Prop. 1995/96:36

Godkännande av avtal om ändring av den fjärde Lomékonventionen m.m.

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 29 februari 1996

Ingvar Carlsson

Pierre Schori

(Utrikesdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner dels ett avtal om ändring av den fjärde Lomékonventionen mellan å ena sidan Europeiska gemenskapernas medlemsstater, Europeiska unionens råd och Europeiska gemenskapernas kommission och å andra sidan AVS-staterna, dvs. 70 u-länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, dels en intern överenskommelse om finansiering och förvaltning av gemenskapsstödet inom ramen för det andra finansprotokollet till den fjärde Lomékonventionen. Avtalen innehåller bl.a. bestämmelser om omfattningen av gemenskapens stöd till AVS-länderna och om bidragen från gemenskapernas stater till Europeiska utvecklingsfonden.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen - godkänner avtalet om ändring av den fjärde Lomékonventionen mellan å ena sidan Europeiska gemenskapernas medlemsstater, Europeiska unionens råd och Europeiska gemenskapernas kommission och AVS-staterna å den andra - godkänner den interna överenskommelsen om finansiering och förvaltning av gemenskapsstödet inom ramen för det andra finansprotokollet till den fjärde Lomékonventionen.

Ärendet och dess beredning

Lomékonventionen reglererar samarbetet vad gäller utvecklingssamarbete och handelspolitik mellan gemenskaperna och de 70 AVS-länderna, dvs. u-länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet. Den nu gällande fjärde Lomékonventionen löper mellan år 1990 och år 2000 med en översyn efter halva tiden då storleken av det finansiella stödet under den andra hälften av konventionens löptid också skulle fastställas.

Översynsförhandlingarna inleddes i maj 1994 och avslutades den 30 juni 1995. De resulterade i ett avtal om ändring av den fjärde Lomékonventionen som undertecknades i Mauritius den 4 november 1995 av representanter för Europeiska gemenskapernas medlemsstater, Europeiska unionens råd, Europeiska gemenskapernas kommission och AVS-staterna. Som komplement till detta ändringsavtal har gemenskapens medlemsstater och Europeiska kommissionen utarbetat en överenskommelse om finansiering och förvaltning av gemenskapsstödet inom ramen för det finansprotokoll som är en del av ändringsavtalet. Denna överenskommelse undertecknades den 20 december 1995 av företrädare för medlemsstaternas regeringar.

Sverige bidrog aktivt i arbetet med ändringsavtalet och finansieringsöverenskommelsen från det att vi blev medlemmar den 1 januari 1995. Synpunkter inhämtades från biståndsmyndigheterna, Kommerskollegium och Statens jordbruksverk.

Ändringsavtalet och finansieringsöverenskommelsen skall godkännas i enlighet med varje avtalsslutande parts konstitutionella bestämmelser.

De svenska texterna till ändringsavtalet och finansieringsöverenskommelsen bifogas som bilaga 1 och 2.

Bakgrund

När EEG bildades genom Romfördraget 1957 bestod större delen av Afrika söder om Sahara fortfarande av europeiska kolonier. Stater som hade kolonier verkade för att Romfördragets mål och principer skulle inbegripa också dessa utomeuropeiska territorier medan andra stater som inte hade några kolonier motsatte sig detta. Man enades dock om en kompromiss som innebar att samarbetet med utomeuropeiska områden med en särskild relation till de dåvarande EEGländerna omnämndes i Romfördraget medan det ekonomiska stödet till dessa områden kom att administreras genom en särskild fond, Europeiska utvecklingsfonden (EUF), till vilken medlemsländerna gav särskilda bidrag vid sidan av sina bidrag till organisationens gemensamma budget.

1963 hade många av kolonierna blivit självständiga och 18 länder söder om Sahara förhandlade gemensamt gentemot

EEG-staterna. Resultatet blev det s.k. Yaoundéavtalet som reglerade bistånd och handel mellan dessa länder och EEG för perioden 1963-68. Även nu finansierades biståndet genom en separat fond, EUF 2.

1968 förnyades Yaoundéavtalet för en sjuårsperiod. 1971 fick Kenya, Tanzania och Uganda liknande handelsförmåner genom det s.k. Arushaavtalet. Samma år anslöt sig Mauritius. När Storbritannien gick med i EEG 1973 erbjöds ett tjugotal samväldesländer i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet liknande ställning som Yaoundéländerna. Samtidigt erbjöds resterande självständiga nationer i Afrika söder om Sahara utom Sydafrika samma status. 1974 slog sig de tre grupperna, Yaoundé-, Arusha- och samväldesländerna samman för att gemensamt förhandla fram ett avtal med EEG som undertecknades i Togos huvudstad Lomé år 1975 – den första Lomékonventionen. Denna förnyades år 1980 på 5 år (Lomé II) och på ytterligare fem år 1985 (Lomé III).

Förhandlingarna om Loméavtalen blev med tiden allt mer omfattande och man hann knappast avsluta en förhandlingsomgång innan det var dags att inleda nästa. Det beslöts därför att den fjärde Lomékonventionen av den 15 december 1989 skulle gälla en tioårsperiod. Det finansiella protokollet som är knutet till konventionen och som anger storleken på det finansiella stödet till AVS-länderna genom Europeiska utvecklingsfonden (EUF 7) och Europeiska investeringsbanken (EIB) omfattade dock endast en femårsperiod. Samtidigt innehöll den fjärde Lomékonventionen en bestämmelse om att en halvtidsöversyn av Lomékonventionen skulle äga rum varvid också ett nytt finansiellt protokoll för den fjärde Lomékonventionens andra femårsperiod skulle utarbetas. Det är denna halvtidsöversyn som resulterat i det ändringsavtal och den överenskommelse om finansiering och förvaltning som läggs fram för riksdagens godkännande genom denna proposition.

Syftet med Lomékonventionerna har bl.a. varit att åstadkomma mer långsiktighet i samarbetet genom att definiera parternas rättigheter och skyldigheter samt åstadkomma mer förutsägbarhet och stabilitet i biståndsflödet. De syftar också till att erbjuda en stabilare miljö för ökad handel genom preferenser och handelsfrämjande åtgärder. Inte bara kretsen av samarbetsländer har successivt vidgats utan nya element och förbättringar har också införts i konventionerna. Som exempel kan nämnas att den fjärde Lomékonventionen medfört att allt finansiellt stöd utom det som förvaltas av Europeiska investeringsbanken lämnas i gåvoform. Genom den fjärde Lomékonventionen öppnades också en möjlighet att ge relativt omfattande strukturanpassningsbistånd. Ökad tonvikt har lagts vid respekt för mänskliga rättigheter och, genom ändringsavtalet, respekt för demokratiska principer.

Loméavtalet omfattar f.n. 70 u-länder varav 47 i Afrika, 15 i Västindien och 8 i Stilla havsområdet. En stor del av dessa länder är mycket fattiga och 38 av dem har av FN klassificerats som minst utvecklade länder (MUL).

Som nämnts tidigare har Lomésamarbetet också en särställning genom att Europeiska utvecklingsfonden finansieras genom särskilda bidrag och inte genom bidrag över gemenskapens budget till skillnad från det utvecklingssamarbete som bedrivs med länder i Asien och Latinamerika och i Medelhavsområdet. Biståndet till AVSländerna inom ramen för Lomékonventionen svarar f.n. för knappt hälften av det sammanlagda biståndet genom gemenskapen.

Det har ifrågasatts om det är lämpligt att i framtiden ha flera biståndssystem inom EU som bl.a. skiljer sig i fråga om finansieringen. Denna fråga aktualiseras bl.a. genom att man om några år måste ta ställning till Lomékonventionens framtid och därigenom till formerna för samarbetet med AVS-staterna.

Sverige har genom anslutningsfördraget av den 24 juni 1994 avseende Sveriges anslutning till Europeiska unionen (SÖ 1995:17) förbundit sig att från och med den 1 januari 1995 tillämpa bestämmelserna i den fjärde Lomékonventionen (artiklarna 128 och 129). Genom anslutningsakten i anslutningsfördraget har Sverige även förpliktats att på de villkor som akten anger tillträda de överenskommelser som medlemsstaterna har ingått tillsammans med någon av gemenskaperna, t.ex. den fjärde Lomékonventionen. I propositionen Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (1994/95:19) föreslog regeringen att riksdagen skulle godkänna anslutningsfördraget. Riksdagen har godkänt anslutningsfördraget (bet. 1994/95:UU5, rskr. 1994/95:63). Vidare har Lomékonventionen införlivats med svensk rätt genom lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.

I anslutningsakten anges vidare att ändringar i bl.a. den fjärde Lomékonventionen med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen skall göras genom överenskommelser med avtalsparterna och bifogas avtalen i form av protokoll (artikel 128:2). Efter regeringsbeslut den 26 oktober 1995 undertecknades ett sådant protokoll den 4 november 1995 i Mauritius. Genom detta anslutningsprotokoll blev Sverige formellt part i den fjärde Lomékonventionen.

Innehållet i den fjärde

Lomékonventionen

Den fjärde Lomékonventionen är ett omfattande dokument som omfattar en ingress och fem huvudavdelningar nämligen allmänna föreskrifter för samarbetet, områden för samarbete,

medlen för samarbetet, institutionernas verksamhet och slutbestämmelser. Till detta är fogat ett antal protokoll, varav ett behandlar finansiella frågor. I avtalskomplexet ingår också en slutakt med ett antal förklaringar som utgör en integrerad del av konventionen.

Texten till konventionen har publicerats på svenska i Europeiska gemenskapernas officiella tidning EGT nr. L229/1 (17.8.91). I det följande redovisas huvuddragen av innehållet i konventionen som bakgrund till redovisningen av ändringsavtalet.

Ingressen

I avtalets ingress uttrycks bl.a. en önskan att upprätthålla och utveckla de vänskapliga relationer som existerar mellan EUländerna och AVS-länderna. Parterna bekräftar fasthållandet vid principerna i Förenta nationernas stadga och sin tro på grundläggande mänskliga rättigheter, på alla aspekter av mänsklig värdighet och på individens värde, som den centrala kraften och förmånstagaren i utvecklingen, på lika rätt för män och kvinnor och för nationer, stora och små. Ingressen erinrar bl.a. om den allmänna deklarationen om mänskliga rättigheter och andra deklarationer, vilka erkänner behovet att respektera och garantera medborgerliga och politiska rättigheter och att sträva efter att åstadkomma fullt åtnjutande av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Parterna anger också att de är beslutna att genom sitt samarbete ge ett väsentligt bidrag till AVS-staternas ekonomiska, sociala och kulturella utveckling.

Del ett - allmänna föreskrifter för samarbetet

Samarbetet skall bedrivas enligt följande grundläggande principer:

– Likställdhet mellan deltagarna, respekt för deras suveränitet, intressegemenskap och ömsesidigt beroende. – Varje stats rätt att själv välja sin politiska, sociala, kulturella och ekonomiska linje. – Stabilitet i förbindelserna på grundval av ett överenskommet system för samarbetet.

Stöd skall lämnas till AVS-staternas ansträngningar att åstadkomma en genomgripande utveckling. Denna utveckling skall grundas på en balans mellan ekonomiska mål, rationellt tillvaratagande av miljön och för-stärkning av naturresurser och mänskliga resurser.

Vikten av att respektera och främja de mänskliga rättigheterna lyfts fram på ett utförligt sätt.

Särskilda ansträngningar skall göras vad gäller utvecklingen på landsbygden, miljöskydd och bevarande av naturresurser.

Stor vikt skall fästas vid regionalt samarbete. Man erkänner behovet att ge de minst utvecklade AVS-staterna särskild behandling.

De samarbetsmedel som utnyttjas skall svara mot principerna om solidaritet och intressegemenskap och skall vara anpassade till det ekonomiska, kulturella och sociala tillståndet i AVSländerna. Samarbetsmedlen skall bl.a. inriktas på att öka handeln mellan parterna, stödja AVS-ländernas ansträngningar att åstadkomma en utveckling av egen kraft och stödja AVSstaternas ansträngningar att genomföra strukturanpassning och därmed bidra till att lätta skuldbördan.

För att främja handeln har parterna enats om bl.a. allmänna regler för handeln och särskilda regler för gemenskapens införsel av vissa produkter från AVS-staterna. Syftet med de allmänna handelsreglerna är att ge en fast grund för handelssamarbetet. De skall bygga på principen om fri tillgång till gemenskapsmarknaden för varor som har sitt ursprung i AVS-staterna med särskilda föreskrifter för jordbruksvaror och en skyddsklausul.

Gemenskapen skall bidra till AVS-staternas utveckling genom finansiella resurser och lämpligt tekniskt bistånd. Detta stöd skall lämnas på förutsägbara och stadigvarande grunder inom ramen för femåriga program.

Vikten av att stabilisera exportintäkter som grundas på jordbruksproduktion och att bistå länder som drabbas av allvarliga avbrott i gruvsektorn bekräftas.

En rad gemensamma institutioner har bildats för hanteringen av frågor som berör Lomékonventionen – ministerrådet, ambassadörskommittén och den gemensamma församlingen. Ministerrådet skall bl.a. dra upp huvudlinjerna för det arbete som skall utföras vid tillämpningen av konventionen, fatta de politiska beslut som behövs för att konventionens mål skall uppnås och fatta beslut på särskilda områden som anges i konventionen. Ambassadörskommittén skall bistå ministerrådet och övervaka genomförandet av konventionen. Den gemensamma församlingen, som skall bestå av medlemmar av Europaparlamentet och parlamentariker/representanter för AVS-länderna, skall vara ett rådgivande organ som genom dialog, debatt och samordnade åtgärder bl.a. skall söka främja större förståelse mellan medlemsstaterna och AVS-staternas folk.

Del två – områden för samarbetet

Under denna rubrik omnämns och preciseras åtgärder inom följande samarbetsområden:

1) Miljön 2) Jordbrukssamarbete, säkrad livsmedelsförsörjning och landsbygdsutveckling

3) Utveckling av fisket 4) Samarbete om råvaror 5) Industriell utveckling, tillverkning och bearbetning 6) Utveckling på gruvdriftens område 7) Utveckling på energiområdet 8) Företagsutveckling 9) Tjänsteutveckling 10)Utveckling av handeln 11)Kulturellt och socialt samarbete 12)Regionalt samarbete

Del tre – instrument för samarbetet

I denna del behandlar den fjärde Lomékonventionen samarbete på handelsområdet, råvaruområdet, samarbete vad gäller utvecklings-finansiering, förfaranden för genomförande och samarbetet med de minst utvecklade länderna, länder utan kuster och ö-stater.

På handelsområdet skall tullfrihet råda för nästan alla industrivaror. Ett antal jordbruks- och livsmedelsvaror, textilier och textilartiklar beviljas antingen tullfrihet eller nedsatta tullar. I flera fall beviljas tullfriheten bara för en begränsad importvolym.

Råvaruområdet ägnas särskild uppmärksamhet genom två finansieringssystem för stabilisering av exportinkomster från

jordbruksproduktion (STABEX) och för stöd till AVS-stater vilkas gruvsektor drabbas av svårigheter (SYSMIN).

Vad gäller utvecklingsfinansieringen anges att samarbetet skall genomföras på grundval av och stämma överens med de utvecklingsmål, strategier och prioriteter som har fastställts av AVS-staterna. Konventionen ger utförliga anvisningar om hur programmeringen och hanteringen av biståndet skall gå till. Den ger mottagarlandet en central roll i programmerings- och projektförberedelsearbetet. Samtidigt har kommissionen ett väsentligt inflytande och gemenskapens fältkontor i mottagarlandet skall spela en aktiv roll.

Konventionen gör det möjligt att ge stöd till strukturanpassning och ger utförliga anvisningar om hur detta stöd skall utformas. Hänsyn skall tas till bl.a. skuldbetalningsbördan, betalningsbalanssvårigheter, budgetsituationen, den monetära situationen, tillväxttakten, arbetslöshetsnivån och situationen på sociala områden som t.ex. hälsovård och utbildning. AVS-stater som tar på sig reformprogram, som är erkända och stödda åtminstone av de viktigaste multilaterala givarna eller som är överenskomna med sådana givare men som inte nödvändigtvis är finansiellt stödda av dessa, skall automatiskt behandlas som om de uppfyller fordringarna för strukturanpassningsstöd.

Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt de minst utvecklade länderna, kustlösa länder och ö-länder för att sätta dem i stånd att dra full fördel av de möjligheter som konventionen erbjuder så att utvecklingstakten i dessa länder kan ökas.

Huvudansvaret för upphandling som finansieras genom Europeiska utvecklingsfonden skall ligga hos mottagarländerna men samråd skall äga rum med kommissionen. Detaljerade regler har utarbetats för hur upphandlingen närmare skall gå till. Upphandling skall normalt ske i öppen internationell konkurrens inom hela kretsen av AVS- och gemenskapsstaterna.

Del fyra – institutionernas verksamhet

I detta avsnitt ges närmare regler för ministerrådets, ambassadörskommitténs och den gemensamma församlingens verksamhet.

Del fem – slutbestämmelser

Under denna rubrik anges bl.a. att konventionen sluts för en period av tio år med början den 1 mars 1990. Man förutser en översyn vid mitten av konventionens löptid.

Till konventionen är fogade ett antal protokoll som utgör en integrerad del av konventionen.

Ett av dessa protokoll är ett finansprotokoll som anger omfattningen av det finansiella samarbetet för en period av

fem år med början den 1 mars 1990. Gemenskapens totala finansiella stöd till AVS-länderna under denna period skall uppgå till 12 000 miljoner ecu. Av detta belopp skall 10 800 miljoner komma från Europeiska utvecklingsfonden (EUF 7) och 1 200 miljoner ecu vara lån från Europeiska investeringsbankens egna medel. Ett nytt finansprotokoll skall upprättas för den andra femårsperioden som täcks av konventionen.

Översynsförhandlingarna

De två parterna gick in i förhandlingarna med något olika utgångspunkter. Gemenskapen önskade öka betoningen på vikten av mänskliga rättigheter och demokratiska principer och eftersträvade en effektivisering av samarbetet inom ramen för Lomékonventionen. På handelsområdet var man beredd att tillsammans med AVS-staterna undersöka hur AVS-staterna i större utsträckning skulle kunna dra fördel av de handelsförmåner som redan fanns med i konventionen. AVSstaterna å sin sida förnekade inte vikten av mänskliga rättigheter och demokratiska principer men betonade att det var väsentligt att ha en effektiv mekanism för lösning av tvister som kunde uppkomma om eventuella kränkningar av dessa rättigheter och principer. Tonvikten lades dock vid handelsfrågor inklusive råvarufrågor och AVS-staterna underströk också angelägenheten av att de finansiella resurser som skulle ställas till förfogande ökade väsentligt i reala termer.

Förhandlingarna inleddes formellt vid ett ministermöte i Swaziland i maj 1994 och många frågor kunde föras framåt vid ett ministermöte på hösten 1994. Ett ministermöte i februari 1995 fick ställas in då gemenskapens medlemsstater inte kunde komma fram till ett finansiellt bud som skulle vara acceptabelt för AVS-staterna. Vid Europeiska rådets möte den 27 juni 1995 träffades dock en uppgörelse om finansieringen, som bedömdes vara godtagbar för AVS-staterna.

Resultatet av Europeiska rådets möte gjorde att översynsförhand-lingarna kunde slutföras den 30 juni 1995. Ett väsentligt nytt element blev att förbindelserna avses stärkas genom en fördjupad politisk dialog som utvidgas till att omfatta frågor och problem som rör utrikespolitik och säkerhet. Vidare infördes en ökad betoning av demokratiska principer och en suspensionsklausul som gör det möjligt att avbryta samarbetet med land som kränker mänskliga rättigheter och demokratiska principer. På handelsområdet infördes ytterligare lättnader genom bl.a. ett visst ökat marknadstillträde för jordbruksprodukter och förbättring och förtydligande av ursprungsreglerna, varvid begreppet angränsande utvecklingsland definieras. Ett mer flexibelt system för

programmeringen av biståndet införs också.

Uppgörelsen om finansieringen återfinns i det finansiella protokoll som är en del av ändringsavtalet och i överenskommelsen om finansiering och förvaltning av gemenskapsstödet inom ramen för detta finansprotokoll. Det finansiella protokollet anger att det sammanlagda stödet till AVS-länderna skall öka från sammanlagt 12 000 miljoner ecu under den första femårsperioden, varav 10 800 miljoner ecu från Europeiska utvecklingsfonden och 1 200 miljoner från Europeiska investerings-bankens egna resurser, till 14 625 miljoner under den andra femårsperioden, varav 12 967 miljoner ecu från Europeiska utvecklings-fonden och 1 658 miljoner ecu från Europeiska investeringsbanken. I överenskommelsen om finansiering och förvaltning specificeras de enskilda ländernas bidrag. Sveriges bidrag till Europeiska utvecklingsfonden kommer att uppgå till sammanlagt 350 miljoner ecu under en femårsperiod, vilket motsvarar ca 3 050 miljoner kronor. Storleken av de årliga inbetalningarna bestäms av takten i genomförandet av de insatser som finansieras genom fonden. Genom att de första inbetalningarna inte beräknas komma att ske förrän under år 1997 och många insatser tar mer än fem år att genomföra är det sannolikt att Sveriges betalningar till fonden kommer att spridas på en längre period än fem år. Medelsbehovet för varje år kommer att anges i de årliga budgetpropositionerna under biståndsanslaget för Bidrag till EG:s gemensamma bistånd. Om inbetalningar till fonden behöver göras redan under budgetåret 1995/96 kan medel som anvisats av riksdagen för detta ändamål användas (prop. 1994/95:100 bil. 4, bet. 1994/95:UU14, rskr. 1994/95:216).

Det kan noteras att de tre nya medlemsstaterna – Finland, Sverige och Österrike – genom sina bidrag svarar för närmare hälften av ökningen av bidragen till Europeiska utvecklingsfonden och att fondens totalbelopp ökas genom medel från tidigare utvecklingsfonder, som inte utnyttjats. Den kollektiva extra insatsen från EU-medlemsstaterna förefaller därför relativt måttlig, vilket inger viss osäkerhet för framtiden särskilt om man tar hänsyn till att Lomésamarbetet framför allt avser fattigare u-länder.

Avtalet om ändring av den fjärde Lomékonventionen

Avtalet om ändring av den fjärde Lomékonventionen omfattar 67 ändringar i konventionens huvuddel, vartill kommer ett nytt finansprotokoll och vissa ändringar i andra protokoll.

I det följande redovisas de viktigare ändringar som anges i ändringsavtalet.

I inledningen till ändringsavtalet bekräftas fasthållandet vid

principerna om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna samt rättsstatsprincipen. Det anges att dessa principer bör göras till en viktig beståndsdel i den reviderade Lomékonventionen. Man uttrycker oro över den allvarliga nedgången i AVS-staternas handel de senaste åren och konstaterar att det följaktligen är nödvändigt att inom ramen för samarbetet ägna speciell uppmärksamhet åt utveckling av handeln, som är en grundläggande del av all självständig utveckling. Det anges att det är viktigt att säkerställa en effektiv, samordnad och konsekvent användning av de medel som ingår i konventionen och att det är angeläget att förbättra kvaliteten och effektiviteten i samarbetet.

En ny punkt införs i ingressen. Denna anger att parterna önskar ytterligare stärka sina förbindelser genom en bredare politisk dialog som utvidgas till att omfatta frågor och problem som rör utrikespolitik och säkerhet eller är av allmänt eller gemensamt intresse för en grupp länder (ändring 3).

Vad gäller avsnittet om konventionens allmänna föreskrifter

för samarbetet införs en reviderad punkt som anger att stödet

till AVS-staterna skall ta vederbörlig hänsyn inte bara till AVSstaternas utvecklingspolitik och prioriteringar utan också till målen och prioriteringarna för gemenskapens samarbetspolitik (ändring 4). I en förklaring (ändring 78) anges att gemenskapen särskilt skall ta hänsyn till en hållbar ekonomisk och social utveckling i u-länderna, deras smidiga och gradvisa integrering i världsekonomin, behovet att minska fattigdomen och att utveckla och befästa demokrati och rättssäkerhet och respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

Vidare anges i ändringsavtalet att utvecklingspolitik och samarbete skall vara nära förbundna med respekt för och åtnjutande av inte bara grundläggande mänskliga rättigheter utan också med erkännandet och tillämpningen av demokratiska principer, befästandet av rättssäkerheten och en god statsledning (ändring 5, artikel 5 i Lomékonventionen). Respekten för mänskliga rättigheter, demokratiska principer och rättssäkerhet, som är grunden för förbindelserna mellan AVS-staterna och gemenskapen och alla konventionens bestämmelser, anges vara en grundläggande del av konventionen. Parterna betonar därför sitt djupa engagemang för mänsklig värdighet och mänskliga rättigheter. Dessa rättigheter bildar en odelbar helhet och är förbundna med varandra: icke-diskriminerande behandling, grundläggande mänskliga rättigheter, medborgerliga och politiska rättigheter samt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. På AVSstaternas begäran kan medel anvisas för främjande av mänskliga rättigheter i AVS-staterna och för åtgärder som är avsedda att gynna demokratisering, stärkande av rättssäkerheten och en god statsledning.

Som komplement till vad som sägs i artikel 5 införs genom ändringsavtalet en suspensionsklausul (ändring 67). Denna anger att om en av parterna anser att en annan part har underlåtit att fullgöra en skyldighet med avseende på någon av de grundläggande aspekter som avses i artikel 5 skall den, om frågan inte är av särskilt brådskande natur, inbjuda den berörda parten till samråd i syfte att ingående bedöma situationen och om nödvändigt avhjälpa denna. Samrådet skall inledas senast 15 dagar efter inbjudan och som regel inte vara längre än 30 dagar. Om man trots ansträngningar inte har kunnat hitta en lösning vid slutet av denna period, eller omedelbart om ärendet är av brådskande natur eller samråd avböjts, får den part som åberopat underlåtenhet att fullgöra en skyldighet vidta lämpliga åtgärder, däribland tills vidare helt

eller delvis upphäva tillämpningen av konventionen i fråga om den berörda parten. Parterna är överens om att upphävande endast skall tillgripas i sista hand.

Genom ändring 6 betonas vikten av att i AVS-staterna främja en utveckling av marknadsekonomi och av den privata sektorn.

Ändringsavtalet betonar handelns grundläggande betydelse för att stimulera utvecklingsprocessen. Gemenskapen och AVSstaterna är därför överens om att ge utvecklingen av handeln hög prioritet i syfte att påskynda tillväxten i AVS-staternas ekonomier och att gradvis och på ett harmoniskt sätt integrera dem i världsekonomin. Tillräckliga medel bör därför avsättas för utvidgning av AVS-ländernas handel (ändring 7). Utvecklingen av handeln skall vara inriktad på att utveckla, bredda och öka AVS-staternas handel och deras konkurrensförmåga på hemmamarknaden, på den regionala marknaden och AVS-marknaden, på gemenskapens marknad och på den internationella marknaden. Parterna åtar sig att utnyttja alla medel som är tillgängliga inom ramen för konventionen för att uppnå detta mål, däribland handelssamarbete och medel för ekonomiskt och tekniskt samarbete. Parterna är också överens om att genomföra konventionens bestämmelser på ett sammanhållet och samordnat sätt (ändring 10).

En ny artikel införs om det bidrag som lokala samarbetsaktörer kan ge till AVS-staternas utveckling (ändring 9). Parterna är överens om att intensifiera sina ansträngningar att uppmuntra aktörer från AVS-stater och gemenskapen att delta i samarbetsaktiviteter och att medel som anges i konventionen får utnyttjas för att stödja lokala samarbetsverksamheter. Dessa verksamheter skall stämma med de prioriteringar, riktlinjer och utvecklingsmetoder som fastställs av AVS-staterna.

Vad gäller de gemensamma institutionerna införs en ny arbetsuppgift för ministerrådet (ändring 12). Ministerrådet skall nämligen föra en utvidgad politisk dialog i enlighet med den ändring som gjorts i ingressen. Båda parterna skall för detta ändamål vidta åtgärder som säkerställer en verkningsfull dialog. En sådan dialog får dock också äga rum utanför denna ram med en geografisk eller annan uppläggning som är lämplig för de frågor som diskuteras om parterna anser att det finns behov för detta. Dessutom förtydligas AVS-staternas representation i den gemensamma församlingen. Den skall bestå av ett antal parlaments-ledamöter från AVS-staterna. I avsaknad av ett parlament skall en företrädares deltagande i förväg godkännas av den gemensamma församlingen (ändring 13).

Ändringsavtalet berör endast en del av de

samarbetsområden som anges i Lomékonventionen och

ändringarna är i flertalet fall under denna rubrik närmast av

teknisk eller administrativ natur.

Då det gäller livsmedelsbiståndet, som behandlas i avsnittet om jordbruket, anges att sådant bistånd skall lämnas på ett sådant sätt att varken den lokala marknaden eller den regionala handeln störs (ändring 15).

Under avsnittet om industri behandlas bl.a. ett centrum för industriell utveckling (CIU), som har till uppgift att upprätta och förstärka industriföretag i AVS-länderna. Reglerna för CIU:s verksamhet och förvaltning görs mer precisa genom ändringsavtalet (ändringarna 16-21).

I samband med tjänsteavsnittet anger ändringsavtalet att för att främja och utveckla sjöfartssektorn i AVS-staterna de avtalsslutande parterna får ägna särskild uppmärksamhet åt att förenkla för och uppmuntra sjöfartsaktörer från AVSstaterna att skaffa sig tillgång till alla de resurser som konventionen tillhandahåller i synnerhet i fråga om projekt och program för att förbättra konkurrenskraften hos deras sjöfartstjänster (ändring 23).

