Prop. 1987/88:24
om statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 1994
Regeringens proposition % 1987/88: 24
om statlig garanti för anordnande av Prop olympiska vinterspel i Sverige år 1994 1987/88: 24
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 22 oktober 1987.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Ulf Lönnqvist
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att ställa en ,ekonomisk garanti för anordnande av olympiska vinterspel år l994 i Öster-- sund och Åre under förutsättning att Internationella olympiska kommittén beslutar förlägga spelen till dessa orter.
I Riksdagen 1987/88. ! saml. Nr 24
J ordbruksdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssamman'träde den 22 oktober 1987
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande. och statsråden Sigurd- sen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Görans- son, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén
Föredragande: statsrådet Lönnqvist
Proposition om statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 1.994
Sammanfattningsvis vill jag sålunda framhålla att staten bör kunna läm- na en från ekonomisk synpunkt tillräcklig garanti för en vinterolympiad i Östersund och Åre år 1994.
Regeringen Jordbruksdepartementet
Ansökan om statlig garanti för olympiska vinterspel 1994
Svensk idrottsrörelse har enhälligt beslutat fortsätta sina ansträngningar att få stå som värd för ett olympiskt vinterspel. Riksidronsstyrelsen (IRF) och Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) har enhälligt beslutat Stödja OStersund som ny svensk kandidat för ett vinter-OS 1994. I nära samverkan mellan Östersunds och Åre kommuner, idrottsrörelsen och näringslivet pågår nu ett omfattande arbete för att _utforma och marknadsföra den nya svenska kandidaturen inför Internationella Olympiska Kommitténs (IOK) beslut den 15 september 1988 i Söul om arrangörsort och värdland för vinter-OS 1994.
Östersund anmälde den 13 april 1987 till IOK sin kandidatur. Senast 1 februari
1988 ska definitiva handlingar inges till IOK. Denna slutliga ansökan ska enligt IOK:s regler åtföljas av en statlig garanti för spelens ekonomi och genomförande. Underlag för en sådan garanti har nu utarbetats av det särskilda planeringsbolag som bildats av Åre och Östersunds kommuner. Uppdraget sker i_ nära samverkan med styrelsen för den stiftelse som bildats för ett vinter- OS 1 Östersund 1994 med företrädare för de båda kommunerna, RF och SOK. Dessutom ingår näringslivet, som helt svarar för marknadsföringskosmadema.
Underlaget för garantiansökan har utformats efter anvisningar och samråd vid överläggningar med berörda departement. Ett vinter-OS i Sverige skulle bli den största idrottsfesten och det största internationella evenemanget någonsin" 1 vårt land. Genom Östersunds ansökan och ett eventuellt uppdrag att genomföra spelen får Sverige en unik möjlighet att marknadsföra sig.
Det nya svenska konceptet med spelen" i en sammanhållen region - Jämtlands län- skulle också innebära mycket stora möjligheter att utveckla en region med speciella förutsättningar för tun'sm- och besöksnäringar. De stora satsningar som här skett från staten. kommuner, landstinget och =”näringslivet skulle med ett vinter-OS kunna förstärkas och få bestående effekter av utomordentligt stor regionalpolitisk betydelse. Det skulle dessutom påverka även nationell ekonomi och handel. Sådana effekter har nåtts på andra'håll i världen där olympiska vinterspel utnyttjats för en regional utveckling och nationell tursimsatsning. Som ett led 1 planeringsarbetet för vinter-OS 1 Östersund 1994 ingår därför också en studie utförd inom länsstyrelsen av de närings- och regionalpolitiskä effekterna och möjligheterna för Jämtlands län.
' Olaf
Prop. 1987/88: 24
Den hittillsvarande marknadsföringen och internationella kontakter tyder på att Sverige nu fått fram det bästa OS-konceptet någonsin. Sven'ge som ledande idrottsnation bedöms nu uppenbarligen ha reella möjligheter att äntligen få bjuda igen till världens idrottsungdom. I Jämtlands län har OS- p-lanema fått bredast tänkbara uppslutning politiskt, idrottsligt, hos befolkningen och näringslivet. Nu krävs en bred nationell uppställning från riksdag, regering, departement, ambassader, handelskontor, statliga verk och myndigheter för att ta vara på den här stora chansen till marknadsföring och utveckling.
Självfallet är vi som ansvariga sökande angelägna att uppbyggnaden av. anläggningar och spelens genomförande ska präglas av en sund och realistisk ekonomi. Den kalkyl vi nu presenterar ska ses utifrån en sådan ambition. Men ett olympiskt spel som medel för en kraftfull näringslivs- och regionalpolitisk effekt- i en utsatt men utvecklingsbar region bör i hög grad också prägla prövningen av kalkylen. Goda effekter av ett OS till Sverige och Östersund kan uppnås mycket snabbt efter ett positivt beslut och bör därtill kunna planeras och genomföras så att betydande och bestående sysselsätmingseffekter uppnås.
Med hänvisning till föreliggande underlag för en ekonomisk kalkyl för ett vinter -OS i Jämtland 1994'hemställes att regeringen förelägger riksdagen förslag om statlig garanti för vinter-OS i Sverige 1994. Med hänsyn till den utomordentligt korta tid som står till förfogande för marknadsföringen hemställes om största möjliga skyndsamhet i handläggningen.
För Vinterspelen Östersund/Åre AB- Mam
Nils Ericsson Ordförande
[!#—_.- %//
Bengt Åsengård — VD -
(1 :e vice ordfi kom— styrelsen i Östersunds kommun) '
(ordf 1 kommunstyrelsen i Are kommun)
För Stiftelsen för Vinter-OS i Östersund 1994
Thore Holmberg Ordförande
(Ordf i kommunstyrelsen
i Östersunds kommun). lO
I N N E B A L L s F ö R T E c x_n I N-G
10 11 12 13 14
16 17 18
Ansökan om statlig garanti BAKGRUND OSTERSUND—ÅREs:s FÖRUTSÄTTNINGAR ORGANISATION INVESTERINGAR ARENOR INVESTERINGAR OLYMPISK BY INVESTERINGAR INFRASTRUKTUR INVESTERINGAR PRESS— OCH RADIO—Tv—CENTRA INVESTERINGAR OCH DRIFT TELESERVICE INVESTERINGAR OCH DRIFT RADIO OCH TV RÄDDNINGSTJÄNST, SJUKVÅRD, POLIS M M - KOMMUNIKATIONER BOENDE, SERVICE OCH KULTUR ARRANGÖRENS DRIETKOSTNADER INTÄKTER TIDPLAN KAPITALKOSTNADER KOSTNADSSAMMANSTÄLLNING SAMHÄLLSEFFEKTER
HUR öSTERSUND LYCKADES GENOMFöRA SPELEN'
Sid nr
Prop. 1987/88: 24
H
I n H E B A L L s F ö R T E c K N I N G
— Ansökan om statlig garanti.
t—u—w—u—n—n—n—u—o . . danne—wrote
NNNNNMN . . . ONU'l-thH
4.24
BAKGRUND
Varför OS—frågan auktualiserats igen Internationella relationer Tidigare OS—utredningar Vinterspelen östersund—Åre Aktiebolag Utredningsarbetet
Planeringsunderlag
Fortsatt planläggning
- Bil IA Kontoplan - Bil lB Kontaktpersoner
ÖSTERSUND—ÅRE FÖRUTSÄTTNINGAR Olymiska vinterspel mitt i Norden Vintersporttraditioner Östersunds förutsättningar Åres förutsättningar Tele-, radio/TV- och dataservice Sjukvård, säkerhet m m
— Bil ZA Översikt östersund — Bil 2B översikt Rannåsdalen - Bil 2C översikt Åre
ORGANISATION Organisation för marknadsföring av kanditaturen Organisation för spelens genomförande — Bil 3A östersunds OS—kanditatur, organisationsskiss 20.5 —87
INVESTERINGAR, ARENOR Arenor i östersund Arenakomplement och gemensamt Hoppbackar 70 m och 90 m Längdskidstadion Skidskyttestadion
Spårområde
Ishallar
Skridskostadion
Bob och rodel Arenor i Åre
Arenakomplement och gemensamt Störtlopp H och H-komb Störtlopp D, D—komb och Super G - H
Super G - D samt Storslalom H och D_-g. Slalom H och H—komb Slalom D och D—komb Träningsbackar ARENOR I öSTERSUND OCH ÅRE; KOSTNADER
Sid nr
Prop.l987/88z24
5 INVESTERINGAR OLYMPISK BY 5.1 Permanenta lokaler 5.2 Temporära lokaler och anläggningar 5 3 5
Utrustning och inredning OLYMPISK BY, KOSTNADER
INVESTERINGAR INFRASTRUKTUR Kommunikationer VA—försörjning Kraftförsörjning
Tele Och data INFRASTRUKTUR, KOSTNADER
mama-ama #(thH
NI INVESTERINGAR, PRESS— OCH RADIO/TV-CENTRA Presscenter m m i östersund Radio/TV-center i östersund Massmediarestaurang i Östersund Massmediacenter i Åre PRESS— OCH RADIO/TV—CENTRA, KOSTNADER
xlxqulq . . .&me
INVESTERINGAR OCH DRIFT, TELESERVICE Teleservice Televerket Radio, rundradio Finansiering TELESERVICE OCH TELEVERKET RADIO, INVESTERINGAR OCH DRIFT, KOSTNADER — Bil BA östersund, vinter—OS l994 Förbindelsebehov för rundradio — Bil BB Åre, vinter—OS l994 Förbindelsebehov för rundradio — Bil BC Vinter—OS 1994. Bildförbindelser
anmtbanm h)k)H
INVESTERINGAR OCH DRIFT, RADIO OCH TV INVESTERINGAR OCH DRIFT, RADIO OCH TV. KOSTNADER — Bil 9A Radio— och TV—bevakning vid OS 1994 i östersund/Åre
NOkO
10 RÄDDNINGSTJÄNST, SJUKVÅRD, POLIS M M 10.1 Räddningstjänst 10.2 Sjukvård 10.3 Polis
10,4 österSunds armégarnison
10.5 Länsstyrelsen, civilförsvaret 10.6 Kommunalteknisk service 10 RÄDDNINGSTJÄNST, SJUKVÅRD; POLIS M M. KOSTNADER
Prop.l98W88z24
11 11.1 11.2 11.3 11.4 11.5 11.6 11.7 .11.8
12 12.1 12.2
13 13.1 13.2 13.3 13.4 13.5 13.6 13.7 13
14 14.1 14.2 14.3 14.4 14.5 14
17 17.1 17.2 17.3
KOMMUNIKATIONER Preliminär trafikanalys
Flyg Järnväg
Al lmä nna vä gnä tet Kommunala gatu— och vägnätet Buss— och taxitrafik Parkering Trafikcentral
BOENDE, SERVICE OCH KULTUR Boende Service och kultur
ARRANGÖRENS DRIFTKDSTNADER. Personal Resekostnader
Kontorshyror ' . Allmänna omkostnader kontor Köpta tjänster
Säkerhet
Övriga kostnader ARRANGÖRENS DRIFTKDSTNADER. SAMMANSTÄLLNING
INTÄKTER Biljetter Sponsors— och försäljningsintäkter TV—intäkter Restvärden Intäkternas fördelning i tiden INTÄKTER; SAMMANSTÄLLNING
TIDPLAN — Bil 15A Investeringar i östersund —' Tidplan — Bil ISB Investeringar i Åre — Tidplan — Bil 15C Investeringar Teleservice, Radio och TV — Tidplan
KAPITALKOSTNADER — Bil 16A Grafisk redovisning av in—
täkter och kostnader exkl kapitalkostnader -
— Bil 163 Grafisk redovisning av likvi— ditet, intäkter och kostnader inkl kapitalkostnader
KDSTNADSSAMMANSTÄLLNING Kostnader Intäkter
Netto
Prop. 1987/88: 24
18 18.1
18.2 18.3 18.4
18.5 18.6
19 19.1 19.2 19.3
SAMHÄLLSEFFEKTER Allmänna effekter för Sverige och Jämtlands län '
Mätbara effekter av OS Direkta effekter i Jämtland av 05 Andra effekter i Jämtlands län 1989- 94 av OS
Sysselsättning och skatter Sammanfattning
HUR ÖSTERSUND LYCKADES GENOMFÖRA SPELEN Utredning och kampanj Genomförandet
Olympiska vinterspelens betydelse
Prop.]987/88z24
1.1
Prop. 1987/88: 24
BAÅGÅUND
varför os-frågan aktualiseras igen
Sverige har deltagit i samtliga vinter-OS sedan 1924; då de första spelen genomfördes i Chamonix, Frankrike. Vi är en av de mest framgångsrika nationerna genom tiderna i vinterspelen. Vi har ännu aldrig stått som värd. Sedan 60—talet, då frågan första gången aktualiserades, har flera ut- redningar gjorts. Dessa har resulterat i tre an— sökningar med Falun och Åre som arrangörsorter. För 1984 års spel var Göteborg sökande stad till— sammans med Falun, Åre och Hammarstrand.
— 1978 i Aten sökte vi 1984-års spel. Den gången fick Sarajevo stå som värd för spelen.
- 1981 sökte vi spelen igen vid IOC—kongressen i Baden-Baden. Då hade vi behövt ytterligare 9 röster av 81 för att få värdskapet. Denna gång gick spelen till Calgary.
- 1986 kandiderade Falun för tredje gången med en stark övertygelse om att "nu är det var tur". IOC—ledamöterna vid denna kongress som hölls i Lausanne var dock av en annan mening och länk nade 1992—års spel till Albertville - ett be— slut som rönte både förvåning och förstänming.
Avståndet mellan Falun och Åre har uppfattats som en svag punkt i kandidaturen för spelen 1992. Kan- ske tog man också för lätt på denna fråga i mark- nadsföringsorganisationen, vilket ledde till att de konkurrerande orterna i det närmaste Obesvarat kunde använda sig av denna Faluns akilleshäl i sin egen marknadsföring.
1 Östersund har det sedan länge funnits ett starkt intresse av att få stå som arrangör för olympiska vinterspel. Staden var Sveriges första kandidat till ett vinter—OS;med en kampanj på 604talet för att få spelen 1976. Detta misslyckades då till följd av att staten ej var villig att ställa de nödiga ekonomiska garantierna. Sedan dess har ös- tersund inte sökt mera utan enbart stött Falun/ Åres kandidatur. Under tiden har Östersund utveck- lats snabbt som stad, men behållit kvaliteterna med stora fritidsområden i direkt anslutning till stadscentrum och bostadsområden. Staden var därför väl förberedd när frågan kom upp den 17 oktober i fjol om östersunds möjligheter att träda in som svensk kandidat till vinterspelen 1994.
Prop.l987/88:24
Sveriges Olympiska Kommitté och Riksidrottsförbun— det beslutade den 7 januari 1987 att stödja öster-, sund/Åres kandidatur. Beslutet grundades på att man måste fortsätta söka för att någon gång få det vinter-OS vi som stark vintersportnation förtjä- nat. Sverige skulle också kandidera med starkast möjliga alternativ för att klara den knivhårda konkurrens som i dag gäller om arrangörsskapet.
Med de förutsättningar som ligger i kombinationen östersund/Åre torde östersund internationellt kun- na framstå som en mycket stark kandidat. Konkur- rensen från de övriga kandidaterna Anchorage, Sofia, Lausanne, Lillehammer och Berchtesgaden skall dock ej underskattas, även om det nu "är vår tur" och östersund är ett mycket bra alter— nativ.
Förutom det självklara i att en stor vintersport- nation som Sverige någon gång måste "bjuda igen", är det också hög tid att vi, på hemmaplan, far uppleva ett olympiskt vinterspel. Den stimulans för de tusentals människor, som på ett eller annat sätt engageras i arbetet samt det ökade intresset för vintersport som blir följden, kan med säkerhet inte överskattas. Det ekonomiska risktagandet, mot bakgrund av senare års erfarenheter, kan nu också bedömas vara litet.
Frågan om vilken stad som får förtroendet att ar- rangera l994—års olympiska vinterspel avgörs vid IOCs kongress i Seoul 15 september 1988.
1.2 Internationella relationer
Sverige har spelat en betydelsefull roll i det in- ternationella idrottsutbytet under_hela 1900- talet. Sålunda var en svensk, Viktor Balck, medlem i den första Internationella Olympiska kommittén. Sigfrid Edström var ordförande 1947—1951. En rad andra svenskar har varit och är medlemmar: Gustav Dyrssen, Bo Ekelund, Sven Thofelt, Matts Carlgren och Gunnar Ericsson. Många svenskar har deltagit och deltar i det in; ternationella arbetet, bl a genom att inneha plat— ser i en rad specialförbunds och andra organs sty- relser. Därav följer att ett mycket brett kontakt- nät finns etablerat med de organisationer som på— verkar beslut om värdskapet för olympiska spel. Detta utnyttjas självfallet i största möjliga ut- sträckning i marknadsföringen av Sveriges kandida— tur.
2 Riksdagen 1987/88. ] sum/, Nr 24
1.32
Prop.l987/88224
Tidigare os-utredningar
Olympiska vinterspelen 1984
1977 års OS—utredning lade i oktober 1977 fram sitt betänkande (Ds Jo l977:8) "Förutsättningar för vinter-OS i Sverige 1984". Utredare var riks— dagsman Rolf Rämgård.
Efter förhandlingar med berörda parter — bl a de då aktuella arrangörskommunerna — föreslog rege— ringen i en proposition (1977/78:146) riksdagen att lämna nödvändiga statsgarantier för spelens anordnande. Riksdagen biföll propositionen (KrU 1977/78:23, rskr 1977/78:275). Den svenska ansökan an att år 1984 få arrangera de olympiska vinter— spelen i Göteborg, Falun, Åre och Hammarstrand vann enellertid inte bifall vid Internationella Olympiska kommitténs (IOK) sammanträde i maj 1978.
Olympiska vinterspelen 1988
I slutet av november 1980 överlämnade Falu kommun till regeringen utredningen "Förutsättningar för olympiska vinterspel i Falun/Åre 1988" med hem— ställan om ekonomiska garantier för spelen. Utredningen hade utförts av en för ändamålet sär— skilt sammansatt kommitté. De ekonomiska kalky- lerna i-denna utredning grundades till del på en
indexuppräkning av 1977 års kalkyl. Nya kalkyler gjordes i de fall de ändrade förutsättningarna antogs påverka kostnaden. I övrigt antog kommittén att slutsatser i Rolf Rämgårds utredning 1977 fortfarande ägde aktualitet.- --
Den av staten särskilt tillsatta granskaren av utredningen konstaterade i sitt betänkande "ett möjligt underskott i storleksordningen 70 Mkr", samtidigt som detta var den bedömda risken för en förlust. Granskaren påpekade att utfallet i mångt och mycket var beroende av TV-intäkterna.
Regeringens proposition 1980/81: 200 beslutades i'
maj 1981. . Frågan om statens ekonomiska garanti för spelens genomförande_behandlades därefter av riksdagen.
På grundval av riksdagsbeslutet undertecknades i september 1981 ett avtal om ekonomisk garanti för 1988— års spel. Avtalsparter var staten, Falu kom- mun, Åre komnun och Sveriges Olympiska kommitté.
Vid omröstningen i Baden—Baden valdes Calgary som arrangör för 1988 års vinterspel
1.33
1.4
Prop.198%%8:
olympiska vinterspelen 1992
Utredningen "Förutsättningar för olympiska vinter— spel i Falun/Åre 1982" färdigställdes i april' 1985. För utredningen svarade Falun Åre Organisa- tion FOC AB. I denna utredning gjordes en fördjupad och förut- sättningslös inventering av program och förutsätt- ningar. Utredningen gjordes med målsättningen att befintliga arenor i första hand skulle nyttjas. Åtskilliga moderniseringar krävdes dock, liksom kompletteringar för de nya grenar och tävlings— moment som tillkommit.
- Kostnader och intäkter beräknades i prisläge ja-
nuari 1985-
I utredningen för 1992 års vinterspel beräknades intäkterna totalt till 1724 Mkr och kostnaderna till totalt 1539 Mkr. Utredningens beräknade nettoresultat var sålunda 185 Mkr. '
November 1985 överlämnades utredningen till staten med hemställan om ekonomisk garanti för vinter- spelen 1992.
Regeringens proposition 1985/86:104 beslutades 3 april 1986. Frågan om statens ekonomiska garanti för spelens genomförande behandlades därefter av riksdagen.
Avtal om statsgaranti undertecknades mellan staten och Falun Åre Organisation FOC AB.
Vid Omröstningen i Lausanne 17 oktober.valdes Al— bertville som arrangör för 1992—års vinterspel.
Vinterspelen östersund-Åre Aktiebolag
För förhandlingar i frågor som rörde 1992—års olympiska vinterspel framfördes från statens sida att man gärna såg en juridisk person som förhand— lingspart.
Underhandskontakter med staten har gett vid handen att man även denna gång gärna ser en juridisk per— son att förhandla och teckna avtal med.
östersunds och Åre kommuner har därför gemensamt bildat det till hälften vardera ägda bolaget "Vinterspelen Östersund—Åre Aktiebolag". ' För förvaltningen av bolaget har kommunerna teck—
nat ett separat samarbetsavtal.
Prop. 1987/88: 24
I ett första skede är bolagets uppgift att ta fram denna utredning som underlag för förhandlingar med staten om statsgaranti för spelen.
Aytal'om statsgaranti avses tecknas med bolaget efter särskilt godkännande av bolagets ägare, kom- munerna.
Den fortsatta verksamheten i bolaget om Östersund får stå som värd för 1994—års vinterspel avses kunna klaras ut hösten 1988 före IOCS beslut i Seoul. -
Styrelsen i bolaget består av ledamöter från res— pektive kommuns kommunstyrelses arbetsutskott.
Ordförande: Nils Eriksson, kommunalråd östersunds kommun 831 82 östersund Tfn 063—14 30 00
Vice ordförande: ' John—Bruno Jacobsson, kommunalrad Åre kommun
Box 201 830 05 Järpen Tfn 0647-108 50
Verkställande direktör: Bengt Åsengård Tfn NMT Olo—501082 Bolagets adress: c/o OS—kansliet Box 1994 831 01 östersund Tfn 063—10 19 94
1.5
Prop. 1987/88:
tredningsarbetet
Medverkande i utredningen framgår av bilaga 13.
Målsättning med utredningen har primärt varit att ta fram ett bra underlag för överläggningar med staten om en statsgaranti för spelen.
Målsättningen har vidare varit att skapa ett bra underlag för den fortsatta planeringen inför spe- len. Sålunda redovisas även förutsättningar och funktioner som ej påverkar det ekonomiska resulta- tet av spelen.
För anläggningar och funktioner i Östersund har en fördjupad inventering av program och förutsätt— ningar gjorts undantaget bob— och rodelbanan, vars program och pris i huvudsak grundas på uppgifter hämtade ur utredningen för vinterspelen 1992.
Program och förutsättningar för "Åredelen"-bygger på vad som redovisades för Åre i tidigare utred- ning för vinterspelen 1992. Justering och anpass— ning har dock gjorts med hänsyn till nu aktuella. förhållanden och priser.
Likt tidigare.utredningar baseras program och kal- kyl på de vid utredningstillfället gällande täv- lingsreglerna, standardkraven och praxis för in— ternationella tävlingar.
Tolv dagars tävlingsprogram har förutsatts. Vinterspelen i Calgary har på försök utökats till sexton dagar (tre helger) - detta efter önskemål från TV och sponsorer.
Så långt möjligt har i utredningen eftersträvats att utnyttja befintliga anläggningar. .På arenasidan krävs dock åtskillig nyanläggning.
För Östersunds del innebär detta i stort sett nya arenor för samtliga tävlingsmoment, medan Åre kan nyttja en stor del av befintliga .arenor.
Programarbetet har bedrivits i samråd med SOK och berörda svenska specialförbund. så långt möjligt har uppgifter om Calgarys program inhämtats." '
Prop.l987/88:
Genomförandet av olympiska spel kräver dock insat- ser långt utöver vad själva tävlingarna beträffar. Därför har också olika myndigheter medverkat i utredningen med information och synpunkter på kringarrangemangen. Sålunda har de båda kommuner- nas olika organ lämnat uppgift om förutsättningar på respektive ort. Andra samhällsorgan som medver- kat med faktauppgifter är Televerket, Polisen, Landstinget, Länsstyrelsen, Försvaret, Sveriges Radio och Sveriges Television liksom representan— ter för övriga massmediaorgan. Det har exempelvis gjorts särskilda utredningar av Televerket och Sveriges Radio/ Sveriges Television som underlag för vad som här redovisas.
Kostnaderna har i allmänhet framtagits genom för- enklad referenskalkyl, samråd med entreprenörer och prisuppgifter från leverantörer/tillverkare.
Redovisade kostnader avser kostnadsläge mars 1987.
I redovisade anläggningskostnader ingår de kostna- der som framgår av bifogade kontoplan, bilaga 1 A (ingående kostnader inringade).
Investeringskalkylen redovisas som bruttokalkyl med eventuella restvärden som intäkt efter genom- förda spel.
.Dokumentationen av de olika objekten, den utrust— ' ning och de funktioner, som erfordras för att ge—
nomföra vinterspelen, har gjorts detaljerat så långt att läsaren får en god uppfattning om inne— håll och standard.
Den nu föreliggande utredningen skiljer sig i vis- sa avseenden från den tidigare utredningen för 19924års vinterspel förlagda till Falun/Åre.
Valet av östersund som arrangörsort innebär ökade kostnader för arenor samtidigt som närheten till Åre ger möjlighet till rationaliseringar och där- med minskade kostnader.
Merkostnaden jämfört med Falun för östersunds del ligger i huvudsak i hoppbackar och skidstadion. Samtidigt innebär kombinationen Östersund—Åre, att flygplats Molanda och Rödöbron kan utgå ur pro- grammet. Samordningsvinster tas även tillvara med OS-by endast i östersund liksom för övriga funk— tioner såsom press m m.
_.De år som förflutit sedan förra utrednngen har givetvis inneburit kostnadsökningar p g a att den
allmänna prisnivån i dag (mars 87) är högre (pris— ökning + 11 % enligt konsumentprisindex)-
Prop.l987/88z24
Med referens till uppgifter om Calgarys program tycks även spelens omfattning ha ökat - vad avser antal tävlande (+ 30 %), officials (+ 20 %) och _ antalet press-, Radio- och TV-personal (+ 50 %). I utrednigen har.hänsyn tagits även till dessa för- ändringar.
Utredningen har gjorts under-mycket stark tids- press. Detta har inneburit att kontakter med be— rörde förbund, organisationer etc av tidsskäl har måst begränsas. Anläggningarnas lokalisering har likaså av tidsskäl gjorts utan de ingående studier och samråd som hade varit önskvärda.
Tack vare den goda viljan från alla som medverkat i utredningen har den ändå kunnat göras relativt fullständig. Eventuella brister bedöms ej vara större än att de innefattas i de belopp som reser— verats för oförutsedda kostnader (investering 15 %, drift 30 %).
De utredningar som rapporten grundar sig på har så långt möjligt gjorts bade seriöst och grundligt. Det resultat och de slutsatser som redovisas torde väl motsvara vad vi i dag vet kommer att krävas av arrangemangen för att de olympiska vinterspelen i östersund 1994 skall bli lyckade.
1.6
1.61
Prop.
Planeringsunderlag
Tävl ingsprggran
Vinterspelen förutsätts omfatta 12 dagar + en extra dag för ishockeyturneringen. Preliminärt
förutsätts spelen förläggas till tidsperioden Ti 15/2 t o m Sö 27/2 1994.
Utredning och kalkyl omfattar sedvanliga OS- grenar enligt följande redovisning: Tävlingsgren respektive antal tävlingsmoment eller matcher.
Backhoppning H 70 m, ,90 m och 90 m lag 3 H Kombination 70 m och 70 m lag - 2 Längdåkning H 15 km, 30 km, 50 km och 4x10 km 4 D 51en,lOkm,' 20kmoch 4x5 km " 4 H Kombination 15 km och 3x10 km 2 Skidskytte H 10 km, 20 km och ' 4x7, 5 km 3 Ishockey 12 lag grundserier 2x6 lag 30 Finalspel 4 lag 6 Matcher om 5—12 plats 4 Konståkning H. Obl pr, Kort pr, Fritt program 3 D. Obl pr, Kort pr, Fritt program 3 Isdans. Obl pr l, Obl pr 2 Fri dans 3
Paråkning. Kort pr,
Fritt program 2 Uppvisning l Skridsko H 500 m, 1000 m, 1500 m, 5000 m och 10- 000 m 5 D 500 m, 1000 m, 1500 m och 3000 m 4 Bob och rodel H l-mans och 2—mans rode-l 6 D l-mans rodel 4 H 2—mans och 4—mans bob B
Prop. 1987/88: 24
Alpint H Störtlopp, Super G, stor- slalom och spec.slalom 6 D Störtlopp, Super G, stor- slalom och spec.slalom 6 H och D_Kombination 6
Totalt antal obligatoriska tävlingsmoment eller matcher 115
Till detta kommer öppningsceremoni och avslutnings- ceremoni. .
Prisutdelning förutsätts ske kvällstid på central plats i Ostersund respektive Åre.
Utökning av programmet kan ske dels p g a nya IOCé beslut, dels i form av uppvisningsgrenar.
I Calgary ingår curling och freestyle som uppvis- ningsgrenar på särskilda arenor. Dessutom är short- track och handikapptävlingar med som uppvisnings- grenar - dessa kan dock bedrivas inom det ordina- rie arenaprogrammet.
Utökning i form av tillkommande grenar eller annan ändring är under diskussion. Utöver curling och fresstyle kan nämnas
— Längdskidåkning herrar: Tillkommande längre sträcka 70—90 km — Längdskidåkning damer: Tillkommande längre sträcka 40—50 km. - Skidskytte damer 10 km, 15 km och 3x7,5 km.
— Skridsko damer: Tillkommande sträcka 5000 m.
Beslut om utökat ordinarie program innebär för vissa grenar helt nya arenor (t ex freestyle och curling), för andra grenar en ökad belastning på en arena som redan ingår i kalkylen.
Indirekt innebär tillkommande grenar en uppdimen— sionering av den olympiska byn, större organisa- tionsapparat och en uppräkning av data och kost- nader vad gäller Radio/TV, tele, press, publik, infrastruktur m m.
Om utökning sker med uppvisningsgrenar löses boen- det utanför den olympiska byn och mot särskilda (högre) avgifter. Organisationsapparaten m m får dock en högre belastning även av dessa gre— nar.
["J Lh
1.62
Prop. 1987/88:24
?laneringsdata
I jämförelse med Falun/Åres program för OS 1992 har antalet direkt OS— engagerade höjts med mellan 20 % och 50 % (olika för olika kategorier). Detta grun— dar' sig på att vi nu haft tillgång till bättre re— ferensdata från SarajeVo och Calgary.
Nationstrupper ca 60 st 3000 pers (Därav i alpina grenar ca 750 pers)
IOC—ledamöter och andra officials 600 pers Massmediapersonal (Därav med Åre som 6000 pers huvudsaklig verksamhetsort ca 1500 pers) Publik: Uppskattning av . antal sålda biljetter 800000 st Därav i Åre (150000 st)
Uppskattning av max publik/arena:
Hoppbackar 50000 pers Längdskidstadion (inkl spårområde) 45000 pers
A—hallen 9000 pers
B—hallen . 2500 pers Skridskostadion ' 11000 pers
Bob OCh rodel 10000 pers
Störtlopp _ 30000 pers Slalom/Storslalom ' 20000 pers
Max samtidigt i Rannåsdalen ' 50000 pers Max samtidigt i Åre' 30000'pers
Anställd personal: Successiv ökning till 1993- 94 _ . 1 135 pers
Teknisk personal + frivillig admia nistrativ personal på'deltid med max antal 1994 100—200 pers
Frivillig personal ca 4000 pers Dessutom förutsätts medverkan av militär och förstärkning av personal i offentlig tjänst.
Prop. 1987/88: 24
Klimatdata
'Temperaturstatistik 1951—1980, Frösön: Normaltemperaturen varierar mellan -6,40 och --8,80 i februari. . - Normaltemperaturen varierar mellan —l,-8o "och —6.'2o i mars.
Max— och.min—temperaturer 1961—1975:
"Dygnets varmaste mätvärde var lägre än -l59 under i
genomsnitt 1,4 dygn i februari och 0,1 dygn i-mars. Dygnets kallaste mätvärde var lägre än -150 under i "genomsnitt 5,7 dygn i februari och 2,1 dygn i mars.
Under januari—mars 1987 har särskilda mätningar gjorts i den aktuella OS—terrängen. Under delar av perioden har ovanligt sträng kyla rått. Mätning har skett vid Rannås—
.tjärn, på sluttningen V om Rannåstjärn, nuvarande skid-
stadion och Remonthagen. Under måttligt kalla perioder är skillnader i temperaturer dagtid relativt små. Nattetid har lägre liggande mätpunkter genomgående lägre värden. Vid sträng kyla är skillnaden större och gäller även dag— tid. -
Mätresultatet innebär att man vid lokalisering till Ran- nåsdalen bör söka arenalägen en bit upp på sluttningen. Den öppning av terrängen, som nya E75 och övrig utbyggnad -innebär, kan.förväntas medföra en viss utdränering av kalluft och ett förbättrat lokalklimat.
Vindstatistik från Frösön perioden 1965-1984, februari Och mars månader och observationer dagtid 07.00-16.00 varje hel timme ger följande i sammanfattning:
vindstilla 12 % av tiden 1 — 5 knOp (0,5 - 2,5 m/sek) 34,9 % " 6 - 10 knop (3 — 5 - m/sek) 33,1 % " 11 - 16 knop (5,5 — 8 m/sek)' - 15,5 % " 17-— 22 knop (s;5 -11;5 m/sek) 3,5 % " över 22 knop (11,5 nVsek). 1,1 % "
Den klart dominerande vindriktningen är från 1800 (söder). I andra hand dominerar vindar från ca 120—1300 (sydost) och 280—3200 (nordväst).
Snödjup enligt statistik 1930—1980:
15 februari: Alltid snö. 3-72 cm, medeldjup 41 cm
15 mars: ' Snöfritt 1972 och 1973 (2 av 51 år). I övrigt 2-84 cm, medeldjup 40 cm.
Prop. 1987/88:
Fortsatt planläggning
Även om denna utredning haft en hög målsättning att klara ut de frågor som sammanhänger med genom— förande av ett OS, återstår många frågor att be- svara. ' '
Det är därför av vikt att planeringen för vin- ter-OS 1994 fortsätter och att tiden fram till IOCs beslut i september 1988 nyttjas för denna planering. ' .
Före beslutet bör en förbokning.göras av den bädd— och servicekapacitet som ligger inom arrangörens ansvar.
Omedelbart efter IOCs beslut måste en mängd vik- tiga beslut tas, som påverkar och formar spelens utförande. - .
Detta förutsätter en god planering i ett-tidigt skede. Här redovisad utredning bör därför för- djupas och kompletteras till en programhandling. Organisationsformen måste även klaras ut.
En detaljerad tidplan fram till juni 1988 bör upp— rättas på basis av framtaget program och utifrån en upprättad grov tidplan t o m 1994. Plan bör upprättas för internationella och nationella kon— takter.
Väl genomförda vinterspel med gott ekonomiskt re- sultat förutsätter en god och kvalificerad plane— ring. Därför bör planeringen påbörjas omgående, så att organisationen står väl rustad och förberedd den dag spelen tilldelas Ostersund. Påbörjas planeringen för sent, är risken uppenbar att det blir omständigheterna som styr planeringen i stället för att planeringen styr utvecklingen.
Prop. 1987/88: 24
ÖSTERSUND—ÅREB FÖRUTSÄTTNINGAR
Illustrationer: Bilaga 2A översikt östersund Bilaga ZB översikt Rannåsdalen Bilaga 2C översikt Åre
'Olygpiska vinterspel mitt i Borden
Östersund har med sitt läge mitt i Norden goda förbindelser via "Mittnordenvägen" Trondheim— Åre—östersund-Sundsvall(-Vasa).
Europaväg 75 har i dag en mycket god standard. Före 1994 kommer dessutom den norra förbifarten kring Östersund att vara utbyggd.
östersunds flygplats har med helt ny flygstation hög kapacitet och tar emot både in- och utrikes— trafik. Genom samarbete med militärflyget F4 och med komplettering av taxibanor kan tillräcklig kapacitet nås även för en högfrekvent OS-trafik med omfattande utlandscharter.
Goda järnvägsförbindelser finns till Syd— och Mel— lansverige och med Sundsvall och Trondheim. En upprustning av sträckan östersund—Åre för 185 Mkr kommer att vara genomförd före 1994, vilket ger förstärkt kapacitet inför OS.
Båda tävlingsorterna kan erbjuda mycket samlade lösningar med korta avstånd. I östersund finns arenor, Olympiska'byn, press— och radio/TV—centra
m m inom 2,5 km från centrum. Åreskutan ligger inom synhåll från östersund och endast 74 km från flygplatsen. I Åre ligger arenornas målområden praktiskt taget i centrum. '
En god vintersportmiljö kan erbjudas med lämplig terräng, vacker natur och garanterad snösäkerhet.
Arrangörsorterna kommer att kunna erbjuda bäddka- pacitet i centrala lägen för alla direkt OS—enga— gerade. För tillresande publik utnyttjas bäddar inom ett omland med 1-2 timmars reseavstånd. Sam— manlagt finns i dag ca 56 500 bäddar i regionen + en årlig tillväxt , som med ett positivt OS—beslut kan förväntas uppgå till 1500 bäddar/år.
Prop. 1987/88: 24
Vinterspgn ntraditioner Ett vinter-OS 1994 skulle innebära 100-årsjubileum för östersund, eftersom de första stora nationella skidtävlingarna lär ha hållits i Östersund 1894.
Jämtlands länsinnevånare har ett dokumenterat stort idrottsintresse - med vintersporterna på ett naturligt sätt i fokus. Detta avspeglas också i den breda uppslutning, som finns bakom kandidatu— ren, bl a i form av en imponerande lokal spons- ring.
Många kända idrottsprofiler har fostrats i länet. Duktiga ledare och arrangörer finns med vana från en lång rad större arrangemang, som t ex
- Skid-SM hela åtta gånger, senast 1983
- VM i skridsko 1958 ' — 3—landskamp i skridsko '
— World Cup-tävlingar i skridsko 1986 och 1987 - SM i konståkning 1986 — Ishockeylandskamp i z-kupolen — EM i rodel - Alpina VM 1954 — World Cup-tävlingar i både slalom, storslalom och störtlopp - arrangemang som gett Åre mycket gott renomme.
östersund skall även stå som värd för O-ringen 1989, där man väntar 18 000 tävlande och totalt 30—40 000 besökande.
