med en redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet år 1991

Regeringens skrivelse än 1992/93:18 Eye

med en redovisning av Allmänna pensionsfondens 4) verksamhet år 1991

Skr. 1992/93:18

Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 1 oktober 1992 en redovisning av Allmänna pensionsfondens verksamhet år 1991.

Bengt Westerberg

Bo Lundgren

Skr. 1992/93:18

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 oktober 1992

Närvarande: = statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Lundgren

Skrivelse med en redovisning av Allmänna pensionsfondens verksamhet år 1991

Första-tredje fondstyrelserna, fjärde och femte fondstyrelserna samt första-femte löntagarfondstyrelserna har överlämnat sina årsredovisningar för år 1991 till regeringen. Vidare har den av första-tredje fondstyrelserna gemensamt upprättade sammanställningen över delfondernas verksamhet år 1991 överlämnats till regeringen. Slutligen har de av Riksförsäkringsverket och Riksrevisionsverket avgivna utlåtandena över fjärde och femte fondstyrelsernas samt löntagarfondstyrelsernas förvaltning av medel överlämnats till regeringen. De överlämnade redovisningarna bör fogas till protokollet som bilagorna I1-I11.

Jag avser att, efter en redogörelse för AP-fondens utveckling år 1991 och Riksrevisionsverkets samt <Riksförsäkringsverkets utlåtanden, kommentera innehållet i dessa.

AP-fondens utveckling år 1991 Vid slutet av år 1991 uppgick den samlade marknadsvärderade kapitalbehållningen inom hela AP-fonden till 485,7 miljarder kronor. Det är en ökning med 59,6 miljarder kronor eller 14 § jämfört med år 1990. Det reala resultatet blev 32,9 miljarder kronor motsvarande 6,7 7 av hela fondkapitalet. Beräkningen av det reala resultatet har gjorts med utgångspunkt från en inflation om 8,1 4. Vid utgången av år 1991 uppgick de över åren ackumulerade reala resultaten till 125,6 miljarder kronor.

Totalavkastningen för de tre första fondstyrelserna uppgick till 57,2 miljarder kronor eller 15,5 Rh, varav 47,4 miljarder kronor var resultatet av fondförvaltningen och 9,8 miljarder kronor var orealiserade vinster. Det marknadsvärderade fondkapitalets ökning i dessa fondstyrelser uppgick till 54,9 miljarder kronor (1990: 46,3 miljarder kronor). Häri ingår förutom den totala avkastningen bl.a. nettot av inbetalade avgifter och utbetalade pensioner samt överskjutande löntagarfondsmedel. Övriga fondstyrelsers marknadsvärderade fondkapital ökade med 4,7 miljarder kronor (1990: minskning med 7,5 miljarder kronor). Vid utgången av år 1991 uppgick AP-fondens totala marknadsvärderade placeringar till 468,9

miljarder kronor varav 75 § var placerade i obligationer m.m. Andelen Skr. 1992/93:18 aktier m.m, uppgick till 8 § och andelen fastigheter till 2 &.

Pensionsutgifterna i ATP-systemet ökade i snåbbare takt än avgifterna och uppgick till totalt 87,9 miljarder kronor. Det är en ökning med 13,6 % jämfört med år 1990. Avgiftsunderskottet kom därmed att öka från 1,7 miljarder kronor för år 1990 till 5,6 miljarder kronor för år 1991. ATP-avgiften för åren 1990-1994 är fastställd till 13 2.

Riksförsäkringsverkets utlåtande Riksförsäkringsverkets (RFV) utvärdering har inte gett verket anledning att framföra några särskilda anmärkningar mot fondernas resultat eller placeringar av de förvaltade medlen under år 1991, RFV konstaterar i sitt utlåtande bl.a. att den principiella grunden för dess utvärdering av löntagarfondstyrelserna försvunnit eftersom dessa numera är avskaffade. RFV framhåller att de utvärderingsmetoder som utarbetats tar sikte på att belysa fondernas agerande ur ett långsiktigt perspektiv. RFV har trots fondernas avskaffande valt att utarbeta en genomgång enligt den modellen eftersom det inte är motiverat att välja en ny modell för ett avslutande år. I likhet med vad som framfördes föregående år konstaterar RFV att varje löntagarfondstyrelse med undantag för den fjärde rekvirerat det fulla rambeloppet, som är 3 452 miljoner kronor.

Beträffande fondernas resultat för år 1991 konstaterar RFV att samtliga löntagarfondstyrelser utom den första uppvisar ett underskott, sammanlagt 914 miljoner kronor, i förhållande till resultatkrav, dvs. värdesäkring av grundkapitalets köpkraft och överföring av:tre procents real avkastning till första-tredje fondstyrelserna. Vidare noterar: RFV att motsvarande resultat för fjärde och femte fondstyrelserna var 2:234 resp. 122 miljoner kronor. Enligt RFV uppvisar samtliga löntagarfondstyrelser ackumulerade underskott i förhållande till resultatkrav för verksamhetsperioden 1984- 1991 med sammantaget ca 2,3 miljarder kronor. Som förklaring anger RFV att det under denna period skett kraftiga svängningar i börsutvecklingen och att. mätperioden därför har stor betydelse för :det reala resultatet i förhållande till resultatkrav. RFV konstaterar:därvid att samtliga löntagarfondstyrelser vid utgången av år 1989 hade stora ackumulerade överskott, medan de vid utgången av år 1991 -i.stället hade ackumulerade underskott.

Fjärde fondstyrelsen uppvisar enligt RFV ett ackumulerat realt överskott på 14,5 miljarder kronor vid utgången av 'år 1991, sett över hela dess 18-åriga verksamhetsperiod. Femte fondstyrelsen visade ett ackumulerat underskott om ca 0,4 miljarder kronor vid utgången av år 1991 i förhållande till resultatkravet.

Riksrevisionsverkets utlåtande Riksrevisionsverket (RRV) konstaterar i sitt utlåtande att löntagarfondstyrelsernas sammanlagda reala resultat uppvisar:ett underskott för år 1991, medan fjärde och femte fondstyrelserna var för :sig uppvisar ett realt överskott för samma år. RRV påpekar att det är viktigt att inte fästa

alltför stort avseende vid det reala resultatet för ett enskilt år men att den Skr. 1992/93:18 reala redovisningen i ett längre perspektiv ger en god bild av värdeutvecklingen i förhållande till det långsiktiga resultatkravet. Det bokföringsmässiga resultatet för löntagarfondstyrelserna täcker väl återföringskravet till första-tredje fondstyrelserna. RRV har jämfört löntagarfondernas avkastning sedan år 1984 med ett avkastningsindex (Findatas). Enligt RRY har löntagarfondernas avkastning varit 5 § lägre än detta avkastningsindex. För år 1991 är avkastningen 2 970 lägre än samma index. RRV noterar att fjärde och femte fondstyrelserna samt löntagarfondstyrelserna har placerat 77 % av fondernas totala kapital på Stockholms Fondbörs, vilket utgör 6 % av det totala värdet på börsen. Placeringarna har till

största delen skett i de "mest omsatta aktierna" på börsen. RRV beräknar

att löntagarfondernas värdetillväxt t.o.m. år 1991 har varit 20 § lägre än om medlen placerats i räntebärande papper med samma förräntning som för första-tredje AP-fonderna. RRV konstaterar att fjärde och femte fondstyrelsernas resultat för år 1991 är högre jämfört med resultatet för de tio största allemansfonderna medan löntagarfondstyrelsernas resultat, vid samma jämförelse, är lägre.

RRV har i tidigare utlåtande efterlyst en precisering i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden av vilken typ av optioner som löntagarfondstyrelserna bör få bedriva handel med. RRY noterar nu att löntagarfondstyrelserna, liksom fjärde och femte fondstyrelserna, sedan den 1 augusti 1991 haft möjlighet att handla med optioner, terminer eller andra liknande finansiella instrument. Denna möjlighet har dock utnyttjats i mycket begränsad omfattning.

RRV framhåller att den ändring som skett i 44 § i reglementet, att ledamöter och suppleanter i fondstyrelserna ålagts anmälningsskyldighet för sitt innehav av fondpapper, inte är tillräcklig. Enligt RRV bör även revisorer uttryckligen omfattas av denna bestämmelse.

I en uppföljning till sina under åren 1990 och 1991 avgivna utlåtanden konstaterar RRV att fjärde och femte fondstyrelserna räknar med att tills vidare kunna tillgodose det långsiktiga likviditetsbehovet genom rekvirering av medel. Storleken på de medel som fjärde och femte fondstyrelserna härigenom kan tilldelas är 1 6 av det sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel som första-tredje fondstyrelsen förvaltar.

Enligt RRV kvarstår andra löntagarfondstyrelsens företagaransvar i Komponentutveckling AB. Detta kommer dock att avvecklas under år 1992 enligt avtal med Trustor AB. |

RRV påpekar på nytt att en mall för likformig redovisning bör tas fram, Redovisningen bör också innehålla en specifikation över mer betydande kostnadsposter i fondernas verksamhet. En sådan kostnadspost som i dag inte särredovisas är courtage. Enligt RRV bör fjärde och femte fondstyrelserna och avvecklingsstyrelsen (se nedan) i samarbete med de auktoriserade revisorerna ta fram en sådan mall.

Avslutningsvis konstaterar RRV att de direkta kostnaderna för avveckling av löntagarfondstyrelsernas kanslier beräknas uppgå till 40 miljoner kronor. :

Egna kommentarer Skr. 1992/93:18

Som angavs i förra årets skrivelse till riksdagen har det inom Finansdepartementet utarbetats en promemoria (Ds 1991:14) AP-fondens förvaltning - en översyn. Denna har remissbehandlats och inom Finansdepartementet förbereds ett lagförslag om ändrade regler för revision av AP-fondens förvaltning. Frågan om likformig årsredovisning kommer då att övervägas. Detsamma gäller frågan om fondstyrelsernas revisorer, på samma sätt som gäller fondstyrelsernas ledamöter och suppleanter, skall vara anmälningsskyldiga till insiderregistret.

Vad RFV och RRV i övrigt behandlat i sina utlåtande är av den karaktären att några ytterligare kommentarer från min sida inte erfordras.

Förändringar i AP-fondens verksamhet år 1991 m.m. Per den 1 augusti 1991 har ändringar gjorts i fondstyrelsernas placeringsbestämmelser = (prop. =1990/91:186, bet. 1990/91:NU43, rskr. 1990/91:382, SFS 1991:1091). Genom ändringarna har samtliga fondstyrelser möjlighet att handla med optioner, terminer och liknande finansiella instrument.

Löntagarfondstyrelserna avskaffades vid utgången av år 1991. De tillgångar och skulder som tidigare förvaltades av löntagarfondstyrelserna förvaltas fr.o.m. den 1 januari 1992 av en avvecklingsstyrelse (prop. 1991/92:36, bet. 1991/92:FiU9, rskr. 1991/92:91, SFS 1991:1857). Förvaltade tillgångar får placeras enligt de bestämmelser som gällt för löntagarfondstyrelserna. Avvecklingsstyrelsen kan uppdra åt externa kapitalförvaltare att förvalta medlen.

Fastställande av balansräkning Regeringen har tidigare denna dag fastställt balansräkningarna för förstafemte fondstyrelserna och första-femte löntagarfondstyrelserna.

Hemställan Jag hemställer att regeringen överlämnar fondstyrelsernas årsredovisningar, sammanställningen över delfondernas verksamhet samt RRV:s och RFV:s utlåtanden till riksdagen.

Beslut Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Första, andra och tredje fondstyrelserna ÅRSREDOVISNING 1991

Skr. 1992/93:18

1991 I SAMMANDRAG

Bilaga 1

&AP-fondens resultat 1991 är det bästa någonsin. Direktavkastningen uppgick till 45,0 mdkr, motsvarande 12.22. Inklusive realiserade och orealiserade värdeförändringar uppgick resultatet till 57,2 mdkr, svarande mot 15.596 1 totalavkastning.

+ Avgiftsunderskottet — skillnaden mellan influtna avgifter och utbetalda ATP-pensionerökade till 5.6 mdkr. Avgiftsinkomsterna var 82.3 mdkr och pensionsutbetalningarna 87.9 mdkr.

KA Fondkapitalet ökade, trots avgiftsunderskottet, under 1991 med 1496 till 442 mdkr per den 31 december 1991.

KK Av fondens förvaltade tillgångar utgjorde obligations- och penningmarknadsplaceringarna 879, direktlån 1096 och fastigheter 39.

FK Direktavkastningen på den finansiella portföljen var 1991 12.496. Den betydande räntenedgången under året medförde att värdeförändringen i portföljen blev 4.596. Den finansiella portföljens totalavkastning uppgick därmed till 16.99c för 1991.

& Direktavkastningen på placeringar i fastigheter var 4.696. Avkastningssiffran dras ned till följd av att en stor andel av placeringarna är projekt. Fastighetsinnehavet har värderats ned med 38.196. Totalavkastningen för 1991 blev därmed -33,57e.

A&Det reala resultatet var 31.4 mdkr vilket motsvarar en realavkastning på 894. De ackumulerade reala resultaten från AP-fondens tillkomst uppgick till 90,3 mdkr vilket var 2090 av fondkapitalet (marknadsvärderat) vid utgången av 1991.

A&lUnder 1991 förstärktes AP-fondens organisation. Bland annat integrerades fastighetsverksamheten under beteckningen AP Fastigheter. En ny ekonomifunktion för denna verksamhet byggdes upp.

Skr. 1992/93:18

—AP-FONDENS Bilaga 1 BÄSTA RESULTAT HITTILLS

Det samlade resultatet från 1-3 AP-fond- 1991 är att fondens räntebärande placeringar styrelsernas verksamhet 1991 har varit mycket inte haft några kreditförluster, vilket varit fallet tillfredsställande. för så många andra finansiella institutioner i

Både absolut och relativt sett har resultatet Sverige. Anledningen är i allt väsentligt att AP-

under detta år varit bättre än under något tidigare fondens placeringspolitik under de expansiva

år under fondens drygt 30-åriga historia. åren under 1980-talet kännetecknades av stor Direktavkastningen har uppgått till 45 mdkr, försiktighet. vilket svarar mot 12,296. Inkluderas de realise- En samhällsekonomiskt sett viktig förklaring rade och icke realiserade värdestegringarna så till fondens goda resultat är den speciella konuppgår överskottet till 57 mdkr, svarande mot en stellation av produktion, inflation och räntor som avkastning på 15,590. Vinsten har under 1991 gällt under 1991 och som medfört en historiskt jämfört med föregående år ökat med nära 9 mdkr, sett mycket hög real avkastning på rent nominella räknat i löpande priser. placeringar.

Det kan framstå som något paradoxalt att APfonden redovisar sitt genom tiderna bästa resultat NY VALUTAREGIM i ett läge, då den svenska ekonomin i sin helhet har utvecklats svagt. BNP har minskat och ar- Den reala utvecklingen i ekonomin har varit betslösheten ökat kraftigt. Statsfinanserna har påfallande svag under året, och industrikonjunkförsvagats och många företag — inte minst inom turen har försämrats så kraftigt att industriprofinans- och fastighetsbranscherna — har utsatts duktionen nu närmar sig den som gällde under för betydande påfrestningar. Till följd av sin slutet av 1970-talet. Samtidigt har inflationen centrala ställning på den svenska kapitalmarkna- minskat kraftigt — dock utan att i samma takt dra den skulle man måhända kunnat vänta sig att de med sig de nominella räntorna nedåt. Dessa är i betydande svårigheter, som drabbat såväl företag allt väsentligt bestämda av de internationella och finansinstitutioner som hela landets eko- förhållandena — inklusive omvärldens uppfattnomi, även skulle satt sina spår i AP-fondens ning om stabiliteten i den svenska ekonomin.

resultat. Genom riksbankens beslut den 17 maj att byta

I ett avseende gäller detta — nämligen i form av valutaregim och låta kronkursen bestämmas av

den kraftiga resultatförsämringen i fondens EG:s valutakorg har Sverige kommit att nära

fastighetsverksamhet. AP-fonden har också drab- knytas till den räntenivå som gällt och fortfarande bats av den allmänna försämringen på fastighets- gäller inom EG-området. Ovanpå denna kommer marknaden — både i Sverige och i utlandet. Detta sedan en riskpremie, som uttrycker att placerarna

sammanhänger med att fonden först på ett sent ännu inte är helt övertygade om att de svenska

stadium av den långa uppgången under 1980- myndigheterna förmår försvara den nu gällande

talet fick tillstånd att placera i fastigheter. De kronkursen.

placeringar som gjordes under den korta tiden, Den positiva avkastningen under 1991 är reinnan utvecklingen vände, skedde på en förhål- sultatet av en kombination av — för fonden — landevis hög prisnivå. Den, i förhållande till gynnsamma samhällsekonomiska utvecklingsmånga andra placerare, stora nedvärderingen av tendenser och en förutseende fondförvaltning. AP-fondens fastighetsinnehav kan förklaras av Men den samhällsekonomiska situation, som föjust detta förhållande. relegat under året, kan inte vara annat än tempo-

rär, och måste på sikt utlösa förändringar. Den

EN FÖRSIKTIG PLACERINGSPOLITIK höga nivån på realräntan verkar kraftigt återhål-

lande på den reala aktiviteten i ekonomin genom Att det kraftiga fallet i resultatet från fastighets- att trycka tillbaka investeringarna och pressa upp rörelsen inte har haft någon större inverkan på det priset på krediter för såväl hushåll som företag. totala resultatet för fonden beror på dess relativt Antingen utlöser den höga realräntan en accelesett ringa andel av de totala placeringarna. Fas- rerande lågkonjunktur, som så småningom komtigheternas andel utgör idag endast cirka 390. mer att pressa tillbaka räntan till ett läge som står

En förklaring till det goda resultatet under i överensstämmelse med den rådande reala av-

kastningen på kapitalet i produktionen. Eller så Skr. 1992/93:18 kommer en fasthållen hög nivå på realräntan att

Bilaga 1

tvinga fram sådana förändringar i inkomstfördelning och kapitalavkastning att en ny balans uppstår vid detta höga läge.

Viharredan kunnat se ett exempel på den förra

situationen genom de successiva räntesänkningar

som inträffat i USA till följd av den ihållande

lågkonjunkturen. Även om allt fler röster nu höjs

för att räntorna i Europa måste nedbringas för att bryta konjunkturnedgången, så verkar inte några sådana beslut ligga nära i tiden.

Starka och kanske växande spänningar finns

mellan olika staters och gruppers krav på den ekonomiska politiken. Den desinflationsprocess som många länder befinner sig i — inte minst gäller detta Sverige — har ställt både politiker och finansmarknadsaktörer inför en ny situation. Man får egentligen gå tillbaka till 1920-talet för att

hitta en parallell. Jag tror därför att man måste

vara beredd på att 1992 kan bli ytterligare ett år

kännetecknat av stor osäkerhet och att man måste Carl Johan Åberg, Verkställande direktör. ha en betydande beredskap för att ta hand om nya och svårförutsägbara situationer. AP-fonden att utgöra en betydelsefull motvikt.

Trenden mot ett allt lägre sparande totalt sett

FÖRSTÄRKTA RESURSER I FONDEN i den svenska ekonomin förefaller nu visserligen

att brytas, delvis till följd av positiva bidrag från Det är mot denna bakgrund tillfredsställande att hushållssektorn. Men den vikande utvecklingen fondens administration byggts ut och effektivise- inom stat och kommun kommer, inte minst i rats under 1991, så att vi nu bättre kan ta hand om perspektivet av ett allt närmare samarbete med snabbt föränderliga förutsättningar. EG, att utgöra ett växande bekymmer.

Fondens hela administration har samlats till Närmandet till EG kommer nämligen att ställa

ett kontor med gemensamma lokaler i Stockholm. stränga krav på hushållningen inom de offentliga

Analyskapaciteten har byggts ut och resurserna sektorerna. Underskotten och skuldsättningen för bevakning av kreditrisker har förstärkts. måste uppfylla vissa grundkrav för att Sverige

På fastighetssidan har en mer funktionell an- fullt ut ska få delta i det ekonomiska samarbetet. svarsfördelning införts och marknadsbevakningen Det är endast om man inkluderar sparandet i byggts ut. Fonden står alltså väl rustad att möta ett AP-fonden som Sverige klart uppfyller de så turbulent 1992. kallade konvergenskraven. Ett fortsatt sparande

Trots förstärkningarna framstår AP-fondens i fonden spelar således en viktig roll som motvikt administrationskostnader både vid en nationell mot den nu pågående utvecklingen inom övrig och internationell jämförelse som utomordentligt offentlig sektor. låga.

AP-FONDEN MOTVIKT I MINSKAT SPARANDE I

STAT OCH KOMMUN

Under 1991 har sparandet inom den statliga sektorn kraftigt försvagats. Anledningen är främst den snabbt försämrade konjunkturen, som både lett till utgiftsökningar i form av bland annat Stockholm i mars 1992 arbetsmarknadspolitiska åtgärder och till inkomstminskningar. För 1992 och 1993 förutses en

fortsatt försvagning. För 1993 räknar man även

med att kommunernas sparande kommer att min-

ska. I detta läge, med ett allt svagare sparande Carl Johan Åberg

inom stat och kommun, kommer sparandet inom Verkställande direktör

Skr. 1992/93:18

AP-FONDENS ROLL Bilaga 1

Det svenska ATP-systemet är i allt väsentligt ett FORTSATT KAPITALUPPBYGGNAD så kallat fördelningssystem. Det innebär att varje 90-TALET UT års pensioner i princip ska finansieras genom avgifter på den aktiva befolkningens inkomster Under 1991 har fonden både nominellt och realt under samma år. De aktiva generationerna bär fortsatt att växa, vilket sannolikt blir fallet under genom dessa avgifter ansvaret för de pensionera- en stor del av 90-talet. des försörjning. Om avgiftsnivån bibehålls även i framtiden, så

Alternativet till ett fördelningssystem är att kommer fondkapitalet att växa även under hela varje person under sin livstid avsätter medel till återstoden av 90-talet. Det är egentligen först i en pensionsfond, vars storlek och avkastning början av 2000-talet som större delen av fondens sedan bestämmer pensionens storlek. avkastning skulle behöva tas i anspråk för att

Trots att det svenska ATP-systemet i grunden finansiera pensionerna. Skulle tillväxten bli fortärett fördelningssystem valde statsmakterna 1959 satt låg i den svenska ekonomin, så får själva att ändå bygga ut detta med en fond. Motiven var fondkapitalet börja tas i anspråk några år in på två — dels att uppbyggandet av en fond skulle 2000-talet. motverka det minskade sparande inom hus- Den stora belastningen på det svenska ATPhållssektorn som sannolikt skulle bli följden av systemet inträffar när de stora årskullarna från att ett allmänt tilläggspensionssystem introduce- 1940-talet går in i pensionsåldrarna med full rades, dels att fonden skulle utgöra en buffert ATP. Anspänningen blir större ju lägre tillväxt vi mellan de löpande inkomsterna från ATP-avgif- får under åren framöver. Vid en årlig tillväxt på

ten och de utgående pensionerna. cirka 190 kommer fondkapitalet att vara slut

redan omkring 2010. I detta fall skulle hela

ansvaret för finansieringen i fortsättningen få vila

DEN STÖRSTA SAMLADE på de löpande ATP-avgifterna, vilka då måste

FÖRMÖGENHETSMASSAN I SVERIGE ökas kraftigt i förhållande till de 1396 som gäller

idag. Alternativt kan naturligtvis ATP-avgifterna AP-fonden 1-3 har nu nått en betydande storlek höjas redan dessförinnan, i syfte att förekomma — cirka 442 mdkr. Den är därmed den största, en avtappning av fonden. samlade förmögenhetsmassani Sverige. Men trots Detta understryker två viktiga förhållanden — denna storlek är ATP-systemet ändå långt ifrån nämligen dels att fonden sannolikt kommer att ett fullfonderat pensionssystem. Om man skulle fortsätta att växa under hela 1990-talet, dels att kapitalisera alla de pensionsutfästelser, som gjorts dess avkastning kommer att ha betydelse för att i ATP-systemet, skulle detta svara mot en finansiera pensionsåtagandena under 2000-tafondstorlek på cirka 3 000-4 000 mdkr. AP- let. fonden uppgår alltså endast till cirka en tiondel av vad ett fullfonderat ATP-system skulle kräva.

SÄKER OCH GOD AVKASTNING OCH HÖG

Detta innebär att ATP-avgifterna på de lö-

BETALNINGSBEREDSKAP pande inkomsterna i allt väsentligt måste svara för finansieringen av de utgående pensionerna. Sett över en längre period kan AP-fondens roll, Uppdraget från statsmakterna till AP-fonden och med nuvarande storlek, inte bli annat än margi- dess förvaltning är att förvalta fonden så att dess nell. bidrag till finansieringen av de allmänna

Den under senare år snabbt stigande avkast- tilläggspensionerna blir så stort som möjligt. I ningen på fonden har dock medfört att avkast- reglementet för AP-fonden fastlägger statsmakningen närmat sig summan av de utgående pen- terna ett antal riktlinjer för verksamheten vid sionerna. Dessa pensioner har för 1991 uppgått fondförvaltningen. Medlen ska förvaltas så: till cirka 88 mdkr — att jämföra med AP-fondens avkastning på 57 mdkr. Eftersom den nu utgå- att de ger en god avkastning, ende ATP-avgiften — 1390 — räcker till för att att de uppfyller en tillfredsställande betalfinansiera en betydande del av pensionerna, inne- ningsberedskap och bär detta att en stor del av AP-fondens avkastning att de placeras så att en betryggande säkerkan läggas till kapitalet. het tillgodoses.

Det är kombinationen av dessa krav som lett till Skr. 1992/93:18 att fondens placeringar i allt väsentligt begränsas

Bilaga 1

till obligationer och andra räntebärande papper. Härigenom tillgodoses i stor utsträckning kraven på såväl betalningsberedskap som säkerhet. Under senare år har detta emellertid också lett till en i jämförelse med t ex aktieplaceringar tillfredsställande avkastning.

För fondförvaltningen är målet att maximera tillgångarnas totalavkastning på lång sikt. Kapitalmarknadens avreglering och förändringar i AP-fondens placeringsreglemente har medfört att fondens placeringsmöjligheter breddats de senaste åren. 1988 fick fonden möjlighet att placera i fast egendom och ge direktlån till privata företag. Utrymmet för sådana direktlån och fastighetsinvesteringar uppgår vardera till 590 av

fondens tillgångar.

Av fondens totala tillgångar utgjorde de reala tillgångarna vid utgången av 1991 endast 590. Fondens långsiktiga strategi är att öka den reala

andelen. Upphävandet av det så kallade real- Bo Ljunglöf, v VD och affärschef.

låneförbudet i oktober 1991 öppnar nya möjlig-

heter att öka det reala inslaget i portföljen. vid fonden. Detta understryks ytterligare av den snabba utveckling, som skett inom penning- och

VERKSAMHET I TRE AFFÄRSOMRÅDEN obligationsmarknaderna till följd av avregleringen

av kreditmarknaderna. Fondens verksamhet är indelad i tre affärsområ- Under tidigare år spelade visserligen fonden

den: Penning- och obligationsmarknad, Direktlån en central roll på den svenska kapitalmarknaden samt AP Fastigheter. genom att stå för en betydande del av finansie-

Penning- och obligationsmarknad förvaltar den ringen av bostadsbyggandet och upplåningen från volymmässigt dominerande delen av fondens till- stat och kommuner. Men administrativt sett kunde gångar. Under 1991 har den absoluta merparten denna verksamhet hanteras med relativt begränav fondens nettoplaceringar gjorts inom detta sade resurser. Genom den ökade ränterörligheten affärsområde. och de nya möjligheterna att placera i fastigheter

Inom affärsområdet Direktlån hanteras den och lån till företag ställs helt andra anspråk på

kreditgivning som inte går via den standardise- förvaltningen av fondens medel. rade penning- och obligationsmarknaden. Fon- På kort tid har fonden blivit en av de större

dens direktlåneportfölj minskade under året från aktörerna på den svenska fastighetsmarknaden 53,4 mdkr till 43,8 mdkr. Minskningen kan till och har även placerat medel utanför Sverige. största delen förklaras av att förfall och amorte- Fonden har även medverkat i långsiktiga finanring av befintliga lån inte har motsvarats av nya siella lösningar inom näringslivet — bland annat lån, på grund av att räntedifferensen mellan inom kraftproduktionen. marknadsnoterade instrument och mindre lik- Detta har ställt snabbt växande anspråk på en vida direktlån ej har motsvarat fondens krav. egen analyskapacitet och en egen bevakning av

AP Fastigheter svarar för fondens fastighets- utvecklingen av bland annat kreditrisker i olika investeringar i såväl Sverige som i utlandet. Ar- delar av samhällsekonomin. betet inom AP Fastigheter har under året präglats Fondförvaltningen har mot denna bakgrund av konsolidering samt utveckling av det egna byggts ut under senare år och samlats till en fastighetsbeståndet. Antalet nyförvärv har varit central förvaltning i Stockholm. Trots denna utlågt. Idag uppgår fastighetsinvesteringarna till byggnad framstår ändå fondens administrationscirka 390 av fondens förvaltade tillgångar. kostnader som mycket låga.

ÖKADE KRAV PÅ FONDENS ADMINISTRATION

Fondens nya placeringsmöjligheter har medfört

att betydligt högre krav ställs på verksamheten

Skr. 1992/93:18

PLACERINGSMÖJLIGHETER Bilaga 1 OCH -KAPACITET

Ramarna förfondens placeringsmöjligheter är an- fondförvaltningen 47,4 (38,4) mdkr. Fondkapigivna i lagen med reglemente för allmänna pen- talets marknadsvärde påverkas också av förändsionsfonden (1983:1092; omtryckt 1991:1857). ringen i ej realiserade vinster och förluster. För

Fonden får enligt reglementet placera fritt i 1991 var denna förändring 9,8 (7,0) mdkr. Den publika, räntebärande papper, dock med den totala avkastningen var således 57,2 (45,4) mdkr.

begränsningen att placeringar i utländsk valuta

får uppgå till högst 1090 av fondens totala tillgångar. AVGIFTSUNDERSKOTT TÄCKS AV FONDENS

Direktlån till näringslivet har begränsats till AVKASTNING 590 av de totala tillgångarna. Samma begränsning gäller för fondens utrymme att placera i fastighe- ATP-avgiften är fastställd till 13960 för åren 1990ter, i och utanför landet. Fondens möjligheter att 1994. Avgiftsinkomsterna ökade med 6,6 mdkr placera i aktier begränsas till aktier i fastighets- och uppgick till 82,3 mdkr för 1991. Då har bolag, i den utsträckning detta ryms i kvoten för inkomsterna reducerats med de 0,7 mdkr som fastighetsinvesteringar. fjärde och femte fondstyrelserna tillsammans re-

kvirerade under året.

