Propositionens huvudsakliga innehåll

Inför en utvidgning av medlemskretsen i Nordiska investeringsbanken har det träffats en ny överenskommelse om Nordiska investeringsbanken. I propositionen föreslås att riksdagen godkänner denna nya överenskommelse som innebär att de tre baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen blir medlemmar i Nordiska investeringsbanken den 1 januari 2005. Vidare föreslås att överenskommelsens bestämmelser om immunitet och privilegier införlivas med svensk rätt.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner överenskommelsen den 11 februari 2004 mellan Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland Litauen, Norge och Sverige om Nordiska investeringsbanken,

2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

• Sida 4
•  Original

2. Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

1

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Bilaga

Immunitet och/eller privilegier gäller för följande

Tillämplig internationell överenskommelse

Internationella organ Fysiska personer

56. Nordiska investeringsbanken

Alla styrelsemedlemmar, deras suppleanter, bankens anställda samt av banken utsedda experter som utför officiella uppgifter på uppdrag av banken

Överenskommelse den 23 oktober 1998 om Nordiska investeringsbanken

Föreslagen lydelse

Bilaga

Immunitet och/eller privilegier gäller för följande

Tillämplig internationell överenskommelse

Internationella organ Fysiska personer

56. Nordiska investeringsbanken

Alla styrelsemedlemmar, deras suppleanter, bankens anställda samt av banken utsedda experter

Överenskommelse den 11 februari 2004 mellan Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge och Sverige om Nordiska investeringsbanken

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

1

Lagen omtryckt 1994:717.

• Sida 5
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

Vid det nordiska statsministermötet i Sverige i juni 2003 ställde sig de fem nordiska regeringscheferna principiellt positiva till att erbjuda Estland, Lettland och Litauen medlemskap i Nordiska investeringsbanken (NIB). De nordiska statsministrarna gav sina finans- och ekonomiministrar i uppdrag att till statsministrarnas möte i slutet av oktober 2003 komma med förslag till villkor för en sådan anslutning. För denna uppgift inrättades en nordisk ämbetsmannagrupp under svenskt ordförandeskap, vilken för de nordiska finansministrarna presenterade förslag till generella anslutningsvillkor i oktober 2003. De nordiska statsministrarna beslutade samma månad 2003 att inbjuda de baltiska staterna att bli medlemmar i NIB på basis av de generella villkor som föreslagits av finans- och ekonomiministrarna. De nordiska statsministrarna gav vidare sina finans- och ekonomiministrar i uppdrag att genomföra förhandlingar med sina baltiska kollegor i syfte att realisera medlemskap för de baltiska länderna i banken. Den nordiska ämbetsmannagrupp som upprättats för att ta fram förslag till anslutningsvillkor fick i uppdrag att genomföra förhandlingarna. Förhandlingarna avslutades vid årsskiftet 2003/2004 och resulterade bland annat i ett förslag till ny överenskommelse om NIB som innebär att Estland, Lettland och Litauen blir medlemmar i banken den 1 januari 2005.

Den 11 februari 2004 undertecknade representanter för de nordiska och baltiska ländernas regeringar överenskommelsen. Överenskommelsen återfinns i bilaga 1 till denna proposition. De nya stadgarna för banken återfinns i bilaga 2.

Överenskommelsen innehåller ett förbehåll för ratifikation. Om samtliga medlemsländer deponerar sina ratifikationsinstrument före den 1 december 2004 kan den nya överenskommelsen träda i kraft den 1 januari 2005.

I brev av den 5 februari 2004 från Nordiska rådets ordförande till Nordiska ministerrådets ordförande hälsades de baltiska länderna välkomna till NIB och meddelades att Nordiska rådet i övrigt inte hade några kommentarer till den nya överenskommelsen.

Lagrådet Den föreslagna lagändringen är av enkel beskaffenhet. Regeringen anser därför att Lagrådets yttrande inte behöver inhämtas.

