Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en betygsskala med betygsstegen A, B, C, D, E och F som ska användas när betyg sätts inom det offentliga skolväsendet. Betygsstegen A–E betecknar godkända resultat och F betecknar icke godkänt resultat. Om underlag för bedömning av en elevs kunskaper saknas på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte ges. Detta ska markeras med en horisontell streckmarkering i betygskatalogen. Betyget F och horisontellt streck ska dock inte användas i skolformer för elever som har en utvecklingsstörning. I propositionen redovisas även vissa bedömningar om den nya betygsskalan och dess införande.

• Sida 2
•  Original

Prop. 2007/08:66

1. Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 2007/08:66

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om antalet betygssteg och deras beteckningar i en ny betygsskala inom det offentliga skolväsendet (avsnitt 4.1).

• Sida 4
•  Original

2. Ärendet och dess beredning

Prop. 2007/08:66

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2007 att vissa frågor om betyg, bl.a. en betygsskala med fler steg än i dag, skulle utredas (prop. 2006/07:1, utg.omr. 16 s. 101). Den 14 mars 2007 tillsattes en arbetsgrupp inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) med uppdrag att utarbeta ett förslag till en ny betygsskala. Arbetsgruppen har redovisat sitt uppdrag i promemorian En ny betygsskala (Ds 2008:13). En sammanfattning av arbetsgruppens förslag finns i bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. Remissyttrandena och en sammanställning av dessa finns tillgängliga i Utbildningsdepartementet (U2008/1012/S).

3. Bakgrund

3.1. Tidigare riksdagsbeslut om betyg

Bestämmelser om betyg i det offentliga skolväsendet finns i dag på förordningsnivå. Sedan tillkomsten av 1985 års skollag har riksdagen vid olika tillfällen beslutat om riktlinjer för betygssystemet (se t.ex. prop. 1994/95:85, bet. 1994/95:UbU6, rskr. 1995/96:136 när det gäller grundskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan samt prop. 1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr. 1993/94:93 när det gäller gymnasieskolan och gymnasiesärskolan). Dessa riksdagsbeslut anses bindande för regeringen vid utformningen av förordningsregleringen om betyg, t.ex. när det gäller antalet betygssteg och deras beteckningar. Ett införande av en ny betygsskala förutsätter ändringar av förordningsregleringen i dessa avseenden. Förslaget innebär däremot ingen ändring av riksdagens tidigare beslut om betygssystemet i övrigt, t.ex. i fråga om betygstillfällen.

3.2. Ett nytt betygssystem

Målen för utbildningspolitiken är att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation. Kunskap lyfter Sverige och människor växer med kunskap. Genom ett omfattande reformarbete har regeringen sökt stärka förutsättningarna för skolan att nå sitt huvuduppdrag. En fortsatt reformering av betygssystemet är dock nödvändig.

Det är viktigt att det finns en väl fungerande uppföljning av elevernas lärande och att hem och skola har en levande dialog om elevens kunskapsutveckling. Betygen är ett av flera instrument för att möjliggöra detta. Betygen är tillsammans med utvecklingssamtal, skriftliga omdömen och nationella prov viktiga verktyg för att utvärdera elevernas kunskaper och därigenom ge varje elev stöd i rätt tid och större möjligheter att nå kunskapsmålen. Dessa verktyg kan motivera eleven till ökade insatser och ansträngningar. Betygen bidrar också till att elever som har svårigheter att uppnå kunskapsmålen uppmärksammas av rektor

• Sida 5
•  Original

och lärare. För att en elev ska nå utbildningens mål och utvecklas till sin fulla potential behövs uppmuntran, stöd och hjälp såväl i skolan som i hemmet. Betygen är ett viktigt underlag för utvärdering av skolans arbete.

Prop. 2007/08:66

För att alla ska ges stöd i tid måste betyg ges tidigare än vad som i dag är fallet. Detta är en prioriterad fråga för regeringen. Redan i budgetpropositionen för 2007 aviserade regeringen sin avsikt att betygen ska vara obligatoriska från och med årskurs 6 (prop. 2006/07:1, utg.omr. 16 s. 101). Den inriktningen gäller fortfarande. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag om att betyg ska ges från och med årskurs 6 i grundskolan.

4. En ny betygsskala

4.1. Antalet betygssteg och deras beteckningar

Regeringens förslag: När betyg sätts inom det offentliga skolväsendet ska en betygsskala med sex betygssteg användas. Betygsstegen ska ges beteckningarna A, B, C, D, E och F. A–E ska beteckna godkända resultat och F ska beteckna icke godkänt resultat.

Om det till följd av en elevs frånvaro inte går att bedöma om eleven har nått upp till de kunskapsmål som minst ska uppnås, ska detta markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck. Streckmarkeringen ska framgå av de betygshandlingar som utfärdas. I särskolan och i vuxenutbildning för utvecklingsstörda ska dock betyg inte sättas på icke godkända resultat och betygssteget F ska inte användas. I dessa skolformer ska inte heller streckmarkering förekomma.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker helt eller i huvudsak förslaget. Bland dessa instanser återfinns flertalet kommuner och flera statliga myndigheter, exempelvis Statens skolverk, Sameskolstyrelsen, Specialskolemyndigheten, Myndigheten för skolutveckling och Barnombudsmannen. Av de universitet och högskolor som tillstyrker förslaget märks bl.a. Uppsala universitet, Lunds universitet och Högskolan i Kalmar. Bland de organisationer som tillstyrker förslaget finns Lärarnas Riksförbund, Sveriges skolledarförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund samt Synskadades riksförbund. Flera remissinstanser framhåller särskilt värdet av en betygsskala som i stort sett är gemensam för samtliga skolformer, liksom att den nya betygsskalan blir mer internationellt gångbar och att skalan blir mer hållbar över tid.