Vad gäller utvecklingen av handeln anger ändringsavtalet bl.a. att AVS-staterna och gemenskapen åtar sig att säkerställa att program för utveckling av handeln ges hög prioritet när nationella och regionala program utarbetas (ändring 24). Åtgärder som kan bidra till utvecklingen av handeln preciseras genom ändring 25. Där anges att förutom utveckling av handeln mellan AVS-staterna och gemenskapen särskild uppmärksamhet bl.a. skall ägnas verksamhet som är ägnad att utveckla handeln mellan AVS-staterna och förbättra det regionala samarbetet om handel och tjänster. Inom ramen för de medel som återfinns i konventionen skall bl.a. följande områden uppmärksammas: fastläggande av lämplig makroekonomisk politik för utvecklingen av handeln, upprättande eller ändring av rättsliga ramar och administrativa förfaranden, upprättandet av sammanhängande handelsstrategier, stärkande av infrastruktur som har samband med handeln, utveckling av mänskliga resurser och yrkeskunskaper inom områden för handel och tjänster, stöd till utvecklingen av den privata sektorn, stöd till AVS-insatser som är avsedda att uppmuntra och locka privata investeringar och samriskprojekt, stärkande av organisationer som arbetar med utvecklingen av handel och tjänster, stöd åt AVS-staternas ansträngningar att utveckla och förbättra sina produkters kvalitet, anpassa dem till marknadens krav och diversifiera produktionen, stöd till AVS-staternas ansträngningar att mer effektivt penetrera marknader i tredje land, åtgärder för marknadsutveckling och stöd för användning av modern försäljnings-teknik.

I konventionens avsnitt om samarbetsinstrument görs vissa preciseringar och tekniska ändringar rörande systemet för stabilisering av exportintäkter, STABEX (ändringar 34-39).

I avsnittet om utvecklingsfinansiering anges att stöd kan lämnas till fastläggandet och genomförandet av handelspolitik

och handelsprogram för att främja AVS-staternas gradvisa och harmoniska integration i världsekonomin (ändring 40).

Genom ändring 41 ges möjlighet att ge budgetstöd för att mildra inhemska finansiella svårigheter och för att stödja bl.a. institutionella och administrativa reformåtgärder för demokratiserings- och rättssäkerhets-ändamål.

Med hänvisning till konventionens avsnitt om stöd till struktur-anpassning anger ändringsavtalet att parterna erkänner behovet av att uppmuntra reformprogram på regional nivå för att säkerställa att det vid förberedelse och genomförande av nationella program tas vederbörlig hänsyn till regionala verksamheter som har en inverkan på nationell utveckling (ändring 47)..

Genom ändringsavtalet införs ett nytt avsnitt om lokalt samarbete, dvs stöd till lokala myndigheter, sammanslutningar på landsbygden och i byarna, kooperativ, fackföreningar, utbildnings- och forsknings-institutioner, icke-statliga utvecklingsorganisationer och andra slag av sammanslutningar, grupper och aktörer som är i stånd till och önskar ge bidrag till utvecklingen av AVS-staterna. Särskilda ansträngningar skall göras för att uppmuntra och stödja initiativ som tas av aktörer i AVS-stater. Samarbete kan stödja dels självständiga verksamheter som bedrivs av AVS-aktörer och dels verksamheter som bedrivs av AVS-aktörer och är förenade med stöd från motsvarande aktörer i gemenskapen och därmed får tillgång till deras kompetens, erfarenhet, tekniska och organisatoriska förmåga eller ekonomiska resurser. Lokala sam-arbetsverksamheter kan stödjas genom de finansiella resurserna i de nationella och regionala programmen. Projekt och program som genomförs inom ramen för lokalt samarbete skall godkännas av AVS-staterna (ändring 52).

Inom ramen för Lomékonventionen har gemenskapen hittills gjort fasta åtaganden om bistånd för en femårsperiod för nationella och regionala program. I de fall medlen inte kunnat utnyttjas har en del biståndsmedel blivit låsta och inte kunnat utnyttjas för andra ändamål. Genom ändringsavtalet införs nu ett flexiblare programmeringssystem. Detta innebär att gemenskapen gör en vägledande utfästelse om det bistånd som kan bli aktuellt under en femårsperiod. Denna kompletteras med en fast utfästelse som uppgår till 70% av den vägledande utfästelsen. Senast efter tre år skall en granskning äga rum av hur programmet genomförts. Resultatet av denna granskning får avgöra i vilken utsträckning mottagaren skall tilldelas återstoden av den vägledande utfästelsen eller om denna skall utnyttjas för andra ändamål (ändringar 55-56).

Till ändringsavtalet är fogat ett finansprotokoll som anger omfattningen av stödet till AVS-länderna under den fjärde Lomékonventionens andra femårsperiod med början den 1

mars 1995. Det sammanlagda finansiella stöd som skall göras tillgängligt av gemenskapen skall uppgå till 14 625 miljoner ecu. Detta belopp skall omfatta 12 967 miljoner ecu från Europeiska utvecklingsfonden av vilka 292 miljoner från outnyttjade medel som överförs från tidigare fonder. Till detta kommer upp till 1 658 miljoner ecu från Europeiska investeringsbanken i form av lån ur dess egna medel. Finansprotokollet anger också hur de tillgängliga medlen skall användas för olika ändamål. För en redovisning av fördelningen på olika användningsområden och de enskilda EU-staternas bidrag hänvisas till följande avsnitt som berör den interna överenskommelsen om finansiering och förvaltning av gemenskapsstödet inom ramen för det andra finansprotokollet till den fjärde Lomékonventionen.

Handelsfrågor berörs i protokoll nr 1 om definition av

begreppet "ursprungsvaror" och metoder för administrativt samarbete där vissa förändringar görs i ursprungsreglerna bl.a. genom införandet av förmånligare s.k. kumulationsregler (ändringarna 69-70). Lättnader genomförs vad gäller import av vissa textilier och textilartiklar (ändring 75) och vissa jordbruksprodukter (ändring 81). Genom ändring 76 reduceras importavgifter utom tullar för nöt- och kalvkött med ursprung i vissa AVS-stater och inom ramen för fastställda kvoter med 92%.

Ett särskilt protokoll om hållbar förvaltning av skogstillgångar har tillkommit (ändring 77). I detta anges att gemenskapen och AVS-staterna inser vikten och behovet av en rationell förvaltning av skogstillgångarna för att säkerställa en långsiktig hållbar utveckling av skogarna i AVS-staterna i enlighet med bl.a. Rio-konferensens principförklaring om miljö och utveckling. Särskild prioritet skall ges åtgärder som stödjer och uppmuntrar AVS-staternas och deras organisationers ansträngningar att bevara, återställa och på ett hållbart sätt utnyttja sina skogstillgångar, däribland kampen mot ökenspridning. Ansträngningarna skall bl.a. inriktas på skydd av hotade tropiska skogar, hållbar förvaltning av skogar som är avsedda för produktion av virke och andra produkter som framställs av virket, stöd till lokalt anpassad återbeskognings- och skogsförvaltningsverksamhet, stöd till uppbyggandet av institutioner inom skogssektorn och införandet av en strategisk och anpassningsbar forskning på skogsområdet. På det handelspolitiska området anges här att gemenskapen och AVS-staterna skall förbättra handeln med och saluföring av virke från skogar med en hållbar utveckling. Gemenskapen skall finansiellt stödja åtgärder för bevarandet och utveckling av skogar. Därvid kommer man förutom medel som finns för bl.a. nationella och regionala program inom ramen för Lomékonventionen att använda medel som är tillgängliga inom gemenskapens budget för detta ändamål.

Överenskommelsen om finansiering och förvaltning av gemenskapsstödet

Överenskommelsen om finansiering och förvaltning av gemenskapsstödet anger omfattningen av det sammanlagda stödet genom Europeiska utvecklingsfonden (EUF) och Europeiska investeringsbanken (EIB), de enskilda ländernas bidrag till Europeiska utvecklingsfonden, användnings-områden och bestämmelser av mer administrativ natur om hur EUF och EIB-stödet skall förvaltas.

I överenskommelsen anges i artikel 1 att gemenskapens medlemsstater inrättar en åttonde europeisk utvecklingsfond. Denna tillförs ett belopp om sammanlagt 13 132 miljoner ecu. (Detta belopp är något större än det belopp som anges i det finansiella protokollet till ändringsavtalet. Detta beror på att finansieringsöverenskommelsen omfattar stöd både till AVSstaterna och till utomeuropeiska länder och territorier, som lyder under Danmark, Frankrike, Nederländerna och Storbritannien medan det finansiella protokollet endast behandlar stödet till AVS-staterna.)

Av det belopp som tillförs Europeiska utvecklingsfonden finansieras 12 840 miljoner ecu av medlemsstaterna med följande bidragsfördelning.

Miljoner ecu

Belgien 503 Danmark 275 Tyskland 3 000 Grekland 160 Spanien 750 Frankrike 3 120 Irland 80 Italien 1 610 Luxemburg 37 Nederländerna 670 Österrike 340 Portugal 125 Finland 190 Sverige 350 Storbritannien 1 630

Till detta kommer 292 miljoner ecu i icke utnyttjade medel från de fjärde, sjätte och sjunde utvecklingsfonderna.

Artikel 2 anger hur de medel som angetts i artikel 1 skall användas.

12 967 miljoner ecu skall gå till AVS-länderna. Av detta belopp skall 11 967 miljoner ecu lämnas i form av gåvor med följande fördelning på ändamål:

1 400 miljoner ecu för strukturanpassningsstöd 1 800 miljoner ecu för STABEX

575 miljoner ecu för SYSMIN 260 miljoner ecu för katastrof- och flyktingbistånd 1 300 miljoner ecu för regionalt samarbete 370 miljoner ecu för räntesubventioner i samband med utlåning

från Europeiska investeringsbanken

6 262 miljoner ecu för nationella program

1 000 miljoner ecu avsätts för riskkapitaloperationer (aktieteckning och liknande stöd till företag) som handhas av Europeiska investeringsbanken.

165 miljoner skall användas för utomeuropeiska länder och territorier.

I artikel 3 anges att 1 693 miljoner ecu skall ges i form av lån från Europeiska investeringsbankens egna medel varav 1 658 miljoner ecu till AVS-staterna och 35 miljoner ecu till utomeuropeiska länder och territo-rier. Det sammanlagda stödet genom Europeiska utvecklingsfonden och Europeiska investeringsbanken till AVS-länderna och utomeuropeiska länder och territorier uppgår därmed till 14 825 miljoner ecu.

Överenskommelsen anger utförligt hur biståndsprogrammen

skall utarbetas (artikel 16-19). Man förutser bl.a. ett ömsesidigt informations- och åsiktsutbyte mellan kommissionen och medlemsländerna för att uppnå öppenhet och samstämmighet mellan det gemensamma biståndet och medlemsländernas bilaterala bistånd. Detta sker på flera nivåer – genom kontakter på fältet, vid expertmöten och inom ramen för den kommitté som skall hantera EUF-biståndet, den s.k. EUF-kommittén.

För att förbereda landprogrammen skall kommissionen inom ramen för en förstärkt samordning med medlemsländerna genomföra en ekonomisk och social analys av varje AVS-land för att identifiera hinder för utvecklingen liksom bärkraftiga utvecklingsperspektiv och ange den möjliga inriktningen av programmet i fråga. Denna analys bör beröra sektorer där gemenskapen redan är verksam eller som kan bli aktuella för stöd. På denna grundval skall kommissionen utarbeta ett strategidokument som skall granskas i EUF-kommittén för att man skall bedöma den allmänna ramen för samarbetet och i så hög grad som möjligt uppnå samverkan mellan gemenskapens bistånd och medlemsländernas. På basis av denna granskning och på förslag från berört AVS-land om samarbetets innehåll skall åsiktsutbyte äga rum mellan AVS-landet, kommissionen och Europeiska investeringsbanken för att upprätta landprogrammet. Landprogrammet sänds till medlemsländerna och om kommissionen eller ett eller flera av medlemsländerna begär det, tas programmet upp till behandling i EUFkommittén.

En särskild kommitté får ansvaret för hanteringen av EUFbiståndet, den s.k. EUF-kommittén (artikel 21-26). I denna ingår medlemsländerna medan ordförandeskapet innehas av kommissionen. En representant för Europeiska investeringsbanken deltar i arbetet.

EUF-kommittén har tre uppgifter: – programmering – övervakning av genomförandet av biståndet – deltagande i beslutsprocessen bl.a. vad gäller projekt och program som överstiger 2 miljoner ecu

Om inte enighet råder skall beslut fattas med kvalificerad majoritet, 145 röster från minst 8 medlemsländer av sammanlagt 212 röster. Sverige har 6 röster vilket ligger i linje med Sveriges andel av de nya bidragen till EUF 8.

Inom Europeiska investeringsbanken skall det finnas en kommitté med representanter för medlemsländerna, den s.k. ”artikel 28-kommittén” (artikel 28). Denna kommitté skall behandla förslag om EIB-lån som får räntesubventioner från EUF och riskkapitaloperationer som också finansieras från EUF. Kommittén skall också kunna diskutera bl.a. utvecklingspolitiska frågor som har anknytning till långivningen (artikel 29).

I avvaktan på att överenskommelsen har godkänts av

medlemsstaterna är det viktigt att kommissionen får möjlighet att förbereda nationella och regionala program i enlighet med den programmeringsprocedur som anges i överenskommelsen. För att programmeringen skall kunna genomföras har därför ett beslut den 20 december 1995 fattats om provisorisk tillämpning av de delar av överenskommelsen som behandlar programmeringen av biståndet. I anslutning till detta beslut har medlemsstaterna avgett en förklaring med innebörd att beslutet om provisorisk tillämpning på intet sätt föregriper ratifikationsproceduren och att kommissionen inte kan göra några finansiella åtaganden innan finansieringsöverenskommelsen trätt i kraft.

Godkännande av ändringsavtalet och finansieringsöverenskommelsen

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner avtalet om ändring av den fjärde Lomékonventionen och överenskommelsen om finansiering och förvaltning av gemenskapsstödet inom ramen för det andra finansprotokollet till den fjärde Lomékonventionen.

Skälen för regeringens förslag: Den fjärde

Lomékonventionen utgör en väsentlig del i gemenskapens samarbete med u-länderna och innehåller många element som ligger i linje med svensk biståndspolitik.

Ett viktigt nytt element som införs genom ändringsavtalet är att förbindelserna avses stärkas genom en bredare politisk dialog som utvidgas till att omfatta frågor och problem som rör utrikespolitik och säkerhet. Andra delar har förstärkts genom ändringsavtalet. Det gäller t.ex. den ökade betoningen av respekt för demokratiska principer som komplement till vad som anges i konventionen om respekt för mänskliga rättigheter. Den nya suspensionsklausulen som gör det möjligt att avbryta samarbetet med en AVS-stat som inte respekterar mänskliga rättigheter och demokratiska principer bör ses i detta sammanhang.

Ändringsavtalet präglas också av en strävan att åstadkomma ökad effektivitet i biståndet. Det mer flexibla programmeringssystem som införs är ett uttryck för detta. Det innebär att långsiktigheten i biståndssamarbetet bevaras samtidigt som risken för att medel skall ligga outnyttjade motverkas. Den programmeringsmetod som skall tillämpas bör också komma att ge medlemsländerna god insyn i programmeringen och goda möjligheter att påverka utformningen av landprogrammen.

Ändringsavtalet innebär ett visst ökat marknadstillträde för

jordbruksprodukter och en förbättring av ursprungsreglerna och uttrycker en allmän strävan att bidra till att förbättra AVSstaternas möjligheter att ta tillvara de handelslättnader och stödåtgärder som konventionen erbjuder.

Ändringsavtalets finansiella protokoll anger vidare storleken av det sammanlagda finansiella stödet till AVS-staterna genom Europeiska utvecklingsfonden och Europeiska investeringsbanken under den fjärde Lomékonventionens andra femårsperiod.

Finansieringsöverenskommelsen, som är ett avtal mellan EU:s medlems-stater, kompletterar ändringsavtalets finansiella protokoll bl.a. genom att ange de enskilda EUmedlemsstaternas inklusive Sveriges bidrag till Europeiska utvecklingsfonden under en femårsperiod, ange omfattningen av samarbetet inom olika huvudområden av utvecklingssamarbetet samt ge regler för förvaltningen av gemenskapens stöd.

I ändringsavtalet är det Europeiska gemenskapernas medlemsstater, Europeiska unionens råd och Europeiska gemenskapernas kommission som är parter å ena sidan. Avtalet är därmed ett s.k. blandat avtal. Detta innebär att avtalet även reglerar förhållanden som ligger utanför gemenskapskompetensen och därmed inom ramen för medlemsländernas kompetens. Medlemsstaterna åtar sig förpliktelser bl.a. genom stadgandet om politisk dialog och genom det finansprotokoll som är en del av ändringsavtalet och genom den särskilda överenskommelsen om finansiering. Med hänsyn till detta och till att ändringsavtalet och finansieringsöverenskommelsen är av större vikt skall de enligt 10 kap. 2 § i regeringsformen godkännas av riksdagen.

AVTAL

OM ÄNDRING AV DEN FJÄRDE

AVS-EG-KONVENTIONEN

undertecknad i Mauritius den 4 november 1995

INGRESS

HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT,

HELLENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV SPANIEN,

FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

IRLANDS PRESIDENT,

ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA,

REPUBLIKEN ÖSTERRIKES PRESIDENT,

PORTUGISISKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENT,

KONUNGARIKET SVERIGES REGERING,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,

fördragsslutande parter till Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, nedan kallad "gemenskapen" under det att gemenskapens stater nedan kallas "medlemsstater",

samt

EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION,

å ena sidan, och

REPUBLIKEN ANGOLAS PRESIDENT,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV ANTIGUA OCH BARBUDA,

BAHAMAS SAMVÄLDE STATSÖVERHUVUD,

BARBADOS STATSÖVERHUVUD,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV BELIZE,

REPUBLIKEN BENINS PRESIDENT,

REPUBLIKEN BOTSWANAS PRESIDENT,

BURKINA FASOS PRESIDENT,

REPUBLIKEN BURUNDIS PRESIDENT,

REPUBLIKEN KAMERUNS PRESIDENT,

REPUBLIKEN KAP VERDES PRESIDENT,

CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

ISLAMISKA FÖRBUNDSREPUBLIKEN KOMORERNAS PRESIDENT,

REPUBLIKEN KONGOS PRESIDENT,

REPUBLIKEN ELFENBENSKUSTENS PRESIDENT,

REPUBLIKEN DJIBOUTIS PRESIDENT,

STATSFÖRBUNDET DOMINICAS REGERING,

DOMINIKANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

STATEN ERITREAS PRESIDENT

DEMOKRATISKA FÖRBUNDSREPUBLIKEN ETIOPIENS PRESIDENT,

SUVERÄNA DEMOKRATISKA REPUBLIKEN FIDJIS PRESIDENT,

REPUBLIKEN GABONS PRESIDENT,

REPUBLIKEN GAMBIAS PRESIDENT,

REPUBLIKEN GHANAS PRESIDENT,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV GRENADA,

REPUBLIKEN GUINEAS PRESIDENT,

REPUBLIKEN GUINEA BISSAUS PRESIDENT,

REPUBLIKEN EKVATORIAL-GUINEAS PRESIDENT,

KOOPERATIVA REPUBLIKEN GUYANAS PRESIDENT,

REPUBLIKEN HAITIS PRESIDENT,

JAMAICAS STATSÖVERHUVUD,

REPUBLIKEN KENYAS PRESIDENT,

REPUBLIKEN KIRIBATIS PRESIDENT,

HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV KONUNGARIKET AV LESOTHO,

REPUBLIKEN LIBERIAS PRESIDENT,

REPUBLIKEN MADAGASKARS PRESIDENT,

REPUBLIKEN MALAWIS PRESIDENT,

REPUBLIKEN MALIS PRESIDENT,

ISLAMISKA REPUBLIKEN MAURETANIENS PRESIDENT,

REPUBLIKEN MAURITIUS PRESIDENT,

REPUBLIKEN MOÇAMBIQUES PRESIDENT,

REPUBLIKEN NAMIBIAS PRESIDENT

REPUBLIKEN NIGERS PRESIDENT

FEDERALA REPUBLIKEN NIGERIAS STATSÖVERHUVUD

REPUBLIKEN UGANDAS PRESIDENT,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV PAPUA NYA GUINEA,

RWANDISKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV S:T CHRISTOPHER OCH NEVIS,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV S:TA LUCIA,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV SAINT VINCENT OCH GRENADINERNA,

SJÄLVSTÄNDIGA STATEN VÄSTSAMOAS STATSÖVERHUVUD,

DEMOKRATISKA REPUBLIKEN SÃO TOMÉ OCH PRINCIPES PRESIDENT,

REPUBLIKEN SENEGALS PRESIDENT,

REPUBLIKEN SEYCHELLERNAS PRESIDENT,

REPUBLIKEN SIERRA LEONES PRESIDENT,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV SALOMONÖARNA,

REPUBLIKEN SUDANS PRESIDENT,

REPUBLIKEN SURINAMS PRESIDENT,

HANS MAJESTÄT KONUNGEN KONUNGARIKET AV SWAZILAND,

FÖRENADE REPUBLIKEN TANZANIAS PRESIDENT,

REPUBLIKEN TCHADS PRESIDENT,

TOGOLESISKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

HANS MAJESTÄT KUNG TAUFA'AHAU TUPOU IV AV TONGA,

REPUBLIKEN TRINIDAD OCH TOBAGOS PRESIDENT,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV TUVALU,

REPUBLIKEN VANUATUS REGERING,

REPUBLIKEN ZAÏRES PRESIDENT,

REPUBLIKEN ZAMBIAS PRESIDENT,

REPUBLIKEN ZIMBABWES PRESIDENT, vilkas stater nedan kallas "AVS-staterna",

å andra sidan,

Parter till fjärde AVS-EG-konventionen, undertecknad i Lomé den 15 december 1989, nedan kallad "konventionen".

SOM BEAKTAR Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, å ena sidan, och Georgetownavtalet om inrättandet av Afrikas, Västindiens och Stillahavsområdets staters grupp, å andra sidan,

SOM BEAKTAR konventionen,

SOM BEAKTAR att artikel 366.1 i konventionen fastslår att denna slöts för en period av tio år, med början den 1 mars 1990,

SOM BEAKTAR att, trots denna provision, föreskrivs i artikel 366.2 i konventionen att konventionen kan omprövas när halva tiden gått,

SOM BEAKTAR att i artikel 4 i konventionens finansprotokoll föreskrivs att ett nytt finansprotokoll skall upprättas för den andra femårsperiod som täcks av denna konvention,

SOM ÖNSKAR ånyo bekräfta att de håller fast vid principerna om frihet, demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt om rättssäkerhet och önskar att dessa principer ingår som en grundläggande del av den ändrade konventionen,

SOM ÄR OROADE över den allvarliga försämringen av AVSstaternas handelsresultat de senaste åren,

SOM KONSTATERAR att särskild uppmärksamhet måste ges handelns utveckling i AVS-EG-samarbetet, som en grundläggande del av all självständig utveckling,

SOM BEAKTAR att det för detta ändamål är nödvändigt att tillförsäkra att de instrument som konventionen stadgar, används på ett effektivt koordinerat och konsekvent sätt,

SOM ÄR ANGELÄGNA OM att förbättra kvalitén och effektiviteten i AVS-EG-samarbetet,

HAR BESLUTAT ingå denna konvention och har för detta ändamål som sina befullmäktigade ombud utsett

HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG:

Réginald MOREELS, Statssekreterare för utvecklingssamarbete

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK:

Ole LØNSMANN-POULSEN, Statssekreterare

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT:

Werner HOYER Biträdande minister, utrikesministeriet

HELLENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT:

Georges ROMAIOS, Biträdande utrikesminister

HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV SPANIEN:

Apolonio RUIZ LIGERO, Statssekreterare för utrikeshandel

FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT:

Jacques GODFRAIN, Biträdande minister med ansvar för biståndsfrågor

IRLANDS PRESIDENT:

Gerard CORR, Generaldirektör, utrikesministeriet

ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT:

Emanuele SCAMMACCA, Statssekreterare för utrikes ärenden

HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG:

Georges WOHLFART, Statssekreterare för utrikes ärenden, utrikeshandel och utvecklingsbistånd

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA:

Sjoerd GOSSES, Generaldirektör för europeiskt samarbete

REPUBLIKEN ÖSTERRIKES PRESIDENT:

Benita FERRERO WAIDNER, Statssekreterare vid förbundsministeriet för utrikes

ärenden

PORTUGISISKA REPUBLIKENS PRESIDENT:

José LAMEGO, Statssekreterare för utvecklingssamarbete

REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENT:

Pekka HAAVISTO, Minister för miljö och utvecklingssamarbete

KONUNGARIKET SVERIGES REGERING:

Mats KARLSSON, Statssekreterare utrikesdepartementets avdelning för internationellt utvecklingssamarbete

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND:

Lord CHESHAM, Talesman i utrikesfrågor

EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION:

M. Javier SOLANA, Konungariket Spaniens utrikesminister, sittande president för Europeiska unionens råd

João Deus PINHEIRO, Ledamot av Europeiska gemenskapernas kommission

REPUBLIKEN ANGOLAS PRESIDENT:

João BAPTISTA KUSSUMVA, Biträdande minister för ekonomisk planering och

samordning

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV ANTIGUA OCH BARBUDA:

Starret D. GREENE, Ministerrådgivare

BAHAMAS SAMVÄLDE STATSÖVERHUVUD:

Arthur A. FOULKES, Extraordinärt och befullmäktigat sändebud vid Europeiska unionen

BARBADOS STATSÖVERHUVUD:

Billie A. MILLER Biträdande premiärminister och minister för utrikes

ärenden,

turism och internationella transporter

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV BELIZE:

Russel GARCIA, Minister för jordbruk och fiske

REPUBLIKEN BENINS PRESIDENT:

Edmond CAKPO-TOZO Extraordinärt och befullmäktigat sändebud vid Europeiska unionen

REPUBLIKEN BOTSWANAS PRESIDENT:

The Honourable Lieutenant General Mornpati MERAFHE, Utrikesminister

BURKINA FASOS PRESIDENT:

Youssouf OUEDRAOGO, Extraordinärt och befullmäktigat sändebud vid Europeiska unionen

REPUBLIKEN BURUNDIS PRESIDENT:

Gérard NIYIBIGIRA, Planeringsminister

REPUBLIKEN KAMERUNS PRESIDENT:

Justin NDIORO, Ekonomi- och finansminister

REPUBLIKEN KAP VERDES PRESIDENT:

José Luis ROCHA, Extraordinärt och befullmäktigat sändebud vid Europeiska unionen

CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT:

Dogo NENDJE BHE, Minister för ekonomi, planering och internationellt samarbete

ISLAMISKA FÖRBUNDSREPUBLIKEN KOMORERNAS PRESIDENT:

Mouzaoir ABDALLAH, Minister för utrikes ärenden och samarbete

REPUBLIKEN KONGOS PRESIDENT:

Luc Daniel Adamo MATETA, Biträdande minister, ekonomi- och finansministeriet, med ansvar för budget och offentliga tjänster

REPUBLIKEN ELFENBENSKUSTENS PRESIDENT:

Ńgoran NIAMIEN, Biträdande minister under premiärministern, med ansvar för ekonomi, finanser och planering

REPUBLIKEN DJIBOUTIS PRESIDENT:

Ali Abdi FARAH, Minister för industri, energi och gruvor

STATSFÖRBUNDET DOMINICAS REGERING:

N.M. CHARLES Minister för handel och marknadsföring

DOMINIKANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT:

Angel LOCKWARD, Statssekreterare och ansvarig för fjärde Lomé-

konventionen

STATEN ERITREAS PRESIDENT:

BERHANE ABREHE, Direktör i presidentens kansli, med ansvar för makropolitik och internationellt ekonomiskt samarbete

DEMOKRATISKA FÖRBUNDSREPUBLIKEN ETIOPIENS PRESIDENT:

Girma BIRU, Minister för ekonomi, utveckling och samarbete

SUVERÄNA DEMOKRATISKA REPUBLIKEN FIDJIS PRESIDENT:

Ratu Timoci VESIKULA, Biträdande premiärminister och minister för jordbruk, fiske och skog

REPUBLIKEN GABONS PRESIDENT:

Jean PING Biträdande minister under ministern för finanser, ekonomi, budget och finansiell verksamhet

REPUBLIKEN GAMBIAS PRESIDENT:

Bala Garba JAHUMPA, Minister för finanser och ekonomiska frågor

REPUBLIKEN GHANAS PRESIDENT:

Alex Ntim ABANKWA, Extraordinärt och befullmäktigat sändebud vid Europeiska unionen

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV GRENADA:

Samuel ORGIAS,

Chargé d'affaires vid Europeiska unionen

REPUBLIKEN GUINEAS PRESIDENT:

Bobo Camara, Extraordinärt och befullmäktigat sändebud vid Europeiska unionen

REPUBLIKEN GUINEA BISSAUS PRESIDENT:

Aristides GOMES, Minister för planering och samarbete

REPUBLIKEN EKVATORIAL-GUINEAS PRESIDENT:

Aurélio MBA OLO ANDEME, Chef för beskickningen vid Europeiska unionen

KOOPERATIVA REPUBLIKEN GUYANAS PRESIDENT:

Clement J. ROHEE, Utrikesminister

REPUBLIKEN HAITIS PRESIDENT:

Jean-Marie CHERESTAL, Minister för planering och utrikessamarbete

JAMAICAS STATSÖVERHUVUD:

Anthony HYITON, Statssekreterare för utrikes ärenden och utrikes handel

REPUBLIKEN KENYAS PRESIDENT:

Dr Philip Maingi MWANZIA, Extraordinärt och befullmäktigat sändebud vid Europeiska unionen

REPUBLIKEN KIRIBATIS PRESIDENT:

Peter Sobby TSIAMALILI, Extraordinärt och befullmäktigat sändebud vid Papua Nya Guineas beskickning vid Europeiska unionen

HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV KONUNGARIKET AV LESOTHO:

Moeketsi SENAOANA, Minister för finanser och ekonomisk planering

REPUBLIKEN LIBERIAS PRESIDENT:

Youngor TELEWODA, Chargé d'affaires vid Europeiska unionen

REPUBLIKEN MADAGASKARS PRESIDENT:

Bertrand RAZAFINTSALAMA, Madagaskars ambassadör i Republiken Mauritius

REPUBLIKEN MALAWIS PRESIDENT:

F. Peter KALILOMBE; Handels- och industriminister

REPUBLIKEN MALIS PRESIDENT:

N'Tji Laïco TRAORE, Extraordinärt och befullmäktigat sändebud vid Europeiska unionen

ISLAMISKA REPUBLIKEN MAURETANIENS PRESIDENT:

Achour Ould SAMBA, Generalsekreterare, planeringsministeriet

REPUBLIKEN MAURITIUS PRESIDENT:

Paramhamsa NABABSING, Biträdande premiärminister och minister för ekonomisk planering och utveckling

REPUBLIKEN MOÇAMBIQUES PRESIDENT:

Frances Victoria VELHO RODRIGUES, Biträdande minister för utrikes ärenden och samarbete

REPUBLIKEN NAMIBIAS PRESIDENT:

Stanley WEBSTER, Biträdande minister för jordbruk, vattenresurser och landsbygdsutveckling

REPUBLIKEN NIGERS PRESIDENT:

Almoustapha SOUMAILA, Finans- och planeringsminister

FEDERALA REPUBLIKEN NIGERIAS STATSÖVERHUVUD

Chief Ayo OGUNLADE, Minister för nationell planering

REPUBLIKEN UGANDAS PRESIDENT:

M.N. RUKIKAIRE, Minister för finanser och ekonomisk planering

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV PAPUA NYA GUINEA:

Moi AVEI, Minister för nationell planering

RWANDISKA REPUBLIKENS PRESIDENT:

Jean-Berchmans BIRARA, Planeringsminister

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV S:T CHRISTOPHER OCH NEVIS:

Edwin LAURENT, Extraordinärt och befullmäktigat sändebud för S:ta Lucia vid Europeiska unionen

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV S:TA LUCIA:

Edwin LAURENT, Extraordinärt och befullmäktigat sändebud för S:ta Lucia vid Europeiska unionen

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV SAINT VINCENT OCH GRENADINERNA:

Edwin LAURENT, Extraordinärt och befullmäktigat sändebud för S:ta Lucia vid Europeiska unionen

SJÄLVSTÄNDIGA STATEN VÄSTSAMOAS STATSÖVERHUVUD:

Tuilaepa S. MALIELEGAOI, Biträdande premiärminister och finansminister

DEMOKRATISKA REPUBLIKEN SÃO TOMÉ OCH PRINCIPES PRESIDENT:

Guilherme POSSER da COSTA, Minister för utrikes ärenden och samarbete

REPUBLIKEN SENEGALS PRESIDENT:

Falilou KANE, Extraordinärt och befullmäktigat ombud vid Europeiska unionen

REPUBLIKEN SEYCHELLERNAS PRESIDENT:

Danielle de ST. JORRE Minister för utrikes ärenden, planering och miljö

REPUBLIKEN SIERRA LEONES PRESIDENT:

M. Victor O. BRANDON, Statssekreterare för utveckling och ekonomisk planering

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV SALOMONÖARNA:

David SITAI, Minister för nationell planering och utveckling

REPUBLIKEN SUDANS PRESIDENT:

Abdalla Hassan AHMED,

Finansminister

REPUBLIKEN SURINAMS PRESIDENT:

Richard B. KALLOE Handels- och industriminister

HANS MAJESTÄT KONUNGEN KONUNGARIKET AV SWAZILAND:

M. James Majahenkhaba DLAMINI, Handels- och industriminister

FÖRENADE REPUBLIKEN TANZANIAS PRESIDENT:

M. T. KIBWANA, Kommissionär, i finansministeriet, med ansvar för utrikesfinanser

REPUBLIKEN TCHADS PRESIDENT:

Mariam Mahamat NOUR, Minister för planering och samarbete

TOGOLESISKA REPUBLIKENS PRESIDENT:

Elliot Latevi-Atcho LAWSON, Extraordinärt och befullmäktigat sändebud vid Europeiska unionen

HANS MAJESTÄT KUNG TAUFA'AHAU TUPOU IV AV TONGA:

Sione KITE, Extraordinärt och befullmäktigat sändebud vid Europeiska unionen

REPUBLIKEN TRINIDAD OCH TOBAGOS PRESIDENT:

Lingston CUMBERBATCH, Extraordinärt och befullmäktigat sändebud vid Europeiska unionen

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV TUVALU:

Kaliopate Tavola, Extraordinärt och befullmäktigat sändebud för Fidji vid Europeiska unionen

REPUBLIKEN VANUATUS REGERING:

Serge VOHOR, Ekonomiminister

REPUBLIKEN ZAÏRES PRESIDENT:

MOZAGBA Ngbuka, Biträdande premiärminister och minister för internationellt samarbete

REPUBLIKEN ZAMBIAS PRESIDENT:

Dipak K. A. PATEL, Handels- och industriminister

REPUBLIKEN ZIMBABWES PRESIDENT:

Denis NORMAN, Jordbruksminister

VILKA, sedan de utväxlat sina fullmakter, som befunnits vara i god och behörig form,

HAR ENATS OM FÖLJANDE:

I enlighet med det förfarande som anges i artikel 366 i fjärde AVS-EG-konventionen skall denna konvention ändras på följande sätt:

A. I HELA KONVENTIONEN

1. skall termen "Europeiska ekonomiska gemenskapen" ersättas med "Europeiska gemenskapen", förkortningen "EEG" med "EG" och uttrycket "Europeiska gemenskapernas råd" med "Europeiska unionens råd".

2. skall termen "delegat" ersättas med termen "Chef för delegation".

B. INGRESSEN

3. I ingressen skall en sjunde ingresspunkt med följande lydelse införas:

"SOM ÖNSKAR ATT ytterligare stärka sina förbindelser genom en bredare politisk dialog som utvidgas till att omfatta frågor och problem som rör utrikespolitik och säkerhet eller är av allmänt och/eller gemensamt intresse för en grupp länder".

C. DEL ETT – ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM AVS-EG-SAMARBETE

4. I artikel 4 skall följande punkt läggas till:

"Till stöd för AVS-staternas utvecklingsstrategier skall vederbörlig hänsyn tas till målen med och prioriteringarna för gemenskapens samarbetspolitik, och till AVS-staternas utvecklingspolitik och prioriteringar."

5. Artikel 5 skall ersättas med följande:

"Artikel 5

1. Samarbetet skall inriktas på utveckling av människan, som är utvecklingens viktigaste aktör och den som främst har nytta av utvecklingen, vilket innebär att alla mänskliga rättigheter skall iakttas och främjas. Samarbetsåtgärder skall därför utformas i ett sådant positivt perspektiv att respekten för mänskliga rättigheter erkänns som en grundläggande faktor i en verklig utveckling och samarbetet ses som ett bidrag till dessa rättigheters främjande.

I detta perspektiv skall utvecklingspolitik och samarbete vara nära förbundna med respekt för och åtnjutande av grundläggande mänskliga rättigheter och med erkännandet och tillämpningen av demokratiska principer, befästandet av rättssäkerheten och en god statsledning. Betydelsen av initiativ som tas av enskilda eller grupper skall erkännas och uppmuntras så att hela befolkningen blir verkligt delaktig i utvecklingen i enlighet med vad som sägs i artikel 13. I detta sammanhang skall en god statsledning vara ett särskilt mål för samarbetet.

Respekten för mänskliga rättigheter, demokratiska principer och rättssäkerhet, som är grunden till förbindelserna mellan AVS-staterna och gemenskapen och

alla konventionens bestämmelser, och som styr parternas inrikespolitik och internationella politik, skall utgöra en grundläggande del av denna konvention.

2. Parterna betonar därför ånyo sitt djupa engagemang för mänsklig värdighet och mänskliga rättigheter, något som individer och folk med rätta strävar efter. Rättigheterna i fråga är alla mänskliga rättigheter, vilka bildar en odelbar helhet och är förbundna medvarandra, var och en med sitt berättigande: icke-diskriminerande behandling, grundläggande mänskliga rättigheter, medborgerliga och politiska rättigheter, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Varje enskild skall i sitt eget land eller det land han gästar ha rätt till respekt för sin värdighet och åtnjuta rättsordningens skydd.

Samarbetet mellan AVS och EG skall bidra till att avskaffa hindren för enskilda och folk att verkligen till fullo åtnjuta sina ekonomiska, sociala, politiska och kulturella rättigheter, och detta skall åstadkommas genom utveckling, som är väsentlig för deras värdighet, välmåga och självförverkligande.

Parterna bekräftar härmed sina nu gällande åtaganden och skyldigheter enligt internationell rätt att sträva efter att undanröja alla slag av diskriminering beroende på etnisk tillhörighet, härkomst, ras, nationalitet, hudfärg, kön, språk, religion eller varje annat förhållande. Detta åtagande har särskild tillämpning på varje förhållande i AVS-staterna eller i gemenskapen som kan vara till men för uppnåendet av denna konventions mål. Gemenskapens medlemsstater (och/eller där så är lämpligt, gemenskapen själv) och AVS-staterna kommer att fortsätta att genom rättsregler eller administrativa åtgärder som de har beslutat eller kommer att besluta om, sörja för att gästarbetare, studerande och andra utländska medborgare som lagligt uppehåller sig inom deras territorium skyddas från diskriminering på grund av skillnad i ras, religion, kultur eller social ställning, i synnerhet vad gäller bostad, utbildning, hälsovård, andra sociala tjänster och sysselsättning.

3. På AVS-staternas begäran kan medel i enlighet med de regler som gäller för samarbete för utvecklingsfinansiering anvisas för främjande av mänskliga rättigheter i AVSstaterna och för åtgärder som är avsedda att gynna demokratisering, stärkande av rättssäkerheten och en god statsledning. Praktiska åtgärder, både i offentlig och privat regi, för att främja mänskliga rättigheter och demokrati, särskilt på det rättsliga området, får genomföras tillsammans med organisationer som har internationellt

erkänd sakkunskap på detta område.

För att stödja institutionella och administrativa reformer får dessutom de medel som fastställs i finansprotokollet för detta ändamål användas för att komplettera de åtgärder som vidtas av de berörda AVS-staterna, inom ramen för det vägledande åtgärds-

programmet, särskilt under förberedelserna och igångsättandet av relevanta projekt och program."

6. Artikel 6.2 skall ersättas med följande:

"2. Parterna inser att företräde måste ges miljöskydd och bevarande av naturresurser, som är väsentliga förutsättningar för en hållbar och balanserad utveckling, såväl ekonomiskt som mänskligt. De inser vikten av att i AVS-staterna främja en miljö som gynnar utveckling av marknadsekonomi och av den privata sektorn."

7. Följande artikel 6a skall införas:

"Artikel 6a

Parterna inser handelns grundläggande betydelse för att stimulera utvecklingsprocessen. Gemenskapen och AVSstaterna är därför överens om att ge utveckling av handeln hög prioritet i syfte att påskynda tillväxten i AVS-staternas ekonomier och att gradvis och på ett harmoniskt sätt integrera dem i världsekonomin. Tillräckliga medel bör därför avsättas för utvidgning av AVS-handeln."

8. Artikel 12 skall ersättas med följande:

"Artikel 12

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 366a skall gemenskapen när den vid utövande av sina befogenheter avser att vidta en åtgärd som skulle kunna påverka AVSstaternas intressen vad avser denna konventions mål, i god tid underrätta dessa stater därom. För detta ändamål skall kommissionen samtidigt tillställa AVS-staternas sekretariat sina förslag om sådana åtgärder. Vid behov får även AVSstaterna begära information.

På AVS-staternas begäran skall samråd hållas omedelbart så att hänsyn kan tas till deras synpunkter på åtgärdernas verkningar innan slutligt beslut fattas.

Efter det att sådant samråd har ägt rum får AVS-staterna dessutom översända sina synpunkter skriftligt till gemenskapen och ge förslag till ändringar som anger hur deras behov bör tillgodoses.

Om gemenskapen inte accepterar AVS-staternas förslag skall den så snart som möjligt underrätta dem härom samt om anledningen till detta.

AVS-staterna skall också få tillräckliga uppgifter om beslutens ikraftträdande, om möjligt i förväg."

9. Följande artikel 12a skall införas:

"Artikel 12a

Parterna inser möjligheten att erhålla positiva bidrag från lokala samarbetsaktörer till AVS-staternas utveckling och är överens om att intensifiera sina ansträngningar att uppmuntra aktörer från AVS-stater och gemenskapen att delta i samarbetsaktiviteter. För detta ändamål får de medel som anges i denna konvention utnyttjas för att stödja lokala samarbetsverksamheter. Dessa verksamheter skall stämma med de prioriteringar, riktlinjer och utvecklingsmetoder som fastställs av AVS-staterna."

10. Följande artikel 15a skall införas:

"Artikel 15a

Utvecklingen av handeln skall vara inriktad på att utveckla, bredda och öka AVS-staternas handel och förbättra deras konkurrensförmåga på hemmamarknaden, på den regionala marknaden och AVS-marknaden, på gemenskapens marknad och på den internationella marknaden. Parterna åtar sig att utnyttja alla tillgängliga medel som denna konvention innebär, däribland handelssamarbete och medel i fråga om ekonomiskt och tekniskt samarbete för att uppnå detta mål. De är också överens om att genomföra denna konventions bestämmelser på ett sammanhållet och samordnat sätt."

11. Artiklarna 20, 21 och 22 skall utgå.

12. I artikel 30 skall en ny punkt med följande lydelse läggas till som punkt 3:

"3. Ministerrådet skall dessutom föra en utvidgad politisk dialog. Parterna skall för detta ändamål vidta åtgärder som säkerställer en verkningsfull dialog.

En sådan dialog får även äga rum utanför denna ram med en geografisk eller annan uppläggning som passar de frågor som diskuteras, om parterna anser att det finns behov av detta."

13. Artikel 32.1 skall ersättas med följande:

"1. Gemensamma församlingen skall bestå av dels ett antal

ledamöter av Europaparlamentet som företrädare för gemenskapen och dels ett lika stort antal parlamentsledamöter eller, i avsaknad av sådana, andra företrädare utsedda av parlamentet i den berörda AVSstaten. Om inget parlament finns, skall en företrädares deltagande i förväg godkännas av Gemensamma församlingen."

D. DEL TVÅ – OMRÅDEN FÖR SAMARBETET MELLAN AVS OCH EG

14. I artikel 50 skall en ny punkt läggas till som punkt 3:

"3. De särskilda överenskommelser som avses i punkt 2 får inte äventyra produktion och handelsflöden i AVSregionerna."

15. I artikel 51, andra stycket, skall b), c) och e) ersättas med följande:

"b) När varor som lämnas som livsmedelshjälp säljs, skall detta ske till ett pris som inte stör den lokala marknaden eller begränsar utvecklingen och förbättringen av den regionala handeln med de berörda varorna. De influtna medlen skall användas för att finansiera genomförande eller drift av projekt eller arbetsprogram med ett väsentligt inslag av landsbygdsutveckling. De kan också användas för alla behöriga ändamål som har godkänts genom gemensam överenskommelse med beaktande av artikel 226.d).

c) När de varor som tillhandahålls utdelas gratis skall de ingå i livsmedelsprogram som särskilt riktar sig till de mest utsatta grupperna i befolkningen eller utlämnas som vederlag för arbete, och måste ta hänsyn till handelsflödena i de berörda AVS-staterna och inom regionen.

e) Det är angeläget att de varor som tillhandahålls verkligen motsvarar mottagarnas behov. Vid urvalet av varor bör hänsyn tas särskilt till förhållandet mellan kostnad och specifikt näringsvärde och till den verkan valet kan få på konsumenternas vanor, och på utvecklingen av inhemsk och regional handel."

16. Artikel 87 skall ersättas med följande:

"Artikel 87

1. Ambassadörskommittén skall utse ledamöterna i en

kommitté för industriellt samarbete, övervaka dess verksamhet samt fastställa dess sammansättning och verksamhetsbestämmelser.

2. Kommittén för industriellt samarbete skall granska de framsteg som görs vid tillämpningen av AVS-EG:s industriella samarbetspolitik. Vad gäller centret för industriell utveckling, nedan kallat CIU, skall kommittén undersöka och godkänna

a) CIU:s allmänna strategi,

b) fördelningen per år av det totala finansiella anslag som

avses i artikel 3 i andra finansprotokollet,

c) CIU:s årsbudget och årsredovisning.

3. Kommittén för industriellt samarbete skall rapportera till Ambassadörskommittén. Utöver ovan nämnda uppgifter skall den utföra de uppgifter som fastställs i dess arbetsordning och andra uppgifter som den åläggs av Ambassadörskommittén."

17. Artikel 88 skall utgå.

18. Artikel 89 skall ersättas med följande:

"Artikel 89

1. CIU skall medverka till att upprätta och stärka industriell företagsverksamhet i AVS-staterna, särskilt genom att uppmuntra gemensamma initiativ mellan ekonomiska aktörer i gemenskapen och AVS-staterna. När CIU utför sina uppgifter skall det arbeta selektivt och lägga särskilt vikt vid möjligheter till samriskföretag och underleverantörskap.

2. CIU skall

a) för att säkerställa att det är effektivt, koncentrera sina ansträngningar på AVS-stater

i) med identifierat stöd för industriell utveckling, eller för den privata sektorn i allmänhet, inom ramen för artikel 281.2 b) och c) i deras vägledande program, eller

ii) som har fått finansiella bidrag och bistånd från andra av gemenskapens institutioner för att främja och utveckla den privata och/eller industriella sektorn,

b) bedriva sin verksamhet inom ramen för genomförandet av sådana stödprogram för industriell utveckling eller den privata sektorn som fastställts av de AVS-stater som avses i a) för deras vägledande åtgärdsprogram,

c) öka sin operativa närvaro i de stater som avses i a), i

synnherhet för att identifiera projekt och initiativtagare till projekt samt medverka vid presentationen av sådana projekt inför finansinstitut,

d) prioritera identifiering av aktörer med livskraftiga små

och medelstora industriprojekt och bistå dem i främjandet och genomförandet av de projekt som fyller AVS-staternas behov.

3. Kommissionen, Europeiska investeringsbanken (nedan kallad "banken"), och CIU skall samarbeta inom ramen för sina respektive ansvarsområden. I detta syfte, och för att säkerställa kontinuitet i gemenskapsverksamheter till stöd för den privata sektorn, i allmänhet, och den industriella sektorn, i synnerhet, i de AVS-stater som avses i punkt 2 a) skall kommissionen, i samråd med banken och i samarbete med CIU, utarbeta stödprogram för dessa sektorer med riktlinjer för den strategi som skall drivas".

19. Artikel 91 skall ersättas med följande:

"Artikel 91

CIU skall förestås av en direktör, biträdd av en ställföreträdande direktör som rekryterats på grundval av sina yrkesmässiga kvalifikationer, tekniska skicklighet och erfarenhet av ledarskap med hänsyn tagen till bestämmelserna i bilaga 14, och som skall utses av kommittén för industriellt samarbete. CIU:s ledning skall följa de riktlinjer som fastställts av kommittén för industriellt samarbete och vara ansvarig inför styrelsen."

20. Artikel 92 skall ersättas med följande:

"Artikel 92

1. Kommittén för industriellt samarbete skall utse ledamöterna i CIU:s styrelse, övervaka dess verksamhet och fastställa dess sammansättning och verksamhetsbestämmelser. Styrelsen skall bestå av sex oberoende, högt kvalificerade personer med stor erfarenhet av industriellt samarbete, och som utsetts jämnt fördelade mellan AVS och gemenskapen. En företrädare för kommissionen, en för banken, en för AVS-

sekretariatet och en för rådssekretariatet skall delta i styrelsens arbete som observatörer.

2. Styrelsen skall

a) förelägga kommittén för industriellt samarbete för

behandling och godkännande förslag om CIU:s övergripande strategi samt den årsbudget och årsredovisning som den har antagit på grundval av de förslag som lämnats till den av CIU:s ledning,

b) på förslag av CIU:s direktör godkänna fleråriga och

ettåriga åtgärdsprogram, årsredovisningen, organisationsstrukturen, rekryteringspolitiken och organisationsplanen,

c) säkerställa att CIU:s ledning genomför den

övergripande strategin och den årsbudget som godkänts av kommittén för industriellt samarbete effektivt och korrekt.

3. Utöver ovan nämnda uppgifter skall styrelsen utföra de uppgifter som fastställs i dess arbetsordning och andra uppgifter som den kan åläggas av kommittén för industriellt samarbete. Styrelsen skall periodiskt rapportera till kommittén för industriellt samarbete om frågor som uppstår vid utförandet av styrelsens uppgifter".

21. Artikel 93.3 skall ersättas med följande:

"3. CIU:s stadgar, budget- och personalförordningar och arbetsordning skall antas av Ambassadörskommittén efter undertecknandet av andra finansprotokollet."

22. Artiklarna 94, 95 och 96 skall utgå.

23. I artikel 129 skall "1." införas framför den enda punkten och 2 nya punkter med följande lydelse skall läggas till som punkt 2 och punkt 3:

"2. I syfte att bidra till att främja och utveckla sjöfartshandeln i AVS-staterna får de avtalsslutande parterna, inom ramen för utvecklingsfinansieringssamarbetet inom de befintliga instrumenten ägna särskild uppmärksamhet åt att förenkla för och uppmuntra sjöfartsaktörer från AVS-stater att skaffa sig tillgång till de resurser som konventionen tillhandahåller, i synnerhet i fråga om projekt och program för att förbättra konkurrenskraften hos deras sjöfartstjänster.

3. Gemenskapen får lämna bistånd i form av riskkapital och/eller lån från banken för att finansiera projekt och program inom de sektorer som anges i denna artikel."

24. Artikel 135 skall ersättas med följande:

"Artikel 135

För att nå målen enligt artikel 15a skall parterna genomföra åtgärder för utveckling av handeln på alla stadier fram till slutlig distribution av produkten.

Målet är att AVS-staterna skall få största möjliga nytta av föreskrifterna i denna konvention och få delta på mest gynnsamma villkor på gemenskapsmarknaden, hemmamarknaden samt subregionala, regionala och internationella marknader genom diversifiering av utbudet och genom ökning av värdet och volymen av AVSstaternas handel med varor och tjänster.

För detta ändamål åtar sig AVS-staterna och gemenskapen att säkerställa att program för utveckling av handeln ges hög prioritet när nationella och regionala program upprättas på det sätt som fastställs i artikel 281 och andra relevanta bestämmelser i denna konvention."

25. Artikel 136.1 och 136.2 skall ersättas med följande:

"1. Förutom utveckling av handeln mellan AVS-staterna och gemenskapen skall särskild uppmärksamhet ges verksamhet som är avsedd att öka AVS-staternas självständighet, utveckla handeln mellan AVS-staterna samt handel på internationella marknader samt förbättra det regionala samarbetet om handel och tjänster.

2. Inom ramen för de medel som fastställs i denna konvention och i enlighet med bestämmelserna i samband med dessa skall verksamheten bedrivas på begäran av AVS-staterna, särskilt inom följande områden:

– Stöd till fastläggande av den lämpliga makroekonomiska politik som är nödvändig för handelsutvecklingen.

– Stöd till upprättande eller ändring av lämpliga rättsliga regelverk samt till ändring av administrativa förfaranden.

– Etablering av sammanhängande handelsstrategier.

– Stöd åt AVS-stater i deras utveckling av intern

kapacitet, informationssystem och medvetenhet om handelns roll och betydelse i den ekonomiska utvecklingen.

– Stöd till stärkandet av infrastruktur som har samband med handeln och i synnerhet stöd till AVS-staternas ansträngningar att utveckla och förbättra stödjande tjänsteinfrastruktur, däribland anordningar för transport och lagring, för att säkerställa dessa staters effektiva deltagande i distributionen av varor och tjänster och för att förbättra exportflödet från AVS-stater.

– Utveckling av mänskliga resurser och yrkeskunskaper inom områdena för handel och tjänster, särskilt inom bearbetnings-, marknadsförings-, distributions- och transportsektorerna för gemenskapsmarknaden, den regionala marknaden och den internationella marknaden.

– Stöd till utvecklingen av den privata sektorn, särskilt till små och medelstora företag för identifiering och utveckling av produkter, avsättningsmarknader och exportinriktade samriskföretag.

– Stöd till insatser av AVS-staterna avsedda att uppmuntra och locka privata investeringar och samriskprojekt.

– Upprättande, anpassning och stärkande av organisationer i AVS-staterna som arbetar med utvecklingen av handel och tjänster, med särskild uppmärksamhet på de särskilda behov som organisationer i de minst utvecklade staterna, inlandsstaterna och östaterna har.

– Stöd åt AVS-staternas ansträngningar att utveckla och förbättra sina produkters kvalitet, anpassa dem till marknadens krav och diversifiera sin produktion.

– Stöd till AVS-staternas ansträngningar att mer effektivt penetrera marknader i tredje land.

– Åtgärder för marknadsutveckling däribland ökade kontakter och ökat informationsutbyte mellan ekonomiska aktörer i AVS-staterna, gemenskapens medlemsstater och tredje land.

– Stöd åt AVS-staterna i användningen av modern försäljningsteknik i produktionsinriktade sektorer och åtgärdsprogram på sådana områden som landsbygdsutveckling och jordbruk."

26. I artikel 136.4 skall "bör" ersättas med "får" (gäller endast den engelska texten).

27. Artikel 141 skall ersättas med följande:

"Artikel 141

1. Stiftelsen för kulturellt AVS-EG-samarbete och andra specialiserade institutioner får inom sina aktivitetsområden bidra till att målen enligt denna avdelning uppnås.

2. I fråga om kulturellt samarbete skall de åtgärder som vidtas för detta ändamål omfatta

a) undersökningar, forskning och åtgärder rörande kulturella aspekter av hänsynstagande till samarbetets kulturella dimension,

b) undersökningar, forskning och åtgärder för att främja AVS-folkens kulturella identitet och alla initiativ som kan tänkas bidra till kulturellt gränsöverskridande dialog."

28. Artikel 159 j) skall ersättas med följande:

"j) Stöd, på de berörda AVS-staternas begäran, till verksamhet och strukturer som främjar samordningen av politiken inom de olika sektorerna, däribland handelsutvecklings- och strukturanpassningsåtgärder."

29. Artikel 164.1 d) skall ersättas med följande:

"d) ansökningar om finansiering av regionala

samarbetsplaner mellan AVS-stater får inges av AVSministerrådet eller, genom uttrycklig delegering, av AVSambassadörskommittén. I detta sammanhang skall gemenskapen, vid början av den period som omfattas av det andra finansprotokollet, informera AVS-staterna om beloppen av de finansiella medel som finns tillgängliga för regionalt samarbete mellan AVS-stater."

E. DEL TRE – AVS-EG-SAMARBETETS INSTRUMENT

30. Artikel 167.2 skall ersättas med följande:

"2. I strävandena mot detta mål skall särskild hänsyn tas till att säkra ytterligare verksamma fördelar för AVSstaters handel med gemenskapen och till förbättring av villkoren för deras produkters tillgång till marknaden, för att påskynda tillväxten i deras handel och särskilt flödet av deras export till gemenskapen samt att skapa bättre balans i parternas handel och på så sätt öka exporten till regionala och internationella marknader."

31. Artikel 177.1 skall ersättas med följande:

"1. Om tillämpning av detta kapitel skulle resultera i allvarliga störningar inom en ekonomisk sektor i gemenskapen eller i en eller flera av medlemsstaterna, eller äventyra deras yttre ekonomiska stabilitet, eller om det uppstår svårigheter som kan leda till försämringar därav, får gemenskapen vidta skyddsåtgärder. Dessa åtgärder skall omedelbart meddelas ministerrådet."

32. Artikel 178.3 skall ersättas med följande:

"3. Förhandssamråd enligt punkterna 1 och 2 skall emellertid inte hindra eventuella omedelbara beslut som gemenskapen i överensstämmelse med artikel 177.1 kan komma att fatta i fall där särskilda omständigheter har nödvändiggjort sådana beslut."

33. Artikel 181, andra stycket, fjärde punkten skall ersättas med följande

"4) När gemenskapen vidtar skyddsåtgärder i överensstämmelse med artikel 177 får samråd om dessa åtgärder äga rum inom ministerrådet om de berörda parterna så begär, i synnerhet i syfte att säkerställa att artikel 177.3 iakttas."

34. Artikel 187.1 ändras på följande sätt:

Punkt 24 skall ersättas med följande:

"24. Färska bananer 0803 00 11 och 19"

En ny punkt skall läggas till som punkt 50 med följande lydelse:

"50. Karakul skinn ur 4301 30 00 ur 4302 13 00 ur 4302 30 31"

35. I artikel 193 skall en ny punkt med följande lydelse läggas till som punkt 4:

"4. Belopp som tillkommer till följd av tillämpning av artikel 366a 3) första punkten."

36. I artikel 194 skall en ny punkt med följande lydelse läggas till som punkt 5:

"5. Med undantag av den reduktion som avses i punkt 2 skall ingen ytterligare reduktion av överföringsbasen ske till följd av brist på medel i systemet om överföringsbasen, efter ändring i enlighet med punkt 2 i fråga om minst utvecklade AVS-stater eller AVS-inlandsstater, uppgår till mindre än 2 miljoner ecu eller, i fråga om östater, mindre än 1 miljon ecu."

37. Artikel 203 skall ersättas av följande:

"Artikel 203

1. Om en undersökning av

a) saluförd produktion under tillämpningsåret i jämförelse med referensperioden, eller

b) den totala exporten som en del av den saluförda produktionen under samma period, eller

c) den del av den totala exporten som går till gemenskapen under samma period, eller

d) värdet av de siffror som avses i b) och c)

visar på en betydande nedgång, skall samråd äga rum mellan kommissionen och den AVS-staten för att fastställa huruvida överföringsbasen skall behållas eller minskas och, i sistnämnda fall, i vilken omfattning detta skall ske.

2. Vid tillämpning av punkt 1 skall en nedgång anses vara betydande om den uppgår till minst 20 %."

38. Artikel 209.4 skall ersättas av följande:

"4. Om det redan finns ett anpassningsprogram, inbegripet åtgärder som är utformade för att omstrukturera produktions- och exportverksamheten eller för att åstadkomma diversifiering, skall resurserna användas i enlighet med dessa ansträngningar och för att stödja en eventuell konsekvent reformpolitik."

39. Artikel 211.1 skall ersättas med följande:

"1. Överföringen skall göras i ecu efter undertecknandet av det överföringsavtal som avses i artikel 205.2 till ett räntebärande konto i en medlemsstat, för vilken det skall krävas två underskrifter, en från AVS-statens och en från kommissionens sida. Eventuell ränta skall krediteras detta konto."

