Regeringens proposition

2009/10:68

Svenskundervisning för invandrare i folkhögskola

Prop.

2009/10:68

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 3 december 2009

Fredrik Reinfeldt

Jan

Björklund

(Utbildningsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag som möjliggör för huvudmännen för det

offentliga skolväsendet för vuxna att vid utbildning på entreprenad även

lämna över den myndighetsutövning som hör till rektorns uppgifter.

Sådan myndighetsutövning bör endast få överlämnas om uppdragstaga-

ren fått rätt att sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och

intyg enligt bestämmelser som gäller för det offentliga skolväsendet, s.k.

betygsrätt.

Vidare innehåller propositionen förslag som innebär att en folkhög-

skola under vissa förutsättningar kan få genomföra utbildning som

motsvarar svenskundervisning för invandrare (sfi). Ett villkor är att folk-

högskolan fått betygsrätt. Förslag lämnas också om den enskildes anmäl-

ningsskyldighet till sin hemkommun i de fall personen vill delta i en

folkhögskolas sfi, uppgifter för styrelsen för utbildningen och kommu-

nens ersättning till en folkhögskola som tar emot en studerande till sin

sfi.

Förslagen innebär vissa ändringar i skollagen (1985:1100

).

De nya bestämmelserna i skollagen föreslås träda i kraft den 28 juni

2010.

1

Prop. 2009/10:68

2

Innehållsförteckning

1

Förslag till riksdagsbeslut ................................................................ 3

2

Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) ........................ 4

3

Ärendet och dess beredning ............................................................. 9

4

Överlåtande av myndighetsutövning vid utbildning på

entreprenad....................................................................................... 9

4.1

Överlämnande av rektorns uppgifter ................................. 9

4.2

Utfärdande av betygsdokument ....................................... 13

5

Svenskundervisning för invandrare i folkhögskola........................ 14

5.1

Rätt att delta i en folkhögskolas utbildning som

motsvarar svenskundervisning för invandrare................. 14

5.2

Anmälan .......................................................................... 17

5.3

Ersättning för svenskundervisning för invandrare i

folkhögskola .................................................................... 19

5.4

Arkivering av betygshandlingar ...................................... 20

6

Ikraftträdande................................................................................. 22

7

Ekonomiska konsekvenser............................................................. 22

8

Författningskommentar.................................................................. 24

Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian En utökad betygsrätt

för enskilda utbildningsanordnare, kommunal

överlåtelse av myndighetsuppgifter, sfi i folkhögskola,

m.m. ..................................................................................... 28

Bilaga 2 Lagförslaget i promemorian En utökad betygsrätt för

enskilda utbildningsanordnare, kommunal överlåtelse

av myndighetsuppgifter, sfi i folkhögskola, m.m................. 30

Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser avseende

promemorian En utökad betygsrätt för enskilda

utbildningsanordnare, kommunal överlåtelse av

myndighetsuppgifter, sfi i folkhögskola, m.m. .................... 33

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 december

2009 ...................................................................................... 34

Rättsdatablad.......................................................................................... 35

1

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 2009/10:68

3

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100).

Prop. 2009/10:68

4

2

Förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)¹

dels att 1 kap. 10, 11 kap. 6 §, 12 kap. 9 § samt 13 kap. 4 a, 4 b, 5, 9,

12 och 13 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas fyra nya paragrafer, 13 kap. 6 a–6 c och

14 §§, samt närmast före 13 kap. 14 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

10 §

Kommuner och landsting är huvudmän för komvux.

Kommunerna är huvudmän för särvux och sfi.

En folkhögskola kan enligt

bestämmelserna i 13

kap. vara

huvudman för utbildning som

motsvarar sfi.

Efter överenskommelse med en kommun får ett landsting vara

huvudman för viss utbildning inom särvux.

11 kap.

6 §²

En kommun eller ett landsting får uppdra åt andra att anordna kom-

vux. Regeringen får meddela föreskrifter om vem som får ges ett sådant

uppdrag och om villkor för det.

Om en kommun eller ett lands-

ting uppdrar åt någon annan att

anordna komvux, får kommunen

eller landstinget till denna över-

lämna endast den myndighetsut-

övning som hör till lärares upp-

gifter.

Om en kommun eller ett lands-

ting uppdrar åt någon annan att

anordna komvux, får kommunen

eller landstinget till denna över-

lämna endast den myndighetsut-

övning som hör till rektorns och

lärarnas uppgifter.

Regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om begräns-

ningar när det gäller överläm-

nande av rektorsuppgifter som

innefattar myndighetsutövning.

12 kap.

9 §³

En kommun eller ett landsting får uppdra åt andra att anordna särvux.

Regeringen får meddela föreskrifter om vem som får ges ett sådant

uppdrag och om villkor för det.

¹ Lagen omtryckt 1997:1212.

² Senaste lydelse 2006:528.

³ Senaste lydelse 2006:528.

Prop. 2009/10:68

5

Om en kommun eller ett lands-

ting uppdrar åt någon annan att

anordna särvux, får kommunen

eller landstinget till denna över-

lämna endast den myndighetsut-

övning som hör till lärares upp-

gifter.

Om en kommun eller ett lands-

ting uppdrar åt någon annan att

anordna särvux, får kommunen

eller landstinget till denna över-

lämna endast den myndighetsut-

övning som hör till rektorns och

lärarnas uppgifter.

Regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om begräns-

ningar när det gäller överläm-

nande av rektorsuppgifter som

innefattar myndighetsutövning.

13 kap.

4 a §⁴

Sfi skall i genomsnitt under en

fyraveckorsperiod omfatta minst

15

timmar undervisningstid i

veckan. Undervisningstiden får

dock minskas om eleven begär det

och kommunen finner att det är

förenligt med utbildningens syfte.

Sfi ska i genomsnitt under en

fyraveckorsperiod omfatta minst

15

timmar undervisningstid i

veckan. Undervisningstiden får

dock minskas om eleven begär det

och huvudmannen finner att det är

förenligt med utbildningens syfte.

4 b §⁵

Kommunen skall i samarbete

med Arbetsförmedlingen verka för

att eleven ges möjligheter att öva

det svenska språket i arbetslivet

och att sfi kan kombineras med

andra aktiviteter såsom

– arbetslivsorientering,

– validering,

– praktik, eller

– annan utbildning.

Huvudmannen ska i samarbete

med Arbetsförmedlingen verka för

att eleven ges möjligheter att öva

det svenska språket i arbetslivet

och att sfi kan kombineras med

andra aktiviteter som

– arbetslivsorientering,

– validering,

– praktik, eller

– annan utbildning.

Kommunen skall också verka för

att sfi kan bedrivas samtidigt som

eleven uppbär ersättning från

sjukförsäkringen enligt lagen

(1962:381) om allmän försäkring

och för att sfi kan kombineras med

aktiviteter som erbjuds inom

hälso- och sjukvården.

Huvudmannen ska också verka

för att sfi kan bedrivas samtidigt

som eleven uppbär ersättning från

sjukförsäkringen enligt lagen

(1962:381) om allmän försäkring

och för att sfi kan kombineras med

aktiviteter som erbjuds inom

hälso- och sjukvården.

5 §

Kommunen skall samråda med

den berörda arbetsgivaren och den

Huvudmannen ska samråda med

den berörda arbetsgivaren och den

⁴ Senaste lydelse 2006:528.

⁵ Senaste lydelse 2007:404.

Pr

lokala arbetstagarorganisationen

som arbetsgivaren är bunden till

genom kollektivavtal om en

arbetstagares deltagande i under-

visningen och undervisningens

förläggning.

op. 2009/10:68

6

lokala arbetstagarorganisationen i

förhållande till vilken arbetsgiva-

ren är bunden av kollektivavtal om

en arbetstagares deltagande i

undervisningen och undervis-

ningens förläggning.

6 a §

Den som enligt 6 § har rätt att

delta i en kommuns sfi har rätt att

i stället delta i en folkhögskolas

utbildning som motsvarar sfi om

1. folkhögskolan enligt sådana

föreskrifter som har meddelats

med stöd av 15 kap. 8 § har getts

rätt att sätta betyg, anordna pröv-

ning samt utfärda betyg och intyg,

och

2. folkhögskolan har förklarat

sig ha för avsikt att ta emot den

sökande till utbildningen.

6 b §

Det som anges i detta kapitel om

sfi gäller också en folkhögskolas

sfi som en person är behörig att

delta i enligt 12 § första stycket,

om inte något annat framgår.

6 c §

Den som vill delta i en folkhög-

skolas sfi enligt bestämmelserna i

detta kapitel ska anmäla detta till

sin hemkommun.

9 §⁶

En kommun får uppdra åt andra att anordna sfi. Regeringen får

meddela föreskrifter om vem som får ges ett sådant uppdrag och om

villkor för det.

Om en kommun uppdrar åt

någon annan att anordna sfi, får

kommunen till denna överlämna

endast den myndighetsutövning

som hör till lärares uppgifter.

Om en kommun uppdrar åt

någon annan att anordna sfi, får

kommunen till denna överlämna

endast den myndighetsutövning

som hör till rektorns och lärarnas

uppgifter.

Regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om begräns-

⁶ Senaste lydelse 2006:528.

ningar när det gäller överläm-

nande av rektorsuppgifter som

innefattar myndighetsutövning.

Prop. 2009/10:68

7

12 §

Frågor om mottagande av en

elev till sfi avgörs av styrelsen för

utbildningen. Styrelsen beslutar

även om utbildningen för en elev

skall upphöra och om att på nytt

bereda en elev utbildning.

Frågor om mottagande av en

elev till sfi avgörs av styrelsen för

utbildningen. Styrelsen ska i sam-

band med ett beslut om motta-

gande förklara eleven behörig att

delta i sfi i folkhögskola om

1. de villkor som anges i 6 a §

är uppfyllda, och

2. anmälan har lämnats enligt

6 c §.

När det gäller annan sfi än sfi i

folkhögskola beslutar styrelsen

även i frågor om att utbildningen

för en elev ska upphöra och att en

elev på nytt ska beredas utbild-

ning.

En folkhögskola blir huvudman

för sfi enligt bestämmelserna i

detta kapitel och i förhållande till

eleven när styrelsen har lämnat en

sådan förklaring som avses i

första stycket.

13 §

Styrelsens beslut enligt 12 § får

överklagas hos Skolväsendets

överklagandenämnd av eleven.