Flera remissinstanser har framfört synpunkter som berör hela eller delar av förslaget till ny betygsskala, såsom bl.a. Verket för förvaltningsutveckling, Skolverket, Lunds universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Mittuniversitetet, Arvidsjaurs kommun, Katrineholms kommun, Lärarförbundet och Tjänstemännens

• Sida 6
•  Original

Prop. 2007/08:66

Centralorganisation (TCO). Skolverket anser att två steg för icke godkänt borde införas där F motsvarar en kunskapsnivå där eleven ännu inte har uppnått ett fullständigt betyg och där betyget G skulle innebära att det inte går att bedöma elevens kunskaper. Verket för förvaltningsutveckling menar att en sifferskala är att föredra. Umeå universitet och Linköpings universitet anser att fler steg i betygsskalan kan leda till att eleverna endast studerar detaljkunskaper och därmed inte ser sammanhanget. Stockholms universitet menar att det inte är vetenskapligt bevisat att fler betygssteg leder till en ökad likvärdighet. Mittuniversitetet förordar däremot en mer detaljrik skala med sju betygssteg som en anpassning till det s.k. Bolognasystemets sju betygssteg.

Lunds universitet, Katrineholms kommun och TCO anser att det är oroande om betyget F införs i grundskolan, eftersom denna skolform är obligatorisk och måste satsa på att alla elever ska få godkänt betyg. Lärarförbundet, TCO och Katrineholms kommun menar att beteckningen för F bör vara ”Ännu ej/icke godkänt”. Även Föräldraalliansen Sverige anser att betyget F bör ges en mer positiv beteckning för att eleven inte ska tappa motivationen. Riksförbundet för formell vuxenutbildning betonar att den nya möjligheten att använda horisontellt streck kommer att behöva tillämpas i betydligt större omfattning än vad arbetsgruppen bedömer. Förbundet menar att förslaget inte i tillräcklig utsträckning beaktar perspektivet för vuxenstuderande som läser på distans och som inte har någon konventionell närvaro av den anledningen.

När det gäller skalans omfattning i de olika skolformerna har Skolverket och Halmstads kommun anfört att det inom svenskundervisning för invandrare inte behövs en så omfattande betygsskala med tanke på det grundläggande syftet med undervisningen. Karlshamns och Tingsryds kommuner ser problem med ett införande av skalan A–E i särskolan, eftersom vissa elever trots stora ansträngningar inte når upp till kunskapsmålen på grund av sitt funktionshinder. Myndigheten för skolutveckling anser dock att hela skalan bör användas, dvs. A–F och att horisontellt streck även bör gälla i särskolan. Socialstyrelsen och Specialpedagogiska institutet framför att dagens undantagsbestämmelser om betygssättning för elever med funktionshinder även bör finnas i fortsättningen. Riksförbundet för formell vuxenutbildning ifrågasätter varför studerande i särvux behöver ha samma betygsskala som övriga utbildningsformer och understryker att detta kan leda till ”prestationshets”. Landsorganisationen i Sverige framför att om syftet med förslaget är ett mer homogent betygssystem kräver detta en fördjupad skolformsanalys.

Skälen för regeringens förslag

Allmänt om betygsskalan

Fler betygssteg innebär enligt regeringens mening en ökad tydlighet i information till elever och vårdnadshavare genom att kunskapsprogressionen hos eleverna bättre synliggörs. Den nya betygsskalan ger lärarna möjlighet till ökad precisering i bedömningen av elevernas kunskaper och graden av måluppfyllelse. Regeringen bedömer också att

• Sida 7
•  Original

den nya betygsskalan skapar en ökad tydlighet för eleverna vad gäller bedömningen av kunskapsutvecklingen, vilket ökar förutsättningarna för att elever ska uppfatta betygen som mer rättvisande. Att minska avstånden mellan betygsstegen bör också öka elevernas motivation för att anstränga sig mer för att nå bättre resultat. Genom att det finns fler betygssteg mellan högsta och lägsta betyg för godkända resultat, bedömer regeringen också att den nya betygsskalan kommer att uppmuntra elever att anstränga sig extra eftersom fler elever har möjlighet att nå närmast högre betygssteg. Detta får stöd i den kvalitetsgranskning av betygssystemet som Skolverket genomförde våren 2000. Av de intervjuer som genomfördes bland skolpolitiker, rektorer, lärare, elever, föräldrar m.fl. framkom bl.a. att antalet betygssteg upplevdes som för få och att betyget G var alltför brett (Skolverket, rapport nr 190, s. 135 f.). Umeå universitet och Linköpings universitet har bl.a. framfört att fler steg i betygsskalan kan leda till att eleverna endast studerar detaljkunskaper. Regeringen menar att antalet steg inte är avgörande för elevernas förmåga att analysera och se sammanhang. Av större betydelse är utformningen av och innehållet i de kommande nationella betygskriterier som kommer att utformas. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att en ny betygsskala ska införas med flera betygssteg än i dag.

