Redovisning av Allmänna pensionsfondens verksamhet år 1992

Regeringens skrivelse

Ån

1993/94:13

Bye

Redovisning av Allmänna pensionsfondens ex verksamhet år 1992

Skr. 1993/94:13

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 30 september 1993

Carl Bildt

Bo Lundgren

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av Allmänna pensionsfondens verksamhet under år 1992. I redovisningen ingår en redogörelse för Fond 92-94:s verksamhet under samma år.

1 Riksdagen 1993194. I saml. Nr I3

Skr. 1993/94:13

Skr. 1993/94:13

Inledning

Enligt 17 § lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensions-

fonden skall regeringen årligen till riksdagen överlämna de fem APfondstyreisernas verksamhetsberättelser och den sammanställning av dessa verksamhetsberättelser som första-tredje fondstyrelsen gör. Tillsammans med verksamhetsberättelserna och sammanställningen över-

lämnas även utlåtanden av Riksförsäkringsverket och Riksrevisions-

verket.

En nyhet i årets redovisning är att det är första gången som avvecklingsstyrelsens (Fond 92-94:s) verksamhet blir föremål för granskning.

Enligt gällande bestämmelser saknas formell skyldighet för regeringen att överlämna verksamhetsberättelsen för Fond 92-94 till riksdagen. Trots

detta och trots att det för Fond 92-94 inte finns någon koppling till försäkringen för tilläggspension, anser vi det lämpligt att i detta samman-

hang redovisa och kommentera även dess verksamhet.

Första-tredje fondstyrelserna, fjärde och femte fondstyrelserna samt Fond 92-94 har överlämnat sina årsredovisningar för år 1992 till regeringen. Vidare har den av första-tredje fondstyrelserna gemensamt upprättade sammanställningen över första-femte fondstyrelsernas verksam-

het år 1992 överlämnats till regeringen. Slutligen har de av Riksför-

säkringsverket och Riksrevisionsverket avgivna utlåtandena över fjärde

och femte fondstyrelsernas förvaltning av medel överlämnats till regeringen. Riksrevisionsverkets utlåtande innefattar även Fond 92-94. De överlämnade redovisningarna finns i bilagorna 1-7.

Vi avser att, efter en redogörelse för utvecklingen av AP-fonden och Fond 92-94 under år 1992 samt Riksrevisionsverkets och Riksförsäkringsverkets utlåtanden, kommentera innehållet i dessa.

AP-fondens utveckling år 1992

Vid utgången av år 1992 uppgick den samlade marknadsvärderade kapi-

talbehållningen inom hela AP-fonden till 512,3 miljarder kronor. Det är

en ökning med 26,6 miljarder kronor eller 5,5 2 jämfört med år 1991. Det reala resultatet blev 52,1 miljarder kronor motsvarande 10,2 4 av hela fondkapitalet. Beräkningen av det reala resultatet har gjorts med utgångspunkt från en inflation om 1,8 2. Vid utgången av år 1992 uppgick de över åren ackumulerade reala resultaten till 156,5 miljarder

kronor.

Totalavkastningen i nominella tal för de tre första fondstyrelserna uppgick till 55,5 miljarder kronor eller 13,4 %, varav 50,7 miljarder kronor var resultatet av fondförvaltningen och 4,8 miljarder kronor var

orealiserade vinster. Det marknadsvärderade fondkapitalets ökning i dessa fondstyrelser uppgick till 42,0 miljarder kronor (1991: 54,9 miljarder kronor). Häri ingår förutom den totala avkastningen bl.a. nettot av inbetalade avgifter och utbetalade pensioner. Övriga fondstyrelsers mark-

nadsvärderade fondkapital ökade med 3,9 miljarder kronor (1991: 3,8 miljarder kronor). Vid utgången av år 1992 uppgick AP-fondens

totala marknadsvärderade placeringar till 489,3 miljarder kronor varav Skr. 1993/94:13

82 § var placerade i obligationer m.m. Andelen aktier m.m. uppgick till

5 Z och andelen fastigheter till 2 £.

Pensionsutgifterna i ATP-systemet ökade i snabbare takt än avgifterna och uppgick till totalt 96,4 miljarder kronor. Det är en ökning med

9,7 R jämfört med år 1991. Avgiftsunderskottet kom därmed att öka från 4,9 miljarder kronor för år 1991 till 12,6 miljarder kronor för år

1992. ATP-avgiften för åren 1990-1994 är fastställd till 13 6.

Fond 92-94:s utveckling år 1992

När Fond 92-94 började sin verksamhet den 1 januari 1992 uppgick den marknadsvärderade kapitalbehållningen till 20,1 miljarder kronor. De bokförda värdena av kapitalbehållningen uppgick till 22,4 miljarder kronor, varav 18,3 miljarder kronor utgjorde placeringar i aktier och

konvertibler och 4 miljarder kronor likvida medel och placeringar i

penningmarknadsinstrument. Vid årets slut hade den marknadsvärderade

kapitalbehållningen minskat till 13,9 miljarder kronor. De bokförda värdena av kapitalbehållningen uppgick till 14,3 miljarder kronor, varav 11,2 miljarder kronor utgjorde placeringar i aktier och konvertibler och 3 miljarder kronor likvida medel och placeringar i penningmarknadsinstrument.

Den totala avkastningen uppgick till drygt 1,4 miljarder kronor varav

0,52 miljarder avsåg aktieutdelningar, 0,65 miljarder ränteintäkter samt 0,24 miljarder realisationsvinster.

Under år 1992 utskiftades 6,5 miljarder kronor av fondens medel till den av riksdagen beslutade riskkapitalverksamheten som innefattar två

portföljförvaltningsbolag, Atle och Bure, samt sex riskkapitalbolag. Vid denna utskiftning överfördes 3,2 miljarder kronor i form av likvida medel och resten i aktier. I huvudsak överfördes aktier i sådana företag där fondens innehav uppgick till minst 10 2 av kapital eller röster. Av fondens övriga aktier överfördes ca 10 4 till Atle och Bure.

Enligt fondens redovisning har utskiftningen tillsammans med en genomförd omstrukturering av förmögenhetsmassan medfört kostnader för fonden med ca 2,6 miljarder kronor. Av dessa avser 1,5 miljarder realisationsförluster och 1,1 miljarder skillnaden mellan anskaffningsvärde och marknadsvärde vid utskiftningen till riskkapitalverksamheten. Fondens sammanlagda kostnader uppgick till ca 3 miljarder

kronor. Utöver redan nämnda kostnadsposter ingår i detta belopp bl.a.

konkurskostnader om 0,3 miljarder kronor.

Riksförsäkringsverkets utlåtande

Riksförsäkringsverkets (RFV) utvärdering har inte gett verket anledning att framföra några särskilda anmärkningar mot fondstyrelsernas resultat eller placeringar av de förvaltade medlen under år 1992. De av fjärde och femte fondstyrelserna förvaltade medlen uppvisar enligt RFV båda ett överskott (2 575 resp. 116 miljoner kronor) i förhållande till resultat-

kravet. Fjärde fondstyrelsen har, sett över hela dess 19-åriga verksam- Skr. 1993/94:13

hetsperiod, ett relativt stort ackumulerat realt överskott. Femte fond-

styrelsen uppvisar efter tre och ett halvt års verksamhet ett mindre ackumulerat underskott i förhållande till resultatkrav, på 0,2 miljarder kronor. Detta sammanhänger med att trenden på börsen har varit fallande under större delen av femte fondstyrelsens verksamhetsperiod.

Riksrevisionsverkets utlåtande

Fjärde och femte fondstyrelserna

Riksrevisionsverket (RRV) konstaterar i sitt utlåtande att fjärde och femte fondstyrelserna var för sig uppvisar ett realt överskott för år 1992. RRV

påpekar att det är viktigt att inte fästa alltför stort avseende vid det reala

resultatet för ett enskilt år och att den reala redovisningen i ett längre

perspektiv ger en god bild av värdeutvecklingen i förhållande till det

långsiktiga resultatkravet. Det bokföringsmässiga resultatet för fjärde fondstyrelsen överskrider sjufallt resultatkravet medan femte fondstyrelsen med viss marginal överskrider kravet. RRV har jämfört fjärde

och femte fondstyrelsernas avkastning under år 1992 med ett avkastningsindex (Findatas). Enligt RRV har de medel som fjärde och femte

fondstyrelsen var för sig förvaltar utvecklats 10 42 resp. 2 P bättre än detta avkastningsindex. RRV konstaterar att förmögenhetsutvecklingen för de medel som fjärde fondstyrelsen förvaltar ligger i nivå med förmögenhetsutvecklingen för de medel som de största allemansfonderna förvaltar och nästan i nivå med utvecklingen för första-tredje fondstyrelserna. Förmögenhetsutvecklingen för de medel som femte fondstyrelsen

förvaltar ligger under medianen för förmögenhetsutvecklingen för allemansfonderna och även under utvecklingen för första-tredje fondstyrel-

serna. RRV noterar att fjärde och femte fondstyrelserna samt Fond 92- 94 har placerat sammanlagt 75 Z av det förvaltade kapitalet i aktier som är noterade vid Stockholms Fondbörs, vilket utgör 6 Z av det totala värdet på börsen. Placeringarna har till största delen skett i de mest omsatta aktierna på börsen.

I en uppföljning till tidigare avgivna utlåtanden framhåller RRV att bestämmelsen i 44 § lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden bör ändras så att även fondstyrelsernas revisorer åläggs

anmälningsskyldighet för innehav av och ändring i innehavet av sådana

fondpapper som anges 1 2 § insiderlagen (1990:1342).

RRV konstaterar att fondstyrelsernas redovisning under senare år blivit mer jämförbara men att det kvarstår sådana skiljaktigheter att det motiverar att ytterligare krav på samordning av redovisningen bör ställas.

Fond 92-94

Vid jämförelse med Findatas avkastningsindex har de tillgångar som Fond 92-94 förvaltat utvecklats 1,6 Z sämre än index. Förmögenhetsutvecklingen ligger under medianen för förmögenhetsutvecklingen för allemansfonderna.

RRV anför att det i årsredovisningen för Fond 92-94 uppges att den Skr. 1993/94:13

omstrukturering av förmögenhetsmassan som genomförts liksom utskiftningen av väsentliga delar av fondförmögenheten har lett till realisations-

förluster om ca 3 miljarder kronor och att det inte görs någon uppdelning

av hur stora förluster omstruktureringen resp. utskiftning var för sig

åsamkat fondförmögenheten. Enligt RRV har dessa åtgärder blivit mycket kostsamma. Det förhållandet att det formella kravet på real redovisning är borttaget

för Fond 92-94 innebär enligt RRV inte något hinder för upprättande av real redovisning. En årsredovisning för en fond av denna typ som inte

beaktar värdeförändringar betraktar RRV som ofullständig. Real redo-

visning bör enligt RRV krävas för att god redovisningssed skall anses uppfylld. RRV anser att real redovisning för Fond 92-94 bör genomföras

för kommande verksamhetsår. | Vidare konstaterar RRV att de direkta kostnaderna för avveckling av löntagarfondstyrelsernas kanslier uppgått till 43 miljoner kronor vilket

med några miljoner överstiger de uppskattade avvecklingskostnaderna. Enligt god redovisningssed skulle dessa ha skuldförts i löntagarfond-

styrelsernas bokslut för år 1991. Det sammanlagda skuldförda beloppet i löntagarfondstyrelsernas bokslut var dock knappt 30 miljoner kronor.

Regeringens kommentarer

I förra årets skrivelse till riksdagen angavs att det inom Finansdepar-

tementet förbereddes ett lagförslag om ändrade regler för bl.a. revision av AP-fondens förvaltning. Från och med den 1 juli 1993 har reglerna

om bl.a. redovisning och revision av fondstyrelserna ändrats (prop.

1992/93:206, bet. 1992/93:NU31, rskr. 1992/93:383). Ändringarna innebär bl.a. att årsredovisning skall upprättas i enlighet med god redovisningssed och att en av revisorerna, som skall vara auktoriserad, skall samordna revisionen av fondstyrelsernas förvaltning. Bestämmelserna gäller även för Fond 92-94. Enligt regeringens mening finns nu förutsättningar för den likformiga redovisning som RRV efterlyst. Från och med den 1 juli 1993 gäller att fondstyrelsernas revisorer har samma anmälningsskyldighet för innehav av fondpapper som den som styrelseledamöter och suppleanter har.

Av resultaträkningen i Fond 92-94:s årsredovisning framgår att fonden under år 1992 haft realisationsförluster på drygt 1,5 miljarder kronor. Dessa förluster skall ses mot bakgrund av den speciella och temporära

uppgift som Fond 92-94 har. Fonden skall förvalta de förutvarande löntagarfondsmedlen och förbereda en total utskiftning av dessa. Vid

förvaltningen skall fonden sträva efter att placera medlen så att större utförsäljningar av värdepapper undviks när tillgångarna överförs till sina slutliga mottagare, samtidigt som värdepappersportföljen ges en sådan sammansättning att kravet på en effektiv kapitalförvaltning beaktas (se prop. 1991/92:36 s. 19). Fondens i årsredovisningen uttalade ambition

är att bygga upp en värdepappersportfölj med god riskspridning och

likviditet bestående av stabila företag med möjlighet att hålla en

tillfredsställande utdelningsnivå och erbjuda god tillväxt. Under året har Skr. 1993/94:13 fonden bl.a. minskat antalet aktieinnehav i börsnoterade företag från

drygt 100 till ca 50 företag. För att på ett meningsfullt sätt kunna

bedöma det ekonomiska utfallet av den omstrukturering i värdepappersinnehavet som gjorts måste hänsyn bl.a. tas till hur värdet på de tillgångar som anskaffats utvecklas i förhållande till dem som avyttrats. En sådan

bedömning bör dock göras utifrån ett längre tidsperspektiv än ett enskilt år. En annan stor kostnadspost som Fond 92-94 redovisar är skillnaden

mellan anskaffningsvärdet och marknadsvärdet på de tillgångar som under november 1992 utskiftades till den av riksdagen beslutade risk-

kapitalverksamheten. Denna mellanskillnad uppgår till drygt 1,1 miljarder

kronor. Ungefär hälften av det till riskkapitalverksamheten överförda

beloppet (6,5 miljarder kronor) bestod av aktier som fonden tagit över

från de förutvarande löntagarfonderna. Den nämnda mellanskillnaden har sin huvudsakliga förklaring i att utskiftningen skedde under en period då kurserna på aktiemarknaden var låga. Sedan dess har emellertid börs-

kurserna stigit kraftigt. Denna värdestegring har kommit riskkapitalverksamheten - vilken staten forfarande äger stor del i - till godo.

Vad RFV och RRV i övrigt behandlat i sina utlåtanden är av den

karaktären att några ytterligare kommentarer från regeringens sida inte

erfordras.

Förändringar i AP-fondens verksamhet år 1992

m.m.

Under år 1992 har det endast gjorts vissa smärre ändringar i reglementet

för Allmänna pensionsfonden. Således innebar införandet av lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet vissa följdändringar i reglementet (prop. 1991/92:113, bet. 1991/92:NU26, rskr. 1991/92:321,

SFS 1992:552).

För att möjliggöra utskiftning och överföring till riskkapitalverksamheten av 6,5 miljarder kronor av de medel som förvaltas av Fond 92- 94 infördes en ny punkt i övergångsbestämmelserna till reglementet

(prop. 1991/92:92, bet. 1991/92:FiU21, rskr. 1991/92:339, SFS 1992:692).

Fastställande av balansräkning

Regeringen har denna dag fastställt balansräkningarna för första-femte

fondstyrelserna och Fond 92-94.

ÅRSREDOVISNING

Första-tredje fondstyrelsen

Skr. 1993/94:13

INNEHÅLL

Bilaga 1

1992 i sammandrag

Verkställande direktörens översikt

Förvaltningsberättelse AP-fondens verksamhet

AP-fonden och det svenska ATP-systemet

Fondkapitalet fortsätter att öka

AP-fondens organisation

Ekonomisk översikt

Allmän översikt Staten lånar utomlands

Avvaktande fastighetsmarknad

AP-fondens affärsområden

Penning- och obligationsmarknad

Direktlån

AP Fastigheter

Bokslut 1992

AP-fondens verksamhet, resultat och ställning 1992

Resultat- och balansräkningar

Styrelser och revisorer Revisionsberättelser

Statistik

Kortfattade fakta om allmän tilläggspension (ATP)

Skr. 1993/94:13

1992 I SAMMANDRAG

Bilaga I

& AP-fondens direktavkastning under 1992 uppgick till 50.0 mdkr, motsvarande 12.076: Inklusive realiserade och orealiserade värdeförändringar uppgick resultatet till 55,5 mdkr, svarande mot 13.490 i totalavkastning.

& Avgiftsunderskottet — skillnaden mellan influtna avgifter och utbetalda ATP-pensioner— ökade till 12.6 mdkr. Avgiftsinkomsterna var 83,8 mdkr och pensionsutbetalningarna 96,4 mdkr.

& Fondkapitalet ökade, trots avgiftsunderskottet, under 1992 med 109 till 484 mdkr per den 31 december 1992.

& Av fondens förvaltade tillgångar utgjorde obligations- och penningmarknadsplaceringarna 894, direktlån 84 och fastigheter 34. | |

& Direktavkastningen på obligationsportföljen var 1992 12.3Z£. Räntenedgången under året med-

förde att portföljen ökade i värde med 2.19c. Obligationsponföljens totalavkastning uppgick därmed till 14.390 för 1992.

& Direktavkastningen på placeringar i fastigheter var 5,3. Avkastningssiffran dras ned till följd av

att en stor andel av placeringarna är projekt. Fastighetsinnehavet har värderats ned med 23,49. Totalavkastningen för 1992 blev därmed -18,19e.

& Det reala resultatet var 49.4 mdkr vilket motsvarar en realavkastning på 119c. De ackumulerade reala resultaten från AP-fondens tillkomst uppgick till 139,7 mdkr vilket var 2996 av fondkapitalet (marknadsvärderat) vid utgången av 1992.

Skr. 1993/94:13

FORTSATT HÖG AVKASTNING

Bilaga I

AP-fondens resultat under 1992 har varit betv- ner med betydande belopp, men eftersom fas-

dande. tigheternas andel av fondens totala placeringar

Totalavkastningen i löpande priser har upp- ärrelativt liten har detta inte nämnvärt dragit ner gått till nära 56 miljarder kronor vilket svarar mot resultatet av den totala placeringsverksamheten.

cirka 1390. Den reala avkastningen har uppgått till cirka 1196, vilket är högre än någon gång AVKASTNINGEN MOTSVARAR 6096

tidigare i fondens historia. AV ÅRETS ATP-PENSIONER

Detta sker i ett läge då stora delar av den

finansiella sektorn i Sverige brottas med stora Fondens avkastning under 1992 motsvarar inproblem. Praktiskt taget samtliga banker kräver emot 6096 av de under samma år utgående ATPnu statliga insatser för att kunna fortsätta sin pensionera. Skulle motsvarande belopp få tas in verksamhet. Flertalet försäkringsbolag har tving- genom enbart avgifter på de löpande inkomsats redovisa mycket svaga resultat med kraftigt terna skulle den nu utgående ATP-avgiften på

reducerade återbäringar som följd. Även mel- 1390 få höjas till cirka 2096. lanhandsinstituten har drabbats av problem i Eftersom endast en del av fondens avkastning

form av växande kreditförluster. behöver tas i anspråk för att täcka de löpande

Sammantaget har denna utveckling inom den pensionsutbetalningarna har en fortsatt betyfinansiella sektom i Sverige bidragit till att Sverige dande uppbyggnad av fondkapitalet kunnat ske nedgraderats av de internationella värderings- under 1992. Detta sparande inom ramen för

instituten, vilket lett till att såväl svenska statens ATP-systemet beräknas uppgå till 32c av BNP. som de finansiella institutionernas internatio- Ått bidra till et ökat sparande i samhällseko-

nella upplåning blivit dyrare. nomin var också ett av motiven för inrättandet av

AP-fonden 1960. Man utgick då allmänt från att

EN AV EUROPAS STÖRSTA inrättandet av en lagstadgad rätt till tilläggspen-

FINANSFÖRVALTNINGAR sion skulle minska sparandet inom hushållssek-

torn. För att motverka detta byggdes AP-fonden I denna bild har dock AP-fonden utgjon ett upp genom att särskilt under systemets första år

viktigt undantag. Den finansiella styrkan i fon- ta ut betydligt högre avgifter än vad som svarade den, som inte bara är Sveriges största finansför- mot de samtidiga utbetalningarna av pensioner.

valtning utan en av de största i Europa. har Vid sidan av detta sparmotiv fanns även motimotverkat den eljest negativa bild som såväl vet att fonden skulle bidra till att utjämna de

statsfinansernas som den finansiella sektorns mera tillfälliga skillnaderna mellan avgifts-

utveckling i övrigt har givit. inkomster och pensionsutbetalningar.

Ått detta gynnsamma resultat kunnat uppnås beror i allt väsentligt på kombinationen av de STORA ANSPRÅK PÅ ATP-SYSTEMET EFTER speciella placeringsregler som gäller för AP- SEKELSKIFTET

fonden och den konstellation av ekonomiska faktorer som gällt under senare år. Övergången De stora förändringar i födelsetalen som registrefrån hög till låg inflation i kombination med en rades under i synnerhet 1930- och 1940-talen

ovanligt intensiv lågkonjunktur har lett till fal- avspeglas 65 år senare i betydande förändringar lande förmögenhetsvärden i den svenska ekono- i det antal personer som uppnår pensionsåldern. min, särskilt på fastighetsområdet. Under 1990-talet pensioneras de som föddes

Det helt dominerande tillgångsslaget i AP- under 1930-talet, vilket var relativt sett små

fondens portfölj är nominella, räntebärande pap- årskullar. Detta vänder kraftigt några år in på

per. Dessa har till följd av det allmänt höga 2000-talet då de snabbt stigande årskullar som

ränteläget givit en hög nominell avkastning. Den föddes under 1940-1alet uppnår pensionsåldern.

snabbt sjunkande inflationen har medfört att Under dessa år kommer ATP-systemet att — vid dessa även givit en hög real avkastning. Fondens sidan om de problem som samhällsekonomin fastigheter har även i detta års bokslut fått skrivas utsätter systemet för — ställas inför mycket stora

anspråk. Ett sparande i AP-fonden nu under

Skr. 1993/94:13

1990-talet kan mildra effekterna av dessa an-

språk. Bilaga 1

Frågan om det framtida ATP-systemet utreds för närvarande inom en särskild pensionsarbetsgrupp. Denna avser att lägga fram ett för-

slag senare i vår. Man kommer då också att

behandla frågan om fondens framtida roll. Arbetsgruppen har dock redan presenterat ett första förslag till ett reformerat pensionssystem som bland annat går ut på att grundstrukturen i den nuvarande fördelningsmodellen bibehålles men kompletteras och förändras i olika avseenden.

Osäkerheten om vilken roll fonden ska spela

skapar vissa problem för fondförvaltningen, eftersom dess arbete bör ha en långsiktig inriktning om den på bästa sätt ska kunna tjäna sitt grundläggande syfte att bidra till finansieringen av

pensionerna. Vi har dock utgått ifrån att såväl omsorgen om pensionssystemet som mycket tunga samhällsekonomiska skäl talar för att sparandet Carl Johan Åberg, verkställande direktör.

inom AP-fonden bör fortsätta i varje fall under 1990-talet. med följdverkningar på inflationen. Den ekono-

miska politiken står här inför en mycket svår

FALLANDE REAL AVKASTNING FRAMÖVER balansgång mellan flera olika och delvis motstridiga krav. De nu föreliggande perspektiven för den ekono- Utvecklingen har emellertid redan lett till en miska utvecklingen under de närmaste åren ty- kraftig förbättring av exportindustrins och de der dock på att fonden kommer att ha svårt att med importen konkurrerande näringarnas konprestera i varje fall samma reala avkastning som kurrenskraft. Mycket goda förutsättningar har under 1992. Övergivandet av den fasta kronkursen därmed skapats att vända nedgången i den reala har lett till en ny situation för Sverige. En bety- ekonomin till uppgång, i varje fall i de konkur-

dande del av försvaret av den tidigare fasta rensutsatta sektorerna, vilket då också succes-

kronkursen fick under både 1991 och 1992 ske sivt bör begränsa statsbudgetens försvagning och genom användning av räntevapnet, vilket fick sin fallet i förmögenhetsvärdena. betydelse för både räntenivån och räntestrukturen Det kan dock ta viss tid innan en sådan vändunder dessa år. ning får ett genomslag på arbetsmarknaden och i

Stor osäkerhet råder om utvecklingen fram- en utveckling till det bättre i de finansiella

över i vår omvärld. Den tidigare starka valuta- sektorerna. Men med den placeringsinriktning disciplinen inom ECU-området har försvagats som AP-fonden har — med dess starka koncentsamtidigt som konjunkturnedgången inom i förs- ration på räntebärande värdepapper med goda ta hand Tyskland blir allt mer påtaglig. Det finns säkerheter— finns det anledning att räkna med att ett betydande tryck nedåt på de korta räntorna i fonden och dess avkastning även under 1993 och Europa. Hur mycket av en sådan nedgång som vi åren därefter kommer att kunna ge ett betydande

kan tillgodoräkna oss i Sverige beror på den bidrag till finansieringen av pensionerna.

ekonomiska utvecklingen i landet och inte minst då den ekonomiska politikens utformning och Stockholm i mars 1993 e dess möjligheter att skapa förtroende i utlandet. Den nya situationen på valutaområdet med en flytande kronkurs har visserligen öppnat vägen för en ökad handlingsfrihet när det gäller i varje fall de korta räntornas utveckling. Men man kan Carl Johan Åberg inte utesluta att detta får effekter på kronkursen Verkställande direktör

Skr. 1993/94:13

AP-FONDEN OCH DET SVENSKA Bilaga 1 ATP-SYSTEMET

Det svenska ATP-systemet bygger i grunden på marknadens avreglering och förändringar i APatt varje års pensioner finansieras genom avgifter fondens placeringsreglemente har medfört att på den aktiva befolkningens inkomster under fondens placeringsmöjligheter breddats under samma år. De aktiva generationerna bär genom de senaste åren.

dessa avgifter ansvaret för de pensionerades för- Ramarna för fondens placeringsmöjligheter är

sörjning. angivna i lagen med reglemente för allmänna

ATP-systemet är i allt väsentligt ett så kallat pensionsfonden (1983:1092; omtryckt 1991:

fördelningssystem. Alternativet till ett sådant 1857). | system är att varje person under sin livstid avsät- Fonden får enligt reglementet placera fritt i

ter medel till en pensionsfond, vars storlek och publika, räntebärande papper dock med den

avkastning sedan bestämmer pensionens stor- begränsningen att placeringar i utländsk valuta lek. får uppgå till högst 1096 av fondens totala till-

Trots att det svenska ATP-systemet i grunden gångar. ärett fördelningssystem valde statsmakterna 1959 Direktlån till det privata näringslivet har beatt ändå komplettera detta med en fond. Motiven gränsats till 590 av de totala tillgångarna. Samma

var två. Uppbyggandet av en fond skulle motver- begränsning gäller för fondens utrymme att pla-

ka det minskade sparandet inom hushållssektorn cera i fastigheter, i och utanför landet. Fondens som antogs bli följden av ATP-systemets införan- möjligheter att placera i aktier begränsas till de. Fonden skulle också utgöra en buffert mellan aktier i fastighetsbolag, i den utsträckning detta de löpande inkomsterna från ATP-avgiften och ryms i kvoten för fastighetsinvesteringar. de utgående pensionerna.

FORTSATT KAPITALUPPBYGGNAD 90-TALET UT

AP-FONDENS UPPDRAG

Fonden har under 1992 fortsatt att växa både Uppdraget från statsmakterna till AP-fonden och nominellt och realt. Om avgiftsnivån bibehålls dess förvaltning är att förvalta fonden så att dess även i framtiden, så kommer fondkapitalet att bidrag till finansieringen av de allmänna till- växa även under hela återstoden av 90-talet. Det

läggspensionerna blir så stort som möjligt. I är först runt sekelskiftet som större delen av

reglementet för AP-fonden fastlägger statsmak- fondens avkastning skulle behöva tas i anspråk

terna ett antal riktlinjer för verksamheten vid för att finansiera pensionerna.

fondförvaltningen. Medlen ska förvaltas så: Skulle tillväxten i den svenska ekonomin bli

negativ eller långvarigt låg, så kan själva fondka- « att de ger en god avkastning, . pitalet behöva tas i anspråk tidigare än så. Den

att de uppfyller en tillfredsställande betalnings-

stora belastningen på systemet inträffar när de

beredskap och

stora årskullarna från 1940-talet går in i pene att de placeras så att en betryggande säkerhet

sionsåldrarna med full ATP.

tillgodoses.

Anspråken på fondkapitalet blir större ju lägre Kombinationen av dessa krav har lett till att tillväxt vi får under åren framöver. Vid en årlig fondens placeringar i allt väsentligt begränsas tillväxt på cirka 1970 kommer fondkapitalet med till obligationer och andra räntebärande papper. bibehållna förmåner att vara slut redan omkring Härigenom tillgodoses i stor utsträckning kraven 2010. I detta fall skulle hela ansvaret för finanpå såväl betalningsberedskap som säkerhet. sieringen i fortsättningen få vila på de löpande Under senare år har detta också lett till en i ATP-avgifterna, vilka då måste ökas kraftigt i

jämförelse med t ex aktieplaceringar tillfreds- förhållande till de 1396 som gäller i dag. Alterna-

ställande avkastning. tivt kan naturligtvis ATP-avgifterna höjas redan

Fondförvaltningens mål är att maximera till- dessförinnan, i syfte att förekomma en avtappgångarnas totalavkastning på lång sikt. Kapital- ning av fonden.