40. I artikel 220 skall en ny punkt med följande lydelse läggas till som punkt p):

"p) ge stöd till fastläggandet och genomförandet av handelspolitik och handelsprogram för att främja AVSstaternas gradvisa och harmoniska integrering i världsekonomin."

41. Artikel 224 ändras på följande sätt:

– 224 d) skall ersättas med följande:

"d) budgetstöd i syfte att mildra inhemska finansiella

svårigheter

i) antingen direkt, för de AVS-stater vars

valutor är konvertibla och fritt överförbara,

ii) eller indirekt, från motpartsfonder som skapats med hjälp av gemenskapsinstrument,"

– 224 i) skall ersättas med följande:

"i) sådana mänskliga och materiella resurser som kompletterar AVS-staternas och som är strikt nödvändiga för att effektivt administrera och leda projekt och program som finansieras av Europeiska utvecklingsfonden, nedan kallad "fonden"."

– 224 m) skall ersättas med följande:

"m) stöd till institutionella och administrativa reformåtgärder för demokratiserings- och rättssäkerhetsändamål."

42. Artikel 230.2 g) skall ersättas med följande:

"g) aktörer för decentraliserat samarbete, från AVS-stater och gemenskapen, för att göra det möjligt för dem att företa ekonomiska, kulturella, sociala och undervisningsrelaterade projekt och program i AVSstaterna inom ramen för decentraliserat samarbete."

43. Artikel 233.4 skall ersättas med följande:

"4. När finansiellt bistånd beviljas den slutlige mottagaren genom en mellanhand eller direkt till den slutlige förmånstagaren inom den privata sektorn skall

a) de villkor på vilka biståndet får lämnas till den slutlige mottagaren av mellanhanden, eller direkt till den slutlige förmånstagaren i den privata sektorn, fastställas i finansieringsavtalet eller lånekontraktet, och

b) eventuella ekonomiska fördelar som gynnar mellanhanden vid vidarebefordrandet eller som uppstår genom direkta låneåtgärder till den slutlige förmånstagaren inom den privata sektorn, användas för utvecklingsändamål på de villkor som anges i finansieringsavtalet eller lånekontraktet sedan administrativa kostnader, valuta- och finansieringsrisker samt kostnaderna för tekniskt bistånd till den slutlige mottagaren beaktats."

44. Artikel 234 ändras på följande sätt:

– Första meningen skall ersättas med följande:

"1. Riskkapital får tillhandahållas i form av lån eller aktiekapital eller andra former av kapitalbistånd."

– En punkt med följande lydelse skall införas som punkt 1 ba):

"ba) andra former av kapitalbistånd kan bestå av aktieägarlån, konvertibla obligationer, lån med deltaganderätt eller varje annan liknande form av bistånd."

– Punkt 1 c) skall ersättas med följande:

"c) Villkoren för riskkapitaloperationer skall bero på varje finansierat projekts eller åtgärdsprograms art och skall i allmänhet vara gynnsammare än villkoren för subventionerade lån. I fråga om lån till AVS-stater eller mellanhänder skall räntesatsen alltid understiga 3 %."

– Två punkter med följande lydelse skall införas som punkt 1 ca) och 1 cb):

"ca) Riskkapitaloperationer får användas för att stödja undersökningar som genomförs före en investering samt tekniskt bistånd i enlighet med artikel 268.1 g). I sådana fall skall lånen återbetalas endast om investeringarna genomförs.

cb) Aktiekapital eller andra former av kapitalbistånd skall återbetalas på grundval av det berörda projektets eller programmets resultat och eventuella vinster skall delas mellan gemenskapen och de parter som deltar i det berörda projektet eller programmet."

– Punkt 2 b) skall ersättas med följande:

"b) När det gäller riskkapitalfinansiering för små och medelstora företag, nedan kallade "SME" skall växelkursrisken delas mellan å ena sidan gemenskapen och å andra sidan de andra deltagande parterna. I medeltal skall utlandsvalutarisken delas lika."

45. I artikel 235 skall en punkt med följande lydelse införas som punkt ba):

"ba) I fråga om direkt finansiering inom den privata sektorn

för strikt kommersiella projekt skall den subventionsräntesats som avses i punkt b) inte gälla för lån som beviljats icke-AVSlåntagare eller AVS-bolag med en majoritet av icke-AVSaktieägare".

46. Artikel 236 a) skall ersättas med följande:

"a) ur de medel som den förvaltar, bidra till AVSstaternas ekonomiska och industriella utveckling på nationell och regional nivå, och i detta syfte skall banken ge prioritet åt att finansiera produktiva projekt och program, eller andra investeringar som syftar till att främja den privata sektorn, inom industri, jordbruksindustri, turism, gruvdrift och energi samt transport och telekommunikationer kopplade till dessa sektorer. Dessa sektoriella prioriteringar skall inte utesluta möjligheten för banken att ur sina egna medel finansiera produktiva projekt och program inom andra sektorer, inbegripet yrkesmässigt jordbruk."

47. I artikel 243 skall "1" införas framför det enda stycket och en ny punkt med följande lydelse skall läggas till som punkt 2:

"2. AVS-staterna och gemenskapen inser också behovet av att uppmuntra reformprogram på regional nivå vilket säkerställer att det under förberedelse och genomförande av nationella program tas vederbörlig hänsyn till regionala verksamheter som har en inverkan på nationell utveckling. I detta syfte skall strukturanpassningsstöd även eftersträva att

a)ända från början av diagnosen inbegripa åtgärder för att

uppmuntra regional integrering och beakta följder av gränsöverskridande anpassning,

b)stödja harmonisering och samordning av

makroekonomisk och sektoriell politik, inbegripet på skatteoch tullområdet, för att uppfylla det dubbla målet regional integrering och strukturell reform på nationell nivå,

c) uppmuntra och stödja genomförandet av sektoriell

reformpolitik på regional nivå,

d)stödja liberalisering av handel och betalningar och

gränsöverskridande investeringar."

48. Artikel 244 c) skall ersättas av följande:

"c) Biståndet skall stödja AVS-staternas prioriterade utvecklingsmål sådana som jordbruks- och landsbygdsutveckling, säkrande av livsmedelsförsörjningen, bearbetning, försäljning, distribution, transport, handelsutveckling och miljöskydd samt bidra till att lindra skuldbördan."

49. I artikel 246 skall första meningen i punkt 1 ersättas med följande:

"1. Alla AVS-stater skall i princip vara berättigade till strukturanpassningsstöd beroende på omfattningen av de reformer som genomförs eller övervägs på makroekonomisk eller sektoriell nivå, med hänsyn tagen till det regionala sammanhanget, deras effektivitet och sannolika inverkan på utvecklingens ekonomiska, sociala och politiska dimension samt på ekonomiska och sociala umbäranden som uppstår, såsom dessa reflekteras av sådana indikatorer som"

50. Artikel 247 ändras på följande sätt:

– Punkt 2 skall ersättas med följande:

"2.Sådant stöd för anpassningsansträngningar skall ske i form av

a) sektoriella eller allmänna importprogram i enlighet med artiklarna 224 c) och 225,

b) budgetstöd i enlighet med artikel 224 d),

c) tekniskt bistånd relaterat till program för strukturanpassningsstöd."

– Punkt 4 skall ersättas med följande:

"4.Strukturanpassningsstöd skall genomföras på ett flexibelt sätt genom att använda följande instrument beroende på omständigheterna:

a) Ett allmänt importprogram, utformat i enlighet med principen för strukturanpassningsstöd enligt denna konvention, kommer normalt att vara det lämpligaste instrumentet för länder som genomför makroekonomiska reformer.

b) Budgetstöd för att hjälpa AVS-stater att förbättra genomförandet av deras budgetar med integritet, effektivitet och rättvisa.

c) Ett sektorspecifikt importprogram kan också användas för att stödja ett sektoriellt anpassningsprogram eller i en situation av makroekonomiska reformer med syfte att uppnå en större sektoriell verkan."

– En ny punkt med följande lydelse skall läggas till som punkt 5:

"5.De instrument som anges i punkt 4 kan också, på samma villkor, användas för att stödja de AVS-stater som är stödberättigade enligt artikel 246 och som genomför reformer för att liberalisera ekonomin mellan regioner vilket leder till netto övergångskostnader."

51. Artikel 248 c) skall ersättas med följande:

"c) säkerställa att de ekonomiska AVS-aktörernas rätt att få tillgång till programmets resurser är så vidsträckta, öppna och överblickbara som möjligt, och att förfarandet för utverkandet överensstämmer med de administrativa och kommersiella förfarandena i den berörda staten, samtidigt som bästa möjliga förhållande mellan pris och kvalitet för importerade varor säkerställs, liksom den nödvändiga överensstämmelsen med de framsteg som uppnåtts internationellt för harmonisering av förfarandena för strukturanpassningsstöd."

52. I del tre, avdelning III, kapitel 2 skall ett avsnitt med följande lydelse införas som avsnitt 4a:

"Avsnitt 4a

Decentraliserat samarbete

Artikel 251a

1. För att stärka och diversifiera grunden för AVS-staternas utveckling på lång sikt och för att uppmuntra alla de aktörer från AVS-staterna och gemenskapen, som har möjlighet att bidra till AVS-staternas autonoma utveckling, att lägga fram och genomföra initiativ, skall samarbetet mellan AVS och EG, inom de gränser som fastställs av de berörda AVS-staterna, stödja utvecklingsverksamhet inom ramen för decentraliserat samarbete – särskilt då de förenar ansträngningar och resurser hos organisationer i AVS-staterna och deras motsvarighet i gemenskapen. Denna form för samverkan skall i synnerhet syfta till att göra sådana aktörers kompetens, nyskapande arbetsmetoder och resurser tillgängliga för utvecklingen i AVS-staterna.

2. De aktörer som avses i denna artikel är lokala myndigheter, sammanslutningar på landsbygden och i byarna, kooperativ, fackföreningar, utbildnings- och

forskningsinstitutioner, icke-statliga utvecklingsorganisationer och andra slag av sammanslutningar, grupper och aktörer som är i stånd till och önskar ge sina spontana bidrag till utvecklingen av AVS-staterna, förutsatt att varken aktörerna eller verksamheten är vinstdrivande.

Artikel 251b

1. Inom samarbetet mellan AVS och EG skall särskilda ansträngningar göras för att uppmuntra och stödja de initiativ som tas av aktörer i AVS-stater och särskilt för att förstärka möjligheterna för dessa aktörer. I detta sammanhang skall samarbetet stödja dels självständig verksamhet som bedrivs av AVS-aktörer och dels verksamhet som bedrivs av AVS-aktörer och är förenade med stöd från motsvarande aktörer i gemenskapen och därmed får tillgång till deras kompetens, erfarenhet, tekniska och organisatoriska förmåga eller ekonomiska resurser.

2. Det decentraliserade samarbetet skall uppmuntra AVSaktörer och deras motsvarighet i gemenskapen att bidra med kompletterande finansiella och tekniska resurser för utvecklingsansträngningarna, inbegripet uppmuntran till partnerskap mellan sådana aktörer. Samarbetet får ge lokala organisationer finansiellt och/eller tekniskt stöd ur resurserna enligt denna konvention på de villkor som fastställs i artiklarna 251c, 251d och 251e.

3. Detta slag av samarbete skall organiseras i enlighet med AVS-staternas myndigheters roll och befogenheter.

Artikel 251c

1. Decentraliserad samarbetsverksamhet kan stödjas genom de finansiella resurserna i de vägledande programmen eller genom motpartsfonder. Sådant stöd skall lämnas i den omfattning som är nödvändig för att framgångsrikt genomföra de föreslagna verksamheterna, under förutsättning att det har konstaterats i enlighet med bestämmelserna för utvecklingsfinansieringssamarbete att de är genomförbara.

2. Projekt enligt detta slag av samarbete behöver inte nödvändigtvis vara kopplade till program inom de centrala sektorerna för de vägledande programmen utan kan vara ett sätt att uppnå de särskilda målen i de vägledande programmen eller resultaten av initiativ från lokala aktörer.

Artikel 251d

1. Projekt och program som genomförs inom ramen för lokalt samarbete skall godkännas av AVS-staterna. Denna verksamhet skall finansieras med bidrag från

a)fonden, i vilket fall bidraget normalt inte skall överstiga

tre fjärdedelar av den totala kostnaden för varje projekt eller program och inte överstiga 300 000 ecu. Det belopp som representerar fondens bidrag skall tas från det anslag som tilldelats det nationella eller regionala vägledande programmet,

b)lokala samarbetsaktörer, under förutsättning att finansiella, tekniska, materiella och andra resurser som anskaffats av sådana aktörer normalt inte utgör mindre än 25 % av den uppskattade kostnaden för projektet/programmet, och

c) den berörda AVS-staten, dock endast i undantagsfall, antingen i form av ett finansiellt bidrag eller genom användning av offentligt ägd utrustning eller tillhandahållandet av tjänster.

2. De förfaranden som är tillämpliga för projekt och program som finansieras inom ramen för decentraliserat samarbete skall vara de som fastställs i kapitel 5 i denna avdelning om utvecklingsfinansieringssamarbete, särskilt de som avses i artikel 290.

Artikel 251e

Förutom de möjligheter som erbjuds lokala samarbetsaktörer i denna avdelning, i artiklarna 252 och 253 om mikroprojekt, artikel 278.2 c) om tekniskt bistånd och artikel 300 om katastrofbistånd, får AVS-staterna begära eller gå med på att lokala samarbetsaktörer deltar i genomförandet av andra fondprojekt och program, särskilt de som utförs genom direkt arbete i enlighet med artikel 299 och alla relevanta bestämmelser i denna konvention."

53. I artikel 254 skall en ny punkt med följande lydelse läggas till som punkt 3:

"3. Om de medel som tillhandahålls för en verksamhet enligt denna artikel inte är tillräckliga för att hantera katastrofen får delar av obundna medel i det nationella vägledande programmet, som inte anslagits beroende på statens oförmåga att underteckna eller genomföra dess vägledande program, användas till förmån för dess befolkning som katastrofbistånd, humanitärt bistånd eller

återuppbyggnadsbistånd på begäran av den berörda AVSstaten, av AVS-staterna på den berörda statens vägnar, eller av gemenskapen efter samråd med AVS-staterna."

54. I artikel 274 skall en ny punkt med följande lydelse läggas till som punkt 3:

"3. Vid tillämpning av kapitel 5, avsnitt 5, i denna avdelning avses med en medlemsstats företag även ett ULT-lands företag."

55. Artikel 281 skall ersättas med följande:

"Artikel 281

1. I början av tillämpningstiden för andra finansprotokollet skall varje AVS-stat

a)från gemenskapen få uppgift om det totala finansiella anslag för vägledande program som den kan få del av under den perioden såväl som annan relevant information,

b)som är berättigad till de specifika medel som är öronmärkta för strukturanpassningsstöd i överensstämmelse med artikel 246, underrättas om den uppskattade storleken av den första betalning som den kan få,

c) från banken få en helhetsuppgift om dess egna resurser

och om riskkapitalresurser som den kan få del av under den perioden.

2. Efter att ha mottagit informationen enligt punkt 1 skall varje AVS-stat utforma och till gemenskapen inge ett utkast till vägledande program på grundval av och i enlighet med dess utvecklingsmål och utvecklingsprioriteringar. Utkastet till ett vägledande program skall innehålla

a)den berörda AVS-statens prioriterade utvecklingsmål på nationell och regional nivå,

b)den eller de centrala sektorer till vilka stöd bör ges, med tyngdpunkten på en minskning av fattigdomen och en hållbar utveckling, samt de medel som skall utnyttjas för det ändamålet,

c) förslag till utveckling inom den privata och/eller industriella sektorn för vilka AVS-staten anser att riskkapital eller andra tillgängliga resurser kan användas.

d)de åtgärder och verksamheter som är bäst lämpade för

att uppnå målen i den eller de centrala sektorerna eller, när sådana verksamheter inte är tillräckligt väldefinierade, huvudinslagen i programmen för stöd åt den politik som AVSstaten antagit inom dessa utvalda centrala sektorer,

e)i tillämpliga fall, förslag om administration av det vägledande programmet och det stöd som krävs i enlighet med artikel 224 i).

f) de medel som reserverats för projekt och program utanför den eller de centrala sektorerna, huvudinslagen i inslagen för fleråriga program enligt artikel 290 liksom uppgift om de medel som skall utnyttjas för vart och ett av dessa inslag,

g)om möjligt, specifika, klart definierade nationella projekt och åtgärdsprogram, särskilt sådana som utgör uppföljning av befintliga projekt och program,

h)i tillämpliga fall, en begränsad del av de programresurser som inte tilldelats den centrala sektor som AVS-staten tänker använda för strukturanpassningsstöd,

i) eventuella förslag till regionala projekt och program.

j) en tidtabell för att genomföra det vägledande programmet, inbegripet åtaganden och utbetalningar,

k) det belopp som har reserverats som försäkring mot eventuella anspråk och för att täcka kostnadsökningar och oförutsedda utgifter."

56. Artikel 282 skall ersättas med följande:

"Artikel 282

1. Utkastet till vägledande program skall omfattas av ett åsiktsutbyte mellan den berörda AVS-staten och gemenskapen, varvid vederbörlig hänsyn skall tas till AVSstaternas inhemska behov och deras suveräna rättigheter att fastställa sina utvecklingsstrategier, prioriteringar och modeller liksom sin övergripande makroekonomiska och sektoriella politik.

2. Det vägledande programmet skall antas genom överenskommelse mellan gemenskapen och den berörda AVS-staten på grundval av det utkast till vägledande program som har föreslagits av den staten, och med

hänsyn tagen till principerna i artiklarna 3 och 4 och skall, när det är antaget, vara bindande för både gemenskapen och den staten. Det skall bland annat ange alla de inslag som avses i artikel 281.2 och ett belopp motsvarande 70 % av den vägledande tilldelningen, med undantag för de AVSstater för vilka omfattningen av det vägledande beloppet eller koncentrationen av det vägledande programmet för ett enda projekt inte berättigar till separata tilldelningar.

3. Det vägledande programmet skall vara tillräckligt flexibelt för att säkerställa att verksamheten hela tiden ligger i linje med målen och att förändringar av den berörda AVS-statens ekonomiska situation, prioriteringar och mål beaktas. Det får revideras på begäran av den berörda staten. Det skall granskas när den berörda AVSstaten har uppnått en hög åtagandenivå i fråga genomförandet av programmet, eller senast tre år efter ikraftträdandet av det andra finansprotokollet.

4. Vid slutet av granskningen enligt punkt 3 kan de medel som begärts för att slutföra genomförandet av det vägledande programmet tilldelas med vederbörlig hänsyn tagen till

a)den vägledande tilldelningen, b)de framsteg som gjorts vid genomförandet av de inslag i

programmet som avses i artikel 281.2 och den överenskomna tidtabellen för åtaganden och utbetalningar, mot bakgrund av delegatens och den nationella utanordnarens årsredovisning enligt artikel 284.3,

c) nivån på de förberedelser av de åtgärder som AVS-staten

avser att vidta inom ramen för den andra delen av det vägledande programmet, och

d)den särskilda situation som den berörda AVS-staten befinner sig i.

5. Efter den granskning som avses i punkterna 3 och 4 eller senast vid slutet av andra finansprotokollets sista tillämpningsår skall eventuella icke tilldelade medel som återstår av programmedlen användas för finansiella åtgärder som omfattas av utvecklingsfinansieringssamarbete, särskilt de som berör programbistånd, om inte ministerrådet beslutar annorlunda."

57. Artikel 283 skall ersättas med följande:

"Artikel 283

Gemenskapen och den berörda AVS-staten skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att det vägledande programmet antas inom kortaste möjliga tid och, förutom under särskilda omständigheter, inom tolv månader från undertecknandet av det andra finansprotokollet."

58. Artikel 284 skall ersättas med följande:

"Artikel 284

1. Bortsett från medel som reserveras för katastrofbistånd, räntesubventioner och regionalt samarbete skall det bistånd som finns tillgängligt för åtgärdsprogram innefatta bidrag.

2. För att kunna ta hänsyn till de ekonomiska och finansiella problemen för de minst utvecklade länderna enligt artikel 330, skall 50 % av riskkapitalet i sin helhet tilldelas dessa länder. Dessutom skall minst 50 % av riskkapitalmedlen användas för att bistå AVS-stater som aktivt rekommenderar och genomför åtgärder till stöd för investeringar inom den privata sektorn.

3. Den nationella utanordnaren och chefen för delegationen skall till kommittén för utvecklingsfinansieringssamarbete inom 90 dagar efter utgången av varje kalenderår lämna in en rapport om hur det vägledande programmet genomförts. De skall också vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa att tidtabellen för de åtaganden och utbetalningar som har överenskommits vid tidpunkten för uppgörandet av programmen följs, och utröna orsakerna till fördröjningar av genomförandet samt förslå erforderliga åtgärder för avhjälpande. Kommittén skall gå igenom rapporterna i enlighet med sin behörighet enligt denna konvention."

59. I artikel 287.2 skall ett nytt stycke med följande lydelse läggas till som stycke i):

"i) Förenlighet med AVS-staternas handelspolitik och handelsutvecklingsprogram samt påverkan på deras konkurrensförmåga på den inhemska, regionala och internationella marknaden samt gemenskapsmarknaden."

60. Artikel 290 skall ersättas med följande:

"Artikel 290

1. För att påskynda förfaranden och med undantag från

artiklarna 288 och 289 kan finansieringsbeslut tas för flerårsprogram i de fall där finansieringen avser

a)utbildning,

b)decentraliserad verksamhet,

c) mikroprojekt,

d)handelsfrämjande åtgärder och handelsutveckling,

e)grupper av verksamheter i begränsad skala inom en viss sektor,

f) stöd till projekt/programledning,

g)tekniskt samarbete.

2. I fall enligt punkt 1 kan den berörda AVS-staten för chefen för delegationen framlägga ett flerårsprogram som anger huvuddragen, typerna av avsedda åtgärder och föreslaget ekonomiskt åtagande.

a)Finansieringsbeslutet avseende varje flerårsprogram skall fattas av chefutanordnaren. Brevet från denne till den nationelle utanordnaren med underrättelse om ett sådant beslut skall utgöra det finansieringsavtal som avses i artikel 291.

b)Inom ramen för sålunda antagna flerårsprogram skall den nationelle utanordnaren, eller, vid behov, aktören i det decentraliserade samarbetet, till vilket delegerats funktioner i detta syfte, eller, i tillämpliga fall, andra stödberättigade, genomföra varje enskild aktion i överensstämmelse med de relevanta bestämmelserna i denna konvention och villkoren i ovan nämnda finansieringsavtal. Om genomförandet skall utföras av aktörer i det decentraliserade samarbetet eller andra stödberättigade, skall den nationella utanordnaren och chefen för delegationen behålla det finansiella ansvaret samt regelbundet kontrollera verksamheterna för att bland annat säkerställa att de förstnämnda kan utföra sina förpliktelser enligt punkt 3.

3. Vid slutet av varje år skall den nationelle utanordnaren, i samråd med chefen för delegationen, skicka en rapport till kommissionen om genomförandet av åtgärdsprogrammen."

61. I artikel 294.1 a) skall styckena i., ii. och iii. ersättas med

följande:

"i.fysiska personer eller företag eller offentliga eller halvoffentliga organ inom AVS-staterna och medlemsstaterna,

ii. kooperativa sammanslutningar och andra offentligrättsliga eller privaträttsliga juridiska personer med undantag för dem som inte är vinstdrivande, i medlemsstaterna och/eller i AVS-staterna,

iii. samriskföretag eller grupper av AVS-staters och/eller medlemsstaters företag."

62. Artikel 296.1 b) skall ersättas med följande:

"b) konkurrenskraften hos entreprenörer, leverantörer och konsulter från medlemsstaterna och AVS-staterna,"

63. Artikel 316.1 skall ersättas med följande:

"1. Kommissionen skall i varje AVS-stat eller i varje regional gruppering som uttryckligen så begär representeras av en delegation under ledning av en delegationschef, godkänd av den eller de berörda AVSstaterna."

64. Artikel 317 ändras på följande sätt:

– Artikeln skall inledas med ett nytt stycke med följande lydelse:

"Chefen för delegationen skall representera kommissionen på alla områden där den är behörig och i fråga om hela dess verksamhet."

– I inledningen till andra stycket skall "Delegaten skall" ersättas med:

"Särskilt när det gäller samarbetet skall chefen för delegationen ha de instruktioner och den delegerade befogenhet som behövs för att underlätta och påskynda förberedelserna för, bedömningen och verkställandet av projekt och åtgärdsprogram, och skall vara försedd med erforderligt stöd för detta ändamål. I detta syfte och i nära samarbete med den nationelle utanordnaren skall chefen för delegationen"

64a. I artikel 331, punkt 10, skall följande strecksats införas efter första strecksatsen:

– Artikel 194.5

64b. I artikel 331, punkt 12, skall följande strecksats läggas till:

– Artikel 284.2

64c. I artikel 334, punkt 9, skall följande strecksats införas före första strecksatsen:

– Artikel 194.5

64d. I artikel 337, punkt 9, skall följande strecksats införas före första strecksatsen:

– Artikel 194.5F.

DEL FEM – SLUTBESTÄMMELSER

65. Artikel 364 skall ersättas med följande:

"Artikel 364

Om förhandlingarna med Sydafrika innan bestämmelserna med ändringar av denna konvention träder i kraft i enlighet med artikel 366.2, leder till ett avtal om statens anslutning till denna konvention skall ministerrådet oaktat villkoren för anslutning som avses i artikel 363 handla på grundval av resultatet av förhandlingarna och fatta beslut om anslutningsvillkoren för denna stat med beaktande av Sydafrikas särdrag.

Dessa villkor skall fastställas i ett särskilt protokoll som skall utgöra en integrerad del av denna konvention.

Vid ett positivt beslut skall Sydafrika ingå bland signatärstaterna till denna konvention utan att vidare ratificering av denna konventions signatärstater är nödvändig. Ministerrådets beslut skall ange den dag anslutningen träder i kraft."

66. Följande artikel skall införas som artikel 364a:

"Artikel 364a

1. Om Somalia ansöker om anslutning till denna konvention skall ministerrådet behandla ansökan och fatta beslut om denna stats anslutning.

2. Om ministerrådet fattar ett positivt beslut före ikraftträdandet av de bestämmelser som ändrar denna konvention skall Somalia ingå bland signatärstaterna och ha samma ställning som övriga signatärer.

3. Om ministerrådet fattar ett positivt beslut efter ikraftträdandet av de bestämmelser som ändrar denna konvention skall denna konvention, såsom den ändrats, träda i kraft med avseende på Somalia den första dagen efter den dag då Somalia överlämnar sina instrument för ratificering. Ministerrådet får emellertid fastställa i sitt beslut att vissa rättigheter och skyldigheter som fastställts i denna konvention, i Somalias eget intresse, skall vara tillämpliga i fråga om den staten från och med en annan dag."

67. Följande artikel 366a skall införas:

"Artikel 366a

1. I denna artikel avses med "part" gemenskapen och Europeiska unionens medlemsstater å ena sidan och varje enskild AVS-stat å andra sidan. 2. Om en av parterna anser att en annan part har underlåtit att fullgöra en skyldighet med avseende på någon av de grundläggande aspekter som avses i artikel 5 skall den, om frågan inte är av särskilt brådskande natur, inbjuda den berörda parten till samråd i syfte att bedöma situationen i detalj och, om nödvändigt, avhjälpa den.

För sådana samråd och i syfte att hitta en lösning

– skall gemenskapen representeras av den stat som

innehar dess ordförandeskap, biträdd av den medlemsstat som dessförinnan innehade ordförandeskapet samt den medlemsstat som står i tur härför, tillsammans med kommissionen,

– skall AVS-sidan representeras av den AVS-stat som innehar medordförandeskapet, biträdd av den AVS-stat som dessförinnan innehade medordförandeskapet samt den medlemsstat som står i tur härför. Ytterligare två av AVS-ministerrådets ledamöter som väljs av den berörda parten skall också delta i samrådet.

Samrådet skall inledas senast 15 dagar efter inbjudan och som regel inte pågå längre än 30 dagar.

3. Om man trots ansträngningar inte har kunnat hitta en lösning vid slutet av den period som avses i punkt 2, tredje stycket, eller omedelbart, om ärendet är av brådskande natur eller samråd avböjs, får den part som åberopade underlåtenhet att fullgöra en skyldighet vidta lämpliga åtgärder, däribland, om nödvändigt, tills vidare helt eller delvis upphäva tillämpningen av denna konvention i fråga

om den berörda parten. Parterna är överens om att upphävande endast skall tillgripas i sista hand.

Den berörda parten skall i förväg underrättas om varje sådan åtgärd, vilken skall upphävas så snart skälen till att den vidtogs inte längre är för handen."

G. ANDRA FINANSPROTOKOLLET

68. Följande andra finansprotokoll skall tillämpas under den andra femårsperioden som omfattas av denna konvention:

"ANDRA FINANSPROTOKOLLET

Artikel 1

1. För de ändamål som anges i del tre, avdelning II, kapitel 1 och 3, och avdelning III i denna konvention och för en period av fem år med början den 1 mars 1995, skall totalbeloppet av det finansiella bistånd som görs tillgängligt av gemenskapen uppgå till 14 625 miljoner ecu.

Detta belopp skall innefatta a) 12 967 miljoner ecu från Europeiska utvecklingsfonden, av vilka 292 miljoner ecu skall komma från icke tilldelade eller oanvändbara medel som överförts från tidigare fonder. Detta belopp skall fördelas på följande sätt:

i. För de ändamål som anges i artiklarna 220, 221 och 224, 9 592 miljoner ecu i form av bidrag, inklusive 1 400 miljoner ecu för strukturanpassningsstöd, som kan kompletteras, i överensstämmelse med artikel 281.2 e), som en del av långsiktigt utvecklingsbistånd.

ii. För de ändamål som anges i artiklarna 220, 221 och 224, 1 000 miljoner ecu i form av riskkapital.

iii. För de ändamål som anges i artikel 186–212, 1 800 miljoner ecu i form av bidrag för stabilisering av exportinkomster.

iv. För de ändamål som anges i artikel 214–219, 575 miljoner ecu i form av anslag enligt SYSMIN-planen.

b) För de ändamål som anges i artiklarna 220, 221 och 224, upp till 1 658 miljoner ecu från banken i form av lån ur dess egna medel i överensstämmelse med de villkor som föreskrivs i dess stadgar. För dessa lån skall

föreskrifterna i artikel 235 i denna konvention avseende räntesubventioner gälla.

