Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa justeringar av de bestämmelser som skall gälla för Första–Fjärde AP-fonderna från och med den 1 januari 2001. Bestämmelserna utgör en del av den nya organisationen av AP-fonden (jfr prop. 1999/2000:46, AP-fonden i det reformerade pensionssystemet).

Enligt 10 § lagen (2000:194) om införande av ny lagstiftning för allmänna pensionsfonder skall den 1 januari 2001 Tredje och Fjärde APfondernas innehav av vissa onoterade aktier och vissa fordringsrätter som inte är utgivna för allmän omsättning överföras till Sjätte APfonden mot ersättning. I propositionen föreslås i stället att dessa tillgångar skall förvaltas av Fjärde AP-fonden avskilt från övriga tillgångar och att de medel som Fjärde AP-fonden erhåller för tillgångarna varje kvartal skall fördelas mellan Första–Fjärde APfonderna med en fjärdedel vardera.

Vidare föreslås att Första AP-fondens innehav av aktier i Första APfonden Renting Aktiebolag skall förvaltas av Första AP-fonden avskilt från övriga tillgångar och att de medel som Första AP-fonden erhåller för tillgångarna varje kvartal fördelas mellan Första–Fjärde AP-fonderna med en fjärdedel vardera.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2001.

Prop. 2000/2001:14

• Sida 2
•  Original

Prop. 2000/2001:14

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (2000:194) om införande av ny lagstiftning för allmänna pensionsfonder.

• Sida 4
•  Original

Prop. 2000/2001:14

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag om ändring i lagen (2000:194) om införande av ny lagstiftning för allmänna pensionsfonder

Härigenom föreskrivs att 8–10 §§ lagen (2000:194) om införande av ny lagstiftning för allmänna pensionsfonder skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §

De tillgångar som vid utgången av år 2000 förvaltas av Första– Fjärde AP-fonderna enligt lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden skall fördelas mellan Första–Fjärde

AP-fonderna, med undantag för de tillgångar som enligt 10 § skall överföras till Sjätte APfonden. Beträffande fordringsrätter som inte är utgivna för allmän omsättning gäller dock att de skall förvaltas av Första AP-fonden avskilt från övriga tillgångar. För dessa fordringsrätter gäller inte 4 kap. 18 § lagen ( 2000:192 ) om allmänna pensionsfonder (APfonder).

Tillgångarna skall fördelas så att fonderna tillförs lika stora värden. Regeringen beslutar närmare hur tillgångarna skall fördelas.

De tillgångar som vid utgången av år 2000 förvaltas av Första– Fjärde AP-fonderna enligt lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden skall fördelas mellan fonderna så att de tillförs lika stora värden. Regeringen beslutar närmare hur tillgångarna skall fördelas.

Första stycket gäller inte de tillgångar som avses i 9 §.

9 §

Kapital, ränta och andra medel som Första AP-fonden erhåller för de fordringsrätter som avses i 8 § första stycket andra meningen skall, efter avdrag för kostnaderna för förvaltningen, varje kvartal fördelas mellan Första–Fjärde

Första–Fjärde AP-fondernas innehav av fordringsrätter som inte är utgivna för allmän omsättning skall, med undantag för de fordringsrätter som avses i andra stycket 2, förvaltas av Första AP-fonden avskilt från övriga tillgångar.

• Sida 5
•  Original

Prop. 2000/2001:14

AP-fonderna med en fjärdedel vardera.

Till Första AP-fondens särskilda förvaltning skall också föras Första AP-fondens innehav av aktier i Första APfonden Renting Aktiebolag.

Tredje och Fjärde APfondernas innehav av

1. aktier som inte är noterade vid en börs eller någon annan reglerad marknad och som inte omfattas av undantagen i 4 kap. 5 § lagen ( 2000:192 ) om allmänna pensionsfonder (APfonder), och

2. konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning, som inte är utgivna för allmän omsättning, skall förvaltas av Fjärde APfonden avskilt från övriga tillgångar.

Till Fjärde AP-fondens särskilda förvaltning får också föras Tredje och Fjärde APfondernas innehav av aktier och andra andelar i företag som avses i 4 kap. 5 § 2 lagen om allmänna pensionsfonder (APfonder).

