Prop. 1992/93:108

om skattelättnader vid utskiftning av aktier i riskkapitalbolag, m.m.

Regeringens proposition 1992/ 93 : 108 %

om skattelättnader vid utskiftning av aktier i riskkapitalbolag, m.m. Prop. 1992/ 93: 108

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 22 oktober 1992.

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Bo Lundgren

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås regler om skattelättnader för de företag som i samband med utskiftning av de förutvarande löntagarfondemas tillgångar erhåller aktier i de s.k. portfölj förvaltningsbolagen respektive riskkapital- bolagen. Lättnaderna utformas som ett uppskov med beskattningen. Vinsten vid en framtida försäljning av aktierna beskattas fullt ut. Avsikten är att utskittning av aktier skall företas före årsskiftet 1992/93. Bestämmelserna föreslås därför kunna tillämpas redan vid 1993 års taxering.

I propositionen föreslås även vissa närmast tekniska justeringar i skat- tereglerna till följd av den nya börslagstiftning som antogs av riksdagen under våren 1992. Enligt den nya lagstiftningen ersätts monopolet för Stockholms fondbörs med regler om etableringsfrihet. Auktorisation sker på frivillig basis. Företag som organiserar regelbunden handel med finan- siella instrument kan få auktorisation antingen som börs eller som mark- nadsplats. Ändringarna i skattereglerna avser de hänvisningar som finns till begrepp knutna till fondbörsen.

] Riksdagen 1992/93. ] saml. Nr 108

1. Förslag till Lag om inkomstskatteregler vid utskiftning av aktier i vissa fall

Härigenom föreskrivs följande.

Värdet av aktier som erhålls från Delegationen för utskiftning av vissa medel ur förutvarande löntagarfonderna utgör inte skattepliktig intäkt av näringsverksamhet. Anskaffningsutgiften för de mottagna aktierna anses vara noll.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1992 och tillämpas första gången vid 1993 års taxering.

2. Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 14 av anvisningarna till 32 & kom- munalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar till 32 &

14.1Anskaffar ett fåmansföretag från annan än delägare eller delägare närstående person egendom, som uteslutande eller så gott som uteslu- tande är avsedd för privat bruk för företagsledare i företaget eller företagsledare närstående person, skall ett belopp motsvarande anskaff- ningskostnaden för egendomen tas upp som intäkt av tjänst hos företags- ledaren. Vad nu sagts gäller inte anskaffning av bil som föranleder be- skattning av bilförmån.

Avyttrar delägare i fåmansföretag eller delägare närstående person egendom till företaget skall, om priset är högre än egendomens mark- nadsvärde, det överskjutande beloppet beskattas hos överlåtaren som intäkt av tjänst. Av 24 ä 6 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst- skatt framgår att återstående del av vederlaget skall beaktas vid beräkning av realisationsvinst samt att vid denna beräkning särskilda undantags- regler gäller för fastighet och bostadsrätt. Avser avyttringen sådan egen- dom som avses i 31 & nämnda lag gäller dock, oavsett hur priset för- håller sig till marknadsvärdet, att hela vederlaget; utan avdrag för något omkostnadsbelopp, skall beskattas hos överlåtaren som intäkt av tjänst, såvida inte egendomen är eller kan väntas bli till nytta för företaget.

Vad som i andra stycket sägs om bostadsrätt gäller endast sådan bo- stadsrätt som avses i 26 5 1 mom. första stycket lagen om statlig in- komstskatt men tillämpas även i fråga om andel eller aktie som avses i

andra stycket av samma moment.