Prop. 2007/08:66

Regeringen har övervägt olika alternativ till beteckningar, dels att konstruera nya beteckningar för de föreslagna betygsstegen inom ramen för den befintliga skalan, dels att införa sifferbeteckningar. Nya beteckningar för de tillkommande betygsstegen inom ramen för den nuvarande skalan skulle, enligt regeringens mening, kunna uppfattas som oklara. Den nya skalan skulle då bestå av både gamla och nya beteckningar, varav de gamla inte längre skulle ha samma innebörd. Elever som i nuvarande system ges betyget Väl godkänt skulle med den mer nyanserade betygsättningen som fler betygssteg innebär fördelas på tre nivåer (B, C eller D). Betyget Mycket väl godkänt skulle innebära högre krav än de som gäller för nuvarande Mycket väl godkänt. Enligt regeringens mening bör inte heller sifferbetyg användas, vilket har framförts av Verket för förvaltningsutveckling. Ett sifferbetyg borde i så fall ange det betygsvärde som respektive betyg tilldelas vid en meritvärdering, vilket regeringen inte finner lämpligt. Regeringen anser det inte heller lämpligt att använda en sifferskala för betygsbeteckningar och en annan sifferskala för meritvärdering. Det bör i detta sammanhang beaktas att den tidigare sifferskalan (1–5) var relativ medan nuvarande betygssystem är målrelaterat. Sammantaget talar dessa argument mot att införa en sifferskala. Regeringen förordar i stället att bokstavsbeteckningar ska införas för samtliga betygssteg och att beteckningarna inte heller innehåller värdeomdömen som t.ex. godkänt.

Regeringen föreslår att det bör införas nya betygsbeteckningar för samtliga betygssteg. De sex betygsstegen ska ges bokstavsbeteckningar. Användningen av bokstavsbeteckningar för betygssteg har en lång tradition i Sverige. En betygsskala som omfattar fem betygssteg, A–E, för godkända resultat och ett betygssteg, F, som betecknar att nivån godkänt ännu inte har nåtts ska enligt regeringens förslag användas inom det offentliga skolväsendet. Vidare föreslår regeringen att betyg inte ska sättas, om en lärare eller rektor saknar underlag för att över huvud taget

• Sida 8
•  Original

kunna bedöma en elevs kunskaper till följd av att eleven har omfattande frånvaro. I sådana fall ska detta markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck. Streckmarkeringen ska framgå av de betygshandlingar som utfärdas. I särskolan och inom vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) ska dock betyg inte sättas på icke godkända resultat, och betygssteget F ska inte få användas. Inte heller ska streckmarkeringen användas i dessa skolformer.

Prop. 2007/08:66

Betygen i fristående skolor

Nuvarande bestämmelser om betygssättning i fristående skolor som motsvarar det offentliga skolväsendet innebär följande. Fristående skolor som motsvarar grundskolan eller den obligatoriska särskolan, och som har fått Skolverkets medgivande att sätta betyg enligt bestämmelser om betyg för det offentliga skolväsendet, ska tillämpa de bestämmelser som gäller för motsvarande skolform inom det offentliga skolväsendet. Fristående skolor som motsvarar gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan och har förklarats berättigade till bidrag ska ge betyg enligt bestämmelserna om betyg i motsvarande skolform inom det offentliga skolväsendet. Waldorfskolor som motsvarar gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan får dock utfärda ett intyg över utbildningen i stället för att sätta betyg.

Betygssteget F

För de elever där en bedömning och betygssättning inte har kunnat göras på grund av en omfattande frånvaro ska betyg inte sättas. Skolverket har i sitt remissvar bl.a. framfört att två steg för icke godkänt bör införas i stället för F och ”streck”. Regeringen menar dock att genom att ett betyg för icke godkänt resultat införs och att det även blir möjligt att tydligt markera att en kunskapsbedömning inte har kunnat göras, sätts ytterligare fokus på skolans kunskapsuppdrag. I särskolan och särvux ska dock betyg inte sättas på icke godkända resultat och betygssteget F inte användas.

I grundskolan ges i dag inte något betyg, om en elev inte har uppnått målen. Enligt studier från Skolverket vet dock eleverna att avsaknaden av betyg i ett eller flera av grundskolans ämnen är detsamma som icke godkänt (Skolverket, rapport 190 s. 136). Begreppet ”IG-varning”, dvs. att eleven riskerar att inte bli godkänd, förekommer i dag i praktiken både bland elever och lärare i grundskolan. Det är dock viktigt att betona att grundskolans ansvar även fortsättningsvis innebär att alla elever ska ges möjlighet att nå godkända betyg. Att ett betyg för icke godkänt införs i grundskolan innebär inte en minskad ambition i fråga om skolans ansvar för den enskilde eleven. Regeringen har en hög ambition på detta område och har tagit flera initiativ för att möjliggöra för skolor att tidigt upptäcka och sätta in stöd till elever som riskerar att inte nå målen. I gymnasieskolan används redan ett betyg för icke godkända resultat nämligen Icke godkänt. När det gäller kommunal vuxenutbildning (komvux), dvs. grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning, används också betyget Icke godkänt för

• Sida 9
•  Original

icke godkända resultat. För dessa skolformer innebär regeringens förslag i detta avseende inte någon skillnad i sak mot vad som gäller i dag.