KAPITALFLÖDEN OCH KAPITALTILLVÄXT Pensionsutgifterna i ATP-systemet ökade i snabbare takt än avgifterna och uppgick till totalt

Fondkapitalet till marknadsvärde uppgick till 87,9 mdkr. Avgiftsunderskottet kom därmed att 441,7 mdkr vid årets utgång, vilket är en ökning öka från 1,7 mdkr för år 1990 till 5,6 mdkr för år med 54,9 (46,3) mdkr. Figuren på sid 7 är avsedd 1991. Orsaken till de ökade pensionsutbetal-

att schematiskt åskådliggöra kapitalflödena ningarna är framförallt att basbeloppet, som re-

bakom denna ökning. glerar värdesäkringen, höjdes från 29 700 kr till

Förändringen av fondkapitalet byggs upp dels 32 200 kr. För 1992 är basbeloppet fastställt till

av avkastningen på fondens tillgångar, dels av en 33 700 kr. rad av fondförvaltningen ej påverkbara faktorer Utbetalningar av ATP-pensioner kommer, med — som nettot av inbetalda ATP-avgifter och utbe- nuvarande avgiftsnivå, att fortsätta att växa i talda pensioner, överskjutande löntagarfonds- snabbare takt än avgiftsinkomsterna, vilket leder

medel, avkastning från delfonder samt kostnader till ökade anspråk på fondens avkastning. Orsa-

för administrationen av hela ATP-systemet. I kerna till denna utveckling är att ATP-systemet tabell 1 redovisas fondkapitalets ökning från ännu inte har nått sitt fullfunktionsstadium utan 1960 t o m 1991. såväl antalet ATP-pensionärer som deras genom-

Enligt resultaträkningen var årets resultat av snittliga pensionspoäng fortsätter att öka.

Tabell 1. Fondkapitalets utveckling 1960-1991, marknadsvärde, mdkr.

1960 1970 1980 1990 1991

Fondkapital och kapitalflöden 1991 (marknadsvärden, mdkr). Skr. 1992/93:18

=> Avkastning 57,2 Fondkapitalets ökning 54,9

Amorteringar förfall, inlösen

och omplaceringar 158,0

G=

Utbetalning av

Löntagarfondsmedel 3,5 löntagarfondsmedel 0,6

Administration

Avkastning från delfonder 1,0 av ATP-systemet 0,5

>

2> ATP-avgifter 82,3 Pensionsutbetalning 87,9 Rö

Fondkapital 441,7

ÖVRIGA FONDER OCH MYNDIGHETER slut överfördes löntagarfondsstyrelsernas sam-

lade tillgångar till en avvecklingsstyrelse. Dess Den uppbyggnad av kapitaltillförseln till lön- uppgift är att fr o m den 1 januari 1992 förvalta tagarfonderna som författningsmässigt reglerats tillgångarna fram till deras slutliga utskiftning. fram till slutåret 1990 har, framförallt genom Detta ska ske senast den 30 juni 1994. De vid vinstdelningsskatten, blivit högre än beräknat. årsskiftet återstående medlen (1,3 mdkr), som De överskjutande medlen tillförs första-tredje löntagarfonderna ännu inte hade rekvirerat, tillfondstyrelserna. Dessa medel uppgick vid ut- förs i stället avvecklingsstyrelsen under 1992. gången av 1991 till 13,7 mdkr vilket är en ökning Från fjärde och femte fondstyrelserna samt med 2,9 mdkr jämfört med år 1990. I februari löntagarfondstyrelserna, erhåller AP-fonden en 1992 gjordes en slutreglering av vinstdelnings- treprocentig avkastning beräknad på nuvärdet av skatten avseende inkomståret 1990 på 1,6 mdkr. de medel som dessa styrelser sammanlagt har

I december 1991 fattade riksdagen beslut om rekvirerat. Denna avkastning uppgick totalt till 1 att avveckla löntagarfonderna. Genom detta be- mdkr för år 1991.

För administrationen av ATP-systemet, förutom Därutöver har under året amorteringar, förfall och fondstyrelsernas interna verksamhet, är ett flertal inlösen i värdepappersportföljen samt omplacemyndigheter och institutioner involverade. Bland ringar i portföljsammansättningen uppgått till annat erhåller riksförsäkringsverket och försäk- totalt 158 mdkr. Sammantaget innebär detta att ringskassorna ersättning för att handlägga och bruttoplaceringarna uppgick till 201 mdkr vilket betala ut pensioner. Andra myndigheter som be- framgår av tabell 2. rörs är länskattemyndigheten och lokal skatte- Vid utgången av 1991 uppgick de totala myndighet, kronofogdemyndigheten, statens löne- placeringarna till 424 mdkr. I diagram 1 redovioch pensionsverk samt Kommunernas pensions- sas placeringarnas fördelning på låntagarkateanstalt. Sammanlagt uppgick fondens utbetal- gorier ultimo 1990 och 1991. Fonden har placerat

ningar till dessa myndigheter till 0,5 mdkr. mer än hälften, 57960, av tillgångarna i bostads-

sektorn, cirka 20960 i statsobligationer och 1196 i

BRUTTO- OCH NETTOPLACERINGAR utlåning till näringslivet. Motsvarande andel för

fastighetsplaceringar var 390. Summan av de inflöden och utflöden som redovisas ovan innebar nettoplaceringar 1991 på 43 mdkr.

Diagram 1. Placeringarnas fördelning på låntagarkategorier ultimo december

1990 och 1991 (anskaffningsvärden i 90).

Fastigheter mm 320

Penningmarknadsplaceringar 390

Kommuner 3

Näringsliv 1490

— Bostäder 57

Staten 21906 —

Fastigheter mm 320

Penningmarknadsplaceringar 790.

Kommuner 200—

Näringsliv 1126 —

— Bostäder 574

Staten 2090—

17 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 18

Skr. 1992/93:18

AP-FONDENS ADMINISTRATION Bilaga 1

Förvaltningen av de tre fondstyrelsernas tillgångar sker i en för de tre styrelserna gemensam organisation.

Vid fondens tillkomst år 1960 förutsattes emellertid att de tre styrelserna skulle ha var sin förvaltningsorganisation. Eftersom ATP konstruerades som en enhetlig försäkring, vars utgifter ska bestridas av de sammanlagda inkomsterna, tog de 1960 nytillsatta styrelserna beslut om att till att börja med inrätta ett gemensamt kansli. Avsikten var att senare, när fondverksamheten vuxit dela upp sig i tre separata förvaltningar. Denna uppdelning förverkligades inte och av denna anledning bedrivs idag förvaltningen som en enhet med en gemensam organisation och en gemensam placeringspolitik för de tre styrel-

serna.

TRE FONDER, EN PLACERINGSPOLITIK

Den gemensamma placeringspolitiken diskuteras i det av de tre styrelserna valda Placerings- Stig Dalmo, administrativ chef. utskottet, som är styrelsernas rådgivande organ för VD. Visserligen görs separata årsbokslut för logotype fram för fonden. Detta initierades av de tre fondstyrelserna, med skilda resultat- och fondens behov av att informera marknaden om att balansräkningar, men detta kan ses som en i verksamheten nu bedrivs under benämningen efterhand gjord fördelning av totalresultatet för AP Fastigheter.

de tre styrelserna. I syfte att möta en volymmässigt större och Uppdelningen av styrelsernas förvaltning har alltmer komplex verksamhet beslutades i början

sin utgångspunkt från vilken samhällssektor som av 1991 att förstärka organisationen. Bland annat pensionsavgifterna inbetalas från. Således för- har en ny ekonomifunktion för fastigheter byggts valtar första fondstyrelsen avgifter som erlagts upp. Sammantaget rekryterades 20 personer un-

från den offentliga sektorn, andra fondstyrelsen der året. Det totala antalet anställda ökade där-

avgifter från större enskilda arbetsgivare och med till 76 personer. tredje fondstyrelsen från enskilda mindre arbets- Av administrativa skäl har fondens fastighetsgivare och egenföretagare. innehav strukturerats om genom att samla alla

Fondstyrelsernas nuvarande ledamöter och dotterbolagen i ett holdingbolag. Inriktningen är

suppleanter, som förtecknas separat, är efter för- att föra över fastigheterna till fondens egen baslag av arbetsmarknadens parter och andra orga- lansräkning. I bokslutet avseende år 1991 har en nisationer förordnade av regeringen tills dess koncernredovisning gjorts för AP Fastigheter (se fondstyrelsernas balansräkningar har fastställts sid 44). för räkenskapsåret 1992. Regeringen fastställer Arbetet med att vidareutveckla internkontrollen balansräkningen senast den 15 oktober året efter fortsatte under 1991 och en säkerhetspolicy lades räkenskapsåret. Revisorerna har förordnats intill fast av fondens ledning. All personal fick i samfastställande av balansräkningen för 1991. band med detta beslut genomgå säkerhets-

utbildning.

ETT EXPANSIVT ÅR

FÖRSTÄRKTA ADMINISTRATIVA SYSTEM Under 1991 präglades fondens organisation av stark expansion. Organisationsstrukturen påver- För fondens förvaltning är det av mycket stor kades också av att fastighetsverksamheten inte- betydelse att ha tillgång till ett väl utvecklat ADB-

grerades i fonden. I samband därmed togs en stöd. Det gäller såväl ADB-system för redovis-

ning och uppföljning som system för marknads- införandet av det värdepapperslösa systemkon- Skr. 1992/93:18 information. Att verksamheten i hög grad är ADB- ceptet från PmC AB. Under hösten 1991 fattades

Bilaga 1

baserad gör att ADB-kostnaderna i huvudsak är beslut om att inte fullfölja arbetet inom PmC utan relaterade till verksamhetsförändringar. beslut togs om att avveckla verksamheten. Till

På det administrativa planet har beredskapen kostnaden för anpassningarna i datasystemen höjts för att möjliggöra affärer med utlandet i kommer således också den förlust som nedräntebärande papper. Bland annat har fondens skrivningen av aktierna i PmC medfört. finansiella informationssystem anpassats för att Fondstyrelsernas administrationskostnader, kunna klara av likvidhantering, bokföring och inklusive Anders Nisses AB, uppgick till 75,2 valvshantering i utländsk valuta. Under 1991 (60,1) mkr. vidtog fonden omfattande förberedelsearbete för

ORGANISATION

Första Andra Tredje

fondstyrelsen fondstyrelsen fondstyrelsen

Ordförande Ordförande Ordförande

Gösta Gunnarsson Hans Alsén Rolf Wirtén

J

Placeringsutskott VD ST Stab

Carl Johan Åberg

I

I

Affärschef Administrativ chef

v VD Bo Ljunglöf Stig Dalmo

La ] L I I

Penning- och p

obligations- | | — Direktlån A Ekonomi Backoffice ADB Personal

marknad Fastigheter

Skr. 1992/93:18

ALLMÄN ÖVERSIKT Bilaga 1

Grundläggande för AP-fondens avkastning för ett vikt i den nuvarande ECU-korgen är drygt 3090, enskilt år är den allmänna räntenivån och prisut- mot tidigare knappt 1890, har den strama tyska vecklingen på finansiella tillgångar, t ex obliga- penningpolitiken kommit att dominera framförtioner och statsskuldväxlar, och reala tillgångar, allt den korta jämförräntans utveckling under t ex fastigheter. Stigande priser på obligationer, året. Kravet på räntedifferens har däremot variedvs fallande marknadsräntor, liksom stigande rat kraftigt både före och efter bytet av valutakorg. fastighetspriser, dvs fallande direktavkastningskrav, ökar fondens årsavkastning. Fallande FALLANDE INFLATIONSFÖRVÄNTNINGAR fastighetspriser och obligationskurser får generellt sett motsatt effekt på kort sikt. Om- Året 1991 kännetecknades, med undantag för världsfaktorer som påverkar prisbildningen blir främst Tyskland, av förväntningar om avtagande därmed vitala för förvaltningens resultat. inflation. Den aktivitetsdämpning, som för Eu-

ropa inträdde redan under 1990, förstärktes i

EN INTEGRERAD KAPITALMARKNAD början av året, särskilt i de anglosaxiska län-

derna. Förhoppningar om en snar och stark åter- Sedan den svenska valutaregleringen i allt vä- hämtning infriades inte, trots att den tidigare sentligt avskaffades sommaren 1989 är svensk strama penningpolitiken på många håll förbyttes kapitalmarknad en integrerad del av den interna- i sin motsats. tionella kapitalmarknaden. Med en valutapolitik Kraftigt fallande kapacitetsutnyttjande harläm-

som bygger på en fast växelkurs gentemot en nat ekonomierna med överskottskapacitet och

valutakorg, bestäms den svenska räntenivån av möjlighet att expandera utan risk för starka

den internationella, med tillägg för den riskpre- pristryck. Förväntningar om lägre inflation har

mie som placerare kräver för att hålla tillgångar i medfört fallande internationella långräntor; för svenska kronor. tioåriga löptider har räntenedgången under 1991

Bytet av valutakorg den 17 maj 1991, från en varit av storleksordningen en procentenhet i USA handelsvägd valutakorg till den teoretiska ECU- och EG-Europa, i Japan en och en halv procent-

korgen, innebar att ERM-valutornas ränteutveck- enhet. ling blev än mer centrala. Då den tyska markens Den svenska tioårsräntan låg vid årets ingång

Diagram 2. Svensk obligationsränta och korgränta, 10 år.

Ränta i 2

Sf

14 FE

13. — N N

12r

10 f

FÅ

AN W

SS ösAs5=3 = EET FFEL5: 52030 8 8: 5

Maj Juni Juli

2 5 << 2 dd EE 2 € Mars April

JS 2 2 6 Xx v

Se TR 38 Januari Februari Augusti Oktober

- = December September November December

HEN Svensk obligationsränta HIN Korgränta

på drygt 1290 men sjönk sedan under årets lopp lingen i maj kan den påföljande nedgången i de Skr. 1992/93:18

till cirka 1096, en nedgång på cirka två och en långa räntorna till ungefär lika delar hänföras till Bilaga 1 halv procentenheter (se diagram 2). Huvuddelen lägre internationella räntor och till en lägre ränte-

av nedgången för den svenska långräntan kan differens. hänföras till ett lägre krav på riskpremie. Nivån Under sommaren växte insikten att den förvän-

föll en knapp procentenhet i samband med ECU- tade amerikanska konjunkturuppgången inte var

kopplingen, men redan under årets fyra första omedelbart förestående, inflationsfarhågorna månader hade räntedifferensen mot den dåva- dämpades och den amerikanska långräntan rörde rande korgräntan krympt. sig nedåt. Samtidigt började den amerikanska

centralbanken att kraftigt lätta penningpolitiken

INTERNATIONELLA RÄNTOR för att stimulera den inhemska efterfrågan. Andra

länder gjorde likadant. Dock inte Tyskland, där

I samband med att Irak invaderade Kuwait i istället Bundesbank förde en mycket stram pen-

augusti 1990, började de internationella lång- ningpolitik för att stävja den inhemskt genere-

räntorna stiga, bland annat på grund av oro för rade efterfrågeinflationen. Trots de stora räntepermanent högre oljepriser. Det sönderfallande sänkningarna i bland annat USA, Storbritannien

Comecon-blocket sågs även som en potentiell och Japan infann sig inget uppsving i världsekoinflationskälla genom behov av stora trans- nomin. fereringar från väst, vilket skulle öka budget- Ett flertal länder befinner sigi en korrektionsfas underskotten i västländerna. Tyskland, som i efter 1980-talets stora skulduppbyggnad hos husåterföreningens spår dessutom erfor ett starkt håll och företag. Stagnerande och fallande för-

konsumtionstryck, var särskilt utsatt för dessa mögenhetsvärden slår hårt mot ny. kreditgivning, effekter. vilket håller tillbaka konsumtionen och inve- Det fall på en halv procentenhet för korgräntan, steringarna. Med undantag för Tyskland var in-

som inträffade i januari 1991, var sannolikt mark- flation inget större orosmoment för räntebildningen

nadens reaktion på att Kuwaitkriget till slut utlös- under det andra halvåret. tes — det förväntades bli kortvarigt. I Sverige kom Tyskland hade under året inhemska skäl till att

samtidigt en energiuppgörelse till stånd och föra en stram penningpolitik. Via växelkursmefinansplanen innehöll lite av en befarad val- kanismen, ERM, har dock övriga EG-länder och årspåspädning. Räntedifferensen krympte med länder, som knutit sin valuta till ECU:n, inte mer än en halv procentenhet. Efter ECU-kopp- kunnat lätta penningpolitiken, trots trängande

Diagram 3. Avkastningskurvor.

Ränta i Yo

0,5 1 2 3 4 6 7 8 9 10 YI 12

Löptid, år

mm 90-12-31 HENNE 91-06-30 Em 91-12-31

konjunkturella behov. Under hela året har de föll den samlade produktionen drygt en procent- Skr. 1992/93:18

europeiska avkastningskurvorna varit negativt enhet. Industriproduktionen föll under året med

Bilaga 1

lutande. Detta accentuerades ytterligare då Bun- mer än 596. desbank i december, ungefär samtidigt som USA Investeringsnedgången fortsatte under året,

och Japan sänkte diskontot, för tredje gången samtidigt som lageravvecklingen accelererade.

under året höjde bankernas marginalränta. Den Krympande vinstmarginaler och mycket svag efsvenska avkastningskurvan vid årsskiftena och i terfrågan drog ner industrins investeringar runt mitten på förra året, diagram 3, illustrerar hän- 2090 i volym. Efterfrågan på kommersiella fasdelseförloppet under året. tigheter minskade dramatiskt i lågkonjunkturens

spår. Övergången från en hög till en lägre infla- PÅ VÄG MOT EN LÅGINFLATIONSEKONOMI tionstakt har säkert haft sin betydelse för de sjunkande byggnadsinvesteringarna via dess ef-

Det minskade kravet på räntedifferens är delvis fekter i form av sjunkande fastighetsvärden. Men resultatet av ett starkare långsiktigt förtroende för de förändrade relativpriser för byggande och bo-

den svenska ekonomins förmåga att växla ner till ende, som bl a momshöjning, höjd fastighets-

en låginflationsekonomi. Anknytningen av kro- skatt och minskade räntebidrag bidragit till, har nan till den teoretiska ECU:n i maj och ansökan också spelat en viktig roll. om EG-medlemskap i juli anges ofta som poli- Näringslivets låga aktivitet resulterade i att tiska åtgärder vilka stärkt förtroendet under året. importen föll avsevärt mer än exporten under

Den tyngst vägande orsaken är dock de under året. Hushållssektorn valde att använda en mycket året kraftigt dämpade inflationsförväntningarna. stor del av årets inkomstförstärkningar till att Olika strukturella reformer har bidragit till detta, förbättra sin finansiella position snarare än att som skatteomläggning, avregleringar och avskaf- konsumera. Således blev utfallet i externbalansen fande av handelshinder. Det kraftiga aktivitets- bättre än vad som förväntades i början på året. fallet i ekonomin har därutöver haft en starkt Handeln med varor gav ett överskott på 34 mdkr, avkylande effekt på inflationen. underskottet i bytesbalansen stannade på drygt

Recession på för Sverige viktiga marknader 13 mdkr. har naturligtvis haft betydelse för den kraftiga Till det lägre underskottet bidrog även det svenska lågkonjunkturen. Till övervägande del lägre utlandsresandet i samband med Kuwait-

får dock förklaringen till den svenska tillbaka- kriget, som begränsade resevalutanettots under-

gången under året sökas bland inhemska fakto- skott, samt att de svenska direktinvesteringarna i rer. Trots att nettot av utrikeshandeln bidrog till utlandet dämpades samtidigt som utländska in-

BNP-tillväxten med knappt två procentenheter, vesteringar i Sverige ökade.

Skr. 1992/93:18

KREDITMARKNAD I FÖRÄNDRING Bilaga 1

Ett underskott i ett lands samlade affärer med också under året; kort upplåning i form av utlandet, bytesbalansen, återspeglar att det in- statsskuldväxlar ökade med drygt 170 mdkr un-

hemska sparandet är otillräckligt för att finan- der året — 120 mdkr av dessa rekvirerade siera de investeringar som görs dvs omvärldens riksbanken i samband med räntehöjningen i desparkapital måste tas i anspråk. Det förbättrade cember — medan obligationsupplåningen ökade bytesbalanssaldot för 1991 är således detsamma med cirka 36 mdkr.

som att det samlade finansiella sparandet har Sammantaget innebär detta att statens andel

ökat. Sektorernas relativa finansiella sparande av utestående volymer på penning- och obliga-

ändrades också dramatiskt. Statens sparande tionsmarknaden ökade kraftigt, samtidigt som

minskade kraftigt, medan företagens och hus- den genomsnittliga löptiden på marknaden sjönk hållens finansiella sparande ökade. Hushållens under året. Att andelen räntebärande värdepapsparkvot blev positiv för första gången sedan per med kortare löptid har ökat kraftigt är framför kreditmarknaden avreglerades. Lågkonjunktur allt beroende på riksbankens intervention i deoch skatteomläggning påverkade både nivån på cember för att säkerställa kronans fasta växelkurs konsumtionen totalt och dess sammansättning, mot ECU:n. I tabell 5 visas förändringen under där andelen varor ökade. året avseende olika aktörers placeringar.

Allmänhetens totala lånestock hos banker, Under 1991 tilltog omvärldens intresse för att

bostadsinstitut och finansbolag uppgick till knappt handla i svenska obligationer. Den totala handeln

2 000 mdkr vid slutet på året, en ökning med med räntebärande instrument resulterade i ett drygt 110 mdkr. Det var endast bostadsinstituten valutainflöde på 56,5 mdkr, en ökning med 5090 som redovisade en hög ökningstakt i utlåningen från 1990. Utlandets nettoköp var störst i anslutmedan övrigas utlåning mattades, se tabell 3 och ning till valutakorgsbytet i maj samt vid riksbantabell 4. kens räntehöjning i december. Dessa båda måna-

Det försämrade statliga finansiella sparandet der stod för 2/3 av årets överskott i handeln med medförde att statsskulden under året ökade drygt räntepapper. 12960, eller 74,4 mdkr, till 693 mdkr. Emissioner av kronobligationer direkt i utlan-

Karaktären på statens upplåning förändrades det nära tredubblades till 18,5 mdkr 1991 från

Tabell 3. Förändring av bankernas nettoutlåning till allmänheten, mdkr.

Tabell 4. Förändring av bostadsinstitutens och finansbolagens nettoutlåning till allmänheten, mdkr.

2 Alla uppgifterna för finansbolag 1991 avser jan-nov.

6,3 mdkr året innan. På andrahandsmarknaden Skr. 1992/93:18 Tabell 5. Placeringar i nettosåldes 39,5 mdkr under 1991. Därav var

Bilaga 1

obligationer, certifikat och växlar, 43,0 mdkr statspapper och över hälften av dessa mdkr. såldes i december. Det innebär att kronobligationer utgivna av andra än staten återköptes för 12 månaders förändring t o m december 3,5 mdkr.

1990 1991 |

Banker: KORTA MARKNADSRÄNTOR Certifikat och växlar 0,8 28,0

Statsobligationer =1,0 — =13,9 Det är främst i kravet på en räntedifferens på

Bostadsobligationer 3,2 -13,4 korta löptider, som graden av förtroende för Försäkringsinstitut valutapolitiken avspeglas. I diagram 4 visas den svenska sexmånaders statsskuldväxelräntan samt Statscbllellener e 83 motsvarande korgränta för året. Fram till bytet av Bostadsobligationer 24 8,4 valutakorg i maj sjönk den dåvarande korgräntan en dryg procentenhet och den svenska räntan AP-fonden: följde med. Precis som den svenska långräntan, Certifikat och växlar 02 9,9 föll korträntan kraftigt i januari. Under april Statsobligationer 5,0 1,3 drogs räntedifferensen upp beroende på valuta-

Bostadsobligationer 19,7 29,4 utflöden. Den 17 maj byttes kronans valutakorg

2 till den teoretiska ECU:n. Marknaden reagerade PER, och växl 60.9 1378 positivt och under sommarmånaderna stabilise-

Statsobligationer ar 24 30 20, 6 rades korträntan runt 1196. Räntedifferensen fort-

Bostadsobligationer ATT 51,9 satte att krympa trots stora valutautflöden, se diagram 5. Totalt: Valutaspekulationerna mot den finska mar- Certifikat och växlar 67,0 183,6 ken, som slutade i en devalvering på 12,390 den Statsobligationer =10,5 36,3 16 november, visade att det i vissa lägen kan vara

Bostadsobligationer 73,0 76,3 mycket svårt att försvara en ensidig valuta-

Diagram 4. 6-månaders SSV-ränta och korgränta.

Ränta i 2 12 fe

14. —

13. — Na

2 rr

il

10 F-

FELEFNESRESCDVLTLELE 85 ACCSS5S 300018 3823 855 TES: 3 3353 SsS300825 828585 230-27 PELLETS S 3 32 0zZ cc ss DE 2 & É 32 oo £ cc I = =R0 83801 TIRO 33 3 z A & z A 1990 1991

ma 6-månaders SSV-ränta EINE 6-månaders korgränta

koppling. Spekulationerna smittade den svenska förtroendet för kronan och den korta ränte- Skr. 1992/93:18 penningmarknaden. Stora mängder valuta bör- marginalen sjönk från tre och en halv till två

Bilaga 1

jade strömma ut ur Sverige. Riksbanken höjde procentenheter. ECU-korgräntan låg i stort sett

dagslåneräntan i november men det räckte inte under hela perioden runt 1090 till följd av den

för att vända utflödet. I början på december strama tyska penningpolitiken. Då bland andra höjdes dagslåneräntan sex procentenheter till både USA och Japan fortsatt att lätta på sin 17,596 och marknadsräntorna steg kraftigt. penningpolitik har korträntorna i övriga världen I takt med att valutainflödena återkom stärktes fortsatt ner under året.

Diagram 5. Valutaflöden 1990-1991, mdkr per rapportvecka.

-10 —-

15 Jan Mars Maj Juli Sept Nov Jan Mars Maj Juli Sept Nov 1990 1991

Skr. 1992/93:18

DRAMATIK PÅ Bilaga 1 FASTIGHETSMARKNADEN

Prisfallet på fastigheter fortsatte under 1991. Marknadsvärdeminskningarna har varit störst för Marknaden krävde högre direktavkastningar och exploateringsfastigheter samt kommersiella fastighyresnivåerna föll. Orsaken till att investerarna heter istorstäderna. Centralt belägna kontorsfaskräver högre direktavkastningar är bland annat tigheter i Stockholm och Göteborg beräknas ha den höga realräntan. En annan orsak är att förtro- sjunkit i värde med ca 30-4096. Denna utveckendet för fastighetsinvesteringar har minskat. ling är till stor del ett uttryck för marknadens Hyresfallet är en följd av bland annat lågkon- bedömning av hyresrisken i dessa områden. I

jukturen med åtföljande minskande efterfrågan, utkanten av storstäderna samt i de mindre stäsom i sin tur har lett till ökande vakansgrader. derna har fastighetsvärdena för de kommersiella Under 1991 genomfördes få affärer vilket kan fastigheterna klarat sig betydligt bättre. Värde-

tyckas förvånande, då utbudet var relativt stort. minskningen har här inte varit lika stor, då Dock skedde ett antal försäljningar av centralt hyresnivån är väsentligt lägre än i storstädernas belägna fastigheter i Stockholm. Det finns flera citylägen. Bostadsfastigheter är de fastigheter förklaringar till att så få affärer genomfördes. En som under året har sjunkit minst i värde. Skillna-

är att det uteslutande var de bäst belägna fastig- derna kan dock vara betydande beroende på läge, heterna som fann köpare. En annan förklaring är standard samt inte minst finansieringssituation.

att det till stor del varit sämre fastigheter som bjudits ut till försäljning, dvs fastigheter som inte ÖKAT INTRESSE FÖR klarade investerarnas allt hårdare krav på exem- FÖRVALTNINGSFASTIGHETER pelvis byggnadens utformning, flexibilitet, standard och uthyrningssituation. Det stora utbudet Det är inte bara i Sverige, utan även på de flesta berodde på att många fastighetsbolag och privat- utländska fastighetsmarknader, som den svaga personer var tvingade att sälja. ekonomiska utvecklingen satt sina spår i

fastighetspriser och hyresutveckling. På de flesta

FALLANDE MARKNADSVÄRDEN marknader har det skett en omsvängning från 80-

talets premiering av projekt till förmån för för- De sjunkande priserna på fastigheter och bristen valtningsfastigheter. på köpare har resulterat i stora problem för ban- Att fastighetspriserna sjunkit utomlands, likkerna. De totala kreditförlusterna inom bank- som i Sverige, beror i första hand på att hyrorna sektorn 1991 uppgick till cirka 35 mdkr, varav en fallit. Det är bara på ett fåtal marknader, exemstor del är att hänföra till fastighetssektorn. Ban- pelvis i vissa städer i Tyskland och i Bryssel, som kerna har i vissa fall framtvingat försäljningar, hyrorna stigit eller varit oförändrade. De kraftimedan de i andra fall valt en övervintringsstrategi. gaste hyresfallen noterades i London och i vissa Prisnedgången på fastigheter kan jämföras med delar av USA. Vakansgraden i Londons city uppbörsens prisfall på bygg- och fastighetsaktier på gick i slutet av 1991 till mellan 15-20960 och i genomsnitt 3590-7090 under de två senaste hyresnivån har under året sjunkit med upp till åren. 3090.

Skr. 1992/93:18

PENNING- OCH Bilaga 1 OBLIGATIONSMARKNAD

Allt sedan AP-fondens tillkomst har obligationer utgjort den dominerande delen av de förvaltade tillgångarna. Vid utgången av 1991 uppgick obligations- och penningmarknadsplaceringarna sammanlagt till 369 mdkr, vilket utgjorde 8790 av fondens totala tillgångar.

Fondens värdepappersportfölj utgör en betydande del av den svenska räntemarknaden. Det innebär att alla de händelser som under 1991 haft stor inverkan på svenska absoluta och relativa räntenivåer i väsentlig grad också påverkat fondens utveckling under året.

Storleken på AP-fondens innehav av värde-

papper medför att strukturen inte kan ändras genomgripande underloppetav ett år. Förändringar i omvärlden som leder till en ändrad placeringsinriktning slår därför igenom successivt.

