Prop. 1992/93:14
om skolskjuts m.m.
1992/93: 14
om skolskjuts m.m.
Regeringens proposition && få
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den lli september 1992.
På regeringens vägnar Carl Bildt
I't'r Unckel
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås'att kommunernas skyldighet att sörja för kost— nadsfri skolskjuts och att under vissa förhållanden svara för inackorde- ring m.m., inte skall omfatta sådana elever som väljer att gå i en annan kommunal grundskola än den som kommunen skulle ha anvisat.
I fråga om kommunernas skyldighet att lämna bidrag till fristående skolor godkända för vanlig skolplikt föreslås att skolorna skall få bidrag från varje elevs hemkommun och att bidraget skall relateras till det sta- dium eleven tillhör. Vidare föreslås att kommunernas skyldighet att lämna bidrag för elever som slutar den fristående skolan under bidrags- året begränsas.
Propositionens laglorslag
Förslag till Lag om ändring i skollagen (1985zl 100)
Härigenom föreskrivs att -'l kap. 7 5 och () kap. 4 a 5 skollagen (|()85:l l()(l)l skall ha följande lydelse.
iN'ui'aranile lydelse ["r'ireslttgen lydelse
4 kap. 7 5 I-lemkommunen är skyldig att sörja för att det för eleverna i grund- skolan anordnas kostnadsfri skolskjuts. om sådan behövs med hänsyn till färdvägcns längd. |rafikl'örhälIandena, fysiskt handikapp hos en elev eller någon annan särskild omständighet. När en elev till följd av skolgången mäste ho utanför tlet egna hem- met. skall hemkommunen svara. för att eleven utan extra kostnader får tillfredsställande förhållanden.
llemkommunens skyldighet en— ligt första och andra styckena om- fattar inte sådana elever som avses i 8 9". Även för dessa elever skall dock den mottagande kommunen under de förutsättningar som anges [första stycket sörja för kostnadsfri skolskjuts inom den kommunen.
llemkommunens skyldighet en- ligt första och andra styckena om- fattar inte
I. sådana elever som väljer att gå i en annan grundskola än den som kommunen annars skulle ha plaee- rat dem i enligt () # tredje siyeket första meningen, eller
Kostnaden härför ingår i de uthild- 3. sådana elever som avses i 8 &. ningskostnader som avses i 8 &. I'ör sådana elever som avses i 89" skall den mottagande kommu— nen under samma förutsättningar som gäller för elever som är hem- mahörande :" kommunen sörja för kostnadsfri skolskjuts inom den kommunen. Kostnaden härför in- går i de uthildningskostnader som avses i 8 ;.
'l.,agen omtryckt lWI; | I | I.
Prop. ”NZ/03: H
I.)
Nuvarande lydelse I"('iresldgett lydelse
9 kap. 4 a s”,
En fristående skola, som är gotl- känd för elever som har vanlig skolplikt, skall tilldelas medel för verksamheten av den kommun där skolan är belägen. l-"ör varje elev skall lämnas ett belopp som mot— svarar den genomsnittliga kostna— den per elev i kommunens grund— skola det närmast föregående ka— lenderåret. Vid tilldelningen får kommunen göra ett avdrag som uppgår till högst 15 procent av den framräknade genomsnittskost- naden. Regeringen eller den myn- dighet regeringen bestämmer får medge ett större avdrag. om det finns särskilda skäl.
Tilldelningen beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje bidragsår börjar den I juli. Tilldelningen grundas på antalet elever i den fri- stående skolan den 15 september under bidragsåret. . Medlen skall utbetalas med en tolftedel varje månad. Utbetalningarna i juli- september avpassas efter ett beräk- nat antal elever och reglering görs vid utbetalning i oktober. För en skola som är nystartad. får bidrag, som avser tiden juli—september må— nad, betalas ut samlat i september.
Om en fristående skola, som har tilldelats medel enligt första stycket, har tagit in en elev som inte är hem- mahörande i kommunen, har kom- munen rått till ersättning för sitta kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun.
-' Senaste lydelse lltltlz7ltl.
lin fristående skola, som är gotl- känd för elever som har vanlig skolplikt. skall tilldelas medel för verksamheten av elevernas Item— kommuner. för varje elev skall lämnas ett belopp som motsvarar den genomsnittliga kostnaden per elev i hemkommunens grundskola det närmast föregående kalender- året på det stadittm som eleven till— hör. Vid tilldelningen får kommu- nen göra ett avdrag som uppgår till högst 15 procent av den fram— räknade genomsnittskostnaden. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får medge ett större avdrag. om tlet finns sär- skilda skäl.
