om skattelättnader vid utskiftning av aktier i riskkapitalbolag, m.m.
Regeringens proposition 1992/93:108 a
om skattelättnader vid utskiftning av aktier i by riskkapitalbolag, m.m.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 22 oktober 1992.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Bo Lundgren
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås regler om skattelättnader för de företag som i samband med utskiftning av de förutvarande löntagarfondernas tillgångar erhåller aktier i de s.k. portföljförvaltningsbolagen respektive riskkapitalbolagen. Lättnaderna utformas som ett uppskov med beskattningen. Vinsten vid en framtida försäljning av aktierna beskattas fullt ut. Avsikten är att utskiftning av aktier skall företas före årsskiftet 1992/93. Bestämmelserna föreslås därför kunna tillämpas redan vid 1993 års taxering.
I propositionen föreslås även vissa närmast tekniska justeringar i skattereglerna till följd av den nya börslagstiftning som antogs av riksdagen under våren 1992. Enligt den nya lagstiftningen ersätts monopolet för Stockholms fondbörs med regler om etableringsfrihet. Auktorisation sker på frivillig basis. Företag som organiserar regelbunden handel med finansiella instrument kan få auktorisation antingen som börs eller som marknadsplats. Ändringarna i skattereglerna avser de hänvisningar som finns till begrepp knutna till fondbörsen.
1 Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 108
Lag om inkomstskatteregler vid utskiftning av aktier i vissa fall
Härigenom föreskrivs följande.
Värdet av aktier som erhålls från Delegationen för utskiftning av vissa medel ur förutvarande löntagarfonderna utgör inte skattepliktig intäkt av näringsverksamhet. Anskaffningsutgiften för de mottagna aktierna anses vara noll.
Denna lag träder i kraft den 1 december 1992 och tillämpas första gången vid 1993 års taxering.
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs att punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Anvisningar
till 32 §
14.'Anskaffar ett fåmansföretag från annan än delägare eller delägare närstående person egendom, som uteslutande eller så gott som uteslutande är avsedd för privat bruk för företagsledare i företaget eller företagsledare närstående person, skall ett belopp motsvarande anskaffningskostnaden för egendomen tas upp som intäkt av tjänst hos företagsledaren. Vad nu sagts gäller inte anskaffning av bil som föranleder beskattning av bilförmån.
Avyttrar delägare i fåmansföretag eller delägare närstående person egendom till företaget skall, om priset är högre än egendomens marknadsvärde, det överskjutande beloppet beskattas hos överlåtaren som intäkt av tjänst. Av 24 § 6 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt framgår att återstående del av vederlaget skall beaktas vid beräkning av realisationsvinst samt att vid denna beräkning särskilda undantagsregler gäller för fastighet och bostadsrätt. Avser avyttringen sådan egendom som avses i 31 § nämnda lag gäller dock, oavsett hur priset förhåller sig till marknadsvärdet, att hela vederlaget, utan avdrag för något omkostnadsbelopp, skall beskattas hos överlåtaren som intäkt av tjänst, såvida inte egendomen är eller kan väntas bli till nytta för företaget.
Vad som i andra stycket sägs om bostadsrätt gäller endast sådan bostadsrätt som avses i 26 § 1 mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt men tillämpas även i fråga om andel eller aktie som avses i andra stycket av samma moment.
Förvärvar delägare i fåmansföretag eller delägare närstående person egendom från företaget till lägre pris än egendomens marknadsvärde, skall ett belopp motsvarande skillnaden beskattas hos förvärvaren som intäkt av tjänst. Vad nu sagts gäller också när delägare i fåmansägt handelsbolag eller delägare närstående person förvärvar egendom från handelsbolaget, om egendomen omfattar sådant hus eller avser sådan lägenhet som i och med förvärvet blir eller kan antas komma att bli privatbostad enligt 5 § andra eller fjärde stycket eller tomtmark som avses bli bebyggd med sådan bostad. Första meningen tillämpas inte när det är företagsledaren som förvärvar egendomen och denne har beskattats enligt första stycket vid företagets förvärv av egendomen. Har företagsledare i ett fåmansföretag eller ett fåmansägt handelsbolag eller företagsledare närstående person uppburit hyra eller annan ersättning från företaget
Igepaste lydelse 1991:982.
1" Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 108
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
för lokal, som ägs eller disponeras av företagsledaren eller den honom närstående, skall ersättningen, såvida den inte skall beskattas såsom intäkt av näringsverksamhet, hos mottagaren beskattas som intäkt av tjänst.
Mottagaren får dock åtnjuta skäligt avdrag för den kostnad som han fått
vidkännas på grund av att företaget utnyttjat lokalen i fråga.
Har fåmansföretag lämnat företagsledare eller företagsledare närstående
person förmån av räntefritt lån eller lån där räntan understiger marknadsräntan, skall låntagaren beskattas för värdet av förmånen som intäkt av tjänst. Förmånens värde skall beräknas till skillnaden mellan å ena sidan statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av en procentenhet och å andra sidan den avtalade räntan. Såvitt avser lån som upptagits i utländsk valuta skall förmånens värde beräknas till skillnaden mellan å ena sidan marknadsräntan i den aktuella valutan vid utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av en procentenhet och å andra sidan den avtalade räntan.
Har fåmansföretag lämnat lån till företagsledare eller företagsledare närstående person och har lånet skrivits ned i företagets räkenskaper, skall det nedskrivna beloppet beskattas hos låntagaren som intäkt av tjänst. Vad nu sagts gäller dock inte lån som avses i punkt 15.
Som fåmansföretag räknas
a) aktiebolag och ekonomisk förening, vari en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer äger så många aktier eller andelar att dessa personer har mer än hälften av rösterna för aktierna eller andelarna i före-
taget; samt
b) aktiebolag och ekonomisk förening vars verksamhet är uppdelad på verksamhetsgrenar, som är oberoende av varandra, såvida en person genom aktie- eller andelsinnehav, avtal eller på därmed jämförligt sätt har den reella bestämmanderätten över sådan verksamhetsgren och självständigt kan förfoga över dess resultat.
Som fåmansföretag räknas dock Som fåmansföretag räknas dock inte — aktiemarknadsbolag enligt inte aktiebolag vars aktier är noteinsiderlagen (1990:1342). Som rade vid en svensk börs. Som fåmansföretag räknas inte heller fåmansföretag räknas inte heller bostadsföreningar och bostadsak- bostadsföreningar och bostadsaktiebolag som avses i 2 § 7 mom. tiebolag som avses i 2 § 7 mom.
första stycket lagen om statlig första stycket lagen om statlig
inkomstskatt. inkomstskatt.
Som fåmansägt handelsbolag räknas
a) handelsbolag, vari en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer
genom sitt andelsinnehav eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande; samt
b) handelsbolag, vars verksamhet är uppdelad på verksamhetsgrenar som är oberoende av varandra, såvida en person genom andelsinnehav,
avtal eller på därmed jämförligt sätt har den reella bestämmanderätten över sådan verksamhetsgren.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Med ägare enligt åttonde och tionde styckena avses den som - direkt eller genom förmedling av juridisk person - äger eller på därmed jäm-
förligt sätt innehar aktie eller andel i företaget.
Som företagsledare i fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag skall
anses den eller de personer som till följd av eget eller närstående persons aktie- eller andelsinnehav i företaget eller annan liknande grund har ett
väsentligt inflytande i företaget eller - där fråga är om företag som avses
i åttonde stycket b eller tionde stycket b - den som har den reella be-
stämmanderätten över viss verksamhetsgren och självständigt kan förfoga över dess resultat.
Vid tillämpning av denna anvisningspunkt skall såsom närstående
person räknas föräldrar, far- och morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången vid 1994 års taxering.
Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs att 3 § 7 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt! skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3§
7 mom.” Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som utgår i förhållande till inköp eller försäljningar eller efter därmed jämförlig
grund, är skattefri, när utdelningen endast innebär en minskning i lev-
nadskostnader.
Har skattskyldig på grund av sitt innehav av aktier i svenskt aktiebolag
eller andelar i svensk ekonomisk förening erhållit företrädesrätt till teckning av sådant av företaget upptaget vinstandelslån som avses i 2 § 9 mom. skall, om han utnyttjar företrädesrätten, det värde som genom
företrädesrätten kan anses ha tillförts honom inte anses utgöra intäkt av
kapital.
Annan utdelning från sådan bostadsförening eller sådant bostadsak-
tiebolag som avses i 2 § 7 mom. än i form av bostad eller annan förmån av fastighet räknas såsom intäkt av kapital för medlemmen eller delägaren, även om den inte utgått i förhållande till innehavda andelar eller
aktier, om och i den mån utdelningen överstiger sådana på beskattnings-
året belöpande avgifter och andra inbetalningar till föreningen eller bo-
laget, som inte enligt bestämmelserna i 3 mom. femte stycket är att
anse som kapitaltillskott.
Annan utdelning från svenskt Annan utdelning från svenskt aktiebolag än som avses i I mom. aktiebolag än som avses i I mom. tredje stycket är skattefri om den tredje stycket är skattefri om den har uppburits i förhållande till har uppburits i förhållande till innehavda aktier och utgår i form innehavda aktier och utgår i form av aktier i ett annat svenskt ak- av aktier i ett annat svenskt aktiebolag. Som förutsättningar gäller tiebolag. Som förutsättningar gäller följande. Det utdelande bolaget följande. Det utdelande bolaget skall ha aktier inregistrerade vid skall ha aktier inregistrerade vid en Stockholms fondbörs. När utdel- svensk börs. När utdelning lämnas ning lämnas skall bolaget - direkt skall bolaget - direkt eller indirekt
eller indirekt - ha innehaft samt- - ha innehaft samtliga aktier i det liga aktier i det andra bolaget andra bolaget sedan ingången av sedan ingången av närmast föregå- närmast föregående beskattningsår
ende beskattningsår eller sedan det eller sedan det andra bolaget börjaandra bolaget började bedriva de bedriva verksamhet av något
verksamhet av något slag. Samtliga slag. Samtliga aktier i det andra
ISenaste lydelse av lagens rubrik 1974:770. ?Senaste lydelse 1991:412.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
aktier i det andra bolaget skall bolaget skall delas ut. Den verkdelas ut. Den verksamhet som samhet som därefter bedrivs eller därefter bedrivs eller skall bedrivas skall bedrivas i vartdera bolaget i vartdera bolaget skall vara av skall vara av betydande omfattning betydande omfattning i förhållande i förhållande till den verksamhet till den verksamhet som bedrevs i som bedrevs i det utdelande boladet utdelande bolaget. Utgör de get. Utgör de utdelade aktierna utdelade aktierna lager hos mot- lager hos mottagaren av utdeltagaren av utdelningen skall denne ningen skall denne som intäkt ta som intäkt ta upp värdet av aktier- upp värdet av aktierna. Värdet na. Värdet skall bestämmas enligt skall bestämmas enligt punkt 2 punkt 2 första och sjunde styckena första och sjunde styckena av av anvisningarna till 24 §& kom- anvisningarna till 24 8 kommunalskattelagen (1928:370). munalskattelagen (1928:370).
Utdelning enligt fjärde stycket är skattefri även för mottagare som inte äger aktierna i det utdelande bolaget.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången vid 1994 års taxering.
Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
Härigenom föreskrivs att 23 § B och 49 § lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt! skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
23 §
B.? Aktier som noteras på in- B. Aktier som är inregistrerade ländsk eller utländsk börs, andelar vid inländsk börs eller noteras på i värdepappersfonder samt andra utländsk börs, andelar i värdepapvärdepapper än aktier som omsätts persfonder samt andra värdepapper marknadsmässigt och är av det slag än aktier som omsätts marknadssom anges i 27 § I mom. lagen mässigt och är av det slag som (1947:576) om statlig inkomstskatt anges i 27 § 1 mom. lagen tas upp till 75 procent av det note- (1947:576) om statlig inkomstskatt rade värdet. tas upp till 75 procent av det note-
rade värdet.
Aktier som, utan att vara börs- Aktier som inte är av det slag noterade, är föremål för marknads- som avses i första stycket men som mässig omsättning med regelbund- är föremål för marknadsmässig na noteringar om avslut tas upp till omsättning med regelbundna note- 30 procent av det noterade värdet. ringar om avslut tas upp till 30
procent av det noterade värdet.
Finns i ett bolag skilda aktieslag av vilka ett eller flera är börsnoterade eller föremål för sådan notering som avses i andra stycket, skall de aktier i bolaget som inte är noterade tas upp till samma värde som de noterade aktierna. Är flera aktieslag noterade, skall de icke noterade aktierna tas upp till samma värde som de noterade aktier som har den lägsta kursen.
Om det vid värdering enligt de föregående styckena bedöms att det noterade värdet inte motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid en försäljning under normala förhållanden, får i stället priset vid en sådan försäljning läggas till grund för värderingen.
Aktier som inte omfattas av bestämmelserna i första-tredje styckena samt andelar i ekonomiska föreningar och handelsbolag tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden, varvid dock följande skall iakttas. I den mån uppskattningen grundas på värdet av tillgångar som ingår i förvärvskälla inom inkomstslaget näringsverksamhet beräknas - under förutsättning att egendomen är sådan som avses i punkt 2 första stycket eller sjunde och åttonde styckena av anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt i dess lydelse intill utgången av år 1991 - tillgångarnas värde med
ISenaste lydelse av lagens rubrik 1974:857. ?Senaste lydelse 1991:1836.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
tillämpning av reglerna i F tredje stycket; vid gåva dock under den ytterligare förutsättningen att de i 43 § andra stycket angivna kraven iakttagits. I den mån uppskattningen grundas på värdet av tillgångar som avses i första-tredje styckena, skall värdet av dessa tillgångar anses motsvara vad som skulle tas upp vid en tillämpning av bestämmelserna i första-fjärde styckena.
Värdepapper som inte omfattas av bestämmelserna i första-tredje och femte styckena tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden.
49 8
Där någon i enlighet med lagen om försäkringsavtal blivit insatt såsom förmånstagare, åligger det försäkringsgivaren att angående händelse, som enligt denna lag medför skattskyldighets inträde, lämna kontrolluppgift till den beskattningsmyndighet, vilken har att upptaga fråga om beskattning av försäkringsbeloppet, och därvid enligt närmare föreskrifter, som meddelas av regeringen, jämväl uppgiva övriga förhållanden av betydelse för skattens bestämmande.
Uppgiftsskyldighet föreligger Uppgiftsskyldighet föreligger dock icke, därest försäkringsbelop- dock icke, därest försäkringsbeloppet eller, i fråga om belopp som pet eller, i fråga om belopp som utfaller periodiskt, det sammanlag- utfaller periodiskt, det sammanlagda årsbeloppet ej överstiger 5 000 da årsbeloppet ej överstiger 13 000 kronor. Där fråga är om flera kronor. Där fråga är om flera försäkringar, skall vad nu sagts försäkringar, skall vad nu sagts hava avseende å försäkringarnas hava avseende å försäkringarnas sammanlagda belopp. sammanlagda belopp.
Uppgift, varom i första stycket sägs, skall för varje kalenderår lämnas senast den 15 februari påföljande år. Har skattskyldighet inträtt till följd av dödsfall, skall dock uppgift lämnas inom en månad efter det försäkringsgivaren erhöll vetskap om dödsfallet.
Vad i första och andra styckena sägs skall äga motsvarande tillämpning i fall, som avses i 12 § sjätte stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas i de fall skattskyldighet inträder efter utgången av år 1992.
