Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att fristående gymnasieskolor ska ha möjlighet att begränsa mottagandet till en viss utbildning till att avse elever som är i behov av särskilt stöd och vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.

I propositionen föreslås även att huvudmän för fristående skolor som genomför nationella prov ska bevara elevlösningar av de nationella proven.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2012.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).

• Sida 4
•  Original

2. Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

dels att 15 kap. 33 § och 26 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 26 kap. 28 §, samt närmast före 26 kap. 28 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 kap.

33 §

Varje huvudman för en fristående gymnasieskola ska ta emot alla ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen i gymnasieskolan.

Varje huvudman för en fristående gymnasieskola ska ta emot alla ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen i gymnasieskolan. Mottagandet till en viss utbildning får dock begränsas till att avse

1. elever som är i behov av särskilt stöd, och

2. vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.

När det gäller utbildningar som inte utformas för en grupp elever och yrkesintroduktion som utformas för en grupp elever finns särskilda regler om när huvudmannen för en fristående skola är skyldig att ta emot ungdomar som uppfyller behörighetskraven för utbildningen i 17 kap. 29 §. I övrigt är en huvudman för en fristående skola inte skyldig att ta emot ungdomar till sådan utbildning.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 16 kap. 54 § andra stycket eller 17 kap. 34 § andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådan utbildning som avses i första stycket andra meningen.

26 kap.

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om – tillsyn (2–9§§), – ingripanden vid tillsyn (10–18 §§), – statlig kvalitetsgranskning (19–23 §§), och – nationell uppföljning och utvärdering (24–27 §§).

– nationell uppföljning och utvärdering (24–28 §§).

• Sida 5
•  Original

Bevarande av elevlösningar av nationella prov

28 §

Huvudmannen för en fristående skola som genomför nationella prov ska bevara elevlösningar av de nationella proven.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om skyldigheten enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 april 2012.

• Sida 6
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

Den 1 februari 2011 remitterades promemorian Vissa frågor som rör fristående skolor (U2011/656/GV). En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1 och det lagförslag som lades fram i promemorian finns i bilaga 2. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet (U2011/656/GV).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 1 december 2011 att inhämta Lagrådets yttrande över det lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

4. Fristående skolor ska kunna begränsa mottagandet till vissa elevgrupper

Regeringens förslag: En fristående gymnasieskola ska ha möjlighet att begränsa mottagandet till en viss utbildning till att avse elever som är i behov av särskilt stöd och vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om sådan utbildning.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: En majoritet av de som har yttrat sig tillstyrker förslaget. Flera remissinstanser har dock lämnat synpunkter i fråga om tillämpningen av den föreslagna bestämmelsen.

Myndigheten för handikappolitisk samordning (HANDISAM), Barnombudsmannen, Statens skolverk, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Diskrimineringsombudsmannen (DO) samt Stockholms och Växjö kommuner är positiva till förslaget, eftersom det ökar möjligheterna för elever med funktionshinder att på samma sätt som andra elever kunna välja skola. Några remissinstanser, bl.a. HANDISAM, Statskontoret och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), lyfter fram att det är naturligt att fristående gymnasieskolor på samma sätt som fristående grundskolor ska kunna specialisera vissa utbildningar för vissa elevgrupper.

Flera remissinstanser, däribland Piteå och Växjö kommuner samt

Lärarnas Riksförbund, tillstyrker förslaget och anser att det ska råda lika villkor mellan kommunala och fristående gymnasieskolor. Skolverket, liksom Statens skolinspektion, menar dock att den föreslagna bestämmelsen innebär att det inte råder lika villkor mellan kommunala och fristående skolor, eftersom kommuner inte har samma möjlighet att begränsa mottagandet till vissa elevgrupper utan ska stå öppna för alla. Kramfors kommun avstyrker förslaget och menar att fristående skolor, liksom kommunala skolor, ska kunna anpassa sin organisation och sin

• Sida 7
•  Original

undervisning till elevers behov och förutsättningar. Även Malmö kommun avstyrker förslaget med hänvisning till principen om inkludering av elever i behov av särskilt stöd.