4. Bakgrund

Nordiska investeringsbanken (NIB) är de nordiska ländernas gemensamma finansieringsinstitution med huvudkontor i Helsingfors. Banken upprättades 1975 i syfte att stärka nordiskt samarbete och Nordens ekonomi genom att ge lån och garantier på bankmässiga villkor

• Sida 6
•  Original

till investeringsprojekt i Norden och till export av nordiskt intresse. I takt med det nordiska näringslivets internationalisering har NIB:s verksamhet utanför Norden expanderat. Lån och garantier utfärdas sålunda till projekt i länder utanför Norden som är av ömsesidigt intresse för mottagarlandet och Norden. NIB prioriterar finansiering av infrastruktur- och industriinvesteringar i de nordiska ländernas närområden, och särskilt miljöförbättrande investeringar i Östersjö- och Barentsregionen. Banken erbjuder sina kunder långfristiga lån på konkurrenskraftiga, marknadsmässiga villkor till projekt som uppvisar betryggande säkerhet och god riskklass.

NIB grundades formellt genom en internationell traktat mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Denna traktat (Överenskommelse om upprättandet av Nordiska Investeringsbanken) undertecknades 1975 och trädde i kraft 1976 efter parlamentarisk behandling och ratifikation. NIB inledde sin verksamhet samma år. I överenskommelsen 1975 definierades bankens juridiska status och dess grundläggande rättigheter och skyldigheter.

År 1998 undertecknade de nordiska länderna en ny överenskommelse om banken. Överenskommelsen föranledde inte ändringar i bankens juridiska status men tydliggjorde NIB som en internationell finansieringsinstitution. Vidare beviljades banken privilegier och immunitet i enlighet med vad som gäller för övriga internationella finansieringsinstitutioner, såsom Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, Europeiska Investeringsbanken och Internationella banken för återuppbyggnad och utveckling (Världsbanken). NIB har ingått bilaterala överenskommelser med de flesta av de länder utanför Norden i vilka banken erbjuder finansiering. Dessa överenskommelser innefattar bland annat bestämmelser om skydd för investeringar och om privilegier för banken. NIB har ingått sådana överenskommelser med Estland, Lettland och Litauen under åren 1993 och 1994. Dessa överenskommelser kan bli föremål för revidering i och med de tre baltiska ländernas medlemskap i banken.

Överenskommelsen från 1998 trädde i kraft 1999 efter ratifikation i vart och ett av de nordiska länderna. NIB har sedan dess styrts utifrån dessa bestämmelser och bankens stadgar såsom de efterhand har reviderats. NIB har även ingått en värdlandsöverenskommelse med den finska regeringen. I värdlandsöverenskommelsen återfinns mer detaljerade bestämmelser om bankens immunitet och privilegier som särskilt har kopplingar till det förhållandet att banken har sitt huvudkontor i Helsingfors. I sistnämnda överenskommelse regleras också frågor som rör t.ex. personalens beskattning, pensioner och socialskydd.

Frågan om medlemskap i NIB för Estland, Lettland och Litauen har varit föremål för diskussion och överväganden under flera år. NIB har sedan länge täta relationer med de baltiska länderna. Under 1990-talet upprättades ett baltiskt investeringsprogram som en särskild låneordning inom banken. I dag utgör NIB:s utestående och avtalade lånestock i Baltikum ca en fjärdedel av NIB:s totala internationella lånestock. NIB är i dag den största enskilda externa finansiären av energisektorn i Baltikum och en av de största i transportsektorn.

• Sida 7
•  Original

NIB:s styrelse beslutade under våren 2001 att nyutlåning till de baltiska länderna kunde ske utan särskilda garantier från andra än låntagaren. All utlåning till nya projekt i de baltiska länderna som är av gränsöverskridande intresse mellan Norden och Baltikum, eller i övrigt uppfyller bankens krav på nordiskt intresse, kan numera betraktas som bankens ordinarie utlåning.

Eftersom NIB ursprungligen grundades som en regional samarbetsinstitution för de fem nordiska länderna innehöll inte överenskommelsen från 1998 bestämmelser om intagande av nya medlemmar i banken. För att nya medlemmar skall kunna tas in krävs därför formellt att en ny, reviderad överenskommelse ingås. Denna skall godkännas och ratificeras av såväl de nya som de ursprungliga medlemmarna. Den nya överenskommelsen skall träda i kraft tidigast den 1 januari 2005. Vid ikraftträdandet upphör 1998 års överenskommelse att gälla.