Prop. 2007/08:66

Inom svenskundervisning för invandrare (sfi) används beteckningarna Godkänt och Väl godkänt. Några remissinstanser har framfört att det inte behövs en så omfattande betygsskala med tanke på det grundläggande syftet med utbildningen. Med utgångspunkt i att sfi är en utbildning inom det offentliga skolväsendet anser regeringen dock att en mer differentierad skala ska användas och föreslår därför att den sexgradiga skalan används i sin helhet. När det gäller den del av utbildningen som syftar till läs- och skrivinlärning (alfabetisering) bör dock dagens möjlighet att utfärda ett intyg finnas kvar. Även inom komvux bör möjligheten att få sina kunskaper dokumenterade i intyg finnas kvar.

Streck

Om det på grund av en elevs frånvaro inte går att bedöma om en elev har nått upp till de kunskapsmål som minst ska uppnås, ska betyg inte sättas. Att inte sätta ett betyg är också en form av betygsbeslut som ska dokumenteras med ett horisontellt streck i betygskatalogen. Detta ska gälla för samtliga skolformer där betyg förekommer, utom särskolan och särvux. En elev som ”får streck” kan givetvis besitta kunskaper i ämnet eller kursen, men eleven har inte visat detta för läraren på grund av omfattande frånvaro. Följaktligen har läraren inte kunnat göra en bedömning av kunskaperna. Avsaknad av underlag gör att det inte går att bedöma elevens kunskaper och resultat. Betygssättning förutsätter således att en elev har deltagit i undervisningen på ett sådant sätt att läraren kunnat göra en kontinuerlig bedömning av elevens utveckling. En sådan bedömning torde kunna göras oavsett om undervisningen sker i klassrum eller inom vuxenutbildning på distans. Eleven kan också ha visat prov på sina kunskaper i en prövning. Streckmarkeringen anger däremot att en elev varit frånvarande i sådan omfattning att en bedömning av en elevs kunskaper inte kunnat göras. Streck bör därför inte definieras som ett betygssteg.

Genom att en streckmarkering innebär att något betyg inte sätts blir skillnaden mellan att ha försökt att uppnå målen och att över huvud taget inte ha deltagit tydlig. Att inte sätta betyg är ett beslut som i vissa fall också får rättsverkan för eleven. Det är således ett beslut som måste användas restriktivt. Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), liksom av läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), framgår bl.a. att läraren vid betygssättning ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen. Det framgår även att en allsidig bedömning måste göras. Vidare anges i läroplanerna att läraren ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling.

Nuvarande skolformsförordningar ställer krav på det offentliga skolväsendet för barn och ungdom att vidta åtgärder för att på olika sätt stödja en elev som har svårigheter i skolarbetet och som riskerar att inte nå målen. Vissa remissinstanser framför argument mot att införa betyget F i grundskolan, eftersom denna skolform är obligatorisk och därför

• Sida 10
•  Original

måste sträva efter att alla elever får godkänt betyg. Regeringen vill i detta sammanhang framhålla lärarens skyldighet enligt grundskoleförordningen och läroplanen att ge fortlöpande information om elevens skolgång och kunskapsutveckling. Av den information som ska ges i samband med utvecklingssamtalet ska det naturligtvis framgå om eleven riskerar att få ett underkänt betyg eller att inte få ett betyg till följd av frånvaro. Därmed ges eleven en möjlighet att i tid förändra situationen.

Prop. 2007/08:66

Det finns regler om hur skolan ska agera vid olovlig frånvaro. Av både grundskoleförordningen (1994:1194) och gymnasieförordningen (1992:394) framgår att rektor ska se till att en kontakt upprättas mellan skolan och elevens vårdnadshavare om en elev, som är under 18 år och inte har ingått äktenskap, utan giltig anledning uteblir från skolarbetet. Bristande närvaro på lektioner måste således uppmärksammas i tid. Omfattande frånvaro kan även bero på sjukdom eller liknande omständigheter. I sådana fall finns särskilda bestämmelser om stödinsatser och särskild undervisning i skolformsförordningarna för barn- och ungdomsskolan, och det behöver därför knappast bli aktuellt med ett streck. Regeringen vill i sammanhanget framhålla att några förändringar inte är avsedda när det gäller de undantagsbestämmelser i 7 kap. 8 § tredje stycket grundskoleförordningen och 7 kap. 4 § tredje stycket gymnasieförordningen som i dag gäller vid betygssättning för elever med funktionshinder. Vidare finns det åtgärder som skolan är skyldig att vidta om en elev har svårigheter i skolarbetet och riskerar att inte nå kunskapsmålen. I sådana fall ska åtgärdsprogram upprättas. Av ett åtgärdsprogram ska framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Därutöver har regeringen, i syfte att stärka föräldrarnas rätt till information om hur det går för deras barn i skolarbetet, nyligen ändrat förordningsbestämmelserna om individuella utvecklingsplaner i de obligatoriska skolformerna (se t.ex. 7 kap. 2 § grundskoleförordningen). Genom ändringarna hävdes det tidigare förbudet mot betygsliknande information. Från och med höstterminen 2008 ska utvecklingsplanen även innehålla skriftliga omdömen om elevens kunskapsutveckling. Utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt. I utvecklingsplanen ska överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare dokumenteras. Även för gymnasieskolan ska utvecklingssamtal hållas minst en gång per termin. Rektorn ska därvid se till att eleven ges en samlad information om sin kunskapsutveckling och studiesituation.