FÖRÄNDRINGAR PÅ PENNING- OCH OBLIGATIONSMARKNADEN

Lars Åberg, chef för affärsområde Penning- och Strukturen på den svenska penning- och obliga- obligationsmarknad. tionsmarknaden har genomgått vissa förändringar under året. Statens andel av nyupplåningen har FORTSATT ÖKNING AV ANDELEN ökat. En stor del av upplåningen har skett via BOSTADSOBLIGATIONER statsskuldväxlar, vilket lett till en förkortning av den genomsnittliga löptiden. Vidare har en allt Till skillnad mot 1990 har den helt övervägande större del av handeln i statens obligationer styrts delen av AP-fondens nettoplaceringskapacitet över till de så kallade benchmark-lånen, vilket under 1991 tillförts affärsområdet penning- och medfört en försämrad likviditet för övriga stats- obligationsmarknad. Det har medfört att det beobligationer. Den mest genomgripande föränd- lopp som placerats på marknaden, inkluderande ringen har ändå skett på marknaden för såväl nettoökning som omplacering av förfallande bostadsobligationer. Betydande relativa prisskill- belopp, har ökat. nader mellan olika emittenter har uppstått. Skä- Den strukturförändring som skett på den let har framförallt varit fokuseringen på kredit- svenska marknaden har minskat mångfalden risker i samband med fastighetsfinansiering. bland placeringsobjekten. Stora flöden att pla-

Fondens verksamhetsmål — att maximera av- cera, kombinerat med en snäv krets av möjliga kastningen på lång sikt — liksom fondens relativa placeringsalternativ, gör det önskvärt att en inte storlek, nödvändiggör ett långsiktigt agerande. alltför stor andel av portföljen förfaller samtidigt. Det är därför inte nödvändigt att ha hög likviditet Huvuddelen av investeringarna görs därför i papannat än för de volymer som kan behövas för per med löptider över ett år, vilket möjliggör en förändringar av ränteriskstrukturen. En relativt viss anpassning av förfallostrukturen. De kortare stor andel av placeringarna görs därför i penningmarknadsplaceringarna har visserligen bostadsobligationer. En ökning av räntemargi- ökat under 1991, men de utgör fortfarande en nalen mellan statens och bostadsinstitutens obli- liten del av totalen. gationer är långsiktigt positivt för fonden. Emel- Vad avser kreditrisker har fonden under alla år lertid kan det medföra att det orealiserade resul- intagit en restriktiv hållning. Det har inte minst tatet påverkas negativt ett enskilt år. under senare tid visat sig vara en riktig politik.

Diagram 6. Fondens totala obligationstillgångar fördelade på staten, bostads- Skr. 1992/93:18 finansierande institut samt övriga emittenter, 1987-1991 (procentuell andel). Bilaga 1

vC

[0]

1987 1988 1989 1990 1991

SE Staten SENNE DBostadsfinansierande institut HE Övriga emittenter

Investeringarna sker till en mycket stor del i för den svenska penning- och obligationsmarkvärdepapper emitterade av staten och de större naden, i kombination med AP-fondens stora relabostadsfinansieringsinstituten. Med rådande skill- tiva andel av marknaden, ger fonden avsevärda

naderi avkastning mellan dessa emittenter har en likvidflöden. Huvuddelen av investeringarna sker

fortsatt ökning av andelen bostadsobligationer i avistamarknaden, men även terminsmarknaden bedömts vara motiverad. används för att fördela flödena över tiden. En

AP-fonden har sedan 1990 haft möjligheten att fortsatt förkortning av den svenska marknadens placera upp till 1096 av portföljvärdet i utländska löptid skulle försvåra för fonden att agera. värdepapper. En av årets viktigare händelser på 1991 var ett år med fallande marknadsräntor, marknaden, ECU-kopplingen av kronan, med- vilket positivt påverkar värdet på räntebärande förde att ränteskillnaden mellan Sverige och värdepapper. Avkastningen, inklusive orealiseomvärlden minskade. Enligt fondens bedömning rade värdeförändringar, var för fondens värde-

förelåg emellertid inte tillräckligt starka skäl för pappersportfölj 16,996. Fallande räntor medför

att snabbt utnyttja möjligheten till utlandspla- att tillkommande medel investeras till successivt ceringar då en betydande ränteskillnad gentemot sämre avkastning, varför AP-fondens långsiktiga omvärlden kvarstod. avkastning påverkas negativt av fallande räntor.

Den idag relativt korta genomsnittliga löptiden

Diagram 7. Räntedifferensen mellan statens och bostadsinstitutens obligationer, med fem års löptid, 1987-1991.

1,5 £

LO F

0,5 =

Lem

0,0

87.01 87.07 88.01 88.07 89.01 89.07 90.01 90.07 91.01 91.07 91.12

Skr. 1992/93:18

DIREKTLÅN Bilaga 1

Direktlåneverksamheten inom AP-fonden har förutom uppgiften att genomföra den direkta kreditgivningen även ansvar för hanteringen av kreditrisker i hela fondens portfölj.

Kreditgivningen, i form av direktlån, dvs ej publikt emitterade räntebärande placeringar, riktar sig mot den offentliga sidan, mellanhandsinstitut, banker samt utlåning till det privata näringslivet.

Utlåning till det privata näringslivet begränsas till ett belopp av högst 590 av fondens totala tillgångar. De övriga placeringskategorierna omfattas inte av några formella beloppsbegränsningar. Inte heller kreditgivning i form av publikt emitterade obligationer eller andra publika emissioner, t ex certifikat, är volymmässigt reglerade. Även för placeringar inom detta tillgångsslag genomförs kreditprövning enligt samma standard som för ett ”private placement”.

KREDITGIVNING FÖR ATT SKAPA MERINTÄKTER

Fondens motiv för att ingå kreditavtal vid sidan av

den publika marknaden är att därigenom skapa MINSKAD KREDITVOLYM

merintäkter. Detta betyder att fonden, med utgångspunkt från en konservativ bedömning av Fondens direktlån minskade under året från 53,4 kreditrisk, är beredd att reducera kraven på mdkr till 43,8 mdkr. I denna siffra inkluderas likviditet i denna typ av placeringar. Krediterna reverslån, förlagslån samt partnerfinansieringar. kan således konstrueras med beaktande av speci- Utlåningen till kommuner och kommunala bolag fika krav på cash-flow-utseende eller avkast- har fortsatt att minska och uppgick till cirka 7 ningsmodell. Därigenom utnyttjas fondens kon- mdkr, en nedgång med 3 mdkr under året. kurrensfördelar, bestående av långsiktighet i för- Den verksamhet som bedrivs inom Svenskt valtningen och betydande kapitalmassa, till att Fastighetskapital, som fonden äger tillsammans skapa ett mervärde i fondförvaltningen. med Nordisk Renting, kan ses som ett komple-

Vad gäller utvecklingen under 1991 har efter- ment till utlåningsverksamheten mot den offentfrågan av direktlån, i likhet med 1990, varit låg. liga sektorn. Bolagets affärsinriktning är att ge- Upplåningen på den svenska marknaden har nom fastighetsförvärv och nybyggnation frigöra varit av kortfristig natur eller så har finansiering kapital hos kommuner, landsting och övrig ofskett på utlandsmarknaden. Vidare har margina- fentlig verksamhet. Verksamheten har under året len mellan marknadsnoterade instrument och varit avvaktande, bland annat beroende på den den premie som erbjudits för illikvida place- osäkerhet som funnits avseende resultatet av ringar inte motsvarat fondens krav. Under andra leasingutredningens arbete. Fondens utlåning till halvåret 1991 kunde skönjas en viss ökad efter- bolaget uppgick till knappt 3 mdkr. frågan på krediter i svenska kronor från svenskt Fondens engagemang avseende mellanhandsnäringsliv. Marginalerna mellan = olika institutens upplåning via reverser minskade med låntagarkategorier på den svenska marknaden drygt 6 mdkr och uppgick vid årsskiftet till 14 har ökat märkbart mot slutet av året. Bakom mdkr. Bakom utvecklingen ligger en successivt denna utveckling ligger en ökad insikt hos mark- förfallande låneportfölj av direktlån till främst nadens aktörer om värdet av både kreditvärdig- bostadsinstituten och de företagsfinansierande het och grad av likviditet i enskilda placeringar. instituten. I takt med att dessa reverslån slut-

amorteras sker ny finansiering på den standardi- Skr. 1992/93:18 serade penning- och obligationsmarknaden.

Bilaga 1

Refinansieringslånen fortsätter att avvecklas och har inget egentligt berättigande med dagens marknadsförutsättningar. Stocken uppgick till 304 mkr, en nedgång med 245 mkr under 1991. Inga nya refinansieringslån har lämnats under året.

Fondens innehav av förlagslån var 10,3 mdkr av vilka 7,6 mdkr återfinns i banksektorn. Detta motsvarar cirka 17260 av banksystemets totala

£l

förlagslåneinnehav och cirka 3090 av det på svenska marknaden upplånade kapitalet. Fon- Bilden visar Karlskoga värmeverk. Under 1991 den har under året intagit en restriktiv inställning har anläggningen genomgått en modernisering mot förlagslån och ökade inte placeringarna i för ytterligare värme — samt elproduktion. Verket dessa instrument. drivs idag genom ett av Karlskoga kommun och

Svenskt Fastighetskapital AB gemensamt ägt bo-

KREDITER TILL NÄRINGSLIVET lag. Fonden har finansierat bolagsbildningen och

tilläggsinvesteringar.

Utlåningen till privata näringslivet minskade under året med 500 mkr och uppgick därmed till Fonden är en naturlig samarbetspartner vid större, cirka 13 mdkr per 31 december. I denna summa komplicerade finansieringslösningar. Bland aningår partnerfinansieringar och utlåning till nat gäller detta finansiering av investeringar inom Svenskt Fastighetskapital till sammanlagt nära infrastrukturella projekt. Fondens engagemang

12 mdkr. Utlåningen till övrigt svenskt näringsliv inom kraftindustrins finansiering har under åren

uppgick till drygt 1 mdkr. varit betydande. För närvarande pågår diskus-

Vid kontakter med potentiella låntagare försö- sion om finansiering av vägar, järnvägar, broar, ker fonden medvetet styra in upplåningen till m m, där projekt kan komma att genomföras publika emissioner. Därigenom uppnås dels en både på privat och/eller inom det offentligas ram. breddning av obligationsmarknaden, dels undvi- I båda fallen kan fonden verksamt bidra till en

ker fonden en belastning av femprocentskvoten. effektiv finansieringslösning antingen genom Vid årsskiftet motsvarade utlåningen till närings- specialsydda krediter eller via standardiserade

livet drygt 390 av fondens totala tillgångar. marknadslösningar.

Bilden visar Krokströmmens kraftverk belägen i Ljusnan. Produktionen uppgår till drygt 500 CWh/år. Kraftverket uppfördes ursprungligen 1952 men har senare byggts till och kontinuerligt effektiviserats. Fonden har tillsammans med MoDo ingått en partnerfinansiering där bl a detta kraftverk ingår.

Skr. 1992/93:18

AP FASTIGHETER Bilaga 1

Fondstyrelserna fick under 1988 riksdagens till-

stånd att investera i fastigheter i Sverige och utomlands, med begränsningen att högst 590 av fondens tillgångar får placeras i fastigheter, innefattande fastigheter utomlands.

REDAN EN STOR AKTÖR

Under 1991 har fonden samlat all fastighetsverksamhet under namnet AP Fastigheter. Målet med bildandet av AP Fastigheter är att kunna agera kompetent och effektivt gentemot hyresgäster och övriga aktörer på hyres- och fastighetsmarknaderna. I AP Fastigheter finns kompetens samlad för att hantera investering, projektutveckling, förvaltning och drift av fastigheter. Efter integreringen av personal från Anders

Nisses AB och viss nyrekrytering uppgår AP

Fastigheters personal till cirka 40 personer. Det totala värdet på fondens fastighetsinnehav uppgick vid 1991 års utgång till 7,1 mdkr.

Bo G Boestad, chef för affärsområde AP Fastig-

VÄLBELÄGNA FASTIGHETER FÖR EGEN heter. LÅNGSIKTIG FÖRVALTNING

även i utlandet. Den övergripande strategin i Målet för AP Fastigheter är att på sikt bygga upp Sverige är att koncentrera sig på ett fåtal expanett lönsamt fastighetsbestånd, vars driftsnetto siva orter och där, i första hand, inrikta sig på

över tiden ska utvecklas minst i takt med inflatio- kommersiella fastigheter.

nen. AP Fastigheter ska i kontrollerad takt bygga upp en portfölj av välbelägna fastigheter för egen UPPBYGGNAD AV BESTÅNDET långsiktig förvaltning.

Huvuddelen av fastighetsbeståndet bör vara Fondens fastighetsportfölj är uppbyggd av

beläget i Sverige, men bland annat från risk- direktägda fastigheter och andelar i fastighetsbospridningssynpunkt bör dock fonden investera lag. Basen i beståndet bildades 1989 genom

Gråmunkeholmen 4, mera känd som Norstedtshuset på Riddarholmen, ett förädlingsobjekt som är under ombyggnad. När det är klart sommaren 1993 kommer fastigheten innehålla såväl nyrenoverade delar från 1600-talet som nybyggda delar från 1900-talet.

köpet av det då börsnoterade fastighetsbolaget bland annat Volvos kontorsfastigheter i Sverige, Skr. 1992/93:18 Anders Nisses AB. Med detta förvärv fick fonden har Pleiad gjort ett antal större fastighets-

Bilaga 1

ett större bestånd av förvaltningsfastigheter och investeringar i bland annat Bryssel, Paris, Kövälutvecklade projektfastigheter, bland annat en penhamn, Oslo och London. Under 1990 gick andel i Globenprojektet på 2090. också fonden in som hälftenägare i projektet

Under 1990 förvärvades större delen av Esseltes Nacka Strand. svenska fastighetsbestånd. De direktägda utländska fastigheterna är två fastigheteri London: Four KONSOLIDERING OCH FÖRÄDLING UNDER 1991 Millbank, en projektfastighet som är under färdigställande, samt en mindre förvaltningsfastighet. Under 1991 har inriktningen varit att konsolidera

Deresterande utlandsinvesteringarna har skett och förädla fastighetsbeståndet. Ytterligare förgenom Pleiad Real Estate AB där AP-fonden är värv gjordes under året, men till väsentligt lägre delägare till 18,7590. Övriga delägare är investeringsvolym än under de tidigare åren. Nordbankens pensionsstiftelse, SPP, AMF, Wasa Fyra fastigheter förvärvades till ett sammanlagt samt Volvo. Pleiads verksamhet är utlands- pris på drygt 500 mkr. Två av objekten ingick i orienterad och inriktad på projekt. Med undantag avtalet med Esselte och tillträddes i början av av det vid bolagets bildande tillförda beståndet av året. Det är en kontors-/industrifastighet i Göte-

Skravelberget mindre 7, vackraste fastigheten på

Norrmalmstorg. Ett förvärv som följer fondens

strategi att förvärva välbelägna och kvalitets-

mässigt bra fastigheter.

Första etappen av Nacka Strand omfattande

20 000 kvm kontor är färdigställd och till stor

del uthyrd. Affärsidén med Nacka Strand är att

inte bara tillgodose företagens direkta behov av

effektiva och bra kontorslokaler utan också att

se till personalens indirekta behov.

Fastigheten Four Millbank, som

ligger intill Houses of

Parliament i London, har

utvändigt återställts i ursprung-

ligt skick och invändigt

helrenoverats till moderna

flexibla kontor.

Diagram 8. Direktägda förvaltningsfastigheter, fördelning av lokalyta. Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Produktion och industri 289 — > Kontor 522

Bostäder 8”

Hotell och butik 1296”

borg och en obebyggd tomt i Nacka. Dessutom ett samarbete med Lundbergs, Trygg Hansa och förvärvades i början på oktober en kontorsfastig- det amerikanska fastighetsbolaget Grosvenor för het i Solna och i slutet av året Svenska Kredits investeringar i Nordamerika. Den fastlagda strakontorsfastighet på Norrmalmstorg. tegin är däratt i första hand investera i välbelägna,

Norstedtsfastigheten på Riddarholmen evaku- fullt uthyrda kontorsfastigheter. erades och är under en omfattande ombyggnad Fondens fastighetsinnehav var vid årskiftet och beräknas vara klar för inflyttning sommaren 1991/92 värderat till 7,1 mdkr, varav de direktägda 1993. Utbyggnaden av Nacka Strandprojektet fastigheternas andel motsvarade 7390. Hälften av fortsätter planenligt liksom resterande utbygg- ytan för de direktägda förvaltningsfastigheterna nad av Globen City. var kontorslokaler, se diagram 8.

I fastigheten Four Millbank, London, pågår Fondens totala hyresintäkter uppgick till 545

lokalanpassning och vid årsskiftet var 3590 av mkr för 1991. För 1992 beräknas intäkterna öka

ytan uthyrd. Under året har AP Fastigheter inlett till drygt 600 mkr, se tabell 6.

Tabell 6. Hyresintäkter, 1990-1992, mkr.

3 Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 18

Skr. 1992/93:18

AP-FONDENS VERKSAMHET,

Bilaga 1

RESULTAT OCH STÄLLNING 1991

REDOVISNINGSPRINCIPER relserna redovisar fastighetsplaceringar i över-

ensstämmelse med praxis bland svenska Enligt Allmänna Pensionsfondens reglemente ska försäkringsbolag. Några avskrivningar på fasbalans- och resultaträkningar baseras dels på tigheter har därför ej belastat resultaträkningarna. anskaffningsvärden, dels på reala värden. I den I resultaträkningarna redovisas fastigheternas nominala redovisningen upptas tillgångarna till driftsnetto, vilket utgör hyresintäkter med avdrag anskaffningsvärden. En osäker fordran upptas för drifts- och underhållskostnader samt fastigdock endast till det belopp som kan beräknas hetsskatt. I den reala redovisningen upptas inflyta. I den reala redovisningen upptas till- fastighetsplaceringar, efter särskild värdering, gångarna till marknadsvärden på balansdagen till bedömda marknadsvärden. och grundkapitalet omräknas med hänsyn till konsumentprisindex förändring. Förändring av Skatter marknadsvärden påverkar den reala resultaträk- Fondstyrelserna har, genom särskilt riksdagsbeningen. Balans- och resultaträkningar enligt reala slut, erhållit befrielse från att erlägga inkomstprinciper presenteras endast för de tre fond- skatt i Sverige. De skattekostnader som belastar styrelserna sammantagna. resultatet avser de av fondstyrelserna hel- och

I fondstyrelsernas bokslut ingår bolag, i vilka delägda bolagen, och redovisas under rubriken fondstyrelserna innehar mer än 5096 av röstetalet. ”Övriga kostnader”. Balansräkningar upprättas enligt förvärvsmetoden. Utländska bolags balans- och resultaträkningar omräknas enligt dagskursmetoden. I fond-

styrelsernas bokslut ingår fastighetsförvaltande MEDELSTILLDELNING

bolag, i vilka fondstyrelserna innehar 20-5096 av

röstetalet, med den andel av balans- och resul- Fondstyrelserna förvaltar de avgifter som inbeta-

tatposter som motsvarar ägarintresset. Jämförelse- las för den allmänna tilläggspensioneringen. Det värdena för 1990 har ändrats i enlighet med dessa förvaltade kapitalet har följande sammansättprinciper. ning:

Samtliga fastigheter och aktier/andelar i fas-

tighetsbolag är samägda av de tre fondstyrelserna. Grundkapital Fastigheter och bolag ingår i delfondernas ba- Summan av inbetalda avgifter, löntagarfondsmelans- och resultaträkningar med den del av ba- del och överföringar från övriga delfonder, minslans- och resultatposter som motsvarar ägarin- kad med utbetalningar avseende pensioner, adtresset. Andelarna beräknas med utgångspunkt i ministrationsbidrag och överföringar till fjärde

fondkapitalets storlek. och femte fondstyrelserna samt löntagarfonderna.

Fondkapital

VÄRDERINGAR AV PLACERINGAR Grundkapitalet med tillägg för det redovisade

resultatet. I den reala redovisningen är grund- Finansiella placeringar kapitalet uppindexerat med konsumentprisindex I den nominala redovisningen upptas samtliga jämte ackumulerat realt resultat. värdepapper till anskaffningsvärde. I den reala redovisningen upptas noterade värdepapper till Överföringar marknadsvärde. För noterade värdepapper an- Löntagarfonderna, fjärde och femte fondvänds börskurs. Andra icke noterade värdepap- styrelserna ska varje år överföra en avkastning för per upptas till anskaffningsvärde. närmast föregående räkenskapsår, beräknad till

390 av nuvärdet av förvaltade medel. Med nuvärdet Fastighetsplaceringar av förvaltade medel avses summan av de medel I den nominala redovisningen upptas fastig- som erhållits omräknad med förändringar i konhetsplaceringar till anskaffningsvärde. Fondsty- sumentprisindex.

PORTFÖLJAVKASTNING avkastning 12,490 och värdeförändring 4,59. Skr. 1992/93:18

Fastighetsportföljens totalavkastning utgjorde

Bilaga 1

Portföljavkastningen redovisas enligt den modell -33,590, varav direktavkastning 4,690 och värsom tillämpas av svenska försäkringsbolag. Den deförändring -38,190. totala avkastningen delas upp i två komponenter, Under året har en betydande räntenedgång direktavkastning och värdeförändring. Direkt- skett. Räntefallet var kraftigast för långa räntor, avkastningen utgörs av räntenetto på finansiella vilket medförde att avkastningskurvan erhöll en placeringar och driftsnetto för fastighetsplace- brantare lutning i slutet av året jämfört med ringar. Driftsnettot utgör hyresintäkter med av- ingången av året. Värdeförändringen i obligadrag för drifts- och underhållskostnader samt tionsportföljen uppgick till 15,2 mdkr, vilket fastighetsskatt. Värdeförändringen består av en motsvarar 5,090i avkastning. Direktavkastningen realiserad och en orealiserad komponent. Den utgjorde 12,8960 , en funktion av det relativt höga orealiserade värdeförändringen i finansiella place- ränteläget, som rådde fram till 1991. Obliringar beräknas i största möjliga utsträckning gationsportföljens totalavkastning uppgick till med utgångspunkt i officiella marknadskurser, 17,896. t ex vid Stockholms fondbörs. Fastighetsportföljen förlorade starkt i värde

Fastigheterna har marknadsvärderats av fri- under 1991. Den svaga konjunkturen, försämstående värderingsinstitut. Värderingarna byg- rade finansieringsmöjligheter, ökade krav på diger huvudsakligen på en intäkts/kostnadskalkyl. rektavkastning, en minskande efterfrågan, ett Denna är baserad på normaliserade intäkter och ökande lokalutbud och fallande hyror har drivit kostnader under ett år, där driftsnettot diskonte- fram kraftiga prisfall på marknaden. Marknadsras på oändlig tid. Avkastningskravet har härletts värdet består av enskilda fastigheters värde, huurnoterade priser i aktuella fastighetsöverlåtelser. vudsakligen enligt extern värdering, samt bokfört

Under 1991 hade den totala portföljen en värde för de fastighetsprojekt i vilka fonden är totalavkastning om 15,590, bestående av en delägare. En bidragande orsak till den låga direktavkastning om 12,270 och en värde- direktavkastningen i fastighetsportföljen är den förändring om 3,496. Den finansiella portföljens höga andelen projekt, som först på några års sikt totalavkastning utgjorde 16,990, varav direkt- kan förväntas ge avkastning.

Tabell 7. AP-fondens avkastning på placeringar 1987-1991, 4.

Obligationer Övriga finansiella Fastigheter Totalt

placeringar

Tabell 8. AP-fondens avkastning på placeringar 1991. Skr. 1992/93:18

Marknadsvärde Marknadsvärde Nettoplac Direktavkastning Värdeförändring Totalavkastning Bilaga 1

1990-12-31 1991-12-31 1991 1991 1991 1991

Mkr KX Mkr HK Mkr Mkr KX Mkr KV Mkr KV

Obligationer och

förlagslån 309074 83 351657 83 30083 38932 12,8 15204 50 54136 17,8

Lån och

partnerfinansiering — 43232 12 34460 8 -9627 3872 10,6 855 23 4727 13,0

Korta placeringar 10225 3 30394 7 20169 1798 - - = 1798 -

Fastigheter 8572 2 TAR 2 2178 436 4,6 +-3595-38,1 +-3159 -33,5

Totalt 371 103 100 423663 100 42800 45038 12,2 12464 3,4 57502 15,5

direktavkastning + värdeförändring

»Totalavkastning =

marknadsvärde (1990-12-31) + hälften av nettoplaceringarna - hälften av direktavkastningen

I tabellen ovan ingår i obligationer även partial- och förlagslån. Marknadsvärdet är genomgående beräknat efter

börskurserna vid respektive års slut.

I låneportföljen ingår AP-fondens. direktlån, refinansieringslån, kapitalmarknadsreverser samt partnerfinansiering.

Kapitalmarknadsreverserna är värderade efter marknadsräntorna för motsvarande illikvida placeringar och

partnerfinansieringarna är upptagna till ett bedömt marknadsvärde. I övriga fall gäller anskaffningsvärdet.

I korta placeringar ingår penningmarknadsplaceringar och banktillgodohavanden. Då den metod för avkastningsberäkning

som här används ej lämpar sig för enskilda tillgångsslag vilkas innehav varierar kraftigt under året, har avkastningssiffran

för korta placeringar ej angivits separat.

KOSTNADER FÖR ADMINISTRATION särskilt meningsfullt att tillmäta resultatet ett enskilt år någon större vikt. Snarare skall man i Fondstyrelsernas administrationskostnader upp- detta avseende betrakta den reala balansräkgick till 75 189 (60 135) tkr. I löner och ersätt- ningen där de ackumulerade reala resultaten ningar har utbetalats följande belopp: sedan fondernas tillkomst kan utläsas. De var 90,3 (58,9) mdkr eller 20,4 (15,2) 20 av fond- Styrelse och verkställande direktör 2 124 tkr kapitalet vid utgången av 1991. Revisorer 83 tkr Diagram 9 utvisar att de ackumulerade resul- Övriga befattningshavare 10 022 tkr taten först år 1986 (bortsett från tidigt 60-tal) var

Pensioner och arbetsgivaravgifter 5692 tkr — så stora att balans erhölls mot inflationens urholkning av grundkapitalet. Det är de senaste

REALT RESULTAT årens goda resultat, främst beroende på de höga realräntorna, som gjort att det sammanlagda Det reala resultatet 1991 blev 31,4 (13,2) mdkr. fondkapitalets realvärde har kunnat återställas För en långsiktig placerare är det emellertid inte och öka.

Diagram 9. Fondkapital till marknadsvärde och

ackumulerade reala överskott/underskott, 1960-1991

(i 20 av fondkapitalet).

-10 -20

-30

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1991

EN Fondkapital HENNE Reala överskott HEN Reala underskott

Resultaträkning, nominal och real Skr. 1992/93:18 Första, Andra och Tredje fondstyrelserna Bilaga 1

RESULTATRÄKNING (TKR 1991 1990

Intäkter Intäktsräntor

Kostnader

Realt resultat

Balansräkning, nominal och real Skr. 1992/93:18 Första, Andra och Tredje fondstyrelserna Bilaga 1

1991 1990

BALANSRÄKNING PER 31.12 (TKR) BOKF.V. MARKN.V. BOKF.V. MARKN.V. Tillgångar

Värdepapper:

Skulder

Fastighetslån 2 144 846 2 144 846 2 242 426 2 242 426 Övriga skulder 338 167 338 167 376 333 376 333

Fondkapital Enligt balansräkning föregående år

Innevarande år

Not. Kontrakterade ej likviderade fondaffärer avseende köp 8 706 062 avseende försäljning 2466 971

Resultaträkning Skr. 1992/93:18

Första fondstyrelsen Bilaga 1

Första fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av staten, kommuner och dem närstående institutioner och bolag.

De förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och har enligt reglementet bokförts till anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/12 1991 framgår av nedanstående resultaträkning och balansräkning.

RESULTATRÄKNING (TKR) 1991 1990 Intäkter Intäktsräntor

Kostnader

Balansräkning Skr. 1992/93:18

Första fondstyrelsen Bilaga 1

BALANSRÄKNING PER 31.12 (TKR) 1991 1990 Tillgångar

Värdepapper:

Skulder Fastighetslån 643 454 672 728 Övriga skulder 193 986 112 250

Fondkapital Enligt balansräkning föregående år

Tillskjutet grundkapital 9 848 832 (varav reserverade löntagarfondsmedel) (3 640 372) Ackumulerat överskott 116 395 916

"Summa fondkapital föregående år 126 244 748 113 533.315

Innevarande år

Not. Kontrakterade ej likviderade fondaffärer avseende köp 2119 148 avseende försäljning -

Stockholm den 23 mars 1992

Gösta Gunnarsson (ordförande)

Karl Gustaf Scherman Lars Ag Bernth Johnson

Lars-Gerhard Westberg Gunnar Hofring Lilian Hindersson

Curt Persson Lisbeth Eklund Carl-Johan Åberg (verkställande direktör)

Resultaträkning Skr. 1992/93:18

Andra fondstyrelsen Bilaga I

Andra fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av enskilda större arbetsgivare. Med större arbetsgivare avses arbetsgivare vilkas lönesumma (avgiftsunderlag) överstiger 240 basbelopp, för 1991 ca 7,7 mkr.

De förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och har enligt reglementet bokförts till anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/12 1991 framgår av

nedanstående resultaträkning och balansräkning.

RESULTATRÄKNING (TKR) 1991 1990 Intäkter Intäktsråntor

Kostnader

Balansräkning Skr. 1992/93:18

Andra fondstyrelsen Bilaga 1

BALANSRÄKNING PER 31.12 (TKR) 1991 1990

Tillgångar

Värdepapper:

Skulder Fastighetslån 1072 423 1121 213 Övriga skulder 165 889 189 043

FONDKAPITAL

Enligt balansräkning föregående år

Tillskjutet grundkapital 21 332 148

(varav reserverade löntagarfondsmedel) (3 662 429)

Ackumulerat överskott 175 842 201

Summa fondkapital föregående år 197 174 349 177 901 882

Innevarande år

Not. Kontrakterade ej likviderade fondaffärer avseende köp 5 507 437 avseende försäljning 1 748 899

Stockholm den 25 mars 1992

Hans Alsén (ordförande)

Lars-Gunnar Albåge Ulf Laurin Bo Rydin

Leif Lewin Stig Malm Per-Olof Edin

Bert-Ove Pettersson Inge Granqvist Carl-Johan Åberg (verkställande direktör)

Resultaträkning Skr. 1992/93:18

Tredje fondstyrelsen Bilaga 1

Tredje fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av enskilda mindre arbetsgivare samt s k egenavgifter. Med mindre arbetsgivare avses arbetsgivare, vilkas lönesumma (avgiftsunderlag) högst uppgår till 240 basbelopp, för 1991 ca

7,7 mkr. De överförda egenavgifterna uppgår till kr 2 589 075 tkr.

De förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och har enligt reglementet bokförts till anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/12 1991 framgår av nedanstående resultaträkning och balansräkning.

RESULTATRÄKNING (TKR) 1991 1990 Intäkter Intäktsräntor

Kostnader

Balansräkning Skr. 1992/93:18

Tredje fondstyrelsen Bilaga I

BALANSRÄKNING PER 31.12 (TKR) 1991 1990

Tillgångar

Vardepapper:

Skulder Fastighetslån 428 969 448 485 Övriga skulder 133 791 75 038

FONDKAPITAL Enligt balansräkning föregående år

Tillskjutet grundkapital 7 901 159 tvarav reserverade lontagartondsmedell (3 489 7871 Ackumulerat overskott 65 655 424

Summa fondkapital foregående år 73 556 583 66 191 880

Innevarande år

Not. Kountrakterade ej ikviderade fondaffårer avseende kop 1079 477 avseende försäljning 718 072

Stockholm den 25 mars 1992

Rolf Wirtén lordforande)

Åke Petersson Gustaf Piehl Leif Zetterberg

Erik V. Ramberg Arne Dahlberg Bengt Lloyd

Seme Svensk Sture Nordh Carl-Johan Åberg (verkstallande direktor)

Styrelse och revisorer Första fondstyrelsen Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Gösta Gunnarsson, ordförande

Ledamöter Gösta Gunnarsson, Landshövding i Jönköpings Län (ordförande) Karl Gustaf Scherman, Generaldirektör, Riksförsäkringsverket Lars Ag, Generaldirektör, Byggnadsstyrelsen Bernth Johnson, Kommunalråd (fr om 1991-05-30) Lars-Gerhard Westberg, Kommunalråd Gunnar Hofring, Förbundsordförande, Landstingsförbundet Lilian Hindersson, Förbundssekreterare, Svenska Kommunalarbetareförbundet Curt Persson, Förbundsordförande, Statsanställdas Förbund Lisbeth Eklund, Förbundsordförande, Statstjänstemannaförbundet (fr om 1992-01-09)

Suppleanter Sture Korpi, Statssekreterare, Socialdepartementet (t om 1991-10-05) Ruth Kärnek, F d landstingsledamot Peder Törnvall, Generaldirektör, Statens löne- och pensionsverk Ulla Petterson Carvalho, Kommunalråd (fr om 1991-10-31) Margita Björklund, Adjunkt Monica Sundström, Förbundsdirektör, Landstingsförbundet (fr om 1992-01-09) Margareta Svensson, Sekreterare, Landsorganisationen i Sverige Alf Karlsson, Förhandlingschef, Statsanställdas Förbund Jörgen Ullenhag, Ordförande, Sveriges Akademikers Centralorganisation

Revisorer Bengt Holmström, Auktoriserad revisor (ordförande) Per Wardhammar, Auktoriserad revisor Bengt Gustavsson, Bankdirektör Gunnar Eklund, Administrativ chef, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund

Verkställande direktör

Carl Johan Åberg

Styrelse och revisorer Andra fondstyrelsen Skr. 1992/93:18 Bilaga I

Hans Alsén, ordförande

Ledamöter Hans Alsén, Landshövding i Uppsala Län (ordförande) Lars-Gunnar Albåge, Direktör, Svenska Arbetsgivareföreningen Ulf Laurin, Styrelseordförande, Svenska Arbetsgivareföreningen Bo Rydin, Styrelseordförande, Svenska Cellulosa AB Leif Lewin, Verkställande direktör, Kooperativa Förbundet Stig Malm, Ordförande, Landsorganisationen i Sverige Per-Olof Edin, Ekonom, Landsorganisationen i Sverige Bert-Ove Pettersson, Förbundsordförande, Fastighetsanställdas Förbund (fr om 1991-03-01) Inge Granqvist, Förbundsordförande, Svenska Industritjänstemannaförbundet

Suppleanter Sune Halvarsson, Avdelningschef, Statens Industriverk Nils Holgerson, F d styrelseledamot, Svenska Arbetsgivareföreningen Birger Jarl Persson, Styrelseledamot, Svenska Arbetsgivareföreningen Rune Sirvell, Direktör, Svenska Tidningsutgivareföreningen (fr om 1991-04-05) Rolf Trodin, Verkställande direktör, HSB:s Riksförbund Göran Wiström, Arbetsmarknadssekreterare, Svenska Metallindustriarbetareförbundet Åke Wänman, Förbundsordförande, Svenska Byggnadsarbetareförbundet (fr om 1991-03-08) Arne Johansson, Förbundsordförande, Svenska Skogsarbetareförbundet Lars Hellman, Förbundsordförande, Handelstjänstemannaförbundet

Revisorer Bengt Holmström, Auktoriserad revisor (ordförande) Per Wardhammar, Auktoriserad revisor Lars Gårdö, Direktör Berndt Holgersson, Ekonomichef, Landsorganisationen i Sverige

Verkställande direktör

Carl Johan Åberg

Styrelse och revisorer Tredje fondstyrelsen Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Rolf Wirtén, ordförande

Ledamöter Rolf Wirtén, Landshövding i Östergötlands Län (ordförande) ke Petersson, Direktör (fr o m 1992-01-30) Gustaf Piehl, Ordförande, Småföretagens Riksorganisation Leif Zetterberg, Direktör, Lantbrukarnas Riksförbund (fr o m 1992-01-30) Erik V Ramberg, Förbundsordförande, Sveriges Köpmannaförbund Arne Dahlberg, Förbundsordförande, Svenska Målareförbundet Bengt Lloyd, Förbundsordförande, Handelsanställdas Förbund Seine Svensk, Förbundsordförande, Hotell- och Restauranganställdas Förbund Sture Nordh, Förbundsordförande, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund

Suppleanter Gustav Jönsson, Överdirektör, Riksförsäkringsverket Åke Lundqvist, Styrelseordförande, Kooperativa Förbundet Arne Johansson, Andre vice ordförande, Småföretagens Riksorganisation Sten Lindberg, Ekonomidirektör, Lantbrukarnas Riksförbund E.0. Holm, Verkställande direktör, Sveriges Köpmannaförbund Ingvar Jansson, Förbundsordförande, Svenska Pappersindustriarbetareförbundet Ingvar Åsén, Förbundsordförande, Svenska Transportarbetareförbundet Börje Johansson, Förbundsordförande, Försäkringsanställdas förbund Elsa Hörling, Andre vice ordförande, Sveriges Akademikers Centralorganisation

Revisorer Bengt Holmström, Auktoriserad revisor (ordförande) Per Wardhammar, Auktoriserad revisor Hugo Orup, Styrelseledamot, Sveriges Köpmannaförbund Berndt Holgersson, Ekonomichef, Landsorganisationen i Sverige

Verkställande direktör

Carl Johan Åberg

Revisionsberättelser Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Första fondstyrelsen Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens första fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1991.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de tillgångar som fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 7 april 1992

Bengt Holmström (ordförande) Per Wardhammar Bengt Gustavsson Gunnar Eklund

Andra fondstyrelsen Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens andra fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1991.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de tillgångar som fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB. mv

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 7 april 1992

Bengt Holmström (ordförande) Per Wardhammar Lars Gårdö = Berndt Holgersson

Tredje fondstyrelsen Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens tredje fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1991.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de tillgångar som fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 7 april 1992

Bengt Holmström (ordförande) Per Wardhammar Hugo Orup Berndt Holgersson

Jämförande balans- och resultaträkningar 1960-1991 Skr. 1992/93:18

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna Bilaga 1

Intäktsräntor:

Kostnadsräntor, inköpsräntor och

4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 18

Pilaceringarnas fördelning efter placeringsobjekt under år 1991 Skr. 1992/93:18

(Nominella värden och totalt även anskaffningsvärden, mkr) Bilaga 1

Placeringarnas fördelning på låntagargrupper under år 1991

(Anskaffningsvärden, mkr)

Placeringarnas fördelning efter placeringsobjekt per 31.12 1991 Skr. 1992/93:18

(Nominella värden och totalt även anskaffningsvärden, mkr) Bilaga 1

FOND I FOND II FOND III TOTALT TOTALT

(NOM. VÄRDEN) (ANSK. VÄRDEN)

Piaceringarnas fördelning på låntagargrupper per 31.12 1991 (Anskaffningsvärden, mkr)

FOND I FOND II FOND III TOTALT

INNEHAV = 96 INNEHAV 96 INNEHAV 96 INNEHAV 96

Staten 27 649 21 38 698 18 15 705 21 82 052 19 Kommuner 4626 3 2805 1 1491 2 8922 z Bostäder 177 024 57 124 408 fl 41 400 54 242 832 58 Näringsliv 12493 9 22 286 AL 10 776 14 45 555 11

därav industri m m 7492 6 12 519 6 5958 8 25 969 6 energi 3778 3 6 621 3 2.322 3 12721 3

övrigt 1223 1 3146 I 2496 3 6865 z Utländska låntagare 15 - 27 = 13 - 55 =

SÄ

Placeringarnas fördelning på låntagargrupper per 31.12 respektive år

(Anskaffningsvärden, mkr)

1960 1970 1980 1990 1991

MKR = & MKR 9 MKR 9 MKR 96 MKR

AP Fastigheter Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Organisation

AP-fonden

AP Fastigheter

Direktägda Delägda bolag:

fastigheter Samvar Nacka Strand

Pleiad

Sv. Fastighetskapital

Nisses med

dotterbolag

AP Fastigheter består av direktägda fastigheter, hel- och delägda bolag samt aktier i fastighetsbolag. I AP Fastigheter ingår Samvar-koncernen som innehar Anders Nisses-koncernen. Delägda bolag omfattar dels det genom Anders Nisses AB ägda Globen City KB (2090), dels de av Allmänna Pensionsfonden ägda kommandit- och aktiebolag som ingår i Nacka Strands-projektet (5096). Aktier i fastighetsbolag omfattar Pleiad Real Estate AB (18,7590) och Svenskt Fastighetskapital AB (5090).

BALANSRÄKNING 1991-12-31 MKR BOKF. V. RESULTATRÄKNING 1991 MKR BOKF. V. Tillgångar Intäkter Fastigheter 10 891 Fastigheternas driftsnetto 436 Aktier i fastighetsbolag 504 Intäktsräntor 51 Övriga tillgångar 149 Övriga intäkter 4 Summa tillgångar 11 544 Summa intäkter 491

Skulder och fondkapital Kostnader Fastighetslån 2145 Kostnadsräntor 255

Kortfattade fakta om allmän tilläggspension Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Försäkrade ATP-ålderspension Anställda och egna företagare i åldern 16-64 år (för Utgår normalt från den månad man fyller 65 år.

personer födda 1911-1927 räknas även det 65:e året). För att få full ATP skall man arbetat 30 år (för de som är

födda 1923 och tidigare gäller särskilda regler). Reduk-

tion med 1/30 för varje felande år. Basbelopp

Av de 30 åren räknas de 15 bästa inkomståren

Basbeloppet uttrycker den värdesäkring som ATP lik- (= inkomst mellan 1 basbelopp och 7,5 basbelopp).

som flertalet sociala förmåner är uppbyggt på. Maximalt för år 1991: 0,6 x 6,5 x 32.200 = 125.580

Basbeloppet fastställs numera för ett helt år i taget och kronor. visar förändringen i konsumentpriserna från oktober till Förtida uttag av ålderspensionen kan göras tidigast oktober året innan. Basbeloppet respektive år reglerar från 60 års ålder. Reduktion med 0,596 per ”förtida”

utbetalningen av ATP. månad (livsvaraktig).

Uppskjutet uttag av ålderspensionen kan ske längst Basbeloppets storlek några år intill 70 år. Förhöjning med 0,796 per uppskjuten månad.

Försäkringskassan har hand om uträkning och utbe-

1965 5 000

talning av ATP.

1970 6 000

1975 9 000

1980 13900 Sjukbidrag/förtidspension 1985 21800 Utgår vid varaktig arbetsoförmåga motsvarande minst

1990 29700 509.

1991 32 200 Förtidspensionens storlek beräknas på samma sätt 1992 33 700 som för ålderspension (med några undantag).

Vid fullständig arbetsoförmåga är förtidspensionen ATP-poäng samma som ålderspensionen. Den pensionsgrundande inkomsten (PGI) redovisas på slutskattesedeln varje år. Den utgörs i princip av Efterlevandepension förvärvsinkomsten under året minskad med basbeloppet Omställningspension och hel särskild efterlevandepeni januari. Inkomster över 7,5 basbelopp räknas inte med sion utgör 40946 av den avlidnes egenpension eller, om i den pensionsgrundande inkomsten (= taket i ATP). barn med barnpension finns, 2096.

äng = — PGI

AlPpoäng basbelopp Maximal ATP-poäng uppgår således till 6,5 för varje år. Barnpension ATP-poängen registreras och sparas för varje individ För barn under 18 år: 3096 av den avlidnes beräknade varje år. eller verkliga ålders- eller förtidspension. Detta gäller för

första barnet. För varje ytterligare barn ökas procentta-

let med 20. ATP-beräkning ATP-pensionens storlek för år beräknas enligt följande: Basbeloppet x 60 4 x medel-ATP-poäng” x antal" ” år med ATP

" Genomsnittet av de 15 högsta ATP-poängen.

" Högst 30 år.

Fjärde fondstyrelsen

ÅRSREDOVISNING 1991

18¶Allmänna Pensionsfonden Bilaga 2

Fjärde fondstyrelsen (Fjärde AP-fonden)

Fjärde AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden.

Allmänna pensionsfonden grundades 1960 efter beslutet att införa en allmän tilläggspensionering finansierad genom obligatoriska arbetsgivaravgifter.

Fjärde AP-fonden tillkom 1974 med uppgift att förvalta de medel som används för förvärv av aktier och liknande värdepapper.

Fjärde AP-fonden har genom riksdagsbeslut successivt tilldelats 2.350 mkr.

Från och med den 1 juli 1988 utgör den maximala tilldelningen ett belopp som motsvarar 196 av det sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel som första, andra och tredje AP-fonderna förvaltar.

Fjärde AP-fonden skall årligen till första, andra och tredje AP-fonderna överföra en av-

kastning beräknad till 396 på nuvärdet av förvaltade medel. Fjärde AP-fondens ägarandel i varje enskilt börsnoterat företag får uppgå till högst 1096 eller om företaget utgivit aktier med olika röstvärde till högst 1096 av det totala rösttalet.

Skr. 1992/93:18

1991 i sammandrag Bilaga 2

e Fondens grundkapital får from 1988-07-01 uppgå till högst 196 av första-tredje fond-

styrelsernas tillgångar eller omkring 4,0 mdr vid årsskiftet 1991/92. e Fondens grundkapital uppgår till 3,5 mdr. e Fondens tillgångar upptagna till marknadsvärden uppgick vid årsskiftet till 22.6 mdr

mot 19,5 mdr vid ingången av året. e Fonden köpte under 1991 värdepapper för 3,8 mdr och sålde värdepapper för 4,1 mdr. e I nyemissioner placerades 223 mkr, varav 167 mkr i icke börsnoterade företag. e Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet i ordningsföljd Astra, Procordia,

Sandvik, AGA och Volvo som med ett sammanlagt marknadsvärde på 8.5 mdr

svarade för drygt 4496 av portföljvärdet.

e Fondens engagemang i onoterade företag ökade med 102 mkr under 1991. Det totala

investerade beloppet i onoterade företag uppgick till 897 mkr. e Resultatkravet uppfylldes. Sammanlagt sedan fondens tillkomst har fonden överträf-

fat resultatkravet - att bibehålla grundkapitalets realvärde och ge en årlig utdelning på

detta med 396 - med över 14,5 mdr.

e Aktiekurserna steg under 1991 med 696. Index för fondens portfölj steg med 1296.

Avkastningen på fondkapitalet blev 169.

Skr. 1992/93: 18 Bilaga 2

VD-kommentar

Nittiotalets inledning har för en aktieplacerare på Stock- under året fortsatt att utvecklas till en mer effektiv markholms fondbörs varit mycket svag. Den kraftiga kursned- nadsplats. Händelserna på finansmarknaden under de segången under 1990 följdes 1991 av en blygsam uppgång naste åren har le till ökade rämedifferenser metlan olika på knappt 696. Ändå kom året att bli dramatiskt i många emittenters lån. En på detta sätt differentierad prissättavseenden. Inte minst gällde detta den ekonomiska ut- ning har bättre kommit att avspegla den risk som ligger vecklingen i världen i allmänhet och i Sverige i synner- även i denna typ av placeringar. het. Det var året då prognoser om tillväxt och företags-

För en i huvudsak aktieförvaltande institution som fjärde vinster successivt fick justeras ned och då optimisterna

AP-fonden, är räntebärande placeringar endast i mindre ersattes av pessimister.

utsträckning ett alternativ till aktier. Portföljens avkast- Den svenska ekonomin befinner sig i en omfattande ning påverkas I första hand av fondens placeringsstratestrukturell omvandling. En av beståndsdelarna i denna gå, som bl a innebär en medveten koncentration till et process är den pågående nedväxlingen av inflationstuk- begränsat antal bolag. Detta medför ett högre risktaganten. Genom att den svenska kronan ensidigt knutits till de, men är också en förutsättning för att över tiden kunna EMS (EG:s valutor), har också ramarna fastställts för de uppnå en förräntning som överstiger marknadens genomsvenska räntorna. Något förenklat innebär detta att det snittliga avkastning. rådande höga ränteläget i Tyskland medför höga svenska Fondens koncentrationsstrategi har varit lyckosam sett täntor. I kombination med avtagande inflation blir result- över en längre period. När emellertid de större innehaven tatet höga svenska realräntor. Detta förhållande får bety- utvecklas bättre än marknaden som helhet, blir resultatet dande konsekvenser för en aktieplacerande institution automatiskt att koncentrationen av akticinnehaven vttersom fjärde AP-fonden. ligare förstärks. Således har under året Astras andel av I förra årets VD-kommentar fördes en diskussion om portföljen fortsatt att öka, trots att delar av innehavet avsambandet mellan risk och avkastning och om hur såle- yttrats. des olika investeringars riskpremie påverkar avkast- Fokuseringen på ett mindre antal bolag är inte bara ett ningskravet. Detta avkastningskrav brukar ottast beskri- uttryck för en uttalad portföljstrategi, utun delvis också vas i reala termer, justerat för inflation. En fallande infla- en naturlig följd av att likviditeten på marknaden är kontior, med stigande realräntor som följd, leder till att av- centrerad till ett relativt litet antal bolag. Enligt fondbörkastningskravet för alla typer av placeringar höjs. För ak- sens statistik svarar de fem mest handlade aktierna för tieplaceringar betyder detta (allt annat lika) att kursnivån ästan hälften av börsomsättningen. Detta innebär klara måste justeras ned för att investeringen skall ge samma begränsningar för en stör aktör som fjärde AP-fonden. avkastning som tidigare. Glädjande är dock att den totala börsomsättningen under Detta är lätt att förstå om man jämför aktieplaceringar 1991 ökade igen efter att ha fallit varje år sedan 1986. med placeringar i räntebärande tillgångar. Med tanke på En god likviditet på marknaden är en av de viktigaste den risk aktieplaceringen innebär, kräver investeraren utt förutsättningarna för en effektiv portföljförvaltning. Det avkastningen på aktierna överstiger den ränta som kan är uppenbart att det ligger en stor risk i att inte inom rim-

erhållas genom en riskfri placering i t ex statsobligatio- lig tid kunna förändra portföljens utseende när behov fö-

ner. Om ränteläget förändras, förändras också investera- religger. AU problemet blir extra besvärande för en stor rens preferenser. Ett högt ränteläge är därför normalt ne- aktör är lika uppenbart. gativt för aktiemarknaden. Avslutningsvis kan konstateras aut resultatet av verksam- Det höga rämeläget i kombination med försämrade vinst- heten väl uppfyllde det reala avkastningskravet under utsikter för de svenska börsbolagen, har för fjärde AP- året. Totalavkastningen har då belastats med ett par profondens del inneburit att andelen tikvida medel har hål- centenheter på grund av den riskavsättning, som vidtalits relativt hög under året. De likvida medlen förräntas gits för befarade men icke konstaterade förluster i onotepå den svenska obligations- och penningmarknaden, som rade företag.

Skr. 1992/93:18 Bilaga 2

Riskkapitalmarknaden 1991

År 1991 blev kursmässigt händelserikt på den svenska dan under årets första börsdag föll kurserna med 444. riskkapitalmarknaden. Diagram 1 visar utvecklingen av Detta kursfall återhämtades raskt. Vid januari månads Veckans Affärers totalindex under 1989 och 1990 samt slut hade index stigit med 169 sedan ärets början och av totalindex och index för några av de viktigaste bran- den positiva trenden fortsatte. Vid mitten av juli hade scherna månadsvis 1991. kurserna stigit med 4244 jämfört med bottennoteringen i Totalindex steg under året med knappi 64. (föregående januari. Från kulmen i juli till årets slut sjönk den allår -3096). Kursutvecklingen under året var växlande. Re- männa kursnivån med en femtedel.

DIAGRAM 1

AKTIEMARKNADENS UTVECKLING 1989-1991 VERKSTÄDER SKOGSINDUSTRI KEMISK INDUSTRI

140 -—-

i I

H Hl

130 —Ä

I

120 : I [

I I - 110 - om Sr

I 100

90 i on

80 - öd | KE

70 — je > |

10 20 30 40 50 10 20 30 40 50! 40 20 30 40-50 10 20 30 40 50

1989-1990 1991 VECKA 1991 VECKA 1991 VECKA 1991 VECKA

Den branschmässiga kursutvecklingen under året har vau- sättningen innehåller såväl en pris- som en volymkomporit mycket ocnhetlig. Årets vinnarbransch blev Kemisk nent, är omsättningshastigheten ett mer relevant mått på Industri med en kursstegring på 4046. Kemisk Industri är affärsaktiviteten. Omsättningshastigheten beräknas måöverrepresenterad i fondens pontölj. Verkstäder, som nadsvis av fondbörsen. Under 1991 registrerades en omockså väger tungt i fondens portfölj, utvecklades margpi- sättningshastighet på 2096, jämfört med 1496 för 1990. nellt bättre än marknaden med 796, medan branschen Aftärsaktiviteten — mätt på detta sätt — översteg därmed Skogsindustri uppvisade en sämre utveckling, +09.. de senaste två årens nivåer. Sämst kursutveckling uppvisade branscherna Banker, — Anmärkningsvärt är dock att av de 127 registrerude börs- 1996, Fastighets- och byggföretag, -309: och OTC- bola- företagen stod 20 bolag för mer än 809- av den totala gen, 3096, vilka alla är underrepresenterade i portföljen. börsomsättningen. Redan de fem mest omsatta bolagen Övriga branscher ökade sitt börsvärde med mellan 19c svarade för nästan hälften av börsomsiättningen. och 2096. Den sammanlagda exporten och importen av svenska ak- För enskilda aktier har kursutvecklingen varit än mer tier ökade markant till 30,5 mdr (21,3 mdr). Om man skiftande. Det är svårt att urskilja några generella tenden- Jämför genomsnittet av dessa köp och försäljningar med ser. Anmärkningsvärt är att en så stor andel som 2/3 av den i Sverige registrerade omsättningen, så steg utländdet totala antalet noterade aktier på A:I och A:ll-listorna ska placerares andetav handeln på stockholmsbörsen till utvecklats sämre än totalindex för andra året i följd. När- 122 (1195). För andra året i rad netoköpte utländska mare en tredjedel av dessa har dessutom halverat sitt placerare svenska aktier. Nettoexporten ökade kraftigt börsvärde under året. Noteras kan också att bolagen för- till 11,2 mdr (1.2 mdr, vilket överstiger 1983 års rekorddelar sig över hela skalan mellan de två ytterligheterna nivå om 6.2 mdr. med det bästa företaget som nästan har fördubblat sitt Vid en jämförelse av genomsnittet av importen och exbörsvärde till det sämsta som minskat med nära 9576, porten av utländska aktier med den i Sverige registrerade Den registrerade aktieomsättningen vid Stockholms omsättningen har denna relation minskat till 4296 (6054). Fondbörs (A:I och A:Il-listorna) steg från 93,5 mdr 1990 De sammanlagda köpen och försäljningarna av utländska till 124,6 mdr 1991, Därmed bröts den negativa trend aktier uppgick till 104,5 mdr (112,3 mdr). Härav nettosom pågått under de fyra föregående åren. Eftersom om- köptes utländska aktier för 14.2 mdr (19,8 mdr. Detta

Skr. 1992/93:18 Bilaga 2

innebär att gränshandeln för utländska aktier minskat på- Optionshandein var i stort oförändrad jämfört med företagligt efter två ärs mycket kraftig expansion. Noterbart gående år. Omsättningen minskade något i handeln med är att under året har handeln med utländska aktier stadigt indexoptioner, från 6,1 mdr till 5,2 mdr. Handeln med utgjort närmare 1/3 av svenska placerares totala aktic- standardiserade aktieoptioner var marginellt lägre, 4,9 handel. mdr mot 5,0 mår föregående år. Sedan gränshandeln för räntebärande instrument liberali- De svenska börsbolagens totala marknadsvärde ökade serades I mitten av 1989 har kapitalflödena över gränsen under året med 15 mdr till 540 mdr, vilket motsvarar en ökat avsevärt. Under 1991 har denna handel haft en ex- värdering uppgående till ca 9596 av det justerade egna plosionsartad utveckling. Framförallt under årets fyra kapitalet. Under de senaste åren har företagens börsvärde sista månader ökade handeln kraftigt. Under 1991 köptes i regel överstipit värdet av det justerade egna kapitalet. och såldes nominella värdepapper för sammanlagt Förhållandet vid årsskiftet speglar marknadens ändrade 1.517,0 mdr (408,1 mdr). Härav svarade kronobligatio- avkastningskrav och förväntningar avseende botagens rener för 1.465,1 mdr (369,4 mdr). Nettoförsäljningen av sultatutveckling men leder, mot bakgrund av rådande obligationer till utlandet ökade till 44,7 mdr (37,4 mdr). konjunkturutsikter och ränteläge, inte självklart till slut- Tendensen att svenska placerare ökar andelen reala ut- satsen att företagen därmed är undervärderade. ländska tillgångar i sina portföljer på bekostnad av nomi- Även om kursnivån varierade högst avsevärt under året, nella svenska tillgångar har därmed fortsatt. så kunde endast en måttlig kursuppgång registreras för Diagram 2 visar kursutvecklingen mätt i lokal valuta för helåret 1991. Detta inträffade efter två mycket starka och ett urval utländska börser från årsskifte till årsskifte för ett mycket svagt börsår: 1988, 1989 och 1990, då totalin- 1990 och 1991. Den dollarbaserade världsindexutveck- dex steg med 5176 och 249: respektive sjönk med 3096. lingen under 1991, enligt tidskriften Morgan Stanley Ca- Under 1988 och 1989 kulminerade företagens vinster efpital International (MSCD, återges också i diagrammet. ter en lång och stark konjunkturuppgång inom hela Börskurserna steg generellt under 1991. De större bör- OECD-området. Kurserna fortsatte att stiga under första serna. som är representerade i fondens aktieponfölj halvåret 1990, men var i hög grad likviditetsdrivna, Un- — Frankfurt, London. New York, Paris. Tokyo och der andra halvåret sjönk totalindex avsevärt. Farhågorna Zirich — steg kursmässigt från årsskifte till årsskifte med för en försämring av världskonjunkturen växte sig allt mellan 1396 och 167 i lokal valuta. De två undantagen starkare i takt med att Gulfkrisen utvecklades. var New York, som steg med drygt 2690, och Tokyo, Konjunkturoptimismen, med hopp om en snar vändning i som sjönk med knappt 49e. USA-konjunkturen, tog åter fart vid ingången av [991

och förstärktes ytterligare av upplösningen av Gulfkri- DIAGRAM 2 sen. I kombination med fallande räntor och hikviditetstill-

skott genom stora uppköp stärktes stockholmsbörsen

kraftigt under första kvartalet. Totalindex föll i april och

KURSUTVECKLING UTLANDET maj när vinstförväntningarna nedjusterades under intryck

av svaga bolagsrapporter, men steg ånyo som cen följd av

& $ att kronan knutits till ecun och en ansökan om EG-med-

Sf Le Fo FF lemskap inlämnats.

= FS 35 EE RR FIF

3090 -H: - - - - Efter kulmen i början av juli försvagades aktiekurserna.

Härtill bidrog successivt nedjusterade konjunkturprogno-

ser. För Sveriges del törstärktes den negativa förvänt-

2020 ningsbilden av den tilltagande kreditkontraktionen. Ef-

fekterna kunde avläsas i såväl accelererande kreditförlus-

ter för bankerna som fallande fastighetspriser. Ett tillta- 1020 | fn In | |

gande valutautflöde gav i november Riksbanken anled-

ning att höja korträntorna kraftigt. Härigenom höjdes av-

i a | kastningskravet och totalindex föll ytterligare för att vid

årsskiftet befinna sig 64 över nivån vid årets början.

Emissions- och introduktionsvolymen för officiellt note-

-100

rade företag uppgick till 8,9 mdr (5,8 mdr). Härav upp-

gick nyemissionema till 8,5 mdr (3,0 mdr), varav Nord-

-20200 banken och Nobel Industrier svarade för 7,1 mdr. Kon- .

vertibla förlagslån utgavs till ett belopp av 6,6 mdr (0,6

mår). 4 (4) bolag introducerades på A- och OTC-listorna

-30M0 utan försäljning till marknaden (0,9 mdr).

