Propositionens huvudsakliga innehåll

I denna proposition lämnas förslag om vissa begränsningar av möjligheterna att göra avdrag för koncernbidrag. Förslaget medför att företag med beskattningsår som börjar före den 1 januari 2013 och som avslutas efter den 18 april 2013 vid tillämpningen av 35 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) under det beskattningsåret bara får dra av en viss del av ett koncernbidrag som har lämnats till ett företag med beskattningsår som börjar efter den 31 december 2012 och som avslutas efter den 18 april 2013. Syftet är att förhindra att företag med hjälp av koncernbidrag utan begränsningar flyttar vinster hänförliga till beskattningsår som påbörjats före den 1 januari 2013 till ett annat företag i koncernen där vinsterna blir föremål för den lägre skattesats som gäller för beskattningsår som påbörjats efter den 31 december 2012. Förslaget innebär följande. För så stor del av lämnat koncernbidrag som antalet påbörjade månader före den 1 januari 2013 utgör av antalet månader i beskattningsåret får avdrag göras med högst 83,66 procent. För resterande del får avdrag göras utan begränsning.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2014. Reglerna kommer att få effekt på beskattningsår som avslutas efter den 18 april 2013, dvs. från och med dagen efter den dag då regeringen överlämnade en skrivelse till riksdagen och där aviserade ett kommande förslag om att i vissa situationer begränsa möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

• Sida 4
•  Original

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)¹

dels att punkt 1 i övergångsbestämmelserna till lagen (2012:757) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse,

dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen (2012:757) om ändring i nämnda lag ska införas en ny punkt, 6, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas första gången vid beskattningen 2014, om inte något annat anges i punkterna 2–5.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas första gången vid beskattningen 2014, om inte något annat anges i punkterna 2–6.

6. Företag med beskattningsår som börjar före den 1 januari 2013 och som avslutas efter den 18 april 2013 får vid tillämpningen av 35 kap. under det beskattningsåret bara göra avdrag för koncernbidrag som har lämnats till företag med beskattningsår som börjar efter den 31 december 2012 och som avslutas efter den 18 april 2013 enligt följande. För så stor del av lämnat koncernbidrag som antalet påbörjade månader före den 1 januari 2013 utgör av antalet månader i beskattningsåret får avdrag göras med högst 83,66 procent. För resterande del får avdrag göras utan begränsning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

¹ Lagen omtryckt 2008:803.

• Sida 5
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

Det har uppmärksammats att möjligheten att lämna koncernbidrag från ett företag med brutet räkenskapsår till ett annat företag i koncernen med ett senare påbörjat räkenskapsår kan användas på ett inte avsett sätt. Regeringen lämnade därför skrivelsen Meddelande om kommande förslag om begränsningar av möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag (skr. 2012/13:149) till riksdagen den 18 april 2013. I skrivelsen aviseras kommande förslag om att i vissa situationer begränsa möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag. Finansdepartementet har därefter, den 19 april 2013, remitterat promemorian Begränsningar av möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag. Promemorians lagförslag finns i bilaga 1. En förteckning av remissinstanserna finns i bilaga 2. Remissyttrandena och en sammanställning av yttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2013/1657).

Regeringens förslag innebär en mindre begränsning av avdragsrätten i förhållande till det remitterade förslaget.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 19 september 2013 att inhämta Lagrådets yttrande. Lagrådsremissens förslag stämmer överens med propositionens. Lagrådet lämnade förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 3.

4. Bakgrund – sänkt bolagsskatt fr.o.m. 2013

Den 1 januari 2013 sänktes bolagsskatten från 26,3 procent till 22 procent (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:FiU1, rskr. 2012/13:37, SFS 2012:757). Enligt vad som då föreskrevs ska den nya och lägre bolagsskattesatsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2012. Det innebär att sänkningen endast ska träffa bolagsvinster som uppkommit under beskattningsår som börjar den 1 januari 2013 eller därefter. Enligt 1 kap. 15 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, motsvarar beskattningsåret för juridiska personer räkenskapsåret. Företag med s.k. brutna räkenskapsår som har påbörjats under 2012 men som sträcker sig över årsskiftet och avslutas under 2013 ska alltså inte tillämpa bolagsskattesänkningen på resultat som avser det räkenskapsåret, utan först för det följande räkenskapsåret.