Skr. 1993/94:13

FONDKAPITALET FORTSÄTTER

Bilaga 1

ATT ÖKA

AP-fonden 1-3 är den största, samlade förmö- derlaget, lönesumman, var nära nog konstant genhetsmassan i Sverige. Fondkapitalet till mark- mellan 1991 och 1992. nadsvärde uppgick till 483,8 mdkr vid årets Pensionsutgifterna i ATP-systemet ökade i utgång. vilket är en ökning med 42,1 (54.9) mdkr. snabbare takt än avgifterna och uppgick till totalt

Förändringen av fondkapitalet består dels av 96,4 mdkr. Avgiftsunderskottet kom därmed att avkastningen på fondens tillgångar, dels av en öka från 4,9 mdkr för år 1991 till 12,6 mdkr för rad av fondförvaltningen ej påverkbara faktorer år 1992. Orsaken till de ökade pensionsutbetal- — som nettot av inbetalda ATP-avgifter och utbe- ningarna är framförallt att basbeloppet, som regtalda pensioner, överskjutande löntagarfonds- lerar värdesäkringen, höjdes från 32 200 kr till medel, rekvirerade medel till fjärde och femte 33 700 kr. För 1993 är basbeloppet fastställt till fondstyrelserna, avkastning från delfonder samt 34 400 kr. kostnader för administrationen av hela ATP- Utbetalningarna av ATP-pensioner kommer, systemet. I tabell I redovisas fondkapitalets ök- med nuvarande avgiftsnivå, att fortsätta att växa ning från 1960 t o m 1992. i snabbare takt än avgiftsinkomsterna, vilket

Enligt resultaträkningen var årets resultat av leder till ökade anspråk på fondens avkastning. fondförvaltningen 50.7 (47.4) mdkr. Fondkapita- Orsakerna till denna utveckling är att ATPlets marknadsvärde påverkas också av föränd- systemet ännu inte har nått sitt fullfunktionsstaringen i ej realiserade vinster och förluster. För dium utan såväl antalet ATP-pensionärer som 1992 var denna förändring 4,8 (9,8) mdkr. Den deras genomsnittliga pensionspoäng fortsätter totala avkastningen var således 55,5 (57,2) mdkr. att öka.

FONDENS GODA AVKASTNING TÄCKER ÖVRIGT TILLFÖRDA MEDEL

AVGIFTSUNDERSKOTT

I december 1991 fattade riksdagen beslut om att

För åren 1990-1994 är ATP-avgiften fastställd avveckla löntagarfonderna. I februari 1992 gjor-

till 1396. Avgiftsinkomsterna ökade med endast des därför en slutreglering av löntagarfonds-

0,8 mdkr och uppgick till 83,8 mdkr för 1992. medlen och vid utgången av året uppgick de

Den kraftiga konjunkturnedgången med en snabbt överskjutande medlen till totalt 14,0 mdkr. ökande arbetslöshet är orsaken till att avgiftsun- Från fjärde och femte fendstyrelserna erhåller

Tabell 1. Fondkapitalets utveckling 1960-1992, marknadsvärde, mdkr.

1960 1970 1980 1990 1901 1992 Avkastning 0,0 2,0 10,4 45,4 Ile 55,5

Tillskjutet kapital Avgifter 0,5 6,1 2272 Ligd 83,0 83,8 Pensionsutbetalningar = na -19,0 -17,4 -87.9 -96,4 Overskjutande löntagarfondsmedel - SG - 2,3 2.0 0,4 Medel till 4:e och 5:e fondstyrelserna - - a -2,0 -0,7 =1,0

Tabell 2. AP-fondens placeringar under 1991 och 1992, mdkr. Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

på nuvärdet av de medel som dessa styrelser sammanlagt har rekvirerat. Denna avkastning Utöver nettoplaceringar 1992 på 32 mdkr har uppgick totalt till 0,3 mdkr för år 1992. under året amorteringar, förfall och inlösen i

För administrationen av ATP-systemet, förut- värdepappersportföljen samt omplaceringari portom fondstyrelsernas interna verksamhet, är ett följsammansättningen uppgått till totalt 243 mdkr. flertal myndigheter och institutioner involvera- Sammantaget innebär detta att bruttoplaceringde. Bland annat erhåller riksförsäkringsverket arna uppgick till 275 mdkr. och försäkringskassorna ersättning för att hand- De totala placeringarna uppgick vid utgången lägga och betala ut pensioner. Andra myndighe- av 1992 till 456 mdkr. I diagram 1 redovisas ter som berörs är länsskattemyndigheten och placeringarnas fördelning på låntagarkategorier lokal skattemyndighet, kronofogdemyndigheten, ultimo 1991 och 1992. Fonden har placerat mer statens löne- och pensionsverk samt Kommuner- än hälften, 5790, av tillgångarna i bostadssek-

nas pensionsanstalt. Sammanlagt uppgick fon- torn, cirka 2390 i statsobligationer och 896 i

dens utbetalningar till dessa myndigheter till 0,6 utlåning till näringslivet. Motsvarande andel för mdkr. fastighetsplaceringar var 39.

Diagram 1. Placeringarnas fördelning på låntagarkategorier ultimo december

1991 och 1992 (anskaffningsvärden i 90).

Partnerfinansieringar 2960 Fastigheter mm 396

/

Penningmarknadsplaceringar 790 — då

Kommuner 294 —

Näringsliv 996 — fr >

— Bostäder 5724

Staten 2096 —

Partneriinansieringar 22 Festigheter mm 32

Penningmarknadsplaceringar 696 =. >

Kommuner 124 —A

Näringsliv 896 —/: >:

— Bostäder 570

Staten 23240 —

Skr. 1993/94:13

AP-FONDENS

Bilaga 1

ORGANISATION

De tre fondstyrelsernas tillgångar förvaltas i en för de tre styrelserna gemensam organisation.

Vid fondens tillkomst år 1960 förutsattes att

de tre styrelserna skulle ha var sin förvaltningsorganisation. Eftersom ATP konstruerades som en enhetlig försäkring, vars utgifter ska bestridas av de sammanlagda inkomsterna, tog de 1960 nytillsatta styrelserna beslut om att inledningsvis inrätta ett gemensamt kansli. Avsikten var att senare, när fondverksamheten vuxit, dela upp verksamheten i tre separata förvaltningar. Denna uppdelning förverkligades inte

och av denna anledning bedrivs i dag förvalt-

ningen som en enhet med en gemensam organisation och en gemensam placeringspolitik för de tre styrelserna.

TRE FONDER, EN PLACERINGSPOLITIK

Den gemensamma placeringspolitiken diskuteras i det av de tre styrelserna valda Placeringsutskottet, som är styrelsernas rådgivande organ Bo junglöf, v VD och affärschef. för VD. Visserligen görs separata årsbokslut för de tre fondstyrelserna, med skilda resultat- och dens direktlåneportfölj minskade under året och balansräkningar, men detta kan ses som en i står i dag för 290 av fondens tillgångar. efterhand gjord fördelning av totalresultatet för AP Fastigheter svarar för fondens fastighetsde tre styrelserna. investeringar i såväl Sverige som i utlandet. I dag

Fondstyrelsernas nuvarande ledamöter och uppgår fastighetsinvesteringarna till cirka 396 av

suppleanter, som förtecknas separat, är efter fondens förvaltade tillgångar.

förslag av arbetsmarknadens parter och andra organisationer förordnade av regeringen tills dess ADMINISTRATION

fondstyrelsens balansräkningar har fastställts för räkenskapsåret 1992. Fondens nya placeringsmöjligheter har medfört att betydligt högre krav ställs på verksamheten TRE AFFÄRSOMRÅDEN vid fonden. Den snabba utveckling, som skett inom penning- och obligationsmarknaderna till Fondens verksamhet är indelad i tre affärsområ- följd av avregleringen av kreditmarknaderna, har den: Penning- och obligationsmarknad, Direktlån skärpt dessa krav ytterligare. samt AP Fastigheter. Kraftiga resursförstärkningar gjordes i fond- Penning- och obligationsmarknad förvaltar den förvaltningen under hösten 1991 och under 1992 volymmässigt dominerande delen av fondens till- nyanställdes ytterligare 3 personer. gångar. Under 1992 har den absoluta merparten Utvecklingen på kapital-och fastighetsmarkav fondens nettoplaceringar gjorts inom detta naderna gjorde att en ytterligare fokusering på

affärsområde. kreditrisker blev nödvändig under året. Av denna

Inom affärsområdet Direktlån hanteras den anledning bildades en intem kreditkommitté med kreditgivning som inte går via den standardise- VD som ordförande. Kreditkommittén är ett forade penning- och obligationsmarknaden. Fon- rum för hantering av fondens kreditrisker på

2¶Riksdagen 1993194. I saml. Nr 13

företags- och branschnivå.

Skr. 1993/94:13

Trots att fondförvaltningen byggts ut under senare år, framstår ändå fondens administra- Bilaga 1

tionskostnadersom mycket låga. Fondstyrelsernas administrationskostnader uppgick för 1992 till 79,6 mkr.

NY ADB-STRATEGI

Ett väl utvecklat ADB-stöd för fondens förvaltning är av mycket stor betydelse. Det gäller såväl ADB-system för redovisning och uppföljning som system för marknadsinformation. Att verksamheten i hög grad är ADB-baserad gör att ADBkostnaderna i huvudsak är relaterade till verksamhetsförändringar. Avsikten är att under de tre kommande åren successivt bygga upp en ADBorganisation för att helt bedriva ADB-utveckling,

förvaltning och drift i egen regi.

Efter att beslutet om nedläggning av PenningmarknadsCentralen PMC AB fattades 1991, har bland annat Värdepapperscentralen VPC AB Stig Dalmo, administrativ chef. bedrivit ett projekt i syfte att erbjuda penningmarknaden ett nytt clearingsystem. VPC har ansökt om tillstånd att bli kontoförande institut utsatt produktionsstarten till april 1993. för eget värdepappersinnehav. Detta kommer att

Fondstyrelsernas relativa storlek på markna- ställa krav på anpassningar av fondens egna den samt kraven på säkerhet, anonymitet och datasystem.

tillgänglighet innebär att fondstyrelserna har

ORGANISATION

| Första | Andra i Tredje |

i. fondstyrelsen | fondästyrelsen I fondstyrelsen |

I Ordförande I Ordförande I Ordförande

| Gösta Gunnarsson Hans Alsén Rolf Wirtén

|

Lo) L

l

Piaceringsutskott ; wD

Carl Johan Aberg

|

I d

Affärschet | I Acministrativ chef

| v VD Bo Ljunglöt | Stig Dalmo

i

| SN I

f : If | EE | / ; | |

I I I |

Penning- och | | | | AP Id 1 | I:

obiigations- Direktlån | Fastigheter I | Ekonomi | | Backoffice | ADB I i Persona!

| marknad |: || Lö Id | | | | |

H | | od å j NN |

Skr. 1993/94:13

ALLMÄN ÖVERSIKT

Bilaga 1

1992 kom att ekonomiskt sett bli ett av de mer den 2 juni. Efter danskarnas nej utlyste Frankomvälvande åren på länge. rike folkomröstning i samma fråga till den 20

Inledningen på 1992 visade tecken på att september. Inför den franska folkomröstningen tillväxten inom OECD-området sannolikt skulle visade opinionsundersökningarna på ett allt svabli lägre än vad de flesta förväntat sig. Europa gare stöd för ja-sidan. tyngdes av höga räntor medan USA och Japan Under sommarmånaderna började därför oron sänkte sina räntor för att stimulera efterfrågan, för att EC-staterna inte skulle kunna enas kring dock utan att nå någon omedelbar framgång. Maastrichtöverenskommelsen växa sig starkare Först mot slutet av året kunde en tydligare och spänningarna inom den europeiska växelkonjunkturåterhämtning märkas i USA samtidigt kursmekanismen tilltog. Vid ett ministermöte i som den japanska ekonomin fortsatte att försäm- juli kom den tyska centralbankens högräntepoliras trots räntesänkningar och stimulanspaket. tik att kritiseras skarpt både av den egna rege-

Efter en förhållandevis lugn inledning av året ringen och de övriga EG-ländernas finanskom andra halvåret att präglas av en tidvis kao- ministrar. Den tyska centralbanken svarade med tisk situation på valutamarknaderna. Resultatet att höja diskontot från 896 till 8,7596 och spänblev en partiell upplösning av det europeiska ningarna inom växelkursmekanismen blev därvalutasamarbetet inom ERM, vilket i sin tur med än starkare. möjliggjorde räntesänkningar i de länder som I augusti började den finska marken att försvasläppt kopplingen till ECU:n och därmed den gas vilket möttes med höjningar av dagslånetyska högräntepolitiken. Några påtagliga effek- räntan. Valutaoron spred sig till Sverige. Vid ter av dessa räntesänkningar i den reala ekono- månadsskiftet augusti-september redovisade min uppstod inte under 1992. svenska riksbanken ett kraftigt valutautflöde på

22 miljarder kronor. Detta — i kombination med

ERM FÖRSVAGAT valutaoron i Finland — kom att driva upp

dagslåneräntorna till 1696 på den svenska mark- Valutaoron startade i och med nej-resultatet av naden. En vecka senare lät Finland marken flyta. den danska folkomröstningen i Maastrichtfrågan Obalansen i den finska ekonomin ledde även

ans utv eckling 3 1991-1992

SEK/GBP

SEK/USD

SEK/YEN”100

SEK/DEM

till att uppmärksamhet riktades mot Sveriges peseta skrivs ned med 596. Skr. 1993/94:13

ekonomi. Misstroendet mot Sveriges fasta växel- Lugnet var dock långtifrån säkerställt på

Bilaga 1

kurstogsiguttryck i mycket starka valutautflöden. valutamarknaderna. Valutaoron fortsatte och en Samma dag som Finland deprecierade sin valuta andra våg av växelkursjusteringar startade. Den

tvingades därför riksbanken att höja den svenska 19 november övergav Sveriges riksbank den fasta dagslåneräntan till 249e, dagen efter till 7590. På kronkursen. Kort därefter tvingades Spanien och måndagen veckan efter sänktes dagslåneräntan Portugal att devalvera sina valutor med 696, Den till 2090, för att redan påföljande dag åter höjas norska kronan kunde inte heller stå emot spekutill 7596 och dagen därpå till rekordhöga 50096. lationerna utan tvingades börja flyta den 10

Mitt under denna turbulens ställde Svenska Kre- december.

dit, Gota AB och NLK in betalningarna.

Regeringen och oppositionen förhandlade fram NY VÄXELKURSREGIM OCH STATLIG två åtgärdspaket för den svenska ekonomin un- LÅNENORM der denna period. vilket fick till följd att turbulensen kring kronan tillfälligt dämpades. Dagen då Sverige övergav den fasta växelkursen

Valutaoron i de nordiska länderna kom att kom att få omvälvande effekter för kreditmarknasmitta av sig på resten av Europa där osäkerheten den eftersom regeringen samtidigt beslöt att sta-

kring den monetära unionen växte sig allt star- ten ska tillåtas återgå till att finansiera delar av

kare. Kort efter att den finska marken började budgetunderskottet via upplåning i utlandet. flyta tvingades Italien att devalvera liran med Rörligheten i de korta räntorna dämpas genom att 79c. Samtidigt valde Tyskland att sänka diskon- de aktörer som under tidigare år ägnat sig åt s k tot med 0,5 procentenheter för att minska spän- räntearbitrage inte längre har samma förutsättningarna inom ERM. Men valutamarknaden hade ningar för att bedriva denna förhållandevis ”risklärt sig att fasta växelkurser inte nödvändigtvis är fria” och lönsamma verksamhet. Det tidigare

beständiga och att det går att framtvinga växel- mönstret med ständigt återkommande ränte-

kursjusteringar mot centralbankernas vilja. Det chocker har i och med en rörlig växelkurs små brittiska pundet, som redan tidigare var svagt, möjligheter att återuppstå. Men detta förutsätter blev nästa valuta att utsättas för press från de att Riksbanken inte intervenerar i valutamarkinternationella valutamarknaderna. Natten till naden för att ange och försöka upprätthålla vad

den 18 september når valutaoron sitt klimax: det den anser som en i någon mening önskvärd

brittiska pundet och liran flyter fritt, Spaniens växelkurs för kronan, s k managed eller dirty

Diagram 3. Avkastningskurvor.

Ränta i Yo

DR

92-12-31 -

Fa

0,5 1 vå 3 4 5

Löptid, år

mye 91-12-31 2 92-06-30 92-12-31

Tabell 3. Statsfinansernas utveckling, mdkr. Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

” Ej specificerat, ingår under övrigt.

float. Det nya i situationen är således att Riks- FÖRBÄTTRADE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR

banken nu kan bestämma den korta räntan medan K-SEKTORN

valutakursen får ta anpassningen.

I samband med den under hösten ökande oron Under hösten presenterade regeringen siffror för den svenska kronkursen kom den privata som visade på en fortsatt kraftig försvagning av

stocken av skulder i utländsk valuta att reduce- det statsfinansiella läget. I årets finansplan be-

ras kraftigt. Följden av detta blev att staten räknades underskottet för innevarande budgetår

tvingades söka finansiärer på den internationella 1992/93 till 198 mdkr, vilket är en revidering

kreditmarknaden och på så vis ta över stora delar uppåt med 127 mdkr jämfört med vad som preav den tidigare privata skuldstocken. Konse- senterades i finansplanen för ett år sedan.

kvensen blev att statsskulden i utländsk valuta Skälen till den kraftiga avvikelsen står främst

ökade från 59 mdkr till 249 mdkr under året. att finna på statens inkomstsida, som bland annat

Avkastningskurvan kom att sjunka under slu- till följd av skatteomläggningen viker snabbare

tet av 1992 jämfört med samma period 1991. Den än vanligt i en konjunkturnedgång. Samtidigt

räntechock som drabbade Sverige kring föregå- ökar kostnaderna för arbetslösheten mycket krafende årsskifte upprepades inte i december 1992. tigt och späder på den konjunkturella delen av

Diagram 4. Finansiellt sparande i 26 av BNP, sektorfördelat.

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992" 19937 1994”

= Offentl.sekt (O) mmm: Hushåll (H) me Företag (F) "Enligt finansplanen 1993

budgetunderskottet. Till detta kommer också ning som skett till i dag är markant. Enligt årets Skr. 1993/94:13 kostnaderna för att rädda betalningssystemel. finansplan uppgick det negativa sparandet i den

Bilaga 1

Beslutet att överge den fasta växelkursen inne- offentliga sektorn 1992 till cirka 996 medan

bar en depreciering av kronan med cirka 1896 företagens och hushållens sparande var klart

fram till årsskiftet. Deprecieringen i kombina- positivt. tion med de i det sk krispaket 1 föreslagna Av central betydelse för att uppnå en balanse-

arbetsgivaravgiftssänkningarna ger den konkur- rad tillväxt utan hög inflation är att bringa det rensutsatta sektorn — k-sektorn — inom svenskt statsfinansiella läget under kontroll. Vad beträf-

näringsliv ett mycket fördelaktigt utgångsläge för far det totala finansiella sparandet råder i dag

de närmaste åren. Potentialen i termer av nära nog balans i förhållande till utlandet. Detta

produktivitetsökningar är dessutom betydande kan emellertid vara en följd av lågkonjunkturen varför tillväxtimpulsen från den konkurrensutsatta där både hushåll och företag har valt att kraftigt

sektorn bedöms bli stark. öka sitt sparande. Tack vare detta höga sparande

I slutet av 1980-talet uppvisade den offentliga har problem med ökande bytesbalansunderskott

sektorn ett svagt överskott medan företagen och hittills kunnat undvikas. Men dessa kan åter-

hushållen hade ett negativt sparande, d v s utgif- komma när väl aktiviteten i ekonomin börjar terna var större än inkomsterna. Den omsväng- skjuta fart.

Diagram 5, Finansiellt sparande offentlig sektor, i 20 av BNP.

Ng

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992" 1993 19945

ARS Stat (S) mum Kommun (K) Ares Soc.tfsk. (SF) "Enligt finansplanen 1993

Skr. 1993/94:13

STATEN LÅNAR UTOMLANDS Bilaga 1

Statskulden ökade under 1992 med 188 mdkr, Att kreditgivningen ändå inte ökade mer unvarav 185 mdkr svarade mot en ökning av skul- der 1992 beror snarast på konjunkturen och den den i utländsk valuta. I samband med och under höga skuldsättningen i den privata sektorn. de två månaderna efter valutaoron i september ökade staten sina emissioner av korta papper STATEN TAR ÖVER VÄXELKURSRISKEN kraftigt. Under året minskade dock den utelöpande stocken av statsskuldväxlar med 34 mdkr, Aktörerna på den svenska kreditmarknaden har samtidigt som statsobligationsstocken ökade med i och med beslutet att överge den fasta växelkur- 69 mdkr. sen, som nämnts ovan. tappat incitamenten till

Finanskrisen fördjupades under 1992 vilket s k räntearbitrage. Staten har i stället tvingats ta fick till följd att staten under hösten tvingades över rollen som innehavare av växelkursrisken. utfärda en garanti för betalningssystemet. Alla Per den 31 december 1992 hade staten lånat upp banker och finansiella institutioner med s k 244 mdkr i utlandet. statsanknytning garanteras sina tillgångars vär- Av tabell 4 framgår att bostadsinstituten ökade. Genom denna åtgärd har statsmakterna för- de sina emissioner under 1992. Statens uppgisökt undanröja alla risker för de som har dessa vande av utlandslånenormen kom under slutet av svenska kreditinstitut som motpart. De nödvän- 1992 att resultera i en minskning i stocken diga förutsättningarna för att bedriva en mer statsskuldväxlar. Generellt bland placerarna gällnormal kreditgivning synes därmed vara uppfyll- de att dessa reducerade sina innehav i certifikat da.

Tabell 4. Placeringar i obligationer, certifikat och växlar, mdkr.

12 månaders förändring t o m december

1991 1992 stock 92-12-31

Banker:

Försäkringsinstitut:

AP-fonden 1-3:

Övriga:

Totalt:

Tabell 5. Förändring av bankernas nettoutlåning till allmänheten, mdkr. Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

och växlar. Bankerna var ensamma om att dess- dan utlåningen i utländsk valuta minskade med

utom minska sina innehav i både stats- och 39 mdkr under samma period. Ett skäl till denna

bostadsobligationer. utveckling är att företag som tidigare haft finan-

Under 1992 nettoköpte utländska placerare siering i utländsk valuta inte ansett sig kunna svenska kronobligationer för 1 mdkr, att jämföra bära växelkursrisken när kronan flyter. En ommed nettoköp under 1991 på 63 mdkr. Allt sedan placering till lån i svenska kronor har därmed resultatet av den danska folkomröstningen i varit det enda alternativet. Maastrichfrågan i juni har nettoflödena varit En stor del av utlåningsökningen förklaras mycket volatila och omsättningen stor. Omsätt- också av utlåning till nybildade bankanknutna ningen ökade från 818 mdkr föregående år till bolag med uppgift att förvalta panter.

1 728 mdkr 1992, med tonvikten på sista kvar- Bostadsinstituten ökade sin nettoutlåning med

talet då 745 mdkr omsattes i handeln med utlan- cirka en tiondel av vad som gällde under de det. Av denna omsättning stod emissioner direkt närmast föregående åren. En förklaring utöver ett till utlandet för 9 mdkr, vilket är en halvering generellt sett ökat sparande inom hushållssekjämfört med föregående år. torn är den höga ränta som bostadsinstituten

tvingades låna upp till på marknaden. Spreaden

UTLÅNINGEN TILL ALLUÄNHETEN ÖKADE mellan statsobligationer och bostadsobligationer

uppgick som mest till tre procentenheter. Osä- Allmänhetens lånestock hos banker, bostadsin- kerheten kring hanteringen av kreditförlusterna stitut och finansbolag ökade under 1992 med 23 och osäkerheten i tolkningen av statens garantier mdkr till 1 936 mdkr. Uppdelat på kronor och av bostadsinstitutens tillgångar är några av skäutländsk valuta var dock förändringen motsatt. len till den höga räntespreaden. Kronutlåningen ökade kraftigt med 62 mdkr me-

Tabell 6. Förändring av bostadsinstitutens och finansbolagens

nettoutlåning till allmänheten, mdkr.

Skr. 1993/94:13

AVVAKTANDE

Bilaga 1

FASTIGHETSMARKNAD

Den svenska fastighetsmarknaden präglades kommer att leda till fortsatt minskade intäkter för under 1992 av en avvaktande hållning. Höga fastighetsägarna. realräntor och krav på ökad andel eget kapital Beslutet om att slopa fastighetsskatten på kompåverkade efterfrågan och begränsade starkt an- mersiella lokaler från och med 1993 kommer talet möjliga köpare. dock att ge en positiv inverkan.

För kommersiella fastigheter präglades marknaden av ett fortsatt stort avstånd mellan säljar- ÖVERVINTRING VANLIGASTE STRATEGIN nas förväntade priser och köparnas bud. Detta

resulterade i mycket få affärer. De fastighetsköp Flera större fastighetsbolag försattes i konkurs

som trots allt genomfördes var ofta i form av under 'året. Banker och kreditinstitut bildade paketlösningar med sidovillkor. Det är därför egna fastighetsbolag för att förvalta och därmed svårt att ur ett ortsprismaterial härleda investe- säkra sina panter i fastigheter. Någon annan rarnas direktavkastningskrav. strategi än ren övervintring har inte uttalats av

dessa bolag.

FORTSATT FALLANDE MARKNADSVÄRDEN Marknaden för bostadsfastigheter fungerade

däremot bättre under året och flera större förvärv Marknadsvärdet för kommersiella fastigheter i gjordes av framförallt stiftelser och privatpersostorstadsregionerna sjönk under 1992 med cirka ner. Prisfallet bedöms ha varit mindre än det för 2090, motsvarande ungefär hälften av 1991 års kommersiella fastigheter. De ökade direktavkastprisfall. ningskraven uppvägdes delvis av ökade hyror.

Orsaken till 1992 års prisfall är i huvudsak Beslutet att låta kronan flyta fritt har hittills markant sjunkande hyresnivåer men även ökade inte givit något synligt resultat på fastighetsdirektavkastningskrav bidrog till nedgången. marknaden. Sedan kronans fall i november öka- Hyresnivån för centralt belägna kontorsfastighe- de börsvärdet på fastighetsaktier med drygt ter i Stockholm har i det närmaste halverats 25960, men fastighetsindex sjönk under året ändå under de senaste åren. I förorter liksom på mind- med drygt 4092c. Detta kan jämföras med gene-

re orter har prisfallet varit mindre, huvudsakli- ralindex som under samma period i princip var

gen beroende på en lägre fallhöjd jämfört med oförändrat. storstäderna. Många fastighetsmarknader utomlands präg-

Andelen vakanta lokaler fortsatte att öka un- las också av nedgång. Endast i Bryssel och några der året och i Stockholm kan vakansgraden vid större tyska städer var hyresnivåerna stabila. I årsskiftet uppskattas till cirka 1090. Vakansgra- övriga europeiska städer sjönk hyrorna med 10— den kan komma att öka ytterligare beroende på 20976. Under 1993 bedöms även vissa delar av dels en fortsatt minskning av efterfrågan på loka- den tyska marknaden kunna drabbas av sjunkanler, dels att ett antal större projekt kommer att de hyresnivåer. Fastighetsmarknadeni USA prägfärdigställas under 1993 och 1994. Nyproduktio- lades av en avvaktande hållning. En svag, men nen kan dock anses ha avstannat helt. Fortsatt märkbar, tendens till sjunkande vakansgrader höga vakansgrader och sjunkande hyresnivåer märktes dock i vissa storstadsregioner.

Skr. 1993/94:13

PENNING- OCH

Bilaga 1

OBLIGATIONSMARKNAD

De grundläggande förutsättningarna för verksamheten inom affärsområdet Penning- och obligationsmarknad ges av reglementet för Allmänna Pensionsfonden men även av fondens roll på den svenska kapitalmarknaden. Reglementets huvudsakliga inriktning är att placeringar kan ske i de allra flesta slag av till marknaden publikt erbjudna räntebärande värdepapper. Detta har inneburit att fonden sedan bildandet har byggt upp en portfölj som i stora stycken har en profil motsvarande ett ungefärligt genomsnitt för den totala marknaden.

Fondens relativa storlek på den svenska marknaden styr emellertid beteendet minst lika mycket som reglementet. Detta får bland annat till följd att förändringar av portföljens struktur får ske utifrån ett långsiktigt perspektiv.

PORTFÖLJEN ÖKADE MED 40 MDKR

Fondens totala penning- och obligationsmark- nadsportfölj uppgick vid utgången av 1992 till Lars Åberg, chef för affärsområde Penning- och

409 mdkr, en ökning med 40 mdkr sedan 1991. obligationsmarknad.

Denna portfölj utgör därmed 8990 av fondens totala tillgångar. nansiering, ledde till ökande krav på meravkast-

Den turbulens som under året drabbade valu- ning för bostadsobligationer. Den statliga garanta- och räntemarknaderna medförde ändrade tin till den finansiella sektorn bidrog bara tempostrukturer och relativpriser. Som exempel på rärt till att sänka meravkastningskravet. vilka effekter dessa händelser hade kan nämnas De stora kasten i marknaden ökade omsättden ökande volym statsskuldväxlar som emitte- ningen och möjliggjorde för fonden att agera rades i samband med försvaret av kronan. Vidare något friare än under senare år. Det är dock fick Riksgäldskontoret problem med att placera fortfarande så att de stora likvidflöden som portnya emissioner och ändrade därför sina emis- följen genererar måste hanteras så att de inte stör sionsscheman. marknadens funktionssätt. Fondens relativt sett

Dessa och andra händelser innebar att mark- låga andel penningmarknads-instrument beror

nadens genomsnittliga löptid varierade kraftigt på de effekter en stor andel korta löptider i under året. portföljen skulle få på fondens nettoplacerings-

behov. Av bland annat likviditetsplaneringsskäl

HÖGRE AVKASTNINGSKRAV FÖR görs placeringar på terminsmarknaden som ett

BOSTADSOBLIGATIONER komplement till avistaplaceringar.