Erfarenheterna från desSa arrangemang är av stort värde. Det publika intresset har'också varit gläd- jande med publiksiffror, som legat högre än då motsvarande tävlingar hållits i Mellansverige.
östersunds förutsättningar
östersund kan bjuda på starkt koncentrerade spel med både arenor, olympisk by och press- radio/TV- center inom gångavstånd från stadskärnan.
Som residensstad, utbildnings- och militärstad och
turistort har östersUnd en väl utbyggd service - dimensionerad för långt fler än de 56 500 invå— narna. I stadskärnan finne ca 300-tal butiker och ett 30-tal_restauranger. Ostersund är ett kom— mersiellt och kulturellt centrum för ett stort omland och har den största norgehandeln av alla orter i landet.
Under 1986 tog östersund steget upp som Sveriges fjärde kongressort efter de tre storstäderna.
2.31
Prop. 1987/88: 24
I östersund ordnas årligen många evenemang som lockar stor publik. Expo Norr, östersunds musik- vecka och Störsjöyran är några exempel. Storsjö- yran är en fest mitt i stan, som lockade en publik på 100 000 betalande under ett veckoslut i juli 1986.
För sport— och fritidsaktiviteter finns det mycket att välja på i staden och i fritidsområden direkt intill bebyggelsen.
Kulturutbudet är också rikligt. vid ett OS finns det en mängd lokaler och anläggningar, som är länmuiga för specialarrangemang vid sidan av de olympiska tävlingarna.
Den kommunaltekniska servicen kan klaras med tem- porära förstärkningar.
Tävlingsarqur
Östersund har i Rannåsdalen och Tbrråsen—området en skidterräng med utslagsgivande spår, som vid senaste skid- -SM fick mycket beröm. Detta har varit en viktig förutsättning för lokalisering av skid- stadion. -
I förstudier gjorda under vintern 1986—87 har möj- ligheten att bygga ut befintliga arenor studerats och ställts mot nyetablering i flera alternativa lägen. Studierna har visat att nyetableringar både ger bättre funktioner och kan byggas till samma totalkostnader - bl-a med hänsyn till infrastruk- tur och samordningsvinster..
Totalkostnaden byggs upp bl a av arenor, massme— diainvesteringar och infrastruktur i samspel. Detta gör att man för-att få en komplett kalkyl måste välja ett läge som kalkylförutsättning. På den korta tid som stått till förfogande kunde man konstatera att en lokalisering till Rannåsdalen dels är planmässigt och tekniskt realiserbar, dels ger en god samordning. För andra diskuterade lägen fanns osäkerheter i planeringsförutsättningarna, som av tidsskäl inte kunde utredas färdigt. Hopp- backarna studerades först på östberget, Frösön, men flyttades p g a luftfartsverkets synpunkter
'till Rannåsdalen.
Utredningen bygger således på en koncentration av alla arenor till Rannåsdalen utom bob/rodelbanan, som av terrängskäl endast kan placeras på Öst- berget.
Prop.l987/88:
Den slutliga placeringen av arenor får dock inte anses fastställd.
En öppen attityd måste hållas inför nya argument, marknadsföringsskäl m m, som kan leda till att man för en eller flera arenor återupptar och fullföl- jer ett alternativstudium.
Hoppbackar
Nya backar byggs i ett utförande som påminner om Holmenkollens 90 m—backe, med uppbromsningsplan i en urschaktad "gryta". Schaktmassorna utnyttjas till att bygga upp underbackens övre del. Backen vänder sig mot "Olympiatorget", som är förplats till alla arenorna. Den föreslagna lösningen ger mycket bra publikplatser och hög publikkapacitet.
Hopptornen kommer att annonsera östersund på långt håll längs E75.
Längdskidstadion och skjutbana
Ny skidstadion byggs i sluttningen ned mot Rannås— dalen. Start— och målområdet skärs in i den flackt lutande terrängen. Man får på sätt en inre slänt som blir naturlig publikyta med hög kapacitet.
Från det föreslagna läget kan man ansluta till befintligt spårsystem och dessutom göra extra slingor i sluttningen ovanför stadion. Befintliga spår rustas upp och kompletteras med nya delar för att klara hela det breda tävlingsprogrammet.
För skidskyttet utförs en ny skjutbana med 30 platser. Banan orienteras så att en stor del av skidstadions publik både kan se skjutmomentet, start och målgång.
Arenorna görs permanenta — med endast vissa delar temporära för OS.
Ishallar
En stor "Olympiahall" byggs. Den planeras för att i framtiden kunna fungera som fotbollshall, mäss- hall m m. För de olympiska vinterspelen utrustas hallen med temporära installationer till A- och C—hall för ishockey och konståkning.
Z-kupolen har tillräcklig kapacitet för att bli B—hall. En allmän upprustning ingår i kalkylerna.
Prop. 1987/88: 24
Skridskostadion
Ny anläggning byggs i Rannåsdalen. Även här ut- nyttjas skärning i terrängen för att skapa natur- liga publikgradänger.
Arenan görs permanent men med en relativt stor mängd temporära delar för att höja kapaciteten under OS.
Bob och rodel
En konstfryst kombinerad bob- och rodelbana byggs på östberget. Berget bedöms ha lämplig profil och "erforderlig nivåskillnad (för konstfryst bana) både mot söder och öster. Exakt läge och sträck- ning måste studeras av fackexpertis - något som inte har varit möjligt under den .korta utrednings- tiden.
Planer och kalkyler för Falun har använts som re— ferens i denna utredning.
2. 32 Olmisk by'
I förstudien har två idéer diskuterats.
- Att i likhet med Falun anpassa ett regemente till olympisk by. — Att bygga ett nytt bostadsområde som först ut- nyttjas som olympisk by
Det senare alternativet har valts. Ett bostads— område bedöms kunna erbjuda en bättre miljö och blir.dessutom något billigare. -
Med en placering i och kring nuvarande skidstadion vid öSK får man kortast möjliga avstånd både t ill arenor och till stadscentrum.
För tävlande i alpina grenar kan övernattning eventuellt arrangeras i Åre.
2.33 Press- och radio-Tv-centra
Utombrdentligt goda förutsättningar erbjuds i'form av Armens Tekniska Skola (ATS) och Försvarets för- valtningsskola (Förvs). Skolhuset och teknikhuset på sammanlagt 60 000 na notsvarar med bred margi— nal behoven. Byggnaderna har dessutom en teknisk struktur och installationer som väl passar för ändamålet
3 Riksdagen 1987/88. I sam/. Nr 24
2.34
Prop. 1987/88:
?ublikservice
Under OS kommer en speciell trafikapparat att byg- gas upp inom östersund med extra busslinjer mellan 'terminaler, boendeanläggningar och arenor. Taxi-
Och busservicen byggs ut.
Privatbilister kommer att slussas in från alla infartsvägar till temporära parkeringar på gång- avstånd till arenorna.
I arenaområdena görs temporära etableringar av serveringar, kioskförsäljning, toaletter m m.
Kvällslivet utvecklas genOm ökat öppethållande och ett särskilt-program för aktiviteter, kultur och underhållning vid sidan av tävlingsprogrammet.
Ares förutsättningar
Åre har sedan sekelskiftet förknippats med turism och idrott. I samband med järnvägens byggande kom de första "luftgästerna" på besök och Åre som turistort var född. År 1909 byggdes sedan berg— banan inom ramen för det första Åreprojektet ini- tierat av ingenjören Rahm. Åre utvecklades efter detta både som kurort och skidort. Sveriges första släplift byggdes vid nuvarande störtloppets mål- skjuts år 1939. Åre utvecklades allt mer mot en alpin metropol och 1954 fick man äran att arran- gera världsmästerskapen i alpin skidsport.
World Cup-tävlingarna i utförsåkning startade på 70—talet. Sverige fick snart framgångar genom Ingemar Stenmark. Det blev då naturligt att Sverige tilldelades en deltävling och lika natur— ligt var det att Åre 1977 valdes som tävlingsort. Åre hade ju med hjälp av staten byggt upp nya an— läggningar med en kabinbana som kronan på verket.
Dessa väl arrangerade tävlingar medförde att Åre tilldelades ytterligare tävlingar år 1979, 1981 ooh 1984. Kulmen_hittills nåddes med en WC-tävling i störtlopp 1986 som fick högsta betyg av deltag- arna.
QTurismanläggningar byggs kontinuerligt ut. Mellan
1985 och 1988 bedöms investeringarna uppgå till storleksordningen 300 Mkr.
Prop.l987/88224
Utvecklingen har inneburit att Åre i dag har mycket av vad som krävs för att kunna arrangera den alpina delen av ett os. Med tanke på den fram-' tidstro som för närvarande finns i Åre, kommer förutsättningarna att förbättras ytterligare fram till 1994.
Den kommunaltekniska servicen kan klaras med tem— porära förstärkningar.
2.41 Tävlingsarenor
Åre har i dag etablerade tävlingsarenor. Dessa måste dock byggas ut och kompletteras för att klara det kompletta programmet som onfattar 10 discipliner med sammanlagt 18 delmoment. Anpass— . ning måste också göras till de successivt höjda kvalitets— och svårighetskraven.
En ny stollinbana vid störtloppets övre del, "Olympia II", förutsätts vara utbyggd före 1994. De investeringar som krävs speciellt för OS utöver — komplettering av tävlingsbanor är en stollinbana till damernas störtlopp (övre delen), utbyggnad av konstsnöanläggningar samt åtgärder i start- och målområden.
Störtlopp
Herrarna använder sig av den nya störtloppsbanan. En ny nedfart (ca 1500 m), öster om den nuvarande störtloppsbanan, byggs för damernas.störtlopp.
Super—G
Tävlingsformen har prövats under några år i World Cup—sammanhang. Disciplinen kommer att finnas med i Calgary för första gången som OS-gren. Herrarna kommer att starta en bit ned i den nya nedfarten för damernas störtlopp. Damerna startar vid Hummelstugan och använder längre ned den nya ned— fart som byggs för storslalom.
. Storslalom
Den nuvarande storslalombanan är för smal, vilket innebär svårigheter att lägga två banor. I stället för att bredda den nuvarande nedfarten, föreslås att en ny nedfart byggs öster om denna. Fördelen med detta är att de hade banorna kan sät- tas helt utan störningar. Detta gäller både herr- och damtävlingen.
2.42
Prop. 1987/88:
Slalom
Åre har i dag en mycket fin pist för slalom. Tan— ken är att inför de olympiska spelen förbättra den ytterligare genom att förlänga den något i backens övre del. Här avgörs herrarnas tävling. Damernas tävling avgörs i den nedre delen av den nuvarande storslalombanan.
Kombinationstävlingen slalom - störtlopp
Denna disciplin skall till skillnad mot tidigare bedrivas som helt separata tävlingar och på något kortare banor än ordinarie störtlopp respektive slalom.
Störtlopp herrar startar längre ner i störtlopps— banan
damer utnyttjar samma start som herrar- nas Super—G i den.nya störtlopps— banan för damer
Slalom herrar utnyttjar nedre delen av slalom- - backen . " damer. utnyttjar-nedre delen av stor- slalombacken
-Press— och radio-Tv—centra
En ny sporthall uppförs centralt i Åre inom OS—budgetens ram. Den anpassas temporärt till massmediacenter under os.
Publikservice
Under OS kommer speciell styrning av trafiken att
.tillämpas för att ge prioritet åt arrangörens trafik och kollektivtrafiken.
Privatbilister kommer att slussas ned från infar— terna öster och väster om Åre till parkeringar på Åresjön.
I anslutning till målområdena görs temporära etableringar av serveringar, kioskförsäljning, toaletter m m. "
Åres turismtraditioner innebär i övrigt att man utan större-problem kan bjuda publiken på aktivi— teter och underhållning i befintliga anlägg— ' ningar.
2.5
2.6
Prop. 1987/88: 24
Tele-, radio TV- och dataservice
Särskilda utredningar har gjorts för televerkets och radio-TVs insatser under 06, se pkt 8 och 9. Vissa investeringar kommer att få bestående värde för Jämtlands län.
Särskilda anläggningar kommer att krävas för tid— tagning, resultatgivning, databehandling och'in- formatiOnsdistribution. Dessa har inte detaljut- retts i detta skede. Utformningen kommer att ba- seras på erfarenheter från Calgary och anpassas till fortlöpande teknikutveckling. Systemen kommer delvis att leasas. En höjning av datateknikkunn— andet i länet blir ett troligt positivt resultat.
Sjukvård, säkerhet m m
Räddningstjänst, sjukvård och polisiära insatser kommer att klaras med förstärkning av befintliga organisationer. -
För den säkerhet som krävs för nationstrupper och officials kommer en särskild organisation att Iska- pas.
3.11
3.12
Prop. 1987/88:
ORGANISATION
Organisation för marknadsföring av kandidaturen
östersunds OS—kandidatur sköts av en stiftelse, som bildats för detta-ändamål. Stiftelsen har bil— dats av Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) och har tre huvudintressenter - kommunerna (östersund och Åre), idrottsrörelsen och näringslivet. Dessa tre parter finns representerade i stiftelsens styrel— se. Styrelsen har huvudansvaret för hela kampanj— arbetet fram till omröstningen i Seoul den 15 sep— tember 1988. Under styrelsen arbetar en kampanj— organisation med anställd personal på OS—kansliet samt frivilligt engagerade i nio kommittéer. över hundra personer är direkt engagerade i kam— panjorganisationen. Dessutom finns en stor kam- panjkommitté med prins Bertil som ordförande. Kanpanjkommitténs huvuduppgift är.att via fort- löpande information från kampanjorganisationen sprida kunskap och goodwill om Sveriges kandida— tur för vinterspelen 1994. Till stöd för kampanj- arbetet finns det av Östersund och Åre gemensamt ägda bolaget Vinterspelen i östersund-Åre AB samt sponsorgruppens organisation.
Se bilaga 3A
Bolaget
Bolagets uppgift är att svara för utredningar, program, analyser och kalkyler samt avtal med sta— ten (bl a ingår denna rapport i bolagets arbete). Dessutom behandlar bolaget gemensamma frågor i kandidaturen för de båda berörda kommunerna. Bola— gets styrelse bildas av ledamöter från kommun- styrelsens arbetsutskott i de båda kommunerna. Se även punkt 1.4.
Sponsorerna
överst i sponsororganisationen finns ett OS-ting, där alla sponsorer deltar. Styrelsen består av alla huvudsponsorer, de som bidragit med 500 000 kronor vardera till kampanjen. Dessutom finns ett arbetsutskott och sex arbetsgrupper. Sponsororga— nisationen svarar för finansieringen av hela kam- panjen, arrangemang för sponsorerna samt aktivite— ter till stöd för kampanjen. Bl a ordnar de många lokala arrangemang i länet.
Prop. 1987/88: 24
3.13 Kansliet
OS-kansliet skall verkställa styrelsens beslut och se till att den allmänna policyn efterlevs och att fastställda mål uppnås.
Huvuduppgifterna är:
— IOC-information — regelbunden information till de 92 beslutande i Internationella Olympiska Kommittén '
— Samordning av kampanjen - kontakt med alla som arbetar för kandidaturen
- Planering av kampanjen — tidplaner för aktivite- ter och produktion av material
Kansliet finns på Artilleriganan 311 östersund. Det har adressen Box 1994,.831 01 Ostersund och telefon 063 - 10 19 94.
3.14 Kommittéer
Kommittéerna har följande huvuduppgifter:
MARKNADSFÖRINGSKOMMI'I'I'EN lägger upp strategin för marknadsföringen och ser tillsammans med kansliet till att erforderligt material tas fram. Kommittén planerar alla internationella kampanjinsatser. Under marknadsföringskommittén arbetar tre kommit— téer: '
INTERNATIONELLA OLYMPISKA RELATIONER, ISF—RELATIO- NER och MEDIA. De båda förstnämnda kommittéerna -svarar för kontakterna med den internationella olympiska rörelsen respektive med de sex berörda internationella vintersportförbunden. Mediakommit— tén arbetar med material till och kontakt med me— diarepresentanter internationellt och.nationellt.
ANLÄGGNINGSKOMMITTEN har till uppgift att samla in och bearbeta alla tekniska uppgifter kring de bli— vande anläggningarna och att orientera sig om de olika internationella regler och bestämmelser som gäller för anläggningar och tävlingsgenomförande. Kommittén är även referensgrupp till Vinterspelen i östersund—Åre AB.
3.2
Prop. 1987/88: 24
KULTURKDMMITTEN ger idéer till presentation av kulturen i Sverige och Jämtland i kampanjen samt arbetar fram ett kulturprogram till ett vinter-os.
SÄKERHETSKOMMITTEN arbetar med frågor som rör sä- kerhet under spelen. Även planering för sjukvård ingår i denna kommitté.
TRANSPORTKOMMITTEN planerar transporter under ett vinter-os i Ostersund. Det gäller både transport till Östersund/Åre och inom tävlingsorternak
LÄNSIDROTTENS KOMMITTE svarar för information till hela idrottsrörelsen i länet samt tillför regional idrottserfarenhet i kampanjarbetet.
Östersunds kandidatur är en angelägenhet för Sve— rige och har ett brett stöd från befolkningen, politiska partier, näringslivet och idrottsrörel— sen. Arbetet drivs med stor bredd och många "am- bassadörer" anlitas. För kommittéarbetet anlitas specialister inom respektive område.
Organisation för spelens genomförande
De olympiska vinterspelen i östersund kommer att genomföras inom ramen för vad som stadgas i Olym— pic Charter. ' - På en Organisation för olympiska spel måste kraven ställas, att organisationen väl anpassas för sitt ändamål, att organisationen får klara och entydiga
linjer o s v. Därutöver, och inte minst viktigt, bör organisationen ges sådan form att beslut och budgetansvar kan decentraliseras inom ramen för klara ansvarsområden och ekonomiska ramar.
Vidare måste organisationen kunna'anpassas till verksamheten i de'olika skedena från förberedelse till gendmförande och avveckling av spelen.-
Med hänsyn till förväntad statlig garanti för spe- len är det rimligt att antaga, att staten ställer krav på att få tillsätta .statlig revisor.
Den centrala delen av organisationen planeras att sättas upp i östersund. Under vissa perioder kom- mer dock delar av organisationen och speciella funktioner att vara lokaliserade till Åre.
Arrangörens kostnader för organisationen redovisas under punkt 13.
Prop. 1987/88: 24
4 INVESTERINGAR; ARENOR 4.1 Arenor i östersund
Nya arenor byggs dels i Rannåsdalen, dels på Östberget (bob och rodel)
4.11 ' Arenakomplement och gemensamt
4.111 "Markförvärv och arrenden
Inga markförvärv erfordras för utbyggnad i Ran— nåsdalen. För bob/rodel innebär det östra alternaé tivet marklösen från domänverket.
.För spårområdet finns idag arrende- och nyttjan- deavtal. Bassa kompletteras för nya sträckningar och för att även omfatta inhägnader, avspärrningar o dyl. '
4.112 Homologisering eller motsvarande
Alla arenor skall homologiseras eller på annat sätt dokumenteras, besiktigas, godkännas och registreras..
4.113'1 Ceremoniplatser Olympisk eld arrangeras i Rannnåsdalen.
Invigning hålls i hoppbacken som har störst pub- likkapacitet. A— och C—hallarna fungerar som för— beredelseutrymmen.
Avslutningsceremoni hålls i A—hallen.
2 omg flaggspel (ca 60 nationer + osaflaggor'm m) anordnas vid entrésidan respektive på ceremoni— arenan. ' ' -
Vid bob/rodelbanan anordnas flaggspel med ca 30 stänger.
För hyllning av medaljörer utförs i alla arenor mobila eller fasta podier med "prispallar" och flaggstänger.
Prisutdelning förutsätts ske i centrala Östersund, exempelvis vid rådhuset. Förberedelseutrymmen för— utsätts finnas i befintliga byggnader. 1 omg flaggspel (ca 65 st) anordnas + flaggor till medaljörer.
4.114
Prop.l98N88z24
Markarbeten; Rannåsdalen Se illustrationsskiss, bilaga 23.
Omschaktning av relativt stora volymer för att ge trafik- och publikytor acceptabla lutningar och god anslutning till arenor.
Trafikytor
In- och utfarter samt angöringstorg för bussar, taxi, handikappfordon och transportcentralens foré don (asfalterade ytor).
ina OCh utfarter samt uppställningsplatser för charterbussar (grusyta).
Interna vägar mellan uppställningsplatser samt transportvägar till hoppbackarnas byggnader och -nordost om arenorna (grusyta).
Uppställningsplatser för OB-bussar m m (4 st å 300 HQ).
Gångvägar inom arenaområdet. (Gångvägar till områ— det redovisas under infrastruktur.)
Helikopterplatta.
Publikytor
Publiktorg m m iordningställs i huvudsak som gräsyta men med förstärkta zoner för temporära etableringar och med viss del hårdgjord yta.
Gröna ytor
Gräs- och buskytor kring byggnader och trafikytor med anpassningszoner mot naturmark. Trädplantering utförs som vindskyddande och miljöskapande ele— ment.
4.115
4.116
PrOp
Yttre VA, El m m..Rnnnåzda1en
VA—system inom arenaområdet inklusive aVvattning av "hoppbacksgrytan" och anslutningar till tempo- rära etableringar. Pumpstation för avlopp.
Vattenreservoar för brandsläckningsberedskap 400 m3.
Trafo—anläggningar och kanalisation mellan arenor och inom området.
Belysnings- och högtalarmaster samt anslutningar till temporära etableringar.
Tele—investeringar redovisas separat.
Försörjning till arenaområdet redovisas under infrastruktur.
Tenporära anläggningar
Rannåsdalen
- Podium och scenarrangemang samt festsnyckning, nationsskyltar m m till invigningsceremoni ' — Entréportaler/skärmtak med bil- jettförsäljning och publikinsläpp 3.st — Biljettförsäljningskiosker-längs gångvägar mot Rannåsdalen 20x10 HQ -200 HQ BTA — Informationscentral och boknings- central ' ca 200 HQ BTA — TPC—expedition, värmestuga för TPC—trafikanter, chaufförer, trafik— och parkeringsvakter m fl . ca 200 na BTA — Värmestugor/tält med enkel servering till publik, ca 2500 sittplatser . ca 3500 m2 BTA — Toalettvagnar med totalt ca
150 toaletter — Fö rsä jning svagnar/kiosker :
Souvenirer, tidningar, varm
korv, varm dryck, godis m m.
.1987/88224
Prop.l987/88z24
Frösön östber et
- Entréportaler/skärmtak med bil- jettförsäljning och publikin- släpp prel . 2 st - Biljettförsäljningskiosker längs
"gångvägar till arenan 5x10 nn -50 na BTA - TPC-expedition och mindre värme—
stuga ca 50 na BTA — Tbalettvagnar med totalt ca 25
toaletter '
- Försäljningsvagnar.
Prisutdelningsplats. Östersund
— Ceremonipodium med prispall, flaggor, orkesterutrymme , ca 100 HQ BTA - Utsnyckning ' - TV-plattform och fålla för fotografer - Avspärrningar m m för publik — Läktare för hedersgäster
4.117 Utrustning till arenaområden
Avspärrningar av alla arenaområden och spårområdet i Rannåsdalen. Skyltning m m för kanalisation av publikströmmar. Kontrollpunkter/insläpp för publik i spårområdet. '
Utrustning för snöpreparering i Rannåsdalen.och transporter ut i spårområdet förutsätts vara be— fintlig i kommunens ägo + inlånade/hyrda enheter. Utrustning till arrangörens sjukvårdsberedskap och radiosamband förutsätts kunna lånas/hyras från militär och civilförsvar .
Förråd för utrustning och maskiner.redOVisaé till respektive arena..
Skyltning av samtliga arenor.'
P%op.198%%8:24
4.12 Hoppbackar 70 m och'90 m Nya hoppbackar byggs i Rannåsdalen.
Tävlingsprogram: Herrar 70 m; 90 m och 90 m lag Herrar kombination 70 m och 70 m lag
' Backarna disponeras för träning en vecka före täv— ling.
Ca 20 deltagande etablerade nationer (+ nya) med 4—6 hoppare + tränare och ledare. Max 4 per nation och gren innebär ca 80 tävlande per gren.
Läktare/gradänger/släntytor för publik ca 20 000 personer. Anslutande markområden och slänter prepareras för
ytterligare 20 - 30 000 personer. Markyta reserveras för framtida mindre backar.
90 m—backens torn förutsätts även kunna fungera som utsiktstorn.
4.121 Tävlingszon
Backarna byggs med profil och mått inom de ramar som anges i de internationella tävlingsreglerna (Edition 1983). Skiss och kalkyl baseras på en preliminär tolkning. .
överbackarna utförs för preparering med snö, bredd 2,5 m + trappor på båda sidor.
Snöprofil markeras med räls för snövagn med hyvel som drivs med elektriskt spel.
Startplats utförs av typ fjäderbelastad bom, in- ställbar för nivåskillnader h = 0,5 m och sido— placerade plattformar för påtagning av skidor.
Stolpar för montering av vindnät ovanför träd ni- vån.
Underbacken utförs med konstsnöanläggning och en- kel snötransportör. Preparering sker med rol- ler/vibrator på wire-spel (= Falun). I underbacken utförs skylt- och linjemarkeringar.
Underbackarna utförs med trappor utmed sidorna, som nyttjas av hoppmätarna. Bakom trapporna utförs plattformar för sekreterare respektive hopp— längdsdomare (6 st).
4.122
Prop. 1987/88: 24
Utrustning: 2 st vindmätare, hastighetsmätare och startsignalsystem.
Belysnings— och högtalarmaster.
överbacken i 70 mhbacken förbereds för kakelspår, underbacken förbereds för plastbeläggning och sprinklersystem.
Byggnader m m
Byggnadsprogram i eller i anslutning till över— backarnas torn:
— Omklädningsrum med toaletter och enkel tvagningsavdelning (markplan) ca 120 na — Vallnings— och servicerum -
(markplan) 50 na - Personal— och funktionärsrum . (markplan) ca 50 na — Entréutrymmen för besökande
till 90 mrtorn ca 50 HQ
- "Värmestugor" för tävlande nära startplattformar (refe— rens Calgary). 40 m2 i 70 m— torn. 60 m2 + kök för enkel servering i 90-nhtorn (även utsiktsrum för besökande turis— ter). Toaletter upptill i båda tornen. Total programyta ca . 130 HQ — Länkterminal för Televerket .
Radio . 20 mi Summa programyta ' . 420 m2
Tillägg för biutrymmen, kommuni— kationsyta, väggyta, tekniska utrymmen m m - " 180 na
Summa totalyta 600 m2 BTA
Till detta kommer tornkonstruktioner, torntrappor, hissar och vindskydd till startplattformar.
90 nhtornet-förses med fast röd hindersbelysning (flygsäkerhetskrav)
Prop.l98H88z24
Domartorn samt utrymmen för officials och press. Placering enligt tävlingsreglerna
— Domarrum (5 st), teknisk delegat och tävlingsledare: Ca 45 m2 per backe 90 nn — Sekretariat och utrymme för re—
sultatbehandling 70 na - Speakerrum . 10 m2 — Juryrum 20 na — Kontrollrum Radio/TV 20 m2 — Fasta kommentatorshytter 6—8 st 40 HD - Uppehållsrum för officials med servering och med uppsikt över hoppzonen 150 m2 - Uppehållsrum för press 100 na Summa programyta 500 m2
Tillägg för biutrymmen, kommuni— kationsyta, väggyta, tekniska
utrymmen m m ca 50 % 250 na Summa totalyta 750 m2 BTA
Central för olycksfallsberedskap och doping- kontroll förutsätts bli placerad i skidstadion.
Byggprogram övrigt:
Tränarplattformar placerade och utformade enligt internationella regler. 2 st på ca 25 m2 för 20-40 personer + trappa (referens Calgary).
4.123 Publikutrymmen
Läktare för officials med 150 st sittplatser. Pressläktare intill domartornet med 150 sittplat— ser. Ståplatsgradänger för publik vid sidan av under- backen. . slänt med stödräcken för publik runt uppbroms- ningsplanet.
4.124 Transportanläggning
Enkel släplift från publiktorgets nivå till torn.
Prop. 1987/88: 24
4.125 Temporära anläggningar
— Plats för ca 10 fabrikantvagnar för vallning och service. Elanslutning till-samtliga.
— 40 st kommentatorshytter ' — Tv—plattformar för 7 st kameror
4.126 Sekretariats— och informationsutrustning — UtruStning för resultatbehandling
— Resultattavla och storbildstavla - Ljudanläggning ' '
4.13
4.131
Prop. 1987/88: 24
Längdskidstadion Ny skidstadion byggs i Rannåsdalen.
Tävlingsprogram:
Längdskidåkning Herrar 15 km, 30 km, 50 km och
. 4x10 km " Damer 5 km, 10 km, 20 km och 4x5 km Nordisk komb Herrar 15 km och 3x10 km stafett Skidskytte Herrar 10 km, 20 km och 4x7i5 km
25—30 deltagande etablerade nationer (+ nya) i längdskidåkning, ca 35 (+ nya) i skidskytte.
Max 4 deltagare/nation och totalt ca 100 per gren i längdskidåkning respektive 120 i skidskytte.
Läktare/gradänger/släntytor för publik ca 35 000 personer i stadion, varav 1500 i fasta läktare. Planering görs dessutom för ytterligare-S—lo 000 personer inom spårområdet.
Tävlingszon
Tävlingszonen planeras enligt gällande internatio— nella tävlingsregler och med en bredd av ca 40 meter (= Falun). Måttet innebär att stafettstart kan ske med 20 lag i första ledet.
Tävlingszonens längd minst 300 meter.
Stafettstarten är dimensionerande med: — 15-20 spår de första 100 metrarna — pistat och ospårat de andra 100 metrarna — 3—4 spår de tredje 100 metrarna, där ytan kan vara smalare.
För stafett krävs en raksträcka om 200 meter före
stafettväxling. I skidskytte krävs en raksträcka om 100.meter så—
väl före som efter växlingszonen.
För att funktionärer, press m m inte skall korsa tävlingsspår på väg till innerplanen av tävlings— zonen, kan det vara lämpligt att varvande skid— åkare åker upp på brygga, vall eller liknande i skidstadions inre del.
4 Riksdagvn [987/88. [ mm!. Nr 24
4. 132
Inom tävlingszonen skall det finnas en start och Startporten skall ha en bredd på 3 - 5 meter. Målporten min 3 m. vid stafettstart ar- rangeras en tillfällig startlinje på hela stadions en målfålla . bredd.
För stafettväxling arrangeras ett avspärrat område om 10x30 meter.
Området efter målgång avspärras i fållor för täv— funktionärer respektive press. skall ha ett väl beläget arbetsområde för'inter- lande, vjuer och fotografering.
In— och utpassering av de tävlande skall vara av-
skilt från publik. Fasta belysnings— och högtalarmaster.
Eluttag för 220V och 380V, dionområdet.
.Byggnader
Nationstrupper
— Central för olycksfallsberedskap
Omklädning herrar med bastu Onklädning damer med bastu
och dopingkontroll (som även betjänar backhoppning)
- Rum-för klädförvaring
Rum för skid— och gevärs- märkning
Summa
Administration
Tidtagning med uppsikt över start och mål Speaker med uppsikt över start och mål Sekretariat
Gemensamt kontor med 546 kon— torsrum om ca 100 m2 och sam— manträdes—/juryrum ca 30 nu Maskincentral för data m m (förutsätts även betjäna övriga utearenor) Värmestuga för funktionärer
Summa
50 30
180
109 30 70
130
150
530
De senare
utplacerade inom sta-
HQ m2
__2_0m2
HQ
R',—E.
na
_50mz
m2
u
' Prop. 1987/88: 24
Prop. 1987/88: 24
officials — Uppehållsrum med servering och med uppsikt över tävlingsom—
rådet ' 135 mz — Speciellt rum för officials 15 na Summa 150 HQ
Massmedia och televerket ' - 10 st fasta kommentatorsplatser
ä 6 m2 40 m2
— Uppehållsrum för press . 100 na. — Kontrollrum 20 m2 - Utrymme för televerket 120 na Summa . 300 nQ
Summa programyta värmda lokaler 1160 m2 - Tillägg för biutrymmen, kommu— nikationsyta, väggyta, tekniska _ utrymmen m m ca 50 % 580.nQ
Summa totalyta ' 1740 HQ BTA
I anslutning till skidstadion ut— förs en garage- och förrådsbyggnad med värmd garage— och verkstadsdel (med smörjgrop) på 50 1112 och kall— förråd för utrustning och maskiner enligt 4.117 på 250 1112 300 mz BTA
4.133 Publikutrymmen
Permanent läktare i anslutning till byggnaden och som delvis vänds mot skidskyttestadion. Totalt 1500 platser, varav 150 sittplatser för officials mot skidstadion och 150 sittplatser mot skjutbanan samt på motsvarande sätt 150 + 150 sittplatser för skrivande press.
övriga publikutrymmen utförs som slänt med stöd— räcken. Enstaka gradänger'anlägges som gångzoner. Dimensionerande mått 0,3 mQ/person (= Falun).
5!
Prop.l987/88124
4.134 Tenporära anläggningar
"Nationslagsby". Ca 20 bodar, stugor eller vag— nar om ca 30 m2, för vallning, service, taktikgenomgång och uppladdning. Toalett skall finnas. Elanslutning. Placeras intill utgående spår.
- Plats för 10 st servicebodar för fabrikanter (husvagnar) intill nationslagsby. Elanslutning.
- Kbmmentatorshytter, 30 st a 6 m2 = 180 na.- Placeras ovanpå eller i anslutning till perma— nent byggnad och pressläktare.
— TV—plattformar
4.135 Sekretariats— och infor-ationsutrustning
- Utrustning för resultatbehandling — Tidtagningsutrustning — Resultattavla och storbildstavla — Ljudanläggning
4.14
4.141
Prop. 1987/88: 24
skidskyttestadion
Ny skjutbana för skidskytte byggs i anslutning till skidstadion i Rannåsdalen.
Tävlingsprogram m m: Se 4.13
Skidstadion med publikutrymmen utnyttjas även för skidskyttetävlingar, jfr 4.13.
Skjutbana
Skjutbanan orienteras så att skytten har solen i ryggen, då han står vänd mot skjutmålet. Tävling— arna äger normalt rum mellan 11.00 och 13.00.
Skjutavstånd 50 m. Banans bredd 30 platser å 2,5 m = 75 m.
Skjutvallen utgörs av en fast och jämn, preparerad plan snöyta som efter 1,0 m får slutta bakåt upp till 10 %.
Måltavlor placeras med centrum 0,5 m över skjut— vallen. Under måltavlorna byggs en markörgrav be— stående av betonggolv med 1—1,5 m bredd och en ca 2 m hög betongvägg som motfylles med jord.
Skyddsvall utförs bakom måltavlorna till 5 m utan— för banan i sidled samt längs banans sidor. Krön— höjd 2,5 m över tavlans överkant.
Ett 15 m brett tävlingsområde avskärmas för in—och utåkande skidskyttar och funktionärer. Bakom detta område spärras ett område av för lagledare, max 2 st för varje lag.
Straffrunda läggs nära publiken i skidstadion.
Utrustning:
- Tavelsystem typ Rurvinen (1,35 x 1,35 m). Träff skall kunna kontrolleras från markörgraven. — Vid var fjärde skjutbana uppsätts vhnplar 10 m från skjutvallen. - Belysnings— och högtalarmast - Eluttag för 220 och 380V inom området
— Vindmä tare — TV-plattform
53"
Prop. 1987/88: 24
4.142 Publikutrymmen
Gemensamma med skidstadion enligt pkt 4.133.
På publikslänten ovanför stadion mittför skjutba- nan avdelas en särskild yta för 50 st ledare.
4.143 Sekretariats- och inforuationsutrustning
Gemensam med skidstadion, se pkt 4.135.
Prop.l987/88z24
4.15 3 ronråde '
I FIS tävlingsregler finns utförlig beskrivning av hur en bana bör utformas. Där anges även de största nivåskillnaderna (HD-talet), största en- staka backes nivåskillnad (MM—talet) och största totala uppförsbackar (MT-talet) inom ett lopp.
För skidskytte finns motsvarande anvisningar i UIPMB tävlingsregler. -
4.151 Tävlingszon
Stora delar av de fina spår som använts för bl a SM—tävlingar kommer att utnyttjas. Dessa behöver dock breddas, röjas, dräneras, doseras m m för att motsvara os-standard och för att kunna prepareras även med litet snödjup.
Det är troligen nödvändigt att nyanlägga spår för 30 % av behovet för att få en total spårlängd på ' 50 km. Preparerad spårbredd ca 5 m + min 1 m fritt på vardera sidan.
Det skall finnas såväl tränings— som tävlingsspår och spår för fri och klassisk åkning.
För att åstadkomma planskilda korsningar mellan olika spår eller mellan spårområde och passage för åskådare erfordras ca' 10 sk'idbroar eller skidvia—
dukter.
Kring. vissa intressanta korsningspunkter, backar m m kan det finnas 'anledning att avgränsa spårom— rådet från publik med stängsel.
Utrustning m m:
- Spårområdet märks enligt FIS regler i olika
kulörer. — Vid varje kilometerpassering skall finnas en
kilometerangivelseskylt. - Elförsörjning till tidtagningsstationer och TV—
stationer längs banorna. - — Utrustning för lokal speaker vid' intressanta publikplatser.' 4.152 Temporära anläggningar
- Mindre publikläktare vid spektakulära passager - Förfriskningsstationer (4 st för 50 km herrar)
— TV—plattformar 4.153 Sekretariatså och informationsutrustning
- Tidtagningsstationer för mellantider
Prop. 1987/88: 24
4.16 Ishallar
En stor "Olympiahall" byggs i Rannåsdalen. Den . planeras för att i framtiden kunna fungera som fotbollshall, mässhall m m. För de olympiska vin— terspelen utrustas hallen till A- och C—hall för ishockey och konståkning.
Befintlig ishall, z-kupolen, upprustas och används som B-hall. '
Tävlingsprogram ishockey:
12 st deltagande nationer delas upp i två grupper. Alla möter alla inom respektiVe grupp. De två bästa från varje grupp går till final, där alla möter alla. övriga lag spelar om platserna 5-12. 3—orna i respektive grupp möter varandra för plat— serna 5-6 0 s v. Detta innebär att 40 matcher skall genomföras.
Utöver matcher tränar varje lag ca 1 timme/dag. Tävlingsprogram konståkning:
Herrar: Obligatoriskt program,
kort program och friåkning. Damer: Obligatoriskt program, kort
' program och.friåkning.
Isdans: Obligatoriskt program 1 och 2,
fri dans. Paråkning: Kort program, fri paråkning. Uppvisning.
35—40 deltagande nationer. Max 100 tävlande per gren.