Autism- och Aspergerförbundet, som tillstyrker förslaget, menar att elever med autism och Aspergers syndrom når skolans kunskapsmål i mycket lägre utsträckning än andra elever och att förslaget är ett viktigt alternativ för att skapa en fungerande skolsituation för elever med autism och Aspergers syndrom. Karlstads kommun tillstyrker förslaget förutsatt att möjligheten riktas mot elever med tydliga neuropsykiatriska funktionshinder och komplexa inlärningsproblem. Rättviks kommun framför att det undantag som föreslås bör vara konstruerat så att det gäller ett mycket litet antal fall. Göteborgs kommun anser att tillstånd för ett begränsat mottagande endast ska få ges under förutsättning att den fristående skolan även erbjuder motsvarande utbildning utan begränsat mottagande.

Synskadades riksförbund och Svenska Dyslexiföreningen ställer sig tveksamma till förslaget. Föreningen anser att konsekvenserna av det bör utredas vidare.

Skälen för regeringens förslag: I den nya skollagen (2010:800) finns det en bestämmelse som ger fristående grundskolor möjlighet att begränsa utbildningen till att avse vissa årskurser, elever som är i behov av särskilt stöd och vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för (10 kap. 35 § skollagen). Det finns för närvarande inte någon motsvarande reglering för fristående gymnasieskolor.

En fristående gymnasieskola ska vara öppen för alla som tillhör gymnasieskolans målgrupp. Varje huvudman för en fristående gymnasieskola ska ta emot alla ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen i gymnasieskolan (15 kap. 33 § skollagen). Det är huvudmannen som enligt 16 kap. 36 § skollagen för varje enskild sökande prövar om han eller hon är behörig och om den sökande ska tas emot. En fristående skola ska inom ramen för sina normala resurser kunna ge stöd åt flertalet elever. Den ska, på samma sätt som en kommunal skola, kunna anpassa sin organisation och sin undervisning så att hänsyn tas till elevens behov och förutsättningar.

Ersättning till huvudmannen för en fristående gymnasieskola ges enligt bestämmelser i 16 kap.52–55 §§ och 17 kap.31–36 §§skollagen. En elevs hemkommun ska lämna bidrag till huvudmannen för en fristående gymnasieskola som har tagit emot en elev på ett nationellt program. Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet och den inriktningen, om kommunen erbjuder sådan utbildning. Tilläggsbelopp ska lämnas för bl.a. elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Av 15 kap. 33 § tredje stycket skollagen följer att den fristående skolan inte kan neka att ta emot en elev med omfattande stödbehov om hemkommunen är beredd att ersätta kostnaderna för elevens stödbehov (tilläggsbelopp). I det fall den fristående skolan anser att tilläggsbeloppet inte är tillräckligt kan huvudmannen överklaga beslutet (28 kap. 5 § första stycket 2 skollagen).

Kommuner har i dag större möjlighet än flertalet fristående gymnasieskolor att organisera undervisningen i gymnasieskolan på olika sätt. Huvudmän som driver flera skolenheter kan efter mottagandet

• Sida 8
•  Original

fördela elever mellan sina olika skolor, så att elever som behöver viss anpassad utbildning placeras på en skola med inriktning mot sådan utbildning. Små kommuner med ett begränsat utbud kan i samverkan med andra kommuner öka möjligheterna att anpassa sin organisation och erbjuda utbildningar anpassade till de olika behov som finns. En huvudman för en fristående gymnasieskola som endast har en skolenhet kan med dagens regler inte begränsa mottagandet till en viss elevgrupp.

Regeringens övergripande ambition är att öka valfriheten och skapa lika villkor för fristående och kommunala skolor. I likhet med Specialpedagogiska skolmyndigheten och Statskontoret har regeringen uppfattningen att motsvarande möjlighet som finns för fristående grundskolor att begränsa mottagandet ska införas för fristående gymnasieskolor. Någon möjlighet till begränsning till vissa årskurser är dock inte relevant för gymnasieskolans del. Som Barnombudsmannen och

HANDISAM har påpekat innebär förslaget att även elever med funktionsnedsättning kan erbjudas valfrihet. Även Statens skolverk har lyft fram att förslaget leder till ett ökat utbud av utbildningar som kan tillgodose berörda elevers behov. Förslaget innebär också att fristående gymnasieskolor ska kunna specialisera vissa utbildningar för elever med exempelvis dyslexi, inlärningsproblem eller koncentrationssvårigheter, vilket DO anser är positivt.