Under 1991 tillfördes Stockholms fondbörs 7 (21) nya -4020 - bolag. 35 (27) bolag avfördes från notering på grund av

313 30.6 309 31.12 uppköpserbjudanden m m. Antalet OTC-noterade bolag

DC Helar 1991 minskade med 16 (8), sedan listan tillförts 0 (2) bolag

P3 Helår 1990 och 16 (10) bolag avförts från notering. Det sammanlag-

Världsindex 1991 da antalet noterade bolag på A-, OTC- och O-listorna

minskade sålunda under året från 258 till 230,

Skr. 1992/93:18

Fonden 1991 Bilaga 2

Grundkapitalet

Fondens grundkapital består av de belopp som sedan 6 mkr till ca 13 mkr. Fonden har gjort affärer med 20 1974 successivt förts över från första-tredje AP-fonderna svenska och 15 utländska mäklare. till fjärde fondstyrelsens förvaltning. Mätt efter storleken av engagemangen i de enskilda De nu gällande reglerna för medelsöverföring till fonden svenska företagen (aktier och andra riskkapitalinstrument infördes den 1 juli 1988. Enligt dessa får till fondens för- sammantagna: noterade värdepapper till marknadsvärvaltning överföras medel som ”får uppgå till högst 19 av den, onoterade värdepapper till bokförda värden) fördeladet sammanlagda anskaffningsvärdet vid utgången av de sig värdepappersportföljen vid utgången av 1991 på närmast föregående kalenderår på de medel som första- följande sätt: tredje fondstyrelserna förvaltar”. Medelsramen har härigenom under 1991 ökats med ca 400 mkr till ca 4.000

mkr. Engagemang — Antal Totalt

Fonden har under året inte rekvirerat några ytterligare mkr företag — belopp Procent medel, varför grundkapitalet uppgår till oförändrat 3.500

De medel som ställts till fjärde fondstyrelsens förfogande

67 19.338 100.0

har dels investerats i värdepapper (svenska noterade och onoterade värdepapper och — 1 begränsad omfattning, jfr sid 20-21 — utländska värdepapper), dels placerats i likvida medel. Fondens placeringar är liksom tidigare koncentrerade till

större enskilda engagemang. Innehav på 500 mkr och

däröver finns i 12 företag och svarar för nästan 759e av Värdepappersportföljen ponföljvärdet. Inom gruppen 16 mest omsatta aktier på Förändringarna i fondens värdepappersportfölj under börsens A:I-lista återfinnes 8 av fondens investeringar 1991 har sammanfattats i följande tabell med jämförelse- över 500 mkr med ett samlat värde på nästan I1 miljartal för 1990 (belopp i mkr): der eller 5696 av fondens portföljvärde.

KÖP FÖRSÄLJNINGAR NETTO- PLACERINGAR (marknadsvärden) — (likviditetseffekt)

1991 1990 1991 1990 1991 1990

SVENSKA VÄRDEPAPPER

noterade!

i nyemissioner 56 61 = - 56 61

i andrahandsmarknaden 3.117 2,381 3.759 2.468 641 -87

onoterade

(I ovanstående tabell liksom i några tabeller i det följande förekommer det att en summa på grund av avrundningar inte överensstämmer med summan i delposterna.)

Fondens köp av värdepapper 1991 var 3.775 mkr d v s Fördelningen på branscher (procent, marknadsvärden) av högre än 1990 (2.920 mkr). Försäljningssumman var hö- fondens svenska värdepappersportfölj framgår av tabelgre 1991 än föregående år och uppgick till 4.091 mkr len på följande sida. (2.520 mkr). Fondens nettoförsäljningar av värdepapper Placeringsinriktningen har under året varit i stort sett uppgick därmed till 316 mkr.(nettoköp 400 mkr). oförändrad. De största förändringarna i portföljens sam- Det totala antalet värdepappersaffärer ökade från drygt mansättning har skett för branscherna Verkstäder, Ke- 700 till drygt 1.000. Det svenska courtaget ökade från ca misk Industri, Skogsindustri samt Övriga företag.

Den mindre andelen investeringar i Verkstäder förklaras ! Börsnoterade eller på annat sätt dagligen noterade. i allt väsentligt av att aktierna i Alfa-Laval avyttrats

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 2

affärer mellan olika aktieslag, som minskade under 1990,

Branschfördelning i & ökade åter till tidigare nivåer och uppgick under 1991 till

Fondens portfölj Marknaden? 354 (1492) av fondens affärsvolym. Bransch 1991 1990 1989 1991-1990 1989 I nyemissioner i noterade företag har fonden 1991 inves-

terat 56 mkr (61 mkr). Verkstäder 33 39 dl 28 31 32 Kemisk industri 29 25 22 16 11 10 Fondens fem största engagemang vid årets slut, mätt ef- Skogsindustri 8 6 7 8 8 7 ter marknadsvärdet, utgjorde: Fastighets- och byggföretag 6 7 I 7 10 13 I (1) Astra 3.851 mkr Handelsföretag I 1 I I I I 2 (4) Procordia 1.538 mkr Rederier I [0] - || I | 3 (10) Sandvik 1.150 mkr Utvecklingsbolag 0 0 2 1 1 2 4 (5) AGA 1.035 mkr Förvaltningsbolag 0 1 2 122 12 14 5 (12) Volvo 956 mkr Banker 2 2 2 7 8 9

Övriga företag 20 18 12 19 16 Ill 8.530 mkr

100 100 100 100 100 100

De fem största engagemangen svarade sammantaget för

drygt 4496 av den totala portföljens marknadsvärde eller (uppköpserbjudande.) Inom Kemisk Industri har Astra 3 Se-enheter mindre än föregående år. Nya engagemang haft en god relativ kursutveckling under året vilket ytter- bland de fem största är innehaven i Sandvik och Volvo. ligare har ökat branschens andel av portföljen. Genom Aktiekurserna för de båda senare företagen har utvecknettoköp av aktier i STORA och MoDo har fondens pla- lats väsentligt bättre än marknaden. Nettoköp har dessutceringar i Skogsindustri ökat och motsvarar nu i relativa om gjorts i Sandvik. termer vad som gäller för marknaden i sin helhet. En Följande viktiga förändringar har under året skett i fongynnsam kursutveckling för Procordia och Gambro för- dens portfölj av noterade svenska värdepapper: klarar den ökade andelen Övriga företag. e Nya företag i portföljen är ASG, Incentive (via uppdel- Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig i några ningen av ASEA), Lundbergs, NK och Ångpanneförenavseenden från aktiemarknadens fördelning på bran- ingen. scher. Fonden har totalt sett högre andelar aktier i bran- e Ett antal engagemang har avyttrats: Alfa-Laval (uppscher som representerar tillverkningsföretag (Verkstäder, köpserbjudande), Bahco (uppköpserbjudande) och Be- Kemisk Industri och Skogsindustri) med tillsammans tongbyggen. nära 704 av portföljvärdet jämfört med drygt 5096 för e Större nettoköp av aktier har gjorts i MoDo, Sandvik marknaden. Å andra sidan är andelen Förvaltningsbolag i och STORA. portföljen mycket låg jämfört med branschens marknads-

e Större nettoförsäljningar av aktier har gjorts i Astra. andel. Andelen aktier i Fastighets- och byggföretag och

I övrigt hänvisas till värdepappersförteckningarna på sid Banker är också lägre än marknadens.

16-21. Här redovisas också uppgifterna om fondens ka- Fondens portfölj av noterade värdepapper är i flera avse-

pital- och rösträttsandelar i de enskilda företagen. enden (branschmässigt, antal företag) förhållandevis koncentrerad. Andra portföljer av samma storleksord- Fondstyrelsen har regelmässigt sedan 1975 (”bolagsning (t ex hos de större försäkringsbolagen) uppvisar stämmoåret” för fondens första verksamhetsår 1974)

överlåtit en del av sin rösträtt vid bolagsstämmor i vissa som regel en större spridning. Koncentrationen är en medveten strategi hos fonden. Om man valt rätt aktier företag till representanter för de anställda i dessa företag ger en sådan portfölj ett bättre utfall än en mer ”index- (fördelat lika på LO- respektive TCO-anslutna). Grunden neutral” portfölj. Å andra sidan innebär koncentrationen för rösträttsöverlåtelsen är en specialbestiämmelse i aktieett högre risktagande. Under 1991 har koncentrationen bolagslagen. Under 1991 har rösträtt överlåtits till de anpå företag i relativa termer givit ett gott utfall. ställda i 16 noterade företag.

Aktiviteten på marknaden för aktieoptioner har varit i

nivå med 1990. Fonden har liksom föregående år i be- Noterade värdepapper gränsad skala deltagit i denna marknad främst genom ut-

Fondens omsättning av noterade svenska aktier låg under ställande av köpoptioner. 1991 på en markant högre nivå än föregående år, +4 190, Vid årskiftet utstående köpoptioner redovisas i följande till stor del beroende på ökad börsomsättning. Affärsvo- tabell: lymens andel av den officiella börsomsättningen uppgick till 2,890 (2.696). Marknadsvärdet av fondens portfölj utgjorde ca 3,496 (3,26) av det totala börsvärdet. Omsätt- Företag Optioner Marknadsvärde lösenvärde ningshastigheten i fondens portfölj tigger således fortfa- motsvarande 91-12-31 tkr rande under genomsnittet för marknaden. antal aktier — tkr Det kan nämnas att större affärer av engångskaraktär — Trelleborg 25.000 2.375 2.500 uppdelningen av ASEA till ASEA och Incentive samt uppköpserbjudandet på Alfa-Laval — svarar för drygt 35946 av affärsvolymen. De s k arbitrageaffärerna, främst Från och med 1 juli 1990 får fonden placera högst 1096

(tidigare 196) av fondkapitalets bokförda värde i aktier i ? Veckans Affärers branschindelning utländska bolag eller konvertibla skuldebrev utfärdade

Skr. 1992/93:18

Bilaga 2

av utländska aktiebolag eller andel i utländska aktiefon- Likvida medel der. Med nu gällande bestämmelser kan knappt 1,5 mdr

Fondens likviditet uppgick vid årets slut till 2.808 mkr, placeras i utlandet.

vilket innebär en ökning under året med 922 mkr. Me- Under 1991 har fonden fortsatt den under 1990 påbörja- delbeloppet av likvida medel ökade med 746 mkr till de uppbyggnaden av den utländska portföljen. Porfölj- 2.224 mkr. Likviditetsandelen. d v s likvida medel i förvärdet har mer än fördubblats under året och uppgick vid hållande till fondens totala tillgångar upptagna till markårets utgång till knappt 432 mkr. De sammanlagda köpen nadsvärden, steg från årsskifte till årsskifte från 9,79 till av utländska aktier har ökat från 235 mkr till 410 mkr 12,696. och försäljningarna ökade från 42 mkr till 217 mkr.

Under våren förlängdes fondens portfölj successivt för Fondens investeringar utanför Sverige är inriktade mot att kortas av under sommaren och har sedan dess ånyo främst större bolag i länder som är betydande ur ckono- förlängts. Medellöptiden har därigenom varierat mellan miskt perspektiv och har fungerande kapitalmarknader.

ca 45 dagar och drygt 5 år (1990: 120-350 dagar) och Genom investeringar på börserna i New York, Tokyo, uppgick vid årsskiftet till 520 dagar. London, Frankfurt, Paris och Zörich finns i fondens

Placeringarnas fördelning vid årets slut framgår av fölportfölj placeringar på totalt sex av de sju största börser-

jande tabell: na. Följande tabell visar fördelningen på respektive land

Under 1991 varierade marknadsräntorna betydligt mer

än under 1990 som ändå var ett år med avsevärda ränte-

rörelser. Under våren föll såväl korta som långa räntor Den utländska portföljen befinner sig i ett uppbyggnads- eftersom allt fler konjunkturprognoser pekade på en krafskede och är därför inte färdigstrukturerad. De ovan tig avmattning av den svenska konjunkturen. I samband nämnda länderna bildar en bas i portföljen men avspeg- med kronans ensidiga knytning till ecun och Sveriges anlar ännu ej den långsiktiga inriktningen i portföljen vad sökan om EG-medlemskap i juni föll räntenivån ytterliavser marknadens relativa andelar och innehavens relati- gare, De korta räntorna föll nu mer än de långa så att ränva storlek. tan på olika löptider närmade sig varandra. Samtidigt

minskade marginalen mot de utländska räntorna avse- Onoterade värdepapper vän. Efter omviktningen av den svenska valutakorgen

för att knyta kronan till ecun blev de europeiska räntor- Fonden har sedan 1980 placerat i icke noterade företag.

na, och främst den tyska, de viktigaste utländska räntor- Det investerade beloppet vid utgången av 1991 var 897

na j stället för de amerikanska. mkr. Vid samma tillfälle föregående år uppgick den sammanlagda investeringen till 795 mkr. I början på hösten medförde bl a osäkerheten inför valet

. och ett begynnande valutautflöde att de korta räntorna Större kapitaltillskott har genomförts i Swedish Genetic

steg. De långa rämorna föblev däremot på en i stort sett Investment med 67 mkr, i Fastighets AB Plinius med 51

oförändrad nivå eftersom inflationsförväntningarna dämmkr och i Näringslivskredit med 33 mkr.

pades och konjunkturen försvagades ytterligare. Politisk Aktierna i Avesta Krati och Visentkraft har sålts med av- osäkerhet och internationell valutaoro minskade förtrosevärd vinst. Engagemangen i Refina Instruments, endet för den svenska kronan och valutautflödet accele- Svenska Bota Läkemedel och Svenska Enerek har av- rerade kraftigt på senhösten. För att försvara kronans vecklats. Uppkomna förluster har i stort sett täckts av ti- värde höjde riksbanken dagslåneräntan i två steg med digare reservering för förlustrisker. sammanlagt 796-enheter. I samband med detta steg de Den allmänna konjunkturutvecklingen och inte minst korta räntorna ungefär 496-enheter till en nivå över den nedgången på fastighetsmarknaden har lett till att avsätt- som rådde vid årets början, men föll snabbt tillbaka för ningen för förlustrisker — liksom föregående år efter indi- att vid årets slut ligga ca 19e-enhet lägre än vid föregåenviduell bedömning — i årets bokslut uppgår till 360 mkr. de årsskifte. De långa räntorna steg nästan 1Z-enhet un- Inga av dessa förluster är konstaterade. De konstaterade der denna period, men föll tillbaka något så att de vid förlusterna under 1991 uppgick till 18 mkr vilket mer än årets slut låg ca 29,-enheter lägre än vid årets början. väl uppväges av realisationsvinster vid avyttring av aktierna i Avesta Kraft och Visentkraft.

Skr. 1992/93:18 Bilaga 2

Finansieringsanalys:: Efter överföring blev det bokföringsmässiga nettoresultåtet för året 1.958 mkr (1.990 mkr). Detta belopp tillfö- I följande tabell ges en finansieringsanalys för fonden res fondkapitalet. 1991 (belopp i mkr):

de. Orealiserade kursvinster och kursförluster är i princip

Nettoförsäljning

av samma karaktär som realisationsvinster och realisa-

av värdepapper 316 =

tionsförluster. I och med att likviden av en försäljning re-

Ökning av grundkapitalet = 500

investeras i värdepapper är det realiserade resultatet un-

Summa tillförda medel 1.165 1.ASI1

derkastat samma kursrisker som de orcaliserade kursför- Använda medel ändringarna. Det är helt klart att aktiekurserna och där-

Nettoköp av värdepapper 400 med portföljvärdet kan ändras snabbt — valet av stickdag

Överföring till 1-3 AP-fonderna — 196 160 kan i hög grad påverka resultatutfallet. Man bör därför

På grund av kursuppgången under året har det icke reali-

Förändring av likvida medel = +923 +566

serade övervärdet i portföljen under 1991 ökat med 827 mkr. Motsvarande tal 1990 innebar en minskning av övervärdet med 6.638 mkr. Det totala nominella resultatet för 1991 blev därmed ett

Bokföringsmässigt resultat

överskowu på 3.011 mkr (underskott 4.453 mkr). Enligt de redovisningsprinciper som gäller för Allmänna Pensionsfonden skall fondens tillgångar tas upp till anskaffningsvärden vid beräkningen av fondkapitalet och i redovisningen i övrigt. Det betyder att det bokförings- Realt résultat mässiga utfallet av verksamheten (den övre delen av re- Resultaträkningen innehåller ett avsnitt där det totala nosultaträkningen på sid 12) inte har påverkats av orcalise- minella resultatet korrigeras för inflationen under året rade kursvinster och kursförluster. och relateras till reglementets krav på 396 real avkast- Aktieutdelningarna ökade med 1496 till 515 mkr (451 ning. Efter avsättning med 551 mkr (638 mkr) för bevamkr). Aktieutdelningarna motsvarar ca 2.696 (ca 2.196) rande av grundkapitalets köpkraft blev det reala resultaav marknadsvärdet på portföljen av noterade aktier 1991- tet ett överskott på 2.460 mkr (underskott 5.091 mkr). 04-30. Med hänsyn taget till kravet på överföring till första-

tredje AP-fonderna visade fonden ett överskott på 2.234 Ränteintäkterna, 334 mkr (varav 324 mkr på likvida

mkr (underskott 5.287 mkr). medel), ökade jämfört med föregående år (200 mkr).

Också det reala resultatet bör ses i ett längre perspektiv. Förvaltningskostnaderna ökade med knappt 15 mkr. En uppdelning av förvaltningskostnaderna på viktigare kost- Man kan i diagram 3 konstatera att sett från fondens tillnadsstag återfinnes under avsnittet ”Administration” på komst kom ackumulerade resultat och ackumulerade resid 11. Förvaltningskostnaderna motsvarade 1,9 promille sultatkrav i balans 1981 (dvs under fondens åttonde (1,0 promille) av det genomsnittliga bokförda fondkapi- verksamhetsår) och att det ackumulerade överskottet se-

dan 1981 ökat med undantag för 1984, 1987 och 1990. talet under året och 1,2 promille om tillgångarna värde-

Vid det senaste årsskiftet översteg det samlade resultatet ras till marknadsvärden.

motsvarande resultatkrav med drygt 14,5 mdr. Årets verksamhet har givit ett rörelseresultat (akticutdelningar och ränteintäkter minskade med förvaltningskostnader) på 824 mkr (640 mkr). Försäljningarna av värdepapper under 1991 medförde re- Performance

alisationsvinster på 1.785 mkr (1.574 mkr) och realisa- Det är av intresse att redovisa fondens ekonomiska utfall tionsförluster på 66 mkr (14 mkr). Realisationsvinster i förhållande till kursutvecklingen på den svenska aktieoch realisationsförluster är inte ”planerade” utan upp- marknaden eftersom svenska aktier utgör fondens hukommer successivt som ett resultat av affärsmässigt mo- vudsakliga verksamhetsområde. tiverade omplaceringar i den löpande verksamheten.

Veckans Affärers totalindex steg under året med knappt Som redan nämnts har 360 mkr avsatts för befarade för- 696. Ett index för fondens svenska aktieponfölj visade en luster på vissa onoterade företag. Årets nettonedskriv- uppgång med drygt 1296. Avkastningen på fondkapitalet ningar uppgår till 358 mkr. till marknadsvärde, som dessutom bl a inkluderar utdel- Fonden skall enligt sitt reglemente som direktavkastning nings- och ränteintäkter, uppgick till knappt 1696. Avtill första-tredje AP-fonderna överföra ett belopp mot- kastningsmåttert har i båda fallen belastats med ca 290svarande 350 av realvärdet av grundkapitalet. Denna enheter motsvarande avsättningen för Tiskreserv i unvteöverföring uppgår för 1991 till 226 mkr (196 mkr). rade företag.

Skr. 1992/93:18 Bilaga 2

DIAGRAM 3

RESULTAT OCH RESULTATKRAV 1974-1991

Mdr Mar 10 : I rr 20

8 i

: Pr

- 10

4 | r—

| L 5

2

0- = TI [ [0]

-2 '

H 5

-4 |

H H F -10

-6 74 76 78 80 82 84 86 | 88 920 9

Vänsterskala, staplar Högerskala, linje

Årligt resultat I förhållande Ackumulerat resultatöverskott

till resultatkrav utöver resultatkrav sedan

starten

Administration

Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter är Den kraftiga ökningen av administrationskostnaderna förordnade av regeringen för tiden fram till dess fondens förklaras huvudsakligen av kostnader för ett modernisebalansräkning för år 1993 fastställts. Av de fjorton leda- rat ADB-system. Nuvarande system togs i drift våren möterna (med lika många personliga suppleanter) utses 1984. ordförande och vice ordförande utan särskilt förslag, två Utvecklingskostnaderna har under året uppgått till 9,9 efter förslag av sammanslutningar som företräder kom- mkr. Dessa kostnader beräknas bli lägre under innevamunerna, tre efter förslag av rikssammanslutningar av rande år. Därtill kommer anskaffningar för ett s k perarbetsgivare, fem efter förslag av rikssammanslutningar sondatornät, som kostat 1,7 mkr. Övriga inventarieanav arbetstagare och två efter förslag av rikssammanslut- skaffningar uppgår till 0,9 mkr. Inventarieförvärven 2,6 ningar inom kooperationen. | mkr har enligt fondens praxis i sin helhet omkostnads- Antalet anställda vid fondens kansli var vid årets utgång förts. nio (nio). De totala förvaltningskostnaderna 26.074 tkr, tördelade sig på följande sätt (med jämförelsetal för 1990):

Stockholm i februari 1992

1991 1990 Löner och ersättningar

Styrelse och verkställande

> direktör 1.351 1.351

. Övriga anställda 2.620 2.186

Övriga personalkostnader 2.220 2.056 Lokalkostnader 1.809 1.463 Bertil Danielsson Informationskostnader 12.031 2.084 Övriga förvaltningskostnader inkl inventarieanskatfningar (netto) 6.043 2.162 Summa 26.074 11.302

5 Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 18

Skr. 1992/93:18

Bilaga 2

Förvaltningsberättelse

Realt resultat

Skr. 1992/93:18 Bilaga 2

Balansräkning

Balansräkningar, tkr

1991-12-31 1990-12-31

Bokförda Marknads- Bokförda Marknads-

värden värden värden värden

Tillgångar

Banktillgodohavanden, statsskuldväxlar,

Konvertibla skuldebrev. lån med optionsrätter, not 3 356.531 339.525 124.237 134.000 Summa tillgångar 14.772.194 = 22.641.132 12.445.330 = 19.487.535

Skulder och fondkapital

Skulder

595.632 595.632 227.249 227.249

Fondkapitat Tillskjutet grundkapital 3.500.000 3.500.000 Uppindexerat grundkapital, not I 7.524.860 : 6.973.862 Ackumulerat överskott från föregående år 8.718.081 6.728.395 Ackumulerat överskou i förhållande till resultatkrav 12.286.424 17.573.311

Årets resultat 1.958.481 1.989.685

rets resultat i förhållande till resultatkrav 2.234.216 -5.286.887

14.176.562 = 22.045.500 12.218.080 19.260.286 Summa skulder och fondkapital 14.772.194 — 22.641.132 12.445.330 — 19.487.535

Stockholm 1992-02-13

Sören Mannheimer Birgitta Johansson-Hedberg Lars-Eric Ericsson Marcus Storch

Gunnar L Johansson Ingemar Essén Lennart Hjalmarson Bo Dockered

Bertil Jonsson Dan Andersson Lage Andréasson Peter Nygårds .

Björn Rosengren Bertil Danielsson

Vär revisionsberättelse har avgivits

Stockholm 1992-02-14

Pål Wingren Jonas Forssman Anders Larsson Sten Lundvall

Bokslutskommentarer Bio 2

Redovisnings- och värderingsprinciper.

Penningmarknadsinstrument bokförs till anskaffnings- av värdepapper har genomsnitlsmetoden använts. värde och ränta periodiseras. Avsättning till riskreserv har skett efter individuell Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper prövning. inkluderar courtage och värdepappersskatt. Vid beräk- Av årets resultat överföres 39c av det förvaltade ning av realisationsvinster och förluster vid försäljning grundkapitalets nuvärde till 1-3 AP-fonderna.

Noter till resultat och balansräkningar

Not I Överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna.

Fjärde AP-fonden skall varje år överföra en direktavkastning på 346 av rekvirerat ingående kapitals nuvärde. Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex förändring.

Hänsyn tas till den tid kapitalet disponerats. Konsumentprisindex för december 1991 uppgår till 230,8 Avsätt-

ningen skall göras i den reala redovisningen motsvarande årets uppindexering av grundkapitalets nuvärde.

Index Nuvärde Tillgängligt Direktavkastning

antal dagar

Ingående 213,9 6.973.862 360 225.746

Avsättning för bevarande av

grundkapitalets köpkraft 230,8 550.997

Utgående 7.524.860 — Överföring 225.746

Not 2 Förteckning över aktier återfinns på sid 16-18 och 20-21.

Not 3 Förteckning över konvertibla skuldebrev återfinns på sid 19 och 21.

Skr. 1992/93:18

Revisionsberättelse Bilaga 2

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom Räkenskaperna har detaljgranskats av Öhrlings Reveko

revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjärde AB. fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsbe- Vi finner ingen anledning till erinran mot de värderättelse för år 1991. = papperstransaktioner, som fonden företagit under 1991, Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av rä- eller mot de sätt på vilka desamma genomförts. kenskaperna, protokall och andra handlingar, som läm- Revisionen har icke gett anledning till anmärkning benar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat träffande förvaltningsberättelsen, de i densamma uppde under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna tagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett er- inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förforderliga. valtning.

Stockholm den 14 februari 1992

Pål Wingren Jonas Förssman Anders Larsson Sten Lundvalt

Fjärde AP-fonden

Styrelse

Ledamöter N Suppleanter Sören Mannheimer, direktör, ordförande Nils Dexe, departementsråd Birgitta Johansson-Hedberg, direktör, vice ordförande Monica Andersson, borgarråd Lars Eric Ericsson förbundsordförande Ingegerd Karlsson, kommunalråd Kennart Erlandsson, kommunalråd Marcus Storch, direktör Erik Menckel, direktör Gunnar L Johansson, direktör Magnus Lemmel, direktör Ingemar Essén, direktör Christopher Friis, direktör Lennart Hjalmarson, direktör Kjell Olof Olsson, finansdirektör Bo Dockered, förbundsordförande Leil Zetterberg, direktör Bertil Jonsson, LÖs andre ordförande Valter Carlsson, förbundsordförande Dan Andersson, ekonom Gunnar A Karlsson, förbundsordförande Lage Andréasson, förbundsordförande Hans Olsson, utredningschef Peter Nygårds, kanslichef Lisbeth Eklund, 1:e vice ordförande Björn Rosengren, TCOs ordförande Sven Magnusson, förbundsdirektör

Revisorer

Pål Wingren. aukt revisor, ordförande Jonas Foörssman, direktör Sten Lundvall, aukt revisor Anders Larsson, ekonomichef Vid revisionen medverkar Öhrlings Reveko AB

Kansli

Bertil Danielsson, verkställande direktör Lillemor Evertsson Thomas Halvorsen, vice verkställande direktör Arne Lööw Gunnel Johansson, kamrer Stefan Malmström Margareta Passad Ulf Fahlgren Pia Westerlund Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen Besöksadress: Drottninggatan 82 III Postadress: Box 3069, 103 61 Stockholm Telefon: 08-24 33 90, Telefax: 08-24 42 40

Värdepappersinnehav per den Skr. 1992/93:18 Bilaga 2

31 december 1991

Svenska värdepapper aktier, noterade

tv av

Skr. 1992/93:18

Bilaga 2

Se av

A 2.710.060

' Förändringarna anges netto och är i vissa fall resultatet av flera olika förändringar under året, t ex emission eller aktieuppdelning i kombination med köp och försäljning.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 2

Aktier, onoterade

fav

Skr. 1992/93:18

Bilaga 2 Övriga värdepapper, noterade tkonvertibla skuldebrev med optionsrätter)

Övriga värdepapper, onoterade (konvertibla skuldebrev)

Skr. 1992/93:18

Bilaga 2 Utländska värdepapper, aktier

Skr. 1992/93:18

Bilaga 2 Utländska värdepapper, aktier

Konvertibler

Sammanfattning av värdepappersförteckningarna

Anskafflningsvärden mkr Maårknadsvärden mkr

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 2

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

Bolag Engage- Ägarandel/ Övriga större VD/Fondens Kommentar mang, rösträtts- delägare styrelserepr. mkr andel. &

Å) Partnerfinunsieringar

Gruvkraft 11.9 Y.5/22.2 Boliden 7 Per-Arne Nilsson Dessa bolag har övertagit vatten- (Trelleborg) Thomas Halvorsen krafttillgångar från de nämnda Och kon- industriföretagen. Bolagskonstruk- Holmen Kraft 60.0 45.2/22.4 Holmen Sorter Erik Olsson tion och kraftleveransavtal med (MoDo) försäkrings- Thomas Halvorsen resp industriföretag är så konstruebolag, fade, att fonden på sina preferens- Junkaravan 15.0 5.4/10.4 pensions- Lennart Svensson aktie- och konvertibelinnehav får

Mobo stiftelser

mfl. Thomas Halvorsen en real avkastning av 3.5-5.54 per år.

Älvkraft 50.0 15.9/28.8 Värmlandsenergi Gillis Broman (AGA) Thomas Halvorsen

B) Övriga helag CentrumiInvest 56.9 28.2/49.0 AMF-P, Folksam, Bengt Stillström Bolaget engagerar sip finansiellt i Hmärinen, Bertil Danicisson köpcentra och projekt för förnyelse Patricia, SPP, av stadskarnor samt bedriver konsult anställda verksamhet på dessa områden

Four Seasons 148.8 33.8/28.4 Alfa-Laval, AMF-P, Gösta Oscarsson Ett av landets största venture capi- Venture Capital SPP. FSVC Bertil Danielsson talföretag med en blandad företagstinkl FSVC Management AB) Management AB portfölj.

Liber 30.3 10.0/12.6 Procordia, Skandia, Birgitta Johansson- Förlagskoncern med stark ställning Skandinaviska För- Hedberg inom framför allt läromedel. Resultat värvskapital, Spira Thomas Halvorsen av fusion mellan Liber och Esselte Invest, Custodia Förlag.

LjungbergGruppen = 10.9 22/04 Familjen Ljungherg Ulf Holmlund Bygg- och fastighetsbolag. Försäkrings AB Sirius, WASA, SPP

NKR Gruppen 8.5 16.1/5.8 Ebbe Krook med Ebbe Krook Holdingbolag för mobelföretaget NKR familj, Four Gösta Oscarsson International AB (med inriktning på Seasons VC inredningar för kontor och offentlig miljo.

Näringslivskredit 70.2 33.3/47.4 Fortos (dotterbolag Christer Jörneskog Kreditaktiebolag for medel- och NLK till Volvo) och WASA Bertil Danielsson långfristig kreditgivning till framför allt mindre och medelstora foretag.

Plinius 209.1 25.0/30.1 AMEF-P, Apoteksbolag- Kenneth Andersson Fastighetsbolag med inriktning ets pensionsstiftelse, Bertil Danielsson på Sverige. Vasahuset, SPP

Robustus 46.3 25.0/35.4 Sparbankernas För- Curt Linderoth Bolaget äger andelar i ett antal regionala valmings AB, AMF-P. Thomas Halvorsen utvecklingsbolag och bedriver rörelse Folksam, SPP med tyngdpunkt på verkstadsindustri.

Spira Invest 25.0 5.0/S.1 Lantbrukskoopera- Thomas Idermark Förvaltningsbolag med industriell tionen och närstående, Bertil Danielsson inriktning, främst livsmedel och skog. Valvo, Procordia

Swedish Genetic 130.2 44.3/49.9 AMF-P, SIB invest, Per Olof Mårtensson Holdingbolag för bioteknikföretaget Investment (SGD) SPP Bertil Danielsson Karo Bio.