För OS planeras A—arenan med plats för 9000 åskå- dare. Av dessa är 3000 platser permanenta.
B—hallen tar i dag 1300 sittande + 700 stående (eller ca 3000 stående).
C—arenan används i huvudsak för träning. Den avskiljs från A-arenan med ljudisolerande mellanvägg.
Prop. 1987/88: 24
4. 161 A— och C-hall Permanenta utrymmen
H al lkonstruktion
Konstruktion, materialval och basinstallationer planeras för användningen efter OS.
Utrmen för tävlande
— Omklädningsrum 'för nationstrup— 350 mz per, 4 st. Dusch, tvättrum, massage och bastu i anslutning . till omklädningsrum. — Materialrum för respektive na- 40 1112 tion, 4 st ' — Tvätt- och torkrum, 4 st 20 m2 - Sliprum och verkstad, 4 st 20 mZ
Summa programyta 430 m2
Administration och drift
- Sekretariat 20 m2 — Speakerrum . 20 m2 — Administrationslokaler . 100 m2 — Sammanträdesrum, 20 pers/ 50 1112 juryrum - Utrymmen för funktionärer 50 mZ — Läkarrum och utrymme för 50 m2 dopingtest + sjukrum
. - Materialförråd 250 m2
— Inlastning, soputryrnmen, 150 mZ städcentral m m
Summa programyta ' ' 690 m2
Massmedia och officials
- 4 st kommentatörhytter 20 m2 — Kontrollrum, TV 20 m2 - Uppehållsrum är officials 150 m2 med servering och med sikt över A—arenan
Summa programyta 190 m2
Prop. 1987/88: 24
Publikutryanen
- Entréer, 6—8 insläpp (dim för 100 na 3000 pers) ' . ' - Sittplatsläktare för 3000 1700 HQ pers, varav 50 platser för . rullstolsburna - - Foaje för 3000 pers 600 nQ — Kiosker för publik, 2 st'(med 100 m2 biutrymmen ) Ä. — Toaletter för publik (dim för 50 nQ 3000 pers) '
Summa programyta 2550 m2
4.162 A— och c-hall Te-porära anläggningar
Arenafunktioner och utrymmen för nationstrupper
— Ishockeyrinkar med kringytor 2100 m2 enl gällande regler samt tempo- rära installationer och utrust— ningar. - Omklädningsrum, 6 st. Duschrum, 500 HQ tvättrum, massage och bastu i anslutning till omklädningsrum — Servering för aktiva och funk— 150 m2 tionärer, 100 platser
Summa programyta 2750 m2
Administration och drift
- Onklädningsrum för driftperso- 250 m2 nal, vakter, försäljare, ' domare m m (Dessa kategorier ryms i fram- tiden i permanenta omklädnings— rum ) — Kontorsutrymmen för ishockey-' 100 RQ
förbundet, konståkningsdomare m m
— Kylmaskineri placeras i skrid- — skostadion
Summa programyta 350 m2
Prop. l987/88: 24
Massmedia och officials
- Presscentrum - Subcenter för 500 m2 Rannåsdalen med bl a 40-50 skrivplatser och telefonhytter - Uppehållsrum med servering 100 na -för press m fl - - Intervjuhörna intill A-arenan - 20 na - Reserverade platser på läktare, 150 officials, 100 skrivande press, 50 fotografer, 52 TV- radiokommentatorer (ingår i generell läktaryta) .— TV-plattformar . -
Summa programyta 620 m2
Publikutrymmen
- Entréer till arenan, 15 insläpp 200 na - Sittplatsläktare för 6000 pers, 3500 m2 varav ca 350 reserverade enl
ovan - Foajé för 6000 personer . 1200 na - Kiosker för publik, 6 st (med 200 m2 biutrymmen) — Servering för publik, 200 plat- 300 HQ ' ser (med biutrymmen) - Toaletter för publik 200 "2 — Souvenirförsäljning, 4 st ' 100 HQ Summa programyta 5700 m2 4.163 A— och C-hall Ytsammanställning Funktionsprogrammet enligt ovan- stående punkter innebär en to- tal programyta på 13280 m2 Bruttoarean bestäms både av OS— krav och fotbollens krav. För att samstämma dessa har en test- skissning genomförts som ger bruttoytan 23300 HQ BTA Permanent del = fotbolls— och mässhall ca (16200 ma BTA)
4.164 A— och C-hall Sekretariats- och informations- utrustning
- Utrustning för resultatbehandling - Resultattavla och storbildstavla — Ljudanläggning
'4. 165
4. 166
4.167
B—hall. Ombyggnad befintliga utrymmen
Ishockeyrink m m Läktare som bl a iordningställs med särskilda platser för offi— cials 50 st, press 50 st, fotografer 25 st och Radio—TV- kommentatorer 40 st-
Foajé
Kiosk TOaletter, exp Omklädningsrum, 4 st Förråd Tekniska utrymmen, personal Squash (annan tenporär OS- användning) Kommentatorer, speaker
B-hall. Teuporära anläggningar
Servering för tävlande, mass- media och funktionärer Servering för officials Servering för publik Kontrollrum för TV
800
15 60 320 120 150
200 70
100 200 20
Prop.l987/88224
B—hall. Sekretariats- och infor-ationsutrustning
- Utrustning för resultatbehandling
Resultattavla Ljudanläggning
4.17
4.171
4.172
Skridskostadion
Ny skridskoarena byggs i Rannåsdalen.
Tävlingsprogram:
Herrar 500 m, 1000 m, 1500 m, 5000 m och 10 000 m. Damer 500 m, 1000 m, 1500 m och 3000 m.
Prop.l98W88z24
25—30 deltagande etablerade nationer (+ nya)u Max 4 deltagande per nation och totalt max
100 tävlande per gren.
Stadion planeras för 11 000 åskådare.
Isbanan förbereds för att även kunna användas för bandy. Tävlingsarena
— Konstfrusen 400—metersbana, 2 banor å 4,5 m + uppvärmnings- bana 4,5 m + 1 m — total bredd 14,5 m - Belysnings- och högtalarmaster
Byggnader (permanenta)
Utrymmen för nationstrupper
- Onklädningsrum, herr och dam. Dusch, tvättrum, massage och bastu i anslutning till om— klädningsrum. — Sliprum och verkstad i anslut- ning till onklädningsrum
Summa programyta
Administration och drift
- Sekretariat
— Speakerrum - Juryrum - Läkarrum och sjukrum
— Värmestuga för funktionärer - Kiosker, 2 st — Inlastning, soprum, städ- utrymmen — Materialförråd — Kylmaskinrum (även till A— och C-hall)
Summa progr amy ta
5800 HQ
300 m2
20 HQ
320 m2
20 m2 20 na 30 m2 40 RQ 50 m2 50 na 50 m2
200 HQ 100 m2
560 m2
6!
Prop.l987/88z24
Massmedia och officials
- 4 st kommentatorhytter 20 m2 — Kontrollrum TV . 20 HQ - Uppehållsrum för press . 100 m2 — Uppehållsrum för officials ,- 150 nQ
med servering och med upp- sikt över arenan - TV-plattformar —
Summa programyta ' 290 m2
Total programyta permanenta byggnader ' 1170 m2 — Tillägg för biutrymmen, kom- munikationer, väggyta, tek— niska utrymmen m m 45—50 % 530 HQ
Summa totalyta permanta byggnader 1700 m2 BTA
4.173 Publikutrymmen
Permanent läktare utförs som gradänger på mark för 7000.per— soner 2500 nQ.BTA - 150 st sittplatser för offi- cials - 150 st sittplatser för press - övriga platser är ståplatser
för publik 4.174 Tenporära anläggningar - Administrationslokaler . . 80 na - Värmestuga för personal och funktionärer 50 na - 37 st kommentatorshytter 200 m2 — Entréer, 20 insläpp' . 250 na Summa programyta (byggnad) ' 580 m2 Motsvarande en totalyta på ca 850 na BTA - Ståplatsläktare för 4000 pers 1500 m2 BTA 4.175 Sekretariats— och informationsutrustning
- Utrustning för resultatbehandling - Resultattavla och storbildstavla - Ljudanläggning
4.18
4.181
Prop. 1987/88: 24
Bob och rodel
Ny kombinerad, konstfryst bob- och rodelbana byggs på Östberget. Lämplig markprofil och erfor— derlig nivåskillnad bedöms finnas både mot söder och öster. val av läge och sträckning kommer att göras efter besiktning av internationell expertis i juni 1987. Transporter förutses ske med bil på befintligt vägnät. (Vid läge norr on Gustavsbergs— backen kan eventuell samordning med stollinbana till slalombacken studeras.)
Program och kalkyl baseras helt på utredning från ansökan an OS i Falun 1992.
Tävlingsprogram:
H 2—mans bob (4 heat) och 4-mans bob (4 heat) H 1—mans rodel (4 heat) och 2—mans rodel (2 heat) D l-mans rodel (4 heat)
Obligatorisk träning
20-25 deltagande etablerade nationer i bob, 25—30 i rodel. Nya kan tillkomma. Varje nation får starta med 2 lag i 2- respektive 4—mans bob, 3 st i 1-mans rodel och 2 lag i 2—mans rodel. '
Nationstrupper kan anfatta 2-25 tävlande + 2—12 ledare.
Publik, max 5-10 OOO/dag, vid målområdet och längs banan - gångvägar byggs på båda sidor. 1 första hand anordnas publikplatser genom preparering av omgivande naturmark.
-Bana inklusive fundament och startramper
Banan utESrs av betong med en längd på 1200 m och medellutning 9—12 % i enlighet med FILs och FIBTs internationella regler.
1200 m är minimilängd för konstfryst bana. (Naturisbana är för låg standardnivå för 05. Med naturis krävs dessutom 1500 m längd med påföljan- de krav på större nivåskillnad. En sådan bana in— ryms inte på Östberget.)
Prop.l98N88z24
4.182 Byggnader
Starthus 1 med verkstad och förråd för bobar/rodlar, personalrum m m ca ' 350 m2
Starthus 2 (damstart) med omklädnings— rum, WC, förråd, tidtagning, kontroll— rum m m ca 200 HQ
Målhus med rum för tävlingsledare, jury, tidtagning, press m m ca 150 na
Maskinrum för kylanläggning, personal- rum m m ca 250 na
4.183 Hark m m
Markarbeten utmed hela banan. Vatten- och avloppsanläggning. Markplanering runt byggnader, stödmurar, åskådar- platser.
lelanläggning, solskyddsanordningar. Belysnings— och högtalarmaster. Ledningar via kontrollstationer för indikering, tidtagning och teleförbindelse.
4.184 Sekretariats— och informationsutrustning
- Utrustning för tidtagning och resultatbehandling - Resultattavla
4.185 Temporära anläggningar
- 32 st kommentatorshytter - Eventuell publikläktare intill målet
4.186 Övrigt Det södra läget innebär att banan korsar en väg och att särskild anpassning får göras till lift och utförsåkningsområde. Viss del av banan maste lyftas på pelare (eller eventuellt passera under lift/skidbacke).
I det östra läget tillkommer kostnader för markköp samt kostnader för publikparkering, som sannolikt måste anordnas på Storsjöns is med busspendel och gångvägar upp till tävlingsområdet.
I avvaktan på mer detaljerade studier och val av läge tas en merkostnad för banan i det södra läget upp.
Prop.l98%88:24
4.2' Arenor i åre
Befintliga arenor och transportanläggningar-utgör stommen till OS—arenorna. Det breda tävlingspro- grammet innebär emellertid att kompletteringar är. nödvändiga liksom en upprustning till att motsvara aktuella tävlingsregler och gängse standardkrav.
Tävlingsprogram:
Herrar: Störtlopp, Super G, storslalom, special- slalom och kombination (separata tävlingar)
Damer: Störtlopp, Super G, storslalom, special— slalom och kombination (separata tävlingar)
35—40 deltagande etablerade nationer-(+ ev nya).
Max 4 deltagare/nation och normalt ca 100/gren.
4.21 Arenakomplement och gemensamt 4.211 Markförvärv och arrenden
Markförvärv för utvidgning av störtloppets målom- råde.
Mark för nya bansträckningar och transportanlägg- ningar, som inte ägs av Åre kommun eller ÅKAB ar- renderas. Kostnad för första avtalsperioden redo— visas som OS—investering.
4.212 Hcmologisering
Alla arenor skall homologiseras.
4.213 Ceremoniplatser Vid målområdena arrangeras flaggspel (2x65 st). För hyllning av medaljörer utförs i båda målområ- dena mobila eller fasta podier med "prispallar" och flaggstänger. Prisutdelning hålls kvällstid i centrala Åre, t ex på torget, som förutsätts vara färdigplanerat 1994. 1 ung flaggspel (ca 65 st) anordnas + flag- gor till medaljörer.
5 Riksdågen1987/88. I sam/. Nr 24
Prop.l987/88z24
4.214 Tenporära anläggningar Prisutdelningsplats:
— Ceremonipodium med prispall, ' flaggor, orkesterutrymme m m ca 100 m2 BTA —memmg _ TV-plattform och få11a för fotografer - Avspärrningar för publik - Läktare för hedersgäster
4.215 Utrustning'till arenaområden- Avspärrningar av arenaområden med nätstängsel, ca 17 km, med ca 15 st insläppsportaler samt ca,6 km stängsel för kanalisation av publikströmmar. Komplettering görs av tävlings- och träningsut- rustning, t ex portmarkeringar, borrar, snöskot—
rar, pulkor, kommunikationsradio m m.
Förråd för utrustning redovisas till respektive ' arena.
Skyltning av samtliga arenor.
Prop. 1987/88: 24
4.22 Störtlopp H och H—komb
4.221 Transportanläggningar
För materialtransporter utnyttjas befintlig ka- binbana till startområdet.
För träning och tävling förutsätts att planerad linbana Olympia 11 från +820 till startområdet är utbyggd före 1992 (ej OS— investering) alternativt att stollinbana enligt 4.231 används i kombination med 1000 nhlinbanan.
4.222 Startonråde
Ny startramp byggs för att ge tillräcklig start- hastighet.
Nytt startområde ansluts till banan vid +1155 för H-kombination/tillika reservstart för H vid hårt väder. '
Nya starthus 25 nQ byggs till båda startplatserna.'
Servering .till kabinbanans bergstation förutsätts vara utbyggd före 1994 och kan då fungera som värmestuga (ej OS-kostnad).
4. 223 Tävlingshana ' Markarbeten i bansträckningen är klara. Konstsnöanläggning är utbyggd.
Skyddsnät-är utbyggda i erforderlig omfattning.
För 3 st räddningsstationer i öppen terräng byggs vindskydd.
Markberedning för helikopterlandningsplatser görs på två platser. I övrigt sker preparering med pistmaskin.
10 st TV-plattformar 5 nQ och 4 st fotoplattformar 10 nQ byggs. De senare skall vara grundlagda 6 m från skyddsnät och ha utkragad plattform för sikt
över skyddsnät.
Prop. 1987/88: 24
4.224 Målområde
Terrassering av mark för provisorisk läktare ovan- för E75. Ny gångväg och trappor för publik mellan E75 och läktare.
TerraSSerings— och markberedningsarbeten för ut- vidgning av målområdet, för anpassning av upp- bromsningsplanet till ny fast_ byggnad och läktare och får provisoriska läktare, 2 st.
Uppställningsyta för (JB-bussar och TPC-bilar. Gångvägar/trappor för publik.
Belysningsmaster för belysning av hela målområdet och målskj utsen.
1 st målport och nytt mobilt målhus för handtid- tagning 10 m2.
Permanent läktare utförs med 200 sittplatser (of- ficials) och 1000 ståplatser. Provisoriska läktare byggs med 1500 + 2800 + 2000 ståplatser.
"Korridorer"' för press, fotografer, ledare och tävlande. '
32 st provisoriska kommentatorshytter på proviso- riska läktare inkl elförsörjning, belysning och värme. - Tele/radio/Tv—installationer ingår i res- pektive nyttjares kalkyl.
B yggprogram ö vriga funktioner
- Värmestuga för press och täv—
lande lOO m.2 - Central för olycksfallsbered-
skap samt dopingkontroll 60 1112 — Förrådsyta enligt 4.215 100 m2 - Serviceutrynune för Skidfabri—
kanter 8x20 m2 160 m2 — Tekniskt utrymme för tele-
verket 90 m2 - 18 st permanenta kommentators—
hy'tter' på permanenta läktare ' 110 m2 - Kontrollrum Radio/TV 20 1112 - Servering får officials: Befintligt i Lundsgården .—
Prop.l987/88z24
- Sammanträdesrum för tävlings- jury förutsätts finnas i Lundsgården alternativt i , befintligt målhus -
Summa programyta - 640 m2
Tillägg för biutrymmen, kommu— nikationsyta, väggyta, .tek-
niska utrymmen m m ger en to- talyta på ca 1000 m2 BTA
Lokalerna förutsätts byggas som permanent byggnad kombinerad med fast läktare.
4.225 Sekretariats- och infor-ationsutrustning
— Utrustning för resultatbehandling inklusive tidtagning och internt ledningssystem - Resultattavla för mellan—' och. sluttid vid start, längs banan och vid mål -
- Storbildstavla — Ljudanläggning
4.23
4.231
4.232
4.233
Prop. 1987/88: 24
störtlopp D, D—komb och Super G - H
Transportanläggningar
Ny stollinbana (2—stols) byggs från Olympia I:s. bergstation till platån söder om "Konjaksstenen" på ca +1100. Därifrån sker transport på skidor till respektive startplats.
Startområden
Startområde för störtlopp D etableras på +1035 på ryggen ovanför Svartberget.
Permanent starthus 25 m2 och värmestuga 50 nQ. (Skall senare kunna kompletteras till enklare ser- vering.)
Startområde för D-komb — tillika reservstart för , störtlopp D samt för Super G - H etableras på +930 i anslutning till bansträckningen.-
Permanent starthus på 25 m2.
Tävlingsbana
Ny bansträckning byggs från start på +1035 genom gamla "störtloppsravinen" till turistnedfart pa- rallell med störtlopp H samt mellan turistnedfart och målskjuts.
I turistnedfartsdelen görs kompletteringsarbeten. Vid korsningen med Årevägen, Bräckevägen och "Röda Rappet" utförs skidtunnlar (lika befintliga vid störtlopp H).
Konstsnöanläggning byggs ut i nya bandelar och i befintlig turistnedfart. Längd ca 1850 m.
Transformatorstation byggs och elkablar läggs för strömförsörjning i banan.
Skyddsnät byggs till en sammanlagd längd på ca 400 m.
För 2 st räddningsstationer i öppen terräng byggs vindskydd.
Markberedning för helikopterlandningsplatser ut— förs på två platser.
5 st TV—plattformar och 2 st fotoplattformar byggs (jfr 4.223).
Prop.l987/88z24
4. 234 Målområde
Se 4.224.
4.235 Sekretariats- och informationsutrustning
Se 4.225.
H
4.24
4.241
4.242
4.243
Prop.]98N88:24
Super 6 - D samt Storslalom & och D
Transportanläggningar
Befintliga bansystem kan utnyttjas.
startområden
Markberedning för 3 st nya startområden och starthus.
3 st nya permanenta starthus 25 HQ.
Befintlig servering på Hummeln förutsätts fungera som värmestuga.
Tävlingsbanor
I nedre delen av befintlig bana för storslalom (bana l) görs justeringsarbeten.
Ny bana (bana 2) etableras. Längd ca 1350 m. Bredd 45-50 m (inklusive publikutrymmen). Banan planeras ut till jämn yta för att snabbt kunna prepareras med konstsnö.
Väg till Fjällgården byggs om för att ge plats för bana 2. Längd ca 500 m, nivåskillnad 45 m med tre kurvor. Vägbredd 6 m med mötesplatser.
Konstsnöanläggning byggs ut i banans övre del, längd ca 350 m och i bana 2, längd ca 1450 m.
Transformatorstation byggs och elkablar läggs i Super G-banan för strömförbrukning.
Skyddsnät byggs i Super G-banan, längd 200 m.
Helikopterlandningsplatser förutsätts kunna bere— das med pistmaskiner.
Utrymningsväg för räddningspulkor till Vakthögen förbättras, längd ca 50 m.
2 st nya TV-plattformar byggs i banornas övre del ooh 4 st nya i bana 2.
4.244
Prop. 1987/88: 24
. Mål:—råde
Utskjutande rygg vid befintligt målhus schaktas ned helt så att ett brett samlat målområde skapas.
vall mellan'uppbromsningsplan och köyta till WC- linbanan schaktas om och anpassas till nya läk- tare. -
Slänt öster cm Stjärnlinbanan terrasseras till
. publikgradänger .
Tillfartsväg för transporter till målområdet skärs in i slänten norr om kabinbanans dalstation. Vägen skall ha min 4 m fri höjd under kabin och stolar.
Gångvägar och trappor till målområdet iordning— ställs (utförs i samband med nybyggnad öster an dalstationen) .
Belysning rustas upp och kompletteras i hela mål— området.
Nytt målhus 50 m2 byggs mitt i målområdet. Mobilt målhus 10 m2 utförs för handtidtagning storslalom och Super G. 2 st nya målportaler byggs.
' Permanent läktare byggs med 200 sittplatser (of—
ficials, slalom) och 800 ståplatser.
Provisoriska läktare byggs med 200 sittplatser (officials, storslalom och Super G) och 800 + 500 ståplatser.
"Korridorer" för press, fotografer, ledare och tävlande till båda sidorna av målområdet.
32 st provisoriska kommentatorshytter på proviso— riska läktare (jfr 4.224) .
Byggprogram övriga funktioner
— Sammanträdesrum för tävlings—
jury 30 mz - Ceremoniutrymmen 70 m2 - Central för olycksfalls-
beredskap samt dopingkontroll 50 m2 - Förråd (enligt 4. 215) 100 1112 - Värmestuga för press och
tävlande - 100 1112 - Uppehållsrum för officials
med servering och uppsikt
över målområdet . 150 m2 — Kontrollrum Radio/TV 20 m2
4.245
Prop. 1987/88: 24
— Tekniskt utrymme för tele—
verket 90 m2 — 18 st permanenta kommentators-
hytter utförs på permanent
läktare 110 HQ
Summa programyta. ' 720 m2
Tillägg för biutrymmen, kommu- nikationsyta, väggyta, tekniska
utrymmen m m ger en totalyta på ca 1200 m2 BTA
Lokalerna förutsätts kunna inrymmas i-en nybyggnad öster om kabinbanans dalstation.
Sekretariats— och infor-ationsutrustning
— Utrustning för resultatbehandling inklusive tidtagning och internt ledningssystem — Resultattavla för mellan— och sluttid vid start, längs banan och vid mål
- Storbildstavla — Ljudanläggning
Prop. 1987/88: 24
4. 25 Slalom H och H-komb
4. 25 l Transportanläggningar
Befintlig stollinbana kan utnyttjas.
4. 25 2 Starta-råden
Markarbeten görs för'nytt startområde på +635 NV om nuvarande start samt får skidväg från WC-banans bergstation till starten.
Nytt starthus 25 HQ byggs för slalom H.
För slalom H-komb utnyttjas befintligt startområde och starthus.
4. 253 Tävl ingsbanor
Befintlig med förlängning mot NV till ny start- plats. Längd ca 100 m, bredd ca 50 m.
4. 254 Målmråde
Se 4.244
4. 255 Sekretariats— och infor-ationsutrustning
Se 4.245.
4. 26
4.261
4. 262
4.263
4. 264
4. 265
Prop. l987/88: 24
Slalom D och D-komb
Transportanläggningar
Befintlig stollinbana kan nyttjas.
Startområde
Röjning och markarbeten för nytt startområde in- 'till storslalombanan (bana 1) på +615.
Permanent starthus 25 m2 byggs.
'Tävlingsbana
Enligt 4.243, bana l.
Målområde
Se 4. 244
Sekretariats— och infor-ationsutrustning
Se 4.245
4.27
4.271
4.272
4.273
4.274
Prop.
Träningsbackar
Befintliga backsystem.förutsätts bli utnyttjade. För slalom och storslalom: Tottbacken, Snobbrän— nan, Tvättbrädan och Hamrebacken. "Schuss—träning" och vallatest för störtlopp: Rödkullen och Högåsensadeln.
Transportanläggningar
Befintliga system kan utnyttjas.
Starta-råden
Inga investeringskrav.
Träningsbnnor
Konstsnöanläggning i Snobbrännan rustas upp och förbättras. Ny konstsnöanläggning i Tvättbrädan.
övrigt
Tidtagningssystem förutsätts hållas av nations— trupperna. Värmestugor på viss distans får accep— teras.
Inga OS—investeringar.
4.11
4.111 4.112
4.113 4.114
'4.115
4.116
4.117
4.12
4.121 4.122 4.123 4.124
4.125 4.126
4.13
4.131 4.132 4.133 4.134
4.125
Prop.l987/88124
IEVBSTERIJGAR ARENOR
Investeringsdel Kostn i 1000—tal kr AanRestvärde
ARENOR 1 ÖSTERSUND ocu ARE; KOSTNADER . .596 000 Rv 3 920
Arenor i östersund 503 000 Rv 2 580
Arenakomplement och gemensamt 67 000 Rv 580
Markförvärv och ar—
renden - Homogolisering el—
ler motsvarande 700 Ceremoniplatser 4 900 Markarbeten, Rannåsdalen 38 580 Yttre VA, El m m Rannåsdalen 12 130
Tmmämamwy ningar, Rannåsda-
len 6 250 Utrustning till . arenaområdet 4 440
Hoppbackar 70 m och 90 m 100 000 Tävlingszon 57 780 Byggnader m m 30 180 Publikutrymmen 6 790 Transportanlägg- ning 900 Temporära anläggningar 1 890 Sekretariats- och informations— utrustning 2 460 Längdskidstadion 32 000 Tävlingszon 8 550 Byggnader 16 420 Publikutrymmen 1 820 Tmpämamw? ningar 1 610 Sekretareatså och information s— utrustning 3 600
Prop. 1987/88; 24
4.14 Skidskyttestadion 3 000 4.141 Skjutbana 3 000 4.142 Publikutrymmen — 4.143 Sekretariats— och informations- utrustning — 4.15 Spårområde 12 000 4.151 Tävlingszon 9 020 4.152 Temporära anlägg- ningar 1 170 4.153 Sekretariats- och informations- utrustning 1 810
4.16 Ishallar 178 500 Rv 2 000
4.161 A— och C-hall,
permanenta ut— rymmen 85 000 4.162 A- och C-hall,
temporä ra anlä gg- ningar 58 700 . Rv 2 000 4.163 A— och C-hall, ' ' .
ytsammanställning — 4.164 A- och C-hall,
Sekretariats- och informations- utrustning 22 100
Kostnad A— och C-hall 165.800 4.165 B—hall, ombyggnad
av bef_utrymmen 5 500 4.166 B-hall, temporära
anläggningar 4 700 4.167 B—hall, sekreta—
riats- och infor— mationsutrustning 2 500 Kostnad B-hall _127705 4.17 Skridskostadion 43 500 4.171 Tävlingsarena 17 300 4.172 Byggnader (perma-
nenta) 14 400 4.173 Publikutrymmen 1 700 4.174 Temporära anlägg—
ningar 6 200 4.175 Sekretariats—
och informations— utrustning 3 900
4.18
4.181 4.182 4.183 4.184 4.185
4.186
4.211 4.212 4.213 4.214
4.215
4.22
4.221
4.222 4. 223 4. 224 4. 225
4.23
4.231
4.232 4.233 4.234 4.235
Bob och rodel
Bana inkl funda— ment och start— ramper
Byggnader
Mark m m Sekretariats-
och informations- utrustning Temporära anlägg— ningar
Övrigt
Arenor i Åre
Arenakomplement och gemensamt
Mark förvärv Och arrenden Homologisering Ceremoniplatser Temporä ra anlägg- ningar
Utrustning till arenaområden
Störtlopp H och H—komb
Transportanlägg— ningar Startområde Tävlingsbana Målområde Sekretariats—
oCh informations— utrustning
Störtlopp D, D— komb och Super G- H
Transportanlägg— ningar Startområden Tävlingsbana Målområde Sekretariats- och_informations— utrustning
16
37
»|-
12
100 440 000
900
560 000
670 200 200
080
700
890 340' 400
270
300 700 800
67 000
93 000
8 850
26 900
19 800
Prop. 1987/88: 24
Rv
Rv
Rv
Rv
340
200
200
140'
140'
4.24
4.241
4.242 4.243 4.244 4.245
4.25
4.251
4.252 4.253 4.254 4.255
4.26
4.261
4.262 4.263 4.264 4.265
4.27 4.271 4.272 4.273 4.274
Storslalom H och D samt Super G — D
Transportanlägg— ningar Startområden Tävlingsområden Målområde Sekretariats—
och informations- utrustning
Slalom H och H—komb '
Transportanlägg— ningar Startområden Tävlingsbanor Målområde Sekretariats-
och informations— utrustning
Slalom D och D—komb
Transportanlägg— n1ngar Startområde Tävlingsbanor Malomrade
Sekretariats— och informations- utrustning
Träningsbackar
Transportanlägg— ningar Startområden Träningsbanor
Övrigt
6 Rikxdayen 1987/88. [ saml. Nr 24
580 8 660 18 060
7 900
800 200
250
1 000
35 200
1 000
250
1 000
Prop. 1987/88: 24
5.11
Prop.l987/88224
INVESTERINGAR OLYMPISK BY
Olympiska byn dimensioneras för nationstrupper på sammanlagt 3000 personer.
Som olympisk by disponeras ett bostadsområde som byggs i nära anslutning till Rannåsdalen. En boendestandard med 2 personer per rumsenhet + några 1-personsrum per nation har förutsatts.
Byn_består av en boendezon'— inre zon och en yttre zon, dit även andra ackrediterade, t ex press, har
' tillträde.
Hela byn inhägnas och bevakas med TV—kameror'OCh vakter. Inpassering sker via vaktstuga till yttre zon och därifrån via ny vakt till inre zon. vakt finns dessutom vid varje byggnadsentré.
Permanenta lokaler
Bostadsområdet byggs med 700 lägenheter. Till dessa hör normala bostadskomplement som förråd, tvättstugor, kvarterslokaler, garage, parkeringar m m, som också nyttjas av nationstrupperna.
4 st förskolor och en butik förutsätts bli ut— byggda i området.
1 års hyra beräknas täcka tiden från färdigstäl— lande tills dess att lägenheterna är uthyrda.
I kalkylen ingår en temporär anpassning för OS— användning och kostnad för återanpassning/upprust- ning till normalt bostadsområde.
Inre zon
|
'- 600 lägenheter för aktiva, ledare
och servicepersonal 45 600 HQ - 25 lägenheter för sällskapsutrymmen 1 900 HQ — 50 lägenheter för kontor/expeditioner till nationstrupper 3 800 HQ - 25 lägenheter för läkarexpeditioner 1 900 HQ - Förråd och verkstäder placeras i be- fintliga förråd och garage 9 000 HQ . - Kvarterslokaler disponeras av nations— trupperna för genomgångar, videoupp— spelningar och rekreation 1 000 HQ - 2 st förskolor disponeras som informa- tionslokaler och mindre restauranger med egen kökskapacitet 1 000 HQ
5.12
Prop. 1987/88: 24
Yttre zon
2 stycken förskolor disponeras för följande funktioner:
— Lokaler för mindre presskonferenser 150.HQ - Ackreditering, information, bank, post, . tele 350 HQ - Kemtvätt, fotobutik, blomsterbutik m m 300 m2 - "Träffstuga" med enkel servering ' 200 HQ
I den yttre zonen placeras'även en per- .- manent livsmedelsbutik. Denna drivs och 500 HQ bekostas'av handlaren själv.
Tempgrära lokaler och anläggningar
- Inhägnader, grindar m m . - Vaktstugor 2 st (till yttre resp inre zon) ' 100 m2
Lokaler i inre zonen:
- Bio, 150 platser . ' - 200 mz - Discotek ' 200 m2 - Servering med 600.platser 1 000 HQ
För serveringarna gäller: öppethållande dygnet runt, internationell matsedel. ' ' Basmat förutsätts bli tillagad centralt på skolor och regementen. Kök skall finnas för komplettering och specialmenyer, där även nationstruppernas egna kockar skall kunna arbeta.
Utrustning och inredning
Lägenheter inreds i enkel hotellstandard samt med bord och stolar i kök.
Övriga lokaler såsom sällskapsutrymmen, kontor, läkarexpeditioner, serveringar m m inreds och ut— rustas i normal omfattning.
Efter spelens slut avyttras inredningen.
INVESTERINGAR OLYMPISK BY
Investeringsdel OLYMPISK BY, KOST—
NADER *
Permanenta lokaler 33 100
Inre zon 31 500 Yttre zon 1 600
Temprära lokaler och anläggningar 19 900
Utrustning och _ inredning 42 000
Kostn i 1000—tal kr
Prop.l987/88z24
Anm/restvärde
95 000 Rv 13 400
RV 3 800
Rv 9 600
* Som investeringar för olympisk by har följande
kostnader inräknats:
- 1 års hyra för bostadsområdet, jämför punkt 5.1 - Temporär anpassning för OS-användning - Utrustning och inredning - Återställande/upprustning till normalt bostads-
onråde
Prop. 1987/88: 24
6 INVESTERINGAR INFRASTRUKTUR 6.1 Kommunikationer
Beskrivning av planerade funktioner finns under pkt 11. Här tas endast de' delar upp som innebär särskilda OS— in—vesteringar.
6. 11 Flyg
- Stationsplattan utökas från nuvarande 4 till 5 platser ' - Befintlig taxibana breddas - Ny parallell taxibana byggs
6. 12 Allmänna vägnätet - Åre
- Ny väg byggs mellan E75 och väg 638 (jfr 11.43). - E75 breddas för temporära av— och påstignings— fickor för bussar intill störtloppsarenan. En längd på 150 m förutsätts.
6.13 Kommunala'gatu— och vägnätet i östersund
- Ombyggnad för utökad kollektivtrafik vid järn- vägsstationen inklusive temporär bussterminal /värmestuga. - Lokal breddning av litsvägen i Rannåsdalen med extra körfält för svängande trafik. — Ny gångväg lä s Litsvägen mellan Genvägen och Rannåsdalen. Gangbanor mot centrum breddas. Ny gångtunnel under väg 88 i Rannåsdalen. Markköp krävs för genomförandet. - Temporär vinterväg för TPC-trafik mellan Rannås- dalen (hopptornen) och press— och radio— TV—centra i ATS.
6.14 Kommunala gatu- och väggätet'i Are
- Befintlig-väg norr om E75 mellan målområdena
kompletteras.för.att.fungera'som huvudgång- 'strak. -
Prop. 1987/&& 24
6.2 Vlrförsörjning 6.21 Rannåsdalen
Ny vattenledning och tryckledning för avlopp an- sluts till komnunala VA-nätet intill Slakteriet vid Litsvägen. Ledningarna förutsätts följa ny gångväg enligt pkt 6.13.
Pumpstation redovisas under pkt 4.115.
6.22' Östberget
I avvaktan på val av- lägesalternativ har VA— frå— gorna ej utretts.
6.23 .' Åre
Temporära förstärkningsåtgärder för VA-verk och ledningar, extra personal, extra leasad maskinut— rustning m m erfordras. . -
Kostnaden redovisas som driftkostnad under pkt 13. 6.3 Kraftförsörjning 6.31 Rannåsdalen
Kraftförsörjning saknas till blivande OS—anråde.
uppvärmning förutsätts ske' med elbaserade- värme- system.
Effektbehoven för anläggningarna.är så stora att normala lågspänningsleveranser inte är möjliga. Högspänningsleveranser (20 respektive.10 kV) inne— bär att erforderliga transformatorstationer inte ingår i JKABs anläggningskostnader (ägs av abon— nenten och redovisas under-pkt'4.115).
Försörjningen' ordnas' lämpligen g'enom 'att befint-' li'g 20 kv—kabel i I5-skogen kapas och skarvas 'fram till mot.tagningsstation (abonnentanläggning) vid A—hallen.
Uppskattat effektbehov,.ca 4 MW, nödvändiggör re- servmatningsmöjlighet genom ytterligare en utmat— ning från lugnvik. Denna utföres med luftledning från industriområdet - parallellt med nya E75 — ner efter Litsvägen mot OS—anrådet. Intill mot— tagningsstationen förläggs ledningen i mark.
Prop. 1987/88: 24
6.32 Östberget Befintligt 10 kV—nät Saknar nödvändig kapacitet.
Ny 10 kV-kabel förlägges från Näsvägen fram till bob/rodelbanan och vidare mot Frösödal . Fullgod reservmatningsmöjlighet erhålles.
Uppskattat'effektbehov för anläggningen 1,1 - 'l,5 MW. JKABs leverans sker i abonnentstation i anslutning till bob/rodelbanan.
6.33 Are
Flertalet av de anläggningar som erfordras för os antas enligt programmet'ingå i den ordinarie ex- ploateringen av Åre—regionen och redan vara byggda före 1994. Således inga OS-investeringar-
Nya byggnader i målområdena respektive de nya lift- och snökanonanläggningarna som byggs antas kraftförsörjas från ÅKABs befintliga högspännings- abonnemang. En utökning av abonnerad effekt kan bli nödvändig, däremot inga investeringskostnader för JKABs del i detta skede. (Ny fördelningssta- tion uppföres i Åre 1987.).
6.34 Reservkraft
Reservkraftanläggning med styrutrustning hyrs in för centrala drifts- och datafunktioner. -
Reservkraft till arenor och till press—radio—.= TV—centra redovisas under pkt 4 för respektive arenaområde och under pkt 7.
6.4 Tele och data
Televerkets investeringar redovisas under pkt 8. OS—arrangören skall hålla inhägnade uppställnings- platser för transportabla satellitstationer med fri sikt mot söder.
- Östersund 200 HQ (ATS) - Åre 100 m2
Central datautrustning förutsätts bli leasad och redovisas som driftkostnad under pkt 13.
Prop. 1987/88: 24
6 INVESTERINGAR INFRASTUK'I'UR Pos Investeringsdel Kostn i 1000-tal kr AanRestvärde 6 ' Inms'rnmun' _ ' KOSTNADER 42 000 6.1 Kommunikationer '. 36 500 6.11 Flyg 28 000 6. 12 Allmänna vägnätet i Åre 3 100 6. 13 Kommunala gatu- och vägnätet i - östersund 5 690 6.14 Komunala gatu— och vägnätet i Åre 110 6.2 -VA-'försörjning - ' ' 2 200 6.21 Rannåsdalen 2 200 6. 22 Östberget ' - 6.23 Åre — 6. 3 Kraftförsörjning 2 900 6.31 Rannåsdalen 2 100 6. 32 Östberget 400 6.33 Åre — 6. 34 . Reservkraft 400 6.4 Tele och Data —
ss'
Prop. 1987/88: 24
7 INVESTERINGAR, PRESS— och RADIO/NÅCBNTRA I Östers-und får ATS och Förvs anläggningar samt A4s restaurang disponeras. I Are förutsätts en ny sporthall uppföras inom OS- -budgetens ram. Hallen anpassas temporärt till massmedias behov. Subcenter, kommentatorshytter, teknikutrymmen m m på arenor redovisas under pkt 4.
