av programmaterial med tillhörande kommandoförbindelser till och från samt mellan produktionsplatserna. Inom produktionsplatserna svarar normalt programbolagen själva för erforderliga förbindelser. På grund av den stora omfattningen
och komplexiteten hos vissa arrangemang (utförsåkning o längd-
äkning på skidor) kommer Televerket att svara även för vissa överföringar mellan enskilda kameror och OB-enheterna.
RR och SVT har försett Televerket med uppgifter om de aktuella förbindelsebehoven.
Radions och TV's behov av teletjänster är omfattande. Uppgifter om dessa behov har överlämnats till Televerket. Kostnader för detta har inte medtagits i kalkylen.
Tävlingsprogrammet som redovisas i bilaga I utgör den primära planeringsbasen som direkt bestämmer omfattningen av insatser i form av tekniska resurser och personal. Programmet är utarbetat inom SVT som ett förslag, i avsikt att minimera resursbehoven. = Ändringar i förhållande till bilaga 1, t ex curling, freestyle etc, medför kostnadsökningar.
Policyn vid kalkylering av kostnader för tekniska resurser har
varit att i . möjligaste mån undvika investeringar. RR's och
SVT's egna resuser räcker bara till att täcka en bråkdel av resursbehoven. Planeringen förutsätter att avsevärda resurser i både apparatur och personal kan hyras från andra länders rundradioorganisationer, främst inom Norden.
Radio- och tv-centrena i Östersund och Åre kräver emellertid omfattande installationer och specialutrustningar som inte är möjliga att hyra eller återvinna.
Alla priser är beräknade i prisläge mars -87 och inkluderar mervärdesskatt.
Det är numera regel att värdlandet tar betalt av gästande radiobolag för exklusiva tjänster såsom redaktionsrum med inredning och utrustning, studioutnyttjande, reportageteam, videobandredigering etc. Det är alltså rimligt att räkna med vissa intäkter.
10. Samtliga lokaler anskaffas, byggs och grundinredes av arrangören utan kostnad för Sveriges Radio-koncernen. Programbolagen
(RR och SVT) svarar för installation av teknisk utrustning.
n. Arrangören svarar för kraftförsörjning enligt specifikationer
från Sveriges Radio. Arrangören svarar också för reservkraft för fasta anläggning- ar såsom Radio- och TV-center i Östersund och Åre. SVT svarar för reservkraft på OB-platser.
12. Arrangören svarar för att elektriska signaler representerande tidtagning och resuttatredovisning överföres kostnadsfritt till SVT's utrustning.
13. SR förutsätter att koncernens kostnader för bevakning av.de Olympska Spelen enligt ovan inte belastar rundradiofonden.
Kostnaderna för produktion enligt här angivna förutsättningar betalas av OS-kommittén enligt särskilt avtal mellan kommittén och SR-koncernen. 1. SAMMANFATTNING AV KOSTNADER. Sammanställning av de kostnader som redovisas i bilagorna: Driftskostnader.
Tekniska resurser på arenor (bil 2) 20.2 Mkr
Tekniska resurser i radio- och TV-
centra (bil 3)
| - Östersund - Åre | 7.6 0.3 | |
| Personalkostnader (bil 4) | 37.0. | |
| Planeringskostnader (bil 7) | 27.6 | |
| Övriga driftskostnader (bil 5) | 8.8 | |
| SUMMA DRIFTSKOSTNADER: | 101.5 Mkr |
Anskaffningskostnader.
På arenorna (bil 2) 3.7 Mkr
I radio- och TV-centra (bil 3)
” Aocersund 126 Mkr
SUMMA ANSKAFFNINGSKOSTNADER: 19.3 Mkr Budgetreserv. 158 18.0 Mkr
Summa kostnader.
Enligt ovan 1) , 2) och 3) 138.8 Mkr
5. Intäkter. Enligt kalkyl (bil 8) 5.0 Mkr 6. Nettokostnad.
KRATRAR KARA AA
+
Enligt ovan 1) - 5) + 133.8 Mkr +
+ &
ARA RR ARA
Prop. 1987/88: 24 7. Behov av likvida medel. Merparten av kostnaderna såsom teknikhyror och personalkostnader utfaller till betalning i samband med spelen. Eventuella behov av förskottsmedel för detta har ej beaktats. För anskaffning av teknisk materiel och planering krävs en tidigare tillgänglighet. För anskaffningar:
| 1:a kvartalet 1992 | 6.0 Mkr |
| 3:e " 1992 | 3.7 |
| 4:e " 1992 | 9.6 |
För planering:
| 1:a kvartalet 1988 | 0.2 Mkr |
| 1:a " 1989 | 1.0 |
| 1:a " 1990 | 4.3 |
| 1:a ” 1991 | 3.0 |
| 1:a " 1992 | 3.7 |
| 1:a " 1993 | 12.0 |
| 1:a " 1994 | 3.4 |
111. LOKALBEHOV.
Behoven redovisas i detalj i bilaga 6.
Sammanlagt behövs uppskattningsvis
- I radio- och TV-centret i Östersund 9025 kvadratmeter - 1 " u" " "” " Åre 655 " - Kommentatorhytter o dyl på arenorna 1700 "
Radio- och TV-verksamhet ställer särskilda krav på Yokaler. Det gäller en stabil kraftförsörjning till elektroniken, väl tilltagna ventilationsanläggningar för att leda bort förlustvärme samt god ljudisolering för studiolokalerna.
Lokalerna för skall vara väl samlade, huvuddelen måste vara i samma byggnad.
Beräkningen har tagit hänsyn till Televerkets behov av utrymme för termineringsutrustning och förstärkaranläggningar i radiooch TV-centra.
Särskilt viktigt är att erforderliga uppställningsytor för OB-
-bussar ställs till förfogande vid arenorna.
I anslutning till TV-centra erfordras parkeringsplatser för i
storleksordningen 150 och 50 bilar i Östersund respektive Åre.
Hänsyn måste tagas till behoven av kameraplatser på arenorna.
Kontaktpersoner: För Sveriges Radio Håkan Fahlberg tel 784 1247 För Riksradion Bengt Sundström 784 2028 För Sveriges Television Kjell Ove Andersson 784 2436
Allan Börjefors 784 3588
Bilagor:
Bilaga 1: Tävlingsschema. Bilaga 2: Behov av tekniska resurser för arenabevakning. Bilaga 3: Behov av tekniska resurser i radio- och TV-cent-
ra i Östersund och Åre.
Bilaga 4: Driftspersona] - behov och kostnader.
Bilaga 5: Övriga driftskostnader Bilaga 6: Lokalbehov för radio och tv. Bilaga 7: Förplanering. Bilaga 8: Intäktskalkyl.
