om ändring i lagen (1984: 351) om totalisatorskatt
Regeringens proposition de
1989/90: 32
om ändring i lagen (1984:351) om Prop totalisatorskatt 1989/90: 32
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 12 oktober 1989. På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson Kjell-Olof Feldt
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att giltighetstiden för den nuvarande lagen om totalisatorskatt med viss ändring av skatteuttaget förlängs till att omfatta totalisatorvadhållning under år 1990.
I Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 32
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1984: 351) om totalisatorskatt
Härigenom föreskrivs att 4 och 7 §§ lagen (1984: 351) om totalisatorskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
48!
Totalisatorskatt tas ut med elva Totalisatorskatt tas ut med elva procent av de sammanlagda insat- — procent av de sammanlagda insatserna upp till serna upp till 2600 milj. kr. år 1984 2600 milj. kr. år 1984 2600 milj. kr. år 1985 2600 milj. kr. år 1985 2750 milj. kr. år 1986 2750 milj. kr. år 1986 3050 milj. kr. år 1987 3050 milj. kr. år 1987 3 150 milj. kr. år 1988 3150 milj. kr. år 1988 3150 milj. kr. år 1989 3150 milj. kr. år 1989 och med åtta procent på översti- 3500 milj. kr. år 1990 gande insatser. och med åtta procent på översti-
gande insatser.
Denna lag gäller för totalisa- Denna lag gäller för totalisatorvadhållning enligt I $ som sker = torvadhållning enligt 1 § som sker före utgången av år 1989. före utgången av år 1990.
Denna lag träder i kraft den I januari 1990.
! Senaste lydelse 1988:1377. 2 Senaste lydelse 1988:1377.
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 oktober 1989
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, statsråden Feldt, Hjelm-Wallén, S. Andersson, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist. G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström, Wallström, Lööw
Föredragande: statsrådet Feldt
Proposition om ändring i lagen (1984:351) om totalisatorskatt
1 Inledning
Totalisatorverksamhet i samband med trav- och galopptävlingar har i Sverige förekommit sedan lång tid. År 1973 beslutade riksdagen (prop.
1973:113, JoU 28, rskr. 235) om nya riktlinjer för hästtävlingar med
totalisatorverksamhet. Riksdagen bemyndigade regeringen att träffa avtal med Svenska travsportens centralförbund (STC) och Svenska galoppspor-
tens centralförbund (SGC) om sådana riktlinjer. Den 22 mars 1973 träffa-
des ett avtal mellan staten och de båda förbunden. I anslutning härtill
bildades Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG).
Efter riksdagens bemyndigande (prop. 1975/76:150, JoU 45, rskr. 382) träffades ett nytt avtal mellan staten och trav- och galoppförbunden den 13
april 1976. Avtalet förlängdes att gälla t.o.m. den 30 juni 1984 genom tilläggsavtal den 27 juni 1980.
Nytt avtal mellan staten och trav- och galoppförbunden gällande tiden
den 1 juli 1984 — den 31 december 1988 träffades den 3 april 1984. Avtalet byggde bl.a. på att en ny lag om totalisatorskatt skulle införas. I
proposition 1983/84: 180 redovisade regeringen huvuddragen i avtalet och föreslog riksdagen bl.a. att anta en lag om totalisatorskatt. Riksdagen biföll propositionen (SkU 1983/84:41, rskr. 339 samt SkU 1983/84:55, rskr. 411). Den 7 juni 1984 godkände regeringen avtalet och lämnade ATG. tillstånd att t.o.m. år 1988 anordna vadhållning i samband med hästtäv-
lingar. .
Ett nytt avtal träffades den 20 oktober 1988 mellan staten och trav- och
galoppförbunden. Avtalet innebar cn förlängning på ett år av det tidigare avtalet på i princip oförändrade villkor. Efter riksdagsbehandling (prop. 1988/89:24, SkU14, rskr. 32) godkände regeringen avtalet och lämnade ATG tillstånd att t.o.m. den.31 december 1989 anordna vadhållning i samband med hästtävlingar. Jag avser nu att redogöra för gällande förhållanden och för det nya avtal som träffats för år 1990. Jag har i ärendet samrått med statsrådet Engström.
2 Gällande förhållanden
Sedan bildandet av ATG har utvecklingen inom hästsporten varit positiv. Den samordning som skett av sporten har ökat intresset såväl för själva hästsporten som för dess olika spelformer.
Huvudorganisationen STC omfattar 26 permanenta organisationer, s.k. sällskap (ideella föreningar), och fyra icke permanenta. Sällskapen är spridda över hela landet och har till huvudsyfte att anordna travtävlingar. I flertalet fall äger sällskapen sina banor. Huvudorganisationen SGC omfattar tre organisationer med tävlingsverksamhet på tre banor. Banorna är Täby Galopp, Jägersro Galopp och Strömsholm. Medlemmar i förbundet är förutom de tävlingsanordnande organisationerna även andra intresseorganisationer, t.cx. Jockeyklubben, Galopphästägarnas riksförbund och Svenska Fullblodsavelsföreningen.
I de år 1984 och 1988 träffade avtalen överenskoms att totalisatorskatten under avtalsperioderna den 1 juli 1984 — 31 december 1988 och den I Januari — 31 december 1989 skulle tas ut med elva procent på trav- och galoppspelets sammanlagda insatser upp till 2600 miljoner kronor år 1984 2600 ” "> år 1985 2750 ” "år 1986 3050 ” "> år 1987 3150 ” "år 1988 3150 ” "> år 1989 och med åtta procent på överstigande insatser.