7. l Presscenter m m i östersund
7 . 11 Prgram presscenter
— Administration 1 200 m2 — Skrivrum 2 930 m2 - Reception lO HQ - Tryckeri, kopiering - 200 HQ — TV-rum 200 HQ - Sammanträdesrum 60 HQ — Tidningsrum 100 HQ — Cafeteria 200 HQ - Nyhetsbyråer 1' 430 HQ - Telefonboxar 140 m2 — Telexservice 140 HQ — Telefaxservice 140 m2 — Våtrum för bildbyråer 2 700 mz — anlädning 250 m2 - Kontorsutrymmen för uthyrning ' 600 HQ (alternativt reserv för skriv— utrymme) - Informationscentral 200 HQ Summa programyta för skrivande press, fotografer, bildbyråer, fotolab m m 10 500 HQ Vissa utrymmen'kan ge hyresintäkter.
7. 12 Prggram presskonferensuw Utrymmena skall kunna ta emot 400 personer, varav 250 sittande, +'podium och vara utrustat för simultantolkning ca 500 m2
mtré och foajeutrymmen
Prop. 1987/88: 24
7. 13 Prggram gemensamma Ear för press och Radio/'i'!
— Utrymmen för ackreditering 200 m2 - Bank och post . 150 HQ — Taxfree shop och bar ' 250 m2
Summa programyta gemensamma ut- - rymmen 600 HQ Dessutom krävs en restaurang
för massmediapersonal
7.14 Anpassning av Skolhuset AES och FörvS till press-
center m m
Skolhuset kan med enkla medel omvandlas till ett väl fungerande presscenter för skrivande press och fotografer. Dessutom föreslås gemensamma lokaler enligt 7.13 (utom restaurang) bli placerade i Skolhuset.
Den resebyrå som redan'finns passar väl in i OS—användningen.
Av byggnadens totala yta på ca 21 000 m2 BTA be— räknas drygt 16 000 m2 tas i anspråk. Viss re- servyta finns således även du alla utrymmen av praktiska skäl inte kan ställas till förfogande.
Byggåtgärder erfordras endast för våta utrymmen (fotolab m m) som placeras i vagnha11.och plan 3 i flyglarna J och L.
Byggnaden har ett väl utbyggt telenät med 10 par teleledningar till varje lektionssal och komplett högtalaranläggning. Detta gör att kompletterings— behovet blir begränsat.
Anpassningsarbeten och utrustning
- vagnhall förses med enkel spånskivevägg innanför ytterväggen och delas upp i tre delar. -- Våtutrymmen i_ skeppen J och. L, plan 3, förses med temporärt golv av spånskivor (skydd mot fo— tokemikalier).
- Våtrumsdelar förses med'anordningar.för risk— avfall som pumpas till.tankarll — Cafeteriautrustning - Återställande och avstädning' av hela skolbygg- naden.
Prop. 1987/88: 24
7. 15 Anpassning av Gymnastikbymaden ATS till press-'- konferensutmen . -
Byggnaden. har en totalyta på 1850 HQ BTA med en gymnastiksal på ca 800' HQ'+ publikutrymme. Utrym- meskrav för presskonferenser tillgodoses med god marginal. - '
Anpassningsarbeten utrustning m m
- böblering med 250 bekväma fåtöljer - Uppbyggnad av podium längs en kortsida —- Återställande och avstädning av hela gymnastikbyggnaden
7. 2 nadio/Tv—center i östersund
_ 7. 21 Prggram — Studioblock för gå stande bolag .
30 St ' 1 620 m2 ' - större radiostudio 100 HQ - Tv—studio förgästande bolag 200 m2 — Masterkontroll + VB-rum 400 HQ .'— CAR 300 m2 - ENG-redigering, 2 st 30 HQ — Off-tube kOmmentering, 15 st 90 m2 —- Kontrollrum för off—tube 20 HQ —'Uppehållsrum för tekniker 50 m2 - Sammanträdesrum, 4 st 100 HQ .- Briefingrum 200 m2 . - Kontor för administration, _ RR + SVT, 20 st . 400 m2 - Teknikbokning . 100 mz — " Rental service" 50 m2'. - Tekniskt varmförråd, 2 st 200 HQ - Tekniskt kallförråd ' ' 200 m2 — Tekniskt underhåll 100 HQ - Redaktion för gästande TV-bolag, ' '
21 st 1 365 mz .- Dito för större Tv- bolag, 5 st 2.500 m2 — Yta för svenska 'TV—sporten ' 1 000 'HQ Summa programyta för Radio—TV ' 9 025 m2 "
övriga utrymmen
- Yta för amerikanskt TV—bolag
(prel) - 2 000 m2 - Televerket Radio 200 HQ - Info'rmationscentral 200 m2 '— Cafeteria . ' 280 HQ
Summa programyta 2 680 m2 ' 91
7.22
7.4
7.41
Prop.l987/88z24
Utrymme för masterkontroll m m måste börja byggas upp i oktober 1993. Övriga lokaler skall dispone— ras januari t o m mars 1994.
OS- arrangören skall hålla med reservkraft till verksamheten.
Vissa utrymmen för utländska bolag kan ge hyres— intäkter.
Anpassning av Teknikhuset ATS till Radio—TV- center
Av byggnadens totala yta på ca 28 800 HQ BTA be- räknas ca 16 000 m2 tas i anspråk. Reservyta finns således även om alla utrymmen av praktiska skäl inte kan ställas till förfogande.
Byggnaden har en struktur som är mycket lämplig för ändamålet. De stora hallarna delas upp med temporära byggelement till mindre studioblock, redaktioner m m. Gårdshusens lokaler förutsätts kunna nyttjas utan byggåtgärder.
'Anpassningsarbeten m m _
— Ombyggnad av utbildningshallar till studioblock, redaktioner m m — Återställande och avstädning av hela skolbygg—
naden' — Inredning och utrustning förutsätts hållas av
Radio—TV—bolagen.
Hassmediarestaurang i östersund
A4s restaurang med kapacitet på 2000 personer/ timme ställs till förfogande.
Massmediacenter i Åre
Prggram Presscenter-
- Utrymmen för nyhetsbyråer, admi— nistration, skrivrum, samman—
tådmrmm 4m & - Våtutrymmen för bildbyråer 200 HQ Summa programyta 600 m2
7.42
7.43
7.44
Prggram Radio-Tv-center
— Radiostudios för gästande bolag," —'TV-studio för gästande bolag
- Bokningskontor
- Uppehållsrum för tekniker - Tekniskt förråd - Tekniskt underhåll — Kbntor för administsration, RR + SVT, 5 st — VB-rum, CAR - Redaktioner för gästande bolag, 15 st
'Summa programyta
Prop. 1987/88: 24
50 HQ 100 m2 20 HQ 30 m2 30 HQ 30-m2'
100 m2 50 HQ
240 HQ
650 m2
OS-arrangören skall hålla med reserVkraft till verksamheten.
Prggram gemensamma utgxppen
— Ackreditering och informations- central - Bank och post
- Taxfree shop .
— Servering (cafeteria + enklare mat)
Summa programyta
ny sporthall som massmediacenter
Som massmediacenter i Åre förut- sätts nybyggnad av sporthall. Inför olympiska spelen byggs sporthallens "skal". Inom detta utföres temporära lokaler enligt programmet. Hallen utnyttjas del- vis i två plan. Blivande cmklädnings- och för- rådsdelar används till våtutrym— men.för foto och temporärt kök. Efter avslutade spel färdigställs hallen till permanent sporthall.
Summa programyta Sporthallens bruttoarea enligt preliminär skiss . Erforderlig tilläggsyta i form av temporärt mellanbjälklag ca
Markarbeten inklusive ca 100 p— platser för OS-behovet och fram- tida användning.
100 HQ 100 m2 160 HQ 340 HQ
700 m2
1 950 m2 NTA 2 150 m2 BTA
700 m2 BTA
Prop. 1987/88: 24
Anpassningsarbeten inredning m m
— Temporärt'mellanbjälklag - Indelning av hallytor i mindre rumsenheter.och block enligt program . - — Temporär köksutrustning _ 7 - Temporär inredning i presscenter och gemensamma .utrymmen (Radio-TV-bolagen förutsätts hålla egen inredning och utrustning).
'U 0 m
”I
7.14
7.15
7.22
7.4
7.44
INVESTERINGAR PRESS; och RADIO/TV+CENTRA
Investeringsdel PRESS- och RADIO/
TV-CENTRA, KOSTNADER
Presscenter m m 1 Ostersund
Anpassning av Skolhuset ATS till.presscenter m m
Anpassning av Gymnastikbygg- naden ATS till presskonferens— utrymmen
Radio/TV—cen—
ter i-Ostersund
,Anpassning av-
Teknikhus ATS till Radio/TV- .center
Massmediarestau- rang i Östersund
Massmediacenter
1 Åre
Ny sporthall som .massmediacenter
.7 500 6 100 1 400 9'700 9 700 20 500' 20 800 Kostn i 1000-tal kr
38 000
Prop.l987/88z24
Anm/Restvärde
Rv 600
Rv 300
' Rv 100
Rv 200
RV 300
Rv 300
Prop.l987/88:
INVESTERINGAR OCR DRIPT TELESERVICE
Teleservice
Utredningen har gjorts av sakansvariga enheter inom respektive område och sammanställts av Anders Hansson vid Ostersunds teleområde.
Deltagande enheter har varit
- Telekontoret, östersund — Televerkets Nätavdelning, Farsta - Televerket Radio, Sundsvall och Farsta
Utgångsmaterial har varit beräkningarna från Fa— lun/Are 1992. Effekter som den kontinuerliga tek— nikutveckningen förväntas ge, har vägts in. Det gäller såväl nätstruktur som nya användarkrav.
Utvecklingen inom telekommunikationsområdet är ju oerhört expansiv just nu och detta förhållande gör att man kan tänka sig flera alternativa lösningar i de enskilda fallen. Givetvis har utgångspunkten genomgående varit att man skall använda den teknik som i dag är tillgänglig och kommersiellt gångbar. I vissa avsnitt bygger dock utredningen på nätde— lar som ännu bara finns i långsiktiga planer som kan komma att ändras. Det ligger därför en viss . osäkerhet i beräkningarna som kan slå åt båda hål— len vad beträffar kostnaderna.
Kostnadsberäkningen består av två delar: hyres—och servicekostnader för ett uppskattat antal appara- ter, växlar, förbindelser etc samt kapitalkostna- der för de investeringar, som måste göras (till— fälligt, för tidigt eller permanent) enbart för OS 1994.
Hyres- och servicekostnaderna har beräknats på en användningstid av två kvartal, 93—1 och 94-1, utom för abonnentväxeln. Denna beräknas vara i drift under tiden juli 1992 t o m juni 1994. _
För tillfälliga installationer (terminaler och dylikt) är restvärdet på materielen efter nedmon- teringen minskad med nedtagningskostnaden.
Kostnadskalkylen bygger således på att televerket på egen_hand anskaffar erforderligt investerings- kapital. os-arrangören belastas enbart med sedvan- liga hyres-, abonnemangs— och serviceavgifter samt kapital- och driftkostnader för de extra investe- ringar som erfordras enbart för spelen.
8.11
8.12
Prop. 1987/88: 24
Trafikavgifter för telefoni, telex och data har ej beräknats och är ej heller med i kostnadskalkylen. Eventuellt täckes dessa kostnader med intäkter för försålda tjänster från nyttjarna.
Förstärkning av telenätet
I televerkets preliminära planering ingår optiska fiberkablar från Duved till östersund, från Öster— sund till Sundsvall och från östersund via inlan- det söder ut. Dessa kabelsystem beräknas vara idriftsatta senast år 1991 oberoende av OS—pla— nerna- Diskussioner pågår också en att sammanbinda Duved med Meråker (Norge), varvid ett obrutet op- tiskt fibersystem erhålles mellan östersund och Trondheim 1991/92. Förutsättningarna för ett tele—. nät med hög kapacitet och säkerhet är därför mycket goda. Endast tillfälliga utökningar krävs, speciellt i linjeanläggningarnas ändpunkter.
Telefoninätet utökas i Östersund med en tillfällig . containermonterad AXE-koncentrator innehållande 2000 nr. AXE-stationerna i östersund och Järpen utökas liksom övriga telefonstationer inom de områden där åskådare förväntas bo i större omfatt— ning. Utlandsstationerna, såväl.automatiska som manuella, utökas i relativt omfattande grad.
DATEX—, TELEX— och NWT-näten förstärks.
Kostnader för utökning av utlandsstationer, Datex och Telex-näten belastar ej OS-arrangören. Dessa beräknas täckas av ökade trafikavgifter.
Abonnentväxel
Abonnentväxelsystem med totalt 1800 linjer monte- ras i televerkets lokaler i Östersund. Alhväxeln har utflyttade växelenheter inom östersund och Åre. Den förses också med datakommunikation och hänvisningsdator.-Televerket betjänar telefonist— funktionen, vilken uppskattas till 59 manår under tiden juli 1992 t o m juni 1994.
Prop.l987/88z24
8.13 Terminaler
För att utnyttja de olika teletjänsterna har vi räknat med nedanstående olika typer av terminaler. Även om utvecklingens snabba takt gör att 1994 års teletjänster är avsevärt olika dagens, så anger detta ändå en relatistisk kostnadsnivå. Uppskattat antal anges inom parentes: telex (180), PC med kommunikation (45), telefax (100), videotexmodem (350), datexmodem (70), telefonapparater (1000), telefonautomater (250), telefonhytter (150), te- lefonkiosker (100), MBS-apparater (150), minicall (370), NMT-apparater (40) samt diverse tillsatser, såsom samtalsmätare, telefonsvarare etc i ett ospecificerat antal.
8.14 Interna'nät
Samtliga arenor förbinds med Press— och radio—TV- centra, som är placerade i ATS-lokalerna.
, I Are anordnas ett "Sub-center" som dels har för— bindelser till samtliga arenor, dels till ATS. Nät inom arenorna förutsätts ingå i kostnaderna för respektive arena.
Internnäten omfattar såväl arrangörens kommunika- tionsbehov som radio/TV samt press och åskådare.
8.15 Kabel-TV
Vid samtliga arenor och övriga funktioner finns anordnat ett KabelTV—nät med 20 kanaler. Detta skall ge arrangörer, massmedia, aktiva samt publik möjlighet att följa aktiviteterna vid de olika- arenorna. KabelTV-nätet byggs även ut i Östersunds centrum till fromma för köpmännen och deras kun— der. I Are finns ett redan etablerat Babel/TV-nät.
8.16 Pörhypda ledningar
Åre och Östersund sammankopplas med erforderligt antal ledningar för telefoni, data samt-radio/TV- förbindelser i en befintlig optisk fiberkabel. För att erhålla högsta möjliga säkerhet uppkopp- las en reservväg för sträckan Åre-östersund via Trondheim-Oslo-Karlstad-Mora. Reservvägen står uppkopplad och övervakad. Den har full kapacitet och switchas in vid behov på ögonblicket.
Prop.l98W88:24
Från Östersund finns ett antal geografiskt skilda vägar. TV-programmen sänds från östersund antingen via radiolänksystem eller satellit.
8.17 Kommunikationsradio
Frekvensutrymmet i Sverige för radiokommunikation med stora system har hittills varit begränsat. Gemensamt i Europa utvecklas ett nytt digitalt mobiltelefonsystem, som kallas CEPT-GSM. Detta system beräknas vara tillgängligt 1993/94 och kla— rar utan vidare 3000 bärbara enheter. Med detta! system kan arrangörspersonal, funktionärer, lag- ledare, tränare m fl hyra lämpligt antal enheter var och en efter sina behov. Systemet medger också obegränsade telefoneringsmöjligheter ut i det publika telefonnätet på samma sätt som NWT. Tele- verket Radio är tillsammans med Ericsson Radio mycket intresserad av att introducera detta system i samband med OS. De bärbara enheterna hyrs ut, förslagsvis via arrangörsorganisationen.
8.18 Jourtjänst, reservdelar
Funktionen hos anläggningarna för telekommunika-- tion måste i möjligaste mån säkerställas. Vid be- hov skall felsökning/felavhjälpning eller annan tänkbar åtgärd, t ex omkoppling, snabbt kunna påbörjas. För detta krävs utökade personella in— satser motsvarande ca 40 manmånader (inklusive testtävlingar) i form av jourtjänstgöring eller liknande samt utökad reservdelshållning.
8.19 Larm- och bevakningsanläggpingar
En uppskattad totalsumma presenteras beträffande anläggningar för inbrottslarm, paSsagekontroll och TV-övervakning.
Prop. 1987/88: 24
8.2 Televerket Radio, rundradio-
Kalkylen är baserad på tillsammans med Sveriges Radio bedöHda överföringsbehov mellan tävlings- platserna och till utlandet. Kostnaderna anges i 1987 (mars) års prisnivå. Det förutsätts att sär— skilda medel anslås för Televerket Radios kost- nader för radio— och TV-verksamheten i samband med OS 1994. '
Kostnader för lokala kabelbundna förbindelser och förbindelser mellan Åre—östersund samt ljudför- bindelser, huvudsakligen kommentatorförbindelser från östersund till utlandet, ingår i den av tele- område östersund uppgjorda kalkylen. Detta gäller även telefontjänster (växlar o dyl).
Utöver nedan angivna behov kan det'bli aktuellt att utländska programföretag begär att få dispce nera särskilda transportabla jordstationer för egen räkning. Eventuella kostnader för dessa för— utsätts bli debiterade direkt på respektive programbolag.
Kalkylen bygger på nu gällande planer.'Varje för- ändring beträffande lokalisering av tävlingsarenor 'kan medföra stora förändringar av kostnaderna.
Lokaler-
Televerket Radio förutsätter att arrangören till- handahåller ändamålsenliga lokaler för tillfällig uppställning av teknisk utrustning, expeditioner, personalrum m m liksom erforderlig värme, elek- trisk energi inklusive reservkraft, vvs och säker— hetsbevakningI
Vidare förutsätts att logi bokas in för tjänst- görande driftpersonal (ca-30-personer i Östersund och ca 20 i Åre) under tävlingsperioden i nära anslutning till respektive tävlingsplats.
Lokalbehov i direkt anslutning till Sveriges Ra— dio:
— störtloppsmål 20 mz . 5 kVA — Slalommål 20 HQ 5 kVA — Teknisk central Åre 60 HQ 10 kVA — IBC Östersund 200 m2 15 kVA
Prop.l987/88:
International Broadcasting Center
- Tillgångar till antenn— bärare förutsätts.
Länkterminal i Rannåsdallen
- lokalbehov . 20 HQ 10 kVA - hopptorn utgör antenn- bärare'
Plats för fordonsuppställning
- I anslutning till IBC och samtliga tävlingsplat- ser m m i Ostersund motsvarande 20 parkerings-
platser. - I anslutning till störtloppsmål, slalommål och
teknisk central i Åre motsvarande 15 parkerings- platser.' ' —
Uppställningsplats utomhus (inhägnad) för trans- portabla'satellitstationer med fri sikt mot söder
- Östersund ' 200 HQ 50 kVA -' Åre - 100 m2. '20 kVA
Tillgång krävs till vissa lokaler ca 1993-10-01' och till övriga i början av januari 1994 fram till en månad efter OS. Motsvarande gäller i begränsad omfattning vid eventuellt för-OS.
Investeringskostnader
För att möta de förväntade kraven behövs en avse— värd ökning av kapaciteten för rundradions del. I stor utsträckning kan detta ske genom tidigare—
läggning av planerad utökning/modernisering. För att senare kunna använda utrustningen i rund—
radions ordinarie verksamhet måste dock-viss om- disponering ske.
Efterföljande sammanställning visar hur den upp- skattade totala bruttoinvesteringskostnaden (mate- riel och därmed förenade arbetskostnader) på ca 130 Mkr kan härledas ur olika investeringsändamål.
Prop. 1987/88: 24
Bruttoinv Restvärde
lokala förbindelser för bild och ljud samt kontroll— och kopplingsutrust- ningar på tävling 5— platser och master- kontroll
— Östersund 17 11 - Åre 8 6
Förbindelser från Östersund till
utlandet 105 95 Summa Mkr 130 112
De angivna kostnaderna är beräknade på nu känd teknik Och utrustning. I vilken omfattning.den tekniska utvecklingen påverkar angivna kostnader beror inte enbart på utrustningens pris och kapa- citet utan även på de krav och.förväntningar an- vändarna ställer på ny teknik och utrustning.
För genomförandet av bruttoinvesteringen erfordras under åren 1989-1991 ca 35 Mkr/år och 1992 ca 25 Mkr. Restvärdet ca 95 Mkr beräknas kunna utnyttjas för.rundradions investeringar med 10 Mkr 1992, 20 Mkr 1994, 25 Mkr 1998 och 40 Mkr 1999. (Några räntekostnader har inte inräknats i dessa siff- ror.)
8.22 Driftkostnader Följande sammanställning får betraktas som preli— minär avsedd att belysa storleksordningen av de kostnader som skall belasta OS-kommittén och in— kluderar ett begränsat'för-OS 1993. Merparten av kostnaderna utfaller till betalning i samband med spelen, varför behov av förskottsmedel för detta ej beaktas i denna kalkyl. Behov av driftmedel, ca 1 Mkr, kommer dock att erfordras under perioden' 1989-1992. =
- Förplanering och projektering 6 - Utbildning och bemanning för distribution, övervakning och service 5 — Förbindelsebeställningskontor Frekvensplanering - Hyra av jordstation, satellit- transponder, helikopter, trans— portabel radiolänk, terminal- fordon m m 5
Summa 16 Mkr
Prop. 1987/88: 24
8.23 Kapitalkostnader
I rundradions kalkyl ingår ett restvärde som be- räknas kunna utnyttjas med 25 Mkr 1998 ooh 40 Mkr 1999. Av denna anledning kompletteras kalkylen med en räntekostnad, 13 %, för de fyra respektive fem år som anläggningarna står outnyttjade. Om extra anslag kan tillskjutas Rundradiofonden för ytter- ligare tidigareläggning av planerad utökning/mo— dernisering, minskar kapitalkostnaden i motsvar- ande proportion. Kostnaden redovisas under pkt 16.
Rundradiofonden, som byggs upp med licensmedel, har till uppgift att finansiera erforderliga in- vesteringar för radio— och TV—överföring. Fonden kan normalt ej utnyttjas för förvägsinves- teringar.
Prop. 1987/88: 24
8.3 Finansiering
8.31 Betalningsterminer
Televerket kompenseras löpande för kapital— och driftkostnader i takt med investeringarnas utför- ande. Fakturering sker per 1 juli varje år enligt nedanstående betalningsplan. De investeringar, som görs för radio— och TV—sändningar, måste i sin helhet bestridas av OS—arrangören. Efter spelens avslutande återbetalas det beräknade restvärdet minskat med nedtagningskostnader och räntekostna- der för.tiden fram till dess utrustningarna beräk- nas kunna utnyttjas i rundradions normala verksam-
het.
Betalnings-
mottagare 1990 1991 1992 1993 1994 Summa
östersunds
teleområde 1 10 70 10 11 102 Mkr
Televerket Radio 36 36 36 26 -56 78 "
Summa 37 46 106 36 -45 180 Mkr 8.32 Mervärdeskatt
I investeringar i telenätet ingår den mervärde- skatt televerket har att erlägga till sina leve— rantörer.
I övrigt utgår vid tillfället gällande mervärde- skatt på samtliga terminaler, telefonapparater och tillsatser samt serviceavgifter för dessa och abonnentväxeln. Även uthyrning av radioenheter är monspliktig liksom larm— och bevakningsanlägg—
ningar. '
Prop. 1987/88: 24
8 INVESTERINGAR OCH DRIPT TELESERVICE Pos - Investeringsdel Kostn i 1000—tal kr Anm/Restvärde 8 TELESERVICE OCH TELEVERKET RADIO; INVESTERINGAR OCH DRIFT) KOSTNADER 334 000. RV 197 000 8.1 Teleservice. ' 188 000 Rv 85 000 Investering 153 400 ' Rv 85 000 8.11 Förstärkning 46 800N Rv 29 000 8.12 . Abonnentväxel 14 400 Rv 8 600 8.13 Terminaler 16 600 . , Rv 4 600 8.14 "Interna nät 29 600 . Rv 17 500 8.15 KabelTV 1 000 Rv 300 8.16 Förhyrda ledn — _ 8.17 Kom—radio 33 000 Rv 22 000 8.18 Jourtjänst, re— servdelar — — 8.19 Larm och bevakn 12 000 Rv 3 000 Drift 34 600 8.11 Förstärkning 2 300 8.12 Abonnentväxel 10 300 8.13 Terminaler 3 500 8.14 Interna nät 2 600 8.15 Kabel—TV 100 8.16 Förhyrda ledn. 9 400 _ . 8.17 Kom—radio . Inkomst 5;0 Mkr . (6;0-5;0 Mkr) 1 000 är avräknad 8.18 Jourtjänst re— servdelar 5 100 8.19 Larm och bevakn. 300 8.2 Televerket Radio - "146 000 Rv 112 000 8.21 Investeringar 130 000 Rv 112 000 Lokal utr Öster— sund 17 000 Rv 11 000 Lokal utr Åre 8 000 Rv 6 000 Förbindelser från Östersund till utlandet 105 000 Rv 95 000
8.22 Drift 16 000
Prop. 1987/88: 24
INVESTERINGAR och DRIFT; RADIO och TV
Radio och TV5 medverkan har utförligt redovisats och sammanställts av Sveriges Television, service— divisionen
.'_'PM OM RADIO— OCH Tv-BEVAKNINGEN AV 05 1994 I OSTERSUND OCH ÅRE" .
Denna PM bifogas: Bilaga 9A.
!
»
Redovisningen omfattar:
II Sammanfattning av kostnader III Lokalbehov
Bilagor 1-8.
Lokalbehovet har tillgodosetts på följande sätt:-
— Radio— och TV-center i östersund. 9025 m2. Lokaler har anvisats i Teknikhuset ATs; där även stora reserver finns att tillgå för ut— ländska TV—bolag m m. Stora parkeringsytor finns i direkt närhet. Se pkt 7.2. - Radio— och TV—center i Åre. 655 HQ.
Lokaler har anvisats i en planerad ny sporthall i Åre. I kalkylen ingår även nya parkeringsplat— ser. Se pkt 7.4. .
- Kommentatorshytter o dyl på arenor. 1700 nQ. Ytorna ingår i program och kalkyl för respektive arena. Se pkt 4. - Ytor för OB—bussar m m har planerats in vid varje arena. Se pkt 4.
INVESTERINGAR OCH DRIPT; RADIO OCH TV
Investeringsdel
RADIO— OCH TV—BE- VARNING . INVESTERING OCH DRIFT; KDSTNADER
Investerings—
kostnader
På arenorna (PM bil 2)
I radio— och TV— centra (PM bil 3) - Östersund
- Åre
Driftkostnader
Tekniska resurser på arenor (PM bil 2) + avrundning
Tekniska resurs er i radio-och TV— centra (PM bil 3),
7 Östersund
- Åre '
Personalkostnader (PM bil 4) Planeringskostna- nader (PM bil 7) Övriga.driftkost- nader (PM bil 5)
Intäkter enligt kalkyl (PM bil 8)
12 600 3 000
7 600 300
15
20
37
27
700
600
400
900
000 600
800
000
rostn i IM
116 000
19 300
96 700
Prop.l98%88:24 .
Aanrestvärde
10.1
10.11
Prop. 1987/88: 24
RÄDDNINGSTJÄDST." SJUKVÅRD." POLIS m m
Räddningstjänst
Östersund
Kommunala räddningstjänsten har i nuläget bety— dande resurser för att göra insatser vid olika slag av olyckshändelser. Sålunda finns i dag på huvudbrandstationen i östersund sju man på heltid för att rycka ut inom 90 sekunder och fem man på deltid för att rycka ut inom åtta minuter. På ytterligare tre orter i kommunen finns brand—. stationer med sammanlagd beredskapsstyrka av
13 man, som kan rycka ut inom fem minuter.
Under tid för olympiska vinterspel kommer-befolk— ningen inom kommunen att öka i stor omfattning, vilket ställer krav på ytterligare resurser, som" kan redovisas på följande sätt:
— Heltidsstyrkan på huvudbrandstationen ökas från sju till tio man, eventuellt fördelade på två platser beroende av hur anläggningar för OS—spel anordnas.
- Närliggande kommuner skall genom avtal kunna lämna bistånd vid större olyckor.
- Förstärkningsmateriel upplånas från civilför— svaret. Erforderlig materiel som ej kan upplånas
inköps.
— Försvarsmakten bistår med personal och materiel vid större olyckor samt speciellt med bandvagnar för transporter av sjuka och skadade i terräng.
- Vid arrangemang, där mycket folk samlas, skall finnas brandvakter, som kan ingripa omedelbart. Lämpligt är att'dessa arbetar tillsammans med Röda Kbrs- personal, som svarar för sjukvårdsbe- redskap.
Insatser'vid större olyckor bör vara planerade. Lämpligen finns en ledningsgrupp under OS—spelen med representanter i första hand för räddnings— tjänsten, sjukvården och polisen.
Prop.l987/88z24
10.12. Are
Nuvarande organisation med deltidsanställd perso- nal på sex man i beredskapsstyrkan och fem minu— ters anspänningstid kommer ej att vara tillräck— ligt med tanke på den anstormning av människor och dänned ökade räddningstopografi, som ett olympiskt spel innebär. . Det fordras således bl a en personalförstärkning under spelen.
- En heltidsstyrka på brandsstationen i Åre, be— stående av en brandmästare som utryckningsbefäl samt fyra brandmän i dygnsbemanning, med 90 se- kunders anspänningstid. Nuvarande styrka, en brandförman och fem brandmän, förstärker hel— tidsstyrkan. Totalt kan då insättas två befäl + nio brandmän inom fem minuter efter larm. Det-totala personalförstärkningsbehovet = 20 man. .
. — Förläggningen av fem man (jourstyrkan) kan ske genom inhyrning av husvagnar, som placeras i nära anslutning till brandstationen för att per— sonalen skall klara anspänningstiden 90 sekun- der. ' '
— Förlä gningen av de-övriga 15 brandmännen kan ske pa annat håll, centralt i Åre, men det måste alltså tillses att bostad finns att tillgå.
- För utlarmning av heltidsstyrkan anskaffas per— sonsökare samt kompletteras radioutrustningen.
— Personlig utrustning (larmkläder) o dyl inköps. - Civilförsvarsmateriel kan till viss del upplå-
nas. Försvarsmakten kan bistå med personal och materiel i händelse av större olycka.
Prop.l98Z88:24
10.2 sjukvård
10.21 sjukvårdens inriktning under os
vid ett OS-arrangemang kan hälso— och sjukvårdens resurser inom länssjukvården, östersunds sjukhus samt primärvården inom Östersunds sjukhus, Krokoms och Åre kommuner ställas till förfogande. Läns— sjukvården finns i östersund. Här finns länets enda akutsjukhus med samlade kvalificerade vård— resurser. Inom östersunds sjukhus svarar lasaret— tet för den del av kroppssjukvården, som kräver akut— och/eller specialistvård. I länet finns en väl utbyggd primärvård. Primärvården omfattar bl a distriktsläkarnas och distriktssköterskornas re— surser på hälsocentraler och mottagningar.
Den primära inriktningen är att under OS—dagarna inställa planerad verksamhet inom öppen och sluten vård i förhållande till vad som bedöms erforder- ligt för arrangemanget.
10.22 Kapacitetsbeskrivning _
Totalt omfattar lasarettet ca 500 vårdplatser, fördelade i huvudsak på specialiteterna medicin, kirugi, ortopedi, obstretik-gynekologi, öron—,. näsa—, hals, ögon, barn samt infektion. Dessutom finns serviceavdelningar, anestesi, intensivvård, centraloperation, röntgen, kemiskt laboratorium, fysiologiskt laboratorium samt bakteriologiskt laboratorium. Dessutom finns en väl utbyggd spe— cialisttandvård. De somatiska specialiteterna finns sålunda koncentrerade inom östersund inom en enhet, vilket innebär en rationell vårdorganisa— tion och ett välutrustat sjukhus med de flesta av det stora sjukhusens resurser.
HO
Prop.l987/88z24
.Lasarettet har inom aktuella kliniker bl a föl- jande resurser.
KlinikZavdelning Vårdplatser Inta na Eäkarbesök/behand
Medicin 115 5 116 11 800 Lung 30 1 203 5 500 Infektion 37 982 2 500 Kirurgi ' 117 4 321 10 000 Ortopedi . 65 2 035 10 500 ögon 17 558 12 000 öron-, näsa—, hals 24 1 159 10 000 Barn 30 2 268 6 600 Obstretik-gynekologi ' 74 3 638 8 500 Hud 4 500 Akutmott 12 000 Klin kem lab (analyser) . 2 100 000 Klin fys lab 1 000 Röntgenavd 50 000 Anestesiavd 10 000 Klin bakt lab 15 000 Isotopavd 600
Antalet operationer beräknas för 1987 uppgå till ca 10 000
Vid inställd planerad verksamhet kan optimalt öppenvårdsresurser motsvarande 265 läkarbesök fri— göras per dag. Ett hundratal vårdplatser bör även kunna frigöras.
Antalet specialistkompetenta läkare uppgår till totalt 101 st.
Sjuksköterskepersonal finns inom länssjukkvården motsvarande 451,01 tjänster.
För primärvården inom östersunds kommun redovisas resurser enligt följande.
— 27 distriktsläkare fördelade på 8 hälsocentraler — 31, 75 distr.sköterskor " — Folktandvård på 6 hälsocentraler
Primärvården har inom Krokoms kommun följande re— surser.
- 8 distriktsläkare fördelade på 3 hälsocentraler
- 10,5 distr.sköterskor " " — Folktandvård på 3 hälsocentraler
IH
Prop.l987/88:24
Vid Åre sjukhus finns riks- och länssjukvård in- nehållande bl a ortopedisk rehabilitering. Även primärvården får riks— och länskaraktär, eftersom turister från hela landet besöker öppenvårdsmot— tagningarna, vid hälsocentralen i Åre ökas öppet— hållandet.under turistsäsongen och läkarbemanning och jour finns både i Åre och Järpen.-
Primärvårdsverksamheten omfattar i stort följande.
— 7 distriktsläkare fördelade på 3 hälsocentraler
— lO distr. sköterskor " — Folktandvård på 3 hälsocentraler
vid berörda sjukhus och hälsocentraler inom'pri— märvården kan den planerade verksamheten instäl- las, varvid beredskap finns för följande antal 'läkarbesök per dag.
Östersund 50 Krokom 40 Åre 45 Summa 135
Vid Åre sjukhus uppskattas 25 vårdplatser kunna ställas till förfogande.
10.23. Sjuktranspgrtorganisation
Landstinget har i samarbete med bl a Östersunds kommun en mycket omfattande och rationell organi— sation för sjuktransporter. Organisationen bedöms ej som tillräcklig för att klara transporterna vid OS. Assistans krävs från bl a försvarsmakten och ci— vilförsvaret.
10.24. Katastrofberedskap'
För östersunds sjukhus finns en katastrofplan. Denna skall användas då sjukhusets ordinarie kapa- citet bedöms otillräcklig. Instruktionerna i pla— nen avser att möjliggöra en snabb omorganisation och mobilisering av sjukhusets resurser vid ett
katastrofläge.
10.25. Övrigt
Eftersom framför allt akutsjukvård för den bofasta befolkningen i östersund måste fungera även under ett os; måste lokaler anvisas och utrustas för att tillgodose akutbehovet för de tillresande.
HZ
Prop. 1987/88: 24
Berörd personal måste utbildas i "turist—engelska/ tyska".
Apoteksservice måste tillgodoses och transporter av besökande i primärvården måste ordnas i tjäns— ten. '
10.3 Polis
Planering och kostnadsanalyser bygger på en total polisiär insats av ca 1000 polisiära befattnings— havare och 200 väktare. I följande organisations— tablå redovisas i stort hur personalresurserna fördelas och nyttjas.
— 39 kommissarier - 400 inspektörer — 500 polisassistenter — 90 administsrativa — 200 väktare (motsv)
Den totala kostnaden för polisinsaterna under OS har kalkylerats till storleksordningen 60 Mkr. De olympiska vinterspelen förutsätts bli bedömda som ideell verksamhet, varvid samhället ansvarar för polisverksamheten. Som OS—kostnad tas därför en— dast upp specifika merkostnader. Dessa har (bl a genom uppräkning av Falun/Åre-kalkylen) bedömts till 5 Mkr.
10.4. Ostersunds armégarnison
Vid ett OS i östersund/Åre 1994 torde stora an- språk komma att ställas på bistånd från försvars— makten .
önskemål om bistånd ställs i samlad form från or— ganisationskommittén till Chefen Ostersunds arme—
garnison.
För att-lösa räddningsfrågor, säkerhetsfrågor m m kan Ostersunds armégarnison bidra med personal och materiel för bl a
— sjuktransporter i terräng - onhändertagande av skadade (tält) — samband, tråd, radio, mcord — trafiktjänst.
Ovan angivna funktioner ingår i utbildningen av värnpliktiga och kan därför infogas som en natur— lig del i deras ordinarie utbildning, ett förhål— lande som medför att kostnaderna för dessa former .av bistånd kraftigt kan begränsas.
H3
8 Riksdagen 1987/88. I sum/. Nr 24
10.5
10.6
Prop. 1987/88:
Länsstyrelsen, civilförsvaret
Inom Jämtlands län finns en stor mängd materiel förrådsställd och avsedd att användas av civil- försvarets krigsorganisation vid beredskapstill— stånd och i krig. Materielen består dels av ut- rustning för personalen (personlig utrustning) och dels av utrustning, som är avsedd att användas av organisationens olika enheter (gemensam utrust— ning).
Utrustningen är modern och.mycket ändamålsenlig. Den gemensamma utrustningen består i väsentliga delar av materiel för krigsräddningstjänsten. Den lämpar sig därför väl som förstärkningsmateriel för fredstida räddningstjänst.
Länsstyrelsen kan medVErka i samverkan med Statens Räddningsverks räddningsskola, Sandö, vid ett ge— nomförande av Olympiska spel'i Östersund-Åre-områ— det dels genom utlåning av Civilförsvarsmateriel och dels genom förmedling av kontakter mellan be— rörda kommuner och centrala myndigheter främst rörande räddningstjänstfrågorna.