Förvärvar delägare i fåmansföretag eller delägare närstående person egendom från företaget till lägre pris än egendomens marknadsvärde, skall ett belopp motsvarande skillnaden beskattas hos förvärvaren som intäkt av tjänst. Vad nu sagts gäller också när delägare i fåmansägt handelsbolag eller delägare närstående person förvärvar egendom från handelsbolaget, om egendomen omfattar sådant hus eller avser sådan lägenhet som i och med förvärvet blir eller kan antas komma att bli privatbostad enligt 5 5 andra eller fjärde stycket eller tomtmark som avses bli bebyggd med sådan bostad. Första meningen tillämpas inte när detär företagsledaren som förvärvar egendomen och denne har beskattats enligt första stycket vid företagets förvärv av egendomen. Har företagsle- dare i ett fåmansföretag eller ett fåmansägt handelsbolag eller företagsle- dare närstående person uppburit hyra eller annan ersättning från företaget

ISenaste lydelse 199l:982.

l' Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 108

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för lokal, som ägs eller disponeras av företagsledaren eller den honom närstående, skall ersättningen, såvida den inte skall beskattas såsom intäkt av näringsverksamhet, hos mottagaren beskattas som intäkt av tjänst. Mottagaren får dock åtnjuta skäligt avdrag för den kostnad som han fått vidkännas på grund av att företaget utnyttjat lokalen i fråga.

Har fåmansföretag länmat företagsledare eller företagsledare närstående person förmån av räntefritt lån eller lån där räntan understiger marknads- räntan, skall låntagaren beskattas för värdet av förmånen som intäkt av tjänst. Förmånens värde skall beräknas till skillnaden mellan å ena sidan Statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av en procentenhet och å andra sidan den avtalade räntan. Såvitt avser lån som upptagits i utländsk valuta skall förrnånens värde beräknas till skillnaden mellan å ena sidan marknadsräntan i den aktuella valutan vid utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av en procentenhet och å andra sidan den avtalade räntan.

Har fåmansföretag lämnat lån till företagsledare eller företagsledare närstående person och har lånet skrivits ned i företagets räkenskaper, skall det nedskrivna beloppet beskattas hos låntagaren som intäkt av tjänst. Vad nu sagts gäller dock inte lån som avses i punkt 15.

Som fåmansföretag räknas

a) aktiebolag och ekonomisk förening, vari en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer äger så många aktier eller andelar att dessa per- soner har mer än hälften av rösterna för aktierna eller andelarna i före— taget: samt

b) aktiebolag och ekonomisk förening vars verksamhet är uppdelad på verksamhetsgrenar, som är oberoende av varandra, såvida en person genom aktie- eller andelsinnehav, avtal eller på därmed jämförligt sätt har den reella bestämmanderätten över sådan verksamhetsgren och själv— ständigt kan förfoga över dess resultat. Som fåmansföretag räknas dock inte aktiernarkmadsbolag enligt insiderlagen (1990.'I342). Som fåmansföretag räknas inte heller bostadsföreningar och bostadsak— tiebolag som avses i 2 & 7 mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt.

Som fåmansföretag räknas dock inte aktiebolag vars aktier är note— rade vid en svensk börs. Som fåmansföretag räknas inte heller bostadsföreningar och bostadsak- tiebolag som avses i 2 5 7 mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt.

Som fåmansägt handelsbolag räknas &) handelsbolag. vari en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer genom sitt andelsinnehav eller på annat sätt har ett bestämmande infly- tande; samt

b) handelsbolag, vars verksamhet är uppdelad på verksamhetsgrenar som är oberoende av varandra, såvida en person genom andelsinnehav, avtal eller på därmed jämförligt sätt har den reella bestämmanderätten över sådan verksamhetsgren.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Med ägare enligt åttonde och tionde styckena avses den som - direkt eller genom förmedling av juridisk person — äger eller på därmed jäm— förligt sätt innehar aktie eller andel i företaget.

Som företagsledare i fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag skall anses den eller de personer som till följd av eget eller närstående persons aktie- eller andelsinnehav i företaget eller annan liknande grund har ett väsentligt inflytande i företaget eller - där fråga är om företag som avses i åttonde stycket b eller tionde stycket b — den som har den reella be- stämmanderätten över viss verksamhetsgren och självständigt kan förfoga över dess resultat.

Vid tillämpning av denna anvisningspunkt skall såsom närstående person räknas föräldrar, far- och morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling samt döds- bo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången vid 1994 års taxering.