Den tidigare trenden med avtagande handel i Händelserna under året innebar också att värdet andra statsobligationer än de så kallade benchav att ha tillgång till en långfristig finansiering mark obligationerna fortsatte. Ett visst ökat invärderades upp, samtidigt som många placerare tresse från andra emittenter än staten och melönskade ha en hög likviditet i sina portföljer. lanhandsinstituten fanns, dock nådde bara mindre Detta, kombinerat med bland annat en fortsatt volymer marknaden. Fondens placeringar gjororo för kreditförluster hänförliga till fastighetsfi- des fortsatt inom de mest kreditvärdiga segmen-

Diagram 6. Fondens totala obligationstillgångar fördelade på staten, bostads- Skr. 1993/94:13

finansierande institut samt övriga emittenter, 1988-1992 (procentuell andel). Bilaga 1

100 90 Staten 80 70 60 50 40 Bostads-

finansieringsinstitut 30 20 10

0¶Övriga emittenter

1988 1989 1990 1991 1992

MR Staten mIEN- Bostadsfinansierande institut mem Övriga emittente

ten av marknaden. Fonden valde att under året inte utnyttja möj- Fondens storlek och långsiktiga inriktning gör ligheten att placera i utländska värdepapper. att det inte finns behov av god likviditet för alla Från slutet av 1991 till slutet av 1992 sjönk placeringar. Detta gör det intressant för fonden räntenivån i Sverige. Detta gällde framförallt att även placera i tillgångar med lägre likviditet räntor för korta löptider. De allra längsta obligagivet att meravkastningen kan bedömas som till- tionsräntorna var i stort sett oförändrade. Lägre räcklig. Det var därför motiverat att under 1992 räntor påverkar värdet på fondens portföljer pofortsätta öka volymen bostadsobligationer i port- sitivt. Totalavkastningen för 1992 var. inklusive följen. orealiserade värdeförändringar, 14,39.

Diagram 7. Räntedifferensen mellan statens och bostadsinstitutens

obligationer, med fem års löptid, 1988-1992. 1,5 Ej LS

LO

i e

0,0

87.12 88.06 88.12 89.06 89.12 90.06 90.12 91.06 91.12 92.06 92.12

Skr. 1993/94:13

DIREKTLÅN

Bilaga 1

Fondens motiv för att ingå kreditavtal vid sidan av den publika marknaden är att därigenom skapa merintäkter.

Detta betyder att fonden, med utgångspunkt från en konservativ bedömning av kreditrisk, är

beredd att reducera kraven på likviditet i denna

typ av placeringar. Krediterna kan således konstrueras med beaktande av specifika krav på cash-flow-utseende eller avkastningsmodell.

Därigenom utnyttjas fondens konkurrensförde-

lar — långsiktighet i förvaltningen och betydande

kapitalmassa — till att skapa mervärden i fondför-

valtningen.

Fondens möjligheter att lämna direktlån består av utlåning till den offentliga sektorn, vissa av regeringen godkända kreditinrättningar och banker samt utlåning till det privata näringslivet. Den sistnämnda placeringskategorin begränsas till ett belopp av högst fem procent av fondens totala tillgångar.

MINSKANDE EFTERFRÅGAN PÅ DIREKTLÅN Kaj Isaksson, chef för affärsområde Direktlån.

Intresset för att ta upp direkta reverslån inom vis) och uppgick till 9 mdkr för 1992 efter att Sverige styrs främst av två faktorer: under de senaste fem åren varit negativt.

den svenska räntenivån i relation till den Sammantaget innebär detta att efterfrågan på

internationella krediter i fondens regi var låg.

möjlighet att via den publika marknaden er- Fondens direktlån minskade med drygt 8 mdkr

hålla tillfredsställande finansieringsmöjlig- och uppgick vid utgången av 1992 till 35 mdkr.

heter. Av detta belopp utgjorde 24 mdkr nominella och

11 mdkrindexerade (KPI-relaterade) placeringar. Vad gäller den svenska räntenivån påverkas den, Utlåningen till kommuner och kommunala förutom av det relativa ränteläget, av ränte- bolag uppgick till 6 mdkr, en nedgång med differensen mellan stats- och bostadsobligatio- 1 mdkr. ner. Denna ränteskillnad varierade under 1992 Mellanhandsinstitutens upplåning mot revers men låg på en nivå som begränsade intresset för minskade med 5 mdkr och uppgick till drygt lång upplåning i svenska kronor. Däremot emit- 8 mdkr. Bakom utvecklingen låg en successivt terades ett antal obligationslån på den internatio- förfallande låneportfölj till främst bostadsinstinella obligationsmarknaden. Beträffande den tuten och de företagsfinansierande instituten. I kortfristiga kapitalanskaffningen utgjorde certi- takt med att dessa reverslån slutamorteras sker fikatprogram och bankkrediter fungerande käl- ny finansiering på den publika penning- och lor för upplåning i svenska kronor. obligationsmarknaden.

I takt med avtagande ekonomisk aktivitet och Refinansieringslånen fortsätter att avvecklas. sjunkande kapacitetsutnyttjande har även den Stocken var 158 mkr vid utgången av 1992 vilket under andra hälften av 1980-talet starka investe- innebar en halvering under året. Inga nya refiringsexpansionen vänt. Bruttoinvesteringarna i nansieringslån lämnades under året. näringslivet minskade med cirka 1596 under Utlåningen till det privata näringslivet (590både 1991 och 1992. Kommunsektorns finan- kvoten) var under året i stort sett oförändrad och siella sparande förbättrades samtidigt (tillfälligt- uppgick till 12,9 mdkr. I denna summa ingår

bland annat partnerfinansieringar med 11,1 mdkr, tresse. Diskussionerna fokuserades på infrastruk- Skr. 1993/94:13 Sv. Fastighetskapital med 1,3 mdkr samt direkt- turella investeringar främst inom energisektorn.

Bilaga 1

lån till övrigt näringsliv med 0,5 mdkr. Kraftiga förändringar har skett och sker inom

Fondens utlåning i form av förlagslån motsva- den svenska elkraftförsörjningen. I denna omrade 9 mdkr, en nedgång med cirka 1 mdkr under vandlingsprocess är fonden en naturlig part i den året. finansiella delen.

Efter det att den svenska kronan tilläts flyta Ett lämpligt område för reala lösningar är just

under november ökade intresset från låntagarna inom infrastrukturen. Genom att kombinera såför mer långfristiga finansieringslösningar. Re- dana investeringars mognadstid med fondens dan tidigare hade dock intresset ökat för finan- möjlighet att underlång tid avvakta ”återbäring” siering i svenska kronor mot bakgrund av den i form av räntor och amorteringar kan en anpasunder hösten allt starkare ränte- och valutaoron. sad finansieringsmodell underlätta genomföran-

det av enskilda investeringar,

REALA FINANSIERINGSLÖSNINGAR

Fonden förde finansieringsdiskussioner med ett antal låntagare där bland annat fondens inriktning mot reala finansieringslösningar väckt in-

Bilden visar Hissmofors kraftstation vid Stor-

sjöns utlopp. I och med bygget av en femte

station ökar effekten med drygt en fjärdedel till nästan 80 000 kilowatt. I Hissmofors produceras en fjärdedel av Jämtkrafts elbehov. Fonden

deltar med långfristig finansiering.

Bilden visar interiör från Victoriahallen på Stockholmsmässan. Under 1992 har hallen totalrenoverats. Bland annat har höj- och sänkbara läktare installerats för maximal flexibilitet. Fonden bidrar med finansieringen i form av 20-åriga krediter.

Skr. 1993/94:13

AP FASTICHETER

Bilaga 1

Fondstyrelserna har möjlighet att investera i fastigheter i Sverige och utomlands med begränsningen att investeringarna får uppgå till högst 590 av fondens tillgångar.

Under 1991 samlade fonden all fastighetsverksamhet under namnet AP Fastigheter. AP Fastigheter ska agera kompetent och effektivt gentemot hyresgäster och övriga aktörer på hyres- och fastighetsmarknaderna.

I AP Fastigheter finns kompetens samlad för att hantera investeringar, projektutveckling, förvaltning och drift av fastigheterna. Den samlade

personalstyrkan uppgår till 40 personer inklude-

rande driftspersonal.

Målet för AP Fastigheter är att bygga upp lönsam substans. Driftsnettot bör över tiden ut-

vecklas minst i takt med inflationen. En förut-

sättning för detta är en kombination av hyreskontrakt som inflationsjusteras med helst 10096, bibehållna hyresnivåer vid omförhandling och minskande andel outhyrda lokaler. Vakansgraden i fondens förvaltningsfastigheter var vid års- Bo G Boestad, chef för affärsområde AP Fastigskiftet cirka 1096 vilket motsvarade cirka 40 mkr heter. i uteblivna hyror.

AB där AP-fonden är delägare till 18,759c. Öv- DIREKTÄGDA FASTIGHETER OCH ANDELAR I riga delägare är Nordbankens Pensionsstiftelse,

FASTIGHETSBOLAG SPP, AMF, Wasa samt Volvo. Pleiads verksam-

het är utlandsorienterad och inriktad på projekt. Den övergripande strategin i Sverige är att kon- Utöver det vid bolagets bildande tillförda beståncentrera sig på ett fåtal expansiva orter och där i det av bland annat Volvos kontorsfastigheter i första hand inrikta sig på kommersiella fastighe- Sverige har Pleiad gjort ett antal större fastighetster. På utlandssidan är den troliga inriktningen investeringar i bland annat Bryssel, Paris, Lonframöver mer indirekt ägande via fonder, part- don och Köpenhamn. nerships eller fastighetsaktier.

Fondens fastighetsportfölj är uppbyggd av di- NYA ÅTAGANDEN PÅ 3 MDR rektägda fastigheter och andelar i fastighetsbolag. Basen i beståndet bildades 1989 genom Fonden genomförde under 1992 sex fastighetsköpet av det då börsnoterade fastighetsbolaget affärer med ett sammanlagt åtagande på cirka 3 Anders Nisses AB. Under 1990 och 1991 förvär- mdkr. Huvudinriktningen för dessa förvärv var vade fonden ytterligare förvaltningsfastigheter fullt uthyrda fastigheter med stabila hyresgäster samt andelar i projekt. Under 1990 gick fonden och mycket långa kontrakt. också in som hälftenägare i Nacka Strand — ett Under våren tecknades avtal om köp av 5096 projekt på cirka 130 000 kvm kontor med tillhö- av Televerkets kontorsfastighet i Nacka Strand. rande garage och bostäder. Samtidigt köptes Televerkets fastighet vid Slotts-

De direktägda utländska fastigheterna ligger i backen i Stockholm. Under hösten förvärvades London: Four Millbank — en projektfastighet, 5096 av Skandias kontorsfastighet i Bergshamra som är under färdigställande, samt en mindre i Solna. Vidare avtalades en strukturaffär där förvaltningsfastighet. De resterande utlandsin- fonden erhåller Saab Scanias fastighet vid Lind-

vesteringarna har skett genom Pleiad Real Estate hagens plan i Stockholm i utbyte mot fondens

Diagram 8. Direktägda förvaltningsfastigheter, fördelning av lokalyta. Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Produktion och lager 2990 — » Kontor 5220

Bostäder 797

Hotell och butik 1296”

industrifastighet i Hammarbyhamnen. 50 mkr med slutförande i början av 1994. Mill- Under året övertog fonden i etapper Arconas banks i London är under färdigställande. Pleiad 30-procentiga andel i Nacka Strand och är däref- fullföljer projekten i Bryssel, Paris och Köpenter helägare till Nacka Strandsprojektet sånär hamn.

som på Televerkets ovan nämnda fastighet där Globen City KB (Anders Nisses AB 22.290)

fonden är hälftenägare. försattes under året i konkurs.

AP-fonden tecknade under 1992 nya hyresav- Nyemission på 72 MGBP genomfördes under taliförvaltningsfastigheterna iSverige på 46 000 året i de av fonden helägda brittiska fastighetsbokvm. Utöver detta tecknades avtal i Nacka Strand lagen för att uppnå en långsiktig relevant kapitalpå 35 000 kvm kontor och för samtliga nu färdig- struktur. ställda bostäder i första etappen om cirka 100 Fondens fastighetsinnehav var vid årsskiftet lägenheter. 1992/93 värderat till 6,5 mdkr varav de direktäg-

Det gamla Norstedtshuset på Riddarholmen är da fastigheternas andel motsvarade 949. under renovering för drygt 100 mkr och kommer Hyresintäkterna för fondens fastigheter uppatt färdigställas i början av 1994. Kvarteret Skot- gick till 538 mkr för 1992.

ten på Gamla Brogatan i Stockholm renoveras för

Vid årsskiftet 1993/94 kommer om-

byggnaden av Gråmunkeholmen 4.

mera känd som Norstedtshuset, på

Riddarholmen att vara klar. Den

kommer då att innehålla såväl ny-

renoverade delar från 1600-talet

som nybyggda delar.

Goda kommunikationer, effekti- Skr. 1993/94:13 va lokaler, ett rikt serviceutbud

Bilaga 1

och en god närmiljö är de villkor företagen och de anställda prioriterar för att finna sig väl tillrätta i det område man arbetar i. Det är utifrån människans och företagens behov som projektet Nacka Strand har formats.

Nacka Strand omfattar totalt cirka 165 000 kvm kontor, service och rekreationsanläggningar samt 220 bostadslägenheter. Cirka 40 000 kvm färdigställs under våren 1993 åt Fastighets AB Telaris i Nacka (AP-fonden är 50-procentig delägare) för företag inom Televerkskoncernen. Övriga delar av Nacka Strand är sedan oktober 1992 helägda av AP-fonden. Av färdigställda lokaler är 9090 uthyrt. Kontorslokalerna möter högt ställda krav på flexibilitet och effektivitet.

Under våren fö fastigheten.

Skr. 1993/94:13

AP-FONDENS VERKSAMHET,

Bilaga 1

RESULTAT OCH STÄLLNING 1992

REDOVISNINGSPRINCIPER 1992 som ränteintäkt och räntefordran i både den

nominala och reala redovisningen.

Enligt Allmänna Pensionsfondens reglemente Fastighetsplaceringar

ska balans- och resultaträkningar baseras dels I den nominala redovisningen upptas fastighetspå anskaffningsvärden. dels på reala värden. I placeringar till anskaffningsvärde. Fondstyrel-

den nominala redovisningen upptas tillgångarna serna redovisar fastighetsplaceringar i överens-

till anskaffningsvärden. En osäker fordran upp- stämmelse med praxis bland svenska försäktas dock endast till det belopp som kan beräknas ringsbolag. I resultaträkningarna redovisas fasinflyta. I den reala redovisningen upptas till- tigheternas driftsnetto, vilket utgör hyresintäkter gångarna till marknadsvärden på balansdagen med avdrag för drifts- och underhållskostnader och grundkapitalet omräknas med hänsyn till samt fastighetsskatt. I den reala redovisningen konsumentprisindex förändring. Förändring av upptas fastighetsplaceringar. till bedömda markmarknadsvärden påverkar den reala resultaträk- nadsvärden. ningen. Skatter

I bokslutet ingår bolag. i vilka fondstyrelserna Fondstyrelserna är befriade från att erlägga in-

innehar mer än 509c av röstetalet. Balansräk- komstskatt i Sverige. De skattekostnader som ningar upprättas enligt förvärvsmetoden. Utländs- belastar resultatet avser de av fondstyrelserna ka bolags balans- och resultaträkningar omräk- hel- och delägda bolagen, och redovisas under nas enligt dagskursmetoden. Vidare ingår fastig- rubriken ”Övriga kostnader”.

hetsförvaltande bolag. i vilka fondstyrelserna

innehar 20-504 av röstetalet. med den andel av MEDELSTILLDELNING balans- och resultatposter som motsvarar ägarintresset. Det förvaltade kapitalet består av:

Samtliga fastigheter och aktier/andelar i fas- Grundkapital

tighetsbolag är samägda av de tre fondstyrelser- Summan av inbetalda avgifter. löntagarfondsme-

na. Fastigheter och bolag ingår i delfondernas del och avkastning från delfonder. minskad med

balans- och resultaträkningar med den del av utbetalningar avseende pensioner. administra-

balans- och resultatposter som motsvarar ägarin- tionsbidrag och överföringar till delfonder. tresset. Andelarna beräknas med utgångspunkt i Fondkapital fondkapitalets storlek. Grundkapitalet med tillägg för det redovisade

resultatet. I den reala redovisningen är grundka-

VÄRDERINGAR AV PLACERINGAR pitalet uppindexerat med konsumentprisindex

jämte ackumulerat realt resultat. Finansiella placeringar Överföringar I den nominala redovisningen upptas samtliga Fjärde och femte fondstyrelserna ska varje år värdepapper till anskaffningsvärde. I den reala överföra en avkastning för närmast föregående redovisningen upptas noterade värdepapper till räkenskapsår, beräknad till 3Ze av nuvärdet av marknadsvärde. För noterade värdepapper an- förvaltade medel. Nuvärdet av förvaltade medel vänds börskurs. Andra icke noterade värdepap- är summan av de medel som erhållits omräknad per upptas till anskaffningsvärde. med förändringar i konsumentprisindex.

De partnerfinansieringsavtal som fondstyrelserna träffat är av realräntetyp. Motparten erläg- PORTFÖLJAVKASTNING ger årligen en real ränta samt äger med stöd av utställd option förvärva fondstyrelsernas låne- Ponföljavkastningen redovisas enligt den modell fordringar på och aktier i partnerbolagen. Op- som tillämpas av svenska försäkringsbolag. Den tionspriset uppräknas årligen med inflationen. totala avkastningen består av två komponenter Denna inflationsuppräkning redovisas fr o m direktavkastning och värdeförändring. Direktav-

3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 13

kastningen utgörs av räntenetto på finansiella lutning. Värdeförändringen i obligationsportföl- Skr. 1993/94:13 placeringar och driftsnetto för fastighetsplace- jen uppgick till 7,2 mdkr, motsvarande 2,1 (5,0)Zo

Bilaga 1

ringar. Driftsnettot utgörs av hyresintäkter med i avkastning. Direktavkastningen utgjorde 12,3 avdrag för drifts- och underhållskostnader samt (12,8) 20, varför totalavkastningen uppgick till fastighetsskatt. Värdeförändringen består av en 14.3 (17.8) Ze. Årets resultat har belastats med en realiserad och en orealiserad komponent. Den nedskrivning på 200 mkr i förlagslån till Gota

orealiserade värdeförändringen i finansiella pla- AB.

ceringar beräknas i största möjliga utsträckning Totalavkastningen på partnerfinansiering utmed utgångspunkt i officiella marknadskurser. gjorde 5,8 (13,1) 20. Den sänkta totalavkastning-

t ex vid Stockholms fondbörs. en förklaras av att inflationstakten reducerades

Fondstyrelsernas fastighetsbestånd har mark- väsentligt under 1992. De partnerfinansieringsnadsvärderats internt. En representativ andel, avtal fondstyrelserna träffat är av realräntetyp. cirka 3090, av förvaltningsfastigheterna har även Motparten erlägger årligen en real ränta samt värderats externt av fristående värderingsinsti- äger med stöd av utställd option förvärva fondstytut. Värderingarna bygger på två analysmetoder, relsernas lånefordringar på och aktier i partneren tioårig nuvärdeberäkning av förväntade betal- bolagen. Optionspriset uppräknas årligen med

ningsflöden samt en ettårig intäkts/kostnadskal- inflationen. Både real ränta och uppräkning för kyl med en diskontering av driftsnetto under inflationen redovisas fr o m 1992 som ränteinoändlig tid. täkt, och ingår därför i direktavkastningen. Vid

Under 1992 uppgick totalavkastning för samt- beräkning av avkastningen har jämförelsevärden liga placeringar till 13,4 (15,5) Zo, bestående av för tidigare år ändrats på motsvarande sätt. en direktavkastning om 12,0 (12,2) Zo och en Fastighetsportföljens totalavkastning utgjorvärdeförändring om 1,4 (3,4) Jo. Efter reduktion de —-18.1 (-33,5) 20, varav direktavkastning 5,3 med konsumentprisindex förändring under året (4,6) Jo och värdeförändring -23,4 (-38,1) I. utgjorde den reala avkastningen 11,4 (7,0) Ze. För svenska förvaltningsfastigheter uppgår di-

Vid utgången av 1992 var räntenivån, framför- rektavkastningen till 7,96. Motsvarande tal beallt räntor för korta löptider, lägre än vid samma räknat på marknadsvärdet vid utgången av 1992 tidpunkt 1991. Under året har yieldkurvan änd- var 8,990. Värdeförändringen beror framförallt rat utseende från en negativ lutning, dvs lägre på markant sjunkande hyresnivåer. räntor för längre löptider, till en svagt positiv Fondstyrelsernas innehav av aktier i Pleiad

Tabell 7. AP-fondens avkastning på placeringar 1988-1992, 46.

Obligationer Övriga finansiella Partner- — Fastigheter Totalt

placeringar — finansieringar

Tabell 8. AP-fondens avkastning på placeringar 1992. Skr. 1993/94:13

Marknads- Marknads- Nettoplac Direkt- Värde- Total- Bilaga 1

värde värde avkastning förändring avkastning

1991-12-31 1992-12-31 1992 1992 1992 1992

Mkr 96 Mkr 4 Mkr Mkr Mkr N Mkr ” Obligationer och förlagslån 351 657 83 402232 87 43697 43246 12,3 7226 2,1 50472 14,3 Reverslån 22449 5 15498 3 -7186 2200 12,4 255 14 2455 138 Partnerfinansiering 12204 3 12323 3 119 695 5,8 0 0 695 5,8 Korta placeringar 30395 7 25379 6 -5016 3478 -—- - - 3478 - Fastigheter Z152 2 GA I 713 384 5,3 -1 711 -23,4 -1 327 -18,1 Totalt 423 856 100 461944 100 32327 50003 12,0 5769 1,4 55 772 13,4 Totalavkastning = direktavkastning + värdeförändring

marknadsvärde (1991-12-31)+hälften av nettoplaceringarna-hälften av direktavkastningen Beloppet awviker från resultaträkningen beroende på bl a ändrad redovisningsprincip för partnerfinansiering.

Real Estate AB har värderats ned med den andel styrelserna utbetalat till: av Pleiads ackumulerade resultat som motsvarar Styrelse och verkställande direktör 2 035 tkr ägarandelen. Nedvärderingen ingår i fastighets- Övriga befattningshavare 22 006 tkr portföljens värdeförändring. I samband med Globen City KBs konkurs har fondstyrelsernas andel REALT RESULTAT av tillgångar och skulder i bolaget skrivits ned till noll. Tidigare års avsättning för värdefall på Det reala resultatet 1992 uppgick till 49,4 (31.4) andelen i Globen City täcker i stort sett årets mdkr. Ett relevantare mått på utfallet för en realiserade förlust. Årets nominella resultat be- långsiktig placerare med det uppdrag fondstyrellastas dock med 359 mkr. serna har, är det ackumulerade reala resultatet.

Diagram 9 utvisar det ackumulerade reala resul-

ADMINISTRATIONSKOSTNADER tatet sedan fondens tillkomst. Av diagrammet

framgår att kompensation för inflationens urholk- Fondstyrelsernas administrationskostnader, in- ning av grundkapitalets köpkraft erhållits via klusive kostnader i fastighetsförvaltande bolag avkastningen sedan mitten av 80-talet. Till följd ägda av fondstyrelserna, uppgick till 79 608 av de senaste årens höga realräntor har fondkapi- (75 189) tkr. I löner och ersättningar har fond- talets realvärde kunnat återställas och öka.

Diagram 9. Fondkapital till marknadsvärde och

ackumulerade reala överskott/underskott, 1960-1992.

Fondkapital Reala över/underskott

mdkr i 20 av fondkapital

500 r 50

400 Ir

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1992

TER Fondkapital Reala överskott HEN Reala underskott

Resultaträkning, nominal och real Skr. 1993/94:13 Första, Andra och Tredje fondstyrelserna Bilaga 1

RESULTATRÄKNING (TKR) 1992 1991

Intäkter Intäktsräntor:

Kostnader

Realt resuitat

Balansräkning, nominal och real Skr. 1993/94:13 Första, Andra och Tredje fondstyrelserna Bilaga 1

1992 1991 BALANSRÄKNING PER 31.12 (TKR) BOKF.V. MARKN.V. BOKF.N. MARKN.V. Tillgångar

Värdepapper:

Skulder Fastighetstån 1286 219 1286 219 2 144 846 2144 846 Övriga skulder 194 392 194 392 338 167 338 167

Fondkapital Enligt balansräkning föregående år

innevarande år

Not. Kontrakterade ej likviderade fondaffärer avseende köp 3335 615 avseende försäljning 2901-462

Resultaträkning Skr. 1993/94:13

Första fondstyrelsen Bilaga 1

Första fondstyrelsen tillförs avgifter som erlagts av staten, kommuner och dem närstående institutioner och bolag.

De förvaltade medien har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och har enligt reglementet bokförts till anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/12 1992 framgår av nedanstående resultaträkning och balansräkning.

RESULTATRÄKNING (TKR) 1992 1991 Intäkter Intäktsräntor

Kostnader

Balansräkning Skr. 1993/94:13

Första fondstyrelsen Bilaga 1

BALANSRÄKNING PER 31.12 (TKR) 1992 1991 Tillgångar

Värdepapper:

Skulder

Fondkapital

Enligt balansräkning föregående år

Tillskjutet grundkapital 9 166 302

Ackumulerat resultat 131 270 001

Summa fondkapital föregående år 140 436 303 126 244 748

Innevarande år

Not. Kontrakterade ej likviderade fondaffärer avseende köp 777 066 avseende försäljning 807 960

Stockholm den 24 mars 1993 Gösta Gunnarsson (ordförande)

Karl Gustaf Scherman Lars Ag Bernth Johnson

Lars-Gerhard Westberg Lars Walberg Lilian Hindersson

Curt Persson Lisbeth Eklund Carl-Johan Åberg (verkställande direktör)

Resultaträkning Skr. 1993/94:13

Andra fondstyrelsen Bilaga 1

Andra fondstyrelsen tillförs avgifter som erlagts av större enskilda arbetsgivare. Med större arbetsgivare avses arbetsgivare vilkas lönesumma (avgiftsunderlag) överstiger 240 basbelopp, för 1992 ca 8,1 mkr.

De förvaltade medlen har placerats på sätt son framgår av balansräkningen och har enligt reglementet bokförts till anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/12 1992 framgår av nedanstående resultaträkning och balansräkning.

RESULTATRÄKNING (TKR) 1992 1991 Intäkter Intäktsräntor

Kostnader

Balansräkning Skr. 1993/94:13

Andra fondstyrelsen

Bilaga 1

BALANSRÄKNING PER 31.12 (TKR) 1992 1991 Tillgångar

Värdepapper:

Skulder Fastighetslån 643 110 1072 423

Övriga skulder 94 805 165 889

FONDKAPITAL Enligt balansräkning föregående år

Tillskjutet grundkapital 21 831 596 Ackumulerat resultat 199 592 134

Summa fondkapital föregående år 221 423 730 197 174 349

Innevarande år

Not. Kontrakterade ej likviderade fondaffärer avseende köp 2047 253 avseende försäljning 1602 168

Stockholm den 23 mars 1993

Hans Alsén (ordförande)

Lars-Gunnar Albåge Ulf Laurin Bo Rydin

Leif Lewin Stig Malm Per-Olof Edin

Bert-Ove Pettersson Inge Granqvist Carl-Johan Åberg (verkställande direktör)

Resultaträkning Skr. 1993/94:13

Tredje fondstyrelsen Bilaga 1

Tredje fondstyrelsen tillförs avgifter som erlagts av mindre arbetsgivare samt s k egenavgifter. Med mindre arbetsgivare avses arbetsgivare vilkas lönesumma (avgiftsunderlag) högst uppgår till 240 basbelopp, för 1992 ca 8,1 mkr. De överförda egenavgifterna uppgår till kr 2 740 661 tkr.

De förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och har enligt reglementet bokförts till anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/12 1992 framgår av nedanstående resultaträkning och balansräkning.