BILAGA I
FÖRSLAG TILL TÄVLINGSPROGRAM POR VINTER-OS I OSTERSUND 1994
r
- GRER ARENA :10 "Nn 12 13 14 15 16
»
öppningsceremoni östersund 14-16
Backhoppning 70m 13-16
902 13-26
Lag 90n 13-16 Nordiek komb
Lag 7?00 13-16
Lag 3110 kb 9-1i2
700 13-16
15 ka 9-12
Längdåkning
15 kn 9-12
30 kp 9-12
50 kr 9-1e
410 kro 9-12
5 kr urrf 9-12
10 kn 9-12
20 kn 9-13
435 kn vo 9-12
Skidskytte 10 kr
0 kr
427,5 ko 9-12 Alpint slalocn 11-15
storslalor 11-15 auper G 11-14 störtlorp 11-214 11-214
komb störtlopp 11-248 komb s1alon 11-14
alalor 11-15
| storslalos | 11-15 | |||||||||||
| super G | 11-153 | |||||||||||
| störtlopp | 11-18 11-148 | |||||||||||
| kornb störtlorp | 11-14 | |||||||||||
| komb salalor YvVYNYvvYTÄxttreTTT | 11-14 | |||||||||||
| Skridsko som stersund | 1000m 15002 500031 100002 5002 10002 15002 30002 50002 orvUVVODNUTTITTr | 10-12 | 10-12 | 10-13 | 10-13 | 10-12 | 10-22 | 10-12 10-12 | 10-25 10-14 | |||
| t Rodel 1 mans | 2 mans 1 naäns OT | : 8-11 | 8-11 8-11 | 13-25 13-15 | ||||||||
| Bod 2 mana | 4 påns bt | 13-25 13-15 | 13-15 13-15 | |||||||||
| Konståkning obl | kort pr fria obl kort pr fria vOvvorrrt | 15-17 | 15-17 | 8-12 | 19-22 14-17 | 19-22 | ||||||
| Isdans obl 1 | 19-22 | |||||||||||
| ve Iedanse odl 2 | 19-22 | |||||||||||
| Pra dans | I | 19-22 | ||||||||||
| Par kort Er | 119-22 | |||||||||||
| Par fria | 19-22 | |||||||||||
| Uppvisning | 17-19 | |||||||||||
| Ishockey | 13-20: 13-20) 13-20 13-20 23-20. 23-20, 13-20] 13-20 | |||||||||||
| Ishockey | 13-20 2 13-20 13-20 13-20 13-20 13-20 13-20 | |||||||||||
| Avslutning | 19-20; |
Prop. 1987/88: 24 BILAGA 2:
BEHOV AV TEKNISKA RESURSER FÖR ARENABEVAKNING.
Samtliga arenor tv-bevakas med konventionell OB-teknik, egna eller inhyrda enheter. Evenemangens art, storlek och vikt kräver att OBbussarna måste kompletteras med ett större antal lösa kameror och annan tv-teknisk' utrustning. Särskilda länkar eller speciella fiberkabelsystem måste arrangeras för överföring av kamerasignaler från otillgängliga platser till 0OB-bussarna. Radions behov av teknik på arenorna inskränker sig i stort sett till kommentatorsystem. Sammanställningen nedan redovisar behoven av tekniska resurser arenavis. 1. TEKNISK PRODUKTIONSUTRUSTNING. PLATS/GREN = OB KAMEROR = VB SLO-MO TEXTG DVE KOMM-POS
ÖSTERSUND:
Ishockey A
| Konståkning 1 = 10 | 2 | 3 | 2 | 1 52 | |
| Ishockey B 1 | 10 | 2 | 3 | 2 | 1 40 |
| Skridsko | 1 10 | 2 | 2 | 2 | 1 41 |
Skidor
| Skidskytte 1 | 20 | 2 | 2 | 2 | 1 40 |
| Backe | 1 7 | 2 | 2 | 2 | 1 46 |
| Bob/Rodel 1 | 20 | 2 | 3 | 2 | 1 32 |
ÅRE:
| Slalom etc . I | 10 | 2 | 2 | 2 | 1 49 |
| Störtlopp etc 1 | 15 | 2 | 2 | 2 | 1 49 |
| SUMMA : | 8 102 16 | 19 | 16 | 8 349 |
Kalkylen förutsätter att OB-enheterna inhyres kompletta med ovan-
stående utrustning.
Programbolagen räknar med att själva svara för reservkraft med mobila aggregat på samtliga arenor. Om kollisioner mellan tävlingar kan undvikas i rimlig grad torde visst sambruk kunna
åstadkommas.
Sammanlagt 5 st aggregat behövs:
Åre/slalom och störtloppsbackarna gemensamt
Bob/rodel
Ishockey A och konståkning - Ishockey B och skridsko gemensamt - Skidor, skidskytte och backe.
2. EKONOMISK ANALYS.
Kyrestiden för OB-enheter är i genomsnitt 23 dagar per enhet inkl riggning, produktionstid samt rivning.
Kostnader:
a) OB-bussar. Kostnad kkr
(H=hyra, A=an-
skaffning)
Marknadspriset på dagshyra för en modern OB-buss kompletterad till erforderlig nivå (10 kameror, extra slow-motion, vb, textge-
nerator och digitala videoeffekter) är
90 kkr 8 st bussar i 23 dagar blir H =16.560
b) Extra kamerakedjor.
10 st i 20 dagar för 3.5 kkr/dag H= 700
C) Kommentatorenheter (inkl monitorer).
Hyreskostnaden beräknas till ca 5.6 kkr/enhet. För erforderliga 349 enheter blir kostnaden ca H = 1.954 Inköp av kommentatormonitorer, 3 st till varje hytt för 3.1 kkr/st. A = 3.246
d) Gemensamt HF-kommandosystem.
Sambandssystem via HF inklusive personsökarsystem A = 448
e) Reservkraftsaggregat.
Hyrestid 23 dagar, 8.3 kkr/dag och 5 enheter ger H = 955
f) Sammanställning av kostnader. SUMMA HYRESKOSTNADER : 20.169 kkr Kostnaderna utfaller till betalning under 1:a kvartalet 1994. SUMMA ANSKAFFNINGSKOSTNADER: 3.694 kkr Likvida mede? behövs 3:e kvartalet 1992.
BILAGA 3:
FEHOV AV TEKNISKA RESURSER I RADIO- OCH TV-CENTRA I ÖSTERSUND OCH
ÄRE.
1. TEKNISK PRODUKTIONSUTRUSTNING.
a) ÖSTERSUND/ATS.
Radio- och tv-centret i Östersund/ATS (Arméns Tekniska Skola) är
knutpunkten för all verksamhet, såväl tekniskt som administrativt. Alla inkommande signaler från arenorna på Skidstadion, Bob-banan och Åre termineras här. Signalerna bearbetas vid behov och sammanställs till tre parallella utgående multilaterala tv-kanaler. En unilateral kanal produceras i centret.
Samtliga 349 kommentatorledningar termineras och rangeras till rätt
mottagarland i RR/SVT-centret.
Faciliteter för kommentering från tv-monitorer, sk off-tube kommentering erbjudes.
Registrering och bearbetning för unilateralt bruk av materialet som överförts från tävlingsarenorna sker i vb-centralen med sina 8 vb-block.
Anläggningen är tekniskt komplex och kräver avsevärda tekniska installationer.
Vidare innehåller centret tv- och radiostudior för gästande rundradiobolag, redaktionslokaler för dessa, central administration, bokningskontor, förråd och underhållsverkstäder.