Styrelsens beslut enligt 12 § i

fråga om mottagande, upphörande

av utbildning och att på nytt

bereda en elev utbildning får

överklagas hos Skolväsendets

överklagandenämnd av eleven.

Ersättning för sfi i folkhögskola

14 §

En folkhögskola som till sin sfi

har antagit en elev som har för-

klarats behörig att delta i utbild-

ningen enligt 12 § första stycket,

har rätt till ersättning för kostna-

den för elevens utbildning från

elevens hemkommun.

Ersättningen ska bestämmas

med hänsyn till folkhögskolans

åtagande och elevens behov och

på samma grunder som kommunen

tillämpar vid fördelning av resur-

ser till egen sfi.

Regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om ersätt-

ningens storlek och under vilken

tid som ersättning får lämnas.

Prop. 2009/10:68

8

Denna lag träder i kraft den 28 juni 2010.

3

Ärendet och dess beredning

Prop. 2009/10:68

9

Under 2008 utarbetades inom Utbildningsdepartementet promemorian

En utökad betygsrätt för enskilda utbildningsanordnare, kommunal

överlåtelse av myndighetsuppgifter, sfi i folkhögskola, m.m.

(U2008/6038/SV). En sammanfattning av departementspromemorian

finns i bilaga 1 och promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Departe-

mentspromemorian har remissbehandlats och en förteckning över

remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttran-

dena finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet (U2008/6038/SV).

Lagrådet

Regeringen bedömer att lagförslaget i denna proposition i vart fall i vissa

delar innehåller sådana regleringar som faller inom Lagrådets gransk-

ningsområde. Dessa delar är av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets

hörande saknar betydelse. Yttrande av Lagrådet har därför inte inhämtats.

4

Överlåtande av myndighetsutövning vid

utbildning på entreprenad

4.1

Överlämnande av rektorns uppgifter

Regeringens förslag: Om en kommun eller ett landsting uppdrar åt

någon annan att anordna kommunal vuxenutbildning (komvux) eller

vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) eller om en kommun

uppdrar åt någon annan att anordna svenskundervisning för invandrare

(sfi), får kommunen eller landstinget till denna överlämna även den

myndighetsutövning som hör till rektorns uppgifter.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om begränsningar när det gäller överlämnande av

rektorsuppgifter som innefattar myndighetsutövning.

Regeringens bedömning: Den myndighetsutövning som hör till

rektorns uppgifter bör endast få överlämnas om uppdragstagaren har

fått tillstånd att sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och

intyg enligt bestämmelser som gäller för det offentliga skolväsendet,

s.k. betygsrätt.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag och

bedömning.

Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som har yttrat sig

över förslaget är positiva. Riksdagens ombudsmän (JO) pekar på att

överlåtande av myndighetsuppgifter till ett privaträttsligt subjekt fordrar

att det säkerställs att uppgifterna fullgörs på ett rättssäkert sätt. Statens

skolinspektion har inte något att invända mot förslaget, men menar att det

är viktigt utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv att kommunen har ett system

för att säkerställa kvaliteten. Sveriges Skolledarförbund framför att

förändringarna inte får innebära att lägre krav kommer att ställas på kva-

lifikationer eller ansvar för likvärdighet och rättssäkerhet hos de externa

anordnarna än på kommunen. Sveriges Kommuner och Landsting väl-

komnar förslaget. Eftersom kommunen behåller huvudmannaskapet när

det gäller kvalitetssäkring och utfärdande av slutbetyg borde enligt för-

bundet överförande av rektorsfunktionen kunna ske oavsett om entrepre-

nören getts betygsrätt eller inte. Lärarnas Riksförbund avvisar förslaget.

Konkurrensverket ställer sig positivt till förslaget då det bidrar till kon-

kurrens på lika villkor mellan aktörerna på nu berörda utbildningsmark-

nader.

Prop. 2009/10:68

10

Skälen för regeringens förslag och bedömning

En av de viktigaste utgångspunkterna för vilka utbildningar en kommun

ska genomföra är den enskildes behov och förutsättningar. Kommunala

utförare har dock inte alltid en kompetens och verksamhetsprofil som

möjliggör att de i egen regi kan erbjuda alla de utbildningar som med-

borgarna har behov av. Det är därför positivt med den mångfald av

enskilda utbildningsanordnare som vuxit fram för att kunna möta vuxnas

behov av lärande och som kan erbjuda utbildningar som kommunen

saknar kompetens för att anordna. Regeringens förslag om en möjlighet

att överlåta mer av myndighetsutövningen inom vuxenutbildningen till

enskilda utbildningsanordnare syftar till att undanröja formella hinder

och därigenom se till att resurser för utbildning används på ett bättre sätt.

Redan i dag får den myndighetsutövning som hör till lärarnas uppgifter

lämnas över till enskilda utbildningsanordnare som på uppdrag av en

kommun eller ett landsting anordnar komvux, särvux eller sfi. Det inne-

bär att betyg efter genomförd kurs eller prövning kan sättas av en lärare

hos den anordnare till vilken kommunen eller landstinget lämnat uppdra-

get och där bedömningen av den enskildes kunskaper ägt rum. Däremot

kan betygsdokumenten endast utfärdas av kommunens eller landstingets

rektor, dvs. huvudmannen för utbildningen. Regeringens förslag betyder

att även rektorns uppgifter som innefattar myndighetsutövning får över-

lämnas till en uppdragstagare då en kommun eller ett landsting lägger ut

utbildning inom komvux eller särvux på entreprenad och då en kommun

lägger ut utbildning inom sfi på entreprenad. Det innebär att den enskilde

utbildningsanordnaren får uppgiften att både sätta och utfärda betyg.

Syftet med denna ändring är att skapa närhet mellan rektorsfunktionen

och utbildningsverksamheten samt att tydliggöra ansvarsförhållandet för

den enskilde utbildningsanordnaren genom att ansvaret för betygssätt-

ningen och utfärdandet av betyg hålls samman. Den del av myndighets-

utövningen på skolområdet som avser mottagande, eventuellt urval och

intagning av studerande, dvs. sådant som enligt gällande bestämmelser

åligger ansvarig nämnd i kommunen, bör emellertid inte kunna överläm-

nas i samband med utbildning på entreprenad. Regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer bör också få meddela föreskrifter

om begränsningar när det gäller överlämnande av rektorsuppgifter som

innefattar myndighetsutövning.

Betygsrätt

Prop. 2009/10:68

11

Det finns en möjlighet för regeringen att med stöd av bemyndigandet i

15 kap. 8 § skollagen (1985:1100) meddela föreskrifter som innebär att

regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer kan ge enskilda

betygsrätt. Ett motsvarande bemyndigande finns i 28 kap. 22 § i

Skollagsberedningens förslag till en ny skollag (Ds 2009:25)

.

I dag har

endast Liber Hermods AB en sådan rätt.

Regeringen kan enligt bemyndigandet även föreskriva ytterligare vill-

kor för tillståndsgivningen. Det kan t.ex. vara fråga om kriterier som

syftar till att säkerställa kvalitet, likvärdighet och rättssäkerhet, bl.a.

behörighetskrav för de lärare som ska sätta betyg, krav på rektorns kom-

petens och villkor för tillsyn. En förutsättning för att få betygsrätt kan

vara att utbildningsanordnaren går med på att ställa sig under tillstånds-

myndighetens tillsyn och att den verksamhet som tillstånd har lämnats

för blir föremål för granskning.

För att säkerställa att sådan myndighetsutövning som hör till rektorns

uppgifter endast överlämnas till utbildningsanordnare som uppfyller

viktiga kriterier för bl.a. kvalitet och likvärdighet bör myndighetsutöv-

ningen bara få överlämnas om uppdragstagaren har fått betygsrätt med

stöd av det nämnda bemyndigandet i skollagen. Betygsrätten bör avse

utbildning som motsvarar just komvux, särvux eller sfi. För att en

kommun ska kunna överlämna den myndighetsutövning som hör till

rektorns uppgifter till en utbildningsanordnare som fått i uppdrag att

anordna komvux, särvux eller sfi bör utbildningsanordnaren således

redan ha en rätt att t.ex. utfärda betyg. Genom att myndighetsutövningen

överlämnas får dock anordnaren möjlighet att utfärda betyg även för

komvux, särvux eller sfi och inte bara för den andra utbildning som mot-

svarar komvux, särvux eller sfi och för vilken anordnaren har fått betygs-

rätt.

En kommun eller landsting som lägger ut vuxenutbildning på entrepre-

nad kan dock naturligtvis fortfarande välja att inte överlämna någon

myndighetsutövning över huvud taget eller att endast överlämna den

myndighetsutövning som hör till lärarnas uppgifter. Vid överlämnande

av sådan myndighetsutövning som hör till lärarnas uppgifter bör det

precis som i dag inte krävas att uppdragstagaren har fått betygsrätt.

Kommunens prövning

Som ovan framgår innebär den modell regeringen föreslår att kommunen

i de avtal den sluter med enskilda utbildningsanordnare efter sedvanlig

upphandling även får överlåta rektorns uppgift att utfärda betygsdoku-

ment. Ett villkor bör som ovan nämns vara att anordnaren i fråga har fått

betygsrätt. I samband med upphandlingen bör kommunen göra en utvid-

gad prövning av kompetens och systemkunskap hos anordnaren, inne-

fattande såväl lärare som rektor, för att kvalitet, likvärdighet och rättssä-

kerhet ska kunna garanteras. Utgångspunkten för kommunens prövning

för överlåtande av rektorsuppgifter bör vara samma kvalitetskriterier som

är styrande för beslut om betygsrätt. Både en statlig tillståndsgivning när

det gäller betygsrätt och en utökad kommunal möjlighet att överlåta

myndighetsutövning behövs för att lösa befintliga behov och för att

kunna öppna upp för konkurrens på lika villkor oavsett aktör på utbild-

ningsområdet.

Prop. 2009/10:68

12

Överlåtande av rektorsuppgifter blir sannolikt inte aktuellt i samband

med upphandling av utbildningsplatser för enstaka personer, t.ex. i

arbetsplatsförlagd utbildning eller lärlingsliknande utbildning som

bedrivs i samverkan med producerande företag, branschföretag etc., eller

när det är fråga om ett mindre antal platser. I dessa fall anser regeringen,

i likhet med vad som framgår av promemorian, att det framstår som ett

mer realistiskt alternativ för kommunen att använda dagens möjlighet att

enbart överlämna lärares betygssättning. Kommunen ska alltid kunna

välja när den vill lämna över rektorsuppgifter till andra aktörer. Avgö-

rande bör vara om det finns ett behov av närhet mellan rektorsfunktionen

och utbildningen samt om kommunen bedömer att utbildningsanordnaren

kan garantera kvalitet och likvärdighet i verksamheten.