I avtalet med staten år 1984 överenskoms att ATG och STC under vissa förutsättningar övertog det ekonomiska ansvaret för hingstuppfödningsanstalten Wångens fortbestånd fr.o.m. den 1 juli 1985. Statens bidrag upphörde efter budgetåret 1984/85. Staten gjorde heller inga andra åtaganden gentemot anstalten.
Det år 1988 träffade avtalet innebar i princip endast en förlängning på ett år av 1984 års avtal och på oförändrade villkor jämfört med vad som gällt under år 1988. Bakgrunden till förlängningen var att ATG trots den siffermässigt goda omsättningsutvecklingen på totalisatorspelet under senarc år redovisat underskott i verksamheten. Trav- och galoppförbunden och ATG gavs genom förlängningen av avtalet på ctt år en möjlighet att analysera den senaste tidens utveckling. Konkreta åtgärder skulle vidtas av förbunden för att stärka ATG:s och sportens ekonomiska ställning.
I syfte bl. a. att förbättra ATG:s ekonomi ökades också vinstavdraget för Dagens Dubbel från 20 till 25 90.
I 1988 års avtal överenskoms vidare att trav- och galoppförbunden — under förutsättning av senare överenskommelser — skulle verka för att ATG under avtalsperioden skulle tillskjuta medel för stöd till verksamheterna vid Suftelsen Ridskolan på Strömsholm, Stiftelsen Wången och Stiftelsen Sveriges Avels- och Hästsportcentrum, Flyinge.
Regeringen godkände den 8 juni 1989 en överenskommelse mellan företrädare för regeringskansliet, Lantbrukarnas Riksförbund och AB Trav- och Galopp som innebär bl. a. att parterna för budgetåret 1989/90
skall tillskjuta tre miljoner kronor vardera för att säkra verksamheterna vid Strömsholm, Flyinge och Wången.
3 1989 års avtal
Det nu träffade avtalet är i huvudsak oförändrat jämfört med 1988 års avtal och innebär i princip endast en förlängning på ett år med viss justering av skatteuttaget jämfört med vad som gällt för år 1989.
Bakgrunden till att man även för år 1990 valt en ettårig förlängning av tidigare avtal är framför allt den översyn som regeringen avser att genomföra avseende beskattningen av de spel som anordnas av de statliga spelbolagen AB Tipstjänst, Svenska Penninglotteriet AB och ATG, varvid en bedömning också kommer att göras av effekterna för hästsporten och spelbolagen av de förändringar som följer av skattereformen. En särskild utredare kommer att tillkallas för detta ändamål.
För verksamheterna vid Strömsholm, Flyinge och Wången gäller samma förutsättningar som i 1988 års avtal.
Som en förutsättning för att det nu ingångna avtalet skall bli gällande har angetts dels att regeringen godkänner avtalet, dels att riksdagen beslutar om en totalisatorskatt för år 1990 i enlighet med vad jag kommer att föreslå i det följande (avsnitt 5).
4 Gällande skattebestämmelser
Lagen (1984:351, ändrad senast 1988:1377) om totalisatorskatt gäller t.o.m. utgången av år 1989. Lagen är utformad efter mönster av andra punktskattelagar. Skatt erläggs för insatserna på sådan totalisatorvadhållning vid offentliga trav- och galopptävlingar, för vilken tillstånd krävs enligt lotterilagen (1982: 1011). ATG är ensam skattskyldig.
Skattskyldighet inträder när vinstuträkning sker. Som tidigare redogjorts för tas skatten ut med elva procent av insatserna upp till ett i lagen angivet grundbelopp för vart och ett av åren 1984—-1989 och med åtta procent av insatserna därutöver. Bakgrunden till gällande skattekonstruktion var att det vid de överläggningar som ägt rum mellan staten och travoch galoppförbunden inför avtalsperioden 1984— 1988 stått klart att några kraftiga skattehöjningar inte varit önskvärda. En begränsad höjning av statens andel ansågs dock möjlig. Genom skattekonstruktionen skulle sporten ges den grundtrygghet som ansågs nödvändig för att sporten och spelet även i fortsättningen skulle kunna utvecklas på samma gynnsamma
sätt som tidigare. |
'n
5 Totalisatorskatt för år 1990
Mitt förslag: Skattesatserna på totalisatoromsättningen skall för år
1990 vara oförändrade och tas ut med elva procent av de samman-
lagda insatserna upp till 3 500 miljoner kronor och med åtta procent
på överstigande insatser.
Skälen för mitt förslag: Någon ändring av de skattesatser som nu tillämpas bör inte ske för år 1990. Däremot anser jag i likhet med vad som överenskommits mellan parterna att en viss anpassning av skattcuttaget bör göras i förhållande till nuvarande penningvärde och kostnadsnivå. Detta bör ske genom en justering av grundbeloppet, som bör höjas till 3500 miljoner kronor. Skatt bör således tas ut med elva procent av de sammanlagda insatserna upp till 3500 miljoner kronor och med åtta procent på överstigande insatser. Giltighetstiden för lagen om totalisatorskatt bör förlängas och gälla totalisatorvadhållning under år 1990. Lagändringen bör träda i kraft den 1 januari 1990. |
6 Upprättat lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1984: 351) om totalisatorskatt.
7 Lagrådets hörande
De föreslagna ändringarna är enligt min mening av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Yttrande från lagrådet behöver därför inte inhämtas över lagförslaget.
8 Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget.
9 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989