Dir. 2006:31

Utredning om auktorisation av lärare

Dir.

2006:31

Kommittédirektiv

Utredning om auktorisation av lärare

Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2006

Sammanfattning av uppdraget

En utredare får i uppdrag att analysera och bedöma om det finns

behov av att införa ett system med auktorisation av lärare i syfte

att främja förskolans, förskoleklassens, fritidshemmets, skolans

och vuxenutbildningens utveckling. Utredaren skall redovisa

både de fördelar och nackdelar som kan finnas med läraraukto-

risation. Som en del i utredningsuppdraget skall utredaren ana-

lysera och redovisa olika förslag till hur auktorisation av lärare

skulle kunna utformas.

Auktorisation av lärare skall bygga på skollagens

(1985:1100) bestämmelser där lärarexamen krävs för tillsvida-

reanställning av lärare. En lärarexamen bör alltså vara ett

grundkrav för att få auktorisation. Samma sak gäller för aukto-

risation av lärare i förskola och fritidshem.

Vid analysen av de olika förslagen skall utredaren ta ställ-

ning till om det ur statens perspektiv är mest ändamålsenligt att

parterna själva, dvs. lärarorganisationerna och huvudmännen,

tar ansvar för ett system med auktorisation eller om staten bör ta

ansvar för auktorisationen. Som ett led i en sådan bedömning

skall utredaren, i samråd med parterna, övergripande beskriva

hur ett system där parterna själva tar ansvaret skulle kunna ut-

formas och vilken eventuell roll som staten i så fall bör ha i

detta system.

Utredaren skall även analysera och redovisa ett system där

staten helt tar ansvar för auktorisation av lärare. Redovisningen

skall innehålla förslag om hur ett sådant system skulle kunna

2

organiseras, genomföras och följas upp. Utredaren skall bedöma

vilka villkor för auktorisation som staten skulle kunna ställa, till

exempel om lärare bör tjänstgöra viss tid i yrket för att få aukto-

risation, samt bedöma hur lång tid som i så fall krävs. Utredar-

en skall även bedöma behovet av handledning under denna tid.

Det står utredaren fritt att redovisa andra tänkbara modeller

än vad som angetts ovan.

Utredaren skall också pröva om ansvar för vissa arbetsupp-

gifter skall vara förebehållna auktoriserade lärare och överväga

om det finns behov av flera kvalifikationssteg inom ett system

med auktorisation av lärare.

Uppdraget skall omfatta lärare hos både offentliga och en-

skilda huvudmän. Utredaren skall även bedöma om samtliga

ifrågavarande lärarkategorier bör omfattas av auktorisation.

Uppdraget skall redovisas senast den 31 maj 2007.

Bakgrund

Det lokala ansvaret för skolan

Skolan i Sverige har sedan början av 1990-talet genomgått stora

förändringar, främst som en följd av den förändrade ansvarsför-

delningen för skolan som infördes den 1 januari 1991 genom

ändringar i skollagen (1985:1100) (prop. 1990/91:18 Ansvaret

för skolan, bet. 1990/91:UbU4, rskr. 1990/91:76). Den detalje-

rade statliga styrningen av skolan och vuxenutbildningen har

upphört och styrningen sker i stället genom att riksdagen och

regeringen anger mål och ramar och överlämnar ansvaret för

genomförandet till huvudmännen och lärarna och skolledarna.

Kommunerna fick den 1 januari 1991 det odelade ansvaret

för lärare och skolledare. Statlig reglering av lärar- och skol-

ledartjänster bedömdes inte vara en förutsättning för en likvär-

dig skola. Likvärdigheten i ett målstyrt system skulle garanteras

av läroplaner, uppföljning och utvärdering, lärarutbildning och

kompetensutveckling samt ett specialdestinerat statsbidrag.

Genom lärarnas möjligheter att inom givna ramar påverka inne-

håll och arbetssätt i skolan skulle deras kompetens tas till vara

och yrkesrollen stärkas och utvecklas (se vidare prop.

3

1989/90:41 om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skol-

ledare, biträdande skolledare och syofunktionärer, bet.

1989/90:UbU9 och rskr. 1989/90:58).

Lärares och skolledares kunskaper och kompetens var enligt

propositionen grunden för fullgörande av skolans viktiga upp-

drag och för att uppnå de mål som riksdag och regeringen fast-

ställt.