Överlåtande av myndighetsuppgift bör även gälla disciplinära frågor

Regeringens förslag innebär även att den myndighetsutövning som inbe-

grips i rektorns befogenhet enligt 6 kap. 6 § andra stycket förordningen

(2002:1012) om kommunal vuxenutbildning att med omedelbar verkan

tillfälligt avstänga en deltagare ska kunna överlåtas. En sådan överlåtel-

semöjlighet är motiverad eftersom den myndighetsperson

som verkar

nära verksamheten bör ha bättre förutsättningar att göra bedömningar och

fälla avgöranden som rör enskilda personer. Styrelsen för utbildningen

ska emellertid även vid utbildning på entreprenad fortfarande fatta de

slutgiltiga besluten i disciplinära ärenden.

Kvalitetssäkring och rättssäkerhet vid överlämnande av

myndighetsutövning

Kvalitetssäkring och rättssäkerhet är avgörande för om en kommun eller

ett landsting ska kunna överlåta rektorsuppgifter till enskilda utbild-

ningsanordnare. Utgångspunkten är att kraven ska vara desamma som de

som ställs på en rektor hos en kommunal utförare.

I egenskap av huvudman har kommunen det primära ansvaret för kva-

litetssäkringen av verksamheten. Det förutsätter att kommunen löpande

följer upp och utvärderar verksamheten hos de aktörer av vilka kommu-

nen upphandlat utbildning.

Förutom kommunens ansvar för uppföljning bör Skolinspektionen

också ha ett tillsynsansvar vad gäller utbildningsanordnare som fått

betygsrätt med stöd av bemyndigandet i 15 kap. 8 § skollagen. Vissa

remissinstanser poängterar att förhållandet mellan kommunala och stat-

liga uppgifter när det gäller uppföljnings- eller tillsynsfrågor bör klargö-

ras för att minska risken för överlappningar mellan uppdragen. Rege-

ringen bedömer emellertid inte att några gränsdragningsproblem kan

uppstå när det gäller att skilja mellan kommunens och myndighetens

uppgifter i dessa fall. Kommunens uppföljningsansvar handlar om att

säkerställa utbildningens måluppfyllelse, kvalitet och likvärdighet i stort

utifrån de avtal som slutits med den enskilde anordnaren. Skolinspektio-

nen bör i sin tillsyn bl.a. fokusera på likvärdig och korrekt betygssätt-

ning. I båda fallen behövs dock kvalitetskriterier som tar sikte på utbild-

ningsanordnarens systemkunskap och kompetens för att garantera likvär-

dighet, kvalitet samt rättssäkerhet.

Prop. 2009/10:68

13

Av Statens skolverks lägesbedömning 2008 (rapport 324, 2008) fram-

går att utvärdering och uppföljning av den verksamhet som bedrivs på

entreprenad behöver förbättras. Inspektionen visar också enligt Skolver-

ket att kommunen i sina entreprenadanbud inte alltid ställer krav på de

externa anordnarna utifrån statens intentioner. Samtidigt framgår det av

Skolverkets lägesbedömningar att de nya aktörer som på kommunens

uppdrag genomför utbildningar bidrar till breddning och förnyelse av

utbildningarna såväl innehållsmässigt som pedagogiskt. Regeringen delar

remissinstansernas uppfattning om att rättssäkerhet och kvalitetssäkring

måste tillgodoses oavsett vilken aktör som utfärdar betyg. Det är viktigt

för att upprätthålla vuxenutbildningens legitimitet.

Regeringen anser emellertid att ambitionsnivån med avseende på kva-

litetssäkring höjs med förslaget. Syftet är att undanröja formella hinder

och därigenom använda resurserna på ett bättre sätt. Samtidigt ställs

ökade krav på tillsyn och uppföljning som syftar till att säkerställa god

kvalitet och likvärdiga bedömningar oavsett om verksamheten genomförs

av en kommunal eller enskild utbildningsanordnare.

Vid överlåtelse av myndighetsutövning är det av central betydelse att

kommunerna gör prövningen med utgångspunkt i kriterier som säker-

ställer kvalitet och rättssäkerhet samt att de avstår från överlåtelse om

utbildningsanordnaren inte uppfyller kriterierna. Med en delegering av

rektorns uppgifter från kommunen till enskilda bedömer regeringen att

det finns större möjligheter för kommunen att leva upp till sitt uppdrag

enligt skolförfattningarna, i det aktuella fallet de övergripande målen för

vuxenutbildningen. De övergripande målen inbegriper att utgångspunk-

ten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar.

Dessa behov och förutsättningar kan påverka utbildningens förläggning i

tid och rum, val av metoder och innehåll etc. samt att utbildningen kan

erbjudas i flexibla former. Genom att överlämna vissa uppgifter kan

individens behov av utbildning tillgodoses på ett bättre sätt.

4.2

Utfärdande av betygsdokument

Regeringens bedömning: Rektorn hos en anordnare av vuxenutbild-

ning som fått rätt att sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg

och intyg enligt de bestämmelser som gäller för det offentliga skolvä-

sendet, s.k. betygsrätt, bör kunna utfärda betygshandlingar i form av

ett samlat betygsdokument eller utdrag ur betygskatalog när det gäller

de kurser som genomförts av anordnaren i fråga.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens bedöm-

ning.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna, bl.a. Lärarför-

bundet, Riksförbundet Vuxenutbildning i samverkan (ViS), Saco Student-

råd, Tjänstemännens Centralorganisation, Kiruna kommun, Malmö

kommun, Sollentuna kommun och Sveriges förenade studentkårer (SFS),

är positiva till förslaget. Statens skolverk, Lärarförbundet, Saco Student-

råd och SFS anser att endast en kommun eller ett landsting ska kunna

utfärda slutbetyg för grundläggande eller gymnasial vuxenutbildning.

SFS grundar sitt ställningstagande på omständigheten att kursdeltagare

har möjligheten att studera i olika kommuner eller hos olika utbildnings-

anordnare, varför kommunen bör stå som garant för att hanteringen av

slutbetyg sker på ett korrekt sätt.

Prop. 2009/10:68

14

ViS menar att förslaget skapar bättre förutsättningar för likvärdig

dokumentation av likvärdig utbildning. ViS, Kiruna kommun, Malmö

kommun och Sollentuna kommun betonar vikten av en nationell betygs-

databas för att underlätta utfärdandet av slutbetyg. För den kontroll som

kan behövas av betyg i samband med antagning ser Verket för högskole-

service det som nödvändigt att det finns ett register över vilka tillstånd

för att utfärda betyg som är aktuella och vilka tillstånd som tidigare

beviljats.

Skälen för regeringens bedömning: Rektorn hos en anordnare av

vuxenutbildning som fått betygsrätt bör endast kunna utfärda betygs-

handlingar i form av ett s.k. samlat betygsdokument eller utdrag ur

betygskatalog när det gäller de kurser som genomförts. Vidare bör intyg

enligt gällande bestämmelser kunna utfärdas. Däremot bör examensbe-

vis, slutbetyg eller motsvarande enbart kunna utfärdas av en kommun

eller ett landsting som anordnar kommunal vuxenutbildning på grund-

läggande och gymnasial nivå. Ett slutbetyg bygger många gånger på ett

flertal dokument och betyg utfärdade vid olika tidpunkter och av flera

olika kommuner och utförare. Detsamma kommer att gälla för ett exa-

mensbevis. Dessutom är olika kursplaner och betygssystem ofta för-

knippade med övergångsbestämmelser av olika slag vilka i sig kräver

stor kunskap om både systemen och historiken. Utfärdande av slutbetyg

och examensbevis samt kunskap om detta förutsätter också en hög grad

av kontinuitet i verksamheten vilket inte alltid kan garanteras hos

enskilda utbildningsanordnare. Detta gäller också de studiebevis som bör

kunna utfärdas inom gymnasial vuxenutbildning för den som har fullföljt

en utbildning utan att få examen. Den tillståndsgivande myndigheten bör

ansvara för ett register över tillstånd som rör betygsrätt.

Flera remissinstanser har påpekat värdet av att en betygsdatabas för

slutbetyg i gymnasial vuxenutbildning upprättas. Regeringen bedömer att

bristen på en samlad betygsdatabas kan medföra att flera slutbetyg utfär-

das för en och samma person om han eller hon studerat i olika kommuner

och avser att noga överväga frågan.

5

Svenskundervisning för invandrare i

folkhögskola

5.1

Rätt att delta i en folkhögskolas utbildning som

motsvarar svenskundervisning för invandrare

Regeringens förslag: Den som har rätt att delta i en kommuns

svenskundervisning för invandrare (sfi) ska ha rätt att i stället delta i

en folkhögskolas utbildning som motsvarar sfi. Rätten ska gälla om

folkhögskolan enligt sådana föreskrifter som har meddelats med stöd

av 15 kap. 8 § skollagen har getts rätt att sätta betyg, anordna prövning

samt utfärda betyg och intyg, s.k. betygsrätt, och folkhögskolan har

förklarat sig ha för avsikt att ta emot den sökande till sin utbildning

som motsvarar sfi.

Prop. 2009/10:68

15

Bestämmelserna om vilka som är huvudmän för det offentliga skol-

väsendet för vuxna ska kompletteras med en bestämmelse om att en

folkhögskola enligt bestämmelserna i 13 kap. skollagen kan vara

huvudman för utbildning som motsvarar sfi.

Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens

förslag. I promemorian förslås, i stället för att folkhögskolan ska ha för-

klarat sig ha för avsikt att ta emot den sökande till sin utbildning som

motsvarar sfi, som villkor att folkhögskolan antar den sökande till utbild-

ningen. Vidare föreslås inte någon komplettering av bestämmelserna om

vilka som är huvudmän för det offentliga skolväsendet för vuxna.

