om anslag till statens telenämnd budgetåret 1989/90
Regeringens proposition ES
CI
1988/89:93 [a]
om anslag till statens telenämnd budgetåret
|
1989/90
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 16 februari 1989.
På regeringens vägnar
Kjell-Olof Feldt
Georg Andersson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att 3 721 000 kr. anvisas budgetåret 1989/90 för att täcka kostnaderna för statens telenämnd samtidigt som motsvarande belopp tas in genom avgifter och bokförs som inkomst i statsbudgeten.
1 Riksdagen VO8S/8RO I saml Nr 93
Kommunikationsdepartementet | "Prop. 1988/89:93
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 februari 1989.
Närvarande: statsrådet Feldt. ordförande, och statsråden S. Andersson, Göransson, Gradin, R. Carlsson. Hellström, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Norberg, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw och Persson
Föredragande: statsrådet Andersson
Proposition om anslag för statens telenämnd
budgetåret 1989/90
Bakgrund
Riksdagen beslöt den 10 juni 1988 (prop. 1987/88:118, TU 28, rskr. 402) att godkänna att en ny myndighet — statens telenämnd (STN) — skall inrättas med de uppgifter som förordas i propositionen. Enligt beslutet skall STN: — utfärda föreskrifter för anslutningar till televerkets anläggningar, — registrera utrustning som får anslutas till det allmänna telenätet, — följa den tekniska utvecklingen och det internationella och nationella
standardiseringsarbetet och föreslå regeringen de åtgärder man finner
motiverade, — se till att likformigheten med den västeuropeiska utvecklingen på områ-
det upprätthålls samt — bistå de konkurrensvårdande myndigheterna med teknisk sakkunskap.
Riksdagens beslut innebär också att det skall ankomma på regeringen att bestämma om den närmare organisationen och lokaliseringen av myndigheten.
En arbetsgrupp inom regeringskansliet med företrädare för kommunikations- och industridepartementen, televerket, övriga berörda myndigheter, användare, leverantörer av teleutrustning och Standardiseringskommissionen har haft till uppgift att precisera telenämndens uppgifter. 1 årets budgetproposition (1988/89:100, bilaga 8. s. 166) anmälde dåvarande kommunikationsministern att han avsåg att, sedan gruppen slutfört sitt arbete, föreslå regeringen att till riksdagen anmäla från vilken tidpunkt STN skall börja verka samt nämndens organisation. De anslagstekniska frågorna skulle då underställas riksdagen.
Arbetsgruppen har nu slutfört sitt arbete i fråga om STN:s organisation.
Beräknat för 1989/90
Föredraganden
Personal 6
Kostnader (tkr.) Förvaltningskostnader 3196
| (därav lönekostnader) | (1785) |
| Lokalkostnader | 225 |
| Anskaffning av inredning och utrustning | 300 |
| Totalt | | | 3721 |
| Inkomster (tkr.) | 3721 |
På grundval av de preciseringar av STN:s uppgifter som gjorts av arbetsgruppen bedömer jag att STN bör inrättas den I juli 1989 och att det nya systemet kan fungera från den I januari 1990. Myndigheten bör organise-' ras som en nämnd med ett kansli enligt föreskrifter som beslutas av regeringen.
I arbetsgruppen har man uppskattat att kansliet bör bestå av sex personer — kanslichefen, en sekreterare och fyra handläggare. Jag gör samma bedömning. Arbetsbelastningen är naturligen svår att förutse med hänsyn till den nya roll som STN skall spela vilket motiverar en successiv uppbyggnad av verksamheten. Beräkningen av löner och andra kostnader måste därför med nödvändighet bli preliminär. Exempelvis är det osäkert vilken omfattning STN:s arbete med internationella frågor och standardisering kan få. Inte heller är lönenivån för personalen fastställd. Dåvarande kommunikationsministern konstaterade dock i prop. 1987/88:118 ”att det kommer att krävas mycket hög kompetens hos myndigheten. T.ex. kommer det att krävas ingående kännedom om telesystemets konstruktion och uppbyggnad. Det är nödvändigt inte minst för att statens telenämnd aktivt skall kunna följa det internationella och nationella standardiseringsarbetet och inta en självständig hållning gentemot aktörerna på teleområdet — i första hand televerket.”
Nämndens verksamhet skall inte belasta statsbudgeten. Verksamheten bör finansieras med avgifter som redovisas under inkomsttiteln 2547 Avgifter för statens telenämnds verksamhet. Avgifterna bör i princip belasta dem som har nytta av nämndens verksamhet. En möjlighet är att ta ut avgifter i samband med registreringen av utrustningar. Avgiften kommer då att ingå i kostnaderna för terminaler och annan utrustning som normalt typregistreras och får bäras av dem som köper dessa utrustningar. Motsvarande gäller idag för de avgifter televerket tar ut för godkännanden. En annan möjlighet är att låta televerkets kunder betala för nämndens verksamhet via en avgift som belastar televerket. Jag anser att det med hänsyn till STN:s uppgifter finns anledning att använda båda metoderna. En del av STN:s kostnader kommer nämligen att vara direkt relaterade till registreringen av utrustningar medan en annan del kommer att hänföra sig till verksamhet av mer allmänt intresse för televerkets kunder. Utöver dessa avgifter bör STN ta ut avgifter för särskilda undersökningar i enskil-
da fall. Det bör ankomma på regeringen att fastställa hur stor andel av
STN:s kostnader som skall täckas av de olika avgifterna. |
Något anslag för statens telenämnd finns inte upptaget i budgetpropositionen för år 1989. En ny rubrik bör därför tas upp i anslagsförteckningen — K. Telekommunikationer och ett nytt anslag därunder — K 1. Statens telenämnd.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna de av mig föreslagna riktlinjerna för finansieringen
av statens telenämnds verksamhet, |
2, att till Statens telenämnd för budgetåret 1989/90 anvisa ett
förslagsanslag av 3 721 000 kr.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989