Lärare för kvalitet och måluppfyllelse

Samhällsförändringarna och styrdokumenten ställer nya och

annorlunda krav på lärare i förskola, fritidshem, skola och

vuxenutbildning jämfört med för bara ett antal år sedan. Det

förutsätts att lärarna tillsammans med ledning och kollegor ut-

för ett kvalificerat pedagogiskt arbete på lokal nivå med att

tolka och precisera läroplansmål, utvärdera, dokumentera och

reflektera över sitt arbete samt utveckla en demokratisk dialog

med barn och elever. Lärare arbetar i dag med att skapa miljöer

för lärande i ett perspektiv av livslångt lärande och med en in-

formationsteknik som påverkar verksamhetens arbetsformer och

innehåll.

Lärarna i skolan har fått ett tydligare ansvar för elevernas

utveckling mot målen. Framåtsyftande individuella utveck-

lingsplaner skall upprättas för alla elever i grundskolan och

motsvarande skolformer. Åtgärdsprogram skall upprättas för

elever som har svårigheter i skolsituationen och är i behov av

särskilt stöd för att uppnå skolans mål och kunna åtnjuta rätten

till utbildning. Detta ställer särskilda krav på lärarna när det

gäller insikt i och kunskap om elevers behov, pedagogisk plane-

ring och studievägledning. Samarbetet med hemmet kring

elevernas skolarbete och resultat utgör en viktig del av lärares

uppdrag.

Enligt förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning

inom skolväsendet m.m. skall varje huvudman inom det offent-

liga skolväsendet och varje skola oavsett huvudman, årligen

upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den

kontinuerliga uppföljningen. Från och med hösten 2005 om-

4

fattas även den offentliga förskoleverksamheten och skolbarns-

omsorgen av denna skyldighet.

Det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan, fritidshemmet,

skolan och vuxenutbildningen innebär att lärarna fått ökat an-

svar att delta i arbetet med uppföljning, utvärdering och ut-

veckling. Lärare i skolan har också fått ett tydligare ansvar för

bedömning och betygssättning. Lärare deltar i den verksamhets-

förlagda delen av lärarutbildningen och påverkar på så sätt

lärarutbildningen och bidrar till introduktionen av nya lärare i

yrket. Lärarens uppdrag har successivt blivit bredare och mer

komplext.

Nuvarande reglering av läraryrket

Statens krav på lärarnas utbildning

Enligt skollagen (1985:1100) är kommuner och landsting skyl-

diga att för undervisningen använda lärare, förskollärare eller

fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den under-

visning de i huvudsak skall bedriva. Undantag får endast göras

om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det

finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna.

Behörig att anställas som lärare, förskollärare eller fritids-

pedagog i det offentliga skolväsendet utan tidsbegränsning är,

enligt 2 kap. 4 § skollagen

1.

den som har svensk lärarexamen, respektive barn- och ungdoms-

pedagogisk examen som regeringen med stöd av 1 kap. 11 § hög-

skolelagen (1992:1434) har meddelat föreskrifter om, eller mot-

svarande äldre utbildning, med huvudsaklig inriktning på den

undervisning anställningen avser, eller

2.

den som av Högskoleverket har fått ett behörighetsbevis.

Under vissa förutsättningar får, enligt 2 kap. 4 § andra stycket

skollagen, den som inte är behörig ändå anställas utan tidsbe-

gränsning om det saknas behöriga sökande. Den som inte upp-

fyller kraven får, enligt 2 kap. 5 § skollagen, anställas som

lärare, förskollärare eller fritidspedagog för högst ett år i sänder.

5

Av 9 kap. 16 b § skollagen följer att bestämmelserna om be-

hörighet gäller även fristående skolor.

Enligt 2 a kap. 3 § andra stycket skollagen skall det för be-

drivande av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg finnas

personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens

behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan till-

godoses.

Lärarutbildning

Lärarutbildningen har under senare år utvecklats mot en större

integrering av olika åldrar och olika ämnen och ämnesområden

med varandra. Mellan 1968 och 1988 utbildades lärare för de

olika stadierna i grundskolan samt för gymnasieskolan och

vuxenutbildningen i separata utbildningslinjer. Höstterminen

1988 infördes en grundskollärarlinje med inriktning mot års-

kurserna 1–7 eller 4–9. Såväl grundskollärar- som gymnasie-

lärarutbildningen bedrevs på olika linjer med en tydlig inrikt-

ning mot till exempel naturorienterande eller samhällsoriente-

rande ämnen.