3. Förslag till Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 3 5 7 mom. lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 &

7mom.2 Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som utgår i förhållande till inköp eller försäljningar eller efter därmed jämförlig grund, är skattefri, när utdelningen endast innebär en minskning i lev— nadskostnader.

Har skattskyldig på grund av sitt innehav av aktier i svenskt aktiebolag eller andelar i svensk ekonomisk förening erhållit företrädesrätt till teck- ning av sådant av företaget upptaget vinstandelslån som avses i 2 & 9 mom. skall, om han utnyttjar företrädesrätten, det värde som genom företrädesrätten kan anses ha tillförts honom inte anses utgöra intäkt av kapital.

Annan utdelning från sådan bostadsförening eller sådant bostadsak- tiebolag som avses i 2 5 7 mom. än i form av bostad eller annan förmån av fastighet räknas såsom intäkt av kapital för medlemmen eller del- ägaren, även om den inte utgått i förhållande till innehavda andelar eller aktier, om och i den mån utdelningen överstiger sådana på beskattnings— året belöpande avgifter och andra inbetalningar till föreningen eller bo- laget, som inte enligt bestämmelserna i 3 mom. femte stycket är att anse som kapitaltillskott.

Annan utdelning från svenskt aktiebolag än som avses i 1 mom. tredje stycket är skattefri om den har uppburits i förhållande till innehavda aktier och utgår i form av aktier i ett annat svenskt ak- tiebolag. Som förutsättningar gäller följande. Det utdelande bolaget skall ha aktier inregistrerade vid Stockholms fondbörs. När utdel— ning lämnas skall bolaget - direkt eller indirekt - ha innehaft samt- liga aktier i det andra bolaget sedan ingången av närmast föregå- ende beskattningsår eller sedan det andra bolaget började bedriva verksamhet av något slag. Samtliga

Annan utdelning från svenskt aktiebolag än som avses i 1 mom. tredje stycket är skattefri om den har uppburits i förhållande till innehavda aktier och utgår i form av aktier i ett annat svenskt ak- tiebolag. Som förutsättningar gäller följande. Det utdelande bolaget skall ha aktier inregistrerade vid en svensk börs. När utdelning lämnas skall bolaget - direkt eller indirekt - ha innehaft samtliga aktier i det andra bolaget sedan ingången av närmast föregående beskattningsår eller sedan det andra bolaget börja- de bedriva verksamhet av något slag. Samtliga aktieri det andra

lSenaste lydelse av lagens rubrik l974:770. 2Senaste lydelse l99l:412.

Nuvarande lydelse

aktier i det andra bolaget skall delas ut. Den verksamhet som därefter bedrivs eller skall bedrivas i vartdera bolaget skall vara av betydande omfattning i förhållande till den verksamhet som bedrevs i det utdelande bolaget. Utgör de utdelade aktierna lager hos mot— tagaren av utdelningen skall denne som intäkt ta upp värdet av aktier- na. Värdet skall bestämmas enligt punkt 2 första och sjunde styckena av anvisningarna till 24 & kom- munalskattelagen (1928 : 370).

Föreslagen lydelse

bolaget skall delas ut. Den verk— samhet som därefter bedrivs eller skall bedrivas i vartdera bolaget skall vara av betydande omfattning i förhållande till den verksamhet som bedrevs i det utdelande bola- get. Utgör de utdelade aktierna lager hos mottagaren av utdel— ningen skall denne som intäkt ta upp värdet av aktierna. Värdet skall bestämmas enligt punkt 2 första och sjunde styckena av anvisningarna till 24 & kom- munalskattelagen (1928 : 370).

Utdelning enligt fjärde stycket är skattefri även för mottagare som inte äger aktierna i det utdelande bolaget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången vid 1994 års taxering.

4 Förslag till Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och

gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att 23 & B och 49 5 lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23å

3.2 Aktier som noteras på in- ländsk eller utländsk börs, andelar i värdepappersfonder samt andra värdepapper än aktier som omsätts marknadsmässigt och är av det slag som anges i 27 ä 1 mom. lagen ( 1947:576) om statlig inkomstskatt tas upp till 75 procent av det note- rade värdet.