Teknisk apparatur:
25 st outrustade radiostudior 6 st utrustade "
26 st tv-redaktioner med förbindelser och grundutrustning
2 st tv-studior utrustade med
- 3 kameror - bildmixer - ljudmixer -textgenerator - ljusreglering - installationsmateriel (Planeringen utgår från att försörjning sker med mindre OB-bussar. )
Prop. 1987/88: 24 VB-central
- 20 vb-maskiner grupperade i
2- och 3-maskinsblock
- underväxel 2 st ENG-block 2 st ENG-team för uthyrning 15 st kommentatorenheter för off-tube kommentering Masterkontroll
- 3 st PK'n
- dispatch
- kommentatorväxel Central växel, gränssnitt mot Televerket HF-system för distribution av 20 videokanaler ("kabel-tv")
b) ÅRE.
Centret är en sambandscentral för aktiviteterna i backarna i Åre och är dimensionerat för att merparten av efterarbetet kommer att utföras i Östersund. Viss teknik för vb-bearbetning erfordras samt terminering och rangering av inkommande ledningar. Några få radiostudior för intervjuer och uppföljningar för uthyrning till gästande bolag behövs. . I övrigt innehåller centret lokaler för ledning och administration, förråd och underhållsverkstäder. Teknisk apparatur: 2 st utrustade radiostudior 15 st mindre tv-redaktioner med förbindelser och grundutrustning 4 VB-maskiner för referensinspelning Central växel, gränssnitt mot Televerket KF-system för distribution av 10 videokanaler ("kabel-tv")
2. EKONOMISK ANALYS. Grundutrustning såsom ÖB-bussar, Masterkontroll, videobandmaskiner, ljudblock etc förutsättes kunna hyras. Installåtionerna är emellertid omfattande och kräver avsevärda mängder kabel och växelsystem.
a) ÖSTERSUND/ATS.
Hyreskostnad kkr
| - 5 st ljudbussar för radiostudior | 353 | |
| - 2 st OB-bussar för tv-studior | 941 | |
| - 20 vb-maskiner | 1036 | |
| - 2 st ENG-block | 207 | |
| - 2 st ENG-team | 277 | |
| - 15 st off-tube kommentatorsyst. | 270 | |
| = Masterkontrol? | 3500 | |
| - Kommentatorrangering | SUMMA: Anskaffningskostnad kkr | 1000 7584 kkr |
| - Grundutrustning till 30 st radiostudior | 784 | |
| - HF-kommando inkl personsökare | 280 | |
| - HF-sändare RR | 308 | |
| - Monitorer, VHS | 3090 | |
| - Bärbara bandspelare RR | 370 | |
| - Radiomottagare | 50 | |
| - "Kabel-TV system" | 560 | |
| - Kabelutjämning | 538 | |
| - Växel | 112 | |
| - VB-väljare, kringutrustning | 448 | |
| - Mätutrustning | 112 | |
| = ENG-block, kringutrustning | 112 | |
| - kabel, installationsmateriel RR+TV | 1523 | |
| - övrigt | 470 | |
| - projektering (inkl Åre) RR+TV | 2072 | |
| - installation RR+TV | SUMMA : | 1719 12548 kkr |
b) ÅRE.
| ” | Hyreskostnad kkr | |
| - 2 st ljudbussar för radiostudior | 141 | |
| - 4 st vb-maskiner | SUMMA: Anskaffningskostnad kkr | 185 326 |
| - Grundutrustning till 2 st radiostudior | 52 | |
| - "Kabel-TV system" | 336 | |
| » HF-sändare RR | 123 | |
| - Bärbara bandspelare RR | 146 | |
| - Monitorer, VHS | 538 | |
| - Kabelutjämning | 202 | |
| - Växel | 67 | |
| - VB-väljare, kringutrustning | 224 | |
| - Mätutrustning | 112 | |
| - kabel, installationsmateriei | 336 | |
| » övrigt | 235 | |
| - installation RR+TY | SUMMA: | 672 3043 kkr 190 |
c) Sammanställning av kostnader.
Summa hyreskostnader 7910 kkr Kostnaderna utfaller till betalning 1:a kvartalet 1994. Summa anskaffningskostnader 15591 kkr Behov av likvida medel:
1992 1:a kvartalet h Mkr 1992 4:e " Om . no
19i
BILAGA 4:
DRIFTSPERSONAL - BEHOV OCH KOSTNADER.
Bevakning av en olympiad är en personalkrävande” operation. Ett stort antal specialister inom tekniska och programmässiga yrken behövs för att utsändningarna skall kunna ske på ett professionellt och säkert sätt. Ett stort serviceansvar gentemot gästande radiooch tv-bolag från hela världen åvilar arrangerande nation. Exempel på erforderliga personalkategorier
- TOM = Ljudtekniker - Bildingenjörer - Mixertekniker - TV-fotografer - Ljudassistenter - Elektriker - OB-assistenter - Servicetekniker - Kommentatortekniker - Videobandtekniker - Slow-motion tekniker - Grafiker - Ateljepersonal - Producenter - Scriptor - Bandredaktörer - Förrådspersonal - Ekonomer - Sekreterare - Bokare - Tolkar - Ledning = Växelpersonal - Studiomän - Liason officers
Utgångspunkten för personalplaneringen är det antagna tävlingsprogrammet enligt bilaga 1. Hänsyn måste också tas till tid för riggning, genrep och rivning/avveckling. -
Maximalt behöver ca 630 personer vara i tjänst samtidigt.
Riksradion och Televisionen kan inte försörja OS-bevakningen med egen personal. Stora andelar måste inhyras "externt" i Sverige och från i första hand de övriga nordiska länderna.
Viss nyckelpersonal i TV-centret i Östersund samt merparten av kommentatorteknikerna tas från övriga Europa.
RESURSBEHOV OCH KOSTNADER.
1. Löner.
Totalt åtgår ca 73 000 arbetstimmar till en kostnad på ca 310 kr/tim 22 630 kkr
Prop. 1987/88: 24 2. OB-tillägg.
Tidsåtgången för själva produktionen (dvs exkl riggning och rivning) är ca 60 000 tim.
Ca 502 av denna tid är OB-grundande till en kostnad av ca 39 kr/tim 1 170 kkr 3. Traktamenten. Nuvarande dygnstraktamente för svensk personalär 237 kr. Antag 502 utländsk personal med 392 kr/dag. 3.700 kkr 4. Hotellkostnader. Normala hotellkostnader dvs ca 600 kr natten förutsättes 7 000 kkr 5. Resor. Specialpriser med Linjeflyg antages, 502 av alla tekniker kommer från de andra Nordiska eller övriga Europa. Totalt 1 000 kkr 6. Utbildning. I viss begränsad utsträckning behöver extrainsatt personal utbildning. 50 personer i 10 dagar a 2240 kr. Totalt inklusive lärarkostnader 1 560 kkr
SUMMA TOT: 37 000 kkr
13 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 24
BILAGA 5: ÖVRIGA DRIFTSKOSTNADER.
| 1. Transporter. | kkr |
| Materieltransporter (hyrd utrustning från | |
| Stockholm och utlandet) | 280 |
| Hyrbilar, tot 15 st i en månad | 100 |
| Hyra snöskotrar för riggning o dyl | 50 |
| Buss för personaltransporter | 56 |
| Helikopter för riggning och produktion | 157 |
| Skyliftar som kamerakranar | 121 |
2. Datasystem för resursbokning/planering.
- hyra 8 månader inkl systemutveckling 672 3. Bevakningskostnader. 1120 4. Administrativ materiel (kopiering, papper etc) 672 5. Magnetband.