Bestämmelserna om olovlig frånvaro, åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner är grundläggande för att förebygga att betyg inte kan sättas. De är centrala såväl med nuvarande betygsskala som med en betygsskala med fler steg. Innan det blir aktuellt att fatta ett beslut att inte sätta betyg är skolan således skyldig att vidta åtgärder för att komma till rätta med elevens svårigheter i skolarbetet. Att en elev kommer att ”få streck” bör därför vara känt för såväl elev som för vårdnadshavare innan detta dokumenteras i betygskatalogen. Regeringen bedömer att beslut att inte sätta betyg till följd av frånvaro endast bör bli aktuellt i ett fåtal fall. I synnerhet gäller detta för grundskolan och övriga skolformer för skolpliktiga elever där skolan har ett stort ansvar för att elevens rätt till utbildning och stöd tillgodoses.

• Sida 11
•  Original

Betygssättning är en form av myndighetsutövning. Även ett beslut att inte sätta betyg bör som tidigare påpekats dokumenteras. Att en elev inte kan betygssättas är i ännu högre grad än betyget F en indikator på hur skolan lyckas i sin uppgift. Det är dels värdefullt för uppföljningen av verksamheten, dels viktigt ur ett rättvise- och likvärdighetsperspektiv att såväl betyget F som beteckningen streck går att följa upp och granska.

Prop. 2007/08:66

Av 7 kap. 9 § grundskoleförordningen framgår att om en elev i grundskolan inte når upp till de mål i ett ämne som enligt kursplanen ska ha uppnåtts i slutet av det nionde skolåret, ska betyg inte sättas i ämnet. Betyg ska inte heller sättas i ett ämnesblock, om eleven inte når upp till målen i samtliga ämnen som ingår i ämnesblocket. I dessa fall ska en skriftlig bedömning om elevens kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket ges. Av bedömningen kan också framgå de stödåtgärder som vidtagits. Beslutet att inte sätta betyg i ett ämne eller ämnesblock ska också antecknas i betygskatalogen.

Den nya betygsskalan innebär att även grundskolans elever kan få ett icke godkänt betyg. Liksom påpekats tidigare vill regeringen dock betona att skolan även fortsättningsvis har ansvar för att ge eleven förutsättningar att nå målen samt att ge tydlig och fortlöpande information om bl.a. elevens skolsituation och kunskapsutveckling.

För gymnasieskolans del får en elev betyg med beteckningen Icke godkänt (IG) när kriterierna för betyget Godkänt inte uppnåtts. När läraren på grund av en elevs frånvaro inte har underlag för att bedöma om målen har nåtts anges inte något betyg i betygskatalogen. Läraren saknar således möjlighet att bedöma elevens kunskaper och därför sätts inte betyg. Detta regleras i dag i 7 kap. 3 § gymnasieförordningen. I 7 kap. 6 § gymnasieförordningen anges att det ska markeras i betygskatalogen när läraren, på grund av att en elev varit frånvarande, saknar underlag.

När det gäller komvux och särvux finns det bestämmelser om vad som gäller för att en person ska betraktas som deltagare i en kurs. I enlighet med läroplanens krav ska läraren utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper och också beakta sådana kunskaper som en elev tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen vid betygssättning. Detta är även en grundläggande utgångspunkt för att en validering som leder fram till betyg ska kunna göras inom ramen för en kurs och för att innehåll och arbetssätt ska kunna utformas utifrån den enskildes förkunskaper. Om läraren har ett bedömningsunderlag för en deltagare i en kurs, ska således ett betyg sättas.

Särskolan och särvux

Särskolan omfattar obligatorisk särskola och gymnasiesärskola. Särvux består av grundläggande särvux och gymnasial särvux. Utbildningen i särskolan ska så långt som möjligt motsvara den som ges i grundskolan och gymnasieskolan. Den övergripande principen för särvux är att utbildningen i så hög utsträckning som möjligt ska motsvara den kommunala vuxenutbildningen.

Regeringens förslag när det gäller dessa skolformer innebär att fem godkända betygssteg får användas dvs. A–E. Betyg ska dock inte sättas

• Sida 12
•  Original

på icke godkända resultat och betygssteget F ska inte användas. I dessa skolformer ska inte heller streckmarkering förekomma.

Prop. 2007/08:66

Den obligatoriska särskolan

Den obligatoriska särskolan består av grundsärskolan och träningsskolan. Elever i den obligatoriska särskolan får enligt 7 kap. 2 § särskoleförordningen (1995:206) ett intyg efter utbildningen. Om elevens vårdnadshavare begär det, ska intyget kompletteras med ett allmänt studieomdöme. Studieomdömet ska avse elevens möjlighet att bedriva vidare studier. För grundsärskolan gäller dessutom att betyg ska sättas om elev eller vårdnadshavare begär det, under förutsättning att eleven har nått upp till kraven för betyget Godkänt. Betygen sätts i slutet av varje termin i årskurs 8 och i slutet av höstterminen i årskurs 9 samt i förekommande fall i slutet av höstterminen i årskurs 10 i ämnen som inte har avslutats. Betyg sätts också när ett ämne har avslutats. Betygen sätts efter bedömning av elevens kunskaper i relation till målen i kursplanerna. Betygsskalan är tvågradig och omfattar betygsstegen Godkänt och Väl godkänt.