Aktier som, utan att vara börs- noterade, är föremål för marknads- mässig omsättning med regelbund— na noteringar om avslut tas upp till 30 procent av det noterade värdet.

B. Aktier som är inregistrerade vid inländsk börs eller noteras på utländsk börs, andelar i värdepap- persfonder samt andra värdepapper än aktier som omsätts marknads- mässigt och är av det slag som anges i 27 ä 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt tas upp till 75 procent av det note- rade värdet.

Aktier som inte är av det slag som avses i första stycket men som är föremål för marknadsmässig omsättning med regelbundna note- ringar om avslut tas upp till 30 procent av det noterade värdet. Finns i ett bolag skilda aktieslag av vilka ett eller flera är börsnoterade eller föremål för sådan notering som avses i andra stycket. skall de aktier i bolaget som inte är noterade tas upp till samma värde som de noterade aktierna. Är flera aktieslag noterade, skall de icke noterade aktierna tas upp till samma värde som de noterade aktier som har den lägsta kursen.

Om det vid värdering enligt de föregående styckena bedöms att det noterade värdet inte motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid en försäljning under normala förhållanden, får i stället priset vid en sådan försäljning läggas till grund för värderingen.

Aktier som inte omfattas av bestämmelserna i första-tredje styckena samt andelar i ekonomiska föreningar och handelsbolag tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden, varvid dock följande skall iakttas. I den mån uppskattningen grundas på värdet av tillgångar som ingår i förvärvskälla inom inkomstslaget närings- verksamhet beräknas - under förutsättning att egendomen är sådan som avses i punkt 2 första stycket eller sjunde och åttonde styckena av an- visningarna till 3 och 4 åå lagen (1947:577) om statlig förmögenhets- skatt i dess lydelse intill utgången av år 1991 - tillgångamas värde med

1Senaste lydelse av lagens rubrik 1974z857. 2Senaste lydelse 1991: 1836.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tillämpning av reglerna i F tredje stycket; vid gåva dock under den ytterligare förutsättningen att de i 43 å andra stycket angivna kraven iakttagits. ] den mån uppskattningen grundas på värdet av tillgångar som avses i första-tredje styckena, skall värdet av dessa tillgångar anses motsvara vad som skulle tas upp vid en tillämpning av bestämmelserna i första-fjärde styckena.

Värdepapper som inte omfattas av bestämmelserna i första-tredje och femte styckena tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden.

49 ?

Där någon i enlighet med lagen om försäkringsavtal blivit insatt såsom förmånstagare, åligger det försäkringsgivaren att angående händelse, som enligt denna lag medför skattskyldighets inträde, lämna kontrolluppgift till den beskattningsmyndighet, vilken har att upptaga fråga om beskatt- ning av försäkringsbeloppet, och därvid enligt närmare föreskrifter, som meddelas av regeringen, jämväl uppgiva övriga förhållanden av betydelse för skattens bestämmande.

Uppgiftsskyldighet föreligger dock icke, därest försäkringsbelop— pet eller, i fråga om belopp som

Uppgiftsskyldighet föreligger dock icke, därest försäkringsbelop- pet eller, i fråga om belopp som

utfaller periodiskt, det sammanlag- da årsbeloppet ej överstiger 5 000 kronor. Där fråga är om flera försäkringar, skall vad nu sagts hava avseende å försäkringamas sammanlagda belopp.

utfaller periodiskt, det sammanlag— da årsbeloppet ej överstiger 13 000 kronor. Där fråga är om flera försäkringar, skall vad nu sagts hava avseende å försäkringamas sammanlagda belopp.

Uppgift, varom i första stycket sägs, skall för varje kalenderår lämnas senast den 15 feerar-i påföljande år. Har skattskyldighet inträtt till följd av dödeall, skall dock uppgift lämnas inom en månad efter det försäk- ringsgivaren erhöll vetskap om dödsfallet.