• Sida 6
•  Original

5. Övervägande och förslag

Regeringens förslag: Företag med beskattningsår som börjar före den 1 januari 2013 och som avslutas efter den 18 april 2013 får vid tillämpningen av 35 kap. inkomstskattelagen under det beskattningsåret bara göra avdrag för koncernbidrag som har lämnats till företag med beskattningsår som börjar efter den 31 december 2012 och som avslutas efter den 18 april 2013 enligt följande. För så stor del av lämnat koncernbidrag som antalet påbörjade månader före den 1 januari 2013 utgör av antalet månader i beskattningsåret får avdrag göras med högst 83,66 procent. För resterande del får avdrag göras utan begränsning. Det mottagande företaget ska ta upp hela koncernbidraget till beskattning.

Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2014.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag. I promemorian föreslås en mer långtgående begränsning av avdragsrätten.

Remissinstanserna: Av de remissinstanser som har yttrat sig i sak har åtta av nio tillstyrkt förslaget eller inte haft något att erinra mot det. Dit hör Skatteverket, Kammarrätten i Sundsvall, Förvaltningsrätten i Malmö,

Juridiska Fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, FAR, Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges advokatsamfund och Ekonomistyrningsverket. Svenskt Näringsliv anser att förslaget är oproportionerligt och borde utformas på ett annat sätt. Även H&M Hennes & Mauritz AB (H&M), som har inkommit med en skrivelse i ärendet, anser att förslaget borde utformas på ett annat sätt.

Skälen för regeringens förslag

Räkenskapsår

Ett räkenskapsår ska omfatta tolv månader. Fysiska personer, dödsbon, sådana handelsbolag vars inkomst ska beskattas hos en fysisk person och vissa samfällighetsförvaltande juridiska personer ska normalt ha kalenderår som räkenskapsår. Andra företag får ha brutet räkenskapsår. Ett brutet räkenskapsår ska omfatta en period av tolv hela månader men måste påbörjas den första dagen i en kalendermånad, förutom när bokföringsskyldigheten inträder. När bokföringsskyldigheten inträder eller räkenskapsåret läggs om, får räkenskapsåret dessutom omfatta kortare tid än tolv månader eller utsträckas till att omfatta högst 18 månader. Företag som ingår i samma koncern ska ha gemensamt räkenskapsår. För juridiska personer är beskattningsåret detsamma som räkenskapsåret.

Reglerna om koncernbidrag

Enligt svensk skattelagstiftning behandlas varje företag för sig oavsett om det är ett fristående företag eller om det ingår i en koncern. Emellertid tas ändå olika hänsyn till koncernförhållanden. Tanken är att den sammantagna skattebelastningen för en koncern inte ska vara större

• Sida 7
•  Original

än om koncernens verksamhet hade drivits av ett enda företag. Det finns därför sedan lång tid tillbaka regler om s.k. koncernbidrag. Dessa innebär att givande koncernföretag gör en värdeöverföring till mottagande koncernföretag, varpå givaren får göra avdrag för bidraget samtidigt som mottagaren ska ta upp det till beskattning. En sådan ordning är acceptabel så länge skattesatsen är densamma för såväl givande som mottagande företag. Som förutsättning för att koncernbidrag ska kunna lämnas gäller bl.a. att det ena företaget direkt eller indirekt äger mer än 90 procent av andelarna i det andra företaget. Reglerna om koncernbidrag finns i 35 kap. IL.

Begränsad rätt till avdrag för koncernbidrag

Som nämnts ovan är huvudregeln att företag i samma koncern ska ha gemensamt räkenskapsår. När ett nytt företag kommer in i koncernen måste alltså detta företag anpassa sitt räkenskapsår om det avviker från de övriga koncernföretagens. Det år som koncernförhållandet uppkommer kommer dock räkenskapsåren inte att stämma överens.