För de tillgångar som avses i första–fjärde styckena gäller inte 4 kap. 18 § lagen om allmänna pensionsfonder (APfonder).

10 §

Till Sjätte AP-fonden skall den 1 januari 2001 föras Tredje och Fjärde AP-fondernas innehav av

1. aktier som inte är noterade vid en börs eller någon annan reglerad marknad och som inte omfattas av undantagen i 4 kap. 5 § lagen ( 2000:192 ) om allmänna pensionsfonder (APfonder), och

2. Konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med

De medel som Första och Fjärde AP-fonderna erhåller för de tillgångar som avses i 9 § första–fjärde styckena skall, efter avdrag för kostnaderna för förvaltningen, varje kvartal fördelas mellan Första–Fjärde AP-fonderna med en fjärdedel vardera.

• Sida 6
•  Original

Prop. 2000/2001:14

optionsrätt till nyteckning, som inte är utgivna för allmän omsättning.

Sjätte AP-fonden skall utge ersättning till Tredje och Fjärde AP-fonderna för de tillgångar som erhålls vid överföringen, enligt vad regeringen beslutar.

• Sida 7
•  Original

Prop. 2000/2001:14

3. Ärendet och dess beredning

Riksdagen fattade i mars 2000 beslut om en genomgripande reformering av Allmänna pensionsfonden (AP-fonden) (bet. 1999/2000:FiU19, rskr. 1999/2000:181). Reformeringen av APfonderna ingår som en del i den reformering av ålderspensionssystemet som beslutats under senare år. Förslagen bygger på uppgörelsen mellan Socialdemokraterna, Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna om ett reformerat pensionssystem. Sjätte fondstyrelsen berörs inte av fempartiuppgörelsen. Propositionen har behandlats av riksdagen.

Reformeringen av AP-fonden innebär dels en omorganisation där första–femte fondstyrelserna ombildas till Första–Fjärde AP-fonderna, dels nya förvaltningsmål och placeringsbestämmelser. Förutvarande sjätte fondstyrelsen berörs inte materiellt av de nya reglerna, men byter namn till Sjätte AP-fonden. Organisationsförändringen trädde i kraft den 1 maj 2000 medan förvaltningsmål och placeringsbestämmelser träder i kraft den 1 januari 2001. Som ett led i reformeringen av ålderspensionssystemet har riksdagen beslutat att Första–Fjärde APfonderna den 1 januari 2001 skall överföra 155 miljarder kronor till staten (Riksgäldskontoret). De nya bestämmelserna om Första–Fjärde AP-fonderna och överföringen till staten återfinns huvudsakligen i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden och lagen (2000:194) om införande av ny lagstiftning för allmänna pensionsfonder.

Mot bakgrund av de förslag som regeringen överlämnat till riksdagen tillkallade chefen för finansdepartementet i februari 2000 en särskild utredare, f. verkställande direktören för AP-fonden, 1–3 fondstyrelserna, Carl Johan Åberg, med uppdrag att lämna förslag till hur den överföring från AP-fonden till Riksgäldskontoret som beslutats skall vara sammansatt. Utredaren skall också lämna förslag till hur de kvarvarande tillgångarna skall fördelas mellan Första–Fjärde APfonderna. I juni 2000 överlämnade utredningen, som antagit namnet Utredningen om fördelningen av AP-fondens tillgångar, ett delbetänkande, Principer för fördelning av AP-fondens tillgångar (SOU 2000:71).

Regeringen behandlar i detta ärende de lagförslag som läggs fram i betänkandet. Betänkandets lagförslag finns i bilaga 1. Övriga förslag i betänkandet tas upp i särskild ordning.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementets akt i ärendet (Fi2000/2430).

Lagrådet

Lagrådets yttrande över lagförslagen har inte inhämtats eftersom förslagen behandlar ämnen som inte omfattas av skyldighet att inhämta Lagrådets yttrande.