Senaste lydelse 1974:857.
5¶Förslag till
Lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt
Härigenom föreskrivs att punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2. Aktier som avses i punkt 5 2. I stället för vad som sägs i andra stycket av anvisningarna till punkt 5 första stycket av anvis- 3 och 4 §§ är inte skattepliktiga. ningarna till 3 och 4 88 gäller Detsamma gäller för aktier som är följande. Aktier som är inregistreinregistrerade vid Stockholms fond- rade vid en svensk börs eller notebörs om aktierna vid utgången av rade vid utländsk börs, andelar i år 1991 omfattades av bestämmel- värdepappersfonder samt andra serna i andra eller femte stycket värdepapper än aktier som omsätts nämnda anvisningspunkt. marknadsmässigt och är av det
slag som anges i 27 & I mom. la-
gen (1947:576) om statlig inkomst-
skatt tas upp till 75 procent av det
noterade värdet.
Andra stycket i nämnda anvis-
ningspunkt skall omfatta aktier som
inte är av det slag som nu nämnts
men som är föremål för marknads-
mässig omsättning med regelbund-
na noteringar om avslut. Sådana
aktier är inte skattepliktiga. Det-
samma gäller aktier som är in-
registrerade vid en svensk börs om
aktierna vid utgången av år 1991
omfattades av bestämmelserna i
andra eller femte stycket nämnda
anvisningspunkt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången vid 1994 års taxering.
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober 1992
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Lundgren
Proposition om skattelättnader vid utskiftning av aktier i riskkapitalbolag, m.m.
1¶Inledning
Riksdagen beslutade våren 1992 (bet. 1991/92:FiU21, rskr. 1991/92:339) att 6 500 miljoner kronor ur de förutvarande löntagarfonderna skall föras över till ett nytt riskkapitalbolag som skall erbjuda små och medelstora företag olika former av riskvilligt kapital.
Riksdagen uppdrog åt regeringen att vidta behövliga åtgärder för att bilda det nya bolaget. Vidare uppdrogs åt regeringen att återkomma med förslag om hur bolaget på lämpligaste sätt kan privatiseras.
Regeringen har i propositionen 1992/93:41 Kapital för tillväxt redovisat vilka åtgärder som vidtagits. I propositionen finns också ett förslag till privatisering av verksamheten. Privatiseringen aktualiserar vissa skattefrågor som jag redovisar här.
I detta sammanhang behandlas vidare vissa ändringar i skattereglerna till följd av den nya börslagstiftningen.
Regeringen beslutade den 8 oktober 1992 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen. De till Lagrådet remitterade lagförslagen är, frånsett redaktionella ändringar, likalydande med de till propositionen fogade lagförslagen. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga I.
2¶Skattelättnader vid utskiftning
Mitt förslag: Tilldelning av aktier i portföljförvaltningsbolag och riskkapitalbolag undantas från skatteplikt. Vinsten beskattas fullt ut när aktierna avyttras genom att anskaffningsvärdet för aktierna bestäms till noll.
Skälen för mitt förslag: I prop. 1992/93:41 finns en redogörelse för uppbyggnaden av den nya riskkapitalverksamhet som skall skapas med medel ur de förutvarande löntagarfonderna vilka för närvarande förvaltas av avvecklingsstyrelsen. Organisationen är uppbyggd kring två s.k. portföljförvaltningsbolag och sex direktinvesterande bolag, s.k. riskkapi-
talbolag. Staten har nyligen bildat de två bolag som skall fungera som portföljförvaltningsbolag. De sex riskkapitalbolagen skall inom kort
förvärvas. Regeringen har den 1 oktober 1992 beslutat att inrätta en särskild delegation som bl.a. skall organisera den nämnda bolagsstruk-
turen. :
Regeringen har nyligen beslutat att medel till ett sammanlagt värde av 6 500 miljoner kronor skall föras över från avvecklingsstyrelsen till
bolagen. Sedan riksdagen behandlat förslagen i prop. 1992/93:41 är
avsikten att delegationen skall handha privatiseringen av verksamheten.