Remissinstanserna: I princip alla remissinstanser som har yttrat sig

över förslaget är i sak positiva till det. Statskontoret delar uppfattningen

att folkhögskolans pedagogik, metodik och studiemiljö kan vara viktiga

förutsättningar för många individers lärande. Emellertid anser Statskon-

toret att sfi är en komplex verksamhet som ska kunna kombineras med

studier, arbete eller andra aktiviteter. Sfi-anordnares samverkan med

andra aktörer behöver därför regleras inom ramen för kommunal upp-

handling. Flertalet kommuner, däribland Malmö kommun och Östersunds

kommun, menar att villkoren för folkhögskolor ska vara desamma som

för övriga utbildningsanordnare. Lärarförbundet, Lernia AB och Almega

invänder mot att folkhögskolorna får en särställning gentemot andra

utbildningsanordnare.

Malmö kommun anför vidare att förslaget innebär att en kommuns pla-

nering av egen och entreprenadförlagd sfi försvåras. Kommunen behöver

även fortsättningsvis ha möjlighet att kunna erbjuda en bredd när det

gäller pedagogik, metodik och arbetssätt samt varierande studiemiljöer

etc., genom att anlita andra anordnare eller anordna verksamheten i

kommunens egen regi. Kiruna kommun, Skövde kommun och Varbergs

kommun menar att en ökad valfrihet för sfi-elever bara har betydelse för

de kommuner som har ett stort elevantal. Folkbildningsrådet är positivt

till att en reell valfrihet på detta sätt skapas för individen men anser att

denna valfrihet ska omfatta också sådan sfi som anordnas av studieför-

bunden.

Skälen för regeringens förslag: Regeringens förslag syftar till att öka

den enskildes valfrihet. Om en person väljer att studera sfi på folkhög-

skola bör kommunen därför tillmötesgå ett sådant önskemål under förut-

sättning att folkhögskolan kan ta emot den sökande till sin utbildning

som motsvarar sfi. Regeringen anser att folkhögskolans form och peda-

gogik kan vara ett bra alternativ till den kommunala utbildningen. Det

som ytterligare talar för att erbjuda sfi på folkhögskola är dess miljö som

bör kunna främja språkinlärningen. I många fall kan dessutom internat-

boende erbjudas vilket kan innebära en naturlig kontaktyta med svensk-

talande även utanför undervisningen. I dagsläget erbjuder flera folk-

högskolor inom den ordinarie verksamheten kurser med samma mål och

syfte som sfi. Skillnaden är dock att verksamheten inte styrs av några

skolförfattningar, t.ex. en kursplan. Det är i formellt avseende inte fråga

om skolformen sfi, men den utbildning folkhögskolan bedriver ska leda

till motsvarande kunskaper som sfi inom det offentliga skolväsendet.

Prop. 2009/10:68

16

En annan skillnad är att en deltagare måste genomgå prövning anord-

nad av en kommun för att få betyg efter avklarad sfi-kurs hos en folkhög-

skola. Men eftersom folkhögskolan sedan länge har möjlighet att utfärda

intyg som kan visa att den studerande besitter kunskaper motsvarande

nivån godkänt i gymnasieskolans kärnämnen för behörighet till högsko-

leutbildning, bedömer regeringen att det hos lärare och rektorer finns

sådan nödvändig kunskap om hur betygssystemet i det offentliga skol-

systemet fungerar att folkhögskolan borde kunna få betygsrätt.

Regeringen anser mot bakgrund av ovanstående att det finns goda skäl

för att ge folkhögskolor möjlighet att under vissa förutsättningar bedriva

utbildning motsvarande sfi. Vuxna som har rätt att delta i en kommuns

sfi bör därför ha rätt att i stället delta i en folkhögskolas utbildning som

motsvarar sfi. En sådan rätt förutsätter emellertid att folkhögskolan enligt

sådana föreskrifter som har meddelats med stöd av 15 kap. 8 § skollagen

(1985:1100) har fått betygsrätt och att folkhögskolan har förklarat sig ha

för avsikt att ta emot den sökande till sin sfi.

För en folkhögskola bör i många delar samma bestämmelser gälla som

i de fall kommunen är huvudman enligt 13 kap. skollagen. Förslaget

innebär bl.a. att folkhögskolan får samma ansvar som kommunen att i

samarbete med Arbetsförmedlingen verka för att eleverna ges möjlighet

att kombinera studier med praktik i syfte att öva det svenska språket i

arbetslivet. Vidare blir kraven desamma när det gäller undervisningstid,

avgiftsfrihet och att i samråd med arbetsmarknadens parter bestämma

undervisningens förläggning för personer som har en anställning. Den

utbildning som folkhögskolan anordnar ska motsvara sfi. Det medför att

folkhögskolan förutom bestämmelser i skollagen så långt som möjligt

bör tillämpa förordningen (1994:895) om svenskundervisning för invand-

rare. Folkhögskolan bör också tillämpa den kursplan som gäller för sfi.

Vidare bör skollagens bestämmelser om vilka som är huvudmän för det

offentliga skolväsendet för vuxna kompletteras med en bestämmelse om

att en folkhögskola enligt 13 kap. skollagen kan vara huvudman för

utbildning som motsvarar sfi.

I promemorian föreslogs att folkhögskolan även skulle samarbeta med

kommunen när det gäller integrationsarbetet i stort. Regeringen bedömer

emellertid att en sådan skyldighet inte bör införas eftersom det skulle

innebära ett bredare åtagande än vad bestämmelserna om huvud-

mannaskapet för sfi medför. Dessutom bör den ersättning folkhögsko-

lorna föreslås få beräknas på samma grunder som kommunen tillämpar

vid fördelning av resurser till sin egen sfi. Om folkhögskolan skulle ges

ett åtagande att samarbeta med kommunen kring integrationsarbete i stort

skulle det medföra ytterligare kostnader.

Remissinstanserna är i sak positiva till sfi i folkhögskola. Däremot

finns invändningar mot att folkhögskolan får en särställning gentemot

andra utbildningsanordnare.

Finansieringen av folkhögskolornas sfi-verksamhet bör enligt rege-

ringens mening lösas genom att de kommunala resurserna kopplas till

den enskilde individen i form av en ersättning som motsvarar kommu-

nens egen kostnad. Kommunen bör alltså ge ett bidrag till folkhögskolan

för enskilda elever som förklarats behöriga till folkhögskolans sfi och

antagits till utbildningen. Med en sådan lösning, där bidraget till folkhög-

skolan motsvarar kommunens kostnader för sfi, bedömer regeringen att

folkhögskolan inte får en särställning gentemot andra utbildningsanord-

nare. Förslaget om ersättning till folkhögskolan för sfi-verksamhet

beskrivs närmare i avsnitt 5.3. En kommun kommer vidare naturligtvis

fortfarande att ha möjlighet att med stöd av 13 kap. 9 § skollagen uppdra

åt andra att anordna sfi.

Prop. 2009/10:68

17

Några remissinstanser har påpekat att det finns kommuner som har få

och i vissa fall enstaka studerande i sfi. Det är därför orealistiskt att

kommunen ska kunna erbjuda fler utbildningsalternativ för dem. Rege-

ringen bedömer dock inte att förslaget om rätt att delta i sfi i folkhög-

skola kommer att försvåra kommunens planering trots få studerande. För

kommuner med mycket få invandrare som har rätt till sfi kan folkhög-

skolan i stället vara ett bra alternativ till att bedriva utbildningen i egen

regi.

Vidare delar inte regeringen Folkbildningsrådets uppfattning om att

det finns anledning att göra det möjligt för studieförbunden att bli

huvudmän för sfi. Folkhögskolan har till skillnad från studieförbunden

möjlighet att utfärda intyg med studieomdöme för behörighet till hög-

skoleutbildning när det gäller sådana kurser som motsvarar den offentliga

gymnasiala utbildningen. Det betyder att folkhögskolan bör besitta sådan

nödvändig lärarkompetens och kännedom om hur det offentliga skolvä-

sendet fungerar som studieförbunden saknar.

5.2

Anmälan

Regeringens förslag: Den som vill delta i en folkhögskolas utbildning

som motsvarar svenskundervisning för invandrare (sfi) ska anmäla

detta till sin hemkommun. Styrelsen för utbildningen ska i samband

med ett beslut om mottagande förklara eleven behörig att delta i sfi i

folkhögskola, om eleven har rätt att delta i sådan sfi och även har läm-

nat en anmälan om att han eller hon vill delta i sådan utbildning. Sty-

relsen för utbildningen ska inte kunna besluta om att sådan sfi ska

upphöra och om att på nytt bereda en elev sådan sfi. En folkhögskola

blir huvudman för sfi enligt bestämmelserna i 13 kap. skollagen och i

förhållande till eleven när styrelsen har förklarat eleven behörig att

delta i sfi i folkhögskolan.

Det som anges i 13 kap. skollagen om sfi ska också gälla en folk-

högskolas sfi som en person har förklarats behörig att delta i, om inte

något annat framgår.

Promemorians förslag: Den som vill delta i en folkhögskolas utbild-

ning som motsvarar sfi ska anmäla detta till sin hemkommun. Om de

villkor som ska gälla för rätt att delta i sådan sfi är uppfyllda, ska hem-

kommunen förklara den sökande behörig att delta i utbildningen.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som är positiva till

förslaget om rätt att delta i sfi i folkhögskola är också positiva till det

föreslagna anmälningsförfarandet. Statens skolinspektion och Skolväsen-

dets överklagandenämnd anför att det är oklart hur bestämmelserna om

undervisningens upphörande och möjlighet att på nytt beredas utbildning

i 13 kap. 11 § skollagen (1985:1100) förhåller sig till förslaget. Nämnden

anför vidare att enligt nu gällande bestämmelser ska behörighetspröv-

ningen utmynna i ett beslut om mottagande enligt 13 kap. 12 § skollagen.

Mot den bakgrunden bör det enligt nämnden klargöras hur den

föreslagna behörighetsförklaringen förhåller sig till ett sådant mottagan-

debeslut. Dåvarande Ombudmannen mot diskriminering på grund av

sexuell läggning (HomO) uppmärksammar att det i den nya diskrimine-

ringslagen (2008:567) finns en bestämmelse om s.k. positiv särbehand-

ling för utbildningar i folkhögskolans regi. HomO förutsätter att even-

tuella olägenheter till följd av att folkhögskolor med stöd av undantags-

regeln i diskrimineringslagen kan avvisa sökande till sfi på etnisk eller

religiös grund blir föremål för noggrant övervägande. Både Malmö

kommun och Riksförbundet Vuxenutbildning i samverkan är kritiska mot

att en folkhögskola har möjlighet att välja om den vill anta en behörig

sökande till sin utbildning eller inte. Detta möjliggör enligt remissinstan-

serna att folkhögskolan, om den så önskar, kan välja bort vissa grupper

av studerande till förmån för andra. De anför att till skillnad från folk-

högskolorna måste kommunen hela tiden ha en beredskap för att möta

behovet av utbildning hos alla kommuninvånare med rätt till sfi.