Denna ordning kan utnyttjas på så sätt att ett företag kan komma i åtnjutande av den lägre bolagsskattesatsen för vinster som är hänförliga till beskattningsår som påbörjats före den 1 januari 2013. Detta skulle t.ex. bli fallet om ett företag med brutet räkenskapsår som har påbörjats under 2012 och som avslutas under 2013 skaffar sig ett dotterföretag vars räkenskapsår påbörjats efter den 31 december 2012, varefter moderföretaget lämnar ett koncernbidrag till dotterföretaget. Därigenom flyttas moderföretagets vinst till dotterföretaget, som kommer att beskattas med den nya och lägre bolagsskattesatsen.

Förfarandet är inte förenligt med den ordning som systemet förutsätter. Som tidigare nämnts är en ordning med koncernbidrag acceptabel så länge skattesatsen är densamma för såväl givande som mottagande företag. Den skattesänkning som företagen skulle kunna tillgodogöra sig genom att utnyttja skillnaden i skattesatser kan uppgå till avsevärda belopp. Möjligheten till en skattesänkning genom utnyttjande av koncernbidragsreglerna bör därför förhindras. I promemorian föreslås att rätten till avdrag för koncernbidrag ska begränsas under det aktuella beskattningsåret så att effekten blir att givaren och mottagaren sammantaget betalar bolagsskatt som motsvarar den skatt som belöper på bidraget enligt den högre skattesatsen. Den önskvärda effekten uppnås om givarens rätt till avdrag begränsas till 83,66 procent av lämnat bidrag [1 – (4,3/26,3)]. Procentsatsen har avrundats uppåt för att den sammantagna skattebelastningen på givaren och mottagaren inte ska bli mer än 26,3 procent. Ett exempel illustrerar hur denna avdragsbegränsning skulle fungera (alla belopp i kronor). Om ett bidrag lämnas med 100 kommer detta belopp att beskattas med 22 procent hos mottagaren. Skatten på detta belopp uppgår således till 22 (100 x 0,22). Givaren å sin sida får göra avdrag med 83,66, varefter det återstår 16,34 som beskattas med 26,3 procent. Skatten på detta belopp uppgår till 4,3 (16,34 x 0,263). Sammantaget kommer därför givaren och mottagaren att betala skatt med 26,3 (22 + 4,3) på det lämnade koncernbidraget.

Svenskt Näringsliv anser att förslaget i promemorian slår oproportionerligt hårt mot de företag som träffas av det och anser att

• Sida 8
•  Original

regeringen bör överväga en annan lösning som är mer proportionell. En möjlig alternativ metod kan vara en bestämmelse med skilda kvoter som är direkt kopplade till andelen månader av aktuellt räkenskapsår som belöper på 2013. Om analysen av de offentligfinansiella effekterna som angavs i samband med bolagsskattesänkningen är korrekt finns det enligt Svenskt Näringsliv inte någon risk för ett inte budgeterat skattebortfall. Deras analys av de offentligfinansiella effekterna av bolagsskattesänkningen är att dessa är schablonmässiga, eftersom den periodiserade nettoeffekten är exakt densamma för samtliga år. Beräkningarna skulle således kunna sägas vara baserade på ett antagande om att även företag med brutna räkenskapsår som avslutas under 2013 ska beskattas utifrån en skattesats om 22 procent.

H&M anför att begränsningen av möjligheten att använda koncernbidrag drabbar dem djupt orättvist jämfört med många andra svenska storbolag som har kalenderår som räkenskapsår. De har en enda månad i räkenskapsåret som infaller under kalenderåret 2012 och resterande elva månader under 2013. En rimlig lösning i den uppkomna situationen skulle kunna vara att företag med brutet räkenskapsår får tillämpa en proportionell princip gällande avdrag för koncernbidrag. I H&M:s fall skulle det innebära att 1/12 beskattas till 26,3 procent och 11/12 beskattas till 22 procent. Ett annat alternativ vore att bolag som har mer än åtta till nio månader av räkenskapsåret inom kalenderår 2013 skulle vara undantagna det nya förslaget.