'l'illdelningen beräknas för ett bitlragsår i sänder. Varje bitlragsår börjar den 1 juli. 'l'illdelningen grundas på antalet elever från kommunen i den fristående skolan den 15 september under bidrags— året. Medlen skall utbetalas med en tolftedel varje månad. Utbetal- ningarna i juli-september avpassas efter ett beräknat antal elever och reglering görs vid utbetalning i ok- tober. för en skola som är nystar— tad. får bidrag, som avser tiden juli-september månad. betalas ut samlat i september.
Om en elev slutar i den friståen- de skolart efter den 15 september bi- dragsåret iir hemkommunen inte skyldig att tilldela skolan ntedel för längre tid [in till och med kalender- månaden efter den då eler-'en sluta- de.
Nuvarande lydelse l-t'ireslagen lydelse
Vad som sägs i första. andra och tredje styckena gäller inte de friståen— tle skolor för vilka regeringen har beslutat om statsbidrag genom sär- skilda föreskrifter eller andra särskilda beslut och inte heller skolor, för vilka huvudmannen skriftligen avstått från medelstilldelning.
|. Denna lag trädet i kraft den 1 januari 1993.
2. Vid beräkning av tilldelning enligt () kap. -l a ä i dess nya lydelse skall första gången tilldelning beräknas enbart för tiden januari-juni månad l993. 'l'ill grund för tilldelningen under denna period ligger an- talet elever från kommunen i den fristående skolan tlen 15 september 1902, om inte annat följer av tredje stycket i sam ma paragraf.
3. För bidragsåret WWE/03 gäller följande. Om en fristående skola. som är godkänd för elever som har vanlig skolplikt, startar sin verksamhet senare under bidragsåret än den lS september. skall bidrag utgå för den del av bidragsåret som återstår. 'l'ill— delningen beräknas efter antalet elever vid verksamhetens början. lli- drag för de två första verksamhetsmånaderna får betalas ut tillsammans med bidraget för den tredje verksamhetsmånaden.
UTBILDNINGSDEPARTEMENTE'I' PI'OP. 1992/932l4
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den lt) september 1992
Närvarande: statsministern llildt. ordförande. och statsråden ll. Wester- berg. Friggebo. Johansson, Lauren. llörnlund. l)inkelspiel. 'l'hurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell. Lundgren, Unckel och P. Westerberg
I'-'öredragande: statsrådet Unckel
Proposition om skolskjuts m.m.
1. Inledning
Riksdagen har i samband med behandlingen av regeringens proposition om valfrihet och fristående skolor (prop. UNI/02:95. bet. 1991/92:UbU22, rskr. UNI/92340) beslutat ge regeringen till känna vad utbildningsutskoltet anfört om rätten till skolskjuts för elever i grund- skolan och om stadierelaterat kommunbidrag till fristående skolor på grundskolenivå.
[Enligt utskottets mening skulle det leda mycket långt att ge elever och föräldrar, som väljer en annan skola än tlen som kommunen anvisar och som normalt är den närmast belägna, rätt att också kräva gratis skolskjuts. Utskottet ansåg det därför vara rimligt att kommunen själv får avgöra om den skall bekosta skolskjuts även till annan skola än den som kommunen vill anvisa eleven. Vidare anförde utskottet att skolla- gen bör få en sådan lydelse att kommunen. vid tilldelning av medel till fristående skolor som är godkända för vanlig skolplikt, skall utgå från den genomsnittliga kostnaden per elev på varje stadium i stället för ge- nomsnittet i hela grundskolan.
[ propositionen om valfrihet och fristående skolor anförde jag att de fristående skolorna på grundskolenivå bör få bidragen från elevernas hemkommuner. inte från de kommuner där skolorna är belägna. men att rådande statsbidragssystem lade hinder i vägen för en sådan lösning. Den I januari 1993 träder ett nytt statsbidragssystem till kommunerna i kraft och något hinder mot den av mig förordade lösningen kommer inte längre att finnas. '
lnom Utbildningsdepartementet bereds bl.a. frågor om ökad valfrihet inom det offentliga skolväsendet. Det förslag som jag nu lägger fram hör visserligen samman med dessa frågor. Jag anser det emellertid vara an- geläget att redan nu lägga fram förslag som begränsar kommunens skyl-
digheter i fråga om skolskjuts och inackordering m.m. om en elev har valt att gå i en annan grundskola än den sotn kommunen skulle ha an- visat eleven. Vidare föreslår jag i fråga om de fristående skolor som en- ligt 9 kap. 4 a & skollagen (1985211110) har rätt till medel av kommunen, att elevernas hemkommuner. inte de kommuner där skolorna år beläg- na, skall tilldela skolorna medel samt att bidraget skall relateras till det stadium eleverna tillhör. Därmed kan dessa förändringar, om de antas av riksdagen. träda i kraft redan den 1 januari 1993.
lx) Rätt till skolskjuts m.m.