- 1-tums videoband, 200 tim a 1120 kr 224
- ENG-kassetter UL
- Tjudband Nn 6. Reservdelar.
-batterier, VB-huvuden, plumbikoner etc etc 560 7. Kläder
| - Specialjackor, kängor etc för personal | 2240 |
| 8. Kontorsmöbler | 1120 |
| 9. Representation. | 448 |
| 10.Förbrukningsmateriel, övrigt | 896 SUMMA: 8738 kkr |
BILAGA 6:
LOKALBEHOV FÖR RADIO OCH TV.
1. Radio- och tv-center i Östersund/ATS (kvm).
Antal å RR SVT Gemens. Studioblock för gästande bolag(kontor+k-rumt+studio) 30 54 1620 Större radiostudio 1 100 100 TV-studior för gästande bo-
| lag (k-rum+studio) | 2 100 | 200 | |
| Masterkontroll+vb-rum | 1 400 | 400 | |
| CAR (apparatrum, stativ) | 1 300 | 300 | |
| ENG-redigering | 2 15 | 30 | |
| Off-tube kommentering | 15 6 | 90 | |
| Kontrollrum för off-tube | 1 20 | 20 | |
| Uppehållsrum för tekniker 1 50 | 50 | ||
| Sammanträdesrum | 4 25 | 100 | |
| Briefingrum | 1 200 | 200 |
Kontor för adm, RR + SVT 20 20 200 200
| Teknikbokning | 1 100 | 100 |
| "Rental service" | 1 50 | 50 |
| Tekniskt varmförråd | 2 100 75 125 | |
| Tekniskt kallförråd (Barra- = 1 200 | 200 |
cudatält?)
Tekniskt underhåll 1 100 100 Redaktion för gästande tvbolag, normalstorlek 21 65 1365 Dito för större tv-bolag 7 500 3500
SUMMA: 1995 5420 1610
TOTALT: 9025 kvm
Samtliga lokaler förutsättes ligga i samma byggnad. Förråd i nära anslutning till tv-centret. Därutöver behövs parkeringsplats för ca 150 bilar.
2. Radio- och tv-center i Åre (kvm).
Antal å RR SVT Gemens
Radiostudio för gästande bolag 2 25 50 TV-studio för gästande bolag 1 100 100
| Antal a RR | SVT Gemens | ||
| Bokningskontor | 1 20 | 20 | |
| Uppehållsrum för tekniker 1 30 | 30 | ||
| Tekniskt förråd | 1 30 | 30 | |
| Tekniskt underhåll | 1 30 | 30 | |
| Kontor för adm RR+SVT | 5 20 40 | 60 | |
| VB-rum, CAR | 1 50 | 50 | |
| Redaktioner för gästande 15 15 | 225 |
bolag
SUMMA: 90 210 355
TOTALT: 655 kvm Därutöver behövs parkeringsplats för ca 50 bilar. 3. Arenorna. Vid varje arena krävs uppställningsplats för OB-bussar med följefordon på ca 300 kvm. Därutöver behövs på varje arena lokaler inomhus för kommentatorer samt kontrollrum för kommentatoraniäggningen. a) Hall för ishockey A och konståkning.
Läktarplatser för 52 kommentatorer kvm Kontrollrum 20 kvm 20
b) Hall för ishockey B.
Läktarplatser för 40 kommentatorer
Kontrollrum 20 kvm 20 c) Skridskoarena.
41 st kommentatorhytter a 6 kvm 246
Kontrollrum 20 kvm 20 d) Skidor, skidskytte
40 st kommentatorhytter a 6 kvm 240
Kontrollrum 20 kvm 20 e) Backhoppning
46 st kommentatorhytter a 6 kvm 276
Kontrollrum 20 kvm 20 f) Bob/Rodel
32 st kommentatorhytter a 6 kvm 192
Kontrollrum 20 kvm 20
g) Slalom etc (Åre)
49 st kommentatorhytter a 6 kvm 294
Kontrollrum 20 kvm 20
h) Störtlopp etc (Åre)
49 st kommentatorhytter a 6 kvm 294
Kontrollirum 20 kvm 20
Totalbehov för kommentatorer 1702 kvm
BILAGA 7:
FÖRPLANERING.
Efter ett eventuellt beslut i september 1988 i Söul startar planeringsarbetet. För RR's och SVT's del innebär den första tiden att en mängd uppgifter måste lämnas till arrangörerna i framför allt byggfrågor. Man kan alltså räkna med att resurser måste ställas till förfogande redan från årsskiftet 1988/89.
Nästa viktiga aktivitet inträffar i samband med 0S 88 i Calgary och Albertville -92.
Åtagandet växer sedan succesivt för att från mitten av 1992 uppskattningsvis 16 personer måste arbeta heltid.
Totalt uppskattas en planeringskapacitet på ca 60 manår till en kostnad av 17 Mkr. Omkostnaderna för planeringsarbetet beräknas till 5.6 Mkr.
Ett nödvändigt moment i OS-förberedelser är att genomföra ett antal provtävlingar från evenemang på de slutliga tävlingsplatserna ett år före spelen, tidigare kallat "FÖR-OS", ett begrepp som börjar försvinna. Dessa tävlingar bör =TV-produceras i begränsad omfattning. Uppskattad produktionskostnad 5 Mkr.
Behov av likvida medel för lön och omkostnader fördelas i tiden enligt:
0. Mkr 1:a kvartalet 1988
1.0 " 1:a " 1989
4.3 " 1:a " 1990
3.0 " 1:a " 1991
3.7 " 1:a " 1992
12.0 " 1:a " 1993
3.4 " 1:a " 1994 för avveckling
SUMMA KOSTNADER 27.6 Mkr.
BILAGA 8:
INTÄKTER.
Den del av radio- och tv-produktionen som avser unilateral produktion och där RR och SVT ger service till gästande bolag som ej medtagit egen teknisk utrustning, förutsättes bli avgiftsbelagd. Detta förfaringssätt har i «större eller mindre utsträckning tillämpats vid de senare spelen. Vid 0S i Los Angeles erbjöds teknisk service till mycket höga kostnader för användarna.
Det är alltid svårt att bedöma vilka intäkter som kan komma att uppstå. Den tekniska dimensioneringen i bilagorna 2 och 3 baseras på erfarenheter från Sarajevo och vad som då kunde "säljas".
Den tekniska utvecklingen har dock på senare tid lett till att det blivit enklare att ta med egen utrustning varför hyrbehoven minskar och därmed intäkterna.
"Normalt skickar arrangerande land förfrågningar två och ett år före
spelen där deltagande länder får uppge sina behov. Den tekniska kapaciteten kan då dimensioneras mer exakt efter behoven.
En grov uppskattning av möjliga intäkter vid uthyrning av tekniska resurser är 5 Mkr inkl moms.
Bilaga 15A Prop. 1987/88: 24
OLYMPISKA VINTERSPEL I ÖSTERSUND 1994 Maj 1987
INVESTERINGAR I ÖSTERSUND - TIDPLAN
1994 OLYMPISKA VINTERSPEL
88 IOC-|BESLUT
Markb.