Vad i första och andra styckena sägs skall äga motsvarande tillämpning i fall, som avses i 12 & sjätte stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas i de fall skattskyldighet inträder efter utgången av år 1992.

3Senaste lydelse 1974z857.

5. Förslag till Lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förrnögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att punkt 2 av övergångsbestämmelsema till lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2. Aktier som avses i punkt 5 andra stycket av anvisningarna till 3 och 4 åå är inte skattepliktiga. Detsamma gäller för aktier som är inregistrerade vid Stockholmsfond— börs om aktierna vid utgången av år 1991 omfattades av bestämmel— serna i andra eller femte stycket nämnda anvisningspunkt.

Föreslagen lydelse

2. I stället för vad som sägs i punkt 5 första stycket av anvis— ningarna till 3 och 4 åå gäller följande. Aktier som är inregistre- rade vid en svensk börs eller note- rade vid utländsk börs, andelar i värdepappersfonder samt andra värdepapper än aktier som omsätts marknadsmässigt och är av det slag som anges i 27 å 1 mom. la- gen (1947.'5 76) om statlig inkomst- skatt tas upp till 75 procent av det noterade värdet. Andra stycket i nämnda anvis- ningspunkt skall omfatta aktier som inte är av det slag som nu nämnts men som är föremål för marknads- mässig omsättning med regelbund- na noteringar om avslut. Sådana aktier är inte skattepliktiga. Det- samma gäller aktier som är in— registrerade vid en svensk börs om aktierna vid utgången av år 1991 omfattades av bestämmelserna i andra eller femte stycket nämnda anvisningspunkt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången vid 1994 års taxering.

lO

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober 1992

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester- berg, Friggebo, Johansson, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Lundgren

Proposition om skattelättnader vid utskiftning av aktier i riskkapitalbolag, m.m.

Riksdagen beslutade våren 1992 (bet. 1991/92:FiU21 , rskr. 1991/92:339) att 6 500 miljoner kronor ur de förutvarande löntagarfonderna skall föras över till ett nytt riskkapitalbolag som skall erbjuda små och medelstora företag olika former av riskvilligt kapital.

Riksdagen uppdrog åt regeringen att vidta behövliga åtgärder för att bilda det nya bolaget. Vidare uppdrogs åt regeringen att återkomma med förslag om hur bolaget på lämpligaste sätt kan privatiseras.

Regeringen hari propositionen 1992/93:41 Kapital för tillväxt redovisat vilka åtgärder som vidtagits. I propositionen finns också ett förslag till privatisering av verksamheten. Privatiseringen aktualiserar vissa skatte- frågor som jag redovisar här.

I detta sammanhang behandlas vidare vissa ändringar i skattereglerna till följd av den nya börslagstiftningen.

Regeringen beslutade den 8 oktober 1992 att inhämta lagrådets ytt- rande över lagförslagen. De till Lagrådet remitterade lagförslagen är, frånsett redaktionella ändringar, likalydande med de till propositionen fogade lagförslagen. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lag— rådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga I.

Mitt förslag: Tilldelning av aktier i portföljförvaltningsbolag och riskkapitalbolag undantas från skatteplikt. Vinsten beskattas fullt ut när aktierna avyttras genom att anskaffningsvärdet för aktierna be- stäms till noll.

Skälen för mitt förslag: 1 prop. 1992/93:41 finns en redogörelse för uppbyggnaden av den nya riskkapitalverksamhet som skall skapas med medel ur de förutvarande löntagarfonderna vilka för närvarande förvaltas av avvecklingsstyrelsen. Organisationen är uppbyggd kring två s.k. portföljförvaltningsbolag och sex direktinvesterande bolag, s.k. riskkapi- talbolag. Staten har nyligen bildat de två bolag som skall fungera som portföljförvaltningsbolag. De sex riskkapitalbolagen skall inom kort förvärvas. Regeringen har den 1 oktober 1992 beslutat att inrätta en särskild delegation som bl.a. skall organisera den nämnda bolagsstruk— turen. - Regeringen har nyligen beslutat att medel till ett sammanlagt värde av 6 500 miljoner kronor skall föras över från avvecklingsstyrelsen till bolagen. Sedan riksdagen behandlat förslagen i prop. 1992/93:41 är avsikten att delegationen skall handha privatiseringen av verksamheten.