RESULTATRÄKNING (TKR) 1992 1991

Intäkter Intäktsräntor

Kostnader

Balansräkning Skr. 1993/94:13

Tredje fondstyrelsen Bilaga 1

BALANSRÄKNING PER 31.12 (TKR) 1992 1991

Tillgångar

Värdepapper:

Skulder

FONDKAPITAL

Enligt balansräkning föregående år Tillskjutet grundkapita! 5 838 641 Ackumulerat resultat 74 439 558 Summa fondkapital föregående år 80 278 199 73 556 583

Innevarande år

Not. Kontrakterade ej likviderade fondaffärer avseende köp 511 296 avseende försäljning 491 333

Stockholm den 25 mars 1993

Rolf Wirtén (ordförande)

Åke Petersson Gustaf Piehl Leif Zetterberg

Erik V. Ramberg Arne Dahlberg Bengt Lloyd

Seine Svensk Sture Nordh Carl-Johan Åberg (verkställande direktör)

Styrelse och revisorer Första fondstyrelsen Skr. 1993/94:13 Bilaga 1

Gösta Gunnarsson, ordförande

Ledamöter Gösta Gunnarsson, Landshövding i Jönköpings Län (ordförande) Karl Gustaf Scherman, Generaldirektör, Riksförsäkringsverket Lars Ag, Verkställande direktör, Konsum Stockholm Bernth Johnson, Kommunalråd Lars-Gerhard Westberg, Kommunalråd Lars Walberg, F d landstingsråd Lilian Hindersson, Förbundssekreterare, Svenska Kommunalarbetareförbundet Curt Persson, Förbundsordförande, Statsanställdas Förbund Lisbeth Eklund, Förbundsordförande, Statstjänstemannaförbundet

Suppleanter Ruth Kärnek, F d landstingsledamot Peder Törnvall, Generaldirektör, Statens löne- och pensionsverk Ulla Petterson Carvalho, F d Kommunalråd Margita Björklund, Adjunkt Monica Sundström, Förbundsdirektör, Landstingsförbundet Margareta i, Sekreterare, Landsorganisationen i Sverige Alf Karlsson, Förhandlingschef, Statsanställdas Förbund Jörgen Ullenhag, Ordförande, Sveriges Akademikers Centralorganisation

Revisorer Bengt Holmström, Auktoriserad revisor (ordförande) Per Wardhammar, Auktoriserad revisor Bengt Gustavsson, Bankdirektör Gunnar Eklund, F d administrativ chef, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund

Verkställande direktör

Carl Johan Åberg

Styrelse och revisorer Andra fondstyrelsen Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Hans Alsén, ordförande

Ledamöter Hans Alsén, F d landshövding (ordförande) Lars-Gunnar Albåge, Direktör, Svenska Arbetsgivareföreningen Ulf Laurin, Styrelseordförande, Svenska Arbetsgivareföreningen Bo Rydin, Styrelseordförande, Svenska Cellulosa AB Leif Lewin, Direktör, OK Petroleum AB Stig Malm, Ordförande, Landsorganisationen i Sverige Per-Olof Edin, Ekonom, Landsorganisationen i Sverige Bert-Ove Pettersson, Förbundsordförande, Fastighetsanställdas Förbund Inge Granqvist, Förbundsordförande, Svenska Industritjänstemannaförbundet

Suppleanter Sune Halvarsson, Avdelningschef, Statens Industriverk Erik Menckel, Direktör, Svenska Arbetsgivareföreningen (fr o m 1993-02-25) Birger Jarl Persson, Styrelseledamot, Svenska Arbetsgivareföreningen Rune Sirvell, Direktör, Svenska Tidningsutgivareföreningen Rolf Trodin, Verkställande direktör, HSB:s Riksförbund Göran Wiström, Arbetsmarknadssekreterare, S ka Metallindustriarbetareförbundet ke Wänman, Förbundsordförande, Svenska Byggnadsarbetareförbundet Arne Johansson, Förbundsordförande, Svenska Skogsarbetareförbundet Lars Hellman, Förbundsordförande, Handelstjänstemannaförbundet

Revisorer Bengt Holmström, Auktoriserad revisor (ordförande) Per Wardhammar, Auktoriserad revisor Lars Gårdö, Direktör Berndt Holgersson, Direktör, LO Media AB

Verkställande direktör

Carl Johan Åberg

Styrelse och revisorer Tredje fondstyrelsen Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Rolf Wirtén, ordförande

Ledamöter Rolf Wirtén, Landshövding i Östergötlands Län (ordförande)

Åke Petersson, Direktör

Gustaf Piehl, F d Ordförande, Småföretagens Riksorganisation Leif Zetterberg, Direktör, Lantbrukarnas Riksförbund Erik V Ramberg, F d Ordförande, Sveriges Köpmannaförbund Arne Dahlberg, F d Förbundsordförande, Svenska Målareförbundet Bengt Lloyd, F d Förbundsordförande, Handelsanställdas Förbund Seine Svensk, Förbundsordförande, Hotell- och Restauranganställdas Förbund Sture Nordh, Förbundsordförande, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund

Suppleanter Gustav Jönsson, Överdirektör, Riksförsäkringsverket Åke Lundqvist, Styrelseordförande, Kooperativa Förbundet Arne Johansson, Andre vice ordförande, Småföretagens Riksorganisation Sten Lindberg, Ekonomidirektör, Lantbrukarnas Riksförbund E.O. Holm, Verkställande direktör, Sveriges Köpmannaförbund Ingvar Jansson, F d Förbundsordförande, Svenska Pappersindustriarbetareförbundet Ingvar Åsén, F d Förbundsordförande, Svenska Transportarbetareförbundet Börje Johansson, Förbundsordförande, Försäkringsarställdas förbund Elsa Hörling, Andre vice ordförande, Sveriges Akademikers Centralorganisation

Revisorer Bengt Holmström, Auktoriserad revisor (ordförande) Per Wardhammar, Auktoriserad revisor Hugo Orup, Styrelseledamot, Sveriges Köpmannaförbund Berndt Holgersson, Direktör, LO Media AB

Verkställande direktör

Carl Johan Åberg

Revisionsberättelser Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Första fondstyrelsen Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens första fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1992.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de tillgångar som fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 1 april 1993

Bengt Holmström (ordförande) — Per Wardhammar Bengt Gustavsson Gunnar Eklund

Andra fondstyrelsen Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens andra fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1992.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de tillgångar som fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 1 april 1993

Bengt Holmström (ordförande) Per Wardhammar Lars Gårdö = Berndt Holgersson

Tredje fondstyrelsen Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens tredje fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1992.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de tillgångar som fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 1 april 1993

Bengt Holmström (ordförande) Per Wardhammar Hugo Orup Berndt Holgersson

Jämförande balans- och resultaträkningar 1960-1992 Skr. 1993/94:13

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna Bilaga 1

BALANSRÄKNINGAR PER 31.12 I MKR 1960 1970 1980 1990 1991 1992

Intäktsräntor:

Kostnadsräntor, inköpsräntor och

kursskillnader, övriga kostnader 13 44,7 56,1 Vä 819,8 2782,6 Fondstyrelsernas administrationskostnader 0,5 13 6,2 60,1 752 79,6 Summa kostnader 1,8 46,0 62,3 2 635,4 895,0 2 862,2 Resultat 11,4 2213,3 13 666,5 38 384,9 47 408,1 50 664,9

Placeringarnas fördelning på låntagargrupper

(Anskaffningsvärden, mkr)

4 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 13

Placeringarnas fördelning på låntagargrupper per 31.12 respektive år Skr. 1993/94:13

(Anskaffningsvärden, mkr)

Bilaga 1

1960 1970 1980 1990 1991 1992

Partnerfinansieringsplaceringar - or - - - or 11 062 3 11062 2 11062 2 Fastighetsinvesteringar m m - or - - = or 9 220 2 11395 3 12108 3

Summa 471 100 38260 100 158458 100 381288 100 424090 100 456 296 100

Kortfattade fakta om allmän tilläggspension Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Försäkrade ATP-ålderspension

Anställda och egna företagare i åldern 16-64 år (för Utgår normalt från den månad man fyller 65 år. personer födda 1911-1927 räknas även det 65:e året). För att få full ATP skall man arbetat 30 år (för de som är

födda 1923 och tidigare gäller särskilda regler). Reduk- Basbelopp tion med 1/30 för varje felande år. Basbeloppet uttrycker den värdesäkring som ATP lik- Av de 30 åren räknas de 15 bästa inkomståren som flertalet sociala förmåner är uppbyggt på. (= inkomst mellan 1 basbelopp och 7,5 basbelopp). Basbeloppet fastställs numera för ett helt år i taget och Maximalt för år 1991: 0,6 x 6,5 x 32.200 = 125.580

visar förändringen i konsumentpriserna från oktober till kronor.

oktober året innan. Basbeloppet respektive år reglerar Förtida uttag av ålderspensionen kan göras tidigast

utbetalningen av ATP. från 60 års ålder. Reduktion med 0,596 per ”förtida” månad (livsvaraktig).

Basbeloppets storlek några år Uppskjutet uttag av ålderspensionen kan ske längst 1965 5 000 intill 70 år. Förhöjning med 0,796 per uppskjuten månad. 1970 6 000 Försäkringskassan har hand om uträkning och utbe- 1975 9 000 talning av ATP.

1980 13 900

1985 21 800 Sjukbidrag/förtidspension 1990 29 700 Utgår vid varaktig arbetsoförmåga motsvarande minst

1991 32 200 502.

1992 33 700 Förtidspensionens storlek beräknas på samma sätt 1993 34 400 som för ålderspension (med några undantag).

Vid fullständig arbetsoförmåga är förtidspensionen ATP-poäng samma som ålderspensionen. Den pensionsgrundande inkomsten (PGI) redovisas på slutskattesedeln varje år. Den utgörs i princip av Efterlevandepension förvärvsinkomsten under året minskadmed basbeloppet Omställningspension och hel särskild efterlevandepeni januari. Inkomster över 7,5 basbelopp räknas inte med sion utgör 4090 av den avlidnes egenpension eller, om i den pensionsgrundande inkomsten (= taket i ATP). barn med barnpension finns, 2096.

3 PGI

ATPPORE = basbelopp Barnpension

Maximal ATP-poäng uppgår således till 6,5 för varje år. För barn under 18 år: 3090 av den avlidnes beräknade ATP-poängen registreras och sparas för varje individ eller verkliga ålders- eller förtidspension. Detta gäller för varje år. första barnet. För varje ytterligare barn ökas procentta-

let med 20.

ATP-beräkning ATP-pensionens storlek för år beräknas enligt följande: Basbeloppet x 6096 x medel-ATP-poäng” x antal 3 med ATP x 0,98" ""

Genomsnittet av de 15 högsta ATP-poängen. "+ Högst 30 år. "++ Fr om den 1 januari 1993 reduceras ATP-

pensionen med 290.

ÅRSREDOVISNING

Fjärde fondstyrelsen

Allmänna Pensionsfonden Mega

Fjärde fondstyrelsen (EF. järde AP-fonden)

"Fjärde AP-fonden ingär i allmänna pensionsfonden. Allmänna pensionsfonden grundades 1960 efter beslutet att införa en allmän tilläggspensionering finansierad genom obligatoriska ärbetsgiv aravgifter. Fjärde AP-fonden tillkom 1974 med uppgift at förvalta de medel som används för förvärv av aktier och liknande värdepapper. - Fjärde-AP-fonden har genom tiksdagsbeslut successivt tilldelars 2.350 mkr. Från och med den 1 juli 1988 utgör den maximala medelstilldelningen ett belopp, som motsvarar 196 av det sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel som första, andra och tredje AP-fonderna förv altar. Fjärde AP-fonden skall årligen till första, andra och tredje AP- fonderna € överföra en avkastning beräknad till 396 C på nuvärdet av förvaltade medel.

SR AP-fondens ägarandel i varje enskilt börsnoterat företag får uppgå till högst

<c eller om företaget Utlgrvit Se med olika röstvärde til högst 1096 av det totala föstelet

Skr. 1993/94:13 I 992 l sammandr ag Bilaga 2

. s Fondens srundkapital I får fr om 1988-07-01 uppgå till högst 196 av första-trodje fond: — styrelsernas tillgångar eller omkring TA mår vid årsskiftet 1992/1993. - er Fonden har under året rekvirerat 500 mkr, varefier grundkapitalet uppgår till 4,0 mår.

oe Fondens tillgångar upptagna till marknadsvärden uppgick vid årsskiftet Er 25, 3 mdr

mot 22,6 mdr vid i ingången av året. $ FORE köpte under 1992: värdepapper för 4 3 RR och sälde v deplppe för 3, 6 mdr. - ij oo >! nyemissioner placerades = mkr, varav 31 mkr i i icke börsnoterade företag.

9 + Fondens fem största engagemang var vid SR i ördran gsföljd Astra, Ericsson. -

ASEA, Procordia och Sandvik. som med ett sammanlagt marknadsvärde på 10.6 a Svarade för knappt 502 av portföljvärdet. : - . "Fondens engagemang É i onoterade företag uppgick vid utgången av äre ull 861 jake Därjämte har under å året lämnats aktieägartillskott på sammanlagt 158 mkr. 9 Resultatkrävet uppfylldes. Sammanlagt sedan fondens tillkomst har fonden överträffat -. resultatkravet — att bibehålla grundkapitalets realvärde och ge en årlig på dena med 396 — med drygt 17 mer . Aktekir ena sjönk under 1992 med 0. 396. Index för fondens portfölj steg med 990. Avkastningen på fondkapitalet blev 1350. ;

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

VD-kommentar

Nittiotalets första år har varit mycket händelserika, inte I detta sammanhang finns det anledning att fästa uppminst när det gäller utvecklingen på de svenska finansiel- märksamheten på marknadens begränsningar, som kan la marknaderna. Decenniet började med ett kraftigt börs- vara av olika slag. Vissa är mer eller mindre givna som fall efter ett mycket starkt åttiotal. Under första halvåret t ex begränsningar av informationsflödet till följd av till- 1991 skedde en stark återhämtning, som emellertid visa- gång och kvalitet, avstånd mellan aktörer, språkskillnade sig vara dåligt underbyggd mot bakgrund av att låg- der och mycket annat. Härtill kommer de begränsningar konjunkturen blev alltmera märkbar. Kurserna föll därför som sätts genom olika regler och lagar. tillbaka igen mot slutet av året. Det nya året inleddes Det torde inte vara kontroversiellt att påstå att någon helt med förnyad optimism, som inte heller denna gång blev fri marknad i begreppets verkliga betydelse, och inom de särskilt långvarig. Bankernas kreditförluster fortsatte att områden vi har anledning att beröra, knappast existerar. växa till närmast ogripbara nivåer och pengar blev allt Det torde vara nästan lika okontroversiellt att påstå att tydligare en bristvara. Därmed försvann en viktig förut- detta heller inte är eftersträvansvärt. Regler i en eller ansättning för en fortsatt optimism på aktiemarknaden. nan form behövs av flera skäl. Problemet är att åstad- Kurserna föll med en tredjedel från maj till oktober. Året komma ett regelverk som inte på ett negativt sätt påverfick en hausseartad avslutning som en direkt följd av att kar markandens funktionssätt, utan istället stimulerar de den svenska kronan deprecierades. mekanismer som verkar för ökad konkurrens och mång- Bakom denna mycket korta resumé av händelseförloppet fald. under de tre senaste åren, döljer sig naturligtvis en Den s k marknadsanpassning och avreglering som har mängd samverkande faktorer. Orsakssambanden är ofta skett och fortfarande sker inom ett flertal sektorer, är ett komplexa, varför det ibland är svårt att skilja orsak från uttryck för en ambition att ta bort vad som uppfattas vara verkan. Utan en god överblick, är det därför inte alltid för marknaden hämmande regler och begränsningar.

lätt att urskilja enskilda händelsers direkta effekter på ak- Paradoxalt nog leder detta initialt till en ökad osäkerhet

tiemarknaden. Saknas en någorlunda riktig bild av hän- och därmed förmodligen till överdrivna reaktioner på delseförloppet blir det också svårare att förutse den fort- dessa marknader. Orsaken är att det tar tid innan marknasatta utvecklingen. dens aktörer har anpassat sig till de nya spelreglerna. Ett alltför kort perspektiv kan således ge en mycket för- Avregleringen av kredit- och valutamarknaderna under virrad bild av ett visst skeende. Med ett längre synsätt åttiotalet är bra exempel på vilka dramatiska konsekvenblir det lättare att ”filtrera bort” en stor del av det ”brus”, ser, som kan bli följden när marknadsplatsen plötsligt som ständigt omger, i detta fall, marknadens aktörer. konfronteras med tidigare ”inlåsta” obalanser. Härigenom ökar sannolikheten för att på ett riktigt sätt Erfarenheterna av att marknaden på mycket lång sikt beuppfatta de underliggande trenderna, vilka lämpligen kan finner sig i jämvikt kan sägas utgöra en av grundvalarna ligga till grund för eventuella trendframskrivningar eller för hur en aktieförvaltande institution som fjärde AP-fonprognoser. Detta är ingen originell ansats, men förtjänar den agerar. Marknadsförutsättningarna förändras ständigt likväl att upprepas. I tider av stor osäkerhet och turbulens och på många olika sätt. Genom långsiktig analys kan är det extra viktigt att inte förlora perspektivet. Historien kortsiktiga överreaktioner på marknaden utnyttjas för att har emellertid upprepade gånger lärt oss att detta är lätta- förbättra avkastningen på fövaltat kapital. Att våga gå re sagt än gjort. emot marknaden innebär ett risktagande, men är en nöd- Fjärde AP-fonden har uttalat långsiktiga mål. Strategin är vändig förutsättning för att över tiden uppnå en bättre avdärför att söka identifiera de faktorer, som på längre sikt kastning än marknaden som helhet. är av väsentlig betydelse för lönsamheten i svenska före- För att kunna agera på detta sätt utan att ta alltför stora tag. Vårt verksamhetsfält utgörs till övervägande delen risker, krävs att aktiemarknaden är tillräckligt stor och av den svenska aktiemarknaden, en marknad som mycket diversifierad. Den fortsatta koncentrationen av handeln snabbt reagerar på en mängd mer eller mindre relevant på Stockholms Fondbörs, är en viktig begränsning i detta information. I sökandet efter jämvikt kommer den därför avseende. En stor förvaltare blir alltmer hänvisad till ett att röra sig mellan vad som tidvis, och framförallt i efter- mindre antal stora företag för att köpa eller sälja större hand, kan förefalla vara extrema lägen. Aktiemarknaden aktieposter. Möjligheterna att avvika från marknadens är förvisso speciell i många avseenden, men funktions- sammansättning vid portföljvalet beskärs. sättet är detsamma som för de flesta andra typer av mark- Baserat på ett minskande urval av noterade företag och nader.

som en allt större aktör på aktiemarknaden, har fonden Det kan förefalla vara ett dåligt betyg för den s k mark- under sin verksamhet trots allt kunnat bedriva en självnaden att den uppenbarligen inte vid varje enskilt tillfälle ständig portföljstrategi. Aktieportföljens sammansättning ger en ”sann” bild av verkligheten. De omfattande korri- har varit relativt koncentrerad, vilket hittills har visat sig geringar som nu pågår. bl a inom finans- och fastighets- framgångsrikt. Under de senaste fem åren har index för sektorerna, uppväcker lätt tvivel rörande marknadens för- fondens aktieportfölj varje enskilt år utvecklats bättre än måga att åstadkomma den effektiva och ändamålsenliga börsen totalt. Under året har avkastningskravet väl kunresursfördelning som ekonomerna påstår. Ändå är det nat uppfyllas även efter avsättningar till riskreserven för just denna förmåga att alltid förr eller senare korrigera befarade men icke konstaterade förluster i onoterade fööverdrifter, som är det bästa uttrycket för marknadens retag. grundläggande funktioner.

Skr. 1993/94:13 Bilaga 2

Riskkapitalmarknaden 1992

1992 blev ett år med kraftiga kurssvängningar på den lingen mycket skiftande. Fram till årets högsta notering, svenska riskkapitalmarknaden. Diagram 1 visar utveck- tredje veckan i maj, steg kurserna med nära 1196. Därlingen av Veckans Affärers totalindex under 1990 och efter sjönk kursnivån med 379 till årslägsta, som inföll 1991 samt av totalindex och index för några av de vikti- andra veckan i oktober. Från denna nivå inleddes en gaste branscherna månadsvis 1992. snabb återhämtning och kurserna steg fram till årsskiftet Totalindex sjönk under året med marginella 0,396 (före- med 4390. gående år +696), men mellan årsskiftena var kursutveck-

DIAGRAM I

AKTIEMARKNADENS UTVECKLING 1990-1992 VERKSTÄDER SKOGSINDUSTRI KEMISK INDUSTRI ÖVRIGA

150 i

110 2

> 100 4

3 l

90 i i 80 i

70 | re ee |

i i i 60

10 20 30 40 50 10 20 30 40 50 10 20 30 40 5 0! 410 20 30 40 50

1990-1991 1992 VECKA 1992 VECKA 1992 VECKA 1992 VECKA

Den branschmässiga kursutvecklingen under året har va- pris- som en volymkomponent, är omsättningshastigherit mycket oenhetlig. Vinnarbransch för fjärde året i rad ten ett mer relevant mått på affärsaktiviteten. Omsättblev Kemisk Industri med en kursstegring på 2870. Kem- ningshastigheten beräknas månadsvis av fondbörsen. isk Industri är överrepresenterad i fondens portfölj. Aven Under 1992 registrerades en omsättningshastighet på Verkstäder, som också väger tungt i fondens portfölj, ha- 32970 jämfört med 20960 för 1991. Affärsaktiviteten överde en god kursutveckling och steg med 2490. En bättre steg mätt på detta sätt därmed de senaste fem årens nivåutveckling än marknaden visade även Skogsindustri, som er. Negativt är dock att av de 118 företagen stod 20 bolag steg med 1370. Sämst kursutveckling uppvisade bran- för ca 859760 av den totala börsomsättningen. Redan de scherna Banker --67 96, Rederier 47960 samt Fastighets- fem mest omsatta bolagen svarade för närmare hälften av och byggföretag 4390, vilka alla är underrepresenterade börsomsättningen. i portföljen. Övriga branscher förändrade sitt börsvärde Den standardiserade optionshandeln var något lägre jämmed mellan -37970 och 49c. Noterbart är att Kemi-, Verk- fört med föregående år. Omsättningen ökade i handeln stads- och Skogsbranscherna nu svarar för mer än två med indexoptioner, från 5,2 mdr till 6,2 mdr. Handeln tredjedelar av börsvärdet. med standardiserade aktieoptioner var klart lägre, 3,1 För enskilda aktier har kursutvecklingen varit än mer mdr mot 4,9 mdr föregående år. skiftande. Det är svårt att urskilja några generella tenden- Den sammanlagda exporten och importen av svenska akser. Anmärkningsvärt är dock att en så stor andel som två tier mer än fördubblades enligt Riksbankens statistik till tredjedelar av det totala antalet noterade aktier på A-lis- 64,1 mdr (30,5 mdr). Om man jämför genomsnittet av tan utvecklats sämre än totalindex för tredje året i följd. dessa köp och försäljningar med den i Sverige registrera- Närmare en tredjedel av dessa har dessutom halverat sitt de omsättningen, så steg utländska placerares andel av börsvärde under året. En tråkig utveckling de senaste två handeln på Stockholmsbörsen markant från 1290 till åren har varit att placeringsalternativen på Stockholms- 1996. För tredje året i rad nettoköpte utländska placerare börsen successivt blivit färre. Enbart i år har A-listan haft svenska aktier. Nettoexporten ökade något till 13,3 mdr en nettominskning av 9 företag (samtliga börslistor 25 (11,2 mdr). Noterbart är att av nettoexporten av svenska företag). aktier utgjorde aktier i Astra 43. Den registrerade aktieomsättningen vid Stockholms Vid en jämförelse av genomsnittet av importen och Fondbörs (A-listan) steg från 124,6 mdr 1991 till 165,5 exporten av utländska aktier med den i Sverige registremdr 1992, vilket överstiger 1986 års rekordnivå om rade omsättningen, var denna relation nära nog oförän- 141,7 mdr. Eftersom omsättningen innehåller såväl en drad 409e (4290). De sammanlagda köpen och försälj- 57

Skr. 1993/94:13 Bilaga 2

ningarna av utländska aktier uppgick till 132,0 mdr 1490 respektive 18926. Börserna i Frankfurt och Tokyo (104,5 mdr). Härav nettoköptes utländska aktier för 3,1 minskade i värde med 290 respektive 2690. mdr (14,2 mdr). De svenska börsbolagens totala marknadsvärde uppgick Sedan gränshandeln för räntebärande instrument liberali- vid årsskiftet till ca 540 mdr, vilket motsvarade en värdeserades i mitten av 1989 har kapitalflödena över gränsen ring uppgående till ca 11096 av det justerade egna kapitaökat avsevärt. Under 1992 har denna handel mer än för- let. Sedan 1985 har det egna kapitalet prissatts med ra-

dubblats jämfört med föregående år, framförallt ökade batt endast under åren 1990-91. Detta avspeglade då för-

handeln kraftigt under årets sista månader som en följd väntningar om försämrad lönsamhet i företagen. Den nuav den då rådande ränte- och valutaoron. Under 1992 varande värderingen kan tolkas som att dessa förväntköptes och såldes nominella värdepapper för samman- ningar har förändrats, men avspeglar också ett förändrat lagt 3.483,9 mdr (1.517,0 mdr). Härav svarade kronobli- avkastningskrav som en följd av lägre räntor. gationer för 3.454,4 mdr (1.465,1 mdr). Mätt på årsbasis I likhet med föregående år varierade kursnivån högst avvände kapitalflödet för första gången på fyra år. Sålunda sevärt under året men totalindex förblev i stort sett oförnettoimporterades obligationer från utlandet för 5,8 mdr ändrat från årsskifte till årsskifte. I januari ledde fallande (-44,7 mdr). räntor till att Stockholmsbörsen stärktes kraftigt. Efter en Diagram 2 visar kursutvecklingen mätt i lokal valuta för mindre avmattning som en reaktion på den inhemska ett urval utländska börser från årsskifte till årsskifte för ekonomiska situationen tog konjunkturoptimismen ny 1991 och 1992. Den dollarbaserade världsindexutveck- fart. Lägre räntor, fallande inflation, stigande produktivilingen under 1992, enligt tidskriften Morgan Stanley tet i industrin samt hopp om en begynnande konjunktur- Capital International (MSCI), återges också i diagram- uppgång i USA stärkte börsindex till årets högsta notemet. Kurserna på de stora utländska börserna steg gene- ring den 11 maj. Totalindex föll under andra delen av rellt under året. Av de större börserna, som är represente- maj när vinstprognoserna nedjusterades under intryck av rade i fondens aktieportfölj, steg New York och Paris svaga bolagsrapporter och banksystemets fortsatta svåmed 496 respektive 59c, medan London och Ziärich ökade righeter med stora och ökande kreditförluster. Den be-

gynnande europeiska valutaoron och stigande räntor bi-

drog till en fortsatt försvagning av totalindex under som-

DIAGRAM 2

maren. Efterhand som den europeiska valutaoron ökade

och osäkerheten om Sveriges ekonomiska och politiska KURSUTVECKLING UTLANDET utveckling steg försvagades totalindex ytterligare under

sensommaren.

S ; I slutet av augusti och under september reagerade börsen

5 SS

3 SS 32 S S på Riksbankens höjningar av marginalräntan med att fal-

< SS 2 3 5 : AN 5

5 ; la snabbt och relativt kraftigt. Efter marginalräntehöj-

ningen till 50090 nådde börsen den lägsta noteringen för

året. Då Riksbanken verkade ha bemästrat devalverings-

spekulationerna och regeringen efterhand konkretiserade

den ekonomiska politiken steg börsen igen. Utvecklingen

på börsen var tämligen lugn till den 19 november då den

fasta växelkurspolitiken övergavs. Betydligt lägre räntor

och hopp om förbättrade konkurrensvillkor för svenska

exportföretag gav en mycket kraftig börsuppgång efter

deprecieringen. Efter betydande rörelser under året sluta-

de totalindex i det närmaste oförändrat jämfört med årets

början.

Emissions- och introduktionsvolymen för A- och OTC-

noterade företag uppgick till 1,4 mdr (8,8 mdr). Härav

uppgick nyemissionerna till 1,4 mdr (8,5 mdr). Konver-

tibla förlagslån utgavs till ett belopp av 0,2 mdr (6,6

mdr). På A- och OTC-listorna tillfördes inga nya bolag

KAR 306 308 312 under året genom nyintroduktioner riktade till markna-

den.

TI Hetar 1992 Under 1992 tillfördes A- och OTC-listorna sammantaget

Co Helari99t 6 (6) bolag. 22 (27) bolag avfördes från notering. Under

SY världsindex 1992 den senaste tvåårsperioden har antalet noterade bolag

(varmed inkluderas O-listan) minskat från 258 till 205.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

Fonden 1992

svenska företagen (aktier och andra riskkapitalinstrument

Grundkapitalet

sammantagna; noterade värdepapper till marknadsvärde, Fondens grundkapital består av de belopp som sedan

onoterade till bokförda värden) fördelade sig värdepap- 1974 successivt förts över från första-tredje AP-fonderna

persportföljen vid utgången av 1992 på följande sätt: till fjärde fondstyrelsens förvaltning. De nu gällande reglerna för medelsöverföring till fonden infördes den 1 juli 1988. Enligt dessa får till fondens förvaltning överföras medel som ”får uppgå till högst 196 av Engagemang. Antal Totalt ? det sammanlagda anskaffningsvärdet vid utgången av företag ” belopp. : Procent närmast föregående kalenderår på de medel som förstatredje fondstyrelserna förvaltar”. Medelsramen har här- 1000 <-- Se 13.862 63,2 igenom under 1992 ökats med ca 400 mkr till ca 4.400 300 £ 1000 € 3933 17.9

"250 < 500 6 1.965 9.0 mkr. 1002-250 8 1.145 SE

Fonden har under året rekvirerat 500 mkr, varför grund-

= 50 < 100 Zi 487 2,2

kapitalet uppgår till 4.000 mkr.

102 30 19 497 23

Nuvärdet av grundkapitalet (d v s summan av de succes-

<< 10 de 49 02

siva tillskotten, uppräknade med konsumentprisindex fram t om december 1992) uppgår till 8.160 mkr. Det 65 24.937 = 100,0 uppindexerade grundkapitalet utgör basen för reglementets krav på 390 direktavkastning till första-tredje APfonderna. Fondens placeringar är liksom tidigare koncentrerade till De medel som ställts till fjärde fondstyrelsens förfogande större enskilda engagemang. Innehav på 500 mkr och har dels investerats i värdepapper (svenska noterade och däröver finns i 14 företag och svarar för drygt 8190 av onoterade värdepapper och i begränsad omfattning ut- portföljvärdet. Inom gruppen 16 mest omsatta aktier på ländska värdepapper, jfr sid 20-21), dels placerats i likvi- börsens A-lista återfinns 9 av fondens investeringar över da medel. 500 mkr med ett samlat värde av knappt 14 miljarder el-

ler 6390 av fondens portföljvärde.

Fördelningen på branscher av fondens svenska värdepap- Värdepappersportföljen persportfölj framgår av tabellen på följande sida. Procor-

Förändringarna i fondens värdepappersportfölj under dia, som svarar för 790 av fondens värdepappersportfölj 1992 har sammanfattats i följande tabell med jämförelse- och 9926 av marknadens börsvärde vid årets utgång, har tal för 1991 (belopp i mkr): omplacerats från Övriga företag till Kemisk Industri.