5. Innehållet i den nya överenskommelsen

Den nya överenskommelsen om NIB bygger på grundprincipen att de baltiska länderna skall bli fullvärdiga medlemmar i banken på samma villkor som de nuvarande medlemsländerna. Överenskommelsen innebär vidare att alla medlemmar skall ha samma rättigheter och skyldigheter som de nuvarande medlemmarna har enligt den nuvarande överenskommelsen.

Utvidgningen av medlemskretsen föranleder inte någon ändring i bankens verksamhetsområde eller vad gäller dess rättigheter och skyldigheter. Den grundläggande principen bakom revideringen av överenskommelsen och stadgarna är att företa endast sådana förändringar som är nödvändiga för att möjliggöra ett utvidgat medlemskap på basis av de villkor som angivits ovan. Därför har endast några få ändringar gjorts i den nya överenskommelsen i förhållande till överenskommelsen 1998. De viktigaste förändringarna i överenskommelsen, och vad gäller förhållanden för banken i övrigt, kan sammanfattas i följande punkter.

Nordiska investeringsbankens kapital

En central utgångspunkt vid hanteringen av de finansiella följderna av de baltiska ländernas medlemskap i NIB har varit att säkerställa att banken även i fortsättningen får en hög kreditvärdering av kreditvärderingsinstituten. Grunddragen i bankens finansiella struktur skall bevaras. Finansiellt behandlas utvidgningen av medlemskretsen i banken som en nyemission. De nya medlemmarna skall inbetala sina andelar av grundkapitalet samt sina andelar av bankens reservkapital i enlighet med en fördelningsnyckel som baserar sig på de åtta medlemsländernas bruttonationalinkomst. Inbetalningarna till grundkapitalet skall ske under åren 2005–2007. Inbetalningarna till reserverna, vilka beloppsmässigt är cirka tre gånger så stora som inbetalningarna till grundkapitalet, skall kunna göras under en längre tid. Dessa betalningar skall vara fullt

• Sida 8
•  Original

genomförda senast 2012. De närmare villkoren för inbetalningarna skall bestämmas i särskilda avtal mellan de nya medlemsstaterna och NIB.

Bankens ordinarie lånekapacitet, som i dag är 12,5 miljarder euro, ökar med cirka 460 miljoner euro som en konsekvens av utvidgningen.

Nordiska investeringsbankens organisation

Utvidgningen av medlemskapet medför behov av att revidera strukturen för bankens ledande och kontrollerande organ. De huvudsakliga förändringarna innebär följande.

Ägarna, det vill säga de åtta medlemsländerna, skall var och en vara representerad av en regeringsmedlem i bankens råd. Enligt den nuvarande överenskommelsen beslutar Nordiska ministerrådet (finans- och ekonomiministrarna) om ändring av bankens stadgar, ökning av bankens grundkapital, förfarandet vid ett medlemslands utträde ur banken samt om bankens likvidation. Nordiska ministerrådet godkänner också styrelsens förvaltningsberättelse och bankens årsbokslut. Bankens råd skall i huvudsak ha de befogenheter som Nordiska ministerrådet har i dag. För fullständighetens skull har dock ett tillägg gjorts i den nya överenskommelsen som innebär att bankens råd också skall ha befogenhet att besluta om minskning av grundkapitalet. Vidare skall bankens råd kunna besluta om tolkning och tillämpning av bestämmelserna i överenskommelsen och stadgarna. Bankens råd skall dock inte ha befogenhet att besluta om stadgeändringar som avser rådets sammansättning och befogenheter. För sådana ändringar krävs en ny överenskommelse. Nordiska rådet skall även fortsättningsvis beredas tillfälle att yttra sig över förslag till stadgeändringar av principiell betydelse för bankens ändamål, verksamhet och drift. Sedan de baltiska staterna blivit medlemmar i banken skall även parlamenten i Estland, Lettland och Litauen beredas tillfälle att yttra sig i sådana fall.