Regeringen konstaterar för sin del följande. Promemorians förslag upprätthåller avsikten att bolagsskattesänkningen ska gälla enbart för beskattningsår som påbörjas den 1 januari 2013 eller senare. Uppdelning av brutna räkenskapsår före respektive efter detta brytdatum bör enligt principen om beskattningsårets slutenhet inte göras. Förslaget upprätthåller vidare den grundläggande principen och intentionen bakom reglerna om avdrag för koncernbidrag, nämligen att sådana endast ska kunna lämnas och tas emot med skatterättslig verkan av företag vars skattemässiga resultat träffas av samma skattesats. Det finns egentligen inte något skäl att göra avsteg från dessa grundläggande premisser. Utgångspunkten är i stället att oavsedda möjligheter att använda skattereglerna, i detta fall reglerna om koncernbidrag, ska förhindras så att avsett skatteuttag upprätthålls. Samtidigt skulle det i det aktuella fallet kunna göras gällande att beräkningen av den offentligfinansiella effekten av bolagsskattesänkningen i budgetpropositionen för 2013 beaktar brutna räkenskapsår till den del de är hänförliga till år 2013.

I denna särskilda situation bedömer regeringen att syftena med den föreslagna avdragsbegränsningen, bl.a. att upprätthålla avsett skatteuttag för 2012, i allt väsentligt kan tillgodoses genom att begränsningen av avdragsrätten görs utifrån hur många av beskattningsårets månader som belöper på 2012. I förhållande till promemorians förslag föreslår regeringen därför en mindre ingripande avdragsbegränsning. Det justerade förslaget utgår från den i skrivelsen aviserade och senare remitterade begränsningen men inskränker denna i proportion till hur många månader av beskattningsåret som belöper på 2012.

Företag med beskattningsår som börjar före den 1 januari 2013 och som avslutas efter den 18 april 2013 bör således vid tillämpningen av 35 kap. IL under det beskattningsåret bara få göra avdrag för

• Sida 9
•  Original

koncernbidrag som har lämnats till företag med beskattningsår som börjar efter den 31 december 2012 och som avslutas efter den 18 april 2013 med följande begränsning. För så stor del av lämnat koncernbidrag som antalet påbörjade månader före den 1 januari 2013 utgör av antalet månader i beskattningsåret får avdrag göras med högst 83,66 procent. För resterande del får avdrag göras utan begränsning.

Eftersom det är fråga om en särskild problematik som endast uppstår när bolagsskattesatsen ändras från ett år till ett annat bör några materiella ändringar i reglerna om koncernbidrag i 35 kap. IL inte göras. Förändringen i reglerna bör i stället ske genom en ändring av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till bolagsskattesänkningen. Det mottagande företagets skyldighet att, trots givarens inskränkta avdragsrätt, ta upp hela koncernbidraget till beskattning följer av befintliga regler om koncernbidrag i 35 kap. IL.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

I promemorian har bedömningen gjorts att om åtgärder inte vidtas omedelbart finns en betydande risk för skatteplanering med ett avsevärt skattebortfall som följd. Svenskt Näringsliv har bl.a. anfört att om deras analys av de i budgetpropositionen för 2013 angivna offentligfinansiella effekterna av bolagsskattesänkningen är korrekt finns det inte någon risk för ett icke budgeterat skattebortfall. Förvaltningsrätten i Malmö, som har tillstyrkt förslaget, påpekar att det är riksdagen som ska bedöma om det finns särskilda skäl för att tillämpa lagförslaget retroaktivt. Förvaltningsrätten delar i och för sig regeringens bedömning att det finns en betydande risk för skatteplanering med ett avsevärt skattebortfall som följd om åtgärder inte omedelbart vidtas, men anser att det vore en fördel om de angivna skälen kunde underbyggas med ett underlag i form av konkreta exempel eller beräkningar av det befarade skattebortfallet. Förvaltningsrätten instämmer vidare i de resonemang som förs i promemorian angående skattskyldigheten för koncernbidrag och som mynnar ut i slutsatsen att de föreslagna begränsningarna kan tillämpas från den tidpunkt som föreslagits.