KÖP FÖRSÄLJNINGAR NETTO- PLACERINGAR

: (marknadsvärden) (tikviditetseffekt)

1992 19917 1992 1991 1992 1991 SVENSKA VÄRDEPAPPER -

> Exklusive akueäganillskott till NUK och Plinius

(I ovanstående tabell liksom i några tabeller i det följande förekommer det att en summa på grund av avrundningar inte överensstämmer med summan i delposterna)

Fondens köp av värdepapper under 1992 uppgick till Detta förklarar en stor del av förändringen av bransch- 4.281 mkr d v s mer än 1991 (3.775 mkr). Försäljnings- sammansättningen under året. summan var lägre 1992 än föregående år och uppgick till Placeringsinriktningen har under året varit i stort sett

3.580 mkr (4.091 mkr). Fondens nettoköp av värdepap- oförändrad. De största förändringarna i portföljens sam-

per blev därmed 702 mkr (nettoförsäljning 316 mkr). mansättning har skett för branscherna Verkstäder, Det totala antalet svenska värdepappersaffärer ökade från Kemisk Industri och Övriga företag. drygt 1.000 till ca 1.300. Det svenska courtaget ökade Den ökade andelen i Verkstäder förklaras främst av branfrån ca 13 mkr till ca 19 mkr. Fonden har gjort affärer schens goda relativa kursutveckling samt fondens nettomed 23 svenska och 19 utländska mäklare. köp av ASEA och Atlas Copco. Efter justering för Mätt efter storleken av engagemangen i de enskilda Procordia har Kemisk Industris relativa andel i fondens 59

Skr. 1993/94:13 Bilaga 2

utvecklats vänsentligt bättre än marknaden. Dessutom

har nettoköp gjorts i båda företagen.

Branchfördelning i 56

Fondens fem största engagemang vid årets slut, mätt ef-

Fondens portfölj > Marknader!

Bransch. 992. 1991 2990 3992. 3991 1990 ter marknadsvärdet, utgjorde:

Verkstäder 0 3 39 34 8 Il

Kemiskiadusti 35 29 25 30 16 I 1 AT) Astra 4.322 mkr

Skoesindustr >= 10 8 -—- & FS 2 (60). EncCsson 1738 mkr

Fastishets= Och 13-(9) ASEA 1.580 mkr

byggföretag . JG Re USES OSS SSR IE 442) Procordia 13517 mkr

Handelsföretags 22 fa i 33) Sandvik — 1427 mkr Rederiet = Ök 0 NA É

Utvecklingsbolag 0 0 0 Å IR

Förvalningsbolag 0 007 10.12.0122

Banker 0 NS 28 Övriga företag FIRAS 219 16 Följande viktiga förändringar har under året skett i fon-

dens portfölj av noterade svenska värdepapper:

ij 7200-100 100 .:--100=100 100

» Nya företag i portföljen är Alma Industri & Handel,

Linjebuss, Scribona (via uppdelning av Esselte) och

Strålfors.

portfölj minskat under året, främst beroende på fondens nettoförsäljning av Astra. Fondens andel i Skogsindustri » Ett antal engagemang har avyttrats: Almedahl, Finn-

veden, Inter Innovation (uppköpserbjudande), NCB och överstiger genomsnittet för marknaden, huvudsakligen beroende på nettoköp av STORA och MoDo. Nordbanken (uppköpserbjudande). Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig i några » Större nettoköp av aktier har gjorts i ASEA, Gambro avseenden från aktiemarknadens fördelning på bran- och STORA. scher. Fonden har totalt sett högre andelar av aktier i » Större nettoförsäljningar av aktier har gjorts i Astra. branscher som representerar tillverkningsföretag I övrigt hänvisas till värdepappersförteckningarna på sid (Verkstäder, Kemisk Industri och Skogsindustri) med 16-21. Här redovisas också uppgifterna om fondens kapitillsammans 85970 av portföljvärdet jämfört med 7390 för tal- och rösträttsandelar i de enskilda företagen. marknaden. Ä andra sidan är andelen Förvaltningsbolag i Aktiviteten på marknaden för aktieoptioner har varit i niportföljen mycket låg jämfört med branschens marknads- vå med 1991. Fonden har liksom föregående år i mycket andel. Andelen aktier i Banker är också avsevärt lägre än begränsad skala deltagit i denna marknad främst genom marknadens. handel i köpoptioner. Fondens portfölj av noterade värdepapper är i flera avse- Vid årsskiftet innehavda köpoptioner redovisas i följande enden (branschmässigt och antal företag) förhållandevis tabell: koncentrerad. Andra portföljer av samma storleksordning (t ex hos de större försäkringsbolagen) uppvisar som regel en större spridning. Koncentrationen är en medveten strategi hos fonden. Om man valt rätt aktier ger en sådan Företag Öptioner Marknadsvärde Lösenvärde

motsvarande 92-12-31 äkr portfölj ett bättre utfall än en mer ”indexneutral” portfölj.

antal aktier kel

Å andra sidan innebär koncentrationen ett högre risktagande. Under 1992 har koncentrationen på företag i rela- SSAB 422.500 1.901 71.823 tiva termer givit ett gott utfall.

Noterade värdepapper Från och med 1 juli 1990 får fonden placera högst 109c

Fondens omsättning av noterade svenska aktier låg under av fondkapitalets bokförda värde i aktier i utländska bo- 1992 på en marginellt högre nivå än föregående år, +29e, lag eller konvertibla skuldebrev utfärdade av utländska jämfört med börsens totala omsättningsökning på över aktiebolag eller andelar i utländska aktiefonder. Med nu 30960. Affärsvolymens andel av den officiella börsomsätt- gällande bestämmelser kan drygt 1,6 mdr placeras i utningen minskade därför till ca 2,190 (2,8976). Marknads- landet. värdet av fondens portfölj utgjorde ca 3,890 (3,490) av det Under 1992 har fonden fortsatt uppbyggnaden av den uttotala börsvärdet. Omsättningshastigheten i fondens port- ländska portföljen. Portföljvärdet ökade under året med följ ligger således lägre än genomsnittet för marknaden. 319 mkr och uppgick vid årets utgång till drygt 751 mkr. Arbitrageaffärer, främst bytesaffärer mellan olika aktie- Anskaffningsvärdet var vid samma tidpunkt 599 mkr. De serier, nådde under 1992 en mycket hög andel, 5890 sammanlagda köpen av utländska aktier har ökat från (35976) av fondens affärsvolym. 410 mkr till 466 mkr och försäljningen ökade från 217 I nyemissioner i noterade företag har fonden 1992 in- mkr till 297 mkr. vesterat 24 mkr (56 mkr). Fondens investeringar utanför Sverige är inriktade mot De fem största engagemangen svarade sammantaget för främst större bolag i länder som är betydande ur ekonoknappt halva marknadsvärdet av den totala svenska miskt perspektiv och har fungerande kapitalmarknader. aktieportföljen eller drygt 5Jo-enheter mer än föregående Genom investeringar på börserna i New York, Tokyo, år. Nya engagemang bland de fem största är Ericsson och London, Frankfurt, Paris och Zärich finns i fondens port- ASEA. Aktiekurserna för de båda senare företagen har följ placeringar på totalt sex av de sju största börserna.

Den utländska portföljen har givit ett positivt tillskott till "Veckans Affärers branschindelning fondens totalavkastning, dock med stor hjälp av den

Skr. 1993/94:13 Bilaga 2

svenska kronans depreciering. Den utländska portföljen Den genomsnittliga avkastningen på likvida medel var befinner sig fortfarande under uppbyggnad. under året 15,1960 (15,090). I reala termer innebar detta en Följande tabell visar fördelningen på respektive land avkastning på 13,290 (6,59). 1992-12-31: Under 1992 var marknadsräntornas rörelser betydligt

större än under både 1990 och 1991, vilka ändå var år

med avsevärda räntefluktuationer. Under årets början föll

de korta räntorna i takt med att marginalräntan sänktes

Fördelning

efter föregående hösts markanta höjning. Då tecken på en

till marknads- Antal

fortsatt svensk konjunkturavmattning blev allt tydligare

Land värden bolag

och inflationsförväntningarna dämpades föll även de

USA 46 19 långa räntorna kraftigt. Ränterörelserna under resten av

England 19 13 det första halvåret var relativt små.

Schweiz 1 5 Under sommaren ledde bl a förväntningar om tyska rän-

Tyskland sr d0 i tehöjningar och den allt instabilare europeiska valuta- Frankrike 9 : marknaden till att räntorna i Sverige tenderade att stiga Japan SJ 3 på samtliga löptider. Osäkerheten om den ekonomiska

utvecklingen och det politiska läget i Sverige tilltog un-

100 63 der sommaren och inflationsförväntningarna ökade. I slu-

tet av augusti ledde devalveringsspekulationer till att va-

lutaflödet accelererade mycket kraftigt. För att försvara

kronans värde höjde Riksbanken stegvis marginalräntan, Onoterade värdepapper som den 17-20 september nådde en kulmen på rekordni-

Fonden har sedan 1980 placerat i icke noterade företag. vån 50076. När marginalräntan sedan sänktes föll de kor- Det investerade beloppet vid utgången av 1992 var 861 ta räntorna snabbt tillbaka till samma nivå som före krimkr exklusive till NLK och Plinius under året lämnade sen, medan de längre räntorna låg kvar på en hög nivå. I

aktieägartillskott på tillsammans 158 mkr, som direkt be- november tog spekulationerna mot den svenska kronan

lastat fondens resultat. Det investerade beloppet uppgick fart igen och valutautflödet accelererade dramatiskt. vid utgången av föregående år till 897 mkr. Efter utflöden på ca 160 mdr under en vecka var valuta- Engagemanget i CentrumiInvest har avvecklats med för- reserven i det närmaste tömd och Riksbanken beslöt den lust. Förlusten täcks i huvudsak av tidigare gjord reserve- 19 november att överge den fasta växelkurspolitiken. ring. Kronan deprecierades omedelbart ca 1096 mot det tidiga-

re indexvärdet. Under återstoden av året sänktes margi- Den allmänna konjunkturutvecklingen och inte minst nedgången på fastighetsmarknaden har lett till att avsätt- nalräntan stegvis och var vid årsskiftet 1196. De korta

räntorna föll samtidigt kraftigt och låg vid årets slut ca ningen för förlustrisker — liksom föregående år efter indi-

49e-enheter under nivån vid årets början. Även de långa

viduell bedömning — i årets bokslut uppgår till 430 mkr

räntorna sjönk och låg vid årsskiftet på samma nivå som

(360 mkr).

vid föregående årsskifte. Vid ingången av 1993 hade I januari 1993 träffades avtal om försäljning av samtliga

Sverige således en svagt positiv avkastningskurva och en aktier i Liber. Realisationsvinsten uppgår till ca 100 mkr.

markant minskad räntemarginal mot de europeiska,

främst de tyska räntorna.

Likvida medel

Fondens likviditet till anskaffningsvärde uppgick vid årets slut till 3.146 mkr, vilket innebar en ökning under Finansieringsanalys året med 338 mkr. Likviditetsandelen, d v s likvida me-

I följande tabell ges en finansieringsanalys för fonden del i förhållande till fondens totala tillgångar upptagna

1992 (belopp i mkr): till marknadsvärden, minskade från årsskifte till årsskifte från 12,690 till 12.196. Medelbeloppet av likvida medel i svenska kronor uppgick till ca 2.7 mdr. Under året har portföljens medellöp- Tillförda medel 1992 1991 tid trendmässigt successivt minskat, men vid några till- Akgentdelningar 526 315 fällen har portföljen genom aktiv handel avsevärt för- Korveruabelräntor 3 10 längts. Medellöptiden har därigenom varierat mellan ett Räntor på likvida medel 409 324 halvt år och knappt två år (1991: 45 dagar till fem år). Neoförsäljning av värdepapper - 316 Placeringarnas fördelning vid årets slut framgår av föl- Ökning av grundkapitalet 500 jande tabell: Övrigt 28 oo

Summa tillförda medel LTL 163

Använda medel

Skr. 1993/94:13 Bilaga 2

förluster. I och med att likviden av en försäljning rein-

Bokföringsmässigt resultat

vesteras i värdepapper är det realiserade resultatet under- Enligt de redovisningsprinciper som gäller för Allmänna

kastat samma kursrisker som de orealiserade kursföränd- Pensionsfonden skall fondens tillgångar tas upp till an-

ringarna. Det är helt klart att aktiekurserna och därmed skaffningsvärden vid beräkningen av fondkapitalet och i

portföljvärdet kan ändras snabbt — valet av stickdag kan i redovisningen i övrigt. Det betyder att det bokförings-

hög grad påverka resultatutfallet. Man bör därför inte mässiga utfallet av verksamheten (den övre delen av re-

fästa allt för stort avseende vid resultatet under ett enstasultaträkningen på sid 12) inte har påverkats av orealise-

ka år. Portföljförvaltning är en verksamhet med långsikrade kursvinster och kursförluster.

tiga mål. Utfallet måste därför ses i ett längre perspektiv.

Aktieutdelningarna ökade med 290 till 526 mkr (515 mkr). Aktieutdelningarna motsvarar ca 2,690 (ca 2,070) av mark- Under året har det icke realiserade övervärdet i portföljen nadsvärdet på portföljen av noterade aktier 1992-04-30. ökat med 1.235 mkr. Motsvarande tal 1991 innebar en

ökning av övervärdet med 827 mkr. Ränteintäkterna, 417 mkr (varav 409 mkr på likvida medel), ökade jämfört med föregående år (334 mkr). Det totala nominella resultatet för 1992 blev därmed ett Förvaltningskostnaderna minskade med drygt 8 mkr. En överskott på 2.942 mkr (3.011 mkr). uppdelning av förvaltningskostnaderna på viktigare kostnadsslag återfinnes under avsnittet ”Administration” på sid 11. Förvaltningskostnaderna motsvarade 1,2 promille Realt resultat (1,9 promille) av det genomsnittliga bokförda fondkapi- Resultaträkningen innehåller ett avsnitt där det totala notalet under året och 0,7 promille om tillgångarna värderas minella resultatet korrigeras för inflationen under året till marknadsvärden. och relateras till reglementets krav på 396 real avkast- Årets verksamhet har givit ett rörelseresultat (aktieutdel- ning. Efter avsättning med 136 mkr (551 mkr) för bevaningar och ränteintäkter minskade med förvaltningskost- rande av grundkapitalets köpkraft blev det reala resultatet nader) på 926 mkr (824 mkr). ett överskott på 2.806 mkr (2.460 mkr). Med hänsyn ta- Försäljningarna av värdepapper under 1992 medförde re- get till kravet på överföring till första-tredje AP-fonderna alisationsvinster på 1.524 mkr (1.785 mkr) och realisa- visade fonden ett överskott på 2.575 mkr (2.234 mkr). tionsförluster på 459 mkr (66 mkr). Realisationsvinster Också det reala resultatet bör ses i ett längre perspektiv. och realisationsförluster är inte ”planerade” utan upp- Man kan i diagram 3 konstatera att sett från fondens tillkommer successivt som ett resultat av affärsmässigt mo- komst kom ackumulerade resultat och ackumulerade retiverade omplaceringar i den löpande verksamheten. sultatkrav i balans 1981 (d v s under fondens åttonde Som redan nämnts har 430 mkr avsatts för befarade för- verksamhetsår) och att det ackumulerade överskottet seluster på vissa onoterade företag. Årets nettonedskriv- dan 1981 ökat med undantag för 1984, 1987 och 1990. ningar uppgår till 284 mkr (358 mkr). Vid det senaste årsskiftet översteg det samlade resultatet Fonden skall enligt sitt reglemente som direktavkastning motsvarande resultatkrav med drygt 17 mdr. till första-tredje AP-fonderna överföra ett belopp motsvarande 370 av realvärdet av grundkapitalet. Denna överföring uppgår för 1992 till 232 mkr (226 mkr). Performance

Det är av intresse att redovisa fondens ekonomiska utfall Efter överföring blev det bokföringsmässiga nettoresultater för året 1.475 mkr (1.958 mkr). Detta belopp tillfö- i förhållande till kursutvecklingen på den svenska aktieres fondkapitalet. marknaden eftersom svenska aktier utgör fondens huvud-

sakliga verksamhetsområde.

Veckans Affärers totalindex sjönk under året med 0,390. Totalt nominellt resultat Ett index för fondens svenska aktieportfölj visade en Om årsredovisningen för en aktieförvaltande institution uppgång med drygt 996. Avkastningen på fondkapitalet inte beaktar orealiserade värdeförändringar i aktieportföl- till marknadsvärde, som dessutom bl a inkluderar utdeljen måste den sägas vara ofullständig och missvisande. nings- och ränteintäkter, uppgick till drygt 1396. Avkast- Orealiserade kursvinster och kursförluster är i princip av ningsmåtten har i båda fallen belastats med drygt 19o-ensamma karaktär som realisationsvinster och realisations- het motsvarande årets nettonedskrivningar.

Skr. 1993/94:13 Bilaga 2

DIAGRAM 3

"RESULTAT ocH PESULTATERAV 1974-1992.

Mar 10

SEA 26 08

Vänsterskala, staplar ; Högerskala, linje |

Ärligt resuhar förhållande ACkumuleret rtesuttatöverskott

ill resultatkrav. ru ; vUtöver resultatkrav. sedan

: starten

Administration

Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter är Ett nytt ADB-system för hantering av likvida medel och förordnade av regeringen för tiden fram till dess fondens optioner har under året tagits i bruk. balansräkning för år 1993 fastställts. Av de fjorton leda- Utvecklingskostnaderna härför belastade till större delen möterna (med lika många personliga suppleanter) utses föregående år. Detta förklarar i huvudsak de jämfört med ordförande och vice ordförande utan särskilt förslag, två föregående år lägre förvaltningskostnaderna. efter förslag av sammanslutningar som företräder kommunerna, tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare, fem efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och två efter förslag av rikssammanslutning- Stockholm ; ar inom kooperationen. Antalet anställda vid fondens kansli var vid årets utgång nio (nio). De totala förvaltningskostnaderna 17.587 tkr, fördelade sig på följande sätt (med jämförelsetal för 1991):

Bertil Danielsson

1992-1991

Löner och ersättningar "Styrelse och

verkställande direktör 1.384. 1351

Övriga anställda 2.789 2.620 Övriga 'personalkostnader 2.349 2.220 Lokalkostnader 1.535 1.809 Införmationskostnader 5.480 12.031 Övriga förvaltningskosmader . inkl inventarieanskaffningar : (netto) 4.050 6.043

Summa 17.587 26.074

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

Förvaltningsberättelse

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på skall bokföras tll anskaffningsvärden. säd som framgår av balansräkningen och särskilda spe- Resultatet av årets förvaltning sarat fondens tillgångar

. Förvalmingskostnader

RBörelseresuliat 925.680 Re2lisationsvidstef a -Realisatonsförluster N edskrivnpi pe 284200 Resular föreå överföring till:1-3 AP- fonderna

1 T00230

Överföring ull 1-3 AP-fonderna not 31.513

Bokföringsmässigt resultat RATAITT

Realt resultat

Resultat före överföring till.1-3 AP-for lent e&a

1.706.250¶Förändring av ej realiserade vinster/förluster — 1235

— Nominellt resultat inkl ej realiserade vinsterfförluster Avsättning för bevarande av erundkapitalets köpkraft not I — 135.597

Reall resuliat inkl ej realiserade vinsterfförluster 2806-106

> Överföring till 1-3 AP-fonderna 231350

Överskott/underskott i till resultatkrav ” - 20 >

Skr. 1993/94:13 Balansr äkning Bilaga 2

Balansräkningar, tkr

1992-12-31 —— £991-12-31

Bokförda Marknads- Bokförda Marknads-

värden värden värden värden

Tillgångar ee | |

Banktillgodohavanden. statsskuldväxlar, a företagscertifikat och obligationer mm : 3.145.886--- —3.145.886 2:808.138 2808-138 - Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 91119 91.119 62.940 62940 Akuer; not 2 13.119.347 2 -22.150.634 11.544,585 «+: I9430.529 Konvertibla skuldebrev, lån med optionsrätter, not 3 464453 a S31L556 356.531 3395 Samma tillgångar 16.820.805 > -25.925.215 — 14T7I2194 = 2I041132

Skulder och fondkapital

Skulder ; ; ; a Skuld till 1-3 AP-fonderna, not I 23TSES 231513 - 225.746 225746 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter TE47 7.047 9,374 9374 Övriga kortfasuga skulder 306 366 SA RISKTESETv å i ; 430.000 430.000 360.000 360.000

| 669.526 669.526 595.632 2 595.632

Fondkapial ; 3

Tillskjutet grundkapital | 4.000.000 = oe 3.500.000 SS | Uppindexerat srundkapital. not 5160.456 T.S24860 | > Ackumulerat överskott från föregående är 10:676.562 8718.081 FR Ackuamulerat överskott i förhållande till resultatkrav 14.520.640 12.286.424 Årets resultat |; 1.474.717 195848 Årets resultat i förhållande tll resultarkrav 2:574.593 2234-216

é 16.151279-. -25.255.6809- 14:176.56€2 > 22.045.500 Summa skulder och fondkapital 26.820.805.. : 25.9252135 — 1ATTI2IGS — 206411I32

Stockholm 1993-02-18 - Sören Mannheimer Birgiua Johansson-Hedberg Ingegerd Karlsson. Sonja Weidland Marcos Storch Gunnar L Johansson Ingemar Essén Lennart Hjalmarsson Bo Dockered Berul Jonsson Dan Andersson Lage Andréasson Peter Nygårds Björn Rosengren Berul Danielsson -

Vär revislonsberättelse har avsivits

Stockholm 1993-02-19 Pål Wingren Sten Lundvall Parc Freden Tommy Qvarfort |

5 Riksdagen 1993/94. I saml. Nr 13

Bokslutskommentarer > Bilaga2 nn

Redovisnings- och värderingsprinciper

Penningmarknadsinstrument bokförs till anskaffnings- depapper har genörasnittsmetoden använts.

värde och ränta periodiseras. Avsättning till riskreserv har skea efter individuell Pröva

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper in- ning. kluderar courtage och värdepappersskat. Vid beräkning Av årets resultat överförs 390 av der förv altade srondkaav tealisationsvinster och förluster vid försäljning av vär- pitalets nuvärde till 1-3 AP-fonderna.

Noter till resultat och balansräkningar

Not i Överforins Hl 13 AP. a

1 Fjärde AP-fonden skall varje år överföra om direktavkastning på 39 äv sekvirerat ingående kaphals amvarde.

> Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex förändring. tas TN den tid I a ndex för december 1992 uppgår t 3 I Sa av

> Ingående nuvärde F71-92

| Rekvirerat 18/11-92

Skr. 1993/94:13 Bilaga 2

Revisionsberättelse

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom Räkenskaperna har detaljgranskats av Öhrlings Reveko revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjärde AB. fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsbe- Vi finner ingen anledning till erinran mot de värdepaprättelse för år 1992. perstransaktioner, som fonden företagit under 1992, eller Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av rä- mot de sätt på vilka desamma genomförts. kenskaperna, protokoll och andra handlingar, som läm- Revisionen har icke gett anledning till anmärkning benar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat träffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagde under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna na resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller insamt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett er- venteringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förforderliga. valtning.

Stockholm den 19 februari 1993

Pål Wingren Sten Lundvall Patric Fredell Tommy Qvarfort

ärde AP-fonden

Styrelse

Ledamöter é Suppleanter Sören Mannheimer, direktör, ordförande Nils Dexe, departemermsråd Birgitta Johansson-Hedberg, direktör, vice Orefornen - Monica Andersson, borgarråd. Ingegerd Karlsson. kommunalråd Jörgen Andersson. kommunalråd Sonja Weidland, kommunalråd Kennart Erlandsson, kommunalråd Marcus Storch, direktör > Erik Menckel. direktör

— Gunnar L Johansson. direktör Magnus Lemmel, direktör

Ingemar Essén, direktör Christopher Friis, direktör - Lennart Hjalmarsson. direktör - Kjell Olof Olsson, finansdirektör -

Bo Dockered, förbundsordförande oo Hans Wallensteen, direktör

Bertil Jonsson, LOs andre ordförande > Valter Carlsson. förbundsordförande Dan Andersson, ekonom Gunnar A Karlsson, förbumdsordförande | Lage Andréasson, £ förbundsordförande Hans Olsson, utredningschef

Peter Nygårds, kanslichet ST > Anna-Greta Jobansson, 2:e vice ordförande

Björn Rosengren, TCOSs ordförande Sven. Magnusson, förbundsdirektör == =.

Revisorer

Pål Wingren. aukt revisor. Ordförande Parc Prod direktör Sten Lundvall, ankt IEVISOT Tommy Qv arfort, TT Nid rev isionen medverkar Öhrlings Revcko AB

kansh

Bertil Danielsson, verkställande direktör Lillemor Evertsson Thomes Halvorsen, vice verkställande diuektör Arne Lööw Gunnel Johansson. kamrer Stefon Malmström Margareta Passad Ulf Fableren Pia Wesierlund Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen

| Besöksadress: Drottninggatan 82 I

0 Postadress: Box 3069, 103 61 Stockholm Telefon: 08-787 73.00, Telefax: 08-24 42 4Q

Skr. 1993/94:13 Bilaga 2

Värdepappersinnehav per den 31 december 1992

Svenska värdepapper aktier, noterade Jo av Företag Antal Förändringar Marknadsvärde Aktie- Röster under 1992! tkr kapital

Ba 982.524

Am 147.600 HL 6 SJ6L 0 | FK

| A

8 a 22 SET Äreoma A 2 570.000 a = 820 6

SR förs Ort

-

CAsGB

Äl

Arlas Copco AD 167.693 Be 205

TR

9 S

939176 +640.806

NA

RN as a

"195880

TR FT87.986 = 1 397359 0 Bg AG

GR AE

Gullspång B 052 oo 00000 06 07

Handelsbanken A

> Hennes & Mauritz = 192185 1357500 TT mere AR RE RA RT Sd

oo 260

BR 00

304300 Esa sarg RASA ANAR kd 449.228 444928 0 3459L 70: 7.0 SÄGA 3000) - SR AN 42 a

NOG SR 1.938.420 : |: RR nga AE 31.013 SR ES ös 2 SE 2 B ; 163.400

Skr. 1993/94:13 Bilaga 2

Svenska värdepapper aktier, noterade

I av Företag Antal Förändringar Marknadsvärde Aktie- Röster under 1992 ! tkr kapital

NE 60.000 38200 840 03 Perstorp B 2 2035.800 — —- -+524.164 396.981 86

Procordia OLEG +25.000 13516.702 31 Ä 1.954.074 > ; AS

Sandblom & Stohne B 5198 Re +105.000 1338

7 H08.718 ;

2 1 8864.556 > L056.437

2,716.060 : = 6.148.496 | 1.503.938 1221.132 3 282.806

557.833

37598 523.256

Westergyllen B.

RR ÅA 20 174068

Be 892433

”Ångpanneföreningen B-

> Totalt marknadsvärde = 20.056-405

Totalt anskaffningsvärde

1LTTLAS3

! Förändringarna anges netto och är i vissa fall resultatet av flera olika förändringar under året, t ex emission eller aktieuppdelning i kombination med köp och försäljning. 69

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

Aktier, onoterade

av

Företag Antal Förändringar Anskaffningsvärde! Aktie- Röster

under 1992 tkr kapital Four Seasons VC 410.000 212280 AR 8

Lip TjungbereGruppen B NER Gruppen B > Närineslivskredit :

Å i 360.766:

Bo 29208

> Toralt anskaffolnesvärde. 2 5030

! Förändringarna anges netto och är i vissa fall resultatet av flera olika förändringar under året, t ex emission eller aktieuppdelning i kombination med köp och försäljning. 70

Skr. 1993/94:13 Bilaga 2

Övriga värdepapper, noterade (konvertibla skuldebrev med optionsrätter) Företag Nominellt tkr Förändringar under 1992 Marknadsvärde tkr Se +138.092 SAB a

Sydkraft Co

Totalt markna

Totalt anskafiningsvärde

Övriga värdepapper, onoterade (konvertibla skuldebrev) Företag Nominellt tkr Förändringar under 1992 Anskaffningsvärde tkr UFour Seasons VYCM. = dc (TE R000 i 0 20000

Skr. 1993/94:13 Bilaga 2 Utländska värdepapper, aktier Företag Marknadsvärde tkr

Alcatel Alstbom —

> Toyota MotorCom = 29.000

| Yamanouchi Pharmaceutical . 18.000

Skr. 1993/94:13 Bilaga 2

Utländska värdepapper, aktier

Företag Marknadsvärde tkr

tsD REG

Bankers Trust Boatmens Bancshares EE

S Consolidared Rail

Dow Chemical

> Flour Cop General Electrio

i | fntersaional Paper

Job SS

Morsan Suiey Go ; z Motorola

& Occidenral "Petroleum Cop :

Påizer Philip Morris

vU , Corporation Union Camp

Totalt marknadsvärde

> Totalt anskaffningsvärde

Konvertibler

Företag Nominellt Marknadsvärde tkr

DEM > Deutsche Bank 53.00 - JPY > Sotesu Rosen

— Totalt marknadsv ärde

Totalt anskaffningsvärde

Sammanfattning av värdepappersförteckningarna

Anskaffningsvärden mkr Marknadsvärden mkr

Svenska aktier. noterade i; : SN ER Svenska akuer. onoterade 750 SS | 750

> Utländska aktier NN

Summa akter BRG

Övriga sv svenska värdepapper, noterade

352 ES

Övriga svenska värdepapper. onoterade —

Övriga udändska värdepapp | a E en

i Summa övriga värdepapper — 464 ES Se Sao

Summa värdepapper RN SS ET 13584 - 22.688. 13

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

Bolag Engage- Ägarandel/ = Övriga större VD/Fondens Kommentar mang, rösträtts- delägare styrelserepr. mkr andel, Jo A) Partnerfinansieringar

Gruvkraft 219 952 Boliden Per-Arne Nilsson Dessa bolag har övertagit vanenkraft-

(Trelleborg) Och kon- Thomas Halvorsen. ulleångar från de nämnda industriföre-

: SÖrLEE = tagen. Bolegskonstruktion och krafi- Holmen Kraft 50.4 > 435237 Holmen avför- Erik Olsson. SS leveransavtal mod resp industriföretag - (MoDo) säkrines- Thomas Halvorsen är så konstruerade. ant foaden på sina z bola DES 'peferensakuie- och Konvertibelinnenav

Jonkaravan 150: 54104 MoDo pen öm Lennart Svensson för en reell avkastning på 3,5-5.5 Ic

stiftelser Thomas Fen RT år. -

Älvkratt 50.0 159288 > Uddeholm KDAB PÅ Gillis Broman SS

(Gollspång) Sd Thomas Halvorsen

B) Övriga bolag

Four Seasons 1488 "238084 — Alfo-Laval AMF-P, Gösta Oscarsson — Et av lendets största venture capital-

Venture Capital SPPESMOE Bertil Demelsson. "företag meden blended förena ö fimkl FSVC Management AB) Management AB Pr

Liber 36,3 — 10.042:6 Procordia. Skandia, 5 Birgitta Johansson- SI med stack stillmas z NS É a Skandinaviska För- = Hedberg inom framför allt läromedel. värvskapital. Spira Thomas Helvorsen = = Peer avyttrades i i januari 2 Invest, Pronolin -

— LjungbereGruppen 10.9. — 2204 Uif Holmland - Sa

35 16.058 Ebbe Krook med Ebbe Krook Holdingboleg för möbelföretaget NKR

- farailj. Four Gösta Oscarsson. Anternational AB (med innikming på

; Seasons VC - Tnreeningar för Kontor och EN

Näringslivskredit 100.227 :33,.3/47.4 > Volvooch WASA : Christer Jömeskog — Kreduaktiebolag.