• Sida 8
•  Original

Prop. 2000/2001:14

4. Särskild förvaltning

4.1. Tredje och Fjärde AP-fondernas onoterade innehav

Regeringens förslag: Tredje och Fjärde AP-fondernas innehav av aktier, konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som inte är utgivna för allmän omsättning eller marknadsnoterade skall förvaltas av Fjärde AP-fonden avskilt från övriga tillgångar. Till den särskilda förvaltningen får också föras Tredje och

Fjärde AP-fondens innehav av onoterade aktier eller andra andelar i riskkapitalföretag. Innehaven är tidsbegränsade och kan inte förlängas.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna har antingen avstått från att yttra sig eller har inget att erinra mot förslaget.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt 10 § lagen (2000:194) om införande av ny lagstiftning för allmänna pensionsfonder skall den 1 januari 2001 till Sjätte AP-fonden föras Tredje och Fjärde APfondernas innehav av onoterade aktier med undantag för aktier i fastighetsbolag och riskkapitalföretag. Till Sjätte AP-fonden skall också föras dessa fonders innehav av konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning, som inte är utgivna för allmän omsättning. Sjätte AP-fonden skall utge ersättning till Tredje och Fjärde

AP-fonderna enligt vad regeringen bestämmer. Anledningen till denna överföring är att dessa tillgångar inte ryms inom ramen för de nya placeringsreglerna (jfr prop. 1999/2000:46 s. 137 ff).

Enligt utredningen (s. 37) är det svårt att på ett rättvist sätt värdera de onoterade innehaven. Problemen blir inte mindre av att Fjärde APfonden direkt och indirekt innehar aktier i minst 50 onoterade bolag. Även för Sjätte AP-fonden medför ett övertagande av dessa tillgångar särskilda svårigheter. Exempelvis är Sjätte AP-fonden i vissa fall redan fullinvesterad i bolag i vilka fonden skulle komma att erhålla ytterligare aktier. Detta skulle medföra att Sjätte AP-fondens innehav i dessa bolag blir oönskat stort.

Utredningen har, i samråd med Första–Fjärde samt Sjätte APfonderna, föreslagit att nu aktuella tillgångar bör förvaltas särskilt av Fjärde AP-fonden på motsvarande sätt som Första AP-fondens förvaltning av fordringsrätter som inte är utgivna för allmän omsättning. På så sätt undviks värderingsproblemen samt problemen med en överföring till Sjätte AP-fonden. Vidare anser utredningen att nyss nämnda värderingsproblem - med samma styrka - gör sig gällande också beträffande Tredje och Fjärde AP-fondernas innehav av onoterade aktier som i och för sig är sådana att de får behållas efter den 1 januari 2001.

Utredningen anser att en viktig förutsättning för överföring till en avvecklingsfond är att engagemangen är tidsbegränsade och att de inte förlängs. Den längsta löptiden för de fordringsrätter som skall ingå i Första AP-fondens särskilda förvaltning uppgår till 20–25 år. Avsikten är att motsvarande engagemang hos Fjärde AP-fonden skall vara noterade inom högst 10 år eller att innehaven på annat sätt avvecklas

• Sida 9
•  Original

Prop. 2000/2001:14

inom en motsvarande tidsrymd. Eftersom Tredje AP-fondens nuvarande innehav av onoterade aktier m.m. är mycket begränsat bör även deras innehav av praktiska skäl förvaltas av Fjärde AP-fonden. Influtna medel skall varje kvartal delas lika mellan de fyra fonderna.

I allt väsentligt delar regeringen utredningens bedömning att det är svårt att på ett rättvist sätt värdera de onoterade innehaven. Mot bakgrund av vad som ovan beskrivits föreslår regeringen därför att de onoterade tillgångar som Tredje och Fjärde AP-fonderna i dag förvaltar överförs till en särskild avvecklingsfond som skall förvaltas av Fjärde AP-fonden. Konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning skall föras till denna avvecklingsfond, även om de egentligen utgör sådana fordringsrätter som Första AP-fonden har att förvalta i sin avvecklingsfond. Vidare bör Tredje och Fjärde AP-fonderna ges möjlighet att föra sådana tillgångar som i sig omfattas av 4 kap. 5 § 2 lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) till avvecklingsfonden, eftersom även vissa av dessa tillgångar är svåra att värdera rättvist. Såvida medel skulle behöva tillskjutas till avvecklingsfonden skall Fjärde AP-fonden under marknadsmässiga villkor låna ut till avvecklingsfonden.