Prop. 2009/10:68

18

Skälen för regeringens förslag: Förslaget innebär att kommunen

behåller sitt huvudmannaskap när det gäller mottagande av elever till sfi.

I enlighet med promemorians förslag ska den som vill delta i en folkhög-

skolas utbildning som motsvarar sfi anmäla detta till sin hemkommun.

Regeringen anser emellertid i likhet med Skolväsendets överklagande-

nämnd att det bör klargöras hur den i promemorian föreslagna behörig-

hetsförklaringen förhåller sig till kommunens mottagandebeslut. Rege-

ringen föreslår därför att styrelsen för utbildningen i samband med ett

beslut om mottagande ska förklara eleven behörig att delta i sfi i folk-

högskola, om eleven har rätt att delta i sådan sfi och även har lämnat en

anmälan om att han eller hon vill delta i sådan utbildning.

Kommunens huvudmannaskap bör förutom mottagande och förklaring

om behörighet även gälla rekrytering, information och vägledning. I

övrigt bör kraven på folkhögskolan vara desamma som de som ställs på

en kommun som anordnar sfi. Därmed kommer folkhögskolans sfi enligt

förslaget att omfattas av de bestämmelser som gäller för sfi enligt 13 kap.

skollagen om inte något annat framgår av bestämmelserna och folkhög-

skolan ska fatta de beslut i fråga om sfi som enligt kapitlet åligger

huvudmannen. Det innebär bl.a. att styrelsen för utbildningen i kommu-

nen inte kan besluta om att en folkhögskolas sfi ska upphöra och om att

på nytt bereda en elev sådan sfi enligt 13 kap. 11 § skollagen. Det är i

stället folkhögskolan som måste fatta sådana beslut när det gäller folk-

högskolans egen sfi. Om folkhögskolan inte kan bereda den enskilde

plats har dock kommunen skyldighet att se till att plats erbjuds i kommu-

nens utbildning. Bl.a. Malmö kommun riktar kritik mot en sådan ordning.

Regeringen bedömer emellertid att kommunens skyldighet enligt 13 kap.

3 § skollagen att se till att sfi erbjuds de personer som har rätt att delta i

kommunens sfi bör kvarstå. Den föreslagna ändringen i skollagen medför

endast att kommunen, förutom möjligheten att uppdra åt andra att

anordna sfi, även kan fullgöra sin skyldighet med hjälp av folkhögskolan

som självständig utbildningsanordnare. En folkhögskola blir huvudman

för sfi enligt bestämmelserna i 13 kap. skollagen och i förhållande till

eleven när styrelsen har förklarat eleven behörig att delta i sfi i folkhög-

skolan.

Prop. 2009/10:68

19

Enligt förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen ska

statens stöd bl.a. ha till syfte att bidra till att göra det möjligt för männi-

skor att påverka sin livssituation och utjämna utbildningsklyftor. Det går

inte att bortse från folkbildningens speciella karaktär, som innebär att

flertalet folkhögskolor har kurser som riktar sig till specifika grupper,

t.ex. kvinnor eller invandrare. Med stöd av undantagsregeln om positiv

särbehandling i diskrimineringslagen kan folkhögskolorna alltså tillåtas

att vidta åtgärder som är ett led i strävanden att främja lika rättigheter och

möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfatt-

ning. Men regeln om positiv särbehandling är i första hand tillämplig i

sådana situationer där folkhögskolan kan visa på ett planmässigt arbete

för att främja likabehandling (se prop. 2007/08:95 s. 206 f.). Mot denna

bakgrund finner regeringen inte något skäl att befara att folkhögskolan

skulle avvisa en sökande till sin sfi på etnisk eller religiös grund. Om det

skulle visa sig att folkhögskolorna utan välgrundad anledning nekar

elever plats eller det kan antas att elever särbehandlas är det en fråga för

Diskrimineringsombudsmannen.

5.3

Ersättning för svenskundervisning för invandrare i

folkhögskola

Regeringens förslag: En folkhögskola som till sin svenskundervis-

ning för invandrare (sfi) har antagit en elev som av kommunens sty-

relse för sfi har förklarats behörig att delta i folkhögskolans utbildning

ska ha rätt till ersättning för kostnaden för elevens utbildning från

elevens hemkommun.

Ersättningen ska bestämmas med hänsyn till folkhögskolans åta-

gande och elevens behov och på samma grunder som kommunen

tillämpar vid fördelning av resurser till egen sfi.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få

meddela föreskrifter om ersättningens storlek och under vilken tid som

ersättning får lämnas.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens

förslag.

Remissinstanserna: Statskontoret anser att den föreslagna ersätt-

ningsmodellen är otydlig och ofullständig. Helsingborgs kommun avstyr-

ker förslaget att folkhögskolan ska ha rätt att kräva ersättning från delta-

garens hemkommun när en deltagare genomför sfi vid folkhögskola. Det

är enligt kommunen viktigt att kommunen har det fulla ansvaret för

pedagogiska former och inriktningar samt val av entreprenör så länge

verksamheten finansieras med kommunala medel. Sveriges Kommuner

och Landsting är tveksamt till om den föreslagna modellen med ersätt-

ning från deltagarens hemkommun kommer att fungera. Förbundet anför

att sfi inte anordnas i alla kommuner och att verksamheten har väsentligt

olika utformning beroende på kommunens förutsättningar och den

enskilde deltagarens förutsättningar och behov. Riksförbundet Vuxenut-

bildning i samverkan (ViS) menar att hänsyn måste tas till att olika stude-

randegrupper är olika resurskrävande. ViS framhåller vidare att eftersom

kommunen, enligt förslaget, även fortsättningsvis ska ansvara för rekry-

tering, information, vägledning och mottagande samt arkivering av betyg

kan kostnader för dessa verksamheter inte medräknas då ersättningsnivån

fastställs.

Prop. 2009/10:68

20

Skälen för regeringens förslag: Förslaget bygger på att finansieringen

av sfi-verksamheten vid en folkhögskola löses genom att de kommunala

resurserna kopplas till den enskilde individen. Kommunerna står som ViS

framhåller som ansvariga för rekrytering, information, vägledning och

mottagande. Det formella mottagandebeslutet i förening med en förkla-

ring att eleven är behörig att delta i sfi i folkhögskola innebär att

kommunen förbinder sig att ersätta den folkhögskola som den enskilde

söker sig till och som antar eleven till sin sfi. Den ersättning som

kommunen lämnar ska täcka kostnaderna för själva utbildningen vid

folkhögskolan.

Modellen innebär att samtliga resurser för sfi fortsatt ligger på ett och

samma ställe, dvs. hos kommunen, vilket i sin tur innebär en effektivare

resursanvändning. Ingen ny finansiering eller nya modeller för finansie-

ring på nationell nivå behövs således. Den inskränkning av det kommu-

nala självstyret som det innebär för kommunen att inte själv kunna välja

anordnare bör ställas mot värdet av att den enskilde ges ökad valfrihet.

Kommunerna behåller huvudmannaskapet när det gäller mottagande och

inskränkningen får därför anses vara godtagbar. Ansvaret för mottagande

bör medföra att kommunerna får bättre förutsättningar att planera resur-

serna för sfi. Bidraget till folkhögskolan lämnas av hemkommunen och

bestäms med hänsyn till folkhögskolans åtagande och elevens behov och

på samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser

till sin egen sfi. Därigenom är förslaget kostnadsneutralt för kommunen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör bemyn-

digas att meddela föreskrifter om ersättningens storlek och om hur länge

kommunen ska vara ersättningsskyldig. Föreskrifter rörande under vilken

tid som ersättning får lämnas kan avse bl.a. frågan om kommunens

ersättningsskyldighet ska upphöra i de situationer då en elev avbryter

sina studier under kortare eller längre tid. Föreskrifter rörande ersätt-

ningens storlek kan avse Statens skolverks framräknade kostnader. I de

fall kommunerna inte anordnar sfi kan dessa tjäna som vägledning.

Regeringen avser att noga följa hur den föreslagna ersättningsmodellen

fungerar i praktiken.

5.4

Arkivering av betygshandlingar

Regeringens bedömning: En folkhögskola som bedriver utbildning

som motsvarar svenskundervisning för invandrare (sfi) bör, om folk-

högskolan har getts rätt att sätta betyg, anordna prövning samt utfärda

betyg och intyg enligt de bestämmelser som gäller för det offentliga

skolväsendet, s.k. betygsrätt, överlämna betygshandlingar och intyg

till den kommun där skolan är belägen.

Prop. 2009/10:68

21

Statens skolverk bör få meddela närmare föreskrifter om vilka

handlingar som ska anses ingå i begreppet betygshandlingar och vid

vilken tidpunkt handlingarna ska insändas.

Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens

bedömning. I promemorian föreslås att en folkhögskola med betygsrätt

som anordnar sfi ska överlämna betygshandlingar och intyg till elevernas

hemkommuner samt att Statens skolinspektion ska få meddela närmare

föreskrifter om vilka handlingar som ska anses ingå i begreppet betygs-

handlingar.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till förslaget.

Skolverket anför att betyg är av stor vikt för den enskilde studerande och

anser att det är viktigt att betygen bevaras på ett säkert sätt. Skolverket

ser därför positivt på att betygshandlingarna och intygen enligt förslaget

ska överlämnas till de studerandes hemkommuner. Såväl Skolverket som

Skolinspektionen anser emellertid att föreskrifterna om betygshandlingar,

för att säkerställa enhetlighet i regelverket, bör utfärdas av Skolverket.

Landsorganisationen i Sverige tillstyrker förslaget men vill ändå fram-

föra kravet att enskilda utbildningsanordnare både ska omfattas av

offentlighetsprincipen och skyldighet att arkivera betygshandlingar. Saco

Studentråd understryker vikten av att alla enskilda anordnare av gymna-

sieutbildning och vuxenutbildning bör åläggas att arkivera sina utfärdade

slutbetyg och samlade betygsdokument hos kommunen.