En allmän strävan är att åstadkomma ett spritt ägande i de olika bolagen. Enligt förslaget i prop. 1992/93:41 skall 75 % av aktierna föras över till de företag som betalat vinstdelningsskatt. Företagen erhåller aktierna efter ett särskilt anmälningsförfarande. De företag som betalt mest vinstdelningsskatt (ca 150) kommer att erhålla aktier 1 portföljför- valtningsbolagen. Övriga företag (knappt 16 000) erhåller aktier i riskkapitalbolagen. Av aktierna 1 riskkapitalbolagen kommer ca 11 % i respektive bolag att överföras till portföljförvaltningsbolagen. Denna överföring kommer att ske samtidigt som resterande aktier skiftas ut till övriga företag. Utskiftningen kommer att handhas av den nyinrättade delegationen.

Särskilda skatterättsliga regler finns för utskiftning från aktiebolag och ekonomiska föreningar. I det här aktuella fallet är det inte fråga om

sådan utskiftning utan staten skall överlåta äganderätten till aktierna i ett antal bolag.

En grundläggande förutsättning för att komma i fråga som mottagare av denna tilldelning är att företaget varit skattskyldigt till vinstdel— ningsskatt. Aktietilldelningen får därför anses utgöra en intäkt i närings- verksamheten. Denna intäkt är enligt allmänna regler skattepliktig. Det innebär enligt gällande rätt att ett belopp motsvarande marknadsvärdet på aktien vid tidpunkten för tilldelningen skall tas upp till beskattning.

Överföringen av aktier är ett led i avvecklingen av löntagarfonderna. Med hänsyn till den aktuella åtgärdens unika karaktär och till att före- tagen inte erhåller några kontanta medel att betala en inkomstskatt med bör det mottagande företaget inte beskattas i samband med aktietilldel- ningen. I stället bör beskattningen ske vid en framtida avyttring av akti- en. Ett sådant uppskov kräver att den skattemässiga anskaffningsutgiften för aktien anses vara noll. Reavinsten kommer därigenom att beskattas fullt ut. En annan konsekvens av den lösningen är att en eventuell värde- nedgäng på aktien aldrig kan ligga till grund för en avdragsgill reaförlust.

Utdelning på aktierna beskattas enligt allmänna regler. [ fråga om avsättning till skatteutjämningsreserv som beräknas på kapitalunderlaget gäller den allmänna bestämmelsen att anskaffningsvärdet på aktien skall

- anses vara noll.

Bestämmelserna om skattefrihet vid tilldelningen bör gälla även i de fall det mottagande företaget bedriver sådan verksamhet att de tilldelade aktierna kommer att utgöra omsättningstillgångar hos företaget. Av det följer att även vid lagervärderingen bör ifrågavarande aktier anses anskaffade utan kostnad.

Mitt förslag om Skattelättnad bör tas in i en särskild lag. Avsikten är att utskiftning av aktier skall företas före årsskiftet 1992/93. Bestäm- melserna om skattelättnader bör därför kunna tillämpas redan vid 1993 års taxering. Några andra ingrepp i skattelagstiftningen anser jag inte vara påkallade. Stämpelskatt enligt lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier kommer. att utgå enligt allmänna regler vid kapitaliseringen av bolagen. Stämpelskatt tas ut med 2 % av de emitterade aktiernas nomi- nella belopp när ett aktiebolag bildas eller när aktiekapitalet ökas. Vid ökning av aktiekapitalet tas stämpelskatt ut även på eventuella överkur- ser. Skatten erläggs av det emitterande bolaget.

Riksdagen antog våren 1992 en ny börslagstiftning som träder i kraft den 1 januari 1993. Den nya lagen (1992:543) om börs- och clearingverksam- het anvisar två auktorisationsformer för företag som driver verksamhet i syfte att åstadkommma regelbunden handel med finansiella instrument, nämligen börs och auktoriserad mar/madsplats.