TV-centr
pli. o
Skytte,
projektering
Grov anläggn.
by
stad, rodel Radio-
och
ÖSTERSUND Utredning, Infrastr. Hoppbackar Längdsk. Skridskostation Bob Ishallar Press-, Olympisk Temporära Avveckling
Anläggning
RÅM)
Bilaga 15B Prop. 1987/88: 24 OLYMPISKA VINTERSPEL I ÖSTERSUND 1994 Maj 1987: INVESTERINGAR I ÅRE - TIDPLAN | & &
IOLYMPIBKA VINTERSPEL
m &
PN &
Zz I
&
O &
pA ee & AC-IBESLUT
18
Öv
i
3 a B
= & Dp 5 ! - U 8 8 | Ve fr : R 85 ö 2 kc 5
- & 5 a = Bi old 2 a — j i IE H SÅ
Z1 led IB Jå 13) IE 15) IA lä Jä 1
£) JE) le) fal jar 18) a ja Is 2
14 Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 24 201
Bilaga 15C
OLYMPISKA VINTERSPEL I ÖSTERSUND 1994 Maj 1987
INVESTERINGAR TELESERVICE, RADIO OCH TV - TIDPLAN
v66L
OLYMPIPK VINTERSPEL
E66!t
Z661
L661
0661 Mn a a
686!
la -
(OC-IBESLUT IPUPTIN-pUuNSsIs1sNQ PpuUNSAa0SN JeTapaTasax
2838u
OTPPRASUOTIPNTUNULDOY
TeburTupaT BuTUNeAST ay
OIQTI
AP
"'unsnäIan "uasnaan
TaXBAJUSUUOY TESUTUFFENSUV BUTUNIRISIQA. AL
6uuBBeluy HOIANYST 3RU
AaTeuTUUaL 2suRel3ymof IIDRTIANTTIL HDO ButssuetTd
AL-TSGEX EpÅYJIOJ
JUTSJUI 50 ” PuTAANI TEXOT TeEXOT OTGVA
UNeT
Tu
OLYMPISKA VINTERSPEL I ÖSTERSUND 1994 Bilaga 16A GRAFISK REDOVISNING AV INTÄKTER OCH KOST-
NADER EXKLUSIVE KAPITALKOSTNADER
I
1996
INTÄKT
|
|
KOSTNADER
-
1991 I
|
—Å 1989 —
— — — — — — — KR 900 800 700 600 1600 1500 1400 1300 1200 1100 1000 1700 MILJ.
OLYMPISKA VINTERSPEL I ÖSTERSUND 1994 = Bilaga 16B
GRAFISK REDOVISNING: AV LIKVIDITET, INTÄKTER OCH KOSTNADER INKLUSIVE KAPITALKOSTNADER.
MKR 1994
&
, XY
| A= | o |
| vit | 4 |
| FE, | - |
| + os: > Oo |
I
Xiu
- MM
-— 2
Dm ES —
KR. |
!] LU | | i | I LU LE I I I L| I
o o o Oo Oo eo ee oo eo oo oe oo Oo e 8
ee 2 3 32 ÅA ae e oe 2 MILJ. ” 9 I oo &
Bilaga 2
Sammanställning av remissyttrandena över utredningen Förutsättningar för olympiska vinterspel i Östersund 1994
Yttranden över framställningen och den därtill hörande utredningen har inkommit från överbefälhavaren (ÖB), byggnadsstyrelsen, televerket,
länsstyrelsen i Jämtlands län, Jämtlands läns landsting, Sveriges riks-
idrottsförbund (RF), Svenska olympiska kommittén (SOK) och Sveriges turistråd. Sveriges industriförbund har meddelat att man avstår från att :
yttra sig. Sveriges riksradio AB anser sina synpunkter tillgodosedda ge-
nom deltagande i det tidigare utredningsarbetet. Sveriges television AB, som också deltagit i utredningsarbetet. har inte inkommit med remissvar.
Byggnadsstyrelsen har särskilt granskat utredningens investeringskalkyler
och lämnar därför inga synpunkter i samband med remissen.
Samtliga remissinstanser som yttrat sig i ärendet ställer sig i sak positiva
till ett svenskt OS-arrangemang. Ett fåtal. remissinstanser har synpunkter
på bl. a. de ekonomiska villkoren för medverkän celler förutsättningarna för praktisk medverkan. I flera fall understryks de positiva effekter ett OS har
för turism, näringsliv och sysselsättning inte bara regionalt för Jämtland
utan också internationellt. Härvid påpekas också att OS är en riksangelä-
genhet som ger en ”good-will” för nationen och svensk idrott. Den ar-
rangemangsmässiga omfattningen av olympiska spel i Sverige leder också
några remissinstanser till bedömningen att det nationella intresset ställer krav på statligt engagemang utöver en ekonomisk garanti.
Sveriges riksidrottsförbund anför att det är angeläget för den samlade svenska idrottsrörelsen att större internationella idrottsevenemang för-
läggs till Sverige. Detta innefattar tävlingar som curopa- och världsmästerskap och olympiska spel.
Vid sammanträde i februari 1987 beslöts att stödja Östersunds och Åres arbete att utforma en gemensam kandidatur inför: vinter-OS år 1994 och att aktivt delta i kampanjarbetet. RF finner det således viktigt att ånyo betona att ett evenemang av detta slag är en angelägenhet för den samlade svenska idrottsrörelsen. RF kan i detta sammanhang notera att de erfarenheter och
den kunskap som de berörda specialidrottsförbunden besitter har tagits i anspråk.
Med hänvisning till RF:s tidigare remissvar med anledning av kandida-
turen för olympiska vinterspel i Falun/Åre 1992 vill RF återigen framhålla att olympiska spel i Sverige skulle ha stor betydelse för att ge svensk idrott
stimulans, utbredning och internationell uppmärksamhet. RF anser att
utredningen inte har belyst detta i sin beskrivning av ”Samhällseffekter” m.m. Som angivits i samband med tidigare kandidaturer finner RF' det avgö-
rande för om arrangemanget skall komma till stånd att staten tar det
slutliga ekonomiska ansvaret med hänsyn till det allmänna nationella in-
tresse som olympiska spel har. Dock är det angeläget att än en gång påpeka
att en eventuell statsgaranti inte skall avräknas mot de årligen tillkomman- Prop. 1987/88: 24 de statsmedlen till idrotten och dess organisationer.
RF noterar att utredningen föreslår att 25 milj. kr. avsätts till en fond för att täcka driftkostnader efter spelen. I tillägg till detta kan det finnas anledning att redan nu tillsätta en kommitté, som får till uppgift att analyse-
ra storleken av de merkostnader för drift och underhåll av anläggningarna
som följer efter ett genomförande av spelen. Kommittén bör — i samarbete
med berörda specialidrottsförbund — planera för att alla existerande anläggningar av rikskaraktär kan utnyttjas på ett tillfredsställande sätt också efter spelen.
Sammanfattningsvis konstaterar RF att man finner utredningen väl genomarbetad med en realistisk ekonomisk kalkyl och att förutsättningarna för att Östersund skall kunna genomföra spelen i samarbete med idrottsrörelsen är goda.
Sveriges olympiska kommitté anför att. den föreliggande utredningen är utformad enligt vid tidigare ansökningar använt mönster och ger ett gott
underlag för bedömning av en ansökan. Övertygande skäl föreligger för en tillstyrkan.