2. Banken skall administrera de lån som ges ur dess egna medel, inklusive räntesubventioner, såväl som riskkapital. Alla andra resurser enligt konventionen skall administreras av kommissionen.

Artikel 2

För finansieringen av det bistånd som avses i artiklarna 254 och 255 i denna konvention

a) skall ett särskilt anslag på 260 miljoner ecu avsättas inom de fonder som avses i artikel 1 a) i., varav 140 miljoner ecu skall vara för det bistånd som anges i artikel 254 och 120 miljoner ecu för det bistånd som anges i artikel 255,

b) får, om de i en av de ovan nämnda artiklarna föreskrivna särskilda anslagen förbrukats innan detta finansprotokolls giltighetstid går ut, överföringar göras från de anslag som föreskrivs i den andra artikeln,

c) skall, vid utgången av detta finansprotokolls giltighetstid, anslag som inte är anvisade till katastrofbistånd eller för hjälp åt flyktingar, återvändande och tvångsförflyttade personer återbetalas till fondens tillgångar för finansiering av andra verksamheter som omfattas av utvecklingsfinansieringssamarbetet, såvida ministerrådet inte beslutar annorlunda,

d) skall AVS-staterna och gemenskapen, om de särskilda anslagen förbrukats innan detta finansprotokolls giltighetstid går ut, och med beaktande av andra resurser vilka AVS-staterna kan komma att få för samma syfte, inom de relevanta gemensamma institutionerna anta lämpliga åtgärder för att hantera den situation som avses i artiklarna 254 och 255.

Artikel 3

1. Av de totala finansiella resurser som görs tillgängliga enligt artikel 1 a) i., skall ett belopp av 1 300 miljoner ecu reserveras för finansiering av AVS-staternas regionala projekt och åtgärdsprogram.

2. Ur de resurser som är öronmärkta enligt denna artikel skall gemenskapen bidra

i) med ett separat anslag om högst 73 miljoner ecu för att finansiera budgeten för centret för industriell utveckling,

ii) med ett belopp om högst 4 miljoner ecu för de ändamål som avses i bilaga 68I,

iii) med ett vägledande belopp om 85 miljoner ecu för finansiering av regionala åtgärdsprogram hänförliga till handelsutveckling enligt artikel 138.

iv) med ett belopp av 80 miljoner ecu för stimulansfinansieringen av institutionella stöd enligt artikel 224 m).

3. Banken kan, från de medel den förfogar över, öka dessa resurser genom att bidra till finansieringen av regionala projekt och program.

Artikel 4

Varje överskott från fonden som inte har anslagits eller utbetalats vid slutet av detta finansprotokolls sista tillämpningsår skall utnyttjas tills det uttömts, i enlighet med samma villkor som de som fastställs i denna konvention."

H. PROTOKOLL NR 1 OM DEFINITION AV BEGREPPET "URSPRUNGSVAROR" OCH METODER FÖR ADMINISTRA-TIVT SAMARBETE

69. I protokoll nr 1, avdelning I, artikel 5 skall "10 procent" ersättas med "15 procent".

70. I protokoll nr 1, avdelning I, artikel 6 skall en ny punkt med följande lydelse läggas till som punkt 5:

"5. På AVS-staternas begäran skall produkter med

ursprung i ett angränsande utvecklingsland som inte är en AVS-stat och som hör till en sammanhållen geografisk enhet, anses ha sitt ursprung i den AVS-stat där de genomgår vidare bearbetning eller behandling under förutsättning att

– den bearbetning eller behandling som utförs i AVS-staten går utöver de åtgärder som anges i artikel 3.3. Produkter som omfattas av kapitel 50–63 i Harmoniserade systemet skall emellertid dessutom i AVS-staten minst genomgå bearbetning eller behandling som leder till att den produkt som erhålls får en klassificering under en rubrik i Harmoniserade systemet som skiljer sig från den som omfattade produkterna med ursprung i ett utvecklingsland utanför AVS. För produkter som förtecknas i bilaga X till detta protokoll skall endast den särskilda behandling som avses i kolumn 3 gälla, oavsett om den innebär rubrikändring eller inte,

– AVS-staterna, gemenskapen och de andra berörda länderna har ingått ett avtal om administrativa förfaranden som säkerställer ett korrekt genomförande av denna punkt.

Denna punkt skall inte gälla tonfiskprodukter som klassificeras under kapitel 3 eller 16 i Harmoniserade systemet, risprodukter som hör till HS-nummer 1006 eller de textilprodukter som är förtecknade i bilaga XI till detta protokoll.

Vid fastställandet av om produkterna har sitt ursprung i ett utvecklingsland som inte är en AVS-stat skall bestämmelserna i detta protokoll gälla.

Ministerrådet för AVS-EG skall fatta beslut om AVSstaternas begäran på grundval av en rapport från AVS-EG:s tullsamarbetskommitté som inrättats i enlighet med artikel 30."

71. I protokoll 1, avdelning II, artikel 21.1 skall "2 820 ecu" ersättas med "3 140 ecu" och i punkt 2 skall "30 april 1991" ersättas med "30 april 1997" och "1 oktober 1988" skall ersättas med "1 oktober 1994".

72. I protokoll 1, avdelning II, artikel 22.2, andra stycket, skall "200 ecu" ersättas med "230 ecu" och "565 ecu" skall ersättas med "630 ecu"

.73. I protokoll 1, avdelning III, artikel 31.8 skall första stycket

ersättas av följande:

"8. På begäran skall undantag automatiskt medges rörande konserverad tonfisk och tonfiskfilé inom ramen för en årlig kvot på 4 000 ton för konserverad tonfisk och inom ramen för en årlig kvot på 500 ton för tonfiskfilé."

74. Protokoll 1, avdelning IV skall ersättas av följande:

"AVDELNING IV

CEUTA OCH MELILLA

Artikel 32

Speciella villkor

1. Uttrycket "gemenskapen" som används i detta protokoll skall inte omfatta Ceuta och Melilla. Termen "varor med ursprung i gemenskapen" skall inte täcka varor med ursprung i Ceuta och Melilla.

2. Föreskrifterna i detta protokoll skall tillämpas med nödvändiga ändringar när det gäller att avgöra huruvida varor, vid import till Ceuta och Melilla, skall anses ha sitt ursprung i AVS-staterna.

3. När varor som helt har tillverkats i Ceuta, Melilla, ett ULT eller gemenskapen undergår bearbetning och behandling inom AVS-staterna skall de anses helt framställda i AVS-staterna.

4. Bearbetning eller behandling som utförs i Ceuta, Melilla, ett ULT eller gemenskapen skall anses utförd inom AVS-staterna när material undergår vidare bearbetning eller behandling i AVS-staterna.

5. När det gäller tillämpning av punkterna 3 och 4 skall de otillräckliga åtgärder som är förtecknade i artikel 3, punkterna 3 a), 3 b), 3 c) och 3 d) inte betraktas som bearbetning eller behandling.

6. Ceuta och Melilla skall anses som ett enda territorium."

75. I protokoll 1, avdelning V skall följande bilagor läggas till som bilaga X och bilaga XI:

BILAGA X

Förteckning över bearbetning eller behandling som skall utföras i

AVS-länderna för att ge produkten AVS-ursprungsstatus i fråga om

vissa textilmaterial med ursprung i de andra utvecklingsländer som

avses i artikel 6.5 i detta protokoll.

Textilier och textilartiklar som omfattas av avsnitt XI

__________________________________________________________________

KN-nummer

Varubeskrivning

Bearbetning eller behandling som utförts på icke ursprungsvaror som ger ursprungsstatus_____________________________________________________ _____________

(1)

(2)

(3)

__________________________________________________________________

ur 5101

Ull, okardad och okammad:

Avfettad, inte karboniserad ull:

Karboniserad ull:

Tillverkning baserad på otvättad ull, inbegripet avfall av ull, vars värde inte överstiger 50% av varans pris fritt fabrik

Tillverkning baserad på avfettad, inte karbonserad ull, vars värde inte överstiger 50% av varans pris fritt fabrik ur 5103

Avfall av ull eller av fina eller grova djurhår, karboniserat:

Tillverkning baserad på inte karboniserat avfall, vars värde inte överstiger 50% av varans pris fritt fabrik ur 5201

Bomull, okardad och okammad, blekt:

Tillverkning baserad på råbomull, vars värde inte överstiger 50% av varans pris fritt fabrik 5501 5507

Konststapelfibrer:

Inte kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning

Tillverkning baserad på kemiska material eller textilmassa

kardade eller kammade eller andra

Tillverkning baserad på kemiska material eller textilmassa eller avfall enligt KN-nummer 5505

ur kap 5055

Garn, monofilament och tråd, annat än pappersgarn:

tryckt eller färgat

Tillverkning baserad på

naturfibrer, inte kardade eller kammade eller på annat sätt beredda för spinning råsilke eller avfall av silke kemiska material eller textilmassa, eller konststapelfibrer, filamentkabel eller avfall av fibrer, inte kardade eller kammade eller på annat sätt beredda för spinning

eller

Tryckning eller färgning av garn eller monofilament, oblekt eller förblekt 1), åtföljd av förberednings- eller färdigställningsoperationer, utom tvinning eller texturering, varvid värdet av ickeursprungsmaterial (inbegripet garn) inte överstiger 48% av varans pris fritt fabrik

andra

Tillverkning baserad på

naturfibrer, inte kardade eller kammade eller på annat sätt beredda för spinning råsilke eller avfall av silke kemiska material eller textilmassa, eller konststapelfibrer, filamentkabel eller avfall av fibrer, inte kardade eller kammade eller på annat sätt beredda för spinning

Vävnader andra än vävnader av pappersgarn

tryckta eller färgade

Tillverkning baserad på garn eller Tryckning eller färgning av oblekta eller förblekta vävnader, åtföljd av förberednings- eller färdigställningsoperationer

1) 2)

5601

andra

Tillverkning baserad på garn

Vadd av textilmaterial och varor av sådan vadd; textilfibrer med en längd av högst 5 mm (flock) samt stoft och noppor av textilmaterial

Tillverkning baserad på fibrer 5602

Filt, även impregne-rad, överdragen, belagd eller laminerad

tryckt eller färgad

Tillverkning baserad på fibrer eller Tryckning eller färgning av oblekt eller förblekt filt, åtföljd av förberednings- eller färdigställningsoperationer 1) 2)

impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad

Impregnering, överdragning, beläggning eller laminering av bondad duk, oblekt 3)

andra

Tillverkning baserad på fibrer

5603

Bondad duk, även impregnerad, över-dragen, belagd eller laminerad

tryckt eller färgad

Tillverkning baserad på fibrer eller Tryckning eller färgning av oblekt eller förblekt bondad duk, åtföljd av förberednings- eller färdigställningsoperationer

1) 2)

impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad

Impregnering, överdragning, beläggning eller laminering av bondad duk, oblekt

3)

andra

Tillverkning baserad på fibrer

5604

Tråd och rep av gummi, textilöver-dragna; textilgarn samt remsor o.d. enligt nr 5404 eller 5405, impregnerade, överdragna eller belagda eller för-sedda med hölje av gummi eller plast

tråd och rep av gummi, textilöverdragna

Tillverkning baserad på tråd eller rep av gummi, inte textilöverdragna

andra

Impregering, överdragning eller beläggning med textilgarn och remsor eller liknande, oblekta 5607

Surrningsgarn och tågvirke, även flätade och även impregnerade, överdragna eller belagda med gummi eller plast eller försedda med hölje av gummi eller plast

Tillverkning baserad på fibrer, kokosfibrer, syntetfibrer eller konstfilamentgarn, eller monofilament 5609

Varor av garn, av remsor o.d. enligt nr 5404 eller 5405, eller av surrningsgarn eller tågvirke inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

Tillverkning baserad på fibrer, kokosfibrer, syntetfibrer eller konstfilamentgarn, eller monofilament 5704

Mattor och annan golvbeläggning av filt av textilmaterial, inte tuftade eller flockade, även konfektionerade

Tillverkning baserad på fibrer Kap 58

Speciella vävnader, tuftade dukvaror av textilmaterial; spetsar; tapisserier; snörmakeriarbeten, broderier:

Broderier som längdvara eller i form av motiv (KN-nummer 5810)

Tillverkning vid vilken det använda materialets värde inte överstiger 50% av varans pris fritt fabrik

tryckta eller färgade

Tillverkning baserad på garn eller Tryckning eller färgning av oblekta eller blekta vävnader, filt eller bondad duk, åtföljd av förberednings- eller färdigställningsoperationer

1) 2)

impregnerade, över-dragna eller belagda

Tillverkning baserad på oblekta vävnader, filt eller bondad duk

andra

Tillverkning baserad på garn 5901

Textilvävnader överdragna med gummi arabicum e.d. eller med stärkelseprodukter, av sådana slag som används till bok-pärmar o.d.; kalkerväv; preparerad målarduk; kanvas och liknande styva textilvävnader av sådana slag som används till hattstommar

Tillverkning baserad på oblekta vävnader 5902

Kordväv av hög-styrkegarn av nylon eller andra polyamider, polyestrar eller viskos

Tillverkning baserad på garn 5903

Textilvävnader, impregnerade, över-dragna, belagda eller laminerade med plast, andra än vävnader enligt KN-nummer 5902

Tillverkning baserad på oblekta vävnader eller Tryckning eller färgning av oblekta eller förblekta vävnader, åtföljd av förberednings- eller färdigställningsoperationer

1) 2)

5904

Linoleummattor o.d. även tillskurna stycken; golv-beläggning bestående av en textilbotten med överdrag eller beläggning, även tillskurna stycken

Tillverkning baserad på oblekta vävnader, filt eller bondad duk 5905

Textiltapeter

Tillverkning baserad på oblekta vävnader eller Tryckning eller färgning av oblekta eller förblekta vävnader, åtföljd av förberednings- eller färdigställningsoperationer

1) 2)

5906

Gummibehandlade textilvävnader, andra än vävnader enligt KN-nr 5902

Tillverkning baserad på blekta vävnader av trikå, eller från andra oblekta vävnader 5907

Textilvävnader med annan impregnering, annat överdrag eller annan beläggning; målade teater-kulisser, ateljéfonder o.d., av textilvävnad

Tillverkning baserad på oblekta vävnader eller Tryckning eller färgning av oblekta eller förblekta vävnader, åtföljd av förberednings- eller färdigställningsoperationer

1) 2)

5908

Vekar av vävt, flätat eller stickat textil-material, för lampor, kaminer, tändare, ljus o.d.; glöd-strumpor och rundstickad glödstrumpsväv, även impregnerade

Tillverkning baserad på garn 5909

Brandslangar och liknande slangar av textilmaterial, även med invändig beläggning, armering eller tillbehör av annat material

Tillverkning baserad på garn eller fibrer 5910

Drivremmar och transportband av textilmaterial, även förstärkta med metall eller annat material

Tillverkning baserad på garn eller fibrer 5911

Produkter och artiklar av textilmaterial för tekniskt bruk, specificerade i anmn. 7 till kapitel 59 i Kombinerade nomenklaturen

polerskivor eller ringar andra än av filt

Tillverkning baserad på garn, avfall eller lump enligt nr 6310

andra

Tillverkning baserad på garn eller fibrer Kapitel 60

Dukvaror av trikå

tryckta eller färgade

Tillverkning baserad på garn eller tryckning eller färgning av oblekta eller förblekta vävnader, åtföljd av förberednings- eller färdigställningsoperationer

1) 2)

andra

Tillverkning baserad på garn

(*) Kap 61

Kläder och tillbehör till kläder, av trikå

erhållna genom att sy eller på annat sätt sammanfoga två eller flera stycken av trikå som antingen har till-skurits eller erhållits tillskurna

Fullständig konfektionering

4)

andra

Tillverkning baserad på garn (*) ur kapitel 62

Kläder och tillbehör till kläder, av annan textilvara än trikå utom sådana enligt KN-nr 6213 och 6214, för vilka be-stämmelserna anges nedan

slutförda eller fullständiga

Fullständig konfektionering

4)

inte slutförda eller fullständiga

Tillverkning baserad på garn6213 och 6214

Näsdukar, sjalar, scarfar, halsdukar, mantiljer, slöjor o.d.

broderade

Tillverkning baserad på garn eller tillverkning baserad på obroderad vävnad, förutsatt att värdet av den använda obroderade vävnaden inte överstiger 40% av den färdiga varans pris fritt fabrik

andra

Tillverkning baserad på garn

(*) Se även de produkter som inte omfattas av undantagsförfarandet som förtecknas i bilaga XI.

6301 ur 6306

Res- och sängfiltar; sänglinne, bords-linne, toalett-handdukar och kökshanddukar; gardiner (inklusive draperier) och rull-gardiner; gardin-kappor och säng-omhängen; andra inredningsartiklar (andra än sådana enligt nr 9494); säckar och påsar av sådana slag som används för för-packning av varor; presenningar, markiser och campingartiklar

av filt eller bondad duk

inte impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad

Tillverkning baserad på fibrer

impregnerad, över-dragen, belagd eller laminerad

Impregnering, överdragning, beläggning eller laminering av filt eller bondad duk, oblekt

3)

andra

av trikå

ej broderad

Fullständig konfektionering

4)

broderad

Fullständig konfektionering

4)

eller tillverkning baserad på ej broderad trikå, förutsatt att värdet av den använda ej broderade trikån ej överstiger 40% av den färdiga varans pris fritt fabrik

inte av trikå

ej broderad

Tillverkning baserad på garn 6301 ur 6306 (forts)

broderad

Tillverkning baserad på garn eller tillverkning baserad på ej broderad vävnad, förutsatt att värdet av den ej broderade vävnaden inte överstiger 40% av den färdiga varans pris fritt fabrik 6307

Andra konfektio-nerade artiklar (inbegripet till-skärningsmönster), utom för solfjädrar och handskärmar, icke mekaniska, ramar och handtag till dessa och delar av sådana ramar och handtag:

Skurtrasor, disktrasor, dammhanddukar och liknande artiklar

Tillverkning baserad på garn

andra

Framställning vid vilken materialens värde inte överstiger 40% av den färdiga varans pris fritt fabrik 6308

Satser bestående av vävnadsstycken och garn, med eller utan tillbehör, avsedda för tillverkning av mattor, tapisserier, broderade borddukar eller servetter eller liknande artiklar av textilmaterial, i detaljhandelsför-packningar

Införlivade i en sats av vilken det sammanlagda värdet av alla ickeursprungsartiklar inte överstiger 25% av satsens pris fritt fabrik

1) Termen förblekt som används i förteckningen i bilaga X för att känneteckna den tillverkningsfas som krävs, då vissa ickeursprungsmaterial används, gäller för vissa garner, textilvävnader och textilvaror av trikå som endast har tvättats sedan de spunnits eller vävts.

Förblekta produkter befinner sig på ett tidigare tillverkningsstadium än blekta produkter, som har genomgått flera bad i blekmedel (oxidationsmedel som t.ex. väteperoxid och reduceringsmedel).

2) För att betraktas som bearbetning eller behandling som ger ursprungsstatus skall emellertid termotryckning åtföljas av tryckning av överföringspapperet.

3) Termen impregnering, överdragning, beläggning eller laminering omfattar inte de processer som är avsedda att sammanfoga textilier.

4) Termen fullständig konfektionering som används i förteckningen i bilaga X betyder att alla processer som följer efter det att det vävda tyget har skurits till eller trikån har tillverkats i rätt form skall ha utförts.

Emellertid måste inte färdigställandet nödvändigtvis anses vara ofullständigt, om en eller flera avslutande tillverkningsprocesser inte genomförts.

Följande är en förteckning över exempel på avslutande tillverkningsprocesser:

– Isyning av knappar eller andra slag av fästanordningar.

– Tillverkning av knapphål.

– Fållning och avslutning av byxben och ärmar eller nederkant på kjolar och klänningar.

– Påsättning av garneringar och tillbehör som t.ex. fickor, etiketter, märken etc.

– Strykning och andra förberedelser av plagg vilka skall säljas som konfektionsvaror.

Kommentarer angående avslutande tillverkningsprocesser – särskilda fall

Det är möjligt att det vid särskilda tillverkningsprocesser är så viktigt att de avslutande tillverkningsprocesserna utförs, särskilt i fråga om en kombination av processerna, att dessa processer måste anses omfatta mera än ett enkelt färdigställande.

Om i dessa särskilda fall de avslutande tillverkningsprocesserna inte genomförs, kommer det att leda till att varan inte räknas som komplett.

BILAGA XI

Textilprodukter som är undantagna från det kumulationsförfarande

med vissa utvecklingsländer som avses i artikel 6.5.

6101 10 90 6101 20 90 6101 30 90

Tröjor, pullovrar, koftor, västar, twinset, koftor, bäddjackor och jumprar (andra än kavajer och blazrar), anoraker, skidjackor, vindjackor o.d. av trikå 6102 10 90 6102 20 90 6102 30 90

6110 10 10 6110 10 31 6110 10 35 6110 10 38 6110 10 91 6110 10 95 6110 10 98 6110 20 91 6110 20 99 6110 30 91 6110 30 99

6203 41 10 6203 41 90 6203 42 31 6203 42 33 6203 42 35 6203 42 90 6203 43 19 6203 43 90 6203 49 19 6203 49 50

Långa byxor och knäbyxor andra än badbyxor för män eller pojkar, vävda; långa byxor för kvinnor eller flickor, av ull, bomull eller konstfibrer; nederdelar till fodrade träningsoveraller, andra än kategori 16 eller 29, av bomull eller konstfibrer 6204 61 10 6204 62 31 6204 62 33 6204 62 39 6204 63 18 6204 69 18

6211 32 42 6211 33 42 6211 42 42 6211 43 42

I. PROTOKOLL 7 om nötkött.

76. I protokoll 7 skall artiklarna 1, 2 och 4 ersättas med följande:

"Artikel 1

Inom de gränser som anges i artikel 2 skall importavgifter utom tullar gällande för nöt- och kalvkött med ursprung i AVSstaterna minskas med 92 %.

Artikel 2

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 skall den i artikel 1 föreskrivna minskningen av importavgifter gälla följande kvantiteter av benfritt kött per kalenderår och per land:

Botswana:18 916 ton Kenya:142 ton Madagaskar:7 579 ton Swaziland:3 363 ton Zimbabwe:9 100 ton Namibia:13 000 ton

Artikel 4

Om en av de i artikel 2 angivna AVS-staterna under loppet av ett givet år inte är i stånd att leverera den fastställda totalkvantiteten och inte vill utnyttja fördelarna av de åtgärder som anges i artikel 3, får kommissionen fördela återstående mängd mellan de andra berörda AVS-staterna. I ett sådant fall skall de berörda AVS-staterna framlägga ett förslag till kommissionen, inte senare än den 1 september samma år, med angivande av den eller de AVS-stater som kommer att kunna leverera den tillkommande kvantiteten, samtidigt som det anges för kommissionen vilken AVS-stat som inte kan leverera hela sin tilldelade kvantitet, varvid det skall förstås att denna nya temporära tilldelning inte skall påverka de ursprungliga kvantiteterna.

Kommissionen skall säkerställa att ett beslut fattas senast den 1 december."

J. PROTOKOLL 10 OM HÅLLBAR FÖRVALTNING AV SKOGSTILLGÅNGAR

77. Följande protokoll skall införas som protokoll 10:

"PROTOKOLL 10

om hållbar förvaltning av skogstillgångar

1. Gemenskapen och AVS-staterna inser vikten och behovet av en rationell förvaltning av skogstillgångarna för att säkerställa en långsiktig hållbar utveckling av skogarna i AVS-staterna i enlighet med Rio-konferensens principförklaring om miljö och utveckling, däribland de icke rättsligt bindande skogsprinciperna, FN:s ramöverenskommelse om klimatförändringar och konventionerna om biologisk mångfald och ökenspridning.

2. Särskild prioritet skall ges åtgärder som stödjer och uppmuntrar AVS-staternas och deras organisationers ansträngningar att bevara, återställa och på ett hållbart sätt utnyttja sina skogstillgångar, däribland kampen mot ökenspridning.

3. Gemenskapen och AVS-staterna skall rikta in sina ansträngningar på åtgärder som främjar följande:

a) Skydd av hotade tropiska skogar och deras biologiska mångfald och återställande av de funktioner som de tropiska skogarna har och som har skadats, med hänsyn tagen till den lokala befolkningens behov och intresse av ett hållbart utnyttjande av skogsprodukter, de olika aktörer och faktorer som orsakar kalhuggning, behovet av att säkerställa den lokala befolkningens deltagande i fastläggandet, planeringen och genomförandet av åtgärder, skillnaderna mellan länder och regioner och åtgärder för att ta itu med dessa.

b) Utveckling av buffertzoner för att bidra till skydd, återställande och hållbar utveckling av tropiska skogar som en del av en större plan för markutnyttjande.

c) Hållbar förvaltning av skogar som är avsedda för produktion av virke och andra produkter som framställs av virket, för att säkerställa att dessa produkter år 2000 på grundval av lämpliga förvaltningsplaner kommer från skogar med en hållbar utveckling. Särskild prioritet skall ges lokala och småskaliga insatser.

d) Stöd åt och utveckling av lokalt anpassad återbeskognings- och skogsförvaltnings-verksamhet samt återställning av förstörd skogsmarks bördighet, särskilt inom ramen för nationella och regionala kampanjer mot ökenspridning.

e) Stöd till uppbyggandet av institutioner inom skogssektorn med tonvikt på uppbyggnad av kapacitet för att ta itu med behovet av utbildningsprogram för lokalbefolkning, skogsförvaltare och forskare, av lagstiftning, av ökat politiskt och socialt stöd och stärkande av institutionerna och av organisationer och föreningar som deltar i åtgärder på skogsområdet.

f) Utveckling och genomförande av handlingsplaner på lokal, nationell och regional nivå för att förbättra förvaltning, skydd och hållbar utveckling av skogar under det att hänsyn tas till orsakerna till avskogning inom och utanför skogssektorn.

g) Införande av en strategisk och anpassningsbar

forskningspolitik som syftar till att vidarebefordra den kunskap och planeringskapacitet som krävs för skydd och hållbar förvaltning av skogar och även för genomförande av uppföljningsåtgärder för den forskning som bedrivs inom ramen för projekt och program.

4. Med hänsyn till den betydelse virke och trävaruprodukter har för AVS-staternas ekonomier skall gemenskapen och AVS-staterna, inom de begränsningar som fastställs ovan, inrikta sig på följande:

a) Att förbättra handel med och saluföring av virke från skogar med en hållbar utveckling.

b) Att stödja fastläggandet och utvecklingen av certifieringssystem för virke från tropiska skogar under det att hänsyn tas till principerna för hållbar skogsförvaltning som en del av planerade internationellt harmoniserade certifieringssystem för allt slags virke och trävaruprodukter.

c) Att stödja åtgärder för att öka andelen tropiskt virke och trävaruprodukter från skogar med en hållbar utveckling av den totala produktionen inom denna sektor i AVS-staterna i syfte att stimulera ekonomisk utveckling och industrialisering i dessa stater och öka sysselsättningsmöjligheterna och export-intäkterna.

d) Att främja och bredda den internationella handeln med

tropiskt virke från skogar med en utveckling som blivit hållbar genom att de strukturella egenskaperna hos världsmarknaden förbättrats, bl.a. genom priser som avspeglar kostnaden för

hållbar skogsförvaltning och på samma gång är lönsamma och rättvisa för båda parter.

e) Att stödja utvecklingen av en nationell politik i AVSstaterna som syftar till ett hållbart utnyttjande och bevarande av tropiska skogar som används i produktionen av virke och deras genetiska resurser samt upprätthållandet av en ekologisk jämvikt i de regioner som berörs av handeln med tropiskt virke.

f) Att främja tillgång till och överföring av teknologi samt tekniskt samarbete för att uppnå målen för en hållbar utveckling.

5. Med hänsyn vidare till den betydelse tropiskt virke har för ekonomin i de AVS-stater som har virkesproducerande skogar och den absoluta nödvändigheten av att sätta stopp för ökenspridningen i många AVS-stater samt med hänsyn till den ökade kostnaden för att uppnå gynnsamma resultat i samband med bevarande och utveckling av skogar kommer gemenskapen att stödja denna verksamhet. Gemenskapen kommer därför, förutom de medel som avsatts för nationella vägledande program, regionala vägledande program eller all AVS-verksamhet samt i enlighet med relevanta bestämmelser, att använda medel som är tillgängliga inom ramen för gemenskapens budget för detta ändamål."

K. SLUTAKT

78. I slutakten skall följande bilaga införas som bilaga 3a

"BILAGA 3a

Gemenskapens förklaring om artikel 4

Till stöd för AVS-staternas utvecklingsstrategier skall gemenskapen, i sin dialog med AVS-staterna, ta hänsyn till dess utvecklingsmål och prioriteringar, och särskilt till

– en hållbar ekonomisk och social utveckling i utvecklingsländerna, särskilt i de fattigaste av dessa. I detta sammanhang skall en förbättring av mänskliga resurser och miljön särskilt uppmärksammas,

– deras smidiga och gradvisa integrering i världsekonomin, med särskild tyngdpunkt lagd på att vitalisera deras ekonomier genom att främja den privata sektorn,

– att minska fattigdomen,

– att utveckla och befästa demokrati och rättssäkerhet och anslutning till mänskliga rättigheter och grundläggande friheter."

79. I slutakten skall bilaga 14 ersättas med följande:

"BILAGA 14

Gemensam förklaring om artikel 91: centret för industriell

utveckling (CIU)

1. Parterna är överens om att principen om rotation mellan AVS- och EEG-medborgare skall institutionaliseras när det gäller utnämningen av CIU:s direktör och biträdande direktör.

2. Rotationsprincipen skall tillämpas efter en period om fem år, vilket skall vara den maximala ämbetstiden för direktören och biträdande direktören, utnämnda av Kommittén för industriellt samarbete.

3. Vid utnämning av direktören och biträdande direktören skall parterna samråda om de förslag som har framlagts av endera parten, under hänsynstagande till att CIU är ett gemensamt organ.

4. Ett rådgivande råd till CIU skall upprättas. Dess sammansättning och arbetsordning skall fastställas i CIU:s stadgar."

