Prop. 1989/90:32

om ändring i lagen (1984: 351) om totalisatorskatt

Regeringens proposition w

ww 1989/ 90: 32 om ändring i lagen (1984: 351) om Prop totalisatorskatt 198990: 32

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 12 oktober l989.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson Kjell-O/Qf'Feld!

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att giltighetstiden för den nuvarande lagen om totalisatorskatt med viss ändring av skatteuttaget förlängs till att omfatta totalisatorvadhållning under år 1990.

] Riksdagen l989/90. I saml. Nr 32

Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:351) om totalisatorskatt

Härigenom föreskrivs att 4 och 7 55 lagen (1984: 35 | ) om totalisatorskatt skall ha Följande lydelse.

Nuvarande lyda/.vc F örat/agan lydelse 4 ä'

Totalisatorskatt tas ut med elva Totalisatorskatt tas ut med elva procent av de sammanlagda insal- procent av de sammanlagda insat- serna upptill serna upp till 2600 milj. kr. år 1984 2600 milj. kr. år 1984 2600 milj. kr. år 1985 2600 milj. kr. år 1985 2 750 milj. kr. år 1986 2 750 milj. kr. år 1986. 3050 milj. kr. år 1987 3050 milj. kr. år 1987 3150 milj. kr. år 1988 3150 milj. kr. år 1988 3150 milj. kr. år 1989 3150 milj. kr. år 1989 och med åtta procent på översti- 3500 milj. kr. år 199!) gandeinsatser. och med åtta procent på översti- gande insatser. 7 53

Denna lag gäller för totalisa- Denna lag gäller för totalisa- torvadhållning enligt 1 5 som sker torvadhållning enligt 1 åsom sker före utgången av år 1989. före utgången av år 1990.

Denna lagträderi kraft den ljanuari 1990.

' Senaste lydelse 1988: 1377. 3 Senaste lydelse 1988: 1377.

Fin-ansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdc den 12 oktober 1989

Närvarande: statsminiStern Carlsson, ordförande, statsråden Feldt, Hjelm-Wallén. S. Andersson, Göransson, Dahl. R. Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist. G. Andersson, Lönnqvist, Thale'n, Nordberg. Engström, Wallström, Lööw

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om ändring i lagen (1984: 351) om totalisatorskatt

1. Inledning

Totalisatorverksamhet i samband med trav- och galopptävlingar har i Sverige förekommit sedan lång tid. År 1973 beslutade riksdagen (prop. 19733113. JoU 28, rskr. 235) om nya riktlinjer för hästtävlingar med totalisatorverksamhet. Riksdagen bemyndigade regeringen att trälfa avtal med Svenska travsportens centralförbund (STC) och Svenska galoppspor- tens centralförbund (SGC) om sådana riktlinjer. Den 22 mars 1973 träffa- des ett avtal mellan staten och de båda lörbunden. I anslutning härtill bildades Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG).

Efter riksdagens bemyndigande (prop. 1975/76: 150, JoU 45, rskr. 382) träffades ett nytt avtal mellan staten och trav- och galoppförbunden den 13 april 1976. Avtalet förlängdes att gälla t.o.m. den 30 juni 1984 genom tilläggsavtal den 27juni 1980.

Nytt avtal mellan staten och trav- och galoppförbunden gällande tiden den 1 juli 1984 — den 31 december 1988 träffades den 3 april 1984. Avtalet byggde bl. a. på att en ny lag om totalisatorskatt skulle införas. 1 proposition 1983/84: 180 redovisade regeringen huvuddragen i avtalet och föreslog riksdagen bl.a. att anta en lag om totalisatorskatt. Riksdagen biföll propositionen (SkU 1983/84:4l, rskr. 339 samt SkU 1983/84z55. rskr. 41 1). Den 7juni 1984 godkände regeringen avtalet och lämnade ATG, tillstånd att t.o.m. år 1988 anordna vadhållning i samband med hästtäv- lingar. .