Mitt förslag: Kommunens skyldighet att sörja för kostnadsfri skolskjuts och att svara för att elever som till följd av skolgång- en måste bo utanför det egna hemmet får tillfredsställande för- hållanden utan extra kostnader, skall inte omfatta sådana elever som väljer att gå i en annan kommunal grundskola än den som kommunen skulle ha anvisat.
Skälen för mitt förslag: l-lnligt 4 kap. () & skollagen (1985:111)0) skall en kommun vid fördelningen av elever på olika skolor eftersträva att placera eleverna så att de får så kort skolväg som möjligt. Vårdnadsha- vares önskemål om att deras barn skall tas emot vid en viss skola inom kommunen skall beaktas så långt det är möjligt utan att andra elevers berättigade krav på placering i en skola nära hemmet åsidosätts. llem- kommunen är enligt 4 kap. 7 ;" skyldig att sörja för att det för eleverna i grundskolan anordnas kostnadsfri skolskjuts. om sådan behövs med hänsyn till fårdvägcns längd, trafikföthållandena, fysiskt handikapp hos en elev eller någon annan särskild omständighet. Vidare är hemkom- munen skyldig att svara föratt en elev utan extra kostnader fär tillfreds- ställande förhållanden när eleven till följd av skolgången måste bo utan— för det egna hemmet.
När utbildningstttskottet behandlade frågan om rätt att välja skola i anledning av prop. 19911/911115 om vissa skollagsfrågor m.m. (bet. l991)/91:UbU17, rskr. 199()/91:.5557) anförde utskottet att önskemål om placering vid annan skola inom tlcl offentliga skolväsendet än den som innebär den kortaste skolvägen bör beaktas så långt det är praktiskt och ekonomiskt möjligt. l—länsynstagande till vad som är praktiskt och eko- nomiskt möjligt har inte kommit till särskilt uttryck i skollagen.
linligt vad jag erfarit, har vissa tvister förekommit mellan kommuner och föräldrar i fråga om rätt till skolskjuts när en elev valt och placerats i en annan skola än den som eleven skulle ha placerats i om några ön- skemål inte framställts. .
Jag anser det vara viktigt att elever och föräldrar ges rätt att i största möjliga utsträckning välja skola inom det offentliga skolväsendet. Som
jag nämnt avser jag senare att återkomma i denna fråga. 1'-'t'iräldrars och elevers val av skola får emellertid inte leda till oacceptabelt höga kost- nader för kommttncrna. Många kommuner låter i dag. eller planerar att låta, föräldrars och elevers önskemål om att få gå i en viss skola i större utsträckning än tidigare vara avgörande för placeringen. Det är därför angeläget att redan nu reglera kommunernas skyldigheter i fråga om skolskjuts och inackordering m.m. när elever väljer och placeras i sko— lor som ligger längre bort från hemmet än den närmast belägna skolan.
Enligt min mening är det rimligt att en begränsning införs i fråga om kommunens skyldigheter i dessa avseenden. Kommunen bör inte vara skyldig att sörja för att kostnadsfri skolskjuts anordnas för en elev som har valt en annan skola än den som eleven normalt skulle ha placerats i. Inte heller bör kommunen vara skyldig att svara för sådana inackor— deringskostnader och andra kostnader som kan uppkomma till följd av att en elev på grund av valet av skola mäste bo utanför det egna hem- met.
Linligt 4 kap. & & skollagen (198511100) skall en kommun i sin grund- skola även ta emot en elev som inte hör hemma i kommunen om ele- ven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola. En kommun som på grund av den- na skyldighet tar emot en elev har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun. llemkommunens skyldighet att anordna skolskjuts gäller inte för dessa elever. för dessa elever skall dock tlen mottagande kommunen sörja för kostnadsfri skol- skjuts inom den kommunen untler samma förutsättningar som gäller för de elever som hör hemma i. kommunen. Kostnaden härför ingår i tle utbildningskostnader som den mottagande kommunen har rätt till från elevens hemkommun.