SOK bedömer att förutsättningarna för ett för Sverige positivt beslut har
ökat genom att avståndet mellan de två tillämpade tävlingsplatserna har
minskat högst avsevärt och är likvärdigt med eller understiger avstånd som har accepterats för exempelvis Vinter-OS i Calgary år 1988. På resp. tävlingsplats Östersund och Åre är arenorna jämförelsevis starkt koncentrerade. Eftersom värdskapet för sommar-OS ej kommer att avgöras samtidigt, kan man bortse från den ömsesidiga påverkan sådana beslut kan ha
och tidigare uppenbarligen har haft. Vid årsmöte i SOK den 26 november 1986 behandlades frågan om en
förnyad ansökan från Sverige om värdskapet för ett vinter-OS. Därvid
rapporterades att kommitténs arbetsutskott och de vinterolympiska spe-
cialidrottsförbunden enhälligt uttalat sig för en svensk kandidatur för vinter-OS 1994. Årsmötet godkände enhälligt uttalandet.
Länsstyrelsen i Jämtlands län framhåller att olympiska vinterspel i
Östersund år 1994 kommer att ha utomordentligt stor positiv betydelse för
regionen såväl under tiden före år 1994 som därefter. Länsstyrelsen tillstyr-
ker därför att statliga garantier lämnas. Staten bör också genom olika aktiviteter utnyttja kandidaturperioden för att marknadsföra landet samt förbereda hur arbetet skall bedrivas efter ett positivt beslut i Seoul i september 1988. |
Utredningen om förutsättningarna för Olympiska vinterspel i Östersund
1994 har avseende sysselsättningsfrågorna begränsat sig till perioden fram
t.o.m. år 1994. Länsstyrelsen anser att de där. gjorda antagandena och kalkylerna avseende effekter på turistnäringen är försiktigt hållna och bör kunna överträffas. Utredningen har avstått ifrån att beräkna värdet av de
positiva effekter OS får för övrigt näringsliv i landet. De direkta och kalkylerbara effekterna av ett OS är dock så stora att de olympiska vinterspelen med säker och bred marginal bör bli en mycket god ekonomisk affär
för nationen. Det måste därför vara en nationell angelägenhet att försöka få arrangera vinterspelen. 206
Länsstyrelsen ser i OS ett medel för utvecklingen av hela landet. Spelen Prop. 1987/88: 24 bör dessutom kunna bli den största och lönsammaste regionalpolitiska satsning som någonsin diskuterats. Länet får nya möjligheter till utveckling, framtidstron kommer att förstärkas och en god grund skapas för ett tivskraftigt näringsliv och en god miljö för befolkningen i regionen. OS-utredningen har inte redovisat några bedömningar av sysselsättningseffekterna av OS för perioden efter år 1994. Det är enligt länsstyrelsens bedömning realistiskt att räkna med att det efter OS år 1994 i länet kommer att finnas 2000 fler sysselsatta än om OS ej tilldelas Östersund. Spelen torde också få positiva effekter för sysselsättningen i grannlänen. Till följd av den marknadsföring Sverige får kan det antas att turismnäring och exportberoende företag i övriga Sverige också kommer att ha många ytterligare sysselsatta.
De investeringar som måste göras inför OS är med få undantag av stor långsiktig betydelse för turismnäringen och länet i stort. Arenorna är viktiga aktivitetsanläggningar för turismen, den uppbyggda infrastrukturen behövs för turismen i Åre och för näringsliv och permanentboende i Östersund, kommunikationerna likaså. Den olympiska byn kommer att utnyttjas för boende också efter spelen. Det är i allt väsentligt fråga om investeringar som förr eller senare måste göras och som nu tidigareläggs. Det ligger stora värden i att beslut tas om dessa investeringar och att en tidsplan fastställs.
Spelen kräver vissa investeringar och driftkostnader som saknar värde efter spelen. De är reella kostnader och täcks också helt av spelens intäkter.
Länsstyrelsen har även försökt bedöma andra effekter av OS, främst sociala, miljömässiga och kulturella. Det kommer naturligtvis att uppstå problem till följd av en omfattande och snabb utbyggnad av olika anläggningar, kraftigt ökat informationsbehov, ökade resandevolymer etc. Arbetspendlingen kan tidvis bli betydande. Åre och Östersunds kommuner måste under någon tid prioritera byggnadsplancärenden m.m. som är strategiska för att kunna genomföra en tidsmässigt styrd utbyggnad av OS-anknutna investeringar. Kulturella institutioner kommer att behöva prioritera publicering och spridning av sina produkter framför ett mer långsiktigt dokumentations- och utvecklingsarbete. Det kan finnas sociala inslag i ett ökat resande och en ökad turism som inte är önskvärda etc. De positiva effekterna av ökade arbetsmöjligheter samt utvecklingsmöjligheter för individer och företag är dock så stora och av sådan grundläggande betydelse för länets befolkning att de samlade sociala, ekonomiska, kulturella och miljömässiga effekterna av olympiska spel år 1994 är klart positiva.
Länsstyrelsen meddelar vidare att den inför utformandet av sitt yttrande samrått med vägförvaltningen i länet och länsarbetsnämnden.
Jämtlands läns landsting anför att utredningen visar i många stycken att goda förutsättningar finns för att skapa en god beredskap av sjukvårds- och räddningsinsatser. Dessa behov liksom exempelvis transportbehov kan till stor del utan större praktiska olägenheter klaras av genom omprioriteringar av ordinarie verksamhet. 207
Genom de variationer i beläggning som turismen i dag har finns det Prop. 1987/88: 24 redan inom landstingets verksamheter erfarenhet för anpassning av planeringen mot toppbelastningar. Under år 1989 genomförs orienteringstävlingen O-ringen i Jämtland varför ytterligare erfarenheter av stora arrangemang kommer att finnas som grund före ett OS-genomförande.
Jämtlands läns landsting ser mycket positivt på ett OS-projekt inom länet, då detta innebär en injektion för utvecklingen av näringslivet och då främst turismen som genom ett OS får tillfälle till marknadsföring över hela vår värld.
Enligt landstingets uppfattning får tillfället ej gå länet ur händerna i i ett skede när OS-projektet så väl behövs för att kompensera ett vikande befolkningsunderlag, en kraftig utflyttning av ungdomar och en nedåtgående arbetsmarknad.
Ett OS-projekt kan bidra till framtidstro och ett tillskott av kapital och resurser, vilket är nödvändigt för Jämtlands läns överlevnad.
Med hänsyn till den positiva effekt ett OS får för-hela landet ser landstinget det som naturligt med ett ekonomiskt delansvar från statens sida även för de extrakostnader som ett OS medför för Jämtlands läns landsting.
Byggnadsstyrelsen som i särskild ordning granskat investeringskalkylerna har lämnat dessa utan erinran. Styrelsen konstaterar att kalkylerna är väl genomarbetade och med den noggrannhet man kan begära i detta tidiga skede. Byggnadsstyrelsen konstaterar vidare att kalkylerna med dess antaganden om kvaliteter, utföranden, mängder, priser etc. är styrande för det fortsatta projekteringsarbetet, vilket kräver ett fast grepp om utvecklingen för att projekten inte skall öka i såväl standard som kostnad. Styrelsen föreslår mot denna bakgrund att det för. statens del vore en lämplig modell att byggnadsstyrelsen utför fortlöpande revision under projekterings-, upphandlings- och genomförandefaserna. :
Televerket anför att ett eventuellt arrangemang av olympiska spel i Östersund/Åre kommer att betyda en kraftig, temporär belastning på tclenätet i speciellt Östersundsregionen. Televerket tvingas därför att göra extra investeringar i nätet. Efter det att eventuellt spel slutförts bedöms: inte behov av denna kapacitet finnas utan utrustningen nedmonteras och återuppsätts på annan plats. Det är då naturligt att arrangören belastas med televerkets merkostnader för dessa investeringar.