Länsstyrelsen kommer givetvis dessutom att ha den "beredskap, som kan krävas av myndigheten för att
vid behov medverka vid ledning av räddningstjänst.
Diskussioner förs i Sverige om att söka utnyttja civilförsvarspersonal för räddningstjänstinsatser i fredstid. Ianspråktagande av det slaget måste ske genom frivilliga åtaganden. Formerna för detta är ännu inte klara. Om frivilliggrupper har hunnit organiseras inom länet år 1994, kan länsstyrelsen medverka med att — om behov föreligger - engagera sådan personal.
OS—budgeten belastas endast.av kostnader för fram— tagning, utlåning och återställande av materielen samt vissa lånekostnader (ingår i 10.1).
Kommunalteknisk service
Östersunds och Åre kommuner kommer liksom kraft— leverantören m fl att få en starkt ökad belastning under OS-perioden. Detta kan ta sig uttryck i ökad planering och administration, temporära förstärk- ningar, extra personal, extra leasad/lånad utrust- ning, höjd serviceberedskap m m.
H4
Prop. 1987/88: 24
Exempel på berörda arbetsområden
— Kraftförsörjning - VA-försörjning - Renhållning — Väghållning
— Trafikplanering och ledning
Merkostnader för OS är svåra att beräkna och kan endast grovt uppskattas.
HS
Prop. 1987/88: 24
10 Dun; ainanmsswaius'r; SJUKVÅRD, pons m .. Pos Investeringsdel Kostn i 1000—tal kr Anm/Restvärde 10 RÄDDNINGSTJÄNST, SJUKVÅRD, POLIS m m KOSTNADER 40 000 10. l Räddningstjänst 1 500 10.11 Östersund 1 000 10. 12 Åre 500 10. 2 Sjukvård 15 000 10. 3 Polis 5 000 10. 4 Östersunds arme- garnlson 5 000 10. 5 Länsst relsen, ClVllförsvaret — Ingår i 10. 1 10. 6 Kommunalteknisk seerce 13 500
Prop. 1987/88: 24
11 KOMMUNIKATIONER
östersund och Åre har generellt sett goda förbin— delser utåt inom alla trafikslag och väl funger— ande lokala väg— och trafiknät. Planer finns för ytterligare utbyggnader, som beräknas vara färdig— ställda före 1994. De olympiska vinterspelen inne— bär dock en väsentligt ökad belastning. Följande redovisning belyser översiktligt hur det— ta kan klaras. De investeringar, som krävs p g a 08 och som annars ej skulle genomföras, tas upp som OS—kostnad under pkt 6: Investeringar infra— struktur. Extra driftkostnader för OS, som ej leder till motsvarande intäkter, redovisas under pkt 13: Driftkostnader.
11.1 Preliminär trafikanalys
I spelen engageras direkt cirka 15 000 personer och en publik av 50 000 - 80 000 personer/dag. Fördelningen mellan Åre och Östersund kan uppskat— tas vara ungefär följande:
OS—engagerade Publik/dag östersund 9 000 30 ooo-so'ooo Åre 3 000 10 000—30 000
Publiken består av lokalt boende, flerdagsbesökare och dagsbesökare.
11.11 Till— och frånresor
Det antas att de OS—engagerade anländer under en 14—dagarsperiod med stegrat antal de sista dagar- na. Avresa sker med stark koncentration till 2 da— gar.
Publiken anländer och avreser under hela tävlings— tiden, d v s 13 dagar med toppar första och sista dagarna.
Dimensionerande blir avresedagarna.
En gissad fördelning på färdmedel kan se ut på följande sätt: -
H7
11.12
Prop. 1987/88: 24
Bruttotrafik i en riktning och sammanlagt under 2 dygn
Anta 1 F1 yg Tåg Vä g Loka lt boende
Nations— .
trupper 3 000 2 700 .100 200 - Offi— -
cials 600 600 — ' —" -
Press, radio, TV,
tele- ' . '
verket- 6 000 3 500 1 000 1 000 500
Funktio- närer och personal- förstärk-
ningar — 5 400 1 200 400 800 3-000
Publik 80 000 5 000 10 500 48 000 16 500
Summa 95 000 13 000 12 000 50 000 20 000
Detta kan ge ett kapacitetsbehov maximalt för flyg respektive tåg av 7000 ä 8000 personer under en dag."
Marktransporter till flygfält respektive järnvägs—
station i östersund behöver då dimensioneras för att under en dag frakta sammanlagt cirka 15000 personer i en riktning.
Dagspendling till och från östersund—Åre
Pendlingsfrekvensen beror på var publiken kan be- redas övernattningsmöjligheter. Huvgdparten torde kunna bo inom 10-15 mil från axeln Ostersund-Åre och kommer att i hög grad utnyttja egen bil eller charterbussar för pendling till tävlingarna. Det är dock inte osannolikt att 5000 ä 10000 människor per dag kan utnyttja tåg utmed linjen Sundsvall-
östersund-Åre—Storlien—Trondheim. Marktranspor— ter till tåg erfordras.
HS
Prop. 1987/88: 24
11.13. Utpendling mellan Åre och Östersund
Det kan uppskattas att 5000 å 10000 människor per dag kommer att förflytta sig mellan förläggning/ N bostad på ena orten och tävlingsområdet på andra orten. Det är av vikt att dessa förflyttningar kan ske i anslutning till tävlingars början respektive slut, helst inom en tidsrymd av ett par timmar.
En "gissad" fördelning på färdmedel kan vara följ— ande:
Tåg 2 000— 5 000 personer/riktning Charterbuss 1 000— 2 000 "-
Reguljär buss 100- 500 "— Egen bil 2 ooo—2 500 "—
Siffrorna kan tjäna till ledning för beräkning av kapacitetsbehov på respektive färdmedel samt par— keringsutrymme. För tågresenärer tillkommer.kravet på anslutande bussar.
11.14 öS—organisationens egna transporter
Organisationen skall hålla transportservice till alla ackrediterade.
Alla grupper skjutsas till och från flyg respek— tive tåg.
En normalstor nationstrupp betjänas med minst 3 personbilar/minibussar. Varje ishockeylag skall dispo'nera '1. buss.
IOC-delegater skall ha bil med chaufför till för— fogande. .
För massmediapersonal hålls transportservice mel- lan boendet—arenor—press, radio, TV—centra och andra aktuella resmål samt mellan Östersund och Åre.
Funktionärer m fl har stora transportbehov.
För att klara detta byggs en transportcentral upp - TPC — med central administration och boknings— expeditioner, rum för chaufförer m m vid de mest frekventa resmålen. Bokningssystemet samordnas.med övriga buss— och taxitransporter.
Särskilda parkeringsytor reserveras.
OS—organisationen bör Också sörja för att ett stort antal hyrbilar finns att disponera.
H9
Prop.l987/88z24
11.15. Trafikförsörjning till Rannåsdalen
Följande räkneexempel visar hur 50 000 personer kan komma till eller från Rannåsdalen.
Gående 10 % 10 % 20 % ' 5 000 5 000 10 000 Egen bil 40 % - 60 % 25 % 20 000 30 000 12 500 2,5 pers/bil 8 000 p 12 000 p 5 000 p 25 ha 36 ha 15 ha Charterbuss 15 % 10 % 20 % 7 500 5 000 10 000 50 pass/buss 150 100 200 buss—p buss-p buss—p 2 ha 1,5 ha 2Lå—3 ha Allmän buss 25 %' 10 % 30 %
12 500 5 000 15 000
50 pass/buss enkel väg ' 2,5 turer/buss 100 bus— 40 bus— 120 bus;
sar sar sar Taxi, Limou- 10 % 10 % ' 5 % sine 5 000 5 000 2 500
3 pass/bil 1 700 1 700 800 enkel väg 700 bi— 700 bi— 350 bi— 2,5 turer/bil - lar lar lar
Följande slutsatser kan dras om dimensionerings— förutsättningar.
- Det erfordras goda gångvägar mellan centrum och tävlingsområdet. — För bilparkering krävs en sammanlagd yta av 25—35 hektar som rymmer 8 000512 000 bilplatser. Parkering bör av kapacitetsskäl spridas till flera platser inom max l-l,5 km avstånd från arenaområdet. (Parkering på längre avstånd krä— ver en betydande insats av pendelbussar.) Handi- kapp—parkering erfordras i anslutning till entréer. Gångvägar bör ordnas mellan parkering och arenor. - ' — För allmän busstrafik erfordras kapacitet för att transportera 10 000—15 000 passagerare inom en tidsrymd av 1 - 2 timmar. Eftersom det måste förutsättas att normal trafikförsörjning — even— tuellt med undantag av Skolskjutsar — skall fun— gera också under spelen, innebär detta att 100—talet extra bussar erfordras.
11.16
11.17
11.2
11.21
Prop.l987/88:
Angöringsplatser bör rymma minst 10—ta1et all- männa bussar. .
— För charterbussar krävs ytor för avlämnande av passagerare. Parkering för 150 — 200 bussar bör anordnas i direkt anslutning till entréer. Med denna lösning kan påstigning ske på parkerings- platsen. - Taxi och limousine kommer att krävas för betal— starka besökare till OS (t ex representation). Ett tillskottsbehov av 300—500 bilar är inte orimligt.- — Särskilda angöringsområden reserveras för trans— porter av nationstrupper, officials, funktionä— rer och massmediapersonal.
Trafik i Åre
Programmet baseras på tidigare os—utredningar, där bl a erfarenheter från WC—tävlingar vägts in.
Generella trafikkrav
I den kommande trafikplaneringen skall särskild omsorg ägnas åt följnade kategorier.
— räddningstjänst — servicefordon — varutransporter — handikappade
Flyg
Reguljärflyg och charterflxg
Reguljärflyg Östersund—Stockholm t o r kan bedri— vas med varierande intensitet. Som grund kan en tidtabell på 30 min mellan avgångarna läggas. Som alternativ kan non—stop—trafik tillämpas vilket ger stora möjligheter att följa bokningsläget dag för dag och därmed fylla på med avgångar efter behov.
Charterflyget, med plan på upp till 200-300 passagerare, passar in mot reguljärflyget. Under OS—veckorna kommer Frösön att fungera som en storflygplats. Man kommer då att ta till s k "slotts" d v s styrning på ankomsterna.
11.22
Prop. 1987/88: 24
Bansystem och plattor
Befintliga taxibanor behöver breddas.'Dessutom krävs en ny parallell taxibana.
Stationsplattan utökas från nuvarande 4 till 5 platser. .
För charterplan förutsätts att den militära sidan får utnyttjas.
Terminal
Den nya-terminalen klarar en snabb genomströmning även vid tät tidtabell med 3-4 samtidiga plan i storleken 115—140 platser.
Charterflyget föreslås styras till militärsidan där provisoriska terminalfunktioner inklusive pass och tull etableras (för ackriditerade skall enligt den olymiska chartern förenklade rutiner tillänh
pas).
Buss— och bilsidan
Genom viss styrning av privatbilarna till förmån för bussar och taxi, klarar sig angöringssidan utan investeringar. -
Helikopterflxg
Verksamheten organiseras och utgår från Jämtlands Aer05 anläggning i Göviken. Extra landningsplatser kan anordnas på isen.
Temporära helikopterlandningsplatser anordnas i Rannåsdalen och på ATS. —- Snöröjd yta ca 40x40 m med fria in- och utflygningsriktningar. Området
inhägnas. :
I Åre snöröjs Årevallen och prepareras som land— ningsplats. Befintlig hangar utnyttjas.
En kapacitet på ca 25 pers/tim mellan östersund och Åre har lagts som preliminär förutsättning.
Utöver den kommersiella'trafiken används helikopt— rar av polis och i räddnings/sjukvårdstjänst. Eventuella krav på särskild trafikledning och sam— ordning utreds senare.
122"
Prop.l987/88z24
11.23. Privatflxg
Privatflyg till östersund hänvisas till Ope—fältet som förutsätts vara upprustat före 1994.
I Åre prepareras en landningsbana på 800x50 m på' Åresjöns is. Taxibana och uppställningsplatser prepareras liksom väganslutning till Åre Strand.
11. "3 Järnväg
SJ planerar en utbyggnad och modernisering av an— 'läggningar och bana på linjen östersund—Storlien. Åtgärderna planeras vara klara till 1994 på sträckan östersund-Duved.
Planerna onfattar bl a utbyggnad av Åre och Duveds stationer till moderna terminaler, som kan i ut— byggt skick mottaga väsentligt flera resenärer än i dag." - '
En provisorisk hållplats vid Havremagasinet har diskuterats men ej tagits med i detta-skede.-
ll.3l Pendeltrafik Östersund—Åre-östersund
Pendeltrafik kan bedrivas i l—timmes intervall med körtid på 70—75 minuter.
Varje tågsätt består normalt av 13 st moderna 2-klassvagnar och kan ta upp till ca 1000 resande.
Kapacitetsexempel: Boende i Östersund skall se en utförsåkningstävling i Åre. Tävlingstid normalt kl 11.00 till 14.00/15.00. Ö—Å: Körperiod 06.15—10.30 Å—Ö: Körperiod 14.15—18.30
4 000 resande 4 000 resande
Tävlingarna i Östersund ligger tidsmässigt mer spridda öVer dagen. Detta gör att boende i Åre, som dagspendlar till Östersund, kan sprida sitt resande över längre.tid, vilket ger högre kapaci- tet. '
Om arrangörerna för IOC eller andra intressenters räkning önskar särskilda konferensvagnar, kan SJ" sälja sådana under OS—perioden. Dessa kan placeras i pendeltågen.
Pendeltågen är utrustade med högtalarsystem, där information om OS-arrangemang m m kan förmedlas.
11.32
11.33.
11.4
11.41
11.42
Prop. 1987/88:
Pendeltrafik TrondheimeÅre—Trondheim
Genom NSB försorg kan motpendeltrafik ordnas med en beräknad kapacitet per dag på ca 4000 personer.
För resenärer från Trondheim—Storlien till/från Östersunds-arrangemangen sker omstigning i Åre till pendeln Åre—östersund—Åre.
Fjärrtrafiken till och från Jämtland
Trafiken från Stockholmsområdet samt Malmö/Göte- borg kan ge en kapacitet som svarar mot dagens toppvintersport, d v s 3000 resande/dag. För till— resor före OS och frånresor efter OS kan kapacite— ten uppgå till 5000 resande/dag. Tågen måste dock enligt preliminär bedömning ha östersund som slut— punkt med omstigning till pendeltågen mot Åre.
Om efterfrågan finns, kan toppkapaciteten 5000 resande utnyttjas dagligen under os-perioden.
Allmänna vägnätet
Utbyggnad av E75
Utbyggnad av E75 i ny sträckning nordöst om öster— sund är högt prioriterad i den flerårsplan för byggande av riksvägar i länet, som vägverket skall fastställa i höst. Den kommer med säkerhet att i planen redovisas med färdigställande 1993 eller 1994. Om östersund skulle få arrangera OS 1994, 'kan dock ett färdigställande 1993 förutsättas.
Bro över Rödösundet
En bro förkortar väsentligt restiden från flyg— platsen till Åre. Den ger samtidigt en avlastning av trafik från Östersunds centrala delar. Vid ett OS får detta stor betydelse.
Bron har vid länsstyrelsens behandling av flerårs— plan för byggande av länsvägar getts låg priori— tet. Av den anledningen kan man inte räkna med att bron kommer att ingå i vägplanen för perioden 1988—1997. Till skillnad från tidigare utredning- om OS i Falun-Åre kan pengar ur os-budgeten nu inte motiveras.
En bro över Rödösundet är dock intressant för lä— net och vägverket, då den ersätter en färjeled. Man bör därför kunna ta upp en diskussion med väg— verket om en finansiering av bron före OS.
Prop. 1987/88: 24
11.43 !ägar i Åre
Ny väg byggs mellan E75 och väg 638. Vägen ersät—' ter den väg vid Lundsgården, som blivit avskuren av störtloppsmålet,'Nivåskillnad 40 m, beräknad längd ca 550 m. Bredd 7,5 + 2,25 m gångbana på en sida. - OS—investering.
11.5. Kommunala gatu— och vägnätet
11.51. Östersund
Under ett flertal år har i Östersund planerats för fortsatt utbyggnad och förbättring av en trafik— ring med stor kapacitet runt centrumområdet. Vidare planeras ombyggnad av en besvärlig gatu— korsning på väg 88. Enligt vägverkets förslag till s k fördelningsplan finns möjlighet att erhålla statsbidrag till dessa åtgärder under början och mitten av 1990-talet enligt nedan.
Beräknad Tidpunkt
Objekt kostnad enl fördel— Mkr ningsplan
Grindplan (kors— ning en Rå dhus— gatan—Stuguvägen) 3,2 ' 1990 Samordnade tra— fiksignaler längs Rådhusgatan 2,3 1990 Ombyggnad kors- ningen Litsvägen— Fältjägargränd 3,5 1991 Ombyggnad Gräns- gatan m-m 9,0 1993 ombyggnad . Strandgatan 8,5 1994
On 05 förlägges till östersund 1994 bör åtgärder enligt ovan kunna tidigareläggas och vara slut— förda senast 1993.
Den nya trafikringen ger tillsammans med en komp— lett E75-förbifart en ökad smidighet och kapa— citet. Detta är speciellt viktigt under OS, då alternativa möjligheter till ledning av trafiken måste kunna utnyttjas.
Prop. 1987/88: 24
Följande åtgärder föreslås bli genomförda lspe— ciellt för OS:
— Omdisponering av ytorna kring järnvägsstationen för att ge kollektivtrafiken bättre förhållan— den. Nuvarande parkeringsyta reserveras för bussar. Förbindelsen mot .Strandgatan/Gränsgatan öppnas för bussar.
— Temporär bussteminal/vännestuga utförs vid järnvägsstationen. — Litsvägen breddas lokalt i Rannåsdalen med extra körfält för svängande trafik. — Ny gångväg utförs längs Litsvägen mellan Gen— vägen och Rannåsdalen. Gångbanor mot centrum
- breddas.
— 'Gångtunnel utförs under Litsvägen för gående från parkeringsytor på 15— området (jfr 11. 71)- och från en eventuell OS—hållplats vid 'Havre—
-' magasinet.
- Ny väg mellan publiktorget och hopptornen h'ar redovisats under pkt 4.114. En temporär vinter— väg för TPC- trafik utförs i. förlängningen av denna väg mot pre ss— och radio—TV—centra i
-ATS. - Särskilda trafikreglerande åtgärder genomförs - bl a'kan Litsvägen behöva reserveras helt för kollektivtrafik och TPC-trafik. Eventuellt erfordras särskilda trafikåtgärder kvällstid p g a aktiviteter i centrum. Åtgärderna innebär planering, temporär skyltning, avstängningar m m samt personalinsatser ute på fältet.
11.52 Åre Speciellt för OS utförs följande åtgärder:
— Befintlig väg norr om E75 mellan målområdena. kompletteras för att fungera som huvudgång— strak. . - Onbyggnad av väg till Fjällgården är förorsakad av arenautbyggnad och redovisas under pkt 4. 243.
- Särskilda trafikreglerande åtgärder enligt samma mönster som för Östersund.
— Breddad plogning för avkörnings— och mötesram- per, parkering m m.-
Prop. 1987/88: 24
11.6 Buss; och taxitrafik 11.61 Östersund
Kollektivtrafiken förutsätts få företräde under OS—perioden. DiSkuterade.transportlösningar:
— Matartrafik mellan järnvägsstationen och täv— lingsarenorna, anpassade till tågtiderna (even— tuellt utan turlista). — Transfertrafik mellan flygstationen och arenor respektive hotell/boendeanläggningar.. , - Speciella ringlinjer mellan järnvägsstation, hotell/boendeanläggning'ar och arenor.
— Trafik mellan centrum och Rannåsdalen, där ge— nerösa ytor reserveras för kollektivtrafiken.
Mellan länets övriga kommuner till och från öster- -sund bör länstrafiken utföra en onfattande spe— ' cialtrafik.
Mellan flygstationen och Åre utförs trafik med direktbussar.
Kollektiva resor kan som komplement till järnvägen ske med buss i li'njetrafik och en (troligen omfat- tande) chartertrafik.
11.62. Åre
Av— och påstigningsfickor för 20—30 bussar anord- nas intill målområdena — befintliga vid kabinba— nan, nya vid Störtloppet. Hållplatser anordnas på torget som förutsätts vara reserverat för kol— lektivtrafik. Vändslingor planeras.
Uppställning för bussar finns intill järnvägssta— tionen.
Planerad parkeringsyta öster och väster om kyrko— gården reserveras för bussparkering. Dessutom an— ordnas temporär bussparkering på snöröjda tjälade ängsytor norr och öster om planerad bilparkering. Detta kan ge plats för ca 100 bussar.
'Ytterligare 100 bussar bereds uppställningsplats genom.snöröjning och preparering av ängsmark i utkanten av samhället.
Temporär bussterminal(— er) 100. na BTA utförs. Hyrda bodar förutsätts.
Eventuellt anordnas busspendel mellan isparkering och arenor.
Prop. 1987/88: 24
11.63. Organisation
Linjetrafiken bedöms kräva ca 100 st extra bussar. Dessutom behövs bussar i TPC—trafik och charter— bussar. Inhyrning mot speciella avtal och tidi- garelagd produktion bör studeras.
Behovet av en samordning av de olika transport— insatserna kommer att vara mycket omfattande. Eventuellt bör inte endast busstrafiken inord— nas i ett gemensamt system utan även taxi och chartertrafik.Investeringar behövs dels för en sambandscentral, dels för utrustning i samtliga fordon.
11.7. Parkering
Privatbilister kommer att styras mot temporära parkeringsplatser från ett-flertal punkter längs tillfartsvägarna. Samordning sker via radio— och sambandscentral.
11.71. Östersund
Parkering anordnas genom snöröjning, tjälning och preparering av tillgängliga ytor inom 1,5 km av— stånd från Rannåsdalen.
Viss översyn av tillfartsvägar torde bli nödvän— digt liksom preparering'av in— och utfarter till' parkeringsytor.
Erforderlig yta 25—35 ha finns på 155 och A45 öv— ningsområden i form av körgårdar, skjutbanor, öppna ängsytor o dyl och på kommunens mark i cmrå— det Tennishallen—Björkbacka. (Erfarenheter från O-ringen 1989 kommer att kunna utnyttjas.) Från parkeringsplatser prepareras temporära gång— vägar till arenorna i Rannåsdalen.
11.72 Frösön
Lösningen kommer att vara beroende av valt alter— nativ för bob/rodel.
Till det södra läget finns tillräckligt stora och användbara ytor i Lövstaområdet.
Till det östra'läget anordnas isparkering med sär— skilda gångvägar och busspendel till bob—rodelba— nan.
11.73
11.8
Prop. 1987/88:
A_rs
Parkering för publik anordnas på Åresjön för 3000 + 2000 bilar. 2 st tillfarter prepareras från Vik respektive väster om störtloppsmålet. För tillfart från öster breddas E75 med nytt avfartskörfält. Anslutningsväg mot sjön ses över och kompletteras (västra sidan).
Söder om störtloppsmålet iordningställs en parke— rings— och uppställningsyta på ca 1000 na mellan järnvägen och sjön.
De båda utfarterna utförs med manuellt bevakade plankorsningar med järnvägen. Temporära gångvägar utförs till Åre Strand' respektive störtloppsmå let. Allmänna parkeringsplatser i centrala Åre och in— till arenorna reserveras för tävlingsarrangören.
Trafikcentral
Kravet på samordning av den totala trafikbilden blir mycket stor och direkt avgörande för kvalitet och servicenivå. Här föreslås upprättandet av en ledningscentral bestående av alla tänkbara kommu— nikationsslag, samt andra. viktiga funktioner, såsom tull, passpolis och militära myndigheter. Möjligheterna till snabba beslut och rätt kommuni- kation i en ledningscentral blir direkt avgörande för den totala transportapparaten som kommer att få väsentlig betydelse i ett OS.
9 Riksdagen 1987/88.. I sam/. Nr 24
Prop. 1987/88: 24
12 BOENDE, SERVICE och KULTUR
12.1 Boende
Nationstruppernas boende har samlats till gg Olympisk By i östersund — se pkt 5.
Övrigt boende enligt nedan ingår i OS—arrangörens administrativa ansvar, men skall (utom för funk— tionärer) helt bära sina egna kostnader. Detta gäller även om exempelvis en alpin deltrupp före- drar att ordna sitt boende i Åre.
Arrangören bör före hösten 1988 förboka erforder- lig bädd— och servicekapacitet.
12.11 officials: Boende och kongresser
Enligt nu gällande tradition och praxis skall ett exklusivt boende och högvärdig service erbjudas IOC—medlemmar och övriga officials, som beräknas uppgå till ca 600 personer.
"IOC—hotellen" skall bokas helt av OS-organisatio- nen och ha särskild bevakning. '
Ackreditering sker på respektive hotell.
En IOC—kongress kommer sannolikt1att hållas 2-3 dagar före Spelen. Lämplig lokal kan vara teatern eller Folkets Hus. Tolkar och tolkutrustning för— utsätts hållas av IOC.
Det kan dessutom förväntas att många interna— tionella specialförbund och andra organisationer bokar kongresser i OS—orterna fr o m den dag beslut tas om var spelen skall hållas t o m OS—veckorna.
12.111 'Iocéhotell' i östersund Befintliga l:a-klasshotell + planerade, som förut- sätts vara byggda 1994, har erforderlig bädd— och servicekapacitet. .
12.112 'locehotellj i Åre
Diplomat-Åregården kommer, efter den utbyggnad som planerats, att ha erforderlig bädd- och service— kapacitet. Andra alternativ kan också diskuteras”
Prop.l987/88z24
12.12 Massmedia
Enpersonsrum med TV och telefon för skrivande press i hotell, stugbyar eller lägenheter efter— frågas. Lägenheter kan vara turistlägenheter eller temporärt anpassade hyreshus.
6000 personer beräknas kgmma. Ackreditering sker i press—Radio/TV—centra i Ostersund respektive Åre.
Det normala boendemönstret innebär en uppdelning på presspersonal, radio—TV-reportrar respektive tekniker och dessutom efter.länder/världsdelar. Boendet kan därför delas upp på många anläggningar — dock med relativt centralt läge och med trans— portservice till press-radio—TV—centra och are— nor.
12.121 Massmediapersonal i Östersund Följande alternativa boendemöjligheter erbjuds:
— Hotell och pensionat som ej bokats för officials — Elevbostäder, vandrarhem - stugbyar - bl a vid campingplatserna — Anpassade bostadslägenheter — Militära anläggningar — exempelvis ATS kasern— byggnad som har hög boendestandard.
12.122 Massmediapersonal i Åre
Hotell och stugbyar, som ej bokats för officials, räcker med god marginal för de ca 1500 personer som förutsätts bo i Åre.
I tidigare utredningar har ett utbyggt Sunwing planerats som "'ournalistby", medan tekniker m fl bokas in pa hotell och stugbyar inom Björnen—Åre— Duvedsområdet. Utan särskild Olym— pisk By i Åre kan nu även Åre Fjällby disponeras för massmedia. Ett flertal dispositioner och boendemönster blir därmed möjliga.
12.13 Funktionärer m fl En stor del av funktionärsstaben förutsätts'till— höra lokalbefolkningen och bo inom dagspendlings- avstånd.
Militär personal som medverkar i organisationen förutsätts bo i egna anläggningar.
IH
12.14
Prop. 1987/88:
För inlånade funktionärer, tekniker m m bokas bäd- dar i stugbyar, anpassade lägenheter eller i mili— tära anläggningar.
Samordnad bokning görs också för förstärkning av personal i offentlig tjänst.
PUBLIK
I planeringen förutsätts ca 800 000 sålda biljet- ter på 12 dagar. Detta innebär i snitt 67 000 per dag eller med ojämn fördelning mellan 50 000 och 90 000 biljetter per dag. '
Antalet personer, som ser på tävlingarna under en dag, är svårt att greppa, då en och samma person kan se flera tävlingar. Personantalet blir därför lägre än biljettantalet. I biljettantalet ingår även nationstruppernas biljettköp, vilket ytterli— gare reducerar siffran för "publik", som kräver boende och/eller transport.
Publik finns av flera kategorier, t ex
- Boende i Östersund—Åre—området + de extra gäster
Iman bjuder hem under os. — Publik utifrån som efterfrågar bädd och service under hela OS—perioden eller enstaka dagar. På- dagsbesökare kan exempelvis vara paketresor med nattåg + övernattning för att ge en kort och intensiv OS-upplevelse. Det kan också vara före— tag som bjuder kunder på en eller flera dagars ' OS. - Dagspendlare på tåg Sundsvall-Trondheim eller med charterbuss och bil från ett större om- land.
För boendet finns i dag följande totala bäddkapa- citet:
— Hotell, vandrarhem och stug-
byar i Östersund—Åre ' 9 200 - övriga hotell, vandrarhem
och stugbyar inom 10 mils avstånd från arenorna 7 500 — Hotell, vandrarhem och stug—
byar i Härjedalen 6 200 Summa kommersiella bäddar i Z—län 22 900 Bäddar i fritidshus inom Jämtland (ej Härjedalen) ' 33 600 Summa bäddar 56 500
Prop.l987/88z24
Av dessa reserveras 600 för offié cials, 6000 för massmedia och 1—2000 för funktionärer och perso; nal. Övriga kan nyttjas av publik.
Till detta kan läggas följande bäddar på något större res- avstånd:
; Hotell, vandrarhem och stugå
byar i Sundsvallsområdet 3 200 — Hotell i Trondheimsområdet 3 000 Summa bäddar '6 200
Ytterligare möjligheter finns i ferm av
— Privata bostadslägenheter — Stugbyar och fritidshus i Tröndelag - — Fritidshus inom dagsrese- avstånd i angränsande län — Pågående och planerad utbygg— nad av turistbäddar inom dagsreseavstånd, som med nu- ' varande takt och med OS som morot, bedöms kunna uppgå till + 1500 bäddar/år
133
Prop. 1987/88: 24
12.2 Service och kultur
12.21 Östersund
Östersund är en besöks— och servicestad med "nära till allt". Det är också en vacker stad med utsikt över sjö och fjäll. För sport och fritidsaktivi— teter finns mycket att välja på i staden och i fritidsområden direkt intill stadsbebyggelsen. Dessa vardagskvaliteter har kommunen slagit vakt an och sökt utveckla.
Kommunen har drygt 56 500 invånare men en ser— vice, som är dimensionerad för många fler. Genom att östersund är länscentrum och den klart största staden i hela Norrlands inland finns det gott om kommersiell service och samhällsservice samt många anläggningar för fritid och kultur. I Stadscentrum finns inte mindre än 300 butiker och ett 30—tal restauranger. '
östersund är också en utbildningsstad och mili— tärstad. Sammanlagt utbildas över 1000 elever på högskolan, 3000 elever på gymnasieskolor, 3000 värnpliktiga och 500-1000 officerare och civil— anställda på Arméns Tekniska Skola, Försvarets förvaltningsskola och de tre regementena.
Under 1986 tog Östersund steget upp som Sveriges fjärde kongressort efter de tre storstäderna.
Östersund har också den största norgehandeln av alla svenska orter.
Under vinterspelen bör handeln, restaurangnä- ringen, bank, post m fl utan större problem kunna bygga på sin kapacitet och öka öppethållandet för att klara kravet på service.
Den kommunaltekniska servicen är väl utbyggd och kan med tenporära personalförstärkningar klara den toppbelastning som OS innebär.
B4
Prop.l987/88124
Stadens skolor inräknas som en speciell resurs under OS-veckorna, då det förutsätts ett allnänt skollov. Kök och matsalar utnyttjas för mat— .distribution till Olympiska byn och för mat
till funktionärer och extra personal. De kan, om så behövs; även fungera som komplement till' den allmänna restaurangnäringen. Andra utrymmen i skolorna kan komma till användning som admini— strationslokaler, fritidssysselsättning och speciella aktiviteter.
os-besökare skall också erbjudas ett sortiment . av aktiviteter och kultur vid sidan av de olympiska tävlingarna. östersund har redan i dag ett brett utbud: ' '
- Länsbibliotek och ett flertal'kommundelsbiblio— tek — Länsmuseet med fornbyn Jamtli - Stadsmuseet — Bilmuseum
— Frösö Zoo — Ett stort antal konstgallerier - Två teatrar och Folkets Hus — Samlings— och föreläsningssalar i skolorna
— Statskyrkor, frikyrkor och församlingsgårdar
— Travbana
— Ett modernt 3:e generationens bad och flera tra- ditionella badanläggningar - Fritidsgårdar - 8 st fullstora Sporthallar (handbollsmått) + ett antal mindre ' ' - Tennishall med 3 banor — Curlinghall — Skidbackar mitt i staden — Flera system med vandringsleder och motionsspår, bl a ett 20 km långt sammanhängande elljusspår.
Karakteristiskt för Östersund är att det mesta av det uppräknade ligger inom gångavstånd från Stadskärnans
Specialarrangemang kan ordnas under OS—veckorna i de nämnda lokalerna och_utomhus. Östersund har speciella traditioner pa detta område, såsom Expo
Norr, Musikveckan, marknader och_"yror". Storsjö- yran, som är en fest mitt i stan, lockade 1986 en -
publik på 100 000 betalande under ett veckoslut. Under 06 kan dessa evenemang ges i speciell tapp- ning. Konst— och musikfestivaler kan ordnas liksom aktiviteter på isen.
12.22
Prop. 1987/88:
&
Åre har utvecklats till en internationell turist— ort av rang.
Servicen är anpassad till turistsäsongerna, då befolkningstalet ökar väsentligt. En anpassning till OS—krav bör därför kunna genomföras spon— tant och utan särskilda OS-kostnader. "
l SJs planer för upprustning av sträckan öster— sund-Åre ingår bl a utbyggnad av servicecentrat "Knutpunkt Åre".
Den kommunaltekniska servicen har byggts ut kraf— tigt i samband med det 5 k Åreprojektet. För VA— verket finns planer på utbyggnad - oavsett OS eller ej.
Skolorna förutsätts kunna disponeras på samma sätt som i Östersund (12.21).
Vid sidan av tävlingarna kan besökaren bjudas på aktiviteter, kultur och naturupplevelser, t ex:
- Ett mycket varierat utförsåkningsområde med ett 30-tal liftar. ' - Ett vinterlandskap som inbjuder till turåkning och naturupplevelser från vida fjällutblickar till vattenfall och intima fäbodmiljöer. - Kulturbyggnader i Åre, Huså, Vålådalen, Engelska Villan m fl. ' . — Kyrkor och en församlingsgård i Åre som förutsätts vara utbyggd till 1994. — Skolornas lokaler - samlingssalar, bad, sport- hallar m m. ""
Åre kan i likhet med östersund anordna specialar— rangemang under OS—veckorna.
Prop.l987/88:24
!
Sammanfattning:
Trolig nivå på USD 1994 bör vara 7 SEK avistakurs. Motiveringen till detta är dels arbitrageavdel— ningarnas prognoser samt Sveriges ekonomi och finanspolitik. En inflationstakt på 4 % årligen är inte någon orealistisk siffra, varför växel— kursrörelsen skulle bli en depreciering av kronan.
Med stöd av de teorier, som redovisas ovan, kan det vara riktigt att även denna gång bygga in- täktsberäkningarna på en dollarkurs om 7 SEK.
Intäkterna har här beräknats bl a med ledning av de belopp, som Calgary erhåller fram till 1988, och lagts in i kalkylen som en intäkt i prisnivå mars 1987. En betydande del av intäkterna bör för östersunds del kunna lyftas kring 1990.
Kalkylen-förutsätter att ökningen av intäkterna motsvarar intäkternas uppräkning med index fram till utbetalningstillfället.
Biljetter
Intäkter från försäljning av biljetter har beräk— nats med utgångspunkt från en försiktig uppskatt- ning av publik och nöjligt biljettpris. Intäk- ter från testtävlingar 1993 och andra evenemang och tävlingar har ej tagits upp.
14.2
14.3
Prop. 1987/88:
Totala publikantalet i östersund bedöms uppgå till 650 000 personer. Motsvarande siffra för Åre be— döms till 150 000 personer.
Intäkterna beräknas med utgångspunkt från ett ge; nomsnittligt biljettpris av 55 kr/person.
Intäkter 44 milj kronor
Sponsors— och försäljningsintäkter
Med ledning av Calgarys beräknade intäkter för vinterspelen 1988 sattes i utredning för OS 1992 sponsors— och försäljningsintäkterna försiktigt till 75 milj USD (50 % av Calgarys beräknade in— täkter). I beloppet ingick intäkter av OS—mynt och OS—frimärken.
Sarajevos intäkter är ej kända.
Det finns i dag inga skäl för att tro på en fram— tida ökning av sponsors- och försäljningsintäk— terna. Beloppet justeras därför endast med hänsyn till penningvärdeförändringen februari 1985 — mars 1987. Intäkterna blir då 83, 3 milj USD, som omräknas efter en kurs på 7 SEK.
Intäkter 583 milj kronor
TV—intäkter
I tidigare utredning, Vinter—OS 1992, beräknades TV—intäkterna uppgå till 60 % av Calgarys beräk— nade TV-intäkter. - .
Enligt resonemanget i ingressen kan någon ökning från ansökan om vinterspelen 1992 inte förväntas. Eftersom bedömningarna då var mycket försiktiga,
finns heller inga klara motiv för en minskad in- täkt.
Beloppet justeras därför endast med hänsyn till
.penningvärdeförändringen febr 1985 - mars 1987.
Intäkten blir då totalt 228 milj USD. __
Av beloppet tillfaller 20 % oavkortat organisa— tionskommittén i värdlandet för bekostande av faciliteter för massmedia. Resterande 80 % delas mellan IOC 1/3 och organisationskommittén i värd— landet 2/3.
USD omräknas efter en kurs av 7 SEK.
Intäkten blir för arrangören 1168 milj SEK
IO Riksdagen 1987/88. I .s'uml. Nr24
14.4
14.
Prop
Restvärden
Sammanfattning av restvärden som detaljredovisats i pkt 4 - 9.
Arenor 4 4 Mkr 5 Olympisk by 13 " 6 Infrastruktur 0 " 7 Press—, radio-TV-centra 1 " 8.1 Teleservice 85 " 8.2 Televerkets radio 112 " 9 Rad io/ TV 0 " Summa restvärden 215 Mkr
Intäkternas fördelning i tiden
Följande fördelning av intäkterna i tiden har förutsatts vid beräkning av kapitalkostnader, punkt 16
Biljetter:
— l:a kv l994
Sponsors/försäljningsintäkter, TV—rättigheter
— l:a kv 1990 22 % — "— 1991 5 % — "— 1992 5 % — "— 1993 20 % - "— 1994 48 %
Fördelningen har gjorts enligt Calgarys utbetalningsplan för TV—rättigheterna.