Uwelast 2.0 30.0/30.0 Four Seasons VC. Martin Holm Uwelast tillverkar formgjutna polyföretagets grundare Lars-Olof Gustafsson uretaner för industriändamål.

Lr A8 . .

Skr. 1992193:1 Fem år i siffror

(Mkr där ej annat anges)

1987 1988 1989 1990 1991

Värdepappersportfölj vid årets slut, anskaffningsvärden 5.554 6.395 8.630 10.499 11.901 Värdepappersportfölj vid årets slut.

Definitioner

Grundkapitalet = surnman av de medel som överförts till fjärde AP-fondens förvaltning (motsvarar aktiekapitalet i ett aktiebolag). Eftersom fondens reglemente ställer krav på en real avkastning räknas grundkapitalet varje år upp med förändringen i konsumentprisindex till ent nuvärde. Fondkapitalet = grundkapitalet + ackumulerade bokföringsmässiga överskott (motsvarar aktiekapital + balanserade vinstmedel i ett aktiebolag). Tillgångarna har då tagits upp till unskaffningsvärden. Om tillgångarna i stället tas upp till marknadsvärden ökas fondkapitalet med den "dolda reserven” i värdepappersportföljen. Nettoplaceringarna utgör skillnaden mellan totala köp och totala försäljningar av värdepapper. Försäljningarna har här räknats till marknadsvärden. Nettoplaceringarna anger då hur mycket pengar som netto disponcrats för köp resp frigjoris genom försäljningar. Realt resultat enligt reglementet - jfr resultaträkningen. Vid beräkningen av det reala resultatet har hela det ingående fondkapitalet räknats upp med konsumentprisindex. Avkastning på fondkapital utgör nominellt resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster men exklusive överföring till 1-3 AP-fonderna i förhållande ull fondkapitalet till marknadsvärde vid årets ingång. Index för fondens portfölj mäter den årliga avkastningen (exklusive utdelningar) på fondens samtliga svenska värdepapper, justerat för köp och försäljningar.

Femte fondstyrelsen ÅRSREDOVISNING 1991

Skr. 1992/93:18

Femte fondstyrelsen (Femte AP-fonden) Pilaza3

Femte AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden. Fondens uppgift är att förvalta medel, som används för att huvudsakligen förvärva aktier. Femte AP-fonden har samma inriktning och uppgifter som fjärde AP-fonden och ar underkastad samma regelsystem. Femte AP-fonden har möjlighet att erhålla högst 196 av det sammanlagda anskaffningsvårdet för de medel som första—tredje fondstyrelserna förvaltar.

Den femte fondstyrelsen inrättades år 1985. Kansliet upprättades i augusti 1989 och fonden har tilldelats 2.700 Mkr tom 1991. Femte AP-fonden skall till första—tredje fondstyrelserna varje år överföra en reell avkastning på 3 20. Hänsyn tas till hur länge kapitalet har disponerats.

Skr. 1992/93:18 Bilaga 3

VDs kommentar

Utvecklingen under 1991 präglades av betydan- Femte AP-fonden har under 1991 fortsatt att de politiska förändringar i omvärlden. Håndel- bygga upp sitt akticinnehav med ungefär samserna i Mellanöstern utvecklades snabbt efter ma inriktning som tidigare. Det innebär en väl krigsutbrottet och kriget blev förhållandevis sammanhållen portfölj i större företag. Det utkort. Den förvåntade höjningen av oljepriset ländska innehavet har ökats till nara den gräns uteblev och de kuwaitiska oljefälten återställs som placeringsreglerna medger. efter hand. Detta påverkade den svenska börsen

En stor försaljning har skett i Bahco på grund av positivt. Avvecklingen av Sovjetunionen skedde

uppköp. Affären sker formellt i januari 1992. med en överraskande snabbhet och med åtskil- Likviditeten hos fonden är vid årsskiftet förhaålliga dramatiska händelser. De svenska bors- landevis hog. kurserna steg bla därfor under första halvåret för att under senare delen av året falla tillbaka Femte AP-fondens resultat för 1991 har blivit till nästan utgångsläget vid årets början. betydligt bättre än föregående år. Bokförings-

massigt blev nettoresultatet 113 Mkr före över- Förhoppningarna om en snar förbättring av den

föring till första—tredje AP-fondstyrelserna. De ekonomiska utvecklingen i omvårlden och i

storsta intåkterna kom från räntor och utdel- Sverige har grusats. Konjunkturbedömningarna

ningar. Realisationsvinster och förluster balanhar efterhand reviderats och förhoppningarna

serade i stort varandra. Det reala resultatet förom en förbättring har skjutits framåt i tiden.

bättrades och blev 202 Mkr. Vinstutvecklingen i företagen har försämrats och flera svenska företag har under året revide- Jämfört med börsens tillvaxt har fondens aktierat sina prognoser. Det är rimligt att vänta sig portfölj utvecklats väl. Det uppnådda värdet lägre vinster för 1991 när årsredovisningarna överskrider Veckans Affärers index med 10,6 publiceras under våren. De flesta bedömare procentenheter. väntar sig inte heller någon förbättring av före-

Femte AP-fonden hade vid årsskiftet 1991/ tagens vinster under 1992. Förbättringarna i

1992 lyft 2,7 Mdr av tilldelade medel. konjunkturen kan nog dröja till 1993.

Bert Ekström

6 Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 18

Skr. 1992/93: 18 Bilaga 3

Värdepappersportföljen 1991

Under 1991 har expansionstakten i akticport- Fondens fem största engagemang i portföljen följen varit mindre ån 1990. 1990 ökade den framgår av fig 2. från ca 468 Mkr till ca 1.660 Mkr i anskaffningsvärde mot 1991 från 1.660 till 2.068 Mkr. Detta

Aga 13 2 har lett till en större stabilitet i portföljen avseende svängningarna i marknadsvärdet.

Övriga

53 2, Sydkraft Under året har vissa försäljningar gjorts. Större 1070 poster som sålts är Electrolux, Investor, Providentia och Sandvik. Dartill har försäljningar gjorts i samband med bytesaffärer inom olika aktieserier. Aktieportföljen är i huvudsak koncentrerad till storre svenska foretag. En jämförelse mellan

Perstorp Veckans Affarers (VA) branschfördelning och 38 fondens gors i fig 1.

Bahco 7 Yo cl

Figur 2 30; BH Fonden

VA-fördelning

I sju företag har fonden uppnått en kapitalandel

över 190. Nedanstående tabell visar andel kapi-

tal och röster.

26 andel av

stader industr indisin före: het — dols- rer — IIngs- — nings sag — och — före. förotag bolag Spectra L67 L67 bygg — tag

törelag Sydkraft 1,19 1,73

Figur I

Skr. 1992/93:18 Bilaga 3

Värdepappersportföljen 1991

Utländska värdepapper

Fonden kan investera 10 96 av de medel, som Novo Nordisk är ett danskt bolag, som har sin

styrelsen förvaltar, i utländska vårdepapper. största verksamhet inom läkemedel, (ca 70 Yo av

Fyra utländska företag är representerade i fon- oms) och bivindustri (ca 25 26 av oms). dens portfölj, Huffman La Roche, Hafslund Ny-

Låkemedelsgruppen består av tre huvudområcomed, Novo Nordisk och BBC. Fonden har

den: funnit dessa företag intressanta som komplette-

tillverkning av insulin för diabetiker, tillvaxtring till den svenska portföljen.

hormonet Norditropin samt forskning och ut- Hoffman La Roche är en schweizisk kemikon- veckling av produkter inom centrala nervsyste-

cern med en omsättning under 1991 på ca 11,5 met. Mdr CHF. Hälften av tillverkningen utgör läke-

Insulintillverkningen år den dominerande verkmedel, resterande är fördelat mellan vitaminer,

samheten. Här år man den storste tillverkaren i finkemi och diagnostika samt doft- och smak-

världen. ämnen.

Inom området centrala nervsystemet har den Hafslund Nycomed är ett norskt bolag, som har

första produkten Seroxat, antidepressionsmesin största verksamhet inom läkemedel, kon-

del, lanserats. trastmedelstillverkning och energi.

Bioindustrigruppen Novo Nordisk är världens Lakemedelsverksamheten består av försäljning

största tillverkare av industriella enzymer. Avav lakemedelt i Norden. Inom tillverkningen av

nåmare år bla tvättmedels-, textil- och stärkelröntgenkuntrastmedel är produktionen av Om-

seindustrin. nipaque den dominerande, både omsättningsmassigt och vinstmässigt. Utveckling av nya Omsåttningen i Novo Nordisk väntas bli ca 9,5

kontrastmedel inom befintliga och nya använd- Mår DKK 1991.

ningsområden utgör potentialen för fortsatt till-

BBC är ett schweiziskt bolag, som åger 50 90 i växt.

Asea Brown Boveri. Asea Brown Boveri i sin tur Hafslund Nycomed är Norges största privata är en sammanslagning av gamla ASEA och

energileverantör. BBC.

Omsättningen 1991 i Hafslund Nycomed vän- Omsåttningen förväntas bli ca 27 Mdr USD i tas bli ca 5,5 Mdr NOK. Asea Brown Bovcri 1991.

Skr. 1992/93:18 Bilaga 3

Förvaltningsberättelse

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har pla- Resultatet av årets förvaltning samt fondens tillcerats på sått som framgår av balansräkningen gångar och skulder 1991-12-31 i övrigt framgår och särskilda specifikationer över fondens vär- av efterföljande resultaträkning samt balansräkdepappersinnehav vid årsskiftet. Fondens regle- ning. mente foreskriver att tillgångarna skall bokföras

Antalet anställda vid fondens kansli har under till anskaffningsvärden.

1991 varit fyra personer. I löner och ersättning- Bukföringsmässigt nettoresultat för är 1991 före ar till styrelse och verkställande direktör har överföring till första—tredje AP-fondstyrelserna utgått sammanlagt 1.372 Kkr och till övriga anvisar ett överskott på 113 Mkr. Det reala resulta- ställda 802 Kkr. tet före överföring till första—tredje AP-fondstyrelserna visar ett överskott på 202 Mkr.

Stockholm 1992-02-05

Johan Björkman Klas Eklund Tore Andersson Uno Ekberg

Ordforande Vice ord

DERES TENN NIT Sven Hegelund Perolof Holst .acobsson

Jaan Kolk Carl Langenskiöld Hans Mattson ånders Milton

otmar Norder

Bert Ekström

verkstallande direktor

Vår revisionsberättelse har avgivits 1992-02-05.

Pål Wingren Sten Lundvall Karl-Evert Oskarsso« " Håkan Vestlund

Aukt revisor Aukt revisor Farbundskassor Kommunalråd

Skr. 1992/93:18 Bilaga 3

Resultaträkningar

Bokforingsmassigt resultat 1991 1990 Kkr RÖRELSEN

REALT RESULTAT

Rcalt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster före

. Skr. 1992/93:18

Bilaga 3 Balansräkningar

91-12-31 90-12-31

Bokförda Marknads- = Bokförda Marknads- Kkr värden värden värden värden

TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Likvida medel och penningmarknadsinstrument 763.045 763.045 397.101 397.101 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 9.241 9.241 4.142 4.142

Övriga fordringar 405 405 = =

772.691 772.691 401.243 401.243 Anläggningstillgångar Aktier (Not 4) 2.068.082 1.953.792 1.660.918 = 1.271.889 Inventarier (Not 5) 599 599 881 881

2.068.681 1.954.391 1.661.799 = 1.272.770 Summa tillgångar . 2.841.372 2.727.082 2.063.042 — 1.674.013

SKULDER OCH FONDKAPITAL Kortfristiga skulder

90.008 90.008 44.229 44.229

Fondkapital Tillskjutet grundkapital 2.700.00 2.000.000 Uppindexerat grundkapital 2.994.023 . 2.108.344 Ackumulerat överskott från föregående år 18.813 2.670 Ackumulerat underskott i förhållande till resultatkrav —478.560 — 3.790 Årets resultat 32.551 16.143 Årets överskott/underskott i förhållande till resultatkrav 121.611 —474.770

2.751.364 2.637.074 2.018.813 = 1.629.784

Summa skulder och fondkapital 2.841.372 2.727.082 2.063.042 — 1.674.013

Ställda panter INGA INGA Ansvarsförbindelser INGA INGA

Skr. 1992/93:18 Bilaga 3

Bokslutskommentarer

REDQVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Fonden följer de regler som återfinns i lag med reglemente för Allmänna Pensionsfonden (SFS 1983: 1092). Vårderingsreg)er återfinns i & 16. Penningmarknadsinstrument bokförs till anskaffningsvårde och ränta periodiseras. Anskaffningsvårdet på aktier och övriga värdepapper inkluderar courtage och värdepappersskatt. Vid berakning av realisationsvinster och -förluster vid försäljning av värdepapper har genomsnittsmetoden anvånts. Avskrivning på maskiner och inventarier har gjorts enligt plan med 2090 per år beräknat på ursprungliga anskaffningsvärden. Avskrivning på datorer har gjorts enligt plan med 33,33 4 per år beräknat på ursprungliga anskaffningsvården. Av årets resultat överföres 3 4 av det förvaltade grundkapitalets nuvärde till första—tredje APfondstyrelserna.

NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR Kkr

Not 1 Förvaltningskostnader

Not 2 Avskrivningar

Kontorsinventarier 189 Datautrustning, 155

Skr. 1992/93:18 Bilaga 3

Bokslutskommentarer

Not 3 Överföring till 1--3 AP-fondsstyrelserna

Fondstyrelserna skall varje år överföra en avkastning på 3 90 av rekvirerat kapitals nuvärde. Nuvärdet beraknas enligt konsumentprisindex förändring. Hansyn tas till den tid kapitalet disponcrats. Konsumentsprisindex for december 1991 uppgår till 230,8. Avsattning skall göras i den reala redovisningen motsvarande årets uppindexering av grundkapitalets nuvärde.

—2.808.344

185.679 + Ingående nuvårde

Not 4 Aktier

återfinns på sid 10

Not 3 Inventarier

Skr. 1992/93:18 Bilaga 3

Värdepappersinnehav 1991-12-31

Not 4 Aktier (Kkr)

&-andel av -andel av

Antal Forandr. — Markn.varde aktiekap röster Svenska värdepapper, aktier noterade Verkstäder

Kemisk industri

Skogsindustri

Skr. 1992/93:18 Bilaga 3

Värdepappersinnehav 1991-12-31

K-andel av P-andel av Antal Forandr. — Markn.varde aktiekap roster

Övriga företag

Fastighets- och byggbolag

Förvaltningsbolag

Banker

SHB Abu [1 —57.000 0 "Ny sa on Totalt banker 0 ++ Fondemission TOTALT PORTFÖLJEN 1.953.792 = "+" Fond- och nyemission

Skr. 1992/93:18

Bilaga 3

Värdepappersinnehav 1991-12-31

Antal Markn.varde Av ovanstående värdepapper år följande: Konvertibla skuldebrev och teckningsoptioner

Utländska aktier

Under 1991 har erlagts: i courtage ca 3,3 Mkr i oms skatt ca 11,2 Mkr

Skr. 1992/93:18 Bilaga 3

Revisionsberättelse

Undertecknade, som av regeringen förordnats Räkenskaperna har detaljgranskats av Öhratt såsom revisorer granska Allmänna Pen- lings Reveko AB. sionsfondens femte fondstyrelses förvaltning, får harmed avge revisionsberättelse för år Vi finner ingen anledning till erinran mot de 1991. värdepapperstransaktioner, som fonden före-

tagit under 1991, eller mot det sätt på vilket Vi har granskat förvaltningsberåttelsen, tagit desamma genomförts. del av räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fond- Revisionen har icke gett anledning till anmärkstyrelsens förvaltning, inventerat de under ning beträffande förvaltningsberättelsen, de i fondstyrelsens förvaltning stående tillgångar- densamma upptagna resultat- och balansräkna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder ningarna, bokföringen eller inventeringen eller vi ansett erforderliga. eljest betraffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm 1992-02-05

Pål Wingren

Aukt revisor Aukt revisor

Karl-Evert Oskarsson Håkan Vestlund

Forbundskassor Kommunalråd

Skr. 1992/93:18

Bilaga 3

Styrelse, revisorer och personal

STYRELSE, ordinarie STYRELSE, suppleanter

Johan Björkman, Danderyd, f 1944 Birgitta Böhlin, Solna, f 1948

Direktör, BBT AB Direktor, Samhall

Ordfvrande

Birgitta Carlmark, Huddinge, £ 1930

Klas Eklund, Stockholm, f 1952 1:e vice ordf, SKTF

Chefekonom, Posten

Goran Elgfelt, Täby, £ 1932 Vice ordförande

fd Kommunalråd, Täby kommun

Tore Andersson, Stockholm, f 1943

Carl Fredriksson, Stockholm, f 1947 Avtalssekreterare, LO

Ekon dr, Holen Network AB

Uno Ekberg, Sigtuna, f 1936

Roger Gerdin, Upplands-Bro, f 1946 Förbundsordf, Sv Fabriks arb förb

Ekonom, Sv Traind arb förb

Bill Fransson, Järfalla, f 1945

Ingemar Josefsson, Stockholm, f 1939 Direktör, Sv Turistråd

1:e Ombudsman, Handelsanställdas förb avd 20

Sven Hegelund, Stockholm, f 1947

Lisa Keisu-Lennerlöf, Stockholm, £ 1937 Ekonom, LO

Direktör, Kooperativa Förbundet

Perolof Holst, Nassjö, f 1934

Anders Lindström, Styrsö, f 1945 Överformyndare, Nässjö kommun

Forbundsordf, Sv Sjöfolksförb

Egon Jacobsson, Stockholm, f 1940

Arne Lökken, Stockholm, f 1939 Direktör, Vin- & Sprit AB

Förbundsordf, Bekladnadsarb förb

Jaan Kolk, Stockholm, f 1930

Kurt Malmgren, Stockholm, f 1928 Sekretariatschef, TCO

Ambassadör

Carl Langenskiöld, Danderyd, f 1924

Peter Nygårds, Huddinge, f 1950 Direktör, Carnegie

Kanslichef, Sv Industritjänstemannaförb tom Hans Mattsson, Södertälje, f 1933 91-04-18

Anders Milton, Uppsala, f 1947 Leif Pagrotsky, Nacka, f 1951

Direktör, Sveriges Låkarförb fd Planeringschef, Finansdepartementet, from

91-06-20

Ingemar Nordengren, Nacka, f 1934

Direktör, Konsumentföreningen Stockholm Gunnar Skarell, Taby, f 1944

Departementsråd, Finansdepartementet Karl-Erik Svensson, Stockholm, f£ 1941 Ombudsman, Svenska Bankmannaförb John Åström, Ekerö, f 1942

Direktor, Kooperativa Forbundet

. Skr. 1992/93:18

Bilaga 3 Styrelse, revisorer och personal

REVISORER PERSONAL Pål Wingren, Auktoriserad revisor Bert Ekström, VD Öhrlings Reveko AB Ann-Mari Werin Ordförande Erland Juhlin

Lisbeth Bäckbom Sten Lundvall, Auktoriserad revisor Bohlins Revisionsbyrå AB, fru m 91-04-18 Mats Josefsson, Bankinspektör Bankinspektionen, tom 91-04-18

Karl-Evert Oskarsson, Förbundskassör Sv Kommunailarb förb Håkan Vestlund, Kommunalråd Gävle kommun

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 3 Allmänna pensionsfonden

Första, andra och tredje fondstyrelserna Box 16292 Första fondstyrelsen: 10325 Stockholm Ordf Landshövding Gösta Gunnarsson

Tel 08-787 88 00 Andra fondstyrelsen:

Ordf Landshövding Hans Alsén

Tredje fondstyrelsen:

Ordf Landshövding Rolf Wirthén

VD Carl Johan Åberg

Fjärde fondstyrelsen Box 3069 Ordf VD Sören Mannheimer 10361 Stockholm VD Bertil Danielsson Tel 08-24 33 90

Femte fondstyrelsen Box 5577 Ordf Direktör Johan Björkman 11485 Stockholm VD Bert Ekstrom Tel 08-661 10 70

Fond 92-94 Box 3222 Ordf Direktör Stig Ramel 103 64 Stuckholm VD Hans Mertzig Tel 08-14 49 45

Sydfonden (första löntagarfondstyrelsen) ÅRSREDOVISNING 1991

7 Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 18

e Aktickurserna steg under året med 676 enligt Veckans Affärers Skr. 1992/93:18

totalindex. Fondens börsportfölj gick 3 procentenheter bäure. Bilaga 4

e Tillsammans med en relativt hög andel rämebårande

placeringar och inkl aktieutdelningar erhölls en avkastning på de samlade uttgångarna av 1396

+ Utdelningskravet täcktes av rörelseresultatet drygt två gånger.

Det reala resultatet i förhållande till kravet innebar ett över-

skott på +! mkr.

e Fondens tillgångar upptagna till marknadsvärden uppgick vid

årsskiftet 1991/992 ull 4.170 mkr mot 4.063 mkr ett år tidigare.

e Fondens fem största innehav var vid utgången av året Astra,

Volvo, SCA, Sydkraft och Stora och svarade för 5296 av den

totala börsportföljen. De tio största utgjorde 779.

9 I nyemissioner placerades tillsammans 131 mkr varav 80 mkr i

onoterade bolag.

e Riksdagen bestöt i december 1991 om avveckling av löntagar-

fonderna den 31 december 1991.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 4

STYRELSE, VERKST LANDE DIREKTÖR OCH REVISORER

Fondens ledamöter, suppleanter och revisorer har genom regeringens beslut den 18 april 1991 förordnats för tiden intill dess balansräkningen för fonden fastställts under 1992.

GÖRAN JOHNSSON,

Stockholm,

Stvrelsens ordförande. Bitrådande förbundsordförande

Svenska Metallindustriarbetareförbundet.

BO ANDERSSON, MONICA BÅCKMAN, PER-OLOF HOLMQVIST,

Malmö. Oskarshamn. Arlöv. Ordinarie ledamot. Ordinarie ledamot. Ordinarie ledamot. Projektchef Folksam, Ombudsman, Svenska Verkställande direktör Stockholm. Kkommunalarbetareförbundet, Exab i Burlöv AB,

Stockholm. Arlöv.

YNGVE KÄLLSTAD, INGER NILSSON, YNGVE SÖDERBERG,

Växjö. Suffanstorp. Värnamo.

Ordinarie ledamot. Ordinarie ledamot. Ordinarie I damot.

F.d. försaljningsingenjör Ekonomidirektör Fabriksarbetare Värnamo Telub AB, Växjö. Malmö kommun, Malmö. Värnamo Gummifabrik.

ÅKE ZETTERSTRÖM. ERIK MELLGREN, BROR OSCARSSON, Malmö. Jönköping. Jönköping. Ordinarie ledamot. Suppleant. Suppleant. F.d. direktionsledamot Direktör HSB, F.d. personalchet och vice VD Kooperativa Jönköping. Munksjö AB, Jönköping. Förbundet KF. Stockholm.

UELA SÖDERDAHL, CARL-AXEL ZACHRISSON,

Lönsboda, Tåhv. Suppleant. Verkställande direktör. Konfektionsarbetare Nya Köntex i Lönsboda AB.

REVISORER

SVEN SANTESSON, LENNART OLSSON, EWERT JADEMO, auktoriserad revisor. auktoriserad revisor. auktoriserad revisor. Ernst & Young AB. Lindebergs Revisionsbyrå AB. Bohlins Revisionsbyrå AB.

Skr. 1992/93:18 Bilaga 4

FEM ÅR I SAMMANDRAG (MKR)

1987 1988 1989 1990 1991

GRUNDKAPITAL Årets tillskott 691 516 558 594 —

Ackumulerat tillskott 1.784 2.300 2.858 3.452 3.452

Nuvärde vid resp års shut

indexerat med konsumentprisindex 1.921 2.577 3.334 4.338 4.580

FONDKAPTIFAL

Enligt balansråkning 2.024 2.761 3.428 4.177 4.349

Enligt real redovisning 1.837 3.249 4.546 3.917 4.290") Ackumulerat realt resultat - 84 665 1.212 - 421 - 3904)

BÖRSPORTFÖLJ

Marknadsvården 1.764 2.955 4.354 3.174 3.152

ONOTERAD PORTFÖLJ

Anskaffningsvärden 19 53 48 29 104

RÄNTEPORTFÖLJ

Marknadsvården 94 325 283 829 1.179

INTÄKTER OCH RESULTAT

ÖVERFÖRING TILL 1-3 AP-FONDSTYRELSERNA Årets 49 75 99 130 140 Ackumulerat 91 166 265 395 535 ") Etter extraordinära avvecklingskostnader.

Skr. 1992/93:18 Bilaga 4

STYRELSENS ORDFÖRANDE -

TILLBAKABLICK jumboplats. Når 1991 års bokslut görs och vi jämför oss Når nu riksdagens majoritet har beslutat avveckla med övriga löntagarlonder så är vi på första plats. Jöntagartonderna vill jag göra en liven tillbakablick. Den br anspråkslös och innehållet står jag helt och Vi vill vål » som alla avdra sevrelser - gärna ha lite åra håller själv för. Jag hoppas att någon annan gör en av det, men den fråmsta anledningen till vår objektiv och kanske vetenskaplig historik om de fem ”upparhetning” är vårt personalteam med Vd Carllöntagarfondernas verksamhet. Axel Zachrisson i spetsen. Vi har sedan starten leve-

teratin 535 miljoner kronor i det allmånna pensions- Löntagarfondernas ursprung är en Metallmötion från systemet. Detta helt i enlighet med riksdagens beslut 1971. På 1976 års LÖ-kongress togs beslutet om fonderna. Regeringen Palme förlorade samma år valet, Hiflytandet då? Jo, på de flesta bolagsstämmorna har många hävdar att dena skedde på grund av de tokala facken röstat tår hälften av Sydfondens löntagarfonderna. 1981 var det LO-kongress igen. Då innehav. Vi har också försökt att ha löpande antogs et reviderat förslag. När Olof Palme 1982 kontakter med dem. Bl a urdnade vi 1990 en bildade ny regering ucibeudes eu konkret förslag tvådagarskonferens för de lokala facken i företaj dår och 1983 beslutade en riksdagsmajoritet attinföra fem tenden ågde aktier. På denna konferens svållde också löntagarfonder. Aretefter började fonderna sittarhete. ledande företrädare för företagen upp.

Ordförande 1 vår fond, Sydfonden, blev 1 d lands alev val även i näringslivet lite mer rumsrena ju hövdingen Nils Hörjel. Jag blev vice ordförande. längre uden gick. Men, säker någon, löntagarna fick Det var inte utan av der började ”blåsa om öronen” vål ingen makt atvuli mn genom fonderna? Miu svar ganska tidi. Når vi skulle ha vårt första styrelse- är ant fonderna i viss mån stärkte det lokala facket måte i länsstyrelsens lokaler i Malmö blev det bråk genom rösträtten på bolagsståmmorna. Kanske bidrog i tidningarna. Vi borde une få vara i länsstyrelsens de också tillatt kunskaper om aktiemarknadens vitikor lokaler, så krinkerna. bles större bland fackligt tolk.

Omgående kastade sig journalister också över ess och Jag vill nog också påstå att de fonder vi fick genom krävde att få se alla handhopar. Vi fick då nytta av Nils riksdagens beslut 1983 var vål anpassade till aktie- Hörjels juridiska kunskaper. marknaden. Hade det ursprungliga förslaget från 70-

taler mer hknat de fonder vi fick hade vi nog också Sedan kom debatten om huruvida vi var en matligz sluppit det politiska krig som uppstod i nationen. myndighet eller inte. Efter diverse jundiska turer bestämdes att fouderna var myndigheter. Ska några nya lötragarfonder komma i framtiden så

ser jag gå alt Leif Blombergs "raka rör” oll de Denna inledande turbulens var inte ideahsk för en enskilda löntag finns med. Det var nog em miss fond som skulle rekrytera duktigt folk och köra bra tag att inte ett större arbet lades ned på att hitta affärer. Vi kom dock i gång och ett kontor äppnades i löntaparfönder som kunde tå större politisk förankring. Arlöv och et i Stockholm. Med någon förim av "takt rör” så hade också tondecna

varit mer intressanta för Svensson och Petterson på Bengt Jerand blev Yd och Nils Mehn anställdes som verkstadgolvet. ansvarig för sakningar I onoterade företar. Vi bö köpa aktier och vi fick efterhand också förfrågninj Men varför gråta över spilld mjölk. De frågor som därsmåföretag ville ha med osssom delågare. Aktieköp diskuterades när fonderna föddes är inte lösta, Flera istora börsnoterade företag var detminst komplicerade. försök kommer att göras för av få riskvilligt kapital, öka

tillväxten, skapa acceptabel fördelnugspolitik m m. I fondens styrelse finna bra kunskaper om aktier och vårdering av börsholag. På nästan varje styrelkemöte Stutgilögt löser man inte dessa frågor, men man kan hjöds experter från banker och måklarfirmor in. Det arbeta med dem med större eler mindre frenesi. Det var vårre med småföretagen som inte var hörsnoterade. teviktg ao en stor majoritetav mäniskor känner Här fanns dev många lycksökare, När något år hade att frågorna år vikuga och att de känner sip delaktiga. gått började vi dock finna former även för detu arbete.

Löntagartonderna blev en parantes. En lärorik sådan Sedan fondens start har vi satsat c:a 170 miljoner för vss som var med. kronuvr 1 onoterade företag. 38 miljoner av dessa har förlorats. Liknande erfarenheter har de Mesta Jag lägger nu i från mig den ordförandeklubba jag haft institutioner som sysslat med denna verksamhet. De det senaste året. Utan bitterhet, men med en hälsning 104 miljoner kronor som finns kvar hoppas vi förrän- till den sk ”Avvecklingstonden 92-94" att på hästa sått tas och gör nytta. förvalta vårt kapital.