4.2. Första AP-fonden Renting AB

Regeringens bedömning: Första AP-fondens innehav av aktier i

Första AP-fonden Renting Aktiebolag skall förvaltas av Första APfonden avskilt från övriga tillgångar. De medel som Första APfonden erhåller vid avveckling av innehavet skall fördelas mellan Första–Fjärde AP-fonderna med en fjärdedel vardera.

Utredningens förslag innehåller inte något förslag i denna del. Skälen för regeringens förslag: Som nämnts i föregående avsnitt skall fordringsrätter som inte är utgivna för allmän omsättning förvaltas särskilt av Första AP-fonden i en avvecklingsfond. Motivet för bildandet av denna avvecklingsfond är att dessa tillgångar inte faller in under de nya placeringsbestämmelserna som skall gälla för Första–Fjärde APfonderna efter den 1 januari 2001. Tillgångarna skall avvecklas och influtna medel skall varje kvartal delas lika mellan de fyra fonderna (jfr prop. 1999/2000:46 s. 137 f).

Utredningen har i betänkandet (s. 39 f) närmare redogjort för de olika typer av fordringsrätter som Första och Andra AP-fonderna har i dag. Utredningen har i samband med denna redogörelse påpekat de särskilda förhållanden som föreligger beträffande Svenskt Fastighetskapital Aktiebolag (numera Första AP-fonden Renting Aktiebolag [FARAB]). Första AP-fonden är ensam ägare och enda långivare till FARAB, som bedriver verksamhet i form av sale-and-lease-back av fast egendom. Fastigheterna är i huvudsak placerade i kommanditbolag i vilka FARAB är komplementär. Sale-and-lease-back-kontrakten är tidsbegränsade. Löptiden för dessa kontrakt uppgår enligt uppgift från Första AP-fonden

• Sida 10
•  Original

Prop. 2000/2001:14

i några fall till 25 år. Utredningen ifrågasätter om innehavet av aktierna i FARAB kan inrymmas inom ramen för de nya placeringsbestämmelserna. Regeringen gör emellertid den bedömningen att frågan är av sådan art att den bör tas upp i föreliggande arbete. Den verksamhet som FARAB bedriver kan närmast karaktäriseras som fastighetsrenting. Den verksamhet som FARAB bedriver företer emellertid stora likheter med de av Första AP-fonden ingångna avtalen om partnerfinansiering. Sådana investeringar är inte tillåtna enligt de nya placeringsbestämmelserna. Det förhållandet att fonden är ensam långivare till FARAB innebär dessutom att en överlåtelse inte kan göras utan att kontrollen över investeringarna minskar, vilket medför en ökad risk.

En grundläggande placeringsprincip för buffertfonderna i det reformerade pensionssystemet är att de aktier och fordringsrätter fonderna placerar i är omsättningsbara och marknadsnoterade. Kravet på omsättningsbarhet är motiverat av att en fond skall hålla nödvändig betalningsberedskap. Första AP-fondens innehav av aktierna i FARAB och lånen till detta bolag synes således inte vara i överenstämmelse med de grundläggande placeringsintentionerna för fonderna. Mot denna bakgrund finner regeringen att detta innehav bör avvecklas. Detta bör ske på ett sådant sätt att innehavet förs till Första AP-fondens särskilda förvaltning, eftersom Första AP-fonden står för utlåningen till FARAB och därmed har den största kännedomen om bolaget.

Utredningen har även belyst de förhållanden som gäller för partnerfinansieringarna. När det gäller denna typ av investeringar är, såsom utredningen påpekat, emellertid aktiedelen en integrerad del av hela lånekonstruktionen och kan inte brytas loss från denna utan att hela lånekonstruktionen måste göras om. Innehavet av aktierna kan därför inte anses utgöra en enskild investering utan lånekonstruktionen i sig är den avsedda investeringen. Partnerfinansieringarna med tillhörande innehav av aktier bör därför kunna föras till Första AP-fondens avvecklingsfond på det sätt som redogjorts för i betänkandet.