INTÄKTER, samm-Ämne
14.1 Biljetter 44 Mkr 14.2 Sponsors— och försälj- ningsintäkter 583 "- 14.3 TV—intäkter ' ' 1168 "— 14.4 Restvärden 215 "— Totala intäkter 2010 Mkr
. 1987/88: 24
Prop.l987/88224
TIDPLAN
Som underlag för beräkning av kapitalkostnader, punkt 16, har översiktliga tidplaner upprättats, Bilaga 15 A - C.
För tidplanerna har följande förutsättningar gällt: '
— Utredningar och projektering påbörjas omedelbart efter IOC-beslut, d v s tidplanen förutsätter ' förplanering på sätt som anges i punkt 1.7.
— Anläggnings- och byggnadsarbeten påbörjas efter cirka 1 år, d v 5 under senare delen av 1989.
- Projekten har fördelats med hänsyn till årsti- den, möjlighet till tidigare användning av an— läggningarna samt lämplig fördelning av arbetena med hänsyn till jämn sysselsättning i regionen.
— Tävlingsarenor görs i huvudsak klara för test— tävlingar l:a kvartalet 1993.
— Tunga investeringar, som har liten påverkan på sysselsättningseffekten, färdigställs så sent som möjligt.
Här redovisad tidplan är ej samordnad och tar ej heller hänsyn till alla de komplexa kopplingar och restriktioner, som naturligtvis kommer att finnas i en tidplan, som baseras på fördjupade studier.
Prop. 1987/88: 24
KAPITALKDSTNADER
Kapitalkostnaderna har beräknats med utgångspunkt dels från den tidplan, som redovisas under punkt 15, dels från vad som i övriga avsnitt anges be— träffande likviditetsbehov i tiden. Beräkningen är .gjord för att få en uppfattning om nettoräntans storlek. Osäkerheten i denna beräkning ligger dels i svårigheten att på detta stadium upprätta en relevant tidplan, dels i svårigheten i att rätt bedöma kostnadernas fördelning i tiden. '
Kostnadsräntor har beräknats efter en räntesats om 11Å5.% inklusive kreditivkostnader (f n 4 % över diskonto). _
Intäktsräntor har beräknats efter en räntesats om 9 % (f n 1,5 & över diskonto).
Räntorna läggs till kapitalet årsvis och har be— räknats kvartalsvis t o m första kvartalet 1994. Räntorna är beräknade från början av respektive kvartal. '
Räntekostnader avseende Tbleverket Radios uppgift (punkt 8.23) om att restvärdet 65 Mkr faller ut först under åren 1998 och 1999 har beaktats.
— Ränteintäkt . - " 30 Mkr — Räntekostnad _ . ./. 91 "
Nettoränta ./ . 61 Mkr
Bilaga 16 A Grafisk redovisning av intäkter och kostnader exklusive kapital- kostnader
Bilaga 16 B Grafisk redovisning av likvidtet, intäkter och kostnader inklusive kapitalkostnader
17.1
17.11
17.12
17.13
17.14
Prop.l987/88z24
KOSTNADSSAMMANSTÄLLNIHG
Belopp anges i miljoner kronor (Mkr). Prisnivå mars 1987.
Kostnader
Investeringskostnader
4.1 Arenor östersund ' 503 Mkr 4.2 " Åre ' 93 "— 5. Olympisk by _ 95 "- 6.1 ' Infrastruktur Ostersund 39 "- 6.2 " Åre 3 "— 7.1 ' Press—, Radio—TV—centra,
östersund ' 17 "- 7.2 Press—, Radio—TV-centra,
Åre 21 "— 8.1 Teleservice ' ' 153 "- 8.2 Televerket Radio 130 "— 9. Radio-TV '; 19 "— oförutsett 15 % ' _161 "— Summa investeringskostnader 1234 Mkr briftkostnader 8.1 Teleservice ' 35 Mkr 8.2 Televerket Radio 16 "—l- 9. Radio-TV - - 97 "- 10. Räddningstjänst m m 40 "—. 13. Arrangörens driftkostnader 294 "- oförutsett 30 % | 145 "— Summa driftkostnader ' 627 Mkr Kapitalkostnader 16. ' Nettöränta ' - ' 61 Mkr oförutsett 30 % 18 "— Summa kapitalkostnader ' ' 79 Mkr
Totala kostnader
17.11 Investeringskostnader , '1234 Mkr 17.12 Driftkostnader ' 627 "- 17.13 Kapitalkostnader 79 "- Totala kostnader 1940 Mkr-
17.2
17.3
. Prop.l987/88z24
Intäkter
14.1 Biljetter 44 Mkr 14.2 Sponsors/försäljning 583 "— 14.3 TV—intäkter 1168 "— 14.4 Restvärden 215 "— Totala intäkter 2010 Mkr letto
17.2 Totala intäkter 2010 Mkr 17.1 Totala kostnader 1940 "— Netto totalt 70 Mkr
Resultatet 70 Mkr har belastats med oförutsedda kostnader uppgående till 324 Mkr.
Som tidigare framgått av utredningen har ej framtida förändringar av kostnader och intäkter avseende index medtagits.
Känslighet för förändrade förutsättningar
Olympiska vinterspelen i östersund 1994 ger, med utgångspunkt från denna utredning, ett "O—resul— tat", om t ex endera av följande inträffar:
— Totala beloppet för oförutsett ökar från 324 Mkr till 394 Mkr, för att då utgöra 24 % av total beräknad kostnad för investering och drift inklusive kapitalkostnader. '
— oförutsett avseende investeringskostnader ökar från 15 % till 22 % (161 Mkr till 231 Mkr).
- oförutsett aVSeende driftkostnader ökar från 30 % till 45 % (145 Mkr till 215 Mkr).
- oförutsett avseende kapitalkostnader ökar från 18 Mkr till 88 Mkr.
— Intäkterna uppgår till 96,5 % av beräknade. — Dollarkursen sättes till 6,70 SEK/USD mot i
beräkningarna förutsatt kurs om 7 SEK/USD (sponsors/försäljnings— och TV-intäkter).
Prop.l987/88z24
18 SAMHÄLLSEFFEIG'ER
18.1 Allmänna effekter för Sverige och Jämtlands län
Olympiska vinterspel i östersund—Åre är en hän— delse som
— gör Sverige känt — underlättar för svensk näringsliv på världsmarkf naden - stimulerar utveckling av näringslivet i
Jämtlands län
Olympiska vinterspel i östersund-Åre och i Sverige innebär att såväl idrotts— som allmänintresserade i hela världen lär sig urskilja nationen och landet Sverige från namnlika länder och områden. Sverige lyfts fram och blir känt. För de intres— serade kommer Sverige och östersund—Åre att vara ett aktivt begrepp under decennier framåt. Det är fråga om en total marknadsföring av Sverige, som får en plats på världskartan också i andra länder, Sverige blir ett begrepp åtminstone för en.gene— ration framåt. Värdet av-detta går ej att mäta.
Olympiska vinterspel i östersund-Åre kommer inom Sverige att fokusera intresset till Jämtlands län och arenaorterna. Länets invånare och näringsliv får ett hoppfullt framtidsperspektiv att arbeta mot. Den image som skapas blir en lokaliserings- faktor. Rätt utnyttjat får länet i arbetet inför spelen en motor som genererar en positiv utveck— ling i hela näringslivet. Det skapas också goda möjligheter för etablering och utveckling av nya företag, inte minst service och kunskapsföretag. Befintlig kabelkapacitet till östersund och pla— nerad till Åre ger de fysiska förutsättningarna för datakomnunikation.
Det blir intressant för ungdomen att söka sig till de nya arbeten som skapas. Till länet kommer det att bli lättare att rekrytera kvalificerad arbets- kraft och nyckelpersoner. Länet blir ett intres— sant etableringsområde. Till länet kommer att 10— kaliseras företag och verksamheter som vill ut— vecklas med länets övriga näringsliv. Länet till- förs goodwill som kommer näringsliv, offentlig förvaltning och de enskilda individerna till godo
i'många avseenden.
Jämtlands län har givetvis de bästa förutsätt— ningarna att tillvarata detointresse som.riktas mot turismnäringen. Denna far under hela förbere— delsetiden och de långsiktiga goodwillvärden som spelen skapar en utomordentligt betydelsefull in— jektion.
18.2
18.21
18.22
Prop.1987/88:
En utvecklingsvind av samma kraft för Sverige och länet kan inte skapas med andra statliga eller enskilda satsningar. De Olympiska vinterspelen tillför landet och Jämtlands län kvaliteter som inte går att kvantifiera.. '
Hätbara effekter av OS
Goodwillvärdet för-svenskt näringsliv
Svensk industri satsar enorma belopp på marknads— föring av sina produkter. Att industrin har fram— gång är avgörande för sysselsättning och välfärd i landet. Hur kan betydelsen av OS värderas i detta sammanhang? '
Reklam i anslutning till idrottsarrangemang har blivit ett av medlem för landets näringsliv att skapa goodwill och marknadsföra sig. Näringslivets idrottssponsring omsätter ca 750 Mkr/år._Det går naturligtvis inte att säkert beräkna värdet på. världsmarknaden av ett OS i Sverige. Att världens idrottsintresserade ges systematiskt redaktionell information i radioJTV och press under 5—6 förbe— redelseår samt dagligen under 14 dagars spel kan inte säkert värderas. Spelens attraktionskraft gör att TV—rättigheterna betalas med miljardbe— lopp. TV—bolagens kunder betalar än mer för rätten till reklam i anslutning till TV—sändningarna. Vilket värde måste inte då ligga i att Sverige—OS exponeras i hundratals timmar. Den draghjälp om kunder och marknadsandelar; som ges Sveriges nä— ringsliv, måste värderas-till att vara flera gånger'högre än värdet av det svenska näringsli— vets årliga idrottssponsringsinsatser inom landet. TV—bolagens värdering av OS som reklambärande at— traktion bekräftar detta. Draghjälpen av 05 kan därför med säkerhet värderas i miljarder kronor.
OS betydelse för svensk turismnäring
Svenskar reser utomlands för 20 miljarder/år. Svenska flyg— och färjeföretag satsar årligen ca 300 Mkr på internationell marknadsföring, 200 Mkr satsas av hotell, diverse organisationer m fl. Sverige får in 10 miljarder kronor genom utlänningars besök. '
Prop.l987/88:24
On olympiska vinterspel ökar intresset för Sverige så att de som redan besöker Sverige ökar sin vistelsetid med 10 % eller besöksströmmen ökar "med 10 %, innebär detta ytterligare intäkter på 1
miljard kronor/år. On denna effekt uppnås under 1989— —94, ger detta en bruttoinkomst på 6 miljarder . kronor och en direkt sysselsättningseffekt motsva- _rande 12 800 årsarbeten.
18.23 Valutaeffekter
Sveriges goodwill är av betydelse för värderingen av valutan och valutaflödet. Här redovisas dock bara de direkta effekterna för valutaflödet av OS.
Utländska reklamintäkter under OS tillför Sverige en miljard kronor.
OS medför att den utländska turismströmmen till Sverige i kronor ökar med 10 % under 6 år fram till och med OS 1994. Därigenom tillförs sverige 6 miljarder kronor.
Med hänsyn tagen till valutaläckage på grund'av ökad import'ger OS ett netto på drygt 4 miljarder kronor i'utländsk valuta.
Valutaeffekterna genom svenskt näringsliv i övrigt har inte beräknats.
18.3 Direkta effekter i Jämtland av os
18.31 Investeringar
Investeringskostnaderna beräknas uppgå till i
runda.' tal 750 miljoner i byggnader, anläggningar och inventarier.
Investeringarna för radio—TV— distributionen beräk— nas till 300 Mkr. Investeringarna ger regionen (750" x 40 % + 3OO"I x 20 % ./. 14 %) ca 2 500 årsarbeten.
18. 32 Drift
Driften av anläggningarna och genomförandet av OS ger 1 750 årsarbeten.
18.4
Prop.l987/88z24
Andra effekter i Jämtlands län 1989—94 av OS
OS 1994 i östersund—Åre ger Jämtlands län ett medel för utveckling. OS—förberedelser och en ökad turistström ger en ekonomisk injektion. 05 ger länet ett hoppfullt framtidsperspektiv, som i sig genererar utveckling. Länet får en dynamisk. image och kommer för många att erbjuda en möjlighet till utveckling. Effek— terna blir mångfacetterade, an möjligheterna tas tillvara.
Beräkningar kommer här att ske av de direkta ef— fekterna för turismnäringen. De indirekta effek- terna på andra näringar skattas enbart genom en multiplikatorberäkning. I en sådan beräkning dväljs effekterna inom livsmedelsindustrin, transportväsendet, gross— och detaljhandel, tjänsteföretag etc.
OS betydelse för turismen i Jämtlands län
östersund firade 200—årsjubileum 1986. Att man firade och vad som då erbjöds besökare, har san— nolikt inte varit allmänt känt i landet. Trots detta kom att till staden förläggas ett stort antal konferenser medförande 20 000 gästnätter.
Analyser av bäddkapaciteten i östersund—Åre—onrå— det visar, att här finns betydande kapacitet för en ökad besöksström med undantag för månaderna mars och juli.
Mot denna bakgrund och den utbyggnad, som nu sker av informations— och arrangemangsorganisationer beräknas att det under åren 1989-1994 årligen ge— nereras 50 — 80 000 gästnätter utöver nuvarande besöksvolym. Detta sker genom såväl nyskapade be— söksanledningar p g a OS som förlängning av ordi— narie vistelser till följd av OS—intresset. Det finns god kapacitet att ta emot ökningen, en ökning som helt kan hänföras till marknadsvärdet av de förestående spelen.
Spelen kommer att föregås av en betydande täv— lingsverksamhet på internationell nivå. Syftet är att trimma anläggningar och organisation. Tävling— arna kan till viss del läggas på tid, då allmän— turismen inte utnyttjar all bäddkapacitet. Täv— lingarna ger då ge en ökad turismomsättning. Intresset att besöka gamla oséarenor och orter under åren 1995—2004 kommer årligen att generera lO OOO—tals gästnätter.
18.5
Prop.l98188:24
OS medför att kapacitetsutbyggnaden i länet tidi— gareläggs. Denna beräknas försiktigtvis till att 1000 bäddar varje år tidigareläggs 1 år under 5 . år. Denna kapacitet ger 500 000 ytterligare gästnät— ter, då det är kapacitetsbrist i de intre- ssanta områdena i ca 15 veckor.
Fram till OS kan turismen väntas tillföra länet drygt 1 miljard kronor i ökade turismintäkter och ca 2300 ytterligare direkta årsarbeten.
Efter 05 kan merintäkterna fram till sekelskiftet skattas till åtminstone flera hundratals miljoner kronor och de bestående långsiktiga sysselsätt— ningseffekterna till 100-tals årsarbeten.
.Sysselsättning och skatter
Det är viktigt understryka att OS ur samhällssyn— punkt är av vida större betydelse än det som mä— tes i antal sysselsatta, skatter etc. OS effek— ter på sysselsättning och skatter är dock så om— fattande att de här skall särredovisas.
OS investeringar enl 18.31 2 500 årsarbeten os drift enl 18.32 . 1 750 årsarbeten
Effekter på turismnäringen 1989—94 i landet genom ökad utländsk turism enl 18.4 12 800 årsarbeten
Effekter för turismnäringen i länet kan till stor del be- ro på omfördelning inom lan- det, varför någon nettoeffekt ej beräknas här. (För länet tillkommer 2300 årsarbeten.)
Summa direkta arbetstillfällen 17 050 årsarbeten
Indirekt 0.25 4 250 årsarbeten 21 300 årsarbeten
Vid en lönekostnad inklusive sociala anifter på 140 000 kronor per årsarbete ger 03 i löneskatter (21 300 x 140' x 34 %) 1 015 milj kronor sociala avgifter (21 300 x 140' x 36 %) 1 070 milj kronor
Prop.l987/88z24
I mervärdeskatteintäkter er—
hålles.
Från investeringar för . - . 05 150 milj kronor Från driften för OS 50 milj kronor
Från den ökade utländska .. . turismströmmen 1 200 milj kronor
Från den ökade svenska turi- smen till Jämtland bortses, . . då'det till viss del torde vara fråga om omfördelning av resande och intäkter inom landet.
Från mervärdeskatt på multiplikatoreffekten bortses.
OS genererar merinvesteringar och merinkomster för främst turismnäringen i landet. Det är investeringar och in— täkter som i allt väsentligt ej görs/uppstår utan ett OS. För staten och till någon del kommuner innebär därför OS i Sverige merintäkter fördelade
under en 6—årsperiod på . . _ sammanlagt ' 3 500 milj kronor
OS är enbart av detta skäl en nationell angelägenhet.
Investeringar Och drift av de.specifika OS—anlägg—
ningarna och den ökade sysselsättningen inom tu— riSmföretag och andra näringar ge-r i länet 7 600 årsarbeten.
I genomsnitt ges årligen ytterligare 1200 personer arbete. Sannolikt blir arbetskraftsefterfrågan tidvis så hög att sysse lsättningseffekterna sprids i hela Mellannorrland.
18.6
Prop.l987/88:-
Sammanfattning OS 1994 ger Sverige:
en.egen identitet i utlandet. för några år en "high light" goodwilleffekter för näringslivet som kan upp— skattas till ett värde av flera miljarder kronor årligen ytterligare 1000 Mkr i utländska tu— rismintäkter och drygt 3000 nya årsarbetstill— fällen 3300 Mkr i skatter och avgifter på de_merinkom— ster som uppstår t o m 1994 ett nettobidrag till valutabalansen fram t'o m 1994 på 4000 Mkr.
OS l994.ger'Jämtlands län:
. en förstärkt och mer mångfacetterad profil
förutsättningar för näringslivsutveckling' människorna ett mål att arbeta mot, en grund för vidareutveckling "investeringar i byggnader m m med bestående .värde för 600 Mkr '
investeringar i kommunikationssystem med bestående värde för 200 Mkr minst 500 årsarbetstillfällen under 6 år för in- vestering och drift av specifika os-anläggningar (exkl multiplikation) 400 årsarbetstillfällen ytterligare inom befint- lig och utbyggd turismindustri'(exkl multiplika— tion) indirekta sysselsättningseffekter motsvarande 300 arbetstillfällen under 6 år. hundratals bestående långsiktiga arbetstillfäl— len efter OS
Prop.l987/88:24
19 HUR ÖSTERSUND LYCKADES GENOMFÖRA SPELEN
Efter att de 17:e Olymiska vinterspelen 1994 genomförts i Östersund skulle man i korthet kunna sammanfatta planering, utbyggnad, följdeffekter m m sålunda:
Alltsedan 1924 har Sverige deltagit i vinter—OS och tillhört de mest framgångsrika nationerna. På 60—talet aktualiserades frågan omeverige som värdnation. Flera utredningar gjordes om spe- len. Ansökningar inlämnades för OS 1984, 1988 och 1992. vid IOC—kongressen i Baden—Baden om OS 1988 fattades bara 9 röster. Optimismen var därför stor inför IOC—kongressen i Iausanne om OS 1992, men spelen gick då till Albertville. Då östersund tog över kandidaturen inför 1994 års spel kunde man presentera ett mycket starkt koncept och arbetet drevs men en känsla för att "nu eller aldrig"
19.1 Utredning och kampanj
Östersunds och Åre kommuner bildade på våren 1987 det gemensamma bolaget "Vinterspelen' östersund— Åre Aktiebolag".
I maj 1987 presenterade bolaget utredningen Förut— sättningar för olympiska vinterspel i Östersund 1994.
Utredningen innehöll en grundlig analys av öster— sunds förutsättningar och en uppdatering av tidi— gare redovisningar om Åres förutsättningar. Trots den korta utredningstiden var ambitionen att ge en relativt väl täckande bild av vad som krävdes för att de olympiska vinterspelen i Östersund 1994 skulle bli lyckade. I prisläget mars 1987 beräk— nades den totala kostnaden för investering och drift inkl kapitalkostnader till 1_940 Mkr och de totala intäkterna till 2 010 Mkr. Vid beräkning av intäkter gjordes jämförelser mot bl a budgeten för Calgary OS 1988. Med hänsyn till osäkerhet specie— llt gällande TV—intäkter valdes för Östersund en betydligt lägre nivå.
I juni 1987 överlämnade bolaget utredningen till regeringen med begäran om att staten till fullo skulle ställa de ekonomiska garantierna för spe— len. För Östersund och Åre kommuner var det en ofrånkomlig förutsättning att staten skulle ställa upp på detta sätt.
Prop.l987/88z24
Regeringens granskning av utredningen, som påbör— jades snarast efter överlämnandet, gjordes utifrån en helhetsbedömning av beräknade kostnader och intäkter och med hänsyn till de positiva samhälls— effekter som skulle bli följden av olympiska vinterspel i Sverige.
Under höstriksdagen 1987 bifölls regeringens pro- position. Avtal om ekonomiska garantier för spelen tecknades mellan staten och Vinterspelen Öster- sund—Åre AB, huvudsakligen i överensstämmelse med de förutsättningar som kommunerna tidigare ställt som villkor.
Parallellt med utredningsarbetet arbetade en orga— nisation för att marknadsföra kandidaturen. En stiftelse hade bildats av Sveriges Olympiska Kom— mitté (SOK) med tre huvudintressenter - kommunerna (Östersund och Åre), idrottsrörelsen och närings— livet. Kampanjen bedrevs med stor bredd. Ett OS—kansli upprättades och frivilligt engagerade organiserades i nio kommittéer. Dessutom skapades en kampanjkommitté med prins Bertil som ordför— ande.
Det lokala näringslivet hade agerat snabbt och organiserat en sponsororganisation..som svarade för finansieringen av kampanjen.
Kbmmittéernas idoga arbete kröntes slutligen med framgång då IOC vid sin session i Seoul den 15 september 1988 beslutade att tilldela östersund de 17:e Olympiska vinterspelen 1994.
Tack vare regeringens positiva inställning hade OS—bolaget redan hösten 1987 kunnat starta för— planeringen för spelens genomförande — en plan— ering som innebar att man vid IOC:s beslut var väl framme i olika program— och organisationfrågor.
Denna tidiga planering innebar att arbetet med att organisera och förbereda spelen var i full gång_ redan vid årsskiftet 1988/1989. Förhandlingar om TV—rättigheter kom snabbt igång vilket senare skulle visa sig oerhört värdefullt ur bl a lik- viditetssynpunkt. '
19.2
19.3
Prop. 1987/88:
Genomförandet
I såväl östersund som Åre kom utbyggnaden av arenor och-anläggnignar i gång redan.under hösten 1989. Huvuddelen färdigställdes till "testtävh lingarna 1993". All utbyggnad hade planerats med hänsyn till jämn sysselsättning och med målsätt- ningen att hålla räntekostnaderna nere. Tunga investeringar, som inte nämnvärt påverkade syssel- sättningen, hade sålunda förlagts till åren 1992 och 1993.
Investeringsprogrammet hade fortlöpande.prövats och följts upp på sådant sätt att det blev en god balans mellan intäkter och utgifter.
Kostnader för Radio— och TV—bevakningen kunde hål— las nere p g a att man till stor del hyrde in. teknisk utrustning. Samtliga tävlingsevenemang inkl invigning och avslutning bevakades. Alla nationer som så önskade erbjöds multinationella oredigerade TV-program. Radiobevakningen innebar produktion av internationellt ljud. Mot betalning erbjöds även resurser för unilateralt bruk, i första hand då resurser för produktion av egna radio; och TV-program och inslag för överföring till hemlandet . '
För att möte de förväntade kraven krävdes av Ible— verket en avsevärd utbyggnad. En stor del av denna utbyggnad kunde dock göras som'tidigarelagda investeringar. ' '
Förberedelsearbetet var krävande men eftersom alla i samhället slöt upp bakom projektet kunde allt
fullföljas enligt planerna.
Genomförandet av spelen 1994 gav som'bekant arran— görsorterna ooh Sverige ett mycket gott renomé.
olygpiska vinterspelens betydelse
Det faktum att Sverige, Östersund och Åre exponerats i TV över hela världen under förbered— elseåren och under OS—veckorna har gjort att dessa namn blivit kända för en bred allmänhet runt hela jorden.
Den stora satsningen har gett länets innevånare och framför allt ungdomen en tro på framtiden. En utvecklingsvind av samma kraft för Sverige och länet hade inte kunnat skapas med andra statliga eller enskilda satsningar. De Olympiska vinter- spelen har tillfört landet och Jämtlands län kva- liteter som inte alla går att kvantifiera men som vi nu känner nyttan av.
Prop. 1987/88: 24
Det svenska näringslivet har kunnat utnyttja de olymiska vinterspelen för att skapa goodwill och som draghjälp i marknadsföringen. Detta har gett unika möjligheter att knyta internationella kon- takter.
Turismen har ökat både till Sverige och Jämtlands län. Ökningen var märkbar redan från den dag beslutet togs i Seoul.
Många effekter har långtidsverkan och kommer att vara gynnsamma för Sverige och länet under årtionden framåt.
OS 1994 har för Sverige betytt:
- en egen identitet i utlandet
- för några år en "high light" - goodwilleffekter för näringslivet som kan upp— skattas till ett värde av flera miljarder kro- nor — årligen ytterligare en miljard i utländska turismintäkter och drygt 3000 nya årsarbets-
' tillfällen
— 3300 Mkr i skatter och avgifter på de mer— inkomster som uppstår t o m 1994 — ett nettobidrag till valutabalansen fram t o m
1994 på 4000 Mkr OS 1994 har för Jämtlands län betytt:
- en förstärkt och mer mångfacetterad profil — förutsättningar för näringslivsutveckling — en framtidstro för länsinnevånarna - investeringar i byggnader m m med bestående värde för 600 Mkr — investeringar i kommunikationssystem med bestå— ende värde för 200 Mkr — minst 500 årsarbetstillfällen under 6 år för investering och drift av specifika OS—anlägg- ningar - 400 årsarbetstillfällen ytterligare inom befint— lig och utbyggd turismindustri - indirekta sysselsättningseffekter motsvarande 300 arbetstillfällen under 6 år - hundratals bestående långsiktiga arbetstillfäl—
len efter OS
11 Riksdagen 1987/88. ] sum/. Nr24
OS 1994 har för idrottsrörelsen betytt:
- ökade resurser genom spelens överskott — förnändiga anläggningar för framtida idrott — goda internationella kontakter och fler svenskar
som engageras i internationella idrottsorganisa— tioner
Hur det gick för våra Svenska idrottstalanger — ja det vet Ni ju redan.
Östersund 1 maj 1987
VINTERSPELEN ÖSTERSUND-ÅRE AKTIEBOLAG
få./%?”
Bengt Åsengård/
Bilaga 1A
gnlng meilsn' byggnad, inredning och utrustning enligt. SfB—syste
6 och 7 har som exempel indelats enlig-t BSAB-systemet, inde!
m nin
(: . Publikation nr .4. utgiven av SPB-sekretariatet.
S
& en
kan anpassas till respektive projekt.
Prop. 1987/88: 24
Prop.l987/88z24
Bilaga 1B
Utredningen har utförts av Vinterspelen Östersund—Åre AB.
I
Följande har medverkat.
Vinterspelen Ostersund-Åre AB
Östersunds kommun
Åre kommun
Länsstyrelsen
OS—kansliet
Samordning
Program: K—Konsult Kalkyl: K—Konsult
Bengt Åsengård Kjell—Ove Eskilsson Bertil Lindberg
Jan Billow
Barbro Bent
Hans Jäderberg Nils Jacobsson
Program, skiss och kalkyl
K—Konsult FFNS Ark itekter AB HJS Arkitekter AB JG Arkitektkontor AB AB Jacobson&widmark
Radio—TV—Tele
Sveriges Radio Riksradion Sveriges Television
Televerket
Räddnin st'änst Sjukvarå, pol1s m fl
Östersunds kommun (Samordnande)
Åre kommun Jämtlands-läns Landsting Länsstyrelsen Polisen ÖAG
Hans Jäderberg Lennart Köpsén Rolf Bergsten Jörgen Grönvik Thorbjörn Moström
Håkan Fahlberg Bengt Sundström Kjell Ove Andersson Allan Börjefors Anders Hansson
.Åke Jönsson
Roland Lundström
Christer Bråting Evert Fogelberg Lars Svärd
Claes Andersson
NMT 010—50 10 82 063-10 19 94
063—14 30 00
0647—108 50
063-14 60 00
063—10 19 94
063—12 45 20 063—12 45 20
063—12 45 20 063-12 79 90 063—12 78 30 063—10 80 00 063—12 73 10
08—784 12 47 08-784 20 28 08-784 24 36 08—784 35 88 063—901 00
063—14 30 00
0647—108 50
063—14 12 20 063—14 60 00 063—12 48 40 063-15 80 00
Chefen öAG Kommunikation
Luftfartsverket Linjeflyg SJ
Vägverket Östersunds kommun Z—Trafik
AB Jämtlandsbuss
Företrädare för idrotten
SOK Sv Bob o rodelförb Sv Ishockeyförb
Sv Konståkningsförb Sv Skidförb
Sv skridskoförb Sv Militära Idrotts— förb
J/H Idrottsförb
Samt medlemmar i anläggningskommittén
(J/H) ,Ostersunds armégarnison
Leif Nilsson
Kjell Uhlin Lars Tengqvist Bertil Hardin Kjell Byström Göran Lundin Nils Harvard Sture Lyrén
Gunilla Lindberg Björn Walden Sven Nordstrand Birger ROSén Johan Sagner Iwan Egerstål Kenneth Lundgren Gösta Gärdin
Bo Mårtensson Thorbjörn Jansson
Prop. 1987/88: 24
063-15 80 00
063—448 90 060—57 90 89 0690—117 87 063—12 48 00 063—14 30 00 063—11 72 70 063—10 84 00
08—713 61 70 08—717 30 58 0660-112 28 0302—117 88 08—745 08 18 063—12 08 45 016—11 57 60 08—788 99 42
063-12 48 40 063-12 76 10
Prop. 1987/88: 24
" IOC -ho|'eli" K mmmmmm i adm. Länxslyrelse
Köpcentrum- 300 butiker 30 restauranger Teatrar Museer o gallerier Bibliotek Kyrkor Sporthallar mm.
Prop. 1987/88: 24 '
Olympiska vinterspel
i Östersund 19%
02,5 AQ. . » ar sex % //Å w // O &; 5996 .o
Översikt Östersund K" KONSULTmaj 1987
Prop. 1987/88: 24
Publik—P
"Olympiahallen" A - och C—hall
stadion
* + ! | " + & åt:-Spå '# » __. ' r *** Q'l-JIJ. .! * ' -A- i. n?r; + ”allså " '...' "* /'1'1— **"; ,.— ' ut .' vu; * :— + .. 1!— ” 1-
+ &
i— * x
.- ("*—l-
:*Q * * ***): ,. if ”k .* ' * %* 'å'—", *.qu.
rk. *R)k*
Rannåsliärn
Olympiska vinterspel i Östersund 1991.
Översikt Rannåsdalen
maj 1987
K-Konsult Arkitekter FFNS Arkitekter AB HJS Arkitektkontor AB JG Arkitektkontor AB
Prop. 1987/88: 24
Bilaga 2B
. om om”? »?Q ”0
50 100m
Prop. 1987/88: 24
&
STÖRTLOPP .iz1A.o
x &
sro LOPP H- 1100 ons. .nss.o
ia!)
- LÅLOM D;"- ' - KOMB .
P _ planer och landni rigs bana på Åre-jön
Prop. 1987/88: 24
Bilaga 2C
&_
Översikl' Åre &%%'"
K- KONSULT inaj 1987 *saNDswgod
Olympiska .vinlerspel ,; F & i Östersund 1994 g [% o 3”.
171"
Bilaga 3A-
ÖSTERSUNDS OS'KANDIDATUR ORGANISATTONSSKISS 20.5 "87
KOMMUNENÅ
ale GEMQISAMT As . VINTERSYEIEN ( öst—zman dub
' lut mm,.rdf. - J—oJaulmon
' hallå-gta; ' "anvands
- 6414me - o'o sm _
. Tu a...... . (19111 Hihi-dnm ' sunny iii-im - Iurfeiimsan ' H-L fiol.-igen
VD amd &":er
RELATIONER lot, Not, ocoo
. immsdneueu (mun.-:e) - &%eNNG-UD .
- komnoum- Lsf- ull—(mma. - Nito-NÄRINGSLIV
- mum-amn!!!)
- SPOReroP'ILER rm.
é—Zvnl .!Nlok komm. ___—_.) m "”"
KAMBAMIKOMMITI'E
STYRELSE
' ce Auoemko, soK - se slam , xs - sae. mad,:nus - 1' komun-,!» . J-b .Mcoossou, Åse ' SEX SUFPL
VD —Kal 1-4 455
box |994,0310|MON0 m. ooo-ion 94
"US HIUMR MH VFZ.
1111” träffar '$" ' då a'l'fs's'
IANDSTINP
Prop. 1987/88: 24
Prop. 1987/88: 24
Bilaga BA
TELEVERRET RADIO Rundradio . m
" video 2 video
SPAI- SLIIGA
1987-05415
ÖSTERSUND, VINTER-OS 19% Förbindelsebehov för rundradio
Kabel-TV nl: 20 Innala: "tittar"
I
Längd— __ åkning mu:— 7— IIIIEIIEEEIIIEIIIIIIIIlllll x)
* -_ runmsxmc
2 vide- Video UTLÅNDET __ - x) hcppnin_ " " ___—'_- m_l— Stereoglr . 15 .: 2 video ' Bob/Rom __ME— 7 kHz 35 " __:— 96 loksloar !— a_tråd.r ' 2405: ' video = _me— '; !) '$ v, - |- 122 lok.-alvar _I— c ( = _ . H 3 2 video '$ 3 I$h06k91m_ S "' x) = 2 n: .: ' = Cl ..: |- " ä & 0 E H I— |-. ( 4: : Transport.-able jord— : stationer för över— 5 föring via satellit _. ' _ ; ÅRE -osmsuuo- in: ; Video 5 4 s: OS- ; ' 3 st _— .. '( ————P-s”'" 3 ”" _|- : 9.25; .. : $ — ä :, " A-crfidor . " = _ 755: tentor . 20 :: Olympiacenirum,
Prop. 1987/88: 24
Bilaga BB
TELEVERKET RADIO Rundradio. Rgf 1987-05-05
ARE , VINTER-OS 1994 Förbindelsebehov för rundradio
&co
NR." 7 |!) .-- .
Störtlopp Slalom . Ilnlåi| |
A
16 lokalpnr .
.Transportabla jordstationer Ifö: överföring via satellit
& mono-ljud 6 mono-ljud
& video & video
IO TV-kanale i kabel—TV- " för
3 stereopar 225 lokalpar .
2 video 2 video
leknkk central
5 st telex, telefax etc.
.! ; = : " a,— & = 0 0 U 0 ;?l J ') l-I & |. = 7 U U _: u _ _ u " . ” > > m m q 0 N # _ o o m _ OSTERSUND
Bilaga BC
TELEVERKET RADIO ' Rundradio, er 1987-04-29
VINTER—OS 19%
Bildförhindelser
Jordstationer & st + reserv Ks? + reserv Jordstationer
Intelsat
- 1 st SVT Xst & reservll. st EBU Oslo - ,3/sto reserv 1 st) NHK x (,,,)
ABC CBC
Eutelsat 2 st EBU
Prop. 1987/88: 24
Helsing- fors
- (%%) RADIO- ocu TV-BEVAKNING
vm os 1994 | ÖSTERSUND/ÅRE
PLANER — KALKYLER
MAJ 187
”IBG
Prop.l987/88z24
SVERIGES TELEVISION SERVICEDIVISIONEN KJELL OVE ANDERSSON 1987-05—14
PM OM RADIO- OCH TV-BEVAKNINGEN AV OS 92 I ÖSTERSUND OCH ÅRE; UPPSKATTNING AV KOSTNADER OCH LOKALBEHOV. I. Policy, förutsättningar. II. Sammanfattning av kostnader. III. Lokalbehov.
Bilagor:
Bilaga ]: Tävlingsschema.
Bilaga 2: Behov av tekniska resurser för arenabevakning. Bilaga 3: Behov av tekniska resurser i radio- och Tv-cent— ra i Ostersund och Åre. Bilaga 4: priftspersonal - behov och kostnader.
Bilaga 5: Ovriga driftskostnader Bilaga 6: Lokalbehov för radio och tv. Bilaga 7: Förplanering. Bilaga 8: Intäktskalkyl.
Q. INLEQANDE SYNPUNKTER.
förutsättningarna för de föreslagna Olympiska Spelen i Ostersund/Åre liknar för SR-koncernens vidkommande i_ alla väsentliga delar de som gällde för två år sedan för kalkylen för Falun/Åre. Denna kalkyl är uppbyggd identiskt med denna.
Alla kostnader har schablonmässigt skrivits upp med 11% mot5varande penningvärdets utveckling under de två senaste åren. Några få kostnader har anpassats till aktuell priSUtveckling. Möjligheten att hyra Masterkontroll från EBU har upphört varför denna kostnad ökar med'ca 4 Mkr!
En annan faktor som påverkat kostnaderna väsentligt är att ett antal nya grenar i befintliga sporter har tillkommit vilket i sin tur medfört att det antagna tävlingsprogrammet utökats med tre dagar, från 13 till 16. Detta motsvarar exakt plane- ringsunderlaget för Calgary.
För SR:s del har således placeringen i Östersund i stället för Falun bara marginell betydelse, TV-center och arenabevakning blir likadana i bägge fallen. På grund av det välfyllda och komprimerade tävlinQSprogrammet kan ytterligare samutnyttjande av tekniska resurser inte uppnås. 177
lZ Riksdagen 1987/88. I .ruml. Nr 24
Prop.l987/88z24
1. POLICY, FÖRUTSÄTTNINGAR.
l. En absolut förutsättning för att de moderna Olympiska Spelen blivit internationella storhändelser och därmed av stort PR-värde för värdnationen är en väl fungerande mass- mediabevakning. Radio och tv ger möjlighet för i stort sett hela jordens befolkning att följa spelen och ett stort ansvar åvilar arrangerande lands rundradiobolag.
Insatserna från de ansvariga radio- och tv—bolagen vid olympia- derna under 60-, 70- och 80-talen har varit betydande och abso- lut senaste "state-of-the-art" hos teknisk utrustning har alltid utnyttjats.
En utgångspunkt för Sveriges Radio-bolagens planering inför vinter-OS -94 i Ostersund/Åre är att hålla samma höga standard och säkerhet som under tidigare spel.
Det direkta underlaget för denna rapport är erfarenheter och uppgifter från tidigare spelen främst vinter—OS i Sarajevo och planeringsunderlaget för Calgary -88.