Bankens styrelse skall bestå av åtta medlemmar, med en medlem utsedd av varje medlemsland. Medlemmarna skall ha varsin suppleant. Enligt den nuvarande ordningen består styrelsen av 10 medlemmar – två medlemmar med varsin suppleant från varje land.

Bankens kontrollkommitté, med ansvar för revision och tillsyn av bankens verksamhet, skall även fortsättningsvis bestå av tio medlemmar. Bankens råd skall utse de två ledamöter som skall inneha posterna som ordförande respektive vice ordförande. Nordiska rådet samt parlamenten i Estland, Lettland och Litauen skall utse övriga ledamöter, en representant för varje medlemsland. Den nuvarande ordningen innebär att Nordiska ministerrådet utser fem representanter, en från varje medlemsland. De fem övriga ledamöterna utses av Nordiska rådet.

Språkfrågor

Banken har i dag de fem nordiska medlemsländernas språk som officiella språk. Det innebär att överenskommelsen om NIB och bankens stadgar finns i fem likvärdiga versioner. Dessutom finns en översättning till engelska av grunddokumenten.

• Sida 9
•  Original

Medlemsländerna har enats om att bankens officiella språk i framtiden skall vara engelska och svenska, som redan nu är de två språk som används mest i bankens externa verksamhet. Att behålla svenskan som officiellt språk knyter an till bankens nordiska rötter. För en smidig funktion av bankens ledande och beslutande organ skall dock engelska språket användas till exempel i bankens råd och styrelse i såväl dokument som överläggningar. Trots att de officiella språken är engelska och svenska, avser banken att, i mån av möjlighet, även i fortsättningen betjäna sina kunder i medlemsländerna på deras respektive språk.

Övrigt

Den nya överenskommelsen innefattar två nya bestämmelser med följande innehåll.

Frågor angående tolkning eller tillämpning av bestämmelserna i överenskommelsen som uppkommer mellan ett medlemsland och banken eller mellan bankens medlemsländer skall, enligt vad som stadgas i artikel 16, hänskjutas till bankens styrelse för utlåtande. Ett medlemsland som särskilt berörs av den fråga som behandlas skall ha rätt att utse en särskild representant att närvara på styrelsens möte då denna fråga behandlas. Frågan jämte styrelsens utlåtande skall sedan hänskjutas till bankens råd för slutgiltigt avgörande.

I överenskommelsens artikel 17 anges vidare att varje medlemsland utan dröjsmål skall vidta nödvändiga åtgärder för att implementera bestämmelserna i den nya överenskommelsen, särskilt de bestämmelser som gäller immunitet och privilegier för banken och vissa personer som är knutna till banken. Syftet med denna nya bestämmelse är att trygga en fullständig och nationell implementering av bestämmelserna i överenskommelsen. Överenskommelsens bestämmelser om immunitet och privilegier bör införlivas i svensk rätt genom det lagförslag som behandlas i avsnitt 7.

Den nya överenskommelsen inklusive de nya stadgarna återfinns i bilagorna till propositionen.

6. Godkännande av överenskommelsen

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner överenskommelsen den 11 februari 2004 mellan Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge och Sverige om Nordiska investeringsbanken.

Skälen för regeringens förslag: De tre baltiska länderna, Estland, Lettland och Litauen, är stora och viktiga låntagare i NIB. Under 1990talet genomfördes ett baltiskt investeringsprogram som en särskild låneordning inom banken. I dag utgör NIB:s utestående och avtalade lånestock i Baltikum ca en fjärdedel av bankens totala internationella lånestock. NIB är i dag den största enskilda externa finansiären av energisektorn i Baltikum och en av de största i transportsektorn. Banken har ett totalengagemang i Baltikum i samma storleksordning som andra multilaterala finansieringsinstitutioner såsom Europeiska banken för

• Sida 10
•  Original

återuppbyggnad och utveckling (EBRD), Europeiska investeringsbanken (EIB) och Världsbanken. Utlåningen till de baltiska länderna kan numera betraktas som ordinarie utlåning från banken.