År 2001 infördes en ny sammanhållen lärarutbildning (prop.

1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning, bet. 2000/01:UbU3,

rsk. 2000/01:5). Regeringens och riksdagens avsikt med denna

lärarutbildning är att underlätta samarbetet mellan lärare med

olika inriktningar samt att utbilda fler lärare som skall kunna

undervisa elever i olika åldrar i fler olika ämnen. Ett antal

examina har slagits samman till en gemensam lärarexamen.

Inom denna lärarexamen kan en lärarstuderande få examen med

olika inriktningar och specialiseringar efter fullgjorda kursford-

ringar om 120, 140, 160, 180, 200 eller 220 poäng.

Riksdagens beslut om en ny lärarutbildning ledde till änd-

ringar i de dåvarande bestämmelserna om lärarexamen i hög-

skoleförordningen (1993:100). Ändringarna innebär att lärar-

examen numera även innefattar lärare i förskola och fritidshem.

I den förnyade lärarutbildningsstrukturen är möjlighet till

kompetensutveckling för skolans lärare en viktig del. Strukturen

erbjuder lärarna möjlighet att studera inriktningar och speciali-

seringar för att tillgodose kraven i skolverksamheten.

6

Forskningsstrategi för lärarutbildningen

En forskningsstrategi för lärarutbildningen aviserades i den

ovan nämnda propositionen En förnyad lärarutbildning. I denna

framhölls att resurserna för forskning och forskarutbildning i

anslutning till lärarutbildningen och den pedagogiska yrkes-

verksamheten skulle öka. Regeringen framhöll också behovet

av att andelen forskarutbildade lärare inom lärarutbildningen

och i skolan borde öka.

Efter förslag i propositionen Forskning och förnyelse (prop.

2000/2001:3) avsätts medel för utbildningsvetenskaplig forsk-

ning, att fördelas av Kommittén för utbildningsvetenskap inom

Vetenskapsrådet. För 2006 fördelar Vetenskapsrådet 128 miljo-

ner kronor för utbildningsvetenskaplig forskning.

Åtgärdsprogram för lärarutbildningen

Den nya lärarutbildningen har utvärderats av Högskoleverket

som i mars 2005 överlämnade en rapport (Högskoleverket

2005:17R) till regeringen. Utvärderingen föranledde berörda

ministrar att bjuda in rektorerna för lärosäten med lärarutbild-

ningar till diskussioner om utvärderingens slutsatser och

rekommendationer. Inför den återkommande utvärderingen

2007 som Högskoleverket aviserat, kommer dialogen med

myndigheterna att fortsätta med syftet att utveckla lärarutbild-

ningen så att den kan möta de höga krav som ställs.

Som en följd av utvärderingen av lärarutbildningen har

examensbeskrivningen för lärarexamen ändrats och kraven på

lärarstudenternas kunskaper i bland annat läs-, skriv- och

matematikinlärning samt betygssättning förtydligats. I det fort-

satta arbetet kommer i första hand frågor om lärarstudenternas

kunskapsprofiler mot arbetsmarknaden och den studievägled-

ning som erbjuds, den verksamhetsförlagda delen av lärarut-

bildningen, lärarexaminas struktur och lärarutbildningens inter-

nationalisering att uppmärksammas.

Riksdagen har med anledning av propositionen Ny värld –

ny högskola (prop. 2004/05:162, bet. 2005/06:UbU 3, rskr.

2005/06:160), beslutat att frågan om hur lärarexamen skall

placeras in i den nya utbildnings- och examensstrukturen som

7

föreslås i propositionen, bör övervägas ytterligare. Denna in-

placering förväntas leda till förändringar i examensbeskriv-

ningen för lärare.

Behovet av en utredning

Läraryrkets utveckling

Regeringen har gjort kraftfulla insatser för att stärka och ut-

veckla läraryrket, framför allt genom lärarutbildningen. Den

verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen, resurser till

den utbildningsvetenskapliga forskningen genom forskarskolor

och forskarnätverk samt regionala utvecklingscentrum i anslut-

ning till lärarutbildningarna är viktiga verktyg för en fortsatt

utveckling av läraryrket.

Allt fler lärare deltar i forskarutbildning eller i forskning och

i kvalificerat utvecklingsarbete på lokal nivå. Det är angeläget

att kunskap om förskola, fritidshem, skola och vuxenutbildning

utvecklas för att öka verksamhetens och läraryrkets forsknings-

anknytning. Den förstärkta forskningsanknytningen av lärarut-

bildningen utgör en bas för detta arbete. Denna utveckling är

positiv, men ytterligare insatser behöver göras.