2. Radio- och tv-bevakningen av OS 94 i Östersund och Åre har ur RR's och SVT's synpunkt två syften
- att bevaka samtliga tävlingsevenemang inkl prisutdel- ningar,invigning och avslutning och erbjuda alla nationer som så önskar multinationella oredigerade tv-program och produktion av internationellt ljud. Tre multilaterala kanaler planeras.
- att mot betalning erbjuda resurser för unilateralt riktat material. I första hand avses resurser för produktion av egna radio- och tv-program och inslag för överföring till
.hemlandet.
3. Vissa nationer, t. ex. USA och Japan fordrar vanligen avsevärda resurser och arrangemang utöver denna service. Man tar med sig stora mängder egna tekniska resurser som kräver lokaler, kameraplatser. parkeringsytor, kraftförsörjning, förbindelser etc. Detta har EJ beaktats i kalkylen.
4. Televerket Radio/Rundradio svarar för alla förbindelser enligt det ordinarie avtalet mellan bolagen. Normalt avses då all överföring av programmaterial med tillhörande kommandoförbin- delser till och från samt mellan produktionsplatserna. Inom produktionsplatserna svarar normalt programbolagen själva för erforderliga förbindelser. På grund av den stora omfattningen och komplexiteten hos vissa arrangemang (utförsåkning o längd- åkning på skidor) kmuner Televerket att svara även för vissa överföringar mellan enskilda kameror och OB-enheterna.
RR och SVT har försett Televerket med uppgifter om de aktuella förbindelsebehoven.
10.
ll.
12.
13.
Prop.l987/88224
Radions och TV's behov av teletjänster är omfattande. Uppgifter om dessa behov har överlämnats till Televerket. Kostnader för detta har inte medtagits i kalkylen.
Tävlingsprogrammet som redovisas i bilaga 1 utgör den primära planeringsbasen som direkt bestänmer omfattningen av insatser i form av tekniska resurser och personal. Programmet är utarbetat inom SVT som ett förslag. i avsikt att minimera resursbehoven. Ändringar i förhållande till bilaga 1, t ex curling, freestyle etc, medför kostnadsökningar.
Policyn vid kalkylering av kostnader för tekniska resurser har varit att i .möjligaste mån undvika investeringar. RR's och SVT's egna resuser räcker bara till att täcka en bråkdel av resursbehoven. Planeringen förutsätter att avsevärda reSurser i både apparatur och personal kan hyras från andra länders rundradioorganisationer, främst inom Norden.
Radio- och tv-centrena i Östersund och Åre kräver emellertid omfattande installationer och Specialutrustningar som inte är möjliga att hyra eller återvinna.
Alla priser är beräknade i prisläge mars -87 och inkluderar mervärdesskatt.
Det är numera regel att värdlandet tar betalt av gästande radiobolag för exklusiva tjänster såsom redaktionsrum med inredning och utrustning, studioutnyttjande, reportageteam, videobandredigering etc. Det är alltså rimligt att räkna med vissa intäkter.
Samtliga lokaler anskaffas, byggs och grundinredes av arrangö- ren utan kostnad för Sveriges Radio- koncernen. Programbolagen (RR och SVT) svarar för installation av teknisk utrustning.
Arrangören svarar för kraftförsörjning enligt specifikationer från Sveriges Radio. Arrangören svarar också för reservkraft för fasta anläggning- ar såsom Radio- och TV- -center i Östersund och Åre. SVT svarar för reservkraft på OB- platser.
Arrangören svarar för att elektriska signaler representerande tidtagning och resultatredovisning överföres kostnadsfritt till SVT's utrustning.
SR förutfätter att koncernens kostnader för bevakning av de Olympska Spelen enligt ovan inte belastar rundradiofonden.
Prop.l987/88:24
Kostnaderna för produktion enligt här angivna förutsättningar betalas av OS-kommittEn enligt särskilt avtal mellan kommittén och SR-koncernen.
II. SAMMANFATTNING AV KOSTNADER.
Sammanställning av de kostnader som redovisas i bilagorna: l. Driftskostnader. Tekniska resurser på arenor (bil 2) 20.2 Mkr
Tekniska resurser i radio- och TV- centra (bil 3)
- Ostersund 7.6 _ Åre 0.3 Personalkostnader (bil 4) 37.0. Planeringskostnader (bil 7) 27.6 Övriga driftskostnader (bil 5) 8.8 SUMMA DRIFTSKOSTNADER: lOl.5 Mkr 2. Anskaffningskostnader. På arenorna (bil 2) 3.7 Mkr l radig- och TV-centra (bil 3) - Ostersund l2.6 Mkr - Åre 3.0 SUMMA ANSKAFFNINGSKOSTNADER: 19.3 Mkr 3. Budgetreserv. 15% 18.0 Mkr 4. Summa kostnader. Bnmtonnl).2)wh3) B&BMH 5. Intäkter. Enligt kalkyl (bil 8) 5.0 Mkr 6. Nettokostnad. ' ************* * _ * Enligt ovan 1) - 5) * 133.8 Mkr * * * ***-A**A'vki'i'irii'
Prop.l987/88z24
7. Behov av likvida medel.
Merparten av kostnaderna såsom teknikhyror och personalkostna- der utfaller till betalning i samband med spelen. Eventuella behov av förskottsmedel för detta har ej beaktats.
För anskaffning av teknisk materiel och planering krävs en tidigare tillgänglighet.
För anskaffningar:
l:a kvartalet 1992 6.0 Mkr 3:e " 1992 3.7 4:e " 1992 9.6 För planering: l:a kvartalet 1988 0.2 Mkr l:a " l989 l.0 l:a " 1990 4.3 l:a " 1991 3.0 l:a " 1992 3.7 l:a " 1993 l2.0 l:a " 1994 3.4 III. LOKALBEHOV. Behoven redovisas i detalj i bilaga 6. Sammanlagt behövs uppskattningsvis - 1 radio- och Tv-centret i Östersund 9025 kvadratmeter _ I II II II II II Åre 655 || - Kommentatorhytter o dyl på arenorna 1700 "
Radio- och TV-verksamhet ställer särskilda krav på lokaler. Det gäller en stabil kraftförsörjning till elektroniken, väl tilltagna ventilationsanläggningar för att leda bort för- lustvärme samt god ljudisolering för studiolokalerna.
Lokalerna för skall vara väl samlade, huvuddelen måste vara i samma byggnad.
Beräkningen har tagit hänsyn till Televerkets behov av utrymme för termineringsutrustning och förstärkaranläggningar i radio- och TV-centra.
18]
Prop.l987/88z24
Särskilt viktigt är att erforderliga uppställningsytor för OB- -bussar ställs till förfogande vid arenorna.
I anslutning till TV-centra erfordras parkeringsplatser för i storleksordningen 150 och 50 bilar i Ostersund reSpektive Åre.
Hänsyn måste tagas till behoven av kameraplatser på arenorna.
Kontaktpersoner:
För Sveriges Radio Håkan Fahlberg tel 784 1247 För Riksradion Bengt Sundström 784 2028 För Sveriges Television Kjell Ove Andersson 784 2436
Allan Börjefors 784 3588
Prop.l987/88224
Bilagor:
Bilaga 1: Tävlingsschema.
Bilaga 2: Behov av tekniska resurser för arenabevakning. Bilaga 3: Behov av tekniska reSurser i radio— och TV-cent- ra i Ostersund och Åre. Bilaga 4: Oriftspersonal - behov och kostnader. Bilaga 5: Ovriga driftskostnader Bilaga 6: Lokalbehov för radio och tv.
Bilaga 7: Förplanering. Bilaga 8: Intäktskalkyl.
Prop.l987/88:24
BILAGA 1
FÖRSLAG TILL TlVLlNGSPROGRAI FOR VXNTER-OS I OSTERSUND l99k
. GREN |!!!!ll||||IlllllllllllllllllllllllllllllllllllllllB IQ 310 Illlllllllll|!llllllllllllllll16
öppning-cereloni Oiteround 14-16
llclhoppnlnl 10! ' 13-16 900 ' 13-16 Lil 90! _ l3-l6 lordi-l Iona Lo: 10— Lag 3110 In 700 13-16 15 *- 9-1:
Lingolkning 15 In 30 in 50 km 4110 än 5 km 10 in 20 in .15 in
Skid-lytt! 10 in 20 kl Ill.5 än
Alpint ellle- store)-Jun cuper G lturtlopp Io-b ltortlopp loan lillan
allla- otoralllo- luper G störtlopp komb Utbrtlupp komb oinlo-
Strid-lo soon IOOOu 1500n soon» looOOn soon lOOOn 1500» 3000» 5000n
Rodel 1 lan: ? lan- ! nano
Bob ? lane I nan.
Ion-rlxnsnz obl kort pr Irl- obl kort pr lr:- Ildanl ob! I led-ne op! ? rr: dans ' var kort pr Pnr iran Uppvisning
13-16 9-12
9-12 9-l2 9-12 9-12 9-12 9—12 9-13
UUUUIIII | | | l I I | .
9-1?
9-12
9-1?
9—12
|
|
1
11-15 11-1l 11-1u 11-1u | 11-1n 11—1n 11-15 11-15
| | ' | |
* 0
11-15
11—15
ll-lk
| | | : | | l 1 I : | _
ll-lhlll-ll
11-1H
Iterlund 10-12' | - | 10-12 10-12 0
.
.
' 10-13
. 10-15 ' 10-1: ' 10-12 ' 10-12 ' 10-13 .
lO-lk
' 8-11: 8-11
13—15 13-l5
8-11 a-ii
13-15!13-15 )
13-15 l3-15
! | 1 | i | 15-17 15-17 ! 19-22 . a—iz i 11-17 I
UUUIIE :: U:: UUUUU===== UUUUUUIIEIII
.4________—___—__.________.___—________ : 1 | |
19-22
u
19-22 19-22
519-22 5 | 11-19
13-20. 13-20 13-20 13-20 :3_;o. 13-20 :3-79 13-20 ' . 13-20 iz—zol 13-20 13-20 13-20 (i;-2 13-20 13-20
I O _ ______1_____.J __ w—ae.
19-22
Iehockey A lanockey B
Avulutnlns
Prop.l987/88224
BILAGA 2:
BEHOV AV TEKNISKA RESURSER FÖR ARENABEVAKNING.
Samtliga arenor tv-bevakas med konventionell OB-teknik, egna eller inhyrda enheter. Evenemangens art, storlek och vikt kräver att OB- bussarna måste kompletteras med ett större antal lösa kameror och annan tv-teknisk utrustning.
Särskilda länkar eller speciella fiberkabelsystem måste arrangeras för överföring av kamerasignaler från otillgängliga platser till OB-bussarna.
Radions behov av teknik på arenorna inskränker sig i stort sett till kommentatorsystem.
Sammanställningen nedan redovisar behoven av tekniska resurser are- navis.
1. TEKNISK PRODUKTIONSUTRUSTNING.
PLATS/GREN OB KAMEROR VB SLO-MO TEXTG OVE KOMM-POS
ÖSTERSUND:
Ishockey A Konståkning l - 10 2 3 2 1 52 Ishockey B 1 10 2 3 2 l 40 Skridsko 1 10 2 2 2 1 41 Skidor Skidskytte 1 20 2 2 2 1 40 Backe 1 7 2 2 2 1 46 Bob/Rodel 1 20 2 3 2 1 32 Å_RE_:
Slalom etc . 1 10 2 2 2 1 49 Störtlopp etc 1 15 2 2 2 1 49 SUMMA: 8 102 16 19 16 8 349—
Kalkylen förutsätter att OB-enheterna inhyres kompletta med ovan- stående utrustning.
Prop.l987/88z24
Programbolagen räknar med att själva svara för reservkraft med mobila aggregat på samtliga arenor. Om kollisioner mellan tävlingar kan undvikas i rimlig grad torde visst sambruk kunna åstadkommas.
Smunanlagt 5 st aggregat behövs:
Åre/slalom och störtloppsbackarna gemensamt Bob/rodel
- Ishockey A och konståkning - Ishockey B och skridsko gemensamt - Skidor, skidskytte och backe.
2. EKONOMISK ANALYS.
Hyrestiden för OB-enheter är i genomsnitt 23 dagar per enhet inkl riggning, produktionstid samt rivning.
Kostnader:
a) OB-bussar. Kostnad kkr (H=hyra, A=an- skaffning)
Marknadspriset på dagshyra för en modern OB-buss kompletterad till erforderlig nivå (10 kameror, extra slow-motion, vb, textge- nerator och digitala videoeffekter) är 90 kkr 8 st bussar i 23 dagar blir H =16.560
b) Extra kamerakedjor.
10 st i 20 dagar för 3.5 kkr/dag H 700
c) Konmentatorenheter (inkl monitorer).
Hyreskostnaden beräknas till ca 5.6 kkr/enhet. För erforderliga 349 enheter blir kostnaden ca H Inköp av kommentatormonitorer, 3 st till varje hytt för 3.1 kkr/st. A
d) Gemensamt HF-kommandosystem.
Sambandssystem via HF inklusive person- sökarsystem A'
e) Reservkraftsaggregat.
Hyrestid 23 dagar, 8.3 kkr/dag och 5 enheter ger H
1.954
3.246
448
955
Prop.l987/88:24
f) Sammanställning av kostnader.
SUMMA HYRESKOSTNADER : 20.169 kkr Kostnaderna utfaller till betalning under l:a kvartalet 1994.
SUMMA ANSKAFFNINGSKOSTNADER: 3.694 kkr Likvida medel behövs 3:e kvartalet 1992.
Prop. l987/88: 24
BILAGA 3:
NISKA RESURSER x_gggio- 0CH_IV;CENTRA____QSIEBSUND_9CH _52:
1. TEKNISK PRODUKTIONSUTRUSTNING. a) ÖSTERSUND/ATS.
Radio- och tv-centret i Östersund/ATS (Arméns Tekniska Skola) är knutpunkten för all verksamhet, såväl tekniskt som administrativt. Alla inkommande signaler från arenorna på Skidstadion, Bob-banan och Åre termineras här. Signalerna bearbetas vid behov och sammanställs till tre parallella utgående multilaterala tv-kanaler. En unilateral kanal produceras i centret.
Samtliga 349 konmentatorledningar termineras och rangeras till rätt mottagarland i RR/SVT-centret.
Faciliteter för kommentering från tv-monitorer, sk off-tube kommen- tering erbjudes.
Registrering och bearbetning för unilateralt bruk av materialet som överförts från tävlingsarenorna sker i vb-centralen med sina 8 vb-block.
Anläggningen är tekniskt komplex och kräver avsevärda tekniska in- stallationer.
Vidare innehåller centret tv- och radiostudior för gästande rundra- diobolag. redaktionslokaler för dessa, central administration, bok- ningskontor, förråd och underhållsverkstäder.
Teknisk apparatur:
25 st outrustade radiostudior 6 st utrustade "
26 st tv-redaktioner med förbindelser och grundutrustning
2 st tv-studior utrustade med - 3 kameror - bildmixer - ljudmixer -textgenerator - ljusreglering - installationsmateriel (Planeringen utgår från att försörjning sker med mindre OB-bussar.)
Prop.l987/88z24
VB-central - 20 vb-maskiner grupperade i 2- och 3-maskinsblock - underväxel 2 st ENG-block 2 st ENG-team för uthyrning 15 st kommentatorenheter för off-tube kommentering Masterkontroll - 3 st PK'n - dispatch - kommentatorväxel Central växel, gränssnitt mot Televerket
HF-system för distribution av 20 videokanaler ("kabel-tv")
b) ÅRE.
Centret är en sambandscentral för aktiviteterna i backarna i Åre och är dimensionerat för att merparten av efterarbetet kommer att utföras i Ostersund. Viss teknik för vb-bearbetning erfordras samt terminering och rangering av inkommande ledningar. Några få radiostudior för intervjuer och uppföljningar för uthyrning till gästande bolag behövs.
I övrigt innehåller centret lokaler för ledning och administration, förråd och underhållsverkstäder.
Teknisk apparatur:
2 st utrustade radiostudior
15 st mindre tv-redaktioner med förbindelser och grundutrustning 4 VB-maskiner för referensinspelning
Central växel, gränssnitt mot Televerket
HF-system för distribution av 10 videokanaler ("kabel—tv")
2. EKONOMISK ANALYS.
Grundutrustning såsom OB-bussar, Masterkontroll, videobandmaskiner, ljudblock etc förutsättes kunna hyras.
Installationerna är emellertid omfattande och kräver avsevärda mängder kabel och Växelsystem.
Prop
a) ÖSTERSUND/ATS.
b) ÅRE.
Hyreskostnad kkr
5 st ljudbussar för radiostudior 353 2 st OB-bussar för tv-studior 941 20 vb-maskiner 1036 2 st ENG-block 207 2 st ENG-team 277 15 st off-tube kommentatorsyst. 270 Masterkontroll 3500 Kommentatorrangering 1000 SUMMA: 7584 kkr
Anskaffningskostnad kkr
Grundutrustning till 30 st radiostudior 784 HF-kommando inkl personsökare 280 HF-sändare RR 308 Monitorer, VHS 3090 Bärbara bandspelare RR 370 Radiomottagare 50 "Kabel-TV system" 560 Kabelutjämning 538 Växel 112 VB-väljare, kringutrustning 448 Mätutrustning 112 ENG-block, kringutrustning 112 kabel, installationsmateriel RR+TV 1523 övrigt 470 projektering (inkl Åre) RR+TV 2072 installation RR+TV 1719 SUMMA: 12548 kkr
Hyreskostnad kkr
2 st ljudbussar för radiostudior 141 4 st vb-maskiner 185 SUMMA: 326
Anskaffningskostnad kkr
Grundutrustning till 2 st radiostudior 52 "Kabel-TV system" 336 HF-sändare RR 123 Bärbara bandspelare RR 146 Monitorer, VHS 538 Kabelutjämning 202 Växel 67 VB-väljare, kringutrustning 224 Mätutrustning 112 kabel, installationsmateriel 336 övrigt 235 installation RR+TV 672
SUMMA: 3043 kkr
.1987/88:24
Prop.l987/88z24
c) Sammanställning av kostnader. Smmna hyreskostnader 7910 kkr
Kostnaderna utfaller till betalning l:a kvartalet 1994. Summa anskaffningskostnader 15591 kkr
Behov av likvida medel:
Mkr
1992 l:a kvartalet 1992 4:e "
8001 . . 000
Prop. 1987/88: 24
BILAGA 4:
DRIFTSPERSONAL — BEHOV OCH KOSTNADER.
Bevakning av en olympiad är en personalkrävande' operation. Ett stort antal specialister inom tekniska och programmässiga yrken behövs för att utsändningarna skall kunna ske på ett professionellt och säkert sätt. Ett stort serviceansvar gentemot gästande radio- och tv-bolag från hela världen åvilar arrangerande nation. Exempel på erforderliga personalkategorier
- TOM - Ljudtekniker - Bildingenjörer - Mixertekniker - TV—fotografer - Ljudassistenter - Elektriker - OB-assistenter - Servicetekniker - Kmnmentatortekniker - Videobandtekniker - Slow-motion tekniker - Grafiker - Ateljépersonal - Producenter - Scriptor - Bandredaktörer - Förrådspersonal - Ekonomer - Sekreterare - Bokare - Tolkar - Ledning - Växelpersonal - Studiomän - Liason officers
Utgångspunkten för personalplaneringen är det antagna tävlingsprog- rammet enligt bilaga 1. Hänsyn måste också tas till tid för rigg- ning, genrep och rivning/avveckling. , Maximalt behöver ca 630 personer vara i tjänst samtidigt. Riksradion och Televisionen kan inte försörja OS-bevakningen med egen personal. Stora andelar måste inhyras "externt" i Sverige och från i första hand de övriga nordiska länderna.
Viss nyckelpersonal i TV-centret i Östersund samt merparten av kommentatorteknikerna tas från övriga Europa.
RESURSBEHOV OCH KOSTNADER.
l. Löner.
Totalt åtgår ca 73 000 arbetstimmar till en kostnad på ca 310 kr/tim 22 630 kkr
Prop.l987/88124
2. OB-tillägg.
Tidsåtgången för själva produktionen (dvs exkl riggning och rivning) är ca 60 000 tim.
Ca 50% av denna tid är OB-grundande till en kostnad av ca 39 kr/tim 1 170 kkr 3. Traktamenten.
Nuvarande dygnstraktamente för svensk personal- är 237 kr. Antag 50% utländsk personal med
392 kr/dag. , 3.700 kkr 4. Hotellkostnader.
Normala hotellkostnader dvs ca 600 kr natten förutsättes 7 000 kkr
5. Resor.
Specialpriser med Linjeflyg antages, 50% av alla tekniker kommer från de andra Nordiska eller övriga Europa.
Totalt 1 000 kkr 6. Utbildning.
I viss begränsad utsträckning behöver extrainsatt personal utbildning. 50 personer i 10 dagar a 2240 kr. Totalt inklusive lärarkostnader 1 560 kkr
SUMMA TOT: 37 000 kkr
13 Rikxz/tlng 1987/88. I sum/. Nl'Z-J
Prop. 1987/88: 24
BILAGA 5:
ÖVRIGA DRIFTSKOSTNADER.
l. Transporter. kkr - Materieltransporter (hyrd utrustning från
Stockholm och utlandet) 280
- Hyrbilar, tot 15 st i en månad 100 - Hyra snöskotrar för riggning o dyl 50 - Buss för personaltransporter 56 - Helikopter för riggning och produktion 157 - Skyliftar som kamerakranar 121
2. Datasystem för resursbokning/planering.
- hyra 8 månader inkl systemutveckling 672 3. Bevakningskostnader. 1120 4. Administrativ materiel (kopiering, papper etc) 672
5. Magnetband.
— l-tums videoband, 200 tim a 1120 kr 224 - ENG-kassetter 11 - ljudband 11
6. Reservdelar.
-batterier, VB-huvuden, plumbikoner etc etc 560 7. Kläder - Specialjackor, kängor etc för personal 2240 8. Kontorsmöbler 1120 9. Representation. 448 10.Förbrukningsmaterie1. övrigt 896 SUMMA: - 8738 kkr
BILAGA 6:
LOKALBEHOV FÖR RADIO OCH TV. 1. Radio- och tv-center i Östersund/ATS (kvm).
Antal
Studioblock för gästande bolag(kontor+k-rum+studio) Större radiostudio TV-studior för gästande bo- lag (k-rum+studio) Masterkontroll+vb-rum CAR (apparatrum, stativ) ENG-redigering Off-tube kommentering Kontrollrum för off-tube Uppehållsrum för tekniker Sammanträdesrum Briefingrum Kontor för adm, RR + SVT Teknikbokning "Rental service" Tekniskt varmförråd Tekniskt kallförråd (Barra- cudatält?) Tekniskt underhåll Redaktion för gästande tv- bolag, normal storlek Dito för större tv—bolag
w HO
_;
N dN—l—Jo—ib—l—lmN—l—JN
a
54 100
100 400 300 15 6 20 50 25 200 20 100 50 100 200
100
65 500
SUMMA:
TOTALT:
RR
1620 100
200
75
1995
SVT
200
30
200
125
1365 3500
5420 9025 kvm
Prop.l987/88z24
Gemens.
400 300
90 20 50 100 200
100 50
200 100
1610
Samtliga lokaler förutsättes ligga i samma byggnad. Förråd i .nära anslutning till tv-centret. Därutöver behövs parkeringsplats för ca 150 bilar.
2. Radio- och tv-center i Åre (kvm).
Radiostudio för gästande bolag TV-studio för gästande bo- lag
Antal å
25 100
RR
50
SVT
100
Gemens
Prop.l987/88:24
Antal a RR SVT Gemens
Bokningskontor 1 20 20 Uppehållsrum för tekniker 1 30 30 Tekniskt förråd 1 30 30 Tekniskt underhåll 1 30 30 Kontor för adm RR+SVT 5 20 40 60 VB-rum, CAR 1 50 50 Redaktioner för gästande 15 15 225 bolag
SUMMA: 90 210 355
TOTALT: 655 kvm
Därutöver behövs parkeringsplats för ca 50 bilar.
3. Arenorna.
Vid varje arena krävs uppställningsplats för OB-bussar med följe- fordon på ca 300 kvm.
Därutöver behövs på varje arena lokaler inomhus för kommentatorer samt kontrollrum för kommentatoranläggningen. a) Hall för ishockey A och konståkning.
Läktarplatser för 52 kommentatorer - Kontrollrum 20 kvm 20
b) Hall för ishockey B.
Läktarplatser för 40 kommentatorer - Kontrollrum 20 kvm 20
c) Skridskoarena.
41 st kommentatorhytter a 6 kvm 246 Kontrollrum 20 kvm 20
d) Skidor, skidskytte
40 st kommentatorhytter a 6 kvm 240 Kontrollrum 20 kvm 20
e) Backhoppning
46 st kommentatorhytter a 6 kvm 276 Kontrollrum 20 kvm 20
f) Bob/Rodel
32 st kommentatorhytter a 6 kvm 192 Kontrollrum 20 kvm 20
kvm
Prop. 1987/88: 24
g) Slalom etc (Åre)
49 st komentatorhytter a 6 kvm 294 Kontrollrum 20 kvm 20
h) Störtlopp etc (Åre)
49 st komentatorhytter a 6 kvm 294 Kontrollrum 20 kvm 20 Totalbehov för komentatorer 1702 kvm
Prop. 1987/88: 24
BILAGA 7:
FÖRPLANERING.
Efter ett eventuellt beslut i september 1988 i Söul startar planeringsarbetet. För RR's och SVT's del innebär den första tiden att en mängd uppgifter måste lämnas till arrangörerna i framför allt byggfrågor. Man kan alltså räkna med att resurser måste ställas till förfogande redan från årsskiftet 1988/89.
Nästa viktiga aktivitet inträffar i samband med 05 88 i Calgary och Albertville -92.
Åtagandet växer sedan succesivt för att från mitten av 1992 upp- skattningsvis 16 personer måste arbeta heltid.
Totalt uppskattas en planeringskapacitet på ca 60 manår till en kostnad av 17 Mkr. Omkostnaderna för planeringsarbetet beräknas till 5.6 Mkr.
Ett nödvändigt moment i OS-förberedelser är att genomföra ett antal provtävlingar från evenemang på de slutliga tävlingsplatserna ett år före spelen, tidigare kallat "FOR-OS", ett begrepp som börjar försvinna. Dessa tävlingar bör TV-produceras i begränsad omfattning. Uppskattad produktionskostnad 5 Mkr.
Behov av likvida medel för lön och omkostnader fördelas i tiden enligt:
0.2 Mkr l:a kvartalet 1988 1.0 " l a " 1989 4.3 " l:a " 1990 3.0 " l:a " 1991 3.7 " l'a " 1992 12.0 " l a " 1993 3.4 " l a " 1994 för avveckling
SUMMA KOSTNADER 27.6 Mkr.
Prop.l987/88224
BILAGA 8:
INTÄKTER.
Den del av radio- och tv-produktionen som avser unilateral produk- tion och där RR och SVT ger service till gästande bolag som ej med- tagit egen teknisk utrustning, förutsättes bli avgiftsbelagd. Detta förfaringssätt har i större eller mindre utsträckning tillämpats vid de senare spelen. Vid OS i Los Angeles erbjöds teknisk service till mycket höga kostnader för användarna.
Det är alltid svårt att bedöma vilka intäkter som kan komma att uppstå. Den tekniska dimensioneringen i bilagorna 2 och 3 baseras på erfarenheter från Sarajevo och vad som då kunde "säljas".
Den tekniska utvecklingen har dock på senare tid lett till att det blivit enklare att ta med egen utrustning varför hyrbehoven minskar och därmed intäkterna.
'Normalt skickar arrangerande land förfrågningar två och ett år före spelen där deltagande länder får uppge sina behov. Den tekniska kapaciteten kan då dimensioneras mer exakt efter behoven.
En grov uppskattning av möjliga intäkter vid uthyrning av tekniska resurser är 5 Mkr inkl moms.
m llllllll.lllllllllllll m llllllllllllllllllllll & m lllllllllllllllllllll. .. w I'lllllllllllllllllllllll % .. I...lllllllllllll'lllllll " Ilm-_lllllllllllllllllllll- "===uuuuuuuuuuuuuuuuuuuu= nu==m==uuuuuuuuuuuuuuuuu= 4 . m l..—w.—"""-lllllllllllllllll- D lll—.....—lllllllllllllllllll'm % lllmlllllllllllllulllllll R I'lllll-I'llllllllllllIl—nu ..... ... lll—u.—lluuuuulll'lllllnulll ...så åsså. ....u. m Illa'...'-I'llll-IIIIIIIEI .l m lllmlllllllllulllu "...lll 68555... - Bahasa _ & __.lllull.-llllllllllluulll-_l w. llllllllllll ":l" "'In-å m mlll-In.-lllllllllmmuulllu-l m .. lll-_'|'-llllllllllllllll-m-å . .. ...i..uunuuuunuunnuuuuuuuu..llll A % llllllllIlllllllllllllll' grova—omen. många m M. mI.'...'-lllllllllll-llllll .. w mI.....l'llllllllll'l'llll! w... w w I...llll'lllllllllllllllll i 0 I B
gälla—lååång
. 953324
sags—å E%ååååå lllllllllllllllllllllll "lllllllllllllllllll
annser... .. ars llllllluuuuuuunuulll El...-llllllllll """" å-u'lllllllllllllluuuu ? _ulllllll-lllllunu ? l..-llllllllunuu ? ".l'l'lllllllllnul"
sångare.. . ...llllllllllllllll å llllllllllllllllnu'
? . llllllllllllllluu
... '.'.llllllllllllll
lllllllllll'llllll llllllllllllllll'" '
Bilaga 15C .
lil
c.. L
HQSH anamn: . omanmEE
OLYMPISKA VINTERSPEL | ÖSTERSUND 1991.
INVESTERINGAR TELESERVICE, RADIO OCH TV _ TIDPLAN
Ma' 1987
Prop. 1987/88: 24
IIH===INMHEIEEEEI===IIIII
MRIKR
1700 1600
OLYMPISKA VlNTERSPEL | ÖSTERSUND 1991.
Bilaga 16A 'onarusx REDOVISNING AV INTÄKTER om KOST- NADER'EXKLUSIVE KAPITALKOSTNADER . xx i _ == x *x =( x ; *N.Ns | ' .L.__- . *x x. 1 x . X I xx. |: L .- |x _ x x | x i.. X 1 x . 1 | 1 X 1_ l 1 l 1 1 1 ( ååååååååååååååå
iQQL
1901-
.1990
kn.
HILJ.
ownprskA VINTERSPEL "| ÖSTERSUND 1991. Bilaga GRAFISK REDOVISNING av LIKVIDITET, INTÄKTER ocn KOSTNADER mstwe KAPITALKOSTNADER.
l., .'2" MKR
:) LIKVIDITETS-
600 500 1.00 300 20 0 100 100 200 300 400 500 600 700
Bilaga 2
Sammanställning av remissyttrandena över utredningen Förutsättningar för olympiska vinterspel 1 Östersund 1994 '
Yttranden över framställningen och den därtill hörande utredningen har inkommit från överbefälhavaren (ÖB). 'byggnadsstyrelscn, televerket, länsstyrelsen i Jämtlands län. Jämtlands läns landsting. Sveriges riks- idrottsförbund (RF). Svenska olympiska kommittén (SOK) och Sveriges
turistråd. Sveriges industriförbund har meddelat att man avstår från att -
yttra sig. Sveriges riksradio AB anser sina synpunkter tillgodosedda ge- nom dcltagande i det tidigare utredningsarbetet. Sveriges television AB, som också deltagit i utredningsarbetet. har inte inkommit med remissvar. Byggnadsstyrelscn har särskilt granskat utredningens investeringskalkyler och lämnar därför inga synpunkteri samband med remissen.
Samtliga remissinstanser som yttrat sig i ärendet ställer sig i sak positiva till ett svenskt OS-arrangemang. Ett fåtalrcmissinstanser har synpunkter på bl. &. de ekonomiska villkoren för medverkan eller förutsättningarna för praktisk medverkan. ] flera fall understryks de positiva effekter ett OS har för turism, näringsliv och sysselsättning inte bara regionalt för Jämtland utan också internationellt. Härvid påpekas också att OS är en riksangclä- gcnhct som ger en "good-will" för nationen och svensk idrott. Den ar- rangemangsmässiga omfattningen av olympiska spel i Sverige leder också några remissinstanser till bedömningen att det nationella intresset ställer krav på statligt engagemang utöver en ekonomisk garanti.
Sieiiges r1/.31drotf€jwh1md anför att det är angeläget (ör den samlade svenska idrottsr'ö1elsen att större internationella idrottsevenemang för- läggs lill Sverige. Detta innefattar tävlingar som curopa- och världsmäster- skap och olympiska spel.
Vid sammanträde 1 februari 1987 beslöts att stödja Östersunds och Ares arbete att utforma en gemensam kandidatur inlöi -vinter-OS nr 1994 och att aktivt delta i kampanjarbetet. RF finner det således viktigt att ånyo betona att ett evenemang av detta slag är en angelägenhet för den samlade svenska idrottsrörelsen. RF kan i detta sammanhang notera att dc-erfarenhctcr och den kunskap som de berörda specialidrottsförbunden besitter har tagits i anspråk.
Med hänvisning till RF: s tidigare remissvar med anledning av kandida- turen för olympiska vinterspel i Falun/Äre 1992 vill RF återigen framhålla att olympiska spel i Sverige skulle ha stor betydelse för att ge svensk idrott- stimulans. utbredning och internationell uppmärksamhet. RF anser att utredningen inte har belyst detta i sin beskrivning av "Samhällseffcktcr" m. m.
Som angivits i samband med tidigare kandidaturer (inner RF' det avgö- rande för om arrangemanget skall komma till stånd att staten tar det slutliga ekonomiska ansvaret med hänsyn till det allmänna nationella in- tresse som olympiska spel har. Dock är det angeläget att än en gång påpeka
Prop. 1987/88: 24
att en eventuell statsgaranti inte skall avräknas mot de årligen tillkomman- de statsmedlen till idrotten och dess organisationer.
RF noterar att utredningen föreslår att 25 milj. kr. avsätts till en fond för att täcka driftkostnader efter spelen. [ tillägg till detta kan det finnas anledning att redan nu tillsätta en kommitté, som får till uppgift att analyse- ra storleken av de merkostnader för drift och underhåll av anläggningarna som följer efter ett genomförande av spelen. Kommittén bör — i samarbete med berörda specialidrottsförbund — planera för att 'alla existerande an- läggningar av rikskaraktär kan utnyttjas på ett tillfredsställande sätt också efter spelen.
Sammanfattningsvis konstaterar RF att man ftnner utredningen väl ge- nomarbetad med en realistisk ekonomisk kalkyl och att förutsättningarna för att Östersund skall kunna genomföra spelen i samarbete med idrottsrö- relsen är goda.
Sveriges olympiska kommitté anför att. den föreliggande utredningen-är utformad enligt vid tidigare ansökningar använt mönster och ger ett gott underlag för bedömning av en ansökan. Övertygandc skäl föreligger för en tillstyrkan.
SOK bedömer att förutsättningarna för ett för Sverige positivt beslut har ökat genom att avståndet mellan de två tillämpade tävlingsplatserna har minskat högst avsevärt och är likvärdigt med eller understiger avstånd 'som har accepterats för exempelvis Vinter-OS i Calgary år 1988. På resp. tävlingsplats Östersund och Åre är arenorna jämförelsevis starkt koncen- trerade. Eftersom värdskapet för sommar-OS ej kommer att avgöras sam- tidigt. kan man bortse från den ömsesidiga påverkan sådana beslut kan ha och tidigare uppenbarligen har haft.
Vid årsmöte i SOK den 26 november 1986 behandlades frågan om en förnyad ansökan från Sverige om värdskapet för ett vinter—OS. Därvid rapporterades att kommitténs arbetsutskott och de vinterolympiska spe— cialidrottsförbunden enhälligt uttalat sig för en svensk kandidatur för vin- ter-OS l994. Årsmötet godkände enhälligt uttalandet.
Länsstyrelsen i Jämtlands län framhåller att olympiska vinterspel i Östersund år 1994 kommer att ha utomordentligt stor positiv betydelse för regionen såväl under tiden före år 1994 som därefter. Länsstyrelsen tillstyr- ker därför att statliga garantier lämnas. Staten bör också genom olika aktiviteter utnyttja kandidaturperioden för att marknadsföra landet samt förbereda hur arbetet skall bedrivas efter ett positivt beslut i Seoul i september 1988.
Utredningen om förutsättningarna för Olympiska vinterspel i Östersund 1994 har avseende sysselsättningsfrägorna begränsat sig till perioden fram t.o.m. år l994. Länsstyrelsen anser att de där-gjorda antagandena och kalkylerna avseende effekter på turistnäringen är försiktigt hållna och bör kunna överträffas. Utredningen har avstått ifrån att beräkna värdet av de positiva effekter OS får för övrigt näringsliv i landet. De direkta och kalkylerbara effekterna av ett OS är dock så stora att de olympiska vinter- spelen med säker och bred marginal bör bli en mycket god ekonomisk affär för nationen. Det måste därför vara en nationell angelägenhet att försöka få arrangera vinterspelen.
Prop. l987/88: 24
Länsstyrelsen ser i OS ett medel för utvecklingen av hela landet. Spelen bör dessutom kunna bli den största "och lönsammastc regionalpolitiska satsning som någonsin diskuterats. Länet får nya möjligheter till utveck- ling. framtidstron kommer att förstärkas och en god grund skapas för ett livskraftigt näringsliv och en god miljö för befolkningen i regionen. OS-ut- redningen har inte redovisat några bedömningar av sysselsättningseffek- terna av OS för perioden efter är l994. Det är enligt länsstyrelsens bedöm- ning realistiskt att räkna med att det efter OS år l994 i länet kommer att finnas 2000 fier sysselsatta än om OS ej tilldelas Östersund. Spelen torde också få positiva effekter för sysselsättningen i grannlänen. Till följd av den marknadsföring Sverige får kan det antas att turismnäring och export- beroende företag i övriga Sverige Också "kommer att ha många ytterligare sysselsatta.
De investeringar som måste göras inför OS är med få undantag av stor långsiktig betydelse för turismnäringen och länet i stort. Arenorna är viktiga aktivitetsanläggningar för turismen. den uppbyggda infrastrukturen behövs för turismen i Åre och för näringsliv och permanentboende i Östersund, kommunikationerna likaså. Den olympiska byn kommer att utnyttjas för boende också efter spelen. Det är i allt väsentligt fråga om investeringar som förr eller senare måste göras och som nu tidigareläggs. Det ligger storavärden i att beslut tas om dessa investeringar och att en tidsplan fastställs.
Spelen kräver vissa investeringar och driftkostnader som saknar värde efter spelen. De är reella kostnader och täcks också helt av spelens intäkter.