I enlighet med vad Hylte, Lerums och Mörbylånga kommuner har anfört i sina remissyttranden föreslår regeringen inte några särskilda bidragsregler för dessa utbildningar, utan dagens bidragsregler för fristående gymnasieskolor som kortfattat har beskrivits ovan ska gälla.

Regeringen delar HANDISAM:s och Skolverkets uppfattning att den föreslagna förändringen bör följas upp. Regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att följa utvecklingen i de fristående grund- och gymnasieskolor som ges tillstånd att starta specialiserade utbildningar inriktade mot en viss elevgrupp.

Regeringen bedömer att det finns ett behov av att meddela föreskrifter om t.ex. anpassningar av utbildningens innehåll. Det föreslås därför ett normgivningsbemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att få meddela föreskrifter om utbildning av det aktuella slaget.

5. Fristående skolor ska bevara elevlösningar av nationella prov

Regeringens förslag: Huvudmannen för en fristående skola som genomför nationella prov ska bevara elevlösningar av de nationella proven.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela ytterligare föreskrifter om skyldigheten enligt första stycket.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag med undantag för att bemyndigandet är något omformulerat.

• Sida 9
•  Original

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig över förslaget tillstyrker.

Skälen för regeringens förslag: Av 3 § arkivlagen (1990:782) följer att elevlösningar av nationella prov i kommunala skolor ska bevaras.

Dessa bestämmelser gäller dock inte för fristående skolor.

Statens skolverk har till uppgift att utveckla och tillhandahålla nationella prov. I grundskolan omfattar provsystemet för årskurserna 3, 6 och 9 ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk, för årskurs 6 även ämnet engelska och för årskurs 9 ämnena engelska samt biologi, fysik och kemi. Regeringen har dessutom nyligen föreskrivit om nationella prov i fler ämnen i årskurs 6 och 9 som ska tillämpas från och med läsåret 2013/14. I gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning ges kursprov i svenska och svenska som andraspråk, engelska och matematik. Läraren ska använda proven för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd vid betygssättningen. De universitetsinstitutioner som har Skolverkets uppdrag att konstruera proven samlar in ett urval elevlösningar från skolorna som ett underlag för utveckling av framtida prov. Statens skolinspektion har regeringens uppdrag (U2009/4877/G, U2010/3860/G) att samla in ett urval av redan rättade nationella prov från skolor i hela landet och rätta dem en gång till. Resultatet av myndighetens rättning ska kunna leda till en fördjupad granskning inom ramen för Statens skolinspektions tillsyn och kvalitetsgranskning.

Det förhållandet att de fristående skolorna inte måste bevara elevlösningar leder till bortfall i de insamlingar som görs. Det är av stor vikt att fristående skolor kan delta på samma villkor som kommunala skolor vid Skolinspektionens kontrollrättning av nationella prov, liksom att de som konstruerar proven har ett tillräckligt underlag för sitt utvecklingsarbete. För att främja möjligheten till likvärdig bedömning av elevers prestation på de nationella proven är det angeläget att elevlösningar från fristående skolor bevaras på samma sätt som i kommunala skolor. Det föreslås därför att det ska införas en skyldighet för fristående skolor att bevara elevlösningar av nationella prov.

Göteborgs, Kramfors och Mörbylånga kommuner har utgått från att de fristående skolorna ska överlämna elevlösningar av nationella prov till lägeskommunen för arkivering. Regeringen ser för närvarande ingen anledning till att kommunerna ska arkivera elevlösningarna. Elevlösningarna är inte handlingar som har sådan betydelse för elever eller andra att de behöver bevaras för en längre tid.

Regeringen bedömer att det finns ett behov av att meddela ytterligare föreskrifter om t.ex. hur lång tid elevlösningarna ska bevaras. Det föreslås därför ett normgivningsbemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att få meddela ytterligare föreskrifter om den nu aktuella skyldigheten.

• Sida 10
•  Original

6. Ekonomiska och andra konsekvenser

Möjlighet för fristående gymnasieskolor att begränsa mottagandet till vissa grupper

Ett införande av en möjlighet för fristående gymnasieskolor att begränsa mottagandet till vissa elevgrupper bidrar till att skapa lika villkor mellan kommunala och fristående skolor utan att öka kostnaderna för utbildningen totalt. Samtidigt ökar möjligheten för elever i behov av särskilt stöd, liksom för elever som bättre kommer till sin rätt i en speciellt anpassad utbildning att välja mellan olika anordnare. Detta bör också bidra till en ökad kvalitet i utbildningen. Den föreslagna regleringen kommer att på ett positivt sätt påverka konkurrensförhållandena för berörda skolor. Likabehandling och konkurrensneutralitet gynnar konkurrens.