Jag anser att för dessa elever bör liksom för närvarande kostnadsfri skolskjuts anordnas av den mottagande kommunen under samma förttt- sättningar som gäller för de elever som är hemmahörande i kommunen. Därför bör den begränsning av kommunens skolskjutsskyldighet som jag föreslår skall införas gentemot de elever som hör hemma i kommu- nen även gälla de elever som har tagits emot med stöd av 4 kap. 8 & och som inom den kommunen fått välja skola.
Med den begränsning av kommunernas skyldighet att svara för skol- skjuts m.m. sorn jag föreslår blir det naturligt att kommunerna gör klart för föräldrarna var barnen skulle placeras om några särskilda önskemål inte uttalas. Utan sådant klart besked kan ju föräldrarna inte bedöma cf- fekten av ett visst val. I detta sammanhang vill jag påpeka att detär na- turligt att kommunen erbjuder placering också i en mer traditionell skola. om tlen närmaste skolan har blivit mycket starkt profilerad.
3. Resurstilldelning till fristående skolor
Mitt förslag: Bidragen till fristående skolor som är godkända för vanlig skolplikt skall lämnas av varje elevs hemkommun. Genomsnittskostnaden skall utgöra den genomsnittliga kostna- den per elev och stadium under föregående kalenderår. Kommunernas skyldighet att tilldela'den fristående skolan medel för elever som slutar skolan under bidragsåret begränsas.
Skälen för mitt Förslag: l proj.)ositionen Iom valfrihet och fristående skolor (prop. l991/92195) anförde jag att det i och för sig skulle vara lämpligare att en elevs hemkomrrrun lämnade medel till fristående sko— lor på grundskolenivå i stället för den kommun där skolan är belägen. Skälen för detta är framför allt principiella. lin kommuns invånare har att i val och genom sina valda ombud avgöra kommunens utgifter och prioriteringar. Om kommunens utgifter är beroende av de genomsnittli- ga elevkostnaderna i en annan kommun och inte i den egna, minskar kommuninvånarnas möjligheter att avgöra sina egna kostnader och prioriteringar. Jag anser därför, trots de administrativa olägenheter detta kan medföra, att det är principiellt mest tilltalande att hemkommunens genomsnittskost nad är styrande.
l-Lmellertid stod detta inte i överensstämmelse med rådande statsbi- dragssystem och en omläggning skulle medföra administrativa svårighe- ter. I det bidragssystem som trädde i kraft den 1 juli l992 är det därför den kommun där skolan är belågensom skall tilldela skolan medel. Om det finns elever i skolan som är hemmahörande i någon annan kommun har kommunen där skolan är belägen rätt till ersättning för sina kostnader från elevens hemkommun. l)en l januari l993 träder det nya statsbidragssystemet till kommunerna i kraft. Det finns då inte längre något hinder mot att införa ordningen att elevernas hemkommu- ner skall tilldela medel till de fristående skolorna.
Bidragssystemet till de fristående skolorna måste enligt min mening vara enkelt att tillämpa och så konstruerat att det relativt lätt går att få fram den genomsnittskostnad som'skall ligga till grund för beräkningen av bidragets storlek. l—Ztt sådant system blir med nödvändighet schabloni— serat. Denna aspekt får emellertid inte slå igenom på ett sådant sätt att bidragssystemet leder till alltför orättvisa resultat. Såsom riksdagen utta— lat varierar genomsnittskostnaden per elev beroende på vilket stadium eleven tillhör. Med nuvarande bidragssystem får exempelvis en friståen- de skola som enbart har lågstadieelever' med hänsyn till genomsnitts- kostnaderna för sådana elever ett högt belopp medan en skola som en- bart har högstadieelever får ett lågt belopp per elev. Det kan därför vara rimligt att man i bidragssystemet tar hänsyn till vilket stadium eleverna tillhör.
.lag är medveten om att kommunernas redovisningssystem kan varie- ra. l—ör en del kommuner kan det vara svårt att dela upp kostnaderna
per stadium, exempelvis där varje skola oavsett antalet stadier tilldelas ett sammanhållet driftanslag. 1-"ör att inte i onödan komplicera arbetet för sådana kommuner bör dessa vid framräknandet av genomsnittskost- naden få göra en så god uppskattning som möjligt av kostnaderna per stadium.