Skälen för regeringens bedömning: Allmänna handlingar är sådana

handlingar som förvaras hos myndighet och är att anse som inkomna till

eller upprättade hos myndighet. I tryckfrihetsförordningen finns regler

om när en handling ska anses upprättad. Allmänna handlingar kan vara

offentliga eller sekretessbelagda enligt bestämmelser i offentlighets- och

sekretesslagen (2009:400). En förutsättning för att offentlighetsprincipen

ska kunna utnyttjas är att handlingar bevaras hos myndigheterna. Det

finns således krav på att allmänna handlingar i princip ska förvaras och

ordnas så att det går att hitta bland dem och att de ska vårdas så att de

inte skingras eller förstörs. I arkivlagen (1990:782) finns bestämmelser

om myndigheternas arkiv m.m. En myndighets arkiv bildas av de all-

männa handlingarna från myndighetens verksamhet. Det innebär att

allmänna handlingar i princip ska arkiveras. Sådana betygsdokument som

expedierats av en skola med offentlig huvudman är allmänna handlingar

och kan därmed begäras ut från skolan.

De flesta enskilda utbildningsanordnare omfattas varken av offentlig-

hetsprincipen eller av skyldigheten att arkivera handlingar enligt arkivla-

gen. En person som fått sin utbildning hos en enskild utbildningsanord-

nare och sedan förlorat ett betygsdokument kan normalt inte, med stöd av

nu gällande lagstiftning, räkna med att det går att få en kopia av hand-

lingen genom att vända sig till den utbildningsanordnare som utfärdade

den. Regeringen har uppmärksammats på att det behövs ytterligare

reglering på detta område. Ett förslag om bevarande av betygshandlingar

från en fristående skola ingår i Skollagsberedningens förslag till en ny

skollag (Ds 2009:25).

Prop. 2009/10:68

22

I syfte att tillförsäkra sfi-studerande vid folkhögskolor möjlighet att

efter avslutad utbildning kunna begära ut kopior av betygsdokument bör

folkhögskolor vara skyldiga att sända in betygshandlingar och intyg till

de kommuner där skolorna är belägna. I likhet med andra handlingar som

inkommit till kommunen blir dessa överlämnade handlingar allmänna

och omfattas av offentlighetsprincipen, offentlighets- och sekretesslagen

samt arkivlagen. För att underlätta för den enskilda utbildningsanordna-

ren bör handlingarna alltid sändas till den kommun där skolan är belägen

i stället för som enligt promemorians förslag till elevernas hemkommu-

ner.

Vidare bör den myndighet som ger betygsrätt, lämpligen Skolverket,

ha möjlighet att meddela närmare föreskrifter om vilka handlingar som

ska anses ingå i begreppet betygshandlingar och vid vilken tidpunkt

handlingarna ska insändas.

Den tänkta lösningen bedöms inte innebära något merarbete för

kommunen eftersom de personer som deltar i en folkhögskolas sfi annars

skulle ha fått sin utbildning i kommunal regi.

I avvaktan på en proposition om en ny skollag tar regeringen i denna

proposition inte ställning i frågan om enskilda utbildningsanordnare ska

omfattas av offentlighetsprincipen och skyldighet att arkivera betygs-

handlingar eller om överlämnande av betygshandlingar vad gäller andra

enskilda utbildningsanordnare än folkhögskolor och för annan utbildning

än sfi. I de fall en anordnare genomför en utbildning på uppdrag av en

kommun eller annan beställare regleras frågan i de avtal som träffas av

beställare och anordnare.

6

Ikraftträdande

De föreslagna lagändringarna träder i kraft den 28 juni 2010.

7

Ekonomiska konsekvenser

Staten

En utökad tillståndsgivning när det gäller rätt att sätta betyg, anordna

prövning samt utfärda betyg och intyg, s.k. betygsrätt, och en utökad

möjlighet till överlåtande av myndighetsutövning kommer till viss del att

ersätta verksamhet som i dag genomförs i form av vuxenutbildning på

entreprenad respektive av den kommunala anordnaren själv.

Ansvaret för tillståndsgivning när det gäller betygsrätt bör ligga på

samma statliga myndighet som ansvarar för godkännande av fristående

skolor, dvs. Statens skolinspektion. Den tillståndsgivning som ett genom-

förande av förslaget om svenskundervisning för invandrare (sfi) i folk-

högskola kommer att medföra kommer att innebära en ökning av arbets-

belastningen för tillståndsmyndigheten. Förslaget innebär dock en

mindre komplicerad tillståndsgivningsprocess än för fristående skolor.

Prop. 2009/10:68

23

Konsekvenserna för staten beror främst på hur många utbildningsan-

ordnare som kommer att ansöka om tillstånd, samt hur många godkända

anordnare som kommer att etablera en verksamhet. Intresset från dagens

anordnare av vuxenutbildning är stort, men hur detta kommer att

avspegla sig i faktiska ansökningar och etableringar är osäkert. Möjlig-

heten att göra nationella ansökningar kan leda till att större koncerner

inkommer med endast en eller ett fåtal ansökningar. Införandet kan också

medföra en topp av ansökningar i inledningsskedet som sedan klingar av.

Utgångspunkten för beräkningar av kostnader för handläggningen av

ansökningar om betygsrätt är uppgifter i Frivuxutredningens betänkande

Frivux – valfrihet i vuxenutbildningen (SOU 2008:17). I betänkandet

gjordes bedömningen att antalet etableringar inte kommer att överskrida

200 stycken. Detta antagande bygger då på en modell med fristående

vuxenutbildningsanordnare i likhet med förhållandet inom ungdomssko-

lan. Enligt Statens skolverk är kostnaden för tillståndsgivning ca

24 400 kronor per tillstånd exklusive överklagandekostnader. Förslagen i

denna proposition är avgränsade jämfört med de villkor som föreslogs i

betänkandet varför ett antagande kan göras att antalet ansökningar

kommer att vida understiga 200. För 100 ansökningar, en siffra som kan

anses väl hög, beräknas den preliminära kostnaden för handläggningen

till ca 2,4 miljoner kronor under inledningsskedet.

Skolinspektionen bör lämpligen ha tillsyn över de utbildningsanord-

nare som fått betygsrätt. Enligt Skolverkets årsredovisning 2008 kostade

tillsynen inklusive inspektionen av fristående skolor 9,4 miljoner kronor

för de tre första kvartalen. Kostnaden för tillståndsgivningen under

samma tid var 14,4 miljoner kronor. För det fjärde kvartalet var kostna-

den enligt Skolinspektionen ca 7,5 miljoner kronor. I betänkandet Tydlig

och öppen – förslag till en stärkt skolinspektion (SOU 2007:101) beräk-

nas en genomsnittlig inspektionskostnad på ca 54 000 kronor per skola.

Detta innebär att i det fall 100 utbildningsanordnare kommer att inspek-

teras oftare än vart sjätte år, t.ex. vart tredje år, så blir den beräknade

kostnaden ca 1,8 miljoner kronor per år. Med anledning av regeringens

förslag och bedömningar i denna proposition torde antalet inspektioner

inte uppnå sådana volymer som i räkneexemplet ovan.

En möjlighet att överklaga tillståndsmyndighetens beslut kan innebära

en ökad kostnad för staten. Under 2007 utgjorde Skolverkets kostnad för

72 överklaganden i ärenden om godkännande av fristående skolor ca

18 000 kronor per överklagande. Detta motsvarar ca 13 procent av

besluten. Överfört till ett antagande om högst 100 ansökningar om

betygsrätt år ett skulle detta motsvara en kostnad på ca 230 000 kronor

under det första året. Kostnaden skulle sedan minska. Regeringen bedö-

mer dock att kostnaderna för Statens skolinspektion i egenskap av till-

ståndsmyndighet redan år ett vida kommer att understiga 230 000 kronor

på grund av fåtalet intressenter på området. Detsamma gäller domstolar-

nas kostnader.

Regeringens bedömning är sammantaget att de ekonomiska kon-

sekvenserna är så marginella att de bör inrymmas i myndigheternas

nuvarande ekonomiska ramar.

Kommunerna

Prop. 2009/10:68

24

Förslagen och bedömningarna i propositionen innebär ingen ändring vad

gäller kommunernas skyldigheter eller den enskildes rätt eller någon

höjning av statens ambitionsnivå beträffande omfattningen av den

kommunala vuxenutbildningen. Kommunerna har redan i dag som

huvudmän förutom för viss annan myndighetsutövning ansvar för lokal

tillsyn, uppföljning och utvärdering. Förslagen och bedömningarna med-

för därför inget behov av ökat statsbidrag till kommunerna.

Konsekvenser för det statliga studiestödet

Förslagen innebär inte någon förändring av omfattningen av verksamhe-

ten inom det offentliga skolväsendet för vuxna och får därför inte heller

någon ekonomisk konsekvens för det statliga studiestödet.

8

Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

1 kap.

10 §

Paragrafen, som innehåller bestämmelser om vilka som får vara huvud-

män för de olika delarna av det offentliga skolväsendet för vuxna, har

ändrats till följd av förändringarna i 13 kap. Paragrafen har kompletterats

med en bestämmelse om att en folkhögskola enligt bestämmelserna i

13 kap. kan vara huvudman för utbildning som motsvarar svenskunder-

visning för invandrare (sfi). Detta förtydligande innebär inte att en folk-

högskola blir att betrakta som huvudman för en del av det offentliga

skolväsendet. Folkhögskolan kommer inte heller ha det ansvar som anges

i 12 §. De bestämmelser som under vissa förutsättningar kommer att

gälla för en folkhögskola som anordnar utbildning som motsvarar sfi

återfinns i 13 kap. En folkhögskola som bedriver en utbildning med stöd

av de bestämmelserna har också det ansvar som följer av bestämmelserna

och de föreskrifter om utbildningen som kan finnas i förordning.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.1.

11 kap.

6 §

Ändringen i andra stycket innebär att förutom lärarnas uppgifter även

rektorns uppgifter som innefattar myndighetsutövning får överlämnas till

en uppdragstagare då en kommun eller ett landsting lägger ut utbildning

på entreprenad. Den myndighetsutövning som hör till rektorns uppgifter

som kan komma att överlämnas är främst utfärdande av betyg.

Bestämmelsen i tredje stycket är ny. Bestämmelsen innebär ett bemyn-

digande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

att begränsa kommunernas och landstingens möjligheter att vid utbild-

ning på entreprenad överlämna sådan myndighetsutövning som hör till

rektorns uppgifter. Det kan t.ex. handla om att endast vissa utbildnings-

anordnare får komma i fråga för överlåtanden av rektorsuppgifter som

innefattar myndighetsutövning.