Ett nytt avtal träffades den 20 oktober 1988 mellan staten och trav- och galoppförbunden. Avtalet innebar en förlängning på ett år av det tidigare avtalet på i princip oförändrade villkor. Efter riksdagsbehandling (prop. 1988/89:24, SkUl4, rskr. 32) godkände regeringen avtalet och lämnade ATG tillstånd att t.o.m. den.31 december 1989 anordna vadhållning i samband med hästtävlingar.

Jag avser nu att redogöra för gällande förhållanden och för det nya avtal som träffats tör år 1990.

Jag har i ärendet samrått med statsrådet Engström.

2. Gällande förhållanden

Sedan bildandet av ATG har utvecklingen inom hästsporten varit positiv. Den samordning som skett av sporten har ökat intresset såväl för själva hästsporten som för dess olika spelformer.

Huvudorganisationen STC omfattar 26 permanenta organisationer, s.k. sällskap (ideella föreningar), och fyra icke permanenta. Sällskapen är spridda över hela landet och har till huvudsyfte att anordna travtävlingar. I flertalet fall äger sällskapen sina banor. Huvudorganisationen SGC om- fattar tre organisationer med tävlingsverksamhet på tre banor. Banorna är Täby Galopp, Jägersro Galopp och Strömsholm. Medlemmar i förbundet är förutom de tävlingsanordnande organisationerna även andra intresseor- ganisationer, t.ex. Jockeyklubben. Galopphästägarnas riksförbund och Svenska Fullblodsavelsföreningen.

1 de år 1984 och 1988 träffade avtalen överenskoms att totalisatorskat- ten under avtalsperioderna den ljuli 1984 — 31 december 1988 och den 1 januari 31 december 1989 skulle tas ut med elva procent på trav- och galoppspelets sammanlagda insatser upp till 2 600 miljoner kronor år 1984

2600 " ' år 1985 2 750 " " år 1986 3050 " " år 1987 3 150 " " år 1988 3 150 " " år 1989

och med åtta procent på överstigande insatser.

[ avtalet med staten år 1984 överenskoms att ATG och STC under vissa förutsättningar övertog det ekonomiska ansvaret för hingstuppfödnings- anstalten Wångens fortbcstånd fr.o.m. den 1 juli 1985. Statens bidrag upphörde efter budgetåret 1984/85. Staten gjorde heller inga andra åtagan- den gentemot anstalten.

Det år 1988 träll'ade avtalet innebar i princip endast en förlängning på ett år av 1984 års avtal och på oförändrade villkor jämfört med vad som gällt under år 1988. Bakgrunden till förlängningen var att ATG trots den siffermässigt goda omsättningsutvccklingen på totalisatorspelet under se— nare år redovisat underskott i verksamheten. Trav- och galoppförbunden och ATG gavs genom förlängningen av avtalet på ett år en möjlighet att analysera den senaste tidens utveckling. Konkreta åtgärder skulle vidtas av förbunden för att stärka ATG:s och sportens ekonomiska ställning.

[ syfte bl. a. att törbättra ATG:s ekonomi ökades också vinstavdraget för Dagens Dubbel från 20 till 25%.

1 1988 års avtal överenskoms vidare att trav- och galoppförbunden under förutsättning av senare överenskommelser — skulle verka för att ATG under avtalsperioden skulle tillskjuta medel för stöd till verksamhe- terna vid Stiftelsen Ridskolan på Strömsholm, Stiftelsen Wången och Stiftelsen Sveriges Avels- och Hästsportcentrum. Flyinge.

Regeringen godkände den 8 juni 1989 en överenskommelse mellan företrädare för regeringskansliet, Lantbrukarnas Riksförbund och AB Trav- och Galopp som innebär bl.a. att parterna för budgetåret 1989/90

skall tillskjuta tre miljoner kronor vardera för att säkra verksamheterna vid Strömsholm, Flyinge och Wången.