Länsstyrelsen har även försökt bedöma andra effekter av OS. främst sociala. miljömässiga och kulturella. Det kommer naturligtvis att uppstå problem till följd av en omfattande och snabb utbyggnad av olika anlägg- ningar. kraftigt ökat informationsbehov. ökade resandevolymer etc. Ar- betspendlingen kan tidvis bli betydande. Åre och Östersunds kommuner måste under någon tid prioritera byggnadsplaneärenden m. m. som är strategiska för att kunna genomföra en tidsmässigt styrd utbyggnad av ()S-anknutna investeringar. Kulturella institutioner kommer att behöva prioritera publicering och spridning av sina produkter framför ett mer långsiktigt dokumentations- och utvecklingsarbete. Det kan finnas sociala inslag i ett ökat resande och en ökad turism som inte är önskvärda etc. De positiva effekterna av ökade arbetsmöjligheter samt utvecklingsmöjlighe- ter för individer och företag är dock så stora och av sådan grundläggande betydelse för länets befolkning att de samlade sociala. ekonomiska. kultu- rella och miljömässiga effekterna av olympiska spel år [994 är klart posi- tiva.
Länsstyrelsen meddelar vidare att den inför utformandet av sitt yttrande samrått med vägförvaltningen i länet och länsarbetsnämndcn.
Jämtlands läns landsting anför att utredningen visar i många stycken att goda förutsättningar finns för att skapa en god beredskap av sjukvårds- och räddningsinsatser. Dessa behov liksom exempelvis transportbehov kan till stor det utan större praktiska olägenheter klaras av genom omprioritering- ar av ordinarie verksamhet.
Prop. 1987/88: 24
Genom de variationer i_ beläggning som turismen i dag har finns det redan inom landstingets verksamheter erfarenhet för anpassning av plane- ringen mot toppbelastningar. Under år 1989 genomförs orienteringstävling- en O-ringen i Jämtland varför ytterligare erfarenheter av stora arrange- mang kommer att finnas som grund före ett OS—genomförandc.
Jämtlands läns landsting ser mycket positivt på ett OS-projekt inom länet, då detta innebär en injektion för utvecklingen av näringslivet och då främst turismen som genom ett OS får tillfälle till marknadsföring över hela våt värld.
Enligt landstingets uppfattning får tillfället ej gå länet ur händerna 1 ett skede när OS- -projektet så väl behövs för att kompensera ett vikande befolkningsunderlag. en kraftig utflyttning av ungdomar och en nedåtgåen— de arbetsmarknad.
Ett OS-projekt kan bidra till framtidstro och ett tillskott av kapital och resurser, vilket är nödvändigt för Jämtlands läns överlevnad.
Med hänsyn till den positiva effekt ett OS får för—hela landet ser lands- tinget det som naturligt med ett ekonomiskt delansvar från statens sida även för de extrakostnader som ett OS medför för Jämtlands läns lands- ting.
.Bygg/zadsstyrelsen som i särskild ordning granskat investeringskalkyler- na har lämnat dessa utan erinran. Styrelsen konstaterar att kalkylerna är väl genomarbetade och med den noggrannhet man kan begära i detta tidiga skede. Byggnadsstyrelsen konstaterar vidare att kalkylerna med dess anta- ganden om kvaliteter, utföranden, mängder. priser etc. är styrande för det fortsatta projekteringsarbetet. vilket kräver ett fast grepp om utvecklingen för att projekten inte skall öka i såväl standard som kostnad. Styrelsen föreslår mot denna bakgrund att det för. statens del vore en lämplig modell att byggnadsstyrelsen utför fortlöpande revision under projekterings-, upp- handlings- och genomförandefaserna.
Televerket anför att ett eventuellt arrangemang av olympiska spel i Östersund/Åre kommer att betyda en kraftig, temporär belastning på tele- nätet i speciellt Östersundsregionen. Televerket tvingas därför att göra extra investeringar i nätet. Efter det att eventuellt spel slutförts bedöms- inte behov av denna kapacitet finnas utan utrustningen nedmonteras och äteruppsätts på annan plats. Det är då naturligt att arrangören belastas med televerkets merkostnader för dessa investeringar.
Det sätt man i utredningen valt att beräkna dessa merkostnader är att från investeringarna dra bort restväidet minus nedtagningskostnader. Te- leverket bedömer detta vara en_riktig metod. Arrangemangen innebär också extra driftkostnader för-televerket, vilka specificerats i utredningen. . Beräkningen av dessa är enligt televerkets uppfattning den bästa som för närvarande kan göras. .
Televerket tillstyrker således utredningens kostnadsberäkning för den teleservice som erfordras för eventuella olympiska spel i Östersund/Åre år l994 och anser att kostnaderna till fullo skall bestridas av OS-arrangören.
Överbefä/havaren konstaterar inledningsvis att utredningen tillmäter in- satser från försvarsmakten stor betydelse.
De områden där försvarsmaktens medverkan är särskilt angelägna är
Prop. 1987/88: 24
förslagenom tillbyggnad av flygfältet på Frösön samt utnyttjande av den militära delen av flygfältet för civil flygtransport och utbyggnad av väg E 75 med tillfartsvägar varvid övningsfält kan användas för parkeringsända- , mål. Vidare föreslås utnyttjande av försvarets skollokaler för massmedias behov samt skjutbanor och andra lokaler för tävlingsarrangemang. ] förut- sättningarna ingår också utnyttjande av artilleriregementets_militärrestau- rant för utspisning av massmediapersonal. Härutöver föreslås ett utnytt- jande av trupp för arbeten såväl i förberedelser "som under och efter tävlingsperioden. liksom insatser av såväl personal som materiel inom räddnings- och sjukvårdstjänst.
Enligt ÖB: s bedömning kommer insatser av ovan angivet slag att krävas. ' successivt under flera år med sikte på full insats vid såväl förolympiska tävlingar år l993 som vid OS år 1994.
ÖB ställer sig principiellt positiv till försvarsmaktens medverkan vid eventuellt OS år 1994 i Östersund/Åre. Stora merkostnader och betydande planeringsproblem för Östersunds armégarnison och förvaltningsskolan kommer dock att uppstå. ÖB förutsätter att såväl investerings-. drifts- samt övriga merkostnader för försvaret betalas inom ramen för de olympis- ka vinterspelens budget.
ÖB framhåller att medverkan av värnpliktiga inte kommer att ha ett värde för den militära utbildningen. Trots detta kan ÖB acceptera en medverkan av den art som skisseras i utredningen under förutsättning att omfattningen kan hållas på en sådan nivå att de värnpliktigas användbarhet i krigsförband inte påverkas negativt i avgörande grad.
Beträffande charterflygets lokalisering till den militära sidan av flygfältet kan ÖB inte biträda utredningens förslag främst av säkerhetsskäl.
ÖB förutsätter vidare att ett nära samarbete fortlöpande sker på alla nivåer med företrädare för försvarsmaktenvad gäller fortsatt planläggning och ekonomi.
Sveriges turistråd tillstyrker ansökan om statlig garanti för olympiska vinterspel i Östersund/Åre år l994. Rådet delar i allt väsentligt de bedöm- ningar och ståndpunkter som framförs i den framlagda utredningen. Enligt turistrådcts mening skulle ett OS i Sverige få omedelbara positiva effekter på en mängd områden. Detta gäller också effekterna på längre sikt. För marknadsföringen i utlandet av Sverige som turistmål skulle det få effekter långt utöver de ordinarie marknadsföringsinsatser som görs av stat. näring och kommuner. Sverige som turistland kommer vid ett OS-arrangemang i världens blickpunkt, inte bara under de 14 dagar som spelen pågår, utan lång tid före och efter spelens genomförande.
Härutöver bedömer turistrådet att goodwill-effekterna för näringslivet kan värderas till flera miljarder kronor. Dessutom kommer nettobidraget till valutabalansen enligt turistrådet att fram till år 1994 bli minst de fyra miljarder kronor som beräknas i utredningen.
Vidare kommer de regionalpolitiska effekterna för Jämtlands län att bli betydande genom de investeringari byggnader och kommunikationer som måste göras. Detta kommeri sin tur att skapa bättre förutsättningar för inte bara en turistisk framtida utveckling. utan även öka förutsättningarna för
Prop. 1987/88: 24
övrigt näringsliVs expansion och därmed sysselsättningen, servicen och ekonomin i regionen.
Turistrådet kommer att aktivt engagera sig i arbetet med att få de olympiska spelen till Sverige och vill samtidigt erinra om att rådet beslutat utveckla samarbetet turism/idrott också i övrigt i avsikt att utveckla andra större aktiviteter och arrangemang inom idrotten för en internationell publik.
Turistrådet anser att enbart en ansökan om vinterspelen till Sverige skulle få en positiv marknadsföringseffekt i sig. Den skulle också innebära att en önskvärd samverkan i olika marknadsföringsinsatser på utlandet skulle underlättas. Sveriges turistråd är under sådana förhållanden berett att med kraft engagera sig i att samordna såväl rent turistiska marknadsfö- ringsåtgärder som tänkbara initiativ från industrin och näringslivet i övrigt.
Prop. 1987/88: 24
Bilaga 3 Prop. 1987/88: 24 AVTAL träffat mellan svenska staten och Vinterspelen Östersund/Åre Aktiebolag. nedan kallat bolaget, om statsgaranti för genomförande av olympiska vinte1spel” är 1994 1 Östersund och Åre.
Bakgrund
Östersunds kommun har i samförstånd med Åre kommun. nedan kallade kommunerna, ansökt om att iSverige få anordna l994 års olympiska vinterspel. Ansökan har gjorts under förutsättning av att staten lämnar ekonomisk garanti för spelens genomförande. Kommunerna har genom bolaget gemensamt gjort en utredning om förutsättningarna för dessa olympiska vinterspel. Utredningen är benämnd Förutsättningar för olym- piska vinterspel i Östersund l994. daterad 2 juni l987. Utredningen anger kostnader, standard och omfattning vad beträffar de investeringar och den verksamhet som bedöms krävas för att spelen skall kunna genomföras. Anordnandet av spelen förutsätter att de alpina grenarna genomförs i Åre. Sveriges olympiska kommitté jämte de olympiska specialidrottsförbunden har godkänt de anläggningar som behövs för att genomföra spelen i det utförande och i den standard som beskrivs i utredningen. Kommunerna skall till det gemensamt bildade bolaget helt överlåta att förbereda. genom- föra och avveckla spelen. Bolaget skall inte ha någon annan verksamhet.
Efter förhandlingar har parterna enats om under vilka villkor en statsga- ranti för genomförandet av spelen skall kunna göras gällande. Den träffade överenskommelsen redovisas i detta avtal.
Statsgarantin och villkor för att garantin skall gälla
1.5 Staten åtar sig att på de villkor som anges i detta avtal ställa medel till förfogande för att täcka den förlust som kan uppstå om kostnaderna för den verksamhet och de investeringsobjekt som finns redovisade i bilaga 1 till detta avtal inte skulle komma att vid en slutlig avstämning täckas av intäkterna av de olympiska spelen. Garantin för denna verksamhet och dessa investeringsobjekt lämnas dock med ett belopp om sammanlagt och högst 1616 milj. kr. i prisläget mars l987. De sammanlagda kostnaderna för den verksamhet och de investerings- objekt som redovisas i avtalsbilaga ] beräknas i enlighet med bilaga2 till högst 1616 milj. kr. (garantiramen). Det förutsätts även att samtliga kost- nader för massmediabevakning och telekommunikationer m.m. täcks av garantiramen. '
2.6 Prop. 1987/88: 24 Statens garantiåtagande omfattar kostnader under en sexårsperiod räknat fr.o.m. den dag kommunerna tilldelas de olympiska spelen. Spelens eko- nomiska resultat skall slutredovisas före utgången avår 1994. Statens garantiåtagande gäller endast gentemot bolaget och under.-förut- sättning att kommunernas gemensamma aktieinnehav i bolaget represen- tcrar minst två tredjedelar av röstvärdct i bolaget. För beslut i bolagets styrelse krävs att beslutet biträds av kommunernas valda ledamöter. Sta- ten utser revisorer i verksamheten
Detta avtal innebär inte att staten åtar sig nagot ansvar att medverka 1 bolagets verksamhet. '
3,6" Det ankommer på bolaget att vidta nödvändiga åtgärder för' de olympiska spelens genomförande och finansiering. '
4.5 Intäkter av spelen skall' 1 första hand räknas av mot statens garantiåtagan- de. . '. . Som intäkter räknas alla intäkter som är en följd av att spelen arrange- ras. vilka intäktcr annars inte skulle ha uppkommit. Till intäkter av spelen hänförs sålunda bl.a. intäkter av försäljningen av televisionssändningsrät- tigheter och av s. k. OS- emblem samt direkta bidrag liksom intäkter av sponsoring, entréintakter och intäkter av försäljning av visst material m.m. efter spelen (restvärden).
5.6 Om kostnader för arrangerande av de olympiska spelen uppkommer sedan ' detta avtal slutits och dessa kostnader inte kunnat påverkas av bolaget. skall förhandlingar upptas mellan parterna om med vilket belopp garantira- men skall höjas. Det åligger bolaget att teckna i sammanhanget sedvanliga försäkringar.
6 9 Om statliga bidrag' 1 form av exempelvis arbetsmarknadsmedel kommer att lämnas för ändamal som har samband med de olympiska spelen. skall förhandlingar upptas mellan parterna om med vilket belopp garantiramen skalljämkas.
7.6 Index för korrigering av garantiramen med hänsyn till förändringar i kost- nadsnivån från mars [987 skall fastställas efter överläggningar mellan par- terna.
8.5
] förhandlingar om försäljning av rätten till televisionssändningar från de olympiska spelen har staten rätt att delta och avtal om sådan försäljning skall underställas staten för godkännande.
|») _. IQ
os Prop Statsgarantin förutsätter att bolaget i avtal med Sveriges olympiska kom-
mitté och Sveriges riksidrottsförbund kan tillförsäkra sig rätten att i em- blem för de olympiska vinterspelen använda de fem olympiska ringarna.
'105
Ett eventuellt överskott av spelen skall användas för ändamål som är angelägna för svensk idrottsrörelse. Beslut om disposition av ett eventuellt överskott skall godkännas av regeringen. '
Godkännande av avtal
11.5 Detta avtal gäller under förutsättning av regeringens samt kommunfull- mäktiges i Östersunds och Are kommuner godkännande.
Detta avtal har upprättats i fyra likalydande exemplar varav parterna samt Östersunds och Åre kommuner tagit var sitt.
Stockholm den Zl okt. l987 Östersund den 2l okt. l987 Åre den 21 okt. 1987
För staten ' För Vinterspelen Öster- sund./Are Aktiebolag
UlfLö/inqt'ist Nils Ericsson John-Bruno Jumbszt'an
. 1987/88: 24
I—J '.!-J
Bilaga 1 till avtal Prop. 1987/88: 24
Verksamhet och investeringar Investeringar i Östersund
Ändamål
Hoppbackar. Nybyggnad Längdskidstadion. Nybyggnad Skidskyttestadion. Nybyggnad Spårområde. Ombyggnad Ishockey A-hall och C—hall. Nybyggnad Ishockey B-hall. Ombyggnad Skridskostadion. Nybyggnad Bob- och rodelbana. Nybyggnad Markarbeten för tävlingsområden m.m. jämte parkering. infrastruktur. friytor. reservkraftanläggning samt kraftförsörjning m.m.
Press-center. Anpassningskostnader m.m.
Press-by. Förhyrning i nybyggda lägenheter OS-by. Förhyrning i nybyggda lägenheter Flygplatsen Frösön. Tillbyggnad
Investeringar i Åre exkl. Freestylearrangemang
Ändamål
Störtlopp H. Tillbyggnad samt utvidgning målområde Störtlopp I) + Super G-H. Nybyggnad Storslalom m.m. Ombyggnad inkl. nytt målområde Slalom H och D samt träningsbackar. Ombyggnader Massmediacenter. Nybyggnad
Träningsbackar. Ombyggnad
Utrustning rn. m.
Investeringar i och drift av Tele/TV m. m.
Kalkylerna är till delar — särskilt avseende televerket — beräkningar däri dag existerande investeringsprogram tidigareläggs och anpassas till de krav ett OS medför. Kostnaderna för vissa investeringar ersätts därför i dessa delar av räntekostnader, hyror. leasing eller motsvarande. Eventuel— la rcstvärden har tillförts intäktskalkylen.
Investeringar inkl. restvärden. Driftkostnader DrU't/t'nslnaa'erför wgam'sarion av OS m.m.
Central organisationskommitté intill avveckling är 1994 Löner inkl. sociala avgifter . 2|4
Frivillig personal. vissa ersättningar Prop. 1987/88: 24
Hyror, resor. Allmänna omkostnader Marknadsföring. värdskapskostnader. gäster m. m.. IOK—sessiön. me- daljer ' Invigning. ceremonier, avslutning. film och video. Avrapportering
Data, resultatgivning Säkerhetstjänst, polisbevakning, militärbevakning Sjukvårdskostnader (landsting). Östersund och Åre kommuner för kom- munalteknisk verksamhet, brandförsvar, sjukvård m. m. Ersättning till SOK för OS-ringar. Intäktsgenererande utgift Likviditetskostnader
Avsättning för rivningskostnader efter spelen, för drift av arenor m.m.
Försäkringspremier
Bilaga 2 till avtal Prop. 1987/88: 24
Gemensamt upprättad beräkning av garantiram för olympiska vinterspel i Ostersund år 1994
Investeringskostnader enligt utredning 1234 milj. ./. Belopp oförutsett investering . ' ./. 161 milj. Driftkostnader enligt utredning . 627 milj. ./. Belopp oförutsett drift ./. 145 milj. Kapitalkostnader enligt utredning ' - 79 milj. ./. Belopp oförutsett kapitalkostnader ./. 18 milj.
Totalt i prisläget mars 1987 exkl. kostnader
för index 1616 milj.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987
kr. kr.. kr. kr. 'kr. kr.
kr.
1. Inledning
Från svensk sida har inför såväl 1984 års, 1988 års som 1992 års tävlingar gjorts ansökningar hos Internationella olympiska kommittén (IOK) om att få arrangera olympiska vinterspel. Enligt IOK: s regler fordras normalt att en arrangör av olympiska spel (OS) av staten tillförsäkras ekonomiska garantier för spelens genomförande. Riksdagen har med anledning av bl. a. denna regel vid de tidigare ansökningstillfällena lämnat sådana statsgaran- tier (prop. 1977/78: 146, KrU 23, rskr. 275. prop. 1980/8lz200, KrU-35, rskr. 428 och prop..1985/86: 104, KrU 23, rskr. 331). IOK beslutade dock i de nu nämnda fallen att erbjuda OS till andra orter, nämligen Sarajevo i Jugoslavien, Calgary i Canada resp. Albertville i Frankrike.
1 framställning till regeringen den 2juni 1987 anhöll Östersunds och Åre kommuner genom ett gemensamt bildat bolag — Vinterspelen Östersund/ Åre Aktiebolag — om fullständiga ekonomiska garantier från staten för att ansöka om att få arrangera de olympiska vinterspelen i Sverige år 1994. Kommunerna har också bildat en särskild stiftelse .— Stiftelsen för Vinter- OS i Östersund 1994, med representanter för förutom de båda kommuner- na också Sveriges riksidrottsförbund (RF), Sveriges olympiska kommitté (SOK) och näringslivet. Bolaget. är en för kommunerna gemensam avtals- part vid överläggningar med staten om statlig ekonomisk garanti för spe- len.
Framställningen med en utredning om förutsättningarna för olympiska vinterspel i Östersund och Åre år 1994 har remissbehandlats. På grundval av utredningen, remissyttrandena och vissa kompletterande uppgifter från bolaget har överläggningar förts mellan företrädare för å ena sidan staten och å andra sidan Vinterspelen Östersund/Åre AB samt Östersunds och Åre kommuner om statliga ekonomiska garantier för genomförandet av de olympiska vinterspelen år 1994. Överläggningarna har resulterat i ett avtal mellan staten och det av kommunerna bildade bolaget.
Till protokollet i detta ärende bör fogas dels kommunernas framställning med den därtill hörande utredningen som bilaga [. dels en remissamman- ställning som bilaga 2, dels också det mellan staten och bolaget träffade avtalet som bilaga 3.
Prop. 1987/88: 24
2. Föredragandens överväganden
Svensk idrottsrörelse och -vid olika tidpunkter aktuella värdorter eller regioner har målmedvetet verkat för att olympiska vinterspel förläggs till vårt land. Näringslivet och särskilt turistsektorn lhar likaså i ökad utsträck- ning aktivt verkat för ett OS 1 Sverige.
Den svenska idrottsrörelsen har således i flera sammanhang uttryckt önskemål om att olympiska vinterspel förläggs till.Sverige. Idrottsrörelsen har därvid bedömt att ett sådant arrangemang är av stort idrottsligt intresse samtidigt som det skulle ha ett betydande propagandavärde för svensk idrott. Från regionala företrädare har framförts att olympiska vinterspel med sin alltmer ökade internationella uppmärksamhet skulle vara av stor betydelse för orternas utveckling samt ge regional stimulans.
' Den som ansöker om att få arrangera de olympiska vinterspelen år 1994 har att före utgången av januari 1988 hos IOK redovisa förutsättningarna för en sådan ansökan. Ansökningen kommer därefter att behandlas slutligt vid IOK: s session i Söul den 15 september 1988. IOK utser därvid värdort bland de sökande. Innan en ansökan kan inges måste staten ekonomiskt garantera spelens genomförande. '
Den av bolaget genomförda utredningen av förutsättningarna för att arrangera de vinterolympiska spelen ar 1994 har gjorts efter samråd med SOK och RF. De i utredningen föreslagna investeringarna och Utgiftspro- grammen har beräknats i samråd med berörda intressenter, myndigheter och företag samt därefter godkänts av SOK och de olympiska specialför- bunden. '
Utredningen redovisar så långt möjligt bruttoförhållanden avseende så- väl kostnader som intäkter. Kostnaderna beräknas i prisläget mars 1987 till 1940 milj.kr. inkl. oförutsedda kostnader med 324 milj. kr. Intäkterna beräknas i fast pris och under vissa nedan angivna antaganden till 2010 milj.kr. Bland större investeringar märks ny- och ombyggnader av is- hockeyhallar, ny bob- och rodelbana samt nybyggnader av skidstadion och skridskoarena i Östersund. I Åre krävs investeringar huvudsakligen i be- fintliga alpina anläggningar och ett nytt presscenter. Utgångspunkten vid bedömningen av statsgarantin är att de beräknade kostnaderna uppräkna- de med index skall täckas av de beräknade intäkterna.
De huvudsakliga intäkterna i kalkylen uppkommer genom försäljningen . av sändningsrätten för TV. Dessa intäkter angestill 1 168 milj.kr. Intäkter- na har beräknats med utgångspunkt i de avtal som värdorten för vinterspe- len år 1988, Calgary, har slutit. Det angivna beloppet motsvarar 65% av summan för Calgarys avtal räknat efter en dollarkurs av 7 kr. Den totala intäkten av spelen beräknas som nämnts till 2010 milj. kr. I detta belopp ingår förutom TV-intäkter bl.a. sponsor- och försäljningsintäkter. biljettin- . . täkter samt vissa s. k. restvärden efter spelen..
Kalkylen är en investerings- och driftkalkyl. I kalkylen beaktas inte bestående investeringsvärden eller andra samhällsekonomiska effekter, såsom ytterligare ianspråktagande av samhällelig service, skatteinkoms- ter, valutaintäkter, sysselsättnings- eller regionalekonomiska effekter. Vis- sa sådana bedömningar har dock redovisats i utredningen.
Prop. 1987/88: 24
Utredningen har remissbehandlats. Remissinstanserna tillstyrker utred- ningsförslagen och ställer sig positiva till ett svenskt OS-arrangemang. Byggnadsstyrelsen har särskilt granskat utredningens investeringskalkyler och konstaterar att dessa är väl genomarbetade med den noggrannhet man kan begära i detta tidiga skede. Kalkylerna har också granskats inom jordbruks- och flnansdepartementen. Med kalkylerna som grund har över- läggningar förts med syftet att kunna lämna en totalgaranti för spelens genomförande. Avtal har slutits med förbehåll för bl. a. regeringens god- kännande.
Kalkylen är beräknad i prisläget mars 1987. Hänsyn till index för kost- nadsutvecklingen måste senare tas. vilket förhållande också omfattas av ' avtalet. Avtalet förutsätter att oförutsedda kostnader också för verksam- het och investeringsobjekt som omfattas av garantiramen skall kunna finansieras genom omprioriteringar. Endast för sådana kostnader för ar- rangerande av de olympiska spelen som uppkommer-efter det att avtalet slutits och som inte kunnat påverkas av bolaget medger avtalet att garanti- ramen efter förhandling kan höjas.
Med hänsyn till valet av avtalskonstruktion bör de beräknade intäkterna enligt min mening väl svara mot utgifter om ca 1.6 miljarder kr. Staten bör därför kunna lämna en garanti om 1616 milj. kr., _vilket belopp motsvarar de av arrangören beräknade kostnaderna i 1987 års prisläge.
Statsgarantins syfte är att täcka eventuella förluster i ett utgiftsprogram om 1616 milj. kr. i den mån det saknas finansiering genom intäkter. Statsgarantin är begränsad till det angivnabeloppet.
Överläggningarna mellan staten och kommunerna har utgått från att kommunerna tar ansvar för de olympiska vinterspelens genomförande och ekonomi. Det råder också enighet om att den ekonomiska verksamheten inom OS-budgeten skall bedrivas så att inte onödiga likviditetskostnader eller behov av alltför tidig låneflnansiering uppstår. Investeringsätaganden på en rimlig nivå bör också bidra till att kommunernas ekonomiska ansvar efter spelen för anläggningar och därtill knt'1tna driftkostnader kan upprätt- hållas. SOK och berörda specialförhund har godkänt anläggningarnas ut- formning med avseende på tekniska krav och standard. En viktig del i strävan att begränsa driftkostnaderna är den ideella arbetsinsats som idrottsrörelsen bidrar med. Ett positivt ekonomiskt resultat av vinterspe- len bör därför tillfalla svensk idrott.
Statens garantiåtagande gäller endast mot bolaget. som skall vara ekono- miskt ansvarigt för genomförande av OS. Bolaget skall således om det visar sig nödvändigt genom garantin få intäktsunderskott täckt inom ramen för i avtalet redovisade utgiftsprogram. Som ett villkor för garantin skall bl.a. gälla att staten ges insyn genom revisorer i verksamheten. Staten kommer som jag tidigare nämnt inte att ställa några garantier för de lån som kommer att behöva tas upp av ()S-huvudmannen före spelens genom- förande. Låncn behövs i avvaktan på att OS-budgeten får sina slutliga intäkter efter genomförda tävlingar år 1994. Sådana län förutsätts den ordinarie kreditmarknaden kunna förmedla-mot bakgrund bl.a. av det positiva gensvar en svensk ansökan rönt hos näringslivet.
Avstämning av OS-budgetens utveckling behöver ske fortlöpande. I ett '
Prop. 1987/88: 24
senare skede skall enligt avtalet överläggningar tas upp om fastställande av index för en justering av garantiåtagandet med hänsyn till kostnadsutveck- lingen. Vid denna senare tidpunkt bör också, om spelen förlagts till Sveri- ge. avtal om intäkter från försäljningen av rätten till TV-sändningar ha slutits.
Av avgörande betydelse för det ekonomiska resultatet av arrangemang- en är storleken av intäkterna och deras periodisering. Med hänsyn främst till att försäljningen av TV-rättigheterna förutsätts svara för huvuddelen av intäkterna skall enligt avtalet detta försäljningsavtal underställas regering- en för godkännande. Det är också av stor betydelse att OS-budgeten tillförsäkras största möjliga intäkter av försäljningen av rätten att använda "OS-symbolen.
3. Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att bemyndiga regeringen att ikläda staten ekonomiska åtaganden i överensstämmelse med till denna proposition bifogat avtal.
4. Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan- den har lagt fram.
Prop. 1987/88: 24
'.)l
' Prop. 1987/88: 24
Bilaga [
Förutsättningar—för . ' olympiskavinterspeli ÖSTERSUND 1994
' VINTERSPELEN ÖSTERSUND/ÅRE AB - MAJ 1987 I '7
Box Wu 5-811111DSllRSUNl).')'tN1I)1N
TELFPHOÄE lNT—JthlOqul-l NAI 06.1-1D1Q94
IELEFAk lNI —4o63101982 NÅT oss-10193:
TELEX' 441240501912
Prop. 1987/88: 24
Östersund "1987 06 02
Till
13. ARRANGÖRENS DRIPTIOSTNADER
Nedan redovisas bedömda driftkostnader för den organisation som avses sättas upp för att planera och genomföra spelen.
Kostnaderna har bedömts med utgångspunkt från en i Östersund centralt placerad organisation. Viss del av organisationen kan under vissa perioder komma att vara lokaliserad till Åre.
Organisationen utgör den organisationskommitte, OCOG, som den nationella olympiska kommittén en- ligt IOC Olympic Charter har att utse för spelens förberedande, genomförande och avveckling.
I här redovisade driftkostnader ingår ej driftkost— nader för Sveriges Radio TV och Televerket. Dessa driftkostnader redovisas under punkt 8 och 9;
Avsättning för täckande av drift— och underhålls- kostnader etc för anläggningarna efter spelen har tagits upp som driftkostnad.
13.1 Personal
I icke obetydlig omfattning förutsättes att mili- tär personal medverkar. Några kostnader för denna personalkategori upptas dock ej, då det förutsät- tes att militärens medverkan kan ske som övning.
13.11 ånställ pgrsonal
1988 3 personer 3 mån, .9 manmån 1989 9 " 6 " 54 " 1989 17 " 6 " ' 102 " 1990 27 " 12 " 324 " 1991 36 " 12 " 432 " 1992 36 ". 6 " 216 " 1992 - 80 " 6 " 480." 1993' 120 " 12 " 1440 " 1994 135 " 3 " 405 " 1994 20 " 3 || 60 II 1994 . 5 6 " 30 " Kostnad totalt 3552 "
Lönekoatnad inkl sociala avgifter 220 000 kr/år.
Lönekostnad totalt = 65,1 milj kronor.
Prop.l987/88124
13.12. Frivillig pgrsonal i centrala organisationen
Det antages att dessa i antal personer uppgår till 30 % av antalet anställd personal vid varje till— fälle, d v 5 totalt 1066 manmånader.
För denna personalkategori utgår ej lön men er— sättning för uppehälle och utlägg, som beräknas uppgå till 22 000 kr/person och år.
Kostnad = 219 mil' kronor
13.13. Erivillig-pgrsonal under spglen
För denna personalkategori utgår ej lön men er— sättning för uppehälle och utlägg, som beräknas uppgå till 3 000 kr/person under testtävlingar 1993 och 7 000 kr/person under spelen 1994.
östersund Åre Totalt. 1993 1000 600 1600 pers 1994 2500 1300 3800 pers
Kostnad 31,4 milj kronor
Utöver frivillig personal som ovan, för vilken ersättning utgår, förutsättes även frivillig per— sonal som medverkar utan krav på ersättningar.
13.2 Resekostnader
Avser resekostnader för fast anställd personal som vardera begäknas göra 1 resa/månad inom landet och 0,5 resa/manad internationellt. Det förutsättes att maximalt 35 % av personalen har behov av in— rikesresor och 25 % behov av utrikesresor.
Varje inrikesresa beräknas kosta totalt 2 000 kr/ resa och internationellt 11 000 kr/resa (för in— ternationella resor har fri flygbiljett förut— satts).
Kostnad inrikesresor 2,5 milj kr " internationella resor 4,9 " Kostnad totalt 7L3 milj kr
13.3. Kontorshygor
Avser kontorslokaler för personal (fast anställd och frivillig personal) i den centrala organisa— tionskommittén.
13.3
13.4
13.5
13.6
Prop. 1987/88:
Kontorshygor
Avser kontorslokaler för personal (fast anställd och frivillig personal) i den centrala organisa- tionskommittén.
Erforderlig yta beräknas som 30 "Q per fast an— ställd och beräknas då inkludera erforderlig yta för frivillig personal i den centrala organisatio— nen.
Bedönd hyreskostnad = 1 000 kr/m2 år. I beräk— ningen förutsättes att kontorslokalerna successivt utökas respektive minskas i takt med behovet.
Kostnad 9L3 milj kronor
Den maximalt erforderliga kontorsytan för organi— sationen uppgår till ca 4100 m2 (1994).
Allmänna omkostnader kontor
Allmänna omkostnader för drift av kontoret beräk- nas som 15 % av total lönekostnad.
Kostnad 9,8 mil' kronor
Köpta tjänster
Data, resultatgivning, dokumentation m m. Bedönd kostnad med utgångspunkt från kända motsvarande kostnader för Sarajevo, budget Calgary samt vissa erfarenheter från internationella tävlingar hållna i Sverige.
Kostnad 24 milj kronor
Säkerhet
Kostnad för säkerhetstjänst enligt erfarenheter från Sarajevo, utredning inför Falu—Åres ansökan 1992 och överläggningar med organisationen i Calgary.
Kostnad 11 milj kronor'
13.7
13.71
13.72
13.73
13.74
Prop
Ovriga kostnader
Expenser
Marknadsföring, material, värd— 15 milj kr skap vid IOC och vintersport— förbundens sammanträden, resor Östersund-Åre för gäster m m.
OS—organisationens egna tran— 6 milj kr sporter (se pkt 11.4)
IOK—session, medaljer m m 11 milj kr
Invigning, avslutning, prisa 22 milj kr ceremonier m m
Film och videodokumentation, - 25 milj kr resor till IOC—sessioner, spe- cialförbundskongresser m m samt
någon anställd under något år
efter 1994.
Sammanställning och tryckning av avrapportering.
Kostnad totalt 79 milj kr.
Ersättning SOK
Ersättning till SOK för rätten till de olympiska ringarna.' ' .
Kostnad 25 milj kronor
'Drift arenor
Preparering och pistning av spår och nedfarter, konstsnö, konstis m m.
Kostnad Östersund . ' ' 3,5 milj kr Kostnad Åre 1,5 milj kr Kostnad totalt 5,0 milj kr
Publikparkeringar
Parkeringar förutsätts vara avgiftsbelagda och självfinansierande.
. 1987/88:24
Prop.l987/88z24
13.75 Merkostnader efter spelen"
Merkostnader för drift och underhåll av anlägg— ningar etc, som överdimensionerats för spelen eller anläggningar som av andra skäl drar stora framtida driftkostnader. Att beräkna nämnda kost- nader är i nuläget svårt då ett mera detaljerat OS—program erfordras för detta. Det är dock rim— ligt att, likt Calgary, medel avsätts till en fond för täckande av dessa framtida kostnader. I budget för OS 94 bör därför avsättning till fond betrak— tas och redovisas som OS-kostnad.
Kostnad 25 milj kronor'
13.1 13.11
13.12
13.13
13.2 13.3
13.4
13.5 13.6 13.7 13.71 13.72
13.73 13.74
13.75
ARRANGÖRENS DRIPTKDSTNADER
Investeringsdel Kostn i 1000—tal kr
ARRANGÖ RENS DRIFI' - KOSTNADER, SAMMAN- FATTNING
Personal
Anställd personal 65 100 Frivillig personal i centrala orga— nisationer 2 000
Frivillig personal under spelen 31 400
Resekostnader Kontorshyror
Allmänna omkost— nader kontor
Köpta tjänster Säkerhet
övriga kostnader
Expenser 79 000 Ersättning SOK 25 000 Drift arenor 5 000 Publikparkeringar — Merkostnader efter spelen 25 000
294.000
98
24
11
134
500
400
300
800 000 000
000
Prop.l987/88224
.Anm/restvärden
Prop. 1987/88: 24
INTÄKTER
Liksom i de tidigare utredningarna för Olympiska vinterspel förlagda till Falun och Åre; 1988 och 1992, föreligger det svårigheter att bedöma de totala intäkter som vinterspel i östersund 1994 skulle generera.
I utredning om vinterspelen 1992, beräknades in- täkterna med ledning av kända värden från Sarajevo och Calgary. Hänsyn togs härvid till att möjliga intäkter på den nordamerikanska kontinenten är större än i Europa, bl a beroende av tidsskill— nad. I övrigt gjordes en försiktig bedömning, 'eftersom närmare sju år återstod till spelen.
Vid tidpunkten för denna utredning har inga avtal an TV—rättigheter för 1992—års vinterspel i Al— bertville tecknats. Detta innebär att kalkylen även denna gång måste grundas på jämförelser'och analyser gentemot Calgary-OS.
Trenden av ökande TV-intäkter är i dag bruten. TV-bolagen talar t o m om minskade ersättningar. Huruvida detta är taktik från TV—bolagens sida eller verklighet är svårt att bedöma. Samtidi t. skall man vara medveten om att ett annat förhal— lande kan råda den dag då östersund, ca 1989, skall teckna avtal om TV-rättigheterna. Den sprid— ning av spelen med sommar— respektive vinterspel i tvåårsintervaller torde återigen kunna öka intresset för spelen och därmed också intäkterna.
Vid tidpunkten för utredningen an vinterspelen 1992, färdigställd våren 1985. sattes dollarkur- sen till 7 SEK, även en den verkliga kursen då låg strax under 9 SEK. Dollarkursen har sedan dess sjunkit kraftigt gentemot den svenska kronan.
Valutamarknaden präglas för närvarande av fortsatt press nedåt på dollarn. Detta innebär att dollarn är något övervärderad och bör ligga på avistakurs omkring 6 SEK. En annan orsak till denna kurstro är det stora budgetunderskott, som USA dras med trots besparingsåtgärder.
vad som talar emot ovanstående avistakurs är Sveriges ekonomi. I det sammanhanget finns två orsaker att beakta. — Inflationstakten i Sverige — Sveriges eventuella medverkan i EMS
14.1
Prop. 1987/88:
Våra mest kända ekonomer räknar med en inflations- takt på omkring 4 % årligen. Detta innebär kurs— förändringar uppåt samtidigt som devalveringsreso— nemang kommer in i bilden.
En svensk medverkan i EG—ländernas EMS—system är inte alls orealistiskt. England vill vara med. vilket i sin tur drar med Norge. Att Sverige i ett sådant läge kan vara "neutralt" är inte troligt.
Med bakgrund av ovanstående teorier bör dollarkur— sen sättas till ca 7 SEK. Detta styrks av-ar- bitragehandlarna. -
En ställd ränta på SEK 1994 är per 1987—05—14 11,57 %. En motsvarande ränta på USD är 9,50 %. Om man tittar på räntedifferansen och räknar om detta till ören per år, finner vi att kursen för USD ligger på 7 SEK.