En allmän strävan är att åstadkomma ett spritt ägande i de olika
bolagen. Enligt förslaget i prop. 1992/93:41 skall 75 4 av aktierna föras
över till de företag som betalat vinstdelningsskatt. Företagen erhåller aktierna efter ett särskilt anmälningsförfarande. De företag som betalt
mest vinstdelningsskatt (ca 150) kommer att erhålla aktier i portföljförvaltningsbolagen. Övriga företag (knappt 16 000) erhåller aktier i
riskkapitalbolagen. Av aktierna i riskkapitalbolagen kommer ca 11 « i
respektive bolag att överföras till portföljförvaltningsbolagen. Denna överföring kommer att ske samtidigt som resterande aktier skiftas ut till
övriga företag. Utskiftningen kommer att handhas av den nyinrättade
delegationen.
Särskilda skatterättsliga regler finns för utskiftning från aktiebolag och
ekonomiska föreningar. I det här aktuella fallet är det inte fråga om
sådan utskiftning utan staten skall överlåta äganderätten till aktierna i ett antal bolag.
En grundläggande förutsättning för att komma i fråga som mottagare
av denna tilldelning är att företaget varit skattskyldigt till vinstdel-
ningsskatt. Aktietilldelningen får därför anses utgöra en intäkt i näringsverksamheten. Denna intäkt är enligt allmänna regler skattepliktig. Det
innebär enligt gällande rätt att ett belopp motsvarande marknadsvärdet på aktien vid tidpunkten för tilldelningen skall tas upp till beskattning. Överföringen av aktier är ett led i avvecklingen av löntagarfonderna.
Med hänsyn till den aktuella åtgärdens unika karaktär och till att före-
tagen inte erhåller några kontanta medel att betala en inkomstskatt med bör det mottagande företaget inte beskattas i samband med aktietilldel-
ningen. I stället bör beskattningen ske vid en framtida avyttring av akti-
en. Ett sådant uppskov kräver att den skattemässiga anskaffningsutgiften
för aktien anses vara noll. Reavinsten kommer därigenom att beskattas
fullt ut. En annan konsekvens av den lösningen är att en eventuell värdenedgång på aktien aldrig kan ligga till grund för en avdragsgill reaförlust.
Utdelning på aktierna beskattas enligt allmänna regler. I fråga om avsättning till skatteutjämningsreserv som beräknas på kapitalunderlaget
gäller den allmänna bestämmelsen att anskaffningsvärdet på aktien skall . anses vara noll.
Bestämmelserna om skattefrihet vid tilldelningen bör gälla även i de fall det mottagande företaget bedriver sådan verksamhet att de tilldelade aktierna kommer att utgöra omsättningstillgångar hos företaget. Av det följer att även vid lagervärderingen bör ifrågavarande aktier anses anskaffade utan kostnad.
Mitt förslag om skattelättnad bör tas in i en särskild lag. Avsikten är att utskiftning av aktier skall företas före årsskiftet 1992/93. Bestäm-
melserna om skattelättnader bör därför kunna tillämpas redan vid 1993
års taxering. Några andra ingrepp i skattelagstiftningen anser jag inte
vara påkallade. Stämpelskatt enligt lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier kommer att utgå enligt allmänna regler vid kapitaliseringen av bolagen. Stämpelskatt tas ut med 2 4 av de emitterade aktiernas nominella belopp när ett aktiebolag bildas eller när aktiekapitalet ökas. Vid ökning av aktiekapitalet tas stämpelskatt ut även på eventuella överkurser. Skatten erläggs av det emitterande bolaget.
3¶Följdändringar till nya börslagstiftningen
3.1¶Bakgrunden
Riksdagen antog våren 1992 en ny börslagstiftning som träder i kraft den 1 januari 1993. Den nya lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet anvisar två auktorisationsformer för företag som driver verksamhet
i syfte att åstadkommma regelbunden handel med finansiella instrument, nämligen börs och auktoriserad marknadsplats.