I de fall elever inte når upp till kraven för godkänt resultat, dvs. lägst betyget E enligt förslaget, är det mindre sannolikt att eleven eller elevens vårdnadshavare kommer att begära betyg. Regeringen bedömer därför att nuvarande bestämmelser för grundsärskolan om att endast betyg som betecknar godkända resultat ska sättas, ska gälla även i fortsättningen. Mot denna bakgrund föreslår regeringen, i de fall betyg sätts, att den femgradiga skalan för godkända resultat ska kunna tillämpas i grundsärskolan. Detta ger elever i grundsärskolan möjlighet till en mer nyanserad bedömning än vad dagens bestämmelser medger. Även små framsteg kommer till uttryck med en flergradig skala. Vidare bör en flergradig skala medföra en ökad likvärdighet med grundskolan och också tjäna som incitament för motivation för dessa elever.

Gymnasiesärskolan

Inom gymnasiesärskolan sätts betyg om eleverna uppfyller kunskapsmålen på varje avslutad kurs. Betygen Godkänt och Väl godkänt används och sätts med stöd av betygskriterierna för respektive kurs. En elev, vars kunskaper inte uppfyller kriterierna för betyget Godkänt, får ett intyg om att eleven deltagit i kursen. En elev som avslutar verksamhetsträning får ett intyg i stället för betyg.

Regeringen föreslår att fem godkända steg tillämpas i gymnasiesärskolan, dvs. A–E. Ett viktigt skäl är att betygsskalans omfattning enligt förslaget blir densamma i gymnasiesärskolan som i grundsärskolan. Enda skillnaden är att betygen i grundsärskolan endast ges på begäran.

Särvux

Inom den del av särvux som motsvarar grundsärskolan och inom gymnasial särvux sätts betyg på varje avslutad kurs eller delkurs. Som

• Sida 13
•  Original

betyg används beteckningarna Godkänt och Väl godkänt. Den elev vars kunskaper inte uppfyller kriterierna för betyget Godkänt får intyg om att eleven deltagit i kursen.

Prop. 2007/08:66

Regeringen föreslår att betygsskalans fem steg för godkända resultat införs i särvux, när betyg sätts. Bestämmelserna liknar därmed i detta avseende övriga motsvarande skolformer för elever som har en utvecklingsstörning. Vad regeringen tidigare anfört i fråga om en mer nyanserad bedömning, likvärdighet och om incitament för motivation gäller även för särvux. Inom den del av särvux som motsvarar träningsskolan sätts inte betyg. Regeringens förslag innebär inte några förändringar i detta avseende.

4.2. Beskrivning av betygsstegen

Regeringens bedömning: Nationella betygskriterier bör finnas för betygen A, C och E. Dessa kriterier bör precisera vilka kunskaper som krävs för att få dessa betyg. För att få något av betygen A, C och E bör kriterierna för betyget vara uppfyllda i sin helhet, förutom i de fall undantag kan göras enligt respektive skolformsförordning. Betyget D innebär att kriterierna för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget B innebär att även kriterierna för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Sameskolstyrelsen, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Filipstads kommun, Perstorps kommun, Kommunförbundet Skåne, Lärarförbundet, Riksförbundet för formell vuxenutbildning och Sveriges skolledarförbund tillstyrker arbetsgruppens förslag.

Statens skolverk, Synskadades Riksförbund, Stockholms kommun och Barnombudsmannen tillstyrker på denna punkt arbetsgruppens förslag men utvecklar sedan ett eget resonemang i frågan. Bl.a. kan nämnas att Skolverket betonar vikten av en nationellt likvärdig bedömning av betygen B och D, vilket även Karlstads universitetet anför. Skolverket ser helst att detta uppnås via kvalitetssäkringar på lokal nivå framför ytterligare reglering. Verkets erfarenhet är att betygskriterier på många nivåer lätt blir för specifika och styrande. Vidare har Skolverket motsatt sig förslaget om att införa betygskriterier inom särskolan, eftersom det skulle innebära ett systemskifte som bör utredas i särskild ordning och framhåller att elever vid grundsärskolan uppvisar stora skillnader i begåvningsprofiler. Stockholms kommun uppger att det skulle vara önskvärt om betygsstegen B och D exemplifierades för att underlätta bedömningen. Barnombudsmannen uppger att de inte har något att invända mot förslaget med kriterier för A, C och E, men anser att det ändå behövs en precisering gällande steg B och D i fråga om begreppet ”övervägande del”.

Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Umeå universitet, Högskolan i Kalmar, Gotlands kommun, Kumla kommun, Malmö kommun, Föräldraalliansen Sverige och Landsorganisationen i Sverige anser att det bör

• Sida 14
•  Original

finnas nationella betygskriterier även för betygen B och D, eftersom den nationella likheten annars skulle kunna riskeras till fördel för mer lokala tolkningar. Vidare anger Karlshamns kommun att det är viktigt med nationella betygskriterier även för betygen B och D på grund av att läraren annars kanske tenderar att inte sätta dessa betyg för att det inte finns tydliga riktlinjer.