Prop. 2009/10:68

25

Bestämmelserna behandlas i avsnitt 4.1.

12 kap.

9 §

Ändringarna motsvarar de som har gjorts i 11 kap. 6 § och kommenteras

under den paragrafen.

13 kap.

4 a, 4 b och 5 §§

Ändringarna i paragraferna är föranledda av att en rätt att delta i en folk-

högskolas utbildning som motsvarar sfi införs. I den nya 6 b § anges att

vad som sägs i kapitlet om sfi också gäller en folkhögskolas sfi som en

person är behörig att delta i enligt 12 § första stycket, om inte något

annat framgår. Genom ändringarna i de nu aktuella paragraferna klargörs

att en folkhögskola som är huvudman för sådan sfi ska ha samma ansvar

som en kommun vad gäller undervisningstid, möjligheter att kombinera

sfi med andra aktiviteter m.m. och samråd med arbetsmarknadens parter.

6 a §

Paragrafen är ny och innebär att en rätt att delta i en folkhögskolas

utbildning som motsvarar sfi införs. En person ska om vissa villkor är

uppfyllda ha möjlighet att välja att vända sig till en folkhögskola för att

få sin sfi. För att en person ska ha rätt att delta i sfi i folkhögskola gäller

att personen har rätt att delta i en kommuns sfi enligt 6 §. Detta innebär

att rätten inträder från och med det andra kalenderhalvåret det år då per-

sonen fyller 16 år samt att personen ska vara bosatt i en kommun och

sakna sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbild-

ningen syftar till att ge. För att en rätt att delta i sfi i folkhögskola ska

finnas krävs dessutom att folkhögskolan har fått tillstånd att sätta betyg,

anordna prövning samt utfärda betyg och intyg enligt de bestämmelser

som gäller för det offentliga skolväsendet. Regeringen får enligt 15 kap.

8 § meddela föreskrifter som innebär att enskilda, bl.a. folkhögskolor,

kan få sådant tillstånd. I föreskrifterna kan ytterligare villkor för att få

tillstånd ställas upp.

Folkhögskolan ska också ha förklarat sig ha för avsikt att ta emot per-

sonen till sin sfi. Det går alltså inte att med stöd av paragrafen tvinga en

folkhögskola att ta emot en sökande.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.

6 b §

I paragrafen, som är ny, tydliggörs att vad som sägs i kapitlet om sfi

också gäller en folkhögskolas sfi som en person är behörig att delta i

enligt 12 § första stycket, förutsatt att något annat inte framgår. Det inne-

bär att skollagens bestämmelser om bl.a. syftena med sfi, genomsnittligt

antal undervisningstimmar per vecka och avgiftsfrihet även kommer att

gälla för sfi i folkhögskola. Vidare har den som har sådana kunskaper i

det danska eller norska språket att grundläggande svenskundervisning

inte kan anses nödvändig inte heller rätt att delta i sfi i folkhögskola.

Vissa bestämmelser i 13 kap. tar specifikt sikte på kommunen, bl.a. 3 och

4 §§, och det framgår därmed att dessa bestämmelser inte gäller en folk-

högskolas sfi. Andra bestämmelser har gjorts tillämpliga även på en

folkhögskolas sfi, se kommentaren under 4 a, 4 b och 5 §§.

Prop. 2009/10:68

26

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.2.

6 c §

Paragrafen är ny. Av paragrafen framgår att den som vill delta i en folk-

högskolas sfi enligt bestämmelserna i kapitlet ska anmäla detta till sin

hemkommun. En sådan anmälan kan lämnas antingen innan personen i

fråga har påbörjat sfi i kommunens regi eller efter det att personen har

börjat gå utbildningen och vill byta till en folkhögskolas sfi.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.2.

9 §

Ändringarna motsvarar de som har gjorts i 11 kap. 6 § och kommenteras

under den paragrafen.

12 §

Ändringen innebär att det i paragrafen görs en tydlig åtskillnad mellan

kommunens och folkhögskolans sfi, samtidigt som det står klart att

kommunens prövning enligt paragrafen i första hand rör om en elev ska

tas emot till kommunens sfi eller inte. Om kommunen vid sin prövning

finner att villkoren i 6 § är uppfyllda och att eleven därför ska tas emot

till kommunens sfi ska kommunen under vissa förutsättningar även för-

klara eleven behörig att delta i sfi i folkhögskola. En första förutsättning

är att kommunen finner att villkoren i 6 a § är uppfyllda och en andra att

kommunen har fått en anmälan om att personen i fråga vill delta i en

folkhögskolas sfi. En sådan förklaring kan antingen lämnas i själva

beslutet om mottagande eller i nära anslutning till det.

Vidare tydliggörs i paragrafen att kommunen inte kan besluta i fråga

om att utbildningen för en elev som deltar i sfi i folkhögskola ska upp-

höra enligt 11 § eller i fråga om att på nytt bereda en elev sådan utbild-

ning. Om en elevs folkhögskoleutbildning av någon anledning har upp-

hört eller om utbildningen frivilligt har avbrutits och personen därefter

söker sig till kommunens sfi så ankommer det dock förstås på kommunen

att pröva om det finns sådana särskilda skäl som talar för att personen på

nytt ska beredas utbildning.

I det nya tredje stycket klargörs att en folkhögskola blir huvudman för

en utbildning som motsvarar sfi enligt bestämmelserna i 13 kap. och i

förhållande till en elev när styrelsen för utbildningen har förklarat eleven

behörig att delta i sfi i folkhögskola.

Bestämmelserna behandlas i avsnitt 5.2.

Prop. 2009/10:68

27

13 §

Ändringen innebär att det i paragrafen tydliggörs att kommunens beslut i

fråga om att förklara en elev behörig att delta i sfi i folkhögskola inte får

överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.

14 §

Paragrafen är ny. I första stycket anges att en folkhögskola har rätt till

ersättning från elevens hemkommun om folkhögskolan till sin sfi har

antagit en elev som av kommunen har förklarats behörig att delta i

utbildningen enligt 12 § första stycket. Kommunens förklaring blir såle-

des styrande för kommunens ersättningsskyldighet och innebär att

kommunen förbinder sig att ersätta den folkhögskola som den enskilde

eventuellt söker sig till. Ersättningen ska omfatta utbildningskostnaderna.

Folkhögskolan har således inte rätt att få ersättning för t.ex. internatkost-

nader.

Av andra stycket framgår att ersättningens storlek ska bestämmas

utifrån folkhögskolans åtagande och elevens behov och på samma grun-

der som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen sfi.

Tredje stycket innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om ersätt-

ningens storlek och om hur länge kommunen är ersättningsskyldig.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3.

Sammanfattning av promemorian En utökad

betygsrätt för enskilda utbildningsanordnare,

kommunal överlåtelse av myndighetsuppgifter, sfi i

folkhögskola, m.m.

Prop. 2009/10:68

Bilaga 1

28

I promemorian lämnas förslag till utformning av en modell som ger

enskilda utbildningsanordnare möjlighet att sätta betyg och i begränsad

omfattning utfärda betyg och intyg enligt de regler som gäller för det

offentliga skolväsendet för vuxna. Vidare lämnas förslag på hur svensk-

undervisning för invandrare (sfi) ska kunna bedrivas i folkhögskolan och

därmed för den enskilde utgöra ett alternativ till den sfi där kommunerna

är genomförare eller beställare. Förslag lämnas också till nödvändiga

författningsändringar.

Den föreslagna modellen omfattar både statlig tillståndsgivning och

ökade möjligheter för kommuner att överlåta myndighetsutövning i sam-

band med utbildning på entreprenad. Förslaget innebär att formella hin-

der undanröjs i syfte att göra det lättare för den enskilde att utveckla sin

kompetens och sina möjligheter att konkurrera på arbetsmarknaden samt

att söka sig vidare i utbildningssystemet. Vidare innebär förslaget att

upphandling av utbildning där betyg kan sättas och utfärdas alltid följs av

ett klarlagt ansvar för betygssättning och för utfärdande av betyg och

intyg. Enskilda utbildningsanordnare ska kunna sätta betyg i genomförd

utbildning som beställts av annan enskild, dvs. företag, organisation,

förening etc. En enskild fysisk person ska däremot inte kunna ”beställa”

eller ”upphandla” en utbildning där betyg sätts och utfärdas.

Utgångspunkten är att både en statlig tillståndsgivning och en utökad

kommunal möjlighet att överlåta myndighetsutövning ska fungera

parallellt. Båda möjligheterna behövs för att lösa befintliga behov på

lokal, regional och nationell nivå. I båda fallen ska anordnaren prövas

utifrån ett antal fastställda kriterier som ska vara uppfyllda för att kvali-

tet, likvärdighet och rättssäkerhet ska kunna garanteras. Dessa krav bör

dels regleras i lag och dels i föreskrifter av regeringen eller den myndig-

het som regeringen bestämmer. Vidare betonas behovet av en skarp till-

syn och granskning efter det att ett tillstånd getts.

Det kommunala överlåtandet kan sägas omfatta två nivåer. Den ena

avser enbart lärares betygssättning och den andra även de delar av rek-

torsuppgiften som rör bedömning, betygssättning och utfärdande av

betyg i enskilda kurser, intyg samt disciplinära frågor.

Kommunen väljer när den vill använda möjligheten till och även

omfattningen av en överlåtelse. Avgörande blir behovet av närhet mellan

rektorsfunktion och utbildningsverksamhet samt en bedömning av

utbildningsanordnarens möjlighet att garantera verksamhetens kvalitet

och likvärdighet. Vid upphandling av större volymer kan det finnas

behov av att rektorsfunktionen befinner sig nära utbildningsverksamhe-

ten och kommunen kan därmed koncentrera sina resurser på uppföljning

och kvalitetssäkring.

Regeringen har redan i dag möjlighet att föreskriva om att enskilda får

sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och intyg enligt de

bestämmelser som gäller för det offentliga skolväsendet (15 kap. 8 §

Prop. 2009/10:68

Bilaga 1

29

skollagen [1985:1100]). En förutsättning är dock att verksamheten är

ställd under statlig tillsyn. I promemorian anges ett antal villkor som bör

ligga till grund för tillståndsgivningen.