3 1989 års avtal

Det nu träffade avtalet är i huvudsak oförändrat jämfört med 1988 års avtal och innebär i princip endast en förlängning på ett år med viss justering av skatteuttaget jämfört med vad som gällt för år 1989.

Bakgrunden till att man även för år 1990 valt en ettårig förlängning av tidigare avtal är framför allt den översyn som regeringen avser att genom- föra avseende beskattningen av de spel som anordnas av de statliga spelbo- lagen AB Tipstjänst, Svenska Penninglotteriet AB och ATG. varvid en bedömning ockSå kommer att göras av effekterna för hästsporten och spelbolagen av de förändringar som följer av skattereformen. En särskild utredare kommer att tillkallas för detta ändamål.

För verksamheterna vid Strömsholm, Flyinge och Wången gäller samma förutsättningar som i 1988 års avtal.

Som en förutsättning för att det nu ingångna avtalet skall bli gällande har angetts dels att regeringen godkänner avtalet, dels att riksdagen beslu- tar om en totalisatorskatt för år 1990 i enlighet med vad jag kommer att föreslå i det följande (avsnitt 5).

Hänvisningar till S2

4. Gällande skattebestämmelser

Lagen (19841351, ändrad senast 1988: 1377) om totalisatorskatt gäller t.o.m. utgången av år 1989. Lagen är utformad efter mönster av andra punktskattelagar. Skatt erläggs för insatserna på sådan totalisatorvadhåll- ning vid olTentliga trav- och galopptävlingar. för vilken tillstånd krävs enligt lotterilagen (1982: 1011). ATG är ensam skattskyldig. Skattskyldighet inträder när vinstuträkning sker. Som tidigare redo- gjorts för tas skatten ut med elva procent av insatserna upp till ett i lagen angivet grundbelopp för vart och ett av åren 1984—1989 och med åtta procent av insatserna därutöver. Bakgrunden till gällande skattekonstruk- tion var att det vid de överläggningar som ägt rum mellan staten och trav- och galoppförbunden inför avtalsperioden 1984—1988 stått klart att några kraftiga skattehöjningar inte varit önskvärda. En begränsad höjning av statens andel ansågs dock möjlig. Genom skattekonstruktionen skulle sporten ges den grundtrygghet som ansågs nödvändig för att sporten och spelet även i fortsättningen skulle kunna utvecklas på samma gynnsamma sätt som tidigare.

'.Il

5. Totalisatorskatt för år 1990

Mitt förslag: Skattesatserna på totalisatoromsättningen skall för år 1990 vara oförändrade och tas ut med elva procent av de samman- lagda insatserna upptill 3 500 miljoner kronor och med åtta procent på överstigande insatser.

Skälen för mitt förslag: Någon ändring av de skattesatser som nu tilläm- pas bör inte ske för år 1990. Däremot anser jag i likhet med vad som överenskommits mellan parterna att en viss anpassning av skatteuttaget bör göras i förhållande till nuvarande penningvärde och kostnadsnivå. Detta bör ske genom en justering av grundbeloppet. som bör höjas till 3500 miljoner kronor. Skatt bör således tas ut med elva procent av de sammanlagda insatserna upp till 3500 miljoner kronor och med åtta procent på överstigande insatser. Giltighetstiden för lagen om totalisator- skatt bör förlängas och gälla totalisatorvadhållning under år 1990. Lagänd- ringen bör träda i kraft den ljanuari 1990. _

Hänvisningar till S5

  • Prop. 1989/90:32: Avsnitt 2

6. Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprät- tats förslag till lag om ändring i lagen (1984: 351) om totalisatorskatt.

7. Lagrådets hörande

De föreslagna ändringarna är enligt min mening av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Yttrande från lagrådet behöver därför inte inhämtas över lagförslaget.

8. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget.

9. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan- den lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989