NIB har således stor betydelse för de baltiska staterna och utlåningen till dessa länder har en avsevärd vikt i bankens verksamhet. Det är därför naturligt att dessa länder blir medlemmar i NIB. En sådan utvidgning av bankens medlemskrets innebär en förstärkning av NIB och öppnar möjligheter att stärka näringslivet och exportindustrin i såväl de baltiska som de nordiska länderna.

Ett medlemskap för de baltiska länderna innebär en viktig förstärkning av det nordisk-baltiska samarbetet i stort. Ett sådant steg har stor principiell betydelse då det är första gången som de baltiska staterna får möjlighet att bli medlemmar i en nordisk mellanstatlig institution. Ett medlemskap utgör ett led i en process mot ett utvidgat formaliserat samarbete mellan Norden och Baltikum.

De baltiska ländernas medlemskap i NIB skall också ses i ett vidare perspektiv, nämligen i ljuset av de baltiska ländernas medlemskap i EU den 1 maj 2004. Genom det vidgade samarbete, som utvidgningen av NIB:s medlemskrets innebär, öppnas inte bara möjligheter till bättre ekonomisk tillväxt och utveckling i Östersjöregionen. Det ger också denna region ökad politisk styrka i den nya utvidgade Europeiska unionen. Baltiskt medlemskap i NIB stärker den nordliga dimensionen i det europeiska samarbetet och samarbetet Norden–Baltikum i EU/EESsammanhang.

Medlemskap för de baltiska länderna i NIB stärker vidare NIB:s ställning i Östersjöregionen och skapar möjligheter till affärer utöver vad som i dag är möjligt. Det är ett led i utvecklingen mot en mer integrerad nordisk-baltisk ekonomi och leder dessutom till förbättrade förutsättningar för närområdessamarbete österut.

Regeringen anser mot denna bakgrund att de baltiska staterna bör bli medlemmar i NIB. Överenskommelsen förutsätter en ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall och skall därför enligt 10 kap. 2 § regeringsformen godkännas av riksdagen.

7. Ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

Regeringens förslag: Lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall ändras så att den omfattar den nya överenskommelsen om Nordiska investeringsbanken.

Skälen för regeringens förslag: Frågor om immunitet och privilegier för internationella organ och personer med anknytning till sådana organ regleras i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Enligt 4 § åtnjuter vissa i en bilaga till lagen angivna organ och personer med anknytning till sådana organ immunitet och privilegier enligt vad som bestäms i avtal som är i kraft i förhållande till Sverige. Immuniteten och privilegierna gäller i den utsträckning som framgår av överenskommelserna.

• Sida 11
•  Original

Enligt lagen i dess nuvarande lydelse åtnjuter NIB immunitet och privilegier enligt vad som bestämts i överenskommelsen den 23 oktober 1998 om upprättande av Nordiska investeringsbanken. Som framgått av det föregående har med anledning av de baltiska staternas medlemskap i banken en ny överenskommelse träffats mellan medlemsstaterna. Lagen bör därför ändras så att den omfattar den nya överenskommelsen. I den nya överenskommelsen har inte införts någon ändring vad gäller immunitet och privilegier i förhållande till vad som gäller i dag.

Enligt artikel 10, i såväl överenskommelsen från 1998 som i den nya överenskommelsen, har bland andra ”av banken utsedda experter” immunitet mot rättsligt förfarande vad avser handlingar som utförs i tjänsten på bankens vägnar. I den nuvarande lagtexten används dock begreppet ”experter som utför officiella uppdrag av banken”. Regeringen föreslår att lagtexten ändras så att den bättre stämmer överens med ordalydelsen i nämnda artikel. Omfattningen av den immunitet och de privilegier som nämnda personer åtnjuter framgår som nämnts av överenskommelsen.

Överenskommelsen om NIB träder i kraft trettio dagar efter den dag då samtliga medlemsländer har deponerat sina ratifikationsinstrument hos det norska utrikesdepartementet, dock inte tidigare än den 1 januari 2005. Med hänsyn till att det inte säkert kan anges när överenskommelsen blir bindande för Sverige bör den föreslagna lagändringen träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

8. Kostnader

Enligt regeringens bedömning torde det inte uppkomma några kostnader till följd av förslagen i denna proposition.

• Sida 12
•  Original