Den fristående gymnasieskolan får ersättning från hemkommunen. Ersättning ges enligt skollagens bestämmelser om bidrag till fristående gymnasieskolor. Dessa innebär att en elevs hemkommun ska lämna bidrag till huvudmannen för en fristående gymnasieskola som har tagit emot en elev på ett nationellt program. Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet och den inriktningen, om kommunen erbjuder sådan utbildning. Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. I sådana fall är den fristående skolan inte skyldig att ta emot eleven.

Fristående skolor ska bevara elevlösningar av nationella prov

De nationella proven utgör ett viktigt underlag vid kunskapsbedömning och betygssättning av en elev, och många lärare i fristående skolor bevarar redan i dag elevlösningar av genomförda nationella prov. I dessa fall innebär regleringen ingen tillkommande eller ökad kostnad. Eventuella tillkommande kostnader som en fristående skola kan ha för att under en period bevara elevlösningar av nationella prov bedöms vara mycket begränsade.

7. Ikraftträdande

Regeringens förslag: Lagen om ändring i skollagen (2010:800) ska träda i kraft den 1 april 2012.

Promemorians förslag: I promemorian lämnades inget förslag till tidpunkt för ikraftträdande.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 kap. 1 § gymnasieförordningen (2010:2039) ska en ansökan om godkännande som enskild huvudman för en viss utbildning i gymnasieskolan ha

• Sida 11
•  Original

kommit in till Statens skolinspektion senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen ska starta. Regeringen föreslår att ändringen av skollagen ska träda i kraft den 1 april 2012. För att den föreslagna bestämmelsen om mottagandet till en viss utbildning ska kunna tillämpas på utbildning som planeras starta hösten 2013 avser regeringen att senarelägga tidpunkten för ansökan om godkännande för denna kategori av utbildningar den första ansökningsomgången.

Den föreslagna tidpunkten för ikraftträdande medger även att elevlösningar av nationella prov som genomförs i fristående gymnasieskolor våren 2012 ska bevaras.

8. Författningskommentar till lag om ändring i skollagen (2010:800)

15 kap.

33 §

I paragrafen finns bestämmelser om skyldigheten för huvudmän för fristående gymnasieskolor att ta emot ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen.

I paragrafens första stycke finns det en ny bestämmelse om fristående gymnasieskolors rätt att begränsa mottagandet till en viss utbildning till att avse elever som är i behov av särskilt stöd och vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för. När det gäller vilka elever en utbildning av det här slaget kan bli aktuell för hänvisas till författningskommentaren till motsvarande bestämmelse för fristående grundskolor i 10 kap. 35 § skollagen (se prop. 2009/10:165, del 2, s. 743). Paragrafens fjärde stycke, som är nytt, innehåller ett normgivningsbemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om sådan utbildning till vilket mottagandet får begränsas.

Paragrafen behandlas närmare i avsnitt 4.

26 kap.

1 §

Paragrafen anger vilka bestämmelser som finns i kapitel 26.

I paragrafen sista strecksats har det tagits in en hänvisning till de nya bestämmelserna i 28 §.

28 §

Paragrafen, som är ny, handlar om bevarande av elevlösningar av nationella prov.

Paragrafens första stycke innehåller en bestämmelse om att huvudmannen för en fristående skola som genomför nationella prov ska bevara elevlösningar av dessa. I andra stycket finns det ett normgivningsbemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela ytterligare föreskrifter om den

• Sida 12
•  Original

skyldighet som regleras i paragrafens första stycke. Det kan t.ex. handla om föreskrifter om hur länge elevlösningar av nationella prov ska bevaras.

Paragrafen behandlas närmare i avsnitt 5.

• Sida 13
•  Original

Sammanfattning av promemorian Vissa frågor som rör fristående skolor (U2011/656/GV)

I en promemoria upprättad inom Utbildningsdepartementet (U2011/656/GV) föreslogs dels att införa en möjlighet för fristående gymnasieskolor att begränsa mottagandet till vissa grupper, och dels införa krav på att fristående skolor ska bevara elevlösningar på nationella prov. Förslagen sammanfattas nedan.