80. I slutakten skall bilaga 22 ersättas med följande:

"BILAGA 22

Gemensam förklaring om artikel 141 om kulturellt och socialt

samarbete

1. Samarbetsprojekt och samarbetsprogram som föreslås av AVS-EG-stiftelsen för kulturellt samarbete och andra specialiserade institutioner enligt artikel 141 i denna konvention kan, på de villkor som fastställs i artikel 140.2, vara berättigade till finansiellt stöd från gemenskapen för att genomföras.

2. Det stöd som gemenskapen beviljar, skall uteslutande användasför att finansiera kulturellt och socialt samarbete."

81. I slutakten skall bilaga 40 ersättas med följande:

BILAGA 40

Gemensam förklaring om de jordbruksprodukter som anges i

artikel 168.2 a) ii.

Parterna bekräftar att gemenskapen avser att genomföra de åtgärder som anges i bilagan och som har fastställts den dag som denna konvention undertecknades, för att ge AVS-staterna den förmånsbehandling som anges i artikel 168.2a) ii. för vissa jordbruksprodukter och behandlade produkter.

De har uppmärksammat att gemenskapen förklarat att den kommer att vidta alla nödvändiga åtgärder för att motsvarande jordbruksförordningar anpassas i god tid och, när så är möjligt, för att de skall kunna träda i kraft samtidigt som de interimsöverenskommelser som kommer att inrättas efter det att den rättsakt som ändrar fjärde AVS-EG-konventionen undertecknats.

Importordning som är tillämplig på jordbruksprodukter och livsmedel

med ursprung i AVS-staterna

__________________________________________________________________ Gemensam organisation av marknaden

Särskild ordning för AVSstaterna_____________________________________________________________ _____

1. KÖTT OCH NÖTKREATUR KN-nummer

Befrielse från tull för alla produkter som omfattas av den gemensamma organisationen av marknaden. 0102 10 00 0102 90 10 0102 90 31 0102 90 33 0102 90 35 0102 90 37 0201 0202 0206 10 91 0206 10 95 0206 10 99 0206 21 00 0206 22 90 0206 29 91 0206 29 99 0210 20 0210 90 41 0210 90 49 0210 90 90 1502 00 91 1602 50 10 1602 50 90 1602 90 61 1602 90 69

Om importen till gemenskapen av kött av nötkreatur som omfattas av KN-nr 0201, 0202, 0206 10 95, 0206 29 91, 1602 50 10 och 1602 90 61 med ursprung i en AVS-stat under loppet av ett år överstiger en kvantitet som motsvarar den största kvantitet som importerats till gemenskapen från det berörda ursprungslandet till gemenskapen under åren 1969 till och med 1974, ökat med en årlig tillväxtfaktor på 7%, skall befrielsen från tull helt eller delvis tillfälligt upphävas för produkter från det berörda ursprungslandet.

I sådana fall skall kommissionen underrätta Europeiska unionens ministerråd som beslutar med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen, om den ordning som skall tillämpas på importen i fråga.

2. KÖTT AV FÅR ELLER GET KN-nummer

Befrielse från tull för alla produkter som omfattas av den gemensamma organisationen för marknaden. Avgifter för tredje land skall inte tillämpas på produkter med KN-nummer: 0104 0204 0206 80 99 0206 90 99 0210 90 11

0210 90 19 0210 90 60 1502 00 99 1602 90 71 1602 90 79

a) 0104 10 90

0104 20 90 (andra än renrasiga avelsdjur)

b) 0204

0210 90 11 0210 90 19 (med undantag för kött av tamfår. För detta kött skall avgiften minskas med 65% inom ramen för en årlig kvot på 500 ton)

3. KÖTT AV FJÄDERFÄ KN-nummer

Sänkning med 16% av tullsatsen för följande produkter: 0105 11 11 0105 11 19 0105 11 91 0105 11 99 0105 91 00

Höns 0105 19 10 0105 99 20 0105 99 30

Gäss och kalkoner 0105 19 90 0105 99 10 0105 99 50

Ankor och pärlhöns 0209 00 90

Fjäderfett, färskt, kylt eller fryst 0210 90 71 0210 90 79

Slaktbiprodukter av fjäderfälever 1501 00 90

Fjäderfäfett, utsmält

Sänkning med 65% av pålagan för tredje land för: 0207

Kött av fjäderfä inom ramen för en årlig kvot på 400 ton 1602 31 1602 39

Kött eller slaktbiprodukter av fjäderfä, beredda eller konserverade, inom ramen för en årlig kvot på 500 ton

4. MEJERIPRODUKTER KN-nummer

Sänkning med 16% av tullsatsen för följande produkter: 0401 10 0401 20 0401 30

Mjölk och grädde, inte koncentrerade och inte försatta med socker eller annat sötningsmedel 0403 10 02 till 0403 10 36

Yoghurt, icke smaksatt eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao 0403 90 11 till 0403 90 69

Annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, varken smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao 0404 10

Vassle och modifierad vassle 0404 90

Produkter bestående av naturliga mjölbeståndsdelar 0405 00

Smör och andra fetter och oljor framställda av mjölk 2106 90 51

Aromatiserad sockerlösning av laktos 2309 10 15 2309 10 19 2309 10 39 2309 10 59 2309 10 70

Hund- eller kattfoder innehållande minst 50 procent mjölkprodukter. 2309 90 35 2309 90 39 2309 90 49 2309 90 59 2309 90 70

Andra beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur, innehållande minst 50 procent mjölkprodukter

Sänkning med 65% av pålagan för tredje land för: 0402

Mjölk och grädde, koncentrerade eller försatta med socker, inom ramen för en årlig kvot på 1 000 ton 0406

Ost och ostmassa, inom ramen för en årlig kvot på 1 000 ton

5. ÄGG KN-nummer

Sänkning med 16% av tullsatsen för produkter som omfattas av den gemensamma organisationen av marknaden: 0407 00 11 0407 00 19 0407 00 30

Ägg av fjäderfä 0408 11 80 0408 19 81 0408 19 89

Äggula av fågelägg 0408 91 80 0408 99 80

Fågelägg

6. SVINKÖTT KN-nummer

Sänkning med 16% av tullsatsen för följande produkter: 0103 91 10 0103 92 11 0103 92 19

Levande svin, andra än renrasiga avelsdjur 1501 00 11 1501 00 19

Ister och annat grisfett 1602 10 00 1602 20 90 1602 41 10 1602 41 90 1602 42 10 1602 49 1602 90 10 1602 90 51

Kött av svin, berett eller konserverat 1902 20 30

Fyllda pastaprodukter innehållande korv e.d.

Sänkning med 50% av tullsatsen inom en kvot på 500 ton: 0203 11 10 0203 12 11 0203 12 19 0203 19 11 till 0203 19 59 0203 21 10 0203 22 11 0203 22 19 0203 29 11 till 0203 29 59 0206 30 21 0206 30 31 0206 41 91 0206 49 91 0209 00 11 0209 00 19 0209 00 30

Kött av svin, färskt eller fryst

Kött av svin, fryst

Slaktbiprodukter av tamsvin, färska eller kylda

Slaktbiprodukter av tamsvin, frysta

Grisfett

Grisfett, annat än sådant enligt nr 0209 00 11 och nr 0209 00 19 0210 11 11 till 0210 11 39 0210 12 11

Skinka och bog, samt delar därav, med ben, saltat, torkat eller rökt Sida av tamsvin, saltad, torkad eller rökt 0210 19 10 till 0210 19 89 0210 90 31 0210 90 39

Andra delar av tamsvin, saltade, torkade eller rökta

Ätbart mjöl av slaktbiprodukter av tamsvin

Sänkning med 65% av avgiften för tredje land inom ramen för en årlig kvot på 500 ton för: 1601 00

Korv och liknande produkter av kött, slaktbiprodukter eller blod.

7. FISKEPRODUKTER KN-nummer

Befrielse från tull för alla produkter som omfattas av den gemensamma organisationen av marknaden. 03 0511 91 90 1604 1605 1902 20 10 2301 20 00

8. SOCKER KN-nummer

1212 91 10 1212 91 90 1212 92 00 1702 20 10 1702 20 90 1702 30 10 1702 40 10 1702 60 10 1702 60 90 1702 90 30 1702 90 60 1702 90 71 1702 90 90 2106 90 30 2106 90 59

1703

Sänkning med 16% av tullsatsen: denna minskning är inte tillämplig när gemenskapen i enlighet med sina åtaganden enligt Uruguay-rundan, tillämpar tilläggstullar.

Sänkning med 0,5 ecu/100 kg av pålagan för tredje land, inom ramen för en årlig kvot på 600 000 ton för:

Melass

9. OLJEVÄXTFRÖN OCH OLJEHALTIGA FRUKTER KN-nummer

Befrielse från tull för alla produkter som omfattas av den gemensamma organisationen av marknaden. 1201 00 90 1202 10 90 1202 20 00 1203 00 00 1204 00 90 1205 00 90 1206 00 90 1207 10 90 1207 20 90 1207 30 90 1207 40 90 1207 50 90 1207 60 90 1207 91 90 1207 92 90 1207 99 91 1207 99 99 1208 1504 1507 1508 1509 90 00 1510 00 90 1511 1512 1513 1514 1515 11 00 1515 19 1515 21 1515 29 1515 50 1515 90 21 1515 90 29 1515 90 31 1515 90 39 1515 90 40 1515 90 51 1515 90 59 1515 90 60 1515 90 91 1515 90 99 1516 10 1516 20 91 1516 20 99 1517 10 90 1517 90 91 1517 90 99 1518 00 31 1518 00 39

1522 00 91 1522 00 99 2304 00 00 2305 00 00 2306 10 00 2306 20 00 2306 30 00 2306 40 00 2306 50 00 2306 60 00 2306 90 91 2306 90 93 2306 90 99

10. SPANNMÅL KN-nummer

Befrielse från tull

Sänkning av pålagan för tredje land med 1,81 ecu/ton0709 90 60 Majs 0712 90 19 1005 10 90 1005 90 00

1007 00 Sorghum

Sänkning med 60% av pålagan för tredje land, inom ramen för ett årligt tak på 100 000 ton och en säkning med 50% om tullen återinförs 1008 20 00 Hirs

Pålagan för tredje land är inte tillämplig inom ramen för ett årligt tak på 60 000 ton, och en sänkning med 50% om tullen återinförs 1101 00 00 1102 10 00 1103 11 10 1103 11 90 1103 21 00

Sänkning med 16% av tullen 1001 10 00 1001 90 91 1001 90 99 1002 00 00 1003 00 10 1003 00 90 1004 00 00 1008 10 00

Sänkning med 50% av tullsatsen inom ramen för en kvot på 15 000 ton 1008 30 00 1008 90 10 1008 90 90

11. RIS KN-nummer

I enlighet med gemenskapens regelverk, sänkning av pålagan för tredje land per 100 kilo 1006 10 21 till Ris(paddy) 1006 10 98 1006 20 Råris 1006 30 Slipat ris

med 65% och 0,36 ecu för ris med ytterskal, (paddy) med 65% och 0,36 ecu för råris med 65% och 0,54 ecu avseende skyddsavgiften för industrin, för helt slipat ris med 65% och 0,54 ecu avseende skyddsavgiften för industrin, omräknad enligt omräkningskursen för helt eller delvis slipat ris, för delvis slipat ris 1006 40 00 Brutet ris

med 65% och 0,30 ecu för brutet ris. Denna avvikelse gäller endast om de berörda AVS-staterna tar ut en avgift vid export av motsvarande storlek. Om 125 000 ton ris (motsvarande råris) överskrids (med KN-nummer 1006 10 21 till 1006 10 98, 1006 20 och 1006 30) samt 20 000 ton för brutet ris (KN-nummer 1006 40 00), skall den generella ordningen för tredje land tillämpas 12. PRODUKTER SOM

ERSÄTTER SPANN-MÅL OCH BEARBE-TADE PRODUKTER AV SPANNMÅL ELLER RIS KN-nummer

Den fasta delen av pålagan för tredje land, eller tullsatser för alla produkter som omfattas av den gemensamma organisationen för marknaden, skall inte tillämpas

0714

1102 20 1102 30 00 1102 90

1103 12 00 1103 13 1103 14 00 1103 19 1103 29 1104 1106 20 1107

Dessutom skall den rörliga delen av avgiften per 100 kilo minskas med 0,181 ecu för KN-nummer 0714 10 99 och 0714 90 19 (maniokoch salepsrot och andra liknande, med hög halt av stärkelse, annat än arrowrot)

1108 (med undantag för KN-nummer 1108 20 00) 1109 00 00 1702 30 91 1702 30 99

med 0,363 ecu för KN-nummer 0714 10 10 och ur 1106 20 (mjöl av sago, maniok- och saleprot och andra rötter, stam- eller rotknölar med KN-nummer 0714, annat än för mjöl av arrowrot

1702 40 90 1702 90 50 1702 90 75 1702 90 79 2106 90 55 2302 10 2302 20

med 50% för KN-nummer ur 1108 14 00 och ur 1108 19 90 (stärkelse, annan, annat än stärkelse av arrowrot)2302 30 2302 40 2302 50 00 2303 10 2303 30 00 2308 10 00 2308 90 30 2309 10 11 2309 10 13 2309 10 31 2309 10 33 2309 10 51 2309 10 53 2309 90 31 2309 90 33 2309 90 41 2309 90 43 2309 90 51 2309 90 53

Den rörliga delen av avgiften för tredje land för rötter, mjöl och stärkelse av arrowrot med KN-nummer ur 10, ur 0714 90 11, ur 1106 20 10, ur 1106 20 91 och ur 1106 20 99, skall inte tillämpas

Den rörliga delen skall inte tillämpas för KN-nummer 0714 10 91 och 0714 90 11 (inbegripet jams) annat än arrowrot 13. FRUKT OCH GRÖN-

SAKER, FÄRSKA ELLER KYLDA KN-nummer

Följande produkter skall befrias från tull: 0706 90 30

Pepparrot ur 0706 90 90

Betor ur 0706 90 90

Rädisor (raphanus sativus) ur 0707 00 11 ur 0707 00 19

Små vinterslanggurkor 0708

Baljfrukter 0709 30 00

Auberginer 0709 40 00

Bladselleri (blekselleri) 0709 51 90

Svampar, andra 0709 60 10

Paprika 0709 90 70

Zucchini 0709 90 90

Grönsaker, andra 0802 31 00 och 0802 32 00

Valnötter, med skal eller skalade 0802 50 00

Pistaschmandel 0802 90 10

Pekannötter 0802 90 90

Andra nötter 0804 30 00

Ananas 0804 40

Avokado 0804 50 00

Guava, mango och mangostan 0805 40 00

0805 30 90

Grapefrukter

Limefrukter (citrus aurantifolia) 0805 90 00

Andra citrusfrukter 0807 10

Meloner (inbegripet vattenmeloner) 0807 20 00

Papayafrukter 0809 40 90

Slånbär 0810 40 30

Blåbär (Vaccinium myrtillus) 0810 90

Annan färsk frukt 0813 50 30

Blandningar av enbart nötter enligt KN-nummer 0801 och 0802

Sänkning av tullsatser för följande produkter: ur 0702 00 10

Tomater, andra än körsbärstomater under tiden 15 november–30 april: sänkning av tullsatsen med 60% inom ramen för en kvot på 2 000 ton ur 0702 00 10

Körsbärstomater, under tiden 15 november–30 april: befrielse från tull inom ramen för en kvot på 2 000 ton ur 0703 10 19

Lök, under tiden 1 februari–15 maj: befrielse från tull. Sänkning av tullsatsen med 15% under resten av året ur 0703 20 00

Vitlök, under tiden 1 februari–31 maj: befrielse från tull. Sänkning av tullsatsen med 15% under resten av året. ur 0704 90 90

Salladskål: befrielse från tull 1 november–31 december. Sänkning av tullsatsen med 15% under resten av året. ur 0705 11 10

Isbergssallat: befrielse från tull 1 juli–31 oktober. Sänkning av tullsatsen med 15% under resten av året. ur 0706 10 00

Morötter: befrielse från tull 1 januari–31 mars. Sänkning av tullsatsen med 15% under resten av året. ur 0709 10 00

Kronärtskockor: befrielse från tull 1 oktober–31 december. Sänkning av tullsatsen med 15% under resten av året. ur 0709 20 00

Sparris: befrielse från tull 15 augusti–15 januari sänkning med 40% 16 januari–31 januari. Sänkning av tullsatsen med 15% under resten av året. ur 0804 20 10

Färska fikon: befrielse från tull 1 november–30 april inom ramen för ett tak på 200 ton. ur 0805 10

Apelsiner: befrielse från tull 15 maj–30 september, inom ramen för en referensmängd om 25 000 ton under hela året dessutom sänkning av tullsatsen med 80% för kvantiteter utöver denna mängd. 0805 20

Mandariner (inbegripet tangeriner och satsumas), klementiner, wilkings och liknande citrushybrider: befrielse från tull 15 maj–30 september, inom ramen för en referensmängd om 4 000 ton under hela året dessutom sänkning av tullsatsen med 80% för kvantiteter utöver denna mängd ur 0806 10 21 ur 0806 10 29 ur 0806 10 50

Bordsdruvor: befrielse från tull 1 december–31 januari inom ramen för en kvot på 400 ton och 1 februari–31 mars inom ramen för en referensmängd om 100 ton 0808 10

Äpplen: sänkning av tullsatsen med 50% inom ramen för en kvot på 1 000 ton ur 0808 20

Päron: sänkning av tullsatsen med 65% inom ramen för en kvot på 2 000 ton ur 0809 10 00

Aprikoser: befrielse från tull 1 september–30 april. Sänkning av tullsatsen med 15% under resten av året. ur 0809 20 90 ur 0809 30 00

Körsbär: befrielse från tull 1 november–31 mars. Persikor inbegripet nektariner: befrielse från tull 1 december–31 mars. Sänkning av tullsatsen med 15% under resten av året ur 0809 40 19

Plommon: befrielse från tull 15 december–31 mars. Sänkning av tullsatsen med 15% under resten av året ur 0810 10 90

0810 40 50

0810 40 90

Jordgubbar och smultron: befrielse från tull 1 november till slutet av februari, inom ramen för en kvot på 1 600 ton

Sänkning av tullsatsen till följande nivåer: 3% för frukter av arten Vaccinium macrocarpon och Vaccinium corymbosum. 5% för andra frukter av arten Vaccinium.

Sänkning av tullsatsen med 16% för följande produkter:0703 10 90

Schalottenlök0703 90 00 0704 10 0704 20 00 0704 90 10 0704 90 90 0705 11 0705 19 00 0705 21 00 0705 29 00 ur 0706 10 00 0706 90 11 0706 90 19 ur 0707 00 11 ur 0707 00 19 0707 00 90 0709 51 10 0709 51 30 0709 51 50 0709 52 00 0709 70 00

0709 90 10

0709 90 20 0709 90 40 0709 90 50 0802 11 90 0802 12 90 0802 21 00 0802 22 00 0802 40 00 0808 20 90 0810 20 10 0810 20 90 0810 30 10 0810 30 30 0810 30 90

Purjolök och lök av andra Allium-arter Blomkål (inbegripet broccoli) Brysselkål Vitkål och rödkål Annan kål Huvudsallat, med undantag för isbergssallat Annan trädgårdssallat Witloofcikoria Annan cikoriasallat Rovor Rotselleri Vinterslanggurkor, andra än små slanggurkor

Druvgurkor Champinjoner Kantareller Rörsoppar Tryffel Vanlig spenat, nyzeeländsk spenat och trädgårdsmålla Sallat, med undantag för trädgårdssallat och cikoriasallat Mangold och kardon Kapris Fänkål Annan mandel

Hasselnötter

Kastanjer Kvittenfrukter Hallon Björnbär och mullbär Krusbär och svarta vinbär

14. BEARBETADE PRODUKTER AV FRUKT OCH GRÖN-SAKER KN-nummer

Befrielse från tull för alla produkter som omfattas av den gemensamma organisationen av marknaden. ur 0710 (med undantag för

0710 40 00, 0710 80 10 och 0710 80 59)

ur0711 (med undantag för

0711 20, 0711 90 10 0711 90 30) ur0712 (med undantag för

0712 10 00, 0712 90 11, 0712 90 19 och 0712 90 90) 0804 20 90 0806 20 0811 0812 0813 10 00 0813 20 00 0813 30 00 0813 40 0813 50 11 0813 50 19 0813 50 91 0813 50 99 0814 00 00 0904 20 10 ur 1302 20 2001 10 00 2001 20 00 2001 90 10 2001 90 50 2001 90 90 2002 2003 2004 10 10 2004 10 99 2004 90 30 2004 90 50 2004 90 91 2004 90 95 2004 90 99 (med undantag

för oliver)

ur 2005 (med undantag för

2005 70 00, 2005 80 00 och 2005 90 10) 2006 00 2007

2008 (med undantag för

2008 11 10, 2008 91 00 2008 99 85, 2008 99 91 och 2008 99 99)

ur2009 (med undantag för

2009 60)

2007 10 10 2007 99 10 2007 99 20 2007 99 31 2007 99 33 2007 99 35 2007 99 39 2007 99 51 2007 99 59

Dessutom skall den rörliga delen och tilläggstullen för socker inte tillämpas på följande produkter:

Sylter, frukt- och bärgeléer, marmelader, mos och pastor av frukt, bär eller nötter beredda genom kokning, eller annan värmebehandling, homogeniserade beredningar, sylter, frukt- och bärgeléer, mos och pastor av frukt, bär eller nötter (andra än citrusfrukter)

Frukter, beredda eller konservade, med eller utan tillsats av socker eller alkohol, ur 2008 20

ananas ur 2008 30

grapefruktklyftor ur 2008 40

päron ur 2008 80

jordgubbar ur 2008 92

blandningar av ananas, papaya och passionsfrukt ur 2008 99

druvor plommon passionsfrukt, guava och tamarinder 2009 20 11 2009 20 91

grapefruktsaft ur 2009 40

ananassaft ur 2009 80

saft av passionsfrukt och guava ur 2009 90

saftblandningar innehållande saft av ananas, papaya och passionsfrukt 15. VIN

KN-nummer

2009 60 2204 30 91 2204 30 99

Befrielse från tull för:

druvsaft (inbegripet druvmust) ojäst 16. RÅTOBAK

KN-nummer

2401

Befrielse från tull.

Om allvarliga störningar uppstår till följd av en kraftig ökning av tullfri import av råtobak (KN-nummer 2401) med ursprung i AVSstaterna eller om denna import medför allvarliga störningar som försämrar den ekonomiska situationen i en av gemenskapens regioner kan gemenskapen i enlighet med artikel 177.1 i konventionen, vidta nödvändiga skyddsåtgärder, inbegripet sådana som är avsedda att användas vid en snedvridning av handeln. 17. VAROR SOM FRAM-

STÄLLS GENOM BEARBETNING AV JORDBRUKSPRODUK-TER KN-nummer

Befrielse från den fasta delen gäller för hela sektorn av varor som framställs genom bearbetning av jordbruksprodukter (förordning (EEG) nr 3033/80)

0403 10 51 till 0403 10 99 0403 90 71 till 0403 90 99 0710 40 00 0711 90 30 1517 10 10 1517 90 10 1702 50 00 1704 (utom 1704 90 10) 1806 1091 1902 (utom 1902 20 10 och 1902 20 30) 1903 1904 1905 2001 90 30 2001 90 40 2004 90 10 2005 80 00 ur 2005 90 90 sockermajs (Zea mays var. saccharata) 2008 99 85 2008 99 91 2101 30 19 2101 30 99 2102 10 31 2102 10 39 2105 2106 (utom 2106 10 10 och 2106 10 91) 2202 90 91 2202 90 95 2202 90 99 2905 43 00 2905 44 3501 (utom 3501 90 10) 3505 10 (utom 3505 10 50) 3505 20 3809 10 3823 60

Dessutom skall uttagandet av den rörliga delen tillfälligt upphävas för följande produkter:1702 50 00

Kemiskt ren fruktos Sockerkonfektyrer (inbegripet vit choklad) inte innehållande kakao1704 90 30

Vit choklad Choklad och andra livsmedelsberedningar som innehåller kakao. 1806 20

1806 31 00 1806 32 1806 90 11 1806 90 19 1806 90 31 1806 90 39 1806 90 50

Andra beredningar i form av block, kakor eller stänger, vägande mer än 2 kilo eller i flytande form, pastaform, pulverform, granulatform eller liknande form, löst förpackade i förpackningar innehållande mer än 2 kilo (med undantag för KN-nummer 1806 20 70). Andra, i form av block, kakor eller stänger, fyllda eller ofyllda. Annan choklad och varor av choklad, sockerkonfektyrer och ersättningar för dessa, tillverkade av produkter som är sockerersättningar, innehållande kakao 1901

Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, stärkelse eller maltextrakt, som inte innehåller kakaopulver eller innehåller mindre än 50 viktprocent kakaopulver, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av varor enligt KN-nummer 0401–0404, som inte innehåller kakaopulver eller innehåller mindre än 10 viktprocent kakaopulver, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans (andra än KN-nummer 1901 90 11 och 190 19 90) utan innehåll av mjölkfett eller innehållande mindre än 1,5 viktprocent mjölfett, med en stärkelsehalt om minst 50 men lägre än 75 viktprocent 1903 00 00

1905

Tapioka och tapiokaersättningar, framställda av stärkelse, i form av flingor, gryn o.d.

Bröd, kakor och kex och andra bakverk, även innehållande kakao, nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter:

ur 1905 30

ur 1905 40 00

ur 1905 90

Söta kex, småkakor o.d.; våfflor och rån (wafers) Kakor och kex Skorpor, rostat bröd och liknande rostade produkter, med undantag för skeppsskorpor Andra slag Kakor och kex 2008 99 85

Majs, på annat sätt beredda eller konserverade, utan tillsats av socker eller alkohol, med undantag av sockermajs (Zea mays var. saccharata)

Sänkning av tullsatsen med 16% för följande produkter: 1702 10 10 1702 10 90

1702 30 51 2005 30 59 2005 20 20 2005 20 80 2101 10 98

2101 20 98

Mjölksocker (inbegripet kemiskt ren laktos) samt sirap och andra lösningar av mjölksocker

Annat socker, innehållande minst 99 viktprocent druvsocker beräknat på torrsubstansen Potatis, beredd eller konserverad, i annan form än mjöl eller flingor Andra beredningar på basis av extrakter, essenser och koncentrat av kaffe Andra beredningar på basis av extrakter, essenser eller koncentrat av te eller matte 18. SÄRSKILD ORDNING

FÖR IMPORT AV VISSA JORDBRUKS-PRODUKTER MED URSPRUNG I AVS-STATERNA OCH I DE UTOMEUROPEISKA LÄNDERNA OCH TERRITORIERNA TILL DE FRANSKA UTOM-EUROPEISKA DEPAR-TEMENTEN KN-nummer

0102 90 10 Levande nöt-0102 90 31 kreatur av tam-0102 90 33 boskap andra 0102 90 35 än renrasiga 0102 90 37 avelsdjur

Pålagan för tredje land skall inte tillämpas. 0201 Kött av nöt-0202 kreatur, färskt

kylt eller fryst

Pålagan för tredje land skall inte tillämpas. 0206 10 95 0206 29 91

0709 90 60 Majs 0712 90 19 1005 10 90 1005 90 90

Pålagan för tredje land skall inte tillämpas. Nödvändiga åtgärder vid allvarliga störningar på gemenskapsmarknaden om den årliga importen överstiger 25 000 ton. 0714 10 91 0714 90 11 (inbegripet jams)

Pålagan för tredje land skall inte tillämpas inom ramen för en årlig kvot på 2 000 ton. 19. SÄRSKILD ORDNING

FÖR IMPORT AV RIS TILL DET FRANSKA UTOMEUROPEISKA DEPARTEMENTET LA RÉUNION

Pålagan för tredje land skall inte tillämpas.

82.I slutakten skall bilaga 46 ersättas med följande:

"BILAGA 46

STABEX

Gemensam förklaring om artiklarna 210 och 211

I enlighet med det beslut som ministerrådet för AVS-EG fattade den 21 maj 1992 i Kingston, Jamaica, och för att undvika svårigheter vid ett snabbt påbörjande och genomförande av ramverket för ömsesidiga förpliktelser, är parterna överens om att utnyttja alla tillämpliga medel, inbegripet informationsseminarier, tillämpligt tekniskt bistånd, etc. inom ramen för utvecklingsfinansieringssamarbetet."

83.I slutakten skall bilaga 54 ersättas med följande:

"BILAGA 54

Gemensam förklaring om artikel 294

Vid genomförandet av artikel 294 skall definitionen av begreppet "ursprungsprodukter" bedömas i enlighet med relevanta internationella avtal. Vid tillämpning av artikel 294 skall leveranser med ursprung i gemenskapen inbegripa leveranser med ursprung i ULT-länderna."

84.I slutakten skall följande uttryck tas bort från punkt 1. i bilaga 68:

– "(exklusive dess allmänna sessioner)".

85.I slutakten skall följande bilagor införas som bilaga 79 – 89:

"BILAGA 79

Gemensam förklaring om artiklarna 156.4, 157.1 och

158.1 d) och h) om regionalt samarbete

Hänvisningarna i dessa artiklar till utomeuropeiska territorier och departement skall inbegripa Kanarieöarna, Azorerna och Madeira.

BILAGA 80

Gemensam förklaring om rådgivning och information om

utvecklingsaktörer

För att uppmuntra att lokala samarbetsaktörer deltar i fondprojekt och fondprogram och för att säkerställa att deras

initiativ beaktas vid utarbetandet och genomförandet av vägledande program, skall AVS-staterna att sträva efter att organisera ett åsiktsutbyte med sådana aktörer. AVS-staterna och kommissionen skall också att eftersträva att tillhandahålla den information som är nödvändig för att de skall kunna delta i genomförandet av programmet.

BILAGA 81

Gemenskapens förklaring om artikel 281.1

Den uppgift om anslag som avses i artikel 281.1 skall inte gälla för de AVS-stater gemenskapen har upphävt samarbetet med.

