Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en särskild lag som gör det möjligt att genom avgiftsuttag från de kärnkraftsproduccrande företagen finansiera hante- ringen av visst radioaktivt avfall m. m. som Studsvik AB har ansvaret för. Lagen föreslås trädaikraft den ljanuari 1989.

[ Riksdagen 1988/89. [saml. Nr37

• Sida 2
•  Original

Förslag till

Lag om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 & Avgift skall betalas till staten enligt denna lag såsom kostnadsbidrag till sådan verksamhet vid Studsvik AB som avser

l. dekontaminering och nedläggning av forskningsreaktorerna R?. och R2—0 i Studsvik med tillhörande byggnader,

2. dekontaminering och nedläggning av kraftvärmereaktorn i Ågesta,

3. dekontaminering och nedläggning av det aktiva centrallaboratoriet, bränslelaboratoriet och vissa avfallsanläggningar i Studsvik, nämligen förbränningsanläggningen HA, behandlingsanläggningen HM, förvarings- anläggningen FA, bergrumslagret och det s.k. aktiva tråget.

4. hantering och slutförvaring av kärnavfall och kärnbränslercster härrö- rande från samarbetet med de svenska kärnkraftsföretagen i det svenska kärnkraftsprogrammet och från sådan verksamhet som avses i 1—3,

5. hantering och slutförvaring av kärnbränsle från forskningsreaktorn Rl i Stockholm och kraftvärmereaktorn i Ågesta,

6. återställning enligt lag av anläggningen i Ranstad till följd av tidigare bedriven kärnteknisk verksamhet,

7. strålskyddsåtgärder som enligt lag är nödvändiga till följd av sådan verksamhet som avses i 1—6.

2 & Betalningsskyldig enligt denna lag är den som har tillstånd att inneha och driva en kärnkraftsreaktor (reaktorinnehavare).

3 & Avgiften är 0,1 öre per år för varje under året levererad kilowattim- mc. elström.

Avgiften skall betalas till statens kärnbränslenämnd.

4 5 Avgift som har betalats enligt denna lag får användas för att ersätta kostnader för sådan verksamhet som avses i l &. Statens kärnbränslenämnd beslutar om den närmare användningen av avgiftsmedlen.

5 & Studsvik AB — eller efter medgivande av statens kärnbränslenämnd annan juridisk person —skall upprätta en beräkning över kostnaderna för sådan verksamhet som avses i 1 9”. I de beräknade kostnaderna skall ingå dels en uppskattning av kostnaderna för samtliga de åtgärder som kan anses bli behövliga, dels kostnaderna för de åtgärder som avses bli vidtag- na inom en tidsrymd av minst tre år.

Kostnadsberäkningen skall ses över årligen samt varje år lämnas till kärnbränslenämnden.

6 & Reaktorinnehavare och den som skall upprätta kostnadsberäkning enligt 5 & skall på begäran av statens kärnbränslenämnd lämna de upplys- ningar och tillhandahålla de handlingar som behövs för kärnbränslenämn- dens verksamhet enligt denna lag.

7 5 Till böter döms den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet ' lämnar oriktig uppgift eller på annat sätt åsidosätter sina skyldigheter enligt 5 eller 6 5, om gärningen inte är belagd med straffi brottsbalken.

• Sida 3
•  Original

8 & Beslut av statens kärnbränslenämnd enligt denna lag får överklagas Prop. 1988/89137 hos regeringen. .

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

'H Riksdagen'1988/89. [saml. Nr 3 7

• Sida 4
•  Original

1. Inledning

Jag har i prop. 1987/88: 90 om energipolitik inför 1990-talet berört finansi- eringen av vissa delar av verksamheten vid Studsvik AB. i fortsättningen kallat Studsvik. I propositionen anmälde jag att jag avsåg att senare åter- komma med lagförslag i ämnet. Jag vill nu ta upp den frågan till behand- ling.

l fråga om det uppdrag som utförts av statens kärnbränslenämnd samt remissinstansernas yttranden med anledning av nämndens rapport hänvi- sarjag till min redogörelse i den nyss nämnda energipolitiska propositio- nen, s. 87—89 och 251—257.

Jag ämnar nu närmare utveckla det resonemang som har påbörjats i den energipolitiska propositionen och lämna förslag till vilka verksamheter vid Studsvik som bör finansieras på ett sätt som motsvarar finansieringen av de energiproduccrande kärnkraftslöretagens verksamheter enligt lagen , (1981: 669) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.. den s.k. tinansieringslagen. Jag lämnar också förslag om vilka som skall vara betalningsskyldiga samt om hur avgifterna skall beräknas.