Det sätt man i utredningen valt att beräkna dessa merkostnader är att från investeringarna dra bort restvärdet minus nedtagningskostnader. Televerket bedömer detta vara en riktig metod. Arrangemangen innebär också extra driftkostnader för televerket, vilka specificerats i utredningen. . Beräkningen av dessa är enligt televerkets uppfattning den bästa som för närvarande kan göras.
Televerket tillstyrker således utredningens kostnadsberäkning för den teleservice som erfordras för cventuella olympiska spel i Östersund/Åre år 1994 och anser att kostnaderna till fullo skall bestridas av OS-arrangören.
Överbefälhavaren konstaterar inledningsvis att utredningen tillmäter insatser från försvarsmakten stor betydelse.
De områden där försvarsmaktens medverkan är särskilt angelägna är 208
förslagen om tillbyggnad av flygfältet på Frösön samt utnyttjande av den Prop. 1987/88: 24 militära delen av flygfältet för civil flygtransport och utbyggnad av väg E 75 med tillfartsvägar varvid övningsfält kan användas för parkeringsända- . mål. Vidare föreslås utnyttjande av försvarets skollokaler för massmedias behov samt skjutbanor och andra lokaler för tävlingsarrangemang. I förutsältningarna ingår också utnyttjande av artilleriregementets militärrestaurant för utspisning av massmediapersonal. Härutöver föreslås ett utnyttjande av trupp för arbeten såväl i förberedelser som under och efter tävlingsperioden, liksom insatser av såväl personal som materiel inom räddnings- och sjukvårdstjänst.
Enligt ÖB: s bedömning kommer insatser av ovan angivet slag att krävas. '
successivt under flera år med sikte på full insats vid såväl förolympiska tävlingar år 1993 som vid OS år 1994.
ÖB ställer sig principiellt positiv till försvarsmaktens medverkan vid eventuellt OS år 1994 i Östersund/Åre. Stora merkostnader och betydande planeringsproblem för Östersunds armégarnison och förvaltningsskolan kommer dock att uppstå. ÖB förutsätter att såväl investerings-, driftssamt övriga merkostnader för försvaret betalas inom ramen för de olympiska vinterspelens budget. :
ÖB framhåller att medverkan av värnpliktiga inte kommer att ha ett värde för den militära utbildningen. Trots detta kan ÖB acceptera en medverkan av den art som skisseras i utredningen under förutsättning att
omfattningen kan hållas på en sådan nivå att de värnpliktigas användbarhet
i krigsförband inte påverkas negativt i avgörande grad.
Beträffande charterflygets lokalisering till den militära sidan av flygfältet
kan ÖB inte biträda utredningens förslag främst av säkerhetsskäl.
ÖB förutsätter vidare att ett nära samarbete fortlöpande sker på alla
nivåer med företrädare för försvarsmakten vad gäller fortsatt planläggning och ekonomi.
Sveriges turistråd tillstyrker ansökan om statlig garanti för olympiska vinterspel i Östersund/Åre år 1994. Rådet delar i allt väsentligt de bedöm-
ningar och ståndpunkter som framförs i den framlagda utredningen. Enligt
turistrådets mening skulle ett OS i Sverige få omedelbara positiva effekter
på en mängd områden. Detta gäller också effekterna på längre sikt. För
marknadsföringen i utlandet av Sverige som turistmål skulle det få effekter långt utöver de ordinarie marknadsföringsinsatser som görs av stat, näring och kommuner. Sverige som turistland kommer vid ett OS-arrangemang i världens blickpunkt, inte bara under de 14 dagar som spelen pågår, utan lång tid före och efter spelens genomförande.
Härutöver bedömer turistrådet att goodwill-effekterna för näringslivet kan värderas till flera miljarder kronor. Dessutom kommer nettobidraget till valutabalansen enligt turistrådet att fram till år 1994 bli minst de fyra miljarder kronor som beräknas i utredningen.
Vidare kommer de regionalpolitiska effekterna för Jämtlands län att bli
betydande genom de investeringar i byggnader och kommunikationer som
måste göras. Detta kommer i sin tur att skapa bättre förutsättningar för inte bara en turistisk framtida utveckling, utan även öka förutsättningarna för
övrigt näringslivs expansion och därmed sysselsättningen, servicen och Prop. 1987/88: 24 ekonomin i regionen.
Turistrådet kommer att aktivt engagera sig i arbetet med att få de olympiska spelen till Sverige och vill samtidigt erinra om att rådet beslutat utveckla samarbetet turism/idrott också i övrigt i avsikt att utveckla andra större aktiviteter och arrangemang inom idrotten för en internationell
publik. Turistrådet anser att enbart en ansökan om vinterspelen till Sverige
skulle få en positiv marknadsföringseffekt i sig. Den skulle också innebära
att en önskvärd samverkan i olika marknadsföringsinsatser på utlandet
skulle underlättas. Sveriges turistråd är under sådana förhållanden berett
att med kraft engagera sig t att samordna såväl rent turistiska marknadsföringsåtgärder som tänkbara initiativ från industrin och näringslivet i övrigt.
Bilaga 3 — Prop. 1987/88: 24
AVTAL
träffat mellan svenska staten och Vinterspelen
Östersund/Åre Aktiebolag, nedan kallat bolaget, om statsgaranti för genomförande av olympiska vinterspel år
1994 i Östersund och Åre.
Bakgrund
Östersunds kommun har i samförstånd med Åre kommun, nedan kallade kommunerna, ansökt om att i Sverige få anordna 1994 års olympiska vinterspel. Ansökan har gjorts under förutsättning av att staten lämnar ekonomisk garanti för spelens genomförande. Kommunerna har genom bolaget gemensamt gjort en utredning om förutsättningarna för dessa olympiska vinterspel. Utredningen är benämnd Förutsättningar för olympiska vinterspel i Östersund 1994, daterad 2 juni 1987. Utredningen anger kostnader, standard och omfattning vad beträffar de investeringar och den verksamhet som bedöms krävas för att spelen skall kunna genomföras. Anordnandet av spelen förutsätter att de alpina grenarna genomförs i Åre. Sveriges olympiska kommitté jämte de olympiska specialidrottsförbunden har godkänt de anläggningar som behövs för att genomföra spelen i det utförande och i den standard som beskrivs i utredningen. Kommunerna skall till det gemensamt bildade bolaget helt överlåta att förbereda, genomföra och avveckla spelen. Bolaget skall inte ha någon annan verksamhet.
Efter förhandlingar har parterna enats om under vilka villkor en statsgaranti för genomförandet av spelen skall kunna göras gällande. Den träffade överenskommelsen redovisas i detta avtal.