Eftersom hemkommunen kommer att tilldela medel direkt till den fristående skolan och bidragsskyldigheten relateras till det stadium ele- ven tillhör är det rimligt att begränsa kommunens skyldighet gentemot skolan om en elev slutar-under bidragsåret. Skyldigheten bör i princip upphöra i och med att eleven slutar. En fristående skola kan emellertid ha vissa kostnader som inte påverkas av att eleven slutar. Därför bör skolan ha rätt till medel under en kortare tid även sedan eleven har slu- tat. l'ör att undvika tvister mellan kommun och skola om hur lång den- na tid skall vara bör kommunens skyldighet regleras i lagen. Ersättning bör utgå till och med kalendermånaden efter den då eleven har slutat.
1 samband med ställningstagande till betänkandet l-"ristående skolor - Bidrag och elevavgifter (SOU 199238) kan det. mot bakgrund av vunna erfarenheter, finnas anledning att överväga ytterligare justeringar i bi- dragssystemet till fristående skolor.
4. Övergångsfr'ågör
Jag anser det vara angeläget att de ändringar jag nu föreslår kan träda i kraft den 1 januari 1993: Beträffande bidragsskyldigheten till fristående skolor fordras särskilda bestämmelser när det gäller den tilldelning som skall ske för tiden januari—juni 1993. 'I'ill grund för beräkningen bör lig- ga det antal elever som den- 15 september 1992 gick i den fristående sko- lan och sorn hör hemma i den kommun som skall tilldela medlen. Om någon elev, som gick iden fristående-skolan"den 15 september 1992, har slutat skall skolan ha rätt till bidrag i enlighet med vad jag föreslår fortsättningsvis skall gälla vid sådana förhållanden.
Enligt vad jag erfarit, har i vissa fall beslut om godkännande fattats vid en sådan tidpunkt att- något laga kraftvunnet beslut inte kommer att finnas den 15 september innevarande år. Detta kan leda till problem för skolor som avsett att starta sin verksamhet innevarande bidragsår. Det stora antalet ansökningar innevarande år beror" på införandet-av det nya bidragssystemet och vissa av de problem som uppkommit torde därför vara av övergående natur. .Med hänsyn till bl.a. kommunernas plane- ring kan det emellertid övervägas om det finns behov av bestämmelser om exempelvis senaste datum för ansökan. Den frågan övervägs f.n. inom Utbildningsdepartementet. . '
För att inte försvåra för dem som avsett eller avser att inom kort star- ta friståendc skolor förordar jag under en övergångstid särskilda bestäm- melser då verksamheten inleds senare än vid läsårets början. fin fristå- ende skola som har godkänts för elever som har vanlig skolplikt och som startar sin verksamhet efter den 15 september under bidragsåret
1992/93 bör få bidrag under återstående del av bidragsåret. 'l'illdelning- en bör beräknas efter antalet elever vid verksamhetens början och bi- dragen för de två första verksamhetsmånaderna bör få betalas ut tillsam- mans med bidraget för den tredje verksam hetsmånaden.
5. Upprättat lagförslag
1 enlighet med vad jag har anfört har inom Utbildningsdepartcmentet upprättats förslag till lag om ändring i skollagen (1985zl 1011).
6. Specialmotivering
Förslag till ändring i skolllagen (1985:1100).
4 kap. Grundskolan 7 &
Hemkommunen är skyldig att sörja För att det lör eleverna i grundsko- lan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, fysiskt handikapp hos en elev el- ler nägon annan särskild omständighet.
När en elev till följd av skolgången måste bo utanför det egna hemmet, skall hemkommunen svara för att eleven utan extra kostnader får till- fredsställande förhållanden.
Hemkommunerrs skyldighet enligt första och andra styckena omfattar inte
I. sådana elever som väljer att gå i en annan grundskola än den som kommunen annars skulle ha placerat dem i enligt 6 & tredje stycket för- sta meningen, eller
2. sådana elever som avses i 8 5. För sådana elever som avses i 8 5 skall den mottagande kommunen under samma Förutsättningar som gäller för elever som är hemmahöran- de i komnrurren sörja för kostnadsfri skolskjuts inom den kommunen. Kostnaden härför ingår i de utbildningskostnader som avses i 8 &.