Regeringen beslutade den 6 oktober 1988 att inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m. Lagrådet har i sitt yttrande. som bör fogas till protokollet som bilaga. inte haft någon erinran mot förslaget.

Utöver vadjag anförde i det till lagrådet remitterade förslaget ämnarjag i det följande (avsnitt 2.3) behandla bl. a. vissa frågor om det resursbeh0v som uppkommer i den nya finansieringsordningens inledningsskede.

1 övrigt skiljer sig propositionens förslag från lagrådsremissens endast genom att vissa redaktionella ändringar gjorts. De redaktionella ändring- arna i lagtexten berörs i specialmotiveringcn.

• Sida 5
•  Original

2. Allmän motivering

2.1. Finansierade verksamheter

Mitt förslag: De nya finansieringsbestämmelserna bör omfatta kost- nader för viss verksamhet vid Studsvik, nämligen:

1. dekontaminering och nedläggning av forskningsreaktorema R2 och R2——0 med tillhörande byggnader,

2. dekontaminering och nedläggning av kraftvärmereaktom i Ågesta.

3. dekontaminering och nedläggning av vissa kärntekniska an- läggningar i Studsvik,

4. hantering och slutförvaring av kärnavfall och bränslerester härrörande från samarbetet med de svenska kärnkraftsföretagen i det svenska kärnkraftsprogrammet och från verksamhet som avses i 1—3,

5. hantering och slutförvaring av kärnbränsle från forskningsreak- torn R1 och kraftvärmereaktom i Ågesta,

6. återställning av anläggningen i Ranstad,

7. de strålskyddsåtgärder som behövs för i punkterna 1—6 nämn- da verksamheter.

Statens kärnbränslenämnds förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Statens strålskyddsinstitut och Studsvik har i prin- cip tillstyrkt statens kärnbränslenämnds förslag. Statens kärnkraftinspek- tion tar inte ställning. Övriga remissinstanser avstyrker förslaget. Man vänder sig särskilt mot att finansieringslagens avgiftssystem skulle komma att tillämpas på angivna kostnader.

Skälen för mitt förslag: Jag har redan i den energipolitiska propositionen (prop. 1987/88: 90) angett att de verksamhetsgrenar som är nämnda i mitt förslag kan komma att beröras av särskilda finansieringsregler. Gemen- samt för dessa verksamheter är att de kan anses ha ett samband med framväxten av det svenska kärnkraftsprogrammet. Den svenska kärn- kraftsindustrin har delvis byggt upp sin kompetens och verksamhet med hjälp av det utvecklingsarbetesom genomförts vid Studsvik och dess föregångare AB Atomenergi. Som jag har nämnt i den energipolitiska propositionen finns det därför skäl att kostnaderna för de åtgärder som anges i mitt förslag skall belasta kärnkraftsproduktionen. I sitt av riksda- gen godkända betänkande (NU 1987/88: 40, rskr. 375) har näringsutskot- tet delat denna bedömning. I likhet med regeringen anser utskottet att den svenska kärnkraftsindustrin har dragit nytta av de utvecklingsinsatser och den forskning som har utförts inom Studsvik. Utskottet har mot den bakgrunden inget att erinra mot vad som anförts i den nu behandlade delen av propositionen.

Jag ämnar nu översiktligt beskriva vilka verksamheter som enligt min mening bör omfattas av den föreslagna finansieringsordningen.

U|

• Sida 6
•  Original

] Dekontarninering oc h nedläggning av fomkningsreaktorerna R- 7 oc h R2—0 ! Stadnik

Forskningsreaktorerna R2 och R2—0 är i huvudsak materialprovnings- reaktorer. Reaktorerna är placerade i ett byggnadskomplex bestående av tre sammanhängande byggnadskroppar nämligen reaktorbyggnad. labora- torieflygel och serviceflygel. Kostnaderna för att riva dem och ta hand om rivningsavfallet uppskattas till ca 245 milj. kr. ' I likhet med statens kärnbränslenämnd anser jag att det årliga statliga bidraget till driften av R2-reaktorn bör lämnas utanför det nya avgiftssy- stemet. Avsikten med bidraget är att täcka vissa kostnader för den natur- vetenskapliga grundforskningen i neutronforskningslaboratoriet i Studs- vik. En sådan grundforskning bör inte finansieras på det nu avsedda sättet. ,

4. Hantering och slut/örvaring av kärnav/all och bränslerester

Det avfall och de bränslerester som avses i detta sammanhang kommer från Studsviks samarbete med de svenska kärnkraftsföretagen i det svens-

Prop.1988/89:37

• Sida 7
•  Original

ka kärnkraftsprogrammet och från åtgärder som avses i punkterna 1—3. Den hantering som avses i denna punkt omfattar behandling, transport och slutförvaring av rivningsavfall, låg- och medelaktivt avfall samt bräns- lerester.