BILAGA 82

Gemensam förklaring om genomförandeförfaranden

Vad gäller genomförandeförfaranden, särskilt

– tilldelning av kontrakt, och – verkställande aktörers roll,

uppmanar ministerkonferensen ministerrådet för AVS-EG att genom Kommittén för utvecklingsfinansieringssamarbete fördjupa sin undersökning av dessa förfaranden och, i tillämpliga fall, anpassa dem under det andra finansprotokollets giltighetsperiod.

Ministerkonferensen konstaterar dessutom att det för att förbättra slutförandet av finansieringsförslag kan behövas ytterligare information. I detta sammanhang uppmanar ministerkonferensen ministerrådet för AVS-EG att vidta nödvändiga åtgärder för att inom ramen för denna konvention tillhandahålla nödvändiga resurser när kommissionens egna medel och räntan från Europeiska utvecklingsfondens medel är otillräckliga.

BILAGA 83

Gemensam förklaring om bestämmelsen om upphävande i

artikel 366a

1.Vid den praktiska tillämpningen av denna konvention skall parterna inte kunna utnyttja bestämmelsen om "särskilt brådskande natur" i artikel 366a utom i undantagsfall av särskilt allvarliga och uppenbara överträdelser som, på grund av den tid det tar att invänta svar, omöjliggör föregående samråd.

2.Om någon av parterna tvingas att tillgripa denna åtgärd åtar sig parten i fråga att vidta åtgärder för att snarast möjligast samråda med den andra parten i syfte att göra en ingående

bedömning av situationen och, om nödvändigt, avhjälpa den.

BILAGA 84

Gemenskapens förklaring om skulder

Gemenskapen bekräftar att den är beredd att på ett konstruktivt och aktivt sätt bidra för att mildra AVS-staternas skuldbörda.

I detta sammanhang accepterar gemenskapen att förvandla alla särskilda lån som omfattas av tidigare konventioner, och som inte är öronmärkta, till bidrag.

Gemenskapen bekräftar vidare att den är besluten att se till att dessa frågor diskuteras i tillämpliga fora, med hänsyn till AVSstaternas särskilda svårigheter.

BILAGA 85

Gemenskapens förklaring om artikel 2 d) i andra

finansprotokollet

De särskilda medel som avses i andra finansprotokollet för katastrofbistånd kan, under andra finansprotokollets giltighetstid, kompletteras med ett ytterligare belopp av 160 miljoner ecu från gemenskapens budget.

BILAGA 86

Gemensam förklaring om kumulation

Parterna är överens om att följande definitioner skall gälla vid genomförandet av artikel 6.5 i protokoll nr 1:

Utvecklingsland: alla länder som OECD:s kommitté för utvecklingsbistånd uppger vara utvecklingsländer, samt Sydafrika, utom höginkomstländer och länder vars bruttonationalinkomst översteg 100 miljarder dollar i gällande priser år 1992.

Begreppet "angränsande utvecklingsland som hör till en sammahållen geografisk enhet" hänvisar till följande förteckning över länder:

– Afrika: Algeriet, Egypten, Libyen, Marocko, Tunisien samt, på grundval av en bedömning från fall till fall, även Sydafrika,

– Västindien: Colombia, Costa Rica, Cuba, El Salvador, Guatemala, Honduras, Nicaragua, Panama, Venezuela.

– Stilla havsområdet: Nauru.

BILAGA 87

Gemensam förklaring om fiskeriprodukter

Parterna är överens om att Tullsamarbetskommittén så snart som möjligt och i en positiv anda skall undersöka vilka svårigheter som kan uppstå i samband med tillämpningen av bestämmelserna i artikel 2.2 i protokoll nr 1. Tullsamarbetskommittén skall avge rapport till ministerrådet inom ett år efter det att dessa bestämmelser träder i kraft.

BILAGA 88

Gemensam förklaring om bananer

När volymen av programmerbart bistånd fastställs skall särskild uppmärksamhet ägnas AVS-stater som levererar bananer till gemenskapen om yttre omständigheter utanför deras kontroll har lett till ett behov av omstrukturering som även rör banansektorn.

BILAGA 89

Gemensam förklaring om protokoll 10

Parterna är överens om att samarbeta vid genomförandet av bestämmelserna i protokoll 10 för att ta hänsyn till internationellt harmoniserade kriterier och indikatorer i fråga om hållbar skogsförvaltning."

SLUTAKT

SLUTAKT

De befullmäktigade ombuden för

HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT,

HELLENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV SPANIEN,

FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

IRLANDS PRESIDENT,

ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA,

REPUBLIKEN ÖSTERRIKES PRESIDENT

PORTUGISISKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENT

KONUNGARIKET SVERIGES REGERING

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,

fördragsslutande parter till Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, nedan kallad "gemenskapen" under det att gemenskapens stater nedan kallas "medlemsstater",

samt för EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION,

å ena sidan, och

de befullmäktigade ombuden för

REPUBLIKEN ANGOLAS PRESIDENT,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV ANTIGUA OCH BARBUDA,

BAHAMAS SAMVÄLDE STATSÖVERHUVUD,

BARBADOS STATSÖVERHUVUD,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV BELIZE,

REPUBLIKEN BENINS PRESIDENT,

REPUBLIKEN BOTSWANAS PRESIDENT,

BURKINA FASOS PRESIDENT,

REPUBLIKEN BURUNDIS PRESIDENT,

REPUBLIKEN KAMERUNS PRESIDENT,

REPUBLIKEN KAP VERDES PRESIDENT,

CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

ISLAMISKA FÖRBUNDSREPUBLIKEN KOMORERNAS PRESIDENT,

REPUBLIKEN KONGOS PRESIDENT,

REPUBLIKEN ELFENBENSKUSTENS PRESIDENT,

REPUBLIKEN DJIBOUTIS PRESIDENT,

STATSFÖRBUNDET DOMINICAS REGERING,

DOMINIKANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

STATEN ERITREAS PRESIDENT

DEMOKRATISKA FÖRBUNDSREPUBLIKEN ETIOPIENS PRESIDENT,

SUVERÄNA DEMOKRATISKA REPUBLIKEN FIDJIS PRESIDENT,

REPUBLIKEN GABONS PRESIDENT,

REPUBLIKEN GAMBIAS PRESIDENT,

REPUBLIKEN GHANAS PRESIDENT,HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV GRENADA,

REPUBLIKEN GUINEAS PRESIDENT,

REPUBLIKEN GUINEA BISSAUS PRESIDENT,

REPUBLIKEN EKVATORIAL-GUINEAS PRESIDENT,

KOOPERATIVA REPUBLIKEN GUYANAS PRESIDENT,

REPUBLIKEN HAITIS PRESIDENT,

JAMAICAS STATSÖVERHUVUD,

REPUBLIKEN KENYAS PRESIDENT,

REPUBLIKEN KIRIBATIS PRESIDENT,

HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV KONUNGARIKET AV LESOTHO,

REPUBLIKEN LIBERIAS PRESIDENT,

REPUBLIKEN MADAGASKARS PRESIDENT,

REPUBLIKEN MALAWIS PRESIDENT,

REPUBLIKEN MALIS PRESIDENT,

ISLAMISKA REPUBLIKEN MAURETANIENS PRESIDENT, REPUBLIKEN MAURITIUS PRESIDENT,

REPUBLIKEN MOÇAMBIQUES PRESIDENT,

REPUBLIKEN NAMIBIAS PRESIDENT

REPUBLIKEN NIGERS PRESIDENT

FEDERALA REPUBLIKEN NIGERIAS STATSÖVERHUVUD,

REPUBLIKEN UGANDAS PRESIDENT,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV PAPUA NYA GUINEA,

RWANDISKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV S:T CHRISTOPHER OCH NEVIS,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV S:TA LUCIA,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV SAINT VINCENT OCH GRENADINERNA,

SJÄLVSTÄNDIGA STATEN VÄSTSAMOAS STATSÖVERHUVUD,

DEMOKRATISKA REPUBLIKEN SÃO TOMÉ OCH PRINCIPES PRESIDENT,

REPUBLIKEN SENEGALS PRESIDENT,

REPUBLIKEN SEYCHELLERNAS PRESIDENT,

REPUBLIKEN SIERRA LEONES PRESIDENT,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV SALOMONÖARNA,

REPUBLIKEN SUDANS PRESIDENT,

REPUBLIKEN SURINAMS PRESIDENT,

HANS MAJESTÄT KONUNGEN KONUNGARIKET AV SWAZILAND,

FÖRENADE REPUBLIKEN TANZANIAS PRESIDENT,

REPUBLIKEN TCHADS PRESIDENT,

TOGOLESISKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

HANS MAJESTÄT KUNG TAUFA'AHAU TUPOU IV AV TONGA,

REPUBLIKEN TRINIDAD OCH TOBAGOS PRESIDENT,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV TUVALU,

REPUBLIKEN VANUATUS REGERING,

REPUBLIKEN ZAÏRES PRESIDENT,

REPUBLIKEN ZAMBIAS PRESIDENT,

REPUBLIKEN ZIMBABWES PRESIDENT,

vilkas stater nedan kallas "AVS-staterna",

å andra sidan,

vilka har sammanträtt i Mauritius den 4.XI.1995 för undertecknande av avtalet om ändring av fjärde AVS-EGkonventionen undertecknad i Mauritius den 4 november 1995 har antagit följande texter:

Avtalet om ändring av fjärde AVS-EG-konventionen undertecknad i Mauritius den 4 november 1995 och protokoll och nedan förtecknade förklaringar, som angivits i konventionens slutakt:

Andra finansiella protokollet

Protokoll 1 angående definitionen av begreppet "ursprungsvaror" och metoder för administrativt samarbete

Protokoll 7 om nöt- och kalvkött

Protokoll 10 om hållbar förvaltning av skogstillgångar

Bilaga 14 Gemensam förklaring om artikel 91: Centret för industriell utveckling (CDI)

Bilaga 22 Gemensam förklaring om artikel 141 om kulturellt och socialt samarbete

Bilaga 40 Gemensam förklaring om de jordbruksprodukter som anges i artikel 168.2 a) ii.

Bilaga 46 Gemensam förklaring om artiklarna 210 och 211

Bilaga 54 Gemensam förklaring om artikel 294

Bilaga 79 Gemensam förklaring om artiklarna 156.4, 157.1 och 158.1 d) och h) om regionalt samarbete

Bilaga 80 Gemensam förklaring om rådgivning och information om utvecklingsaktörer

Bilaga 82 Gemensam förklaring om genomförandeförfaranden

Bilaga 83 Gemensam förklaring om artikel 366a

Bilaga 86 Gemensam förklaring om kumulation

Bilaga 87 Gemensam förklaring om fiskeriprodukter

Bilaga 88 Gemensam förklaring om bananer

Bilaga 89 Gemensam förklaring om protokoll 10De befullmäktigade ombuden för medlemsstaterna och för gemenskapen samt de befullmäktigade ombuden för AVSstaterna har också överenskommit om att till denna slutakt bifoga nedan förtecknade förklaringar:

Gemensam förklaring om utveckling av handeln.

De befullmäktigade ombuden för AVS-staterna har uppmärksammat de förklaringar som förtecknats nedan och som bifogats konventionens slutakt

Bilaga 3a Gemenskapens förklaring om artikel 4

Bilaga 81 Gemenskapens förklaring om artikel 281.1

Bilaga 84 Gemenskapens förklaring om skulder

Bilaga 85 Gemenskapens förklaring om artikel 2d) i andra finansprotokollet

Utfärdad i Mauritius den,

___________________

Gemensam förklaring om utveckling av handeln

FÖRETRÄDARNA FÖR AVS-STATERNA, EUROPEISKA GEMENSKAPEN OCH DESS MEDLEMSSTATER som sammanträder i Mauritius i syfte att underteckna Mauritiusavtalet om ändring av fjärde AVS-EG-konventionen, undertecknat i Mauritius den 4 november 1995,

SOM ÄR OROADE över den allvarliga försämringen av AVSstaternas handelsresultat under de senaste tjugo åren,

SOM Å ANDRA SIDAN INSER handelns avgörande betydelse för all självgenererad utveckling,

SOM ANSER det vara väsentligt att säkerställa att alla de instrument för att utveckla handeln som konventionen stadgar, effektivt utnyttjas,

SOM VIDARE ANSER att den viktigaste förutsättningen för en framgångsrik handelsutveckling i framtiden är en förbättring av AVS-staternas konkurrensförmåga,

SOM SLUTLIGEN ANSER att utveckling av handeln är avgörande för att AVS-ekonomierna friktionsfritt och gradvis skall integreras i världsekonomin, vilket främjar en hållbar ekonomisk och social utveckling och bidrar till att lindra fattigdomen i dessa stater,

BEKRÄFTAR SINA ÅTAGANDEN I FRÅGA OM

– att prioritera handelsutveckling inom ramen för AVS-EGsamarbetets nationella och regionala program som omfattas av den åttonde Europeiska utvecklingsfondens nya finansprotokoll, – att fastlägga och genomföra en sammanhållen handelspolitik och handelsstrategier i linje med de komparativa fördelar och prioriteringar som gäller för varje enskild AVS-stat, – att förbättra de makroekonomiska ramar och ramverk av bestämmelser i AVS-staterna som är nödvändiga för utveckling av handeln, – att upprätta och stärka en fysisk och organisatorisk infrastruktur för handel och privata investeringar i syfte att förbättra konkurrensförmågan för AVS-staternas varor och tjänster på nationella, regionala och internationella marknader, – att samordnat utnyttja alla tillgängliga medel för samarbete till stöd för produktion, distribution och saluföring av AVS-staternas varor, – den allmänna principen att på nivån för enskilda projekt

skall en bedömning av varje åtgärds förenlighet med målet att bidra till att förbättra AVS-staternas konkurrensförmåga ske.

Ministerrådet skall vartannat år granska de framsteg som görs när det gäller att uppnå dessa mål.

___________________

Hänvisningar till PS3

INTERN ÖVERENSKOMMELSE

AV FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR,

FÖRSAMLADE I RÅDET, OM FINANSIERING OCH

FÖRVALTNING

AV GEMENSKAPSSTÖDET INOM RAMEN FÖR ANDRA

FINANSPROTOKOLLET

TILL FJÄRDE KONVENTIONEN AVS–EG

FÖRETRÄDARE FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR OCH

FÖR EUROPEISKA GEMENSKAPEN, FÖRSAMLADE I RÅDET

med beaktande av Fördraget om upprättandet av

Europeiska gemenskapen, och

med beaktande av följande:

I den fjärde Lomé-konventionen AVS–EG, undertecknad i

Lomé den 15 december 1989, nedan kallad "konventionen",

ändrad genom avtalet med ändringar av fjärde AVS-EG-

konventionen undertecknat i Mauritius den 4 november

1995, fastställs det totala gemenskapsbiståndet till AVS-

staterna till 14 625 miljoner ecu för en period av fem år med

början den 1 mars 1995, varav 12 967 miljoner ecu från

Europeiska utvecklingsfonden och 1 658 miljoner ecu från

Europeiska investeringsbanken, nedan kallad "banken".

Företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i

rådet, har enats om att fastställa gemenskapsbiståndets

storlek till 165 miljoner ecu som skall bestridas av

Europeiska utvecklingsfonden, och som avser de

utomeuropeiska länder och territorier för vilka

bestämmelserna i konventionens fjärde del är tillämpliga,

nedan kallade "ULT". Det planeras även åtgärder att

genomföras av banken med dess egna medel i ULT, för 35

miljoner ecu.

Den ecu som används vid tillämpningen av denna

överenskommelse fastställs i rådets förordning (EEG) nr

3180/78

1

eller, i förekommande fall, i en senaste

rådsförordning som fastställer ecuns sammansättning.

För att kunna genomföra konventionen och beslutet om

associering av ULT, nedan kallat "beslutet", bör en åttonde

europeisk utvecklingsfond inrättas och bestämmelser

fastställas om tillförsel av medel till denna samt om

medlemsstaternas bidrag till fonden.

Det bör fastställas regler för förvaltningen av det

ekonomiska samarbetet, förfaranden för att utarbeta

program, undersöka och godkänna stöd samt närmare

bestämmelser om kontroll av hur medlen används.

En kommitté bestående av företrädare för

medlemsstaternas regeringar bör inrättas vid kommissionen

och en likadan kommitté bör inrättas vid banken. Det är

nödvändigt att säkerställa att bankens och kommissionens

arbete för att tillämpa konventionen och motsvarande

bestämmelser i beslutet harmoniseras. Följaktligen är det

önskvärt att sammansättningen av de kommittéer som har

sitt säte vid kommissionen och vid banken i största möjliga

1EGT nr L 379, 30.12.1978, s.1. Förordningen ändrad genom

förordning (EEG) nr 1971/89 (EGT nr L 189, 4.7.1989, s. 1).

utsträckning är identisk.

Rådets resolution av den 2 december 1993 och dess

slutsatser av den 6 maj 1994 behandlar samordningen av

politiken och samarbetsåtgärderna inom gemenskapen.

Rådets resolution av den 1 juni 1995 behandlar hur

Europeiska unionens och medlemsstaternas politik och

utvecklingsåtgärder kompletterar varandra.

samt efter samråd med kommissionen,

HAR ENATS OM FÖLJANDE BESTÄMMELSER:

KAPITEL I

ARTIKEL 1

1.

Medlemsstaterna inrättar härmed en åttonde Europeisk

utvecklingsfond (1995), nedan kallad "fonden".

2.

a)

Fonden tillförs ett belopp av 13 132 miljoner ecu,

varav

i)

12 840 miljoner ecu som finansieras av

medlemsstaterna enligt följande:

miljoner ecu

Belgien

503

Danmark

275

Tyskland

3 000

Grekland

160

Spanien

750

Frankrike

3 120

Irland

80

Italien

1 610

Luxemburg

37

Nederländerna

670

Österrike

340

Portugal

125

Finland

190

Sverige

350

Förenade kungariket

1 630

ii)

292 miljoner ecu i överföringar från de tidigare

fonderna av icke tilldelade medel eller medel som inte går

att utnyttja, finansierat av medlemsstaterna enligt följande:

–

111 miljoner ecu från justeringen av totalbeloppet

av sjunde fondens subventioner och som beslutats av

parterna på grundval av artikel 232 i konventionen,

enligt den fördelningsnyckel som fastställs i artikel 1.2 i

den interna överenskommelsen om finansiering och

förvaltning av sjunde fonden,

–

142 miljoner ecu från justeringen av totalbeloppet

av den del av sjunde fondens subventioner som är att

betrakta som medel som inte går att utnyttja för

programstöd, enligt den fördelningsnyckel som fastställs i

artikel 1.2 i den interna överenskommelsen om finansiering

och förvaltning av sjunde fonden,

–

26 miljoner ecu som härrör från justeringen av

totalbeloppet av de subventioner som inte utnyttjats

enligt sjätte fonden, enligt den fördelningsnyckel som

fastställs i artikel 1.2 i den interna överenskommelsen

om finansiering och förvaltning av sjätte fonden,

–

13 miljoner ecu som härrör från justeringen av

totalbeloppet av de subventioner som inte utnyttjats

enligt fjärde fonden i enlighet med den

fördelningsnyckel som fastställs i artikel 1.2 i den

interna överenskommelsen om finansiering och

förvaltning av fjärde fonden.

b)

Om en ny stat ansluter sig till Europeiska unionen kan

den fördelning som avses i punkt a i) ändras genom

enhälligt beslut av rådet.

ARTIKEL 2

1.

Det belopp som anges i artikel 1 skall fördelas enligt

följande:

a)

12 967 miljoner ecu till AVS-staterna skall fördelas på

följande sätt:

i)

11 967 miljoner ecu i form av subventioner, varav

–

1 400 miljoner ecu som särskilt avsatts till

strukturanpassningsstöd,

–

1 800 miljoner ecu i form av transfereringar i

enlighet med del tre, avdelning II, kapitel 1 i

konventionen,

–

575 miljoner ecu i form av specialfinansiering i

enlighet med del tre, avdelning II, kapitel 3 i

konventionen,

–

260 miljoner ecu för katastrofbistånd och

flyktinghjälp,

–

1 300 miljoner ecu för regionalt samarbete,

–

370 miljoner ecu för finansiering av de

räntesubventioner som anges i

artikel 235 i konventionen,

–

6 262 miljoner ecu för finansiering av nationellt

programbistånd,

ii)

1 000 miljoner ecu i form av riskkapital,

b)

165 miljoner ecu till ULT, vilka skall fördelas på

följande sätt:

i)

135 miljoner ecu i form av subventioner, varav

–

2,5 miljoner ecu i form av särskilda

kreditmöjligheter i enlighet med

bestämmelserna i beslutet om

gruvprodukter,

–

5,5 miljoner ecu i form av överföringar till

ULT i enlighet med bestämmelserna i beslutet

om ett system för stabilisering av

exportintäkter,

–

3,5 miljoner ecu för katastrofbistånd och

hjälp till flyktingar,

–

10 miljoner ecu för regionalt samarbete,

–

8,5 miljoner ecu för finansiering av de

räntesubventioner som anges i

artikel 157 i beslutet,

–

105 miljoner ecu för finansiering av

nationellt programbistånd,

ii)

30 miljoner ecu i form av riskkapital.

2.

Om ULT som blivit självständigt ansluter sig till

konventionen skall de belopp som anges i punkt 1 b) i),

första, tredje, fjärde, femte och sjätte strecksatserna samt i

punkt 1 b) ii) minskas och de som anges i punkt 1 a) ökas i

motsvarande grad genom ett enhälligt rådsbeslut, på förslag

av kommissionen.

I dessa fall tillförs det berörda landet även

fortsättningsvis sådana medel som avses i punkt 1 b) i),

andra strecksatsen, men i enlighet med

förvaltningsbestämmelserna i del tre, avdelning II,

kapitel 1 i konventionen.

ARTIKEL 3

Till det belopp som fastställs i artikel 1 tillkommer upp till 1

693 miljoner ecu i form av lån som beviljas av banken av

dess egna medel och på sådana villkor som fastställs i

enlighet med bankens stadga.

Dessa lån är avsedda för

a)

finansieringstransaktioner för upp till 1 658 miljoner ecu

i AVS-staterna, och

b)

finansieringstransaktioner för upp till 35 miljoner ecu i

ULT.

ARTIKEL 4

Den del av de belopp som är avsedda för de

räntesubventioner som avses i artikel 2.1 a) i), sjätte

strecksatsen samt i 2.1 b) i), femte strecksatsen, som inte

utnyttjats vid slutet av bankens utlåningsperiod blir åter

tillgänglig för de subventioner de är ämnade till.

Rådet kan på förslag från kommissionen, vilket fastställts i

samråd med banken, enhälligt besluta om att höja detta tak.

ARTIKEL 5

Finansieringstransaktioner till förmån för AVS-staterna och

ULT enligt konventionen och beslutet skall genomföras på

villkor som anges i denna överenskommelse och medlen

skall tas ur fonderna, dock med undantag för sådana lån

som banken beviljar av sina egna medel.

ARTIKEL 6

1.

Kommissionen skall före den 1 november varje år

fastställa och till rådet meddela vilka betalningar som

planeras för det kommande räkenskapsåret samt sista dag

för infordran av bidrag, med hänsyn tagen till de åtgärder

banken vidtar vad gäller sådana transaktioner för vars

förvaltning den ansvarar. Rådet skall besluta om detta med

kvalificerad majoritet enligt artikel 21.4. Villkoren för hur

medlemsstaterna skall betala sina bidrag anges i

budgetförordningen som avses i artikel 32.

2.

Till den årliga beräkningen av storleken på de bidrag

som skall läggas fram inför rådet skall kommissionen foga

en uppskattning av utgifterna, även dem som avser de

tidigare fonderna, avseende vart och ett av de fyra år som

följer på det år då bidragen infordras.

3.

Om bidragen inte är tillräckliga för att täcka fondens

faktiska behov under det aktuella räkenskapsåret skall

kommissionen lägga fram förslag om tilläggsinbetalningar

för rådet, som snarast möjligt skall fatta beslut med

kvalificerad majoritet i enlighet med artikel 21.4.

ARTIKEL 7

1.

Den eventuella återstoden av fonderna skall tills de är

uttömda användas enligt de villkor som anges i

konventionen, beslutet och denna överenskommelse.

2.

Då denna överenskommelse löper ut är

medlemsstaterna fortfarande bundna att betala ut den del

av sina bidrag som ännu inte infordrats i enlighet med de

villkor som anges i artikel 6 och i budgetförordningen som

avses i artikel 32.

ARTIKEL 8

1.

Medlemsstaterna förbinder sig att gå i borgen för

banken i förhållande till sin kapitalinsats och att avstå från

rätten att förhandla om alla sådana ekonomiska åtaganden

som låntagarna åtagit sig avseende sådana lån som banken

beviljat ur egna medel, antingen genom tillämpning av

artikel 1 i andra finansprotokollet (som bifogats

konventionen) och motsvarande bestämmelser i beslutet,

eller i förekommande fall genom tillämpning av artiklarna

104 och 109 i konventionen.

2.

Den borgensförbindelse som anges i punkt 1 skall

begränsas till att omfatta 75 % av totalbeloppet för alla de

krediter som banken ställt avseende samtliga låneavtal. Den

omfattar alla risker.

3.

Utan att det inverkar på den totala garanti som avses i

punkterna 1 och 2 i denna artikel, kan medlemsstaterna på

begäran av banken i särskilda fall gå i borgen för banken

vad gäller ekonomiska åtaganden enligt artiklarna 104 och

109 i konventionen för mellan 75 % och 100 % av sådana

krediter som ställts av banken på grundval av motsvarande

låneavtal.

4.

De åtaganden som medlemsstaterna gör enligt

punkterna 1, 2 och 3 skall grunda sig på en

borgensförbindelse mellan var och en av medlemsstaterna

och banken.

ARTIKEL 9

1.

De betalningar till banken för sådana särskilda lån som

beviljats AVS-staterna och ULT och de franska

utomeuropeiska områdena efter den 1 juni 1964 samt

intäkter från sådana riskkapitaltransaktioner som skett efter

den 1 februari 1971 till förmån för dessa stater, länder,

territorier och områden skall tillfalla medlemsstaterna i

förhållande till deras bidrag till de fonder, varifrån dessa

summor kommer, såvida inte rådet på förslag av

kommissionen enhälligt beslutar att dessa skall avsättas till

en reserv eller till andra transaktioner.

Bankens provisioner för förvaltningen av de lån och

transaktioner som avses i första stycket skall först dras

av från dessa belopp.

2.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 192 i

konventionen skall ränteintäkterna från de fonder som

öppnats hos sådana utbetalare i Europa som avses i artikel

319.4 i konventionen krediteras ett eller flera bankkonton

som öppnats i kommissionens namn. Dessa intäkter får

användas av kommissionen efter yttrande av Europeiska

utvecklingsfondens kommitté som avses i artikel 21 och som

beslutar med kvalificerad majoritet, till

–

att täcka administrativa och finansiella kostnader i

samband med förvaltningen av fondens medel,

–

undersökningar eller experter för ett begränsat

belopp och på korttidsbasis, särskilt i syfte att förbättra

den egna förmågan att analysera, bestämma och

formulera strukturanpass-ningspolitik,

–

granskningar och utvärderingar för ett begränsat

belopp på korttidsbasis,

–

undersökningar eller experter för ett begränsat

belopp på korttidsbasis i slutfasen av ett

finansieringsförslag.

På förslag från kommissionen kan rådet emellertid med

kvalificerad majoritet i enlighet med artikel 21.4 besluta

att använda de intäkter som anges i denna artikel för

andra ändamål än de som anges i punkt 2.

KAPITEL II

ARTIKEL 10

1.

Om inte annat följer av artiklarna 22, 23 och 24 och

utan att det påverkar bankens åligganden vad gäller

förvaltningen av vissa former av bistånd, skall fonden

förvaltas av kommissionen enligt de bestämmelser som

fastställs i budgetförordningen som avses i artikel 32.

2.

Om inte annat följer av artiklarna 28 och 29 skall

banken för gemenskapens räkning förvalta riskkapitalet och

de räntesubventioner som finansieras av fondens medel, i

enlighet med bankens stadgar och de bestämmelser som

fastställs i budgetförordningen som avses i artikel 32.

ARTIKEL 11

Kommissionen skall övervaka genomförandet av den

biståndspolitik som fastställs av rådet samt de riktlinjer för

samarbetet i fråga om utvecklingsfinansieringen som

fastställs av ministerrådet för AVS-EG i enlighet med artikel

325 i konventionen.

ARTIKEL 12

1.

Kommissionen och banken skall regelbundet informera

varandra om de ansökningar om finansiering som lämnats

till dem samt om de förberedande kontakter som behöriga

instanser i AVS-staterna, ULT och andra mottagare av det

bistånd som avses i artikel 230 i konventionen och i

motsvarande bestämmelser i beslutet, har tagit med dem

innan de lämnat sina ansökningar.

2.

Kommissionen och banken skall hålla varandra

ömsesidigt underättade om hur genomgången av

finansieringsansökningarna fortlöper. De skall utbyta

upplysningar av allmän natur i syfte att harmonisera

förvaltningsförfarandena och de riktlinjer som skall ligga till

grund för utvecklingspolitiken och bedömningen av

ansökningar.

ARTIKEL 13

1.

Kommissionen skall behandla de projekt och program

som i enlighet med artikel 233 i konventionen och

motsvarande bestämmelser i beslutet kan finansieras

genom bidrag från fonden.

Kommissionen skall även behandla de ansökningar som

avser överföringar och som lämnas i enlighet med de tre,

avdelning II, kapitel 1 i konventionen och motsvarande

bestämmelser i beslutet, samt även de projekt och program

som kan erhålla specialfinansiering i enlighet med tredje

delen, avdelning II, kapitel 3 i konventionen och

motsvarande bestämmelser i beslutet.

2.

Banken skall behandla sådana projekt och program som

i enlighet med dess stadgar och artiklarna 233 och 236 i

konventionen och motsvarande bestämmelser i beslutet kan

finansieras genom lån ur egna medel som omfattas av

subventioner eller med riskkapital.

3.

Projekt och program inom sektorerna industri,

jordbruksindustri, turism, gruvdrift, och energi samt

transporter och telekommunikationer som sammanhänger

med dessa sektorer skall lämnas till banken som undersöker

om de kan beviljas någon av de stödformer som banken

administrerar.

4.