Behov av en utveckling av läraryrket

Lärares kompetens och behovet av att utveckla läraryrket

diskuteras i flera aktuella rapporter. I OECD-rapporten

Teachers Matter: Attracting, Developing and Retaining

Effective Teachers, som publicerades 2005, är utgångspunkten

att lärares insatser har stor betydelse. OECD menar att ambitio-

nen hos alla länder som deltagit i studien är att förbättra sina

skolor för att svara upp mot högre sociala och ekonomiska för-

väntningar i samhället i ett tillväxtperspektiv.

Enligt OECD är det viktigt att tydligt formulera vad lärare

förväntas kunna och prestera i särskilda kompetensprofiler som

skall vara förankrade i hela systemet (från lärarutbildning till

lönekriterier). Kompetensprofilerna skall visa på vikten av

djupa ämneskunskaper, pedagogisk skicklighet, förmågan att

8

arbeta effektivt i en skolmiljö med många heterogena elev-

grupper och många kollegor, samt förmågan att både själv

kunna utvecklas och att kunna bidra till hela skolans och yrkets

utveckling. Kompetensprofilerna bör enligt OECD sannolikt se

olika ut för t.ex. nyutexaminerade lärare, mer rutinerade lärare

och lärare med särskilt ansvarsfulla uppgifter.

I promemorian ”Att fånga kunnandet om lärande och under-

visning – Om villkoren för skolledare och lärare att ta del av

systematiskt framtagen kunskap om utbildningsverksamhet” (Ds

2005:16), förs en diskussion om dels vikten av att lärare och

skolledare tar till sig forskningsbaserad kunskap för sin egen

yrkesutveckling, dels behovet av olika kvalificeringsnivåer för

läraruppdraget utifrån skolans omfattande verksamhet.

Slutsatsen är att det finns ett allt tydligare behov av att diffe-

rentiera mellan lärares yrkeskvalifikationer, som i sin tur utgår

från den mängd kvalificerade och mångfasetterade uppgifter

som läraruppdraget rymmer. Vidare behöver forskningsbaserad

kunskap enligt utredaren få bättre fäste inom skolorna. Utreda-

ren diskuterar möjligheten av en mer utvecklad befattnings-

struktur i kommunerna genom bedömning av kvalificerade

lärare respektive högt kvalificerade lärare utöver den grund-

läggande nivå som alla behöriga lärare förutsätts ha.

Elevernas måluppfyllelse

Under den senaste tiden har särskild uppmärksamhet ägnats åt

svenska elevers resultat i den meningen att resultaten i vissa

ämnen delvis synes ha försämrats. Det finns signaler om resul-

tatförsämringar över tid vad gäller elevers prestationer i natur-

vetenskapliga ämnen och matematik både i ett nationellt och

internationellt perspektiv.

Resultaten i OECD:s senaste kunskapsmätning av 15-åringar

i skolan, Program för International Student Assessment (PISA),

IEA:s undersökning av kunskaper i matematik och naturveten-

skap hos svenska elever i gymnasieskolans avgångsklasser,

Third International Mathematics and Science Study (TIMSS)

samt den nationella utvärderingen av grundskolan (NU-03) har

lett till diskussioner om vilka insatser som kan och behöver

9

göras för att utvecklingen skall kunna vändas i en positiv rikt-

ning.

Statens skolverk skriver i sin lägesbedömning 2005 (Skol-

verkets rapport nr 264) att det är viktigt för skolans resultatför-

bättring att kraven på lärarprofessionen förstärks och förtyd-

ligas. Skolverket bedömer att lärarauktorisation skulle kunna ge

möjlighet att ställa vissa krav på utövande lärare oberoende av

vilken lärarutbildning de har gått. Nationell lärarauktorisation

skulle enligt verket kunna främja en ökad måluppfyllelse i

skolan. Det skulle också enligt verket kunna öka statusen för

läraryrket och bidra till att säkra lärartillgången på längre sikt.

Riksrevisionen har i sin rapport Rätt utbildning för under-

visningen – Statens insatser för lärarkompetens (RiR 2005:19)

uttryckt farhågor för att en stor del av undervisningen bedrivs

av obehöriga lärare eller lärare som har lärarutbildning, men

inte utbildning för just den undervisning de bedriver.