Behandlingskostnaderna för låg- och medelaktivt avfall uppskattas till ca 165 milj. kr. Slutförvarskostnaden för avfallet har uppskattats till ca 50 milj. kr. Kostnaden för förvaring av bränslerester uppskattas i punkt 5.

5. Hantering och slutförvaring av kärnbränsle/fånjonskningsreaktorn R] och Ägestareaktorn

De bränslerester som avses utgörs av bränsleélement från den sedan länge nedlagda forskningsreaktorn Rl i Stockholm och Ägestareaktorn. Kostna- den för behandling och slutförvaring av dessa bränslerester och de bränsle- rester som avses i punkt 4 uppskattas till ca 87 milj. kr.-

6 Återställning av anläggningen i Ranstad Anläggningen i Ranstad uppfördes mellan åren 1960 och 1965 av dåvaran- de AB Atomenergi (numera Studsvik AB) för utvinning av uran. Anlägg- ningarna användes för detta ändamål under slutet av 1960-talet och ut- nyttjades senare för processutveekling.

Återställningen omfattar —genomförande av återställningsarbeten i dagbrott och avfallsområde

m.m.. .

— rivning av anläggningar inom industriområdet, — uppföljning och kontrollåtgärder. . _

Det slutliga återställningsarbetet beräknas starta under budgetåret 1989/1990 och pågå under en treårsperiod med ett uppföljande kontroll- program under ytterligare en tioårsperiod. Kostnaderna uppskattas till ca 100 milj. kr.

7. Strålskvddxinsa[ser

I samband med de verksamheter som anges i punkterna 1—6 behöver strålskyddsåtgärder vidtas. Åtgärder krävs bl.a. för strålskyddsövervak- ning, utsläppskontroll, omgivningskontroll, transportsäkerhet, beredskap m.m. Kostnaden för strålskyddsverksamheten uppskattas till ca 165' milj. kr.

Som framhållits av flertalet remissinstanser passar en finansiering ge- nom kärnkraftsföretagen av de kostnader som anges i mitt förslag inte in- med uppbyggnaden av finansieringslagen. En annan teknisk lösning bör därför väljas. Jag återkommer till detta när jag redogör för-hur debitering- en bör ske. '

• Sida 8
•  Original

2.2. Betalningsskyldiga företag och avgiftens storlek

Mitt förslag: Kostnaderna i fråga skall betalas av de kärnkraftspro- ducerande företagen. Den årliga avgiften bör vara 0,1 öre per levere- rad kWh.

Statens kärnbränslenämnds förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Remissinstansernas uppfattning vad gäller betal- ningsskyldigheten motsvarar deras inställning i- frågan om finansierade verksamheter, se avsnitt 2.1. Remissinstanserna har i allmänhet inget att erinra mot beloppen som sådana.

Skälen för mitt förslag: Det är en given utgångspunkt att de fyra kärn- kraftsproducerande företagen skall vara betalningsskyldiga. ] fråga om avgiftens storlek villjag anföra följande.

I 10 _5 lagen (1-984z3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) föreskrivs att den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet skall svara för att de åtgärder vidtas som behövs bl.a. för att på ett säkert sätt avveckla och riva anläggningar som inte längre används. l 1 och 2 55 finansieringslagen har preciserats vilket kostnadsansvar som har ålagts innehavare av kärnkraftsrcaktor som följd av nyss nämnda bestämmelser i kärntekniklagen. I 5 35 samma lag finns föreskrifter om en årlig avgift som reaktorinnehavaren skall betala till staten. Avgiften skall betalas i förhål- lande till den från reaktoranläggningen levererade energin. Detta innebär att avgiften betalas med visst belopp per levererad kilowattimme (kWh). Den årliga avgiften skall bestämmas så att det sammanlagda belopp som betalas under reaktorns drifttid täcker alla kostnader för de åtgärder som behövs för att i reaktorn använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från detta skall kunna hanteras och slutförvaras samt reaktoranläggningen av- vecklas och rivas på ett säkert sätt.

De framtida kostnaderna fr. o. m. år 1988 för de åtgärder som skall bekostas genom finansieringslagen har av statens kärnbränslenämnd upp- skattats till 38,1 miljarder kr. i 1988 års penningsvärde under förutsättning att varje reaktor drivs i 25 år.

Regeringen har på förslag av statens kärnbränslenämnd beslutat om följande avgifter för år 1988.