Börser är föremål för mer långtgående krav än auktoriserade marknads- platser. Medlemskretsen vid en börs får endast bestå av riksbanken, värdepappersinstitut och utländska företag som i sitt hemland får delta i börshandel. För deltagande i handeln vid en auktoriserad marknadsplats ställs inte några krav i lagen på medlemskap.

Inregistrering av fondpapper kan endast ske vid börser. För inregistre- rade fondpapper ställs vissa särskilda krav. Även andra fondpapper än inregistrerade aktier får noteras och handlas vid en börs. Med hänsyn härtill har behov inte ansetts föreligga av särskilda övergångsarrange- mang för OTC- och O-listenoterade aktier.

Auktoriserade marknadsplatser medges större frihet än börser när det gäller förutsättningama för notering av fondpapper. De till inregistre— ringssystemet hörande reglerna om börsprospekt och halvårsrapporter gäller inte för en auktoriserad marknadsplats. Grundreglerna för de bägge verksamhetsformema är dock i många stycken gemensamma (jfr prop. 1991/92:113 s. 113 0.

De ändrade reglerna för börsverksamhet ställer vissa krav på juste- ringar i skattereglerna.

I samband med införandet av den nya börslagstiftningen genomfördes följdändringar i ett flertal författningar. Utgångspunkten var då att i de fall bestämmelserna enbart tar sikte på företag med auktorisation enligt lagen om börs- och clearingsverksamhet används skrivningen "en börs

eller auktoriserad marknadsplats". Om även utländska företeelser utan sådan auktorisation omfattas uttrycks detta med "en svensk eller utländsk börs" (jfr bl.a. prop. 1991/92:113 s. 213).

I mina förslag till justeringar i skattelagstiftningen anges uttryckligen när förslaget enbart avser svensk börs. Det beror på att de föreslagna justeringama enbart omfattar de bestämmelser där de nya reglerna för

börsverksamhet annars kan innebära att skattebestämmelsen får en annan, icke avsedd, innebörd.

3.2. Ändringar i inkomstskattereglema

Mitt förslag: Det generella undantaget från begreppet fåmansföretag i punkt 14 av anvisningarna till 32 & kommunalskattelagen skall gäl- la sådana bolag som har aktier noterade vid svensk börs.

Bestämmelsen i 3 5 7 mom. lagen om statlig inkomstskatt om del- ning av aktiebolag i vissa fall föreslås gälla bolag som har aktier inregistrerade vid svensk börs.

Skälen för mitt förslag: För fåmansföretag gäller i olika hänseenden särskilda skatteregler. Begreppet fåmansföretag definieras i punkt 14 av anvisningarna till 32 5 kommunalskattelagen (1928z370). Enligt en ut- trycklig hänvisning räknas inte aktiemarknadsbolag enligt insiderlagen (1990: 1342) som fåmansföretag.

Med aktiemarknadsbolag har tidigare avsetts bolag vars aktier är inregistrerade vid Stockholms fondbörs samt OTC-bolag. Övriga bolag vars aktier omsätts på fondbörsen och för vilka inofficiella noteringar föreligger (O—listebolag) har inte omfattats av definitionen. Genom en ändring i insiderlagen får begreppet aktiemarknadsbolag vidgad inne- börd. Begreppet omfattar samtliga bolag som har aktier noterade på en börs eller auktoriserad marknadsplats. Ändringen träder 1 kraft den 1 januari 1993.

Min inställning är att undantaget från de särskilda fåmansföretagsreg- lerna för närvarande inte bör omfatta andra bolag än sådana som har aktier noterade vid en börs. Ett bolag vars aktier noteras på en auk- toriserad marknadsplats kommer således tills vidare inte att omfattas av detta generella undantag. Om aktier som för närvarande är noterade på O-listan noteras på en börs kommer även dessa aktier att omfattas av undantaget vilket till viss del utvidgar den krets av företag som inte räknas som fåmansföretag.