Regeringen konstaterar i denna del att det är helt klart att det finns en risk för ett avsevärt skattebortfall avseende 2012. Enligt tillgängliga uppgifter härrör omkring 23 procent av bolagsskattebasen från bolag som har ett brutet räkenskapsår. Om alla dessa bolag skulle få del av bolagsskattesänkningen även för de delar av de bolagspliktiga vinsterna som är hänförliga till 2012 skulle detta leda till betydande offentligfinansiella effekter. Detta förslag hindrar skattebortfallet avseende 2012. Till det kommer, som regeringen redan har framhållit, att den föreslagna avdragsbegränsningen upprätthåller grundläggande utgångspunkter för bolagsskattesänkningen och koncernbidragssystemet.

Ovan har redogjorts för en reglering som förhindrar möjligheten att använda koncernbidrag för skatteplanering av det beskrivna slaget. Nästa fråga är från vilken tidpunkt regleringen kan tillämpas. I materiellt avseende modifierar den föreslagna ändringen i övergångsbestämmelserna till bolagsskattesänkningen reglerna om koncernbidrag. Dessa regler ger under vissa förutsättningar givande företag rätt till avdrag för lämnat koncernbidrag samtidigt som mottagande företag ska

• Sida 10
•  Original

ta upp det mottagna bidraget till beskattning. Den föreslagna regleringen begränsar storleken på avdraget.

Enligt 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen gäller som huvudregel att skatt eller statlig avgift inte får tas ut i vidare mån än som följer av föreskrifter som gällde när den omständighet inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten. Enligt undantagsregeln i samma stycke får dock, om riksdagen finner att det finns särskilda skäl för det, en lag innebära att skatt eller statlig avgift tas ut trots att lagen inte hade trätt i kraft när omständigheten inträffade, om regeringen eller ett riksdagsutskott då hade lämnat ett förslag om det till riksdagen. Med förslag jämställs i detta sammanhang ett meddelande i skrivelse från regeringen om att ett sådant förslag är att vänta. Av avgörande betydelse för bestämmelsernas räckvidd är således vilken omständighet som ska anses påverka skattskyldigheten.

Frågan är vid vilken tidpunkt avdragsrätten för ett utgivet koncernbidrag uppkommer. En förutsättning för avdrag för koncernbidrag är att det föreligger en värdeöverföring mellan koncernföretag. Detta är emellertid inte en tillräcklig förutsättning. För att avdrag ska kunna komma i fråga krävs att flera olika villkor är uppfyllda. De grundläggande villkoren finns i 35 kap. 3 § IL. I 35 kap. 4–7 §§ IL finns kompletterande bestämmelser. För avdragsrätt för koncernbidrag krävs t.ex. att villkoret om ett mycket starkt ägarförhållande mellan de inblandade företagen är uppfyllt. För alla de typfall där avdragsrätt för koncernbidrag kan aktualiseras krävs en prövning av att villkoren om ägarförhållandena är uppfyllda vid beskattningsårets slut. En nödvändig förutsättning för att en värdeöverföring under löpande år ska kunna bli ett skattemässigt koncernbidrag är alltså att ägarvillkoret är uppfyllt på beskattningsårets sista dag. Är så inte fallet finns det således inte någon avdragsrätt för utgivet koncernbidrag. I den mening som avses i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen kan skattskyldigheten därför anses vara utlöst tidigast när det står klart att villkoret om ägarförhållandena är uppfyllda. Detta kan tidigast bedömas vid beskattningsårets slut. Detta synsätt ansluter till konstitutionell praxis (jfr skr. 2001/02:77, prop. 2001/02:140, bet. 2001/02:SkU25, rskr. 2001/02:274, SFS 2002:540).