Statsgarantin och villkor för att garantin skall gälla 1§ Staten åtar sig att på de villkor som anges i detta avtal ställa medel till förfogande för att täcka den förlust som kan uppstå om kostnaderna för den verksamhet och de investeringsobjekt som finns redovisade i bilaga 1 till detta avtal inte skulle komma att vid en slutlig avstämning täckas av intäkterna av de olympiska spelen.
Garantin för denna verksamhet och dessa investeringsobjekt lämnas dock med ett belopp om sammanlagt och högst 1616 milj. kr. i prisläget mars 1987.
De sammanlagda kostnaderna för den verksamhet och de investeringsobjekt som redovisas i avtalsbilaga I beräknas i enlighet med bilaga? till högst 1616 milj. kr. (garantiramen). Det förutsätts även att samtliga kostnader för massmediabevakning och telekommunikationer m. m. täcks av garantiramen. |
Statens garantiåtagande omfattar kostnader under en sexårsperiod räknat fr.o.m. den dag kommunerna tilldelas de olympiska spelen. Spelens ekonomiska resultat skall slutredovisas före utgången av år 1994.
Statens garantiåtagande gäller endast gentemot bolaget och under:förut-
sättning att kommunernas gemensamma akticinnehav i bolaget represen-
terar minst två tredjedelar av röstvärdet i bolaget. För beslut i bolagets
styrelse krävs att beslutet biträds av kommunernas valda ledamöter. Staten utser revisorer i verksamheten.
Detta avtal innebär inte att staten åtar sig något ansvar att medverka i i bolagets verksamhet.
3§
Det ankommer på bolaget att vidta nödvändiga åtgärder fc för de olympiska spelens genomförande och finansiering.
4§
Intäkter av spelen skall i första hand räknas av mot statens garantiåtagande. |
Som intäkter räknas alla intäkter som är en följd av att spelen arrange-
ras, vilka intäkter annars inte skulle ha uppkommit. Till intäkter av spelen
hänförs sålunda bl. a. intäkter av försäljningen av televisionssändningsrättigheter och av s.k. OS-emblem samt direkta bidrag liksom. intäkter av sponsoring, entréintäkter och intäkter av försäljning av visst material m. m. efter spelen (restvärden).
5§
Om kostnader för arrangerande av de olympiska spelen uppkommer sedan detta avtal slutits och dessa kostnader inte kunnat påverkas av bolaget, skall förhandlingar upptas mellan parterna om med vilket belopp garantiramen skall höjas.
Det åligger bolaget att teckna i sammanhanget sedvanliga försäkringar.
6§
Om statliga bidrag i form av exempelvis arbetsmarknadsmedel kommer att
lämnas för ändamål som har samband med de olympiska spelen, skall förhandlingar upptas mellan parterna om med vilket belopp garantiramen
skall jämkas.
7§8 Index för korrigering av garantiramen med hänsyn till förändringar i kostnadsnivån från mars 1987 skall fastställas efter överläggningar mellan par-
terna.
8§ I förhandlingar om försäljning av rätten till televisionssändningar från de olympiska spelen har staten rätt att delta och avtal om sådan försäljning skall underställas staten för godkännande. [a -— to
98 Prop. 1987/88: 24
Statsgarantin förutsätter att bolaget i avtal med Sveriges olympiska kommitté och Sveriges riksidrottsförbund kan tillförsäkra sig rätten att i emblem för de olympiska vinterspelen använda de fem olympiska ringarna.
108 Ett eventuellt överskott av spelen skall användas för ändamål som är angelägna för svensk idrouttsrörelse. Beslut om disposition av ett eventuellt
överskott skall godkännas av regeringen.
Godkännande av avtal
118 Detta avtal gäller under förutsättning av regeringens samt kommunfull-
mäktiges i Östersunds och Åre kommuner godkännande.
Detta avtal har upprättats i fyra likalydande exemplar varav parterna samt Östersunds och Åre kommuner tagit var sitt.
Stockholm den 21 okt. 1987. Östersund den 21 okt. 1987 Åre den 21 okt. 1987
För staten = ' För Vinterspelen Öster-
sund/Åre Aktiebolag Ulf Lönnqvist Nils Ericsson John-Bruno
Jacobsson
[Re -—- '
Bilaga I till avtal Prop. 1987/88: 24
Verksamhet och investeringar
Investeringar i Östersund
Ändamål Hoppbackar. Nybyggnad Längdskidstadion. Nybyggnad Skidskyttestadion. Nybyggnad
Spårområde. Ombyggnad
Ishockey A-hall och C-hall. Nybyggnad
Ishockey B-hall. Ombyggnad Skridskostadion. Nybyggnad Bob- och rodelbana. Nybyggnad Markarbeten för tävlingsområden m.m. jämte parkering, infrastruktur,
friytor, reservkraftanläggning samt kraftförsörjning m. m. Press-center. Anpassningskostnader m. m.
Press-by. Förhyrning i nybyggda lägenheter OS-by. Förhyrning i nybyggda lägenheter
Flygplatsen Frösön. Tillbyggnad
Investeringar i Åre exkl. Freestylearrangemang
Ändamål Störtlopp H. Tillbyggnad samt utvidgning målområde
Störtlopp D + Super G-H. Nybyggnad Storslalom m. m. Ombyggnad inkl. nytt målområde
Slalom H och D samt träningsbackar. Ombyggnader Massmediacenter. Nybyggnad Träningsbackar. Ombyggnad Utrustning m. m.
Investeringar i och drift av Tele/TV m. m.
Kalkylerna är till delar — särskilt avseende televerket — beräkningar där i dag existerande investeringsprogram tidigareläggs och anpassas till de krav ett OS medför. Kostnaderna för vissa investeringar ersätts därför i dessa delar av räntekostnader, hyror, leasing eller motsvarande. Eventuella restvärden har tillförts intäktskalkylen.
Investeringar inkl. restvärden. Driftkostnader
Driftkostnader för organisation av OS m.m.
Central organisationskommitté intill avveckling år 1994
Löner inkl. sociala avgifter 214
Frivillig personal, vissa ersättningar Prop. 1987/88: 24 Hyror, resor. Allmänna omkostnader Marknadsföring, värdskapskostnader, gäster m.m., IOK-session, me-
daljer |
Invigning, ceremonier, avslutning, film och video. Avrapportering Data, resultatgivning Säkerhetstjänst, polisbevakning, militärbevakning Sjukvårdskostnader (landsting), Östersund och Åre kommuner för kom-
munalteknisk verksamhet, brandförsvar, sjukvård m. m. Ersättning till SOK för OS-ringar. Intäktsgenererande utgift Likviditetskostnader Avsättning för rivningskostnader efter spelen, för drift av arenor m. m. Försäkringspremier
Bilaga ? till avtal Prop. 1987/88: 24
Gemensamt upprättad beräkning av garantiram för
olympiska vinterspel i Östersund år 1994
Investeringskostnader enligt utredning 1234 milj. kr. .t. Belopp oförutsett investering 161 milj. kr.. Driftkostnader enligt utredning : 627 milj. kr. ./. Belopp oförutsett drift 1.145 milj. kr. Kapitalkostnader enligt utredning : : 79 milj kr. ./. Belopp oförutsett kapitalkostnader 1.18 milj. kr. Totalt i prisläget mars 1987 exkl. kostnader
för index 1616 milj. kr.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 216