Börser är föremål för mer långtgående krav än auktoriserade marknads-
platser. Medlemskretsen vid en börs får endast bestå av riksbanken, värdepappersinstitut och utländska företag som i sitt hemland får delta i
börshandel. För deltagande i handeln vid en auktoriserad marknadsplats ställs inte några krav i lagen på medlemskap.
Inregistrering av fondpapper kan endast ske vid börser. För inregistrerade fondpapper ställs vissa särskilda krav. Även andra fondpapper än inregistrerade aktier får noteras och handlas vid en börs. Med hänsyn härtill har behov inte ansetts föreligga av särskilda övergångsarrangemang för OTC- och O-listenoterade aktier.
Auktoriserade marknadsplatser medges större frihet än börser när det gäller förutsättningarna för notering av fondpapper. De till inregistreringssystemet hörande reglerna om börsprospekt och halvårsrapporter
gäller inte för en auktoriserad marknadsplats. Grundreglerna för de bägge verksamhetsformerna är dock i många stycken gemensamma (jfr prop. 1991/92:113 s. 113 f). De ändrade reglerna för börsverksamhet ställer vissa krav på justeringar i skattereglerna. I samband med införandet av den nya börslagstiftningen genomfördes följdändringar i ett flertal författningar. Utgångspunkten var då att i de
fall bestämmelserna enbart tar sikte på företag med auktorisation enligt lagen om börs- och clearingsverksamhet används skrivningen "en börs
sådan auktorisation omfattas uttrycks detta med "en svensk eller utländsk börs" (jfr bl.a. prop. 1991/92:113 s. 213).
I mina förslag till justeringar i skattelagstiftningen anges uttryckligen när förslaget enbart avser svensk börs. Det beror på att de föreslagna justeringarna enbart omfattar de bestämmelser där de nya reglerna för börsverksamhet annars kan innebära att skattebestämmelsen får en annan, icke avsedd, innebörd.
3.2¶Ändringar i inkomstskattereglerna
Mitt förslag: Det generella undantaget från begreppet fåmansföretag
i punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen skall gäl-
la sådana bolag som har aktier noterade vid svensk börs.
Bestämmelsen i 3 § 7 mom. lagen om statlig inkomstskatt om del-
ning av aktiebolag i vissa fall föreslås gälla bolag som har aktier
inregistrerade vid svensk börs.
Skälen för mitt förslag: För fåmansföretag gäller i olika hänseenden särskilda skatteregler. Begreppet fåmansföretag definieras i punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370). Enligt en uttrycklig hänvisning räknas inte aktiemarknadsbolag enligt insiderlagen (1990:1342) som fåmansföretag.
Med aktiemarknadsbolag har tidigare avsetts bolag vars aktier är inregistrerade vid Stockholms fondbörs samt OTC-bolag. Övriga bolag vars aktier omsätts på fondbörsen och för vilka inofficiella noteringar föreligger (O-listebolag) har inte omfattats av definitionen. Genom en ändring i insiderlagen får begreppet aktiemarknadsbolag vidgad innebörd. Begreppet omfattar samtliga bolag som har aktier noterade på en börs eller auktoriserad marknadsplats. Ändringen träder i kraft den 1 januari 1993.
Min inställning är att undantaget från de särskilda fåmansföretagsreglerna för närvarande inte bör omfatta andra bolag än sådana som har aktier noterade vid en börs. Ett bolag vars aktier noteras på en auktoriserad marknadsplats kommer således tills vidare inte att omfattas av detta generella undantag. Om aktier som för närvarande är noterade på O-listan noteras på en börs kommer även dessa aktier att omfattas av undantaget vilket till viss del utvidgar den krets av företag som inte räknas som fåmansföretag.