När det gäller sfi i folkhögskola föreslås att en person som av kommu-

nen bedömts behörig att delta i sfi och av kommunen mottagits till

utbildningen ska kunna vända sig till en folkhögskola som av tillstånds-

myndigheten fått betygsrätt för sfi. Kraven för att folkhögskolan ska

kunna genomföra sådan verksamhet med betygsrätt ska vara desamma

som för annan enskild utbildningsanordnare.

Förslaget innebär också att kommunen behåller sitt huvudmannaskap

då det gäller bedömning av om den sökande har rätt till utbildningen.

Ersättning till folkhögskolan lämnas av hemkommunen med ett belopp

som motsvarar kommunens egen kostnad. För sfi i folkhögskola gäller

samma bestämmelser som i de fall kommunen är ensam huvudman. En

folkhögskola som fått betygsrätt för sfi ska också inom ramen för sin

betygsrätt kunna genomföra prövning och validering i de fall en person

mottagits av sin hemkommun.

Ett system för vuxenutbildning där antalet utbildningsanordnare blir

flera och där den enskilde rör sig mellan kommuner och anordnare kräver

även system som medverkar till rättssäkerhet för den enskilde. I prome-

morian lämnas därför förslag på anordnares skyldigheter gällande

betygsdokumentation och upprättande av en nationell databas för slut-

betyg utfärdade i gymnasial vuxenutbildning.

I avvaktan på att förslagen från Lärarutredningen – om behörighet och

auktorisation (dir. 2006:31, dir. 2006:140, dir. 2007:117 samt dir.

2008:21) har behandlats, lämnas i denna promemoria inte några förslag

till ny reglering av behörighet och anställningsvillkor m.m. för lärare hos

en anordnare som genomför utbildning på entreprenad eller som ansöker

om betygsrätt.

Prop. 2009/10:68

Bilaga 2

30

Lagförslaget i promemorian En utökad betygsrätt för

enskilda utbildningsanordnare, kommunal överlåtelse

av myndighetsuppgifter, sfi i folkhögskola, m.m.

Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100).

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)¹

dels att 11 kap. 6 §, 12 kap. 9 § samt 13 kap. 9 § ska ha följande

lydelse,

dels att det i lagen ska införas tre nya paragrafer, 13 kap. 7 a–c §§,

samt närmast före 13 kap. 7 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 kap.

6 §²

En kommun eller ett landsting får uppdra åt andra att anordna komvux.

Regeringen får meddela föreskrifter om vem som får ges ett sådant

uppdrag och om villkor för det.

Om en kommun eller ett lands-

ting uppdrar åt någon annan att

anordna komvux, får kommunen

eller landstinget till denna över-

lämna endast den myndighetsut-

övning som hör till lärares upp-

gifter.

Om en kommun eller ett lands-

ting uppdrar åt någon annan att

anordna komvux, får kommunen

eller landstinget till denna över-

lämna endast den myndighetsut-

övning som hör till rektors och

lärares uppgifter.

Regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om begräns-

ningar när det gäller överläm-

nande av rektorsuppgifter som

innefattar myndighetsutövning.

12 kap.

9 §³

En kommun eller ett landsting får uppdra åt andra att anordna särvux.

Regeringen får meddela föreskrifter om vem som får ges ett sådant

uppdrag och om villkor för det.

Om en kommun eller ett lands-

ting uppdrar åt någon annan att

anordna särvux, får kommunen

eller landstinget till denna över-

lämna endast den myndighetsut-

övning som hör till lärares upp-

Om en kommun eller ett lands-

ting uppdrar åt någon annan att

anordna särvux, får kommunen

eller landstinget till denna över-

lämna endast den myndighetsut-

övning som hör till rektors och

¹ Lagen omtryckt 1997:1212

² Senaste lydelse 2006:528

³ Senaste lydelse 2006:528

Prop. 2009/10:68

Bilaga 2

31

gifter. lärares

uppgifter.

Regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om begräns-

ningar när det gäller överläm-

nande av rektorsuppgifter som

innefattar myndighetsutövning.

13 kap.

Sfi i folkhögskola

7 a §

Den som enligt 6 § har rätt att

delta i en kommuns sfi, har rätt att

i stället delta i en folkhögskolas

utbildning som motsvarar sfi

under förutsättning att

1.

folkhögskolan

har

getts

rätt,

enligt sådana föreskrifter som har

meddelats med stöd av 15 kap.

8 §, att sätta betyg, anordna pröv-

ning samt utfärda betyg och intyg,

och

2. folkhögskolan

antar

den

sökande till sin utbildning som

motsvarar sfi.

7 b §

Den som vill delta i en folkhög-

skolas utbildning som motsvarar

sfi ska anmäla detta till sin hem-

kommun.

Om de villkor som anges i 6 § är

uppfyllda, ska hemkommunen

förklara den sökande behörig att

delta i utbildningen.

7 c §

Huvudmannen för en folkhögskola

som enligt 7 a § har antagit en

deltagare har rätt till ersättning

för kostnaden för deltagarens

utbildning från deltagarens hem-

kommun.

Ersättningen ska bestämmas

med hänsyn till folkhögskolans

åtagande och deltagarens behov

efter samma grunder som kommu-

Prop. 2009/10:68

Bilaga 2

32

nen tillämpar vid fördelning av

resurser till egen sfi.

Regeringen får meddela när-

mare föreskrifter om ersättningens

storlek och omfattning i tid.

9 §⁴

En kommun får uppdra åt andra att anordna sfi. Regeringen får meddela

föreskrifter om vem som får ges ett sådant uppdrag och om villkor för

det.

Om en kommun uppdrar åt

någon annan att anordna sfi, får

kommunen till denna överlämna

endast den myndighetsutövning

som hör till lärares uppgifter.

Om en kommun uppdrar åt

någon annan att anordna sfi, får

kommunen till denna överlämna

endast den myndighetsutövning

som hör till rektors och lärares

uppgifter.

Regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om begräns-

ningar när det gäller överläm-

nande av rektorsuppgifter som

innefattar myndighetsutövning.

Denna lag träder i kraft den 00 månad 0000.

⁴ Senaste lydelse 2006:528

Förteckning över remissinstanser avseende

promemorian En utökad betygsrätt för enskilda

utbildningsanordnare, kommunal överlåtelse av

myndighetsuppgifter, sfi i folkhögskola, m.m.

Prop. 2009/10:68

Bilaga 3

33

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av Riksdagens

ombudsmän (JO), Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Stockholms

län, Domstolsverket, Kriminalvården, dåvarande Ombudsmannen mot

diskriminering på grund av sexuell läggning, Dåvarande Ombudsmannen

mot etnisk diskriminering, Migrationsverket, Försäkringskassan,

Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Statens skolverk, Skolväsendets

överklagandenämnd, dåvarande Myndigheten för kvalificerad yrkesut-

bildning, Folkbildningsrådet, Högskoleverket, Verket för högskoleser-

vice, Stockholms universitet, Högskolan Dalarna, Centrala studiestöds-

nämnden, Överklagandenämnden för studiestöd, Konkurrensverket,

dåvarande Jämställdhetsombudsmannen, dåvarande Handikappombuds-

mannen, Arbetsförmedlingen, Statens skolinspektion, Falu kommun,

Gislaveds kommun, Gotlands kommun, Göteborgs kommun, Helsing-

borgs kommun, Karlstads kommun, Kiruna kommun, Lycksele kommun,

Malmö kommun, Nyköpings kommun, Skövde kommun, Sollentuna

kommun, Stockholms kommun, Tanums kommun, Uddevalla kommun,

Uppsala kommun, Varbergs kommun, Vetlanda kommun, Östersunds

kommun, Företagarna, Landsorganisationen i Sverige, Lernia AB, Lärar-

förbundet, Lärarnas Riksförbund, Riksförbundet Vuxenutbildning i sam-

verkan, Samernas Utbildningscentrum, Sveriges förenade studentkårer,

Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Skolledarförbund, Sveriges

universitets- och högskoleförbund samt Tjänstemännens Centralorgani-

sation.

Utanför remisslistan har dessutom SACO Studentråd, Göteborgs

Folkhögskola, Nacka kommun, Folkuniversitetet, Rörelsefolkhögskolor-

nas intresseorganisation, Svenska Folkhögskolans Lärarförbund, Hörsel-

skadades Riksförbund, Sveriges Auktoriserade Utbildningsföretag och

Almega AB inkommit med yttrande.

Riksrevisionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Internationella

programkontoret för utbildningsområdet, Luleå tekniska universitet,

Stiftelsen Högskolan i Jönköping, Arvika kommun, Härnösands

kommun, Kalix kommun, Katrineholms kommun, Lysekils kommun,

Mullsjö kommun, Sandvikens kommun, Sollefteå kommun, Strängnäs

kommun, Söderhamns kommun, Umeå kommun, Ängelholms kommun,

Landstinget i Blekinge län, Regionförbundet Östsam, Friskolornas Riks-

förbund, Göteborgsregionens kommunalförbund, Handikappförbundens

samarbetsorgan, Liber Hermods AB, Riksförbundet för Utvecklings-

störda Barn, Ungdomar och Vuxna, Samarbetsorganet för etniska organi-

sationer i Sverige, Svenskt Näringsliv, Sveriges Akademikers Centralor-

ganisation, Sveriges vägledarförening samt Utbildningsföretagens Före-

ning har beretts tillfälle att avge yttrande men har avstått från att yttra

sig.

Utbildningsdepartementet

Prop. 2009/10:68

34

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 december 2009

Närvarande: statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden

Olofsson, Ask, Larsson, Erlandsson, Carlgren, Hägglund, Björklund,

Carlsson, Littorin, Borg, Malmström, Billström, Adelsohn Liljeroth,

Tolgfors, Björling

Föredragande: statsrådet Björklund

Regeringen beslutar proposition 2009/10:68 Svenskundervisning för

invandrare i folkhögskola

Rättsdatablad

Prop. 2009/10:68

35

Författningsrubrik Bestämmelser

som

inför, ändrar, upp-

häver eller upprepar

ett normgivnings-

bemyndigande

Celexnummer för

bakomliggande EG-

regler

Skollagen (1985:1100)

11 kap. 6 § första

stycket, andra

meningen och tredje

stycket

12 kap. 9 § första

stycket, andra

meningen och tredje

stycket

13 kap. 9 § första

stycket, andra

meningen och tredje

stycket

13 kap. 14 § tredje

stycket