Många har frågat mig om fonderna har gjort någon nytta. Man har ocksi arna fick mer inflytande. Mitt svar blir lite svävande. Vi har efter bästa förmåga försökt förrånta vart kapital. Bland läntagarfonderna var vi i Sydfonden de första åren på Göran Jefinsson

Skr. 1992/93:18

Bilaga 4

ÖVERSIKT AV VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN

OMVÄRLDEN 1991 tll 4232 året däretter. Världshandeln på bygg- och fastighetsbolag. sedan på kreditgivare, Eu

härvid växa med 5,79 mot 3,3 1991, antal banker har kommit i akuta svårigheter. Ormtatt- Året 1991 bjöd på en mängd stora håndelser såväl

ningen av kreduförlusterna hat under 1991 anyets till utomlands som i Sverige, vilka alla i varierande grad påverkade den totala miljö dår lömagat fonderna ocrhörda 25 mdr. Vid fortsatt sva konjunktur kan

SVERIGE dessa ligga kvar på mycket höga nivå verkade. Genom utfaller av valet till riksdagen i september

Räddningsaktionerna för instituten har ej begränsats Efter Iraks ockupation I augusti 1990 av Kuwait drog trädde en borgerlig 1egenng ull. Efter proposition till blott privata huvudmän utan åven svenska staten inkräktarna sig tillbaka efter vapeninakt under jannvari- från denna heslöt riksdagen i december om avveckling har i betydande grad fått iråda in med stöd. mars 1901 beslutad av FN och ull stor del bestående av av löntagarfonderna vid årsskiftet 199199) amerikanska men också brittiska och arabiska suyrkor. Aktuella bedömningar av 1992 förutser fortsatt Upplösning. omvälvning och omvandling av Kännetecknande för den svenskasamhållsekonomiska tillbakagång för den svenska ekonomin med bla en samhällsstrukturer och system i Ö europa och hela uvecklingen år främst tillbakagången under 1991 wuterligare försvagad arbetsmarknad Enhetsarbetsfå Sovjetunionen fortsatte underåret och kulminerade elter en mvcketr svar tillvioa året innan med fallande kostnaderna beräknas emellertid gå ned och bl a med att denna upphörde att exivera. industriproduktion och investeringar. kraftigt inflationen avta krafugt.

tilltagande varsel och arbetslöshet. Till deta kommer Händelser av angivet slag med all sin komplexitet på den finansiella sidan återkommande valutakriser För industrin i et skede som just skisserats år e torde ej undgå att påverka det allmänna ekonomiska och högt räntelåge samt höga ivalräntor. all vänta än för 19924 allmänhet fallande vinster med klimatet i försvagande riktning samt i varje fall kanske undantag för a första hand läkemedels- och övergångsvis bidra till avvaktande bållning hos olika Den tydligare orienteringen mor Europa som den hysmedelsföretag. Med borseende från de ideliga grupper av ekonomiska subje dåvarande svenska regeringen deklarerade genom att rämechockennia finns emellertid en fallande trend ide

inovemher 1950 förorda en ansokan om medlemsskap långa råntörna och med ev konjunkturåterhämtning Hela ÖFCD-områdets ekonomiska utveckling 1 EC Hk på sitt sätt en uppföljning i beslutet av maj i sikte söm först torde vara an vänt i USA bör en dåmpades markant från 1990 vill 91. Dels gick USA 1991 från Riksbanken att lämna den gamla vinståterhåmnmning vara au räkna med i varje fall från tillbaka från en svag ökniup av BNP under 1990 vill valutakorgen och ensidigt ansluta den svenska kronan 1998. Med dessa genndläggande förhållanden framför

eression under I, dels bronsades den starka till den europeiska valutaetiheten (EC), I denna år sig hörde man från omkring halvårsskiftet 1992 enligt tillväxten i Japan och Tyskland upp påtagligt, även om den twvska marken tongivande, med de holländska. min mening kunna bedöma de allmänna denna i båda dessa länder under 1991 beräknas ha österrikiska och danska starkt kopplade till den underliggande förutsänningarna tör aktemarknaden visat förhållandevis god ökningstakt. De vuroperska förstnämnda, och med betydande andel för den franska relativt ljus OFCDP-länderna sammantagna gick emellertid kraligt valurnan Medan dollarn hade mycket stör vikt I den ullbaka, och 1991 års ullvåxt avges av OECD oll blon udigare svenska koörge n har denna valuta ej någon 12, från 2959. Aven vårldshandelns okning STOCKHOLMSBÖRSEN

direkt plats i temet. Innebörden av bytet är dämpades pataghgt. främst att Sverige närmast förbinder sig utt ej vidare

devalyera kronans värde och att den tyska kostnads Kraven och törhöppmingarna om ant först den Årsskifte 19847Y09 Ya Ag

och infauonsutvecklingen bli en direkt uiktkarl för amerikanska ekonomin men även den brittiska under Sverige. Vidare betsder beslötet att den automatiska 1991 skulle få ur recessionen och svänga om till en successiva devalvering som kronan genom den stärka tvdlig återhämtning har hitulls stort seu grusats. Trots kopplwgen till delar n tidvis undergek nu heltupphör. PE - tal, ggr 14 It mycket betydande tfårmader i den amerikanska Kurs/JEK, <c 140 Nå

F(-blockets valutor, inkl ensidigt anslutna valutor som penningpuolitiken med en serie sänkningar av de köru de svenska och norska kronorna, röt sig nu mbördes i räntörna ol rekordålåg nivå har någon återhämtning Duekavkasunny, 4 20 37 si

mycket begränsad omfattning men kan röra sig avsevärt av vikt ännu ej kunnat iegistrerats. I stället präglas mer möt de andra störa valurablocken med USA: hilden där a första hand av betydande skuldsättning. Källa: Affärsvärlden

dollarn resp den japanska valutan i spetsen

go hos företagen samt en ansträngd finansiell situation hos hushållen. Med den svenska ollieella ansökan vid halvårsskiftet

1991 om medlemsskap i des så här långt vår Lång staslåneränta, £-— 13.2 12.6 10.35 När det gäller ränteurvecklingen innebar 1991 från

curvpapolitik. Mot slutet av året utsattes denna dock europeisk synpunkt snarast en skärpning med underliggande ulltagande tysk inflation och ett högt för eu nytt prov. Eu mindre valutanutöde under en

Den aktuella kursnivan strax efter årsskiftet 199192 tyskt kort räntelåge, någotsom vueratrntebilden ä penodined mycket låg korwäntemargäinal imot utlandet

stockholmshörsen innebar en vär ering av möt den ametikanska urvecklingen men även den ulltog dramatiskt efter den foska devalverngen i

november. Tidigt i december krävdes för att skydda företagens beräknade vinst per akue med 22 gånger Japanska. ast 10 ggr eu år uchpare. Värderingen av det

den svenska valutakassan en i den korta I et vidare perspektiv, som för Sydfondens del som räntan med sex procentenheter till 17,35. pilalet på 955. år något högre (B5"erooch bekant enbart avser investeringsmöjligheter på den direktavkastningen på 3,29, lågie ån ev år udigare. svenska aktieborsen, kan noteras att världens börser Under en period av två år har Sverige haft tre Kursläget vid årsskiftet 199192 kan därmed sägas i sammantaget under 1991 steg med 159:-01990.7 valutakriser som för att ståvjas ertordrat kraftiga hög grad diskomera en betydande återhämining i 1996) Härvid gick New York upp med 2096 (.7 räntehöjningar. Hela räntebilden har vid varje tillfälle företagens vinster i förening med en viss nedgång av Tokyo sjönk med en procent (1990:-7.40) medan stigit, och vi har för var gång därefter fått härja om med den långa riskfria räntan, något som i sig verkar London och Frankfurt steg med 13 resp 65 (1990: att arbeta ner denna. Valutaktiserna kan även sägas sånkande på avkastningskraver för investeringar på

vara ett besked om att utrymmet för avvikelser i den aktiemarknaden. då resp. 2290. För svensk del slutade året med

- 3, vilket svenska ekonomiska politiken år mycket litet i ev var betydligt under den svenska långa statslåne- numera gentemotomvårlden finansielltheltavreglerat Tabv i januari 1992 ran tans nivå. Sverige. För 1992 förutser OECD en samlad real tillväxttakt på Problemen på fastughewmarknaden har försatt med 2266 vars huvudkomponenter år att Japan och Tyskland bl a betydande utbudsöverskott på kommersiella påtagligt dåmpar sin tillväxt medan den amerikanska lokaler och investeringsnedgång mom både industrin Carl-Axel Zachrisson ekonomin återhämtar sig [rån 70,57 och bostadssektorn med avsevärda återverkningar, först

Skr. 1992/93:18 Bilaga 4

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Första Löntagarfondstyrelsen, Svdfonden, får 91 och 1989-01. Samtidigt år skillnaden mellan och Ivra procentenheter båttre råknat från 1990. hårmed avlåmna förvaltningsheråttelse för 1991 bästa och sämsta fond betydande. Sydfonden Med utgångspunkt från 1989 ligger Svdfonden års verksamhet jämte resultat- och har gått två procentenheter båttre än en procentenhet efter allemansfonderna, men balansräkningar. genomsnittet av allemanslonderna under 1991 ändock nio procentenheter bätve ån index.

SYDFONDENS RESULTAT

SYDFONDENS OCH ALLEMANSFONDERNAS

FÖRMÖGENHETSUTVECKLING

FÖRMÖGENHETSUTVECKLING

Utvecklingen under 1991 tör Svdfondens Sanity avkastruug, procent samlade förmögenhet, ”Fondkapital real”, innebar en avkastning med 1396 (1990: 217 1989-199] [KAS HAT Ta nedgång). Bästa Allemavslond + 33 Båsta Allemansfond -2 Bästa Allemanstfond + 20

Genomsnitt Det kan vara av intresse att jämföra Sydfondens allemansfonder «IN SYDFÖNDEN - Il SYDFÖONDEN +13 utveckling med allemansfondernas. då även dessa SYDFÖNDEN +9Y Genomsnitt Genomsnid har placeringsregler som begränsar dem till att allemansfonder -I7 allemanstender - Il investera i svenska instrument. Väs Totalmdex VAN Toralindex VÄ: Tertalinndens

tusterat för utdelniogarv 0 tjusterat för utdelvingart - 21 (justerat för utdelyimgar: 9 Noteras kan att både Svdfonden och Vås Totalindex 4 VÅ s Tetaliidex VÄ s Fotalmdex -F genomsnittetav allemansfonderna har utvecklats Särnusra ullemanstond - 24 Saunsta allematsfond Särnsta allewanstord - It bättre ån Veckans Affärers Totalindex (inkl utdelningar), såväl 1991 svm perioderna 1990- Källa SvD) 1992.01.05 och egna beräkningar gållande Svdfonden

BOKFÖRINGSMÄSSIGT kr som extraordinär kostnad för avveckling av (1490: 101 resp It mkr) ökade räntorna tll 114 RESULTAT Svdfonden redovisas ett bokföringsmässigt mkr (99 mkr). Nettot av realisationsvinster och

resultat av 172 mkr (155 mkr). förluster steg till 119 mkr (192 inkr). Avsättning Rörelseresultater för 1991 blev 323 rakr mot 285 till riskreserv för onoterade aktier har gjorts med mkr under 1990. Sedan avdrag gjorts med 140 De finansivlla intäkterna ökade något till 218 4 mkr (8 mkr) och nedskrivning på fordran med mkr får beräknad överföring till 1-3 AP- mkr (1990: 213 mkr). Medan utdelningsintåkter Fmkr (15 mkr). Förvaltningskostnaderna inkl fondstyrelserna (1990: 130 mkr) och med 10 och optionspremier minskade till 101 resp + mkr avskrivningar blev Y mkr (R mkr).

STOCKHOLMSBÖRSEN 1989-1991 REALT RESULTAT

Veckans Atfärers totalindex

Svdfondens reala resultat utvisade ett överskott,

utöver kravet, på 41 mkr (1990: underskott på 1700 1.638 mkr) sedan undervärdet i börspartföljen

kraftigt minskat och övervärdet i obliga- 1500 tionsinnehavet ökat något. På grund av den

någat lågre allmänna prisåkningen med 7,99 1500 (10,99) begränsades inflationskompensarionen

till 343 mkr (409 mkr). Efter avveck- 1400 lingskosnaderna blev det reala resultatet 31

mkr,

1300 Över hela fondens verksamhetstid, 1984-91, har

detreala fondkapitalet vuxit till 4.290 mkr medan

det indexerade grundkapitalets nivå uppgick till

1200 4.680 mkr. Ew ackumulerat underskott på 390

mkr förelåg vid 1991 års utgång. Detta är påverkat av de särskilda avvecklingskostnaderna.

VERKSAMHETEN

Cupviglr € Dextel Findata AB 1992 BÖRSPORTFÖLJEN

a a ed Efter 1990 års nedgång med 30 inleddes 1991

| ! I

1989 1990 1991 med starka uppgångar under januari-mars med

Skr. 1992/93:18 Bilaga 4

2096, rekyl i april återhämtning i maj och sammansättning som i huvudsak överensståmmer STÖRRE ytterligare okning i juni. Under loppet av juli med totalindex. Vidare har koncenrationen av

NETTOFÖRANDRINGAR

kulminerade kursnivån vid +324 sedan årew antalet papper i portföljen fortsatt. Med de början, för att under resten av året successivt utsikter som bedömdes ha förelegat har KÖP ANTAL MSEK sjunka. Över hela 1991 steg den allmänna Sydlonden kommit att netosälja aktier under

ASEA 285798 117 kursnivån med 64 enligt VA:s totalindex. 1991 för 321 mkr. Som en följd härav har

Investor 189600 30

Svdfondens börsportfölj ökade i vårde med 9Z. rånteportföljen vuxil.

Nobel 185000 20

Providentia TRH 2

Poruöljen gick sålunda tre procentenheter bättre Vardeutvecklingen av fondens börsportölj är

SCA 210700 25

under 1991 än börsen istort, liksom under 1990. givetvis ett resultat såväl av omfattningen av Överoch underviktningar av de stora innehaven Konvertibler: NOM VÄRDE.

förblev vid 558 mdr från årsskifte till årsskifte, framåt har lent till att Sydfonden vid årsskiftet

1991 /92 var starktöverviktad i Astra, Adas Copco, Nyemission: ANTAL efter utköp av bl a Alfa-Laval och Saab-Scania,

Perstorp, SCA, Stora, Svdkraft och Volvo. Nobel GFA2000 51

Kursutvecklingen på branschnivå var starkt Postitionerna i Ericsson och Skanska har dragits

FÖRSALJNINGAR ANTAL MSEK skiljaktig. Å ena sidan steg kemisk industri, som ner kraftigt till undervikt resp normalvikt. Av främst innehåller AGA, Astra och Perstorp, med övriga större innehav var fonden överviktad i Astra 28842 137

406, handelsföretag med 20 och övriga företag Asea och i Cardo. Atlas Copco 99900 20

med 1950, med bla Gambro, Procordia, Svdkraft Ericsson INOM 158

ASEA, Ericsson och Volvo, steg med 795.

värde, mkr procent Skauska 143800 51

Den under 1989 av styrelsen fastlagda Astra (1) 518 16,9 placeringsstrategin för börsponföljen har gällt Bland större förändringar kan anges att ASFA- Voko (3) sök 12,0

oförändrad. Inom ramen för denna har fondens innehavet har nettoöokat med 286.000 aktier och

SCA (4) 265 8,5 vidare dei Investor och Providentia med 190.000 större innehavi högre grad än tidigare förändrats Svelkrafi (5) 241 7,9 resp 188.000, vartill kommer teckning av i avsikt att uppnå cn påtagligt bätre värdeutveckling på portföljen ån vid en Stora (6) 193 63 konvertibler för 17 mkr resp 29 mkr.

Perstorp (9) 182 39 Engagemanget i Sydkraft har ökat något med FONDENS Asea (7) 176 DT 35.000 aktier och köp av konvertibler för 14 mkr Atlas Copeo (10) 172 AR och det iSCA med 211.000aktier. Fonden deltog

BRANSCHFÖRDELNING OCH

iNobels nyemission, varigenom bolaget tecknade

MARKNADENS 1989-1991 Ericsson (2) 119 3,0

9,692 milj nya aktier för 51 mkr. Totalt köpte och

Procent Cardo (-) 114 37 nytecknade fonden aktier och konvertibler för Fondens börsportfolj — Marknaden enligt 402 mkr (1990: 543 mkr). Delsunima 2.353 76,5 Veckans Affarers index Vad angår försäljningarna på tillsammans 723 Övriga innehav 721 23,5 1991 1990 1989 1991 1990 1989 mkr (1990: 431 mkr) har hela innehaven i Total: 3.074 100,0 Regnbågen (262.000), Skandia (655.000) och 5 Verkstader SAn Md SS 279 SL åLD

E-Banken (1.196.000) sålis. Vidare har hela Kemisk Anm (1) osv anger rangordningen eo år udigare. återstående posten av 159.000 Procordia avyttrats indniste 2208 IHRS TI 15,5 114 TOR

liksom samtliga genom uppdelningen av "gamla”

Skugsindusunr 14.92 85 TAR OKT Hl TA Astra är fortfarande, trots viss försäljning, ASFA erhållna 367.000 aktier ilncentive. Fonden

Sydfondens med marginal största position. köpte tidigare under året 658.000 aktier i

Förvaltnings bolag Ro OR KAL JE 190 14N Fondens fem största positioner var därutöver Nordbanken. Senare underåret såldes emellertid Yolvo, SCA, Sydkraft och Stora och utgjorde en väsentlig del av dessa. Positionen i Ericsson Fastighets & 5295 (1990:47) av börsportföljens värde medan byggföretag = 42 67 MA 49 IAN 134 minskade med 986.000, i Astra med 289.000 och

andelen för de tio största var 774, (72). Portföljen i Skanska med 144.000 aktier.

Banker 41 7,3 7.5 7.4 BN RT omfattade 26 företag mor 30 eu år tidigare.

Övrigt 18.0 AO JUR 220 INR 141 Börsportföljens marknadsvärde var vid utgången av 1991 3.152 mkr (1990: 3.174 mkr) varvid det

100 LME TUGOM TN TORA JO

ingående samlade undervärdet i portföljen på Värdeokning 263 mkr hade minskat till 67 mkr. Det bokförda

resp allmän vårdet hade under året gått ner från 3.437 mkr, kursutveckling = 9 -27 4 6 -9 Mu

ull 3.219 mkr.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 4

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

DEN ONOTERADE PORTFÖLJEN Sydfunden tecknade under våren aktier ibolaget

för vardera 50 imkr. Under 1991 ändrades den onoterade portföljen enligt följande: Nelo AB startade i februari 1991. Bolaget designar

Mkr och marknadsför exklusiva sittmöbler i läder.

Cirka 95906 av försäljningen går på export.

Bokfört anskaffningsvårde 1991-01-01 28.8

Prisnulus ÅB, Malmö har som basverksamhet Investering inva företag 9.4

service till industrier. kommuner m Hl avseende Ökning i tidigare delägda företag 0,7 obka typer av anläggningar. Äv de större

dotterbolagen kan nämnas Sydmontage AB och

[DLK Diana Conirol AB, Majoritetsågare år Bröderna Åvyttring av engagemang - 50 Paulsson, PEAB AB.

Bokför anskalfningsvärde 1991-12-31 = 1038 Ymer Offshore AD är delägare i Aretbusa

Oftshore Tid. Detta bolag bedriver uthyrning av

borrplattformar för oljeprospektering i hela

världen och har lör denna verksamhet tölvriggar,

Avyttringar varav sju är semi-submersibles och fem jack-ups.

Fd Swedish Machine Group AB har, sedan Speciraphos AB är ert Ideon-företag i lund, som

dotterbolagen SMT Machine Company AB i urvecklar diagnostiska utrustningar baserade på Västerås och AB Saju Maskin 1 Värnamo såldes egna patent inom fluorescensspektröskopi. under 1990, varit under avveckling. Svdfonden, Genom denna teknologi miroduceras en nv vp som i bokslutet för 1990 skrev ner av- av diagnostik. vilken skall förbättra behandlingen skaffningsvärdet ull 0 kronor, har nu sålt dena åv patienter inom cancer- och hjärt/kärlinnehav. områdena.

Utvecklings AB Kranen hildades 1986 som en Avtal om ytterligare del av eu projekt att bygga upp något ny efter nedläggningen av Kockums Varv i Malmö. engagemang

Företaget har utvecklat vål och för närvarande

Svdfonden har under 1991 törbundit sig att. svsselsättes cirka 1200 personer i cirka 60 företag under förutsättning av att överenskomna villkor på Kranenområdet. Under 1990 sålde de Nesua

uppfylles, utberala ytterligare I mkr under 1992, övriga akticågare sina innehav tll Bröderna

vilket innebär en utökning av ett av de befintliga Paulsson, PEAB AB. Svdfonden avyuwade under

innehaven. LY9gt sic innehav till PEAB AB med en tillfredsstållande tealisationsvinst.

Resultat

Nya engagemang Som löpande inkomster för 1991 från den

onoterade portföljen har 0,3 mkr mottagis i Eurowav AB med Sca Link AB. Stockholm som konvertibelräntor (1990: 0,9 mkr). Vidare mitiativrtagare och huvudågare skall etablera redovisas för 1991 realisationsvinster på kryssningstrafik med två båtar mellan Malmö sammanlagt 6,8 mkr från dels försäljning av och Löbeck. Fariwgen, som byggs på varv i aktierna i Utvecklings AB Kranen, dels Jugoslavien, har blivit försenade berocnde på de upplösning av den garantireserv, som avsattes i transportsvårigheter som inbördeskriget bokslutet 1990 från en del av vinsten vid förorsakat och som stoppat leveranser från försäljningen av innehavet i Morgana ARB. underleverantörerna till nybygget. Företagsledningen bedömer at förseningen inte Som redovisaws ovan har tillsammans 4,2 mkr kommer att bli långvarig. TryggHansa/SPP och (8.0 mkr) avsatts till en riskreserv.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 4

Sammanfattning ORGANISATION onoterade aktiebolag. I övrigt, och huvudsakligen

såsom ett komplement, har medlen placerats Svdfonden första engagemang i onowrade Fondens konwor bestod under året av fem räntebärande. företag skedde 1985, då 4 inkr investerades i två personer (1990:5), utöver verkställande företag. Under 1986 investerades sammanlagt direktåren. Av dessa var re män och wå kvinnor. Vardeuvecklingen av Sydfondens hörsportfölja 40 mkrinio företag. Totalt har Svdfonden t.o.m. En av månnen tjänstgjorde vid fondens kontor i förhållande till Stockholmshörsens samlade 1991 investerat 170 mkritjugonio olika företag. Arlöv, övrig personal i Stockholm. utveckling var under den tidigare delen av Av dessa finns vid utgången av 1991 tolv företag perioden ej fullt tilltredsställande, medan en kvar i portföljen med et sammanlagt bokfört Förvaltningskostnaderna uppgick till 9,178 mkr posith vändning kunnat registreras under de tre anskallningsvärde på 103,9 mkr. (MYGG 7). Kostnaderna var 2,1 promille av senaste åren. Under 1990 som 1991 har

det bokförda fondkapitalet jämfört med 1,8 hörsportföljen gått tre procentenheter bättre än Nettoresultatet av avyuringarena av de sjutton under 1990. hörsen i stort. företag, som imte längre finns i portföljen. uppgick till minus 38 mkr. Den största förlusten. Urfallet av investeringarna i onoterade företag,

AVVECKLING AV som i hög grad är av venture capitalkaraktår, är 28 mkr, gjordes i SMG Swedish Machine Group AB. Då detta bolag bildades 1986, ansågs denna LÖNTAGARFONDERNA endast delvis möjligt au nu avläsa. Der hittills satsning nödvändig och riktig. om vi i Sverige uppnådda resultatet för hela perioden innebär, ville ha kvar en tweknologiskt framstående Riksdagen bitöll den I8 december 1991 som redan anges ovan, förluster och därmed verktygsmaskinindustri. regeringens proposition 1991/92:36. Lön- negativ förräntning på satsat kapital. En positiv

tagarfondernas verksamhet upphör därmed i vändning har emellertid kunnat nowras under

och med utgången av 1991. Tillgångarna övertas senare år åven för detta affärsområde. Avde tjugonivföretagen. som funnitsi portföljen.

av en avvecklingsstyrelse och den slutliga avhar fjorton företag varit nystartade vid Svdfondens

" vecklingen skall enligt besluter vara genomförd Vtvecklingen av Sydfondens samlade förengagemang och tre företag bildats genom MBO.

den I juli 1994. mögenhet har under de senaste åren varit väl Fem av företagen utvecklade högteknologiska produkter. hävdad. Vid en jämförelse med de tyra övrig:

Bokslutet har som extraordinära kostnader löntagarföonderna kan konstateras att Svdfondens

belastas med tillsaminans 10.300 mkr avseende värde vid 1991 års slut var högst av de fem RÄNTEPORTFÖLJEN kostnader för avveckling av fonden. Dessa består fonderna vilket ej varit fallevunder verksamhetens

för personalen och verkställande direktören tichgare år. Med rånteporiföljen avses förutom trans- av jön under "uppsägningstiden samt avaktionslikviditeten, placeringar i dags- göngsvederlag jämte sociala- och pensionslånemarknaden, i penningmarknadsinstrument kostnader, tillsammans 7, mkr. varav samt i räntebärande obligationer. Cenomsniuligt för verkställande direktören 3,295 mkr. under 1991 har 924 mkr varit placerade Därutöver avser kostnaderna fråmst lökalhyra räntebårande, Direktavkastningen blev 11.996 och andra betalningar enligt ingångna kontrakt (12,96). Övervärdet i obligationsportföljen på tillsammans 2,813 mkr. ökade med 6 mkr till 8 mkr. Realisationsvinster på 5 mkr har erhållits. Penningmarknadsporiföljensgenomsniuliga återstående AVSLUTNING löptid var vid årsskiltet [991.792 2.3 mån (9 mån) och obligationsportföljens 2,7 år (1,5 Sydlonden söm en av de fem löntagarfonderna,

har med Riksdagens avvecklingsbeslutidecember

1991 kommitatt verka under inemot åtta år, från DELTAGANDE I 1991 ÅRS halvårsskiftet 1984 till och med utgången av

BOLAGSSTÄMMOR 1901.

Vid de noterade förevagen fanns fackligt Wifrån direktiven har fonden arbetat på organiserade anställda vid 23, utav 29 företag. I riskkapitalmarknaden i Sverige. Den väsentliga samtliga 23 fall hade rösträtt överlåtits från delen av fondens grundkapital, som successivt fondens sida. Bland de onoterade löretagen ökat genom rekvisition av medel under varje år fanns facklig organisation i ett fall, varvid fram till och med 1990, har investerats i första möjligheten till överlåtelse ej utnyujades, hand i noterade svenska aktier samt till viss del i

Skr. 1992/93:18

Bilaga 4

RESULT ÄKNING (KKR)

1991 1990 BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT Not

Avgår:

Överföring till

ÅRETS RESULTAT

REALT RESULTAT

Resultat före över. ll

1-3 AP-föndstyrelserna 302.941 284350 Förändring av ej realiserade vinster 10 201.241 - 1,.378.342 Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster ä24 182 - L.OY3.986 Avsättning för bevarande av grundkapitalev köpkraft - 342.708 Realt resultat inkl ej realiserade vinster INI.A7A - 1.503.356

Överföring till

1-3 AP-fondsiyrelserna - 140.409 - 199.837 Realt resultat i förhållande

Skr. 1992/93:18 Bilaga 4

BALANSRÄKNING (KKR)

1991-12-31 1990-12-31

Not Bokförda Marknads- Bokförda Marknads-

värden värden värden värden

TILLGÅNGAR

Banktillgodohavanden 5.802 5.802 70.475 76.475 Kortfristiga placeringar 1 1.164.394 1.172.791 749.960 752.349 Förutbetalda kostnader/

SKULDER Skulder till fondkommissionårer 3.018 J018 2.568 2.508 Upplupna kostnader/

FONDKAPITAL Grundkaäpital 3.452.000 3.452.000 Indexerat grundkapital 1.680.301 4.337.593 Ackumuleralt resultat Irån tidigare år 724.471 369.952 Ackumnierat resultat i

Ansvarsförbindelser: Utställda köpoptioner till ett lösenvärde av 9.600 (marknadsvärde underliggande aktier 10.160)

Villkorat avtal wid nyemisston 1.000

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 4

FINANSIERINGSANALYS (KKR)

1991 1990

LIKVIDA MEDEL DEN 1 JANUARI 820.435 283.432

TILLFÖRDA MEDEL

Ökning av kortfristiga skulder SUMMA TILLFÖRDA MEDEL NOSG95 ANVÄNDA MEDEL

s SPECIFIKATION AV LIKVIDA MEDEL Banktillgodohavanden 5.802 THATA Kortfristiga placeringar 1.164.394 TAN SUMMA UIKVIDA MEDEL JAFOA96 K26A435

Skr. 1992/93:18 Bilaga 4

NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR (KKR)

1991 1990

Nor I OPTIONSPREMIER, NETTO Under året influtna premier 16.893 19.970 Premier med förfall efter balansdagen (Redovisas i balansråkning under övriga skulder) - 428 - 3.451

10.465 16.517 Premier från lösta uptioner t Redovisas i resultaträkning under realisationsresulvat) = Lä00 Erhällna optionspremier från förfallna

Nol 2 RÄNTEINTÄKTER

Onoterade konvertibla skuldebrev

Övrigt

113.546 Not 3 FÖRVALTNINGSKOSTNADER

Löner och ersatnangar till

Lokalkostnader Resor, logi, trakvarmenten Övriga förvaltningakostnader

BODA

Nor 4 AVSKRIVNINGAR PÅ INVENTARIER

Avskrivningar har 1991 skett med tillsammans 250 kkr. På anskäffningsvärdet avseende datantrustning har avskrivning sket med 309 och med 209 på Övriga inventarier

Skr. 1992/93:18 Bilaga 4

NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR (KKR)

1991 1990 Not 5 RFALISATIONSRESULTAT, NETTO Vid beräkning av realisationsvinster / förluster vid aktie ljning har genomsnitsmetoden använis för noterade aktier Realisationsvinster noterade företag 208.207 Realisationsvinster onoterade företag H.820 Realisatiunsvinster obligationer > 5.019

220.106 Realisationsförluster noterade företag = TOT ARA

HR.622 102.386

Nut Hb NEDSKRIVNING AV FÖRDRAN Avser marknadshbevis i Finans AB Nyckeln. Fördran redovisas i balansråkningen under övriga fordringar. Nedskrivning HUR 153.000 Utestående fordran 4.158 15.000

Not 7 AVSÄTTNING TILL RISKRESERV

Not 8 ÖVERFÖRING TILL 1-3 AP-FONDSTYRELSERNA

Löntagarfondstyrelsen skall varje är överföra en avkastning på 396 av grundkapitalets nuvärde. Nuvårdet beräknas enligt konsumentprisindex 1991: 7,92 (1990: 10,97)

Skr. 1992/93:18 Bilaga 4

1991 1990 Not 9 AVVECKLINGSKOSTNADER Riksdagen heslöt den 15 december 1991 om avveckling vid årsskiftet 1991/92 av läntagarfonderna. Sydfondens kostnader härför som är en extraordinär kostnad har beräknats enligt följande. Personalkostnader Löner /avgångsvedertag 4.493 Sociala kostnader inkl ITP 2.964

7457 Övriga kostnader Hyreskosinader lokaler 1.923 Övriga avvecklingskosnader 920

10.300 Redovisas i balansräkning under upplupna kostnader /lörutbetalda intäkter

Not 10 FÖRÄNDRING AV EJ REALISERADE VINSTER

Övervärde portfölj noterade aktier Ingående övervärde - 262.291 118.440 Utgående övervärde - 67.058 262.291

- 138.731 Övervärde portfölj räntebärande obligationer

Not II KORTFRISTIGA PLACERINGAR

Statsskuldväxlar 460.000 Komimuncerifikat 80.000 H5.000 Marknadsbevis ä0.000 163.141 Företagsceruitikat SORD00 283.000

RYR OD 53LH Räntebärande obligationer.