I 3 § 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt finns bestämmelser som medger att ett aktiebolag under vissa förutsättningar kan dela upp verksamheten på mindre enheter utan omedelbara inkomstskattekonsekvenser. En förutsättning för skattelättnad är att det bolag som skall delas upp är ett svenskt aktiebolag som har aktier inregistrerade vid Stockholms fondbörs. Någon utvidgning av tillämpningsområdet bör inte ske i detta sammanhang. Ett krav på inregistrering bör således gälla även för framtiden.
3.3¶Ändringar i förmögenhets- samt arvs- och
gåvoskattereglerna
Mitt förslag: Undantaget från skatteplikt i förmögenhetshänseende skall gälla aktier som inte är inregistrerade vid börs. Motsvarande skall gälla i fråga om de särskilda värderingsreglerna i arvs- och
gåvoskattehänseende.
Skälen för mitt förslag: Riksdagen beslöt förra hösten om en avveckling av förmögenhetsskatten. Det har helt nyligen aviserats att det slutliga
avskaffandet av förmögenhetsskatten skall skjutas upp ett år. Förmögen-
hetsskatt kommer härigenom att tas ut även vid 1995 års taxering.
Särskilda regler gäller under avvecklingen enligt lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Enligt
punkt 2 av övergångsbestämmelserna är aktier som är föremål för sådan notering som avses i punkt 5 andra stycket av anvisningarna till 3 och
4 §§ - dvs. inte börsnoterade - undantagna från skatteplikt. Enligt en särskild regel gäller att skattebefrielsen kvarstår för aktie vid senare börsnotering om aktien den 31 december 1991 var noterad utanför bör-
sens A-listor eller var onoterad på det sätt som anges i andra stycket av nyss nämnda anvisningspunkt. |
För att en aktie enligt de gällande reglerna skall omfattas av begreppet
börsnoterad skall det vara fråga om aktier som är inregistrerade vid fondbörsen, dvs. aktier på fondbörsens A-lista. OTC- respektive O-
listeaktier kan visserligen sägas vara noterade vid börsen men dessa aktier faller ändå inte in under begreppet börsnoterad i detta sammanhang.
Bestämmelsen om skattefrihet i förmögenhetsskattehänseende gäller i
dag aktier som inte är börsnoterade men som ändå är föremål för marknadsmässig omsättning med regelbunda noteringar om avslut, dvs. OTCaktier och O-listenoterade aktier. I arvs- och gåvoskattehänseende gäller särskilda värderingsregler för dessa aktier (23 § B andra stycket lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt). Någon ändring i dessa hänseenden är inte avsedd. De ifrågavarande bestämmelserna bör därför ändras så att med begreppet börsnoterad skall avses inregistrering vid en börs. I de fall begreppet börsnoterad kvarstår kommer tillämpningsområdet således att utvidgas i förhållande till dagens regler (jfr bl.a. 26 8 tredje stycket lagen om arvsskatt och gåvoskatt).
Förslaget om ändring i 49 § lagen om arvsskatt och gåvoskatt avser en
höjning av gränsen för den uppgiftsskyldighet som föreligger för livför-
. säkringsföretag i samband med att ett försäkringsbelopp på grund av ett förmånstagarförordnande skall beskattas. Skälet till ändringen är att grundavdraget vid gåva höjts från 2 000 till 10 000 kronor.
4¶Upprättade lagförslag
I enlighet vad jag nu anfört har inom Finansdepartementet upprättats
förslag till
1. lag om inkomstskatteregler vid utskiftning av aktier i vissa fall, 2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, 4. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
5. lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.
Lagrådet har granskat förslagen.
3¶Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta de lagförslag som
upprättats.
6 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
Bilaga 1 Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-10-20
Närvarande: justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von Bahr, justitierådet Inger Nyström.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober 1992 har
regeringen på hemställan av statsrådet Lundgren beslutat inhämta
lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om inkomstskatteregler vid utskiftning av aktier i vissa fall, 2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, 4. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
5. lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.
Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Ingrid
Melbi. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.