• Sida 11
•  Original

Prop. 2000/2001:14

5. Utvidgade placeringsmöjligheter

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fonderna ges inte ytterligare möjlighet att placera i onoterade aktier m.m.

Utredningens förslag innebär i huvudsak att Första–Fjärde APfonderna ges möjlighet att inte endast investera i onoterade aktier och andra andelar i fastighetsbolag och riskkapitalföretag, utan även i företag som inte är noterade vid en börs eller någon annan reglerad marknad i vilka fonden avstått från att själv rösta för aktierna eller andelarna.

Remissinstanserna:

Sveriges försäkringsförbund och

Tjänstemännens Centralorganisation tillstyrker utredningens förslag.

Övriga remissinstanser har antingen avstått från att yttra sig eller har inget att erinra.

Skälen för regeringens bedömning: Riksdagens beslut om APfonden i det reformerade pensionssystemet innebär bl.a. att de nya buffertfonderna inte får direktäga aktier i onoterade bolag.

Enligt de nya placeringsbestämmelserna kan fonderna endast placera indirekt i onoterade aktier via andelar i värdepappersfonder eller riskkapitalföretag. Summan av sådana placeringar får högst uppgå till fem procent av respektive fonds tillgångar.

Den valda formen för begränsning innebär att de nya fonderna inte får placera i den form av riskkapitalengagemang där placerarna äger aktier i ett antal oftast nystartade företag, men där rösträtten för aktierna genom särskilda avtal överlåtits på speciella riskkapitalföretag som tar över motsvarande ägaransvar i de nya bolagen. Exempel på sådana riskkapitalföretag är EQT och Nordic Capital. Motivet för den valda begränsningen är att en tydlig skiljelinje skall upprätthållas gentemot Sjätte AP-fonden som förbehålls rätten att investera direkt i målbolagen (prop. 1999/2000:46 s. 87).

Utredningen pekar på att andra typer av fondförvaltare, t.ex. försäkringsbolag, har möjlighet att placera i sådana riskkapitalengagemang. I utredningen pekar man på att det skulle vara konkurrensneutralt om de fyra buffertfonderna följde ett liknande regelverk. Vidare menar utredningen att det med hänsyn till de nya buffertfondernas avkastningskrav är rimligt att även de ges möjlighet till att placera i denna form av riskkapitalengagemang där man "avtalar bort" det direkta aktieägandet. För att undantaget skall vara tillämpligt bör fonden således varaktigt ha avstått från att själv utöva ett aktivt ägande i bolaget, dvs. åtagit sig att inte själv rösta för de aktier fonden innehar i bolaget. På samma sätt som gäller för Sjunde AP-fonden bör det dock enligt utredningen finnas möjlighet att i undantagsfall utöva ett aktivt ägande, t.ex. om det behövs för att trygga placeringen.

I utredningen pekar man på att erfarenheterna hittills har visat att detta är en intressant placeringsmöjlighet som innehåller betydande utvecklingsmöjligheter.

Fjärde AP-fonden har ett innehav av aktier i den typ av företag som ovan beskrivits. Såvida lagstiftningen inte ändras skulle innehavet behöva

• Sida 12
•  Original

Prop. 2000/2001:14

avvecklas innan de nya placeringsbestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2001. Som beskrivits i tidigare avsnitt skall Tredje och Fjärde AP-fondens innehav av bl.a. dessa aktier föras till en avvecklingsfond som skall förvaltas separat av Fjärde AP-fonden.

Enligt regeringen medför utredningens förslag till utökade placeringsmöjligheter för buffertfonderna att gränssnittet mellan Sjätte AP-fondens placeringsbestämmelser och buffertfondernas blir otydligt. Placeringsbestämmelserna för buffertfonderna träder i kraft den 1 januari 2001 och någon utvärdering av fondernas placeringar har således inte kunnat ske. Det finns med hänsyn härtill enligt regeringens mening inte skäl att för närvarande utöka placeringsmöjligheterna för Första– Fjärde AP-fonderna.

• Sida 13
•  Original