Skr. 1992/93:18 Bilaga 4

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING 1991-12-31

Not 12 I. NOTERADE FÖRETAG

Innehav Förändr. Marknads- Fondens andel i (&) av

under 1991 värde kkr kapital röster Aktier (Antal) (Antal) Verkstäder Asea Ä + 72.450 108.172

Alr

MR Kemisk industri

700.628 Skogsföretag

459.121 Bygg- och fastighetsbolag

8 Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 18

Skr. 1992/93:18 Bilaga 4

1. NOTERADE FÖRETAG

Innehav Förändr. Marknads- Fondens andel i (7) av

under 1991 värde kkr kapital röster Aktier (Antal) (Antal) Förvaltningsbolag

260.863 Banker Nordbanken 1.658. 100 - 146.300 33.991 0,39 0,34 SHB A 953.800 - 8000 5 0,63 NH9

Övriga företag

1) Innehav har under året påverkats av fönd- eller nyemission i följande förerag: Astra F 1:3 sobel N 4: 1

2) Köpoptioner har utställts med underliggande aktier i:

Antal aktier Marknacdsvärde kkr Astra A 20.000 16.160

Skr. 1992/93:18

Bilaga 4

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING 1991-12-31

I. NOTERADE FÖRETAG

Aktier

Förvaltningsbolag Banker Övriga företag

Anm. Anskaffningsvärdet innefattar courtage och vårdepuppersskatt. Vid beräkning av marknadsvärdet har lägstu betalkurs den

31) december 1991 använts. Om betalkurs saknas hur senaste köpkurs använts. Under 1991 har courtage erlagts med 3.231 och omsättningsskatt med 4.805,

Följande aktvannehov har i sor helhet sålts under 1991:

Skr. 1992/93:18

Bilaga 4 "Nor 13 II. ONOTERADE FÖRETAG

29.943 Konvertibla skuldebrev

Skr. 1992/93:18 Bilaga 4

UNDERSKRIFTER

Stockholm den 14 februari 1992. Göran Jokh sson Ordförande Bo Andersson Monica Bäckman Per-OMlot Holmqvist

Yngve Källstad Inger Nilsson Angae Söderberg

Åke Zetterström Carl-Axel Zachrisson Verkställunde direktör Vår revisionsberåttelse här avgivits den 28 februari 1992.

Sven Santesson Lennart Olsson Fybrt Jademo

Auktoriserad tevisor Auktoriserad revisor sA ukdoriserad revisor

Skr. 1992/93:18

Bilaga 4

REVISIONSBERÄTTELSE

Första löntagarfondstyrelsen (Sydfonden)

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Första löntagarfondstyrelsens förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för 1991,

Vi har under beaktande av god revisionssed granskat förvaltningshberättelsen, råkenskaperna. protokoll

och andra handlingar, som lämnar upplysning om löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat de

under löntagarfondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsätgärder

vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, resultat- och balansräkningarna, bokföringen, inventeringen eller eljest beträffande löntagarfondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 28 februari 1992

Sven Santesson Lennart Olsson Fen demo Auktormserad revisor Auktmserad reviser Aukerderad revisor

Skr. 1992/93:18 Bilaga 4

PLACERINGSSTRATEGI FÖR SYDFONDEN

UTGÅNGSPUNKT MEDEL

1. Utgångspunkt är lagen med reglemen- 6. Den allra största delen av fondmedlen te för Allmänna Pensionsfonden, APR skall investeras I främst aktier. men även (SFS 1983:1092 med scnare beslutade könvertibla skuldebrev och teckningsopändringar). tioner, i svenska aktiebolag, vilkas aktier

är föremål tör notering. Den övriga delen 2, Sydfonden skall förvalta anförtrodda me- av fondmedlen skall investeras i aktier, del genom placeringar på .riskkapital- konvertibla skuldebrev odv i icke note: marknaden, Placeringarna skall syfta till rade svenska aktiebolag. att förbättra riskkapitalförsörjningen till gagn för svensk produktion och svssel- 7. För att uppnå målsättningen bör samsättning. mansättningen av den noterade portföl-

jen i varierande grad över tiden avvika

Fondmedlen skall placeras så art kra-

från respektive branschs och företags vikt ven på god avkastning, långsiktighet och

utav det samlade börsvärdet. riskspridning tillgodoses.

Placeringarna skall omfatta en poruölj 8 Fondens noterade portfölj bör i första av aktier mm i noterade aktiebolag och hand bestå av aktieinnehav som i regel, en portfölj av aktier mm i onoterade bo- var för sig. minst uppgår till två procem lag. och mest uppgår till tio procent av den

samlade portföljens marknadsvärde (po-

MÅL sitioner), Härwtöver kan portföljen även

a . Målsättningen för portföljerna är omfatta andra innehav. dels att långsiktigt maximera avkast Föndens portfölj bör i första hand be-

ningen så att såväl kravet om 39. år- stå av innehav i större noterade aktivbo-

lig utdelning av nuvärdet av grund: lag. Värdet av dessa innehav bör tillsam-

kapitalet (det årliga flödeskravet) mans uppgå till minst hälften av den no-

som kravet alt bibehålla grundkapi- terade pörnföljens marknadsvärde. talets realvärde (det långsiktiga av-

Innehav av aktier i noterade bolag av

kastningskravet) enligt APR väl

mindre storlek begränsas i praktiken av

upptfvlles,

reglerna i APR um max sex procent röstedels att erbjuda lokala fackliga organisa- tal. Fondens portfölj bör kunna omfatta

tioner vid ett aktiebolag, i vilket fon- även sådana bolags aktier, även om inne-

den äger aktier, att utöva rösträtt för havets värde som andel av fondens totala

hälften av aktierna. portfölj är ringa.

> . Målsättningen för den noterade port- 10. Vid varje stvrelsesammanträde redovi följen är att långsiktigt överträffa den sar YD sin syn på den ekonomiska ur allmänna utvecklingen för nowrade vecklingen nationellt och internatiosvenska aktier enligt Stockholms Fond- nellt och — med anknytning härtill -börs officiella index. utvecklingen på den svenska aktiemark-

naden. Härvid umvitjar YD utomståen- Ja Mälsätningen för den onoterade portföl-

de expertis i den omfattning han anser jen är att, med krav på långsiktig lönsam-

lämpligt. het, bidra tll riskkapitalförsörjningen för små och medelstora företag. Före Mot bakgrund härav och utitrån förut med huvudsaklig verksamhet i angivna riktlin ; rige kommer av naturliga skäl i fråga i för- ningen [framlägger VD för diskussion sta hand, eftersom fonden genom sin lo- och erforderliga ställningstaganden hukala förankring torde ha bäst kännedom vudsakliga förslag till dispositioner. I om sådana töretag.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 4

den mån utvecklingen för aktiemarkna- lä. Har fonden enligt avtal eller eljest att den i dess helhet eller för enskilda utse ledamot och suppleant i styrelse för

branscher eller företag, enligt VD:s upp: bolag, vari fonden äger aktier, ankomfattning, visar sig avvika från de gjorda mer der på fondens styrelse att utse såbedömningarna skall han anpassa fön- dan ledamot och suppleant. Kan samdens dispositioner efter den ändrade ut manträde med fondens styrelse ej avvakvecklingen. tas, utses ledamoten och suppleanten av

VD. som har att anmäla besluter på näs . Härjämte skall som kompletterande reg: sammanträde.

ler för VD: befogenheter galla följande,

Vad beträffar den del av den noterade

VD äger rätt att besluta om placering av

aktieportföljen som avses i punkt 8 äger fondens likvida medel. Då så bedöms

VD under tiden mellan styrelsesamman-

lämpligt kan fonden även alternativt fiträdena vidia sådana dispositioner, som nansiera investeringar genom upplåenligt hans bedömning år gynnsamma

ning på upp till maximalt 250 mkr. VD

för fondens imveckling. Dessa disposi-

skall senast vid närmaste ordinarie rap

toner får dock inte utgöra avsevärda porttillfälle informera om fondens likvi-

ändringar i denna del av portföljen.

diter och eventuell upplåning. Vad beträflar den noterade aktieport-

följen i övrigt äger YD under samimna tid och i samma syfte vidta enligt hans hedömning lämpliga dispositioner utan den begränsning som nyss angivits för den i punkt 8 avsedda delen av porföl- Jen.

Vid beräkning av avkastning för investeringar i den onoterade portföljen måste kräver ställas tillräckligt högt för an kompensera de förluster, som följer av denna tvpiav ve mhet, så an devlång siktiga avkastringskravet för hela den onoterade portföljen enligt punkt 3 ovan uppfylles.

- Investering i onoterat aktiebolag beslufas av styrelsen. om — engagemanget år nytt för fonden och

överstiger 2 mkr vller. om — fråga är om utökning av engagemang

och detta härigenom kommer att

överstiga I mkr. Hänuöver gäller att VD äger fatta beslut, därest styrelsens behandling med hänsyn till omständigheterna inte kan avvaktas. I ärenden där VD fattar beslut om att fonden skall investera eller avstå från att investera i onoterat bolag skall anmälan göras vid styrelsens nä manträde.

Fond Väst

(andra löntagarfondstyrelsen)

ÅRSREDOVISNING 1991

Skr. 1992/93:18 Bilaga 5

VD-KOMMENTAR

Den 21 december 1983 beslöt Riksdagen att inrätta fem löntagarfondstyrelser i Sverige. Regeringen utsåg ledamöterna i Andra löntagarfondstyrelsen den 20 juni 1984 och styrelsen hade sitt första sammanträde den 3 juli.

Den 18 december 1991 beslöt Riksdagen att avveckla löntagarfondstyrelserna. Den kvarvarande styrelsens enda uppgift efter den 31 december 1991 är att upprätta bokslut för år 1991. Det är detta bokslut vi nu överlämnar.

Med tanke på att fondens verksamhet nu upphör så känns det naturligt med en enkel sammanfattning av de närmare 8 årens verksamhet.

Den första tiden fick vi leva med den mycket hätska politiska diskussionen som gällde införandet av löntagarfonderna i Sverige.

Efterhand som vi fick tillfälle att visa vår vilja att verka till gagn för svenskt näringsliv och sysselsättning avtog denna diskussion. Vi utvecklade ett gott förhållande till de företag där vi fanns med som ägare, när vi visade att vi var stabila och långsiktiga ägare. Vi har under den tid vi verkat fått ta vårt ansvar och utövat vår ägarroll i samverkan med andra ägare och ägargrupper.

Vi mötte många som var positiva till vår verksamhet. Det gällde inte bara de anställda i företagen där vi fanns som ägare. Det gällde också representanter för industri och näringsliv i övrigt som såg oss som en god och långsiktig investerare.

Vi har ofta talat om två delar av vår verksamhet och som på olika sätt varit underlag för de beslut som vi haft att fatta. Dessa två delar har varit avkastning och inflytande.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 5

Vad gäller avkastningskravet har det varit klart formulerat. Vi skulle varje år skicka in ett visst belopp till ATP-systemet, ett belopp som var inflationsskyddat. På det sättet har vi varit en viktig del av det allmänna pensionssystemet.

Vad gäller inflytandet för de anställda i de företag där vi ägt aktier, har det av naturliga skäl varit svårare att formulera i enkla termer. Vår erfarenhet är att de anställdas inflytande i frågor som rör företagets dagliga skötsel, sker bäst genom de regler som finns i medbestärnmandelagen. Med den kunskap och erfarenhet som finns hos de anställda ges man tillfälle att påverka de dagliga besluten i företaget.

Det inflytande som tillkommit de anställda genom att man fått rösträtt som aktieägare genom de av fonden ägda aktierna har av många ansetts somm mindre betydelsefullt.

Mot detta vill jag invända att det funnits tillfällen där det varit viktigt för de anställda att utnyttja sin rösträtt som aktieägare. Det har varit i frågor som rön större förändringar där bolaget stått inför ägarskiften och liknade frågor.

Just när detta skrives diskuteras den största företagsaffären någonsin i Sverige. Jag tänker på Volvo/Procordia-affären. Det är en affär där de anställda i respektive företag har bestämda meningar om vad man vill.

Tidigare hade man rätt till hälften av den rösträtt som tillkom löntagarfonderna och det fanns med denna utgångspunkt skäl att lyssna efter de anställdas mening. Efter årsskiftet är nu denna rätt borttagen och hela rösträtten tillkommer nu avvecklingsstyrelsen i Stockholm istället.

En viktig del i fondens arbete har varit de onoterade företagen. Det är i detta sammanhang vi mött de enskilda människorna, ägarna, företagsledningarna och de anställda. Detta arbete har tagit en mycket stor del av vår tid. Här har vi varit med och diskuterat planer och påverkat inriktningen. Ett par goda exempel är Komponentutveckling och Bylock & Nordsjöfrakt. Förutsättningen för det framgångsrika samarbete som har varit, är att det funnits duktiga företagsledningar i båda företagen. Man skall också notera att det tagit lång tid för att arbetet skall hinna ge resultat. Att utveckla ett företag är ett långsiktigt arbete som inte görs inom ramen för ett enskilt år.

När vi först mötte Nordsjöfrakt var det ett partrederibaserat rederi med omkring 300 anställda och ett litet eget kapital. Dom kämpade för att överleva i en bransch som under lång tid haft stora svårigheter. Nu ingår det i en grupp som är marknadsnoterad under namnet Bylock & Nordsjöfrakt. De har en stabil balansräkning och mångdubbelt fler anställda.

Komponentutveckling, vars verksamhet helt bestod i att vara underleverantör till bilindustrin, har också vuxit på motsvarande sätt. Genom egen expansion och sammanslagningar med andra företag har antalet anställda vuxit från 300 till idag 4200 inom hela gruppen.

Skr. 1992/93:18 Bilaga 5

Jag tror att båda dessa företag har uppfattningen, att fondens insats varit av avgörande betydelse för den positiva utveckling som de genomgått.

Frågan om onoterade företag sammanhänger också med frågan om fondens regionala inriktning.

I den lagstiftning som reglerade fondens verksamhet fanns egentligen inte något som föreskrev att fondens verksamhet skulle ha en regional inriktning. Det enda regionala inslaget bestod i att till styrelsens ledamöter skulle utses människor som bodde och var verksamma i västra Sverige. Styrelsen bestämde sig emellertid tidigt för att dom ville att fonden skulle vara en del av det västsvenska näringslivet. En viktig markering i denna riktning gjordes i och med att man tog beslutet att placera fondens kansli i Göteborg.

Det var viktigt för oss att se den svenska aktiemarknaden och näringslivet från en västsvensk synvinkel. Vi tror att det finns behov av aktörer som inte enbart ser näringslivets utveckling från den " stockholmska ” horisonten. Att Fond Väst har funnits och har arbetat i regionen har givit kontakter och inblickar som vi aldrig skulle kunnat fått om vi befunnit oss i Stockholm. Det måste finnas källor av riskkapital inom en region för att näringslivet skall kunna utvecklas. Brist på riskkapital innebär att en viktig motor i utvecklingen saknas.

Varje region i Sverige kommer i framtiden också att vara en region i Europa. Impulser till och från den egna regionen kommer alltmer att utbytas med företag och regioner i andra länder. Även i detta sammanhang är det viktigt med riskkapital för att på lång sikt forma en livskraftig region med en livaktig arbetsmarknad. I annat fall hamnar man lätt i defensiva positioner där det i första hand gäller att försvara det man har, utan att för den skull kunna delta i en spännande och värdefull utveckling.

Som jag nämnde inledningsvis så har alltså beslut fattats om att avveckla löntagarfonderna.

När fonderna kom till så var ett av motiven att det fanns behov av riskkapital till det svenska näringslivet. I sanningens namn skall väl sägas att det behovet, under större delen av fondens tillvaro, varit väl tillgodosett genom ökad utlåning från banker och finansbolag. Men de sista åren, och speciellt nu när fonderna skall avvecklas så saknas riskkapital på ett sätt, som saknar motstycke i vår generation. Det räcker att peka på bankernas situation just nu, med mycket stora kreditförluster.

Det finns många som kan intyga hur svån, för att inte säga omöjligt, det är att idag få bankerna att ställa upp med riskkapital eller ens med kreditgivning av mera normal omfattning. Den sanering som inletts i bankväsendet innebär att dess roll som riskkapitalkälla för överskådlig tid kommer att sakna betydelse.

Skr. 1992/93:18 Bilaga 5

Med tanke på företagens behov av riskkapital, måste man säga att avvecklingen av fonderna kom vid sämsta tänkbara tidpunkt.

Just nu pågår en livlig diskussion om vad fondernas kapital skall användas till. Vill man se till möjligheterna för svensk industri att kunna utvecklas och ges tillgång till riskvilligt kapital så är svaret enkelt.

Se till att pengarna behålls som riskkapital och behåll samtidigt det regionala beslutsfattandet.

Det vore ett klokt beslut!

Låt mig till sist få uttala ett tack till alla de personer som vi haft glädjen att få samarbeta med under de gångna åren. Vi har ju haft möjlighet att få träffa människor som på olika sätt representerat allt det som är svenskt samhälle och näringsliv. Representanter för stora börsnoterade bolag, banker och fondmäklare lika väl som fackliga organisationers företrädare och representanter för riksdag och regering.

Även om jag tar i beaktande den skilda politiska syn som har funnits på fonderna, har vi känt att vi mötts med respekt och att vi har kunnat utveckla ett förtroendefullt samarbete.

Många av de människor vi mött under åren har också blivit nära personliga vänner. Åven om fonden nu upphör så lever vänskapen vidare och jag hyser en förhoppning om att vi kommer att mötas igen i andra sammanhang.

Gunnar Larsson

Skr. 1992/93: 18 Bilaga 5

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 1991

Riksdagen beslöt den 18 december 1991 at! löntagarfonderna skall avvecklas. Detta innebär att Andra löntagarfondstyrelsens verksamhet upphör i och med utgången av år 1991. Fondstyrelsens enda kvarstående uppgift under 1992 består i att upprätta bokslut för år 1991. Bokslutet skall upprättas enligt det reglemente som gällde för fondstyrelsen per 1991-12-31. Föreliggande bokslut är alltså upprättat på samma grunder som tidigare år.

Andra löntagarfondstyrelsens grundkapital uppgår till 3.452.000 kkr. De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkning och särskilda specifikationer över fondens värdepuppersinnehav.

Fondens reglemente föreskriver att tillgångarna skall redovisas till anskaffningsvärde. Krav finns också att fonden skall avge en real redovisning där tillgångarna upptagits till marknadsvärden.

Bulansomslutningen uppgår till 4.761.296 kkr. Motsvarande belopp när tillgångarna redovisas till marknadsvärden uppgår till 4.423.525 kkr.

Rörelseresultatet uppgår till 356.393 kkr. Efter avsättning för överföring till I-3 Allmänna pensionsfonden med 139.957 kkr blir det tokföringsmässiga resultatet 216.436 kkr.

Det ackumulerade rörelseresultatet, före överföring till 1-3 AP-fonden, visar ett överskott på 1.640.802 kkr sedan verksamhetens början 1984. Motsvarande reala resultat uppgår till 89.789 kkr.

Fondkapitalet vid utgången av 1991, beräknat efter marknadsvärden på aktier och konventibla skuldebrev, uppgår till 4.226 Mkr. Om samtliga tillgängliga medel omedelbart placerats på börsen och utvecklingen därefter följt börsindex skulle fondkapitalet uppgått till 4.146 Mkr. Jämförelsen tar inte hänsyn till att fonden gör andra placeringar än börsaktier, samt att det är ofrånkomligt att vi måste ha likvida medel tillgängliga. Med hänsyn till dessa faktorer kan mun dra slutsatsen att fondens utveckling sedan starten har varit något bättre än börsindex.

Skr. 1992/93:18 Bilaga 5

Avkastningen på fondens totala förmögenhet under 1991 uppgick till 10,5 procent. I denna beräkning inkluderas också värdeförändringen på tillgångarna. Uppgifter om resultat och förmögenhetsställning framgår av resultat- och balansräkning samt av de noter som bifogas. Utöver detta lämnas följande kommentarer: Fondens börsportfölj Stockholmsbörsens generalindex ökade med 5,5 procent under 1991. Fondens börsportfölj har. I år utvecklats något bättre än börsen som helhet. En genomgång av förändringar i portföljen ger vid handen att fonden köpt större poster i Sydkraft, Procordia och Ericsson. Försäljning har skett i Astra, Gullspång och Argonaut. Aktierna i Uddeholm har sålts i samband med uppköp.

Den aktuella branschsammansättningen framgår av tabell 1. TABELL I

Fastighet- och

På motsvarande sätt har det också skett förändringar i den uppställning som visar fondens fem största innehav. Ny på denna lista jämfört med föregående år är Procordia, medan Asea har hamnat utanför. Fondens fern största engagemang mätt efter marknadsvärde redovisas i tabell 2. Röstandelen anges inom parentes.

Tabell 2

1. Astra 326.475 kkr (0.628 90) 2. Volvo 304.442 kkr (2.101 90) 3. Procordia 262.394 kkr (0.543 0) 4. Electrolux 232.556 kkr (0.052 Yo) S. Ericsson 184.253 kkr (0.009 0)

Fonden har under året sålt aktier för 571 Mkr och köpt för 577 Mkr. Fondens köp och försäljningar har medfört omsättningsskatt på 4,7 Mkr och courtage på 3,5 Mkr.

Från och med 1990 tillämpas den s.k. "genomsnittsmetoden"”. Denna innebär att vid beräkning av realisationsvinster och realisationsförluster, där endast en del av ett av fondens aktieinnehav sålts, används som anskaffningsvärde det genomsnittliga anskaffningsvärdet för det aktieinnehav varur försäljningen skett.

Skr. 1992/93: 18 Bilaga 5

Onoterade företa

Fondens investeringar i onoterade företag uppgår till 210 Mkr. Jämfört med föregående år är detta en nettominskning på 42 Mkr. Nya investeringar har gjorts i Daros med 20 Mkr, Rotocheck 3 Mkr, Coat 280 kkr och Control Drive med 150 kkr.

Samtidigt har B & N överförts från onoterade till noterade i samband med marknadsnoteringen på stockholmsbörsens s.k. O-lista. Detta innebar en minskning av fondens " onoterade investeringar med ca 62 Mkr.

Under året har WidallGruppen försatts i konkurs, vilket innebar en förlust för fonden på 4.005 kkr. Detta belopp har belastat riskreserven, varför ingen påverkan sker på årets resultat.

Fondens konverteringslån till Komponentutveckling kommer att återbetalas och fondens aktier kommer att bytas mot nyutgivna aktier i det O-listenoterade bolaget Trustor AB, enligt upprättat avtal. Samtidigt genomförs en riktad kontant nyemission i Trustor AB till fonden på ett belopp som motsvarar likviden för konventeringslånet.

Nyemissionerna kommer att genomföras till kursen 51,40 kr per Trustoraktie, vilket är lika med det beräknade substansvärdet. Konverteringslånet uppgår till 42.822 kkr och fondens anskaffningsvärde för Komponentutvecklingsaktierna uppgår till 65.919 kkr. Om fondens framtida antal Trustoraktier, till följd av aktiebytet, skulle värderas till kursen vid det gångna årsskiftet blir det sammanlagda värdet 50.452 kkr. Fondens aktier till följd av kontantemissionen skulle på motsvarande sätt värderas till 20.828 kkr. I föreliggande bokslut redovisas konverteringslånet till nominellt belopp och fondens aktier är upptagna till anskaffningsvärde.

Riskreserv

Denna reserv avser onoterade företag och är ett uttryck för medvetandet att satsningar i ett utvecklingsskede i dessa bolag innebär ett risktagande.

Kapitaltillskott direkt i företagen

Av fondens placeringar under året har 89 Mkr skett genom kapitaltillskott direkt i företagen. Fördelningen per företag framgår av not 17.

Likviditet

Räntor från likviditetsförvaltningen kar under året uppgått till 99 Mkr. Den genomsnittliga likviditeten månadsvis beräknad har uppgått till ca 739 Mkr.

Förvaltningskostnader

Förvaltningskostnaderna uppgår till 8,4 Mkr. Kostnader för styrelse och personal inklusive lönebikostnader utgör 4,0 Mkr, lokalhyra 0,8 Mkr och övriga kostnader 3,6 Mkr. I den sistnämnda posten ingår bland annat kostnader för information, konsult den, revisi voden och kontorsomkostnader. Antalet årsanställda uppgår till sex personer.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 5

Real redovisning

Det kapital som står till fondens förfogande urholkas genom inflationens verkningar. Denna urholkning måste kompenseras genom att avkastningen på kapitalet ökar.

Inflationsutvecklingen är därför av avgörande betydelse när det gäller att bedöma fondens faktiska resultat.

För att få en uppfattning om storleken av inflationens påverkan gör man en s.k. real redovisning. Denna går i stort sett så till att man redovisar resultatet med hänsyn taget till marknadsvärdet på tillgångarna och drar bort ett belopp som motsvarar inflationens påverkan. Det som därefter återstår kallas realt resultat.

Börskursernas förändringar påverkar direkt fondens reala resultat genom att marknadsvärdet på fondens börsponfölj förändras. Detta innebär att det reala resultatet måste ses i ett långsiktigt perspektiv.

Sålunda blev det reala resultatet för 1991 77 Mkr före överföring till 1-3 Allmänna pensionsfonden. Det sammanlagda reala resultatet sedan verksamheten började 1984 uppgår till 90 Mkr.

Överföring till 1-3 Allmänna pensionsfonden

Fonden är skyldig att till 1-3 Allmänna pensionsfonden inbetala ett belopp uppgående till 3 Fo av nuvärdet av de medel fonden rekvirerat, Detta är fondens direktavkastningskrav och beloppet för 1991 uppgår till 140 Mkr. Denna summa täcks med god marginal av rörelseresultatet på 356 Mkr.

Avvecklingskostnader

Den 18 december 1991 beslöt riksdagen att löntagarfonderna skall avvecklas. Lagen trädde i kraft den I januari 1992. Löntagarfondstyrelsernas kvarstående uppgift efter årsskiftet är att

upprätta bokslut för år 1991. Detta skall ske i enlighet med de bestämmelser som gällde fram

till den 31 december 1991 ( SFS 1983:1092 ).

Andra löntagarfondstyrelsens förvaltning av tillgångar och skulder, samt ansvar för personal och övriga åtagande i form av avtal och kontrakt, överförs vid årsskiftet till en avvecklingsstyrelse.

Från Organisationskommittén, d.v.s. den kommitté inom Finansdepartementet som haft till uppgift att förbereda avvecklingen av löntagarfonderna, har framförts synpunkten att resultatet i bokslutet för 1991 skall belastas med kostnader för de avtal och kontrakt som löper efter bokslutstillfället, och som är en följd av löntagarfondstyrelsernas tidigare verksamhet. Dessa kostnader kan beräknas till 7-8 Mkr, men beloppet kan reduceras beroende på avvecklingsstyrelsens beslut i olika avseenden.

Andra löntagarfondstyrelsens uppfattning är emellertid, att dessa kostnader inte skall belasta 1991 års resultat. Skälet till detta är att löntagarfondens styrelse inte har möjlighet att påverka

hur avvecklingen kommer att ske och inte heller hur verksamheten kommer att skötas efter årsskiftet 1991/1992. :

9 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 18

Skr. 1992/93:18 Bilaga 5

Omvänt har man i så fall att ta ställning till fondens intäkter efter årsskiftet. Vid den tidpunkt styrelsen hade att ta ställning till årsredovisningen framgick av en sammanställning, att det sammanlagda värdet av fondens noterade aktier och konvertibler hade ökat med 319 Mkr från årsskiftet fram till den 27 januari. Man kan hävda, att också denna värdestegring är en följd av Andra löntagarfondstyrelsens tidigare verksamhet.

Inflytande och rösträtt

Fondens aktieinnehav har medfört rösträtt på bolagsstämmor i 53 företag.

De lokala fackliga organisationerna har deltagit på 37 av dessa bolagsstämmor. Rösträtten utövades av sammanlagt 48 personalföreträdare och representerade både arbetare och tjänstemän. Fonden har deltagit i 52 bolagsstämmor.

Fonden har inte styrelserepresentation i något börsnoterat företag. I de onoterade företagen är fonden i normalfallet representerad. Därutöver har fonden samrått med övriga intressenter om

styrelsens sammansättning.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 5 RESULTATRÄKNING

Överföring till 1-3

Allmänna pensionsfonden Not 5 - 139.957 - 127.059

Årets resultat 216.436 267.497

REALT RESULTAT

Rörelseresultat 356.393 394.556 Årets förändring av ej realiserade kursvinster/ kursförluster Not 6 61.841 -1.988.594

Nominellt resultat 418.234 -1.594.038

Avsättning för bevarande

av grundkapitalets köpkraft Not 5 341.606 - 405.393 Realt resultat 76.628 -1.999.431

Överföring till 1-3 Allmänna pensionsfonden Not 5 - 139.957 - 127.059

Årets resultat - 63.329 -2.126.490

Alla belopp i resultaträkning, balansräkning och noter anges i tusentals kronor (kkr) där inget annat anges.

Skr. 1992/93:18 Bilaga 5

BALANSRÄKNING

1991-12-31 1990-12-31

Bokförda Marknads- Bokförda Marknads-

värden värden värden värden

TILLGÅNGAR

Likvida medel NO 7 73.118 73.118 108.612 108.612

Konfristiga placeringar Not 8 649.608 649.608 582.243 582.243 Fordringar hos fond-

kommissionärer - - 11.052 11.052

Förutbetalda kostnader

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Konfristiga skulder: Skulder till fondkommissionärer Not 13 31.003 31.003 - - Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 14 915 915 762 762

Övriga kortfristiga skulder Not IS 433 433 462 462 Riskreserv Not 4 25.000 25.000 30.000 30.000

Skuld till 1-3 Allmänna

pensionsfonden NOEL 5 139.957 139.957 127.059 127.059

Summa skulder 197.308 197.308 158.283 158.283

FONDKAPITAL