Ändringen i ll't't'ljt' stycket innebär att hemkommunens skyldighet att erbjuda skolskjuts för elever som behöver sådan och att svara för att ele- ver som måste bo utanför det egna hemmet får tillfredsställande förhål- landen utan extra kostnader, inte gäller elever som väljer en annan kommunal grundskola än den som kommunen skulle ha placerat ele- ven i om något val inte gjorts. Såsom framhållits i den allmänna moti- veringen (avsnitt 2) får det förutsättas att kommunerna klargör för för- äldrarna var barnet skulle ha placerats om särskilda önskemål inte utta- lats.
[fjärde styr/te! anges vad som gäller i fråga om rätt till kostnadsfri skolskjuts för en elev som med hänsyn till sina personliga förhållanden har tagits emot i en grundskola som inte ligger 'i hemkommunen. För dessa elever är den mottagande kommunen skyldig att anordna kost- nadsfri skolskjuts inom den kommunen under samma förutsättningar som gäller för elever som hör hemma i den kommunen.
9 kap. Fristående skolor
4aä
En fristående skola, som är godkänd för elever som har vanlig skolplikt, skall tilldelas medel för verksamheten av elevernas herrrkommurrer. För varje elev skall lämnas ett belopp som motsvarar den genomsnittliga kostnaden per elev i lretnkornmunerrs grundskola det närmast föregående kalenderåret på det stadium som eleven tillhör. Vid tilldelningen får komrrrunen göra ett avdrag som uppgår till högst 15 procent av den framräknade genorrrsrrittskostnaden. Regeringen eller den myndighet re- geringen bestämmer får medge ett större avdrag, om det finns särskilda skäl.
Tilldelningen beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje bidragsår bör- jar den I juli. Tilldelningen grundas på antalet elever från kommunen i den fristående skolan den 15 september under bidragsåret. Medlen skall utbetalas med en tolftedel varje månad. Utbetalningarna ijuli-september avpassas efter ett beräknat antal elever och reglering görs vid utbetal- ning i oktober. För en skola som är nystartad, får bidrag, som avser ti- den juli-september månad, betalas ut samlat i september.
Ont en elev slutar i den fristående skolan efter den 15 september bi- dragsåret är hemkommunen inte skyldig att tilldela skolan medel för längre tid än till och med kalendermånaden efter den då eleven slutade.
Vad som sägs i första, andra och tredje styckena gäller inte de fristå- ende skolor för vilka regeringen har beslutat om statsbidrag genom sär- skilda föreskrifter eller andra särskilda beslut och inte heller skolor, för vilka huvudmannen skriftligen avstått från tnedelstilldelning.
Ändringarna i första stycket innebär att en fristående skola som är godkänd för skolpliktens fullgörande och som omfattas av bestämmel- sen skall tilldelas medel för verksamheten av elevernas hemkommuner. Detta innebär att det är hemkommunens genomsnittskostnader som av— gör storleken på bidraget till den fristående skolan. Det är också hem- kommunen som beslutar om avdrag skall göras från den framräknade genomsnittskostnaden. En skola kan därför komma att få olika stora bi- drag per elev beroende på var eleverna är hemmahörande.
Vidare innebär ändringen att den genomsnittskostnad som skall ligga till grund för bidragets storlek är den genomsnittliga kostnaden per elev för det stadium som eleven tillhör. 1)e stadier som finns i grundskolan anges i 4 kap 3 &. Som jag anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt
4) kan genomsnittskostnaden under vissa förhällamlen grundas på en uppskattning av kostnaderna per stadium.
Ändringen i andra stycket är en konsekvens av att det är elevernas hemkommuner som skall tilldela. de aktuella skolorna medel för verk- samheten. .
I tredje stycket anges kommunernas bidragsskyldighet om en elev slu- tar i en fristående skola efter den 15 september under ett pågående bi- dragsår. Kommunen är då inte skyldig att tilldela skolan medel under längre tid än till och med kalendermånaden efter den då eleven slutade.
Hänvisningar till S6
7. Hemställan
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regering- en föreslär riksdagen att anta förslaget till lag om ändring i skol— lagen (1985:l 11111).
8. Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredra- ganden har lagt fram.
lnnehållsförteckning Prop. 1992/93214
Propositionens huvudsakliga innehåll l Propositionens lagförslag 2 Utdrag ur protokoll vid regeringssammantråde
den 10 september 1992 5 1 Inledning 5 2 Rätt till skolskjuts m.m. () 3 Resurstilldelning till fristående skolor 8 4 Övergångsfrågor 9 5 Upprättat lagförslag 10 () Specialmotivering 11) 7 Hemställan 12 8 Beslut 12