Riksrevisionen anser att undervisningens kvalitet, och där-

med elevernas resultat, riskerar att försämras. Dessutom även-

tyras enligt Riksrevisionen målsättningen att utbildningen skall

vara likvärdig i hela landet var den än anordnas, och det finns

en risk att riksdagens och regeringens intentioner inte får

genomslag i skolan. Eftersom statens styrning av skolan i stor

utsträckning riktar sig direkt till lärarkåren förutsätter det enligt

Riksrevisionen att lärarna har den pedagogiska kompetens som

behövs för att tolka och tillämpa läroplaner och kursplaner.

Lärarkompetensen är således en av de viktigaste faktorerna för

måluppfyllelsen i skolan och för kvaliteten i skolans verksam-

heter.

10

Auktorisation för läraryrket bör utredas

Att huvudmännen anställer utbildade, kunniga och engagerade

lärare är en förutsättning för en bra verksamhet i förskola, skola,

vuxenutbildning och fritidshem, inte minst för att den enskildes

utbildningsmål och rätt till utbildning skall kunna förverkligas.

Lärarnas insatser är avgörande för kvaliteten i undervisning och

annan pedagogisk verksamhet, elevernas resultat och verksam-

heternas utveckling. Regeringen bedömer dock att det är nöd-

vändigt att pröva nya vägar, utöver möjligheterna som den nya

lärarutbildningen ger, för att utveckla läraryrket och höja kvali-

teten i förskolan, fritidshemmet, skolan och vuxenutbildningen.

Lärarutbildningen har olika utformning i olika länder. En del

länder har till exempel ett obligatoriskt provår innan läraren

anses fullt behörig. Andra länder har system liknande auktori-

sation, legitimation eller något slag av certifiering. I Sverige

har den som har lärarexamen behörighet att anställas som lärare,

med vissa undantag.

Mot bakgrund av vad som anförts om de förändrade kraven

på förskolan och skolan, det förändrade läraruppdraget, oroande

tecken på att elevernas kunskapsresultat i vissa centrala ämnen

försämras och vikten av att säkra en hög lärarkompetens, anser

regeringen att det finns behov av att utreda förutsättningarna för

ett nationellt system för auktorisation av lärare.

Auktorisation av lärare kan enligt regeringens mening vara

ett sätt att utveckla verksamheten, höja kvaliteten i läraryrket

och utifrån verksamhetens behov lyfta fram lärare med särskilt

ansvar för utvecklings- och kvalitetsarbetet i förskolor, fritids-

hem, skolor och vuxenutbildning.

Skollagskommittén, som hade i uppdrag att göra en översyn

av skollagstiftningen, behandlade i samband med behörighets-

reglerna för lärare den närliggande frågan om behovet av legi-

timationsregler eller annan form av auktorisation för lärare

(SOU 2002:121). Kommittén hade dock inte möjlighet att

närmare utreda dessa frågor utan ansåg att de borde utredas i

annat sammanhang.

11

Uppdraget

Behovsanalys och olika förslag

En utredare får i uppdrag att analysera och bedöma om det finns

behov av att införa ett system med auktorisation av lärare i syfte

att främja förskolans, förskoleklassens, fritidshemmets, skolans

och vuxenutbildningens utveckling. Utredaren skall analysera

både de fördelar och nackdelar som kan finnas med auktorisa-

tion av lärare och redovisa dessa.

Som en del i utredningsuppdraget skall utredaren analysera

och redovisa olika förslag till hur auktorisation av lärare skulle

kunna utformas. Konsekvenser av respektive förslag skall redo-

visas.

Vid analysen av de olika förslagen skall utredaren ta ställ-

ning till om det ur statens perspektiv är mest ändamålsenligt att

parterna själva, dvs. lärarorganisationerna och huvudmännen,

tar ansvar för ett system med auktorisation eller om staten bör ta

ansvar för auktorisationen. Som ett led i denna bedömning skall

utredaren i samråd med parterna analysera och övergripande

beskriva hur ett system där parterna själva tar ansvaret skulle

kunna utformas och vilken eventuell roll som staten i så fall bör

ha i ett sådant system. Utredaren skall beakta att ett sådant

system även blir tillämpligt på arbetsgivare och arbetstagare

som inte är organiserade (föreningsfriheten).