SRÄNER 0 : S ; Thomas Halvorsen —>

Plinius AMF:P, Apoeksbolagets Kenpeb Spdersson Fasosbersbolar med inkming |

pensionssuftelse. SPP. Bertil Danielsson på 2 > Handelsbanken. : z 'Sparbankernas Bank

”Robustus 364 250054 > Sparta Holding; Hans Förssenbackh => Bolaget dr Grivs Som ett avvecklings- : AMEF-P, Folksam, SPP > Thomas Halvorsen Poe

Spira Invest 250 SÖSA Lämbrokskoopera- = Ulf Hjalmarsson Förvalningsbolag med industriell. -

; tionen och närstående. Bertil Danielsson inrikteing, främst livsmedel och skog. Volvo. Procordia

Swedish Genetic 1302: 440499 AME-P, STB invest, "Per Olof Mårtensson . Holdingbolag för bioteknikföreraget Investment (SGI) SPP Bertil Danielsson KaroBio.

Uvwelast 20 — 30.0/300 Four Seasons VC, Marin Holm Uvelast dl Cia fOrmejuca poly företagets grandare Lars-Olof Gustaf för industriändamål

> exkl. aktieägartillskott

Skr. 1993/94:13

Fem år i siffror Bilaga 2

(Mkr där ej annat anges)

"4988 1989 1990 1991 1992

Grundkapital vid årets slut I 3000 3500 00 4000

Do, uppindexerat med konsumentprisindex 4802 5.836 6.974 7.523 8160

Fondkapital vid årets slut, anskaffningsvärden a 3 9.728 12.218 14.177 16.151 Fondkapital vid årets slut, marknadsvärden > 275 23.409 19:260 22046. 25.256 Värdepappersportfölj vid årets slut, anskaffningsvärden — 6.395 8.630 10.499 11.901 13.584 NVärdepappersportfölj vid årets slut, marknadsvärden = 15718 22.311 17.541 19.770 22688

Nettoplaceringar under året 242 1425 400 —-316 702 Realt resultat | RR 5.160 5:287 2234 25 Avkastning på fondkapital, 76 SS Ra +32 —-19 +16 +13 Index för fondens portfölj, förändring, Yo | +54 +32 -23 gå +9

Förändring av totalindex (Veckans Affärer), 6. +6 20

Definitioner

Grundkapitalet = summan av de medel som överförts till fjärde AP-fondens förvaltning (motsvarar aktiekapitalet i ett aktiebolag). Eftersom fondens reglemente ställer krav på en real avkastning räknas grundkapitalet varje år upp med förändringen i konsumentprisindex till ett nuvärde. Fondkapitalet = grundkapitalet + ackumulerade bokföringsmässiga överskott (motsvarar aktiekapital + balanserade vinstmedel i ett aktiebolag). Tillgångarna har då tagits upp till anskaffningsvärden. Om tillgångarna i stället tas upp till marknadsvärden ökas fondkapitalet med den ”dolda reserven” i värdepappersportföljen. Nettoplaceringarna utgör skillnaden mellan totala köp och totala försäljningar av värdepapper. Försäljningarna har här räknats till marknadsvärden. Nettoplaceringarna anger då hur mycket kapital som netto disponerats för köp resp frigjorts genom försäljningar. Realt resultat enligt reglementet — jfr resultaträkningen. Vid beräkningen av det reala resultatet har hela det ingående fondkapitalet räknats upp med konsumentprisindex. Avkastning på fondkapital utgör nominellt resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster men exklusive överföring till 1-3 AP-fonderna i förhållande till fondkapitalet till marknadsvärde vid årets ingång. Index för fondens portfölj mäter den årliga avkastningen (exklusive utdelningar) på fondens samtliga svenska värdepapper, justerat för köp och försäljningar.

ÅRSREDOVISNING

Femte fondstyrelsen

Skr. 1993/94:13

Innehåll

Bilaga 3

Femte fondstyrelsen (Femte AP-fonden) VDs kommentar Värdepappersportföljen 1992 Förvaltningsberättelse Resultaträkningar Balansräkningar Bokslutskommentarer Värdepappersinnehav Revisionsberättelse Styrelse, revisorer och personal Allmänna pensionsfonderna

Skr. 1993/94:13

Femte fondstyrelsen (Femte AP-fonden Bilaga 3

Femte AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden. Fondens uppgift är att förvalta medel, som används för att huvudsakligen förvärva aktier. Femte AP-fonden har samma inriktning och uppgifter som fjärde AP-fonden och är underkastad samma regelsystem. Femte AP-fonden har möjlighet att erhålla högst 196 av det sammanlagda anskaffningsvärdet för de medel som första—tredje fondstyrelserna förvaltar. Den femte fondstyrelsen inrättades år 1988. Kansliet upprättades i augusti 1989 och fonden har tilldelats 3.200 Mkr tom 1992. Femte AP-fonden skall till första—tredje fondstyrelserna varje år överföra en reell avkastning på 3 20. Hänsyn tas till hur länge kapitalet har disponerats.

Skr. 1993/94:13

VDs kommentar Bilaga 3

Börsen uppvisade under 1992 starka svängning- dels på en gynnsam kursutveckling och dels på ar. Under våren steg kurserna på Stockholms- växelkursförändringen. börsen trots rapporter om vikande ekonomisk

Fonden har under 1992 lyft ytterligare 500 milaktivitet och sämre vinstutsikter. Under somma-

joner kronor av tilldelade medel och grundkapiren blev den svenska kronan satt under press

talet i fonden är nu 3,2 miljarder kronor. Likvioch kurserna vände nedåt. Växelkursen försva-

diteten i fonden var vid årets slut hög och placerades av Riksbanken och marginalräntan sattes

rad i statsskuldväxlar eller statsgaranterade cermycket högt. Resultatet blev starkt fallande ak-

tifikat. tiekurser. Den 19 november förklarade Riksbanken den svenska valutans värde flytande, vilket Det bokföringsmässiga nettoresultatet gav en gav fallande kronkurs och starkt stigande aktie- vinst på 5 miljoner kronor. Det är i första hand

kurser. Vid 1992 års slut var börsens generalin- intäkterna från räntebärande papper som ökat dex tillbaka till ungefär det läge som rådde vid kraftigt. Det reala resultatet, där icke realiserade årets början. vinster/förluster och avsättning för bevarande

av grundkapitalets köpkraft har beaktats, gav en Främst på grund av den osäkerhet som rått på

vinst på 116 miljoner kronor. valutaområdet under andra halvåret 1992 har fondens uppbyggnad av aktieportföljen haft ett Fondens fem största innehav utgörs av AGA, långsammare förlopp än förväntat. Större netto- Roche Holding, Sandvik, Sydkraft och Perstorp. köp har skett i Latour. Fonden har sålt hela sitt

Tillväxten inom svenskt näringsliv ser ut att bli innehav i Actinor Shipping, Bahco, Bilspedition

låg även under 1993 men kanske med större och Investor.

spridning mellan företagen i fråga om vinster. Aktieportföljen har utvecklats väl och ökat med En flytande svensk valuta och fortsatt valutaoro 4,2 procentenheter mer än veckans Affärers in- kan också ge anledning till överraskningar i dex. Den utländska delens marknadsvärde ut- kursutvecklingen på aktier 1993. gör ungefär 22 96 av portföljens värde beroende

Bert Ekström

Skr. 1993/94:13

Värdepappersportföljen 1992 Bilaga 3

Under 1992 har expansionstakten i portföljen Fondens fem största engagemang i portföljen varit ig. Aktier har nettoköpts för 212 Mkr framgår av fig 2. jämfört med 408 Mkr 1991. Under året har fonden sält alla sina aktier i Actinor Shipping, Bahco, Bilspedition och Investor. Större köp har skett i AGA, Cardo, Latour och Sydkraft. Därtill har köp- och försäljningar gjorts i samband med bytesaffärer inom olika aktieserier.

ns branschfördelning framgår av

Sencvix 190

Figur 2

I sju företag har fonden uppnått en kapitelandel

över 120. Nedanstående tabell visar andel kapi-

tal och röster,

90 andel av

6¶Riksdagen 1993/94. I saml. Nr 13

Skr. 1993/94:13

Värdepappersportföljen 1992

Bilaga 3

Under 1992 har expansionstakten i portföljen Fondens fem största engagemang i portföljen varit låg. Aktier har nettoköpts för 212 Mkr framgår av fig 2. jämfört med 408 Mkr 1991. Under året har fonden sålt alla sina aktier i Actinor Shipping, Bahco, Bilspedition och Investor. Större köp har skett i AGA, Cardo, Latour och Sydkraft. Därtill har köp- och försälj- Roche 12240 ningar gjorts i samband med bytesaffärer inom olika aktieserier. Övriga 5020 E Aktieportföljens branschfördelning framgår av fig 1. Sandvik 1096

Sydkraft 826

Figur 2 45 Perstorp 7246

I sju företag har fonden uppnått en kapitalandel 30 över 196. Nedanstående tabell visar andel kapi-

tal och röster. 25 +

26 andel av

verk- Kemisk = Skogs- Övriga — Fastighet- — Förvalt-

ståder — Industri = industri — företag och nings- Sydkraft 1,43 Fler

bygg- bolag

förelag Sandvik 1,08 1,36

Figur 1

Skr. 1993/94:13

Värdepappersportföljen 1992 Bilaga 3

Utländska värdepapper Omsättningen 1992 i Hafslund Nycomed vän- Fonden kan investera 1090 av de medel, som tas bli ca 6,0 Mdr NOK. styrelsen förvaltar, i utländska värdepapper.

Novo Nordisk är ett danskt bolag, som har sin Fyra utländska företag är representerade i fon-

största verksamhet inom läkemedel (ca 70 946 av dens portfölj, Hoffman La Roche, Hafslund Ny-

oms) och bioindustri (ca 25 9o av oms). comed, Novo Nordisk och BBC. Fonden har funnit dessa företag intressanta som komplette- Läkemedelsgruppen består av tre huvudområring till den svenska portföljen. den: tillverkning av insulin för diabetiker, till-

växthormonet Norditropin samt forskning och Roche Holding är en schweizisk kemikoncern

utveckling av produkter inom centrala nervsysmed en omsättning under 1992 på ca 13 Mdr

temet. CHF. Drygt hälften av försäljningen utgör läkemedel, resterande är fördelat mellan vitaminer, Insulintillverkningen är den dominerande verkfinkemi och diagnostika samt doft- och smak- samheten. Här är man den störste tillverkaren i ämnen. världen. Hafslund Nycomed är ett norskt bolag, som har Inom området insulin har en ny produkt för sin största verksamhet inom läkemedel, kon- injicering lanserats. Den är försedd med trastmedelstillverkning och energi. blindskrift.

Läkemedelsverksamheten består av försäljning Bioindustrigruppen Novo Nordisk är världens av låkemedel i Norden. Inom tillverkningen av största tillverkare av industriella enzymer. Avröntgenkontrastmedel är produktionen av Om- nämare är bla tvättmedels-, textil- och stärkelnipaque den dominerande, både omsättnings- seindustrin. mässigt och vinstmässigt. Utveckling av nya

Omsättningen i Novo Nordisk väntas bli ca 10,8 kontrastmedel inom befintliga och nya använd-

Mdr DKK 1992. ningsområden utgör potentialen för fortsatt tillväxt. Omniscan fick i januari 1993 tillstånd av BBC är ett schweiziskt bolag, som äger 50 90 i den amerikanska medicinalstyrelsen att använ- Asea Brown Boveri. Asea Brown Boveri i sin tur das vid magnetisk resonansstrålning. Tillståndet är en sammanslagning av gamla ASEA och avser undersökning av det centrala nervsyste- BBC. met.

Omsättningen förväntas bli ca 30 Mdr USD i Hafslund Nycomed är Norges största privata Asea Brown Boveri 1992. energileverantör.

Skr. 1993/94:13

Förvaltningsberättelse Bilaga 3

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har pla- Resultatet av årets förvaltning samt fondens tillcerats på sätt som framgår av balansräkningen gångar och skulder 1992-12-31 i övrigt framgår och särskilda specifikationer över fondens vär- av efterföljande resultaträkningar och balansdepappersinnehav vid årsskiftet. Fondens regle- räkning. mente föreskriver att tillgångarna skall bokföras

Antalet anställda vid fondens kansli har varit till anskaffningsvärden.

fyra personer tom 1992-07-31, därefter har an- Bokföringsmässigt nettoresultat för år 1992 före talet anställda varit tre personer. I löner och överföring till första—tredje AP-fondstyrelserna ersättningar till styrelse och verkställande direkvisar ett överskott på 101 Mkr. Det reala resulta- tör har utgått sammanlagt 1.454 Tkr och till tet före överföring till första—tredje AP-fond- övriga anställda 753 Tkr. styrelserna visar ett överskott på 212 Mkr.

Stockholm 1993-02-16

by To hocdevn

ur

Johan Björkman (fn I Rolf Andersson Tore Andersson

Ordförande Vice ordf

ip

Fe Oe

Uno Ekberg Bill Fransson ferolo Holst Egon-Jacobsson

Ah

(Du bru pula Aaaun Koll

Ingemay'Josefsson Carl Langenskiöld da Kolk Anders Milton ll

nt Al Arg

Ingemar Nordexgren Kalle Karl-Erik Svensson

Verkstallande direktor

Vår revisionsberättelse har avgivits 1993-02-17

JFIUA VA IS AN Adlver Clerrog

Pål Wingren Ma Sten Lundvall Karl-Evert Oskarsson” Håkan Vestlund MAA

Aukt revisor Aukt revisor Forbundskassör Kommunalråd

Skr. 1993/94:13

Resultaträkningar

Bilaga 3

Tkr 1992 1991 BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT Rörelsen

REALT RESULTAT

Realt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster före

Skr. 1993/94:13

Balansräkningar Bilaga 3

92-12-31 91-12-31

Bokförda Marknads- = Bokförda Marknads- Tkr värden värden värden värden

TILLGÅNGAR

Omsättningstillgångar Likvida medel och penningmarknadsinstrument 1.054.244 1.054.244 763.045 763.045 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18.049 18.049 9.241 9.241 Övriga fordringar 2.940 2.940 405 405

1.075.233 1.075:233 772.691 772.691 Anläggningstillgångar Aktier (Not 4) 2.280.525 20 2.068.082 1.953.792 Inventarier (Not 5) 337 337 599 599

2.280.862 2.331.504 2.068.681 1.954.391 Summa tillgångar 3.356.095 3.406.737 2.841.372 2.727.082

SKULDER OCH FONDKAPITAL Kortfristiga skulder

99:555 09.555 90.008 920.008

Fondkapital

Tillskjutet grundkapital 3.200.000 2.700.000 Uppindexerat grundkapital 3.547.849 2.994.023

Ackumulerat överskott från föregående år 51.364 18.813

Ackumulerat underskott i förhållande till resultatkrav —356.949 —478.560

Årets resultat 5.176 32.551

Årets överskott/underskott i förhållande till resultatkrav 116.282 121.611

3.256.540 3.307.182 2.731.364 2.637.074

Summa skulder och fondkapital 3.356.095 3.406.737 2.841.372 2.727.082

Ställda panter INGA INGA

Ansvarsförbindelser INGA INGA

Skr. 1993/94:13

Bokslutskommentarer

Bilaga 3

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Fonden följer de regler som återfinns i lag med reglemente för Allmänna Pensionsfonden (SFS 1983: 1092). Värderingsregler återfinns i 8 16. Penningmarknadsinstrument bokförs till anskaffningsvärde och ränta periodiseras. Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper inkluderar courtage och värdepappersskatt. Vid beräkning av realisationsvinster och -förluster vid försäljning av värdepapper har genomsnittsmetoden använts. Avskrivning på maskiner och inventarier har gjorts enligt plan med 2096 per år beräknat på ursprungliga anskaffningsvärden. Avskrivning på datorer har gjorts enligt plan med 33,33 90 per år beräknat på ursprungliga anskaffningsvärden. Av årets resultat överföres 390 av det förvaltade grundkapitalets nuvärde till första—tredje APfondstyrelserna.

NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR Tkr Not 1 Förvaltningskostnader

Not 2 Avskrivningar

Kontorsinventarier 192

Datautrustning 85

Skr. 1993/94:13

Bokslutskommentarer

Bilaga 3

Not 3 Överföring till 1—3 AP-fondstyrelserna

Fondstyrelserna skall varje år överföra en avkastning på 390 av rekvirerat grundkapitals nuvärde. Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex förändring. Hänsyn tas till den tid kapitalet disponerats. Konsumentsprisindex för december 1992 uppgår till 234,9. Avsättning skall göras i den reala redovisningen motsvarande årets uppindexering av grundkapitalets nuvärde.

—=3.494.023

53.826 > Ingående nuvärde

Not 4 Aktier

återfinns på sid 10

Not 5 Inventarier

Skr. 1993/94:13

Värdepappersinnehav 1992-12-31 Bilaga 3

Not 4 Aktier (Tkr)

Yo-andel av — 9o-andel av

Antal Förändr. - Markn.värde aktiekap röster

Verkstäder

Kemisk industri

Skogsindustri

Skr. 1993/94:13

Värdepappersinnehav 1992-12-31

Bilaga 3

P-andel av — 9o-andel av Antal Förändr. - Markn. värde aktiekap röster

Övriga företag

Fastighets- och byggbolag

Rederier

Actinor Shipping”" 0 23.775 Totalt rederier

Förvaltningsbolag

>" Fondemission

"+ Avknoppning från Hafslund

Skr. 1993/94:13

Värdepappersinnehav 1992-12-31 Bilaga 3

Antal Markn.värde Av ovanstående värdepapper är följande: Teckningsoptioner

Utländska aktier

Under 1992 har cirka 3 Mkr erlagts i courtage.

Skr. 1993/94:13

Revistionsberättelse

Bilaga 3

Undertecknade, som av regeringen förordnats Räkenskaperna har detaljgranskats av Ohratt såsom revisorer granska Allmänna Pen- lings Reveko AB. sionsfondens femte fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år Vi finner ingen anledning till erinran mot de 1992. värdepapperstransaktioner, som fonden före-

tagit under 1992, eller mot det sätt på vilket Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit desamma genomförts. del av räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fond- Revisionen har icke gett anledning till anmärkstyrelsens förvaltning, inventerat de under ning beträffande förvaltningsberättelsen, de i fondstyrelsens förvaltning stående tillgångar- densamma upptagna resultat- och balansräkna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder ningarna, bokföringen eller inventeringen eller vi ansett erforderliga. eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm 1993-02-17

JISUA VA ÅA

Pål Wingren Md Sten Lundvall

Aukt revisor Aukt revisor

Få

-S

ädbverté Bllrtenit,

Karl-Evert Oskarsson S Håkan Vestlund Mil

Förbundskassör Kommunalråd

Skr. 1993/94:13

Styrelse, revisorer och personal Bilaga 3

STYRELSE, ordinarie STYRELSE, suppleanter

Johan Björkman, Upplands Bro, f 1944 Birgitta Böhlin, Solna, f 1948 Direktör, BBT AB Direktör, Huddinge sjukhus Ordförande

Birgitta Carlmark, Huddinge, f 1930 Klas Eklund, Stockholm, f 1952 1:e vice ordf, SKTF Chefekonom, Posten

Sune Davidsson, Stockholm, f 1940, Vice ordförande

Planeringschef, from 92-10-01 Rolf Andersson, Stockholm, f 1944,

Utredn chef, from 92-10-01 Göran Elgfelt, Täby, f 1932

fd Kommunalråd, Täby kommun, Tore Andersson, Stockholm, f 1943 tom 92-09-30 Avtalssekreterare, LO

Carl Fredriksson, Stockholm, f 1947 Uno Ekberg, Sigtuna, f 1936 Ekon dr, Euro Futures AB Förbundsordf, Sv Fabriks arb förb

Roger Gerdin, Upplands-Bro, f 1946 Bill Fransson, Järfälla, f 1945 Ekonom, Sv Träind arb förb Direktör

Åke Hillman, Västerås, f 1942, Sven Hegelund, Stockholm, f£ 1947 Oppositionsråd, from 92-10-01 Ekonom, LO, tom 92-09-30

Anne-Marie Hugosson, Örkelljunga, f 1937,

Perolof Holst, Nässjö, f 1934 Komunalråd, Örkelljunga kommun Överförmyndare, Nässjö kommun from 92-10-01

Egon Jacobsson, Stockholm, f 1940 Lisa Keisu-Lennerlöf, Stockholm, f 1937 Direktör, Vin- & Sprit AB Direktör, Kooperativa Förbundet

Ingemar Josefsson, Stockholm, f 1939 Anders Lindström, Styrsö, f 1945 Vice kommunstyr ordf, from 92-10-01 Förbundsordf, Sv Sjöfolksförb

Jaan Kolk, Stockholm, f 1950 Arne Lökken, Stockholm, f 1939 Sekretariatschef, TCO Förbundsordf, Beklädnadsarb förb Carl Langenskiöld, Danderyd, f 1924 Kurt Malmgren, Stockholm, f£ 1928 Direktör, Carnegie Ambassadör Hans Mattsson, Södertälje, £ 1933, Leif Pagrotsky, Nacka, f 1951 tom 92-09-30 fd Planeringschef, Finansdepartementet, tom

92-09-30 Anders Milton, Uppsala, f£ 1947 Direktör, Sveriges Läkarförb Gunnar Skarell, Täby, f 1944

Departementsråd, Finansdepartementet Ingemar Nordengren, Nacka, f 1934 Direktör, Konsumentföreningen Stockholm John Åström, Ekerö, f 1942

Direktör, Kooperativa Förbundet Karl-Erik Svensson, Stockholm, f 1941 Ombudsman, Svenska Bankmannaförb

Skr. 1993/94:13

Styrelse, revisorer och personal Bilaga 3

REVISORER PERSONAL

Pål Wingren, Auktoriserad revisor Bert Ekström, VD

Ohrlings Reveko AB Ann-Mari Werin Ordförande Erland Juhlin

Lisbeth Bäckbom, tom 92-07-31 Sten Lundvall, Auktoriserad revisor Bohlins Revisionsbyrå AB Karl-Evert Oskarsson, Förbundskassör Sv Kommunalarb förb Håkan Vestlund, Kommunalråd Gävle kommun

Skr. 1993/94:13

Allmänna pensionsfonden

Bilaga 3

Första, andra och tredje fondstyrelserna Box 16292 Första fondstyrelsen: 103 25 Stockholm Ordf Landshövding Gösta Gunnarsson Tel 08-787 88 00

Andra fondstyrelsen:

Ordf Landshövding Hans Alsén

Tredje fondstyrelsen:

Ordf Landshövding Rolf Wirthén

VD Carl Johan Åberg

Fjärde fondstyrelsen Box 3069 Ordf VD Sören Mannheimer 103 61 Stockholm VD Bertil Danielsson Tel 08-787 75 00

Femte fondstyrelsen Box 5577 Ordf Direktör Johan Björkman 11485 Stockholm VD Bert Ekström Tel 08-661 1070

Fond 92—94 Box 3222 Ordf Direktör Stig Ramel 103 64 Stockholm VD Hans Mertzig Tel 08-14 49 45

ÅRSREDOVISNING

Fond 92-94

7 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 13

FOND 92-94 Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

Den 18 december 1991 beslöt riksdagen att de fem löntagarfonderna skulle upp-

höra vid årsskiftet. Uppdraget att genomföra avvecklingen och övertaga förvalt-

ningen av den samlade fondförmögenheten lämnades till en avvecklingsstyrelse

som för den nya organisationen tog namnet FOND 92-94.

Regeringen utsåg följande personer att ingå i styrelsen:

Stig Ramel, ordförande

Marianne Lundius-Gernandt

Sven Ohlsson

Björn Svedberg

Sten Wikander

samt Arne Sjöberg som suppleant.

Under året lämnade Svedberg styrelsen och i hans ställe utsågs Gunnar L

Johansson. Styrelsen utsåg till VD Hans Mertzig, tidigare vVD i Carnegie.

Fondförmögenheten hade vid årets ingång ett bokfört värde om 22,5 miljarder

kronor och ett marknadsvärde om 20,1 miljarder, dvs. ett undervärde på 2,4

miljarder kronor.

Under året har efter beslut av riksdagen 6,5 miljarder kronor utskiftats till särskilda riskkapitalbolag. Vidare har 0,6 miljarder överförts till Småföretagsfonden. Vid utgången av 1992 uppgick det bokförda värdet på fondens tillgångar till 14,3

miljarder och marknadsvärdet till 13,9 miljarder, dvs. ett undervärde på 0,4 miljarder kronor.

Regeringen har föreslagit riksdagen att den återstående delen av de av FOND

92-94 förvaltade medlen i huvudsak skall användas som stöd för forskning. Fonden beräknas ha slutfört sitt uppdrag under 1994.

SAMMANFATTANDE KOMMENTARER Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

Fondens ambition är att bygga upp en värdepappersportfölj med god riskspridning och likviditet bestående av stabila företag med möjlighet att hålla en tillfredsställande utdelningsnivå och erbjuda god tillväxt.

Vid årets ingång var fondförmögenheten uppdelad i aktieinnehav i 108 börs-

noterade företag. Vidare ingick aktier eller konvertibler i ett 50-tal onoterade företag i portföljen samt likvida medel.

Den förtida utskiftningen under året av ca 1/3 av fondförmögenheten har ställt

förvaltningen inför omställningssvårigheter. Utskiftningen den 20 november till

riskkapitalbolagen av 6,5 miljarder kronor medförde att 3,2 miljarder överfördes i

form av likvida medel och resten i aktier. Med två undantag, Frontline och B&N, utskiftades samtliga aktier i företag där fondens innehav uppgick till minst 10 96 av kapital eller röster. Av resterande noterade innehav överlämnades ca 10 920 av aktier och konvertibler till Atle respektive Bure.

Under året har avsevärda förändringar skett i den onoterade portföljen. Innehav

har försålts eller på annat sätt avvecklats. Överenskommelse har träffats att åter—

stående innehav efter värdering skall överföras till riskkapitalbolag senast den 30

juni 1993.

Den omstrukturering av förmögenhetsmassan som genomförts liksom utskiftning-

en av väsentliga delar av fondförmögenheten har lett till realisationsförluster om ca 3 miljarder kronor. Avvecklingen av löntagarfondernas förvaltning och kansli har medfört kostnader om ca 45,0 miljoner kronor.

Under 1992 utvecklades den noterade aktieportföljen marginellt sämre än Affärsvärldens generalindex. Dock var likviditetsförvaltningen framgångsrik varför den totala förmögenhetsmassan utvecklades bättre än index. De tio största innehaven representerade 64 90 av den noterade aktieportföljen där antalet innehav reducerats till 51. Den ovan angivna målsättningen för förvaltningen är därmed i huvud-

sak uppnådd.

Vid utgången av mars 1993 uppgick fondförmögenheten till ca 15 miljarder kronor.

FÖRVALTNINGSBERÄATTELSE Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balans-

räkningen och särskilda specifikationer över fondens värdepappersinnehav vid års-

skiftet. Fondens reglemente föreskriver att tillgångarna skall bokföras till anskaffningsvärden.

Bokföringsmässigt nettoresultat för år 1992 visar ett underskott på 1.722 Mkr.

Resultatet av årets förvaltning samt fondens tillgångar och skulder framgår av

resultaträkningen och balansräkningen.

Antalet anställda vid fondens kansli uppgår till 6 personer.