Forsmarks Kraftgrupp AB 1,9 öre/kWh OKG AB 1,7 öre/kWh Vattenfall 1,9 öre/kWh Sydsvenska Värmekraft AB 2,2 öre/kWh

Statens kärnbränslenämnd har uppskattat storleken av de kostnader som omfattats av den nya finansieringsordningen till ca 1,1 miljarder kr. fr.o.m. 1989 t.o.m. 2020-talets utgång. vilket skulle motsvara en höjning av avgiften enligt finansieringslagen i storleksordningen 0,1- öre/kWh. Enligt min mening är det därför lämpligt att bestämma avgiften enligt den nya finansieringsordningen till 0,1 öre per levererad kWh elström.

Som jag tidigare nämnt bygger beräkningen av den avgift som de kärn- kraftsproducerande företagen skall betala på en uppskattning av kostnader

• Sida 9
•  Original

för åtgärder som skall genomföras under ca 30 år. Det ligger i sakens natur att en sådan uppskattning är något osäker. Det är därför väsentligt att avgiften ses över kontinuerligt och att den, när skäl föreligger. justeras av riksdagen. Det bör ankomma på statens kärnbränslenämnd att årligen till regeringen anmäla om avgiften behöver ändras. En sådan ordning gäller redan enligt förordningen (1981: 671) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.

2.3 Resursbehov under den nya finansieringsordningens inledningsskede rn. rn.

Mitt förslag: Statens kärnbränslenämnd får disponera en rörlig kre- dit av högst 50 milj. kr.i riksgäldskontoret under en treårsperiod för de resursbeh0v som uppkommer i ett inledningsskede av den nya finansieringsordningen.

Skälen för mitt förslag: Min avsikt är att senare återkomma med förslag till tillämpningslöreskrifter för den nya finansieringsordningen. Enligt min mening bör tillämpningsföreskrifterna utformas efter mönster av vad som gäller beträffande avgiften enligt finansieringslagen. I huvudsak bör följan- de gälla beträffande debitering m.m. av den nya avgiften.

För att kunna bedöma avgiftens storlek bör Studsvik årligen till statens kärnbränslenämnd redovisa planerade åtgärder och beräknade kostnader för sådan verksamhet som täcks av den nya finansieringsordningen. Avgif- ten bör betalas in kvartalsvis i efterskott till statens kärnbränslenämnd. I likhet med vad som gäller enligt finansieringslagens system bör vidare kärnbränslenämnden sätta in avgiftsmedlen på ett räntebärande konto i riksbanken. Utbetalning av avgiftsmedel bör ske i efterskott per kalender- kvartal för att täcka kostnaderna för sådana åtgärder för vilka betalnings- skyldighet inträtt under det gångna kvartalet. Det bör ankomma på statens kärnbränslenämnd att besluta om utbetalningar..

De som är betalningsskyldiga enligt den nya ordningen bör enligt min mening ha möjlighet att kontrollera att den verksamhet som skall finansi- eras bedrivs på ett effektivt sätt och att de kostnadsuppskattningar som ligger till grund för beräkningen av avgiften är rimliga. Någon form av insyn i och kontroll av den berörda verksamheten bör därför utformas. Min avsikt är att senare, i samband med utformningen av tillämpningsfö- reskrifterna, återkomma i den frågan. '

Det nya finansieringssystemet föreslås träda i kraft den 1 januari 1989. Samtidigt upphör de statliga anslagen till Studsvik för de aktuella verk- samheterna.

Som jag nyss nämnt skall reaktorinnehavarna betala in den nya avgiften till statens kärnbränslenämnd kvartalsvis i efterskott. Detta innebär att uppskattningsvis 40 milj. kr. kommer att betalas in under år 1989 och 50 milj. kr. under år 1990. Statens kärnbränslenämnd har beräknat kostnader- na för av Studsvik planerade åtgärder under år 1989 till ca 50 milj.kr. Motsvarande kostnader under år 1990 uppskattas till ca 65 milj. kr. Av det

• Sida 10
•  Original

sagda följer att det i ett inledningsskede av den nya" finansieringsordningen uppkommer ett resursbeh0v. Jag förslår därför — efter samråd med chefen för finansdepartementet — att statens kärnbränslenämnd under en treårs- period fr.o.m. den 1 januari 1989 tillåts disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret av högst 50 milj. kr.

3. Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu anfört har inom miljö- och energidepartementet upprättats förslag till lag om finansiering av hanteringen av visst radioak- tivt avfall m.m.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till töredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden lagt fram.

• Sida 12
•  Original

Lagrådet _ Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1988-10-10 -

Närv:arande justitierådet Nils Mannerfelt, justitierådet Bertil Freyschuss, regeringsrådet Åke Bouvin.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 6 oktober 1988 har regeringen på hemställan av-statsrådet Sven Hulterström beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m.

Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Mats Jen- der. "

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1988

Prop. 1988/89:37 Bilaga