Regeringen har den 18 april 2013 överlämnat skrivelsen Meddelande om kommande förslag om begränsningar av möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag (skr. 2012/13:149) till riksdagen. I skrivelsen aviserades ett kommande förslag om att begränsa möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag, så att företagen inte med hjälp av sådana bidrag flyttar vinster hänförliga till beskattningsår som påbörjats före den 1 januari 2013 till ett annat företag i koncernen där vinsterna blir föremål för den lägre skattesats som gäller från och med den 1 januari 2013. Det lagförslag som regeringen nu lämnar innebär en mindre ingripande avdragsbegränsning än den som aviserades i skrivelsen eftersom den trappar av ju färre månader av beskattningsåret som är hänförliga till 2012.

Enligt regeringens mening finns det särskilda skäl för att med stöd av undantagsbestämmelsen i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen tillämpa den föreslagna regeln på beskattningsår som avslutas efter den 18 april 2013, dvs. från och med dagen efter den dag då skrivelsen överlämnades till riksdagen.

• Sida 11
•  Original

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2014.

Lagförslag

Lagförslaget föranleder en ny punkt 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (2012:757) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) och en ändring av punkt 1 i nämnda övergångsbestämmelser.

6. Konsekvensanalys

Förslaget avser att upprätthålla avsett skatteuttag 2012 genom att förhindra möjligheter till skatteplanering i samband med att bolagsskattesatsen har sänkts för beskattningsår som börjar den 1 januari 2013 eller därefter. Om denna skatteplanering inte förhindras skulle den kunna komma att ha avsevärda offentligfinansiella effekter.

Förslaget har inga konsekvenser för myndigheterna eller domstolarna. Förslaget väntas inte ha någon påverkan på företagens administrativa börda.

7. Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Punkt 1 i övergångsbestämmelserna till lagen ( 2012:757 ) om ändring i inkomstskattelagen

Punkt 6 i övergångsbestämmelserna till lagen ( 2012:757 ) om ändring i inkomstskattelagen

Den nya punkten 6 innebär att företag med beskattningsår som börjar före den 1 januari 2013 och som avslutas efter den 18 april 2013 vid tillämpningen av 35 kap. under det beskattningsåret bara får göra avdrag för koncernbidrag som har lämnats till företag med beskattningsår som börjar efter den 31 december 2012 och som avslutas efter den 18 april 2013 enligt följande. För så stor del av lämnat koncernbidrag som antalet påbörjade månader före den 1 januari 2013 utgör av antalet månader i beskattningsåret får avdrag göras med högst 83,66 procent. För resterande del får avdrag göras utan begränsning.

Ett exempel kan illustrera hur avdragsbegränsningen fungerar (alla belopp i kronor). Företaget A lämnar ett koncernbidrag på 100 till företaget B. De har beskattningsår som gör att avdragsbegränsningen gäller för A. A har ett brutet beskattningsår som börjar den 1 oktober

• Sida 12
•  Original

2012 och avslutas den 30 september 2013. Eftersom tre månader av beskattningsåret, som består av tolv månader, påbörjats före den 1 januari 2013 får A för tre tolftedelar av 100 göra avdrag med 83,66 procent, dvs. med 20,915. För resterande nio tolftedelar av 100 får A göra avdrag utan begränsning, dvs. med 75. B ska ta upp hela det mottagna bidraget om 100 till beskattning. Effekten av denna ordning är att A gör avdrag med sammanlagt 95,915 av lämnat koncernbidrag. Resterande belopp (4,085) kommer att beskattas hos A med bolagsskattesatsen 26,3 procent, varvid skatten uppgår till 1,07. För B uppgår skatten på mottagna 100 till 22. Sammanlagt kommer A och B att betala skatt med 23,07. Det är samma skatt som hade utgått om A hade beskattats med 26,3 procent för tre tolftedelar av 100 (3/12 × 100 × 0,263) och B med 22 procent för resterande del av de 100 (9/12 × 100 × 0,22).

• Sida 13
•  Original

Prop. 2013/14:19 Bilaga 1