Prop. 2007/08:66

Skälen för regeringens bedömning

Ökad likvärdighet i betygssättningen

Regeringen bedömer att det bör finnas nationella betygskriterier i form av föreskrifter för betygsstegen A, C och E. Betygsstegen B och D bör avgränsas av nationellt angivna kriterier för både närmast över- och underliggande steg. Enligt regeringens mening ger detta system tillräckligt precisa betygssteg för att garantera en ökad likvärdighet i betygssättningen. Det är dessutom förenat med svårigheter att utarbeta tillräckligt definierade och nyanserade betygskriterier för de fem godkända betygsstegen. Ett system med nationellt angivna kriterier för samtliga godkända betygssteg skulle därför inte underlätta bedömningsarbetet. Med nationellt angivna kriterier för A, C och E som avgränsar de mellanliggande betygsstegen, är det rimligt att lärarna, utifrån sin professionella kompetens, kan bedöma elevernas kunskaper. Nationella kriterier för betygsstegen B och D bör därmed inte utarbetas. Enligt regeringens mening kommer det till följd av införandet av en ny betygsskala med nationella betygskriterier för tre av de sex betygsstegen uppstå ett behov av genomförande- och kompetensutvecklingsinsatser av såväl lärare som skolledare. Sådana insatser stärker förutsättningarna för en likvärdig och rättvis betygssättning. Regeringen bedömer därmed inte att den nationella likheten riskeras till fördel för mer lokala tolkningar, vilket anförts av Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting m.fl.

För närvarande bereds betänkandena Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan (SOU 2007:28) och Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27) inom Regeringskansliet. Betänkandena har remitterats och regeringen avser att återkomma till riksdagen i de frågor som behandlas i dem. Regeringen vill framhålla att den nu föreslagna betygsskalan kan tillämpas även om utformningen av betygskriterierna kommer att baseras på andra utgångspunkter än de som gäller i dag.

Betygen B och D speglar kunskapsprogression

Betyget E bör ges för kunskaper som uppfyller lägsta godtagbara kunskapskrav. Denna kravnivå motsvarar för grundskolan och specialskolan de krav som uttrycks i mål som eleverna minst ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret enligt kursplanerna för grundskolan respektive tionde skolåret enligt kursplanerna för specialskolan. För övriga skolformer där betyg sätts anges motsvarande kravnivå genom betygskriterier för betyget Godkänt. Den föreslagna

• Sida 15
•  Original

skalan är sålunda direkt överförbar på betygssteg som i nuvarande system betecknar godkända resultat. Betyget C bör ges om kriterierna för C är uppfyllda i sin helhet. För betyget C bör dessutom samtliga kriterier för betyget E vara uppfyllda, och för betyget A bör samtliga kriterier för betyget C och E vara uppfyllda. Betygsstegen B och D bör användas när eleven uppfyller kriterierna för närmast underliggande steg och till övervägande delen kriterierna för nästa betygssteg. Vid användningen av betygsstegen B och D bör läraren således inte göra en bedömning som grundas på en kvantitativ sammanvägning av elevens kunskaper. Betygen B och D speglar i stället en kunskapsprogression där eleven har påvisbara och centrala kunskaper för närmast högre betyg, dvs. C respektive A, men där de ännu inte uppfyller samtliga kriterier för det högre betyget. Kunskapsutveckling sker dock inte linjärt. Vissa kunskapskvaliteter för högre betyg, eller väl utvecklad förmåga i ett eller flera avseenden, bör resultera i betyget B eller D. Särskilt väl utvecklade kunskaper inom något eller några områden för högre betyg kan således kompensera att eleven inte uppfyller kraven fullt ut inom ett eller ett par andra områden. Som regeringen tidigare angett är det rimligt att lärarna, med nationellt angivna kriterier för A, C och E och utifrån sin professionalitet, kan bedöma elevernas kunskaper när det gäller betygsstegen B och D.

Prop. 2007/08:66

Betyget E – nivå för godkänt resultat

För betygen A, C eller E bör det krävas att elevernas kunskaper i alla delar motsvarar den beskrivning av kunskaperna som fastställts. Betyget F bör sättas om kriterierna för betyget E inte är uppfyllda. Betyget F används således både när det fortfarande är långt kvar för eleven att nå kunskapsmålen och när kunskaperna redan uppfyller vissa av kriterierna för betyget E. Det är alltså kriterierna för betyget E som utgör ”ribban” för godkända resultat.

Betygskriterier för grundsärskolans elever

Skolverket har motsatt sig arbetsgruppens förslag att införa betygskriterier i grundsärskolan. I dag finns betygskriterier för gymnasiesärskolan, vilka ligger till grund för bedömning av elevernas kunskaper. Eftersom elever i grundsärskolan nu ges möjlighet att få betyg enligt en skala med fem godkända betygssteg, bör betygskriterier finnas att tillgå där i likhet med vad som bör gälla för de andra skolformerna. Enligt regeringens mening är det ur ett rättvise- och likvärdighetsperspektiv viktigt att även grundsärskolans elever får tillgång till betygskriterier. Detta ger dessa elever samma möjligheter, i de fall eleven eller elevens vårdnadshavare begär att betyg sätts, att få sina kunskaper bedömda som gymnasiesärskolans elever har. Det är viktigt att betygen i grundsärskolan sätts på rättvisa och likvärdiga grunder. Bedömningen i grundsärskolan ska dock även fortsättningsvis utgå från elevens behov och förutsättningar.