Stockholm den 2 april 1993

FOND 92-94

HEL Ramel / Marianne Lundius-Gernandt LIN Lf pf

d IN N Mytma

LA ipren aien LU: kaeayr & inna dohdnsson Sven Ohlsson Sten Wikander

Ma I da

Hans Men Verkställande direktör

år revisionsberättelse har avgivits den 2 april 1993

gult Oo d ;

; 4 vå

2 lex, 4 ” 7 ) År OM ll é ” —

Bertil Edlund ” If Spång Pål Wingren

Aukt.revisor Aukt.revisor Aukt.revisor

Skr. 1993/94:13

RESULTATRÄKNING Bilaga 4

Belopp i Mkr

Not 1992-12-31

Skillnad mellan anskaffningsvärde och marknadsvärde vid utskiftning till Riskkapitalbolag -.ssseosseerersrrer ers rr rs =1124,5 RESULIAT 5 so sag en ae a ed fs ON KR «eg öd eo FER AG R -1.722,1

Skr. 1993/94:13

- Bilaga 4

BALANSRAKNING

Belopp i Mkr

TILLGÅNGAR

Bokförda Bokförda värden värden Not = 1992-12-31 = 1992-01-01

Likvida medel och penningmarknadsinstrument ...ss..s- 2.980,4 4.024,0

Aktier — Noterade ..sssossersestresesr storre rer rr ra 6 10.373,4 17.008,3

SUMMA TILLGÅNGAR BOKFÖRT VÄRDE ...ssoeoesrrer er rea 14.327,7 22.476,1 SUMMA TILLGÅNGAR MARKNADSVÄRDE —s.sooreesrere error 13.946,0 20.101,2

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Skulder

Övriga kortfristiga Skulder s.sssosserrrsrer rr rer rr ra 1,0 0,8

Skuld dotterbolag s.ssessrssasrr sars ra rr rer rr rr 8 0,1 0,1

RiISkreSeV ass: de edan cf sf de cs ssd 3 210,0 49,2 Summa skulder sososeesreserreserrrr ere rer terror rea 229,8 808,1 Fondkapital Fondkapital :z: ss .cs isens: er dä RA he dk 9 — 15.820,0 21.668,0 Summa fondkapital ...ssososssseessre rs rst rs rr resa 14.097,9 21.668,0

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL sosse asse ser eter rna 14.327,7 22.476,1

Ställda panter och ansvarsförbindelser ss orsee reser rs Inga inga

varav 646,1 avser skuld till 1-3 AP-fonden.

BOKSLUTSKOMMENTARER Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Fonden följer de regler som återfinns i lag med reglemente för Allmänna

Pensionsfonden (SFS 1991:1857). Värderingsregler återfinns i 8 16.

Penningmarknadsinstrument bokförs till anskaffningsvärde och ränta periodiseras.

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper inkluderar courtage och

värdepappersskatt. Vid beräkning av realisationsvinster och -förluster vid försäljning av värdepapper har genomsnittsmetoden använts. Avskrivning på maskiner och inventarier har gjorts enligt plan med 20 96 per år beräknat på ursprungliga anskaffningsvärden.

Avskrivning på datorer har gjorts enligt plan med 33,33 2% per år beräknat på

ursprungliga anskaffningsvärden.

| NOT 1 FÖRVALTNINGSKOSTNADER tkr

Förvaltningskostnaderna uppdelas enligt följande:

Löner och ersättningar till styrelsen och VD ..sssoser ser e ses 1.376,5

LöÖnebikOStnader sossssrsersersaerersserererer rr sars rss rea 1.152,6

LOKalkOStNader ossserererereererer rr rer rr rr rer rr rr res 1.699,8

AdministrationskoStnader oooosseeserreerer ere rr rr rr rr 856,0

Fel EEE FETESESTEREETETEEERERERSEETEREEPEEEET 3.546,0

10.574,0

NOT 2

INVENTARIER OCH AVSKRIVNINGAR

NOT 3

Skr. 1993/94:13

RISKRESERV

Bilaga 4

Denna reserv avser onoterade värdepapper Ingående: balålls ss: sissi eken ga: re ges GRE ee rg de ad gg 49.200,0

Årets avsällning «a ss is sia sides RME Me ä f8 SNR 160.800,0

Utgående balans .mossoseesseserererrrrerr rskr rr rr rss sa 210.000,0

NOT 4

AVVECKLINGSKOSTNADER LÖNTAGARFONDERNA Avvecklingskostnader för löntagarfonderna Kostnader t.o.m. 1992-12-31 s.s.sossssscse secs er ra 30.215,7 Totala avvecklingskostnader ..s.sssessrsssrrrrr sr rna 43.713,9 Årets avsättning för avvecklingskostnader = ..ssssssrerese rer rea 13.546,3

NOT 5

KOSTNADER VID KONKURSER M.M. Konstaterade konkurser noterade företa = ..osssssmeersrr rss ra 290.282,1 Nedskrivning äv fördräft sosse see see assessor ska 5.141,3

313.869,3

NOT 6 Skr. 1993/94:13 VÄRDEPAPPER Bilaga 4

Aktieportföljens branschfördelning:

Vikt i procent

Börsen Fond 92-94

Tio största innehaven:

Fondens viktigaste innehav relativt index:

(procentenheters över/undervikt)

Skr. 1993/94:13

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING - not 6 Bilaga 4

AKTIESLAG ANTAL UTSKIFTN. RISK- ANTAL ”) MARKNADSVÄRDE

92-01-01 KAPITALBOLAG 82-12-31 92-12-31 tkr

Noterade aktier Bank:

Fastighet & Bygg:

Förvaltningsbolag: Bahco Bbu 212.000 - - - Bahco Bfr 52.400 - - - I Cardo bu | 404.600 97.714 404.000 121.200 Geveko AB Bbu [I 130.000 25.426! 104.574 4.810

Geveko AB Bfr 40.000 T.B24 32.176 1.448

Hadronen 150.000 - - - Industrivärden KVB Cfr 41.275 13.218 54.367 6.524 Industrivärden Abu | - 252.776 1.100.0007 137.500 Industrivärden Bfr | = | 4.302! - | = Investor Abu 897.450 22.972] - - Investor Bfr 385.200 396.766! 1.635.000 196.200 Invik & Co Abu 67.352 - i - - Invik & Co Afr | 2.075; id 59.427 2.222 Invik & Co Bbu 201.574/ - - -

Invik & Co Bfr 95.999 71.780 225.793 17.225

Proventus Bbu 4.349.900 4.349.9007 - -

Proventus Bfr 1.129.6500 1.129.500 = | =

Proventus Pref Bbu 3.119.000 - - T -

Proventus Pref Bfr 901.000 É F i Ez [ |

1) Köpoptioner utställda på hela innehavet |

Skr. 1993/94:13

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING - not 6 Bilaga 4

Handelsföretag:

Kemi & Läkemedel:

Skr. 1993/94:13

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING - not 6 Bilaga 4

Skr. 1993/94:13

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING - not 6 Bilaga 4

AKTIESLAG ANTAL UTSKIFTN, RISK- ANTAL”) MARKNADSVÄRDE

92-01-01 KAPITALBOLAG 92-12-31 92-12-31

tkr

”)Förändringar i portföljen under året beror på köpfförsäljning, emissioner, split, byte bu/fr samt utskiftning till

Riskkapitalbolag.

Skr. 1993/94:13

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING - not 6

Bilaga 4

AKTIESLAG ANTAL ANTAL ANSK. VÄRDE

92-01-01 92-12-31 92-12-31

tkr

Onoterade aktier A & C Collection 1.500 1.500 300

Akila AB 34.140 102.420 3.051]

Balticgruppen 548.186 548.186 20.000 Chuck Invest AB 8.500 - - Ciab 2.646 - - Coat 600 - - Connova Invest 10.000 - - Control Drive 287 - - Daros 10.000 10.000 1.000 Datamönster 2.450 - - IDesign-Funktion 87.109 87.109 26.711 Emissionsteknik 108.148 85.687 21.363 Engros AB Ferro 48.000 - -

Euroway AB 241.396 241.396 50.000

Fiberbetong Produkter 1.230 - -

First Group AB 24.667 24.667 3.700 Frivik 1.500 - -

FP Fiberbetong Produkter - 300 1.000

Investment AB Helikon 4.078.000 4.078.000 205.817

Skr. 1993/94:13

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING - Not 7 Bilaga 4

AKTIESLAG : ANTAL 2 UTSKIFTN: RISK- 2 >: ANTAL?) 2000 MARKNADSVÄRDE SE 92-01-01 - KAPITALBOLAG =: 821234:00 1592-1231

"”)Förändringar i portföljen under året beror på köp/försäljning, emissioner, split, byte bu/fr samt utskiftning till Riskkapitalbolag.

AKTIESLAG ANTAL ANTAL. " SANSK.VÄRDE S 92-01-01 92-12-31 92-12-31 tkr

Onoterade konvertibler

NOT 8 Skr. 1993/94:13

AKTIER I DOTTERBOLAG

Bilaga 4

Bolag Bokfört värde Trefond INVeSt AB sssooeeserresrr rr eer rer era rer Rrr tr sk rt 50.000,0 Mellanfonden Förvaltning ÅB =sssosererss er rr reset raser sees 50.000,0

100.000,0

NOT 9

FÖRÄNDRING AV FONDKAPITAL

Ingående fondkapital = .sssseeseeeerererrerr rer ers rr ra 21.668.000

Överföring Riskkapitalbolag

Aktier 3.273.222,6

Likvida medel —3.226.777,4 sissssersrerersrerrs rear -6.500.000

REVISIONSBERÄTTELSE Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Fond 92-94's förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för perioden 1992-01-01-1992-12-31. Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat

de under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga

granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har detaljgranskats av Öhrlings Reveko AB.

Vi finner ingen anledning till erinran mot de värdepapperstransaktioner, som fonden företagit under 1992, eller mot det sätt på vilket desamma genomförts. Revisionen har icke gett anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Sto&kholm den 2 april 1993 ; A di sg ps /

/ AJ ja Va 6

Bertil Edlund If Spång Pål Wingri

Aukt.revisor Aukt.revisor Aukt.revisor

8 Riksdagen 19931/94. I saml. Nr 13

STYRELSE Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

ORDFÖRANDE STIG RAMEL DIREKTÖR

ÖVRIGA LEDAMÖTER MARIANNE LUNDIUS-GERNANDT ADVOKAT GUNNAR: L JOHANSSON (FR.O.M. MAJ 1992) DIREKTÖR SVEN OHLSSON DIREKTÖR BJÖRN SVEDBERG (T.O.M. MAJ 1992) DIREKTÖR STEN WIKANDER DIREKTÖR

SUPPLEANT ARNE SJÖBERG

DIREKTÖR

REVISORER BERTIL fEDLUND AUKTORISERAD REVISOR, ORDFÖRANDE

ULF SPÅNG

AUKTORISERAD REVISOR PÅL WINGREN AUKTORISERAD REVISOR

ANSTÄLLDA HANS MERTZIG VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

BIRGITTA ANDERSSON (TJÄNSTLEDIG) KRISTINA CHRISTERSSON ANITA FRANZÉN BRITT-MARIE GRANHOLM MICHAEL. IDEVALL JANE KLINGNER (VIKARIAT)

Sammanställning av

delfondernas verksamhet

Skr. 1993/94:13

INNEHÅLL

Bilaga 5

AP-fondens förvaltning Utvecklingen under 1992

Kreditmarknaden

Fastighetsmarknaden

Riskkapitalmarknaden Resultatet 1992 De tre första fondstyrelserna

Placeringskapacitet

Placeringspolitik

Resultatet Övriga fondstyrelser

Placeringskapacitet Regler för fondernas placeringspolitik

Kapitalandelar och rösträtt

Avkastningskrav

Fondstyrelsernas förvaltningsberättelser i sammandrag AP-fondens reglemente Adressuppgifter

Skr, 1993/94:13

AP-FONDENS FÖRVALTNING

Bilaga 5

Allmänna pensionsfondens (AP-fondens) förvalt- till de enskilda pensionstagarna går huvudsaklining handhas av fem fondstyrelser. Fondstyrel- gen via försäkringskassorna. serna representerar arbetsgivare och arbetstagare Under 1974 inrättades en fjärde fondstyrelse på den svenska arbetsmarknaden. Styrelsernas inom AP-fonden. Härigenom breddades fondens

ledamöter förordnas av regeringen. Varje fond- placeringsmöjligheter till att, vid sidan av de tre styrelses verksamhet regleras genom ett av riks- första fondstyrelsernas placeringar i räntebä-

dagen fastställt reglemente (lag med reglemente rande instrument, även omfatta aktier och andra

för allmänna pensionsfonden, 1983:1092, värdepapper på riskkapitalmarknaden.

omtryckt 1991:1857). De tre första fondstyrel- Den femte fondstyrelsen med exakt samma serna har ett gemensamt kansli, medan fjärde placeringsreglemente som den fjärde fondstyrelrespektive femte styrelsen har var sin förvaltning. sen inrättades under 1988. Emellertid började

AP-fonden tillkom år 1960 som en följd av att inte den femte fondstyrelsen sin verksamhet i riksdagen våren 1959 fattade beslut om införan- praktiken förrän hösten 1989.

det av lagfäst allmän tilläggspension (ATP). Trots I december 1983 beslutade riksdagen att in-

att pensionsreformen formades som ett rent för- rätta de fem löntagarfondstyrelserna inom APdelningssystem och inte ett premiereservsystem, fondsystemet. Dessa självständiga delfonder gavs ingick en betydande fondbildning som en viktig en placeringsinriktning som i stort sammanfaller del i ATP-systemets uppbyggnad. Fondbild- med vad som redovisats för fjärde och femte APningen motiverades dels av det samhällsekono- fonderna, dvs placeringar på riskkapitalmarkmiska intresset av att hålla uppe sparandet i naden. Genom riksdagsbeslut i december 1991 ekonomin dels av behovet av en fond för att avvecklades löntagarfondstyrelserna den 1 jautjämna kortsiktiga skillnader mellan avgifts- nuari 1992. inkomster och utbetalda pensioner. Till samtliga fondstyrelsers årsredogörelser

Fr.o.m. 1960 inleddes avgiftsuppbörden till skall fr.o.m. verksamhetsåret 1988 fogas resul- ATP i form av arbetsgivaravgifter till första, tat- och balansräkningar, som är uppställda efter andra och tredje fondstyrelserna inom AP-fonden. reala principer. Riksdagens granskning avser Dessa styrelser har att förvalta inflytande samtliga fondstyrelser. Formellt överlämnas årsavgiftsmedel och att tillhandahålla medel som redovisningarna genom en skrivelse från rege-

erfordras för utbetalning av ATP-pensionerna ringen till riksdagen. Riksdagsledamöterna har

inkl. administration av ATP-systemet. Utbetal- därmed möjlighet att avlämna motioner med anningarna inleddes under 1963. Första, andra och ledning av skrivelsen. tredje fondstyrelserna får enligt reglementet pla- Enligt AP-fondens reglemente (17 §) åligger cera fritt i publika räntebärande papper, dock det de tre första fondstyrelserna att årligen sammed den begränsningen att placeringar i utländsk manställa en gemensam verksamhetsöversikt för valuta får uppgå till högst 1096 av dessa fonders samtliga delfonder. Översikten har i det följande totala tillgångar. Vidare får styrelserna på mot- utformats till en sammanfattande redovisning av svarande sätt placera högst 596 i direktlån till delfondernas förvaltningsberättelser. För mer företag resp. fastigheter. detaljerade uppgifter hänvisas till respektive

Förmånerna inom ATP-systemet utgår i form fondstyrelses årsredovisning för 1992. Därutöver av ålderspensioner, förtids- eller efterlevande- avger riksförsäkringsverket och riksrevisionspensioner. Dessa förmåner utbetalas av första— verket utlåtanden över fjärde och femte fondstytredje fondstyrelserna. Denna del tillsammans relsernas samt löntagarfondstyrelsernas förvaltmed folkpensionerna administreras av riksför- ning av medel. säkringsverket m.fl. myndigheter. Utbetalningen

Skr. 1993/94:13

UTVECKLINGEN UNDER 1992

Bilaga 5

KREDITMARKNADEN frågan den 2 juni. Efter danskarnas nej utlyste

Frankrike folkomröstning i samma fråga till den 1992 kom att ekonomiskt sett bli ett av de mer 20 september. Inför den franska folkomröstningen

omvälvande åren på länge. visade opinionsundersökningarna på ett allt sva-

Inledningen på 1992 visade tecken på att gare stöd för ja-sidan.

tillväxten inom OECD-området sannolikt skulle Under sommarmånaderna började därför oron

bli lägre än vad de flesta förväntat sig. Europa för att EG-staterna inte skulle kunna enas kring tyngdes av höga räntor medan USA och Japan Maastrichtöverenskommelsen växa sig starkare sänkte sina räntor för att stimulera efterfrågan, och spänningarna inom den europeiska växeldock utan att nå någon omedelbar framgång. kursmekanismen tilltog. Först mot slutet av året kunde en tydligare Taugusti började den finska marken att försvakonjunkturåterhämtning märkas i USA samtidigt gas vilket möttes med höjningar av dagslånesom den japanska ekonomin fortsatte att försäm- räntan. Valutaoron spred sig till Sverige. Vid ras trots räntesänkningar och stimulanspaket. månadsskiftet augusti-september redovisade

Efter en förhållandevis lugn inledning av året svenska riksbanken ett kraftigt valutautflöde på

kom andra halvåret att präglas av en tidvis kao- 22 miljarder kronor. Detta — i kombination med

tisk situation på valutamarknaderna. Resultatet valutaoron i Finland — kom att driva upp dagsblev en partiell upplösning av det europeiska låneräntorna till 1696 på den svenska marknavalutasamarbetet inom ERM, vilket i sin tur den. En vecka senare lät Finland marken flyta. möjliggjorde räntesänkningar i de länder som Obalansen i den finska ekonomin ledde även släppt kopplingen till ECU:n och därmed den till att uppmärksamhet riktades mot Sveriges tyska högräntepolitiken. Några påtagliga effek- ekonomi, Misstroendet mot Sveriges fasta växelter av dessa räntesänkningar i den reala ekono- kurs tog sig uttryck i mycket starka valutautflöden. min uppstod inte under 1992. Samma dag som Finland deprecierade sin valuta

Valutaoron startade i och med nej-resultatet tvingades därför riksbanken att höja den svenska

av den danska folkomröstningen i Maastricht- dagslåneräntan till 2496, dagen efter till 7596. På

SEK/GBP

SEK/USD

SEK/YEN"”100

SEK/DEM

måndagen veckan efter sänktes dagslåneräntan Portugal att devalvera sina valutor med 690. Den Skr. 1993/94:13 till 2076. för att redan påföljande dag åter höjas norska kronan kunde inte heller stå emot speku-

Bilaga 5

till 7590 och dagen därpå till rekordhöga 50096. lationerna utan tvingades börja flyta den 10

Mitt under denna turbulens ställde Svenska Kre- december. dit, Gota AB och NLK in betalningarna. Dagen då Sverige övergav den fasta växelkursen

Regeringen och oppositionen förhandlade fram kom att få omvälvande effekter för kreditmarknatvå åtgärdspaket för den svenska ekonomin un- den eftersom regeringen samtidigt beslöt att stader denna period, vilket fick till följd att turbu- ten ska tillåtas återgå till att finansiera delar av lensen kring kronan tillfälligt dämpades. budgetunderskottet via upplåning i utlandet.

Valutaoron i de nordiska länderna kom att Rörligheten i de korta räntorna dämpas genom att smitta av sig på resten av Europa där osäkerheten de aktörer som under tidigare år ägnat sig åt s k kring den monetära unionen växte sig allt star- räntearbitrage inte längre har samma förutsättkare. Kort efter att den finska marken började ningar för att bedriva denna förhållandevis ”riskflyta tvingades Italien att devalvera liran med fria” och lönsamma verksamhet. Det tidigare 796. Samtidigt valde Tyskland att sänka diskon- mönstret med ständigt återkommande räntetot med 0,5 procentenheter för att minska spän- chocker har i och med en rörlig växelkurs små ningarna inom ERM. Men valutamarknaden hade möjligheter att återuppstå. Men detta förutsätter lärt sig att fasta växelkurser inte nödvändigtvis är att Riksbanken inte intervenerar i valutamarkbeständiga och att det går att framtvinga växel- naden för att ange och försöka upprätthålla vad kursjusteringar mot centralbankernas vilja. Det den anser som en i någon mening önskvärd brittiska pundet, som redan tidigare var svagt, växelkurs för kronan, s k managed eller dirty blev nästa valuta att utsättas för press från de float. Det nya i situationen är således att Riksinternationella valutamarknaderna. Natten till banken nu kan bestämma den korta räntan medan den 18 september når valutaoron sitt klimax: det valutakursen får ta anpassningen. brittiska pundet och liran flyter fritt, Spaniens I samband med den under hösten ökande oron peseta skrivs ned med 596. för den svenska kronkursen kom den privata

Lugnet var dock långtifrån säkerställt på stocken av skulder i utländsk valuta att reducevalutamarknaderna. Valutaoron fortsatte och en ras kraftigt. Följden av detta blev att staten andra våg av växelkursjusteringar startade. Den tvingades söka finansiärer på den internationella 19 november övergav Sveriges riksbank den fasta kreditmarknaden och på så vis ta över stora delar kronkursen. Kort därefter tvingades Spanien och av den tidigare privata skuldstocken. Konse-

kvensen blev att statsskulden i utländsk valuta nen kan dock anses ha avstannat helt. Fortsatt Skr. 1993/94:13 ökade från 59 mdkr till 249 mdkr under året. höga vakansgrader och sjunkande hyresnivåer

Bilaga 5

Avkastningskurvan kom att sjunka under slu- kommer att leda till fortsatt minskade intäkter för tet av 1992 jämfört med samma period 1991. Den fastighetsägarna.

räntechock som drabbade Sverige kring föregå- Beslutet om att slopa fastighetsskatten på komende årsskifte upprepades inte i december 1992. mersiella lokaler från och med 1993 kommer

Beslutet att överge den fasta växelkursen inne- dock att ge en positiv inverkan. bar en depreciering av kronan med cirka 1890 Flera större fastighetsbolag försattes i konkurs fram till årsskiftet. Deprecieringen i kombina- under året. Banker och kreditinstitut bildade

tion med de i det sk krispaket 1 föreslagna egna fastighetsbolag för att förvalta och därmed

arbetsgivaravgiftssänkningarna ger den konkur- säkra sina panter i fastigheter. Någon annan rensutsatta sektorn — k-sektorn — inom svenskt strategi än ren övervintring har inte uttalats av näringsliv ett mycket fördelaktigt utgångsläge för dessa bolag. de närmaste åren. Potentialen i termer av Marknaden för bostadsfastigheter fungerade produktivitetsökningar är dessutom betydande däremot bättre under året och flera större förvärv varför tillväxtimpulsen från den konkurrensutsatta gjordes av framförallt stiftelser och privatpersosektorn bedöms bli stark. ner. Prisfallet bedöms ha varit mindre än det för

kommersiella fastigheter. De ökade direktavkastningskraven uppvägdes delvis av ökade hyror. FASTIGHETSMARKNADEN Beslutet att låta kronan flyta fritt har hittills inte givit något synligt resultat på fastighets-

Den svenska fastighetsmarknaden präglades marknaden. Sedan kronans fall i november ökaunder 1992 av en avvaktande hållning. Höga de börsvärdet på fastighetsaktier med drygt realräntor och krav på ökad andel eget kapital 2590, men fastighetsindex sjönk under året ändå påverkade efterfrågan och begränsade starkt an- med drygt 40960. Detta kan jämföras med genetalet möjliga köpare. ralindex som under samma period i princip var

För kommersiella fastigheter präglades mark- oförändrat.

naden av ett fortsatt stort avstånd mellan säljar- Många fastighetsmarknader utomlands prägnas förväntade priser och köparnas bud. Detta las också av nedgång. Endast i Bryssel och några resulterade i mycket få affärer. De fastighetsköp större tyska städer var hyresnivåerna stabila. I som trots allt genomfördes var ofta i form av övriga europeiska städer sjönk hyrorna med 10paketlösningar med sidovillkor. Det är därför 2090. Under 1993 bedöms även vissa delar av svårt att ur ett ortsprismaterial härleda investe- den tyska marknaden kunna drabbas av sjunkanrarnas direktavkastningskrav. de hyresnivåer. Fastighetsmarknaden i USA präg-

Marknadsvärdet för kommersiella fastigheter i lades av en avvaktande hållning. En svag, men storstadsregionerna sjönk under 1992 med cirka märkbar, tendens till sjunkande vakansgrader 2090, motsvarande ungefär hälften av 1991 års märktes dock i vissa storstadsregioner. prisfall.

Orsaken till 1992 års prisfall är i huvudsak RISKKAPITALMARKNADEN markant sjunkande hyresnivåer men även ökade direktavkastningskrav bidrog till nedgången. (Utdrag ur fjärde fondstyrelsens förvaltningsbe- Hyresnivån för centralt belägna kontorsfastighe- rättelse) ter i Stockholm har i det närmaste halverats 1992 blev ett år med kraftiga kurssvängningar under de senaste åren. I förorter liksom på mind- på den svenska riskkapitalmarknaden. Diagram re orter har prisfallet varit mindre, huvudsakli- 1 visar utvecklingen av Veckans Affärers totalgen beroende på en lägre fallhöjd jämfört med index under 1990 och 1991 samt av totalindex storstäderna. och index för några av de viktigaste branscherna

Andelen vakanta lokaler fortsatte att öka un- månadsvis 1992. der året och i Stockholm kan vakansgraden vid Totalindex sjönk under året med marginella årsskiftet uppskattas till cirka 1096. Vakansgra- 0,390 (föregående år +6960), men mellan årsskifden kan komma att öka ytterligare beroende på tena var kursutvecklingen mycket skiftande. Fram dels en fortsatt minskning av efterfrågan på loka- till årets högsta notering, tredje veckan i maj, till ler, dels att ett antal större projekt kommer att årslägsta, som inföll andra veckan i oktober. Från

färdigställas under 1993 och 1994. Nyproduktio- denna nivå inleddes en snabb återhämtning och

kurserna steg fram till årsskiftet med 4396. sätt därmed de senaste fem årens nivåer. Negativt Skr. 1993/94:13

Den branschmässiga kursutvecklingen under är dock att av de 117 företagen stod 20 bolag för

Bilaga 5

året har varit mycket oenhetlig. Vinnarbransch ca 8590 av den totala börsomsättningen. Redan för fjärde året i rad blev Kemisk Industri med en de fem mest omsatta bolagen svarade för närmare kursstegring på 28976. Kemisk Industri är hälften av börsomsättningen. överrepresenterad i fondens portfölj. Även Verk- Den standardiserade optionshandeln var något städer, som också väger tungt i fondens portfölj, lägre jämfört med föregående år. Omsättningen hade en god kursutveckling och steg med 2490.En ökade i handeln med indexoptioner, från 5,2 mdr bättre utveckling än marknaden visade även till 6,2 mdr. Handeln med standardiserade Skogsindustri, som steg med 1396. Sämst kurs- aktieoptioner var klart lägre, 3,1 mdr mot 4,9 mdr utveckling uppvisade branscherna Banker-6796, föregående år. Rederier 4796 samt Fastighets- och byggföretag Den sammanlagda exporten och importen av

-4390, vilka alla är underrepresenterade i svenska aktier mer än fördubblades enligt

portföljen. Övriga branscher förändrade sitt börs- Riksbankens statistik till 64,1 mdr (30,5 mdr). värde med mellan -3796 och 496. Noterbart är att Om man jämför genomsnittet av dessa köp och Kemi-, Verkstads- och Skogsbranscherna nu sva- försäljningar med den i Sverige registrerade

rar för mer än två tredjedelar av börsvärdet. omsättningen, så steg utländska placerares andel

För enskilda aktier har kursutvecklingen varit av handeln på Stockholmsbörsen markant från

än mer skiftande. Det är svårt att urskilja några 12920 till 1992. För tredje året i rad nettoköpte generella tendenser. Anmärkningsvärt är dock utländska placerare svenska aktier. Nettoexporten att en så stor andel som två tredjedelar av det ökade något till 13,3 mdr (11,2 mdr). Noterbart är

totala antalet noterade aktier på A-listan utveck- att av nettoexporten av svenska aktier utgjorde lats sämre än totalindex för tredje året i följd. aktier i Astra 4396.”

Närmare en tredjedel av dessa har dessutom ”Kurserna på de stora utländska börserna steg

halverat sitt börsvärde under året. En tråkig generellt under året. Av de större börserna, som

utveckling de senaste två åren har varit att är representerade i fondens aktieportfölj, steg

placeringsalternativen på Stockholmsbörsen New York och Paris med 490 respektive 59e, successivt blivit färre. Enbart i år har A-listan medan London och Zurich ökade 1496 respektive haft en nettominskning av 8 företag (samtliga 1896. Börserna i Frankfurt och Tokyo minskade börslistor 24 företag). i värde med 290 respektive 2090.

Den registrerade aktieomsättningen vid De svenska börsbolagens totala marknadsvärde

Stockholms Fondbörs (A-listan) steg från 124,6 uppgick vid årsskiftet till ca 540 mdr, vilket mdr 1991 till 165,5 mdr 1992, vilket överstiger motsvarade en värdering uppgående till ca 11096 1986 års rekordnivå om 141,7 mdr. Eftersom av de justerade egna kapitalet. Sedan 1985 har omsättningen innehåller såväl en pris- som en det egna kapitalet prissatts med rabatt endast volymkomponent, är omsättningshastigheten ett under åren 1990-91. Detta avspeglade då förväntmer relevant mått på affärsaktiviteten. Omsätt- ningar om försämrad lönsamhet i företagen. Den

ningshastigheten beräknas månadsvis av fond- nuvarande värderingen kan tolkas som att dessa

börsen. Under 1992 registrerades en omsätt- förväntningar har förändrats, men avspeglar också ningshastighet på 3290 jämfört med 2090 för ett förändrat avkastningskrav som en följd av 1991. Affärsaktiviteten översteg mätt på detta lägre räntor.”