Utredaren skall även analysera och redovisa ett system där

staten helt tar ansvaret för auktorisationen. Redovisningen skall

innehålla förslag om hur ett sådant system kan organiseras,

genomföras och följas upp. Utredaren skall bedöma vilka vill-

kor för auktorisation som staten skulle kunna ställa, till exempel

om lärare bör tjänstgöra viss tid i yrket för att få auktorisation

samt bedöma hur lång tid som i så fall krävs. Utredaren skall

också bedöma behovet av handledning under en sådan period.

Utredaren skall utgå från att läraren under denna tid, för att bli

auktoriserad, också skall visa förmåga att fullgöra lärares samt-

liga uppgifter.

Det står utredaren fritt att redovisa andra tänkbara modeller

än vad som angetts ovan.

12

Utredaren skall i sina förslag redovisa vilka villkor som

lärare bör uppfylla för att kunna få auktorisation. Utredaren

skall vidare i de olika förslagen bedöma vilken instans som

skall besluta om auktorisationen. I uppdraget ingår också att

redovisa på vilka grunder en auktorisation skall kunna om-

prövas och i så fall vilken organisation som krävs för detta.

Ytterligare utgångspunkter

Auktorisation av lärare skall bygga på skollagens bestämmelser

där lärarexamen krävs för tillsvidareanställning av lärare. En

lärarexamen bör alltså vara ett grundkrav för att få en auktori-

sation. Samma sak gäller för auktorisation av lärare i förskola

och fritidshem.

Uppdraget skall omfatta lärare hos både offentliga och en-

skilda huvudmän. Utredaren skall även bedöma om samtliga

ifrågavarande lärarkategorier bör omfattas av auktorisation.

Utredaren skall pröva om vissa centrala läraruppgifter, till

exempel betygssättning eller att vara medbedömare vid betygs-

sättning, skall vara förbehållna auktoriserade lärare.

Utredaren skall vidare bedöma om en auktorisation kan ut-

formas så att den främjar en utveckling av skolans arbetsorgani-

sation. Arbetet med att genomföra, följa upp, utvärdera och ut-

veckla verksamheterna i förskolan, förskoleklassen, fritids-

hemmet, skolan och vuxenutbildningen innebär att det måste

finnas en struktur för detta. Utredaren skall därför överväga om

auktorisation bör vara en grund för att utföra särskilt kvalifice-

rade uppgifter inom verksamhetens organisation.

Utredaren skall också överväga om det finns behov av flera

kvalifikationssteg inom ett system med auktorisation av lärare

och vad dessa i så fall skall grundas på.

Utredaren skall analysera och bedöma hur de olika förslagen

till auktorisation skulle förhålla sig till gällande bestämmelser

på arbetsrättens område och till gällande avtal, hur lednings-

funktionen skulle påverkas samt hur förslagen skulle förhålla

sig till nuvarande bestämmelser om lärare och annan personal i

skollagen. Utredaren skall också lämna förslag till hur redan

13

anställda lärare kan inordnas i ett system med lärarauktorisa-

tion.

Utredaren skall också redovisa konsekvenserna för lärarnas

möjlighet att få sina yrkeskvalifikationer erkända i andra EU-

länder enligt direktiv 89/48/EEG samt hur lärare från andra EU-

länder eller länder utanför EU/EES-området kan bli auktorise-

rade i Sverige. Utredaren skall även i övrigt beakta de EG-

direktiv, konventioner eller överenskommelser som är relevanta

i sammanhanget och som Sverige implementerat eller åtagit sig

att följa.

Utredaren skall studera hur reglering utformats genom legi-

timation, auktorisation eller liknande system för yrken inom

andra sektorer i samhället. Sådana system finns inom vissa

samhällssektorer, till exempel inom hälso- och sjukvården och

för revisorer och advokater.

Slutligen ingår i uppdraget att göra vissa internationella jäm-

förelser och studera hur reglering av läraryrket genomförts i

andra länder.

Genomförande och redovisning av uppdraget

Utredaren skall samråda med Sveriges Kommuner och Lands-

ting, Friskolornas Riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas riks-

förbund, Sveriges skolledarförbund och företrädare för elev-

organisationer samt andra berörda myndigheter och intresse-

organisationer.

Utredaren skall redovisa de författningsändringar som kan

bli följden av utredarens förslag samt de ekonomiska

konsekvenserna av förslagen.

Uppdraget skall redovisas senast den 31 maj 2007.

(Utbildnings-

och

kulturdepartementet)