Om det under kommissionens eller bankens behandling

visar sig att ett projekt eller program inte verkar vara

berättigat till finansiering genom någon av de stödformer

som dessa förvaltar skall var och en av dem till den andra

institutionen överlämna dessa ansökningar efter det att den

eventuelle förmånstagaren har underrättats.

ARTIKEL 14

Utan att det inverkar på bankens generella bemyndigande

från gemenskapen att uppbära kapital och räntor för de

särskilda lån och transaktioner som utförs med avseende på

specialfinansieringen enligt de föregående konventionerna

skall kommissionen på gemenskapens vägnar handha det

finansiella genomförandet av transaktioner rörande fondens

medel i form av subventioner, överföringar eller

specialfinansiering. Den skall även handha betalningar enligt

budgetförordningen som avses i artikel 32.

ARTIKEL 15

1.

Banken skall på gemenskapens vägnar genomföra de

finansiella transaktionerna rörande fondens medel i form av

riskkapital. I detta sammanhang agerar banken i

gemenskapens namn och på dess risk. Gemenskapen är

innehavare av alla härmed förbundna rättigheter som

fordringsägare eller ägare.

2.

Banken skall genomföra de finansiella transaktionerna i

form av lån av egna medel och med räntesubventioner ur

fondens medel.

KAPITEL III

ARTIKEL 16

1.

I syfte att säkerställa öppenhet och samstämmighet i

samarbetsåtgärderna och för att se till att dessa bättre

kompletterar medlemsstaternas bilaterala bistånd skall

kommissionen till medlemsstaterna och deras företrädare på

stället meddela upplysningar om projekten så snart beslut

fattats om att behandla projektet. Kommissionen skall

senare uppdatera dessa upplysningar och informera

medlemsstaterna.

2.

För att uppnå öppenhet, samstämmighet och

komplementaritet skall medlemsstaterna och kommissionen

regelbundet till varandra överlämna uppdaterade översikter

över sådant utvecklingsbistånd de beviljat eller planerar att

bevilja. Vad gäller särskilt de prioriterade områden där rådet

har antagit särskilda resolutioner om samordning på den

politiska nivån skall medlemsstaterna och kommissionen

dessutom regelbundet utbyta upplysningar och synpunkter

om den politik och den strategi de för avseende vart och ett

av mottagarländerna och, när detta är önskvärt och möjligt,

enas om gemensamma riktlinjer för sektorerna i varje land,

och detta utbyte skall ske inom ramen för regelbundna

möten mellan företrädare för kommissionen och

medlemsstaternas företrädare på stället, bilaterala kontakter

eller möten mellan experter från medlemsstaternas

förvaltningar och kommissionen samt inom ramen för

arbetet inom Europeiska utvecklingsfondens kommitté som

avses i artikel 21 och som bör spela en central roll i denna

process.

3.

Medlemsstaterna och kommissionen skall meddela

varandra de uppgifter de har om annat bilateralt, regionalt

och multilateralt stöd som beviljats eller planeras till förmån

för AVS-staterna och även detta skall ske inom ramen för

regelbundna möten mellan deras företrädare på stället,

bilaterala kontakter eller möten mellan experter från

medlemsstaternas förvaltningar och kommissionen samt

inom ramen för arbetet inom EUF-kommittén som avses i

artikel 21.

4.

Banken skall regelbundet och konfidentiellt underrätta

de särskilt utsedda företrädarna för medlemsstaterna och

kommissionen om de projekt till förmån för AVS-staterna

som de planerar att behandla.

ARTIKEL 17

1.

Den programutveckling som avses i artikel 281 i

konventionen skall i varje AVS-stat genomföras på

kommissionens ansvar och i samarbete med banken.

2.

För att förbereda programutvecklingen skall

kommissionen, med förstärkt samordning med

medlemsstaterna, särskilt de som är företrädda på stället,

och tillsammans med banken, företa en ekonomisk och

social analys av varje AVS-stat i syfte att kartlägga de hinder

som

bromsar

utvecklingen

och

bärkraftiga

utvecklingsmöjligheter och på grundval av detta utvärdera

vilka riktlinjer som verkar vara lämpliga.

3.

Den analys som avses i punkt 2 omfattar dessutom de

sektorer där gemenskapen är särskilt aktiv och sådana inom

vilka ansökningar om gemenskapsstöd kan förutses, med

hänsyn till prioriteringarna i gemenskapens

samarbetspolitik, i nationell politik på makroekonomisk och

sektorspecifik nivå samt deras effektivitet, åtgärder som

företas av fondens andra långivare, särskilt

medlemsstaterna, ömsesidigt beroende mellan sektorer

samt en fördjupad utvärdering av tidigare gemenskapsstöd

och de erfarenheter dessa gett.

4.

På grundval av den analys som avses i punkt 2 skall

kommissionen upprätta ett sammanfattande dokument om

samarbetsstrategin land för land på regional nivå och med

förslag till en strategi för gemenskapens åtgärder.

ARTIKEL 18

1.

Företrädare för medlemsstaterna, kommissionen och

banken skall granska detta dokument inom EUF-kommittén

som avses i artikel 21, i syfte att utvärdera den allmänna

ramen för samarbetet mellan gemenskapen och AVS-

staterna och säkerställa att medlemsstaternas och

gemenskapens stöd i så hög grad som möjligt är

samstämmigt och kompletterar varandra. Banken å sin sida

skall ange storleken av de medel som den planerar anslå till

AVS-staten.

2.

På grundval av denna undersökning och de förslag som

lämnats av den berörda AVS-staten skall denna,

kommissionen och banken utbyta synpunkter angående den

del som berör denna i enlighet med artikel 282 i

konventionen i syfte att fastställa det vägledande

programmet för gemenskapsbiståndet.

3.

Det vägledande programmet för gemenskapsbistånd för

varje AVS-stat skall överlämnas till medlemsstaterna så att

företrädare för medlemsstaterna och kommissionen kan

utbyta synpunkter. Utbyte av synpunkter sker om

kommissionen eller en eller flera medlemsstater begär

detta.

4.

Bestämmelserna i artikel 17 och i denna artikel om

nationell programutveckling skall även i tillämpliga delar

tillämpas på regional programutveckling i enlighet med

artikel 160 i konventionen.

ARTIKEL 19

1.

Utan att det inverkar på AVS-statens möjlighet att

begära att det vägledande programmet granskas enligt vad

som anges i artikel 282.3 skall programmet granskas i

enlighet med artikel 282.3 senast tre år efter det att det

andra finansprotokollet trätt i kraft eller, då det totalbelopp

som de finansieringsbeslut omfattar som fattats inom ramen

för AVS-statens vägledande program uppgår till 80 % av den

första delen av den vägledande tilldelningen om denna nivå

uppnåtts före utgången av treårsperioden.

2.

Efter det att en granskning gjorts efter halva löptiden

för en AVS-stats vägledande program och med beaktande av

de faktorer som nämns i artikel 282.4 i konventionen skall

kommissionen uppskatta AVS-statens verkliga behov vad

gäller finansiella åtaganden till och med slutet av

giltighetstiden för andra finansprotokollet till konventionen.

Kommissionen beslutar från fall till fall om tilldelningar vad

gäller den andra delen av det vägledande programmet efter

att ha utbytt åsikter med medlemsstaterna inom ramen för

EUF-kommittén enligt artikel 23, på grundval av ett

kortfattat dokument från kommissionen.

ARTIKEL 20

1.

Konventionens bestämmelser om anpassningsstöd skall

genomföras på grundval av följande principer:

a)

Kommissionen, skall när den analyserar den berörda

statens situation enligt de indikatorer som avses i artikel 246

i konventionen uppskatta hur omfattande och effektiva de

reformer är som genomförts eller som planeras inom de

områden som omfattas av denna artikel, särskilt monetär

politik och budget- och skattepolitik.

b)

Stödet till strukturanpassning skall vara direkt knutet till

åtgärder som vidtas av den berörda medlemsstaten i

förhållande till strukturanpassningen.

c)

De förfaranden som är tillämpliga vid tilldelningen av

kontrakt skall vara tillräckligt flexibla för att kunna anpassas

till normala administrativa och handelsmässiga förfaranden i

de berörda AVS-staterna.

d)

Om inte annat följer av punkt c) och om

importprogrammen är tillämpliga skall i varje

strukturutvecklingsprogram fastställas ett system för

kontraktstecknande vid import och inom ramen för detta

värdet per beställning för de två anbudsformerna

–

internationellt anbudsförfarande,

–

underhandsavtal.

Vad gäller statlig eller halvoffentlig import skall

emellertid de vanliga förfarandena för offentliga

kontrakt följas.

e)

På begäran av och efter samråd med den berörda AVS-

staten skall det tekniska biståndet ställas till förfogande för

det AVS-organ som ansvarar för programmets

genomförande.

Vid förhandlingarna om det tekniska biståndet skall

kommissionen se till att den ansvarar för

–

kontrollen

av

programmets

praktiska

genomförande,

–

att importen genomförs på bästa möjliga villkor i

fråga om kvalitet och pris efter att ett så stort antal

AVS- och EG-leverantörer som möjligt kontaktats,

–

att ge råd till importörerna varje gång det är

tekniskt möjligt och ekonomiskt försvarbart i syfte att

utöka deras marknader.

Det tekniska biståndet kan i förekommande fall hjälpa

importörerna att om de så önskar omgruppera sina

order i de fall de importerade varorna är homogena och

på så sätt erhålla bättre förhållande mellan kvalitet och

pris.

f)

Det direkta budgetstödet skall vara i fullständig

överensstämmelse med den

makroekonomiska och

budgetmässiga ramen, eftersom det är en del av ett

övergripande reformprogram och det bör underkastas de

vanliga undantagen i samband med allmänna och

sektorspecifika importprogram. I synnerhet skall biståndet

inte få användas för militära utgifter.

2.

Kommissionen skall i den utsträckning som krävs, dock

minst en gång om året, informera medlemsstaterna om

genomförandet av programmen för anpassningsstöd samt

alla problem rörande bibehållandet av rätten till bistånd.

Dessa upplysningar och all nödvändig information,

inbegripet statistik, skall särskilt omfatta tillämpningen av

den överenskommelse som ingåtts med det AVS-organ som

ansvarar för genomförandet av programmet, inbegripet de

bestämmelser som rör de kontakter som avses i punkt 1 e),

andra stycket, andra strecksatsen. På grundval av dessa

upplysningar om importprogrammens utveckling och

samordningen med andra givare kan rådet på förslag av

kommissionen med kvalificerad majoritet enligt artikel 21.4

anta genomförande-bestämmelser för dessa program i

enlighet med punkt 1.

KAPITEL IV

ARTIKEL 21

1.

En komitté, nedan kallad "EUF-komittén" skall inrättas

vid kommissionen, för de fondmedel den förvaltar och

kommittén skall utgöras av företrädare för

medlemsstaternas regeringar.

En företrädare för kommissionen skall vara ordförande i EUF-

kommittén och sekretariatet skall handhas av

kommissionen.

En företrädare för banken skall delta i dess arbete.

2.

Rådet skall enhälligt anta EUF-kommitténs

arbetsordning.

3.

Röstfördelningen mellan medlemsstaterna i EUF-

kommittén är följande:

Belgien 9

Danmark 5

Tyskland 50

Grekland 4

Spanien 13

Frankrike 52

Irland

2

Italien

27

Luxemburg

1

Nederländerna

12

Österrike 6

Portugal 3

Finland 4

Sverige 6

Förenade kungariket

27

4.

För kvalificerad majoritet i EUF-kommittén krävs 145

röster från minst 8 medlemsstater.

5.

I det fall som avses i artikel 1.2 b) skall ändringar av

den fördelning som anges i punkt 3 och den kvalificerade

majoritet som avses i punkt 4 beslutas enhälligt av rådet.

ARTIKEL 22

1.

EUF-kommittén skall huvudsakligen arbeta med

väsentliga problem i samarbetet land för land och med att

finna en lämplig samordning av kommissionens och

medlemsstaternas förhållningssätt och åtgärder så att dessa

kompletterar varandra och samstämmighet uppnås.

2.

EUF-kommitténs uppgifter omfattar följande tre

områden:

–

programutveckling av gemenskapsbiståndet,

–

uppföljning

av

genomförandet

av

gemenskapsbiståndet, däribland av dess sektorspecifika

aspekter och

–

beslutsprocessen.

ARTIKEL 23

Vad gäller programutvecklingen skall den granskning som

avses i artikel 18.1 och de åsiktsutbyten som avses i

artiklarna 18.3 och 19.2 ha till syfte att uppnå en önskvärd

enighet mellan kommissionen och medlemsstaterna. Denna

översyn och dessa åsiktsutbyten äger rum i EUF-kommittén

och avser

–

den allmänna ramen för gemenskapens samarbete med

varje AVS-stat, särskilt det eller de målområden och de

åtgärder som planerats för att uppnå de fastställda målen

inom dessa områden samt de allmänna riktlinjer som

planeras för genomförandet av det regionala samarbetet,

–

samstämmigheten mellan gemenskapens och

medlemsstaternas bistånd samt att dessa kompletterar

varandra.

Om det inte är möjligt att uppnå den enighet som avses i

första stycket skall EUF-kommittén på begäran av en

medlemsstat eller kommissionen yttra sig med kvalificerad

majoritet enligt förfarandet soom anges i artikel 21.

ARTIKEL 24

Vad gäller uppföljningen av genomförandet av samarbetet

skall i EUF-kommittén diskuteras

–

problem rörande utvecklingspolitiken och alla problem

av allmän och/eller sektorspecifik natur som kan uppstå vid

genomförandet av olika projekt eller program som

finansieras med medel som kommissionen förvaltar och med

beaktande av medlemsstaternas erfarenheter och åtgärder,

–

gemenskapens och medlemsstaternas hållning vad

gäller det anpassningsstöd som ges till de berörda staterna,

också vad gäller användningen av kompensationsfonderna,

–

undersökningar av de ändringar och anpassningar av

de vägledande programmen och anpassningsstöden som

kan bli nödvändiga,

–

sådana översyner efter halva löptiden som i

förekommande fall begärs av EUF-kommittén vid

godkännandet av förslag till finansiering av särskilda projekt

eller program,

–

utvärderingar av gemenskapsbistånd då detta orsakar

problem som berör EUF-kommitténs arbete.

ARTIKEL 25

1.

Vad gäller beslutsprocessen skall EUF-kommittén yttra

sig med kvalificerad majoritet enligt artikel 21 om

a)

AVS-staterna

är

berättigade

till

strukturanpassningsstöd, utom i de fall då en stat

automatiskt är berättigad i enlighet med artikel 246.2 i

konventionen,

b)

förslag till finansiering av projekt eller program som

uppgår till mer än två miljoner ecu i enlighet med ett

skriftligt förfarande eller ett normalt förfarande och vars

villkor och bestämmelser kommer att anges i den

arbetsordning som avses i artikel 21.2,

c)

förslag till finansiering av anpassningsstöd eller

specialfinansiering (SYSMIN) oavsett beloppets storlek,

d)

förslag till sådan periodisk finansiering som fastställs i

enlighet med artikel 9.2 (användning av ränteintäkter).

2.

Kommissionen är bemyndigad att utan att inhämta EUF-

kommitténs yttrande godkänna transaktioner som uppgår till

mindre än två miljoner ecu.

3.

a) På de villkor som anges i punkt b) är kommissionen

även bemyndigad att, utan att inhämta EUF-kommitténs

yttrande, godkänna de tilläggsåtaganden som är

nödvändiga antingen för att täcka sådana överskjutande

belopp som planeras eller registrerats för ett projekt eller ett

program som avses i punkterna 1 b) och 2 eller för att täcka

ytterligare behov av finansiering av det strukturella

anpassningsstöd som avses i punkt 1 c), om det

överskjutande beloppet eller det ytterligare behovet är lägre

än eller lika med 20 % av det ursprungliga åtagande som

fastställts i finansieringsbeslutet.

b) Om det tilläggsåtagande som avses i punkt a) ovan

understiger 4 miljoner ecu skall kommissionen informera

EUF-kommittén om sitt beslut. Om det tilläggsåtagande som

avses i punkt a) ovan överstiger 4 miljoner ecu men är lägre

än 20 % skall EUF-kommitténs yttrande inhämtas i enlighet

med de förenklade och påskyndade förfaranden som på

grundval av kommissionens förslag kommer att fastställas

då EUF-kommitténs arbetsordning antas.

4.

I förslagen till finansiering redogörs det särskilt för

projekten och åtgärdsprogrammens situation inom ramen

för det eller de berörda ländernas utsikter till utveckling

samt hur de anpassar sig till den sektorspecifika eller

makroekonomiska politik som gemenskapen stöder. Det

anges även hur tidigare gemenskapsstöd inom samma

sektor har använts i dessa länder, och om utvärderingar har

gjorts av projekt inom sektorn i fråga beaktas dessa.

5.

Förslag till finansiering som rör strukturanpassning skall

särskilt ange hur budgetstödet skall användas, oavsett om

det är ett direkt eller ett indirekt stöd.

6.

I syfte att påskynda förfarandena kan förslagen till

finansiering omfatta samlade belopp när det gäller

finansieringen av

a)

utbildning,

b)

decentraliserat samarbete,

c)

mikroprojekt,

d)

handelsfrämjande och handelsutveckling,

e)

grupper av åtgärder i begränsad skala inom en viss

sektor, och

f)

tekniskt samarbete.

ARTIKEL 26

1.

Kommissionen skall samråda med företrädare för den

eller de berörda AVS-staterna i de fall EUF-kommittén begär

väsentliga ändringar av ett av de förslag som avses i artikel

25.1 eller om den inte avgett ett positivt yttrande.

Kommissionen skall efter samråd meddela medlemsstaterna

resultaten av samrådet vid nästa möte i EUF-kommittén.

2.

Efter det samråd som avses i punkt 1 kan

kommissionen lämna ett reviderat eller kompletterat förslag

till EUF-kommittén vid ett av dess senare möten.

3.

Om EUF-kommittén bekräftar att den inte stöder

förslaget skall kommissionen underrätta de berörda AVS-

staterna som kan begära att

–

problemet behandlas i den AVS–EG-kommitté som avses

i artikel 325 i konventionen, nedan kallad "kommittén för

utvecklingsfinansieringssamarbete", eller,

–

höras av gemenskapens beslutsorgan i enlighet med de

villkor som anges i artikel 27.2.

ARTIKEL 27

1.

De förslag som avses i artikel 25.1 skall tillsammans

med EUF-kommitténs yttrande lämnas till kommissionen för

beslut.

2.

Om kommissionen beslutar att avvika från EUF-

kommitténs yttrande eller, om denna inte avgett ett positivt

yttrande, skall den antingen dra tillbaka förslaget eller

omgående hänskjuta frågan till rådet som skall fatta beslut

enligt samma röstningsvillkor som EUF-kommittén och inom

en tidsperiod som normalt sett inte skall överstiga två

månader.

I det sistnämnda fallet och då det gäller förslag till

finansiering kan den berörda AVS-staten om den inte

beslutat hänskjuta frågan till kommittén för

utvecklingsfinansieringssamarbete, i enlighet med artikel

289.3 i konventionen till rådet överlämna alla sådana

kompletterande uppgifter som den bedömer vara

nödvändiga för att fatta ett slutgiltigt beslut och höras av

rådets ordförande och dess medlemmar

ARTIKEL 28

1.

Vid banken skall en kommitté inrättas som består av

företrädare för medlemsstaternas regeringar, nedan kallad

"artikel 28-kommittén".

Företrädaren för det land som innehar ordförandeskapet i

bankens styrelse skall vara ordförande i artikel 28-

kommittén och banken skall ansvara för dess sekretariat.

En företrädare för kommissionen skall delta i dess arbete.

2.

Artikel 28-kommitténs arbetsordning skall enhälligt

antas av rådet.

3

Den röstfördelning mellan medlemsstaterna och den

kvalificerade majoritet som skall tillämpas i artikel 28-

kommittén skall vara den som anges i artikeln 21.3-5..

ARTIKEL 29

1.

Artikel 28-kommittén skall avge yttrande med

kvalificerad majoritet om lån som omfattas av

räntesubventioner samt de förslag till finansiering med

riskkapital som banken lägger fram.

Kommissionens företrädare kan vid kommittémötena lägga

fram sin institutions synpunkter rörande förslagen. Dessa

synpunkter skall avse projektens överensstämmelse med

gemenskapens politik vad gäller utvecklingsstöd, de mål för

ekonomiskt och tekniskt samarbete som anges i

konventionen och de allmänna riktlinjer som fastställs av

AVS-EG-ministerrådet.

På bankens begäran eller med dess samtycke på begäran av

en eller flera medlemsstater kan artikel 28-kommittén

förutom de uppgifter som anges i punkt 1 också

–

behandla frågor om utvecklingspolitik om de är direkt

knutna till bankens verksamhet i samband med ett projekt,

–

diskutera bankens och medlemsstaternas praktiska

förslag till finansiering av projekt i syfte att uppnå

samordning, och

–

diskutera frågor i samband med den utvärdering av

bankens verksamhet som anges i artikel 30.6.

2.

I det dokument som banken överlämnar till artikel 28-

kommittén redogörs särskilt för projektets situation inom

ramen för det eller de berörda ländernas utvecklingsutsikter

och i förekommande fall skall det även redogöras för de

återbetalningspliktiga stöd som beviljats av gemenskapen

och de andelar den ansvarar för, samt för hur tidigare stöd

inom samma sektor använts. I de fall det finns utvärderingar

av enskilda projekt inom samma sektor skall dessa bifogas.

3.

Då artikel 28-kommittén avger ett positivt yttrande om

en ansökan om ett lån som omfattas av räntesubventioner

skall ansökan tillsammans med kommitténs motiverade

yttrande och i förekommande fall de synpunkter som

lämnats av kommissionens företrädare lämnas till bankens

styrelse som skall fatta beslut i enlighet med bankens

stadgar.

Om kommittén inte stöder ansökan kan banken besluta om

den vill dra tillbaka ansökan eller inte. I det sistnämnda

fallet skall ansökan tillsammans med kommitténs

motiverade yttrande och i förekommande fall de synpunkter

som lämnats av kommissionens företrädare lämnas till

bankens styrelse som skall fatta beslut i enlighet med

bankens stadgar.

4.

Om artikel 28-kommittén avger ett positivt yttrande om

ett förslag till finansiering med riskkapital skall detta

överlämnas till bankens styrelse som beslutar i enlighet med

bankens stadgar.

Om kommittén inte stöder förslaget skall banken i enlighet

med artikel 289.2-3 i konventionen underrätta företrädarna

för den eller de berörda AVS-staterna som kan begära att

–

frågan

behandlas

i

kommittén

för

utvecklingsfinansieringssamarbete, eller

–

lämna en begäran till den medlemsstat som innehar

ordförandeskapet i artikel 28-kommittén att frågan

omgående skall hänskjutas till rådet.

I det sistnämnda fallet lämnas förslaget till rådet

tillsammans med artikel 28-kommitténs yttrande och i

förekommande fall de synpunkter som lämnats av

kommissionens företrädare samt alla sådana upplysningar

som den berörda AVS-staten anser nödvändiga för att

komplettera rådets information.

Rådet tar ställning enligt samma röstningsvillkor som artikel

28-kommittén.

Om rådet stöder artikel 28-kommitténs ställningstagande

skall banken dra tillbaka sitt förslag.

Om rådet däremot stöder bankens ställningstagande skall

denna genomföra de förfaranden som anges i dess stadgar.

ARTIKEL 30

1.

Kommissionen och banken skall var och en hålla sig

underrättade om hur de gemenskapsstöd som de förvaltar

genomförs av AVS-staterna och ULT eller andra mottagare.

2.

Kommissionen och banken skall var och en i nära

samarbete med de ansvariga myndigheterna i det eller de

berörda länderna även hålla sig underrättade om hur sådan

biståndsverksamhet som finansieras av gemenskapen

används av mottagarna.

3.

Inom ramen för punkterna 1 och 2 skall kommissionen

och banken undersöka i vilken utsträckning de mål har

uppnåtts vilka anges i artiklarna 220 och 221 i konventionen

och i motsvarande bestämmelser i beslutet.

4.

Banken skall regelbundet meddela kommissionen alla

upplysningar om genomförandet av de projekt som

finansieras med den del av fondens medel som den

förvaltar.

5.

Då giltighetstiden för konventionens finansprotokoll gått

ut skall kommissionen och banken underrätta rådet om hur

de villkor som anges i punkterna 1,2 och 3 har iakttagits.

Kommissionens och bankens rapport skall dessutom

innehålla en utvärdering av vilken inverkan gemenskaps-

stödet haft på den ekonomiska och sociala utvecklingen i

mottagar-länderna.

6.

Rådet skall regelbundet underrättas om resultatet av

det arbete som kommissionen och banken utför avseende

utvärdering av pågående eller avslutad verksamhet, särskilt

med hänsyn till de uppställda utvecklingsmålen.

KAPITEL 5

ARTIKEL 31

1.

De överföringar för att stabilisera exportinkomster

(STABEX) som anges i tredje delen, avdelning II, kapitel 1 i

konventionen och i motsvarande bestämmelser i beslutet

skall uttryckas i ecu.

2.

Betalningarna skall utföras i ecu.

3.

Kommissionen utarbetar årligen en sammanfattande

rapport till medlemsstaterna om systemet för stabilisering

av exportinkomster och om hur AVS-staterna använt de

överförda medlen.

I denna rapport skall det särskilt redogöras för vilken

inverkan överföringarna haft på utvecklingen inom de

sektorer inom vilka de använts.

4.

Punkt 3 skall även tillämpas vad gäller ULT.

KAPITEL VI

ARTIKEL 32

Tillämpningsföreskrifterna till denna överenskommelse skall

anges i en budgetförordning som rådet skall anta då avtalet

om ändring av fjärde konventionen AVS-EG träder i kraft, och

rådet skall fatta beslut med kvalificerad majoritet i enlighet

med artikel 21.4 på grundval av ett utkast från

kommissionen och banken skall avge ett yttrande om de

bestämmelser den berörs av samt även om den revisionsrätt

som upprättas genom artiklarna 188a och följande i

fördraget.

ARTIKEL 33

1.

Vid varje räkenskapsårs slut skall kommissionen

fastställa förvaltningsberättelse och balansräkning för

fonden.

2.

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 5 skall

revisionsrätten utöva sina befogenheter avseende fondens

verksamhet. Villkoren för revisionsrättens utövande av sina

befogenheter fastställs i artikel 32 i budgetförordningen.

3.

Kommissionen beviljas ansvarsfrihet för förvaltningen

av fondens medel av Europaparlamentet på

rekommendation av rådet som fattar beslut med kvalificerad

majoritet enligt artikel 21.4.

4.

Kommissionen skall ställa de uppgifter som avses i

artikel 30.4 till revisionsrättens förfogande så att denna kan

genomföra

sin kontroll

på

grundval

av

verifikationshandlingar rörande det stöd som finansieras

med fondens medel.

5.

Sådan verksamhet som finansieras med fondens medel

och vars förvaltning banken ansvarar för omfattas av det

förfarande för beviljande av ansvarsfrihet som anges i

bankens stadgar avseende all dess verksamhet. Banken

överlämnar årligen en rapport till rådet och kommissionen

om genomförandet av den verksamhet som finansieras med

fondens medel och vars förvaltning banken ansvarar för.

6.

Kommissionen upprättar tillsammans med banken en

lista över de upplysningar banken skall lämna regelbundet

för att kunna utvärdera de villkor enligt vilka banken utövar

sitt uppdrag och för att främja ett nära samarbete mellan

kommissionen och banken.

ARTIKEL 34

1.

Utan att det påverkar de överföringar som avses i

artikel 1.2 a ii) skall följande gälla.

Återstoden av den fond som inrättades genom en intern

överenskommelse 1975 om finansiering och förvaltning av

gemenskapsstöd skall även i fortsättningen förvaltas enligt

de villkor som anges i nämnda överenskommelse och enligt

de bestämmelser som gällde den 28 februari 1980.

Återstoden av den fond som inrättades genom en intern

överenskommelse 1979 om finansiering och förvaltning av

gemenskapsstöd skall även i fortsättningen förvaltas enligt

de villkor som anges i nämnda överenskommelse och enligt

de bestämmelser som gällde den 28 februari 1985.

Återstoden av den fond som inrättades genom en intern

överenskommelse 1985 om finansiering och förvaltning av

gemenskapsstöd skall även i fortsättningen förvaltas enligt

de villkor som anges i nämnda överenskommelse och enligt

de bestämmelser som gällde den 28 februari 1990.

Återstoden av den fond som inrättades genom en intern

överenskommelse 1990 om finansiering och förvaltning av

gemenskapsstöd skall även i fortsättningen förvaltas enligt

de villkor som anges i nämnda överenskommelse och enligt

de bestämmelser som gällde den 28 februari 1995.

2.

I det fall en brist på medel som beror på att de

återstående medlen helt förbrukats äventyrar fullföljandet

av projekt som finansieras inom ramen för de medel som

avses i punkt 1, kan kommissionen lägga fram förslag om

tilläggsfinansiering enligt de villkor som anges i artikel 21.

ARTIKEL 35

1.

Denna överenskommelse skall godkännas av varje

medlemsstat i enlighet med dess egna konstitutionella

bestämmelser. Varje medlemsstats regering skall till

generalsekretariatet för Europeiska unionens råd anmäla att

de förfaranden som krävs för att denna överenskommelse

skall träda i kraft har slutförts.

2.

Denna överenskommelse skall ha samma giltighetstid

som konventionens andra finansprotokoll. Den skall dock

vara i kraft i den omfattning som krävs för att all

verksamhet som finansieras enligt konventionen och

nämnda protokoll skall kunna genomföras i sin helhet.

ARTIKEL 36

Denna överenskommelse upprättad i ett enda original på de

danska, engelska, finska, franska, grekiska, italienska,

nederländska, portugisiska, spanska, svenska och tyska

språken, vilka elva texter är lika giltiga, skall deponeras i

arkiven hos generalsekretariatet för Europeiska unionens råd

som skall överlämna en bestyrkt kopia till var och en av

regeringarna i signatärstaterna.

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29

februari 1996

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och

statsråden Thalén, Persson, Tham, Schori, Blomberg,

Andersson, Winberg, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh,

Johansson

Föredragande: statsrådet Schori

Regeringen beslutar proposition 1995/96:36 Godkännande

av avtal om ändring av den fjärde Lomékonventionen m.m..