Skr. 1993/94:13

RESULTATET 1992 Bilaga 5

Under 1992 har utvecklingen för AP-fonden AP-fonden till 512,3 mdkr. Det är en ökning med totalt varit positiv. Med en inflation på 1.890 26,6 mdkr eller 5,59e (59,6 mdkr resp 14,090). under loppet av året visar fondstyrelserna upp ett Att ökningen inte blev större beror på avveckpositivt s.k. realt resultat på 52,1 mdkr motsva- lingen av löntagarfonderna. rande 10.296 av hela fondkapitalet (32,9 mdkr Fondkapitalets (marknadsvärderat) ökning i resp. 6.794). de tre första fondstyrelserna uppgick till 42,0

Resultatet under 1992 har påverkats av höga mdkr (54,9 mdkr). Totalavkastningen uppgick reala räntor och av räntesänkningen under senare till 55,5 mdkr eller 13.496, varav 4,8 mdkr var delen av året. Första—tredje fondstyrelserna, som orealiserade vinster. Under 1992 ökade avgiftsi huvudsak har placerat sina medel i räntebärande underskottet till 12,6 mdkr. ATP-avgiften var papper, uppvisar ett positivt realt resultat på 49,4 oförändrad 13960 för 1992.

mdkr. I resultatet ingår avkastningen på dessa Övriga fondstyrelsers fondkapital (marknads-

fonders placeringar i fastigheter. Den vikande värderat) ökade med 3,9 mdkr (3,8 mdkr). De fastighetsmarknaden medförde dock att värdet orealiserade värdena i värdepappersportföljerna på fastighetsbeståndet sjönk med 23,49. ökade med 1,4 mdkr. Under 1992 erhöll fonderna

Fjärde och femte fondstyrelserna uppvisar ett ett kapitaltillskott på sammanlagt 1,0 mdkr. samlat positivt realt resultat på 2,7 mdkr. Vid utgången av 1992 uppgick AP-fondernas Totalindex för aktiemarknaden sjönk marginellt totala placeringar (marknadsvärderat) till 489,3 med 0,3960 under året, att jämföra med en ökning mdkr varav 403,0 mdkr eller 8296 var placerat i med 696 för 1991. obligationer m.m. Andelen aktier m.m. uppgick

Vid slutet av 1992 uppgick den samlade mark- till 596 och andelen fastigheter m m till 24. nadsvärderade kapitalbehållningen inom hela

NOMINELL OCH REAL RESULTATRÄKNING FÖR

ALLMÄNNA PENSIONSFÖOSNDEN 1992 MER (MARENADSYVÄRDE

Förstatredie Flärde--temis Surema

fondstyrelserna fondstyrelserna

1991 1992 1991 1992 1991 1982

Nedtoresuikat 47408... 50550 2297 1807 48703 52 466

Öknringsrinskning ev ej

realserade kursvinster/förluster 3759 4812 1102 1400 10861 212

Nominell resultat (ink

orsak de vinsterföduster STAG BS 471 3399 3207 BOSSE SE078

Uppndexenng ev grundkapi-

talet med konsumenitprisindex 25 730 6080 737 —-189 —-26487 6 260

Reel resultat 3487 49391 2862 3ID18. 34089 52 408

Överföringar tll fondstyrel-

sema Hi - = 306 327 308 -327

Underskolvöverskot. i >

förhållande tl resuktalkrav II 487 4930 2350 2801 33793 52082

1 Förste-tredje fond E resulakrav år hör utryckt som ett bibehålla grundkepialet

inlatonsskyddet.

Skr. 1993/94:13 | ALLMÄNN A PENSIONSFONDEN 1992-12-31 MER (MARKN? ADSVÄRDEN) = > Bilaga 5

Summa

TT G Benklillgotohavanden, - —

> kortfistiga placerngar 2 28857

> Övriga kortfristiga a

Fb oo 24 506 Värdepapper:

Obligationer, reverser m m — feR : 4265 630

Aktier, konvenibla TT mm 25019 25019

> Fastigheter 0

> Aktier i fastighetsbolag = 2 4B1

Alert parinerinansieringsbolag = 2884

2 : 156 514 565

204 512 315

> Uppindexerat- grundkapital 18 oo STA

”Apckumulerat överskon från föregående år a > 14183 = 104.478 Årets underskottöverskot 2 52 083

Summa skulder och fondkapital 29 331 ; 514.505

ALLMÄNN å PENSIONSE I NDEN TOTALA PLACERINGAR

> FLI21992 (MER, MARKNADSVÄRDE)

Första-tredje- —— Fjärde-femite AP-fonden - fondstyrelserna fondstyrelserma otalt 2 Penningmarknadsplaceringar 24 784 3478 28 262 33 Obligationer mm = 402 202 722 402 954 824

Revereslån, refinensierngslän — 3 S76 - 23678 4,8

Akäer, konvedibier och optipns- :

Skr. 1993/94:13 Bilaga 5

> Fondkapital 37.12.1992

| ank värde

Fondkapital 31.1

markna. varde —Fondkapral 31.12.1987 markn. varde Fondkapitel 31.121 mann. värde

: Fondkapital 31 -

markn. värde

Fondkaptel 3112. 90 markn. varde.

Fondkepital 312 1992 mark. varde

Skr. 1993/94:13

DE TRE FÖRSTA

Bilaga 5

FONDSTYRELSERNA

PLACERINGSKAPACITET 96,4 mdkr. Avgiftsunderskottet kom därmed att

öka från 4,9 mdkr för år 1991 till 12,6 mdkr för Fondkapitalet till marknadsvärde uppgick till år 1992. Orsaken till de ökade pensionsutbetal- 483,8 mdkr vid årets utgång, vilket är en ökning ningarna är framförallt att basbeloppet, som regmed 42,1 (54,9) mdkr. Förändringen av fondka- lerar värdesäkringen, höjdes från 32 200 kr till pitalet består dels av avkastningen på fondens 33 700 kr. För 1993 är basbeloppet fastställt till

tillgångar, dels av en rad av fondförvaltningen ej 34 400 kr.

påverkbara faktorer — som nettot av inbetalda Utbetalningarna av ATP-pensioner kommer, ATP-avgifter och utbetalda pensioner, överskju- med nuvarande avgiftsnivå, att fortsätta att växa tande löntagarfondsmedel, rekvirerade medel till i snabbare takt än avgiftsinkomsterna, vilket fjärde och femte fondstyrelserna, avkastning från leder till ökade anspråk på fondens avkastning. delfonder samt kostnader för administrationen Orsakerna till denna utveckling är att ATPav hela ATP-systemet. I tabell 1 redovisas systemet ännu inte har nått sitt fullfunktionsstafondkapitalets ökning från 1960 t o m 1992. dium utan såväl antalet ATP-pensionärer som

Enligt resultaträkningen var årets resultat av deras genomsnittliga pensionspoäng fortsätter

fondförvaltningen 50,7 (47,4) mdkr. Fondkapita- att öka.

lets marknadsvärde påverkas också av föränd- I december 1991 fattade riksdagen beslut om ringen i ej realiserade vinster och förluster. För att avveckla löntagarfonderna. I februari 1992 1992 var denna förändring 4,8 (9,8) mdkr. Den gjordes därför en slutreglering av löntagarfondstotala avkastningen var således 55,5 (57,2) mdkr. medlen och vid utgången av året uppgick de

För åren 1990-1994 är ATP-avgiften fastställd överskjutande medlen till totalt 14,0 mdkr.

till 1390. Avgiftsinkomsterna ökade med endast Från fjärde och femte fondstyrelserna erhåller 0,8 mdkr och uppgick till 83,8 mdkr för 1992. AP-fonden en treprocentig avkastning beräknad

Den kraftiga konjunkturnedgången med en snabbt på nuvärdet av de medel som dessa styrelser ökande arbetslöshet är orsaken till att avgiftsun- sammanlagt har rekvirerat. Denna avkastning derlaget, lönesumman, var nära nog konstant uppgick totalt till 0,3 mdkr för år 1992. mellan 1991 och 1992. För administrationen av ATP-systemet, förut-

Pensionsutgifterna i ATP-systemet ökade i om fondstyrelsernas interna verksamhet, är ett snabbare takt än avgifterna och uppgick till totalt flertal myndigheter och institutioner involvera-

> FONDKAPITALETS UTVECKLING 1960-16

Avkastning ee 2

Tilskiutet kapital ER —

Avgifter 3 ST 0

Pensionsutbetalningar EE

Överskiutande löntagariondsmedel = 0 =

Medel ul 4:e och 5:e fondstyreliserna - Bykastning från deltonder

Administrationskostrader -

Förändring av fondkapitalet i 36 SS

Skr. 1993/94:13 AP-FONDENS PLACERINGAR UNDER 1991 OCH 1992, MDKR.

Bilaga 5

de. Bland annat erhåller riksförsäkringsverket nya emissioner och ändrade därför sina emisoch försäkringskassorna ersättning för att hand- sionsscheman. lägga och betala ut pensioner. Andra myndighe- De stora kasten i marknaden ökade omsättter som berörs är länsskattemyndigheten och ningen och möjliggjorde för fonden att agera lokal skattemyndighet, kronofogdemyndigheten, något friare än under senare år. Det är dock statens löne- och pensionsverk samt Kommuner- fortfarande så att de stora likvidflöden som portnas pensionsanstalt. Sammanlagt uppgick fon- följen genererar måste hanteras så att de inte stör dens utbetalningar till dessa myndigheter till 0,6 marknadens funktionssätt. Fondens relativt sett

mdkr. låga andel penningmarknads-instrument beror Utöver nettoplaceringar 1992 på 32 mdkr har på de effekter en stor andel korta löptider i

under året amorteringar, förfall och inlösen i portföljen skulle få på fondens nettoplaceringsvärdepappersportföljen samt omplaceringari port- behov. Av bland annat likviditetsplaneringsskäl följsammansättningen uppgått till totalt 243 mdkr. görs placeringar på terminsmarknaden som ett

Sammantaget innebär detta att bruttoplacering- komplement till avistaplaceringar.

ama uppgick till 275 mdkr. Den tidigare trenden med avtagande handel i

De totala placeringarna uppgick vid utgången andra statsobligationer än de så kallade bench-

av 1992 till 456 mdkr. Fonden har placerat mer mark obligationerna fortsatte. Ett visst ökat inän hälften, 5796, av tillgångarna i bostadssek- tresse från andra emittenter än staten och meltorn, cirka 2390 i statsobligationer och 896 i lanhandsinstituten fanns, dock nådde bara mindre

utlåning till näringslivet. Motsvarande andel för volymer marknaden. Fondens placeringar gjor-

fastighetsplaceringar var 396. des fortsatt inom de mest kreditvärdiga segmen-

ten av marknaden.

PLACERINGSPOLITIK Fondens storlek och långsiktiga inriktning gör

att det inte finns behov av god likviditet för alla Penning- och obligationsmarknad placeringar. Detta gör det intressant för fonden De grundläggande förutsättningarna för verk- att även placera i tillgångar med lägre likviditet samheten inom affärsområdet Penning- och obli- givet att meravkastningen kan bedömas som tillgationsmarknad ges av reglementet för Allmänna räcklig. Det var därför motiverat att under 1992 Pensionsfonden men även av fondens roll på den fortsätta öka volymen bostadsobligationer i portsvenska kapitalmarknaden. Reglementets hu- följen. vudsakliga inriktning är att placeringar kan ske Fonden valde att under året inte utnyttja möji de allra flesta slag av till marknaden publikt ligheten att placera i utländska värdepapper. erbjudna räntebärande värdepapper. Fondens Från slutet av 1991 till slutet av 1992 sjönk totala penning- och obligationsmarknadsportfölj räntenivån i Sverige. Detta gällde framförallt uppgick vid utgången av 1992 till 409 mdåkr, en räntor för korta löptider. De allra längsta obligaökning med 40 mdkr sedan 1991. Denna portfölj tionsräntorna var i stort sett oförändrade. Lägre utgör därmed 8970 av fondens totala tillgångar. räntor påverkar värdet på fondens portföljer po-

Den turbulens som under året drabbade valu- sitivt. Totalavkastningen för 1992 var, inklusive ta- och räntemarknaderna medförde ändrade orealiserade värdeförändringar, 14,39. strukturer och relativpriser. Som exempel på vilka effekter dessa händelser hade kan nämnas Direktlån den ökande volym statsskuldväxlar som emitte- Fondens motiv för att ingå kreditavtal vid sidan rades i samband med försvaret av kronan. Vidare av den publika marknaden är att därigenom

fick Riksgäldskontoret problem med att placera skapa merintäkter.

Detta betyder att fonden, med utgångspunkt Utlåningen till det privata näringslivet (590- Skr. 1993/94:13 från en konservativ bedömning av kreditrisk, är kvoten) var under året i stort sett oförändrad och

Bilaga 5

beredd att reducera kraven på likviditet i denna uppgick till 12,9 mdkr. I denna summa ingår typ av placeringar. Krediterna kan således kon- bland annat partnerfinansieringar med 11,1 mdkr, strueras med beaktande av specifika krav på Sv. Fastighetskapital med 1,3 mdkr samt direktcash-flow-utseende eller avkastningsmodell. lån till övrigt näringsliv med 0,5 mdkr. Därigenom utnyttjas fondens konkurrensförde- Fondens utlåning i form av förlagslån motsvalar — långsiktighet i förvaltningen och betydande rade 9 mdkr, en nedgång med cirka I mdkr under kapitalmassa— till att skapa mervärden i fondför- året. valtningen.

Intresset för att ta upp direkta reverslån inom AP Fastigheter Sverige styrs främst av två faktorer: I AP Fastigheter finns kompetens samlad för att e den svenska räntenivån i relation till den hantera investeringar, projektutveckling, förvalt-

internationella ning och drift av fastigheterna. Den samlade

» möjlighet att via den publika marknaden er- personalstyrkan uppgår till 40 personer inklude-

hålla tillfredsställande finansieringsmöjlig- rande driftspersonal.

heter. Målet för AP Fastigheter är att bygga upp

lönsam substans. Driftsnettot bör över tiden ut-

Vad gäller den svenska räntenivån påverkas den, vecklas minst i takt med inflationen. En förut-

förutom av det relativa ränteläget, av ränte- sättning för detta är en kombination av hyreskondifferensen mellan stats- och bostadsobligatio- trakt som inflationsjusteras med helst 10096,

ner. Denna ränteskillnad varierade under 1992 bibehållna hyresnivåer vid omförhandling och

men låg på en nivå som begränsade intresset för minskande andel outhyrda lokaler. Vakansgralång upplåning i svenska kronor. den i fondens förvaltningsfastigheter var vid års-

I takt med avtagande ekonomisk aktivitet och skiftet cirka 10960 vilket motsvarade cirka 40 mkr sjunkande kapacitetsutnyttjande har även den i uteblivna hyror. under andra hälften av 1980-talet starka investe- Den övergripande strategin i Sverige är att ringsexpansionen vänt. Bruttoinvesteringarna i koncentrera sig på ett fåtal expansiva orter och näringslivet minskade med cirka 1596 under där i första hand inrikta sig på kommersiella både 1991 och 1992. Kommunsektorns finan- fastigheter. På utlandssidan är den troliga

siella sparande förbättrades samtidigt (tillfälligt- inriktningen framöver mer indirekt ägande via

vis) och uppgick till 9 mdkr för 1992 efter att fonder, partnerships eller fastighetsaktier. under de senaste fem åren varit negativt. Fondens fastighetsportfölj är uppbyggd av di-

Sammantaget innebär detta att efterfrågan på rektägda fastigheter och andelar i fastighetsbo-

krediter i fondens regi var låg. lag. Basen i beståndet bildades 1989 genom

Fondens direktlån minskade med drygt 8 mdkr köpet av det då börsnoterade fastighetsbolaget och uppgick vid utgången av 1992 till 35 mdkr. Anders Nisses AB. Under 1990 och 1991 förvär- Av detta belopp utgjorde 24 mdkr nominella och vade fonden ytterligare förvaltningsfastigheter 11 mdkrindexerade (KPI-relaterade) placeringar. samt andelar i projekt. Under 1990 gick fonden

Utlåningen till kommuner och kommunala också in som hälftenägare i Nacka Strand — ett bolag uppgick till 6 mdkr, en nedgång med projekt på cirka 130 000 kvm kontor med tillhö- 1 mdkr. rande garage och bostäder.

Mellanhandsinstitutens upplåning mot revers De direktägda utländska fastigheterna ligger i minskade med 5 mdkr och uppgick till drygt London: Four Millbank — en projektfastighet, 8 mdkr. Bakom utvecklingen låg en successivt som är under färdigställande, samt en mindre förfallande låneportfölj till främst bostadsinsti- förvaltningsfastighet. De resterande utlandsintuten och de företagsfinansierande instituten. I vesteringarna har skett genom Pleiad Real Estate takt med att dessa reverslån slutamorteras sker AB där AP-fonden är delägare till 18,7596. Övny finansiering på den publika penning- och riga delägare är Nordbankens Pensionsstiftelse, obligationsmarknaden. SPP, AMF, Wasa samt Volvo. Pleiads verksam-

Refinansieringslånen fortsätter att avvecklas. het är utlandsorienterad och inriktad på projekt. Stocken var 158 mkr vid utgången av 1992 vilket Fonden genomförde under 1992 sex fastighetsinnebar en halvering under året. Inga nya refi- affärer med ett sammanlagt åtagande på cirka 3 nansieringslån lämnades under året. mdkr. Huvudinriktningen för dessa förvärv var

fullt uthyrda fastigheter med stabila hyresgäster Vid utgången av 1992 var räntenivån, framför- Skr. 1993/94:13

och mycket långa kontrakt. allt räntor för korta löptider, lägre än vid samma

Bilaga 5

AP-fonden tecknade under 1992 nya hyresav- tidpunkt 1991. Under året har yieldkurvan ändtaliförvaltningsfastigheterna i Sverige på 4.6 000 rat utseende från en negativ lutning, dvs lägre kvm. Utöver detta tecknades avtali Nacka Strand räntor för längre löptider, till en svagt positiv på 35 000 kvm kontor och för samtliga nu färdig- lutning. Värdeförändringen i obligationsportfölställda bostäder i första etappen om cirka 100 jen uppgick till 7,2 mdkr, motsvarande 2,1 (5,0)90 lägenheter. i avkastning. Direktavkastningen utgjorde 12,3

Globen City KB (Anders Nisses AB 22,290) (12,8) 2, varför totalavkastningen uppgick till försattes under året i konkurs. 14.3 (17,8) Zo. Årets resultat har belastats med en

Nyemission på 72 MGBP genomfördes under nedskrivning på 200 mkr i förlagslån till Gota året i de av fonden helägda brittiska fastighetsbo- AB. lagen för att uppnå en långsiktig relevant kapital- Totalavkastningen på partnerfinansiering utstruktur. gjorde 5,8 (13,1) Zo. Den sänkta totalavkastning-

Fondens fastighetsinnehav var vid årsskiftet en förklaras av att inflationstakten reducerades 1992/93 värderat till 6,5 mdkr varav de direktäg- väsentligt under 1992. da fastigheternas andel motsvarade 949. Fastighetsportföljens totalavkastning utgjor-

Hyresintäkterna för fondens fastigheter upp- de —18,1 (-33,5) Ze, varav direktavkastning 5,3 gick till 538 mkr för 1992. (4,6) Jo och värdeförändring —-23,4 (-38,1) 90.

För svenska förvaltningsfastigheter uppgår di-

RESULTATET rektavkastningen till 7,990. Motsvarande tal be-

räknat på marknadsvärdet vid utgången av 1992 Under 1992 uppgick totalavkastning för samtliga var 8,90. Värdeförändringen beror framförallt placeringar till 13,4 (15,5) Ye, bestående av en på markant sjunkande hyresnivåer. direktavkastning om 12,0 (12.2) Jo och en värde- Det reala resultatet 1992 uppgick till 49,4 förändring om 1,4 (3,4) Zc. Efter reduktion med (31,4) mdkr. Till följd av de senaste årens höga konsumentprisindex förändring under året ut- realräntor har fondkapitalets realvärde kunnat gjorde den reala avkastningen 11,4 (7,0) 7. återställas och öka.

AP-FONDENS AVKASTNING PÅ PLACERINGAR 1992.

Marknads- Horkosds- Nettopiac Direkt Värde. Toler

Värde värde DLR förändring GvVkastning

1991-12-35 1992-12-31 1992 1092 10982 19892

He 8 oe Mike a åk & Mår

Obigaboner och

förlegstän ITAGO/ 03 ARI BI ASO Rd IRA 220 IR S0472 143

Beversiän 22440 1300 3 80 ER LLA ER SER ER TR

Feriner

Fnansking 12204 3 FESESS 3 138 20 De o o HS

Korta placeringar. 30.395 of. 25319 8 506-378 - - 3478 -

Fastigheter 21002 GS ES 384. 5,30 el FL 28 ol 327 183

Iota F23056:100 + 461 044-100, 32307 BO0ILI2G -BIS9 LA SBI 134

= Tolalexkestring = drektakasining + värdeförandring

merknadsvärde (1991-12-22 hälften ev petoplaceringarnerhöltten av Örektevkastningen

ä nCipe För

Skr. 1993/94:13

ÖVRIGA FONDSTYRELSER

Bilaga 5

PLACERINGSKAPACITET siktighet och riskspridning tillgodoses.

För fondstyrelserna gäller att de placerar i Fjärde och femte fondstyrelserna kan som kapi- aktier i svenska aktiebolag, konvertibler eller taltillskott (ackumulerat) vardera erhålla högst motsvarande skuldebrev förenade med options- 196 av de tre första fondstyrelsernas samman- rätter, riskkapital i kooperativa företag och andelar

lagda fondkapital, beräknat som anskaffnings- i svenska kommanditbolag. Fondstyrelserna har

värde vid utgången av föregående år. För år 1993 också möjlighet att placera medel i en del nya

uppgår detta maximum för vardera fonden till riskkapitalinstrument samt även i långfristiga

4 794 mkr, eller totalt 9 588 mkr. Det t.o.m. räntebärande värdepapper.

1992 faktiskt rekvirerade kapitalet uppgick för Fondstyrelserna har därutöver rätt att förvärva

de båda fonderna till sammanlagt 7 200 mkr, standardiserade köp- och säljoptioner avseende varav 4 000 mkr för fjärde fonden och 3 200 aktier, aktier i utländska aktiebolag (upp till mkr för femte. Under 1991 hade sammanlagt 1096 av förvaltade medel). 1 000 mkr rekvirerats. För fjärde fonden kvarstår således beräknat på dagens fondkapital 794 mkr KAPITALANDELAR OCH och för femte fonden 1 594 mkr. RÖSTRÄTT

REGLER FÖR FONDERNAS Innehavet av aktier i ett börsnoterat aktiebolag

PLACERINGSPOLITIK fårej överstiga 1090 av röstetalet. Begränsningen

av röstetalet gäller aktier i börsnoterade aktiebo-

Principerna för de olika fondstyrelsernas pla- lag. För fondernas placeringar i onoterade aktier. ceringar är desamma. Placeringarna skall enligt uppgående 1992 till sammanlagt 750 mkr fondreglementets $ 34 syfta till att förbättra (bokförda värden), gäller inte någon sådan beriskkapitalförsörjningen till gagn för svensk pro- gränsning. duktion och sysselsättning. Fondmedlen skall Fjärde och femte fondstyrelsen har i egenskap placeras så att kraven på god avkastning, lång- av betydande aktieägare i ett stort antal bolag att

GRUNDF/ AKT A FÖR ÖVRIGA F OMDSTY RELSER 1992, Mkr.

Fondstyrelserma Iotek

| > Fjärde Ferie

Tillskott av grundkapiial"

Dold reserv I värdepappersportföljen””

"Nominella belopp.

”” Skillnaden melen marknadsvärden och anskaffringsvärden.

9 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 13

mer eller mindre direkt utöva ägarinflytande. tionsuppräkningen sker med den prisstegring Skr. 1993/94:13

Fondstyrelserna har primärt sitt långsiktiga som inträffat sedan tidpunkten då medlen tillförts

Bilaga 5

avkastningsintresse att bevaka men måste där- fondstyrelserna. Avkastningskravet kan ses dels utöver, när aktieinnehavens storlek påkallar, som ett årligt flödeskrav, dels som ett långsiktigt också utöva sitt inflytande med hänsyn till berörda avkastningskrav. Flödeskravet innebär att varje bolags intressen och till hela aktiemarknadens fondstyrelse till första-tredje AP-fondstyrelserna funktionssätt. Hur ägarinflytandet används i olika skall inleverera ett belopp beräknat som 3 96 av situationer är en fråga för respektive fondstyrelse. nuvärdet av grundkapitalet. Denna inleverans

Enligt aktiebolagslagen gäller som huvudregel uppgick 1992 sammanlagt till 327 mkr (306

att en aktieägare inte kan fördela rösträtten för ett mkr). Det bokföringsmässiga resultatet före

aktieinnehav på flera ombud. Rösträtten för fjärde överföring uppgick 1992 sammanlagt till 1 807 och femte AP-fondens aktieinnehav regleras inte mkr (2 297 mkr). i särskild ordning i fondreglementet. Dessa fond- Det långsiktiga avkastningskravet innebär ett styrelser har ingen skyldighet att fördela ut rösträtt krav på att bibehålla grundkapitalets realvärde. men kan på eget initiativ överlåta representation Vid beräkningarna utgår man från det nominella

och rösträtt på lokala fackliga ombud, en möjlighet resultatet och tar hänsyn till förändringarna i den

som i vissa fall också utnyttjas. dolda reserven i värdepappersportföljen. Den

dolda reserven ökade med 1400 mkr sam-

AVKASTNINGSKRAV mantaget för de aktieplacerande fonderna under

1992. Det sammanlagda reala resultatet för 1992, Det avkastningskrav som de aktieplacerande utöver vad som åtgick för att bibehålla grund-

fondstyrelserna är ålagda enligt fondreglementet kapitalets realvärde, blev 2 691 mkr (2 356 (28 §), är satt till 3 90 av det tillskjutna infla- mkr). tionsuppräknade kapitalet (grundkapitalet). Infla-

SAMMANFATTNING A

Svenska aktier

Börsnoterade

icke börsnoterade =.

| AKTIEMARK DENS UTVECKLING. KURSFÖRAND

1984 1985 — 1986

igeneralindex) 11 FAS |

Skr. 1993/94:13

FONDSTYRELSERNAS

Bilaga 5

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER I SAMMANDRAG

I det följande redovisas resultat- och balansräk- pappersredovisning. AP-fondens reglemente fö-

ningar för AP-fondens styrelser avseende 1991 reskriver att tillgångarna skall bokföras till an-

och 1992 samt vissa uppgifter om placerings- skaffningsvärden. Fr o m verksamhetsåret 1988 inriktning och värdepappersinnehav per 31.12 skall även en real redovisning av tillgångarna 1992. På sid 16—17 redovisas uppgifter för de tre göras. En totalsammanställning över samtliga

första fondstyrelserna, på sid 18-19 för fjärde delfonders kapitalbehållning, nettoresultat och

fondstyrelsen och på sid 20-21 för femte fond- placerade medel återfinns i de inledande tabelstyrelsen. lerna på sid 6-8. För mer detaljerade uppgifter

De av respektive delfond förvaltade medlen om fondförvaltningen hänvisas till respektive har placerats på sätt som framgår av balansräk- delfonds årsredogörelse för 1992. ningarna och resp. delfonds särskilda värde-

Skr. 1993/94:13

FÖRSTA, ANDRA OCH TREDJE Bilaga 5

FONDSTYRELSERNA

RESULTATRÄKNING (TKR) 1992 1991 INTÄKTER Intäktsräntor:

KOSTNADER

REALT RESULTAT

Skr. 1993/94:13

FÖRSTA, ANDRA OCH TREDJE

Bilaga 5

FONDSTYRELSERNA

1992 1991 BALANSRÄKNING PER 31.12 (TKR) BOKEF.V. MARKN.V. BOKEF.V. MARKN.V.

TILLGÅNGAR

Värdepapper:

SKULDER

Fastighetslån 1 286 219 1286 219 2144 846 2144 846 Övriga skulder 194 392 194 392 338 167 338 167

FONDKAPITAL

ENLIGT BALANSRÄKNING FÖREGÅENDE ÅR

INNEVARANDE ÅR

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL 480 847 490 485 233 890 444 621 245 444 195 688

Not. Kontrakterade ej likviderade fondaffärer avseende köp 3335 615

avseende försäljning 2 901 462

Skr. 1993/94:13

FJÄRDE FONDSTYRELSEN Bilaga 5

RESULTATRÄKNING (TKR) 1992 1991

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT

REALT RESULTAT

TILLGÅNGAR

Förutbetalda kostnader och upplupna

intäkter 91 119 91 119 62 940 62 940

Övriga fordringar - - - =

Aktier 13 119 347 22 156 654 11 544 585 19 430 529

Konvertibla skuldebrev, lån med

optionsrätter etc. 464 453 531 556 356 531 339 525

Inventarier m m = = — -

SUMMA TILLGÅNGAR 16 820 805 25 925 215 14 772 194 22 641 132

SKULDER OCH FONDKAPITAL Fondlikvider ad = = nd Upplupna kostnader och förutbetalda

Fondkapital: Tillskjutet grundkapital 4 000 000 3 500 000 Uppindexerat grundkapital 8160 456 7 524 860 Ack. överskott från föreg. år 10 676 562 8718 081 Ack. överskott/underskott i förhållande

till resultatkrav 14 520 640 12 286 424

Årets nettoresultat 1474 717 1.958 481

Årets överskott/underskott i förhållande

till resultatkrav 2574 593 2234 216

(Summa fondkapital) (16 151 279) (25 255 689) (14 176 562) (22 045 500)

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL 16 820 805 25 925 215 14 772 194 22 641 132

SAMMANFATTNING AV VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN PER 31.12 Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

1992 1991 BOKF.V. MARKN.V. BOKF.V. MARKN.V.

Svenska aktier:

noterade 11 771 483 20 656 405 10 325 938 18 208 075

onoterade 750 309 750 309 806 832 806 832

Övriga svenska värdepapper