Möjlighet för fristående gymnasieskolor att begränsa mottagandet till vissa grupper

Regeringens övergripande ambition är att öka valfriheten och skapa lika villkor för fristående och kommunala skolor. I promemorian föreslogs därför att fristående gymnasieskolor, liksom fristående grundskolor, ska få begränsa mottagandet till vissa elevgrupper och därmed kunna specialisera vissa utbildningar för elever med exempelvis dyslexi, inlärningsproblem eller koncentrationssvårigheter. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreslogs få meddela föreskrifter om sådana utbildningar. Föreskrifterna kan bl.a. innehålla närmare regler om Statens skolinspektions prövning samt ange vad som ska framgå av Skolinspektionens beslut.

Om det inte finns plats för alla sökande till den fristående gymnasieskolans utbildning, bör urvalet ske efter grunder som är godkända av Skolinspektionen. Med detta menas att urvalsgrunderna granskas av Skolinspektionen i samband med dess prövning av huvudmannens ansökan om godkännande av utbildningen. Bestämmelser med denna innebörd föreslogs finnas i förordning.

Fristående skolor ska bevara elevlösningar på nationella prov

Elevlösningar på nationella prov i kommunala skolor ska, tillsammans med en uppsättning av provet, arkiveras enligt 3 § arkivlagen samt Allmänna råd om bevarande och gallring rörande kommuners utbildningsväsende (RA-FS 2002:2). Bestämmelserna om arkivering och bevarande gäller dock inte för fristående skolor. Statens skolinspektion har regeringens uppdrag (U2009/4877/G, U2010/3860/G) att samla in ett urval av redan rättade nationella prov från skolor i hela landet och rätta dem en gång till. Resultatet av myndighetens rättning ska sedan kunna leda till en fördjupad granskning inom ramen för Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskning. Även de universitet som har Skolverkets uppdrag att konstruera de nationella proven samlar in ett urval av rättade lösningar som underlag för sitt arbete.

Det är av stor vikt att även fristående skolor kan delta på samma villkor vid kontrollrättning av nationella prov, liksom att de som konstruerar proven har ett tillräckligt underlag för sitt utvecklingsarbete. Därför föreslogs i promemorian en bestämmelse om fristående skolors skyldighet att bevara elevlösningar på nationella prov samt att regeringen eller

• Sida 14
•  Original

den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om skyldighet att bevara elevlösningar samt hur lång tid dessa ska bevaras. Bemyndigandet avses användas bl.a. för att föreskriva att proven ska förvaras ordnat och lätt tillgängliga.

• Sida 15
•  Original

Prop. 2011/12:49 Bilaga 2

Lagförslag i promemorian Vissa frågor som rör fristående skolor (U2011/656/GV)

Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

dels att 15 kap. 33 § och 26 kap. 1 § ska ha följande lydelse, och

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 26 kap. 28 §, samt närmast före 26 kap. 28§ en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 kap.

33 §

Varje huvudman för en fristående gymnasieskola ska ta emot alla ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen i gymnasieskolan.

Varje huvudman för en fristående gymnasieskola ska ta emot alla ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen i gymnasieskolan. Mottagandet för en viss utbildning får dock begränsas till att avse elever som är i behov av särskilt stöd eller vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.

När det gäller utbildningar som inte utformas för en grupp elever och yrkesintroduktion som utformas för en grupp elever finns särskilda regler om när huvudmannen för en fristående skola är skyldig att ta emot ungdomar som uppfyller behörighetskraven för utbildningen i 17 kap. 29 §. I övrigt är en huvudman för en fristående skola inte skyldig att ta emot ungdomar till sådan utbildning.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 16 kap. 54 § andra stycket eller 17 kap. 34 § andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana utbildningar som avses i första stycket andra meningen.

26 kap.

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

– tillsyn (29§§), – ingripanden vid tillsyn (10– 18 §§),

– statlig kvalitetsgranskning (19–23 §§), och

– nationell uppföljning och utvärdering (24–27 §§).

I detta kapitel finns bestämmelser om

– tillsyn (29§§), – ingripanden vid tillsyn (10– 18 §§),

– statlig kvalitetsgranskning (19–23 §§), och

– nationell uppföljning och utvärdering (24–28 §§)

• Sida 16
•  Original