I 3 5 7 mom. lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt finns be— stämmelser som medger att ett aktiebolag under vissa förutsättningar kan dela upp verksamheten på mindre enheter utan omedelbara inkomstskat- tekonsekvenser. En förutsättning för Skattelättnad år att det bolag som skall delas upp är ett svenskt aktiebolag som har aktier inregistrerade vid Stockholms fondbörs. Någon utvidgning av tillämpningsområdet bör inte ske i detta sammanhang. Ett krav på inregistrering bör således gälla även för framtiden.

3.3 Ändringar i förmögenhets- samt arvs- och . gåvoskattereglema

Mitt förslag: Undantaget från skatteplikt i förmögenhetshänseende skall gälla aktier som inte är inregistrerade vid börs. Motsvarande skall gälla i fråga om de särskilda värderingsreglema i arvs- och gåvoskattehänseende.

Skälen för mitt förslag: Riksdagen beslöt förra hösten om en avveck- ling av förmögenhetsskatten. Det har helt nyligen aviserats att det slutliga avskaffandet av förmögenhetsskatten skall skjutas upp ett år. Förmögen— hetsskatt kommer härigenom att tas ut även vid 1995 års taxering.

Särskilda regler gäller under avvecklingen enligt lagen (1991 : 1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Enligt punkt 2 av övergångsbestämmelsema är aktier som är föremål för sådan notering som avses i punkt 5 andra stycket av anvisningarna till 3 och 4 55 - dvs. inte börsnoterade - undantagna från skatteplikt. Enligt en särskild regel gäller att skattebefrielsen kvarstår för aktie vid senare börsnotering om aktien den 31 december 1991 var noterad utanför bör- sens A—listor eller var onoterad på det sätt som anges i andra stycket av nyss nämnda anvisningspunkt. '

För att en aktie enligt de gällande reglerna skall omfattas av begreppet börsnoterad skall det vara fråga om aktier som är inregistrerade vid fondbörsen, dvs. aktier på fondbörsens A—lista. OPC- respektive 0- listeaktier kan visserligen sägas vara noterade vid börsen men dessa aktier faller ändå inte in under begreppet börsnoterad i detta samman- hang.

Bestämmelsen om skattefrihet i förmögenhetsskattehänseende gäller i dag aktier som inte är börsnoterade men som ändå är föremål för mark- nadsmässig omsättning med regelbunda noteringar om avslut, dvs. OTC- aktier och O—listenoterade aktier. I arvs- och gåvoskattehänseende gäller särskilda värderingsregler för dessa aktier (23 5 B andra stycket lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt). Någon ändring i dessa hänseen- den är inte avsedd. De ifrågavarande bestämmelsema bör därför ändras så att med begreppet börsnoterad skall avses inregistrering vid en börs. I de fall begreppet börsnoterad kvarstår kommer tillämpningsområdet således att utvidgas i förhållande till dagens regler (jfr bl.a. 26 & tredje stycket lagen om arvsskatt och gåvoskatt).

Förslaget om ändring i 49 & lagen om arvsskatt och gåvoskatt avser en höjning av gränsen för den uppgiftsskyldighet som föreligger för livför- , säkringsföretag i samband med att ett försäkringsbelopp på grund av ett förmånstagarförordnande skall beskattas. Skälet till ändringen är att grundavdraget vid gåva höjts från 2 000 till 10 000 kronor.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta de lagförslag som upprättats.

4. Upprättade lagförslag

I enlighet vad jag nu anfört har inom Finansdepartementet upprättats förslag till

1. lag om inkomstskatteregler vid utskiftning av aktier i vissa fall,

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

4. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

5. lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

Lagrådet har granskat förslagen.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan- den har lagt fram.

LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-10—20

Närvarande: justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von Bahr, justitierådet Inger Nyström.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober 1992 har regeringen på hemställan av statsrådet Lundgren beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om inkomstskatteregler vid utskiftning av aktier i vissa fall,

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

4. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

5. lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen ( 1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessom Ingrid Melbi. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.