• Sida 16
•  Original

4.3. Betygsvärde vid meritvärdering

Regeringens bedömning: Betygsvärdet bör fastställas enligt en skala där betyget F ges 0, E ges 10, D ges 12,5, C ges 15, B ges 17,5 och A ges 20 i betygsvärde.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna Lunds universitet, Filipstads kommun, Malmö kommun, Norrköpings kommun, Perstorps kommun och Kommunförbundet Skåne är positiva till den angivna betygsskalans olika steg. Negativa synpunkter på poängfördelningen har endast förekommit angående betyget F varvid Göteborgs universitet, Svenska Dyslexiföreningen, Kumla kommun och Arvidsjaurs kommun menar att betyget F bör tilldelas poäng. Skolverket anser att två steg för icke godkänt bör införas där F motsvarar en kunskapsnivå där eleven ännu inte uppnått ett fullständigt betyg och där betyget G skulle innebära att det inte går att bedöma elevens kunskaper. Ett annat alternativ som Skolverket förespråkar är att betyget F skulle motsvara 5 poäng för att bekräfta att elevens kunskaper till övervägande del är godkända och därmed skulle motivationen höjas för eleven. Högskoleverket kan inte tillstyrka förslaget då hela betygssystemets utformning skulle behöva utredas för att ta ställning till vilka tänkbara effekter en ny betygsskala kan få på blivande studenters förkunskaper. För urvalet till högre utbildning bedömer verket att en femgradig betygsskala är tillräckligt differentierad.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen bedömer att betygsvärdena för den nya betygsskalans betygssteg bör rymmas inom samma intervall som dagens betygsskala, nämligen 10–20. I nuvarande system ges Godkänt 10, Väl godkänt 15 och Mycket väl godkänt 20 i betygsvärde. Dagens värdeskala signalerar att det är viktigt att nå godkända resultat. Arbetsgruppen föreslår att även den nya betygsskalans första betygssteg för godkända resultat ges betygsvärdet 10. Regeringen är av samma uppfattning. Enligt regeringens mening är det väsentligt att betygsskalans värdeskala signalerar att det är viktigt att nå godkända resultat. Regeringen delar inte i detta avseende den uppfattning som framförs av bl.a. Skolverket, Göteborgs universitet och Svenska Dyslexiföreningen m.fl. Betygssteget F bör därför inte tilldelas något betygsvärde. Genom att det finns fler betygssteg mellan högsta och lägsta betyg för godkända resultat, bör fler elever kunna nå närmast högre betygssteg än vad som är fallet med nuvarande betygsskala. Betygsvärdet bör därför fastställas enligt en skala där betyget F ges 0, E ges 10, D ges 12,5, C ges 15, B ges 17,5 och A ges 20 i betygsvärde. Det maximala betygsvärdet blir således detsamma. Det är dock viktigt att beakta att de nya betygsstegen inte helt motsvarar de gamla. Kriterierna för det högsta betyget A, liksom för C respektive E, ska vara uppfyllda i sin helhet, vilket innebär en viss skärpning. Elever som i dag får Mycket väl godkänt kommer därmed att få något av betygen A eller B. Enligt regeringens mening uppmuntrar därför förslagets utformning elever att anstränga sig mer och motivationen ökar för att nå bättre resultat.

Prop. 2007/08:66

• Sida 17
•  Original

4.4. Införandet av den nya betygsskalan

Prop. 2007/08:66

Regeringens bedömning: Statens skolverk bör ges i uppdrag att se över nuvarande kursplaner och betygskriterier samt utarbeta betygskriterier för betygsstegen A, C och E i samtliga skolformer. Den nya betygsskalan bör införas i de olika skolformerna samtidigt med att nya kursplaner och nya betygskriterier börjar tillämpas för respektive skolform.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen föreslår i denna proposition en ny betygsskala inom det offentliga skolväsendet. En förändrad skala måste dock relateras till resultatet av andra statliga utredningar som kan komma att ha stor relevans i samband med den nya betygsskalans tillämpning. Tillämpningen av den nya betygsskalan förutsätter också nationella betygskriterier för tre av de fem godkända betygsstegen. Detta innebär att nuvarande kursplaner och betygskriterier för samtliga skolformer behöver ses över. För att precisera olika kvalitetsnivåer inom varje ämne bör betygskriterier utarbetas. Kriterierna ska vara lätta att förstå och använda för både lärare, elever och föräldrar. Regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att utforma sådana kriterier. Regeringen anser vidare att det är viktigt att såväl elever som vårdnadshavare får information om vad som krävs för att nå godkända resultat. Därmed blir den nya betygsskalan tydlig såväl för lärare som för elever och vårdnadshavare.

När det gäller tidpunkt för ikraftträdande av den nya betygsskalan är det regeringens ambition att den nya betygsskalan bör införas i gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen i samband med den kommande gymnasiereformen och de därmed reviderade kursplanerna. För grundskolan och motsvarande skolformer bör den nya betygsskalan införas samtidigt som nya kursplaner börjar tillämpas. För övriga skolformer, t.ex. svenskundervisning för invandrare, förutsätter införandet av en ny betygsskala en översyn och revidering av befintliga kursplaner.

Regeringen bedömer att det till följd av införandet av en ny betygsskala kommer att uppstå behov av genomförande- och kompetensutvecklingsinsatser. Det är väl belagt att det tar lång tid innan nya betygssystem och betygsskalor har etablerats och innan de som ska använda dem har utvecklat den nödvändiga förtrogenheten med systemet. Dessa insatser bör ske efter att nya kursplaner med tillhörande betygskriterier utarbetats och beslutats för de olika skolformerna.

5. Ekonomiska konsekvenser

Enligt regeringens bedömning kan den nya skalan först börja användas när reviderade kursplaner och betygskriterier för grundskolan och motsvarande skolformer, gymnasieskolan och vuxenutbildningen finns att tillgå. Regeringens förslag i denna proposition rör endast principerna för en ny betygsskala. Förslaget medför därför inte några ökade kostnader för huvudmän för det offentliga skolväsendet eller i den mån fristående skolor berörs.

• Sida 18
•  Original